SOU 1999:27

DELTA utredningen om deltidsarbete, tillfälliga jobb och arbetslöshetsersättning : betänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

l Statens offentliga utredningar 1999:27 w w w Näringsdepartementet

DELTA

Utredningen om deltidsarbete, tillfälliga jobb och arbetslöshetsersättning

Betänkande om av Utredningen arbetslöshetsersättningen och deltidsarbete m. m. Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie

som svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

Omslagsbildfrån gruppkorsbandsom Länsarbetsnämndeni Uppsaladistribueradetill hushållen1965för attrekryterakvinnor till industriarbete.

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-7610-938-0 Stockholm 1999 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Rosengren

Björn

Näringsdepartementet

Regeringen beslutade den 6 april 1998 att bemyndiga statsrådet Winberg att tillkalla särskild utredare för att analysera utvecklingen av

en deltidsarbete och tillfälliga anställningar samt överväga behoven av förändringar i arbetslöshetsersättningen. Med stöd av bemyndigandet förordnades den 25 maj verkställande direktören Erika Thelning som särskild utredare. Utredningen har antagit namnet DELTA Utred-

ningen deltidsarbete, tillfälliga jobb och arbetslöshetsersättningen.

Som sekreterare förordnades den 1 juli civ.ek. Christina Rapp Lundahl deltid och med vissa avbrott, den l augusti utredaren Mona Henriksson, den 17/8 jur.kand. Kristina Lindström och den l/9 utreda-

Christer Florman, också på deltid. ren

Utredningen har vidare anlitat avdelningsdirektör Fredrik Jansson för vissa beräkningar, samt kammarrättslagman Stig Jansson för författningsförslag.

Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande SOU 1999:27, DELTA Utredningen deltidsarbete, tillfälliga jobb och arbetslös-

- om hetsersättningen. Utredningsuppdraget är i och med detta avslutat.

Stockholm den 26 februari1999

Erika Thelning

/Christer Florman

Mona Henriksson

Kristina Lindström

Christina Rapp Lundahl

.;Jasså.r J,

4:a Mafqâx s v-

. -. +

1§3MF:ÅI.

ifåâii: aim.. C Güi 2.t;;;r'.›s.;

1 Sammanfattning

Stora förändringar på arbetsmarknaden

Dagens samhälle med ett ökande inslag tidsbegränsade anställningar

av kan tyckas återgång till tiden före industrialismens genombrott.

vara en Då det vanligt försörjde sig och sin familj med tillfälliga

var att man arbeten mellan perioder sysselsättning i det egna jordbruket. Indust-

av rialiseringen Sverige medförde att arbete inom industrin blev iden-

av tiskt med fast anställning på heltid. En statligt utformad socialpolitik tog sin början under och efter 1930-talets krisår. Välfárdssamhället började växa fram och därmed också deltidsarbetet. Olika reformer på arbetsmarknaden har bidragit till ett ökat arbetskraftsdeltagande men också till ökning deltidsarbetet, t.ex. utbyggnaden av barnomsor-

en av

den betalda föräldraledigheten, förkortad arbetstid för småbarnsgen, föräldrar, rätt till studieledighet Omkring år 1965 hade en halv

m.m. miljon människor deltidsarbete. Därefter ökade antalet snabbt och omfattade en miljon människor år 1980.

Fler deltidsarbetslösa

Antalet deltidsarbetande har under lång tid varit relativt konstant i Sverige. Som andel de sysselsatta har de deltidsarbetande minskat en

av aning under de senaste tio åren. I dag har drygt 900 000 del-

personer tidsarbete i Sverige. De deltidsarbetslösa har däremot ökat kraftigt under 1990-talet. Ökningen har varit särskilt stor för dem uppbär

som fyllnadsersättning från arbetslöshetskassa. Den gruppen har tredubblats under den senaste tioårsperioden. Både deltidsarbete och deltidsarbetslöshet domineras helt av kvinnor.

Kraftig ökning av tillfälliga jobb

De tidsbegränsade anställningama blir allt fler och under 1990-talets kraftiga lågkonjunktur har nyanställningama dominerats av tillfälliga anställningar. Nu har halv miljon svenskar tidsbegränsad anställ-

en en

l O Sammanfattning

ning. Alla fakta tyder på fortsatt ökning och förskjutning från en en mer fasta tillfälliga jobb vikariat, till lösa fonner, projektsom mer som

anställningar och behovsanställningar.

Strukturella och konjunkturella faktorer

Deltidsarbetets utveckling tycks främst ha haft strukturella orsaker, under 1970-talet till stor del dikterade hushållens behov. Från 1980av talet blir företagens behov flexibel personalresurs, särskilt av en mer inom tjänstesektom, en mycket framträdande faktor. När det gäller tillfälligt anställda finns endast data från 1987 och deltidsarbetslösheten finns dokumenterad från 1990. Med så kort en tidsserie måste slutsatser konjunkturella och strukturella samband om med nödvändighet bli försiktiga. Deltidsarbetslösheten uppvisar emellertid ett klart samband med den konjunkturella utvecklingen i landet. Det förefaller ha blivit ackuen mulation av deltidsarbetslösa under de dåliga åren. Omstruktureringen inom den offentliga sektorn har också spelat avgörande roll för en denna utveckling.

Ökad anpassning

Arbetsgivama att utvecklingen är nödvändig följd menar en av nya konkurrenssituationer och kundkrav. Lagstiftningen har också successivt anpassats till utvecklingen. Inom offentlig sektor framhålls nedskärningar samt ökande effektivitetskrav ligga bakom utvecklingen. Om konkurrensen arbetskraften ökar eller kompetens- och kvaom om litetskraven i produktionen skärps kommer arbetsgivarna sannolikt att i större utsträckning söka lösningar där de anställda erbjuds fasta mer av

heltidsanställningar.

Flexibilitet i praktiken

Inom ramen för nuvarande arbetsrätt sker också olika anpassningar som konjunktur, säsongs- respektive kundanpassad arbetstid; lån/utbyte av personal mellan företag, breddning kompetens hos personalen för av fler uppgifter, s.k. tvättstugeschema Bemanningsföretagens m.m. framväxt är också ett sätt att både erbjuda flexibilitet för inhyrande företag samtidigt som de anställda i bemanningsföretagen får fast anställning och heltidsarbete.

Sammanfattning l l

Behovsanställda särskilt utsatta

Även majoriteten de har tidsbegränsad anställning hellre

om av som en vill fast anställda är förhållandena för många relativt goda. Det

vara gäller framför allt de kombinerar t.ex. studier med tidsbegränsat

som arbete, de har provanställning och många de som har projekt-

som av anställning. Närmare 80 procent av de tidsbegränsat anställda anser att de har tillräckligt med arbete. De flesta som lämnar en tidsbegränsad anställning gör det för att påbörja sådan, många går till studier

en ny etc. och mindre andel får fast anställning. Förhållandevis få går

en en till arbetslöshet.

De blir arbetslösa är öppet arbetslösa under relativt kort tid,

som vilket bland annat beror på att de erbjuds arbetsmarknadsprogram för långtidsarbetslösa när de närmar sig gränsen för denna, dvs. efter 100 dagars arbetslöshet för respektive sex månader för vuxna. Inom

unga

tidsbegränsat anställda har många de behovsanställda en gruppen av särskilt utsatt ställning, många bland dem är lågutbildade och yngre. Gruppen domineras kvinnor.

Medelålders lågutbildade kvinnor riskerar inlåsning

och yngre

Huvuddelen de deltidsarbetande är nöjda med sin arbetstid. Gruppen

av kan inte generellt sägas ha svag ställning, t.ex. äger fler i denna

sin bostad än vad gäller för befolkningen i allmänhet. Bland grupp som de deltidsarbetslösa utgör medelålders och lågutbildade kvinnor

yngre dock med dagens system riskerar att bli inlåsta i deltids-

en grupp som arbetslöshet. Därmed kommer de allt längre ifrån sina heltidsanställda kollegor vad gäller karriär- och kompetensutveckling eftersom deltidsanställda i mindre utsträckning kommer i fråga för exempelvis kompetensutveckling.

De får också mindre del i arbetsmarknadsprogram jämfört med heltidsarbetslösa. För deltidsarbetslösa finns inte någon tidsgräns motsvarande den för heltidsarbetslösa innebär krav på arbetsmarknads-

som

alternativ till långtidsarbetslöshet. Många blir också kvar program som i deltidsarbetslöshet under lång tid.

Deltidsarbete speglar könsskillnader

Deltidsarbete och deltidsarbetslöshet är i hög grad en fråga som återspeglar skillnaden mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Det förekommer främst inom vård, och handel. Män är också del-

omsorg tidsarbetslösa under mycket kortare tid och de tycks kunna ta vara

12 Sammanfattning

möjligheterna till omställning via arbetsmarknadspolitiken i större utsträckning än kvinnorna. Utredningen har på många sätt blivit uppmärksammad del att en deltidsarbetslöshet förekommer därför att de berörda arbetena är för tunga att utföra på heltid, s.k. stålmansjobb. Det rör traditionellt kvinnodominerade arbeten inom vården. Det finns enligt utredningen anledning att Fördjupa kunskaperna kring dessa förhållanden då det för närvarande tycks finnas begränsade fakta i ämnet.

Arbetsförmedlingen

De deltidsarbetslösa har fått markant mindre del de arbetsmarken av nadspolitiska åtgärderna än heltidsarbetslösa. En del de deltidsstor av arbetslösa har sådana arbetsförhållanden att det svårt att komplettera deras deltidsarbete med ett annat arbete eller arbetsmarknadspolitisk en åtgärd. Behovsanställda förefaller ha större omställningsbenägenhet en än deltidsarbetslösa, och likaså bättre förutsättningar få fast heltidsatt ett arbete. Även denna är missgynnad det gäller grupp när tillgången till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, men de har ändå fått väsentligt en större del än de deltidsarbetslösa.

Andra lösningar

Det finns exempel på många projekt för att lösa deltidsarbetslöshetsproblemet under de senaste 10 till 15 åren, de har i allmänhet inte men givit några bestående resultat. Utredningen har redovisat två exempel på lösningar som kan genomföras frivilliga åtaganden eller genom genom avtal. Det ena är Kiviksmodellen syftar till att skapa helsom tidstjänster och deltidstjänster med högre timinnehåll inom den kommunala sektom. Deltidshuset i Arbetsförmedlingens regi är ett annat exempel, där man erbjuder kompetenshöjande insatser på tider som passar även dem med oregelbundna arbetstider. Bemanningsföretag i privat eller statlig regi är ett exempel på en flexibel lösning både för företag och individer. Arbetslösa och tidsbegränsat anställda får fast anställning och arbetar uthyrda på olika som

företag och organisationer. Industrikompetens i Östergötland AB

är ett

exempel på ett branschägt bemanningsföretag med inriktning på långsiktig komptensutveckling.

Sammanfattning 13

Konkurrenssnedvridning

Utformningen arbetslöshetsersättningen innebär indirekt subvenav en branscher där deltidsarbetslöshet är särskilt vanlig, dvs. inom tion av de vård, och utbildning samt inom handel och hotell- och restauomsorg rangverksamhet. har fast anställning deltid kan få utfyllnad Den som arbetslöshetsersättningen under 300 dagar. Det innebär i praktiken, från för den har 80 procents tjänstgöring och söker heltid, en period om som år. För den tillfälligt deltidsanställde finns ingen begränsnästan sex tid kan få fyllnadsersättning. Med detta system kan en ning av den man tillgång till mycket flexibel arbetsstyrka snabbt arbetsgivare få en som i tid så behövs och till väsentligt lägre kostnad än kan upp om en heltidsanställdas övertidsersättning.

Små incitament för omställning

Många de deltidsarbetslösa med deltidslön och fyllnadsersättning av ekonomisk situation jämbördig med den de skulle haft vid helhar en Ibland skulle heltidsarbete till och med innebära sämre ekotidslön. nomi grund s.k. marginaleffekter. För heltidsarbetslösa är ersättav 80 tidigare lön, för många betydligt lägre beningen högst procent av s.k. taket i försäkringen. Incitamenten för den enskilde att roende det den arbetsgivare inte kan erbjuda önskad tid är således små. lämna som innebär arbetsgivaren inte behöver ställas infor val- Systemet att förlora den anställde eller arbetet så att denne situationen att arrangera erbjuds önskad tid. Särskilt olyckligt kan detta sägas vara inom sek-

vård, och utbildning där såväl politisk vilja, kommande torerna omsorg rekryteringsbehov ökande kvalitetskrav talar for en mycket stora samt till fasta heltidsanställningar. Flera exempel snabb omställning mer av strukturella lösningar finns, inte innebär ökade kostnader. visar att som

Utredningens huvudförslag

huvudforslag innebär att med ställning får Utredningens grupper svag bättre utgångsläge och på sikt starkare ställning arbetsmarknaett en Huvudforslaget inriktas att påskynda strukturella förändringar den. till heltids- och fasta anställningar, anställningsformer som mer av anställda föredrar. Avsikten är särskilt att åstadkomma förbättflertalet de i nuläget fastnar i deltidsarbetslöshet respekringar för grupper som korta, lösa anställningsformer t.ex. behovsanställningar. Dessa tive i domineras och medelålders lågutbildade kvinnor. grupper av unga

14 Sammanfattning

Förslaget består systematisk prövning av en mer och ett bättre stöd för att åstadkomma nödvändiga anpassningar hos nuvarande arbetsgivare, där den deltidsarbetslösa eller behovsanställda har sin anställning. Förslaget innebär bortre parentes en då prövotiden för den aktuelle arbetsgivaren upphör. Det blir också svårare för dem att rekrytera till deltidsarbete bland dem söker heltidsarbete, som man tvingas att bemanna med arbetssökande vill som arbeta deltid. Den enskilde erbjuds möjlighet att delta i

en ett arbetsmarknadsprogram på

heltid om nuvarande arbetsgivare inte kan erbjuda önskad tid. Utredningen föreslår också ett tvåårigt projekt för att etablera mer

branschanknutna bemanningsföretag

som ett komplement till de många

andra lösningar krävs för att klara ökande krav som flexibilitet i produktionen och förväntningar trygghet i anställningen.

Huvudförslaget i korthet

Utredningen föreslår att den vill ha

som fyllnadsersättning från arbets-

löshetskassa måste uppvisa ett intyg från sin arbetsgivare att denne inte

kan erbjuda tid. Ett sådant intyg ska uppvisas dels mer för att få ersättningen första gången, dels efter månader. sex Intyget ska tillställas arbetslöshetskassan underlag för utbetalning som av ersättning. Arbetsförmedlingen ska också få del intyget underlag i diskussionen av som om den enskildes handlingsplan.

Genom systemet med intyg får den enskilde och arbetsgivaren ett instrument stöd för som resonemang om en lösning. Samtidigt får arbetslöshetskassan ett stöd för den särskilda prövning den redan är nu ålagd att göra halvårsvis.

Under de 52 veckor föregår den bortre som parentesen för arbetsgivaren, utgår utredningen ifrån den enskilde och att arbetsgivaren, ofta med stöd av arbetsförmedlingen och sin fackliga organisation prövar om och hur ska kunna erbjuda önskad arbetstid. man Arbetsförmedlingen kan stödja arbetsgivaren i förhållande till hur krävande omstruktureringar som behöver genomföras för att den anställde önskad ge tid. Det kan utfyllande lönesubventioner

vara anställningsstöd under

högst sex månader eller utbildningsstöd

Företagsutbildning under

motsvarande tid.

Parallellt med att den anställde söker

lösningar hos arbetsgivaren

kan andra aktiviteter i samråd med arbetsförmedlingen pågå. Det kan röra sig matchning och förmedling till heltidsarbeten, om det kan röra sig deltagande i datortek, deltidshus och om motsvarande, kanske i första hand i syfte att stödja den enskilde i eventuellt ett nytt yrkesval.

Sammanfattning 15

Efter 52 veckor ställs arbetsgivare och anställd i definitiv valen situation, den bortre parentesen för arbetsgivaren. Det gäller att

antingen erbjuda den anställde önskad tid eller riskera att denne säger sig. För den enskilde gäller det att antingen ta vara på möjligheten upp delta i arbetsmarknadsprogram heltid med sedvanlig att anpassat ersättning motsvarande dagpenning eller att stanna kvar deltids-

arbetet fyllnadsersättning. Utredningen förslår att de som är sextio utan år och äldre och när förslaget genomförs uppbär fyllnadsersättning som erbjuds att fortsätta i nuvarande system tills de går i pension. konsekvens med huvudförslagets övriga delar föreslås att deltids- I arbete för den söker heltidsarbete inte längre ska anses vara lämpsom ligt i arbetslöshetsförsäkringens mening. Det innebär att arbetsförmed-

lingen inte med hot avstängning från kassaersättning kan tvinga om heltidssökande till deltidsanställningar. Motivet till att i detta fall arbete

inte ska bättre än arbetslöshet är de inlåsningseffekter utredanses redovisat tidigare. I praktiken drabbar de enbart kvinnor. Därtill ningen kommer önskvärda strukturförändringar bromsas upp när kassaatt ersättningen indirekt subventionerar vissa branscher. Slutligen föreslår utredningen ett tvåårigt projekt lett av AMS i samarbete med arbetsmarknadens parter för att utveckla och stödja etablering branschanknutna bemanningsföretag, DELTA-modeller. av Syftet därigenom sprida version av bemanningsverksamhet är att en utvecklas och utifrån respektive bransch och som ges de som anpassas kvaliteter branschen erforderliga för långsiktig verksamhetsanser utveckling och kompetensförsörjning. Etablering kan ske på många olika bl.a. i samarbete med statliga eller privata bemanningsföretag. sätt Tillsammans med det individuella stöd kan utgå till arbetssom givare erbjuder deltidsarbetslösa önskad tid, kan utredningens försom slag påskynda och även bidra till fler fasta heltidsanställningar utan att verksamheternas behov flexibilitet eller ekonomi äventyras. Om av företag inom konkurrensutsatt verksamhet går samman detta sätt kan det innebära sysselsättningsökning att företagen kan även en genom order behöva låsa sig vid fast utökning av personalstyranta utan att en kan.

Kostnader och ñnansieringsförslag

Under de fem åren har den genomsnittliga kostnaden i senaste arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösheten uppgått till cirka

4570 miljoner kronor år, enligt utredningens uppskattningar. per Motsvarande kostnad för arbetslöshet kringgärdat tillfälliga jobb som

l 6 Sammanfattning

uppgick under 1997, enligt uppskattningama, till 4 300 närmare miljoner kronor. Med det minskade antalet år 1998 personer var kostnaden 3 063 miljoner kronor. De förändrade regler utredningen föreslår kommer troligen som att innebära besparingseffekter. Det Förväntade utfallet beror på vilka antaganden som görs, bl.a. den andel blir heltidsarbetslösa. Om om som 20 procent av de deltidsarbetslösa berörs 52-dagarsregeln blir som av heltidsarbetslösa kommer det, enligt utredningens uppskattning, att ge

en årlig besparing för arbetslöshetsförsäkringen cirka 1.500 miljoner

kronor. Till detta kommer kostnader för arbetslöshetsersättning heltid för

vissa samt för arbetsmarknadspolitiska insatser.

personer, Om dessa uppskattas till närmare 400 miljoner kronor årliga per år, blir den totala besparingen cirka l 100 miljoner kronor.

Konsekvenser förslagen bättre stöd för enskilda av -

För den enskilde anställde innebär utredningens huvudförslag betydligt bättre möjligheter till stöd och uppbackning i finna lösning i form att en av utökad arbetstid hos nuvarande arbetsgivare, bl.a. arbetsgenom att löshetskassa och fack samt arbetsförmedlingen involveras på ett mer systematiskt sätt. Samtidigt erbjuds den enskilde möjlighet delta i en att arbetsmarknadsprogram på heltid nuvarande arbetsgivare inte kan om erbjuda önskad tid. Huvudförslaget innebär också att den enskilde anställde får ökade möjligheter till grad kompetensutveckling heltidssamma av som anställda. Härigenom kan deltidsanställd vidareutbilda man som sig för

att också kunna utföra än arbetsuppgift hos arbetsgivaren.

mer en Därmed kan både den anställdes och företagets konkurrenskraft öka.

Ökad kvalitet

För arbetsgivarna inom vissa sektorer innebär utredningens huvudförslag att kvaliteten kan komma öka att genom att befintlig personal, som känner till förhållandena på arbetsplatsen, ökar sin arbetstid hos samma arbetsgivare. Det gäller särskilt inom vård och omsorg. Inom handel liksom inom hotell och leder restaurang huvudförslaget sannolikt till ökad produktivitet att det incitament för genom ger en mer effektiv

schemaläggning.

Sammanfattning 17

Minskade indirekta subventioner

Utredningens huvudförslag innebär att de subventioner som i nuvarande vissa arbetsgivare och därmed leder till snedvrisystem gynnar dande konkurrens, vilket särskilt torde drabba små och medelstora

företag, minskar.

Ökad jämställdhet

Utredningens förslag innebär också att med svag ställning, grupper framför allt kvinnor och ungdomar, får ett bättre utgångsläge och sikt starkare ställning arbetsmarknaden. Huvudförslaget inriktas en påskynda strukturella förändringar till heltids- och fasta att mer av anställningar, anställningsformer flertalet anställda föredrar. Avsom sikten särskilt åstadkomma förbättringar för de som i är att grupper nuläget fastnar i deltidsarbetslöshet respektive i korta, lösa anställningsformer behovsanställningar. Dessa domineras unga och t.ex. grupper av medelålders lågutbildade kvinnor.

Regionalpolitiska konsekvenser

Som utredningen visat återspeglar deltidsarbetslöshet och tillfälliga anställningar regionala skillnader i arbetsmarknadsläge och arbetslöshetsnivå. Förslagen beräknas leda till minskning av deltidsarbetsen lösheten även i kommuner med hög arbetslöshet och begränsad efterfrågan. Den kommunala verksamheten är i dessa kommuner avgörande för effekterna utredningens förslag i övrigt, eftersom den dominerar av helt när det gäller deltidsarbetslösa och behovsanställda. Därmed har också kommunen själv stora möjligheter att genom sitt agerande avgöra i vilken utsträckning utredningens förslag leder till en ökning av heltidsarbetslösheten i vilken utsträckning man organiserar om resp. arbetet så att de deltidsarbetslösa får anställning önskad tid. inte kan få anställning i enlighet med sina önskemål i kom- De som eller hos den arbetsgivare i övrigt som är aktuell får enligt munen utredningens förslag möjlighet till omställningsprogram på heltid inriktat annat arbete på orten, till eget företagande på orten eller mot annat arbete ort där efterfrågan är större. Genom att efterfråannan inom de kommunala sektorerna kommer att öka dramatiskt över gan hela landet bör möjligheterna vara goda.

5172:449 .§02

at wáiawvz.vf.asulvsráif;

zz3::.i°.§f. :m :::êzz:...:n. 2 az: pgur r ,Bag/áfágø"wtiiiåu angj 7..hi1,5.: . ,u..,;êzsaáam.;.;.;:,vz,,3x

v, e : - in

-i:.,§2:,:wems:sbt-;Ãifä.

3vi: A ..

wifi

i Sub m saignzniüájarsa:

é:Maarit :zagziâhsn s när ma . .,:.S s: ,

å§§§3I§d§qgr,§Esgzublixiçágqggx

;ae .JL-i..:.:: .

jaga-gagqázçmgglsgaguigáxål

n .§1

i 353331,;.

fritt

âså Hifi ,§53"

v Äta- .

må

ggsxinpiaäzäeiuvmüiv

fw wmdaålendusabmsd

.osflewaiâäznnåøw

L wâäüåñ$äêi

å§?§3?§i§rá9i{ âsâøiâui

Iâzââeâqéâsçiwmøørsveø

êmmw 3å3;3êf3;.m8

2 och

Utredningens uppläggning

arbete

1 Direktiven

Bakgrunden till utredningen

Arbetsmarknaden i Sverige har genomgått stora förändringar under det

decenniet. Ett uttrycken för dessa förändringar av ökningen senaste av anställningar skiljer sig från den gängse fast heltid. av som normen, Dessa anställningar kallas ofta atypiska. Två de vanligaste formerna av är deltidsarbete och tidsbegränsade eller tillfälliga anställningar. Som andel de sysselsatta har de deltidsarbetande minskat med av ungefär procent år de senaste tio åren. Idag har drygt 900 000 en per deltidsarbete i Sverige. De deltidsarbetslösa har däremot ökat personer kraftigt. Ökningen har varit särskilt stor för dem som är inskivna vid Arbetsförmedlingen, mycket stor andel uppbär fyllnadsersättvarav en ning från arbetslöshetskassan. Den har tredubblats under den gruppen senaste tioårsperioden. Merparten de deltidsarbetande finns inom den offentliga sektorn. av Även handel och hotell och har många deltidsarbetande. restaurang Både deltidsarbete och deltidsarbetslöshet domineras helt av kvinnor. De tidsbegränsade anställningama har blivit allt fler under de

senaste tio åren. Sedan 1990-talets kraftiga lågkonjunktur har nyanställningama dominerats tillfälliga anställningar. I dag har en halv av miljon svenskar tidsbegränsad anställning. Alla fakta tyder på en en fortsatt ökning och förskjutning från fasta tillfälliga jobb som en mer vikariat, till lösa former, projektanställningar och behovsanmer som ställningar. De tillfälligt anställda finns framför allt inom vård och om-

sorg, handel samt hotell och restaurang. Rätten till arbetslöshetsersättning för de deltidsarbetande är begrän-

sad i tiden. Den har tillsvidareanställning på deltid får ersättning som en under längst ersättningsperiod, dvs. under normalt högst 300 dagar. en Ersättningsperioden för deltidsarbetslösa med tillsvidareanställning kan

i princip sträcka sig över nästan år, den deltidsarbetslöse tar ur sex om fyllnadsersättning dag i veckan. För den som har tillfälligt en

20 Utredningens uppläggning och arbete

deltidsarbete eller är arbetslös mellan två tillfälliga anställningar finns

ingen tidsbegränsning.

Den nuvarande arbetslöshetsersättningens uppbyggnad förutsätter i princip att människor har fasta anställningar heltid eller, när de arbetar än tillfälligt- har arbete i den omfattning de önskar. - om som Den ökning antalet deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda av av som ägt rum under de senaste åren och de konsekvenser denna utveckling har för enskilda berörda och för kostnaderna för arbetslöshetsersättningen utgör bakgrunden till denna utredning.

Utredningsuppd raget

Utredaren ska beskriva och analysera utvecklingen deltidsarbeten av och tillfälliga arbeten sedan början l980-talet. Om analysen visar av att omfattningen på deltidsarbeten och tillfälliga anställningar har förändrats ska orsakerna till detta bedömas. Det kan t.ex. röra sig konom junkturella eller strukturella förklaringsfaktorer. Sektorer och branscher där deltidsarbete och tillfälliga anställningar är särskilt vanliga eller tenderar att öka ska identifieras. Analysen ska också omfatta bedömning vad reglerna i en av arbetslöshetsförsäkringen har inneburit för utbud och efterfrågan deltidsarbeten och tillfälliga anställningar och hur förändringar i lagstiftningen kan ha påverkat utvecklingen. I uppdraget ingår också att beskriva hur förekomsten deltidsav arbeten och tillfälliga anställningar kan komma att utvecklas under de närmaste fem till tio åren. Branscher och sektorer där dessa anställningsformer kan väntas bli vanligare ska identifieras. Utredaren ska också undersöka vad utveckling mot fler deltidsarbeten korta en samt och tillfälliga anställningar kan innebära för med den personer svagare ställning arbetsmarknaden. En beräkning ska göras vad förändav ringarna kan innebära för kostnaderna för arbetslöshetsersättningen. Utifrån resultaten analysen ska utredaren överväga några av om ändringar är motiverade i de nuvarande reglerna för rätt till arbetslöshetsersättning för dessa grupper.

2.2 Avgränsningar

Enligt direktiven ska utredningen i olika avseende belysa tillfälliga arbeten respektive anställningar. Tillfälliga anställningar är en mer avgränsad benämning än tillfälliga arbeten, även innefattar företasom gare. Bland företagarna finns även de arbetar uppdragstagare. som som

Utredningens uppläggning och arbete 21

Utredningen har valt enbart i mycket begränsad omfattning redovisa att uppgifter avseende företagare och uppdragstagare. heller har utredningen särskilt fördjupat sig i vissa former av Inte anställningar inom kultursektom. Skälet till det är att utredningen bedömt dessa former arbeten nyligen har belysts i andra sammanatt av hang. Utredningen ska föreslå ändringar i de nuvarande reglerna om rätt till arbetslöshetsersättning. Vid arbetet har utredningen konstaterat att vissa har utsatt ställning i flera olika avseenden. Denna grupper en ställning skulle kunna stärkas åtgärder inte i första hand genom som ligger inom försäkringens område. En möjlighet är t.ex. att genomföra förändringar i anställningsskyddslagen. Utredningen har dock inte haft i uppdrag att föreslå sådana förändringar. Utredningen har heller inte lämnat förslag till ändring av inträdesvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen. Inträdesvillkoret ändrades eller preciserades fr.o.m. den 1 januari 1998. Tidigare krävdes rättare sagt den ansökte medlemskap arbetade i genomsnitt minst bl.a. att som om 17 timmar vecka. Någon enhetlig praxis fanns inte avseende under per vilken tid genomsnittet skulle beräknas. Numera krävs att arbetet, 17 timmar vecka, ska ha bedrivits i fyra veckor under en sammanper period fem veckor och att arbetet fortfarande bedrivs i

hängande av

omfattning. Även arbetslöshetskassorna att villkoret denna om anser fört med sig ökad administration har utredningen bedömt att inträdesvillkoret väl avvägt med tanke konstruktionen det nuvarande är av arbetsvillkoret. Vidare har utredningen inte särskilt analyserat förekomsten och utvecklingen säsonganställningar. Skälet till det är att utredningen av denna anställningar nyligen kartlagts i tillräcklig grad. bedömt att sorts På uppdrag ARBOM-utredningen skrev NUTEK en rapport om av säsongvariationer i utbetald ersättning från arbetslöshetskassor. Rapingår i SOU 1996:150 och den framgår bl.a. vilka yrkesgrupporten av har säsongsmönster och att det finns tydliga säsongsmönster i per som arbetslösheten. Slutligen kommer utredningen i kapitel 14 att diskutera flera möjliga lösningar kan genomföras på frivilligt basis. I samma kapitel dissom andra förslag till förändringar utredningen har kuteras även som bedömt intressanta kräver omfattande utredning. som men som mer förslag bl.a. statsbidragssystemet och olika tröskel- och mar- Dessa rör uppstår på grund samverkan mellan olika bidrags-

ginaleffekter som av

och skattesystemet. Utredningen har inte närmare redovisat system uppgifter dessa ekonomiska effekter. om

22 Utredningens uppläggning och arbete

2.3 Arbetets inriktning och uppläggning

Utredningen påbörjade sitt arbete under 1998. Redan i sommaren inledningsskedet stod det klart att befintlig statistik inte täckte det behov av fakta krävdes för att göra de i direktivet efterfrågade som analyserna. Utredningen utarbetade därför, i samverkan med SCB, antal ett

tilläggsfrågor till AKU-undersökningen i november månad.

Utredningen har också valt att göra antal djupintervjuer

ett kring

deltidsarbete och deltidsarbetslöshet fyra i landet. orter Intervjuerna har gjorts med ett begränsat antal deltidsarbetslösa,

arbetsförmedlingen

och arbetsgivare. Intervjuundersökningen utfördes lnregia AB. av Utredningen har också bearbetat specialkömingar från AMS databaser, den s.k. Händel-databasen uppgifter från den årliga samt Servicemätning som AMS gör bland arbetssökande och arbetsgivare. För beräkning av de ekonomiska konsekvenserna har även uppgifter från arbetslöshetskassomas databas, AK-stat, använts. Utredningen har också gjort kartläggning över deltidsarbete och en tillfälliga anställningar i ett antal EU-länder USA. samt Under utredningsarbetet har utredningen hämtat synpunkter från berörda parter arbetsmarknaden och Arbetslöshetskassomas Samorganisation. Utredningen har i detta sammanhang haft löpande kontakter med kontaktpersoner från LO, Kommunalarbetarförbundet, Hotell- och Restauranganställdas Förbund, Handelsanställdas Förbund, TCO, SACO, SAF, Företagarnas Riksorganisation, Arbetsgivarverket, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet Ungdomssamt styrelsen. Därutöver har Musikerförbundet, SEKO och Byggnadsarbetarförbundet kontaktat utredningen för delta i diskussioner att och lämna synpunkter. Utredningen har, i enlighet med direktivet, samrått med Arbets-

marknadsstyrelsen.

Utredningens arbete avslutas i februari 1999.

1999:27 23 SOU

3 på arbetsmarknaden

Utvecklingen

Ny tid kräver nya attityder

Vi har talat mycket sysselsättning och arbetslöshet under senare år om forklarligt med tanke de stora förändringarna arbetsmarknaden. Många arbete, särskilt i vissa regioner och vissa grupper; yngre och är utan äldre, kvinnor lågutbildade och "felutbildade". Kommer det att finnas till-

räckligt med jobb i framtiden En allvarlig fråga som ofta får allvarliga

svar.

Det finns emellertid några andra aspekter som vi borde tala mera om. Förändringarna handlar inte bara hur många kommer att ha arbete och om som hur många inte kommer att ha det, kortare eller längre tider av livet. som Det handlar också att vi i framtiden kommer att ha en helt annan om arbetsmarknad än vi vid. Ja, framtiden är redan här. är vana

gamla bilden svensk arbetsmarknad bild ännu är levande Den av - en som för många människor går ut arbetsmarknaden efter avslu- - är att unga tad utbildning. Männen är sedan på arbetsmarknaden fram till 65-årsåldern, kvinnorna också fast många gör några års "bamavbrott och många arbetar bara deltid. En del arbetar kanske ort, kanske till och samma med i företag, hela livet. Och många är i industrin, även om den samma andelen minskar.

bilden svensk arbetsmarknad är annorlunda. Arbetsmarknaden Den nya av ut ett helt annat sätt redan, och ännu mera i framtiden. ser -

Vi kan inte längre tala avslutad utbildning, hur lång och bra den än om skulle Det handlar fortsatt utbildning, hemma, i skolan, på arbevara. om på högskola, kanske utomlands. Det handlar om flextider, inte om 8-5 tet, eller 08.15-16.40. Kanske arbetar i familjen 7-14, en annan 18-01. en

Det handlar växla mellan heltid och deltid, mellan att vara anställd om att och företagare, kanske båda samtidigt. Det handlar om hemarbete och vara distansarbete och arbete på konventionella arbetsplatser. Det handlar om att projektanställd och att jobba i personaluthymingsföretag. Det handlar vara låt realister såväl svart som vitt arbete. Det handlar om om - oss vara trista och lågbetalda jobb och utvecklande och spännande jobb, kanske om i internationell miljö.

24 Utvecklingen på arbetsmarknaden

Vad betyder sådana förändringar för människorna, för företagen, för samhället Ja, vi har hittills byggt att de allra flesta har vuxna ett jobb och ganska fasta jobb, huvudsakligen på heltid att de betalar skatter och avgifter till våra trygghetssystem. Det gällerju att samla pensionspoäng för de allra flesta åren mellan 16 och 65 år. Men det bygget håller inte längre och kommer än mindre att göra det i framtiden.

Vad betyder denna nya arbetsmarknad för vårt familjeliv och vårt boende, för våra skolor, vår sociala omsorg om barn och äldre, for våra lagar om arbetstid, semester och arbetsrätt, för våra allmänna försäkringar, särskilt våra framtida pensioner Hur skall vi klara finansieringen då den gamla bilden inte längre stämmer Och hur skall den genomorganiseradd svensken klara omställningen från det fasta till det rörliga sättet att leva Visst, det finns mycket spännande i det kan vår medelnya, men åldersgeneration klara denna omställning, socialt, ekonomiskt

Detta måste också debattera. Det handlar om att ändra lagar och finansieringssystem. Det kanske går. Men det handlar också ändra attityom att der och värderingar. Och det är svårare.

Det är Ingemar Mundebo i debattartikel i IVA-aktuellth har som, en fångat utvecklingen på arbetsmarknaden på enligt utredningen ett - både insiktsfullt och spännande sätt.

Precis som Mundebo konstaterar har mycket den arbetsmarkav nadspolitiska debatten de senaste åren handlat hur sysselsättningen om och arbetslösheten har förändrats och mindre andra förändom stora ringar arbetsmarknaden. För att kunna analysera dessa förändstora ringar, vilket till del är utredningens uppdrag, krävs dock en en bakgrundsbild i form sysselsättnings- och

av arbetslöshetsutvecklingen.

l början 1980-talet präglades Sverige minskande av av sysselsättning och ökande arbetslöshet. Utvecklingen vände relativt snabbt och

resten av 1980-talet kännetecknades låg arbetslöshet. I början av av 1990-talet förändrades dock situationen på arbetsmarknaden radikalt. Lågkonjunkturen följde medförde efter svenska förhållansom en den exceptionellt hög arbetslöshet. Näringslivets - efterfrågan på arbetskraft minskade mycket kraftigt och varslen om uppsägningar ökade explosionsartat. Samtidigt inleddes omstruktureringar och bespa-

ringsprogram inom den offentliga sektorn med minskad sysselsättning

som följd. Arbetslösheten drabbade härigenom alla sektorer och yrkesgrupper på arbetsmarknaden. Lågkonjunkturen medförde också förändringar arbetsmarkstora naden, i form omstruktureringar inom såväl privat

av som offentlig

verksamhet. Sedan lågkonjunkturen har också vissa atypiska anställningar, dvs. anställningar skiljer sig från fast som anställning på heltid,

IVA-Aktuellt nr 5/98.

Utvecklingen på arbetsmarknaden 25

ökat. Det gäller särskilt de tidsbegränsade anställningarna har ökat som markant under krisen på 1990-talet, framför allt andel av sysselsom sättningen. Deltidsarbetet har däremot minskat under den senaste tio-

årsperioden. Vikariatsanställning är fortfarande den vanligaste formen av tidsbegränsad anställning, den har minskat. Den stora expansionen har men inom behovsanställningar och projektarbete. Behovsanställägt rum ningar förekommer framför allt inom handel, hotell- och restaurangverksamhet samt inom vård och omsorg. Projektanställningar är vanliga inom i stort sett alla sektorer inom näringslivet. numera

3.1 arbetsmarknaden i stort Utvecklingen på

Positiv utveckling under 1980-talet

Under de första åren på 1980-talet den ekonomiska utvecklingen var i Sverige, vilket till delar följd den internationella svag stora var en av utvecklingen och den andra oljekrisen. De stora devalveringama omkring år 1982 bidrog till att vända utvecklingen och resten 1980-talet av gick i högkonjunkturens tecken.

1990-talets djupa lågkonjunktur

I början 1990-talet drabbades Sverige mycket djup lågkonav av en junktur. Tillväxten, mätt den reala förändringen i bruttonationalsom produkten BNP, försvagades kraftigt under de första åren av 1990talet jämfört med slutet 1980-talet. Som framgår av figur 3.1 drabav bades Sverige betydligt hårdare än genomsnittet i OECD- och EU-ländema. Under åren 1991-1993 BNP-tillväxten negativ i Sverige. var

26 Utvecklingen på arbetsmarknaden

Figur 3.1. Årlig förändring BNP 1985-1997 i Sverige, EU och av OECD.

f

Årlig förändring i BNP 1985-1997.

Sverige - EU1 ° OECDZ l Procent 0

: 44.1/ 25 . ..,

Mñgâçyg . i -25 I J 1 l 1 l I 1 I I I 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1986 1988 1990 1992 1994 1996 KällaOECD,EconomicOutlook.June1998 x J

I Sverige produktivitetsutvecklingen, mätt BNP dividerat

var som med det totala antalet arbetade timmar, jämfört med andra länder svag under hela 1980-talet med undantag för 1984. Som visas i figur 3.2 var ökade produktiviteten kraftigt från 1989 och fram till 1993. Därefter minskade tillväxttakten under tre år för åter öka efter 1996. att

Figur 3.2. Produktivitetsutvecklingen i Sverige 1980-1997.

r N Produktivitetstillväxten i Sverige, under perioden 1980-1997. Procent

o i I I i i I i I i 1 i I 1 i i i i 1980 1982 1984 1985 1988 1990 1992 1994 1996 J Källa:SCB:Nationalräkenskapema k

Utvecklingen på arbetsmarknaden 27

Rekordmånga varsel i början av 1990-talet.

När industriproduktionen vände neråt i slutet 1988 fanns det ingen av kunde förutse hur stora effekter nedgången skulle få arbetssom marknaden. Under 1990 började dock varslen uppsägningar att öka. om Ökningen blev mycket kraftig och under vissa månader varslades mellan 15 000 och 20 000 Först år 1995 var antalet varsel per personer. månad något så när normal nivå igen. Under 1996 och 1997 nere en låg antalet varslade omkring 5 000 per månad. I slutet av personer 1998 översteg antalet varslade personer 5 000 per månad.

Figur 3.3. Antal berörda varsel uppsägning, månadspersoner av om värden 1980-1998.

f W

Antal personer berörda av varsel, månadsvärden, 1980-1998. Antal 25000

0 -80-81-82-83-84-85-86-87-8889 -90-91-92-93-94-95-96-97-98

Källa:AMS

Kraftig minskning av sysselsättning och arbetskraft

Mellan 1990 och 1994 minskade antalet sysselsatta med drygt 535 000 vilket motsvarar 12 procent sysselsättningen. Sysselsättpersoner av ningen pressades därmed tillbaka till den nivå den låg i början av 1970-talet. figur 3.4 År 1994 ökade sysselsättningen något for att

därefter minska igen.

28 Utvecklingen på arbetsmarknaden

Figur 3.4. Arbetskrafts- och sysselsättningsurvecklingen 1970-1998.

r N Arbetskraftens och sysselsättningens utveckling 1970-1998, årsmedeltal. Tusental 4750 -- - rArbetskraften: - - - sysselsatta I ; 4500 -

4250 . . of . 4000

3750 §3-

1 I I I l I I I I l I I | I I I l l I I L I I I I I I J I -70 -72 -74 -76 -78 -80 -82 -84 -86 -88 -90 -92 -94 -96 -98 -71 -73 -75 -77 -79 -81 -83 -85 -87 -89 -91 -93 -95 -97 Källa:SCB:AKU k J

Figur 3.4 visar att också arbetskraften minskade under lågkonjunkturen, dock inte lika dramatiskt som sysselsättningen. Det framför var allt ungdomarna som minskade sitt deltagande i arbetskraften. Till en del kan detta förklaras att allt fler ungdomar studerar längre och av därmed inte ingår i arbetskraften. Inte heller i arbetsmarkpersoner nadsutbildning, arbetslivsutveckling ALU eller ungdomspraktik räknas där, till skillnad från i t.ex. beredskapsarbeten. Under personer 1998 ökade arbetskraften något. Tidigare hade Sverige, i förhållande till många andra OECD-länder en stor andel av befolkningen i arbetskraften. Förändringarna på den svenska arbetsmarknaden under de senaste åtta-tio åren har dock medfört att det relativa arbetskraftsdeltagandet i Sverige ligger numera mycket nära OECD-genomsnittet. Länder Finland, Storbritannien som och USA har en större andel av befolkningen i arbetskraften än vad Sverige har. Se figur 3.5.

Utvecklingen på arbetsmarknaden 29

Figur 3.5. Arbetskraftsdeltagandet i relation till befolkningen 16-64 år i Sverige och vissa OECD-länder 1997.

Ä W

Arbetskraftsdeltagande i relation till

befolkningen 16-64 år i Sverige,

och i vissa OECD-länder 19797.

Arbetskraftsdeltagande, -rdenomsnittqÖillCb H i

Procent

Finland Norge Sverige USA

Frankrike Storbritannien Tyskland

KallaOECDEconomicOutlook,June1998

I Sverige är kvinnornas arbetskraftsdeltagande nästan lika högt som

därvidlag ligger de svenska kvinnorna högt i ett intematiomännens, nellt perspektiv. Sverige har också ett förhållandevis högt arbetskraftsdeltagande i åldrarna 55-64 år.

Störst sysselsättningsminskning inom tillverkningsindustrin

Som tidigare nämnts påverkade lågkonjunkturen i början av 1990-talet nära alla typer verksamheter och anställda. Sysselsättningen

nog av påverkades dock olika inom olika sektorer arbetsmarknaden. Figur 3.6 bild hur sysselsättningen inom tillverkningsindustrin har

ger en av utvecklats sedan 1980. Som tydligt framgår, minskade sysselsättningen mycket kraftigt i början 1990-talet för att plana ut omkring 1993.

av När den åter började öka omkring 1994 det många som förespådda

var

lågkonjunkturen över. Så visade sig dock inte fallet. Efter att var vara

ökning antalet sysselsatta under 1994 har sysselsättningen åter en av planat på nivå ligger betydligt lägre än under slutet av 1980-

ut en som talet.

30 Utvecklingen på arbetsmarknaden

Figur 3.6. Antal sysselsatta inom tillverkningsindustrin 1980 -1 998.

F N Antal sysselsatta .inom tillverkningsindustrin.. . . . Arsmedeltal Antal 100mm 1200

r 30° . . . ..

Å soo

A 40° l l I l I I I l l I l I l l I I 1 l 1990 1992 1994 1995 1993 1990 1992 1994 1995 1999 1901 19a; 1935 1937 1999 1991 1993 1995 1997 J Källa:SCB,AKU L

Inom privata tjänster ökade sysselsättningen successivt under hela 1980-talet. Under lågkonjunkturen i början 1990-talet minskade av antalet sysselsatta inte alls lika kraftigt inom tillverkmen som t.ex. ningsindustrin. Omkring 1994 kom viss ökning. Därefter har sysselen sättningen inom privata tjänster legat på ganska jämn nivå, en för att under 1998 öka något. Se figur 3.7.

Figur Antal sysselsatta inom privata tjänster, 1980-1998.

K N Antal sysselsatta .inom privata. tjanster. Årsmedeltal Antal 1000-tal 2000

1500 . .. . . . ., 9

o I 1 | l | 1 1 1 | l 1 1 1 1 1 | | l 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997

Källa:SCB,AKU k J

Utvecklingen på arbetsmarknaden 31

Även de offentliga tjänsterna minskade under lågkonjunkturen. Efter lågkonjunkturen har minskningen fortsatt, som ett resultat av de omfattande neddragningarna inom framför allt kommuner och landsting. Under 1998 ökade dock antalet anställda i offentliga tjänster

något.

Figur 3.8. Antal sysselsatta inom ofentliga tjänster 1980-1998.

N Antal sysselsatta inom offentliga tjänster Arsmedeltal Antal 1000-taI o

oil l i I i i I l | I I i l i i i | I i 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997

Källa:SCB,AKU J k

Från att ha varierat mellan och tre-fyra procent under nästan hela en 1970 och l980-talen, ökade arbetslösheten dramatiskt i början av 1990talet figur 3.9. Den öppna arbetslösheten steg från knappt 2 procent

till över 9 procent under loppet fyra år. Sommaren 1993 uppgick av arbetslösheten till 9,6 procent arbetskraften eller 450 000 personer. av Det kan jämföras med början 1990 då 55 000 eller drygt 1 procent av arbetskraften arbetslös. Under 1994 och 1995 förbättrades läget av var något för att åter förvärras under 1996. Sedan 1997 har situationen arbetsmarknaden förbättrats påtagligt. Som figur 3.9 visar ökade även antalet i arbetsmarknadspolitiska åtgärder kraftigt i början av personer 1990-talet.

32 Utvecklingen på arbetsmarknaden

Figur 3.9. Arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska åtgärder personer i procent av arbetskraften, 1970-1998.

W Arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i procent av arbetskraften, årsmedeltal 1970-1998. Procent E ArbetsIösa-l-personerlåtgärder 14 - - : i Arbetslösa

12 5

l I l I I | I I I l l l I L I l I l I I | I I I t I I -70 -72 -74 -76 -78 -80 -82 -84 -86 88 -90 -92 -94 -96 -98 -71 -73 -75 -77 -79 -81 -83 -85 81 -89 -91 -93 -95 -97 Källa:SCB,AMS k J

Som framgår av figur 3.10 låg arbetslösheten i Sverige betydligt lägre än genomsnittet i både OECD- och EU-länderna under hela 1970och 1980-talet. Genom den kraftiga ökningen i början 1990-talet av hamnade den svenska arbetslösheten bra bit ovanför OECD-genomen snittet. Under 1997 den svenska öppna arbetslösheten ungefär lika var hög som den genomsnittliga öppna arbetslösheten inom EU.

Figur I Arbetslösheten i Sverige, EU och OECD 1970-1998.

N Arbetslösheten i Sverige,

EU genomsnittlig och OECD genomsnittlig 1970 1997. - Procent arbetskraftenav

nh N ® ru Q . 3 l W O

h N 9 u Lllllllllllllllllllllllllll. O -70 -72 -74 -76 -78 80 -82 -84 -86 -88 -90 -92 -94 -96 -71 -73 -75 -77 -79 -81 -83 -85 -87 -89 -91 -93 -95 -97 Källa.OECD,EmploymentOutlookJulyI998 f L

Utvecklingen på arbetsmarknaden 33

Den ökande arbetslösheten i Sverige i början av 1990-talet drabbade ungdomarna hårt. Mellan 1990 och 1994 minskade sysselsättningen med 64 procent för åldersgruppen 16-19 år och med närmare 40 procent för gruppen 20-24 år. l Sverige har männen drabbats hårdare än kvinnorna av arbetslösheten se figur 3.1 1. Den främsta förklaringen ligger i att merparten av de arbetstillfällen gått förlorade fanns inom industrin och byggsom nadssektorn där främst sysselsatta. Skillnaden mellan könen män var har dock minskat från 1995 och framåt.

Figur 3.11. Arbetslösa män och kvinnor 1980-1998.

F W Arbetslösa män och kvinnori procent av arbetskraften, under perioden 1980-1998, ársmedeltal. Procent 10,0 - - i Män I - - - Kvinnor 7.5

5,0 .

Under hela 1980-talet arbetslösheten bland lågutbildade högre var än bland högutbildade i Sverige. Denna tendens förstärktes kraftigt från 1991 och framåt. Figur 3.12 visar att arbetslösheten bland personer med högst folk- eller grundskola låg på över 10 procent 1997 medan den bland högskole- och universitetsutbildade stannade drygt 4 procent. Figuren visar emellertid också att arbetslösheten bland personer med högskoleutbildning har ökat mycket kraftigt under perioden 1990- 1997. Denna utveckling skiljer sig i hög grad från utvecklingen i början 1980-talet, då arbetslösheten bland akademiker aldrig översteg 1,5 av procent.

2 19-0281Arbetslöshetsersäitning

34 Utvecklingen på arbetsmarknaden

Figur 3.12. Relativ arbetslöshet inom olika utbildningsnivåer. 1980- 1998.

f N Relativ. arbetslöshet.. .inom olika. utbildningsnivaer. . . . enligt AKU 1980-1998, ársmedeltal. Procent

"f", Högsttolksk,grundskola : Högstgymnasieskola 10 . Högsthögskola,universitet

iüükwakt

94 -96 -98 -95 -97 Källa:SCB,AKU k J

3.2 Stora arbetsmarknaden

förändringar på

Parallellt med och i vissa fall följd sysselsättnings- och - som en av arbetslöshetsutvecklingen har stora Förändringar ägt på arbetsrum marknaden. Antalet fast anställda har minskat kraftigt medan antalet och andelen tidsbegränsat anställda har ökat. Under 1997 hade drygt en halv miljon människor en tidsbegränsad anställning. Det motsvarar 14,6 procent av antalet anställda. Ett tydligt inslag i antalet nyanställningar är att den övervägande andelen av dessa är tidsbegränsade arbeten. Det är främst behovsanställningar men också projektanställningar har ökat och de som svarar vardera för femtedel de tidsbegränsade anställningarna. Vikariat, en av som i början av 1990-talet var den dominerande fonnen tidsbegränav sad anställning, har successivt minskat i omfattning den till även om antalet fortfarande är den största. Minskningen av antalet fasta anställningar och ökningen tidsbeav gränsade har berört alla näringsgrenar utom finans- och företagstjänster. Där har även antalet fasta anställningar ökat, delvis som en följd av outsourcing inom delar industrin, delvis följd av som en av den expanderande IT-branschen. Hotell- och restaurangverksamheten är den näring som har flest tidsbegränsat anställda, tredjedel de ca en av anställda. Höga andelar finns också inom kommunernas hemtjänst och inom delar av handeln.

Utvecklingen på arbetsmarknaden 35

Ökade effektivitetskrav

Arbetsgivama att utvecklingen är nödvändig anpassning till

menar en

konkurrenssituationer och ökade kundkrav. Globaliseringen av nya ekonomin har skapat ett internationellt beroende och ökad konkurrens från omvärlden. Infonnationsteknologin och investerares krav bättre avkastning har påskyndat utvecklingen med att organisera verksamheten flexibelt och kundanpassat arbetssätt. Det innebär att

ett mer

gamla tiders lageruppbyggnad ersätts med en just-in-time-organisa-

tion. Kundernas efterfrågan varierar över tiden och det blir alltmer nödvändigt att kunna variera både antalet anställda vid arbetstoppar och att variera arbetstiden så att den passar kunden.

Neddragningar

Inom offentlig sektor har de allt mer begränsade resurserna under 1990-talet lett till omprövningar de offentliga åtagandena. Inte minst

av har det medfört kraftiga besparingar och neddragningar inom skola, vård och Nära 30 procent alla tidsbegränsat anställda arbe-

omsorg. av tar inom vård- och omsorgssektom och det är särskilt inom hemtjänsten

andelen tidsbegränsat anställda är stor. Antalet anställda i vikariat som har minskat medan antalet behovsanställda har ökat.

Lagar och avtal anpassas

Inom för nuvarande arbetsrätt har vissa anpassningar gjorts som

ramen innebär försök att främja flexibilitet och produktivitetsutveckling i företagen olika anställningsavtal och arbetstider. En ny form av

genom tidsbegränsad anställning, överenskommen visstidsanställning, har t.ex. införts i anställningsskyddslagen. Genom avtal inom kultursektorn har

anställningsform kallas för långtidskontrakt tillkommit. en ny som

På lokal eller central nivå har arbetstiderna anpassats till kunder, konjunktur eller säsong. Detta förekommer både inom den privata och den offentliga sektorn. Olika projekt bedrivs exempelvis har till

som syfte att öka möjligheten för deltidsanställda att få utökad arbetstid eller att kunna ha effektivare beläggning arbetstiden. Ofta ingår

en av överenskommelser i form riktlinjer eller ambitioner om att viss del

arbetstiden ska avsättas för kompetensutveckling. av

Bemanningsföretagens framväxt är också ett sätt att både erbjuda flexibilitet för inhyrande företag samtidigt de anställda i beman-

som ningsföretagen får fast anställning och heltidsarbete.

36 Utvecklingen på arbetsmarknaden

3.3 arbeten

Utvecklingen av atypiska

Termen atypiska arbeten har tillförts debatten utvecklingen om arbetsmarknaden under de senaste åren, ett samlingsnamn för ett som antal arbets- och anställningsförhållanden skiljer sig från den form som som blivit dominerande under efterkrigstiden, fast anställning på heltid. I Sverige var det 1998 cirka 900 000 arbetade deltid personer som och drygt en halv miljon hade tillfällig anställning. Till viss del som en överlappar dessa former varandra, i den bemärkelsen att drygt 20 procent av de deltidsanställda har tillfällig anställning. en Skattningar tyder att omkring tredjedel alla sysselsatta en av nu har en mer eller mindre "atypisk" anknytning till arbetsmarknaden Många av de arbetsformer som kallas atypiska, dvs deltidsarbete, säsonganställningar, tillfällig anställning, projektarbete, behovsanställningar m.fl, har funnits mycket länge. Den främsta skillnaden de är att atypiska arbetena nu omfattar större andel de sysselsatta än en av som var fallet för tjugo till trettio år sedan. Det finns i detta sammanhang anledning att överväga vad som är "typiskt" och vad som är "atypiskt". "Först från slutet trettiotalet blev arbetet inom industrin identiskt av med fast anställning i ett bestämt yrke med avgränsade uppgifter. Dessförinnan var det vanligt att lönarbetare varvade längre sammanhållande arbetsperioder med korttidsanställningar och perioder arbetslöshet. av Både i städer och på landsbygden försörjde sig kvinnor och män genom längre och kortare påhugg. Periodvis flockades arbetssökande vid arbetsdagens början utanför fabriksgrindar och förmanskontor. Unga män växlade mellan arbetsuppgifter och arbetsplatser under åren de lärdes upp i ett bestämt yrke. Genom ett flexibelt förhållningssätt förvärvade de bred yrkeserfarenhet och goda kontakter med många en företag och arbetskamrater. Som yrkesmän bildade de familj och stannade på en plats. Går vi än längre tillbaka i tiden, till det förindustriella jordbrukssamhället före 1850, finner vi inte heller någon utpräglad ca stabilitet, varken över året eller livet.

Ökad flexibilitet

I ett längre perspektiv kan det tycks hända återgång till som nu vara en ett mer normalt mönster i arbetslivet. De atypiska arbetena är en anpassning till efterfrågan på arbetskraft, betingad hårdnande konav kurrens och teknologisk utveckling. Modern teknologi har möjliggjort

2 Isacsson, M 1998 Det flexibla arbetets renässans i Framtider 1998. nr 3 Ibid.

Utvecklingen på arbetsmarknaden 37

kraftiga rationaliseringar inneburit att hela produktionsprocessen som i detalj har anpassats till efterfrågan, dvs. till kundernas behov. mer Denna utveckling omfattar även arbetskraften. Konkurrensen har drivit företagen att söka vägar att endast utnyttja personalresursen när den behövs. Dessemellan sysslade personalen tidigare med olika sorters underhålls- och förberedelsearbeten. Underhållet sköts av inhyrda nu specialister och modern teknologi har minskat ställtider och andra förberedelsemoment. I produktionsprocessen, särskilt när det gäller tjänsär därför personalbehovet mycket ojämnt och arbetsgivarna söker ter, arbetsformer motsvarar detta behov. som Till del har de arbetsformerna också vuxit fram för att bättre en nya tillvarata utbud arbetskraft, alltifrån deltidsarbetande småbamsett av föräldrar till projektarbetande konsulter, inte skulle kunna som annars nyttjas fullt ut. Det för de atypiska arbetsformerna är att gemensamma de i någon bemärkelse flexibla än traditionella fasta heltidsär mer anställningar, med avseende arbetets längd och förläggning i tid och

rum. Behovet flexibilitet tränger också bland fast anställda heltidsav arbetande. Det tar sig bland annat uttryck i att parterna på arbetsmarknaden allt oftare sluter avtal konjunkturanpassade arbetstider. Samom tidigt har också många företag, inte minst inom tillverkningsindustrin, börjat använda personal från bemanningsföretag. De kan då välja exakt de vill använda personalen i produktionen. Eftersom personal från när bemanningsföretag ofta är jämförelsevis dyr, får man anta att denna flexibilitet är mycket lönsam för företagen.

