Ekonomiskt stöd till arbetslösa

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

h

Ekonomijskt

stöd

till arbetslösa

k-

av vissa villkor

Översyn

Betänkande av

a-kassekommittén

4%

Statens offentliga utredningar

gg 1987:56

Arbetsmarknadsdepartementet

;EL

Ekonomiskt stöd

till arbetslösa

-

översyn av vissa villkor

Betänkande av a-kassekommittén

Stockholm 1987

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30 Informationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana mtder adress: Regeringskansliets törvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81° - 12°° (externt och internt) 08/763 10 05 1200 - 1640 (endast internt)

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91 -33-10059-2 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1987

Ti11 statsrådet och chefen för arbetsmarknadsdepartementet

Genom bes1ut den 7 november 1985 bemyndigade regeringen chefen för arbetsmarknadsdepartementet att tiHkaHa en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av vissa frågor rörande arbetsiöshetsersättningen. Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 12 november 1985 f.d. Iedamoten av riksdagen Rune Caristein såsom särskild utredare.

Den 17 apri1 1986 meddelade regeringen tiliäggsdirektiv.

Utredningen har antagit namnet a-kassekonlnittên.

Utredningen har tidigare avgivit de1betänkandet (Ds A 1987:4) Arbets- Iöshetsförsäkringen - högsta dagpenning och finansiering.

I arbetet med slutbetänkandet har föijande personer deltagit:

sakkunniga: Ombudsmannen Tore Andersson (LO), sektionschefen Bo Hansson (Landstingsförbundet), avde] ningschefen Jaan Koik (TCO), ombudsmannen 3 Tore Lidbom (LO), direktören Sten Marcusson (SACO/SR), förste förbundssekreteraren Alf-Gunnar Svahn (Arbetsiöshetskassornas samorganisation), direktören Inge Svensson (SAF) och sekreteraren Bernt Öberg (Svenska Konnunförbundet) .

Experter: Hovrättsassessorn Lars Johan Eklund (arbetsmarknadsdepartementet), byråchefen Bo Jangenäs (AMS), kassaföreståndaren Ingvar Liijeroos (Metal)industriarbetareförbundets erkända arbetsiöshetskassa), departementssekreteraren Arne Pauisson (Socialdepartementet, fr.o.m. den 1 september 1987), departementssekreteraren Kristin Ritter (sociai-

- 4 -

departementet, t.o.m. den 31 augusti 1987), departementssekreteraren Peter Strömberg (arbetsmarknadsdepartementet) och avdelningsdirektören Lennart öjelind (riksförsäkringsverket, fr.o.m. den 23 juni 1987).

sekretariat: Förste sekreteraren Elisabeth Krausz, departementssekreteraren Eva Kvarfordt och försäkringsrättsassessorn Evanargareta Nils- 50h.

Den särskilde utredaren får härmed överlämna betänkandet Ekonomiskt stöd till arbetslösa - översyn av vissa villkor.

Särskilda har avgivits av Tore Andersson, Tore Lidbom, Jaan yttranden Kolk, Sten Marcusson. Alf-Gunnar Svahn och Ingvar Liljeroos gemensamt, av Bo Hansson och Bernt Öberg gemensamt, av Inge Svensson samt av Lars Johan Eklund. Peter Strömberg och Bo Jangenäs gemensamt.

har med detta betänkande slutfört sitt arbete. Utredningen

Stockholm i oktober 1987

Rune Carlstein /Elisabeth Krausz Eva Kvarfordt Evanargareta Nilsson

FÖRKORTNINGAR

a-kassa Erkänd arbetslöshetskassa ADB Automatisk databehandling AFL Lagen om allmän försäkring

AGS mmnywmwumaumgmmsmnmswunmda

AKU Arbetskraftsundersökningarna ALF Lagen om arbetslöshetsförsäkring ALF-utredningen 1974 års utredning om allmän arbetslöshetsförsäkring AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMSFS Arbetsmarknadsstyrelsens författningssamling ATP Allmän tilläggspension BAD Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation dir Direktiv DP Delpension DPFL Lagen om delpension Ds Departementsserien eak Erkänd arbetslöshetskassa FAO Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation FL Lagen om ekonomiska föreningar FP Folkpension FTF Försäkringstjänstemannaförbundet FÖD Försäkringsöverdomstolen

ITP Industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän

och arbetsledare KAS Kontant arbetsmarknadsstöd KASL Lagen om kontant arbetsmarknadsstöd KBT Kommunalt bostadstillägg KFO Kooperativa förhandlingsorganisationen KL Kommunalskattelagen KSA-utredningen Utredningen om kontant stöd vid arbetslöshet (1966-71)

_ 9 -

KTP Kooperationens tiiiäggspension

LAF Lagen om arbetsskadeförsäkring

LAS Lagen om anstäiiningsskydd

LO Landsorganisationen i Sverige

PA-KL Pensionsbestämmeiser för arbetstagare hos kommuner och

landsting

PGI Pensionsgrundande inkomst

PVOP Proposition

PTP Praktikertjänst Tjänstepension

RFV Riksförsäkringsverket

SACO/SR Centra1organisationen SACO/SR

SAF Svenska arbetsgivareföreningen

SAO De Samordnade Akademikerorganisationerna

SAV Statens arbetsgivarverk

SBmf Svenska Bankmannaförbundet

SFO Arbetsgivarorganisationen SFO Ii I 7 SFS Svensk författningssamiing › SGI Sjukpenninggrundande inkomst

1 SIL Lagen om stat1ig inkomst r 5 i S0 Arbets1öshetskass0rnas samorganisation i ; . SOU Statens offentiiga utredningar I , E STP Särskild ti11äggspension inom SAF/L0:s avtaisområde i . TA Tidningarnas Arbetsgivareförening i 2 l TCO Tjänstemännens Centraiorganisation : . TGL Tjänstegruppiivförsäkring I l

SAMMANFATTNING

Det kontanta arbetsmarknadsstödet och de nuvarande reglerna för arbetsinfördes år 1974 och har i stort sett varit oförlöshetsförsäkringen ändrade sedan dess.

Sedan denna tid skett i de arbetslösas bakhar betydande förändringar

grund.

Förr var den vanligaste orsaken till arbetslöshet drifts- och personal- Numera är den vanligaste orsaken att ett åtaget arbete inskränkningar. arbete - - ett vikariat, en objektsanställning eller annat tillfälligt Bland arbetslösa dominerar denna har upphört. unga och medelålders helt. De äldre, däremot, drabbas alltsedan år 1979 av driftsanledning Därtill har sådana skäl inskränkningar i oproportionerligt hög grad. till arbetslöshet som ohälsa och pension ökat snabbt bland de äldre. är nu tre så vanliga bland äldre som för tio Dessa anledningar gånger år sedan.

och avgångar av hälsoskäl eller i samband med Driftsinskränkningar till arbetslöshet. Den pension ger också upphov en mycket svårartad främsta orsaken till långtidsarbetslöshet är nu avgångar av hälsoskäl Mer än en tredjedel av alla långtidsarbetslösa är eller pensionering. i åldrarna mellan 55 och 64 år. Äldre kassamedlemmar som kassamedlemmar blir arbetslösa får endast sällan nytt arbete. Majoriteten går i pension, oftast efter mycket långa arbetslöshetstider.

en stor andel av de arbetslösa har sin bakgrund i icke fasta Trots att är inte den andel av de arbetslösa som drabbas av uppreanställningar större nu än för tio år sedan. pade arbetslöshetsperioder

- 11 -

Arbetslösheten bland ny- och återinträdande på arbetsmarknaden är inte högre nu än för tio år sedan, och andelen långtidsarbetslösa är lägre.

Förslagen i kapitlen 2 till och med 7 har sin utgångspunkt i dessa stora förändringar i de arbetslösas bakgrund. Förändringarna kräver att innebörden av begreppet stå till arbetsmarknadens förfogande klargörs behöver mot andra ytterligare. Vidare gränsdragningen stödsystem främst och studiestöd - upprätthållas.

f pensioner

Arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken innebär att den arbetssökande så snart som möjligt skall få ett lämpligt arbete och inte vara hänvisad till arbetslöshetsersättning under lång tid. En förutsättning för att arbetslinjen skall vara framgångsrik är att de arbetssökande verkligen V : är oförhindrade och villiga att ta arbete.

5 Sedan ett år har det varit för att bedripar möjligt ersättningstagare va studier på heltid förutsatt att de skriftligen förbundit sig att i avbryta studierna om lämpligt arbete erbjuds.

Jag anser inte att detta är förenligt med de krav som bör ställas på en

Q å

arbetssökande att stå till arbetsmarknadens förfogande. En arbetssökande måste också för besök på arbetsplatser, för vara tillgänglig anställningsintervjuer och aktiviteter som arbetsförmedlingen kallar till.

Förbindelser att avbryta studier strider också mot angelägna strävanden inom utbildningen att förhindra studieavbrott. Att man för arbetslöshetsersättningen uppställer villkor som direkt motverkar dessa strävanden anser jag förkastligt. Möjligheten att bedriva studier med arbetslöshetsersättning skapar också orättvisor mellan olika studerande. Orättvisan ligger inte bara däri att vissa studerande kan komma i åtnjutande av en förmånligare studiefinansiering än andra, utan också i tillgången på utbildningsplatser. Med de regler som nu gäller kan en studerande bli utan plats vid en utbildning till förmån för en person § som utfäst sig att avbryta sina studier.

Å Jag föreslår därför att huvudregeln skall vara att den som bedriver studier på heltid inte skall kunna få arbetslöshetsersättning annat än

_12_

i särskilda Däremot bör givetvis arbetssökande ha rätt undantagsfall. studier förutsatt att studierna inte inkräktar att bedriva på deltid, att söka och ta arbete och att den arbetslöse inte på nñjligheterna begränsar sitt arbetsutbud utan söker heltidsarbete.

Sedan många år görs betydande insatser för att minska säsongsmässiga variationer i sysselsättningen.

i tio kas- › Utredningen har kartlagt arbetslöshetens säsongsvariationer sor. visar att i dessa tio kassor utgick år 1985 omkring Kartläggningen kronor i ersättning till följd av säsongsmässiga variatio- 500 miljoner ner. I kartläggningen ingår inte Statsanställdas kassa, där en omfattande bland Vägarbetare förekommer. säsongsarbetslöshet

Arbetslöshetskassornas samorganisation har kartlagt den säsongsarbetslöshet som har ett mer direkt samband med säsongsbetingade anställår 1985 totalt ca 260 ningsvillkor. Enligt denna kartläggning utgick miljoner kronor i ersättning från kassorna.

till delvis som ett stöd till vissa Stödet säsongsarbetslösa fungerar branscher och regioner. Detta bör emellertid inte påverka ersättnings- En generell reglering av ersättningsrätten varken kan eller reglerna. kunna medföra att särskilda krav ställs på vissa bör ske. Det skulle delårsarbetslösa enbart därför att de är relativt lätta att identifiemedan andra skulle undgå begränsningar av det ra, ersättningstagare skälet att de har mer “vaga” former av säsongsanställningar. Däremot måste givetvis samma krav på att stå till arbetsmarknadens förfogande ställas på säsongsarbetslösa som på andra arbetslösa.

Säsongsarbetslöshet bör motverkas på följande sätt:

1) Parterna på arbetsmarknaden bör göra en noggrann genomgång av alla avtal som förutsätter säsongsuppehåll. En utgångspunkt bör vara att staten inte skall svara för regelbundet återkommande kostna-

der.

för har nyligen beslutats av Särskilda insatser långtidsarbetslösa

2)v

Dessa insatser bör även ge effekt för de långtidsregeringen. arbetslösa säsongsarbetarna.

-13-

AMS bör få i uppdrag att se över möjligheterna att ordna meningsfylld utbildning och kompletterande sysselsättning åt Vägarbetare och andra grupper med omfattande säsongsarbetslöshet.

Kombinationssysselsättningar bör ordnas främst i områden där man är starkt beroende av traditionella säsongsarbeten.

Deltidsarbetslöshetens omfattning är inte känd. På sanna sätt som ger olika definitioner olika resultat. A-kassesäsongsarbetslösheten kommittén har en kartläggning som visar att den partiella arbetsgjort 20 1 av den utbetalda ersättlösheten år 1986 gav upphov till knappt medan de fackliga representanterna i kommittén har hävdat att ningen, det är fråga om mindre än 10 %.

för infördes den 1 Juli 1987 och särskilda insat- Nya regler ersättning ser skall nu göras mot deltidsarbetslösheten. Då kommer även omfattatt klarläggas. Några erfarenheter av de nya reglerna och insatningen serna finns inte än, och jag föreslår därför inte heller några ytterli-

gare ändringar.

Bestämmelserna om avdrag för i arbetslöshetsförsäkringen tillpension kom år 1964. När dessa regler infördes utgick man från att de skulle vara i avvaktan ställning inom provisoriska på att ålderspensionärernas försäkringen skulle lösas. Så skedde också 1974. Sedan dess har inte den allmänna rätt att kvarstå som den som uppnått pensionsåldern längre medlem i arbetslöshetskassa och kan således inte heller få ersättning från försäkringen.

På arbetsmarknaden finns emellertid ett flertal avtal som medger avgång med ålderspension före den allmänna pensionsåldern. Den som har en s.k. eller mer - motsvarande 24 år eller mer av tjänstetidsfaktor på 0,8 anställning - har inte rätt till arbetslöshetsersättpensionsgrundande ning. För den som har kortare tid än så görs pensionsavdrag motsvarande å 1/260-del av årspensionen från dagpenningen.

I de flesta tjänstepensionsavtal motsvarar full pension 65 % av slutlönen. Med-de regler som nu gäller är det således nñjligt för en person med arbetslöshetsersättning så att han att komplettera en låg pension får än om han hade intjänat rätt till hel pension. högre kompensation

-14_

har av olika skäl inte kunnat tjäna in rätt till full pen- Många äldre bör inte rätten till arbetslössion. Med hänsyn till dessa personer i samband med pension tas bort helt. Däremot är det inte hetsersättning kunna få en högre kompensation än om rimligt att dessa personer skall de tjänat in rätt till hel Jag föreslår därför att dagpenpension. från arbetslöshetsförsäkringen till pensionärer skall kunna utgå ningen med högst 65 % av dagsförtjänsten.

bör inte få sina villkor förändrade under De som nu har tjänstepension pågående ersättningsperiod.

60 år och som har haft arbetslöshetsersättning under Den som har fyllt tid kan få förtidspension av arbetsmarknadsskäl. Det är längsta nñjliga som tillsammans med rätten att träffa avtal om avsteg från denna rätt som har de s.k. turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd gjort Dessa innebär i korthet att arbets-

58,3-årspensioneringarna möjliga.

och arbetsgivare träffar avtal om att vid driftsinskränkningar tagare de äldre arbetstagarna sägs upp först. Detta sker under förutsättningen skall få arbetslöshetsersättning under längsta uñjliga tid att de äldre och därefter få Man utgår från att de äldre inte skall förtidspension. få eller behöva acceptera erbjudanden om nya arbeten.

funnits en stark strävan att värna äldre människors Det har sedan länge fortsätta att arbeta. Ett uttryck för detta är rätt att om de så önskar för äldre i om anställningsskydd, ett annat de äldres skyddet lagen rätt till inom arbetslöshetsförsäkringen och längre ersättningstider det kontanta arbetsmarknadsstödet. 58,3-årspensioneringarna strider därför strävanden. är emellertid främst ett mot angelägna Avstegen problem som inte kan och heller inte bör lösas arbetsmarknadspolitiskt inom arbetslöshetsförsäkringens ram. genom åtgärder

Den som slutar ett arbete utan giltigt skäl stängs av från frivilligt Detsamma gäller den som avvisar ett arbetserbjudande. ersättning. arbetet skulle ha Avstängningstiden är 20 dagar om det lämnade/avvisade varat Den som lämnar en anställning får således inte mer än 10 dagar. någon ersättning under sanmanlagt fem veckor - fyra veckors avstängning

och en veckas karens.

- 15 -

I debatten under senare tid är ofta förekommit uppgifter om att ungdomar skulle lämna sina arbeten frivilligt för att leva på arbetslöshets- De undersökningar som jag har företagit ger inga som försäkringen. helst belägg för detta. Tvärtom är den andel av de arbetslösa ungdomarna som har lämnat sina arbeten lägre nu än för tio år på egen begäran sedan.

Det finns tecken det frivilliga slutandet skulle ha ökat inga på att totalt sett. Däremot lämnade markant fler äldre sina anställningar av skäl som ohälsa, flyttning eller pensionering under lågkonjunkturåren 1980 till 1984 än under år. Alltjämt är betydligt fler äldre tidigare arbetslösa av dessa anledningar än år 1980.

En avveckling av karensen i arbetslöshetsförsäkringen bör inte komma dem som frivilligt lämnar en anställning till godo. Därför bör en sådan kombineras med en förlängning av avstängningstiden från 20 avveckling till 25 dagar.

Karensvillkor har funnits i arbetslöshetsförsäkringen alltsedan den första Det nu gällande villkoret innebär att en kassaförordningen. person måste vara arbetslös i fem dagar innan ersättning kan börja utgå.

Tidigare fanns inom arbetslöshetsförsäkringen ett system med inplacering i dagpenningklasser. För dem som trots detta blev överkompenserade tillämpades en ordning med s.k. överförsäkringsavdrag. Dagpenningklasserna finns inte längre. För alla som inte är berättigade till högsta dagpenning görs därför nu överförsäkringsavdrag med 8,3 %.

att finna ett nytt arbete, lämplig utbildning eller Förutsättningarna annan åtgärd för en arbetslös är givetvis oberoende av om han genomgår karens eller ej. För många arbetslösa är det också mycket svårt att bära ett så stort inkomstbortfall som en veckas karens innebär. De som beviljas fortsatt ersättning efter att en ersättningsperiod gått till ända får en ny karens mitt under en pågående, ofta lång arbetslöshetstid. För den enskilde är detta helt obegripligt.

-16-

att det inte längre finns några bärande skäl att behålla Jag anser karensen 1 arbetslöshetsförsäkringen.

I det delbetänkande som jag tidigare har avlämnat har jag föreslagit att skall justeras efter förändringarna av högsta dagpenning årligen industriarbetarnas löner.

Det finns en strävan att reglerna för arbetslössedan lång tid anpassa hetsförsäkringen till vad som gäller inom socialförsäkringarna.

att karensen avvecklas i arbetslöshetsförsäkringen och att Jag föreslår kompensationsnivån sätts till 90 %.

innebär att i arbetslöshetsförsäkringen nännas till vad Detta reglerna som gäller i sjukförsäkringen. Samtidigt avskaffas de sista kvardröjanoch särbehandling av arbetslöshet i förhållande de dragen av understöd till andra förvärvshinder.

inte till avveckling av Jag lämnar av finansieringsskäl något förslag karensen i det kontanta arbetsmarknadsstödet.

Administrationen av det kontanta arbetsmarknadsstödet sköts nu av länsarbetsnämnderna och försäkringskassorna. Arbetslöshetskassornas samorganisation har erbjudit sig att ta över administrationen.

med KAS har blivit allt färre under de senaste åren. Ersättningstagarna Vid länsarbetsnämnderna är ett nytt ADB-system under införande. Detta kommer att obetydlig rationalisering. Jag har inte kunnat medge en inte finna att en överföring av administrationen till samorganisationen skulle medföra vinster. En sådan ordning skulle också några ekonomiska bli mindre flexibel än den nuvarande.

Försäkringskassorna svarar nu för utbetalning av KAS till ersättningskan utan olägenheter överföras till riksförtagarna. Utbetalningarna

-]_7-

ADB-central. Detta skulle ge en inte obetydlig ytterlisäkringsverkets gare besparing. Jag föreslår att detta prövas.

av kassaersättning förekommer givetvis. Jag har Felaktiga utbetalningar dock kunnat konstatera att felutbetalningarna ekonomiskt eller

varken

till oro. Jag kan därför inte finna antalsmässigt ger någon anledning skäl att föreslå ändringar i den nuvarande ordningen, som har några många fördelar.

Arbetslöshetskassorna har allt sedan de bildades stått öppna för var och en som är verksam inom kassans område. För medlemmar i de närståenhar medlemsskap (med ett undantag) alltid varit de organisationerna obligatoriskt. 98 1 av medlemmarna i kassorna är anslutna på detta sätt. Övriga 2 % är enskilt anslutna medlemmar.

Den obligatoriska anslutningen medför att många funktioner kan skötas mer rationellt. Dessa fördelar kan inte utnyttjas för de enskilt anslutna medlemmarna. Av dessa medlemmar får kassorna därför ta ut extra För närvarande förekommer fyra olika sådana avgifter. avgifter.

Jag anser att dessa olika avgifter bör ersättas av en särskild avgifts-

klass. Avgiftens storlek skall, i likhet med övriga avgifter, godkännas av AMS. Meravgiften skall endast avse de merkostnader kassorna har för den rena medlemsadministrationen, såsom uppbörd av medlemsavgifter.

Det finns en mängd föreningsrättsliga bestänlnel ser för arbetslöshetskassorna. Dessa bestännmlser överensstänmer i stort med dem som gäller för ekonomiska och i lagen om arbetslöshetsförsäkring hänviföreningar sas därför i betydande omfattning till lagen om ekonomiska föreningar.

Inom utredningen har en lagtext som självständigt reglerar föreningsrätten utarbetats. Detta har emellertid medfört att lagtexten har blivit mer omfattande än för närvarande. Även en skiss till en väsentlig har utarbetats. Denna skiss innebär emellertid ganska stora ny lag ingrepp i de nuvarande bestämmelserna.

Att självständigt reglera arbetslöshetskassornas föreningsrättsliga medför stora omarbetningar. Skall detta ske behöver därför en ställning - och inte ändringar i den nuvarande lagen - utarbetas. Det är ny lag

-18-

utfonnning. I ett då lämpligt att se över bl.a. även lagens språkliga också vara att pröva om inte en del sådant sammanhang kan det lämpligt Ett så omfattande arbete av AMS föreskrifter bör inarbetas i lagen. inte inom ramen för mitt uppdrag, utan bör ske i en utredning ligger stannat för att inte som odelat kan ägna sig åt detta. Jag har därför i den föreningsrättsliga regleringen av nu föreslå några förändringar kassornas verksamhet.

karensen i arbetslöshetsförsäkringen i Kostnaderna för att avveckla stället för den nuvaran-

kombination med en kompensationsnivå på 90 % i

till mellan 130 och 180 miljoner kronor årligen. de 91,7 % beräknar jag är gjorda i 1986 års löneläge och med då gällande högsta Beräkningarna m.m. Jag har räknat med att 15-20 000 nya ersättningstagare dagpenning tillkommer. Vidare kommer den andel av med korta arbetslöshetstider att variera under ersättningstagarna som under ett år genomgår karens Andelen kommer att var störst på toppen loppet av en konjunkturcykel. och lägst i början av en konjunkturuppgång. Jag av en högkonjunktur beräknar att den andel av ersättningstagarna som varje år genomgår

karens kommer att variera mellan 40 och 55 %.

Under år 1986 uppbar mellan 11 000 och 12 000 tjänstepensionärer från arbetslöshetsförsäkringen. Efter pensionsavdrag utgick ersättning 170 och 180 miljoner kronor i ersättning. Med en kompensationsmellan till 70-80 miljoner kronor årlinivå på 65 2 beräknar jag kostnaderna

gen.

bör leda till färre avgångar. om antalet De ändrade ersättningsreglerna med 25 1 - till 8 500-9 000 - uppstår en tjänstepensionärer minskar för försäkringen på omkring 25 miljoner kronor. ytterligare besparing

medför förändringar av kostnaderna. Mina övriga förslag begränsade

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

till

:Förs1a

Lag om ändring i Iagen (1973:370) om arbetsiöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga an iagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkringl),

dels att 13 S ska11 upphöra att gälla,

gglg att 4, 14-16, 20-21 och 30 §§ skall ha följande 1yde1se, gglg att rubriken närmast före 13 § ska11 ha fö1jande Iydeise, att rubriken närmast före 20 § ska11 utgå. gglg

Nuvarande Ixdelse Foresiagen ixdeise

4 §2)

Ersättning vid arbetsiöshet ti11- Ersättning vid arbetslöshet ti11kommer försäkrad som kommer försäkrad som 1. är arbetsför och i övrigt oför- 1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete, hindrad att åtaga sig arbete, 2. är beredd att anta erbjudet 2. är beredd att anta erbjudet arbete under tid för vii- 1ämp1igt arbete under tid för vii- 1ämp1igt ken han icke annäit hinder som kan ken han icke anmä1t hinder som kan godtagas av arbets1öshetskassan, godtagas av arbetsiöshetskassan,

1) Lagen omtryckt 1982:432 2) Senaste 1yde1se 1983:1071

-20-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hos 3. är anmäld som arbetssökande hos 3. är anmäld som arbetssökande den offentliga arbetsförmedlingen den offentliga arbetsförmedlingen som arbetsmarknads- i den ordning som arbetsmarknadsi den ordning styrelsen föreskriver, styrelsen föreskriver, arbe- 4. icke kan erhålla lämpligt arbe- 4. icke kan erhålla lämpligt te. te.

Den som deltar i utbildning anses förhindrad att åtaga sig arbete om inte arbetsmarknadsstyrelsen av särskilda skäl föreskriver annat.

när Företagare anses arbetslös, när Företagare anses arbetslös, verksamhet i röhans personliga verksamhet i rö- hans personliga annat än till- relsen har upphört annat än tillrelsen har upphört om icke arbetsmarknads- fälligt, om icke arbetsmarknadsfälligt, skäl före- styrelsen av särskilda skäl förestyrelsen av särskilda skriver annat. skriver annat.

I stället för denna lag tillämpas I stället för denna lag tillämpas (1983:1070) an arbete i unglagen (1983:1070) om arbete i ung- lagen domslag hos offentliga arbetsgiva- domsl ag hos offentliga arbetsgivaarton men re för den som har fyllt arton men re för den som har fyllt inte år och som har inte tjugo år och som har tjugo 1. anvisats arbete i ungdomslag 1. anvisats arbete i ungdomslag fått rätt till sådan anvis- eller fått rätt till sådan anviseller ning, ning, eller skilts från en 2. avstängts eller skilts från en 2. avstängts eller anställning i ungdomslag, eller anställning i ungdomslag, 3. lämnat en sådan 3. frivilligt länmat en sådan frivilligt och därefter inte ut- anställning och därefter inte utanställning under minst fört förvärvsarbete under minst fört förvärvsarbete eller i stället för dagar eller i stället för tjugo dagar tjugo förvärvsarbete i utbild- förvärvsarbete deltagit i utbilddeltagit ning. ning.

- 21 -

Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse

Karenstid och ersättningens längd Ersättningstidens längd

13 §3)

Dagpenning får icke utgå förrän den försäkrade under en sammanhängande tid av fem kalenderveckor varit arbetslös fem dagar (karensvillkor). I karenstid inräknas endast dag för vilken dagpenning skulle ha utgått, om karenstiden gått tillända.

14 S4)

under 300 Ersättning utgår under längst 300 Ersättning utgår längst från det karensvillkoret dagar. Har försäkrad uppnått 55 dagar uppfyllts (ersättningsperiod). Har års ålder innan ersättningsperioförsäkrad 55 års ålder den gått till ända är perioden i uppnått innan ersättningsperioden gått stället 450 dagar. till ända är perioden i stället 450 dagar.

I ersättningsperioden inräknas i I ersättningsperioden inräknas i fall som avses i 10 § ersättnings- fall som avses i 10 § ersätttid i den andra arbetslöshetskas- ningstid i den andra arbetslössan. hetskassan.

vid ut- Ersättningsrätten upphör vid ut- Ersättningsrätten upphör den under gången av månaden före den under gången av månaden före vilken den försäkrade fyller 65 vilken den försäkrade fyller 65 år. år.

3) Senaste lydelse 1984:513 4) Senaste lydelse 1975:383

-22-

Nuvarande lydelse Foreslagen lydelse

15 §

Om arbetslöshet innan er- Om arbetslöshet upphör innan erupphör till ända, sättningsperioden gått till ända, sättningsperioden gått har den försäkrade, om annat ej har den försäkrade, om annat ej följer av 16 S rätt till ersätt- följer av 16 S rätt till ersättunder återstående antal dagar ning under återstående antal dagar ning vid av perioden vid ny arbetslöshet, av perioden ny arbetslöshet, även om han då ej uppfyller även om han då ej uppfyller arbets- och karensvillkoret. arbetsvillkoret.

till Har ersättningsperioden gått till Har ersättningsperioden gått under ända men har den försäkrade under ända men har den försäkrade arbetsvill- perioden ånyo uppfyllt arbetsvillperioden ånyo uppfyllt under yt- koret, utgår ersättning under koret, utgår ersättning terligare ersättningsperiod. Där- ytterligare ersättningsperiod. vid skall dock karensvillkoret Den nya perioden räknas från inträdet av den arbetslöshet då ånyo uppfyllas. Den nya perioden räknas från inträdet av den den försäkrade senast uppfyllde arbetslöshet då den försäkrade arbetsvillkoret. senast uppfyllde arbetsvillkoret.

16 §

av tolv Har en sammanhängande tid av tolv Har en sammanhängande tid icke inräknas tid månader, vari icke inräknas tid månader, vari från som avses i 8 S, förflutit från som avses i 8 S, förflutit det försäkrad senast uppbar det försäkrad senast uppbar rätt till ersättning, föreligger rätt till ersättning, föreligger ersättning endast om den försäkra- ersättning endast om den försäkraarbets- och de ånyo uppfyller arbetsvillkode ånyo uppfyller karensvillkoret. ret.

- 23 -

Nuvarande 1vde1se Föresiagen Ixdeise

Överförsäkringsavdrag

20 §5)

får ej utgå med högre Dagpenning får ej utgå med högre Dagpenning be1opp i förhåiiande ti11 den för- be1opp än 90 % av den försäkrades säkrades än som dagsförtjänst. Dagpenning tiil dagsförtjänst framgår av en av arbetsmarknads- försäkrad, som har erhåliit faststä11d överförsäk- åiderspension i form av f01kpenstyre1sen sion, a11män tiiläggspension och/ ringstabe11. e11er pension som utgår på grund av förvärvsarbete, får ej utgå ned högre beiopp än 65 % av den försäkrades dagsförtjänst.

Med dagsförtjänst avses en femte- Med dagsförtjänst avses en femtedei av den veckoinkomst eller, i de1 av den veckoinkomst e11er, i fråga om försäkrad med månads1ön, fråga om försäkrad med månads1ön, en tjugotvående1 av den, månads- en tjugotvåendel av den månadsinkomst som den försäkrade före inkomst, som den försäkrade före arbetsiöshetens inträde van1igen arbetsiöshetens inträde vaniigen åtnjöt under arbetstid som var åtnjöt under arbetstid som var norma1 för den försäkrade. Före- normai för den försäkrade. Före- Iigger särskiida omständigheter, Iigger särski1da omständigheter, får arbetsmarknadsstyrelsen medge får arbetsmarknadsstyre1sen medge att större ande1 av med1ems att större andei av med|ems ininkomst än som nu sagts ska11 komst än som nu sagts skall utgöra utgöra mediemmens dagsförtjänst. med1emmens dagsförtjänst.

för av Saknas underiag för beräkning av Saknas underiag beräkning eniigt andra styc- dagsförtjänsten en1igt andra stycdagsförtjänsten ket, ska11 som medlemmens dagsför- ket, ska11 som med1emmens dagsförtjänst räknas den i orten vaniiga tjänst räknas den i orten vanliga

5) Senaste 1yde1se 1986:409

-24-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydel se

arbetsförtjänsten per arbetsdag arbetsförtjänsten per arbetsdag för arbetstagare inom samna yrke för arbetstagare inom sama yrke och med sanna arbetsförmåga som och med samna arbetsförmåga som medlemen. medlenmen.

av bestämmelserna i Utan hinder av bestämmelserna i Utan hinder får första-tredje styckena får dagpenförsta-tredje styckena dagpentill försäkrad som uppfyllt ning till försäkrad som uppfyllt ning arbetsvillkoret huvudsakligen arbetsvil l koret huvudsakligen genom arbetsmarknadsutbil dni ng genom arbetsmarknadsutbildning eller rehabilitering eller yrkesi nri ktad rehabilitering yrkesinriktad för vilken statligt utbildnings- för vilken statligt utbildningsbestämmas till har utgått bestänlnas till bidrag har utgått bidrag som motsvarar utbildnings- belopp som motsvarar utbildningsbelopp bidraget. bidraget.

av medlem med anledning av Åtnjuter medlem med anledning Åtnjuter arbetslöshet ersätt- arbetslöshet fortlöpande ersättfortlöpande annan än erkänd arbets- från annan än erkänd arbetsning från ning får utges löshetskassa, får dagpenning utges löshetskassa, dagpenning med belopp som motsvarar högst med belopp som motsvarar högst skillnaden mellan det skillnaden mellan det högsta högsta som får första- belopp som *får utgå enligt första-

belopp utgå enligt

ersättningen .

fjärde styckena och ersättningen. fjärde styckena\och

\\ å . Pensionsavdrag Pensionsavdrag

21 §5)

Sedan försäkrad erhållit ålders- Dagpenning till försäkrad, som har skall han eller hon, när erhållit pension enligt 20 S förspension

5) Senaste lydelse 1984:513

-25-

Nuvarande ixdeise Foreslagen Ixdeise

ansökan om ersättning därefter ta stycket andra meningen, ska11 första gången görs under verksam- nedsättas med 1/260 av årspensiohetsåret, inpiaceras i avdrags- nen. k1ass eniigt en av arbetsmarknadsfaststâlid Ersättning som understiger tio styreisen pensionsska11, kronor för dag utbetalas inte. avdragstabeii. Dagpenning sedan den faststäilts eniigt bestänmeiserna i 20 S första styc- 1 ket, nedsättas med det mot § avdragskiassen svarande avdrags- : : be1oppet. Ersättning som understiger tio kronor för dag utbetalas ej.

Rätten tili ersättning upphör, när den försäkrade börjar uppbära ålderspension med en tjänstetidsfaktor som uppgår till 0,8 eller ner och pensionen utgår på grund av förvärvsarbete. Vad som nu har sagts gä11er dock inte ti11äggspension i form av åiderspension en1ig iagen (1962:381) om a11män försäkring.

30 §7)

Är det sannoiikt att arbete som Är det sannoiikt att arbete som avses i 29 § sku11e ha varat högst avses i 29 S sku11e ha varat högst fem dagar e11er mer än fen men fem dagar e11er mer än fem men tio dagar e11er mer än tio högst tio dagar e11er mer än tio högst dagar, utgör avstängningstiden dagar, utgör avstängningstiden fem, tio respektive 20 ersätt- fem, tio respektive 25 ersätt-

7) Senaste iydeise 1984:513

-26-

Nuvarande Iydeise Föresiagen 1yde1se

ningsdagar. I avstängningstiden ni ngsdagar. I avstängni ngsti den inräknas endast för viika inräknas endast dagar för vi1ka dagar karenstid skulle ha ti11godoräk- dagpenning skulle ha utgått, om nats eller dagpenning sku11e ha avstängningen inte hade skett, inte hade e11er under viika den förutgått, om avstängningen dagar e11er viika den - säkrade har utfört förvärvsarbete. skett, dagar under har utfört förvärvs- Den tota1a avstängningstiden får försäkrade arbete. Den tota1a avstäng nings- dock inte överstiga 14, 28 respektiden får dock inte överstiga 14, tive 70 kalenderdagar. 28 respektive 56 ka1enderdagar.

Inträffar under avstängningstiden Inträffar under avstängningstiden förhåiiande som avses i 29 S, be- förhå11ande som avses i 29 S. beräknas i eniig- räknas ny avstängningstid i eniigny avstängningstid med bestämmelserna i första het med bestämmeiserna i första het om inte den nya avstäng- stycket, om inte den nya avstängstycket, ningstiden ryms inom den iöpande ningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden. avstängningstiden.

Är det att en försäkrad Är det uppenbart att en försäkrad uppenbart ej vi11 antaga 1ämp1igt arbete, ej vi11 antaga 1ämp1igt arbete, vid såsom då en försäkrad vid upprepasåsom då en försäkrad upprepahar avvisat de ti11fä11en antingen har avvisat de ti11fä11en antingen e11er Iäm- erbjudet sådant arbete e11er lämerbjudet sådant arbete nat sitt arbete utan nat sitt arbete frivi11igt utan frivi11igt ska11 den för- gi1tig an1edning, skal] den förgiltig aniedning, vara ti11 dess säkrade vara avstängd tiil dess säkrade avstängd han e11er hon utfört förvärvsarbe- han e11er hon utfört förvärvsarbete under 20 dagar. te under 20 dagar.

räknas från den Avstängningsdagen räknas från den Avstängningsdagen

förhåiiande förhåiiande som anges i

dag då det som anges i dag då det 29 S inträffat. 29 § inträffat.

1. Denna lag träder l kraft den 1 juH 1988.

2. I fråga om ä1derspensionär som före Ikraftträdandet beviljats arbetslöshetsersättning gäner äldre föreskrifter under återstoden av ersättni ngsperi oden .

ti11

Försiag

Lag om ändring i iagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

föreskrivs i fråga om iagen (1973:371) om kontant Härigenom arbetsmarknadsstödl),

att 4 § ska11 ha föijande iydeise.

Nuvarande ixdelse Föreslagen ivdeise

4 §2)

Kontant arbetsmarknadsstöd vid Kontant arbetsmarknadsstöd vid

arbetsiöshet ti11kommer den som arbetsiöshet tiiikommer den som

1. har fy11t 20 år, 1. har fyllt 20 år, 2. är arbetsför oför- 2. är arbetsför och i övrigt oföroch i övrigt hindrad att arbete för hindrad att åtaga sig arbete för åtaga sig räkning minst tre arbetsgivares räkning nñnst tre arbetsgivares timmar och i timmar varje arbetsdag och i varje arbetsdag minst 17 timmar i vec- genomsnitt minst 17 timmar i vecgenomsnitt kan, kan, 3. är beredd att antaga erbjudet 3. är beredd att antaga erbjudet arbete under tid för vii- iämpiigt arbete under tid för vi1iämpiigt ken han icke anmäit hinder som kan ken han icke anmält hinder som kan godtagas, godtagas, 4. är anmäid som arbetssökande hos 4. är anmäid som arbetssökande hos den offentiiga arbetsförmediingen den offenti iga arbetsförmedi ingen i den ordning som arbetsmarknads- i den ordning som arbetsmarknadsstyreisen föreskriver, swmhmfwmwww, 5. icke kan erhåiia arbe- 5. icke kan erhåiia 1ämp1igt arbe- 1ämp1igt te. te.

1) Lagen omtryckt 1982:433 2) Senaste 1yde1se 1985:503

-Z9-

Nuvarande se lzdel se Ixdel Föreslagen

Den som de1tar i utbiIdning anses förhindrad att åtaga sig arbete om

inte arbetsmarknadstyre1 sen av särskildaskäi föreskriver annat.

anses arbets1ös, när Företagare anses arbets1ös, när L Företagare verksamhet i rö- hans personHga verksamhet i röhans personiiga [ re1 sen har upphört annat än ti11- rel sen har upphört annat än till- T om icke arbetsmarknads- fånigt, on icke arbetsmarknadsfälligt, av särsknda skäl före- - styre1sen av särskflda skäl förestyrelsen ê : skriver annat. skriver annat.

Denna lag träder i kraft den 1 juii 1988.

ARBETSLÖSASBAKGRUND

Fö1jande redovisning av de arbets1ösas bakgrund baseras huvudsak11gen (AKU) och de s.k. februariundersökpå arbetskraftsundersökningarna ningarna som kart1ägger årssysse1sättn1ngen 1 ans1utning t111 arbetskraftsundersökningarna.

