Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

jag; Statens offentliga utredningar Inrikesdepartementet

00h

Försäkring

annat kontant stöd

vid arbetslöshet

Betänkande av KSA-utredningen Stockholm 1971

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971

Till Statsrådet och Chefen för inrikesdepartementet

Genom beslut 4.3.1966 bemyndigade Kungl en har chefen för inrikesdepartementet till- Majzt chefen för inrikesdepartementet att kallat, 16.9.1966 byråcheferna i arbetstillkalla högst elva utredningsmän med upp- marknadsstyrelsen Bernt Erici och Ove gift att utreda frågor om kontant stöd vid Jönsson samt byråchefen i riksförsäkringsarbetslöshet. Med stöd av detta bemyndi- verket Kurt Ljungholm, 2.12.1966 byrådigande tillkallade departementschefen 3.6. rektören i statistiska centralbyrån Margit 1966 såsom utredningsmän riksdagsmannen Strandberg, 25.1.1968 sekreteraren vid numera statsrådet Ingemund Bengtsson, ord- Landsorganisationens utredningsavdelning förande, riksdagsmännen Erik›Filip Peters- numera byråchef i riksförsäkringsverket son, Hans Nordgren och Claes Elmstedt, Sven F. Bengtson, 22.4.1968 direktören i riksdagsledamoten Viola Sandell, utred- Sveriges akademikers Centralorganisation

ningssekreteraren i Tjänstemännens central- Lars Tobisson, 15.7.1968 departementsrådet

organisation numera avdelningschef i so- numera rättschef i justitiedepartementet cialstyrelsen Annika Baude, kassaförestån- Hans- Olov Stark, 16.10.1968 hovrättsassesdarcn i Metallindustriarbetarnas erkända ar- som Ingemar Cosmo och 20.11.1968 kanbetslöshetskassa Karl-Axel Bäck, kassaföre- slirådet i finansdepartementet Stig Wernståndaren i Byggnadsarbetarnas erkända ar- lund. betslöshetskassa numera byrådirektör i ar- Till sekreterare förordnades 30.8.1966 betsmarknadsstyrelsen Algot Elf, borgarrå- byrådirektören i arbetsmarknadsstyrelsen det Sören Carlson, kanslirådet i inrikesde- Eyvind Harland. Till biträdande sekreterare partementet Olof Petersson och direktörs- förordnades 25.7.1967 förste byråinspektöassistenten i Svenska arbetsgivareföreningen ren i arbetsmarknadsstyrelsen numera de- Inge Svensson. Enligt departementsprotokoll partementssekreterare i Socialdepartemen- 10.2.1969 entledigade chefen för inrikesde- tet Bernt Hedin, 9.9.1969 förste aktuarien partementet statsrådet Bengtsson från upp- numera förste kanslisekreterare i Huddinge draget i utredningen och tillkallade riksdags- kommun Torbjörn Holmquist och 22.5.1970 mannen Lars Larsson att i statsrådet Bengts- byrådirektören i arbetsmarknadsstyrelsen sons ställe vara sakkunnig och tillika ordfö- Erik Medelberg. Redaktör Tora-Brita Gjötrande i utredningen. terberg har sedan hösten 1969 handhaft re- Vid sitt första sammanträde 15.9.1966 digeringsarbetet. antog utredningsmännen benämningen ut- För att beaktas vid fullgörandet av utredningen om kontant stöd vid arbetslöshet redningens uppdrag har Kungl. Majzt över- (KSA-utredningen). lämnat, 9.12.1966 riksdagsmotionerna sam- För att såsom experter biträda utredning- ma år I: 141 och II: 190 samt I: 227 och

:SOU 1971: 42 3

II: 296 jämte andra lagutskottets utlåtande för arbetslöshetsförsäkringen, 1966:70. De återges i bilaga 13 till detta 24.9.1968 över betänkandet »Konfliktbetänkande. Vidare har Kungl Majzt för direktiv» (SOU 1968: 37), beaktande i utredningens arbete överlämnat, 12.11.1969 över riksförsäkringsverkets 2.2.1968 en utredning inom nordiska arbets- utredning och förslag till vidgad förtidspenmarknadsutskottet beträffande harmonise- sionering (stencil 1969: 5), av nordisk arbetslöshetsförsäkring, 22.1.1970 över framställning från Statsring 14.11.1969 en skrivelse från arbetsmark- tjänstemännens erkända arbetslöshetskassa nadsstyrelsen till inrikesdepartementet med angående särbestämmelser för lärare i fråframställning rörande nordiskt samarbete ga om rätt till ersättning från kassan, för att lösa vissa problem rörande medlem- 17.9.1970 över betänkandet »Understödsmar i erkända arbetslöshetskassor i Sverige föreningar» (SOU 1970: 23), med bostad i annat nordiskt land, 20.3.1970 5.11.1970 över arbetsmarknadsstyrelsens en skrivelse från arbetsmarknadsstyrelsen till anslagsframställning för budgetåret 1971/72 chefen för inrikesdepartementet angående i vad gällde höjning av de kommunala konav bestämmelserna om arbetsvillkor tantunderstödens maximibelopp, ändring för erhållande av omställningsbidrag. Där- 24.2.1971 över framställning från De erutöver har Kungl Majzt till utredningen kända arbetslöshetskassornas samorganisaöverlämnat, 20.3.1970 j handlingarna röran- tion om höjning av arbetslöshetsförsäkringde en framställning från Statstjänstemän- ens dagpenningbelopp och nens erkända arbetslöshetskassa angående 24.2.1971 över promemoria från inrikesvissa särbestämmelser för lärare i fråga om departementet om den äldre arbetskraftens rätt till ersättning från kassan och 11.12. anställningstrygghet (stencil In 1971:1). rörande riksdagens skri- Kungl Majzt uppdrog 7.4.1967 åt utred-

_1970 handlingarna

velse 1965: 383 i anledning av väckta mo- ningen att med förtur utforma och framlägtioner angående värdebeständig placering av till stödformer för äldre arbetstaga förslag ärbetslöshetskassornas fondmedel samt av särskilda omställningsgare som träffas till inrikesdepartementet arbetsmarknaden. Utredframställningar svårigheter på från Arbetsledarnas erkända arbetslöshets- överlämnade i september 1967 beningen kassa och Journalisternas erkända arbetslös- tänkande rörande denna del av uppdraget hetskassa angående arbetslöshetskassornas (SOU 1967: 62). Särskilt stöd åt äldre arfondplacering respektive fondföreskrifter. betslösa genomfördes sedan under år 1968 Efter särskilda remisser har utredningen genom ändringar och tillägg i förordningen till om erkända arbetslöshetskassor, förordningavgett följande yttranden Kungl Maj:t, en om statsbidrag till sådana kassor och i 3.3.1967 över framställning från arbetsmarknadsstyrelsen om höjning av maximi- arbetsmarknadskungörelsen. belopp för kommunala kontantunderstöd Utredningen eller dess sekretariat har untill med

och bemyndigande att jämka statsbidrag der arbetets gång haft överläggningar

sådan .understödsverksamhen representanter för dels statliga myndigheter 25.8.1967 över från Landsorga- såsom arbetsmarknadsverket, riksförsäkförslag nisationen till arbetsmarknadspolitiskt hand- ringsverket, socialstyrelsen, lantbruksstyrelsen och skolöverstyrelsen, dels statliga utlingsprogram, v över framställning från arbets- redningar såsom handikapputredningen, _ 8.9.1967 marknadsstyrelsen om ändring av vissa be- låginkomstutredningen, socialutredningen, stämmelser om erkända ar- och röi förordningen barnstugeutredningen utredningen

betslöshetskassor och i förordningen om rande den skyddade sysselsättningen, dels

till dessa kassor, vetenskapliga institutioner bla den sociostatsbidrag 8.9.1967 över framställning från De er- logiska vid Göteborgs universitet. Överlägg kända arbetslöshetskassornas samorganisa- ningar har vidare ägt rum med representanav bestämmelserna ter för Svenska kommunförbundet samt för tion om vissa ändringar

4 SOU 1971: 42

olika kommuner och landsting, allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, arbetstagares och arbetsgivares organisationer jämte företagarorganisationer. Studiebesök har gjorts i Danmark och Norge. Utredningen får härmed överlämna sitt slutbetänkande. Reservationer har avgetts av ledamöterna Svensson och Olof Petersson. Särskilda yttranden har avgetts av ledamöterna Elmstedt, Erik Filip Petersson och Nordgren samt av experterna Erici och Tobisson. Stockholm den 29 april 1971.

Lars Larsson Erik F Petersson Hans Nordgren Claes Elmstedt Viola Sandell Annika Baude Karl-Axel Bäck Alga! Elf Sören Carlson Olof Petersson Inge Svensson / Eyvind H arland

SOU 1971: 42

Innehåll

1 Förslag till lag om arbetslöshetsförsäk- Flyttningsbidrag ring . . . . . . . . . . . . . . . 13 Sysselsättningsskapande me- 2 Förslag till lag om kontant arbets- del . . . . . . . . . . . marknadsstöd . . . . . . . . . . 29 2.3 Gällande system för kontant stöd vid 3 Förslag till lag om särskild arbetsgivar- arbetslöshet . . . . . . . . . . . avgift till arbetslöshetsförsäkringen 35 2.3.1 Arbetslöshetsförsäkringen. 4 Förslag till lag om ändring i förord- Gällande lagstiftning .

ningen (1959: 552) angående uppbörd Arbetslöshetskasseförordav vissa avgifter enligt lagen om all- ningen . . . . . . . . . män försäkring m m 36 Statsbidragsförordningen 5 Förslag till kungörelse om statsbidrag 2.3.2 Kommunalt kontantunderstöd. till erkända arbetslöshetskassor . . . 38 Gällande lagstiftning 6 Förslag till lag om ändring i kommu- 2.3.3 Statligt omställningsbidrag.

nalskattelagen (1928: 370) 41 Gällande lagstiftning . Sammanfattning av utredningens förslag 45 2.4 Internationella överenskommelser . Reservationer och särskilda yttranden . 57 2.4.1 ILO-konvention 2.4.2 Europarådets avtal om social

Kapitel l KSA-utredningens 65 trygghet rn m uppdrag . . 2.4.3 Konvention mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Kapitel 2 Inledning . . . . . . . . . 68 Sverige om social trygghet . . 87 2.1 Historik . . . . . . . . . . . . 68 2.4.4 Konvention mellan Sverige och 2.1.1 Förhållanden före år 1908 . . 68 Italien om social trygghet . . 87 2.1.2 Statsmakternas tidigare be- 2.4.5 Konvention mellan Storbritanhandling av statsunderstödd nien och Sverige om social arbetslöshetsförsäkring 70 trygghet . . . . . . . . . . 88 Utredningar och propositio- 2.4.6 Överenskommelse mellan Danner m m före år 1935 . . . 70 under åren 1935- mark, Finland, Island, Norge

Ändringar

och Sverige om bestämmelser 1956 . . . . . . . . . . 72 för tillgodoräknande av av-

Ändringar efter år 1956 . . 76

gifts- och arbetsperioder för 2.2 Arbetsmarknadspolitikens mål och arbetslöshetsförsäkrade som medel . . . . . . . . . . . . . 77 2.2.1 Mål 77 flyttar mellan respektive länder 88

2.2.2 Medel . . . . . . . . . . 79 Planering 79 Kapitel 3 Principiella överväganden och Arbetsförmedling . . . . . ställningstaganden Arbetsmarknadsutbildning . 80 3.1 Inledande synpunkter

SOU 1971: 42

3.2 Allmänna förhållanden på arbets- 4.4 Beslut om stadgeändring, likvidation marknaden . . . . . . . . . . . 93 och överlåtelse Inledning 93 4.4.1 Nuvarande förhållanden. . . deltidsarbete - . . . . Arbetskraften, 4.4.2 Förslaget till ny UFL delårsarbete 93 4.4.3 Arbetsmarknadsstyrelsens un- Arbetslösheten . . . . . . . 95 dersökning Handikappade mñ . . . . . 96 4.4.4 Utredningen . . . . . . . . Företagare och medhjälpare, 4.5 Fondplaoering fria yrkesutövare . . . . . . 97 4.5.1 Nuvarande förhållanden . . . Fördelning efter sysselsättning 99 4.5.2 Framställningar . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . 99 4.5.3 Förslag till ny UFL. . . . . 3.3 Stödsystem . . . . . . . . . . . 100 4.5.4 Utredningen . . . . . . . . 3.3.1 Allmänna synpunkter . . . . 100 3.3.2 Arbetslöshetsförsäkringen . . 103 Kapitel 5 Allmänna förutsättningar för 3.3.3 Omfattningen av försäkrings- rätt till försäkringsersättning och kontant skyddet vid arbetslöshet . . . 106 arbetsmarknadsstäd . . . . . . . . . 130 3.3.4 Sammanfattning och ställnings- 5.1 Arbetslös 130 taganden 108 Allmänna synpunkter . . . . 130 3.4 skattefrågor 109 5.1.1 Arbetslöshetens inträde . . . 132 Gällande rätt . . . . . . . . 109 Arbetstagare . . . . . . . 132 Utredningens överväganden Företagare 133

och förslag . . . . . . . . . 109 överväganden och förslag

3.5 Frågor rörande den nordiska arbets- angående företagare . . . . 134 marknaden . . . . . . . . . . . 1 10 Tidigare ej förvärvsarbetan- 3.5.1 Harmonisering av nordisk ar- de 136 betslöshetsförsäkring . . 1 10 5.1.2 Arbetslöshetens fortsättning 3.5.2 Nordisk gränsarbetsmarknad och upphörande . . . . . . 136 111 5.2 Ålder 137 5.2.1 Gällande bestämmelser 137

5.2.2 överväganden och förslag be-

Kapitel 4 Föreningsrättsliga bestämmel- träffande högsta åldersgräns ser øm arbetsläshetskassor 113 och pensionärer 138 4.1 Allmänt om de erkända arbetslös- Kontant arbetsmarknadshetskassorna 113 stöd 138 4.1.1 Inledning 113 Arbetslöshetsförsäkringen . 138 4.1.2 Arbetslöshetskassomas ekono- Förslag angående arbetslösm1 114 hetsförsäkring . . . . . . 141 4.1.3 Arbetslöshetskassornas fonder 114 5.2.3 Lägsta åldersgräns 141 4.2 Arbetslöshetskassorna och under- 5.3 Arbetsför 142 stödsföreningslagen 114 5.3.1 Allmänna synpunkter . 142 4.2.1 Inledning 114 5.3.2 Sjukdom 143 4.2.2 1960 års arbetslöshetsförsäk- 5.3.3 Förtidspension . . . . . . . 144 ringsutredning . . . . . . . 116 5.3.4 Yrkesskada 146 4.2.3 Utredning för översyn av UFL 116 5.4 Oförhindrad att förvärvsarbeta . . 146 4.2.4 KSA-utredningens övervägan- 5.4.1 Lokal bundenhet . . . . . . 147 den . . . . . . . . . . . . 117 5.4.2 Hinder på grund av arbets- 4.3 Medlemskap 119 marknadsutbildning . . . . 149 4.3.1 Nuvarande förhållanden. . . 119 5.4.3 Säsongbegränsning och arbete 4.3.2 Utredningens överväganden för egen räkning . . . . . . 149 och förslag 120 Kollektiva säsongbegräns- Kassomas verksamhetsom- ningar 149 råden . . . . . . . . . . 120 Individuell begränsning av

Åldersgränser . . . . . . 122 arbetsutbud m m . . 150

Andra frågor om medlem- Förslag . . . . . . . . . 151 5.4.4 Deltidsarbete

SOU 1971: 42

5.5 Den offentliga arbetsförmedlingen erfarenheter, önskemål och och den enskilde arbetssökanden . . 152 synpunkter . . . . . . . . 5.5.1 Arbetsförmedlingens organisa- 5.6.5 Utredningens överväganden tion . . . . . . . . . . . 153 och förslag . . . . . . . . Nuvarande förhållanden . . 153 Inledande synpunkter . . . Föreslagen ny kontorsorga- 5.6.6 Hänsynen till den arbetssökannisation . . . . . . . . . 154 des förutsättningar, önskemål De olika kontorstypernas och personliga förhållanden i arbetsuppgifter och organi- övrigt . . . . . . . . . . . 174 sation . . . . . . . . . . 154 Skälig lön . . . . . . . . 177 Differentierad service . . . 155 Arbetskonñikt 179 Personalbehov . . . . . . 156 Arbetarskydd . . . . . . 179 5.5.2 Arbetsförmedlingens service 5.7 Självförvållad arbetslöshet 180 till enskilda arbetssökande . . 157 5.7.1 Gällande bestämmelser 180 Allmän mottagning och öp- 5.7.2 Under utredningen framkomna pen platsinformation 157 önskemål och synpunkter be- Fackexpeditioner . . . . . 158 träffande arbetslöshetsförsäk- Utbildningsutredning . . . 159 ring . . . . . . . . . . . 180 Omställningsutredning 159 5.7.3 Arbetslöshetsförsäkringen. Ut- Informativa samråd . . . . 160 redningens principiella övervä- Rekrytering och ackvisition 161 ganden och förslag . . . . . 181 Pågående rationaliserings- Påföljd vid självförvållad aråtgärder . . . . . . . . . 161 betslöshet . . . . . . . . 183 5.5.3 Arbetslösa kassamedlemmars 5.7.4 Kontant arbetsmarknadsstöd. kontakt med arbetsförmed- Utredningens förslag till pålingen . . . . . . . . . . . 161 följder vid självförvållad ar- Nuvarande förhållanden . . 161 betslöshet . . . . . . . . . 185 Försöksverksamhet med te- 5.8 Självförvållad arbetslöshet i samlefonanmälan om arbetslös- band med arbetsmarknadsutbildhet . . . . . . . . . . . 162 ning . . . . . . . . . . . . . . 185 Intyg om anmälan och kon- Gällande bestämmelser 185

takt med arbetsförmedlingen 162 överväganden och förslag . . 185

Utredningens synpunkter 163 5.5.4 Arbetsförmedlingens speciella Kapitel 6 Arbetsläshetsförsäkringen . . 187 funktioner för arbetslöshets- 6.1 Avgifts- och arbetsvillkor. . . . . 187 försäkrade . . . . . . . . 164 6.1.1 IZ-månadersvillkoret . 187 Allmänna synpunkter . . . 164 Nuvarande förhållanden . . 187 Fritt och övervägt val av ar- överväganden och förslag . 187 bete . . . . . . . . . . 164 6.1.2 S-månadersvillkoret. . . . . 189 Rådrum . . . . . . . . . 165 Nuvarande förhållanden . . 189

Allmänna förutsättningar överväganden och förslag

för ersättningsrätt . . 165 rörande avgiftsvillkor . . . 190

5.5.5 Arbetslöshetskassornas kon- överväganden och förslag

takt med arbetsförmedlingen rörande arbetsvillkor . . . 191 för kontroll av ersättningsrätt . 166 6.2 Karensvillkor . . . . . . . . . . 196 Nuvarande förhållanden . . 166 6.2.1 Nuvarande förhållanden mm 196

Utredningen . . . . . . . 167 6.2.2 överväganden . . . . . . . 196

5.5.6 Arbetsmarknadsorganens upp- Allmänna synpunkter . . . 196 gifter i fråga om sökande av Anmälningsdagen . 198 kontant arbetsmarknadsstöd . 168 Enstaka arbetslös dag . . . 199 5.6 Lämpligt arbete . . . . . . . . . 169 6.2.3 Förslag . . . . . . . . . . 199 5.6.1 Gällande regler . . . . . . . 169 6.3 Ersättningstid 199 5.6.2 Tidigare överväganden 169 6.3.1 Ersättningsperiodens längd . . 199 5.6.3 Utredningens undersökningar 171 Nuvarande förhållanden . . 199

5.6.4 Under utredningen framkomna överväganden . . . . . . 201

SOU 1971: 42 9

Förslag . . . . . . . . . Förslag . . . . . . . . . . . 227 6.3.2 Ersättningsförbjudna dagar 202 7.3 Särskilda villkor för ersättningsrätt . 228 Nuvarande förhållanden . . 202 7.3.1 Arbetsvillkor . . . . . . . 228 överväganden . . . . . . 203 överväganden . . . . . . 228 Förslag . . . . . . . . . 203 Förslag . . . . . . . . . 229 6.4 Ersättningsbelopp . . . . . . . . 204 7.3.2 Karensvillkor för den som upp- 6.4.1 Utveckling sedan början av fyller arbetsvillkor . . . . . 230 1950-talet . . . . . . . . . 204 överväganden . . . . . . 230 6.4.2 överväganden och förslag be- Förslag . . . . . . . . . 231 träffande dagpenning . . . 205 7.3.3 Särskilt kvaliñkationsvillkor Allmänt . . . . . . . . . 205 för den som är nytillträdande Frågor om dagpenningklas- eller återinträder på arbetsser . . . . . . . . . . . 206 marknaden . . . . . . . . 231 Möjligheter till automatisk Överväganden . . . . . . 23 l reglering av dagpenningbe- Förslag . . . . . . . . . 235 lopp 206 7.3.4 Kvaliñkationsvillkor för växel- 6.4.3 överväganden och förslag om arbetande jordbrukare. . . . 235 bamtillägg m m 208 överväganden . . . . . . 235 6.5 Överförsäkringsbestämmelser . . . 210 Förslag . . . . . . . . . 236 6.5.1 Nuvarande förhållanden. . . 210 7.4 Ersättningstid . . . . . . . . . . 236 6.5.2 Utredningens överväganden 211 överväganden . . . . . . 236 6.5.3 Förslag . . . . . . . . . . 211 Förslag . . . . . . . . . 238 Överförsäkringsregelns ut- 7.5 Ersättningsbelopp . . . . . . . . 239 formning . . . . . . . . 211 7.5.1 Jämförelser med andra stöd- Normal inkomst . . . . . 212 former . . . . . . . . . . 239 Tabellkonstruktion . . . . 213 7.5.2 överväganden . . . . . . . 240 Förslag till Överförsäkrings- 7.5.3 Förslag . . . . . . . . . . 241 tabell . . . . . . . . . . 214 7.6 Särskilda frågor om deltidsarbete 6.6 Deltidsarbetare . . . . . . . . . 214 och reduktionsregler . . . . . . . 242 6.6.1 Förhållanden på arbetsmark- Deltidsarbete . . . . . . . 242 naden . . . . . . . . . . . 214 Reduktionsregler . . . . . . 243 6.6.2 Definitioner . . . . . . . . 215 7.7 Det statliga omställningsbidraget . 244 6.6.3 Gällande bestämmelser 215 7.7.1 Gällande bestämmelser . . . 244 Rätt till medlemskap . . . 215 7.7.2 Framkomna ändringsförslag Rätt till ersättning . 216 och erfarenheter i övrigt av 6.6.4 överväganden och förslag . . 216 gällande bestämmelser. . . . 245 Rätt till ersättning . 216 7.7.3 Utredningens överväganden . 245 Följdregler på andra omrâ- Förslag . . . . . . . . . 247 den . . . . . . . . . . . 218 7.8 Utbetalning . . . . . . . . . . 247 6.7 Pensionsavdrag för ålderspensionärer . . . . . . . . . . . . . . 219 Kapitel 8 Specialkommenlar till författ- Gällande bestämmelser 219 ningsförslag . . . . . . . . . . . . 249 Pensionsavdragens omfatt- 8.1 Lagen om arbetslöshetsförsäkring . 249 ning 220 8.1.1 Första avdelningen: Försäk- Utredningens överväganden ringsbestämmelser . . . . . 249 och förslag 220 8.1.2 Andra avdelningen: Bestäm- 6.8 Samordning med förtidspension . . 222 melser om erkända arbetslös- Gällande bestämmelser 222 hetskassor . . . . . . . . . 253 Utredningens överväganden 8.2 Lagen om kontant arbetsmarknadsoch förslag 223 stöd . . . . . . . . . . . . . . 258 8.3 Övriga författningsförslag m m . . 262 Kapitel 7 Kontant arbetsmarknadsstäd . 226 7.1 Inledande synpunkter 226 Kapitel 9 Kostnader . . . . . . . . . 263 7.2 Allmän bestämning av skyddad per- 9.1 Allmänna hällpunkter för kostnadssonkrets . . . . . . . . . . . . uppskattningar . . . . . . . . . 263

10 SOU 1971: 42

9.2 Huvudsakliga kostnadsfaktorer . . 264 Återblick . . . . . . . 9.3 Stödformemas kostnadsnivåer 265 Utredningens principiella 9.3.1 Arbetslöshetsförsäkringen . . 265 synpunkter . . . . . . 285 Alternativa beräkningar av 10.2 Förslag till ñnansieringssystem . . 286 kostnader för utbetald er- 10.2.1 Kontant arbetsmarknadsstöd 287 sättning . . . . . . . . . 265 10.2.2 Arbetslöshetsförsäkringen . 287 Kostnader för utbetald er- Nuvarande avgifter från sättning . . . . . . . . . 267 arbetsgivare . . . . . . 287 Arbetslöshetskassomas ad- överväganden och förslag ministrationskostnader 268 rörande utformningen av 9.3.2 Kontant arbetsmarknadsstöd . 268 en särskild arbetsgivarav- Nya arbetssökande . . . . 268 gift till arbetslöshetsför- Äldre arbetslösa . . . . . 270 säkringen . . . . . . . 288 Årskostnad för utbetald er- Fondbildning i arbetslössättning . . . . . . . . . 271 hetskassorna . . . . . . 290 9.4 Några speciella kostnadsundersök- 10.3 Statsbidragssystem i arbetslöshetsningar . . . . . . . . . . . . . 272 försäkringen . . . . . . . . . . 290 9.4.1 Karensbortfall i arbetslöshets- 10.3.1 Nuvarande förhållanden . . 290 försäkringen . . . . . . . . 272 10.3.2 Utredningens överväganden Karensbortfallets kostnads- och förslag . . . . . . . 291 effekt . . . . . . . . . . 272 Förslag till utformning av 9.4.2 Kostnadsförändringar på grund statsbidrag . . . . . . 293 av föreslagna regler om ersätt- Grundbidrag . . . . . . 293 ningstiden i arbetslöshetsför- Progressivt bidrag 294 säkringen . . . . . . . . . 273 Förvaltningsbidrag . . . 296 300-dagarsregeln för försäk- Statsbidragets beloppsnivâ 296 rade i ålder under 55 år . . 273 Statsbidragets utbetalning 297 450-dagarsrege1n för försäkradeiålder 55-59 år . . . 275 Total kostnadsökning genom ändringsförslag om ersättningstid . . . . . . . . . 276 9.4.3 Särregeln för växelarbetande jordbrukare . . . . . . . . 276 9.5 Sammanfattande bedömning av kostnadsnivåer . . . . . . . . . 277 9.6 Arbetsmarknadsverkets personalkostnader . . . . . . . . . . . 278 9.6.1 Allmänna personalfrâgor 278 Arbetsförmedlingen. . . . 278 Länsarbetsnämndemas kanslier . . . . . . . . . . . 279 Arbetsmarknadsstyrelsen 279 9.6.2 Ökade personalbehov . . . . 279 Arbetsförmedlingen. . . . 279 Länsarbetsnämndemas kanslier . . . . . . . . . . . 280 Arbetsmarknadsstyrelsen 280 Slutsatser . . . . . . . . 281

Kapitel 10 Finansiering . . . . . . . 282 10.1 Finansieringsvägar i arbetslöshetsförsäkringen . . . . . . . . . . 282 10.1.l Nuvarande förhållanden . . 282 10.l.2 Allmänna överväganden . . 283

SOU 1971: 42

Förslag till Lag om arbetslöshetsförsäkring

FÖRSTA AVDELNINGEN

F

örsäkringsbestämmelser

Inledande bestämmelser 1 § Arbetslöshetsförsäkringen handhas av erkända arbetslöshetskassor. Dessa står under tillsyn av arbetsmarknadsstyrelsen.

2 § Förening med ändamål att bereda medlemmarna ersättning vid arbetslöshet kan vinna registrering som erkänd arbetslöshetskassa. Närmare bestämmelser om arbetslöshetskassor finns i andra avdelningen.

3 §- Försäkrad enligt denna lag är var och en som är medlem i erkänd arbetslöshetskassa.

Allmänna villkor för rätt till ersättning 4 § Ersättning vid arbetslöshet tillkommer försäkrad som l. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete, 2. är beredd att ta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han icke anmält *hinder som kan godtagas av arbetslöshetskassan, 3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning ,som arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver, och 4. icke kan erhålla lämpligt arbete. Företagare anses arbetslös, när hans personliga verksamhet i rörelsen har upphört :ej endast tillfälligt, om icke arbetsmarknadsstyrelsen av särskilda skäl föreskriver annat.

5 § Erbjudet arbete skall anses lämpligt, om l. inom ramen för tillgången på arbetstillfällen hänsyn tagits såväl till den skälig försäkrades yrkesvana och förutsättningar i övrigt för arbetet som till hans önskemål i fråga om arbetsval och andra personliga förhållanden, 2. anställningsförmånerna är skäliga i förhållande till den ersättning som den försäkrade har rätt till enligt denna lag, 3. anställningsförmånerna är förenliga med kollektivavtal, om sådant finns, och ej är oskäliga i förhållande till de förmåner som vid jämförliga företag utgår till arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer, 4. arbetet ej hänför sig till arbetsplats där arbetskonflikt råder till av stridsföljd .åtgärd som är lovlig enligt lag och kollektivavtal, 5. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som föreskrives i lag eller författning rörande åtgärder till förebyggande av ohälsa eller olycksfall.

.SOU 1971: 42 13

Arbetsvillkor 6 § Rätt till ersättning vid arbetslöshet föreligger, om försäkrad efter senaste inträdet i arbetslöshetskassan under en ramtid av högst tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde utfört förvärvsarbete i fem månader (arbetsvillkor). Arbetsmarknadsstyrelsen får medge att tid då förvärvsarbete skall vara utfört beräknas i annan tidsenhet än månad. Tid då förvärvsarbete har utförts får icke räknas mer än en gång för uppfyllande av arbetsvillkoret.

7 § Med tid varunder försäkrad enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställes tid då han 1. genomgått arbetsmarknadsutbildning, fullgjort värnplikt eller åtnjutit tilläggssjukpenning enligt 3 kap 13§ lagen (1962: 381) om allmän försäkring, dock tillsammans högst två månader, 2. haft semester, eller

3. eljest med helt eller delvis bibehållen lön varit ledig av annan anledning än sjuk-

dom, värnpliktstjänstgöring eller barnsbörd.

. 8 § Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § inräknas icke tid då försäkrad varit hindrad att arbeta på grund av styrkt sjukdom, värnpliktstjänstgöring, vuxenutbildning, nykterhetsvård på anstalt, frihetsberövande på kriminalvårdens område eller vårdnad av eget barn eller adoptivbarn som ej fyllt tre år, i den mån tiden ej med tillämpning av 7 § jämställes med tid under vilken förvärvsarbete utförts.

9 § Erkänd arbetslöshetskassa får föreskriva att arbetsvillkoret skall vara uppfyllt endast genom arbete som arbetstagare, om arbetsmarknadsstyrelsen medger det.

10 § Försäkrad som omedelbart före inträdet i erkänd arbetslöshetskassa varit medlem i annan sådan kassa får för uppfyllande av arbetsvillkoret tillgodoräkna sig tid i den tidigare kassan. Vad nu har sagts gäller utan hinder av vad som kan ha föreskrivits enligt 9 §.

Ersättningens form m m 11 § - . Ersättning utgår i form av ett för dag beräknat belopp, benämnt dagpenning. - Summan av antalet ersatta och arbetade dagar under en kalendervecka får uppgå till högst fem.

.H1w

Antal ersättningsdagar under en kalendervecka, då ersättning vid deltidsarbete beräknas enligt ornräkningstabell som anges i 21 §, följer av 23 §.

12 § Dagpenning får ej utges för söndag. För helgdag som ej infaller på söndag samt

..mta-lc_r,...u.,.zxhe-Laagâmamnaq

för påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton får dagpenning utges endast om dagpenning utgår för minst två ytterligare dagar under samma kalendervecka och en arbetslös dag infaller omedelbart före eller efter helgen.

Dagpenning får ej utges för dag då försäkrad uppbär tilläggssjukpenning enligt 3 kap 13 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Ersättningstidens längd 13 § Ersättning utgår längst under 300 dagar från arbetslöshetens inträde (ersättningsperiod). Har försäkrad uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått till ända är perioden i stället 450 dagar. I ersättningsperioden inräknas i fall som avses i 10 § ersättningstid i den tidigare arbetslöshetskassan. Ersättningsrätten upphör när försäkrad uppnår 67 års ålder eller, om arbetslöshetskassan bestämmer det, 70 års ålder. Ersättning får dock ej i något fall utges under mer än 150 dagar efter det att försäkrad uppnått 67 års ålder.

14 § Om arbetslöshet upphör innan ersättningsperioden gått till ända, har den försäkrade, om ej annat följer av 15 §, rätt till ersättning under återstående antal dagar av perioden vid ny arbetslöshet även om han då ej uppfyller arbetsvillkoret. Har ersättningsperioden gått till ända men har den försäkrade under perioden ånyo uppfyllt arbetsvillkoret, utgår ersättning under ytterligare ersättningsperiod. Den nya perioden räknas från inträdet av den arbetslöshet då den försäkrade senast uppfyllde arbetsvillkoret. 15 § Har en sammanhängande tid av tolv månader, vari icke inräknas tid som anges i 8 §, förflutit från det försäkrad senast uppbar ersättning, föreligger rätt till ersättning endast om den försäkrade ånyo uppfyller arbetsvillkoret.

Dagpenningens storlek 16 § Dagpenning får utges i dagpenningklasser om 30, 35, 40, 45, 50, 55, 60, 65, 70 och 75 kronor. Erkänd arbetslöshetskassa beslutar om försäkrads placering i dagpenningklass. Arbetsmarknadsstyrelsen kan föreskriva att gällande lägsta dagpenningklass ej längre skall tillämpas. Med arbetsmarknadsstyrelsens godkännande får kassa höja högsta dagpenning enligt första stycket med icke statsbidragsgrundande dagpenningbelopp.

17§ Övergår försäkrad till klass med högre dagpenning, får, om arbetsmarknadsstyrelsen ej föreskriver annat, den högre dagpenningen ej utges till honom, förrän han efter övergången uppfyllt en månad av arbetsvillkoret.

18 § Dagpenning får icke sättas lägre än att den uppfyller de krav som uppställes i internationella arbetsorganisationens konvention angående minimistandard för social trygghet.

Överförsäkringsavdrag 19 § Dagpenning får ej utgå med högre belopp i förhållande till den försäkrades dagsförtjänst än som framgår av en av Konungen fastställd överförsäkringstabell.

SOU197l:42 15

Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om försäkrad med månadslön, en tjugotvåendel av den månadsinkomst, som den försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt under arbetstid som var normal för honom. Där särskilda omständigheter föreligger, får arbetsmarknadsstyrelsen medge att större andel av medlems inkomst än som sagts nu skall utgöra hans dagsförtjänst. Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten enligt andra stycket, skall såsom medlemmens dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsförtjänsten per arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med samma arbetsförmåga som medlemmen. Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från annan än erkänd arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med belopp som motsvarar skillnaden mellan det högsta belopp som får utgå enligt första - tredje stycket och ersättningen, sedan denna minskats med preliminär skatt.

Pensionsavdrag 20 § Sedan försäkrad erhållit ålderspension skall han, då ansökan om ersättning därefter första gången göres under verksamhetsåret, inplaceras i avdragsklass enligt en av Konungen fastställd pensionsavdragstabell. Dagpenning skall nedsättas med det mot avdragsklassen svarande avdragsbeloppet. Ersättning understigande fem kronor för dag utbetalas ej.

Ersättning vid deltidsarbete m m 21 § Försäkrad som söker deltidsarbete har rätt till ersättning endast om arbetsutbudet är minst tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst sjutton timmar i veckan. Ersättning vid deltidsarbete utgår, om särskild dagpenningklass för deltidsarbetande ej tillämpas, med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt en av Konungen fastställd omräkningstabell. Arbetsmarknadsstyrelsen får utfärda föreskrifter för beräkning av ersättning vid deltidsarbete för det fall att arbetstiden ej är bestämd i visst antal timmar per dag eller vecka. -

22§ Är någon arbetslös under del av vecka i annat fall än som sägs i 21 §, utgår ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt tabell som avses i 21 § första stycket. Vid beräkning av sådan arbetslöshet tages icke hänsyn till bisyssla som försäkrad före arbetslöshetens inträde varaktigt utfört vid sidan av heltidsarbete, om bisysslan ej utvidgas under arbetslösheten, ej hindrar den försäkrade från att antaga erbjudet lämpligt arbete och ej heller omfattar än fem timmar under dag som vanligen

mer

varit arbetsfri i den försäkrades ordinarie arbete före arbetslösheten.

23 §

Har ersättning bestämts enligt omräkningstabell som anges i 21 eller 22_§, utgör

antalet dagar vid bestämmande av ersättningstiden två gånger det antal dagpenningbelopp som utgått, dock högst fem dagar under en vecka. Vid tillämpning av bestämmelserna om överförsäkringsavdrag utgör därvid dagsförtjänsten arbetsinkomsten per vecka delad med det antal dagpenningbelopp som skall utgå under samma tid. Ersättning till försäkrad som regelbundet utför deltidsarbete under veckor då han i övrigt är arbetslös utgår med högst 50 dagpenningbelopp. Arbetslöshetskassan får

dock för enskild medlem medge att antalet belopp ökas till 150. Med arbetsmarknadsstyrelsens tillstånd kan i dessa fall under särskilda förhållanden antalet belopp ökas ytterligare.

24§ överstiger försäkrads arbetsutbud per vecka den veckotid, under vilken han normalt utfört arbete närmast före arbetslösheten, medräknas ej överskjutande tid vid fastställande av ersättning. Arbetslöshetskassan får dock medge undantag, om den försäkrade har särskilda skäl för utvidgning av arbetsutbudet. Den som närmast före arbetslösheten haft anställning med arbetstid, som någon arbetsdag eller flera regelmässigt varit kortare än tre timmar, skall ha rätt att medräkna även sådan tid vid fastställande av ersättning enligt omräkningstabell.

25§ Har försäkrad vid det företag där han fortlöpande är anställd på grund av arbetsinskränkning arbete mindre än fem dagar i veckan (korttidsarbete), får arbetsmarknadsstyrelsen, om särskilda skäl föreligger, föreskriva att antalet dagar under varje vecka för vilka han annars skulle haft rätt till dagpenning minskas med en. Arbetsmarknadsstyrelsen får lämna motsvarande föreskrifter även i fråga om sådan arbetsinskränkning som ej innebär att antalet arbetsdagar per vecka minskas.

Begränsning vid säsongarbetslöshet 26 § Omfattar erkänd arbetslöshetskassas verksamhetsområde yrke inom vilket arbetslöshet årligen regelbundet förekommer eller föreligger eljest särskilda omständigheter, får kassan eller arbetsmarknadsstyrelsen beträffande samtliga medlemmar eller viss grupp av dem begränsa rätten till dagpenning.

Avstängning från rätt till ersättning 27 § Försäkrad skall avstängas från rätt till ersättning under tid som anges i 28 §, om han l. frivilligt utan giltig anledning lämnat sitt arbete, 2. på grund av otillbörligt uppförande skilts från arbetet, 3. avvisat erbjudet lämpligt arbete, eller 4. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete likväl genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat, att anställning ej kommit till stånd.

28 § Är det sannolikt att arbete som avses i 27 § skulle ha varat högst fem dagar eller mer än fem men högst tio dagar, utgör avstängningstiden sju respektive fjorton dagar. [annat fall är avstängningstiden tjugoåtta dagar. Är det uppenbart att försäkrad ej vill antaga lämpligt arbete såsom då han vid upprepade tillfällen har avvisat erbjudet sådant arbete, skall han vara avstängd till dess han utfört förvärvsarbete under tjugo dagar. Avstängningstiden räknas från den dag då det förhållande som anges i 27 § inträffat eller från den senare dag arbetsmarknadsstyrelsen medger.

29 § Bestämmelserna i 27 § 1-3 om arbete får, om det är skäligt, tillämpas i fråga om

SOU 1971: 42 17

2--014253

Avstängningstiden är i dessa fall tjugoåtta dagar. Bestämarbetsmarknadsutbildning. melsen i 28 § tredje stycket äger motsvarande tillämpning.

Ansökan om ersättning m m 30 § Ansökan om ersättning göres skriftligen hos arbetslöshetskassan. Vid ansökningen skall fogas intyg av arbetsgivare om den försäkrades arbetsförhållanden samt de uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av den försäkrades ersättningsrätt. Intyg och övriga uppgifter skall förvaras bland kassans handlingar. formu- Arbetsgivaren skall på begäran utfärda intyg som avses i första stycket enligt lär som fastställts av arbetsmarknadsstyrelsen.

Särskilda bestämmelser 31 § med annan stat om andra villkor för rätt Har Konungen träffat överenskommelse att erhålla än som föreskrives i denna lag, skall erkänd arbetslöshetskassa ersättning tillämpa dessa villkor. 32 § Finner erkänd arbetslöshetskassa att försäkrad medlem, som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande av betydelse för bedömande av hans rätt till ersättning, icke bör uteslutas ur kassan enligt 47 § denna lag, kan kassan frånkänna honom rätt till ersättning för en tid av högst ett år. Förekommer sannolika skäl att försäkrad gjort sig skyldig till förfarande som avses i första kan ersättning som tillkommer honom innehållas i avbidan på utredning stycket, i ärendet. Beslut första eller andra skall av kassan ofördröjligen anmälas till enligt stycket arbetsmarknadsstyrelsen. 33 § Lagen (1969: 93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt äger tillämpning på ersättning enligt denna lag. j _ 34 § Har uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra honom någon genom oriktig åvilande uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller annorledes orsakat att ersättning eller eller har någon eljest obehörigen eller utgått obehörigen med för högt belopp med för högt belopp uppburit ersättning och har han skäligen bort inse detta, skall det som betalats om ej i särskilt fall anledning att ut för mycket återbetalas, föreligger helt eller delvis efterge återbetalningsskyldighet. återbetalningsskyldighet enligt första stycket, får vid senare utbetalning Föreligger skäligt belopp innehållas i avräkning på vad som betalats ut för mycket.

ANDRA AVDELNINGEN

Bestämmelser om erkända arbetslöshetskassor Allmänna bestämmelser 35 § Erkänd arbetslöshetskassa registreras hos arbetsmarknadsstyrelsen. Med följer rätt till statsbidrag enligt de bestämmelser som gäller registreringen därom.

18 SOU 1971: 42

Denna lag äger icke tillämpning på facklig organisation eller annan liknande förening för vårdande av yrkesangelägenheter

av den anledningen att föreningen meddelar

understöd vid arbetslöshet.

36 § Erkänd arbetslöshetskassa skall till medlemmarna utgiva vid i

ersättning arbetslöshet

enlighet med bestämmelserna i denna lag. Kassan får ej utöva annan verksamhet än sådan som avses i första eller stycket använda medel för ändamål som är främmande för sådan verksamhet.

i 37§ För erkänd arbetslöshetskassas förbindelser

svarar endast kassans tillgångar, förfallna

men ej erlagda avgifter inräknade.

38 § Innan erkänd arbetslöshetskassa blivit kan

registrerad den ej förvärva rättigheter

eller ikläda sig skyldigheter eller vara part inför domstol eller annan myndighet. Handlar medlemmar i kassan eller ledamöter av dess styrelse eller andra på kassans vägnar, innan den registrerats, svarar de som deltagit i åtgärden solidariskt för uppkomna förbindelser såsom för egen skuld.

39 § - För att vinna registrering som erkänd arbetslöshetskassa skall förening bestå .av minst 1500 medlemmar, om ej arbetsmarknadsstyrelsen av särskilda skäl medger att kassan får ha mindre medlemsantal, samt

ienlighet med denna lag ha antagit stadgar

samt utsett styrelse och revisorer.

40 § sammanfaller det avsedda verksamhetsområdet för kassa som söker registrering helt eller till huvudsaklig del med verksamhetsområdet för redan registrerad arbetslöshetskassa, och kan på grund härav förväntas uppkomma olägenheter med

hänsynötifll_ V

försäkringsverksamhetens ändamålsenliga bedrivande, får registrering vägras.

Stadgar och firma m m 41 § Erkänd arbetslöshetskassas stadgar skall i tillämpliga delar och i enlighet med denna lag avfattas enligt som är fastställda normalstadgar av arbetsmarknadsstyrelsen. Stadgarna skall ange 1. kassans firma, 2. kassans verksamhetsområde med uppgift huruvida kassan är avsedd för anställda eller företagare eller för bådadera kategorierna, 3. den ort inom riket, där kassans styrelse skall ha sitt säte, 4. de villkor som skall gälla för inträde i kassan och för uteslutning av medlem, 5. vad som skall gälla beträffande medlemmarnas förmåner och skyldigheter i arbets; löshetsförsäkringen samt ordningen för utbetalning av ersättning, 6. storleken av de fasta avgifter, som skall erläggas till kassan och ordningen för i avgifternas erläggande, _ ._ 7. påföljden av försummelse att till kassan erlägga fast avgift eller uttaxerat belopp, 8. grunderna för fondbildning, 9. bestämmelser angående fondmedels

placering och värdehandlingars förvarande,

10. antalet revisorer och suppleanter för dem, sättet för deras styrelseledamöter, tillsättande och tiden för deras uppdrag, 11. grunderna för styrelsens beslutförhet samt hur revision av styrelsens förvaltning

skall ske, 12. bestämmelser och hur dess befogenhet skall utövas, om föreningssammanträde skall utövas av därtill utsedda ombud, 13. därest föreningssammanträdets befogenhet antalet ombud, hur de skall utses samt tiden för deras uppdrag, 14. tid för ordinarie föreningssammanträde, skall ske och andra meddelanden 15. det sätt varpå kallelse till föreningssammanträde till medlemmarnas eller ombudens kännedom, ävensom den tid före sammanbringas som enskild medlem önskar få behandlat, skall vara styrelsen tillträde, då förslag, handa och den tid då kallelse senast skall vara utsänd, 16. vad som skall ske med behållna tillgångar i händelse av kassas upplösning. av arbetsmarknadsstyrelsen innehålla annat än Stadgarna får ej utan medgivande som angivits i andra stycket.

42 §

Erkänd arbetslöshetskassas firma skall innehålla orden »erkänd arbetslöshetskassa». av Annan än erkänd arbetslöshetskassa får ej i sin firma eller eljest vid beteckning ordet »arbetslöshetskassw tillsammans med ordet »erkänd» eller rörelsen använda innehas av erkänd eljest i firman intaga något, varigenom kan ges sken av att firman

arbetslöshetskassa.

43 § av erkänd arbetslöshetskassa göres skriftligen av kassans Ansökan om registrering

styrelse. Vid ansökningshandlingen skall fogas l. två exemplar av kassans stadgar, vid konstituerande sammanträde, utvisande att stadgarna 2. avskrift av protokoll eller annan handling, varav framgår att blivit antagna, liksom av sådant protokoll

styrelse och revisorer utsetts, rörande medlemmarnas antal och tillförsäkrade förmåner 3. skriftliga uppgifter och skulder samt av samfund, inrättning eller ävensom angående föreningens tillgångar annan gjord utfästelse om bidrag till kassan. som avses i andra 3. skall avfattas enligt formulär som fast- De uppgifter stycket och skall vara med styrelseledamöternas ställes av arbetsmarknadsstyrelsen styrkta egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

44 § arbetslöshetskassas skall vidare innehålla upp- Ansökningen om erkänd registrering revisorers och eventuella suppleangifter om kassans postadress, om styrelseledamöters, och hemvist samt förklaring att dessa personer ters fullständiga namn, medborgarskap

ej är omyndiga. om I ansökningshandlingen skall anges av vilka och hur kassans firma skall tecknas, endast Skall firman tecknas av annan ej denna befogenhet skall utövas av styrelsen. vad som säges i första stycket även i än styrelseledamot eller styrelsesuppleant, gäller u..

fråga om sådan firmatecknare. :L451

som ensam eller med annan är bemyndigad att teckna Har gemensamt

ej envar ..- H.\r_;$â

firma egenhändigt skrivit sin av vittnen styrkta föreningens på ansökningshandlingen ar.- : e . SOU 1971: 42

namnteckning, skall till ansökningshandligen fogas särskild bilaga, på vilken namnteckningen finns och blivit styrkt av vittnen.

Medlemsförteckning 45 § Över erkänd arbetslöshetskassas medlemmar skall finnas förteckning. Denna skall för varje medlem innehålla uppgift om fullständigt nanm, folkbokföringsnummer, senast kända hemvist samt tiden för inträdet i kassan. Förteckningen skall förvaras på betryggande sätt.

Medlemskap 46 § Rätt att bli medlem i erkänd arbetslöshetskassa tillkommer var och en som uppfyller föreskrift i kassans stadgar om arbete inom dess verksamhetsområde. Från rätt att bli medlem i kassa skall undantagas 1. den som är medlem i annan arbetslöshetskassa, 2. den som icke fyllt 15 år, 3. den som fyllt 66 år, 4. den som inte är beredd att utföra förvärvsarbete minst tre timmar per arbetsdag och i genomsnitt minst sjutton timmar per vecka.

47 § Från rätt att kvarstå som medlem i kassa får undantagas 1. den som ej uppfyller och ej heller under minst sex av de senaste tolv månaderna uppfyllt föreskrift i kassans stadgar om arbete inom visst verksamhetsområde, 2. den som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande av betydelse för hans rätt till medlemskap eller ersättning, 3. den som underlåter att ställa sig till efterrättelse kassans stadgar eller styrelsens behörigen utfärdade föreskrifter, 4. den som fyllt 67 år. Från rätt att kvarstå som medlem i erkänd arbetslöshetskassa skall undantagas den som fyllt 70 år.

48§ Inträffar omständighet som enligt 47 § kan föranleda att medlem uteslutes ur erkänd arbetslöshetskassa, skall kassans styrelse genom rekommenderat brev under medlemmens senast kända adress underrätta honom därom samt utsätta skälig tid för förklaring. Vad som sagts nu gäller ej, om rätten att kvarstå som medlem upphör på grund av att medlemmen uppnått viss i stadgarna angiven ålder. Meddelas beslut om medlems uteslutning av annan anledning än som anges i 47 § första stycket 2. under tid då medlemmen har rätt till dagpenning, skall beslutet träda i kraft när hans rätt härtill upphör.

49 § I rätten att utträda ur erkänd arbetslöshetskassa får icke föreskrivas någon begränsning. Medlem som icke vid utgången av andra månaden efter den tid, på vilken fast medlemsavgift eller uttaxerat belopp belöper, till kassan antingen erlagt avgiften eller beloppet eller anmält förhållande, på vilket befrielse från kan betalningsskyldighet grundas, skall anses ha utträtt ur kassan vid nämnda tidpunkt. Om särskilda skäl före-

SOU 1971: 42 21

ligger, får arbetsmarknadsstyrelsen medge, att utträdet skall anses äga rum vid en senare tidpunkt, dock senast vid utgången av sjätte månaden. Kassans styrelse får medge, att den som underlåtit att inom föreskriven tid anmäla förhållande, på vilket befrielse från betalningsskyldighet kan grundas, ändå får bibehållas vid sitt medlemskap. Om särskilda skäl föreligger, får styrelsen även eljest besluta, att-medlem som underlåtit att inom föreskriven tid erlägga fast avgift eller uttaxerat belopp skall få kvarstå i kassan.

Avgifter och uttaxering 50 § Erkänd arbetslöshetskassa skall till verksamhetens bedrivande upptaga fasta medlemsavgifter. Dessa skall vara så avvägda att de i förening med andra för verksamheten

avsedda inkomster får antagas förslå till betalning av utfästa ersättningar, förvaltningskostnader och övriga kassan åliggande utgifter ävensom föreskriven fondbildning.

51 § Är erkänd arbetslöshetskassas tillgångar otillräckliga för verksamhetens behöriga utövande, får kassan besluta om särskild uttaxering utan hinder av att stadgarna ej medger

det. Beslutet är giltigt endast om det godkänts av arbetsmarknadsstyrelsen. Särskild uttaxering får ej äga rum i annat fall än som sagts nu.

Räkenskapers förande 52 § _ får meddela särskilda föreskrifter om hur erkänd arbetslös-

_Arbetsmarknadsstyrelsen

hetskassas skall föras att gälla vid sidan av dem som kassan är skyldig att räkenskaper iakttaga enligt bokföringslagen (1929: 117). Handlingar av betydelse för arbetslöshetsverksamhet skall förvaras under den i bokföringslagen angivna tiden, om

kassans

arbetsmarknadsstyrelsen ej medger annat.

I balansräkningen skall såsom skuld upptagas ett belopp, minst motsvarande det för kassan föreskrivna lägsta fondbeloppet.

F ondbi ldni ng 53 § Erkänd arbetslöshetskassa skall såsom fond avsätta tillgångar, motsvarande per medlem räknat minst summan av förvaltningskostnader per medlem under det sistförflutna räkenskapsåret och det genomsnittliga ersättningsbelopp kassan utgivit per ersättningsdag och medlem under det sistförflutna räkenskapsåret, multiplicerat med det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per medlem under de fem senaste åren. Har arbetslöshetskassan mindre än 10 000 medlemmar, får arbetsmarknadsstyrelsen föreskriva att såsom fond skall avsättas större tillgångar än som följer av första stycket. Om» det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per medlem för arbetslöshetskassa är högre än vad som i allmänhet gäller för arbetslöshetskassorna, får arbetsmarknadsstyrelsen föreskriva att såsom fond skall avsättas mindre tillgångar än som följer av första stycket. Intill dess kassan varit i verksamhet under fem år skall arbetsmarknadsstyrelsen årligen, med hänsynstagande till vad ovan sägs, bestämma fondens minimibelopp. Utbetalning av ersättning får ej påbörjas, förrän arbetsmarknadsstyrelsen med hänsyn till kassans tillgångar samt kassans ekonomiska ställning i övrigt lämnat medgivande till det.

sznpu-.nuuunuL

överskott på verksamheten skall tillföras fonden. « 22 SOU 1971: 42

Fonden får tas i anspråk endast i den mån kassans inkomster ej förslår till täckande av kassans löpande utgifter.

Kapitalplacering 54 § Fondens tillgångar skall redovisas i en eller flera av följande former. l. Obligationer utfärdade av staten, kommun, Sveriges allmänna hypoteksbank eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. 2. Obligationer garanterade av staten eller kommun. 3. Obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag eller Sveriges investeringsbank aktiebolag, med undantag av sådana förskrivningar, som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis). 4. Andra skuldförbindelser utfärdade eller garanterade av staten eller kommun eller utfärdade av riksbanken, postbanken, bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit. 5. Intill högst en femtedel av fondens tillgångar i skuldförbindelser, för Vilka kassan äger säkerhet genom inteckning i annan fastighet än industrifastighet eller i tomträtt inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, varvid i taxeringsvärdet å jordbruksfastighet icke får medräknas taxeringsvärdet å växande skog; dock skall byggnad, för att inteckning i fastigheten skall godkännas, vara brandförsäkrad i försäkringsbolag, som avses i lagen om försäkringsrörelse, eller i utländsk försäkringsanstalt med rätt att driva försäkringsrörelse här i landet. 6. Med arbetsmarknadsstyrelsens medgivande i avsedd för kassans verk-

fastighet,

samhet, varvid i fråga om brandförsäkring skall gälla vad som anges i 5. Utan hinder av första stycket får ett belopp motsvarande högst en tiondel av fonden redovisas i andra former än som avses i första stycket 1-6, dock ej i aktier eller andelar i aktiefonder.

Styrelse och ,firmateckning 55 § Styrelseledamot får ej utses för längre tid än fyra år. När särskilda skäl föreligger. får dock tillsynsmyndigheten medge att mandattiden omfattar längre tid. I övrigt äger bestämmelserna i 20-28 §§ lagen om understödsföreningar motsvarande tillämpning i fråga om erkänd arbetslöshetskassa. Arbetsmarknadsstyrelsen skall dock efter förslag av kassan utse en styrelseledamot jämte suppleant för honom. Sådan ledamot och suppleant har rätt att för uppdragets fullgörande uppbära ersättning med belopp som arbetsmarknadsstyrelsen bmtämmer.

Årsredovisning och revision 56 § Bestämmelserna i 29-32 §§ lagen om understödsföreningar äger motsvarande tillämpning i fråga om erkänd arbetslöshetskassa.

F öreningssammanträde 57 § Vid handhavandet av erkänd arbetslöshetskassas angelägenheter kan medlemmarna företrädas av valda ombud.

SOU 1971: 42 23

Ombuden utövar sina befogenheter vid ombudsmöte. Detta skall anses som föreningssammanträde. Ombud skall vara medlem i kassan. När särskilda skäl föreligger till det, får dock arbetsmarknadsstyrelsen medge att även annan än medlem kan vara ombud. Bestämmelserna om föreningssammanträde i 33 § andra och tredje styckena samt 34-38 tillämpning i fråga om §§ lagen om understödsföreningar äger motsvarande föreningssammanträde eller sammanträde för val av ombud. Arbetsmarknadsstyrelsen skall dock kunna medge att ordinarie föreningssammanträde skall hållas vid annan tidpunkt än före den 1 juli.

Talan mot styrelseledamot, revisor, föreningsmedlenz eller röstberättigad 58 § skall anses ha fått ansvarsfrihet när föreningssammanträde fattat Styrelseledamot av samtliga röstat mot detta beslut därom och ej mer än en fjärdedel röstberättigade beslut. Har talan mot förvaltning inom sex månader från det ej väckts styrelseledamots och revisionsberättelsen framlades på föreningssammanträde, redovisningshandlingarna skall styrelseledamoten anses ha fått ansvarsfrihet för det räkenskapsår redovisningen avser. Utan hinder av att ansvarsfrihet sålunda erhållits kan talan väckas mot styrelseledaeller betydelse för kassan styrelsen eller mot på grund av åtgärd om vars vidtagande eller av vårdslöshet lämnat föreningssammanträde eller styrelseledamot uppsåtligen revisorer i väsentligt hänseende oriktiga eller ofullständiga upplysningar. Talan mot revisorer om skadestånd skall vid äventyr av talans förlust väckas senast inom två år från det revisionsberättelse frarnlades Mot förpå föreningssammanträde. eningsmedlem eller röstberättigad, som ej är medlem, får sådan talan ej väckas sedan två år förflutit efter beslut eller åtgärd på vilken talan grundas. medlem eller röstberättigad som Talan som grundas på att styrelseledamot, revisor, ej är medlem begått brottslighandling får väckas utan hinder av vad i denna paragraf när honom beviljad ansvarsfrihet uppentidigare sägs, dock ej i fråga om styrelseledamot barligen avsett även den handlingen.

Ändring av stadgar 59 § Beslut av erkänd arbetslöshetskassas är giltigt endast om det om ändring stadgar biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande. vid föreningssammanträde Innebär av stadgarna att dessas innehåll anpassas till tvingande bestämmelse ändring i denna lag får beslut om ändringen fattas av kassans styrelse. För att beslut om stadgeändring skall bli giltigt fordras utöver vad som anges i beslutet. första och andra styckena att arbetsmarknadsstyrelsen godkänner av beslut om stadgeändring villkor bestämt i stad- Är för giltighet något ytterligare garna, skall det också iakttagas.

60 § Bestämmelserna i 59 § äger motsvarande tillämpning på beslut om att erkänd arbetslöshetskassa skall träda i likvidation i annat fall än när förhållande inträffat som .. medför skall upphöra med sin verksmhet eller när kassans _ att kassan enligt stadgarna medlemsantal nedgått under föreskrivet antal. Detsamma gäller beslut under likvidation av kassans rörelse eller beslut av överlåtande kassa om godkännande av

“›u;._«.xiu›tnmälaoagr

om överlåtelse fusionsavtal enligt 63 §.

24 SOU 1971: 42

61 § Beslut om ändring av erkänd arbetslöshetskassas stadgar skall ofördröjligen anmälas för registrering och får ej gå i verkställighet innan registrering skett. Vid anmälningen skall fogas två avskrifter av protokoll som förts i ärendet. Beslut som avses i 59 § eller 60 § första punkten får ej underställas arbetsmarknadsstyrelsen för godkännande annat än genom beslutets anmälan för registrering. Beslut som avses i 60 § andra punkten skall ofördröjligen anmälas hos arbetsmarknadsstyrelsen för godkännande. Vid anmälningen skall fogas avskrift av protokoll, som förts i ärendet, och av de på föreningssammanträdet i ärendet framlagda handlingarna.

Likvidation och upplösning 62 § Bestämmelserna i 46-68 §§ lagen om understödsföreningar äger motsvarande tilllämpning i fråga om erkänd arbetslöshetskassa.

Fusion 63 § Mellan erkända arbetslöshetskassor får avtal träffas om att den ena kassan (överlåtande kassan) skall uppgå i den andra kassan (Övertagande kassan) på så sätt att dels medlemmarna i den överlåtande kassan enligt avtalets närmare bestämmelser blir medlemmar i den Övertagande kassan, dels den överlåtande kassan utan likvidation upplöses samt alla dess tillgångar och skulder övertages av den Övertagande kassan (fusion). Fusionsavtal får ej verkställas förrän det godkänts av arbetsmarknadsstyrelsen. Sedan avtalet godkänts, skall det registreras. Fusionen anses genomförd, när registrering skett.

Registrering 64 § Bestämmelserna i 70-79 §§ lagen om understödsföreningar äger motsvarande tilllämpning i fråga om erkänd arbetslöshetskassa.

Tillsyn 65 § Arbetsmarknadsstyrelsen utövar tillsyn över de erkända arbetslöshetskassorna, vilka har att ställa sig arbetsmarknadsstyrelsens anvisningar till efterrättelse.

66§ Erkänd arbetslöshetskassa är skyldig att lämna arbetsmarknadsstyrelsen eller dess ombud tillträde till föreningssammanträde och sammanträde med kassans styrelse.

67§ Arbetsmarknadsstyrelsen får meddela de erinringar i fråga om erkänd arbetslöshetskassas verksamhet som styrelsen finner påkallade. Finner arbetsmarknadsstyrelsen att avvikelse skett från lag eller författning eller med stöd därav meddelade bestämmelser eller från kassas stadgar, att kassans stadgar ej längre motsvarar de i 41 § angivna kraven, att kassans tillgångar ej är tillräckliga, eller att annars allvarlig anmärkning kan riktas mot kassans verksamhet,

SOU 1971: 42

skall arbetsmarknadsstyrelsen anvisa kassan att inom viss tid vidtaga behövliga åtgärder. Har anvisning enligt andra stycket ej efterkommits inom bestämd tid och har det anmärkta förhållandet ej heller på annat sätt undanröjts, får arbetsmarknadsstyrelsen förklara kassan för viss tid förlustig rätten till statsbidrag helt eller delvis. Om skäl därtill föreligger, får styrelsen också göra ansökan hos rätten att kassan skall förklaras skyldig att träda i likvidation. Har sådan ansökan skett, äger 87 § 3 mom andra och tredje styckena samt 88 § lagen om understödsföreningar motsvarande tillämpning.

Talan mot arbetslöshetskassa: och arbetsmarknadsstyrelsens beslut 68 § Talan mot beslut av arbetslöshetskassa föres genom besvär hos arbetsmarknadsstyrelsen.

69 § Talan mot arbetsmarknadsstyrelsens beslut i ärende angående medlems rätt till ersättning eller medlemskap i erkänd arbetslöshetskassa enligt denna lag föres genom besvär hos försäkringsdomstolen, om ej annat följer av lagen (1969: 93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. Beslut som avses i första stycket och ej innebär tillämpning av sist nämnda lag får av arbetsmarknadsstyrelsen underställas försäkringsdomstolens prövning, om det för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning är av synnerlig vikt att saken prövas av domstolen eller annars särskilda skäl finns för sådan prövning. Mot arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag i annat fall än som avses i första och andra stycket föres talan genom besvär hos Konungen.

70 § Besvär skall inges till den myndighet eller det organ som har meddelat beslutet. Den omständigheten att besvären ingivits eller insänts direkt till den myndighet som har att pröva besvären utgör dock ej hinder för besvärens upptagande till prövning, om de inkommit före besvärstidens utgång. Beträffande tid för anförande av besvär gäller även i fråga om erkänd arbetslöshetskassas beslut bestämmelserna i lagen (1954: 355) om besvärstid vid talan mot förvaltande myndighets beslut. Besvär över arbetsmarknadsstyrelsens beslut om vägrad registrering föres sist inom två månader från beslutets dag. Kassas beslut och arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag länder till omedelbar efterrättelse, om ej annat angivits i beslutet eller bestämmes av myndighet som har att pröva beslutet.

Skadestånd 71 § Bestämmelserna i 92-95 §§ lagen om understödsföreningar äger motsvarande tilllämpning i fråga om arbetslöshetskassa.

Straffbestämmelser 72 § Drivs verksamhet av Oregistrerad arbetslöshetskassa, dömes den som deltar i åtgärd på kassans vägnar eller i beslut därom till böter.

26 SOU 1971: 42

73 § Till böter dömes l. styrelseledamot, likvidator eller annan som i ansökan om eller anmälan för regivstrering eller i därvid fogade handlingar eller i annan enligt denna lag till arbetsmarknadsstyrelsen ingiven handling eller vid lämnande av begärd upplysning till styrelsen uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift, 2. styrelseledamot eller likvidator som uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling som hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberättigade eller framlägges på ombudsmöte, 3. revisor eller likvidationsrevisor som i revisionsberättelse eller annan handling, som framlägges på ombudsmöte eller annorledes hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberättigade, uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift om kassans angelägenheter eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet underlåter att göra anmärkning beträffande förvaltningen, fastän anledning därtill föreligger, 4. revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors medhjälpare som, oaktat han insett eller bort inse att skada kunnat följa därav, yppar något som kommit till hans kännedom vid verkställd granskning, utan att det varit nödvändigt för att fullgöra hans uppdrag, 5. styrelseledamot, revisor, likvidator eller annan som ej iakttar eller fullgör vad som åligger honom enligt 48 § första stycket, 55 § såvitt därigenom hänvisas till 28 § lagen om understödsföreningar, 56§ såvitt därigenom hänvisas till 29§ andra stycket, 30§ nionde stycket, 31 § tredje stycket och 32§ första stycket nämnda lag, 57§ såvitt därigenom hänvisas till 35 § andra stycket samma lag, 61 § första eller tredje stycket, 62 § såvitt därigenom hänvisas till 47 § andra stycket första punkten, 53 § första eller andra stycket, 54§ tredje stycket, jämfört med 31 § tredje stycket, 55 § andra stycket första punkten, 62§ första stycket, 63 § första stycket och 66§ första stycket samma lag, 65 § eller 67 §.

Särskilda bestämmelser 74 § Bestämmelserna i 99 § första stycket, 100 § och 101 § lagen om understödsföreningar äger motsvarande tillämpning i fråga om erkänd arbetslöshetskassa.

75 § De närmare föreskrifter som finns erforderliga för tillämpningen av denna lag, meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av arbetsmarknadsstyrelsen.

Övergångsbestämmelser l. Denna lag träder i kraft den 1 september 1972, då förordningen (1956: 629) om erkända arbetslöshetskassor upphör att gälla. Har försäkrad uppburit ersättning under försäkringsåret 1971/72 enligt förordningen om erkända arbetslöshetskassor, äger han rätt till ersättning under ytterligare det antal dagar som följer av 13 § denna lag med avdrag för det antal dagar för vilka ersättning uppburits under nämnda försäkringsår. Med beslut om avstängning från rätt till ersättning enligt 27-29 §§ jämställes motsvarande beslut enligt förordningen om erkända arbetslöshetskassor. 2. Lagen äger icke tillämpning i fråga om registrerad understödsförening vilken vid denna lags ikraftträdande meddelar försäkring vid arbetslöshet och ej antagits som erkänd arbetslöshetskassa.

SOU 1971: 42 27

3. Registrerad understödsförening vilken vid lagens ikraftträdande är antagen som erkänd arbetslöshetskassa skall genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg registreras hos styrelsen. I registret skall därvid införas vad som vid lagens ikraftträdande är infört i understödsföreningsregistret. Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar angående förening som nu angivits skall förvaras som bilagor till registret för erkända arbetslöshetskassor. 4. I fråga om beslut av erkänd arbetslöshetskassa som fattats före ikraftträdandet av denna lag och om talan mot sådant beslut tillämpas äldre lag. 5. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till bestämmelse som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall i stället den bestämmelsen tillämpas.

SOU 1971: 42

Förslag till

Lag om kontant arbetsmarknadsstöd

Inledande bestämmelser 1 § Kontant arbetsmarknadsstöd till utges enligt denna lag vid arbetslöshet 1. den som icke är försäkrad enligt lagen (1972: 00) om arbetslöshetsförsäkring, 2. försäkrad enligt nämnda i erkänd arbetslöshetskassa lag som efter inträdet ännu ej uppfyllt arbetsvillkoret enligt lagen, eller 3. försäkrad enligt nämnda lag som ej har rätt till ersättning enligt lagen på grund av att ersättningsperiod gått till ända sedan han uppnått 60 års ålder.

2 § Det kontanta arbetsmarknadsstödet handhas av arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna.

3 § Kontant arbetsmarknadsstöd till utgår den som uppfyller föreskrivna ersättningsvillkor i Sverige.

Allmänna villkor för rätt till kontant arbetsmarknadsstöd 4 § Kontant arbetsmarknadsstöd vid arbetslöshet tillkommer den som 1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete för arbetsgivares räkning minst tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, 2. är beredd att taga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han icke anmält hinder som kan godtagas, 3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver, och 4. icke kan erhålla lämpligt arbete. Företagare anses arbetslös när hans personliga verksamhet i rörelsen har upphört ej endast tillfälligt, om icke arbetsmarknadsstyrelsen av särskilda skäl föreskriver annat.

5 § Erbjudet arbete skall anses lämpligt, om l. inom ramen för tillgången på arbetstillfällen såväl till den skälig hänsyn tagits arbetssökandes yrkesvana och förutsättningar i övrigt för arbetet som till hans önskemål i fråga om arbetsval och andra personliga förhållanden, 2. anställningsförmånema är skäliga i förhållande till den ersättning som sökanden har rätt till enligt denna lag, 3. anställningsförmånerna är förenliga med kollektivavtal, om sådant finns, och ej är oskäliga i förhållande till de förmåner som vid jämförliga företag utgår till arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer, 4. arbetet ej hänför sig till arbetsplats där arbetskonflikt råder till följd av stridsåtgärd som är lovlig enligt lag och kollektivavtal, 5. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som föreskrives i lag eller författning rörande åtgärder till förebyggande av ohälsa eller olycksfall.

Arbetsvillkor m m 6 § Rätt till kontant arbetsmarknadsstöd föreligger, om den arbetslöse under en ramtid. av högst tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde utfört förvärvsarbete i fem månader (arbetsvillkor). Härvid tages hänsyn endast till månad då förvärvsarbete utförts minst 10 dagar och minst 70 timmar. Tid då förvärvsarbete har utförts får icke räknas mer än en gång för uppfyllande av arbetsvillkoret. 7 § Med tid varunder sökanden enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställes tid då. han 1. i enskilt hem vårdat eller hjälpt åldring eller handikappad i sådan utsträckning att han varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande, 2. genomgått arbetsmarknadsutbildning, fullgjort värnplikt eller åtnjutit tilläggssjukpenning enligt 3 kap 13§ lagen (1962: 381) om allmän försäkring, dock tillsammans. högst två månader, 3. haft semester, eller 4. eljest med helt eller delvis bibehållen lön varit ledig av annan anledning än sjuk» dom, värnpliktstjänstgöring eller bamsbörd.

8 § Vid bestämmande av ramtid enligt 6§ inräknas icke tid då sökanden varit hindrad att arbeta på grund av styrkt sjukdom, vämpliktstjänstgöring, vuxenutbildning, nykterhetsvård på anstalt, frihetsberövande på kriminalvårdens område eller vårdnad av eget barn eller adoptivbarn som ej fyllt tre år, i den mån tiden ej med tillämpning av 7§ jämställes med tid under vilken förvärvsarbete utförts.

9 § Den som i minst tre månader i anslutning till att han avslutat ungdomsutbildning,. vuxenutbildning på heltid som berättigar till studiesocialt stöd eller arbetsmarknadsutbildning, utfört förvärvsarbete eller stått till arbetsmarknadens förfogande som arbets-sökande genom den offentliga arbetsförmedlingen är berättigad till kontant arbetsmarknadsstöd utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret. Den tid under vilken sökanden skall ha stått till arbetsmarknadens förfogande skall. ligga inom åtta månader från utbildningens avslutande, om ej särskilda skäl föreligger- Arbetslös som avses i 1 § 3. skall anses ha fullgjort arbetsvillkoret.

10§ Vid tillämpning av 6, 7, 8 och 9 §§ tages ej hänsyn till tid innan sökanden uppnått: femton års ålder.

Det kontanta arbetsmarknadsstödets form m m 11 § Kontant arbetsmarknadsstöd utgår i form av ett för dag beräknat belopp. Summan av antalet ersatta och arbetade dagar samt karensdagar under en kalendervecka får uppgå till högst fem.

12§ Kontant arbetsmarknadsstöd får ej utges för söndag. För helgdag som ej infaller på

30 SOU 1971: 42

söndag samt för påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton får stöd utges endast om stöd utgår för minst två ytterligare dagar under samma kalendervecka och en arbetslös dag infaller omedelbart före eller efter helgen. Stöd får ej utges för dag då stödtagaren uppbär tilläggssjukpenning enligt 3 kap 13 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Karenstid 13 § Kontant arbetsmarknadsstöd får icke utgå förrän sökanden under en sammanhängande tid av fem kalenderveckor varit arbetslös fem dagar (karenstid). I karenstid inräknas endast dag för vilken stöd skulle ha utgått, om karenstiden gått till ända. Sökande som avses i l § 3. behöver karenstid. Detsamma ej fullgöra gäller den som är ersättningsberättigad enligt 9 §.

Ersättningstidens längd 14 § Kontant arbetsmarknadsstöd utgår längst under 150 dagar från det karenstiden fullgjorts (ersättningsperiod), om ej annat följer av 15§ sista stycket. Har stödtagaren uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan stödtagaren uppnått 60 års ålder, är ersättningsperioden icke begränsad. Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd upphör med utgången av månaden före den under vilken den arbetslöse uppnår 67 års ålder eller när han dessförinnan börjar uppbära ålderspension, hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

15§ Om arbetslöshet upphör innan ersättningsperioden om gått till ända, har stödtagaren, ej annat följer av 16 §, rätt till kontant arbetsmarknadsstöd under återstående antal dagar av perioden vid ny arbetslöshet även om han då ej uppfyller arbetsvillkoret och utan att ånyo fullgöra karenstid. Har ersättningsperioden gått till ända men har under stödtagaren perioden ånyo uppfyllt arbetsvillkoret, utgår kontant arbetsmarknadsstöd under ytterligare ersättningsperiod utan att karenstid ånyo behöver fullgöras. Den nya ersättningsperioden räknas från inträdet av den arbetslöshet, då stödtagaren senast uppfyllde arbetsvillkoret. Till den som haft heltidsarbete och söker sådant arbete men regelbundet utför deltidsarbete under tid då han i övrigt är arbetslös utgår ersättning med högst 50 dagar. Om särskilda skäl föreligger, får dock ersättningstiden förlängas till vad som eljest gäller.

16 § Har en sammanhängande tid av tolv månader, vari icke inräknas tid som anges i 8 §, förflutit från det stödtagaren senast uppbar kontant rätt arbetsmarknadsstöd, föreligger till sådant stöd vid därefter inträffad arbetslöshet endast om stödtagaren då uppfyller arbetsvillkoret och fullgjort karenstid.

17§ Stödtagare som blivit ersättningsberättigad med stöd av 9 § kan icke erhålla kontant arbetsmarknadsstöd under ny ersättningsperiod utan att uppfylla arbetsvillkoret enligt 6-8 §§, om ej särskilda skäl föreligger.

SOU 1971: 42

Det kontanta arbetsmarknadsstödets storlek 18 § av det Kontant arbetsmarknadsstöd utgår för dag med en tvåhundrasextiofjärdedel år fastställda förför maj föregående basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän säkring. Brutet krontal utjämnas till närmast högre krontal.

19 § Uppbär stödtagare för viss dag halv sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän eller om nedsättes det kontanta försäkring lagen (1954: 243) yrkesskadeförsäkring av vad som annars skolat utgå. Stödarbetsmarknadsstödet för den dagen till hälften tagare som endast söker deltidsarbete äger icke rätt till stöd för dag då han uppbär halv sjukpenning.

Pensionsavdrag m m 20 § stödtagare änke- eller änklingspension eller annan ålderspension än enligt Uppbär om allmän försäkring, nedsättes det kontanta arbetsmarknadsstödet lagen (1962:381) efter för preliminär skatt. Uppbär han mindre än hel med pensionsbeloppet avdrag eller mindre än helt sjukbidrag enligt nämnda lag, får arbetsmarknadsförtidspension helt sådant stöd minskat med ersättningsstödet icke överstiga ett belopp som motsvarar efter avdrag för preliminär skatt. beloppet livränta från av yrkesskada eller Uppbär stödtagare försäkringsinrättning på grund olycksfall, nedsättes stödet enligt grunderna i första stycket.

Kontant arbetsmarknadsstöd till deltidsarbetande m m 21 § arbetsmarknadsstöd inträde haft Halvt kontant utgår till den som före arbetslöshetens deltidsarbete omfattande minst 17 timmar i veckan samt till den som söker sådant deltidsarbete.

22§ är arbetslös utgår helt kontant arbets- Utför någon arbete under dag då han i övrigt endast om den arbetslösa tiden till minst fem timmar. Om den marknadsstöd uppgår arbetslösa tiden uppgår till minst tre timmar utgår halvt stöd.

Kontant arbetsmarknadsstöd i vissa fall på jordbrukets område 23 § Den som är född år 1920 eller tidigare och som sedan fem år är huvudsakligen av bestämmelsen i 4 § andra stycket, rätt sysselsatt inom jordbruket har, utan hinder Stödet får dock till kontant arbetsmarknadsstöd under tid som anges i andra stycket. icke utgå förrän sökanden har varit arbetslös i två månader av angiven tid. Sökanden skall före den 1 oktober ange viss sammanhängande tid av högst sex månader under tiden fr 0 m den 1 oktober to m den 30 september påföljande år då jordbruksarbete icke kan antagas komma att hindra honom från att taga annat arbete.

Begränsning vid säsongarbetslöshet 24 § I fråga om arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrke, inom vilket arbetslöshet årligen regelbundet förekommer, får arbetsmarknadsstyrelsen, om särskilda skäl föreligger, begränsa rätten till kontant arbetsmarknadsstöd.

Avstängning från rätten till kontant arbetsmarknadsstöd 25 § Stödtagare skall avstängas från rätt till ersättning under tid som anges i 26 §, om han 1. frivilligt utan giltig anledning lämnat sitt arbete, 2. på grund av otillbörligt uppförande skilts från arbetet, 3. avvisat erbjudet lämpligt arbete eller 4. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete likväl genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat, att anställning ej kommit till stånd.

26§ Är det sannolikt att arbete som avses i 25 § skulle ha varat högst fem dagar eller mer än fem men högst tio dagar, utgör avstängningstiden sju respektive fjorton dagar. I annat fall är avstängningstiden tjugoåtta dagar. Är det uppenbart att stödtagaren ej vill antaga lämpligt arbete, såsom då han vid tillfällen har avvisat erbjudet sådant arbete, skall han vara avstängd till dess upprepade han utfört förvärvsarbete under tjugo dagar. Avstängningstiden räknas från den dag då det förhållande som anges i 25 § inträffat eller från den senare dag arbetsmarknadsstyrelsen medger.

27 § Bestämmelserna i 25 § 1-3 om arbete får, om det är skäligt, tillämpas i fråga om

arbetsmarknadsutbildning. Avstängningstiden är i dessa fall tjugoåtta dagar. Bestäm-

melsen i 26 § tredje stycket äger motsvarande tillämpning.

28§ Med beslut om avstängning enligt 25-27 beslut §§ jämställes om avstängning från rätt till ersättning enligt 27, 28, 29 och 32 §§ lagen (1972: 00) om arbetslöshetsförsäkring.

Ansökan om kontant arbetsmarknadsstöd m m 29 § Ansökan om kontant arbetsmarknadsstöd hos länsarbetsnämnden göres skriftligen i det län där sökanden är bosatt. Vid ansökningen skall fogas intyg av arbetsgivaren om sökandens arbetsförhållanden samt de uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av hans rätt till stöd. Arbetsgivaren skall på begäran utfärda intyg som avses i första stycket enligt formulär som fastställts av arbetsmarknadsstyrelsen.

Särskilda bestämmelser 30 § Har Konungen träffat överenskommelse med annan stat om andra villkor för rätt att erhålla ersättning än som föreskrives i denna lag, skall dessa villkor tillämpas.

SOU 1971: 42

3-014253

31 § Kontant arbetsmarknadsstöd får indragas eller skäligen nedsättas, om stödtagaren medvetet lämnar eller vilseledande uppgift angående eller av grov vårdslöshet oriktig förhållande som är av betydelse för rätten till stöd.

32§ eller genom underlåtenhet att fullgöra honom åvi- Har någon genom oriktig uppgift eller annorledes orsakat att kontant arbetslande uppgifts- eller anmälningsskyldighet marknadsstöd utgått obehörigen eller med för högt belopp eller har någon eljest obehörisådant stöd och har han skäligen bort inse gen eller med för högt belopp uppburit ut för mycket återbetalas, om ej i särskilt fall anledning detta, skall det som betalats föreligger att helt eller delvis efterge återbetalningsskyldighet. Har återbetalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket, får vid senare utbetalskäligt belopp innehållas i avräkning på vad som betalats ut för mycket. ning till honom

33§ av samhällsstöd vid arbetskonflikt äger tillämpning Lagen (1969: 93) om begränsning på ersättning enligt denna lag.

34§ De närmare föreskrifter som finns erforderliga för tillämpningen av denna lag, meddelas efter av arbetsmarknadsav Konungen eller, Konungens bemyndigande, styrelsen. Denna lag träder i kraft den 1 september 1972.

SOU 1971: 42

Förslag till

Lag om särskild arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen

Härigenom förordnas som följer.

1 § Arbetsgivaravgift för finansiering av arbetslöshetsförsäkring enligt lagen (1972:

000)

om arbetslöshetsförsäkring erlägges till staten enligt denna lag.

2 § Arbetsgivare erlägger årligen arbetsgivaravgift med belopp som motsvarar procent av summan av vad arbetsgivaren under året utgivit som lön till arbetstagare i pengar

eller i naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som avses

i 3 kap 2 § andra

stycket sista punkten lagen (1962: 381) om allmän försäkring, annan för ut-

ersättning

fört arbete. Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagarens lön eller ersättning i vad den för år räknat överstiger

sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande

basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Hänsyn tages ej heller _till arbetstagare, vars lön under året understigit trehundra kronor, såvida fråga ej är om ar-

betstagare som avses i 1 § första stycket förordningen (1958: 295) om sjömansskatte

Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare, som icke är

obligatoriskt försäk-_

rad enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap 2§ andra stycket sista punkten lagen (1962: 381) om allmän försäkring är för handen.

3 § l Med arbetsgivare avses i denna lag den som enligt 19 kap 1 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall erlägga avgift till sjukförsäkring.

Denna lag träder i kraft den l januari 1973.

SOU 1971: 42

Förslag till

i (1959: 552) angående uppbörd av vissa avgifter Lag om ändring förordningen om allmän försäkring, m. m.

enligt lagen

förordnas, att 1 och 2 §§ förordningen (1959: 552) angående uppbörd Härigenom om allmän försäkring, mml skall ha nedan angivna av vissa avgifter enligt lagen

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§2

av debitering och uppbörd av av- Angående debitering och uppbörd Angående

om gifter från arbetsgivare enligt lagen (1962: avgifter från arbetsgivare enligt lagen

om allmän försäkring samt avgift allmän försäkring samt avgift för obliga- 381)

för obligatorisk försäkring i riksförsäktorisk försäkring i riksförsäkringsverket

enligt lagen (1954:243) om

om yrkesskadeförsäkring jäm- ringsverket

enligt lagen 39 § sistnämnda lag yrkesskadeförsäkring jämte tilläggsavgift te tilläggsavgift enligt

och 14 § lagen an- enligt 39 § sistnämnda lag och avgiftstillavgiftstillägg jämlikt 14 § lagen (1955:469) anomreglering av vissa ersättningar lägg jämlikt gående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om gående

i arbete m. m. enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall

an- för olycksfall i arbete m m ävenävensom avgifter enligt förordningen försäkring

och la- som avgifter enligt förordningen (1960:

gående byggnadsforskningsavgift om skall gälla vad 77) angående byggnadsforskningsavgift,

gen lönegarantiavgift 742) om och lagen (1970: lönegarantiavgift nedan stadgas.

lagen (1972: 000) om särskild arbetsgivar-

till arbetslöshetsförsäkringen skall avgift

gälla vad nedan stadgas.

tilläggsavgift för frivillig försäkring i riksförsäkringsverket enligt lagen Avgift jämte i den ordning verket bestämmer.

om yrkesskadeförsäkring uppbäres

2§2

I denna förordning förstås med

summan av arbetsgivarens avgifter enligt l § första stycket; arbetsgivaravgift: skall beräknas för belopp varå avgift, som avses i 1 § första stycket, avgiftsunderlag:

arbetsgivaren;

det kalenderår för vilket avgiftsunderlag skall bestämmas. utgiftsår: av avgiftsunder- Såvitt gäller beräkning av avgiftsunder- Såvitt gäller beräkning för till sjukförsäkringen och till sjukförsäkringen och för- lag avgift lag för avgift för lö- för tilläggspension samt för för tilläggspension samt försäkringen säkringen denna och arbetsgivaravgifz till negarantiavgift skall med lön enligt lönegarantiavgift

arbetslöshetsförsäkringen skall med lön enförordning förstås jämväl sådan ersättning,

sista förordning förstås jämväl sådan som enligt 3 kap 2 § andra stycket ligt denna

som enligt 3 kap 2§ andra eller ll kap 2§ andra stycket ersättning, punkten

1962:396. 1 Förordningen omtryckt 1962:396. Senaste lydelse av rubriken

t Senaste lydelse 1970:744.

SOU 1971: 42

lagen om allmän försäkring anses såsom sista stycket punkten eller 11 kap 2§ inkomst av anställning. andra stycket lagen om allmän försäkring anses såsom inkomst av anställning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973. Vid debitering enligt 20§ första stycket av arbetsgivares preliminära avgift för år 1973 skall hänsyn tagas även till avgiftsuttaget enligt lagen (1972: 000) om särskild arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen.

SOU 1971: 42

Förslag till om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor

Kungörelse

1 § utgår i form av statsbidrag som avses i lagen (1972: 000) om arbetslöshetsförsäkring och förvaltningsbidrag samt beräknas för verksamhetsår, grundbidrag, progressivbidrag som omfattar tiden 1 september-31 augusti.

2 §

Grundbidrag utgår i form av en basdel och en procentdel. Basdelen för hel dagpenning samma belopp som enligt lagen utgör varje utgiven om kontant arbetsmarknadsstöd utgör det kontanta arbetsmarknadsstödet (1972: 000) i januari månad under verksamhetsåret. tio av den del av utbetalad dagpenning, som överstiger Procentdelen utgör procent lägsta gällande dagpenningbelopp. andel för Grundbidrag utgår med en för basdel och procentdel gemensam procentuell som av en av arbetsmarknadsstyrelsen fastställd tabell. varje dagpenningklass, framgår

3 § andel av kassans sammanlagda kostnader Progressivbidrag utgår med viss procentuell svarar mot Procenttalet för dagpenning efter avdrag av belopp, som grundbidraget. bestämmes i förhållande till antalet ersättningsdagar per medlem i överensstämmelse tabell med tillhörande särskilda bestämmed en till denna kungörelse som bilaga fogad melser.

4 § För där medlemmarna 16§ om arbetslöshetsförsäkring är förkassa, jämlikt lagen delade beräknas och progressivbidraget särskilt för varje på olika klasser, grundbidraget klass.

5 § för verksamhetsår med en procentuell andel av ett grund- Förvaltningsbidrag utgår belopp om sex kronor per medlem enligt följande tabell:

SOU 1971: 42

6 § Har antagande till erkänd arbetslöshetskassa gällt viss del av ett verksamhetsår, beräknas progressivbidraget och förvaltningsbidraget för denna del av året efter förhållandena under ett helt år. Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande beräkning av progressivbidraget för viss klass, då klassindelningen inom erkänd arbetslöshetskassa väsentligt ändrats under verksamhetsåret.

7 § Antalet årsmedlemmar under visst verksamhetsår motsvarar en sjättedel av summan av antalet medlemmar vid utgången av envar av perioderna noseptember-oktober; vember-december, januari-februari, mars-april, maj-juni och juli-augusti eller, om antagandet till erkänd arbetslöshetskassa gällt endast under del av året, vid utgången av varje period, under vilken antagandet hela tiden varit gällande. Antalet ersättningsdagar under visst verksamhetsår motsvarar per medlem antal dagar under året, för vilka hel dagpenning dividerat med antalet årsmedlemmar under utgått, samma ar.

8 § Vid av denna skall tillämpningen kungörelse vid beräkning av antalet ersättningsdagar och utgiven ersättning halva ersättningsdagar sammanläggas till hela dagar.

9 § Statsbidrag utbetalas i efterskott för verksamhetsår efter ansökan till arbetsmarknadsstyrelsen. Kassa äger a konto erhålla statsbidrag per den 31 december och den 30 april samt därutöver efter arbetsmarknadsstyrelsens medgivande.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 september 1972, då förordningen 1956: 630 om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor skall upphöra att gälla. De äldre bestämmelserna skall dock gälla för statsbidrag avseende försäkringsåret 1971/ 72.

(Bilaga till kungörelsen om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor, se nästa sid.)

SOU 1971: 42

Bilaga till kungörelsen om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor

Progressivbidragets storlek i procent av hela bidragsunderlaget enligt 3 § vid Antal ersättnings- olika antal ersättningsdagar per medlem dagar per medlem

0,0 7,4 14,7 21,4 27,1 32,0 36,3 40,0

sssäsasaäas

u 43,3 46,3 48,9

__Lh_-b-:-›3I\J_-*_O_>D_OO_\lO\KJutJn_A-häwwmw

53,4 57,1 60,3 65,2 69,0 72,0 74,3

76,2

iii-Ib-li-li-Ii-l

77,9 79,3 80,5 81,5

och däröver

Särskilda bestämmelser: än sådant som direkt framgår av tabel- Vid annat antal ersättningsdagar per medlem mellan de i tabellen varvid det erhållna len interpoleras lineärt angivna procenttalen, resultatet avrundas till närmaste tiondels procent. Vid lika avstånd sker avrundningen uppåt.

SOU 1971: 42

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas, att 19 § och 53 § 1 mom kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 §1 Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva; vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 § 3 eller 4 mom.; vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländsk lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor; ersättning, som på grund av sjukförsäkring jämlikt lagen om allmän försäkring eller försäkring jämlikt lagen om yrkesskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom, olycksfall eller arbetslöshet tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller annan livränta, så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur; belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring; ersättning på grund av skadeförsäkring, dock ej i den mån köpeskilling, som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i stället försålts, varit att hänföra till intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse eller i den mån ersättningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt eller motsvarar sådan avdragsgill omkostnad, vilken är att hänföras till någon av nämnda förvärvskällor; vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat; ersättning jämlikt lagen om ersättning åt smittbärare; periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, därför givaren jämlikt bestämmelserna i 20 § icke är berättigad till avdrag; stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning; allmänt barnbidrag; lön eller annan gottgörelse, som enligt förordningen om sjömansskatt utgör inkomst ombord;

1 Som nuvarande lydelse har upptagits den som föreslagits i prop 1971: 104. Senaste lydelse dessförinnan 1970: 162.

SOU 1971: 42 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse kontantunderstöd, som utgives av arbets- kontant arbetsmarknadsstöd; löshetsnämnd med bidrag av statsmedel; invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning enligt 9 kap. lagen om allmän försäkring, .så ock hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande; kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension; kommunalt bostadstillägg till handikappade; bostadstillägg som avses i kungörelsema den 28 maj 1968 (nr 425) om statliga bostadstillägg till barnfamiljer och (nr 426) om statsbidrag till kommunala bostadstillägg till barnfamiljer; sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från pensionseller ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första personalstiftelse tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen; kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg. (Se vidare anvisningarna.)

53§ l m 0 m.1 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger såframt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs: a) fysisk person: för tid, under vilken han varit här i riket bosatt: för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits; för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket; för pension enligt lagen om allmän försäkring eller på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; för annan härifrån genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av uppburen, tjänst; för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt för belopp vilket motsvarar restituerad, avkortad eller avskriven tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift eller allmän arbetsgivaravgift och med vilket avdrag enligt 46§ 2 mom. åtnjutits vid tidigare års taxeringar; b) staten: för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt för inkomst av rörelse, som av bank- eller försäkringsrörelse eller av ej härflutit kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov; 1 Senaste lydelse 1970: 915.

42 SOU 1971: 42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap med stadgar som fastställts av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer: för inkomst av fastighet och av rörelse; d) akademier, Nobelstiftelsen samt stif- d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, telsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de stude- universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga rande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med anda- för sådana samanslutningar med ändamål mål att fullgöra uppgifter som enligt nämn- att fullgöra uppgifter som enligt nämnda da stadgar ankomma på sammanslutning- stadgar ankomma på sammanslutningarna, arna, sjömanshus, svenska skeppshypoteks- sjömanshus, svenska skeppshypotekskaskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa, san, skeppsfartens sekundärlånekassa, norrnorrlandsfonden, malmfonden för forsk- landsfonden, malmfonden för forskningsnings- och utvecklingsarbete, järnkontoret, och utvecklingsarbete, järnkontoret, så så länge kontorets vinstmedel användas till länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebo- lämnar utdelning åt sina delägare, aktielaget tipstjänst, svenska penninglotteriet bolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna pensionsfonden, all- aktiebolag, allmänna pensionsfonden, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensions- männa sjukförsäkringsfonden, pensionsstifstiftelser som avses i lagen om tryggande telser som avses i lagen om tryggande av av pensionsutfästelse m. m., allmänna för- pensionsutfästelse m. m., allmänna försäksäkringskassor, understödsföreningar, som ringskassor, erkända arbetslöshetskassor, icke bedriva till livförsäkring hänförlig understödsföreningar, som icke bedriva till verksamhet, personalstiftelser som avses livförsäkring hänförlig verksamhet, peri lagen om tryggande av pensionsutfästelse sonalstiftelser som avses i lagen om trygm. m. med ändamål uteslutande att lämna gande av m. m. med pensionsutfästelse understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller ändamål uteslutande att lämna understöd olycksfall ävensom sådana ömsesidiga för- vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall säkringsbolag, som avses i lagen om yr- ävensom sådana ömsesidiga försäkringskesskadeförsäkring: bolag, som avses i lagen om yrkesskadeför inkomst av fastighet; försäkring: för inkomst av fastighet; e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, bannhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom sådana föreningar vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen verka för ändamål av den i fråga om stiftelser här angivna art: för inkomst av fastighet och av rörelse; f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska

SOU 1971: 42 43

personer, därunder inbegripna ägare av för gemensamt behov avsatta så kaljuridiska lade besparingsskogar, häradsallmänningar och andra likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma räkning, samtliga i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e): för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats; g) utländska bolag: för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse. Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Denna i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utlag träder kommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1973 års taxering. Äldre bestämmelser äger dock alltjämt tillämpning vid eftertaxering för år 1972 eller tidigare år.

SOU 1971: 42

Sammanfattning

Arbetskraftens struktur och dimensioner av arbetskraften som saknade arbete) var

under år 1970 högst för ungdomar och äld- I bilaga 3 av betänkandet lämnas en omre. Detta framgår av ovanstående tablå som fattande kvantitativ beskrivning av arbetshämtats från bilagan. kraften med fördelning på olika grupper Av dessa uppgifter från år 1970 och biav betydelse för belysningen av de stödforlagans tabell 20 finner man att den relatimer för arbetslösa, som utredningen föreva arbetslösheten är större för kvinnor än slår. Huvudkälloma för denna beskrivning för män. Framträdande är den höga relaär de regelbundet återkommande arbetstiva arbetslösheten för ungdomarna. Som kraftsundersökningarna samt vissa specialett genomsnitt för hela år 1970 gäller att 3,9 undersökningar som har gjorts i anslutning procent av arbetskraften i åldrarna 16-24 till dessa. år var arbetslös, medan genomsnittet för Arbetslöshetens omfattning enligt nämnda vuxna män var 1,1 procent och för vuxna statistikkällor behandlas i bilagan dels för kvinnor 1,4 procent. En högre arbetslöshet år 1970, dels för tiden augusti 1962-maj under hösten bland ungdomarna avspeglar 1970. För år 1970 och vissa tidpunkter unatt många då, efter studiernas slut och tillder perioden 1962-1970 lämnas även jämfälliga sommararbeten, söker sig ut på arförande uppgifter från arbetsförmedlingarbetsmarknaden. Man kan förmoda att arnas statistik över där registrerade arbetslösa betslösheten bland ungdomar över huvud en dag i mitten av varje månad. taget mera än bland de äldre präglas av att Den relativa arbetslösheten (procentandel de är nytillträdande på arbetsmarknaden

och väntar på lämpliga arbetstillfällen.

Män Kvinnor Arbetslöshetens variationer med kon- Samtliga junkturläget framgår av den i bilagan redo-

Under hela den studerade perioden 1962- Relativ arbetslöshet hösten 1967 1970 varierade kvinnornas relativa arbets- för löshet endast mellan 1,7 och 2,3 procent. personer som var personer som ej. Motsvarande intervaller för män var 0,9 sysselsatta 1966 var i AK 1966 procent och förut nämnda 2,2 procent. Unför Kvinnor Män Kvinnor der högkonjunkturen 1969-1970 har männen inte noterats en så låg relativ ar-

De relativa arbetslöshetstalens förändringunder Samtliga 6, 3 6,7 ar för olika åldersgrupper ifrågavarande period 1962-1970 visar för männens del en entydig konjunkturvariation (figur Relativ arbetslöshet hösten 1968 15). Den svagaste ökningen visar ålders- för klassen 45-54 år. Den starkaste ökningen personer som var personer som ej finns i åldersklassen 25-34 år. För männen var i AK 1967 sysselsatta 1967 i ålder 35-44 år har Ökningen blivit accen- Män Kvinnor Samtliga tuerad genom att deras relativa arbetslös-

åldrar visar en mer splittrad och svårtolkad Samtliga 1,4 6,4 bild (figur 16). Detta kan hänga samman med att de arbetslösa för deras del omfattar inte bara personer som har mist ett ar- trädande på arbetsmarknaden. De arbetslösa enligt arbetskraftsunderbete utan också många som söker sig ut på arbetsmarknaden. För samtliga kvinnor gäl- sökningarna har även fördelats på arbetsarbetslösheten löshetsförsäkrade och ej försäkrade. En ler att den relativa låg på av materialet (tabell 22 och ungefär samma nivå i maj 1970 som under tidserieanalys 1965. De yngsta upp till figurerna 17 och 18) visar att de ej förhögkonjunkturen 24 år, åldersgruppen 25-34 år och mest säkrade arbetslösa uppvisar en svagare konmarkerat i än de försäkrade arbetslöde äldsta, 55-66 år, hade dock junkturvariation 1970 kommit relativ sa. Detta gäller speciellt kvinnorna. Därtill maj på något högre arbetslöshetsnivå än under år 1965. jämförs uppgifterna från undersökningar ut och in i arbetskraften be- med antalet vid arbetsförmedlingen anmäl- Rörligheten da arbetslösa 29 och tabell 24). Av lyses i bilagan av två specialbearbetningar, (figur där samma individer i undersökningarna denna jämförelse framgår dels att antalet ei dels försäkrade arbetslösa är större enligt arjämförts i arbetskraftsundersökningarna hösten 1966 och dels hösten 1967 betskraftsundersökningarna än det antal 1967, som registrerats vid arbetsförmedlingen, dels och 1968. Uppgifterna från dessa två undervisar skillnader i den relativa ar- att sådana uppgifter om antalet försäkrade sökningar betslösheten det andra året för å ena sidan arbetslösa som är jämförbara i de två sedem som var sysselsatta i arbetskraften re- rierna stämmer ganska väl i högkonjunktudan det första året och å andra sidan dem ren. I en lågkonjunktur redovisar arbetsi arbetskraften det högre siffror även som var nytilltrâdande kraftsundersökningarna andra året. Detta tablå. för de arbetslöshetsförsäkrade. Detta synes framgår av följande Den större arbetslösheten bland ungdo- bero på att antalet utförsäkrade stiger som marna är märkbar även bland dem som ett resultat av att arbetslöshetstiderna förhar varit det första året. Påfal- längs och att de utförsäkrade arbetslösa sysselsatta att närmare inte har kontinuerlig kontakt med arbetslande är dock en tredjedel av de arbetslösa arbetssökande (33 % hösten förmedlingen. Orsaken till den nämnda 1967 och 29 % hösten 1968) varit nytill- skillnaden är således densamma som till att

antalet oförsäkrade - oavsett konjunkturlä- är ett led i arbetsmarknadspolitiken. Det ge - är högre enligt arbetskraftsundersök- finns ett naturligt samband mellan arbetsningarna än enligt uppgifterna från arbets- löshetsförsäkringen och samhällets arbetsförmedlingen. marknadsåtgärder i övrigt. Till arbetsför- Det finns enligt arbetskraftsundersök- måste den försäkrade vända medlingen sig ningarna också skillnader mellan grupperna för att anmäla Han sig som arbetssökande. försäkrade och ej försäkrade i fråga om ar- måste både i initialskedet av arbetslöshebetslöshetstidens längd. Under år 1970 var ten och därefter ha nära konfortlöpande den i genomsnitt 6,9 veckor för de försäk- takt med arbetsmarknadsorganen. _ rade och 3,4 veckor för de ej försäkrade. Utredningen har funnit att helt övervä- Arbetslöshetstidens längd belyses också för gande skäl talar för att arbetslöshetsförsäktiden 1964-1970 i figur 19. Långtidsarbets- ringen även i fortsättningen skall utvecklas lösheten har ökat, i synnerhet för de för- på samma frivilliga De erväg som hittills. säkrade arbetslösa. Arbetslöshetstiderna har kända arbetslöshetskassornas verksamhet även genomsnittligt blivit längre; även detta har utvecklats under samverkan med staten mest markerat för de arbetslöshetsförsäkoch den fackliga rörelsen. Statens medverrade. av arbetslösa har där- Omsättningen kan har skapat organisatoriska och ekonomed blivit lägre. miska förutsättningar för en mycket bety- Antalet personer som berörs av arbets- dande utveckling av arbetslöshetskassornas löshet belyses i bilagan av en sammanställ- verksamhet. Denna kan numera beräknas ning från en arbetskraftsundersökning som omfatta i det närmaste alla fackligt organiavser hela året 1968 (tabell 25). Med led- serade arbetstagare. Medlemmarna i de ning av bla dessa uppgifter och uppgifter flesta arbetslöshetskassorna har under lång om arbetslöshetstidens längd under året har tid anpassat sig till dessa förhållanden. Det utredningen i kap 9 angett vissa allmänna fordras starka skäl för att upplösa detta hållpunkter för kostnadsuppskattningar. system och ersätta det med en helt ny för- I bilagan redovisas även uppgifter om säkringsform. latent arbetssökande samt, delvis i ett sär- Arbetslöshetskassomas kontakt med förskilt appendix, resultaten från en undersök- hållandena på arbetsmarknaden, arbetsning om personer utanför arbetskraften. marknadsmyndighetema och arbetstagarnas Den avsåg närmast att kartlägga orsakerna organisationer är utomordentligt god. Det till att dessa inte förvärvsarbetade och om finns all anledning att förutsätta att en arde under vissa villkor skulle söka förvärvs- betslöshetsförsäkring bland företagarna, arbete. De mest förekommande orsakerna av deras organisationer, skall uppbyggd ge till att männen inte förvärvsarbetade var samma erfarenheter. En medverkan goda studier och hälsoskäl. Den vanligaste av de från medlemmarna i arbetslöshetskassorna uppgivna anledningarna till att kvinnorna genom deras representanter och funktionäinte förvärvsarbetade var barntillsyn. Detta rer medför garantier för att prövningen av framgår av figur 33 och 34. enskilda fall sker med ett underlag av tillräckliga kunskaper om den försäkrade och hans speciella förhållanden. Principförslag Utredningen har undersökt i vad mån en Skyddet mot inkomstbortfall vid arbetslös- av samordning arbetslöshetsförsäkringens het som har förorsakats av bristande till- administration med den allmänna försäkgång på arbetstillfällen skall enligt utred- ringens skulle innebära fördelar. Vissa beningens förslag främst vara arbetslöshets- sparingar skulle möjligen kunna vinnas bl a försäkring. Möjlighet att vara arbetslöshets- i fråga om registrering av försäkrade. En försäkrad bör finnas för alla förvärvsarbe- sådan minskning av de administrativa kosttande, företagare likaväl som arbetstagare. naderna skulle emellertid bli värdemässigt Samhällets stöd åt arbetslöshetsförsäkringen i jämförelse obetydlig med de begränsningar

SOU 1971: 42 47

och den medverkan om arbetslöshetsförsäkring. Denna av försäkringsutgifterna lagen till effektivare av arbetskraf- lagdel innehåller en fristående fullständig sysselsättning arbets- reglering för kassorna. För att nedbringa ten, som kan åstadkommas genom löshetskassornas och kontroll- författningsmaterialets omfång har utreduppföljningssamt dock funnit lämpligt att hänvisa till verksamhet arbetsmarknadsmässiga ningen i övrigt. Därtill kommer att de all- lagen om understödsföreningar, när det gäluppgifter männa står inför nya ler vissa bestämmelser av allmänt föreningsförsäkringskassorna och utökade inom sitt nuvarande rättslig natur. uppgifter verksamhetsområde. av arbets- Försäkringsvillkoren för ersättningsrätt Övertagande administration skulle, kommer enligt utredningens förslag att förlöshetsförsäkringens och medelstora ändras så, att rätten uppkommer snabbare särskilt vid mindre enheter, förorsaka avsevärda och utbild- för nya medlemmar i arbetslöshetskassorna. personalhar därför fun- Detta sker genom att av nuvarande arbetsningsproblem. Utredningen inte villkor bortfaller det som innebär att ernit att grundförutsättningarna föreligger för överförande av arbetslöshetsförsäk- sättning får utges först sedan den försäktill de allmänna för- rade erlagt avgift för 52 veckor eller tolv ringens administration månader och under den tiden förvärvsarbesäkringskassorna. i erkänd arbetslös- tat. Det kvarstående arbetsvillkoret - fem- Rätt att bli medlem månadersvillkoret - aktuell anhetskassa skall tillkomma var och en som garanterar till arbetsmarknaden. Inkomstbortuppfyller föreskrift i kassans stadgar om ar- knytning Flerta- fall omedelbart efter arbetslöshetens inträbete inom dess verksamhetsområde. de täcks i ökad utsträckning genom att nulet av de regler, som enligt gällande förordrätt att varande karensvillkor bortfaller. Risken för ning begränsar enskilda personers kvarstå an- i mer svårartade arbetslöshetsinträda eller i kassa, föreslås utförsäkring bortfalla eller - i fråga om rätt att fall minskas dels genom att ersättningstitingen kvarstå - bero beslut. Utred- dens begränsning till försäkringsår upphör, på kassans dels genom att ersättningstiden kan uppningens förslag öppnar vidgade möjligheter att tillhöra försäkringen. gå till 300 dagar efter det ersättningsrätt

De erkända arbetslöshetskassorna faller har upparbetats. Ersättningstiden förlängs

enligt gällande bestämmelser under giltig- generellt till 450 dagar för dem som har för om understödsför- 55 år. Möjligheterna vidgas att bibehetsområdet lagen fyllt hålla ersättningsrätt under peeningar. De utgör dock en enhetlig och från upparbetad klart rioder av bortovaro från arbetsmarknaden. övriga understödsföreningar avgränsad av föreningar. Tillsynen av kassorna Detta gäller bl a vid vård av eget barn eller grupp är anförtrodd en särskild tillsynsmyndighet. adoptivbarn som ej fyllt tre år. Inkomstbort-

Den och inriktning av fallet vid arbetslöshet täcks i större utsträckhar en omfattning helt annat ning genom att maximum för dagpenning slag än för övriga föreningar. verksamhet samma nivå som sjukpenningen i Det för kassornas betydelsefulla höjs till saknar allmän försäkring. Med bibehållande av arstatsbidragssystemet motsvarighet En av sär- anknytning till hos övriga understödsföreningar. betslöshetsförsäkringens skild verkställd av femdagarsvecka innebär detta att högsta utredningsman översyn om understödsföreningar har visat att dagpenning, till vilken statsbidrag kan utgå,

lagen

ut- blir 75 kronor. vid deltidsarbedet för dessa föreningar i betydande Ersättning sträckning krävs föreskrifter som helt sak- te blir mer differentierad och systematiskt

nar för arbetslöshetskassornas än den hittills varit i arbetslöshetsbetydelse reglerad verksamhet och organisation. KSA-utred- försäkringen.

föreslår bla av dessa skäl att de De av utredningen föreslagna ändringarningen bestämmelser av färerzingsrättslig natur, som na av arbetslöshetsförsäkringens regler medsam- för en högst betydande utvidgning av förfordras angående arbetslöshetskassorna, las i en särskild andra del av den föreslagna säkringsskyddet. Med genomförande av des-

sa förslag bör förutsättningar finnas för att inte tillhör erkänd arbetslöshetskassa. Utarbetslöshetsförsäkringen skall bli ett all- redningen föreslår att stödformen utformas männare och kvalitativt bättre skydd för som ett kontant arbetsmarknadsstöd, helt fidem som har börjat förvärvsar- nansierat varaktigt av staten genom skattemedel och bete. administrerat av arbetsmarknadsverket. Stö- En försäkringsmässig reglering av skyd- dets omfattning och konstruktion ger det det vid arbetslöshet kan dock inte täcka alla en allmän karaktär av grundskydd för aruppkommande situationer. Förut återgivna betssökandes försörjning vid ersättningsbar uppgifter om de senaste årens sysselsätt- arbetslöshet utanför verkförsäkringens ningsförhållanden på arbetsmarknaden vi- ningsområde. sar att nya arbetssökande, tex ungdomar De år 1968 införda temporära stödforoch andra som övergår från utbildning till merna för äldre arbetslösa, förlängd (extra) förvärvsarbete, löper betydande arbetslös- ersättning till försäkrade och statligt omhetsrisker. Speciella problem möter vidare ställningsbidrag, bör integreras med arbetsdem som i olika åldrar söker sig ut i arbets- löshetsförsäkringens reguljära förmåner och livet efter att längre tid huvudsakligen ha det kontanta arbetsmarknadsstödet. I fråga ägnat sig åt att vårda och hjälpa åldring el- om det statliga omställningsbidraget inneler handikappad. Detta gäller även dem bär utredningens förslag till Övergångsbesom har blivit ensamstående och söker för- stämmelser att det kan utgå endast till den värvsarbete efter att tidigare ha haft sin som före det nya stödsystemets ikraftträdansysselsättning i hushåll med de har beviljats sådant bidrag samt därjämgemensamt make eller annan För ensamståenperson. te till den som inom ett år därefter ansökt de kan behovet av förvärvsinkomst vara om bidraget. Det kommer därmed att succesoundgängligt och en arbetslöshetssituation sivt avvecklas. svårlöst även i andra fall. Ett exempel här- Efter genomförande av utredningens förpå är ensamstående kvinnor som har barn slag finns det ej skäl att bibehålla arbetsatt försörja under förhållanden då de hu- löshetshjälp i form av kommunalt kontantvudsakligen är beroende av egen förvärvs- understöd. Den stödformen bör därför kuninkomst. na avvecklas omedelbart. För dessa olika grupper nya arbetssökan- Samhällsstöd i form av socialhjälp får de är förmedling av arbete, yrkesvägled- däremot även i fortsättningen betydelse i de ning, arbetsvård, arbetsmarknadsutbildning fall då fysiska, psykiska eller sociala handioch andra samhällsåtgärder för att underlät- kapp hos en arbetssökande för en tid förta arbetsplacering det svårar primärt betydelse- eller omöjliggör arbetsplacering, likfulla. Först sedan sådana åtgärder har prö- som då ersättningsbelopp som utgår från

vats en tid och arbetsmarknadsorganen där- arbetslöshetsförsäkring eller om kontant ar-

vid fått en uppfattning om sökandens fak- betsmarknadsstöd i något fall visar sig vara tiska arbetsutbud bör hjälp genom kontant otillräckligt för att täcka föreliggande hjälpstöd komma i fråga. behov. får Socialhjälpen framdeles liksom Utredningen har funnit att en komplet- hittills betydelse som komplement till de tering av arbetslöshetsförsäkringen med en statliga och statsunderstödda kontanta stödsärskild stödform är den naturliga formerna på arbetsmarknaden. vägen att skydda olika kategorier nytillträdande på I fråga om beskattning av utgående förarbetsmarknaden. Denna komplettering er- måner vid arbetslöshet konstaterar utredfordras vare sig försäkringen görs frivillig att den år 1970 tillkallade ningen sjukpeneller obligatorisk. Stödformen skall i det av ningutredningen enligt sina direktiv prövar utredningen föreslagna systemet omfatta förutsättningarna för att beskatta även aräven den som har en fastare samt anknytning betslöshetsförsäkringens dagpenning till arbetsmarknaden men ej är ersättningsvid sidan därav utgående kontant stöd från berättigad i arbetslöshetsförsäkringen eller samhällets sida. I avvaktan på resultaten

SOU 1971: 42

4-014253

föreslås av särskilda skäl föreav den utredningen att dagpenning- betsmarknadsstyrelsen en och det kontanta arbetsmarknadsstödet skriver annat. tills vidare skall vara icke skattepliktiga Även kravet på arbetsförhet ansluter sig samt att omställningsbidraget alltjämt skall till att ersättningssögrundförutsättningen vara skattepliktigt. kande skall stå till arbetsmarknadens för- Utredningen har behandlat vissa fogande. frågor som berör samordningen med sjuk- Allmänna förutsättningar för ersättningsrätt penning och förtidspension enligt lagen om (kap 5) av arallmän försäkring samt bedömning De allmänna förutsättningarna gäller både betsförmåga efter yrkesskada. Utredningen arbetslöshetsförsäkringen och den nya stöd- framhåller som en väsentlig allmän synpunkt formen kontant arbetsmarknadsstöd. att ökade samhällsinsatser i fråga om arbetsför det kontanta arbets- arbetsträning, yrkesutbildning och Grundläggande prövning, löshetsskyddets allmänna omfattning och omskolning har skapat bättre möjligheter är att den arbetslöse står till för att helt eller delvis begränsning de handikappade arbetsmarknadens förfogande, d v s kan och eliminera bristen i sin arbetsförmåga. Arvill förvärvsarbeta samt i övrigt är oför- betslösa personer med handikapp bör därför hindrad faktiska arbetsalternativ till att åtaga sig sådant arbete. Denna kunna påräkna avgränsningsregel kommer i kontant stöd i allt större utsträckning. I detallmängiltiga stort sett till uttryck både i nuvarande be- ta sammanhang understryker utredningen stämmelser om arbetslöshetsförsäkringen betydelsen av kontakt och administrativ och i arbetsmarknadskungörelsen. Utred- samverkan mellan arbetsförmedlingar, allföreslår ingen väsentlig ändring av männa försäkringskassor, erkända arbetsningen och bygger löshetskassor och kommunernas sociala dessa grundförutsättningar genomgående konstruktionen av komplette- nämnder. rande detaljföreskrifter därpå. Lägsta och högsta ålder för ersättnings- Från denna får kravet på rätt är enligt utredningens förslag 15 reutgångspunkt att arbetslöshet skall föreligga huvudsakli- spektive 66 år. Den som har fyllt 67 år är att ersättningssökande således inte ersättningsberättigad vid arbetsgen den innebörden_ förlorat ett förvärvsarbete eller i varje löshet. I arbetslöshetsförsäkringen bör det

har

fall inte har någon inkomst av förvärvsar- dock finnas möjlighet för arbetslöshetskasbete. sistnämnda kriterium på arbetslöshet sa att medge ersättning sammanlagt under har exempelvis betydelse för den som upp- 150 dagar för arbetslös medlem i åldern bär ferielön, permitteringslön eller annan 67-69 år. När medlem i sådan kassa fyller ersättning från arbetsgivaren under perioder 70 år upphör ersättningsrätten. då arbete inte utförs. I dessa fall underlättar Liksom fordenligt gällande bestämmelser en anknytning av begreppet arbetslös till ras att ersättningssökande skall vara anmäld avsaknaden av förvärvsinkomst även sam- som arbetssökande vid den offentliga arbetsordningen mellan å ena sidan samhällsregle- Närmare föreskrifter om 0rdförmedlingen. rade stödformer och å andra sidan kollek- för denna kontakt mellan sökande ningen tivavtalsreglerade förmåner från arbetsgiva- och - besök, arbetsförmedling personligt re under eller i omedelbar anslutning till an- eller andra telefonanmälan kontaktvägar fö-

ställning. För bisyssla under arbetslöshet bör ankomma på arbetsmarknadsstyrelsen

reslår utredningen en reglering som i huvud- att utfärda. Utredningen lämnar i detta sak överensstämmer med nuvarande praxis i en utförlig redogörelse för arsammanhang arbetslöshetsförsäkringen. betsförmedlingens organisation och service skall för- till enskilda arbetssökande, arbetslösa kassa- Företagare enligt utredningens när hans arbete och medlemmars kontakt med arbetsförmedlingslag anses arbetslös verksamhet i rörelsen har en, dennas speciella funktioner i fråga om övriga personliga såvida inte ar- arbetslöshetsförsäkrade samt vidare om arupphört, ej endast tillfälligt,

50. SOU 1971: 42

betslöshetskassornas kontakt med arbetsför- överensstämmelse med att gällande regler medlingen för kontroll av ersättningsrätt det erbjudna arbetet ej hänför sig till arbetsoch arbetsmarknadsorganens uppgifter i frå- plats där arbetskonflikt råder till följd av

ga om sökande av kontant arbetsmarknads- som stridsåtgärd, är lovlig enligt lag och stöd. I samband därmed behandlas även ut- samt att förhållandena kollektivavtal, på arvecklingsarbetet på detta område. betsplatsen motsvarar vad som föreskrivs-i

Som allmänt villkor för ersättningsrätt lag eller annan författning rörande åtgärder anges i utredningens förslag att sökanden till förebyggande av ohälsa eller olycksfall.

inte kan erhålla lämpligt arbete. Den inne- Påföljden av att sökande avvisat erbjudet

börd arbete eller i övrigt, som ges åt detta begrepp bestämmer lämpligt enligt särskilda i mångt och mycket karaktären av arbets- regler därom, själv vållat sin arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbets- löshet är enligt utredningens förslag avstäng-

marknadsstödet. Av särskild betydelse är att ning från rätt till ersättning viss tid, högst

de synsätt och värderingar som präglar den 28 dagar. Är det uppenbart att sökanden

moderna arbetsmarknadspolitiken blir be- ej vill antaga lämpligt arbete, såsom då han

aktade i detta sammanhang. Utredningen upprepade gånger har avvisat sådant arbete, har konstaterat att arbetslöshetsförsäkring- kan han avstängas från ersättningsrätt till

ens i huvudsak sedan mitten av 1930-talet dess han har förvär-vsarbetat under tjugo gällande dagar. I fall då avvisat arbete sannolikt författningsbestämmelser möjligskulle gjort en nyanserad bedömning av ifråga- ha pågått högst fem dagar eller mer satta arbetserbjudanden. Härtill har i hög än fem men högst tio dagar föreslås attwav-

grad bidragit att bedömningen har påverkats stängningstiden blir sju respektive fjorton

av den nuvarande aktiva arbetsmarknads- dagar. Förslaget i detta avseende innebär politiken. Det föreligger därför inte anled- att den nuvarande lindrigare påföljden vid

ning att påyrka mera omvälvande avvisande av arbete, vilket är avsett att omnågon fatta förändring av praxis på detta område. Ange- högst två dagar, utsträcks attomfatta

läget är dock att den moderna arbetsmark- tillfälliga arbeten, som sannolikt :kommer nadspolitikens målsättningar får komma till att vara högst fem respektive tio dagar. AV-

klart uttryck i de författningsbestämmelser stängningstiden blir i förstnämnda fall förkortad “ och motivuttalanden, på vilka tillämpningen till sju dagar. t-

är grundad. Utredningens författningsförslag innebär följande.

H uvudsakliga ändringsförslag i arbetslös-i

Som första förutsättning för att erbjudet

hetsförsäkringen (kap 6)

arbete skall vara lämpligt anger utredningen i

att - inom ramen för tillgången på arbets- Arbetsvillkor. Det nuvarande l2-månaderstillfällen 4 skälig hänsyn tagits såväl till sö- villkoret bortfaller. Det har bl a

varit avsett

kandens

yrkesvana och förutsättningar i öv- att trygga kontinuiteten av

medlemskapü

rigt för arbetet som till hans önskemål i arbetslöshetskassorna och innebär i

stort_

fråga om arbetsval och andra sett att medlem personliga för att kunna få ersättning förhållanden. Nya regler föreslås i fråga om måste ha arbetat och erlagt avgifter för minst förmånerna i erbjuden De skall tolv månader. anställning. Arbetsvillkoret enligt utredvara skäliga i förhållande till den försäkningens förslag innebär att rätt till ersättning ringsersättning respektive det kontanta ar- föreligger, när den försäkrade utförtförbetsmarknadsstöd som sökanden är berätti- värvsarbete i fem månader efter senaste ingad till. Vidare skall de vara förenliga med träde i arbetslöshetskassan inom en ramtid kollektivavtal, om sådant finns, och ej oskä- av högst tolv månader omedelbart före ar-

liga i förhållande till de förmåner som vid betslöshetens

början. Arbetsmarknadsstyrel-

jämförliga företag utgår till arbetstagare sen skall dock kunna att

medge beräkning

med likvärdiga arbetsuppgifter och kvali- av tiden i förvärvsarbete görs i annan tidsfikationer. Slutligen anges i huvudsaklig enhet än månad. Med tid i förvärvsarbete

SOU 1971: 42

han då inte arbetsvillkoret. Har jämställs tid då den försäkrade har genom- uppfyller

ersättningsperioden gått till ända men har gått arbetsmarknadsutbildning, fullgjort

vid den försäkrade dessförinnan ånyo uppfyllt värnplikt, åtnjutit tilläggssjukpenning under havandeskap och barnsbörd - i samtliga des- arbetsvillkoret, utgår ersättning ytter-

- samt liksom Denna räknas från insa fall dock högst två månader ligare en hel period.

tid då sökanden har trädet av den arbetslöshet då den försäkrade enligt gällande regler senast uppfyllde arbetsvillkoret. För att förhaft semester eller eljest med helt eller delan- enkla beräkningen av dessa perioder föreslår vis bibehållen lön varit ledig av annan

utredningen emellertid att rätt till ersättning

ledning än sjukdom, värnpliktstjänstgöring

skall föreligga endast såvida arbetsvillkoret eller barnsbörd. ram- när en sammanhängande tid av Vid bestämmande av arbetsvillkorets uppfylls, inte tid då försäkrad varit för- tolv månader - häri dock ej inräknade sk tid inräknas av tider - har förflutit se› hindrad att förvärvsarbeta på grund överhoppningsbara vuxenut- dan ersättning senast uppbars av den för-

sjukdom, värnpliktstjänstgöring,

frihets- säkrade.

bildning, nykterhetsvård på anstalt,

område eller Ersättningen.: form och storlek. Utredberövande på kriminalvårdens

som föreslår att barntillägg och hjälp till vårdande av eget barn eller adoptivbarn ningen

ej fyllt tre år. Detta gäller i den mån nämn- rese- och flyttningskostnader slopas som er-

da tider inte enligt förslaget skall jämställas sättningsform i arbetslöshetsförsäkringen.

med tid i förvärvsarbete. De sk överhopp- Den enda ersättningsformen blir dagpenning,

tiderna vid ramtidsberäkningen som även i fortsättningen skall utgå för högst ningsbara förslag bekommer således enligt utredningens fem dagar i veckan. Arbetslöshetskassan

att omfatta utvidgade om- slutar om medlemmarnas placering i dagnya och avsevärt råden i förhållande till nu gällande regler. penningklasser. Dessa betecknas med följan-

Försäkrad som omedelbart före sitt in- de krontal som anger beloppet av medlem-

träde i en arbetslöshetskassa har varit med- marnas tillförsäkrade dagpenning: 30, 35,

lem i en annan arbetslöshetskassa får för 40, 45, 50, 55, 60, 65, 70, 75. Arbetsmark-

av arbetsvillkoret tillgodoräkna nadsstyrelsen kan föreskriva att lägsta gäluppfyllande

och därmed jämställd lande dagpenningklass ej längre skall tilläm-

sig tid i förvärvsarbete tid han var medlem i den förra kassan. pas. Med arbetsmarknadsstyrelsens godkän-

då

Villkoret härom har helt slopats nande får arbetslöshetskassa höja den högs- Karens. den angivna skalan Ersättning kan där- ta dagpenningen enligt i utredningens förslag. med icke statsbidragsgrundande dagpenningmed utgå från första arbetslösa dagen, dock anmälan belopp. Om den försäkrade övergår till klass tidigast fr o m den dag föreskriven får - om arbetsmed högre dagpenning orm arbetslöshet har gjorts till arbetsförmed- ej föreskriver annat Utredningens förslag skall ses mot marknadsstyrelsen lingen. den inte utges till överenskom- högre dagpenningen bakgrunden av en preliminär honom förrän han efter övergången har melse som har träffats mellan Svenska ar-

en månad av arbetsvillkoret. och Landsorganisatio- uppfyllt betsgivareföreningen bestäms - förutom av nen om vederlag vid avsked och permitte- Ersättningsbeloppet

tillförsäkrad dagpenning - av särskilda regring. utgår ler om överförsäkringsavdrag och pensions- Ersättningstidens längd. Ersättning avdrag. De tabeller som nu gäller för sådana längst under 300 dagar från arbetslöshetens 55 års avdrag har utredningen omarbetat. I fråga Har den försäkrade uppnått början. denna ersättningsperiod gått till om överförsäkringsavdrag bygger utredningålder innan i stället 450 dagar. Om ens tabellförslag på att det sk marginalavända är perioden sänks från 8,3 till 5 procent. Detta innan ersättningspe- draget arbetslösheten upphör innebär att ersättning till den, för vilken har den försäkrade vid ny rioden upphör åter- överförsäkringsregeln blir tillämplig, kan utarbetslöshet rätt till ersättning under även om i stället för 91,7 stående antal av perioden gå med högst 95 procent dagar

SOU 1971: 42

procent av den försäkrades inkomst efter Huvudsaklig utformning av förslag till konskatt. Förslaget till tabell för pensionsavdrag tant arbetsmarknadsstöd (kap 7) bygger på en kronas i stället för tre kronors intervaller. Ersättningen i de olika avdrags- Berättigade till kontant arbetsmarknadsstöd klasserna reduceras med belopp som mot- är enligt förslaget till lag om detta stöd ensvarar omkring l/300 av den årliga ålders- var _ oavsett om han är svensk medborgare pensionen. Överförsäkringsavdrag och pen- eller inte - som har uppfyllt föreskrivna sionsavdrag skall ej ske samtidigt. Det störs- ersättningsvillkor i Sverige och står till förta avdraget skall tillämpas. fogande för svensk arbetsmarknad. Mer preciserat kommer stödformen att avse följande Ersättning vid deltidsarbete. Utredningen fall: anser att ersättningsrätten för dem som före arbetslösheten har haft eller därunder får 0 den som inte är arbetslöshetsförsäkrad, O arbetslöshetsförsäkrad som efter inträdeltidsarbete bör bli så fullständigt reglerad det i arbetslöshetskassa ännu ej har som möjligt. En allmän förutsättning för i dessa fall är att arbetsutbu- uppfyllt försäkringens arbetsvillkor, ersättningsrätt arbetslöshetsförsäkrad som ej har rätt det omfattar i genomsnitt minst 17 timmar till försäkringsersättning på grund av i veckan och minst tre timmar per arbetsatt ersättningsperiod gått till ända sedag. Utredningens huvudförslag bygger på ett schematiskt d v s dan han uppnått 60 års ålder. veckoberäkningssystem, tabell till antal hela och De allmänna förutsättningarna för ersättomräkning enligt halva Utred- ningsrätt är desamma som i arbetslöshetsdagpenningbelopp per vecka. Sökande skall som arbetslös ningen föreslår att beräkningsmetoden anges försäkringen. men att stå till arbetsmarknadens Detta i lagen om arbetslöshetsförsäkring förfogande. att fastställa ta- innebär samma krav på arbetsförhet som i Kungl Majzt bemyndigas försäkringen. Ersättningsrätt föreligger efter bellutformningen. till fyllda 15 år. Tid i förvärvsarbete och där- Utredningens förslag ifrågavarande omräkningstabell avser i första hand arbets- med jämställd tid före 15 års ålder medlösa som före arbetslösheten har haft del- räknas dock ej som kvalificerande för ertidsarbete och fortfarande önskar sådant sättningsrätt. Ersättningsrätten upphör med arbete. Tabellen kan även tillämpas på den utgången av månaden före den då den arsom före arbetslösheten har haft heltidsar- betslöse uppnår 67 års ålder eller när han bete och fortfarande önskar sådant arbete dessförinnan börjar uppbära ålderspension, men under ifrågavarande vecka utför arbete hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt någon begränsad tid. Den är även tillämplig lagen om allmän försäkring. på den som önskar deltidsarbete och under Liksom i arbetslöshetsförsäkringen skall veckan utför arbete kortare tid än arbets- sökande av kontant arbetsmarknadsstöd vautbudet avser. Vidare kan föreslagen om- ra anmäld som arbetssökande vid offentlig räkningstabell tillämpas då någon under arbetsförmedling och vara beredd att antaga veckan har varit helt eller delvis arbetsoför- lämpligt arbete. Bedömning av erbjudet mögen på grund av sjukdom. Även vid ar- arbetes lämplighet skall ske efter regler som betshinder av annat slag skulle tabellen kun- motsvarar arbetslöshetsförsäkringens. Regna tillämpas. lerna om avstängning från ersättningsrätt Som förut nämnts avser dessa förslag är även desamma som i försäkringen. om deltidsarbete att ersättningen skall bli Arbetsvillkor. För reglering av ersättningsmer differentierad och systematiskt reglerad rätten anges liksom i arbetslöshetsförsäkän den hittills har varit genom 2- och 4-tim- ringen ett arbetsvillkor. Bestämmelserna därmarsreglerna i arbetslöshetsförsäkringen. om är desamma som i försäkringen men därutöver gäller att som tid i förvärvsarbete skall räknas även tid under de tolv månaderna närmast före anmälan till arbetsför-

SOU 1971: 42 53

medlingen, då sökande i enskilt hem har arbetssökande till arbetsförmedlingen. Dessa

vårdat eller hjälpt åldring eller handikappad dagar behöver inte ligga i en följd utan kan

i sådan utsträckning att sökanden har varit vara utspridda över en ramtid av högst fem

förhindrad att stå till arbetsmarknadens för- kalenderveckor. För den som kvalificerat

fogande. sig för ersättning utan att ha uppfyllt arbets-

Ytterligare möjligheter till ersättningsrätt villkoret föreskrivs ej någon karenstid.