Vissa atypiska arbeten har ökat kraftigt

uppmärksammade är emellertid att de tidsbegränsade anställ- Det mest ningarna har ökat markant under krisen på 1990-talet, framför allt i relativa tal, och denna utveckling tycks fortsätta. Vikariatsanställatt ning är fortfarande den vanligaste formen tidsbegränsad anställning. av Den har dock minskat, delvis till följd av förändringar i sjukförsäkringen, innebar att arbetsgivarna fick ansvaret för att betala ersättsom ning vid sjukfrånvaro under 28 dagar istället för som tidigare 14 dagar. Det blev då istället lönsamt för arbetsgivarna att anställa personal mer på s.k. behovsanställningar Den expansionen har ägt inom behovsanställningar och stora rum projektarbete, medan andelen inom praktik-, ferie och säsongarbete är i oförändrad. Behovsanställningar förekommer särskilt inom stort sett handel, hotell- och restaurangverksamhet samt inom vård och omsorg.

38 Utvecklingen på arbetsmarknaden

Projektanställningar är numera vanliga inom i stort sett alla sektorer inom näringslivet.

Till atypiska arbeten räknar ibland även företagare, i man egna enskild eller kollektiv form. Uppdragsmarknaden är det omtalade mest exemplet. Det kan med kunskap inom speciellt vara personer ett område som har valt att lämna sin anställning vid företag för sälja ett att sin kompetens för tidsbegränsade insatser till olika kunder. Det kan

också vara företag har renodlat sin verksamhet och inte längre som anser sig ha råd med vissa av sina specialister på heltid. De etablerar sig då som självständiga uppdragstagare, ofta med åtminstone inleden ningsvis garanterad arbetsvolym vid det gamla företaget. Ett exempel är frisören hyr stol den frisersalong där han tidigare varit som en anställd.

Det finns fler exempel. Skogsbolagen har t.ex. renodlat sin verksamhet och det har resulterat i att stor del landets Skogsmaskinen av förare i dag är företagare, hyr ut sina tjänster. Samma sak egna som syns även bland lastbilschaufförer och anläggningsmaskinförare som nu ofta äger sitt fordon. Själva formen för denna verksamhet är gammal, det handlar om ensamföretagare olika slag, alltifrån privatpraktiserande läkare och av advokater till skomakare. Det är att väsentligt fler yrkeskategorier nya etablerat sig på detta sätt och det är utan tvivel den snabba teknologiska utvecklingen som har möjliggjort detta.

Små egna Företagare måste ha intensiv kontakt med marknaden, en för att säkerställa den kundkrets de behöver för sin överlevnad. Tidi-

gare var de tvungna att anlita personal eller familjemedlemmar som administrativt stöd, t.ex. telefonvakt, vilket begränsade deras inkomst-

möjligheter. Med hjälp mobiltelefoni kan företagarna själva av nu vara tillgängliga för kunderna i stort sett dygnet och tillvarata runt en stor del av de möjligheter sig. Datoriseringen har också undersom yppar lättat deras administration. Den bokföringen underlättas och det egna finns ett större utbud redovisningstjänster att hyra. Elektronisk av post har expanderat de senaste åren och bidrar till att utveckla ett snabbare

informationsutbyte än tidigare.

Till denna utveckling hör också att ensamföretagare etablerar mer eller mindre fasta nätverk med varandra, efter modell har en som använts länge i Gnosjö. Detta är särskilt vanligt bland byggnadshantverkare. På så sätt kan ta sig större order än man an en annars. Ytterligare en atypisk form är bemanningsföretagen, har som expanderat kraftigt på senare år. I och för sig är deras personal fast anställd, men den måste mycket flexibel för att kunna ställa vara om snabbt mellan olika arbetsplatser och arbetsuppgifter.

Utvecklingen på arbetsmarknaden 39

Som tidigare nämnts omfattas även fast anställda heltidsarbetande arbetsformer, konjunkturanpassad arbetstid. Även av nya, atypiska t.ex. distansarbete är atypisk arbetsfonn, även den kan förekomma i en om samband med olika anställningsformer. Den tycks vara partiellt distansarbete ökar mest, dvs. att man arbetar hemma en eller ett som dagar i veckan. Det förekommer att arbetsplatser dimensioneras par utifrån detta, det finns inte plats alla anställda de skulle infinna om sig på dag. Denna arbetsform den anställde möjlighet att samma ger välja arbetstid under dygnet, vilket ökar flexibiliteten och frigör arbetstid skulle gå förlorad. som annars Sammanfattningsvis kan konstateras att tillfälligt anställda har ökat under perioden 1987-1998, deltidsarbetande har minskat sedan 1994 och ensamföretagare upprätthåller i stort sett oförändrad del av sysen selsättningen.

Deltidsarbete och tillfälliga anställningar

Utredningens uppdrag är begränsat till deltidsarbete och tillfälliga anställningar, behandlas ingående i kap. 8woçh Om man som mer begränsar perspektivet till 1990-talet har antalet deltidsanställda i Sverige minskat aning, såväl i absoluta relativa tal, samtidigt som en som de tillfälliga anställningarna har ökat markant. Det finns emellertid viktig beröringspunkt mellan dessa två en anställningsfonner. En tillfällig anställning innebär per definition att arbetsgivaren har tillgång till arbetskraft när han att den behövs. anser Med hjälp deltidsanställd personal kan en företagare lättare anpassa av verksamheten ojämn efterfrågan. Men de deltidsanställda fyller efter en även i viss mån funktion tillfälligt anställda. När behovet samma som ökar har arbetsgivaren redan arbetsstyrka på plats. Den är väl förtroen med arbetsplatsen och ofta beredd att arbeta extra, dessutom till en gen lön är lägre än övertidsersättning till fast anställd personal med som heltidstjänstgöring. Mot denna bakgrund kan det finns ett samband mellan dessa anställningsformer, i den bemärkelsen att efterfrågan på deltidsanställd personal har minskat något, i takt med att möjligheten att använda tillfälligt anställda har underlättats. I figur 3.13 har deltids- och tillfälligt anställda beräknats andel de sysselsatta för åren 1987 och 1997, som av i syfte att grafiskt belysa eventuella samband mellan de två anställ-

ningsfonnerna.

40 Utvecklingen på arbetsmarknaden

Figur 3.13. Deltidssysselsatta och tillfälligt anställda andel som av sysselsatta inom branscher 1987 och 199 sex

tillfälligt anställda som andel av sysselsatta procent

E E regau : ; Hemtjänst : - ;

nêvu|l4Finans.f 5 företags- 3 3 5 tjänsterg

0 10 20 30 40 50 60 70 deltidsarbetande som andel av sysselsatta 19978 1991

l grafen finns branschernas angivna. För att 3.13

namn tolka

kan man t ex utgå från "Finans- och företagstjänster" i grafens nedre vänstra del. Ringen markerar förhållandet mellan deltids- och tillfälligt arbete for denna bransch 1987. Drygt 20 procent personalen arbeav tade deltid 1987 den horisontella skalan, samtidigt som ca 7 procent var tillfälligt anställd den vertikala skalan. Den stående fyrkanten anger motsvarande situation 1997, då andelen deltidsarbetande hade sjunkit till 18 procent, medan andelen tillfälliga anställningar ökat till drygt 10 procent. Utvecklingen inom hemtjänst är uppseendeväckande. Som synes var 1987 ungefär 48 procent personalen deltidsanställd och drygt 20 av procent hade tillfällig anställning. Därefter har hemtjänsten, delvis till följd av den s.k. Ädelreformen, expanderat kraftigt. Deltiden hade ökat till drygt 60 procent och de tillfälliga anställningarna till än 26 mer procent. Under 1998 ökade de deltidsanställda inom hemtjänsten med drygt 10 000 medan antalet heltidsanställda endast ökade med personer, hälften. Inom hälso- och sjukvård har både deltid och tillfälliga anställningar minskat, och även här spelar Ädelreformen roll. Genom del att en stor

Utvecklingen på arbetsmarknaden 41

förts över i kommunal regi har sjukhusvården intensifieav omsorgen vilket innebär att efterfrågan på personal blivit jämnare över dygrats, Men sjukvården har fortfarande stor andel deltidsarbetande. net. en Inom utbildningsverksamheten har deltidsarbetet minskat kraftigt, de tillfälliga anställningarna har i stället ökat. Detta mönster återmen kommer även inom handeln och inom finans- och företagstjänster, med den skillnaden att deltiden inte minskat lika mycket. Hotell och restauslutligen, har ökat i bägge avseendena, och har den största anderang, len tillfälligt anställda av alla branscher. De branscher traditionellt har haft många deltidsarbetande har som också har ökat andelen tillfälligt sysselsatta under den senaste 10-årsperioden. Hälso- och sjukvård har dock minskat, vilket förklaras av strukturförändringar inom sektorn. Inom hotell- och restaurangverksamhet, har haft jämförelsevis stark sysselsättningsökning, har som en både deltidsanställda och tidsbegränsat anställda ökat, ofta genom att de deltidsanställda också är tillfälligt anställda. Till viss del är deltidsanställda och tillfälligt anställda utbytbara anställningsforrner och under delen 1990-talet har arbetssenare av givarna uppenbarligen föredragit tillfälligt anställda. Man kan också se tydligt ökning i samband med att tidsramen för tillfälliga anställen ningar utökades från 6 till 12 månader 1994.

Stålmansjobb

Utöver de hinder för omställning utredningen redovisat tycks det i som del fall finnas avgörande hinder för att arbeta heltid. Vissa en mer befattningar inom vård- och omsorgssektorn förefaller ha utvecklats på sådant sätt, att helt enkelt inte orkar ta sig dem helett en person an tid. I Bilder verkligheten är alla intervjuade inom vård- och omur sorgssektorn, arbetsgivare och arbetstagare, samt arbetsförmedlare inom sektorn, överens att nedskärningarna under 1990-talet resulteom i att vårdarbetet i många fall har blivit alltför tungt för att man ska rat orka sköta det på heltid. Enligt arbetsgivare ärdet få som verkatt en ligen orkar arbeta heltid inom vården och omsorgen. Jobbet är tungt och borde kanske över veckoarbetsmâttet. man se En arbetsgivare inom vårdsektom att deltidsarbetande annan anser ofta är engagerade, tillägger att det är synnerligen olyckligt mer men ska behöva jobba deltid för att orka med att engagerad i att man vara sitt jobb och ytterligare arbetsgivare konstaterar att en person som en arbetar deltid klarar sig bättre undan arbetsskador.

42 Utvecklingen på arbetsmarknaden

Man kan också spåra tendens i AKU-undersökningens samma tilläggsfråga de deltidsanställdas skäl till arbeta deltid. Bakom om att svaret övriga skäl visar det sig att mycket del har de en stor svarat att helt enkelt inte orkar arbeta mera. Arbetarskyddsstyrelsen har nyligen, i samarbete med SCB, genomfort en undersökning arbetsmiljön i Sverige4, i form tilläggsom av frågor i anslutning till AKU-undersökningen i oktober och november

1997.

I fråga 4.3 har beräknat andel sysselsatta är kroppsligt man som uttröttade efter arbetet. Bland vårdpersonal och personal inom hotell- och

restaurangverksamhet än hälften fysiskt uttröttade efter arbetsvar mer dagen. Den enda övriga yrkesgrupp uppvisade tal i som samma storleksordning var byggnadsarbetare. Mellan 50 och 60 tillfråprocent av gade sjuksköterskor, undersköterskor, sjukvårdsbiträden och personliga assistenter besvarade frågan jakande. I tabell, fråga 4.5, framen annan går att personal arbetar på servicehus, servicelägenheter och på som ålderdomshem är särskilt utsattas.

I fråga 7.4 behandlas andra aspekter på arbetet, bli for t.ex. att utsatt våld eller hot våld i arbetet. Det är naturliga skäl andel om av en stor vårdare och skötare jakande denna fråga. Men därnäst som svarar kommer samma inom vårdpersonalen nämnts inkl. grupper som ovan, sjuksköterskor. Mellan 40 och 50 procent dem de av uppger att utsatts för våld eller hot våld arbetsplatsené. Inom övriga yrkesgrupper om är det mycket små andelar de intervjuade har varit for av som utsatta detta. Samma mönster återkommer i flera frågor, såväl när det gäller fysisk som psykisk belastning i arbetet. Resultatet är uppseendeväckande, särskilt betänker att mycket del, 60 om man en stor mer än procent, av personalen inom omsorgen arbetar deltid. Inom hotell- och restaurangverksamhet är motsvarande andel 36 procent och bland byggnadsarbetarna endast 8 procent. Intervjusvaren styrker de omdö-

men som såväl arbetstagare som arbetsgivare iBilder verkliggav ur heten, nämligen att arbetet inom vård- och omsorgssektom är tungt. Mot denna bakgrund har utredningen låtit SCB fördela del en av svaren i arbetsmiljöundersökningen på hel- och deltidsarbetande för en lite längre period. I figur 3.14 redovisas den andel undersköav terskor/sjukvårdsbiträden uppgivit att de är fysiskt uttröttade i som kroppen vid arbetsdagens slut. Data omspänner år från 1989 vartannat till 1997.

4 Arbetsmiljön 1997, Am 68 SM 9801. 5 Ibidem s. 84. 6 Ibidem S. 152-153.

Utvecklingen på arbetsmarknaden 43

Figur 3.14. Undersköterskor/sjukvårdsbiträden uppgivit att de är

som fysiskt uttröttade i kroppen efter arbetsdagens slut. Hel- och deltid

1989-1997.

,, 70,",

50a

§40

230m

-89 -91 -93

giiâiid gjlêñfä

Det är större andel de heltidsarbetande som uppger

som synes en av

de har besvär, båda har ökat avsevärt under 1990att men grupperna talet och uppvisar mycket höga värden. Som tidigare nämnts är det endast byggnadsarbetare uppvisar andelar i samma storleksordning

som på den svenska arbetsmarknaden. Bland sjuksköterskorna, se figur 3.15, är andelen inte lika stor, den är ändå ansenlig och den har

men ökat mycket kraftigt under l990-talet.

44 Utvecklingen på arbetsmarknaden

Figur 3.15. Sjuksköterskor uppgivit att de är jjøsiskt uttröttade i som kroppen efter arbetsdagens slut. Hel- och deltid 1989-1997.

heltidüü deltid

Även den frågeställning beskrivs om som här alltså förefaller ha förstärkts i samband med de neddragningar ägt inom vårdsom rum och omsorgssektom under 1990-talet, är diskussionen på intet sätt ny. Den förekom redan i slutet 1980-talet, En orsak till att arbeta deltid av är att jobbet är för tungt. Hur många människor de inte som anger att vill ha deltid därför att de inte orkar är det ingen Kunskapen som vet. om detta är mycket bristfallig.7 Det finns anledning att reflektera något över detta förhållande. Vård- och omsorgssektom har haft mycket stor andel deltidsanställd en personal, åtminstone de senaste 25 åren. Detta måste ha påverkat verksamheten i rad olika avseenden, inte bara när det gäller schemaläggning. En stor del personalen har länge levt med arbetstidsförkortav en ning som inte funnits inom andra delar arbetslivet. av I de studier som gjorts tidigare arbetstidsförkortningar har av man ofta konstaterat att arbetstagarna har benägenhet öka arbetstakten en att och arbeta mer effektivt under den kortare arbetstiden. Det finns nya, studier som visar att två halvtidsanställda uträttar på dag än mer en en heltidsanställd. I den bemärkelsen är detta ett lönsamt system för arbetsgivaren. Effekter detta slag kan mycket väl ha uppstått inom av vård- och omsorgssektom. De deltidsarbetande kvinnorna tycker ofta om sitt arbete, och den kontakt med och människor det omsorg om som

7 Ericsson, Y 1988 Att vilja men inte kunna Om deltidsarbetet i Sverige s. 48.

Utvecklingen på arbetsmarknaden 45

den hårda belastningen är det t.ex. jämförelsevis få av innebär. Trots inför gå till arbetet. känner olust att dem som rimligt många deltidsarbetande kvinnor gradvis drivit Det att anta arbetsprestationen sitt deltidsarbete, ungefär vid en generell upp som arbetstidsförkortning. Under 1990-talet har sedan vård- och omsorgs-

för kraftiga rationaliseringar. I slutändan kan detta ha sektorn utsatts situation beskrivs iBilder verkligheten. I en del resulterat den som ur deltidsarbeten utförs inom vård- och omsorgssektorn har av de som drivits så att det i praktiken är ett heltids-

arbetsprestationen upp pass,

arbete utförs. Detta tar sig uttryck i att det inte finns någon person som orkar under arbetsdag, och därför inte heller någon som prestera mer en sig det aktuella arbetet heltid. person som kan ta an finns skäl det finns befattningar som har upparbetats Det att anta att deltid utför arbetsprestation som i realiteten till den grad, att man en motsvarar ett heltidsarbete.

Jämställdhet

uppenbara samband mellan deltidsarbete, tillfälliga anställ- Det finns särskilt behovsanställningar, och jämställdheten mellan könen. ningar, vissa sektorer efterfrågan arbetskraft så ojämn, att det skulle Inom är motivera hög andel deltidsarbetande, där de anställda kunna en men arbetar heltid, och är män. kommunikationssektorn förekom jämförelsevis många del- Inom tidsanställda fram till och med 1991, framför allt inom den del män kallas transporttjänster. Därefter har andelen deltid minskat en som verksamhet är traditionellt manlig, än tre fjärdedelar aning. Denna mer anställda Efterfrågan kollektivtrafik är mycket stark av de är män. antal timmar på när människor åker till arbete, skola mm, ett morgonen och eftermiddagen, när de åker hem. Denna ojämna efterfrågan

i hög grad förhållandena inom t.ex. vård och äldreompåminner om

sorg. detta har transporttjänsterna inte tillnärmelsevis lika stor andel Trots vård- och omsorgssektorn, 14 procent att jämföra med närdeltid som och andelen har varit i stort sett densamma sedan mare 40 procent har i utsträckning löst problemet med hjälp av delade 1987. Man stor innebär arbetar 4 timmar på förmiddagen, för turer. Det att man t.ex. sedan ledig mitt dagen och arbeta ett nytt pass under efteratt vara eller kvällen. Dessa delade förekom tidigare ofta inom middagen turer hälso- och sjukvård, har tagits bort efter stark kritik från de men

8 Ibidem s. 77.

46 Utvecklingen på arbetsmarknaden

anställda. Frågan är varför män har lättare delade att acceptera turer än kvinnor. Det i första hand får är kvinnor behöver svar man att ha en samlad arbetstid, eftersom de fortfarande ofta har huvudansvaret for hemarbetet. Ett annat intressant exempel könsrollemas betydelse återfinns inom detaljhandeln. I de två största verksamheterna, varuhus med brett sortiment och specialbutiker, utgörs personalen till mellan 60 och 70 procent av kvinnor. I varuhusen arbetar än hälften personalen mer av deltid och i fackhandeln drygt tredjedel, och det en är kvinnor som arbetar deltid, i nio fall tio. av En närmare granskning visar att det trots allt finns lika många heltidsanställda män kvinnor inom handeln. Den skillnaden som stora gäller deltidsarbetet, figur 3.16. se

Figur 3.16. Hel- och deltidsanställda män och kvinnor handeln. inom Medeltal 1997.

1200000 i - -

80000 i "-

40000 65100

kvinnor män W m m D heltid I deltid l

Många människor upplever emellertid det finns skillnader att inom fackhandeln, är svåra att styrka med statistiska som data. Inom t.ex. radio- och TV handeln arbetar företrädesvis

fackkunniga män, som

arbetsgivaren i stor utsträckning vill utnyttja på heltid. De är inte så många, så kunden får räkna med att vänta ett bra tag. I affärer for damkonfektion förefaller ha större personaltäthet, sannolikt man även fler deltidsanställda, och kunden blir expedierad snabbare. Delar av fack-

Utvecklingen på arbetsmarknaden 47

handeln, bokhandels- och jämhandelspersonal är också organiset ex

rade i Handelstjänstemannaforbundet.

inom handeln återkommer också inom hotell- Samma mönster som

och restaurangverksamhet, figur 3.1

3.17. HeI- och deltidsanställda inom hotell- och restaurangverk- Figur samhet. Medeltal 1997.

60000 w

50000 m n-

40000 m w

30000 -e

20000 H__A- N z_ 33800 31500

l 10000 A -

0 a kvinnor män ,

l EmmaIdeItidJ

heltidsanställda männen i branschen är i stort sett lika många De kvinnorna, när det kommer till deltidsarbetande blir skillnasom men den mycket stor. förklaras detta förhållande tidigare redovisade skäl för Till en del av deltid, kvinnor i väsentligt större utsträckning än män väljer en t.ex. att arbetstid för hand barnen när de är små. Men en del av kortare att ta om kan också bero på kvardröjande könsrollsmönster. Kan det vara detta människor förväntar sig snabbare service inom verksamheter där så, att arbetar, vård; livsmedels- och konfektionsaffárer kvinnor som omsorg, medan de är beredda att vänta på service inom facksamt restauranger, och andra verksamheter där män arbetar I så fall påverkar detta handel organisation arbetsplatsen och därmed även

givetvis arbetsgivarens

efterfrågan deltidsarbetskraft.

48 Utvecklingen på arbetsmarknaden

3.4 Förklaringsfaktorer till av utvecklingen atypiska anställningar

Den ökande andelen atypiska arbeten i Sverige framför anses allt bero på ny teknologi i kombination med ökad konkurrens. Som ett led i konkurrensen har företagen ökat sin kundorientering, vilket i ökande grad innebär att kunden ska få eller tjänsten vid varan exakt den tidpunkt den efterfrågas, dvs. just-in-time. För tjänstesektorn innebär det att personalen i växande utsträckning måste arbetstidens

anpassa förlägg-

ning till kundernas behov.

Samtidigt fortgår den ständiga syftar process som till att minska produktionskostnaderna produktionsfaktorerna, genom att även arbetskraften, endast tas i anspråk när efterfrågan så kräver, inte annars. Inom tjänstesektorn innebär det behovet att av personal inte alltid omfattar sammanhängande 8-timmarsperioder, utan några timmar vid tillfälle ett och några timmar till vid en annan tidpunkt. Med hjälp

av ny teknologi

har företagen minimerat behovet underhåll och förkortat av ställtider av olika slag, arbetsuppgifter tidigare sysselsatte som personalen när kun-

dernas efterfrågan låg.

var Önskemål från arbetskraften har emellertid också påskyndat de aty-

piska anställningarnas utveckling.

En del arbetstagare vill kunna disponera sin tid ett friare sätt än vid fast heltidsarbete. Detta framstår som en av de främsta drivkrafterna bakom deltidsarbetets expansion i Sverige under 1960- och l970-talet. l den snabbt ökande andelen uppdragstagare finns också ett stort inslag frivillighet, av såväl bland konsulter som bland byggnadshantverkare.

Konjunkturutvecklingen spelar naturligtvis i detta förlopp.

Strukturella förändringar förstärks i allmänhet i samband med konjunkturnedgångar, och tenderar att fördröjas under perioder med god konjunktur. Deltidsarbetet har utvecklats ett relativt konjunkturoberoende sätt under lång period, medan deltidsarbetslösheten en har ökat markant under den konjunkturnedgång under som ägt rum l990-talet.

Samma konjunkturkänslighet återfinner hos

man även de tillfälliga anställningarna. Konjunkturen kan alltså påverka utvecklingens hastighet, men dess huvuddrag bestäms av de tidigare nämnda strukturella

faktorerna, teknologi och ökad internationalisering

ny och därmed även ökad konkurrens.

1999:27 Utvecklingen på arbetsmarknaden 49 SOU

3.5 Den sociala ekonomin

Under 1990-talet har begreppet den sociala ekonomin kommit att bli

allt vanligare i diskussionerna utvecklingen arbetsmarknaden. om begrepp används är den tredje sektorn. Gränsen för Ett annat som vad är den sociala ekonomin är flytande. Kärnan består av koopesom rativa företag och föreningar bedriver ekonomisk verksamhet. som Ibland räknas också andra företag in. typer av Den sociala ekonomin för mellan 3 och 5 procent av den svarar västeuropeiska ekonomin. Dess roll är emellertid större än så. Nästan

europeisk medborgare är med i något eller några av varannan vuxen den sociala ekonomins företag och organisationer. I Sverige antas den 170 000 19979. sociala ekonomin sysselsätta cirka personer Den sociala ekonomin är särskilt stor i vissa sektorer: jordbruks- och livsmedelsindustri, detaljhandel, bank, försäkring, hälsovård och social

Småföretagare samverkar i kooperativ form tillhör t.ex. omsorg. som den sociala ekonomin. Där ingår ICA-handlarna organiserar sina - som inköp liksom hantverkkooperativ och bondekoopegemensamt -

rationen.

En del den sociala ekonomin är föreningarna eller den ideannan av ella sektorn. Föreningarna sig i hälsovård, social omsorg, engagerar kultur, utbildning m.m. l den etablerade delen den sociala ekonomin skiljer sig stora, av anställningsformerna sannolikt inte från vad gäller i den övriga som ekonomin. När det däremot gäller kooperationen och den ideella sekpekar mycket att andelen såväl deltidsarbete som tillfälliga torn ekonomin." anställningar är större där än i resten av

3.6 och svart-vitt arbete

Illegalt

Under år har frågor illegalt arbete eller svart-jobb då och då senare om förekommit i debatten situationen på den svenska arbetsmarknaden. om Det har hävdats att många arbetslösa kombinerar ersättning från at.ex. kassan med illegalt arbete. I detta sammanhang kan det vara intressant belysa eventuella samband mellan atypiska anställningar och föreatt komsten svart-jobb. av

9Hans Westlund, Statens Institut för regional utveckling. ° Den sociala ekonomin", Jan Olsson, Carlssons, 1994. " Hans Westlund, Statens Institut för regional utveckling.

50 Utvecklingen på arbetsmarknaden

Riksrevisionsverket RRV har nyligen gjort stor kartläggning

en av det illegala, eller svarta, arbetet i Sverige. l sin rapport konstaterar RRV att svart arbete är vanligt förekommande i den svenska ekonomin och att den typiske aktören utför svart arbete i den vita sektorn

ett par timmar per vecka. Yngre män, företagare och studerande är överrepresenterade bland dem som arbetar svart. Detta gäller även med

personer god utbildning och hög kompetens inom sitt yrkesområde, t.ex. hantverkare och andra professionella med särskild kompetens.

Medborgarnas attityder till ett sådant marginellt deltagande på den svarta arbetsmarknaden är förhållandevis förlåtande. Situationen förefaller likartad i andra jämförbara länder Danmark och

vara som Nederländerna.

Arbetslösa underrepresenterade

Tvärtemot vad många tycks tro, konstaterar RRV att mycket tyder på att de arbetslösa är underrepresenterade när det gäller deltagandet på den svarta arbetsmarknaden. En anledningarna kan att de inte

av vara har samma kontakter med arbetsmarknaden och således inte har möjlighet att utnyttja dels befintliga produktionsresurser, dels de kontakter som närvaro en arbetsplats ger. En arbetslös förlorar dessutom den naturliga uppgradering kompetensen deltagandet i produktionen

av som normalt ger. Det finns indikationer att det föreligger ett negativt samband mellan arbetslöshetens längd och deltagandet på den svarta arbetsmarknaden. Ju längre tid den arbetslöse saknat koppling till den formella arbetsmarknaden desto mindre tycks denne deltaga på den svarta arbetsmarknaden.

Atypiskt anställda sannolikt underrepresenterade

Denna utredning har inte kunnat undersöka i vilken utsträckning

atypiska anställningar kombineras med svart arbete. Utan tvekan förekommer sådana kombinationer, det förefaller rimligt att- utifrån

men RRV:s slutsatser vilka är överrepresenterade i den

om grupper som svarta sektorn vilka inte sammanfaller med de dominerande i

grupperna atypiska anställningar anta att omfattningen inte skiljer sig nämnvärt

mellan atypisk anställda och andra anställda eller kanske t.o.m. är mindre. Däremot kan det finnas avvikelser bland atypiskt

grupper av anställda inom vissa branscher där svart arbete är vanligt.

Z RRV 1998:29 Svart arbete.

4 En internationell

jämförelse

I detta kapitel dels bild utvecklingen vad gäller deltidsarbete,

ges en av deltidsarbetslöshet och tillfälliga arbeten i ett antal västländer, dels en beskrivning ett antal faktorer kan tänkas ligga bakom utveck-

av som lingen. Några länder Holland, Spanien och USA där utvecklingen

- eller bakgrundsfaktorema avviker från andra länder, beskrivs separat.

Sammanfattningsvis kan konstateras att utvecklingen av deltidsarbete och tillfälliga anställningar, med några få undantag, är tämligen likartad i EU-länderna och i USA. Efterfrågan deltidsarbetande och tillfälliga anställda påverkas i viss utsträckning av strukturella förändringar medan konjunkturella svängningar tycks ha mindre effekt. Utbudet kan å andra sidan antas bero på arbetskraftens behov av eller önskan att arbeta deltid eller tillfälligt samt social- och arbetslös-

av hetsersättningens utformning.

4.1 Förändringar på arbetsmarknaden

atypiska anställningar

1 många länder har s.k. atypiska arbeten, vilket i korthet innebär anställningar olika sätt skiljer sig från fasta heltidsarbeten, ökat

som trendmässigt under årl. Denna ökning har blivit central fråga

senare en i den allmänna arbetsmarknadspolitiska debatten i många länder. Å

ena sidan utvecklingen positivt såtillvida att den anses vara ett tecken på

ses ökad flexibilitet arbetsmarknaden. Å andra sidan leder den till allt

en större bland många beslutsfattare eftersom den kan leda till att

oro redan svaga grupper på arbetsmarknaden blir ännu svagare.

Under perioden 1985-1995 ökade de atypiska arbetena i EU-ländema med 15 procent. År 1985 hade Grekland, Danmark, Portugal, Sverige och Spanien högst andel atypiskt sysselsatta medan andelama i Luxemburg och Frankrike relativt låga. Tio år senare fanns de

var största andelama i Holland och Spanien. Ökningen i Holland bestod till

1De Grip, A., Hoevenberg, Willems, E. 1997 Atypical employment the European Union, International Labour Review, Vol 136 1997, No l

52 En internationell jämförelse

stor del av deltidsarbeten medan ökningen i Spanien utgjordes tillav fälliga anställningar. I Grekland, Portugal och Danmark minskade de atypiska anställningama under period. samma

Ökning av deltidsarbeten i EU

1 EU-länderna ökar andelen deltidsarbetande de totalt sysselsatta. av Under perioden 1983-91 uppgick ökningen till 1,4 procentenheter. Därefter har ökningen accelererat och uppgick mellan 1991-1995 till 2,2 procentenheter. Ökningen störst bland under 25 år och var personer över 54 år. År 1996 arbetade cirka 16 de sysselsatta deltid. procent av

Stor variation mellan länderna

Andelen deltidsarbetande alla sysselsatta varierar ganska kraftigt av mellan de olika EU-länderna. Holland har den absolut största andelen deltidsarbetande. Där arbetade år 1995 än tredje deltid. mer var person Näst vanligast var deltidsarbete i Sverige, där fyra arbetade delen av tid. Nästan lika vanligt i Sverige deltidsarbete i Storbritannien som var och Danmark medan Grekland, Portugal, Spanien och Irland hade lägst andelar deltidsarbetande.

Tjänstesektorn dominerar

Deltidsarbetet i EU-länderna är koncentrerat till tjänstesektorn. År 1995 arbetade hela 86 procent de deltidsanställda inom tjänstesektorn. av Tolv procent de deltidsarbetande fanns inom industrin och av resterande två procent inom jordbruket. Inom tjänstesektorn finns de deltidsarbetande framför allt i servicearbeten. Andra delstora grupper av tidsarbetande återfinns inom handel och kontor.

Deltidsarbete ger kvinnor arbete

Som framgår tabell 4.1 andelen deltidsarbetande samtliga av var av sysselsatta 15 procent inom EU år 1991. Motsvarande siffra för kvinnorna var drygt 31 procent. Deltidsarbete med andra ord dubbelt så var vanligt bland kvinnor som bland hela den arbetande befolkningen. Tabellen visar också att de länder där stor andel kvinnorna en av arbetade deltid också hade ett relativt högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Detta gäller särskilt för Danmark, Storbritannien, Tyskland

En internationell jämförelse 53

och Belgien. De länder hade lägst arbetskraftsdeltagande bland som kvinnor hade också små andelar deltidsarbetande kvinnor. Dessa samband tyder andel deltidsarbeten kan ha medverkat till att att en stor kvinnornas inträde arbetsmarknaden har underlättats. Genom att kombinera arbete och familjeliv har många kvinnor kunnat ta steget ut arbetsmarknaden.

Tabell 4.1. Kvinnors arbetskraftsdeltagande, andel kvinnor som arbedeltid och total andel deltidsarbetande i tolv E U-länder, 1991. tar

Land Relativt arbets- Andel kvinnor Andel kraftsdeltagande deltidsarbetar deltidsarbetande som bland kvinnor

EU		31,3	15,0
Danmark	78,9	37,4	22,6
Storbritannien	64,5	43,7	22,3
Portugal	62,8	9,9	5,8
Tyskland	58,1	34,l	15,1
Frankrike	56,8	23,4	11,9
Holland	54,5	59,8	32,4
Belgien	53,2	27,4	11,7
Luxemburg	44,8	18,2	7,5
Spanien	41,2	11,0	4,5
Grekland	39,9	6,5	3,4
Irland	39,9	17,7	8,3

Källa: OECD, Eurostat

Över fyra miljoner deltidsarbetslösa i EU

helhet uppgick den andel de deltidsarbetande hellre För EU som av som

till år 19972. Det innebär att cirka skulle vilja arbeta heltid 20 procent

femtedel de deltidsarbetande kan betraktas deltidsarbetslösa. en av som

Andelen deltidsarbetslösa varierar kraftigt mellan länderna. I Hol-

land och Österrike betraktade sig mindre än 10 procent som deltidsarbetslösa år 1997 medan motsvarande siffror för Grekland, Italien,

Finland och Sverige närmare 40 procent.

var

förekommer inte några större skillnader mellan män och kvin-

Det

vad gäller andelen bland de deltidsarbetande som önskar men inte nor kunnat få heltidsarbete. Eftersom de deltidsarbetande kvinnorna

ett

7 EU-kommissionen: Employment Rates Report 1998, Employment " Performance the Member States

54 En internationell jämförelse

dock är så många fler än de deltidsarbetande männen, antalsmässigt är betydligt fler kvinnor än män deltidsarbetslösa. I hela EU uppgick antalet deltidsarbetslösa kvinnor år 1996 till 3,2 miljoner medan de deltidsarbetslösa männen således bara 1,2 var miljoner. Det innebär att den totala deltidsarbetslösheten inom EU uppgick till 4,4 miljoner 1995. För Sverige andelama lika bland var stora män och kvinnor antalet ofrivilligt deltidsarbetande kvinnor men var 220 000 attjämfora med 63 000 män.

Tillfälliga arbeten allt vanligare inom EU

Under perioden 1983-1991 ökade andelen tillfälligt anställda alla av sysselsatta inom EU med 5,4 procentenheter. Under de forsta fem åren av 1990-talet fortsatte ökningen, än i något lägre takt. Ökningen om mellan 1991 och 1995 uppgick till i genomsnitt 1,1 procentenheter. Utvecklingen skiljer sig kraftigt mellan medlemsstaterna. I Holland, Spanien och Frankrike var ökningama störst medan de tillfälliga anställningarna minskade i Portugal och Grekland. Som framgår av figur 4.1 hade cirka ll procent de anställda i av EU-ländema ett tidsbegränsat arbete år 1995. I flertalet länder, däribland Sverige, ligger andelen mellan 10 och 15 I Belgien, procent. Italien, Österrike och Storbritannien andelen var mindre än 10 procent. Spanien skiljer sig markant från övriga EU-länder. Där hade en av tre sysselsatta ett tidsbegränsat arbete år 1995.3

3 Persson, och Wadensjö E. red Glastak och glasväggar Den könssegregerade arbetsmarknaden, SOU 1997: 137.

En internationell jämförelse 55

Figur 4.1 Andelen tillfälligt anställda avdet totala antalet anställda i

. E U-länderna år 1995. Totalt samt könsfördelat.

EUtdalt

Källa: Eurostat

Jämn könsfördelning Figur 4.1 visar också könsfördelningen bland de tillfälligt anställda i EU-länderna år 1995. I samtliga länder andelen kvinnor i tillfälliga

var anställningar större än andelen män. Skillnaderna är dock relativt små. Eftersom könsskillnadema vad gäller sysselsättningsgrad numera också är relativt små kan konstateras att även antalsmässigt arbetar kvinnor och män tillfälligt i nästan lika stor utsträckning.

4BBelgien, DKDanmark, DTyskland, GRGrekland, ESpanien, FFrankrike, IRIrland, lltalien, NLNederländema, AÖsterrike, PP0rtugaL FINFinland, SSverige, UKStorbritannien

56 En internationell jämförelse

Tjänstesektorn störst

Merparten av de tillfälliga anställningarna återfinns i tjänstesektorn. Serviceyrken med låga utbildningskrav dominerar. Tillfälliga anställningar förekommer dock även i kvalificerade yrken inom tjänstemer sektorn.

Ungdomar tillfälliga jobb och arbetslöshet - Den första kolumnen i tabell 4.2 visar ungdomsarbetslösheten i medlemsländerna. Den andra kolumnen i tabellen visar andelen tillfälligt anställda ungdomar i åldrarna 14-24 år samtliga sysselsatta i av samma åldrar i EU-länderna år 1991. Av alla sysselsatta ungdomar i EU hade över 27 procent tillfällig anställning år 1991. Det finns tydlig en en samvariation mellan länder med hög arbetslöshet bland ungdomar och en stor andel tillfälligt anställda ungdomar I samtliga länder finns det tecken på att andelen tillfälliga anställningar minskar med stigande ålder. Det betyder att ungdomar skulle ha störst benägenhet att arbeta tillfälligt och med stigande ålder att man hellre tar en fast anställning kan välja. om man

Tabell 4.2. Andelen i tillfälliga anställningar de syssel-

unga av

satta 14-24-åringarna samt ungdomsarbetsläsheten i tolv EU-

länder, 1991.

Ungdomsarbetslöshet Ungdomar i tillfälliga anställningar, % av de sysselsatta 14-24 år

EU		27,5
Spanien	32,3	60,7
Grekland	24,5	16,9
Frankrike	19,1	34,0
Irland	17,6	54,5
Belgien	14,0	12,3
Danmark	11,5	32,4
Holland	11,1	16,1
Portugal	10,2	32,2
Storbritannien	10,1	9,7
Tyskland	5,6	30,6
Luxemburg	2,6	2,4

Källa: OECD, Eurostat 5 De Grip, A, Hoevenberg, Willems, E. 1997 Atypical employment the European Union, International Labour Review, Vol 136 1997, No

En internationell jämförelse 57

4.2 Faktorer bakom utvecklingen

Efterfrågan arbetskraft påverkas flera faktorer. De i särklass vik-

av tigaste är strukturomvandlingar och konjunkturella svängningar. I begreppet strukturomvandling inkluderas ofta arbetsrättsliga förändringar.

Utbudet arbetskraft påverkas å andra sidan faktorer som den

av av demografiska utvecklingen, arbetskraftens rörlighet och utbildningsnivå Här kan också välja att inkludera trygghetssystemen, i

m.m. man form av arbetslöshets- och socialforsäkringar.

Förläggningen av arbetstiden viktig

En fråga påverkar sambandet mellan efterfrågan och utbudet

som arbetsmarknaden är arbetstidens förläggning. I studie från 1994 pre-

Bielenskiö utvecklingen deltidsarbeten inom EU utifrån ett senterar av arbetsgivar- respektive ett arbetstagarperspektiv.

l flertalet EU-länder menade arbetsgivarna att det huvudsakliga skälet för att anställa på deltid att öka flexibiliteten i fore-

personer var taget för att därigenom bättre kunna verksamheten efter fluk-

anpassa tuationer marknaden. Företagen följaktligen främst intresserade

var

beredda att arbeta få timmar per vecka och som av personer som var accepterade att arbetstiden kunde ändras med kort varsel. Motsvarande undersökning bland arbetstagare visade att dessa var mest intresserade

att arbeta långa skift fastlagda scheman. Resonemanget visar av stora skillnader i arbetsgivares arbetstagares önskemål vad gäller

resp. förläggningen av arbetstiden vid deltidsarbete.

Krav på ökad flexibilitet

l samtliga OECD-länder har stora strukturförändringar ägt rum de senaste 20-25 åren. Efterfrågan arbetskraft har förändrats radikalt. De traditionella industriarbetena har minskat och tjänstesektom har expanderat. Många länder har byggt en relativt stor offentlig sektor.

upp Teknikutvecklingen har medfört att många rutinmässiga arbetsuppgifter har försvunnit eller minskat kraftigt. Samtidigt har teknikutvecklingen också inneburit stora möjligheter att producera sådant som tidigare var omöjligt. Både och tjänsteproduktionen blir också alltmer kun-

varuskapsintensiv, dvs. det ställs allt högre krav de anställdas kompetens.

6 Bielenski, H 1994 New forms of Work and Activiety Survey of

- Experience and Establishment Level Eight European Countries, European Foundation for the Improvement of Livning and Working Conditions, Dublin.

58 En internationell jämförelse

Under samma period har den ökande globaliseringen medverkat till att företag och organisationer tvingats att höja sin produktivitet för att vara konkurrenskraftiga. Till en del sker detta genom att effektivisera teknikanvändning och arbetsorganisation. Ökad produktivitet ställer också ofta krav på större flexibilitet vad gäller storleken och kompetensen hos själva arbetsstyrkan. Det blir allt vanligare att företagen anpassar både arbetsstyrkans kompetens och omfattning efter arbetsbelastningen.

Strukturella orsaker bakom deltid och tillfälliga anställningar

Ett uttryck för de ökade kraven flexibilitet ökad efterfrågan är en från arbetsgivare deltidsarbetande och tillfälligt anställda. Det finns med andra ord ett strukturellt betingat inslag i förklaringen till ökad en andel deltid och tillfälliga anställningar. I de länder har genomfört som arbetsrättsliga förändringar som underlättat för arbetsgivarna att anställa personal tillfalligt, har andelen tillfälliga anställningar ökat mycket markant. Ett exempel är Spanien. Även Frankrike uppvisar ett liknande mönster.

Deltid och tillfälliga anställningar inte konjunkturberoende

En annan viktig förklaringsfaktor bakom förändringar i efterfrågan på arbetskraft är konjunkturläget. Under de senaste 20-25 åren har västvärlden gått igenom flera hög- lågkonjunkturer. I så gott som som samtliga länder utlöste den första oljekrisen i början 1970-talet av en kraftig lågkonjunktur. Den varade dock olika länge i olika länder. Den andra krisen, som kom i slutet 1970-talet, påverkade också länderna av på olika sätt. Därefter har vissa stater legat före andra i konjunkturutvecklingen. Numera beräknas högkonjunkturerna börja i USA och Japan för att sedan sprida sig till Europa. Styrkan och effekterna av olika konjunkturlägen skiljer sig åt länderna emellan. OECD har undersökt hur olika konjunkturlägen kan påverka förekomsten av atypiska anställningar. Slutsatsen är att det inte finns något tyder att förändringar i andelen följer några cykliska mönsterl. som

7 OECD Employment Outlook, 1996.

En internationell jämförelse 59

Deltid ett sätt för kvinnor att kombinera förvärvsarbete med sysslori hemmet

I många västländer har deltidsarbete varit den enda möjligheten för kvinnor att ta sig arbetsmarknaden. Det finns skäl att anta att det fortfarande är så i flera länder. Genom att inte arbeta heltid får kvinnorna tid över för barnomsorg och hemarbete.

Arbetslöshets- och socialförsäkringssystemen missgynnar deltidsanställda och tillfälligt anställda i många länder

Arbetslöshets- och socialförsäkringssystemen i många länder missgyn-

ofta både deltidsarbetande och tillfälligt anställda och skulle därför nar kunna faktor talar ökning arbetskraftsutbudet för

vara en som mot en av deltidsarbeten och tillfälliga anställningar. Å andra sidan skulle det kunna faktor talar för en ökad efterfrågan på deltids-

vara en som anställda och tillfälligt anställda utifrån ett arbetsgivarperspektiv.

Deltidsarbetslösa kan få ersättning från arbetslöshetsersättningen i de nordiska länderna samt i Nederländerna, enligt regler som i stora drag påminner de svenska Några sådana möjligheter förekommer

om vare sig i övriga EU-länder eller i USA.

De missgynnande effekterna för de atypiskt anställda i många länder gäller inte bara vid arbetslöshet utan även rätten till sjukpenning och pension. Nedan följer kort sammanfattning de viktigaste lagreg-

en av lerna i medlemsländernag.

några av

Belgien: Alla anställningar är socialförsäkringspliktiga. Vid mindre än 50 procent heltid bortfaller rätten till sjukpenning och invalidi-

av tetsförsäkring. Förutvarande deltidsarbete berättigar till obegränsat stöd vid arbetslöshet. Bidragen varierar för deltidsarbetande, som inte är familjens huvudförsörjare, beroende de var frivilligt eller ofri-

om villigt i deltid.

Förbundsrepubliken Tyskland: För anställningar på mindre än 15 veckotimmar eller lägre viss månadslön är arbetsgivarna befriade

än en från socialförsäkringsavgifter för sjukdom och pension. Fullt försäkringsskydd inträder först vid minst 18 veckoarbetstimmar. För anställningar mindre än 19 timmar/vecka finns ingen skyldighet att betala bidrag till arbetslöshetsersättningen, vilket annars är obligatoriskt. Del-

s Sammanställning från Arbetslöshetskassomas samorganisation SO, 1998-12- 03 samt från Ministry of Social Affairs and Employment, Holland l999-0l-l5 ° W. Knocke, Tendenser och utveckling på kvinnornas arbetsmarknad inom den europeiska gemenskapen, Arbetslivsrapport 1998:30, Arbetslivsinstitutet.

60 En internationell jämförelse

tidsarbete inverkar negativt på pensionsstorleken, eftersom denna beräknas grundval av arbetade år och inkomst.

Danmark: Redan bosättning är tillräcklig för rätt till grundpension, l som dock är låg och finansieras över statsbudgeten. Alla arbetstagare som arbetar minst 10 timmar/vecka eller 43,5 timmar per månad får en arbetsmarknads-tilläggspension, inte påverkas av inkomstens

som storlek. För tidsmässigt kortare anställningar finns inget försäkringsskydd och arbetsgivaren betalar inga tilläggspensionsavgifter för anställda med mindre än tio veckoarbetstimmar. Sociala rättigheter är individuella och inte bundna till äktenskapet eller hushållet.

Storbritannien: Anställningar blir först socialförsäkringspliktiga när lönen uppgår till 23 procent den nationella genomsnittslönen. Av-

av gifterna är lägre för deltid än för heltid beroende på ett progressivt bidragssystem. För mycket låga inkomster betalas inga socialförsäkringsavgifter. Grundpensionen finansieras genom avgifter och ligger under fattigdomsgränsen. Det finns en anställningsrelaterad tilläggspension, dock utesluter deltidsarbetande arbetar färre än 30

som som veckoarbetstimmar.

Irland: Socialförsäkringsavgifter betalas inte för anställningar l

som understiger 18 timmar per vecka.

4.3 Exemplet Nederländerna

I början 1980-talet talades det ofta den holländska sjukan.

av om Landet hade ett stort budgetunderskott och en arbetslöshet cirka 12 procent. Den dåvarande regeringen beslöt att i samråd med arbets-

marknadens parter göra radikal kursändring. Sedan dess har sys-

- en selsättningen ökat och arbetslösheten ligger i dag under fyra procent.

Kursändringen bestod av flera delar. Genom ett avtal 1982 mellan parterna arbetsmarknaden har löneökningarna varit begränsats till cirka två procent per år under perioden 1984 och 1996. I samma avtal enades man om att verka för en rättvis fördelning av jobben. Staten har bidragit till utvecklingen genom sänkta skatter och arbetsgivaravgifter samt förenklade regler för korttidsanställningar.

Redan i slutet av 1970-talet formulerade den holländska regeringen 1

i syfte öka deltidsarbetetw. Ett ökat deltidsarbete sågs ett program att som ett instrument för att dels öka sysselsättningen, dels fördela en knapp nämligen betalt arbete. Detta synsätt förstärktes genom

resurs, avtalet mellan parterna från år 1982 se ovan. Programmet hade både

° Part-time work the Netherlands, Ministry of Social Affairs and Employment, Directorate of Industrial Relations, No 39, April 1997.

En internationell jämförelse 61

kvalitativa och kvantitativa inslag. Genom förändrade regler och borttagande s.k. trösklar i arbetsrätten och i social- och arbetslös-

av hetsförsäkringssystemen fick de deltidsanställda samma villkor som de heltidsanställda.

l Nederländerna finns två olika ersättningssystem vid arbetslöshet. Alla arbetat under 26 dc senaste 39 veckorna är berättigade till

som av ersättning i maximalt sex månader. De som dessutom arbetat under minst fyra de senaste fem åren är därefter berättigade till ersättning

av från den förlängda arbetslöshetsersåttningen. År 1985 sänktes ersättningsnivån vid arbetslöshet från 80 till 70 procent. Ersättningstiden i den förlängda arbetslöshetsförsäkringen varierar mellan tre månader och 4,5 år beroende ålder och antalet förvärvsår. För maximal ersättningstid krävs arbetat i 40 år. Därefter utgår ersättning

att man under ett år motsvarar 70 procent av den lagstadgade mini-

max som milönen. De arbetslösa är därefter hänvisade till socialbidragssystemet.

Deltidsarbetslösa har rätt till ersättning från arbetslöshets-

samma ersättningen heltidsarbetslösa under förutsättning att de är ofri-

som villigt deltidsarbetslösa, aktivt söker arbete och är registrerade vid

mer Arbetsfönnedlingen.

Regeringen vidtog också kvantitativa åtgärder för att öka deltidsarbetet. Parterna arbetsmarknaden, och då främst arbetsgivarna, anmodades att öka antalet deltidsarbeten och medel anslogs för forskning hur deltidsarbete påverkar utvecklingen. Flera initiativ togs för

om att öka deltidsarbetet inom den offentliga sektorn.

Under åren 1979 och 1980 gjordes också ett försök att genom statliga bidrag till arbetsgivare och arbetstagare öka antalet deltidsarbetande. Försöket avbröts dock snabbt eftersom det, förutom att belasta statsbudgeten, inte gav förväntat resultat och var alltför komplicerat. Dessutom ansåg att marknadskrafterna redan giordejobbet.

man

Arbetsmarknadens parter har verkat aktivt för fler deltidsarbeten. l cirka 60 procent kollektivavtalen finns stadgar för deltidsarbete.

av Vissa fackförbund har genomfört kampanjer för att öka deltidsarbetet. Några dessa har riktats särskilt till män. Ett exempel kampanjen

av Hello father

kid, I am your

62 En internationell jämförelse

En av tre jobbar deltid

Under de senaste 25 åren har andelen deltidsarbetande alla sysselav satta i Nederländerna ökat från cirka sju procent till 37 procent. Idag arbetar alltså mer än var tredje deltid. Det är i särklass den person högsta siffran i EU. Mer än nio av tio i Nederländerna är nöjda med sitt deltidsarbete och arbetar deltid därför att de inte vill arbeta heltid. Mindre än en av tio anger att de skulle vilja arbeta heltid har inte lyckats hitta men arbete på heltid. Deltidsarbetslösheten uppgår med andra 0rd till mindre än 10 procent av de deltidsarbetande. Det finns inga uppgifter hur om stor andel av de deltidsarbetslösa uppbär ersättning från arbetslössom

hetsersättningen.

Liksom i övriga EU-länder är deltidsarbetet i Nederländerna vanligast bland kvinnor och i serviceyrken med låga utbildningskrav. Flera undersökningar visar dock att önskemål minskad arbetstid blir om nu allt vanligare bland högutbildade. Det gäller både män och kvinnor. Enligt uppgifter från det holländska arbetsmarknadsdepartementet2 väljer unga familjer allt oftare deltidsarbete för båda makarna, dvs. både mannen och kvinnan vill arbeta ungefär 32 timmar vardera per vecka. Tidigare det vanligast att arbetade heltid och kvinvar mannen nan ungefär 20 timmar per vecka.

Institutionella förändringar bakom utvecklingen

Det ökade deltidsarbetet i Nederländerna ha bidragit till ökad anses sysselsättning främst bland kvinnor, också till att den äldre arbetsmen kraften har kunnat stanna kvar i arbetslivet längre och till jämnare en fördelning av betalt- och obetalt arbete och sist inte minst till - men en minskad arbetslöshet. För arbetsgivarna har det ökade deltidsarbetet medfört en större flexibilitet att arbetet kan föreliggas till den tid genom då arbetsbelastningen är som störst. Det torde inte ligga några helst tvivel att det är strukturella som om orsaker, i form institutionella förändringar, ligger bakom av som ökningen av andelen deltidsarbeten i Nederländerna. Det kan också finnas vissa attitydmässiga förändringar kan ha påverkat utvecksom lingen, att i allt fler och större kretsar önskar arbeta deltid. genom man

" Deltidsarbete definieras arbete under kortare tid den normala som än arbetstiden för heltidsanställningar. Antalet timmar i deltidsanställning en varierar från en timme per vecka till timme mindre än heltid. en 2 Martin Blomsma, Ministry of Social Affairs and Employment, Holland.

sou 1999:27 En internationell jämförelse 63

4.4 Exemplet Spanien

Störst andel tillfälligt anställda

Spanien har sedan lång tid den högsta arbetslösheten inom EU. Samtidigt är den spanska arbetsrätten tradition mycket strikt. Det gäller

av särskilt reglerna för fasta anställningar. l syfte att öka sysselsättningen har betydande förändringar gjorts i arbetsrätten år. Föränd-

senare ringarna har bland annat inneburit större möjligheter för arbetsgivarna att anställa personal med tidsbegränsade kontrakt. För fasta anställningar gäller i stort sett samma regler som tidigare.

arbetsrättslagarna trädde i kraft, har andelen tillfälligt

Sedan de nya anställda ökat markant. År 1987 drygt 15 procent de sysselsatta

var av tillfälligt anställda. Sju år dvs 1994, motsvarande siffra nära

senare, var 34 procent. Det innebär att över en tredjedel av alla anställningar i Spanien var tillfälliga. Samtidigt som de tillfälliga anställningama har Ökat i Spanien har den totala sysselsättningen minskat.

Strukturella orsaker bakom stor andel tillfälligt anställda

Enligt OECD föreligger det inga helst tvivel om att strukturella

som skäl i form arbetsrättsliga förändringar har inneburit ökad efter-

av en frågan på tillfälligt anställda i Spanien. OECD konstaterar också att även i Frankrike har arbetsrättsliga förändringar lett till en ökning av tillfälliga anställningar.

Sannolikt har de arbetsrättsliga förändringarna också medfört en minskad efterfrågan fast anställd personal. År 1995 85

angav ca procent både männen och kvinnorna tillfälligt anställda i

av som var Spanien att deras tillfälliga arbete var ofrivilligt och berodde att de inte hade kunnat finna ett fastjobb.

4.5 USA

Exemplet

En avreglerad arbetsmarknad

Det kan i detta sammanhang intressant att studera utvecklingen i

vara ett land med helt annan syn på arbetsrätten jämfört med vad som

en gäller i flertalet EU-länder, nämligen USA. Där är också arbetslöshetsoch socialförsäkringssystemen uppbyggda ett annorlunda sätt än i Europa.

3 OECD Employment Outlook, 1996.

64 En internationell jämförelse SOU 1999227

Arbetslöshetsersättningen i USA skall täcka individens basutgifter inte underminera individens incitament återvända till arbete. men att Ersättningen utbetalas under 26 veckor. Ersättningen är vanligen 50-60 procent av lönen. Storleken på ersättningen varierar beroende på inkomstnivå och i vilken stat är bosatt. Lägre lön högre ersättman ger ningsnivå. Av de registrerade arbetslösa får 30-35 procent arbetslöshetsersättning. Deltidsersättning medges Arbetslöshetsersättningen finansieras genom individuella arbetsgivaravgifter. I USA är arbetsrätten mindre strikt än i flertalet EU-länder och det är lättare att säga personal. Arbetslöshetsersättningen upp ses inte som en kollektiv försäkring utan fortsättning lönesom en

systemet.

Flexibla arbetstider och en flexibel arbetskraft är inga företeelnya ser i USA. Det ligger istället i att flexibla arbetstider, t.ex. i form nya av deltidsarbete och tillfälliga anställningar, införs bred front i företagen och omfattar större del de anställda än tidigare. Den största en av förändringen när det gäller flexibel arbetskraft i USA är dock den explosionsartade tillväxten Uthyrningsfirmor for temporär arbetsav kraft. Deltid ses i USA ett sätt att få flexibilitet både för arbetsgivare som och arbetstagare. Arbetsgivaren har möjlighet att lättare variera sin kapacitet och arbetstagaren har möjlighet att få tid till åtaganden mer vid sidan av jobbet. Deltidsarbetande har ofta lägre timlön än sina en heltidsarbetande kollegor. Ofta har de inte heller tillgång till kompetensutveckling och anställningsförmåner i samma utsträckning som heltidsarbetande.

Nästan en av fem arbetar deltid

I USA arbetar cirka 16 procent de sysselsatta deltid. Av dessa är av ungefär två tredjedelar kvinnor och tredjedel män. Andelen deltidsen anställda har inte ökat i någon nämnvärd utsträckning sedan 1980. Ungefär 85 procent arbetar deltid frivillig basis. Övriga 15 procent arbetar deltid av arbetsmarknadsskäl och kan följaktligen betraktas som deltidsarbetslösa.

4 Sveriges Utländska Attachéer, Utlandsrappon USA 9709, Flexibla arbetstider och flexibel arbetskraft i USA. 5 SOU 1996:150 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsersättning. 6 Sveriges Utländska Attachéer, Utlandsrapport USA 9709, Flexibla arbetstider och flexibel arbetskraft i USA.

En internationell jämförelse 65

De amerikanska företagen ser och använder i stor utsträckning de tidsbegränsat anställda buffert vid förändringar i efterfrågan.

som en Alternativ till tidsbegränsat anställda för att möta dessa variationer i efterfrågan är att öka övertidsuttaget hos fast anställd personal eller att dra lagernivåer. Denna strategi innebär för många av de tidsbegrän-

ner sat anställda att deras val inte står mellan ett tidsbegränsat jobb och ett fastjobb, mellan ett tidsbegränsat jobb och arbetslöshet.

utan snarare

Tidsbegränsade anställningar vanligast bland kvinnor

År 1996 uppgick antalet tidsbegränsat anställda amerikaner till cirka 2,4 miljoner. Av dessa s.k. temps var ungefär tre fjärdedelar kvinnor. Merparten de tidsbegränsade anställningarna är inte speciellt kvalifi-

av cerade, utan avser t.ex. administrativ hjälp, försäljning och annan service.