1.1 Sysse1sättning och arbets1öshet

av sysse1sättning och arbets1öshet 1977-86 framgår av b11d Utveck1ingen 1.

BEFOLKNINGEN 16 - 64 år Bild 1 milj. Sysselsättning 1977-1986 4.5

Arbetskraften

sysselsatta

u 1977 78 79 80 81 82 83 84 85 86 Källa: AKU

i

- 31 -

Under slutet av 70-talet steg sysselsättningen. I genomsnitt var mellan

75 000 och 95 000 personer arbetslösa. Under perioden 1980-1983 stagne-

rade helt och arbetslösheten steg dramatiskt till mer sysselsättningen än 150 000 personer i genomsnitt under år 1983. Därefter har en kraftig - främst heltidssysselsatta - skett. uppgång av antalet sysselsatta Arbetslösheten har minskat snabbt, men var fortfarande år 1986 betyd-

ligt högre än tio år tidigare.

1.2 Anledningar till arbetslösheten

I arbetskraftsundersökningarna redovisas anledningarna till arbetslös-

1 heten i följande kategorier:

* 3 nyinträdande * återinträdande

* * drifts- och personalinskränkningar * (t.o.m. år 1985) permitteringar * arbete (vikariat, objektsanställningar m.fl åtaget upphört

; inte fasta anställningar) l i m.m. hälsa, flyttning, pension * orsak ej specificerad

I bilderna 2 och 3 visas de arbetslösas bakgrund under åren 1977-1986.

ARBETSLÖSAS axla 2 BAKGRUND 1977 - 1956 1 oooüu 160 150 . . 140 _ . 7//( \\\\ , _. 130- . *\\ 120 . \ samtuga nu _ 100_ 90 - s.\_ /// & ao 70 _ -//// - - _ __ - Övriga orsaker ” /,““ 60 _ , ll 50 ,,_ _ ____ _./ 40 r/ u..

Nv- o. återin.

gg .

10 Driftslnskr. , : j _ 1977 78 79 BO 81 82 83 84 85 86 Källa: AKU

:hann

_32_ u-

man...

Bild 3 ARBETSLÖSAS BAKGRUND 1977 - 1936

nqzwu

100-tal Acaqet arbete upphört och hälsa, pension, m.m. e.. 600

500 - \-\ / i . g Ataqet arbete 400 - upphört

300 - / In ___-0--0 i c_ I 200 - / in l.- 100 _ Hälsa, pension m.m. o I l | I I 1 I 1977 78 79 80 81 82 83 84 85 36 Källa: AXU

Den mest påtagliga förändringen är den snabbt stigande andelen som blivit arbetslösa av andra skäl än driftsinskränkningar. Av dessa andra skäl dominerar helt åtaget arbete har upphört. År 1980 var 25 000 personer arbetslösa av denna anledning. Inom loppet av tre år steg antalet med 30 000. Inte någon av de övriga anledningarna ökade tillnärmelsevis så snabbt.

Arbetslösheten till följd av drifts- och personalinskränkningar steg snabbt under åren 1981 till 1983. Därefter har en snabb minskning skett, men alltjämt var det betydligt fler som var arbetslösa på grund

av driiftsinskränkningar år 1986 än 1977.

Hälsa, flyttning och pension och ingen specificerad orsak har ökat har en liten svagt under hela tioårsperioden, men dessa anledningar och år 1986 mindre än-1977 - andel av samtliga arbetslösa.

Inte heller är fler ny- och återinträdande arbetslösa 1986 än 1977.

- 33 -

till arbetslösheten är mycket olika i olika åldersgrup- Anledningarna

per.

dominerar numera helt anledningen att åtaget arbete För ungdomarna arbetslösa år 1986 är upphört, medan antalet ny- och återinträdande

än 1977. Det kan också vara värt att notera att det antal ungdo-

lägre eller av hälsoskäl eller inte har mar som slutat på grund av flyttning orsak inte är högre år 1986 än år 1977, trots att det specificerat finns fler arbetslösa ungdomar nu än för tio år sedan. betydligt

Bland äldre arbetslösa dominerar driftsinskränkningar och pension och Dessa senare orsaker har ökat relativt mycket hälsa m.fl. anledningar. bland de äldre och är nästan tre gånger så vanliga 1986 som 1977. Driftsinskränkningar drabbar också sedan 1979 äldre personer i opropor- Detta är framför allt påtagligt år 1984, då lika_ tionerligt hög grad. var arbetslösa på grund av driftsinskränkningar som persomånga äldre mellan 25 och 54 år - detta trots att de äldre är en ner i åldrarna väsentligt mycket mindre grupp på arbetsmarknaden.

att åtaget arbete upphört den I likhet med ungdomarna är anledningen till arbetslöshet bland i åldrarna 25 till vanligaste orsaken personer har även hälsa, flyttning m.fl. orsaker 54 år. I denna åldersgrupp ökat.

I februariundersökningarna kartläggs bl.a. arbetslöshetens omfattning året. Med ledning härav har en beräkning av det totaunder det senaste arbetslöshetsveckor i olika åldersgrupper gjorts för åren la antalet 1986. I sammanhanget måste framhållas att arbetskraftstalen 1977 resp. var år 1986 än år 1977. I 1977 och sysselsättningen väsentligt högre även en liten personer i åldern 65-74 år. års siffror ingår grupp Resultatet av beräkningarna framgår av bild 4.

Bild 4 ARBETSLÖSHETSVECKOR I OLIKÅÅLDERSGRUPPBR M11j.veckor 1977 resp. 1986

.msIwB--Imubulm

OOOOOOOOO

Ålders- 16-19 O-INwAUl 20-24 25-34 35-41 45-54 55-64

grupper Källa: AKUÅrssysselsättning Ar 1977

År19B6

Jämfört med 1977 är anta1et arbetslöshetsveckor större i samt1iga ålutom den a11ra yngsta (16-19-åringar), där de är mycket dersgrupper färre än år 1977. Den högre arbetslösheten år 1986 än år 1977 är nästan he1t koncentrerad tiH å1dersgrupperna me11an 20 och 44 år. Under åren 1983-85 var antaiet arbetslöshetsveckor mycket stort b1and de allra men där har en snabb nedgång skett och anta1et veckor är inte ä1dsta mycket större nu än för tio år sedan.

1 .3 Långtidsarbets1ösas bakgrund

Som har redovisats ovan är numera den vanHgaste anIedningen ti11 arbetslöshet att ett åtaget arbete har upphört. De 1ångtidsarbets1ösas som varit arbetssökande 27 veckor e11er mer) bakgrund är (personer eme11ertid väsentiigt annor1unda. Den kraftiga ökningen av Iångtidsarbetslösheten åren 1982 ti11 1984 drabbade framför a11t dem som utsatts för och dem som siutat sina arbeten på grund driftsinskränkningar av häisa, Flyttning, pension m.f1. skä1. Däremot är anta1et långtidsarbets1ösa nu 1ägre än för tio år sedan. b1and ny- och âterinträdande

- 35 -

1985 och 1986 sjönk 1ångt1dsarbets1ösheten snabbt, framför a11t b1and dem som bHvit arbets1ösa på grund av driftsinskrânkningar. Den främsta orsaken ti11 var år 1986 hä1sa, pension m.f1. 1ångtidsarbets1öshet skä1.

Bi1d 5 111ustrerar att avgångar vid driftsinskränkningar och tyd1igt sådana som sker av hä1soskä1, f1yttning, pension m.f1. orsaker ger

upphov ti11 en mycket svårartad arbetslöshet.

“m 5 ARBETSLÖSHETSTIDENS LÄNGD1986 ä 100-t 1

pers..., Efter anledningen till arbetslösheten

t 280

260 _ ;q

240 _ á // 220 -

tj

200 - y

:ao -

5;

160 . á // 140 á 120

\\\\\\\\R\\\\l

á

t..

40 -

. , . 0 - A* Ny- och Drifts- Åtag. arb. Hälsa m.m. Ej orsak Ej uppg. återintr. inskrxnkn. uyphört Källa: AKU

1-12 veckor 13-26 veckor 27 veckor el.

z I WW

1.4 Upprepad arbets1öshet

Upprepad arbets1öshet - två e11er f1er arbets1öshetsperioder under ett

år - visas 1 bi1d 6. Sin största omfattning hade den upprepade arbets-

lösheten år 1983. Under tiden 1978 ti11 1985 har me11an 21 och 24 % av dem som varit arbets1ösa någon gång under året varit det mer än en period. Sedan 1983 har såvä1 det tota1a anta1et personer med upprepad

- 35 -

arbetslöshet som dessas andel av de arbetslösa sjunkit. År 1986 är andelen arbetslösa som haft upprepade arbetslöshetsperioder under lop-

pet av ett år lika stor som år 1977.

uppnapnøARBETSLUSHET 1977 - 1935 Arbetslösa någon qånq under året 1 DOG-tal :ao 360 - 340 _ 320 - 300 _ En period 280 - 260 240 - 220 - 200 - 180 - 160 - 140 . 120 - z ___\ \ \ \ 100 - / X * x \ 80 _ _ __ _ ä/x \ 60 _ 1 /_ Her än en / P°*°° 40 . . . . . . . . 79 80 81 82 83 84 85 36 1977 78 Källa: AKUArssysselsättning

1.5 Arbetslöshet bland kassamedlemmar och icke kassamedlemmar

Som kommittén har redovisat i delbetänkandet Ds A 1987:4 Arbetslöshetshar arbetslösheten bland kassamedlemmar ökat mycket snabförsäkringen bare än arbetslösheten totalt sett. Detta beror b1.a. på ökad anslutningsgrad, långtidsarbetslöshet - som i högre grad drabbat kassamedlemmar än icke medlemmar - och partiell arbetslöshet.

Arbetslösheten bland kassamedlemmar och icke medlemmar visas i bilderna 7 och 8. Såväl bland kassamedlemmar som icke medlemmar dominerar övriga anledningar“. Den främsta av dessa övriga orsaker är att åtaget arbete har upphört. Men medan antalet icke medlemmar som blivit arbetslösa av dessa anledningar minskat i takt med den sjunkande arbetslösheten har så inte skett bland medlemmarna. Tvärtom har ökningen fortsatt även under 1985 och 1986. Att arbetslösheten bland kassamedlemmar, trots en sjunkande arbetslöshet, endast kunnat nedbringas i ringa grad beror helt på en tilltagande arbetslöshet på grund av övriga anled-

ningar.

Bild 7 ARBBTSLÖSAS BAKGRUND 1977.-1986 1 GOD-tal Kasumedlemmar 90

ao z _ ä *4 nod-

/ ?samtliga

I annu- 70 - ,

/

so . , I l › / nå, (-4 öv tigt So q å . I-x // ./ , _ * 40 z sä “J . , / / 30 -i ,. .

/ .-_.á.___._u _. ..›__ 20 _/ _. ___ __ _- .._ Drtttsintkrlrxk- - ,_ .- ningar v c . _r ,lo _ Ny- o. Aurintrldanda o v l l I 1 l | |

1977 78 79 80 81 82 83 84 85 86

Källa: AKO

ARBETSLÖSAS BAKGRUND 1977 - 1986 Bild B

,1 oooüal Ej kasauxerllemar

ao -

70 -

a \ 60 _ // \\ / \ / so - ,z \\ z_ ____ / x z _ __ .\ \ x samtliga oj ud- “3 lama:

30 - ./ \ - \“ övrigt _

zo - ...-2 ---4

Ny- o. karintrldande 10 -.

› .. ..- - -°°°" °---.. Drittunakrlnk- ... o v ningar . _ l l l l 1977 78 79 80 81 82 83 84 85 86

Killa: AK!)

_3a-

är också vanligare bland kassamedlenmuar än ej Långtidsarbetslöshet medlenmar. Framför allt är den stora omfattningen av långtidsarbetslöshet bland äldre kassamedlenmar påtaglig. Mer än en tredjedel av de är kassamedlenmar i åldrarna mellan 55 och 64 år, långtidsarbetslösa trots att denna grupp inte utgör mer än 14 L av samtliga arbetslösa.

Att äldre kassamedlemnar, som blir arbetslösa, endast sällan får något arbete också av avaktualiseringarna av kassamedlemar vid nytt styrks Under sju månader år 1985 (Januari i:.o.m. Juni arbetsförmedlingarna. samt oktober) avaktualiserades ca 11 000 kassamedlemmar i åldrarna mellan 60 och 65 år vid arbetsförmedlingarna. Av dessa personer avaktualiserades endast 12 *i därför att de hade fått ett arbete. Mer än 75 Z - närmare 8 500 personer - avaktualiserades av annan orsak, för torde vara med pension. Tre fjärdevilket dessa personer liktydigt delar av kassamedlenrnarna hade, då de avaktualiserades, varit arbetslösa utan avbrott 12 månader eller mer. Det troliga är att de avaktualiserats i samband med utförsäkring och pension.

- 39 -

ERSÄTTNINGSRÄTTI SAMBANDMED STUDIER

2.1 Gällande regler

Fram till augusti 1985 gällde att den som bedrev heltidsstudier inte ansågs stå till arbetsmarknadens förfogande och därför endast i undantagsfall kunde beviljas arbetslöshetsersättning. I ett antal domar hade emellertid försäkringsöverdomstolen upphävt beslut i AMS och funnit att de klagande var oförhindrade att anta arbete trots att de studerade på heltid. Dessa domar föranledde AMS att utfärda nya anvisningar.

Studier i samband med arbetslöshetsersättning finns inte särskilt reglerat om i lagstiftningen. Tillämpningen går tillbaka på 4 S i lagarna arbetslöshetsförsäkringen och om kontant arbetsmarknadsstöd, enligt vilka den arbetssökande skall vara beredd och oförhindrad att anta arbete.

I augusti 1985 utfärdade AMS föreskrifter av följande innehåll:

Heltidsstudier

Enligt huvudregeln anses som deltar i utbildning på

ersättningssökande

heltid, med eller utan statligt studiestöd, förhindrad förvärvs-

att

arbeta och kan därmed inte heller erhålla ersättning.

Undantag från regeln görs i följande fall:

1. Den som före arbetslösheten bedrev heltidsstudier vid sidan av heltidsarbete och som fortsätter sina studier under arbetslösheten. En sådan arbetslös anses oförhindrad att arbeta om han söker heltidsarbete och om anställningen har upphört av andra skäl än att han avser att ägna sig åt utbildning.

- 40 -

2. Den som under arbetslösheten påbörjar heltidsstudier anses oförhindrad under förutsättning att han inte söker eller uppbär studiestöd/studiemedel, att han söker heltidsarbete och skriftligen förbinder att omedelbart avbryta studierna om lämpligt arbete erbjuds. sig

Deltidsstudier

1. Den som före arbetslösheten bedrev deltidsstudier vid sidan av heltidsarbete och som fortsätter sina studier under arbetslösheten anses oförhindrad att arbeta, förutsatt att anställningen har upphört av andra skäl än att han avser påbörja studier och förutsatt att han söker heltidsarbete.

2. heltidsarbetande som under arbetslösheten börjar en ut- Tidigare och tidigare deltidsarbetande som fortsätter eller bildning på deltid börjar en utbildning på deltid anses oförhindrade att arbeta om anutbildningen är så förlagd att den inte hindrar ett heltidsarbetingen te eller om den arbetslöse skriftligen förbinder sig att avbryta studierna för att ta heltidsarbete.

I anslutning till att AMS utfärdade de nya anvisningarna föreslog styrelsen att behandla frågan om rätt till arbetslöshetsersättregeringen under heltidsstudier. AMS framhöll i sin skrivelse till regeringen ning att inte i grunden ändrat uppfattning och att heltidsstudier styrelsen inte låter förenas med vad som krävs av en arbetssökande. Skrivelsig sen har överlämnats till a-kassekommittên.

Andra regler

kassornas normalstadgar S 9 skall antalet ersättningsdagar mins- Enligt kas bl.a. när den arbetslöse haft även annat arbets- eller ersättningshinder än arbete eller sjukdom.

som varaktigt utförts före arbetslösheten vid sidan av hel- Bisyssla, tidsarbete, nedsätter inte ersättning. Bisysslan får inte utvidgas under arbetslösheten och inte hindra den arbetslöse från att anta erbjudet arbete. Den får heller inte omfatta mer än 5 timmar under dag som vanligtvis var arbetsfri i det ordinarie arbetet före arbetslösheten. Rätten till bisysslor regleras i de båda lagarnas § 23.

2.2 Tidigare behandling

KSA-utredningen (SOU 1971:42), på vars förslag den nuvarande försäkgrundas, behandlade inte frågan om studier i samband med arbetsringen löshetsersättning.

ALF-utredningen (SOU 1978:45) ansåg att de då gällande reglerna borde gälla även fortsättningsvis. Utredningen drog paralleller till de regler som gäller för bisysslor.

I en motion i riksdagen år 1982 föreslogs att arbetslöshetsersättning under vissa förutsättningar borde kunna utgå även vid heltidsstudier. Motionen avslogs av riksdagen. motivering var

Arbetsmarknadsutskottets

bl.a. att man inte kunde undgå att ta hänsyn till att förslaget skulle innebära en ny och förmånligare form av studiesocialt stöd vid sidan av studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd.

2.3 Omfattning

Några uppgifter om den totala omfattningen av studier i samband med arbetslöshetsersättning finns inte att tillgå. Utvecklingen i de olika kassorna är olika. Inom flera kassor har ingen ökning för-märkts, medan andra har betydligt fler studerande nu än tidigare. Alltjämt torde heltidsstudier i samband med ersättning från försäkringen vara relativt ovanligt.

2.4 överväganden och förslag

För många arbetslösa är självklart någon form av sysselsättning under arbetslösheten av stort värde. Arbetslöshet är ofta förenad med stort lidande och känslor av vanmakt och tristess. Därför behövs inte bara arbetsförmedlingens åtgärder för att lösa arbetslösheten. Även de fackliga organisationerna kan göra betydelsefulla insatser för sina arbetslösa Sådana aktiviteter har också inletts på en del håll i

nedlemmar.

landet. Även föreningsliv, bildningsorganisationer och enskilda kan göra viktiga insatser - insatser som nu alltför sällan kommer till stånd.

- 42 -

försöker bättra sina utsikter på arbetsmarknaden är Att en arbetslös - som utbildning av stort värde. Meningsfulla aktiviteter givetvis De bör emellertid enligt min uppfattning ingå i en plan bör uppmuntras. är att den arbetssökande skall komma 1 arbete så snart som vars syfte För detta ändamål finns avsevärda nñjligheter inom arbetsmarkmöjligt. som har visat sig vara ett effektivt medel för nadsutbildningen, arbetslösa att få arbete.

är att vara ett ekonomiskt stöd Arbetslöshetsersättningens uppgift söker arbete. Kravet på att de som får erunder den tid en arbetslös skall stå till arbetsmarknadens förfogande är väsentligt för sättning skall kunna fungera väl både gentemot de att arbetsmarknadspolitiken arbetssökande och arbetsgivarna. En väl fungerande arbetsmarknadspolii sin tur den bästa för att den enskilde arbetslöse så tik är garanten snart som möjligt skall kunna finna ett nytt arbete och en varaktig

försörjning.

låter studier på heltid, eller deltidsstu- Enligt min uppfattning sig dier som inkräktar att söka och anta erbjudet arbete, på möjligheterna inte förenas med kraven på att stå till arbetsmarknadens förfogande. att villig att Det kan inte anses tillräckligt en person förklarar sig sina studier. Han måste också vara tillgänglig för besök på avbryta arbetsplatser, anställningsintervjuer osv.

kunde endast i särskilda undantagsfall ersätt- Enligt tidigare regler och av deltidsstuderande krävdes att ning utgå till heltidsstuderande var att de inte inkräktade på möjligheterna att studierna så förlagda ta arbete. Denna tolkning av lagens bestänmelser om att den arbetssöatt anta erbjudet arbete anser kande skall vara oförhindrad och villig står och syftena med arbetsjag i samklang med arbetsmarknadspolitiken

löshetsersättningen.

konsekvenserna av att Jag vill även peka på de utbildningspolitiska att de genast skall avbryta studerande går in i utbildning på villkoret om de erbjuds arbete. Studieavbrott har sedan lång tid varit studierna De samhällsekonomiska kostnaett svårt problem på många studievägar. härför är avsevärda. som direkt kräver studieavbrott går derna Regler strävanden. Att staten via därför stick i stäv med utbildningspolitiska

-43-

ett regel system skall motverka angelägna strävanden inom en annan del

av samhället är givetvis förkastligt.

Rättviseskäl mellan olika studerandegrupper talar också för att arbetslöshetsersättning inte bör kunna utgå i samband med studier. Det är inte bara fråga om att vissa studerande kan komna i åtnjutanme av en fömånligare studiefinansiering än andra. Det gäller även tillgången på utbildningsplatser. Med de regler som nu finns kan en studerande bli utan plats vid en utbildning till förmån för en person som har utfäst sig att avbryta sina studier.

Såväl arbetsmarknadspolitiska, utbildningspolitiska som rättviseskäl talar därför mot att heltidsstudier - eller deltidsstudier som inkräktar på nöjligheten att anta arbete - får bedrivas av den san uppbär arbetslöshetsersättning .

Jag föreslår således att huvudregeln bör vara att den som deltar i studier på hel tid - med eller utan statligt studiestöd - inte skall kunna erhålla arbetslöshetsersättning. Huvudregeln bör gälla alla former av utbildning oavsett utbildningstidens längd. Det bör således inte heller vara möjligt att delta i kortare kurser på heltid. Även här kan det nämligen förekomma konkurrens om utbildningsplatserna och orättvisor skulle också kunna uppkomna mellan studerande i olika delar av landet. Det kan heller inte vara vare sig arbetsförmedlingarnas eller arbetslöshetskassornas uppgift att dra gränser, då det kräver en kännedom om olika utbildningsvägar som inte dessa inrättningar kan förväntas ha eller skaffa sig. För såväl de arbetsförmedlingarna som

studerande,

för arbetslöshetskassorna är det också i längden en fördel att reglerna är enkla att tillämpa och lika i alla kassor och i alla delar av landet.

Undantag bör dock kunna göras för den som före arbetslösheten bedrev heltidsstudier vid sidan av hel tidsarbete, förutsatt att han söker heltidsarbete och att anställningen har upphört av andra skäl än att han avser ägna sig åt utbildning.

Om det finns särskilda skäl bör även undantag kunna medges för mycket korta kurser av det slag som syftar till att ge orientering om olika

-44-

e11er förutsatt att den arbetsiöse inte är yrken utbildningsvägar, förhindrad att besöka arbetsförmedlingen och delta i andra aktiviteter

som förmedlingen ka11ar ti11.

De1tidsstudier låter på ett heit annat sätt förenas med sig givetvis stå ti11 arbetsmarknadens förfogande. Den som söker neikravet på att tidsarbete bör därför inte anses förhindrad av deitidsstudier under att den tidigare anstäiiningen inte har upphört därför förutsättning att den arbetsiöse avser bedriva studier och studierna inte inkräktar att söka och anta erbjudet arbete. på möjiigheterna

- 45 -

ÅTGÄRDERMOT SÄSONGSARBETSLÖSHET

3.1 Kartläggning av säsongsarbetslösheten

I utredningsuppdraget ingår att kartlägga förekomsten av säsongsarbete

f

inom olika branscher och hur stor andel av de säsongsarbetande som får arbetslöshetsersättning under uppehåll mellan säsongerna.

Beroende på vilken definition man väljer leder en sådan kartläggning till skilda resultat. Om man studerar vad som kan benämnas väsentligt traditionell säsongsarbetslöshet visar denna en betydligt mindre omfattning än vad som blir fallet om man studerar arbetslöshetens Det gäller såväl i fråga om antalet berörda persosäsongsvariationer. ner som i fråga om vilka ersättningsbelopp som utgår.

Arbetslöshetskassornas (S0) har år 1986 kartlagt den samorganisation traditionella säsongsarbetslösheten. Inom a-kassekommittêns sekretariat har beräkningar av arbetslöshetens säsongsvariationer. Som gjorts framgår nedan ger dessa båda sätt att belysa säsongsarbetslöshet mycket olika resultat.

S0:s studie omfattar sådan säsongsarbetslöshet som har ett direkt och uppenbart samband med årstidernas variationer, odlingssäsongens längd, en begränsad efterfrågeperiod under året o.dyl. Undersökningen gjordes i form av en enkät till samtliga arbetslöshetskassor våren 1986.

visar att 17 kassor under år 1985 betalade ut 260 milj. Undersökningen kronor i ersättning till 12 000 medlemmar på grund av säsongsarbetslöshet. svarade kassor för 90 procent av det utbe- Av utbetalningarna fyra talade beloppet. Dessa var i ordningsföljd Statsanställdas, Skogsarbetarnas, Hotell-, kafê- och restauranganställdas samt Kommunalarbetarnas

-46-

En kassa som historiskt sett har varit drabbad av arbetslöshetskassor. stor säsongsarbetslöshet - Byggnadsarbetarnas erkända arbetslöshetskasinte med bland de kassor som enligt S0:s undersökning nu har sa - finns säsongsarbetsl öshet.

3 återfinns S0:s över förekomsten av “tradi- I bilaga sanlnanställning “ ti onel l sä songsarbetsl öshet.

föreslår att förändring skall ske i rätten till S0:s arbetsgrupp ingen för de medlenlnar som blir arbetslösa på grund av att de ersättning endast kan erhålla säsongsarbete.

Inom a-kassekomittêns sekretariat har en beräkning gjorts av säsongsarbetslöshetens omfattning utifrån det vidare begreppet, nämligen arbetslöshetens Med denna innebörd kaniner man fram säsongsvariationer. företeelsen förekonlnande än om man till att är betydligt vanligare enbart studerar yrkesgrupper med traditionell säsongsarbetslöshet. Konlnunalarbetarnas arbetslöshetskassa i Som exempel kan nämnas att denna studie i arbetslösheten san endast uppvisar säsongsvariationer kan förklaras med traditionell säsongsarbetslöshet bland till 1/4 medlenlnarna (park- och kyrkogårdsarbetare).

I a-kassekonmittêns beräkning har antagits att den lägsta månatliga året är nästan fri från säsongsarbetslöshet. Därarbetslösheten under den lägsta arbetslösheten under året, med kan man, om man subtraherar mått månads säsongsarbetslöshet. Skillnaderna mellan få ett på en viss under årets månader och årsminimum adderas och arbetslöshetstalen sunman divideras med tolv. Man erhåller då ett grovt mått på den genomhar tillämpats snittliga säsongsarbetslösheten per månad. Förfarandet avseende arbetslöshet i tio arbetslöshetskassor för på AMS-statistik konjunkturcykeln 1980-1985.

För åren 1984 och 1985 har motsvarande beräkningar gjorts för kvinnliga av kassorna. För tre kassor med stor förekomst av medlemmar i åtta till detta vid beräkningen av hur del tidsarbetslöshet har hänsyn tagits stor ersättning som årligen betalats ut vid säsongsarbetslöshet.

-47-

Resultaten av beräkningarna visas i tabell 3.1. Där framgår att säsongsarbetslöshetens andel av den totala arbetslösheten är högst i Sveriges fiskares kassa. Där är 77 procent av säsongsmässig natur. I fyra andra studerade kassor uppgår säsongsarbetslöshetens andel till en tredjedel eller mer. Dessa kassor är Småföretagarnas kassa (52 procent), Skogsarbetarnas kassa (40 procent), Lantarbetarnas kassa (39 procent) samt Byggnadsarbetarnas kassa (32 procent). Lägsta andel säsongsarbetslöshet bland de studerade kassorna hade Handelsanställdas eak med 10 procent.

Tabell 3.1 Arbetslöshet i vissa erkända arbetslöshetskassor åren 1980-85. Totalt antal arbetslösa resp. säsongsarbetslösa medlemmar per nad. Säsongsarbetslöshet i procent av total arbetslöshet. Beräkning av utbetald arbetslöshetsersättning vid säsongsarbetslöshet Kassa Genom- därav Säsongs- dzo för Genom- Skatte- Beräknad snittlig säsongs- arbets- kvinnor snitt- pliktig årligen arbets- löshet i 1984-85 ligt an- ersättn. utbet. månatlig arbets- lösa % av to- tal års- år 1985 ers. f. löshet tala ar- medlemmar (avs. hel säsongs- 1980-85 betslös- 1980-85 o.partiell arb.lösa (helt heten arb.lös- 1980-85 arb.lösa) 1980-85 het) (1985 års Antal Milj.kr. ers.nivå) medl. MilJ.kr. 7 848 2 527 32,2 11,5 110 455 497,7 160,3 Byggnads Hamnarb. 68 15 22,1 . 1 848 8,9 2,0 Handel s- 4 552 470 10 ,1 7 ,0 151 516 408 ,9 20 ,0 anställda Hotell, kafé 2 012 305 15,1 14,1 34 827 192,7 14,0 o rest.anst.

Sunna avrundat 500 Källa: Bearbetningar av AMS-statistiken

-48-

till földd av säsongsarbetslöshet Högsta sammanlagda ersättningsbelopp hade Byggnadsarbetarnas kassa med 160 milj. kronor i 1985 års ersätt- (Som ovan nämnts är den kassan inte representerad 1 S0:s ningsnivå. Därefter kom Kommunalarbetarnas kassa med 140 milj. undersökning.) med 70 milj. kronor. Transportarbetarnas med 32 kronor, Skogsarbetarnas milj. kronor, Lantarbetarnas med 27 milj. kronor samt Handelsanställdas med 20 milj. kronor. Övriga studerade kassor betalade ut ersättningar för 18 och Z milj. kronor 1 1985 års säsongsarbetslöshet på mellan ersättningsnivå.

3 .2 Allmänna utveckl i ngstendenser

Inom en del branscher, t.ex. trädgårdsnäring, hotell- och restaurangförekommer i stor omfattning. De verksamhet och skogsbruk säsongsarbete i har ofta inget annat arbearbetstagare som sysselsätts säsongsarbete och har inte heller någon form av lön under uppete mellan säsongerna hållen.

För många säsongsarbetare utgör arbetslöshetsersättningen inkomsttryggheten mellan Trots att de många gånger saknar formella säsongerna. avtal är de eller anser sig vara tillförsäkrade fortmed arbetsgivaren Därför är de ofta mindre motisatt arbete när den nya säsongen börjar. verade att acceptera erbjudanden om annat arbete som inte tidsmässigt För arbetsförmedlingen innebär detta många passar med säsongsarbetet. svårigheter att varaktigt lösa de arbetssökandes sysselsättgånger ningsproblem.

Traditionellt var ännu mera vanligt förr i tiden. Därsäsongsarbete för var man tvungen att av ekonomiska skäl begränsa ersättningsrätten för de medlemmar som hade säsongsarbete. Vanligen gällde begränsningen för en viss tid av året (lågsäsongen) och kunde gälla samtliga medlemmar eller endast vissa medlenmar med säsongsbetonat arbete.

har begränsningsreglernas existens ifrågasatts med motive- Många gånger att de har berört endast ett fåtal kassamedlemmar samtidigt som ringen de har medfört komplicerad administration och svåra gränsdragnings- Ett avskaffande har då setts som ett led i en rationalisering problem. och effektivisering av arbetslöshetskassornas verksamhet.

_49_

År 1960 hade 17 arbetslöshetskassor begränsningsregler. Med åren har de bort ur de flesta kassors stadgar. Dels har förbättrade sysseltagits underlättat denna utveckling, dels har det varit sättningsförhållanden en följd av minskningen av den traditionella säsongsarbetslösheten. Detta kanske främst byggnads- och anläggningsverksamhet och gäller De ökade statsbidragen till arbetslöshetskassorna har också skogsbruk. underlättat denna utveckling.

och dagens säsongsarbetslöshet skiljer sig åt i flera väsent- Gårdagens liga avseenden. Som ovan nämnts har omfattningen av den traditionella minskat under efterkrigstiden även om vissa verksäsongsarbetslösheten

samhetsområden uppvisar motsatt utveckling. Med tidigare många_ gånger

helt manuella arbetsmetoder var man i mycket stor utsträckning utlämnad åt årstidernas växlingar och Vädrets makter.

material, maskiner och andra hjälpmedel har Nya arbetsmetoder, redskap, medfört bättre förutsättningar för arbete under stora delar betydligt av året. Omfattande kapitalinvesteringar inom t.ex. byggnadsindustri en ekonomisk att driften och skogsbruk har gjort det till nödvändighet hålls i gång under så stora delar av året som möjligt.

Till detta konmer att statsmakterna på olika sätt har försökt utjämna säsongsvariationerna i syfte att skapa en jämn och trygg syssel sätt- Särskilt markant har detta varit inom byggsektorn. De effekter ning. som man har uppnått av samhällsingripanden i utjämnande syfte inom en sektor har i regel följdverkningar även inom andra sektorer och hjälper således till att minska säsongsvariationerna även utanför det egentliga

åtgärdsområdet.

På en del områden påverkar löneavtalens konstruktion omfattningen av Från att de anställda tidigare erhöll lön endast under säsongsarbete. då de var i arbete har avtal träffats som innebär att lön den period under hela året. Detta gäller exempelvis för många lärare, skolutgår måltidspersonal och hamnarbetare. Inom arbetsmarknadsdepartementet pågår f.n. förberedelser för att ändra den nuvarande objektsanställför vissa till mer fast anställningsform. Avningen byggnadsarbetare sikten är att den normala anställningsformen skall vara tillsvidare- De som främst blir berörda av en sådan ändring är en stor anställning. del av de cirka 50 000 betongarbetarna, och murarna.

träarbetarna

.5o-

i syfte att begränsa arbetslöshetens Exempel på åtgärder säsongsvariationer

har större variationer i aktivitetsnivån än de flesta andra Byggsektorn i samhället. Det gäller både säsongs- och konjunkproduktionssektorer turvariationer. variationer-na skapar problem för anställda, företagare

och byggherrar.

för att få till stånd balans i byggsektorn har .u De statliga åtgärderna varit av tre sedan början på 1940-talet. För det första huvudsak slag reglerats. Här har har tidpunkten för byggnadsobjektens igångsättning om lämplig igångsättningstid eller man använt sig av rekonmendationer

av tillståndstvång. För det andra har byggnadsefterfrågan påverkats

lån och bidrag. Periodvis har man t.ex. infört genom kvoter, avgifter, för viss av byggande. Genau statsbidrag till investeringsavgifter typ åtgärder har man vissa perioder påverkat bygarbetsmarknadspolitiska gandet inom industrin.

För det tredje har staten styrt igångsättningen av sitt eget byggande. Detta har skett till myndigheterna om säsongsplanering genom direktiv stor omfattning tidigarelagts i lågsamt genom att statliga byggen i

konjunkturer.

säsongsutjämning för Sedan den 1 januari 1987 tillämpas sJälvstyrande i hela landet utom i Stockholms och Göteborgsallt offentligt byggande överenskomnel ser har träffats med de offentliga byggheroch Bohus län. de i sin åtar sig att Jäma ut rarna i respektive län om att planering byggandet under året.

och hotell- och restaurangbranschen är det främst Inom skogsbranschen som man söker kglllllä tlll rätta med genom kombinationssyssel sättningar I det s.k. har exempelvis ett 30säsongsarbetslösheten. Åreprojektet tal fått helårsarbeten. Tidigare hade de arbete bara under personer delar av året och då ofta inom turistnäringen. Genom koubinationssyskan arbetet inom turistnäringen kompletteras med arbete sel sättningen inom t.ex. eller skogssektorn, inom skolan eller i sjukvården. bygg-

_51_

Jordbruk och trädgårdsnäringens säsongsarbetsiöshet söker man koma tiil rätta med b1.a. genom uppföijning och kontakt med säsongsarbetsiösa personer samt erbjudanden om en rad oiika typer av påbyggnadsutbiid- I exempelvis Kristianstads 1än pianeras under vintern 1987/88 ett ning. f1erta1 kurser. Det gäHer b1.a. maskinteknik, svetsning för iantbruk och trädgård, växtodiing och animaiieproduktion. I sanna län förbereds också ett försöksprojekt för ökad vintersyssei sättning. I diskussionerna kring detta medverkar b1.a. Lantarbetareförbundet, Iänsstyrei sens regionaiekonomiska enhet, iänsarbetsnämndens förmediingsenhet och Utvecki ingsfonden.

Svenska Samernas riksförbund och rennäringskomnittên har lämnat en rad försiag som syftar tili att skapa nya och kompietterande arbetstilifällen inom rennäringen. Det gäHer bLa. vidareförädiing av renprodukter och fisk, fiske samt turism. Inom Iantbruksstyreisen finns sedan år 1979 en särskiid tjänst med inriktning på sysselsättningen bland de renskötande samerna.

3.4 Pri ncipiei 1a överväganden

Min utgångspunkti utredningsarbetet är att praktiskt taget a11a har ett reeHt önskemåi om att få arbete i säsongsarbetsiösa personer stä11et för att uppbära arbetslöshetsersättning.

Därför behandiar jag inte bara ersättninngsregierna i sig utan också

åtgärder för att säsongsarbetsiösa skall få arbete som svarar mot deras arbetsutbud.

Inom en rad verksamheter som kräver stor yrkesskicklighet hos de anstäilda pågår arbete bara under en dei av året. Möjiigheterna till arbetslöshetsersättning under säsongsarbetslösa perioder utgör då i regei en förutsättning för att rekrytera yrkeskunniga arbetstagare.

Som exempei på detta kan man nämna Vägarbete och jordbruksnäring. Inom verksamheter med mindre god iönsamhet kan man också utgå från att vid sisongsarbetsiöshet är en förutsättning för att en dei ersättning företag skaH kmna drivas vidare. De sku11e på grund av den 1åga iön-

_52_

inte kunna betaia heiårsiöner. Därmed har ersättningen vid samheten indirekt också kommit att b1i ett branschstöd av säsongsarbetsiöshet betydande mått.

branscher med omfattande säsongsarbetsiöshet finns i stor ut- Fiera sträckning i giesbygd/landsbygd med få aiternativa sysselsättningsmöjvid säsongsarbetsiöshet har därmed också regionaiiigheter. Ersättning poiitisk betydei se.

Det förhåiiandet att arbetslöshetsersättningen vid säsongsarbetsiöshet indirekt fungerar som branschstöd och har regional poiitisk betyde1se får emeHertid enligt min uppfattning inte påverka ersättningssystemets ska11 i stället utformas utifrån syftet utformning. Ersättningsregierna att vid arbets1ösmed arbetsiöshetsersättningen: ge inkomsttrygghet het.

Ökat ansvar för arbetsmarknadsparterna, effektivare arbetsförmedling, utbiidning samt stöd ti11 kombinationssysseiiämpiig kompietterande min uppfattning betydligt effektivare minska sättningar kan eniigt än justeringar i ersättningsregierna. Det har säsongsarbetsiösheten varit för utarbeta detaijerade förs1ag i dock inte möjiigt mig att tiil mera övergripande komdessa avseenden. Jag begränsar mig därför mentarer och försiag.

3.5 Försi ag tili åtgärder för att minska den säsongsvarierade

arbets] ösheten

e11er pianeras i syfte att Inom en rad branscher har åtgärder vidtagits under året. Dessutom finns ett stort anta1 utjämna säsongsvariationerna vissa kan reaiiseras. Såväi myndigheförsi ag som under förutsättningar som branschorgan har ter, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer intresse Därmed finns en bas av kunskaper och erfaägnat åt frågorna. renheter. Jag finner det naturiigt att i fiera av mina försiag utgå från som redan tidigare har diskuterats. tankegångar

-53-

3.5.1 Ökat ansvar för parterna på arbetsmarknaden

en rad anställningsavtal som innebär att På arbetsmarknaden förekonrner under vissa delar av året. Detta man accepterar säsongsarbetslöshet som utredningsdirektiven också anger, inte omöjliggöras. skall,

bör dock enligt min uppfattning väsentligt öka Arbetsmarknadsparterna sina för att begränsa förekomsten av anställningsavtal ansträngningar som kan medföra säsongsarbetslöshet.

har från att praktiskt taget alla Som jag tidigare nämnt, utgår jag har ett reellt önskemål om att få arbete i säsongsarbetslösa personer stället för att uppbära arbetslöshetsersättning. Säsongsarbetslösheten förutom de olägenheter som den innebär för den enskilde individen, har, ekonomiska konsekvenser. Kostnaderna för arbetslöshetsockså betydande är avsevärda. Även från det kontanta arbetsmarknadsstödet försäkringen torde betydande belopp betalas ut vid säsongsarbetslöshet.

och seriös av möjligheterna att begrän- Jag finner en ingående prövning sa säsongsarbetslösheten inom olika branshcer angelägen. Jag har i min av säsongsarbetslösheten funnit anställningsfonner som byggranskning svarar för inkomstutfyllnad under ger på att arbetslöshetsförsäkringen

lågsäsong.