öppnas för dem som i anslutning till att Den allmänna för Ersättningstid. regeln deras utbildning avslutats nyinträder eller arbetsersättningstidens längd är att kontant återinträder på arbetsmarknaden. De kan marknadsstöd skall kunna utgå i 150 dagar bli ersättningsberättigade sedan de under tre - dock 300 dagar till arbetslös som har fyllt

månader efter avslutad utbildning har stått 55 år innan ersättningsperioden gått till ända. till arbetsmarknadens förfogande antingen i räknas Ersättningsperioden från den dag då förvärvsarbete eller som arbetssökande vid den försäkrade första blir arbetslös gången arbetsförmedlingen och därefter är eller blir arbetsvillkoret eller föreskrivet och uppfyller arbetslösa. Denna särskilda kvalifikations- särskilt kvalifikationsvillkor. Därefter kan

möjlighet för rätt till kontant arbetsmark- av arbetsvillkor nyprövning utlösa en ny ernadsstöd avser arbetssökande som övergår motsvarande sättningsperiod enligt regler till förvärvsarbete från ungdomsutbildning dem som föreslagits för arbetslöshetsförsäkeller från därmed i fråga om studiesocialt För den som under kalenderåret ringen. fylstöd likställd vuxenutbildning, Dessutom avler 60 år gäller inte någon annan begränsser möjligheten sökande som slutfört arbets- ning av tiden för ersättning än att den utgår

marknadsutbildning, vilken har bedrivits en- före den då den längst till och med månaden ligt _arbetsmarknadsverkets beslut och med arbetslöse 67 år eller när han dessfyller

klar målsättning att sökanden efter utbild- förinnan hel

börjar uppbära ålderspension, ningen skall kunna få varaktigt förvärvs- eller helt förtidspension sjukbidrag enligt arbete. Uppfyllande av dessa särskilda kvali- lagen om allmän försäkring. i Dagpenning

fikationsvillkor för nytillträdande medför er- arbetslöshetsförsäkringen och kontant ar-

sättningsrätt endast under en ersättningspebetsmarknadsstöd skall ej kunna utgå sam-

riod, såvida inte särskilda skäl kan påvisas

tidigt. för att medge en upprepad kvalifikations- Ersättningsbelopp. Stödbeloppet kan vara

period. A helt eller halvt. Det beräknas

per dag och För växelarbetande jordbrukare skall erfem dagars arbetsvecka. Helt stöd skall motsättningsrätt föreligga trots att han inte har svara om allmän basbeloppet enligt lagen lämnat jordbruket. Vissa begränsande förut- Det fastställs för ett år i sänder försäkring. sättningar anges dock. Jordbrukaren skall på så sätt att -det för maj månad gällande vara född år 1920 eller tidigare, och jord- storlek nästbasbeloppet avgör stödbeloppets bruket skall ha varit hans huvudsakliga sys- kommande år. Med utgångspunkt i ett bas-

selsättning de senaste fem åren. Jordbruket av 6400 kronor

belopp har stödbeloppet, skall vara bedrivet här i landet. Jordbruka- till närmast utjämnat högre hela antal kroren skall lämna en förhandsdeklaration av till 25 kronor nor, beräknats per dag. Halvt den tid arbetsutbudet avser. Under varje bestödbelopp skulle enligt motsvarande beräkräkningsår (l.l0-30.9) skall alltid finnas en ning bli 13 kronor per dag. kvalifikationstid av två månader. Den är att Med till nivå och hänsyn stödbeloppens betrakta som jordbrukarens självrisk och kan stödformens att vara syfte ett grundskydd infalla när som helst under den förhands- för arbetssökandens under arförsörjning deklarerade perioden. betslösheten föreslår att bestämutredningen Karens. Ersättningsrätt för den som upp- melserna ej skall tyngas av regler om över-

fyllt arbetsvillkoret inträder efter en karens- kompensationsavdrag eller reduktioner på

tid, fem dagar anmälningsdagen inräknad, grund av sökandens allmänna inkomst- och

sedan den arbetslöse har anmält sig som förmögenhetsförhållanden i övrigt. Däremot

54 SOU 1971: 42

föreslår utredningen att pensionsavdrag på Årskostnader Utredningens förslag miljoner kr ca samma sätt som beträffande statligt omställ- Arbetslöshetsförsäkringen 730 ningsbidrag skall göras med det på ersätt- Kontant arbetsmarknadsstöd 100 ningstiden belöpande beloppet - dock efter Kvarstående statligt omställ-

skatteavdrag - av annan ålderspension än ningsbidrag __1_5

samt av Nuvarande stödformer enligt lagen om allmän försäkring

Kostnadsökning med utredningens förslag göras för pension som sökande uppbär efter 420 miljoner kronor.

avliden make, om pensionen grundas på Utredningens förslag i fråga om finansiering allmän försäkring eller i övrigt på den avav de former av kontantstöd vid arbetslöslidnes tjänsteförhållanden. het som skulle gälla de första åren efter Ersättning vid deltidsarbete. Utredningen förslagets genomförande kan sammanföras har som förut nämnts inte funnit skäl att i följande tablå. i denna stödform göra annan differentiering Finansieringsförslag av stödbeloppet än att det kan utgå med an- Kvarstående omställningstingen helt eller halvt belopp per dag. Helt bidrag liksom hittills Helt med statliga stödbelopp skall utgå till den som före ar- skattemedel

betslösheten har haft heltidsarbete och söker Kontant arbetsmarknads- Helt med statliga heltidsarbete samt vidare till den som söker stöd skattemedel

heltidsarbete och är berättigad till stöd utan Arbetslöshetsförsäkringen liksom hittills Till större del med att ha utfört förvärvsarbete. Halvt stöd statligt anslag (inkl utgår till den som söker deltidsarbete som arbetsgivaravgift) omfattar minst 17 timmar i veckan och till och till en mindre del med avgifter den som närmast före arbetslösheten har från de försäkrade haft sådant deltidsarbete. För dag då sö- och avkastningen från arbetslöshetskandens arbetsutbud inte uppgår till minst kassornas fonder tre timmar utgår ej stöd. Utredningen för-

ordar att arbetsutbud, som omfattar 36 ar- ar- Utredningen föreslår att en särskild betstimmar eller mer per vecka, skall medbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen föra rätt till helt stödbelopp. skall utgå och temporärt - i avvaktan på re-

sultatet av pågående utredning om företagsbeskattning - beräknas på underlaget för ar-

betsgivaravgiften till sjukförsäkiingen enligt

lagen om allmän försäkring. Något preciserat förslag om avgiftens storlek avges ej. Uppskattning av kostnader och förslag till Som riktpunkt för beräkningen av avgiften finansiering (kap 9-10) i förväg bestämd för en femårsperiod i sän-

Utredningen har gjort nivåuppskattningar av der - anges dock en andel av arbetslöshets-

de årskostnader som de föreslagna formerna försäkringens inkomster som i hela tiondels

av kontant stöd vid arbetslöshet skulle med- procent av avgiftsunderlaget kan beräknas

föra under de första åren efter deras genom- komma att motsvara de försäkrades avgifter

förande. Antalet arbetslöshetsförsäkrade an- jämte avkastningen från arbetslöshetskassor-

tas då ha stigit till omkring 2,3 miljoner. nas fonder under perioden. Med denna rikt-

har sedan jämförts med punkt torde avgiften bli 0,2 procent av av- Kostnadsbeloppen en uppskattning av årskostnaderna för nu- giftsunderlaget, d v s ca 200 miljoner kronor

varande stödformer om dessa skulle kvarstå per år, under den första femårsperioden. under samma tid. Denna har Konstruktionen av arbetsgivaravgiften överjämförelse ställts samman i följande tablå. ensstämmer lagtekniskt med den som nu gäl-

SOU 1971: 42 55

ler för den särskilda arbetsgivaravgiften till statlig lönegaranti vid konkurs. Statsbidraget: till arbetslöshetsförsäkringen koncentreras i utredningens förslag till tre bidragsformer, nämligen grundbidrag, progressivt bidrag och förvaltningsbidrag. Grundbidraget ligger genom sin konstruktion på betydligt högre nivå än nuvarande grundstatsbidrag. Det progressiva bidraget är så utformat att det bl a möjliggör större avgiftsutjämning mellan de olika arbetslöshetskassorna än nuvarande statsbidragssystem. Även förslaget till förvaltningsbidrag bygger på att bidraget skall stegras under år då antalet ersättningsdagar i kassan ökar. De föreslagna statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen under år då arbetslösheten har den omfattningen att antalet ersättningsdagar per försäkrad uppnår talet 6 kan beräknas uppgå till närmare 690 miljoner kronor. Detta skulle utgöra omkring 79 procent av försäkringens totala kostnader. I samma arbetslöshetsläge skulle statsbidragskostnaderna enligt nuvarande bestämmelser bli ca 620 miljoner kronor, motsvarande omkring 70 procent av försäkringens totala kostnader. Under ett år då arbetslösheten är något lägre och antalet ersättningsdagar per försäkrad stannar vid talet 5, vilket närmast motsvarar förutsättningarna för de förut angivna kostnadsuppskattningarna, kan de föreslagna statsbidragen beräknas uppgå till ca 565 miljoner kronor, omkring 77 procent av försäkringens totala kostnader. Med nuvarande statsbidragsbestämmelser skulle i detta läge statsbidragskostnaden bli ca 490 miljoner kronor, motsvarande 66 procent av totalkostnaden i försäkringen. Under försäkringsåret 1968/69 utgjorde antalet ersättningsdagar per försäkrad 4,5. Statsbidraget för det året uppgick till 224 miljoner kronor, motsvarande 67,5 procent av försäkringens totala inkomster. Antalet försäkrade uppgick vid försäkringsårets slut till l 765 611. Per ersättningsdag utbetalades i genomsnitt 41: 63 kronor. I utredningens beräkningar har antalet försäkrade förutsatts vara omkring 2,3 miljoner. Genomsnittlig dagersättning har beräknats komma att uppgå till 60 kronor.

56 SOU 1971: 42

Reservationer och särskilda yttranden

l. Reservation av ledamoten Olof Petersson na jämställas med tid i förvärvsarbete. Större delen av dem som deltar i arbets- Kap 7, punkt 7.3.3. Utredningen har i sina marknadsutbildning har innan utbildningen principiella ställningstaganden, som jag an- påbörjats förlorat ett förvärvsarbete eller sluter mig till, fastslagit att kontant stöd vid också stått inför hotet att förlora sitt ararbetslöshet skall utgöra kompensation för bete. De har alltså på vanligt sätt fullinkomstbortfall förorsakat av arbetslöshet. gjort arbetsvillkoret. Om de deltar i en ut- Grundvillkoret för att ersättning skall kun- bildningskurs om minst två månader räcker na utgå är därför att förvärvsarbete har det med att de har arbetat tre månader unfullgjorts under minst fem av de tolv må- der de tio månaderna närmast före utbildnaderna närmast före arbetslöshetens in- ningens början för att bli till berättigade träde. Detta villkor finns sedan gammalt i ersättning. Har vederbörande haft vårdnad arbetslöshetsförsäkringen. av barn under tre års ålder kan det kvalifi- Vid sidan av arbetslöshetsförsäkringen cerande förvärvsarbetet ligga relativt långt kommer enligt utredningens förslag att fin- tillbaka i tiden. Detsamma gäller för dem nas ett kontant arbetsmarknadsstöd. I stort som varit eftersom även sjuka, sjukdom sett föreslås samma villkor för att bli be- skall vara överhoppningsbar tid. Den som rättigad till sådant stöd som för att få rätt varit hemma och vårdat barn under tre år att uppbära ersättning från arbetslöshetskas- får vidare tillgodoräkna sig två månader sa. I ett viktigt avseende är dock reglerna av denna tid som kvalifikationstid. annorlunda utformade. Det skall nämligen Utredningen har inte föreslagit någon i vissa fall vara möjligt att kvalificera sig minimitid för kurs som skall kvalificera för sådant stöd utan att tidigare ha utfört till kontant arbetsmarknadsstöd. En kurs förvärvsarbete, vilket inte är möjligt i ar- på endast några veckor kan alltså enligt förbetslöshetsförsäkringen. Det sker genom att slaget vara tillräcklig som kvalifikationsman som kvalifikationsgrund för kontant grund. Även kurser som inte är yrkesinarbetsmarknadsstöd godtar viss annan verk- riktade kan enligt förslaget kvalificera till samhet än förvärvsarbete. Jag kan inte bi- arbetslöshetsersättning. träda den del av detta förslag som innebär Konsekvenserna för arbetsmarknadsutatt arbetsmarknadsutbildning utan föregåen- bildningen har inte beaktats av utredningde förvärvsarbete skall kvalificera till kon- en. Om förslaget genomförs kan det enligt tant arbetsmarknadsstöd. Liksom för med- min mening uppstå ett ökat tryck på arlem i arbetslöshetskassa bör endast två *må- betsmarknadsutbildningen utan att detta har naders tid i arbetsmarknadsutbildning kun- något samband med förhållandena på ar-

SOU 1971: 42 57

betsmarknaden. är nära anknuten till den allsäkringen lider sålunda i det- männa försäkringen. Gemensamt för sjuk- Utredningens förslag ta speciella avsnitt enligt min mening av försäkringen och tilläggspensioneringen,

stora brister. Det i sista hand avgörande som båda bygger på inkomstbortfallsprinciautomatiskt för mitt ställningstagande mot förslaget är pen, är att försäkringsskyddet omfattar alla förvärvsarbetande. För den emellertid att de grupper som jag här diskuterat inte får sin försörjningssituation för- allmänna försäkringen har successivt byggts

ändrad upp en väl fungerande administration med på sådant sätt att det kan jämställas ett förvärvsarbete. Vad ett finmaskigt nät av försäkringskassor med med att ha förlorat som händer är att den som under en tid del- lokalkontor, med vilka allmänheten vant sig

utbild- vid att ha regelbundna kontakter. Arbetstagit i viss utbildning och uppburit ningsbidrag inte längre erhåller sådant bi- löshetsförsäkringens organisation är beting-

Detta ad av att det i uppbyggnadsskedet inte fanns drag. synes mig inte vara tillräckligt skäl för att det skall kunna någon allmän socialförsäkringsadministrautgå ett biför förlorad ar- tion att anknyta till. Detta var fallet även drag avsett som ersättning av iråkad arbets- då socialvårdskommittén år 1948 lade fram betsförtjänst på grund löshet. förslag om obligatorisk arbetslöshetsförsäk-

ring. I dag är situationen helt annorlunda.

Inom ramen för en organisatoriskt samman- 2. Reservation av ledamoten Svensson hållen socialförsäkring med en gemensam

i de erkända arbetslös- krets av försäkrade erbjuds de bästa möj- Antalet medlemmar till 2 166 000. lighetema att åstadkomma en rationell samhetskassorna uppgick 1.9.1970 första ordning mellan de olika försäkringsgrenar- Enligt arbetskraftsundersökningen kvartalet 1970 - uppgiften refererad i kap na. Betydelsen härav har accentuerats ge-

i ål- nom den reform av förtidspensioneringen 3 - uppgick den totala arbetskraften som trädde i kraft 1.7.1970. Den vidgade dern 16-64 år till 3,7 miljoner personer. förtidspensioneringen innebär - särskilt för Av dessa var ca 3,0 miljoner heltidssysselsatta. Det är alltså att en icke äldre försäkrade - en flytande gräns meluppenbart lan pensionering och arbetslöshetsstöd geobetydlig del av de personer som har en fast till arbetsmarknaden står nom att arbetsmarknadsmässiga bedömninganknytning utan försäkringsskydd vid arbetslöshet. Mot ar tillmäts ökad betydelse för rätten till för-

av att tidspension. Arbetsmarknadsmässiga bedömdenna bakgrund och med beaktande ningar är sålunda inget främmande för förarbetslöshetsförsäkringen inte endast utgör utan även säkringskassorna inom deras nuvarande en del av arbetsmarknadspolitiken verksamhetsområde. Jag ställer mig därför är en av grenarna inom socialförsäkringsen allmän tveksam till utredningens uttalande att ett systemet förtjänar frågan om att noga övervägas. Övertagande av en obligatorisk arbetslöshetsarbetslöshetsförsäkring tillkom i försäkring skulle ställa försäkringskassorna Då arbetslöshetsförsäkringen »inför problem och frågeställningar, som är början av 1930-talet utgjorde yrkesskade- - med för dem helt främmande i deras nuvaranförsäkringen och folkpensioneringen var för sig skilda administrationer - de en- de verksamhet»

da allmänna socialförsäkringarna. För ar- Ett annat exempel på beröringspunkter befanns en admi- mellan arbetslöshetsförsäkringen och den betslöshetsförsäkringen nistration allmänna är bestämmelsen i i anslutning till de fackliga or- försäkringen År 1955 15 kap 2 § lagen om allmän försäkring om ganisationerna mest ändamålsenlig. och år särskild pensionsberäkning inom ATP för blev sjukförsäkringen obligatorisk 1960 infördes allmän tilläggspensionering. den som visst år under mer än 60 dagar

Tillsammans med har uppburit dagpenning från erkänd arbetslösfolkpensioneringen dessa socialförsäkringar sammanförts till hetskassa. Yrkesskadeför- den allmänna försäkringen. En gemensam kompensationsnivå ge-

58 SOU 1971: 42

nom klassplacering eller på annat sätt - tiken fullgörs av arbetslöshetskassorna» invid sjukdom och arbetslöshet synes ända- te kunde beaktas. Jag vill ifrågasätta om inmålsenlig, eftersom både sjukförsäkring och te dessa uppgifter snarare utförs av de fack- .arbetslöshetsförsäkring syftar till att täcka liga organisationerna bakom kassorna. relativt korta försäkringsfall. Detta skulle Jag delar utredningens uppfattning att underlättas om försäkringarna vore gemen- de erkända arbetslöshetskassorna utfört en .samt administrerade. Det kan nämnas att värdefull insats och att kontakterna med i Norge dagpenningen vid sjukdom och ar- den fackliga rörelsen i allmänhet uppfattas betslöshet beräknas på samma sätt, nämli- som något positivt av kassamedlemmarna. gen fyra kronor ökat med en promille av Även inom en allmän arbetslöshetsförsäkden försäkrades årsinkomst, maximerad på ring, administrerad av de allmänna försäkvisst sätt. ringskassoma, bör det enligt min mening Den skildrade utvecklingen visar att de vara möjligt att bevara ett fackligt inflyallmänna försäkringskassorna fått en central tande i frågor som rör ifrågasatt ersättningsställning inom socialförsäkringen. Statsmak- rätt till följd av avböjande av genom arbetsterna är uppenbarligen inställda på att fort- förmedlingen erbjudet arbete. Sådana frågor sätta på denna väg. Sålunda har socialmi- skulle inom försäkringskassan kunna prövas nistern i proposition 1971: 22 aviserat en av en särskild delegation med representautredning att handläggningen av yrkesska- tion från de fackliga organisationerna. En deärendena i första instans skall överflyt- sådan ordning tillämpas redan inom försäktas till de allmänna försäkringskassoma. Pla- ringskassorna såvitt angår frågor om rätt ner finns också på att utbetalningen av all- till förtidspension. männa barnbidrag skall anförtros åt för- Mot denna bakgrund har jag svårt att insäkringskassorna. stämma i utredningens slutsats att »helt Den nuvarande frivilliga arbetslöshetsför- övervägande skäl talar för att arbetslöshetssäkringens struktur är mycket varierande. försäkringen även i fortsättningen skall ut- Jag ifrågasätter om de mindre enheterna har vecklas på samma frivilliga väg som hittills». möjligheter att ge sina medlemmar en ser- Jag anser att utredningen mycket ofullstänvice motsvarande den som de allmänna för- digt analyserat de skäl som talar för en allmän och säkringskassorna kan erbjuda. Denna fråga arbetslöshetsförsäkring betraktar har utredningen i stort sett förbigått. - In- det som en brist att utredningen inte - som om den allmänna kommer da- ett alternativ till det framlagda försäkringen förslaget tarutiner till användning i ökad utsträck- presenterat även ett förslag till en allmän ning. Det synes naturligt att för arbetslöshetsförsäkring. Även en sådan församtliga grenar av socialförsäkringen dessa säkring skulle behöva kompletteras med ett utnyttja rutiner för enhetlig registrering och utbe- kontant arbetsmarknadsstöd. Detta kunde talning. då mera renodlat utformas med sikte på I kap 3 nämns att tre försäkringskas- dem som inte redan har en fast anknytning sor på utredningens år 1968 utfört till arbetsmarknaden. begäran vissa undersökningar angående kostnads- I fråga om det förslag utredningen frammässiga och andra konsekvenser för för- lagt har jag en avvikande uppfattning i säkringskassorna vid ett Övertagande av följande avseenden: administrationen för en obligatorisk arbets- Till en frivillig arbetslöshetsförsäkring, löshetsförsäkring. Det anförs att resultaten som alltså inte automatiskt omfattar alla pekade på att vissa inbesparingar av admi- arbetstagare, är det principiellt felaktigt att nistrationskostnader i förhållande till dåva- uttaga en specialdestinerad kollektiv arrande kostnader i arbetslöshetskassorna betsgivaravgift. En grundläggande förutsättskulle kunna göras. Utredningen framhåller ning för en sådan avgift måste vara att föremellertid att värdet av bl a »de mera ar- säkringens förmåner kommer alla anställda betsmarknadsbetonade uppgifter som i prak- till godo. Som inledningsvis nämnts om-

SOU 1971: 42 59

fattar f n endast ca två tredje- varande verksamhet skall anses ha helt elförsäkringen delar av de anställda. ler delvis uppfyllt arbetsvillkorets mening Jag vill inte ifrågasätatt öka nå- och blir, därest arbete inte kan erhållas efta att denna andel kan komma till ekogot i framtiden. ter fullgjord karenstid, berättigad föreslår att den s k överför- nomisk ersättning på gällande villkor. Det Utredningen säkringsmarginalen skall sänkas från 8,3 är i vissa fall fråga om nyinträdande grup- Med hänsyn till att kompen- och det är självtill 5 procent. per på arbetsmarknaden över endast un- klart att alla åtsationsnivåer 90 procent arbetsmarknadspolitiska förekommer inom skall vidtas så att vederbörande kan dantagsvis övriga grenar gärder erhålla det man söker, ett arbeav socialförsäkringen anser jag det omoti- nämligen sänks. te. Först om detta inte lyckas träder det verat att marginalen kontanta arbetsmarknadsstödet in. I fråga om ålderspensionärernas ställning inom arbetslöshetsförsäkringen delar jag ex- Vad som i förslaget måste uppfattas som Ericis i särskilt yttrande framförda en brist är att det uppenbarligen finns mänperten och anser sålunda att arbets- niskor som under flera år varit knutna till synpunkter löshetskassa ej bör få utge dagpenning till arbetsmarknaden men då de efter några medlem som fyllt 67 år. års uppehåll ånyo söker sig ut, står utan det arbetslöshetsskydd som utredningen föför så vitt de inte kan erhålla arbereslår, te i den omfattning att villkoret om fem månaders arbete under den senaste tolv-må- 3. Särskilt yttrande av ledamöterna Elmnadersperioden kan uppfyllas. Det är framstedt, Erik Filip Petersson och Nordgren som kommer in i bilför allt hemmafruar till den härvidlag. Ofta har dessa genom ar- Det förslag vidgat arbetslöshetsskydd nu framlägger kan bete i hemmet, med allt vad detta innebär, som KSA-utredningen så- uppgifter som från arbetssynpunkt i stort sägas fylla kravet på ett allmänt fullgjort av arbetslöshetsförsäk- borde jämställas med annat arbete och sådant. En förbättring och framför allt införandet av det lunda vara kvalificerande när det gäller ringen arbetsmarknadsstödet det kontanta arbetsmarknadsstödet. För sk kontanta ger av dessa kan det av olika skäl vara många nya grupper en trygghet, som de många hittills saknat. Vi avser då främst alla små- ytterst angeläget att erhålla ett förvärvsstäl- arbete när för dem att företagare, som strukturomvandlingen förutsättningarna ler Det finns vi- söka sådant finns. Om denna grupp vore i besvärliga situationer. med i den personkrets som berörs av det dare människor som på grund av vårdnadsinte har kunnat föreslagna arbetslöshetsskyddet skulle detuppgifter gå ut på arbetsmarknaden förrän de kommit ta ge anledning till att det från samhällångt upp i ålder, vilket ofta har varit förenat med sär- lets sida gjordes ytterligare ansträngningar skilda studerande som att skapa förutsättningar för fler arbetstillproblem. Åtskilliga efter avslutade studier inte kunnat erhålla fällen, eftersom alternativet vore kontant

lämpligt arbete utgör en grupp, och bland ersättning. finns ganska många som har Utredningen har emellertid inte velat jordbrukarna en besvärande försörjningssvårighet vissa de- sträcka sig så långt, framför allt med hänlar av året. syn till att även arbetsmarknadsutbildning Det måste anses rimligt att vissa villkor enligt utredningens mening skall anses kvaställs för att erhålla ett kontant ar- lificerande för erhållande av berörda arupp betsmarknadsstöd, och utredningen har ock- betslöshetsskydd. Vi förutsätter dock att vid så föreslagit ett arbetsvillkor om fem måna- tillämpningen av utredningens förslag störder, uppfyllt under de senast förlupna tolv sta möjliga hänsyn tas till dessa som inte månaderna. Utredningen har föreslagit att direkt ryms inom ramen för de generella ovan nämnda grupper genom sin hittills- villkoren.

60 SOU 1971: 42

4. Särskilt av ledamoten Nordgren hålla i praktiken. Sådana bestämmelser blir yttrande lätt generella om några kassor tillämpar Utredningen har kommit till den slutsatdem, vilket med all säkerhet kommer att sen, att kostnaderna för arbetslöshetsförsäkovan angivna förgälla även utredningens ringen bör finansieras dels med statliga meslag. del, dels med egenavgifter och fondavkast- Redan i propositionen 1956: 144 med

ning och dels med en särskild arbetsgivar- arbetsrförslag till förordning om erkända

avgift. uttalade chefen för socialdelöshetskassor Det är med stor tveksamhet jag anslutit partementet att han förutsatte, att folkpenmig till förslaget att viss del av kostnasionärernas ställning inom försäkringen den skall finansieras med arbetsgivaravgifkommer att upptas till förnyat övervägande ter, vilka avgifter redan nu uppgår till 15 å i samband med att frågan om ett effekti- 16 procent av löneunderlaget. Enligt min vare pensionssystem än den dåvarande folkmening är detta en fråga som bör bedömas pensioneringen bringades till en lösning tillsammans med företagsbeskattningen i samt att de förordade reglerna angående dess helhet. Den statliga utredningen anstatsbidragets begränsning till 78 dagar därgående översyn av företagsbeskattningen för borde betraktas som ett provisorium. borde därför ha avvaktats. För att finna 1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning en snabb lösning av arbetslöshetsförsäkring- i uttalade att socialförsäkringarna numera ens finansiering accepterar jag dock den stort sett samordnats så att ersättningen i föreslagna finansieringsformen som en tillutgå jämsides från olika princip ej skall fällig utväg. bör i försäkringsgrenar. I enlighet härmed Slutligen vill jag understryka att den alloch med tillkomsten av den allmänna tillmänna - de två arbetsgivaravgiften proläggspensioneringen (ATP) ålderspensionäcentenheter som enbart kommit till av firerna ej tillhöra arbetslöshetsprincipiellt nanspolitiska skäl - är omotiverad såsom försäkringen. Så länge detta pensionssystem arbetsgivaravgift och bör avvecklas så fort inte är fullt utbyggt, bör de emellertid vara sig göra låter. att kvarstå i detsamma. Utredberättigade föreslog i anslutning härtill en sucningen

cessiv avveckling av pensionärernas rättig- 5. Särskilt yttrande av experten Erici heter inom försäkringen i takt med pen-

utbyggnad. Detta avsågs bli Utredningen föreslår i 15 § lagen om ar- sioneringens

betslöshetsförsäkring att ersättningsrätten effekten av den föreslagna nu tillämpade

skall upphöra när den försäkrade uppnår pensionsavdragstabellen.

67 års ålder. Arbetslöshetskassa får dock att uttalandet av 1960 års Jag finner bestämma att den försäkrade har rätt till arbetslöshetsförsäkringsutredning om suc-

fortsatt ersättning på oförändrade villkor yt- cessiv avveckling av pensionäremas rättig-

terligare sammanlagt högst 150 dagar in- heter i princip fortfarande äger giltighet.

Det provisorium som i olika former till dess han uppnår 70 års ålder. gällt i

I nuvarande bestämmelser om ersättnings- över 15 år bör därför nu vara moget att av-

tidens längd - arbetslöshetskasseförordning- lösas av en mera definitiv ordning. Det sy-

nes mig därför ej vara riktigt att som sker en 31 § - finns ingen särskild inskränkning

i ersättningsrätten för den som fyller 67 i utredningens förslag förbättra förmånerna

år. Däremot för pensionärerna. Med utredningens förutgår enligt statsbidragsförord- (7 §) statsbidrag i fråga om med- slag till bestämmelser på denna punkt kornningen lemmar som vid ingången av visst försäk- mer pensionärerna att uppfatta det som en

ringsår fyllt 67 år för högst 75 ersättnings- rätt »att stämpla ut» och erhålla de 150 da-

dagar under försäkringsåret. Alla kassor har gar i ännu högre grad än vad som gäller de

bestämmelser om 75 dagars ersättning. Den nuvarande 75 dagarna. För pensionärerna

formella frivilligheten är svår att upprätt- gäller samma villkor för rätt till ersättning

SOU 1971: 42 61

som för andra medlemmar, nämligen att de möjlighet att erhålla kassaersättnin g. skall vilja och kunna ta lämpligt arbete. Jag anser i likhet med vad som är upp- Det emellertid stora svårigheter fattningen inom ett stort antal arbetslöshetsföreligger att konstatera om detta villkor är uppfyllt, kassor att ersättningen i arbetslöshetskassoreftersom det sällan kan prövas genom er- na bör upphöra vid 67 års ålder. I varje av arbete. fall synes någon förbättring av förmånerbjudande Även om medlem som uppnått 67 års na i dessa fall nu ej vara påkallad. ålder nu kan erhålla 75 dagars ersättning Ökningen av antalet pensionärer och under flera försäkringsår och även om ar- sänkningen av pensionsåldern vidgar betydelsen av frågan om pensionärernas ställbetet i många fall kan ligga så att två erkan erhållas på samma ning i arbetslöshetsförsäkringen. Redan nu sättningsperioder arbete måste den särskilda rätt till ersätt- utgår i vissa kassor en betydande del av 150 dagar mellan 67 och 70 år kassaersättning till ålderspensionärer som ning under generellt sett innebära en förbättring av ännu ej fyllt 67 år. Är pensionen obetydlig, möjligheterna till ersättning i de aktuella är det ofta nödvändigt att den kompletteras åldrarna. med arbetsinkomst eller - vid bortfall av sådan inkomst av arbetslöshet - Den successiva avvecklingen av pensio- på grund närernas som 1960 års arbets- med ersättning från arbetslöshetskassa. Jag rättigheter förutsatte finner det därför lämpligt att samtidigt som löshetsförsäkringsutredning genom den reduktion som i arbetslöshetskassa upphör i ersättningsrätten ersättningsrätten år vid 67 års ålder ersättning kan utges tilI på utredningens förslag genomfördes 1964 har ej gett något påtagligt resultat. Un- ålderspensionärer som ej uppnått denna ålder den gångna tiden har arbetslöshetsersätt- der, dock med tillämpning av en pensionsså utformad att avdragen vid ningen ökat snabbare än pensionsförmåner- avdragstabell den behållna efter små pensionsbelopp blir relativt ringa och na, varför ersättningen ej har minskat. Genom det vid högre pensionsbelopp ökar efter en propensionsavdrag förslag till höjning av dagpenningen som ut- gressiv skala. kan antas att ersätt- I fråga om utredningens förslag till statsredningen framlägger, kommer i arbetslöshetsförsäkringen får jag ningen att öka med i genomsnitt bidrag tio kronor till anföra följande. per dag. Ersättningen pensionärerna kan därför väntas öka även om Jag är ense med utredningen om att statsskärps något - från bidraget bör utformas så att det möjliggör pensionsavdragstabellen större avgiftsutjämning än nuvarande stats- 1/350 till 1/300 - av årspensionens belopp. Rätten till det nuvarande omställ- bidragssystem. Emellertid finner jag att en statliga skala för det .progressiva statsbidraget med ningsbidraget upphör med utgången av månaden före den då arbetslösa 67 år el- maximum vid 80 procent, i stället för som fyller ler dessförinnan utredningen föreslagit 85 procent, i huvudbörjar uppbära ålderspensak skulle ge ett mer tillfredsställande resion, hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt lagen om allmän försäkring. Motsva- sultat, om hänsyn tas till både nu utgåenrande bestämmelse föreslår KSA-utredning- de avgifter och de nya avgifternas inbörarbetsmarknads- des relation mellan olika kassor samt dären i 16 § lagen om kontant stöd. Det att för ål- jämte till avvägningen totalt sett mellan stasynes därför logiskt tens och de försäkrades kostnader för arderspensionärer som fyllt 67 år samma bestämmelser bör gälla beträffande arbetslös- betslöshetsförsäkring. från erkänd arbetslöshets- Till detta yttrande i vad det avser ersätthetsersättningen kassa. I annat fall kan liksom nu inträffa ning från arbetslöshetskassa till medlem som 67 års ålder ansluter sig ledamoatt den som på grund av förtidspension ej uppnått kan erhålla ersättning från arbetslöshets- ten Nordgren.

kassan när han fyller 67 år, och pensionen formellt övergår till ålderspension, får

62 SOU 1971: 42

6. Särskilt yttrande av experten Tobisson är mycket bräcklig med stora studieskulder som en vanlig företeelse. De möjlighe- Av expertutredningen Arbetskraftens struk- ter som förutom kontantstödet står till buds tur och dimensioner (bilaga 3) framgår att för att klara försörjningen under en period arbetslösheten är större bland ungdomar och av initialarbetslöshet blir då i stort sett två:

äldre än i de mellanliggande åldrarna. För socialhjälp eller studiemedel.

ungdomarnas del återspeglar detta de svå- En lång kvalifikationstid för kontantstösom möter nytillträdande på ar- det gör att detta alternativ inte framstår righeter betsmarknaden. Vid övergången från utbild- som realistiskt eller konkurrenskraftigt. Man ning till förvärvsarbete uppkommer för måste ju på något sätt lösa försörjningspromånga en period av arbetslöshet. Sådan blemen under vänteperioden. Från sams k initialarbetslöshet har blivit en inte ovan- hällets synpunkt är det emellertid angeläget även bland personer som just att de nyutbildade snarast möjligt slussas lig företeelse avslutat en långvarig eftergymnasial utbild- ut på arbetsmarknaden i stället för att uppning. bära socialhjälp. Samhället har också anled- Mot denna bakgrund är det värdefullt att ning undvika att ungdomar dröjer sig kvar kontant arbetsmarknadsstöd av KSA-utred- vid läroanstalterna enbart i syfte att få fortningen föreslås kunna utgå även till per- sätta uppbära studiemedel. Även från indisoner som efter avslutad träder vidernas synpunkt måste det vara olyckligt utbildning att frestas öka sin skuldsättning för komut på arbetsmarknaden, trots att de tidigare inte har arbetsvillkoret. Häri- pletterande studier, som ofta inte förstärker uppfyllt genom stimuleras de nyutbildade att söka konkurrensförmågan på arbetsmarknaden. kontakt vilket mås- Önskvärdheten att de nyutbildade vänmed arbetsförmedlingen, te underlätta deras anpassning på arbets- der sig till arbetsförmedlingen i stället för marknaden. Även om ersättningsnivån är att lita till andra, mera passiva metoder att låg, bör kontantstödet i alla fall kunna ge klara försörjningen talar sålunda för en kort kvalifikationstid. En häremot en viss grundtrygghet för försörjningen. invändning Emellertid anser jag den av utredningen kan vara farhågor för missbruk av det slakvalifikationstiden på tre måna- get, att studerande anmäler sig som arbetsföreslagna der vara alltför sökande under normala sommarferier i förlång. Syftet med denna väntetid är att arbetsförmedlingen skall få till- hoppning att slippa bli anvisade arbete och fälle att sätta in olika åtgärder, som kan ge i stället få uppbära kontantstöd. Med häni sökandens arbetsvil- syn till att sommarferiema omfattar enprov på intensiteten ja och varaktigheten i hans arbetsutbud. Nu dast drygt två månader bör emellertid kvakan man dock i det stora flertalet av dessa lifikationstiden utan risk kunna sättas till fall räkna med ett starkt intresse för att två månader. Härmed får man också en få ett förvärvsarbete. till som Just genomgången av anknytning studiemedelssystemet, en utbildning tyder på en inriktning mot är uppbyggt på förutsättningen att de stuaktiva insatser En så derande själva skall klara sin försörjning på arbetsmarknaden. som tre månader kan därför under två av årets tolv månader. lång prövotid inte vara erforderlig. Enligt min mening bör sålunda kvalifikationstiden för kontant arbets-marknadsstöd Den föreslagna kvalifikationstiden kan vad avser gruppen nyutbildade sättas till också göra kontantstödet svåråtkomligt och kanske t o m omöjligt att utnyttja för många högst två månader. nyutbildade. Man måste ha klart för sig i vilken försörjningssituation de befinner sig. Just genom att de inte tidigare har förvärvsarbetat, har de inga besparingar att leva på under tremånadersperioden. Tvärtom får man räkna med att deras ekonomi

SOU 1971: 42

KSA-utredningens uppdrag

milj., att hälften av dem hade möjlighet att Direktiven bli medlemmar i befintliga kassor men inte Direktiven för arbete har begagnat sig härav samt att visst begränsat KSA-utredningens behov av arbetslöshetsförsäkring fanns bland angetts av chefen för inrikesdepartementet de övriga. I prop. 1964: 115 angående ändrade i anförande till statsrådsprotokollet 4.3.1966, grunder för den frivilliga arbetslöshetsförsäk- Anförandet har följande lydelse. ringen konstaterade jag att många arbetstagare saknade ett för dem behövligt försäkrings- Den svenska arbetslöshetsförsäkringen är fri- skydd och underströk att alla som blir arvillig. Den handhas av arbetslöshetskassor, betslösa bör få sin försörjning tryggad på ett som i allmänhet är organiserade av de för- tillfredsställande sätt. Eftersom svårigheter att säkrades fackliga organisationer på olika yr- få och behålla ett arbete beror på många olika kesområden. Kassorna är i föreningsrättsligt faktorer, ansåg jag det nödvändigt att underhänseende understödsföreningar. De är erkän- söka arbetslöshetens orsaker innan man tog da av arbetsmarknadsstyrelsen, som är statlig ställning till hur tryggheten borde ordnas. Jag tillsynsmyndighet. Arbetslöshetsförsäkringen fi- framhöll också att försäkringen bara är en nansieras med medlemsavgifter till omkring av många åtgärder i samband med arbetslös- 50 %, med statsbidrag till omkring 40 % och het. Särskilt pekade jag på det framträdande med fondavkastning till omkring 10%. Stats- behovet av åtgärder vid arbetslöshet i glesbidraget är konstruerat så att det täcker en bygdernas avfolkningsområden. Jag förordade större del av kostnaderna när arbetslösheten i detta sammanhang att resultaten av de allökar. Till medlem i erkänd arbetslöshetskassa männa arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som utgår dagpenning, vars belopp kassorna själva kunde komma att bli aktuella inom den närbestämmer upp till ett maximibelopp av 40 maste framtiden, skulle avvaktas innan ytterkr. Ersättning utgår endast till arbetslös kassa- ligare utredning om arbetslöshetsförsäkringen medlem som är arbetsför och oförhindrad att företogs. åta sig arbete och som också söker arbete I samband med nämnda proposition väcktes genom den offentliga arbetsförmedlingen. Med- flera motioner (I: 37, 596 och 739 samt II: 51, lem måste vidare bl. a. ha kvalificerat sig för 724, 908 och 957) i vilka begärdes utredning ersättning genom avgiftsbetalning till kassan om allmän arbetslöshetsförsäkring. Riksdagen baserad på arbete under viss tid före arbets- ansåg (L2U 48, rskr 310) att en sådan utredlöshetens inträde. ning borde tillsättas sedan resultatet av 1960 I direktiven till 1960 års arbetslöshetsför- års arbetsmarknadsutrednings arbete hade framsäkringsutredning uttalades att det trots ar- lagts. betslöshetsförsäkringens betydande omfattning Vad gäller kommunala kontantunderstöd alljämt fanns grupper med inte ringa arbets- fann arbetslöshetsförsäkringsutredningen att belöshetsrisk som stod utanför försäkringen. Den- hovet av hjälp åt arbetslösa i sådan form skulna borde såvitt möjligt omfatta alla grupper le komma att föreligga även i framtiden. Villmed arbetslöshetsrisk. Utredningen (SOU koren för dessa understöd är - med undan- 1963: 40) undersökte vilka grupper som fortfa- tag för avgiftsbetalningen - i stort desamma rande stod utanför försäkringen och korn fram som för ersättning enligt arbetslöshetsförsäktill att de oförsäkrade utgjorde omkring 1,4 ringen men ersättningsbeloppen är lägre. 1960

SOU 1971: 42 65

5-014253

års arbetsmarknadsutredning (SOU 1965: 9) an- hetskassornas betingelser. såg likaså att kontantunderstöden alltjämt be- I betydande utsträckning sammanhänger svåhövs som ett komplement till övriga arbets- righeterna att bereda vissa grupper skydd vid marknadspolitiska åtgärder. Sistnämnda utred- arbetslöshet med de ofullständiga sysselsättning föreslog att frågorna om bättre försäk- ningsmöjligheterna i glesbygdema. Detta spörsringsskydd, om förtidspensionering av äldre mål övervägs i samband med den undersökortsbundna arbetslösa i glesbygderna och om ning om glesbygdsproblemen som f. n. pågår samordningen av dessa båda stödformer skul- i anslutning till det lokaliseringspolitiska arbetet. le utredas särskilt. I viss mån likartade frågor kommer också att Under arbetet med den proposition om rikt- behandlas av den nyligen tillkallade utredninglinjer för arbetsmarknadspolitiken m. m. som en om låginkomstgruppemas problem. Dess förelagts riksdagen har den kommunala kon- uppgift är att kartlägga nämnda gruppers geotantunderstödsverksarnheten varit föremål för grafiska och yrkesmässiga fördelning och bl. a. övervägande. Sambandet med arbetslöshetsför- därigenom ge ökad klarhet om varför många säkringen och med andra hjälpformer vid ar- medborgare i den fulla sysselsättningens sambetslöshet är emellertid så starkt att någon hälle inte har kunnat komma bort från mindisolerad lösning inte bör ske. re givande eller ostadig sysselsättning till mera Jag föreslår därför att den av riksdagen be- fördelaktig sådan. Det material som sålunda gärda utredningen nu kommer till stånd. kan komma att stå till buds bör beaktas vid Som tidigare nämnts saknar vissa grupper av den utredning om kontant stöd vid arbetslösyrkesutövare, som kan bedömas löpa risk att het som jag förordar. bli arbetslösa, ekonomisk trygghet vid arbets- Utredningen bör vara förutsättningslös. Den löshet. Främst gäller detta vissa småföretagare, bör undersöka och föreslå de former för konjordbrukare och hemarbetare. Det gemensam- tant stöd vid arbetslöshet som kan befinnas ma för dessa grupper är att de i regel inte lämpligast med hänsyn till övriga arbetsmarkhaft någon anställning. Bland dem som saknar nadspolitiska åtgärder och de nämnda grupperskydd mot arbetslöshet finns också en bety- nas särskilda förhållanden. dande grupp sådana som temporärt har an- Stor vikt måste läggas vid de erfarenheter, ställningar hos olika arbetsgivare och som där- som de nuvarande arbetslöshetskassornas verkför löper särskild risk att bli arbetslösa. Sär- samhet har givit. Dessa frivilligt organiserade skilda problem föreligger beträffande utform- kassor har gjort synnerligen värdefulla insatningen av ett arbetslöshetsskydd för sådana ser. Genom att de försäkrade själva har haft grupper av arbetssökande som inte tidigare har inflytande i kassoma har det varit möjligt haft förvärvsarbete. att i stort sett utan friktioner lösa många Ett av syftena med de förslag som fram- känsliga problem. Det måste därför enligt lagts i propositionen om arbetsmarknadspoli- min mening kunna företes starka skäl om ett tiken är att minska riskerna för arbetslöshet försäkringssystem som har visat sig vara så och mildra arbetslöshetens verkningar. Fortfa- värdefullt helt skall överges. rande finns emellertid enligt min mening i vissa Skulle utredningen finna att någon form situationer behov av kontant stöd åt dem som av obligatorisk arbetslöshetsförsäkring behövs, blivit arbetslösa. För att det skall vara möj- bör möjligheterna att samordna den med den ligt att i det enskilda fallet sätta in den ar- nuvarande frivilliga försäkringen undersökas. åtgärd som är lämpli- Är detta inte möjligt bör också andra lösbetsmarknadspolitiska gast på lång sikt behöver arbetsmarknadsmyn- ningar prövas. Självfallet måste också undersödigheterna liksom den arbetslöse rådrum för kas vilka finansieringsformer som är lämpundersökningar och överväganden. Den arbets- ligast vid olika försäkringssystem. En obligalöse behöver därför beredas kontant stöd un- torisk försäkring kommer att medföra en rad der en övergångstid. Tidigare utredningar visar problem av försäkringsteknisk natur, vilka att den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen f. n. måste klarläggas. Som exempel må nämnas inte fullt ut tillgodoser detta behov. frågorna hur ersättningens storlek skall be- Som lösningar på det föreliggande proble- stämmas för arbetssökande som inte tidigare met har föreslagits dels obligatorisk arbetslös- har haft någon inkomst av anställning samt hetsförsäkring eventuellt kompletterad med fri- hur kvalifikationssystemet skall ordnas för villig tilläggsförsäkring, dels bibehållande av dem som under lång tid har saknat arbete den frivilliga försäkringen men med ökad kom- och inte genast efter ansökan kan beredas munal kontantunderstödsverksamhet. Obligato- arbete. Samordningen med andra socialförsäkrisk försäkring torde utesluta kontantunder- ringar bör också undersökas liksom de admistödsverksamhet i dess nuvarande form. Där- nistrativa frågorna. emot kan ökad kommunal kontantunderstöds- Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring finns i verksamhet i och för sig kombineras med den Norge sedan år 1939. Utredningen bör tillfrivilliga försäkringen. En sådan ordning tor- godogöra sig erfarenheterna av denna försäkde komma att påverka de frivilliga arbetslös- rmg.

66 SOU 1971: 42

Utredningen bör överväga vilka ändringar i den nuvarande frivilliga försäkringen som kan bli erforderliga om den kommunala kontantunderstödsverksamheten vid arbetslöshet föreslås reformerad. Det bör uppmärksammas att en översyn pågår av lagen om understödsföreningar och att i detta sammanhang prövas om arbetslöshetskassorna fortfarande bör betraktas som sådana föreningar. För de förslag utredningen lägger fram bör den ange hur kostnaderna fördelar sig på olika berörda parter.

SOU 1971: 42

Inledning

och om ålderdomsförsäkring för arbetare. 2.1 Historik Denna motion blev inledningen till en lång diskussions- och utredningsperiod. Riksda- 2.1.1 Förhållanden före år 19081 gen anhöll om utredning. Hela problemet I det gamla ståndssamhället förekom inom ansågs avse kroppsarbetarna och i överensskrån och andra grupper inbördes hjälp av stämmelse därmed tog den sedermera tillbegränsad omfattning. Särskilt vid sjukdom satta kommittén namnet »arbetarförsäkoch dödsfall torde denna hjälp ha haft en ringskommittém. Endast ett av kommitténs viss betydelse. När dessa grupper upplöstes förslag ledde till lagstiftning, 1891 års sjukträdde andra i deras ställe. Föreningar av kasselag. skilda slag bildades och utgjorde början till Inom flera hade man refackföreningar det »0rganisationssverige» som man talar dan tidigare startat både sjukkassor och arom i våra dagar. Under 1800-talets sista betslöshetskassor. Bakom detta låg i en del decennier inriktades denna hjälpverksamhet fall traditionerna från den -tid då skråna i hög grad på att skapa hjälpkassor med utövade understödsverksamhet. uppgift a-tt bistå föreningsmedlemmarna i De stadgar som överståthållarämbetet fastolika nödlägen. Redan i mitten av 1800- ställde 2.2. 1857 för Machinist-Föreningen talet uttalades förhoppningar om att sådana i Stockholm innehöll en bestämmelse om frivilliga sammanslutningar skulle komma att att medlem, som utan eget förvållande unåtminstone bidraga till att lösa hjälpproble- der blev utan seglationstiden anställning, men och därigenom lätta bördan för fattig- skulle erhålla understöd från föreningen. vården. Även om så skedde i någon mån, till Understödsbeloppen per dag fastställdes blev det under 1800-talets sista decennier 2 R:dr 50 öre i första klassen, 2 R:dr i andra uppenbart att man inte på den vägen skulle klassen och 1 R:dr 50 öre i tredje klassen. kunna lösa hjälpproblemen. Liksom tidiga- Medlemsavgifterna per månad i respektive re skett i andra länder väcktes i stället tanklasser var 2 R:dr, 1 R:dr 50 öre och 1 R:dr. ken att samhället självt skulle ta upp den 1 Källor: Höjer, Karl J, Svensk socialpolitisk i enskild regi tillämpade försäkringsidén och historia. Sthlm: Norstedt 1952. på den vägen lösa det kollektiva hjälppro- Skogh, Sven, Arbetets marknad. Sthlm: Almblemet. qvist & Wiksell 1963. Söre, Anders, Från Machinistsamfundet 1848 Vid 1884 års riksdag väcktes sålunda en till Svenska Maskinbefälsförbundet 1951. Utg motion (S A Hedin) om utredning om säker- av Svenska Maskinbefälsförbundet. Sthlm: 1951. Nilsson (Nitare), Gideon, Byggnadsarbetarnas hetsåtgärder mot olycksfall i yrkesarbetc arbetslöshetskassor. Uppsats i socialpolitik. samt om försäkring för olycksfall i arbete Lund: Sydsvenska socialinstitutet 1952.

68 SOU 1971: 42

Understödet upphörde då medlem hade er- grund av otillräckliga resurser kunde den hållit anställning och tillträdde denna. Med- inte börja sin verksamhet förrän år 1928. lem som åtnjöt understöd var befriad från De två stora byggnadsfackförbunden att erlägga avgift. Vid Machinist-Förening- murarnas och byggnadsträarbetarnas organiens sammanslagning med Machinist-Sam- sationer - kom vid denna tid aldrig i gång fundet år 1860 bortföll emellertid bestäm- med någon kassaverksamhet. På många håll melsen om arbetslöshetsunderstöd ur stad- utbetalades emellertid understöd i avdelninggarna. Tydligen hade man varit före sin tid arnas egen regi. Enligt stadgarna från år när man hade tänkt sig kunna lösa frågan 1890 för Skånes murareförbund hörde det om arbetslöshetsunderstöd i föreningens sålunda till förbundets uppgifter att »utberegi. tala reseunderstöd och understöd vid ar- Det första fackförbundet i Sverige som betslöshet så snart förbundets ekonomiska bildade arbetslöshetskassa var Svenska typo- ställning det tillåter». Hur allvarligt problegrafförbundet. Kassans verksamhet började met var för dessa förbund framgår av att år 1893. Redan år 1885 hade förbundet frågan i fortsättningen diskuterades vid prakdock organiserat en sk reshjälpskassa som tiskt taget varje kongress. Svenska murareupphörde först år 1924 för egna medlem- förbundets kongress år 1896 behandlade fråmar. Reshjälpen var en vanlig form av ar- gan om reshjälp. År 1904 framställdes förbetslöshetshjälp under fackföreningsrörelsens slag om reshjälps- och arbetslöshetsunderförsta tid. Arbetslösa medlemmar fick bidrag stöd med avstängning från understödsrätt för att kunna resa till ort där arbete möjli- under vintermånaderna. Förslaget avslogs. gen kunde uppbringas. Reshjälpsverksamhe- Efter utredningar och bordläggni-ng vid fölten har varit föregångare och komplement jande kongresser uttalade sig 1919 års kontill ett stort antal arbetslöshetskassa. gress för att förbundsstyrelsen skulle verka I byggnadsbranschen var säsongarbetslös- för att frågan snarast förelades riksdagen. heten så omfattande och så given att man I Svenska träarbetareförbundet, som länge ansåg en kassaverksamhet där dömd byggnadsträarbetarna tillhörde före år 1923, att misslyckas. Svenska bleck- och plåtsla- synes det första yrkandet om arbetslöshetsgareförbundet beslöt emellertid på sin andra och reshjälpskassa ha framförts vid kongreskongress år 1894 att ge reshjälp åt arbets- sen år 1897 men avslogs på grund av brislösa medlemmar och på den -tredje kongres- tande ekonomi. 1909 års kongress ställde sen år 1896 att stabilisera verksamheten och sig i princip välvillig till en arbetslöshetsinföra en ordning för starkare kontroll. kassa. Medel skulle fonderas i avvaktan på Vid förbundets femte kongress år 1900 star- beslut. tades en verksamhet för understöd åt ar- Medan sjukkassor, olycksfallsförsäkring betslösa medlemmar, vilken i princip upp- och ålderspension i regel kommit till stånd rätthölls tills den erkända arbetslöshetskas- på ett tidigt stadium i den socialpolitiska san bildades 40 år senare. Svenska måle- utvecklingen, har arbetslöshetsförsäkringen riarbetareförbundet upprättade efter en rad endast så småningom vuxit fram utan att motioner och utredningar under åren 1897 dock ännu ha nått en omfattning som sva- -1915 en fond som skulle utgöra grunden rar mot behovet på arbetsmarknaden. Länge för en arbetslöshetskassa. Denna började sin betraktades arbetslöshetsrisken som icke förverksamhet år 1916. Svenska elektriska ar- säkringsbar. Bedömningen av arbetslöshetsbetareförbundet antog redan vid sin första begreppet har ändrats efter hand. Kunskakongress år 1906 en stadgeingress, i vilken pen om arbetslöshet har varit bristfällig. bl a föreskrevs att förbundet skulle verka Det har visat sig svårt att bygga upp en för bildande av en understödskassa som utförligoch tillförlitlig arbetslöshetsstatistik. skulle bistå medlemmarna vid arbetslöshet. Det-ta i förening med krig och ekonomiska Definitivt beslut om a-tt bilda kassan fatta- kriser har försvårat utvecklingen av arbetsdes dock först vid en kongress år 1923. På löshetsförsäkringen. Å andra sidan. har det

drivit fram an- Ar 1925 tillkallades två sakkunniga för sagts att just krisprobiemen ordningar för att skapa större trygghet för att fortsätta utredningen av frågan om ararbetsinkomst och försörjning. betslöshetsförsäkring och övriga åtgärder för att bekämpa arbetslöshetens verkningar. Denna utredning inriktades i första hand

2.1.2 Statsmakternas tidigare behandling

på att söka lösa frågan genom en tillämp-

av statsunderstödd arbetslöshetsförsäkring

av båda de system för mildrande av ning arbetslöshetens - arbetslöshets- Huvuddragen av statsmaktemas behandling verkningar och anordnande av offentliga arav frågan om arbetslöshetsförsäkring beträf- försäkring fande tiden före beten för de arbetslösa - som kommit till år 1957 belyses här genom av vissa avsnitt ur 1960 uttryck i tidigare förslag. De sakkunniga återgivande betän- fann att uppdela bestämmelserna års arbetslöshetsförsäkringsutrednings lämpligt kande (SOU om arbetslöshetsförsäkring på två särskil- Arbetslöshetsförsäkringen för åren da författningsutkast, ett till om ar- 1963: 40). En utförligare historik lag fram till år 1948 lämnas i socialvårdskom- betslöshetskassor och ett till förordning anmitténs betänkande ar- gående statsbidrag till sådana kassor. En- Lag om obligatorisk (SOU 1948: 39). ligt det förstnämnda utkastet skulle bestämbetslöshetsförsäkring melserna i lagen om understödsföreningar med vissa avvikelser tillämpas på arbets- Utredningar och propositioner m m före år löshetskassorna. Den viktigaste skillnaden 1935 mellan de båda sakkunnigas och socialförframträdde i frå- Frågan om arbetslöshetsförsäkring var i vårt säkringskommitténs förslag land föremål för offentlig prövning första ga om beräkning av statsbidraget. Enligt gången vid 1908 års riksdag. I en motion kommittéförslaget skulle statens bidrag utgå hemställdes om utredning angående försäk- i visst förhållande till medlemsavgifterna. mot arbetslöshetens ekonomiska De båda sakkunnigas förslag däremot gick ring följder, men motionen trots att den ut på att statsbidraget skulle utges som eravslogs av vederbörande utskott. Motio- sättning för viss del av utbetalad arbetslöstillstyrkts ner av samma innehåll till 1909 och 1910 hetshjälp. års riksdagar ledde ej heller till resultat. De sakkunnigas förslag blev därefter Ar 1915 uppdrog Kungl. Majzt åt en so- föremål för prövning av en granskningscialförsäkringskommitté att utreda, huruvida nämnd om 16 sakkunniga, vilka år 1926 och i vad mån åtgärder från det allmänna lämnade utlåtande i ärendet. Flertalet inskulle kunna vidtas för att främja arbeta- om granskningsnämnden anslöt sig till uppres försäkring mot de ekonomiska fattningen, att samhällets åtgärder borde inföljderna av oförvållad arbetslöshet. År 1922 av- riktas dels på en arbetslinje, som skulle komma att få sin största betydelse vid megav kommittén förslag angående offentlig arbetsförmedling och om statsbidrag till ar- ra omfattande arbetslöshet, dels på en förbetslöshetskassor. Kommittén förordade ett säkringslinje, vars huvudsakliga uppgift med bidrag av allmänna medel till skulle bli att komplettera arbetslinjen unsystem frivilliga arbetslöshetskassor, som för detta der tider av normal arbetslöshet. ändamål borde bildas av arbetarna själva. I yttrande över de sakkunnigas förslag Kommitténs och granskningsnämndens utlåtande framförslag blev inte genomfört. - Vid 1924 års riksdag väcktes i båda kamhöll såväl socialstyrelsen som statens arrama likalydande motioner med förslag till betslöshetskommission, att den arbetslöslag om statsbidrag till arbetslöshetskassor. hetshjälp som staten enligt nämnda förslag Innehållet i förslaget anslöt i huvudsak till skulle lämna sannolikt inte skulle komma det av utarbe- vissa arbetargrupper till godo, däribland de socialförsäkringskommittén tade Inte heller dessa motioner ekonomiskt svagaste grupperna inom jordförslaget. ledde till någon lagstiftning. och skogsbruket. Med anledning härav hän-

10 SOU 1971: 42

sköts frågan till förnyad utredning, varvid tillsattes med anledning härav arbetslössärskilt skulle beaktas frågan om utsträck- hetsutredningen, som år 1931 avgav ett beav försäkringen till arbetarna inom tänkande om arbetslöshetens omfattning, ning och skogsbruket samt frågan om bi- karaktär och orsaker samt år 1934 ett bejorddrag från industrins arbetsgivare till kost- tänkande om åtgärder mot arbetslöshet. naderna för försäkringen. Nio sakkunniga I riksdagen väcktes under åren 1928- 1926 års arbetslöshetssakkun- 1932 ett flertal motioner med förslag om tillkallades, niga. Dessa hade även att pröva frågan införande av arbetslöshetsförsäkring. Unom obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. der hänvisning till bl a pågående utredningsår arbete blev samtliga motioner av De sakkunniga avgav sitt betänkande avslagna 1928. De hade utarbetat två alternativa för- riksdagen. och ett av- År 1932 tillkallades fem sakkunniga för slag, ett avseende obligatoriskt De fram- att inom biträda med seende frivilligt försäkringssystem. socialdepartementet den fortsatta av frågan om lade även förslag rörande reglering av den behandlingen och om an- införande av arbetslöshetsförsäkring. Utoffentliga arbetsförmedlingen ordnande av allmänna arbeten (reservarbe- redningen skulle bl a ta sikte på att försäkringen borde inbegripa största möjliga anten). Enligt förslaget till obligatorisk försäk- tal arbetargrupper. År 1933 avgav de sakdenna med vissa undantag om- kunniga en promemoria rörande frivillig arring skulle fatta varje arbetare mellan 16 och 67 år, betslöshetsförsäkring m m. Enligt denna som mot avlöning utförde arbete för ar- promemoria skulle arbetslöshetsförsäkringen i industriell eller annan bygga på ett system av statsunderstödda arbetsgivares räkning rörelse. De viktigare undantagen utgjordes betslöshetskassor. I föreningsrättsligt hänav kontors- och butikspersonal samt lant- seende skulle dessa vara registrerade som och skogsarbetare ävensom personer med understödsföreningar. Vidare skulle kassorordinarie na för att åtnjuta antas till eranställning i statens tjänst. Kost- statsbidrag naderna för försäkringen skulle enligt för- kända arbetslöshetskassor. I fråga om kasslaget bestridas genom försäkringsavgifter sornas verksamhetsområde föreslogs inte nåav arbetare och arbetsgivare med bidrag gon annan begränsning än att medlemmarna av statsmedel. i kassorna skulle vara löntagare. Närmare Förslaget rörande frivillig försäkring, som bestämmelser om understödsverksamheten sammanförts i en förordning om erkända och om statsbidrag skulle ges i form av särarbetslöshetskassor, gick ut på att det all- skilda förordningar. männa skulle lämna bidrag till arbetslöshets- För att bli berättigad till understöd från kassor, som bildats av arbetarna själva och erkänd arbetslöshetskassa föreslogs att medsom fyllde vissa i lagen angivna villkor rö- lem under de närmast före arbetslöshetens rande medlemsantal mm och bedrev sin inträdande förflutna tolv månaderna skulle verksamhet i enlighet med givna föreskrif- ha betalat minst 26 veckoavgifter. Medter. De sakkunnigas flertal förordade att lem som ej tidigare uppburit understöd skuldet allmännas till kassorna skulle bä- le därjämte fylla kravet att under de sebidrag ras av staten ensam och bestämmas till ett nast förflutna 24 månaderna ha betalat avmotsvarande medlemmarnas sam- gifter för minst 52 veckor. Understöd skulbelopp manlagda avgifter. le utgå med ett för dag beräknat belopp, 1926 års arbetslöshetssakkunniga fram- daghjälp. Denna fick uppgå till högst sex höll i skrivelse till Kungl Maj:t att - utöver kronor och skulle i regel ej understiga två den utredning som innefattades i de sak- kronor. Varje kassa fick rätt att själv inrätta kunnigas uppdrag - en särskild undersök- erforderligt antal daghjälpsklasser, och ning borde komma till stånd rörande ar- medlemmarna skulle själva få välja den dagbetslöshetens karaktär och orsaker samt om hjälpsklass de önskade tillhöra. Understödsmedlen för dess bekämpande. År 1927 tiden fick av kassorna bestämmas till högst

SOU 1971: 42 71

120 dagar och lägst 90 dagar under 52 på på ett tillfredsställande sätt. varandra följande veckor. Kassorna skulle Sedan förnyade utredningar verkställts sortera under en tillsynsmyndighet, social- inom socialdepartementet framlade Kungl styrelsen, som skulle äga utse en ledamot Maj:t i prop nr 38 till 1934 års riksdag i varje kassas styrelse och en revisor. ånyo förslag om frivillig arbetslöshetsför- Statens bidrag till de erkända arbetslös- säkring, vilket i huvudsak anslöt sig till förhetskassorna föreslogs utgå för att täcka dels slaget från föregående år. Avgiftsvillkoret kassornas utgifter för understöd (daghjälps- föreslogs dock till 20 avgifter under 12 bidrag), dels kassornas förvaltningskostna- månader respektive 40 avgifter under 24 der (förvaltningsbidrag). Daghjälpsbidraget månader. borde i princip vara avvägt så att de för- Efter det att andra lagutskottet tillstyrkt säkrade själva helt skulle finansiera under- införande av frivillig arbetslöshetsförsäkring stödsverksamheten vid arbetslöshet av ringa med i huvudsak de ovan angivna modifikaomfattning. Daghjälpsbidraget, uttryckt i tioner som gjorts i föregående års utskottsprocent av kostnaden för utgivet understöd, utlåtande biföll riksdagen förslaget med de skulle enligt en till förslaget till statsbidrags- av utskottet förordade jämkningarna. Beförordningen fogad tabell stiga i visst för- träffande avgiftsvillkoret fastställdes att hållande till understödsverksamhetens om- medlem för rätt till understöd skulle ha erfattning. Denna mättes härvid i antalet un- lagt minst 52 veckoavgifter till kassan och derstödsdagar per år och medlem. Vidare att alltid minst 26 veckoavgifter skulle avse skulle statsbidraget avpassas så att det ut- tid under de 12 månaderna närmast före gick med förhållandevis stor andel vid det arbetslösheten. Förordningarna om erkända två arbetslöshetskassor och om statsbidrag till regelmässigt lägsta daghjälpsbeloppet kronor. För högre daghjälpsbelopp sjönk erkända arbetslöshetskassor trädde i kraft statsbidragsandelen successivt. 1.1.1935. För att täcka en del av de av försäk- Ändringar under åren 1935-1956 ringen föranledda merkostnaderna för den offentliga arbetsförmedlingen och arbetslös- De ursprungliga bestämmelserna har ändrats hetskassornas förvaltningskostnader före- genom beslut vid åtskilliga riksdagar. I slogs att ett system med arbetsgivarbidrag några fall har ändringarna gällt detaljspörsskulle införas. mål. Flera betydelsefulla ändri-ngar har be- I huvudsaklig överensstämmelse med sak- slutats vid 1941, 1944, 1946, 1953 och kunnigförslaget framlade Kungl Maj:t i prop 1956 års riksdagar. nr 209 till 1933 års riksdag förslag om in- Statsbidragets ursprungliga konstruktion förande av frivillig arbetslöshetsförsäkring. förde med sig vissa inte avsedda konsekven- Avgiftsvillkoret föreslogs dock till 26 vecko- ser. Till följd av att statsbidraget utgick avgifter under senast förflutna 18 månader. med procentuellt större andel för lägre dag- Medlemmar som ej tidigare uppburit un- hjälpsbelopp än för högre, kom avgifterna derstöd skulle härjämte under de senaste i de högre daghjälpsklasserna att för de 36 månaderna ha erlagt 52 avgifter. försäkrade framstå som så betungande att de I utlåtande av särskilda utskottet tillstyrk- i stor utsträckning valde låga daghjälpsbetes propositionen i huvudsak. Dock avstyrk- lopp. De försäkrade fick härigenom inte tes arbetsgivarbidraget, och vidare föror- ett tillräckligt skydd från försäkringen. Bl a dades den av de sakkunniga föreslagna ut- med hänsyn härtill erhöll socialstyrelsen år formningen av avgiftsvillkoret. Vid frågans 1939 i uppdrag att utreda frågan om erforbehandling i riksdagen föll emellertid för- derliga ändringar rörande statsbidragsbeslaget genom att kamrarna stannade vid oli- stämmelserna. ka beslut. Första kammaren antog en re- År 1941 överlämnade socialstyrelsen sin servation med hemställan om avslag un- utredning. I anslutning härtill framlade der motivering att vissa frågor ej hade lösts Kungl Majzt i prop 1941:214 förslag till

72 SOU 1971: 42

vissa förbättringar i fråga om sta-tsbidraget höjt utöver vad i propositionen föreslagits. liksom av förmånerna från den frivilliga Enligt utskottet borde de procentsatser som arbetslöshetsförsäkringen. gällde för två kronors daghjälp avse samt- Det framhölls ipropositionen, att det mås- liga daghjälpsklasser. Statsbidraget skulle te vara ett statsintresse av vikt att tillse att alltså inte längre göras förmånligare för de arbetslöshetsförsäkringen, till vars kostna- lägre daghjälpsklassema än för de högre. der arbetstagarna själva bidrog med avse- Utskottet föreslog också en sådan ändring värda belopp, ordnades så att den inte i statsbidragsbestämmelserna att statsbidrablev satt ur spel därför att den erbjöd av- gets maximigräns höjdes från 26 till 35 unsevärt sämre förmåner än hjälpformer som derstödda dagar per år och medlem. helt bekostades av stat och kommun. För Vad utskottet föreslagit bifölls av riksatt åstadkomma en höjning av understöds- dagen. förmånerna föreslogs vissa ändringar av I framställningar år 1944 framhöll socialstatsbidragsgrunderna. Vidare föreslogs in- styrelsen behovet av högre understöd från förande av bamtillägg med 60 öre per barn arbetslöshetskassorna, då dessa understöd och dag. Kostnaderna för barntillägg skulle i många fall låg under kontantunderstöden till 75 procent bestridas med statsmedel. från arbetslöshetsnämndema. Som målsätt- För att få till stånd en allmän höjning ning för en förbättring uppställde styrelsen av daghjälpsbeloppen och förhindra att per- understödsbelopp från kassorna som i allsoner med liten arbetslöshetsrisk företrädes- mänhet låg 25 procent över dagunderstöden vis valde daghjälpsklasser med låga dag- från arbetslöshetsnämndema. I sådant syfte hjälpsbelopp föreslogs att tillsynsmyndighe- föreslogs en förhöjning av hustrutillägget ten skulle få befogenhet att medge före- från l krona till 1: 25 kronor och av bamtillskrifter om bunden klasstillhörighet. Depar- lägget från O: 60 kronor till 1 krona per dag. tementschefen ansåg emellertid inte de för- Dessa förbättringar ansågs dock inte tillräckbättringar som skulle komma till stånd ge- liga. Styrelsen föreslog dessutom ett gradenom dessa åtgärder vara tillräckliga. I pro- rat kristillägg till daghjälpen om O: 25, 0: 50 position föreslogs därför att de försäkrade respektive 0: 75 kronor per dag, helt bekosskulle ha rätt att uppbära kompletterande tat av statsmedel. Vidare föreslogs en höjunderstöd från arbetslöshetskommittéerna ning av de maximala understödsbelopp som vid sidan av vad de erhöll från arbetslös- enligt överförsäkringsbestämmelserna fick hetskassan. Härutöver föreslogs åtskilliga utgå till familjeförsörjare med mer än två detaljändringar i arbetslöshetskasseförord- barn samt vissa lättnader i bestämmelserna ningen, av vilka kan nämnas att det tids- i fråga om hyreshjälp från arbetslöshetsbestämda avgiftsvillkoret skulle avse endast nämnderna. 20 veckoavgifter under de senaste 12 må- I Kungl Mai:ts prop 1944:301 förornaderna. dades socialstyrelsens förslag om höjning av Andra lagutskottet tillstyrkte förslaget om hustru- och barntilläggen och om införande införande av barntillägg, regleringen av rät- av ett med statsmedel helt bekostat kristen att välja daghjälpsklass samt sänkningen tillägg till daghjälpen, vilket dock borde utav antalet avgifter för att uppfylla det tids- gå med 0: 75 kronor för alla kassor utan bestämda avgiftsvillkoret. Däremot ansåg hänsyn till avgiftsstorleken. Vidare tillstyrksig utskottet inte kunna biträda förslaget tes styrelsens övriga förslag. om kompletteringsunderstöd från arbetslös- Andra lagutskottet tillstyrkte de i propohetskommittéerna. I stället föreslog utskot- sitionen framlagda förslagen men undertet införande av rätt för arbetslöshetskas- strök att kristillägget var att betrakta som sorna att, om de så önskade, utge hustru- ett provisorium och att det därför snarast tillägg om en krona per dag, varav 75 pro- borde avvecklas. cent skulle bestridas med statsmedel. Vi- Utskottets hemställan bifölls av riksdadare föreslogs statsbidraget till daghjälpen gen.

SOU 1971: 42 73

I skrivelse söka få till stånd en samordning av socialtill Kungl Majzt år 1945 framlade delegerade för de erkända arbetslös- vårdens olika grenar. Med utgångspunkt hetskassorna om vissa ändringar i häri beslöt kommittén år 1941 att till förslag som bl a in- behandling uppta frågan om införande av arbetslöshetskasseförordningen nebar förstärkning av försäkringsskyddet. obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Förslag I Kungl Maj:t.r prop 1946:326 föreslogs härom framlades år 1948 (SOU 1948:39). borde utgå även vid remissbehandlingen av föratt husföreståndarinnetillägg Meningarna till medlem. De delegerades för- slaget blev emellertid starkt delade rörande kvinnlig däremot inte det lämpliga i att införa en sådan försäkslag om föräldratillägg upptogs I fråga om korttidsavdrag I ett betydande antal hävi propositionen. ring. yttranden förordades att kassa skulle få rätt att medge dades att man i stället borde inrikta sig befrielse från skyldighet att tillämpa sådant på att förbättra den frivilliga försäkringen. avdrag. Ramtiden för karens föreslogs för- Förslaget föranledde ingen åtgärd. längd från 14 till 21 dagar. Andra lagut- I bilaga 1 lämnas ett kort utdrag ur socialskottet anslöt sig till de i propositionen vårdskommitténs förslag angående lag om framlagda förslagen. Utskottets hemställan obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (SOU bifölls av riksdagen. 1948: 39). dittills bestämmelser var Vid 1950 års riksdag beslöts att det år Enligt gällande utländska medborgare - med vissa undan- 1944 införda kristillägget skulle ersättas av - uteslutna från rätten att vinna in- ett fast statsbidrag, benämnt grundstatsbitag träde i erkänd arbetslöshetskassa. I skrivel- drag. Detta fastställdes till samma belopp se till Kungl föreslog De er- som kristillägget, O: 75 kronor per under- Majzt år 1946 kända arbetslöshetskassornas samorganisa- stödsdag. Samtidigt höjdes daghjälpens maxition att de gällande inskränkningarna för mibelopp från sju till åtta kronor. utländsk att tillhöra erkänd ar- År 1951 tillsattes en utredning med uppmedborgare betslöshetskassa skulle helt bortfalla. gift att överse bestämmelserna rörande ar- I Kungl Majas prop 1947: 200 anslöt betslöshetsförsäkringen, 1951 års utredning till för- om arbetslöshetsförsäkring. I anförande till sig föredragande departementschefen I likhet med vad socialstyrelsen i statsrådsprotokollet angav chefen för socialslaget. skrivelse till Kungl Majzt anfönt ansåg stats- departementet riktlinjerna för utredningsarrådet att vissa möjligheter till inskränkning- betet. Han erinrade därvid om att frågor rätt att vinna inträde i och avseende mer genomgripande ändringar av ar i utlännings uppbära understöd från arbetslöshetskassa den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen skjudock borde bibehållas. Behörighet att med- tits undan med hänsyn till att försäkringens borde tillkomma framtida behandlats av socialdela dylika inskränkningar utformning tillsynsmyndigheten. vårdskommittén som ett led i dess genom- Andra anslöt sig till de i gång av socialförsäkring och socialvård. Delagutskottet Utskot- anförde i anslutning därpropositionen framlagda förslagen. pantementschefen tets hemställan bifölls av riksdagen. till att ett införande av en obligatorisk arfn av olika skäl icke 1947 års riksdag beslöt vidare att tillsynen betslöshetsförsäkring över arbetslöshetskassorna 1.1.1948 skulle kunde betraktas som en aktuell fråga samt till den nyin- att det under sådana förhållanden var av överflyttas från socialstyrelsen rättade arbetsmarknadsstyrelsen. Inom den- vikt att den frivilliga försäkringen gjordes na skulle ärenden angående arbetslöshets- så effektiv som möjligt. av en särskild dele- 1951 års utredning avlämnade år 1952 försäkringen handläggas gation. ett delbetänkande med förslag till vissa för- År 1937 hade en kommitté tillsatts med bättringar av försäkringsersättningama. Enatt verkställa en översyn av den ligt utredningen utgjorde dessa en alltför uppdrag svenska socialvården. Kommittén, som tog låg kompensation för förlorade arbetsinnamnet socialvårdskommittén, skulle bl a komster i jämförelse med de bidrag som då

74 SOU 1971: 42

i form av kontantunderstöd eller un- betar för annans räkning men utför arbetet utgick derstöd från fattigvården. Beträffande dag- i sitt hem. En av utredningen företagen hjälpen uppställda utredningen som en all- undersökning visade dock att ej heller dessa män målsättning en kompensationsgrad, kunde förväntas arbetslöshetsförsäkra sig i som för ensamstående inte skulle understi- större utsträckning. ga 50 procent av nettoförtjänsten. Försäk- Till grund för prövningen av frågan om ringsersättningen borde främst anpassas ef- utförsäkring låg enligt då gällande bestämter Med hänsyn härtill melser antalet ersättningsdagar under en arbetsförtjänsten. och till förhållanden inom sjuk- och yrkes- tidsperiod av tolv månader bakåt i tiden skadeförsäkringarna föreslog utredningen en med utgångspunkt i den aktuella ersätthöjning av maximibeloppet för daghjälpen ningsdagen. Utredningen ansåg att väsentfrån 8 till 20 kronor. Vidare föreslogs, att liga administrativa förenklingar kunde vinmake- och husföreståndarinnetillägget skulle nas om detta sk rullande prövningsår 1: 25 kronor till 2 kronor samt för utförsäkringen ersattes av ett fast år. höjas från barntillägget från 1 krona till 1: 50 kronor. Den föreslog därför att utförsäkringsperio- Som motivering härför åberopades angelä- den skulle omfatta tiden 1.9-31.8 och genheten att säkerställa en tillfredsställan- benämnas »försäkringsårm de nivå för till familjeför- Ersättning borde enligt utredningen inte ersättningama även i kassor där daghjälpen blev utgå för enstaka arbetslös dag i en vecka. sörjama låg. Även en kraftig lyftning av hela dag- Om medlem under fem dagar i en kalender- Kostnaderna vecka arbetat i sådan utsträckning att hel hjälpsnivån ansågs nödvändig. härför borde fördelas mellan staten och de daghjälp ej kunnat utgå för någon av daförsäkrade. Förutom att statens garna, skulle således daghjälp ej heller utåtagande i fråga om daghjälpsbidrag och familjetill- ges för den sjätte dagen. utsträcktes till de Karensbefrielse föreslogs för vissa fall. läggsbidrag föreslagna högre beloppen, föreslogs statens insats få Sålunda skulle medlem ej behöva genomgå formen av ett förbättrat grundstatsbidrag. karens när han blev arbetslös efter att ha 1953:166 anslöt sig uppburit sjukpenning eller hempenning från Kungl Majas prop till utredningens förslag. Propositionen till- allmän sjukkassa för minst tre dagar eller styrktes av sammansatta stats- och andra tilläggspenning enligt lagen om moderskapslagutskottet. Riksdagen biföll utskottets hjälp eller fullgjort vämpliktstjänstgöring hemställan. under minst 30 dagar. Ny karenstid skulle Övriga rörande arbetslöshetsför- ej heller behöva genomgås när medlem frågor säkringen upptog utredningen i ett betän- styrkt sig ha haft arbete högst 48 dagar kande som avgavs år 1955 (SOU 1955: 527). efter det han senast fullgjort karens eller Bland där framförda förslag kan följande uppburit daghjälp för minst fem av sex på nämnas. varandra följande dagar. Minimiantalet medlemmar i erkänd ar- Enligt tidigare bestämmelser skulle ersättbetslöshetskassa föreslogs höjt från 500 till ning från arbetslöshetsförsäkringen i princip 1 500. I samband med behandlingen av frå- utgå endast för helt arbetslösa dagar. I praxgor rörande försäkringens omfattning utta- is förekom emellertid att full ersättning utlade utredningen att något mera allmänt in- gick även för dag under vilken arbete uttresse från företagarnas sida för anslutning förts i högst två timmar och, om fråga var till arbetslöshetsförsäkringen inte kunde på- om bisyssla, i högst tre timmar. Utredningen räknas. Med tanke på företagargrupper som föreslog lagfästande av dessa s k timregler. i olika hänseenden stod arbetstagarna nä- Härutöver föreslogs att tillsynsmyndigheten ra föreslog dock utredningen vissa utvidg- skulle få befogenhet att medge kassa rätt ningar av företagarnas möjligheter till an- att utge halv ersättning till medlem som arslutning. Ett förslag i samma riktning av- betat i mer än två men ej över fyra timsåg hemarbetarna, dv s personer som ar- mar under en i övrigt arbetslös dag, under

SOU 1971: 42 75

förutsättning att medlemmen före arbetslös- med däri senare gjorda ändringar alltjämt hetens inträdande haft heldagsarbete och gällande (SFS 1956: 629 och 630, den sesökte sådant arbete. Vidare föreslogs att nare i fullständig lydelse efter senare ändhalv ersättning skulle kunna utgå för dag ringar SFS 1968: 141). Efter år 1956 har då medlem erhöll halv sjukpenning. endast ett fåtal ändringar i arbetslöshets- Överförsäkringsgränsema, 80 procent av kasse- och statsbidragsförordningama gebruttoförtjänsten för familjeförsörjare och nomförts. Vid 1958 års riksdag beslöts dels 60 procent för andra, föreslogs ersatta med att dag, för vilken halv ersättning skulle nya bestämmelser, som skulle fastställas av kunna utgå samtidigt med halv sjukpenning, Kungl Majzt och införas i en särskild över- finge inräknas i karenstiden, dels att en omförsäkringstabell. Den mera schematiska be- läggning skulle ske av arbetslöshetskassas räkningen skulle därmed ersättas av en till redovisningsår och av statsbidragsberäkningde olika inkomstlägena bättre anpassad be- en till att avse försäkringsåret (1.9-31.8) i räkning. Beloppen i tabellen skulle beräk- stället för kalenderåret. nas genom att arbetsförtjänsten för dag Enligt beslut vid 1959 års riksdag höjminskades med dels vanligen förekommande des barntillägget från l: 50 kr till 2 kr om avdrag för preliminär skatt, dels ett margi- dagen för varje barn samtidigt som statsnalbelopp därutöver utgörande omkring en bidraget från 1.1.1960 genomgående höjdes åttondel av nettoarbetsförtjänsten. med 1 kr under förutsättning att motsvaran- Beträffande ersättningstidens längd före- de höjning av daghjälpsbeloppet genomslog utredningen att tillsynsmyndigheten fördes. Ändringarna föranleddes av inföskulle få befogenhet att för viss kassa eller randet av allmän varuskatt. klass medge, att antalet dagar bestämdes År 1960 tillsattes en utredning med upptill mer än 156, dock högst 210. Minimi- att överse bestämmelserna om den frigift gränsen föreslogs höjd från 90 till 120 da- statsunderstödda arbetslöshetsförsäkvilliga gar. ringen, 1960 års arbetslöshetsförsäkringsut- Daghjälpsbidraget utgick med en sjunkan- redning. I sitt betänkande Arbetslöshetsde procent av daghjälpskostnaderna alltef- försäkringen (SOU 1963:40) behandlade tersom antalet ersatta dagar per medlem utredningen bl a arbetslöshetsförsäkringens och år översteg 35. Denna begränsning av anpassning till fem dagars arbetsvecka, fördaghjälpsbidraget föreslogs slopad. månerna i försäkringen, karenstid, ersätt- Kungl Majzt framlade för 1956 års riks- ningstidens längd, överförsäkringsgräns, sädag en proposition (nr 144), som i huvud- songbegränsning, bisyssla, pensionärernas sak överensstämde med utredningens för- ställning samt försäkringens finansiering och slag. Avvikelser härifrån förekom beträf- fondering. fande några detaljer. Bl a borde enligt de- Beträffande lön som försäkrad erbjuds partementschefen statsbidrag till ersättning för arbete som arbetsförmedlingen anvisar åt ålderspensionärer begränsas till att utgå förordade utredningen med principiell för högst 78 ersättningsdagar varje försäk- anslutning i övrigt till praxis - bl a att förringsår efter det under vilket vederböran- säkrad, som är kvalificerad inom yrket, de fyllt 67 år. skall ha rätt att avvisa arbetserbjudande Andra lagutskottet tillstyrkte propositio- om den erbjudna lönen utgör minimilön nen med ett par smärre ändringar. Försla- enligt kollektivavtal under det att lönen för get bifölls av riksdagen i enlighet härmed. jämförbara anställda inom företaget ligger väsentligt över denna minimilön. I fråga om arbetslöshetsförsäkringens om- Ändringar efter år 1956 fattning övervägde utredningen att föreslå Förordningar om erkända arbetslöshetskas- att en erkänd arbetslöshetskassa skulle bilsor och om statsbidrag till erkända arbets- das som var öppen för alla arbetstagare löshetskassor som trätt i kraft 1.9.1956 är inom yrkesområden där kassa saknades. Att

76 SOU 1971: 42

driva en sådan allmän kassa skulle dock ledning av riksdagsbehandlingen det året vara förenat med såväl administrativa svå- behandlas i det följande i det sammanhang righeter som kostnader av en omfattning dit de hör. som ej skulle stå i rimlig proportion till Efter förslag av KSA-utredningen (SOU det sannolikt förhållandevis ringa antal ar- 1967: 62) genomfördes år 1968 (prop betstagare som kunde väntas ansluta sig 1968: 29 och 30, statsutskottets utlåtande till kassan. Utredningen föreslog därför ej nr 64 och andra lagutskottets utlåtande nr att en sådan kassa skulle inrättas. 27) två särskilda former för kontant stöd I fråga om hemarbetama ansåg utred- åt äldre arbetslösa kassamedlemmar och ningen att en förbättring av ersättningsvill- andra förvärvsarbetande. De betecknas förkoren borde begränsas till personer som är längd (extra) kassaersättning och statligt bundna till hemmet på grund av nedsatt omställningsbidrag. Dessa stödformer utarbetsförmåga. Dessa borde - utan att i avvaktan gör temporära åtgärder på reförordningen därför behövde ändras -kun- sultatet av KSA-utredningens fortsatta arna begränsa sitt arbetskraftsutbud till hem- bete och avser arbetslösa personer i åldern arbete med bibehållen rätt till 60-66 år samt - under vissa förutsättersättning. Beträffande - även arbetslösa i åldern 55-59 företagare ansåg utredningen ningar - efter rörande behovet av undersökning år. Författningsbestämmelser härom införoch intresset för arbetslöshetsförsäkring des genom ändring (SFS 1968: 140 och 141) att utvidgade möjligheter till sådan försäk- i 1956 års förordningar om erkända arbetsring ej syntes erforderliga. löshetskassor och om statsbidrag till sådana Kungl Majzt föreslog i propositionerna kassar samt (SFS 1968:246) i 1966 års 1964: 115 och 116 att arbetslöshetsförsäk- arbetsmarknadskungörelse. I sistnämnda ringen skulle reformeras i de av utredningen kungörelse har viss ändring av reglerna för förordade hänseendena. Under riksdagsbe- beräkning av omställningsbidragets belopp handlingen ändrades förslagen i vissa de- beslutats vid 1969 års riksdag (SFS taljer. Bl a följande författningsändringar 1969: 100). trädde i kraft 1.9.1964. Vid denna behandlades även beriksdag gränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt Försäkringen anpassades till femdagarsvecka. Arbetslöshetskassorna fick möjlighet att höja och därav föranledda ändringar av arbetslösdagpenningen från dåvarande maximum 20 hetskasseförordningen. Författningsbestämkronor till 40 kronor. melser härom är införda i SFS 1969: 93 och I syfte att successivt avveckla ålderspensio- 94. närernas ersättningsrätt minskades ersättningen från kassan med viss del av pensionen. Statsbidrag (utöver förvaltningsbidrag) skulle utgå, 2.2 Arbetsmarknadspolitikens mål och mei fråga om medlem som vid ingången av del försäkringsåret fyllt 67 år, för högst 75 ersättningsdagar under försäkringsåret. 2.2.1 Mål Ersättningstiden per försäkringsår förlängdes med fyra veckor till högst 150 dagar eller, ef- I Kungl Maj:ts prop nr 52 till 1966 års ter medgivande av tillsynsmyndigheten, högst framlades till för riksdag förslag riktlinjer 200 dagar. Kassorna fick ökad frihet att upphäva förekommande arbetsmarknadspolitiken. Det byggde på säsongbegränsningar. Endast en karensperiod om fem dagar behöv- 1960 års arbetsmarknadsutrednings betände fullgöras varje försäkringsår. kande Arbetsmarknadspolitik (SOU 1965: Grundstatsbidrag skulle utgå med fallande 9). skala från 50 procent vid lägsta till 35 procent De allmänna synpunkter på arbetsmarkvid högsta dagersättning. Ett tillägg till grundstatsbidraget i avgiftsutjämnande syfte inför- nadspolitiken som i propositionen (sid 184des. 185) framfördes av föredragande departe- Övriga i arbetslöshetskasseför- mentschefen avsåg bla dess uppgift som ändringar ordningen och i statsbidragsförordningen balansskapande faktor i den fulla sysselsom har genomförts år 1964 eller med an- sättningens samhälle. Arbetsmarknadspoli-

SOU 1971: 42 77

tiken måste vara i hög grad differentierad för arbetskraften att söka sig till de områför att tillgodose de skiftande anspråk som den där den efter fritt val kan göra den föreligger. Dess mål är att åstadkomma och bästa produktionsinsatsen. bevara full, produktiv och fritt vald syssel- För de äldre, de lokalt bundna och sättning. Målet nås inte en gång för alla. de handikappade blir arbetssituationen ofta Full sysselsättning kan tryggas endast ge- komplicerad. Detta kommer att ställa större nom åtgärder som ständigt anpassas till si- kvalitativa krav på arbetsmarknadsåtgärdertuationens krav. Ambitionema att ge med- na från samhällets sida. borgarna möjlighet till meningsfull syssel- Arbetsmarknadspolitiken måste emellertid sättning har vuxit och ansträngningama mås- underordna sig sociala och mänskliga hänte ökas ytterligare. Produktiv sysselsättning syn. Utvecklingen på det ekonomiska omär i sig själv ett rörligt mål, som flyttas rådet utgör en uppfordran till samhället allteftersom produktionens förutsättningar att inom ramen för behovet av arbetskraft ändras. Fritt vald sysselsättning innebär skapa sådana förutsättningar att varje medinte bara att varje tanke på att tvångsmäs- borgare kan få ett arbete som han är lämsigt dirigera arbetskraften avvisas, utan ock- pad för och som tillfredsställer honom själv så att möjligheterna vidgas för den enskilde eller kommer hans önskemål så nära som att få ett arbete som svarar mot hans öns- möjligt. Det blir en framträdande uppgift kemål och förutsättningar. för samhällets framtida arbetsmarknadspo- Utbyggnaden av den svenska arbetsmark- litik att ge medborgarna ett effektivt stöd nadspolitiken med angiven målsättning har för att förverkliga ett övervägt arbetsval. skett under det senaste decenniet. Huvud- Arbetsmarknadspolitiken som service åt är desamma i ILO:s konvention den enskilde har särskilt markerats i en av linjerna år 1964 arbetsmarknadsstyrelsen utgiven handbok angående sysselsättningspolitiken och OECD:s rekommendation år 1964 an- för personalutbildningen inom arbetsmarksom medel nadsverket! Såsom huvudmål för arbetsgående arbetsmarknadspolitiken för ekonomiskt framåtskridande. marknadspolitiken anges där att den skall är numera ett lämna ett verksamt och fullgott stöd åt den Arbetsmarknadspolitiken led i den ekonomiska Den är som kan och vill arbeta för att förverkliga politiken. en av de främsta bärarna av de selektiva ett fritt och övervägt val av arbete. Till humedel som måste användas när ekonomisk vudmålet ansluter sig sedan en rad delmål av politik med generella medel inte kan lösa olika slag. Det första av dem har att göra balansproblemen i samhället. Dess uppgif- med konjunkturpolitiken och kan sägas inter i strukturomvandlingsprocessen har un- nebära att arbetsmarknadspolitiken skall der senare år alltmer vuxit i betydelse. Ar- medverka till att göra det möjligt att uppkan därvid underlät- nå och vidmakthålla balans mellan tillgång betsmarknadsåtgärder ta övergången av arbetskraft till expansiva och efterfrågan på arbetskraft. Det andra näringar. I högre grad än hittills kan ar- delmålet gäller strukturpolitiken och innebetsmarknadspolitiken komma att användas bär, att arbetsmarknadspolitiken skall medsom ett instrument för att säkra arbets- verka till att lösa arbetskraftsproblem som kraftsförsörjningen inom områden där det- uppkommer och därigenom underlätta och ta är särskilt angeläget. påskynda från helhetens synpunkt önskvär- Stora krav ställs därvid da strukturförändringar. Det tredje delpå arbetskraften. Allt målet är av allmänekonomisk nafler personer kan bli tvungna att byta slutligen arbetsmiljö och Om före- tur och går ut på att arbetsmarknadspoarbetsuppgifter. gående decenniers i litiken skall medverka till en så produktiv arbetsmarknadspolitik stort sett gått ut på att skaffa arbetslösa användning som möjligt av arbetskraften. sysselsättning, oavsett vilket slags arbete 1 och Arbetsmarknadsstyrelsen, »Förändring det gällt, väntas de arbetsmarknadspolitiska trygghet. Arbetsmarknadspolitiki tillämpning». åtgärderna i fortsättningen underlätta Sthlm: Prisma 1967.

78 SOU 1971: 42

Ett väsentligt moment i denna samman- För att på kort sikt följa utvecklingen fattande målbeskrivning är enligt utredning- på arbetsmarknaden utnyttjas en mängd oliens mening den såsom huvudmål angivna ka material. Arbetsmarknadsverkets egen strävan att från samhällets sida tillgodose administrativa statistik följer den regionalt, den enskildes behov av stöd och service. säsongmässigt eller av konjunkturförändring- Åtgärder med detta huvudsyfte bör kunna ar betingade utvecklingen. Inom arbetsmarkförenas med de som delmål betecknade nadsstyrelsen görs varje kvartal en prognos ekonomiska målsättningarna av stabilise- för den kommande utvecklingen. Till grund eller allmän- för denna bedömning ligger främst av länsringspolitisk, strukturpolitisk ekonomisk natur. Även den ekonomiska arbetsnämnderna särskilt upprättade arbetsi samhället utformas med hänsyn marknadsöversikter för respektive läns näpolitiken till sociala förhållanden och med sociala ringsliv. Nämndernas kvartalsrapporter bygambitioner. Ett uttryck härför är följande på synpunkter som kommer fram ger bl a utdrag ur bilaga l till statsverkspropositio- vid kontakter som nämndens och arbetsförnen år 1970: Huvuduppgiften för den eko- medlingens tjänstemän har med företagslenomiska politiken under den överblickbara dare, representerande olika delar av länets framtiden blir att söka lösa upp spänningar näringsliv. i vår ekonomi utan att ge avkall på de på långsiktig planering är den Exempel grundläggande målen full sysselsättning, som utlöses av befolkningsprognoser, långfortsatt ekonomisk tillväxt och en jämnare mm. Denna planering kan tidsutredningar inkomstfördelning. syfta .till att komma till rätta med en på Utredningen har i sina följande övervä- längre sikt tilltagande spänning mellan till- - bl a i om och eller ganden fråga bedömning gång efterfrågan på arbetskraft av »lämpligt arbete» - sökt sina med de av strukturomvandlingen inom näanpassa förslag och förslagsmotiveringar efter de ringslivet orsakade förändringarna av arhär angivna huvudprincipema för samhäl- betskraftsbehoven. Till långtidsplaneringen lets arbetsmarknadspolitiska åtgärder i öv- hör också den planering som sammanhängrigt. er med lokaliseringspolitiken.

2.2.2 Medel Arbetsförmedling

I det följande ges en översikt över de arbets- Samhället lämnar genom arbetsförmedlingmarknadspolitiska medlen med ledning av en kostnadsfritt en service av informativt bl a förut nämnda handbok och komplet- och kontaktskapande slag. Arbetsförmedterande uppgifter från arbetsmarknadsstyrel- lingen är ett kontaktorgan som arbetar åt sen. olika håll - till tjänst för arbetstagare och arbetsgivare, för organisationer och för myndigheter. Den skaffar och ger informa- Planering tion om läget på arbetsmarknaden och vän- För arbetsmarknaden fordras planering bå- tade förändringar, om lediga anställningar de på kort och på lång sikt. Korttidspla- och tillgänglig arbetskraft samt förmedlar neringen avser huvudsakligen att göra det kontakt mellan arbetssökande och arbetsgimöjligt att anpassa de arbetsmarknadspoli- vare. Dess viktigaste medel för att undantiska insatserna efter konjunktur- och sä- röja hinder för rationella arbetsval och tillsongbetingade växlingar på arbetsmarkna- godose arbetskraftsbehov utgörs av informaden. Avsikten med långsiktsplaneringen är tion, utredning av sökandens situation, planatt skapa förutsättningar för att möta och läggning och andra vägbanande åtgärder. påverka förändringar, föranledda av tex När så behövs ges denna information i förstrukturella eller befolkningsmässiga för- ening med yrkesvägledning eller med särskjutningar. skilda åtgärder för den som är handikappad

SOU 1971: 42 79

(arbetsvård) samt ekonomiska bidrag till yr- gör ett hinder för dem att ta arbete på kesutbildning och flyttning. annan ort och därmed få sitt sysselsättningsproblem löst, kan få fastigheten inlöst till taxeringsvärdet eller i vissa fall upp till låne- A rbetsmarknadsutbildning beloppet. Arbetssökande som saknar erforderliga yrkeskunskaper kan få ekonomiska bidrag vid Sysselsättningsskapande medel yrkesutbildning genom arbetsförmedlingen. Detta gäller den som är utan arbete eller I lägen med otillräcklig tillgång på arbete risk att bli ställd utan arbete samt - inom vissa arbetsområden eller inom vissa löper enligt 1966 års riksdagsbeslut om den fram- delar av landet kan åtgärder sättas in för tida - också den att snabbt söka återställa balans genom att arbetsmarknadspolitiken som står i arbete om yrkesutbildningen är skapa arbetsmöjligheter. På byggnadsområinriktad med brist på arbetskraft. det kan verksamheten stimuleras genom att på yrken I nämnda även att medel från investeringsfondema får tas i riksdagsbeslut angavs begreppet »risk för arbetslöshet» bör ges anspråk även för inköp av maskiner, lagermm. kan vidtas för en generös tolkning. Den enskilde arbets- produktion Åtgärder tagaren skall ges möjlighet till arbetsmark- att öka offentliga (statens och kommunernadsutbildning inte bara när sysselsättnings- nas) investeringar i byggnader och anläggsvårigheter är nära förestående utan också ningar. I arbetsmarknadsverkets, annan statnär en bedömning på längre sikt av sys- lig myndighets, kommuns eller enskilds regi selsättningsutsikterna ger vid handen att kan allmänna arbeten sättas i gång, helt eller övergång till annat arbete är nödvändig. delvis finansierade med medel från arbetsmarknadsanslagen (beredskapsarbeten). Sådana arbeten kan även ordnas som ett led i F lyttni ngsbidrag den arbetsvårdande verksamheten för handi- Arbetsförmedlingen kan ge bidrag till resor kappade. Statliga myndigheter kan i spebåde då vederbörande söker och tillträder ciella situationer tidigarelägga beställningar och bidrag till flyttning av familj hos industrin. Genom statsbidrag kan komanställning och bohag. För att underlätta omställningen muner och enskilda stimuleras att öka sin kan sk starthjälp lämnas omedelbart efter efterfrågan på industriprodukter. anställningens början. Familjeförsörjare som Dessa åtgärders primära syfte är att unfår arbete på annan ort, men som inte ome- der en övergångsperiod stödja sysselsättningdelbart kan få familjebostad där, kan under en. längst ett år erhålla bidrag till familjens Lokaliseringspolitiska åtgärder syftar diuppehälle (bortavistelsebidrag). Om bostad rekt till att åstadkomma en långsiktig uterhålls kan i stället under samma tid utgå jämning av sysselsättningen mellan olika rehyrestillskott. Till arbetslösa från orter och gioner. De är inriktade på det sk stödomområden i landet med särskilt hög arbets- rådet men kan också användas på orter med löshet kan utgå ett sk utrustningsbidrag. speciella svårigheter i andra delar av landet. Inom arbetsmarknadspolitikens ram kan vidare i viss omfattning bostäder anskaffas åt 2.3 Gällande system för kontant stöd vid arbetslösa, som flyttar till en ny arbetsort. arbetslöshet Det gäller särskilt då arbetslösa flyttar till orter som på grund av kraftig expension hos De olika arbetsmarknadsâtgärderna kompletnäringslivet fått extra tilldelning av låne- teras med vissa former av kontant stöd unmedel till bostadsbyggande. der arbetslöshet. Dessa är Personer som är bosatta i delar av lan- försäkringsersättning från statsunderstöddet med särskilt hög och långvarig arbets- da erkända arbetslöshetskassor, löshet och som har bostadsfastighet, som ut- kommunalt kontantunderstöd med stats-

80 SOU 1971: 42

bidrag, se för att utge kommunalt kontantunderstatligt omställningsbidrag till äldre ar- stöd föreslog arbetsmarknadsutredningen att betslösa. statsbidraget till sådant understöd skulle Huvudformen är den statsunderstödda höjas från det gällande minimibidraget på frivilliga arbetslöshetsförsäkringen. Antalet 20 procent .till 50 procent (SOU 1965:9). medlemmar i de erkända arbetslöshetskas- Detta ledde dock inte till annan ändring sorna beräknas under år 1970 komma att än att statsbidraget i 1966 års arbetsmarkuppnå 2,1 milj. Kommunala kontantun- nadskungörelse bestämdes till 20 procent. derstöd med statsbidrag har i olika former Bidraget hade under senare år inte i något förekommit sedan år 1914. Den stödformen fall överstigit detta procenttal. Den dåvatillämpas numera i några av de större stä- rande regleringen av de kommunala konderna och i enstaka andra kommuner. Bud- tantunderstöden bibehölls. Sambandet med getåret 1969/70 förekom den i ca 30 kom- arbetslöshetsförsäkring och andra hjälpformuner. Statligt ornställningsbidrag infördes mer vid arbetslöshet ansågs vara så starkt år 1968 som ett särskilt stöd åt äldre ar- att någon isolerad lösning inte borde ske. betslösa. Införandet av detta stöd avsågs vara en temporär åtgärd i avvaktan på re- 2.3.1 Arbetslöshetsförsäkringen. Gällande sultatet av KSA-utredningen (prop lagstiftning 1968: 29). I Kungl Majzts prop 1966: 52 med för- Gällande lagstiftning om arbetslöshetsförslag till riktlinjer för arbetsmarknadspoliti- säkringen omfattar förordningen 14.12. ken framhöll föredragande departements- 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetschefen (sid 253) under rubriken konjunk- kassör (arbetslöshetskasseförordningeny och tur- och säsongväxlingar i sysselsättningen förordningen samma dag (nr 630) om statsatt arbetslinjen i svensk arbetsmarknadspo- bidrag till erkända arbetslöshetskassor (statslitik skulle hävdas framdeles liksom hittills. bidragsförordningenF. Vissa tabeller och Frågan om lämpligt arbete står att erhålla regler fastställs i kungörelsen 27.6.1957 eller ej kan emellertid ofta inte avgöras utan (nr 481) med tillämpningsföreskrifter .till att den arbetslöse och arbetsförmedlingen arbetslöshetskasseförordningen3 och kunhar haft viss tid på sig att undersöka arbets- görelsen samma dag (nr 482) angående marknadens möjligheter. I anslutning härtill handläggning av frågor om statsbidrag till anförde departementschefen vidare. erkända arbetslöshetskassor. I denna situation Kassorna är i föreningsrättsligt hänseende behövs möjligheter att ge kontantunderstöd som ett tillfälligt skydd organiserade som understödsföreningar och för den arbetslöse. Kontanthjälpen erfordras såsom sådana under lyder lagen 24.3.1938 därför som ett medel att bereda den arbetsom understödsföreningar (understödsförlöse rådrum och ge arbetsförmedlingen tid att hans situation eningslagen). analysera som underlag för en arbetsplacering. Härigenom bör den arbetslöse få bättre hjälp till en varaktig lösning av sina sysselsättningsproblem än genom rutinmässig A rbetslösh etskasseförordningen hänvisning till beredskapsarbete. Kontanthjälpens viktigaste uppgift är att i sådana samman- Förening som enligt sina stadgar bereder hang ge ersättning för inkomstbortfallet. Den medlem ersättning vid arbetslöshet och som är därmed ett viktigt komplement till de sysbestår av minst 1 500 medlemmar kan antaselsättningspolitiska åtgärderna. gas till erkänd arbetslöshetskassa. Om sär- Syftet med arbetslöshetsförsäkringen och skilda skäl föranleder därtill, kan dock unden kommunala kontantunderstödsverksamdantag göras från regeln om lägsta antal medheten är att ge detta skydd. Försäkringslemmar. Ansökan om antagande görs hos skyddet förbättrades avsevärt genom de ändringar av bestämmelserna som genomfördes 1 SFS 1956: 629 (senast ändrad 1969: 94). 2 SFS 1956: 630 (senast ändrad 1968: 141). år 1964. För att öka kommunernas intres- * SFS 1957: 481 (senast ändrad 1968: 142).

SOU 1971: 42 81

6-014253

kassa eller att där kvarstå som medlem tillsynsmyndigheten (arbetsmarknadsstyrelsen). Vid sin prövning av ansökan har (10 §). att tillse att föreningens Såsom huvudvillkor för rätt till ersätttillsynsmyndigheten stadgar överensstämmer med vad som före- ning från arbetslöshetsförsäkringen gäller att skrivs i arbetslöshetskasseförordningen. ersättning endast får utgå till arbetslös medföre- lem över 16 år, som är arbetsför och i De i arbetslöshetskasseförordningen bestämmelserna om innehållet övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete kommande i erkänd arbetslöshetskassas stadgar avser (20 §). bla i kassan, avgifter, villkor Medlem skall för en tid av 28, i vissa medlemskap former fall avstängas från rätt för rätt till ersättning, ersättningens 14, kalenderdagar och storlek, ersättningstidens längd samt till ersättning, om han frivilligt utan giltig

och besvär. Bestämmelserna har i anledning lämnat sitt arbete eller om han tillsyn huvudsak följande innehåll. avskedats på grund av otillbörligt uppföran-

Från rätten att vinna inträde i arbetslös- de. Samma påföljd inträder, om medlem-

hetskassa skall föreskrivas un- men avvisar arbete eller utan att i stadgarna lämpligt för den som är medlem av annan uttryckligen ha avvisat sådant arbete likväl dantag sitt uppträdande uppenbarligen vålkassa, den som ej uppnått viss i stadgarna genom minimiålder samt den som inte mot lat, att anställning ej kommit till stånd angiven arbete för annans § första stycket). I vissa fall kan avlöning utför räkning (36 eller som utför arbete uteslutande för sin kassa besluta att ersättning ej skall utges

rätt förrän medlem förvärvsarbetat 20 dagar makes räkning (9 § 1 mom). Från i kassa skall un- (36 § tredje stycket). Erbjudet arbete skall att kvarstå som medlem de senast förflutna anses lämpligt bl a om det motsvarar meddantas den som under tolv månaderna under tid än fem lemmens krafter och färdigheter och om det längre månader varit utan är förenat med avlöning som prövas vara självständig företagare utföra arbete för i förhållande till lön som utgår för att samtidigt mot avlöning skälig annans räkning eller har arbetat uteslu- sådant arbete enligt kollektivavtal eller, om kollektivavtal i förhållande till i tande för sin makes räkning (9 § 2 mom). ej finns, arbetsorten förekommande avlöning för Beträffande självständiga företagare gäller dock att den som omväxlande mot avlö- samma arbete (36 § fjärde stycket). annans och Försäkrad som önskar ersättning skall ning utför arbete för räkning som söka arbete hos offentlig arbetsarbetar självständig företagare äger personligen att till- (22 §). Möjlighet finns dock tillhöra kassa, under förutsättning förmedling lämnat att i särskilda fall den-na skyldigsynsmyndigheten kassan medgivande efterge därtill första Det- het. Vid ansökan om ersättning skall fogas (9 § 3 mom stycket). samma gäller den som övergått till att bli intyg dels från den försäkrades arbetsgivare, såvitt avser en tid utvisande den tid under vilken medlemmen självständig företagare, efter utfört arbete och orsaken till anställningens av högst 24 månader övergången (9 första fö- upphörande, dels från arbetsförmedlingen § 3 mom stycket). Självständiga under vissa förutsätt- om att medlemmen sökt arbete på sätt retagare kan jämväl bilda arbetslöshetskasseförordningen föreskriver ningar egen arbetslöshetskassa (9 §

3 mom första stycket). Tillsynsmyndighe- (40 §). Rätten till ersättning är vidare beroende ten kan även för viss kassa medge undantag från bestämmelserna om hinder för den av att medlem fullgjort viss avgiftsbetalning

som utför arbete uteslutande för sin makes till kassan. Därvid förutsätts att avgift får

att tillhöra endast för månad, under vilken räkning kassa (9 § 3 mom andra erläggas Vidare innehåller arbetslöshetskas- medlem utfört arbete i viss i kassastadgarstycket). som i vilka na angiven omfattning. Ersättning må utseförordningen regler, anger sedan medlem erlagt minst tolv ytterligare fall kassa i sina stadgar kan un- ges först inträde i månadsavgifter, 12-månadersvillkoret (23 § dantaga någon från rätt att vinna

82 SOU 1971: 42

1 mom). Dessutom gäller beträffande den timmar, äger kassa med tillsynsmyndigheförsta under arbetslöshetsperioden varje för- tens medgivande utge dagpenning och barnsäkringsår (1.9-31.8), att medlem skall ha med hälften tillägg av vad eljest skulle ha erlagt minst fem månadsavgifter under en utgått (29 § 2 mom). period av tolv månader närmast före arbets- Om i förekommande dagpenning jämte löshetens inträdande, S-månadersvillkoret fall viss del av medbarntillägg överstiger (23 § 2 mom). Vid tillämpningen av detta lems dagsförtjänst, reduceras ersättningen sistnämnda villkor jämställs tid, under vil- en av Kungl överförenligt Majzt fastställd ken medlemmen varit befriad från För avgifts- säkringstabell (30 § l mom). försäkplikt på grund av yrkesutbildning eller tjänst- rade med ålderspension är likaså en avgöring som Värnpliktig eller åtnjutit tilläggs- dragstabell fastställd (30 § 3 mom). sjukpenning med av bamsbörd, anledning Ersättningen får utges för högst 150 damed tid för vilken avgift erlagts. Sådana gar under l varje försäkringsår (31 § tidsperioder kan i viss utsträckning tillgodo- mom). Tillsynsmyndigheten äger dock medräknas medlem även för fullgörande av 12- tid får utsträckas till ge, att denna högst månadersvillkoret. 200 dagar. Medlem får vid tillämpning av de i före- Försäkrad som minst 60 år det fyller gående stycke återgivna bestämmelserna en- försäkringsår då nämnda ersättning enligt dast tillgodoräknas avgift som erlagts an- 3l§ 1 mom har börjat utgå kan erhålla tingen för tid, då han för annans räkning extra ersättning i högst 300 dagar utöver anmot avlöning utfört arbete annorstädes än första givna ersättningstid (31 § 2 mom i sitt hem, eller för tid, då medlemmen har stycket). Tillsynsmyndigheten kan medge såhaft semester eller eljest med helt eller delvis dan förlängning av ersättningstiden även bibehållen avlöning åtnjutit av an- för försäkrad ledighet som fyllt minst 55 år, om nan anledning än sjukdom, han har blivit arbetslös av förevämplikts- på grund tjänstgöring eller bamsbörd. Med tillsyns- tagsnedläggning eller bestående driftsinmyndighetens medgivande kan dock undan- skränkning eller, om han är företagare, tag ske från denna om hemregel i fråga måst nedlägga rörelsen på grund av omfat-

arbetare och under vissa förutsättningar be-

tande eller genomgripande förändring i orträffande tens näringsliv självständiga företagare (24 §). eller inom ifrågavarande nä- Arbetslöshetsförsäkringen är så konstrue- ringsgren (31 § 2 mom tredje stycket). rad, att utgående förmåner skall kompen- Besvär över kassas beslut enligt förordsera inkomstbortfall för fem skall anföras högst dagar ningen hos tillsynsmyndigheper kalendervecka (32 §). ten, arbetsmarknadsstyrelsen. Mot styrelsens Medlem äger vidare ej rätt att uppbära beslut i ärende angående försäkring enligt ersättning, förrän han under en samman- skall besvär anföras hos förförordningen hängande tid av högst fem kalenderveckor säkringsdomstolen (50 § l mom). varit arbetslös fem dagar, karenstid (28 § Ersättning från arbetslöshetsförsäkring är 1 mom första stycket). Om karenstid full- inte skattepliktig inkomst (19 § kommugjorts en gång under försäkringsåret gäller nalskattelagen). den för återstoden av detta år (28 § 3 mom första stycket). Statsbidragsförordningen Ersättningsformerna är dagpenning enligt tolv klasser, den högsta 50 kronor, denna Enligt förordning utgår statsbidrag och barntillägg. Detta utgör 2 kr om da- till kassa såsom grundstatsbidrag, dagpengen för varje barn under 16 år. Hel dag- ningbidrag, barntilläggsbidrag, förlängpenning får utges även för då den dag, ningsbidrag och förvaltningsbidrag (1 §). som i övrigt är arbetslös utför avlöna-t ar- Grundstatsbidraget utgår med visst belopp bete i högst .två timmar. Utför han avlönat för varje dag, för vilken dagpenning utarbete under längre tid, dock högst varierar med fyra getts (2 §). Beloppet storle-

kassan har fastställt. pas med annan åtgärd för att underlätta plaken av den dagpenning cering i lämpligt arbete samt Dagpenningbidraget utgår med viss prof. behöver sådan hjälp på grund av arbetscentuell andel av kassans sammanlagda kostlöshet som varat minst fem dagar efter det

nader för dagpenning med avdrag för grund- ansökan om arbetslöshetshjälp har gjorts (ka-

Procenttalet bestäms i förhål- renstid). statsbidraget. I särskilda fall kan bl a kommunalt konlande till antalet ersättningsdagar per medtantunderstöd utgå till annan utlänning än lem under försäkringsåret och uppgår .till

vid 22 eller fler ersätt- som avses i punkt a (72 § sista stycket). högst 75 procent Kontantunderstödsverksamheten leds cenningsdagar per medlem (3 §). tralt av arbetsmarknadsstyrelsen och regio- Barntilläggsbidrag utgår i regel med 75 nalt av länsarbetsnämnderna. Lokal-t handav utgifterna för detta bidrag (6 §). _ procent av has verksamheten inom kommunerna I fråga om medlem, som fyllt 67 år, utsärskilt inrättade arbetslöshetsnämnder eller går ovan angivna statsbidrag för högst 75 under försäkringsåret - där sådan ej har tillsatts - av drätselnämnd ersättningsdagar eller annan kommunens nämnd? Om kom- (7 §). muns handläggning av frågor om arbetslös- Förlängningsbidrag utgår med 93 procent för hetshjälp enligt arbetsmarknadskungörelsen av kassans sammanlagda utgifter dagunder er- gäller (114 §) lagen 30.6.1944 (nr 475) om penning och barntillägg förlängd arbetslöshetsnämnd och kungörelsen 3.6. sättningstid för äldre kassamedlemmar 1966 (nr 369) med närmare föreskrifter om (6 a §). arbetslöshetsnämnd och dess verksamhet. Förvaltningsbidrag utgår huvudsakligen statsbidrag till kommunal kontantundermed belopp mellan fyra kronor och sex krostödsverksamhet utgår med 20 procent av nor per årsmedlem, beroende på kassans de kostnader för verksamheten som arbetsstorlek. marknadsstyrelsen godkänner. Kostnad för

kontantunderstöd åt utlänningar bestrids

2.3.2 Kommunalt kontantunderstöd. Gäl-

helt av statsmedel (98 § arbetsmarknadskun-

lande lagstiftning görelsen). Länsarbetsnämnd skall fortlöpande hålla Arbetslöshetshjälp genom kommunala konkommunerna i länet underrättade om betantunderstöd med statsbidrag har i olika hovet av kontantunderstöd åt arbetslösa former förekommit sedan år 1914. Nu gäl- § arbetsmarknadskungörelsen). Komlande bestämmelser är införda i .arbetsmark- (86

mun som vill utbetala kontantunderstöd nadskungörelsen 3.6.1966 (SFS 1966: med statsbidrag skall innan verksamheten 368).* Kommunalt kontantunderstöd är en ansöka om tillstånd hos arbetsav de i denna kungörelse angivna former- påbörjas marknadsstyrelsen. Har tillstånd givits bena för arbetslöshetshjälp tillsammans med stämmer det största antal arbetsarkivarbete, musikerhjälp styrelsen beredskapsarbete, lösa inom kommunen till vilket understöd och statligt omställningsbidrag (71 §). för sådan med statsbidrag får utgå vid varje tidpunkt. Som allmänna förutsättningar Sedan tillstånd givits får kontanta undergäller (72 §) att den får lämnas arhjälp stöd som kommunen utgett till arbetslös betslös som inte i något fall anses som socialhjälp (97 § a. är svensk medborgare eller tillhör stat arbetsmarknadskungörelsen). med vilken överenskommelse träffats om ömsevid arbets- Arbetslös som önskar komma i fråga för sidighet beträffande hjälpåtgärder löshet, kontantunderstöd skall göra ansökan därom

b. fyllt 16 men ej 67 år, i den kommun där han uppehåller sig. Utc. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att betalning sker även i den kommunen (92 § åtaga sig arbete för annans räkning, arbetsmarknadskungörelsen). Kontantunderd. söker arbete genom den offentliga arbets-

förmedlingen, 1 SFS 1968: 246 (senast ändrad Omtryckt e. inte kan anvisas lämpligt arbete på den 1969: 100). öppna marknaden och inte lämpligen kan hjäl- å De nya verkställande organen fr o m år 1971.

SOU 1971: 42

stöd får inte utges till arbetslös som i an- 2.3.3 Statligt omställningsbidrag. Gällande ledning av arbetslösheten uppbär socialhjälp lagstiftning för sig eller sin familj. Undantag får dock göras för den som i synnerligen trängande Arbetslöshetshjälp i form av statligt omfall tillfälligt erhåller socialhjälp (87 § ar- ställningsbidrag infördes år 1968. Det skedbetsmarknadskungörelsen). de genom att i arbetsmarknadskungörelsen Den som frivilligt utan giltig anledning införa regler om den nya stödformen (SFS lämnat sitt arbete, skilts från arbetet på 1968: 246). I sistnämnda kungörelse återgrund av otillbörligt uppförande, avvisat gavs arbetsmarknadskungörelsens fullständierbjudet lämpligt arbete eller på annat sätt ga nya lydelse. Vissa ändringar har sedan uppenbarligen vållat att anställning inte skett genom kungörelsen 14.5.1969 (nr 100). kommit till stånd, äger inte erhålla kon- Följande redogörelse avser bestämmelserna tantunderstöd under 28 dagar, eller om ar- i arbetsmarknadskungörelsen efter denna betet avsågs vara högst två dagar, under 14 ändring. dagar närmast efter det något av nämnda Ärenden rörande statligt Omställningsbiförhållanden inträffat. I fråga om bedöm- drag skall prövas av arbetsmarknadsstyrelning av lämpligt arbete gäller regler mot- sen som dock äge-r uppdra prövningen svarande arbetslöshetsförsäkringens (74-75 åt länsarbetsnämnd. Det sistnämnda gäller §§ arbetsmarknadskungörelsen). dock inte ärende om bidragsrätt för sökan- Kontantunderstöd utgörs av dagunderstöd de i ålder under 60 år (1 ll §). och barntillägg. Kommunen bestämmer un- Stödformen är avsedd för äldre arbetsderstödsbeloppen. Dessa får dock inte över- lösa. Omställningsbidrag utgår .till medlem stiga, i erkänd arbetslöshetskassa som under förtill ensamstående 24 kronor om säkringsåret fyller minst 60 år (eller i vissa dagunderstöd dagen, fall fyllt 55 år) och erhållit dagpenning un» dagunderstöd till makar 28 kronor om dagen , der längsta för sådan medlem föreskriven barntillägg två kronor om dagen för varje förlängd ersättnlingstid (101 §). Annan arbarn under 16 år. betslös som fyller minst 60 år (i vissa fall Understödet utgår för högst fem arbets- kan även erfyllt 55 år) under kalenderåret dagar under en kalendervecka. Dagunderhålla omställningsbidrag (102 §). Villkor stöd får ej utges för tid då arbetslös upp- härför är att han i minst 24 månader

under

bär dagpenning från erkänd arbetslöshets- de senaste tre åren närmast före arbetslöskassa eller statligt omställningsbidrag. Unhetsanmälan har haft sin huvudsakliga fördantag kan dock i ömmande fall och under avlönat arbete för annans sörjning genom vissa villkor medges för dagunderstöd till räkning eller genom sedermera avvecklad bostadskostnad (88-89 §§ och 91 § arbets- verksamhet som självständig företagare. marknadskungörelsen). Samma regler som för annan arbetslös- Som allmän regel gäller att dagunderstöd hetshjälp och för arbetslöshetsförsäkring gälinte får uppgå till eller öve-rstiga gängse lön ler i fråga om avstängning från ersättningsi orten för icke kvalificerad arbetskraft. Det rätt vid frivillig och självförvållad arbetsfår ej heller överstiga vad den arbetslöse löshet samt för bedömning av erbjudet armed hänsyn till sin tidigare inkomst skulle betes lämplighet (74-75 §§). Den som uppha kunnat få på grund av arbetslöshetsförbär omställningsbidrag är skyldig att anmäla säkring (90 § arbetsmarknadskungörelsen). i sig hos den offentliga arbetsförmedlingen Kontantunderstöd med statsbidrag är inte den ordning arbetsmarknadsstyrelsen föreskattepliktig inkomst (19 § kommunalskatskriver (110 §). .e1agen). För Omställningsbidrag gäller även för övrigt i huvudsak samma allmänna förutsättningar som för andra former av arbetslöshetshjälp (71-75 §§). I stället för de förut

SOU 1971: 42 85

ipunkt 2.3.2 återgivna bestämmelserna i de skyddade personerna eller deras arbets- 72 § om (b) ålder samt (f) behovsprövning givares sida som av fullgörande av viss och karenstid gäller dock förenämnda och kvali-fikationstid i förvärvsarbete, b) förmåandra särskilda föreskrifter. ner, som utges inom ramen för övergångs- Omställningsbidrag enligt 102 § till den system. som ej är arbetslöshetsförsäkrad börjar så- I konventionens artikel 3 punkt l förelunda först när arbetslösheten varat skrivs, att varje medlemssta-t, för vilken utgå två månader räknat från och med den dag konventionen är i kraft, skall inom sitt terdå anmälan gjorts om arbetslöshetens in- ritorium i förhållande till sin lagstiftning träde (103 §). tillförsäkra medborgare från varje annan är högst 800 kronor i medlemsstat, för vilken konventionen lika- Bidragsbeloppet månaden halvt ledes är i kraft, samma behandling som sta- (106 §). I vissa fall utgår bidrag (107 och 109 §§). Bidragsbeloppet tens egna medborgare i fråga om såväl anfår ej överstiga elva tolftedelar av tidigare slutning till som rätt till förmåner inom normal månadsinkomst. Denna bestämmel- varje gren av social trygghet, beträffande se får dock inte föranleda att hel.t omställ- vilken medlemsstaten godtagit konventiosätts lägre än 400 kronor eller nens förpliktelser. I samma artikels punkt ningsbidrag halvt bidrag lägre än 200 kronor i måna- 3 bestäms att medlemsstat i fråga om viss den (108 § efter ändring SFS 1969: 100). bestämd gren av social trygghet dock ej är skall reduceras att tillämpa bestämmelserna i de bå- Bidraget även på grund av skyldig sökandens samt da ovan nämnda med avseende förmögenhet med hänsyn punkterna i annan medlemsstat, som till viss pension och livränta (108 §). på medborgare I motsats har en lagstiftning beträffande .till ersättning från arbetslös- visserligen och kommunalt kontantun- denna gren men ändock inte tillerkänner hetsförsäkring derstöd förstnämnda stats medborgare likabehandutgör oms-tällningsbidrag skattepliktig inkomst (anvisningarna till 19 § kom- ling beträffande samma gren. munalskattelagen). I artikel 4 punkt 1 föreskrivs att likabehandling vad gäller förmåner skall garanteras utan villkor med avseende på bosättning. 2.4 Internationella överenskommelser Enligt punkt 2 får utan hinder av denna bestämmelse uppställas krav på bosättning som 2.4.1 ILO-konvention inte får överstiga sex månader omedelbart Internationella arbetsorganisationens allmän- innan ansökan om förmån vid arbetslöshet na konferens 28.6.1962 konvention görs. Detta gäller emellertid endast förmåantog nr 118 angående utlänningars l-ikställande ner som anges i artikel 2 punkt 6. Finns med ett lands egna medborgare i fråga om ett arbetsvillkor som förutsättning för att social trygghet. Varje medlemsstat får god- förmånen skall utgå kan alltså inte med stöd de ur konventionen härrörande för- av denna bestämmelse uppställas krav på taga pliktelserna med avseende på en eller flera bosättning. av nio av social trygghet. Sveriges I artikel 10 föreskrivs att bestämmelsergrenar ratifikation av konventionen registrerades na i konventionen är tillämpliga på flyktingvarvid ar och statslösa utan villkor om 25.4.1963, i ratifikationshandlingen personer angavs att Sverige godtar de av konventio- ömsesidighet. nen härrörande beträffande Konventionen har per 1.4.1971 trätt i förpliktelsema bl a arbetslöshet kraft ri förhållande till Brasilien, Central- (SFS 1964: 57). I konventionens artikel 2 punkt 6 anges afrikanska republiken, Danmark, Ecuador, att medlemsstat skall meddela vilka förmå- Finland, Guatemala, Guinea, Indien, Irland, ner i dess lagstiftning som staten anser vara Israel, Italien, Jordanien, Kongo (Kinshasa), a) förmåner, vilkas utgivande är oberoende Madagaskar, Mauretanien, Nederländerna, såväl av direkt finansiellt deltagande från Norge, Pakistan, Syrien och Tunisien.

86 SOU 1971: 42

2.4.2 Europarådets avtal om social trygghet artikel 14 att i fråga om inträde i och för-

m m måner från arbetslöshetsförsäkringen gäller

för medborgare i ett av de fördragsslutan- Europarådets medlemsstater undertecknade de länderna samma villkor och samma reg- 11.12.1953 vissa avtal om social trygghet, ler som för landets egna medborgare. Om bla en provisorisk europeisk överenskomvistelselandet vid arbetslöshet erbjuder andmelse om social trygghet, dock ej vid ålderra förmåner än ovannämnda försäkringsdom och nedsatt arbetsförmåga eller för förmåner, skall dessa utgå till de andra länefterlevande. Sverige ratificerade avtalen 11. dernas medborgare på samma villkor och 3.1955 (SFS 1955:563), varvid dock för enligt samma regler som till vistelselandets nämnda avtals vidkommande vissa förbeegna medborgare. I samma kapitels artikel håll gjordes beträffande arbetslöshetshjälp. 15 förbinder sig de fördragsslutande länderöverenskommelsen gäller lagar och förna att verka för att vid anslutning till arfattningar som avser arbetslöshet. I överbetslöshetsförsäkringen av arbetstagare, som enskommelsen föreskrivs bla att den äger tillhört sådan försäkring i ett annat av läntillämpning på såväl av avgifter beroende derna, hänsyn skall tas till avgiftsperioder som av avgifter oberoende förmånsgrenar. och arbetsperioder i vederbörande land på Medborgare i ett av de fördragsslutande de närmare villkor och enligt de närmare länderna skall, där ej annat föreskrivs, äga regler som fastställs i särskild överenskomrätt till förmåner, som gäller i annat förmelse. _ dragsslutande land, på samma villkor som I särskilt slutprotokoll har ländernas belandets egna medborgare. Härvid förutsätts fullmäktigade ombud avgett följande förklabeträffande arbetslös dock att utlänningen ring. När det gäller lagstadgade förmåner stadigvarande bosatt sig inom sistnämnda skall förmånerna för personer, som omfatlands område före arbetslöshetens början. tas av konventionen, vara desamma som för Följande länder har per 1.1.1971 ratificevederbörande lands egna medborgare. När rat avtalen, nämligen Belgien, Danmark, det gäller förmåner, som beror på kom- Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, muns eget beslut, skall varje land sträva Luxemburg, Nederländerna, Norge, Storefter att tillförsäkra personer, som omfatbritannien och Nordirland, Sverige, Turkiet tas av konventionen, också sådana förmåoch Västtyskland. ner.

Till belysning av konventionens omfatt- 2.4.3 Konvention mellan Danmark, Finland, ning vid tiden för dess undertecknande har Island, Norge och Sverige om social tryggländerna angivit, vilka förmåner som omhet fattas av konventionen. För Sverige har

Denna konvention (SFS 1956:491, 1962: bl a angetts att förmåner vid arbetslöshet

226, 1966:562, 1967: 113 och 1969:797) skall kunna bestå av

är den mest långtgående av de internatio- a) ersättning enligt förordningen 15.6.

nella överenskommelserna om social trygg- 1934 om erkända arbetslöshetskassor,

het. Med hänsyn till den likhet som råder b) kontantunderstöd enligt kungörelsen

mellan systemen för social trygghet i de olika 27.5.1949 angående vissa statliga och stats-

nordiska länderna har nämligen i konventio- understödda åtgärder vid arbetslöshet,

nen kunnat tas in bestämmelser för hela c) förmån enligt kungörelsen 29.6.1945

det sociala fältet och varje land erbjuder angående yrkesutbildningskurser för arbets-

tillgång för de andra ländernas medborgare lösa.

till alla de förmåner som faller inom kon- 2.4.4 Konvention mellan Sverige och Italien ventionens ram. Bland de förmåner som om social trygghet konventionen omfattar ingår förmåner vid

arbetslöshet. Konventionen med Italien (SFS 1957: 458)

I konventionens kapitel IV föreskrivs i är tillämplig på bla lagstiftningen om un-

SOU 1971: 42 87

derstöd från erkända arbetslöshetskassor och arbetsperioder för arbetslöshetsförsäk-

samt om vissa statliga och statsunderstödda rade som flyttar mellan respektive länder

åtgärder vid arbetslöshet. Enligt artikel 2 i överenskommelsen (SFS I konventionens artikel 2 fastslås att svens- 1959: 524) äger den som fullgjort avgiftska medborgare i Italien och italienska medoch arbetsperioder i ett av de avtalsslutande borgare i Sverige omfattas av den italienska länderna rätt att genom överflyttning bli respektive svenska lagstiftningen och att de medlem av arbetslöshetsförsäkringen i ett därvid är jämställda med vederbörande lands annat av länderna, så snart han där erhållit egna medborgare i fråga om rättigheter och avlönat arbete inom försäkringens område. skyldigheter, såvida ej annat stadgas i kon- Med avgifts- och arbetsperioder avses perioventionen. der av avlönat arbete, för vilket skall er- Enligt artikel 16 äger efter överenskomläggas avgift och som får tillgodoräknas melse mellan berörda svenska arbetslöshetsinom försäkringen. kassa och vederbörande italienska försäk- Enligt artikel 4 betraktas avgifts- och arringsinrättning och enligt de närmare regbetsperioder som är tillgodoräkningsbara i ler, som därvid uppställs, svensk eller itade övriga avtalsslutande länderna som fullliensk medborgare, som flyttat från Italien gjorda i vistelselandet. Denna bestämmelse till Sverige, för rätt till förmån från den tillämpas endast beträffande försäkrad som svenska arbetslöshetsförsäkringen tillgodouppehåller sig i något av de avtalsslutande räkna tid, varunder han varit ansluten till länderna och som efter sin senaste inflyttden italienska försäkringen. Dessutom äger ning i lande-t har fullgjort avgifts- och aritaliensk medborgare, som minst ett år haft betsperioder om sammanlagt fyra veckor. stadigvarande anställning inom det svenska överenskommelsen avser de erkända arnäringslivet, på samma villkor som svensk betslöshetskassor i Sverige som biträtt övermedborgare åtnjuta viss hjälp vid arbetsenskommelsen. Samtliga kassor har biträtt löshet. den.

2.4.5 Konvention mellan Storbritannien och

Sverige om social trygghet

Konventionen med Storbritannien (SFS

1957: 154) är tillämplig vad angår Sverige

på den svenska lagstiftningen rörande bl a

arbetslöshetsförsäkring. I konventionens artikel 12, förmåner vid

arbetslöshet, föreskrivs att svenska rege-

ringen förbinder sig att verka för att den

svenska tillsynsmyndigheten och de svenska

erkända arbetslöshetskassorna skall med-

ge svensk eller brittisk medborgare, som

är medlem i arbetslöshetskassa, rätt att till-

godoräkna försäkringsavgifter, som han er-

lagt i egenskap av arbetstagare enligt den

brittiska lagstiftningen, såsom avgifter er-

lagda till denna kassa.