Sämre villkor för tillfälligt anställda

Tidsbegränsat anställda tjänar ungefär 80 procent vad tillsvidare-

av anställda gör. Till del förklaras detta av att de tidsbegränsat anställda

en arbetar ungefär tio procent färre timmar än vad fast anställda gör, att tidsbegränsat anställda är yngre och har lägre utbildning samt att en stor andel arbetar inom lågbetalda serviceyrken.

Att ingå i den flexibla arbetskraften i USA innebär ofta osäkerhet när det gäller arbetet, hur länge det skall vara och om man får ett nytt när det nuvarande är slut. Det kan också innebära oregelbundna sche-

sämre lön och sämre villkor i övrigt. Dessa frågor har senare man, tid uppmärksammats alltmer i USA. Flera projekt har också startats av intresseorganisationer och andra för att få till stånd ändringar och förbättringar samt för att dra riktlinjerna för standarder för den

upp flexibla arbetskraften.

Förväntad ökning av tillfälliga arbeten

Många tecken tyder att atypiska anställningar kommer att öka i USA. Numera t.ex. 91 procent de amerikanska företagen att

anger av de någon gång använder tidsbegränsat anställda. Enligt rapport från

7 Enligt uppgift från Sveriges arbetsmarknadsråd i Washington.

3 19-0281Arbetslöshetsersältning...

66 En internationell jämförelse

Sveriges Tekniska Attachéerlg räknar med konstellationer

man att nya dyker upp när det gäller den flexibla arbetskraften. Här följer några exempel.

0 Flexibel arbetskraft av samma typ eller flexibel arbetskraft med

samma yrke går samman i kollektiv för att få tillgång till t.ex.

förmåner och kompetensutveckling. Dessa kollektiv kan också fun-

gera som arbetsfönnedlare för gruppens medlemmar.

0 Bildande av regionala pooler med arbetstagare, som produktions-

personal, administrativ personal och ingenjörer, vilka hyrs ut till

regionens företag. Regionens företag bidrar till poolens kompe-

tensutveckling, genom att utbilda arbetstagarna när de är på plats i

företaget, dels genom att betala annan utbildning. Modellen innebär

att regionens företag får tillgång till kompetent flexibel arbetskraft och att man delar på kostnaderna för detta.

0 Företag med motsatt säsong alternativt konjunktur för sina pro-

dukter delar en pool av flexibel arbetskraft, som halva året jobbar hos det ena företaget och andra halvan hos det andra företaget.

s Sveriges Utländska Attachéer, Utlandsrapport USA 9709, Flexibla arbetstider och flexibel arbetskraft i USA.

5 och avtal

Lagar

Utvecklingen de senaste åren har gått mot att i lag och kollektivavtal försöka främja flexibilitet och produktivitetsutveckling i företagen genom olika anställningsavtal och arbetstider. Samtidigt ska anställdas behov av utveckling, inflytande, frihet och trygghet tillgodoses. I detta kapitel redogörs för regleringen av olika anställningsformer och arbetstider.

1 Anställningsskydd

Översikt anställningsskyddets historik

När lagen om anställningsskydd 1974:12 trädde i kraft var det första gången som det individuella anställningsskyddet reglerades på ett fullständigt sätt.

Innan dess hade ett visst skydd för anställda införts, som exempelvis skyddet mot föreningsrättskränkande avskedande och förbud mot att säga upp den som fött barn eller var tvungen att fullgöra sin värnplikt

totalförsvarsplikt. Än tidigare rådde ett helt annat synsätt på

numera

anställningsförhållanden. I princip gällde tjänsteplikt och detta reglerades bl.a. i olika legostadgor, varav den sista utfärdades år 1833. Det var inte tal om någon avtalsfrihet mellan parterna- lagstiftningen förutsatte att anställningsavtalet hade ingåtts i en viss form och för en viss tid.

Under industrialismens framväxt ändrades denna mycket

syn, genom påverkan av liberalismens idéer. Avtalsfriheten betonades starkt och den statliga inblandningen skulle vara minimal. Anställningsvillkoren skulle fastställas genom att arbetstagaren och arbetsgivaren ingick enskilda avtal. och oreglerad anställningsform uppkom,

En ny det fria arbetsavtalet. Detta innebar att anställningsförhållandet inte ingicks för viss bestämd tid utan tills vidare. Det kunde när som helst sägas upp från både arbetstagarens och arbetsgivarens sida. Till skillnad mot vad som gällt i det gamla bondesamhället ställde arbetstagaren nu bara den arbetade tiden till arbetsgivarens förfogande och fick bara betalt för denna. Arbetsgivaren hade inget ansvar för

68 Lagar och avtal

arbetstagaren under den tid då denne inte arbetade. Det innebar t.ex. att arbetsgivaren inte var tvungen att dra försorg om arbetstagaren vid ålderdom och sjukdom och inte heller att anpassa arbetsvillkoren till arbetstagarens förutsättningar. I praktiken innebar detta att arbetsgivaren ensidigt kunde bestämma avtalsvillkoren arbetstagarens val

inskränkte sig till att acceptera arbetet eller inte.

Under slutet 1800-talet började arbetstagarna sluta sig i

av samman fackföreningar. Dessa kom att i allt större utsträckning ingå avtal med arbetsgivarna om arbetsavtal som gällde för ett större antal arbetare, kollektivavtal. Rättsläget var dock oklart om dessa kollektivavtal var rättsligt bindande.

En ökad social oro bredde efterhand ut sig, bl.a. genom att arbetstagarna alltmer kom att utnyttja kollektivavtalens möjligheter till strejk och arbetsgivarna sina möjligheter till lock out. Därför inleddes ett arbete för att försöka skapa stadga åt den oroliga situationen. De förslag till lagstiftning som lades fram förkastades dock och inte förrän år 1928 infördes en lagreglering av kollektivavtalet. Den första arbetstidslagen infördes år 1919 och den första semesterlagstiftningen år 1938.

Genom Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan SAF och LO förband sig arbetsgivarna att ange skälen för uppsägning och att förhandla om uppsägningar. År 1964 ändrades överenskommelsen till att arbetsgivarna åtog sig att inte säga upp arbetstagarna utan sakliga skäl. I slutet på 1960-talet tillsattes den s.k. Åmanska utredningen fick i uppdrag

som att se över frågan om ett utökat anställningsskydd.

Utvecklingen under 1970-talet

År 1971 infördes särskild lag anställningsskydd för äldre arbets-

en om tagare och tre år därefter trädde den första kompletta anställningsskyddslagen i kraft. I denna lagfästes kravet på att uppsägning skulle vara sakligt grundad. Den innehöll även reglering turordning och

av rätten till återanställning. Anställningsskyddslagen till vissa delar

var dispositiv.

I och med att 1974 års lagstiftning ett långtgående skydd åt

gav tillsvidareanställningar, som även förklarades vara den normala anställningsformen, uppstod ett behov av att kunna göra undantag från kravet att alla anställningar skulle gälla tillsvidare. Därför infördes möjlighet att kunna ingå tidsbegränsade anställningar för viss tid, viss säsong eller visst arbete om det föranleddes av arbetsuppgiftemas särskilda beskaffenhet eller var fråga om praktikarbete eller vikariat. Beträffande provanställningar hade regeringen övervägt att föreslå att sådan skulle vara tillåten enligt lagen. Då arbetsmarknadens parter förklarat att de

Lagar och avtal 69

villiga att medverka till att kollektivavtalen skulle reglera detta var avstod regeringen från att föreslå lagreglering

Utvecklingen under 1980-talet

Den 1 april 1982 trädde anställningsskyddslag i kraft. Bakgrun-

en ny den att ville utöka möjligheterna till visstidsanställningar.

var man Dessutom avsikten att införa möjligheter till provanställning och

var anställning viss tid för arbetsanhopning. Erfarenheten hade visat att det hade varit svårt att via kollektivavtal komma fram till sådana lösningar. I lagen infördes bestämmelser innebar att det blev tillåtet

som att provanställa någon för högst månader och att visstidsanställa på

sex grund tillfällig arbetsanhopning i sammanlagt sex månader under en

av period två år. Det infördes även möjlighet att anställa någon till-

av fälligt för feriearbete och för tiden tills dess att arbetstagaren skulle påbörja värnpliktstjänstgöring. Vidare infördes en regel som innebar att den är pensionerad fick visstidsanställas.

som

Utvecklingen under 1990-talet

I slutet år 1991 tillkallades en kommitté för översyn av medbestäm-

av mandelagen och den centrala arbetsrättsliga lagstiftningen i övrigt Skälen till att utredningen tillsattes att det under senare år blivit

var alltmer tydligt att det fanns brister i den arbetsrättsliga lagstiftningen. De refonner genomfördes på 1970-talet hade fått oönskade effek-

som ter att de lett till formaliserade samarbetsfonner och en byråkra-

genom tisk beslutsprocess. Det konstaterades att många anställda saknade möjlighet till information och att det starka anställningsskyddet kunde ha medfört hinder för arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden. De arbetsrättsliga lagarna ansågs dessutom svåröverskådliga och

vara dåligt anpassade till 1990-talets krav på höjd produktivitet både i den privata och den offentliga sektorn. Särskilda svårigheter angavs kunna uppstå på mindre arbetsplatser där bristen på flexibilitet i regelsystemet kunde få återverkningar på verksamheten och därmed på lönsamheten.

1992 års arbetsrättskommitté avlämnade ett delbetänkande om ny anställningsskyddslag i maj 1993.3 Förslagen ledde till lagstiftning

som trädde i kraft den 1januari 1994.

1Prop. 1973:129. 2 1992 års arbetsrättskommitté. 3SOU 1993:32.

70 Lagar och avtal

Innebörden av förändringarna bl.a. att den tillåtna anställnings-

var tiden för visstidsanställning förlängdes från månader till tolv måna-

sex der under en period två år och att provanställning tilläts i tolv måna-

av der i stället för som tidigare i sex månader. Dessutom infördes ett slags moratorium för de gällande kollektivavtalen. Till lagen hörde nämligen Övergångsbestämmelser som innebar att bestämmelser skulle undanröjas i gällande kollektivavtal, avtalen stadgade att tidsbegränsade

om anställningar fick ingås för kortare tid än de som lagen tillät. Det innebar dock inte att det inte längre möjligt att ingå kollektivavtal

var om kortare tidsbegränsade anställningar nya kollektivavtal kunde natur-

ligtvis träffas som innebar att tidsbegränsade anställningar endast fick ingås för kortare tid än tolv månader.

Vidare ändrades vissa regler avseende uppsägning och arbetsgivare gavs möjlighet att undanta två arbetstagare av särskild betydelse för den fortsatta driften vid upprättandet turordningskretsar.

Efter regeringsskiftet under hösten 1994 infördes från och med den l januari 1995 i princip en återgång till de regler gällde före den

som l januari 1994. Den längsta tillåtna tiden för visstidsanställningar vid arbetsanhopning och för provanställning förkortades från tolv till

sex månader i och med ändringen

Under våren 1995 tillkallade regeringen en kommission med uppdrag att söka lösningar på de problem som arbetsmarknadens parter ansåg fanns på arbetsrättens område, 1995 års Arbetsrättskommission. Syftet med kommissionens arbete att i samarbete med parterna

var finna former för hur dessa själva i så stor utsträckning möjligt

som genom kollektivavtal skulle kunna utforma de arbetsrättsliga reglerna så att de blev så enkla och effektiva som möjligt.

Kommissions mål var att åstadkomma en långsiktig och stabil arbetsrätt som skulle främja flexibilitet och produktivitetsutveckling i företagen och den offentliga sektorn, tillgodose de anställdas behov

av utveckling, inflytande, frihet och trygghet, främja jämställdhet mellan könen och främja invandrarnas villkor på arbetsmarknaden.

Kommissionen överlämnade sin slutrapport Samarbetsavtal i maj 1996. Varken arbetsgivamas eller arbetstagarnas representanter kunde godta det slutförslag till avtalsrekommendation kommissionens

som ordförande presenterade. Regeringen överlade med centralorganisationema och dessa förband sig att förhandla med varandra. Grunden för parternas förhandlingar var parternas vilja att medverka till åtgärder som ökar sysselsättningen och därmed minskar arbetslösheten. Mot bakgrund dessa överläggningar uppdrog regeringen Statens för-

" Lag 1994:1685 ändring i lagen l982:80 anställningsskydd.

om om

Lagar och avtal 71

likningsmannaexpedition att tillsätta en medlargrupp som skulle försöka få parterna att uppnå enighet i arbetsrättsliga frågor.

Medlargruppen fick inte något uppdrag av parterna under den tid den var i funktion, och därför förklarade gruppen att det inte fanns någon förutsättning för att klara av uppdraget.

Under senvåren 1996 hade dessutom regeringen lagt fram den s.k. sysselsättningspropositionen, i vilken förslag lades fram för att klara av det övergripande målet halvering den öppna arbetslösheten I

av propositionen framkom att arbetsrätten måste ha ändamålsenlig utfonn-

en ning och spegla en rimlig avvägning mellan löntagarnas behov av skydd mot godtyckliga och diskriminerande beslut och företagens behov av att kontinuerligt kunna anpassa sin organisation och sin arbetsstyrka till förändrade förutsättningar och behov. De arbetsrättsliga reglerna skulle vara utformade så att de inte försvårade för företagen att göra satsningar och expandera. Regeringens mening

nya var att detta skedde på bästa sätt om arbetsmarknadens parter själva tog ansvar för utformningen av reglerna.

Men parterna lyckades inte komma överens. I september 1996 upprättades ett utkast till lagrådsremiss. Lagrådets yttrande ledde till att regeringen lade fram omarbetat förslag till proposition i oktober

en 1996 med förslag på modernisering av anställningsskyddetö Regeringen konstaterade att de då gällande reglerna gav uttryck för uppfattningar som allt mer kommit att frångås. Anställningsskyddsreglema tillkom på 1970-talet och efter det har svensk ekonomi och arbetsmarknad genomgått avsevärda förändringar. Den fria rörligheten för kapital, personer, tjänster och varor inom EU samt utvecklingen avseende teknik, organisationer och arbetssätt har förändrats väsentligt. Utvecklingen har gått mot ökad mångfald av vad gäller olika former

en för att anlita arbetskraft, t.ex. tidsbegränsade anställningar, inhyming av arbetskraft och konsulttjänster.

Kontentan att regeringen i propositionen framförde vissa förslag

var till förändring av reglerna om anställningsskydd, men man konstaterade att vissa regler inte skulle ändras. Exempelvis angavs att avsteg inte skulle ske från principen att huvudregeln är att anställning ingås tillsvidare och att det inte heller skulle komma ifråga att luckra upp kravet på att uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad.

Utökningar föreslogs dock avseende möjligheten att genom kollektivavtal avvika från anställningsskyddslagen. Tills dess gällde att avvikelse endast kunde göras i kollektivavtal på central nivå. Vid tillkomsten av regeln var avsikten att det skulle skapas en garanti mot att avtals-

5Prop. 1996/97:207. 6Prop. 1996/97:16.

72 Lagar och avtal

friheten inte begagnades på ett sätt i otillbörlig utsträckning för-

som sämrade det lagfästa anställningsskyddet. Under senare år hade förbunden i allt större utsträckning börjat delegera rätten till lokala fackliga organisationer.7 Därför ansåg regeringen att kravet att avtal skulle ingås på central nivå borde tas bort avseende tidsbegränsade anställningar, turordningsreglema och reglerna företrädesrätt till återan-

om ställning samt den närmare beräkningen av förmåner under uppsägningstid. Dock angav regeringen att avsteg bara skulle tillåtas det

om fanns ett gällande kollektivavtal central nivå, som exempelvis reglerade allmänna anställningsvillkor.

Vidare föreslog regeringen att en ny anställningsforrn skulle införas, överenskommen visstidsanställning se avsnitt 5.5. Vid denna tidpunkt gällde att tidsbegränsad anställning som pågått i sammanlagt tolv månader under en period av två år medförde att arbetsgivaren

var tvungen att särskilt meddela att inte någon ytterligare anställning kunde erbjudas. Normalt gäller vid tidsbegränsade anställningar att de upphör utan föregående uppsägning vid avtalsperiodens slut.

Regeringen föreslog även att en bortre gräns för vikariat skulle införas. Den under period fem år varit vikariatsanställd i

som en av sammanlagt tre år och är fortsatt anställd, ska automatiskt få sin anställning betraktad som tillsvidareanställning. Denna regel skulle få effekt

en först den 1januari 2000.

Dessutom föreslogs att uppsägningstidema skulle sättas i relation till anställningstidens längd och inte till arbetstagarens ålder. Ändringar skulle också göras i reglerna om företräde till återanställning. Tills dess hade töreträdesrätten gällt under tolv månader, men förslaget gick ut på att denna tid kortades till nio månader.

Vidare föreslogs en rätt för deltidsanställda att för arbetsgivaren anmäla att han eller hon ville ha anställning med utökad sysselsätt-

en ningsgrad eller heltidsanställning och därigenom få företräde till sådan anställning. Tre krav ställdes för att företrädesrätten skulle gälla. För det första skulle arbetstagaren ha anmält till arbetsgivaren att utökad arbetstid önskas. För det andra skulle arbetsgivarens behov arbets-

av kraft tillgodoses genom att arbetstagaren får utökad arbetstid. För det tredje skulle arbetstagaren ha tillräckliga kvalifikationer för arbetsuppgifterna. I normalfallet kan det antas att arbetstagaren har dessa kvalifikationer om heltidsanställningen innehåller samma arbetsuppgifter som deltidsanställningen.

Regeringens förslag antogs av riksdagen och de flesta ändringarna trädde i kraft från och med den 1januari 1997.

7 SOU 1993:32.

Lagar och avtal 73

5.2 Avtal inom anställningsskyddet

En del reglerna i anställningsskyddslagen är tvingande, dvs. arbets-

av tagaren kan inte fås att avstå från sina rättigheter. Tanken är att de grundläggande reglerna skydd för den enskilde ska vara tvingande.

om Avtal mellan enskilda parter är ogiltiga i den utsträckning de upphäver eller inskränker arbetstagarens rättigheter. Däremot har det sedan gammalt ansetts att kollektivavtalsslutande parter ska kunna anpassa lagreglema till de speciella förhållanden som råder i en bransch, genom att göra avsteg i kollektivavtalen. De fackliga organisationerna anses ha den kompetens och de kunskaper krävs för att tillvarata medlem-

som

intressen. Reglerna tidsbegränsade anställningar är disposimarnas om tiva.

Tidigare undersökningar bestämmelser i kollektivavtal

Vid några tillfällen har bestämmelser tidsbegränsade anställningar i

om kollektivavtal analyserats. Dessa undersökningar visar att det fanns kollektivavtal på 1970-talet medgav att tidsbegränsade anställ-

som ningar fick ingås vid tillfällig arbetsanhopning och för provanställning, trots att den då gällande lagen inte tillät dessa anställningsformer. När anställningsskyddslagen ändrades i början 1980-talet infördes rätt att

av provanställa. Några år innehöll kollektivavtalen till stor del

senare inskränkningar rätten att provanställa, även om det inte fanns avtal

uttryckligen förbjöd denna anställningsform. Den senaste undersom sökningen utredningen tagit del av genomfördes strax före 1994

som års lagändring och den visar att den vanligaste maximala tiden för tidsbegränsade anställningar i kollektivavtalen månader, dvs.

var sex samma tidsgräns som lagen ställde upp.

1977 års Anställningsskyddskommitté utförde en omfattande undersökning bl.a. kollektivavtal med bestämmelser visstidsanställ-

av om ning vid tillfällig arbetsanhopning och provanställning. Bakgrunden var att 1974 års anställningsskyddslag inte tillät dessa anställningsfonner. .För att arbetsgivaren skulle kunna provanställa eller anställa för tillfällig arbetsanhopning krävdes därför att det fanns ett kollektivavtal som reglerade dessa frågor. I rapporten konstaterades att den vanligaste förekommande tidsgränsen för tillfällig arbetsanhopning var tre månader LO-omrâdets På tjänstemannasidan fanns ingen tidsgräns. Däremot förekom inskränkningar i kollektivavtalen genom att det krävdes

8Ds A 1980:2.

74 Lagar och avtal

att den fackliga organisationen sitt samtycke för att anställning vid gav arbetstopp skulle tillåtas.

En kollektivavtalsundersökning avseende provanställningar

genomfördes år 1985.9 Enligt även denna undersökning var ungefär hälften av företagen, där ca 85 procent av arbetstagarna anställda, LOvar SAF-området bundna av inskränkningar i rätten att provanställa. Undersökningen visade även att antalet arbetstagare berördes som av att den fackliga organisationen lämnade sitt samtycke hade ökat markant jämfört med före 1982 års lagstiftning. Däremot fanns inte längre några kollektivavtal som förbjöd provanställning. Donald W. Storrie genomförde en kartläggning regleringen av av provanställningar och anställningar för viss tid i kollektivavtal under hösten 1993.10 Hans resultat visade den vanligaste tidsgränsen för att visstidsanställningar var sex månader och att de flesta avtal inte gav de fackliga organisationerna någon rätt att ha inflytande vid rekryteringsbeslutet. Vidare framkom att tjänstesektom och småföretagama verkade ha de mest liberala reglerna medan de större industriföretagens möjligheter att visstidsanställa var mer begränsade. Storrie fann att de ändringar som gjordes i anställningsskyddslagen år 1994 fick till följd att de olika fackförbunden agerade mycket olika. Slutsatsen dock var att för de avtalsområden som hade relativt korta avtalslängder skulle genomslagskraften bli störst.

Exempel på avtal som ingåtts under senare tid

Teatramas Riksförbund och Teaterförbundet, fackförbundet för scen och media träffade den 1 september 1998 överenskommelse en som innebär att en ny anställningsform gäller för konstnärlig personal vid de statsunderstödda teatrama. Syftet är att ensemblearbetet ska stärkas. Anställningsforrnen kallas för långtidskontrakt och är ett komplement till tillsvidareanställningar samt de anställningsformer gäller inom som teatrama sedan tidigare, pjäs-, halvårs- och årsanställningar. Långtidskontrakten ska gälla i minst två och högst fem år och de gör avsteg som från anställningsskyddslagens regler ska få ett ökat löneutrymme. För några år sedan ingick Byggförbundet och SEKO avtal att om tillämpa en anställningsform som kallas för tillsvidareanställning med säsongbetonat arbete. Avsikten bl.a. att utifrån helhetssyn på var en

9 Gustafsson E., Anställningsforrner: En jämförelse mellan LAS och kollektivavtal på LO SAF området, Juridiska Fakulteten Lund, 1985. l° Donald W. Storrie, Reglering av visstidsanställningar i kollektivavtal, Konsekvenser av 1994 års lagstiftning, EFA, 1994.

Lagar och avtal 75

relationerna mellan företag och dess medarbetare införa en tryggare och fastare anställningsform för medarbetare med säsongbetonat arbete. Avtalet omfattar dem utför väderleksberoende arbeten

som inom beläggningsverksamhet. Arbetsgivama ska i största mån försöka bereda arbete eller kompetensutveckling under uppehållet. Arbetstagaren är skyldig att genast meddela sin huvudarbetsgivare hur denne ska få kontakt med arbetstagaren om han eller hon får annan tidsbegränsad anställning under uppehållet.

Ett aktuellt avtal tillåter längre provanställning än anställnings-

som skyddslagen är avtalet på lärarområdet. Genom att ha en längre provanställningsperiod markeras att det är viktigt med kompetenta lärare och att de lärare som arbetstagaren bedömer inte har tillräckliga kunskaper i princip ska kunna skiljas från sin anställning efter ett prövoår.

5.3 Arbetstidslagstiftning

Arbetstid regleras i lag och arbetsmarknadens parter genom centrala

av och lokala avtal. Frågor om arbetstid kan handla om den totala arbetstiden, t.ex. uttryckt vecka, eller hur arbetstiden förläggs.

per

Historik

Under 1900-talet har den lagstiftade arbetstiden förkortats vid flera tillfällen. Från och med år 1920 fastställdes arbetstiden till 48 timmar per vecka och den längsta dygnsarbetstiden tilläts bli nio timmar. Skälen till reformen bl.a. att skapa bättre skydd för de anställdas fysiska hälsa.

var Förändringarna var också ett led i att följa den internationella utvecklingen innebar att arbetstidsförkortningar genomfördes i ett

som flertal länder. Förhoppningama att begränsningar av arbetstiden

var skulle främja lugn samhällsutveckling och medverka till att undvika

en eventuellt missnöje bland arbetstagarna.

Arbetstidslagen omfattade dock inte samtliga arbetstagare. Inom områden som inte omfattades skedde dock en successiv utveckling mot 48-timmarsveckan kollektivavtal och annan lagstiftning.

genom

År 1957 beslöt riksdagen att veckoarbetstiden skulle sänkas ytterli-

med timme per vecka. Skälen till förändringarna var denna gare en gång inte främst att utöka arbetarskyddet utan att välfärdsökning

en skulle i form fritid. År 1960 den lagstadgade vecko-

tas ut av mer var arbetstiden i 45 timmar. Under 1960-talet fortsatte sänkningen av

nere veckoarbetstiden och år 1969 hade den sänkts till 42 timmar och 30 minuter.

76 Lagar och avtal

Året därpå beslöt riksdagen att införa 1970 års arbetstidslag. Lagen omfattade alla arbetstagare och ersatte därmed de speciallagar gällt

som för olika områden. Veckoarbetstiden 40 timmar fr.o.m. år 1973.

var

Nu gällande arbetstidslag

År 1983 trädde den nuvarande arbetstidslagen i kraft. Lagen reglerar bl.a. vad är ordinarie arbetstid, övertid och mertid samt hur arbets-

som tiden ska förläggas. Arbetstidens längd ska normalt bestämmas när arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om anställning. Arbetstidens förläggning bestäms däremot ensidigt av arbetsgivaren. Han eller hon är enligt lagen skyldig att meddela arbetstagaren minst två veckor i förväg om ändringar görs av den ordinarie arbetstiden eller jourtidens förläggning.

Veckoarbetstiden är fortfarande 40 timmar men en del regler som

övertid har ändrats i förhållande till vad tidigare gällt. Överavser som tid definieras som arbetad tid utöver ordinarie eller kollektivavtalsbestämd arbetstid och jourtid eller arbetad tid avviker från lagens

som regler enligt dispens från Arbetarskyddsstyrelsen. Det finns tre sorters övertid, allmän övertid, ytterligare övertid och nödfallsövertid. Allmän övertid får tas ut när det finns särskilt behov ökad arbetstid, den

av men får inte överskrida 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalenderrnånad. Det högsta uttaget är begränsat till 200 timmar per år.

Enligt lagen får Veckoarbetstiden beräknas som ett genomsnitt för en tid av högst fyra veckor. Denna periodisering av arbetstiden är tillåten om det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt.

Mertid definieras som sådan arbetstid som vid deltidsanställning överstiger arbetstagarens ordinarie arbetstid och jourtid enligt anställningsavtalet. Mertid får tas ut med högst 200 timmar per kalenderår.

Arbetstidslagen är dispositiv. Det innebär att arbetsmarknadens parter kan träffa avtal andra regler, t.ex. att ha både lägre och

om om högre gränser för övertidsuttag. Dock införlivades i slutet av år 1996 ett EG-direktiv arbetstiden. Kollektivavtalen får därför inte innehålla

om regler som gör att arbetstagarna får längre arbetstid än som är tillåtet enligt EG-direktivet.

l Lagen 1982:673 arbetstid.

om 2 Rådets direktiv 93/ 104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden.

Lagar och avtal 77

År 1995 tillkallades kommitté fick i uppdrag att analysera de en som långsiktiga konsekvenserna alternativa arbetstidsförkortningar, av på vilket flexibla arbetstidsregler kunde införas i svensk undersöka sätt och utreda konsekvenserna införandet av EG:s arbets-

lagstiftning av

tidsdirektiv. Kommittén förslog bl.a. arbetstidslag skulle inföatt en ny skulle förstärka parternas för arbetstidsfrågoma. Förras som ansvar slaget har ännu inte lett till ny lagstiftning. När arbetstidslagen att veckoarbetstiden är 40 timmar avses anger kan innehålla helger. Som framgår nedan under avsnittet veckor som kollektivavtal däremot i kollektivavtalen oftast helgfri vecka. om avses Skillnaden innebär arbetstiden regleras i kollektivavtalen är att som kortare än 40 timmar.

5.4 Avtal inom arbetstidsområdet

Liksom vissa regler i anställningsskyddslagen är även reglerna om ordinarie arbetstid dispositiva och avsteg får göras i kollektivavtal som slutits eller godkänts central arbetstagarorganisation. Därför kan av en den ordinarie arbetstiden både längre och kortare än 40 timmar per vara vecka.

Undersökning arbetstider i centrala och lokala kollektivavtal av

Arbetslivsinstitutet genomförde nyligen regeringens uppdrag en avtalsutvecklingen på arbetstidsområdet. I rapporten kartläggning av redovisades genomgång knappt 200 kollektivavtal träffats av en av som arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Eftersom avtalen centrala förhållandena för såväl tjänstemän arbetare, liksom

återspeglade som

förhållanden både på den offentliga och privata sektorn Arbetsangav livsinstitutet urvalet torde representativ bild arbetstidsregleatt ge en av ring i centrala kollektivavtal. Dessutom redovisades en genomgång av

ett tjugotal lokala avtalslösningar. Urvalet var inte representativt men avsett att visa ett antal innovativa lösningar av arbetstidsreglering. var Arbetslivsinstitutet pekade på att lokala avtal arbetstidsförkortom ningar kan strida mot det centrala kollektivavtalet. Om frågan kommer får den bedömas AD:s tolkning kollektivavtalet. upp ytterst genom av

13SOU 1996:145. 4 3 § arbetstidslagen. 5 Johnsson, Malmberg, Avtalsutveckling på arbetstidsområdet, Arbets- D. livsrapport 1998:2, Arbetslivsinstitutet.

78 Lagar och avtal

Det kan röra sig om situationer där det lokala avtalet innebär att arbetstagarna avstår från kollektivavtalsgrundad förmån en mot en annan förmån, exempelvis kortare arbetstid i stället för högre lön.

Arbetslivsinstitutet fann att drygt 75 procent de undersökta av centrala kollektivavtalen helt följde arbetstidslagens bestämmelse 40 om timmars arbetsvecka. Samtidigt innebär inte detta den faktiska att arbetstiden verkligen är 40 timmar. Helgdagar, övertid, ledighetslagstiftningen, såsom föräldra-, studie- och semesterledighet sjuksamt frånvaron påverkar den faktiska årsarbetstiden. Arbetstidskommittén konstaterade att den egentliga ordinarie arbetstiden uppgår till 38 timoch 30 minuter i genomsnitt vecka. Beräkningen grundas mar per på att fasta och rörliga helgdagar motsvara 80 timmar år. anses per Ovan framgår att beräkningen arbetstiden enligt arbetstidslagen av kan periodiseras över en fyraveckorsperiod. Arbetslivsinstitutet fann i

sin undersökning att det vanligaste är att kollektivavtalen innehåller

samma regel. Vissa avtal har i stället beräkningsgrund utgår en som från kalendermånad. Det finns även vissa avtal har mycket en som längre beräkningsperiod. Sådana avtal riskerar dock inte stå i att överensstämmelse med EU:s arbetstidsdirektiv. Enligt arbetstidslagen är bestämmelser i avtal avviker från direktivet ogiltiga. Det finns som dock undantag får göras, t.ex. inom sjukvårdens område. som Arbetslivsinstitutet fann att även avtal innebar den normala som att veckoarbetstiden 40 timmar kunde innehålla speciella regler för var vissa personalkategorier. Gemensamt för dessa kategorier deras är att arbetsförhållanden på ett eller annat sätt är betungande än andras mer

och att arbetstidsförkortningen är ett sätt att kompensera arbetstagarna.

Sådana förkortningar är mycket vanliga för dem arbetar intermitsom tent och kontinuerligt två- eller treskift samt för dem arbetar under som jord. De som arbetar intermittent gör uppehåll i arbetet på söndagar, och ibland även på andra helgdagar. De arbetar kontinuerligt som gör inte uppehåll i skiftarbetet för helgdagar.

Verkstadsavtalet mellan Sveriges Verkstadsförening och Svenska Metallindustriarbetarförbundet är ett exempel på avtal innehåller som speciella regler för olika kategorier anställda. Ordinarie arbetstid är av 40 timmar per vecka vid dagarbete och vid tvåskift förlagt måndag till fredag. Vid intermittent treskift minskas arbetstiden till 38 timmar per vecka och vid kontinuerligt treskift till 36 timmar vecka. Arbetsper

6 SOU 1996:145. D. Johnsson, Malmberg, Avtalsutveckling på arbetstidsområdet, Arbetslivsrapport 1998:2, Arbetslivsinstitutet. s Ibid.

Lagar och avtal 79

tiden sjunker till 35 timmar det kontinuerliga treskiftet innebär storom helgsdrift. Den här konstruktionen är mycket vanlig på arbetsmarknaden. Främst förekommer den inom den privata sektorn men den finns även inom den offentliga sektorn, t.ex. i Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets Allmänna bestämmelser, AB95 och i några av avtalets bilagor för olika branscher. I ungefär tio procent de avtal som Arbetslivsinstitutet granskade av fann generell arbetstidsförkortning gällde. Det var svårt att man att en särskilda omständigheter lett till att avtal träffats med korpeka ut som ordinarie arbetstid än 40 timmar vecka. Avtalen avsåg både tare per tjänstemän och arbetare, och förekom både inom den offentliga och den sektorn. Exempel på denna konstruktion är avtalet mellan

privata Arbetsgivaralliansen och Tjänstemannaforbundet HTF. Veckoarbets-

tiden kortas med 30 minuter under 18-månadersperiod och övertiden en begränsas till 100 timmar anställd och år. Arbetstagarsidan har gått per med på ökad flexibilitet i arbetstidens förläggning genom att att en beräkningsperioden förlängs från fyra veckor till sex månader. Det innebär de anställda kan arbeta i till 48 timmar vissa veckor att upp övertidsersättning. Ett annat exempel är det avtal som ingicks utan

mellan Pappersindustriarbetarförbundet och Arbio i januari 1998.

Årsarbetstiden sänks med 27 timmar under treårsperiod och en arbetsgivaren utökade möjligheter till flexibelt arbetstidsuttag. ges Arbetsgivaren bestämmer ensidigt över arbetstidens förläggning, enligt arbetstidslagen. Genom kollektivavtal kan arbetsgivarens befogenheter inskränkas, utvidgas och preciseras. Regler om arbetstidens förläggning är vanliga i kollektivavtal. Arbetslivsinstitutet delade upp de avtalslösningar förekommer i olika avtal i fem grupper. om I vissa fall de centrala avtalen uttryckligen att lokala parter anger ska komma överens i frågan, med möjlighet att föra upp frågan till central nivå överenskommelse inte kan nås. Det verkar vara något om vanligare dessa avtalskonstruktioner finns inom kollektivavtal för att arbetare, de finns inom både den privata och offentliga sektorn. men Regleringen innebär skyldighet för arbetsgivaren att förhandla med en den lokala fackföreningen. Avtalen innehåller ofta en klausul som innebär frågan kan föras central nivå. Dock innebär detta att upp endast arbetsgivaren har förhandlingsskyldighet. Han eller hon att en kan, efter genomförda förhandlingar, ensidigt bestämma hur arbetstiden

ska förläggas. En andra består avtal som innehåller en stupstocksregel. grupp av Stupstocksregler kan innebära att arbetsgivaren måste träffa ett lokalt

19Ibid.

80 Lagar och avtal

avtal för att få förlägga arbetstiden på annat sätt än i riksavtalet. Lyckas arbetsgivaren inte med det, gäller riksavtalets regler arbetstiden. om Konstruktionen förekommer både inom tjänstemanna- och arbetaryrken, är något vanligare inom arbetaryrken. men Kollektivavtalet kan också vissa inom vilken arbetstiden ange ramar

ska förläggas och att arbetsgivaren inom dessa har

ramar rätt att bestämma arbetstidens förläggning. Om arbetsgivaren vill gå utanför

ramarna måste han eller hon träffa avtal med den lokala fackföreningen. Arbetslivsinstitutet kunde inte med säkerhet peka ut några speciella branscher eller arbeten där typer av ramavtal förekommer. Dock fann de viss tyngdpunkt arbetaryrken en mot och där arbetstagaren inte hela tiden bunden till arbetsplats. var samma En fjärde utgörs avtal innehåller regler grupp av som som säger att arbetsgivaren ensidigt bestämmer arbetstidens förläggning, efter

samråd med den lokala fackföreningen eller arbetstagaren. Denna

konstruktion verkar vanligast inom den privata sektorn vara och användningen är utbredd för tjänstemannagrupper för mer än arbetargrupper. Avtalet innebär bara erinran den rättighet en om som

arbetsgivaren har enligt arbetstidslagen.

Den femte består avtal innehåller regler innegruppen av som som bär att arbetsgivaren ska ingå individuella avtal med arbetstagarna och att hänsyn ska tas till förutsättningarna för arbetets utförande. Även här har arbetsgivaren kvar sin ensidiga bestämmanderätt överenskomom melse inte kan träffas med den enskilde arbetstagaren. Till denna grupp räknas även avtal innehåller policydeklarationer vilka innebär som att hänsyn ska tas till arbetstagarnas intressen. Arbetslivsinstitutet konstaterade sammanfattningsvis att en genomgående tanke i kollektivavtalen arbetstidens var att förläggning skulle kunna anpassas till förhållanden på olika arbetsplatser. Arbetsgivama

ges generellt stora möjligheter att ensidigt bestämma över arbetstidens förläggning. Arbetstagamas intressen tillgodoses enbart genom att arbetsgivaren är skyldig att förhandla med fackföreningen innan förläggningen av arbetstiden ändras. Därigenom de utfyllande reglerna ger i kollektivavtal prioritet för verksamhetsintresset framför

arbetstagar-

intresset. Stupstocksavtal och ramavtal dock de lokala

ger fackliga

organisationerna betydligt starkare förhandlingsposition. en Arbetslivsinstitutet studerade även ett antal lokala avtal och fann att ett karaktäristiskt drag att arbetstidsförkortningar genomförts var utan koppling till förändrade produktionsformer eller ändringar i arbetstidens förläggning. I del fall fanns heller ingen till

en koppling lönen.

Så var t.ex. fallet när timmars arbetsdag infördes inom

sex hemtjänsten

i Kiruna. Överenskommelsen innebar

att heltidsbegreppet omdefiniera-

des, från åtta till timmar. Även Stockholms stad har i sex ett försöks-

Lagar och avtal 81

projekt under två år reducerat den ordinarie arbetstiden till sex timmar på fem arbetsplatser inom socialtjänsten. Även dessa konstruktioner inte har någon koppling till lönen kan om effekten ändå bli att lönen påverkas. Det hänger samman med hur löneavtalen är konstruerade. De kommunala avtalen är ofta uppbyggda så att den centrala överenskommelsen att löneutrymmet ska beräkanger

procentsats arbetstagarorganisationens lönesumma och

nas som en av att minst detta belopp ska fördelas lönehöjning inom arbetssom en Ofta finns det också bestämmelser arbetstagare ska gruppen. om att en garanteras viss minsta höjning. En arbetstidsförkortning av ovan en beskrivet slag kan medföra att löneförhöjningama för dem som berörs kan begränsas till endast det minsta garanterade löneutrymmet att avse i löneavtalen. som anges I vissa fall har arbetstidsförkortning kopplats till utebliven löneförhöjning. I exempelvis Kristianstad kommun har överenskommelse en träffats mellan parterna innebär att tillsvidareanställd personal med som heltidsarbete erbjuds möjlighet att välja mellan tre timmar kortare arbetsvecka eller med i löneöversynsförhandlingama. I avtalet att vara skapades därmed flera olika definitioner heltidssysselsättning för av typ arbete på arbetsplats. En liknande konstruktion samma av samma valdes i Helsingborgs stad där inom äldreomsorgen och hemsjukman vården beslöt att sänka arbetstiden till 30 timmar vecka i stället för per att arbetstagarna skulle få löneförhöjningar. För dem som arbetade deltid innebar detta i realiteten löneökningar. I utvärdering gjorts projektet i Helsingborg framkom att en som av effekterna minskad arbetstid svåra att tolka. Anledningarna till av var projektet kom till stånd att undersöka vilka effekter en förkortad att var arbetstid för undersköterskor/vårdbiträden för samhället, organisager tionen, individen och kunden/vårdtagaren. Bl.a. framkom att den korarbetstiden medfört att arbetsmiljön upplevdes positiv och tare som mer att bedömningen upplevda symptom på ohälsa minskade. Däremot av visade vissa resultat på att behovet samhällets stöd i form av av bostadsbidrag och arbetslöshetsersättning ökade än minskade snarare för de berörda. Även inom den privata sektorn finns exempel på arbetstidsförkortningar lokala överenskommelser. KFO och Handels bedriver ett genom projekt kallas TimeCare där syftet är att minska förekomsten av som

2° Ibid. 2 Ibid. 22Ibid. 23 Utvärdering försök med förkortad arbetstid i Helsingborgs Stad, Nils av Varg CUS och Leif R Jönsson Helsingborgs Stad.

82 Lagar och avtal

mer- och övertid samt att höja sysselsättningsgraden hos de många deltidsanställda inom handelssektom. Säsong- eller konjunkturanpassad arbetstid förekommer inom del en företag. Vanligt är att använda slags arbetstidsbank eller arbetstidsen konto. Syftet är att fördela arbetstiden mellan perioder med hög respektive låg arbetsbelastning som beror säsongvariationer eller andra av produktionsvariationer. Arbetslivsinstitutet drog slutsatsen att besluten att genomföra arbetstidsförkortning inom den offentliga sektorn till stor del har styrts av andra hänsyn än rena verksamhets- eller arbetsgivarintressen. Syftet kan t.ex. att minska fysisk och psykisk belastning för personalen vara och därigenom indirekt uppnå högre kvalitet i verksamheten. Inom den privata sidan har däremot verksamhetsintresset kommit först. Syftet har huvudsakligen varit att åstadkomma effektivitetsvinster i produktionen. I den mån arbetstidsförkortningar genomförts får dessa främst uppfattas som en kompensation för att arbetsgivarna råder över den flexibla arbetstiden.

5.5 mot ökad flexibilitet

Utveckling

I detta avsnitt görs en översikt de regler styr anställningsformer av som och arbetstider, både enligt lagar och avtal. För närmare definitioner av olika begrepp hänvisas till kapitel

Anställningsformer

Lagen l982:80 om anställningsskydd är dispositiv till vissa delar. Det innebär att parterna får ingå avtal att göra avsteg från vissa beom stämmelser. Det saknas bestämmelser att arbetstagarna måste arbeta om ett visst tidsmått för att omfattas anställningsskyddslagen. Däremot av finns regler om vem som omfattas. Anställningsskyddslagen omfattar arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Dock undantas den som anses ha företagsledande ställning, familjemedlem till arbetsgivaren, arbetstagare som är anställd för arbete i arbetsgivarens hushåll och arbetstagare som anvisats beredskapsarbete eller skyddat arbete. Enligt anställningsskyddslagen är huvudregeln att anställningsavtal gäller tills vidare, dvs. det är frågan anställning i vardagligt tal om som kallas för fast jobb. Avtal om tidsbegränsad anställning får ingås i vissa fall.

Den första kategorien tidsbegränsade anställningar är för viss tid,

viss säsong eller visst arbete det föranleds arbetets särskilda om av

Lagar och avtal 83

beskaffenhet. En andra kategori praktikarbete, vikariat eller ferie-

avser arbete. Den tredje kategorien är visstidsanställning som föranleds av tillfällig arbetsanhopning. I det sistnämnda fallet får anställningstiden uppgå till sammanlagt högst månader under två år. Visstidsanställ-

sex ning får för det fjärde ingås fram tills dess att arbetstagaren ska påbörja fullgörandet totalförsvarsplikt. För det femte finns möjlighet att

av visstidsanställa arbetar efter pensioneringen.

den som

Det förekommer även form som kallas för överenskommen

en visstidsanställning. Det innebär att avtal får träffas för en och samma arbetstagare för sammanlagt högst tolv månader under en period av tre år. Sådan anställning måste omfatta minst månad. Träffas avtal om

en kortare tid innebär det att avtalet gäller månad. Om det är första

en gången någon anställs i verksamhet får den sammanlagda

som en anställningstiden på tolv månader utsträckas till 18 månader. En arbetsgivare får samtidigt ha högst fem anställda med överenskommen visstidsanställning.

Slutligen finns möjlighet att provanställa någon för högst sex månader. I normalfallet är sådan anställning avsedd att övergå till en

en tillsvidareanställning när prövotiden löpt ut. Arbetsgivaren och arbetstagaren är skyldiga att vid provanställningens utgång meddela motpar-

avsikten är att anställningen inte ska fortsättas. Om sådant medten om delande inte lämnas övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning.

I avsnitt 5.2 framgår att visstidsanställningar får regleras i kollektivavtal. Utredningen har inte gjort fullständig översikt av de mellan

en parterna gällande kollektivavtalen, vissa avtal har tidigare

nu men nämnts. Det senaste avtalet rönt uppmärksamhet är det mellan

som Teatramas Riksförbund och Teaterförbundet och som innebär en ny anställningsform kallas för långtidskontrakt. Anställningen kan

som pågå så länge till fem år, utan att den anställde är tillsvidare-

som upp anställd. Syftet är att kunna ta hänsyn till de speciella krav som finns inom branschen att kunna uppnå långsiktigt ensemblearbete. I utbyte mot den flexiblare anknytningen till arbetsgivaren ska arbetstagaren få ett ökat löneutrymme.

Arbetstid

Enligt arbetstidslagen är veckoarbetstiden 40 timmar. Arbetstidens längd bestäms arbetsgivaren och arbetstagaren när anställnings-

av avtalet ingås. Arbetstidens förläggning bestäms däremot ensidigt av arbetsgivaren. Begrepp övertid och mertid definieras i lagen. Mer-

som

84 Lagar och avtal

tid är arbetstid vid deltidsanställning överstiger arbetstagarens

som ordinarie arbetstid och får tas ut med högst 200 timmar år.

per

Arbetstidslagen är dispositiv. I kollektivavtal finns ett antal olika lösningar för olika branscher har behov att uppnå flexibilitet.

som av Veckoarbetstiden kan t.ex. avtalsfråga för parterna. Den över-

vara en vägande delen kollektivavtalen verkar dock ha veckoarbets-

av samma mått som arbetstidslagen, dvs. 40 timmar. En del branscher har

som mer betungande arbetsförhållanden kan ha arbetstidsförkortning

som innebär att veckoarbetstiden är kortare än 40 timmar. Detta förekommer bl.a. för de arbetar under jord eller i olika skift.

som

Arbetsgivaren kan ensidigt bestämma över arbetstidens förläggning men i kollektivavtal kan denna möjlighet inskränkas, utvidgas och

preciseras. Vissa avtal innehåller t.ex. stupstocksregler innebär att

som lokala avtal måste ingås för att arbetsgivaren ska få frångå riksavtalet. Stupstocksavtal är något vanligare inom arbetaryrken än inom tjänstemannayrken. Vanligare är dock att avtalen delegerar frågan för-

om läggning av arbetstiden till de lokala parterna, med möjlighet att föra upp den till central nivå. Detta innebär att arbetsgivaren har för-

en handlingsskyldighet och efter avslutade förhandlingar kan han eller hon ensidigt bestämma arbetstidens förläggning.

I lokala avtal förekommer arbetstidsförkortningar. Dock har konstaterats att det verkar vara relativt vanligt att de lokala avtalen innebär arbetstidsförkortning utan koppling till ändrade produktionsforrner eller ändring i arbetstidens förläggning. Det finns dock några undantag, t.ex. avtal om produktions- eller konjunkturanpassad arbetstid.

1999:27 85 SOU

6 Arbetslöshetsersättningen

Arbetslöshetsersättningen är och har alltid varit viktig del av den en aktiva arbetsmarknadspolitiken. Dess funktion är att underlätta vid strukturomvandling samt hjälpa i arbetskraften att ha en hög personer

omställningsfönnåga. Ersättningen ekonomisk trygghet och

ger en hjälper till att jämna ut inkomstskillnader mellan dem som har arbete och dem är arbetslösa. Arbetslöshetsförsäkringen är en omställsom ningsförsäkring. Det innebär att det ställs krav på att de personer som inte har arbete ska beredda att acceptera erbjudet arbete, även ett vara det betyder byte yrke eller bosättningsort. Ersättningen har alltid om av varit tänkt att utgå under kortare, begränsad tid. Ersättningsperioen dema har därför alltid varit begränsade. En helt sak är den s.k. annan rundgången, dvs. arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan användas för att

uppfylla återkvaliñceringsvillkoret, vilket rätt till en ny ersätt-

att ger

ningsperiod.

Regeringens övergripande mål är att halvera den öppna arbetslösheten fram till slutet år 2000. För att uppnå det ska bl.a. långtidsav arbetslösheten minska. När har varit helt arbetslös i sex en person månader räknas han eller hon långtidsarbetslös. Den som är under som 24 år räknas långtidsarbetslös efter 100 dagar. Arbetsförmedlingen som ska prioritera de är långtidsarbetslösa att arbeta extra som genom mycket med att lösa dessas arbetslöshetssituation. Det kan innebära att

den sökande f°ar ta del lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

av en

6.1 Arbetslöshetsförsäkringens utveckling

flera fackföreningar hade redan vid slutet 1800-talet Inom man av både sjukkassor och arbetslöshetskassor. Den frivilliga statsstartat understödda arbetslöshetsförsäkringen infördes år 1935. Diskussioner

hade då förts under lång tid hur försäkring skulle se ut och vem om en skulle administrera den. Den lösning som slutligen godtogs av som riksdagen att erkända arbetslöshetskassor, som i föreningsrättsligt var hänseende understödsföreningar, fick uppdraget att administrera var

86 Arbetslöshetsersättningen

försäkringen. Avsikten att största möjliga antal arbetargrupper var skulle omfattas försäkringen. av Endast löntagare kunde medlem i arbetslöshetskassa. Om vara en den försäkrade blev arbetslös kunde han eller hon få ersättning, vars storlek beroende den s.k. daghjälpsklass tillhörde. var av man Den försäkrade kunde själv välja på vilken nivå han eller hon ville försäkra sig och betalade därför till nivån relaterad avgift till kassan. Arbetslösen hetsförsäkringen var dessutom statsunderstödd, dvs. statsbidrag utgick till arbetslöshetskassorna för den ersättning betalades för som ut, samt kassomas administration försäkringen. av Efterhand kom arbetslöshetsförsäkringen i allt högre grad finanatt sieras genom statsbidrag. Under årens lopp genomfördes hel del fören ändringar av de materiella bestämmelserna i försäkringen. Under 1950talet mjukades t.ex. reglerna avseende företagares möjligheter upp att kunna bli medlemmar i arbetslöshetskassor och få

ersättning vid

arbetslöshet.

I de ursprungliga bestämmelserna arbetslöshetsersättning fanns om inget utrymme för deltidsarbetslösa få ersättning. År att 1956 infördes dock en möjlighet för medlemmar i arbetslöshetskassor få halv att ersättning om han eller hon arbetat minst två och högst fyra timmar under en i övrigt arbetslös dag. En förutsättning att medlemmen före var arbetslöshetens början hade haft heldagsarbete och därefter sökte

sådant arbete. Det blev även möjligt att få halv ersättning för dag då man fick halv sjukpenning

Vid sidan arbetslöshetsförsäkringen förekom även andra former av av stöd, t.ex. kommunalt kontantunderstöd och statligt omställningsbidrag. I slutet 1960-talet tillsattes utredning, av en som antog namnet

KSA-utredningen, som fick i uppdrag att utreda frågor kontant stöd

om vid arbetslöshet På förslag av utredningen integrerades de olika stödfonnema i de två stödformer började gälla fr.o.m. år 1974. Det året som infördes en ny lag arbetslöshetsförsäkring och lag kontant om en om arbetsmarknadsstöd, KAS Avsikten var att det primära ansvaret för bedömningen av arbetslösa arbetssökandens ekonomiska stödbehov

skulle ligga på de statliga arbetsmarknadsorganen.

SOU 1955:527, prop. 1956 nr 144. 2 SOU 1971:42. 3 Lagen 1973:370 om arbetslöshetsförsäkring och lagen 1973:371 om kontant arbetsmarknadsstöd.

Arbetslöshetsersättningen 87

6.2 Sammanfattning av förändringar av

för s.k. atypiska arbeten betydelse

Arbetslöshetsförsäkringen har nyligen varit föremål för relativt omfattande förändringar. Från den l januari 1998 har arbetslöshetsförsäkringen och KAS-systemet slagits ihop till allmän och sammanhållen en arbetslöshetsförsäkring Samtidigt har lag om arbetslöshetsen ny kassor införts Det har inneburit att vissa särregler gällde i regelsom verket för KAS har övergivits till förmån för reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Bl.a. gäller detta ersättningsperiodernas längd och beräkningen deltidsarbetslöshet. Materiellt sett har det dock inte skett så av förändringar reglerna rörande ersättning vid arbetslöshet. Det stora av tidigare KAS kallas i den arbetslöshetsförsäkringen för som var nya grundbelopp. tidigare kallades ersättning från arbetslöshetsför- Det som säkringen benämns inkomstrelaterad ersättning. numera Grundbelopp kan till den inte är medlem i arbetslöshetsges som en kassa eller till den är medlem ännu inte har uppfyllt medsom men lemsvillkoret. Grundbelopp kan även till den som i stället för ges arbetsvillkoret uppfyllt studerandevillkoret. Detta innebär att den sökande kan få ersättning han eller hon varit anmäld arbetsförom medlingen arbetssökande i 90 dagar efter det att han eller hon som avslutat utbildning på heltid omfattat minst ett läsår och som som berättigade till studiesocialt stöd. Grundbelopp kan dock tidigast ges från den dag den sökande fyller 20 år. För den får inkomstrelaterad som ersättning finns ingen motsvarande åldersgräns. Det är fortfarande arbetslöshetskassor administrerar arbetslössom hetsförsäkringen. Kassorna betraktas privaträttsliga föreningar och om de handlägger den statsbidragsfmansierade försäkringen. Kassorna verkar inom olika branscher, de flesta har nära anknytning till varav en arbetstagarorganisationer. De resterande kassoma är s.k. företagarkassor. andel arbetskraften är medlemmar i arbetslöshets- En stor av kassorna. När den sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen infördes bildades kompletterande arbetslöshetskassa, ALFA, till vilken man en kan ansluta sig oberoende vilken bransch man arbetar inom. av AMS är tillsynsmyndighet och har bl.a. till uppgift att utarbeta föreskrifter, kommentarer och råd till lagen arbetslöshetsförsäkring om kassomas verksamhet. Det kan ske i fonn att vid samt att granska av behov meddela erinringar, medverka i utbildningsinsatser eller att åter-

kräva utbetalt statsbidrag.

4Lagen 1997:238 arbetslöshetsförsäkring. om 5Lagen 1997:239 arbetslöshetskassor. om

88 Arbetslöshetsersättningen

Arbetsvillkoret

För att kunna få arbetslöshetsersättning krävs bl.a. att den försäkrade arbetat i viss omfattning före arbetslöshetens inträde. När arbetsvillkorets längd ska bestämmas finns ett antal faktorer att överväga. Å ena sidan ska arbetsvillkoret visa att den sökande haft tillräcklig anknyten ning till arbetsmarknaden. Å andra sidan får inte villkoret så högt sättas att de som verkligen skulle behöva arbetslöshetsersättning inte har någon möjlighet att få det. Mängden arbete som krävs för att uppfylla arbetsvillkoret påverkar därmed dem som haft atypiska anställningar. Den senaste 20-årsperi0den har villkoret ändrats några gånger. Den 1juli 1989 infördes att förvärvsarbete skulle ha utförts under minst 75 dagar fördelade fyra månader under en ramtid tolv månader. Tidigare hade gällt att arbete av skulle ha varit utfört under fem månader under ramtiden. År 1994 ändrades villkoret igen i samband med och allmän försäkring att en ny infördes. Arbetsvillkoret innebar då att arbete skulle ha utförts i fem månader, minst 75 timmar per månad eller att arbete skulle ha utförts i minst 10 månader, minst 65 timmar månad. År 1995 genomfördes per en s.k. återställare reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. I samband av med denna ändrades arbetsvillkoret till ett krav på arbete i minst 5 månader, dock minst i 80 dagar, under ramtid tolv månader. en av Den 1 januari 1996 infördes en förändring arbetsvillkoret av som innebar att därefter endast s.k. reguljärt arbete kvalificerade till en första ersättningsperiod. Tidigare hade även deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder medfört rätt till första ersättningsperiod. en Under sommaren 1996 beslutade riksdagen ytterligare förändringar om av arbetslöshetsförsäkringen. Bl.a. skulle arbetsvillkoret ökas till nio månader. Av olika skäl trädde aldrig beslutet i kraft, regeringen utan

återkom senare med förslag till arbetslöshetsförsäkring.

en ny Arbetsvillkoret ändrades senast den l juli 1997. Då infördes krav ett som innebar att för att få ersättning skulle den sökande ha arbetat i minst sex månader under ramtid tolv månader. För att månaden en av ska räknas krävs enligt huvudregeln att arbetet omfattat minst 70 timmar per månad. Sammanlagt innebär detta att det krävs minst 420 timmars arbete för att uppfylla arbetsvillkoret. I jämförelse med de regler som gällde innan ändringen är det villkoret skärpning. Tidigare nya en räckte det med sammanlagt 240 timmars arbete för att arbetsvillkoret skulle vara uppfyllt.

Arbetslöshetsersättningen 89

Normalarbetstidsberäkningen

För att kunna beräkna arbetslöshetsersättningen behöver normalarbetstiden fastställas. Som utgångspunkt används den genomsnittliga arbetstiden i det förvärvsarbete innebär att arbetsvillkoret uppfylldes.

som Därefter jämförs normalarbetstiden med den arbetslösa tid som finns under vecka. Det innebär att den exempelvis har en normal-

en som arbetstid motsvarade heltid och därefter arbetar halvtid får ersätt-

som ning för 2,5 ersättningsdagar per vecka.