Under en sjumånadersperiod fram till våren 1987 betalade exempelvis kassa 73 milj. kronor i ersättning till Kommunalarbetarnas ut drygt 2 700 säsongsarbetslösa park- och kyrkogårdsarbetare. Andra exempel där kollektivavtalet innebär att de finns i trädgårdsanläggning anställda är tillsvidareanställda med säsongsuppehåll. De erhåller under säsongsuppehållen. Likartade ingen permitteringslöneersättning förhållanden råder inom trädgårdsodlingen. I pälsbranschen och inom

med säsongsuppehåll under årets

detaljhandeln förekonmer anställning mest försäljningssvaga månader.

beredd att föreslå någon lagstiftning i syfte att begränsa Jag är inte att träffa avtal om Jag räknar med att

möjligheterna säsongsarbete.

snarast komer att göra en noggrann prövparterna på arbetsmarknaden av de berörda anställni ngsavtalen. för denna pröv-

ning _Utgångspunkten

- 54 -

måste vara att skall vara så utformade att ning anställningsvillkoren de inte förutsätter att en tredje part - staten - svarar för stora och regelbundet återkommande kostnader.

3.5.2 Effektivare och kompletterande arbetsmarkplatsfönnedling nadsutbildning

mot en effektivare och mer systematiskt genomförd arbets- Utvecklingen bör medföra att säsongsarbetslösa i ökad utsträckning får förmedlning arbete. Detta bör kunna leda till att säsongsarbetslöskompletterande heten reduceras.

också åtgärder mot långtidsarbetslöshet kan minska säsongsarbetslösheten. har i årets kompletteringsproposition (prop. 1986/87: Regeringen 150 bil. 1) avsatt 350 milj. kronor till riktade insatser i syfte att väsentligt reducera långtidsarbetslösheten.

De särskilda får utnyttjas för bl.a. medlen mot långtidsarbetslöshet

rekryteringsstöd, beredskapsarbete, arbetsmarknadsutbildning, bidrag

att starta eller en kombination av dessa åtgärder. Avsikten till eget är att arbetsförmedlingen utifrån en handlingsplan för varje person skall finna den åtgärd som är mest lämpad för denne.

med att dessa åtgärder mot långtidsarbetslöshet även kommer Jag räknar Jag finner det angeläget att arbetsförmedsäsongsarbetslösa tillgodo. även för det stora antal personer som är säsongslingen gör insatser arbetslösa år - minst 6 månader - att de definieras så lång tid varje som långtidsarbetslösa. Försäkringsersättningen till dessa uppgår årli- 150 milj. kronor. Det visar samorganisationens kartgen till omkring läggning av säsongsarbetslösheten.

Jag har tidigare förordat ett ökat ansvar för arbetsmarknadens parter att i avtalsförhandlingar komma överens om bättre anställningstrygghet. Det finns dessvärre en rad exempel på att parternas diskussioner och förslag under en rad år inte har lett till några avgörande resultat.

Problemen med att minska säsongsarbetslösheten för vägarbetare (där asfaltarbetare ingår) kan illustrera detta. Statsanställdas förbund

- 55 -

dessa har internt och i samverkan med arbetssom organiserar grupper en rad utredningar som föreslagit olika komplettegivarsidan genomfört ringssysselsättningar och -utbildningar för att minska säsongsarbetslösheten. De praktiska effekterna har varit små. Enligt samorganisatiovar år 1985 3 100 Vägarbetare säsongsarbetslösa 6 nens undersökning 90 milj. kronor i arbetslöshetsersättmånader per år och uppbar cirka ning. Detta finner jag i längden orimligt.

bör få i uppdrag att se över nñjligheterna att Arbetsmarknadsstyrelsen ordna och rimliga kompletterande arbeten åt meningsfylld utbildning dessa och liknande grupper. Samhället har förvisso ett stort behov av att ha kvar men det är såväl mänskdessa yrkesskickliga arbetstagare ligt som rent ekonomiskt ett slöseri att de år efter år går arbetslösa ungefär halva året.

3.5.3 Stöd till kombinationssyssel sättningar

Många säsongsarbetande söker på egen hand finna kombinationssysselsätt- På så vis under i det huvudningar. slipper de gå arbetslösa uppehåll sakliga arbetet.

Sedan flera år tillbaka prövar främst kommuner och arbetsmarknadsmynolika modeller för kombinationssysselsättningar åt delårsdigheter arbetslösa. De kanske mest kända exemplen finns i Åre kommun och i östra Norrbotten.

i fem kommuner i östra Norrbotten pågår för fullt Utvecklingsinsatserna och har visat sig medföra en värdefull ökning av sysselsättningen. Under en försöksperiod har de ordinarie arbetsmarknadsplitiska medlen kunnat användas på ett friare sätt än normalt samtidigt som särskilda medel har tillförts. Under budgetåret 1986/87 har cirka 400 personer som var arbetslösa eller befann sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder fått arbete inom ramen för utvecklingsinsatserna. Målsättningen är att arbetslösheten skall minskas med ytterligare cirka 500 personer under budgetåret 1987/88.

att håll i landet Jag föreslår denna typ av åtgärder genomförs på flera och då i första hand i områden där man är starkt beroende av traditionella säsongsarbeten inom exempelvis skogsbruk, turism och Jordbruk.

_ 55 -

3.5.4 Ersättningsreglernas utformning

Ersättningsreglerna vid arbetslöshet bör vara så generellt tillämpliga, rättvisa och enkla som möjligt.

i försäkringen visade sig vara trub- Tidigare säsongsbegränsningsregler och ohanterliga. Det är också huvudanledningen till att biga, krångliga de avskaffats i flertalet kassor.

Förutom den traditionella säsongsarbetslösheten finns betydande säsongsvariationer i arbetslösheten inom en rad arbetslöshetskassor.

De allmänna förhållandena, anställningsvillkorens utformning och karaktär skiljer sig väsentligt från bransch säsongsarbetslöshetens till bransch. Någon enkel definition av begreppet säsongsarbetslöshet går därför inte att göra.

Kravet arbetsutbud måste vara lika för alla ersättningstagapå reellt re. Det vore orimligt med ett krav som enbart riktar sig mot en viss, relativt lättdefinierad för andra delårsgrupp medan ersättningsrätten arbetslösa inte Det gäller ersättningstagare som är delifrågasätts. i traditionellt säsongsarbete i jämförelse med ersätt-

årssysselsatta

ningstagare som kommer från mer vaga former av säsongsarbete.

För många säsongsarbetande kan säsongsarbetet vara det enda realistiska alternativet och ur samhällets synvinkel bör detta inte omöjliggöras.

Av dessa skäl anser jag inte att generella säsongsbegränsningsregler bör införas i Säsongsarbetare skall inte uteslutas från försäkringen. under uppehåll, men full ersättningsrätt måste vara ersättningsrätt förenad med krav som möjliggör en varaktig placering i på arbetsutbud arbete.

Det senare villkoret innebär att trovärdigheten i arbetsutbudet skall kunna prövas. detta bör kunna ske enligt gängse regler. I Jag menar att de fall en person avvisar erbjudet lämpligt arbete som motsvarar hans arbetsutbud eller lämplig arbetsmarknadsutbildning skall han avstängas från kassaersättning.

-57-

rörande inrättande av arbetslöshetskassa för överväganden renägare

Jag har övervägt möjligheterna för renägare att bilda en egen arbetseller att ansluta sig till någon befintlig kassa. Denna löshetskassa fråga har aktualiserats i framställningar från Svenska Samernas Riksförbund.

Framställningarna avser i första hand de renägande samernas möjligheter att arbetslöshetskassa och att uppbära ersättning under tillhöra/bilda den tid då rennäringen kräver mindre arbetsinsatser och renägarna således har möjlighet att ta annat arbete.

vad gäller egna företagare är att de kan uppbära ersättning Huvudregeln först verksamheten i företaget helt har upphört. sedan den personliga Från finns i undantag: Dels vissa kollektivt denna huvudregel dag två anslutna åkare i Småföretagarnas kassa, dels Sveriges Fiskares kassa.

För de kollektivt anslutna åkarna gäller att ersättning kan utgå vid avbrott i verksamheten under förutsättning att verksamheten tillfälligt under avbrottet och att han själv arbetat i rörelsen helt har upphört närmast före arbetslösheten. Ersättsom förare av eget transportfordon är begränsad till dem som äger högst tre transportfordon. ningsrätten Arbetslösheten skall kontrolleras och styrkas av chefstjänsteman vid den lastbilscentral eller ekonomiska förening för schaktentreprenörer kan endast utgå under perioden oktosom medlemmen tillhör. Ersättning ber-maj.

att de har rätt till ersätt- För fiskare som är egenföretagare gäller då fiske av värderleksförhållanden, ishinder, maskinning omöjliggöres eller motor- och vinschbyte eller drivmedelsbrist till följd båthaveri, vid ishinder får utgå under sammanlagt av importsvårigheter. Ersättning av tre på varandra följande år och högst 150 dagar under en period och samma kalenderår. Hinder av detta slag högst i 65 dagar under ett skall intygas av särskilda intygsgivare.

kontanta arbetsmarknadsstödet kan inte ersättning utgå vid Från det avbrott annat än i rena undantagsfall. Det skall då vara tillfälliga

.5a-

t.ex. en force majeuresituation som fråga om en ren engångsföreteelse, inte till någon del har säsongskaraktär.

Det finns således normalt inga möjligheter för egenföretagare att få annat än om företaget och hållet. De två undanersättning upphör helt di- 1 som finns till att ge stöd under tider då verksamheten tag syftar v; t. av väderförhållanden. Däremot finns inga möjligheter för rekt hindras att under månader. Vid företagare få ersättning sysselsättningssvaga av företagares rätt till ersättning har det tidigare behandlingar tvärtom varit en uttalad strävan att undvika att arbetslöshetsersättfår karaktär till ned säsongsmässiga varianing av säsongsstöd företag i verksamheten. En utgångspunkt har då varit att utkomsten från tioner verksamheten under övriga delar av året skall uppväga de mer svaga

perioderna.

kan svårligen dras mellan förhållan- Enligt min uppfattning paralleller eller åkarna. För fiskarna dena för de renägande samerna och fiskarna att de inte har möjlighet att få ersättning enbart på den grungäller är mindre under vissa tider av den att sysselsättningsmöjligheterna utan den ordinarie utkomstmöjligheten skall ha upphört till följd året, av andra De kollektivt anslutna åkarnas ersättningsrätt omständigheter. är direkt kopplad till de säsongsmässiga variationerna inom väg- och Ersättningsrätt finns endast för åkare vilkas verkanläggningsarbete. samhet är av mycket liten omfattning.

I flera till ersättning vid tillfälliga sammanhang har de möjligheter avbrott som finns för åkare och fiskare ifrågasatts. Man har menat att § är främmande för arbetslöshetsfördessa ersättningsformer egentligen säkringen och vad gäller åkarna har ofta svårigheter i tillämpningen för avsikt att föreslå ändringar av de nu uppstått. Jag har dock inte bestännwlserna i dessa kassor, utan utgår från att arbetsmarkgällande aktualiserar ändringar i den mån man finner sådana

nadsstyrelsen befo-

gade.

förhållanden är enligt min uppfattning så speciella att de Rennäringens skulle för renägarna att bilda eller knappast gagnas av möjligheter tillhöra arbetslöshetskassa. Mer framkomliga vägar inom arbetsmarknadserbjuder de sysselsättningsskapande åtgärderna i glesbygd, politiken bl.a. kombinationssysselsättningar.

DELTIDSARBETSLÖSHET

4.1 Förekomsten av deltidsarbetslöshet

Deltidsarbetslösheten och dess omfattning har diskuterats intensivt under år 1987. De beräkningar och bedömningar som har gjorts av omfattningen har lett till starkt skiftande resultat.

Inom a-kassekonlnittên har svaren från arbetslöshetskassorna på konInittêns enkät sammanställts och bearbetats. Resultaten visar att antal et deltidsarbetslösa kassamedlenmar år 1985 uppgick till 92 000, den samlade ersättningen till 1 100 milj. kronor och antalet ersättningsdagar till I enkäten tillfrågades kassorna om förekomsten och 4,7 miljoner. utan att definiutvecklingen av partiell arbetslöshet någon närmare tion gjordes av begreppet.

för kritik främst från håll. I det Dessa uppgifter utsattes fackligt att vid del tidsarbetslöshet år 1985 sanmanhanget antogs ersättningen var högst hälften så stor, eller cirka 500 milj. kronor.

Fr.o.m. av oktober 1987 komer arbetsmarknadsverkets arbetslösbörjan hetsstatistik att innefatta uppgifter om del tidsarbetslöshet. Då skall i sin statistik över arbetssökande ha fört samtliga arbetsförmedlingar in uppgifter om del tidsarbetande kassamedlernmar resp. ersättningstagare samt del tidsarbetande som inte är ersättmed KAS som fyllnadsmarkerar ningsberättigade.

Även ur arbetslöshetskassornas statistik konlner man från hösten 1987 att kunna få fram uppgifter om del ti dsarbetslöshet bland medlenlnarna. Detta möjliggörs genom det datorstöd som f.n. utvecklas (se nedan).

-5o-

kan man konstatera att inga exakta uppgifter finns Sammanfattningsvis om förekomst av och kostnader för deltidsarbetslösheten. Olika bedömberäkningsmetoder och inte minst olika definitioner leder fram ningar, till vitt skilda resultat. Som nämnts ovan kommer det dock redan under hösten 1987 att finnas bättre uppgifter om deltidsarbetslösheten.

4.2 om arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet Nya regler

förekomsten av arbetslöshetsersättning vid del- I syfte att begränsa tidsarbetslöshet utfärdade regeringen i april 1987 förordningar (SFS 1987:226 1987:227) om ändrade tillämpningsföreskrifter till lagen resp. om arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant arbetsmarknadsstöd. motiverades samtidigt i 1987 års reviderade finansplan Regeländringarna 1986/87:150). AMS har i sin författningssamling utfärdat till- (prop. lämpningsföreskrifter till de nya reglerna.

rörande arbetslöshetsförsäkringen framgår att ersätt- Av förordningen inte utan en särskild prövning får utges under mer än sex månader ning till utför deltidsarbete under veckor då han i medlem som regelbundet övrigt är arbetslös. Ersättning under längre tid, dock med sammanlagt högst 150 dagpenningbelopp, får utges endast om medlemen

har fyllt 55 år, eller 2. har fått men ännu inte tillträtt ett arbete med en arbetstid som svarar mot arbetsutbudet, eller ä 3. inte har kunnat erbjudas, eller annan ort, vare sig ett på hemorten arbete med en arbetstid som svarar mot arbetsutbudet eller en lämp- 3 lig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

av minst fem månader har 2 Till en medlem som under en sanlnanhängande tid haft ett arbete som svarar mot medlemmens arbetsutbud eller del tagit i arbetsmarknadsutbildning får ersättning vid inträffat deltidsarbete medges för en ny ersättningsperiod om högst 150 dagar.

Under den tid som ersättning lämnas skall länsarbetsnämndenlarbetsförmedlingen aktivt verka för att den del tidsarbetslöse får en sanrnanlagd arbetstid som svarar mot dennes arbetsutbud. Om inte detta kan åstad-

- 51 -

kommas skall den försäkrade i stället erbjudas en lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

trädde i kraft den 1 juli 1987. Bestämmelserna rörande Regeländringarna det kontanta arbetsmarknadsstödet är i huvudsak likalydande.

4.3 Erfarenheter av ändrade ersättningsregler

1987 föreligger alls av de nya I september knappast några erfarenheter Innehållet i förordningarna kom till allmän kännedom så sent reglerna. som i början av juni 1987. Därmed var det inte möjligt att på den korta tid som stod till fram till ikraftträdandet klara ut alla de förfogande problem som är förenade med tillämpningen.

För att kunna tillämpa de nya reglerna har det varit nödvändigt att utveckla datorstöd att användas i samband med identifieringen av deltidsarbetslösa ersättningstagare. Utvecklingsarbetet har bedrivits av Arbetslöshetskassornas samorganisation (S0). Det avslutades i början av september 1987.

I samband med detta har man uppmärksammat en rad definitionssvårigheav vad som utgör deltidsarbetslöshet. De ter. En gäller fastställande som regelbundet utför deltidsarbete i kobination med personer arbetslöshetsersättning måste kunna identifieras. Genom det datorstöd som S0 nu utvecklat skall varje kassa få möjlighet att automatiskt bevaka till deltidsarbetslösa medlemmar samt att informera ersättningen dessa. Vid slut skall ytterligare information lämnas begränsningstidens om ersättningsvillkoren.

4.4 Andra åtgärder för att begränsa deltidsarbetslösheten

agerande har stor betydelse för deltidsarbets- Arbetsmarknadsparternas löshetens förekomst och utbredning. Det konstaterade Jag i delbetänkandet (Ds A 1987:4). Där noterade jag vidare att såväl arbetsmarknadsverket som flera fackliga organisationer bedriver och planerar åtgärder för att deltidsarbetslösheten. Detta sker i regel i nära sambegränsa verkan med arbetsförmedling och arbetsgivare.

.5z.

På den kommunala arbetsmarknaden finns en stor del av deltidsarbetslösheten. Kommunalarbetareförbundet har under år 1986 bedrivit försöksav främst deltidsarbetslösa medlemmar. Verkverksamhet med uppföljning samheten skall nu utökas till att omfatta förbundets samtliga avdel-

ningar.

Förberedelser för detta pågår hösten 1987 bl.a. i form av regionala . konferenser som arrangeras i samarbete med Kommunförbundet, Landstings-

..-.\.«.z.u,,\›«.»,

förbundet och arbetsmarknadsverket. Vid konferenserna går man bl.a. för att minska deltidsarbetslösheten. Mitt igenom konkreta åtgärder är att hos samtliga involverade intryck viljan i dag är mycket stark att få till stånd med sådan längd på arbetstiden att de befattningar svarar mot de arbetssökandes önskemål.

Arbetsmarknadsverket har tillförts särskilda resurser för arbetsmarkför deltidsarbetande, t.ex. i fonm av berednadspolitiska åtgärder arbetsmarknadsutbildning, bidrag till skapsarbete, rekryteringsstöd, och starta-eget-bidrag. När det är befogat bör utbildning i företag arbetsmarknadsverket enligt prop. 1986/87:150 likaså utnyttja möjligheatt med stöd vid missbruk av vissa tidsten av främjandelagen ingripa begränsade anställningar.

ma. resurserna ställdes .. Endast kort tid har förflutit sedan de särskilda 54,... , arbetsmarknadsverkets Medlen har fördelats länsvis. 4;. till förfogande. Det finns om hur de används och vilka resultat som ännu inga uppgifter

eventuellt redan har uppnåtts. nd-JuzI\A›.,-h ›

m..

4.5 Normalarbetstid och dagpenning efter nyprövning av arbets- é i i villkoret i försäkringen

Efter en dom från försäkringsöverdomstolen (FÖD) sommaren 1986 har om normalarbetstid vid utförsäkring ändrats. I arbetslöshetsreglerna har ersättningsperioden gått till ända försäkringen gäller följande: men har den försäkrade under perioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret, skall normalarbetstiden inte sänkas i förhållande till den just avslutade (AMSFS 1986:21). Likartade bestäumelser gäller ersättningsperioden för det kontanta arbetsmarknadsstödet (AMSFS 1986:20).

å

- 53 -

Innebörden av försäkringsöverdomstolens dom var att AMS tidigare föreskrifter för beräkning av normalarbetstid och dagsförtjänst vid nyprövning av arbetsvillkoret vid utförsäkring inte hade stöd i bestännelserna i 15 S arbetslöshetsförsäkringslagen. Domen medförde att AMS utfärdade nya föreskrifter avseende försäkringen och KAS.

och KAS gäller att den som har fått ersättning i Både inom försäkringen 300 (150) dagar har rätt till en ny ersättningsperiod om han under den har arbetat så mycket att han uppfyller ett nytt gångna perioden arbetsvillkor.

Om så är fallet får vederbörande en ny ersättningsperiod på 300 (150) Den nya perioden skall inledas med fem dagars karens. Den som dagar. inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor kan begära ett beredskapsarbete.

Innan den ovannämnda FÖD-domen avkunnades gällde AMS föreskrift om att när den arbetslöse är berättigad till en ny ersättningsperiod så skulle ny normalarbetstid och normalinkomst fastställas. Ersättningen per dag skulle till arbetstiden och förtjänsten i det arbete utgå i förhållande med vilket man uppfyller rätten till ersättning under den nya perioden.

I det fall som behandlades i den ovannämnda FÖD-domen var medlemmens gamla ersättningsperiod baserad på en normalarbetstid på 40 veckotimmar. Den nya perioden byggde ersättningstagaren upp genom fem månaders arbete med 30 timmars arbetsvecka. Enligt AMS bedömning nedförde detta att ersättningen blev lägre i den nya perioden.

I försäkringsöverdomstolens dom sägs att lagen inte ger stöd för att ändra underlaget för beräkningen av dagpenningens storlek på det sätt som skett. Domstolen fastslår att arbetslösheten skall anses ha inträtt när ersättningstagaren började sin första ersättningsperiod. Därmed skall hon även i den nya perioden ha en normalarbetstid på 40 timmar per vecka.

arbetsmarknadsutskott har i betänkandet (1986/87:1) om Riksdagens angivit att den aktuella domen medfört osäkerarbetslöshetsförsäkring het om hur lagens regler om normalarbetstid och inkomst före arbetslös-

_64-

het skall tolkas. Utskottet utgick från att Jag skulle ta upp dessa frågor i mitt utredningsarbete.

4.6 överväganden

Jag har ovan konstaterat att det knappast föreligger några erfarenheter rörande vid deltidsalls av de nya reglerna arbetslöshetsersättning arbetslöshet. trädde i kraft för bara tre månader sedan. Fort- Reglerna farande pågår förberedelserna för att föra ut dem i praktisk tillämpning hos arbetslöshetskassorna.

ser jag ingen anledning att föreslå ändrade regler. Mot denna bakgrund Dels ännu inga erfarenheter av för- och nackdelar med regföreligger dels skulle avisering av ytterligare förändringar i bestämmellerna, serna sannolikt såväl hos de berörda arbetslöskapa oro och förvirring sa som bland dem som administrerar ersättningen.

om det finns anledning att återinföra de före- Jag har vidare övervägt skrifter om normalarbetstid och dagpenning efter nyprövning av arbetsvillkoret som gällde innan den ovannämnda domen i försäkringsöverdomstolen avkunnades. dragit slutsatsen att en sådan Jag har emellertid inte är angelägen med hänsyn till de regler om arbetslöshets-

återgång

vid deltidsarbetslöshet som trädde i kraft vid halvårsskifersättning tet.

_ 55 _

ERSÄTTNING VID TJÄNSTEPENSIONOCH AVTALADE ÄLDREAVGÅNGAR

5.1 Gällande regler

5.1.1 Lagen om arbetslöshetsförsäkring

Enligt 50 S lagen om arbetslöshetsförsäkring (ALF) undantas den som fyllt 64 år från rätten att bli medlem i erkänd arbetslöshetskassa liksom den som förvärvsarbetar mindre än tre timmar per arbetsdag och i genomsnitt mindre än 17 timmar per vecka.

Från rätten att kvarstå som medlem i kassa kan undantag enligt 51 § ALF bl.a. för medlem som inte arbetar och som inte heller under uñnst göras sex av de senaste tolv månaderna arbetat inom kassans verksamhetsområde. Den som fyllt 65 år har inte rätt att kvarstå som nedlem i kassa.

De allmänna villkoren för rätt till ersättning från kassan i 4 och den arbetslöse medlemmen skall vara arbetsför och 5 SS ALF säger att i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete, vara beredd att anta erbjudet lämpligt arbete, vara anmäld arbetssökande hos den offentliga

som

arbetsförmedlingen och icke kunna erhålla lämpligt arbete.

Erbjudet arbete skall anses lämpligt om - inom ramen för tillgången på arbetstillfällen - skälig hänsyn tagits till medlemmens yrkesvana och förutsättningar i övrigt för arbetet samt till andra personliga förhållanden. Krav på anställningsförmåner 0.d. förbigås här.

Sedan försäkrad erhållit ålderspension skall han enligt 21 S ALF inplaceras i avdragsklass enligt en av AMS fastställd pensionsavdragstabell. skall därefter nedsättas med det mot avdragsklassen sva- Dagpenningen rande avdragsbeloppet. Rätten till ersättning upphör, när den försäkra-

_ 55 -

de börjar uppbära ålderspension med en tjänstetidsfaktor som uppgår till 0,8 eller mer och pensionen utgår på grund av förvärsvarbete.

de flesta såväl allnänna som Enligt tilläggspensionsförsäkringssystem, krävs för full att den försäkrade fullgjort s.k. avtalsmässiga, pension pensionsgrundande anställnings- och/eller arbetstid till pensionsåldern under visst minsta antal år, vanligtvis 30. När detta antal år är uppfyllt sägs tjänstetidsfaktorn vara 1,0000, i annat fall utges pensionen i proportion till den anställningstid som har fullgjorts. Om tjänstetidsfaktorn 1,0000 motsvarar 30 år, motsvarar således tjänstetidsfaktorn 0,8 24 år.

Medlem som själv medverkar till att han blir arbetslös kan inte få ersättning. I 29 S anges tre fall, som nu är av intresse, av självförvållad arbetslöshet då medlem skall avstängas från rätt till ersättning, nämligen om han a) lämnar sitt arbete frivilligt utan giltig anledning, bl avvisat erbjudet lämpligt arbete eller c) utan att ha avvisat ett lämpligt arbete ändå uttryckligen genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat att anställning inte kommit till stånd.

Om det är uppenbart att medlem inte vill anta erbjudet lämpligt arbete, t.ex. genom att han flera gånger avvisat sådant arbete, kan kassan enligt 30 S avstänga honom intill dess att han utfört förvärvsarbete under 20 dagar.

5.1.2 AMS föreskrifter

Som allnän AMS att medlem får anses som arbetsför om regel uppställer han kan prestera ett normalt arbetsresultat i ett arbete som är lämpligt för honom, För att i tveksamma fall kunna fastställa om medlem är

arbetsför äger kassan kräva att medlem företer läkarutlåtande.

A 1,- -

wnedlemçsom uppbär två tredjedelar av hel fdrtidspensionwellerphelt

§f1Q

SS

.sjukbidvag är_ersättningsberättágad om arbetsvillkoret enligt ..

; ALF uppfyltts efter pensioneringen. Medlem som uppbär ha1v.sådançpen-

då

ah) sion eller ensättningsberättigad._Attmärka

-wx-=.rs1›ew».:;

bidrag är i princip är

*

- 67 z

att skall avses täcka hälften av förlusten av inkomsten före pensionen Den återstående hälften skall på vanligt sätt ligga pensioneringen. till för av överförsäkringsavdrag. Enligt 20 S ALF får grund beräkning inte belopp i förhållande till den försäkju dagpenning utgå med högre rades än som framgår av en av AMS fastställd överförsäkdagsförtjänst För den som har halv pension eller bidrag skall arbetsutringstabell. budet anses utgöra normal arbetstiden. Det erinras om att bestämnel serna i 22 S ALF angående försäkrad som söker deltidsarbete äger motsvarande tillämpning beträffande förtidspensionär.

AMSFS 1978:8 avsnitt 4:1 skall anmälan av arbetslöshet ske vid Enligt besök hos arbetsförmedlingen. Sökanden kan dock - såvitt nu personligt är av intresse - anmäla sig per telefon om han från ett fast förmedlingskontor och har svårt att a) bor långt inställa sig första arbetslösa dagen eller b) är känd av förmedlingen och kostnader och tidsåtgång i övrigt motiverar avsteg från huvudregeln.

Enligt sanlna föreskrift avsnitt 4:3 skall ersättningssökanden göra ett återbesök vid den tid som arbetsförmedlingen bestämmer dock senast veckor från besök. Återbesök skall ske genom perinom fyra föregående inställel Är sökanden bosatt i område sonlig se på arbetsförmedlingen. med lång resväg och dåliga konmunikationer till arbetsförmedlingskonto ret kan chefen för kontoret i enskilda sökanden i stäl-

fall medge att

let för återbesök får göra åter-anmälan genom telefonsamtal med en för-

med återbesöken anges i handboken vara att medlingstjänsteman. Syftet för att samtal och information komer till ge en garanti personliga stånd mellan sökande och förmedlare.

Pensionsavdrag

I handboken 8 § anges att pensionsavdraget i princip skall utgöra 1/260 av årspensionen. Det fastslås att annan fortlöpande förmån som utgår till följd av förvärvsarbete och som har karaktär av pension skall jämställas med ålderspension.

Fastställt pensionsavdrag skall gälla intill dess kassan begär en ny om medlem dessförinnan fått en väsentlig anmälan och omprövas endast förändring av sin pension.

- 53 -

Tjänstetidsfaktor 0,8 eller motsvarande

handboken har medlem, som efter särskild överenskommelse lämnat Enligt sitt arbete före ordinarie pensionsålder och i samband därmed tillförsäkrats en förmån som har karaktär av pension vars belopp inte motsvarar den tjänstetidsfaktor som eventuellt finns angiven, inte rätt till från kassan om det pensionsbelopp (inklusive eventuellt ITP, ersättning o.d.) som han uppbär uppgår till 60 % eller mer av pensionstillägg lönen vid tiden för avgången d.v.s. motsvarar en pension med tjänstetidsfaktor 0,8 eller mer.

av om huruvida pensionsbeloppet motsvarar tjänstetidsfaktor Beräkningen 0,8 eller inte skall alltid göras på den lön och det eller de pensionsbelopp som gällde vid pensioneringstillfället.

Lämpligt arbete

I handboken 13 S sägs att arbetets art och belägenhet kan vara avgörande då medlem åberopar sin ålder som skäl för att avvisa ett arbete. Det den som inte är van vid tungt kroppsarbete i högre ålder påpekas att ofta har svårt att utföra sådant och att arbeten som förutsätter goda ofta kräver en viss teknik och vana av den anställde för kroppskrafter att denna skall kunna hushålla med kroppskrafterna och ändå uppnå ett arbetsresultat samt undvika olycksfall i arbetet. gott

5.1.3 Lagen om kontant arbetsmarknadsstöd

Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) upphör vid utgången av månaden före den under vilken den arbetslöse fyller 65 år eller när han dessförinnan hel ålderspension, hel förtidspension eller börjar uppbära helt sjukbidrag enligt lagen om allmän försäkring (AFL).

Enligt 24 § lagen om kontant arbetsmarknadsstöd (KASL) hedsättes KAS om stödtagaren eller änklingspension med pensionsbeloppet uppbär änkeeller annan ålderspension än enligt AFL eller mindre än hel förtidspenmindre än helt sjukbidrag eller halv ålderspension enligt AFL sion, eller delpension enligt lagen om delpensionsförsäkring.

_59_

På motsvarande sätt nedsättes KAS om stödtagaren uppbär livränta från

p.g.a. yrkesskada eller olycksfall. försäkringsinrättning

Ansökan om KAS skall 30 S KASL göras skriftligen hos länsarbetsenligt nämnden i det län där sökanden är bosatt.

De allmänna villkor som gäller för arbetslöshetsförsäkringen gäller KAS. Arbetsvillkoret överenstämmer i stort sett med vad som även för inom arbetslöshetsförsäkringen. Även vad gäller reglerna om gäller avstängning råder överensstämnel se med arbetslöshetsförsäkringen.

5.1.4 Lagen om allmän försäkring.

Rätt till förtidspension enligt AFL tillkonlner såvitt nu är i fråga som fyllt 60 år och som till följd av arbetslöshet uppburit försäkrad, från erkänd arbetslöshetskassa under den längsta tid sådan ersättning kan utgå eller KAS under 450 dagar eller under ersättning uppburit tid men som då uttömt sin rätt till KAS om hans nuöjlighet att kortare fortsatt inkomst arbete som han tidigare utfört bereda sig genom sådant för honom tillgängligt lämpligt arbete är nedsatt med eller genom annat minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Det är denna rätt till från turordningsprincipen entillsanmans med möjligheten avsteg (se avsnitt 5.1.5) som :möjliggör de ligt lagen om anställningsskydd s.k. En bedömning av utvecklingen av dessa 58,3-årspensioneringarna. finns i utredningens delbetänkande Ds A 1987:4. En s.k. pensioner-ingar om olika förekomnande pensionssystem finns i bil. 4. redovisning

5.1 .5 Lagen om anställningsskydd

Enligt 4 S lagen om anställningsskydd (LAS) skall anställningsavtal

gälla tills vidare.

har enligt 12 S rätt att under En arbetstagare som har blivit uppsagd behålla sin lön och andra anställningsförmåner även om uppsägningstiden inte får alls eller får andra arbetstagaren några arbetsuppgifter än tidigare. Från nu nämnda förmåner får arbetsgivaren arbetsuppgifter 13 S avräkna inkomster som arbetstagaren under sanna tid har enligt i annan anställning under förutsättning att arbetsgivaren har förvärvat

-70-

förk1arat att arbetstagaren inte behöver stå ti11 förfogande under e11er dei därav. Arbetsgivaren har också rätt att uppsägningstiden inkomster under denna tid uppenbariigen kunde avräkna som arbetstagaren har förvärvat i annan godtagbar anställning.

har enHgt 21 S LAS rätt ti11 sanna En arbetstagare som pennitterats 1ön och andra som om arbetstagaren hade fått beanstäilningsförmåner * dock inte är håHa sina arbetsuppgifter. Detta gäHer an permitteringen av att arbetet är eHer av andra skä1 inte är en föiád säsongbetonat samanhängande tili sin natur.

Vid arbetsbrist ska11 arbetsgivaren iaktta vissa uppsägning p.g.a. 22 S LAS. Arbetstagarnas piats i turordningen turordningsregier eniigt bestäms med utgångspunkt i varje arbetagares sanlnan1agda anstäHnings- Vid 1ika anstäHningstid ger högre å1der företid hos arbetsgivaren. träde.

som har sagts upp p.g.a. arbetsbrist liksom arbetstagare, Arbetstagare, för tid och som p.g.a. arbetsbrist inte har som har anstäHts begränsad fått fortsatt anställning, har eniigt 25 S under vissa förutsättningar och för viss tid företrädesrätt ti11 återanstäHning i den verksamhet har varit Vid Iika anstäilningstid ger där de tidigare syssei satta. högre å1der företräde.

En arbetstagare som antar ett erbjudande om återanstäHni ng behöver 27 S inte tiHträda den nya anstäTlningen förrän efter skä1ig eniigt Om arbetstagaren avvisar ett erbjudande om återanstänövergångstid. borde ha godtagits har arbetstagaren föriorat sin ning som skäIigen företrädesrätt.

endast om det inte i annan 1ag eHer i förordning som har LAS tiHämpas meddelats med stöd särskiida föreskrifter som avviker från av iag finns LAS. Om sådana finns, gä11er de föreskrifterna.

i den mån de upphäver e11er inskrän- Avtai är enIigt 2 S LAS ogiitiga ker en1igt LAS. Genom konektivavtai som arbetstagarnas rättigheter eTler av en central arbetstagarorganisation får har siutits godkänts från b1.a. 5 S (avta1 om tidsbegränsad anständock göras avvikelser

_71_

ning), 11 S (uppsägningstid), 21 S (permitteringslön), 22 S (turordning vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist) 25-27 SS (företrädesrätt till återoch 33 S (varselskyldighet vid avgång med pension). När anställning) efter bemyndigande av en central arbetstagarorganisation ett lokalt kollektivavtal har träffats om avvikelser från 22 S får avtalet tillämpas i fråga om uppsägning av arbetstagare som vid uppsägningstidens slut är äldre än 57 och ett halvt år bara om arbetsgivaren får den centrala arbetstagarorganisationens medgivande till varje enskild uppsägning.

5.1.6 Kommunalskattelagen

I de flesta fall hänförs olika ersättningar san utgår i stället för lön t.ex. livränta och avgångsersättning till inkomst av pension, tjänst enligt 32 S 1 mom. komnunalskattelagen (KL). Även folkpension (ålderspension, förtidspension, sjukbidrag, änkepension, barnpension, hustrutillägg) är i sin helhet skattepliktig. Bestämmelserna om avdrag för nedsatt skatteförmåga i 50 S KL kan dock medföra att folkpensionär blir eller inte alls beskattad för sin folkpension. Till lindrigare inkomst räknas enligt 19 S KL bl.a. kommunalt

skattepliktig inte

(KBT) enligt lagen om hustrutillägg och KBT till folkbostadstillägg pension.

som ger mottagaren rätt till extra avdrag är folk- De pensionsförmåner pension i form av ålderspension, förtidspension/sjukbidrag, änkepension och hustrutillägg (S0 S KL, 9 S lagen om statlig inkomstskatt, SIL).

skattskyldig, vars inkomst till inte obetydlig del utgörs av folkpension, är enligt 50 S 2 mom fjärde stycket KL - om särskilda omständigheter inte föranleder annat - berättigad till avdrag för nedsatt skattefömåga .

Riksskatteverket fastställer närmare föreskrifter för avdragsberäk-

ningen.

Om den taxerade inkomsten enligt SIL inte överstiger visst högsta be- (34 704 kr. år 1987), skall avdraget beräknas till vad som behövs lopp för att den skattskyldige inte skall påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 7 500 kr.

- 72 -

5.2 Den historiska bakgrunden till nuvarande bestänmmlser

5.2.1 Lagen om arbetslöshetsförsäkring

År 1966 tillsattes utredningen om kontant stöd vid arbetslöshet (KSA- I de av statsmakterna angivna riktlinjerna för den framutredningen). tida svenska arbetsmarknadspolitiken framhölls principen om företräde för som bereder de arbetslösa sysselsättning framför hjälp i åtgärder fonn av kontantstöd. KSA-utredningen framhöll de svårigheter som föreatt finna arbete för äldre arbetssökande. låg när det gällde lämpligt Dessa svårigheter framträdde klart vid den försämring av sysselsättsom inträdde under hösten 1966 och under år 1967. I anslutningsläget härtill 1968:29) särskilda stödformer för äldre

ning genomfördes (prop.

(extra) ersättning från arbetslöshetskassa och arbetslösa, förlängd statligt omställningsbidrag.

Dessa stödformer utredningen på ett framträdande behov byggde enligt av kontanthjälp även vid långvarig arbetslöshet för äldre personer som ville och kunde arbeta men inte fann lämplig sysselsättning. Utreddet i en tid av snabb strukturrationalisering blev ningen ansåg att med en s.k. omställningsarbetslöshet. En mycket stor del av oundvikligt de vid arbetsförmedlingen registrerade arbetslösa var då 60 år och däröver. att finna varaktig sysselsättning förvärrades Svårigheterna inte sällan i enskilda fall av personliga handikapp som ytterligare begränsade den arbetslöses arbetsutbud.