2.4.6 Överenskommelse mellan Danmark,

Finland, Island, Norge och Sverige om be-

stämmelser för tillgodoräknande av avgifts-

88 SOU 1971: 42

Principiella överväganden och

ställningstaganden

för arbetslösheten övervältrades helt på den 3.1 Inledande synpunkter enskilde. Systemet för kontant stöd vid ar- Arbetsmarknadsutredningen framhöll i sitt betslöshet borde enligt arbetsmarknadsutredbetänkande Arbetsmarknadspolitik (SOU för att arbetsningens mening kompletteras 1965:9, sid 265) i fråga om behovet av tagare vid behov skall kunna få sådant stöd kontant stöd vid arbetslöshet, att detta inte vid i första hand arbetslöshetskortvariga bör ses enbart som en försörjningsfråga utan perioder. även som ett viktigt led i - eller en förut- Dessa uttalanden från mitten av 1960-tasättning för - arbetskraftens ändamålsenliga let kan med socialvårdskommitjämföras anpassning till arbetsmarknaden. Under för- téns allmänna för sina förslag motivering utsättning att den arbetslöses försörjning un- till obligatorisk arbetslöshetsförsäkring der en väntetid kan ordnas genom försäk- (SOU 1948: 39). Kommittén framhöll där ringsersättning eller annan form av ekono- att arbetslöshetspolitiken i vårt land sedan miskt stöd, är ett visst rådrum vid ompla- länge hade förts efter i stort sett två samcering av en person som har blivit arbets- ordnade linjer, nämligen en arbetslinje och lös av central betydelse för kvaliteten på en understödslinje. Ehuru arbetslöshetspoanpassningsåtgärdema. Rådrummet är enligt litiken från tid till annan undergått långt arbetsmarknadsutredningens uppfattning ett gående förändringar i olika avseenden, hade villkor för att den enskilde arbetslöse skall dock alltid tyngdpunkten legat på arbetskunna få en så tillfredsställande Oberoende arbetspla- linjen. av läget på arbetsmarkcering som möjligt. naden hade man alltid strävat efter .att be- Detta av kontantstödets reda arbete understrykande åt så många arbetslösa som betydelse innebar emellertid enligt arbets- möjligt och - så långt detta låtit sig göra marknadsutredningens mening inte att så- att inskränka de kontanta understöden. Desdant stöd i fortsättningen borde intaga nå- sa hade alltid haft karaktär av en hjälpgon dominerande plats i arbetsmarknadspo- form som kompletterade arbetslinjen. I det litiken. Det behövdes som ett komplement avseendet hade den svenska arbetsmarktill övriga åtgärder men i en helt annan ut- nadspolitiken på ett markant sätt skilt sig sträckning än som då var fallet. De brister från den politik som förts i många andra som då förelåg i fråga om möjligheterna länder. att ge kontant stöd resulterade ofta i att I de av statsmakterna år 1966 angivna man fick tillgripa dåligt förberedda eller i för den framtida svenska arbetsriktlinjerna övrigt irrationella lösningar. Bristerna kun- marknadspolitiken framhölls om principen de ibland även resultera i att kostnaderna företräde för som bereder de aråtgärder

SOU 1971: 42 89

betslösa sysselsättning framför hjälp i form längd har att ta hänsyn till att fortlöpande av kontantstöd. Arbetslinjen skulle hävdas ersättning vid kronisk arbetslöshet inte bör framdeles liksom dittills. be- täckas genom arbetslöshetsförsäkringen. Ut- Kontanthjälpen hövs emellertid som ett medel att bereda den redningen framhöll även att hänsyn skall arbetslöse rådrum och ge arbetsförmedling- tas till att den arbetslöses försörjning tryggas hans situation som un- under den tid som i normala fall erfordras en tid att analysera för att nytt arbete skall kunna anskaffas. derlag för arbetsplacering. Dessa synpunkter på arbetslinjens bety- Utredningen antog att, om inte långvariga delse i svensk arbetsmarknadspolitik är en- perioder av lågkonjunktur med allvarliga mening av största betydelse störningar på arbetsmarknaden skulle komligt utredningens vid valet av lämpliga fonner för kontant ma att inträffa, antalet långtidsarbetslösa stöd vid arbetslöshet liksom vid stödformer- skulle bli förhållandevis litet. nas anpassning till samhällets trygghetssy- Arbetsmarknadsutredningen framhöll i sitt stem i övrigt, dvs dels anpassningen till förut nämnda betänkande (sid 268) att en arbetsmarknadsåtgärderna i övrigt, dels försämring av sysselsättningsunderlaget i samordningen med den allmänna försäk- glesbygderna som inte kompenseras med loringens sjuk- och pensionsförmåner samt kaliseringspolitiska ågärder kan medföra med kommunal socialhjälp. svårlösta problem i fråga om sysselsättning betydelse som komple- och försörjning av ortsbunden äldre arbets- Kontanthjälpens ment till sysselsättningsskapande och syssel- kraft. Trots en stark tilltro till omställningssättningsfrämjande samhällsåtgärder är sär- möjligheterna och trots ökade och mer diffeskilt framträdande i vissa arbetslöshetssitua- rentierade åtgärder för arbetskraftens antioner. Främst gäller detta vid kortvarig ar- passning skulle, enligt arbetsmarknadsutredbetslöshet. En effektiv stödform måste då ningens mening, antalet svårplacerade äldre ha omedelbar beredskap. Den skall snabbt arbetssökande med säkerhet komma att öka kunna lämna försörjningsskydd. Om vänte- i vissa områden i landet. tiden innan den arbetslöse kan finna nytt Denna bedömning har visat sig riktig. arbete beräknas bli endast några veckor, Svårighetema att finna lämpligt arbete för blir andra speciella arbetsmarknadsåtgärder, äldre arbetssökande framträdde klart vid tex utbildning och beredskapsarbete, ofta den försämring av sysselsättningsläget som opåkallade, särskilt om de skulle medföra inträdde under hösten 1966 och fortsatte betydande omställning utan större värde på under år 1967. I de på våren 1967 utfärlängre sikt för den arbetslöse. dade tilläggsdirektiven till KSA-utredningen I bilaga 3 lämnas uppgifter om arbetslös- framhöll chefen för inrikesdepartementet att hetsperiodemas längd. Det framgår där att den allt snabbare strukturomvandlingen i frekvensen kortvariga arbetslöshetsfall är re- form av driftsförändringar och företagsnedlativt stor. Även om utvecklingen av arbets- läggningar, särskilt inom industri och hanmarknadsåtgärdema medfört en allmänt god del, hade medfört svåra påfrestningar för omställningsberedskap för olika sysselsätt- den därav berörda arbetskraften. I synnerningslägen, blir kontanthjälp i åtskilliga av het hade det visat sig vara svårt att finna dessa kortvariga fall en naturlig åtgärd för lämplig ny anställning för äldre arbetstagare. att skapa ekonomisk trygghet under erfor- KSA-utredningen borde därför med förtur derligt rådrum. undersöka möjligheterna att komplettera Det har ibland framhållits såsom typiskt arbetslöshetsförsäkringens tidsbegränsade

för arbetslöshetsförsäkringen att den är av- skydd i syfte att täcka försäkringsbehovet

sedd för relativt korta försäkringsfall. 1960 för tiden efter utförsäkring enligt då gälårs arbetslöshetsförsäkringsutredning fram- lande regler samt undersöka hur dåvarande höll i sitt betänkande om arbetslöshetsför- andra former för kontantstöd fungerade och säkringen (SOU 1963:40 sid 116 ff) att föreslå erforderliga åtgärder för att effekman vid bedömandet av ersättningstidens tivera dem.

90 SOU 1971: 42

Utredningens förslag i dessa avseenden i liga handikapp som ytterligare begränsar delbetänkandet SOU 1967: 62 och de där- den arbetslöses arbetsutbud.

efter från 1.7.1968 genomförda särskilda En samverkan mellan sådana försvåran-

stödformema för äldre arbetslösa, förlängd de faktorer kan givetvis ibland skapa situa- (extra) ersättning från arbetslöshetskassa och tioner då det måste ifrågasättas om den arstatligt omställningsbidrag, bygger på ett betslöse verkligen är arbetslös och står till framträdande behov av kontanthjälp även arbetsmarknadens förfogande dvs om han vid långvarig arbetslöshet för dessa katego- kan och vill förvärvsarbeta och är oförrier äldre personer som vill och kan för- hindrad därtill. I ett system med väsentvärvsarbeta men inte finner lämplig syssel- ligt utvidgad kontanthjälp blir det ännu ansättning. gelägnare än tidigare att klargöra den all- Dessa problem har delvis kvarstått även mängiltiga avgränsningsregeln att kontanti det allmänt förbättrade sysselsättningsläge hjälp i arbetslöshetssituationer endast kan som inträdde år 1968. Arbetsmarknadssi- ifrågakomma när den arbetslöse - utöver tuationen här i landet kan därefter karak- att han uppfyller vissa speciella kvalifikatäriseras som Från tionskrav - står till arbetsmarknamotsägelsefull. april verkligen 1969 var antalet vid den offentliga arbets- dens förfogande. förmedlingen anmälda lediga platser en tid Denna avgränsning blir av betydelse vid större än det varit vid något tidigare tillsamordning med sjuk- och pensionsförmåfälle från det att statistiska uppgifter där- ner enligt lagen om allmän försäkring. Utom började lämnas år 1961. Trots att an- redningen framhöll denna synpunkt i retalet lediga platser har varit så högt och fast- missyttrande 12.11.1969 över ett förslag än -arbetsmarknadsåtgärderna sedan 1960- från riksförsäkringsverket om vidgad förtalets början har utvidgats och effektive- tidspensionering. Den av verket angivna rats, har registrerad arbetslöshet åren 1969 bakgrunden till detta förslag överensstämde -70 varit betydligt högre än i tidigare jäm- med utredningens synsätt. Förtidspensioneförbara konjunkturlägen. Uppgången av an- ringen med dess individuella av prövning talet vid arbetsförmedling anmälda lediga pensionsbehovet har betydande avgränsplatser har ej såsom tidigare medfört en ningssvårigheter i förhållande till samhälnedgång av arbetslöshetssiffrorna. lets arbetsmarknadspolitiska stöd. Inom det En förklaring härtill kan vara att det i en gemensamma fältet för arbetsmarknadsåttid av snabb blir och pensionering strukturrationalisering gärder är det en avvägoundvikligt med en sk omställningsarbets- ningsfråga var och hur gränsen skall dras. löshet. En mycket stor del av de vid arbets- Genom den reform som from 1.7.1970 förmedling registrerade arbetslösa har varit har genomförts på detta område (ändring 60 år och däröver. De regionala skillna- i lagen om allmän försäkring, SFS 1970: derna och de problem som uppstår vid för- 186) kommer äldre förvärvsarbetande, som sämringar i vissa bygders sysselsättningsun- inte orkar med sitt arbete eller som friderlag har väsentligt bidragit till en splittrad ställs utan att annat lämpligt arbete finns bild av arbetsmarknadssituationen. Knapp- att tillgå, att efter individuell prövning kunhet på angelägna och för beredskapsarbete na få förtidspension i större utsträckning lämpade arbetsobjekt samt i vissa fall ofrån- än hittills. Därmed skapas även ökade rekomlig lokal bundenhet har inom dessa om- ella förutsättningar för individuell valfrihet. råden tidvis medfört att det uppstått behov För den faktiska valfriheten mellan hjälpav kontanthjälp för åtskilliga - och ej blott formerna på arbetsmarknadssidan och inom äldre - arbetslösa vid sidan av övriga ar- den allmänna pensioner-ingen är det dessbetsmarknadsåtgärder, som kan sträcka sig utom betydelsefullt i vilken utsträckning över långvariga arbetslöshetsperioder. Svå- dessa hjälpformer kan anses likvärda i frårighetema att finna varaktig sysselsättning ga om effektivitet. De arbetsmarknadspoliförvärras ej sällan i enskilda fall av person- tiska stödformerna bör utformas så att de

SOU 1971: 42 91

inom sin del av det gemensamma fältet kva- 1968 framgår att arbetslöshetstidemas längd litativt svarar mot de förmåner som i en ökat avsevärt. Andelen arbetslösa över tre valsituation kan komma i fråga när det gäl- månader steg från 26,3 procent år 1966 till ler pension. 36,4 procent år 1967 och till 40 procent Till kontanthjälpens effektivitet hör er- år 1968. Samtidigt hade antalet .arbetslössättningstidens längd. Av förut nämnda hetsperioder under året blivit fler.1 skäl men även med hänsyn till Utredningen anser att den arbetslöse jämprincipiella faktiskt föreliggande kontant stödbehov, sär- te stöd genom andra arbetsmarknadsåtgärskilt bland äldre och handikappade arbets- der vanligen bör kunna påräkna kontantlösa, anser utredningen att det i arbetslös- hjälp så länge han står till arbetsmarknadens bör ske en omreglering av förfogande. Kontanthjälpen får därmed behetsförsäkringen ersättningstiden, som medger ersättningsrätt tydelse som komplement till arbetslinjen under längre perioder och täcker stödbe- även vid fall av långvarig arbetslöshet. För hovet på ett jämnare och rättvisare sätt än äldre och handikappade personer som själva, hittills. i stället för att utnyttja möjligheten till för- Av arbetskraftsundersökningarna om sysselsättningsförhållandena på den svenska ar- 1 AMS Meddelanden från utredningsbyrån betsmarknaden under hela åren 1967 och 1969: ll och 1970:3

Figur 1. Befolkningen Totalt 8 004 400 16-66 år år 5 307 400 Därav i arbetskraften 3 775 700

\ ARBETSKRAETEN

EJ I ARBETSKRAFTW

Källor: Befolkningen 31.12.1969, Statistiska meddelanden, Be 1970: 4 (SCB) Arbetskraftsundersökningen 1:a kvartalet 1970 (SCB)

92 SOU 1971: 42

tidspension, önskar tillhöra arbetskraften from januari 1970 grundar på intersig och står till arbetsmarknadens förfogande vjuer med 54 000 personer i åldrarna 14-74 bör kontant arbetslöshetshjälp jämte tillgång år. till andra arbetsmarknadsåtgärder utgöra ett i flertalet fall likvärdigt alternativ till pen- - Arbetskraften, deltidsarbete delårsarbete SIOD. I betänkandets bilaga 3 redovisas olika ar- 3.2 Allmänna förhållanden på betsmarknadsdata. Utredningen har därarbetsmarknaden jämte vid sina överväganden följt redovisningarna av arbetskraftsundersökningen un- Inledning der senare år. Det av dem framgår att, me- Den totala folkmängden uppgick 31.12.1969 dan ungefär 4,3 miljoner av befolkningen i till drygt 8,0 miljoner personer. Av dessa åldern 14-74 år hade varit ute på arbetsbefann sig ca 66 procent i åldern 16-66 år. marknaden någon gång - dvs minst en vec- Hur befolkningen i arbetskraften respektive ka - under år 1966, så uppgick antalet vid ej i arbetskraften var fördelad på ålder och de tidpunkter då arbetskraftsundersökningkön framgår av figur I . arna gjordes till ungefär 3,8 miljoner. Det- Utredningen har vid sina allmänna be- ta innebär att ett relativt stort antal persodömningar av arbetskraftsförhållandena ner uppträder på arbetsmarknaden under främst utgått från det material som fram- endast en del av året. År 1966 var det kommit genom de kvartalsvisa redovisning- 1 300 000 personer som arbetade mindre än ar av arbetskraftsundersökningarna som 50 veckor, varav ca 500000 till av följd

Figur 2. Arbetskraften i åldern 16-64 år Totalt 3 715 100

Män 2.145.B00 57.8 %

Kvinnor 922.100 Demos- «“WS-SELSATT

Källa: Arbetskraftsundersökningen 1:a kvartalet 1970 (SCB)

SOU 1971: 42

studier. Männen uppgav i större utsträckning än Enligt arbetskraftsundersökningen första kvartalet 1970 uppgick den totala ar- kvinnorna brist på heltidsarbete som orsak betskraften i åldern 16-64 år till 3,7 mil- till förvärvsarbete på deltid. joner personer. Av dessa var ca 3,0 miljo- Figur 3 visar bla skillnader i fråga om ner personer heltidssysselsatta. Omkring sysselsättningens intensitet år 1968. De sys- 582 000 personer var deltidssysselsatta. An- selsatta personerna har uppdelats i fyra talet arbetslösa var ca 65 000. Detta fram- grupper. går av figur 2. 1. Sysselsatta hela året (50-52 veckor) I anslutning till arbetskraftsundersökning- a) på heltid (minst 35 timmar per vecen i februari 1969 insarnlades vissa uppgif- ka) ter om sysselsättningsförhållanden avseende b) på deltid (mindre än 35 timmar per hela året 1968. Dessa visar följande huvud- vecka) fördelning av orsakerna till deltidsarbete. 2. Sysselsatta del av året (1-49 veckor)

Figur 3. Förvärvsarbetande i åldern 14--74 år Totalt 4 337 400 Därav i åldern 65-74 år 185 200

HELA ÅRET

i

g * 154192800

i 75 l r/,aeaeoojt A.e.5«% 868.000 20,0 %

DEL AV ÅRET

Källa: Sysselsättningsförhållanden år 1968 deltids- och delårsarbete. Meddelande från utredningsbyrån AMS 1970: 6

94 SOU 1971: 42

a) på heltid (se l. a) lunda för kvinnorna inemot fyra gånger så b) på deltid (se 1.b) höga som den vid arbetsförmedlingarna registrerade arbetslösheten för kvinnor. Det finns en iögonfallande förändring i Arbetslösheten skillnaderna mellan de två sifferseriema. Arbetslöshet har sedan länge registrerats vid Den gäller för åldersgruppen 55-66 år samt de offentliga arbetsförmedlingarna (Af). En för både män och kvinnor. Medan uppgifgång i månaden insamlas sifferuppgifter terna för både år 1967 och år 1968 visar över denna registrerade arbetslöshet. Även ett större antal arbetslösa inom denna ålarbetskraftsundersökningarna (AKU) inne- dersgrupp enligt AKU än enligt månadsräkhåller uppgifter om arbetslösheten. Dessa ningarna inom arbetsförmedlingarna, är förbygger på intervjuer med ett representativt hållandet omvänt för år 1969. För männen urval av befolkningen i åldrarna 16-74 år. noterades en stark mellan åren nedgång De båda metoderna ger helt olika siffer- 1968 och 1969 i antalet arbetslösa enligt uppgifter över antalet arbetslösa. Detta AKU men en mindre ökning av antalet anframgår av följande sammanställning. Den mälda vid arbetsförmedlingarna. För kvininnehåller utjämnade värden för november norna var nedgången i AKU-siffrorna inte månad åren 1967-1969. Med utjämnade lika stark, men ökningen i antalet anmälda värden menas ett genomsnitt av uppgifter var relativt starkare än för männen. för november samt september, oktober, de- Denna i arbetslöshetstalet torförändring cember och januari månader. de kunna förklaras med att äldrestödet vid

1967 1968 1969 AKU Af AKU AKU

Män

Kvinnor

I denna sammanställning kan man läsa ut arbetslöshet infördes från halvårsskiftet att det är i tre avseenden som skillnaderna 1968. Reformen synes alltså ha fört med mellan de olika uppgifterna är särskilt på- sig att de arbetslösa äldre i större omfatttagliga. ning än tidigare har anmält sig som arbets- Uppgifterna från AKU är mellan tre och sökande. Ett av villkoren för att erhålla tio gånger så höga som från arbetsförmed- äldrestöd - antingen i form av extra ersättlingen för den yngsta åldersgruppen. Detta ning eller omställningsbidrag - är just att visar att de yngre inte uppträder som ar- vara anmäld som arbetssökande vid offentbetssökande vid förmedlingen i samma om- lig arbetsförmedling. fattning som de anser sig vara arbetslösa. Ur ovanstående sammanställning kan man Det framgår vidare klart att de arbetslö- också erhålla ett par andra uppgifter. Försa kvinnorna inte i samma som omfattning bättringen i sysselsättningsläget minskade männen söker arbete genom den offentliga männens arbetslöshet starkare än kvinnorarbetsförmedlingen. AKU-siffrorna är så- nas. Skillnaden var markant i fråga om

SOU 1971: 42 95

Figur 4.

Arbetsläsai åldern 16-64 år. Totalt 65 100

Kvinnor 13.000

Källa: Arbetskraftsundersökningen 1:a kvartalet 1970 (SCB)

AKU-materialet. Medan männens siffror för Handikappade m fl

november 1969 låg på knappt 70 procent av I bilaga 8 lämnas redogörelse för socialnovember 1967 låg kvinnornas på ca 95 hjälpens hittillsvarande betydelse vid arbetsprocent. I fråga om antalet anmälda vid arlöshet. Under rubriken Sammanfattning betsförmedlingarna sjönk det absoluta talet framhålls där bl a följande. för männen mera än för kvinnorna, men

den relativa minskningen var ungefär av att särskilt Många kommuner understryker samma styrka för båda könen. kvinnor, handikappade och äldre personer har av arbetslösheten var rela- svårt att få arbete och att dessa grupper utgör Minskningen tivt sett starkare ett betydande inslag bland personer som i brist i den yngsta åldersgruppå arbete måste utnyttja socialhjälpen för att få pen. Detta gäller de vid arbetsförmedlingsin försörjning. Även dessa gruppers svårigheter arna anmälda. Minskningen enligt AKU in- att få arbete kan antas ha samband med kon-

var påtagligt svagare. dvs minskar under tider om denna åldersgrupp junktursvängningama, av de arbets- av god sysselsättning och ökar under perioder av Figur 4 visar uppdelningen minskad efterfrågan på arbetskraft. Den mera lösa på personer som sökte heltidsarbete långsiktiga utvecklingen innebär emellertid risoch personer som sökte deltidsarbete under ker för att äldre och handikappade personer kan första kvartalet 1970. Det helt övervägande få ökade svårigheter att erhålla arbete. Dessa

antalet arbetslösa män sökte heltidsarbete. risker följer av tilltagande effektivering genom av de arbetslösa männen rationaliseringar och teknisk utveckling inom in- Endast 4,5 procent dustrin och näringslivet i övrigt. i åldrarna 16-64 år sökte deltidsarbete. Avsaknaden av arbete har många olika, di- Motsvarande andel av kvinnorna var 48,6 rekta och indirekta orsaker. De i traditionell

procent. mening arbetslösa utgjorde bara en mindre an-

96 SOU 1971: 42

del (12 % av icke-pensionärema). Men också het speglar också bristerna på olika områden i åtskilliga av de personer som saknade förvärvs- dagens samhälle. arbete men som inte betecknades såsom arbetslösa torde under andra betingelser vara i stånd Utredningen delar de synpunkter som här att ta förvärvsarbete. framförts. Vid Ett stort antal personer utformningen av förslaget uppgavs sakna arbete på grund av nedsatt ar- till kvalifikationsregler för kontant arbetsbetsförmåga, anpassningssvårigheter eller »so- marknadsstöd har utredningen i möjligaste cial belastning» av ena eller andra slaget. Orsamån sökt knyta även generella bestämmelser kerna hänförs till den enskilda individen. Men till förhållanden, vilka inte sammanhänger svårigheterna att kunna få och bli kvar i arbete beror naturligtvis också på olika faktorer i med ett fixerat arbetslöshetsbegrepp av ansamhället och är då inte bara en fråga om nan innebörd än att sökanden inte har insociala och medicinska rehabiliteringsresurser. komst av förvärvsarbete. Dock måste alltid En annan betydande grupp av arbetshindrade det kravet ställas att den arbetslöse faktiskt personer utgör de hjälpberoende mödrama med minderåriga barn. En fråga som här inte kan står till arbetsmarknadens förfogande. besvaras är hur många av dessa mödrar som skulle kunna, eventuellt efter arbetsmarknads- Företagare och medhjälpare, fria utbildning, ta förvärvsarbete om bamtillsynen kunde ordnas. yrkesutövare

Tillämpar man ett vidgat arbetslöshetsbe- Av 3,8 miljoner sysselsatta i åldern 16-74 grepp kan konstateras att en mycket stor grupp år var under första kvartalet av socialhjälpstagarna är arbetslösa. Orsakerna 1970 89 prohänförs vanligen till individuella faktorer såsom cent anställda, 9 procent företagare och 2 sjukdom eller handikapp. Men denna arbetslös- procent medhjälpare. Till företagare hänförs

Figur 5. sysselsatta i åldern 16-74 år. Totalt 3 769 500 Därav i åldern 65-74 år 119 400

Män 1.984.700 52.7 %

Kvinnor 1.371.700 36,4 ;%

FöRrrAoÅRE

OCH eo-

Källa: 1:a kvartalet Arbetskraftsundersökningen 1970 (SCB).

SOU 1971: 42

7--014253

är Totalantalet anställda samt företagare och även de fria yrkesutövama. Medhjälpare oavlönat arbete minst medhjälpare, de båda sistnämnda grupperna personer som utfört fördelade på dels jordbruk m m, dels övri- 15 timmar per mätvecka i företag som tillmed vilken han eller ga näringsgrenar, framgår av figur 5. hör en hushållsmedlem Första kvartalet 1970 var drygt 37 prohon är gift eller besläktad.

Figur 6. Olika befolkningsgrupper i åldern 16-64 år, fördelade på sysselsättning

KVINNOR MÄN

EJ GIFTA EJ GIFTA GIFTA

Ej i arbetskraften 5 % ° Övriga 12% Övri a Franvarande ej | arbetskraften 18 %

8 .y ° ej i agbetskraften

och arbetslösa 1-19 tim. “zçy

Studerande Ej i arbetskraften Studerande

Frånvarande_ och arbetslosa Frånvarande “ och arbetslösa 1-19 tim. 1- 19 tim. Frånvarande och arbetslösa

1- 19 tim.

20 tim. eller mer 20tim.e|ler mer f» ., ,.

20 tim. eller mer

Källa: Arbetskraftsundersökningen: första kvartalet 1970.

Förklaring

Till kategorin frånvarande hänförs personer som på grund av sjukdom, semester, tjänstledighet, eller ledighet av annan anledning varit tillfälligt frånvarande värnpliktstjänstgöring, arbetskonñikt från arbetet. i respektive kategori. De arbetslösa uppdelade på kön och civilstånd, i procent av totala befolkningen

gifta män l procent 2 » ej gifta män l » gifta kvinnor ej gifta kvinnor 1 »

sett så små andelar Kategorierna studerande gifta män och studerande gifta kvinnor utgjorde relativt av de olika befolkningskategorierna att de ej har tagits med i figuren.

har inte särskilt angetts i staplarna. Enligt ifrågavarande arbetskraftsundersökning De värnpliktiga är deras antal och status följande antal

hade 28 500 fast anställning vid inryckningstillfället och ingår således deñnitions- Av de värnpliktiga De resterande 26 900 värnpliktiga hade ej fast anställning vid inmässigt bland de frånvarande. ryckningstillfället och ingår ej i arbetskraften.

SOU 1971: 42

cent av alla företagare och nära 70 procent betsmarknadsskäl nödsakade att förvärvsarav de medhjälpande sysselsatta med jord- beta endast del av år eller del av normal bruk mm. De största företagargruppema arbetstid. Hur deras situation skall bedöframgår av nedanstående antalsuppgifter. mas, torde kunna avgöras först efter pröv- Jordbruk, och ñske 139 600 ning i varje särskilt fall. skogsbruk

högsta och lägsta av dessa åldrar får ar- Ofliciell förvaltning och andra tjänster 46 000 betskraftstillhörigheten antas vara endast Källa Arbetskraftsundersökningen, första kvartalet 1970 tillfällig. Av dem som arbetar del av år har å andra sidan ett betydande antal under året Fördelning efter sysselsättning nyinträtt på arbetsmarknaden efter utbildning eller annan verksamhet. En del kan I figur 6 belyses olika befolkningsgrupper ha återvänt till förvärvsarbete efter en tids i åldern 16-64 år, fördelade på sysselsättuppehåll. De flesta av dem kan antas ha ningens omfattning m m. för avsikt att i fortsättningen förvärvsarbeta stadigvarande och bör därför vid den här Sammanfattning ifrågavarande bedömningen kunna likstäl- Av föregående uppgifter framgår hur skif- las med helårsarbetande. tande anknytningen till arbetsmarknaden Antalet personer som varje år söker sig kan vara för många av dem som enligt ar- från ungdomsutbildning eller - i fråga om betskraftsundersökningarnas intervjuer vid studiesocialt stöd - därmed likställd vuxennågot tillfälle under ett kalenderår har till- utbildning till förvärvsarbete kan antas upphört arbetskraften som förvärvsarbetande el- gå till ca 150 000. Denna grupp torde bli ler som arbetslösa. Många förvärvsarbetar närmare 200000 om dit hänförs även de uppenbarligen endast en del av året. En del som har genomgått arbetsmarknadsutbildarbetar regelbundet endast viss del av nor- ning och därefter har börjat eller vill börja mal arbetstid. Antalet veckoarbetstimmar förvärvsarbeta. Antalet jordbrukare och och antalet arbetade veckor under ett år ger andra företagare jämte medhjälpande fauttryck för skiftande anknytning till arbets- miljemedlemmar är något över 400000. marknaden. Det råder ett samband mellan Företagarna är till helt övervägande del dessa variabler. Sålunda hade 85 procent helårsarbetande (ca 90 %) och heltidsarbeav de personer som varit sysselsatta hela år tande (ca 85 %). Bland medhjälpande iir 1968 varit det på heltid. För dem som varit deltidsarbete vanligast, särskilt i jord- och sysselsatta del av året var motsvarande pro- skogsbruk (ca 55 %). När personer från centta170. dessa båda huvudgrupper - de som övergår De kända orsakerna till att ett stort an- från utbildning till förvärvsarbete samt fötal personer har tillhört arbetskraften en- retagare och medhjälpande - söker förvärvsdast en viss del av året tyder på att en bety- arbete som arbetstagare, kan det förutsätdande del av denna kategori har en så till- tas att upparbetat skydd genom arbetslösfällig eller lös anknytning till arbetsmarkna- hetsförsäkring under nuvarande förhållanden att reguljärt arbetslöshetsstöd genom den föreligger endast i mycket begränsad försäkring inte kan bli aktuellt för dem. De omfattning. torde varken ha intresse för att ansluta sig Med ledning av bl a ovanstående uppgiftill arbetslöshetsförsäkring eller tillräcklig ter kan man få en uppfattning av kvantianknytning till arbetsmarknaden för att kun- teten av de huvudkategorier arbetslösa som na upparbeta ersättningsrätt i en sådan för- framdeles kan tänkas söka förvärvsarbete säkring. Andra åter är uppenbarligen av ar- utan att därvid ha skydd genom regelmässigt

SOU 1971: 42 99

nuvarande frivilliga arbetslöshetsförsäkring. slag om en helt ny typ av socialförsäkring, Främst torde detta gälla dels företagare, dels en allmän sysselsättningsförsäkring, omfatnya arbetssökande på arbetsmarknaden som tande alla svenska medborgare from 16 övergår från utbildning eller annan verk- år tom 65 år samt i Sverige bosatta utsamhet till förvärvsarbete, dels personer av ländska medborgare. Dessa riksdagsmotioolika kategorier, bl a delårs- och deltidsar- ner (1966 I: 141 och II: 190 resp. 1:227 betande, som har varierande men oftast och II: 296) återges i bilaga 13 liksom andra mindre fast anknytning till arbetsmarknaden lagutskottets av riksdagen godkända utlåeller som själva inte har intresse för att ar- tande i anledning av motionerna (2LU 1966: betslöshetsförsäkra sig. 70). Behovet av» att det ekonomiska skyddet Utredningen anser att utgångspunkten för vid arbetslöshet vidgas beror främst på des- varje slag av arbetslöshetsförsäkring och sa kategoriers förhållanden. Frågan om de principiellt även för andra fonner av konverkligen vill och kan förvärvsarbeta i upp- tantstöd vid arbetslöshet skall vara att de

given utsträckning och om deras status som som skall ersättas bör ha viss fast anknyt-

arbetslösa blir ofta svårbedömd. På grund ning till arbetsmarknaden. För närvarande härav har exempelvis företagare och nya ar- garanteras denna anknytning inom arbetsbetssökande på arbetsmarknaden vanligen, löshetsförsäkringen bl a genom krav på tolv även i obligatoriska försäkringssystem, ställts månaders arbete och avgifter innan ersättutan kontant stöd i situationer som de själ- ning kan utgå. Därefter skall medlemmen va uppfattar som arbetslöshetssituationer. varje försäkringsår i princip utföra arbete i Behovet av ekonomiskt skydd vid arbetslös- minst fem månader för att vidmakthålla er-

het för företagare och vid sk initialarbets- sättningsrätten. För det statliga omställlöshet samt möjligheterna att tillgodose det ningsbidragets del garanteras anknytningen

behovet måste, enligt utredningens mening, till arbetsmarknaden genom ett krav på 24 tillmätas stor betydelse i framtiden. Det- månaders arbete under en treårsperiod.

samma gäller de deltidsarbetande och den Enligt utredningens mening måste arbets-

partiella arbetslöshet som kan förekomma löshetsförsäkringen, vare sig den förblir frii v även i fram-

bland

dem. villig eller görs obligatorisk, tiden bygga på förutsättningen att den försäkrade har haft förvärvsarbete av viss om- Stödsystem fattning före arbetslöshetens början. I reglerna för ersättningsrätt brukar detta kom- 3.3.1 Allmänna synpunkter ma till uttryck genom att ett arbetsvillkor Olika har för att kontant uppställs för ersättningsrätt. Konstruktionen

vägar påvisats

de- arbetslösa. direk- av detta villkor har central betydelse för förstödja I utredningens

tiv framhålls att somlösningar på förelig- säkringsskyddets omfattning.

dels obli- Arbetsvillkoret kan liksom i gällande för-

gande problem har föreslagits

eventuellt säkringsbestämmelser konstrueras så att med

gatorisk arbetslöshetsförsäkring, V

med tid i förvärvsarbete likställs perioder, då den kompletterad frivillig tilläggsförsäkav den frivilliga verksamhet varit av an-

ring,_dels bibehållande för- försäkrades tidigare

men med ökad kommunal nat än förvärvsarbete. Man kan också säkringen kon- _slag

tantunderstödsverksafnhet. , vid beräkning av den ramtid, inom vilken I motioner till 1966 års riksdag som _över- tillgodoräkningsbar verksamhet skall ha på-

lämnats beaktande från då verksamheten

till utredningen för (riks- gått, bortse perioder

25.11.1966 nr 330 och skri- eller av

dagensskrivelse har måst avbrytas genom sjukdom

velse från Kungl: har fram- som lika väl kan motivera

Majzt 9.12.1966) andra anledningar

förts dels förslag om en allmän grundför- att perioden överhoppas. På så sätt kan för-

för säkringsskyddet utsträckas i tiden och om-

säkring alla medborgare med möjlighet

till frivillig försäkring därutöver, dels för- fatta betydligt fler arbetslöshetssituationer

100 SOU 1971: 42

för de försäkrade. samt hushåll med make eller annan person. Metoden att vidga försäkringsskyddet ge- För ensamstående kan behovet av förvärvsnom att liberalisera arbetsvillkoret har dock inkomst bli oundgängligt och även i andra sin begränsning. Om det generella arbets- fall kan en arbetslöshetssituation bli mycket

villkoret tillförs alltför många specialregler besvärande. Ett exempel härpå är ensamoch långtgående särbestämmelser kommer stående kvinnor som får barn att försörja dess ursprungliga innebörd att tunnas ut. Ett under förhållanden där de huvudsakligen är sådant arbetsvillkor kommer inte längre att beroende av egen förvärvsinkomst. vara en garanti för den fasthet i ersättnings- Kvinnornas ställning i sådana situationer

berättigade försäkringstagares anknytning har framhållits som ett samhällsproblem till arbetsmarknaden som bör principiellt som även berör arbetsmarknaden. Starka krävas för att ersättningsrätt skall föreligga sociala skäl talar för en förstärkning av

i arbetslöshetsförsäkringen.

j samhällsinsatsema. Viljan att genom eget Såsom förut framhållits är det i första förvärvsarbete medverka till att lösa de akhand företagare samt ungdomar och andra tuella problemen föreligger i många fall. som övergår från utbildning till förvärvsar- svårigheterna att finna förvärvsarlämpligt bete vilka vid arbetslöshet saknar skydd ge- bete kan bero på bristande utbildning och nom den nuvarande arbetslöshetsförsäkringyrkeserfarenhet. Ofta sammanhänger svåen. Därtill kommer olika bl a kategorier, righeterna även med brist på arbetstillfäldelårs- och deltidsarbetande, av vilka många len i bostadsorten och inskränkta valmöjendast har tillfällig eller lös anknytning till ligheter på orter med ensidigt näringsliv. arbetsmarknaden. Arbetssökande i dessa si- Sådana accentueras svårigheter för kvintuationer kommer emellertid i första hand norna ej sällan av att deras yrkesval är traatt behöva stöd genom arbetsmarknadsåtgär- ditionellt begränsat till vissa yrkesområden.

der som är inriktade på en planerad och Om just dessa inte förekommer kring bomålmedveten start i arbetslivet. stadsorten blir arbetsmöjlighetema ytterliga- De svårigheter som möter ungdomarna re begränsade. Dessa problem förekommer

när de söker sig ut på arbetsmarknaden har inte bara inom glesbygdsområden. Även i

samband med deras utbildning och utgångs- tätorter med utvecklat har tradinäringsliv läge i övrigt vid övergången från studier till tionell begränsning av- rekrytering till enförvärvsarbete. av arbete, yrkes- Förmedling bart manlig arbetskraft skapat framträdande

vägledning, arbetsvård, arbetsmarknadsut- sysselsättningssvårigheter för kvinnorna. bildning och andra samhällsåtgärder för att Samhällsinsatser för att lösa svårigheter

underlätta arbetsplacering blir för dessa ny- av detta slag måste genomföras inom olika komna på arbetsmarknaden -i utpräglat områden. hög Det gäller attfå till stånd en fortgrad det primärt betydelsefulla. Först sedan satt utbyggnad av barntillsynen, en aktiv sådana åtgärder prövats en tid och arbetsvuxenutbildning och arbetsmarknadspolitismarknadsorganen därvid fått en uppfattka åtgärder somär speciellt inriktade på att ning om sökandens faktiska arbetsutbud, lösa sysselsättningsproblemen förde hembör samhällshjälp genom enbart kontantstöd mavarande kvinnor som önskankomma _ut

kunna komma i fråga. på arbetsmarknaden. En geografisk utjäm- En hög relativ arbetslöshet har under se- ning av arbetstillfällen liksom en mindre

nare år framträtt för ungdomar i ålder upp könsbunden rekrytering är dock för stora till 24 år. Särskilda möter också delar -av landet problem en nödvändig förutsättning den som söker sig ut i arbetslivet i högre för att kvinnorna skall kunna integreras i ar-

ålder. Detta gäller exempelvis den som läng- betskraften, något som enligt utredningens

re tid har vårdat och hjälpt eller åldring mening måste ses som angelägen uppgift för handikappad. Detsamma gäller personer som de arbetsmarknadspolitiska samhällsåtgärblivit ensamstående och söker förvärvsarbe- derna. _ te efter att tidigare ha ägnat sig åt gemen- I många fall, då brist på utbildning är en

SOU 1971: 42 10.1

starkt bidragande orsak till svårigheten att den kommunala kontantunderstödsverksamkomma ut på arbetsmarknaden, kan om- heten vid arbetslöshet (kap 5). Den hade en skolning möjliggöra arbetsplacering på bo- blygsam omfattning och tillämpades då enstadsorten. I andra fall är detta ej möjligt. dast i ett fåtal kommuner. I det försämrade Det fordras en omställning som innebär fle- sysselsättningsläge som därpå följde under ra och samordnade sysselsättningsfrämjande åren 1967 och 1968 ökade visserligen denna åtgärder liksom att direkt sysselsättningsska- kommunala understödsverksamhet. Även erpande åtgärder från samhällets sida priori- farenheterna från dessa senare år visar dock teras före olika former av kontant stöd. att hjälpformen inte kan komma till ratio- Med hänsyn till dessa allmänna förhål- nell användning utan att dess tillämpning landen bör ersättningsrätten vid arbetslöshet görs tvingande för alla kommuner och utan för dem som första gången eller efter lång- att statsbidraget i samband därmed bestäms varigt uppehåll söker varaktigt förvärvsar- till den helt övervägande delen av kostnabete främst knytas till situationer, då det dema. generellt sett föreligger ett klart stödbehov. Utredningen anser att det primära ansva- Risken för initialarbetslöshet i dessa situa- ret för bedömning av arbetslösa arbetssötioner kan inte bedömas i förväg med nå- kandes ekonomiska stödbehov i situationer, gon säkerhet. Den beror ofta på förhållan- då de är nykomna på arbetsmarknaden elden som uppkommer eller utvecklas på om- ler av annan anledning inte skyddas av arråden utanför arbetsmarknaden. Underlag betslöshetsförsäkring, i första hand bör åvila för försäkringsmässig avgiftsberäkning kan de statliga arbetsmarknadsorganen. Den ofej heller påräknas i nämnvärd omfattning. fentliga arbetsförmedlingen och arbetsmark- Även om allt fler vuxna personer, som för nadsmyndighetema i övrigt måste få en cennärvarande står utanför arbetskraften, fram- tral funktion vilken form av kontant stöd deles väntas söka förvärvsarbete, kan man man än väljer. inte med någon säkerhet förutse i vilken Under sådana förhållanden har utredningsituation de befinner sig då så sker och vil- en funnit att det erforderliga ekonomiska ken orsak till stödbehov som de kan åbe- stödet till nytillträdande på arbetsmarknaropa. den och andra som inte skyddas av arbets- Försäkring, dvs en stödform finansierad löshetsförsäkring bör utformas som ett konmed förhandsbestämda avgifter från en be- tant arbetsmarknadsstöd, helt finansierat av stämd personkrets, är inte den naturliga vä- staten genom skattemedel och administrerat gen att skapa ett ekonomiskt skydd för olika av de statliga arbetsmarknadsorganen. kategorier nykomna på arbetsmarknaden. Stödformen blir ett komplement till ar- Utredningen har funnit att den lämpligaste betslöshetsförsäkringen och får karaktären kontanta stödformen för de nya arbetssö- av ett ekonomiskt grundskydd vid arbetslöskandena, liksom för dem som uppfyller het att gälla för dem som har en sådan anfordringarna enligt arbetsvillkor utan att va- knytning till arbetslivet att de kan sägas stå ra arbetslöshetsförsäkrade, är en från för- till arbetsmarknadens förfogande men som säkringen artskild form av grundläggande av en eller annan anledning inte tillhör förekonomiskt skydd som kan komplettera öv- säkringen. De allmänna förutsättningar som riga arbetsmarknadsåtgärder. Ett sådant eko- enligt utredningens mening bör gälla för rätt nomiskt grundskydd bör ha så allmän ka- till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen .raktär att det även för nykomna på arbets- bör i stor utsträckning kunna göras tillämpmarknaden blir ett stöd för effektivare ut- liga också på det kontanta arbetsmarknadsnyttjande av samhällets arbetsmarknadsser- stödet. Dessa frågor behandlas i kap 5. I vice till den enskilde sökanden. övrigt behandlas förslaget om kontant ar- I delbetänkandet med förslag till stöd- betsmarknadsstöd närmare i kap 7. former för arbetslösa äldre arbetstagare (SOU 1967: 62) redogjorde utredningen för

102 SOU 1971: 42

finns inom arbetslöshetskassorna och som 3 .3 .2 Arbetslöshetsförsäkrin gen sammanhänger just med deras anknytning till arbetstagarnas Detsamma De försäkrades rättigheter och skyldigheter organisationer. med det klara att för tillsynsmyndigheten, arbetsmarknadsbör regleras syftet gäller styrelsen. Där finns också denna naturliga förvärvsarbetande skapa skydd mot inkomstsom förorsakats av och dagliga kontakt med förhållandena på bortfall vid arbetslöshet arbetsmarknaden i alla dess former. Denna bristande tillgång på arbetstillfällen. att bli arbetslöshetsförsäkrad bör kontakt är en central punkt i allt som gäller Möjlighet i vidaste utsträckning finnas för alla för- arbetslöshetsförsäkring. likaväl Initiativ till arbetsmarknadspolitiska åtvärvsarbetande och för företagare Arbetslöshetsriskerna för att komma till rätta med olika som för arbetstagare. gärder har under arbetslöshetssituationer har ofta kommit från för några kategorier företagare arbetslöshetskassornas medarbetare. Inte senare år tidvis varit framträdande. Enligt bör utan minst gäller detta lokalt. Sådana initiativ utredningens mening företagare särskilda formaliteter, undantag eller in- från arbetslöshetskassorna har betydelse bl a

skränkningar kunna bygga upp försäkrings- därför att de skärper uppmärksamheten på arbetslöshet föreliggande eller uppkommande särförhålskydd vid uppkommande på samma sätt som arbetstagare. Företagares landen inom olika yrken och näringsgrenar. i rörelsen bör likaledes Arbetslöshetskassomas anknytning till sina egen arbetsinsats i arbetslöshets- verksamhetsområden medger anpassning till kunna grunda ersättningsrätt i samma utsträckning som nu de särskilda förhållandena på dessa områförsäkring för den som arbetar såsom anställd. den. Kassorna kan anpassa sina åtgärder gäller och sina stadgar till dessa förhållanden. Ar- På några områden har under senare år även intresse och de- betslösheten är olika både till karaktär och visats ökat från företagare för att bilda arbetslöshets- till orsaker inom olika verksamhetsområden. ras organisationer kassa. Arbetslöshetsförsäkringen är inte en yrkesverksamhet har ut- men bedömningen av arbetslös- Arbetslöshetskassomas försäkring, under samverkan mellan staten och hetssituationen i det enskilda fallet kräver vecklats den fackliga rörelsen. Statens medverkan har ofta god kännedom om de för ifrågavarande stimulerat till samt organisatoriska yrke, näringsgren eller verksamhetsområde skapat och ekonomiska förutsättningar för en myc- speciella förhållandena. ket betydande utveckling av arbetslöshets- Det finns enligt utredningens uppfattning kassomas verksamhet. Denna kan numera all anledning att förutsätta att en arbetslösberäknas omfatta i det närmaste alla fack- hetsförsäkring bland företagarna, uppbyggd ligt organiserade arbetstagare. Dessa kassa- av deras organisationer, skall ge samma goda medlemmar och deras har erfarenheter. I olika uppkommande försäkorganisationer - i många fall under decennier - anpassat ringsfall bland företagare i de olika närings- Det fordras star- torde det ofta komma att krävas sig till dessa förhållanden. grenama en branschinitierad av bla tidka skäl för att upplösa detta trygghetssy- bedömning stem och ersätta det med en för svenska för- punkten för arbetslöshetens inträde, den arhållanden betslöses tidigare arbetssituation och den förny och på detta område oprövad försäkringsform. säkrades arbetsutbud. En objektiv medver- Arbetslöshetskassomas kontakt med för- kan från medlemmarna i arbetslöshetskas-

hållandena på arbetsmarknaden, med ar- sor för företagare genom deras representanoch med ar- ter och funktionärer medför goda garantier betsmarknadsmyndighetema är utomordent- för att prövningen av enskilda fall sker med betstagarnas organisationer kontakt ett underlag av tillräckliga kunskaper om ligt god. Denna skapas inte genom ett administrationsbeslut. Det tar årtionden den försäkrade och dennes speciella situaatt bygga upp de kontakter, de förbindelser tion. För arbetsförmedlingarna kan möjligoch den känsla för dessa frågor som nu heten till initierat samråd med företagarnas

SOUl971: 42 103

arbetslöshetskassor visa sig lika före arbetslösheten säkerligen förtjänst än som framgår värdefull som deras hittillsvarande samar- av en av Kungl Maj:t fastställd överförsäkbete med arbetstagarnas kassor. ringstabell. Såsom skäl för att den nuvarande frivil- Arbetslöshetskassornas metod möjliggör liga arbetslöshetsförsäkringen skulle ersättas att ersättningsbeloppet vid arbetslöshet mer med en obligatorisk försäkring har bl a an- direkt anpassas till den aktuella inkomsten. förts att det föreligger ett systematiskt sam- Vanligen torde detta uppfattas som ett bättband mellan arbetslöshetsförsäkringen och re skydd än det som skapas i sjukpenningövriga grenar av socialförsäkringarna, Utredförsäkringens klassplaceringssystem. främst sjukpenningförsäkringen. Båda för- ningen vill i detta sammanhang endast påsäkringarnas syfte är att täcka ett inkomst- peka att valet av system att beräkna inbortfall. Vare sig detta uppkommer genom komstbortfallet vid arbetslöshet i sak inte sjukdom eller arbetslöshet bestäms skyddets har något samband med försäkringens kaomfattning i fråga om tid och ersättnings- raktär av frivillig eller obligatorisk. Detsambelopp i flera avseenden av likartade allma gäller ett annat huvudmoment av förmänna sociala och ekonomiska hänsyn. Den säkringsförmånema, ersättningstidens längd. för skyddet aktuella personkretsen är i stort Utredningen föreslår av hänsyn till de mer sett densamma i de båda försäkringarna, svårartade arbetslöshetsfallen bland äldre nämligen de förvärvsarbetande som vid för- och handikappade en förlängning av den ersäkringsfallet förlorar sin arbetsinkomst. Det sättningstid som nu gäller i arbetslöshetsskulle för den enskilde försäkrade kunna va- kommer arbetsförsäkringen. Därigenom ra en fördel att få vända sig till ett och sam- marknadens kontanta stödformer att bli mer ma försäkringsorgan vare sig ärendet avser likvärda pensionsförmånerna enligt lagen ersättning till följd av sjukdom eller arbets- om allmän försäkring för den som står inlöshet. för valet mellan att söka förtidspension eller Det primärt betydelsefulla är, enligt ut- att stå kvar Denna på arbetsmarknaden. redningens mening, dock om den ena för- kvalitativa utvidgning av det nuvarande arsäkringsformen till samma kostnad kan läm- betslöshetsskyddet har i sak ej heller något na bättre skydd än den andra, och vidare direkt samband med försäkringens karaktär om den ena försäkringsformen kan beräk- av frivillig eller obligatorisk. Utredningens nas komma att fungera bättre än den and- är emellertid att önskemålen om uppfattning ra. Den första frågeställningen gäller för- en både nyanserad och principenlig bedömsäkringsförmånemas kvalitet. Den andra gäl- ning av enskilda gränsfall kan bli bättre ler försäkringens administration. tillgodosedda genom att sökandens skäl för I det första avseendet - färsäkringsjörmä- att i en valsituation kvarstå på arbetsmarknernas kvalitet - har det bla anförts att naden blir prövade av hans arbetslöshetsdagpenningen i arbetslöshetskassorna inte kassa och inte av allmän försäkringskassa. står i någon bestämd relation till den en- Detta gäller inte minst personer som under skilde medlemmens inkomst. De allmänna längre eller kortare tid är svårplacerade på försäkringskassorna klassplacerar alla för- arbetsmarknaden, särskilt då handikappet: säkrade med hänsyn till beräknad framtida är av social eller kombinerad social och inkomst. Man tar därvid hänsyn till den psykisk karaktär. beräknade inkomsten för ett år omkring I fråga om arbetslöshetsförsäkringens adframåt i tiden. Metoden för bestämmande ministration har utredningen undersökt i vad av ersättningsbelopp i den nuvarande arbets- mån en samordning med den allmänna förlöshetsförsäkringen är att kassamedlemmen säkringen skulle innebära administrativa förplaceras i någon av kassan enligt kassaför- delar. Utredningen har därvid funnit att en ordningen tillämpad dagpenningklass. Er- sådan ordning på några punkter möjligen sättning får sedan ej utges med högre belopp kan ge vissa fördelar, tex genom samordi förhållande till medlemmens vanliga dag- ning av registreringsfunktioner och utnytt-

104 SOU 1971: 42

jande av de allmänna försäkringskassornas den allmänna försäkringen att administrera resurser när det gäller personal, lokaler och en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring bör utrustning. Den allmänna försäkringen har även beaktas, att försäkringskassorna i framett över landet väl förgrenat kontorsnät som tiden torde få nya och utökade uppgifter intorde kunna tillgodose rimliga krav på en om det nuvarande arbetsområdet. Detta förgod betjäning av allmänheten. svårar att till dem inom rimlig tid överföra Ar 1968 utfördes ett helt nytt verksamhetsområde. Härför tai tre försäkringskassor på utredningens begäran vissa undersökning- lar bl a pågående och aviserade utredningar angående kostnadsmässiga och andra kon- ar inom socialförsäkringsområdet. Därtill sekvenser för vid ett kan komma genomförande under 1970-taförsäkringskassorna av administrationen för en obli- let av ett föreslaget datasystem som innebär Övertagande gatorisk arbetslöshetsförsäkring. Resultaten stora och genomgripande förändringar i fråav undersökningen pekade på att vissa in- ga om det praktiska handhavandet av den besparingar av administrationskostnader i allmänna försäkringen. förhållande till dåvarande kostnader i ar- Mot bakgrunden av bla anförda synbetslöshetskassorna skulle kunna göras. Des- punkter anser utredningen att grundfömtsa besparingar var dock förhållandevis blyg- sättningarna bortfaller för ett överförande samma. Med hänsyn bl a till den korta tid av arbetslöshetsförsäkringens administration under vilken undersökningarna utfördes till de allmänna försäkringskassorna. måste underlaget betraktas som osäkert. Då En obligatorisk arbetslöshetsförsäkring kan undersökningarna huvudsakligen utfördes av givetvis tänkas vara administrerad av andra försäkringskassomas personal, som inte när- organ än försäkringskassorna. Det av socialmare kände till arbetslöshetsförsäkring och vårdskommitténs majoritet förordade alterarbetsmarknadsfrågor, kunde de inte inne- nativet II i kommitténs år 1948 framlagda fatta annat än mer rutinmässiga funktioner. förslag angående obligatorisk arbetslöshets- Värdet av den uppföljnings- och kontroll- försäkring innebar att arbetslöshetskassorna verksamhet samt de mera arbetsmarknads- skulle bibehållas, att försäkringens centrala betonade uppgifter som i praktiken fullgörs organisation skulle handhas av arbetsmarkav arbetslöshetskassorna, kunde således inte nadsstyrelsen, att länsarbetsnämnderna skulbli beaktat. Denna sistnämnda verksamhet le ombildas på sådant sätt att de även kunde inom arbetslöshetskassorna kan antas med- tjänstgöra som försäkringsorgan samt att det föra begränsning av försäkringsutgifterna inom var och en av ett antal förstorade och medverka till en effektivare sysselsätt- kommuner skulle finnas en socialförsäkning av arbetskraften som värdemässigt ringsnämnd med uppgift bla att mottaga många gånger överstiger eventuella minsk- ansökningar om understöd från arbetslösa ningar av administrationskostnadema. förvärvsarbetande som inte tillhörde arbets- Det bör också understrykas att arbetslös- löshetskassa. hetsförsäkringen är ett arbetsmarknadsskydd Principiellt kan det vara skäl att överväga i vilket grunderna och villkoren för rätt till en sådan organisation av administrationen ersättning helt avviker från den allmänna som innebär att arbetslöshetsförsäkringen försäkringens. Försäkringskassoma skulle blir mer integrerad med arbetsmarknadsdärför vid ett Övertagande av en obligatorisk administrationen. På den vägen har sålunda arbetslöshetsförsäkring ställas inför problem den obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen som är för dem helt i Norge. Där har denna föroch frågeställningar, byggts upp främmande i deras nuvarande verksamhet. säkring, sedan den infördes år 1939, både Detta skulle i sin tur aktualisera personal- centralt och lokalt handhafts av samma och utbildningsfrågor som, särskilt vid mind- myndigheter som sköter arbetsförmedlingen. re och medelstora enheter, skulle förorsaka Även sedan det i Norge numera vidtagits problem. åtgärder för att syketrygden och yrkesskade- Vid bedömningen av möjligheterna för trygden skall inkorporeras i folketrygden,

SOU 1971: 42 105

har man i frågan om arbeidslöysetrygdens betstagarnas organisationer har, som förut inkorporering med folketrygden kommit till framhållits, varit utomordentligt god. Utatt i fortsättningen upprätthålla den hittills- redningen anser därför att helt övervägande varande ordningen med arbetsmarknadsor- skäl talar för att arbetslöshetsförsäkringen ganens administration av ärenden om ar- även i fortsättningen skall handhas av erbetslöshetshjälp och stöd för att finna nytt kända arbetslöshetskassør som administraarbete. tiva bärare av arbetslöshetsförsäkringen. Ge- Även i en obligatorisk arbetslöshetsför- nom utredningens förslag om kontant arsäkring kommer således det naturliga sam- betsmarknadsstöd skapas ett grundskydd vid bandet mellan det kontanta arbetslöshets- arbetslöshet för dem som står till arbetsstödet och samhällets arbetsmarknadspoli- marknadens förfogande utan att tillhöra förtiska åtgärder i övrigt att föra till admi- säkringen. Med hänsyn härtill och till övnistrativa lösningar, där den offentliga ar- riga förut anförda skäl anser utredningen att betsförmedlingen genomgående får väsent- försäkringen även i fortsättningen skall vara liga uppgifter. Till arbetsförmedlingen mås- frivillig. Som närmare utvecklas i nästa avte den arbetslöse vända sig för att anmäla snitt bör i stället reformsträvandena inriksin arbetslöshet och söka arbete. Det är den tas på att utforma försäkringen på sådant försäkrades primära skyldighet om han skall sätt att den står öppen för så många som utnyttja försäkringen. Arbetsförmedlingen möjligt. Utredningen kommer att i det fölhar sedan att lämna arbetsupplysningar och jande lägga fram skilda förslag med denna annan information om lämpliga arbetsmark- inriktning. Enligt utredningens mening komnadsåtgärder. Om den försäkrade under ar- mer härigenom praktiskt sett var och en betslösheten avvisar arbetserbjudande som som så önskar och har behov av försäkförmedlingen finner lämpligt, skall denna ring att kunna ansluta sig till försäkringen. lämna meddelande till försäkringen. En ar- Den som av en eller annan orsak själv välbetslöshetsförsäkrad måste således både i jer att ställa sig utanför försäkringen blir initialskedet och därefter fortlöpande ha nä- ändå ej utan ekonomiskt skydd vid arbetsra kontakt med arbetsförmedlingen. löshet, eftersom det kontanta arbetsmark- Utredningen finner det helt naturligt att nadsstödet kommer att gälla för alla som de kontanta stödformema på den svenska har tillräcklig anknytning till arbetsmarknaarbetsmarknaden även i fortsättningen skall den men inte tillhör försäkringen. ingå som ett led i arbetsmarknadspolitiken. Det nuvarande systemet med självständiga, 3.3.3 Omfattningen av försäkringsskyddet till fack- och branschorganisationer knutna vid arbetslöshet arbetslöshetskassor, som arbetar i samverkan med arbetsmarknadsorganen har skapat ett Avgörande för den fortsatta utvecklingen fruktbärande systern av kontakter mellan ar- av arbetslöshetsförsäkringen är enligt utredbetsmarknadsorganen och organisationerna. ningens mening att den öppnar möjlighet Detta kontaktsystem har central betydelse för envar, som vill försäkra sig, att inträda för såväl arbetslöshetsförsäkringen som and- i en arbetslöshetskassa. Sådana möjligheter ra arbetsmarknadsåtgärder. Det är, enligt ut- kan numera anses föreligga för praktiskt redningens mening, av stor betydelse att det taget alla arbetstagare. När det gäller föreskydd som arbetslöshetsförsäkringen lämnar tagare kan möjligheterna inte överblickas även i fortsättningen får bygga på en sådan förrän den av utredningen för dem föresamverkan mellan den statliga arbetsmark- slagna försäkrings- och ersättningsrätten har nadsadministrationen samt arbetstagarnas genomförts och verkat en tid. Förutsättningoch företagarnas organisationer. ar synes dock finnas för bildande av allt De erkända arbetslöshetskassomas kon- fler företagarkassor eller utvidgning av betakt med förhållandena på arbetsmarkna- fintliga arbetstagarkassor till att även omden, arbetsmarknadsmyndigheterna och ar- fatta företagare.

106 SOU 1971: 42

och kraven arbetsutbud, att Givetvis kan en frivillig försäkring aldrig på erforderligt från alla som inverka på företagarnas intresse för försäkuppnå fullständig anslutning att ansluta förordar att det för formellt skulle vara berättigade ringen. Utredningen sig. En del vill helt allmänt utnyttja sin företagare prövas en frivillig väg att uppnå frihet att stå utanför Andra ett allmännare försäkringsskydd, motsvaranförsäkringen. bedömer sin arbetslöshetsrisk som obefint- de det som gäller för arbetstagare. Med de av utredningen förordade lig eller så liten att det inte är någon me- prinmed att försäkra den. Det kan vara ciperna för utvidgning av den skyddade perning sonkretsen kommer försäkringsskyddets faknaturligt att många företagare gör en så- Likaså kan tiska omfattning i framtiden att huvudsakdan bedömning. ofrånkomliga ex- bestämmas av ersättningsvillkoren. begränsningar av försäkringsförmånerna, ligen empelvis ersättningsbeloppets maximering, Dessa bör förändras så att ersättningsrätten medföra bristande intresse för för- snabbare för nya medlemmar i ibland uppkommer .säkringsanslutning arbetslöshetskassorna. En väg att uppnå detta är att slopa det av nuvarande arbetsvill- Det väsentligaste i fråga om försäkringsomfattning när det gäller den skyd- kor som innebär att ersättning får utges först skyddets sedan medlem har erlagt antingen 52 vecdade personkretsen är enligt utredningens att arbetslöshetskassorna och försäk- kors avgifter eller 12 månaders avgifter och mening ringens tillsynsmyndighet konsekvent arbe- under den tiden förvärvsarbetat. tar med att varje för- Det kvarstående arbetsvillkoret för ersättden målsättningen värvsarbetande skall ha möjlighet att vara ningsrätt skall garantera viss aktuell anknytmedlem i en arbetslöshetskassa. För varje till arbetsmarknaden. Det bör dock ning arbetslöshetskassa det därvid att i öppna vidgade möjligheter att bibehålla uppgäller största till- arbetad ersättningsrätt under perioder av möjliga utsträckning begränsa om in- bortovaro från arbetsmarknaden. Tillsamlämpningen av dispositiva regler skränkningar i rätten att inträda eller kvar- mans med möjlighet att i viss utsträckning stå som medlem i kassan. Detta kan vara likställa annan tid, tex arbetsmarknadsutsärskilt för personer i högre ar- bildning och värnpliktstjänstgöring, med tid angeläget betsför i förvärvsarbete kan denna av ålder, där några kassor för närva- utvidgning redan vid 55-60 år. från värande har åldersgränser skyddet arbetslöshetsförsäkringen för personer öka effektivitet. De Det är även av stor betydelse sentligt försäkringens av fysiskt, psykiskt eller so- som för en tid lämnar arbetslivet får ett mer som på grund cialt handikapp kan antagas löpa större risk påtagligt intresse av att kvarstå i försäkringför arbetslöshet. Utredningen föreslår att en, om de i väsentligt större utsträckning flertalet av de regler, som i nuvarande för- kan räkna med oförändrad ersättningsrätt ordning om erkända arbetslöshetskassor be- när de återvänder till arbetsmarknaden. gränsar enskilda personers rätt att inträda Risken för utförsäkring i mer svårartade eller kvarstå i kassa, antingen bortfaller el- arbetslöshetsfall bör som förut nämnts minsler enbart görs beroende av kassans eget kas. Detta har betydelse bla för äldre och beslut. De obligatoriska reglerna på detta handikappade som ibland kan behöva längre område bör reduceras till vad som kan an- tid än normalt för att efter omställning eller ses nödvändigt för den tillsyn av kassornas rehabilitering finna lämpligt arbete. Ersättverksamhet som arbetsmarknadsstyrelsen ningstiden bör som regel inte utlöpa förrän skall utöva. det i alla rimligen tänkbara fall har skapats kommer flera fak- rådrum att finna lämpligt arbete. I fråga om företagare tillräckligt torer att påverka kassabildningens utveck- Detta innebär bla att ersättningstiden getill nybildade nerellt bör förlängas för äldre arbetslösa. ling och medlemsanslutningen kassor. Inte minst torde erfarenheterna om Vidare bör inkomstbortfall omedelbart efter försäkringsskyddets faktiska omfattning, arbetslöshets inträde täckas i större utsträckt ex bedömningen av arbetslöshetens början ning än för närvarande genom borttagande

SOU 1971: 42 107

av karensreglerna. om han varit ansluten till denna. Det eko- Inkomstbortfallet bör täckas av försäk- nomiska arbetslöshetsskydd som totalt sett ringsersättning i större utsträckning än som skapas med arbetslöshetsförsäkringen och möjliggörs genom nuvarande maximering av kontant arbetsmarknadsstöd ger dels ett ersättningsbeloppen. Marginalen för arbets- grundläggande försörjningsskydd vid arbetslöshetskassornas beslut om höjning av er- löshet i betydligt större dels. utsträckning, sättningsbelopp, till vilka statsbidrag utgår, allmän för de förvärvsarbetande möjlighet bör därför höjas så att maximum ligger på att genom försäkring få ett kvalitativt bättre samma nivå som sjukpenningförsäkringens skydd. högsta klass. Det förordade systemet ställer betydligt Inte minst för framtiden torde väsentligt ökade krav på den offentliga arbetsförmeddet vara att ersättningsrätten för deltidsar- länsarbetsnämnderna och arbetslingen, betande blir systematiskt reglerad. Försäk- I sin tillsyn av försäkmarknadsstyrelsen. ringsbestämmelser och statsbidragsregler bör ringen kommer styrelsen därjämte sannoutformas så att ersättningen till helt eller likt att möta avsevärda även i fråproblem partiellt arbetslösa deltidsarbetande kan bli ga om utveckling och samordning av arbetsmer differentierad och direkt jämförbar med löshetskassornas verksamhet. Utredningen ersättningsrätten för heltidsarbetande än den förutsätter att arbetsmarknadsverkets resurhittills har varit i arbetslöshetsförsäkringen. ser för aktiva åtarbetsmarknadspolitiska De här angivna ändringarna av arbetslös- gärder därvid kan förstärkas samt att styhetsförsäkringens gällande regler skulle till- relsen i sin tillsyn av arbetslöshetsförsäksammans medföra en högst betydande kvan- ringen får värdefullt bistånd från de erkända titativ och kvalitativ utvidgning av det nu- arbetslöshetskassornas samorganisation. varande försäkringsskyddet. Det av utred- De år 1968 införda temporära stödforningen i kap 10 föreslagna finansierings- merna för äldre arbetslösa, förlängd (extsystemet innebär att detta utvidgade skydd till medlemmar i erkända arra) ersättning skulle kunna lämnas utan väsentlig höjning betslöshetskassor och statligt omställningsav nuvarande avgiftsnivå för de försäkrade. bidrag, bör enligt utredningens mening in- Förutsättningar bör därmed ha skapats för tegreras med arbetslöshetsförsäkringen och att arbetslöshetsförsäkringen skall vara ett det kontanta arbetsmarknadsstödet. Detta allmänt tillgängligt skydd som för varaktigt kan ske genom en förlängning av ersättförvärvsarbetande blir den helt dominerande ningstiden för dem som har uppnått S5 års kontanta stödforrnen. ålder och, i fråga om det kontanta arbetsmarknadsstödet, genom Övergångsbestämmelser samt viss möjlighet till ytterligare 3.3.4 Sammanfattning och ställningsförlängning av ersättningstid för arbetslösa taganden arbetssökande vid 60 års ålder. Dessa för- Helt skäl talar för att den övervägande slag behandlas i kap 6 (arbetslöshetsförsäksvenska arbetslöshetsförsäkringen även i ringen) och kap 7 (kontant arbetsmarknadsfortsättningen skall utvecklaspå samma fri- stöd). villiga väg som den hittills har följt. Det Efter genomförande av utredningens förekonomiska skyddet vid arbetslöshet behö- slag finns det ej skäl att bibehålla arbetsver dock kompletteras med ett kontant .stat- löshetshjälp i fonn av kommunalt kontantligt arbetsmarknadsstöd. Genom ett sådant understöd. Denna hjälpform torde ej kunarbetsmarknadsstöd kan det ekonomiska ar- na komma till rationell utan att användning betslöshetsskyddet i vissa fall utvidgas till tillämpningen av den görs tvingande för alla att även avse nykomna på arbetsmarknaden. kommuner gentemot alla som saknar för- Därutöver kan det ges en omfattning som och utan säkringsskydd att statsbidraget i helt täcker de fall då den arbetslöse skulle samband därmed bestäms till en andel som ha skyddats genom arbetslöshetsförsäkring täcker i det närmaste hela kostnaden.

108 SOU 1971: 42

I bilaga 7 lämnas en redogörelse för det redningen vill vända på frågeställningen. Det kommunala kontantunderstödets utveckling måste vara om inkomsten skall beprimära -och nuvarande omfattning. skattas eller sedan man ej. Först avgjort Kommunal socialhjälp torde däremot denna fråga, bör man ta ställning till frå- .även i fortsättningen få betydelse i fall då gan om avdragsrätt för försäkringspremifysiska, psykiska eller sociala handikapp hos erna. arbetssökanden för en tid försvårar eller Utredningen vill härefter övergå till att omöjliggör arbetsplacering samt då de nor- bedöma de sociala och praktiska skäl som maliserade belopp som utgår från arbets- kan tala mot en beskattning av den i prinlöshetskassa eller såsom kontant arbetsmark- cip skattepliktiga inkomsten. Man har ibland .nadsstöd visar sig vara otillräckliga. Genom inom skattelagstiftningen avstått från beinförandet av kontant arbetsmarknadsstöd skattning av det skälet att ett understöds -och föreslagna utvidgningar och förmåns- storlek avsiktligt har satts så lågt att det förbättringar i arbetslöshetsförsäkringen ungefär motsvarar existensminimum och bla därför genom förlängning och differentiering inte tål någon beskattning. Som exav ersättningstid samt höjning av ersätt- empel på sådana skattefria ersättningar kan ningsbelopp - bör emellertid i det närmaste nämnas socialhjälp och kommunalt kontant- .alla egentliga arbetslöshetsrisker kunna bli understöd. täckta av statliga och statsunderstödda stöd- Genom utredningens förslag skapas möjformer som inte belastar kommunerna. För lighet att höja dagpenningbeloppen till 75 .hela detta hjälpområde får således social- kronor. Vidare föreslås en höjning av minihjälpen framdeles liksom hittills betydelse mibeloppet 18 kronor till 30 kronor. En besom komplement till de statliga och statsun- skattning av dessa belopp skulle givetvis derstödda kontanta stödformerna på arbets- minska förmånemas realvärde. Detta var ett marknaden. av de främsta skälen för att man år 1950 avstod från att införa skatteplikt. Utredningen delar visserligen uppfattning- 3.4 skattefrågor en att detta vore en otillfredsställande konsekvens av införandet av beskattning. Denna -Gällande rätt konsekvens kan man dock undkomma ge- En för rätt nom att räkna redogörelse gällande på detta om ersättningsbeloppen till vområde lämnas i bilaga 12. högre belopp. En sådan omräkning ansågs år 1950 innebära ett alltför betungande merarbete. Detta skäl kan utredningen i dag Utredningens överväganden och förslag inte åberopa när det gäller arbetslöshetsför- När det först gäller eftersom arbetslöshetsförsäk- säkringen, det ingår i utrednings- .ringen bör framhållas att ersättningsbelop- uppdraget att överse i de olika beloppen

pen alltid i princip har betraktats som skat- dagpenningklassema. En förutsättning för

tepliktig inkomst fastän de av andra skäl en sådan uppräkning av beloppen måste undantagits från beskattning. Detta princi- dock enligt utredningens mening vara att -piella betraktelsesätt finner utredningen rik- statsbidraget höjs i motsvarande mån. Det tigt, eftersom hela arbetslöshetsförsäkringen kan nämligen inte anses rimligt att låta medbygger på att den utbetalade ersättningen lemmarna betala högre avgifter därför att träder i stället för en arbetsinkomst och ef- deras ersättningar skall beskattas. tersom denna arbetsinkomst skulle ha be- Ett annat skäl som är av praktisk natur skattats om arbetslösheten ej hade inträffat. och tidigare har åberopats mot beskattning Tidigare har man ofta som skäl för skat- är den uppgiftsskyldighet som man måste tefrihet för utfallande försäkringsbelopp i införa för det utbetalande Det är organet. olika sammanhang absolut åberopat, att avdragsrätt nämligen nödvändigt från kontrollinte föreligger för försäkringspremierna. Ut- synpunkt att den som utbetalar en skatte-

?SOU 1971: 42

pliktig ersättning lämnar en kontrolluppgift översyn av bidragsbestämmelserna mm intill taxeringsmyndigheterna för kontroll av om arbetsmarknadsutbildningen. Enligt diatt det skattepliktiga beloppet upptagits i rektiven skall den sakkunnige i samråd med försäkringstagarens självdeklaration. En så- sjukpenningutredningen överväga de fördedan uppgiftsskyldighet skulle för åtskilliga lar och nackdelar som kan följa av att utav de utbetalande kassor som normalt har bildningsbidragen höjs och beskattas. relativt hög procent arbetslösa innebära ett Efter dessa överväganden vill utredningen betydande administrativt merarbete, särskilt förorda att skattefriheten tills vidare bibesom uppgiftslämnandet skall ske i januari hålls för arbetslöshetsförsäkringens dagpennär arbetslösheten och utbetalningen av er- ning. sättningar är som störst under året. I fråga om den av utredningen föreslagna Utanför arbetslöshetsförsäkringens områ- nya stödformen, kontant arbetsmarknadsde finns det även vissa faktorer som påver- stöd, får utredningen framhålla samma synkar bedömningen av skattefrågan. Utred- punkter som utredningen redovisat i fråga ningen vill erinra om att arbetslöshetsförsäk- om arbetslöshetsförsäkringen. ringen är endast en av flera socialförsäk- När det gäller omställningsbidraget kan ringar som har det gemensamt att ersätt- man av sociala skäl inte gärna nu införa. ningen är skattefri. En av dessa socialför- skattefrihet, eftersom detta skulle kräva en säkringar, sjukförsäkringen, har såvitt av- nedräkning av ersättningsbeloppen, vilket ser sjukpenningen samma principiella syfte för mottagarna måhända skulle framstå som som dagpenningen inom arbetslöshetsförsäk- en standardsänkning. Utredningen vill därringen, nämligen att träda i stället för en för föreslå att skatteplikten för omställarbetsinkomst som skulle ha beskattats. ningsbidraget bibehålls i de fall bidraget Samma natur har i stor utsträckning även kvarstår som en särskild stödform. Såsom yrkesskadeförsäkringen. Man kan därför en- framgår av punkt 4.3. skulle detta enligt utligt utredningens mening inte föreslå infö- redningens förslag gälla endast personer som rande av skatteplikt för en typ av social- vid ikraftträdandet av de föreslagna nya regförsäkring (i detta fall arbetslöshetsförsäk- lerna för äldrestöd uppbär omställningsbiringen) utan att samtidigt föreslå samma drag eller tillerkänts sådant bidrag enligt ändring beträffande de andra likartade so- Övergångsbestämmelser. cialförsäkringarna. Förslag om en samlad lösning måste emellertid föregås av ingående överväganden på de övriga socialförsäk- 3.5 Frågor rörande den nordiska ringarnas område, vilket KSA-utredningen arbetsmarknaden i och för sig inte har något att invända emot. 3.5.1 Harmonisering av nordisk arbetslös- Behovet av en samlad översyn kommer hetsförsäkring att tillgodoses genom den utredning angående sjukpenningförmåner mm som so- Nordiska arbetsmarknadsutskottet beslöt år cialministem tillsatt med stöd av Kungl 1964 med anledning av en rekommen- Majzts bemyndigande 27.5.1970. Enligt di- dation från Nordiska rådet att genom en rektiven för sjukpenningutredningen skall arbetsgrupp utreda förutsättningarna för undersökas möjligheterna att göra sjukpen- harmonisering av de nordiska ländernas arningen skattepliktig. Vidare skall sjukpen- betslöshetsförsäkringar. En rapport från arningutredningen pröva förutsättningarna för betsgruppen lämnades år 1966. I rapporten att beskatta arbetslöshetsförsäkringens dag- framhölls att arbetsgruppen behandlat de penning och sådant kontant stöd som kan viktigaste områdena där en samordning av utgå till arbetslös vid sidan av arbetslös- bestämmelserna i de nordiska länderna skulhetsförsäkringen. Vidare har inrikesminis- le vara önskvärd och möjlig. Arbetsgruppen tern, med stöd av Kungl Majzts bemyndi- hade dock inte närmare analyserat de prakgande 11.9.1970, tillkallat en sakkunnig för tiska möjligheterna för en sådan samord-

110 SOU 1971: 42

ning och ej heller undersökt frågornas stor- 3.5.2 Nordisk gränsarbetsmarknad mm lek eller de ekonomiska konsekvenserna för de enskilda länderna. Detta borde enligt I skrivelse till inrikesdepartementet 20.5. rapporten bli en uppgift för en mer om- 1969 hemställde arbetsmarknadsstyrelsen att fattande kommitté i vilken bl a även arbets- departementet skulle verka för samarbete löshetskassoma borde vara representerade. mellan de nordiska länderna för att lösa Förslaget om tillsättande av en sådan kom- vissa gränsproblem inom arbetslöshetsförmitté avslogs av arbetsmarknadsutskottet, säkringen. Kungl Maj:t har överlämnat som dock beslutade att arbetsgruppen skul- framställningen till utredningen för att bele bestå för att hålla kontakt med pågåen- aktas vid fullgörande av utredningsuppdrade utredningsarbete i de nordiska länderna get. och för att följa upp förefintliga möjlighe- Det framhålls i arbetsmarknadsstyrelsens ter till harmonisering. Det socialpolitiska ut- framställning att det i inte obetydlig omskottet, som hade att följa regeringarnas be- fattning förekommer att personer som rehandling av rekommendationen, konstatera- gelmässigt arbetar i Sverige och tillhör de i februari 1968 att harmoniseringsmöj- svensk arbetslöshetskassa stadigvarande är ligheterna torde uppmärksammas av arbets- bosatta i annat nordiskt land i närheten av vars fortsatta var att hålla gruppen, uppgift dess gräns till Sverige. Sådana personer kontakt med pågående utredningsarbete i kallade »gränsgångare› - stannar då de blir länderna och dessutom följa upp harmoni- arbetslösa vanligen i hemlandet. Detta har seringsmöjligheterna på detta område. Med medfört en del problem när det gäller att hänvisning bl a till detta ansåg utskottet yt- bestämma deras rätt till ersättning från den terligare åtgärder med anledning av rekom- svenska arbetslöshetsförsäkringen. mendationen vid den tidpunkten ej påkal- I syfte att underlätta arbetsplacering av lade. Nordiska rådet slutbehandlade därefter arbetslösa gränsgångare föreslår arbetsmarkrekommendationen vid sessionen år 1968. nadsstyrelsen i sin framställning ett samar- Frågan om arbetslöshetsförsäkringens ut- bete över gränserna mellan närliggande arformning har därefter varit under behand- betsförmedlingar. Arbetsförmedling i gränsling i samtliga nordiska länder. Flera såväl ort bör instrueras att underrätta motsvaranprincipiellt som praktiskt betydelsefulla änd- de förmedlingsorgan på andra sidan gränringar av försäkringen har skett i de olika sen om där bosatta arbetslösa som söker arländerna. Genomförande av utredningens bete och försäkringsersättning förgenom förslag skulle innebära väsentliga föränd- medlingen. Vidare föreslår arbetsmarknadsringar även av den svenska arbetslöshetsför- styrelsen Vissa föreskrifter om intyg och säkringen. Utredningen har under sitt arbe- uppgiftslämnande i anslutning härtill. Deste följt utvecklingen i samtliga nordiska län- sa åtgärder bör enligt utredningens mening der. I bilaga 2 lämnas redogörelser om ar- kunna medverka till effektivering av förbetslöshetsförsäkringama i Danmark, Fin- medlingsarbetet inom en gemensam gränsland och Norge. arbetsmarknad. De synes i detta hänseende Enligt utredningens mening bör de sam- vara väl förenliga med utredningens förslag ordningsfrågor vilka framdeles visar sig va- i det följande (kap 5) om allmänna förutra av större praktisk eller principiell bety- sättningar för ersättningsrätt vid arbetslösdelse tas upp till gemensam behandling i het. Gränsgångaren skall vara anmäld hos den ordning som är mest ändamålsenlig. Er- offentlig arbetsförmedling i den ordning arforderlig analys av förutsättningar för sam- betsmarknadsstyrelsen föreskriver. ordning bör - som framhålls i nämnda rap- Även övriga villkor för gränsgångarens arbetsmarknadsutskottet port till Nordiska ersättningsrätt bör enligt utredningens meske i nära kontakt med arbetslöshetskassor- ning bedömas med hänsyn till hans arbete na samt arbetstagarnas och arbetsgivarnas och arbetsutbud i en gemensam gränsarorganisationer. betsmarknad. För ersättningsrätt i Sverige

SOU 1971: 42 lll

fordras att han står till den svenska arbetsmarknadens förfogande men han skall vara beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete även i hemlandet. Skälig hänsyn bör därvid tas även till förhållandena på hemlandets arbetsmarknad då det gäller att bedöma arbete som erbjuds där. Om det erfordras särskilda föreskrifter om utredning av sådana fall, bör dessa kunna utfärdas av arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller slutligen i den förutnämnda skrivelsen att en del grupper av anställda, med bostadsort i ett nordiskt land och anställning i ett annat, på grund av olikheter i bestämmelser om rätt till arbetslöshetsförsäkring inte kan erhålla sådan försäkring. Utredningen anser att sådana fall lämpligen bör behandlas i samband med nordiska samordningsfrågor av de slag som avses i punkt 3.5.1. Det kan därvid, enligt utredningens mening, vara skäl att även behandla nu gällande överenskommelse om problem som uppstår genom att arbetslöshetsförsäkrad trots upparbetad ersättningsrätt i annat nordiskt land inte har rätt till ersättning i hemlandet den tid han under arbetslöshet uppehåller sig där.

SOU 1971: 42

F bestämmelser

öreningsrättsliga

om arbetslöshets-

kassorna

4.1 Allmänt om de erkända arbetslöshets- dare. Det lokala arbetet, såsom avgiftsuppkassorna börd och utbetalning av arbetslöshetsersättning, sköts av lokala redogörare. Dessa är i regel också fackföreningskassörer. 4.1.1 Inledning Samtliga erkända arbetslöshetskassor är År 1935 startades den statsunderstödda ar- rikskassor. Deras verksamhetsområde ombetslöshetsförsäkringen. Försäkringen byg- fattar hela landet. Något formellt hinder ger på arbetslöshetskassor som har tillkom- föreligger emellertid inte att bilda lokala mit på initiativ av de fackliga organisa- kassor. Kassorna är däremot i allmänhet tionerna. I dessas stadgar finns ofta före- avgränsade till vissa yrkesområden. Arbetsskrivet skyldighet för medlemmarna att till- löshetskassorna har bildat en sammansluthöra den för yrkesområdet bildade kassan. ning, Arbetslöshetskassornas samorganisa- Kassorna skall vara registrerade som un- tion, som skall företräda kassorna när de derstödsföreningar enligt 1938 års lag om har anledning att uppträda gemensamt. understödsföreningar (UFL). Kassorna är Arbetsmarknadsstyrelsen är tillsynsmynsjälvständiga juridiska personer och är öpp- dighet över arbetslöshetskassorna. Styrelsens na för alla arbetstagare inom kassans verk- beslut i ärenden om arbetslöshetsförsäkringsamhetsområde. En arbetslöshetskassa skall en fattas i stor utsträckning av arbetslöshetsha antagits till erkänd arbetslöshetskassa av försäkringsdelegationen, som består av ararbetsmarknadsstyrelsen för att bli berätti- betsmarknadsstyrelsens generaldirektör och gad till statsbidrag för sin verksamhet. För överdirektör samt tre representanter för kasatt kunna antagas måste för kassa finnas sorna. stadgar som står i överensstämmelse med Arbetslöshetsförsäkringen är i princip avarbetslöshetskasseförordningen (kassaförord- sedd för arbetstagare. I några fall står arningen). Kassas stadgar kan dock innehålla betslöshetskassa öppen även för företagare. strängare bestämmelser än förordningen. I Arbetslöshetskassoma har, som tidigare regel har stadgarna utformats efter normal- nämnts, tillkommit på initiativ av facklig stadgar som har fastställts av arbetsmark- organisation inom visst yrkesområde. Detnadsstyrelsen. På föreningsmöte utser med- ta utgör respektive kassas verksamhetsomlemmama en styrelse som svarar för kas- råde. En kassa är emellertid öppen för ansans administration. En ledamot i styrelsen ställda oavsett yrkestillhörighet. Utlänning utses av arbetsmarknadsstyrelsen. Den cen- som arbetar på den svenska arbetsmarknatrala handläggningen av kassaärenden sker den har i huvudsak samma rätt som svensk på huvudkontor som leds av kassaförestån- medborgare att bli medlem i kassa.

SOU 1971: 42 113

8-014253

Vissa fackliga organisationer som bildat dock under verksamhetsåret förskott på

arbetslöshetskassa har under årens lopp upp- statsbidraget utbetalas.

gått i annan facklig enhet. Därvid har ve- I kassaförordningen finns bestämmelser

derbörande arbetslöshetskassa trätt i likvi- intagna om hur fondmedlen får placeras.

dation. Medlemmar och tillgångar har över- Här bör emellertid observeras att en stor

förts till den nya organisationens kassa. del av kassornas fondmedel alltid måste an-

vändas i den löpande rörelsen. Den genom-

snittliga förräntningen (avkastning i förhål-

lande till fondernas storlek vid räkenskaps- 4.1.2 Arbetslöshetskassomas ekonomi årets början) var Arbetslöshetskassomas utgifter omfattar 1945 1950 1965 1969

kostnaderna för försäkringsersättning (dag- l955§l960

2,8% 2,7% 2,8%;3,6% 4,8% 5.1 %

penning jämte visst bamtillägg), fondering

och förvaltning. varierar starkt 4.1.3 Arbetslöshetskassomas fonder Förvaltningskostnaderna mellan kassorna beroende bla på med- I kassaförordningen finns bestämmelser om lemsantal och verksamhetens omfattning. I kassornas fonder. Avgifterna i kassan skall många kassor har kostnaderna kunnat nedvara så avvägda att de tillsammans med övbringas genom gemensam administration riga inkomster uppfyller kravet på föreskrimed vederbörande fackliga organisation, ven fondbildning. Med hänsyn till riskutt ex gemensam personal, lokaler o dyl. är fondkravet större i en arbetsjämningen Arbetslöshetskassomas inkomster utgörs löshetskassa med litet medlemsantal än i av medlemsavgifter, statsbidrag och räntor kassa med högre medlemsantal. Fondens på fonderade medel. Medlemmarna i kassa storlek bestäms dessutom av förvaltningsär i regel indelade i klasser, beroende på kostnader, genomsnittligt ersättningsbelopp medlemmarnas arbetslöshetsrisk och inper ersättningsdag och medlem senaste året komstförhållande. Medlemsavgifterna fastsamt genomsnittligt antal ersättningsdagar ställs av arbetsmarknadsstyrelsen. De vaper medlem under de senaste tio åren. rierar starkt mellan såväl kassor som klas- Bestämmelser för fondmedlens placering ser beroende på arbetslöshetsrisken och förfinns intagna i förordningen. De följer i säkringsersättningens storlek. Någon utjämstort det reglemente som enligt lagen om ning kassoma emellan beträffande avgifallmän försäkring gäller för de allmänna terna förekommer inte. Däremot är statsbiförsäkringskassorna i vad avser sjukförsäkdraget konstruerat så att en avgiftsutjämringens fonder. För arbetslöshetskassorna nande effekt uppnås. Under försäkringsåret del gäller dock att högst en femtedel av fon- 1968/69 varierade månadsavgifterna melden - efter arbetsmarknadsstyrelsens medlan O: 60 kronor (jämvägsmännens kassa) givande - får placeras i skuldförbindelser och 15 kronor (lantarbetarnas kassa och med säkerhet i fastighetsinteckningar. Sveriges arbetares kassa). av kassornas vid Fördelningen tillgångar Bestämmelser om statsbidrag finns intagförsäkringsårens utgång åren 1959 och 1969 na i förordningen 14.12.1956 (SFS 630) återges överst på nästa sida. om statsbidrag till erkända arbetslöshetskas-

sor (nytryck SFS 1968: 141). 4.2 Arbetslöshetskassorna och understöds- Statsbidraget till dagpenningersättningen i

arbetslöshetsförsäkringen omfattar en pro- förenings-lagen

portionell del, grundstatsbidraget, och en 4.2.1 Inledning till antalet ersättningsdagar per årsmedlem

knuten progressiv del, dagpenningbidraget. När man införde den frivilliga, statsunder-

Statsbidraget till kassorna utbetalas årsvis i stödda arbetslöshetsförsäkringen genomför-

efterskott. När särskilda skäl föreligger, kan des vissa ändringar i den då gällande under-

114 SOU 1971: 42

Kassa, bank, postgiro Obligationer Lån (kommun- m ti) Fastighet (inteckning i) Övriga tillgångar (utestående avgifter, statsbidrag m m)

stödsföreningslagen (UFL). I l § fastslogs för medlemsantalet (3 §), försäkringsår (7 §), nämligen att med understödsförening även medlemskap (9-14 §§), avgifter och uttaxskulle förstås sådan förening för inbördes ering (16-17 §§), ersättningens former (18bistånd, som avser att utan affärsmässigt 19 §§), villkor för rätt till ersättning (20drivande av försäkringsrörelse »bereda un- 28 §§), ersättningens storlek (29-30 §§), erderstöd vid arbetslöshet›. Tidigare omfatta- sättningstiden (31 §), inskränkning i rätten de lagen endast föreningar som meddelade till ersättning (32-39 §§), ansökan om ersättpension, begravningshjälp, sjukhjälp eller ning (40 §) fondbildning (41-42 §§), stymoderskapshjälp. relse mm (43-44 §§) och om tillsyn samt Genom denna ändring knöts arbetslös- återkallande av antagande (45-50 §§) torde kassorna i föreningsrättsligt hänseende till emellertid UFL:s betydelse för arbetslös- UFL. I 1 § KF 15.6.1934 (SFS 264) om hetskassorna i praktiken endast vara knuten erkända arbetslöshetskassor angavs att till till en rad föreningsrättsliga bestämmelser av erkänd arbetslöshetskassa kunde antagas re- mera allmän natur. Hit hör regler om stygistrerad understödsförening. Motsvarande relse, firrnateckning, revision, föreningssamlagtekniska konstruktion hade då redan manträde, stadgeändring samt likvidation kommit till användning i KF 26.6.1931 och upplösning. (nr 200) om erkända sjukkassor. Vissa be- Som framgår av det anförda gäller enligt stämmelser i UFL skulle emellertid inte gäl- UFL att varje förening som har till uppgift la för erkända arbetslöshetskassor. 1934 års att bereda understöd vid arbetslöshet måste förordning innehöll i stället tämligen detal- vara registrerad som understödsförening. Ett jerade regler om särskilda krav med av- viktigt undantag finns dock i 90§ UFL. I seende på stadgamas bestämmelser om med- denna paragraf anges, att »fackförening lemskap, understöd, avgifter, fondbildning- fackförbund eller annan liknande förening ar m m. Även i fråga om styrelse, revisorer för vårdande av yrkesangelägenheter» inte och föreningssammanträde samt om tillsyns- är underkastad reglerna i UFL av den anverksamheten innehöll förordningen särskil- ledningen att föreningen meddelar underda regler för de erkända arbetslöshetskas- stöd vid arbetslöshet. sorna. Med ett enda undantag är numera alla Varken tillkomsten av 1938 års UFL eller som bereder understöd understödsföreningar nu gällande kassaförordning har medfört vid arbetslöshet antagna som erkända arnågon ändring av det grundläggande lag- betslöshetskassor. Den enda förening som tekniska sambandet mellan bestämmelserna inte är erkänd har enligt uppgift från tillför understödsföreningar och för arbetslös- synsmyndigheten numera i huvudsak upphetskassor. I formellt hänseende gäller alltså hört att driva Formellt någon verksamhet. UFL:s bestämmelser för arbetslöshetskas- har man emellertid att alltjämt anledning sorna, i den mån kassorna inte uttryckligen räkna med tre olika slag av föreningar som undantagits från bestämmelsernas tillämp- bereder understöd vid arbetslöshet, nämligen lighet. Med hänsyn till de i kassaförordning- (l) erkända arbetslöshetskassa, (2) underen intagna bestämmelserna om minimigräns stödsföreningar som inte har ställningen av

SOU 1971: 42 115

erkänd arbetslöshetskassa samt (3) fackliga arbetslöshetskassorna lyder under en särorganisationer som inte är underkastade be- skild tillsynsmyndighet, arbetsmarknadsstystämmelserna i UFL. relsen, och att tillsynen över arbetslöshets- Det finns ett flertal grundläggande och kassorna är av helt annan omfattning och betydelsefulla skillnader mellan de erkända beskaffenhet än beträffande övriga underarbetslöshetskassorna och övriga under- stödsföreningar. stödsföreningar. Verksamhetens ändamål, Utredningen anförde i denna del slutliorganisation och finansiering utgör tydliga gen (s 220): exempel på sådana olikheter. Medan pen- Ett utbrytande av arbetslöshetskassorna från sionskassor och begravningskassor i princip understödsföreningslagen synes dock inte utebaserar hela sin verksamhet på medlemsav- sluta, att vissa i understödsföreningslagen intill de er- gående bestämmelser av allmän föreningsrättsgifter utgår betydande statsbidrag kända arbetslöshetskassorna. För räken- lig natur alltjämt bör gälla för arbetslöshetskassorna. Såsom exempel på sådana bestämmelskapsåret 1968/69 utgjorde statsbidraget i ser må nämnas de omfattande reglerna om förgenomsnitt för samtliga kassor till medlem- enings likvidation och upplösning. I den mån marnas försäkringsersättning 66,6 procent understödsföreningslagens regelsystem i någon av utbetalt till förvalt- del alltjämt skall vara tillämpligt för arbetslösbelopp. Statsbidraget hetskassorna bör detta enligt vår mening tydligt ningen var 37 procent av förvaltningskostanges i varje enskilt fall genom en hänvisning naderna. Arbetsmarknadsstyrelsen har ett till de ifråfrån arbetslöshetskasseförordningen sanktionsmedel mot de erkända arbetslös- gavarande bestämmelserna i understödsförhetskassorna som försäkringsinspektionen eningslagen. För utredningen är bekant, att understödssaknar. Den kan förklara att kassan inte föreningslagen inom kort avses skola göras till skall ha något statsbidrag. Slutligen föreföremål för en översyn. Med hänsyn härtill ligger även den principiella skillnaden, att talar starka skäl mot att för närvarande vidta de under försäkringsinspektionens tillsyn någon omdisposition av den för arbetslöshetskassorna gällande föreningsrättsliga lagstiftlydande föreningarna skall bidraga till kostningen. Denna fråga bör i stället upptas till naderna för tillsynsverksamheten (67 § gälförnyad prövning vid den kommande översylande UFL), medan arbetsmarknadsstyrelnen av understödsföreningslagen. sens motsvarande utgifter betalas av stats- Under hänvisning till vad sist anförts har vi medel. ej ansett lämpligt att föreslå en särreglering för arbetslöshetskassorna, ehuru vi finner en sådan åtgärd motiverad. Med hänsyn till det- 4.2.2 1960 års arbetslöshetsförsäkringsta ställningstagande har vi ej heller funnit anutredning ledning att närmare ingå på någon prövning i övrigt av understödsföreningslagens för ar- Arbetslöshetsförsäkringsutredningen kon- betslöshetskassorna av tillämpliga stadganden staterade i sitt betänkande (SOU 1963: 40 föreningsrättslig natur. En sådan undersökning s 218) bla att en stor del av UFL:s be- torde lämpligen böra genomföras i anslutning till översynen av understödsföreningslagen. stämmelser inte är tillämpliga för arbetslös- Bland de frågor som därvid bör beaktas märhetskassorna och att UFL för dessa kassors kes särskilt reglerna för ändring av underdel är så oöverskådlig att det redan av detstödsförenings stadgar, vilka regler synes alltta skäl kunde vara motiverat att utbryta ar- för restriktiva för arbetslöshetskassornas del.

betslöshetskassorna från lagens giltighetsområde. Utredningen anför som ytterligare 4.2.3 Utredningen för översyn av UFL stöd fören sådan åtgärd att arbetslöshetskassorna genom sin uppbyggnad och genom Försäkringsinspektionen angav i en promeverksamhetens art utgör en klart avgränsad moria 1.7.1964 att en översyn av UFL bör som är olika andra un- omfatta frågan om en separat lagstiftning grupp föreningar och skiljer sig från des- för erkända arbetslöshetskassor. Inspektioderstödsföreningar avseenden. Utred- nen konstaterade i detta att sa i många väsentliga sammanhang framhåller i detta sammanhang att dessa kassor numera har en sådan särställningen

116 SOU 1971: 42

ning att UFL inte längre bör gälla för dem. exakta innehåll i fråga om arbetslöshetskas-

Enligt inspektionens mening skulle det kun- sorna kommer dessutom under alla förhål-

na uppstå onödiga komplikationer om man landen att bli ännu mera kännbar än ti-

vid omarbetningen av UFL även måste be- digare. Från lagteknisk synpunkt är det gi-

akta arbetslöshetskassorna speciella förhål- vetvis även mindre tilltalande att genom landen. återkommande i olika undantag paragra- Den sakkunnige som tillkallats för att se fer eller genom särskild disposition av vis-

över UFL har i avgivet betänkande (SOU sa enstaka bestämmelser eller

grupper därav

1970: 23) anfört, att en förestående refor- söka eliminera de svårigheter kan upp-

som

mering av UFL enligt hans mening bla i stå om UFL och AKF även i fortsättningprincip bör grundas på den utveckling som en skall tillämpas jämsides.

ägt rum i fråga om den försäkringsverksam- Den sakkunnige erinrar om de olikheter het som regleras av lagen om försäkrings- som föreligger mellan de erkända arbetslös-

rörelse (FL). Detta innebär framför allt en hetskassorna

och gruppen övriga understöds-

anpassning av UFL:s bestämmelser till de Dessa skillnader den

föreningar. har under

normer och värderingar som brukar sam- nuvarande UFL:s

giltighetstid blivit allt me-

manfattas under beteckningarna skälighets- ra påtagliga. Den av

förestående reformen

principen och behovsprincipen liksom över UFL kommer endast att under-

ytterligare

huvud taget en kraftigare av medbetoning stryka dessa grundläggande olikheter. Frålemsintresset.

I associationsrättsligt avseen- gan om arbetslöshetsförsäkringens framtida

de bör en översyn av UFL enligt den sak- har under tid fått

senare

utformning förkunnige medföra en närmare anknytning nyad aktualitet. _ till vissa bestämmelser i bla FL och lagen Oavsett hur en framtida reform på detom ekonomiska föreningar (1951: 308). ta område

kommer att gestaltas och även

Det råder enligt den sakkunnige inte nå- om den således endast får av en ut-

formen gon tvekan om att en ändring av UFL ef- byggnad eller ändring av riktlin-

nuvarande

ter dessa allmänna riktlinjer i många fall

jer för organisationen av de statsunderstöd-

kommer att avse förhållanden och ge upp- da

arbetslöshetskassornas verksamhet lär be-

hov till föreskrifter och regler som inte alls hovet av en fortsatt lagteknisk samordning har någon betydelse för de erkända ar- med UFL i varje fall inte komma” attåöka.

betslöshetskassornas verksamhet eller Det förefaller mera

orga- då mycket sannolikt att nisation. Hit hör bla vissa bestämmelser det kommer att framstå

som uppenbart och

om främmande verksamhet, av förändring nödvändigt att de organ som handhar denna säkringsverksamheten, rätt till fribrev och form av även i associa-

speciella försäkring

återköp, användning av överskottsmedel och hänseende blir helt skilda från tionsrättsligt fria fonder, fondbildning, och års- › * styrelse understödsföreningarna.

redovisning, revision, registrering och till- Vid utarbetandet

av förslaget till ny UFL

syn. I den mån det inte direkt framgår av har den sakkunnige därföransett sig kunbestämmelsens innehåll eller att avfattning na utgå ifrån att denna lag inte bör göras den inte kan avse de erkända arbetslöshets- direkt tillämplig på de erkändaarbetslöskassorna, föreligger här en uppenbar risk hetskassorna.

för ej avsedda komplikationer eller miss-

förstånd. En mera genomgripande

översyn

av UFL kan sålunda resultera i bestäm- KSA-utredningens överväganden

melser som direkt konkurrerar med redan ansluter

Utredningen sig till den principiel-

förefintliga särregler i förordningen om er- la uppfattning som intogs av 1960 års

kända arbetslöshetskassor Den av

(AKF). arbetslöshetsförsäkringsutredning och som

1960 års innebär

arbetslöshetsförsäkringsutredning att de erkända arbetslöshetskassor-

betonade svårigheten att i praktiken få en

na ej längre bör falla in underl-giltighets-

samlad överblick av gällande området för UFL. De molagstiftnings väsentligaste

sou 1971: 42

tiven härför är följande. De erkända ar- av en särskild övergångsbestämmelse skall betslöshetskassorna utgör en enhetlig och dock den hittills gällande understödsförfrån övriga understödsföreningar klart av- eningslagens bestämmelser gälla för kassa gränsad grupp av föreningar. Det för kas- som existerar vid tidpunkten för lagens uppsornas verksamhet synnerligen betydelseful- hävande. la statsbidragssystemet saknar motsvarighet Enligt KSA-utredningens mening har erbeträffande övriga understödsföreningar. farenheten givit vid handen att det i prak- Tillsynen över kassorna är anförtrodd en tiken inte finns något utrymme för särsärskild tillsynsmyndighet och har en om- skilda föreningar som driver verksamhet för fattning och inriktning av helt annat slag utgivande av ersättning vid arbetslöshet än för övriga föreningar. Den verkställda utanför arbetslöshetskasseförordningens ram. översynen av UFL har visat att det för des- Samtliga de kassor som har nybildats under sa senare föreningar i betydande utsträck- senare år har valt att söka bli antagna som ning krävs regler och föreskrifter som helt erkänd arbetslöshetskassa. Mot bakgrund saknar betydelse för arbetslöshetskassomas härav föreslår utredningen att det i fortverksamhet och organisation. Ett fasthållan- sättningen inte skall få bildas särskilda förde vid det nuvarande rättsliga sambandet eningar för beredande av ersättning vid armellan understödsföreningama och arbets- betslöshet vid sidan av de kassor som relöshetsförsäkringen skulle ge upphov till en gistreras hos arbetsmarknadsstyrelsen och ytterligare komplicering av regelsystemet. som har till ändamål att utge ersättning en- Uppenbarligen föreligger ett lämpligt till- ligt lagstiftningen om ersättning vid arbetsfälle att upplösa detta samband, när så- löshet. Utredningen ansluter sig till den väl UFL som arbetslöshetskasseförordning- sakkunniges förslag att kassa som vid de en är föremål för en grundläggande över- nya bestämmelsemas ikraftträdande är resyn. gistrerad som understödsförening skall få Utredningen föreslår på nu anförda skäl fortsätta sin verksamhet tills vidare. Den av att arbetslöshetskassorna ej längre skall om- den sakkunnige föreslagna Övergångsbestämfattas av bestämmelserna i UFL. Detta melsen synes lämplig för detta syfte. ståndpunktstagande bör enligt utredningens Som en följd av vad som förut anförts mening vidare leda till att arbetslöshetskas- föreslår utredningen att de bestämmelser av sorna görs till juridiska personer av sär- föreningsrättslig natur som fordras angåenskilt slag. Den nödvändiga registreringen de arbetslöshetskassorna samlas i en särav kassorna bör ske i ett särskilt register skild del av den föreslagna lagen om arsom förs av arbetsmarknadsstyrelsen. Re- betslöshetsförsäkring. Denna lagdel bör i gistret bör läggas upp och föras efter sam- princip innehålla en fristående, fullständig ma principer som gäller för understödsför- reglering för kassoma. I syfte att nedbringa eningama. författningsmaterialets omfång har utred- För närvarande kan förening bedriva ningen dock funnit motiverat att när det verksamhet för beredande av ersättning åt gäller vissa bestämmelser av allmänt försina medlemmar vid arbetslöshet utan att eningsrättslig natur i sitt lagförslag hänviföreningen antagits som erkänd arbetslös- sa till UFL. I dessa frågor saknas anledhetskassa och utan erhållande av statsbi- ning att ha skilda bestämmelser för arbetsdrag. skall i sådant fall vara re- löshetskassorna och understödsföreningama.

Föreningen

gistrerad som understödsförening och stå Av praktiska skäl har hänvisningarna gjorts under tillsyn av försäkringsinspektionen. till det föreliggande förslaget till ny UFL. Endast en sådan kassa finns fn. Det för- Hänvisningarna är så utformade att det enslag som framlagts av den sakkunnige för tydigt skall framgå vilka regler i underöversyn av UFL innebär att inte heller en stödsföreningslagen som är tillämpliga på kassa av detta slag skall betraktas som un- kassoma. derstödsförening i fortsättningen. Med stöd Liksom fn bör facklig organisation inte

vara underkastad vare sig bestämmelserna Den som används till arbete uteslutande

i UFL eller för arbetslöshetskas- för sin makes räkning får inte bli medlem reglerna sor endast att organi- i erkänd arbetslöshetskassa. Även i detta av den anledningen sationen verk- fall finns ett tidsmått så till vida att som ett led i den fackliga angivet samheten bereder understöd vid arbetslös- den som uteslutande utfört sådant arbete

het. under mer än fem månader under senast

förflutna tolv månaderna inte får kvarstå i

kassan. Har arbete för make utförts un- 4.3 Medlemskap att der kortare tid har vederbörande rätt

4.3.1 Nuvarande förhållanden vinna inträde eller kvarstå som medlem.

Tillsynsmyndigheten får beträffande viss arbetslöshetskassa - Erkänd i det följankassa medge undantag från dessa regler. de kallad arbetslöshetskassa - är öppen för Kassa har rätt att i stadgarna införa alla löntagare inom kassans verksamhetsbestämmelser enligt vilka inträde kan vägområde. Samtliga kassor är organiserade ras eller medlem kan uteslutas. Om kassans som rikskassor och är i allmänhet avsedda verksamhetsområde är begränsat, har kasför anställda inom vissa avgränsade yrkessan under vissa i kassaförordningen angivna områden. Undantagsvis kan även företagare förutsättningar rätt att vägra medlemskap tillhöra arbetslöshetsförsäkringen. eller utesluta medlem som ej tillhör verk- Kassaförordningen tar upp vissa omstänsamhetsområdet. I fråga om samtliga exidigheter som obligatoriskt skall utgöra hinsterande kassor gäller att kassans styrelse der mot medlemskap. Dessutom kan kassa äger rätt att vägra inträde för person som i vissa angivna fall vägra medlemskap eller ej tillhör och ej heller under minst tre av utesluta medlem ur kassan. de senast förflutna tolv månaderna har till- Ingen får samtidigt vara medlem i mer hört verksamhetsområdet. Medlem som inän en arbetslöshetskassa. Detta regleras i te uppfyller dessa villkor kan av kassan förordningen genom bestämmelse om att uteslutas. som villkor för inträde i kassa gäller att man inte är medlem i annan Den som under de senaste tolv månakassa. Dessutom derna under längre tid än fem månader är den som inte har uppnått viss i ålder utesluten från rätt har använts till arbete uteslutande av förstadgarna angiven att bli medlem. Denna föreskrift älder eller adoptant, barn eller adoptivbarn hänger samman med att understöd från kassa en- får, om föreskrifter härom tas in i stadgar-

na, vägras inträde i kassa eller uteslutas ur dast kan utgå till den som fyllt 16 år. Bland kassan. de obligatoriska villkoren för rätt till tas även kravet I stadgarna kan också tas in bestämmelmedlemskap upp på att vederbörande skall vara löntagare. Den ser om att kassan skall vägra person inträ-

som icke mot används till arbe- de eller utesluta medlem för vilken synneravlöning te för annans har inte lig risk för arbetslöshet är för handen på räkning nämligen rätt att vinna inträde i kassa. En löntagare grund av varaktig nedsättning av arbetsför-

har emellertid rätt eller annan såatt i viss utsträckning mågan, lättja, dryckenskap arbeta som självständig företagare. Det dan anledning. Vidare kan person som svik-

av föreskriften att ligen lämnat oriktig uppgift eller förtigit framgår motsättningsvis den som under de senaste tolv månaderna något som är av betydelse för hans rätt till

under tid än fem månader har va- medlemskap eller ersättning vägras inträlängre rit enbart inte får kvarstå som de eller uteslutas. I dessa fall skall besluten företagare medlem i kassa. Arbete i anmälas till Den som som företagare tillsynsmyndigheten. mindre utesluter inte från inte ställer sig kassans stadgar till efterrätomfattning möjatt vara medlem. och telse kan uteslutas. Från rätt att vinna inlighet Kungl Majzt tillsynsmyndigheten har viss dispensrätt. träde i kassa eller att där kvarstå som med-

SOU 1971: 42 119

lem kan kassan utesluta den vars ålder sens beslut. får också Tillsynsmyndigheten överstiger viss gräns. beträffande viss kassa medge att respittiden

Utlänning äger samma rätt till inträde i bestäms till tjugosjätte veckan respektive

kassa som svensk medborgare. Tillsynsmyn- sjätte månaden. Denna bestämmelse har till-

digheten får emellertid föreskriva begräns- kommit särskilt med tanke på sjöfolket.

ningar i denna rätt. Någon sådan begräns-

ning har inte utfärdats. 4.3.2 och för- Utredningens överväganden Om Kungl Maj:t träffar överenskomslag melse med främmande stat får kassa med Kassornas verksamhetsområden stöd av sådan överenskommelse tillämpa andra villkor I kassaförordningen har man försökt hålla för utlännings rätt att vinna de olika kassornas verksamhetsområden inträde eller kvarstå som medlem än som skilda åt bl a genom att föreskriva att anstadgas i kassaförordningen. Några särskiltagande till erkänd kassa får vägras om da villkor har inte införts i kassastadgarna kassans tillämnade verksamhetsområde helt med stöd härav. Om det inträffar eller till huvudsaklig del sammanfaller med omständighet som kan verksamhetsområde för redan erkänd kassa. föranleda att medlem utesluts skall styrel- Utredningen anser inte att avsikten att öppsen underrätta honom härom. Han skall na försäkringen för så många förvärvsarbehärvid få skälig tid att avge förklaring. tande som möjligt närrmvärt motverkas av Kassa får inte utesluta någon under tid, en sådan begränsning. Däremot torde den då han på grund av redan inträffad arbetsha stor betydelse för att ge försäkringen en löshet är berättigad till Vid dagpenning. rationell utformning. Utredningen anser det svikligt förfarande kan medlem dock utedärför nödvändigt att bibehålla en liknanslutas omedelbart. de bestämmelse. Trots den sålunda föror- Kassa får enligt kassaförordningen inte dade bestämmelsen kan man emellertid inbegränsa rätten för medlem att utträda te undvika att många förvärvsarbetande har ur kassan. Som villkor för i medlemskap möjligheter att välja mellan flera kassor. fackorganisation kan organisationen före- Dubbelförsäkring hindras emellertid genom skriva skyldighet att tillhöra viss kassa. Fler- bestämmelse om

att ingen samtidigt .kan

talet organisationer som har bildat kassa har tillhöra mer än en kassa. Utredningen anbegagnat sig av detta. I dessa fall medför ser att man även i fortsättningen bör ha en utträde ur kassa i allmänhet också utträde i sådan föreskrift. I kassor där det på grund ur organisationen. av organisationsförhållanden och kollektiv-

Den som inte senast vid utgången av åt- anslutning kan föreligga risk för attmedlem

tonde veckan efter den tid på vilken av- formellt är ansluten även till annan kassa

gift till kassan belöper har erlagt förfallen måste särskilt bevakas att medlemmen inte

avgift eller anmält förhållande som medger utnyttjar detta förhållande.

betalningsbefrielse skall anses ha utträtt ur Enligt de nuvarande bestämmelserna i

kassan. Beslut härom behöver således inte kassaförordningen kan en kassas verksam-

fattas av styrelsen i varje särskilt fall. I hetsområde begränsas till personer arbetan-

kassor med månadsavgifter har tiden in- de inom visst yrkesområde eller viss verk-

om vilken avgift skall vara erlagd satts till samhetsgren, till personer bosatta inom ett

två månader. Den som har underlåtit att visst område eller till personer anställda vid

anmäla förhållande som kan grunda betal- visst företag. Det har visat sig att möjlighe-

ningsbefrielse eller på grund av särskilda ten att avgränsa en kassas verksamhetsom-

skäl icke erlagt avgift kan emellertid efter råde till visst geografiskt område eller till

beslut av kassans styrelse anses inteiha utpersoner sysselsatta vid visst företag saknar trätt ur kassan. När särskilda skäl åberopas praktisk När i frambetydelse. nya kassor skall tillsynsmyndigheten godkänna styrel- tiden bildas är det med hänsyn till bl a den

120 SOU 1971: 42

konkurrenssituation som kan uppkomma i arbetar åt make. Då dessa kategorier förförhållande till andra kassor olämpligt att värvsarbetare enligt utredningens förslag ha sådan begränsning. Även nybildade kas- kommer att kunna omfattas av försäkringen, sor torde i regel huvudsakligen få karaktär överensstämmer det inte med försäkringens av rikskassor. Däremot är det enligt ut- konstruktion att behålla denna skyldighet. redningen önskvärt att kassa liksom hittills På samma sätt som i fråga om dem som i har möjlighet att begränsa sin verksamhet andra hänseenden inte tillhör kassas verktill viss Verksamhetsgren. Det har visat sig samhetsområde bör dock, enligt utredningatt initiativ till bildande av kassor tas av ens mening, kassa för anställda ha rätt men organisationer som företräder medlemmar- ej skyldighet att vägra medlemskap beträfnas intressen Det är fande företagare. Däremot bör i en sådan på arbetsmarknaden. om det i dessa fall framförs öns- kassa det förhållandet att vederbörande arnaturligt kemål om att begränsa kassans verksamhets- betar åt make inte vara någon särskild grund område på ett mot organisationens utform- att vägra medlemskap under förutsättning att det föreligger ett klart ning svarande sätt. Utredningen vill i det- anställningsförhållande. ta sammanhang påpeka att detta inte får medföra Om någon tillsammans med make mednågot organisationstvång. Kassorarbetar i rörelse utan att vara anställd, skall na bör givetvis stå öppna för alla inom verkvederbörande kunna inträda som medlem i samhetsområdet. kassa för företagare inom verksamhetsom- Det är kassorna själva som uppehåller den rådet. begränsning i verksamhetsområdet som fö- De regler som i det föregående föreslås rekommer. Kassa har fn ingen skyldighet gälla i fråga om begränsning av arbetslösatt vägra inträde åt löntagare som tillhör hetskassas verksamhetsområde blir givetvis annat verksamhetsområde eller att utesluta tillämpliga även på en företagare, när denmedlem som övergått till annat område. ne övergår till annan verksamhet. Detta gäl- Kassoma har emellertid enligt kassaförordler oavsett om han i den nya verksamheten ningen viss rätt att begränsa medlemmarna fortsätter i företagarställning eller övergår till sådana som arbetar inom verksamhetstill att vara löntagare. omrâdet. Kassoma har begagnat sig av den- Kassornas möjligheter att begränsa sitt na rätt. Det kan enligt utredningen inte gärverksamhetsområde med hänsyn till försäkna komma i fråga att ändra på dessa förringstagarens ställning som företagare rehållanden och införa skyldighet för kassorspektive löntagare torde få till följd att kasna att begränsa medlemsstocken till ensa för enbart löntagare vägrar inträde och dast dem som arbetar inom verksamhetsutesluter den som är företagare, medan området. kassa för enbart företagare vägrar inträde Utredningens förslag innebär att arbets- och utesluter löntagare enligt de bestämmellöshetsförsäkringen skall stå öppen även för ser som tas in i lagen. Det måste nämligen företagare. Kassa bör i sina stadgar kunna vara ett intresse för kassa för löntagare rebegränsa verksamhetsområdet till att avse spektive företagare att dess medlemmar införvärvsarbetande antingen som företagare te i för stor utsträckning sysselsätts som föeller som löntagare. Dessutom bör det vara retagare respektive löntagare. möjligt att i särskilda fall bilda kassor öppna De som fn bestämmer när en regler för både företagare och löntagare. kassa skall ha rätt att vägra inträde respekti-

Till följd av försäkringens nuvarande be- ve utesluta medlem är inte enhetliga. Gäller gränsning till att avse endast löntagare har det en företagare, skall han stå utanför kaskassorna fn skyldighet att vägra inträde sa om han under de senaste tolv månaderna åt person i företagarställning och att ute- under längre tid än fem månader haft densluta medlem som blir företagare. Samma na ställning, såvida han inte samtidigt utfört skyldighet föreligger i fråga om den som arbete mot lön. Beträffande en löntagare,

SOU 1971: 42 121

som inte arbetar inom kassans verksam- även företagare. hetsområde, inträder rätten att vägra inträ- Utredningen anser mot bakgrunden av de respektive utesluta då han ej uppfyller vad sålunda anförts att sex månaders aroch ej heller under tre av de senaste tolv må- bete utanför verksamhetsområdet bör vara naderna har uppfyllt villkoret att tillhöra tillräckligt för att kassa skall ha rätt att verksamhetsområdet. Detta innebär att han, utesluta medlem. Utredningen föreslår alltså om han har anställning utanför verksamhets- att kassa får rätt att utesluta medlem som området, riskerar att vägras inträde eller att inte uppfyller och inte heller under minst uteslutas efter nio månaders sådan anställ- sex av de tolv senaste månaderna uppfyllt ning. villkoret att tillhöra kassans verksamhets- Det är naturligt att en rent tillfällig sys- område. Som förutsättning för rätt till inselsättning utanför en kassas verksamhets- träde som medlem bör i fortsättningen gälla område inte skall få några följder i här an- att sökanden vid tiden för inträdet uppfylgivet avseende. En sådan regel skulle näm- ler villkoret att tillhöra kassans verksamligen kunna motverka arbetslösas villighet hetsområde. att ta lediga arbetsanställningar. Det måste Den som arbetar åt förälder, adoptant, emellertid vara ett intresse för kassa att barn eller adoptivbarn bör liksom den som dess medlemmar inte i för stor utsträckning arbetar åt make kunna omfattas av försäksysselsätts utanför kassans område. Skulle ringen om det föreligger ett klart anställmedlemmarna ha en sådan rätt skulle re- ningsförhållande. Den möjlighet som f n dogörarna få problem att lösa som ligger finns för kassa att utesluta sådana personer helt utanför kassans verksamhet. En kassa bör därför utgå. för löntagare skulle exempelvis kunna komma att bedöma ersättningsfrågor för före- Åldersgränser tagare. Enligt kassaförordningen äger kassorna själ- Den niomånaderstid som man valt för va bestämma lägsta åldersgräns för rätt till verksamhet utanför kassans verksamhets- inträde samt högsta åldersgräns för rätt område är enligt utredningen alltför lång. till inträde och rätt att kvarstå. Beträffan- Den delvis samman med de all- de den lägre åldersgränsen är kassornas frihänger konsekvenser en från het begränsad genom att ersättning inte får varliga uteslutning kassa kan medföra för medlem. Han för- utgå till personer under 16 år. Medlemlorar nämligen rätten till försäkringsersätt- skap kan emellertid erhållas före denna ålef- der. Denna utväg har kassorna använt för ning och det kan vara så att han först

ter ett år i annan kassa byggt upp en ny att möjliggöra att medlem omedelbart efter

rätt till ersättning. Kassoma har emellertid fyllda 16 år skall bli berättigad till ersättnästan undantagslöst träffat överenskommel- ning. Detta medför att den lägsta gränsen se enligt 25 § kassaförordningen om att för medlemskap i realiteten vanligen blivit medlemskap i en kassa skall tillgodoräknas 15 år. vederbörande i den kassa till vilken han Någon nedre åldersgräns för rätten till går över. Med utredningens förslag blir ersättning har utredningen inte föreslagit. förhållandet delvis ett annat. Om medlem Det blir således den gräns som sätts för byggt upp rätt till ersättning i en kassa skall rätten till medlemskap som blir avgörande han efter inträde i ny kassa ha kvar den rätt för när ersättning tidigast kan komma att uthan byggt upp. Någon överenskommelse gå. Det kan enligt utredningen inte komma kassorna emellan bör enligt utredningens i fråga att sätta denna gräns så att ersättförslag ej längre fordras. Dessutom föreslår ning inte skulle kunna utgå vid uppnådda utredningen att kassa liksom hittills bör ha 16 års ålder. Den gräns som nu oftast gäller möjlighet att ha kvar medlem som arbetar för rätt till medlemskap, eller 15 år, synes utanför kassans verksamhetsområde. Denna däremot väl avvägd. Med en sådan gräns bestämmelse föreslås utvidgad till att avse skulle ersättning med de bestämmelser ut-

122 SOU 1971: 42

redningen i övrigt föreslår kunna komma att ålder blir beroende av vad kassa bestämutgå när medlem uppnått en ålder av 15 mer. Vid 70 års ålder upphör de försäkraår och 5 månader. Det kan synas onödigt des ersättningsrätt enligt utredningens föratt ersättning skall kunna utgå före 16 års slag. Det torde vara lämpligt att även medålder då endast ett fåtal människor går ut i lemskapet upphör vid den åldern. arbetslivet före denna ålder. Utredningen anser emellertid att skydd kan vara befogat Andra frågor om medlemskap för det fåtal som kommer ut i arbetslivet Utlänningar som är bosatta i vårt land har före nämnda ålder och blir arbetslösa se- samma rätt som svenska att medborgare dan de uppfyllt arbetsvillkoret. Dessutom vinna inträde i och kvarstå i försäkringen. skulle det te sig egendomligt att sätta grän- kan emellertid före- Tillsynsmyndigheten sen för medlemskap vid 15 år och 7 måna- skriva begränsningar i rätten till inträde. der för att uppnå att ersättning skall kunna Bestämmelse om någon sådan begränsning utgå först vid uppnådda 16 år. har inte utfärdats. anser att Utredningen Regeln om lägsta åldersgräns för med- utlänningar som är bosatta här skall vara lemsinträde, 15 år, bör gälla alla kassor. jämställda med svenska medborgare i den- Beträffande den högre åldersgränsen be- na del och föreslår därför att möjligheten handlas först frågan om möjligheter att väg- att begränsa inträdesrätten för dem utgår. ra inträde för den som uppnått viss ålder. Kassas möjlighet att för utlänning ha and- Flera kassor saknar bestämmelser i denna ra villkor än förordningens för inträde och del. I dessa kassor kan sålunda ingen vägras rätt att kvarstå i kassa, i den mån avvikelinträde under hänvisning till ålder. I många sen har stöd i överenskommelse som Kungl kassor upphör rätten att vinna inträde vid träffar med annan stat, synes sakna Majzt 55-65 år. I några kassor har gränsen för betydelse och kan därför slopas. praktisk rätt att vinna inträde satts vid 67 år. I kassaförordningen finns nu för regler Enligt utredningens mening är det inte situationer då medlem kan anses ha förbrulämpligt att kassorna alltjämt har kvar sin kat rätten till medlemskap. Sålunda får kasrätt att bestämma vid vilken högsta ålder sa själv avgöra om den skall vägra medvederbörande skall vägras inträde i kas- lemskap åt den som har synnerlig arbetssan. Det torde vara tillräckligt att personer löshetsrisk på grund av nedsatt arbetsförsom fyllt 66 år alltid skall vägras inträde. måga, lättja, dryckenskap eller liknande. Beträffande rätten att utesluta medlem Denna bestämmelse mycket sällan. tillämpas har endast några få kassor regler om ovill- Ett behållande av den kan enligt utredkorlig uteslutning vid viss ålder. Endast i mening inte ses enbart från försäkningens en av dessa kassor är åldersgränsen under ringens synpunkt. Det måste nämligen vara 67 år. Åtskilliga kassor har däremot regler av betydelse för denna fråga om regeln om Villkorlig uteslutning. Den vanligaste skall införas även för det kontanta arbetsgränsen är 67 år. Ett fåtal har dock satt ål- marknadsstödet. Inför man den för detta dersgränsen vid 60-65 år. Även 70 år före- stöd innebär det att de personer som faller kommer som åldersgräns. under bestämmelsen kommer att bli helt Det är inte lämpligt och synes ej heller utan ersättning vid arbetslöshet. Samhället föreligga behov av att nuvarande varia- måste då ta hand om dem på annat sätt. Det tionsmöjligheter kvarstår beträffande dem är då att märka att dessa personer måste ha som ej har uppnått 67 års ålder. Utred- uppfyllt arbetsvillkoret för att bli berättigade ningen har i annat sammanhang föreslagit till arbetslöshetsersättning. Utredningen anatt ersättning endast i begränsad utsträck- ser det därför lämpligast att de kan bli erning och efter kassans bestämmande skall sättningsberättigade som arbetslösa. Att ha kunna utgå till medlem i åldern 67-69 år. kvar bestämmelsen enbart inom kassornas Det torde därför vara lämpligt att möjlig- område och överlämna åt dessa att själva avhet för kassa att utesluta medlem i denna göra om de vill ha med bestämmelsen i sina

SOU 1971: 42 123

stadgar är heller inte tillfredsställande. Ut- stödsförenings stadgar skall bli giltigt att redningen vill dessutom peka på de möjlig- samtliga röstberättigade har förenat sig därheter som i annat sammanhang föreslås be- om eller att beslut har fattats vid två på träffande avstängning från ersättning. Mot varandra följande föreningssammanträdenbakgrund av det anförda och då försäkring- - varav minst ett ordinarie - och av två en bör omfatta så många som möjligt anser tredjedelar av de röstande på sista samman-utredningen att bestämmelsen skall utgå. trädet. Om beslutet avser sådan ändring av Nuvarande bestämmelser om den som arbetslöshetskassas som fordras stadgar svikligen uppger eller förtiger något som är för att statsbidrag skall utgå räcker det om av betydelse för bedömande av hans rätt tre fjärdedelar av de röstande biträder betill medlemskap eller ersättning bör enligt slutet. I paragrafens andra stycke föreskrivs utredningens mening i huvudsak kvarstå att om ändringen införande av ny gäller men utformas i överensstämmelse med 20 grund för medlems och bestämuteslutning kap 3 § d) lagen om allmän försäkring. Be- melsen skall avse även dem som är medstämmelscn skulle därmed avse den som lemmar när stadgeändringsfrågan avgörs, medvetet eller av grov vårdslöshet har läm- skall samtliga medlemmar för att samtycka nat oriktig eller vilseledande uppgift av be- ändringen skall bli giltig. I alla dessa fall tydelse för bedömande av hans rätt till fordras att tillsynsmynenligt tredje stycket medlemskap eller ersättning. Dessutom bör digheten godkänner ändringen. Om stadkassa liksom innehåller villkor enligt utredningens mening garna ytterligare för gilhittills ha möjlighet att vägra medlemskap av stadgeändring så skall tighet de enligt åt den som inte följer kassans stadgar eller fjärde stycket också gälla. styrelsens föreskrifter. Understödsförening skall träda i likvida- Slutligen vill utredningen framhålla att tion när föreningen enligt sina stadgar rätten till inträde i arbetslöshetskassa bör skall upphöra med sin verksamhet. Om unbegränsas till den som normalt utför arbe- derstödsförening inte var i likvidation när te i sådan omfattning att rätt till ersättning dess egendom avträddes till konkurs skall kan uppkomma genom fullgörande av fö- föreningen träda i likvidation, om det finns reskrivet arbetsvillkor. Får någon inträde i överskott efter konkursens avslutande. Sluten försäkring, där han på grund av för- ligen skall förening träda i likvidation om säkringsbestämmelsema inte har möjlighet understödsförenings rörelse i sin helhet skall att få ersättning, kan han lätt känna sig vil- överlåtas på annan understödsförening. Vid seledd. Spärren bör gälla inträdet i för- beslut om att understödsförening skall träda säkringen. Däremot skall den som har blivit i likvidation i andra än de nämnda fallen medlem i arbetslöshetskassa och därefter skall, enligt 43 § första stycket gällande avolika skäl har kommit att begränsa sitt UFL, den allmänna bestämmelsen i 42 § arbetsutbud inte av den anledningen ute- första stycket och bestämmelserna i tredje slutas ur kassan. För rätt till ersättning ford- och fjärde stycket tillämpas. Detsamma gälras för närvarande ett minimiarbetsutbud ler vid överlåtelse av understödsförenings av fyra timmar per dag. Utredningen före- rörelse eller del därav enligt 59 och 66 §§. slår att minimum av arbetstid för inträde i Enligt 44 § första stycket gällande UFL arbetslöshetskassa bestäms till tre timmar skall beslut om ändring av understödsförper arbetsdag och 17 timmar i genomsnitt enings stadgar anmälas för registrering av per vecka. styrelsens ordförande. Det får inte gå i verkställighet innan registrering har skett. 4.4 Beslut om stadgeändring, likvidation Vid anmälan skall fogas två avskrifter av och överlåtelse protokoll i ärendet. Dessa avskrifter skall 4.4.1 Nuvarande förhållanden vara bestyrkta av notarius publicus eller Enligt 42 § första stycket gällande UFL med styrelseledamötemas egenhändiga, bekrävs för att beslut om ändring av under- vittnade namnunderskrifter. I andra stycket

124 SOU 1971: 42

föreskrivs att andra beslut än överlåtelsebe- forderliga föreningssammanträden skall slut inte får underställas tillsynsmyndigheten vara ordinarie. Vidare har föreskrivits att beslut om stadgeändring för införande av för gillande på annat sätt än genom anmälan om registrering. Enligt tredje stycket ny uteslutningsgrund utan begränsad giltigskall beslut om överlåtelse av förening an- het skall fattas vid två på varandra föloch mälas hos tillsynsmyndigheten för godkän- jande ordinarie föreningssammanträden nande. Överlåtelse under likvidation skall därvid på det sista sammanträdet biträdas anmälas av likvidatorema och överlåtelse i av minst tre fjärdedelar av de röstande. andra fall av styrelsens ordförande. Vid an- Detta utgör ett alternativ till den nuvarande mälan skall fogas avskrift av protokoll, be- bestämmelsen om krav på samtliga röstbestyrkt på sätt i första stycket föreskrivs, rättigades samtycke. samt av handlingar framlagda på förenings- _ Den i 44 § föreskrivna anmälan skall enstämma. ligt förslaget till understödsföreningslag göras genom styrelsens försorg. Särskild föreskrift hur avskriftema av protokollen skall 4.4.2 Förslaget till ny UFL vara bestyrkta har inte upptagits. I övrigt Den sakkunnige som utsetts för översyn av har ifrågavarande bestämmelser i allt väunderstödsföreningslagen har till en början sentligt samma innehåll som de nuvarande. konstaterat att de nuvarande bestämmelserna beträffande tillsynsmyndighetens in- 4.4.3 Arbetsmarknadsstyrelsens undersökflytande på en stadgeändrings giltighet ning lämpligen bör överföras till den nya lagen. Av dessa bestämmelser framgår att tillsyns- I en inom arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) vid sin prövning av ett sådant utförd undersökning beträffande vilka paramyndigheten ärende särskilt inte i understödsföreningslagen som beskall tillse, att ändringen grafer får till följd att vissa medlemmar eller and- rör de erkända arbetslöshetskassorna görs ra understödsberättigade blir otillbörligt följande kommentar i anslutning till 42 § på övriga medlemmars eller under- första stycket. Erfarenheten från en mer gynnade stödsberättigades bekostnad. Att så ej får än trettioårig tillsyn över arbetslöshetskasvara fallet väl i och för sig redan sorna har visat, att det knappast för dessa framgår av skälighetsprincipen. Nämnda samband understödsföreningars del är erforderligt bör emellertid den sakkunnige inte med de i 42 § första stycket stadgade villenligt hindra att just detta rättvisekrav här blir koren för giltighet av beslut om stadgeändytterligare understruket. ring. Till stor del är genom lagstiftningen Mot bakgrund av dessa ställningstagan- bestämt vad kassans stadgar skall innehålla. den och med beaktande av den allmänna Detta har underlättat för arbetsmarknadsförstärkning av tillsynsmyndighetens ställ- styrelsen att utarbeta sk normalstadgar av andra framlagda för kassorna, varigenom kassornas stadgar ning som blir en följd förslag synes skyddet mot oskäliga eller på kommit att endast på ett mindre antal punkannat sätt olämpliga stadgeändringar för un- ter avvika från varandra. När sådan ändring .derstödsföreningamas del vara vida bättre skett i lagstiftningen, som påfordrat ändring tillgodosett än enligt annan liknande asso- i kassornas stadgar, har AMS utarbetat och Vid sådant för- tillställt kassorna förslag till ändring av stadciationsrättslig lagstiftning. hållande finns det enligt utredningens me- garna för att enhetligheten i kassornas stadning inte några avgörande betänkligheter gar skall bevaras. Det framstår under sådana mot en viss uppmjukning av övriga villkor förhållanden för kassorna som en onödigt för att en stadgeändring skall bli giltig. omständlig affär att ärendet skall behöva Beträffande normalfallet har inte tagits underställas kassans föreningssammanträde in någon motsvarighet till nuvarande be- och där biträdas av minst tre fjärdedelar av stämmelse om att minst ett av de två er- de röstberättigade för att stadgeändringen

SOU 1971: 42 125

skall vinna Enda alternativet till till 44 § att anmälan giltighet. av beslut om stadgegenomförandet av stadgeändringen är för ändring liksom anmälan av beslut om överkassan att avstå från en möjerkännandet, låtelse enligt 66 § UFL bör kunna göras av lighet som endast har teoretisk betydelse, kassaföreståndaren. Nuvarande bestämmelse helst som det mestadels rört sig om änd- är nämligen opraktisk för kassorna. I varje ringar vilka syftat till att förbättra försäk- kassa finns en kassaföreståndare, som föreringsförmånema. Det kan därför ifrågasät- träder kassan i de flesta sammanhang, inte tas, om inte i dylika fall av stadgeändring minst då det gäller kontakten med AMS. arbetslöshetskassas styrelse kunde få beslu- Han bör därför kunna anförtros uppdraget ta att genomföra ändringar och sedan an- att göra anmälningar till AMS om ändringarmäla beslutet för registrering hos AMS. som här angetts. Skulle kassastyrelse vara tveksam om änd- Förenkling bör ske av föreskriften att vid ringen, skall styrelsen givetvis vara oför- anmälan fogade avskrifter av protokoll som hindrad att hänskjuta frågan till förenings- förts i ärendet och handlingar som framlagts sammanträdet för avgörande. på föreningssammanträde skall vara bestyrk- Vad gäller andra stadgeändringar än dem ta av notarius publicus eller med styrelsesom påkallas av ändring i lagstiftningen ledamöternas egenhändiga bevittnade namnfordras för giltighet av stadgeändring att be- underskrifter. Som ovan framgått tar AMS. slut fattats av ett enhälligt föreningssam- i allmänhet aktiv del i förberedelserna av manträde. Detta villkor är enligt undersök- ärende om stadgeändring (liksom i ärende om likvidation av kassa med anledning av ningen onödigt strängt då det gäller arbetslöshetskassorna. Innan en kassastyrelse fö- överlåtelse av rörelsen) och vid föreningsrelägger föreningssammanträdet om sammanträde där ärendet behandlas är en förslag stadgeändring har AMS som regel rådfrå- representant för AMS närvarande. AMS gats i ärendet. Härvid har diskuterats så- har alltså full insyn i dylika ärendens handväl lämpligheten Det borde under sådana förhållanoch nödvändigheten av den läggning. de vara att protokollsavskrifter planerade stadgeändringen som den nya be- tillräckligt stämmelsens utformning. Med hänsyn till etc, som bifogas i 44 § angivna anmälningar, det sätt varpå stadgeändringsfrågor sålunda bestyrks av kassaföreståndaren. förbereds synes det kunna vara till fyllest att tre fjärdedelar av de röstande på förenings- 4.4.4 Utredningen sammanträde enar sig om antagande av förslaget för att ett giltigt beslut skall föreligga. De nuvarande bestämmelserna om att till- I den inom AMS utförda undersökningen synsmyndigheten skall godkänna stadgeänduttalas vidare att bestämmelsen i 42 § andra ring för att den skall bli giltig bör överstycket synes kunna upphävas beträffande föras till lagen om arbetslöshetsförsäkring. arbetslöshetskassorna. Den ingående tillsyn Vid prövningen av fråga om godkännande som utövas över dessa kassor utesluter ris- av stadgeändring bör myndigheten givetvis ken för kuppartade beslut, varigenom med- tillse att ändringen inte får till följd att vissa lemmar otillbörligt berövas förmåner vartill medlemmar blir otillbörligt gynnade på andde byggt upp en rätt. ra medlemmars bekostnad. Innan stadge- I undersökningen inom AMS har anförts ändring kommer till stånd bör dessutom att för giltighet av beslut som avses i 43 § kassorna liksom hittills rådfråga tillsynsmyntorde det för kassorna vara till fyllest, att om dess inställning. Härvid bör digheten beslutet fattats på föreningssammanträde stadgeändringen och dess konsekvenser nogmed tre fjärdedelars majoritet. Det må näm- grant övervägas. nas att av praktisk betydelse för kassorna Mot bakgrund av den starka ställning som endast har varit överlåtelse av kassas rörelse tillsynsmyndigheten har och alltjämt får i på sätt i 66 § UFL förmäls. stadgeändringsärenden anser utredningen att I AMS undersökning anförs i anslutning det för normalfallen av stadgeändringar är

126 SOU 1971: 42

tillräckligt med beslut på ett föreningssam- den stämma som hålls sist, biträtts av minst manträde och att härvid tre fjärdedelar av två tredjedelar av de röstande. Fusionsavtade röstande är överens om beslutet. Denna let måste dessutom godkännas av rätten. om likvidation Dessa regler synes vara i huvudsak ändaregel bör också gälla beslut och överlåtelse. målsenliga även för de erkända arbetslös- När det gäller stadgeändringar som på- hetskassorna. Dock bör rättens prövning erkallas av ändring i lagstiftningen synes det sättas av en prövning av tillsynsmyndigheatt kräva beslut av föreningssam- ten. Det synes även vara tillräckligt med beonödigt manträde. Att bestämmelserna införs i stad- slut på ett föreningssammanträde, om därgarna är i dessa fall i regel en förutsättning vid tre fjärdedelar av de röstande är överens för att statsbidrag skall utgå till kassan. om beslutet. Dessutom har tillsynsmyndigheten varit in- I övrigt bör bestämmelserna om likviatt utarbeta och tillställa dation och upplösning av arbetslöshetskassa kopplad genom kassoma förslag till ändring av stadgarna. samordnas med motsvarande bestämmelser Enligt utredningens mening är det därför i förslaget till lag om understödsföreningar. tillräckligt att kassans styrelse i dessa fall fattar beslut om ändringen. 4.5 F ondplacering I varje kassa finns en kassaföreståndare 4.5.1 Nuvarande förhållanden som företräder kassan framför allt i kontakterna med AMS. Det är därför enligt utred- I samband med den reform av socialförsäkningen naturligt att det blir föreståndaren ringen som skedde år 1962 fastställdes regsom svarar för de anmälningar som skall gö- lemente angående förvaltningen av de allras hos AMS. Ansvaret för att anmälan sker männa fonder för den försäkringskassomas åvilar styrelsen. Vid anmälningen skall fogas obligatoriska och frivilliga sjukförsäkringen. två avskrifter av protokoll. Avskrifter skall Under år 1964 1964: 116) omarbe- (prop vara bestyrkta av två personer som vid sina tades placeringsbestämmelserna för arbetsnamn bör ange yrke och postadress. löshetskassoma så att de i huvudsak kom att Enligt bestämmelserna i UFL kan inte överensstämma med reglementets placeringsen erkänd arbetslöshetskassa uppgå i annan en mindre ändregler. År 1967 genomfördes sådan kassa på annat sätt än genom att ring i placeringsbestämmelserna. den förra kassans rörelse överlåtes och kassan därefter träder i likvidation. Detta för- 4.5.2 Framställningar farande är enligt utredningens mening onödigt komplicerat. En förenkling kan vin- Journalistemas erkända arbetslöshetskassa nas genom införande av regler om fusion av har i skrivelse 21.12.1964 till inrikesminisdet slag som finns i 96 § lagen om ekono- tem anfört att nu gällande mycket snäva miska föreningar. Enligt dessa regler kan en placeringsbestämmelser för arbetslöshetskasuppgå i en annan förening genom sorna leder till att de inte kan uppnå en förening fusionsavtal. Fusionen innebär att den över- önskvärd spridning på flera objekt för sina låtande medlemmar blir med- placeringar. En ökad spridning skulle ge föreningens lemmar i den Övertagande föreningen samt bättre avkastning än den ensidiga inriktatt den överlåtande föreningen upplöses ningen på obligationer. Friare regler skulle utan likvidation och dess tillgångar och vidare kunna väsentligt reducera de betyskulder övertas av den för- dande förluster som nu åsamkas kassoma Övertagande eningen. Fusionen måste godkännas av genom det stora innehavet av obligationer. stämman i den överlåtande föreningen. Vidare bör det enligt skrivelsen övervägas Stämmobeslutet är giltigt endast om an- om inte möjlighet bör öppnas för kassoma tingen samtliga röstberättigade förenat sig att såsom tillgång redovisa av tillsynsmynom beslutet eller det fattats på två på var- digheten godkänd, räntebärande förbindelse andra följande föreningsstämmor och, på av fackorganisation.