När ersättningsperioden tar slut sker prövning av om den

en sökande på nytt uppfyller bl.a. arbetsvillkoret. Trots att den sökande kan ha uppfyllt arbetsvillkoret med hjälp halvtidsarbete ändras inte

av norrnalarbetstiden. Det beror att det i ett domstolsavgörande år 1986 konstaterades att arbetslösheten ska ha inträtt i samband med den

anses första ersättningsperioden. Om arbetslösheten fortsätter och den sökande kvalificerar sig till perioder med hjälp av arbete av lägre

nya omfattning än tidigare, ska inte norrnalarbetstiden sänkas. Vid något tillfälle har övervägts att ändra denna tillämpning genom lagstiftning,

ännu har inget skett. men

Deltidsbegränsningar

Under tre perioder har regler funnits som innebär begränsningar av rätten till att få deltidsersättning. I början av 1980-talet gällde en begränsning på 50 ersättningsdagar. År 1984 togs regeln bort och tre år

infördes begränsning 150 ersättningsdagar. År 1993 senare en avskaffades 150-dagarsregeln och två år senare infördes den nu gällande begränsningsregeln för dem regelbundet utför deltidsarbete

som samtidigt de i övrigt är arbetslösa. Det innebär att den som har en

som tillsvidareanställning omfattas begränsningsregeln. Ersättning kan

av bara lämnas under den pågående ersättningsperioden. När denna tar slut, och den arbetslöse fortsätter arbeta i omfattning, medges

samma inte längre den arbetslöse deltidsersättning. Begränsningsregeln fick effekt först från och med den 1 januari 1996. För den som exempelvis arbetar 80 procent heltid kan ersättningsdagama räcka i knappt sex

av år. När 150-dagarsregeln gällde kunde ersättningsdagama för den som arbetade 80 procent heltid räcka i tre år och med 50-dagarsregeln

av ca i omkring ett år.

Har ersättningsrätten förändrats för tillfälligt anställda

I arbetslöshetsförsäkringen finns vissa bestämmelser påverkar hur som personer med en lösare anknytning till arbetsmarknaden behandlas. Som framgår ovan är arbetsvillkoret sådan bestämmelse har en som en central betydelse för rätten att erhålla ersättning. Villkoret har också ändrats några gånger sedan år 1980. Även anställningens form kan påverka till ersättning. rätten Exempel på det är anställda i bemanningsföretag, uppdragstagare och säsonganställda. Bemanningsföretag relativt företeelse på den är en ny svenska arbetsmarknaden. Anställda i dessa företag kan inte få arbetslöshetsersättning under de tider då de inte hyrs ut. Vissa uppdragstagare har fått en utökad möjlighet att erhålla arbetslöshetsersättning de senaste åren. Det gäller dem som kan sägas ha ställning är jämen som förbar med arbetstagare. Säsonganställda kan sägas ha fått en minskad möjlighet att få arbetslöshetsersättning under uppehållen. Som framgår av avsnitt 6.5 infördes den 29 september 1997 regel innebär att arbetslösen som hetsersättning inte får lämnas till personer är permitterade utan lön. som Arbetsgivare har enligt anställningsskyddslagen rätt att permittera arbetstagare utan lön arbetet är säsongbetonat eller andra skäl om av inte är sammanhängande till sin natur.

Företagare

Rätten för företagare att kunna få ersättning vid arbetslöshet har ändrats flera gånger. Bl.a. skedde i början 1980-talet uppmjukning av en av företagarreglema som innebar att personer som rent faktiskt inte deltog i driften ett företag utan formella skäl registrerade delav av var som ägare skulle kunna få ersättning. Även kombinerade personer som en anställning med ett begränsat i ett företag fick möjlighet engagemang att få ersättning om anställningen upphörde. I början 1990-talet av stramades företagarbegreppet Bakgrunden att företagarupp. var begreppet hade fått för vid tolkning kunde innebära att bl.a. en som närstående utestängdes från rätt till ersättning vid arbetslöshet. Nu markerades att även familjemedlemmar till företagare skulle kunna en betraktas anställda och inte företagare. som som

Arbetslöshetsersätmingen 91

6.3 Generella villkor i försäkringen

Grundvillkoren arbetsför, Oförhindrad att åta sig arbete,

lämpligt arbete och anmäld på arbetsförmedlingen

I lagen arbetslöshetsförsäkring finns regler de s.k. grundvillko-

om om

De har central betydelse för rätten till ersättning vid arbetslösren. en het. Villkoren ska uppfyllda från den första dagen den arbetslöse

vara söker ersättning och sedan kontinuerligt hela tiden som han eller hon är arbetslös. Grundvillkoren uttryck för vad det innebär att betraktas

ger

arbetslös och stå till arbetsmarknadens förfogande. som

För att få rätt till ersättning vid arbetslöshet krävs att den sökande är arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete för arbetsgivares räkning minst tre timmar per arbetsdag, minst 17 timmar i genomsnitt per vecka. Vidare ska den sökande vara beredd att anta erbjudet lämpligt arbete, under tid då han eller hon inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan. Den sökande ska även vara anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen. Slutligen krävs att han eller hon inte kan få lämpligt arbete.

Till lagen finns föreskrifter, kommentarer och allmänna råd utfärdade AMS. Dessa har fonnulerats utifrån uttalanden i förarbeten och

av avgöranden i praxis. I föreskrifter och kommentarer klargörs och definieras grundvillkoren ytterligare i förhållande till lagen. T.ex. anses inte

sökande som uppbär lön under semester, uppsägningstid eller peren mittering, arbetslös. Särskilda regler finns även för lärare som har

som ferielön eller uppehållslön samt cirkelledare.

Det finns även särskilda regler klargör vad avses med att

som som

arbetsför. En allmän regel är att den sökande är arbetsför om han vara eller hon kan prestera ett normalt resultat i ett arbete som är lämpligt för honom eller henne. Den t.ex. har partiell sjukpenning, sjuk-

som bidrag eller förtidspension kan betraktas arbetslös under den tid

som

han eller hon inte uppbär ersättning för sjukdom. Det finns dock som

viktig förutsättning ska uppfylld. Den sökande måste ha ett en som vara arbetsutbud överstiger 17 timmar per vecka. Det innebär att den

som

har 3Aförtidspension eller sjukbidrag har en restarbetsfönnåga som som uppgår till högst tio timmar vecka. En sådan person kan inte få

per arbetslöshetsersättning.

Oförhindrad att åta sig arbete innebär enligt AMS att det inte får finnas någon omständighet som hindrar den sökande att åta sig arbete under den tid då han eller hon söker ersättning. Det innebär t.ex. att bamtillsynen måste vara ordnad.

Vad är lämpligt arbete måste avgöras i varje enskilt fall. Det

som kan röra sig kan ha medicinska hinder för att anta ett

om att en person

92 Arbetslöshetsersättningen

speciellt arbete. Ett sådant arbete är således inte lämpligt för just den personen, även om det kan vara lämpligt för Vissa generella en annan. tumregler finns dock, t.ex. att arbetet ska omfattas trygghetsförsom av säkringar och att det inte får förekomma pågående arbetskonflikt på en arbetsplatsen. Ett arbete som innebär att inkomsten understiger arbetslöshetsersättningen med tio procent anses inte som lämpligt arbete. Det ska vidare vara möjligt att ta sig till och från arbetsplatsen så att den tid som man är borta från hemmet inte blir orimligt lång. En viktig princip är dock att arbetslöshetsförsäkringen inte är en yrkesförsäkring, utan en omställningsförsäkring. Ett arbete kan därför betraktas som lämpligt även om det krävs att den sökande byter yrke eller blir tvungen att flytta till ort. Det innebär också att ett en annan deltidsarbete kan betraktas lämpligt arbete för den är heltidssom som arbetslös. Den sökande ska också vara anmäld på arbetsförmedlingen. Om den sökande inte skulle komma till arbetsförmedlingen då han eller hon är kallad, kan fönnedlingen avanmäla den sökande. Det innebär att han eller hon inte längre uppfyller grundvillkoren, eftersom ett av kraven är att man är anmäld hos förmedlingen. Arbetslöshetsersättning kan inte betalas ut förrän den sökande ånyo uppfyller alla grundvillkor, dvs. anmäler sig på nytt hos förmedlingen.

Arbetsvillkor, därmed jämställd tid, återkvalificeringsvillkor och överhoppningsbar tid

Arbetsvillkoret kan ha stor betydelse för bl.a. tidsbegränsat anställdas möjligheter att få arbetslöshetsersättning. Men även deltidsarbetslösa och personer som har säsongsbundna arbeten kan ha svårigheter att uppfylla försäkringens arbetsvillkor. Sedan den 1 juli 1997 krävs att den som söker ersättning ska ha arbetat i månader under ramtid sex en av tolv månader. För att arbetet ska tillgodoräkningsbart krävs att vara arbetet antingen omfattat minst 70 timmar månad, eller att den per sammanlagda arbetstiden under sammanhängande sexmånadersen period har uppgått till 450 timmar. Om det sistnämnda villkoret tillämpas måste dock en månad innehålla minst 45 timmar för att räknas. För den gång uppfyllt arbetsvillkoret med hjälp s.k. som en av reguljärt arbete och fortfarande är arbetslös när ersättningsperioden tar slut kan s.k. återkvalificering ske. Det innebär att den sökande uppfyller ett nytt villkor med hjälp av reguljärt arbete eller med s.k. jämställd tid. Jämställd tid kan t.ex. vara tid i arbetsmarknadspolitisk åtgärd

då utbildningsbidrag utgått.

Arbetslöshetsersättningen 93

Överhoppningsbar tid är ett begrepp talar hur ramtiden som om ska bestämmas. I normalfallet ska ramtiden de tolv månader anses vara föregick arbetslösheten. Men i vissa fall kan det finnas skäl till att som sökande får tillgodoräkna sig ett arbetsvillkor som ligger längre tillen baka i tiden. Sådana situationer kan t.ex. uppstå om någon varit sjuk, varit hemma för vård barn eller fullgjort totalförsvarsplikt. Även av avslutad heltidsutbildning den sökande avslutat efter fyllda 25 år som eller har föregåtts sammanhängande förvärvsarbete på heltid i som av minst fem månader är överhoppningsbar. I dessa fall bortser man från

tiden med sjukpenning, föräldrapenning etc. och ramtiden, dvs. den tid

under vilken arbetsvillkoret ska uppfyllt, kan därför sträcka sig vara över flera år.

Normalarbetstid

Nomialarbetstidsberäkningen har central betydelse för att arbetslöshetsersättningens storlek ska kunna fastställas. Arbetslöshetsersättning

utbetalas efter jämförelse mellan den tid som var normal för den en sökande innan han eller hon blev arbetslös och den tid han eller hon inte har hinder för. Beräkningen görs med hjälp av en omräkningstabell

och grundar sig veckoarbetstid. Den t.ex. före arbetslösheten som arbetade 40 timmar vecka och vill fortsätta att göra det har en norper malarbetstid är 40 timmar. som Normalarbetstiden bestäms till den genomsnittliga arbetstid i det förvärvsarbete innebar att arbetsvillkoret uppfylldes. Om det är som förmånligare för den sökande kan normalarbetstiden bestäms med utgångspunkt från den genomsnittliga arbetstiden i allt förvärvsarbete utförts under hela ramtiden. Det sista får bara ske om arbetsvillkosom har uppfyllts enligt huvudregeln, dvs. arbetet har bedrivits i sex ret månader med minsta arbetstid 70 timmar per månad. För den en om har uppfyllt arbetsvillkoret enligt altemativregeln, dvs. genom att som ha arbetat i sammanlagt 450 timmar under sex sammanhängande månader, är normalarbetstiden den genomsnittliga arbetstiden under de

månader ingår i arbetsvillkoret

som Särskilda regler finns bl.a. för att fastställa normalarbetstiden för

den fullföljt arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Om personen fått som en statligt utbildningsbidrag behandlas tiden i åtgärd arbete, och då som

6 För fastställa normalarbetstiden på veckobasis lägger man ihop det totala att antalet arbetade timmar under de medräknade månaderna och sedan divideras med antalet veckor. Antalet veckor får man fram genom att summan multiplicera antalet månader med faktorn 4,33.

motsvarar helt utbildningsbidrag åtta timmars arbete. Detsamma gäller för tid i ALU, OTA, och deltagande i projekt med aktivare användning

av arbetslöshetsersättning samt fullföljd utbildning med särskilt utbildningsbidrag.

Före år 1986 hade AMS utfärdat föreskrifter innebar att som ny normalarbetstidsberäkning gjordes vid inträdet av varje ersättny ningsperiod. Det fick särskilt effekt på dem deltidsarbetslösa i som var och med att de fick sin normalarbetstid beräknad på det arbete de haft

för att uppfylla ett nytt arbetsvillkor. Den fortsatte att arbeta i som samma omfattning som efter utgången den första ersättningsperioav den fick en normalarbetstid innebar att de inte hade någon arbetssom lös tid att ersätta. Den t.ex. arbetat i 20 timmar vecka, fick som per normalarbetstiden bestämd till 20 timmar. Om han eller hon fortsatte att arbeta 20 timmar vecka, innebar det att den förlorade arbetstiden per var noll timmar. År 1986 avgjordes mål i Försäkringsöverdomstolen ett som innebar att denna tillämpning kom att upphöra.7 AMS ett yttrande till avgav domstolen och därav framgår bakgrunden till AMS tolkning lagen av

om arbetslöshetsförsäkring. Sedan försäkringens tillkomst har rätten till

en ersättningsperiod baserats på att den försäkrade uppfyllt ett arbetsvillkor. Arbetsvillkorets uppgift har varit ersättningsberättigade att som urskilja dem som har en fast förankring på arbetsmarknaden och som drabbats av en inkomstförlust på grund att de förlorat sitt arbete. av Ersättningsperioden har alltid varit begränsad, och oavsett den tekniska

utformningen av arbetsvillkoret och beräkningen ersättningsperio-

av den har alltid gällt att ett nytt arbetsvillkor måste uppfyllas för att en ny period ska kunna beviljas. Uttryckligen har angivits i lagen arbete att som en gång använts i arbetsvillkoret inte åter får användas för att

bygga upp en ny ersättningsperiod.

AMS framförde också att av konstruktionen reglerna måste slutav satsen dras att det arbete vilken den försäkrade kvalificerar sig genom för en ny ersättningsperiod också ska styra ersättningens storlek och att ny arbetslöshet ska ha inträtt när ersättningsperiod påböranses en ny jas. Vidare anförde AMS att det är svårt att förena tolkning en annan av lagen med att bestämmelserna att ersättning grundas på arbetstiden om närmast före arbetslösheten och inte på ett högre arbetsutbud. Det har aldrig varit möjligt att få ersättning enbart baserad på arbetsutbudet. Domstolen fann att arbetslösheten måste ha inträtt i samband anses med den första arbetslöshetens inträde. Man ansåg således det inte att fanns stöd i lagen för att ändra underlaget för beräkning dagpenav ningens storlek.

7FÖD Mål 380/84:6. nr

Arbetslöshetsersättningen 95

Avgörandet detta rättsfall medförde att tolkningen av hur norav malarbetstiden skulle beräknas ändrades. Fortfarande gäller denna tillämpning. Den gång kvalificerat sig för rätt till arbetslössom en hetsersättning ett heltidsarbete behåller den norrnalarbetstid som genom motsvarar heltid oavsett han eller hon uppfyller nya arbetsom senare villkor genom deltidsarbete.

Exempel

A hade fr.o.m. den 1 juli 1990 anställning på 40 timmar per en vecka under tolv månader. Därefter blev A arbetslös. Den l januari 1992 hävdes A arbetslöshet till hälften, att hon fick ett delgenom tidsarbete på 20 timmar vecka. Det innebar att arbetslöshetsper ersättningen bestämdes jämförelse mellan att A tidigare genom en haft 40 timmars arbete, numera hade 20 timmars arbete per men vecka. Det fanns då 20 arbetslösa timmar vecka att ersätta. När per ersättningsperioden 300 ersättningsdagar tog slut, gjordes en nyprövning Azs ersättningsrätt. Eftersom hon då arbetat tillräckav ligt för att uppfylla ett nytt arbetsvillkor, fick hon en ny ersättningsperiod. A arbetade i omfattning som tidigare, dvs. 20 samma timmar vecka. När ersättningen skulle bestämmas var Azs norper malarbetstid fortfarande 40 timmar, och den arbetslösa tiden 20 timmar. Trots att A under den tid då hon uppfyllt arbetsvillkoret endast arbetat halvtid ansågs det normala för henne vara att arbeta heltid. Om den praxis tillämpades före år 1986 fortfarande hade som gällt, hade A däremot vid prövningen ansetts normalt ha arbetat 20 timmar. Eftersom hon då inte skulle ha förlorat något arbete ijämförelse med normalarbetstiden 20 timmar, skulle han inte ha fått någon arbetslöshetsersättning.

Ersättningens storlek

Arbetslöshetsersättning kan sedan den 29 september 1997 lämnas med 80 procent den tidigare inkomsten. Det finns dock ett tak i arbetslösav hetsförsäkringen innebär att ersättning kan uppgå till högst 580 som kronor dag. Det innebär 80-procentig kompensation enbart per att en för inkomster till knappt 16 000 kronor. Den som har tjänat ges upp lägre kompensationsgrad vid arbetslöshet. mer får en När ersättningen ska bestämmas måste först fastställa vilken man dagsförtjänst den sökande har. Ersättningen beräknas utifrån att det kan finnas 22 ersättningsdagar månad, dvs. 260 dagar på ett år. För lörper dagar och söndagar lämnas ingen ersättning. Dagsförtjänsten är för den

96 Arbetslöshetsersättningen

som haft månadslön en tjugotvåondel månadslönen. För att få fram av dagpenningen multipliceras dagsförtjänsten med 0,8. Den som inte har rätt till inkomstrelaterad ersättning kan ha rätt till grundbelopp. Grundbeloppet utbetalas med 240 kronor dag den per om sökande haft heltidsarbete innan arbetslösheten eller uppfyllt studerandevillkoret. Den som uppfyllt arbetsvillkoret exempelvis med halvtidsarbete får grundbelopp är reducerat till 120 kronor dag. som per

Ersättningsperiodens längd

Ersättningsperioden är 300 ersättningsdagar för den inte fyllt 57 som år. För dessa är perioden 450 ersättningsdagar. Före den l januari 1998, då arbetslöshetsförsäkringen och KAS slogs ihop till den sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen, kunde de som fick KAS i normalfallet få 150 ersättningsdagar. Men numera är ersättningsperioden 300 dagar, oavsett om det är frågan om grundbelopp eller inkomstrelaterad ersättning.

Karens

Alla ersättningsperioder inleds med karens, dvs. tid då ersättning inte lämnas. Karensvillkoret innebär att ersättning inte får lämnas förrän den sökande varit arbetslös i fem dagar då ersättning kunde ha utgått. Det har funnits flera skäl till att inte arbetslöshetsersättning lämnas från den första arbetslösa dagen. Ett skäl framfördes redan vid försäksom ringens tillkomst att den arbetslöse vid anställningens upphörande var fick anses ha tillgångar till förfogande för sitt uppehälle. Ett annat argument som förekom vid denna tid att arbetslöshetsfall endast var av kortare varaktighet skulle medföra alltför stark belastning på en arbetslöshetskassans ekonomi och dess administration. Dessa kortvariga arbetslöshetsfall jämfördes med s.k. bagatellskador, inte som heller ersattes inom exempelvis sjukförsäkringen. Under några år från slutet av 1980-talet var karensen helt borttagen. Skälet att ett krafvar tigt ekonomiskt avbräck i början arbetslöshet ansågs kunna få av en långvariga konsekvenser, både för den som relativt snabbt kunde få ett nytt arbete och för den som fick vänta längre tid. Karensen återinen fördes dock igen år 1993 eftersom arbetslöshetsförsäkringen undervar finansierad.

Arbetslöshetsersättningen 97

Finansieringen

Arbetslöshetsförsäkringen finansieras över statsbudgeten. Statsbidrag till arbetslöshetskassor lämnas för arbetslöshetsersättning i form av inkomstrelaterad ersättning och för grundbeloppet. För budgetåret 1998 beräknades kostnaderna på utgiñssidan till knappt 36 miljarder kronor och för budgetåret 1999 till knappt 33 miljarder kronor

För att finansiera statens utgifter betalar arbetsgivarna en s.k. arbetsmarknadsavgift uppgår till 5,84 procent av lönesumman för

som de anställda. Dessutom finansieras försäkringen genom att arbetslöshetskassorna betalar finansieringsavgift till staten. Arbets-

en löshetskassoma betalar även en utjämningsavgift till staten som sedan låter gå tillbaka till kassoma i form av utjämnings-

samma summa bidrag.

Arbetsgivama står för den helt övervägande delen av statsbudgetens inkomster medan finansieringsavgiften uppgår enbart till några få procent inkomsterna. För budgetåret 1998 beräknades finansierings-

av avgiften uppgå till 2,5 miljarder kronor och -utjämningsavgiften till 66 miljoner kronor. För att arbetslöshetskassorna ska kunna täcka kostnaderna för denna avgift och för sin administration, dvs. hantering av ersättningsärenden, betalar medlemmar och anslutna medlemsavgift till kassoma.

6.4 Villkor för särskilda

grupper

I detta avsnitt redovisas de regler i arbetslöshetsförsäkringen som har betydelse för deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda. En grundläggande regel som kan påverka dem som har eller har haft atypiska arbeten är att det krävs att den sökande har ett arbetsutbud som omfattar 17 timmar vecka. Det innebär att den som enbart är beredd att arbeta i

per mindre omfattning inte kan få ersättning. Denna regel korresponderar med den gräns som finns i många kollektivavtal och som innebär att den anställde omfattas av avtalets regler om olika trygghetsförsäkringar om arbetet uppgår till 40 procent av heltidstjänst, eller med andra ord överstiger 16 timmar.

8 Prop. 1998/99:1, utgiñsområde 13.

4 19-0281Arbetslöshetsersänning...

98 Arbetslöshetsersättningen

Deltidsarbetslösa

Beräkning av ersättning

År 1974 trädde lagen arbetslöshetsförsäkring och lagen kontant

om om arbetsmarknadsstöd i kraft. Lagstiftningen hade föregåtts av en lång tids utredningsarbete KSA-utredningen.9 Utredningen föreslog ett nytt system för beräkning ersättning vid deltidsarbetslöshet. Den år 1956 införda möjligheten att få halv ersättning ansågs relativt klumpig. Den innebar att enbart den tidigare arbetat heltid kunde få ersättning för

som deltidsarbete som omfattade minst två och högst fyra timmar dag.

per Den av utredningen föreslagna omräkningsmetoden skulle innebära att ett schematiskt veckoberäkningssystem användes, som byggde på

en arbetsvecka om 40 timmar. En av fördelarna med förslaget var att systemet skulle kunna användas både för att ersätta den haft heltids-

som arbete och den som haft deltidsarbete före arbetslöshetens inträde. Det skulle dock krävas att arbete tidigare hade omfattat minst tre timmar per dag och minst 17 timmar vecka. Efter förslag överens-

per som stämde med det utredningen framfört, beslöt riksdagen att den nya omräkningsmetoden skulle börja gälla fr.o.m. den 1januari 1974.

Fortfarande används omräkningstabellen för att fastställa ersättningen för bl.a. de som är deltidsarbetslösa.

SO-dagarsregeln

I samband med införandet av de nya lagarna om arbetslöshetsersättning under början av 1970-talet ändrades beräkningen ersättning vid del-

av tidsarbetslöshet. Tidigare kunde ersättning för hela och halva dagar.

ges Nu infördes en omräkningstabell som kunde användas till att fastställa ersättningen beräknat på en normal arbetsvecka. Dessutom infördes

en begränsning av rätten av få deltidsersättning som innebar att om den försäkrade regelbundet utförde deltidsarbete under en period då han eller hon i övrigt var arbetslös så skulle ersättning utgå för högst 50 dagar under en sammanhängande ersättningsperiod. Motivet för denna inskränkning var att försöka undvika att partiell arbetslöshet normaliserades genom att pågå under längre tid. I sådana fall, påpekade utred-

en ningen, kunde det vara så att varken den försäkrade eller dennes arbetsgivare hade något intresse att den aktuella situationen föränd-

av rades.

9 SOU 1971:42.

Arbetslöshetsersättningen 99

I 1984 års budgetproposition aviserades att ändringar av ersättningsreglema skulle föreslås. Regeringen lade i år fram

mars samma

proposition med ändringsförslag avseende bl.a. 50-dagarsregeln, en arbetslöshetsbegreppet för företagare och ersättningsrätten vid bamtillsyn. Regeringen föreslog att 50-dagarsregeln i dess dåvarande utformning skulle slopas. I stället skulle AMS få rätt att föreskriva om begränsningar ersättningsrätten i de fall då arbetslöshetsförsäkringen

av och KAS missbrukades. Bakgrunden var att arbetslöshetskassorna redan år 1974 i enskilda fall hade fått rätt att medge förlängning av 50dagarsregeln till 150 ersättningsdagar. Därefter kunde ytterligare förlängning ske efter att AMS gjort en prövning.

Regeringen motiverade förslaget att AMS rätt att föreskriva om

ge begränsningar med följande. Ersättningsreglema i samband med deltidsarbete hade sedan länge varit restriktiva. Bakgrunden till detta var främst farhågoma för att arbetstagarna vid en vikande konjunktur skulle stanna kvar på företaget på deltid och uppbära arbetslöshetsersättning löneutfyllnad i avvaktan på att arbetstiden skulle

som en utökas till heltid igen. Den största risken med att en sådan situation fick pågå under längre tid var att såväl arbetsgivaren som arbetstagaren

en skulle sakna intresse av att förhållandena ändrades. Detta kunde förhindra den nödvändiga rörligheten under period strukturomvand-

en av ling i näringslivet då det finns efterfrågan arbetskraft inom sek-

nya torer. Regeringen ansåg att det fanns flera skäl till att inte upprätt-

nu hålla den dittillsvarande restriktiva inställningen.

Ett skäl regeringen tillkomsten lagen anställ-

som angav var av om ningsskydd och de begränsningar som fanns i frågan om rätten att permittera. Ovan framgår orsakerna till att 50-dagarsregeln

att en av infördes att det fanns risk för att företag i en konjunkturnedgång

var skulle försöka behålla sina anställda men låta dem gå ned till deltidsarbete. Därigenom skulle oönskade inlåsningseffekter uppkomma. Regeringen ansåg att de fall deltidsarbete i kombination med

av arbetslöshetsersättning förekom i början av 1980-talet i första hand

som inte gällde företag inskränker på arbetstiden och håller kvar de

som deltidsanställda i deltidsarbete. Flertalet sådana fall förekom i stället i den offentliga sektorn.

Ett annat tungt vägande skäl att arbetslöshetskassomas rätt att i

var enskilda fall föreskriva förlängning ersättningsrätten från 50 till

om av 150 ersättningsdagar, och AMS rätt att efter särskild prövning tillåta ytterligare förlängning, medförde administrativt merarbete. Detta drab-

° Prop. 1983/84:lOO bil. 12.

Prop. 1983/842126.

bade arbetslöshetskassorna, länsarbetsnämndema, arbetsförmedlingarna och i vissa fall de fackliga organisationerna.

Vidare angav regeringen att den enskilde kunde uppleva att reglerna var svåra att förstå. För att bli berättigad till arbetslöshetsersättning kunde han eller hon tvingas sluta sitt deltidsarbete för att i stället bli helt arbetslös. Regeringen ansåg att begränsningsregeln måste

anses som särskilt oförklarlig när någon som söker ett heltidsarbete, i väntan på ett sådant arbete, accepterar ett av arbetsförmedlingen anvisat deltidsarbete. Att i ett sådan situation av icke självförvållad deltidsarbetslöshet drabbas av den dåvarande begränsningen i ersättningsrätten måste av den enskilde upplevas orättvist.

som

Sammantaget ansåg regeringen att begränsningsregeln borde slopas. I stället skulle AMS få rätt att utfärda föreskrifter om begränsningar i de fall det kunde anses att arbetslöshetsförsäkringen och KAS missbrukades. Ett exempel på en sådan situation var att någon sade upp sig från sitt heltidsarbete för att börja ett deltidsarbete med inkomstutfyllnad

från försäkringen.

ISO-dagarsregeln

Riksdagen hade inga invändningar mot regeringens förslag att slopa SO-dagarsregeln. Den togs därför bort år 1984 och inte förrän tre år senare återinfördes regeln, i delvis annan skepnad. Begränsningsregeln kom då att innebära att ersättning fick lämnas under högst 150 dagar då den försäkrade regelbundet utförde deltidsarbete under veckor som han eller hon i övrigt var arbetslös. En övergångsregel innebar dessutom att för den som redan fick ersättning vid sidan regelbundet

av deltidsarbete fick den sammanlagda ersättningstiden uppgå till högst 300 ersättningsdagar eller 450 dagar för den som uppnått 55 års ålder.

Samtidigt infördes även två nya åtgärder för att komma till rätta med deltidsarbetslösheten. Den första att länsarbetsnämnden under

var ersättningstiden, i samarbete med den enskilde, arbetsgivare och fackliga organisationer, aktivt skulle verka för att den försäkrade fick

en sammanlagd arbetstid som svarade mot arbetsutbudet. Den andra åtgärden var att införa en skyldighet att göra en särskild prövning

av rätten till ersättning var sjätte månad. Det arbetslöshetskassoma

var som fick i uppdrag att utföra själva prövningen, men länsarbetsnämnden skulle lämna underlag till kassan.

2 Bet. AU 1983/84: 18. 3 Ãndringarna, trädde i kraft den 1juli 1987, skedde i kungörelsen med

som tillämpningsföreskrifter till den då gällande lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Arbetslöshetsersättningen 101

Det kan värt att lägga märke till att varken 50-dagarsregeln vara eller 150-dagarsregeln innebar att ersättningsrätten upphörde definitivt, eftersom det fortfarande fanns möjlighet för den arbetslöse att kvalifisig till ersättningsperioder. Det krav ställdes var att den cera nya som sökande hade arbetat under sammanhängande period fem månaen om der i den omfattning motsvarade arbetsutbudet. Liksom i dag fanns som det även möjlighet att säga sig från deltidsarbetet för att i stället bli upp helt arbetslös och få ersättning.

300-dagarsregeln

Den 1 september 1995 infördes den gällande begränsningsregeln för nu dem regelbundet utför deltidsarbete samtidigt de i övrigt är som som arbetslösa. Ersättning kan bara lämnas under den pågående ersättningsperioden. När denna tar slut, och den arbetslöse fortsätter arbeta i omfattning, medges inte längre den arbetslöse att få arbetslössamma hetsersättning. Begränsningsregeln fick effekt först från och med den 1 januari 1996. Införandet denna regel hade föregåtts flera olika turer mellan av av regeringen och riksdagen. Efter regeringsskifte under hösten 1994 föreslog regeringen ett antal förändringar arbetslöshetsförsäkringen, den av s.k. återställaren. När det gällde deltidsarbetslösa föreslog regeringen norrnalarbetstidsberäkningen skulle göras med utgångspunkt att en ny från deltidsarbetet. Avsikten även att denna regel skulle komplettevar regel förtur till mertidsarbete vid nyanställning. Riksdaras med en om ansåg dock att regeringens förslag att begränsa möjligheten till gen om deltidsersättning skulle beredas ytterligare. I budgetpropositionen för år 1994/95 återkom regeringen med förslag besparingar som bl.a. om innebar att införa åldersgräns på 20 år för rätt till ersättning från en arbetslöshetskassa. Riksdagen dock den uppfattningen att konvar av sekvenserna regeringens förslag svåra att överblicka och att av var besparingen borde tas ut annat sätt. Detta skulle lämpligen ske att regeringen använde sin rätt att införa begränsningar av genom ersättningsrätten på så sätt att de enbart arbetslösa sju till åtta som var i stället för hel ersättningsdag skulle få halv." Regeringen timmar en en aviserade därefter i kompletteringspropositionen för budgetåret 1994/95 sin avsikt att inskränka rätten till ersättning för dem som arbe-

4 Prop. 1994/95:99. 5 Bet. 1994/95:AU5. 16Prop. 1994/951100. 7 Bet. 1994/95:AUl1.

tade deltid. Ersättningen skulle baseras på tidigare arbete ersättningsperioden ut, den sökande kvalificerade sig till men om en ny ersättningsperiod genom det fasta deltidsarbetet skulle detta utgöra grunden för ersättning i den perioden. Det innebar i princip att den nya som fortsatte arbeta i samma omfattning tidigare inte skulle få som någon ersättning alls. Vid riksdagsbehandlingen ansåg dock arbetsmarknadsutskottet i sitt yttrande till finansutskottet att regeringens förslag att införa regeln om fr.o.m. den 3 juli 1995 innebar att de försäkrade inte rimlig möjgavs lighet att anpassa sig till den bestämmelserna och att ikraftträdannya dedatum borde den l januari 1996. Finansutskottet hade under vara hand inhämtat att regeringen avsåg att konstruera begränsningsregeln så att ingen skulle beröras av sänkningar ersättningen före den 1 av 1996 och hade därför inget att invända mot regeringens för

januari

slag. Regeringens avsikt att införa ändring innebar att det fasta en som deltidsarbetet skulle ligga till grund för beräkningen ersättning i den av nya perioden infördes aldrig. I stället infördes begränsningsregel en fr.o.m. den 1 september 1995 fick effekt först fr.o.m. den 1 januari som 1996. Regeln innebär att den regelbundet utför deltidsarbete endast som får arbetslöshetsersättning under den pågående ersättningsperioden. När perioden, som maximalt kan 300 ersättningsdagar, tagit slut vara och arbetet fortsätter, får den sökande inte längre någon arbetslöshetsersättning. Dock kan han eller hon säga sig från sitt arbete, bli helt upp arbetslös, och få ersättning för hel arbetslöshet, förutsatt att övriga villkor är uppfyllda. AMS har utfärdat föreskrifter till reglerna om avstängning från rätt till ersättning för de bl.a. säger sig på som upp egen begäran. Det räknas som ett godtagbart skäl att säga sig från upp ett deltidsarbete på grund att ersättningsrätten upphört. av Begränsningen gäller ersättningsdagar, inte kalenderdagar. Det innebär att den arbetar i stor omfattning och endast har lite arbetssom lös tid kan erhålla deltidsersättning i till eller nio år, beroende upp sex på ålder.

s Prop. 1994/95:150. 19Bet. 1994/95:AU4y. 20Bet. l995/95:FiU20.

Arbetslöshetsersättningen 103

Särskild prövning

Länsarbetsnämnden ska under ersättningstiden, i samarbete med den enskilde, arbetsgivare och fackliga organisationer, aktivt verka för att den försäkrade får sammanlagd arbetstid som svarar mot arbets-

en utbudet. Särskild prövning rätten till ersättning ska dessutom göras

sjätte månad. Prövningen görs arbetslöshetskassorna, men länsvar av arbetsnämnden ska lämna underlag till kassan.

Ersättning i kombination med studier

Den är arbetslös och börjar studera ska enligt huvudregeln inte

som kunna fortsätta att uppbära arbetslöshetsersättning. Dock finns det möjlighet att kombinera studier med arbetslöshetsersättning i vissa fall. Ett exempel är att den är helt arbetslös börjar studera på deltid. En

som förutsättning är då att den sökande ska intyga att han eller hon är beredd avbryta studierna och att studierna inte hindrar honom eller

att henne från att söka och ta arbete.

Det beskrivna förutsätter att den sökande innan arbetslösheten

ovan arbetat heltid samt att han eller hon är beredd att anta arbete på heltid. Men det finns även några möjligheter för den som arbetat deltid och studerar på deltid att få arbetslöshetsersättning för det förlorade arbetet. Ett sådant fall är när före arbetslösheten haft ett deltidsarbete

en person och jämte arbetet varaktigt studerat på deltid med studiestöd som helt eller delvis består bidrag. För att personen ska få arbetslöshetsersätt-

av ning för det inkomstbortfall uppstår på grund av ofrivillig arbets-

som löshet, måste han eller hon söka och beredd på att ta arbete i

vara

omfattning som tidigare. samma

Under åren 1998 och 1999 är det också möjligt att lämna ersättning till den studier på deltid under arbetslösheten. Vissa villkor

som tar upp ska dock uppfyllda t.ex. att utbildningen ska utgöra ett led i

vara som den sökandes individuella handlingsplan och att utbildningen på deltid inte att pågå längre än 180 dagar. Dessutom är den arbetslöse

avses tvungen att söka och kunna ta ett arbete som motsvarar minst 50 pro-

normal heltidsanställning.

cent av en

2 Normal heltidsanställning avgörs utifrån vad som gäller för varje avtalsområde.

Ersättning i kombination med företagsverksamhet

Sedan år 1984 finns en viss möjlighet för dem har haft ett deltidssom anställning som han eller hon kombinerar med ett begränsat engage-

mang i ett företag att kunna få arbetslöshetsersättning han eller hon

om förlorar anställningen. Det ställs i dessa fall inget krav på verksamatt heten i företaget ska läggas ned. Anställningen ska ha varit större av

omfattning än företagsverksamheten. Verksamheten i företaget får inte

utvidgas under arbetslösheten.

Uppräkning av dagpenningbeloppet numera borttagen

Tidigare kunde den enbart arbetat deltid vid arbetslöshet få rätt till som

uppräkning av ersättning vid deltagande i arbetsmarknadspolitisk

åtgärd. Det innebar att den exempelvis arbetat 20 timmar som per vecka vid deltagande i åtgärd på heltid fick utbildningsbidrag som motsvarade 40 timmar. Syftet att uppmuntra till omställning på heltid var och premiera den som gjorde något ytterligare på den tid tidigare som inte hade använts till arbete. Denna möjlighet togs dock bort den 1

januari 1997.

Tidsbegränsat anställda

Arbets- och kompetenslinjen innebär att ersättning kan efter tillfalges

liga anställningar. Arbetslöshetsersättning ska kompensera för inkomst-

förlust under omställningsperiod vid ofrivillig arbetslöshet. Arbetsen lösheten kan ha olika orsaker, strukturella eller konjunkturella. Arbetslöshetsersättningen har alltid haft betydelse dels för den enskildes för-

sörjningsmöjligheter, dels för arbetskraftens ändamålsenliga

anpassning till arbetsmarknaden. Det illustreras åtskillnaden mellan genom den s.k. kontant- eller understödslinjen och arbetslinjen. Om den som blir arbetslös kan få sin försörjning ordnad under väntetid kan detta en rådrum ha central betydelse för kvaliteten på anpassningsâtgärdema.

Tanken har dock alltid varit att tiden med arbetslöshetsersättning, om-

ställningsperioden, ska vara av kortvarig omfattning. Det kommer bl.a.

till uttryck att ersättningsperiodema är begränsade till 300 genom

ersättningsdagar.

Vissa personer kanske inte behöver stöd i form arbetsmarknadsav politiska åtgärder utan får ett nytt arbete efter kortare tid. I det fallet en hjälper arbetslöshetsförsäkringen till med att överbrygga tiden fram tills

dess att den arbetslöse får inkomst arbete. Andra behöver dären av emot stöd för omställning med olika insatser. I och med den arbetsatt

Arbetslöshetsersättningen 105

löse får kontantstöd har arbetsförmedlingen möjlighet att utreda vilken insats som är lämplig.

Arbets- och kompetenslinjen är, vilket framgår ovan, av central betydelse för den svenska arbetsmarknadspolitiken. Aktivitet i form av bl.a. arbetsmarknadspolitiska åtgärder går alltid före passivt stöd i form

arbetslöshetsersättning. Arbete går före åtgärd och således även före av passivt kontantstöd.

Att den haft tidsbegränsad anställning ska kunna få ersätt-

som en ning vid arbetslöshet är därför viktigt. Genom att ta exempelvis tillfälliga arbeten försöker personen lösa sin arbetslöshetssituation. I princip ska det därför inte finnas några regler som motverkar att de som har haft ett tillfälligt arbete har möjlighet att få arbetslöshetsersättning när arbetet upphör. Allt arbete ska generellt sett anses vara bättre än att vara arbetslös.

Begränsningar av principerna

Det finns dock vissa begränsningar dessa principer inbyggda i sys-

av temet. Som exempel kan nämnas arbets- och medlemsvillkorets utformning. Dessa innebär att den som söker ersättning ska ha varit försäkrad, betalat medlemsavgift, i minst tolv månader och ha arbetat i minst sex månader under i normalfallet den senaste tolvmånadersperioden. Det krävs således att den som får ersättning har haft en tillräcklig anknytning till arbetsmarknaden innan arbetslösheten inträder. Vad som är tillräcklig anknytning har varierat, för några år sedan räckte det med 240 timmars arbete för att arbetsvillkoret skulle vara uppfyllt, medan det numera krävs åtminstone 420 timmars arbete.

Regeln för att få inträde i arbetslöshetsförsäkringen är också ett exempel på ett villkor som i vissa fall kan begränsa eller försena möjlighetema för de som arbetat i mindre omfattning att i vid arbetslöshet få inkomstrelaterad ersättning. Numera krävs att den som söker inträde i en arbetslöshetskassa ska ha arbetat i minst fyra veckor under en ramtid fem veckor, minst 17 timmar vecka. Det kan innebära att den

av per

är nytillträdande på arbetsmarknaden ett arbete av liten som genom omfattning inte kan få inträde i en arbetslöshetskassa med hjälp av det utförda arbetet.

106 Arbetslöshetsersättningen

Säsonganställdas ställning och permitteringsregler

AMS har sedan länge haft ett bemyndigande att utfärda föreskrifter om begränsningar av rätten till ersättning för arbetstagare huvudsakli-

som

är sysselsatta i yrke där arbetslöshet årligen förekommer." AMS gen har dock inte använt sig av denna rätt. Trots att det inte finns säsongbegränsningsregler utfärdade kan det hända att den arbetar

som som säsonganställd inte betraktas som om han eller hon är ofrivilligt arbetslös mellan anställningama. Denna tillämpning grundvillkoren i

av försäkringen har använts av domstolarna i några fall de senaste åren. Den som i flera säsonger arbetar på sätt, med återkommande

samma arbetslöshet mellan anställningama, betraktas inte i de fallen som ofrivilligt arbetslös och arbetslöshetsersättning kan inte betalas ut.

I lagen om anställningsskydd tillåts att avtal om tidsbegränsad anställning får ingås för säsongarbete. Den permitteras har i

som normalfallet rätt till lön och anställningsfönnåner arbets-

samma som om tagaren hade fått behålla sina arbetsuppgifter. Det gäller dock inte

om perrnitteringen är en följd av att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte är sammanhängande till sin natur. Permitteringsrätt finns inte på tjänstemannaområdet.

Enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring får ersättning inte ges till personer som är permitterade utan lön. Det beror på att grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen förutsätter att den som har en anställning inte anses vara arbetslös, oavsett om lön utgår eller Men vissa undantag finns från denna huvudregel.

6.5 Andra särskilda

grupper

F öretagares ställning i försäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen omfattar både anställda och företagare. Ersättningsreglema är i princip desamma för båda Det finns

grupperna. dock ett speciellt företagarbegrepp i arbetslöshetsförsäkringen

som grundar sig på en sammanvägning av olika faktorer. Som företagare

22 42 § lagen 1997:238 om arbetslöshetsförsäkring och 22 § förordningen 1997 .835 om arbetslöshetsförsäkring. 23 Regeringen har utnyttjat bemyndigandet att besluta om undantag. Under tiden den 1 januari-l oktober 1998 fick ersättning lämnas till den som enligt bestämmelser i kollektivavtal som ingåtts före den 14 mars 1997 permitterades utan lön. Under tiden den 1juli 1998-31 augusti 2000 får ersättning lämnas till dem som enligt bestämmelser i kollektivavtal som ingåtts före den l juli 1998 pennitteras utan lön i samband med semesterstängning.

Arbetslöshetsersättningen 107

betraktas den som äger eller är delägare direkt eller indirekt i

- näringsverksamhet som han eller hon är personligt verksam i och som han eller hon har ett väsentligt inflytande över. Näringsverksamhet är ett skatterättsligt begrepp som förutsätter att de tre s.k. rörelsekriteriema föreligger. Verksamheten ska kännetecknas av varaktighet, själv-

ständighet och vinstsyfte. Näringsverksamhet kan bedrivas i många

olika fomier, t.ex. enskild näringsidkare, handelsbolag, aktiebolag

som och ekonomisk förening, exempelvis kooperativ.

För att konstatera när arbetslösheten för en företagare inträtt görs en samlad bedömning av att hans eller hennes personliga verksamhet i företaget upphört annat än tillfälligt. Det kan t.ex. innebära att firman ska ha avregistrerats och att rörelsetillgångar och fast egendom ska ha avyttrats. Men enstaka omständigheter som att den sökande fortfarande har kvar en F-skattsedel, ännu inte har avregistrerats från mervärdesskatt eller bor kvar på näringsfastighet ska inte innebära att han eller

en hon inte kan betraktas som arbetslös.

Den är arbetslös måste kunna stå till arbetsmarknadens förfo-

som gande. Detta kommer till uttryck i de s.k. grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen enligt vilka den som har rätt till ersättning vid arbetslöshet bl.a. ska oförhindrad att åta sig arbete för arbetsgiva-

vara

räkning, beredd att anta lämpligt arbete samt inte heller kunna res vara få lämpligt arbete. Skälet till att det krävs att den som är företagare ska ha lagt ned sin verksamhet för att kunna få arbetslöshetsersättning är att företagaren måste kunna stå till arbetsmarknadens förfogande.

Företagares arbetslöshet är svårare att kontrollera än anställdas. Ett uttryck för detta är att vid normalarbetstidsberäkningen anses en företagare alltid arbeta heltid i sin verksamhet, eftersom det inte går att kontrollera om han eller hon har en lägre sysselsättningsgrad. Ersättningen fâr heller aldrig bli en inkomstutfyllnad i mindre lönsamma företag. Detta skulle kunna leda till en otillåten konkurrensfördel för företagaren.

2 35 § lagen 1997:238 om arbetslöshetsförsäkring. Begreppet samlad bedömning infördes i lagen fr.o.m. den 29 september 1997. Samma datum infördes även en möjlighet för företagare att lägga ned sin rörelse tillfälligt för att senare kunna återuppta den. Under uppehållet kan företagaren ändå betraktas som arbetslös och kan få arbetslöshetsersättning. Dock krävs att uppehållet inte är av säsongkaraktär och att ingen verksamhet bedrivs i rörelsen, förutom rena skyddsinsatser. 259 § lagen 1997:238 arbetslöshetsförsäkring.

108 Arbetslöshetsersättningen

Uppdragstagare kan betraktas både företagare och anställd

som Den som åtar sig uppdrag från en eller flera uppdragsgivare är uppdragstagare. Han eller hon har en viss självständighet i förhållande till uppdragsgivaren. Uppdragstagare förekommer i många branscher, men är relativt vanliga i yrkesgrupper kulturarbetare, arkitekter och

som journalister. I arbetslöshetsförsäkringen kan en uppdragstagare betraktas antingen som anställd eller som företagare. Den som anses som anställd kan erhålla arbetslöshetsersättning mellan uppdragen. Den som däremot betraktas företagare måste i normalfallet lägga ned sin

som verksamhet för att kunna få arbetslöshetsersättning.

Vid bedömningen uppdragstagaren betraktas som anställd

av om eller företagare utgår man ifrån den grad av självständighet som uppdragstagaren har i förhållande till uppdragsgivaren. I tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen anses att den uppdragstagare som bedriver sin verksamhet i företagsfonn, eller i vart fall redovisar inkomsterna skattemässigt som inkomst av näringsverksamhet, är att betrakta som en självständig företagare. Uppdragstagaren utför eget ansvar och utan kontroll från arbetsledning från uppdragsgivarens sida de uppdrag han eller hon åtagit sig. Uppdragstagaren kan t.ex. utföra arbetet på den plats han eller hon själv bestämmer, exempelvis i egen lokal, och

som han eller hon kan ha flera olika uppdragsgivare samtidigt. Det är vanligt att uppdragstagaren använder verktyg, redskap eller maskiner.

egna Han eller hon står för samtliga utgifter för arbetets utförande och debiterar uppdragsgivaren för de totala kostnaderna för arbetets utförande.

Den osjälvständige uppdragstagaren däremot, som betraktas som arbetstagare i försäkringens mening, karaktäriseras vanligen av att han eller hon enbart ställer sin arbetskraft till förfogande, endast säljer eller utför sorts tjänst eller arbete och har eller högst två uppdrags-

en en, givare. Ersättningen för uppdraget kan vara bestämd per timme, exempelvis utgå enligt kollektivavtal. Den osjälvständige uppdragstagaren kan vidare sakna egen särskild lokal för sin verksamhet och utför därför uppdraget på en av uppdragsgivaren bestämd plats, där denne har möjlighet att kontrollera arbetet och tidsåtgången. Uppdragstagare har dessutom i normalfallet inte en inregistrerad firma. Samtliga dessa omständigheter ska beaktas vid bedömningen om uppdragstagaren ska kunna anses som arbetstagare i försäkringens mening. Det ställs dessutom krav på att den sökande ska beredd på att även ta arbete av

vara annat slag än de som utförs som uppdrag.

Uppdragstagares ställning i arbetslöshetsförsäkringen har förtydligats i samband med att arbetslöshetsförsäkringen nyligen varit föremål för utredning sammanhållen arbetslöshetsförsäkring har införts

och en

Arbetslöshetsersättningen 109

fr.0.m. den l januari 199826. Regeringen i 1996/97:107 att angav prop. uppdragstagarbegreppet är så komplext att det inte lämpar sig i lag att

införa särskilda regler uppdragstagares rätt till arbetslöshetsersättom ning vid arbetslöshet. Det är i stället fråga för rättstillämpningen. en Men regeringen betonade dock att tillämpningen bör ske utifrån att det

ska finnas realistiska möjligheter för uppdragstagare att få arbetslösen hetsersättning vid brist på uppdrag.

Bemanningsföretag

Anställda i bemanningsföretag har inte rätt till arbetslöshetsersättning

för den tid då de inte har uppdrag, dvs. är uthyrda. Det beror på att den anställde inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande mellan anses I stället står han eller hon till bemanningsföretagets förfo-

uppdragen.

gande. Inom branschen förekommer ett flertal aktörer. Vanligt är dock

uthyrning sker inom kontors- och administrationsområdet. Sedan att den 1 februari 1998 gäller ett nytt kollektivavtal för dessa. Enligt avtalet de anställda 75 procent arbetstid. En undersökning bland garanteras HTF:s medlemmar genomfördes under våren 1998 visar dock att som den övervägande delen de anställda, över 85 procent, har en arbetsav tid motsvarar hel arbetstid. När liknande undersökning gjordes som en år 1996 andelen att de arbetade heltid endast 57 procent. var som angav Före år 1996 rådde viss osäkerhet hur anställda i dessa föreen om skulle hanteras i arbetslöshetsförsäkringen mellan uppdragen. Vissa tag arbetslöshetskassor medgav att deras medlemmar fick ersättning mellan uppdragen, något troligtvis hörde med att inte såg som samman man dem tillsvidareanställda, medan andra åter inte gav rätt till ersättsom ning. Läget klamade i och med att AMS gjorde arbetslöshetskassorna uppmärksammade på att anställda i bemanningsföretag tillsvidarevar

Utredningen ersättning vid arbetslöshet och omställning, ARBOMom utredningen, tillsattes under år 1995. Enligt direktiven skulle utredaren lämna förslag till hur arbetslöshetsförsäkring skulle utformas. I uppdraget en ny ingick att betoning skulle läggas försäkringens roll av omställningsförsäkring och arbetslinjen och de försäkrades ansvar skulle hävdas. att Reglerna skulle dessutom bidra till flexibilitet på arbetsmarknaden och motverka inlåsningseffekter. Utredningen avlämnade sitt slutbetänkande under hösten 1996 SOU 1996: 150. I 1997 lade regeringen fram en proposition mars för riksdagen, 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetsprop. löshetsförsäkring. Riksdagen beslutade senare under våren om arbetslöshetsförsäkringen bet. l996/97:AU13, rskr. 1996/97:234. Ikraftträdandedatum var den 1 juli, den 29 september och den 29 december 1997 samt den 1 januari

1998.

110 Arbetslöshetsersättningen

anställda och därmed inte skulle kunna får ersättning för tid de inte hade uppdrag.

6.6 Internationella överenskommelser

Inledning

Redan i början av 1980-talet lade EU-kommissionen fram tre förslag på direktiv för att förbättra situationen för deltidsarbetande och anställda med tidsbegränsade kontrakt. Förslagen handlade 1 lika behandom ling i tillgång till utbildning och sociala tjänster mellan hel- och deltidsarbetande; 2 införande av obligatoriska socialförsäkringsavgifter, avgångsvederlag och senioritetskostnader, dvs. pensionsfönnåner, för alla anställda med minst åtta timmars veckoarbetstid i syfte att motverka konkurrenssnedvridning mellan medlemsländerna; 3 att förbättra miniminivåema arbetarskyddet, i synnerhet att garantera tillav genom fälligt anställda skydd övriga anställda. Förslagen fälldes samma som genom motstånd från Storbritannien. I början av 1990-talet gjorde från kommissionens sida ett nytt man försök att direktiv förbättra situationen på arbetsmarknaden för genom personer med s.k. atypiska anställningar. I detta begrepp här delryms tidsarbetande, tillfälligt anställda samt anställda i bemanningsföretag. Denna gång valde man att försöka fånga de tre olika atypiska anställningsformema i ett enda direktiv. Även dessa försök misslyckades dock. Genom Maastrichtavtalets sociala protokoll infördes 1992 en ny arbetsordning som innebär att EU-kommissionen är förhindrad att lägga fram förslag till direktiv utan att först stämma med parterna av arbetsmarknaden. Kort därpå enades kommissionen och arbetsmarknadens parter om att ta fram ett direktiv ramavtal för deltidsarbete, ett om om tidsbegränsade anställningar och ett bemanningsföretag. om

EU-direktiv om deltidsarbete

Med utgångspunkten att deltidsarbete har haft stor betydelse för sysselsättningen i medlemsstaterna under år, prioriterades frågan senare om deltidsarbete. Den 15 december 1997 antog kommissionen deltidsdirektivet27 behandlar som anställningsvillkor for deltidsarbetande.

27 Rådets direktiv 97/8l/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete.

Arbetslöshetsersättningen 1 11

På grund att situationen i de olika medlemsstaterna skiljer sig åt

av och att deltidsarbete är kännetecknande för vissa branscher, bygger deltidsdirektivet på allmänna principer och minimikrav. Syftet är dels att undanröja diskriminering deltidsarbetande och förbättra kvalite-

av ten på deltidsarbete, dels att främja tillväxt deltidsarbete frivillig

av grund samt bidra till flexibel förläggning av arbetstiden på ett sätt

tar hänsyn till både arbetsgivares och arbetstagares behov. som

Principen icke-diskriminering innebär att deltidsarbetande inte

om får behandlas mindre förmånligt än heltidsarbetande enbart av den anledningen att de arbetar deltid. Angående möjligheten att arbeta deltid innebär direktivet krav medlemsstaterna och arbetsmarknadens

att undersöka och, det är lämpligt, undanröja hinder för delparter om tidsarbete. Vidare i direktivet att vägran att övergå från heltid till

anges deltid och vice aldrig i sig bör utgöra saklig grund för uppsäg-

versa ning. Det ställer också krav arbetsgivare att de, så långt som möjligt, bör ta hänsyn till arbetstagares önskemål att få övergå från heltid

om till deltid och vice De ska också information och annat

versa. genom sätt underlätta sådana övergångar.

Direktivet berör inte frågor författningsreglerade socialförsäk-

om ringsförmåner. Vad gäller dessa frågor hänvisas emellertid till det uttalande sysselsättningsfrågor gjordes det europeiska rådet i

om som av Dublin 1996, enligt vilket socialförsäkringssystemen borde anpassa till

mönster i arbetslivet och lämpligt skydd för dem som utför nya ge sådant arbete.

Direktivet är under hösten 1998 föremål för granskning av huruvida det föranleder förändringar i lagstiftning eller kollektivavtal. Senast den 20 januari år 2000 skall direktivet vara genomfört i medlemsstaterna.

EU-direktiv tidsbegränsade anställningar

I början 1998 inleddes förhandlingar ett direktiv till ramavtal om

av om tidsbegränsade anställningar. Förhandlingarna, som pågår när denna utredning görs, omfattar dels diskrimineringsaspekter liknande dem

regleras i deltidsdirektivet, dels regleringar av olika slag. som

Förordning om bl.a. gränsarbetare

Huvudregeln inom EU för arbetslöshetsersättning till gränsarbetare och andra än gränsarbetare bor i ett land och arbetar i innebär som ett annat att gränsarbetaren skall omfattas den lagstiftning reglerar förav som måner vid arbetslöshet i det land där han eller hon arbetar. En gränsarbetare är en anställd eller egenföretagare är verksam inom som en medlemsstats territorium och bosatt i medlemsstats territoen annan rium, dit han i regel återvänder dagligen eller åtminstone gång i en veckan.

En gränsarbetare är delvis eller periodvis arbetslös skall ha rätt som till förmåner i det land i vilket han eller hon tidigare arbetade. Om gränsarbetaren blir helt arbetslös, har han eller hon rätt till arbetslöshetsersättning i den medlemsstat där han eller hon är bosatt. Det innebär att det är bosättningslandet står för kostnaden för utbetald som ersättning. En anställd som inte är gränsarbetare betraktas s.k. men som som en sällanhemvändare och blir helt, delvis eller periodvis arbetslös, har som rätt till de förmåner han eller hon har upparbetat i den medlemsstat där han eller hon tidigare arbetade. Detta förutsätter att han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande i det landet. Vid hel arbetslöshet kan den arbetslöse även söka ersättning från bosättningslandet.

ILO-konvention

Sverige har ratificerat den konvention som ILO:s arbetskonferens antog år 198831. I korta drag innebär konventionen att varje medlemsstat skall

vidta lämpliga åtgärder för att samordna socialförsäkringssystem och

sysselsättningspolitik. Systemet skall utformas så att det främjar full, produktiv och fritt vald sysselsättning samtidigt det inte skall som minska incitamenten för att arbeta eller erbjuda arbete.

28Rådets förordning EEG nr 1408/71, artikel 71. 29Artikel l iEG-förordning 1408/71. 3°Artikel 1 och 7 i EG-förordning 1408/71. 3 Konvention nr 168 om främjande sysselsättning och skydd vid arbetslösav het.

Arbetslöshetsersättningen 113

Av ILO-konventionen framgår också att arbetslöshetsersättning skall utgå vid hel arbetslöshet. Varje medlemsstat skall sträva efter att medge deltidsarbetslösa och perrnitterade rätt till ersättning. I dessa fall skall till förmåner och inkomster från deltids-

man se att summan av arbetet är så avvägda att intresset för att ta heltidsarbete upprätthålls. Medlemsstaterna får ha nationella regler for indragning, återkrav och samordning arbetslöshetsersättningen.