En samverkan mellan sådana försvårande faktorer kunde enligt utredningen ibland skapa situationer då det måste sättas i fråga om den arbetslöse var arbetslös och stod till arbetsmarknadens förverkligen dvs. om han kunde och ville förvärvsarbeta och var oförhindrad fogande, därtill. I ett med väsentligt utvidgad kontanthjälp blev det, system ännu angelägnare än tidigare att klargöra den alluppgav utredningen, att kontanthjälp i arbetslöshetssituatiomängiltiga avgränsningsregeln ner endast kunde ifrågakomma när den arbetslöse - utöver att han uppfyller vissa speciella kvalifikationskrav - verkligen står till arbets-

marknadens förfogande.

- 73 _

framhöii av betydeise vid samord- Denna avgränsning b1ev, utredningen, ning med sjuk- och pensionsförmåner eniigt AFL. Förtidspensioneringen med dess individueila prövning av pensionsbehovet ansågs ha betydande i förhâiiande tili samhä11ets arbetsmarknadsavgränsningssvårigheter poiitiska stöd.

För vaifriheten me11an hjäipformerna på arbetsmarknadssidan och inom . den aHmänna pensioneringen var det, uppgav utredningen, dessutom betyde1sefu11t i viiken utsträckning dessa hjäipfonmer kunde anses Iikvärdiga. De arbetsmarknadspoiitiska stödformerna borde eniigt utredningen utformas så att de inom sin dei av det gemensamma fäitet kvaiitativt svarade mot de förmåner som 1 en valsituation kunde komma 1 fråga när det gäiier pension.

I fråga om ersättningstidens 1ängd ansåg utredningen att det borde ske en omregiering som medgav ersättningsrätt under iängre perioder och täckte stödbehovet på ett jämnare och rättvisare sätt än dittiils.

Utredningen ansåg att den arbetsiöse jämte stöd genom andra arbetsmarkborde kunna påräkna kontanthjäip så länge han nadsåtgärder vaniigen stod ti11 arbetsmarknadens förfogande. Kontanthjäipen fick därmed betyde1se som kompiement ti11 arbetsiinjen även vid fa11 av iångvarig arbetsiöshet. För ä1dre och handikappade personer som i stä11et för att ti11 förtidspension, önskade ti11höra arbetskrafutnyttja nñjiigheten ten och stod ti11 arbetsmarknadens förfogande borde kontant arbets1östi11 andra arbetsmarknadsåtgärder utgöra ett i hetshjäip jämte tiilgång fiertalet fa11 1ikvärdigt aiternativ ti11 pension.

Den år 1968 införda temporära stödformen för äidre arbetsiösa, förlängd (extra) ti11 med1emmar i erkända arbetsiöshetskassor, borde ersättning KSA-utredningen integreras med arbetsiöshetsförsäkringen. Detta eniigt kunde ske genom en föriängning av ersättningstiden för dem som hade uppnått 55 års åider.

framhö11 1 prop 1973:56 att den prövning av arbets- Departementschefen iöshetens orsaker, som då gjordes av AMS, beträffande den som befann sig i åidern 55-60 år och som biivit arbetsiös p g a strukturförändring i näringsiivet undveks genom att ersättningstiden för dem som hade

_ 74 -

55 års ålder höjdes till 450 dagar. Han biträdde uppnått generellt

därför utredningens förslag.

hade även föreslagit att arbetslöshetskassorna skulle ha Utredningen att under 150 dagar till medlem som var nelmöjlighet utge ersättning :

lan 67 och 70 år. »av

följande (s.195): 44x94!

Beträffande detta förslag anförde departementschefen

administrativa och eko- “Enligt min mening bör av principiella, nomiska skäl inte tillhöra arbetslöshetsförålderspensionärerna när deras försörjning är tillfredställande ordnad genom säkringen former Tillkomsten av tilläggspensionerin en olika av pension. har medfört att pensionsfö nerna inom den allmänna försäkringen i sådan omfattning att det numera inte finns nå on förbättrats att ha kvar att få ersättning från tv soanledning möjligheten Därtill kommer att arbetsförmedcialförsäkringsgrenar samtidigt. endast i undantagsfall lär ha möjlighet att erbjuda pensiolingen närer arbeten. Någon verklig prövning av om de i försäklämpliga står till arbetsmarknadens förfogande kan därför ringens mening sällan öras. Detta gäller framför allt personer som har uppnått

67 års lder. därför 1 likhet med reservanterna och Jag förordar remissinstanser att den som fyllt 67 år i fortsättåtskilliga ningen inte skall vara ersättningsberättigad.

Pensionsavdrag

infördes år 1964. De ansågs vara en Bestämmelserna om pensionsavdrag

av ålderspensionärernas ställning inom arbetslösprovisorisk lösning

Införande av bestämmelsen att ersättningsrätten skul-

hetsförsäkringen.

vid 67 år förmodades medföra att bestännelserna om le upphöra fyllda

inte skulle konnn att behöva tillämpas i samma utsträckpensionsavdrag x ning som tidigare.

de före år 1974 gällande bestämmelserna minskades ersättning- Enligt Pensionen var då 1 motsats till kassaen med 1/350 av årspensionen.

ersättningen skattepliktig inkomst.

Den under år 1970 beslutade skatterefonmen med lättnader i den direkta

beskattningen på de inkomstnivåer, där ålderspensionärerna vanligen

att skattemotiveringen för befann sig, medförde enligt KSA-utredningen

hålla nivå bortföll. Ersättningen skulle att pensionsavdragen på så låg

fr.o.m år 1974 reduceras med ca 1/260 av årspensionen. Lägsta avdrag * sattes vid fyra kronor.

- 75 -

Med hänsyn därtill ansågs inte skäl föreligga att utforma pensionsavdragstabellen efter en progressiv skala vilket föreslagits från vissa håll.

5.2.2 Lagen om kontant arbetsmarknadsstöd

KSA-utredningen ansåg att utgångspunkterna principiellt även för andra former av kontant stöd vid arbetslöshet än arbetslöshetsförsäkring skulle vara att de som skulle ersättas borde ha viss fast anknytning till arbetsmarknaden.

Ungdomar och arbetslösa med endast tillfällig eller lös anknytning till arbetsmarknaden ansågs i första hand behöva stöd genom arbetsmarknadsåtgärder inriktade på en planerad och målmedveten start i arbetslivet.

a på de problem som mötte den som sökte sig ut Utredningen pekade bl i arbetslivet i hög ålder, exempelvis den som längre tid vårdat och hjälpt åldring eller handikappad, personer som blivit ensamstående och som sökte förvärvsarbete efter att tidigare ha ägnat sig åt gemensamt hushåll med make eller annan person. Kvinnornas ställning i sådana situationer framhölls som ett samhällsproblem som även berörde arbetsmarknaden.

Utredningen ansåg att samhällsinsatser för att lösa svårigheter av detta slag måste genomföras inom olika områden. Det gällde att få till stånd en fortsatt utbyggnad av barntillsynen, en aktiv vuxenutbildning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder speciellt inriktade på att lösa sysselsättningsproblemen för de hemmavarande kvinnor som önskade komma ut på arbetsmarknaden.

En geografisk utjämning av arbetstillfällena liksom en mindre könsbunden rekrytering var för stora delar av landet en nödvändig förutsättning för att kvinnorna skulle kunna integreras i arbetskraften, något som enligt utredningens mening måste ses som en angelägen uppgift för de arbetsmarknadspolitiska samhällsåtgärderna.

Ersättningsrätten vid arbetslöshet för dem som första gången eller efter långvarigt uppehåll sökte varaktigt förvärvsarbete borde enligt

- 76 -

främst till situationer, då det generellt sett utredningen knytas förelåg ett klart stödbehov.

dvs en stödfonn finansierad med förhandsbestämda avgifter Försäkring, inte vara den naturliga från en bestämd personkrets, ansåg utredningen ekonomiskt skydd för olika kategorier nykomna på vägen att skapa ett fann i stället att den lämpligaste kontanarbetsmarknaden. Utredningen ta stödformen för de nya arbetssökandena, liksom för dem som uppfyllde arbetsvillkor utan att vara arbetslöshetsförsâkrafordringarna enligt de, var ett grundläggande ekonomiskt skydd som kunde komplettera övriga Ett sådant ekonomiskt grundskydd borde enligt arbetsmarknadsåtgärder. ha så allmän karaktär att det även för nykomna på arbetsutredningen blev ett stöd för effektivare utnyttjande av samhällets marknaden arbetsmarknadsservice till den enskilde sökanden.

stödet till på arbetsmarknaden och andra Det ekonomiska nytillträdande ansågs därför böra utforsom inte skyddades av arbetslöshetsförsäkring mas som ett kontant arbetsmarknadsstöd, helt finansierat av staten och administrerat av de statliga arbetsmarknadsorgagenom skattemedel nen.

Det statliga omställningsbidraget borde enligt utredningens mening med det kontanta arbetsmarknadsstödet genom Övergångsbestämintegreras melser.

i arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd Dagpenning inte samtidigt. Var man försäkrad kunde skulle enligt utredningen utgå sin i arbetslöshetskassan. När man endast utnyttja ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen löpte ut, hade man för tid ersättningstiden 3 arbetsmarknadsstöd. från å därefter ingen rätt till kontant Undantag då arbetslös kassamedlem i denna regel borde enligt utredningen gälla 60-årsåldern blev utförsäkrad trots förlängningen av ersättningstiden för äldre till 450 dagar i arbetslöshetsförsäkringen.

5.2.3 Lagen om allmän försäkring

I slutet hemställde L0 hos regeringen om en översyn av på 60-talet och förbättrade möjligheter att förtidspensioförtidspensionsreglerna

_ 77 -

nera äldre arbetskraft. RFV fick i uppdrag att lägga fram ett förslag,

S 69:5. Genom prop. 70:66 ersattes beskrivningen av det medicinska

för nedsättningen av arbetsförmågan sjukdom, psykisk efterunderlaget vanförhet eller annat med uttrycket “sjukdom eller blivenhet, lyte annan nedsättning av kropps- eller själskrafterna. RFV hade i sitt

betänkande att man för äldre skulle tillämpa en s.k yrkesföreslagit dvs att man för denna kategori helt skulle efterge skylinvaliditet, att gå igenom rehabilitering i form av särskild utbildning, digheten äldre endast skulle bli att anta annat arbete som de och att skyldiga kunde få och utföra utan att behöva skaffa sig nya kunskaper. Som äldre

63 år. Härtill anslöts i propositionen. I föreslogs den anses som fyllt utlåtande (34) över anförde andra lagutskottet bl.a. propositionen

(s. 33)

fall då den försäkrade själv önskar gå i pension och där I sådana inte tämligen omgående kan bereda honom arbetsmarknadsorganen arbete utan omskolning skall förtidspension kunna bevillämpligt finner utskottet det värdefullt att man alltjämt jas. Samtidigt upprätthåller kravet på en arbetsinvaliditet på medicinsk grund ... för rätt till pension, eftersom en alltför långtgående uppskulle kunna få den följden att arbetsgivare blev mindre mjukning anställa äldre arbetstagare ... benägna att

Utskottet underströk i detta sammanhang vikten av att arbetsgivaren

kände sitt ansvar för de äldre anställda och sörjde för att arbete

kunde beredas dem som själva ville stå till så långt sun möjligt arbetsmarknadens Beträffande åldersgränsen anförde 1:e förfogande. vice talmannen Strand (riksdagens prot. 1:a K.70:24 5.35 f) att man

inte velat betrakta det som någon särskilt stor förmån 1 utskottet att Han fann starka motiv för att stanna få gränsen så låg som möjligt. vid 63 år, i som man inte betraktade det som en absolut synnerhet

gräns.

medförde att fick en helt annan De nya reglerna förtidspensioneringen Under det första året medförde de en ökning med omfattning än tidigare. var särskilt i åldersgruppen 63-66 år. ca 75 %. Ökningen utpräglad ansågs emellertid föreligga särskilt i de Vissa bedömningssvårigheter då en försäkrad t.ex. företagsnedläggelse förlorat ett arbefall p.g.a som han kunde sköta trots ett visst medicinskt handikapp och inte te, arbete av liknande Detta ledde till förslag om kunde få ett nytt slag. arbetsmarknadsmässiga grunder, dvs. utan att förtidspension på rent

-78-

någon medicinskt betingad nedsättning av arbetsförmågan förelåg. (prop. 72:55).

skulle kunna beredas Det antal personer som genom de nya bestämmelserna förmodades vara relativt begränsat. Det föreslogs i propositiopension för att få pension skulle nen att förutsättningen på denna nya grund den försäkrade varit medlem i arbetslöshetskassa men blivit vara att utförsäkrad och bedömdes bli varaktigt arbetslös. I många motioner riktades kritik mot att som förutsättning för rätt till förtidspension skulle att den förvärvsarbetande utförsäkrats utan hälsoprövning gälla Det framhölls att många inte var medfrån arbetslöshetsförsäkringen. I motionen 72:158O föreslogs att förslaget skulle lemmar i kassor. så att även oförsäkrade som under 21 månader uppburit kompletteras omställningsbidrag enligt dåvarande 102§ arbetsmarknadskungörelsen skulle kunna komma i åtnjutande av den vidgade rätten till förtidspen-

sion.

(72:21) diskuterades olika nñjligheter I socialförsäkringsutskottet rättvisekravet och samtidigt få en garanti för att att tillgodose bestänmelsen inte komme att missbrukas.

Utskottet tillstyrkte bifall till motionen. Utskottet fann 63-årsgrändet inte motiverat att ta upp frågan om en sen väl avvägd och fann av rätten till förtidspension som en sänkytterligare liberalisering ning av åldersgränsen skulle innebära.

av arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m år 1974 I samband med reformeringen att 60 år skulle införas i föreslogs i prop. 73:46 åldersgränsen bestämmelserna om förtidspension av arbetsmarknadsmässiga skäl.

5.2.4 Lagen om delpensionsförsäkring

Den s.k. lade år 1975 fram ett delbetänkande pensionsålderskommittên med förslag om ökade möjligheter till SOU 1975:10 Rörlig pensionsålder när det gällde att tillrörlig pensionsålder. En viktig förutsättning önskemål att och godose människors om möjlighet välja pensionstidpunkt av förvärvsarbetet var enligt kommittén att man successiv avtrappning tillskapade nñjligheter att utnyttja de pensionsregpå arbetsmarknaden

_79_

1er, som föresiogs, såsom t.ex. mera varierad arbetstid, de1tidsarbete och vidgade möj1igheter ti11 arbete för ä1dre. Önskvärdheten av individue11 valfrihet i fråga om pensioneringstidpunkt underströks.

att inom det a11männa pensionssystemet få ti11 stånd en Svårigheten individueil vaifrihet i fråga om tidpunkten för rätt att erhå11a åiderspension hade eniigt kommittén sin grund i den principie11a uppav åiderspensioneringen, som inte förutsatte att man siutade byggnaden arbeta när man fick Varje regei om vaifrihet i fråga om penpension. 1edde enligt kommittén - om nan sku11e behåila ett sioneringstidpunkt krav på oavkortade förmåner - till att den nedre gränsen b1ev den a11- Kommittén erinrade om den oförmån1iga verkan som männa pensionså1dern. ng hade på den ekonomiska motiveringen för att utföra inkomstprövni förvärvsarbete.

Kommittén fann att den nänmare regieringen beträffande deipension borde och föresiog mera genere11a vi11kor ankomma på arbetsmarknadens parter som sku11e gä11a för det a11männas bidrag tili pensioneringen. Bidraget sku11e utgå endast för den som uppbar personaipension från pensionsord- Den grundiäggande förutsättningen för ning grundad på ko11ektivavta1. rätt ti11 sku11e vara att arbetstagaren var kvar i arbetsiivet bidrag och utförde de1tidsarbete. Kommittén föresiog dock en undantagsregei av innebörd att bidrag sku11e kunna utgå efter särskild prövning av pen- H sionsnämnden.

Kommitténs förs1ag om ett system med bidrag ti11 deipension grundad på koliektivavtal vann inte gehör vid remissbehandlingen. Vissa förordade att frågan skulie Iösas he1t genom me11an parterna

avta1sförhand1ingar

Andra ansåg att vägande skä1 ta1ade för att deipenpå arbetsmarknaden. sionen regierades he1t genom iagstiftning. Föredragande statsrådet ansiöt tiil den senare Han framhöil att sig i prop. 1975:97 meningen. av den arbetsrättsiiga 1agstiftningen sku11e komma att b1i utformningen av stor betydeise särskiit med hänsyn ti11 att de nya pensionsregierna förutsatte ökade möj1igheter ti11 deitidsarbete för äidre.

Föredraganden ansåg att de1pensionens anknytning ti11 arbetsmarknaden kunde ske genom ti11ämpning av arbetsviilkoren inom arbetsiöshetsför- Man skulie då komma att utgå från regeisystem som var vä1säkringen.

- 80 -

bekanta för på arbetsmarknaden. Han ansåg vidare att organisationerna för inkomstberäkningen på samma sätt som skedde inom sjukunderlaget och ATP borde begränsas till 7,5 gånger basbeioppet. Det försäkringen faststälida borde värdesäkras genom anknytning ti11 pensionsbeioppet Ramen för av inkomstbortfaiiet borde utgöras av basbe1oppet. beräkning sökandens SGI före och efter övergången ti11 deltidsarbetet. Föredrainte beredd att förorda att någon undantagsregei sku11e ganden var införas i Han pekade på möjiigheten att lösa sådana lagstiftningen. frågor inom ramen för b1.a. arbetsiöshetsstödet och förtidspensionebedömning sku11e inte förekomma varför läkarna ringen. Någon medicinsk i vid behandiingen av deipensionsârenden borde pensionsdeiegationen

utbytas mot personer med erfarenhet av arbetsmarknadsförhålianden.

tiil påpekades att innebörden av I speciaimotiveringen iagförsiaget arbetsviilkoret var att den som kvaiificerade sig för rätt till arbets- 1öshetsstöd kvaiificerade sig för en av förutsättningarna för samtidigt rätt ti11 deipension.

5.2.5 Lagen om anstä11ningsskydd

Den tidigare iagen om anstäiiningsskydd trädde i kraft den 1 juii 1974. År 1977 ti11ka11ades ned uppgift att göra anstäilningsskyddskommittên en a11män översyn av 1agstiftningen. År 1979 uppdrogs åt en särskiid

utredare att sysse1sättningsförhå1landen och

kartiägga pensionärernas b1.a. i 33 S angående avgång med pension. Utredöverväga ändringar ningen aviämnade b1.a. ett de1betänkande Ds A 1981:7 Anstäilningsskydd för äidre. 52 ;s ä › Den gamia Iagens huvudprincip var att arbetstagarna sku11e ha rätts1igt för sin det sku11e krävas sak1ig grund för skydd anstäiining genom att uppsägning från arbetsgivarens sida och genom att uppsägningen p.g.a. arbetsbrist sku11e ske i en viss turordning, där längre anstäiiningstid gav företräde ti11 fortsatt anstäiining. De fackliga organisationerna hade genom regier om varsei och överiäggning rätt tili insyn i och infiytande över arbetsgivarens besiut om b1.a. uppsägningar.

Samtidigt med den tidigare LAS tilikom iagen (1974:13) om vissa åtgärder med syfte att främja anstäiining av anstäliningsfrämjande b1.a. äidre.

_81_

LAS regler om turordning vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist Den tidigare hade inneburit en förskjutning av rättsläget.

Från framfördes önskemål om jämkning av bestämmelserna arbetsgivarhåll Det framhölls när man 1 22-24 SS om turordning och permittering. att, rädda en verksamhet i kris, ett villkor för att man skulle försökte ofta var att vissa specialiserade och effektiva arbetstagare lyckas fick stanna även om de hade kortare anställningstid än andra. Från håll istället nuöjlighet att i vissa fall vidga turfackligt begärdes till att omfatta även andra driftsenheter tillhörande ordningskretsen inom sanlna koncern, än där arbetsbrist uppstod och en andra företag driftsinskräkning skulle göras.

L0 förde fram krav om avskaffande av pennitteringsrätten. I sarrband ekonomiska ansvar härmed diskuterades såsom lösning på arbetsgivarnas bl.a. inrättandet av särskilda försäkringssystem, öppnande av nuöjlighet till s.k. och en allmän arbetslösatt avsätta pengar trygghetsfonder Det föredragande statsrådet fann emellertid i prop. hetsförsäkring. 1981/8241 att inga ändringar av någon betydelse borde göras i dåvaranoch permitteri att lagregler om de regler om turordning ng. Han framhöll

i fråga om arbetstagare med t.ex. särskilda kvalifikationer

undantag de än utformades skulle medföra risk för att utryninet för el .dyl. hur blev alltför stort. Han ansåg också att man subjektiva bedömningar måste värna om det avsåg att ge bl.a. äldre arbetsbestämt skydd lagen

tagare.

Beträffande dåvarande bestämmelser 1 33 S om avgång vid 67 år föreslog att skulle utmönstras. Den ansågs kunna uppfattas som konunittên regeln för en åsikt hos lagstiftaren om vid vilken tidpunkt en ett uttryck normalt borde avgå med pensi on. Förslaget väckte starkt arbetstagare anslöt sig till denna motstånd vid remissbehandlingen. Föredraganden kritik.

Han del adedäremot konmittêns uppfattning att naöjligheter borde ges till från aktivt arbete till och att en mjuk övergång pensionering borde öppna en möjlighet till visstidsanställning lagen uttryckligen efter pensi on.

- 32 _

5.3 Jämförelse med pensionärers rätt till sjukpenninggrundande inkomst och sjukpenning

(AFL) har försäkrad som Enligt 3 kap. 3 S lagen om allmän försäkring åtnjuter hel förtidspension enligt AFL eller som åtnjutit sådan pension under månaden närmast före den, varunder han börjat åtnjuta hel åldersinte rätt till sjukpenning. För tid efter ingången av den måpension nad, varunder försäkrad fyllt 70 år eller dessförinnan börjat åtnjuta hel ålderspension enligt AFL må sjukpenning utgå för högst 180 dagar.

är avsedd att svara för inkomstbortfall vid kortvarig ned- Sjukpenning sättning av arbetsfönmågan på grund av sjukdom.

Före 1986 fick försäkrade som före 65 års ålder lämnade sin den 1 juli anställning med tjänstepension och som vid pensionsavgången anmälde sig san arbetssökande hos arbetsförmedlingen i regel behålla den sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som de hade när de slutade anställningen. För denna kategori försäkrade kunde sjukpenning således komma att utges utan att ett reellt inkomstbortfall förelåg. Sjukpenningen utgavs utan med tjänstepensionen. Detta fick till följd att de någon minskning inkomster under ett sjukdomsfall i form av tjänstepensionären uppbar och tjänstepension ofta kom att betydligt överstiga lönen sjukpenning under tiden. Fr.o.m. den månad under vilken tjänsden yrkesverksamma 65 år fastställdes SGI i princip endast om han tepensionären fyllde förvärvsarbetade. Denna regel gällde generellt och således inte bara för tjänstepensionärer.

I budgetpropositionen 1985/86:100 bil. 7 föreslogs mot denna bakgrund att för fastställande av SGI borde ändras så att den överreglerna som arbetslösa tjänstepensionärer kunde få undveks. Ändkompensation trädde i kraft den 1 juli 1986. Det angavs i propositionen att ringarna de regler som infördes lämpligen borde ansluta till de regler som tillför tjänstepensionärer i fråga om rätt till arbetslöshetsersättlämpas ning.

Detta utvecklas vidare i propositionen (s. 50).

Detta innebär att en försäkrad som före ingången av den månad under vilken han fyller 65 år uppbär tjänstepension i form av

- 33 -

ålderspension eller annan därmed jämställd pension som uppgår till minst av lönen vid endast bör kunna 60 procent pensionsavgången, få SGI beräknad inkomst av faktiskt arbete. Blir han arbetslös

får han inte beh lla gå sin SGI. Om en försäkrad som uppbär en tjäns-

som understiger 60 procent av lönen närmast före pentepension sionsavgången är helt eller delvis arbetslös, bör han få behålla en sjukpenningförsäkring som tillsammans med tjänstepensionen ger ett tillfredställande skydd under arbetslösheten. SGI bör fastställas under förutsättning att den försäkrade är anmäld som arbetssökande på arbetsförmedling och beredd att ta erbjudet lämparbete. SGI bör beräknas på grundval av lönen nännast före ligt eller, om den försäkrade inte har för avsikt att pensionsavgången förvärvsarbeta i samma omfattning som tidigare, på grundval av den inkomst som han kan antas få av ett arbete som svarar emot det arbetsutbudet. Inkomsten får inte överstiga sju och föreliggande en halv basbeloppet. Vidare bör samordning ske med tjänste-

pensionen gånger p så sätt att denna pension skall nñnska den inkomst

som ligger till grund för beräkningen av SGI.

Det bör också beaktas att tjänstepensionären kan ha ett mindre förvärvsarbete samtidigt som han står till arbetsmarknadens förfogande för ytterligare arbete. I sådana fall bör minskningen med inte få ge till resultat att den försäkrade er-

tgänstepensionen h ller en lägre SGI än om beräkningen skett på grundval av inkoms-

ten av det förvärvsarbete som han har.

Liksom beträffande andra arbetslösa bör en arbetslös tjänste ensionärs SGI kunna följa med i löneutvecklingen inom yrkesomr det.

Bestämmelserna om på vilket sätt SGI skall beräknas för tjänsteskall tillämpas både vid den omprövning som skall ske pensionärer och vid av SGI som aktualinär tjänstepensionen beviljas prövning seras vid senare tillfällen under tiden fram till den månad då fyller 65 år. Detta innebär således att de nya tjänstepensionären skall även i den situationen att tjänstepensioreglerna tillämpas nären blir arbetslös sedan han fått en SGI fastställd på grund av förvärvsarbete efter pensionsavgången.

De nya reglerna bör endast omfatta försäkrade som uppbär tjänstetjänstepension bör här ha samma innebörd som pension. Begreppet det har inom skatteområdet. Enligt anvisningarna (punkt 1) till 31 § kommunalskattelagen (1928:370) menas med tjänstepension en förmån som utges från pensionsförsäkring som har samband med tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare har åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften.

5.4 Pensionsberedningen

har olika för att komma till rätta Inom pensionsberedningen lösningar med de s.k. 58,3-års-avgångarna diskuterats. Beredningen har inte slut-

fört sitt arbete och förslag i denna del har ännu inte lagts fram.

:INXñ-nö): ›.

m. a;

å*)|,§vs;”\\f

r-.er- 5.5 Arbetslöshetskassornas samorganisation

Under hösten 1985 tillsatte Arbetslöshetskassornas samorganisation en arbetsgrupp bestående av representanter för olika kassor för att gå igenom frågeställningar rörande s.k. 58,3-årsavgångar. Gruppen lade i juni 1986 fram ett förslag till stadgetext till 8 S i kassornas normalstadgar. Gruppen konstaterade inledningsvis att, eftersom det f.n finns klara arbetsmarknadsregler angående s.k. äldreavgångar, berörda kassa-

-a medlemmar måste vara berättigade till arbetslöshetsersättning inom ramen för gällande försäkringsvillkor så länge statsmakterna anser att dessa avgångar skall innefattas i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Stadgetexten skulle enligt förslaget ha följande utfonnning:

När medlem, som uppbär pensionsförmån - ålderspension eller annan jämställd förmån som utgår till följd av anställning - första gången under ett kalenderår ansöker om ersättning skall dagpenningen, sedan den fastställts med hänsyn till dagsförtjänsten, minskas med ett belopp som motsvarar 1/260 av årspensionen. Ersättning som understiger 20 kr utbetalas inte. Rätten till ersättning upphör, när medlemmen börjar uppbära pensionsförmån som uppgår till 60 % eller mer av lönen vid tiden för avgången.

Medlem som på egen begäran slutar sin anställning med rätt till ålderspension inom pensioneringsperiods gränser - utan att ha uppnått periodens övre gräns - har inte rätt till arbetslöshetsersättning.

Inom samorganisationen utarbetades därjämte ett alternativt förslag.

Enligt det förslaget skulle arbetslöshetsersättningen tillsammans med

utgående pension få uppgå till högst 65 % av ersättningsunderlaget. Förslaget bygger på att pensionär som intjänat rätt till hel pension enligt de mest allmänt förekommande avtalspensionsförsäkringarna får pension uppgående till 65 % av ersättningsunderlaget. Med nuvarande regler kan en sådan person inte få arbetslöshetsersättning. En person som inte uppbär sådan pension eller som uppbär lägre pension kan få ersättning upp till 91,7 % av inkomsten före arbetslösheten.

Med ledning av remissyttranden har samorganisationens styrelse beslutat att till a-kassekommittên föreslå att till medlem som uppbär ålderspen-

-85..

fönmån som utgår till följd av arbete före sion eller annan jämställd inte skall utbetalas med högre belopp än som 65 års ålder, dagpenning och att dagpenningen skall motsvarar 65 % av medlemmens dagsförtjänst minskas med 1/260 av årspensionen. Däremot föreslår styrelsen ingen om att belopp understigande 10 kr. ändring av de nu gällande reglerna inte skall utbetalas.

5.6 överväganden och förslag

att såväl samhället som arbetsgivarna bör värna Det har ofta påpekats om äldre rätt att om de så önskar fortsätta att förvärvsarbepersoners arbetsmarknadens Skilda aktiva insatser har ta och stå till förfogande. diskuterats för att lösa för äldre, såsom t.ex. ett effektivt problemen samarbete mellan arbetsmarknadsmyndigheterna och de sociala myndighein Såsom ett för terna. Människor skall inte tvingas i pension. uttryck har också en förstärkning av skyddet för äldre skett denna uppfattning i LAS. Jag finner det angeläget att argenom de senaste ändringarna betsförmedlingarna gör ansträngningar att bereda arbetssökande pensionärer arbete. Detta bör ske även för att motverka de s.k. 58,3_-årsupp- För dem som inte kan beredas lämpligt arbete och som själva görelserna. finns att erhålla förtidspension. Förmånönskar gå i pension möjlighet för äldre vid bedömandet av i vad mån arbetsförmåligare regler gäller

gan är nedsatt.

har av olika skäl inte kunnat intjäna rätt till full pen- Många äldre sion. in rätt till nwcket låga pensioner. Detta gäller Många har tjänat t.ex. som sökt sig ut i arbetslivet vid relativt hög ålder, personer som haft eller tillfälliga arbeten, och personer, många arbetsavbrott del av sin aktiva tid åt hushållsarbete. Viskvinnor, som ägnat stor medför små pensionsbelopp lättnader i den direkta beskattserligen men dessa måste ofta ändå förbättra sina kommande penningen personer som nöjligt stå till arbetsmarknadens förfosioner genom att så länge

gande.

till dessa grupper inte förorda att helt slopa rät- Jag kan med hänsyn ten till arbetslöshetsersättning i samband med pension.

Däremot finner det naturligt att vissa avdragsregler finns för jag undvikande av överkompensation.

- 35 -

Det nuvarande systemet har vissa nackdeiar. Man har va1t att bestänma den gräns vid viiken ersättningen heit bortfaHer med hjäip av begreptjänstetidsfaktor, såsom det definieras i det statiiga tjänstepenpet I andra pensionssystem beräknas pensionens storlek på sionssystemet. annat sätt. Det inträffar även att pensioner utgår med beiopp, som inte motsvarar den angivna tjänstetidsfaktorn. De kan vara högre eHer lägre än vad man skuiie förvänta sig med hänsyn tiH nämnda faktor. Detta våilar svårigheter vid tiliämpningen av bestänmeisen.

En annan nackdei är att de pensionsavdragstabeiier, som faststälis av måste omarbetas. Det är he11er inte möjiigt för den AMS, regeibundet försäkrade att direkt ur lagen utiäsa hur stort avdraget skaH b1i.

Systemet innehåiier dessutom vissa tröskeieffekter, som uppievs som orättvisa.

att en person inte genom att kompiettera en iåg pension med Jag anser

arbetslöshetsersättning ska11 kunna få en högre kompensation än om han

intjänat rätt ti11 he1 pension.

såiedes att rätten tiH arbetslöshetsersättning i samband Jag föresiår men att inte ska11 med pension skaH bestå ersättningen jämte pensionen överstiga vad som normait utgår i he1 pension. Den gängse ersättningsnivån vid he1 pension inom de mest a11nlänt förekommande tjänstepenska11 motsvara ca 65 z av siutiönen. Fiera oiika metoder sionssystevnet för beräkning av pensionsbeioppen genom t.ex. s.k. ersättningsunderiag förekomer i de oiika försäkringarna. Se bii. 4.

Jag anser att man bör eftersträva en så enkel metod som möjiigt för beräkningen av ersättningen från arbetsiöshetsförsäkringen. Man bör inte införa för försäkringen främnande begrepp.

därför att det högsta dagpenningbeiopp som ska11 kunna Jag föresiår utgå till Försäkrad med pension ska11 anges i form av en viss procentsats av dagförtjänsten eniigt 20 S 1agen om arbetsiöshetsförsäkringen. Vid faststäiiande av procentsatsen bör beaktas att personer med två tredjedeis för närvarande i princip har rätt tili förtidspension ersättning. Procentsatsen bör därför inte sättas så låg att dessa per-

- 37 -

soner i realiteten mister sin ersättning. Den bör heller inte sättas högre än den gängse ersättningsnivån inom de mest allmänt förekommande avtalspensionsförsäkringarna. Jag har stannat för att föreslå att procentsatsen bestäms till 65.

Genom det system som Jag nu föreslagit behöver någon särskild hänsyn inte tas till hur de olika tjänstepensionerna inom den enskilda sektorn konstruerats.

Jag föreslår vidare att systemet med inplacering i avdragsklass slopas. Avdraget bör i stället utgöra 1/260 av årspensionen.

Jag finner inte att fler typer av pensioner än för närvarande bör påverka rätten till ersättning. Dagpenningen utgör en ersättning för förlorad arbetsinkomst. Jag föreslår därför att avdrag - förutom vid ålderspension från folkpensioneringen och den allmänna tilläggspensioneringen - även i fortsättningen endast bör göras vid ålderspension som utgår på grund av förvärvsarbete. Mitt förslag i denna del innebär således inte någon saklig förändring vare sig i de nuvarande reglerna eller i tillämpningen.

Jag har inte funnit skäl föreslå ändringar på dessa punkter i lagen om kontant arbetsmarknadsstöd.

Vad slutligen angår de s.k. 58,3-årspensioneringarna finner jag att det inte är förenligt med de värderingar som ligger till grund för de allg männa villkoren för arbetslöshetsersättning att arbetsgivare och arbetstagare träffar uppgörelser som i praktiken innebär en tidigareläggning av pensionsåldern genom utnyttjande av förmåner som de inte disponerar över.

Merparten av dessa arbetstagare är anmälda på arbetsförmedlingen utan att vara reellt arbetssökande. Det grundläggande kravet i försäkringen att den som gör anspråk på ersättning skall vilja och kunna ta arbete måste upprätthållas.

Detta är emellertid främst ett arbetsmarknadspolitiskt problem, som inte kan och heller inte bör lösas genom åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringens ram.

_

__ _

:w__,»«,...««.n»,:mm.».wuu.vmw.-.w,.:.,.§.,=...,.,,.,\,,.,.n;.,

_ 6 FRIVILLIGT SLUTANDE

._ ,_ _,_ .. -..

-w-vv-

:fAç_i4V|Å

va. -

-Mmvâ-

.. r-V-

6.1 GäHande reg1er › Rätt tiTI före1igger vid ofriviliig arbetslöshet. Det inneersättning I bär att som sjäiv medverkar ti11 att han biir arbetsiös inte en person

._..v..4.. ,._:ââxzâäzñål:

förrän efter viss tid. är lika kan få ersättning Avstängningsreglerna för arbets|öshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet.

Avstängning ska11 ske om den arbetslöse

1. lämnat sitt arbete utan an1edning,

ewa...

friviHigt giltig 2. skilts från arbetet p.g.a. otiiiböriigt uppförande, m. 3. avvisat erbjudet 1ämp1igt arbete, e11er 4. utan att uttryckiigen ha avvisat iänupligt arbete ändå genom sitt våHat att anstäHning ej konmit ti11 uppträdande uppenbariigen stånd .

Också den som 1ämnar eHer avvisar arbetsmarknadsutbildning e11er yrkesinriktad rehabüitering kan avstängas från ersättning.

i§vT\i|vwn0."“'

Avstängningstiden är beroende av det avvisade arbetets varaktighet. Om arbetet sku11e ha varat högst fem dagar är avstängningstiden fem dagar och sku11e det ha varat me11an sex och tio dagar är avstängningstiden

tio dagar. Om arbetet sku11e ha varat längre än tio dagar är avstäng-

ningstiden 20 dagar. I avstängningstiden inräknas endast dagardâ ersättning skune ha utgått, karens fuHgjorts eller den avstängda har utfört förvärvsarbete. Den samamagda avstängningstiden får dock inte

raz-;zzzzüzmm-n-tmzs-srøaiexivtñw.naamsiømm..samma-ta

överstiga 14,28 respektive 56 ka1 enderdagar.

-89-

I praktiken innebär dessa regler att den som lämnar en anställning som skulle ha varat mer än tio dagar inte får någon ersättning under sammanlagt fem veckor - fyra veckors avstängning och en veckas karens.

För att en person skall ha giltig anledning att sluta ett arbete krävs

starka skäl som t.ex. att den arbetslöse inte har fått ut sin lön från

arbetsgivaren eller att arbetet är olämpligt av häl soskäl. Häl soskä1

måste i regel med läkarintyg. Flyttning godtas om nnake/sambo

styrkas, fått fast anställning eller har påbörjat utbildning som skall pågå minst 12 månader på annan ort. Det gemensanlna hemmet skall ha flyttats till den nya orten, och det måste vara så långt från det nya henInet till arbetet att det inte går att resa till och från varje dag. Giltigt skäl kan också vara att arbetsgivaren har flyttat arbetsplatsen. också då skall avståndet vara så stort att det inte går att resa varje dag. Dessutom måste arbetstagarens hemförhållanden vara sådana att hemet inte kan flyttas utan väsentliga olägenheter för familjen. Till giltiga skäl för att sluta en anställning hör vidare fr.o.m. den 1 juli 1987 att ersättningsrätten har upphört till följd av begränsningsreglerna för partiellt arbetslösa.

6.2 Omfattning

6.2.1 Arbetslöshet bl and ombytessökande

Det stora flertalet av dem som blir arbetslösa efter att ha lämnat en anställning på egen begäran torde återfinnas bland de ombytessökande på arbetsmarknaden.

Drygt 600 000 personer bytte arbete - internt eller externtn- under år 1986. Motsvarande antal år 1977 var drygt 500 000. Antalet personer som bytt arbete var större år 1986 i alla näringsgrenar utom byggnadsindustrin och jord- och skogsbruk. Se vidare bild 9.

Bild 9 PERSONER SOMBYT?ARBETE1977 resp. 1986 100-ta1 Internt och externt 7 Ann

6 000

5 000

\\\,

///,r/////

i::i\§âf1*âi\ i

1977 1986 Kalla: uu Jord- och Gruvor och Byggnadstillv . ma . industri skogsbruk

Handel, rest. Off. verksam- å övriga het E grenar man.

också de som sökte annat arbete externt - samtidigt som de hade en

- var Her år 1986 än 1977 e11er knappt 600 000 jämfört med anstäHning 400 000. Att söka nytt arbete externt är heit naturHgt väsentdrygt än biand ä1dre. Omkring två tredjedelar av Iigt vaniigare biand yngre de externt var år 1986 i åIdrarna me11an 16 och 34 år. ombytessökande

Utveckiinlgen från 1977 till 1986 visas i bild 10.