SOU 1971: 42 127

I motioner (I: 126 och II: 169) till 1965 en del av arbetslöshetskassornas fonder borårs riksdag hemställdes om utredning angå- de införas. Riksdagen föreslog att spörsmående ändring av reglerna för placering av let skulle utredas närmare. arbetslöshetskassornas fondmedel, så att Arbetsledarnas erkända arbetslöshetskassa dessa inte värdeminskas genom en fortgå- har i skrivelse till inrikesministern 9.2.1966 ende penningvärdeförsämring utan på ett ifrågasatt om inte tillsynsmyndigheten bör bättre sätt kan värdeökas. ha möjlighet att ge kassoma tillstånd till fri Arbetsmarknadsstyrelsen framhöll i re- placering av kassornas överfond, dvs den missyttrande över motionerna att de medel del av fonden som överstiger tillsynsmyndigsom årligen skulle placeras, drygt 30 mil- hetens fondkrav. En annan utväg skulle enjoner, är av förhållandevis måttlig storlek ligt skrivelsen vara att helt slopa bestämoch att under senare år inte förelegat svå- melsen att endast en femtedel av fonderna righeter att mot god ränta placera medel på får placeras i inteckningar. kapitalmarknaden. Styrelsen påpekade vidare att spörsmålet om skydd mot penning- 4.5.3 Förslag till ny UFL värdeförsämring är av komplicerad natur. Slutligen uttalade styrelsen att en översyn Den sakkunnige som utsetts för översyn av de gällande placeringsbestämmelserna för av understödsföreningslagen har anmärkt att de erkända arbetslöshetskassornas fondme- försäkringsinspektionen i promemoria har del skulle vara av värde. föreslagit att placeringsbestämmelser i UFL De erkända arbetslöshetskassornas samor- ändras så att de kommer i bättre överensganisation hänvisade i sitt remissyttrande stämmelse med motsvarande regler i FL. till vad man uttalade i yttrande över 1960 Enligt inspektionen bör även övervägas om års arbetslöshetsförsäkringsutrednings för- inte dessa ändringar bör få till följd att unslag. Däri framhölls att med hänsyn till att derstödsföreningama medges en begränsad utredningen föreslog en väsentlig uppmjuk- fri placeringsrätt. ning av kassornas skyldighet att verkställa Den sakkunnige har fäst uppmärksamheavsättning till fonder, som enligt utred- ten på vissa grundläggande skillnader melningens mening endast skulle hållas vid un- lan FL och UFL beträffande det system i gefär hälften av vad som dittills gällt, över- vilket kapitalplaceringsbestämmelserna är steg åtskilliga kassors fonder betydligt vad infogade. Med hänvisning härtill har den som krävdes enligt utredningförslaget. Det sakkunnige stannat för att föreslå att det nuifrågasattes därför om inte kassor med över- varande systemet i huvudsak bibehålls. I enfond borde kunna erhålla tillsynsmyndighe- lighet med nuvarande praxis bör emellertid tens tillstånd till fri placering för den del av uttryckligen anges, att placeringsbestämmelfonden som översteg det av utredningen fö- serna inte bara avser medel till försäkringsreslagna fondkravet. Dessutom framhöll fonden utan även skall gälla de medel som Samorganisationen att det är möjligt att för- fordras för att täcka de av föreningens övsäkringskassorna inte har samma behov av riga skulder som inte utgörs av sk fria värdesäkring för fondmedel som arbetslös- fonder. hetskassorna, för vilka det är fråga om lång- Mot denna bakgrund kan enligt den saksiktig fondering. Samorganisationen tillstyrk- kunnige givetvis ifrågasättas om det för unte motionärernas hemställan. derstödsföreningarnas del finns utrymme för Riksdagen (2LU 72) framhöll att pro- någon fri placeringsrätt utöver den som kan blemen om värdeökning av fondmedel är tillkomma dem beträffande medel i fria svårbemästrade och inte torde kunna lösas fonder. En fri sektor av försäkringsfonden genom en till kassornas verksamhetsområde innebär ytterligare ett riskmoment i fråga begränsad utredning. Riksdagen anslöt sig om en förenings soliditet. Därtill kommer till samorganisationens yttrande där det ifrå- att många understödsföreningar till skillnad gasattes om inte en friare placeringsrätt för från försäkringsbolagen inte förfogar över

128 SOU 1971: 42

den expertis och sakkunskap som ofta utgör 4.5.4 Utredningen

förutsättningen för en lyckosam avvägning Fondplaceringsreglerna för arbetslöshetskasmellan väntade fördelar och kalkylerade rissorna överensstämmer i huvudsak med motker. svarande bestämmelser för försäkringskas- Den sakkunnige är å andra sidan väl medsorna inom sjukförsäkringen. Det har från veten om att det är ett betydande medlemskassornas samorganisation framhållits att de intresse att de medel som förvaltas av föröverfonder som uppstod när kravet på fondeningarna för försäkringstagamas räkning bildning sänktes borde kunna placeras fritt inte bara är betryggande placerade utan efter tillstånd av AMS. Även i övrigt har även ger en god avkastning. Utestängs förönskemål framställts om möjlighet till fri eningarna även i fortsättningen från varje placering av kassornas fondmedel. möjlighet att utnyttja viss del av försäkrings- Enligt utredningens mening är det ett fonden till sk fria placeringar kan sålunda medlemsintresse att de medel som förvaltas befaras att försäkring i understödsförening av kassoma är betryggande placerade. Detta från rent ekonomisk synpunkt i längden gäller såväl de medel som ingår i de obliframstår som ett i jämförelse med andra förgatoriska fonderna som de överfonder som säkringsformer allt mindre fördelaktigt alvissa kassor har. En fri sektor för fondplaternativ. Att placeringsfrågorna kan vara cering innebär naturligtvis viss risk för förmycket väsentliga för en understödsföreningens soliditet. Å andra sidan har medenings utveckling framgår bla av de svålemmarna ett intresse av att fondmedlen righeter som jämförelsevis stora innehav av i ger god avkastning. bundna lågprocentiga värdepapper, tex Efter en avvägning mellan dessa olika 1934 års statsobligationer, förorsakat en del intressen har understödsföreningsutredningföreningar. en föreslagit en fri sektor för placering av Efter en avvägning mellan dessa med-

en tiondel .av understödsföreningamas för-

lemsintressets soliditets- och skälighetsaspek-

säkringsfonder. Placering i aktier är undan-

ter harélen sakkunnige ansett sig böra företagen. slå att den nya lagen medger understödsför-

av försäk- KSA-utredningen anser för sin del att

ening en fri sektor på en tiondel man bör medge även arbetslöshetskassorna ringsfonden. Huruvida den enskilda för-

fri placeringsrätt inom samma gräns. Sådan

eningen bör få utnyttja en sådan möjlighet,

fri fondplacering, liksom kapitalplacering

och i så fall i vilken omfattning och för

mot säkerhet i fastighetsinteckning odyl

vilka särskilda placeringsobjekt, bör avgöras enligt punkt 5) i 42 § kassaförordningen och av stadgarnas innehåll. Dessa skall nämlimotsvarande föreskrift i utredningens laggen sâväl enligt gällande UFL som enligt förslag, bör_ kunna ske utan förhandsprövden sakkunniges förslag alltid ange hur av-

ning av AMS. Däremot bör möjligheten

kastning skall erhållas av medel som ej be-

och omfattningen av fri fondplacering an-

hövs för löpande utgifter. Genom att pla-

ges i kassans stadgar..I stadgarna kan även

ceringsbestämmelserna på detta sätt alltid lämnas föreskrifter om röstplurali-

är knutna särskild

till stadgarna kommer ytterst de tet vid styrelsens beslut omsådan kapitalallmänna kraven på stadgarnas innehåll i placering. fråga om skälighet och soliditet att bli av-

görande för de faktiska möjligheterna att ut-

nyttja den genom den sakkunniges förslag

öppnade möjligheten till fria placeringar.

Den sakkunnige förutsätter att tillsynsmyn-

digheten i sin befattning med dessa frågor

kommer att ägna speciellt soliditetssynpunk-

terna ett särskilt intresse.

9-«0]4253

Allmänna förutsättningar för rätt till försäkringser-

och kontant arbetsmarknadsstöd

sättning

5.1 Arbetslös Denna allmängiltiga avgränsningsregel får än större betydelse i ett system med väsentligt Allmänna synpunkter utvidgad rätt till kontant stöd vid arbetslös- Någon definition av begreppet arbetslös ges het. inte i nuvarande kassaförordning. Det har Innebörden av begreppet förvärvsarbete inte ansetts vara påkallat. Ordet »arbetslös» och inkomst av förvärvsarbete behandlar utfanns inte i de lagstiftningsförslag som före- redningen bla i kap 6 punkt 6.1.2 under gick propositionen om statsunderstödd ar- rubriken överväganden och förslag röranbetslöshetsförsäkring till 1933 år riksdag. de arbetsvillkor. Definitionen ansluter sig Det tillades i denna proposition (nr 209) och till utfonnningen av begreppet inkomst av då i avsikt att få det eljest självklara för- förvärvsarbete i sjukpenningförsäkring enhållandet utsagt, att understöd inte fick utgå ligt 3 kap 2 § andra stycket lagen om allannat än till försäkrad som saknade syssel- män försäkring. sättning i förvärvsarbete eller i produktivt Den arbetslöses vilja och förmåga att förarbete för egen räkning. värvsarbeta framgår av arbetsutbudet när 1951 års utredning om arbetslöshetsför- han anmäler sig som arbetssökande vid ofsäkringen (SOU 1955: 27, sid 93) lämnade fentlig arbetsförmedling. För närvarande - efter att ha konstaterat sistnämnda för- gäller i arbetslöshetsförsäkringen som regel hållande - definition följande av begreppet: att arbetslös försäkrad skall vara beredd att »Att vara arbetslös betyder enligt praxis i antaga heltidsarbete för att bli ersättningsbaden nuvarande försäkringen att medlem på rättigad. Endast om han har godtagbara skäl grund av arbetsbrist inte kan utföra avlönat härför kan han inskränka sitt arbetsutbud. arbete för annans räkning och ej heller ut- Detta måste dock uppgå till minst fyra timför arbete för egen räkning i affärsmässigt, mar per dag för att den försäkrade över vinstgivande syfte.» Även KSA-utredningen huvud taget skall vara berättigad till ersättanser att arbetsbrist skall vara den verkliga ning. orsaken till att ersättningssökande inte har Utredningen anser att kontant stöd vid något förvärvsarbete. I kap 3 har utredning- arbetslöshet i större utsträckning och enligt en vidare framhållit sambandet mellan er- ett fastare regelsystem bör tillkomma dem sättningsvillkoret att sökanden är arbetslös som inte anser sig kunna antaga ett heloch det allmänna kravet på att sökanden står tidsarbete. Deltidsarbete bör i framtiden betill arbetsmarknadens förfogande. Detta in- traktas som en ordinär arbetsform för en nebär att sökanden verkligen kan och vill avsevärd del av arbetskraften. En viss omförvärvsarbeta samt är oförhindrad därtill. fattning och varaktighet måste dock fordras

130 SOU 1970: 42

för att det sökta arbetet skall kunna godtas arbetslöshetsförsäkring en »2-timmarsregel», som verkligt förvärvsarbete. Utredningen fö- enligt vilken hel ersättning får utbetalas till reslår att endast den skall vara ersättnings- en arbetslös medlem även om han viss dag berättigad vid arbetslöshet som är beredd att har haft ett arbete som varat högst två timför arbetsgivares räkning utföra arbete minst mar. Detta gäller dock endast om han har 17 timmar i veckan. Den lägsta timgränsen haft och fortfarande söker heldagsarbete. per dag för vilken ersättning kan utgå bör i Under denna förutsättning kan även halv anslutning därtill sänkas från fyra till tre ersättning utbetalas till medlem som viss timmar. dag har arbetat mer än två men högst fyra Arbetsutbud avseende kortare arbetstid timmar. Utredningen föreslår i kap 6 att är ofta att likställa med bisyssla eller sådant ersättningsrätten för deltidsarbetande- vare rent eller arbete som, sig den försäkrade söker heltidsarbete eltillfälligt sporadiskt liksom hittills, bör hållas utanför stödområ- ler endast önskar deltidsarbete - blir betyddet. När sådant arbete utförs under pågåen- ligt mer differentierad och direkt jämförbar de arbetslöshet det i vissa fall inte med ersättningsrätten för heltidsarbetande påverkar heller rätten till ersättning. Beträffande bi- än den har varit i arbetslöshetsförsäkringen syssla före 1964 års ändringar av hittills. Sålunda föreslås som huvudregel gegällde kassaförordningen att bisysslan inte påver- nerell tillämpning av en tabell, byggd på kade ersättningsrätten, om den inte omfatta- omräkning till hela och halva dagar. Även de mer än tre timmar per dag. Denna regel i detta tabellförslag finns ett bottenskikt av ur förordningen efter förslag av 1960 kortvarigt tillfälligt arbete, som inte alls utgick års arbetslöshetsförsäkringsutredning. Den påverkar ersättningsrätten om det utförs untill i arbetslös- der arbetslöshet. Den föreslagna tabellen ansåg att rätten ersättning hetsförsäkringen i princip borde göras obe- är vidare så konstruerad att den, i motsats roende av bisyssla och dennas omfattning till 2- och 4-timmarsreglema, kan tillämpas fick dock även för arbetssökande med deltidsutbud. (SOU 1963: 40, sid 130). Bisysslan hinder för den försäkrade att Partiell arbetslöshet, som vanligen kommer inte utgöra som arbetssökande. För att arbetet till synes då den som söker heltidsarbete uppträda skulle betraktas endast får deltidsarbete, kan med de av som bisyssla måste den försäkrade vidare före arbetslöshetens inträde utredningen föreslagna reglerna, med viss ha utfört arbetet med en huvud- begränsning, ersättas enligt samma omräksamtidigt ningstabell i vissa fall. En sådan tillämpas syssla. redan nu. KSA-utredningen ansluter sig i princip till denna uppfattning om bisyssla. Med hän- En förutsättning för ersättning måste syn till svårigheterna att allmänt definera emellertid vara att den deltidsarbetssökande begreppet bisyssla förordar dock utredning- kassamedlemmen har upparbetat ersättningsen att den av bisyssla oberoende rätten till rätt genom att uppfylla ett arbetsmått som ersättning under arbetslöshet i regel begrän- är likvärdigt med det för alla inom kassans sas till fall, då sökanden före arbetslösheten verksamhetsområde gällande minsta måttet har haft bisyssla på fritid samtidigt med på arbetad tid enligt gällande arbetsvillkor. huvudsakligt förvärvsarbete och därmed har För det kontanta arbetsmarknadsstödet förevisat att bisysslan faktiskt har kunnat för- slår utredningen i anslutning därtill att förenas med varaktigt heltidsarbete. Vidare bör värvsarbete eller motsvarande verksamhet rätten att uppbära ersättning under arbets- skall ha pågått minst 70 timmar under en löshet kvarstå endast om bisysslan inte ut- månad för att månaden skall vara tillgodovidgas och endast så länge den inte utgör räkningsbar enligt föreskrivet arbetsvillkor. hinder för att utföra ett erbjudet i övrigt Vilja och förmåga att förvärvsarbeta dolämpligt arbete. kumenteras att sökanden naturligast genom För reglering av ersättningsrätten vid före arbetslösheten faktiskt har utfört förkortvarigt tillfälligt arbete finns i nuvarande värvsarbete i viss omfattning. 1951 års ut-

SOU 9171: 42 131

förekomma att lön redning om arbetslöshetsförsäkringen ansåg der pågående anställning det ligga isakens natur att arbetslösheten regelbundet inte utgår under en enstaka dag vara förenad med in- i veckan eller att anställda permitteras för principiellt förutsätts komstbortfall (SOU 1955: 27, sid 94). KSA- tid som kan vara i förväg bestämd eller obeför- stämd. Olika problem i samband med sådan utredningen anser att denna principiella behandlas närmare i samband utsättning alltjämt hör gälla. Försäkringens permittering med karensvillkoret. I dessa särfall uppstår principiella syfte är att skydda mot inkomstav mening arbetslöshet varbortfall vid arbetslöshet. Fullgörandet enligt utredningens är därför den anställde helt mister förut nämnda arbetsvillkor enligt je dag, för vilken vill- sin inkomst från anställningen på grund av utredningens förslag ett av de särskilda beslut om korttidsarbete elkoren för rätt till försäkringsersättning. arbetsgivarens och förmågan att förvärvsarbeta ler permittering. Viljan och tillräckligt do- I speciella fall kan frågan om arbetslöskan dock vara uppenbar kumenterad även _i situationer då någon ej het har inträtt eller ej vara svårbedömd.

alls, i obetydlig utsträckning eller för länge Det har exempelvis visat sig att extra ordiav förvärvsarbete. narie lärare, som har förordnande för ett sedan har haft inkomst En som är oförhindrad att läsår i sänder, efter utgången av läsåret den sådan person förvärvsarbeta kan givetvis även anses vara 30 juni inte bestämt vet om nytt förordarbetslös. Arbetssökande i den situationen nande kommer att utfärdas. Blir så fallet

behöver emellertid i första hand stöd genom utgår lön retroaktivt från det nya läsårets som är inriktade på den 1 juli. I annat fall har den arbetsmarknadsåtgärder början och målmedveten start i ar- förutvarande läraranställningen definitivt en, planerad betslivet. Förmedling av arbete, yrkesvägled- upphört den 30 juni.

arbetsvård, arbetsmarknadsutbildning Förutsättningarna för en sannolikhetsbening, och andra samhälls_åtgärder för att under- dömning kan växla i sådana fall. Det kan

lätta arbetsplaeering blir för dessa vnyinträ- dock inte vara rimligt att den som i en

dande i utpräglat hög sådan situation vill förvärvsarbeta och söker på arbetsmarknaden betydelsefulla. Först sedan arbete vid offentlig arbetsförmedling inte grad det primärt sådana under erforderlig skall anses vara berättigad till arbetslöshetsåtgärder., prövats stöd förrän det har blivit definitivt klartid bör samhällshjälp genom enbart kontantstöd komma har kal- inte kommer att i fråga. Utredningen lagt att förnyad anställning lat denna kvalifikationstid för kon- Detta kan i enstaka fall dröja åtperiod erbjudas. tant arbetsmarknadsstöd. Principiella över- Enligt utredningens mening skilliga veckor. i dessa frågor behandlas närmare bör arbetslöshet anses ha inträtt vid den väganden till kontant arbets- då den tidigare hade

i kap 3 och i förslaget tidpunkt anställningen

Skulle en sådan bedömning senare marknadsstöd i kap 7. upphört. visa sig felaktig, tex genom ett_ nytt an-

med bakåtverkande kraft, får ställningsavtal 5.1.1 Arbetslöshetens inträde tidigare beslut om ersättningsrätt omprövas adminipå samma sätt som i andra fall, då Arbetstagare strativa beslut har fattats på felaktig grund.

arbetslöshet i nor- I arbetslöshetskassor, där osäkra _fall .av det- För arbetstagare inträder ta slag kan förekomma i någon betydande malfallen när anställning upphör. Vanligen omfattning, bör reservationer göras i stadgar sker detta efter uppsägning. Uppsågningstioch ersättningsbeslut för att säkerställa evenderna varierar men uppgår i regel till minst tuella återbetalningskrav mot medlemmar en vecka. Den första arbetslösa dagen blir den första sö- som felaktigt uppburit försäkringsersättning. i dessa fall dag, för vilken I möjligaste mån bör dock sådana återkrav kanden inte erhåller inkomst från anställundvikas. ningen därför att den har upphört. Under särskilda förhållanden kan det un- Förutsättning för ersättningsrätt är givet-

SOU 1971: 42

vis i alla fall att den arbetslösesöker arbete nadskungörelsen). I prop 1968: 29 anförde

och faktiskt står till arbetsmarknadens för- föredragande departementschefen bl a föl-

fogande. I de olika fall som kan inträffa jande beträffande förutsättningarna för det-

vid avgörande av tidpunkten för en arbets- ta stöd.

löshetsperiods början måste hänsyn även tas Som jag har framhållit har inledningsvis till det i punkt 5.5 behandlade kravet att jag funnit det önskvärt att_ stödet vidgas så att ersättningssökanden skall anmäla sig hos of- det omfattar även andra förvärvsarbetande än arbetstagare. Jag föreslår därför att också arfentlig arbetsförmedling för att söka arbete. betslösa som har varit företagare skall få rätt Detta medför att ersättningsrätt inte i något till särskilt äldre-stöd, om de i- övrigt uppfyller fall kan uppkomma före den dag då sökan- stödförutsättningama. Som villkor för att den

den i föreskriven ordning gör sådan an- arbetslöse företagaren skall få stöd bör gälla mälan. föreslår i kap 6 punkt att han lämnat sin rörelse. Garantier bör näm- Utredningen 6.2.3 beträffande ligen skapas mot att stödet blir en inkomstutarbetslöshetsförsäkringen fyllnad i mindre lönsamma företag. Det vanatt ersättning skall utgå from den första torde bli att ligaste fallet i detta sammanhang arbetslösa dagen, dock tidigast from den avvecklar sin rörelse genom att lägföretagaren dag då försäkrad personligen eller på annat ga ned den och sälja inventarier, redskap och sätt anmält andra rörelsetillgångar. Att någon annan övergodtagbart sig som arbetssökantar och fortsätter rörelsen _bör dock inte gede vid offentlig arbetsförmedling. att överlåtaren får stöd. nerellt utgöra hinder I detta avseende föreslår utredningen i Inom framför är det vanligt allt jordbruket kap 7 en särskild regel för kontant arbets- att rörelsen överlåts till släkting som fortsätter marknadsstöd. innebär verksamheten. Om överlåtaren i ett sådant fall Den att stöd utgår först den arbetslöse har anmält bor kvar på gården och alltjämt deltar i sysslorsedan sig na där, måste man från fall till fall pröva om som arbetssökande till offentlig arbetsförhan skall anses berättigad till sådant stöd som medling och därefter har varit arbetslös avser arbetslösa. Inte heller i övrigt bör under

sammanlagt fem dagar under en ramperiod likartade omständigheter godtas överlåtelser som med skäl kan antas ha kommit till stånd av högst fem veckor. I vissa fall, då sökani det huvudsakliga syftet att tillföra överlåtaren den inte har uppfyllt föreskrivet arbetsvillomställningsbidrag. Överlåtelsen måste vara kor, kan rätt till stöd ändock föreligga men motiverad av att rörelsen inte gav överlåtaren först sedan den arbetslöse under tre måna- rimlig försörjning. der har sökt förvärvsarbete Den som har rörelse som huvudsyssla, tex genom offentlig jordbruk eller fiske, och därjämte har annan arbetsförmedling. rörelse eller anställning som bisyssla, bör vara berättigad till stöd om han lämnar den rörelse som var huvudsysslan. Som jag strax kommer Företagare till bör som allmän stödförutsättning gälla att

den arbetslöse står till arbetsmarknadens förfo- Erforderlig precisering av den tidpunkt då gande. Härav följer att den kvarstående syssarbetslöshet inträder för förvärvsarbetande lan måste vara av ganska begränsad omfattning som dessförinnan har varit företagare måste om stöd skall kunna utgå.

ske efter andra bedömningslinjer. Det förhållandet att inkomst av förvärvsarbete I samma proposition anförde departeej kan inte sätt mentschefen beträffande nedsättning av omlängre föreligger på samma som för arbetstagare vara klar och entydig ställningsbidraget bl a följande.

utgångspunkt för en huvudregel. Som jag har nämnt tidigare bör en förut-

Viss vägledning av såda- sättning för äldre-stöd åt företagare vara att han för bedömningen har lämnat sin rörelse. I allmänhet innebär det na fall kan hämtas från tillämpningen av att han skall ha sålt fast egendom eller röreldet år 1968 införda statliga omställningsbisetillgångar eller bådadera. Principiellt sett bör draget. Denna stödform omfattar även den stöd utgå endast då rörelsen avvecklas av det som före anmälan om arbetslöshetens in- skälet att den inte längre ger rörelseidkaren skälig försörjning. Det föranleder emellertid träde har haft sin huvudsakliga försörjning praktiska svårigheter och kan ibland vara mindgenom sedermera avvecklad verksamhet som utreda rörelsens re lämpligt att i stödärendet självständig företagare (l02§ arbetsmark- ekonomiska utfall. Det allmänna villkoret att

SOU 1971: 42 133

skall stå till arbetsmarknadens För yrkesfiskare gäller i nuvarande arbidragstagaren förfogande kommer att från bidrag utesluta en särskild definition betslöshetsförsäkring många företagare som efter 60 års ålder avav begreppet arbetslös. De betraktas som arvecklar rörelsen av andra skäl än ringa lönsambetslösa under dag då fiske omöjliggörs på het. grund av väderleksförhållanden, ishinder,

maskin- och båthaveri eller drivmedelsbrist Från tillämpningen hos arbetsmarknadstill följd av importsvårigheter. verket av dessa bestämmelser under tiden Angivna huvudregel och undantagsbel.7.l968-30.6.l969 har utredningen fått en stämmelser föreslås gälla även kontant arredogörelse som återges i bilaga 6 Uppfrån äldrestödets till- betsmarknadsstöd. I fråga om den stödforgifter och erfarenheter men föreslår utredningen även en särregel lämpning. för jordbrukare som är födda år 1920 eller Dessa riktlinjer och erfarenheter i fråga tidigare och under olika perioder av året om äldre företagares avveckling av sin verkväxlar mellan arbete som jordbrukare och samhet bör i huvudsak kunna bli vägledanarbete som löntagare. Denna särregel bede även när det gäller föreskrifter för aroch kontant arbets- handlas i kap 7. betslöshetsförsäkring marknadsstöd, som kan tillämpas på sökan- Bedömningen av frågan om när sökandens

de i alla för dessa stödformer ifrågakom- personliga verksamhet i rörelsen har upp-

mande åldrar. hört måste i första hand grundas på en

förklaring från honom själv. Den bör ske

skriftligt och kan lämpligen ingå i en skriftöverväganden och förslag angående lig ansökan om försäkringsersättning eller företagare kontant arbetsmarknadsstöd.

Utredningen har eftersträvat att i möjli- Principiellt bör vidare gälla att företagare,

för be- liksom arbetstagare, skall ha lämnat tidigare gaste mån få en fast utgångspunkt när en verksamhet förvärvsverksamhet av giltig anledning. Ardömningen av frågan skall anses vara avvecklad. betslösheten skall inte vara självförvållad som företagare huvud- och det skall inte med skäl kunna antas att Den principiella och grundläggande en sådan bör vara sökanden upphört med den tidigare verkregeln vid bedömning arbetslöshet den samheten i det huvudsakliga syftet att eratt en företagares börjar verksamhet i rörel- hålla försäkringsersättning eller kontantstöd. dag då hans personliga sen har upphört. Företagare har en naturligt giltig anledning

med att upphöra med en verksamhet som inte Syftet den föreslagna huvudregeln

är bla att skapa garanti mot att kontant längre ger honom skälig försörjning. Reglerblir en inkomstutfyll- na om självförvållad arbetslöshet för arbetsstöd vid arbetslöshet lönsamma bör i tillämpliga delar kunna annad i mindre företag. tagare vändas som hållpunkter för bedömning av Regeln att verksamheten skall ha upphört innebär att det inte skall röra sig om ett till- tveksamma fall. Även påföljderna av själv-

avbrott utan om förvållad arbetslöshet, dvs avstängning från fälligt eller tidsbegränsat ett upphörande som kan beräknas vara de- ersättningsrätt viss tid, bör enligt utredning-

ens mening vara desamma som för arbetsfinitivt. I undantagsfall då företagare har

varit tvungen att för blott en tid avbryta tagare. Först om det skulle visa sig att dessa och detta avbrott är en ren påföljder inte är tillräckliga för att hindra sin verksamhet som inte till del att missbruka stödformerna, bör engångsföreteelse, någon företagare bör dock - med ar- ett annat och strängare påföljdssystem pröhar säsongkaraktär, medgivande - ersätt- vas. Förhindrandet av missbruk bör i första betsmarknadsstyrelsens ändock kunna förutsätt- hand knytas till avgörandet om arbetslösning utges under står till arbetsmarknadens het verkligen har inträtt. ning att sökanden som arbetssökande genom of- Av praktiska skäl och med hänsyn till risförfogande arbetsförmedling. ker för ekonomisk skada, som kan försvåra fentlig

SOU 1971: 42

lösningen av sökandens sysselsättningspro- vare ger som regel ingen rätt till ersättning blem, anser utredningen inte att försäljning sig i arbetslöshetsförsäkring eller som konav fastighet, inventarier, redskap och andra tant arbetsmarknadsstöd. rörelsetillgångar, överlåtelse av rättigheter el- Som allmän regel bör vidare att gälla ler avregistrering av firma od regelmässigt önskemål från sökanden att fortsätta en skall vara villkor för att företagaren skall tidigare förvärvsverksamhet huvudsaklig anses vara arbetslös och berättigad till ersom bisyssla inte kan godtas. Han personliga sättning. Däremot kan i vissa fall, tex in- verksamhet i rörelsen skall ha upphört utan om jordbruk och skogsbruk, fortsatt inne- reservationer. hav av fastighet eller annan rörelsetillgång Verksamhet kan ha bedrivits av flera perav betydande värde vara skäl för prövnings- soner som under olika former var och en organet (länsarbetsnämnd eller arbetslöshets- varit delägare i företaget och där varit verkkassa) att ifrågasätta om sökandens person- sam genom en arbetsinsats i rörelsen utan liga verksamhet i tidigare rörelse verkligen att alla haft inkomst hänförlig till denna har upphört. Tillsammans med andra om- inkomstkälla. För varje sådan delägare får ständigheter kan sådan oförändrad rätt till prövas när den personliga verksamheten i rörelsetillgång utgöra skål för att avvisa an- rörelsen har upphört. sökan om försäkringsersättning eller kontant Detta gäller även makar som båda utfört arbetsmarknadsstöd. arbete i rörelsen. För ersättningsrätt i ar- Sådana andra omständigheter kan exem- betslöshetsförsäkringen bör gälla att båda pelvis vara att sökandens make eller barn makarna skall ha varit medlemmar i arbetsuppges fortsätta sökandens tidigare verksam- löshetskassa och erlagt föreskrivna avgifter het, men att make eller barn i realiteten, samt uppfyllt arbetsvillkoret. När det gäller på grund av nedsatt arbetsförmåga eller an- kontant arbetsmarknadsstöd kan det gemennat arbete, har uppenbart begränsade möj- samma arbetet i företaget ådagaläggas geligheter att faktiskt utöva verksamheten. Då nom att båda makarna deklarerat och taxeett kontantstöd i sådana fall egentligen skul- rats för inkomst av rörelsen. le få karaktär av inkomstutfyllnad i fort- I åtskilliga fall, företrädesvis inom jordsatt rörelse, bör ansökan efter bedömning bruk och handel, förekommer emellertid att av helhetsbilden kunna avslås. endast ena maken taxeras för inkomst, även Även om rörelse och/ eller rörelsetillgång- om andra maken svarat för en betydande ar överlåtits till annan, kan det förekomma del av de gemensamma arbetsinsatsema i fall då prövningsorganet bör undersöka om verksamheten. I en sådan situation - då två överlåtelsen verkligen skett under förhållan- makar båda uppger sig ha blivit arbetslösa den som tyder på att sökandens personliga genom att jordbruk eller annan rörelse avverksamhet i rörelsen har upphört i prakti- vecklats och uppgifter från inkomsttaxering ken. Såsom departementschefen framhållit rörande av arbetsinsats i röomfattningen i den förut delen relsen helt saknas för endera maken - måste återgivna av propositionen om äldrestöd är det inom jordbruket prövningsorganet (länsarbetsnämnd eller arvanligt att rörelse överlåts till släkting som betslöshetskassa) fordra utredklarläggande fortsätter verksamheten. Överlåtaren kan i ning om denna makes faktiska arbete i rösådana fall bo kvar på gården och alltjämt relsen. Verksamhet som medhjälpare i rödeltaga i syssloma där. Från fall till fall får relse bör godtas som förvärvsarbete om det då prövas dels om sökandens personliga in- utförts under större delen av ett år. Det bör sats i den huvudsakliga produktionen har inte ha någon betydelse om arbetsinsatsen upphört, dels om hans deltagande i sysslor- föranletts av tillfälliga förhållanden, exemna på gården begränsar hans arbetsutbud. pelvis makes sjukdom, eller regelbunden ar- Om då visar sig att sökanden står till ar- betsfördelning. Vidare bör klart framgå att betsmarknadens förfogande i mindre ut- de båda sökandena faktiskt står till arbetssträckning än han eljest skulle göra, förelig- marknadens förfogande.

SOU 1971: 42

I avsnittet om arbetstagare har redogjorts vecka. Detta sker genom medlemmens konför utredningens förslag i fråga om skyldig- takt med arbetsförmedling, självdeklaration het att göra anmälan till offentlig arbetsför- på kassakort, arbetsförmedlingens granskmedling och angående karenstid rn m beträf- ning av deklarerade uppgifter och markering fande kontant arbetsmarknadsstöd. Dessa därav samt arbetslöshetskassans fortlöpande regler föreslås gälla också företagare. prövning av ersättningsrätt. Dessa rutiner grundas på föreskrifterna i 22 § kassaförordningen att ersättningssökande kassamedlem Tidigare ej förvärvsarbetande skall vara anmäld som arbetssökande hos ar- Arbetssituationen för tidigare ej förvärvs- betsförmedlingen och besöka förmedlingen arbetande personer bestäms huvudsakligen minst en gång i veckan samt visa intyg från av deras egen vilja att börja förvärvsarbe- förmedlingen om att han anmält sig som ta samt av deras personliga förhållanden arbetssökande och fullgjort föreskriven beoch tidigare verksamhet. Bakgrunden till söksskyldighet. den aktuella situationen kan vara mycket Från den föreskrivna skyldigheten att perskiftande. Det kan gälla ungdomar som ge- sonligen inställa sig hos arbetsförmedlingen nomgått utbildning i den obligatoriska sko- kan arbetsmarknadsstyrelsen såsom arbetslan eller därpå följande gymnasial eller ef- löshetsförsäkringens tillsynsmyndighet medtergymnasial skolforrn. Andra kan efter av- ge inskränkningar. Under senare år har med brott i denna skolgång ha återupptagit sina stöd härav en omfattande försöksverksamstudier för att sedan efter en tid söka finna het bedrivit med bl a ett system som byglämpligt förvärvsarbete. Därvid kan ofta ger på telefonanmälan. Dessa arbetsrutiner möjligheter till fortsatt utbildning vara ett beskrivs i punkt 5.5. Utredningen förordar närliggande alternativ. För många i högre där att arbetsmarknadsverket fortsätter arålder kan personlig bundenhet av familje- betet med att förbättra av aranpassningen skäl - såsom vård av barn, vård och tillsyn betslöshetsförsäkringens kontaktsystem till av äldre eller handikappad anförvant eller utvecklingen av arbetsförmedlingsmetodihemförhållanden i övrigt - under lång tid ken. Vidare föreslår utredningen i punkt ha varit ett svårfrånkomligt hinder för för- 5.5.6 att kontakten mellan sökande av konvärvsarbete som successivt eller ibland med tant arbetsmarknadsstöd och arbetsförmeden gång upphör. Önskan att förvärvsarbeta lingen genomgående skall överensstämma beror ej sällan på ändringar i den person- med vad som gäller för de försäkrade. liga försöxjningssituationen, tex makes bort- I föregående punkt vid behandlingen

och

gång, sjukdom eller arbetslöshet. av karenstid i arbetslöshetsförsäkringen har Tidpunkten för arbetslöshetens inträde i utredningen framhållit behovet .av intensiv dessa olika fall kan inte fastställas med kontakt mellan arbetsförmedling och arbetstillämpning av någon generell regel. Hänsyn sökande vid det tillfälle då denne först anmåste tas till de skiftande förhållandena. mäler till förmedlingen att han är eller vän- Arbetslöshet kan inte i något fall anses ha tar att bli arbetslös. Föreskrifter och rutiinträtt tidigare än den dag då sökanden har ner för fortsatt kontakt mellan arbetsföranmält sig som arbetslös hos offentlig ar- medling och arbetssökande under tid dennes betsförmedling för att söka arbete genom arbetslöshet pågår bör enligt utredningens förmedlingen. mening ankomma på arbetsmarknadsverket att utforma. Utredningen förutsätter att detta sker efter samråd med Arbetslöshetskas- 5.1.2 Arbetslöshetens fortsättning och sornas samorganisation. upphörande Arbetslöshetens upphörande då den ar- I nuvarande arbetslöshetsförsäkring klar- betslöse har börjat förvärvsarbeta synes inläggs och kontrolleras förloppet av varje te ha vållat kontrollsvårigheter annat än i försäkringsfall dag för dag och vecka för de enstaka fall då ofullständiga eller vilse-

136 SOU 1971: 42

ledande uppgifter har. lämnats. Medlem i fyllt 67 år. Bedömningen av dessa regler arbetslöshetskassa som medvetet eller av sammanhänger med den principiella frågan vårdslöshet lämnat oriktig eller vilse- om flera socialförsäkringsförmåner skall grov ledande uppgift om förhållande, som är av kunna utgå samtidigt. Den beroräven på för rätt till ersättning från kassan, möjligheterna att framdeles finna vägar för betydelse skall enligt utredningens kunna ute- en mer automatisk samordning mellan arförslag slutas som medlem i kassan. Kontant ar- betslöshetsförsäkring och ålderspensionering. betsmarknadsstöd skall enligt utredningens Dessa frågor behandlas i närmast följande förslag kunna indragas eller nedsättas om er- punkt 5.2 och i kap 6 (6.7). sättningstagaren lämnar felaktiga uppgifter under nämnda förhållanden. Motsvarande 5.2 Ålder regel finns i 20 kap 3 § lagen om allmän försäkring första stycket d). 5.2.1 Gällande bestämmelser Avbrotti arbetslöshetsperiod på grund av sjukdom som medför att arbetslös beviljas I nuvarande kassaförordning (20 §) förehelt sjukbidrag eller hel förtidspension har skrivs att ersättning endast får utgå till förskapat vissa samordningsproblem för arbets- säkrad över 16 år. Den föreskriften utgör ej arbetslöshetskassorna och de hinder för arbetslöshetskassa att fastställa en förmedlingarna, allmänna försäkringskassorna. Dessa pro- högre minimiålder. Detta har också skett i blem har utredningen delvis behandlat i ett sex kassor. Högsta förekommande ålder är över riksförsäkringsverkets enligt uppgift från arbetsmarknadssyrelsen remissyttrande (Sten- 19 år. Vanligen innehåller kassornas stadgar förslag Utvidgad förtidspensionering cil 1969: 5, socialdepartementet). I yttrandet en åldersgräns för inträde som är ett år lägre anförde än den som anges för ersättningsrätt, dvs utredningen bl a att utvecklingsarbe- 15 år. Det beror på nu gällande villkor att tet för erforderlig breddning och effektivering av kontaktvägarna mellan nämnda sam- ersättning får utges först sedan medlemmen bör kunna anförtros åt de be- har .erlagt 52 veckoavgifter eller tolv måhällsorgan rörda nadsavgifter och utfört avlönat arbete motämbetsverken, arbetsmarknadsstyrelsom på detta svarande tid. sen och riksförsäkringsverket, och andra områden har ett naturligt gemen- Någon generell övre åldersgräns finns inte samt verksamhetsfält och var för sig genom- i arbetslöshetsförsäkringen. Åtskilliga kas-

för rationalisering av organisation och ar- sor har dock i stadgarna infört begräns-

betsrutiner. Ersättningsrättens upphörande i ningar i rätten att tillhöra kassan vid viss dessa fall sammanhänger med att sökandens ålder. Enligt uppgift från arbetsmarknadsstyarbetsförmåga vid prövning av hans ansökan relsen i mars 1970 hade stadgebestämmelser om sjukbidrag eller förtidspension konstate- om ovillkorlig uteslutning vid viss ålder inrats vara nedsatt i sådan grad att inget eller tagits i stadgarna för fem kassor. Åldersendast en ringa del därav återstår. Dessa frå- gränsen var 70 år (tre kassor), 67 år (en kasgor behandlar utredningen närmare i följan- sa) och 65 år (en kassa). Villkorliga bestämde punkt 5.3 och i kap 6 (6.8). melser om uteslutning vid viss ålder fanns i Arbetslöshetsförsäkrad som erhåller ål- stadgarna för ett 30-tal kassor. De angivna åldersgränserna varierade från 60 år till derspension placeras enligt gällande regler 70 år. Vanligast var 67 år. En övre gräns i avdragsklass enligt en av Kungl Majzt ersätt- för inträde som medlem angavs i stadgarna fastställd avdragstabell. Rätten till för flertalet kassor (ca 45). Åldersgränserna ning i arbetslöshetsförsäkringen påverkas såvarierade från 55 år till 67 år. Vanligast var ledes i princip ej av att ålderspension ut- 60 år (28 kassor). går. Högsta antal ersättningsdagar för vilka statsbidrag utgår är däremot enligt gällande I 7 § förordningen om statsbidrag till erstatsbidragsförordning nedsatt till 75 per kända arbetslöshetskassor (SFS 1956: 630, försäkringsår för den som vid årets ingång nu gällande lydelse SFS 1968: 141) före-

SOU 1971: 42 137

skrivs att grundstatsbidrag och tillägg därtill, sionssystem. Hänsyn måste dock tas till att dagpenningbidrag och barntilläggsbidrag i pensionssystemet ännu ej är fullt utbyggt. fråga om medlem, som vid ingången av visst Detta förhållande kommer att kvarstå ännu försäkringsår fyllt 67 år, utgår för högst 75 åtskilliga år. Efter förslag av 1960 års arbetsersättningsdagar under försäkringsåret. löshetsförsäkringsutredning (SOU 1963: 40) de allmänna för infördes Enligt förutsättningarna år 1964 i arbetslöshetsförsäkringen arbetslöshetshjälp enligt arbetsmarknadskun- en regel att försäkrad som åtnjuter åldersgörelsen (72 §) får sådan hjälp lämnas den pension skall inplaceras i viss avdragsklass som fyllt 16 men ej 67 år. Dessa ålders- enligt av Kungl Majzt fastställd tabell. Denna gränser gäller således för kommunalt kon- är i stort sett upplagd så att ersättningen till tantunderstöd. Den år 1968 införda nya kassamedlem som uppbär ålderspension stödformen statligt kan omställningsbidrag minskas med 1/ 350 av årspcnsionen. utgå längst to m månaden före den då bidragstagaren fyller 67 år eller börjar upp- Utveckling av ålderspensioner och konsebära ålderspension, hel förtidspension eller kvenser i fråga om pensionsavdrag. Under helt sjukbidrag enligt lagen om allmän för- åren 1969-1978 kommer folkpensionen årsäkring. ligen att öka med ett belopp, som benämnts pensionstillskott. För de folkpensionärer som saknar tilläggspension kommer den år- 5.2.2 överväganden och förslag beträffande liga ökningen under tioårsperioden att uthögsta åldersgräns och pensionärer göra tre procent av basbeloppet. Pensions- Utredningen har beträffande den övre ål- tillskottet inte i den mån det utgår normalt dersgränsen både i arbetslöshetsförsäkring tillsammans med vad den försäkrade har och för kontant arbetsmarknadsstöd överrätt att uppbära i tilläggspension överstiger vägt att föreslå samma regel som nu gäller 30 procent av basbeloppet. för statligt omställningsbidrag. En sådan re- När det gäller utvecklingen av den allgel skulle medföra systematiskt klar samord- männa storlek kommer tilläggspensionens ning mellan samhällets stödformer vid arden genomsnittliga pensionen för den årsbetslöshet och ålderdom. kull som varje år fyller 67 år att vid i övrigt lika omständigheter öka med ungefär 1/ 20. Kontant arbetsmarknadsstöd Detta beror på att varje pensionsberättigad person i en ny årskull 67-åringar har haft Utredningen har inte funnit skäl att för nya möjlighet att intjäna ett poängår mer än arbetssökande på arbetsmarknaden eller för den som pensionerades ett år tidigare. Därdem som utfört förvärvsarbete, som skulle till kommer en höjning av pensionsbelopha möjliggjort ersättningsrätt i arbetslöshets- pen betingad av den allmänna utvecklingen. försäkringen, föreslå rätt till kontant arbets- Eftersom är knutna till pensionsbeloppen marknadsstöd sedan de fyllt 67 år eller er- vilket av basbeloppet, bygger på storleken hållit ålderspension, hel förtidspension eller måste man för att kunkonsumentprisindex, helt sjukbidrag enligt lagen om allmän för- na göra en bedömning av de nominella pensäkring. Utredningens förslag rörande konsionsbeloppens ökning även göra ett antatant arbetsmarknadsstöd i detta avseende i den allmänna gande om utvecklingen prisöverensstämmer sålunda med gällande regel nivån. för statligt omställningsbidrag. För att få en åtminstone grov uppskattning av den genomsnittliga ökningen i pensionsnivån har utredningen räknat fram vis- A rbetslöshetsförsäkringen sa genomsnittsvärden med utgångspunkt Även när det gäller arbetslöshetsförsäkring- i de av pensionsförsäkringskommittén i en finns skäl att genomföra en klar gräns- dess betänkande Pensionstillskott m. m. dragning till den allmänna försäkringens pen- (SOU 1968: 21) publicerade prognoserna.

138 SOU 1971: 42

Dessa avsåg utvecklingen av antalet folk- pensionssystem får hänsyn tas till möjlighepensionärer och antalet personer med till- terna att göra förtida uttag eller uppskjutet läggspension samt utvecklingen av totalkost- uttag av ålderspension. Förtida uttag får gönaderna för folk- och tilläggspensionen. l ras fr o m den månad man fyller 63 år. Därgrundmaterialet utgick man från att basbe- vid minskas pensionen enligt vissa regler. loppet under hela prognosperioden är 6 000 Uppskjutet uttag innebär att man väntar kronor. med uttaget till efter 67 års ålder. Därvid Den genomsnittliga pensionen för ålders- ökas pensionen enligt motsvarande regler, pensionär vilken uppbär både folkpension men hänsyn tas inte till tid efter början av och allmän kommer enligt den månad, under vilken den försäkrade tilläggspension dessa beräkningar att uppgå till följande be- fyllt 70 år. lopp budgetåren 1970/ 71-1978/ 79. Hänsyn Enligt riksförsäkringsverkets månadsraphar därvid port var i januari 1971 antalet utbetalda tagits även till pensionstillskott. folkpensioner avseende ålderspension Summa 969 179. Av dessa pensioner var 47 892 ut-

beloppen galler ett genomsnitt för såväl gifta som ej gifta sådan pension enligt hittillsvarande bedömvilka såväl folk- ningsprinciper erforderlig invaliditet inte föålderspensionärer, uppbär be- - är sannolikt eller har visat sig att som tilläggspension respektive år. Det religger sökanden inte kan finna lämpligt, mer statyder alltså att i materialet ingår även mycarbete. Även som avser ket gamla personer, vilka inte är aktuella digvarande förslag som ersättningstagare i erkänd arbetslöshets- uttag av ålderspension före 67 års ålder bekassa. De redovisade handlades av riksdagen i detta sammanhang. genomsnittsvärdena ligger därför betydligt lägre än vad som Arbetslöshetsförsäkringens nuvarande regrespektive år kan komma att gälla för den ler innebär att den som uppbär hel förtidsgrupp pensionärer, vilka kommer i fråga för pension inte har rätt till ersättning vid arkassaersättning och därmed pensionsavdrag. betslöshet. Han anses inte uppfylla ersätt- Pensionsavdraget skulle med tillämpning ningsvillkoret att vara arbetsför. Då förtidsav gällande pensionsavdragstabell enligt des- pension även enligt förut nämnda utvidgsa beräkningar öka från 20 till 29 kronor ning av rätten till sådan pension är avsedd per ersättningsdag under perioden 1970/ att träda i stället för en arbetsinkomst, kan 71-1978/ 79. Utgår man från hittillsva- hel sådan pension i princip inte utgå till rande genomsnittligt tillförsäkrade dagpen- den som samtidigt har ett förvärvsarbete. I ningen, vilken enligt arbetsmarknadsstyrel- sådana fall dras pensionen in eller minskas. sen uppgår till ca 45 kronor (september Den som uppbär ålderspension är däremot 1969), skulle den utbetalade dagpenningen fullt berättigad att samtidigt ha inkomst av under perioden minska från 25 till 16 kro- förvärvsarbete. Han är i princip enligt nunor. varande regler ersättningsberättigad i arbets- Vid gränsdragning mellan arbetslöshetsför- löshetsförsäkringen så länge han uppfyller säkringen och den allmänna försäkringens arbetsvillkor och krav på arbetsförhet.

SOU 1971: 42 139

På samma sätt som ålderspensionär be- jan. Därför underskattas något storleken av döms principiellt även de som uppbär par- åldersklassen 67 år och däröver i dessa samtiell förtidspension (2/3 eller 1/2). Deras manställningar. antal är emellertid obetydligt i förhållande Den genomsnittliga procentandelen artill antalet som uppbär hel förtidspension. betslösa 67-åringar och äldre under dessa I januari 1971 var enligt riksförsäkringsver- år för samtliga kassor har varit 4 men uppkets månadsrapport dessa kategoriers an- visat en tendens till minskning.

Det genomsnittliga antalet ifrågavarande arbetslösa arbetssökande 67-åringar och äld- Genomförande av vidgade möjligheter till re per månad i jämförelse med motsvarande förtidspension kommer att ytterligare höja antal arbetslösa arbetssökande kassamedlemden andel av pensionärerna som uppbär hel mar i ålder 65-66 år och i samtliga åldrar förtidspension. I samband därmed blir grunframgår av följande sammanställning. den för pensionsbeslutet för ett allt större antal av dessa förtidspensionärer att pen-

sionärens arbetsförmåga som följd av ar- Antal

betsmarknadsförhållanden visat sig vara fik- År 1967 1968 1969 tiv. Sambandet mellan skälen för beslutet om hel förtidspension och ren medicinsk 67 år och äldre 1 562 l 333 1 143 bedömning av personens arbetsförhet kom- 65-66 år 3 161 3 965 4 482 mer därmed inte att föreligga på det .kon- Samtliga åldrar 28 813 33 358 29 851 sekventa sätt som man hittills har kunnat förutsätta. Antal arbetslösa arbetssökande kassamed- överväganden om samordning med ållemmar i ålder 67 år och däröver. Med derspensionering. 7 kap 1 § lagen Enligt

ledning av arbetsmarknadsstyrelsens arbets- om allmän föräkring utgår förtidspension

löshetsstatistik har utredningen sammanställt längst intill den månad då den försäkrade uppgifter om genomsnittligt antal 67-åringar fyller 67 år. Därefter erhåller den försäkoch äldre bland arbetslösa medlemmar i rade ålderspension enligt 6 kap 1 § samma arbetslöshetskassorna, som har varit an- lag. Den tidigare förtidspensionerade är såmälda som arbetssökande vid offentlig ar- ledes efter fyllda 67 år att betrakta som ålbetsförmedling åren 1967-1969. Detta antal derspensionär. Om han därefter vill förhar ställts i förhållande till det genomsnitt- värvsarbeta, har tillräcklig arbetsförmåga liga totala antalet medlemmar i varje kassa, samt har uppfyllt andra ersättningsvillkor, som under de åren har varit arbetslösa ar- bör han i arbetslöshetsförsäkringen som rebetssökande. Fördelning efter ålder har skett gel ha samma ersättningsrätt efter fyllda 67 med hänsyn till ålder vid kalenderårets bör- år, vare sig han tidigare har varit förtids-

Översiktstablå i Andel arbetslösa arbetssökande medlemmar åren 1967-1969 som varit i ålder 67 år och däröver .0-2 % 3-5 % 6-8 % 9-- % I Antal kasssor 19 13 7 4 Sammanlagt medlemsantal i dessa kassor 30.6.1968 627 546 479 379 150 071 432188

140 SOU 1971: 42

pensionär eller inte. Den som före 67 år fyllt 67 år .inte får utgå längre än till dess uppburit hel förtidspension, och därför då medlemmen fyller 70 år. inte har kunnat upparbeta ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen, skall dock ej kunna åberopa sådan arbetad tid före 67 år vid

av arbetsvillkor efter det han har Förslag angående arbetslöshetsförsäkring

prövning blivit ålderspensionär. Huvudregel: I allmänna försäkringen har åldersgränsen 67 år även betydelse i fråga om rätten Ersättning utgår längst intill dess kassamedtill sjukpenning. Från den månad den för- lem har fyllt 67 år eller, om medlemmen säkrade fyllt 67 år får sjukpenning inte ut- dessförinnan börjar uppbära hel förtidspengå för mer än ett bestämt sammanlagt antal sion eller helt sjukbidrag, längst t o m mådagar som förbrukas alltefter de utnyttjas. naden före den då pensionen eller bidraget I arbetslöshetsförsäkringen gäller som för- börjar utgå. ut nämnts den föreskriften att statsbidrag till ersättning åt medlem, som vid ingången av visst försäkringsår fyllt 67 år, utgår för Kompletteringsregel: högst 75 ersättningsdagar under försäkringsåret. Detta dagantal är hälften av den re- Arbetslöshetskassa kan till medlem, som har 67 år, under tiden intill dess medlemguljära nu gällande ersättningstiden per för- fyllt men fyller 70 år med statsbidrag utbetala säkringsår, 150 dagar. Utredningens förslag till reglering av ersättningstiden, den s k ersättning för sammanlagt högst 150. dagar 300-dagarsregeln, innebär dels att ersättning under förutsättning att för ersättning i övkan utgå under 300 dagar för alla försäkra- rigt föreskrivna villkor är uppfyllda. de, dels att ersättningstiden förlängs till 450 Arbetslöshetskassa skall själv besluta hudagar för försäkrad som har fyllt 55 år, dels ruvida eller i vilken utsträckning den föreatt tidberäkningens nuvarande anknytning slagna kompletteringsregeln skall tillämpas till försäkringsår upphör. för kassans medlemmar. Utredningen anser att arbetslöshetskassor- Utredningens förslag i fråga om beräkna även i fortsättningen bör ha möjlighet att ning av den försäkringsersättning som vid med statsbidrag utbetala ersättning i viss arbetslöshet kan utgå till den som uppbär omfattning till medlemmar som fyllt 67 år. pension (pensionsavdrag) behandlas i kap 6. Antalet ersättningsdagar bör stå i samma förhållande till reguljär ersättningstid som enligt nuvarande bestämmelser om statsbi- 5.2.3 Lägsta åldersgräns drag. Antalet ersättningsdagar skulle därmed_ bestämmas till sammanlagt 150 dagar räknat (20 §) får ersätt- Enligt kassaförordningen från det medlemmen har fyllt 67 år. ning som förut nämnts endast utgå till för- Med till arbetslöshetsförsäkring- säkrad över 16 år. Samma åldersgräns förehänsyn ens karaktär och för att underlätta kassor- skrivs i arbetsmarknadskungörelsen (72 §) i nas administration är det dock motiverat fråga om arbetslöshetshjälp. att för alla försäkrade införa en generell Elever som gått ut den obligatoriska 9högsta åldersgräns. Det har visat sig att det åriga .grundskolan och därefter omedelbart stora flertalet av de kassamedlemmar, som börjar förvärvsarbeta kan regelmässigt vänutnyttjar den nu föreliggande ersättningsrät- tas vara 16 år. Under vissa förutsättningar ten sedan de fyllt 67 år, gör detta åren kan elev dock under det nionde skolåret närmast efter att ha uppnått denna ålder. bedriva skolarbetet så att han samtidigt ut- Därför torde det inte möta hinder att införa för ett arbete som är att likställa med fören generell regel att ersättning under för- värvsarbete. Utredningen anser att det inte säkringsåren närmast efter det kassamedlem är av oväsentlig betydelse att dessa ungdo-

SOU 1971: 42 141

mar kan påräkna kontant stöd om de blir ålder ej kan utföra arbete ej heller kan erarbetslösa innan de fyllt 16 år och har upp- hålla understöd. Det påpekades att detta villarbetad ersättningsrätt. kor måste iakttas strängt men framhölls sam- I fråga om arbetslöshetsförsäkringen före- tidigt, att en person med ett betydande slår utredningen att den nuvarande regeln kroppsligt lyte i en för honom lämpad anom lägsta ålder för ersättningsrätt bortfaller ställning kan prestera fullt normalt arbetsoch ersätts med en regel om lägsta ålder resultat. Han kan därför vara att anse såsom för inträde som medlem i arbetslöshetskas- fullgod arbetskraft, oaktat han ej alls är arsa. Den som söker sådant medlemskap betsför inom andra arbetsområden. skall ha fyllt 15 år. Om det nuvarande Det osäkra momentet i dessa bedömning- 12-månadersvillkoret, enligt utredningens ar har varit den faktiska tillgången på lämpförslag, bortfaller, skulle den som vid 15 ligt arbete för de handikappade. I handårs ålder börjat förvärvsarbeta och då även bokskommentaren år 1935 framhölls att blivit medlem i arbetslöshetskassa kunna man genom angivna bedömning av arbetsha byggt upp sin ersättningsrätt enligt det förheten i viss utsträckning avvikit från den kvarstående arbetsvillkoret (fem månaders allmänna principen att ersättningsberättigad förvärvsarbete eller därmed likställd tid) i medlem skall vara fullt arbetsför. Det tillatillräcklig omfattning för att möta även en des: »Är å andra sidan nedsättningen av arbetslöshetssituation som uppkommer, in- arbetsförmågan så avsevärd, att han icke ens nan han fyllt 16 år. vid gynnsamt läge på arbetsmarknaden kan Ej heller för kontant arbetsmarknadsstöd erhålla bör understöd från någon anställning, bör det enligt utredningens mening föreskri- erkänd arbetslöshetskassa icke kunna ifrågavas någon lägsta ålder för ersättningsrätt. komma.» Den i ett gynnsamt arbetsmark- Däremot bör tid i förvärvsarbete eller annan nadsläge tänkbara tillgången på arbetstilltid innan sökanden fyllt 15 år ej medräknas fällen, som är så lämpliga för den handikapvid prövning av arbetsvillkoret. Utredning- pade att han där kan prestera fullt normalt ens förslag i det avseendet motsvarar när- arbetsresultat, skulle således vara avgörande mast det föreslagna villkoret för inträde som för bedömningen »arbetsförxa eller »ej armedlem i arbetslöshetskassa. betsför». Den föreslagna regeln om lägsta ålders- Utvecklingen av möjligheterna till förgräns (15 år) för inträde i arbetslöshetskas- värvsarbete har under de senaste årtiondena sa föreslås vara obligatorisk för arbetslösnågot förändrat förutsättningarna för denna hetskassorna. Ungdomarna bör redan från bedömning. Uppgifter om arbetsvården och IS-årsåldern ha möjlighet till arbetslöshetsdess utveckling samt uppskattningar av framförsäkring inom varje verksamhetsområde tida arbetsvårdsbehov lämnas i statskontosom representeras av arbetslöshetskassa. rets huvudrapport om arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadspolitiken (SOU 1968: 60, sid 127-136). Antalet arbetsvårds- 5.3 Arbetsför sökande uppgick år 1967 till ca 82 000. År 1970 var antalet i det närmaste 90 000. 5.3.1 Allmänna synpunkter Man räknar därefter med ökning under yt- I nuvarande arbetslöshetsförsäkring terligare några år innan tillströmningen har gäller som allmän princip att kassamedlem är att stabiliserats. Den mest betydelsefulla ökanse som arbetsför, om han kan prestera ett ningsfaktorn ansåg Statskontoret vara den normalt arbetsresultat i ett för honom lämp- allmänna attitydförändring som ägt rum på ligt arbete. Denna princip fanns redan an- detta område. given i handbokskommentaren till den första Stark kritik har riktats mot de handiförordningen om erkända arbetslöshetskaskappades sysselsättningsmöjligheter på sor (år 1935). Där framhölls att den som svensk arbetsmarknad. Det har att sagts på grund av sjukdom, invaliditet eller hög denna inte är handikappvänlig. Företrädare

142 SOU 1971: 42

för såväl de handikappades organisationer arbetsmarknadsliga tillsynsmyndigheterna, som arbetsmarknadsparter och samhällsor- styrelsen och riksförsäkringsverket. Social-

gan har understrukit att en bättre handi- vårdens uppsökande verksamhet kommer att kappmiljö inte kan åstadkommas utan att Därmed kan ökad kontakt utvidgas. skapas arbetsmarknadens rekryteringspolitik mar- mellan kommunernas sociala nämnder samt kant ändras. Detta gäller både den offent- allmänna arbetsförmedlingar, försäkringsliga och privata sektorn. kassor och arbetslöshetskassor bl a efter råd Det har framhållits att personer som för- och anvisningar som år 1969 utfärdats av värvsarbetar eller önskar förvärvsarbete inte socialstyrelsen av 1968 års ändpå grund kan indelas i två skilda klasser - de som ringar av lagen om socialhjälp. Intresse för är fullt arbetsföra och produktiva, å ena si- försöksverksamhet med nya former av sydan, och de som inte är det, å den andra. stematisk samverkan mellan nämnda organ Det rör om sig i stället en kontinuerlig har under hand framkommit, bl a hos komskala. Någonstans på den skalan finns en muner som sökt planlägga sina insatser för gräns. Den gränsen är emellertid inte skarp. och socialvård sikt. rehabilitering på längre De som befinner sig över gränsen kan finna Det är angeläget att det sker en utvidgning sysselsättning på den öppna arbetsmarkna- och effektivisering av denna samverkan. den. De som befinner sig under gränsen Med hänsyn till den sålunda pågående utlyckas inte därmed. För en stor mellangrupp vecklingen har utredningen funnit att erär det ovisst om de lyckas eller ej. forderlig utvidgning, fasthet och kontinui-

Under senare tid har behov av förbätt- tet i samarbetet mellan de lokala organen rad arbetsmiljö fått en framträdande bety- för administration av samhällets totala delse. Man söker alltmer arbetstillgodose trygghetssystem bör kunna uppnås utan förtagarnas behov av att arbetsplatserna inrät- fattningsföreskrifter annat än när sådana ertas så att de fysiska och psykiska påfrest- fordras i särskilda fall, exempelvis i förutningarna minskar. Med hjälp av nya forsk- nämnda ärenden om förtidspension. ningsrön, bla inom arbetsmedicin och ergonomi, har rationell inredning av arbetsoch bättre 5.3.2 Sjukdom platser planering av arbetsmetoder jämte selektiv arbetsplacering visat sig Nu i att gäller arbetslöshetsförsäkringen kunna minska risken för uppkomst av handi- medlem vid sjukdom som förorsakar fullkapp och öka möjligheterna för redan handi- ständig nedsättning av arbetsförmågan, vilkappade att utnyttja sin arbetsförmåga. Ge- ken medför rätt till hel sjukpenning från nom ökade samhällsinsatser i fråga om ar- allmän försäkringskassa, inte får uppbära erbetsprövning, arbetsträning, yrkesutbildning sättning från arbetslöshetskassa. och omskolning kan även den handikappade Vid som ej förorsakar fullstänsjukdom få bättre möjlighet att själv medverka till att dig nedsättning av arbetsförmågan men likarbetshämmande handikapp helt eller delvis väl nedsätter denna med minst hälften utelimineras. Faktiska arbetsalternativ till kongår halv sjukpenning från allmän försäktant stöd bör därför i allt större utsträckringskassa. I sådana fall gäller nu i arbetsning kunna påräknas för arbetslösa med att löshetsförsäkringen medlemmen anses handikapp. som ej arbetsför halva dagen och som ar- Samhällsåtgärderna för rehabilitering och betsför halva dagen. Om medlemmen inte arbetsvård kommer att ställa ökade krav på får något arbete av det slag som motsvarar samverkan mellan olika samhällsorgan. Ut- hans sålunda bedömda är han, arbetsförhet, redningen har konstaterat att administrativ under förutsättning att han före sjukdomen samverkan mellan arbetsförmedlingar och haft heltidsarbete, till halv ersättberättigad allmänna försäkringskassor redan ning från arbetslöshetskassan. påbörjats och i fortsättningen bör kunna utvecklas sistnämnda regler bygger huvudsakligen ytterligare enligt anvisningar från de statpå bestämmelsen i 29 § 2 mom sista stycket

SOU 1971: 42

kassaförordningen. De har medfört vissa olä- om samordning med förtidspension bygger genheter för arbetslöshetskassorna och deras på denna förutsättning. medlemmar. Om arbetsförmågan bedömts vara nedsatt Sålunda har det påpekats från skogsarbe- i mindre grad och pension eller sjukbidrag tarnas arbetslöshetskassa, att deras medlem- därför utgår med två tredjedelar eller hälfmar ofta har svårt att på sin arbetsmarknad ten, partiell förtidspension och partiell: sjukfinna sådant kortvarigare och lättare arbete bidrag, kan några generella antaganden ej som halv sjukskrivning förutsätter. Följden göras om de aktuella verkningarna av sjukhar blivit att skogsarbetare som blir halvt dom eller annan nedsättning av den fysiska i allmänhet inte kunnat finna eller psykiska prestationsförmågan, som i det sjukskrivna arbete under sjukdomstiden utan enskilda fallet har legat till grund för penlämpligt förblivit arbetslösa, ej sällan under avsevärd sionsbeslutet.. Invaliditetsbegreppet i fråga tid. om förtidspension och sjukbidrag är visser- Detta un- utformat som en arbetsinvaliditet, har belysts genom en närmare ligen arbetslöshets- orsaker, men händersökning i skogsarbetarnas grundad på medicinska kassa av de medlemmar som under försäk- syn skall även tas till andra omständigheter 1966/67 erhöll halv som påverkar den försäkrades förmåga att ringsåret dagpenning. Därvid framkom även åtskilliga fall, där bereda sig arbetsinkomst. Möjlighet bör finman har ställt sig frågande till läkarnas m0- nas till individuell prövning med speciell tiv till halv Det hänsyn till bl a arbetsmedicinska förhållansjukskrivning. påpekades att skyldighet inte synes föreligga för läka- den och allmänna sysselsättningsförhållanre och försäkringskassa att samråda med den på ifrågavarande del av arbetsmarknavarandra om hel eller halv sjukskrivning den. Denna bedömning kan bli komplicekän- rad och - om fallen blir - kräva bör göras. Om läkaren ej har tillräcklig många nedom om arbetsmarknad, betydande insatser från läkare och andra ifrågavarande kan dettaleda till halv sjukskrivning även experter. i sådana fall där hel sjukskrivning väl kan Dessa synpunkter har utredningen utveckmotiveras lat i remissyttrande 12.11.1969 över riksom hänsyn tas till såväl medicinska som arbetsmarknadsmässiga synpunkter. försäkringsverkets förslag till vidgad förtids- Detta som inte kan lösas Där anförs bl a följande. är ett problem pensionering. inom arbetslöshetsförsäkringen och reglerna Utredningen har funnit att de föreslagna riktför kontant arbetsmarknadsstöd. Utredning- av möjlighelinjerna för förhandsbedömning en vill dock påpeka den inte obetydliga ut- terna till varaktig arbetsplacering avsevärt kan vidgning av riskområdet för dessa stöd- medverka till en i sak riktigare gränsdragning som kan brister i mellan systemen för pensionering och kontantformer, uppstå genom stöd på arbetsmarknaden. Av värde inom utsamråd mellan läkare, försäkringskassa och redningens område är även de ökade möjligarbetsmarknadsorgan. heterna att i pensionsbeslut ta individuell hänsyn till personer med tungt eller pressande arbete, som vid högre ålder men före ordinarie

Förtidspension

5.3.3 pensionsålder själva vill lämna arbetslivet direkt utan att ta vägen över arbetslöshet och osäkra Förtidspensionärer med rätt till hel förtids- Även i detta avsysselsättningsförhållanden. seende anser utredningen att verkets förslag pension och personer med helt sjukbidrag bör likställas med dem som är vinner i värde genom att avgränsning ej sker it princip till i förväg bestämda yrkes- eller befolkningshelt sjukskrivna. Deras arbetsförmåga har i grupper. samband med pensionsbeslutet bedömts vara I dessa fall då särskilda regler för äldre arvaraktigt respektive för avsevärd tid så ned- betskraft skulle bli tillämpliga anser verket nasatt att »intet eller endast del därav turligt att pensionssökanden får hel förtidspenringa sion. Utredningen tillstyrker detta. Erfarenheåterstår» Så länge denna bedömning kvarterna under utredningsarbetet visar att den står bör kravet på arbetsförhet ej anses upp- kvarstående arbetsförmåga som i pensionsbeslut fyllt. Utredningens förslag i kap 6 (6.8) motiverat partiell pension ofta måste anses fik-

SOU 1971: 42

tiv för den som inte har något stadigvarande - bör man vid bedömningen av en arbetstaga-

förvärvsarbete. Detta gäller i särskild hög grad res arbetsförmåga jämföra hans arbetsresultat_ de äldre. Liknande erfarenheter har för övrigt med en fullt arbetsför arbetstagares normala gjorts i fråga om halv sjukpenning till arbets- prestation i samma slags arbete. Till grund för lösa. Nedsättning från hel till halv sjukpenning jämförelsen bör läggas de uppgifter om dessa under arbetslöshet medför ej sällan endast en båda värden som kan inhämtas från den skydpartiell övervältring av stödansvaret från all- dade verksamhetens ledning. I förekommande män försäkringskassa till arbetslöshetskassa. fall bör även inkomstnivån i den försäkrades Utredningen har inte något att erinra mot tidigare yrke eller huvudsakliga sysselsättning verkets förslag att halv pension utgår till den beaktas. som har sin arbetsförmåga nedsatt i mindre När lön utgår enbart i form av tidlön och grad än som fordras för 2/3 pension men lik- uppnådda arbetsresultat inte redovisas indiviväl med minst hälften. Arbetssökande med den- duellt, bör arbetstagarens arbetsförmåga bedöna nedsättning av arbetsförmågan bör enligt mas med utnyttjande av de uppgifter som kan utredningens mening anses uppfylla den allmän- lämnas av den skyddade verksamhetens ledning na förutsättningen ›arbetsför» för kontant ar- och -av den representant för länsarbetsnämnbetsmarknadsstöd. För dessa liksom för dem den som är knuten till denna. vars arbetsförmåga är nedsatt med mindre än hälften blir arbetsmarknadens Varje möjlighet att göra en liknande berekryteringspolitik och effektiviteten i samhällets arbetsmark- dömning av handikappad ersättningssökan-

nadsåtgärder avgörande för möjligheterna att des verkliga prestationsförrnåga inom det

skapa den i verkets förslag tänkta kombinatio- för honom tänkbara arbetsområdet bör ennen av arbetsinkomst och pension. ligt utredningens mening utnyttjas. Har sö-

kanden själv styrkt sin arbetsförmåga, tex Individuell bedömning av den arbetsförhet som är allmän för ersätt- genom att med ifrågavarande invaliditet utförutsättning föra förvärvsarbete i den utsträckning som ningsrättunderlättas givetvis om det finns fordras för ersättningsrätt (uppfyllt arbets-

vissa fasta utgångspunkter för bedömning-

villkoret), behöver hans arbetsförhet i regel en. En sådan är regeln om demsom uppinte närmare undersökas. Saknas helt an-

bär hel förtidspension eller helt sjukbidrag.

nat underlag för bedömning av sökandens För de partiella fallen kan viss ledning vid arbetsförhet än beslut om förtidspension elbedömningen finnas i kollektivavtal mellan Svenska å ena ler sjukbidrag, enligt vilket hans arbetsför-

kommunalarbetareförbundet,

måga beräknas vara en tredjedel eller mindre sidan, samt Svenska landstingsförbundet och av den normala, kan sökanden i regel Svenska kommunförbundet, å andra sidan, om ej anses vara arbetsför i sådan utsträckning

bestämmelser angående löne- och anställ-

att rätt till försäkringsersättning eller konningsvillkor för handikappade arbetstagare tant arbetsmarknadsstöd föreligger. I tvekvid kommunala verkstäder för skyddad syssamma fall bör .dock utredas, i vilken .utselsättning, gällande from 1.7.1970. Besträckning denna arbetsinvaliditet beror på stämmelserna i detta kollektivavtal omfattar medicinska faktorer. Om det dåvvisar sig :j den som är intagen på vårdinrättning och den som introduktions- att bedömningen av arbetsförmågans ned-

ej heller undergår

sättning till* avsevärd delgrundats på andra

utbildning eller arbetsprövning och/ eller ar-

faktorer än medicinska, och dessa andra betsträning. I de fall fråga uppkommer om faktorer efter pensionsbeslutet blivit påtagindragning eller minskning av förtidspension, skall vid bedömningen av pensionstagarens ligt förändrade - tex genom flyttning el-

ler ändrade sysselsättningsförhållanden el-

arbetsförmåga_ främst beaktas vederbörandes

ler bättre personliga anpassningsmöjligheter faktiska arbetsprestation och inte den utgåpå ifrågavarande arbetsmarknad - bör brisende lönens storlek. Enligt riksförsäkringstande arbetsförhet enligt pensionsbeslutet inverkets cirkulär nr 4/1969 är riktlinjerna te enbart vara skäl för att avvisa ersättningsför denna bedömning följande. rätt. Bedömning bör då ske av samtliga de När lön utgår i form av ackordslön eller omständigheter som i den föreliggande situablandackordslön-varvid det i lönen ingående tionen skapar svårigheter för sökanden att ackordsbeloppet beräknas på grundval av en individuell redovisning av arbetsprestationerna finna lämpligt förvärvsarbete.

SOU 1971: 42 145.

10-014253

Likaså bör förändringar i den andra rikt- där nedsättningen av den försäkrades ar- Sökandens arbets- betsförmåga medför behov av samordning ningen uppmärksammas. invaliditet kan efter pensionsbeslutet ha för- mellan arbetslöshetsförsäkringen och yrkesvärrats utan att de rent medicinska fakto- skadeförsäkringen bör denna enligt utredrerna tex flyttning el- ningens förslag i huvudsak kunna göras efförändrats, genom ler ändrade allmänna sysselsättningsförhål- ter samma regler som föreslås gälla för arlanden inom sökandens arbetsom- betslöshetsförsäkringen beträffande förtidsnaturliga för ett tidigare be- Det stora flertalet av dem som råde. Förutsättningarna pensionärer. slut om partiell förtidspension kan därmed uppbär yrkesskadelivränta på grund av nedha blivit betydligt förändrade. Dessa fall sättning av arbetsförmåga, som överstiger bör vid arbetsförmedling och arbetslöshets- hälften, uppbär även förtidspension. i samråd med av arbetsförheten som allkassa som regel handläggas Bedömningen vederbörande allmänna försäkringskassa. mänt villkor för ersättningsrätt i fråga om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd bör principiellt ske enligt sam- 5.3.4 Yrkesskada ma invaliditetsbegrepp och med samma me- Har medfört invaliditet som toder, vare sig nedsättning av arbetsförmåen yrkesskada nedsätter arbetsförmågan med minst en tion- gan uppstått genom yrkesskada eller på andel utgår livränta så länge som denna invali- nat sätt. Därvid bör bedömningen inriktas ditet består. Livräntans storlek beräknas direkt på sökanden och avse dennes aktuella dels efter det sk ersättningsunderlaget, dels arbetsförmåga. Endast i de fall en sådan beefter invaliditetsgraden. Vid bedömning av dömning visar att arbetsförmågan ej uppgår den nedsättning av arbetsförmågan som yr- till den gräns - en tredjedel av den normala kesskada medfört skall hänsyn tas till ska- - som generellt förordats för dem som uppdans beskaffenhet och dess inverkan ej blott bär partiell förtidspension (sjukbidrag), bör på den skadades förmåga i allmänhet att ersättningsrätt avvisas på grund av bristande bereda av arbete utan även på arbetsförhet. Sökandens möjligheter att själv sig inkomst hans förmåga att utöva sitt yrke. genom förvärvsarbete före arbetslösheten Yrkesskadeförsäkringens invaliditetsbe- styrka sin arbetsförhet, liksom hänsynen till och metoder för invaliditetsbedöm- förändrade förhållanden av annat slag än grepp från den allmänna medicinska, bör vara likartade även i fråga ning skiljer sig avsevärt I sistnämnda försäkring in- om yrkesskada och andra fall av arbetsinförsäkringens. ned- validitet. riktas bedömningen av arbetsförmågans sättning i princip direkt på den försäkrade och dennes kvarvarande arbetsförmåga, me- 5.4. Oförhindrad att förvärvsarbeta dan reglerna i yrkesskadeförsäkringen bygger på genomsnittsbedömningar som utfor- I föregående punkt har utredningen beträfmats i tabellsystem. Yrkesskadorna domine- fande begreppet arbetsför i några sammanatt arbetsförheten även måsras av yttre kroppsskador. De har ansetts hang framhållit, vara betydligt enklare att bedöma och klas- te prövas med hänsyn till övriga omstänsificera än de sjuklighetstillstånd som prövas digheter som utgör hinder för den arbetssöi den allmänna De kande att finna lämpligt arbete. Stora krav försäkringen. försörjställs när det gäller anningsekonomiska följderna av en sjukdom på arbetskraften eller skada samt medicinska och arbetsmäs- passning till omvandlingsprocessen i näringsliv och samhälle. Numera förutsätts dock att siga åtgärder för rehabilitering har även tillmätts större i den allmänna för- samhället i möjligaste mån skapar förutsättbetydelse än inom ningar för den arbetssökande att få ett arsäkringen yrkesskadeförsäkringen. I kap 6 (6.8) har utredningen behandlat bete som han är lämpad för och som kommed mer hans önskemål så nära som möjligt. samordningen yrkesskadeförsäkringen och För de fall Därmed framträder ett sakligt samband förtidspensioneringen.

146 SOU 1971: 42

mellan den nu ifrågavarande regeln »oför- betshinder. Den medför dock i många fall hindrad att förvärvsarbeta» och arbetsfören sådan begränsning av arbetsutbudet att heten. Samband framträder även mellan den bundenheten faktiskt kan innebära ett i det arbetslöses övriga personliga förhållanden närmaste totalt arbetshinder. Detta gäller och tillgången på arbetstillfällen, som med främst sökande utan egentlig eller speciellt hänsyn till dessa förhållanden och skäliga erforderlig yrkes- eller arbetserfarenhet, som

krav på arbetsmarknadsanpassning från den är bosatta i trakter där det för dem inte

arbetslöses sida kan anses lämpliga. finns annat än enstaka möjligheter till lämp-

Ifrågavarande villkor för ersättningsrätt ligt förvärvsarbete inom det för hemortens kan därför endast ges en självständig gene- befolkning naturliga arbetsområdet. rell betydelse i det avseendet, att det inte De nu gällande anvisningarna i detta hänfår föreligga någon omständighet som hind- seende från till-

arbetslöshetsförsäkringens

rar den arbetslöse att över huvud till taget ut- synsmyndighet arbetsförmedlama inneföra tillgängligt och lämpligt förvärvsarbete håller närmast generella bedömningsregler under tid för vilken han gör anspråk på för vissa speciella fall. Flera av dessa fall

kontant stöd under arbetslöshet. Villkoret in- avser lokal bundenhet av familjeskäl, så särnefattar samtidigt alla omständigheter som skilt för kvinnliga arbetssökande. Ej sällan

kan utgöra hinder för att utföra tillgängligt kan emellertid den lokala bundenheten i en

förvärvsarbete. Det kan därmed sägas inne- familj bero på mannens arbetsförhållanden bära att arbetssökande skall stå till arbets- eller till samboende hänsyn föräldrar eller marknadens förfogande. barn och då även till barn som ej är min- På grund härav föreslår utredningen att deråriga. Flera samverkande boende- och

reglerna om de allmänna förutsättningarna ansvarsförhållanden skapar i dessa fall en för vilka ersättningsrätt, i gällande kassa- komplicerad bundenhet för både kvinnor

förordning behandlas i 20 §, i en ny för- och män. Har de små barn och är samhäl-

fattning sammanförs med reglerna om be- lets service för tillsyn av dem ej utbyggd, dömning av lämpligt arbete och självför- uppstår särskilda svårigheter. Utredningen vållad arbetslöshet. I nuvarande kassaförbelyser problem av detta slag i bilaga 11 ordning behandlas dessa senare i Traditionella

frågor vårduppgifter och förvärvsar-

36 §. bete.

Utredningen behandlar i följande punk- Bundenhet vid hemmet får bedömas på ter några speciella typer av fall, då det har ett annat sätt då barnen inte längre är i såuppstått särskilda svårigheter att bedöma dan ålder att de behöver kontinuerlig vård huruvida arbetssökande kan anses stå till eller tillsyn. Då kan förekomsten av barn arbetsmarknadens förfogande, dvs vara ge- inte längre utgöra ett hinder för att ta arnerellt sett oförhindrad att åtaga sig för- bete på annan ort, men det är önskvärt att värvsarbete. arbetsorten är belägen så att bortavarande

förälder kan besöka hemmet vecka varje såvida det ej är fråga om en kortvarig an-

5.4.1 Lokal bundenhet ställning. Om inte familjebostad kan erbju-

das i ifrågavarande arbetsort skall föräld- Ett särskilt exempel på arbetshinder är enrar med hemmavarande ej vuxna barn kunligt nuvarande praxis lokal bundenhet. Denna göra anspråk på att endast en av dem na innebär att det inte kan begäras att arskall vara beredd att antaga arbete på annan betssökande skall ta arbete ort. på annan ort än den dittillsvarande bostadsorten. Med annan ort avses därvid ort som är be- I en följande punkt 5.6 har utredningen lägen så långt från medlemmens bostad att bla behandlat hänsynen till arbetssökanhan måste bo på arbetsorten åtminstone undes personliga förhållanden vid bedömning der arbetsveckan. av visst arbetes eller arbetsförslags lämplig- Lokal bundenhet är inte något totalt ar- het. Utredningen har där betonat betydel-

SOU 1971: 42

att erhålla bostad - När ten lokal bundenhet huvudsakligen sen av möjligheterna - av beror eller annan liki- förekommande fall .familjebostad på uppdrag, bisyssla nande förvärvsverksanthet - tex mindre tillfredsställande beskaffenhet på en ny arbetsort. I den närmast 5.5 jordbruk eller annan rörelse som mest hela följande punkten för arbetsförmedling- året vanligen kunnat bedrivas under fritid lämnas en redogörelse ens service till enskilda arbetssökande - bör tiden för rådrum anpassas efter erfor-

Under rubriken derlig skälig tid för avveckling eller över- (5.52). Omställningsutredbehandlas där den omfattande in- låtelse av verksamheten. ningen formation som arbetsförmedlingen har att Tiden för rådrum bör kunna förlängas

lämna för att underlätta arbetstagarnas geo- eller förkortas beroende på den arbetslöses finner det beredvillighet respektive bristande beredvilgrafiska rörlighet: Utredningen vill ha bästa att genom egna åtgärder upphäva sin naturligt _att arbetssökanden lighet lokala bundenhet eller i övrigt förbättra sina möjliga» utbyte av omställningen både i fråga att förvärvsarbeta. Ofta är inte om egna arbetsförhållanden och .med avse- möjligheter ende på- familjenstönskemål i olika avseen- omfattande och långväga bostadsflyttning för erforderlig anpassning till arden, till nyttanför arbetssökande; arbetsgi- nödvändig A betsmarknaden. Men även mindre omfatvare ochsamhälle. 9 redovisat en tande åtgärder är beroende av den arbets- Utredningeni-harii bilaga rörande meddelande från ar- sökandes vilja att själv medverkaL Samhälle undersökning om -ifrågasatt ersättnings- och arbetslöshetskassor kan ej ha ansvar för betsförmedlingen under arbetslöshet i de fall denna huvudsakligen rä=tt i arbetslöshetskassa försäkringsskäl för ar- beror på orealistiskt lokalt begränsat arbetsåret 1967/68. Av huvudsakliga utbud, som den arbetssökande själv; även betsavvisande dominerade där “typgruppen till efter skäligt rådrum, vägrar att utvidga eller »särskilda omständigheter -med hänsyn eller arbetets natur» till den faktiskt föreliggande tillpersonliga förhållanden anpassa av alla undersökta gången på lämpligt förvärvsarbete. med «.närmare-67 procent fall (3 358).? I. denna typgrupp ingick även Problem liknande dem som uppstår vid fall av lokal bundenhet. Dessa utgjorde 17,3 lokal bundenhet kan föreligga för den som procent avsamtliga fall_ (för männen 21,0 % till väsentlig del har-haft sin försörjning geoch för kvinnorna av lokal nom stadigvarande förvärvsarbete i hemmet 7,1 %). Fallen bundenhet hade: i undersökningen. fördelats såsom arbetstagare och därmed byggt upp .Deolika ersättningsrätt enligt arbetsvillkoret. Den påtre orsaksgrupper. gruppernas andel av samtliga undersökta fall av arbets- som mister sådant arbete kan i vissa situa- A

avvisandevar följande tioner ha stora svårigheter att ställa om sig

till förvärvsarbete utom hemmet. I prop 1964: 115 med förslag till nu gällande ar-

Procent

betslöshetsförsäkring behandlades synpunka* - ter från Familjeskäl . . -5,2 1960 års arbetslöshetsförsäkrings-

mentschefen att försäkrade, som är bundna

anser inte att dessa erfaren- vid hemmet till .följd av personligt handi-

Utredningen

bör- kunnaffå ersättning vid arbets-

heter behöver föranleda förslag till någon ny kapp, allmänna villkor för 1öshet,›om de till väsentlig del haft sin förlydelse av ifrågavarande hemarbete ersättningsrätt. Prövning av hänsyn till -lokal sörjning genom stadigvarande och om de är beredda att utföra annat hembundenhet bör även i fortsättningen grundas att den arbetslöse skall vara ar- arbete eller annat arbete som deras handipå regeln förordar att den-

betsför »och i övrigt oförhindrad att åtaga kapp tillåter. Utredningen

sig arbete». Dock vill utredningen fram- na bedömningsregel skall gälla även person-

liga handikapp av andra slag fysiska, hålla följande.

SOU 1971: 42

exempelvis bundenhet v-id vård i hemmet betslöshetsrisk finns iriskerför» att medlemav handikappad eller åldriganhörig,.som i men efter avslutad utbildning iblir-utförsäkden föreliggande arbetslöshetssituationen ut- rad, dvs att längsta stadgade ersättningsgör ett uppenbart hinder för att förvärvs- tid går till ända under utbildningstiden eller v- v 1 arbeta utom hemmet. kort därefter. Samorganisationen. framförde i nämnda

skrivelse den uppfattningen. att möjlighet till

5.4.2 Hinder på grund av

val mellan kassaersättning och utbildningsarbetsmarknadsutbildning bidrag ej bör föreligga; Samtidigt-iföreslogs Arbetsmarknadsutbildningens karaktär av visst »kompletterande utbildningsbidrag». vuxenutbildning, som utformats och erbjuds Utredningen ansett-liksom. Arbetslöshetsarbetssökande - kassornas 1960 års arpå sysselsättningspolitiska samorganisationräoch grunder, behandlar utredningen i samband betslöshetsförsäkringsutredning att någon med arbetsvillkoren för ersättning i arbets- valmöjlighet i frågaom försäkringsersätt-

löshetsförsäkring och Vför kontant _arbets- ning ej bör föreligga under“dentid arbets-

marknadsstöd. Sådaniufbildning bör enligt marknadsutbildning pågåif Utredningens

utredningens meningi fortsättningen prin- ställningstagande grundasÖi ?första hand- på

cipiellt likställas med vad i nu gällande för- principiella skäl. Under- utbildningstiden

fattningar kallas yrkesutbildning. måste kassamedlemmen i-regel anses »vara Gällande bestämmelser om arbets- och av- förhindrad att förvärvsarbeta. Dessutom -bör giftsvillkor i 23 och 24 § § kassaförordning- det-undvikas att. stödsystemetblir så konen- och om avstängning vid självförvållad struerat att kassamedlemmen:iörledsüatt iför-

arbetslöshet i 36 § samma förordning anger bruka sitt försäkringsskydduhderen tid då

“ viss likställighet mellan förvärvsarbete och samhället erbjuder-enanrnan stödform; yrkesutbildning. Enligt arbetsmarknadskungörelsen föreligger möjlighet för kassamed-

Säsongbegrånsning-

5 och

lem att, under yrkesutbildning; .välja ersätt- .arbete för j.

iistället för ut- egen räkning.. ning från arbetslöshetskassa bildningsbidrag; I skrivelse..till chefen .för in-

Kollekütiiva sösonghegränsningar! _

rikesdepartementet i juli 1967 har Arbetslöshetskassornas samorganisation framhållit, Enligt 34§ kassaförordningen kan tillsynsatt denna möjlighet till kassaersättning un- myndigheten- beträffande? samtliga eller en der utbildningstid uppkom. innan utbild- viss grupp av en arbetslöshetskassa Imedningsbidrag hade införts. Det ursprungliga lemmar .föreskriva begränsningar i ersättskälet för denna ersättningsmöjlighet var att ningsrätten. :Förutsättningen härför är. att kassamedlem skulle kunna få ersättning från kassans verksamhetsområde omfattar yrke försäkringen under en kortvarig kurs, som inom vilket arbetslöshet förekommer årligen vid uppkomande arbetserbjudande omedel- och regelbundet eller att-deteljest förelig- - ” bart kunde avbrytas. När utbildningsbidraget ger särskilda omständigheter. . under :Arbetsmarknadsutbildning infördes 1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredoch detta bidrag i vissa fall kunde vara lägre ning behandlade den form av säsongarbetsän tillförsäkrad kassaersättning, ansågs det löshet som uppkommer genom att arbetstatill en början rimligt att valmöjligheten fick gare är utsatta för variationer-i sin sysselkvarstå. sättning, huvudsakligen beroendepå klima- Organisationen har i skrivelsenframhål- tiska förhållanden men imviss mån andra lit att nackdelarna förkassamedlemmen att faktorer. Utredningen_ fann att_den svenska utnyttja ersättningsmöjligheten i arbetslös- arbetsmarknaden ännu under _högkonjunkhetskassan under utbildningstiden hittills in- turen i slutet av 1930-talet kännetecknades te beaktats tillräckligt.. Särskilt under tider av mycket kraftiga svängningar, i sysselsättmed dålig arbetstillgång och därmed stor ar- ningen mellan. sommar ochvinter. Utveck-

SOU 1971: 42 149

lingen tenderade emellertid redan då mot till kassans karaktär. en utjämning. För år 1945 noterades en dit- Den år 1964 förutsedda utvecklingen på tills rekordartat liten spännvidd mellan ar- detta område har således till stor del redan betslöshetsmaximum och arbetslöshetsmini- ägt rum. Utredningen har därför inte anmum, 2,5 procent. Denna spännvidd hade ledning att föreslå någon ändring i sak av därefter med något undantag hållit sig där- säsongrestriktionerna men förordar att beomkring. År 1960 utgjorde den 1,5 procent. stämmelserna därom får viss ändrad lydelse 1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning på grund av de förhållanden som behandlas föreslog att arbetslöshetskassorna skulle ges i det följande. I författningsförslaget har möjlighet att efter eget bedömande bibehål- även införts bestämmelse om den beslutanla eller upphäva säsongbegränsningsbestäm- derätt för arbetslöshetskassa som för närmelserna. Tillsynsmyndighetens befogenhet varande gäller enligt motiven för nuvarande att föreskriva säsongbegränsningar borde regler. dock kvarstå. Det framhölls att ett slopande av säsongrestriktionerna betyder en admi- Individuell begränsning av arbetsutbud m m nistrativ lättnad för vederbörande kassa. I Kungl Majzts proposition om änd- Den av utredningen föreslagna utvidgningrade grunder för arbetslöshetsförsäkring en av skyddad i arbetslöshetspersonkrets (1964: 115) anslöt sig föredragande departe- försäkringen till att utan dispens omfatta å mentschefen (sid 47) till utredningens upp- även företagare samt införande av den nya

i

fattning att säsongbegränsningarna i kassa- stödformen kontant arbetsmarknadsstöd 4.

stadgarna borde kunna upphävas i avsevärd medför att säsongvariationer i sysselsättning- i

utsträckning. Det försäkringsmässiga skälet en får betydelse för stora grupper utanför

för säsongrestriktionerna hade förlorat i styr- den av säsongbegränsningsreglema hittills

ka. De områden där man kan tala om stän- berörda kretsen av arbetstagare. Detta gäldig eller vanligt förekommande säsongar- ler jordbrukare och andra rörelseidkare men betslöshet hade blivit allt färre. Tillsyns- även ett större antal än hittills av andra förmyndigheten skulle dock kunna ge före- värvsarbetande, som mer eller mindre reskrifter som begränsade ersättningsrätten och gelbundet är sysselsatta endast viss del av därigenom fortlöpande ta hänsyn till arbets- året. Denna typ av individuellt säsongarbete marknadspolitikens och andra omständig- förekommer redan bland medlemmar i tex

4V_L›.u

heters inverkan på olika yrkesområden, där hotell-, kafé- och restaurantanställdas, kom- ..,. säsongarbetslöshet förekommer. munalanställdas, teateranställdas och yrkes- I kassaförordningens förut nämnda be- fiskarnas arbetslöshetskassor. stämmelser om säsongbegränsning (34 §) Utredningen finner det principiellt riktigt

.øszguuåasül4gxh

skedde i detta sammanhang huvudsakligen och ekonomiskt ofrånkomligt att i fråga om endast redaktionella ändringar. Upphävan- sökande av detta slag konsekvent upprätt- . .. det av säsongrestriktionerna skulle ske inom hålla ersättningsvillkoret att sökande skall ramen för gällande bestämmelser och sy- vara oförhindrad att förvärvsarbeta. Däri stem. Detta innebär att kassorna har frihet ett krav på att sökande skall vara ligger att själva bestämma om säsongbegränsning beredd att antaga ej blott tillfälligt utan samt att tillsynsmyndigheten kan ge före- även fast arbete. Någon begränsning av arskrifter därom. betsutbudet till att avse viss tid, tex intill Vid tiden för 1960 års utredning hade början av visst säsongarbete, skall sålunda 17 arbetslöshetskassor bestämmelser om sä- i regel inte godtas som skäl för att avvisa songbegränsning i sina stadgar. I augusti ett för sökande i övrigt lämpligt varaktigt arbete. Om sökanden i den situationen väl- 1969 var antalet sju, varav tre med kollektiv begränsning, tre med individuell begräns- jer att alltjämt i första hand satsa på annat arbetares kassa) med planerat eller förväntat arbete för egen elning och en (Sveriges begränsning. särskilt utformad med hänsyn ler annans räkning och om tillgång på till-

fälligt arbete inte finns inom sökandens na- hänsyn bör enligt utredningens mening tas arbetsområde, måste hinder för för- till denna befolkningsgrupp inom jord- och turliga värvsarbete anses föreligga och ersättnings- skogsbruk, om de i fortsättningen möter rätt av det skälet vara utesluten så länge svårigheter att finna lämpligt arbete den tid hindret kvarstår. då jordbruket inte ger dem sysselsättning. I 1956 års förordning om erkända arbetslöshetskassor infördes i 24§ andra stycket Förslag 2 en möjlighet för tillsynsmyndigheten att beträffande vissa grupper av medlemmar Utredningen har i sitt förslag till kontant medge »att den, som omväxlande mot av- arbetsmarknadsstöd förordat att det skapas löning användes till arbete för annans räk- en särregel för jordbrukare, födda år 1920 ning och arbetar som självständig företaga- eller tidigare. Den innebär möjlighet för re, må tillgodoräknas avgift för tid, då han jordbrukare att varje år efter två månaders utför arbete som självständig företagare» kvalifikationstid erhålla arbetsmarknads- Dessa medlemmar, som brukar benämnas stöd, om de inte kan erhålla lämpligt arbete växelarbetare, får sålunda bygga upp sin rätt som arbetstagare under den tid, högst sex till ersättning genom förvärvsarbete både månader varje årssäsong, då de i förväg som arbetstagare och som företagare. deklarerat att de är av jordbruket oförhind- Bestämmelsen till att göra det lät- rade att arbeta som arbetstagare och på syftar tare exempelvis för skogsarbetare med stöd- föreskrivet sätt söker sådant arbete. jordbruk att upparbeta arbetsvillkoren i kas- Utredningen anser inte att det i övrigt san. Arbete med jordbruk eller i egen skog fordras någon särregel om växelarbete. I arfår i viss utsträckning tillgodoräknas för full- betslöshetsförsäkringen bör som regel för görande av dessa villkor. En sådan utvidg- ersättningsrätt krävas att tidigare personlig ning av ersättningsrätten innebär ett speci- verksamhet som företagare har upphört och ellt arbetslöshetsskydd för ifrågavarande att detta inte blott skett tillfälligt. grupp. Arbetslöshetskassan tillförs avgifter Denna allmänna för ersättförutsättning även för tid då vederbörande arbetar som måste arbetslöshetskassorna bevaningsrätt företagare. Mot anordningen har anförts att ka. I princip skall bevakningen av att olika det kan bli alltför lätt att kvalificera framtida förhållanden sig för inte utan godtagbara ersättning, vilket skulle medföra ökade ut- skäl begränsar arbetsutbudet avse både förebetalningar, och att den arbetslöses orts- tagare och Gällande bestämarbetstagare. bundenhet kan ytterligare förstärkas. melser i 34§ arbetslöshetskasseförordningen Endast två kassor har hittills tagit in be- anvisar tre möjligheter till begränsning i erstämmelser om växelarbetare i sina stadgar, sättningsrätten. De tre möjligheterna är nämligen skogsarbetarnas och lantarbetar- att karenstiden och dess ramtid förlängs, nas kassor. I förstnämnda kassa har ett 80- att det generellt bestäms att ersättning ej tal personer hittills sökt medlemskap som skall utges för viss tid av året eller växelarbetare, i sistnämnda kassa endast att den tid för vilken ersättning längst får några få. utgå under försäkringsåret uppdelas i perio- Systemet med växelarbete utvecklades sär- der, av vilka någon eller några skall omfatta skilt under en period då nyetableringen in- tid varunder arbetslöshet förekommer regelom jordbruket hade en betydande omfatt- bundet. ning - fram till slutet av 1940-talet - och då Dessa tre olika former för begränsning av arbetstillgången för arbetstagare inom skogs- ersättningsrätt vid säsongarbete bör i frambruket - fram till slutet av 1950-talet - var tiden kunna sammanföras till en regel med mycket god även under vinterhalvåret. det innehållet att arbetslöshetskassa, för Många som inträdde i arbetslivet fram till medlem eller grupp av medlemmar som tidislutet av 1940-talet kom att bygga sin års- gare regelbundet förvärvsarbetat under enverksamhet på sådant växelarbete. Särskild dast viss del av året, äger besluta om före-

skrift att ersättningsrätten skall begränsas heltidsarbete, om sådant finns, .diskuteras med hänsyn därtill. Denna regel skulle inne- med sökanden. Avvisas sådant erbjudande fatta båda de sista att-satsema i 34§ nu- och anser arbetsförmedlingen att sökandens varande kassaförordningen och avse be- motiv härför inte är godtagbara, bör ersättgränsning både individuellt och för viss ningsrätten underställas prövningsorganet grupp eller, om så även i framtiden kommer (arbetslöshetskassa resp länsarbetsnämnd). att erfordras, för kassans samtliga medlem- Vid prövningen av ersättningsrätten för sömar. Däremot skulle möjligheten till be- kanden bör dennes berättigade önskemål begränsning av ersättningsrätten genom för- aktas och hänsyn särskilt tas till tidigare arlängning av karenstid och dess ramtid bort- betsförhållanden, t ex att sökanden förut falla i arbetslöshetsförsäkringen. under längre tid har haft endast deltidsar- Arbetsmarknadsstyrelsens nuvarande all- bete. Är så ej fallet och finns det oj tillmänna befogenhet att som tillsynsmyndig- gång på deltidsarbete inom sökandens nahet för arbetslöshetsförsäkringen föreskriva turliga arbetsområde, kan övervägas om ett säsongbegränsningar av ersättningsrätten för föreliggande erbjudande om heltidsarbcte är medlemmar i arbetslöshetskassor bör kvar- att anse som lämpligt. Bedömningen härav stå. För motsvarande fall i fråga om kon- får då ske enligt de principer och regler för tant arbetsmarknadsstöd bör det likaså åvila av lämpligt arbete som behandprövn-ing arbetsmarknadsstyrelsen att lämna föreskrif- las i det följande av detta kapitel (5.6). ter. Arbetslöshetskassas beslut om införande 5.5 Den offentliga arbetsförmedlingen och eller upphävande av säsongbegränsning skall den enskilde arbetssökanden som regel införas i dess stadgar. Kassas stadgar och- ändringar av dem skall registre- Arbetsförmedlingens möjligheter att hjälpa ras hos arbetsmarknadsstyrelsen som där- arbetslösa kassamedlemmar och andra arvid i sin tillsynsverksamhet har att pröva betssökande som får kontant vid arhjälp om de kan godtas för registrering. Utred- betslöshet till nytt arbete och att. vid sidan

ningensförslag i fråga om kassomas beslu- därav handha administrationen av den kon-

tanderätt på detta område behöver därför tanta hjälpen och biträda försäkringsorganen inte medföra någon av tillinskränkning med kontrolluppgifter inom arbetslöshetssynsmyndighetens inflytande på utveckling- försäkringen beror av flera olika faktorer. en av säsongrestriktionema eller minska Till dessa hör bla orarbetsförmedlingens

myndighetens möjligheter att ingripa i sär- ganisation och totala resurser, dess geogra-

skilda fall, då så erfordras för att hindra fiska och yrkesmässiga räckvidd och konatt försäkringen utnyttjas otillbörligt. takt med det totala utbudet av lediga platser. Hit hör också utformningen av arbetsförmedlingens service till enskilda arbetssö- 5.4.4 Deltidsarbete kande samt förekomsten och utformningen Förhållandena på arbetsmarknaden i fråga av individuellt inriktade arbetsmarknadspoom deltidsarbete och förekomsten av olika litiska medel. Innan behandlar utredningen former av deltidsarbete behandlas närmare om arbetsförmedlingens frågan möjligheter i kap 6 (6.6). När det gäller de allmänna bör därför en redogörelse lämnas om dess förutsättningarna för deltidsarbetssökandes och service. organisation ersättningsrätt vill utredningen framhålla Till bilden hör också att arbetsmarknadsföljande. politiken under efterkrigstiden i ökad ut- Den som söker deltidsarbete skall av ar- sträckning fått uppgifter inom den ekonobetsförmedlingen i första hand få förslag miska politiken samtidigt som bla omfattill sådant arbete. Om det inte är möjligt tande och snabba strukturella förändringar för förmedlingen att inom skälig tid lämna ökat kraven på dess socialpolitiska funkförslag till deltidsarbete, bör erbjudande om tion. De spänningar, som finns mellan de

152 SOU 1971: 42

olika mål som arbetsmarknadspolitiken in- nadspolitiska verksamhetens utformning om dessa båda områden förutsätts medverka bl a beträffande arbetsförmedlingens kon-

till att uppnå, komplicerar arbetsförmed- torsorganisation. Till grund för dessa låg

lingens serviceroll på arbetsmarknaden. Till dels statskontorets i av år 1968 över-

slutet

detta bidrar också motsägelser som. finns lämnade organisationsförslag, dels ett av armellan servieerollen och den kontroll som betsmarknadsstyrelsen i samråd med “länsarförmedlingen förutsätts utföra inom arbets- betsnämnderna utarbetat-förslag, vilket anlöshetsförsäkringen och kontanthjälpen. mäldes i verkets petita för budgetåret 1970/ Dessa förhållanden behandlas nedan i 71. i .

samband med redovisningen av arbetsför- Grundtankarna i statskontorets och armedlingens speciella funktioner i fråga om betsmarknadsstyrelsens förslag accepterades arbetslöshetsförsäkrade (5.5.4) och i fråga i 1970 års statsverksproposition, vari deparom kontant arbetsmarknadsstöd (5.5.6). De tementschefen bl a framhåller. allmänna målen för arbetsmarknadspoliti- I överensstämmelse med de principer som ken har beskrivits i kap 2. Där har också både Statskontoret och arbetsgruppen inom arde särskilda arbetsmarknadspolitiska medlen betsmarknadsstyrelsen- lagt till grund för sina behandlats. förslag anser jag att. stommen i förmedlingsorganisationen bör vara ett antal välutrustade enheter som kallas distriktskontor. En riktpunkt för antalet distriktskontor bör vara att det nor- 5.5 .l Arbetsförmedlingens organisation malt skall finnas ett sådantkontor i varje kommunblocksanpassad A-region. Till varje di- Nuvarande förhållanden striktskontor bör anslutas ett lämpligt antal fasta lokala enheter som kallas lokalkontor. Dessa Länsarbetsnämnderna är under arbetsmarkkontor skall alltefter behovet på ortenha resurnadsstyrelsen länsmyndigheter för allmänna ser för att själva kunna handlägga flertalet förarbetsmarknadsfrågor. Vid varje länsarbets- medlingsärenden. Till skillnad från statskontonämnd är inrättat ett kansli. För arbetsför- ret anser jag att lokalkontoren under överskådlig tid bör betraktas som normala delar av ormedlingsverksamheten finns fett huvudkonganisationen. tor i varje län. Kanslierna och huvudkon- i För att lokalkontorens kvalitativa och kvantoren är lokalmässigt sammanförda. För för- titativa kapacitet i mån av behov skall kunna medlingsverksamheten finns vidare samman- ökas bör deras verksamhet stödjas av distriktskontoren. Organisatoriskt bör lagt 220 avdelningskontor. Av dessa är 116 lokalkontor-en därför anknytas till och underställas distriktstvåmans- eller enmanskontor. Dessutom kontoren. Lokalkontoren skall förmedla konfinns ca 90 lokalombud och ca 110 orts- takt mellan kunder ooh distriktskontor i fråga ombud. a om insatser som inte lämpligen kan utföras vid lokalkontoren. I detta sammanhang kan erin- För arbetsvård och yrkesvägledning finns ras om att resekostnadsersättning .och traktaexpeditioner vid samtliga huvudkontor samt

mente kan utgå till den som kallas till arbets-

vid 38 respektive 29 avdelningskontor. Tjäns- förmedlingen för utredning om sin framtida temännen vid dessa är inte direkt underställ- sysselsättning. da vederbörande kontorsföreståndare utan sorterar under föreståndarna för arbetsvård Vidare anförde departementschefen. och yrkesvägledning på huvudkontoren. Det är emellertid inte givet att behovet av Antalet tjänstemän var årsskiftet 1969/ 70 närservice tillgodoses bäst genom fasta förvid kansliema 460, inom den allmänna för- medlingsenheter med i princip dagligt öppethållande. Enligt min uppfattning talar mycket medlingen 1 490, inom yrkesvägledningen för att sevicebehovet i många fall tillgodoses 210 och inom arbetsvården 340. Biträdesbättre genom ambulerande enheter. Sådana kan personalen uppgick till 580 tjänstemän. Det inlemma fler orter i ett servicenät än som kan totala antalet tjänstemän inom arbetsför- nås med ett nät av fasta enheter. I detta avmedlingen var alltså ca 3 100. seende innebär ambuleringen en förbättrad service. Särskilt i glesbygder ger ambulering möj- I 1970 års statsverksproposition framlaligheter att med rimlig insats av resurser tilldes vissa riktlinjer angående den arbetsmark- handahålla en tillfredsställande närservice. Den

SOU 1971: 42 153

begränsning av mottagningen till vissa bestäm- Behovet av arbetsförmedlingsservice på da tider på olika orter som torde bli en följd orter utan kontor tillgodoses genom rörliga av en övergång till ökad temporär eller perma- enheter som från distrikts- i utgår eller, nent ambulerande verksamhet anser jag inte inundantagsfall, lokalkontor. nebära nämnvärda nackdelar i serviceavseende. Genom att den ambulerande verksamheten Distriktskontoren föreslås få en personalanknyts till stora välutrustade enheter ges vida- styrka bestående av tio tjänstemän eller flere möjlighet att höja servicens kvalitet även i ra. Vissa lokalkontor blir lika stora som de förmedlingsorganisationens yttersta delar. minsta distriktskontoren. De minsta lokal- I brev till arbetsmarknadsstyrelsen gav kontoren får två tjänstemän. I och med ge- Kungl Majzt styrelsen i uppdrag att in- nomförandet av den nya organisationen avkomma med förslag till ny kontorsorganisa- ses återstående ombud efter viss övergångstion för arbetsförmedlingen mm. Arbets- tid avvecklas och ersättas av ambulerande marknadsstyrelsen avgav ett förslag härom i förmedlingsverksamhet. juni 1970. Utredningen har inte kunnat av- Den nya kontorsorganisationen bedöms vakta den vidare behandlingen av detta för- innebära en rationalisering som ger arbetsslag. Med hänsyn till den översyn och de förmedlingen ökad kapacitet. Emellertid anutredningar som föregått förslaget samt de ses det föreligga en avsevärd differens meli flera avseenden bestämda riktlinjer som lan å ena sidan omfattningen av de upp- Kungl Maj:t har angett i sitt uppdrag till gifter statsmakterna ålagt förmedlingen och arbetsmarknadsstyrelsen, har utredningen de anspråk arbetsmarknaden ställer på dendock ansett sig kunna bygga sin huvudsak- samma samt å andra sidan disponibla orliga uppfattning om arbetsförmedlingens ganisatoriska och personella resurser. En avframtida kontorsorganisation på detta för- sevärd utbyggnad av personalorganisationen slag. anses därför erforderlig.

Föreslagen ny kontorsorganisation De olika kontorstypernas arbetsuppgifter och organisation Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till ny kontorsorganisation har uppbyggts från de kom- Av arbetsmarknadsstyrelsens förslag frammunblocksanpassade A-regionerna och kom- går också hur arbetsuppgifterna bör fördemunblocken. I varje A-region skall i prin- las mellan olika typer av kontor och hur cip finnas ett distriktskontor med ansvar för dessa bör vara organiserade. förmedlingsverksamheten inom distriktet. Distriktskontoren skall ha ansvaret för för- Även de nuvarande huvudkontoren får ställ- medlingsverksamheten inom hela distriktet ning som distriktskontor. Vid sidan av och med underställda förmedlingsorgan och skall underställda distriktskontoren kan, beroende kunna ge en allsidig arbetsförmedlingsserav lokala behov, finnas inrättade lokalkon- vice. Vid samtliga distriktskontor skall fintor med verksamhetsområden som omfattar nas specialister för arbetsvård och yrkesvägett eller flera kommunblock, i storstadsom- ledning, direkt underställda kontorsförestånrådena kallade informationskontor. daren. Distriktskontoren föreslås få beslutan- Distriktskontoren föreslås derätt, tex i ärenden rörande flyttningsfå en självstäntill sökande som kaldig ställning och rätt att handlägga och fatta bidrag, reseersättning beslut i ett stort antal ärenden. I samband las till arbetsförmedlingen, flertalet ärenden därmed och arsker en fördelning av uppgifter och angående arbetsmarknadsutbildning ansvar mellan distriktskontoren och länsar- betsmarknadspolitisk annonsering. Chefen betsnämndens främst dess förmed- för distriktskontoret svarar för disposition kansli, lingsavdelning. Distriktskontorens självstän- av personalen vid distriktskontoret och unkommer att innebära ändrade derlydande lokalkontor. diga ställning arbetsuppgifter och ökat ansvar för persona- I arbetsvårdsfrågor skall beslut i regel len på dessa kontor. kunna fattas av distriktskontoret. Beslut om

154 SOU 1971: 42

anskaffning av tekniska hjälpmedel och om toren under ett övergångsskede får en fast bidrag och lån för anskaffning av motor- personal om två tjänstemän. I enstaka fall fordon föreslås sålunda till di- finns också enmanskontor delegeras i den föreslagna striktskontoren. Det förordas att varje di- nya organisationen. På mindre orter där bestriktskontor bör få möjlighet att disponera hov finns, främst ett fåtal i övre platser platser vid arbetsvårdsinstitutioner, såsom Norrland, anses även lokalkontor med delskyddade verkstäder och kontorsarbetscen- tidstjänstgöring kunna finnas. traler, samt vid omskolningskurser och an- Informationskontor föreslås bli inrättade nan arbetsmarknadsutbildning. främst i storstadsområdena. De skall till- Vid distriktskontor skall, där så bedöms handahålla och annat informaplatslistor erforderligt, även personal kunna disponeras tionsmaterial samt medverka till tidsbeställför arbete i rörliga enheter där på orter ning för arbetssökande vid fackexpeditioner, arbetsmarknadsläget eller andra förhållan- arbetsvård och yrkesvägledning. I det nu den påkallar en insats. I de fall regelbunden framlagda förslaget ingår ett sådant kontor ambulation förekommer, föreslås denna i iSt0ckholm. regel utgå från distriktskontor. Den ambulatoriska verksamheten har in- Samtliga distriktskontor föreslås bli upp- om arbetsmarknadsstyrelsen varit föremål byggda med en kundmottagning med order- för en analys och förslag till framtida orgacentral och fackexpeditioner, vari ingår ar- nisation har utarbetats. Det framhålls där att betsvård och yrkesvägledning. Distriktskon- för den ambulerande förutsättningarna verktoren föreslås få apparatur för mottagning samheten har ändrats genom tillgången till av telefonanmälan från arbetslösa kassa- lokala platslistor och införande av telefonmedlemmar. I åtskilliga fall kan dock tele- anmälan för arbetslösa kassamedlemmar. fonanmälan sammanföras till ett kontor för visar Undersökningen att en väsentlig del flera distrikt. - ca två tredjedelar - av de ambulerande Lokalkontoren föreslås bli uppbyggda på arbetstid har av tjänstemännens upptagits i princip samma sätt som distriktskontoren markering för arbetslöshetskassa. En inmed de modifikationer som blir en följd av skränkning av den regelbundna ambulatioarbetsuppgiftemas omfattning och personal- nen förutsätts därför ske. Personalresurserna tillgången. anses i stället böra användas för punktvisa Lokalkontoren skall vara underställda insatser med kontinuerligt uppsökande, indistriktskontoren. De större av dem gesi sitt formerande och informationsinhämtande arbete möjlighet att agera relativt självstän- verksamhet inom hela distriktet. digt. Beslutanderätt föreslås delegerad till På vissa orter kan emellertid finnas ett lokalkontoren antingen generellt för viss behov permanent av arbetsförmedlingssergrupp av ärenden (exempelvis flyttningsbi- vice utan att underlag finns för ett lokaldrag) eller selektivt för andra kontor. I sådana fall förutsätts ärendegrup- ambulation per. Vid de större lokalkontoren placeras med regelbundet återkommande besök med arbetsvårds- och yrkesvägledningstjänste- fastställd kunna expeditionstid anordnas. En män. sådan kontinuerlig ambulation bör dock, en- Lokalkontoren avses organiseras med ligt till ett fåtal orter. förslaget, begränsas kundmottagning och fackexpeditioner med de modifikationer som kan vara nödvändiga på grund av respektive kontors uppbyggnad och verksamhetsområdets storlek och struktur. Di fferentierad service På längre sikt bör enligt förslaget en organisation eftersträvas där varje kontor har Omläggningen av arbetsmetoderna har minst tre handläggande tjänstemän. Av olika främst siktat till att ge förmedlingen möjligskäl accepteras dock att de minsta lokalkon- heter att ägna mer tid åt de kunder som

SOU l97l: 42 155

har behov av en ökad medverkan för att Personalbehov få -sin sysselsättningsfråga löst. Genom för- Samtidigt som arbetsmarknadsstyrelsen anenkling av förmedlingens service för vissa av dess kunder har kapacitet frigjorts för för att grundtanken i organisationsförslaget är att uppnå en bättre servicefrån arbetsandra uppgifter. Härigenom har möjliggjorts dels att möta den ökande ström av kunder förmedlingen, understryker man att på arbetsförmedlingen ankommande betydande som söker sig till arbetsförmedlingen, dels större insatser för vissa sökande som handi- uppgifter inte kan erhålla en rationell löskappade, äldre, lokalt bundna och andra. - ning utan väsentligt ökade personella resur- I syfte att underlätta arbetslösa kassamed- ser inom samtliga verksamhetsgrenar. lemmars kontakt med förmedlingen och Inom arbetsförmedlingen existerar regiosamtidigt kunna avlasta förmedlingspersona- nalt men också generellt inom vissa verklen visst kontroll- och markeringsarbete har samhetsgrenar köproblem, som man med möjlighet införts för kassamedlemmar att hittills disponibla resurser inte lyckats komgöra både nyanmälan och den veckovis åter- ma till rätta med. Som exempel nämns bl a

kommande återanmälan avvarbetslöshet till att det under senaste året trots en hög efter-

telefonsvararanläggningar. _ frågan på arbetskraft har rått en betydande Erfarenheterna av förmedlingens nya ar- arbetslöshet eller undersysselsättning bland betssätt sägs vara övervägande positiva, men i synnerhet äldre, handikappade och lokalt samtidigt framhålls att systemet med en bundna sökande. Två parallella uppgifter differentierad service på vissa punkter_be- anges i detta sammanhang som särskilt vähöver förbättras eller vidareutvecklas. Sam- sentliga för arbetsförmedlingen. Dels bör verkan mellan den allmänna kundmottag- den eftersträva - mot bakgrund av den ökanningen och fackexpeditionerna, arbetsvår- de tillgången på arbetstillfällen - att de arden och yrkesvägledningen måste utvecklas betssökande får anställningar i så nära-anmed sikte påatt verkligen kunna ta hand slutning till de personliga önskemålen som om sådana sökande som behöver mera in- möjligt. Dels bör man i ökad utsträckning

gående stöd. Telefonanmälan för kassamed- söka medverka till att latenta arbetskrafts-

lemmar avses leda till att kontakterna med resurser kan tillföras näringslivet.- Denna arbetsförmedlingen får ett riktigare innehåll. uppgift är angelägen eftersom man ivårt

Härvidlag finns det fortfarande en del att land under flera år framöver har att räkna

göra som dock inte innebär att manpbehöver med ett i arbetstimmar mätt minskat arbetsfrågasätta de .principer som börjat tillämpas. kraftsutbud. En effektivare arbetsförmed- - med bla för Slopandet av de minsta kontorsenheterna lingsorganisation åtgärder samt en successiv av ombudsor- en yrkesmässigt breddad arbetsmarknadsutavveckling ganisationen innebär en koncentration av bildning och rationell geografisk omflytt- De längre av- ning - erfordras därför från både arbetsförmedlingens organisation. stånd, som vissa sökande härigenom får till marknadsmässiga och individuella “utgångsförmedlingen, anses* dock kunna kompense- punkter. ras genom att de större kontoren har möj- Mängden av olösta problem i dagsläget ligheter att lämna en bättre och allsidigare och utvecklingen framöver sägs innebära service. att det måste ske en betydande upprusttill lokala framhålls ning av arbetsförmedlingen. Detta rör olika Tillgången platslistor innebära att numera delar av arbetsmarknadspolitiken men är i arbetsförmedlingen med post kan översända samlade uppgifter första hand en personalfråga. om lediganmälda arbetstillfällen hos för- Genomförandet av den föreslagna konmedlingen. Ambulation till orter som saknar torsorganisationen föreslås påbörjad gemenförmedling anses kunna ge en bättre service samt för hela landet år 1971. än den som kan åstadkommas genom små Från utredningens synpunkter är en förfasta enheter. stärkning av arbetsförmedlingens kontorsor-

156 SOU 1971: 42

ganisation angelägen då nya grupper av ar- verksamheten. Huvuddelen av innehållet äg-

betssökande som följd av en vidgad arbets- nas åt en beskrivning av arbetsförmedlings-

löshetsförsäkring och föreslaget kontant ar- verksamhetens olika led, i vilka ingår arbetsmarknadsstöd kommer att ställa ökade betsvård och yrkesvägledning.

krav på arbetsförmedlingens service. I det följande redogörs för arbetsförmed-

Inte minst kommer behov av ökade för- lingens service och arbetsmetodik huvudsakmedlingsinsatser att gälla dem som genom ligen med ledning från handboken. en mindre fast anknytning till arbetsmark- Arbetsförmedlingens tjänster är informenaden behöver särskilt kvalificerat stöd från rande, förmedlande, och kontaktskapande arbetsförmedlingen för lösning av sysselsätt- vägbanande. Förmedlingen skall ge en serningsfrågan. Många av dem kan dessutom vice som kan vidga utrymmet för arbetssöhöra hemma på orter med ensidigt närings- kandes och arbetsgivares och överväganden liv och dåliga allmänna kommunikationer. underlätta deras beslut.