7 Definitioner

I detta kapitel redovisas definitioner utredningen använt avseende

som deltidsarbetande och tillfälligt anställda. Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyrån, SCB, och Arbetsmarknadsverket, AMV. Benämningar i anställningsskyddslagen och kollektivavtalen på olika sorters anställningsformer skiljer sig åt i vissa avseenden och en del av de benämningar på visstidsanställningar förekommer i avtal redo-

som visas. Även särskilda omständigheter i arbetslöshetsförsäkringen som har betydelse för atypiska arbeten i detta kapitel.

tas upp

7.1 Deltidsarbetande och deltidsarbetslösa

Kollektivavtal

Normalt utgår löner och anställningsförmåner i relation till den arbetade tiden. Många kollektivavtal ställer regler som innebär att det

upp krävs arbetstagaren ska arbeta minst 40 procent heltidstjänst-

att av göring för att få rätt till avtalsenlig komplettering till det lagstadgade socialförsäkringssystemet. Det kan innebära att den anställde kan undantas från vissa avtalens bestämmelser eller att rätten till olika

av fönnåner kan reduceras arbetstiden är kortare. Exempelvis för-

om måner kan reduceras är rätten till avgångsbidragsförsäkring och

som

grupplivförsäkring.

Vid införandet regeln företräde till utökad arbetstid för dem

av om

arbetar deltid fanns redan liknande lydelse i några kollektivavtal, som exempelvis inom kommunalarbetarförbundet. Enligt avtalet gäller att innan nyanställning sker ska de arbetar deltid och är tillsvidare-

som anställda erbjudas höjd sysselsättningsgrad. En förutsättning för att detta ska tillämpas är att arbetstagaren anmält intresse för att arbeta

mer.

Anställningsskyddslagen 25a

Definitioner enligt Statistiska Centralbyrån, SCB

SCB genomför arbetskraftsundersökningar, AKU, varje vecka under året. Resultaten från AKU är skattningar baserade på urval Sveriett av ges befolkning i åldrarna 16-64 år. Personer ingår i de ordinarie som AKU-mätningama tillfrågas bl.a. de betraktar sig heltids- eller om som deltidsarbetande. De redovisas i fast anställda, tidsbegränsat grupperna anställda och företagare/medhjälpare. Som sysselsatta räknas personer som har arbetat timme eller under mätveckan. Oavlönade meden mer hjälpare i företag tillhör make/maka eller familjemedlem som annan som han/hon bor ihop med räknas sysselsatt. Personer under som som mätveckan hade en anställning tillfälligt frånvarande under men var hela mätveckan liksom i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärpersoner der, anställda med lönebidrag eller i Samhall räknas sysselsatta. som

Heltidsarbetande:

Personer som arbetar 35 timmar eller under mätveckan räknas mer som heltidsarbetande. Hit förs även enligt avtal har lägre personer som en normalarbetstid än 40 timmar vecka och de arbetar helper uppger att tid.

Deltidsarbetande:

Personer med en kortare arbetstid än 35 timmar vecka definieras per som deltidsarbetande. Kort deltid innebär 149 timmars arbete per vecka och lång deltid 20-34 timmar.

Deltidsarbetande på grund arbetsmarknadsskäl. av Deltidsarbetande att de vill arbeta fler timmar vad som uppger än arbetsgivaren erbjuder redovisas deltidsarbetande på grund som av arbetsmarknadsskäl. Den önskade tiden behöver inte nödvändigtvis vara heltid utan kan utökning antalet timmar vad det vara en av utöver nuvarande deltidsarbetet ger.

Deltidsarbetslösa:

Begreppet används till deltidsarbetande på grund som synonym av arbetsmarknadsskäl. I AKU ingår ingen fråga arbetslöshetsersättom ning.

Definitioner 117

Definitioner enligt Arbetsmarknadsverket, AMV

Deltidsarbetslösa: Arbetsmarknadsverkets definition på deltidsarbetslöshet skiljer sig från SCB:s definition. Skillnaden är dels att begreppet inte mäter sysselsättning arbetslöshet, dels att individema i allmänhet har ersättning utan från arbetslöshetskassa. AMV:s deltidsarbetslösa är således endast en liten delgrupp de deltidsarbetande och del de deltidsarbetslösa av en av de definieras i AKU. så som Deltidsarbetslösa har anspråk på att få ersättning från personer som arbetslöshetsförsäkringen måste inskrivna vid arbetsförmedling vara en och söka arbete än de har. Den önskade tiden behöver inte nödmer vändigtvis heltid utan kan utökning antalet timmar utvara vara en av över vad det nuvarande deltidsarbetet ger. Även arbetar deltid utan att få ersättning från arbetspersoner som löshetsförsäkringen kan inskrivna i sökandekategori om de vara samma söker arbete. De utgör dock en liten grupp. mer redovisar de sökande är inskrivna vid arbetsförmed- AMV som en i olika sökandekategorier. Deltidsarbetslösa redovisas sökanling som dekategori 21. Benämningen infördes år 1989. De deltidsarbetslösa kan fast eller tidsbegränsad anställning. ha en

Arbetslöshetsförsäkringen

försäkringen kan definitionen deltidsarbete intressant vid två I av vara tillfällen, dels när kvalificeringsvillkoren ska uppfyllas, dels när ersättning ska betalas ut. För att överhuvudtaget kunna bli medlem i en arbetslöshetskassa krävs att den sökande arbetar i fyra veckor av fem, timmar vecka. För få rätt till ersättning krävs att den minst 17 per att sökande arbetat i månader under ramtid tolv månader, minst sex en av 70 timmar månad. När den arbetslöse ansöker ersättning måste per om eller hon ha arbetsutbud är minst 17 timmar per vecka, han ett som minst tre timmar per dag. Definitionen deltidsarbetslöshet i arbetslöshetsförsäkringen är att av den sökande tidigare haft ett arbete större omfattning än det nuvaav rande arbetet. Vid ansökan ersättning görs jämförelse mellan om en norrnalarbetstiden och de hinder den sökande har vecka för att som per få hel ersättning. Skillnaden är den ersättningsberättigade delkunna tidsarbetslösheten. Hindren kan bestå exempelvis sjukdom eller av Även teoretiskt skulle kunna haft flera heltidsarbete. om en person arbeten tidigare så kan ersättning vid arbetslöshet aldrig ges för mer än

högst 40 timmar vecka. per

118 Definitioner

För att beräkna ersättningen vecka används omräkningstabell. per en Den kan användas för att beräkna ersättningen dels för dem tidisom gare haft ett heltidsarbete, dels för dem haft arbete inte som ett som motsvarar heltid. Det är värt att notera att de är deltidsarbetslösa i arbetslöshetssom

försäkringens mening mycket väl även kan tillhöra kategorien tillfälligt

anställda. Definitionen utgår från att tillräckligt arbete inte finns beräk-

nat per vecka för att helt häva arbetslösheten. Det innebär den att som exempelvis arbetar behovsanställd och har nonnalarbetstid som en som överstiger det arbete han eller hon lyckas få under vecka delsom en är tidsarbetslös i försäkringens mening.

I några särskilda fall kan inte arbete deltid kombineras med arbetslöshetsersättning trots att nonnalarbetstiden är högre än det arbete som den sökande har. Det gäller t.ex. arbete hos

nu bemanningsföretag

och företagande på deltid. Se närmare kapitel

7.2 anställda

Tidsbegränsat

Avtal

Anställningsskyddslagen är dispositiv till vissa delar och för ger ramen

olika sorters anställningar. Enligt anställningsskyddslagen huvud-

är regeln att anställningsavtal gäller tills vidare avtal

men om tidsbegrän-

sad anställning får ingås i vissa fall.

Tidsbegränsade anställningar får ingås för viss tid, viss säsong eller visst arbete om det föranleds arbetets särskilda beskaffenhet. av Det kan även ingås avtal praktikarbete, vikariat eller feriearbete. om Visstidsanställning kan även ingås det föranleds tillfällig arbetsom av anhopning eller tills dess att arbetstagaren ska påbörja fullgörandet av totalförsvarsplikt. Det är även möjligt att visstidsanställa någon som arbetar efter pensioneringen. Vidare förekommer form kallas en som för överenskommen visstidsanställning. Slutligen finns möjlighet att provanställa någon för högst månader. sex

På arbetsmarknaden kan andra benämningar visstidsanställningar

av än anställningsskyddslagens förekomma. Som exempel kan nämnas att anställningar som ingås för visst arbete det föranleds arbetets om av särskilda beskaffenhet kan kallas för projektanställningar eller objekts-

anställningar. Anställningen kan även benämnas kallas vid behov,

behovsanställning, springvik eller timanställning. Andra benäm-

ningar som förekommer är oregelbundet arbete, anställningsfonn en som innebär att arbetstagaren anställs dag för dag.

Definitioner 119

Definitioner enligt Statistiska centralbyrån, SCB

Anställda: består två fast och tidsbegränsat anställda, i Anställda av grupper, 16-64 år. Företagare plus eventuell medhjälpare ingår inte. åldern

Fast anställda: omfattar tillsvidareanställda och både hel- och del- Fast anställda avser tidsanställda.

Tidsbegränsat anställda: anställda omfattar följande arbetsformer: Vikariat utan Tidsbegränsat tjänst i botten, provanställning, praktikarbete, feriearbete, säsongfast kallas vid behov, vissa arbets-

anställning, objekt-/projektanställning,

marknadspolitiska åtgärder, övriga.

Timanställda redovisas enligt AKU behovsanställda, dvs. tidssom begränsat anställda, inte deltidsanställda som

arbetsmarknadspolitiska åtgärder hör:

Till gruppen

Beredskapsarbeten, praktikantanställning, ungdomsplats, ungdomslag, inskolningsplats, utbildningsvikariat, rekryteringsstöd, Starta-eget-

bidrag, offentlig tillfällig anställning, anställningsstöd.

övriga ingår: 1 gruppen Tenninanställd skolpersonal, med politiska uppdrag och en personer grupp som inte är specificerad.

Definitioner enligt Arbetsmarknadsverket, AMV

sökande tillhör tidsbegränsat anställda, nämligen Två grupper av

sökandekategori 22, deltidsarbetslösa med ersättning från arbetslös- ° hetsförsäkring sökandekategori 31, tillfälligt arbete med varaktighet kortare än 3 månader

Från och med 1 april 1996 kodas arbetar som behovspersoner som

timvikarier/springvik i sökandekategori 22. Orsaken till

anställda beslut många arbetslösa arbetade som timvikarier i en AMV:s var att omfattning det tveksamt de kunde kallas arbetslösa. l sådan att var om samband med övergången kom även del att överföras från en personer sökandekategori 21 vilket fick till följd att deltidsarbetslösheten sjönk

med ca 20 procent.

120 Definitioner

Sökandekategori 31 finns i sin nuvarande betydelse från och med andra halvåret 1989. Före denna tidpunkt ingick deltidsarbetslösa i definitionen.

Arbetslöshetsiörsäkringen

Tidsbegränsade anställningar kan användas för uppfylla arbetsvillatt koret. De kan också, vilket framgår betraktas ovan, som deltidsanställningar i försäkringens mening. Den haft arbete som ett av kortare omfattning får sammanlägga flera olika arbeten för att uppfylla arbetsvillkoret.

Sedan den 1 januari 1996 gäller enbart s.k. reguljärt arbete att ger rätt till en första ersättningsperiod. Det innebär arbetsmarknadsatt politiska åtgärder, exempelvis som tid med anställningsstöd, inte räknas

som tidsbegränsade anställningar i arbetslöshetsförsäkringens mening.

Arbete för vilket lönebidrag utgått, arbete inom Samhall samt skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare OSA räknas dock som förvärvs-

arbete i arbetslöshetsförsäkringens mening.

En typ av visstidsanställningar behandlas på speciellt som ett sätt är säsonganställningar. Enligt lagen anställningsskydd det tillåtet om är att träffa avtal tidsbegränsad anställning för viss om säsong om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet. Upprepade

säsonganställningar

kan dock i arbetslöshetsförsäkringens mening betraktas tillsvidaresom anställningar, trots att det inte föreligger ett avtal anställning tills om vidare. Den arbetar olika mycket under olika delar som av året har själv valt denna anställningsform. Det kan handla deltid t.ex. om under en del av året och heltid under året, eller heltid resten av om vissa tider omväxlande med hel arbetslöshet andra perioder. Enligt grundvillkoren

i arbetslöshetsförsäkringen finns i dessa fall ingen

arbetslös tid att ersätta. De personer valt att arbeta på detta inte

som sätt är ofrivilligt

arbetslösa.

Tidsbegränsat arbete kan i jämförelse med tidsbegränsade anställningar även innebära företagarverksamhet. För gäller

företagare sär-

skilda regler i försäkringen, närmare kapitel se

8 Deltidsarbete

Detta avsnitt ska, i enlighet med utredningens direktiv, belysa deltidsarbetets utveckling i Sverige under perioden efter 1980. Deltidsarbetet växte emellertid i huvudsak fram före 1980, varför viss genomgång av

en den tidigare utvecklingen är oundgänglig. Avsnittet belyser först hela

deltidsarbetande. Därefter avhandlas de deltidsarbetslösa, dvs de gruppen deltidsarbetande i samband med SCB:s arbetskraftsundersökning

som AKU att de vill ha arbetstid än de har. Slutligen behandlas

uppger mer de deltidsarbetslösa uppbär ersättning från arbetslöshetsför-

som säkringen, kompensation för att de inte kan arbeta lika många

som timmar de tidigare har gjort och fortfarande vill.

som

När det gäller deltidsarbetande finns ett rikligt statistiskt underlag,

går långt tillbaka i tiden. När det gäller deltidsarbetslösa är det som väsentligt sämre. År 1987 började SCB att registrera undersysselsatta, dvs att de vill ha mer arbetstid än de har, men det

personer som uppger inbegrep då alla sysselsatta, oberoende norrnalarbetstid. Från 1990 kan

emellertid särskilja undersysselsatta som arbetar deltid och som man följaktligen är deltidsarbetslösa. Informationen om denna grupp är emellertid inte lika detaljerad när det gäller deltidsarbetande.

som

Den del de deltidsarbetslösa som uppbär fyllnadsersättning från

av arbetslöshetsförsäkringen finns inte med i arbetskraftsundersökningen och arbetslöshetskassorna har inte heller särredovisat utbetalningar till denna Eftersom Arbetsmarknadsstyrelsens register bygger på upp-

grupp. gifter från arbetslöshetskassorna finns dessa uppgifter inte heller där.

AMS arbetssökanderegister innehåller inte heller särskilt detaljerade uppgifter denna Ända fram till slutet l980-talet regist-

om grupp. av rerades de deltidsarbetslösa tillsammans med heltidsarbetsökande, som arbetssökande med tillfällig eller med fast anställning, beroende på den typ deltidsarbete de hade. Från 1990 finns emellertid uppgifter om

av deltidsarbetslösa arbetssökande vid Arbetsförmedlingen, men man kan inte med säkerhet säga hur stor del också uppbär

av gruppen som fyllnadsersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Till följd detta är framställningen detaljerad för hela gruppen

av mer deltidsarbetande, än för delgruppema. Det är emellertid rimligt att anta

viktiga delar informationen de deltidsarbetande även är relevant att av om

122 Deltidsarbete

för deltidsarbetslösa och den del dem uppbär fyllnadsersättning

av som från arbetslöshetsförsäkringen. Storleksförhållandet mellan deltidsarbetande, deltidsarbetslösa och de deltidsarbetslösa är anmälda vid

som Arbetsförmedlingen framgår av figur 8.1. Som synes var det 1997 knappt 40 procent av de deltidsarbetande som önskade arbetstid och därför

mer klassiñcerades som deltidsarbetslösa. Av dem det del, 15

var en ca procent av de deltidsarbetande eller 137 000 anmälda vid

personer, som var

Arbetsfönnedlingen.

Figur 8.1. Deltidsarbetande, deltidsarbetslösa samt därav med jfvllnadsersättning från arbetslöshetsförsäkringen, medeltal 1998.

Deltidsarbetande 1998, 901.100 personer

/ Deltid, nöjda

med arbets-

tiden

27Z5%

Deltidsarbete 123

1 Bakgrundsbild

En gammal arbetsform, främst för kvinnor

Fram till och med 1950-talet var det män och till övervägande delen ogifta kvinnor arbetade på den svenska arbetsmarknaden, oberoende

som

det gällde heltid eller deltidl. 1960-talet innebar vändpunkt, i av om en och med att de gifta kvinnorna trädde in på arbetsmarknaden, företrädesvis i deltidsarbete. Omkring 1965 deltidsarbetade en halv miljon människor i Sverige. Därefter ökade deltidsarbetet snabbt och omfattade en miljon personer år 1980, varav mer än 80 procent var kvinnor.

Deltidsarbetet har varit föremål för forskning, men här finns endast ut-

redovisa översiktlig bild inriktning och resultatz. Ansatrymme att en av

har växlat mellan ett utbudsinriktat och ett efterfrågeinriktat synsätt3. sen Det utbudsinriktade synsättet deltidsarbetet uttryck for ökad

ser som flexibilitet, där familjerna frivilligt väljer att öka sitt arbetsutbud genom att kvinnan träder in på arbetsmarknaden. Det ger möjlighet till större jämlikhet i familjen och större utrymme för individuella val för bägge makarna. Detta beskriver emellertid bara en del av utbudet, kvinnor vars män har en inkomst, vilket ger hushållet en viss valfrihet. Ensamstående med barn, ofta kvinnor, har inte frihet, men kan ändå tvingas att

samma begränsa sitt arbetsutbud till deltid på grund av brister i bamtillsyn, stor arbetsbelastning i hemmet, bristande kommunikationer till och från arbetet, m.m.

Det efterfrågeinriktade synsättet fäster främst avseende vid företagens behov ökad flexibilitet i produktionen. Konkurrensen på marknaden

av har ökat, vilket tar sig uttryck i att kunderna kräver att varor, och i synnerhet tjänster, ska levereras vid viss tidpunkt. För den arbetssökande

en kan detta bli ett påtvingat anställningsförhållande. Han, och särskilt hon, söker heltidsarbete, finner endast deltidsarbete. Eftersom de deltids-

men arbetande i stor utsträckning är kvinnor, leder detta till ökad ojämlik-

en het mellan könen på den svenska arbetsmarknaden.

Deltid är enligt gällande definition 1-34 timmars arbete per vecka. 2 Petterson, M. 1981 Deltidsarbetet i Sverige, Stockholm. Tegle, S. 1985 Part-time Employment. An Economic Analysis of Working Hours in Sweden 1963-1982, Lund. Sundström, M. 1987 A Study in the Growth of Part-time Work in Sweden, Stockhohn. Persson, 1997 Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet typiska for kvinnor I Glastak och glasväggar Den

könssegregerade arbetsmarknaden. SOU 1997:137. Stockhohn. 3 Tegle s. 52.

124 Deltidsarbete

Familjernas behov skapar ett utbud

Olika reformer på arbetsmarknaden anses ha bidragit till att utbudet av arbetskraft, som sökte deltidsarbete, ökade efter 1960. Arbetsveckan förkortades från 45 till 42,5 timmar, semesterperioden förlängdes, den betalda föräldraledigheten i samband med bamsbörd förlängdes och skattetrycket ökade gradvis. Sammantaget minskade detta den arbetade tiden och därmed även hushållens inkomster.

De stora kullar, som var födda på 1940-talet, inträdde på arbetsmarknaden under l960-talet och detta pressade reallönema nedåt, trots att efterfrågan på arbetskraft stor. Hushållen sökte då vägar att öka sin

var inkomst annat sätt, främst genom att även kvinnan tog ett arbete. Under denna tid pågick också en samhällspolitisk debatt, som betonade en mer självständig kvinnoroll. I denna ingick bl.a. att ha ett arbete, en inkomst, en identitet utanför hemmet och att därmed också få bättre

en pension.

Kvinnorna skötte fortfarande i stort sett allt hemarbete. I familjen fick man därför överväga hur mycket kvinnan skulle arbeta. De värden hon skapade som hemmafru bidrog till familjens välfärd och vägdes mot vad hon skulle få i lön om hon arbetade och vad det skulle kosta att köpa de hemproducerade och tjänsterna på marknaden4. Resultatet blev

varorna att utbudet av arbetskraft som sökte deltidsarbete ökade kraftigt. Många kvinnor gick ut på arbetsmarknaden, men många av dem efterfrågade deltidsarbete, eftersom hushållsarbetet inte var så mekaniserat som i dag och ytterst få familjer hade tillgång till barnomsorg till överkomlig

en kostnad.

Nya lagar och institutionella anpassningar

I takt med att kvinnorna tog steget på arbetsmarknaden, och ökade jämställdhetssträvanden i samhället, tillkom ytterligare reformer. År 1971 togs sambeskattningen bort och ersattes med särbeskattning,

man beskattade inte längre familjens sammanlagda inkomst utan varje individ för sig. Under de följande åren reducerades arbetstiden ytterligare, från 42,5 timmar till 40 timmar per vecka, och den tillåtna övertiden minskades från 200 till 150 timmar per person och år. Under resten av 1970-talet genomfördes ytterligare reformer på arbetsmarknaden, t.ex. medbestämmandelagen, samtidigt som den kommunala barnomsorgen byggdes ut.

4 Sundström s. 48.

Deltidsarbete 125

Hushållen gör givetvis ekonomiska bedömningar av samma slag som tidigare, när de bestämmer sig för både mannen och kvinnan i famil-

om jen ska arbeta, och i så fall hur mycket. Undersökningar har visat att om marginalskatten sjunker med 5 procent, ökar männens arbetsinsats med

tal, medan kvinnornas arbetsinsats ökar mer, ofta med upp till samma

10 procents.

Här gäller naturligtvis även det omvända, att om bamomsorgskostnaden stiger så måste hushållet se efter om det tjänar på att kvinnan ökar sin arbetsinsats. Det kan finnas situationer där det i stället förmånligt

är mer att kvinnan tar hand barnen en större del av tiden, så att hushållets

om kostnad för barnomsorg minskar, samtidigt hushållets då sänkta in-

som komst kan leda till att ett eventuellt bostadsbidrag ökar.

När bägge makarna arbetar minskar emellertid flexibiliteten på arbetsmarknaden. Hushållen får mindre utrymme för övertid och det blir svårare att tolerera långa restider till arbetet eller att flytta till annan ort

arbeteö. Därigenom minskar rörligheten på arbetsmarknaden i för att ta allmänhet, vilket också minskar omställningsmöjlighetema vid arbetslöshet.

Efterfrågan på deltidsarbete växer

Under 1960-talet expanderade den svenska industrin, parallellt med att tjänstesektom, särskilt den offentliga, tillväxte kraftigt. Samtidigt minskade den arbetade tiden, på grund av de tidigare nämnda reformema. Sammantaget ledde detta till att Sverige fick brist på arbetskraft. För att försöka tillgodose industrins behov imponerades yrkesarbetare från flera olika länder, främst från Finland, Jugoslavien, Grekland och Turkiet. Genom kampanjer försökte även få kvinnor att träda på arbets-

man marknaden och ta ett arbete. Som tidigare nämnts efterfrågade dessa kvinnor i stor utsträckning deltid och inom industrin inrättade man i viss mån deltidstjänster för att tillgodogöra sig detta arbetsutbud.

Men det var framför allt den offentliga tjänstesektom, som tog emot dessa nytillträdande kvinnor. Den hade lättare att organisera sin verksamhet så att den passade för deltidsarbete och i många fall hade tjänstesektorn ojämn efterfrågan, svår att tillgodose med hjälp av

en som var heltidsanställda. Inom vård och omsorg hade man sedan länge haft en större efterfrågan arbetskraft under morgon och eftermiddag, än mitt

av på dagen. För att klara detta använde man sig bl.a. av s.k. delade turer, dvs 4 timmars arbete på förmiddagen och sedan ytterligare 4 timmar

5 Sundström s. 139. ° Tegle s. 15.

126 Deltidsarbete

under eftermiddagen, med mellanliggande rast 3-4 timmar. Detta en om system var inte omtyckt bland personalen, eftersom ledigheten mitt på dagen ansågs svår att utnyttja på ett meningsfullt sätt. Problemet löstes med hjälp av deltidsarbete, arbetade förmiddagen och en person en annan på eftermiddagen och kvällen. Inom detaljhandeln har man alltid haft ojämn efterfrågan. Huvuden delen av kunderna kommer när de är lediga från sitt arbete och då blir tillströmningen ganska stor. År 1972 avreglerades öppethållandet inom detaljhandeln. Det ledde snabbt till ett vidgat öppethållande, både på vardagskvällar och på helger, vilket automatiskt ställde krav mer personal. Med avregleringen följde att människor kunde planera sina inköp på ett sätt som passade dem bättre. Bland annat ledde detta till att detaljhandeln fick ta emot mycket stora kundströmmar vid vissa tider på dygnet och på vissa dagar och då behövde bemanning därefter. Andra man en tider på dygnet då man hade öppet kunde kundtillströmningen, och det därav följande personalbehovet, väsentligt mindre. vara Samtidigt ökade konkurrensen och drev fram teknologisk utvecken ling som möjliggjorde ökad Självbetjäning samt förenklade lagerhantering och andra sysslor tidigare sysselsatt personalen mellan kundsom besöken. Detta ledde till ett successivt minskat personalbehov över lag samt att en del av den personal som behövdes under perioder stor av kundtillströmning inte hade några arbetsuppgifter dessemellan. Deltidsarbete blev ett sätt att bemanna detaljhandeln i överensstämmelse med de nya personalbehovet. Inom hotell- och restaurangnäringen har också haft ojämn man en efterfrågan i alla tider och även här har konkurrensen och den teknologiska utvecklingen haft stor betydelse. Med hjälp olika tekniska lösav ningar har man minskat eller tagit bort arbetsmoment personalen tidigare ägnade sig åt när belastningen från kunder låg. Samtidigt har nävar ringen expanderat kraftigt, antalet sysselsatta har ökat med 16 procent under den senaste 10 åren. En stor del denna ökning har bestått i att av antalet egenföretagare inom näringen har ökat. Deltidsarbete har blivit ett viktigt sätt för dessa småföretagare att bemanna verksamheten, under de tidpunkter då kundtillströmningen är stor.

En mer flexibel arbetsstyrka

Den stora fördelen med deltidsarbete är följaktligen att det arbetsger givaren möjlighet att variera personaltätheten allteftersom efterfrågan växlar, och detta spelar givetvis mycket stor roll när konkurrensen ökar. Men därtill kommer även andra fördelar. Den viktigaste är kanske att arbetsgivaren genom deltidsarbete får tillgång till en mera flexibel perso-

Deltidsarbete 127

nalresurs. De deltidsanställda är ofta mer benägna än heltidsanställda att arbete extra, när arbetsgivaren behöver personal på grund av oväntad frånvaro eller arbetstoppar. De arbetar då till ordinarie lön, vilket är väsentligt billigare än övertidsersättning till heltidsanställd personal.

Skäl till att arbeta deltid

I AKU:s novemberundersökning 1998 ställde SCB, på uppdrag av utredningen, ett antal tilläggsfrågor till deltidsarbetande. De fick bland annat

vilka skäl de hade för att arbeta deltid. Samma tilläggsfråga ställdes ange även 1990 och 1993, varför vissa jämförelser kan göras. Följande alternativ fanns att tillgå: arbetsmarknadsskäl, annat arbete, vård av barn, bamtillsyn, långa arbetsresor, ekonomiska skäl, mer fritid, hushållsarbete, hälsoskäl, studier och övriga skäl.

Generellt tredjedel av de intervjuade 1998 arbetsmark-

uppgav en nadsskäl orsak till sitt deltidsarbete, vilket sannolikt innebär att de

som skulle vilja har mer arbetstid. För männen är det dryga 33 procent som anför arbetsmarknadsskäl och bland kvinnorna 30 procent. Andelen är

ca något större än 1993, skiljer sig inte mellan kort och för lång deltid.

men År 1990 det emellertid bara 15 procent anförde detta skäl och då

var som var också den andelen deltidsarbetslösa väsentligt lägre.

Det finns emellertid flera olika skäl till deltidsarbete, varierande med såväl kön ålder. Förutom arbetsmarknadsskäl anger många av de

som intervjuade studier, vård barn, önskemål mer fritid och hälsoskäl i

av om

nämnd ordning, se tabell 8.1. nu

128 Deltidsarbete

Tabell 8.1. Det två mest angivna skälen till deltidsarbete för kvinnor

respektive män i olika åldersgrupper vid AKUss förfrågan i november 1998.

Kvinnor Ålder Främst % Näst främst % 16-19 år Studier 78,6 Arbetsmarknadsskäl 18,6 20-24 år Arbetsmarknadsskäl 56,2 Studier 27,1 25-34 år Vård av bam 40,3 Arbetsmarknadsskäl 35,8 35-44 år Vård av barn 44,4 Arbetsmarknadsskäl 24,2 45-54 år Arbetsmarknadsskäl 31,5 Mer fritid 26,7

55-59 år Mer fritid	29,0 Hälsoskäl	29,5
60-64 år Mer fritid	36,6 Hälsoskäl	35,4
16-64 år Arbetsmarknadsskäl	30,3 Vård av bam	21,9
25-64 år Arbetsmarknadsskäl 28,2 Vård barn		24,8

@ Ålder Främst % Näst främst % 16-19 år Studier 76,8 Arbetsmarknadsskäl 18,5 20-24 år Arbetsmarknadsskäl 49,4 Studier 41,7 25-34 år Arbetsmarknadsskäl 39,1 Studier 38,2 35-44 år Arbetsmarknadsskäl 37,0 Hälsoskäl 19,0 45-54 år Arbetsmarknadsskäl 35,6 Hälsoskäl 28,8 55-59 år Hälsoskäl 55,9 Arbetsmarknadsskäl 21,8 60-64 år Hälsoskäl 38,7 Mer fritid 28,0

16-64 år Arbetsmarknadsskäl 33,4 Studier 26,1 25-64 år Arbetsmarknadsskäl 31,4 Hälsoskäl 25,0 l arbetsmarknadsskäl, dvs. sökande har funnit önskad arbetstid på arbetsmark-

naden och klassificeras därför som deltidsarbetslös.

Det är i första hand ungdomar kombinerar deltid och studier och

som huvuddelen av dem arbetar kort deltid. Hela 78 procent i 16-19

gruppen år och 32 procent i gruppen 20-24 år motiverar sin deltid på detta sätt, medan endast 5 procent anför detta skäl i åldersintervallet 25-64 år. Jämfört med 1993 har andelen anför studier ökat markant, vilket

vuxna som bl.a. sammanhänger med Kunskapslyftet. I ungdomsgruppen är andelen oförändrad.

Av tabell 8.1 framgår att det finns avsevärda skillnader mellan kvinnor och män, samt att prioriteringen ändras med stigande ålder. Arbetsmarknadsskäl finns hela tiden med i bilden, för kvinnorna spelar

men vård av barn, önskemål fritid och hälsoskäl framträdande roll.

om mer en

Deltidsarbete 129

Avsaknad bamtillsyn fanns alternativ, men angavs bara av en

av som halv procent kvinnorna. År 1993 det fler kvinnor motiverade

av var som sin deltid med vård barn, framträder i stället hälsoskäl, vid sidan av

av nu de tidigare nämnda studierna.

Ansvarsfördelningen inom familjen påverkar naturligtvis kvinnornas val. I Bilder verkligheten framgår att det framför allt är unga kvin-

och kvinnor med barn som vill arbeta heltid. Kvinnor med nor vuxna barn hemma önskar sig i allmänhet en arbetstid om ca 75 procent. Det är emellertid viktigt att skilja mellan de förhållanden som råder inom familjen och gäller på arbetsmarknaden och i förhållande till

de som arbetsmarknaden måste detta val betraktas som frivilligt.

Även bland männen förekommer andra motiveringar än arbetsmarknadsskäl, främst hälsoskäl, framträder starkare med stigande ålder,

som och önskemål fritid. Det finns alltså anledning anta att det även

om mer bland männen finns stora inslag frivillighet i deltidsarbetet. I ålders-

35-44 år är det 10 procent vård av barn som förgruppen ca som anger klaring, i övrigt förekommer denna motivering knappast alls bland

men männen.

Det är också intresse att vilka övriga skäl fanns med bland

av se som svarsalternativen. Dyra arbetsresor anfördes varken av män eller kvinnor,

sig nu eller 1993. Ekonomiska skäl, dvs. att det skulle vara ekonovare miskt gynnsamt att arbeta deltid, var det ingen av männen som åbe-

mer ropade, jämföra med knapp kvinnorna. Även här

att en procent av samma andelar som 1993. Denna uppgift överensstämmer också med intervju-

i Bilder verkligheten. I stort sett alla intervjuade deltidssvaren ur arbetslösa ansåg att det lönade sig att arbeta mer.

Detta förvånansvärt hög andel. I många fall är kvinnornas

är en inkomst fortfarande sekundär ur hushållssynpunkt och det finns flera undersökningar tyder på att omfattningen av kvinnornas förvärvs-

som arbete är mycket känsligt för ekonomiska marginaleffekter av olika slag. Bland de intervjuade kan det tyckas om denna aspekt är i det när-

som maste försumbar. Detta kan emellertid sammanhänga med att de intervjuade endast får ett alternativ. För dem som angivit att de arbetar

uppge deltid för att de vill ta hand sin barn del av tiden, kan t.ex. en lägre

om en daghemsavgift ingå i motiveringen.

Bland de deltidsarbetande är det dryg tredjedel som uppger att de

en önskar arbetstid än de har, dvs. i stort sett samma andel som uppger

mer att de arbetar deltid arbetsmarknadsskäl. Det finns alltså mer än en

av halv miljon människor är nöjda med att arbeta deltid och anser sig ha

som skäl för detta7. I diskussionen deltidsarbetet får inte glömma

om man detta faktum.

7Se figur 8.1.

5 19-0281Arbetslöshetsersâttning..,

130 Deltidsarbete

Sammanfattning

Man kan inte entydigt avgöra det är utbud eller efterfrågan på arbetsom kraft som har spelat den största rollen för deltidsarbetets utveckling. Deltidsarbetsmarknaden är starkt diversifierad och det mest sannolika är att båda har haft stor betydelse. Forskningsresultatet tyder på att utbudet, kvinnor som söker deltidsarbete, drivande för utvecklingen under var framför allt 1960- och 1970-talet. Fram till början 1970-talet handlade av det företrädesvis kvinnor trädde på arbetsmarknaden och om som valde att arbeta deltid, för att få tid till hushållsarbete och bamommer sorg. Därefter har inflödet i deltidsarbete i huvudsak bestått kvinnor av som arbetat heltid och sedan, ofta efter att de fått barn, valt att begränsa sin arbetsinsats till deltids. I denna process finns hela tiden ett samspel med den ekonomiska utvecklingen i samhället, samt med de institutionella förändringar som genomfördes. Det finns mycket tyder på att högre inkomst den som var förnämsta drivkraften till att kvinnor gick ut på arbetsmarknaden under 1960-talet och början 1970-talet9. Ansvar för hushållsarbete och av barnomsorg ledde till att de i stor utsträckning valde att arbeta deltid. Det var under denna period som deltidsarbetet expanderade kraftigt. Huvuddelen de institutionella förändringar kan tänkas ha av som underlättat deltidsarbete kom inte förrän längre fram under 1970-talet. De ledde snarare till att kvinnor redan arbetade heltid begränsade sin som arbetsinsats till deltid. De ökade marginalskattema kan ha bidragit till detta. Deltidsarbetet fortsatte att öka, men inte alls i samma snabba takt. Den offentliga sektorn expanderade samtidigt och detta spelade naturligtvis stor roll, eftersom dess verksamhet ofta gick bra till delatt anpassa tidsarbete. Efterfrågan på deltidsarbete förefaller ha spelat större roll under en perioden efter 1980, framför allt inom offentlig och privat tjänstesektor. Den ökade konkurrensen ledde till rationaliseringar och ett behov att av koncentrera arbetsstyrkan till de tidpunkter då tjänsterna efterfrågades. Med hjälp teknologi kunde samtidigt klara underhållsarbeten av ny man och lagerhållning med väsentligt mindre personal och dänned begränsa personalbehovet till vissa delar dagen. av

8 Sundström s. 111. 9 Tegle s. 181. ° Sundström s. 111.

Deltidsarbete 13 1

8.2 Deltidsarbetande, en fjärdedel av de

sysselsatta, oberoende av konjunktur

Deltidsarbetande har sedan början av 1980-talet utgjort i stort sett en fjärdedel de sysselsatta i vårt land. Figur 8.2 nedan beskriver utveckav lingen den redovisas i SCB:s arbetskraftsundersökning AKU. som Dataserien uppvisar ett brott 1986, då SCB ändrade kriterierna för AKU räknas deltidsarbetande. så att fler personer kom att som

Figur 8.2. Deltidsarbetande som andel av alla sysselsatta 1980-1997, fördelade på kort 1 -19 tim och lång 20-34 tim.

procent 30

0.22; i i in i L i i i i i i i i i i 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 år i O 1-19 timmar i 20-34 timmar - 1-34 timmar

Källa: AKU

I 18 år, från 1980 till 1998, har andelen deltidsarbetande pendlat mellan 23 och 25 procent de sysselsatta enligt AKU. Samma konsekventa av utveckling återkommer när studerar kort och lång deltid. De som man arbetat kort deltid, lm19 timmar vecka, har utgjort 5 procent av de per ca

" Medhjälpande familjemedlemmar som arbetar 1-14 timmar per vecka inkluderades och en del personer som arbetade heltid, visade sig vid förfrågan ha normalarbetstid som understeg 34 timmar per vecka. en

132 Deltidsarbete

sysselsatta, och de som arbetat lång deltid, mellan 20 och 34 timmar, följaktligen omkring 20 procent.

I den utsträckning deltidsarbetet motsvarar en marknadsstyrd

som efterfrågan, har den varit tämligen konstant över en lång period, utan synlig påverkan sig konjunkturella eller strukturella förändringar

av vare på arbetsmarknaden.

Procenttal kan vara förrädiska i sammanhang av detta slag, eftersom basen för beräkningen, antalet sysselsatta, också har ändrat sig under perioden. Figur 8.3 visar hel- och deltidssysselsatta i absoluta tal från 1976 och framåt. De heltidssysselsatta steg markant från mitten 1980-talet

av och ökningen fortsatte fram till 1990. Därefter följde en drastiskt minskning i samband med den ekonomiska krisen. De senaste åren har antalet heltidssysselsatta omfattat ca tre miljoner människor.

Figur 8.3. Sysselsatta fördelade efter heI- och deltid 1976 till 1977.

absoluta tal

:,co°:5§::::::: . . . . . o.

iiiiiiiiiiiiiâiiiiiiiiii

1976 1978 1980 1982 1984 1986 1986 1988 1990 1992 1994 1996

årtal

° deltid 1 heltid

Källa: AKU

De deltidsarbetande uppvisar ett helt annat mönster än de heltidssysselsatta. Efter en uppgång under 1970-talets sista år var antalet tämligen konstant, miljon människor, fram till 1986. Därefter inträder en ny

ca en statistisk serie som ligger något över den gamla, men som sjunker i lång-

Deltidsarbete 133

jämn takt. De deltidsarbetande tycks inte ha drabbats av plötssam men liga minskningar slag de heltidsarbetande, men i gengäld

av samma som

inte heller den återhämtning serien för de heltidsarbetande uppsyns som visar efter 1994. Under 1996 och 1997 har i stället antalet deltidssysselsatta sjunkit en aning.

Nästan bara kvinnor, men männen blir fler

År 1980 drygt 86 procent de deltidsarbetande kvinnor. Sedan dess

var av har deras andel sjunkit aning, samtidigt männens har ökat. Fort-

en som farande är dock kvinnorna i överväldigande majoritet, de utgör 80 procent de deltidsarbetande. Männen följaktligen för ca 20 procent.

av svarar Den minskning inträffade under 1996 och 1997 berörde enbart del-

som tidssysselsatta kvinnor, närmare bestämt de som arbetat lång deltid 20- 34 timmar vecka. Andelen heltidssysselsatta kvinnor har samtidigt

per ökat med drygt 3 procent, varför andelen sysselsatta kvinnor totalt sett varit i stort sett oförändrad.

Av de sysselsatta kvinnorna 1980 arbetade 45 procent deltid, figur 8.4. Denna andel sjönk till 40 procent under 1990-talets första år, för att sedan sjunka ytterligare något under 1996 och 1997. Samtidigt har andelen deltidsarbetande män ökat, från nivå kring 6 procent under

en större delen perioden, till 10 procent från 1993 och fortfarande.

av ca Ungefär 38 procent kvinnorna arbetade alltså deltid 1997, att jämföra

av med ca 10 procent av männen.

134 Deltidsarbete

Figur 8.4. Deltidsarbetande andel alla sysselsatta 1980-1997, som av fördelade efter kön.

PWCOHK- 50

4,, .

30 --

20 -

10 --

o l l l I l I I I l I I l l l l l I l 1990 1932 1994 1935 1935 1993 1990 1992 1994 1999 årtal i kvinnor ° °° mån

Källa: AKU.

Som tidigare nämnts har deltidsarbetet minskat del under 1990en talet. Från 1994 till 1997, minskningen 70 500 motsvarande var personer, 7 procent av gruppen. Samtidigt har antalet heltidssysselsatta ökat med nästan lika mycket. Denna utveckling fördelar sig emellertid inte alls jämnt mellan könen, vilket framgår tabell 8.2. av

Tabell 8.2. Sysselsättningsurveckling för män och kvinnor inom hel- och deltid 1 994-1 99

Män Män Män Kvinnor Kvinnor Kvinnor Alla Alla Alla heltid deltid Totalt Heltid deltid totalt heltid deltid totalt 1994 1 819 900 197000 2 016900 1 126 100 784 800 1910 900 2 946 000 981800 3 927 800 1997 1 847 800 193800 2 041600 l 162700 717 500 1 880 200 3 010 500 911 300 3 921 800 Förändring 27 900 -3 200 24 700 36 600 -67 300 -30 700 64 500 -70 500 -6 000 Dito % +1,5 % -l,6 % +1,2 % +3,3 % -8,6 % -l,6 % +2,2 % -7,2 % -0,2 %

Deltidsarbete 1 53

Antalet kvinnor som arbetar heltid har ökat markant, men den minskade deltiden leder likafullt till att det totala antalet sysselsatta kvinnor har minskat. Även männens deltid har minskat inte alls lika mycket.

men Slutresultatet blir att antalet sysselsatta män har ökat.

Vård och omsorg, handel samt hotell- och restaurangverksamhet

Deltidsarbete är utan jämförelse mest förekommande inom vård- och omsorgssektom. Under perioden från 1987 till 1997 har den sysselsatt mer än en tredjedel av de deltidsarbetande i Sverige. Om man därtill lägger handeln, inbegrips nästan hälften av de deltidsarbetande, se tabell 8.3

Tabell 8.3. Deltidsarbetande fördelade efter de fyra största branscherna respektive år grov nivå.

1988 % 1991 % 1994 % 1997 % Bägge könen Vård omsorg 34,8 Vård omsorg 35,6 Vård omsorg 36,9 Vård omsorg 36,5

Handel	14,4 Handel	13,9 Handel	13,4 Handel	13,2
Tillverkningsind 12,1 Tillverkningsind 11,8 Tillverkningsind 10,1 Personliga				10,9
Utbildning	10,3 Utbildning	9,5 Personliga	9,9 Tillverkningsind 10,4
Total	71,5	70,9	70,4	70,9

Kvinnor Vård omsorg 39,3 Vård omsorg 41,0 Vård omsorg 43,9 Vård omsorg 43,7 Handel 14,7 Handel 13,7 Handel 13,6 Handel 13,6

Utbildning	10,5 Utbildning	9,8 Personliga	9,0 Personliga	9,8
Tillverkningsind 9,6 Tillverkningsind		9,4 Utbildning	8,6 Tillverkningsind 8,0
Total	74,1	73,9	75,2	75,1

MER Tillverkningsind 26,1 Tillverkningsind 24,0 Tillverkningsind 19,8 Tillverkningsind 19,2 Handel 12,5 Handel 14,9 Personliga 13,3 Personliga 14,7

Personliga	10,4 Personliga	12,0 Handel	12,6 Finans+företagstj 12,6
Kommunikation 9,3 Kommunikation		7,9 Finans+företagstj 11,2 Handel		11,5
Total	58,2	58,8	57,0	57,9

Källa: AKU.

Det är nästan enbart kvinnor som deltidsarbetar inom vård och om-

till allra största delen inom hälso- och sjukvård samt inom hemsorg, tjänsten. Inom handeln utgjorde kvinnorna 1997 drygt 80 procent av de deltidsarbetande, jämnt fördelade mellan varuhus och specialbutiker.

136 Deltidsarbete

Utbildningssektom har också många deltidsanställda kvinnor, liksom tillverkningsindustrin, där kvinnorna främst finns inom textil-, förlags-, grafisk och livsmedelsindustri. När det gäller personliga tjänster, har

som en större andel än utbildningsverksamhet från 1994, förekommer deltidsarbetet till övervägande del inom hotell- och restaurangverksamhet. I denna bransch har deltiden ökat, samtidigt branschen helhet

som som också har ökat sin andel av antalet sysselsatta i landet.

De yrken dessa kvinnor har, särskilt inom handel, hotell- och

som restaurangverksamhet samt inom den sociala omsorgen, har dessutom jämförelsevis låga löner. Lägger därtill del kvinnorna

man att en stor av arbetar deltid, blir inkomsten liten och den framtida pensionen

anspråkslös.

Den enskilt största förändringen är emellertid att deltidsarbetande inom utbildningsverksamhet har minskat kraftigt under den senaste 10årsperioden. År 1987 38 personalen inom utbildningsverk-

var procent av samhet deltidsarbetande och 1997 hade denna andel sjunkit till

22 procent. Det är antalet deltidsarbetande kvinnor, särskilt de arbetar lång

som deltid 20-34 timmar/vecka, har minskat mycket kraftigt, samtidigt

som som antalet heltidsarbetande kvinnor har ökat, sefigur 8.5.

Figur Sysselsatta kvinnor inom utbildningsverksamhet 1987-199

160 000

140 000

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

. .

N W O O F N 0 d In to

ü @ Q O e OI O O en Gb

I I I I I l I I I I

timmar per vecka

g 20-34 tim .1-19 tim 35- tim

. l

Källa: AKU

Z Kvinnors och mäns löner 1997 s. 22ff. Arbetslivsinstitutet och SCB 1998.

Deltidsarbete 137

Inom utbildningssektom har antalet sysselsatta minskat med drygt 20 000 från 1987 till 1997, medan antalet deltidsarbetande har

personer minskat med nästan 50 000. Samtidigt har antalet heltidsarbetande ökat med drygt 26 000. Huvuddelen av förändringen berör kvinnor och liknar i mycket ett generationsskifte. Deltidsarbetande kvinnor går i pension och avlöses av en ny generation, som i väsentligt större utsträckning arbetar heltid. Tyvärr visar inte statistiken branschtillhörighet och ålder samtidigt, och därför inte heller i vilken utsträckning ett sådant generationsskifte skulle framträdande inom utbildningsverksamhet än inom

vara mer andra branscher, men det finns inget som tyder detta.

De senaste årens lärarbrist kan förklara del ökningen för till-

en av fälligt anställda inom utbildningssektom. Därtill kommer att man numera i stor utsträckning provanställer lärare innan de får fast tjänst. Men fortfarande kvarstår frågan varför deltidsanställningama har minskat så drastiskt. Tabell 8.4 redovisar förändringen mer i detalj.

Tabell 8.4. Hel- och deltidsarbetande män och kvinnor inom utbildningssektom. Förändring från 1987 till 1997.

Heltid Dito i Deltid Dito i Totalt Dito i töränd- % föränd- % föränd- % ring ring ring

Kvinnor +26.800 +24,7% -45.900 -46,1% -19100 -9,2% Män -500 -O,6% -3.400 -22,8% -3.900 -4,2% Bägge Könen +26.400 +l4,1% -49.400 -43,1% -23.000 -7,6%

Männens traditionella arbetsmarknad finns fortfarande inom tillverkningsindustrin, och där återfinns också en stor del av de deltidsarbetande männen, tämligen jämnt fördelade mellan olika delar av den. Fram till 1993 var handeln den näst största branschen för deltidsarbetande män, varuhus och specialbutiker dominerade, men även partihandel spelade roll. Inom personliga tjänster, främst hotell- och restaurangverksamhet, har antalet deltidsarbetande män ökat och branschen är näst störst från 1994. När det gäller kommunikation återfinns de deltidsarbetande männen inom transporttjänster, i stor utsträckning inom persontransporter.

Finansverksamhet och företagstjänster handlar här huvudsakligen om annan företagsservice, benämning innefattar många olika kon-

en som sulttjänster som är knutna till tillverkningsindustrin. Denna del av den privata tjänstesektom har ökat under andra halvan av 1990-talet och det

l38 Deltidsarbete

är många inom den som är sysselsatta på deltid, ofta inom för ett

ramen eget företag.

Hemtjänsten deltid så långt ögat når

- Som tidigare nämnts motsvarades det minskade deltidsarbetet inom utbildningssektom av ett ökat antal heltidsarbetande. Så är emellertid inte fallet i alla sektorer. Tabell 8.5 redovisar de branscher som har haft de största förändringarna med avseende på deltid från 1994 till 1997.

Tabell 8.5. De branscher som uppvisat de största förändringarna

av antalet sysselsatta deltidsarbetande kvinnor mellan 1994 och 1997.

Bransch	35- tim	1-34 tim	Totalt
Hälso- sjukvård	-16 100	-26 300	-42 400
Barnomsorg	16 200	-19 500	-3 300
Utbildning	8 600	-ll 100	-2 500
Socialkontor	-4 300	-10 200	-14 500
specialbutiker	-5 800	-5 200	-11 000
Annan företagsservice	18 700	3 700	22 400
Rest hotell	5 900	4 600	10 500
Hemtjänst	-10 600	24 600	14 000

Den största minskningen finns inom hälso- och sjukvårdssektom, och den inbegriper såväl hel- som deltidsarbetande. Ett ökat antal heltidssysselsatta har vägt upp en stor del av den minskade deltiden inom bamomsorgen, liksom inom utbildningssektom. Specialbutiker redovisar däremot en stor minskning för både hel- och deltidssysselsatta.

Längst ned i tabell 8.5 finns också exempel på motsatsen. Annan företagsservice uppvisar väsentligt större ökning heltids- än deltidssys-

en av selsatta, medan restaurang- och hotellverksamheten har ökat bägge kategorierna. Det mest extrema exemplet finns emellertid inom hemtjänsten. Antalet heltidssysselsatta har minskat med närmare ll 000 personer, medan antalet deltidssysselsatta ökat med mer än dubbelt så många, nästan 25 000 människor.

Detta sammanhänger till stor del med att huvudmannaskapet för stora delar av hemtjänsten, äldreomsorgen och psykiskt handi-

omsorgen om kappade, överfördes från landsting till primärkommuner under åren 1992-93, den så kallade Ädel-reforrnen. I samband med detta

genom överfördes också en stor del av omsorgen från institutioner till olika for-

Deltidsarbete 139

vård i hemmet. Detta förklarar inte bara ökningen inom hemmer av tjänsten, utan även stor del av minskningen inom hälso- och sjukvård.

en Men kvar står att hemtjänsten har minskat antalet heltidsanställda med drygt 10 000 och ökat antalet deltidsanställda med mer än det

personer dubbla.

Man kan också beräkna vilka branscher är mest beroende av del-

som tidsarbetande personal. År 1997 såg situationen i detta avseende ut som i

tabell 8.6, nedan.

Tabell 8.6. Branscher till än 20 procent är beroende av

som mer deltidsarbetande 1997 detaljerad nivå.

Bransch	Totalt Därav deltid Andel
Service hemtjänst för äldre	193 500	120 500	62,3
Varuhus-butiker med brett sortiment	83 700	42 700	51,0
Socialkontor gruppboende	86 000	36 500	41,4
Hälso- sjukvård	325 000	127 800	39,3
Restaurang hotellrörelse	104 400	39 100	37,5
specialbutiker	136 200	46 600	34,2
Rekreation, kultur, sport	100 900	33 500	33,2
Hushållstjänster arman service	29 900	9 500	31,8
Barnomsorg	157 200	48 500	31,0
Intresseorg religiösa samfund	59 700	16 000	26,8
Post teleföretag	82 300	19 700	23,9
Textil- läderindustri	19 000	4 500	23,7
Utbildningsverksamhet	279 200	65 200	23,4
Jordbruk	84 600	19 300	22,8
Detaljhandel, butik	8 500	1 900	22,4
Övrig foretagsservice	232 100	49 000	21,1
Totalt	1 982 200	680 300	34,3
De branscher	i tabellen sysselsatte 1997 i det närmaste tre

som anges fjärdedelar de deltidsarbetande i Sverige. Här finns både stora och små

av branscher, den kommunala sektorn dominerar eftertryckligt. Den

men

för närmare 60 procent av de deltidsarbetande som redovisas i svarar tabellen. Hemtjänst, social verksamhet, hälso- och sjukvård och barnom-

är starkt beroende deltidsarbetande, även varuhus och facksorg av men handel.

140 Deltidsarbete

Företrädesvis yrken med kort utbildning

Den yrkesstatistik för deltidsarbetande som finns är inte särskilt detaljerad, men den pekar i riktning branschstatistiken. Det är yrken

samma som som i allmänhet hör hemma inom vård, omsorg, handel och service som uppvisar många deltidsarbetande, tabell

Tabell 8.7. Deltidsarbetande kvinnor, rangordnade efter största andel deltidsarbete inom yrket 1997.

Yrke	Antal	Andel
Butikskassörer	16 400	72,6
vårdbiträden	73 800	66,2
Affärsbiträden	7 100	62,3
Undersköterskor	81 400	61,0
Städare	44 400	59,6
Köks- restaurangbiträden	29 400	59,2
Lantbruksarbete utan krav	900	52,9
Sjuksköterskor	24 000	47,3

Barnmorskor, sjuksköterskor med special kompetens 15 800 42,9 Frisörer 7 400 39,6

Butikskassörer är det yrke som hade den största andelen deltidsarbetande i Sverige under 1997, och affärsbiträden ligger inte långt efter. Två stora yrken inom vård och omsorg, vårdbiträden, som i stor utsträckning arbetar inom hemtjänsten, och undersköterskor, har också fram-

en skjuten plats. Hela sju de tio yrken ingår i tabellen måste sägas ha

av som kort utbildning. Men det finns även yrken med tämligen lång utbildning, som sjuksköterska, och andra sjukvårdsyrken med specialkompetens. Alla yrkena går emellertid att hänföra till de tre branscher som tidigare framträtt, vård och omsorg, handel och hotell- och restaurangverksamhet. Branschtillhörigheten tycks spela större roll när det gäller deltidsarbete än enskilda yrken.

Ingen entydig regional bild

Deltiden är inte jämnt fördelad över hela landet. Figur 8.6 visar hur stor andel av kvinnorna som var deltidssysselsatta under 1997 i olika län. Man kan se ett samband mellan den korta och den långa deltiden,

men

Deltidsarbete 141

det finns undantag. Uppsala och Västerbottens län har t ex proportionellt lite kort deltid, medan motsatsen gäller i Västernorrlands och Gävlemer borgs län.

Figur 8.6. Deltidsarbetande kvinnor andel av alla sysselsatta som kvinnor i respektive län, fördelade efier arbetstid vecka per

T timmar D2o-34 timmar

1:149

so..

0å 2 O.

O. : GNFWHKEAZSDMOUXTBYICA C D B

Om till helheten har de sydliga länen i Mellansverige en man ser relativt stor andel deltidsarbetande, bilden är inte entydig. Dalarnas men län har större andel än intilliggande Gävleborgs län. På samma t.ex. en skiljer sig Västerbottens och Norrbottens län åt, eller Skåne och sätt Hallands län. Stockholms län har väsentligt lägre andel än övriga län, en och även Uppsala län har liten andel. Deltidens omfattning varierar en alltså mellan länen, det finns inte ett så tydligt mönster att man men skulle kunna i t.ex. skogslän, storstadslän eller liknande. gruppera

142 Deltidsarbete

Kvinnorna är etablerade som deltidsarbetande

Som tidigare nämnts är det till fyra femtedelar kvinnor arbetar del-

som tid. Omkring en halv miljon av dem är mellan 25 och 54 år och de

svarar för 70 procent av kvinnornas deltidsarbete. Många av dem har barn och det spelar naturligtvis stor roll för valet arbetstid, figur

Figur 8.7. Hel- och deltid i familjer med små barn, 0-6 och 7-16 år, 1987 och 1997.

Kvinnor till vänster och män till höger 100 90

c 70 so 50 40 30 20 10

Barn Barn Barn Barn	Barn Barn Barn Barn
0-6 7-16 0-6 7-16	0-6 7-16 0-6 7-16
1987 1987 1997 1997	1987 1987 1997 1997

D deltid Elheltid

Som framgår av figur 7 är det fortfarande i allt väsentligt kvinnorna som väljer att förkorta sin arbetstid när barnen är små. Ju barn

yngre desto större andel kvinnorna arbetar deltid. Men det är färre kvinnor

av som väljer denna möjlighet än 1987. Andelen män med barn under 16

nu år som väljer att arbeta deltid har ökat från 1987 till 1997, är fort-

men farande väldigt liten. Även här är andelen något högre bland med

män förskolebarn än bland män med barn i skolåldem.

Deltidsarbete 143

Många kvinnor väljer deltid unga

I figur 8.8 redovisas åldersfördelningen bland de deltidsarbetande 1997. Den 16 och 19 år, framträder med en hög andel deltidsyngsta gruppen, arbetande bland bägge könen. Men det är likafullt 75 procent av de unga kvinnorna arbetar deltid, att jämföra med 58 procent av de unga som Större delen dessa ungdomar arbetar kort deltid, dvs. under männen. av 20 timmar vecka, 55 procent flickorna och 45 procent av pojkarna. per av Detta tyder det ofta handlar ungdomar kombinerar deltidsatt om som arbete och gymnasiestudier. Jämförelser bakåt i tiden är inte så meningsfulla det gäller denna eftersom deras arbetskraftsdeltagande när grupp, har halverats under den senaste tioårsperioden, främst till följd av gymnasieskolans utbyggnad. Det finns inget tyder att deltidsarbetet som skulle problem för dessa ungdomar, utan snarare ett sätt att förvara ett bättra ekonomin under studietiden.

Figur 8.8. Hel- och deltidsarbetande 1997, fördelade efter ålder.

procent 100 , . . . . A i ----- -

i . .

70 . .