Bild 10 EXTERNT OHBYTESSÖKANDB 1977 - 1986 1 ODO-tal Fördelning på åldersgrupper 600

1977 1976 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 Källa: AKU

[m] 15-24 a: gzs-aa år 35-54 Ar B55 a: och axare

År 1986 fanns både f1er ombytessökande och f1er arbets1ösa än år 1977. Ändå var det bara obetydHgt f1era personer som var både onlbytessökande och arbets1ösa. Detta framgår av biId 11. I detta under1ag finns därför ingen grund att anta att det i dag sku11e vara vamigare än för tio år sedan att personer s1utar sina arbeten utan att ha förvissat sig om en ny anstänning. Tvärtom ta1ar resultaten för att detta har minskat i omfattning.

_

mw-am._-u.»..m.w..;1mv

- 92 -

e. axxa 11 .

mo,... psnsouun son suxr ARBETEaxmanuw

v. , , 100 -tal 1977 resp. 1986 . 7 000 . 6 000-

n

mmçvw-wt-rw-

S 000-

. som.

_ 4 000_

,$“4Å..,.w.

J 000..

.mmømn-qwww-mmnmamwegl.p--w.mw

Åldero- 16-24 25-54 55-64 5:a gruppgr 1977 Källa: ÅK!!

Arbetslösa Ej arbetslösa -

6.2.2 Arbetslösa san slutat av häl soskäl, pension, flyttning eller . inte har specificerat orsak

& dels med Utredningen har kartlagt omfattningen av denna företeelse dels till arbetshjälp av arbetskraftsundersökningarna, genom en enkät löshetskassorna.

I kartläggningen genom arbetskraftsundersökningarna har utredningen från att de som har uppgivit hälsa,.flyttning, pension eller utgått inte har orsak har lämnat sina arbeten på egen begäran. specificerat Det måste här framhållas att AKU inte ger några upplysningar om den Man måste därför utgå från att en tidigare anställningens varaktighet. del av dessa arbetslösa inte haft fasta anställningar, utan lämnat en tillfällig anställning i förtid.

Den totala av dessa anledningar har varit tämligen konsomfattningen tant under den senaste tioårsperioden, eller omfattat omkring 20-25 000 i genomsnitt varje år. Till skillnad från övriga anledningar personer till arbetslöshet är således dessa totalt sett oberoende av konjunkturer och av arbetskraftens storlek. Detta framgår även av bild 12.

Bild 12 ÅRBBTSLÖSÅS BAKGRUND 1904531 Hälsa man. samt ej specificerad orsak _ 600 500-

a.a 400.

a 300. - 200* Samtliga 4 19° arbetslösa _ 000 ”\ 900 soo 700 soo - 500 . 400 300 q zoo. ________ _____ø Hälsa man. sant 10° _ ej spec. orsak 0 . . 1977 78 79 80 81 82 83 84 85 86 Källa: ÅXU

De uppgifter som kassorna Iämnat til! konmittên och som avsåg förhål- 1andena har år 1985 ger vid handen att 20-25 i av ersättningstagarna lämnat sina anstäHningar på egen begäran. Det måste dock påpekas att denna uppgift är osäker och att många kassor saknar statistik som beiyser det frivi11iga slutandet. EmeHertid stämner denna uppskattning tämiigen vä1 med arbetskraftsundersökningarna.

I enkäten tiHfrågades kassorna om det friviHiga sIutandet förändrats under senare år. Tjugo kassor - varav Flera större - uppger att det s1 utandet har ökat. I övriga kassor är det oförändrat och i friviniga en kassa har det minskat. I de kassor där omfattningen ökat avser öktvå ä1dre, som ofta har hä1soskä1 som orsak och de ningen grupper: aHra yngsta.

I arbetskraftsundersökningarna finns ingenting som styrker att det siutandet skuHe ha ökat b1and ungdomar. Det är inte fier friviHiga ungdomar nu än för tio år sedan som iämnat sina arbeten utan specificerad orsak e11er som har uppgivit hälsoskäi eHer flyttning. Att ändå flera arbetsiöshetskassor har noterat en ökning bland ungdomarna kan hänga samnan med förändringar inbördes meHan kassorna. En uppgång

-g4-

märkbar. Ett annat skä1 till noteras, medan en nedgång kan vara mindre att många kassor noterar en uppgång kan vara den ökade anslutningsgra- Kassorna har oftare nu än förr ungdomar bland sina den biand ungdomar. och det kan då finnas en benägenhet att Jämföra ungersättningstagare som förr var vaniigast, främst personer som föriodomar med de grupper vid driftsinskränkningar. Ungdomarna har - som har rat sina arbeten denna anledning. Det stora fiertaiet visats i kapitei 1 - mycket säilan biivit arbetslösa därför att ett åtaget arbete upphört. har i stäHet

kassornas uppgifter att Däremot styrker arbetskraftsundersökningarna ökat biand de a11ra äldsta. MeHan åren 1980 det friviHiga siutandet antaiet äidre som siutat sina arbeten av skäl som och 1984 fyrdubbiades samanfailer he1t med det krafhälsa, pension och flyttning. Ökningen under sama tid. Efter 1984 har tigt försämrade arbetsmarknadsiäget antaiet minskat, men är fortfarande mycket högre än år 1980.

i de oiika visas i biiderna 13 och 14. Utvecklingen åidersgrupperna

Bild 13 ARBBTSLÖSAS BAKGRUND Ej specificerad orsak 100-tal 100 904 ao 7° - 25-54 år

so_

so- 40 16-24 a: \ 0 - u O .v 20 z ss-sa a: . i, / 10 _ //x \_,ø-\_ ___-

0 1977 78 79 80 81 82 B3 84 85 86 Kllla: AKU

Bild 14 ARBETSLÖSAS BAKGRUND Hålsoskäl, pensioner, flyttning, m.m. 100-tal 100 90 _ 80 - 70 60 _ 25-54 År 5° 55-54 år 40 30 16-24 år 20 10 - 0 . . 1* 197 7h vb ao §1 §2 83 84 as se Källa: AKU

6.3 Överväganden och förslag

I debatten under senare tid har ofta förekommit uppgifter om att ungdomar skulle lämna sina arbeten frivilligt för att leva på arbetslöshetsförsäkringen. De undersökningar som jag har företagit ger inga som

helst belägg för detta. Tvärtom är den andel av de arbetslösa ungdomar-

na som lämnat sina arbeten på egen begäran lägre nu än för tio år sedan. Det stora för ungdomen på arbetsmarknaden är i stället problemet deras svårigheter att finna en fast anställning. Det stora flertalet som blir arbetslösa blir det därför att en tillfällig anställning upphör.

Att ungdomen trots dessa förhållanden inte slutar oftare på egen begäran är och enligt min uppfattning ett mycket starkt skäl för glädjande arbetsgivarna att finna fasta anställningar till de unga i stället för de tillfälliga arbeten som många nu tvingas ta.

som jag visat i kapitel 1 drabbades de äldre i oproportionerligt hög grad av driftsinskränkningar under åren 1982-84. Dessa driftsinskränkningar kom också att resultera i en svårartad arbetslöshet med en myc-

- ›_ 4. a: a v; - :..- -4 -

. _95_ _.

mV-T

I betydande torde denna svåra

»fnølvfrørzrvvøá-á-»wxâmanuwsdøuyürvøww

ket hög andel långtidsarbetslösa. grad

arbetslöshet vara resultatet av de uppgörelser om avsteg från turord-

m

-a-evrrvxxmm-_vrv-.Lêâåfgl

om anställningsskydd som har skett. ningsreglerna enligt lagen

. även en Under i stort sett sanIna tid har vid sidan av dessa uppgörelser

-. som “frivillig” avgång skett bland äldre. Det finns givetvis ingen .hel st att anta att häl soläget hos de äldre skulle ha försämanledning under år under 80-talet, utan det är uppenbart att rats drastiskt några

med flera orsaker är starkt dessa avgångar av häl soskäl och pension

Ö-QøVQvvrvvF-;Ãtwx-;trräwçvägävüvügråxt

Även dessa avgångar resulterar i en svår arbets-

konjunkturbetingade.

löshet. Oroande är också att arbetslösheten till följd av dessa anled-

alltjämt är hög. Delvis är detta en följd av den omfattande _ningar bland de äldre, men det finns skäl att anta att långtidsarbetslösheten av dessa skäl fortfarande äger rum i större omfattning än avgångar

under högkonjunkturer.

vxwøgggmwi

tidigare

Bakom dessa kan ligga mer eller mindre formella uppgörelser avgångar och arbetsgivaren, tryck från arbetsmellan den enskilda arbetstagaren

liksom en önskan hos den äldre att bereda plats på arbetskamrater, inte heller uteslutas att avmarknaden för yngre. Det kan givetvis

_.._...V._.. helt och att många äldre i praktiken inte alls

gången sker frivilligt

står till arbetsmarknadens förfogande.

JVYh/-Vøivm-n:

a; 7 föreslår att karensen i arbetslöshetsförsäkringen av- I kapitel jag

totalt sett inte finns några tecken på att det skaffas. Även om det

zldsr.;cx_'øxv'ii

skulle ha ökat som helhet finfrivilliga slutandet på arbetsmarknaden ^ också skall ner jag det inte rimligt att en avveckling av karensen »a ›-. komna dem som lämnar sina arbeten utan giltig anledning till godo. Jag

w föreslår därför även att avstängningstiden för dem som lämnar eller

vmwøv- - avvisar utan skäl förlängs med fem dagar till

en anställning giltigt

sanmanlagt 25 dagar. I analogi med detta bör den längsta totala

fizrgäAáxnm

höjas från nuvarande 56 kalenderdagar till 70. Någon avstängningstiden ggg, för dem som lämnar eller avvisar kortförlängning av .avstängningstiden

13:5; arbeten 10 dagar) anser jag inte behövs, då avstängnings-

variga (högst -:å: tiden redan i dag är lika med eller överstiger arbetets varaktighet.

-rzaz-_L-

.;-.::.:r-..:::.:::.;:___.w

-

:zu-;a

KARENSVILLKORET

7.1 Diskussionen om karens

Karensviiikoret i arbetsiöshetsförsäkringen har diskuterats i många år. Frågan behandiades b1.a. i KSA-utredningens betänkande (SOU 1971:42) och ALF-utredningens betänkande (SOU 1978:45). Därefter har frågan aktuaiiserats b1.a. i samband med riksdagsmotioner och skriveiser från Arbetsiöshetskassornas samorganisation.

I sitt betänkande år 1971 föresiog KSA-utredningen att karensvi11koret sku11e tas bort i arbetsiöshetsförsäkringen. Utredningen ansåg att dagpenning sku11e kunna utgå fr.o.m. den första arbetsiösa dagen om anmäi an gjordes ti11 arbetsfönnediingen. KSA-utredningen hänvisade också ti11 sjukförsäkringen där karensen hade tagits bort 1967. Utredningen anförde som ytteriigare motiv att gä11ande avta1 om permittekraftigt hade minskat de kortare permitteringarnas omfattrings1öner ning.

I fråga om det kontanta arbetsmarknadsstödet menade KAS-utredningen att karensviiikoret sku11e finnas kvar, främst av administrativa skäl.

Regeringens proposition (1973:56) innehöli inte försiag om att s1opa karensviiikoret i arbetsiöshetsförsäkringen. Detta sku11e en1igt propositionen innebära en stor belastning på kassornas ekonomi. En direkt jämföreise med sjukförsäkringen borde inte he11er göras med tanke på de oIika förhåHanden som råder inom de båda försäkringarna. EnHgt propositionen behöver man vid inträffad arbetsiöshet på ett annat sätt än vid sjukdom tid för att pröva den arbetsiöses situation och överväga åtgärder.

v4 -98-

min L:

.33 Riksdagen beslutade i enlighet med förslagen i propositionen.

soåzørme-»avaq-øazaøcçêwaçyg,

I sitt arbete under åren 1974-1978 diskuterade ALF-utredningen frågan behandlades därvid också i en om karenstidens utformning. Denna fråga tillställde de erkända arbetslöshetskassorna. Av enkät som utredningen ma. var delade i frågan. I runda enkätsvaren framgick att uppfattningarna behålla en karenstid på fem dagar. 1/3 ville tal ville 1/3 av kassorna och 1/3 ville slopa karensen.

B§§ä§›_â§q:3rgø,›;aø:::.m._v

ha en dags karenstid

förordade i betänkandet (SOU 1978:45) att bestämmelser- ALF-utredningen inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen skulle na om karenstid .J Q - arbetslöshetsföras över till den av utredningen föreslagna allmänna “ Tre ledamöter reserverade sig mot detta. Utredningen försäkringen. dock att för kassan att föreskriva längre karensföreslog möjligheten försäkrad som före arbetslösheten hade haft sin huvudsakliga tid för som egen företagare borde utgå. försörjning genom verksamhet

fortsätta verka för att karensdagarna i L0-kongressen år 1986 beslutade arbetslöshetsförsäkringen skall avskaffas.

har i ett flertal framställ- Arbetslöshetskassornas samorganisation att karensen skall slopas. I sitt ningar till regeringen föreslagit över ALF-utredningens betänkande skrev samorganisatioremissyttrande bärande skäl för karens inom nen: Enligt S0:s mening föreligger inga och bestämnel sen om ny karens mitt under arbetslöshetsförsäkringen, ofta är dessutom helt oförståelig pågående, lång arbetslöshetsperiod

för den försäkrade.

vidare att inkomstbortfallet Samorganisationen ansåg i remissyttrandet av arbetslösheten är lika besvärande som under de första dagarna vid varför man inte kunde finna skäl inkomstbortfallet annan tidpunkt den arbetslöse inte skall erhålla ersättning också under denna till att

tid.

I svaren på en enkät från a-kassekonmittên försonmaren 1986 föreslog rubriken och förslag att karensen nio kassor under övriga synpunkter detta skall ske i kombination med skulle slopas. Fem av dessa ansåg att för arbetslösa som har slutat på egen begäran. längre avstängningstid

- 99 -

Gäiiande om karens i arbetsiöshetsförsäkringen och det kontanta regler arbetsmarknadsstödet återfinns 1 13 S iagarna om arbets1öshetsförsäkresp. kontant arbetsmarknadsstöd. Regierna innebär att dagpenning ring inte får utgå förrän den försäkrade under en sammanhängande tid av fem ka1enderveckor varit arbetsiös fem dagar. I karenstid inräknas endast vi1ken stöd sku11e ha utgått om karenstiden hade varit avsiudag för tad. För sjäivständiga företagare och vissa ä1dre gä11er särskiida reg1er.

7.2 Argument för och emot karens

Karensbestämme1ser i arbetsiöshetsförsäkringen har funnits a11t sedan den första kassaförordningen. Motivet var att man ansåg sig kunna utgå från att en arbetsiös under den närmaste tiden efter att anstä11ningen hade tiilgångar tiil förfogande för sitt eget och familjens upphörde Först efter en tids arbetsiöshet ansågs den arbetslöse i uppehåiie. a11mänhet behöva hjäip.

Ett annat skäi ti11 att man införde karensbestämme1ser var att korta faH av arbets1öshet skuHe b1i aHtför dyra för kassorna och dessutom 1eda ti11 förhöjda administrationskostnader.

I diskussionen om karensbestämme1serna inom arbetsiöshetsförsäkringen ofta jämföre1ser med sjukförsäkringen. Före år 1967 utgick inte görs under en karenstid som utgjordes av de tre första dagarna sjukpenning av varje sjukperiod, insjuknandedagen inräknad.

Karensvilikoret togs bort år 1967, men det finns samtidigt en regei som innebär att sjukpenning inte utgår för den första sjukdagen (insjuknan- Denna regei försvinner dock den 1 december 1987. Då införs en dedagen). ny regel som innebär att sjukpenning ska11 utgå även för insjuknandedagen.

I motiven för att behå11a karensen inom arbetslöshetsförsäkringen har hävdats att sjäivrisken vid arbetsiöshet bör vara större än vid sjukdom. Detta har motiverats med att det vid inträffad arbetsiöshet på ett he1t annat sätt än vid sjukdomsfali behövs tid för att pröva den arbetslöses situation och överväga 1ämp1iga åtgärder. Karensen sorte-

- 100 -

rar bort de korta arbetslöshetsfallen. Dessa är i första skedet lika som de långa. Ersättningsrätt skall konstateras och den arbetskrävande arbetslöse skall besöka förmedlingen. Detta har setts som en omständlig för några dagars arbetslöshet. procedur

“üaxêsz-;fm^:=%ee-zgwá;;,.=v«-.›=_.›=-§;%-+at:;stars

för att avskaffa karensen inom arbetslöshetsförsäkringen kan Som skäl anföras att bara få dagars helt inkomstbortfall för många männågra innebär De som vill avskaffa karensniskor en mycket stor påfrestning. tiden menar att en otidsenlig och orättvis regel som motverden utgör kar att ge tillfredsställande kompensation för försäkringens uppgift Det ovannämnda motivet att behålla karenstiden för att inkomstbortfall. situation avfärdas med att detta . under denna pröva den arbetslöses naturligtvis också är möjligt om den arbetslöse har inkomsttrygghet.

De argument som redovisats för och emot karens i försäkringen kan sägas även i fråga om det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS). gälla

7.3 Kompensationsnivå och överförsäkringsavdrag

De nuvarande för att beräkna storlek trädde i reglerna dagpenningens kraft 1974, då arbetslöshetsförsäkringen (liksom sjukpenningen) gjordes beskattningsbar. Vid denna tid tillämpades alltjämt ett system med av de försäkrade i dagpenningklasser. För dem som trots inplacering detta fick % av dagsförtjänsten infördes ett ersättning på mer än 91,7

s.k. innebar att kompensationsnivån i

överförsäkringsavdrag. Systemet realiteten var skiftande. innebar vidare att ganska Dagpenningklasserna var relativt små - i mitten av 70-talet mellan överförsäkringsavdragen 2 och 4 1 av försäkringens bruttobelopp. Numera är de omkring 15 %.

finns inte De försäkrade som har inkomster Dagpenningklasser längre. under högsta dagpenning får således numera 91,7 % av den förlorade dagsförtjänsten i ersättning.

I mitt delbetänkande Ds A 1987:4 har jag föreslagit att högsta dagpenning fortsättningsvis skall följa löneförändringarna för arbetare inom industrin.

- 101 -

I diskussionen om karensen inom arbetslöshetsförsäkringen har man ofta utgått från att en avveckling av karensen skulle förenas med en kompensationsnivå på 90 %. Man har ansett det rimligt att dåha samma kompensationsnivå som inom den allmänna sjukförsäkringen.

7.4 överväganden och förslag

att karensen i arbetslöshetsförsäkringen avskaffas och att Jag föreslår kompensationsnivån sätts till 90 %.

I mitt delbetänkande har jag föreslagit att högsta dagpenning skall Justeras efter förändringar av industriarbetarnas löner.

Tillsammans innebär dessa mina förslag att inkomstbortfallsprincipen fullt ut inom arbetslöshetsförsäkringen. Därmed avskaffas de tillämpas sista kvardröjande dragen inom försäkringen av understöd och särbehandling av arbetslöshet i förhållande till andra förvärvshinder.

Sedan lång tid har det funnits en strävan att anpassa reglerna för arbetslöshetsförsäkringen till vad som gäller inom socialförsäkringarna. Mina förslag innebär att reglerna för arbetslöshetsförsäkringen närmas till den allmänna sjukförsäkringens. Även om parallellerna med inte bör dras fullt ut ser jag betydande fördelar med sjukförsäkringen detta.

För den enskilde blir de omedelbara ekonomiska effekterna av mitt föravsevärda i alla inkomstlägen. Inkomsten den första månaden blir slag cirka 20 procent högre för personer med låga inkomster.

För årsinkomsterna blir effekten emellertid liten eller ingen alls. Det gäller alla inkomstlägen. också om karensens inverkan på årsinkomsterna är liten eller ingen alls innebär emellertid den kortsiktiga effekten att en kraftig påverkan sker på många arbetslösas ekonomi. Det är ett tungt vägande skäl för att avskaffa karensen.

För personer som beviljas fortsatt ersättningsrätt i samband med nykommer en ny karensperiod mitt under pågående, ofta lång prövning arbetslöshetsperiod. Detta är för den enskilde helt obegripligt.

- 102 -

diskussioner om karensen har hävdats att man vid inträffad I tidigare annat sätt än vid sjukdom behöver tid för att pröva arbetslöshet på ett situation och överväga åtgärder samt att karensen skulden arbetslöses till detta. Jag finner argumentet ohållbart. Förutsättle ge möjlighet att finna ett arbete, lämplig utbildning eller dylikt ningarna för nytt åt den arbetslöse är självfallet oberoende av om den arbetslöse genom-

går karens eller ej.

bör avskaffas helt och i ett Karensen inom arbetslöshetsförsäkringen steg.

fram till detta efter att ha prövat för- och Jag har kommit förslag med andra metoder att ta bort eller minska karensen. Det nackdelar gäller följande alternativ:

av karensen under en period på flera år stegvis borttagande

minskat antal karensdagar (till exempelvis 3 eller 1)

av karensen för som har utsatts för driftsborttagande personer inskränkningar.

funnit att dessa alternativ är behäftade med nackdelar Jag har samtliga och avser nedan att kommentera några av dessa. Den främsta - och prak-

enda - fördelen med de tre ovannämnda alternativen är att tiskt taget åtminstone på kort sikt, blir mindre än om man avreformkostnaderna, skaffar karensen helt i ett steg.

av reformer är nästan alltid förenade med vissa stegvis genomförande problem. Det gäller såväl rena administrativa svårigheter förknippade av föränderliga som problem med att sprida känmed hanteringen regler nedom om reglerna till alla dem som är berörda.

alltså att skall tas bort helt i ett steg. Det Jag anser karensdagarna innebär att man tillfullo avskaffar en betydande olägenhet i arbetslös- Av det skälet avvisar Jag också tanken på att minska hetsförsäkringen. - nen inte ta bort - antalet karensdagar i försäkringen. Även att ta bort karensen enbart för som utsatts för drifts- eller persopersoner

- 103 -

nalinskränkningar är förknippat med nackdelar. Jag kan inte utesluta att en sådan refonn skulle medföra att nya former av avgångsuppgörelser uppstår på arbetsmarknaden.

Det är angeläget att avskaffa karensen även i KAS. Jag har dock inte lyckats finna besparingar som kan svara upp mot de kostnadsökningar som ett avskaffande skulle leda till. Jag måste därför avstå från att föreslå avskaffad karens i KAS.

7.5 Kostnadsberäkningar

7.5.1 Fullständig avveckling av karensen i arbetslöshetsförsäkringen i ett steg

För att kunna uppskatta kostnaden för att ta bort karensdagarna ur arbetslöshetsförsäkringen behöver direkta, indirekta och administrativa kostnader för reformen beräknas.

Efter önskemål från a-kassekommittêns sekretariat har Arbetslöshetskassornas redovisat uppgifter om totala antalet karensdasamorganisation gar och genomsnittlig dagpenning för år 1986. De kassor som har lämnat underlag till S0 representerar drygt 98 procent av det totala medlemsantalet. till kassornas totala medlemskår kan antalet karens- Uppräknat år 1986 beräknas till nära 745 000. De direkta merkostnaderna år dagar 1986 skulle, om ersättning även utgått för karensdagarna, enligt S0:s beräkningar ha varit 208 miljoner kronor.

Kompensationsnivån 90 % uppskattar Jag berör 80 % av ersättningsdagarna med i genomsnitt 5 kronor per dag, vilket motsvarar omkring 100 miljoner kronor.

Antalet ersättningssökande med kort arbetslöshetstid kommer att öka om karensen minskar eller slopas. Enligt AKU:s uppgifter om årssysselsättningen är cirka 20 000 personer arbetslösa endast en vecka under ett år. Av dessa beräknas högst 50 procent vara kassamedlemmar. Om hälften av dessa begär ersättning i en situation när karensen är borttagen ur försäkringen uppgår de indirekta merkostnaderna till 7 miljoner kronor.

-104-

Utöver dessa direkta och indirekta merkostnader kan de administrativa merkostnaderna beräknas till 2 miljoner kronor dels på grund av att antalet ärenden ökar, dels till följd av de utbildnings- och informationsinsatser som måste genomföras när reglerna ändras.

visar att de totala varaktiga årliga kostnaderna för Beräkningarna avskaffad karens i arbetslöshetsförsäkringen skulle ha legat på ungefär 115 miljoner kronor år 1986. Utöver detta skulle vissa kostnader av engångskaraktär tillkomma.

Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna kan de totala kostnaderna för avskaffad karens till 130-180 miljoner kronor per år. uppskattas

7.5.2 Minskad karens i arbetslöshetsförsäkringen

1 dessa beräkningar har inte effekterna av en ändrad kompensationsnivå beaktats. I övrigt har beräkningarna gjorts med samma förfaringssätt SG OVGH.

Kostnaderna för att minska karensen till en dag skulle år 1986 ha uppgått till mellan 165 och 185 miljoner kronor.

Om karenstiden minskades till tre dagar skulle kostnaderna uppgå till 80-100 miljoner kronor.

Kostnaderna för att ta bort karensen för personer som drabbas av

endast

arbetslöshet i samband med drifts- eller personalinskränkningar kan beräknas till mellan 30 och 80 miljoner kronor beroende på vilka antaganden man gör och andelen bland de arbetslösa som utsatts för driftsandelen arbetslösa som måste 7. och personalinskränkningar respektive A genomgå karens i samband med efterföljande arbetslöshetsperiod.

7.5.3 Fullständig avveckling av karensen i KAS i ett steg

Det är inte möjligt att få fram uppgifter om det totala antalet karensdagar i KAS under ett år. Beräkningarna av de direkta merkostnader i stället av en AMS-studie år 1982 som visade att bygger på resultatet hälften av de arbetslösa påbörjade en i reell mening ny arbetslöshetsperiod under året.

-105-

År 1986 uppbar cirka 68 000 personer KAS. Hälften av dessa kan beräknas ha varit aktuella för karens. De direkta merkostnaderna skulle därmed år 1986 ha uppgått till 16 miljoner kronor.

På sanma sätt som för arbetslöshetsförsäkringen kan man räkna med att antalet ersättningssökande med kort arbetslöshet ökar. Dessa beräknas uppgå till 5 000 personer. De indirekta merkostnaderna blir då 2,4 miljoner kronor.

De administrativa merkostnaderna för KAS skulle vara ungefär desanlna som För arbetslöshetsförsäkringen.

Totalt beräknas den varaktiga årliga kostnaden för att avskaffa karenstiden i KAS uppgå till cirka 20 miljoner kronor (baserat på uppgifter för år 1986). Med tanke på bl.a. osäkerheten i beräkningarna uppskattas den totala kostnaden till 15-25 miljoner kronor per år.

Eftersom har funnit möjligheter att föreslå avskaffande av :Jag inte karensen i KAS avstår från att i betänkandets kapitel 12 Jag också Ekonomiska konsekvenser behandla en sådan reform.

- 106 -

8 ADMINISTRATION AV DET KONTANTA ARBETSMARKNADSSTÖDET

vr) ;ni .. E 25.1 5a

”âüärêvavv

8.1 Nuvarande administration

Det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) handläggs nu av länsarbetsnämn-

:.L;-41. .

derna och försäkringskassorna. Prövningen sker på länsarbetsnämnderna via Försäkringskassorna svarar och utbetalningarna försäkringskassorna. även för samordningen med socialförsäkringarna.

hanteringen för närvarande ca 110 årsarbetare Sammanlagt sysselsätter och 30 på försäkringskassorna). Därutöver (80 på länsarbetsnämnderna finns på länsarbetsnämnderna ett tiotal lönebidragsanställda. Handläggsker på platsförmedlingsenheterna och ningen på länsarbetsnämnderna personalen har i många fall även andra arbetsuppgifter.

På länsarbetsnämnderna har utvecklats ett datasystem som beräknas vara i drift fullt ut fr.o.m. 1988.

utbetalningarna av ersättningen sker från varje berörd försäkringskassa och sköts manuellt.

8.2 Förslag från Arbetslöshetskassornas samorganisation

.§ har redovisat två alternativa förslag. 255 Samorganisationens KAS-grupp a 2 styrelse har överlämnat gruppens rapport till a-kas- «r Samorganisationens sekommittên med besked om att S0 står fast vid sitt tidigare ställatt samorganisationen skall överta administrationen samt ningstagande att man inte tar ställning till KAS-gruppens förslag hur administratio-

g=›.-a.=-1_»:v,›p«;-=-7.3,;5.

nen skall utformas i detalj.

,

- 107 -

ena alternativ innebär en helt centraliserad administra- KAS-gruppens tion i S0:s det andra alternativet central administration med regi, viss lokal service från fackliga avdelningar.

över kostnader och personalbehov baseras på 100 000 ersätt- Kalkylerna ningstagare om året.

Alt. 1 (helt centraliserad administration) kostar enligt S0 totalt 23,3 milj. kronor och kräver 60 centralt anställda.

lokal service) kostar S0 31,2 milj. kronor och Alt. 2 (med viss enligt kräver 50 centralt anställda samt lokal service till en kostnad av kronor. Det lokala alternativet torde motsvara ett personal- 10 milj. behov om totalt ca 90 årsarbetare.

8.3 överväganden och förslag

Antalet med KAS har på senare år minskt snabbt. Detta ersättningstagare beror bl.a. ungdomsarbetslöshet, införande av ungdomslapå sjunkande gen, ökad anslutningsgrad till försäkringen och minskande långtidsarbetslöshet. År 1986 fick 68 000 personer KAS. Länsarbetsnämnderna prövade totalt ca 54 000 ärenden. Som en jämförelse kan nämnas att antalet ersättningstagare år 1977 var 80 000 och att 100 000 personer fick KAS år 1980. talar således för att antalet KAS-ärenden även Mycket framöver kommer att ha en relativt ringa och minskande omfattning.

Administrationen av det kontanta arbetsmarknadsstödet ligger sedan många år tillbaka på länsarbetsnämnderna, medan försäkringskassorna sköter utbetalningarna.

När det ADB-system som nu införs har varit i drift en tid bör personalbehovet vid länsarbetsnämnderna kunna minskas till omkring 65 tjänster. Dessa personer handlägger då även vissa övriga ärenden.

två alternativ är det som i servicehänseende är Av samorganisationens mest jämförbart med den nuvarande ordningen det där viss lokal service skall lämnas. Detta är inte mindre personalkrävande än den förslag nuvarande administrationen.

-108-

i samorganisationens förslag är be- Kostnaderna per ersättningstagare

Wäâekøstmu:

än arbetslöshetskassornas kostnader för att förvalta tydligt lägre z r Man måste därför utgå från att kostnaderna för att admiförsäkringen. efter hand konmer att bli i stort sett desanlna nistrera KAS i S0:s regi som administrationen av försäkringsfallen.

i regi blir också mindre flexibel En administration samorganisationens än den nuvarande. Eftersom stödets omfattning har minskat snabbt de

senaste åren är detta en betydande nackdel. Med en ny huvudman för torde medföra inte obetydstödet måste ny kompetens byggas upp, vilket kostnader. min bedömning finns det således inte några ekoliga Enligt fördelar med att överföra huvudnannaskapet för KAS till samnomiska organisationen .

Skall det kontanta arbetsmarknadsstödet överföras till en enskild inkräver detta även att frågor som rör rättning som samorganisationen exempelvis sekretess, offentlighetsprincipen och tillsyn regleras.

S0:s visar att endast 10 % av ersättningstagarna är kassamedutredning

D

lemmar. Det skulle därför i många fall uppstå oklarheter vilken kassa/ som skall lämna den lokala servicen, vilket är en facklig avdelning nackdel med en administration i S0:s regi. m,

med KAS-ärendena är av rent teknisk Försäkringskassornas befattning från kassorna till ersättningstagarna förekomnatur. Någon rådgivning mer inte. av ersättningen kan därför utan några olägenutbetalningarna heter för centraliseras, varigenom kostnaderna för ersättningstagarna kan sänkas kraftigt. Personalbehovet vid en centraliseutbetalningarna av stödet bedömer jag till omkring 10 tjänster. Därtill rad utbetalning komer vissa utvecklingskostnader för ADB. Dessa kostnader är begränsaä de. En centralisering av utbetalningarna kräver dock att vissa samordningsfrågor mellan länsarbetsnämnderna och riksförsäkringsverket löses. därför att möjligheterna att överföra utbetalningarna från Jag förordar försäkringskassorna till riksförsäkringsverkets ADB-central prövas.

Sammantaget har jag funnit att övervägande skäl talar för att administrationen av KAS fortsättningsvis skall ske i länsarbetsnämdernas och

riksförsäkri ngsverkets/försäkri ngskassornas regi.

- 109 -

FELAKTIGA UTBETALNINGARAV KASSAERSÃTTNING

9.1 Gällande bestämmelser

Den försäkrade skall anmäla sin arbetslöshet på särskild blankett till kassan. Om förhållandena ändras eller om kassan begär det skall ny anmälan inges. Den försäkrade skall dessutom hos sin arbetsgivare begära arbetsgivareintyg på särskild blankett som AMS fastställt eller intyg styrka de uppgifter som kassan behöver för genom annat att bedöma hans rätt till ersättning. Försäkrad, som varit verksam san egen företagare, skall styrka sina uppgifter genom t.ex. intyg från revisor eller annan person i förtroendeställning.

Ansökan om ersättning skall enligt 32 S lagen om arbetslöshetsförsäk- (ALF) skriftligen hos kassan. På s.k. kassakort skall den ring göras försäkrade för varje dag ange om han är arbetslös, arbetar eller om han är sjuk eller av någon annan anledning är förhindrad att arbeta. Genom att underteckna kortet försäkrar han att uppgifterna är riktiga.

Arbetsförmedlingen bekräftar genom besöksstämpel att den arbetssökande har besökt förmedlingen i föreskriven ordning. som regel gäller att alla arbetssökande skall göra ett obligatoriskt återbesök på Detta skall för förmedlingen senast inom fyra veckor. ge en garanti att samtal och information kommer till stånd mellan sökanpersonliga de och förmedlare.

Under år 1986 har en försöksverksamhet bedrivits i vissa län med ändrade för återbesök och hantering av kassakort. Den arbetsregler sökande skulle i försöket kallas till förmedlingen eller kontaktas på annat sätt när arbete eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd fanns att

-110-

bedömde att en kontakt med den erbjuda och när arbetsförmedlaren kunde föra förmedlingsuppdraget vidare mot ett avslut. arbetssökande till att frigöra tid och effektivise- De förenklade rutinerna syftade samtidigt som kontrollfunktionen skulle ra förmedlingsverksamheten med oförändrad säkerhet. V.id utvärderingen av kunna upprätthållas att de förändrade rutinerna skulle genomföras i försöket föreslogs hela landet under år 1987 och att en arbetsgrupp med representation skulle tillsättas inför från Arbetslöshetskassornas samorganisation

genomförandet.

att kvarstå som medlem i kassa får enligt 51 S första styc- Från rätt eller av grov vårdslöshet lämnar ket ALF undantagas den som medvetet eller vilseledande uppgift angående förhållande av betydelse oriktig för hans rätt till medlemskap eller ersättning.

inte anses böra uteslutas kan kassan i stället enligt Om sådan person ALF frånkänna honom rätt till ersättning för en 34 S första stycket tid år. kan innehållas i avvaktan på utredav högst ett Ersättning om det finns sannolika skäl att försäkrad gjort sig skyldig ning, till sådant förfarande.

ut för skall enligt 36 § första stycket ALF Det som betalats mycket återbetalas om någon genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet

att honom åvilande uppgifts- eller anmälningsskyldighet fullgöra att ersättning utgått obehörigen eller eller på annat sätt orsakat eller om någon eljest obehörigen eller med för med för högt belopp och skäligen bort inse detta. Återhögt belopp uppburit ersättning kan helt eller delvis efterges. betalningsskyldigheten

9.2 överväganden

att arbetslöshetsersättning betalas ut Det förekomner självfallet av att i kassakorten är felaktiga. Under felaktigt på grund uppgifter och vid mina kontakter med kassorna har emellertid inte utredningen att av felutbetal ningarna vare sig antal smäsframkommit omfattningen eller ekonomiskt skulle till oro. Kassorna har sigt ge anledning inte hävdat att de felutbetalningar som trots allt förekommer heller förorsakar extraarbete i någon större utsträckning.

- 111 -

Det har t.ex. angetts att den s.k. eftersläpningseffekten vid utbeav ersättning för längre perioder i taget kan vara en anledtalning till Vissa kassor betalar ut ersättning måning felutbetalningar. nadsvis. När någon anmält sig som arbetslös, betalas dagpenning ut för viss vederbörande kan innan han fyllt i kassakortet för period. ha kommit att arbeta viss tid, som han redan fått ersättning perioden för. När han fyller i kassakortet deklarerar han sanningsenligt detta och kassan gör då en korrigering vid nästa utbetalning.

inte att detta ger anledning att föreslå ändringar i utbe- Jag anser talningssystemet, då systemet även har många fördelar och olägenheten är ringa.

Det är min bedömning att de nuvarande reglerna för prövning av rätt till och utbetalning av ersättning är tillfyllest för att ge ett gott utbetalningar. Det är min principiella inställskydd mot felaktiga ning, när det gäller utredning av en försäkrads rätt till ersättning, att dennes egna uppgifter om de faktiska omständigheterna som regel skall godtas. Endast om det finns skäl att misstänka att uppgifterna är oriktiga bör kassan företa en närmare utredning. AMS har givit föreskrifter om vilka kontroller som skall göras. Jag ser inte skäl att utöka dessa. Jag föreslår därför inte några åtgärder i detta avseende.

ENSKILT ANSLUTNA

10.1 Gällande bestänlnel ser

54 § första lagen om arbetslöshetsförsäkring skall Enligt punkten medlemsavgifterna vara fasta.

Emellertid kan kassorna enligt ett beslut den 24 januari 1985 av regeringen, A 227/84, i sina stadgar införa bestämnel se om administrationsavgift för direktanslutna medlemar om högst 30 kr. per år.

Om kassan aviserar medlemarna om avgiften får en administrationsavgift om högst sex gånger aviseringsavgiften enligt 8 kap. 1 S tredstudiestödsförordningen tas ut per år. Om avisering sker je stycket en avgift antalet mindre än sex gånger per år får uppgående till aviseringar gånger avgiften enligt nämnda förordning tas ut.

För varje påminnelse om aviserad avgift som förfallit till betalning får en påminnelseavgift tas ut med högst det belopp som gäller enligt 8 kap. 1 S andra stycket studiestödsförordningen.

ett beslut den 12 december 1985 av regeringen, A 3597/85 och Enligt får kassorna dessutom ta ut en Uppläggningsavgift om 100 A 6882/85, kr. medlemar vid inträdet i kasav nytillträdande direktanslutna san.

10.2 Samorganisationens arbetsgrupp m.m.

Arbetslöshetskassornas samorganisation tillsatte den 19 juni 1986 en arbetsgrupp med uppgift att se över administration och kostnader för individuellt anslutna medlemmar. Gruppen har avgivit en rapport den

-113-

28 november 1986 som av S0 översänts till a-kassekomittên. I rapporten framhålls att kassorna bildats av de fackliga organisationerna och att dessa tillskjutit medel för att förstärka kassornas ekonomi. Enligt förbundens stadgar skall dess medlemar tillhöra respektive kassa. Det framhålls att riskerna därigenom sprids och att avgifterna kan hållas betydligt lägre än vad som eljest skulle vara fallet.

antalet enskilt anslutna medlemnar ökat markant under Det påpekas att senare år.

sköts administrationen i de flesta kassorna 1 nära Enligt rapporten samarbete Detta innebär att kostnamed de fackliga organisationerna. der för Medlemsregister, avgiftsuppbörd, information m.m. delas gemensamt. För de individuellt ansluta medlenmarna kan dessa resurser inte utnyttjas, vilket enligt rapporten förorsakar merkostnader för kassorna. framhålls att de individuellt anslutna medlem- I rapporten marnas avgift generellt inte täcker kostnaden för adninistrationen och ingenting av utbetald ersättning eller uppbyggnad av fonden.