Deras arbetskraftsutbud kan av olika skäl Arbetsförmedlingen söker ett ef-

uppnå vara inskränkt liksom deras tilltro till sin fektivt av organisationens totala utnyttjande

egen arbetsförmåga. Breddningen av valsi- resurser genom en differentiering och an-

tuationen för dessa arbetssökande - både passning av sina tjänster till arbetssökandens geografiskt och yrkesmässigt - är ofta en önskemål och olika behov av service. Tekni-. krävande för arbetsförmedmycket uppgift ken är bl a att, där så är möjligt, genom en lingen. För vissa grupper behövs en speciell allmän och öppen information förenkla arservice. Behovet av en mer rörlig service betsrutinerna. Därmed till skapas utrymme belyses bl a av utredningens förslag om er- fördjupning av informationen och för kvalisättningsrätt för växelarbetande jordbrukare tativt bättre insatser när så krävs i de en- Utredningen anser att stor vikt måste till- skilda ärendena. . mätas den kvalitativa förstärkningen av ar- För att sunderlätta en sådan arbetsfördelbetsförmedlingens service. I de rörliga en- ning har i första linjen införts en sammanheterna, som är avsedda att förstärka arbets- hållen allmän mottagning av sökande i sk förmedlingens service till arbetssökande i kundmottagningar. Service lämnas där utan glesbygder och ersätta de kontor som där att de sökande »skrivs in» på fönnedlingen. kommer att dras in, bör enligt utredningens För arbetssökande som behöver ytterligare mening ingå erfarna och allsidigt utbildade hjälp för lösning av sysselsättningsfrågan arbetsförmedlare. hålls i andra linjen en utvidgad service tillgänglig på arbetsförmedlingens fackexpeditionenyrkesvägledning och arbetsvård. 5.5.2 Arbetsförmedlingens service till enskilda arbetssökande

Allmän mottagning och öppen

Arbetsförmedlingens verksamhet och de

platsinformation

krav som ställs på denna beskrivs i arbetsmarknadsstyrelsens handbok Förändring och Särskilda allmänna kundmottagningar avtrygghet. Boken har utarbetats av en arbets- sedda att svara för arbetsförmedlingens försgrupp inom AMS i samverkan bla med ta kontakt med allmänheten har införts representanter för länsarbetsnämnderna och främst vid huvudkontor och större arbetsorganisationerna på arbetsmarknaden. I frå- förmedlingskontor. För att underlätta en ga om arbetsmarknadspolitikens mål och differentierad service utges vidare lokala även i övrigt bygger framställningen i bo- platslistor med öppna platsnotiser, dvs notiken på arbetsmarknadsutredningen (SOU serna innehåller, till skillnad mot vad som 1965:9) och på Kungl Majzts prop nr 52 tidigare tillämpades, uppgifter om arbetsangående arbetsmarknadspolitiken som an- givare, dennes telefon och adress. Därigetogs av 1966 års riksdag. Vidare har tagits nom kan sökanden själv välja i platsmateriatill vara erfarenheter från arbetsförmedlings- let och ta kontakt direkt med berörd ar-

SOU 1971: 42 l57

betsgivare. Särskilda kundtelefoner finns skild publikation med specialinformation, som arbetssökande utan avgift får använda platslistor och blanketter för ansökan om för kontakt med arbetsgivare. utbildning och anställning. Detta material Anvisningar lämnas i avsikt att så långt kompletteras med lokala platslistor

och_an-

det är möjligt underlätta användningen av nat informationsmaterial från länsarbetsutlämnat material och ge stöd för arbets- nämnderna. Samarbete sker med elevorganisökandens Självbetjäning. Kompletterande sationer och förbandens personalkonsulenupplysningar till den tryckta informationen ter vilka även svarar för mottagning och i platslistor och annat tryckt informations- fördelning av utsänt informationsmaterial. material lämnas vid behov av personalen på Därigenom kan en hög grad av Självbetjäfackcxpeditionerna och genom särskild jour- ning ske och tillgängliga resurser kan kontjänst av arbetsvårdare och yrkesvägledare. centreras till grupper av sökande och en- I augusti 1970 fanns kundmottagning i skilda ärenden där mer kvalificerade insatkombination med lokala platslistor vid 45 ser krävs. arbetsförmedlingskontor, och 17 kontor planerade att inom en nära framtid införa så- F ackex peditioner dan service. Vid 22 arbetsförmedlingar utgavs lokala platslistor utan att kundmottag- I arbetet på arbetsförmedlingens fackexpening ännu inrättats. Arbetsmarknadsstyrelsen dititioner ingår uppgifter som har att göra föreslår i sitt förslag till ny kontorsorganisa- med anpassningsproblem såväl på arbetstion att särskild kundmottagning och lokala givar- som sökandesidan och samhället i övplatslistor införs allmänt. rigt. Dessa kan gälla lösning av arbetslös- De ovan beskrivna formerna av informa- hets- och rekryteringsproblem men även åttion, inklusive i vissa fall kompletterande gärder för aktivering av icke yrkesverksamupplysningar från fackexpeditionema, yr- ma personer eller för att underlätta mottagkesvägledning och arbetsvård, kan vara till- ning på en ny ort av flyttande arbetskraft. Detta gäl- Till vänder räckliga för många arbetssökande. fackexpeditionerna sig även lokalt inriktade arbetssökande som enbart behöver en komler främst och yrkesbestämda sökande inom områden med ett differen- plettering till den tryckta informationen och som de liksom i kundmottagningen får utan tierat näringsliv och god efterfrågan på personal samt personer som söker tillfälliga an- att de registreras på förmedlingen. Dessa fackexpe- sökande får således service parallellt från ställningar. Arbetsförmedlingens ditioner avlastas olika serviceenheter. Andra behöver arbetsdärigenom rutinuppgifter, förkortas. För ar- förmedlingen registrera och inhämta näroch rekryteringsvägama betsförmedlarna är det mare om för att kunna lämna i kundmottagningen uppgifter mera aktivt stöd. Detta en viktig uppgift att vid samtal med de ar- gäller främst persobetssökande observera och bedöma önske- ner vilkas möjligheter att välja arbete av olika skäl är förhållandevis beskurna. Arbetsmål och behov av hjälp från arbetsförmedlingens övriga serviceenheter. lösa kassamedlemmar har hittills i huvudsak I metodiken med differentierad service betjänats på fackexpeditionerna, som då kuningår också de särskilda former av vidgad nat hjälpa till med platsbevakning och, om arbetsmarknadsinformation som utvecklats så behövts, individuell platsackvisition. för att göra det möjligt att möta koncentre- För många sökande krävs en långtgående rade krav på insatser för studerande och service för att en varaktig lösning av sysselutryckande värnpliktiga under våren. Ar- sättningsfrågan skall kunna uppnås. Dit hör betsmarknadsinformation till dessa ges nu- tex personer som varit borta en längre tid mera i stor utsträckning kollektivt vid skolor från arbetslivet, äldre arbetssökande, ungdooch militära förband samt genom dagstid- mar och nyutträdande på arbetsmarknaden ningar och regionalradio. Centralt från ar- med svårigheter att finna arbete inom utbetsmarknadsstyrelsen distribueras en sär- bildningsyrket samt även de som har an-

158 SOU 1971: 42

ställning inom yrken där arbetstillfällena utbildningen inte enbart avser en fortbildminskar eller som är bosatta inom områden ning inom det tidigare yrket - dels val av med brist på arbetstillfällen samt handikap- framtida yrke, dels beslut att genomgå en är en framträdande uppgift för bestämd utbildning som leder fram till detta. pade. Det arbetsförmedlingen att i sådana fall stå till Utbildningsutredningen har till uppgift att den enskildes förfogande för att vidga val- skapa eller komplettera underlag för de avmöjligheterna och underlätta arbetsvalet. göranden som skall fattas. Förmedlaren mås- Det är dock alltid svårt att samtalsvis te inhämta uppgifter om sökanden och denpå arbetsförmedlingen ge en realistisk före- ne måste få information om de arbetsomställning om en viss anställning. Arbetssö- råden som kan komma i fråga, om olika kanden behöver därför själv komplettera bil- tänkbara utbildningar, ekonomiska villkor den genom besök på arbetsplatsen och sam- under utbildningstiden och utbildningskrav. tal med arbetsgivaren och den fackliga or- I en del fall kan det räcka med en kompletganisationen innan avgörande kommer till tering av den kännedom som den sökande stånd. På arbetsförmedlingen lämnas ut sk har om det tilltänkta yrkesområdet men minneslistor med uppgift om vad sökanden många gånger krävs att praktiskt taget bygsärskilt bör orientera sig om. ga upp en kunskap från grunden. I andra Hur omfattande en arbetsförmedlingsin- fall kan som förberedande åtgärd behöva bli beror av sökandens situa- göras en mera grundlig utredning av den tervju behöver tion och de faktiska förhållandena sökandes individuella förutsättningar. Detta på arbetsmarknaden. I mer ären- gäller särskilt när den sökande på grund av komplicerade eller socialt beden måste information i regel ges vid upp- fysiskt, psykiskt handikapp Till de mer höver en grundligare kartläggning av sin arrepade besök på förmedlingen. svårlösta ärendena hör i regel sådana där betssituation. Arbetsförrnedlaren kan då arbetssökande samverka med yrkesvägledning eller arbetspå grund av förändringar på arbetsmarknaden eller andra orsaker kan vård eller remittera ärendet till dessa. förutsät- Sökanden behöver vidare för sitt beslut tvingas byta arbete och en lösning eller få besked om anställningsmöjligheter, arbetster arbetsmarknadsutbildning geograeller bådadera. krav, lön och framtidsutsikter i det nya arfisk omställning I sådana ärenden är arbetsförmedlingens betet. första att klarlägga sökandens si- Trots en mycket ingående information, i uppgift tuation och gå igenom olika alternativ till vilken kan ingå även studiebesök vid kurser, lösning. Valet kan då komma att stå mel- kan det många gånger vara svårt att ge den lan en arbetsmarknadsutbildning och arbete sökande en realistisk föreställning om vad eller en geografisk omställ- utbildningen faktiskt kommer att innebära. på hemorten ning med eller utan föregående utbildning. Den första delen av en längre utbildning fungerar därför som en prövotid. Arbetsförmedlingen har även möjligheter att låta sö- U tbildningsu tredning kande med särskilda problem få deltaga i de I 1966 om informations- och utredningskurser som arårs riksdagsbeslut riktlinjerna arbets- betsmarknadsverket anordnar tillsammans för arbetsmarknadspolitiken angavs marknadsutbildningen vara ett av de bety- med skolöverstyrelsen. delsefullaste hjälpmedlen. Syftet skulle vara inte enbart att lösa arbetslöshetsproblem utan också att tillgodose strukturpolitiska Omställningsutredning insatser och förbättra de lågavlönades ställpå arbetsmarknaden. Till arbetsförmedlingens mer krävande inning Behövs arbetsmarknadsutbildning gör ar- formationsuppgifter hör att underlätta aren utbildningsutredning. betstagarnas geografiska rörlighet. Arten betsförmedlingen De beslut som därvid blir aktuella är - om och omfattningen av den hjälp som behövs

SOU 1971: 42 159

i enskilda fall varierar också här i hög grad. veckling av fastighetsinnehav eller inlösen För arbetssökande på orter med brist på av egnahem eller jordbruksfastighet. arbetstillfällen är anledningen att söka ar- För den vidare information som behövs bete på annan ort ofta att han blivit ar- om arbete och arbetsort kan arbetsförmedbetslös eller är undersysselsatt. Samtidigt kan lingen bekosta enskilda eller kollektiva sk det för familjens del finnas andra skäl som sökanderesor. Arbetssökanden får därigetalar för flyttning, tex önskemål om att nom tillfälle att tillsammans med maka/ makomma till en ort med större möjligheter ke besöka den ifrågasätta nya arbetsorten för båda makarna att få förvärvsarbete el- och där bese företag och arbetsplatser samt ler bättre möjligheter till arbetsval för bar- att genom arbetsgivare och facklig organisanen. Flyttningsbenägenheten kan också stär- tion på platsen få de närmare besked som kas av tex önskan att göra det lättare för han önskar, innan han bestämmer sig. familjemedlemmar att få önskad utbildning. Det säger sig självt att behovet av in- Brist på bostäder samt högre hyreskost- formation och kravet på säkerhet i omställnader försvårar ofta den geografiska om- ningsärenden är stort. Det är naturligt att ställningen. Kostnaderna för en flyttning är arbetstagaren vill ha bästa möjliga utbyte ett påtagligt hinder. Ofta beror flyttnings- av omställningen i fråga om såväl egna arhindren på sökandens personliga förhållan- betsförhållanden som familjens behov i olika den. Han själv eller någon familjemedlem avseenden. V

kan vara bunden av plikter och ansvar mot Det är till nytta för alla parter, arbets-

anhöriga eller ha uppdrag inom samhället tagare, arbetsgivare och samhälle, att omeller inom föreningar. Den arbetslöse och ställningen blir väl förberedd så att misshans familj kan vara känslomässigt bundna lyckanden så långt möjligt kan undvikas. till hemorten. Den lokala bundenheten för- Åtskilligt fler flyttningar skulle ha kommit stärks om sökanden har jordbruk eller annan till stånd - har det framhållits - om man fast egendom. I många fall kan också handi- haft bättre överblick över arbetsmarknaden kapp eller ålder göra att möjligheterna till och varit bättre orienterad om olika möjliganställning på en ny ort ter sig så ogynnsam- heter på andra håll och om det stöd som de ma att sökanden inte bedömer flyttning som arbetsmarknadspolitiska medlen ger. en möjlig lösning. Arbetsförmedlingen måste i många fall informativa samråd_ återkommande ta upp frågan om flyttning, innan ett allvarligt övervägande av en sådan Ofta arbetar två eller flera förmedlare tilllösning över huvud taget kommer till stånd. sammans med ett gemensamt material avv

Arbetsförmedlaren och sökanden behöver person- och platsinformation. En regel är att

viss tid, liksom vid yrkesmässig omställning, samråd skall ske i ärenden som är svåra

för attikunna undersöka och pröva olika att lösa. Vid större kontor har möjligheter

möjligheter till lösning. ordnats till dagliga samråd även med yrkes- I ärenden av mer komplicerat slag gör vägledare och arbetsvårdare, vilket har medarbetsförmedlingen en s k omställningsut- fört att behovet av formella remisser till redning. Till denna hör att i sökandens be- arbetsvård och yrkesvägledning minskat. slutsunderlag skall ingå en basinformation Dessa övertar i regel ärendet först när det med översikt av efterfrågan, bransch- och blir fråga om en vidare utredning med säryrkesorientering samt genomgång av olika skild tonvikt på sökandes individuella fymotiv som stöder en flyttning respektive oli- siska och psykiska förutsättningar. ka svårigheter som sökanden har att ta hän- Ärenden som erbjuder särskilda problem syn till. Omställningsutredningen avser ock- på förmedlingen eller är mera tidskrävande så att i förekommande fall tillsammans med tas vid vissa kontor regelmässigt upp till besökanden och berörda myndigheter klarläg- dömning i en grupp, i vilken ingår förmedga förutsättningarna och villkoren för av- lare, yrkesvägledare och arbetsvårdare. Vid

160 SOU 1971: 42

andra kontor sker sådana ordnade samråd fackexpeditioner, arbetsvård och yrkesvägmed kontorsföreståndaren eller koordinator. ledning, översyn av platslistorna med avse- När så behövs tas enskilda ärenden upp till ende på såväl utformning som innehåll och samråd även med förmedlingsavdelningen på anpassning av systemet för kassamedlemlänsarbetsnämnden. marnas kontakt med arbetsförmedlingen och arbetstillfällen som finns anmälda hos förmedlingen. Rekrytering och ackvisition Ytterst syftar de nya arbetsmetoderna till Arbetsförmedlingens arbete begränsar sig att skapa utrymme för en förbättrad serinte till att ta emot och vidarebefordra upp- vice från förmedlingens sida gentemot alla lysningar från arbetsgivare om lediga platser uppdragsgivare. Särskilt betydelsefullt synes och från sökande om önskat arbete. För- vara att den eftersträvade differentieringen medlingen måste vara aktiv och ta initiativ av servicen blir så fullständig att resurser för att utveckla system för rekrytering, ack- säkras för de fördjupade förmedlingsinsatser visition och inventering av tillgängliga ar- som krävs för uppdragsgivare med behov betskraftsresurser och arbetstillfällen. av mer ingående och kvalificerad hjälp. Rekryteringsåtgärderna innebär att för- Dessa effektivitetssträvanden blir också, medlingen tar kontakter för att sprida in- enligt utredningens mening, av största betyformation om anställnings- och utbildnings- delse för den framtida arbetslöshetsförsäkmedverkar arbets- ringen och ett utökat kontant arbetslöshetsmöjligheterna. Därigenom förmedlingen till att öka utbudet av ar- stöd. Det är inte minst angeläget att såväl betskraft, vilket är särskilt angeläget i tider arbetslöshetsförsäkringen som kontant armed arbetskraftsbrist och på längre sikt med betsmarknadsstöd samordnas med arbetsförhänsyn till de begränsade arbetskraftstill- medlingens åtgärder för att ett effektivt stöd gångar som väntas stå till förfogande. skall ges personer som möter särskilda om- Ackvisition innefattar åtgärder både för ställningsproblem på arbetsmarknaden. att skaffa fram uppgifter om behov av arbetskraft, som inte anmälts hos den lokala 5.5.3 Arbetslösa kassamedlemmars kontakt arbetsförmedlingen, och för att ge förslag på sökande till lediga platser. Denna uppgift är med arbetsförmedlingen mest angelägen på orter med brist på ar- Nuvarande förhållanden betstillfällen och i tider med en allmänt låg sysselsättning. Som villkor för rätt till ersättning från ar- Arbetsförmedlingen skall också informera betslöshetskassa gäller enligt 22§ kassaarbetsgivare om tillgängliga arbetskraftsre- förordningen att arbetslösa kassamedlemmar surser och om utvecklingen på arbetsmark- skall vara anmälda som arbetssökande hos naden som underlag för deras personalrekry- arbetsförmedlingen och besöka denna minst tering och långsiktiga planering. Därigenom en gång i veckan på dag som förmedlingen kan förmedlingen medverka till att rekryte- bestämmer. ringsåtgärderna från början kan anpassas Arbetsförmedlingens nuvarande system till befintlig arbetskraftstillgång. för kontakt med arbetslösa kassamedlemmar bygger således i viss utsträckning på kassamedlemmens personliga inställelse hos för- Pågående rationaliseringsåtgärder medlingen. För övriga arbetslösa och om- Inom arbetsmarknadsstyrelsen planeras åt- bytessökande bestäms samarbetet mellan sögärder som syftar till att ytterligare för- kanden och förmedlaren från fall till fall bättra arbetsmetodiken och de nya hjälp- beroende av ärendets art. Enligt 22§ andra medel som införts. Dit hör bla utveck- stycket kassaförordningen äger arbetsmarklingen av samarbetet mellan de sk kund- nadsstyrelsen som tillsynsmyndighet för armottagningarna och arbetsförmedlingens betslöshetsförsäkringen medge, om särskilda

SOU 1971: 42 161

11-014253

skäl föreligger, att kassamedlems skyldighet Jönköpings län samt vissa områden inom att personligen inställa sig hos arbetsför- Stockholms, Kalmar, Malmöhus och Öremedlingen inskränks. Sedan år 1967 pågår bro län. inom arbetsmarknadsverket en försöksverk- Kontaktkraven i övrigt är desamma som samhet genom vilken besöken på arbetsför- i systemet med besöksskyldighet. Vid nymedlingen har ersatts av ett kontaktsystem, anmälan lämnar den arbetslöse uppgift om som i huvudsak bygger på telefonanmälan namn, adress, arbetslöshetskassa, senaste arvia automatiska telefonsvarare. m m. Under arbetslöshetstiden betsgivare skall fortsatt anmälan göras varje vecka på dag och tid som fastställs av arbetsförmed- F örsöksverksamhet .med telefonanmälan lingen. Uteblir anmälan, kan ersättning inte om arbetslöshet utgå förrän anmälan på nytt gjorts till tele- Arbetsmarknadsverkets erfarenheter från fonsvararen. Någon markering av arbetssöden praktiska tillämpningen av kassaförord- kandens kassakort görs inte av arbetsförningens nuvarande huvudregel om skyldig- medlingen. I stället tillämpas ett rapportehet för ersättningssökande kassamedlemmar ringssystem, enligt vilket personal på föratt personligen besöka förmedlingen har vi- medlingens telefonsvararcentral till arbetssat, att svårigheter uppstått för arbetsför- löshetskassan meddelar anmälan om arbetsmedlaren att kunna helt utnyttja de före- löshet (nyanmälan) och när fortsatt anmälan skrivna kontakterna för förmedlande åtgär- uteblir (avanmälan). der. Vid besöken skall fönnedlaren granska I systemet med telefonanmälan har en säroch med ortsdatumstämpel markera med- skild rutin införts för personligt besök på lemmens kassakort. Under perioder med hög förmedlingen. Arbetslösa som är nyanmälarbetslöshet har uppstått väntrumsköer av da och om vilka förmedlingen inte har tiarbetssökande som kommit för att få mar- digare uppgifter skall inom en vecka kallas kering. Särskilt gäller detta vid arbetsför- till besök för klarläggande av sin arbetsmedlingar på orter med låg efterfrågan på löshetssituation. Likaså skall sökande vars arbetskraft samt på expeditioner som om- kontakt tidigare med arbetsförmedlingen ligbesörjer service till yrkesgrupper med sä- ger längre tillbaka i tiden snarast kontaksongarbetslöshet. tas och, om så behövs, kallas till förmed- Den sedan år 1967 bedrivna försöksverk- lingen för klarläggande av ärendet. Kontaksamheten syftar till att kassamedlemmar terna i övrigt mellan arbetsförmedlare och skall kunna genom telefonanmälan i stället arbetslösa kassamedlemmar fastställs indiviför vid personligt besök meddela sin ar- duellt och bestäms av det kontaktbehov som betslöshet och fullgöra fortsatta kontakter ärendets art och förmedlingens servicefunkunder arbetslöshetstiden. tion medför. Efter en tids användning av detta kontaktsystem i tre försöksområden gjordes en Intyg om anmälan och kontakt med uppföljning av erfarenheterna av en arbetsarbetsförmedlingen grupp med representanter för arbetsmarknadsstyrelsen, länsarbetsnämnderna och Ar- Enligt 22§ kassaförordningen skall kassabetslöshetskassornas samorganisation. På medlem från arbetsförmedlingen skaffa ingrundval av arbetsgruppens redovisade re- tyg om att han anmält sig som arbetssökansultat beslöt arbetsmarknadsstyrelsen år de och fullgjort sin besöksskyldighet. Sådant 1968 att successivt utöka användningen av intyg lämnas till kassamedlemmen på särsystemet med telefonanmälan. Med en under skilt kassakort, vilket vid besök på förmedår 1970 planerad utbyggnad inberäknad, lingen markeras med ortsdatumstämpel. Detkommer möjlighet till telefonanmälan att ta kort, som ligger till grund för utbetalföre det årets utgång finnas inom hela lan- ning av ersättning lämnar medlemmen till det med undantag av Södennanlands och arbetslöshetskassan.

162 SOU 1971: 42

Vid telefonanmälan om inträdd arbetslöstas med arbetsförmedlingen när medlemmen het lämnar kassamedlemmen om uppgift får vetskap om att hans arbete skall upphönamn, födelsetid, adress, telefonnummer, ar- ra. Det tidsutrymme som man därigenom betslöshetskassa och avdelning, yrke samt vinner kan för utnyttjas platsinformation senaste arbetsgivare. Dessa uppgifter skrivs och andra förmedlingsåtgärder. Möjligheterut i telefonsvararcentralen blanpå särskilda na ökar också för orientering bland ett störketter som dels sänds till kassaredogöraren, re urval av platser. dels kvarstannar hos förmedlingen som be- Vid samtidig uppsägning av fem eller flevis för att vederbörande är anmäld som ra arbetssökande inom områden där arbetsarbetslös och arbetssökande. Till kassamed- träffat överenskommelse marknadsstyrelsen lemmen översänds informationsmaterial med om varsel fungerar redan sådana kontakter uppgifter bl a om reglerna för fortsatt kon- regelmässigt. takt med arbetsförmedlingen. Utredningen anser det vara önskvärt att

arbetstagare även i andra fall av avsked eller icke tidsbestämd permittering snarast Utredningens synpunkter möjligt efter det han erhållit del av upp- Risk föreligger att institutionellt styrda be- sägning eller permitteringsbeslut amnäler sig sök viss dag varje vecka får negativa ef- som arbetssökande till arbetsförmedlingen. fekter för arbetet på förmedlingen. Erfaren- En sådan utveckling skulle främjas om därheterna har visat att väntrumsköer, åtminsför erforderlig ledighet, med eller utan komtone tidvis, har uppstått. I sådana lägen pensation för kunde bereinkomstbortfall, har arbetsförmedlarens utrymme för för- das den arbetssökande under den kvarvamedlande vid de fastställda besöksåtgärder rande anställningstiden. tillfällena ofta varit begränsat. Beroende Vid på arbetsförmedlingens och arbetslöstidspress har åtgärderna när det gäller ar- hetskassornas information om kassamedlembetslösa med långa och kostsamma resor till mars kontakt med arbetsförmedlingen bör arbetsförmedlingen ibland fått inskränkas sålunda, enligt klart utredningens mening, till enbart granskning och markering av kas- framhållas önskvärdheten av tidiga kontaksakort även då skäl från servicesynpunkt i ter för att öka arbetsförmedlingens möjligövrigt för besök på den fastställda besöks- heter att ge en effektiv för hjälp lösning dagen funnits. Sådana inte önskvärda ef- av anställningsfrågan. Bestämmelsen om fekter såväl för kassamedlernmarna vid de- kontakt första arbetslösa dagen bör därvid ras besök på arbetsförmedlingen som för ar- anges som ett minimikrav enbart för att betsförmedlarens planering av det dagliga kassamedlemmen inte av försäkringsteknisarbetet på expeditionen kan undvikas ge- ka skäl skall gå miste om någon dags ersättnom ett mer flexibelt kontaktsystem. ning vid arbetslöshetens början. Systemet med telefonanmälan har visat Liknande synpunkter gäller också beträfsig ge möjlighet att undvika besök på för- fande avanmälan. En utebliven kontakt bemedlingen som från kassamedlemmarnas ror många gånger på tillfälligt arbete, arbete synpunkt inte upplevts som meningsfulla. för egen räkning eller tillfälligt hinder att Telefonanmälan innebär också en viss tids- stå till arbetsmarknadens förfogande. I ett vinst för arbetsförmedlaren genom att arbesådant läge avanmäls sökanden eftersom ertet med granskning och markering av kassasättning då inte kan utgå. Samtidigt är det kort bortfallit. En del av arbetet har också dock önskvärt att kassamedlemmens anmäövertagits av arbetslöshetskassorna, som in- lan som arbetssökande vid förmedlingen inte om det nya systemet får ökat arbete med påverkas. Genom en rutin där kassamed-

mottagning och registrering av ny- och av- lemmen erbjuds fortsatt service kan ökat anmälningar samt granskning av kassakort. rådrum skapas och fortlöpande uppföljning Såväl kassamedlemmen som arbetsför- bättre utnyttjas. medlingen har nytta av att kontakt genast Utredningen förordar att arbetsmarknads-

SOU 1971: 42

verket fortsätter arbetet med att förbättra Det ingår i förmedlingens uppgifter att och kontaktsystemet till förmed- ordna sammanträffanden mellan arbetsgivaanpassa lingens arbetssätt. Det bör ankomma på ar- re och arbetssökande och verka för att arbetsmarknadsstyrelsen att i anslutning till betssökande får tillfälle att på platsen indet fortlöpande samråd som sker med Ar- formera sig om arbete, arbetsplats och arbetslöshetskassornas samorganisation när- betsort samt att få upplysningar även från mare bestämma hur dessa kontakter i fra-m- den fackliga organisationen. tiden skall organiseras. Utredningens förslag I anvisningarna om förmedlingens medtill ändringar av nuvarande regler i 22§ delande till arbetslöshetskassa om ifrågasatt kassaförordningen avser i huvudsak att be- rätt till ersättning bör särskilt understrykas, stämmelserna om formerna för och inter- att det från arbetssökandens synpunkt är av vallerna mellan kontakterna utgår samt att väsentlig vikt att han har fått erforderlig arbetsmarknadsstyrelsen bemyndigas att ut- basinformation. Han bör således, innan han färda bestämmelserna härom. skall ta ställning till ett visst arbete, ha fått eller beretts tillfälle att få information om möjliga alternativa lösningar. 5.5.4 Arbetsförmedlingens speciella funktioner för arbetslöshetsförsäkrade Fritt och övervägt val av arbete Allmänna synpunkter Graden av frihet i arbetsvalet är i första om arbetslöshetsför- hand beroende av antalet möjliga arbetstill- Enligt anvisningarna till arbetsförmedlingen gäller att fällen som står till buds och deras kvalitet. säkringen kassamedlem arbete är olika under olika tider och denna inte får erbjuda Möjligheterna framför andra sökande men att medlemmen varierar exempelvis mellan storstad och får sättas i efterhand vid arbets- landsbygd och mellan olika delar av landet. ej heller Formuleringen av denna regel Friheten i arbetsvalet är även beroende anvisning. av de förhållanden av den sökandes för arbete. måste ses mot bakgrund förutsättningar som rådde, Skillnader i utbildning, åldå förmedlingen för sökanden yrkesskicklighet, inte tillhandahöll ett öppet och samlat plats- der etc är avgörande för arbetsgivarens bematerial och därför var hänvisad till att, ur dömning av de sökande och därigenom för ett för sökanden okänt platsregister, från deras valmöjligheter på arbetsmarknaden. fall och betill fall plocka fram lämpliga arbeten. Geografisk yrkesmässig rörlighet Innebörden av denna bestämmelse - att åt- stämmer i stor utsträckning vilka arbetstillskillnad om inte fällen som för de sökande framstår som i fråga service givetvis skall göras - kan alltjämt framhållas. möjliga. Sökandenas benägenhet att ställa krav på sin blivande deras En förutsättning för att ett övervägt val arbetsuppgift, av arbete över huvud taget skall kunna ske förmåga att begagna information om olika är att den arbetssökande erhåller korrekta arbetstillfällen och den hjälp de får för att om arbeten som underlätta valsituationen är andra faktorer, och utförliga informationer står till buds och att han, när så behövs, som påverkar deras möjlighet att göra ett alternativ. genomtänkt arbetsval. även får hjälp att jämföra olika Som framgår av beskrivningen i det före- Vidare är graden av frihet i arbetsvalet ser- beroende av det tidsutrymme inom vilket gående ingår det i arbetsförmedlingens stöd för ett övervägt valet måste ske. Längre tid innebär att arvice att ge sökanden val mellan olika förslag. Av redovisningen betsförmedlingen och den sökande får större för arbetsmetodiken har också framgått att möjlighet att undersöka och överväga olika beträffande de arbeten till vilka sökanden alternativ. I praktiken begränsas tidsutrymskall ta ställning en tillräcklig information met oftast av de sökandes ekonomiska resurtill grund för ett övervägt val knappast kan ser. För många innebär därför arbetslöshetspå arbetsförmedlingen. försäkring och kontant stöd vid arbetslösges enbart samtalsvis

164 SOU 1971: 42

het att graden av frihet i arbetsvalet ökar. tagande till den enskilde arbetssökandens Detsamma gäller om sökandet av arbete kan förutsättningar och förhållanden skall ske påbörjas innan arbetslösheten inträder eller inom ramen för tillgången på arbetstillfällen. om möjlighet finns att öka rådrummet ge- Utredningen har inte funnit det möjligt nom tillfälligt förvärvsarbete under förutsätt- att ge förslag till några generella regler om ett aktivt sökande längden för det rådrum som bör ställas ning att det inte hindrar av ett nytt varaktigt arbete. till arbetssökandes förfogande. Den måste kunna variera från fall till fall. Riktgivande bör vara att arbetsförmedlingen och den Rådrum sökande får tillräckligt rådrum för att omsorgsfullt pröva förutsättningarna för en var- Betydelsen av möjligheter till differentierad åt olika av aktig anställning. Arbetsförmedlingen bör service arbetssökande framgår den förut lämnade för arbets- avväga tidsfristen så att den målsättning redogörelsen och arbetssätt som gäller för arbetsförmedlingens service förmedlingens uppbyggnad till enskilda arbetssökande beaktas. Ett fram- (5 .5 .l-5.5 .2). Förrnedlingsservice lämnas ofta på allmän kundmottagning med tonvikt tvingat och misslyckat arbetsval kan inne- Detta kan vara tillräck- bära stora påfrestningar för individen och på platsinformation. arbete dra med sig avsevärda kostnader för föreligt för många som söker tillfälligt tag och samhälle. Alla parter är bäst beeller är yrkesbestämda på områden med diftjänta av att den arbetssökande får det rådferentierat näringsliv och god efterfrågan Redan omedelbart eller efter rum som är tillräckligt för att kunna göra på arbetskraft. ett så bra arbetsval som omständigheterna någon dag kan sökanden själv finna lämpun- medger. Väsentligt är även att tillfälligt arligt arbete. I andra fall kan visst rådrum der likartade allmänna förhållanden komma bete förutsätts kunna ingå i rådrumstiden att behövas under flera eller om det inte hindrar sökandet av varaktigt dagar några arbete. veckor. Även denna tid bör kunna anses vara skälig, om det inte finns särskild anledning att ifrågasätta sökandens egen akti- Allmänna förutsättningar för ersättningsrätt vitet för att utnyttja tillgänglig förmedlingsinformation om lediga platser. I arbetslöshetsförsäkringen förutsätts även Helt andra tidsfrister för rådrummet kan att arbetsförmedlingen medverkar vid bevaknär sökande ningen av att de allmänna villkoren enligt ifrågakomma på förmedlingens fackexpeditioner visar sig behöva långtgå- 20§ kassaförordningen är uppfyllda. Det ende information och service, exempelvis åligger dock i första hand kassan att kongenom utbildningsutredning, omställningsut- trollera att villkoren för ersättning är upp-

redning eller arbetsvårdsutredning. Ej blott fyllda. för sistnämnda fall utan även som en all- Enligt utredningens mening är arbetsförmän förutsättning vill utredningen framhålla medlingens medverkan vid bevakningen väratt hänsynstagande till den enskilde arbets- defull främst genom de möjligheter som försökandens förhållanden måste mot medlingen har att i sin kontakt med de arvägas de faktiska förhållandena betssökande observera om sådana arbetspå arbetsmarknai be- hinder att det kan antas att söden. Vid behandlingen av innebörden föreligger, arbete» kanden inte står till arbetsmarknadens förgreppet »lämpligt (5.6) har utredsålunda understrukit av fogande. Arbetsförmedlingens uppgift är att ningen betydelsen att den arbetssökande sätts i tillfälle att klarlägga och undanröja sådana hinder.

göra ett övervägt arbetsval. Vill sökanden För arbetsförmedlingens handläggning av ha särskilt stor rörelsefrihet i sitt val av mer svårbedömbara och svårlösta ärenden arbete, bör detta inte ske på bekostnad av har vissa rutiner utformats. Dessa har närarbetslöshetsförsäkringen. I utredningens mare beskrivits ovan (5.5.2). Därutöver bör författningsförslag anges även att hänsyns- ett nära samarbete ske mellan kassan och

SOU 1971: 42 165

arbetsförmedlingen. Initiativ till åtgärder i formas i andra fall än de då arbetsförmedenskilda fall bör tas från båda sidor. lingens förslag avser arbetsmarknadsutbild- I regel bör även ärenden där det måste ning för att förbättra den arbetslöses möjligheter att finna stadigvarande arbete. Denifrågasättas om sökanden verkligen vill ha arbete i denna Man na fråga behandlas i punkt 5.8. I övrigt handläggas ordning. kan inte förvänta att arbetsför- bör bedömningen av ett förslag från arbetsnämligen förmedlingen till den arbetssökande och därmedlingen skall kunna avge ett specificerat till som med sammanhängande tillämpning av regarbetserbjudande personer säger anställning eller som lerna om självförvållad arbetslöshet huvudsig inte vilja diskutera sätt försvårar lösning av anställ- sakligen bero på det ifrågavarande förslagets på annat av rådrummet för- karaktär av tillfälligt eller varaktigt arbete ningsfrågan. Utnyttjandet från sökandens sida och på den information till sökanden som utsätter både aktivitet och samarbete mellan denne och arbetsför- ligger till grund för förslaget. Bedöms denna av detta vara tillräckligt utförlig får avvisande av medlarcn. För det fåtal ärenden är därför anses vara likställt med avvisande slag som kan uppkomma inte syn- förslaget punkterna i det föregående om rådrum för av ett fullständigt arbetserbjudande.

ett omsorgsfullt val av en varaktig anställning tillämpliga. När ärenden av nämnda slag aktualiseras hos förmedlingen bör sam- 5.5.5 Arbetslöshetskassornas kontakt med råd alltid ske med arbetslöshetskassan. Om arbetsförmedlingen för kontroll av ersätträtt till ersättning ifrågasätts, bör initiativ i ningsrätt första hand tas av kassan. Nuvarande förhållanden Utredningen behandlar i punkt 5.6 bearbete» För den lokala av arbetsgreppet »lämpligt och i punkt 5.7 handläggningen av att arbetslöshet är att anse löshetsförsäkringsärenden lämnas i handpåföljdema böckerna för kassorna anvisningar om prövsom självförvållad om den arbetslöse har arbete. Innebörden ning av ersättningsrätt. Huvudsakligen inneavvisat erbjudet lämpligt bär dessa anvisningar att kassans lokala orav dessa regler i vad avser frågan om när erav arbete skall anses ha skett kan gan skall bjudande ibland av att arbets- a) kontrollera att medlemmen är ofrivilifrågasättas på grund verksamhet och oförhindrad att åtaga sig förmedlingens i regel begränsas ligt arbetslös till att lämna förslag. Förmedlingen dispone- arbete, att medlemmen inte är utrar oftast inte själv lediga platser på sådant b) kontrollera sätt att den faktiskt kan lämna ett arbets- försäkrad samt att hinder för ersättning, vill vanligen själv tex ersättningsförbjudna dagar och karenserbjudande. Arbetsgivaren informera sig om sökanden innan erbjudan- villkor, inte föreligger samt de om anställning ges. En situation likställd c) pröva arbets- och avgiftsvillkor. med den då arbetsgivare direkt lämnar ar- Punkt a) anger vad utredningen avser betserbjudande måste dock anses föreligga med allmänna förutsättningar för ersättäven då den försäkrade - efter att från ar- ningsrätt. Punkterna b) och e) avser tekniska

betsförmedlingen ha fått tillräckligt utförlig regler av den art som utredningen behandinformation om ifrågavarande arbete - av- lar i kap 6. De i punkterna 5.5.1-4 bevisar förslag från förmedlingen att ta kon- handlade frågorna om den offentliga arbetstakt med arbetsgivaren eller underlåter att ta förmedlingens uppgifter när det gäller arsådan kontakt. I annat fall skulle regelsyste- betslöshetsförsäkringen har närmast sammet om bedömning av lämpligt arbete be- band med kassornas kontroll av att ersätthöva kompletteras med särskilda regler om ningssökande medlem är ofrivilligt arbetsbedömning av lämpliga förslag från arbets- lös och oförhindrad att åtaga sig förvärvsförmedlingens sida. Utredningen anser inte arbete. Allmänt förutsätts att kassorna både att generella bestämmelser härom bör ut- centralt och lokalt skall utöva kontrollen av

166 SOU 1971: 42

att ofrivillig arbetslöshet föreligger, dvs att försäkrade under arbetslösheten visar mindmedlemmen är utan arbete samt verkligen re beredvillighet att tillgodogöra sig inforvill och kan förvärvsarbeta. Därvid skall mation om arbetstillfällen eller att förbättra kassan även kontrollera att medlemmens si- sina möjligheter att erhålla lämpligt arbete tuation är sådan att han faktiskt är oför- som arbetsförmedlingen kan lämna. Det kan hindrad att åtaga sig arbete för annans förekomma att sökandens attityd är så pasräkning. Dessa allmänna förutsättningar in- siv oaktat att han håller föreskriven formell går i det allmänna kravet att ersättnings- kontakt med arbetsförmedlingen att förmedsökande skall stå till arbetsmarknadens för- lingen inte ens får tillfälle att lämna ett konfogande. kret förslag. I sådana fall är det av största betydelse att förmedlingen i god tid informerar kassan om sökandens uppträdande Utredningen och att kassan - om den inte på annat sätt kan åstadkomma en attitydförändring hos I kap 3 har utredningen framhållit värdet av arbetslöshetskassornas hittillsvarande medlemmen - hos förmedlingen begär nödkontakt med arbetsmarknaden. Genom an- vändig utredning för prövning om medlemknytning till arbetstagarnas organisationer men verkligen står till arbetsmarknadens förfår kassorna en naturlig information om för- fogande. hållandena på arbetsmarknaden. Initiativ till Av arbetsförmedlingens utredning i dessa arbetsmarknadspolitiska åtgärder har ofta och andra fall framgår ibland att förmedkommit från kassornas medarbetare. Sådana lingen har lämnat sökanden konkreta uppinitiativ har stor betydelse bla därför att gifter om viss ledig plats eller visst annat de skärper uppmärksamheten i fråga om förslag som sökanden dock inte har utnyttvaraktiga eller tillfälligt uppkommande sär- jat. Eftersom förslaget inte har lett till något förhållanden av mer allmänt slag inom olika arbetserbjudande saknas underlag för prövyrken och näringsgrenar. ning av arbetets lämplighet. Det är då från Vid av enskilda arbetslöshets- kontrollsynpunkt angeläget att kassan geprövning fall bör kontrollsystemet i arbetslöshetsför- nom arbetsförmedlingen eller på annat sätt därför söker få ett sakligt för att även säkringen till väsentlig del bygga på underlag kassornas Genom den of- pröva de allmänna förutsättningarna för egen verksamhet. fentliga service och in- medlemmens aktuella ersättningsrätt. Man arbetsförmedlingens till kassorna får dessa bör inte eftersträva att i sådana fall alltid formationsskyldighet ett allmänt underlag för sin kontroll. Detta bygga prövningen på reglerna om påföljd underlag kan kompletteras i särskilda fall då av att lämpligt arbete har avvisats. Detsamså erfordras. Kassan begär exempelvis ut- ma gäller om medlemmens arbetsförhet kan trots att han själv bestrider elredning om en ersättningssökande i något ifrågasättas speciellt avseende eller uppgifter för att gö- ler inte vill medge detta. Kassan har i dessa ra bilden av medlemmen mer fall att självständigt pröva om medlemmen fullständig. å sin sida bör likaledes under ersättningstiden verkligen står till ar- Arbetsförmedlingen kunna förbättra sitt underlag för erforderlig betsmarknadens förfogande. information till arbetslös arbetssökande ge- Kassans av de allmänna förutprövning nom att begära uppgifter från kassan. De för ersättningsrätt kan ofta besättningarna informativa kommunikationerna mellan ar- röra personliga förhållanden av sådan karakbetsförmedling och arbetslöshetskassa bör tär att de måste behandlas med diskretion. således gå i båda riktningarna även om in- Om dessa förhållanden har väsentlig betyformationen, när det gäller ersättningsrätt delse för ersättningsrätten måste de utredas i arbetslöshetsförsäkringen, till slut syftar till med samma fullständighet som omständigatt ge kassorna ett tillräckligt underlag för heter av annat slag. För att arbetslöshetskasderas prövning och kontroll. sorna av hänsyn till medlemmen inte skall Särskilda problem kan uppstå när den undvika att bygga ersättningsprövning på

SOU 1971: 42 167

bör anvis- vice till sökanden bör genomgående överrelevanta personliga förhållanden, ningar lämnas om tillvägagångssättet vid ensstämma med vad som gäller de arbetsav sådana fall inom ramen för se- löshetsförsäkrade. I de fall då sökande har prövning kretessbestämmelserna. möjlighet att kvalificera sig för ersättningsav de allmänna förutsätt- rätt på annat sätt än genom att uppfylla det Till kontrollen för ersättningsrätt hör även pröv- reguljära arbetsvillkoret måste dock specielningarna bundenhet 1a observations- och servicefunktioner bygning av lokal och begränsningar av den ersättningssökande kassa- gas upp. Dessa frågor behandlas i kap 7. i övrigt tex önskan att Vidare medför utredningens förslag, att kamedlemmens arbetsutbud, endast få deltidsarbete. Kassans prövning rensvillkoret skall bortfalla i försäkringen men att ett sådant villkor skall tillämpas vid kommer i dessa fall att i hög grad fordra allmänna insikter om arbetsmarknadsläget kontant arbetsmarknadsstöd, vissa speciella av det slag uppgifter för arbetsmarknadsorganen. I stort och om tillgången på arbete som medlemmen önskar. Sådana fall ställer sett kommer emellertid arbetsförmedlingsexkrav information service till arbetssökande som även stora på inbördes peditionernas mellan och ar- söker kontant arbetsmarknadsstöd att bli och samråd arbetsförmedling betslöshetskassa. me- densamma som till försäkrade arbetslösa. Enligt utredningens bör kassorna i sådana svårbedömda När det gäller ansökningar om kontant ning fall kunna inte blott från arbetsmarknadsstöd anser utredningen att begära utredning det lokala utan även förmedlingsexpeditionernas medverkan bör arbetsmarknadsorganet från länsarbetsnämnden. Utredningen förut- inskränkas till att omfatta erforderlig inforsätter att arbetsmarknadsstyrelsen som till- mation om villkoren för stödet och hjälp för arbetslöshetsförsäkringen åt sökande, som så önskar, att upprätta ansynsmyndighet utfärdar om tillvägagångssättet sökan. Service av detta slag lämnar föranvisningar vid samråd av detta slag mellan arbetsmark- medlingsexpeditionerna som regel redan nu och arbetslöshetskassa. när det gäller kontanta bidrag i samband nadsorganen av speciell karaktär kan med andra arbetsmarknadsåtgärder. Undersökningar ibland erfordras när kassan misstänker att Prövningen av ansökningarna om kontant medlem genom oriktiga eller vilseledande arbetsmarknadsstöd bör enligt utredningens uppgifter erhållit ersättning utan att vara mening inte ske på förmedlingsexpeditionerberättigad därtill. Då sådana fall uppkom- na utan på länsarbetsnämndens förmedlingsmer är det inte sällan till arbetsförmedlingen avdelning eller annan av nämndens kansliavsom den försäkrade har lämnat de ifråga- delningar. Frågan om delegation av dessa satta uppgifterna. Sättet att gå till väga vid ärendens prövning bör avgöras av arbetssådana måste kassan givet- marknadsstyrelsen med stöd av sådant beundersökningar vis från fall till fall kunna anpassa efter de myndigande som nu gäller för statligt omföreliggande omständigheterna. Om det från ställningsbidrag (lll § arbetsmarknadskunarbetsmarknadsorganens sida skulle erford- görelsen). Givetvis måste underlaget för ras mer omfattande undersökningar än kon- denna prövning till stor del bestå av upptroll av enstaka bör kassan dock från den förmedlingsexpedition som uppgift, gifter som regel inte vända sig direkt till för- närmast har haft kontakt med sökanden. medlingsexpedition utan till länsarbetsnämn- kontant arbets- Utbetalningen av beviljat den. marknadsstöd bör ske centralt från länsarbetsnämnden och samordnas med rutinerna för utbetalning av utbildningsbidrag. Detta 5.5.6 Arbetsmarknadsorganens uppgifter i innebär bl a att utbetalning av stöd i regel fråga om sökande av kontant arbetsmarkkommer att ske endast en gång i månaden. nadsstöd Dessa frågor behandlar utredningen närma- Stödsökandens kontakt med arbetsförmed- re i kap 7. och förmedlingens ser- Vid jämförelse med den organisation och lingens expeditioner

168 SOU 1971: 42

fördelning av olika uppgifter som i fråga att icke heller eljest särskilda omständigom arbetslöshetsförsäkringen har behand- heter föreligga med hänsyn till sökandens lats i punkterna 5.5.1-5 kan följande fram- personliga förhållanden eller arbetets natur. hållas. Arbetsförmedlingsexpeditionernas I en handbok om arbetslöshetsförsäkring serviceuppgifter blir huvudsakligen desam- för arbetsförmedlare, Bruna boken, senasma som för de försäkrande men utökas i te upplaga år 1968, har arbetsutgiven vissa fall med speciella åtgärder enligt sär- marknadsstyrelsen lämnat föreskrifter röranskilda anvisningar. Länsarbetsnämndens de arbetsförmedlingens befattning med arkansli förutsätts få i stort sett samma upp- betslöshetsförsäkringen. Den är avsedd att gifter som arbetslöshetskassornas huvud- underlätta samarbetet mellan arbetsförmedkontor och styrelse i fråga om prövning av lingen och arbetslöshetsförsäkringen. Motersättningsrätt och administrationen i övrigt. svarighet till denna handbok finns i särskilda Detsamma gäller den fortlöpande kontrol- handböcker för de olika arbetslöshetskassorlen av ersättningsrätten och initiativ till na. Dessa handböcker innehåller tillsynsundersökningar för att hindra missbruk myndighetens detaljanvisningar för den av stödet. Vissa kontrollmoment bör även praktiska tillämpningen av kassaförordningingå i de löpande utbetalningsrutiner som ut- ens och kassastadgarnas bestämmelser. redningen föreslår bli samordnade med läns- Bruna boken innehåller förklaringar, dearbetsnämndens utbetalning av utbildnings- finitioner, exempel och hållpunkter för bebidrag. dömning av självförvållad arbetslöshet, avstängning och lämpligt arbete. Avvisande av lämpligt arbete anges där som en av de speciella typerna av självförvållad ar- 5.6 Lämpligt arbete betslöshet. Den är i praktiken helt dominerande. Under försäkringsåret 1967/68 läm- 5.6.1 Gällande regler nade arbetsförmedlingarna meddelande till Bestämmelserna om självförvållad arbetslös- arbetslöshetskassorna om ifrågasatt ersätthet, lämpligt arbete och avstängning från ningsrätt i ca 3600 fall. Av dessa avsåg ersättning är sammanförda i 36§ kassaför- 3 360 avvisat arbetserbjudande. ordningen. I stora delar är principerna och bestämmelserna desamma som i den första 5.6.2 Tidigare överväganden författningen om statsunderstödd arbetslöshetsförsäkring, förordningen 15.6.1934 om Vid båda de tillfällen - år 1956 och år erkända arbetslöshetskassor (SFS 1934: 264). 1964 - då statsmakterna under de senaste Erbjudet arbete skall anses lämpligt un- årtiondena haft att ta ställning till frågan om der förutsättning lämpligt arbete har några komplikationer att det motsvarar medlemmens krafter och svårigheter framträtt. och färdigheter, 1951 års utredning om arbetslöshetsföratt det är förenat med avlöning, som prö- säkringen anförde i kapitel 21 »Avstängvas vara skälig i förhållande till lön som för ningsförfarande. Lämpligt arbete» i sitt besådant arbete utgår enligt kollektivavtal el- tänkande SOU 1955:27 några allmänna ler, om dylikt avtal ej finnes, till i arbets- synpunkter på frågor om lämpligt arbete. orten förekommande lön för samma arbete, Den uppehöll sig därvid bla vid arbete att det icke hänför sig till arbetsplats, där utanför den försäkrades yrkesområde, skäarbetskonflikt råder, lig tidsfrist för ställningstagande till erbjuatt förhållandena på arbetsplatsen väsent- det arbete (väntetid), säsongarbete, arbetsligen motsvarar vad som i lag och författ- erbjudande utom hemorten, bundenhet vid ning kan finnas föreskrivet rörande åtgär- egen fastighet och möjligheterna att resa der till förebyggande av ohälsa och olycks- mellan bostad och ifrågasatt arbetsplats. fall samt Utredningen fann att då gällande praxis

SOU 1971: 42 169

överensstämde med utredningens synpunk- tat arbete. Erfarenheten ger i en del fall vid ter. Den föreslog endast det tillägget i kassa- handen, att arbetsgivare och arbetstagare väl förstått att utnyttja arbetslöshetskassan som en förordningen, att såsom ytterligare förutsättutjämnande ekonomisk faktor. ning för erbjudet arbetes lämplighet skulle Arbetserbjudande till säsongarbetande kassagälla att förhållandena på arbetsplatsen vä- medlemmar kan enligt styrelsens uppfattning sentligen motsvarade vad som i lag och icke lämnas efter så schematiska grunder, som finns föreskrivet rörande utredningen angivit i sitt betänkande. De säförfattning åtgärsongarbetande omfattar en mångfald olika der till förebyggande av ohälsa och olycksgrupper med vitt skilda löne- och arbetsvillfall. Bestämmelse därom infördes sedan i kor samt anställningsförhållanden. Av arbetskassaförordningen (36 §). marknadsstyrelsen företagna undersökningar Utredningens uttalanden i övrigt rörande har visat att en del av dessa arbetarkategorier, såsom exempelvis sockerbrukens kampanjarbetolkningen av begreppet lämpligt arbete förtare och tegelbrukens säsonganställda, i stor utanledde emellertid vissa erinringar i remisssträckning har en mycket ofullständig sysselyttrande från arbetsmarknadsstyrelsen. Stysättning. För de flesta av dessa säsongarbetare relsen fann att några av utredningens ut- torde en omplacering till andra fack med jämtalanden om arbetserbjudande kunde få ej nare arbetstillgång uppenbart vara en fördel. önskvärda konsekvenser för arbetsförmed- Styrelsen vill rikta uppmärksamheten på ytter-

ligare en säsongnäring, där arbetstillgången väx- i

lingamas möjligheter att fungera som clea- lar avsevärt

på grund av säsongvariationer, i

ringorgan på arbetsmarknaden. Vissa av nämligen konservindustrin, inom vilken man of-

utredningen använda formuleringar kunde, ta icke har en utan flera säsongtoppar under s

missförstås och tas året. Härtill kommer att säsongerna på grund enligt styrelsens mening, av den ojämna råvarutillförseln ofta uppträder till intäkt för en icke önskvärd uppmjukoregelbundet och är av starkt växlande varaktigning av praxis. Föredragande departements- het. Också förhållandena inom den av utredchefen - liksom vid riksdagsbehandlingen särskilt omnämnda ningen säsongarbetargrupandra - varierar avsevärt. lagutskottet i sitt av riksdagen god- pen - byggnadsarbetarna kända utlåtande Utredningens skrivning kan anses tillämplig 1956: 58 - ansåg att de främst på kassamedlemmar, som är tämligen principer för tolkningen av begreppet lämpfast knutna till ett visst företag. ligt arbete, för vilka arbetsmarknadsstyrel- Det framstår sålunda som angeläget, att uppsen redogjort i sitt remissyttrande, borde gift om väntat arbete på lämpligt sätt bekräfvara nonngivande vid den praktiska till- tas, varvid beräknad väntetid anges. Vidare skall väntetid begränsas och därtill bör kassalämpningen. medlem inte beredas tillfälle att åberopa ytter- Arbetsmarknadsstyrelsen hade i remissytt- i den takt det först väntade arligare väntetid randet bl a anfört följande. betet icke kommit till stånd, allt i överensstämmelse med den praxis som härutinnan tillämpas Utredningen anser att en medlem som har av arbetsförmedlingsorganen. löfte om anställning inom den närmaste tiden Utredningen har inte närmare redogjort för skall kunna åberopa detta som skäl för att ej innebörden av sitt uttalande att den försäkrade taga ett erbjudet arbete. Styrelsen finner detta dessutom icke får hindras i uppfyllandet av uttalande vara alltför kategoriskt och onyanse- sina underhålls- och försörjningsplikter. Det är rat. oklart huruvida utredningen härmed menat att Det måste sålunda anses mindre lämpligt och familjeförsörjare överhuvud taget icke skall knappast förenligt med en aktiv arbetsmark- kunna anvisas arbete på annan ort, om familjenadspolitik, att en kassamedlem genom att upp- bostad icke omedelbart kan erbjudas. Förhålge, att arbete väntas, fördröjer ett ställningsta- landena på bostadsmarknaden gör det ofta gande till erbjudet arbete. Detta kan innebära, omöjligt att omgående uppdriva familjebostad i att i tider med en i övrigt hög sysselsättning le- samband med ett arbetserbjudande. I de fall diga arbetstillfällen icke nöjaktigt tillvaratas arbetsgivare ställer bostad till förfogande uppsamtidigt med att försäkringsersättning utgår. ställes ofta som villkor att anställningen åtmin- Självfallet skall onödig yrkesväxling eller stone tillträdes, innan familjebostad utlämnas. olämplig lokal omflyttning icke uppmuntras. Om man sålunda skulle vänta med arbets- Men då läget bedömes sådant att förflyttning erbjudande till farniljeförsörjare, tills familjemåste ske, om de arbetslösa skall erhålla nya bostad står till omgående disposition, skulle arbeten, bör sådana strävanden icke motverkas omflyttning av gifta kassamedlemmar i flertalet genom mer eller mindre lösa uppgifter om vän- fall omöjliggöras. Även på denna punkt har en

170 SOU 1971: 42

fast praxis utformats innebärande att ett åbe- Departementschefen föreslog i proposiropande av nämnda omständigheter endast i tion nr 116 till 1964 års riksdag, att den undantagsfall godtages. Uttrycket att arbetet är endast om bostad och kost kan ord- nu ifrågavarande bestämmelsen skulle utlämpligt formas så att lön enligt i arbetsorten nas på arbetsorten får enligt styrelsens mening gäldärför icke tolkas så att arbetsförmedlingen lande kollektivavtal i första hand skulle lägskall vara skyldig att ordna bostads- och kost- gas till grund för skälighetsprövningen. Detfrågan, innan arbetserbjudande göres. ta skulle inte hindra att högre lön, om sådan var allmänt förekommande, efter någon Arbetsmarknadsstyrelsens försäkringsdeleur tids anställning kunde anses vara lägsta skägation (majoriteten) ansåg sig inte kunna utredningens betänkande utläsa, att risk för liga lön. I sådana fall skulle den försäkrade, de konsekvenser skulle som för- enligt departementschefen, kunna lämna anföreligga ställningen utan att förlora utsattes i vissa delar av styrelsens utlåtande. ersättningsrätt. För det fall att kollektivavtal inom yrkes- 1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning behandlade i sitt betänkande området inte tillämpades i arbetsorten, före- (SOU 1963: 40) särskilt slog departementschefen att där förekomfrågan om skälig lön. Den anförde bl a följande. mande lön för arbete av erbjudet slag skulle Det anses skälig. är i princip inte rimligt att en arbetslös utan påföljd skall kunna att Vid riksdagsbehandlingen anfördes i andvägra lön i en- ra lagutskottets av riksdagen godkända utantaga ett arbete för vilket erbjuds med kollektivavtal. låtande (1964: 48, sid 77-78). lighet Ett strikt fasthållande vid denna princip kunde emellertid få I de fall då den på en arbetsplats tillämpade konsekvenser som utredningen inte ansåg lönesättningen ligger över kollektivavtalets lönevillkor är det enligt utskottets uppfattning godtagbara. Som exempel nämndes det fal- rimligt, att en inom vederbörande yrke kvalificerad let att en arbetsgivare erbjuder minimilön arbetstagare utan risk för avstängning från erenligt kollektivavtalet, medan lägsta lönen sättning skall kunna vägra ta arbete enligt kolför samtliga jämförbara anställda inom fö- lektivavtalets minimilön. Denna synpunkt bör retaget ligger väsentligt över den erbjudna beaktas vid bedömningen huruvida en erbjuden lönen. Under att sökanden är avlöning för ett arbete är skälig. Utskottet anser förutsättning kvalificerad inom vidare » - - - - - - -», att kollektivavtal, som yrket, ansåg utredningen omfattar hela landet eller del därav, vid bedöm-

inte skäligt att_han skulle behöva uppbära

ningen av om erbjuden lön skall anses skälig nämnvärt lägre lön än övriga anställda med bör vara normerande även på orter där avtalet motsvarande arbetsuppgifter. Däremot bor- ej tillämpas. de kollektivavtalslön i princip anses skälig som begynnelselön inom ett yrke. Denna De år 1964 genomförda ändringarna i utredningens inställning innebar att frågan 36 § kassaförordningen har utformats enligt om skäligheten inte avgörs med hänsyn till utskottets förslag. löneförhållandena på den ifrågavarande orten i dess helhet utan begränsas till att gälla 5.6.3 Utredningens undersökningar förhållandena inom det företag eller på den arbetsplats där arbetet erbjuds. I propositionen 1956: 144 anförde föredra- Vidare ansåg 1960 års utredning att ett gande departementschefen (sid 148) att det kollektivavtal, som omfattade hela landet ligger i sakens natur att frågan huruvida ett eller del därav, borde anses vara gällande erbjudet arbete kan anses lämpligt eller ej även på orter där branschen är represente- måste bedömas från fall till fall med ledrad men ingen avtalsbunden arbetsgivare ning av de allmänna riktlinjer som uppdrafinns och avtalet sålunda inte tillämpas. gits i lagtexten. Departementschefen fram- Även i sådana orter borde alltså i princip höll att det under den tid försäkringen varit den i kollektivavtalet angivna lönen anses i tillämpning hade utbildats en rikhaltig som minimilön vid bedömningen av erbju- praxis, som ännu icke publicerats i någon den löns skälighet. av tillsynsmyndigheten utgiven prejudikat-

SOU 1971: 42 171

samling eller på något annat auktoritativt som ännu är huvudsakligen grundläggande sätt. för utformningen av reglerna för bedöm- Någon sådan prejudikatsamling har ej ningen av om en person är självförvållat heller därefter utgetts. Den förut åberopade arbetslös. handboken bygger på erfarenheter från sty- Det är naturligt att tillämpningen av desrelsens prövning av tillsyns- och besvärs- sa regler under årens lopp förändrats. En ärenden. Svårigheten att sammanställa en omfattande har utbildats av tillsynspraxis allmänt vägledande prejudikatsamling torde myndigheten och det organ i denna - arjust sammanhänga med att frågan om lämp- betslöshetsförsäkringsdelegationen - som årligt arbete måste bedömas från fall till fall ligen prövat ej blott en mångfald enskilda och att hänsyn därvid måste tas till flera ärenden utan även frågor av större princioch i de olika fallen varierande omständig- piell betydelse. Sedan år 1964 har en ny heter. besvärsordning medfört att även domar i För att ändock få en bild av de områden försäkringsdomstolen kunnat få prejudicedär de försäkrades och försäkringsorganens rande betydelse i principfrågor. bedömningar av ifrågakomna arbetens lämp- Utvecklingen av samhället och den alllighet oftast skiljer sig, har utredningen gått männa arbetsmarknadspolitiken med aktiigenom en sammanställning av försäkrings- vering av dess olika medel har förändrat domstolens domar under åren 1964-1968 åtskilliga värderingar som kan påverka tolki besvärsmål som rör tillämpning av 20, ningen av gällande bestämmelser. Föränd- 22 och 36 §§ kassaförordningen och en re- ringar av praxis vid tillämpningen av dessa dogörelse för behandlingen av tillsynsären- bestämmelser har dock endast kunnat ske den hos arbetsmarknadsstyrelsen under för- inom ramen för de grundläggande författsäkringsåret 1967/ 1968. ningsregler som anger principerna för bei Vidare har utredningen låtit göra en un- dömningen. l dersökning med viss statistisk analys av med- Ett mått på minskning eller ökning av delanden från arbetsförmedling till arbets- skillnaderna i bedömning av lämpligt arbete löshetskassa om ifrågasatt för de arersättningsrätt från arbetsförmedlingarnas respektive kassamedlemmar under försäkringsåret 1967 betslösas sida kan vara antalet fall, då ar-

/ 1968 (bilaga 9). betsförmedling har meddelat arbetslöshets-

I syfte att något belysa verkningarna av kassa att kassamedlem avvisat erbjudet arpåföljderna då arbetslöshet anses självför- bete. Antalet sådana sk arbetsvägransfall vållad har utredningen gjort en intervjuun- under ett år påverkas av många förhållandersökning av omkring 100 avstängnings- den. Av uppgifter från de tio försäkfall under senare delen av år 1968 (bila- ringsåren 1958-1968 framgår bl a sambanga 10). det med det allmänna sysselsättningsläget. Det synes emellertid även vara så att antalet under 1960-talet - trots arbetsvägransfall 5.6.4 Under utredningen framkomna det ökande medlemstalet i hela kassakollekerfarenheter, önskemål och synpunkter tivet - inte ökat utan i stället visat en ten- Nu gällande regler på detta område har till dens att minska. Det starkt minskade anstor del sin grund i bedömningar och for- talet undcr försäkringsåret 1967/1968, som muleringar som gjordes vid tillkomsten av utredningen särskilt undersökt, kan visser- 1934 års förordning om erkända arbetslös- ligen bero på exceptionella arbetsmarknadshetskassor. Som framgår av kap 2 förbe- förhållanden under större delen av det året. reddes denna förordning genom ett flertal Antalet arbetsvägransfall har under försäkutredningar om arbetslöshet och arbetslös- ringsåret 1968/ 1969 ånyo ökat. Det allhetsförsäkring fram till den slutliga riks- männa intrycket från hela 1960-talet är stadagsbehandlingen år 1934. Det är till stor biliteten kring 4000 av det årliga antalet del erfarenheter från dessa överväganden meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt.

172 SOU 1971: 42

Endast smärre förändringar har förekom- rekommer dispensfall. Avvisande av erbjumit i samband med arbetslöshetens avsevärt det arbete på arbetsplats, där sådan dispens växlande omfattning. Om detta kan anses lämnats, bör i regel godtas. vara uttryck för hur kassamedlemmama Särskilda omständigheter med hänsyn till arbetsförmedlingarnas bedömning sökandens personliga förhållanden eller aruppfattar av lämpligt arbete, kan tendensen inte an- betets natur är ofta avgörande vid bedömses utvisa mellan ning av enskilda fall. Reglerna härom bör någon stigande spänning arbetsförmedlingarnas och de arbetslösas be- under alla förhållanden ges central betydömning i detta hänseende. delse. Detta är totalbilden. Den kan sägas ut- Nettoinkomst (efter skatt) från erbjudet göra resultatet av arbetsförmedlingarnas, ar- arbete bör - om detta skall anses lämpligt betslöshetskassomas och tillsynsmyndighe- - vara minst på samma nivå som ersättningtens verksamhet för att fortlöpande, inom en från arbetslöshetskassan. Det är för denramen för gällande författningsregler, söka na inkomstförlust medlemmen försäkrat sig. anpassa bedömningen efter moderna syssel- Ett ökat samarbete för arbetsmarknadssättningspolitiska principer samt förändrade politiskt riktiga bedömningar bör komma arbetsmarknads- och samhällsförhållanden. till stånd mellan arbetsförmedlingar och ar- De svårigheter som ändock uppkommit har betslöshetskassor. Även ansvarsfördelningen belysts vid överläggningar som sekretariatet mellan arbetsförmedling och kassa bör överpå utredningens uppdrag har haft med re- ses. presentanter för myndigheter, kassor och Kassastyrelserna och arbetsmarknadsstyorganisationer. Synpunkter och önskemål relsens arbetslöshetsförsäkringsdelegation som därvid framkommit har genomgående bör få större utrymme för egna bedömåsyftat att få bättre underlag för en enhetlig ningar. och rättvis bedömning av de enskilda fallen och samtidigt möjlighet att i dessa bedöm- 5.6.5 Utredningens överväganden och ningar kunna ta hänsyn till skiftande personliga förhållanden. förslag Framförda önskemål i olika avseenden Inledande synpunkter kan sammanfattas enligt följande. Författningsföreskrifterna bör harmoni- har Som framgår av föregående redogörelse seras med principerna för arbetsmarknads- bestämmelserna om påföljd för den som avpolitiken. Reglerna för bedömning av lämp- visar erbjudet lämpligt arbete eller som på ligt arbete i arbetslöshetsförsäkring bör så- annat sätt själv vållar att han blir arbetslös lunda ej motverka samhällets strävanden att eller att en iråkad arbetslöshet förlängs funförstärka den kvalitativa sidan av arbets- nits i huvudsak oförändrade alltsedan tillmarknadsåtgärderna och därvid ge den ar- komsten av arbetslöshetsförsäkringen i mitbetslöse stöd till bättre övervägt val av yrke ten av 1930-talet. Bestämmelserna i 36 § och arbete. Hänsyn bör tas till den arbets- kassaförordningen innehåller dels en närmalöses utvecklingsmöjligheter. re beskrivning av de situationer då arbets- Vid bedömning av »skälig lön» bör beak- löshet skall anses självförvållad, dels regler tas dels att arbetsmarknadspolitiken arbetar om den påföljd som i en sådan situation för att hjälpa de lågavlönade (ex bristyrkes- drabbar kassamedlemmen, dvs regler om utbildningen), dels att det även bör vara avstängning från ersättningsrätt. Särskild been samhällsambition att genom arbetslös- tydelse har bestämningen av ett arbetes behetsförsäkringen hjälpa de försäkrade att skaffenhet för att det ur försäkringens syn- - sin standard. bevara - och även förbättra vinkel skall anses lämpligt i den meningen När det gäller tillämpningen av författ- att ett erbjudande om arbetet inte kan avningarna om åtgärder för att förebygga visas utan att kassamedlemmen avstängs ohälsa och olycksfall på arbetsplatserna fö- från ersättningsrätt.

SOU 1971: 42 173

Bestämmelserna i 36 § i förordningen ger des ålder och kroppskonstitution. En äldre även uttryck för några av de grundsatser på person utan vana vid tungt kroppsarbete vilka arbetslöshetsförsäkringen vilar. Den bör normalt inte komma i fråga för sådant innebörd som ges åt begreppet lämpligt ar- arbete. När det gäller kravet att arbetet bete bestämmer i mångt och mycket för- skall motsvara medlemmens färdigheter bygsäkringssystemets karaktär. Mot bakgrunden ger praxis på grundsatsen att arbetslöshetshärav är det självfallet att utredningen mås- försäkringen inte är någon yrkesförsäkring. te ta upp bestämmelserna till granskning i Ett erbjudet arbete får därför ej anses mindhela deras vidd. Av särskild betydelse är att re lämpligt bara därför att det ligger utande synsätt och värderingar som präglar den för det yrkesområde, inom vilket den armoderna arbetsmarknadspolitiken blir beak- betssökande har utbildat sig eller eljest förtade inom arbets]öshetsförsäkringen. Vid värvat yrkesvana. I arbetsmarknadsstyrelgranskningen av bestämmelserna måste vi- sens anvisningar betonas dock att det ligger dare hela tiden hållas i minnet att bestäm- såväl i arbetsgivarens och den enskilde medmelserna, enligt utredningens förslag, skall lemmens som i det allmännas intresse att tillämpas inte bara på kassamedlem utan arbetstagaren såvitt möjligt får arbete inom även på arbetslös som har rätt till enbart det egna yrket. Det anses att ett arbete kontant arbetsmarknadsstöd. Detta innebär inte är lämpligt, om det förutsätter viss emellertid inte att bestämmelserna i alla de- kompetens som den arbetssökande saknar. lar kan tillämpas på samma sätt på kassa- Vid denna bedömning anses arbetsgivarens medlemmar och på andra ersättningstagare. av medlemmens kvalifikationer bedömning böra tillmätas särskild betydelse. Den nu lämnade redogörelsen för praxis Hänsynen till den-arbetssökandes förutsättär som nämnts grundad på innehållet i de ningar, önskemål och personliga förhållanav arbetsmarknadsstyrelsen utfärdade anvisdeni övrigt ningarna till arbetsförmedlare, vilka i sin Av såväl samhällsekonomiska som rent ar- tur går tillbaka på uttalanden i lagstiftningbetsmarknadspolitiska skäl har det ansetts ens motiv. Otvivelaktigt blir dock bedömoriktigt att utbetala försäkringsersättning ningen av ett arbete från de synpunkter samtidigt som behov av arbetskraft förele- som nu diskuteras betydligt mera nyanserad gat, om det inte funnits något absolut hin- vid den praktiska tillämpningen än redogöder för den arbetssökande att åtaga sig ar- relsen ger vid handen. Det kan sålunda konbetet i fråga. Nu nämnda förhållande kom- stateras att såväl författningsbestämmelser mer bla till uttryck i den inledande att- som tillämpningsföreskrifter en möjliggjort satsen i 36 § fjärde stycket där innebör- nyanserad bedömning av ifrågasatta arbetsden av begreppet lämpligt arbete läggs fast. erbjudanden under hänsynstagande till den I den nämnda satsen anges att erbjudet ar- arbetssökandes situation ävensom att dessa bete skall anses lämpligt under förutsätt- möjligheter i allmänhet blivit tillvaratagna. ning att det motsvarar medlemmens krafter Till denna utveckling har i hög grad bidragit och färdigheter. att bedömningen härvidlag kommit att I den praktiska tillämpningen sådan den påverkas av den moderna aktiva arbetskommer till uttryck i arbetsmarknadsstyrelmarknadspolitikens grundvärderingar. Enligt sens anvisningar (Bruna boken) anses hän- utredningens mening är det därför tvivel unsynstagandet till kassamedlemmens krafter derkastat om det föreligger att anledning och färdigheter innebära i huvudsak föl- påyrka någon mera omvälvande förändring jande. Det erbjudna arbetet får inte över- av den praktiska tillämpningen på detta omstiga medlemmens krafter. Vid denna beråde. Det är dock angeläget att den moderdömning blir arbetsförmedlarens personliga na arbetsmarknadspolitikens målsättningar intryck av medlemmen avgörande. Ledning får komma till klart uttryck i de författkan i vissa fall hämtas av den arbetssökan- ningsbestämmelser och motivuttalanden, på

174 SOU 1971: 42

vilka skall vara grundad. En- ett fritt tillämpningen och övervägt val av arbete - varvid ligt utredningens mening är det ofrånkom- all rimlig hänsyn tas inte bara till hans krafligt att ge regeln om hänsynstagande till ter av psykisk och fysisk art, färdigheter, kassamedlems krafter och vid färdigheter yrkesvana, utbildning och förutsättningar i bedömningen av vad som skall anses som för arbetet utan även till hans önskeövrigt lämpligt arbete en utformning som står i mål i fråga om arbetsval och hans personbättre överensstämmelse med den nu rådan- liga förhållanden i övrigt. Vid övervägandet de arbetsmarknadspolitikens mål än vad den av om ett arbete kan anses lämpligt för nu gällande utformningen gör. den aktuelle arbetssökanden bör i enlighet Vad som särskilt nutida arbets- härmed eftersträvas präglar att sammanväga de skilmarknadspolitik i jämförelse med gångna da förhållanden som bör tillmätas betydeldecenniers förhållanden är att det nu gäl- se för arbetsvalet till en helhetsbild. Bedömler att skaffa arbetslösa en så produktiv sys- ningen av arbetets lämplighet bör ske med selsättning som möjligt och inte bara arbete respekt för arbetssökandens yrkeskunnande av vilket slag som helst. De arbetsmark- och personliga ambitioner. nadspolitiska medlen syftar till att under- I det nuvarande kravet att arbete skall lätta för arbetskraften att inrikta sig på så- motsvara sökandens krafter att det ligger dana arbetsområden där den bästa produk- inte får föreligga något på medicinska skäl tionsinsatsen kan göras. Detta innebär å ena grundat hinder för honom att ta arbetet. sidan att stora krav numera ställs på arbets- Detta krav, som i och för sig är självklart, kraften när det gäller anpassning till den påmåste givetvis gälla alltjämt och liksom f n gående strukturomvandlingsprocessen. Å har kassan respektive förmedlingsorganet i andra sidan förutsätts att samhället *inom ra- allmänhet att grunda sin bedömning på lämen för behovet av arbetskraft i möjligaste karintyg som företes av den arbetssökande. mån skapar förutsättningar för den arbets- Om så anses behövligt får intyget kompletsökande att få ett arbete som han är lämpad teras med utlåtande av länsarbetsnämndens för och som tillfredsställer honom själv eller förtroendeläkare. I vissa fall kan det vara bekommer hans önskemål så nära som möjligt. fogat att kassan respektive förmedlingsorga- Arbetsmarknadspolitikens syfte är att inom net direkt inhämtar läkarintyg. ramen för behovet av arbetskraft i samhäl- Vid bedömandet av om hinder från melet ge var och en som kan och vill arbeta ett dicinsk synpunkt föreligger för att antaga verksamt och fullgott stöd för att förverkett arbetserbjudande är det vidare angeläget liga ett fritt och övervägt val av arbete. att hänsyn tas inte bara till arbetshinder av Det ligger i sakens natur att ersättnings- rent kroppslig natur. Modernt arbetsliv stälreglerna i arbetslöshetsförsäkringen liksom ler mången gång höga krav på den enskilför det kontanta arbetsmarknadsstödet mås- des psykiska motståndskraft. te grundas på samma värderingar som ar- Dessa krav är sådana att de inte kan uppbetsmarknadspolitiken i övrigt. Endast här- fyllas av alla arbetstagare även om dessa i igenom blir stödformema verksamma me- och för sig besitter sådan grad av arbetsdel bland andra att förverkliga de arbets- förhet att de omfattas av ersättningsrätten. marknadspolitiska målen. Såvitt bör exempelvis möjligt en förklaring Regeln att erbjudet arbete skall anses av den enskilde att han inte orkar med den lämpligt under förutsättning att det motpåfrestning som kan följa med ackordsarbete svarar sökandens krafter och färdigheter och ger, dess miljö beaktas. Detsamma gäller enligt utredningens mening, i alltför hög grad önskemål om sysselsättning i annan ej alltuttryck åt att det huvudsakligen gäller att för pressande arbetsmiljö. Visst arbete kan skaffa den arbetslöse avlönad sysselsättning även eljest vara av den natur att det ställer oavsett arbetets karaktär. Däremot kom- sådana krav på arbetstagarens bapsykiska mer inte till synes att sökanden i möjli- lans att en arbetssökande som inte anser gaste mån bör sättas i stånd att förverkliga sig uppfylla kraven bör ha rätt att utan på-

SOU 1971: 42 175

följd avvisa arbetet. Objektivitet bör givet- nan ort än bostadsorten får givetvis den vis eftersträvas i bedömningen av den ar- arbetssökandes personliga förhållanden särbetssökandes invändningar mot ett arbete. skild betydelse. De riktlinjer som fn till- Hans egen uppfattning är sålunda inte utan lämpas och som fastställts av arbetsmarkvidare slutgiltig. Har den arbetssökande ej nadsstyrelsen synes i allt väsentligt innebära erfarenhet av det anvisade arbetet och där- att tillfredsställande hänsyn tas till den arför är tveksam, måste i allmänhet fordras betssökandes personliga förhållanden. Utredatt han ändock på det. Även i fall ningen finner därför inte påkallat att påyrka prövar av nu behandlat slag kan det finnas anled- någon ändring i dessa riktlinjer. Det finns att anlita medicinsk vid dock anledning att betona betydelsen av ning sakkunskap bedömningen. hänsyn till möjligheterna att erhålla bostad - i förekommande fall - av Det låter sig knappast göra att mera pre- familjebostad ciserat för den mera tillfredsställande beskaffenhet på den nya ange några riktlinjer som utredningen för- orten. nyanserade bedömning ordar. Därtill är tillämpningen alltför myc- I det föregående har utredningen underket beroende på förhållanden i det enskilda strukit betydelsen av att den arbetssökande fallet. Frågan får alltså bedömas från fall sätts i tillfälle att göra ett fritt och övervägt till fall och den enskilde arbetsförmedlaren val av arbete. Detta innebär å andra sidan

blir i stor utsträckning hänvisad till sitt eget inte att man får bortse från tillgången på i

l omdöme. Härvid har han dock arbetstillfällen. Till bedömningsbilden hör i personliga l att falla tillbaka på vad som kan anses ut- även den allmänna förutsättningen att sö- 1 göra god praxis i arbetsförmedlingsverk- kanden skall vara oförhindrad att förvärvssamheten. I det följande skall några situa- arbeta, dvs stå till arbetsmarknadens förfotioner dock behandlas mera utförligt. gande, samt förhållanden som i det enskilda Den arbetssökandes anspråk på att få till- fallet skapar ofrånkomlig tidsfrist för skäfälle att orientera sig på arbetsmarknaden ligt rådrum hos arbetsförmedlingen (5.54). och närmare bedöma de arbetsalternativ som Vill den arbetssökande ha särskilt stor rökan komma i fråga bör tillgodoses i rimlig relsefrihet i sitt val av arbete, bör han giutsträckning. Arbetssökande som genom om- vetvis inte hindras från det. Det bör dock skolning eller annan utbildning, arbets- och inte ske på bekostnad av arbetslöshetsföryrkesvana eller på annat sätt innehar sär- säkring eller med kontant arbetsmarknadsskilda förutsättningar för att fullgöra vissa stöd. arbetsuppgifter bör ges den tid som i det en- Det går tyvärr inte att ge några generella skilda fallet kan anses skälig för att kunna regler för hur lång den tidsfrist bör vara få ett arbete som svarar mot dessa förut- som kan ställas till den arbetssökandes försättningar. Arbetssökande skall dock inte fogande. Hänsynstagande till den enskilde kunna grunda arbetsavvisande endast på att arbetssökandens förhållanden måste vägas han genomgått viss utbildning. Sökandens mot de faktiska förhållandena på arbetssträvan att göra ett förmånligt arbetsval bör marknaden. Detta har i utredningens föremellertid inte motverkas. Det kan förekom- fattningsförslag skett genom angivande av att hänsynstagandet till den enskildes förma att erbjudande om arbete, som under andra förhållanden kunde för och förhållanden skall ske inom vara lämpligt utsättningar bör få avvisas av denne utan ramen för tillgången på arbetstillfällen. Därarbetssökanden, därför att arbetet skulle hindra el- med följer även att försäkringen inte är nåpåföljd, ler allvarligt försvåra hans arbetsval på läng- gon yrkesförsäkring. re sikt. Det är en helhetsbedömning av den Sammanfattningsvis föreslår utredningen arbetssökandes situation och förutsättningar att kassaförordningens nuvarande regel om för det ifrågavarande arbetet som bör ef- hänsynstagande till den arbetssökandes kraftersträvas. ter och färdigheter ersätts med en bestäm- När det gäller anvisning av arbete på an- melse att erbjudet arbete skall anses lämp-

l76 SOU 1971: 42

ligt, om inom ramen för tillgången på ar- givna tarifflönerna i allt mindre utsträckbetstillfällen skälig hänsyn har tagits såväl ning uttryck för det reella inom löneläget till sökandens yrkesvana och föreliggande avtalets Till denna utveckgiltighetsområde. förutsättningar i övrigt för arbetet som till ling har i hög grad bidragit att ackordshans önskemål 1 fråga om arbetsval och ;nbcte förekommit i större utsträckning. andra personliga förhållanden. Det väsentligt nya i 1964 års ändring I 36 § fjärde stycket kassaförordningen av ifrågavarande bestämmelse i kassaförfinns en sista att-sats, i vilken anges att er- ordningen var sålunda ej att anknytningen bjudet arbete är lämpligt om »icke heller till kollektivavtal infördes i författningstexsärskilda eljest omständigheter föreligga ten - denna metod hade tillämpats i praxis med hänsyn till sökandens personliga för- sedan år 1935 - utan att den faktiskt tillhållanden eller arbetets natur». Denna re- lämpade lönesättningen på en arbetsplats gel torde vara överflödig vid sidan av nu skulle kunna vara jämförelsegrund. I andra föreslagna bestämmelse och bör därför utgå. lagutskottets förut återgivna utlåtande 1964: 48 uttrycks detta på följande sätt: »I de fall då den på en arbetsplats tillämpade lönesättningen ligger över kollektivavtalets lö- Skälig lön nevillkor, är det enligt utskottets uppfatt- Enligt 36 § fjärde stycket andra att-satsen ning rimligt att en inom vederbörande yrke kassaförordningen skall erbjudet arbete an- kvalificerad arbetstagare utan risk för avses lämpligt under förutsättning att det är stängning från ersättning skall kunna vägra förenat med avlöning, som prövas vara skä- ta arbete enligt kollektivavtalets minimilön» lig i förhållande till lön som för sådant ar- Denna synpunkt beaktades genom lydelsen bete utgår enligt kollektivavtal eller, om dy- ›Iön som för sådant arbete utgår enligt kollikt avtal till i arbetsorten före- lektivavtal» i nuvarande ej finns, författningstext. kommande lön för samma arbete. Samtidigt kan dock iakttas en tendens i rikt- Skäligheten hos den avlöning som gäller ning mot fastare löneformer. för det erbjudna arbetet prövas alltså i förs- En sådan anknytning till det faktiska löta hand med utgångspunkt i den lön som an- neläget vid prövning av erbjuden löns skäges i tillämpligt kollektivavtal. Denna prin- lighet innebar en viss förbättring från den cip modifieras dock för det fall att löne- försäkrades synpunkt i förhållande till tidisättningen på den aktuella arbetsplatsen lig- gare praxis. 1964 års ändring innebar därger över minimilönen enligt kollektivavtalet. jämte att skälighetsbedömning av erbjuden Om sålunda en arbetsgivare erbjuder den lön även för andra arbetstagare än tjänstearbetssökande som är kvalificerad inom yr- män med individuell kunde lönesättning ket minimilön enligt kollektivavtalet trots grundas på kassamedlemmens personliga att den lägsta lönen för samtliga jämför- kvalifikation, ålder, erfarenhet, meriter o d bara anställda inom företaget ligger väsent- samt beräknas med stöd av den lönestatiligt över den erbjudna lönen, kan denna stik rörande vederbörande yrkesgrupp som inte anses skälig. fanns tillgänglig. Det framhölls dock i ut- Den nu beskrivna modifikationen i prin- skottsutlåtandet att kollektivavtal i princip cipen om hänsynstagande till gällande kol- bör läggas till grund vid prövning huruvida lektivavtalslön tillkom på förslag av 1960 erbjuden lön är skälig. De individuella beårs arbetslöshetsförsäkringsutredning. En så- dömningsgrundema skulle bli alltför svåra dan utveckling var naturlig med hänsyn att i normalfallen tillämpa för kassorna. till de förändringar som i lönehänseende I fråga om lönen anser utredningen att hade skett under senare årtionden och som det kan finnas anledning att gå ett steg vihar gjort sig gällande på allt flera yrkesom- dare och att vid prövningen av erbjuden råden. Frånsett den offentliga sektorn av löns skälighet i första hand söka anknytarbetsmarknaden är de i kollektivavtal an- ning till den inkomsttrygghet som tillför-

SOU 1971: 42 177

12--014253

säkrats kassamedlemmarna arbets- ramen för statsbidragsbestämmelserna och genom med tillämpning av överförsäkrlngsregeln är löshetsförsäkringen. En grundläggande princip inom arbets- tillförsäkrad. löshetsförsäkringen har visserligen hittills va- Den nu föreslagna principen om anknytlönens skälighet som den rit att den erbjudna prövas ning till den försäkringsersättning kassamedlem- arbetssökande har rätt till torde i regel ge utan hänsyn till de inkomster men haft ut- för avgörande om ett eri tidigare anställning. Enligt tillräcklig ledning redningens mening kan det inte heller kom- bjudet arbete är förenat med skälig lön. ma i fråga att nu frångå denna princip. I särskilda fall kan det dock förekomma Emellertid förekommer stundom i prakti- att en arbetslös kassamedlem erbjuds ett arken vissa fall där en strikt tillämpning av bete där lönen, trots att den kan anses skädenna princip upplevs som en orättvisa av lig i förhållande till hans försäkringsersättkassamedlemmarna. Utredningen syftar på ning, ändock är väsentligt lägre än vad som det fall att den arbetssökande erbjuds ett utgår till andra arbetstagare som besitter arbete som är förenat med lägre nettolön jämförbara kvalifikationer och utför likvär- (efter skatt) än den ersättning som han har digt arbete. Detta kan bero på särskilda rätt till från sin arbetslöshetskassa. Det är löneförhållanden vid företag eller på ort naturligt att medlemmen uppfattar det av där arbete erbjuds. Det kan även bero på kassan fastställda ersättningsbeloppet som den försäkrades egna yrkeskvalifikationer en garanterad minimiinkomst i händelse av och personliga förhållanden eller på bestämarbetslöshet och att han därför uppfattar melser om ersättningsbelopp i den arbetsen skyldighet att godtaga ett erbjudet arbete löshetskassa där han är medlem. som ger lägre inkomst än försäkringen som Enligt utredningens mening kan det i såatt denna i viss mån sätts ur spel på ett dana speciella fall saknas anledning att besätt som medlemmen saknat anledning att skall acceptera gära att den arbetssökande ta med i beräkningen. För övrigt kan enligt ett erbjudet arbete, om lönen är väsentligt utredningens mening med visst fog göras lägre än vad som utgår till andra arbetsgällande att en stödform av detta slag bör tagare som besitter jämförbara kvalifikatiovara utformad på sådant sätt att den er- ner och utför arbete. Vid bedömlikvärdigt på förhand kan över- lönen är sättningsberättigade ning av frågan om den erbjudna blicka vad stödet kommer att innebära den väsentligt lägre skall jämförelse göras med dag det kan behöva tas i anspråk. lön som utgår vid andra företag med an- Mot bakgrunden av det sagda föreslår ställda inom samma yrkesområde och i samatt erbjudet arbete skall anses ma ortsgrupp. I leder givetvis denna

utredningen regel

bara om anställningsförmånema är bedömning till att lönen är skälig, om den lämpligt i förhållande till den ersättning som överensstämmer med lönesättningen vid det skäliga den arbetssökande har rätt till enligt för- företag där arbete erbjuds. Endast i undansäkringen. Förslaget har följande närmare tagsfall torde det bli så att lönen anses oskäinnebörd. lig trots att den överensstämmer med löne- Vid fastställande av den ersättning som sättningen för övriga anställda i företaget. enligt försäkringen skall i förekom- Den nu föreslagna anknytningen till det utgår mande fall överförsäkringsavdrag tillämpas. allmänna löneläget i vissa fall förutsätter att har tillgång till lönesta- Vid jämförelse med den lön som utgår för arbetsförmedlingen tistik eller därmed Som det erbjudna arbetet skall vidare beaktas att jämförlig utredning. lönen men ej ersättningen är skattepliktig regel torde det vara möjligt att genom den inkomst. Lönen skall alltså reduceras med information, som kan väntas ingå i arbetsbelopp som motsvarar skatten. Anställnings- förmedlingens allmänna service, få tillgång förmånema bör vidare anses ej skäliga bara till den utredning som är behövlig för att omrlönen med avdrag för skatt klart under- bedöma den erbjudna lönens skälighet. I som den arbetslöse inom övriga fall är förmedlaren eller kassaredostiger ersättning

178 SOU 1971: 42

göraren hänvisad till att göra ett mera fritt A rbetskon fli kt bedömande mot bakgrunden av sin kännedom om löneläget i den aktuella och lik- Enligt 36 § fjärde stycket tredje att-satsen artade branscher. i kassaförordningen skall erbjudet arbete an- När det gäller arbete som erbjuds på om- ses lämpligt bara under förutsättning att råden där lönesättningen helt eller delvis det inte hänför sig till arbetsplats där arbygger på sk prislistor för tex betskonflikt råder. I femte stycket ges en ackord, för byggnadsarbete och blir närmare förklaring till vad som i detta skogsarbete, hållpunktema för denna särskilda bedöm- sammanhang skall avses med arbetskonflikt. ning av skälig lön för arbetet delvis av annat Sålunda anges bla att hänsyn inte får tas till konflikt som strider mot kollektivavtal slag. Om ackordslöner baseras på riksprislistor eller varom över- eller kollektivavtalslagen. Det bör beaktas områdesprislistor, enskommelse träffats mellan arbetsmark- att för de offentliga tjänstemännens del en nadsparterna på riksnivå, och det erbjudna stridsåtgärd kan vara olovlig också genom arbetet skall utföras enligt sådana listor, be- att den strider mot statstjänstemannalagen höver som regel någon jämförelse med fak- eller kommunaltjänstemannalagen. tiskt utgående löner inom yrkesområdet inte Det är en förutsättning för att erbjudet göras. arbete med detta skäl skall kunna avvisas Utredningens förslag att tillförsäkrade er- utan påföljd att stridsåtgärd, som inte är. sättningsbelopp och, i vissa fall, det faktiska olovlig enligt lag eller kollektivavtal, vidtalöneläget skall tillmätas betydelse innebär gits vid företaget. Det kan inte anses tilldock inte att man har att bortse från inne- räckligt att varsel om stridsåtgärd utfärdats hållet i tillämpligt kollektivavtal. Som förs- eller att företaget på annat sätt är konflikt: ta förutsättning bör gälla att den erbjudna hotat. lönen är förenlig med kollektivavtal. Här- Om en arbetskonflikt strider mot lag elvid är det enligt utredningens mening inte ler kollektivavtal eller - i fråga om arbetsnödvändigt att avtalet är kollektivavtalsrätts- plats där kollektivavtal inte gäller - är av^ ligt sett gällande på den arbetsplats som ar- okynneskaraktär, behöver arbetsförmedlingbetserbjudandet avser. Ett kollektivavtal som en enligt tillämpade anvisningar (Bruna boenligt sitt innehåll är tillämpligt på orten ken) inte ta hänsyn till konflikten vid bebör som regel vara normerande oavsett om dömande av arbetets lämplighet. Det kan arbetsgivaren är bunden av avtalet eller ej. emellertid enligt utredningens i såmening Om något normerande kollektivavtal inte dana fall vara anledning att även ta hänsyn finns, får skälighetsprövningen grundas på till arbetssökandens personliga svårigheter enbart jämförelse med det löneläge som i att godtaga ett sådant arbetserbjudande. allmänhet råder för samma arbete inom yrkesområdet. A rbetarskydd Utredningen vill betona att_ ej endast lönen har betydelse när det gäller att bedöma I 36 § fjärde stycket fjärde att-satsen i kasett erbjudet arbetes lämplighet från före- saförordningen anges att förhållandena på varande Även synpunkt. andra anställnings- arbetsplatsen väsentligen skall motsvara vad förmåner - såsom pension, sjuklön, semes- som i lag och författning föreskrivs rörande ter, övertidsersättning, skift- och andra till- åtgärder till förebyggande av ohälsa och lägg, helglön, resekostnadsersättning, trakta- olycksfall. mentsersättning samt tjänstegruppliv- och har inte funnit att Utredningen anledning

avgångsbidragsförsäkring - bör beaktas. Ett överväga annan av ifrågavarande

ändring erbjudet arbete bör som regel anses lämpligt, bestämmelse än att pröva behovet av ordet om den arbetssökande tillförsäkras de an- i kravet att förhållandena »väsentligen» på; ställningsförmåner av detta slag som utgår arbetsplatsen skall motsvara föreskrifterna i enligt kollektivavtal. lag och författning om åtgärder för att före-

SOU 1971: 42 179V

ordningen föreskrivs om arbete skall enligt bygga ohälsa och olycksfall. Till denna hör främst arbe- andra stycket i samma paragraf i tillämplagstiftning och de föreskrifter som med- liga delar gälla sådan yrkesutbildning som tarskyddslagen av arbetsmarknadsstyrelsen förklaras vara delats med stöd av denna lag. Arbetarskyddsav beskaffenhet att kunna medföra befriellagen innehåller grundläggande stadganden och allmänt se från kravet på karenstid enligt 28 § därjämte en del kortfattade, hållna bestämmelser om åtgärder av skydds- 2 mom i förordningen. teknisk I handböcker för arbetsförmedlare och och yrkeshygienisk art. De kompletsamt de för redogörelse i arbetslöshetskassorna har teras av arbetarskyddskungörelsen ut- arbetsmarknadsstyrelsen lämnat förklaringanvisningar som arbetarskyddsstyrelsen I de särskilda fallen lämnar ar och exempel i anslutning till kassaförgivit. yrkesinolika ordningens bestämmelser. Dessa anvisningspektionens tillsynsorgan erforderliga rörande ar har nära anknytning dels till de förut i upplysningar, råd och anvisningar punkt 5.6 behandlade frågorna om lämpligt lagens tillämpning. inom denna arbete, dels till de i följande punkt 5.7.3-4 Ett stort antal bestämmelser har fått en relativt behandlade frågorna om påföljder vid självarbetarskyddslagstiftning förvållad arbetslöshet. vag och obestämd utformning med hänsyn till att bestämmelserna kan gälla för ett stort antal skilda verksamhetsgrenar och l l 5.7.2 Under utredningen framkomna önskedärför att tillämpningen bör kunna anpasmål och synpunkter beträffande arbetslös- l sas efter de från tid till annan ändrade för- i l, hetsförsäkring hållanden varunder arbetet bedrivs. En marginal för bedömning av vad som är väsent- a) Den som frivilligt lämnat sitt arbete utan ligt på en viss arbetsplats finns sålunda in- giltig anledning. Det kan ibland vara svårt byggd i arbetarskyddslagstiftningen. Någon att avgöra om en medlem i verkligheten ytterligare marginal för bedömning inom slutat sitt tidigare arbete på egen begäran. arbetslöshetsförsäkringen synes ej erforder- Även om arbetsbetyg och arbetsgivarintyg lig. innehåller denna uppgift, är det inte ovan- I utredningens förslag till lagtext har där- ligt att helt andra förhållanden ligger bakom för ordet »väsentligem inte medtagits. anställningens upphörande. Det kan ha varit så att den anställde inte klarat sina arbetsuppgifter eller känt sig vara illa sedd 5.7 Siälvförvållad arbetslöshet av arbetsledningen eller på annat sätt haft svårigheter att anpassa sig i arbetsmiljön. 5.7.1 Gällande bestämmelser Tilltagande vantrivsel i ett arbete, för vilket I 36 § första stycket kassaförordningen ges den anställde en längre tid känt sig olämpen närmare beskrivning av de situationer lig, eller resignation efter att en tid ha prödå arbetslöshet skall anses självförvållad. vat på nytt arbete inom annat yrkesområde Självförvållad arbetslöshet föreligger, om eller på annan ort än tidigare, kan ha varit den arbetssökande den avgörande orsaken till att en anställutan lämnat ning uppsagts. Att denna uppsägning fora) frivilligt giltig anledning sitt arbete, mellt skett av den anställde, »på egen beb) på grund av otillbörligt uppförande gäram, kan ej sällan vara överenskommet skilts från arbetet, med arbetsgivaren för att undvika vidare

c) avvisat erbjudet lämpligt arbete, eller utveckling av orosanledningar på arbetsd) utan att uttryckligen ha avvisat sådant eller för att inte försämra den anplatsen arbete likväl genom sitt uppträdande up- ställdes möjligheter att få nytt arbete. Arvållat, att anställning betslöshetskassomas utredning av sådana penbarligen ej kommit till stånd. förhållanden blir ofta komplicerad och le- l z av l Vad som i 36 § första stycket kassaför- der ej alltid till en så klar uppfattning

i

i 180 SOU 1971: 42

de faktiska omständigheterna att kassan an- penbarligen vållat att anställning ej kommit ser sig kunna hävda den gentemot innehållet till stånd. Dessa år 1956 införda typfall, i arbetsbetyg och arbetsgivarintyg. där arbetssökande inte avvisat men genom Från arbetslöshetskassornas sida har i det- sitt eget uppträdande vållat att anställning ta sammanhang framhållits att nuvarande ej kommit till stånd, kan vara ganska svåregel kan skapa för stor bundenhet vid ar- ra att utreda. Anledningen till att en viss betsplatsen för en medlem, som har full- arbetssökande inte anställts brukar ej alltid goda skäl att på allvar söka finna för ho- framgå av arbetsgivarens uppgifter till arnom lämpligare arbete. Sålunda bör en ar- betsförmedlingen. Med anledning av påpebetslös, som följt arbetsförmedlings anvis- kanden från vissa remissinstanser framhöll ning att pröva på ett för honom nytt ar- föredragande departementschefen i proposibete, sedermera kunna ha möjlighet att söka tionen med förslag till 1956 års arbetslösbyta till ett lämpligare utan att riskera ar- hetskasseförordning (1956: 144 sid 147), att betslöshet utan ersättningsrätt. Önskemål den nya regeln endast var avsedd att komhar även framförts om större frihet för ar- ma till användning då det är uppenbart att betsförmedlingar och arbetslöshetskassor att medlemmen själv vållat den uppkomna siinom en vidare marginal bedöma vad som tuationen. kan anses vara för den i 1968 års hand-

i

»giltig anledning» Exempel på dessa typfall försäkrade att lämna sitt arbete. bok för arbetsförmedlare är bl a att kassa- I 1968 års handbok om arbetslöshetsför- medlem infunnit sig spritpåverkad på en arsäkring för arbetsförmedlare anges två ex- betsplats för att söka arbete eller att medlem empel på godtagbara skäl för »frivilligt slu- på arbetsförmedlingen förklarat sig acceptande», nämligen att medlemmen inte har tera ett arbetserbjudande men sedan vid bekunnat få ut sin lön av arbetsgivaren eller söket hos arbetsgivaren genom uppenbart att han kan styrka att arbetet är olämpligt olämpligt uppträdande givit denne uppfattför honom av hälsoskäl. I annat samman- ningen att han inte är intresserad av anställhang påpekas även att arbetsgivarintyget ningen. inte alltid anger den verkliga orsaken till Under utredningens genomgång av detta att anställningen upphört. avsnitt har önskemål framförts om klarlägb) Den som på grund av otillbörligt upp- gande formulering av regelns innebörd. trädande .rkilts från sitt arbete. Med otill- Frågorna har bl a avsett fall då arbetsbörligt uppträdande menas enligt förenämn- sökande genom sitt uppträdande på fritid, da handbok exempelvis onykterhet i arbe- efter det arbetet antagits men innan det påtet, upprepad sen ankomst till arbetet, från- börjats, vållat att arbetsgivaren avvisat hovaro utan giltig anledning och vägran att nom, när arbetet skulle påbörjas. Ett annat efterkomma arbetsledningens order. diskuterat exempel är en byggnadsarbetare, Kritiska anmärkningar mot reglerna för tidigare van vid utomhusarbete, som vid andenna typ av självförvållad arbetslöshet ställningsintervju avseende anvisat inomhusgäller närmast bristen arbete i fabrik sanningsenligt svarat ja på på närmare beskrivning hur uppförande skall vara för att i detta intervjuarens fråga, om han tänkte återsammanhang betecknas som gå till utomhusarbete därest tillfälle därtill otillbörligt. till civilrättens om ar- framdeles uppkom. Andra exempel av lik- Hänvisning regler betsavtalet kan ge olika tolkningar för olika nande slag avser svar på direkta frågor som yrkesområden, och arbetsnivå- mer eller mindre rutinmässigt framställs unarbetsplatser er. Vad som är tillbörligt på ett arbetsområ- der en anställningsintervju. de kan anses vara otillbörligt på ett annat. Särskilt komplicerad blir av 5.7.3 Arbetslöshetsförsäkringen. Utredningtillämpningen ens principiella överväganden och förslag regeln, om den skall gälla även fall då anställningen uppsagts i avtalsenlig ordning. En naturlig utgångspunkt för reglerna om d) Den som genom eget uppträdande up- mistad kassaersättning vid självförvållad ar-

SOU 1971: 42 181

betslöshet har varit att inom ett försäkrings- tagare som frivilligt lämnat sitt arbete bedösystem inte rimligen kan utgå försäkrings- mas strängare än den som avvisat erbjudet förmåner till försäkrad som själv vållar för- arbete. Dessa tillämpningsanvisningar står säkringsfall. En motsvarighet till sådana be- enligt utredningens mening inte i överensstämmelser finns som regel inom all för- stämmelse med nutida synsätt. Utredningen säkring. Som exempel kan nämnas att er- har i det föregående vid diskussionen om sättning enligt lagen om allmän försäkring vad som skall anses som lämpligt arbete kan dras in eller sättas ned, om den ersätt- förordat en mera nyanserad bedömning med ningsberättigade uppsåtligen åsamkat sig skäligt hänsynstagande till den arbetssökansjukdom eller skada som orsakat den utgift des förutsättningar, önskemål och personlieller nedsättning av arbetsförmågan för vil- ga förhållanden i övrigt. Motsvarande beken ersättning begärs eller om han gör sig traktelsesätt bör anläggas när det gäller den skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosyn- som själv lämnat sitt arbete. punkt (20 kap 3 § lagen om allmän för- Den som har ett arbete men av någon säkring). Bestämmelser av detta slag mot- i och för sig godtagbar anledning vill skafverkar missbruk av försäkringen och syftar fa sig en lämpligare bör inte sysselsättning till att garantera att motverkas försäkringsersättning i sitt yrkesval av ersättningsregutgår endast i sådana fall då detta framstår lema. Som giltig anledning att sluta en ansom motiverat utifrån de grundsatser som bör att vederbörande har ställning godtas bär upp försäkringssystemet. Inte heller in- en allvarlig önskan att söka sig till annat om en modern arbetslöshetsförsäkring kan för honom Dock lämpligare yrkesområde. påföljdsbestämmelser av nu berörd typ und- bör som regel krävas att han i god tid invaras. Det finns tvärtom anledning att an- nan anmält anställningen upphör sig som taga att bestämmelserna får ökad betydelse arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Är i den mån kretsen av försäkrade vidgas till det innehavda arbetet uppenbarligen ej att även andra än sådana, som visat de regler som gäller för be-

avse lämpligt enligt

sin positiva inställning till arbetslöshetsför- dömande av erbjudet arbetes lämplighet, bör säkringen genom att under ej alltför kort en arbetstagare likaledes kunna sluta sin tid ha tillhört och fullgjort sina skyldigheanställning utan risk för att avstängas från ter gentemot arbetslöshetskassan. ersättningsrätt. Detsamma bör gälla, om det Utredningen anser inte att skäl föreligger innehavda arbetet tagits på försök efter anatt föreslå någon saklig ändring i gällande visning av arbetsförmedlingen men arbetsbestämmelser. I anslutning till de förut i tagaren vill söka byta till ett lämpligare punkt 5.7.1 under a-d återgivna nuvarande arbete. bestämmelserna vill utredningen dock an- Beträffande punkten b), självförvållad ar_föra följande synpunkter på tillämpningen betslöshet av att på grund arbetstagaren av dem. skilts från arbetet på grund av otillbörligt Vad först gäller punkten c) har utred- uppförande, torde arbetsrättens regler vara ningen i det föregående utförligt behandlat lämpliga som grundval för bedömningen. innebörden av uttrycket lämpligt arbete och Onykterhet i arbetet, upprepad sen ankomst finner inte anledning att här ytterligare be- till arbetet, frånvaro utan giltig anledning röra frågan. och vägran att efterkomma arbetsledningens Punkten a) äger emellertid nära samband anvisning synes alltjämt kunna tjäna som med vad som anses som lämpligt arbete. exempel. Det bör inte ha någon avgörande Vid prövningen av vad som utgör giltig an- betydelse om arbetstagaren skilts från anledning att lämna arbetet har tidigare häv- ställningen genom omedelbart avsked eller dats att stränga krav bör uppställas och att med iakttagande av avtalad uppsägningsspörsmålet väsentligen bör bedömas med tid. Har förhandling med arbetsgivaren påledning av civilrättens regler om arbetsav- kallats av arbetstagarorganisation med antalet. I enlighet härmed skulle den arbets- ledning av uppsägning eller avsked, bör

182 SOU 1971: 42

eventuell avstängning ej verkställas förrän tid om 2 veckor för de fall då medlem avvisat situationen klarlagts mellan förhandlings- ett lämpligt arbete som uppgetts skola pågå parterna. högst 2 dagar. I fråga om punkten d), som avser det Utredningen ansåg även att en skärpning fallet att den arbetssökande utan att ut- i avstängningsregeln var erforderlig för spetryckligen ha avvisat lämpligt arbete likväl ciella fall, i huvudsak sådana då medlems genom sitt uppträdande uppenbarligen har arbetsvilja kan starkt ifrågasättas. Enligt då vållat att anställning ej kommit till stånd, gällande regler avstängdes medlem i sådana bör betonas att regeln endast syftar på klart fall med stöd av de allmänna ersättningsvillklandervärda beteenden från den arbetssö- koren (20 § kassaförordningen) såsom icke kandes sida, där det kan anses uppenbart arbetssökande och ej oförhindrad att antaga för envar att det enbart är detta klander- arbete. Först sedan vederbörande genom stavärda beteende som utgör orsaken till att digvarande arbete visat sig kunna och önsanställningen inte kommit till stånd. Som ka ta arbete upphävdes avstängningen. En exempel kan nämnas att kassamedlem in- viss osäkerhet vid behandlingen av dessa fall funnit sig spritpåverkad på en arbetsplats hade enligt utredningen gjort sig gällande hos för att söka arbete och att han lämnat vil- arbetslöshetskassorna. seledande uppgifter om sin kompetens. Den I syfte att öppna möjligheter till en mera arbetssökandes uppträdande på fritid bör nyanserad tillämpning av påföljdsreglerna i allmänhet inte tillmätas någon betydelse. infördes år 1964 på förslag av 1960 års Inte heller bör den arbetssökande läggas nå- utredning två ytterligare påföljder, en stränggot till last bara av det skälet att han under are och en mildare än den dittills gällande. en anställningsintervju lämnar sanningsenli- Numera gäller som följd därav följande. ga svar på frågor, som ställs till honom an- Om det erbjudna arbetet var avsett att omgående hans önskemål och personliga för- fatta högst 2 dagar, är avstängningstiden hållanden. Annorlunda ligger saken till om 14 kalenderdagar. Vid arbetserbjudanden den arbetssökande genom olämpligt uppträ- som avser längre tid gäller ZS-dagarsregeln. dande provocerar fram ett negativt besked Har medlem vid upprepade tillfällen avvisat om anställningen. erbjudet lämpligt arbete eller är det i annat fall uppenbart att medlem inte vill ta sådant arbete, får kassan dock besluta att ersättning inte skall utges förrän medlemmen utfört Påföljd vid självförvållad arbetslöshet förvärvsarbete under 20 dagar. Påföljden vid självförvållad arbetslöshet var KSA-utredningens undersökningar visar fram till mitten av 1960-talet ytterst scha- att den nu redovisade lagändringen inte har blonmässigt utformad inom arbetslöshetsför- gett upphov till den mera differentierade säkringen. Sålunda fick i fall av arbetsväg- bedömning av påföljdsfallen som ändringen ran eller annan självförvållad arbetslöshet syftade till. De nytillkomna reglerna har ersättning inte utges under de närmast föl- tillämpats i endast några få undantagsfall. jande 28 kalenderdagarna från det arbets- Under försäkringsåret 1967/ 1968 föranlederbjudandet avvisades eller anställningen de meddelanden om ifrågasatt ersättningslämnades. Avstängningstidens längd påver- rätt (3 634) avstängning under 28 dagar i kades inte på något sätt av det erbjudna 2324 fall och under 14 dagar i 31 fall. arbetets varaktighet. I 15 fall beslöts avstängning till dess den Detta påtalades av 1960 års arbetslös- försäkrade utfört avlönat arbete minst 20 hetsförsäkringsutredning. Utredningen ansåg dagar. Alltjämt är sålunda 28-dagarsregeln det motiverat att såsom alternativ införa förhärskande. Det kan också konstateras att en kortare avstängningstid för sådana fall önskemålen, särskilt från kassahåll, om ett då medlem avvisat erbjudande om ett kort- ändrat påföljdssystem kvarstår. varigt arbete. Den föreslog en avstängnings- I diskussionen har ofta den tanken fram-

SOU 1971: 42 183

förts att påföljden borde på något sätt mera den avsedda längden hos ett erbjudet arbete. direkt anknytas till längden av den tid un- Enligt utredningens mening finns anledning der vilken det erbjudna arbetet kan antas att härvidlag iakttaga en relativt generös tillpågå. Ett sådant system skulle otvivelaktigt lämpning gentemot den arbetssökande. Det ge möjlighet till en differentierad bedöm- bör sålunda vara tillräckligt att det är sanning av påföljdsfallen. Av flera skäl anser nolikt att arbetet endast skulle pågå angivna emellertid utredningen att detta förslag inte antal dagar för att de kortare avstängningsinnebär någon framkomlig väg. Till en bör- tiderna skall tillämpas. jan bör understrykas att ett sådant system Vid övriga fall av självförvållad arbetsskulle vara förenat med betydande admi- löshet föreslår utredningen att avstängningsnistrativt besvär. Det har också betvivlats tiden normalt skall utgöra 4 veckor, vilatt det skulle finnas tillräckliga förutsätt- ket motsvarar den tid som hittills gällt. ningar att tillhandahålla försäkringsorganen I fall av allvarlig självförvållad arbetsett tillförlitligt grundmaterial till ledning för löshet bör krävas av den arbetssökande att fastställande av avstängningstidens längd. han genom att fullgöra förvärvsarbete un- Det finns också ett principiellt skäl mot för- der en ej alltför begränsad tid visar att han slaget. Det erbjudna arbetets varaktighet är står till arbetsmarknadens förfogande, ininte den enda faktor som bör tillmätas bety- nan han kan få ersättning på nytt. För närdelse när det gäller att ta ställning till själv- varande krävs förvärvsarbete under 20 daförvållad arbetslöshet. Det kan vara lika gar (4 veckor). Utredningen föreslår ingen berättigat att vid bestämmandet av avstäng- ändring härvidlag. Det kan finnas fall där ningstidens längd ta hänsyn till exempelvis det från försäkringens synpunkt i stället det erbjudna arbetets större eller mindre vore lämpligare med en längre avstänglämplighet för den arbetssökande eller till ningstid än 28 dagar. Utredningen syftar den arbetssökandes personliga förhållanden på situationer då den arbetssökande har i övrigt. Mot bakgrunden av det anförda möjlighet att fullgöra förvärvsarbete under anser utredningen att övervägande skäl talar 20 dagar utan att likväl ha för avsikt att i för att avstängningstidens längd inte bör fortsättningen stå till förfogande för varakdirekt knytas till det erbjudna arbetets längd. tigt arbete. Utredningen har övervägt en så- Det sist sagda innebär emellertid inte att dan längre avstängningstid men funnit att man helt bör bortse från det erbjudna ar- påföljdssystemet inte bör kompliceras med betets längd. Avser arbetsvägran ett arbete någon regel om längre avstängningstid än av endast ganska kort varaktighet finns det 28 dagar vare sig som alternativ till kravet i allmänhet starka skäl, sett såväl från för- på förvärvsarbete under 20 dagar eller som säkringens som den enskildes att fristående påföljd. synpunkt, tillgripa en påföljd vilken inte är alltför Utredningens förslag innebär sammanlångtgående. Utredningen föreslår därför fattningsvis att det skall finnas fyra grader dels att, om arbetet skulle ha varat under av påföljd vid självförvållad arbetslöshet, högst 5 dagar, avstängningstiden skall ut- nämligen (l) avstängning under en tid av göra 7 kalenderdagar, dels att, om arbe- 7 kalenderdagar, (2) avstängning under en tet skulle ha varat under högst 10 dagar, tid av 14 kalenderdagar, (3) avstängning unavstängningstiden skall utgöra 14 kalender- der en tid av 28 kalenderdagar och (4) krav dagar. på förvärvsarbete under 20 dagar. Skillna- Förslaget innebär att den nuvarande lind- den i utredningens förslag jämfört med den rigare påföljden vid avvisande av arbete, gällande ordningen är att de lindrigaste påsom var avsett att omfatta högst 2 dagar, följderna skall vara tillämpliga i ett betydsträcks ut till att avse tillfälliga arbeten som ligt större antal fall än för närvarande. skulle ha varat högst 5 respektive lO arbets- Arbetslöshetskassas beslut om avstängning dagar. Ibland kommer det självfallet att vara bör bli gällande utan föregående godkänsvårt att få fram tillförlitlig utredning om nande av tillsynsmyndigheten. Föreskrift om

godkännade gäller nu i fråga om avstäng- inte erhålla arbetslöshetshjälp under 28 elning under tid innan den försäkrade utfört ler, om ifrågasatt arbete avsetts vara högst arbete under 20 dagar. Enligt vad utredning- 2 dagar, under 14 dagar närmast efter det cn erfarit från tillämpningen av den före- självförvåll ad arbetslöshet har inträffat (74 § skriften föreligger inte anledning till betänk- arbetsmarknadskungörelsen). ligheter mot att arbetslöshetskassorna fattar Utredningen förslår därför att bedömningdefinitivt avstängningsbeslut också i dessa en huruvida arbetslöshet är självförvållad fall. Prövning av tillsynsmyndigheten i an- eller samma när det ej sker enligt regler nan ordning än besvärsvägen anses numera gäller kontant arbetsmarknadsstöd som utinte erforderlig. redningen föreslagit beträffande arbetslöshetsförsäkringen. Även de för försäkringen föreslagna påföljderna av att arbetslöshet 5.7.4 Kontant arbetsmarknadsstöd. Utredtill är att anse som självförvållad bör enligt ningens förslag påföljder vid självförutredningens mening gälla den som söker vållad arbetslöshet eller uppbär kontant arbetsmarknadsstöd. De arbetslöshetsförsäkrade är en kategori som har skaffat sig en fast anknytning till 5.8 Självförvållad arbetslöshet i samband arbetsmarknaden och genom en tid i för- med arbetsmarknadsutbildning värvsarbete fått erfarenhet av sina möjlig- Gällande bestämmelser heter i arbetslivet. I flertalet fall kan de redovisa en intresseinriktning för sitt fortsatta Utredningen har bl a vid behandling av arbete. arbetsvillkoren i kapitlen 6 och 7 angett att De personer som kommer i fråga för den med arbetsmarknadsutbildning avser utkontant arbetsmarknadsstöd kan i vissa fall bildning där utbildningsbidrag enligt arbetstillhöra samma kategori men de torde i marknadskungörelsen utgår till eleverna. Såmånga fall komma att vara antingen helt dant bidrag utgår jämlikt 15 § arbetsmarknya på arbetsmarknaden eller i situationer nadskungörelsen till den som deltar i yrkesdå de saknar en bestämd yrkesinriktning. utbildning enligt kungörelsen 29.6.1945 (nr Förhållanden av detta slag kan utgöra skäl 445) angående yrkesutbildningskurser för att betrakta och behandla frågan om ar- arbetslösa eller som av sysselsättningspolibetslöshet är självförvållad eller inte och tiska skäl får yrkesutbildning i annan ordpåföljderna i de fall då sådant vållande fö- ning liksom till äldre arbetstagare som utreligger på annat sätt än motsvarande fall bildas för nya arbetsuppgifter i provanställför de arbetslöshetsförsäkrade. ning som han erhållit genom den offentliga Å andra sidan måste det vara en styrka arbetsförmedlingen. vid tillämpningen av en ny form för kon- I 36 § andra stycket kassaförordningen tant stöd, som skall utgå under förhållan- anges att vad i första stycket föreskrivits den vilka om arbete - av att den försäki flertalet situationer motsvarar påföljden försäkringsfall i arbetslöshetsförsäkringen, rade lämnat, skilts från eller avvisat erbjuatt kunna tillämpa samma regler och där- det lämpligt arbete m m - i tillämpliga demed samma erfarenhetsgrundade praxis som lar skall gälla sådan yrkesutbildning som i försäkringen. Nu gällande allmänna förut- av tillsynsmyndigheten har förklarats vara sättningar för arbetslöshetshjälp enligt ar- av beskaffenhet att kunna medföra befrielbetsmarknadskungörelsen innehåller även i se från kravet på karenstid (28 § 2 mom huvudsak samma regler för bedömning av första stycket kassaförordningen). lämpligt arbete och självförvållad arbetslöshet som anges i förordningen om erkända överväganden och förslag arbetslöshetskassor (74-75 §§ arbetsmarknadskungörelsen). Den som enligt dessa be- Sedan begreppet arbetsmarknadsutbildning stämmelser är självförvållat arbetslös äger numera genom bestämmelser om utbild-

SOU 1971: 42 185

ningsbidrag i arbetsmarknadskungörelsen den som undergår utredning om förutsättfått en bestämd begränsning - det syssel- ningarna för yrkesutbildning (15 §). KSAsättningspolitiska syftet - och prövningen utredningen anser därför att anledningarna härav regelmässigt sker vid prövning av ut- att befara någon känsla av tvång från arbildningsbidrag, synes det lämpligt att di- betssökandens sida numera bör ha minskat. rekt anknyta därtill i nya bestämmelser, I de enstaka fall där sökande ändock uppmotsvarande nuvarande regel i 36 § andra ger sig vara osäker och inte vill binda sig stycket kassaförordningen. för en föreslagen utbildning, kan det i var- Utredningen anser att de i punkt 5.7 je fall fordras av honom att han ändock föreslagna bestämmelserna om arbete i sam- prövar på arbetsförmedlingens förslag geband med självförvållad arbetslöshet skall nom att en tid deltaga i utbildningen. En i tillämpliga delar äga motsvarande tillämp- sådan prövotid får då närmast karaktär av ning i fråga om yrkesutbildning, vid vilken förlängd utredning. Kvarstår även därefter utbildningsbidrag utgår enligt arbetsmark- elevens ovillighet att slutföra utbildningen nadskungörelsen. Frånsett benämningen ar- kan det vara lämpligast att arbetsförmedbetsmarknadsutbildning i stället för yrkes- lingen fortsätter sin utredning och söker utbildning innebär utredningens författnings- finna annan väg att lösa sökandens sysselförslag inte någon ändring av nu gällande sättningsproblem. bestämmelse. Vid tillämpningen av bestäm- I remissyttrande över förslaget från 1960 melsen bör beaktas vad föredragande de- års att arbetslöshetsförsäkringsutredning partementschefen anförde i prop 1964: 116 medlem som avvisar eller avbryter viss yrmed förslag till ändring i kassaförordningen. kesutbildning skall avstängas från ersätt- Med anledning av ett bland remissinstanser ningsrätt underströk arbetsmarknadsstyrelanfört skäl mot förslaget från 1960 års bör ske endast sen, att sådan avstängning arbetslöshetsförsäkringsutredning om av- när omständigheterna ger belägg för ovilligstängning från ersättningsrätt vid vägran het från medlemmens sida att själv bidraga att deltaga i yrkesutbildning att tvång till att komma ur en svår arbetslöshetssiinte kan accepteras när det gäller utbild- tuation. - framhöll att ning departementschefen Utredningen anser att denna synpunkt tvångsmomentet inte kunde vara något av- som regel skall vara avgörande. I tveksamgörande skäl mot förslaget, under förutsätt- ma fall bör det i första hand vara de allning att utbildningen inte medförde några männa förutsättningama för ersättningsrätt kostnader för deltagaren och att utbildning- som prövas. Avvisat till förslag utbildning en för just honom noga hade prövats. Ut- får då bli ett av de moment i sökandens bildningens lämplighet borde enligt depar- situation som utreds och prövas enligt betementschefens mening prövas efter viss stämmelserna i 4 § i lagförslagen om arbetskortare tids deltagande i utbildningen. En om kontant arlöshetsförsäkring respektive sådan ordning vore ägnad att betydligt mins- betsmarknadsstöd. Denna paragraf motsvaka en eventuell förekommande känsla av rar närmast 20 § i gällande kassaförordning. tvång hos någon deltagare. En prövotid ingår numera generellt på åtskilliga områden av arbetsmarknadsutbildningen. Eleven har därvid möjlighet att pröva på och välja olika vägar för den fortsatta utbildningen. Förslag från arbetsförmedling till arbetslös sökande att genomgå arbetsmarknadsutbildning föregås som regel av en utredning i varje enskilt fall. Den år 1966 utfärdade arbetsmarknadskungörelsen medger även att utbildningsbidrag utgår till

186 SOU 1971: 42

Arbetslöshetsförsäkrin gen

Hänvisning till lagförslag avser i detta ka- period under samma medlemskap. pitel, om annat inte anges, utredningens för- Vid prövning av 12-månadersvillkoret får slag till lag om arbetslöshetsförsäkring. endast sådana avgifter tillgodoräknas som erlagts för tid, då medlem utfört avlönat arbete för annans räkning utanför sitt hem i minst den omfattning som anges i kassans 6.1 Avgifts- och arbetsvillkor stadgar (10-15 dagar per månad) eller med 6.1.1 IZ-månadersvillkoret bibehållen lön åtnjutit ledighet av annan anledning än sjukdom, värnpliktstjänstgöring Nuvarande förhållanden och havandeskap (t ex semester). I vissa I 23 och 24 §§ kassaförordningen har bl a fall får avgifter tillgodoräknas även för tid, uppställts ett 12-månadersvillkor som förut- då medlem arbetat som företagare eller som sättning för rätt till ersättning. 12-månaders- hemarbetare. villkoret är avsett att bla trygga medlem- En del kassor har infört bestämmelsen att skapets kontinuitet. Det innebär att med- medlem skall erlägga avgift för varje målem - för att kunna få ersättning - måste nad, oavsett om han utfört avlönat arbete antingen ha arbetat och erlagt avgifter för eller ej (kontinuerlig avgift). Detta innebär minst tolv månader eller först ha arbetat och i sak ingen ändring i fråga om kravet att erlagt avgifter för minst tre månader samt medlem skall ha utfört avlönat arbete för därefter ha rätt att tillgodoräkna erlagd avgift. 1. genomgått av tillsynsmyndigheten godkänd yrkesutbildning eller 2. fullgjort värnplikt eller överväganden och förslag 3. åtnjutit tilläggssjukpenning på grund av havandeskap samt på grund härav varit IZ-månadersvillkorets uppgift enligt 1934 befriad från avgiftsskyldighet så länge att års kassaförordning var bl a att från ersättden sammanlagda tiden till minst utesluta uppgår ningsrätt personer som inte i egenttolv månader. kan anses som lönearbetare. Enlig mening De tolv månaderna enligt detta villkor be- bör ligt utredningens förslag försäkringshöver inte ligga i följd utan kan vara spridda skyddet kunna omfatta alla förvärvsarbeöver flera år under förutsättning att med- tare. Villkorets uppgift i denna del bortfallemskapet är obrutet. När medlem en gång ler med detta förslag. uppfyllt IZ-månadersvillkoret behöver detta Utredningen anser det vara tillräckligt inte prövas på nytt vid senare arbetslöshets- med ett arbetsvillkor som styrker att den

SOU 1971: 42 187

försäkrade tillhör arbetsmarknaden, något komst av ersättningsrätt för medlem som som också Arbetslöshetskassornas samorga- inträtt i arbetslöshetskassa först då ökad arnisation framhållit i en framställning till betslöshet befarats. På grund av de långa chefen för inrikesdepartementet 25.7.1967. uppsägningstider som numera förekommer Ett villkor motsvarande det nuvarande 5- för vissa arbetstagargrupper kan det även månadersvillkoret är därvid att föredraga. tänkas fall då någon söker inträde i ar- Villkoret är så konstruerat att den försäkrade betslöshetskassa först sedan han blivit uppgenom att uppfylla villkoret styrker att hans sagd från sin anställning och därefter skulle anknytning till arbetsmarknaden är aktuell. kunna upparbeta ersättningsrätt enligt 5- Ursprungligen anfördes att 12-månaders- månadersvillkoret före uppsägningstidens utvillkorets ändamål var att skapa en fast gång. grundval för kassornas ekonomi. Denna syn- Arbetslöshetskassornas samorganisation punkt var naturlig under den frivilliga ar- har föreslagit ett allmänt krav på tolv månabetslöshetsförsäkringens uppbyggnadsskede. ders medlemskap för rätt till ersättning. Det- Stor vikt fästes då vid principen att varje ta skulle onekligen skapa en spärr för såmedlem skulle i viss utsträckning ha bidragit dana fall. Utredningen ifrågasätter emellertill arbetslöshetskassans fondbildning, innan tid om dessa fall kan antagas bli så många han blev berättigad att få ersättning. att regelsystemet i framtiden bör tyngas med Utvecklingen efter år 1935 har medfört den föreslagna regeln. att flertalet under uppbyggnadsskedet bilda- Utredningen har även i andra sammande arbetslöshetskassor numera har betydan- hang framhållit betydelsen av att försäkde fonder. Dessa kassors verksamhetsområ- ringsvillkoren blir så enkla och allmängilden omfattar även de delar av arbetsmarkna- tiga som möjligt. De bör utformas så att den där de största arbetslöshetsriskerna hit- medlemsrekryteringen till arbetslöshetskastills har förelegat och framdeles kan antagas sorna underlättas. Försäkringsskyddet för uppkomma. Arbetslöshetsriskema inom de ungdomar och andra nykomna på kassans på senare år bildade arbetslöshetskassornas verksamhetsområde bör kunna inträda så verksamhetsområden är vanligen mindre. snart som möjligt. Allmänt gällande försäk- Detsamma kan antagas för huvuddelen av ringsvillkor skall inte enligt utredningen bede kassor som kan komma att bildas i fort- höva motiveras med särförhållanden som sättningen. I varje fall bör erforderlig upp- kan tänkas uppstå endast i mycket speciella byggnad av deras fonder kunna garanteras fall. Dessutom torde det kunna vara av värgenom att tillsynsmyndigheten tar särskild de att nya medlemmar i kassan redan tihänsyn till fondbildningsbehovet i nybildade digt känner sig likaberättigade med övriga kassor när deras medlemsavgift skall be- kassamedlemmar. stämmas. har för arbetslös- Möjlighet övervägts Slutligen kan framhållas att hela samhäl- hetskassa att i stadgarna införa bestämmellets gemensamma ansvar för följderna av ser som kan förebygga missbruk av ersättoförutsedda större ökningar av arbetslöshet ningsrätt under det första året efter medpå särskilda områden eller under vissa tids- lems senaste inträde i kassan från någon perioder numera utgör en ojämförligt större medlem, vilken tidigare upprepade gånger säkerhetsfaktor än vid den tid då nuvarande eller för längre tid har varit utesluten ur arregelsystem med ifrågavarande l2-måna- betslöshetskassa på grund av bristande avdersvillkor skapades. Detta kommer till ut- giftsbetalning eller annan omständighet, som tryck i utredningens förslag till statsbidrag. är grund för uteslutning enligt utredningens Av de skäl som kan tänkas tala för ett bi- förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring behållet särskilt villkor motsvarande nu gäl- (47 § första stycket). I dessa fall skulle lande IZ-månadersvillkor i arbetslöshetsför- kassan kunna frånkänna medlemmen rätt säkringen har utredningen inte funnit annat till ersättning för viss tid under de tolv av större betydelse än det att förebygga upp- månaderna närmast efter medlemmens se-

188 SOU 197_l: 42

naste inträde i kassan. Utredningen förordar i det följande). Detta innebär i princip ing-

dock inte en sådan regel. en ändring i fråga om kravet att medlem

Mot bakgrunden av det anförda föreslår skall ha utfört avlönat arbete för rätt att

utredningen att IZ-månadersvillkoret slo- tillgodoräkna erlagd avgift.

pas som ersättningsvillkor. Med stöd av en överenskommelse mel-

lan samtliga arbetslöshetskassor får med-

lem, som övergår från en kassa till en an-

6.1.2 5-månadersvillkoret nan, i den senare kassan tillgodoräkna av-

gifter som erlagts i den förra. Nuvarande förhållanden Medlemsavgifterna i arbetslöshetsförsäk- Utöver IZ-månadersvillkoret i 23 ringen är avsedda att jämte statsbidrag och uppställs ränteinkomster utgöra erforderliga medel och 24 §§ kassaförordningen ett 5-månaför kassornas verksamhet. Från kassordersvillkor som förutsättning för rätt till er- 5-månadersvillkoret innebär att nas synpunkt torde det vara likgiltigt hur sättning. fördelas i tiden eller om den ut- - för att kunna få ersättning - unmedlem avgiften der de 12 månaderna närmast före arbets- tages i form av års-, kvartals-, månads- eller

löshetens inträdande måste veckoavgifter. sammanlagt På grund av arbetslöshetskassomas nära minst 5 månader ha anknytning till fackförbunden har kassorna 1. arbetat och erlagt avgift eller i allmänhet följt samma avgiftsbetalnings- 2. varit befriad från avgiftsplikt på grund system som förbunden. Avgiftsplikten har av yrkesutbildning (godkänd av tillsynsmynknutits till den tid då avlönat arbete har utdigheten) eller värnplikt eller förts. För övrig tid har avgiftsbefrielse med- 3. åtnjutit tilläggssjukpenning i anledning givits. Medlemmen har som det heter fått av barnsbörd. »fristämpla». Administrativt är detta av- I den nämnda 12-månadersperioden inräknas inte då medlem giftssystem relativt svårhanterligt och föga tid, avgiftsbefriats lämpligt för databehandling och andra mopå grund av styrkt sjukdom (överhoppningsderna kontorstekniska hjälpmedel. Vid fastbar tid). ställandet av den erforderliga medlemsav- 5-månadersvillkoret skall uppfyllas innan giften i en arbetslöshetskassa framräknas allmedlemmen första gången erhåller ersätttid en årskostnad per medlem. Denna kostning under försäkringsåret (1.9-31.8). Tillnad fördelas sedan på det antal avgifter som synsmyndigheten får i vissa fall medge att medlemmarna i genomsnitt per år erlägger S-månadersperioden ersätts med en 4-månaeller beräknas erlägga till kassan. dersperiod. Vid av S-månadersvillkoret Mot detta traditionella avgiftssystem har prövningen får endast sådana rests invändningar. Bla har kritiken gällt avgifter tillgodoräknas det förhållandet att de medlemmar som har som erlagts för tid, då medlem antingen utden lägsta arbetslöshetsrisken - de som har fört avlönat arbete för annans räkning utanför sitt hem i minst den omfattning som an- årsanställning - har haft den högsta avgifts-

kostnaden, medan de som har arbetat enges i kassans stadgar (10-15 dagar per månad) eller med bibehållen lön åtnjutit ledig- dast en del av året och erlagt färre månads-

het av annan än sjukdom, värn- avgifter än tolv har fått en lägre årskostnad anledning och barnsbörd samtidigt som de har fått mest ersättning pliktstjänstgöring (t ex sefrån arbetslöshetskassan. mester). I vissa fall får avgifter tillgodoräk-

nas även för tid då medlem arbetat som fö- Under senare år har arbetslöshetskassor-

retagare eller som hemarbetare. na i allt större utsträckning övergått till

En del kassor har infört bestämmelsen att ett system med kontinuerlig avgift, dvs al-

medlem skall erlägga avgift för varje må- la medlemmar erlägger i princip avgift för

nad, oavsett om han utfört avlönat arbete samtliga årets månader. 1.9.1968 tillämpa-

eller ej (kontinuerlig avgift som behandlas de 14 av de 43 arbetslöshetskassorna syste-

SOU 1971: 42 189

met med kontinuerlig avgift. Bland dessa överväganden och förslag rörande befann sig några av de största arbetslös- avgiftsvillkor hetskassoma. Systemet omfattade 760000 medlemmar, eller 45 procent av samtliga Något principiellt skäl varför avgiften till då arbetslöshetsförsäkrade. I vissa fall till- arbetslöshetsförsäkringen ej skall erläggas på lämpas systemet konsekvent genom att ve- samma sätt som premierna till andra förderbörande fackförbund inbetalar avgiften säkringar torde ej kunna förebringas. Rent för alla månader för samtliga medlemmar praktiskt har det tidigare kunnat vara svårt av förbundet som tillhör arbetslöshetskas- för medlemmen att vid ett inkomstbortfall san. I andra fall tillämpas systemet med viss på grund av exempelvis sjukdom eller aravgiftsbefrielse, exempelvis vid längre tids betslöshet klara avgiften till arbetslöshetssjukdom eller förstagångsvärnplikt eller kassan. Dessa svårigheter har minskat avdå medlem är utförsäkrad eller deltar sevärt genom att sjukförsäkringen och ari kurs där studiebidrag eller utbildningsbi- betslöshetsförsäkringen kommit att täcka en drag eller annan ersättning ej uppgår till större del av detta inkomstbortfall. minst kassaersättningens belopp. I fråga om Enligt utredningens mening bör arbetsl avgifternas samordning förekommer så- löshetskassa ha möjlighet att välja det för l l l väl kontinuerlig fackförbundsavgift och kas- kassan lämpligaste systemet, det traditiosaavgift som icke-kontinuerlig förbundsav- nella med avgiftsbefrielse eller det kontinugift och kontinuerlig kassaavgift. erliga. I regel blir avgiftssystemet i arbets- l Då fackförbundet till ar- löshetskassa l . erlägger avgiften beroende av utformningen av 1 betslöshetskassan förenklas givetvis avgifts- avgiftssystemet på den fackliga sidan. i administrationen. Några problem beträffan- Den bundenhet för som avgiftssystemet de försummad avgiftsbetalning och restans- av kraven att uppstår genom kombinationen tid behöver ej uppkomma för kassan. arbete skall ha utförts viss tid och att av- I nuvarande bestämmelser förutsätts att för samma tid bör därgift skall ha erlagts avgift erläggs antingen per vecka eller må- för upplösas. Därmed skapas större frihet nad. Under senare år har kassorna alltmer åt arbetslöshetskassorna att utforma avgiftsövergått till månadsavgifter. För närvarande systemet som det är lämpligt för varje kastilllämpas ej veckoavgifter i någon erkänd sa. Avgiftsformen bör dock godkännas av arbetslöshetskassa. Troligen kommer inte av den i tillsynsmyndigheten. Fullgörande heller i framtiden veckoavgifter att uttagas kassans stadgar föreskrivna avgiftsbetalningi någon arbetslöshetskassa. en bör, i stället för att vara ett särskilt krav På senare tid har arbetslöshetskassor bilför att ersättning skall utgå, ingå i kassadats av organisationer vilka av sina med- medlemmens och stadgeenliga förpliktelser lemmar tar ut årsavgift. I sådana fall har - liksom bevarande medlemskapets genom det varit lämpligt att även för arbetslöshets- fullgörande av andra medlemsförpliktelser kassan fastställa - vara en givenförutsättning årsavgift. Betalningen av för att ersättdenna årsavgift kan sedan fördelas på lämp- ningsrätt skall uppkomma och fortlöpa. liga terminer, tex halvår eller kvartal. För Att avgift erläggs bör, liksom hittills, galängre betalningstermin har avgiften som ranteras genom föreskrift att avgift skall erregel erlagts i förskott. En del av de grupper viss tid, restanstid. Dessa beläggas inom som här avses har en låg arbetslöshetsrisk stämmelser, som behandlas i anslutning till och därmed mycket låg avgift, 12-15 kro- föreskrifterna om medlemskap, innebär nor per år. Att dela upp så låga avgifter bla att den som till ej har erlagt avgift i mindre delar kan i vissa fall vara mindre kassan inom två månader efter det avgiften rationellt. förfallit till betalning förlorar sitt medlemskap i kassan, om denna inte av särskilda skäl beslutar annat. Bestämmelserna om uteslutning på grund av bristande avgiftsbetal-