40

16-19 25-34 45-54 60-64 16-19 25-34 45-54 60-64 20-24 35-44 55-59 20-24 35-44 55-59 ålder l:l deltid 13 heltid män kvinnor

Källa: AKU

144 Deltidsarbete

Därefter ändrar sig emellertid bilden mycket snabbt. Redan i åldersgruppen 20-24 år arbetar 44 procent kvinnorna deltid, till största delen av lång deltid, att jämföra med 17 procent männen. Av figuren framgår av också att det finns jämförelsevis många deltidsarbetande i åldersgruppen 35-44 år, och en något mindre andel i mellan 45 och 54 år. gruppen Detta är följdriktigt, då allt fler väljer att avsluta sina studier och

kvinnor

etablera sig arbetsmarknaden innan de skaffar barn, för att sedan upp i tid när barnen vuxit Från 55 år och uppåt ökar sedan deltiden. upp. för både kvinnor och män, sannolikt beroende på att många äldre begränsar sin arbetstid, ibland frivilligt och ibland tvingande hälsoskäl, av men även här är det en stor övervikt kvinnor. Om undantar de allra av man yngsta och personer över 55 år kan säga att deltidsarbetet är jämnt man fördelat mellan de olika åldersgruppema samt att kvinnorna dominerar totalt. Jämfört med 1987 har andelen deltidsarbetande kvinnor minskat i alla åldersgrupper utom bland unga under 25 år. Minskningen är emellertid större bland kvinnor över 45 år, vilket skulle kunna generationsvara en effekt, i den bemärkelsen att fler kvinnor övergår till heltidsarbete nu efter att barnen vuxit än fallet 1987. Andelen män har ökat upp, som var en aning, ungefär lika mycket i alla åldersgrupper. Många kvinnor väljer alltså att arbeta deltid ganska tidigt, redan från 20 års ålder. En del dem utbildar sig fortfarande och arbetar vid sidan av om för att förbättra studieekonomin, ofta kort deltid. Faktum är att ungdomsgmppen, 16-24 år, svarar för hela 40 procent den korta deltiden. av Men en del av dessa unga kvinnor har gått ut på arbetsmarknaden utan eftergymnasial utbildning. Det finns tyvärr ingen statistik visar i som vilka branscher de arbetar. Men kan hur hela kvinnogruppen förman se delar sig på näringsgrenar i olika åldersintervall, tabell 8.8.

Tabell 8.8. Sysselsatta kvinnor fördelade näringsgren och

efter rang-

ordnade efter de sex största näringsgrenarna 1996.

20-24 år 25-44 år Bransch Antal Andel Bransch Antal Andel Omsorg och sociala tjänster 29935 22,7 Omsorg och sociala tjänster 193429 22,1 Hälso- och sjukvård 9314 7,1 Hälso- och sjukvård 135872 15,6 Detaljhandel m brett sort 8242 6,3 Grundskoleverksamhet 45047 5,2 Restaurangverksamhet 7632 5,8 Offentlig förvaltning 29678 3,4 Övr butikshandel 7242 5,5 Övr butikshandel spec spec 22844 2,6 Hotellverksamhet 3912 3,0 Detaljhandel brett sort 22148 2,5 m 66277 50,4 449018 51,4

Deltidsarbete 145

De två första näringama, och sociala tjänster samt hälso- och omsorg sjukvård har helt dominerande position itabell 8.8. En del yngre kvinen genomgår sannolikt eftergymnasiala utbildningar för dessa branscher, nor vilket leder till att deras "marknadsandel" fördubblas i åldersgruppen 25-

44 år. Tabellen visar också att branscher kräver kort utbildning och har som många deltidsarbetande, handel och hotell- och restaurangverksamsom het, spelar större roll för de kvinnornas försörjning, än de gör för en unga kvinnor mellan 25 och 44 år. I den utsträckning dessa kvinnor arbetar extra, parallellt med sina studier, kan förvänta sig att det är nöjda man arbeta deltid. Bland dem inte tänker studera utan har med att som mer, gått ut på arbetsmarknaden på allvar, finns det dock antagligen många kommer att finna att det blir svårt att få heltidsarbete inom den som bransch de har valt. Detta intryck förstärks studerar de deltidsarbetande kvinnorom man

utbildningsbakgrund. I figur 8.9 redovisas utbildningsbakgrunden för

nas hel- respektive deltidsarbetande kvinnor i Sverige 1997. Bland dem som arbetar kort deltid 1-19 timmar/vecka finns många kvinnor som har kort utbildning, hela 40 procent har endast genomgått 9-årig grundskola. Detta förklaras emellertid delvis att många av dem är extraarbetande av gymnasieungdomar. Dessutom utgör de arbetar kort deltid endast ca som 5 procent av de sysselsatta. Men även när till den stora som arbetar lång deltid man ser grupp 20-34 timmar vecka, finns markant skillnad jämfört med de som per en arbetar heltid. Av de heltidsarbetande har 36 procent eftergymnasial utbildning, medan detta endast gäller 23 procent de som arbetar lång av deltid. Förutom viss inlåsning i branscher där deltid är ofta förekomen mande tillkommer alltså att många deltidsarbetandes valmöjlighet begränsas deras jämförelsevis korta utbildning. Detta mönster är också av i stort sett detsamma för 10 år sedan, även utbildningsnivån som om generellt förskjutits i riktning mot längre utbildningar.

146 Deltidsarbete

Figur 8.9. Hel- och deltidsarbetande fördelade efter utbildningsbakgrund 1997.

Icortdelüd lårgdelüd

EFörwnrIäGymnPoswW

Källa: AKU.

Deltid utan pension

En annan jämförelsevis stor bland de deltidsarbetande är äldre

grupp personer. Bland männen i åldern 60 till 64 år det 1997 knappt 30 procent

var av de sysselsatta som arbetade deltid, medan det väsentligt större

var en andel bland kvinnorna, drygt 50 procent. En del dessa har tagit del-

av pension, långt ifrån alla. Figur 8.10 visar ett tydligt samband mellan

men deltidsarbetande och delpensionärer under de 10 åren. Men

senaste man kan också se att det fanns ett stort antal i denna åldersgrupp arbetade

som deltid utan att ha delpension. Andelen deltidsarbetande ökade under

perioden, särskilt i mitten 1990-talet, för att sedan sjunka tillbaka under

av den nivå som gällde 1987.

Deltidsarbete 147

Figur 8.10. Deltidsarbetande och delpensionärer andel av de som sysselsatta mellan 60 och 64 år 1987-1997.

50 . 40 i

30.

10-

deltidsarbetande .

. delpensionäri

Källa: AKU och RFV.

Under perioden 1987-1997 har arbetskraftsdeltagandet i åldersgrup- 60-64 år minskat från 57 till 53 procent. Detta sammanhänger sanpen nolikt med utslagning på arbetsmarknaden. En del äldre människor en orkar inte längre med ett fysiskt eller psykiskt ansträngande arbete, utan tvingas lämna arbetsmarknaden eller övergå till att arbeta deltid. Delatt

pensionen skapades för att möjliggöra en nedtrappning, men som synes

är det väsentligt fler äldre valt att trappa ned, än de som har personer som delpension. Men utvecklingen har givetvis även påverkats avtalspenav sionärer, halvtidssjukskrivna m.fl. kategorier helt eller delvis har som lämnat arbetskraften. Kvinnorna i denna åldersgrupp arbetar jämförelsevis mycket deltid, har ändå minskat sin andel från 63 till 53 procent under de senaste men 10 åren. År 1987 hade 20 procent dem delpension. Efter en uppgång av under första delen 1990-talet har denna andel har sjunkit kraftigt, och av halverats till 1997, figur 8.11. Av de deltidsarbetande kvinnorna i 60-64 årsåldem det bara tiondel uppbar delpension. Det är rimligt att var en som många dessa kvinnor har arbetat deltid länge, och därför inte anta att av har någon heltidstjänst att delpensionera sig från.

148 Deltidsarbete

Figur 8.11. Delpensionärer mellan 60 och 64 år andel som av deltidsarbetande i samma ålder, fördelade efter kön.

70 N A l N s a 2 s

..s a/sN:

so. -l n; 1 7 : I : 2 s s : e s so s e s 2 s ä s å e 4° ------ eeeeeeezzzzzzz----- eeeeeeeeeee eeeeeeeeeeeeeeeeeeee1 eeeeeew g 2 1 å 2 2 å 3., 2/+ : ;; . ° 2 :/+/

i s s

20 T

10a sssssssssssssssssss ssssss sssssssssssssssssssssssssssssssss i å å o N $ G Q I- N F Q ID CD lä Ö G Q CD m Gl O, O O O G5 3

:lirar/män

Källa: AKU.

Bland männen är det i huvudsak åldersgruppen 16-19 år drygt 50 procent och 60-64 år nästan 30 procent som bär upp deltiden. De övriga grupperna pendlar mellan 2 och 5 procent. Den ökning tidisom gare nämnts har också främst ägt rum bland män och män över unga 60 år. Det är som synes många äldre män som valt att arbeta deltid trots att de inte har delpension. Därtill kommer att män mellan 45 och 59 år, inte har rätt att ta som delpension, arbetar deltid än de gjorde 1987. Det kan bero flera mer nu olika saker, men hälsoskäl anfördes ofta äldre i AKU:s av personer tilläggsfrågor om orsaker till deltid. En hel del dessa män orkar av sannolikt inte fortsätta inom sitt yrke på heltid och har därför valt att minska sin arbetsinsats, eller tvingats att minska den på grund partiell sjukav skrivning eller liknande. Trots denna ökning är emellertid männen som helhet en liten bland de deltidsarbetande. grupp

Deltidsarbete 149

Deltid och dessutom tillfällig anställning

Majoriteten de deltidsarbetslösa har tillsvidareanställningar och omav fattas därmed de regler vad uppsägning och annat som gäller för av avser heltidsarbetande. Under 1990-talet har emellertid tillfällig anställning blivit vanligare i samband med deltidsarbete. Utvecklingen från 1987 återges ifigur 8.12.

Figur 8.12. Deltidsarbetande fördelade efier fast och tillfällig anställning.

l i 100%-- 90% -i 80% - 10% - 60% - 50% -v 40% -- 30% -- 20% -- 10% -- 0% : 2 : .L 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 procent

@éátmf

Källa: AKU.

Vid periodens början utgjorde de tillfälliga deltidsanställningama de deltidssysselsatta. År 1994 började de emellertid att öka, 18 procent av för att 1997 omfatta än fjärdedel. Under den här perioden har anmer en delen tillfälliga anställningar generellt ökat på den svenska arbetsmarknaden och deltidsarbete har uppenbarligen inte utgjort något undantag. Andelen tillfälliga deltidsanställningar har ökat för bägge könen, men det finns ändå skillnader. För kvinnor har de ökat från 16 till stora 24 procent, medan männen gått från 31 till 38 procent. Detta faller väl i den gängse bilden deltidsarbetet. Kvinnorna är de som huvudav sakligen arbetar deltid och de har tillsvidareanställningar. Männen har ökat sitt deltidsarbete under perioden. Det kan sammanhänga med att deltiden for många dem temporär lösning, i avvaktan på ett av är en

150 Deltidsarbete

heltidsarbete, och detta gör dem benägna att acceptera tillfällig

mer en anställning.

Könet skiljer mer än nationaliteten

Särredovisning av medborgarskap har inte införts i AKU förrän under de allra senaste åren. När det gäller utländska medborgares fördelning mellan hel- och deltid finns data från 1996 och framåt. Här finns anledning påminna om att AKU är intervjubaserad urvalsundersökning och att

en den del av urvalet är utländska medborgare inte är särskilt stor. Det

som finns därför anledning att tolka resultaten med viss försiktighet, särskilt när det gäller en så detaljerad redovisning branschtillhörighet.

som

Förhållandet mellan hel- och deltid för svenska och utländska medborgare återges i tabell 8.9. Utländska medborgare arbetar deltid än

mer svenska medborgare, skillnaden är inte särskilt stor. Finländska

men medborgare arbetar deltid i mindre utsträckning än svenskar, medan övriga nordiska medborgare arbetar något Detta skulle kunna

mer. sammanhänga med att övriga nordiska medborgare i större utsträckning arbetar inom hotell- och restaurangverksamhet, har jämförelsevis

som många tillfälligt anställda.

Tabell 8.9. Andel deltid bland sysselsatta inom olika nationalitets-

grupper.

	1996	1997	Tillf anst
Svenska medb	23,6	23,2	14,1
Utländska medb	24,3	24,8	24,9
Finländska medb	20,3	20,2	12,1
Övr nordiska medb	26,7	25,7	21,9
Utomnordiska medb	25,8	27,1	33,2
Utländska män	14,6	14,6	23,0
Svenska män	9,4	9,5	11,8
Utländska kvinnor	35,6	36,4	26,9
Svenska kvinnor	39,2	38,2	16,3

Källa: AKU.

Deltidsarbete 151

Utomnordiska medborgare arbetar deltid än svenskar och normer diska medborgare. De har i allmänhet svårare än svenskar att få fäste på den svenska arbetsmarknaden och arbetar ofta inom yrken har en som andel deltidsarbete, t.ex. städare och köksbiträde. En tredjedel stor som dem har också tillfällig anställning, vilken är väsentligt än for av mer övriga i tabellen. Till detta kommer även att de utomnordiska grupper medborgarna har ökat sitt deltidsarbete från 1996 till 1997, vilket inte gäller för någon de andra nationalitetema. Materialet tillåter inte en av fördelning både nationalitet och kön, eftersom utländska kvinnor av men ökat sitt deltidsarbete, är det rimligt att anta att det även är kvinnorna som svarat för ökningen de utomnordiska medborgarnas deltidsarbete. av Arbetstidens fördelning mellan hel- och deltid återges i figur 8.13. Den skiljer sig inte särskilt mycket for de olika nationalitetsgruppema. Finländska medborgare har den största andelen heltid, vilket kan sammanhänga med att de i stor utsträckning är koncentrerade till tillverkningsindustrin. Övriga nordiska medborgare arbetar till större del lång deltid 20-34 timmar, ofta inom hotell- och restaurangverksamhet. Bland utomnordiska medborgare finns emellertid en något större andel deltidssysselsatta, och i synnerhet inom kort deltid 1-19 timmar/vecka. Den samlade bilden är att utländska män arbetar deltid mer än svenskar, medan det snarast är tvärtom med utländska kvinnor, även de har något högre andel kort deltid. Den stora skillnaden är fortom en farande mellan män och kvinnor, oberoende nationalitet. av

Figur 8.13. Hel- och deltid fördelad efter nationalitetsgrupper och kön 1997.

i 100 so ao 70 so å å so G. 40 ao zo 10 o

nmstnzoauasst

Källa: AKU.

152 Deltidsarbete

8.3 Deltidsarbetslösa

Ofrivillig deltid, tördubblad på tio år

Många av de deltidsarbetande har den arbetstid de önskar, medan andra uppger att de vill ha utökad arbetstid när de tillfrågas AKU. En del av av dem uppger att det är personliga skäl hindrar dem från att arbeta som mer än de gör. Men den alldeles övervägande delen arbetsmarknadsuppger skäl, dvs. att de försökt få arbetstid, inte lyckats. Den mer men senare gruppen kallas därför deltidsarbetslösa. Tyvärr finns endast uppgifter om dem från 1990 och framåt. Som i deltidsarbetet som helhet är kvinnorna i stor majoritet. De utgjorde 87 procent av vid periodens början och 81 procent gruppen 1998. Figur 8.14 visar hur fördelningen de kvinnor är nöjda med av som sin deltid och de som är deltidsarbetslösa har utvecklats under perioden.

Figur 8.14. Deltidsarbetande kvinnor fördelade efter nöjda och deltidsarbetslösa 1 990- 998.

100% 90% 80% 70% ., .,. .r.., 60% 50% .. .. . ..,.. 40% , ..., ...,, 30% ..,,, . .. ., 20% . . ... .. ... 10%.r 0% O t- Q ID N å P P P . deltidsarbetslösa ü nöjda

Källa: AKU.

År 1990 13 de deltidsarbetande kvinnorna uppgav ca procent av att de var deltidsarbetslösa. Därefter ökade denna i snabb takt, för att grupp stabiliseras strax under 30 procent från 1994. Andelen deltidsarbetslösa kvinnor har alltså än fördubblats under perioden, samtidigt mer som antalet deltidsarbetande kvinnor har minskat med 18 procent. Detta är

Deltidsarbete 153

onekligen anmärkningsvärd utveckling. En väsentlig del av ökningen en hänger givetvis ihop med den ekonomiska krisen i Sverige i början av 1990-talet och i synnerhet med de nedskärningar som förevarit inom den offentliga sektorn. De deltidsarbetande männen är, som tidigare nämnts, inte tillnärmelsevis så många de deltidsarbetande kvinnorna, men en som nästan lika stor andel av dem är anmälda som deltidsarbetslösa. Deras andel ökade i takt kvinnornas fram till 1993, men har sedan samma som legat något lägre, sefigur 8.15.

Figur 8.15. Deltidsarbetslösa, dvs. deltidsarbetande uppger att de som önskar utökad arbetstid, män, kvinnor och båda könen, som andel av alla deltidsarbetande.

35%

30%

25%

20% . 15% . 10% . 5% . 0% -90 -91 -92 -93 -94 -95 96 -97 -98 män p kvinnor .

Källa: AKU.

Den jämförelsevis låga deltidsarbetslösheten bland såväl män som kvinnor vid periodens början kan ha påverkats av det starka konjunkturläget. Med den höga efterfrågan på arbetskraft som rådde under perioden 1988-91 fick deltidsarbetande ofta fyllnadstjänstgöring hos sina arbetsgivare, i många fall till full tid. De fann då kanske ingen anledning upp att ställa anspråk på arbetstid. mer Från och med 1993 är det emellertid en ansenlig del av de deltidsarbetande, fjärdedel eller att de önskar arbetstid en mer, som uppger mer

154 Deltidsarbete

än de har. De utgjorde 1997 drygt 6 procent av det totala antalet sysselsatta i landet, vilket i stort är mer än fördubbling jämfört med 1990.

Till skillnad från deltidsarbetet uppvisar alltså deltidsarbetslösheten ett klart samband med den konjunkturella utvecklingen i landet. Under krisåren 1992-1994 steg deltidsarbetslösheten brant, för att sedan plana ut från 1995, och slutligen börja att avta under 1998. Men deltidsarbetslösheten har ändå inte ökat tillnärmelsevis i den snabba takt

som heltidsarbetslösheten.

Det ligger nära till hands att föreställa sig ackumulation del-

en av tidsarbetslösa under de dåliga åren, naturligtvis förstärkts ned-

som av dragningarna inom den offentliga sektorn.

I vilken utsträckning denna utveckling har samband med konjunkturella eller strukturella orsaker är svårt att säga, eftersom

en konjunkturnedgång i allmänhet utlöser en rad strukturella förändringar. Med tanke på att deltidsarbetslösheten fortsatte att öka ända fram till 1997 är det ändå rimligt att hävda att omstruktureringen inom den offentliga sektorn har spelat en mycket stor roll för utvecklingen.

Hur fördelar sig då deltidsarbetslösheten mellan olika branscher I tabell 8.10 har de deltidsarbetslösa beräknats andel de

som av deltidsarbetande och sedan har branscherna rangordnats efter största andel deltidsarbetslösa.

Tabell 8.10. Deltidsarbetslösa 1997 i olika branscher i absoluta tal och som andel av deltidsarbetande, totalt och kvinnor.

Bransch	Totalt andel %	Totalt antal	Kvinnor andel %	Kvinnor antal
Gruppbostäder m.m.	41,2	14 700	39,9	12 500
Hotell restaurang	41,0	16 100	41,2	11 700
Hemtjänst	39,8	48 000	38,8	44 000
Post tele	38,4	7 600	36,8	4 600
Varuhus	36,5	15 600	36,6	14 000
Barnomsorg	34,8	17 000	34,3	16 400
specialbutiker	34,8	16 200	35,2	14 200
Utbildning	33,6	21 900	32,0	17 200
Transporttjänster	31,3	8 000	21,0	2 600
Uthyrning	31,3	500	30,0	300
Övriga branscher	21,6	100 900	23,4	137 500
SUMMA	29,3 266 800		36,3 216 800

Källa: AKU.

Deltidsarbete 155

I centrum står, som väntat, samma branscher som bland deltidsarbetande i allmänhet. Den sociala omsorgen är representerad med tre delbranscher i tabellen. därtill lägger hälso- och sjukvård samlar

Om man man inte mindre än hälften av de deltidsarbetslösa kvinnorna. Hotell- och restaurangverksamhet och handel har också många deltidsarbetslösa. Tillsammans med vård och omsorg svarar de för drygt 170 000 av de 267 000 deltidsarbetslösa, dvs. i praktiken två tredjedelar av deltidsarbetslösheten.

Tillverkningsindustrin är inte representerad i tabell 8.10 eftersom jämförelsevis få av dess deltidsarbetande vill ha utökad arbetstid. Det kan sammanhänga med att industrin i stor utsträckning är organiserad utifrån heltidsarbete. De deltidsarbetande som finns där har följaktligen ofta själva valt att arbeta deltid. I många fall kan de kanske återgå till heltid ganska snabbt, de skulle önska. Det största andelen deltidsarbetslösa

om finns emellertid inom livsmedelsindustrin, där också en stor del av de anställda är kvinnor.

Som tidigare nämnts har deltidsarbetet minskat kraftigt inom utbildningssektom. Trots det är en mycket stor del av de kvinnor som arbetar deltid inom utbildningsverksamhet också deltidsarbetslösa.

Inom kommunikationssektom är finns förhållandevis många deltidsarbetande män. Från 1990 till 1998 har antalet anställda inom sektorn minskat och antalet egenföretagare ökat ganska markant, heltidssysselsatta har minskat en aning och deltidssysselsatta ökat.

Den stora förändringen inom kommunikationssektom avser deltidssysselsatta män inom transporttjänster, de har ökat med nästan 35 procent under perioden. För 10 år sedan arbetade drygt 7 procent av dem deltid. År 1997 motsvarande siffra närmare 12 procent. Ett ansenligt antal

var män har arbetar nu deltid inom transporttjänster och många är uppenbarligen inte nöjda med det. Det finns flera möjliga orsaker till ökningen. Konkurrensen har ökat och koncentrerat verksamheten till de tider på dygnet när efterfrågan är som störst. Stora delar av kollektivtrafiken har privatiserats och antalet små egenföretagare har ökat.

Om man ser till huvuddragen i förändringen under perioden 1990 till 1998 svarade vård- och omsorgssektom för mer än hälften av den ökade deltidsarbetslösheten. Det finns även stora ökningar inom handel och hotell- och restaurangverksamhet. Om man lägger samman dessa branschers ökning svarar de i absoluta tal räknat för tre fjärdedelar av den ökade deltidsarbetslösheten. Det är alltså dessa tre branscher som i all väsentligt svarar för den ökade deltidsarbetslösheten under 1990-talet.

156 Deltidsarbete

Önskemålet är heltid

I arbetskraftsundersökningen får de deltidsarbetslösa även uppge hur många fler timmar per vecka de skulle vilja arbeta, om arbetsmarknadshinder inte förelåg. Denna serie varierar en aning under mätperioden. Från knappt 11 timmar 1990 och upp till i det närmaste 14 timmar 1997. Under större delen av perioden skiljer sig inte könen åt särskilt mycket, men från 1994 och framåt önskar sig männen fler timmar än vad kvinnorna gör. Eftersom en mycket stor del av de deltidsarbetslösa arbetar mellan 20 och 34 timmar per vecka, är det uppenbart att de i allmänhet önskar sig full heltid, dvs. i stort sett 40 timmar per vecka.

Fler yngre önskar mer arbetstid

Deltidsarbetslösheten har alltså ökat, samtidigt som deltidsarbetet som helhet har minskat. I figur 8.1 7 kan man se deltidsarbetslösa kvinnor som andel av deltidsarbetande 1990 och 1998. Jämförelsen visar att andelen deltidsarbetslösa kvinnor har ökat i alla åldersgrupper, även om ökningen bland de allra yngsta, 16-19 år, är oansenlig. Som vi tidigare nämnt har arbetskraftsdeltagandet i denna grupp minskat kraftigt. De som nu deltidsarbetar i åldern 16-19 år studerar ofta på gymnasiet och är sannolikt nöjda med sin deltid.

Figur 8.1 Deltidsarbetslösa kvinnor andel deltidsarbetande,

som av fördelade efter ålder 1990 och 1998.

60%

50%

, ,,,,,,,,,, ..

40%

. ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, ,,

30%-

20%.,

10%

16-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-59 60-64 16-64

ålder

Källa: AKU.

l Deltidsarbete 157

Cirka 200 000 kvinnor önskar mer arbetstid och kan inte få det på grund arbetsmarknadsskäl. Den största andelen deltidsarbetslösa

av kvinnor, hälften av de deltidsarbetande, finns i åldersgruppen 20 till 24 år. Dessa unga kvinnor arbetar i stor utsträckning med vård och omsorg samt sjuk- och hälsovård. Därutöver är jämförelsevis många anställda inom detaljhandeln och inom hotell- och restaurangnäringen, där arbetsgivaren i många fall enbart erbjuder deltidsarbete.

Även andelen deltidsarbetslösa är störst bland de yngsta

om kvinnorna, har andelen deltidsarbetslösa bland de deltidsarbetande ökat procentuellt mer, och till och med tredubblats bland kvinnor mellan 25 och 34 år. Ökningen är också mycket stor i de övriga åldersgruppema, även bland de kvinnor över 55 års ålder.

De deltidsarbetslösa i november 1998, en mer detaljerad bild

Utredningen har låtit SCB genomföra ett antal tilläggsfrågor till deltidsarbetslösa i anslutning till arbetskraftsundersökningen i november 1998. De har uppgivit att de önskar arbetstid än de har och tilläggsfrågoma

mer har främst syftat till att klarlägga deras förutsättningar för och benägenhet till omställning för att förverkliga detta. Itabell 8.13 redovisas en

en sammanställning av svaren på ett urval av dessa tilläggsfrågor. Tabellen har begränsats till att omfatta personer mellan 25 och 59 år. Detta för att undvika snedvridande från deltidsarbetande som studerar parallellt

svar med arbetet, och från personer som står i begrepp att gå i pension, eller kanske redan har delpension, sjukbidrag eller liknande. Urvalet mot

75 procent de deltidsarbetslösa och består till 85 procent av svarar av kvinnor.

158 Deltidsarbete

Tabell 8.13. Sammanställning intervjusvar från deltidsarbetslösa i

av AKUts novemberundersökning 1998. Bägge könen åldersgruppen 25-59 år.

Förut- Omställningsbenägenhet sättning Total Svårt med Kan Ändra Byta Utbild- För- Flytta Inte

popu- komp påbörja schema yrke ning djupad till göra

lation arbete,dvs. önskad eller till utbild annan någon-

varierande arbetstid arbets- nytt ning ort ting schema inom en uppgifter yrke inom eller vecka yrket förkortad arbetsdag

Antal 197618 130150 161467 38154 54 470 17875 34 334 4120 41341

% 100,0 65,9 81,7 19,3 27,6 9,0 17,4 2,1 20,9

Den första observationen är att mycket stor andel, drygt 80 procent,

en säger sig vara beredda att ställa om till en längre arbetstid inom loppet av en vecka. De deltidsarbetslösa tycks ha en god beredskap i detta avseende.

Här finns dock vissa skillnader mellan könen. I männens fall är det dryga 92 procent som klarar att ta sig an en utökad arbetstid inom en vecka, medan motsvarande tal för kvinnor är 80 procent. Skillnaden förklaras rimligen av att många kvinnor som arbetar deltid sannolikt har huvudansvaret för familjens bamtillsyn och därför behöver lite mer tid för en sådan omställning. Detta styrks även att det är i åldersgruppen

av mellan 25 och 34 år, när de flesta familjer har små barn, som man återfinner den längsta omställningstiden, för både kvinnor och män. Det finns emellertid ingen skillnad mellan de arbetar kort och de

som som arbetar lång deltid.

Arbetstidens förläggning har stor betydelse när det gäller deltidsarbete. Under vissa omständigheter kan det att kombinera ett deltidsarbete med ett annat, och därigenom uppnå den önskade arbetstiden. I andra fall är det näst intill omöjligt. Tabell 8.14 redovisar intervjusvarens fördelning.

Deltidsarbete 159

Tabell 8.14. Arbetstidens förläggning för deltidsarbetslösa vid AKUss intervjuundersökning i november 1998.

För- Lediga Kort Var- Varie- Delade Annan kortad dagar dag annan rande turer förläggarbets- k0rt vecka ning dag vecka

Kvinnor 16-64år 24,6 18,0 8,1 0,7 42,6 1,4 4,2

25-64år 26,1	17,7 8,1 0,9 41,3 1,8 3,8
Män 16-64år 27,2	19,2 4,5 2,0 37,8 1,6 7,8
25-64år 26,7	20,9 5,3 1,6 35,2 2,4 7,9

Trots ett antal olika alternativ har ca 40 procent av de deltidsarbetslösa en arbetstid som de beskriver som varierande, något fler bland dem som arbetar kort än lång deltid. Med varierande arbetstid måste det vara mycket svårt att hitta ett kompletterande arbete som sammantaget kan ge den önskade arbetstiden.

Det ligger nära till hands att tro att det till övervägande delen är behovsanställda som arbetar detta varierande schema. Det är emellertid inte fallet. Många av de tillfälligt anställda, drygt 47 procent, arbetar som väntat på ett s k varierande schema, men det gäller också för 36 procent av de fast anställda deltidsarbetslösa.

När det gäller arbetstidens förläggning finns det inga fullt ut jämförbara data från 1993. Frågan ställdes då till alla deltidsarbetande, inte som här enbart till de deltidsarbetslösa. Om man ändå, med denna reservation, jämför utfallet 1993 och 1998, kan man konstatera att andelen varierande arbetsschema har ökat markant. År 1993 förekom detta schema framför allt bland dem som hade tillfällig deltidsanställning, en grupp som har ökat kraftigt under senare delen av 1990-talet. Som nämnts var emellertid varierande schema även vanligt bland fast anställda deltidsarbetslösa. Det grundläggande är att konkurrensen drivit företagen att enbart nyttja personalen exakt när den efterfrågas.

Dämäst är förkortad arbetsdag den vanligaste lösningen. Den omfattar en dryg fjärdedel av de deltidsarbetslösa, förmodligen i stor utsträckning småbarnsföräldrar. Med denna lösning kan förkorta

man daghemsvistelsen och ha en vuxen på plats när barnen kommer hem från skolan. Det är emellertid svårt att hitta kompletterande arbetsuppgifter för ett mindre antal timmar varje dag, särskilt som flertalet med detta schema redan arbetar lång deltid. Det kan t.ex. bli fråga om dubbla arbetsresor mm. Om man även här jämför med 1993 har andelen som arbetar med förkortad arbetsdag minskat. Förändringen består i första hand i en

160 Deltidsarbete

förskjutning mellan dessa två scheman, varierande arbetstid och förkortad arbetsdag. Det är naturligtvis väsentligt lättare att finna komplementära arbetsuppgifter för de 18 procent som arbetar efter ett schema med lediga dagar eller arbete varannan vecka, men de är jämförelsevis få.

Mer än två tredjedelar av de deltidsarbetslösa arbetar alltså på det som i tabell 8.13 kallas svårt schema dvs. arbetstid förlagd på ett varierande sätt eller med förkortning av varje arbetsdag. Totalsumman blir i stort sett densamma för fast och tillfälligt anställda deltidsarbetslösa och för bägge könen. Kvinnorna har mer av varierande arbetstid, medan männen har en större andel förkortad arbetsdag. I vilket fall torde det mycket svårt

vara för denna grupp att finna ett kompletterande arbete som sammantaget kan ge dem den önskade arbetstiden.

Utredningen har också låtit genomföra djupintervjuer med tjugo deltidsarbetslösa, tolv arbetsgivare och åtta arbetsförmedlare runt i

om Sverige. Resultatet kallas Bilder ur verkligheten och en sammanfattning redovisas sist i detta kapitel. De deltidsarbetslösa och arbetsgivarna är utvalda inom branscherna vård och omsorg, handel samt hotell och restaurang. Intervjuerna bekräftar många av de resultat man kan utläsa ur AKU-undersökningen. Alla intervjuade påpekar att den varierande arbetstiden de stora svårigheterna. Även de

en av schemalagda arbetstidema varierar kraftigt, såväl för fast tillfälligt

som deltidsanställda. Det är därför utomordentligt svårt att kombinera dessa deltidsarbeten med ett annat arbete.

En del av detta problem skulle kanske kunna lösas med hjälp sche-

av maändringar och ca 20 procent av de intervjuade säger sig vara beredda till detta, dock påtagligt fler kvinnor än män. Detta kan möjligen sammanhänga med att kvinnorna i större utsträckning har s.k. varierande arbetstid.

Men schemaändringar är inte alltid en lätt väg att gå. Arbetstidens förläggning beror ofta på att personalbehovet varierar under olika delar av dagen. Därtill kommer att schemaändringar i allmänhet även påverkar andra arbetstagare på arbetsplatsen, t.ex. de som arbetar heltid. Inom vård och omsorg diskuteras ändå detta möjlighet. Handel och hotell-

som en och restaurangverksamhet, som har en mycket ojämn efterfrågan, har väsentligt svårare att uppnå mer arbetstid genom att förändra de anställdas scheman. Det är följaktligen ett antal faktorer som måste stämma för att man ska kunna genomföra mer omfattande schemaändringar och de kommer ändå sannolikt inte räcka till för att lösa problemet.

Även denna fråga behandlas i djupintervjuema. Flera arbetsgivare, särskilt inom handelns område, uppger att de kan skapa tjänster med

mer

3 Hela intervjumaterialet redovisas som bilaga till utredningen.

Deltidsarbete 161

arbetstid än de nuvarande deltidema. Men det förutsätter att de anställda arbetar tid på helger och kvällar vilket ytterst få vill göra.

mer än nu, Några de intervjuade arbetsförmedlama instämmer i detta. De anser

av att arbetstagare inom de aktuella branscherna betydligt större utsträckning än i dag måste beredda att arbeta under obekväma tider som

vara kvällar och helger, kommer aldrig få jobba Är

annars man att mer. man inte beredd det arbetsförmedlama borde byta bransch".

anser att man

En positiv bidragande faktor kan emellertid vara att drygt 17 procent

de deltidsarbetslösa säger sig beredda att genomgå en fördjupad av vara utbildning inom sitt nuvarande yrke. De kan då bredda sin kompetens och därigenom bli användbara på flera olika ställen i arbetsorganisationen. Detta ökar arbetsgivarens möjlighet att kombinera arbetsuppgifter som tillsammans skulle kunna den deltidsarbetslöse den arbetstid hon eller

ge han önskar. Men även denna handlingsväg är begränsad om efterfrågan på arbetskraft är mycket ojämn. Dessutom kommer företagens kompetenshöjande aktiviteter idag i första hand de heltidsarbetande till del, och denna tendens kommer sannolikt att förstärkas i takt med att allt fler deltidsarbetslösa blir tillfälligt anställda.

I intervjuundersökningen "Bilder ur verkligheten" anser de sig inte heller få lika stor del personalutbildning och kompetensutveckling,

de heltidsanställda. Flertalet arbetsgivare bestrider detta. Men några som

dem förklarar det hela med att de heltidsanställda i stor utsträckning av

för kontinuiteten på arbetsplatsen. De får då mer ansvarsfulla svarar arbetsuppgifter, kompetensutveckling, bättre karriärmöjligheter och

mer

värdefull arbetslivserfarenhet. De deltidsarbetslösa har följen mer aktligen i allmänhet inte lika goda utvecklingsmöjligheter.

Många deltidsarbetslösa bor i små kommuner med en begränsad arbetsmarknad. Det borde därför rimligt att några av dem överväger

vara flyttning möjlighet att få ett arbete med den arbetstid de önskar.

som en Så är emellertid inte fallet, endast två procent de tillfrågade har valt

av detta alternativ. Männen uppvisar högre flyttningsbenägenhet än kvin-

vilket sannolikt sammanhänger med ett traditionellt familjenorna, mönster, där mannen fortfarande är huvudförsörjare i hushållet. Sammantaget är det emellertid till mer än 85 procent kvinnor som är deltidsarbetslösa och en mycket liten grupp av dem har angivit flyttning som alternativ.

I Bilder verkligheten framgår även att de deltidsarbetslösa är

ur mycket restriktiva när det gäller pendling. De anser att alldeles för mycket fritid då går bort i samband med arbetsresor.

För det stora antal deltidsarbetslösa arbetar på vad som i

som tabell 8.13 kallas ett svårt schema, finns därför sannolikt ingen annan

4 Se Bilder verkligheten.

6 19-0281Arbetslöshetsersättning...

162 Deltidsarbete

lösning än att byta yrke. Det är stort steg och, för dem som arbetar inom handeln och inom hotell- och restaurangnäringen, ofta det enda realistiska steget om den deltidsarbetande vill ha heltid.

Närmare 28 procent av de deltidsarbetande säger sig också vara beredda att byta yrke eller arbetsuppgifter. Denna fråga är så ställd, att det är svårt att bedöma svaret. Den intervjuade kan avse ett nytt yrke hos en annan arbetsgivare, även andra arbetsuppgifter på den

men egna arbetsplatsen. Utredningen har därför avstått ifrån att försöka tolka svaret. Det är emellertid 9 procent som säger att de kan tänka sig att utbilda sig till ett nytt yrke. Av detta kan man inte dra slutsatsen att de som enbart sagt sig vara villiga att byta yrke/arbetsuppgifter utesluter tanken på utbildning. Men det fanns olika alternativ och det var jämförelsevis få som valde det alternativ inbegrep utbildning.

som

Det är svårt att bedöma de deltidsarbetslösas utbildningsbenägenhet. I intervjuundersökningen Bilder ur verkligheten uppger såväl arbetsgivare som arbetsförmedlare att de deltidsanställda är ointresserade av utbildning. Å andra sidan har ett stort antal kvinnor under de senaste åren valt att studera inom ramen för det s.k. Kunskapslyftet. I vilken utsträckning de varit deltidsarbetslösa går inte att utläsa ur CSN:s statistik, eftersom arbetslöshet eller del arbetslöshet klassificeras till-

av sammans.

Däremot kan CSN redovisa deltidsstuderande. År 1998 det

var ca 11 000 vuxna vars studier omfattade högst 75 procent av full tid, vilket motsvarar ca 6 procent av de studiestöd CSN beviljade. Det är alltså ytterst få vuxna som studerar på deltid. Svårigheten att kombinera deltidsarbete och studier anses vara alltför stor, särskilt om många, som tidigare nämnts, har ett varierande arbetsschema. Därav kan man emellertid inte dra specifika slutsatser om de deltidsarbetslösas studiebenägenhet. I de utsträckning de deltidsarbetslösa påbörjar utbildning slutar de ofta sitt deltidsarbete och övergår till studier på heltid, eftersom det i allmänhet det enda realistiska altemativet.

är

I vilket fall är de flesta bedömare överens om att yrkesbyte på dagens svenska arbetsmarknad i stort sett genomgående förutsätter utbildning. Detta borde i allra högsta grad gälla för de deltidsarbetslösa, eftersom de har kort utbildning, ofta två eller treårigt gymnasium med praktisk inriktning, och arbetar inom yrken som inte anses vara kvalificerade.

5 Klassificeringen påverkas av att CSN endast får använda 15 procent av medlen inom Kunskapslyftet till arbetstagare. Detta leder till att i princip alla som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen klassificeras som arbetslösa. 6 Bilder ur verkligheten.

Deltidsarbete 163

Till denna bild kan man även foga arbetsförrnedlamas uppfattning att de deltidsarbetslösa är mycket ovilliga att byta arbetsplats. De vill stanna där de är, även om förutsättningarna att få mer arbetstid är näst intill obefintliga. I AKU-undersökningen finns även en grupp som säger sig vilja ha mer arbetstid, men som inte har vidtagit någon åtgärd för att förverkliga detta. SCB frågade dessa personer varför de inte gjort något, och mer än 80 procent svarade att det inte fanns mer arbete att få hos den aktuelle arbetsgivaren. Detta svar stämmer väl med arbetsförmedlamas upplevelse. En stor del av de deltidsarbetslösa söker endast mer arbete hos den nuvarande arbetsgivaren, och flertalet kommer därför inte att lyckas i sin strävan.

Slutligen är det en anmärkningsvärt stor grupp, en femtedel av de intervjuade, som inte anser sig beredda att göra någonting överhuvudtaget för att få mer arbetstid. Detta sammanhänger sannolikt med att de bedömer de olika alternativen i intervjun som utsiktslösa. Men de redovisar inte heller några egna idéer, som t.ex. skulle kunna klassificeras under rubriken annan uppgift. Det höga medelvärdet förklaras i stor utsträckning att än hälften av de deltidsarbetslösa över 55 år har

av mer angivit detta alternativ.

De äldres situation är naturligtvis nedslående, men kanske också i viss mån belysande för de deltidsarbetslösas situation. En del av dem är utan tvivel inlästa i sitt deltidsarbete. IBilder ur verkligheten vittnar arbetsförmedlare om att det är lättare för en timanställd att få en heltidstjänst än för en person som har accepterat en deltidstjänst.

De arbetar inom verksamheter där efterfrågan arbetskraft är väldigt ojämn under dagen, som inom omsorg och handel. Andra arbetar inom hotell- och restaurangverksamhet där behovet av arbetskraft varierar både över dagen och över veckan. Många av dem har kort utbildning och ensidig arbetslivserfarenhet och de är inte särskilt utbildningsbenägna.

För arbetsgivaren är de deltidsanställda ett mycket bra alternativ till tillfälligt anställda, eftersom de ofta är beredda att arbeta extra, och då till

lön som normalt. Men därtill kommer att grunden för deltidssamma arbetet, den ojämna efterfrågan på personal, sannolikt inte kommer att ändras under en överskådlig framtid. Inom handeln är alla intervjuade i Bilder verkligheten överens om att efterfrågan på deltidstjänster

ur kommer att öka i framtiden.

När det gäller vård och omsorg är bilden mer komplicerad. Bristen på arbetskraft förväntas driva fram heltidstjänster, eller i vilket fall tjänster med mer arbetstid än idag. Det finns emellertid även uppgifter som pekar i motsatt riktning. I Bilder ur verkligheten är alla intervjuade, arbetsgivare, arbetstagare och arbetsförmedlare inom vård- och omsorgs-

7 Bilder ur verkligheten.

164 Deltidsarbete

området överens att nedskärningarna under 1990-talet resulterat i att

om vårdarbetet i många fall har blivit för tungt för heltid. Enligt en arbetsgivare är det få som verkligen orkar arbeta heltid inom vården och omsorgen. Jobbet är tungt och man borde kanske se över veckoarbetsmåttet. En annan arbetsgivare inom vårdsektom konstaterar att en person som arbetar deltid klarar sig bättre undan arbetsskador.

Denna tendens kan man också spåra i AKU-undersökningens fråga om de deltidsanställdas skäl för att arbeta deltid. Bakom svaret övriga skäl visar det sig att en mycket stor del har svarat att de helt enkelt inte orkar arbeta mera. Det finns följaktligen skäl att fråga sig i vilken utsträckning det är möjligt att omvandla deltidstjänster inom vård och omsorg till heltid.

8.4 Deltidsarbetslösa som är anmälda vid

arbetsförmedlingen

Femton procent av de deltidsarbetande

En del av de deltidsarbetslösa har haft ett arbete med mer tid och därefter tvingats att ta ett arbete med kortare veckoarbetstid. De blir då berättigade till utfyllnadsersättning från arbetslöshetsförsäkringen under en övergångsperiod. För att kunna få ersättning måste de vara anmälda vid en arbetsförmedling och söka arbete för den förlorade arbetstiden.

De regler som styrt möjligheten att få fyllnadsersättning har varierat under åren. Från 1974 till 1984 var möjligheten till fyllnadsersättning begränsad till en period om 50 ersättningsdagar. Mellan 1984 och 1987 var sedan tidsperioden för fyllnadsersättning obegränsad, varefter den från 1 juli 1987 ånyo begränsades, men denna gång till 150 ersättningsdagar. År 1993, under den svåra ekonomiska krisen, valde att

man återinföra en obegränsad ersättningsperiod, men 1996 kom ett nytt beslut. Perioden begränsades till 300 ersättningsdagar, men endast för fast anställda deltidsarbetande. För en person som arbetar halvtid motsvarar detta arbetslöshetsersättning i 2 år och för en person som endast får ersättning för en arbetad dag per vecka räcker en sådan ersättningsperiod i 6 år. För tillfälligt anställda med deltidsarbete är perioden för utfyllnad från arbetsöshetsförsäkringen fortfarande obegränsad.

Även när det gäller denna brister det statistiska underlaget.

grupp I samband med utbetalningar från arbetslöshetsförsäkringen har arbetslöshetskassoma inte registrerat deltidsarbetslösa för sig. Eftersom Arbetsmarknadsstyrelsens register bygger från uppgifter från arbetslöshetskassorna finns dessa uppgifter inte heller där.

Deltidsarbete 165

I AMS arbetssökanderegister finns uppgifter över deltidsarbetslösa arbetssökande, de omspänner inte någon längre period. Fram till

men slutet av 1980-talet registrerades de deltidsarbetslösa tillsammans med heltidsarbetsökande, som arbetssökande med tillfällig eller med fast anställning, beroende den deltidsarbete de hade.

typ av

Från 1990 särredovisas de emellertid i arbetsförmedlingens register. Huvuddelen de registrerade är också berättigade till den ovan nämnda

av fyllnadsersättningen från arbetslöshetsförsäkringen, men exakt hur många finns inte statistiskt belagt. En del personer är anmälda vid Arbetsförmedlingen som deltidsarbetslösa, utan att de uppbär någon ersättning.

För att närmare kunna belysa detta har utredningen gjort egna bearbetningar AMS register över utbetald arbetslöshetsersättning. Därtill

av kommer att Kassomas samorganisation bistått utredningen med uppgifter

antalet deltidsarbetslösa som fick ersättning från arbetslösom hetsförsäkringen en vecka i september 1998. Dessa två datakällor, som visar stor överensstämmelse, vid handen att cirka 75 procent av de

ger deltidsarbetslösa vid Arbetsförmedlingen uppbar ersättning från arbetslöshetsförsäkringen kontinuerligt. Enligt AMS register är det ytterligare drygt 5 procent fick ersättning oregelbundet. Ungefär 15 till 20

som mer procent av registrerade deltidsarbetslösa har haft ersättning tidigare, men deras ersättningsrätt har upphört. De har ändå valt att stå kvar vid Arbetsförmedlingen som deltidsarbetslösa arbetssökande. Utredningen utgår därför ifrån att cirka 80 procent av de deltidsarbetslösa som är anmälda vid Arbetsförmedlingen uppbär någon form fyllnadsersättning från

av arbetslöshetsförsäkringen.

År 1997 utgjorde deltidsarbetslösa i Arbetsförmedlingens register 15 procent av de deltidsarbetande och 53 procent av de deltidsarbetslösa enligt AKU. Figur 8.18 visar relationen mellan olika deltidsarbetande. Som andel av de deltidsarbetande utgör de som är anmälda vid Arbetsförmedlingen som synes en tämligen liten grupp.

166 Deltidsarbete

Figur 8.18. Deltidsarbetande, deltidsarbetslösa samt därav anmälda vid

Arbetsförmedlingen, medeltal 1998.

Deltidsarbetande 1998, 901.100personer

/ / Deltid, nöjda med arbets- , tiden 653.800 72,6%

Deltidsarbetsx lösa anm vid Af 2:12: 131.200 14,6%

Anmälda vid Arbetsförmedlingen har tre-dubblats på tio år

Figur 8.19 visar deltidsarbetslösa är anmälda vid Af, andel som som av alla deltidsarbetslösa enligt AKU.

Deltidsarbete 167

Figur 8.19. Deltidsarbetslösa varit anmälda vid Arbetsförmedlingen

som 1990-1998, andel av deltidsarbetslösa enligt AKU.

som

-g- Män n..Kvinnor

- - AüTotaU

Källa: Amv.

Det totala antalet deltidsarbetslösa enligt AKU har, som tidigare nämnts, fördubblats under 1990-talet. Den som är anmäld vid

grupp Arbetsförmedlingen har ökat ännu mer, med 2,7 gånger, under samma period. Från knappt 50 000 personer 1990 till en topp om drygt 150 000 år 1995 och därefter en viss minskning till 131 000 år 1998. Utbetalningar från arbetslöshetsersättningen i samband med deltidsarbetslöshet måste ha ökat markant under denna period.

Som andel de deltidsarbetslösa har också ökat kraftigt, se

av gruppen figur 8.19. Men det förefaller som om andelen har stabiliserats kring 50 procent från 1996, även om den ökar svagt. Det beror på att hela gruppen deltidsarbetslösa sjunkit i något högre takt under 1998, än den del av dem

är anmälda vid Arbetsförmedlingen. som

Figuren visar att deltidsarbetslösa män är anmälda vid Arbetsförmedlingen i högre grad än kvinnorna, trots att en större andel av de deltidsarbetande kvinnorna deltidsarbetslösa. Det finns ingen entydig

är förklaring till detta, det är sannolikt fenomen som inom

men samma deltidsarbetet helhet. För många kvinnor är det en etablerad arbets-

som fonn, för större delen männen är det tillfällig och otill-

men av en fredsställande lösning. De tycks därför lägga ned mer energi att finna

s Se figur 8.14.

168 Deltidsarbete

ett heltidsarbete, och anmäler sig därför också i större utsträckning till

Arbetsfömiedlingen.

Utredningen har i uppdrag att söka eventuella samband mellan arbetslöshetsförsäkringens utveckling och det antal deltidsarbetslösa som uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Detta är ingen lätt uppgift, eftersom det exakta antalet deltidsarbetslösa med ersättning inte är känt. Om antar att de deltidsarbetslösa är anmälda vid

man som Arbetsförmedlingen i huvudsak är representativa för de ersättningsberättigade kvarstår ändå problem, eftersom uppgifter endast finns från 1990 och framåt. En så kort dataserie gör det svårt att studera eventuella samband.

De regler som styr rätten till arbetslöshetsersättning i samband med deltidsarbetslöshet har ändrats under 1990-talet, det är svårt att

men se något samband mellan dessa ändringar och den utveckling återges i

som figur 8.19. Från 1987 till 1993 begränsades ersättningen till period

en om 150 dagar, varefter reglerna ändrades så att ersättningsperioden blev obegränsad. Men det antal deltidsarbetslösa som var anmälda vid Arbetsförmedlingen ökade i ungefär samma takt under hela perioden från 1992 till 1995. Därefter begränsades perioden åter från denna

1996, men gång till 300 dagar för fast anställda deltidsarbetande. De deltidsarbetslösa vid arbetsförmedlingen började då att minska, det är

men tveksamt kan knyta detta till begränsningen ersättnings-

om man av perioden. Den var likafullt dubbelt så lång som före 1993 och räcker normalt, som tidigare nämnts, till fyllnadsersättning i flera år. Dessutom förblev ersättningsperioden obegränsad för tillfälligt anställda deltidsarbetslösa.

Det förefaller mer logiskt att hävda en blandning konjunkturella

av och strukturella samband det slag anfördes när det gällde

av som ovan hela gruppen deltidsarbetslösa. Fram till 1991 var arbetslösheten låg i Sverige och deltidsarbetslösheten minskade en aning. Under krisåren steg sedan deltidsarbetslösheten, än inte i takt heltids-

om samma som arbetslösheten, för att plana ut från 1995 och framåt, när konjunkturen började att förbättras. De deltidsarbetslösa vid Arbetsförmedlingen har emellertid börjat att minska två år tidigare än gruppen som helhet.

Deltidsarbete 169

Först och främst offentlig sektor

De deltidsarbetslösa som är anmälda vid Arbetsförmedlingen är med stor sannolikhet koncentrerade till samma branscher de deltidsarbetande i

som allmänhet. Man kan tyvärr inte detta exakt, utan endast indirekt, med

se hjälp av de arbetslöshetskassor de är anslutna till, tabell 8.15.

Tabell 8.15. De tio arbetslöshetskassor hade flest deltidsarbetslösa

som medlemmar anmälda vid Arbetsförmedlingen 1997.

Kassa	Män andel Kvinnor andel Totalt andel
Kommunalarbetama	4 126 15,0 42 399 38,6 46 525 33,9
Handelsanställda	1 331 4,8 10 953 10,0 12 284 8,9
HTF	996 3,6 5 639 5,1 6 634 4,8
Statstjänstemännen	718 2,6 5 736 5,2 6 454 4,7
KAS	2 084 7,6 4 017 3,7 6 101 4,4
lndustritjänstemännen	990 3,6 4 811 4,4 5 801 4,2
Kommunaltjänstemännen	502 1,8 4 940 4,5 5 441 4,0
Lärarnas	714 2,6 4 515 4,1 5 230 3,8

Hotell- restauranganställda l 225 4,5 3 953 3,6 5 178 3,8

Akademikema	965 3,5 3 080 2,8 4 045 2,9
Delsumma	13 650 49,7 90 043 82,0 103 692 75,5
Summa	27 444 100 109 867 100 137 311 100

Kommunals arbetslöshetskassa dominerar denna tabell, de svarade för en tredjedel av alla inskrivna deltidsarbetslösa under 1997. Kommunerna har emellertid en bred verksamhet, alla utbetalningar avser inte medlemmar som arbetar inom vård- och omsorgssektom. Tidigare

presenterad branschstatistik för deltidsarbetslösa tyder emellertid på att denna sektor dominerar även här. Kommunal organiserar majoriteten av landets undersköterskor, sjukvårdsbiträden, hemtjänstpersonal, barnskötare, städpersonal i kommunerna etc. Sjuksköterskoma är svårare att följa, eftersom de är anslutna till Statstjänstemännens arbetslöshetskassa, tillsammans med många andra yrkesgrupper.

De kassor som har direkt med den offentliga sektorn att göra, svarade sammantaget för 46 procent av de deltidsarbetslösa anmälda vid

som var Arbetsförmedlingen under 1997. När det gäller utbetalningar från arbetslöshetsförsäkringen till deltidsarbetslösa mäste rimligen den offentliga sektorn spela en ännu större roll, än den gör när det gäller deltidsarbetslösheten i allmänhet.

170 Deltidsarbete

Handels arbetslöshetskassa, liksom hotell- och restauranganställdas kassa finns med, men intar en blygsam plats om man betänker att ganska många deras medlemmar önskade mer arbetstid. Det skulle kunna

av bero på att deltidsarbetande inom dessa branscher huvudsakligen arbetat deltid.

Denna hypotes styrks också av den relativt höga placering som industritjänstemännens kassa har. Inom tillverkningsindustrin är det relativt få de deltidsarbetande önskar arbetstid. De ändå

av som mer som gör det har ofta möjlighet att få fyllnadsersättning, eftersom de med största sannolikhet tidigare har arbetat heltid.

Svaga regioner många arbetslösa och många deltidsarbetslösa

- Vi har tidigare sett att deltidsarbetet är tämligen jämnt fördelat över landet, mäter för enskilda län. Tyvärr kan AKU-data för del-

om man tidsarbetande eller deltidsarbetslösa inte brytas ned på kommunal nivå, och Årsysw, som har stor tillförlitlighet på kommunal nivå, registrerar inte den arbetade tiden. Det är endast arbetsfönnedlingsstatistiken som ger oss möjlighet att se situationen i olika kommuner, men då begränsas gruppen till deltidsarbetslösa som är anmälda till Arbetsförmedlingen, dvs. får fyllnadsersättning från arbetslös-

i stort sett samma grupp som hetsförsäkringen.

För att bättre kunna beskriva den regionala utvecklingen i Sverige har Nutek, i samarbete med SCB, utarbetat en klassificering i vilken alla kommuner i landet har samordnats i 81 lokala arbetsmarknadsregioner, s.k. LA-regionerzo. Dessa LA-regioner har sedan ordnats i sex regionfamiljer, utifrån ett antal vägda kriterier:

Kriterium	Vikt
Befolkning 20-64 år	30%
Andel företagare invånare exkl. jordbruk	25%
Andel befolkning 20-64 år med eftergymnasial utbildning	25%
Andel befolkning med restid 10 min till kommuncentrum	10%
Andel befolkning med restid 30 min till univ- eller högskoleort	10%

9 SCB:s uppbördsbaserade statistik. 2° 1998 års den regionala utvecklingen i Sverige, Nutek 1998-10-12.

rapport om

172 Deltidsarbete

Men även båda dessa har stor andel deltidsarbetslösa, så ger

om en den stora andelen deltidsarbetslösa inom den offentliga sektorn utslag. Små regioner till stor del vilar på offentlig sektor har en markant

som större andel deltidsarbetslösa, än de domineras av privat sektor. I

som bägge fallen handlar de emellertid regioner med liten privat tjänste-

om sektor, den för knappa 25 procent av sysselsättningen.

svarar

Sekundära centra är ett samlingsbegrepp för ett antal LA-regioner som befinner sig mitt emellan i denna rangordning. De är inte regionala centra, ändå större än de minsta LA-regionema, exempel kan

men som nämnas Falkenberg-Varberg, Katrineholm-Flen och Nässjö.

De för ungefär andel rikets befolkning de små

svarar samma av som regionerna. Även här har befolkningen minskat, endast de senaste

men åren. Dessförinnan hade dessa regioner en svag, men ändå positiv befolkningsutveckling. Näringsstrukturen påminner i mycket om den som gäller i små regioner domineras av den privata tjänstesektom.

som Andelen deltidsarbetslösa är lägre än i dessa regioner, men skillnaden är inte särskilt stor.

Mer anmärkningsvärt är kanske att nästa regionfamilj i rangordningen, regionala centra, har lika stor andel deltidsarbetslösa kvinnor

sekundära centra. Denna regionfamilj, som svarar för en dryg fjärsom dedel landets befolkning, uppvisar jämförelsevis stor offentlig

av en sektor, den för 35 procent sysselsättningen. Industrisektom är

svarar av klart mindre än i sekundära centra, den privata tjänstesektom är

men större. Även dessa regioner har haft negativ befolkningsutveckling de

en allra senaste åren.

Deltidsarbetslösheten kan till viss del förklaras av att regionala centra ofta har större sjukhus, med jämförelsevis stor andel deltidsanställda. Men även inom den privata tjänstesektom finns det många deltidsarbeten, särskilt inom handel och inom hotell- och restaurangverksamhet.

Högskoleregionema har markant lägre andel deltidsarbetslösa

en kvinnor än de föregående regionfamiljema. Näringsstrukturen påminner i mycket den råder inom regionala centra, den privata tjänstesek-

om som tom är något större industrisektom är klart mindre. Dessa regioner

men har 17 procent rikets befolkning och befolkningsutvecklingen är

ca av positiv, även ökningen inte är lika stark som den har varit.

Andelen deltidsarbetslösa är väsentligt lägre än i regionala centra. Om

till näringsstrukturen och den därav följande efterfrågan på man ser arbetskraft borde det nännast tvärtom. Andelen deltidsarbetande kan

vara mycket väl tänkas större i högskoleregionema än i de tidigare

vara nämnda regionerna. Arbetsmarknadens storlek och den breda näringsstrukturen emellertid de deltidsarbetslösa bättre möjlighet att söka

ger annat arbete, så att andelen ofrivilligt deltidsarbetande blir jämförelsevis låg.

Deltidsarbete 173

I Sveriges storstadsregioner bor närmare 40 procent av landets befolkning. Befolkningsutvecklingen är positiv sedan 1976, även om enstaka år har utgjort undantag.