S0 har med hänvisning till arbetsgruppens rapport föreslagit att uppläggningsavgiften för nytillträdande direktanslutna medlenunar vid inträdet i kassan skall höjas till 300 kr. och att medlemsavgiften för sådana medlemmar skall vara två och en halv gång högre än avgiften för kollektivt anslutna medlemmar.

I skrivelse den 17 april 1986 till AMS hemställde Industritjänstetnännens erkända arbetslöshetskassa om att medges en särskild avgiftsklass för direktanslutna medlenlnar. AMS fann att möjligheten att inrätta en särskild avgiftskl ass för direktanslutna fick anses utesluten med hänsyn till de regeringsbeslut rörande avgifter för sådana kassamedlemmar som fattats år 1985.

Kassans skrivelse har av AMS översänts till a-kassekonlnittên.

Enligt den enkät som konlnittên genomfört till kassorna hade samtliga kassor medlemnar, för vilka avgifterna inte erläggs kollektivt. Av dessa kassor tog 20 ut en administrationsavgift. Tre kassor sände ut om avgiften inte erlagts. Uppläggningsavgift togs ut påminnel seavier,

-114-

av 34 kassor. Två kassor angav att de inte hade några merkostnader för de enskilt anslutna medlemarna. Övriga hade sådana merkostnader.

10.3 överväganden och förslag

i a-kassekonmittêns delbetänkande Ds A 1987:4 (s. 111 ff) Jag har föreslagit att fonderingskravet skall avvecklas.

vidare att statsbidrag skall utgå för hela försäk- Jag har föreslagit I bidrag till kassornas förvaltning har jag föreringsersättningen. att därjämte fem kronor per ersättningsdag skall utgå. Jag har slagit att för varje medlem från statsbidraget skall slutligen föreslagit dras av ett årligt belopp, som motsvarar hälften av den genomsnittligt utbetalda dagpenningen i respektive kassa.

har alltsedan de bildades stått öppna för var Arbetslöshetskassorna inom kassans område. För medlemar i de näroch en som är verksam stående har medlemsskap (med ett undantag) alltid organisationerna vari t obligatoriskt.

har medfört att många funktioner kan Denna obligatoriska anslutning skötas mer rationellt. Framför allt underlättas avgiftsuppbörd och information. Dessa fördelar kan inte utnyttjas för de enskilt ansluta medlenlnarna.

att de enskilt anslutna medlemarna erlägger en Det är därför rimligt avgift som är högre än de kollektivt anslutna.

I dag förekomner fyra olika former av extra avgifter för enskilt anslutna medlenmar - administrationsavgift, aviseringsavgift, påminsamt uppläggningsavgift. Det framstår som föga rationellt

4.:.

nelseavgift att för dessa relativt medlenmar ha mer blygsamma summor och fåtaliga

suwuzizarászsäaxiénxláêåmg”

1».=._._. än en form av avgift.

_ det motiverat att dessa fyra avgifter ersätts av en sär- .. Jag anser skild avgiftsklass för dessa unedlenlnar.

- 115 -

Dessa avgifter bör - i likhet med avgifterna för kollektivt anslutna medlemmar - registreras av AMS och tas in i kassornas stadgar.

Avgiftens storlek skall därmed godkännas av AMS.

Till ledning för kassornas och AMS beslut om storleken bör följande gälla:

Den del av avgiften som överstiger avgiften för kollektivt anslutna avser att täcka kassornas merkostnader för medlemsadministrationen. Denna del får därför inte överstiga styrkta merkostnader. Det skall självklart inte vara fråga an en servicenivå eller omkostnader av större omfattning än vad san erfordras för att ge de enskilt anslutna en med de kollektivt anslutna likvärdig service. Meravgiften måste därför stå i rimlig proportion till kassornas utgifter för medlemsadministrationen av de kollektivt anslutna. Ett villkor för att särskild avgiftsklass skall få inrättas bör vidare vara att kassorna aviserar de enskilt anslutna.

Några andra kostnader än de som avser ren medlemsadministration bör inte få ligga till grund för AMS godkännande. Enligt min uppfattning talar starka principiella skäl mot att kostnadsskillnader som skulle kunna hänföras till arbetslöshetens omfattning eller utredningar av ersättningsfall skall kunna medföra skillnader i avgifter mellan kollektivt och enskilt anslutna. Arbetslöshetskassornas huvudmannaskap för försäkringen förutsätter att utredningar görs i den omfattning som behövs. Någon kategorisering av de arbetslösa inom kassorna får inte förekomma.

-116-

11 ÖVERSYNAV DE FÖRENINGSRÃTTSLIGABESTÃMMELSERNA FÖR

ARBETSLÖSHETSKASSORNA

11.1 Komnittêns arbete

I lagen om arbetslöshetsförsäkring (ALF) finns en mängd föreningsrättsbestämmelser för arbetslöshetskassorna. Dessa bestämnel ser överliga ensstämmer i stor med dem som gäller för ekonomiska föreutsträckning och i lagtexten hänvisas i betydande omfattning till lagen ningar om ekonomiska (FL). Det har hävdats att arbets- (1951:308) föreningar intar ställning och löshetskassorna en självständig Föreningsrättslig inte är ekonomiska föreningar. Något sakligt skäl för att ha en koppmellan de båda lagarna skulle därför inte finnas. ling

Det har också hävdats att arbetslöshetskassornas verksamhet har utveckoch att den nu gällande lagen med lats alltmer mot myndighetsutövning dess nära till FL därför komnit att mindre väl tjäna sitt anknytning syfte att reglera kassornas verksamhet.

varit föremål för Till följd av detta arbete FL har nyligen översyn. träder vid det en ny lag om ekonomiska föreningar (nya FL) i kraft Detta kan i också anses böra förkonInande årsskiftet 1987/88. princip anleda en omarbetning av ALF i berörda avseenden. Med hänsyn till a-kassekomnittêns och till att önskemål framförts från pågående arbete Arbetslöshetskassornas om att ALF skall ersättas med en samorganisation självständig, ny lag utan hänvisning till den allmänna föreningslagstiftningen, föreslogs i samband med införandet av nya FL inte några följdändringar i ALF.

I komnittên har också gjorts en redaktionell översyn av de föreningsrättsliga bestämnel serna i ALF och en lagtext som självständigt regle-

- 117 -

rar dessa frågor utan hänvisning till annan lagstiftning utformats. Detta har medfört att lagtexten blir avsevärt mer omfattande än för närvarande. För att öka läsligheten och göra texten mer överskådlig har därför föreslagits att en sådan omarbetad lag skall indelas i kapitel. Det har diskuterats om detta skall resultera i en lag om ändring i nuvarande ALF eller i en ny lag. Eftersom så stor del av lagen skulle komma att ändras genom förslaget har det senare alternativet förespråkats. Vid diskussionen om denna lagtext i kommittén har tveksamhet framförts om huruvida de eventuella fördelarna av en självständig regav de föreningsrättsliga bestämmelserna i ALF uppväger nackdelering larna av en så tyngande lagtext och ett så omfattande arbete som genomförandet av en helt ny lag medför.

Det framfördes önskemål i komnittên om att textmassan i lagen skulle Det har under detta arbete kunnat konstateras att det, utan nedbringas. förhållandevis stora ingrepp i lagens sakliga innehåll, är svårt att minska omfånget.

I syfte att få till stånd en hanterligare lagtext och att anpassa lagen till den utveckling som skett av kassornas verksamhet mot myndighetsutövning och till deras ställning i förhållande till staten som garant för av verksamheten har även en skiss till ny lag utarfinansieringen betats i lagens sakliga innehåll. Skissen har utformats genom ingrepp så att erkänd arbetslöshetskassas ledning utövas av en styrelse utsedd till två tredjedelar av det respektive kassa närstående förbundet eller i förekommande fall den närstående intresseorganisationen och till en tredjedel av AMS. Revisionen har i skissen lagts över på riksrevisionsverket och funktionen av föreningsstämma bl.a. därför inte längre ansetts Någon reglering av likvidation, konkurs och ackord har behövlig. inte ansetts erforderlig, då staten ansetts böra ta det ekonomiska ansvaret man. Den utarbetade skissen medför en även gentemot tredje avsevärd förkortning av lagtexten.

11.2 överväganden och förslag

vid de diskussioner rörande de två alternativen till lagtext, san förevarit i kommittén, har enighet rått om att inte föreslå så stora saklii lagstiftning som skissen skulle medföra utan ga förändringar gällande

-118-

för debatt i en större krets än vad att dessa varit föremål en ingående som varit möjligt under konlnittêns arbete.

rått om huruvida de eventuella förde- Som påpekats ovan har tveksamhet av de föreningsrättsliga bestämmel- _ larna av en självständig reglering nackdelarna som blir serna i ALF uppväger av en så tyngande lagtext, följden av det först utarbetade alternativet.

arbete som utarbetandet av en helt ny lag skall Om ett så omfattande att i de del ar bestänmelser tas genomföras finner Jag det motiverat över från nuvarande ALF även göra en översyn av dessa bestämnelsers ALF trädde ju i

språkliga utformning och av dess grundlagsenlighet.

kraft den 1 januari 1974 och således före den nya grundlagen.

att det skulle vara en fördel att inarbeta vissa Mycket talar även för Detta emellertid utanför komav AMS föreskrifter i lagtexten. ligger den tidspress under vilken korrmittên mitténs uppdrag. Med hänsyn till arbete har det heller inte varit möjligt att utvidga bedrivit sitt uppdraget till att omfatta även dessa delar.

stannat för att nu inte föreslå att de föreningsrättsli- Jag har därför och utan hänvisning skall regleras i ga bestämnel serna självständigt ALF. att ett sådant stort arbete bedrivs i en utredning, Jag föreslår som odelat kan ägna erforderlig tid däråt.

att såtillvida modernisera ALF att de hän- Slutligen har :jag övervägt i stället skall göras till nya FL. visningar, som nu görs till FL, Denna har emellertid fått en mycket stark anknytning till aktiebolagsoch innehåller bestänmel ser, som inte enkelt låter sig anpassas lagen de för arbetslöshetskassorna rådande förhållandena. Jag finner det till därför inte motiverat att nu forcera fram en sådan omarbetning av ALF.

11.3 Förenkl i ngsgruppen

AMS och Arbetslöshetskassornas samorganisation har tillsatt en arbetsför av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen (förenkgrupp förenkling vari för samorganisationen och lingsgruppen), ingår representanter

- 119 -

sens försäkringsenhet. Gruppen har tili a-kassekomarbetsmarknadsstyre1 mitten aktuaHserat vissa ändringar i ALF.

förs1ag sammanfaller på det stora he1a En de1 av förenklingsgruppens lämnat. Detta t.ex. ersättning i samband med med de förslag jag gäHer av dagpenning och pensionsavdrag. Jag tar därför studier, beräkning inte ti11 närmare diskussion här. upp dessa förslag

har emeilertid även lämnat försiag på vissa andra Förenkiingsgruppen såsom dagpenning till säsongmässigt verksamma företagare, utökg punkter av s.k. tid en1igt 8 S, borttagande av bestänlnelning överhoppningsbar tiH dagpenning en1igt 18 S, borttagande av se om övergång högre rörande i 23 S respektive minskning av begränsningsregierna bisyssia anta1et då dagpenning kan utgå en1igt 26 och 27 SS. dagar per vecka

rörande säsongsarbets1öshet har jag redovisat i Mina stäHningstaganden kapitei 3.

förs] avser inte de de1ar av ALF, som Övriga ag från förenk1ingsgruppen berörs av mina ändringsförslag. Med hänsyn härtill och eftersom jag inte nu föres1år omarbetning av ALF finner jag inte skäl någon större att nu biträda dessa förs1ag.

- 120 -

12 EKONOMISKAKONSEKVENSER

12.1 Avveckling av karensen

7 har jag redovisat kostnaderna för en avveckling av karen- I kapitel sen. Beräkningen baseras dels på det faktiska antalet karensdagar under år 1986, dels på antalet personer som år 1986 enligt undersökningarna av årssysselsättningen var arbetslösa endast en vecka. Minimikostnaderna med 1986 års och kompensationsnivå 90 1 blir då 115 mildagpenning joner kronor. Därutöver kan vissa ytterligare grupper tillkomma. Kostnaderna kommer också att variera med antalet ersättningstagare och andelen långtidsarbetslösa bland dem. Med hänsyn härtill uppskattar jag kostnaderna för att avskaffa karensen i försäkringen till mellan 130 och 180 miljoner kronor.

Här redovisas mer ingående de bedömningar och kalkyler som utredningen har utgått från:

12.1.1 Tillkommande ersättningstagare

Arbetssökande 1 vecka

Totalt sökte 21 000 personer arbete under 1 vecka år 1986, varav 40 % var ungdomar mellan 16 och 19 år och 20 % var i åldern 20-24 år. Tre fjärdedelar tillhörde arbetskraften endast en del av året.

Gruppen domineras således helt av nyinträdande (och feriearbetande) ungdomar. Högst hälften av dessa torde vara kassamedlemmar och av dessa torde högst hälften uppfylla medlems- och arbetsvillkor.

-121-

Förhållandet skulle kunna vara annorlunda i ett väsentligt. sämre arbetsmarknadsläge. År 1983 - då arbetslösheten var mycket hög - var emellertid lika som år 1986 arbetssökande endast en många personer och det var i lika hög grad ungdomar som tillhörde delårsarbetsvecka,

kraften.

5 000 nya ersättningstagare beräknas därför tillkomna bland dem Omkring som är arbetssökande en vecka.

Andra kortvarigt arbetssökande

Även bland dem som sökt arbete under ett par veckor finns sannolikt en som skulle tillkomma om karensen avskaffas. 1986 fanns totalt grupp 2-4 veckor. Motsvarande antal år 93 000 personer som var arbetssökande 70 l var ungdomar i åldrarna 16-24 år. 1983 var 88 000. 60 respektive Till delårsarbetskraften hörde 60 respektive 65 i.

torde endast finnas bland dem san hade Nytillkonmande ersättningstagare söktider två veckor. Övriga kassamedlemunar återfinns med all på högst säkerhet redan nu bland ersättningstagarna.

Av dem som hade en söktid på två veckor - uppskattningsvis en tredjedel eller ca 30 000 personer - kan tre fjärdedelar vara kassamedlenlnar. Av dessa torde hälften återfinnas bland ersättningstagarna redan nu. Av kassamedlenmar kan omkring hälften uppfylla medlems- och arbetsövriga villkor och kunna tillkomna som nya ersättningstagare cm karensen avvecklas.

Från denna grupp arbetssökande kan högst 7 000-B 000 nya ersättningstagare tillkomma.

Personer med korta uppehåll mellan två arbeten

Allt fler arbetslösa har sin bakgrund i tillfälliga arbeten. Detta kan innebära att det också finns en växande grupp på arbetsmarknaden som har korta mellan två men ändå inte söker arbete genom

uppehåll arbeten,

arbetsförmedlingen .

- 122 -

klassificeras även den som avvaktar ett I arbetskraftsundersökningarna I den av AKU registrerade nytt arbete inom 30 dagar som arbetssökande. med kortare uppehåll mellan arbetslösheten ingår således även personer AMS och AKU en i stort sett lika två arbeten. Trots detta registrerar arbetslöshet bland kassamedlemmar under 55 år, och så har varit stor Det förefaller därför som personer med fallet under hela 1980-talet. återfinns bland de kortare uppehåll redan nu i betydande utsträckning

arbetssökande vid arbetsförmedlingarna.

hade 85 000 personer i Enligt undersökningarna av årssysselsättningen haft mer än en arbetsgivare utan att ha varit delårsarbetskraften domineras helt av ungdomar. Det stora arbetssökande någon tid. Gruppen ha haft alls mellan de två arbeteflertalet torde inte något uppehåll som inte uppfyller arbets- och medlemsvillna. Många är nyinträdande som om de haft nöjlighet till kor. Dock kan här finnas en mindre grupp skulle ha sökt sådan. Gruppen torde varaliten och knappast ersättning omfatta fler än 5 000 personer.

i sam-

Sammantaget beräknas 15-20 000 nya ersättningstagare tillkomma

avvecklas. storlek torde vara relativt band med att karensen Gruppens

oberoende av konjunkturläge.

12.1.2 Konjunkturläge

varierar med kon- Den andel av ersättningstagarna som genomgår karens sett att vara allra störst junkturläget. Denna andel kommer generellt blir andelen i början av en konpå toppen av en högkonjunktur. Lägst då normalt de kortare arbetslöshetstiderna först bryts junkturuppgång, och relativt få nya ersättningstagare tillkommer.

33 % av ersättningstagarna karens. Andelen år År 1985 genomgick endast år 1985 torde ha varit exceptionella. Det 1986 var 44 1. Förhållandena från åren fanns då en mycket stor kvardröjande långtidsarbetslöshet drabbades 1983 och 1984, då äldre personer i oproportionerligt hög grad arbetslöshetstider som följd. Alltjämt av arbetslöshet med mycket långa det en relativt fanns under år 1986, trots goda arbetsmarknadsläget, bland kassamedlemmar. En annan faktor omfattande långtidsarbetslöshet

-123-

av betydelse för andelen som genomgår karens är den partiella arbetslöshetens omfattning. Med stigande andelar partiellt arbetslösa ersättningstagare konmer den andel som genomgår karens att sjunka.

Den andel av ersättningstagarna som varje år genomgår karens bedömer jag konlner att variera mellan 40 och 55 1, främst beroende på konjunkturläge.

År 1985 var antalet ersättningstagare 330 000. År 1986 var de 342 000. Ovan har antalet nytillkomna ersättningstagare beräknats till 15 000- 20 000. sänkningen av kompensationsnivån från 91,7 till 90 % beräknas medföra att den genomsnittliga dagpenningen sjunker med 4 kronor.

I kapitel 7 har jag föreslagit att om karensen avvecklas, avstängningstiden för frivilligt slutande skall förlängas med 5 dagar. Kostnaderna för avveckling av karensen beräknas därmed minska med 10-15 miljoner kronor årligen.

I följande tablå visas kostnadsökningen för avveckling av karensen i 1986 års löneläge och med då gällande högsta dagpenning:

Kostnader, milj. kr.

Med hänsyn till osäkerheten i bedömningarna bör kostnaderna beräknas till mellan 130 och 180 miljoner kronor.

- 124 -

12.2 Kompensationsnivå 65 1 för tjänstepensionärer

12.2.1 Kompensationsnivå 65 1

inom Kommunalarbetarnas kassa var år 1986 ca Antalet tjänstepensionärer kassa ca Z 000. Antalet tjänstepensionä- 7 700 och inom Statsanställdas storlek och rer inom övriga kassor har med ledning av pensionsavdragens

och över utförsäkrade i åldrarna över AMS statistik över arbetssökande till 2 000. Sammanlagt fanns således ca 11 500 60 år uppskattats

inom försäkringen år 1986. tjänstepensionärer

om året med tjänstepen- Antalet ersättningsdagar per ersättningstagare i Statsanställdas kassa till 100, i Kommunalarbetarnas sion uppskattas

kassa till 130 i övriga kassor till 100.

och

brutto (före beräknas till 265 kronor per Ersättningen pensionsavdrag)

ersättningsdag.

till tjänstepensionärer under år Totalt var antalet ersättningsdagar

1986 mellan 1,3 och 1,4 miljoner.

till mellan 350 och 375 miljoner kronor. Ersättningen brutto uppgick mellan 170 och 180 miljoner kronor. Efter pensionsavdrag utgick

till ca 250

Ersättning brutto vid en kompensationsnivå på 65 1 beräknas

Efter blir då kostnaderna för försäkmiljoner kronor. pensionsavdrag

ringen totalt 70-80 miljoner kronor.

12.2.2 Färre avgångar 3 5 g i S.

torde medföra att avgångarna minskar i omfattning.

Förslaget Ä 3 .s

bland tjänstepensionärer minskar med 25 1 - Om de frivilliga avgångarna till 8 500-9 000 från nuvarande 11 000-12 000 ersättningstagare årligen

om ca 25 - uppstår en ytterligare kostnadsminskning för försäkringen

miljoner kronor.

-125-

medför förslaget kostnadsminskni ngar under nuvarande for- Sanlnantaget hållanden på omkring 100 miljoner kronor. Därutöver kan avgångarna beräknas minska om förslagen genomförs. En minskning med 25 Z nedför en ytterligare kostnadsminskning för arbetslöshetsförsäkringen på ca 25 miljoner kronor.

12.3 Övriga förslag

Konmittêns övriga förslag - rörande säsongsarbetslöshet, studierloch i

adninistrativa frågor - medför begränsade kostnadsförändringar. Om studier i kombination med arbetslöshetsförsäkring förtjänar dock att påpekas att nuvarande regler längre fram kan medföra stora kostnadsökningar. Hittills är emellertid utgifterna begränsade.

SÄRSKILDA YTTRANDEN

Tore Jaan Kolk, Sten Marcusson, Alf-Gunnar _ Av Tore Andersson, Lidbom,

Svahn samt Ingvar Liljeroos

Statistiska uppgifter

om arbetslöshetens omfattning och I betänkandet dras vissa slutsatser struktur med ledning av uppgifter från arbetskraftsundersökningarna som utredningsmannen dragit med ledning av dessa (AKU). De slutsatser överensstämmer inte med uppuppgifter om bl.a. långtidsarbetslösheten från arbetslöshetskassorna. Vi kan inte heller gifter och erfarenheter som utredningsmannen gjort av säsongsställa oss bakom den definition är de uppgifter som redovisas i arbetslösheten. Enligt vår uppfattning 3.1 ointressanta när säsongsarbetslösheten redovisas. tabell

Ersättningsrätt i samband med studier

lämnade Det är dock viktigt att Vi har ingen erinran mot det förslaget. erhåller utbildning för att stärka sin arbetslösa i ökad utsträckning i ersättningsrätten som ställning på arbetsmarknaden. De begränsningar bör leda till ökade möjligheter till utbildningsbidrag. nu föreslås

Karensvillkoret

förslag om borttagandet av I betänkandet lägger utredningsmannen För att finansiera detta -e karensdagarna inom arbetslöshetsförsäkringen. föreslås vissa ändringar i nuvarande arbetslöshetsförsäkring. förslag av från 91,7 till 90

Bl.a. föreslås en sänkning kompensationsnivån

wmaacømámøvaøsnwøaur

av avstängningstiden och sänkt procent av dagsförtdänsten, förlängning

-127-

kompensationsnivå för tjänstepensionärer. Vi stödjer förslaget om bortav karensdagarna, men är tveksamna till om detta skall finantagandet sieras med sänkta kompensationsnivåer. Vi anser det vara angeläget att även karensdagarna inom KAS tas bort.

KAS- administrationen

Beträffande administrationen av KAS så anser vi att utredningsmannen inte, i enlighet med direktiven, seriöst utrett wlöjligheten att överföra denna till en ny huvudanan. Vidare är en del av utredningsmannens antagande beträffande SO:s kostnader för KAS-administrationen felaktiga. Enligt vår bedömning bör KAS-administrationen utredas ytterligare i enlighet med direktiven.

Föreni ngsrättsl iga bestäntnel ser

Vi delar utredningsmannens uppfattning att en mera fullständig översyn bör göras av lagstiftningen. Syftet med en sådan översyn skall vara att få en överskådlig och enkel lagstiftning utan hänvisning till andra lagar. I en sådan utredning måste S0 och löntagarorganisationerna vara representerade.

Ovri ga förslag

Under 1985-1986 arbetade en av AMS och S0 gemensamt tillsatt arbetsgrupp för att förenkla reglerna för arbetslöshetsförsäkringen. Målet var att så långt som möjligt förenkla reglerna och göra dessa mer tillgängliga för de försäkrade samt att uppnå administrativ enkelhet. Gruppens resultat är bra och bl.a. har regelverket kunnat bantas kraftigt och nya förenklade normalstadgar gäller från 1 januari 1987. Vissa förenklingar kunde inte genomföras p.g.a. att det fordrades ändring i lagstiftningen. Detta uppmärksammades i kommittêdirektiven och utredaren fick i uppdrag att samråda med arbetsgruppen och som egna förslag redovisa de åtgärder som gruppen föreslår och som utredaren finner angeläget att biträda. Med motiveringen att han inte föreslår någon större omarbetning av lagstiftningen har utredaren inte funnit skäl biträda gruppens förslag. Vi anser det angeläget att reglerna förenklas och beklagar att utredaren inte finner skäl biträda strävandena i denna

-128-

Av denna anledning lämnar vi nedan ett antal förslag som har fråga. att de bör beaktas i en kunnande proposition sådan angelägenhetsgrad föremål för utredning. Inget av och som inte behöver bli ytterligare förslagen kan beräknas medföra ökade kostnader.

Arbetsvillkor

I 6 S ALF föreskrivs att arbetsvillkoret är uppfyllt om den försäkrade månader omedelbart före arbetslöshetens inträde under en ramtid av tolv utfört förvärvsarbete i minst 5 månader. I samma paragraf ges AMS rätt skall vara utfört beräknas i annan att medge att tid då förvärvsarbete tidsenhet än månad. AMS har lämnat sådant medgivande till samtliga 42 av de 43 kassorna tillämpar i dag det s.k. arbetslöshetskassor. och den 43:e kassan övergår till detta arbetsvillkor 75-dagarsvillkoret 1988. Från kommande årsskifte kommer således ingen kassa den 1 januari det s.k. 5-månadersvillkoret. Vi föreslår att 5-månadersatt tillämpa att arbetsvillkoret är uppvillkoret tas bort och att i lagen införs en ramtid av tolv månader omedelbart före fyllt om den försäkrade under arbetslöshetens inträde utfört förvärvsarbete i minst 75 dagar och att utförts i minst tre tinnar får räknas i endast dagar då förvärvsarbete villkoret.

nes grâezejâmátâlldjid

Vi anser att ersättningsrätten så långt möjligt bör grundas på ett Vi föreslår därför att möjligheten att till renodlat arbetsvillkor. viss del uppfylla arbetsvillkoret med tid då den försäkrade fullgjort eller åtnjutit föräldrapenning tas bort ur 7 S LAS. Då sådan värnplikt helhet torde inte innebära någon tid kan överhoppas i sin förändringen av villkoren. Däremot uppnås en förenkling som nämnvärd försämring innebär påtaglig lättnad i administrationen.

Däremot bör tid då den försäkrade genomgått arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsäven fortsättningsvis jämställas med arbetad tid. Detta bidrag utgått medför att de arbetslösa stimuleras att utbilda sig och dänned stärker sin Vi föreslår således ingen ställning på den öppna arbetsmarknaden. ändring av lagen i detta avseende. Vi vill dock att departementschefen

- 129 -

i propositionen uttalar att ordet genomgått i lagtexten inte skall tolkas som att den försäkrade måste ha fullföljt arbetsmarknadsutbildningen eller den yrkesinriktade rehabiliteringen. AMS är osäker på hur detta ord skall tolkas men har ändock gjort den tolkningen att ordet genomgått är liktydigt med fullföljt. Vi delar inte AMS tolkning i detta fall. Om klarläggande görs i propositionen så medför detta en lättnad i försäkringens administration.

QVEVEQPNEQâbEPJÅÖ

Vid bestämmande av ramtid för prövning av arbetsvillkoret får bl.a. tid då den försäkrade bedrivit vuxenutbildning överhoppas. Begreppet vuxenutbildning infördes i arbetslöshetsförsäkringen av KSA-utredningen. När det gällde överhoppningsbar tid definierades vuxenutbildning, för att skilja den från ungdomsutbildning, av utredningen som en utbildning vilken föregåtts av minst fem nånaders sammanhängande förvärvsarbete med en för arbetet normal heltidstáänstgöring. Denna har

definition

medfört icke avsedda konsekvenser. Som exempel kan nämnas att försäkrade i t.ex. 40-årsåldern som aldrig haft ett heltidsarbete inte kan få en genomgången utbildning betraktad som vuxenutbildning. Förutom att den försäkrade kan gå miste om en upparbetad ersättningsrätt så betraktas definitionen som stötande och helt orimlig, inte bara av den försäkrade som drabbas. Definitionen medför också att aministrationen belastas avsevärt, det medför ofta svårigheter att få styrkt ett heltidsarbete som ligger många år tillbaka i tiden. Definitionen av vuxenutbildning bör ändras så att den av de försäkrade uppfattas som rimlig samt förenklar administrationen. Vi föreslår att som vuxenutbildning betraktas all heltidsutbildning som den försäkrade bedrivit efter det hon/han fyllt 20 år.

Föräldrapenning är i nuvarande lag inte angivet som överhoppningsbar tid och kan överhoppas endast i de fall då barnet inte fyllt två år. Föräldrapenning som utgår efter det barnet fyllt två år är således inte överhoppningsbar i dag. Med hänsyn till att vi föreslår att föräldrapenning inte skall jämställas med arbete föreslår vi att tid då föräldrapenning utgått skall kunnaöverhoppas oavsett barnets ålder.

- 130 -

är oftast av kort varaktighet. I enstaka Konflikter på arbetsmarknaden

dock att en enligt lag och avtal lovlig konflikt pågår fall inträffar

berör sådan konflikt en eller ett fåtal persounder längre tid. Oftast

kan följden för den berörde bli att ner. När en konflikt är långvarig

i arbetslöshetsförhon/han går miste om en upparbetad ersättningsrätt

Det är inte rimligt att en person, som med lagens stöd, säkringen. skall gå miste an en annan hävdar sina rättigheter på arbetsmarknaden

Vi föreslår därför att konflikt som pågår mer än 30 lagfäst rättighet. vid fastställande av ramtid vid kalenderdagar skall kunna överhoppas

prövning av arbetsvillkoret.

Pyssla

tid tas inte hänsyn till bisyssla med vissa Vid beräkning av arbetslös

är om bisysslan omfattar mer än fem undantag. Ett av dessa undantag

varit arbetsfri i den försäkrades orditimmar under dag som vanligen har sin från en tid då narie arbete före arbetslösheten. Regeln grund

fler begränsningsregler än i dag,

försäkringen omfattades av betydligt

i stor hade betydelse för arbetslöshetskassornas vilka utsträckning

har betydelse endast i ett fåtal ersätt-

ekonomi. Ovan angivna undantag

ur administrativ synpunkt kosta mer än vad som kan

arvwnvzu.

ningsfall och torde

Därtill kommer att sparas i begränsning av ersättningsdagar per vecka.

sådan arbetstidsförläggning så att det i stora grupper försäkrade har

ni!n.-.vz.va\wicaøwrnnønuvwrw

. inte fastställa vilka dagar som vanlisamband med arbetslöshet går att ,.

ordinarie arbete före arbetslösgen varit arbetsfria i den försäkrades

:pr-xx att nämnda undantagsregel tas bort ur lagstiftheten. Vi föreslår

-.›a:.«1<mz».›.-y...m..

ningen.

Eaaüablâseüns

mwnuwxeabwtmnazunnøuurxarzaumcuvw»aa

Nuvarande för fondens tillgångar är mycket rigorösa. placeringsregler

säkra som arbetslöshetskas- Det finns i dag flera placeringsmöjligheter

i lagen om sorna är hindrade att utnyttja p.g.a. placeringsreglerna

Vi föreslår att reglerna för kapitalplacering arbetslöshetsförsäkring.

gasen-g..

. i enlighet med vårt förslag till lagtext. förändras och moderniseras u

rmrzwwanøa-nønmm-“snmxxa-

Forslag till lagtext

Nuvarande lxdelse Föreslagen lvdelse

6 5

Rätt till ersättning vid arbets- Rätt till ersättning vid arbetslöshet föreligger för försäkrad löshet föreligger för försäkrad som efter senaste inträdet i som efter senaste inträdet i arbetslöshetskassan arbetslöshetskassan

1. varit medlem i kassan under 1. varit medlem i kassan under minst tolv månader, om han haft minst tolv månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning genom sin huvudsakliga försörjning genom avlönat arbete för annans räkning, avlönat arbete för annans räkning, eller under minst 24 månader, om eller under minst 24 månader, om han haft sin huvudsakliga försörj- han haft sin huvudsakliga försörjning san självständig företagare ning san självständig företagare (medlemsvillkor), (medlemsvillkor),

2. under en ramtid av tolv månader 2. under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens omedelbart före arbetslöshetens inträde utfört förvärvsarbete i inträde utfört förvärvsarbete i minst fem månader (arbetsvill- minst 75 dagar (arbetsvillkor). kor).

Föreligger särskilda skäl får Föreligger särskilda skäl får arbetsmarknadsstyrelsen medge att arbetsmarknadsstyrelsen medge att medlemsvillkoret bestäms till tolv medlemsvillkoret bestäms till tolv månader för försäkrad, som haft månader för försäkrad, som haft sin huvudsakliga försörjning som sin huvudsakliga försörjning som självständig företagare. självständig företagare.

Arbetsmarknadsstyrelsen får medge att tid då förvärvsarbete skall vara utfört beräknas i annan tidsenhet än månad.

- 132 -

Nuvarande lxdelse Föreslagen lvdelse

har utförts Tid då förvärvsarbete har utförts Tid då förvärvsarbete får icke räknas mer än en gång för får icke räknas mer än en gång för av arbetsvillkoret. uppfyllande av arbetsvillkoret. uppfyllande

7 S

vilken försäkrad Med tid under vilken försäkrad Med tid under för- 6 § skall ha utfört förenligt 6 S skall ha utfört enligt då den värvsarbete jämställs tid då den värvsarbete jämställs tid försäkrade försäkrade

1. genomgått arbetsmarknadsutbild- 1. genomgått arbetsmarknadsutbildrehabili- eller yrkesinriktad rehabilining eller yrkesinriktad ning utbild- för vilken statligt utbildtering för vilken statligt tering ningsbidrag utgått, ningsbidrag utgått,

2. eller åt- 2. haft semester, eller fullgjort värnplikt njutit föräldrapenning enligt om allmän försäk- 3. eljest varit ledig av annan lagen (1962:381) i båda fallen dock tillsam- anledning än sjukdom, Värnpliktsring, eller barns födelse mans högst två månader, tjänstgöring med helt eller delvis bibehållen

3. haft semester, eller lön. »ML-vx

-›

4. eljest varit ledig av annan anledning än sjukdom, Värnpliktstjänstgöring eller barns födelse med helt eller delvis bibehållen lön.

Vid bestämmande av ramtid enligt Vid bestämmande av ramtid enligt 6 S inräknas icke tid då försäkrad 6 § inräknas icke tid då försäkrad varit hindrad att arbeta på grund varit hindrad att arbeta på grund av styrkt sjukdom, värnplikts- av styrkt sjukdom, föräldrapen-

- 133 -

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tjänstgöring, vuxenutbildning, ning, värnpliktstjänstgöring, yrkesinriktad rehabilitering, vuxenutbildning, yrkesinriktad nykterhetsvård på anstalt, fri- rehabilitering, nykterhetsvård på hetsberövande på kriminalvårdens anstalt, frihetsberövande på kriområde eller vård av eget barn minalvårdens område, vård av eget eller adoptivbarn som ej fyllt två barn eller adoptivbarn som ej år, i den mån sådan tid ej enligt fyllt två år eller lovlig arbets- 7 S jämställas med tid under vil- konflikt som pågått mer än 30 ken förvärvsarbete utförts. kalenderdagar.

Är någon arbetslös under del av Är någon arbetslös under del av vecka i annat fall än som avses i vecka i annat fall än som avses i 22 §, utgår ersättning med det 22 S, utgår ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka antal dagpenningbelopp per vecka san svarar mot den arbetslöshet san svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt tabell som skall ersättas enligt tabell som avses i ZZ § första stycket. som avses i 22 S första stycket.

Vid beräkning av arbetslöshet Vid beräkning av arbetslöshet enligt första stycket tages icke enligt första stycket tages icke hänsyn till bisyssla som försäkrad hänsyn till bisyssla som försäkrad före arbetslöshetens inträde var- före arbetslöshetens inträde varaktigt utfört vid sidan av hel- aktigt utfört vid sidan av heltidsarbete, om bisysslan ej utvid- tidsarbete, om bisysslan ej utvidgas under arbetslösheten och ej gas under arbetslösheten och ej hindrar den försäkrade från att hindrar den försäkrade från att antaga erbjudet lämpligt arbete antaga erbjudet lämpligt arbete. samt ej heller omfattar mer än fem timmar under dag som vanligen varit arbetsfri i den försäkrades ordinarie arbete före arbetslösheten.

- 134 -

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

57 §

skall redovisas Fondens tillgångar skall redovisas Fondens tillgångar i en eller flera av följande fori en eller flera av följande former mer

som utfärdats av 1. obligationer som utfärdats av 1. obligationer allmänna staten eller kommun, staten, kommun, Sveriges hypoteksbank eller Konungariket 2. fordringsbevis utfärdat eller Sveriges stadshypotekskassa, garanterat av staten, kommun, som garanterats av riksbanken, bankaktiebolag, spar- 2. obligationer staten eller kommun, bank eller föreni ngsbank,

eller andra för 3. fordringsbevis med säkerhet av 3. obligationer den allmänna rörelsen avsedda pantbrev i fast egendom inom tre

som offentligen fjärdedelar av senast fastställda

förskrivningar, av svenskt bankaktiebo- taxeringsvärde eller när det rör utbjudits r ›. investeringsbank sig om mycket betydande objekt lag, Sveriges E .u eller Nordiska inves- inom 60 procent av värdering utaktiebolag, Å teringsbanken, med undantag av förd av opartisk värderingsman, sådana förskrivningar, som medför rätt till betalning först efter 4. fordringsbevis med betryggande utfärdarens övriga fordringsägare säkerhet av borgen såsom egen skuld (proprieborgen) tills betal- (förlagsbevisl. ning sker, 4. andra skuldförbindelser som eller av 5. andra fordringsbevis med utfärdats garanterats eller kommun eller som betryggande säkerhet, bestående av staten utfärdats av riksbanken, post- värdehandlingar enligt punkterna banken, bankaktiebolag, sparbank 1-4, eller eller centralkassa för jordbrukskredit, 6. egna fastigheter.

5. intill högst en femtedel av fondens tillgångar i skuldförbin-

- 135 -

Nuvarande lydelse Foreslgen lydelse

delser, för vilka kassan har säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i annan fastighet än industrifastighet eller i tomträtt inom tre fjärdedelar av senast fastställda taxeringsvärde, varvid i taxeringsvärdet på jordbruksfastighet icke får medräknas taxeringsvärdet på växande skog; dock skall byggnad, för att inteckning i fastigheten skall godkännas, vara brandförsäkrad i svensk försäkringsanstalt eller i utländsk försäkringsanstalt med rätt att driva försäkringsrörelse här i landet, eller

6. med arbetsmarknadsstyrelsens medgivande i fastighet, avsedd för kassans verksamhet, varvid i fråga om brandförsäkring skall gälla vad som anges i 5.

Utan hinder av första stycket får Utan hinder av första stycket får ett belopp. som motsvarar högst en ett belopp. som motsvarar högst en tiondel av fonden, redovisas i tredjedel av fonden, redovisas i andra värdehandlingar än som avses andra värdehandlingar än som avses i första stycket 1-6, dock ej i i första stycket 1-6, dock ej 1 aktier eller andelar i aktiefond. aktier eller andelar 1 aktiefond.

Av Bo Hansson och Bernt Öberg

föreslår i betänkandet att karensen i arbetlsöshets- Utredningsmannen sammanhang. Alternativet att försäkringen avskaffas helt och i ett i försäkringen och på sikt ta successivt minska antalet karensdagar bort karensen avvisas därmed.