SOU 1971: 42

ning bör så långt som möjligt kompletteras ret, har inom nuvarande arbetslöshetsförmed avisering till medlemmen snarast möj- säkring på försök prövats ett system - kvanligt efter avgiftens förfallodag. titetsmetoden - som innebär att arbetsvill- Av de skäl som här anförts föreslår ut- koret i arbete under ett visst ej uttrycks redningen att 5-månadersvillkoret ej längre antal månader utan i arbete under ett visst skall ha karaktären av avgiftsvillkor och att antal under hela dagar 12-månadersperioerforderliga lagbestämmelser om avgift tas den. Härigenom undviks en olägenhet som upp bland de föreningsrättsliga reglerna. vidlåder det traditionella systemet med månadsberäkning och som innebär att olika arbete av samma omfattning på grund av överväganden och förslag rörande förläggningen till olika månader kan ge skilarbetsvillkor da resultat vid prövningen av arbetsvillkoret. att l2-månadersvillko- På försök har kvantitetsregeln medgivits Utredningens förslag ret helt skall som för tillämpning i byggnadsarbetarnas och utgå ersättningsvillkor medför att den för ersättningsrätt i arbets- skogsarbetarnas kassor och gett ett tillfredsställande resultat. I byggnadsarbetarnas kaslöshetsförsäkringen erforderliga anknytningen till arbetsmarknaden sa fick medlemmarna vid helt måste byggas tidigare prövdet arbetsvillkor ningen av arbetsvillkoret tillgodoräkna måpå en regel, motsvarande som ingår i nuvarande 5-månadersvillkor. nad, under vilken avlönat arbete utförts Beträffande minst 10 dagar. Detta betydde en sammanlängden av den erforderliga tiden i arbete föreslår utred- lagd minimitid av 50 dagar i 5-månaderssammanlagda villkoret. Denna minimikvantitet arbete ningen inte någon ändring. I den mån nuvarande S-månadersarbetsvillkor behöver har vid kvantitetsregelns införande år 1966 skärpas, bör detta ske utan av ökats till 90 dagar. förändring antalet månader. Beträffande annan tillgodoräkningsbar tid Som benämningen 5-månadersvillkor än arbete (värnplikt, yrkesutbildning och anger innebär regeln i praktisk tillämpning att barnsbörd) har varje dag enligt kvantitetsmedlemmen skall ha minst ansetts motsvara 6/ 10 arbetsdag. fem tillgodoräk- regeln månader. som vid månadsbeningsbara Det i 23 § 2 mom kas- Samtidigt »timregelm saförordningen angivna alternativet 20 vec- räkning (minst 90 timmar) sedermera bortkor tillämpas numer inte och kan därför tagits har tillsynsmyndigheten föreskrivit att utgå. Huvudregeln bör därför bli månads- endast dag då arbete utförts minst 4 timmar beräkning. Utredningen anser att varje ar- får tillgodoräknas. betslöshetskassa bör ha viss frihet att själv Utredningen anser att det bör finnas möjbestämma detaljerade regler för beräkning lighet för kassa som så önskar att övergå av den arbetade tid som fordras för att en till kvantitetsregeln. Det gamla systemet med månad skall kunna tillgodoräknas. För när- månadsberäkning bör emellertid bibehållas varande tillämpas vanligen tidsgränser som huvudregel. I utredningens till på förslag 10 dagar och 80 timmar. Enligt utredningens motsvarande regel för kontant arbetsmarkmening finns anledning att överväga en nadsstöd (7.3.1) anges att sökande endast sänkning av sistnämnda gräns. Skälet härtill får tillgodoräkna månad under vilken arbete är - förutom beslutad har utförts minst arbetstidsförkort- 10 dagar (motsvarande 2 ning - att ersättningsmöjligheterna för del- arbetsveckor), dock minst 70 timmar. Detta tidsarbetande därmed kan utsträckas i skä- bör vara en riktpunkt även för arbetslöslig omfattning. hetsförsäkringen. Arbetstidsförhållandena I den praktiska tillämpningen har fram- kan emellertid förändras så att det i förkommit ett alternativ till denna månadsräk- säkringen erfordras jämkningar av angivna ning. För att slippa kontrollera hur arbetet tidsmått. fördelar sig på olika månader och därige- Kvantitetsmetoden bör enligt utredningnom underlätta prövningen av arbetsvillko- ens mening kunna tillämpas endast i arbets-

SOU 1971: 42 191

löshetsförsäkringen. Under nuvarande för- Utredningen finner ej skäl att nu förorda hållanden synes tiden 90 dagar under ram- ändring av gällande regel att med tid i artiden vara i stort sett väl avvägd. Minimi- bete likställs tid då medlem har haft semesarbetstiden för dag som kan tillgodoräknas ter eller eljest med helt eller delvis bibehålenligt kvantitetsmetoden bör däremot kun- len lön varit ledig av annan anledning än na minskas från 4 till 3 timmar. En sådan sjukdom, värnpliktstjänstgöring eller barnsminskning ligger i linje med utredningens börd (7 § 2. och 3. lagförslaget). förslag i fråga om crsättningsberättigade da- Frågan om annan tillgodoräkningsbar tid gar för deltidsarbetande. Även i övrigt kan än förvärvsarbete har varit omdebatterad framdeles förändringar inträffa som ford- under senare år. På förslag av 1951 års utrar jämkning av tid eller omprövning av redning om arbetslöshetsförsäkringen geförutsättningarna för beräkningsmetodens nomfördes år 1956 i nu gällande kassaföranvändning. ordning vissa ändringar av reglerna för be- Tillämpningen av försäkringens kvanti- räkning av S-månadersvillkoret. För att tetsrcgel liksom regler om tidsmåtten vid prövningstiden i fråga om detta villkor skulmånadsbsräkning och övriga föreskrifter le kunna begränsas till en period av 12 måmed hänsyn till speciella förhållanden i vis- nader och prövningen av en medlems rätt sa kassor bör därför bygga på dispensrätt för till ersättning skulle kunna begränsas till två tillsynsmyndigheten. på varandra följande försäkringsår, ersattes Utredningen har inte funnit anledning att den förut tillämpade förlängningen av ramtiföreslå någon ändring i fråga om ramtidens den (överhoppningsbar tid) med ett nytt belängd. Den bör även i fortsättningen vara räkningssystem. Detta innebar att tid under en period av 12 månader närmast före ar- vilken medlem varit befriad från avgift på betslöshetens början. Beträffande överhopp- grund av värnpliktstjänstgöring eller yrkesningsbar tid vid beräkning av ramtid före- utbildning samt tid när medlem uppburit slår dock utredningen några ändringar. Des- tilläggspenning enligt dåvarande lag om mosa behandlas i ett senare sammanhang. derskapshjälp skulle kunna likställas med tid Utredningen föreslår i fråga om arbets- under vilken avgift erlagts och arbete utvillkoret att i princip all tid med inkomst förts. I stället för hänvisningen till lagen om av förvärvsarbete skall medräknas. Med in- moderskapshjälp gäller numer hänvisning komst av förvärvsarbete avser utredningen till 3 kap 13 § lagen om allmän försäkring. inkomst såväl i pengar som naturaförmå- Vid tillämpning av denna regel har svårigner i form av kost eller bostad antingen såheter uppstått för gränsdragning mellan yrsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst kesutbildning och annan utbildning. Ef- (inkomst av anställning) eller eljest (inkomst ter den genomgripande omvandlingen av av annat förvärvsarbete). skolväsendet under senare år har yrkesut- Som allmän regel för alla kassor skall bildning och annan utbildning kommit att gälla att endast förvärvsarbete efter senaste alltmer gå in i varandra. Den tidigare relainträde som medlem i arbetslöshetskassa kan tivt klara gränsen dem emellan har delvis tillgodoräknas för att att uppfylla arbetsvill- upplösts. Detta har lett till att önskemål villkoret i försäkringen. Detta krav på med- framförts - bl a i den förut nämnda skrilemskap ersätter i princip tidigare gällande velsen år 1967 från Arbetslöshetskassornas avgiftsvillkor. Särskilda bestämmelser för att samorganisation till chefen för inrikesdepari detta avseende reglera övergång mellan tementet - att vid prövning av avgifts- och kassor föreslås i 10 § lagförslaget. Kassa arbetsvillkoret avgiftsbefrielse under yrkesvars verksamhetsområde är begränsat till att utbildningstid ej skall få jämställas med tid omfatta endast arbetstagare skall, utom vid varunder avgift erlagts och arbete utförts. kassaövergång, kunna bestämma arbetsvill- Yrkesutbildningen skulle i stället likställas koret till att endast avse arbete som anställd med annan utbildning och all utbildning (9 § lagförslaget). skulle enligt dessa önskemål göras överhopp-

192 SOU 1971: 42

ningsbar vid beräkning av ramtid. Detta lat i kap 5 (5.8). skulle innebära att man utgår från den för- Bestämmande för begreppet arbetsmarksäkrades situation i fråga om ersättnings- nadsutbildning är utbildningens syfte. Den rätten vid den tidpunkt då utbildningen bör- är en utbildning som beviljas på sysselsättjade. n-ingspolitiska grunder. Den som undergår Detta förslag skulle medföra en försäm- sådan utbildning uppfyller förutsättningarna ring för den som före yrkesutbildning för- för att erhålla utbildningsbidrag enligt arvärvsarbetat endast i ringa omfattning. I fall betsmarknadskungörelsen. Själva utbildningdå medlemmen genomgått annan utbildning en kan sedan ges antingen i särskilt anordän yrkesutbildning skulle det bli en för- nade kurser eller inom det ordinarie utbildbättring. Med nuvarande bestämmelser kan ningsväsendet eller i företag. en tidigare uppbyggd ersättningsrätt gå för- Enligt utredningens mening bör genomlorad under sådan utbildningstid. gång av en på detta sätt definierad arbets- Utredningen har förståelse för dessa öns- marknadsutbildning i viss utsträckning kunkemål. na likställas med arbetad tid vid bedömning Ungdomsutbildningens planläggning och organisation jämte de senare årens kraf- av arbetsvillkoret. Avgörande vid gränstiga expansion av denna utbildning kommer dragning mot annan utbildning blir det syssäkerligen att medföra ännu större svårighe- selsättningspolitiska syftet med ifrågavaranter än hittills att i enskilda fall avgöra vil- de utbildning i det särskilda fallet. Då prövken utbildning som varit så yrkesinriktad ning av olika förutsättningar i detta hänseatt eleverna skall få tillgodogöra sig en del ende enligt arbetsmarknadskungörelsen (15 av utbildningstiden som arbetad tid. För och 16 §§) skall ske för att utbildningsbiungdom i gemen torde det vara av större drag skall kunna utgå, bör utbildning till värde att efter en tids förvärvsarbete i exem- vilken sådant bidrag utgår i regel kunna likut- ställas med arbetad tid. pelvis 16-18 års ålder kunna återupptaga bildning utan risk att redan er- Utredningen anser att även värnplikt.:uppbyggd sättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen går tjänstgöring i viss omfattning bör likställas förlorad. med förvärvsarbete. Med värnpliktstjänstgö- Nuvarande ring bör enligt utredningens mening likstälmöjlighet att tillgodoräkna sig tid under yrkesutbildning torde numera och las vapenfri tjänst enligt därom gällande lag. i framtiden ha sitt största värde för den vux- Havandeskap och barnsbörd får tillgodoräknas vid bedömning av arbetsvillkor för enutbildning som under tiden efter år 1956 utvecklats så lång tid som medlemmen enligt 3 kap som en av de betydelsefullaste 13 § lagen om allmän försäkring uppburit arbetsmarknadspolitiska samhällsåtgärderna. Denna utbildning - arbetsmarknadsutbild- tilläggssjukpenning, dvs tidigast fro m den - sextionde dagen före den beräknade nedningen har utredningen förut delvis nåkomsten och senast from förlossningsdagot berört i samband med arbetsmässig reav arbetslösa med nedsatt ar- gen och därefter under högst 180 dagar. habilitering vill i samband Utredningen har funnit att även sådan betsförmåga. Utredningen därmed framhålla stimulansvärdet för den tid i viss utsträckning bör vara tillgodoräkarbetslöse att kunna ningsbar vid prövning av arbetsvillkoret få tillgodoräkna sig tid i arbetsmarknadsutbildning som arbetad tid (7 § 1. lagförslaget). för uppbyggnad av ersättningsrätt. I annat Beträffande arbetsmarknadsutbildning, sammanhang har utredningen framhållit att vämpliktstjänstgöring samt havandeskap och arbetsförmedlingens funktion i systemet för barnsbörd skall enligt utredningens mening kontantstöd vid arbetslöshet även innefat- gälla att högst 2 av de 5 månaderna skall tar bevakning av att möjligheterna till ar- kunna vara tid som kan tillgodoräknas. betsmarknadsutbildning utnyttjas i de en- Minst 3 av de 5 månaderna i arbetsvillkoret skilda fallen. Bedömningen av ersättnings- skall vara tid då förvärvsarbete har utförts. rätten i dessa fall har utredningen behand- Motsvarande förhållande mellan arbetad tid

SOU 1971: 42 193

13-014253

och annan därmed likställd tid skall gälla då arbetets skiftande karaktär i olika åldrar, kvantitetsregeln tillämpas. Ersättningsrätt har utredningen dock funnit sig böra förskall sålunda endast delvis kunna uppbyg- orda en begränsning av överhoppningsgas på annat sätt än genom förvärvsarbete. möjligheten till sådan utbildning som har Till övervägande del bör nämligen detta vill- föregåtts av minst fem månaders sammankor vara ett renodlat arbetsvillkor. hängande förvärvsarbete med en för arbe- I fråga om tid som inte inräknas i ramti- tet normal heltidstjänstgöring. Sådan utbildden - överhoppningsbar tid - förordar ut- ning benämns i utredningens förslag vuxenredningen att nuvarande bestämmelse om utbildning. sjukdom kvarstår. Den innebär att den ar- Vidare till har utredningen i anslutning betslöshetsförsäkrade i fråga om ersättnings- övervägt om det samorganisationens förslag rätt befinner sig i samma situation när sjuk- och lämpligt att förstärka arbetsär möjligt domstiden slutar som när den började. Detta vid återinträde på arbetslöshetsskyddet gäller även tid då arbetslös kassamedlem marknaden efter frihetsberövande på krihar varit sjuk med halv sjukpenning men minalvårdens område. Ett kvarstående förinte utnyttjat arbetslöshetsförsäkringens er- säkringsskydd skulle i dessa situationer medsättningsmöjligheter. föra omedelbar och direkt kontakt med ar- Arbetslöshetskassornas samorganisation betsmarknaden och dess organ. Det skulle. har i sin förut nämnda skrivelse till chefen för överskapa ekonomiska förutsättningar för inrikesdepartementet föreslagit att all ut- vägande och planering av rehabilitering och bildningstid skulle bli överhoppningsbar på andra arbetsmarknadsåtgärder under en tid samma sätt som sjukdomstid. Organisationen då personliga störningar ofta skapar svårigframhöll även den uppfattningen att all öv- heter att återvinna fast anknytning till arrig icke arbetad tid som är kvalificerande i betsmarknaden. förordar där- Utredningen arbetsvillkoret skulle förändras till över- för att tid då kassamedlem varit hindrad hoppningsbar tid. Därjämte fann organisa- att förvärvsarbeta på grund av frihetsbetionen anledning att såsom överhoppnings- rövande område blir på kriminalvårdens bar tid betrakta även sådant avbrott i arbete vid överhoppningsbar ramtidsberäkning. som var en följd av domstolsutslag. Detsamma bör gälla tid då den försäkrade I viss utsträckning bör som utredningen har varit hindrad att arbeta på grund av förut anfört tid i arbetsmarknadsutbildning nykterhetsvård på anstalt. likställas med tid i förvärvsarbete. I den Slutligen har utredningen sökt finna lämpmån ifrågavarande tid inte kan utnyttjas då försäkrad liga regler för den situationen som tillgodoräkningsbar bör den vara över- efter barnsbörd gör avbrott i förvärvsarbehoppningsbar vid ramtidsberäkning. tet för att vårda barnet längre tid än som I övrigt har utredningen funnit att samor- skulle vara tillgodo- l enligt tidigare förslag beträffande z ganisationens förslag överhopp- räkningsbar såsom likställd med arbetad tid. ningsbara tider är sakligt motiverade. All Barnets behov av föräldrarnas vård är giveti utbildning som utöver tidigare studiegång vis beroende av barnets-hälsa och ålder, till-i z av kortare eller längre varaktighet kan byg- och en radgången på andra vårdmöjligheter

på kunnighet, förvärvad arbete i

ga genom andra yttre omständigheter. Därtill kommer 2 och på praktiska erfarenheter av arbetsmil- föräldrarnas skiftande förhållanden och öns- i

jöer, bör i princip kunna vara överhopp- kemål. Även om alla dessa omständigheter i

ningsbar. helst borde prövas individuellt, har utred- Utredningen har övervägt om sålunda ningen inte funnit möjligt att vid reglering även tid i ungdomsutbildningen inom det av ramtidsberäkningen föreslå annat än en ordinarie skolväsendet kan föreslås bli över- generell regel. Med hänsyn särskilt till de hoppningsbar. På grund av de skiftande individuella variationerna i barnens utveckmöjligheterna till arbete under ferier i olika ling under de första levnadsåren föreslår utbildningsgrenar och med hänsyn till ferie- utredningen att tiden bestäms till tre år. Den

194 SOU 1971: 42

föreslagna regeln innebär att tid, då försäk- lemmarna ha ofta och mer eller mindre rerad varit hindrad att förvärvsarbeta på gelbundet återkommande kortare arbetslösgrund av vårdnad av eget barn eller adoptiv- hetsperioder. I andra kassor kan arbetslöstivbarn som ej fyllt tre år, skall vara över- het uppkomma mer sällan men omfatta hoppningsbar i den mån den ej är tillgodo- längre perioder. I samtliga fall måste dock räkningsbar som likställd med arbetad tid. beräkning, som avgör huruvida medlemmen Förslag till bestämmelser om ramtidsbe- upparbetat ersättningsrätt för en ny period räkning finns i 8 § lagförslaget. och hur mycket ersättningstiden förlängs; Enligt nuvarande bestämmelser måste ar- ske från den senaste tidpunkt då arbetslösbetsvillkorets prövning ske innan medlem- het inträdde och arbetsvillkoret var uppfyllt men första gången varje försäkringsår erhål- under den utgångna ersättningsperioden (6 § i ler ersättning från försäkringen. I följande jämförd med 14 § lagförslaget). punkt 6.3 Ersättningstid framhåller utred- Om kassamedlem har varit arbetslös och ningen vissa olägenheter med denna regel ersättningsberättigad under en del av ersätti kombination med att ersättnings- och därefter regeln ningsperioden börjar ett lång-: tidens maximala längd även är bestämd till varigt, kanske mångårigt, arfortlöpande viss tid per försäkringsår. Dessa olägenheter bete kan det dock vara onödigt betungande har senare år uppfattats som orättvisor vid för administrationen att vid en .framtida arindividuella jämförelser och utredningen har betslöshet behöva medräkna en för lång tid därför föreslagit ändring av bestämmelserna sedan utnyttjad del av då tillförsäkrad erom ersättningstid. Förslaget kallas 300-da- sättningstid. Det naturligaste i den? nya argarsregeln och bygger bl a på att arbetsvill- betslöshetssituationen är att utgå från den koret skall innan första oftast uppenbara prövas ersättning rätten till en ny ersättningsgången utgår. Därefter skall arbetsvillkoret period av 300 dagar, räknat från den nya i princip inte behöva prövas förrän med- arbetslöshetens början. 4 i z lemmen erhållit i 300 dagar. Vid Vidare ersättning kan det anses onödigt administrasådan av arbetsvillkoret skall tivt betungande nyprövning och för arbetslöshetsförsäkundersökas vid vilken arbetslöshetsperiod. ringens ändamål ej ofrånkomligt att tillgodomedlem under den gångna 300-dagarsperio- föra kassamedlem återstående del av.tididen senast uppfyllde arbetsvillkoret. Tid i gare delvis utnyttjad ersättningsperiod, om förvärvsarbete och annan tillgodoräknings- medlemmen under tid varken förlängre bar tid som medräknats vid ett prövnings- värvsarbetat eller stått till arbetsmarknadens tillfälle och då utlöst ersättningsrätt under förfogande som arbetssökande, såvida den en period får ej medräknas på nytt vid se- tiden inte är överhoppningsbar enligt regnare prövning av arbetsvillkoret. lerna för ramtidsberäkning. = Fördelarna med detta förslag är huvud- Utredningen föreslår därför en särskildi sakligen att det undanröjer de ojämnheter regel för dessa fall (15 § lagförslaget). Den och orättvisor innebär Om tolv i fråga om ersättningstidensv följande. månader förfaktiska flutit från det medlemmen-senast längd som uppkommit vid tillämp- uppbär ningen av nuvarande regler. I fråga om sät- ersättning från kassan, skall arbetsvillkoret tet att gå tillväga vid prövning av arbetsvill- nyprövas vid början av därefter inträffad kor kan olika rutiner tänkas. av arbetslöshet. Ersättningsrätt då Markering föreligger att arbetsvillkor på nytt har uppfyllts kan endast om medlemmen vid nyprövningeni ske fortlöpande under loppet av en ersätt- uppfyller arbetsvillkoret. I den angivna tids-a ningsperiod. av medlems perioden av tolv månader skall inte inräknas Bevakning tillgodoräkningsbara tid kan också uppskjutas sådan tid som är överhoppningsbar vid betill slutet av ramtid. av den löpande ersättningsperio- räkning den. Valet av lämpligaste bevakningsmetod måste få bero på medlemmarnas vanligaste arbetsförhållanden. I vissa kassor kan med-

SOU 1971: 42

6.2 Karensvillkor 6.2.2 överväganden

6.2.1 Nuvarande förhållanden rn m Omprövning av karensbestämmelserna i arbetslöshetsförsäkringen har påkallats under Karensvillkoret finns i 28 § kassaförord- KSA-utredningens arbete. Arbetslöshetskas- Villkoret innebär att ersättning inte ningen. framhöll i förut omsornas samorganisation får utges till medlem förrän han varit arnämnd skrivelse till chefen för inrikesdeparbetslös fem dagar (karenstid). Dessa dagar tementet i juli 1967 att frågan om karensdabehöver inte ligga i följd utan kan vara utgarnas antal hade diskuterats inom organisaöver en sammanhängande tid av spridda särskilt sedan karenstiden tionen, inom sjukhögst fem kalenderveckor. minskats försäkringen till endast insjuknan- För att få räkna viss dag som karensdag dedagen. måste medlem den dagen vara arbetslös, vara anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och även i övrigt uppfylla vill- Allmänna synpunkter koren för ersättningsrätt. Arbetslös dag före första besöket på förmedlingen får således En av anledningarna till att karensbestämsom karensdag. Dag för vilken melser infördes i den första kassaförordej räknas permitteringslön utgår får räknas som ka- var att man ansåg sig kunna utgå ningen rensdag. från att en arbetslös under den närmaste ti- De nu gällande bestämmelserna om ka- den efter anställningens upphörande hade renstid infördes år 1964 (SFS 1964:495) tillgångar till förfogande för sitt eget och efter förslag av 1960 års arbetslöshetsför- familjens uppehälle. Behov av hjälp skulle säkringsutredning (SOU 1963: 40) och inne- därför i allmänhet inträda först sedan ar- _ bar några betydande ändringar i tidigare betslösheten varat någon tid. Med hänsyn regler. till att avlöning då vanligen utbetalades vec- 1964 års ändringar tillgodosåg önskemål kovis, att bestämma miansågs det lämpligt område som framställts av både nimikarenstiden till sex dagar. En annan orpå detta arbetsmarknadsstyrelsen och arbetslöshets- sak till att karenstid infördes var att arbetskassorna. Det tidigare gällande systemet löshetsfall av endast kortare varaktighet med ny karens vid upprepad arbetslöshet skulle medföra en alltför stark belastning ansågs missgynna kassamedlem som drabba- av kassans ekonomi och dess administrativa des av arbetslöshet mer än en gång per för- apparat. Dessa kortvariga arbetslöshetsfall säkringsår. Den engångskarens som inför- med de bagatellskador, för vilka jämfördes des medförde större likställighet mellan inom sjukförsäkring och annan försäkring medlemmarna. Administrativt var engångs- någon ersättning inte utgavs. karensen också förenad med påtagliga för- Principiellt sett har frågan om ersättning delar. Kostnadsökningen beräknades till inkomstbortfall kommit i ett vid kortvarigt 1 420 000 kronor per år, varav statens an- delvis nytt läge på socialförsäkringarnas omdel skulle utgöra 870 000 kronor. råde genom nya regler from år 1967 om Om karensen skulle slopas beräknades karensdagar i sjukpenningförsäkringen. vid detta tillfälle till skall numera huvudrede årliga kostnaderna sjukpenning enligt I8 840000 kronor, varav ca 11530000 geln utgå fr o m dagen efter insjuknandedakronor skulle falla på staten. Även de indi- gen. För sjukperioder som inte varar mer än kostnaderna bli mycket stora utöver skall rekta antogs sex dagar insjuknandedagen i detta fall. Antalet ersättningsfall vid kor- en sk Den innebär att gälla fridagsregel. tare arbetslöshet skulle enligt 1960 års ut- endast för dag då den sjukpenning utgår redning öka i mycket hög grad. försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete Under en i sin huvudsakliga sysselsättning. skall dock fridagsregeln kunna sjukperiod tillämpas på högst två fridagar.

SOU 1971: 42

Huvudmotivet för denna karenstidsreform ringens karensregler på det sättet att permiti sjukförsäkringen var önskemål om likställ- teringslön till arbetslöshetsförsäkrad, som lighet mellan olika grupper av förvärvsar- har upparbetad enförsäkringsrätt, utgår betande i fråga om skydd mot inkomstbort- dast för tid som infaller före den dag då fall på grund av sjukdom. Bland de grupper ersättning från erkänd arbetslöshetskassa tisom var hänvisade till enbart sjukförsäk- digast kan utgå. ringens förmåner hade det länge funnits Enligt 2 till 1969 års protokollsbilaga starka önskemål om en förbättring av skyd- centrala mellan Svenska arbetsuppgörelse det mot inkomstbortfall vid sjukdom. En givareföreningen och Landsorganisationen förstärkning av hade har parterna tillsatt sjukpenningskyddet en arbetsgrupp för reansetts önskvärd inte minst med hänsyn till videring av 1964 års överenskommelse om att utgifterna för de flesta människor är så permitteringslön. Arbetsgruppen skulle bebundna, att det kan innebära betydande svå- akta följande synpunkter. righeter att även för en begränsad tid anpas- De nu gällande reglerna för permitteringslön är bundna till den frivilliga arbetslöshetsförsa utgifterna efter en lägre inkomstnivå. säkringens karensregler. En ömsesidig anpass- Utredningens utgångspunkt är att skapa ning av villkoren för permitteringslön och arett så bra försäkringsskydd mot inkomst- betslöshetsunderstöd har ej kommit till stånd, bortfall vid arbetslöshet som möjligt. Enligt varför permitteringslönereglema för att täcka utredningens mening kan redan några da- alla situationer har måst göras ytterst komplicerade. Svårigheter att överblicka detta regelsygars fullständigt inkomstbortfall innebära stem uppkommer erfarenhetsmässigt i synneren avsevärd ekonomisk påfrestning för den het på företagarplanet. som är helt beroende av arbetsinkomst för Med anledning härav bör en revidering av sin försörjning. Det är därför skäl att ånyo permitteringslöneöverenskommelsen ske, varvid bör beaktas arbetet i den pågående KSA-utredöverväga att slopa karensdagarna inom förmed översyn av arbetslöshetsförsäk-

ningen

säkringen. ringen. Ett tidigare åberopat motiv för karensda- Utredningen har under sitt arbete haft ingar inom arbetslöshetsförsäkringen är att formativa med nämnda aröverläggningar kortvariga arbetslöshetsfall skulle medföra betsgrupp. Preliminär överenskommelse om en stor belastning av kassornas ekonomi vid avsked vederlag och permittering har och administration. Dessa skäl har alltjämt sedermera träffats mellan Svenska arbetsgisin konkreta betydelse. Det framgår av de och vareföreningen Landsorganisationen. kostnadsundersökningar som redovisas i Den har av parterna förklarats skola förbli kap 9. Även i denna del har emellertid ut- preliminär tills statsmakterna tagit ställning vecklingen givit anledning till nya övervä- till utredningens förslag. Denna preliminära ganden. överenskommelse har avgörande betydelse Svenska arbetsgivareföreningen och för utredningens ståndpunktstagande att slo- Landsorganisationen träffade i samband pa karenstiden inom arbetslöshetsförsäkringmed den centrala uppgörelsen år 1964 en en. överenskommelsen innebär att arbetare överenskommelse som har avskedats eller permitterats om permitteringslön. Den- under na innebär, efter senast år 1969 vidtagna vissa närmare angivna förutsättningar är beatt anställd arbetare är berätti- till ändringar, rättigad vederlag för högst tre dagar i gad till permitteringslön under förutsättning omedelbar anslutning till den tidpunkt då att han varit anställd hos arbetsgivaren 3 avskedandet trärespektive permitteringen månader under de senaste 24 månaderna der i kraft. För arbetslöshetsförsäkringen samt att han är anställd för att utföra ar- skulle enligt utredningens mening ett slopanbete under genomsnittligt lägst 18 timmar de av karensbestämmelser utan att andi veckan. 10 Permitteringslön utgår högst ra preventiva åtgärder insattes medföra en dagar under den tidsperiod, 1.9-31.8, som högst betydande för försäkkostnadsökning utgör arbetslöshetsförsäkringens försäkrings- ringen. Det är mycket vanskligt att uppskatår. Den är bunden till arbetslöshetsförsäk- ta den kostnadsmässiga betydelsen av ett

SOU 1971: 42 197

sådant åtagande från företagarsidan, vars Årsskifte Antal syfte är att premiera en god personalpla-

rensbestämmelserna i försäkringen om inte

eljest skulle 1964/65 900 dighet som får beaktas vid bestämmandet av 1965/66 1 300 hur försäkringen skall finansieras. Vidare 1966/67 5 3001 1967/68 1 900 har utredningen från tillgängligt statistiskt 1968/69 1 000 material sökt få en uppfattning om den kol- 1 Därav 3 640 medlemmar inom Gruvindustrilektivavtalsreglerade permitteringslönens bearbetarnas erkända arbetslöshetskassa i Norrbottydelse när det gäller förekomst och omfatt- tens län.

ning av permittering och avsked för kortare Om karensvillkoret slopas kommer ersätttid, främst s k helgpermittering. ning att kunna utgå från försäkringen i fall Arbetsmarknadsstyrelsen har under en då den fn ej kan utnyttjas, tex vid korföljd av år genom länsarbetsnämnderna intare perioder av omställningsarbetslöshet, hämtat uppgifter om beräknat antal helgoch därjämte i fall då en omedelbar ersättpermitterade arbetssökande personer kring ningsrätt av andra skäl skulle föranleda arjul- och nyårshelgerna. Uppgifterna har i betsutbud från kassamedlemmar som hitförsta hand avsett helgpermitteringar som tills avhållits därifrån på grund av karens- _varit så betydande att arbetsförmedlingar elreglerna. ler länsarbetsnämnder redan före undersök- Den stora kostnadsökningen kommer att ningstillfället i början av december fått känuppstå i de reguljära och mera långvariga om dem. Undersökningarna har inte

nedom då den försäkrade enligt

försäkringsfallen, utgjort allmän inventering av planerade pernuvarande karensregler ej får ersättning för men torde genom länsarbets-

mitteringar För alla

de fem första arbetslöshetsdagarna. nämndernas goda lokalkännedom ändock kategorier beräknar utredningen att den år-

ge en tämligen fullständig bild av situationen

liga merbelastningen för försäkringen på

vid undersökningstillfällena.

grund av karensvillkorets bortfall kan upp-

Uppgifterna i följande sammanställning 0,5 ersättningsdagar gå till per försäkrad. avser beräknat antal permitterade i samband av Med ett genomsnittligt ersättningsbelopp med iul- och nyårshelgerna enligt de preli- 55 kronor försäkper dag och 2,3 miljoner minärt (före den 10 december) inhämtade rade skulle denna motsvara merbelastning uppgifterna från länsarbetsnämnderna. kronor. en årskostnad av ca 60 miljoner . Det bör nämnas att tabellens tal inklu-

derar även icke arbetslöshetsförsäkrade per- A nmälningsdagen soner. Deras andel har dock uppgått till en-

dast ett fåtal procent. Trots redovisningens Utredningen har övervägt om begränsning

art belyser tabellen helg- av försäkringens kostnader och bibehållande något summariska ökade omfattning vid av en viss självrisk för den försäkrade lämppermitteringarnas

konjunkturnedgången 1957-1959 liksom ligen kan ske genom en regel att ersättning

även den branta och bestående nedgången inte skall utgå för den första arbetslöshets-

i antalet helgpermitterade sedan den cen- dag, då den försäkrade anmäler sig som arl betssökande En sådan i 1 trala avtalsuppgörelsen om permitteringslön på arbetsförmedling. i mellan Svenska arbetsgivareföreningen och regel skulle motsvara sjukpenningförsäkring-

Landsorganisationen trätt i kraft. ens huvudregel i 3 kap 10 § första styc-

198 SOU 1971: 42

ket lagen om allmän försäkring. Där före- då genomfördes i arbetslöshetsförsäkringen. skrivs att sjukpenning utgår tidigast fro m Med anledning av riksdagsmotioner anförde dagen efter insjuknandedagen under förut- andra lagutskottet i sitt av riksdagen godsättning att Sjukanmälan då är gjord. kända utlåtande nr 48 att utskottet inte an- Väsentliga olikheter föreligger mellan såg det vara motiverat att bibehålla det sjukfall och arbetslöshetsfall. Sjukfall kan principiella förbudet mot ersättning för enuppstå snabbt och omedelbart vid olika staka arbetslös dag. Farhågorna för misstider på dygnet. Arbetslöshet för de för- bruk borde enligt utskottets mening ej övervärvsarbetande uppkommer oftast först ef- drivas. Det påpekades att för rätt till ersättter uppsägning eller annan förvarning. Den ning för sådan dag måste karensen vara första arbetslösa förutses dagen kan vanligen fullgjord. För att trots allt begränsa riskerna och anmälan kan göras i förväg eller i varje för missbruk föreslog utskottet en regel som fall i så god tid under den första arbetsgav arbetslöshetskassorna och tillsynsmynlösa dagen att inkomstbortfall kan konstate- digheten möjlighet att, då särskilda skäl föras och åtgärder för arbetsplacering kan vid- relåg, förbjuda att ersättning utges för entagas eller förberedas. staka arbetslösa dag. En regel om generell begränsning av er- Om nuvarande karensvillkor bortfaller sättningsrätten till den första arbetslösa da- och ersättning kan utgå from den första gen efter den då anmälan gjorts till arbets- arbetslösa dag då försäkrad anmäler sig som förmedlingen skulle emellertid belasta vissa arbetssökande vid offentlig arbetsförmedarbetstagargrupper, för vilka arbetslöshet ling, behöver detta icke medföra annan beåterkommer ofta och utan förvarning. En dömning av riskerna för missbruk än som generell regel om som ovan Samma anmälningsdagen angivits. regler som nu gälkvarstående karensdag skulle i sådana fall ler bör därför alltjämt finnas för fall av enkunna medföra försämring av ersättningsrät- staka arbetslös dag. ten i förhållande till gällande bestämmelser om fem dagars engångskarens under försäk- 6.2.3 Förslag ringsåret. Skall en sådan regel införas måste den därför kompletteras med särregler för Mot av vad ovan anförts anser bakgrunden fall av ofta återkommande arbetslöshet. att karensvillkoret bör bortfalla utredningen Utredningen har i andra sammanhang i arbetslöshetsförsäkringen. Ersättning kan framhållit värdet av enkla och entydiga reg- därmed utgå från första arbetslösa dagen, ler för ersättningsrätten. Detta har betydelse dock tidigast from den dag den försäkinte blott för administrationen utan även rade gjort föreskriven anmälan till arbetsför de försäkrades möjligheter att följa reg- förmedlingen. särskild bestämmelse Någon lerna och förstå deras Bortfall av behövs mening. inte då det av övriga bestämmelser karensvillkoret skulle innebära en väsentlig framgår att ersättning endast till arutgår förenkling av arbetslöshetsförsäkringens re- betslös som anmäler sig som arbetssökande gelsystem. Värdet härav skulle delvis bort- hos den offentliga arbetsförmedlingen (4 § falla om ett visst generellt karensvillkor av lagförslaget). begränsad ekonomisk betydelse ändock skul- Bestämmelsen om enstaka arbetslös dag le kvarstå och dessutom kombineras med är införd i 25 § lagförslaget. särbestämmelser för speciella anställningsförhållanden, som utesluter eller försvårar möjligheterna att förutse och i förväg an- 6.3 Ersättningstid mäla arbetslöshet. 6.3.1 Ersättningsperiodens längd

Enstaka arbetslös dag Nuvarande förhållanden Denna fråga behandlades av statsmakterna Enligt 31 § l mom kassaförordningen får år 1964 i samband med de förändringar som medlem ej uppbära dagpenning för mer än

SOU 1971: 42 199

150 dagar (30 veckor) under varje försäk- de utförsäkrade var 60 år och däröver. Unför der dessa försäkringsår rådde dock mycringsår. Tillsynsmyndigheten äger dock viss kassa eller viss klass medge att dag- ket livlig efterfrågan på arbetskraft. Enligt får utgå för högst 200 dagar (40 en undersökning från försäkringsåret 1958/ penning veckor) under försäkringsår. Sådant 59, då det efter andra världskriget dittills varje har lämnats till kassor med största antalet arbetslösa anmäldes vid den medgivande ca 600 000 medlemmar. Des- offentliga arbetsförmedlingen, var andelen sammanlagt sa kassor är verksamma inom tjänstemanna- utförsäkrade över 60 år betydligt lägre, området och har i allmänhet få men rela- 62,0 procent. Utredningen ansåg det uppenbart att arbetsmarknadsläget inte 4 tivt långvariga ersättningsfall. påverkade

Medlem kan utan hinder av dessa be- endast antalet utan även sammansättning- i

stämmelser få om han fyller en av de utförsäkrade i kassorna. Förändersättning, minst 60 år (undantagsvis 55 år) under det ringarna blir relativt större för arbetstagare försäkringsår, då ersättning senast började under 60 år än för de äldre. utgå. Från de 300 dagarna skall dock avdrag 1960 års utredning ansåg det ligga utanav viss tidigare för arbetslöshetsförsäkringens uppgift att göras på grund uppburen Extra ersättning får utgå längst fortlöpande utge ersättning till medlem som ersättning. till och med månaden före den då medlem- är arbetslös under mycket lång tid. Ersättmen fyller 67 år eller till dess ålderspen- njngstiden måste ha en gräns, bla för att sion, hel förtidspension eller helt sjukbi- stimulera de långtidsarbetslösa medlemmarutgå till honom enligt lagen om nas egen aktivitet för att återinträda i arbetsdrag börjar allmän försäkring. livet. Utredningen föreslog dock en viss Medlem som fyllt 67 år får i de kassor förlängning av ersättningstiden med hänsyn vilkas arbetslöshet där ersättning utgår efter 67 års ålder er- just till de utförsäkrade, sättning för högst 75 dagar per försäkrings- är betingad enbart av arbetsmarknadsförår. Detta har samband hållanden. med statsbidragsbestämmelserna. Metoden att knyta ersättningstidens längd till försäkringsår infördes i 1956 års kas- De nuvarande bestämmelserna om ersaförordning efter förslag av 1951 års utsättningstid infördes i kassaförordningen år ef- redning om arbetslöshetsförsäkringen (SOU 1964, då den maximala ersättningstiden 1955: 27). Metoden ersatte då den tidigare i ter förslag av 1960 års arbetslöshetsförsäk- 1934 års förordning gällande metoden med ringsutredning höjdes från 26 respektive 35 40 veckor. s k rullande prövningsår. veckor till 30 respektive Frågan till fast prövningsår motiveraom ersättningstidens längd behandlades ut- Förslaget av l960 års utredning (SOU 1963: 40 des av 1951 års utredning med att det rulförligt sid 111-118). Av utredningens undersök- lande prövningsåret hade påtagliga olägenheter. Genom att 12-månadersperioden förningar av utförsäkringsfall i ett antal kassor under de tre försäkringsåren 1958/59- sköts ett steg i taget för varje ny arbetslös 1960/ 61 framgick att inte mindre än hälf- dag var det inte alltid givet, att en ny erunder arbetslöshetsten av alla utförsäkringsfall avsåg medlem- sättningsdag löpande mar i åldern 67 år och däröver. Dessa re- period behövde innebära att sammanlagda gistrerades på grund av statsbidragsbestäm- antalet ersättningsdagar i den vid varje prövmelserna som utförsäkrade efter 78 dagar. ningstillfälle aktuella 12-månadersperioden En av antalet utförsäkrade också ökades med en. Genom att underlåta undersökning under försäkringsåret 1960/ 61 i 13 kassor att ta ut ersättning för viss dag kunde den med ett medlemsantal av ca 884 000, mot- försäkrade själv fördröja att utförsäkring svarande 65,0 procent av samtliga 1.1.1962 inträdde. I många fall kunde det vara svårt arbetslöshetsförsäkrade, visade att 60,2 pro- att på förhand fastställa när utförsäkring cent av 3 603 utförsäkrade medlemmar upp- faktiskt inträdde. Härtill kom att den nornått 67 års ålder och att 83,6 procent av mala l2-månaders utförsäkringsperioden i

200 SOU 1971: 42

händelse av därunder förekommande sjuk- på varandra följande försäkringsår få ersättdom, värnpliktstjänstgöring och i vissa and- ning under sammanlagt 300 dagar eller, i ra fall av överhoppningsbar tid skulle för- vissa kassor, drygt 350 dagar. längas med motsvarande tid. Allt detta gjor- Det närmast jämförbara ogynnsamma typav reglerna om det rul- fallet för den som vid i övrigt likde att tillämpningen uppstår lande prövningsåret ofta kunde bli tidsödan- artade förhållanden blir arbetslös den l jade och inverka försvårande både vid de lo- nuari. Vid en därefter fortlöpande arbetskala redogöramas arbete och på den efter- löshet uppkommer inte någon ersättningskontroll av alla utbetalda ersättningar, som rätt vid nyprövning av arbetsvillkoret den verkställdes på kassornas huvudkontor. 1 följande september. Endast fyra månader Vid ett system med fast prövningsår be- av det tidigare förvärvsarbetet infaller unhöver man vid prövningen av utförsäkring- der det då prövade arbetsvillkorets ramtid, en inte gå längre tillbaka än till den första tolv månader. Ersättningstiden under två på dagen av året. Därigenom blir i flertalet varandra följande försäkringsår kan i såfall utförsäkring aktuell först under den dana fall bli endast 150 dagar eller, i vissa senare hälften av prövningsåret. Genom kassor, något längre. fortlöpande anteckningar och summering av Konsekvenserna av nuvarande regler om antalet för varje medlem arbetsvillkor, tiden för dess prövning samt ersättningsdagar kan lätt konstateras hur många dagar, som ersättningstidens längd vid anknytning till uttagits under året och som därutöver even- försäkringsår var förutsedda när reglerna tuellt kan återstå innan vederbörande blir infördes. utförsäkrad. Dessa bestämmelser har emellertid medfört individuella orättvisor som under senare år synes ha blivit alltmer framträdande överväganden och uppmärksammade. I fråga om äldre arbetslösa har ojämnheterna i det faktiska Ersättningstiden är fn begränsad till 150 Genom utfallet av nuvarande metod för beräkning (200) dagar under ett försäkringsår. metoden av ersättningstid undanröjts. Den regel om att nypröva arbetsvillkoret vid börfinns dagpenning under förlängd ersättningstid jan av närmast följande försäkringsår som trädde i kraft år 1968 är kombinerad dessutom möjlighet för den som då alltjämt är arbetslös att omedelbart få en ny ersätt- med en avräkningsregel. Denna skapar ett Den som närmast utjämnat utgångsläge för beräkning av den ningsperiod. föregående 150 dagar sammanlagda ersättningstiden (31 § 2 mom försäkringsår har fått ersättning kassaförordningen). Alla de äldre långtidskan i sådant fall få ersättning ytterligare arbetslösa kan därför få kassaersättning un- 150 dagar under det nya försäkringsåret. Därmed kan i dessa fall med nuvarande der lika lång tid oberoende av vid vilken tidpunkt under året de har blivit arbetslösa. De regler uppstå en sammanlagd och även samkan i allmänhet räkna med att den tid under manhängande ersättningstid av 300 dagar. vilken kassaersättning längst kan utgå blir Det vanligast framhållna gynnsamma typfallet är det då en person blir arbetslös den 1 sammanlagt 450 dagar. februari efter att då ha uppfyllt arbetsvill- Den utjämning av variationerna i den orkoret genom stadigvarande arbete under dinära ersättningstidens längd som därmed längre tid. Om denne är arbetslös under res- genomförts för de äldre långtidsarbetslösa ten av försäkringsåret har han rätt till maxi- bör enligt utredningens mening fullföljas gemal ersättning, vanligen 150 dagar. Han nom liknande regler för alla försäkrade. uppfyller också arbetsvillkoret vid nypröv- Denna utjämning bör ske så att alla blir bening av detsamma den 1 följande september rättigade till den ersättningstid som f n kan genom förvärvsarbetet september-januari utgå endast i gynnsamma fall av det slag föregående försäkringsår. Det är således som förut beskrivits. möjligt för denne kassamedlem att under två Det kan övervägas att bestämma ersätt-

SOU 1971: 42 201

ningstiden till högst 300 dagar under två på senast uppfyllde arbetsvillkoret. varandra följande försäkringsår för den som Den en gång upparbetade ersättningspeenligt nuvarande regler ej är berättigad till rioden på 300 dagar avbryts emellertid om förlängd ersättning. En sådan begränsning den försäkrade inte begär ersättning under av ersättningsperioden till två försäkringsår en sammanhängande tid av tolv månader. I skulle emellertid medföra att hela den med- denna tid inräknas inte överhoppningsbar givna ersättningstiden i vissa fall inte kunde tid (15 § lagförslaget). utnyttjas. Detta kan tänkas förekomma då Den del av äldrestödet som, enligt de den försäkrade under ifrågavarande försäk- år 1968 införda bestämmelserna om förringsår har varit förhindrad att förvärvsar- längd ersättningstid (extra ersättning), utgår beta på grund av sjukdom, värnplikt eller till den som fyller minst 60 år det försäkandra förhållanden, som enligt utredningens ringsår då arbetslöshet inträder och - unförslag till arbetsvillkor skulle skapa över- der vissa förutsättningar - till den som fyllt hoppningsbara perioder vid beräkning av minst 55 år kan utan försämring av nuvaramtid. I speciella fall skulle en sådan till rande förmåner helt integreras med försäktvå år knuten beräkning av ersättningstiden såvida ringens regelsystem, ersättningstiden även kunna medföra av ersättförsämring för denna kategori bestäms till 450 dagar. ningsmöjligheterna i förhållande till nu gäl- Utredningen föreslår därför en regel som lande regler. innebär förlängning av ersättningstiden till Utredningen har därför funnit att den 450 dagar för äldre arbetslösa (13 § lagförlägsta generella ersättningstiden väl bör be- slaget). Vidare förordar att denutredningen stämmas till 300 dagar men att denna tid - na regel skall gälla för den som vid arbetssedan arbetslöshet en gång inträtt och ar- löshetens inträde eller senare innan ersättbetsvillkoret därvid visat sig vara uppfyllt 55 års ningsperioden gått till ända uppnått - bör kunna utnyttjas under en period som ålder. Detta förslag innebär att de som beinte begränsas i tiden. finner sig i åldern 55-60 år inte behöver begära arbetsmarknadsstyrelsens medgivande till förlängning av ersättningstiden. Sty- Förslag relsens prövning av arbetslöshetens orsaker Mot bakgrunden av det ovan anförda fö- i sådana fall blir därmed onödig. reslår utredningen (13 § lagförslaget) att er- Utredningen anser att de föreslagna besättningstiden inom skall ut- stämmelserna skall gälla för alla kassor, försäkringen vilket innebär att de möjligheter som nu göra 300 dagar räknade från den dag då den försäkrade första gången blir arbetslös och finns för viss kassa att efter tillsynsmyndigarbetsvillkoret. Detta villkor skall hetens medgivande höja ersättningstidens uppfyller såsom utredningen tidigare har anfört i prin- maximigräns inte längre bör finnas. cip innefatta fem månaders förvärvsarbete Minimiregeln om ersättningstid har hitunder de tolv månader som har föregått tills inte haft någon praktisk betydelse. Alla arbetslösheten. Förvärvsarbete som har ut- kassor tillämpar för närvarande maximitid förts innan ersättning började utgå första och det är knappast troligt att någon kassa gången får inte medräknas för att i framtiden skulle önska tillämpa kortare ånyo medlem senare skall kunna uppfylla ar- ersättningstid än 300 dagar. Någon bestämbetsvillkoret. melse om minimitid fordras därför inte. Nyprövning av arbetsvillkor skall därefter inte behöva göras förrän ersättning utgår 6.3.2 Ersättningsförbjudna dagar i sammanlagt 300 dagar. Vid sådan nypröv- Nuvarande förhållanden ning av arbetsvillkor och möjlighet till fortsatt ersättning skall utgångspunkten vara Enligt 32 § andra stycket kassaförordningen början av den arbetslöshetsperiod då med- får ersättning inte utges för vissa allmänna lem under den gångna 300-dagarsperioden vilodagar, nämligen söndag, helgdag samt

påskafton, pingstafton, midsommarafton, förut nämnda dispensmöjlighet för att till-

julafton och nyårsafton, om inte tillsyns- godose de stödbehov som kunde uppkomma

myndigheten medgivit att dagpenning får för exempelvis långvarigt arbetslösa.

utgå för sådan dag. Sådant medgivande har arbetsmarknads- överväganden

styrelsen lämnat för de fall då antalet ersätt- Arbetsmarknadsstyrelsens dispensrätt i fråga ningsförbjudna dagar uppgått till två eller flera om helgdagar och helgdagsaftnar har tillämi en kalendervecka. Dock gäller även pats så att styrelsen i cirkulär till arbetslösvid dispens förbud mot ersättning för en hetskassorna 20.11.1967 medgivit dispens helgdag eller helgdagsafton per kalenderfrån ersättningsförbud för annan helgdag än vecka. Detta dispensbeslut behandlas närsöndag samt för påskafton, pingstafton, midmare här nedan. sommarafton, julafton och nyårsafton i föl- Reglerna om ersättningsförbjudna dagar jande fall. och dispensrätt för arbetsmarknadsstyrelsen Uppgår i en kalendervecka antalet ersättinfördes år 1964 efter förslag av 1960 års ningsförbjudna helgdagar (ej söndagar) och arbetslöshetsförsäkringsutredning. Tidigare helgdagsaftnar till mer än en, får ersättning gällde en regel att daghjälp inte fick utges utges för överskjutande sådana dagar om för »annan helgdag» (än söndag) med mindre medlemmen a) den helgdag eller helgdagsafton, för vilvarit arbetslös nästföregåken ersättning skulle utgå, antingen ligger i ende eller efterföljande vardag och ej heller en arbetslöshetsperiod eller inleder eller avför »avtalsenlig fridag», såvida inte arbetsslutar densamma och b) i kalenderveckan marknadsstyrelsen medgivit att dylik fridag kassaersättning utgår för minst två dagar utskulle likställas med helgdag. över ovan nämnda dispensdag eller dispens- 1960 års utredning ansåg att ersättning dagar. principiellt inte bör utgå för helgdagar och Arbetsmarknadsstyrelsens dispensbeslut avtalsenliga fridagar. Under dessa dagar föinnebär att förbudet mot ersättning för helgreligger i allmänhet inte något inkomstbortdagar och storhelgdagsaftnar upprätthålls, fall. men att undantag generellt medges med För de avtalsenliga fridagar som uppkomhänsyn till att ersättningsförbudet för medmit i samband med arbetstidens förkortlemmama i vissa kassor blir alltför oförning kunde enligt utredningen ersättning månligt med tanke på förekomsten av helgöver huvud taget inte utgå, eftersom arbetsdagslön. löshet då inte kunde förekomma och ledig-

heten under dessa dagar närmast var att betrakta F ärslag som frivillig. Särbestämmelserna om

dessa dagar bortföll därför vid 1964 års Utredningen har funnit att arbetsmarknads-

ändringar av kassaförordningen. styrelsens dispensbeslut tillgodoser både oli-

Helgdagar och storhelgdagsaftnar ansåg ka intressen och principiella krav. Då styrel-

1960 års utredning vara jämställda i försäk- sens dispens fått en generell giltighet och

ringshänseende. De borde behandlas lika. erfarenheterna av dess tillämpning synes

Ersättning skulle principiellt ej utgå. Med vara goda, föreslår utredningen att bestäm-

den av utredningen föreslagna uppmjukning- melser som i stort överensstämmer med till-

en av karensregeln genom övergång till en- lämpningen införs i lagen. Ersättning bör

gångskarens skulle möjligheterna till ersätt- dock kunna utgå för helgdag även om an-

ning i samband med helger öka. Utredning- talet helgdagar i veckan inte är mer än en

en föreslog därför att det gällande undanta- (12 § lagförslaget). De mest väsentliga förutfrån get ersättningsförbudet ersättning sättningarna för ersättningsrätt i dessa fall

kunde utgå om medlemmen hade varit ar- är enligt utredningens mening, att arbets-

betslös vardag närmast före eller efter helg- löshet under ifrågavarande kalendervecka

dagen - skulle bortfalla och ersättas med medför att kassaersättning utgår för minst

S0lJI971:42 203

två eljest ersättningsberättigade dagar och dagpenningklasser, N-R, skulle införas

att en arbetslös dag infaller omedelbart med ersättningsbelopp på 42, 45, 50 och 55

före eller efter ifrågavarande helgdag eller kronor. Vidare föreslogs att de lägsta klas-

helgdagsafton. serna A-C med belopp å 12, 14 och 16

kronor skulle slopas. Organisationen hän-

6.4 Ersättningsbelopp visade bl a till att ersättningsbeloppen i sjuk-

penningförsäkringen höjts from 1.1.1967 6.4.1 Utveckling sedan början och att högsta ersättningen där utgjorde 52 av 1950-talet kronor per dag eller 364 kronor per vecka.

Omräknat till 5 ersättningsdagar per vecka 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkskulle detta motsvara en dagpenning om ringen föreslog i ett betänkande (stencil 72-73 kronor. Då det var önskvärt att so- 15.11.1952) vissa förbättringar av dåvarande cialförsäkringarna lämnade likvärdig komersättningar inom den frivilliga arbetslöspensation för inkomstbortfall skulle en höjhetsförsäkringen. I förslaget behandlades de väsentliga om ning av arbetslöshetsförsäkringens maximifrågorna försäkringsersättdagpenning till nämnda belopp vara den från ningarnas belopp och försäkringens finansiering. Förslaget medförde att vissa för- principiell synpunkt riktiga lösningen. från 1.7.1953. Samorganisationen framhöll att förslaget bättringar genomfördes Dessförinnan till nya ersättningsklasser hade begränsats gällde att daghjälp fick ut- 8 kronor till förut angivna med hänsyn till att arbetsgöra högst om dagen (6-dagars- Härtill kom make- och husförestån- löshetsförsäkringen har en annan konstrukvecka). darinnetillägg med 1: 25 kronor tion än sjukförsäkringen, där tillförsäkrade per dag och sjukpenningklasser är mera differentierade barntillägg med 1 krona per dag och barn. Fr o m 1.7.1953 efter medlemmarnas inkomster, och till att höjdes maximibeloppet för daghjälp till 20 kronor, make- och husfö- arbetslöshetsförsäkringen då ej i någon stör-

till 2 kronor och barn- re omfattning inneslöt inkomsttagare, som reståndarinnetillägget 1: 50 kronor. tillhörde sjukförsäkringens högre ersätttillägget till Dessa belopp utgick för högst 6 dagar i veckan. Någon änd- ningsklasser. vid I propositionerna 29 och 30 till 1968 ring av dessa belopp ansågs inte påkallad införandet år 1956 av en ny förordning om års riksdag medtogs ej den av samorganisa-

tionen föreslagna 42-kr0norsklassen och erkända arbetslöshetskassor. From 1.9.1964 med hänvisning till att man i avvaktan på höjdes maximibeloppet KSA-utredningens slutliga förslag inte borför dagpenningen, som daghjälpen från den till 40 kronor sam- de göra ändringar inom arbetslöshetsförsäktidpunkten benämndes, - 55-kronorstidigt som försäkringen omvandlades till 5- ringen på lång sikt ej heller klassen. dagarsförsäkring, dvs ersättning utgick för högst 5 dagar i veckan. Make- och husföre- Utredningen hade i remissyttrande över

samorganisationens förslag förordat att anståndarinnetillägget slopades och barntillägbibe- talet nya klasser begränsades till tre med get, som år 1960 höjts till 2 kronor, hölls oförändrat. en dagpenning av 45, 50 och 55 kronor.

hade arbetslöshetskassorna fritt Efter de år 1968 beslutade ändringarna Tidigare av 29 § 1 mom kassaförordningen får fått välja ersättningsbelopp inom den i för- I sam- from 1.9.1968 dagpenning utges med beordningen angivna maximigränsen. lopp som anges i någon av de dagpenband med 1964 års ändringar normaliserades dagpenningbeloppen till 13 dagpenning- ningklasser som anges i förteckningen på

nästa sida. klasser, A-M, med belopp från 12 till 40 kronor. Barntillägget utgör 2 kronor om dagen

Arbetslöshetskassornas samorganisation för varje barn.

föreslog i juli år 1967 i skrivelse till chefen I motsats till vad tidigare hade varit fal-

för inrikesdepartementet att ytterligare 4 let ökade arbetslöshetskassorna vid höjning-

204 SOU 1971: 42

80 359, vilket motsvarar 3,7 procent av Dagpenningklass Kronor samtliga medlemmar. Den tillförsäkrade 18 dagpenningen uppgick 1.9.1970 till i genom- 20 snitt kronor 47: 09. 22 Alltjämt gäller att beloppen i de olika 25

OZZV7°Ä““EOWWU

27 dagpenningklasserna måste värderas med 30 hänsyn till att de är icke skattepliktiga och 32 35 att de lägre klasserna främst avser lärlingar, 37 ungdomar och deltidsarbetande. 40 From 1.9. 1971 införs två nya klasser 45 på 55 respektive 60 kronor. 50

6.4.2 och förslag beträffande en av arbetslöshetsförsäkringens maximier- överväganden sättning både år 1964 och år 1968 mycket dagpenning snabbt ersättningsbeloppen upp mot och till Allmänt det nya maximibeloppet. Detta har bl a sin förklaring i att statsbidragssystemet nume- För att bedöma var ersättning från arbetsra främjar höjning av ersättningen i stör- löshetsförsäkringen bör ligga i förhållande re utsträckning än vad tidigare varit fallet. till arbetsinkomsten på arbetsmarknaden har Vidare har kassorna haft bättre ekonomis- valts den genomsnittliga dagsinkomsten för ka möjligheter att höja ersättningama sam- industriarbetare. Enligt statistiska centralbytidigt som förbättrade inkomster hos med- råns statistik beträffande sysselsättning och lemmarna ökat kraven på högre ersättning. löneutvecklingen för arbete inom industrin Valet av dagpenningklasser har således under augusti 1970 utgjorde den genomsnabbt koncentrerats till de högsta dagpen- snittliga timförtjänsten för samtliga industriningbeloppen. Detta framgår av nedanståen- grupper inklusive statliga verkstäder 12 krode sammanställning som avser ersättnings- nor, vilket vid en arbetsdag om 8 timmar ger beloppen 1.9.1970, dvs vid början av för- en dagsinkomst av 96 kronor. Enligt gälsäkringsåret 1970/71. lande överförsäkringstabell skulle denna in- Antal medlemmar i erkända arbetslöshets- komst medge en högsta ersättning av 63 kassor fördelat på de dagpenningklasser de kronor. tillhörde 1.9.1970. Väljer man såsom högsta dagpenning 75 kronor ges en relativt god marginal. Denna kan redan från början komma att erford- Medlemmar i erkända arbetslös- Dagpenning- hetskassor ras för grupper med högre inkomstläge. klass Inom den allmänna försäkringen utgår (kronor) Antal Procenttal till den som har en arbetsinkomst av 39 000 kronor och däröver per år sjukpenning med

beroende på att sjukförsäkringen bygger på Antalet medlemmar med en tillförsäkrad årsinkomsten, medan arbetslöshetsförsäkdagpenning understigande 35 kronor var ringen har dagsinkomsten som grund. Här-

SOU 1971: 42 205

till kommer att sjukförsäkringen arbetar med serna i en ny arbetslöshetsförsäkring bildaett stort antal sjukpenningklasser, medan de en skala med S-kronorsintervaller från arbetslöshetsförsäkringen endast undantags- 30 till 75 kronor. vis har mer än två dagpenningklasser och i Bokstavsbeteckningar av dagpenningklasövrigt bygger differentieringen på överför- serna infördes år 1964 men har mött viss säkringsregler. Olikheter mellan de båda för- kritik. Detta beror på att arbetslöshetskassäkringarna föreligger även beträffande sorna tidigare har haft sina egna klassbebarntillägg. nämningar. Nya bokstavsbeteckningar i samband med ändring av dagpenningbelopp i en kassa kräver vissa eljest ej erforderliga Frågor om dagpenningklasser Det kan därför stadgeändringar. vara lämp-

Antalet medlemmar i arbetslöshetskassornas ligt att övergå till ett system där klasserna är relativt De tre betecknas med antalet ersättningskronor, lägre klasser obetydligt. dvs 30-35-40-45-50-55-60-65-70-75 (16 lägsta klasserna, med ersättningsbelopp 18, 20 och 22 kronor § lagförslaget). _ per dag, kan uppenbarutgå. Det gäller även om fall av del- Även med en ny klassindelning som inneligen bär att nuvarande maximiersättning höjs tidsarbete med mycket kort daglig arbetsväsentligt, kan det dock förekomma grupper tid beaktas. Den av utredningen förordade förvärvsarbetande för vilka en ersättning l7-timmarsregeln, som innebär att arbetsav 75 kronor per dag (375 kronor per utbud understigande 17 timmar per vecka vecka) anses vara otillräcklig som erforderinte omfattas av arbetslöshetsförsäkringen, utesluter ligt skydd mot inkomstbortfall vid arbetslösi regel försäkringsfall där dagsinhet. För sådana fall bör arbetslöshetskassa komsten i genomsnitt blir så låg. Skulle ändock sådana fall kan ersätt- få möjlighet att inom överförsäkringsreguppkomma, lernas ram införa en utan statsbidrag finanningens storlek regleras med tillämpning av sierad påbyggnad. För denna del av föröverförsäkringsregeln. säkringen bör samma regler gälla som för Det relativt obetydliga antalet kassamcdlemmar som under senare tid den statsbidragsberättigade delen. Detta gälregistrerats i de närmast med ler exempelvis avgiftsberäkning och tillsyn högre dagpenningklasserna om 25 27 av arbetsmarknadsstyrelsen. ersättningsbelopp och kronor per dag kan motivera att även dessa dagpenningklasser får utgå. Utredningens för- Möjligheter till automatisk reglering av slag om ersättning vid deltidsarbete och om dagpenningbelopp överförsäkring möjliggör att ersättningens storlek kan regleras utan att dessa dagpen- Vid olika tillfällen har frågan om automaningklasser behöver medtagas i nya försäk- tiskt reglerade ersättningsbelopp diskuterats. ringsbestämmelser. I yttrande över förslaget från 1951 års ut- Önskemål har framförts att dagpenning- redning om arbetslöshetsförsäkringen ang klasserna i arbetslöshetsförsäkringen endast förbättring av försäkringsersättningarna (år skall avse ersättningsbelopp med 5-kronors- 1952) behandlade Landsorganisationen och intervaller. De »udda» ersättningsklasserna Arbetslöshetskassornas samorganisation frå- 32 och 37 kronor har kommit till obetyd- gan om ersättningsbeloppens anpassning eflig användning. Detta framfördes av utred- ter förändringar i levnadskostnader och löningen som skäl för att en dagpenningklass ner. Enligt Landsorganisationens mening var på 42 kronor ej skulle införas när höjningen det riktigt att ingen maximigräns fastställdes av ersättningsnivån övervägdes i samband för daghjälpen. Överförsäkringsreglerna fick med framställningen från Arbetslöshetskas- då utgöra övre taket för utgående daghjälp. sornas samorganisation år 1967. Organisationen ansåg att det måste anses Den naturliga utvecklingen skulle enligt tillräckligt om statsmakterna beslutar om dessa antaganden vara att dagpenningklas- själva systemets grundläggande principer

206 SOU 1971: 42

och i övrigt medger försäkringen smidig an- per dag variera mellan 41 och 49 kronor passning efter pris- och löneförändringar. beroende på arbetstidens längd (7,5 resp 9 Även Arbetslöshetskassornas samorganisa- timmars arbetsdag). Differensen mellan det tion ansåg då att det var lämpligare att inte föreslagna ersättningsmaximum, 40 kronor, fastställa annat och något högsta daghjälpsbe- 50 procent av nämnda nettoinkomst lopp än det som framkommer genom över- kunde, menade utredningen, synas väl hög. försäkringsregeln. Såsom alternativ föreslog Det borde emellertid framhållas att detta samorganisationen en anknytning av det maximum skulle gälla för en längre tid varhögsta ersättningsbeloppet till ett löneindex under lönerna kunde väntas stiga. Dåvaraninnebärande att om detta index steg utöver de erfarenheter att maximigav vid handen visst belopp skulle »taket» för arbetslöshets- belopp av angiven karaktär uppnås först efförsäkringens ersättningsbelopp höjas i för- ter viss tid. Det föreslagna maximibeloppet hållande härtill. skulle därför tills vidare endast få teoretisk 1951 års utredning behandlade såväl för- betydelse. hållandet mellan daghjälp och avgifter som Som förut framhållits är nuvarande erautomatisk av daghjälpen och in- farenheter reglering att höjningen av maximiersättdexreglering av daghjälpsmaximum (SOU ningen både år 1964 och år 1968 mycket. 1955: 27, sid 126-131). I den sistnämnda snabbt ökat ersättningsbeloppen mot upp frågan framhöll att en index- och till utredningen det nya maximibeloppet. De täta

reglering av ersättningsømaximum i och för ändringarna i arbetslöshetskasseförordning-

sig inte möter några oöverstigliga tekniska en och statsbidragsförordningen rörande svårigheter. Åtskilliga problem ansågs dock dagpenningens maximibelopp har åter aktuauppkomma vid valet av index och i fråga liserat förslagen om rörligt maximum för om erforderliga detaljbestämmelser. Utred- dagpenningen. ningen ansåg att den lösningen att något Det har sålunda framhållits vara en minddaghjälpsmaximum ej alls fastställdes i och re rationell ordning att varje uppenbart beför sig var att föredraga framför en index- hov av dagpenningklassernas justering ef-; Emellertid fann reglering. utredningen att ter betydande förändringar av priser och lödet både med hänsyn till behovet av en sam- ner skall behöva föranleda framställning ordning med sjukförsäkringen och av all- från arbetslöshetskassor och tillsynsmyndigmänt administrativa skäl var att het, lämpligt remissbehandling, propositionsarbete, statsmakterna fastställde en yttre ram för riksdagsbeslut och lagändring.

försäkringsersättningarnas storlek. Till den- A andra sidan kan anföras att i varje fall

na ståndpunkt anslöt sig föredragande de- bestämmandet av den övre ersättningsgränpartementschefen i Kungl Majzts prop 1956: sen måste ske med hänsyn även till andra 144 (sid 109). förhållanden än pris- och löneläge samt att 1960 års arbetslöshetsförsäkringsutred- statsmakterna vid bedömningen av statsbining uppehöll sig inte vid dessa frågor. Den draget, om detta till någon del utgörs av en

ansåg att den kompensationsgrad som 1951 bestämd andel av ersättningsbeloppet, måste

års utredning uppställt som allmän målsätt- beakta konsekvenserna för andra socialförning för arbetslöshetsförsäkringen - ersätt- säkringar. ningen till ensamstående skulle inte under- Behovet av samordning mellan sjukpenstiga 50 procent av nettoinkomsten syn- ningförsäkringens och arbetslöshetsförsäktes väl låg (SOU 1963:40, sid 103-104). ringens maximala ersättningsbelopp är fram- Utredningen föreslog det sedermera år 1964 trädande. Kortare eller längre sjukdom och införda dagpenningmaximum 40 kronor och arbetslöshet kan i enskilda fall följa på varutgick därvid från en medelinkomst för in- andra. I många fall, särskilt då den förlodustriarbetare som i februari 1963 var kro- rade förvärvsinkomsten har haft mer väsentnor 7: 06 per timme. Efter källskatt (tab: 16 lig betydelse för den försäkrades försörjkr) beräknades motsvarande nettoinkomst ning, är behovet av skydd mot inkomstbort-

SOU 1971: 42

Om förhållandena framdeles skulle mofall detsamma i de båda stödformerna. Grunden för beräkning av förlorad ar- tivera införande i arbetslöshetsförsäkringen

betsinkomst är enligt nuvarande regler inte och sjukpenningförsäkringen av nya klasser

med högre ersättningsbelopp eller om autodensamma i sjukpenningförsäkring (beräknad årsinkomst) och arbetslöshetsförsäkring matisk reglering av den övre ersättnings- Vidare skall övervägas, bör dessa frågor (aktuell dagsinkomst). skiljer sig er- gränsen att för sjukpenning- och arsättningsbeloppen per dag också därför utredas gemensamt för i veckan betslöshetsförsäkringarna. Erforderliga åtsjukpenning utgår sju dagar och arbetslöshetsdagpenning endast för de gärder bör även genomföras på ett samord-

fem beräknade arbetsdagarna i veckan. Här- nat sätt.

till kommer de skillnader som uppstår ge- När det gäller den nedre delen av dag-

mer differen- penningskalan i arbetslöshetsförsäkringen nom sjukpenningförsäkringens tierade av sjukpenningklasserna. föreligger inte samma skäl för samordning indelning med eller samma Utredningen har inte funnit skäl att i fråga sjukpenningförsäkringen om arbetslöshetsförsäkringen föreslå änd- principiella betänkligheter mot en reglering

för att eliminera eller minska dessa utan beslut av Kungl Majzt och riksdag. ringar skillnader i beräkningsmetoder. Det väsent- Det av arbetslöshetsförsäkringen skyddade mot inkomstbortfall un- området är heltidsarbete och, enligt utredliga är att skyddet der vecka blir likvär- deltidsarbete där arbetsutoch längre perioder ningens förslag, i de båda försäkringarna. I varje fall budet omfattar minst 17 timmar i genomdigt torde av arbetslöshetsförsäkring- snitt per vecka. Sjukpenningförsäkringen ändringar att de mer skulle i princip bortfall av inkomst från ens regler i den riktningen, skyddar överensstämma arbete som pågår mycket kortare tid. Den med sjukpenningförsäkringav arbetslöshetskas- nedre delen av ersättningsskalan blir därens i dessa avseenden, för under alla förhållanden olika sorna komma att uppfattas som en försäm- väsentligt

ring av försäkringens värde för medlem- i de båda försäkringarna. marna. I den lägsta dagpenningklassen i arbets-

löshetsförsäkringen skulle enligt utredning- Med hänsyn till det behov av samordning ens förslag utgå en ersättning av 30 kronor mellan sjukpenningförsäkringen och arbetsändock per dag. löshetsförsäkringen som i princip att Om allmänna förändringar av penningföreligger kan utredningen inte förorda värde och löner framdeles medför att anmaximigränsen för statsbidragsberättigad ertalet försäkrade i den lägsta dagpenningklassättning i arbetslöshetsförsäkringen blir regsen blir lika obetydligt som i de klasser lerad genom automatisk anpassning efter med ersättningsbelopp 18-27 kronor, vilka allmänna förändringar i levnadskostnader utredningens förslag skall bortfalla, och löner. Utredningens förslag i fråga om enligt är frågan om klassens bortfall i skalan närden övre delen av dagpenningskalan innemast av administrativ art. Det bör enligt utbär att där införs fem nya dagpenningklasklassen 50 redningens mening anförtros åt tillsynsmynser över den nuvarande högsta digheten att efter samråd med arbetslöshetskronor per dag. I den föreslagna nya högsta kassorna göra den bedömningen. Bemynklassen är ersättningsbeloppet 75 kronor per digandet skall således gälla den dagpenförslag innebär en höjning av dag. Detta som vid prövningstillfället är den med 50 procent och ningklass dagpenningmaximum för det stora flertalet kassamed- lägsta. möjliggör lemmar en ökning av ersättningsbeloppen

efter förändringar i levnadskostnader och 6.4.3 överväganden och förslag löner genom att kassan inom den angivna om barntillägg rn m skalan av dagpenningklasser beslutar om av medlemmarna till högre I början av 1950-talet utgjorde familjetilluppflyttning klasser. lägget till dagpenning, dvs make- och hus-

SOU 1971: 42

föreståndarinnetillägget samt barntillägget, tilläggen nu slopas helt.» närmare hälften (41 %) av den maximala Från år 1968 har det skett en viss höjdagpenningen. Under 1960-talet har make- ning av dagpenningbeloppen efter det att och husföreståndarinnetillägget slopats (år kassaförordningens dagpenningskala tillförts 1964) och barntillägget (2 kr per ersätt- två klasser på 45 respektive 50 kronor utningsdag och barn) varit oförändrat under över tidigare högsta klass på 40 kronor. I lång tid samtidigt som dagpenningen höjts det sammanhanget ifrågasattes inte att barnavsevärt. tilläggen skulle slopas. Förändringarna sedan år 1951 framgår När utredningen nu föreslår att dagpenav nedanstående sammanställning. skall kunna bestämmas inom ningbeloppen

Familjetillägg

Här framgår klart den starka förändring- en ram där övre gränsen är en dagpenning en i relationen mellan huvudersättningen på 75 kronor, torde emellertid dagpenningoch familjetillägget. Denna utveckling inne- ens höjning kunna beräknas bli avsevärd. bär förverkligande av ett önskemål framfört Samtidigt synes utvecklingen alltmer stödja bl a av arbetslöshetskassorna, att i allt stör- uppfattningen att samhället bör tillgodose re omfattning tillämpa inkomstbortfallsprin- barnfamiljernas behov i annan ordning än cipen och använda tillgängliga resurser till genom särskilda tillägg till eljest utgående eratt höja kompensationsgraden för inkomst- sättning i sådana stödformer som arbetslösbortfallet. En betydande höjning av kom- hetsförsäkring. Samhällsstöd som är påkalpensationsgraden ger ett begränsat utrym- lat av hänsyn till barnfamiljernas försörjme för familjetillägget på grund av den ningsbörda har kommit att inriktas på all-

maximering av ersättningen i förhållande till männa barnbidrag, statliga och kommunala

den normala arbetsinkomsten som överför- bostadstillägg till barnfamiljer samt andra säkringsbestämmelsen medför. åtgärder inom familjepolitikens ram. 1960 års arbets]öshetsförsäkringsutredning Väsentligt för bedömningen av barntillföreslog att barntilläggets belopp skulle vara läggets värde är även konsekvenserna av oförändrat 2 kronor men även den begräns- arbetslöshetsförsäkringens överförsäkringsningen att barntillägg skulle få utgå för högst bestämmelser. Dessa kommer givetvis att fyra barn. Sistnämnda begränsning godtogs främst få tillämpning på kassamedlemmar emellertid ej av departementschefen i de med relativt låga inkomster. Enligt nuvapropositioner som utarbetades på grundval rande regler skall först barntillägget nedsätav utredningens betänkande. Departements- tas eller helt innehållas, om ersättningen chefen anförde i frågan om barntilläggct till medlemmen måste minskas på grund av i övrigt följande (1964: 115, sid 45): ›Frå- överförsäkringsbestämmelserna. För dessa gan om hur samhället bör tillgodose barn- medlemmar i lägre inkomstlägen kan det familjernas behov anser jag i första hand därför vara av större värde att överförsäkbör lösas i annan än genom sär- minskas - utredordning ringsavdragen generellt skilda tillägg i arbetslöshetsförsäkringen. Då ningen föreslår att marginalavdraget sänks emellertid inte kan be- från nuvarande dagpenningbeloppen 8,3 till 5 procent (6.5.3) räknas bli höjda mera avsevärt under den än att barntillägget bibehålls. närmaste tiden, är det inte lämpligt att barn- Utredningens förslag om försäkringser-

SOU 1971: 42 209

14-014253

även i övrigt möjlighe- yrke och med samma arbetsförmåga som sättningen inrymmer ter till betydligt höjd kompensation. Detta medlemmen. I allmänhet erhålls erforderblir av värde för alla försäkrade. Enligt ut- liga uppgifter för tillämpning av överförredningens mening skulle det för arbetslös- säkringsbestämmelserna i det arbetsgivarinframtida utveckling vara tyg som medlemmen skall lämna till arbetshetsförsäkringens en fördel att alla tillgängliga resurser kon- löshetskassan vid arbetslöshetens början. centreras av den allmänna Överförsäkringsbestämmelserna skall enpå en höjning Utredningen anser sig ligt 30 § 2 mom tillämpas även i de fall då kompensationsgraden. böra förorda att beslut om barntillägget fat- medlem på grund av arbetslöshet fortlöpantas för arbetslöshetsförsäkringen de erhåller understöd från arbetsgivaren eljust i samav de reformer som ler från annan sammanslutning för meddeband med genomförande medför ett avsevärt ökat kompensationsut- lande av arbetslöshetshjälp än erkänd arbetsför alla arbetslöshetsförsäkrade. Ut löshetskassa. Ersättning från arbetslöshetsrymme redningens förslag är således att barntill kassan får utges med högst det belopp som motsvarar skillnaden mellan det högsta belägget slopas. Enligt 18 § andra stycket kassaförord- lopp som får utgå enligt överförsäkringstafrån arbetslöshetskassa bellen och understödet sedan detta minskats ningen får ersättning även utges som hjälp till täckande av rese- med preliminär skatt. av Nu finns och flyttningskøstnader för tillträdande gällande överförsäkringstabell arbete på annan ort. intagen som bilaga l till Kungl Majzts kun- Föreskrifterna om olika arbetsmarknads- görelse 17.5.1968 (nr 142) angående ändfrån sida (ar- ring av kungörelsen av 27.6.1957 (nr 481) åtgärder arbetsförmedlingens betsmarknadskungörelsen 29-56 §§) med- med tillämpningsföreskrifter till förordningatt statligt flyttningsbidrag läm- en 14.12.1956 (nr 629) om erkända arbetsger numera nas i sådan utsträckning, att bestämmelsen löshetskassor. om möjligheten för arbetslöshetskassorna att Enligt gällande tillämpningsföreskrifter lämna sådant tillägg kommit att sakna prak- skall i den inkomst som läggs till grund för anser därför att av inräknas tisk betydelse. Utredningen prövningen överförsäkringen denna bestämmelse normalt förekommande för obebör utgå. ersättningar kväm arbetstid, skifttillägg, regelbundet utgående drickspengar, naturaförmåner (ex- 6.5 Överförsäkringsbestämmelser empelvis beklädnadsersättning) och ersätt- 6.5.1 Nuvarande förhållanden ning för mera regelbundet förekommande övertidsarbete. Ersättning för tillfälligt över- Överförsäkringsbestämmelsema behandlas i att er- tidsarbete, gratifikationer eller andra ej re- 30 § kassaförordningen. De innebär gelmässigt utgående ersättningar skall därsättning ej får utges med högre belopp i förhållande till medlemmens än emot ej inräknas i inkomsten. dagsförstjänst fastställd I allmänhet har förändringen i dagpensom framgår av en av Konungen av- ningnivån inom arbetslöshetsförsäkringen överförsäkringstabell. Med dagsförtjänst släpat efter i förhållande till förändringar ses en femtedel av den veckoinkomst eller, i inkomstnivån. Detta har medfört att överi fråga om medlem med månadslön, en tjuav den månadsinkomst som med- försäkringsavdrag kommit att tillämpas i regotvåendel lativt omfattning. Under försäklemmen före arbetslöshetens inträdande van- begränsad som var nor- ringsåret 1967/68 utgjorde överförsäkringsligen erhöll under arbetstid avdraget endast 0,5 procent eller 1,5 milj mal för honom. I särskilda fall kan tillsynsatt större andel skall kronor av bruttoersättningen 292 milj kromyndigheten medge Saknas under- nor. anses utgöra dagsförstjänsten. lag för beräkning av dagsförtjänsten skall Överförsäkringsavdrag har således i regel som sådan räknas den i orten vanliga ar- ej varit erforderliga. Detta sammanhänger för arbetstagare inom samma även med att dagpenningbeloppen i arbetsbetsförtjänsten

210 SOU 1971: 42

löshetskassorna i möjligaste mån anpassas nor per dag - innebär det att alla medlemefter den allmänna inkomstnivån inom de mar i inkomstläge som motsvarar denna medlemsgrupper som kassan försäkrar. Ge- klass och i inkomstlägen därunder får en nom de höjningar av dagpenningen som indivigenom överförsäkringsbestämmelser gjorts under de senaste åren har emellertid duellt och efter det faktiska inkomstbortfalöverförsäkringsregeln fått större betydelse. let reglerad ersättning. Överförsäkringsre- I övrigt förekommer överförsäkringsavdrag geln kommer därigenom att tillämpas i refrämst då det gäller medlemmar, som är be- lativt fall. Om kassan däremot bemånga rättigade till flera eller som på stämmer barntillägg att den högsta i kassan tillämpade grund av nedsatt eller bearbetsförmåga dagpenningklassen skall vara lägre, tex 60 gränsat arbetsutbud har särskilt låg inkomst. kronor, innebär det att medlemmar med Den nuvarande överförsäkringstabellen högre inkomster godtar en lägre kompensahar varit gällande from 1.9.1968. Den är medan tionsgrad, de övriga medlemmarna beräknad efter en kommunal får en i förhållande till deras faktiska inutdebitering - den vanligast förekommande år 1967 - av komst före arbetslösheten beräknad ersätt-

19 kronor per skattekrona och med avdrag ning. Ju lägre den av kassan bestämda från nettoinkomsten efter skatt med 8,3 pro- högsta dagpenningklassen är, ju mer sällan cent. Närmast föregående behöver Gi-överförsäkrings- överförsäkringsregeln tillämpas. tabell hade gällt från 1.9.1964 och var be- vetvis valet påverkar av dagpenningklass räknad efter ett genomsnittligt kommunalt även storlek. Som förut medlemsavgiftens skatteuttag år 1963 på 16 kronor jämte ett nämnts har kassoma hittills bestämt sina ytterligare avdrag om 12,5 procent av netto- dagpenningklasser så att överförsäkringsavinkomsten. Vinsten för den försäkrade av drag i regel inte har varit erforderliga. Utmarginalsänkningen från 12,5 till 8,3 pro- redningen förutsätter att denna praxis komcent i nu gällande tabell neutraliserades till mer att följas även i framtiden. Överförstor del av kommunalskattens höjning från säkringsregeln blir under alla förhållanden 16 till 19 kronor. ett tekniskt Ersättningsgränsen höjdes nödvändigt komplement till gäldärför i allmänhet med endast l-2 lande kronor och av utredningen föreslagen reglejämfört med beloppen i tidigare tabell. ring av dagpenningklasser. Detta gäller oavsett om försäkringsersättningen beskattas eller ej och även om ersättningen i princip 6.5.2 Utredningens överväganden skall täcka hela det uppkomna inkomstbort- Även fallet. Inom sitt verkningsområde blir det om överförsäkringsavdragen är av relativt liten finner överförsäkringsregeln som bestämmer eromfattning utredningen det att bibehålla sättningsbeloppets storlek i det enskilda falnödvändigt överförsäklet. ringsbestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen. Kassaförordningen (29 §) upptar tolv dagpenningklasser, men flertalet kassor använder endast en eller två av dessa klasser 6.5.3 Förslag och ingen kassa tillämpar fler än fyra olika

Överförsäkringsregelns utformning

dagpenningbelopp. Tendensen vid nybildandet av kassor är att arbeta med endast en Den av utredningen överförsäkföreslagna eller högst två klasser. Höjning av dagpen- ringstabellen är i princip utformad på samma sätt som nu gällande tabell. Från dagsinningbeloppets maximum enligt utredningens förslag torde dock i framtiden komma att komsten görs ett generellt beräknat avdrag kräva en större differentiering av dagpen- motsvarande en preliminärskatt som täcker ningbeloppen i arbetslöshetskassorna. statlig inkomstskatt, kommunal inkomst- Om kassan väljer att tillämpa endast den skatt, folkpensionsavgift m m enligt viss högsta av de föreskrivna dagpenningklas- skattetabell. Detta beror avdrag på att erserna - enligt utredningens förslag 75 kro- sättningen från arbetslöshetsförsäkringen

SOU 1971: 42 211

förutsätts vara ej skattepliktig inkomst. Från beräkning av skatteavdraget utan tillämpden sålunda erhållna nettoinkomsten görs ning av ett fast marginalavdrag. Å andra sedan enligt gällande regel ytterligare ett av- sidan kommer den höjning av dagpenningen drag, vilket skall vara en marginal, huvud- som kan väntas bli följden av föreslagen motsvarande resekostnader och höjning av dagpenningens maximibelopp att sakligen andra med arbetsinkomstens förvärvande medföra flera fall av ersättning för bortfall förenade kostnader. Det belopp som sedan av inkomster som intedirekt kan hänföras kvarstår den gräns som ersättningen till de låga inkomsterna. Vidare anser ututgör från arbetslöshetskassan en- redningen att det av principiella skäl bör ej får överstiga Margi- finnas en klart angiven marginal som allligt överförsäkringsbestämmelserna. nalen motiveras även av att det avdrag som mänt giltig grund för konstruktionen av skall motsvara inkomstskatt på ersättnings- överförsäkringsregeln. Även om skäl kan anföras för att denna skall vara beloppet är generellt beräknat för hela riket. marginal I vissa fall kan den kommunala utdebitering- mindre i lägre inkomstlägen, anser utreden vara högre än den som tabellberäkning- ningen inte att behovet av en differentiering arna kan de faktiska uppväger de komplikationer vid regelns bygger på. Vidare kommunala såsom under konstruktion och tillämpning som då skulle utdebiteringarna de senast gångna åren komma att genom- uppstå. En marginal på mindre än 5 procent snittligt höjas utan att överförsäkringstabel- är knappast tänkbar, om den skall ha någon len samtidigt förändras. En viss marginal praktisk effekt. fordras därför om tabellbeloppen under Utredningen föreslår därför att marginallängre tid skall motsvara överförsäkrings- avdraget sänks från nuvarande 8,3 till 5 procent och att det tillämpas i alla inkomstläregelns syfte. kan med gen där överförsäkringsregeln kommer till Någon exakt kompensationsgrad inte kommer att tillämpning av dessa regler generellt användning. Marginalavdraget anges för ersättningsbeloppen i arbetslös- ange den undre gränsen för försäkringserhetsförsäkringen. Kompensationsgraden va- sättningen. För de högre inkomsttagarna rierar från fall till fall och är beroende av kommer som förut framhållits kompensaskiftande allmänna och personliga förhållan- tionsgraden att bli betydligt mer reducerad me- bestämmelsen om den. I stort sett bör enligt utredningens genom dagpenningens i de fall överför- maximibelopp och den i arbetslöshetsförning ersättningsbeloppen, säkringsregeln tillämpas, kompensera mer säkringen tillämpade klassplaceringsmetomen i regel ej mer än 95 den. än 90 procent procent av den arbetslöses arbetsinkomst efter avdrag av den på inkomsten belöpande Normal inkomst skatten. Utredningen delar därför den uppfatt- I kassaförordningen har inte närmare ansom bland annat har framförts av bedömningen av ningen, getts till vilken tidsperiod Arbetslöshetskassornas samorganisation, att medlemmens normala arbetsinkomst skall mellan nettolön och försäkrings- anknytas. Vidvarierande arbetsinkomst har marginalen ersättning för närvarande är för vid. Perso- dock ansetts att i princip genomsnittsinner med lägre inkomster, som redan när de komsten under den tid 5-månadersvillkoret är i arbete har svårigheter att klara sin för- fullgjorts skall läggas till grund för prövdrabbas som arbetslösa särskilt ningen av överförsäkringsbestämmelserna. sörjning, hårt genom avdragsmarginalen i överförsäk- Utredningen delar denna uppfattning. ringsregeln. Med de generösare regler för överhoppom inte tid som utredningen föreslår kan Det kan övervägas marginalen ningsbar eller om i vissa fall relativt lång tid komma att förhelt bör slopas för vissa grupper en från det arbetsvillkoret uppfylldes till de hänsyn som i och för sig motiverar flyta kan beaktas vid den tid ersättningsrätten aktualiseras. Unsådan marginal tillräckligt

SOU 1971: 42

der denna tid kan löneläget ha förändrats inom den typ av företag som det här är fråför den grupp medlemmen tillhör. Fråga ga om _och som har motsvarande färdigheter, uppkommer då om till grund för prövningen arbetsförmåga och förutsättningar i övrigt. av överförsäkringsvillkoret skall läggas den Härigenom erhålls enligt utredningens mearbetsinkomst som medlemmen hade då ning för ett överförsäkringsbedömningen förvärvsarbete senast utfördes eller den inbåde fastare och mer lättillgängligt underlag, komst som vederbörande kan beräknas ha som även ger ett i stort sett skäligt resultat. haft om arbetet utförts i omedelbar anslut- Som jämförelse kan framhållas regeln om ning till arbetslöshetstillfället. Utredningen inkomstberäkning för företagare i sjukpenfinner det rimligt att - inom gränsen för vad försäkningförsäkringen (lagen om allmän som är administrativt - får möjligt hänsyn ring 3 kap 2 § tredje stycket). Inkomst av tagas till allmänna löneförändringar som un- arbete för egen räkning får enligt denna reder mellantiden har ägt rum inom medlemgel ej beräknas högre än som motsvarar mens yrkesområde och vilka låter sig klart skälig avlöning för liknande arbete för un: t fastställas till sin storlek. nans har i l räkning. Riksförsäkringsverket r l Det kan även förekomma att en avtalsrö- utfärdade riktlinjer för denna inkomstbel I t relse under själva arbetslösheten kan komma räkning framhållit, att den utvägen ofta toratt medföra höjningar av lönenivån. Även i de kunna väljas att såsom företagarens fördessa fall bör en kassa ha rätt att, i den mån värvsinkomst anses vara den. inkomst som i så är möjligt, ompröva överförsäkringsav- orten brukar åtnjutas av en anställd person draget och sätta detta i relation till den ar- med motsvarande förutsättningar och färbetsinkomst medlemmen kan antagas ha digheter. haft om han varit i arbete.

För företagarna måste i allmänhet bedöm- T abellkonstruktion ningen av vad som är att anse som normal arbetsinkomst bli mer komplicerad än för Medan den nuvarande överförsäkringstabell anställda. Ett nedläggande len slutar vid en dagsinkomst och många gång- av 117 kronor, er även en försäljning av ett företag före- har den föreslagna tabellen räknats »upp

gås ofta av att ägarens inkomst från företa- till en dagsinkomst av 152 kronor, :not-

get sjunker mot en nivå vid vilken rörelsen svarande en veckoinkomst på 760 kronor blir klart olönsam. Det torde i sådana fall och en månadsinkomst på 3 344 kronor, ej vara rimligt att välja inkomsten från det varvid högsta ersättningen per dag utgör90 sista verksamhetsåret som bas för kronor. Tabellkonstruktionen har, sålunda en prövningen av överförsäkringsbestämmelserna, del även för beräkning av ersättning över den

om inkomsten av rörelsen är mycket ringa gräns för statsbidragsgrundande

dagpenning, eller underskott Det kan 75 kronor, föreligger. vara som utredningen har föreslagit. svårt att i dessa fall ange en mer exakt be- Skälen härför är bl a att tabellen skall kunräkningsform för den inkomst som skall läg- na användas även då den försäkrade

under

gas till grund för överförsäkringsprövningen. arbetslösheten uppbär exempelvis bidrag Möjligen kan man använda sig av ett ge- från tidigare arbetsgivare samt då kassa utnomsnitt för exempelvis de senaste tre eller ger icke statsbidragsgrundande ersättning _utfem åren. Men även dessa uppgifter torde få över en dagpenning av 75 kronor. . bedömas med hänsyn till de faktiska förhål- Den tabellen liksom

föreslagna är, nu

landena i det enskilda fallet. och i den ak- gällande tabell, utformad med en kronas

:in-

tuella situationen. Skulle det visa sig vara tervall i fråga om Om kassaersättningen. svårt att fastställa den arbetsinkomst som för dagsförtjänsten mellan två i

ligger tabellen

företagaren skall läggas till grund för be- angivna inkomstbelopp, tas närmast högre dömningen av överförsäkringen, bör man belopp till utgångspunkt för

beräkningenav

i såsom riktpunkt kunna välja den normala ersättningens storlek. . arbetsinkomsten för anställda som arbetar Utredningens förslag till överförsäkrings-

SOU 1971: 42 213

tabell grundas på källskattetabell 22/1971, Inkomst Högsta som har antagits bli den under år 1971 van- ersättnings-

källskattetabellen. För per dag vecka månad belopp ligast tillämpade

framräkning av nettoinkomsten har använts 53 265 1 166 43 de belopp på preliminär skatt som finns 55 275 1 210 44 intagna i skattetabellens kolumn 2. Denna 57 285 1 254 45

saknar 58 290 1 276 46 avser gift inkomsttagare vars make 60 300 1 320 47 inkomst eller har en Sammanräknad netto-

rande kolumn kan antagas vara den mest

svarar 95 procent av framräknad nettoin-

Utredningen 79 395 l 738 58 säkringsbestämmelserna i övrigt att i stort 410 1 804 59 82 sett samma principer som gäller för närva- 85 425 1 870 60

Det torde kunna 86 430 1 892 61 rande bör kunna tillämpas. 87 435 1 914 62 överlåtas åt arbetsmarknadsstyrelsen att i

normer utfärda ny överförsäkringstabell, då

ning därtill.

per dag

36 38 190 836 34 200 880 35 Deltidsarbete som arbetsform förekommer 40

SOU 1971: 42

kommelse mellan arbetstagare och arbetsgi- a) de vilkas arbetsutbud endast omfattar vare. Den kan även vara ett ensidigt beslut deltidsarbete, av arbetsgivare som följd av driftsinskränk- b) de som tidigare har haft heltidsarbete ningar 0 dyl. Orsaken kan ibland vara till- och fortfarande önskar sådant arbete men fälliga yttre omständigheter, såsom dåligt som av arbetsmarknadsskäl endast kunnat väder och sjukdom, eller arbetstagares per- finna sysselsättning under deltid. sonliga förhållanden och önskemål. Deltids- En variant av b) är korttidsarbetare, dvs arbetet kan pågå mellan samma tidpunkter de som i samband med driftsinskränkning varje dag eller varje vecka men även vara arbetar kortare tid än normal arbetstid hos förlagt till olika tider, beroende på arbetets den ordinarie arbetsgivaren. art och arbetstillgången. Den helt övervägande delen av deltidsar- En närmare redogörelse för deltidsarbete betarna tillhör kategori a). Av de deltidsarpå arbetsmarknaden lämnas i bilaga 3 Ar- betande år 1968 angav ca tio procent brist betskraftens struktur och dimensioner. på heltidsarbete som orsak till att de del- Genomsnittstalen för de fyra årliga ar- tidsarbetade. betskraftsundersökningama visar att antalet Delzidsarbetande år 1968 fördelade sig efdeltidsarbetande under de senaste sex åren ter kön och orsak till deltidsarbete enligt arhar ökat med ca 120 000 personer, varav betskraftsundersökningar avseende hela året 100000 kvinnor (73 000 gifta och 27000 (AMS meddelande 1970: 6) utredningsbyrå icke gifta). Av figur 2 i kap 3 framgår att på sätt som framgår av tablån nederst på antalet sysselsatta deltidsarbetande enligt ar- denna sida. betskraftsundersökningarna första kvartalet 1970 var ca 582 000. Totalantalet sysselsatta 6.6.3 Gällande bestämmelser var samma tid ca 3,6 milj. Rätt till medlemskap

Kassaförordningen reglerar i bestämmelser- 6.6.2 Definitioner na om medlemskap ej närmare deltidsarbe- I den följande redogörelsen för gällande tarens rätt till arbetslöshetsförsäkring. 8 § bestämmelser samt i därefter följande över- talar om att varje kassa skall ha ett verkväganden och förslag har utredningen utgått samhetsområde. I princip har alla som arfrån nedanstående definition och kategoriin- betar inom kassans verksamhetsområde rätt delning. att tillhöra densamma. I 9 § anges vissa fall Deltidsarbetare är den som antingen ar- som skall eller kan undantagas från rätten betar eller söker arbete endast under viss att tillhöra en erkänd arbetslöshetskassa. del av normal arbetstid. Här anges ingen minimigräns för arbetet. Deltidsarbete kan ha formen antingen av Indirekt framkommer emellertid en sådan en förkortning av den dagliga arbetstiden gräns genom bestämmelserna om ersätteller av att arbete utförs endast vissa dagar ningsrätt. Enligt dessa kan ersättning ej i veckan. Arbete kortare tid än 36 timmar utgå för dag, för vilken medlemmen sökt i veckan hänförs som regel till deltidsarbete. arbete för kortare tid än fyra timmar. Även Deltidsarbetare kan delas upp i två kate- arbetsvillkorets minimibestämmelse sätter en

möjligheter att få ersättning från arbetslös- hetsförsäkringen förutsätter, bl a genom arhetskassa. I princip är gränsen hälften av betsvillkoret, för ersättningsrätt. Utredningnormal arbetstid, även om detta ej är direkt en föreslår att samma förutsättningar skall utsagt i gällande förordning. Det är således gälla för deltidsarbetares rätt till ersättning. närmast ersättningsrätten som drar upp Ersättningssökande skall vara beredd att argränsen för deltidsarbetarens skydd i nu- beta minst 17 timmar i genomsnitt per vecka varande arbetslöshetsförsäkring. och minst 3 timmar varje dag arbete utförs. om minimiarbetstid Den som närmast före arbetslösheten under Utredningens förslag för rätt till inträde som medlem i arbetslös- någon eller några dagar i veckan vanligen hetskassa behandlas i kap 4 (4.3.2). har haft kortare arbetstid än tre timmar skall dock ha rätt till ersättning även för sådan arbetslöshet. Rätt till ersättning Svårigheter kan uppstå vid tillämpning är desamma för heltids- av den här angivna gränsen för minimiar- Ersättningsvillkoren arbetande och deltidsarbetande. Ersättning- betsutbud liksom vid beräkning av ersättens storlek varierar däremot. Den bestäms ning enligt följande förslag till omräkningsför medlemmar med deltidsutbud (gruppen tabeller, när det gäller försäkrade, exempelvis lärare, för vilka den normala arbetstia) genom överförsäkringsbestämmelserna och för medlemmar med heltidsutbud (grup- den inte är direkt reglerad i antal arbetstimde sk 2- och 4-timmarsreg- mar. Utredningen anser att arbetsmarknadspen b) genom lema och vissa omräkningsregler som byg- styrelsen bör bemyndigas att utfärda förei 29 § 2 mom kassa- skrifter om särskilda beräkningsregler för ger på bestämmelserna förordningen. Vidare tillämpas i några kas- sådana fall. sor dagpenningklasser som är avsedda för Efter år 1964 till ersättning övergången bl a medlemmar med deltidsutbud. under kan kalen- i högst fem dagar i veckan 1 Beträffande korttidsarbetare finns sär- l derveckan användas som en fast tidsram l skilda bestämmelser i 33 § kassaförordning- för beräkning av denna ersättning. Detta där en som medger att tillsynsmyndigheten, möjliggör en beräkning av ersättning i nära särskilda skäl föreligger, kan föreskriva att till antalet arbetade timmar unanslutning antalet ersättningsdagar under varje vecka der kalenderveckan. Det erfordras dock att skall minskas med en för medlem som ar- en omräkning sker av arbetstimmarna till betar mindre än fem dagar i veckan vid det hela och halva arbetsdagar. Härigenom kan företag, där han är fortlöpande anställd. man slopa de nuvarande mera schematiska Bestämmelsen har tillämpats endast i un- 2- och zl-timmarsreglerna. Dessa används dantagsfall. för att reglera ersättningen för tidigare heltidsanställda, vilka under arbetslöshet får i arbete kortare tid än hel tid. 6.6.4 överväganden och förslag Veckoreglering av deltidsarbetandes ersättning skulle innebära en generell tillämp- Rätt till ersättning ning av det omräkningsförfarande som en- För rätt till ersättning bör fortfarande fin- ligt 29 § kassaförordningen nu endast unnas ett krav på ett minim-iarbetsutbud. Det- dantagsvis kan tillämpas. Sådan omräkning ta är för närvarande fyra timmar per dag. av arbetstiden till hela eller halva arbets- För rätt till inträde som medlem i arbetslös- dagar under en kalendervecka medges för hetskassa bör enligt utredningens mening närvarande, om medlemmen arbetat kortare krävas en minimiarbetstid av 3 timmar per tid än fyra timmar per dag i fyra eller flera arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar dagar under en kalendervecka eller arbetat i veckan. Arbetsutbud som avser kortare ar- med starkt varierande arbetstid dag från betstid kan inte anses syfta till sådan fast an- dag i minst fyra dagar under en kalenderknytning till arbetsmarknaden som arbetslös- vecka. För en och samma medlem får utan

216 SOU 1971: 42

tillsynsmyndighetens medgivande omräkning der veckan är helt arbetslös eller utför ar-

ej pågå under längre tid än 15 veckor. bete kortare tid än arbetsutbudet avser.

De nuvarande 2- och 4-timmarsreglerna Omräkningstabell för ersättning vid deltidskan ibland ge ett otillfredsställande resularbete tat. Dessa regler avser i likhet med den gäl-

lande omräkningsregeln endast den som har Arbetslöshet som skall ersätheltidsutbud (grupp b). Ersättningen vid tas omfattar ett antal timmar Antal ersätt-

samma arbetstid under en vecka kan bli under veckan uppgående ningsdagar till men ej till under veckan helt olika beroende på arbetstidens förlägg-

ning. Den som arbetar exempelvis 3 dagar

dagar, medan den som arbetar 5 dagar med 17

nämnda speciella omräkningsregel tillämpas. 33 36 4,5 Detta talar för att göra omräkningsreglerna mera generellt gällande. Härigenom skulle Arbetslös som har haft heltidsarbete och man få ett enhetligare resultat i de olika fortfarande önskar sådant arbete utan beersättningsfallen. Det betyder att man lå- gränsning av den för ifrågakommande arter veckoarbetstiden avgöra ersättningens bete gällande arbetstiden skall erhålla erstorlek, dock med bibehållande av dagersätt- sättning enligt huvudregeln för heltidsarbete ningen som måttenhet. om han är helt arbetslös eller har arbetat Med tillämpning av samma metod kan högst 4 timmar under veckan. man låta omräkningsförfarandet omfatta Vid bedömning av arbetslöshetens omfattäven deltidsarbetande med deltidsutbud ning skall hänsyn ej tagas till bisyssla, som (grupp a). Omräkningstabell skulle kunna den försäkrade före arbetslösheten har kunanvändas för ifrågavarande kategori med- nat förena med varaktigt heltidsarbete och lemmar genom att man med arbetad tid lik- som därefter inte har utvidgats. ställer den tid, varmed deltidsutbudet per Om den försäkrade regelbundet utför delvecka understiger 40 timmar. tidsarbete under en period, då han i övrigt Utredningens förslag innebär att den en- är arbetslös, skall ersättning utgå för högst ligt gällande regler för vissa fall av deltids- 50 dagar under en sammanhängande ersättarbetslöshet tillämpade omräkningsmetoden ningsperiod. Kassa skall dock kunna medge läggs till grund för ett schematiskt veckobe- att ersättningsperioden förlängs till 150 daräkningssystem som förutsätter en normal- gar. Med arbetsmarknadsstyrelsens tillstånd arbetsvecka av 40 timmar och bygger på bör under särskilda förhållanden ytterligare generell tillämpning av omräkning enligt ta- förlängning kunna medges. Motivet för desbell till hela och halva ersättningsdagar per sa inskränkningar är att det bör undvikas, vecka. Utredningen föreslår att beräknings- att partiell arbetslöshet under deltidsarbete i metoden anges i lagen om arbetslöshetsför- kombination med ersättning från arbetslössäkring men att Kungl Majst bemyndigas hetsförsäkringen normaliseras genom att påatt fastställa tabellutformningen. gå längre tid. I sådana fall kan det vara så Utredningen föreslår nedanstående tabell. att varken den försäkrade eller hans arbets- Arbetslöshet som skall ersättas kan avse dels givare har något intresse av att den aktuella arbetslös som tidigare har haft heltids- situationen förändras. arbete och fortfarande söker sådant arbete För arbetslösa som söker endast deltidsmen under ifrågavarande vecka utför ar- arbete gäller vid tillämpning av omräkningsbete någon begränsad tid, dels arbetslös tabellen det förut angivna kravet på minimisom söker endast deltidsarbete och som un- arbetsutbud 17 timmar per vecka. översti-

SOU 1971: 42 217

ger arbetsutbudet den tid per vecka som cn nare år. I de fall då bestämmelsen tillämsådan kassamedlem normalt har arbetat når- pats, dvs då korttidsarbetet befunnits vara mast före arbetslösheten, skall överskjutandc av arbetsmarknadsskäl inte önskvärt, har i tid ej medräknas vid beräkning av arbets- allmänhet avsedd effekt uppnåtts genom inlöshetens omfattning. Kassa bör dock kun- förandet av korttidsavdrag. Korttidsarbetet na medge undantag från denna regel, om har då upphört. Det synes önskvärt att bimedlemmen har särskilt skäl för utvidg- behålla bestämmelsen om korttidsavdrag, ningen av arbetsutbudet. vilken bör kunna tillämpas även om omräkinförs. Veckoberäkningssystemet skall enligt ut- ningsförfarandet generellt redningens förslag kunna tillämpas i alla fall av deltidsarbetslöshet, således även under vecka då den arbetslöse är helt eller F öljdregler på andra områden delvis arbetsoförmögen på grund av sjukdom metoden att reglera ersätt- Den föreslagna och uppbär hel eller halv sjukpenning enligt till arbetslösa deltidsarbetande ningen per lagen om allmän försäkring. För arbetslös vecka enligt omräkningstabellen kommer att som söker heltidsarbete medför då hel sjuk- medföra behov av särskilda bestämmelser penning under en dag i veckan (även sön- andra områden av arbetslöshetspå några dag) sex timmars minskning av arbetslösförsäkringen. hetstiden under veckan. Utgår under dagen Den nor- Överförsäkringsbestämmelserna. endast halv sjukpenning blir minskningen mala veckoarbetsinkomsten måste för artre timmar. deltidsarbetare omräknas till betslösa dags- Även vid arbetshinder av annat slag än inkomst efter antalet ersättningsdagar per sjukdom kan metoden med veckoberäkning vecka och ej genom att veckoinkomsten deenligt omräkningstabellen tillämpas. Den ar- las med fem. betslöshet som skall ersättas under veckan Exempel: Den som normalt arbetar 25 kan därvid beräknas motsvara en femtedel timmar i veckan är enligt omräkningstabelav den försäkrades normala arbetsutbud per len berättigad till 3,5 dagars ersättning. Om vecka multiplicerat med antalet arbetsoför- arbetsinkomsten är lO kronor per timme och hindrade ersättningsberättigade dagar i vec- veckoarbetsinkomsten 250 kronor, erhålles kan. Närmare föreskrifter om sådan beräk- dagsinkomsten genom att 250 kronor delas ning liksom om tillämpning i detta samman- med 3,5 vilket ger 71: 43 kronor. I den mån hang av de i punkt 6.3.2 behandlade be- överförsäkringsbestämmelserna ej medför stämmelserna om ersättningsförbjudna da- nedsättning utgår hel dagpenning enligt gälgar kan lämpligen utfärdas av arbetsmark- lande dagpenningklass för 3,5 dagar. nadsstyrelsen. Placering i dagpenningklass. Omräknings- Korttidsavdrag. 33 § kassaförordningen systemet enligt tabellförslaget förutsätter att innehåller bestämmelse om reducerad er- de försäkrades placering i dagpenningklass sättning vid korttidsarbete. Arbetar medlem sker oberoende av deras arbetstid. Enligt vid företag, där han fortlöpande är anställd, utredningens mening bör klassplaceringen mindre än fem dagar i veckan (driftsin- endast avse bestämmande av dagpenningens skränkning), äger tillsynsmyndigheten före- belopp. Ersättningens storlek påverkar giskriva att antalet ersättningsdagar per vecka vetvis avgiftens nivå, men avgiftens diffeskall minskas med en. Bestämmelsen skall rentiering efter arbetstiden och dennas kaäga motsvarande tillämpning även där ar- raktär av heltid eller deltid samt andra förbetsinskränkning har annan form än minsk- hållanden, som har samband med försäkning av antalet arbetsdagar per vecka. ringsrisker odyl, kan regleras genom ett Dessa bestämmelser har tillämpats endast avgiftssystem som är fristående från dagi mycket begränsad omfattning. Detta beror penningens klassindelning. Arbetslöshetskasi viss mån på att korttidsarbete har före- sans val av den eller de av dagpenningklaskommit endast i ringa omfattning under se- serna, som skall tillämpas, blir därmed i

218 SOU 1971: 42

första hand beroende på medlemmarnas ar- som utredningen nu föreslår är att det i betsförtjänst per timme. Utredningens för- statsbidragshänseende ej kan göras någon slag i fråga om dagpenningklasser innebär skillnad mellan hel och halv ersättning. Halatt dessa endast skall reglera ersättningens va ersättningsdagar och dagar med halv dagstorlek och att klassplacering skall ske med penning bör därför omräknas till hela dagar, hänsyn enbart till kassamedlemmarnas ar- som medtas vid fastställande av det totala betsförtjänst. Denna skall därvid i regel be- antal ersättningsdagar som skall bestämma räknas per timme och i varje fall så att det progressiva statsbidragets procentsats. klassplaceringen inte påverkas av att medlemmen arbetar eller söker arbete endast un- 6.7 Pensionsavdrag för ålderspensionärer der viss del av normal arbetstid. Det bör Gällande bestämmelser dock alltjämt finnas möjlighet för kassa som så önskar att tillämpa särskild dagpenning- Föreskrifter om pensionsavdrag behandlas klass för deltidsarbetande. i 30 § 3 mom kassaförordningen. Bestäm- Avgiftssystem. Den avgiftsdifferentiering melserna innebär att medlem som erhåller som erfordras bland kassans medlemmar ålderspension skall inplaceras i avdragsklass bör, som förut framhållits, inte i första en av Konungen fastställd enligt avdragstahand bestämmas av den dagpenningklass bell. Detta sker då medlem första gången unmedlemmen tillhör. I den mån avgiftsdiffe- der ett försäkringsår ansöker om ersättning rentiering bygger på faktisk arbetsförtjänst från arbetslöshetskassa. Dagpenning och kan denna lämpligen beräknas per vecka, barntillägg skall nedsättas med det för avmånad eller år. I särskilda fall bör det kunna dragsklassen Erangivna avdragsbeloppet. medges att särskild avgiftsklass för vissa fem kronor sättning understigande för dag medlemmar inrättas. Utredningens förslag utbetalas ej. innebär att varje arbetslöshetskassa i sina Bestämmelserna infördes i kassaförordstadgar anger hur dessa och andra frågor om ningen from 1.9.1964 efter förslag av avgifter till arbetslöshetsförsäkring skall reg- 1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning. leras. Avdragsbestämmelsema avsågs vara en pro- Ersättningstid. Utredningens förslag om visorisk lösning av ålderspensionärernas ersättningstid innebär att ersättningsvecka, ställning inom arbetslöshetsförsäkringen. Ut- -då medlem vid deltidsarbete eller deltids- redningen uttalade att det från såväl prinutbud har uppburit dagpenning, vid beräk- cipiell som ekonomisk synpunkt vore riktigt ning av ersättningsperiod skall likställas med att pensionärerna inte tillhörde arbetslösfem dagar, om antalet ersättningsdagar un- hetsförsäkringen. Med hänsyn till att den inder veckan uppgått till minst 2,5. Har dividuella pensionsstandarden under det närantalet ersättningsdagar under veckan endast maste decenniet kunde förutsättas bli mycuppgått till två eller mindre, utgör ersätt- ket ojämn, borde dock pensionen ej få utningsperiodens dagantal den veckan två göra grund för ovillkorlig uteslutning ur argånger antalet ersättningsdagar. betslöshetskassorna. Även nedsättningen av statsbidrag. Enligt gällande statsbidrags- antalet ersättningsdagar eller reduktionen av bestämmelser (SFS 1968: 141 3 § andra dagersättningen med bestämt belopp ansågs stycket) utgår ej dagpenningbidrag till dag- innebära en alltför stel anpassning av kassapenning som enligt 29 § 2 mom kassaför- ersättningen till pensionäremas skiftande ordningen utgår med halvt belopp. Arbets- förhållanden. Av ekonomiska och adminimarknadsstyrelsen föreslog år 1967 i förut strativa skäl avvisades även tanken att bilda nämnda framställning till Kungl Majzt att särskilda kassor med begränsade förmåner vid bestämmande av statsbidragets storlek för pensionärer, eftersom detta skulle innehalv ersättning skall behandlas på samma bära en alltför stark koncentration av stor sätt som hel ersättning. arbetslöshetsrisk med oförmånliga avgifter En följd av det omräkningsförfarande till följd.

SOU 1971: 42 219

1960 års utredning valde därför att före- bete - får ett överförsäkringsavdrag som är slå att kassaersättningen skulle nedsättas i större än pensionsavdraget skall överförsäkviss relation till pensionens storlek i det en- ringsavdraget tillämpas och ej pensionsavskilda fallet. Utredningen ansåg att denna draget. Båda avdragen skall således ej göras metod skulle ge en smidig avveckling av samtidigt. pensionärernas rättigheter inom arbetslöshetsförsäkringen parallellt med pensionering- Pensionsavdragens omfattning ens utbyggnad. Metoden skulle bli någor- Sedan pensionsavdragen infördes år 1964 lunda enkel att tillämpa. Systemet med penhar kassaersättningen per dag stigit snabbare sionsavdrag hade tidigare tillämpats i några än pensionen. Detta har medfört att den av kassor, varför praktiska erfarenheter i be- 1960 års utredning förutsatta avvecklingen gränsad omfattning fanns på detta område. av pensionärernas rättigheter inom arbets- Enligt 1960 års utredning borde man prinlöshetsförsäkringen knappast förverkligats. cipiellt vid tillämpningen av avdragsregeln Pensionsavdraget i förhållande till bruttoerhelst ta viss hänsyn till sättet för pensionssättningen företer en sjunkande kurva med

rättens uppbyggnad och pensioneringens ut-

viss stabilisering under senare år. Detta formning. Av administrativa skäl ansågs framgår av sammanställning nederst på denemellertid detta ej vara möjligt. Undantag na sida. borde göras endast för sådana pensionsliknande anordningar som medlemmen .helt Utredningens överväganden och förslag privat tagit initiativ till för sin framtida försörjning. Utredningen föreslår bibehållande av det Gällande bestämmelser innebär att dag- nuvarande systemet med pensionsavdrag för ersättningen i arbetslöshetskassa minskas ålderspensionärer. Ett sådant avdrag är prinmed l/ 350 av årspensionens belopp. Endast cipiellt motiverat av att arbetslös kassamedmedlemmens egen ålderspension lägges till lem, som uppbär ålderspension under sin grund för avdraget från kassaersättningen. ersättningstid, inte bör komma i bättre ställ- Däremot inverkar ej familjepension eller ning än annan arbetslös medlem med motmakes ålderspension på avdraget. Pensions- svarande inkomst av förvärvsarbete. Det nuavdraget beräknas av praktiska skäl på brut- varande systemet innebär att kassaersätttopensionen, dvs pensionen före avdrag av ningen till pensionärer begränsas på så sätt skatt, eftersom vid debiteringen av skatt att den nedsätts i viss relation till pensioäven andra inkomster ofta påverkar debi- nens storlek. Dagersättningen minskas enligt teringens storlek. en avdragstabell som är konstruerad så att Inplacering i avdragsklass sker i samband ersättningen minskas med ca 1/350 av årsmed ansökan om ersättning första gången pensionen. Arbetslöshetsförsäkringens konunder ett försäkringsår. I allmänhet görs un- sekvent genomförda anpassning till femdader en ettårsperiod endast smärre mera garsvecka medför visserligen att ersättningindexbetonade justeringar av pensionsbelop- en är beräknad efter totalt ca 260 arbetsdapen. Skulle mera väsentliga ändringar ske, gar per år (semesterdagar och vissa helgtar kassan dock hänsyn härtill. dagar inräknade). Hänsyn har emellertid ta- För medlem som med hänsyn till lågt gits till att pensionen i motsats till kassainkomstläge - tex på grund av deltidsar- ersättningen är skattepliktig inkomst.

Försäkringsår

1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69

Avdrag milj kr 11,0 11,7 15,1 20,1 24,5 I procent av totala ersättningen 8,7 7,7 6,9 6,9 6,9

SOU 1971: 42

Den under år 1970 beslutade skattere- hetsersättningen i form av pensionsavdrag. formen med lättnader i den direkta beskatt- Detta bör gälla även om pensionen såsom ningen på de inkomstnivåer, där ålderspen- ibland förekommer ges en annan benämsionärerna vanligen befinner sig, medför att ning. Om en förmån är knuten till innehavet skattemotiveringen för att hålla pensionsav- av viss anställning samt är åldersbetingad dragen på så låg nivå som l/ 350 bortfaller. och utgår med visst belopp per år eller må- Utredningens förslag till pensionsavdragsta- nad och är oberoende av om nytt arbete erbell bygger på mindre intervaller, motsva- hålls, skall den påverka arbetslöshetsersättrande en kronas skillnad mellan varje av- ningens storlek genom pensionsavdrag. Uppdragsklass. Ersättningen i de olika avdrags- hör förmånen att utgå vid ny anställning är klasserna reduceras med belopp som mot- det däremot fråga om arbetslöshetsunder- 1 . svarar omkring 1/ 300 av årspensionen. stöd. I sådana fall skall härför särgällande i Om denna understiger 1 050 kronor skall av- skilda överförsäkringsbestämmelser tillämdrag dock ej alls göras. Medför pensionsav- pas. drag att dagersättningen understiger fem Frivillig pensionering bör liksom enligt kronor skall ersättning, liksom enligt nuva- gällande regler inte påverka ersättningen om rande regler, ej alls utbetalas. Tabellen slu- den ej utgår till följd av anställning. Pentar vid årspensioner å 22 351 kronor och sioner till vilka medlem privat har tagit inidäröver. tiativ för sin framtida försörjning skall in- Utredningen förutsätter att kassoma kom- te påverka rätten till ersättning i arbetslösmer att placera försäkrad som är pensionär hetsförsäkringen. Hit räknas exempelvis frii sådan dagpenningklass att han inte kom- villig pensionsförsäkring enligt lagen om allmer i åtnjutande av eventuellt icke statsbi- män försäkring samt pensioner som utgår dragsgrundande dagpenningbelopp. Skulle till följd av försäkringsavtal med enskilda maximigränsen för statsbidrag framdeles hö- försäkringsinrättningar eller medlemskap i jas, får pensionsavdragstabellen byggas ut understödsföreningar, om de ej utgår till med erforderliga nya avdragsklasser i sam- följd av anställning. band därmed. Hänsyn har inte tagits till I likhet med vad som redan gäller anser barntillägg, eftersom dessa enligt utredning- utredningen att endast medlemmens egen ålens förslag skall bortfalla. derspension skall i arbetslöshetsförsäkringen Inplacering i avdragsklass bör även ifort- påverka ersättningsbeloppet. Däremot påsättningen ske i samband med ansökan om verkas det ej av efterlevandepension, tex ersättning första gången under kassans änkepension. verksamhetsår och därefter gälla under återstående del av året. Skulle det under Förslag till pensionsavdragstabell. denna tid uppstå mer väsentliga ändringar 1 kr. Avdragsintervall av sökandens pensionsförhållanden än smär- Pension re justeringar av pensionsbeloppet av index- Avdrag karaktär, skall kassan dock ta hänsyn där- för år kr för månad kr kr till. - 1050 - 87 0 Överförsäkringsavdrag och pensionsavdrag 1051- l 350 88-112 4 skall ej kunna ske samtidigt. Utredningen 1551-1640 113-137 5 har ej funnit anledning att föreslå någon 1 651- 1950 138-162 6 av nuvarande det 1951- 2 250 163-187 7 ändring. regel att endast 2251- 2550 188-212 8 största avdraget tillämpas. Blir överförsäk- 2 551- 2 850 213-237 9 ringsavdraget större än pensionsavdraget är 2 851- 3 150 238-262 10 3 151- 3 450 263-287 11 det överförsäkringsavdraget som skall till-

Utredningen anser att all egen ålderspen- 4 351- 4 650 363-387 15 sion liksom hittills skall påverka arbetslös- 4 651- 4 950 388-412 16

SOU 1971: 42

6.8 Samordning med förtidspension Pension

Gällande bestämmelser för år kr för månad kr kr

Rätt till förtidspension tillkommer enligt la- 4951- 5 250 413- 437 17 5 251- 5 550 438- 462 18 gen om allmän försäkring en försäkrad i ål-

5 551- 5 850 463- 487 19 dern l6-66 år, vars arbetsförmåga på grund 5 851- 6150 488- 512 20 6151- 6450 513- 537 21 av sjukdom eller annan nedsättning av den

6 451- 6 750 538- 562 22 fysiska eller psykiska prestationsförmågan 6 751- 7 050 563- 587 23 är varaktigt nedsatt med minst hälften. Kan 7 051- 7 350 588- 612 24 7 351- 7 650 nedsättningen av arbetsförmågan inte anses 613- 637 25 7 651- 7 950 638- 662 26 varaktig men ändå antagas bestå avsevärd 7 951- 8 250 663- 687 27 tid har den försäkrade rätt till en tidsbe- 8 251- 8 550 688- 712 28 stämd förmån, sjukbidrag, som i det en- 8 551- 8 850 713- 737 29

grupp II, 12 751-13 050 1 063-1 087 43 pension, hänförs försäkrad vars arbetsför- 13 051-13 350 1088-1 112 44

13 351-13 650 1113-1 137 45 måga är nedsatt i mindre grad men ändå

13 651-13 950 1 138-1 162 46 med avsevärt mer än hälften. I princip 13 951-14 250 1 163-1 187 47 14 251-14 550 1 188-1212 48 skall arbetsförmågan i dessa fall vara ned-

14 551-14 850 1 213-1 237 49 satt med 2/3 men ej med 5/5. Till grupp III

14 851-15 150 1238-1 262 50 slutligen, som erhåller 1/2 av hel förtidspen- 15151-15 450 1263-1287 51 15 451-15 750 1288-1312 52 sion, hänförs övriga försäkrade med rätt till

15 751-16 050 1313-1337 53 dvs de vars arbetsförmåga förtidspension, 16 051-16 350 1 338-1 362 54 är nedsatt med minst hälften men ej med 2/3. 16 351-16 650 1 363-1 387 55 16 651-16 950 1388-1412 56 Arbetsmarknadsstyrelsen har utfärdat till-

16 951-17 250 1413-1437 57 om lämpningsföreskrifter ersättningsriittexi 17 251-17 550 1438-1462 58 59 inom arbetslöshetsförsäkringen för medlem- 17 551-17 850 1 463-1 487 17 851-18150 1488-1512 60 mar som uppbär förtidspension eller sjuk-

18151-18 450 1513-1537 61 bidrag. Arbetsförheten bestäms av till vil- 18 451-18 750 1 538-1 562 62 18 751-19 050 1 573-1 587 63 ken av ovan nämnda grupper de hänförts

19 051-19 350 1588-1612 64 av rätten till förtidspension. vid prövningen 19 351-19 650 1613-1 637 65 Från denna utgångspunkt har bedömts att 19 651-19 950 1 638-1 652 66 19 951-20 250 1 653-1 687 67 den medlem som vid pensionsprövningen

20 251-20 550 1 688-1 712 68 hänförts till grupp I inte är ersättningsbe- 20 551-20 850 1 713-1 737 69 rättigad inom arbetslöshetsförsäkringen. 20 851-21 150 1 738-1 762 70 21 151-21 450 1 763-1 787 71 Den som hänförts till grupp II är ersätt-

21451-21 750 1 780-1 812 72 ningsberättigad om han, sedan han börjat 21 751-22 050 1 813-1 837 73 uppbära förtidspension, haft förvärvsarbete 22 051-22 350 1 838-1 862 74 22 351- 1 863- 75 och erlagt avgifter i sådan omfattning att 5-

månadersvillkoret uppfyllts. Den som hän-

Erhålles vid intervallgräns olika avdrag för års- förts till III, är i princip grupp slutligen, pension och för månadspension, skall det för ersättningsberättigad inom ramen för övermedlemmen fördelaktigaste avdraget gälla.

222 SOU 1971: 42

försäkringsreglema. sionen börjat utgå. Har pensionen reduce- De försäkrade som önskar erhålla förtids- rats blir den försäkrade att hänföra till nåpension skall ansöka därom hos försäkrings- gon av grupperna II eller III. kassan. Förtidspensionen beviljas i regel Medlem som uppbär partiell pension i fr o m den månad rätten till förmånen före- grupp II, 2/3 pension, skall enligt utredningligger, dvs nedsättningen i arbetsförmågan ens mening kunna förvärva ersättningsrätt har konstaterats vara för handen. Förtids- från arbetslöshetskassan. Förutsättningen pension beviljas dock icke för längre tid till- skall även här vara att arbetsvillkoret har baka än tre månader före ansökningsmåna- fullgjorts efter det pension börjat utgå och den. På grund av att handläggningen av för- att endast tid då den försäkrade har utfört tidspensionsärendena tar en viss tid, kan den förvärvsarbete skall tillgodoräknas. Ersättförsta pensionsutbetalningen omfatta förmå- ningen vid arbetslöshet regleras genom överner för fyra fem månader före beslutsda- försäkringsregeln. Därvid torde i de flesta gen. Den medlem i arbetslöshetskassa som fall också de regler utredningen föreslagit uppburit dagpenning och senare tillerkänns vid deltidsarbete komma att bli tillämpliga. förtidspension som utbetalas retroaktivt blir För medlem som har förtidspension i grupp återbetalningsskyldig för det belopp han er- III, 1/2 pension, gäller att ersättning vid arhållit för tid under vilken han erhållit för- betslöshet utges inom ramen för överförsäktidspension. ringsreglerna. Det allmänt gällande arbetsvillkoret skall vara uppfyllt. Hur och när detta skall ske behöver inte särskilt regle- Utredningens överväganden och förslag ras. Även för dessa fall torde reglerna vid deltidsarbete ofta bli tillämpliga. I den hit- Vid prövningen av rätten till förtidspension bedöms den försäkrades tillsvarande behandlingen av dessa ärenden arbetsförmåga på grundval av det faktiska eller beräknade in- har det i vissa fall varit svårt att fastställa komstbortfall som den medicinska defekten den normala inkomst på vilken överförsäkorsakar. Vid uppskattningen av detta in- ringsreglerna skall tillämpas. Detta gäller i komstbortfall den arbetsinkomst de fa.ll medlemmen icke haft förvärvsarbete jämförs som den försäkrade beräknas kunna efter pensioneringstillfället. Med anledning uppdärav vill föreslå bära i fortsättningen med den arbetsinkomst utredningen följande resom det kan antagas att han skulle ha haft gel. Man utgår från medlemmens inkomst om han förblivit frisk. före pensioneringen. Av denna inkomst be- Mot denna finner räknas hälften täckas av förtidspensionen. bakgrund utredningen Den andra hälften av denna inkomst att de av arbetsmarknadsstyrelsen utfärda- blir då de samordningsföreskrifterna kan användas den inkomst på vilken överförsäkringsreäven i fortsättningen. Försäkrad som har geln skall tillämpas. Vad som här föreslarätt till och uppbär hel förtidspension, dvs gits bör också kunna tillämpas i de fall arår att hänföra betsinkomsten före till grupp I, skall således inte pensioneringstillfället ha rätt till ersättning från arbetslöshetsför- förvärvats genom deltidsarbete. Den nu fösäkringen. Det kan emellertid reslagna regeln skall sålunda enligt utreduppkomma fall där den försäkrades rätt till förtidspen- ningens mening tillämpas i de fall medlem sion upphört till följd av att han förmått uppbär 1/2 förtidspension eller sjukbidrag förvärva en så hög arbetsinkomst att något och icke haft förvärvsarbete efter det peninkomstbortfall inte alls kan påvisas. I detta sionen har börjat utgå. fall skall medlemmen ha samma rätt till er- De tidigare redovisade bestämmelserna sättning från arbetslöshetsförsäkringen som om retroaktiv utbetalning av förtidspension andra medlemmar men endast under förut- samt återbetalningsskyldighet för dagpensättning att han vid arbetslöshetens början ning från arbetslöshetsförsäkringen orsakar uppfyller försäkringens arbetsvillkor genom svårigheter både för de försäkrade och för arbete som har utförts efter det förtidspen- arbetslöshetskassorna.