Stor marknad och varierad näringsstruktur ger de arbetssökande bättre möjlighet att hitta ett arbete som stämmer med deras önskningar. Andelen deltidsarbetslösa, dvs. ofrivilligt deltidsarbetande är låg, trots att den privata tjänstesektom är mycket stor och efterfrågar deltidsanställda. I gengäld är den största anordnaren deltidsarbete, den offentliga sektorn,

av jämförelsevis liten, faktiskt den näst minsta efter små regioner med dominerande privat sysselsättning.

8.5 Bilder ur verkligheten, sammanfattning

Den typiske deltidsarbetslösa är kvinna. Detta är alla Åldern

en ense om. varierar och det gör också familjeförhållandena. Gemensamt däremot är att saknar högre utbildning, man har maximalt treårigt gymnasium

man och då vanligen på någon praktiskt inriktad utbildning.

Intrycket man får efter intervjuerna med de deltidsarbetslösa, arbetsförmedlama och arbetsgivarna är att det främst är unga kvinnor som inte har bam och äldre kvinnor med utflugna barn verkligen vill arbeta

som

Ser till kvinnor med barn vill man i många fall inte arbeta mer, mer. man i alla fall inte än 75 procent. Ekonomin gör dock att de ändå känner

mer att de behöver göra det. För ensamstående kvinnor blir förstås detta ett större problem än för de som sammanbor med någon som har ett arbete.

Arbetsförmedlingen har inte haft några särskilda åtgärder som är lämpade för deltidsarbetslösa. Man har inte heller kunnat ägna dem så mycket tid man upplever att det skulle behövas, eftersom man har

som varit tvungen att prioritera de arbetssökande som står helt utanför arbetsmarknaden. De deltidsarbetslösa upplever också att arbetsförmedlingen inte har gjort något för att hjälpa dem. Man måste tydligen vara helt arbetslös för att ska komma ifråga, säger en av dem som deltog i

man intervjuerna.

En urskiljer sig i materialet är unga kvinnor som har

grupp som timanställning framför allt inom vården. De har gått ut skolan i en tid då nedskärningarna började vilket har gjort att de inte har fått fast arbete. Detta gäller främst på mindre orter vilket är synnerligen olyckligt om man har för avsikt att behålla unga människor på orten.

Man får också intrycket att man förvisso vill arbeta i större omfattning än idag, men inte till vilket pris som helst. De flesta skulle föredra att stanna den arbetsplats där de är nu och som de trivs på. Detta säger i

2 Hela intervjuundersökningen redovisas som bilaga till utredningen.

174 Deltidsarbete

stort sett samtliga deltidsarbetslösa och det bekräftas av såväl arbetsgivare och arbetsförmedlare. Arbetsgivama upplever att de anställda är nöjda med det de har och man verkar inte ha några ambitioner att gå vidare med hjälp av utbildning, sig intern eller extern utbildning.

vare Flera av arbetsgivarna ser detta som ett problem for den framtida återväxten.

Att flytta är inte heller något alternativ för de intervjuade kvinnorna. Lever man tillsammans med en man är det för det mesta hans arbete

som styr var man kommer att hamna. Flera av de intervjuade kvinnorna påpekar också att det förmodligen inte skulle vara mycket lättare att få hel-

en tidstjänst någon annanstans i Sverige så länge de stannar inom samma bransch. Pendling också negativ till och det gäller framför allt

är man kvinnor med småbarn. Mest positivt till pendling förefaller man vara i Strömstad.

Att arbeta heltid inom vården och omsorgen upplevs av både arbetsgivare, deltidsarbetande och arbetsförmedlare som alldeles för tungt. Från samtliga kategorier har det höjts röster om att man borde se över veckoarbetstiden inom dessa yrken. Det är orimligt att en fullt frisk människa inte ska orka arbeta heltid, samstämmigt.

säger man

En grupp som situationen framstår som särskilt svår för är ensamstående kvinnor med bam. Många gånger vill de arbeta deltid för att kunna umgås med barnen. Alternativet till detta skulle vara att arbeta nattetid. För närvarande efterfrågas på flera orter just nattpersonal inom vård och omsorg. Problemet är att varken kommunen eller någon privat inrättning kan erbjuda eller i allt for liten omfattning kan erbjuda barnomsorg nattetid. De ensamstående kvinnorna hamnar då i en situation där de inte kan ta de heltidsarbeten som erbjuds och får nöja sig med att arbeta deltid, vilket inte är tillräckligt för forsörjningen. Lösningen blir att få tillskott till ekonomin i form av socialbidrag som utbetalas av kommunen.

Arbetsgivama har samstämmigt fört fram kritik mot att de deltidsarbetslösa inte tillräckligt tydligt framför till arbetsgivaren att de vill arbeta mer. Flera av de deltidsarbetslösa för också fram detta

som en möjlighet till att få arbeta i framtiden.

mer

Arbetsgivama är positivt inställda till deltidsanställningar. Man

anser att man behöver det för att kunna schemalägga personalens arbetstider. Man hävdar att man med heltidsanställningar skulle få tjänster som ingen skulle vilja ha eftersom det skulle kräva att tvungen att arbeta i

man var mycket stor omfattning under kvällar och helger. Inom handeln tycks behovet av deltidsanställningar snarast öka inför framtiden, enligt arbetsgivarna. Man menar att kunderna ställer allt högre krav på att öppettidema ska passa dem.

Deltidsarbete 175

De deltidsarbetande förefaller relativt nöjda med sin arbetsmiljö.

vara Arbetsgivama inte att det finns några skillnader i arbetsmiljö mel-

anser lan deltidsanställda och heltidsanställda som beror just på hur mycket de arbetar. Däremot är det så att de deltidsanställda inom handeln främst arbetar inom kassalinjen vilket gör att deras arbete blir tungt och monoton. För timanställda kallas in vid behov blir det med automatik så

som att de kallas in vid underbemanning, vilket gör att de får en stressig arbetsmiljö, från arbetsgivamas sida.

säger man

sou 1999:27 177

9 Tidsbegränsade anställningar

Detta kapitel ska, i enlighet med direktiven, belysa utvecklingen av tidsbegränsade anställningar och orsaker till utvecklingen efter 1980. Statistiskt kan endast följa utvecklingen från år 1987, då arbets-

man kraftsundersökningarna AKU utvidgades till att omfatta även tidsbegränsade anställningar. Det medför att vår kunskap är ganska begränsad i tiden. Utvecklingen mot fler tidsbegränsade anställningar är också ett tämligen nytt fenomen på den svenska arbetsmarknaden och kan i huvudsak dateras till tiden efter 1990.

Kapitlet inleds med ett avsnitt den ökande flexibiliteten på

om arbetsmarknaden och drivkrafter för en flexibel organisation. Därefter beskrivs utvecklingen på arbetsmarknaden med tonvikt på närings-

De tidsbegränsat anställda beskrivs med avseende på kön, grenar. ålder, arbetsmiljö Därefter följer beskrivning av deras syn på

m.m. en flexibilitet och omställningsbenägenhet. Kapitlet avslutas med en kort analys över de tidsbegränsas möjligheter till fast anställning.

9.1 Den flexibla arbetsmarknaden

Den flexibla arbetsmarknadens framväxt

Arbetsmarknaden i Sverige har genomgått stora förändringar under 1990-talet vad gäller anställningsformer, arbetsvillkor och arbetstider. Utvecklingen har gått mot organisationsformer, allt fler tidsbe-

nya gränsat anställda och flexibla arbetstider. Förändringarna är dramatiska därför att de står i så skarp kontrast till de förhållanden som rådde tidigare.

På 1960-talet strävade många företag efter att utvidga sin verksamhet. Varje företag skulle svara för all den verksamhet som var förknippad med att framställa Tanken var att de skulle kunna

en vara. erbjuda kunder och medarbetare allt. Det ledde till stora företag med ett stort antal anställda. Detta skapade i sin tur en stor intern arbetsmarknad, i princip innebar en livslång anställning med olika kar-

som riärvägar och återkommande intemutbildning i syfte att skapa starka

178 Tidsbegränsade anställningar

band mellan anställda och arbetsgivare. Den interna utbildningen var företagsspeciñk, vilket skulle förhindra utbytbarhet och konkurrens om arbetskraften mellan företag. Allt detta ledde till organisation en som inte upplevdes tillräckligt flexibel och lyhörd gentemot försom ändringar i omvärlden. Under 1980-talet börjar synsättet att gradvis förändras. Man talar nu om avknoppning och bolagisering. Företagen skulle ägna sig åt sin huvudsakliga uppgift, kämverksamheten, och låta andra företag sköta kringverksamheter. Den starka högkonjunktur rådde under slutet som av 1980-talet medförde dock att omvandlingstrycket inte kom med full kraft förrän under 1990-talet.

Flexibilitet i företag

Under lågkonjunkturen i början 1990-talet slogs många företag ut av och många av dem som fanns kvar organiserade sin verksamhet. I om möjligaste mån försöker företagen koncentrera sig på sin kämverksamhet, dvs. sin huvudsakliga verksamhet, och köper eller hyr in kringverksamheter, s.k. outsourcing eller utkontraktering. Organisationen slimmas till ett minimum, s.k. lean production, dvs. man använder mindre allt. Mindre lager, mindre material, färre anställda av och mindre arbetstid för produktion. Den personal blir kvar utgör som den hårda käman och ingår i arbetslag med självstyrande grupper. Det nya sättet att organisera verksamheten ställer höga krav på personalens flexibilitet och problemlösningsförmåga, på social kompetens, språkkunskaper för att kunna hantera de kundkontakter m.m. som styrs från arbetslagen i stället för, som tidigare, från chefer på mellannivå. Kraven på den nya kundanpassade organisationen är

en platt horisontell organisation med få beslutsfattare, en flexibel utformning individemas arbetsuppgifter, av ett utvecklat nätverk i stället för pyramid beslutsfattare, en av koncentration på kämkompetensen.

Utöver den fasta kämpersonalen finns är en grupp personer som anställd i mer flexibla arbetsformer såsom projektanställda, objektanställda m.m. Gruppens storlek varierar beroende på säsong, konjunkturläge och skede i arbetsprocessen. För att kunna möta efterfrågan måste således arbetsstyrkan anpassas därefter

SAF, Arbete utan anställning, 1996.

Tidsbegränsade anställningar 179

Av NUTEKS Flex-l :studie Wikman et al2 framgår att tre fjärdedelar företagen har gjort betydande organisatoriska förändringar

av under l990-talet. En hög andel av dessa hade dessutom genomförts med stöd från offentliga medel, varav mellan 40 och 50 procent kom från Arbetslivsfonden. Uppföljning av de förändringsarbeten, som Arbetslivsfonden har varit delaktig visar att en hög andel av personalen därigenom har fått ökad grad arbetsrotation, fått göra mer av

av planering och förberedelser i arbetet och också deltagit i uppföljning och utveckling arbetsmetoder och arbetssätt.

Genom slimmad organisation och färre chefer på mellannivåer

en lyfts också del förutsättningarna för den interna arbetsmarkna-

en av den bort Wikman et al. Den enskilde måste i större utsträckning än tidigare ta för sin kompetensutveckling. Det blir således

ansvar egen svårare för med lägre utbildning att få arbete genom att

personer arbetsgivarna i större utsträckning än tidigare söker utbildad arbetskraft i stället för att utbilda den själv.

Drivkrafter för en flexibel organisation

Drivkrafter för den flexibla organisationen är krav på ökad produktivitet och effektivitet. Det gäller inom både den privata och den offentliga sektorn. Produktivitetsdelegationen SOU 1991:82 anvisar ett flertal metoder för att åstadkomma en modernare och mer resurssnål arbetsorganisation. Globaliseringen ekonomin har skapat

av ett internationellt beroende och ökad konkurrens från omvärlden. Den

informationsteknologin och investerares krav på bättre avkastning nya har påskyndat utvecklingen med att organisera verksamheten på ett

flexibelt och kundanpassat sätt. Politiska beslut med syfte att avmer reglera finansmarknaden har också bidragit till utvecklingen. Även utvecklingen den svenska lagstiftningen har syftat till att införa en

av flexiblare arbetsmarknad 1994 och 1997.

Behovet flexibel organisation sammanfattas av Svenska

av en Arbetsgivareföreningen, SAF, i följande punkterk

Hög förändringstakt ökar behovet av flexibla organisationslös- 0

ningar. Den inforrnationsteknologins snabbhet skapar nya möjligheter

0 nya

att kommunicera och samordna aktiviteter såväl inom som mellan

företag. Organisationerna blir alltmer nätverk.

2Anders Wikman, Arbetslivsinstitutet, Alf Andersson och Madeleine Bastin, SCB Nya relationer i arbetslivet, 1998. 3SAF, Flexibilitet i praktiken, 1992.

180 T idsbegränsade anställningar

0 När företagande blir alltmer kunskapsintensivt väljer många att koncentrera verksamhet och till den kämkompetenresurser egna sen. Samtidigt växer det fram specialistföretag, vid som engageras behov. 0 Kostnaderna för att styra och samordna verksamheten i stora hierarkier har blivit allt högre. Marknadslösningar ersätter hierarkiska och administrativa lösningar. 0 Kraven på högt tempo i alla processer i organisationen tillgodoses genom nätverksliknande och flödesinriktade strukturer. Den traditionella organisationen har hierarkiska system.

Arbetsgivarens behov av en flexibel arbetsstyrka

Den nya kundanpassade organisationen, där gamla tiders lageruppbyggnad inte längre finns har ersatts med just-in-time-organisaen tion. Kundernas efterfrågan varierar över tiden och det blir alltmer nödvändigt att kunna variera både antalet anställda vid arbetstoppar och att variera arbetstiden så att den kunden. Det alltid har passar som gällt för tjänsteföretag gäller nu också för många Olika former varor. av tidsbegränsade anställningar används, exempelvis vikariat, pro-

jektanställning, provanställning, kallas vid behov, visstidsanställning.

En ny variant av tidsbegränsad anställning representerar det avtal på långtidskontrakt, på mellan 2 och 5 år utan rätt till fast anställning, som förhandlades fram under 1998 mellan teaterförbundet och arbetsgivaren. I utbyte mot överenskommelsen fick teaterförbundet igenom högre lön. En av motiveringama till överenskommelsen förutom var, lönen, att få en mer flexibel organisation. Uppgörelsen är den första i sitt slag den svenska arbetsmarknaden. Utöver olika former tidsbegränsade anställningar har bemanav ningsföretag vuxit fram sedan arbetsförmedlingsmonopolet avskaffades år 1993. Under 1997 fanns uppskattningsvis 18 000 personer med fast eller tidsbegränsad anställning i olika bemanningsföretag, som kunde rycka in vid behov. Samordnade lösningar mellan olika företag tillämpas i Östergötland sedan 1997. Utgångspunkten att flera företag upplevde var samma problem, nämligen att orderingången varierade kraftigt och att kunderna kom med sina order allt och behövde allt senare varorna snabbare. Företagen, i dag 60 stycken, bildade tillsammans ett ca bolag som hyr ut personal till de företag för tillfället är i behov som av fler anställda. Endast företag är anslutna till bolaget kan utnyttja som tjänsterna. Personer som är anställda i detta företag har fast anställning arbetar flexibelt- mot olika företag. När inte är men en person

Tidsbegränsade anställningar 181

uthyrd utbildas han/hon på något ägarföretagen för att bredda sin av

kompetens"

Det finns också tydlig tendens till att företagen använder en flexibla och verksamhetsanpassade arbetstider för att möta efterfrågan. Ett sätt är att använda övertidstimmar, vilka dock i längden blir ganska kostsamma för företagen. Andra sätt är t.ex. att konjunkarbetstiden, att hitta lokala överenskommelser eller indivituranpassa duella lösningar. Den konjunkturanpassade arbetstiden gör det möjligt för företag behålla kompetensen i företaget och för den enskilde att att slippa bli uppsagd. Att arbetsgivarna tillämpar flexibel arbetstid framgår underav en sökning bland företagsledare deras på flexibel förläggning av om syn arbetstider Där framkommer att sju tio företag tillämpar flexibel av förläggning arbetstiden så att den vid behov varierar från dag till av dag eller från vecka till vecka. Små företag tillämpar i högre utsträckning än större företag olika former flexibel förläggning av arbetsav tiden. I undersökningen drar slutsatsen att denna skillnad sannoman likt är viktig förklaring till att särskilt inom de större företagen en man skulle vilja ha betydligt flexibla arbetstider. mer av

Den offentliga sektornö

Även den offentliga verksamheten i stat, landsting och kommuner har genomgått betydande organisationsförändringar under l990-talet. Tekniska förändringar har fått ökad betydelse för hur verksamheter organiseras. Det gäller för kontorsarbetet såväl för hälso- och som sjukvårdsarbetet medicinska och teknologiska framsteg. genom Även för den offentliga sektorn har globaliseringen av ekonomin skapat ett internationellt beroende. Intemationaliseringen gör det svåför ett enskilt land att bedriva politik alltför mycket skiljer rare en som sig från omvärlden. De allt begränsade ekonomiska resurserna mer har lett till omprövningar av de offentliga åtagandena. Den nyliberala vågen under 1980-talet var starkt präglad av monetarismen och dess tilltro till den fria marknaden. Offentlig verksamhet skulle konkurrensutsättas eller ännu hellre säljas ut till privata in- De förändringar följde präglades strävan efter tressen. som av en

4Se Kapitel 12. 5Källa SAF, 1998, www.saf.se Företagsledare arbetstidsförkortning och om flexibel förläggning arbetstider". Beteckning 9070 i Demoskops arkiv. av ° Bygger på Anders Wikman et Nya relationer i arbetslivet, Arbetslivsinstitutet 1998.

182 Tidsbegränsade anställningar

decentralisering och delegering, en fokusering på effektivitet och uppfoljningsbara mål. Betoningen på det sistnämnda har bidragit till att man fokuserat frågorna på hur verksamheter bedrivs, dvs. på effektivitet, serviceinriktning Diskussionen har också handlat den m.m. om politiska styrningen och politikens möjligheter förvaltning, att styra en där regelverken ersatts med för verksamheten. ramar Den offentliga verksamheten har således kommit beröras att av flera förändringar samtidigt. Det har varit all krävande ekonomer miska besparingskrav samtidigt kraven på förbättrad service som en har ökat. Mycket tyder på att det har varit tvingande ekonomiska skäl

som har avgjort förändringstakten, nivån på kostnadsbesparingama

och förändring av anställningsformer.

Lagstiftningen om tidsbegränsade anställningar

Före 1974 Före lagen om anställningsskydd 1974, den s.k. LAS, fanns inga generella rättsliga inskränkningar i arbetsgivarens rätt att anställa för viss tid. Regleringen skedde i kollektivavtal, som var rättsligt bindande sedan år 1928.

1974 års lagstiftning LAS långtgående anställningsskydd

gav för de fast anställda och då uppstod också behov att kunna av göra undantag. Man införde i lagen möjligheter anställa för att viss tid, för viss säsong och för visst arbete, dvs. praktik, vikariat och arbetsuppgifter särskild beskaffenhet, exempelvis av expertkunskap eller projekt for viss tid.

1982 års lagstiftning Sedan den 1 april 1982 tillåts två andra former av tidsbegränsade anställningar i månader, nämligen sex provanställning och anställning på viss tid för arbetsanhopning högst 6 månader under period 2 år. en av

1994 års lagstiftning Den tillåtna anställningstiden för visstidsanställning förlängdes från till tolv månader under period sex en av två år. Provanställning tilläts i tolv månader i stället för som tidigare månader. sex

1995 års lagstiftning Reglerna visstidsanställning och

om provanställning återställdes till tidigare gällande regler, dvs. sex månader, den s.k. återställaren. Förändringarna trädde i kraft år 1995.

Tidsbegrânsade anställningar 183

1997 års lagstiftning innebar att

det blev tillåtet i LAS att ingå lokala avtal om tidsbegränsade 0 anställningar, det infördes anställningsfonn, överenskommen visstids- 0 en ny anställning. Den tillåtna anställningstiden för visstidsanställning förlängs från till tolv månader under en period av tre sex år. Jämfört med 1994 års lag är anställningsfonnen mycket liberal eftersom arbetsgivaren inte behöver ange något mer skäl för att välja den anställningsfonnen, det infördes bortre gräns för vikariatsanställningar. Denna 0 en regel kommer inte att få effekt förrän den l januari år 2000.

9.2 Arbetsmarknaden från 1987 till 1997

Tidsbegränsade anställningar är inget nytt fenomen utan har funnits i alla tider. Framför allt är säsongarbete och behovsanställningar gamla anställningsformer. Statistiskt kan dock endast följa utvecklingen man från år 1987, då arbetskraftsundersökningarna AKU utvidgades till att omfatta även tidsbegränsade anställningar. Från 1987 till 1990 ökade antalet anställda varje år. Det starka konjunkturläget och den brist på arbetskraft som rådde i slutet av 1980-talet inom flertalet sektorer kan bidragande orsak till att vara en det de fasta anställningama ökade medan antalet tidsbegränvar som sade minskade.

En halv miljon jobbar flexibelt

1990-talets dramatiska nedgång på arbetsmarknaden medförde en kraftig minskning antalet sysselsatta och hög arbetslöshet. Det är av de fasta anställningama har minskat medan antalet tidsbegränsat som anställda har ökat. Under tioårsperiod, 1987-1997, har antalet fast en anställda minskat med 450 000 eller 13,2 procent, medan antalet tidsbegränsat anställda har ökat med 40 000, eller närmare 9 procent. Under 1997 hade drygt halv miljon människor en tidsbegränsad en anställning medan tre miljoner hade en fast anställning.

184 Tidsbegränsade anställningar

Tabell 9.1 Antal fast respektive tidsbegränsat anställda fördelade på kön och totalt, 1 997 jämfört med 1987. AK U Årsmedeltal.

Fast anställning 1997 Tidsbegränsad anställning 1997

	Antal	Förändring Fördelning Antal Förändring Fördelning, jfr med % 1997 1987 %			jfr med 1987 %		% 1997
Kvinnor l 473 000 -12,4 49,3				296 800		6,3	58,3
Män	1 516 000 -13,9 50,7			212 300 12,4			41,7
Totalt	2 989 000 -13,2		100	509 100		8,7	100
Den förbättring		konjunkturen av	som	skedde under 1994 resulte-

rade inte i någon generell sysselsättningsökning utom för antalet tidsbegränsat anställda där det skedde märkbar ökning, 16

en procent, jämfört med året innan. För männen rörde det sig ökning

om en med 24 procent och för kvinnorna 10 För del

procent. männens är det särskilt tydligt att antalet tidsbegränsat anställda

har ökat successivt när antalet fast anställda har minskat, aldrig så mycket

men som under 1994. Under 1997 vi återigen utveckling,

ser samma tidsbegränsat

anställda ökar och antalet fast anställda minskar. Utvecklingen

under 1998 visar fortsatt ökning antalet tidsbegränsat

en av anställning men också viss ökning antalet fast anställda.

en av

Tidsbegränsade anställningar 185

Figur 9.1 Fast och tidsbegränsat anställda, 100-tal. AKU Ãrsmedeltal.

Fast anställda Tgjsbegränsat i 37000 6000 2 :Z I I

lidsbegränsat å 35000 5000

.. .,

33000 4000

.. ..

31000 - 3000

. .

"":..u

29000 Fast 2000

., ,. i 27000 1000

.. .. l 25000 0

; ; : : : : l : : ; . l :x oo c o N 0 1- rn co :x co

vl ® oo oo O O CD O C3 O CD CD 07

2 2 2 2 2

OBS Olika skalor

Den största procentuella ökningen under 1994 gällde provanställningar för både män och kvinnor samt projektanställningar, särskilt för män. En tredjedel av ökningen mellan 1993 och 1994 gällde projektanställningar, en fjärdedel behovsanställning och närmare en femtedel provanställningar. Under 1997 var det främst projekt- och behovsanställningar som ökade. Behovsanställningama svarade för hälften av ökningen. Det är svårt att säga vilken betydelse de förändringar i lagstiftningen som reglerar visstidsanställningar 1994 och 1997 har haft för ökningen av antalet tidsbegränsade anställningar och i vad mån ökningen beror konjunkturuppgång. Möjligen har

på en den ökade möjligheten till längre visstidsanställningar bidragit till en snabbare ökning.

Ett tydligt inslag i antalet nyanställningar är att den övervägande delen av dessa är tillfälliga jobb. Under 1994 gjordes drygt 950 000 nyanställningar, en ökning med 160 000 jämfört med föregående år.7 Enligt SCB:s företagsbaserade sysselsättningsstatistik svarade de tidsbegränsade anställningama för 50 procent alla nyanställningar i

ca av

7 AMS Utredningsenhet 90-talets arbetsmarknad, URA 1998:5.

186 Tidsbegränsade anställningar

näringslivet under 1990. Motsvarande andel för 1994 var 70 procent. Den osäkerhet som rådde om konjunkturuppgångens varaktighet kan vara en förklaring till att nyanställningama i huvudsak utgjordes av tidsbegränsade anställningar. Valet mellan att erbjuda fast eller tidsbegränsad anställning kan också påverkas av tillgången på arbetssökande, dvs. antalet arbetslösa

Den vanligaste formen av tidsbegränsad anställning är fortfarande vikariat även om andelen har minskat figur 9.2. Under 1987

var närmare hälften av alla tidsbegränsade anställningar ett vikariat jämfört med endast en tredjedel under 1997. Den näst vanligaste är kallas vid behov, 20 procent, tätt följd av objekts-/projektanställning, 18 procent.

Figur 9.2. Fördelning på olika typer av tidsbegränsade anställningar AK U årsmedeltal 1997

Övriga

Behovsanst Vikariat

20% 33%

Projektanst

Provanställn

18%

earb+

V Praktik

Säsong

10%

8 Bertil Holmlund Livstidsjobb och korta jobb, Arbetsmarknad och Arbetsliv 1995:2.

Tidsbegränsade anställningar 187

Tabell 9.2 nedan visar utvecklingen av respektive gmpps andel av de tidsbegränsat anställda under de senaste 10 åren. Ökningen mellan 1987 och 1997 är ca 55 000 personer, eller 12 procent. Tabell 9.2. Andel tidsbegränsat anställda fördelade efter anställningsform samt totalt antal, 100-tal. AK U årsmedeltal.

Vikariat Provan- Praktik Feriearb. Säsong Projekt-

		anställning				anställning
1987	46,0	7,9	2,2	6,6	5,6	14,1
1988	46,7	9,4	1,8	8,4	5,0	12,4
1989	48,1	11,0	1,7	9,8	4,6	9,8
1990	46,7	11,7	2,0	9,3	4,6	9,8
1991	46,8	8,4	2,0	8,8	4,9	9,8
1992	43,0	4,8	2,5	7,3	4,8	11,4
1993	41,3	4,9	2,3	7,8	4,9	14,4
1994	37,4	6,8	1,7	8,1	5,8	17,2
1995	36,4	8,5	1,6	7,9	5,2	17,6
1996	35,3	7,6	2,0	8,0	5,3	17,6
1997	32,9 Kallas vid Arbets- Övr. behov marknads-	7,7 åtgärder	1,8	8,2 Samtl. Antal	5,1	18,3 Antal exkl. AMS-åtg
1987	5,6	8,4	3,6	100	4 554	4 172
1988	8,0	5,9	2,5	100	4 551	4 284
1989	8,6	4,3	2,1	100	4 212	4 031
1990	9,8	3,1	3,0	100	3 992	3 870
1991	10,3	6,0	3,1	100	3 846	3 617
1992	12,4	10,3	3,4	100	3 901	3 498
1993	14,1	7,3	3,0	100	4 060	3 763
1994	16,0	4,9	2,2	100	4 705	4 475
1995	16,0	5,1	1,6	100	4 995	4 739
1996	17,8	3,4	2,9	100	4 887	4 722
1997	19,6	2,8	3,5	100	5 099	4 957

188 Tidsbegränsade anställningar

Behovsanställda och projektanställda ökar mest

Om man från gruppen tidsbegränsat anställda exkluderar de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, som beror på politiska beslut, ökar antalet tidsbegränsat anställda med nära 80 000 personer mellan 1987 och 1997, dvs. med ca 20 procent. De behovsanställda svarar för 75 000, eller 95 procent, av denna ökning.

Det har skett en förskjutning mellan olika typer av tidsbegränsade arbetsfonner. Den största förändringen är att antalet behovsanställda och projektanställda har ökat kraftigt under 1990-talet. År

1997 var 100 000 personer behovsanställda jämfört med drygt 25 000 personer år 1987. Projektanställning omfattade 64 000 personer år 1987 och är nu med 93 000 personer nästan lika stor som antalet behovsanställda. Under samma tidsperiod har vikariaten minskat med drygt 40 000 personer och uppgick till 168 000 under 1997. Minskningen påverkas bland annat av mindre sjukfrånvaro på grund av förändringar i sjukförsäkringslagen men också av att totala antalet sysselsatta har minskat.

Kvinnorna dominerar inom vikariat och behovsanställningar. Det går 2,7 kvinnor per man inom vikariat och 1,9 inom behovsanställningar. Antal kvinnor per man har minskat successivt inom båda dessa grupper. Intressant är att projektanställning, som domineras av män, tycks dra fler kvinnor till sig nu än för tio år sedan. 1987 fanns det 0,3 kvinnor per man och 1997 hade antalet ökat till 0,8.

9.3 Omfattning och utveckling inom olika näringsgrenar

Hotell och restaurang, hemtjänst och turism dominerar

Det finns anledning att tro att vissa näringar mer eller mindre är uppbyggda på olika typer av tidsbegränsade anställningar men också att förändringar i arbetsformema ökar mer inom vissa näringar än andra och att detta i sin tur leder till mer segregerade delarbetsmarknader.

Tidsbegränsade anställningar 189

Tabell 9.3. Andel tidsbegränsat anställda samtliga anställda för-

av delat på näringsgrenar samt näringens storlek iförhållande till samtliga tidsbegränsat anställda 1997. AK U Årsmedeltal.

Näringsgren	1987 1990 1991 1992 1993 1994 1995
Jord/ Skog	20,7 13,9 17,2 18,8 20,5 24,9 24,1
Tillverkningsindustri	5,3 4,3 3,8 4,1 5,1 7,5 7,8
Verkstadsindustri	3,5 2,9 2,3 2,8 3,6 6,8 6,6
Byggverksamhet	18,4 6,8 6,0 7,4 10,8 15,9 15,5
Handel 0 kommunikation	8,7 8,5 8,2 8,4 9,6 11,6 11,9
dv: Handel	9,4 9,5 9,2 9,4 10,4 12,3 11,9
Företagstjänster, finans	7,6 6,7 6,7 7,2 8,1 10,0 10,9

Utbildning och forskning 14,7 13,1 13,7 15,1 14,9 16,5 17,7 Vård och omsorg 19,3 17,3 16,3 16,6 16,9 17,9 19,1 Personl., kultur, renhâlln. 19,8 18,2 18,8 20,4 19,2 22,3 24,7 Offentlig förvaltning 9,3 7,7 7,9 8,2 8,7 9,0 8,7 Totalt 12,0 10,1 9,9 10,6 11,5 13,5 14,1

Näringsgren 1996 1997 % av samtliga

Jord/Skog	21,1, 25,3	1,8
Tillverkningsindustri	6,7 7,7	11,5
Verkstadsindustri	5,2 5,8	4,0
Byggverksamhet	14,9 15,0	4,9
Handel 0 kommunikation 12,6 13,3		16,8
dv: Handel	12,5 13,6	10,9
Företagstjänster, finans	11,5 12,3	9,1
Utbildning och forskning 17,8 19,1		l 1,4
Vård och omsorg	18,9 19,1 28,1
Personl., kultur, renhälln. 23,9 25,4		12,5
Offentlig förvaltning	9,1 9,0	3,8
Totalt	13,8 14,6	100

Vård och omsorg är den största sektorn när det gäller tidsbegränsade anställningar. 28 procent av alla tidsbegränsade anställningar finns i denna sektor och omkring femtedel de anställda har

en av en tidsbegränsad anställning. Störst andel finns inom service och hemtjänst för äldre där 27 procent har tidsbegränsad anställning, inom

en förskola och barnomsorg har 18 procent och inom hälso- och sjukvård 14 procent en tidsbegränsad anställning.

190 Tidsbegränsade anställningar

Tabell 9.4. Tidsbegränsat anställda fördelade efter anställning

typ av

och näringsgren. AK U årsmedeltal 1997.

Näringsgren	Vikariat Provanst. Praktik Feriearb. Säsongarb.
Jord/Skog	6,2	6,3	3,3 14,1	31,6
Tillverkningsindustri	25,2	17,9	2,0 15,5	3,8
Byggverksamhet	8,8	7,2	3,1 7,0	18,4
Handel kommunikation 28,1		14,0	2,7 12,1	5,2

Finansiell verksamhet	20,6	16,3	2,2	8,3	2,0
Utbildning och forskning 39,9		2,1	0,9	1,6	0,8
Vård och omsorg	54,2	1,2	1,0	5,2	0,3
Personl 0 kl.	14,9	5,8	1,5	9,4	14,8
Offentlig förvaltning	35,5	3,5	3,3	3,4	1,5
Totalt	33,0	7,8	1,8	8,1	5,1
Näringsgren	Projekt- Kallas vid Arbetsm. Övrigt Totalt anställn. behov åtgärder
Jord/Skog	16,6	12,1	8,3	1,5	100
Tillverkningsindustri	20,2	11,5	2,0	1,8	100
Byggverksamhet	41,3	7,9	5,7	0,6	100
Handel o kommunikation	7,9 26,9		1,1	1,8	100
Finansiell verksamhet	26,9	18,9	1,4	3,3	100
Utbildning och forskning 32,5		8,1	2,6 l 1,5		100
Vård och omsorg	8,4 24,7		2,7	2,2	100
Personl., kultur, renhålln. 20,5		26,1	4,7	2,3	100
Offentlig förvaltning	30,1	6,0	6,1 10,7		100
Totalt	18,20	19,6	2,8	3,5	100

Vikariat är den vanligaste formen av tidsbegränsad anställning men har minskat något i betydelse för att ersättas av behovsanställningar. År 1993 63 procent de tidsbegränsade anställningama vikariat

var av och 17 procent behovsanställningar. Fyra år hade andelen för-

senare ändrats till 54 respektive 25 procent och detta trots att det totala antalet tidsbegränsat anställda låg på nivå. Ca 85 procent av de

samma tidsbegränsade anställningama inom vård- och omsorg innehas av kvinnor.

Den näst största näringsgrenen är Handel och kommunikationer med 86 000 tidsbegränsat anställda, varav 55 000 inom handeln. Antalet anställda har minskat kontinuerligt sedan 1991. Jämfört med för tio år sedan är antalet anställda drygt 100 000 färre. Minskningen har mötts med en ökad grad av tidsbegränsade anställningar, men inte alls

Tidsbegränsade anställningar 191

i motsvarande omfattning som de förlorade fasta anställningama. Andelen tidsbegränsat anställda 13 procent under 1997 jämfört med var drygt 8 procent för tio år sedan. Ökningen inom handeln har framför allt gällt varuhus och specialbutiker. Liksom inom vård- och omsorgssektom dominerar vikariat och behovsanställningar. Vikariaten har dock aldrig haft samma omfattning som inom vårdsektom medan däremot behovsanställningar har varierat på mellan 20 och 25 procent. Provanställningama har ökat i betydelse under de senaste åren och svarar för nära tredjedel alla en av provanställningar i landet. Feriearbete ligger på ungefär oförändrade 12 procent, men är tillsammans med vård och omsorg de största mottagarna av bl.a. feriesökande ungdomar. Ca 17 procent de säsongav arbeten som förekommer i landet ligger inom denna sektor, företrädesvis inom området kommunikationer. De tidsbegränsade anställningama är jämnt fördelade mellan kvinnor och män, med men en övervikt för kvinnor inom vikariat och feriearbete. En annan mycket stor näringsgren är Personliga och kulturella tjänster, renhållning, med 64 000 tidsbegränsat anställda, varav 29 000 inom Hotell- och restaurang och 23 000 inom rekreation, kultur och sport. Det är en näringsgren där det totala antalet anställda har ökat med ll 000 på tio år. Det har skett att antalet fast genom anställda har minskat med 5 000 personer och antalet tidsbegränsat anställda har ökat med 16 000. Denna omfördelning har medfört att andelen med en tidsbegränsad anställning är i 25 procent och det uppe är en andel som endast ärjämförbar med jord- och skogsnäringen. Denna näringsgren är den tredje största vad gäller tidsbegränsade anställningar i förhållande till antalet anställda. Det finns ingen verksamhet som har så stor omfattning av andelen tidsbegränsade arbeten som hotell och restaurang, där 34 procent hade tidsbegränsad en anställning under 1997, ökning med 12 procentenheter jämfört med en 1987. Kvinnorna dominerar näringen och för 66 procent de svarar av tidsbegränsat anställda. Den vanligaste tidsbegränsade arbetsformen är behovsanställning, som svarar för 26 procent. Därefter följer objekts-/projektanställning med 20 procent och vikariat och säsongarbete med vardera 14 procent. Eftersom turistnäringen tillhör denna näringsgren är det inte förvånande att 37 procent av allt säsongarbete finns här. Det är

den

bransch som sysselsätter flest säsongarbetande. Inom tillverkningsindustrin har antalet tidsbegränsade anställningar ökat sedan 1994, även om antalet är blygsamt, drygt 7 000 om man jämför med 1987. Jämfört med de fasta anställningama, minskat som kraftigt i antal, kan man ändå påstå att de anställningsökningar vi som ser sker inom de tidsbegränsade anställningamas Största andelen ram.

192 Tidsbegränsade anställningar

tidsbegränsade jobb inom denna näringsgren finns inom livsmedelsindustrin, 16 procent, och den grafiska industrin med 12 procent.

Den största andelen tidsbegränsade anställningar utgörs av vikariat

25 procent, projektanställning 20 procent. Andelen provanställ-

ningarna har ökat från 11 procent under 1993 till 18 procent under 1997. Även behovsanställningama har ökat. Näringsgrenen är klart mansdominerad och det är endast behovsanställningama som fördelas jämnt mellan könen.

Den finansiella verksamheten, företagstjänster är den enda näringsgren där såväl fast anställda som tidsbegränsat anställda har ökat sedan 1987. Antalet tidsbegränsat anställda uppgår drygt 46 000

och omfattar bankverksamhet 4 500, fastighetsbolag personer 7 400, datakonsulter 3 400, uthymingsñrmor m.fl.

Den största andelen tidsbegränsade anställningar utgörs av pro- l jektanställningar, berör 27 procent. Därefter finns relativt l

som ca en stor andel vikariat, 21 procent, behovsanställningar 19 procent och pr0vanställningar,14 procent. Jämfört med 1993 har det skett en törskjutning från hög andel vikariat till en högre andel provanställ-

en ningar och behovsanställningar. Kvinnorna dominerar andelen tidsbegränsat anställda inom bank- och försäkringsverksamheten medan männen dominerar bland datakonsulter. För näringen som helhet är

könsfördelningen ganska jämn. i

Inom utbildning och forskning har andelen tidsbegränsat anställda l ökat påtagligt och år 1997 är andelen lika hög, 19,1 procent, som inom vård och Inom utbildningsområdet har antalet anställda

omsorg. minskat med 25 000 personer sedan 1987. Antalet fast anställda har minskat med 34 000 personer medan antalet tidsbegränsat anställda har ökat med drygt 8 000.

Forskning utveckling visar en helt annan bild. Antalet anställda har ökat med 12 000 personer, 9 000 avsåg fasta tjänster. Inom

varav de båda delnäringama har 20 procent tidsbegränsad anställning. l

ca en År i

1987 var andelen ungefär 15 procent. En tredjedel av de tidsbegränsade anställningama inom hela näringsgrenen är projektanställningar och 40 procent är vikariat. Andelen behovsanställda är jämförelsevis låg, drygt 8 procent. Samma andel har också tenninsanställd skolpersonal. Ungefär 65 procent vikariaten är tillsatta

av med kvinnor medan projektanställningama har jämn könsfördelning.

Inom den ofentliga förvaltningen finns 19 000 personer med en tidsbegränsad anställning, vilket motsvarar 9 procent av de anställda. Drygt hälñen, 55 procent, är kvinnor.

Den största andelen tidsbegränsade anställningar berör vikariat och projektanställning, där den visar ganska kraftig ökning. An-

senare en

Tidsbegränsade anställningar 193

delen anställda via beredskapsarbete har minskat från 11 procent 1993 till drygt 2 procent under 1997.

9.4 Utbildningsnivå och ålder

Små skillnader i utbildningsnivån mellan fast och tidsbegränsat anställda Utbildningsnivån är obetydligt högre bland fast anställda jämfört med tidsbegränsat anställda. Den största skillnaden finns mellan olika typer

av tidsbegränsade anställningsformer.

Som framgår av figur 9.3 finns den högsta utbildningsnivån bland de projektanställda följt av anställda i vikariat.

Figur 9.3. Utbildningsnivå bland fast respektive. tidsbegränsat anställda, därav fördelat på typ av tidsbegränsad anställning AKU årsmedeltal 1997.

i FörgyrmDGymnasial Htergyrm. I Forskarutb

100% I 80%

60%

40% l

20%

Inte oväntat finns personer, företrädesvis ungdomar, med den lägsta utbildningsnivån inom feriearbete. Även inom praktik- och säsongarbete är utbildningsnivån jämförelsevis låg. Bland behovsanställda ñnns närmare tredjedel som inte har gymnasiekompetens,

7 19-0281Arbetslöshetsersättning...

194 Tidsbegränsade anställningar

vilket delvis kan bero på att många av dem arbetar vid sidan av sina studier.

En tredjedel tidsbegränsat anställda är under 25 år

av Drygt en femtedel av ungdomarna i åldern 16-19 år arbetar. En stor majoritet av dem, 65 procent, har en tidsbegränsad anställning. Antalet arbetande ungdomar har dock sjunkit kraftigt jämfört med för tio år sedan, sysselsättningsgraden har t.ex. sjunkit från 46 till 21 procent. En orsak till skillnaden är att kommunerna från och med juli 1995 har ansvaret för ungdomar till och med 19 års ålder, vilket medför att

upp ett stort antal ungdomar studerar eller finns i det kommunala ungdomsprogrammet KUP och därmed räknas som studerande i AKU. Under 1987 fanns många av ungdomarna i sådana ungdomsåtgärder, som enligt AKU räknas som tidsbegränsat anställda

Tidsbegränsade arbeten är också vanliga i den äldre ungdomsgruppen 20-24 år. Mer än hälften av kvinnorna har ett tidsbegränsat arbete jämfört med en tredjedel bland männen. Antalet ungdomar med en fast anställning har halverats om man jämför med antalet för tio år sedan medan antalet tidsbegränsat anställda har ökat. Sammantaget har antalet personer som över huvud taget har en anställning minskat kraftigt.

9 Ungdomslag, Inskolningsplats. År 1987 fanns 23 000 ungdomar i åldrarna l 8-19 år i dessa ungdomsåtgärder. Det motsvarar 21,7 procent av de tidsbegränsat anställda i denna åldersgTUPP-

Tidsbegränsade anställningar 195 Tabell 9.5. Åldersfördelning bland tidsbegränsat anställda samt sysselsättningsgrad AK U 1997.

Ålder	Antal tidsbegränsat anställda Totalt	Män Kvinnor			alla anställda % av Totalt	Män Kvinnor
16-19	526	236		289	65,4	63,8	66,7
20-24	1 240	502		735	43,3	33,4	54,2
25-34	1 623	683		941	18,5	14,9	22,5
35-44	866	343		5l 8	10,2	8,3	l 1,9
45-54	572	235		337	6,2	5,3	6,9
55-59	175	74		102	5,5	4,9	6,1
60-64	96	48		46	6,1	6,5	5,5
16-64	5 099	2 122		2 968	14,6	12,3	16,8
Ålder	Sysselsättnings- Andel tidsbegr. grad, totalt	%, totalt
16-19	2 l		10,3
20-24	53,1		24,3
25-34	75,4		31,8
35-44	82,3		17,0
45-54	84,4		11,2
55-59	75,5		3,4
60-64	47,3		1,9
16-64	70,7		100

För den till antalet största gruppen med en tidsbegränsad anställning, åldrarna 25-34 år, har andelen ökat under en tioårsperiod, från 11,5 procent till 18,5 procent. Det är en följd av att antalet personer med fast anställning har minskat och antalet med tidsbegränsad anställning har ökat med 50 procent. Det totala antalet anställda har minskat ganska måttligt, relativt sett, endast med sex procent.

Samma utveckling och tendenser som hittills har beskrivits gäller för övriga åldersgrupper. Man kan dock se att andelen personer som har en tidsbegränsad anställning är betydligt mindre i de äldre åldersgrupperna än i de yngre åldersgruppema, även om andelen har ökat.

196 Tidsbegränsade anställningar

Olika typer av anställningsformer varierar med åldern

Behovsanställningama har ökat i alla åldersgruppen och vikariaten har minskat. Projektanställningar har ökat främst i åldrarna 25-34 år och minskat bland de äldsta. Den äldsta åldersgruppen har i större utsträckning än tidigare en arbetsmarknadsåtgärd klassas

som som anställning. Andelen i säsongarbete har minskat påtagligt bland dem som är över 55 år.

Tabell 9.6. Tidsbegränsat anställda fördelade på åldersgrupper efter typ av anställning. Båda könen. AK U 1997.

Ålder Vikariat Prov- Praktik Ferie- Säsong- Projekt-

		anställn.		arbete arbete		anställn.
16-19	11,4	5,1	4,0 37,6		5,9	9,9
20-24	30,2	9,7	2,3 13,0		5,2	11,9
25-34	37,0	8,9	1,6	3,2	4,9	21,2
35-44	39,0	7,0	1,5	0,9	4,6	22,9
45-54	40,9	5,9	0,3	0,3	4,7	23,1
55-64	25,8	2,6	0,0	0,0	7,7	22,5
16-64	32,9	7,7	1,8	8,2	5,1	18,3

Ålder Kallas vid Arbetsm. Övrigt Totalt Antal

	behov åtgärder			%	100-tal.
16-19	23,0	1,1	2,3	100	526
20-24	24,4	1,0	2,3	100 l 240
25-34	18,7	2,0	2,5	100 1 623
35-44	15,7	3,2	5,2	100	866
45-54	14,3	5,1	5,2	100	572
55-64	21,0	12,2	8,5	100	271
16-64	19,6	2,8	3,5	100 5 099

När man ser till förändringar för olika åldersgrupper mellan åren 1987 och 1997 måste man även ta hänsyn till att befolkningen har ökat kraftigt just i åldrama 25-34 år. Det är därför inte oväsentligt att så många i denna åldersgrupp har den svagaste formen av tidsbegränsad anställning, nämligen behovsanställning. Ca 30 procent av alla med en tidsbegränsad anställning är mellan 25 och 34 år.

Tidsbegränsade anställningar 197

9.5 Arbetstider

Kortare veckoarbetstid för tidsbegränsat anställda

Tidsbegränsat anställda har kortare veckoarbetstider än fast anställda. Skillnaden mellan kvinnor och män är stora. I alla åldersgrupper arbetar män än kvinnor och det gäller vare sig anställningen är

mer fast eller tidsbegränsad. Särskilt påtaglig är skillnaden om man har barn under 7 år. Kvinnor med små barn arbetar 9-10 timmar mindre i veckan än män med små bam.

Kortaste arbetstiden inom handeln

Den kortaste arbetstiden för tidsbegränsat anställda finns inom handeln 28 timmar per vecka, personliga och kulturella tjänster 28,5 timmar vecka och inom vård och omsorg 29 timmar. Som

per framgår av figur 9.4 arbetar hälften av de tidsbegränsat anställda heltid, dvs. 35 timmar eller jämfört med nära 70 procent av de fast

mer, anställda.

Figur Fast och tidsbegränsat anställda efter veckoarbetstid. AK U årsmedeltal 1997.

Procent

. Fast

gTrdsbegr

20.

10.

1-19tim 20-34 tim 35 tim

198 Tidsbegränsade anställningar

Bland anställda i olika tidsbegränsade anställningsformer är det, inte oväntat, personer som är behovsanställda, har den kortaste som veckoarbetstiden. Så många 75 procent dem arbetar deltid, som av dvs. mindre än 35 timmar. För anställda i vikariat är det drygt hälften som inte arbetar heltid. Det är också bland med högst förpersoner gymnasial utbildning veckoarbetstiden är kortare än för som genomsnittet med en tidsbegränsad anställning.

En femtedel är deltidsarbetslösa

En femtedel de tidsbegränsat anställda arbetar mindre än de skulle av vilja göra på grund av arbetsmarknadsskäl, dvs. mindre än 35 timmar och räknas därmed som deltidsarbetslösa i AKU. Andelen har ökat kraftigt sedan 1990. Det finns stora skillnader mellan olika typer av anställningsformer. Som framgår figur 9.5 är det bland anställda i av vikariat och behovsanställda den högsta deltidsarbetslösheten som finns.

Figur 9.5. Andel av fast respektive tidsbegränsat anställda är som deltidsarbetslösa. AKU årsmedeltal 1990 och 1997.

i 45,0

40,0 , 35,0 30,0 l . 25,0 t, l

20,0 . 15,0 l r 10,0 ä .t 5D då

0,0 , i ; än C N 9 D.

Tidsbegränsade anställningar 199

Andelen deltidsarbetslösa tidsbegränsat anställda har ökat bland såväl kvinnor män. Nära tredjedel, 30 procent, av kvinnorna

som en

under 1997 att de arbetade mindre än de skulle vilja göra på uppgav grund arbetsmarknadsskäl, bland männen var andelen 14 procent.

av För kvinnornas del har andelen ökat från 13 procent under 1990 och for männen från sex procent. Den största förändringen gäller behovsanställda där 46 procent av kvinnorna och 35 procent av männen är deltidsarbetslösa.

Av uppgifterna i AKU framgår inte alla dessa deltidsarbetslösa

om skulle vilja arbeta heltid. Det enda vi vet är att de skulle vilja arbeta

än de för närvarande gör. Vi vet också att 14 procent av dem som mer

tidsbegränsad anställning studerar på hel- eller deltid samtidigt har en som de arbetar. Om man vänder på resonemanget kan man säga att nära 80 procent är nöjda med sin veckoarbetstid och vill inte arbeta fler timmar.

9.6 Tidsbegränsad anställning vanlig bland

utomnordiska medborgare

De invandrade till Sverige under 1990-talet har mött

personer som speciellt stora svårigheter på arbetsmarknaden att arbetslös-

genom heten har varit så hög. Närmare 40 procent av invandrarna under 1990-talet har kommit från f.d. Jugoslavien, en tredjedel från Mellanöstern och övriga delar Asien, och 12 procent från Afrika.

av ca

Svårt att komma in på arbetsmarknaden

Invandringens sammansättning efter ursprung och yrkeskunskaper har varierat starkt över tiden. Under 1950-talet efterfrågades yrkesarbetare och specialister medan det under 1960-talet och i början av 1970-talet efterfrågades främst okvalificerad arbetskraft till industrin. Under 1980- talet och 1990-talet har många invandrare i stor utsträckning sökt sig till servicesektom.

Redan under l980-talet minskade de utomnordiska medborgarnas deltagande i arbetslivet trots ett gott arbetsmarknadsläge. När situationen arbetsmarknaden försämrades drastiskt under första hälften av 1990-talet förstärktes den negativa utvecklingen. Det kan således fin-

en mer långsiktig trend till att de utomnordiska medborgarnas nas deltagande i arbetslivet minskar.

° AMS Utredningsenhet, Arbetsmarknaden för invandrare, Ura 1998:1.

200 Tidsbegränsade anställningar

Antalet utomnordiska medborgare i åldrarna 16-64 år uppgick år 1997 till 252 000 vilket är mer än en fördubbling jämfört med 1980. Trots denna ökning är antalet sysselsatta ungefär lika många 1997 som 1980. Det betyder att sysselsättningsgraden har sjunkit från 74 procent till 35 procent mellan de båda åren. Av de svenska medborgarna var 73 procent sysselsatta år 1997.

Sysselsättningsgraden bland de utomnordiska kvinnorna är mycket låg, endast 29 procent under 1997, medan männens är något högre, 42 procent. För svenska medborgare var andelama 74 respektive 71 procent.

Flera näringar har lika stor betydelse för utomnordiska för

som svenska medborgare

Ur sysselsättningssynpunkt har flera näringar lika stor betydelse för utomnordiska medborgare som för svenska medborgare. En fjärdedel av de utomnordiska medborgarna arbetar inom tillverkningsindustrin. Det är en något högre andel än för samtliga anställda i landet. Inom näringama handel och kommunikation, företagstjänster, utbildning och forskning arbetar ungefär lika stor andel de anställda utomnor-

av diska medborgarna de svenska medborgarna. Även inom

som av personliga tjänster arbetar många utomnordiska medborgare och då särskilt inom hotell- och restaurangverksamheten.

En tredjedel har ett tidsbegränsat jobb

En tredjedel av de utomnordiska medborgarna har tidsbegränsad

en anställning. Motsvarande andel för samtliga i landet är 14,6 procent.

Med den låga sysselsättningsgrad de utomnordiska medbor-

som garna har, 35 procent jämfört med svenska medborgare 73 procent, innebär det att av det totala antalet med tidsbegränsad anställning,

en 509 000, är fem procent utomnordiska medborgare.

Tidsbegränsade anställningar 201 Tabell 9.7. Tidsbegränsat anställda. Antal 100-tal och i procent av totala antalet anställda. Fördelning på näringsgren. Samtliga resp. utomnordiska medborgare. AKU 1997.

Tidsbegränsad anst. Procent av samtliga Fördelning på närings-

			anställda		gren
Näringsgren	Samtliga Utom- Samtliga Utom- Samtliga Utom- antal nordiska	medb.		nordiska medb.		nordiska medb.
Jord-, skogsbruk	94	1	25,3	25,0	1,1	0,5
Tillverkning	583 33		7,7	17,7 21,6		24,1
dv: Verkstadsindustrin	205	12	5,8	l 1,7 10,2		13,4
Byggverksamheten	251	6	15,0	60,0	4,8	1,3
Handel 0 kommunikation	853 32		13,3	27,8	18,3	14,9
dv: Handel	553	18	13,6	23,7	11,6	9,9
Företagstj. finansiella sekt.	462 25		12,3	23,6	10,7	13,7
Utbildning 0 forskning	578 45		19,1	50,0	8,7	11,7
Vård o omsorg	l 432 61		19,1	46,2	21,5	17,1
Personl inkl. hotellrestaur	638 48		25,4	40,7	7,2	15,3
Offentl. forvaltn.	5 091 256		14,6	33,2	100	100

Som framgår av tabell 9.7 finns få tidsbegränsat anställda inom byggverksamheten och offentlig förvaltning. Att andelen ändå blir hög beror på att näringama över huvud taget sysselsätter få utomnordiska medborgare.

9.7 Regional utveckling

Den regionala bilden figur 9.6 visar att det har skett stora förändringar av andelen personer som har en tidsbegränsad anställning. I de flesta län har andelen tidsbegränsat anställda ökat jämfört med år 1987. Förändringen varierar kraftigt mellan länen.

202 Tidsbegränsade anställningar

Figur 9.6 Andel av samtliga anställda har tidsbegränsad

som anställning. AK U årsmedeltal 1997 och 198

ZCBSHAMlNYUDXIWGVOETAFKRi

D C B

D19 7

I de tre storstadslänen är den privata tjänstesektom den dominerande näringsgrenen. Den utgör cirka 40 procent i Göteborgs- och

ca Malmöregionen och nära 50 procent i Stockholmsregionen. Den offentliga sektorn är den största näringen i de delarna landet

norra av men är ganska stor även i landets mellersta delar. Flera av länen i Sydoch Mellansverige har en betydande industrisektor, som utgör uppemot en tredjedel av den totala näringsstrukturen.

Näringsstrukturens sammansättning kommer att ha en viktig betydelse för utvecklingen i de enskilda länen. Polariseringen mellan växande regioner, med en stor privat tjänstesektor, och glesbygdsregioner, med minskande offentlig sektor, riskerar att öka.

Stora skillnader i befolkningsstruktur mellan glesbygd och storstad

Det är inte enbart skillnader i näringsstmkturens sammansättning mellan olika län och regioner. Om delar in landets kommuner i

man olika regioner efter invånarantal finner vi att det också är stora skill

l Tidsbegränsade anställningar 203

nader i befolkningsstrukturen mellan glesbygd och storstad. " Glesbygden och de befolkningsmässigt mindre regionerna, framför allt norra glesbygden, har en större andel av befolkningen som är äldre än 55 år. De största skillnaderna mellan regionerna finns i åldersintervallet 25-34 år. I Stockholm utgör dessa en hög andel, över åtta procent av befolkningen. Motsvarande andel i norra glesbygden och södra Mellansverige är ca sex procent. Mycket talar för att den nuvarande utvecklingen med en inflyttning till stor-

av yngre personer stadsregioner, universitets- och högskoleregioner kommer att fortsätta.

Flest tillfälligt anställda i den norra glesbygden

Antalet fast anställda har minskat med 22 procent i norra tätbygden och norra glesbygden mellan åren 1990 och 1997. I storstadsområdena, Stockholm och Göteborg, minskade antalet med 15 procent. Malmö, skiljer sig från övriga storstadslän genom en betydligt kraftigare minskning, 20 procent. Den är jämförbar med större städer och södra Mellansverige. Antalet tidsbegränsat anställda har ökat i alla regioner.

Av figur 9.7 framgår att det är i den norra glesbygden som andelen tidsbegränsat anställda är högst, 19 procent. En hög andel finns även i norra tätbygden och Malmöregionen. Den procentuella ökningen av antalet tidsbegränsat anställda har däremot varit högst i Stockholm, där antalet ökade med 50 procent.

l Källa: SCB H1 Stockholm/SödertäljeA-region H8GöteborgsA-region H9 Malmö/lund/Trelleborg H3 Större städer Kommuner med mer än 90 000 invånareinom 30 kilometers radie från kommuncentra H4 SödraMellansverigeKommuner medmerän27 000och mindrean90 000invånareinom 30 kilometersradiefrån kommuncentrum

samtmedmerän 300 000 invånareinom 100kilometersradiefrånsammapunkt H5 Norra tätbygdenKommuner medmerän 27 000 och mindreån90 000 invånareinom 30 kilometersradiefrån kommuncentrumsamt

medmindreän 300 000invånareinom 100kilometersradiefrånsammapunkt H6 Norra glesbygdenKommuner medmindre ån27 000 invånareinom 30 kilometersradie från kommuncentrum. Z AMS Utredningsenhet, Regionala arbetsmarknader, Ura 1996:11.

204 Tidsbegränsade anställningar

Figur 9.7. Andel % tidsbegränsat anställda av samtliga anställda. AK U årsmedeltal.

20,0

5,0

0,0

.1997 51990

Olika typer av anställningsformer dominerar i de olika regionerna

I Stockholmsregionen är det andelen i projektanställningar och behovsanställningar som har ökat bekostnad av alla andra tidsbegränsade anställningsformer. Det kan hänga samman med utvecklingen i de näringsgrenar som har ökat i Stockholm mellan åren 1987 och 1997, nämligen Finansverksamhet, företagstjänster, utbildning och forskning samt personliga tjänster, hotell och restaurang.