Den totala kostnaden för reformen uppskattas till 130-180 miljoner

kronor 1 betänkandet anvisas också vägar för hur besparingar per år. för att täcka kostnaderna för skall kunna göras inom försäkringen reformen.

medför agen samantaget under Enligt utredningsmannen besparingsförsl förhållanden kostnadsminskningar på omkring 100 miljoner nuvarande kronor. Därutöver kan avgångar beräknas minska om förslagen genomförs. med 25 % medför - enligt utredningsmannen En minskning av avgångarna av kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen en ytterligare minskning på ca 25 miljoner kronor.

som gjorts beträffande kostnader- Enligt vår uppfattning är de kalkyler och uppgifterna an beräknade kostna för slopandet av karensdagarna av denna osäkerhet och synnerligen osäkra. Sun en följd nadsbesparingar kostnadsmässiga utfallet, blir tveksamsvårighet att kunna bedöma det också stor till huruvida de anvisade besparingarna kan täcka heten kostnaderna för en slopad karens.

som skäl för avskaffa karensen inom arbets- I betänkandet sägs att att att bara några få dagars helt inkomstlöshetsförsäkringen kan anföras för innebär en mycket stor påfrestning. Detta bortfall många människor vår i än högre grad gälla ifråga om det förhållande måste enligt mening

eftersom ersättningsnivån för KAS

kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS), än ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen. är väsentligt lägre Trots detta förhållande anser sig utredningsmannen inte ha möjlighet föreslå ett av karensen i KAS till följd av att denne att avskaffande inte lyckats finna besparingar som kan svara upp mot de kostnadsökav karensen i KAS skulle leda till. Den ningar som ett avskaffande

-137-

totala kostnaden för att avskaffa karensen i KAS kan enligt utredningsmannen uppskattas till 15-25 miljoner kronor per år.

Vi menar att ett slopande av karensen i arbetslöshetförsäkringen skall åtföljas också av ett slopande av karensen i KAS.

Av Inge Svensson

Att ta bort i arbetslöshetsförsäkringen är enligt min karensdagarna inte motiverat. som är ett sunt inslag i mening De utgör en självrisk, all försäkringsverksamhet, arbetslöshetsförsäkringen inte undantagen. Särskilt mot bakgrund av de senaste årens kraftiga höjningar av dagpen- - med därav följande av arbetsmarknadsavgiften - framningen höjningar står som en inte alltför självrisk för de fem karensdagarna betungande dem som drabbas av arbetslöshet. De spelar också en obetydlig roll i de arbetslöshetsfallen, som bör tillmätas störst betydelse i samlängre

manhanget. Förslaget att sänka dagpenningens högsta kompensationsnivå

från 91,7 “L till 90 z av inkomsten ser jag som en välkommen anpassning till vad som gäller inom social försäkringen i övrigt. Den bör genomföras helt ställningstagandet till karensdagarna.

oberoenderav

Att ta bort karensdagarna i arbetslöshetsförsäkringen men behålla dem enbart inom det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) kan inte accepteras. Det skulle medföra en utmanande särbehandling av de grupper som inte tillhör någon arbetslöshetskassa.

Av Peter Strömberg, Lars Johan Eklund och Bo Jangenäs

Karensvil lkoret

Den särskilde utredaren föreslår att karensdagarna i arbetslöshetsförskall slopas. Han föreslår också vägar att i det närmaste säkringen helt finansiera denna reform. Ifråga om det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) föreslår han inte motsvarande reform även om han finner att

-138-

för ett av karensen i de båda ersättningssauna skäl gäller slopande

han inte föreslår att karensen skall Anledningen till att systemen. funnit att finansiera en sådan i KAS är att han inte :möjligheter slopas ü g reform inom ramen för KAS. __ .

oss till detta synsätt att de två ersättningssyste- Vi kan inte ansluta g En reform av denna karaktär måste men kan ses isolerade från varandra.

.. och KAS oavsett var finansie- . omfatta både arbetslöshetsförsäkringen . att utredarens förslag borde ._ finns. Vi anser därför _, ringsmöjligheterna hade inneburit ha varit likartat för de båda systemen även om förslaget

kostnaden hade fallit på endast ett av dem. om finansieringsmöjligatt av karensvillkoret i inte skulle Inöjliggöra ett helt slopande heterna ha anpassats till detta genom både Försäkringen och KAS borde förslaget

t.ex. en lika lång avkortning av karenstiden.

*=“r='“=-'v'°\-*l*á':ñ'f2*?ñr%

*^*”*'--

- _ Bilaga 1

m,

Kommittédirektiv

w

m 1985”

Översyn av vissa frågor rörande arbetslöshetsersättning

Dir. 1985:49

Beslut vid 1935-! 1-07

regeringssaInmantriitle

statsrådet Leijon_ zmför. Departementschefen,

Mitt förslag

att en särskild utredare tillkallas för att utreda vissa frågor som Jag föreslår rör arbetslöshetsersättningen. Utredaren bör lila - av höjningar av dagpenningen skall föreslå ett system för hur behovet bedömas i framtiden. - bedöma om det att införa ett system med cnhetligare avgifter för alla

gar

medlemmar i arbetslöshetskassorna och redovisa hur ett sådant system i så fall skall utformas, - att fördela kostnaderna för arbetslöshetsersättning på pröva möjligheten ett sådant sätt att medlen från arhetsgivztravgifternzi kan utnyttjas bättre samt dessutom undersöka zilternzitivai finansieringsformer, - beräkna vad det skulle kosta att zivskaffzt den karenstid som gäller i och det kontanta arbctsmztrknadsstödet (KAS) arbctslöshetsförsáikringen samt redovisa hur en sådan reform skulle kunna finansieras inom nuvarande kostnadsramai för arhetslöshetsersåittning. - föreslå vilka pensioner som bör påverka rätten till arbetslöshetsersättning är samt bedöma om de s.k. 58.3-z“irsavgångzxrna och liknande uppgörelser med de som till grund för rätten till förenliga värderingar ligger arbetslöshetsersättning. - föreslå åtgåirder att omhytessökatntlc i begriinszttl utsträckning skall behöva arbetslöshetscrsiittning, samt - föreslå åtgärder för att göra administrationen av KAS effektivare och mindre resurskrävande. Arbetet bör hcdrivzis skyndsamt och vara zivslutzil senast den l maj 1987.

Bakgrund

Nuvarande vid arbetslöshet bygger på inkomstbortsystem för ersättning år 1974 (prop. l*)73:5(s_ lnU 23. rskr 251). En fallsprincipen (ich infördes utredning - ALF-utredningett -- genomförde under senare

parlantentztrisk av arbetslöshetsförsäkringen

hälften av l97ll-talet en ingående genomgång

1078:84) Allmiitt arbetsoch KAS. avgav ltetáiitkauttlet (SOU Lltredningeit

Mot bakgrund av bl.a. utredningens förslag har vid skilda löshetsförsäkring.

tillfällen reformer genomförts i de [vilda stödformerna.

infördes har Under de iir som har gått sedan det ituvarattde systemet

som i ekonomin i omfattande förändringar skett siiväl pä ztrbetsmarkmulett

ekonomisk nedgångi kombination sin helhet. Som en följd av internationell

svenskt och obalans i statens med strukturföråittdringar inom näringsliv

Även om en finanser ökade zirbetslöslteten snabbt under slutet av 1970-talet.

ontfattande problem på förbättring har skett under de senaste åiren kvarstår

arbctsntarkttzitlen.

ltar kostnaderna för de kontanta ersättningarna Genom denna utveckling andel av utgifterna för vid arbetslöshet kommit att tllgörtt en allt större

denna andel till ca läudgetáiret 1975/70 uppgick arbetsmarknzitlspolitiken.

ökat för att under innevarande budgetår utgöra 10 C/r och den har därefter och

(äkningeit lveror bl.a. på en (ökad arbetslöshet

drygt 30 4 av tttgifterita. har ökat. att den ersiittningstitleit för varje ersåittitingstzigztre

genomsnittliga

för medletnntatntzi i de

Är 1974 var den genomsnittliga ersåittniitgstinleit

ca (ut) dagar. År 1984 hade den ökat till 72 erkända arbetslösltetskztsst)rna inneburit att har de förlâittgdzi arbetslösltetstiderttzt dagar. För vissa grupper som har varit hiinviszule till zirbetslösltetsersättning de under långa perioder

enda inkontstkâillzi. :trbetslåäsltetsperiotler där den För att bryta tttvecklittgett mot all-t liingre

ersåittnittg har :arbetsmarknadspolienskildes val har begråinsztts till kontant

mot direkta sysselsattitingsskzttnamde fttgärdcr

tiken under senare ar inriktats i arbete - den s.k. och aktiva insatser för att ttnderlâittzi placeringen

siisoitt ttngdoittslatgett och arbetslinjen. l detta syfte har nya åitgâirdei införts. nu det s.k. lnont arbetsntztrknadsverket genomfåirs rekryteriitgsstödett. servicen till arbetssökande och serviceprogratnttnet som bI.a. skall förbättra

skall göras effektivare och förutsättningarna arbetsgivare. PIatsförmetlliitgeit skall att stödja zirbetshztttdikappade och langstidszirbetslöszt till ett arbete

förbättras. som måste biiras gemensamt i samhället. Arbetslöshet innebär kostnader

till att finna ett arbete måste Aktiva insatser för att stödja de arbetssökaittle

för den eitskilde. Ersättningen vid kombineras med en ekonomisk trygghet

ttrbetslöslttrl tttgöi grnntlen ltiirlkii och skall sii göra också i lranttitlett.

lan statens kostnader för lill av den ltögre arbetslöslieteit. löljtl

statsbidragen till de erkända arbetslöshetskassorna ökat under de senaste tio åren. I nominella tal har utgifterna stigit från 543 milj. kr. år 1974 till 6 102 1984/85. Förändringen förklaras förutom av arbetslösmilj. kr. budgetåret hetsnivån också av de förlängda arbetslöshetstiderna och anpassning av men också av att statsbidragen successivt har förbättersättningsnivåerna, har arbetsmarknadsavgiften, dvs. rats. Till följd av de ökade kostnaderna den arbetsgivaravgift som skall finansiera bl.a. statsbidragen, behövt höjas vid flera tillfällen. Det ekonomiska utrymmet för reformer är nu starkt Mot denna bakgrund bör olika vägar för finansieringen av en för begränsat. den enskilde betryggande arbetslöshetsförsäkring studeras. l skilda sammanhang har förts fram krav på ändringar i reglerna för arbetslöshetsersättningen. Det gäller bl.a. frågor såsom karensvillkoret, och möjligheten att delta i utbildning med bibehållen pensionsavdragsregler arbetslöshctsersättning. Mot bakgrund av vad jag nu har anfört föreslår jag att en särskild utredare tillkallas för att utreda vissa frågor rörande arbetslöshetscrsättningen. i det följande att gå igenom de huvudfrågor som bör Jag kommer utredas.

Ersättningsnivån trädde i Når den nu gällande lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring kraft den 1 januari 1974 fastställdes den högsta dagpenningen i försäkringen till 130 kr. Dagpenningen blev samtidigt skattepliktig och pensionsgrundande. Därefter har dagpenningen höjts flera gånger och den är f.n. 315 kr. 1985. Utgångspunkten för Denna ersättningsnivâ gäller sedan den l juli ersättningen från arbetslöshetsförsáikringen är att den skall utgöra en för ett inkomstbortfall. Dagpenningens storlek är således kompensation relaterad till en tidigare inkomst. Landsorganisationen i Sverige. Tjänstemiinnens Centralorganisation. Centralorganisationen SAC()/SR och Arbctslöshctskaxssornzis Samorganisation (SO) har i skrivelse den ll oktober 1984 bl.a. anfört att det är angeläget med klara för hur höjningar av arbetslöshetsersättningen skall regler beräknas. har därför hemställt att en arbetsgrupp tillsätts Organisationerna för att utreda vilket statistiskt underlag som bör användas vid kommande höjningar. F.n. höjs inte dagpenningen med någon automatik utan varje höjning prövas för sig. Hänsyn tas då till pris- och löneutvecklingen men också till det statsfinansiella läget. Den särskilde utredaren skall redovisa ett system för hur behovet av höjningar av_dagpenningen skall bedömas. Utredaren skall därvid utgå ifrån att behovet av varje höjning skall prövas särskilt utan knytning till något index.

Medlemsavgifterna

för De erkända arbetslöshetskassorna får ta ut avgifter av sina medlemmar

fastställs särskilt de kostnader som inte kan täckas på annat sätt. Avgifterna

48 och 660 kr. per år och medlem. för varje kassa och varierar f.n. mellan omfattning i sålsom airbetslöshetens Nivån pä avgiften styrs av flera faktorer. och fondbildningen i kassan. Varje kassan i fråga. dagpcmringiriviin skyldig att arbetslöshetskassa är enligt lagen om arbetsliöshetsfâirsäkring avgifterna kan medel som reserv genom vilken bygga upp en fond av Så länge fonden utjämnas mellan år med låg och år med hög arbetslöshet. till inte uppgår till den nivå som föreskrivs i lagen måste kassan avsätta medel

främst från medlemsavgifter, vilka kommer fonden. Dessa medel kommer

hög nivå så länge fonduppbyggnaden pågår.

att ligga på en förhållandevis i nivån mellan de olika De stora skillnaderna jaa medlemsavgifterna som orättvisa, särskilt som kassorna kan ur många synpunkter upplevas i utan

skillnaderna inte enbart är betingade av olikheter kompensationsnivå

också är beroende av arbctslöshetsriskeir. med Den särskilde utredaren skall pröva om det går att införa ett system

i arbetslöshetskassorna. Utredaren enhetligare avgifter för alla medlemmar skall därvid jrröva om en sildan ordning är låimplig med hänsyn till kassornas

medlemmarnas krav att kassornas rätt att själva lvestämmzi sina avgifter och Om utredaren finner verksamhet drivs rationellt för att hälla nere avgifterna.

att inlörzt enhctligart* Incdletnsavgifter skall han pröva om det möjligt

lämpligen skall fastställas till ett visst belopp eller till en viss avgifterna Utredaren skall också pröva hur ett system procentuell andel av inkonrsten. som nu tas ut av medlemmar för vilka för s.k. administrationsavgifter. bör vara utformat. Enhetligare medlemsavgift inte erläggs kollektivt.

för statsbidrag avgifter kommer att kräva ingrepp i de nu gällande reglerna i dessa och fondbildning. Utredaren skall i sitt förslag redovisa de ändringar

för införandet av enhetligare medlemsavseenden som bedöms nödvändiga de totala kostnaderna för statsbidraavgifter. Förslaget får inte iirneluärzt att

ökar. gcn till arbctsliâshetskztssorna och Utredaren skall i detta sanrmznthzmg se över reglerna för fondhildning

behovet av fonder hos arbetslöshetskassorna. En fråga som därvid skall

granskas särskilt är möjligheterna att begränsa behovet av fonder genom

av statshitlrag till kassorna. En annan ändringar i (rrdningen för trtbetaliring är möjligheten att vid behov fråga som bör studeras i detta sammanhang överstiger en förutsedd frigöra medel ur fonderna dä uthetalningsbehirven

nivå. Möjligheten till sådan flexibilitet är bl.a. beroende av hur fondmedlen

är placerade.

Finansieringen Arbetslöshetsförsiikringen finansieras huvudsakligen genom statsbidrag. Dessa bidrag finansieras i sin tur till dels 35 70 med medel som anvisas över statsbudgeten. dels (15 kö med en arbetsgivaravgift enligt lagen (1982:691) om soeialavgifter. Arhetsgivztravgiften. den s.k. arbetsmarkttztdsavgiften, fr.o.m. den l juli 1985 till L580 é- av arbetsgivarens lönesumma. uppgår Genom finansieras även (v5 §27 av kostnaderna för KAS och avgiften vid arbetsmarknadsutbildning och yrkcsinriktad rehabiliutbildningsbidrag mellan och zivgiftsntedel, den s.k. tering (Anti). Fördelningen anslagsfördelningsnyekeln, fastställs av rikstlaigen. Kostnaderna för statsbidragen till arbetslösltetskatssorna jväverkats kraftigt av även små i arbetslösheten. Vid låg arbetslöshet bland ändringar kassamedlemmaritzt heltöver inte samtliga de medel som betalas in genom arbctsmarknadsavgiften utnyttjas utan delar kommer att fonderas. Vid hög arbetslöshet blir förhållandet det motsatta. (ienom att fördelningsnyckeln är fast kan inte en eventuell brist pa arbetsgivaravgiftsmedcl kompenseras ntotsvaraitde tillskott av :tnslagsmetlel. l stället måste medel till den genom andel som skall finansieras med ;irbetsmarknadsavgifteit lilnas från annan inkontsttitel. Dessa medel skall sedan ;tterbetzilzis med framtida inflytande arbetsgivaravgifter. . Den såirskildc utredaren skall tmdersöktt möjligheterna att införa ett med en fördelningsnyckttl, som möjliggör ett maximalt system rörlig av avgiftsmedlen samtidigt som olagenheten med lån från annan tttnyttjantle inkomsttitcl undviks. Utredaren skall redovisa hur ett sådant systern kort och lámg sikt av behovet av anslagsmcdcl för

påivcrkztt bediämnittgen pa

arbetslöshetsersüttniitg och ltlhilLlIIlIIgSlIlLlTilg. KASoclt till 35 % Som jag nyss har itiittntt finansieras utbildniitgsbitlratgcn över och till 65 ka genom arbetsmarkitadsavgiftert. Under statsbudgeten senare år har kostnaden för statsbidrag till arbetslöshetsförsiikringen uppgått till i stort sett samma niva som inkomsternzt genom arbetstnztrknadsavgiften. Utredaren ocksa studera för- och itackdelztrnzt som bör mot denim bakgrund skulle vara förenade med att bekosta statsbidrageit till arbetslöshetsförsäkringen enbart genom arbetsgivaravgifter. Inom ramen som rör för ett helt avgiftsfinzinsiusrat systern ryms problem bl.a. att klara ekonomiska pitfrestniitgzit vid t.ex. konjunkmöjligheterna turnedgângztr. omfattande strukturella löriiiitlrittgai* m.m. En utgångspunkt i utredarens arbete med denna fraga skall vara att det i ett sådant system bör skapas en medelsreserv för att klara toppar i utbetalningarna av ersättning utan att uttaget av arbetsgivaravgiftei* behöver ändras eller andra medel skjutas till. l likhet med vad som nn gåiller luör en viss del av kostnaderna finansieras genom medlemsavgifter. Dessa bör vara sii eithetliga som möjligt

En beräkning skall göras av vilken nivå på för samtliga ntedlemmzir. både arbetsmarknzidsavgiften eller pä en motsvarande ny avgift som bör gåilla

skall i detta sammanhang i inlcdningssketlet och på lång sikt. Utredaren

som nu finansieras i samma ordning tacksä redovisa hur övriga verksamheter och utbildningsbidragctt, bör som ;irbetslösltelsförsäkringen, dvs. KAS

för försåikringeii täcks hell genom avgifter. finansierats om kostnaderna

Karcnsvillkorct

skall den arbetslöse fullgöra lnnan ersättning far betalas ut första gängen en gåttg per en karenstid om fem (lagar. Karens luehövei bara fullgiäras

För den som är ;irbetsliâs endast en kort tid innebär ersättningsperiotl.

av den genomsnittliga kompensationsni-

karenstiden en kraftig minskning SO har i

vän, medan effekten inte blir lika pätaglig vid längtidsztrbetslöshet.

skall aivskaffzts. flera framståillningar begärt att karenstideit för ett avskaffande av Den särskilde utredaren skall beräkna kostnaderna och KAS samt karenstiden både i fråga om arbetslöshetsfiârsäkringen skulle kunna finansieras inom ramen för de redovisa hur en sadan reform för arbetslöshetsersättningarna. Det stär utredaren nuvarande kostnaderna än att helt avskaffa karenstidcn. fritt att i detta arbete pröva :Indra lösningar att de inte strider mot den Förslag i denna fräga bör vara sa utformade

principen att airbetslöshetsersättningen utgör ett stöd för den

grundläggande strax till frågan

som ofrivilligt har drabbats av zirbetslöshet. Jag ziterkommer

om frivilligt slutande. i

Pensioner m.m.

från Den som uppbär åilderspertsiott före fyllda (15 är kan fit ersättning minskas med arbetslöshetskassa eller KAS. Arbetslöshetsersiittningen

en särskild och är pensionen

pensionen enligt pensionszivtlragstalvell

helt. likasä borlfallet rätten till tillräckligt hög bortfaller ersättningen

frän arbetslöshetskxissa helt om alderspensioiien utgär med en ersättning

tjänstetidsfaktot som uppgar till ll,.\ eller mer och pensionen utgår på grund

av fÖTVÅlfVStlfhClC.

Under senare ar har antalet tjänstepensioneringar ökat kraftigt. Nya typer

som inte fanns itär de nu gällande pensionsavav pensioner har tillkommit, Olika kombidragsreglernzt fastställdes. Jag tänker bl.a. pa delpensionen.

blir allt vanligare. nationer av pension och deltidszirbete

innebär denna utveckling att de nu gällande pensionsreg- Sammantaget och KAS bör ses (över. Den särskilda Ierna i arbetslöshetsförsäkringen rätten till ersättning. utredaren skall föresla vilka pensioner som bör päverkzi som har Även i fortsättningen bör den principen gälla att endast pensioner

-145-

samband :ned förvärvsarbete skall paverka ersåittningsrätten. Utredaren skall belysa konsekvenserna för de enskilda av ett helt slopande av rätten till i samband med sädanzt pensioner. Som alternativ arbetslöshetsersättning föreslä i de nu gällande som skall utredaren de ändringztr reglerna l r bör föranletlzt. Utredaren skall därvid utvecklingen inom pensionsomrädet överväga om bestämmelsen om tjänstetitlsfaktor. vid vilken ersättningsrätten bortfaller, är lämpligt utformad bla. med ltänsyn till konstruktionen av tjänstepensioner inom den enskilda sektorn. Utredaren skall vid sitt :trbete med detta alternativ utgå ifrån att förslag till ändrade bestämmelser skall vara sä utformade att över- och nya eller undviks. Vidare skall en förutsättning för underkompensationseffekter* söker och är beredd att ersättningsrätt vara att pensionstagaren verkligen anta arbete. De nuvarande bestämmelsernas utformning har skapat en med ett antal pensionstagare som ofta av endast formella skäl är ordning anmälda som arbetssökande hos arbetsförntetllingetr. Utredaren skall föreslå

åtgärder för att bryta detta. men som har samband En fråga som inte direkt gäller ;aensiortsreglerna med pensionsavgängztr är de under senare är allt vanligare avgängarna av äldre ttrbetstagare. som har ttppitatt minst 58.3 års älder. Vid (lriftittskrâitrkförekomntei och lack kommer överens om ttingat det att arbetsgivare undantag från turordningsreglerna i lagen (198280) om anställningsskydd, som innebär att äldre arbetskraft lämnar företaget först. Avsikten är att dessa äldre arbetstagare skall sluta vid 58.3 ars älder för att därefter uppbära kassaersätttting i 450 dagar. lirsiittningstitlert är beräknad sä att den upphör strax efter det att arbetstagaren kan då efter fyller öl) är. Vetlerbörarule utförsäkringetr attsöka om fÖlliLlSpCll$l()l1 på arbetstnztrknadsmässiga grunder. Numera mäste sitdanzi uppgörelser godkännas av den centrala fackliga organisationen. l-lela detta förfarande innebär att :arbetsgivaren och facket träffar om förntiltter som de inte disponerar över. Vidare uppgörelser förutsätter under den tid som

ttppgörelsernat manga gänget att arbetstagarna

av de uppbär arbetslöshetsersiittning inte skall erbjudas arbete. Merparten ;tnmältlat pii atrbetsförtnetllingeit utan att vara dessa arbetstagare är därför reellt arbetssökantle. Den särskilde utredaren skall av denna eller pröva om uppgörelser liknande slag är förenliga med de vêirderingztr som ligger till grund för de allmänna villkoren för arbetslöshetsersättning. Utredaren skall med utgångspunkt frân sitt stilllningstztgztttrle i dennzt fraga föresla dc eventuella åtgärder som bedöms nödvändiga för att befästa arbetslöshetsersâittningens ställning som ett arbetsmarknadspolitiskt instrument. l)et grundläggande kravet att den som gör anspräk ;väl ersättning skall vilja och kunna ta arbete skall kvarstå oförätttlrztt. Utredaren skall om möjligt samordna sitt arbete med denna frägzt med den

-146-

tillsatta kommittén för översyn av vissa frågor inom den allmänna tidigare 1984:42), som mot bakgrund av 58,3-årsavgångarna pensioneringen (Dir. har fått i uppdrag att pröva frêagaanom frivilliga ;avgångar från arbetsmarkordinarie En utgångspunkt för den naden före den pensionsialdern. kommitténs arbete aned denna fråagzaiir att ett system naed frivilliga avgångar inte kan bygga pa att samhället tar kostnadsaaasvaret.

Frivilligt slutande

Den som slutar sitt arbete frivilligt kan bli :avstängd från arbetslöshetserbon inte har en giltig :anledning till sitt handlande. siittatirag om han eller Ztl ersiittningsdzagzar. Den som vid upprepade Avstiitagaaingstitleaa iir atormzalt

utan giltig anledning kan bli avstängd

tillfällen har slutat ett :arbete frivilligt hon laar utfört förvärvsarbete under 20 dagar. För den intill dess han eller skål att sluta ett arbete. det enskilde kan det anånga gånger finnas tvingande aanderlåitenhet från arbetsgivarens sida att kan Lex. gälla laälsoskäl eller Även i fortsåittningen bör fullgöra sina lag- eller zavtalseaaligaaförpliktelser. stå dessa möjligheter att sluta ett arbete utan att bli :avstängd från ersättning Kostnaden för en enskild kassametllent för att sluta öppna lör den enskilde. således i aaormalfallet ca en ett arbete utan giltig zanledniaag motsvarar naånadslön. _ Någon aaaiâjliglaet att tvinga en zarbetstagzare att stanna kvar i en anställning och bör inte Iaeller finnas. En fri och rörlig arbetsmarknad finns inte förutsätter att naäaaaaisktarhar rätt att sluta sina arbeten och söka sig till andra Denna rätt anåste emellertid vara förenad med ett som passar dem bättre. ansvar för att zarbetsbytet inte innebär tanötligt långa arbetslösbetspcrioder

med ersättning. arbets- Det helt donaiaaeraaatlt- antalet aanabytessökaaattle på den svenska hon slutar och marknaden har försåikrzat sig om ett nytt :arbete innan han eller relativt kort tid. Samtidigt kan att det nya :arbetet skall påabörjzas inom är :andelen frivilligt slutande konstateras att i vissa arbetslöshetskttssor (arovåiekaaitde Iiögt. Den såirskilde utredaren skall kartlägga oanfzattaaingen av det frivilliga och KAS. Utredaren skall med slutandet i zarbetslöshetsförsiikringen föresla eventuella Dessa kan utgångspunkt i kartläggningen åtgåirder. beroende riktas mot såtvåil ;arbetsgivare som zarbetstagare. på resultaten

Administrationen av KAS

Administrationen av KAS handhas av aarbetsanarkaaadsstyrelsen (AMS) om stöd sker hos och riksförsiikriaagsverket. Prövniatgeaa av zansökningaa länsarbetsatåinaratlerna och aatbetaalatingar av stödet sker genom försäkrings-

kassoraaa.

-

Sedan flera iir tillhaka om det finns piigar ett arbete med att se över arbetsuppgifter inom zirbetsmarknadsverket som helt eller delvis kan slopas eller föras (iver till annan huvudman. AMS-kommittén (A 1981:02) har bLa. haft till uppgift att göra en såidzitt (äversyn. Syftet har varit att begränsa arbetsmarknadsverkets ansvar för arbetsuppgifter som inte i första hand är arbetsmarknatdsivolitisket. AlxlS-kommittén har inte tagit ställning till arbetsmarknadsverkets (lelansvar for administrationen av KAS. som sker hos länsarbetsnämnderna är till Den prövning av KAS-ärenden del av rent teknisk natur. De arbetsmarknadspnlitiska bedömövervägande ningar som sker begriiitszn sig huvudsakligen till fragan om sökanden star till arbetsmarknadens förfogande eller om ett avvisat arbete iir lämpligt eller om sökanden Iiar haft en giltig anledning att sluta ett arbete. av KAS resurser inom Atlministrationen tar i ansprak betydande arbetsmarknadsvcrket. Inom verket har genomffirts ett arbete med att göra verksamheten effektivare och mindre resnrskriivzuitle bl.a. genom utnyttjande av ADB-teknik. F.n. pålgar införandet av nya rutiner man. i detta syfte. förenkla Den såirskilde tttredaren skall pröva om det iir Intljligt altytterligare hanteringen av KAS-åirentlen för att frigöra resurser inom arbetsmarknads- Som ett :tlternativ till nuvarande verket till platsförntedlaincle uppgifter. skall utredaren att föra över delar av ordning pFÖViI möjligheterna arbetsmarknadsverkets zinsvetr för administration av KAS till llålgün annan Utredaren skall diirvitl utgå ifriiit att nu existerande eller ny huvudman. verkets befattning med KAS-åirentlen skall hegriinsrts till vad som galler i Vid valet av huvudman står det fråga om arbctslöshetsförsåikringen. fritt utanför existerande utredaren att pröva OrgillllSâll0flSkål lösningar institutioner. Utredaren skall dock redovisa förslag om hur den ttdministrztsom fiärs bort fran trrhetsmarknrtdsverket. skulle kunna tion av KAS. inordnas i försiikringskassornas verksamhet eller (ivcrlåltzis påi SO. Samorganiszttionen har i skrivelse till regeringen den 25 atttgltsti N83 erbjudit sig att ta över administrationen av KAS. Utredaren skall redovisa vilka resttrser som kan frigöras inom arbetsmarkom KAS-administrutiotieii tas bort oeh littr verksamheten hos en nadsverket skulle kunna finansieras inom ramen för (lcssa resurser eller till ny huvudman kan få för den en lägre kostnad samt vilka konsekvenser i övrigt (Svertagandet nye huvudmannen. Konsekvt:itseiti:t för den personal sorti nu sysselsåitts med dessa uppgifter inom arhetsmzirknatlsx-erket skall ocksa ltelyszts. En tltläpltln för ett eventuellt (Sverlütnttitle av verksamheten skall presenteras. skall i denna samratla med AMS. statskoittoret. Utredaren fraga riksförsêikringsverket och S0.

Vissa andra frågor lnom vissa branscher. Lex. inom triitlgårdsnåiringett och turismen, De arbetstagare som förekommer säsongarbete i betydande omfattning. syssclsätts i siisongttrbete har ofta inget annat arbete ntellan säsongerna och har ej heller någon form av lön under ttppehällen. För många säsongarbctare .. utgör arbetslöshetsersättning inkontsttrygghetcn mellan säsongerna. Genom m.. fortsatt att dc i hög grad utan formella avtal iir eller anser sig tillförsäkratle är de ofta mindre motiverade att .., arbete när den nya silsongcn börjar q,› acceptera erbjudanden om andra arbeten som inte tidsmässigt passar med .. att mer säsongarbetet. För arlmtsftörtnetllingen innebar detta svåirighetei ... varaktigt lösa dessa ;irbetssökantles sysselsiitlningssituzttion. ,.. och kontant arbets- AMS har enligt lagarna om arbetslöshetsförsiikring marknadsstötl möjlighet att genom föreskrifter begråittszt ersättningsrättett för säsongarbetare om sálrskiltlzt skal lörcligger. Siidauzt begriinsaiule föreskrifter har meddelats i endast ringa omlattttitrg. Den särskilde tttredztrcn skall kartlägga mtrfattningen av säsongarbete inom olika branscher och hur stor andel av de siisongarbetzutde som får skall arhetslöshctsersiittning under ttppehåtll mellan säsongerna. Lltretlaren löreslåi som generellt lör dessa en ordning reglerat ersåiltttittgsriittett arbetstagare. För ntåttgzt säsongarbetzttttle kan sáisongarhetet vara det enda realistiska alternativet och ur samhällets synpunkt bör detta inte omöjliggöras. Som en tttgangspttnkt skall vid arbetet med denna fraga gälla att säsongarbetare inte skall vara ttlesltttna fran ersåittningsrâitt Linder uppehåll men att full ersiittningsriitt skall vara lörenatl med krav pa arbetsutbtxd som i arbete. Utredaren skall därvid också möjliggör cn varaktig placering överväga atgärder sont ökar ;trbetsgivarens amsvtu* för att begränsa omfatt- _. ningen av säsonganstiillningztr. Ett attnat problem av likartad karaktiir iir de personer som vill kombinera arbetslöshetscrsåittning med annan sysselsättning. Särskilt vanligt iir att en arbetssökande vill delta i tttbildttittg .eller starta nagon form av egen under arbctslösltetett. De nuvarande reglerna är företags-verksamhet restriktiva när det giiller siidanzi kombinationer. Den särskilde mycket utredaren skall pröva om den gåillrttttle ordningen bör lvestft eller om skilda. värdefullt: i Ökad ur :trbetsmarknzttlspolitisk synpunkt sysselsåittningat skall kunna konthineras med arbetslosltetsersáittning. lin tttslriicktting gcnerösare attityd i detta avseende lar doek inte innebiirzt eltergilter i fråga

om kravet pa att sta till arbetsnrarknadens förfogande.

Utredaren skall i Llettzt sammanhang ocksa prova váigztt inom arbetslösram som i (ökad tttstråieknittg medverkar till att deltidhetsersiittningarnas sarbetztttde med arbetslösltetsersiittning kan placeras i arbete som motsvarar deras atrbetstttbtttl. Lltretlztrett skall hiirvitl tttgai ilran att eventuella åltgåirder

som den nyligen avskaffade begränsningsinte skall vara av samma karaktär

regeln vid deltidszirlmete (den s.k. Sfl-tlzigarsregeln). som söker uppfyller det s.k. Vid av om den ersättning prövningen och KAS två månader av arbetsvillkoret får både i zirbetslöshetsförsäkringen

med arbetad tid. Restegenomgången arbetsmarknadsutbildning jämställas

måste fullgöras genom arbete. rande tre månader av zirbetsvillkoret

kan Den särskilde utredaren skall pröva det lämpliga i att zirhetsvillkoret

som därvid bör helt arbetsmarkitadsutbildning. Frågor fullgöras genom vissa övervägzts är om en såialan ordning lvör gälla generellt eller endast avse

Utredaren skall t.ex. ersättningstagzire som hotas av utförsäkring. grupper. för en siidart reform oeh redovisa hur kostnaderna beräkna kostnaderna för de nuvarande kostnaderna för skulle kunna finansieras inom ramen

arbetslöshetsersättning.

fyller i s.k. kassa- eller deklara- Den som uppbär ;rrbetskishetsersättning

eller hon är arbetslös. arbetar eller av någon tionskort dag för dag i om han Genom att underteckna kortet försäkrar är förhindrad att arbeta. anledning På kortet bekräftar att uppgifterna i kortet är riktiga. ersättningstagztren att den ;irhetssökztntle har besökt ;irbetsförmetllingen genom hesöksståimpel Kortet sedan till grund för i föreskriven ordning. ligger förmedlingen

av ersättning till den enskilde. Lttbetalniitgen om uppgifterna i Normalt finns det inte nagon :inledning att ifrågasätta

dock att arbetslöshetsersättning betalas ut kortet är riktiga. Det förekommer

i korten. För den som uppbär KAS felaktigt på grundval av (iriktigzi uppgifter

att stöd kan försäkringskassan innan uthetztlning sker gora en viss kontroll

vilka t.ex. har utgått. Denna inte betalas nt för dagar för sjukpenning

heller har kassorna någon har inte arbetslöshetskassoma. Ej möjlighet att kontrollera om medlemmen har arbetat under en dag egentlig möjlighet

då han eller hon har uppgivit sig vara ztrbelslös.

skall lämna till åtgärder som minskar Den särskilde utredaren förslag

av ;irhetslöslietsersättning. De åtgärder riskerna för felaktiga irtbetzilningzu* all handläggningeit hos som föreslås hör dock inte vara sä omfattande

kassorna och utbetalningen av ersättning onödigtvis fördröjs.

finns en mängd föreningsrättsliga

I lagen om :trhetslöshetsförsåikring Dessa luestêimmelser överensstämbestämmelser för arlietslöshetsk;issorna. föreningar och i mer i stor utsträckning med dem som gäller för ekonomiska

hänvisas i betydande (imfaittiting till lagen (1951:308) om ekonolagtexten

Arbetslöshetskzissornzi intar en självständig förenings-

miska föreningar. att och är inte ekonomiska föreningar. Något sakligt skäl för rättslig ställning

finns inte. F.n. pågår inom

ha en mellan de háida lagarna koppling om ekonomiska füreitingar med en Översyn av lagen

regeringskzirtsliet

av betänkande (SOU 1984:9) Koope-

anledning kooperationsutredningens

Detta kan förväntas leda till en helt ny rativa föreningar. översynsarbete

lagstiftning för bl.a. ekonomiska föreningar. vilket i princip bör föranleda en i detta zivscendc. omarbetning av lagen om arbetslöshetsförsiikring Den särskilde utredaren skall göra en redaktionell (Sversyn av de och föreningsriittsligzi lNISlillHIHClSCTINI i lagen om :irlietslöshetsförsiikring utforma ett förslag till lagtext som sjiilvstfiiitligt reglerar (lessa frågor utan hiinvisnitig till ;innan lagstiftning. för att förenkla för AMS och SO har tillsatt en ;arbetsgrupp reglerna Den siirskilde utredaren skall samråda med denna :trbetsliäshetsersåittning. arbetsgrupp och som egna förslag redovisa de iitgilrtler* som arbetsgruppen i föreslåu och som tttredairen finner det :ingeliiget att hitriitlzt. Det star utredaren fritt att lagga fram förslag även i andra fragor rörande arbetslöshetsersåittning som utredaren under zirbetets gång finner anledning att ta upp. Utredaren bör när zirbetet påilwörjzts samt vidare under arbetets gång och i förekommantle fall annan informera beriärda huvutlorgziniszitioner berörd central arbetstagztrorgttnisation med vilken staten har eller brukar ha samt bereda dem tillfälle att avtal om löner och andra anstâillningsvillktui Lltredaren bor vitlare sannnitla med de myndigframföra sina synpunkter. heter som berörs av förslagen.

Genomförandet av uppdraget

Den såirskilde tttredziren lJÖI bedriva arbetet skyndsamt och bör ha avslutat sitt arbete senast den l maj 1987. Lltredaren fârom (let befinns lämpligt avge delbetänkande. Som en utgångspunkt för utredarens arbete skall galla att alla förslag som inom ramen för oförändrade resurser. läggs fram skall kunna genomföras utredaren Det innebär att, om förslag redovisas som medför ökade utgifter. som samtidigt mäste visa hur förslagen kan finansieras genom (mmprövningar innebär inom det direkta utredningsområdet. Även i övrigt besparingar och gâllerdt* direktiv (Dir. 1084:5) som har utfärdats till samtliga kommittéer särskilda utredare atngaentle utredniitgsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har :infört hemställer jag att regeringen luemytttligai mig O att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförortlningen (1976:119) - med uppdrag att göra en översyn av vissa fråigor rörande

zlrbetslöshetsersiittning.

sekreterare och annat biträde ät 0 att besluta om sakkunniga. experter. utredaren.

-151-

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar 0 att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitclns anslag för kommittéer 111.111.

Beslut ;ansluter fördragandens överväganden och bifaller Regeringen sig till hennes hcmsláillzun.