SOU 1971: 42 223

I de enskilda fallen kan det gälla så stora sionen utbetalas till den försäkrade och bebelopp som 3000-4000 kronor som ar- slutet alltså ha retroaktiv verkan enligt hubetslöshetskassan har att återkräva. Man har vudregeln inom förtidspensioneringen. Från också påpekat att frekvensen av fall där försäkringsekonomisk synpunkt har dessa återkrav aktualiseras på grund av att med- fall så liten betydelse att någon reglering lemmen tillerkänts förtidspension har ökat, mellan arbetslöshetskassa och pensionssystesedan rätten till förtidspension vidgats ge- met inte är påkallad. nom den lagändring som trädde i kraft Vissa specialfall kan uppstå till följd av 1.7.1970. statsmakternas uttalanden omangående Mot bakgrund av de erfarenheter som re- prövning av pensionsrätt (Kungl Maj:ts dovisats för utredningen finner den att sam- prop 1970: 66, ZLU 1970: 34). ordningen mellan arbetslöshetsförsäkringen Vid prövningen av invaliditetsgraden uppoch förtidspensioneringen i det ifrågavaran- skattar man, som ovan anförts, det inkomstde speciella avseendet bör lösas på ett smi- bortfall som nedsättningen av arbetsförmådigare sätt än för närvarande. Lösningen I den mån detta bortfall gan föranleder. synes kunna åstadkommas på två helt skilda minskar kan förtidspensionen reduceras elsätt. Det ena är att den försäkrade under ler helt dragas in. Tidigare hade den förtid, för vilken han uppburit dagpenning och säkrade, som på nytt drabbades av inkomstsenare tillerkänts förtidspension, får tillgo- bortfall till följd av nedsättningen i arbetsdogöra sig ett belopp som motsvarar den att ansöka om att återfå indraförmågan, högsta av dessa förmåner. Då förtidspensio- gen eller reducerad pension. Enligt gällande nen utgår per månad men ersättningen från bestämmelser räcker det numera att den förarbetslöshetskassan per dag skulle emellertid säkrade till försäkringskassan lämnar en ansärskilda regler erfordras för avräkningsför- som innehåller sökningsblankett, upplysning farandet i det enskilda fallet. Därtill kom- om att förvärvsarbete samt en förupphört mer att medel finge överföras från den ena säkran att övriga förhållanden är oförändförsäkringen till den andra. rade sedan han beviljades pension, för att Utredningen finner att en samordning bör förtidspensionen på nytt skall börja utgå. I utformas så att den bereder den försäkrade sådana fall kan tiden i förvärvsarbete komså litet obehag som möjligt samtidigt som ma att uppgå till mer än fem månader, dvs den blir administrativt enkel. Enligt rapport vara så lång att medlemmen arbetar upp erfrån riksförsäkringsverkets tekniska byrå ut- sättningsrätt. Om arbetslöshet därefter ingjorde i januari 1971 antalet pensionstagare träder skall medlemmen - om han väljer att med förtidspension 166 817, varav 150 651 stå till arbetsmarknadens förfogande framhade hel och 10 834 2/3 pension. I de fall för att utnyttja sin vilande rätt till förtidsdär en försäkrad som uppbär dagpenning pension - ha rätt att uppbära försäkringsfrån erkänd arbetslöshetskassa tillerkänns ersättning. hel eller 2/3 förtidspension skall den enligt I det föregående av denna punkt har ututredningens mening inte utbetalas för retro- redningen för vissa fall hänvisat till arbetsaktiv tid. Försäkringskassa skall efter sam- löshetsförsäkringens arbetsvillkor. Detta beråd med arbetslöshetskassa besluta om den handlas i punkt 6.1.2. Där har utredningen tidpunkt från vilken pensionen skall utgå. i fråga om tid som inte inräknas i ramtiden Arbetslöshetsdagpenning upphör då att utgå. - överhoppningsbar tid - förordat att nu- En sådan regel skulle eliminera nästan alla varande bestämmelser om sjukdom kvarstår. de fall då återkrav kan förekomma på grund De innebär att försäkrad som på grund av av att en försäkrad tillerkänts förtidspen- styrkt sjukdom har varit förhindrad att åtasion. En kompletteringsregel kan behöva ut- ga sig arbete i fråga om ersättningsrätt beformas för de undantagsfall där dagpen- finner sig i samma situation när sjukdomsningen ger lägre förmån än förtidspensio- tiden slutar som när den började. Denna renen. I dessa fall bör den överskjutande pen- gel kan tillämpas för försäkrade som under

224 SOU 1971: 42

sjukdomstiden uppburit sjukpenning eller sjukbidrag. Den kan dock enligt utredningens mening inte tillämpas sedan hel eller 2/3 förtidspension har börjat utgå. Den allmänna sjukförsäkringen och pensioneringen å ena sidan samt yrkesskadeförsäkringen å andra sidan är samordnade. I fråga om försäkrade som uppbär livränta på grund av att de genom yrkesskada fått sin arbetsförmåga nedsatt med mer än hälften förekommer endast i undantagsfall att de inte även uppbär förtidspension. Undantagsfallen beror på olikheter i invaliditetsbegreppet i de båda försäkringarna. I det stora flertalet fall då livränta utgår från yrkesskadeförsäkringen utan att den försäkrade även har förtidspension är den försäkrades arbetsförmåga inte nedsatt med minst hälften. I dessa fall påverkar yrkesskadelivräntan givetvis inte rätten till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. i I Med hänsyn härtill anser utredningen att samordning mellan ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och livräntafrån yrkesskadeförsäkringen endast behöver behandlas särskilt i de enstaka undantagsfall .då den yrkesskadade har fått sin arbetsförmåga nedsatt med mer än hälften och uppbär yrkesskadelivränta utan att samtidigt erhålla förtidspension. I sådana fall kan det förutsättas att den försäkrade före arbetslösheten har haft en inte obetydlig arbetsinkomst och att arbetslöshetsförsäkringens arbetsvillkor därför vanligen är uppfyllt. Om den försäkrade fullgjort detta och andra ersättningsvillkor, skall livräntan från yrkesskadeförsäkringen inte påverka ersättningsrätten i arbetslöshetsförsäkringen. Detsamma; gäller som förut nämnts yrkesskadelivränta i de

fall .nedsättningen av arbetsförmågan inte

uppgår till mer än hälften. . ;.w * . ( Övriga fall - då således den som uppbär yrkesskadelivränta även uppbär förtidspension - bör i

arbetslöshetsförsäkringen enligt

utredningens mening behandlas som fall av förtidspension i den av förut nämnda grupper (I-III), dit den försäkrade i fråga- om förtidspension är att hänföra.

15-0141253

Kontant arbetsmarknadsstöd

Den andra gruppen utgörs av sökande 7.1 Inledande synpunkter som i likhet med dem som tillhör försäkhar i kap 3 utvecklat de prin- ringen har viss anknytning till arbetsmark- Utredningen som har lett fram till naden. I de fall sökanden arbetar som arcipiella synpunkter att vid sidan av arbetslöshetsför- betstagare finns vanligen möjlighet att vinna förslaget till arbetslöshetskassa. Endast i säkringen införa en ny stödform vid arbets- anslutning kontant arbetsmarknadsstöd. Det undantagsfall beror frånvaron av försäklöshet, kontanta arbetsmarknadsstödet syftar till att ringsskydd i sådana fall på att ingen kassa skapa ekonomiskt grundskydd för arbetslösa står öppen för arbetstagaren. Utformningen som av en eller annan orsak inte bereds så- av reglerna om kontantstödet bereder i fråga om denna grupp inga speciella problem. De dant skydd genom arbetslöshetsförsäkringen. Man har härvid att räkna med två huvud- flesta av de för försäkringen gällande ersätt-

arbetssökande. Grupperna skiljer ningsvillkoren kan för denna grupp göras grupper sig från varandra med hänsyn till deras tidi- tillämpliga även på kontantstödet. gare anknytning till arbetsmarknaden.

Den ena gruppen utgörs av personer som 7.2 Allmän av skyddad bestämning söker sig ut på arbetsmarknaden för första personkrets gången eller som återgår till förvärvsarbete I kap 5 har utredningen behandlat de allefter längre tids bortovaro. Arbetslöshetsförsäkringens regelsystem kan inte utan vidare männa förutsättningarna för ersättningsrätt. Genom bristen på fast De gäller för kontant arbetsmarknadsstöd tillämpas på dem. till arbetsmarknaden kommer ar- likaväl som för ersättningsrätt i arbetslösanknytning betsvillkoret att i alltför hög grad begränsa hetsförsäkringen. Förslagen i kap 5 ansluter för vissa av dem. Arbets- sig i huvudsak även till de i 72§ arbetsersättningsrätten villkoret kan emellertid inte utan vidare ef- marknadskungörelsen föreskrivna allmänna att ge belägg förutsättningarna för arbetslöshetshjälp, terges, enär det har till uppgift ställer sin frånsett den där angivna föreskriften om beför att personen i fråga verkligen arbetskraft till arbetsmarknadens förfogan- hovsprövning i varje särskilt fall. de. Utredningen har dock sett det som en Utredningen har i detta sammanhang viktig uppgift att utforma reglerna om främst uppmärksammat och övervägt betydet kontanta arbetsmarknadsstödet med skä- delsen av svenskt medborgarskap. I arbetsbehov av ett eko- löshetsförsäkringen regleras sådana förhållig hänsyn till föreliggande nomiskt vid arbetslöshet även landen i första hand genom föreskrifter om grundskydd rätt till samt om avgifts- och för de nykomna på arbetsmarknaden. medlemskap

226 SOU 1971: 42

arbetsvillkor. Därjämte föreskrivs - exem- denna konvention garanteras utan villkor pelvis i fråga om dem som är arbetslöshets- med avseende å bosättning. Vissa undantag försäkrade i annat nordiskt land - att för- medges dock. I fråga om bla förmåner säkrad efter sin inflyttning till Sverige skall vid arbetslöshet får sålunda vissa krav på ha fullgjort avgifts- och arbetsperioder om bosättning uppställas. Dessa krav får då det sammanlagt fyra veckor. gäller bla arbetslöshetsförmåner inte över- Såsom allmän förutsättning för arbetslös- stiga sex månader omedelbart innan ansöhetshjälp anges i 72 § arbetsmarknadskungö- kan om förmånen görs. Undantagen från hurelsen att sökanden skall vara svensk med- vudregeln om bosättningskrav gäller emelborgare eller tillhöra stat med vilken Sverige lertid endast förmåner, vilkas utgivande är träffat överenskommelse om ömsesidighet i oberoende av såväl finansiellt deltagande fråga om hjälpåtgärder vid arbetslöshet. I från de skyddade personemas eller deras arkap 2 (2.4) lämnas redogörelse för sådana betsgivares sida som fullgörande av viss kvaöverenskommelser. Arbetsmarknadsstyrelsen lifikationstid i förvärvsarbete. har i cirkulär (H:4/ 1968) med bestämmel- Såsom framgår av kap 2 (2.4) föreligger ser om kommunalt kontantunderstöd lämnat flera slag av multilaterala och bilaterala följande anvisningar i detta avseende. överenskommelser som innehåller svenska Som huvudregel gäller att kontantunder- åtaganden beträffande hjälpåtgärder vid arstöd endast kan tillkomma svenska medbor- betslöshet. gare och medborgare i stat, med vilken Sverige träffat överenskommelse om ömsesidig- Förslag het beträffande hjälpåtgärder vid arbetslöshet. Kontantunderstöd får dock i särskilda föreslår Utredningen att ifrågavarande befall utgå även till annan utlänning än som stämmelser om kontant arbetsmarknadsstöd nyss nämnts. Sådant särskilt fall skall anses i viss lkhet med i lagen om reglerna föreligga om utlänningen är stadigvarande allmän försäkring utformas såsom generelbosatt i Sverige samt har haft och är be- la föreskrifter för svenska och utländska rättigad att ha anställning i landet. medborgare, dock med bemyndigande för Försäkrade enligt lagen om allmän för- Kungl Majst att utfärda särbestämmelser på säkring är svenska medborgare och de som grund av internationella överenskommelser. utan att vara svenska medborgare är bosatta Till de generella föreskrifterna bör knytas i Sverige. Enligt 20 kap 15 § samma lag regeln om den för all arbetslöshetshjälp geäger Konungen träffa överenskommelse med nzrellt gällande förutsättningen att sökanfrämmande makt angående utsträckt tilläm p- den skall stå till den svenska arbetsmarknaning av lagen eller om undantag i vissa fall dens förfogande. från vad i lagen är stadgat. Den föreslagna generella regeln har föl- Kungl Majzt har med stöd av prop jande innehåll. Berättigad till kontant ar- 1963: 29 förordnat att en av Internationella betsmarknadsstöd är den som står till den arbetskonferensen (ILO) antagen konvention svenska arbetsmarknadens förfogande och angående utlänningars likställande med ett har uppfyllt föreskrivna ersättningsvillkor lands egna medborgare i fråga om social i Sverige. Regeln gäller både svenska medtrygghet skall lända till efterrättelse i för- borgare och andra sökande. Villkoret att hållande till några länder i de delar Sverige den arbetslöse skall stå till den svenska argodtagit konventionens förpliktelser (SFS betsmarknadens förfogande innebär att han 1964: 57 mfl). Dcssa delar är hälso- och skall vara lätt anträffbar och snabbt kunna sjukvård, kontantförmåner vid sjukdom, för- inställa sig på sven-sk arbetsförmedling eller måner vid havandeskap och bamsbörd, för- arbetsplats. måner vid yrkesskada och förmåner vid ar- Bemyndigandet för Kungl Majzt att utbetslöshet. färda bestämmelser har intagits i 34 § lag- Utlänningars likabehandling skall enligt förslaget.

7.3 Särskilda villkor för ersättningsrätt inte har pågått i förvärvssyfte eller medfört inkomst. Detta gäller arbetsmarknadsutbild- 7.3.1 Arbetsvillkor samt havandening, värnpliktstjänstgöring skap och vård av barn under tiden närmast överväganden efter dess födelse. I likhet med vad som föreslås gälla för ar- I fråga om kontant arbetsmarknadsstöd bör ett arbetsvillkor har utredningen övervägt möjligheterna att betslöshetsförsäkringen som grundläggande krav för rätt jämställa oavlönat vårdarbete med förvärvsuppställas till kontant arbetsmarknadsstöd. Detta vill- arbete i större utsträckning än som föresla-

kor bör baseras på samma regler som ar- gits beträffande arbetslöshetsförsäkringen. arbetsvillkor. För För åtskilliga som under längre tid huvudbetslöshetsförsäkringens anrätt till kontantstöd skall alltså gälla att sö- sakligen ägnat sig åt vård av föräldrar, kanden har utfört förvärvsarbete under nan anhörig eller andra personer, för vilka

minst fem av de tolv månaderna närmast de ansett sig ha ansvar, kan vårduppgiften före arbetslöshetens Med tid i för- ha haft så betydande omfattning att den utbörjan. värvsarbete tid då sökanden har gjort ett väsentligt hinder för annat arbete. jämställs haft semester eller, med helt eller delvis bi- Har ersättning ej utgått för detta vårdarbete, behållen lön, har varit ledig av annan anled- kan det enligt förutnämnda regler ej räknas vämpliktstjänstgöring el- som förvärvsarbete. ning än sjukdom, ler barnsbörd. Även då sökanden Fullgörande av sådana vårduppgifter måsperioder eller te dock oftast anses vara en arbetsinsats av genomgått arbetsmarknadsutbildning eller varit från värde inte bara för den vårdade och denvämpliktstjänstgöring ledig arbete och erhållit tilläggssjukpenning en- nes familj. Vårdinsatsen är en del av de omsorger, för vilka hela samhället har ansvar. ligt 3 kap 13 § lagen om allmän försäkring Har vårdnaden pågått regelbundet under bör, i enlighet med vad som föreslås gälla beträffande delvis - två av längre tid och har den haft så betydande försäkringen, fem månader - likställas med tid iförvärvs- omfattning att vårdaren varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande, finns arbete. I den »mån denna tid inte är tillgodosom likställd med arbetad goda skäl att jämställa Vårdinsatsen med förräkningsbar tid, vid beräk- värvsarbete vid tillämpning av arbetsvillkoskall den vara överhoppningsbar vid ram- ret. . ning av ramtid. Överhoppningsbar tidsberäkning skall också vara tid då sökan- Framdeles torde en allt större del av desden har varit förhindrad att förvärvsarbeta sa vårduppgifter komma att utföras under avvuxenutbildning, varmed i ut- former som kan likställas med förvärvsarpå grund avses utbildning som fö- bete, främst som social hemhjälp till åldredningens förslag regåtts av minst fem månaders samman- ringar och handikappade. I socialstyrelsens hängande förvärvsarbete samt vidare vård råd och anvisningar i socialvårdsfrågor (nr av eget barn eller adoptivbarn som ej fyllt 175, utgivna i januari 1965) anges som mål tre år, inom kriminalvår- för hemsamaritverksamheten att så. många

frihetsberövande

dens ram, nykterhetsvård på anstalt och åldringar och handikappade som möjligt

skall kunna leva kvar i sina invanda mil-

slutligen på grund av styrkt sjukdom.

konstruktionen av a-rbets- Institutionsvård bör inte bli aktuell

Den föreslagna jöer.

till över- förrän det krävs så kvalificerad vård eller så-

villkoret innebär dels att villkoret vägande del blir ett renodlat arbetsvillkor-, dan tillsyn att den inte kan ges i hemmet. kravet Socialstyrelsen har med anledning av fördels att den som inte helt uppfyller arbete i begränsad Omfatt- frågningar om olika problem i samband med på fem månaders

vilka av anlitande av anhöriga som hemsamariter hos

ning kan medräkna även perioder, eller ?andra hänsyn rim- åldringar och handikappade även framhålarbetsmarknadsskäl med lit att anhörighjälpen i största möjliga utligen bör i viss mån kunna jämställas tid i förvärvsarbete, trots att verksamheten sträckning bör tillvaratas och att anhörig,

SOU l97l: 42

anlitad som hemsamarit, bör avlönas enligt te. Därmed har de möjligheter att uppfylla samma normer som gäller för kommunens arbetsvillkoret och får därigenom rätt till övriga samariter. försäkringsersättning eller - om de inte är har i detta försäkrade - till kontant arbetsmarknads- Socialstyrelsen sammanhang även understrukit att det - såväl från den stöd. Särskilda regler fordras endast för den anhöriges som från kommunens synpunkt som inte har haft inkomst av sitt vårdarbete. - är synnerligen fördelaktigt om en anhörig är hemsamarit. Antalet timmar som den Förslag gamla eller handikappade får tillsyn blir ju ofta större än det antal arbetstimmar, Arbetsvillkoret för rätt till kontant arbetsför vilka den anhöriga hemsamariten erhål- marknadsstöd föreslås bli detsamma som arler arvode. _ betsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen med Utredningen har även funnit stöd för an- följande tillägg. tagandena om den framtida utvecklingen i Såsom tid i förvärvsarbete skall även räkhandikapputredningens betänkande Kom- nas tid under de tolv månaderna närmast munerna och den sociala omvårdnaden före anmälan till arbetsförmedlingen, då sö- (SOU 1967: 53). Där framhålls (sid 66) att kanden har haft till uppgift. att -utan att anhörigas uppoffringar för många män- någon inkomst uppburits --i enskilt hem niskor är en förutsättning för att de skall vårda eller hjälpa åldring eller handikapkunna bo kvar hemma och klara det dag- pad och därigenom varit förhindrad att stå liga livet. Vidare anförde utredningen: till arbetsmarknadens förfogande. Förslaget innebär att sökande avarbetsmarknadsstöd Handikapputredningen finner att en god omvårdnad innefattar stöd och hjälp också till alla helt skall kunna bygga upp sin ersättningsdem, anhöriga och andra, som i sina hem vår- rätt genom angivna vård av åldring eller dar handikappade. Det torde i de flesta fall handikappad, om den under minst pågått vara lämpligt att dimensionera och utforma fem av de senaste tolv månaderna och hemhjälpsorganisationen så att dessa vårdares därefter upphört. . behov av avbytarhjälp kan tillgodoses. Detta behov bör bedömas generöst. Likaså bör kom- I det enskilda fallet får bedömas hur munerna - med en generös bedömning av den vårduppgiften inverkat på vårdarens möjlighandikappades hjälpbehov - ersätta vårdarbetet. heter att stå till arbetsmarknadens förfo- Det statliga stödet till social hemhjälp, 35 procent av kommunernas kan i gande. Bedömningen skall som regel grunnettokostnader, båda fallen utgå med tillämpning av kungö- das på skriftlig försäkran av sökanden. I de relsen om statsbidrag till social hemhjälp fall den vårdade har uppburit invaliditets- (1964:427). Socialstyrelsen har erinrat härom tillägg enligt 9 kap 2 § första stycket lagen i skrivelse till kommunerna. om allmän försäkring eller Vårdbidrag enligt

Av riksdagen med anledning av handi- 9 kap 3 § första stycket samma lag får vård-

kapputredningens beslutade behovet och vårdens omfattning anses vara

förslag ändring-

ar i lagen om socialhjälp, som trädde i kraft styrkta. Antalet timmar som gamla och handi- 1.7.1968, innebar en ytterligare kappade får tillsyn är. ofta större

markering mycket

av det allmänna samhällsansvaret för att den än det antal arbetstimmar för vilka tex anenskilde medborgarens vårdbehov tillgodo- höriga får ersättning. Vårduppgiftens inverses och av kommunernas skyldigheter att kan på möjlighetemaatt utföra annat arvidtaga alla härför erforderliga åtgärder. bete måste därför bedömas med hänsyn till Detta får ses som uttryck för en aktiv social- hela den tid som skäligen kan anses ha åtpolitik från samhällets sida. gått för vården, oavsett om vårdaren skulle Ett allt större antal även av de anhöriga ha kunnat få arvode för hela denna tid eller som har till sin huvudsakliga uppgift att i inte. . hemmen hjälpa åldringar och handikappade För prövningen av arbetsvillkoret förekan således i framtiden förutsättas få in- slår utredningen - i anslutning till vad därkomst som hemsamariter från sitt vårdarbe- om anförts beträffande försäkringens ar-

betsvillkor - av betsförmedlingen måste då ha tid att klar- (6.1.2) följande precisering tidberäkningen. Sökande får tillgodoräkna lägga situationen. endast om arbete under månaden Detta gäller i särskilt hög grad dem som sig månad har utförts minst tio (motsvarande tidigare ej alls förvärvsarbetat eller arbetat dagar för så länge sedan eller i så obetydlig uttvå arbetsveckor). Den sammanlagda arbetstiden under månaden skall dock sträckning att deras arbetssituation helt måsuppgå till minst 70 timmar. te nyprövas. För dem föreslår utredningen en särskild kvalifikationstid. Förslaget behandlas i närmast följande punkt 7.3.3. Även för många av dem som förvärvs- 7.3.2 Karensvillkor för den som uppfyller arbetat i en omfattning vilken är fullt tillarbetsvillkor för att uppfylla arbetsvillkoret och räcklig som gjort detta genom reguljärt inkomstgiöverväganden vande arbete kan det emellertid uppstå svåkarens- righeter att omedelbart klarlägga arbetslös- I kap 6 har utredningen behandlat villkoret Utred- hetssituationen när de anmäler sig vid ari arbetslöshetsförsäkringen. föreslår där att de nuvarande be- betsförmedlingen. De som tidigare varit ningen verksamma som företagare skall styrka att stämmelserna om karenstid utgår och ersätts med en regel som innebär att ersättning ut- deras personliga verksamhet i företaget upp-

fro m den första arbetslösa hört och att detta inte endast har skett tillgår dagen, Arbetsförmedlingen skall pröva de dock tidigast from den dag då den för- fälligt. därvid omständigheterna. Vid besäkrade personligen eller på annat godtag- åberopade bart sätt anmält vid dömningen av dessa fall har arbetsförmedsig som arbetssökande lingen inte möjlighet, på samma sätt som i offentlig arbetsförmedling. i fråga om de försäkrade moti- fråga om de försäkrade, att rådgöra med Förslaget verar bl a med vissa allmänna representanter för organisationer på beutredningen å De flesta förvärvsarbetande har rörda yrkesområden och få information om synpunkter. :i att re- relevanta förhållanden i sökandens tidigare så många bundna och fasta utgifter inkomstbort- verksamhet. dan några dagars fullständigt fall innebär en avsevärd ekonomisk Behovet av karensvillkor för sökande av påfrestför den som är helt beroende av sin kontant arbetsmarknadsstöd, som uppfyllt ning arbetsinkomst för försörjningen. det i punkt 7.3.1 föreslagna arbetsvillkoret, Dessa allmänna har utredningen bedömt på följande sätt. synpunkter på de anställdas förhållanden har samma betydelse för För åtskilliga sökande kommer förhållandemånga av dem som kommer att söka kon- na att bli tämligen lika dem som förutsatts tant arbetsmarknadsstöd. I varje fall gäller för de försäkrade. I dessa fall skulle något för- karensvillkor inte erfordras. För andra södetta i fråga om dem som har börjat värvsarbete och vid arbetslöshet uppfyller kande kommer det återigen att behövas avdet reguljära arbetsvillkoret. Redan genom sevärd tid för att klarlägga arbetslöshetssiav möjligheterna att vid pröv- tuationen. Även en rent preliminär bedömutvidgningen ning av detta villkor inräkna visst slag av ning kan kräva sin tid, särskilt om sökanoavlönat arbete - vård av åldring eller den tidigare inte har anlitat arbetsförmed- - emellertid en mer lingen. Å andra sidan kan det för dessa arhandikappad uppstår sammansättning av den genom betssökande lika väl som för de arbetslösheterogen arbetsmarknadsstödet skyddade personkret- hetsförsäkrade medföra en avsevärd belast-

sen. Åtskilliga av dessa personer med tidiga- ning att redan i början av en längre arbetskan ha haft ti- drabbas av en tids totalt inre vårduppgifter obetydlig löshetsperiod digare kontakt med arbetsmarknaden, när komstbortfall. Även vid kortvarigare arbetsde anmäler sig som arbetssökande vid offent- löshet kan samma belastning uppstå, om sö- Både de själva och ar- kanden endast finner tillfälliga arbeten och lig arbetsförmedling.

230 SOU 1971: 42

under årets lopp upprepade gånger möter ny honom. Ofta föreligger också brister i utarbetslöshet. bildningen som begränsar arbetsutbudet. Dessa och andra omständigheter bidrar till att man har att räkna med att arbetsgivare Förslag tvekar att anställa den som tidigare ej har Kontant arbetsmarknadsstöd utgår till den förvärvsarbetat, såvida annan arbetskraft som har kvalificerat sig för sådant stöd ge- finns att tillgå. nom att uppfylla föreskrivet arbetsvillkor Som förut anförts föreslår utredningen att först sedan han har anmält sig som arbets- ett med arbetslöshetsförsäkringens arbetsvillsökande vid offentlig arbetsförmedling och kor i huvudsak överensstämmande villkor därefter varit arbetslös sammanlagt fem da- skall gälla även beträffande det kontanta argar, anmälningsdagen inräknad. Dessa da- betsmarknadsstödet. I enlighet härmed skall gar behöver inte ligga i en följd utan kan som huvudregel gälla för rätt till kontantvara utspridda över en sammanhängande stöd att den arbetssökande skall ha utfört tid (ramtid) av högst fem kalenderveckor. I förvärvsarbete i fem månader under en ramkarenstid inräknas endast dag, för vilken tid av tolv månader omedelbart före arbetskontant arbetsmarknadsstöd skulle ha utgått löshetens inträde. Ett sådant villkor kommer om karensvillkoret hade varit uppfyllt. alltid att utestänga den som är nytillträdande På grund av att karenstiden sålunda gene- på arbetsmarknaden från ekonomiskt skydd rellt har begränsats till fem dagar anser ut- under den första tid efter inträdet då, enredningen att föreskrifter om karensbefriel- ligt vad nyss anförts, arbetslöshetsrisken kan se - såsom nu gäller i arbetslöshetsförsäk- vara störst. Enligt utredningens mening är ringen vid sjukdom och i vissa andra fall det ofrånkomligt att närmare undersöka om - inte skall behöva införas i fråga om kon- och i vad mån det är befogat att utforma tant arbetsmarknadsstöd. Även om ömman- det kontanta arbetsmarknadsstödet så att det de skäl ibland skulle kunna åberopas för ger ekonomiskt skydd även för denna katekarensbefrielse, anser utredningen att den gori av arbetstagare. Vad som härvid kan nya stödformens administration inte bör be- komma i fråga är att i större eller mindre lastas med kontroll av andra förhållanden grad efterge arbetsvillkorets krav på utfört än dem som direkt avser sökandens arbets- förvärvsarbete som förutsättning för rätt till utbud och arbetslöshet. kontantstöd. För den nytillträdande arbets- Sökande av kontant arbetsmarknadsstöd sökanden skulle i stället gälla en efter denskall inte behöva genomgå karens mer än nes situation särskilt utformad särregel. en gång varje ersättningsperiod av 150 re- En viktig uppgift för den offentliga arspektive 300 dagar. Utredningens förslag betsförmedlingen är att vidtaga åtgärder i om dessa ersättningsperioder behandlas i syfte att öka benägenheten hos personer punkt 7.4. utanför arbetskraften att ta arbete samt - vilket är särskilt i detta betydelsefullt sammanhang att undanröja hinder för 7.3.3 Särskilt kvalifikationsvillkor för den inträdet på arbetsmarknaden och att undersom är nytillträdande eller återinträder på lätta arbetssökandens till arbetet. anpassning arbetsmarknaden Det måste därför anses vara motiverat även från arbetsmarknadspolitisk synpunkt att ge överväganden kontantstödet en sådan inriktning att det Av naturliga skäl kan den som är ny på ar- kommer att utgöra en stimulans för arbetsbetsmarknaden vara utsatt för väsentligt sökande att ta kontakt med arbetsförmedstörre arbetslöshetsrisk än den som där re- lingen. dan funnit en fastare anknytning. Särskilt Det kan inte komma i fråga att utan nåutgör avsaknad av yrkesvana och erfarenhet gon som helst begränsning göra arbetsmarkav tidigare förvärvsarbete en belastning för nadsstödet tillämpligt på en nytillträdande

SOU 1971: 42 231

arbetssökande. Tvärtom bör enligt utred- melse för nytillträdande som en allmän ro ningens mening ställas vissa bestämda krav gel utan direkt anknytning till några bestämpå den som söker sig ut på arbetsmarkna- da grupper arbetssökande. Om man vill hålden för att kontantstöd skall kunna utgå. la fast vid utgångspunkten att befrielse från Man bör fordra en positiv vilja till anpass- arbetsvillkoret inte skall kunna komma i fråning efter arbetsmarknadens behov och till ga för alla nyinträdande på arbetsmarknade aktuella möjligheterna att finna stadigva- den, måste dock en sådan allmänt syftande rande arbete. Sedan arbetsförmedlingen har regel bygga på vissa situationer då särprägfått tillfälle att under en tid länma anvisning- lat starka skäl att söka förvärvsarbete förear om tillgängligt arbete eller att söka ge- ligger och sökanden därför vanligen har nomföra andra lämpliga arbetsmarknadsåt- klart uttalat behov av den ekonomiska trygggärder, har man fått ett prov på intensiteten het som kontant arbetsmarknadsstöd kan i sökandens arbetsvilja och varaktigheten i lämna. Sådana behovssituationer kan exemhans arbetsutbud. Därmed kan den sökande pelvis uppkomma när någon under längre anses ha visat en aktivitet som åtminstone tid har varit bunden av att vårda eller hjälpa i viss utsträckning kan jämställas med för- åldring eller och söker förhandikappad värvsarbete. Det kan därför övervägas att värvsarbete sedan vårduppgiften har uppför en nytillträdande i vissa fall efterge krahört. Hänsyn till den situationen har utredvet på utfört förvärvsarbete enligt arbetsvillningen tagit genom förslaget i punkt 7.3.1 koret och i stället som grundförutsättning om en tilläggsregel i arbetsvillkoret för denför rätt till kontantstöd fordra att vederböna kategori. Liknande behovssituationer kan .rande under viss, ej alltför kort tid har stått uppstå i andra närliggande typfall. Framför till arbetsmarknadens förfogande genom att allt synes behovssituationen vara utpräglad söka arbete genom arbetsförmedlingen. och allmänt förekommande för dem som v AV flera skäl anser utredningen emeller- efter vill till utbildning övergå förvärvsartid att det åtminstone för närvarande inte bete. är möjligt att generellt dispensera den nytillträdande arbetskraften från arbetsvillko- En mer allmängiltig innebörd kan ges åt ret ens om krav bestämmelser för olika typfall om de inom särskild kvalifikationstid uppställs. Innan erfarenhet har vun- rymmer befogenhet för prövningsorganet att .nits av det kontanta arbetsmarknadsstödets behandla andra likartade fall på samma sätt. .Detta kunde innebära fördelar från allmän verkningar finns anledning att iakttaga betydande försiktighet vid utsträckandet av stöd- jrättvisesynpunkt och motverka komplikatio-

formen till sådana vilkas an- ner på grund av svårigheter att med fullstän-

arbetstagare knytning till arbetsmarknaden är osäker. Vi- dig klarhet avgränsa olika kategorier. Å anddare bör beaktas att villkoren för kontant- ra sidan skulle en sådan obestämd utvidgstödet inte ges en sådan utformning att för- ning av ersättningsrätten medföra risker för medlingen kommer att sakna förutsättningar en svåröverskådlig kostnadsutveckling samt för en meningsfull verksamhet. avsevärt ökat ansvar och ökad belastning Enligt utredningens mening kan en lämp- för prövningsorganet. Individuell bedömning av enskilda fall och speciella kategorier skullig avgränsning av tillämpningsområdet för le sannolikt ofta kräva observationssärregeln om den nytillträdande arbetskraf- längre ten vinnas genom att man närmare precise- tid och mer ingående kontinuerlig uppföljrar den situation som förelåg innan den ny- ning. Om en särregel för de nytillträdande tillträdande ställde sig till arbetsmarknadens på arbetsmarknaden i möjligaste mån behar närmare gränsas till att gälla en klart avgränsad förfogande. Utredningen analyserat de skilda anledningar som kan förelig- grupp arbetssökande, behöver man bega till att den nytillträdande tidigare ej för- träffande kvalifikationstidens längd ej ta värvsarbetat. Därvid har utredningen under- hänsyn till svårbedömda kategorier och sökt möjligheterna att utforma en särbestäm- komplicerade fall.

Denna synpunkt är väsentlig även i andra avsett återupptagande av studierna. Har den hänseenden. Om kontantstödet för de nytill- arbetssökande valt att börja förvärvsarbeta trädande på arbetsmarknaden skall få av- bör det i dessa situationer kunna vanligen sedd trygghetseffekt, måste det kunna utgå förutsättas att sökanden har all anledning relativt snart efter det att sökanden slutat att visa både intensitet i arbetsvilja och tillsin tidigare verksamhet och börjat söka för- räcklig stadga i arbetsutbudet. värvsarbete. Annars kan ekonomiskt stöd Från samhällets sida är det i dessa” situafrån annat håll behövas, tex kommunal so- tioner naturligt att ge de nyutbildade ungcialhjälp. Vidare kan en längre tids arbets- domarna lämpligt stöd för att underlätta delöshet under övergång från utbildning till ras anpassning på arbetsmarknaden. Skälen förvärvsarbete utan möjlighet till kontant härför kan sägas vara av såväl utbildningsstöd föranleda en eljest inte motiverad fort- politisk och arbetsmarknadspolitisk som a1lsättning av utbildningen och återgång till mänt social karaktär. Från ren arbetsmarkdärmed förenat studiesocialt stöd. Uppställ- nadssynpunkt är det givetvis betydelsefullt da kvalifikationsvillkor för kontant arbets- att kunna knyta arbetsmarknadsåtgärderna marknadsstöd skulle i sådana fall kunna till en aktuell utbildning. Om denna inte är komplicera arbetsmarknadsorganens uppgift tillräckligt yrkesinriktad eller i övrigt inte att stimulera och underlätta inträde på ar- helt lämpad för tillgängliga arbeten, skapar betsmarknaden. Utredningen har därför fun- dock utbildningens aktualitet goda förutsättnit att kvalifikationstiden för nytillträdande, ningar för effektiva och individuellt anpassom kan komma i fråga för kontant arbets- sade åtgärder från arbetsmarknadsorganens marknadsstöd sida. utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret, inte bör pågå längre än tre månader . Vad här anförts om dem som genomgått från det sökanden efter slut ungdomsutbildning gäller enligt utredningens utbildningens har anmält sig till offentlig arbetsförmed- mening även vuxna personer som på heltid ling och därmed ställt sig till arbetsmarkna- har deltagit i ungdomsutbildning eller studens förfogande. derar vid särskilda läroanstalter för vuxna, Kvalifikationsvillkoren bör i övrigt be- om det för denna utbildning har förelegat stämmas rätt att uppbära med hänsyn till naturligt förelig- studiesocialt stöd (studiegande möjligheter för sökanden att under hjälp eller studiemedel). denna tid klarlägga sin vilja och fömiåga att I samband härmed har utredningen även förvärvsarbeta. Som förut framhållits bör övervägt om samma särskilda kvalifikationsenligt utredningens mening bestämda krav möjligheter kan tänkas gälla även för dem i detta avseende ställas på den som söker som har genomgått arbetsmarknadsutbildsig ut på arbetsmarknaden för att kontant- ning. Det grundläggande syftet med denna stöd skall kunna komma i fråga. De största utbildning är att ge arbetslösa och svårplamöjligheterna att motsvara dessa krav har cerade möjlighet till en ny arbetsplacering. generellt sett de ungdomar som är i den si- Målsättningen för. arbetsmarknadsutbildtuationen att de skall övergå från utbildning ningen är att kunna ge de enskilda en så till förvärvsarbete. Utbildningen kan ha va- väl anpassad utbildning som möjligt och därrit av växlande tidslängd och mer eller mind- utöver tillgodose det behov av nya yrkesre inriktad på ett bestämt yrkesområde. Den grupper som näringslivet kommer att få som kan ha avslutats eller avbrutits på olika sta- en följd avrden fortsatta tekniska och ekodier och i olika ålder. Avslutningen av stu- nomiska utvecklingen. Vissa arbetstagardierna kan ha haft karaktär av examen el- gruppers speciella utbildningsbehov beaktas ler skett på. mindre markerat sätt. Den ge- särskilt. Detta gäller i första hand handikapnomgångna utbildningen kan traditionellt pade, äldre och vissa inte yrkesverksamma. anses som ett led i fortgående teoretiska stu- Arbetsmarknadsutbildningens värde för dier eller som en period av sådana studier sistnämnda grupper är i detta sammanhang som kan följas av en tids förvärvsarbete före -av särskild betydelse. Handikappade arbets-

SOU 1971: 42 233

sökande som efter arbetsvårdsutredning ge- ningen. Fara kunde även uppkomma för nomgår arbetsmarknadsutbildning utgör en missbruk både av arbetsmarknadsutbildningbetydande del - under år 1969 enligt upp- en och den särskilda kvalifikationsmöjlighe- - ten för ersättningsrätt. gift omkring en tredjedel av eleverna i denna utbildningsform. Bland de handi- Utredningen vill inte undervärdera farkappade är det åtskilliga ungdomar i ålder hågor av sistnämnda slag men anser att arunder 20 år som efter avslutad grundskola betsmarknadsutbildningen numera enligt tillfår sin yrkesutbildning i kurser inom arbets- gängliga uppgifter har blivit så fast utformarknadsutbildningen Även bland handi- mad att erforderlig information, utredning kappade som är 20 år och äldre kan ar- och precisering av utbildningsmål i fråga om betsmarknadsutbildningen i många fall va- varje elev bör kunna väntas ske med samma ra deras första egentliga yrkesutbildning. omsorg som nu, även om antalet elever skul- Detsamma oavsett av utredningens förgäller handikapp ej le stiga med anledning sällan även personer som tidigare inte har denna förutsättning bör arbetsslag. Under varit yrkesverksamma och i viss utsträckning löshetsriskerna och därmed de relativa kostfår sitt behov av utbildning tillgodosett ge- naderna för kontant arbetsmarknadsstöd nom arbetsmarknadsutbildning. kunna överblickas och hållas på en inte allt- I läm- för obestämd nivå, även om den särskilda kap 5 (5.5.2) har en redogörelse för stödet öppnas nats för den utbildningsutredning på arbets- kvalifikationsmöjligheten också för de elever i arbetsmarknadsutbildförmedlingen som föregår beslut att bevilja en arbetssökande arbetsmarknadsutbildning. ning som efter slutförd utbildning söker sig Förmedlingens beslut i sådana utbildnings- in på arbetsmarknaden. Därtill kommer att en sådan kvalifikaärenden innehåller i regel även fastställanfall. skulle få betydelse för tidide av utbildningsmålet i varje enskilt tionsmöjlighet Frånsett informationskurser od, som när- gare inte yrkesverksamma som söker sig till arbetsmarknaden i situationer där samhälmast kan anses vara en del av utbildningslets sociala ansvar är särskilt framträdande. utredningen, är vanligen det allmänna utbildavser exempelvis ensamstående ningsmålet för varje elev att denne efter ut- Utredningen slut skall kunna finna som har fått försörjningsansvar för barn bildningens varaktigt förvärvsarbete. Denna målsättning samt sökande som nyligen har blivit ensamprimära inte av att elevens individuella mål stående - tex makes död, upppåverkas genom för den påbörjade utbildningen ibland korri- lösning av äktenskap eller avbrytande av anmed av erfarenheter och nat varaktigt samboende - efter att dessgeras ledning önskemål från elevens och kursledningens förinnan under längre tid ha ägnat sig åt sida. Informationen till eleverna före utbild- hushållsarbete i hemmet. Dessa grupper tillningens början omfattar regelmässigt även hör dem vilkas speciella utbildningsbehov upplysningar om de krav på rörlighet och särskilt skall beaktas i arbetsmarknadsutbildi övrigt till arbetsmarknaden som Särskild kvalifikationsmöjlighet efanpassning ningen. kan komma att fordras för att finna avsett ter genomgång av arbetsmarknadsutbildning arbete. skulle i många fall täcka deras behov av Under dessa förhållanden kan hävdas att kontantstöd även i svårartade sysselsättningsut- situationer. Därmed skulle det för situatiodet inte medför någon mer betydande av området för det kontanta ar- ner av detta slag inte erfordras speciella vidgning betsmarknadsstödet, om särskilda kvalifika- särregler, vilka i och för sig kunde vara motionsmöjligheter utan fullgörande av arbets- tiverade av rent sociala skäl men som ofrånvillkor skulle öppnas även för den som har komligt måste bli tämligen komplicerade. Här- I vissa fall kan det dock tänkas att argenomgått arbetsmarknadsutbildning. emot kan å andra sidan invändas att så- betsmarknadsutbildning uppenbart inte är dana kvalifikationsmöjligheter skulle kunna lämplig eller nödvändig med hänsyn till att öka anspråken på arbetsmarknadsutbild- den arbetssökandes möjligheter att finna sys-

234 SOU 1971: 42

:selsättning därigenom inte skulle förbättras. melserna bör fordras att sökanden ställer

Arbetsmarknadsorganen bör i sådana fall sig till arbetsmarknadens förfogande inom

kunna efterge utbildningskravet som kvali- inte alltför lång tid efter det att utbildning

fikationsgrund. Inte heller i dessa undan- har avslutats. Någon bestämd tidsfrist som

tagsfall skall dock kontant arbetsmarknads- kan tillämpas på alla fall torde inte böra

-stöd kunna börja utgå förrän arbetslösheten uppställas. Sökandens situation kan vara oli-

varat tre månader efter det sökanden har ka i de enskilda fallen. I princip bör gälla

.anmält sig till arbetsförmedlingen. att tidsfristen inte i något fall får bli längre

än att man alltjämt kan säga, att orsaken

till att vederbörande söker sig ut på arbets-

Förslag marknaden är att utbildningen har avslutats.

Längre tid än fem månader bör inte god- Utredningen har stannat för att föreslå en tagas, såvida inte speciell utbildningskomgenerell regel om särskilda kvalifikationsplettering, värnplikt, sjukdom, havandeskap möjligheter för dem som söker sig in på ar- eller liknande personliga hinder har kommit betsmarknaden utan att dessförinnan ha

i

emellan. uppfyllt arbetsvillkoret. Regeln avser

dels dem som övergår till förvärvsarbete

från ungdomsutbildning eller därmed i fråga 7.3.4 Kvalifikationsvillkor för växel-

om studiesocialt stöd likställd vuxenutbild- arbetande jordbrukare ning på heltid, dels även dem som enligt arbetsförmed- Ö verväganden

lings beslut med klar målsättning att efter Ett speciellt slag av säsongarbete regleras utbildningen kunna få varaktigt förvärvsari arbetslöshetskasseförordningen. Det gäller bete söker sådant arbete efter att ha slutmedlemmar i kassa vilken, med tillstånd av fört arbetsmarknadsutbildning. kan att medtillsynsmyndigheten, medge Främst får en sådan regel tillämpning på lem får bygga upp sin rätt till ersättning geungdomar som kommer från grundskola, nom förvärvsarbete omväxlande som arbetsfackskola, gymnasium och yrkesskola eller De kallas växeltagare och som företagare. från studier vid universitet eller motsvarande arbetare. Denna utvidgning av ersättningsläroanstalter liksom från arbetsmarknadsutmöjligheterna innebär ett speciellt arbetsbildning. Vuxna personer som har genomlöshetsskydd för denna grupp. Enligt uppgått sådan utbildning torde - frånsett de gift har dock endast ett 80-tal hittills sökt förut nämnda grupperna handikappade, enmedlemskap i arbetslöshetskassa som växelsamställda mfl - i många fall komma att arbetare. Blott två kassor skogsarbetaruppfylla det reguljära arbetsvillkoret, bl a nas o:h lantarbetarnas kassor - har i sina

genom möjligheten att vid beräkning av ram- in bestämmelser om växelstadgar tagit tid enligt arbetsvillkorets bestämmelser över- arbetare.

hoppa utbildningstiden. Inom och bland dess arbetsjordbruket Under en kvalifikationstid av tre måna- kraft har dock systemet med växelarbete en der skall sökanden efter utbildningens slut betydande omfattning. Det utvecklades unstå till arbetsmarknadens förfogande som der en period då nyetableringen inom jordarbetssökande vid offentlig arbetsförmedling bruket var avsevärd - fram till slualltjämt och i övrigt uppfylla de allmänna förutsätt- tet av 1940-talet - och arbetstillgången för

ningarna för ersättningsrätt. I kvalifikations- arbetstagare inom skogsbruket var god och

perioden inräknas givetvis även tid då sö- tidvis - fram till slutet av mycket god kanden förvärvsarbetat. 1950-talet. i arbetslivet Många som inträdde I samtliga fall då nya sökande på arbets- fram till senare delen av 1940-talet kom att

marknaden kan kvalificera sig för ersätt- sin årsverksamhet

bygga på sådant växelar-

ningsrätt enligt de här föreslagna bestäm- bete.

SOU 1971: 42 235

Särskild hänsyn bör enligt utredningens göra kvalifikationstid, dvs tid såsom armening tas till denna grupp växelarbetande betslös arbetssökande för vilken kontantstöd jordbrukare, om de i fortsättningen möter ej utgår. svårigheter att finna lämpligt arbete under Kvalifikationstiden utgör jordbrukarens den tid av året då jordbruket inte ger dem självrisk och kan infalla under vilken del av sysselsättning. Även om deras personliga den förhandsdeklarerade perioden som helst. verksamhet i jordbruket endast har upphört Om denna period börjar den l november temporärt och skall återupptas efter vinter- och arbete inte kan erhållas under november periodens slut, bör de som sökande på ar- och december, kan kontant stöd utgå först betsmarknaden under uppehållet i jordbruks- i början av januari. Får sökanden arbete arbetet kunna påräkna visst ekonomiskt omedelbart men pågår detta inte längre än skydd. Utredningen föreslår att detta utfor- till utgången av december, börjar kvalifikamas som rått till kontant arbetsmarknads- tionstiden löpa i januari. Fortsätter arbetsstöd under vissa förutsättningar. Till dessa lösheten kan i det fallet kontantstöd utgå förutsättningar hör en årlig kvalifikations- först i mars. tid av annat slag än den tidigare behand- Bakgrunden till förslaget om växelarbelade. tande jordbrukare behandlas i bilaga 4- Jordbruket och dess arbetskraft.

Förslag Följande speciella förutsättningar bör enligt 7.4 Ersättningstid utredningens mening gälla. överväganden Sökanden skall vara född år 1920 eller tidigare och sålunda tillhöra de åldersgrup- Sökande av kontant arbetsmarknadsstöd per jordbrukare för vilka växelarbete vid kommer, som utredningen inledningsvis inträdet i arbetslivet var naturligt. framhållit, till stor del att vara nyutbildade

Arbete i jordbruk skall under de senaste och andra nytillträdande på arbetsmarkna-

fem åren ha varit sökandens huvudsakliga den. För dem föreligger i regel inte samma sysselsättning. Detta innebär att sökanden behov av långvarigt ekonomiskt skydd som årligen i genomsnitt minst sex månader för- man i arbetslöshetsförsäkringen måste räkna värvsarbetat enbart inom jordbruk. med i svårbemästrade situationer. Utred- Av de i punkt 7.2 föreslagna reglerna ningen anser därför att den utsträckning av följer att jordbruksarbetet skall ha utförts ersättningstiden som föreslagits för arbetslöshärilandet. hetsförsäkringen inte kan komma i fråga för Beträffande kvalifikationstid för kontant kontant arbetsmarknadsstöd. arbetsmarknadsstöd föreslår utredningen i Däremot anser utredningen att den

tek-

dessa fall följande regler. niska metoden för ersättningstidens regle- För varje beräkningsår, vilket föreslås ring i största möjliga utsträckning bör överbörja den 1 oktober, skall sökanden i för- ensstämma med den som föreslås .gälla i väg deklarera vilken tidsperiod han kommer arbetslöshetsförsäkringen. Där ut-

inriebär

att stå till arbetsmarknadens förfogande redningens förslag att den maximala ersätt. som arbetsför och eljest arbetsoförhindrad ningstiden skall räknas från den dag då ar-j

arbetssökande. Han skall under den perio- betsvillkoret har uppfyllts. Den sålunda upp-

den vara anmäld som arbetssökande hos den arbet-ade ersättningsperioden fortlöper så offentliga arbetsförmedlingen om han inte länge den försäkrade utan längre avbrott arbetar som anställd. Av den tid - högst står till arbetsmarknadens förfogande. Försex månader per beräkningsår - som jord- värvsarbete och annan enligt arbetsvillkoret brukaren sålunda står till arbetsmarknadens tillgodoräkningsbar verksamhet, som en förfogande skall två månader (sammanlagt gång har utlöst ersättningsrätt under en pe- 44 ersättningsdagar) varje beräkningsår ut- riod, får inte tillgodoräknas på nytt vid se-

236 SOU 1971: 42 \

;mamma-nn

nare prövning av arbetsvillkoret. flera områden för äldre arbetslösa även i Enligt nu gällande bestämmelser i arbets- åldern 55-59 år att finna lämpligt varaktigt löshetsförsäkringen får ersättning vanligen arbete utan längre tidsfrist och omställning, inte uppbäras för mer än 150 dagar under föreligger starka skäl för att sätta den gevarje försäkringsår, såvida inte de särskilda nerella gränsen för ersättningstidens förlängreglerna om extra ersättning under förlängd ning i den nya stödformen kontant arbetsersättningstid för äldre försäkrade kan till- marknadsstöd vid 55 år. lämpas. Denna tid - 150 dagar - anser Alltjämt kvarstår emellertid speciella förutredningen vara den längsta som generellt hållanden för arbetslösa i 60-årsåldern. Deskan förordas vid införande av kontant ar- sa förhållanden kan i enskilda fall sammanbetsmarknadsstöd. Däremot bör liksom i för- hänga med närheten till pensionsålder eller säkringen viss förlängning kunna ske när det särskilda svårigheter som medför övervägangäller arbetslös som har fyllt minst 55 år. de av möjligheten att söka förtidspension. I båda fallen är det skäl att tillämpa samma Försämring eller förbättring av den personberäkningsmetod som den för arbetslöshets- liga arbetsförmågan liksom förändringar av försäkringen föreslagna, dvs förläggning- tillgången på arbetstillfällen kan från en av ersättningsperioden blir inte fixerad tid till annan avsevärt förändra situationen. i tiden eller på annat sätt knuten till en tid Utredningen har funnit att det inte kan motsvarande det i försäkringen nu gällande vara lämpligt att i den åldern begränsa försäkringsåret. ersättningstidens längd för den som i övrigt Förlängningen av ersättningstiden för den är berättigad till kontant arbetsmarknadssom fyllt 55 år men ej 60 år är, enligt nu- stöd. Denna stödmöjlighet bör, liksom det varande regler för arbetslöshetsförsäkring nuvarande statliga omställningsbidraget, vaoch statligt omställningsbidrag, beroende av ra öppen så länge den arbetslöse står till ararbetslöshetens orsak. Sökanden skall ha bli- betsmarknadens förfogande fram till dess vit arbetslös som en omedelbar följd av ned- han fyller 67 år eller dessförinnan börjar läggning eller bestående ändring av driften uppbära ålderspension, hel förtidspension elvid företag där han har varit anställd. Be- ler helt sjukbidrag enligt lagen om allmän träffande företagare gäller att den tidigare försäkring. verksamheten skall ha avvecklats på grund I fråga om de nya arbetssökande som av omfattande eller genomgripande föränd- i vissa fall föreslås få möjlighet till konring i ortens näringsliv eller i den närings- tant arbetsmarknadsstöd utan att fullgöra gren där sökanden har utövat sin verksam- det eljest gällande arbetsvillkoret vill utredhet. ningen framhålla följande. Syftet med utred- Dessa begränsningar av möjligheterna till ningens förslag om särskilda kvalifikationsersättning för sökande i åldern 55-59 år möjligheter för dessa nya arbetssökande är har visat sig medföra tillämpningssvårigheter; att - under en period då de intensivt »söker och i vissa fall svårförklarliga konsekvenser. finna lämplig sysselsättning på arbetsmark-

Utredningen framhöll redan i delbetänkan- naden och arbetsförmedlingen lika- intensivt

det SOU 1967: 62 med förslag till stödfor- söker bistå dem med effektivaste »arbetsmer för arbetsföra äldre arbetstagare att den marknadsåtgärder-- skapa en viss ekonointe ansett sig böra föreslå någon speciell misk trygghet för fall då stadigvarande,

de

arbetslöshetsorsak för rätt till särskilt stöd ar-betsplaçering inte »kan ordnas inom_ skälig åt äldre Däremot kunde ar- tid. Det, gäller således i alla dessa fall att

arbetstagare:

betslöshetens orsak få viss betydelse vid be- söka koncentrera ansträngningarna under en

dömning av gränsfall som uppkommer vid begränsad tid. Avsikten är »inte att sådan

tillämpning av en generell åldersgräns (sid särskild kvalificering för ersättningsrätt skall 62). Erfarenheterna från äldrestödets till-- kunna upprepas gång efter annan. lämpning styrker denna uppfattning. Efter- En arbetssökande som har utnyttjat hela som det ,framträtt påtagliga svårigheter inom den ersättningstid, för vilken han en gång

SOU 1971: 42 237

kvalificerat sig utan att uppfylla det regul- dast utnyttja sin ersättningsrätt i arbetslös-arbetsvillkoret, bör sedan inte kunna hetskassan. När ersättningstiden i arbetslösjära återkomma för att på nytt söka kontant ar- hetsförsäkringen utlöper, har man för tid betsmarknadsstöd utan att arbetsvillkoret därefter ingen rätt till kontant arbetsmarkhar uppfyllts. nadsstöd. Undantag från denna regel kan dock behöva göras för tänkbara enstaka fall, då arbetslös kassamedlem i 60-årsål- Förslag dern blir utförsäkrad trots förlängningen av Utredningen föreslår att ersättningstiden för ersättningstiden för äldre till 450 dagar i ar-kontant arbetsmarknadsstöd skall utgöra 150 betslöshetsförsäkringen. Möjlighet till kon-dagar räknade från den dag då den för- tant arbetsmarknadsstöd bör i den situatiosäkrade första gången blir arbetslös och upp- nen stå öppen även för honom. fyller arbetsvillkoret eller föreskrivet sär- Ersättningstiden i arbetslöshetsförsäkringskilt kvalifikationsvillkor. Arbetsvillkoret en skall å andra sidan inte påverkas av att: skall såsom i arbetslöshetsförsäkringen inne- den försäkrade tidigare har uppburit kon-fatta fem månaders förvärvsarbete eller an- tant arbetsmarknadsstöd. Inträde som med-v nan tillgodoräkningsbar tid under de tolv lem i arbetslöshetskassa bör medföra att_ månader som har föregått arbetslösheten. medlemmen tillförsäkras förmåner som en- Det särskilda kvalifikationsvillkoret innebär bart regleras av försäkringsvillkoren och in-att vissa sökande, regelmässigt de som skall te påverkas av tidigare förhållanden. Sär-övergå till förvärvsarbete efter utbildning, skilt angeläget kan detta vara för nyinträkan bli ersättningsberättigade efter att ha dande på arbetsmarknaden, som under den: sökt arbete genom offentlig arbetsförmed- första tiden möter osäkra förhållanden med ling under minst tre månader efter avslutad tillgång endast till deltidsarbete eller kortva-utbildning. rig sysselsättning. Det kontanta arbetsmark-- Uppfyllande av det särskilda kvalifika- nadsstödet är i princip en från arbetslöshets-tionsvillkoret medför ersättningsrätt endast försäkringen artskild stödform. Utnyttjanunder en ersättningsperiod av 150 dagar. de av det stödet bör inte påverka ersätt- Nyprövning av arbetsvillkor i samband med ningsrätten för den som sedermera finner att en ersättningsperiod utlöper skall ske fastare anknytning till arbetsmarknaden och på sätt som motsvarar de för arbetslös- blir medlem i arbetslöshetskassa. hetsförsäkringen föreslagna reglerna härom Erforderlig kontroll av att arbetslöshets-- (punkt 6.3.1). Sådan nyprövning kan ut- försäkrad inte genom felaktiga uppgifter erlösa en ny ersättningsperiod. håller kontant arbetsmarknadsstöd samtidigt Ersättningstiden förlängs till 300 dagar som han uppbär försäkringsersättning eller för arbetslös som vid ersättningsperiodens eljest utan att vara berättigad till stödet unbörjan har uppnått 55 års ålder. För en i öv- derlättas genom att utbetalning av stödet. rigt ersättningsberättigad arbetslös som har sker centralt inom arbetsmarknadsverket.. fyllt minst 60 år gäller inte någon annan be- En beskrivning av verkets nuvarande system gränsning av ersättningstiden än att ersätt- för liknande kontantutbetalning lämnas i ning utgår längst till och med månaden före punkt 7.8. Arbetslöshetskassorna får därden då den arbetslöse fyller 67 år eller bör- med en central informationskälla för sim jar uppbära ålderspension, hel förtidspen- bevakning. Den bevakningen bör, förutom sion eller helt sjukbidrag enligt lagen om all- i misstänkta fall, ske genom stickprov medi män försäkring. Denna begränsning är all- viss regelbundenhet enligt anvisningar från» män och gäller även arbetslösa personer i arbetsmarknadsstyrelsen. lägre ålder. I fråga om ersättningstidens längd när Dagpenning i arbetslöshetsförsäkring och det gäller deltidsarbetande, som tidigare har kontant arbetsmarknadsstöd skall inte utgå haft och alltjämt söker heltidsarbete, före- Är man försäkrad kan man en- slår utredningen liksom beträffande arbetssamtidigt.

238 SOU 1971: 42

löshetsförsäkringen en särskild regel avsedd enskilda fallen finns reduceringsregler. Ensom spärr mot normalisering av sådan par- ligt dessa skall bidrag till familjeförsörjare tiell arbetslöshet. Det förslaget behandlas bestämmas med hänsyn till famlljemedlems närmare i punkt 7.6. inkomst under utbildningstiden. Vidare får bidraget inte överstiga den genomsnittliga lönen i utbildningsorten i det yrke som ut- 7.5 Ersättningsbelopp bildningen avser. Bidraget skall i regel redu- Syftet med det kontanta arbetsmarknadsstö- ceras med pension, livränta, elsjukpenning det är som förut angetts att under vissa vill- ler annan därmed jämförlig för ersättning kor bereda ett ekonomiskt grundskydd åt samma tid som utbildningsbidraget. arbetslösa som av olika orsaker - bla att Kommunalt kontantunderstöd av utgörs de är nykomna på arbetsmarknaden - inte dagunderstöd och barntillägg. Kommunen är arbetslöshetsförsäkrade. Förutsättningen bestämmer om understöd skall lämnas och för bestämmandet av ersättningsbeloppets om beloppens storlek. De får inte överstiga storlek är således dels att det skall motsvara 24 kr om dagen till ensamstående, 28 kr de anspråk som vanligen ställs på ett grund- om dagen till makar gemensamt och 2 kr om läggande försörjningsskydd, dels att det i dagen i tillägg för varje barn. Understöd flertalet fall snart kommer att ersättas med utgår för högst fem arbetsdagar per kalenett kvalitativt bättre försäkringsskydd när dervecka. För ensamstående utgör undersökanden funnit fastare anknytning till ar- stöd per månad sålunda högst 528 kr, för betsmarknaden. Stödbeloppet kommer då att makar utan barn högst 616 kr och för maingå i arbetslöshetsförsäkringens dagpenning. kar med två barn högst 704 kr (22 dagar Enligt den i kap 10 föreslagna utformning- i månaden). Dessa belopp är således maxien av statsbidragssystemet kommer storleken mibelopp. Medeltalet av utbetalade komav det kontanta arbetsmarknadsstödets be- munala inklusive kontantunderstödsbelopp lopp även att påverka grundstatsbidragets barntillägg var under det statliga budgetåret storlek. 1969/70 kronor 23: 52 per dag. Folkpension utgör from 1.7.1968 för ogifta 90 procent av basbeloppet (se nedan) 7.5.1 Jämförelser med andra stödformer och för gifta 70 procent av basbeloppet per Utbildningsbidrag utgörs enligt 14§ arbets- person och år. Till detta kommer ett penmarknadskungörelsen av grundbidrag, hy- sionstillskott till folkpensionärer som har låg resbidrag, familjetillägg och särskilt bidrag. tilläggspension (ATP) eller ingen tilläggspen- De olika bidragens belopp är i kungörelsen sion alls. Detta tillskott började utbetalas maximerade enligt olika regler. Bidrags- 1.7.1969 med 3 procent av gällande basbeloppen beror bl a på civilstånd, under- belopp. Efter tio år uppnås en garantinivå hållsskyldighet, faktisk bostadskostnad på på 30 procent av basbeloppet. En ogift penhemorten och antal hemmavarande barn. sionär får då 120 procent och en gift 100 Särskilt bidrag avser bla dagliga resor, procent av basbeloppet i folkpension. kursavgifter, arbetskläder och undervisnings- Ålderspensionen vid 67 år från folkpenmateriel. sioneringen exkl kommunalt bostadstillägg

För bestämmande av bidragsbeloppen i de var i juni 1970 (basbeloppet 6 300 kr).

Ålderspension + Pensionstillskott Summa pension

Ogift försäkrad samt gift, vars make ej uppbär förtidspension eller ålderspension och ej heller fyllt 67 år 472: 50 kr/mån 15: 75 kr/mån 488: 25 kr/mån Gift försäkrad vars make fyllt 67 år eller dessförinnan uppbär ålderspension eller hel förtidspension. Makarna tillsammans 735: 00 » 31:50 » 766: 50 »

SOU 1971: 42

Enligt kommunalskattelagen och upp- reda de förvärvsarbetande trygghet och bördsförordningen fastställs årligen normal- skydd mot inkomstbortfall vid arbetslöshet. belopp för existensminimum. För att be- Det kontanta arbetsmarknadsstödet har enfrielse från eller nedsättning av skatteav- ligt utredningens förslag ett mer sammandrag för preliminär skatt skall kunna be- satt syfte. Ersättningsmöjligheter har öppviljas, fordras att den skattskyldiges skatte- nats i vissa situationer för arbetssökande, förrnåga är nedsatt genom begränsad arbets- som kan beräknas ha särskilt behov av såförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, dant skydd när de börjar söka förvärvsarstor försörjningsbörda eller annan därmed bete eller återinträder på arbetsmarknaden jämförlig omständighet. I normalbeloppen efter längre tids bortovaro. Visserligen föreför existensminimum beräknas bostad in- slår utredningen såsom huvudregel att ett gå med 2160 kronor, dock att hänsyn i visst arbetsvillkor skall ha uppfyllts. Undandet enskilda fallet alltid tas till faktisk hy- tagen från den regeln avser emellertid bereskostnad. Återstående del av normalbe- tydande befolkningsgrupper. Stödet blir såloppen avser utgifter för kost, kläder, tvätt, lunda tillgängligt för åtskilliga som tidigare hygien, gas, elektricitet, fackföreningsavgif- inte har haft förvärvsinkomst eller förvärvster och andra nödvändiga medlemsavgifter arbetat endast tillfälligt under någon mindre samt smärre utgifter för tillfälliga behov. del av året men inte sökt eller funnit så- Normalbeloppen som centrala folkbokfö- dan stadigvarande anknytning till arbetsrings- och uppbördsnämnden, CFU (nume- marknaden att de blivit arbetslöshetsförsäkra riksskatteverket), har fastställt till led- rade. Detta gäller bla dem som tidigare ning vid bestämmande av existensminimum har varit förhindrade att förvärvsarbeta på år 1971 är för ensamstående 7 200 kronor grund av att de vårdat eller hjälpt handii ortsgrupp 4 och 7 500 kronor i ortsgrupp kappade eller gamla anhöriga. Stödet avser i 5. även dem som övergår från utbildning och, i speciella fall, från enbart hushållsarbete till förvärvsarbete. 7.5.2 överväganden Stödets uppgift i dessa fall är att eko- Utredningen har i fråga om arbetslöshets- nomiskt underlätta möjligheterna för nyförsäkringen föreslagit att hel dagpenning komna på arbetsmarknaden att under skäskall utgå med följande antal kronor i de ligt rådrum göra ett övervägt arbetsval. olika dagpenningklasserna: 30-35-40-45- Stödformen är avsedd-att vara en del av 50-55-60-65-70-75. Vidare har utred- det arbetsmarknadspolitiska stödsystemet., I: ningen föreslagit att arbetsmarknadsstyrel- det avseendet skiljer den sig visserligen i sen efter samråd med arbetslöshetskas- princip inte från arbetslöshetsförsäkringen. sorna skall kunna besluta att klass med Vid jämförelse med utländska förhållanden? lägsta gällande dagpenning skall bortfalla. och internationella konventioner bör dock Sådant beslut skall vara grundat på bety- detta för .det kontanta arbetsmarknadsstödet dande allmänna ökningar av levnadskost- karakteristiska drag särskilt beaktas. naderioch löner samt på konstaterad minsk- Den föreslagna konstruktionen av stödning av det totala och relativa antal kassa- formen grundas även på speciella socialpo: medlemmar som tillförsäkrats ersättning en- litiska förhållanderri Sverige. Inom den vall-

ligt ifrågavarande dagpenningklass. Belop- försäkringen spelar basbeloppet en _männa

peh ide olika dagpenningklasserna måste framträdande roll. Basbeloppet anger i pen-

värderas dels med hänsyn till att de inte är sionssystemet denginkomst för vilken “folk-

skattepliktiga, dels i fråga omide lägre klas- i pensioneringenåi princip har ansetts erbjuda

serna med beaktande av att de främst avser ett tillfredsställande skydd. Det utgör en

i i lärlingar och elever, andra ungdomar un- i konstruktion

hörnpelare pensionssystemets

der 20 år och deltidsarbetande. och skapar värdesäkring för detta system. Arbetslöshetsförsäkringens syfteär att be- Folkpensionsförmånerna har gjorts värdebe-

240 SOU 1971: 42

ständiga genom att de i lagen om allmän ningvärde genom att arbetslöshetskassan försäkring genomgående (undantag det kom- själv beslutar tillämpa högre dagpenningmunala bostadstillägget) angetts till visst klasser. Någon automatisk reglering av förprocenttal av det gällande basbeloppet. Vi- säkringsersättningens maximibelopp har utdare används basbeloppet inom tilläggspen- redningen inte förordat. När det gäller den sioneringen vid beräkning av den pensions- nedre delen av ersättningsskalan föreslås grundande inkomsten så till vida att in- däremot bemyndigande för arbetsmarknadskomsten under viss minimigräns (= bas- styrelsen att efter samråd med arbetslöshetsbeloppet) och över viss maximigräns (: kassorna föreskriva att lägsta gällande dag- 7 1/2 gånger basbeloppet) undantas. Uträk- penningklass skall bortfalla. ningen av de s k pensionspoängen sker med hjälp av basbeloppet. Basbeloppets storlek är 7.5.3 Förslag därmed avgörande för storleken av utgående tilläggspensioner. Med hänsyn till den automatiska rörlighet Basbeloppet fastställs av Kungl Majzt som förordas för den lägsta gällande dagför varje månad. Det utgör 4000 kronor penningklassen i arbetslöshetsförsäkringen multiplicerat med det tal som anger för- anser utredningen att även det kontanta arhållandet mellan det allmänna prisläget un- betsmarknadsstödets belopp i viss utsträckder andra månaden före den som basbe- ning bör kunna regleras efter förändringar i loppet avser och prisläget i september 1957. det allmänna prisläget utan att Kungl Majzt Ändring av detta relationstal medför änd- och riksdag prövar och beslutar varje ändring av basbeloppet endast om talet stigit ring av beloppet. I varje fall bör detta kuneller nedgått med minst tre procent sedan na gälla höjning av beloppet som är motinärmast föregående ändring av basbeloppet verad av sådant ändrat prisläge som medvidtogs. Basbeloppet avrundas till närmaste för höjning av basbeloppet. Skulle situatiohundratal kronor. nen bli den att basbeloppet sänks, bör dock den föreliggande situationen och dess kon- Basbeloppet har fastställts för sekvenser för det kontanta arbetsmarknads- (januari) år 1960 till 4 200 kronor stödet bedömas av statsmakterna. » » 1961 » 4300 » » » 1962 » 4 500 » Utredningen föreslår - med sistnämnda januari-december 1963 » 4 700 » - att kontant arbetsmarknadsundantag januari-oktober 1964 » 4 800 » stöd skall utgå med ett belopp som står i november 1964_ » 5 800 » ett bestämt förhållande till det i allmän augusti 1965 september-december 1965 » 5 200 » Det kan försäkring gällande basbeloppet. januari-april 1966 » 5 300 » övervägas vilket detta förhållande skall vamaj 1966-mars 1967 » 5 500 » april 1967-februari 1968 » 5 700 » ra. Folkpensionen utgör som förut nämnts mars 1968-juli 1969 » 5 800 » 90 procent av basbeloppet eller, för gift augusti l969-februari 1970 » 6000 » försäkrad vars make åtnjuter folkpension i mars-juli 1970 » 6 300 » augusti 1970-januari 1971 » 6400 » form av ålderspension eller förtidspension, februari 1971 » 6700 » 70 procent av basbeloppet. Därtill kommer mars 1971_- » 6 900 » pensionstillskott till pensionärer med låg el- I fråga om arbetslöshetsförsäkringen har ler ingen tilläggspension. Vid slutet av 1970utredningen redogjort för olika övervägan- talet skall detta tillskott uppnå en garantiden om automatisk reglering av försäkrings- nivå på 30 procent av basbeloppet. En ogift ersättningen efter löne- och penningvärde- pensionär får då 120 procent av basbeloppet utveckling (6.4.2). Inom ramen för det i i folkpension. För en gift pensionär blir fråga om försäkringen föreslagna systemet folkpensionsbeloppet 100 procent av basbemed dagpenningklasser från 30 till 75 kro- loppet. nor finns betydande utrymme för anpass- Det kontanta arbetsmarknadsstödets bening till höjt löneläge och försämrat pen- lopp bör liksom ersättningen i arbetslös-

SOU 1971: 42 241

16-014253

hetsförsäkringen enligt utredningens mening loppet således i detta exempel 25 kronor vara oberoende av ålder, civilstånd och fa- per ersättningsdag. miljesituation. Bamtillägg och andra familje- För de fall sökanden uppbär halv sjuktillägg skall sålunda inte förekomma. Lik- penning enligt lagen om allmän försäkring som när det gäller arbetslöshetsförsäkringen eller lagen om yrkesskadeförsäkring eller (6.4.3) har utredningen funnit att samhället sökandens arbetsutbud av annat skäl avser bör tillgodose bamfamiljernas behov i an- endast deltidsarbete föreslår utredningen att nan ordning än genom tillägg till eljest ut- ersättningsrätten begränsas till halvt stödbegående kontant stöd vid arbetslöshet. In- lopp. Detta skulle i förut nämnda exemriktningen av samhällsstödet till barnfamil- pel utgöra 25: 2 = 12: 50. Om det vid denjema har kommit att alltmer bestämmas av na beräkning uppstår delat krontal, bör hänsyn till att kostnaderna för barnen före- stödbeloppet fastställas till närmaste högre ligger kontinuerligt och i stort sett obero- antal kronor. I nämnda exempel blir halvt ende av föräldrarnas arbetssituation. Till- stödbelopp därmed 13 kronor per ersättgängliga resurser för kontant stöd vid ar- sättningsdag. betslöshet bör därför enligt utredningens mening koncentreras på att så långt som möj- 7.6 Särskilda frågor om deltidsarbete och ligt tillgodose den arbetslöses behov inom ramen för den allmänna reduktionsregler ersättningsnivån. Vidare föreslår utredningen att beloppet blir Deltidsarbete enhetligt för hela riket. Tillägg för särskilt höga bostads- och andra levnadskostnader i Utredningen har övervägt men inte funnit vissa trakter kan utredningen inte förorda. skäl för annan differentiering av stödet än Stödbeloppet förutsätts vara icke skatteplik- helt och halvt belopp. Härvid kan erinras tig inkomst. om vad utredningen anfört rörande deltidsföreslår att helt stödbelopp arbete i kap 5 och 6. Ersättningsrätt före- Utredningen blir detsamma som basbeloppet. Av admi- ligger över huvud taget inte för dag då nistrativa skäl synes lämpligt att stödbelop- arbetsutbudet är mindre än tre timmar. Per för ett år i sänder på så sätt vecka räknat skall utbudet gälla minst 17 pet fastställs att det enligt om allmän försäkring timmars arbete. Avser sökandens utbud arlagen för en viss månad, förslagsvis maj, gällande bete med kortare arbetstid, är det sökta basbeloppet avgör stödbeloppets storlek för arbetet närmast att jämföra med bisyssla nästkommande år. Föreskrifter om årsperio- eller med andra sysslor av så liten omfattdens förläggning - kalenderår, det statliga ning och betydelse att de i varje fall inte budgetåret eller ett för arbetslöshetsförsäk- kan grunda någon framtida ersättningsrätt ringen särskilt gällande verksamhetsår - bör för sökanden enligt det reguljära arbetsvilllämpligen utfärdas av Kungl Majzt med koret. Ej sällan kommer sysslor med denna hänsyn bl a till de budgettekniska förhål- begränsade omfattning inte att ens påverka landena vid genomförandet av utredningens ersättningsrätten om de utförs under pågåförslag. Stödbeloppet bör bestämmas till ett ende arbetslöshet. Detta framgår av den ombelopp i helt krontal att utgå under högst räkningstabell för deltidsarbetande som utfem dagar i veckan liksom dagpenningen i redningen föreslagit i kap 6 (6.6.4). arbetslöshetsförsäkringen. Vid beräkning av Å andra sidan förordar utredningen att dagbelopp kan antalet ersättningsdagar för- arbetsutbud som omfattar 36 arbetstimmar utsättas vara 264 per år (motsvarande i ge- eller mer per vecka i regel skall godtagas nomsnitt 22 dagar per månad). Med ut- som heltidsutbud och medföra rätt till helt gångspunkt i ett basbelopp av 6 400 stödbelopp. Förutsättningen härför är dock kronor (januari 1971) kan helt stödbelopp att prövningsorganet anser att det finns tillberäknas bli 6 400: 264 = 24: 20. Utjämnat gång till arbetstillfällen med sådan betill närmaste högre antal kronor blir be- gränsning av arbetstiden inom sökandens

242 SOU 1971: 42

naturliga arbetsområde. bete men endast har kunnat finna deltids- I fråga om sökande som tidigare har arbete är partiellt arbetslös. Om den arbetsvarit företagare eller medhjälpande famil- lösa tiden per dag uppgår till minst tre timjemedlem i jordbruk eller annan rörelse mar blir den arbetslöse berättigad till konkan särskilda bedömningssvårigheter vid del- tant arbetsmarknadsstöd med halvt belopp tidsutbud uppstå. Grundförutsättningen för för varje sådan dag. Innebär deltidsarbetet all ersättningsrätt är i dessa liksom andra att vissa dagar blir helt arbetslösa, kan helt fall då företagare söker kontantstöd vid ar- stödbelopp utgå för dessa dagar. Det bör betslöshet att den föregående personliga undvikas att deltidsarbete i kombination verksamheten i rörelsen har upphört. Detta med kontant arbetslöshetsstöd pågår längre innebär att skälet till arbetsutbudets begräns- tid och därigenom mer eller mindre norning inte till någon del får vara kvarstående maliseras. Ibland kan det i dessa fall föregöromål i tidigare verksamhet eller arbets- komma att varken den deltidsarbetande eluppgifter som har samband därmed. Om ler dennes arbetsgivare har något intresse företagarens eller medhjälparens tidigare av att den rådande kombinationen av delverksamhet har haft karaktär av deltidsar- tidsarbete och ersättningsgmndande partiell bete och de som arbetssökande är helt fri- arbetslöshet ändras. . gjorda från de tidigare arbetsuppgifterna, För att motverka sådana konsekvenser måste de däremot anses ha upparbetat er- av huvudreglerna om ersättningstidens längd sättningsrätt som deltidsarbetande. Då den (7.4) föreslår utredningen att rätt till kondeltidsverksamheten upphör, är det naturligt tant arbetsmarknadsstöd för partiellt arbetsatt likställa dem med sökande som har för- lös deltidsarbetande skall upphöra, sedan lorat tidigare deltidsanställning. Deltidsut- stöd har utgått för 50 ersättningsdagar unbud bör då kunna godtagas. Detta gäller gi- der fortlöpande deltidsarbete hos en och vetvis under den allmänna förutsättningen samma arbetsgivare. Arbetsmarknadsstyrelatt det finns tillgång på sådana arbetstill- sen bör dock bemyndigas att medge undan-

fällen inom sökandens naturliga arbetsom- tag från denna spärrande regel, om den

råde. arbetslöses personliga förhållanden i särskil- Fall då sökande tidigare har arbetat på da fall motiverar detta. heltid men under arbetslösheten utan tvingande skäl (t ex sjukdom) begränsar sitt ar- Reduktionsregler betsutbud till deltid bör prövas med särskilt beaktande av tillgången på arbetstillfällen Det föreslagna kontanta arbetsmarknadsstömed mindre arbetstid än normalt inom sö- det är avsett att vara ett grundskydd för kandens naturliga arbetsområde. Är denna arbetssökandens försörjning under arbetslöstillgång liten eller ingen och är sökanden heten. Nivån på föreslaget belopp - basbeinte beredd att själv medverka till att utvidga i allmän loppet försäkring framträder sitt arbetsområde genom utbildning, dagliga vid jämförelser med de i punkt 7.5.1 beresor till och från arbetsplats, bortavistel- skrivna andra stödformerna närmast som se under arbetsveckan, flyttning ed, kan ett genomsnittligt minimum för en persons sökanden ej anses vara oförhindrad att ut- försörjning. På grund härav och med hänföra det sökta förvärvsarbetet. Därmed bris- syn till den ökning av administrativ belastter en av de allmänna förutsättningarna för ning och kostnad som tillämpning av redukersättningsrätt. Dessa frågor behandlas när- tionsregler alltid medför har utredningen mare i kap 5. Där lämnas även en redo- funnit sig böra föreslå sådana regler engörelse för den information som arbetsför- dast i begränsad omfattning. medlingen i sådana fall skall lämna sökan- Utredningen anser att de föreslagna hela den innan ansökan om kontantstöd avgörs. och halva inte motiverar att stödbeloppen Deltidsarbetande som tidigare har varbe- någon regel motsvarande arbetslöshetsförtat heltid och fortfarande söker sådant ar- bestämmelser säkringens om överförsäkring

SOU 1971: 42 243

införs för stödet. En sådan regel skulle lemskap i understödsföreningar.

dessutom ej kunna tillämpas för dem som Pensionsavdrag bör göras med pensions-

kvalificerar sig för ersättningsrätt utan att beloppet efter avdrag för preliminär skatt.

ha utfört arbete med förvärvsin- Förslagen till författningsbestämmelser har tidigare komst. Fall av överkompensation kan möj- i tillämpliga delar i övrigt utformats i hu-

för sökande har överensstämmelse med nu ligen tänkas som tidigare vudsaklig gäl-

haft söker arbete med endast lande föreskrifter i 108 § arbetsmarknadsoch alltjämt

tre timmar per dag eller 17 timmar per kungörelsen.

vecka eller något däröver. Halvt stöd med

13 kronor per dag skulle ge en sådan stöd- 7.7 Det statliga omställningsbidraget tagare en veckoersättning av 65 kronor.

Överkompensation skulle då kunna tänkas bestämmelser 7.7.1 Gällande om sökandens timförtjänst tidiuppkomma Särskilt kontant stöd åt äldre arbetslösa i gare har understigit fyra kronor efter skatteform av statligt omställningsbidrag infördes Sådana fall torde dock bli så sällavdrag. i arbetsmarknadskungörelsen 1.7.1968 (SFS synta att de inte kan motivera att en över-

införs. För sökande med 1968: 246). Detta avsågs vara en temporär försäkringsregel åtgärd i avvaktan på resultatet av KSA-utheltidsutbud, dvs med minst 36 timmar

redningens pågående arbete. Omställningsper vecka, torde det bli än mindre troligt utgår till arbetslösa i åldern 60-66 att ett stödbelopp av 25 kronor per dag, bidrag

år vilka har fått ersättning genom arbetsmotsvarande 125 kronor per vecka, medför löshetsförsäkringen under längsta möjliga överkompensation. tid samt till arbetslösa i samma ålder, som Däremot anser utredningen att pensionsinte tillhör arbetslöshetsförsäkringen och har avdrag bör göras dels i de fall som i fråga varit arbetslösa en väntetid av två månaom statligt omställningsbidrag föreskrivs i der (karenstid). Högsta bidrag utgör 800 108 § tredje och fjärde styckena arbetsmark-

sökanden kr/ mån och är skattepliktigt. Det skall ned-

nadskungörelsen, dels i de fall sättas med hänsyn bla till inkomsten av uppbär pension efter avliden make grundad förvärvsarbete före arbetslösheten (det får Till de förstpå dennes tjänsteförhållanden. 11/12 av den då normala månämnda fallen hör de då sökanden uppbär ej överstiga nadsinkomsten) och till inkomst av kapital. annan ålderspension än enligt lagen om all- Den som äger förmögenhet över 100 000 män försäkring samt mindre än hel förtidsen- kronor är inte berättigad till bidrag. I vissa pension eller mindre än helt sjukbidrag fall utgår halvt bidrag med högst 400 kr/ ligt nämnda lag liksom de fall då sökanden el- mån. uppbär livränta på grund av yrkesskada

Med och pen- Bidraget utgår både till den som har valer olycksfall. ålderspension alla for- rit anställd och till den som varit företagare. sion efter make avser utredningen Förutsättning är dock alltid att den arbetsmer av pension med undantag för sådana löse har haft sådan förvärvsverksamhet i till vilka initiativ har tagits privat, utan

24 månader under treårsperioden närmast samband med tjänst, för framtida försörjföre arbetslöshetens början. ning. Denna avgränsning grundar utredning-

uttalande i frå- Efter särskild dispens av arbetsmarknadsen på departementschefens kan omställningsbidrag utges till ga om arbetslöshetsförsäkringens avdrag för styrelsen

den som har fyllt 55 år men inte 60 år, ålderspension i prop 1964: 115 (sid 27). Till

skall om hans arbetslöshet är en omedelbar följd sistnämnda privata pensioner enligt räknas av nedläggning eller annan bestående ändsamma departementschefsuttalande vid företag där han varit anexempelvis frivillig pensionsförsäkring enligt ring i driften

ställd i fråga om företagare, av omlagen om allmän försäkring samt pensioner eller,

med fattande eller genomgripande förändring av som utgår till följd av försäkringsavtal

eller med- näringslivet i orten eller i branschen. enskilda försäkringsinrättningar

SOU 1971: 42

Sedermera har den ändringen av bestäm- slagits att kvalifikationsvillkoren ändras anmelsema om bidraget genomförts (SFS tingen så att tidsramen förlängs från 36 till 1969: 100 med giltighet från 1.7.1969 även 48 månader eller på så sätt att kravet på i fråga om bidrag som beviljats dessförin- arbetad tid med nu gällande tidsram minsnan) att sådan reduktion som sker med hän- kas från 24 till 12 månader. syn till tidigare inkomst av förvärvsarbete inte skall föranleda att helt omställningsbi- 7.7.3 Utredningens överväganden drag sätts lägre än 400 kronor eller halvt bidrag lägre än 200 kronor i månaden. Utredningens förslag rörande äldrestöd frarnlades år 1967 och avsåg äldre arbetstagare som hade träffats av särskilda om- 7.7.2 Framkomna ändringsförslag och erfaställningssvårigheter på arbetsmarknaden. I renheter i övrigt av gällande bestämmelser de tilläggsdirektiv som låg till grund för Arbetsmarknadsstyrelsen har i skrivelse till förslaget anfördes bla att den allt snabbachefen för inrikesdepartementet 28.1.1970 re strukturomvandlingen i form av driftsföreslagit följande. Den kvalifikationstid un- förändringar och företagsnedläggningar, särder vilken omställningsbidragets arbetsvill- skilt inom industri och handel, hade medkor skall vara uppfyllt för den som inte fört svåra påfrestningar för den därav betillhör arbetslöshetsförsäkringen bör förläng- rörda arbetskraften. as från tre till fyra år. I denna kvalifika- Det av utredningen föreslagna och nu gältionstid bör styrkt sjukdom inte inräknas. lande kvalifikationsvillkoret för sökande av Vidare föreslår styrelsen att arbetslös som omställningsbidrag som inte tillhör arbetshar varit anmäld som arbets- - minst 24 månaders fortlöpande löshetsförsäkringen sökande på arbetsförmedlingen under kva- förvärvsarbete under de tre senaste åren lifikationstiden skall vara berättigad till om- får ses mot denna bakgrund. Detsamma gälställningsbidrag. ler månadsberäkningens anknytning till se- Denna skrivelse har 20.3.1970 överläm- mesterlagen, karenstidens längd och bidragsnats till för att övervägas vid storlek samt ersättningstidens utredningen beloppets det fortsatta arbetet. Den återges i bilaga 6. längd. Ersättningsvillkoren är jämförelsevis I övrigt har olika synpunkter direkt fram- stränga. Å andra sidan kan bidragsbeloppet förts - oreducerat - anses vara relativt till utredningen och berörs även i bi- högt och laga 6. Huvudsakligen avser de omställ- ersättningstiden - i princip obegränsad fram ningsbidragets arbetsvillkor, deltidsarbete, till pensionsinträde under förutsättning att tillfälligt diversearbete, överhoppningsbar sökanden fortlöpande står till arbetsmarktid vid nadens - mer omfatlängre sjukdom, samordning med förfogande betydligt .Sjukpenningförsäkringem husligt arbete samt tande än den som hittills vanligen har gällt förhållandena för äldre skogsarbetare och för kontant arbetslöshetsskydd. företagare. Denna avvägning mellan villkor och för- Synpunkter på omställningsbidraget har måner torde alltjämt kunna anses riktig om även framförts i riksdagsmotioner. Sålunda bedömningen i främsta rummet görs med har det påtalats att reglerna för omställ- hänsyn till dem som har blivit arbetslösa ningsbidrag inte berättigar arbetssökande som en direkt följd av strukturförändringar företagare till stöd så länge som ett med i näringslivet. De har vanligen en lång pemake gemensamt ägt företag sköts av ma- riod av fortlöpande förvärvsarbete bakom ken (motion 1970: II: 755). Vidare har det sig och behöver ofta långt rådrum för överanförts att omställningsbidragets maximibe- gång till ett nytt stadigvarande arbete. Kortlopp bör utgå oreducerat till sökande som variga tillfälliga arbeten bör för dem endast på grund av låga inkomster nu endast kan godtagas som en del av det rådrum som beviljas reducerat bidrag (motion 1970: fordras för att finna nytt fast arbete. Vida- II: 761). I sistnämnda motion har även före- re har förutsättningen för omställningsbidra-

SOU 1971: 42 245

gets konstruktion» från utredningens sida va- för deltidsarbetande. Med tillämpning av rit att stödformen huvudsakligen skall av- dessa regler för arbetslösa i alla åldrar skulse personer som före arbetslösheten vanligen le det endast återstå egentlig skillnad i ett

förvärvsarbetat på heltid och gjort detta un- avseende mellan omställningsbidrag och

- i fråder i stort sett hela året; kontant arbetsmarknadsstöd, nämligen Önskemål har framkommit att denna sär- ga om ersättningsbeloppets storlek. skilda av äldrestöd till arbetslösa, som › Vid en ny avvägning av bidragsbeloppet

form

ej tillhör arbetslöshetsförsäkringen, skall måste hänsyn givetvis i första hand tas till

kunna tillämpas över. hela fältet och .så- avsedda förändringar av ersättningsvillko-

lundalvara konstruerad med hänsyn även ren och den skyddade personkretsen. Den

tilldeltidsarbetande, intermittent sysselsatta skulle med tillämpning av de regler

senare

samt personer-som i enskilt hem sköter hus- som har föreslagits för kontant arbetsmarkhåll eller vårdar sjuk anhörig. Beträffande nadsstöd bli mer omfattande. Det skulle viersättningsvillkoren innebär framkomna för- dare bli lättare att få stödet. Detta gäller slag att villkoren mildras samt, exempelvis inte blott arbetsvillkoret utan även karensi- fråga om överhoppningsbar tid vid sjuk- reglerna. Skyddet kommer i större utsträckdom och metoden att bestämma tillgodo- ning att omfatta dem som vanligen förvärvsräkningsbar månad vid prövning av arbets- arbetar endast en del av året och de delvillkor, förändras i riktning mot de regler tidsarbetande.

som allmänt- gäller inom arbetslöshetsför- Direkt jämförelse mellan omställningsbi-

-- › . draget och det för kontant arbetsmarknadssäkringen. anser att starka skäl före- stöd - dvs Utredningen föreslagna ersättningsbeloppet för en sådan utvidgning av äldrestö- basbeloppet enligt lagen om allmän försäkligger det. Erfarenheterna från - kan inte För helt omställomställningsbi- ring göras. dragets tillämpning talar uppenbarligen för ningsbidrag gäller ett maximum av 800 att det framdeles kan bli svårt att upprätt- kr/ mån och ett minimum av 400 kr/ mån. hålla de strängarerkvalifikationskrav som Maximum och minimum för halvt omställbör dock beaktas att är hälften av dessa belopp. Binu gäller. Samtidigt ningsbidrag dessa krav måste-ställas i förhållande till draget är skattepliktigt. Från maximibeförmånernas kvalitet. I ett avseende - er- loppen skall reduktion göras med hänsyn sättningstidens längd för arbetslösa i ålder till tidigare inkomst enligt olika regler. Det 60-66 år - har utredningen förut fram- får bla inte överstiga 11/12 av den måhållit (7.4) att omställningsbidragets regler nadsinkomst bidragstagaren före arbetslösallmänt bör bibehållas för framtiden genom heten vanligen hade under arbetstid som att överföras till bestämmelserna för kon- var normal för honom. Reduktionsreglerna tant arbetsmarknadsstöd. Enligt utredning- medförde att genomsnittsbeloppet för helt ens mening är dettaien principiellt mycket omställningsbidrag under det första året del av det nu gällande äldrestödets (budgetåret 1968/69) har beräknats till ca viktig konstruktion. - . 27 kronor per ersättningsdag. Efter avdrag

-Uppmjukningoch differentiering av er- för beräknad skatt återstår ca 23 kronor

sättningsvillkoren i sy-fte att möjliggöra en per dag. Närmare redogörelse för dessa bevidsträcktare ersättningsrätt kan i övrigt räkningar lämnas i bilaga 6. åstadkommas. med tillämpning av de regler . Det kontanta arbetsmarknadsstödets föresom utredningen föreslagit i fråga om kon- slagna belopp förutsätts bli skattefritt. tant arbetsmarknadsstöd. Detta gäller både Vidare föreslår utredningen i detta kapiden allmänna tel (7.6) att överförsäkringsbestämmelser och bestämningen av skyddad personkrets samt .de allmänna förutsättningar- andra reduktionsregler än pensionsavdrag för er- inte skall föreskrivas. som vid na (kap 5) och de särskilda villkoren Stödbeloppet, sättningsrätt; tex arbetsvillkor, karensvill- ett ikraftträdande år 1972 med hänsyn till särskilt kvalifikationsvillkor och regler basbeloppets troliga utveckling har beräkkor,

246 SOU 1971: 42

nats bli minst 25 kronor per dag för helt Förslag belopp och 13 kronor för halvt belopp, får således karaktär av normalbelopp och inte Då utredningens förslag genomförts och erav maximibelopp. Detta kan få väsentlig sättningsbelopp utgår som motsvarar vad betydelse för personer med låga löner och utredningen föreslagit skall statligt omställendast intermittent sysselsättning även under ningsbidrag till äldre arbetslösa successivt de tillgodoräkningsbara månaderna. avvecklas enligt följande övergångsbestäm- För personer med fastare arbetsförhål- melser. landen och bättre löneläge kommer den för Efter ikraftträdandet av det föreslagna nya omställningsbidraget nu gällande metoden stödsystemet kan statligt omställningsbidrag för beräkning av ersättningsbelopp dock att utgå endast till den som dessförinnan har innebära en fördel. Ej sällan kan bidraget beviljats sådant bidrag. Därjämte kan omäven efter tillämpning av reduktionsregler ställningsbidrag utgå till den som inom ett uppgå till 800 kr/mån. Å andra sidan bör år från de nya reglemas ikraftträdande har det kunna förutsättas att just förvärvsarbe- ansökt om bidraget. I samtliga fall utgår tande i sådant inkomstläge och med sådan omställningsbidraget längst till och med måfastare anknytning till arbetsmarknaden naden före den då bidragstagaren fyller 67 framdeles kommer att vara arbetslöshets- år eller börjar uppbära ålderspension, hel försäkrade i större utsträckning än för när- förtidspension eller helt sjukbidrag enligt lavarande och i varje fall i betydligt större an- gen om allmän försäkring.

tal än år 1967 då förslaget till omställnings- Utredningen finner inte skäl att för denna

bidrag utarbetades. Detta antagande gäller övergångstid föreslå någon ändring av de främst arbetstagare men avser även företa- för omställningsbidrag i övrigt nu gällande gare. Antalet försäkrade har under dessa bestämmelserna. år stigit med ca 400 000 till närmare Den som uppbär omställningsbidrag har 2 200 000. inte rätt att samtidigt uppbära kontant ar- Omställningsbidragets integrering i det betsmarknadsstöd eller ersättning från arkontanta arbetsmarknadsstödet skulle för betslöshetsförsäkringen. framtiden innebära stora fördelar. Den skulle medföra ett enklare och klarare regel- 7.8 Utbetalning system som avsevärt skulle underlätta administrationen. Dessa fördelar bör kunna Utredningen har i kap 5 (5.5.6) i några vinnas utan att någon egentlig försämring huvuddrag angett arbetsmarknadsorganens i äldre oförsäkrades arbetslöshetsskydd be- uppgifter i fråga om dem som söker kontant höver uppkomma dels om de omställnings- arbetsmarknadsstöd. Arbetsförmedlingens bidrag som har beviljats vid ikraftträdande expeditioner förutsätts lämna information

av nya bestämmelser får kvarstå och. utgå om villkoren för stödet och hjälp att upp-

till dess bidragstagaren fyller 67 år eller rätta erforderlig skriftlig ansökan. Prövningdessförinnan börjar uppbära ålderspension, en av ansökningarna bör sedan ske på länshel förtidspension eller helt sjukbidrag en- arbetsnämnden. _ ligt lagen om allmän försäkring, dels om Vid planeringen av utbetalningssystemet möjlighet att söka omställningsbidrag för anser utredningen att man i största möjliga oförsäkrad arbetslös i ålder 60-66 år kvar- utsträckning bör tillvarata möjligheterna står under ett år från de nya bestämmelser- till samordning med arbetsrutinerna för utnas ikraftträdande. Utredningen förutsätter betalning av övriga ekonomiska bidrag från därvid att äldre förvärvsarbetande - i länsarbetsnämnd till arbetssökande. Det syvarje fall arbetstagare - skall ha möjlighet nes därvid lämpligt att i första hand söka att ansluta sig till arbetslöshetsförsäkringen samordna utbetalningarna med det datasyäven sedan de har fyllt 60 år. stem som sedan hösten 1969 är under uppbyggnad inom arbetsmarknadsverket för ut-

SOU._19_71.: 42 247

betalning av bidrag under arbetsmarknads- de tekniska svårigheter och administrativt utbildning. merarbete bör dock månadsutbetalning god- Enligt vad utredningen erfarit vid infor- tas även för det kontanta arbetsmarknadsmativa överläggningar hos länsarbetsnämn- stödet. Avvägningen mellan å ena sidan den i Stockholms län kan en sådan sam- önskemålet om snabbaste möjliga utbetalordning avsevärt underlätta planeringen av ningar samt å andra sidan hänsyn till addet kontanta arbetsmarknadsstödets utbetal- ministrativa och tekniska förutsättningar för ning och begränsa merkostnadema för ad- integration av utbetalningsrutinerna torde ministrationen av detta stöd. Sedan utbygg- bäst ske i samband med den fortgående naden av datasystemet för utbildningsbidra- utbyggnaden av systemet för utbetalning av get blivit fullt genomförd, vilket beräknas utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsverske under åren 1970-1971, och dess ar- ket. betsrutiner har prövats i olika detaljer, tor- Utbetalning av utbildningsbidrag och likde säkerheten i utbetalningarna av det kon- nande kontantbelopp sker numera centralt tanta arbetsmarknadsstödet bli störst om de inom arbetsmarknadsverket. Detta möjligsamordnas med utbildningsbidraget. gör full kontroll av att missbruk inte kan För att genomföra en sådan samordning ske genom att någon under arbetslöshet söfordras dock att bestämmelserna för det ker samma stöd hos flera länsarbetsnämnkontanta arbetsmarknadsstödet i några av- der. För det kontanta arbetsmarknadsstöseenden anpassas till vissa grundläggande det innebär det som förut framhållits den rutiner i fråga om utbildningsbidraget. Det- fördelen att arbetslöshetskassorna på ett ta gäller valet av tidsenhet för bestämman- ställe kan få information om personer som de av stödbeloppet. Utredningens förslag uppbär sådant stöd. innebär att stödet bestäms till visst belopp I arbetsmarknadsstyrelsens berättelse för per dag, högst fem dagar i veckan. An- verksamheten under budgetåret 1969/70 talet ersättningsdagar per månad kommer lämnas bla följande uppgifter om utbetaldärmed att variera liksom de under måna- ningsrutinerna. Vid budgetårets början inder av fortlöpande arbetslöshet faktiskt ut- fördes på länsarbetsnämndema riksräkengående beloppen. Under ett år kommer an- skapsverkets system S, innebärande att uttalet ersättningsdagar i genomsnitt per må- betalning mm och bokföring sker via ett nad att något understiga 22. Detta system datasystem. Till detta system är bl a integregår enligt uppgift väl att förena med data- rat ett delsystem H = utbetalning av bidrag för utbildningsbidrag. Det faktiska vad beträffar utbildningsbidrag. Under våsystemet antalet ersättningsdagar under den period ren 1970 har försöksverksamhet med termiutbetalningen avser multiplicerat med dag- naler anslutna till vissa register i nämnda beloppet blir den summa som skall utbeta- system pågått hos styrelsen och några länslas. arbetsnämnder. Terminalerna, som är mycav utbildningsbidrag sker re- ket lättskötta, har visat sig användbara och Utbetalning gelmässigt en gång i månaden. Underlaget underlättande för personalen. är deklarationer från eleven, uppgifter från kursledning m m och avser vanligen en period from den 16 en månad to m den 15 nästa månad. Utbetalning sker sedan före utgången av denna månad. Viss förskottsbetalning kan förekomma. Utredningen anser att det i och för sig vore önskvärt att kontant arbetsmarknadsstöd rutinmässigt kunde beräknas och utbetalas för tvåveckorsperioder. Om detta önskemål inte kan tillgodoses utan betydan-

248 SOU 1971: 42

8 Specialkommentar till författningsförslag

8.1 Lagen om arbetslöshetsförsäkring motsvarande 7 § kassaförordningen, erfordras inte med utredningens förslag till regle- 8.1.1 Första avdelningen: Försäkringsbering av ersättningstid, arbetsvillkor och andstämmelser ra förhållanden där reglerna f n är knutna Lagen om arbetslöshetsförsäkring är upp- till försäkringsår. Om det efter genomfödelad i två avdelningar. Den första avdel- rande av utredningens förslag alltjämt finns ningen avser bestämmelserna om de all- behov att reglera verksamhets- och räkenmänna förutsättningama för rätt till för- skapsår för erkända arbetslöshetskassor, bör säkringsersättning, särskilda ersättningsvill- detta ske genom beslut av arbetsmarknadskor, ersättningstid och ersättningsbelopp styrelsen efter samråd med kassomas samsamt regler i övrigt om enskild medlems organisation. förmåner och skyldigheter i försäkringen. Till försäkringsområdet i vidsträckt mening Allmänna villkor för rätt till ersättning kan även föras frågor om medlemskap, d v s rätt att inträda och kvarstå som med- 4 § lem i arbetslöshetskassa. Dessa frågor har motsvarar Paragrafen i kassaförordningdock tillförts den andra avdelningen i lagen huvudsakligen 20 och 22 §§. Utredningförslaget, där utredningen framlägger för- en har i kap 5 (5.1-5.5) redogjort för inneslag till en fullständig, fristående förenings- börden av kraven rörande arbetslöshet, ålrättslig lagstiftning för erkända arbetslösder, arbetsförhet och möjligheter i övrigt att hetskassor. stå till arbetsmarknadens Där förfogande. behandlas även frågor rörande kontakten mellan de arbetslösa och den offentliga ar- Inledande bestämmelser betsförmedlingen. 1-3 §§ Innebörden av begreppet »lämpligt arbe- Såsom inledning till första avdelningen te» i punkt 4 framgår av 5 §. har i 1-3 §§ införts några allmänna huvud- Företagares arbetslöshet har utredningen bestämmelser om administrationen av ar- behandlat i kap 5 (5.1.1). Där anges en rad betslöshetsförsäkringen genom erkända ar- olika förhållanden som bör sammanvägas betslöshetskassor samt om registrering och vid bedömningen. tillsyn av dessa kassor. Anslutning till för- 5§ säkringen uppkommer genom medlemskap i erkänd arbetslöshetskassa. Paragrafen motsvarar kassaförordningens Någon bestämmelse om försäkringsår, 36 § fjärde och femte styckena. Utredningen

SOU 1971: 42 249

har i kap 5 (5.6) behandlat innebörden av ket. begreppet lämpligt arbete. Arbetsvillkoret och utredningsförslagen I fråga om punkt 4 får utredningen här härom detaljbehandlas i kap 6 (6.1.2). anföra följande. 9 § sammanhänger med bestämmandet av Om en arbetskonflikt strider mot kollek- kassans verksamhetsområde. utred- Enligt tivavtal eller lagen om kollektivavtal eller ningens förslag i lagens andra avdelning skall i fråga om arbetsplats där kollektivavtal in- i arbetslöshetskassas stadgar anges kassans te gäller - är av ›okynneskaraktär», behöver verksamhetsområde med uppgift huruvida

enligt tillämpade anvisningar från arbets- kassan är avsedd enbart för anställda eller fö-

marknadsstyrelsen hänsyn inte tas till kon- retagare. I kap 4 (4.3.2) framhålls bla att flikten vid bedömandet av arbetets lämp- det måste vara ett intresse för kassa att dess Däremot har tillsynsmyndigheten in- medlemmar lighet. inte i för stor utsträckning syste i något fall tillämpat det i nuvarande selsätts utanför kassans område. Redogörarbestämmelser anvisade tillvägagångssättet att na skulle då få problem att lösa som ligger viss konflikt - utan att den befurmits strida helt utanför deras eget område. mot kollektivavtal eller lagen om kollektiv- 10 § motsvarar 25 § kassaförordningen.

avtal - förklarats vara av den särskilda be- Bestämmelsen innebär att kassamedlem vid

skaffenhet att skälig anledning till arbets- från en kassa till annan övergång generellt vägran inte har förelegat. får rätt att tillgodoräkna sig tid i förvärvs- V Principen att de särskilda bestämmelserna arbete och därmed jämställd tid i den kassa om arbetsavvisande i fråga om arbetsplats, från vilken han kommer. Denna rätt blir där det råder arbetskonflikt, inte skall till- således ej längre beroende av överenskomlämpas på olovliga konflikter är fundamen- melse mellan de berörda kassoma. tal. Förhållandena vid konflikter av detta slag är emellertid ofta komplicerade. Ej säl- Ersättningens form m m lan kan förhållandena vara sådana att man inte kan begära att arbetslös skall ta anställ- ll§ ning vid arbetsplats där sådan konflikt rå- Paragrafen är att jämföra med 18-19 §§ der. och 32 § första stycket kassaförordningen. Föreslagen lydelse av paragrafen innebär Olika frågor om ersättningsbelopp och att den nuvarande bestämmelsen om förkladagpenningklasser detaljbehandlas i kap 6 ring från tillsynsmyndigheten rörande be- (6.4). nu gällande bestämmelser får Enligt skaffenhet av viss arbetskonflikt utgår. Re- kassa ej utge ersättning i annan form än geln i punkt 4 avser arbetskonflikt till följd dagpenning, bamtillägg till dagpenning samt

av stridsåtgärd, som är lovlig enligt lag till täckande

hjälp av rese- och flyttningsoch kollektivavtal. I andra fall behöver ar- kostnader. Av skäl som närmare behandlas i

betsförmedling och arbetslöshetskassa in- 6 föreslås att endast

kap kassaersättning

te ta hänsyn till konflikten vid bedömandet skall

utgå som dagpenning och med något av arbetets lämplighet. Uppkommer fråga av de belopp som anges i 16 §.

din arbetserbjudande vid konfliktberörd ar-

I paragrafens andra stycke anges den

betsplats bör som regel direktiv begäras om arbetslöshetsför-

grundläggande regeln från arbetsmarknadsstyrelsen. till säkringens anknytning femdagarsvecka, som infördes år 1964 och nu anges i 32 § första stycket kassaförordningen. A rbetsvillkor Regeln innebär att ersättning beräknas 6-10 §§ för fem dagar i veckan även för sexdagars- Föreslagna bestämmelser om arbetsvill- arbetande. Dessa kan i vissa fall av endast koret i dessa paragrafer motsvarar närmast några få dagars arbetslöshet inte uppnå full reglerna om S-månadersvillkoret i kassaför- likställighet med femdagarsarbetande. Förordningen 23 § 2 mom och 24 § första styc- delarna med en allmängiltig femdagarsför-

250 SOU 1971: 42

säkring har emellertid ansetts avsevärt över- förordningen. Ersättningstid för deltidsarväga dessa olägenheter. En jämförelse mel- betande med ersättning bestämd enligt omlan olika arbetstagare måste i sådana fall räkningstabell samt för vissa fall av deltidsavse summan av arbetsinkomst och försäk- arbete under arbetslöshet behandlas i 23 §. ringsersättning under en vecka (prop 1964: Ersättningstiden och utredningsförslagen 115 s 32). härom detaljbehandlas i kap 6 (6.3). Antalet ersättningsdagar per vecka för medlem med ersättning beräknad enligt Dagpenningens storlek omräkningstabell som anges i 21 § regleras av 23 §. 16§ Paragrafen är att jämföra med 29 § l 12§ mom kassaförordningen. Paragrafen är att jämföra med 32 § and- Om allmänna förändringar av penningra stycket kassaförordningen. värde och löner framdeles medför att an- Frågorna om ersättningsförbjudna helg- talet försäkrade i lägsta dagpenningklass dagar och helgdagsaftnar behandlas i kap blir obetydligt, skall arbetsmarknadsstyrel- 6 (6.3.2). Bestämmelserna överensstämmer sen efter samråd med arbetslöshetskassori huvudsak med nuvarande praxis enligt dis- nas samorganisation äga besluta att klassen pensbeslut av arbetsmarknadsstyrelsen, dock ej längre skall tillämpas. Utredningen förmed den utvidgningen av ersättningsrätten utsätter att lägsta dagpenningbelopp, komatt regeln gäller även om antalet helgdagar mer att klart överstiga det kontanta arbetsi veckan inte är mer än en. Ersättning skall marknadsstöd, som skulle ha ifrågakommit :utges för helgdag och helgdagsafton, om om medlemmen inte hade varit försäkrad. dagpenning utgår för minst två vardagar Regleringen av arbetsmarknadsstödets beunder samma kalendervecka och en arbets- lopp behandlas i kap 7 (75). lös dag infaller omedelbart före eller efter Andra stycket öppnar möjlighet för kasifrågavarande helg. sa att, efter arbetsmarknadsstyrelsens med- I fråga om söndag irmebär förslaget ingen givande, utge dagpenningbelopp utöver det ändring av nuvarande bestämmelser. högsta i första stycket angivna, 75 kronor. Bestämmelsen i andra stycket samman- Till den del sådant högre dagpenningbelopp hänger med att rätten till tilläggssjukpen- överstiger 75 kronor skall det inte vara ning i anledning av bamsbörd enligt 3 kap statsbidragsgrundande. Den överskjutande 13 § lagen om allmän försäkring gäller delen skall helt finansieras genom medlemsäven om nedsättning av arbetsförmågan avgifter. med minst hälften inte är för handen. Syftet med bestämmelsen är att samordna 17§ sjukförsäkringens och arbetslöshetsförsäkringens Paragrafen motsvarar närmast 27 § kassaförmåner. Prövningen av den försäkrades förordningen. arbetsförhet odyl under tid, då ifrågava- Den hittills gällande kombinationen av rande tilläggssjukpenning ej utgår, skall ske avgifts- och arbetsvillkor skall enligt utredmed ledning av de allmänna förutsättning- ningens förslag upplösas. Utredningen har arna för ersättningsrätt (5.3-4). därför funnit, att det nuvarande kravet på erläggande av minst en avgift efter övergång till högre dagpenningklass bör ersättas Ersättningstidens längd med en regel att den högre dagpenningen ej 13-15 §§ får utges, förrän medlemmen efter övergång- Föreslagna bestämmelser om ersättnings- en har uppfyllt en månad av arbetsvillkoret. tiden i dessa paragrafer motsvarar delvis Denna regel gäller även om övergång till reglerna om ersättningstidens maximala högre dagpenningklass sker i samband med längd under varje försäkringsåri 31 § kassa- övergång mellan olika kassor. Arbetsmark-

SOU 1971: 42 251

nadsstyrelsen bemyndigas att föreskriva un- arbetstid under en vecka till 2 dagar med för fall, då särskilda förhållanden endast 3 timmars arbete per dag, blir den dantag motiverar förkortning eller förlängning av arbetslöshet som skall ersättas 19 timmar. den angivna tiden. Enligt tabellens intervall 17-21 timmar skall ersättning under den veckan utgå för 2,5 dagar. l8§ Paragrafen har samma innehåll som 29 Begränsning vid säsongarbetslöshet § 1 mom tredje stycket kassaförordningen med redaktionell ändring beträffande barn- 26 § tillägg i anslutning till bestämmelserna i motsvarar Paragrafen 34 § kassaförord- 11 §. ningen. Skälen för viss omredigering av reglerna 19§ om begränsningsmetoder och bestämmelsen Paragrafen motsvarar bestämmelserna om om kassans beslutanderätt behandlas i kap överförsäkring i 30 § 1 och 2 mom kassa- 5 (5.4.3). förordningen. Dessa frågor behandlas i kap 6 (6.5). Avstängning från rätt till ersättning

27-29 §§ 20§ Paragrafema motsvarar kassaförordning- Paragrafen motsvarar bestämmelserna ens 36 § första, andra och tredje styckena. om pensionsavdrag i 30 § 3 mom kassaför- behandlat Utredningen har i kap 5 (5.7-8) ordningen. Dessa frågor behandlas i kap självförvållad arbetslöshet och påföljderna 6 (6.7). därav.

21-25 §§ Ansökan om ersättning Paragrafema avser deltidsarbete och motsvarar närmast 29 § 2 mom, 32 § andra 30 § stycket 4) och tredje stycket samt 33 § Paragrafen är att jämföra med 21 och 40 §§ kassaförordningen. Bestämmelsen i kassaförordningen. Regleringen av ersättning till deltidsar- tredje stycket innebär skyldighet för arbetsbetande behandlas i 6 kap (6.6). Exempel givare att utfärda intyg om anställds arbetspå användning av omräkningstabell enligt förhållanden. 21 § är följande. Den försäkrade har före arbetslösheten Särskilda bestämmelser haft en arbetstid av 5 timmar om dagen 3l§ under 5 dagar i veckan, dvs en veckoarbetstid av 25 timmar eller 15 timmar mind- Paragrafen är att jämföra med 11 § andre än den för heltidsarbete förutsatta arbets- ra stycket kassaförordnigen. tiden 40 timmar. Den arbetslöshet som skall Kassas möjlighet att, i den mån avvikelersättas under veckan uppgår till 25. Er- sen har stöd i överenskommelse som Kungl sättning skall enligt tabellen utgå för 3,5 Majzt träffar med annan stat, ha andra villdagar. Antag att den försäkrade under ar- kor för utlänning i vad avser inträde och betslösheten får arbete i 2 dagar med 5 rätt att kvarstå i kassa synes sakna praktimmar om dagen. Den arbetslöshet som tisk betydelse. Däremot kan möjligheten skall ersättas under veckan minskar med 10 till avvikelse av sådant skäl vara av värde timmar till 15. Enligt tabellens intervall 13- i fråga om ersättningsvillkoren. Om Kungl 17 timmar skall en sådan vecka Majzt träffar överenskommelse med främersättning utgå för 2 dagar. Förändras den försäkrades mande stat bör kassa vara skyldig att till-

252 SOU 1971: 42.

de regler för ersättningsrätt som gäl- är verksamma inom arbetslöshetsförsäklämpa Lagens uppbyggnad och sakliga inler enligt överenskommelsen. ringen. nehåll ansluter till det föreliggande försla- 32§ get till lag om understödsföreningar. Denmotsvarar 38 § kassaförord- na paragraf innehåller i första stycket den Paragrafen Liksom den alternativa om grundläggande regeln om skyldighet för förningen. regeln (47 §) har denna bestämmelse ening med ändamål att bereda medlemmaruteslutning utformats i huvudsaklig överensstämmelse na ersättning vid arbetslöshet att vara registrerad som erkänd arbetslöshetskassa. Remed 20 kap 3 § d) lagen om allmän försäkring. gistrering skall ske hos arbetsmarknadsstyrelsen som även är tillsynsmyndighet. I 33§ andra stycket tas upp en erinran om den Paragrafen överensstämmer med 37 § rätt till statsbidrag som följer med registrei lydelse enligt förord- Enligt sista stycket undantas fackkassaförordningen ringen. ning 14.5.1969 (SFS 1969: 94). liga organisationer från lagens tillämpningsområde (jfr 90 § första stycket 2 nuvaran- 34§ de UFL).

Paragrafen har inte någon direkt motan- 36§ svarighet i kassaförordningen. Däremot fast- Paragrafen innehåller bestämmelser om ges i de av arbetsmarknadsstyrelsen ställda normalstadgama för erkänd arbets- arbetslöshetskassas verksamhet (jfr 6 § kaslöshetskassa att medlem, om han felaktigt saförordningen). erhållit ersättning från kassan, är skyldig att återbetala densamma. Vidare föreskrivs 37 och 38 §§

där att återbetalning skall ske i den ord- Paragrafema motsvarar 6 § i förslaget ning kassastyrelsen föreskriver. till UFL. Den föreslagna bestämmelsen överens- 39§ stämmer i tillämpliga delar med 20 kap 4 § lagen om allmän försäkring. Till paragrafen har överförts de nuvarande bestämmelserna i 3 § kassaförordningen om krav på visst minimiantal medlem- 8.1.2 Andra avdelningen: Bestämmelser mar som förutsättning för registrering. Viom erkända arbetslöshetskassor dare anges att kassan skall ha antagit stad-

Allmänna bestämmelser gar samt utsett styrelse och revisorer.

35 § 40§ Som utredningen utvecklat i kap 4 före- Paragrafen motsvarar 4 § andra stycket slås att de erkända arbetslöshetskassorna kassaförordningen. skall vara underkastade underej längre stödsföreningslagens bestämmelser (UFL). m m Stadgar och firma Utredningen lägger fram förslag till en fristående lag- 41 § fullständig, föreningsrättslig för arbetslöshetskassorna. Försla- Arbetsmarknadsstyrelsen utfärdar norstiftning skall vara ett malstadgar som tjänar till ledning för kasget grundas på att kassorna särskilt vilka re- sorna vid avfattande av deras stadgar. Enslag av juridiska personer, i ett register som förs av arbets- ligt utredningens mening bör nu i lag fastgistreras och att det inte skall få slås att kassas stadgar skall avfattas enligt marknadsstyrelsen, finnas registrerade föreningar med ända- sådana stadgar. En regel härom har tagits mål att bereda sina medlemmar stöd vid in i första stycket. arbetslöshet vid sidan av de kassor som Andra stycket innehåller närmare bestäm-

SOU 1971: 42 253

melser om vad som skall anges i stadgar- ordningen. Enligt andra stycket hindras anna. Jämte uppgift om kassans verksamhets- nan än erkänd arbetslöshetskassa att använområde bör stad- (jfr 8 § kassaförordningen) da dessa 0rd eller förkortning därav i sin; garna innehålla uppgift om huruvida kas- firma. san är avsedd för anställda eller företagare 43 och 44 §§ eller - i undantagsfall - för båda kategori-

erna. Detta påverkar nämligen i skilda hän- Paragraferna innehåller bestämmelser anseenden utformningen i övrigt av stadgargående ansökan om registrering. I vissa dena (t ex in- och utträdesvillkor, arbetsvill- lar motsvaras 43 § av 2 § kassaförordningkor och bedömning av arbetslöshet). I kas- en. I övrigt ansluter paragrafemas innehåll saförordningen finns bestämmelser av inne- till förslaget om ny UFL. håll att i stadgarna skall anges under vilka förutsättningar uttaxering vid sidan av den M edlemsförteckning fasta medlemsavgiften skall få ske, i vilken ordning beslut om uttaxering skall fattas 45§ och efter vilka grunder beslut om uttaxe- ansluter till 10 § i förslaget Paragrafen ring skall verkställas (16 § andra stycket) till UFL och innebär den nyheten att medsamt under vilka förutsättningar skall innehålla

ersättning- lemsförteckningen uppgift

ens storlek och ersättningstidens längd får även om medlems folkbokföringsnummer minskas (35 §). Arbetslöshetskassornas stad- och senast kända hemvist. Föreskriften om gar innehåller mycket detaljerade bestäm- medlemsförteckning kan vara uppfylld gemelser i de nämnda hänseendena. Bestämnom att kassa har register gemensamt med melserna har tillämpats vid ett enda tillfälett eller flera fackförbund, vilkas medlemle sedan tillkomsten av arbetslöshetsförsäk- mar även är medlemmar i kassan. Ansvaringen. Numera av sådana synes behovet ret för registrets förande åligger i sista hand bestämmelser vara synnerligen ringa. Utred- kassans styrelse. ningen anser därför överflödigt att belasta stadgarna med bestämmelserna. I stället bör Medlemskap genom lag öppnas möjlighet för kassorna att efter medgivande av arbetsmarknadssty- 46 och 47 §§ relsen i speciella situationer utan hinder av motsvarar 9-11 Paragraferna §§ kassaförstadgamas innehåll begränsa rätten till dagordningen. 46 § anger att var och en, som penning eller företa uttaxering. Regler häruppfyller föreskrifterna i kassans stadgar om tas upp i 26 resp 51 §§ av detta lag- om arbete inom dess verksamhetsområde, förslag. har rätt att bli medlem i kassan. Vidare an- Enligt utredningens mening kan inte anges i 46 § vilka som i kassastadgarna oblises behövligt att kassornas stadgar innehålgatoriskt skall undantas från rätt att bli ler fullständiga bestämmelser om fondbildmedlem i kassan. I 47 § anges dels vilka ningen. Det synes tillräckligt att i stadgarkassan i sina stadgar får undantaga från rätt na tas in hänvisning till lagens bestämmel- att kvarstå som medlem, dels en obligatoser härom. Detta uttrycks i förslaget på risk åldersgräns för rätt att kvarstå som det sättet att stadgarna skall ange grunder- medlem. I rätten att bli medlem eller kvarna för fondbildningen. stå som medlem i kassa får ej föreskrivas andra begränsningar än dem som anges i 42§ 46 och 47 §§. Bestämmelserna är utförligt behandlade i kap 4. Paragrafen innehåller bestämmelser om användningen av orden »erkänd arbetslöshetskassa» i firma. Första överens- 48§ stycket stämmer med 1 § tredje stycket kassaför- Paragrafen överensstämmer i sak med

254 SOU 1971: 42

12 och 13 §§ kassaförordningen. Dock har fattas och efter vilka grunder beslutad ut-

i första stycket tagits skall verkställas. 1 upp en regel om att taxering underrättelseförfarande i samband med ifrå- I enlighet med dessa regler innehåller

gasatt uteslutning av medlem inte skall be- kassornas stadgar mycket bestämutförliga höva äga rum, om rätten att kvarstå som melser i angivna hänseenden. Bestämmel-

medlem upphör på grund av att medlem- serna har dock inte behövt annat tillämpas men uppnått viss i stadgarna angiven ålder. än i något undantagsfall som ligger myc-

I dessa fall, som är lätt konstaterbara, sy- ket lång tid tillbaka. Utredningen har förut

nes underrättelseförfarandet inte ha någon framhållit att det kan vara onödigt att be-

mening. lasta stadgarna med regler av denna natur.

Å andra sidan bör kassorna inte helt från- 49§ händas möjligheten att besluta om extra Paragrafen överensstämmer med 14 och när tillgångarna uttaxering är otillräckliga 17 §§ kassaförordningen. för verksamhetens behöriga utövande. En-

ligt utredningens mening synes en lämplig Avgifter och uttaxering lösning vara att genom lagbestämmelse ge

kassorna rätt att besluta om särskild ut- 50§ taxering i angivet fall även utan stöd i stad- Paragrafen innehåller bestämmelser om garna. För beslutets giltighet bör krävas godmedlemsavgifter och ersätter 16 § första kännande av arbetsmarknadsstyrelsen. I anstycket kassaförordningen och 13 § första nat fall bör särskild uttaxering nuvarande UFL. ej få äga stycket Vissa bestämmelrum. Bestämmelser med angivet innehåll ser i sistnämnda lagrum har inte någon tillhar tagits upp i paragrafen. lämplighet på arbetslöshetskassorna. Detta

gäller dels regeln att avgifternas upptagan- Räkenskapers förande de inte får göras beroende av inträffade för-

säkringsfall, dels bestämmelsen om avgifts- 52§ reglernas tillämpning när förenings verk- Paragrafen överensstämmer i sak med 46 samhet är uppdelad på flera verksamhets- § kassaförordningen. Särskilda föreskrifgrenar. Paragrafen har därför ingen motter om tid för handlingars förvarande kan svarighet till dessa bestämmelser. I 13 § erfordras exempelvis i fråga om kassakort. första stycket nuvarande UFL finns vidare Kortare förvaringstid än tio år bör kunna en bestämmelse om differentiering av avgälla för dem. gifterna mellan skilda medlemsgrupper med

hänsyn till försäkringsrisk och understöds- F ondbildning rätt. En sådan bestämmelse synes inte ha

någon allmän funktion att fylla beträffan- 53§

de arbetslöshetskassorna och har därför inte Paragrafen överensstämmer i huvudsak tagits upp i paragrafen. I undantagsfall bör med 41 § kassaförordningen. Den nuvaranarbetsmarknadsstyrelsen dock kunna med- de bestämmelsen för kassa som har minst ge att arbetslöshetskassa inrättar särskild 10 000 medlemmar har i lagförslaget införts avgiftsklass för viss medlemsgrupp med hän- som huvudregel. Om kassan har mindre än

syn till sistnämnda förhållanden. 10 000 medlemmar får arbetsmarknadssty-

relsen föreskriva att kassan skall göra stör- 5l§ re fondavsättningar än enligt huvudregeln.

Enligt 16 § andra stycket kassaförord- Därvid torde de nu tillämpade beräkningsningen skall erkänd arbetslöshetskassa i sina metoderna för kassor med sådant mindre

stadgar ange under vilka förutsättningar ut- medlemsantal kunna användas. Vivanligen taxering av medlemmarna skall äga rum, i dare föreslår utredningen att beräkning av vilken beslut ordning om uttaxering skall genomsnittlig årskostnad skall ske för de

SOU 1971: 42

fem och inte som nu för de tio senaste åren uppgifter om antalet ombud, grunderna för samt att arbetsmarknadsstyrelsen i vissa fall utseende av dem samt tiden för deras uppfår föreskriva mindre fondavsättning än en- drag. Paragrafens tredje stycke innehåller vissa kompletterande bestämmelser om utligt huvudregeln. seende av ombud. Enligt fjärde stycket skall bestämmelser- Kapitalplacering na om föreningssammanträde i UFL - med 54 § ett obetydligt undantag äga motsvaran- Paragrafens första stycke överensstäm- de tillämpning på föreningssammanträde mer i sak med 42 § kassaförordningen. I och sammanträde för val av ombud. Detta andra stycket har tagits upp bestämmelser innebär inte någon nämnvärd saklig avviom fri placeringsrätt. Dessa bestämmelser kelse från vad som gäller nu. Dock medhar behandlats i kap 4. Placering i såväl för att ordinarie ombudsmöhänvisningen aktier som aktiefonder har undantagits i be- te skall hållas före den 1 juli varje år och stämmelsen om den fria sektorn. inte som hittills den l augusti. Möjlighet till dispens från denna regel har öppnats.

Styrelse och firmateckning

Talan mot styrelseledamot, revisor, 55 § hänvisas till bestämmelser- föreningsmedlem eller röstberättigad I paragrafen na om styrelse och firmateckning i försla- 58§ get till UFL. Bestämmelserna innebär bla Paragrafen överensstämmer med motsvanyheter i fråga om minimiantalet styrelserande bestämmelser i 40 § förslaget till ny ledamöter, sättet för utseende av ledamöter- UFL. Detta förslag innebär inga sakliga na, dessas mandattid samt förbud mot att nyheter av större betydelse, så när som på utse anställd till styrelseordförande. I prak- att fristen för talan mot styrelsens förvalttiken innebär dock de nya bestämmelserna från ett år till sex månader. ning inskränkts ingen nämnvärd förändring för kassorna. I fråga om mandattiden för styrelseledamot Ändring av stadgar m m har dispensmöjlighet öppnats. Bestämmelserna i 43 § kassaförordningen har tagits 59-61 §§

upp i paragrafen. innehåll är behandlat i Paragrafernas kap 4. Årsredovisning och revision

56 § Likvidation och upplösning

Paragrafen hänvisar till bestämmelserna 62§ om årsredovisning och revision i förslaget Paragrafen hänvisar till motsvarande betill UFL. Bestämmelserna innebär ingen stämmelser i UFL. Bestämmelserna i 48 § nämnvärd saklig ändring i förhållande till kassaförordningen ersätts av 47 § andra vad som hittills gällt. stycket förslaget till ny UFL, vilket lagrum innehåller regler som nära överens- F öreni ngssatnmanträde stämmer med motsvarande regler i kassa- 57§ förordningen.

I paragrafen tas upp bestämmelser om föreningssammanträde. Bestämmelserna in- Fusion nebär att för arbetslöshetskassornas del förhelt kan 63§ eningssammanträdes befogenheter utövas av valda ombud vid ombudsmöte. Av Paragrafens innehåll är behandlat i den 41 § 13. följer att stadgarna skall innehålla allmänna motiveringen (kap 4).

256 SOU 1971: 42

Registrering besvärsväg av tillsynsmyndigheten. Endast

härigenom erbjuds kassamedlemmen det 64 § rättsskydd som är nödvändigt inom ett so- Som anförts i den allmänna motiveringcialförsäkringssystem. Detta innebär inte nåen i kap 4 skall särskilt register föras hos större reell gon inskränkning i arbetslösarbetsmarknadsstyrelsen för arbetslöshetshetskassomas rörelsefrihet och självständigkassorna. I fråga om förfarandet vid registhet. I den mån det överklagade beslutet är rering och registrets förande hänvisas i pa- med tillförenligt givna lagbestämmelser, ragrafen till motsvarande bestämmelser i synsmyndighetens anvisningar och kassans UFL. egna stadgar bör överprövningen av beslutet normalt begränsas till frågan om beslutet

tillkommit i behörig ordning och inte avse Tillsyn av beslutet. lämpligheten I paragrafen har

tagits upp regeln att talan mot arbetslös- 65-67 §§ hetskassas beslut förs genom besvär hos Bestämmelser om tillsyn ges dels genom arbetsmarknadsstyrelsen. Med en sådan ordatt vissa regler tas upp direkt i lagen, dels ning finns ej heller något utrymme i fortgenom hänvisning till vissa paragrafer i sättningen för skiljemannaförfarande. UFL. Härigenom åstadkoms att regleringen

sakligt sett blir densamma som fn gäller 69§ på grund av bestämmelser i UFL samt 47 Paragrafen innehåller bestämmelser om och 49 §§ kassaförordningen. fullföljd mot beslut av arbetsmarknadssty-

relsen enligt denna lag. Bestämmelserna

Talan mot arbetslöshetskassas och arbets- stämmer sakligt överens med 50 § l mom

beslut andra och tredje styckena samt 3 mom marknadsstyrelsens kassaförordningen. 68§ Enligt 50 § 1 mom andra stycket kassa- Enligt 50 § 1 mom första stycket kassa- förordningen gäller att beslut av tillsyns-

förordningen gäller att beslut av erkänd myndigheten i ärende angående försäkring arbetslöshetskassa kan överklagas genom enligt förordningen skall överklagas genom besvär hos arbetsmarknadsstyrelsen, om be- besvär hos försäkringsdomstolen. Utred-

slutet gäller fråga enligt förordningen. Be- ningen föreslår inte någon saklig ändring träffande annat beslut av arbetslöshetskassa av bestämmelserna för denna år 1964 in-

kan i vissa fall talan föras genom stämning förda besvärsordning men har i första styc-

till allmän domstol eller genom skiljemanket av lagförslaget infört ett förtydligande naförfarande, om kassans stadgar innehål- beträffande uppdelningen av dessa besvärsler förbehåll därom (45 § andra stycket ärenden mellan försäkringsdomstolen och och 84 § nu gällande UFL). regeringsrätten. I överensstämmelse med

Enligt utredningens mening finns anled- departementschefens uttalande i principiella ning att nu ompröva frågan om rätten att prop 1964: 116 (s 70) föreslår utredningen föra talan mot arbetslöshetskassas beslut den utformningen av bestämmelsen att taoch det därmed sammanhängande spörsmå- lan mot arbetsmarknadsstyrelsens beslut let om ordningen för prövning av sådan skall föras genom besvär hos försäkrings-

talan, när det gäller andra frågor än direk- domstolen i alla ärenden, som rör enskild ta försäkringsfrågor. De erkända arbets- kassamedlems rätt till ersättning eller medlöshetskassorna har numera en sådan ställ- i erkänd arbetslöshetskassa lemskap enligt ning och sådana uppgifter att starka skäl tadenna lag. lar för att varje beslut av en kassa, även Andra stycket överensstämmer i sak med

om det inte direkt angår försäkringsfråga, nuvarande bestämmelser i 50 § 1 mom alltid bör kunna underkastas prövning i tredje stycket kassaförordningen.

SOU 1971: 42

17-014253

sakligt överens Övergångsbestämmelser Tredje stycket stämmer

med nuvarande bestämmelser i 50 § 3 mom Första innehåller bestämmelser om punkten kassaförordningen. ikraftträdande och av lagens upphävande

kassaförordningen. Enligt andra punkten

70 § blir lagen inte tillämplig i fråga om sådan

vid ikraftträdandet befintlig arbetslöshetsinnehåller regler om bla in- Paragrafen kassa som inte antagits som erkänd arbetsgivande av besvär och besvärstid. I fråga löshetskassa. Att UFL alltjämt gäller i fråom besvär över arbetsmarknadsstyrelsens ga om sådan kassa följer av en övergångsbeslut om vägrad registrering föreslås att bestämmelse i förslaget till ny UFL. I tredtalan skall föras sist inom två månader från

je punkten ges vissa föreskrifter angående beslutets dag och inte som eljest i allmänfrån för upptagande i det register över arbetslöshetshet tre veckor dagen delgivning överens med vad kassor som skall föras hos arbetsmarknadsav beslutet. Detta stämmer av de vid ikraftträdandet befintliannars associationsrätts- styrelsen som gäller enligt ga erkända arbetslöshetskassorna. lig lagstiftning. föreslås träda i kraft 1.9. 1972. Lagen Den som blir arbetslös efter lagens ikraft-

trädande har rätt att för uppfyllandet av Skadestånd åberopa förhållanden före ersättningsvillkor 71 l Detta utan § ikraftträdandet. får anses följa

hänvisar till bestämmelserna särskild övergångsbestämmelse. Därutöver Paragrafen i förslaget till ny UFL. som uppburit ersättom skadestånd bör gälla att försäkrad

ning under försäkringsåret 1971/72 har rätt

till ersättning under ytterligare det antal da-

Straffbestämntelser gar som medges enligt den nya lagen med

för antalet ersättningsdag-ar under avdrag 72 och 73 §§ av nämnda försäkringsår. Detta framgår Bestämmelserna ansluter till motsvaranförsta punkten andra stycket. de bestämmelser i förslaget till ny UFL.

8.2. Lagen om kontant arbetsmarknadsstöd

Särskilda bestämmelser har utformats med förslaget Lagförslaget

till lag om arbetslöshetsförsäkring (FLA) 74 § som grund. De allmänna förutsättningarna I paragrafen hänvisas till bestämmelser i för ersättningsrätt är i huvudsak desamma till ny UFL dels om förbud mot förslaget Ãven de som i försäkringsbestämmelsema. lån till styrelseledamot, styrelsesuppleant, resärskilda ersättningsvillkoren överensstämvisor eller befattningshavare inom förening mer i väsentliga delar med försäkringens. eller lån mot borgen av sådan person, dels Utredningen har eftersträvat att så långt det om avskrifters bestyrkande, dels om forum varit möjligt få likalydande bestämmelser för förening. i de delar av lagförslagen där lika tillämp-

av de båda stödforrnemas regler bör ning

75 § eftersträvas.

har utformats i överensstäm- Paragrafen melse med det bemyndigande att utfärda Inledande bestämmelser

tillämpningsföreskrifter som i 20 kap 16 §

har lämnats 1-3 §§ lagen om allmän försäkring Förutom en allmän huvudbestämmelse om Konungen eller, efter Konungens bemyndi-

administrationen genom arbetsmarknadsstygande, riksförsäkringsverket.

SOU 1971: 42

relsen och länsarbetsnämndema- bestäms i om den minimitid av-förvärvsarbete under. dessa paragrafer den med stödformen en månad som skall fordras för att månaskyddade personkretsen. Utgångspunkten är- den skall få tillgodoräknas_ vid prövning» av att det kontanta arbetsmarknadsstödet skall arbetsvillkor. motsvarar vad utred- Regeln vara ett komplement till arbetslöshetsför- ningen i kap 6 (6.l.2) riktföreslagitsom säkringen och få karaktär av ett ekonomiskt punkt för arbetslöshetsförsäkringen. grundskydd vid arbetslöshet att gälla för Utredningen har inte_ansett att_ lämpligt dem som har sådan anknytning till arbets- för beräkning av det kontanta_arbetsmarklivet att de kan sägas stå till_ arbetsmark- nadsstödets arbetsvillkor införa renågon nadens förfogande. gel motsvarande 6 § andra stycket FLA. I 1 § behandlas samordningen med ar- 7 § . betslöshetsförsäkringen. Bakgrunden till 3 § behandlas i kap 7 (7.2). Förutom .den Paragrafen innehåller i punkterna 2.-4. allmänt gällande förutsättningen att sökan- bestämmelser motsvarande 7 § FLA. Punk-

de skall stå till den svenska arbetsmarkna- ten l. om den som i enskilt hem har vårdat

dens förfogande, dvs att han skall vara lätt eller hjälpt åldring eller handikappad är speanträffbar och snabbt kunna inställa sig på ciell för kontant arbetsmarknadsstöd. Mosvensk arbetsförmedling eller tiveringen för detta förslag behandlas utarbetsplats, krävs att föreskrivna ersättningsvillkor skall förligt i kap 7 (7 .3.1). ha uppfyllts i Sverige. 8§ i

Allmänna villkor för rätt till ersättning Paragrafen överensstämmer med 8 §l

FLA. 4 § motsvarar 9 § Paragrafen 4 § FLA. I första punkten har vidare införts en bestämmelse Paragrafen är speciell för kontant arbetsmotsvarande en av de i 46 § FLA marknadsstöd och öppnar möjlighet till erföre_slagna föreskrifterna om rätt att bli medlem sättningsrätt i vissa situationer även för i erkänd arbetslöshetskassa. Sökande skall den som är nytillträdande eller återinträder

vara oförhindrad att för arbetsgivares och

räk- på arbetsmarknaden inte har uppfyllt ning åtaga sig arbete minst tre timmar var- arbetsvillkoret enligt 6-8: §§. I de arbetsje arbetsdag och i genomsnitt minst sjutton löshetssituationer som anges i paragratimmar i veckan. fen skall sökande vara ersättningsberät-

I andra stycket anges an- tigad trots att han ej har uppfyllt arbetsvill-

när företagare ses arbetslös. Bestämmelsen överensstäm- koret. Motiveringen till förslaget behandlas mer med 4 § andra stycket FLA. De olika utförligt i kap 7 (7.3.3). förhållanden som bör sammanvägas vid be- 10§ dömningen har utredningen behandlat i kap 5 (5.1.1). Paragrafen motsvarar närmast bestämmelsen i 46 § FLA om minimiålder för 5§ rätt att bli medlem i erkänd arbetslöshets- De för stödformen centrala kassa jämförd med regeln i 6 § FLA att bestämmelserna om endast förvärvsarbete efter inträde i arbets-

bedönming av erbjudet arbetes

överensstämmer löshetskassan tillgodoräknas vid prövning av lämplighet med 5 § FLA. arbetsvillkor.

Arbetsvillkor Stödets form 6§ 11§ Paragrafen motsvarar 6 § FLA. I första I första punkten anges att det kontanta stycket andra punkten har införts en regel arbetsmarknadsstödet innehåller endast en

SOU 1971: 42

ersättningsform, ett per dag beräknat be- ålder är ersättningsperioden ej begränsad. lopp. 14 § andra stycket innehåller en regel

Andra innebär att ersättning lik- motsvarande den som nu gäller för statligt punkten som i arbetslöshetsförsäkringen beräknas omställningsbidrag enligt 105 § första stycket arbetsmarknadskungörelsen. Den beför fem dagar i veckan och att detta gäller Detta har utred- handlas även under 20 § i det följande. även sexdagarsarbetande. behandlat närmare i kommentaren 15 § sista stycket motsvarar i fråga om ningen den som har haft och söker heltidsarbete till 11 § FLA. närmast 23 § andra stycket FLA. För and-

12§ ra fall av deltidsarbete under arbetslöshet

överensstämmer helt med 12 motiverar de föreslagna reglerna om kon- Paragrafen tant arbetsmarknadsstöd till deltidsarbetande § FLA. inte någon motsvarande särbestämmelse.

Karenstid 17 §

13 § Paragrafen innehåller en specialbestäm-

Första stycket innehåller en karensregel melse för att hindra, att den som en gång

som i stort sett motsvarar nuvarande be- har prövats vara ersättningsberättigad enligt

stämmelser om arbetslöshetsförsäkringen i 9 § utan att ha fullgjort det reguljära ar-

28 § 1 mom första stycket kassaförord- betsvillkoret enligt 6-8 §§ senare återkom-

motivering för att ka- mer för att i en upprepad liknande situation ningen. Utredningens rensvillkor föreslås i denna stödform, trots bli ersättningsberättigad på samma grund.

att nu gällande karensbestämmelser för arföreslås be- Städets storlek betslöshetsförsäkringen slopade, handlas i kap 7 (7.3.2). Sökande skall in- 18 §

te behöva genomgå karens mer än en gång

Vid den tidpunkt då utredningen utarbevarje ersättningsperiod (jämför 15 §). Den till kontant arbetsmarknadstade förslaget som blir ersättningsberättigad enligt 9 § stöd var basbeloppet enligt lagen om allmän skall ej behöva fullgöra även det här ifråga- 6400 kr. Motsvarande stödbeförsäkring varande villkoret. lopp per dag skulle utgöra 25 kr. Beräknings- Bestämmelsen i andra stycket första sättet behandlas i kap 7 (7.5.3). Sedermera punkten sammanhänger med att det ekono- till 6 900 kr har basbeloppet stigit (mars miska skyddet för arbetslösa i denna kate- 1971). Motsvarande stödbelopp per dag gori - utförsäkrade kassamedlemmar som skulle utgöra 27 kr. uppnått 60 års ålder - bör vara samman-

hängande och täcka fortlöpande arbetslös- 19 §

het utan avbrott vid övergång till ny stöd- att eljest utgående I paragrafen föreskrivs form. kontant arbetsmarknadsstöd skall nedsittas

till hälften för dag då stödtagaren uppbär Ersättningstidens längd halv sjukpenning. I de fall stödtagaren en-

dast är berättigad till halvt kontant ar- 14-16 §§ betsmarknadsstöd enligt 21 §, har han ej Paragrafema är att jämföra med 13-15 rätt till stöd för dag då han uppbär aalv §§ FLA. Ersättningsperioden är till sin sjukpenning. konstruktion utformad på huvudsakligen

samma sätt som i arbetslöshetsförsäkringen. Pensionsavdrag är dock kortare, 150 Ersättningsperioderna 20 § dagar enligt huvudregeln i 14 § första punk- 55 Paragrafen kan jämföras med 20 § FLA. ten, och 300 dagar för den som uppnått års ålder. Sedan sökanden 60 års En väsentlig olikhet i förhållande til aruppnått

260 SOU 1971: 42

betslöshetsförsäkringen är att rätten till kon- Stöd i vissa fall på jordbrukets omrâde tant arbetsmarknadsstöd upphör med ut- 23§ gången av månaden före den då stödtagaren uppnår 67 års ålder eller han dessför- Bakgrunden och motiveringen till dessa innan bestämmelser behandlas utförligt i kap 7 börjar uppbära ålderspension (liksom hel förtidspension eller helt sjukbidrag) en- (7.3.4). ligt lagen om allmän försäkring. Detta följer av 14 § andra stycket. Bestämmelser om Säsongbegränsning pensionsavdrag erfordras därför inte i des- 24 § sa fall. Paragrafen motsvarar 26 § FLA. I 20 § behandlas pensionsavdrag för annan ålderspension än enligt lagen om allmän försäkring. Avdrag skall då göras med Avstängning från ersättningsrätt pensionsbeloppet efter avdrag för prelimi- 25-27 §§ när skatt. För arbetslöshetsförsäkringen tilli sådant fall en särskild Paragraferna överensstämmer med 27-29 lämpas pensions- §§ FLA. avdragstabell med något gynnsammare avdragsberäkning för den försäkrade. I fråga 28 § om kontant arbetsmarknadsstöd skall av-

Bestämmelsen innebär att beslut av ar-

drag även göras för änke- eller änklingssom stödtagaren och som betslöshetskassa om avstängning av medlem pension uppbär från den i kasgrundas på avliden makes tjänsteförhållan- ersättningsrätt gäller under den. Motiveringen härför sans beslut tiden även beträffande och avgränsning- angivna en av ifrågavarande kontant för den hänänke- och änklingspen- arbetsmarknadsstöd, sioner behandlas delse medlemmen skulle utträda ur kassan i kap 7 (7.6 reduktionsoch söka sådant stöd. regler). Bestämmelsen i första stycket andra punkten om partiell förtidspension mm A nsökan motsvarar i fråga om statligt omställnings- 29§ bidrag 108 § tredje och fjärde styckena arbetsmarknadskungörelsen. De har ingen I fråga om arbetsgivares skyldighet att uti FLA. färda intyg om arbetsförhållanden motsvamotsvarighet rar paragrafen 30 § FLA.

Särskilda bestämmelser Stöd vid deltidsarbete 30 § 21-22 §§ motsvarar Paragrafen 31 § FLA. Bestämmelserna om kontant arbetsmarknadsstöd till deltidsarbetande 31 § bygger på dagberäkning och inte som i FLA på vec- Paragrafen motsvarar 32 och 47 §§ FLA. koberäkning. I dessa paragrafer anges när Den har utformats i nära överensstämmelhalvt stödbelopp skall utgå. Utredningen se med 20 kap 3 § d) lagen om allmän har inte funnit skäl för annan differentie- försäkring. ring av det kontanta arbetsmarknadsstödet. om helt eller halvt stöd skall ut- 32§ Frågan gå bestäms i första hand av sökandens ar- Paragrafen motsvarar 34 § FLA och betstid före arbetslösheten och i andra hand överensstämmer med 20 kap 4 § första - om sökanden inte tidigare har förvärvs- stycket och andra stycket första punkten arbetat - av arbetsutbudets omfattning. lagen om allmän försäkring.

SOU 1971: 42 261

Paragrafen motsvarar 33 § FLA. _ Utredningen .i _inledningsvis framhål-

har:

arbetsmarknads-

.lit att stödformen kontant

stöd är avseddatt vara ett komplement till

arbetslöshetsförsäkringen och får karaktären av ett ekonomiskt grundskydd vid arbetslöshet för dem som har en sådan anknytning till arbetslivet att de kan sägas stå till men

arbetsmarknadens förfogande som av en eller annan anledning inte tillhör

Föreslagna allmänna villkor

försäkringen,

och andra regler*förersättningsrätt över-

ensstämmer i stora delar med reglerna i ar- Frånsett stödets

betslöshetsförsäkringen.

storlek överensstämmer det i fråga om syf-

te och ersättningsvillkor så väsentligt med arbetslöshetsförsäkringen, att dess ställning till samhällsneutraliteten enligt utredning-

,ens mening bör vara densamma som arbets-

löshetsförsäkringens.

34 _§ n

Paragrafer motsvarar 75 § FLA.

8.3 Övriga författningsförslag mm

Utredningen framlägger utöver förslagen

till lagarna om arbetslöshetsförsäkring och

förslag till föl-

_kontant arbetsmarknadsstöd

jande författningan

särskildarbetsgivaravgift till ar-

Lag om betslöshetsförsäkringen. i förordningen (1959: 552) an- Ändring gående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring m m. Kungörelse till erkända om statsbidrag arbetslöshetskassor. Ändring i kommunalskattelagen. Utredningenlär medveten om att dess

förslag om försäkring och annat kontant

:stöd vid arbetslöshet, bl a i fråga om kom-

munalt kontantnnderstöd och statligt omställningsbidrag, medför behov av konsekvensändringar i arbetsmarknadskungörelsen, men utredningen framlägger inte något i betänkandet.

författningsförslag härom

262 SOU 1971: 42

9 Kostnader

9.1 Allmänna hållpunkter för 1967 4,1 milj veckor, eller 20,3 milj dagar 1968 4,3 » » » 21 ,5 » » kostnadsuppskattningar » » » » » 1969 3,7 l 8,4 1970 3,1 » » » 15,4 » » Antalet arbetslösa personer i genomsnitt per För exempelvis år 1968 kan en jämfövecka för åren 1967-1970 kan beräknas relse göras med resultaten från den undermed hjälp av uppgifter från arbetskraftsun- Först fr o m år sökning som belyser sysselsättning och ardersökningarna (AKU). betslöshet under hela året 1968. Denna typ 1970 har undersökningarna företagits varje månad. Dessförinnan av undersökningar har nu gjorts sedan år gjordes fyra undersök- 1966 av SCB:s utredningsinstitut på uppdrag ningar per år. Med ledning av den säsongvariation som arbetslösheten under av arbetsmarknadsstyrelsen. De görs i anslutuppvisat år 1970 har en viss reduktion ning till de reguljära arbetskraftsundersökgjorts i de obningarna i februari. Antalet arbetslösa perserverade siffrorna för de tidigare åren och soner i åldern 16-64 år med minst en vecsom ett genomsnitt per vecka kan beräknas kas förvärvsarbete fördelade efter antalet att under nämnda år antalet arbetslösa perarbetslösa veckor var enligt denna undersoner upp till 64 års ålder var sökning år I 968 1967 78 200 1968 82 600 1969 70 600 Antal arbetslösa Antal arbetslösa 1970 59 100 veckor personer Den totala arbetslöshetsvolymen i antalet

arbetslösa veckor per år erhålls genom mul- l- 2 31 300

tiplicering med 52. Därefter kan i sin tur 3- 4 39 300 5- 9 61 400 antalet arbetslösa dagar erhållas genom mul- 10-13 47 700 tiplicering med 5, om man för kostnadsbe- 14-17 25 200 förutsätter att antalet arbets- 18-26 42 300 räkningarna 27-39 23 700 löshetsdagar skall beräknas för femdagars- 40-49 18 200 vecka. Det finns ett antal arbetslösa i AKU 50-51 -

som uppgett att de söker deltidsarbete. Totalt 289 200

Egentligen borde en viss reduktion göras

för dessa, men deras antal är så litet att Genom att väga samman den tid som

beräkningarna skulle påverkas ytterst mar- samtliga dessa 289 200 personer varit ar-

ginellt. Arbetslöshetsvolymen för åren 1967 betslösa erhålls 4,2 miljoner veckor. Denna

-1970 kan enligt uppgifterna i AKU såle- undersökning har således givit i stort sett

des beräknas till samma den totala arbetslöshets-

resultatför

SOU 1971: 42 263

som beräkningarna utifrån de re- bortfall av 12-månaders- och karensvillkor, volymen guljära AKU, vilka belyser sysselsättnings- reglering av ersättningstid och förbättringar

av ersättningsrätten för deltidsarbetande beläget under en vecka. I AKU utöver om ar- räknas medföra en ökning av antalet eringår uppgifter betslösa som har sökt arbete även uppgifter sättningsdagar per år och medlem med en

om antal som skulle ha sökt för- dag, vilket med 2,3 miljoner försäkrade personer värvsarbete under mätveckan, om de ansett skulle motsvara 2,3 miljoner ersättningsda-

sig kunna få lämpligt arbete på bostadsor- gar per år. ten. De brukar kallas »latent arbetssökan- Antalet icke försäkrade, vid arbetsförmed-

rör om arbetslösa varierar starkt de». Vanligen sig deras önskemål ling registrerade olika former av deltidsarbete. Frånräknas mellan olika län. Genomsnittstalen för hela

landet från åren antalet personer som fyllt 65 år och de som mittmånadsräkningarna endast önskar 1-14 timmars arbetsvecka, 1967-1970 framgår av följande samman-

antalet »latent arbetssökande» per ställning. Uppgifterna avser årsgenomsnitt uppgår vecka år 1968 enligt AKU till ca 125 000. för åldrar upp till 66 år.

Ar 1970 var motsvarande tal 100 000. 7 026 1967 har i det föregående angett 1968 6 795 Utredningen 1969 6 141 högsta tänkbara utgångspunkter för ifråga- 6 797 1970 (beräknat i början av december) varande kostnadsuppskattningar. Helt andra

tal framkommer i statistiken över de vid ar- 9.2 H uvudsakliga kostnadsfaktorer betsförmedling registrerade arbetslösa. Des-

sa räknas en viss dag i mitten av varje må- Utredningen har inte funnit det ändamåls-

nad. Genomsnittstalen för åren 1967-1970 enligt att göra fristående detaljberäkningar

framgår av följande sammanställning. Upp- av den kostnadsförändring som kan följa

gifterna avser årsgenomsnitt för åldrar upp av varje förslag om ändring av nuvarande

till 66 år. system för kontant stöd som utredningen framlägger. Kostnadskonsekvenserna av de 1967 34 300 1968 38 800 olika har ofta ett inbördes samförslagen 1969 34 800 om större till manhang. Förslaget hänsyn 1970 (beräknat i början av december) 34 700 skäligt rådrum vid sökande av nytt arbete Beträffande de arbetslöshetsförsäkrades kan exempelvis medföra att antalet ersättarbetslöshet redovisar arbetsmarknadsstyrel- anningsdagar ökar i enskilda fall medan sen en särskild statistik. Den avser försäktalet arbetslöshetsfall minskar. De arbetslöringsår (1.9-31.8). Från denna statistik lämsa får större möjligheter att finna ett lämpnas bl a följande uppgifter. av återligt varaktigt arbete, och frekvensen kommande arbetslöshetsperioder efter kort- Antal minskar variga anställningar för varje per- Totalt antal ersättningsdagar son. Vidare kommer givetvis förslagen om ersättnings- per år och

tids- och ålderspensioneringen kunna medsistnämnda uppgifter avser således inte föra rationella kostnadsbegränsningar på arantal arbetslöshetsdagar utan endast antal betsmarknadssidan. ersättningsdagar. Antalet arbetslöshetsdagar Den huvudsakliga grunden för utredningkan vara åtskilligt flera beroende på ka- ens kostnadsberäkningar är följande antarens, utförsäkring och andra begränsningar ganden. av ersättningsrätten i försäkringen. Ett ex- För ersättningsrätt kommer att krävas förslag till minst den anknytning till arbetsmarknaden empel härpå är att utredningens

264 SOU 1971: 42

och de villkor i övrigt som utredningen Stegringen av antalet vid arbetsförmedföreslagit. ling anmälda arbetslösa kan till stor del Antalet arbetslöshetsförsäkrade kommer komma att avse tidigare företagare och äldnärmaste åren efter genomförande av ut- re arbetssökande av den kategori som nu redningens förslag att uppgå till ca 2,3 mil- kan erhålla statligt omställningsbidrag. Orjoner. sakerna härtill belyses av ett utdrag av ar- Det genomsnittliga antalet ersättningsda- betsmarknadsutredningens betänkande som gar per arbetslöshetsförsäkrad under ett år återges i det följande under rubriken Åldkommer att uppgå till minst samma tal som re arbetslösa. Åtskilliga av dessa arbetsmotsvarande tal (4,5) under försäkringsåren sökande torde åtminstone under ett första 1967/68 och 1968/69. En sänkning av det- skede alltjämt vara oförsäkrade. I fråga om ta tal kan visserligen uppkomma - förutom arbetslösa arbetstagare i övrigt som har en genom förändringar i efterfrågan på ar- så fast anknytning till arbetsmarknaden att betskraft - av arbetsgenom effektivering de uppfyller försäkringens arbetsvillkor, tormarknadsåtgärderna och förändringar av de emellertid det relativa antalet oförsäkförsäkringskollektivets sammansättning. Åt- rade komma att minska efter genomföranminstone i ett första skede kommer emel- de av utredningens förslag i samband med lertid verkningarna av förlängda ersättnings- att antalet försäkrade i denna kategori ökas. tider i svårartade arbetslöshetsfall, särskilt Genomsnittligt ersättningsbelopp per dag för äldre och handikappade arbetssökande, kommer de närmaste åren efter genomfösamt av karensvillkorets bortfall i försäk- rande av utredningens förslag att uppgå till ningen sannolikt att öka antalet ersättnings- 60 kr i arbetslöshetsförsäkringen och 25 kr dagar och därmed kostnaderna. för kontant arbetsmarknadsstöd. Antalet vid arbetsförmedlingen anmälda Det nuvarande statliga omställningsbidraarbetslösa personer kommer att stiga avse- get avvecklas successivt. värt dels som en följd av att den vid ar- Dessa antaganden kan jämföras med de betslöshet ekonomiskt skyddade personkret- redogörelser för arbetslöshetens variationer sen utvidgas, bla till att allmänt omfatta år från år som lämnas i kap 3 och bilaga 3. även företagare och bland dem också växel- Utredningen har ansett sig böra bygga kostarbetande jordbrukare, dels under påverkan nadsberäkningar på årsgenomsnittet under av förlängd ersättningstid och karensvillko- en längre period, lämpligen fem år. Den rets bortfallande, dels genom förbättrade er- kan innehålla betydande växlingar. Redan sättningsmöjligheter för deltidsarbetande, förhållandena under våren 1971 visar att dels genom möjligheterna för dem som över- kontant arbetsmarknadsstöd, beräknat engår från utbildning till förvärvsarbete och ligt utredningens förslag, kommer att uppgå vissa andra grupper att kvalificera sig för till 27 kr per dag. rätt till kontant arbetsmarknadsstöd såsom arbetssökande vid förmedlingen, dels på 9.3 Stödformernas kostnadsnivåer grund av möjligheterna att bevara uppar- 9.3. 1 Arbetslöshetsförsäkringen betad ersättningsrätt under längre överhopp- Alternativa beräkningar av kostnader för utningsbara tider, tex efter barnsbörd, dels tid i för- betald ersättning genom att som tillgodoräkningsbar värvsarbete i vissa fall räknas även oavlönad Arbetslöshetsförsäkringens kostnader påvervård och hjälp av åldring eller handikap- kas förutom av utformningen av de olika pad. Denna ökning kommer delvis till ut- bestämmelser som uppställs för verksamhetryck i antalet ersättningsdagar i arbetslös- ten även av faktorer som har samband med hetsförsäkringen. Till större del kommer de varierande sysselsättningsmöjlighetema den dock att avse nykomna på arbetsmark- på arbetsmarknaden. Kostnadskonsekvensernaden som ännu inte är arbetslöshetsför- na vid ändringar i de förstnämnda reglerna säkrade. kan - om än med varierande noggrannhet

SOU 1971: 42 265

- av ani allmänhet beräknas till riktning och unge- tioner i sysselsättningssituationen färlig storlek. De faktorer som har samband talet medlemmar i arbetslöshetskassorna, gemed arbetsmarknadssituationen är givetvis nomsnittligt antal ersatta dagar per årsmedmera svårbedömda vad gäller den framtida lem och den genomsnittligt utbetalade dagutvecklingen. För att ge en uppfattning om penningens storlek i hela försäkringen. de tänkbara variationer som i olika arbets- Därefter varieras de tre nämnda faktovmarknadssituationer kan uppstå i försäk- rerna i tur och ordning inom de gränser som ningens totalkostnader skall här presenteras enligt ovan bedömts som möjliga. Följande en sk känslighetsanalys. Därvid varieras räkneexempel klargör sambandet mellan de olika kostnadsbestämmande faktorer i tur tre här beskrivna kostnadsbestämmande fakoch inom de gränser utredningen torerna och arbetslöshetsförsäkringens kostordning bedömt som realistiska under de närmaste nader för ersättningsutbetalningar. I tabell åren efter reformens ikraftträdande. 9.3.1: 1-3 har de tre faktorerna - antalet medlemmar, antalet ersättningsdagar per För att göra en analys av här avsett slag krävs att man inne- medlem och den genomsnittligt utbetalade något så när överskådlig fattar de olika kostnadsbestämmande fakto- dagpenningen - i tur och ordning varierats variabler. En medan de två övriga faktorerna hållits konrerna i några få. övergripande stanta. Tabell 9.3.1: 4 återger kostnadsförframkornlig väg är därvid att göra en bedömning - utifrån erfarenhetsmaterial och ändringarna vid några olika kombinationer den väntade utvecklingen med hänsyn till av samtliga tre faktorer. ändringar i försäkringssystemet samt varia-

Tabell 9.3.1: 1 Förändring i arbetslöshetsförsäkringens kostnader om den genomsnittligt utbetalade dagpenningen varieras

Tabell 9.3.]:2 Förändring i arbetslöshetsförsäkringens kostnader om antalet ersâttningsdagar per medlem varieras

Antal arbetslöshetsförsäkrade (miljoner) 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 Antal ersâttningsdagar per medlem 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 Genomsnittligt utbetald dagpenning (kr) 55 55 55 55 55 55 Kostnad (miljoner kr) 569,3 632,5 695,8 759,0 822,3 885,5

Tabell Förändring i arbetslöshetsförsäkringens kostnader om antalet arbetslöshetsför-

9.3._1:3

såkrade varieras * Antal arbetslöshetsförsäkrade (miljoner) 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 Antal ersättningsdagar per medlem 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 Genomsnittligt utbetald dagpenning (kr) 55 55 55 55 55 55 Kostnad (miljoner kr) 693 726 759 792 825 858

Tabell 9.3.I:4 Förändring i arbetslöshetsförsäkringens kostnader om antalet försäkrade, ersättningsdagar per årsmedlem och den genomsnittligt utbetalade dagpenningen varieras

Antal arbetslöshetsförsâkrade (miljoner) 2,2 2,2 2,3 2,3 2,4 2,5 Antal ersättningsdagar per medlem 4,5 5,0 5,5 6,0 6,0 6,5 Genomsnittligt utbetald dagpenning (kr) 50 52,5 55 55 57,5 60 Kostnad (miljoner kr) 495 577,5 696 759 828 975

266 SOU 1971: 42

Vid jämförelse mellan dessa tabeller fram- -kan ett tämligen säkert utgångsläge finnas träder betydelsen av faktorn »antal ersätt- i fråga om antalet försäkrade. Det synes ningsdagar per medlem» för storleken av sannolikt att dessa vid början av en första arbets]öshetsförsäkringens årskostnaden En femårsperiod omkring år 1972 kommer att förändring av denna faktor från exempelvis uppgå till ca 2,3 miljoner för att därefter 5,5 till 6,0 medför enligt tabell 9.3.1: 2 en stiga i samband med att utbyggnaden av höjning av årskostnaden med 63 miljoner försäkringen verkar. kronor. Vid en ökning av antal försäkrade Antalet ersättningsdagar per år och förmed 100 000 från exempelvis 2,2 till 2,3 säkrad under en kommande femårsperiod miljoner stannar enligt tabell 9.3.1: 3 mer- påverkas givetvis mest av det allmänna syskostnaden vid 33 miljoner kronor per år. selsättningslägets förändringar men därjäm- En förändring av den genomsnittliga dag- te av åtskilliga andra skiftande förhållanpenningen med 5 kronor är i stort sett kost- den, bl a av försäkringskollektivets utvecknadsmässigt likvärdig med en förändring av ling och sammansättning. De under senare

antalet ersättningsdagar per år och medlem år nybildade arbetslöshetskassorna har till

med 0,5 dagar (tabell 9.3.1: 1 järnförd med betydande del medlemmar med liten artabell 9.3.1: 2). Detta belyser bl a den eko- betslöshetsrisk, tex stats- och kommunalnomiska betydelsen av att arbetslöshetstider- anställda. Samtidigt har emellertid den år na nedbringas. 1968 införda förlängningen av ersättningstiden för äldre kassamedlemmar påtagligt ökat det genomsnittliga antalet ersättnings-

Kostnader för utbetald ersättning

dagar per år och medlem. Genomförande Antalet arbetslöshetsförsäkrade uppgick 31. av utredningens förslag kan medföra att inte 12.l96O till 1361000. Vid början av för- blott äldre utan även andra kassamedlemsäkringsåret 1970/71 beräknas antalet till mars längre ersättningstid än mer påverkar närmare 2,2 miljoner. genomsnittsantalet Samma ersättningsdagar. Det genomsnittliga antalet ersättningsda- effekt får förslaget att karensvillkoret skall gar per år och försäkrad har sedan slutet bortfalla och att försäkringen blir öppen för av 1950-talet varit följande. Antalet är för alla förvärvsarbetande i ålder 15-66 år inom hela perioden beräknat efter femdagars- ramen för ett generellt krav på arbetsförvecka. het. Ökade i försäkersättningsmöjligheter ringen kan därmed uppkomma för äldre och Därav antal dagar handikappade arbetslösa. Svårare att förmed extra utse blir konsekvenserna av utredningens Försåkringsår Antal dagar ersättning förslag i fråga om företagare och deltidsarbetande.

och försäkrad: 60 2,3 miljoner = 138, Den framtida utvecklingen av dessa tal avjämnat till 140 miljoner kronor. kommer att påverkas av många skiftande Den totala årskostnaden för utbetald erförhållanden. Om kostnadsberäkningar skall sättning, om det genomsnittliga antalet ergöras för en femårsperiod, vilket utredning- sättningsdagar per år och försäkrad är 4, en förordar i finansieringsförslaget i kap 10, blir

SOU 1971: 42 267

4 X 140 miljoner kronor = 560 miljoner service, registrering och kontroll av försäk-

kronor. ringsfallen. Vid högre nivåer genomsnittligt antal er- Frånsett kostnaden för nedskrivning av sättningsdagar per år och försäkrad stiger fondvärden 0 dyl beräknas kassornas årårskostnaden för utbetald ersättning enligt liga administrationskostnader till ca 30 mil-

följ ande joner kronor.

9.3.2 Kontant arbetsmarknadsstöd Genomsnitt- Totalårslist föl Denna stödform avser hu-

antfll kompletterande

ersättnings- koâtnüå ut eta er- ersä nings- Tfitêgantal . .. - -

vudsakligen arbetssökande utan tidigare

dagar per år sättning, mil_ dagar, nya

och försäkrad joner kronor miljoner fast anknytning på arbetsmarknaden, arbetslösa som har fastare anknytning till ar- 4.5 630 10.4 betsmarknaden genom tidigare förvärvsarl men ändock inte

êg

bete, bl a som företagare,

60 840 13:8 är arbetslöshetsförsäkrade samt äldre oför-

l säkrade arbetslösa i den ålder då de fn . De av utredningen föreslagna allmänna l l kan erhålla statligt omställningsbidrag. förbättringar av försäkringsförmånerna som l i ej sammanhänger med den tillförsäkrade Nya arbetssökande - av i dagpenningens belopp dvs bortfall i De nykomna på arbetsmarknaden har i sin 1 l karensvillkor, omreglering och förlängning I, tidigare verksamhet ej tillhört dem som vid av ersättningstid, utvidgning av ersättningsstatistiska undersökningar räknas till arbetsrätt vid deltidsarbete och deltidsutbud m m kraften. för deras utträde - kommer enligt utredningens bedömning Utgångsläget på att medföra arbetsmarknaden är ofta avgörande för möjen ökning av antalet ersättligheterna att utan längre väntetid finna ningsdagar per år och försäkrad med omlämplig varaktig sysselsättning. På utredkring en dag. ningens beställning ställdes i samband med den reguljära arbetskraftsundersökningen i Arbetslöshetskassornas administrationsfebruari 1968 tilläggsfrågor till personer kostnader utanför arbetskraften i ålder 20-65 år om Försäkringsåret 1968/69 var arbetslöshets- orsaken till att de ej förvärvsarbetade. De kassornas bokförda administrationskostna- tillfrågades även huruvida de under vissa der ca 21 miljoner kronor. Utredningen för- viHkor kunde tänkas söka arbete nu eller i utsätter en administrativ utveckling som framtiden. En redogörelse för denna undermedför vissa rationaliseringsvinster men sökning lämnas i bilaga 3. Vid undersökäven kostnadsökningar för bättre medlems- ningen framkom bl a följande.

Personer utanför arbetskraften

Om de huvudsakliga anledningarna till att »dessa personer utanför arbetskraften inte förvärvsarbetade framkom bl a följande.

Personer utanför arbetskraften fördelade efter uppgiven huvudanledning till att de ej förvärvsarbetar Kvinnor Män Antal % Antal % Anledning 314 300 34,1 500 0,4 Barntillsyn

personer betskraften var sålunda kvinnor. På frågor ma ut i arbetslivet som nya arbetssökande

om deras önskan att förvärvsarbeta fram- utan fastare anknytning till arbetsmarkna-

kom vissa den kan antas ha en mycket heterogen kavid ifrågavarande undersökning Svaren har fått ges i formen raktär. Av dem som är under 20 år komuppgifter. »tror »tror mer flertalet från studier. Även i ålders- »ja», den, det ej» eller ›nej», från 20 år, vilka omfattas av då endast ett kategoriskt ja eller nej på des- grupperna sa för den intervjuade relativt hypotetiska den här anförda undersökningen av perso-

annars skulle kunna ha gett en stor ner utanför arbetskraften, dominerar huvudfrågor frekvens »vet inte›-svar. Av de lämnade anledningen studier för männen (60,4 %).

Den har viss omfattning även för kvinnor svaren framgår bl a följande. (6,3 %). Studerande tillhörande denna grupp

berörs, då de söker förvärvsarbete, direkt

av utredningens förslag till ersättningsvill- Andel (%) kvinnor som under vissa villkor kor för kontant arbetsmarknadsstöd. önskar förvärvsarbeta i framtiden eller i nu- För kvinnorna dominerar dock barntilltiden syn som anledning till att de ej förvärvsar-

betar. Dessa kvinnor uppvisar även den Ja + tror det största andelen som i framtiden (ej »nu») I-Iuvudskäl till att de ej förvärvsarbetar Framtid Nutid tänker söka sig förvärvsarbete. Denna öns-

kan är särskilt uttalad i de yngre åldrarna.

Barntillsyn 80,9 22,4 Omkring 70 000 kvinnor eller drygt 20 pro- Vård av annan anhörig 37,8 18,7 cent av dem som står utanför arbetskraften Hushållsarbete 35,1 11,8 Alltför betungande på grund av barntillsyn kan i ett nuläge hushållsarbete 51,5 21,5 väntas söka arbete om kan - barntillsynen Brist på arbetstillfällen 12,1 _- ordnas. Denna grupp berörs, då den söker Otillräcklig utbildning 46,1 förvärvsarbete, av utredningens förslag om Anm. Procenttalen anger andelen av samtarbets- och andra kvalifikationsvillkor för liga som uppgett skälet i fråga.

.SOU 1971: 42 269

kontant arbetsmarknadsstöd. gruppen hushållsarbete än i gruppen barn- Direkt berörda av de föreslagna ersätt- tillsyn. De hushållsarbetande kvinnor som ningsvillkoren för kontant arbetsmarknads- berörs av utredningens förslag till ersättstöd, då de söker förvärvsarbete, blir även ningsvillkor för kontant arbetsmarknadsstöd, de som tidigare har stått utanför arbets- när de söker förvärvsarbete, i första hand kraften därför att de har vårdat annan an- de som i samband därmed genomgår arbetshörig än barn. Vård av åldring eller handi- marknadsutbildning. kappad skall enligt utredningens förslag lik- De nya arbetssökandenas bakgrund kan, ställas med förvärvsarbete vid beräkning av som de här återgivna uppgifterna visar, vara ersättningsvillkor för kontant arbetsmark- mycket skiftande. Ej sällan sker det första nadsstöd. De blir omedelbart ersättnings- inträdet på arbetsmarknaden genom tillfälberättigade om de inte kan finna lämpligt ligt arbete av deltidskaraktär. När en söarbete. kandes ersättningsrätt första gången skall Hälsoskäl är enligt nämnda undersökning bedömas, kan det därför föreligga kombinaav personer i ålder 20-65 år utanför ar- tioner med både viss tid i .förvärvsarbete betskraften en ofta förekommande ,huvud- och annan kvalifikationsgrund. Även en nyanledning för både kvinnor och män till kommen på arbetsmarknaden kan ofta med att de ej förvärvsarbetar (17,7 resp 22,3 %). tillfälligt arbete ha uppfyllt föreskrivet ar- Denna anledning var givetvis vanligast i betsvillkor, när han första gången söker konåldern 40-65 år. Åldersskäl har emellertid tant arbetslöshetsstöd. Under sådana föri undersökningen angetts som en särskild hållanden synes det ej vara skäl att vid anledning (5,7 % av kvinnorna och 6,6 % kostnadsuppskattningarna söka göra någon av männen). Det torde kunna antagas att särberäkning för just nya arbetssökande. Ututvecklingen av rehabiliteringsmöjligheterna redningen håller för sannolikt att inemot kommer att möjliggöra utträde på arbets- hälften av dem som första gången söker marknaden för ett ökat antal personer som kontant arbetsmarknadsstöd kommer att tillnu av hälsoskäl är förhindrade därtill. Ut- höra denna kategori. Detta har bla betyredningsförslagen möjliggör då för dessa delse för bedömningen av arbetsförmedlingpersoner att få kontant arbetsmarknadsstöd ens uppgifter. i ökad omfattning dels genom utformningen* av kravet på arbetsförhet, dels genom att Äldre arbetslösa rehabilitering genom arbetsmarknadsutbildning delvis likställs med förvärvsarbete. Den vid arbetsförmedlingarna registrerade Hushållsarbete som sådant representerar arbetslösheten har under 1960-talet varit låg för kvinnorna en avsevärd andel av huvud- samtidigt som det skett en successiv höjning anledningarna till att de ej förvärvsarbetar av sysselsättningsnivån. Arbetsmarknadsut- (ca 13 %). Deras önskan att förvärvsarbeta redningen framhöll i sitt betänkande (SOU belyses i undersökningen. Av kvinnorna i 1965: 9 sid 20-21) bl a följande under rubri- »hushållsarbete› eller »alltför betungande ken Full sysselsättning: innebörd och förhushållsarbete» svarade 12,8 procent ›ja› utsättningar. eller »tror det» på frågan om de skulle söka Det är utredningens mening att det finns utförvärvsarbete »nu», såvida hushållsarbetet rymme för en ytterligare ökning av sysselsättkunde ordnas på annat sätt. 36,4 procent ningen, bl. a. genom att grupper som nu är arbetslösa eller ofullständigt sysselsatta ges ökade» ger samma svar på frågan om de »i frammöjligheter till arbete. Ett ytterligare motiv tiden» skulle söka förvärvsarbete, därest för att man bör avstå från en siffermässig prehushållet då skulle förändras så att det inte är cisering av målet för sysselsättningspolitiken tog så mycket tid i anspråk. det förhållandet, att den syftar till att dra fram För både framtid och nutid är andelen dold arbetslöshet eller undersysselsättning inom. grupper, vilka eljest skulle finna det meningssom önskar att förvärvsarbeta - frånsett åldlöst att söka arbete. En framgångsrik politik rarna 20-24 år - mindre framträdande i av detta slag, vilken ökar chanserna till syssel-

270 SOU 1971: 42

sättning för vissa medborgare, kan således för stället för omställningsbidrag välja den nya en tid leda till att den statistiskt redovisade ar- stödformen kontant arbetsmarknadsstöd. Utbetslösheten ökar samtidigt som sysselsättningen redningen håller för sannolikt att kostnai verkligheten stiger. derna för statligt omställningsbidrag under Dessa synpunkter kan avse både nya ar- de första åren efter genomförande av utbetssökande och personer som har viss tidi- redningens förslag kommer att kvarstå på i gare anknytning till arbetsmarknaden. De en nivå av ca 15 miljoner kronor. bör enligt KSA-utredningens mening särskilt beaktas när det gäller de äldre arbets- Årskostnad för utbetald ersättning lösa. Det är ej osannolikt att utvecklingen av den samlade arbetsmarknadspolitiken I punkt 9.1 har några allmänna hållpunkter framdeles kommer att medföra en ökad sys- angetts för uppskattning av antal arbetslösa selsättning även för de äldre men att den personer och totalantalet arbetslöshetsdagar registrerade arbetslösheten för dem ändock under ett år. Vidare framgår av räkneexkommer att ligga på en hög nivå. emplen i punkt 9.3.1 hur många arbets- Äldre oförsäkrade arbetslösa i den ålder löshetsdagar som under ett år skulle täckas då de för närvarande kan få statligt om- av arbetslöshetsförsäkringen vid olika niställningsbidrag kommer enligt utredningens våer av genomsnittligt antal ersättningsdaförslag att ingå i den åldersgrupp, 55-66 gar per år och försäkrad. Om sistnämnda år, för vilken ersättningstiden för kontant antal blir 5 - dvs efter genomförande av arbetsmarknadsstöd förlängs till 300 dagar utredningens förslag endast 0,5 dagar högre eller - i åldrarna 60-66 år - ej är tids- än försäkringsåren 1967/ 68 och 1968/69 då

...hah begränsad. Under det första skedet efter det var 4,5 - skulle det totala antalet er-

.._. A genomförande av utredningens förslag kom- sättningsdagar under ett år bli ca 11,5 milmer ett antal arbetslösa i dessa åldrar att joner. Sysselsättningsläget ett sådant år får kunna kvalificera sig för omställningsbidrag antagas ha varit gynnsammare än något och finna den stödformen fördelaktigare. de nämnda försäkringsåren. Vidare kommer de utvidgade möjligheterna Utredningen har utgått från nuvarande m att få förtidspension sannolikt att nedbringa arbetslöshetsförhållanden hos olika grupper antalet arbetslösa inom gruppen. Trots det- nytillträdande och andra med mer eller

mm.. för de äld- mindre fast till arbetsmarkna-

,_. ta och även om sysselsättningen anknytning , .- re i verkligheten skulle stiga, är det troligt den som framdeles kan antagas stå utanför -§<.\ att antalet arbetslösa antalet arpersoner och det årliga arbetslöshetsförsäkringen. Skulle antalet dagar med kontant arbetsmarknads- betslöshetsdagar för dessa personer beräkstöd till äldre arbetslösa, som fyllt 55 år nas direkt efter nu föreliggande uppgifter eller mer, kommer att överstiga det antal från AKU, kan det antagas att årsgenomsom nu uppbär omställningsbidrag. Må- snittet kommer att ligga mellan 4 och 8 .nadsgenomsnittet av antalet arbetslösa per- miljoner. De av utredningen föreslagna erg har under ti- torde emellertid - liksom soner med omställningsbidrag sättningsvillkoren den 1970 börjat närma sig i fråga om arbetslöshetsförsäkringen - medjuli-oktober 4 000. föra att antalet ersättningsdagar blir betyd- _. statligt omställningsbi- ligt mindre. Utredningen drag till äldre arbetslösa har arbetsmark- antalet ersättningsdagar under den första nadsstyrelsen för budgetåren 1970/ 71 och femårsperioden inte kommer att överstiga 1971/72 beräknat till ca 27 miljoner kro- 4 miljoner dagar per år. Detta skulle med nor. Utredningen föreslår att denna stöd- en ersättning av 25 kronor per dag motform successivt avvecklas. Under hela 1970- svara en genomsnittlig årskostnad av 100 .,__._.._._:___..__ talet kommer den dock att kvarstå för ett miljoner kronor. Varje kronas höjning av ...i antal årsklasser i 55-66 års ålder. För en stödbeloppet per dag skulle öka årskostnadel av dem kan det bli fördelaktigt att i den med 4 miljoner kronor.

SOU 1971: 42 271

9.4 Några speciella kostnadsundersöknirzgar uppburit dagpenning under ettvart av de

fyra försäkringsåren var 84 814. Av det to- Som förut anförts har utredningen inte funtala antalet medlemmar i arbetslöshetskasnit det ändamålsenligt att göra fristående sor representerade medlemmarna i dessa detaljberäkningar av den kostnadsförändkassor ca 60 procent. ring som kan följa av varje förslag om änd- Om det antages att antalet personer som ring av nuvarande kontantstödssystem som uppburit ersättning i samtliga arbetslöshetsutredningen framlägger. Under arbetets gång kassor i genomsnitt under försäkringsåren har utredningen dock gjort särskilda kost- 1964/65-1967/68 är ca 50 procent högnadsuppskattningar för flera av de förslag re än det här framräknade antalet, som avsom utarbetats. I några fall har dessa uppser närmare två tredjedelar av samtliga arskattningar grundats på särskilda undersökbetslöshetsförsäkrade, skulle antalet ersättningar. I det följande redovisas några av ningstagare i genomsnitt per år under dendessa specialberäkningar. na period ha uppgått till ca 130000. Upp-

gifterna från de kassor som lämnat full-

9.4.1 Karensbortfall i arbetslöshets- ständiga svar visar att arbetslösheten stigit

försäkringen under de fyra försäkringsåren.

Med ledning av arbetsförmedlingens mitt- En tilläggsundersökning vid arbetskraftsunmånadsräkning av antalet arbetslösa under dersökningen i februari 1967 som avsåg sysförsäkringsåren 1964/ 65-1967/ 68 och de selsättningen under hela år 1966 visade att uppgifter som varje kvartal lämnas om arbland personer som förvärvsarbetat 1-49 betslöshetstidernas genomsnittliga längd har, veckor under året hade 272 000 varit arpå utredningens kansli, gjorts beräkningar av betslösa och av dessa var 110 500 medlemgenomsnittsantalet vid arbetsförmedling armar i arbetslöshetskassa. Hur de arbetsbetssökande kassamedlemmar med arbetslösa kassamedlemmama, som förvärvsarbelöshetstider understigande fyra veckor. Destat minst en vecka under år 1966, fördelade sa har antagits vara nyblivna arbetslösa. Desig efter ålder och kön framgår av följande ras antal var under vart och ett av de fyra sammanställning. försäkringsåren ca 94 000, 127 000, 141 000

och 163 000. Genomsnittsantalet under pe-

i genomsnitt per år. Undersökningen ger stöd för en uppskattning av antalet personer som under år 1966

Karensbortfallets kostnadseffekt

uppburit ersättnng från arbetslöshetskassa. Det kan antagas ha varit omkring 110 000. Antalet personer som under år 1966 upp- KSA-utredningen inhämtade i juli 1969 bar ersättning från arbetslöshetskassa har uppgifter från 23 arbetslöshetskassor, som med ledning av arbetskraftsundersökningen hade sådana tillgängliga, hur många med- i februari 1967 uppskattats till omkring lemmar som uppburit dagpenning under vart 110 000. Samtliga dessa kan antagas ha fulloch ett av försäkringsåren 1964/ 65-1967/ gjort karens. Denna motsvarar fem ersätt- 68. ningsdagar om man bortser från fallen av Svaren från de 23 kassorna visade att karensbefrielse. Det årliga genomsnittsantadet genomsnittliga antalet medlemmar som let vid arbetsförmedling arbetssökande ar-

272 SOU 1971: 42

betslöshetsförsäkrade personer de fyra för- 40 och 50 miljoner kronor beroende på arsäkringsåren 1964/65-1967/68 har beräk- betslöshetensiomfattning i olika sysselsättnats till ca 130 000. Antalet arbetslöshets- ningslägen. Stiger .genomsnittliga dagpenförsäkrade beräknar utredningen komma att ningbeloppet till exempelvis 60 kronor ökar öka så att det i mitten av 1970-talet är och blir» 50-60

merkostnaderna miljoner

40-50 procent högre än år 1966. Även om kronor. Sannolikt kan man vid en överarbetslöshetsriskerna för flera nytillkomna slagsberäkning av arbetslöshetsförsäkringens grupper är mindre än genomsnittet, kom- framtida av kakostnadsökning på grund mer ökningen av kollektivet sannolikt att rensvillkorets bortfall utgå från att den ökamedföra en ökning av antalet arbetslösa de belastningen. på arbetslöshetsförsäkringen kassamedlemmar, som med nuvarande-ka- motsvarar omkring 0,5 ersättningsdagar per rensregler skulle bli berättigade till ersätt- år och försäkrad.: Under försäkringsåren ning, till minst 150 000 i genomsnitt per år. 1967/ 68 och» 1968/69 utgjorde det genom- Därtill kommer - som indirekt merkost- snittliga antalet ersättningsdagar per förnad - de arbetslösa “ som på grund av karens- säkrad 4,5. i- _ . , regler kan antagas nu ej anmäla sig till ar- Förutsättningen för dessa beräkningar är betsförmedling eller i varje fall ej söka kas- att den i kap 6 (6.6.2) omnämnda prelimisaersättning under tillfällig kortvarig arbets- nära överenskommelsen om vid vederlag löshet. Med stöd av jämförelser mellan avsked och permittering mellan SAF och arbetskraftsundersökningarna av sysselsätt- LO träder i kraft. Denna överenskommelse r ningen hela åren 1966 och 1967 uppskat- medför A en väsentlig begränsning av riskerx tas deras antal till 35 000. Även om en del na för indirekta merkostnader slogenom av dem kan vara arbetslösa endast någon pande av karensvillkoret. Den kostnadsmäseller - i samband några dagar exempelvis siga betydelsen härav för arbetslöshetsförmed permittering eller platsbyte - och ofta säkringen är svår att uppskatta i bestämda kanske inte själva uppfattar sin situation tal, men överenskommelsens riskbegränsansom arbetslöshet, kan bortfall av karensen de effekt för arbetslöshetsförsäkringen får medföra att åtskilligt fler i denna kategori anses vara så .stor att utredningen inte har korttidsarbetslösa anmäler sig till arbetsför- varit beredd att föreslå av karensslopande medling och söker Utred- bestämmelserna kassaersättning. i försäkringen, om inte den ningen gör det antagandet att ökningen av preliminära överenskommelsen mellan SAF_ det genomsnittliga antalet ersättningsdagar och LO hade ingåtts. per försäkrad i denna kategori genom bortfall av karensvillkoret blir omkring tre. i Den direkta merkostnaden per år för karensvillkorets bortfall skulle med angivna

förutsättningar bli 9.4.2 Kostnadsförändringar på grund av

150 000 (antal personer) 5 (antal karens- föreslagna regler om ersättningstiden i x

dagar) X 55 kr (antagen genomsnittlig dag- arbetslöshetsförsäkringen

penning) = 41 250 000 kronor. 300-dagarsregeln .för försäkrade i ålder Den indirekta merkostnaden per år skulunder 55 år le under förut angivna förutsättningar bli 35 000 (antal personer) 3 (antal ersätt- Enligt den av utredningen föreslagna allningsdagar) X 55 kr (antagen genomsnittlig männa regeln om ersättningstidens längd för dagpenning) = 5 775 arbetslöshetsförsäkrade arbetslösa under 55

000Akronor.

Dessa beräkningar ger anledning antaga år skall ersättning kunna utgå under samatt den årliga merkostnadsnivån för arbets- manlagt 300 dagar efter den tidpunkt arlöshetsförsäkringen, om nuvarande karens- betslösheten inträffat, om den försäkrade då

regler helt slopas, kommer att uppgå till uppfyller arbetsvillkoret. Ny ersättningspe-

som kan komma att variera mellan riod 300 ersättningsdagar

belopp omfattande börjar

SOU 1971: 42 273

18--014253

löpa fr o m början av den arbetslöshet, som sättningstiden förlängd vid utförsäkring efinträffar sedan arbetsvillkoret åter uppfyllts. ter 150 eller 200 dagar. Andra omfattas av De försäkrade som med den föreslagna den föreslagna nya regeln om att ersättregeln om ersättningstidens längd under ett ningstiden i åldern 55-59 år skall vara 450 visst år kommer att ha möjlighet att erhålla dagar. fler ersättningsdagar än hittills torde huvud- Den andra faktorn som har avgörande besakligen vara de som enligt gällande bestäm- tydelse för storleken av den kostnadsökning melser skulle ha utförsäkrats efter 150 eller som uppkommer med anledning av försla- 200 dagar. Därtill kommer försäkrade som get om ersättningstidens längd är den gevid ingången av ett nytt försäkringsår inte nomsnittliga årliga ökningen i antalet ersättuppfyller arbetsvillkoret och därmed mis- ningsdagar som de här aktuella kassamedter sin ersättningsrätt utan att föregående lemmama kommer att medges. Därvid torförsäkringsår ha erhållit 150 respektive 200 de man kunna antaga att medlemmar, som ersättningsdagar. Detta kan tex inträffa enligt gällande kassaförordning skulle blivit om den försäkrade under viss tid lämnat utförsäkrade efter 150 (200) ersättningsdaarbetsmarknaden av annan orsak än sjuk- gar, i medeltal kommer att erhålla ett nådom. got lägre antal ytterligare ersättningsdagar Utgångspunkten för en beräkning av kost- än de som vid ingången av ett nytt försäknadsökningen blir alltså antalet medlemmar ringsår var arbetslösa men inte uppfyllde som med ifrågavarande regel under ett visst arbetsvillkoret. De senare har nämligen, seår kommer att erhålla större antal ersätt- dan man senast klarade arbetsvillkoret, uppningsdagar än enligt gällande bestämmelser. burit ett mindre antal ersättningsdagar än Antalet utförsäkrade har tidigare fluktuerat de medlemmar, som utförsäkrats efter 150 mellan olika år beroende främst på det all- (200) ersättningsdagar, och har därför fler männa sysselsättningsläget. Givetvis ökar an- ersättningsdagar kvar innan den enligt förtalet utförsäkrade om det totala antalet för- slaget maximala ersättningstiden 300

dagar

säkrade ökar. Detta bör beaktas vid jäm- uppnås. förelser med det årliga antalet utförsäkra- En tredje faktor att ta med i beräkningen de i början av 1960-talet, då antalet försäk- av kostnaderna för den utökade ersättningsrade uppgick till endast omkring 1,2 miljo- tiden är storleken av det per ersättningsdag ner. Vid början av försäkringsåret 1970/71 utbetalade dagpenningbeloppet. En höjning var antalet försäkrade omkring 2,2 miljo- av den tillförsäkrade och därmed även utner. Vidare fluktuerar antalet utförsäkrade betalade genomsnittliga dagpenningnivån i per år med det totala antalet ersättnings- försäkringen kommer direkt att medföra dagar under året. Erfarenheterna från det ökade kostnader även för i detta samman- l l l senaste försäkringsåret 1969/ 70 - då antalet hang aktuella ersättningsdagar. i ersättningsdagar som en följd bla av det I följande tabeller anges räkneexempel I 4 förbättrade sysselsättningsläget minskade till med olika värden på de här angivna tre l kostnadsbestämmande faktorerna I 6,8 miljoner från 7,8 miljoner närmast före- (antalet l - an- kassamedlemmar som årligen erhåller länggående försäkringsår tyder på att talet utförsäkrade i ålder upp till 67 år mins- re ersättningstid enligt 300-dagarsregeln, den kat från ca 7 000 närmast föregâendejör- genomsnittliga årliga ökningen i antalet ersäkringsår till ca 5 000. Till detta kan dock satta dagar bland dessa medlemmar och ha medverkat att äldre långtidsarbetslösa den genomsnittligt utbetalade dagpenningunder det senare försäkringsåret kunnat en). Därvid har en av dessa faktorer i tur

uppbära extra kassaersättning i stället för att och ordning varierats, medan de övriga två

på nytt registreras som utförsäkrade. hållits konstanta (känslighetsanalys). I ta- I antalet berörda personer inräknas här bell 9.4.2: 8 har kostnadsökningen vid några ej arbetslösa i åldern 55-66 år. En del av speciella kombinationer av de tre faktorerna dem får redan med nuvarande regler er- räknats fram.

274 SOU 1971: 42

Tabell 9.4.2: 5 Kostnadsförändring om antalet berörda personer som årligen erhåller längre ersättningstid varierar Antal personer som årligen erhåller längre

Tabell 9.4.2:6 Kostnadsförändring om den genomsnittliga årliga ökningen i antalet ersatta dagar varierar

Tabell 9.4.2: 7 Kostnadsförändring om den genomsnittligt utbetalade dagpenningen varierar

Tabell 9.4.2:8 Kostnadsförändring vid kombinerad variation av antal berörda personer, genomsnittlig årlig ökning i antalet ersatta dagar och utbetald dagpenning

Antal personer som årligen erhåller längre ersättningstid 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Genomsnittlig årlig ökning i antal ersatta dagar 50 50 50 75 90 Utbetald dagpenning, kronor 50 55 55 55 60 Kostnadsökning, miljoner kronor 5,0 8,25 11,0 20,6 32,4

Antalet personer i ålder under 55 år som hållande till de nuvarande utgifterna annat kan nödgas utnyttja ifrågavarande möjlig- än för de försäkrade som är i åldern 55het till längre ersättningstid kommer sanno- 59 år. likt att uppgå till närmare 5 000. Vidare antar utredningen att ett realistiskt värde på 45 O-dagarsregeln för försäkrade i ålder . den genomsnittliga ökningen av antalet er- 55-59 år satta dagar per år kan vara ca 75. Med en genomsnittlig dagpenning av 60 kronor skul- Enligt utredningens förslag skall det nuvale kostnadsökningen då ligga på en nivå av rande äldrestödet i form av förlängd ersättca 22,5 miljoner kronor per år. ningstid inordnas i det föreslagna regel- 300-dagarsregeln om ersättningstidens systemet bl a genom att ersättningstiden längd är givetvis grundläggande även för för kassamedlemmar som fyllt 55 år beberäkningen av ersättningstiden för arbets- stäms till 450 dagar. Förslaget innebär att lösa i åldern 55-66 år. Genom att det nu det nuvarande dispensförfarandet för kasgällande äldrestödet i form av förlängd er- samedlemmar i ålder 55-59 år slopas och sättningstid till kassamedlemmar i denna ål- att den nedre åldersgränsen för rätt till förder redan innefattar denna förlängda ersätt- längd ersättningstid generellt sätts vid 55 år. ningstid för dem som är i åldern 60-66 år, Vid en bedömning av den kostnadsökning kommer utredningens förslag dock inte att som denna regel medför kan i princip sammedföra större direkta merkostnader i för- ma resonemang föras som när det gäller

SOU 1971: 42 275

de yngre kassamedlemmarna. Man_ söker 0 totala antalet jordbrukare (inklusive-med-

uppskatta dels antalet personer, som kom- hjälpande hustrur) mer att erhålla längre ersättningstid på grund O antal jordbrukare, som saknar förvärvs- -

av denna_ regel under ett år, dels den ge- arbete utom gården nomsnittliga årliga ökningen i antalet er- O med förvärvsarbete

antal jordbrukare

dels det i medeltal utbetala- sättningsdagar, utom gården de dagpenn_ingbeloppet. O antal jordbrukare som saknar förvärvs- Antalet medlemmar i den här behandla- arbete utom gården och som omfattas av de ålderskategorin som kommer att erhålla särregeln fler ersättningsdagar än hittills kan bedö- 0 antal jordbrukare med förvärvsarbete mas med utgångspunkt i det antal som utom gården och som omfattas av särre- “ skulle ha utförsäkrats efter den allmänt gäl- geln

lande ersättningstiden, 300 dagar. Antalet 0 den utsträckning i vilken de jordbrukare,

medlemmar som enligt nuvarande regler ge- som vanligen har, respektive inte har för-

nom dispensförfarande har erhållit förlängd värvsarbete utom gården, önskar sådant

ersättning Aärårelativt litet. Antalet sådana men inte kan få det (beror bl a av arbedispensfall var ca 300 tiden 1.7.1968 tets art och arbetssökandens hemort)

under

-30.6.l969. Antalet dispenser synes dock O kvalifikationstidens inverkan på kostnaöka beroende på en liberalare tillämpning derna av föreskriften, att arbetslösheten skall ha O stödets storlek uppkommit som en omedelbar följd av nedläggning av eller bestående ändring i drif- Med utgångspunkt i tillgängliga uppgiften vid det företag där medlemmen var an- ter beträffande brukarnas och hustrumas ställd. antal och åldersfördelning år 1966, en an- Antalet personer som under ett år kom- tagen årlig minskning av deras antal med mer att beröras av den generella regeln om fyra procent samt en andel brukare med 450 dagar i åldern 55-59 förvärvsarbete utom gården av 34 procent

ersättningstiden

år torde kunna uppskattas till omkring och en motsvarande andel för hustruma av

2 000. Mérkostnaden för förlängning av de- åtta procent, kan antalet personer omfattade

ras ersättningstid kan med förut angivna av särregeln uppskattas med ledning av tametod för -sannolikhetsberäkning och en ge- bellen på nästa sida. nomsnittlig dagpenning av 60 kronor upp- Antalet personer som skulle omfattas av skattas till ca 10 miljoner kronor per år. särregeln, om denna träder i kraft år 1972, kan enligt denna tabell uppskattas till 86 000 Total kostnadsökning genom ändringsförslag + 28 000 = 114 000. Varje därpå följande v ” -

om ersättnirnlgstid år tom slutet av år 1987 kommer den

grupp av brukare som omfattas av särre- Sammanlagt torde sålunda kostnadsökninggeln att på grund av regelns konstruktion

en beroende på de* av utredningen nu före-

minska med den årskull som det aktuella slagna reglerna om ersättningstidens längd året fyller 67 år. För att åtminstone få en inte understiga 30 miljoner kronor. grov uppfattning av den kraftiga reduktion som gruppen därmed kommer att undergå, 9.4.3 växelarbetande

särregelnför har -den relativa

minskning, som totalbejordbrukare folkningen årligen får vidkännas i motsva- Följande faktorer kan bedömas vara av sär- rande ålderskategori, beräknats med .hjälp skilt värde. när det gäller att utifrån till- av material från statistiska centralbyrån

gängligt. statistiskt material från statistiska (Statistiska meddelanden Be 1968: 3). Mot_-

centralbyrån och Jordbrukets utredningsin- svarande reduktion har gjorts beträffande stitut (närmare belyst i bilaga 4) beräkna antalet brukare - med respektive utan utomsärregelns kostnadseffekt: gårdsarbete - som omfattats av särregeln.

276 soU-19:7_1;.42

Tusental

Antal brukare Antal brukare Antal brukare Antal brukare och med- och medoch med- och med- hjälpande hjälpande hjälpande hjälpande hustrur utan hustrur med Antal brukare hustrur utan hustrur med förvärvsarbete förvärvsarbete

Om den genomsnittliga arbetslöshetspe- 9.5 Sammanfattande bedömning av

rioden bland dem som blir arbetslösa upp- kostnadsnivåer

skattas till 88 dagar, kommer den genom- Med hänvisning till föregående alternativa snittliga årliga ersättningstiden utöver kvaberäkningar och angivna underlag för upplifikationstiden att uppgå till 44 dagar per skattningar finner utredningen sannolikt att år. kostnadsnivåema för de föreslagna formen Gör man vidare det antagandet att arna för kontant stöd vid arbetslöshet under betsläshetsprocenten blir 10, d v s att 10 prode första åren efter deras ikraftträdande cent av antalet personer som omfattas av kommer att ligga omkring de belopp som det speciella skyddet för jordbrukare blir anges i sammanställningen nedan. arbetslösa och ersättningsberättigade under Denna kostnadsnivå kan jämföras med året samt att stödbeloppet är 25 kronor per kostnaderna för nuvarande stödførmer. Enersättningsdag, kan följande räkneexempel ligt uppgifter från statsverkspropositionen för perioden 1972-73 uppställas. för budgetåret 1971/ 72 (Bilaga 13 sid 82- 11400 (antal ersättningsberättigade per- 83) kan totalkostnaderna för nuvarande forsoner) X 44 (genomsnittligt antal ersättmer av kontant stöd vid arbetslöshet uppningsdagar) X 25 kronor (stödbeloppet per skattas till de i sammanställningen på nästa ersättningsdag) = 12,5 miljoner kronor. sida angivna beloppen.

Kostnader enligt utredningens förslag Miljoner kr

ArbetsIäshets/örsâkringen, kostnadsberäknad efter en arbetslöshet motsvarande genomsnittligt 5 ersättningsdagar per år och försäkrad, inkl en beräknad administrationskostnad av 30 miljoner kronor 730 Kontant arbetsmarknadsstäd 100 Kvarstdende statligt ømstållningsbidrag LS_ _ Summa miljoner kronor ca 850 V

SOU 1971: 42 277

19-014253

Kostnader enligt gällande bestämmelser Miljoner kr

Arbetsläshetsförsâkringen Genomsnittligt antal ersättnings- Genomsnittlig ersättning dagar per medlem under året Antal försäkrade (tusen) (utredningens beräkning) kronor 3,5 x 2 145 X 50 = 375

Tillkommer försäkringens administrationskostnad ca 25 Summa för arbetslöshetsförsäkringen 400 Statligt ømställningsbidrag beräknad årskostnad ca 27 Kommunalt kontanmnderstäd beräknad årskostnad ca

__5_

Summa miljoner kronor ca 430

9.6 Arbetsmarknadsverkets fastslagits, att en effektiv arbetsförmedling

personalkostnader utgör en förutsättning för arbetsmarknadspolitikens genomförande. Likaledes har be- 9.6.1 Allmänna personalfrågor tydelsen av att olika former av kontant ar- Utredningens förslag om en utbyggnad av betslöshetsersättning samordnas med andra arbetslöshetsförsäkringen och införande av arbetsmarknadspolitiska medel betonats.

hjälpformen kontant arbetsmarknadsstöd Den utvidgning av kretsen av ersättningskommer att aktualisera ökade och delvis arbetslösa, som utredningens förberättigade nya anspråk på arbetsmarknadsverket. Det slag innebär, kommer att medföra väsentblir fråga inte endast om en kvantitativ mer- ökade för arbetsförmedligt arbetsuppgifter belastning i samband med att försäkringen lingen. Liksom hittills skall denna kunna av-

omsluter flera grupper och får ett väsentligt göra om arbetslöshet verkligen föreligger

utökat medlemsantal samt att det kontanta samt söka fastställa om de sökande kan och arbetsmarknadsstödet blir tillgängligt för sto- vill arbeta. Detta är situationer och frågor ra grupper arbetslösa som saknar kassa- som ofta är mycket svårbedömbara. Dessa medlemmarnas anknytning till arbetsmark- förhållanden blir än mera markerade med naden. Det gäller även att tillämpa arbets- hänsyn till att vissa av de nya grupperna former och kunna disponera resurser som tidigare har en mindre fast eller kontinuermöjliggör för verket att medverka till att lig arbetsmarknadsanknytning. den vidgade personkretsen företagare, ny- Lokala - med sysselsättningsförhållanden utbildade samt deltidsarbetande m fl - får totalt otillräckliga eller bransch- och yrkestillgång till både erforderlig individuell sermässigt begränsade utbud av arbetstillfälvice och avsett ekonomiskt skydd vid arlen - försvårar möjligheterna att finna sysbetslöshet. å selsättning på eller i närheten av hemorten,

I det följande lämnas en redogörelse för

vilket erfarenhetsmässigt innebär speciella dessa arbetsuppgifter med fördelning på oli- för kvinnor och äldre arbetslösa. svårigheter ka administrativa enheter. Utredningar på- Dessa kategorier träffas också i betydande går för närvarande angående organisatioomfattning av både konjunkturella och nen av dels arbetsmarknadsstyrelsen efter strukturmässiga förändringar på arbetsmarkbeslut av Kungl Majzt, dels länsarbetsnämnnaden. dernas kanslier genom en intern arbetsgrupp Risker av ovan angivet slag ställer krav inom verket. Resultaten av dessa utredningpå en individuell och långtgående service ar kan komma att påverka fördelningen av från arbetsförmedlingens sida. De metodisarbetsuppgifter både centralt och regionalt. ka förändringar, som genomförts inom för- medlingen öppen kundmottagning, tryck- Arbetsförmedlingen ta platslistor m m - måste hela tiden kom- I olika - senast sammanhang i bilaga 13 pletteras med mera individualiserade åtgärtill år 1971 - har der. En intensifierad statsverkspropositionen förmedlingsverksam-

278 SOU 1971: 42

het, exempelvis i samband med företags- mer att få betydligt större omfattning än nedläggelser, har visat sig kunna ge goda vad nu är förhållandet i fråga om statligt resultat för återinplacering av friställda i omställningsbidrag. I synnerhet kommer utarbete. betalningsverksamheten att öka men det gäl- Enligt utredningens mening bör både i ler också i fråga om utrednings- och prövsamband med arbetsförmedlingens organi- ningsärenden. Besvärsfrekvensen kommer satoriska uppbyggnad och vid utformningen sannolikt att stegras. Numera är länsarbetsav dess metodik och hjälpmedel stor upp- nämndernas utbetalning av utbildningsbidrag märksamhet ägnas åt de behov och krav i lagd på datasystem. Vissa perioder uppgår fråga om arbetsmarknadsservice, som för- den till mer än 40 000 utbetalningar per slagen om utvidgad personkrets för arbets- månad. Erfarenheterna härav torde innelöshetshjälp innebär. bära att möjligheterna för arbetsmarknads- I kap 5 har utredningen redogjort för verket att handha utbetalningen av kontant några huvuddrag av arbetsförmedlingens arbetsmarknadsstöd väsentligt har ökats. kontorsorganisation och förslag som arbetsmarknadsstyrelsen lämnat till Kungl Majzt Arbetsmarknadsstyrelsen därom. Utredningen förutsätter att det kommer att ske en fortgående upprustning av För närvarande råder den arbetsfördelningarbetsförmedlingen som väsentligen motsva- en inom styrelsen att frågor om arbetslösrar uppkommande servicebehov efter ge- hetsförsäkringen handläggs av försäkringsnomförande av utredningens förslag. byrån och frågor som statligt omställnings- Att väga de rent ekonomiska kostnader, bidrag av arbetsförmedlingsbyrån. De på som en förstärkning av förmedlingsorgani- försäkringsbyrån ankommande uppgifterna sationen och en utbyggnad av de arbets- får i huvudsak samma principiella struktur marknadspolitiska hjälpmedlen medför, mot som tidigare men kommer att öka i omde utgifter i form av kontant hjälp, som fattning. Däremot merbelastas arbetsförmedkan besparas arbetslöshetskassorna och sta- lingsbyrån vid genomförande av förslaget ten, om arbetsförmedlingen blir mera effek- om kontant arbetsmarknadsstöd, om den tiv och får större resurser, låter sig knap- hittillsvarande uppdelningen av ärenden bipast göras. Förstnämnda kostnader ter sig behålls, ej endast kvantitativt utan även berelativt begränsade i jämförelse med de be- träffande arbetsuppgifternas art. lopp, som kan beräknas utbetalas genom försäkringen och via det kontanta arbetsmarknadsstödet. 9.6.2 Ökade personalbehov Vilka arbetsrutiner vid arbetsförmedling- Arbetsförmedlingen en som kan rationaliseras och förenklas kommer först_ successivt att klarläggas. Ut- Flertalet områden av förmedlingsarbetet är rymme bör därför lämnas för arbetsmark- betydelsefulla med hänsyn till utredningens nadsstyrelsens fortlöpande översyn. Ratio- förslag. Väsentligt är att arbetsförmedlingnaliseringsverksamheten bör inte låsas ge- ens totala personalorganisation blir avpasnom detaljföreskrifter från statsmakternas sad så att den kan möta berättigade servicesida. anspråk och detta även i lägen då antalet arbetslösa ökar. Den numera införda handläggningsmetodiken synes medge en bety- Länsarbetsnämndernas kanslier dande flexibilitet. Vad förut anförts om arbetsförmedlingens Enligt arbetsmarknadsstyrelsens motive-

arbetsuppgifter gäller i huvudsak även för ring i anslagsäskandena för budgetåret 1971

kansliernas vidkommande. Den kvantitati- / 72 finns redan nu behov av avsevärda perva belastningen som kan förorsakas av ären- sonalförstärkningar. Ett sådant utbyggnadsden om kontant arbetsmarknadsstöd kom- behov förstärks ytterligare om dels service-

SOU 1971: 42 279

»anspråken = från de arbetslöshetsförsäkrade Utredningen anser att detta behov bör tillêoch arbetslöshetskassorna ökar, dels nykom- godoses i anslutning till reformens ikraftna på arbetsmarknaden i ökad utsträckning trädande. iar förmedlingens service i anspråk. Genom- I stort sett kommer de nya arbetsuppförande av utredningens förslag bedöms -gifterna att avse följande moment: medföra att betydligt-fler personer kommer 0 kontroll av vissa villkor för ersättningsatt anlita arbetsförmedlingens service. An- rätt ?språken på individuell service kommer även 0 registrering och kontroll av ersättnings- =att.växa från äldre, handikappade och ny- tid

tillträdande efter-utbildning. O bestämmande av ersättningsbelopp

”

Sysselsättningspolitiken syftar - som ar- 0 utbetalning av ersättning och därmed

sbetsmarknadsutredningen framhöll i det sammanhängande kamerala uppgifter

iförut i punkt 9.3.2 återgivna avsnittet av De nya arbetsuppgifterna berör i första sitt-betänkande -- bla till att klarlägga fö- hand kansliemas förmedlingsavdelning och rekomsten av dold arbetslöshet och under- administrativa avdelning. Utredningen har sysselsättning inom grupper, vilka annars uppskattat det omedelbara personalbehovet skulle finna det meningslöst att söka ar- för detta arbete hos alla länsarbetsnämnbete. Dimensionering och organisation av derna till omkring 60 tjänster på olika löne-

den offentliga arbetsförmedlingen är, enligt gradsnivåer under förutsättning att utbetal-

KSA-utredningens mening, i första hand ningarna sker månadsvis. För mottagning bestämd av samhällets ambition att möta av anmälningar och biträde med mer ru- =sökandenas önskan om service för att fin- tinmässig kontroll av villkor för kontant na lämpligt arbete. Omfattningen av sökan- arbetsmarknadsstöd beräknas ett ytterligare denas möjligheter till kontant stöd under behov av 30 tjänster. Enligt denna uppväntetiden ses som ett uttryck för nämnda skattning skulle lönekostnaden för de nya samhällsambition men är inte i första hand tjänsterna jämte lönekostnadspålägg och reavgörande för* den egentliga förmedlings- sekostnader i 1970 års löneläge uppgå till verksamhetens omfattning. ca 3,5 miljoner kronor per år. Därvid har Det nära sambandet mellan åtgärder i hänsyn tagits till de 15 tjänster som inrätsambandLmedJ-arbetslöshet och andra ar- tades år 1969 för arbetsuppgifter i samband betsmarknadspolitiska åtgärder utgör dock, med det år 1968 införda statliga omställenligt utredningens mening, ett starkt motiv ningsbidraget. för att båda deluppgifterna får påverka frå-

gan om arbetsförmedlingens organisatoris-

ka resurser. Då de båda nämnda åtgärds-

är så intimt förbundna med Ärbetsnzarknadsstyrelsen

kategorierna

varandra, synes det emellertid ligga utom I anslutning till införande av den nya stöd-

ramen för utredningens uppdrag att försöka formen kontant arbetsmarknadsstöd har ett

kvantitativt beräkna personalförstärknings- begränsat behov av personalförstärkning bebehovet. räknats uppkomma vid arbetsmarknadsstyrelsen. Sannolikt kommer behovet att omfatta 5-10 tjänster och bero bla på möjlighetema att samordna dessa arbetsuppgif- Länsarbetsnämndernas kanslier ter med administrationen av arbetslöshets- Genomförande av den nya stödformen kon- försäkringens tillsynsverksamhet och betant arbetsmarknadsstöd medför på kan- svärsprövning. Lönekostnaden för det högslierna -

vissa delvis helt nya arbetsuppgifter re av nämnda antal tjänster jämte löne-

av administrativ an; Personalbehovet kom- kostnadspålägg och resekostnader - har i mer på det området-att öka i fråga om både 1970 års löneläge beräknats till omkring utredande tjänstemän och biträdespersonal. 550 000 kronor per år.

280 SOU 1971: 42

Slutsatser

Kommande behov av att kvantitativt förstärka personalen inom den egentliga arbetsförmedlingsverksamheten har utredningen ansett ligga utanför ramen av sitt uppdrag. Vissa tillskott av personal för huvudsakligen administrativa arbetsuppgifter, sammanhängande med att utredningens förslag om kontant arbetsmarknadsstöd genomförs, bör ske redan i anslutning till stödets ikraftträdande. Kostnaderna för detta personaltillskott vid länsarbetsnämndernas kanslier och arbetsmarknadsstyrelsen uppskattar utredningen till sammanlagt omkring fyra miljoner kronor per år.

SOU 1971: 42 281

Finansiering

10.1 Finansieringsvägar i arbetslöshets- Året 1968/69 tillkom äldrestöd i form av försäkringen extra ersättning under förlängd ersättningstid. Till denna ersättning utgår högre stats- 10.l.1 Nuvarande förhållanden bidrag (93 % av kassans utgifter). Under Arbetslöshetsförsäkringens utgifter finansi- försäkringsåret 1968/69 utbetalade kassorna eras genom avgifter från de försäkrade, som extra ersättning 26,8 milsammanlagt statsbidrag och avkastning på fonderade joner kronor. Statsbidraget utgjorde 25 milmedel. Därutöver har några kassor vid olika joner kronor. tillfällen erhållit anslag från statliga pris- Beträffande fondavkastningen kan framregleringsfonder, organisationer mfl. Dessa hållas att denna post årligen ökat kraftigt anslag faller utom ramen för kassomas nor- fram till mitten av 1960-talet. I det närmala inkomstkällor och uppgår dessutom maste en fördubbling av fonderna hade då i regel till relativt små belopp. De har därför skett på mindre än tio år. Detta hänger samutelämnats i följande sammanställning som man med den låga arbetslösheten under belyser arbetslöshetsförsäkringens finansie- början och mitten av 1960-talet samt med ring från mitten av l940-talet. det höga ränteläget under senare år. Under

Intäkter Miljoner kronor Intäkter Procentuell fördelning Kalenderår Fond- Fond- Försäk- Stats- avkast- Stats- avkastringsår Avgifter bidrag ning m m Summa Avgifter bidrag ning m m Summa

denna rubrik har även medräknats vissa arbetsmarknadsstyrelsen räknar med en beav kurs- av kassomas totala avgiftssmärre belopp såsom uppskrivning tydande ökning värdet på värdepapper och enstaka anslag inkomster fr o m försäkringsåret 1969/70. som kassa er- Statsbidragen har stigit avsevärt efter från stiftelse odyl. Belopp hållit från statens anslag Särskilt stöd åt omregleringen av bidragen år 1964 och efter har införandet av äldrestöd i form av extra ererkända arbetslöshetskassor upptagits under tabellrubriken sättning med särskilt statsbidrag (förläng- Statsbidrag. visar fonderade år 1968. Detta uppgår till 93 Följande sammanställning ningsbidrag) och fondemas storlek procent av kassomas utgifter för den extra kapital per medlem ersättningen. År (31 aug) Fonderat Fond per kapital, medlem, miljoner kron. kronor 10.l.2 Allmänna överväganden

garnas arbetslöshet naturligt åvilar staten,

föreskrivs i gäl- arbetstagarna och arbetsgivarna. Beträffande När det gäller avgifterna endast att kassa skall och arbetsgivare framhöll vilande kassaförordning arbetstagare Kassorna har dare 1926 års arbetslöshetssakkunniga (SOU ta upp fasta medlemsavgifter. 1928: 9) att bådas eventuella bidrag för att sålunda själva rätt att inom den författningsramen fastställa storlek. täcka försäkringens kostnader i sista hand mässiga avgifternas inom vilken kassoma har blir en del av produktionskostnaderna. De Den marginal att variera avgifternas storlek är sakkunniga ansåg dock att de ifrågasatta möjlighet efter- inte skulle innefatta några särdock i praktiken mycket begränsad, avgifterna skilt betungande bördor, varför man sannosom det är tillsynsmyndighetens beräkningar av bestämmel- likt hade att räkna med relativt små föri samband med registrering i det ekonomiska livets struktur serna om avgifter som ligger till grund för ändringar

deras beräkning. till följd av dem. har i absoluta I fråga om arbetsgivarnas bidrag över- Den totala avgiftssumman tal en kontinuerlig och vägde nämnda sakkunniga även om arbetsårligen undergått under den senaste givaravgiftema skulle vara rörliga eller fasrelativt långsam ökning Om penningvärdeföränd- ta. Fasta arbetsgivaravgifter skulle enligt de tioårsperioden. också tas med i bilden, framkommer sakkunnigas mening oundgängligen få en ringen Orsa- svag verkan på utjämningen av aren real betydande avgiftsminskning. ganska till kunnat hållas i tiden. I synnerhet vid en kerna att avgifterna på betstillgången nominella med enhetliga bidrag över näungefär samma genomsnittliga försäkring nivå under varit det hela område skulle sambandet så lång tid har bla ringslivets under bör- mellan en avgiftshöjning och ökad arbetsgynnsamma arbetsmarknadsläget och mitten av l960-talet. I samband löshet på grund av arbetsgivarnas oförstånjan med de närmast därpå följande årens för- diga handlande bli alldeles för avlägset för

att kunna väntas utöva något väsentligt insämring av det allmänna sysselsättningsläget emellertid antal kassor handlingssätt. En har ett betydande flytande på arbetsgivamas enstaka, klokt handlande arbetsgivare skulle höjt avgifterna. I några fall har denna avvarit avsevärd. Detta gör att alltid riskera att gå miste om fördelarna giftshöjning

SOU 1971: 42 283

med sina omsorger genom mindre lyckade dagsbehandlingen anförde andra lagutskottet

åtgärder från yrkesbröder inom helt andra dock att det måste anses olämpligt att av-

näringar. Därtill kom dock den viktiga syn- fordra bidrag till en frivillig arbetslöshets-

punkten att ifrågavarande arbetsgivarbidrag försäkring från arbetsgivare, som endast i

som regel inte torde vara tillräckligt stora ringa utsträckning eller inte alls hade några för att medföra något väsentligt försäkrade arbetare anställda. 1934 års riksinflytande på arbetsgivarnas lust att utjämna arbets- dag biföll propositionen om arbetslöshets-

tillgången. Arbetsgivama hade i sitt eget försäkring med bla denna i utskottsutlåintresse så pass många anledningar att ar- tandet förordade ändring i fråga om arbetsbeta i denna riktning, att arbetsgivaravgift givaravgift. till arbetslöshetsförsäkring kunde Sedermera knappast har frågan om arbetsgivaravväntas erbjuda något väsentligt tillskott till till aktualisegift arbetslöshetsförsäkringen dem. rats i några sammanhang. Socialvårdskom-

mittén anförde i sitt betänkande SOU 1948: I Kungl Maj:ts proposition (nr 209) till 1933 39 bl a att underhållet av den som inte kan års riksdag om införande av frivillig utnyttjas inom produktionsprocessen bör arbetslöshetsförsäkring ingick arbetsgivaravsedda att betraktas som en kostnad för produktionen bidrag, användas dels till de merkostnader för den offentliga arbetsför- och som denna, i varje fall till en del, skall

som bestrida. Kommittén hade övervägt olika medlingen förslagen i propositionen förde alternativ för att bestämma arbetsgivarnas med sig, dels till förvaltningsbidragen till andel av kostnaderna. Man kunde tänka sig arbetslöshetskassorna. I propositionen att sätta arbetsgivaravgiften till hälften eller föreslogs att man av alla arbetsgivare med till av totalkostnaden. För att minst tio årsarbetare - utom av staten och tredjedelen få en så jämn fördelning som möjligt stankommunen - skulle uttaga avgifter för varje nade kommittén för att föreslå en tredjedel. årsarbetare. Detta skulle ske oavsett om arbetarna var försäkrade Uppbörden borde lämpligen ske i samband eller inte. Debiteskulle med avgifterna till den sociala olycksfallsring och uppbörd ske på samma sätt för försäkringen. Avgifterna skulle inflyta till som avgifterna till den obligatoriska staten, som skulle utbetala bidragen till olycksfallsförsäkringen. Även i den propokassorna. sition (nr 38) till 1934 års riksdag som efter det riksdagens kamrar år 1933 hade 1951 års utredning om arbetslöshetsför-

stannat i olika beslut säkringen utgick från att kostnaderna för och förslaget om ar- - arbetslöshetsförsäkringen även i fortsättbetslöshetsförsäkring därför fallit ledde ningen skulle fördelas mellan staten och de till genomförandet av nuvarande försäkringsform om försäkrade (stencil år 1952) men framhöll ingick förslag arbetsgivaravgift. anförde därvid bl a att i fråga om arbetsgivarbidrag följande. Departementschefen som skäl däremot hade åberopats, att vid I och för sig synes den omständigheten att är frivillig - särskilt en frivillig försäkring många arbetsgivare arbetslöshetsförsäkringen med den omfattning försäkringen numera fått ej alls och andra till endast mindre del kun- - inte vara något avgörande hinder mot att arde antagas ha försäkrade arbetare anställda betsgivarbidrag till försäkringen uttages. Evensamt att det av tekniska skäl torde vara tuella sådana bidrag bör emellertid gå till statsomöjligt att stadga bidragsskyldighet endast kassan och inte lämnas direkt till arbetslöshetsför de försäkrade. Detta skäl syntes dock kassorna. Frågan blir alltså om statens bidrag till försäkringen bör tas ut genom den vanliga knappast kunna göras gällande mot de ytbeskattningen eller om denna bör kompletteras terst obetydliga arbetsgivarbidrag som förmed en specialskatt å arbetsgivarna för arbetsordades i propositionen. Vidare hade för- löshetsförsäkringens skull. Denna fråga synes säkringen goda utsikter att bli en allmän böra prövas i samband med ett mera allmänt Även denna övervägande av olika vägar för socialpolitikens arbetslöshetsförsäkring. på finansiering. gmnd borde det anses riktigt att arbetsgi-

varna direkt finge bidraga till den. Vid riks- Vid 1953 års riksdag beslöts att genom-

284 SOU 1971: 42

föra de höjningar av ersättningsbeloppen Utredningens principiella synpunkter

som 1951 års utredning hade föreslagit. Åtskilligt av vad förut har anförts gäller Kostnaderna fördelades mellan staten och alltjämt i de principiella frågorna om arde försäkrade. Samma fördelningsgrund betslöshetsförsäkringens kostnadsfördelning. gäller alltjämt enligt de bestämmelser om Genom utvecklingen under senare delen av arbetslöshetsförsäkring som infördes år 1964 1950-talet och under hela 1960-talet har efter förslag av 1960 års arbetslöshetsförskälen för att staten ger ett starkt stöd åt säkringsutredning. arbetslöshetsförsäkringen alltmer framhävts.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder av olika Statens kostnadsandel har efter hand ökat. slag har under denna period utvecklats till Från början var principen för kostnadsförett omfattande system. Principerna härför delningen mellan staten och de försäkrade har fastställts i statsmakternas beslut år att de senare skulle stå för kostnaderna vid 1966 om riktlinjer för arbetsmarknadspolitilåg arbetslöshet samt att staten vid större ken. På ett område har staten under senare arbetslöshet skulle lämna ett, intill en viss år åtagit sig hela eller i det närmaste hela gräns, allt kraftigare stöd. 1951 års utredkostnaden och ansvaret för det kontanta ning om arbetslöshetsförsäkringen anförde stödet vid arbetslöshet. Detta gäller stödhärom. formerna för äldre arbetslösa.

Utvecklingen under senare tid synes ha för- Statens allt större ansvar för kontantstö-

stärkt skälen för att en väsentlig del av kostna- det vid arbetslöshet har även framträtt i

derna för arbetslöshetsförsäkringen bestrids av förhållande till kommunerna. Dessa svarasamhället. Dettas ansvar för arbetsmarknadspolitiken, innefattande både en effektiv arbets- de vid den statsunderstödda arbetslöshets-

förmedling och arbetsmarknadspolitiska åtgär- försäkringens genomförande på 1930-talet

der av olika slag, syftar bla till att förhindra för en mycket betydande del av kostnaderuppkomsten av arbetslöshet. Då en viss arbetsna ej blott för kontantstöd utan även för löshet det oaktat av olika skäl alltid torde komandra Sema att finnas, är det konsekvent att samhället arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

ger ett starkt stöd åt de institutioner, som har dan dess har utvecklingen medfört att den till syfte att ge de av arbetslöshet drabbade en offentliga helt överförts arbetsförmedlingen rimlig försörjning under arbetslöshetstiden. till staten och att det numera är de statliga

1960 års utredning påpekade att stats- - arbetsmarknadsarbetsmarknadsorganen

bidraget procentuellt sett alltjämt hade spe- styrelsen, länsarbetsnämnderna och den av

lat större roll för kassomas ekonomi under dem administrerade arbetsförmedlingen sådana år som från som i första arbetsmarknadspolitisk hand har att svara för syssel-

synpunkt kunde betecknas som mindre go- sättningsfrämjande och sysselsättningsskada, tex försäkringsåret 1958/59, än under pande åtgärder enligt av statsmakterna fast-

goda år. De efter förslag av denna utred- ställda riktlinjer.

ning år 1964 av genomförda ändringarna Då utredningen uttalar att staten har ett

statsbidraget avsåg bla förbättring av bi- primärt ansvar för finansieringen av kon-

draget för kassor med stora tantstödet vid arbetslöshet utesluter inte utbetalningar av ersättning och till följd härav höga av- detta att även arbetsgivarnas ansvar för ar-

gifter. betslöshetens förekomst och omfattning

Statsbidragets utveckling under senare år kommer till uttryck. Denna principiella syn har förut behandlats (10.1.l). Till dess nukan också, enligt utredningens mening, sä-

varande tota.la omfattning bidrar det förgas ligga till grund för de trygghetsåtgärder

längningsbidrag från staten som genomför- som regleras av kollektivavtal eller lagstift-

des år 1968 i samband med att särskilda ning. stödformer infördes för äldre arbetslösa. De arbetslöshetsförsäkrades sysselsätt-

ningssituation kan på ett avgörande sätt

påverkas av arbetsgivarnas dispositioner.

Det förekommer i stor utsträckning att en

SOU 1971: 42 285

Jvzunwrrsuøru

20-014253

efter en storleken av denna kostnad, bör avgiften arbetstagare permitteringsperiod återanställs hos sin arbetsgivare. bestämmas för en period av förslagsvis fem tidigare För en kortare tid kan han räkna med att år.

Äldre skul- Som tidigare nämnts har en preliminär få permitteringslön. arbetstagare fram- överenskommelse träffats mellan Svenska le enligt ett nyligen framlagt förslag deles även kunna få viss lagfäst rätt till lön arbetsgivareföreningen och Landsorganisa-

under permittering och uppsägningstid. Men tionen om vederlag vid avsked och permittefår arbetslöshetskassan träda till. skulle ersättningsrätten vid i övrigt ring. Därigenom Detta är ett av de skäl som enligt utred- permittering utsträckas att gälla även vid

talar för att arbetslöshets- avsked. ningens mening Genom ett sådant kollektivavtal skulle försäkringen, i varje fall delvis, bör finansieras med en arbetsgivaravgift. arbetsgivarna komma att svara för en del

kan av de kostnader som annars skulle falla på Arbetslöshetsförsäkringens omfattning inte vara skäl mot en ar- arbetslöshetsförsäkringen. Erfarenheten vilängre något Redan 1951 års utredning sar emellertid att den största effekten av det betsgivaravgift. karaktär av frivillig avtal som nu gäller är, att permitteringar ansåg att försäkringens med dåvarande inte var något sker i ett avsevärt färre antal fall nu än omfattning hinder mot införande av arbets- under tiden före avtalets tillkomst. Från allavgörande givaravgift. Numera är antalet försäkrade män synpunkt är det alltså viktigt att par-

en miljon större. Försäkringen har terna genom kollektivavtal reglerar dessa omkring större av arbets- förhållanden. Ett sådant avtal torde också nu en betydligt täckning med fast anknytning till arbets- innebära en förbättrad planering i företagen, tagarna marknaden. Efter den på senare år genom- en jämnare produktion och bättre utnytt-

förda anslutningen av stats- och kommu- jande av tillgängliga resurser. En sista vär-

nalanställda finns skäl att defull verkan av ett sådant avtal är att ej heller längre undantaga någon grupp arbetsgivare. kostnaderna, i de fall de trots allt uppkom-

mer, direkt drabbar det enskilda företaget. Kostnaderna för andra arbetsmarknadsfinansieras Den allmänna utvecklingen av arbetstapolitiska åtgärder än kontantstöd garnas anställningstrygghet kommer givethelt av skattemedel. Detsamma bör enligt ar- vis att få stor betydelse för arbetslöshetens utredningens mening gälla det kontanta framtida omfattning. Denna utveckling kan betsmarknadsstödet. Till kostnadstäckningen bidrar de för- ej alltid komma att ske samtidigt och liki arbetslöshetsförsäkringen att även formigt på hela arbetsmarknaden. Efter vad säkrade. Det kan då vara naturligt utredningen nu kan finna torde dock förearbetsgivarna till någon del medverkar vid liggande och framdeles eventuellt uppkomfinansieringen av försäkringen. mande olikheter inte motivera differentie- Utredningen anser därför det vara motiring av en arbetsgivaravgift till arbetslösverat att i varje fall en del av de kostnader hetsförsäkringen. En sådan differentiering för arbetslöshetsförsäkringen, som inte täcks kan inte få någon allmänt utjämnande effekt av de försäkrades egna avgifter och fondeller annan verkan, som uppväger de ofrånavkastning, direkt belastar produktionen. komliga administrativa komplikationerna. Oavsett storleken av den kostnadsdel som

finansieras på detta sätt bör dock arbetslös-

hetskassorna få det ekonomiska stödet från 10.2 Förslag till finansieringssystem en enda källa, nämligen i form av statsbi-

blir därvid att admini- Utredningen föreslår två former av kontant drag. Statens uppgift stöd vid arbetslöshet. Huvudformen är arstrera uppbörd av en avgift från arbetsgiva-

re till arbetslöshetsförsäkringen och svara betslöshetsförsäkring. Kompletteringsformen för att statsbidragssystemet täcker avsedd är kontant arbetsmarknadsstöd. Vid genom-

del av försäkringens kostnader. Med hänsyn förande av detta stödsystem skall enligt ut-

behov av att kunna förutse den nuvarande stödfortill företagarnas redningens förslag

men kommunalt kontantunderstöd bort- skall sina direktiv Utredningen enligt falla. ange kostnadsfördelningen mellan berörda parter. Som förut anförts kan därvid någon form av arbetsgivaravgift komma i fråga. lO.2.1 Kontant arbetsmarknadsstöd En sådan avgift får samma karaktär som För denna kompletterande stödform anser övriga socialförsäkringsavgifter. Dessa beutredningen inte att det finns anledning att rörs i direktiven för den utredning om fööverväga annan finansiexingsväg än den retagsbeskattning mm som chefen för fisom nu gäller för statligt omställningsbidrag. nansdepartementet har tillkallat enligt Kungl Stödet bör således helt finansieras med stat- Majzts bemyndigande 29.6.1970. I avvaktan liga skattemedel. på resultaten av denna utredning synes det inte vara lämpligt att KSA-utredningen nu söker utarbeta förslag till någon helt ny 10.2.2 Arbetslöshetsförsäkringen form av arbetsgivaravgift till arbetslöshets- Enligt utredningens förslag skall arbetslös- försäkringen. Utredningen har i stället överhetsförsäkringen utformas så att den kan vägt möjligheterna att tillsvidare knyta avomfatta alla förvärvsarbetande men ändock giftens beräkning och uppbörd till någon organiseras som en frivillig försäkring, ad- av de redan existerande formerna av arbetsministrerad av erkända arbetslöshetskassor. givaravgift. Det är därför naturligt att en del av försäkringens kostnader skall täckas genom avgif- Nuvarande avgifter från arbetsgivare ter från de försäkrade. Som likställd med avgifter bör räknas avkastningen från ar- Enligt lagen om allmän försäkring utgår arbetslöshetskassomas fonder. Dessa har hu- betsgivaravgift till sjukfärsäkringen och arvudsakligen uppbyggts med avgifter och betsgivaravgift till försäkringen för tilläggsanslag från kassamedlemmarna och deras pension. Varje arbetsgivare är avgiftsskylorganisationer. dig, även staten. Avgiften utgår med viss Medlemsavgifterna till arbetslöshetskas- procent av arbetsgivarens lönekostnader. sorna är av administrativa skäl relativt ste- Därvid bortses från lönedelar över ATPla. De grundas enligt nuvarande beräknings- taket, som är 7,5 gånger det basbelopp som metod på den genomsnittliga arbetslöshe- 1971 är gäller vid årets ingång. För januari ten i kassan under ett antal gångna år. Man basbeloppet 6 400 kronor. I fråga om avgifbör därför i ett nytt finansieringssystem ut- ten till försäkringen för tilläggspension bortgå från medlemsavgifterna som den fastare ses dessutom från lönedelar som ligger undelen. Frånsett der basbeloppet. kostnadshöjningar på grund För redare tillämpas en reav att dagpenningbeloppen höjs bör de av ducerad avgift med hänsyn till att en del av utredningen föreslagna förbättxingama av sjömännen inte är svenskar. Avgiften till försäkringsförmånerna kunna genomföras sjukförsäkzingen utgår från år 1971 med utan någon genomsnittlig höjning av nuva- 3,1 procent. Avgiften till försäkringen för rande medlemsavgifter. Med dessa utgångs- tilläggspension utgår för år 1971 med 10,25 punkter finner utredningen nödvändigt att procent och stiger de närmaste tre åren med utforma statsbidraget på sådant sätt att av- 0,25 procent årligen. giftsandelens relativa storlek kommer att Allmän arbetsgivaravgift skall förenligt minska. ordningen därom (1968: 419) av erläggas Återstående del av arbetslöshetsförsäk- alla arbetsgivare. Den från år 1971 utgör ringens kostnader bör täckas av statsbidrag två procent av lönekostnaden. Med arbetstill kassorna. Utformningen av detta statsbi- givare avses i denna den som förordning

drag behandlas i punkt 10.3. Förslaget in- enligt lagen om allmän försäkring skall er-

nebär att stödet åt kassorna från samhällets lägga avgift till sjukförsäkringen (3 §) samt sida blir väsentligt förstärkt. även i övrigt fysisk person som har inkomst

SOU 1971: 42 287

av »annat förvärvsarbete» enligt ll kap 3 § joner kronor. försäkring i form av in- Enligt förordningen (1970: 742) om lönelagen om allmän komst från här i riket bedriven rörelse eller garantiavgift skall arbetsgivare - även stainkomst av här belägen jordbruksfastighet ten - för varje år erlägga sådan avgift för som brukas av honom (4 §). I de senare fal- finansiering av statlig lönegaranti vid konlen (4 §) beräknas avgiften på inkomsten kurs enligt lagen härom (1970:741). Avav rörelsen respektive jordbruksfastigheten. giftsunderlaget har bestämts så att det stäm- Kostnaderna för den obligatoriska yrkes- mer överens med underlaget för arbetsgiskadeförsäkringen av arbetstagare hos and- varnas sjukförsäkringsavgift. Avgiftens storra arbetsgivare än staten skall - med bidrag lek är 0,02 procent av detta underlag, vilav statsmedel till omkostnaderna - bestri- ket för år 1971 beräknas ge 16-17 miljoner das genom försäkringsavgifter från arbets- kronor. Lönegarantiavgiften skall föras till bestäms av riksförsäk- en fond som förvaltas enligt grunder som givaren. Avgiften till belopp som efter försäkrings- Kungl Majzt fastställer. ringsverket tekniska grunder prövas erforderliga för att Med ledning av uppgifter från riksförtäcka den risk som försäkringen avser. Av- säkringsverket till riksrevisionsverket i nogiften varierar mellan olika företag alltefter vember 1970 har utredningen gjort följande och övriga omständigheter. av avgiftsunderlag under budarbetets farlighet beräkningar I nr 22 till 1971 års riksdag getåret 1971/72 för de huvudforrner av arproposition föreslås för den obligatoriska betsgivaravgift, till vilka en särskild arbetsnya grunder finansiering. Den- givaravgift för arbetslöshetsförsäkringen i yrkesskadeförsäkringens na skall ske enligt fördelningsmetod. Kost- första hand synes böra anknytas. naderna för försäkringen skall helt bestridas genom en yrkesskadeförsäkringsavgift Totalt avgiftsunderlag miljosom skall erläggas av arbetsgivarna. Avgifner kronor ca terna för ett visst år skall i princip täcka utgifterna för försäkringen samma år. Den Allmän arbetsgivaravgift 110 000 nuvarande riskgraderingen ersätts av en för Arbetsgivaravgift till För- sjukförsäkringen 100 000 alla arbetsgivare enhetlig procentsats. Arbetsgivaravgift till säkringsavgiften avses bli omprövad i regel för tilläggsförsäkringen vart femte år. En arbetarskyddsavgift, kon- pension (ATP) 76 000 struerad som en särskild arbetsgivaravgift, skall uttagas i anslutning till yrkesskadeöverväganden och förslag rörande utformförsäkringsavgiften. Den skall bidraga till ningen av en särskild arbetsgivaravgift till vidgade insatser för en förbättrad arbetsarbetslöshetsförsäkringen miljö. En arbetarskyddsfond tillskapas för nya insatser i fråga om forskning, utbild- Av arbetslöshetskassomas sammanlagda inpå arbetsmiljöområdet. komster under försäkringsåret 1970/71, bening och upplysning Den kommer att tillföras drygt 20 miljoner räknade till 360 miljoner kronor, utgör kronor om året. Arbetarskyddsavgiften in- statsbidraget enligt 1971 års statsverkspronefattar dessutom ett visst bidrag till kost- position (prop 1971: 1 bilaga 13 sid 82) 242 naderna för den verksamhet som bedrivs miljoner kronor. Beloppet motsvarar omav arbetarskyddsverket och arbetsmedi- kring 67 procent av arbetslöshetskassomas cinska institutet. Det årliga avgiftsuttaget beräknade sammanlagda inkomster under för yrkesskadeförsäkringen föreslås bli 0,30 det försäkringsåret. procent av avgiftsunderlaget under inled- Som förut framhållits finner utredningen ningsperioden. Det årliga uttaget av särskild nödvändigt att statsbidraget, efter genomarbetarskyddsavgift skulle då vara 0,05 pro- förande av utredningens förslag om förbättcent av avgiftsunderlaget. För år 1971 har ringar av försäkringsförmånerna, utformas detta underlag beräknats till ca 72 000 mil- på sådant sätt att de försäkrades relativa av-

giftsandel nedbringas. Därav följande höj- av en särskild arbetsgivaravgift till arbetsning av statsbidragets andel kan medföra löshetsförsäkringen tills vidare samordnas en ökning av årsutgifterna för statens del med arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen i genomsnitt under en flerårsperiod till ca och beräknas på underlaget för denna av- 550-650 kronor. får därmed miljoner gift. Avgiften en viss anknyt- Därtill kommer kostnaderna för den fö- ning till de nu utgående arbetsgivaravgifreslagna nya stödformen kontant arbets- tema på socialförsäkringens område. Den marknadsstöd att belasta statsbudgeten med för avgiften administrationen erforderliga ca 100 miljoner kronor. Arbetsgivamas bi- blir okomplicerad. Ett enkelt sätt för avbör dock drag enligt utredningens mening räkning kan tillämpas. Några fonder att förendast avse kostnader för arbetslöshetsför- valta skulle inte uppstå. säkringen. På längre sikt - när resultaten av utredav en särskild Utfominingen arbetsgivar- ningen om företagsbeskattningen föreligger avgift till arbetslöshetsförsäkringen kan ske - kan det vara skäl att på nytt överväga vapå olika sätt. Som förut anförts kan det let mellan olika och utfinansieringsvägar dock med hänsyn till pågående utredning formningen av då ifrågakommande arbetsom företagsbeskattningen inte vara lämp- givaravgift. ligt att nu införa någon helt ny form av ar- Avgiftsunderlaget för sjukförsäkringen betsgivaravgift. En väg är att höja den all- kan med ledning av förut angivna uppgifter männa Detta skulle in- beräknas arbetsgivaravgiften. uppgå till omkring 100 000 miljonebära skattefinansiering med specialdesti- ner kronor under år 1972. En särskild arnation. Man kan även överväga ett fristå- till betsgivaravgift arbetslöshetsförsäkringen ende fondsystem med separat beräknad med nedanståenarbetsgivar- på detta underlag avgift av samma de procentdelar slag som i tilläggspensio- skulle ge omkring följande neringen. Ett mellanläge i förhållande till belopp dessa alternativ är att temporärt knyta avgiften till nuvarande arbetsgivaravgift i sjuk- Total arbetsgivaravgift försäkringen. Avgiftsprocent miljoner kronor En självständig fond med egen fondförl 100 valtning innebär en rad administrativa och

försäkringsersättning kan utbetalas även un- 6 600 der svårartad arbetslöshet måste den i utbyggt skick uppgå till betydande belopp, kan sammanfattas Utredningens förslag uppskattningsvis en miljard kronor. Som enligt följande. En särskild arbetsgivaravgift temporär åtgärd i avvaktan på bl a resulta- till arbetslöshetsförsäkringen skall utgå. Den tet av pågående utredning om företagsbe- bör beräknas på underlaget för arbetsgivarskattningen synes en sådan lösning mindre till avgiften sjukförsäkringen enligt lagen lämplig. om allmän försäkring. Debitering och upp- Den allmänna arbetsgivaravgiften är mer börd samordnas med sistnämnda avgift. av skattekaraktär. Ett skäl för att beräkna Utredningen har ej ansett sig böra avge nåen särskild arbetsgivaravgift på underlaget got preciserat förslag om avgiftens storlek. för denna avgift skulle kurma vara att den En riktpunkt bör dock vara en andel av då kommer att omfatta även företagare som arbetslöshetsförsäkringens inkomster, som driver rörelse utan anställda och därför inte beräknade efter hela tiondels procent i stort har att erlägga arbetsgivaravgift till sjuk- sett kan motsvara de försäkrades antagas försäkringen. avgifter jämte avkastningen från arbetslös- Utredningen finner emellertid övervägan- hetskassornas fonder under ifrågavarande de skäl tala för att debitering och uppbörd period.

SOU 1971: 42

I enlighet med det anförda har utred- 10.3 Statsbidragssystem i arbetslöshetsförningen utarbetat förslag till dels lag om sär- säkringen skild arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen, dels lag om ändring i förord- 10.3.1 Nuvarande förhållanden ningen (1959: 552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän för- Bestämmelserna om statsbidrag till arbetssäkring mm. löshetskassorna regleras i en särskild förordning SFS 1956: 630, nytryckt 1968: 141. Av denna framgår att statsbidraget till de Fondbildning i arbetslöshetskassorna erkända arbetslöshetskassornas verksamhet Utredningen föreslår i huvudsak ingen änd- utgår i form av bidrag till kassornas ersättregler om erkänd arbets- ningsutbetalningar och är uppdelat på ring av nuvarande löshetskassas skyldighet att såsom fond av- grundstatsbidrag, tillägg till grundstatsbidrasätta vissa tillgångar. Sådan fondbildning get, dagpenningbidrag, barntilläggsbidrag har till huvudsaklig uppgift att möjliggöra och förlängningsbidrag. Dessutom utgår förav de ekonomiska i form av arvodes- och meden tidsmässig utjämning valtningsbidrag krav som ställs på kassan till följd av för- lemsbidrag. ändringar i fråga om arbetslöshet inom kas- Grundstatsbidrag utgår med viss procent sans verksamhetsområde under olika år. av det utbetalade dagpenningbeloppet. Det- De fonderade medlen kan närmast karak- ta procenttal är 50 i dagpenningklass D med täriseras som en s k buffertfond. Vidare sä- 18 kronor i dagpenning och sjunker sedan kerställer innehavet av fonderade medel i till 35 i dagpenningklass E med 40 kronor viss mån framtida förpliktelser och tillgång i dagpenning. Även i klasserna N och O (45 till likvida medel för aktuella utbetalningar. respektive 50 kronor i dagpenning) utgår År 1964 genomfördes efter förslag av grundstatsbidraget med 35 procent. 1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning Till kassor med förhållandevis omfattanändringar av reglerna för fondbildning. Des- de arbetslöshet och därmed stor utbetalning sa ändringar innebar att fonderna fick hål- av ersättning utgår ett tillägg till grundstatshälften av den tidigare ni- Detta 25 procent av las vid ungefär bidraget. tillägg utgör vån. Detta skedde genom att fondstorleken grundstatsbidraget, om antalet ersättningsbestämdes till ett belopp motsvarande den dagar per medlem och år i viss kassa eller genomsnittliga årskostnaden under de tio dagpenningklass överstiger det genomsnittsenaste försäkringsåren och inte som förut liga antalet ersättningsdagar för samtliga till två gånger årsinkomsten. erkända arbetslöshetskassor under de tio Utredningens förslag till regler om fond- närmast föregående försäkringsåren med ansluter sig till nu gällande beräk- minst 100 procent. Ligger avvikelsen mellan bildning med den ändringen att beräk- 75 och 100 procent, utgår tillägget med 10 ningsmetod ning av genomsnittlig årskostnad skall ske procent av grundstatsbidraget. för de fem i stället för som nu de tio se- Dagpenningbidraget beräknas liksom naste verksamhetsåren. Vidare föreslår ut- grundstatsbidraget i kassor med flera dagredningen att nuvarande bestämmelser för penningklasser särskilt för varje klass. Bikassa med minst 10 000 medlemmar blir draget utgår med viss procentuell andel av huvudregel. Om kassan har mindre än den sk egendelen (skillnaden mellan det 10000 medlemmar skall arbetsmarknads- utbetalade dagpenningbeloppet och grundkunna föreskriva att kassan skall statsbidraget innefattande eventuellt tillägg styrelsen göra större fondavsättningar än enligt hu- till detta). Denna procentandel beror av anvudregeln. Särskilda föreskrifter får lämnas talet ersättningsdagar per medlem och år för hårt belastad kassa. och stiger från 0 till maximibeloppet 75 procent, då antalet ersatta dagar per årsmedlem ökar från 2,5 till 22.

290 SOU 1971: 42

Grundstats- Dagpenning- Barntilläggs- Förvalt- Förläng- Summa

cent av kassornas utgifter för barntillägg. bl a om bortfall av karensvillkoret och er- Förlängningsbidraget utgår med sättningstidens förlängning - kommer i och belopp motsvarande 93 procent av de sammanlag- för sig att medföra ökning av antalet ersättde utgifterna för dagpenning och barntill- ningsdagar i arbetslöshetsförsäkringen. Härlägg under den med 300 dagar förlängda till bidrar även att möjligheterna till medersättningstiden för äldre arbetslösa kassa- lemskap i arbetslöshetskassorna vidgas och medlemmar. att särskilda begränsningar från kassornas Av bidragen till kassornas förvaltning ut- sida av rätt till medlemskap, bl a i fråga går medlemsbidraget normalt med 6 kronor om ålder, ej längre skulle medges. Bestämper årsmedlem för det antal årsmedlemmar, melserna härom blir tvingande för kassorsom inte överstiger 3 000, med 5 kronor per na. årsmedlem för det antal årsmedlemmar, som Utredningen har tagit hänsyn till dessa överstiger 3 000 men inte 25 000, och med faktorer vid kostnadsuppskattningama i 4 kronor per årsmedlem för det antal års- kap 9. Vid dessa uppskattningar har utredmedlemmar som överstiger 25 000. Med- ningen utgått från ett allmänt sysselsättlemsbidraget kan reduceras för kassor vilka ningsläge som kan medföra arbetslöshet av beräknas komma att få mycket begränsade minst samma omfattning som under försäkersättningsutbetalningar. Arvodesbidrag ut- ringsåren 1967-1969. går med belopp motsvarande vad som ut- Det nuvarande progressiva statsbidraget, getts i ersättning till styrelseledamot vilken dagpenningbidraget, möjliggör avgiftsutjämutsetts av tillsynsmyndigheten. ning inte blott under år med större och år Storleken av de olika statsbidragen till med mindre arbetslöshet bland en arbetsarbetslöshetskassorna under försäkringsåren löshetskassas medlemmar utan också av- 1964-1969 framgår av ovanstående sam- giftsutjämning kassorna emellan. Trots detmanställning av utbetalade miljoner kronor. ta har avgiftsskillnadema mellan kassorna hittills varit betydande. Lägsta respektive högsta avgift per tillförsäkrad dagpenning- 10.32 Utredningens överväganden och krona var 0: 01 respektive O: 30 under förförslag säkringsåret 1968/69. Den högsta månads- Som framgår av sammanställningen i punkt avgiften detta år var 15 kronor (två kassor). 10.1.l har den hittills tillämpade konstruk- De lägsta avgifterna (ca en krona/mån) fintionen av statsbidragen till arbetslöshetsför- ner man i tjänstemannakassor, där arbetslössäkringen medfört, att bidragen svarat för hetsrisken var låg. en relativt sett betydligt större del av för- I en frivillig arbetslöshetsförsäkring kan säkringens inkomster under år då arbetslös- relativt höga försäkringsavgifter i vissa kasheten och antalet ersättningsdagar per för- sor vara ett hinder för försäkringens utvecksäkrad har varit av större omfattning än ling. Var och en som så önskar och har be-

...m

normalt. Det i statsbidragssystemet ingåen- hov av försäkringen skall enligt utredningens ._... de dagpenningbidraget har medfört denna uppfattning i praktiken vara oförhindrad effekt att det är progressivt vid sti- att ansluta sig till den. Utredningen har därgenom gande antal ersättningsdagar. för funnit att statsbidragssystemet för fram- .. m. tua SOU 1971: 42 291

nu. an: ; _ .-v.

tiden bör ges en utformning som, genom ersättning och därmed sammanhängande. starkare progression av statsbidraget vid prövning av ersättningsrätt. Utredningen anstörre ersättningsutbetalningar i en kassa, ser därför att storleken av ett förvaltningsskapar ytterligare möjligheter till avgifts- bidrag, beräknat per årsmedlem, bör variera utjämning mellan de olika kassorna. efter det genomsnittliga antalet ersättnings- Ett andra huvudmoment vid konstruktio- dagar per medlem under verksamhetsåret. nen av ett nytt statsbidragssystem för arbets- Däremot synes nuvarande skillnader i bilöshetsförsäkringen enligt utredningens för- dragsbelopp per medlem vid olika medlemsslag måste bli dess avpassning till den av ut- antal och i olika skikt av detta antal inte redningen föreslagna nya stödforrnen, stat- längre vara motiverade. Utredningen har ligt kontant arbetsmarknadsstöd. Arbetslös- funnit att basbeloppet för beräkning av förhetskassorna skall enligt utredningens me- valtningsbidraget bör vara 6 kronor per årsning för varje dag ersättning utbetalas er- medlem i alla kassor. Bidraget kan sedan hålla ett belopp motsvarande vad medlem- beräknas efter en skala, där antalet ersättmen skulle ha kunnat erhålla i kontant ar- ningsdagar per medlem under verksamhetsbetsmarknadsstöd om han inte varit försäk- året bestämmer vilken procentandel av basrad. På grund av det kontanta arbetsmark- beloppet som skall utgå. nadsstödets storlek kommer nivån av ett Till nuvarande förvaltningsbidrag hör motsvarande bidrag att genomgående ligga även ett särskilt bidrag, motsvarande vad väsentligt högre än det nuvarande grund- som utgetts i ersättning till styrelseledamot statsbidraget, vilket varierar mellan 50 och som utsetts av tillsynsmyndigheten. Sådan 35 procent. Ett nytt grundbidrag, innehål- ersättningbör framdeles liksom hittills belande en bas som motsvarar nämnda statli- stämmas av arbetsmarknadsstyrelsen. Något ga kontantstöd, kommer således att väsent- särskilt statsbidrag till utbetalning av sådaligen höja statsbidragets generella nivå. Den- na arvoden synes dock ej längre vara erforna höjning kommer alla arbetslöshetskas- derligt. sor till del. Med de här angivna huvudformerna av För att stimulera arbetslöshetskassorna - bistatsbidrag grundbidrag, progressivt att låta ersättningsbeloppen följa inkomst- drag och förvaltningsbidrag skapas enligt utvecklingen anser utredningen även att det utredningens mening ett system som i fråga finns skäl för att från nuvarande system bi- om både nivå och fördelning mellan kassorbehålla en konstruktion som medför att na tillgodoser skäliga anspråk på samhällskassas övergång till högre dagpenningsklass stöd. Enligt utredningens bedömning täcker medför högre statsbidrag. Detta får sin dessa bidrag även de särskilda behov som största betydelse för kassor, som på grund enligt nuvarande bestämmelser tillgodoses av lågt antal ersättningsdagar per medlem genom tillägg till grundstatsbidrag åt kasinte får något eller endast obetydligt pro- sor med särskilt hög arbetslöshet och förgressivbidrag. längningsbidrag till ersättning åt äldre för- Därjämte bör enligt utredningens mening säkrade under förlängd ersättningstid. Till varje arbetslöshetskassa erhålla statligt bi- följd av utredningens förslag att barntillägg drag till sin förvaltning. Beräkningen av det- till dagpenning ej längre skall utgå, bortta förvaltningsbidrag grundas nu på antal faller bamtilläggsbidraget. årsmedlemmar och utgår med visst belopp statsbidrag enligt de här angivna huvudper medlem för olika skikt av medlemsan- linjema skulle innebära en väsentlig förenktalet - 6 kronor upp till 3 000 medlemmar, ling av nuvarande statsbidragssystem. Detta 5 kronor för antalet mellan 3 000 och kompletteras nu av ett särskilt stöd åt er- 25000 samt 4 kronor för det antal som kända arbetslöshetskassor. överstiger 25 000. Den största administra- Under budgetåren 1959/60 och 1960/61 tiva belastningen för arbetslöshetskassorna anvisades anslag om sammanlagt 20 miljouppkommer i samband med utbetalning av ner kronor till särskilt stöd åt erkända ar-

292 SOU 1971: 42

betslöshetskassor. För budgetåret 1970/71 bidragssystemet. Det gäller kassor som i anvisades för ändamålet ett nytt reserva- sin verksamhet möts av en oväntad stegtionsanslag om 5 miljoner kronor. Under ring av arbetslösheten bland medlemmarna, detta budgetår står, inberäknat reserverade vilken medför så stora kostnadsökningar att medel, närmare 7,5 miljoner kronor till för- kassan drabbas av ekonomiska svårigheter. fogande. Under hösten 1970 har sex arbets- Om arbetsmarknadsstyrelsen bedömer att löshetskassor beviljats ifrågavarande stöd dessa svårigheter inte tillräckligt snabbt kan med sammanlagt 2 750 000 kronor. För bud- övervinnas genom höjning av avgifterna, getåret 1971/72 föreslås i statsverkspropo- bör särskilt stöd temporärt kunna lämnas. sitionen ett reservationsanslag av 7,5 mil- Utredningen förordar därför att statligt anjoner kronor för särskilt stöd åt erkända ar- slag även fortsättningsvis lämnas för särbetslöshetskassor. skilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor. Enligt kungl brev 27.5.1960 angående disposition av ifrågavarande särskilda kas- Förslag till utformning av statsbidrag sastöd skall de riktlinjer beaktas som före- Utredningen föreslår att statsbidraget till dragande departementschefen angett vid anarbetslöshetskassorna för utbetalad ersättmälan av prop 1959: 171. Bidrag borde enning liksom hittills bör utgå i en proportioligt propositionen i första hand beviljas för nell och i en progressiv del, som bör kallas att möjliggöra för kassor med kortare erän normalt grundbidrag respektive progressivt bidrag. sättningstid att förlänga denna Härtill kommer ett förvaltningsbidrag till eller för att ge kassor med låga dagpenningförvaltningskostnaderna. Dessa olika bidrag belopp möjlighet att höja dessa, i den mån bör utformas på följande sätt. inte sådana förbättringar kunde uppnås på annat sätt. Vidare skulle bidrag kunna kom- Grundbidrag ma i fråga vid stor arbetslöshet inom kassans område eller för att förbättra rätten Det proportionella bidraget består av två till ersättning under säsongbegränsningstid. delar, basdelen och procentdelen. Mera generellt angavs att bidrag borde kun- a) Basdelen utgör samma belopp som det na tillerkännas kassor som på grund av kontanta arbetsmarknadsstödet. Det är såstor arbetslöshet, lågt löneläge bland med- ledes ett belopp som efter utjämning till lemmarna etc inte hade ekonomiska möj- närmaste hela krontal motsvarar l/264 av ligheter att tillförsäkra sina medlemmar för- det för maj månad närmast före början av måner, som vid en jämförelse med andra kassans verksamhetsår gällande basbeloppet kassor skulle framstå som tillfredsställande. enligt lagen om allmän försäkring. En oväntad ökning av arbetslösheten kunde b) Procentdelen. För att stimulera arbetsmedföra så stora kostnadsökningar för en löshetskassorna till att beträffande ersättviss kassa, att kassan tillfälligt eller för ningsbeloppen följa inkomstutvecklingen för längre tid drabbades av ekonomiska svårig- de försäkrade föreslås att grundbidragets heter. basdel kompletteras med ett bidrag, utgö- Efter genomförande av utredningens för- rande 10 procent av den del av utbetald slag torde det ej längre finnas behov av sär- dagpenning som överstiger lägsta gällande skilt statligt kassastöd efter så allmänna rikt- dagpenningbelopp, dvs enligt utredningens linjer som de nu gällande. Utredningens beräkningar med 50 öre för varje femkroförslag till förstärkning av det progressiva norsintervall över 30 kronor. För att unddagpenningbidraget vid svårartad arbets- vika tröskeleffekter, av vilka man har dålöshet tillgodoser bl a sådana behov. Utred- liga erfarenheter då de gärna vill bromsa en ningen anser dock lämpligt att för ett mer naturlig och önskvärd höjning av ersättpreciserat ändamål framdeles bibehålla möj- ningen i arbetslöshetskassorna, bör detta lighet till ett temporärt särskilt kassastöd procentbidrag gå ända upp i den högsta som komplement till det föreslagna stats- dagpenningklassen, 75 kronor.

SOU 1971: 42 293

I vissa fall, framför allt då pensionsav- Förslag till progressivbidragstabell drag tillämpas för den som uppbär ålderspension, kan den ersättning som utbetalas Antal ersättnings- Bidragets storlek i prodagar per medlem cent av hela bidrags-

komma att understiga grundbidragets be-

underlaget vid olika antal lopp. Detta skulle för statsbidragsberäkning- ersättningsdagar per en kräva en särredovisning av dessa dagar, medlem vilket åtminstone i vissa kassor skulle medföra ett relativt administrativt 0,00- 2,00 0,0 betydande 2,25 7,4 merarbete för beräkning av statsbidraget.

motsvarande procenttal har framräknats för 4,25 46,3 varje dagpenningbelopp. Dessa procenttal 4,50 48,9

av följande grundbidragstabell, som 5,00 53,4 framgår 5,50 57,1 bygger på basbeloppet 6400 kronor. Nya

delen ändras eller en lägsta dagpenningklass

Grundbidragstabell (byggd på basbeloppet

39,3 centtalen, varvid det erhållna resultatet avrundas (inom parentes anges motsvarande procent- till närmaste tiondels procent. Vid lika avstånd tal för nuvarande sker avrundningen uppåt. grundstatsbidrag)

övervägts. Utredningen har emellertid stan- Progressivt bidrag nat för en skala som börjar vid 2 ersätt- Detta bidrag ersätter det nuvarande dag- ningsdagar per årsmedlem och sedan stiger penningbidraget och är i princip konstruerat till 85 procent vid 22 ersättningsdagar för på samma sätt. Procenttalen vid olika antal att därefter kvarstå på denna nivå. Motsvaersättningsdagar per år och medlem i kas- rande högsta nivå för det progressiva statssan framgår av följande progressivbidrags- bidraget är nu 75 procent. Procenttalen avtabell. Bidraget börjar utgå när ersättnings- ser kassans kostnader för utbetald ersättdagarnas antal överstiger 2 per medlem. ning efter avdrag för grundbidraget. Det är något tidigare än enligt nu gällande Troligen skulle en större frihet vinnas i uttabell, där dagpenningsbidraget börjar utgå formningen av progressivbidraget om statsnär antalet ersättningsdagar överstiger 2,5. bidrag med de olika procenttalen kunde iso- Olika skalor för det progressiva bidraget har leras till att gälla enbart det ifrågavarande

294 SOU 1971: 24

Avgiftsdiagram Avgifter vid dagersättning 60 kr nronor 20

15-

10- [I __ / / / - / .r ,z ,z _. ?;;j;? ._ a /ø I 5- I i_ ---Nuvoronde sfotsbidroqssqsiem __ (exkl effekten av förlöngninqsbidrag) --- för-slog Utredningens

0llllllllllllllllllllllll U 5 IO IS 20 25 Anial ersöttningsdagor per årsmedlem

skiktet ersättningsdagar. Olika progressiva veckling vid ökat antal ersättningsdagar per skalor har testats med hänsyn till statsbi- medlem och år. Den övre kurvan visar avtotala storlek och fördelningen av giftens nivå vid 60 kronors ersättning med dragets kostnaderna mellan statsbidraget och egen- nuvarande statsbidragssystem. Den undre finansieringen för kollektivet i dess helhet. kurvan visar avgiftens nivå vid 60 kronors Sammandrag härav lämnas i bilaga 14. ersättning med utredningens förslag till stats- I denna bilaga har statsbidragssystemet även bidrag. För de båda framräknade kurvorna testats med hänsyn till de avgifter som i antas förvaltningskostnader, kostnader för några representativa kassor skulle krävas, fonduppbyggnad samt intäkter såsom räntesedan utredningens förslag genomförts. intäkter och förvaltningsbidrag gå jämnt Utjämningseffekten av det progressiva bi- upp. Avgifterna baseras således endast på draget jämte grundbidraget jämfört med nu- den antagna dagersättningen 60 kronor. varande statsbidrag framgår av avgiftsdia- Beräknade avgifter för olika kassor gram ovan. kommer att förete en viss spridning kring Diagrammet visar en teoretisk avgiftsut- de beräknade kurvorna, då kurvorna när-

SOU 1971: 42 295

mast kan betraktas som ett medianmått på serna i bilagan mellan olika beräkningsalteravgiftsutvecklingen vid stigande antal ersätt- nativ och några olika arbetslöshetskassor ningsdagar per medlem och år. framgår, att de föreslagna statsbidragen ger kassorna ett väsentligt bättre stöd än nuvarande regler. Detta gäller även kassor med relativt många äldre arbetslösa med- F örvaltningsbidrag lemmar, där det år 1968 införda förläng- Även detta statsbidrag skall enligt utred- för närvarande har särskilt ningsbidraget ningens förslag variera efter arbetslöshetens stor betydelse. omfattning inom varje kassa under ett verk- Effekten av föreslagna statsbidrag belyses samhetsår. Bidraget beräknas efter ett mer allmänt i totalkalkyl (se nästa sid) för grundbelopp som är 6 kronor per medlem hela arbetslöshetsförsäkringen. Beräkningoch år. Det utgår med 50 procent av grund- arna har gjorts under vissa antagna förbeloppet om antalet ersättningsdagar per för de av ututsättningar. Statens kostnader medlem i kassan under verksamhetsåret har redningen föreslagna statsbidragen har jämunderstigit 0,4. I kassor med större antal er- förts med statens kostnader under samma sättningsdagar per medlem under verksamförutsättningar enligt nu gällande bestämhetsåret stiger bidraget enligt nedanstående melser. De antagna förutsättningarna är fölskala för förvaltningsbidrag. Högsta förvalt- jande. ningsbidrag är 300 procent av grundbelop- 0 Det genomsnittliga antalet ersättningspet. Denna bidragsnivå uppnås om antalet dagar per årsmedlem är detsamma som ,föersättningsdagar per medlem i kassan har relåg försäkringsåret 1968/69 ökat med 1,5 uppgått till 22 eller däröver under verksamdagar. Vid beräkning av det progressiva bihetsåret. draget har dock antalet ersättningsdagar per år och försäkrad antagits vara det tal som enligt statsbidragsbestämmelserna motsvaras av det faktiska

Skala för förvaltningsbidrag nuutgâende dagpenningbi-

draget för nämnda år ökat med 1,5 dagar. Under dessa förhållanden motsvarar beräk- Antal ersättnings- Förvaltningsbidragets dagar per medlem storleki procent avgrund- nad kostnad för utbetald ersättning den beloppet sex kronor per av de för högsta arbetslöshetsförsäkringen medlem i kap 9 uppskattade nivåerna (9.3.l). 50 0 Antal försäkrade har antagits vara 0,00- 0,39 0,40- 0,59 65 2 300 000. 0,60- 0,79 80 0,80- 100 0 Genomsnittlig utbetald ersättning per 1,49 1,50- 2,99 115 dag har beräknats till 60 kronor. Som kost- 3,00- 5,99 130 nad har medräknats förvaltningskostnader 6,00- 8,99 150 9,00-11,99 175 (30 mkr) och erforderlig årlig fondavsätt- 12,00-14,99 200 ning (30 mkr). 15,00-l7,49 225 Med dessa förutsättningar för kalkylen 17,50-19,99 250 20,00-21,99 275 belyser den närmast statsbidragens sam- 22,00- 300 under med manlagda beloppsnivå perioder relativt hög arbetslöshet samt förhållandet mellan statsbidrag och arbetslöshetsförsäkringens övriga inkomster under sådana pe- Statsbidragens beloppsnivå rioder. Om utgångspunkten skulle vara ett Verkningarna av utredningens förslag till arbetslöshetsläge med en ersättningdag utformningen av statsbidrag i förhållande till mindre per år och försäkrad, kommer statsnuvarande statsbidragssystem belyses delvis bidragets andel av totalkostnaderna att av förut nämnda bilaga 14. Av jämförel- minska från 79 procent till 77 procent.

296 SOU 1971: 42

Statsbidragets utbetalning betalning av statsbidraget bör dock införas. En sådan utbetalning bör i den ordning ar- Enligt nuvarande bestämmelser utbetalas betsmarknadsstyrelsen föreskriver kunna statsbidrag i efterskott för varje försäkrings- ske två gånger om året, dels per den 31 år. Under försäkringsåret får, när skäl där- december på grundval av kassornas tvåmåtill föreligger, efter tillsynsmyndighetens nadersrapporter för september/oktober och prövning till kassa utbetalas intill hela be- november/december, dels per den 30 april loppet av grundstatsbidrag och barntilläggs- på grundval av kassornas rapporter för jabidrag, som belöper på tiden från försäk- nuari/februari och mars/april. Per den 31 ringsårets början till utbetalningsdagen, samt augusti regleras det definitiva statsbidraget intill 9/10 av medlemsbidrag och dagpen- för det senast förflutna verksamhetsåret på ningbidrag, som skäligen kan antas belöpa grundval av rapporterna för hela året. Den på samma tid. föreslagna ordningen förutsätter att arbets- Frågan om tiden för statsbidragets utbe- löshetskassornas verksamhetsår regelmässigt talning har delvis samband med kassornas är 1.9-31.8. behov av fondbildning och rörelsekapital. För att underlätta administrationen bör Frågan om fondbildning har behandlats i vid avräkningen en förenklad metod för bekap 4. räkningen av statsbidraget tillämpas vid Utredningen föreslår att statsbidraget lik- a konto-utbetalningar. Statsbidragets procensom hittills utbetalas i efterskott per verk- tuella storlek under närmast föregående samhetsår. En fast ordning för a konto-ut- verksamhetsår bildar utgångspunkten. Sam-

Totalkalkyl (avrundade belopp) i miljoner kronor Kostnader Intäkter

Dagersättning 815 Enligt Förvaltningskostnader 30 gällande Enligt Kostnader för fonduppbyggnad 30 bestämmelser förslaget

statsbidrag

Förlängningsbidrag

Avgifter, räntor m m

___ gå l_8l

875 875 875

Några jämförelser kring totalkalkylen

Enligt gällande bestämmelser Enligt förslaget

statsbidrag i procent av totala kostnader 70% 79% Avgifter, räntor m m/medlem och år 110 kr 80 kr » » » » » månad 9 » 7 » statsbidrag/medlem och år 270 » 300 » » » » månad 23 » 25 »

SOU 1971: 42 297

ma procentsats används för att preliminärt beräkna det preliminära bidraget från staten under det aktuella verksamhetsåret. 90 procent av det sålunda framräknade bidragsbeloppet utbetalas till kassan a konto. Samtidigt utbetalas 30 procent av föregående års förvaltningsbidrag vid varje preliminär avräkning. Skulle någon enskild kassa före något av ovan angivna avräkningstillfällen vara i behov av statsbidrag, bör arbetsmarknadsstyrelsen kunna medge a konto-utbetalning av statsbidrag även vid annan tidpunkt. Utredningsförslaget om statsbidrag har införts i förslag till kungörelse om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.

i i x i l l

i

i i

SOU 1971: 42

Allmänna Förlaget