(Arbctsmarknadsdepanementet)

-152-

Kommittédirektiv

Dir. 1986:112

till den särskilde utredaren (A 85:05)

Tilläggsdirektiv

av vissa rörande arbetslöshetsersätt-

för översyn frågor

ning

Dir l9X6:l2

Beslut vid regeringssatmmanträde 1986-04-17

statsrådet Leijon, anför. Departementschefert. Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag den 12 november 1985 en särskild utredare med uppdrag att göra en Översyn av vissa frågor rörande arbetslöshetsersåittning. Utredningen har antagit namnet A-kasse-

kommittén. direktiven (dir. 1985:49) skall A-kztssekommittén i fråga om Enligt ersättningsnivån i zirbetslåishctsförsiikringen redovisa ett system för hur i försäkringen skall bedömas. behovet av höjningar av dagpenningcn Kommittén skall därvid utgä ifrån att behovet av varje höjning skall prövas särskilt utan knytning till något index. Vid riksdagens behandling av regeringens förslag i årets budgetproposition av arbetslöshetsersättningarna har i (prop. 1985/86: l0(l bil. l2) till höjningar motion l985/86:A276 mellan löneutveekling tagits upp frågan om följsamhet och arbetslöshetscrsättning. l motionen föreslås bl.a. att A-kassekommittén bör, utöver tidigare upptlrztg i fråga om ersättningsnivän. genom tilläggsdh som rektiv få i uppdrag att överväga metoder för att räkna upp dagpennixigcn kan :anpassatstill löneutveckliitgen. Arbetsmarkinnebär att den fortlöpande motionen och riksdagen har nadsutskottet har tillstyrkt (AU l9X5/86:ll) tillkänna med skrivelse den 3 april 1986 (rskr 1985/86: 153) givit regeringen vad utskottet har anfört. Mot härav luör tirmdrztget för A-kztssekounntitteit i fråga om bakgrund crsáittningsnivån i arhetslöshetsiörsäkringen genom tilläggsdirektiv utvidgas av metoder för att räkna upp (lagpenningcn i till att avse även överväganden som innebär att dagpenningen fortlöpande kan anpassas till försäkringen. bör utredas med förtur tillsammans löneutveeklingen. Detta tilliiggsupprlratg och finansiemed tidigare Iåintnatle trppdrag i lriigzi om medlentsavgifter

ring.

Ilcmslällan Med hänvisning till vad jag nu har :infört hemställer jag nu regeringen beslutar om lilläggsdirektiv till A-kzlssckonunitlén i enlighet med vad jag nu har anfört.

Beslut Regeringen ansluter sig till förcdrngandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Arhclsmarkn:tdsdcpzurleuuvcnlct)

BILAGA 3

bIand arbetslöshetskassornas medlenlnar. Säsongsarbetsiöshet Resuitat av undersökning utförd av Arbetslöshetskassornas .samorganisation avseende år 1.985 Kassa*) Branch/yrkesgrupp Arbets1os- Anta1 Utbeta1d ersat hetstid ñEHTEññ3F_KE§5? ning, kronor

Fabriks Sockerindustri 9 mån. 50 2 500 000

- Torvindustri 3-4 so 1 S00 000 Trädgårdsarbetare 4 4 60 000 Fastighets

Handeisrepr Hote11- 0 rest 4 3 500 44 752 000 Ekonomipersonai - Diverse 9 “ 147 350 30 000 000 Kommunai Park 0 Kyrkog.arb. 7 2 105 Sommarkiosker 6 2 4 000 Köpmännen

Skogsarbetarna - Röjningsarb m.m. 0 lant- Virkesmätare 6 21 255 000 Skogsbrukstjm Lantbrukstj. varierande 6 180 000 Statsanstä11da m.m. 6 mån. 3 100 90 000 000 Vägarb. “ Sv. arbetare Diverse 2-7 77 1 660 000

*) De kassor som saknas redovisar inte säsongsarbetsiöshet (4 kassor har ej svarat)

BILAGA 4

OLIKA FÖREKOMJANDEPENSIONER

1.1. Aiimänna pensionsförsäkri ngar.

De allmänna pensionsförsäkringarna utgörs av foikpension (FP) och alimän tilläggspension (ATP) eniigt lagenom aiimän försäkring (AFL) och deipension (DP) eniigt lagen om deipensionsförsäkring (DPFL).

1.1.1 Folkpension

FP kan utgå i form av åiderspension, förtidspension, änkepension och barnpension. Som tiHägg tiil FP kan utgå barntiliägg, handikappersättning, pensionstiilskott, hustrutiliägg och och konlnunait bostadstiilägg.

Aiderspension utgår i normaifaiiet från 65 års åider. Den utgör 96%

av basbeioppet (1987 är bb = 24 100 kr.) för ensamstående (= 23 136 kr.) och 78 1/2 % av basbeioppet för gift försäkrad vars make uppbär åiderspension e11er förtidspension eller äger rätt tili å1derspension (= 18.919 kr. om maken uppbär 1/1 pension, 20 324 kr. om maken uppbär Z/3 pension och 21 027 kr. om maken uppbär 1/2 pension). Åiderspension kan utgå antingen med hel eiier haiv pension. Den kan uttagas tidigast från 60 års åider och minskas då med 5/10% för varje månad, som då pensionen börjar utgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyiier 65 år. Om uttaget uppskjutes tili senare än nämnda månad, ökas pensionen med 6/10 % för varje månad, som då den börjar utgå förfiutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde 65 års åider. Hänsyn tas inte till tid efter ingången av den månad då den försäkrade fyiit 70 år.

Hel utgår med sanma beiopp som åiderspension fr.o.m. förtidspension 65 års åider. Förtidspensionen kan också utgå med 2/3 och 1/2 pension beroende på graden av nedsättning av den försäkrades arbetsförmåga.

- 156 -

ti11 som fyilt 50 år vid mannens död

Änkepension pensionsberättigad

utgår under vissa förutsättningar med samma beiopp som åiderspension fr.o.m. 65 år åider. För yngre pensionsberättigade minskas pensionen med 1/15 för varje år varmed antaiet år som den pensionsberättigade fy11t vid mannes död understiger 50.

med 26 Z av basbeioppet. Den utgår dock a11tid med Barnpension utgår sådant att den tiiisammans med barnpension från ATP och i vissa beiopp fall ti11 med barnet sammanboende kvinna utgör 31 % av basänkepension efter envar av föräidrarna an de bägge avlidit, 31 % av basbeioppet om barnet samtidigt uppbär bidragsförskott och 41 % av basbeioppet för som i annat fa11 barnpension efter en av be1oppet barn, uppbär föräldrarna.

för varje barn under 16 år tili förälder san uppbär Barntiliägg utgår e11er förtidspension. Barntiiiägg tili heT sådan pension åiderspension 26 1 av basbeioppet. Om barnet är berättigat ti11 barnpension utgör utgår barntiiiägget med tio procent av basbeioppet.

utgår ti11 försäkrad som fy11t 16 år och som innan Handikappersättning avsevärd tid fått sin funktionsförmåga nedsatt i han fy11t 65 år för viss omfattning. Beroende på omfattningen av vederbörandes hjä1pbehov och stor1eken av hans merutgifter utgår handikappersättningen med 65,

50 e11er 34 % av basbeioppet.

Pensionsti11skott utgår till åiderspension, förtidspension och änkepension. Den som samtidigt uppbär ATP har rätt tili pensionstiliskott endast i den mån ATP inte uppgår tili det högsta beiopp varmed pen- Pensionsti11skottet ti11 åiderspension och sionstiilskottet kan utgå. fr.o.m. 65 år är 48 % av basbeioppet (= 11 568 kr.). Penänkepension sionstiiiskottet ti11 hel förtidspension är 96 1 av basbe1oppet.

tiiikommer under vissa förutsättningar hustru, som ej Hustrutiiiägg 65 år, ti11 den som uppbär åiderspension e11er förtidspension fyilt om hustrun inte sjäiv sådan pension. Hustrutiiiägget kan (1987) uppbär 26 270 kr. Det reduceras med hänsyn ti11 annan inkomst utgå med högst på visst sätt.

- 157 -

Komnwna1t bostadstiliägg utgår enligt de grunder och med de belopp som respektive kommun beslutar. Det reduceras med hänsyn tili annan inkomst på visst sätt.

1.1.2 ATP

förtidspension, änkepension och ATP kan utgå i fonn av åiderspension, barnpension.

utgår i norma1fa11et från 65 års ålder. Den minskas resp.

Åidersgension

i annat fail på samma sätt som FP. Å1derspensionen utgör 60 1 av höjs av basbeioppet och medeitaiet av de pensionspoäng som ti11goprodukten doräknats den försäkrade. Har fier än 15 år med poäng ti11godoräknats beräknas mede1ta1et på de 15 högsta poängtaien. Har poäng tiiigodoräknats för mindre än 30 år, tas hänsyn endast till så stor de] av nämnda produkt som svarar mot förhå11andet me11an antalet ti11godoräknade poängår och taiet 30.

He] förtidspension motsvarar den å1derspension som sku11e ti11komma den försäkrade om sådan pension sku11e börja utgå fr.o.m. 65 års åider.

utgör, om pensionsberättigade barn finns, 35 och 1 annat

Änkepension

fa11 40 % av he] förtidspension.

utgör, om pensionsberättigad änka finns, 15 och i annat Barngension fa11 40 % av he1 förtidspension e11er åiderspension. Finns f1er penbarn ökas procenttaien med tio för varje barn utöver sionsberättigade det första. Det sammaniagda be1oppet förde1as iika me11an barnen.

1.1.3 De1pension

faststäiis ti11 be1opp som motsvarar 65 1 av den försäkrades Deipension Pensionen anknyts ti11 basbeioppet och omräknas vid pensionsunderiag. förändring av detta. Pensionsunderiaget för anstäiid är ski11naden me11an den normaia förvärvsinkomsten före arbetstidsminskningen och den förvärvsinkomst som han efter arbetstidsminskningen kan antas ha ti11s-

- 158 -

mellan dessa inkomster får inte beräknas till högre vidare. Skillnaden mellan den försäkrades SGI före och efter arbetsbelopp än skillnaden “ tidsminskningen.

med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning utgörs För försäkrad av hälften av hans genomsnittliga förpensionsunderlaget i princip före Den genomsnittliga inkomsten värvsinkomst arbetstidsminskningen. till ATP. beräknas bl.a. med ledning av pensionspoängen

1.2. Avtalspensionsförsäkringar.

mellan de allmänna pensionsförsäkringarna och avtal spen- Samordningen sionsförsäkringarna sker efter antingen 1) bruttosamordningsprincipen

eller 2) nettosamordni ngspri ncipen.

innebär att garanteras en total Bruttosamordningen pensionstagaren av den pensionsmedförande lönen. Från

pensionsnivå på en viss procent

bruttobelopp dras således den allmänna pensionen. tjänstepensionens Denna kan i vissa fall bli Återstoden kallas kompletteringspension. bl.a. för statligt och komnunalt anställda. noll. Systemet tillämpas

innebär att tjänstepensionen utbetalas med sama Nettosamordningen tillämpas bl.a. belopp oberoende av den allmänna pensionen. Systemet

för ITP och STP.

1.2.1 Statlig pension

Framställningen är till största delen hämtad ur SOU 1985:63 Tjänste-

pension tryggande och beskattning.

återfinns i allmänt pensionsavtal den Bestämmelserna om statlig pension 7 december 1974. med i huvudsak ordina-

Det tillämpas på statsanställda

extra ordinarie eller extra tjänst samt på vissa arvodesanställda rie. chefslön eller statligt kollektivmed arvodemotsvarande löneplanslön, arbetare. Därutöver omfattar avtalet vissa andra grupper. anställda

krävs i huvudsak att arbetstagaren fyllt 20 år och att För pensionsrätt omfattat 40 i av hel tidstjänst under en kvalifianställningen lägst

- 159 -

kationstid av minst sex heia kaiendermånader av de senaste 36 månaderna.

För en he] pension erfordras normait 30 tJänsteår. För fe1ande tid minskas pensionen i förhåilande därtiil. Beräkningen av pensionen grundar sig på ett pensionsunder1ag, som är den pensionsiön arbetstagaren hade i den tjänstepensionsgrundande anstä11ningen för december månad före avgångsåret. Pensionsiönen är på visst sätt begränsad. Månadsiön 250 S av basbeioppet vid årets ingång beaktas inte a11s överstigande (gränsen motsvarar högst 30 basbe1opp för år). Om månadsiön överstiger 167 1 av basbeioppet (omkring 20 basbe1opp för år), inräknas överskjutande Iönedei endast ti11 häiften såsom pensionslön. Pensionsförmånerna är värdesäkrade genom anknytning ti11 basbeioppet.

Pensionsförmånerna är ålderspension, sjukpension, förtidspension, egeniivränta, fami1jepension, fami1je1ivränta och kompietterande deipension.

Åiderspension

Det finns oiika pensionsperioder för tjänstemän inom statiig civii verksamhet, 60-63, 63-65 och 65-66 år. Fasta pensionså1drar gäller b1 a miiitär personai.

Åiderspension får tas ut tidigast i den tiliämpliga periodens nedre gräns och utgör högst 65 % av pensionsunderiaget. Detta belopp kan på viss sätt ökas genom tiligodoräknande av vissa under tjänsten uppburna 1öneti11ägg. Fr.o.m. 65 års åider ökas pensionen med ett ti111äggsbeiopp om högst 3,1 % av basbeioppet vid rätt ti11 he] pension.

sjukpension

Pensionen beräknas som en åiderspension, varvid dock tjänstetid ti11godoräknas ti11 och med pensioneringsperiodens övre gräns. Om förtidspension e11er sjukbidrag eniigt AFL beviijats, utgår i sjukpensionsfali de1s tiiiäggsbeiopp om högst 3,1 % av basbeioppet muitipiicerat med tjänstetidsfaktorn, de1s särski1t san utgör 25 1 av he] ti11äggsbe1opg sjukpension, det senare oavsett tdänstetidsfaktorns storlek.

Förtidsgension

En arbetstagare kan förklaras berättigad till förtidspension gg_han/hon 5 år kvar till pensioneringsperiodens nedre vid avgången har högst kan tillgodoräkna minst 20 tjänsteår enligt pensionsgräns; gm han/hon gällt under minst 20 år avtalet eller om statliga pensionsbestämmelser inte strider mot det allmännas intres-

för arbetstagaren; gm_avgången

se.

Förtidspension beräknas i stort sett som ålderspension. Förtidspenskall dock minskas med 0,5 % för varje helt eller påbörjat fjärsionen dedels år som, då pensionen börjar utgå, återstår till pensioneringsperiodens nedre gräns.

Egenlivränta

sin anställning utan rätt till En arbetstagare som slutar statliga eller kan få rätt till egenlivränta om ålders-, sjuk- förtidspension haft enligt avtalet i han/hon fyllt 28 år och därefter pensionsrätt minst 3 år. utgår fr.o.m. 65 års ålder. Den kan utbetalas Egenlivränta hel eller helt sjuktidigare om man samtidigt uppbär förtidspension bidrag enligt AFL.

Egenlivsräntans storlek bestäms av som utgör 95 % av den pensionslön som skul 1) livränteunderlaget, le ha gällt vid avgång med ålderspension; dvs antalet tillgodoräkningsbara tjänsteår 2) tjänstetidsfaktorn, (tid med kommunal eller annan ickestatlig pensionsrätt tillgodoräknas

ej) dividerat med summan av antalet tillgodoräkningsbara tjänsteår ggg

det antal år som återstår till 65 år, dock lägst 30; Denna utgör förhållandet mellan utbetal- 3) basbelopgsfaktorn. och basbeloppet för året före det år då livränningsmånadens basbelopp tan börjar utgå.

normalbelopp uppgår till dels 10 % av livränteunderlag Egenlivräntans som understiger 7,5 gånger basbeloppet, dels 65 % av livränteunderlag därutöver. Detta normalbelopp multipliceras sedan med tjänstetidsfaktorn och basbeloppsfaktorn.

- 161 -

Egenlivräntan är en nettoförmån, dvs den samordnas inte med a11männa förmåner enligt AFL.

Familjepension

En efterievande make i ett äktenskap med tjänsteman, som vid frånfället ti11 en1igt pensionsavta1et, får under vissa ägde rätt egenpension fami1jepension. Pensionen ti11fa11er även barn ti11 den förutsättningar avlidne om barnet ännu inte fy11t 19 år.

Stor1eken av fami1jepensionen faststäiis med utgångspunkt i den aviidnes egenpension med bortseende från eventue11a tiiläggsbeiopp. Om den aviidne inte redan åiderspension b1ir stor1eken av egenpension i uppbär form av sjukpension normerande. Häiften härav utgör fami1jepensionens normaibelopp för ensam förmånsberättigad. Ti11 två berättigade utgår ett be1opp motsvarande 140 z av normaibeioppet med 20 procentenheter: för varje ytterligare förmånsberättigad. Pensionen fördeias ökning me11an make och barn på så sätt att den efter1evande maken a11tid erhå11er 0 % av norma1be1oppet medan barnen de1ar återstoden 1ika. Om endast barn finns, de1ar dessa med 1ika deiar be1oppet.

Fami1Je1ivränta

Om den aviidne tjänstemannen uppbar egen1ivränta e11er ägde rätt tili sådan förmån i framtiden, kan i vissa fa11 efter1evande får famiijeiivränta. Fami1je1ivräntans be1opp för ensam berättigad efterlevande utgör 32,5 % av den del av pensions1önen som överstiger 7.5 basbeiopp. Tjänstetidsfaktor = egen1ivränta.

Samordning med andra tjänstepensionsförmåner

Pensionsrätt som förvärvats på grund av kommunai e11er annan ickestat- 1ig tjänstepensionering samordnas på så sätt, att intjänade tjänsteår för statiig pension mot att intjänade fribrevsförmåner tiiigodoräknas avstås ti11 staten.

1.2.2 Kommunal pension

härom återfinns i PA-KL = pensionsbestänmelser för Bestämnel serna arbetstagare hos kommuner och landsting.

PA-KL omfattar i samtliga hos en kommun anställda arbetstagare princip som inte åtnjuter pensionsrätt enligt andra tjänstepensionsbestännelom minst 40 % av heltid gäller för ser. Förutom kravet på en arbetstid för att denne fyllt 18 år. De förmåner PA-KL:s tillämpning arbetstagare som följer av avtalet är egenpension (ålders-, garanti- och visstidsdelpension, familjepension (änke-, änklingspension), kompletterande och barnpension) och livränta (ålders- och familjelivränta).

Ålderspension

är att pensionsåldern är 65 år. För vissa arbetstagarkate- Huvudregeln härifrån avvikande regler. Sålunda har bl.a. stora grupgorier gäller s.k. vilken är 63-65 år. per inom vårdområdet pensioneringsperiod, Detta möjlighet att i nämnda åldersintervall själv ger arbetstagaren välja avgångstidpunkt. Skyldighet att avgå från anställningen förelig- 65 års ålder. För vissa andra arbetskategorier gäller pensionsger vid 63 år och 60 år. Pensionsgrundande tid för hel pension är 30 år åldern från 28 års ålder. (För hel visstidspension krävs dock räknat tidigast tid om 12 år). I den pensionsgrundande tiden medräkpensionsgrundande nas normalt anställningstid med intjänad pensionsrätt enligt tidigare ITP- planen och STP-planen. Den bl.a. staliga pensionsbestämmelser, totala tiden uttrycks i form av en tidsfaktor. pensionsgrundande

beräknas normalt med utgångspunkt i de årslöner som Ålderspensionen i den pensionsgrundande anställningen under utgetts av arbetsgivaren de fem första av de sju sista anställningsåren före pensioneringen. För som erhålls årslönen varje sådant år fastställes en årspoäng, genom att divideras med för motsvarande år gällande basbelopp. Från de sålunda

beräknade fem årspoängen bortses normalt från den högsta och den lägsta. för gäller medeltalet av resteran- Som underlag pensionsberäkningen de tre årspoäng (årsmedelpoäng).

-163-

ÅIderspension beräknas därefter genom att årsmede1 poängen m1tip1iceras med nedan angivna procenttai i respektive skikt.

Årsmedei poängen (uttryckt i anta1 basbelopp) Nivå i 1

O - 1 96 1 - 2,5 78,5 - 3,5 60 2,5 - 64 3,5 7,5 20 - 30 32,5 30 - 0

Suman härav muitipiiceras med tidsfaktorn, varvid erhåHes bruttopensionspoängen. För att erhåHa pensionens årsbeiopp i kronor Inuitipliceras bruttopensionspoängen med vid varje tid gäliande basbeiopp.

Famiuegension

Famiijepensionens storiek beräknas med sanlna teknik san ålderspensionen. Före samordning med den aHmänna pensionen mu1tip1iceras familjepensionen med nedan angivna procenttal i resp. skikt:

Om det finns två pensionsberättigade Imntipiiceras pensionen med 1,4. Denna faktor ökas med 0,2 för varje härutöver tilikonmande pensionsberättigad.

Livränterätt

Livränterätt föreHgger beträffande å1ders- och famiijepensionerna. Livräntorna är s.k. nettoiivräntor, vilket innebär att någon samord-

- 164 -

med socialförsäkringsförmåner inte sker. ning för livränta bygger på i princip samma grunder som Beräkningsmetoden för ålders- respektive familjepension.

1.2.3 ITP

och handelns för tjänstemän och ITP = Industrins tilläggspension arbetsledare sig på en uppgörelse mellan SAF och PTK. grundar

förmåner består av ålderspension, särskild kompletterings- ITP-planens familjepension, särskild änkepension (ITPK), delpension, sjukpension, och särskild änklingspension. ITPG-planen avser ålderspension pension lönedelar och garanterar en viss minimipension för personer på vissa som har låg ITP på grund av kort pensionsgrundande tjänstetid.

Planen gäller i fråga om ålderspension, ITPK-pension och familjepension fr.o.m. månaden efter den under vilken tjänsteman fyllt 28 år. I övrigt av planen efter fyllda 18 år. Planen gäller inte omfattas tjänsteman om mindre än 36 månader återstår till ordinarie pensionsålder och tidienligt planen eller med planen samordningsbar pengare pensionsrätt sionsrätt inte har tjänats in. Tjänstetid efter uppnådd pensionsålder, efter avtalad beaktas inte. 65 år, eller lägre pensionsålder,

Pensionsförmånerna beräknas på en pensionsmedförande lön, som huvud-

sakligen består av:

- aktuell fast lön - naturaförmånerna kost och logi (värderade enligt källskat-

tetabell) - tantiem provision, - för skiftarbete, förskjuten arbetstid, jourersättningar tjänst och beredskapstjänst.

Utanför området för lön faller andra naturaförmåner, pensionsmedförande och liknande. Vissa löneförhöjningar tillåts dock övertidsersättning inte slå ut när mindre än 5 år återstår till pensionsigenom fullt åldern. Lönedel över 30 basbelopp grundar ingen pensionsrätt.

Pensionsgrundande tgänstetid

För rätt till fulla pensionsförmåner krävs i princip att tjänstemannen efter fyllda 28 år fått tillgodoräkna sig pensionsgrundande tjänstetid om minst 360 månader. om sådan tid inte uppnåtts sätts pensionen ned I med 1/360 för varje felande månad.

5 kan under vissa tillgodoräknas. 4 Tid i annan anställning omständigheter

Åldersgension

Hel ålderspension när tjänsteman uppnått 65 års ålder efter tillutgår godoräknad tjänstetid om 30 år. Den beräknas enligt följande procentsatser av den aktuella lönen inom angivna löneintervall.

Har lägre pensionsålder än 65 år överenskonmits utgår hel ålderspension i löneskiktet upp till 7,5 basbelopp med 65% av den pensionsmedförande lönen för tid fr.o.m. pensionsålderns inträde intill åldern 65 år.

oavsett tas ut före eller efter 65 års ålder sker reduceom pensionen ring för felande tjänstetid.

ITPK

ITPK är en kompletterande ålderspension med individuellt uppbyggt pen- Pensionskapitalet kan utnyttjas på olika sätt. Om det sionskapital. används till att lyfta ålderspensionen från 65 års ålder livsvarigt uppgår pensionen till 2,5-3 % av slutlönen.

1- 166 -

Delpension

förutsätter att tjänsteman har en lön före övergången till Delpension deltid som överstiger 7,5 basbelopp.

beräknas underlag som utgör skillnaden mellan Pensionens storlek på ett till deltid och 7,5 basbelopp eller lönen före tjänstemannens övergång deltidsarbetet. Om lönen före överden högre lön son han uppbär för var mellan och 20 basbelopp skall hel deltidsgången till deltid 7,5 falla ut med 50 % av nämnda skillnadsbelopp. vid en tidigare pension lön mellan 20 och 30 basbelopp utgör procentsatsen 25 på bortfallna

lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp.

Sjukgension

vid fullständig arbetsoförmåga utges med följande pro- Hel sjukpension lönen inom tillämpligt löneintercenttal av den pensionsmedförande vall.

utgör av den aktuella lönen Löneintervall sjukpenning

när sjukbidrag eller när sjupenning utges förtidspension utges och i övriga fall

95 % 80 % Högst 7,5 basbelopp 65 % 65 % 7,5-20 belopp 20-30 32,5 % 32,5 z basbelopp

Sjukpensionen samordnas med - sjukpensionsfribrev eller - på lönedel intill 7,5 basbelopp med sjukpenning, sjukbidrag förtidspension enligt AFL. - sjukpenning eller livränta från yrkesskadeförsäkringen

Familjepension

bestäms med hänsyn till storleken av ett grundbelopp som Familjepension av följande av pensionsmedförande lön inom angivna utgörs procenttal löneintervall.

- 167 - He1 fam11jepens1on (fami1jepens1on vid fu11 pensionsmedförande tdänstetid) beräknas en11gt följande.

å Hel fami1jepension (familjepension vid fult pensionsmedförande tjänste-

beräknas * tid) en1igt följande.

Förmånstagare Fami1jepension 1 1 av grundbe1oppet

Efter1evande make

Enbart barn

Särskild änkegension

om en efter1evande maka efter en tjänsteman inte får ATP i fonn av änkepension därför att äktenskapet varat mindre än 5 år och gemensamt barn saknas äger hon rätt ti11 den särski1da änkepensionen en1igt ITP.

- 168 -

26 % av Iönedeien 7,5 basbe1opp och He1 änkepension utgör på högst minskas understiger 360 månader. om pensionsgrundande tjänstetiden

Särskiid änk1ingspension

är 20 1 av pensionsgrundande iön om 1ägst 7,5 bas- Hei änkiingspension beiopp. Pensionen samordnas med vissa Iivräntor.

ITPG-pianen

Pianen lämnar en särskiid för en minsta pension åt personer med garanti kort pensionsgrundande tdänstetid som på grund därav erhåiier en iåg å1derspension. ITPG omfattar åiderspension på Iönedeiar om högst 7,5 basbeiopp och fa11er ut endast om ITPG:s garantinivå överstiger ITP-pensionen.

1.2.4 STP

Den särskilda tiliäggspensionen har tiiikommit efter överenskommeise me11an SAF och L0.

Anstäiid har rätt tili åiderspension eniigt STP om han är född i juni 65 år. Vidare krävs att 1911 elier senare och uppnår pensionsåidern har fuilgjorts genom att minst tre pensionsbevarande anstäiiningstid STP-år in under åidern 55-64 år eller minst 0,25 STP-år kan tdänats tiilgodoräknas för vardera åren då den anstäiide fyiier 63 respektive 64 år. ska11 den pensionsgrundande tiden vi1ken tiilgodoräk- S1ut1igen nas fr.o.m. 28 års ålder t.o.m. 64 års å1der uppgå ti11 minst tre STPår.

av att minst 30 Hel STP utgör 10 % av pensionsiönen under förutsättning STP-år Tjänstetidsreduktion görs för feiande tid under ti11godoräknats. 30 år. Pensions1önen ti11 för ATP ti11 den dei anknyter pensionspoängen in de 5 kaienderår under viika den sådan poäng tjänats på STP-området anstä11de fy11t 55-59 år. Ett mede1ta1 tas på de tre högsta poängen och detta ökas med talet 1. Resuitatet mu1tip1iceras med basbeioppet vid ingången av kaienderåret under viiket pensionså1dern uppnås.

-169-

STP innehåller inga regier om förtida uttag e11er om Tägre pensionsåider. heiier efterievandeförmåner. Sjukförmåner och I STP ingår inga TGL täcks i stäiiet av de särskilda koiiektiva försäkringsformerna eniigt nedan.

1 STP samordnas i vissa faii

Viss sker att utfaiiande pension enligt annan samordning på så sätt avräknas samtidigt som intjänad tid under b1.a. ITP-planen ti11gopian doräknas som pensionsgrundande tid för STP.

Aêâ

är avsedd att vara ett kompiement tiil Avtaisgruppsjukförsäkringen b1.a. från den aiimänna försäkringen. Den är också förtidspensionen tiiikoumen genom en överenskonmeise meiian SAF och L0. För anstälida hos kommuner och landsting finns motsvarigheten AGS-KL. Under förtids- AGS med månadsbeiopp vars storiek varierar med hänsyn pensionstid utges till den försäkrades SGI. Under 1985 varierade beioppen neilan 180- 1.175 kr. De är skattefria.

1.2.5 FAO, FTF, SAO

Pianerna omfattar kontorstjänstemän och fäittjänstemän och har ti11kommit genom avtai me11an Försäkringsbranschens Arbetsgivarorganisation (FAO) och Försäkringstjänstemannaförbundet (FTF) samt De samordnande Akademikerorganisationerna (SAO).

Förmånerna är i stort uppbyggda eniigt ITP- och ITPG-pianerna. Vissa skiiinader finns dock.

Fram ti11 den ordinarie pensionsåidern ska11 pensionen utgöra 65 % av iönen i skiktet 7,5 basbeiopp vid en fuii tdänstetid av 360 upp tiil månader. Dessutom ska11 efter 65 års åider pensionsprocenten höjas med hänsyn till bortfaii av ATP-förmåner till föijd av den Tägre pensionsåidern. När det kompietteringspension - FTPK - ska11 denna från gäiier som om tjänstemannen kvarstått med pensioneringen utgå med samma beiopp oförändrad lön fram tili den ordinarie pensionsåidern.

1.2.6 PTP

Planen som omfattar anställda läkare, tandläkare, sjukgymnaster och psykologanalytiker hos Praktikertjänst AB, är tillkommen genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har godkänts av Sveriges Läkarförbund och Sveriges Tandläkarförbund.

Planen omfattar ålderspension, sjukpension, familjepension, särskild änke- och änklingspension samt försörjningsränta. Rätten till åldersoch familjepension samt till försörjningsränta tjänas in tidipension efter fyllda 28 år. Den pensionsmedförande lönen utgör i huvudsak gast den kontanta lönen på högst 30 basbelopp. Full pensionsgrundande tjänstetid uppnås efter 20 års anställning räknat fr.o.m. anställningsmånaden, tidigast fr.o.m. månaden efter den under vilken arbetstagaren fyllt 28 år. efter fyllda 63 år beaktas inte. Tjänstetid

Ålders- och sjukpension

Pensionsåldern är 63 år. Ålderspensionens storlek före och efter 65 års ålder motsvarar ITP-planen. Om arbetstagare lämnar sin anställning äger han rätt att ta ut ålderspensionen i förtid dock tidigast från 55 års ålder. Det föreligger även en rätt att skjuta upp pensionsuttaget längst t.o.m. månaden före den då arbetstagaren fyller 70 år. Förfarandena medför att ålderspensionen får räknas om.

Sjukpensionen följer i huvudsak ITP-planen. Den tjänstetidsreduceras dock inte.

Försörjningsränta till make och barn

Familjepension i form av försörjningsränta utgår under 12 år från arbetstagarens dödsfall dock längst till den tidpunkt då arbetstagaren skulle ha uppnått 75 års ålder.

1.2.7 Bankanställdas pensioner

Planen grundar sig på kollektivavtal mellan Bankinstitutens Arbetsgiva- (BAO) och Svenska Bankmannaförbundet (SBmf). Avtalet reorganisation

- 171 -

omfattar samtliga tjänstemän i till BAO anslutna affärs-, spar- och föreningsbanker samt vissa kreditinstitut. De nu aktuella pensioneringsreglerna har i stora drag ITP-planen som förebild.

Förmånerna enligt planen är ålderspension, kompletteringspension, garantitillägg till ålderspension, familjepension, särskild änkepension, särskild änklingspension, särskild barnpension, delpension och sjukpension.

EB.

KTP för kooperationens tjänstemän

Pensionsformerna motsvarar i huvudsak ITPs förmåner. Beträffande änkegaranterar dock KTP sådan med 50 % av mannens från KTP och pensionen den allmänna försäkringen samnanlagda ålderspension vid 65 års ålder på lönedel intill 7,5 gånger basbeloppet.

KTP för tjänstemän hos vissa förbund

För tjänstemän hos bl.a. fackförbunden, Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti och vissa organisationer och föreningar med anknytning därtill gäller en överenskommelse mellan Arbetarrörelsens Förhandling:organisation och Handelsanställdas Förbund om KTP-pension. För kvinnliär pensionsåldern 62 år. Förmånerna är i övrigt lika dem ga tjänstemän i den förut nämnda KTP-planen med undantag för sjukpensioner som även under förtidspensionstid utges med 95 % av lönen.

KTP för tjänstemän hos Folksam

En KTP-plan gäller vidare för tjänstemän hos Folksam, KP och L0- Förbundens Rättsskydd AB enligt kollektivavtal mellan Kooperationens Förhandlingsorganisation och Försäkringstjänstemannaförbundet. Även här tillämpas den lägre pensionsåldern 62 år för kvinnlig tjänsteman.

Avtalets bestämmelser rörande ålderspension tillämpas tidigast fr.o.m. månaden efter fyllda 25 år och såvitt rätt till kompletteringspension, KTPK, från 28 års ålder.

- 172 -

faller även ut på lönedelar upp till 7,5 basbelopp i Familjepension och barnpension. Sådan pension är utformad san en form av änkepension för att efterlevande erhåller minst viss del av den pension sam garanti den avlidne skulle ha varit berättigad till från den allmänna försäkringen och KTP enligt följande.

efterlevande utöver 3

1.2.9 STPK för LO-kollektivet

Mellan Kooperationens Förhandlingsorganisation och L0 gäller kollektivavtal om STPK för arbetare inom det konsumentkooperativa området. Pensionsförmånerna omfattar ålderspension, uppbyggd på samma sätt som även ett änkepensionsskydd. Den sist nämnda fönmå- STP, samt därutöver nen är utformad som en garantipension till efterlevande änka med KTP:s som förebild men till skillnad från KTP-planen betalas änkepension änkepension ut endast till 65 års ålder.

Statens 1987

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Otillbörlig ermbiianmg,Ju. U.

P2- nuasboaganae ochsunlguadeavjordhtuksfmiøia Uudochblldfüehavüimll.

m.m.Ju. [Angüdsulrcdningm87. Fi. Enny kyrkoiagm.m. Del i. C. Enny kyrkolagm.m. Del 2.C. Folkstyrelscnsvillkor. Ju.

?PPPHFFPP

Barnets rim.Ju. Svenskaförsvarsindustrin: UD. Det svenskatotalförsvaret inför 90-talet. F6. lndrivningsiagm.m.Fi.

Legitimntionför vissakiropraktorer.S. Översynavrättegångsbalken 3.Ju. Mordet påOlof Palme.Ju. Miljöskndefond.ME. Bcgxavningslag. C. Fmnchising.Ju.

$8G§§3§?85?§5§3§§

Internationella familjermsfrágor.Ju. Varannan damernas. A. Läkemedel ochhälsa.S. Äldreomsorgi utveckling.S. MissbrukamaSocialtjänstenochTvinga S. Medicinteknisksäkerhet.S. Produktsäkexhelslag. E. Ökat kommunaltväghållningsansvar. K. Enskildavägar.K. Skeppslegø till utlänning.Tillstånd.dispensen ilaggskiñe.K. Biståndför bättre miljö i u-lmd. UD. Stödtill näringslivet.H. Fel i fasüghet.Ju. lntegritctsskyddet i infonnationssamhullct 4.Ju.

?Båâååå

Förcnbum miljö. ME. Ju mervi är tillsammans.Del i. C. Jumervi lr tillsammans. Exempelsamling.Del 2.C. få Jumervi ärtillsammans. Underlagm: reformersann!förslag.Del 3.C. .33 För en bättremiljö. Miljövårdsfamiljen. Myndigheterochförfattningar.ME. Stödet till bam-ochungdomsmtcningar. C. Arkiv m: individochmiljö. U. Studiemedel. U. :s.° Datoriscringavtullen: expon-och 171

Fasta Öresundsibrbindelser. x.

aa Nr Miljökonsekvenser av fasta Öresundsfürlindelser.

K 43. Snabbarekörkonsingripmxden m.m.K. 44. uvsmedelspriseiochlivsmedelskvalitet. Jo. 45. Översynavntcrvärdeskatlui.Del XI. Fi. 46. Översynavrättegångsbalken 4.Ju. 47. skäligalokalhymrochtryggheti Bo. 48. Eu nytt plan- ochbostadsvezk. Bo. 49. Svcrigcinfonnaüoncn ochvissapublikationer.UD.

Statens 1987

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet Otillbörlig efterbildning. [l] Arkiv för individ och miljö. [38] Dödsboägande och samlande av jordbruksfastigltet Studiemedel. (391 mm. [2] Högskolans jourmliswthildnirtg. (so) Folkstyrclsats villkor. [6] Ljud och bild för extervartdert. (su Barnets rätt. [7]

Skydd för det väntade lnmct. [l 1] Jordbruksdepartementet

Översyn av rättegångsbalken 3. [13] livsmedelspriaer och livsmedelskvalitet. (441 Mordet på Olof Palme. [14] Folkmrelsontas lotterier och spel. [S2] Franchising. [17] Intcnlationella familjerättsfrågor. [18] Arbetsmarknadsdepartementet Fel i fastighet. [30] i infonnationssuuhället 4. [31] Varannan damernas. [19] Imegritetsskyddet 4. [46] Ekonomiskt stöd uu arbetslösa. (S61. Översyn av rättegångsbalken

Utrikesdepartementet Bostadsdepartementet Svenska ibrsvarsindustrins utlandsverksamltet. Slutliga lokalhymr och trygghet i (471 [8] Bistånd iörbltttre miljö i u-land. [28] Ettnyttplan- och bostadsverk. [48] Svetigeirtfonnatiorten ochvissa [49]

Civildepartementet Försvarsdepartementet Enny kyrkolag m. m. Del l. [4]

Det svenska totalförsvaret inför 90-talet. (91 Ennykylkolagm. m.Del 2. [5] Begravningslag. [16] . . Jumervi är tillsammans. Del 1. [33] Socialdepartementet Ju mer vi är tillsammans. ExempelsantlingDel 2. [34] Legitimation för vissa kiropraktorer. [12] Ju met- vi är tillsammans. Underlag förrefoøma samt lettkemedel och hälsa. [20] flkslag. Del 3. [35] Äldreomsorg i utveckling. [21] Stödet till bam- och tmgdomstörminw. [37] Missbrukama Socialtjänsten och Tvinga. [22] Medicinteknisk saltet-het. [23]

Miljö- och Energidepartementet

Kompctensutvecklingert efter läkarexamett. [53] r Kompetenmtvecklingat efter läkarexamert. Huvudbilaga Miljöskadcfottd. ns] - [S4] För en bättre ntiljö. (321 Efterlevandepension. [55]. Foten bättre miljö. Mnjovtrdstamtuert. Myndigheter och författningar. [36]

Kommunikationsdepartementet

Ökat kommunalt väghållningsansvar. [25] Enskilda Visir. [26] Skeppslega till utlänning. Tillstånd. dispenser, üassskiftc. [27] Fasta lser. [41] Miljökonsekvenser av fasta Öresundsførbirtdelser. [42] Snabbare korkonstrtgripmden mm. (431.

Finansdepartementet ungtidsutredrüngm 37. [3] lndrivningslag m.rn. [10] Produlnsllkerltetslag. [24]

Stöd till näringslivet. [29] KUNGL. (3157:

Datorisering av tullcns export- och importnnincr. [40]

Översyn av mervärdeskattm. Del XI. [45] 398741* ü Z

STOCKHOLM

V

ALLMÄNNA FÖRLAGET

ISBN 91-38-10059-2 ISSN 0375-2SOX