Vi vet sedan tidigare att den största andelen tidsbegränsat anställda i landet inom ñnansverksamhet och företagstjänster består av projektanställda, så det är rimligt att anta att den största ökningen

av projektanställningar finns just här. Ca en femtedel av landets sysselsatta inom denna näringsgren finns i Stockholm. Den största anställningsformen är vikariat och Stockholmsregionen är att ha ökat

ensam om denna anställningsform mellan 1990 och 1997. I alla övriga regioner, inklusive riket, har antalet minskat. Andelen behovsanställda alla

av tidsbegränsat anställda är lägst i landet i Stockholmsregionen, 17 procent. Det är ändå en anställningsform har än fördubblats. Av

som mer dem som har denna anställningsform uppger drygt en tredjedel att de

Tidsbegränsade anställningar 205

önskar arbete inte kan få det grund av arbetsmark-

mer men nadsskäl.

Motsvarande utveckling i Stockholmsregionen finns iGöte-

som borgsregionen, där femtedel landets tillverkningsindustri

ca en av finns. Antalet projekt- och behovsanställda har ökat mycket kraftigt,

till skillnad från Stockholmsregionen är andelen behovsanställda men fler än andelen projektanställda. Av de behovsanställda uppger ca hälften att de är deltidsarbetslösa. Motsvarande andel i Stockholmsregionen tredjedel.

är en

Andelen tidsbegränsat anställda iMalmöregionen är högre än i de två övriga Storstadslänen. Liksom i Storstadslänen är antalet anställda på vikariat den största ökningstakten för behovsanställda

gruppen men är högre än i de andra storstadslänen. Länet har i stort sett samma näringsstruktur Göteborgsregionen och de båda länen skiljer sig

som från Stockholmsregionen främst vad gäller sysselsättningen inom fmans- och företagstjänster, där de har betydligt lägre andel av den

en totala sysselsättningen.

I större städer och i södra Mellansverige ligger andelen tidsbegränsat anställda ungefär på rikets nivå, omkring 14.6 procent. Det finns inga större specifika skillnader vad gäller typ av tidsbegränsad anställning, möjligen med undantag projektanställning, vars andel

sysselsättningen är något lägre än i riket. Andelen kvinnor som har av

tidsbegränsad anställning är något lägre än i riket medan däremot en andelen kvinnor i projektanställning ligger nära rikets nivå i de större städerna.

Norra tätbygden har 16 procent tidsbegränsat anställda, norra glesbygden 19 procent. Ökningen mellan 1990 och 1997 har varit

ca måttlig, omkring 11-12 procent, medan den i riket var nära 30 procent. Det är framför allt andelen i säsongarbete skiljer norra gles-

som bygden från övriga delar landet att 12 procent de tids-

av genom ca av begränsade anställningama är säsonganställning. Andelen som

en finns i objekt-/projektanställning de tidsbegränsat anställda är

av också hög i glesbygden, 12,1 procent riket 9,8 procent.

Svårare att få heltidsjobb i glesbygd och södra Mellansverige

Det är stora skillnader både mellan regioner och mellan fast och tidsbegränsad anställning när det gäller möjligheten att få heltidsarbete. Av nedanstående figur 9.8 framgår att Storstadsregionerna har betydligt färre har påtvingad deltidssysselsättning än i riket

personer som en och övriga regioner. Sämsta arbetsmarknaden finns i norra glesbygden och södra Mellansverige.

206 Tidsbegränsade anställningar

Figur 9.8 Andel med fast respektive tidsbegränsad anställning är som deltidsarbetslösa. AK U årsmedeltal 199

Riket

Nzaglesbygden

Nzatätbygden

Sö Mellansverige

Större städer

Malmö

Göteborg

Stockholm

O 5 10 15 20 25 30

U Fast I Tidsbegr

Det är två grupper tidsbegränsat anställda dominerar bland som dem som är deltidsarbetslösa, vikariat och behovsanställda. Det är särskilt de behovsanställda, som arbetar mindre än de skulle vilja göra, i riket är 42 procent, i södra Mellansverige och glesbygden norra är 50 procent av de behovsanställda deltidsarbetslösa, Motsvarande andel för Stockholmsregionen är 30 procent.

9.8 De anställda och den flexibla

synen på

arbetsmarknaden

Under 1990-talet har över halv miljon människor förlorat sin fasta en anställning. Under samma period har antalet tidsbegränsat anställda ökat med ca 140 000. Relationema mellan fast och tidsbegränsat anställda har förändrats kraftigt. År 1990 hade tio de procent av anställda en tidsbegränsad anställning och denna andel har ökat till drygt 15 procent år 1998. Vi har också kunnat kapitel 9.2 att de se

flesta nyanställningar är tidsbegränsade anställningar.

Tidsbegränsade anställningar 207

Är med tidsbegränsat arbete nöjda med sin anställnings-

personer form eller vill de ha fast anställning Är det så, ibland fram-

en som ställs i den allmänna debatten, att ungdomar föredrar tillfälliga jobb framför fast anställning För att få svar på dessa frågor har utredningen ställt tilläggsfrågor till Statistiska centralbyråns ordinarie arbetskraftsundersökning AKU under november 1998.

Syftet med frågorna är att

undersöka attraktionskraften hos fasta respektive tidsbegränsade 0

anställningar,

ungdomars uppfattning om önskad anställningsform skiljer 0 se om

sig från andra åldersgrupper,

undersöka omställningsbenägenheten bland dem är missnöjda 0 som

med sin anställningsfonn, dvs. vad individen kan tänka sig att göra

för att få den önskade anställningsfonnen.

Fast anställning är den mest attraktiva anställningsformen

Resultaten visar att 95 procent dem som har en fast eller tidsbe-

av gränsad anställning vill ha en fast anställning. Endast tre procent föredrar tidsbegränsad anställning och två procent kan inte ta ställning.

en Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män. Bland de tidsbegränsat anställda vill 87 procent ha fast anställning, bland de fast

en anställda 96 procent.

208 Tidsbegränsade anställningar

Figur 9.9. Fråga i AKU: Om du skulle välja mellan att ha den anställningsform du har i dag och att ha alternativ form, vilken skulle du

en föredra

Svar hån Svar från

Fast anställda Tidsbegzänsat anställda

Tidsbegr Vet

ve e.

2°/° 2%

Tndsbegr. 3%

10%

Fast Fast

96% 37%

De tidsbegränsat anställda föredrar denna anställningsform

som består till två tredjedelar av personer som är missnöjda med sitt

nuvarande yrke eller sina arbetsuppgifter, hälften är ungdomar under

varav 25 år. En förklaring kan att inte har det arbete helst

vara om man man vill ha spelar anställningsforrnen mindre roll. Även bland fast

anställda är det i högre grad missnöje med yrket kan

som gör att man tänka sig en annan anställningsfonn.

Uppfattningama mellan i olika former tidsbegränsad

personer av anställning varierar. Mest angelägna fast anställning är

om en personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och därefter kommer

personer som har vikariat, provanställning eller praktikarbete. Projektanställda,

säsonganställda och särskilt feriearbetande skiljer sig från i

personer andra tidsbegränsade anställningar att något högre andel är

genom en nöjda med den nuvarande anställningsfonnen.

Tidsbegränsade anställningar 209

Även ungdomar vill ha fast anställning

Ungdomar skiljer sig inte påtagligt från övriga åldersgrupper när det gäller önskan att ha ett fast arbete. I åldrarna 16-24 år vill 83 pro-

om cent ha en fast anställning medan fem procent inte vet. Bland de yngsta ungdomarna, 16-19 år, är femtedel nöjda med att ha en

en tidsbegränsad anställning. Resultatet är inte förvånande eftersom många de yngsta ungdomarna kombinerar arbete med studier.

av Redan i åldrarna 20-24 år har andelen som vill ha fast anställning ökat till 90 procent. Något fler män än unga kvinnor vill ha fast

unga anställning.

Många av de tidsbegränsat anställda är missnöjda med nuvarande yrke

På frågan deltagarna i undersökningen arbetar i det yrke de helst

om skulle vilja ha i framtiden svarar knappt 70 procent ja.

Figur 9.10 Andel fast och tidsbegränsat anställda i önskat yrke.

90.0 I 80.04

600.,

40.0,

10.0,.

0.0,

"L 3 § å 9 LL .W E 3 0 E

2 s e m a a g 2 0 w

i- n. V

o a

210 Tidsbegränsade anställningar

Förvånansvärt många med en fast anställning, 30 procent, har inte det önskade yrket eller de arbetsuppgifter de helst vill ha i framtiden. Mest tydligt är ändå med tidsbegränsad anställning inte

att personer en har det önskade yrket. Närmare hälften vill ha ett annat yrke eller andra arbetsuppgifter. Det är endast bland praktikanställda som ungefär samma andel dem med fast anställning, är nöjda. En två

som av anställningsformer som har vuxit kraftigt under 1990-talet är behovsanställda och bland dem är endast drygt 40 procent nöjda med sitt yrke eller sina arbetsuppgifter. Den andra kraftigt växande arbetsformen, projektanställda, uppvisar betydligt fler är nöjda. Räknat

som i antal anställda innebär det redovisade att över miljon

ovan en anställda inte har det yrke eller de arbetsuppgifter de helst vill ha

som i framtiden.

Om man bortser från den yngsta åldersgruppen är

personer som arbetar inom byggnadsverksamhet figur 9.11 mest nöjda med sitt yrke. Därefter följer de arbetar inom hälso- och sjukvård.

som

Figur 9.11 Andel tidsbegränsat anställda är i önskat yrke, för-

som

. delning på näringsgren.

1IJ.0

§10

G10

o o o tj o

o o

Tidsbegränsade anställningar 211

Inom hotell- och restaurangnäringen är endast en fjärdedel nöjda med yrket och samtliga av dessa är dessutom missnöjda med att ha en tidsbegränsad anställning. Bland dem som arbetar inom hemtjänsten är 60 procent nöjda med yrket medan nio tio är missnöjda med

av anställningsformen.

Tidsbegränsat anställda i önskat yrke är mest missnöjda med anställningsformen

Bland de tidsbegränsat anställda är missnöjet med anställningsformen större om man är nöjd med sitt yrke än om man är missnöjd. Det är troligt att vill arbeta inom sitt nuvarande yrke, så är man mer

om man angelägen om att få en fast anställning, än om man hellre skulle vilja arbeta inom något annat yrke. Fast anställning ger också tillträde till bland annat karriärmöjligheter, kompetensutveckling och större inflytande på arbetsplatsen.

Figur 9.12. Andel är nöjda med sin anställningsform fördelat på

som

de är nöjda med yrket vänster stapel eller missnöjda höger staom pel med yrket.

30,0

25,0

Nöd 15,0

DMBSHÖJG 10.0

2 l 2 Tidsbegränsade anställningar

Av ovanstående figur 9.12 framgår att exempelvis de säsonganställda, som är nöjda med sitt yrke, också är nöjda med sin

mer anställningsform än personer i andra former tidsbegränsad anställ-

av ning. Objekts-/projektanställda nöjda med sin anställningsform

är mer än andra grupper, även när de är missnöjda med sitt yrke eller sina arbetsuppgifter. Möjligen kan det vara så att denna anställningsform i större utsträckning än andra anställningsfonner är självvald och att missnöjet därför inte blir lika stort även projektet inte alltid är det

om önskade. Personer har vikariat, provanställning och behovs-

som anställning är däremot mer missnöjda än andra

grupper.

Omställningsberedskapen varierar med anställningsform och tillfredsställelse med yrke

Som tidigare har framgått ville 87 procent de tidsbegränsat

av anställda hellre ha en fast anställning. En av frågorna till dessa

personer var vad de skulle kunna tänka sig att göra för att få fast anställ-

en ning. Den mest attraktiva formen för förändring är att utbilda sig för att få bredare kompetens. En fjärdedel att de kan tänka sig

uppger detta. En femtedel kan tänka sig att byta yrke eller arbetsuppgifter och för knappt femtedel är utbildning till ett nytt yrke ett alternativ. Få

en personer kan tänka sig att flytta till ort eller att ändra sitt

en annan arbetsschema. Ungefär 20 procent vill inte göra några förändringar alls. Bland dem inte vill göra några förändringar finns de

som som uppger att de har provanställning och kommer att få en fast anställning inom en nära framtid.

Tidsbegränsade anställningar 213

Figur 9.13. Tidsbegränsat anställda, 16-64 år. Omställningsberedskap för att få fast anställning.

i . 100,0

90,0

80,0

7°-° -°

ma

60.0 bredare

50,0	4,	kompetens Utbilda tIII
40D	4	3 nytt yrke

30 0

20.0 Byte yrke

.g .

arbetsuppg

10,0

0,0

3 ä ä 8 s ä 9 å 3 i E ä å å ° i 2 2 s "ä

g

å u n j l LD I l

Som framgår av ovanstående figur 9.13 kan drygt 60 procent av dem vill ha en fast anställning tänka sig ett yrkesbyte eller någon

som form utbildning. Vid sidan av feriearbetande, finns den största

av omställningsbenägenheten bland säsong- och behovsanställda. Ungdomar under 25 år är också inställda på omställning än äldre.

mer

Vilken typ omställning man kan tänka sig varierar beroende på

av vilken anställningsforrn har. Den mest attraktiva omställnings-

man formen for de flesta typer tidsbegränsade anställningar är utbild-

av ning for bredare kompetens. Bland säsonganställda är detta särskilt

framträdande.

undantar ungdomar i åldrarna 16-24 år, är utbildning till

Om man ett nytt yrke tänkbart för drygt tio procent av undersökningsgmppen och då företrädesvis bland säsong-, projekt- och behovsanställda. Att

byta yrke eller arbetsuppgifter framstår som det mest tänkbara alternativet for två tredjedelar dem är i arbetsmarknadspolitiska

av som åtgärder. Få dem svarar däremot att de vill utbilda sig for ett nytt

av yrke.

Bland dem är nöjda med sitt yrke säger tredjedel att de inte

som en är intresserade att ändra något för att få en fast anställning. Drygt

fjärdedel kan tänka sig utbildning för att få bredare kompetens en

214 Tidsbegränsade anställningar

medan endast sex procent är intresserade att utbilda sig till ett nytt av yrke. Bland dem som har en tidsbegränsad anställning och samtidigt är deltidsarbetslösa kan 10 procent tänka sig att ändra schema eller arbeta på andra tider. De är också mer benägna att utbilda sig för bredare kompetens än dem som arbetar heltid. Bland dem som är missnöjda med yrket är det ett fåtal som uppger att de inte vill ändra något. De är mycket positiva till förändringar, såväl till att byta yrke eller arbetsuppgifter till att utbilda sig för som bredare kompetens eller till ett nytt yrke.

Fast anställda som är missnöjda med yrket eller arbetsformen

Cirka 30 procent de fast anställda, omkring 900 000 är av personer, inte nöjda med yrket eller har inte de arbetsuppgifter de skulle som vilja ha i framtiden. Inom de flesta näringsgrenar är det cirka treden jedel som inte är nöjda med yrket. Några näringsgrenar avviker dock från detta mönster. Drygt 40 procent dem mellan 20 och 64 år av som arbetar inom hotell- och restaurangverksamheten är inte nöjda med yrket och knappt 40 procent inom kommunikationer. Mest nöjda med sitt yrke är inom jord- och skogsnäringen, offentlig förvaltpersoner ning och hälso- och sjukvården. Bland dem som har fast deltidsanställning finns få är misssom nöjda med anställningsformen. Inom till exempel service och hemtjänst för äldre finns ingen med fast anställning är missnöjd med som arbetsfonnen, inte heller bland de deltidsarbetande. Det är endast bland tidsbegränsat anställda missnöjet med anställningsformen som är mycket stor i denna grupp. En mycket liten grupp bland dem har fast anställning skulle som en hellre vilja ha en tidsbegränsad anställning. Drygt fjärdedel dem en av skulle vilja byta yrke eller på andra arbetsuppgifter medan prova en tredjedel kan tänka sig att utbilda sig till ett nytt yrke eller utbilda sig för att få en bredare kompetens. En fjärdedel skulle vilja ändra arbetsformen så att de kunde jobba intensivt under period för att en senare kunna ta en längre ledighet. Bland spontana kommentarer att anges en annan anställningsform troligen skulle vara mer ekonomiskt lönsam, leda till intressantare arbetsuppgifter eller större möjligheter ge att påverka sitt arbete. Att det skulle ekonomiskt lönsamt vara mer att byta anställningsform kan möjligen bero att de löner har som man inom den offentliga sektorn jämfört med lönerna inom bemanningsbranschen.

Tidsbegränsade anställningar 215

9.9 Arbetsmiljö och arbetsvillkor

Har 1990-talets dramatiska förändringar på arbetsmarknaden i form

hög arbetslöshet, hot arbetslöshet, omorganisationer, nya av om anställningsmönster och företagsmönster påverkat människors

nya agerande i arbetsmiljöfrågor Har möjligheterna att rapportera om brister i arbetsmiljö särskilt påverkat de tidsbegränsat anställda Å

ena sidan finns bilden med tidsbegränsade arbeten är rädda

att personer att påpeka missförhållanden, å andra sidan finns bilden att just för att

tidsbegränsad anställning så skulle de våga säga ifrån", de de har en skulle inte ha något att förlora eftersom de inte har någon lojalitet att

upprätthålla.

Hur fungerar arbetsmiljödialogen

Resultat från nyligen genomförd studie visar arbets-

en att en svag marknadsposition, i form tidsbegränsad anställning, dämpar kritik

av gentemot arbetsgivare. Jämfört med fast anställda är det en större andel tidsbegränsat anställda rapporterar att de har otillräckliga

som kunskaper arbetsmiljö, skydds- och säkerhetsfrågor. Det gäller

om kvinnor i större utsträckning än män, 42 respektive 25 procent. Bland behovsanställda är andelen hög bland såväl kvinnor som män. De otillräckliga kunskaperna gäller oavsett bransch. Mest extrem är handeln, där än hälften de tidsbegränsat anställda otillräck-

mer av anger liga kunskaper. Bland de tidsbegränsat anställda angav 26 procent att de inte fått tillgång till nödvändig utbildning och av dem som har ett vikariat det tredjedel uppgav detta.

var en som

Svårare att säga ifrån" för tillfälligt anställda

Viljan att säga ifrån förhållanden på arbetsplatsen försvåras av

om att ha tidsbegränsad anställning. Så tycker 30 procent av de tidsbe-

en gränsat anställda. Här finns skillnader mellan branscherna. Inom industrin är det 39 procent tycker att den tidsbegränsade anställ-

som ningen försvårar medan andelen inom kommunikation är 18 procent. Drygt 40 procent att anställningsformen försvårar möjligheterna

anser att få gehör för sina synpunkter på arbetsmiljö och arbetsvillkor. Svå-

3 Aronsson G, Göransson S: Tillfälligt anställda och arbetsmiljödialogen. Arbete och hälsa 1998:3.

216 Tidsbegränsade anställningar

rast att få gehör har behovsanställda, 47 procent, och vikarier, 44 procent. Kvinnorna har betydligt svårare att få gehör än männen. Aronsson Göransson påpekar att allt fler kommer att arbeta i om tidsbegränsade anställningar och dessa anställningsfonner försvårar kritik och försvårar möjligheterna att få gehör för arbetsmiljösynpunkter kan det diskuteras sådan situation är i överensstämom en melse med gällande Arbetsmiljölag.

Arbetsvillkoren har förändrats

Förlusten halv miljon arbetstillfällen under början 1990-talet av en av beror inte enbart på att företag har slagits ut. Många organisationer har också passat på att organisera och slimma" sina företag. Det om har medfört att den personal blev kvar har fått fler och variesom mer

rande arbetsuppgifter. Tillfälliga arbetstoppar har i ökad omfattning

lösts genom att använda tidsbegränsat anställda. För att belysa olika anställningsfonner och dess arbetsvillkor liksom förändringar i dessa har Arbetslivsinstitutet gjort fördjupad analys den senaste en av

undersökningen från SCB:s Arbetsmiljöundersökning.

Arbetsuppgifterna har blivit fler

Av undersökningen framgår att 40 procent männen och 39 procent av av kvinnorna att innehållet i arbetet under de tolv månaanser senaste derna har förändrats så att gör fler olika arbetsuppgifter än tidiman gare. Förändringar är särskilt vanliga bland dem med fast heltid, som jobbar övertid, och bland projektanställda. Nästan ingen säger att arbetsuppgifterna har blivit färre.

Kraven ökar bland allt fler anställda

Drygt 60 procent kvinnorna och 57 procent männen upplever av av att de har alldeles för mycket att göra. Via ett s.k. kravindex, som består av medelvärdet fyra variabler, konstateras att kvinnor oftare av

4 Anders Wikman, Arbetslivsinstitutet, Alf Andersson och Madeleine Bastin, SCB, Nya relationer i arbetslivet 1998. SCB: Arbetsmiljön 1997, SCB 1998. 5 Defmierat som: Tvungen att dra in på luncher/arbeta över, stressigt arbete, arbetet kräver uppmärksamhet 0 koncentration, har alldeles för mycket att göra.

Tidsbegränsade anställningar 217

än män uppger att de har kravfyllda arbeten. Det är vanligast med krav bland fast heltidsanställda med övertid. Inom tidsbegränsade arbeten tenderar krävande arbeten att vara vanligast bland projektanställda och minst vanliga bland dem med övriga tidsbegränsade anställningar än vikariat. Tendensen i arbetslivet är tydlig: kraven omfattar allt fler anställda och är särskilt tydlig bland kvinnor.

Kontroll och inflytande över arbetet minskar

Mellan 1991 till 1997 har andelen anställda upplever bristande

som kontroll och inflytande över arbetet ökat för såväl kvinnor som män. Särskilt har möjligheten att själv bestämma arbetstakten minskat påtagligt. Det verkar rimligt att en ökad press på de fast anställda medför att man känner att frihetsgraden har minskat även är med och

om man beslutar om arbetets uppläggning. Kanske innebär ökningen av andelen tidsbegränsat anställda att en större andel dessa efter hand ställs

av utanför den fasta käman och därigenom får en minskad grad av inflytande.

Det är vanligast med brister i inflytandet for såväl kvinnor som män bland deltidsarbetande och tidsbegränsat anställda, med undantag av projektanställda. Inflytandet för projektanställda ligger i nivå med fast anställda, vilket kan tyda på en ganska hanterlig och stimulerande situation. Övriga tidsbegränsat anställda som har relativt

är en grupp små krav på sig i arbetet och samtidigt en låg grad av kontroll och

inflytande.

Man kan påstå att det är arbetsuppgiftemas i huvudsak

art som avgör möjligheterna till inflytande, men arbetsgivarens val av fast eller tidsbegränsad anställning och heltid eller deltid är en integrerad del av fonnandet av arbetsorganisationen". 7

6 Deñnierat som: Liten möjlighet att själv bestämma arbetstakten, kan sällan bestämma när olika uppgifter ska göras, är sällan med och beslutar om det egna arbetets upplägg, har alldeles for litet inflytande över det egna arbetet. 7 Anders Wikman, Arbetslivsinstitutet, Alf Andersson och Madeleine Bastin, SCB, Nya relationer i arbetslivet 1998.

218 Tidsbegränsade anställningar

9.10 Vem får

kompetensutveckling

Det är de fast anställda som arbetar heltid och har en högskoleutbildning som i första hand får utbildning betald arbetstid. Kvinnor får utbildning i större utsträckning än män.

Tabell 9.8. Andel de fast respektive tidsbegränsat anställda

av som deltagit i utbildning under 1:a halvåret 1997. Procent. 18

	Fast anställ- Tidsbegränsad ning	anställning	Totalt
Män	41	18	35
Kvinnor	45	25	40
Samtliga	43	22	38

ARBETSTID

1-19 timmar	19	13	15
20-34 timmar	39	21	34
35- timmar	45	24	40
Samtliga	43	22	38

UTBILDNINGSNIVÅ

Högst 9 år	31	8	25
Gymnasiet	39	24	35
Högskola	58	32	53
Samtliga	43	22	38

FÖDELSELAND

Sverige	44	22	38
Övriga Norden	38	26	35
Utomnordiska	3 1	18	26
Samtliga	43	22	38

SEKTOR

Offentlig sektor	54	30	50
Privat sektor	37	17	32
Samtliga	43	22	38

13Statistiska meddelanden, Personalutbildning 1996 och 1997, U 39 SM 9701, SCB Örebro.

Tidsbegránsade anställningar 219

Antal utbildningsdagar som ägnas åt kompetensutveckling

Antalet utbildningsdagar minskade med 30 000 dagar eller 0,3 procent mellan 1996 och 1997. I statistik över intemutbildning framkommer stora skillnader mellan olika grupper.

Generellt gäller att högre utbildning den anställde har desto

mer

av kompetensutveckling. Personer med högskoleutbildning fick i

genomsnitt 6,9 dagars utbildning medan personer med grundskola som bakgrund fick 5,3 dagar. Genomsnittet för hela arbetsmarknaden var 6,4 dagar.

Bland LO-anslutna medlemmar hade 31 procent deltagit i utbildning minst en halv dag under första halvåret 1997. Bland TCO-medlemmar var andelen 52 och bland SACO-medlemmar 61 procent. Genomsnittet för hela arbetsmarknaden 38 procent.

var

Det är de äldsta och de yngsta som får minst utbildning. Inom gruppen 16-24 år fick 24 procent de anställda utbildning i medeltal

av 5,2 dagar och bland de äldsta 55-64 år, fick 35 procent utbildning under 4,6 dagar.

Ett urval näringsgrenar

Det sammanfattande måttet, andel av arbetstiden som avsätts för utbildning, visade stora skillnader mellan olika delar av arbetsmarknaden för det första halvåret 1997. Högsta andelen avsatt tid uppmättes for näringsgrenen utbildning och forskning samt för den landstingskommunala och statliga sektorn, mer än 5 procent av arbetstiden.

Lägsta andelen avsatt tid fanns inom handel och kommunikationer, personliga och kulturella tjänster, där hotell och restaurang ingår, knappt 2 procent. Inom vård och avsattes något tid än

omsorg mer inom industrin och den finansiella sektorn. Genomsnittet för hela arbetsmarknaden mindre än tre procent.

var

Andra statistikkällor

Wikman et 19982° redovisar andelen deltagit i utbildning

som under de senaste tolv månaderna fördelat på fast och tidsbegränsat anställda. Generellt har kvinnor fått utbildning än män. Bland fast

mer

9 Statistiska meddelanden, Personalutbildning 1996 och 1997, U 39 SM 9701, SCB Örebro. 2° Anders Wikman, Arbetslivsinstitutet, Alf Andersson och Madeleine Batin, SCB, Nya relationer i arbetslivet.

220 Tidsbegränsade anställningar

anställda heltidsarbetande kvinnor har ca 55 procent fått utbildning medan motsvarande andel för männen är 45 procent. Bland tidsbegränsat anställda år det de projektanställda och anställda på vikariat som får mest, ca 40 procent av kvinnorna och 30 respektive 35 procent bland männen. Bland övriga tidsbegränsat anställda fick 21 procent av kvinnorna och 24 procent av männen utbildning.

Av ovan sagda tycks det som om intemutbildningen förstärker skillnaderna mellan hög- och lågutbildad liksom mellan dem fast och dem med tillfälliga jobb. Möjligheter till kompetensutveckling kan komma att bli ett konkurrensmedel när företagen rekryterar eftertraktade yrkesgrupper.

9.11 Får de anställda fast

tidsbegränsat anställning

En viktig fråga är om tidsbegränsade anställningar är en språngbräda till fasta jobb Ett av argumenten för att acceptera en tidsbegränsad anställning är att den så småningom leder fram till en fast anställning. Om det är så, kunde de flesta tidsbegränsade anställningar betraktas som olika former av provanställningar och dänned vara värdefulla för individemas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och få en fast anställning.

Även när sysselsättningen minskar finns ett omfattande antal

nyanställningar, ca en miljon varje år. Under 1990-talets turbulens på arbetsmarknaden har de jobb som försvunnit ändock varit något fler än de som tillkommit. Anställningsformema har också förändrats och medfört fler tidsbegränsade anställningar med upprepad arbetslöshet som följd men också återanställningar till gamla arbetsplatser.

Antalet personer som har kommit på arbetsmarknaden direkt till en fast anställning har minskat under hela l990-talet. Flertalet har i stället fått börja med en tidsbegränsad anställning. Av de drygt 960 000 nyanställningar som gjordes under 1997 var mer än 70 procent en tidsbegränsad anställning.

Fast anställda rekryteras bland tidsbegränsat anställda

Svaret på frågan om en tidsbegränsad anställning leder till en fast anställning är båda och nej. Svaret beror på hur man räknar. Om man a utgår från de nya fasta anställningar som har gjorts under året och ser varifrån de som får en anställning kommer, dvs. deras föregående arbetsmarknadsstatus, eller b om man utgår från de personer

Tidsbegränsade anställningar 221

lämnat tidsbegränsad anställning under föregående kvartal och som en ser var de befinner sig nästa kvartal. Som vi också redovisar finns det stora variationer mellan olika näringsgrenar.

Vi kan därför hög andel av dem som får en fast an-

påstå att en ställning rekryteras bland dem som har en tidsbegränsad anställning, därmed inte sagt att de flesta med en tidsbegränsad anställning får en fast anställning. Studier som gjorts visar att av dem som fick en fast anställning under 1997, rekryterades ca 60 procent från en tidsbegränsad anställning figur 9.l4. Ungefär 42 procent hade haft tillfällig anställning hos samma arbetsgivare medan 18 procent hade haft tillfälligt arbete hos en annan arbetsgivare.

Figur 9.14. Tidigare sysselsättning för nya fast anställda. 1997. Personer som gått från ett fast jobb till ett annat fast jobb ingår inte.

arbetskraften

20%

Arbetslösa

Trdsbegr.

16%

anställda

60%

Egetföretag

Källa AMS Utredningsenhet.

2 AMS Utredningsenhet, 90-talets arbetsmarknad, Ura 1998:5. Personer som byter från en fast anställning till annan fast anställning ingår inte. Antalet uppgår till ca 97 000 under 1997.

222 Tidsbegränsade anställningar

Få tidsbegränsade anställningar leder till fasta jobb

Vi kan också påstå att få tidsbegränsat anställda får en fast anställning. Andelen fick fast anställning efter tidsbegränsad anställ-

som en en ning uppgick till 8 procent under 1997. Som framgår av figur 9.15 har andelen minskat successivt sedan 1990, med undantag av en uppgång under 1995. Vad som också framgår är att en betydligt högre andel under 1993 och jämfört med 1990, har lämnat en tidsbegrän-

senare, sad anställning och blivit arbetslösa. Den allra största gruppen fortsätter dock att ha tidsbegränsad anställning. En av anledningarna

en till att få personer får en fast anställning är att dessa har minskat under hela 1990-talet och därmed blivit bristvara. Tendensen har också

en varit att knyta personer till sig via tidsbegränsade anställningar, att använda dessa ett dragspel för att uppnå maximal flexi-

personer som bilitet och reducera kostnaderna för fast anställd personal.

Figur 9.15. Andel fått fast anställning resp. blivit arbetslösa efter

som

ha lämnat tidsbegränsad anställning. AK U Årsmedeltal. att en

12,0 -

I Fast anställda

10,0 ElArbetsIösa

. - .---.-----.--V..V-..VVVrVV rVVrA - -- ----------VV VVA-

8,0

-- ------------------------------------------------ ,-

6,0r

zzzzm

4,01,

zzzzzm

2,0-

0,0 4 ç : : s 1 : :

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

Ovanstående resultat bygger på tvärsnittsdata som redovisas i AKU. Det idealiska hade varit att kunna redovisa resultaten på individnivå eftersom då hade kunnat följa samma individ under två

man år. Ett av problemen med tvärsnittsdata är att de redovisas årsvis. Det innebär exempelvis har tidsbegränsad anställning

att en person som en under det sista kvartalet år ett och får en fast anställning under det första kvartalet år två, inte finns med i årsmedeltalet för år ett. Däremot finns personen med i de flödesdata som redovisas kvartalsvis.

Tidsbegränsade anställningar 223

För att få en uppfattning om hur stora skillnaderna är kan år 1995 tjäna som exempel. Mellan det första och andra kvartalet fick 11,8 procent av dem som lämnade tidsbegränsad anställning en fast en anställning. Årsmedeltalet i figur 9.15 visar att 10 procent fick en fast anställning det året. Skillnaderna i resultaten över vilka får fast anställning varierar som både med avseende på näringsgren och anställningsform. Om vi börjar med näringsgren kan vi konstatera att största möjligheten att få en fast anställning finns inom den finansiella sektorn och inom tillverkningsindustrin.

Figur 9.16. Andel % som lämnat en tidsbegränsad anställning och fått fast anställning. Fördelning på näringsgren. AKU årsmedeltal 1997.

20.0 ..

15.0,

10.0 ..

5.0 i

0.0 i-iñn

i ; i , i p å 2 å ä å å

g 5 g g

.9 å ä C E g W ä cv o u: un g s a: c a e n å E j O ;o -g 5 w- O m E m "T i: o a n - . a: L

Något oväntat var däremot att så pass hög andel har fått fast anställning inom handeln. En förklaring den höga andelen prokan vara vanställda. Andelen fick fast anställning efter denna som en var unge-

SCB: Bakgrundsfakta till Arbetsmarknads- och Utbildningsstatistiken, 1997:3.

224 Tidsbegränsade anställningar

fär lika hög som inom industrin och den finansiella sektorn, ca 40 procent.

Andelen som fick fast anställning inom vård och omsorg samt utbildning och forskning, som domineras av utbildningsväsendet, var däremot låg under 1997. Även inom personliga och kulturella tjänster, vilka domineras av hotell- och restaurangnäringen, var det få personer som fick en fast anställning.

Ovanstående resultat har beräknats ett begränsat antal personer. Eftersom tillhörighet i näringsgren beräknas på aktuell sysselsättningsstatus i AKU har det inte varit möjligt att ta med dem som går till arbetslöshet eller lämnar arbetskraften. För dem som startar eget företag är antalet för litet för att kunna brytas på näringsgren.

Det finns även skillnader mellan olika typer av tidsbegränsade anställningar vad gäller vilka som i första hand leder till en fast anställning. Vissa anställningsformer har inte som primärt syfte att leda till fast anställning, exempelvis feriearbete och praktik. Av nedanstående tabell 9.9 framgår att provanställda har största chansen att få en fast anställning, vilket också kan sägas vara syftet med denna anställningsform. De utgör å andra sidan en ganska liten andel av alla som slutade en tidsbegränsad anställning. Projektarbete syftar inte i samma utsträckning som provanställning till att få en fast anställning. De sämsta möjligheterna att få en fast anställning har de behovsanställda de utgjorde dessutom en ganska stor grupp av det totala antalet med tidsbegränsad anställning. Vikariat, är den största gruppen,

som leder inte heller i någon större utsträckning till fast arbete.

23Beräkningen omfattar dem har lämnat tidsbegränsad anställning

som en TF och gått till en fast anställning FA samt dem som har gått från TF till TF dvs. byter arbetsgivare eller finns kvar hos samma, men fortfarande har en tidsbegränsad anställning TF- FA / TF+FA 100.

Tidsbegränsade anställningar 225

Tabell 9.9. Andel som fått fast anställning efter tidsbegrän-

m.m. en sad anställning. Fördelning efter tidsbegränsat arbete vid före-

typ av gående intervju. AK U årsmedeltal 1997.

Arbetsmarknads-	Nuvarande arbetsmarknadsstatus	Fördelning
status vid före-	Fast Tidsbe- Före- Arbets- i Avslutat tids-
gående intervjutillfälle	anst. gränsat tagare lösa AK begr. anställn.
Vikariat	7,1 78,8 0,2 6,6 7,4		33,7
Provanställning	32,6 55,4 0,3 8,2 3,5		7,5
Praktik	6,9 64,4 1,1 10,3 17,2		1,8
Feriearbete	4,6 34,6 0,5 4,6 55,9		8,4
Säsongarbete	4,8 60,5 1,2 17,3 16,1		5,0
Projektarbete	7,1 74,4 0,6 10,4 7,6		18,3
Behovsanställning	4,6 72,8 0,5 7,1 14,9		19,1
AMS-åtgärder	4,6 67,2 0,8 17,6 9,9		2,7
Samtliga	8,1 69,9 0,4 8,2 13,4		100
Vad man också kan utläsa är att en hög andel dem		vid tidi- av som

gare intervjutillfälle hade en tidsbegränsad anställning fortsätter att ha en sådan. Det gäller särskilt vikariat, projektarbete och behovsanställning. Det kan naturligtvis vara samma anställning, det kan också

men vara en ny. Praktikarbete, säsongarbete och feriearbete medför, inte så oväntat, ett stort utflöde till antingen arbetslöshet eller befin-

att man ner sig utanför arbetskraften kvartalet efter. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som räknas till gruppen sysselsättning, medför i lika hög grad som säsongarbete återgång till arbetslöshet efter avslutat

en arbete.

Resultaten som redovisas i detta avsnitt tyder på att tillfälliga

anställningar i hög grad kan betraktas ett alternativ till arbetslöshet.

som Samtidigt rekryteras en relativt hög andel till de fasta anställningama från tidsbegränsade anställningar. Allt färre har dock under 1990-talet kunnat ta sig in på arbetsmarknaden direkt till fast anställning utan

en har oftast gått vägen via tidsbegränsad.

Arbetslösa eller bara tillfälligt uppsagda effekter på sökaktivitet

En hög andel, ca 60 procent, dem har fått ett arbete blir

av som arbetslösa inom ett år. Risken för arbetslöshet är högre bland dem som återanställs hos samma arbetsgivare än bland övriga

grupper.

2490-ta1ets arbetsmarknad, AMS Utredningsenhet, Ura 1998:5.

8 19-0281Arbetslöshetsersättning...

226 Tidsbegränsade anställningar

Personer förväntar sig att bli återanställda anstränger sig inte

som heller särskilt mycket för att hitta ett nytt arbete under sin arbetslös-

hetsperiod.

Cirka 45 dem får ett arbete återvänder till en tidi-

procent av som

arbetsgivare. En dominerande andel finns bland yrken med hög gare säsongvariation i sysselsättningen, dvs. yrken inom lant- och skogsbruk, transport, tillverkning och serviceyrken. Återanställningar har varit uppmärksammat fenomen under lång tid i USA. Studier

ett en där visar att stor del den amerikanska arbetslöshetsförsäkringens

en av

användes för att subventionera vissa företag och industrier resurser snarare än att vara en verklig försäkring.

25Fredrik Jansson, Återflöde till arbetsförmedlingen efter ett arbete, AMV 1997:1.

10 Den framtida

utvecklingen

Som har framgått i de föregående kapitlen, har atypiska anställningar ökat i Sverige under de senaste tio åren. Det är de tidsbegränsade anställningama som står för ökningen. Mellan åren 1987 och 1997 ökade dessa från 12,0 till 14,6 procent de anställda. Den vanligaste formen av av tillfälliga anställningar är vikariat, det sker förskjutning mot men en allt fler projekt- och behovsanställda. De tillfälligt anställda finns framför allt inom vård och handel, samt hotell och restaurang. omsorg, Cirka 60 procent av de tillfälligt anställda är kvinnor. Deltidsarbetet i Sverige har minskat med cirka tio procent under perioden 1987-1997, men utgör ändå i det nännaste fjärdedel de en av sysselsatta. De deltidsarbetande återfinns framför allt inom samma branscher de tillfälligt anställda. Ungefär 80 procent de deltidssom av arbetande är kvinnor. Deltidsarbetslösheten ökade under de första åren på 1990-talet, för att därefter plana ut och rent minska något. Under 1998 i av var medeltal 330 000 personer deltidsarbetslösa. Bakom utvecklingen de atypiska anställningsfonnema ligger av ökade önskemål och krav på flexibilitet både från arbetstagarnas och arbetsgivamas sida, i kombination med lagstiftning och avtal möjsom liggjort att önskemålen och kraven har kunnat tillgodoses. Därutöver torde en del av variationen vara konjunkturellt betingad, det är men nära nog omöjligt att ange i vilken utsträckning konjunkturen påverkar de atypiska anställningama. Enligt olika prognoser kommer tillväxten i Sverige att öka med drygt två procent per år under de kommande två-tre åren. Hur tillväxten i ekonomin därefter kommer att utvecklas kan idag ingen säga med säkerhet. Vad som däremot framstår tämligen klart är att som strukturförändringama på arbetsmarknaden kommer att fortsätta. Det är också klart att Sveriges befolkning blir allt äldre och att även ungdomarna föredrar fasta arbeten framför tillfälliga. Med dessa utgångspunkter gör utredningen bedömningen att antalet deltidsarbetande kommer att minska något under de kommande fem-tio åren. Trots detta kommer det frivilliga deltidsarbetet att omfatta drygt

228 Den framtida utvecklingen

halv miljon människor. De deltidsarbetslösa kommer också att en minska något.

Utvecklingen framöver vad gäller deltidsarbete kommer sannolikt att variera mellan olika sektorer. Inom vård och omsorg kommer antalet fast anställda deltidsarbetande att minska. Därmed minskar även de deltidsarbetslösa inom vård och omsorg med utfyllnad från arbetslöshetsersättningen. Handeln kommer att ha fortsatt många deltidsanställda och även ha kvar hel del deltidsarbetslösa, eftersom relativt

en få de anställda inom handel vill byta yrke. Inom hotell- och restau-

av rangnäringen kommer fast deltidsanställda att minska och ersättas av behovsanställda, del med heltid, men flertalet på deltid.

Antalet anställda inom bemanningsföretag, eller varianter på dessa, kommer säkerligen att öka.

Den del tjänstesektom är beroende den privata konsum-

av som av tionen, exempelvis handel, hotell och restaurang, persontrafik och turism är också den del där arbetsgivamas behov av flexibilitet är som störst. Inom dessa näringar är inslaget av tidsbegränsade anställningar

Även inom den offentliga tjänstesektom är inslaget kundstort. av anpassade tider stort men sektorn är också beroende av politiska prioriteringar. Många har den mest osäkra anställningsforrnen, behovsanställning.

Utredningen gör bedömningen att de tidsbegränsade anställningama kommer att öka under det kommande decenniet. Fortfarande kommer de flesta att ha fast anställning, och särskilt inom områden där krav

en på högskoleutbildning är stort, tendensen är ett ökat inslag av tids-

men begränsade anställningar. Det gäller särskilt inom hotell- och restau-

handel men även inom vård och omsorg. rang,

Olika typer avtal och lokala överenskommelser mellan arbets-

av givare och fackförbund kommer också sannolikt att medföra ett ökat inslag tidsbegränsade anställningar och kundanpassade arbetstider.

10.1 Utgångspunkter den framtida

för

utvecklingen

Under de senaste tio åren har olika former atypiska arbeten ökat i

av Sverige. Denna utveckling framför allt bero på teknologi i

anses ny kombination med ökad konkurrens. Som ett led i konkurrensen har företagen ökat sin kundorientering, vilket i ökande grad innebär att kunden ska få eller tjänsten vid exakt den tidpunkt den efter-

varan

frågas, dvs. just-in-time. För tjänstesektom innebär det att personalen

Den framtida utvecklingen 229

i växande utsträckning arbetstidens förläggning till kun-

måste anpassa dernas behov.

Samtidigt fortgår den ständiga process som syftar till att minska produktionskostnadema. Företagen eftersträvar en produktion där råvaror, maskiner, lokaler och arbetskraft endast tas i anspråk när efterfrågan så kräver, inte annars. Inom tjänstesektom innebär det att behovet av personal inte alltid omfattar sammanhängande 8-timmarsperioder, utan några timmar vid ett tillfälle och några timmar till vid en

tidpunkt. Kravet på flexibilitet i arbetslivet har ökat kraftigt. annan

Denna ökade flexibilitet får återverkningar långt utöver den del av tillvaron utgörs det traditionella arbetslivetl Nya, oregel-

som av mer bundna, arbetstider får konsekvenser för familjemas planering, liksom för offentlig och privat service. Utbildning och fortbildning kommer att vara en ständigt pågående process, antingen den sker på en läroanstalt, på arbetsplatsen eller hemma. Likaså kommer många människor att växla mellan olika arbetsformer, som anställd, projektanställd eller företagare, eller kombination av dessa. Bemanningsföretag av olika

en slag kommer att spela en mer framträdande roll.

En del människor kommer att arbeta på distans, i hemmet eller annat sätt. Perioder av utlandsarbete kan bli allt vanligare. I en del fall kommer det att handla om lågbetalda arbeten utan utvecklingsmöjligheter, men i andra fall om arbeten med stora möjligheter till utveckling. Det handlar sammantaget om en stor samhällelig och personlig omställningsprocess, som även ställer krav på institutionella anpassningar av arbetsrättsliga förhållanden, socialförsäkringssystem, studievillkor m.m.

De två former av atypiska arbeten som denna utredning handlar om, deltidsarbete och tillfälliga anställningar, har båda den egenskapen att de möjliggör för företagen att nyttja personalresursen mer flexibelt, men de ställer också krav på en ökad flexibilitet från arbetstagarnas sida. Tillfälligt anställda tas in när företagen har behov av deras arbete och deltidsarbetande kan lättare arbeta på udda arbetstider, som inte omfattar en sammanhängande 8-timmarsperiod. Därtill kommer att många deltidsarbetande är beredda att arbeta mer tid. Företagen kan öka arbetsinsatsen genom att tillfälligt ge dem mer arbetstid. Detta är en gynnsam lösning, de deltidsarbetande känner förhållandena på arbetsplatsen och arbetar mertid med normal lön, ända tills deras arbetstid överskrider 40 timmar per vecka

Eftersom båda dessa grupper, deltidsarbetslösa och behovsanställda, svarar mot en efterfrågan på en mer flexibel personalresurs, kan det finnas anledning att studera dem tillsammans. Arbetsförmedlingen

l Ingemar Mundebo i IVA-aktuellt nr 5 1998 s. 19.

230 Den framtida utvecklingen

började att särredovisa deltidsarbetslösa arbetssökande 1988. Även tillfälligt anställda finns i registren, men många anmäler sig bara när de är arbetslösa och klassificeras då tillsammans med övriga heltidsarbetslösa. En grupp tillfälligt anställda, behovsanställda, särredovisas emellertid sedan några år tillbaka, från att tidigare främst ha grupperats tillsammans med de deltidsarbetslösa. figur 10.1 redovisas utvecklingen för dessa sökandegrupper från 1992.

Figur 10. Deltidsarbetslösa och behovsanställda i Arbetsförmedlingens register 1992 till 1998, kvartalsdata.

n v no rs a:

T q 9 q

. enbartdeltid4 deltid+behovsanst Linjärdeltid+

behovsanso-L

Fram till slutet av 1995 registrerades behovsanställda och deltidsarbetslösa till stor del tillsammans. Kurvan uppvisar en lucka kring årsskiftet 1995-96, beroende på att de behovsanställda under kortare

en period sammanfördes med de heltidsarbetslösa, för att sedan få en egen klassificering. Deltidsarbetslösheten har därefter varit tämligen konstant, om än med vissa variationer över året, vilket framgår av den kurva som rubriceras Enbart deltid.

Om man emellertid åter för samman deltidsarbetslösa och behovsanställda, bildas en kurva, "Deltid+behovsanställda, som uppvisar en

Den framtida utvecklingen 231

klar och entydig stegring över hela perioden. Utvecklingen låter sig väl beskrivas av den regressionslinje som lagts i figuren.

Som tidigare nämnts svarar deltidsarbetande och tillfälligt anställda båda mot en ökad efterfrågan på mer flexibel arbetskraft och är därför till en del utbytbara. Lagar och avtal kan avgöra vilken anställningsform företagen väljer. Det är därför svårt att bedöma den framtida utvecklingen för deltidsanställda och behovsanställda var för sig.

10.2 Den framtida utvecklingen på

arbetsmarknaden

På kort sikt kommer den svenska ekonomin, enligt en OECD-rapport utgiven i november 1998, att klara sig relativt bra OECD beräknar att BNP i Sverige kommer att öka med 2,8 procent under 1998, 2,2 procent under 1999 och med 2,4 procent under år 2000. Det innebär en genomsnittlig BNP-ökning uppgående till 2,5 procent. Man räknar med att den privata konsumtionen kommer att stå för merparten av ökningen. Genom fortsatt låg inflation, ökande reallöner och en sanerad statsbudget får hushållen mer pengar att disponera de kommande åren.

Sveriges regering redovisade i 1999 års budgetproposition beräkningar som tyder på att den svenska ekonomin kommer att fortsätta växa med tre procent under år 1998 och 1999, förutsatt att den internationella konjunkturen inte försämras ytterligare och att förväntningarna

försiktig återhämtning i Asien infrias.3 Om dessutom löneom en ökningama under de kommande åren begränsar sig till tre procent per år, kommer ekonomin att växa med omkring tre procent även under åren 2000 och 2001, enligt regeringens prognos.

Fortsatt efterfrågan på vissa yrkesgrupper

Det finns starka skäl att anta att den utveckling på arbetsmarknaden

vi sett de senaste åren, och beskrivs i kapitel kommer att som som hålla i sig och till och med förstärkas. Redan nu är efterfrågan mycket stor när det gäller välutbildade tekniker, personer med god kännedom

IT och datateknik samt lärare, särskilt inom naturvetenskapliga om ämnen och vissa vårdkategorier. I ett kortare perspektiv förväntas även den privata konsumtionen öka, vilket bör leda till starkare efter-

en frågan på arbetskraft inom den privata tjänstesektom. Därtill kommer

2 OECD World Economic Outlook, 1998. 3Prop. 1998/99:1, vol.

232 Den famtida utvecklingen

att den ökande andelen äldre i befolkningen kommer att leda till ett ökat behov av personal inom såväl äldreomsorg sjukvårdf

som

Höga utbildningskrav

På längre sikt är det naturligtvis svårt eller till och med omöjligt att bedöma den konjunkturella utvecklingen. Men det finns mycket talar

som for att de drag utmärker den nuvarande utvecklingen kommer att

som bestå en längre tid. Många av de nya arbetsuppgifterna kommer att tillväxa inom den privata tjänstesektom, men framför allt kommer utbildningskraven att vara fortsatt höga, oberoende av bransch.

Sverige blir äldre

Utbudet av arbetskraft bestäms av många faktorer, men befolkningens utveckling är naturligtvis en nödvändig utgångspunkt. Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer andelen äldre personer i befolkningen att stiga under de närmaste 5 till 10 åren. Samtidigt minskar andelen i åldersgruppema 25-34 år och 45-54 år, är viktiga delar i arbets-

som kraftens. En detaljerad bild den förväntade utvecklingen finns i

mer av figur 10.2.

4SCB Arbetskraftsbarometem 1998 samt AMV Framtidens jobb, välja yrke in i ZOOO-talet. 5SCB:s befolkningsprognos, huvudaltemativet.

Den framtida utvecklingen 233

Figur 10.2. Befolkningen uppdelad på åldersklasser 1997, samt SCBss prognos för utvecklingen fram till år 2003 och 2008.

21 il

51997 .zooanzoos

15,,

___________________________________________________________________________________________.

5 9.

s..

al ;in

ID 1 Q V W Q ö

" P T °

° 3 3 3 i

Den förändrade befolkningsstrukturen påverkar naturligtvis arbetskraften, vars medelålder stiger en aning. Därtill kommer att andelen pensionärer i åldern 65-74 år växer kraftigt, vilket leder till ökad efterfrågan äldreomsorg. De riktigt stora omsorgsbehoven dröjer dock till efter 2015, när den stora grupp som föddes under första halvan av 1940-talet passerat 70 års ålder.

Ungdomar vill arbeta och försörja sig

Ungdomarna blir framtidens vuxna och deras förhållningssätt spelar följaktligen en avgörande roll för hur utbudet av arbetskraft kommer att utvecklas de närmaste 5 till 10 åren. Ungdomsstyrelsen publicerade 1998 en rapport om ungdomars värderingar och framtidsplaner. Undersökningen gjordes i enkätforrn och omfattade cirka 3 300 personer i åldrarna 16-29 år. Bland annat fick de tillfrågade personerna ange vad de anser vara viktigt att ha uppnått vid 35 års ålder.

234 Den famtida utvecklingen	SOU 1999:27
Mål vid 35 års ålder	Andel
Skaffat eget boende	87
Har en fast anställning	82
Bildat familj och skaffat barn	63
Lever ett lugnt och stabilt familjeliv	58
Har hunnit förverkliga sig själv	58
Har hunnit resa och se sig om i världen 53
Har mycket fritid	49
Har en hög levnadsstandard	48
Har en god ställning i samhället	25
Arbetar i ett eget företag	13
Engagerar sig i samhället lokalt	9
Frilansar	5

Svaren ger en tämligen konventionell bild. Totalt ansåg 87 procent av de tillfrågade att det var viktigt att vid 35 års ålder ha skaffat ett eget boende och 82 procent att det var viktigt att vid samma ålder ha en fast anställning. Samma mönster går igen om man bryter ner materialet på kön, på personer födda i Sverige respektive utomlands liksom på olika utbildningsbakgrund.

Slutsatsen man kan dra av materialet från Ungdomsstyrelsen är att dagens ungdomar har samma förhållningssätt resten av befolk-

som ningen, vid en viss ålder vill man ha ett fast arbete och trygghet i olika former.

Samma slutsats drar Ungdomspolitiska kommittén i sin delrapport Unga arbete.° Ungdomar vill arbeta och försörja sig själva. Däremot är det troligt att yngre ser det som mer självklart än äldre att uppbära arbetslöshets- eller socialstöd under kortare eller längre sökperioder. Att ungdomar vill ha en fast anställning bekräftas också av den tilläggsundersökning i AKU, som utredningen låtit göra.

10.3 Deltidsarbete och tidsbegränsade

de kommande åren

anställningar

Efterfrågan på deltidsarbete och tillfälliga anställningar kommer i stor utsträckning att bero av utvecklingen för de branscher som har de största andelama deltidsanställd personal. I figur 10.3 är deltidsarbetet

° Delbetänkande från Ungdomspolitiska kommittén, Unga och arbete, SOU 1997:40.

Den framtida utvecklingen 235

fördelat efter andelen deltidsarbetande av totalt sysselsatta inom

respektive bransch, horisontell skala, och branschens andel av de del-

tidsarbetande, vertikal skala.

Figur 10. Deltidsanställda fördelade efter bransch 1998.

i;Vård

g g azbmsorg

5 .

8 40

************* T************ """""""""" ************* """""""""""""" "

i Z i

Personligfatj

30 u;

- ------------------------------------ ----------------- n:----------------- ---------------- -

V :

å .5 ll-landel

WE 1

ä Utbildning 5 g

20 . ";-k°mm.

- ------sekog-e--; ---------- ----- ************** --------------- -

å ;Foretagstj : -

of, .

.so.,i.TTK...Ållllñtâtkhiñâ

nnnnnnnnnnnnnnnsssssssssssssssss"ssssssssssssssssY

° Bygg i

. . . .

0 10 20 30 40 50

andel deltid av sysselsatta

Arbetsmarknadsstyrelsen har i analys de långsiktiga arbets-

en av kraftsbehoven i Sverige definierat ett antal yrken där det kommer att saknas arbetskraft under de kommande cirka tio åren Flertalet brist-

yrken sammanfaller inte med de yrken där atypiska anställningar ökat

det senaste decenniet. För en yrkesgrupp med goda utsikter på arbets-

marknaden, t.ex. tekniker, finns det heller inget som talar för en ökning

atypiska anställningsformer, åtminstone inte ett uttryck för av som arbetsgivamas behov flexibilitet. Man skulle istället kunna tänka sig

av att på arbetstagamas marknad kan det dessas behov av

en vara flexibla lösningar som får genomslag.

Inom de yrken definieras som bristyrken finns det några få som

som i dag kännetecknas relativt stor andel deltidsarbetande eller till-

av en fälligt anställda, t.ex. lärare med olika inriktning, sjuksköterskor och

7Arbetsmarknadsstyrelsen, Framtidens jobb. Välja yrke in i 2000-talet, Ura

1998:6.

236 Den framtida utvecklingen

undersköterskor. Här kan man tänka sig att de atypiska anställningama minskar om det visar sig att arbetsgivarna tvingas konkurrera om arbetskraften.

Vad gäller utbudet av deltidsarbetande finns det, som antytts ovan, ingen anledning att anta att det i någon väsentlig grad kommer att förändras på grund av de närmaste årens generationsbyte på arbetsmarknaden. Utbudet deltidsarbetskraft är emellertid komplicerat att

av mer beskriva än utbudet av arbetskraft i allmänhet, eftersom en del av de deltidsarbetande att de vill ha arbetstid än de har och därför

uppger mer klassificeras som deltidsarbetslösa. I AKU-undersökningen får de också uppge hur många fler timmar de skulle vilja arbeta och resultatet tyder på att flertalet av dem vill arbeta heltid. Utgångspunkten för att bedöma utbudets utveckling måste då de deltidsarbetande

vara som åtminstone för tillfället är tillfreds med den arbetstid de har.

I den framtida bedömningen har utredningen utgått ifrån SCB:s befolkningsprognos fram till år 2003 och 2008. Den mest framträdande förändringen är att de äldre grupperna i populationen ökar och att de yngre minskar. Allt annat oförändrat skulle det leda till att antalet nöjda deltidsarbetande ökade, eftersom de äldre åldersgruppema frivilligt arbetar deltid i större utsträckning helhet.

än gruppen som

Detta är emellertid inte en självklar utveckling. Andelen deltid deltidsfrekvensen bland kvinnor som är nöjda med arbetstiden har under de senaste tre åren sjunkit även bland kvinnor över 55 år, om än i mycket långsam takt. Det är endast i ungdomsgruppen, 16 till 24 år, som deltidsfrekvensen har ökat och det är snarast ett uttryck för att efterfrågan på arbetskraft har ökat, eftersom dessa ungdomar ofta kombinerar deltid med studier. Männen uppvisar en ökning, men den är svag och deras andel av deltidsarbetande som är nöjda med arbetstiden utgör endast 17 procent. Även här ökar deltidsfrekvensen bland

ungdomar, men även i åldersgruppen 25 till 44 år, medan män över 55 år minskar kraftigt.

Om man med utgångspunkt från SCB:s befolkningsprognos och samma sysselsättningsfrekvens som 1997, antar att andelen frivilliga deltidsarbetande avtar i samma takt de senaste tre åren, kommer

som utbudet av deltidsarbetande att minska med ungefär fem-sju procent fram till år 2003. Kvinnogruppen kommer att minska något mer, främst på grund av att kvinnor över 45 år i allt större utsträckning återgår till heltidsarbete efter att barnen blivit vuxna. Deltidsarbetets förändring för kvinnogruppen framgår av figur 10.4.

Den framtida utvecklingen 237

10.4. Förändring från 1997 till 2003 vad sysselsatta och Figur avser deltidsarbetande kvinnor, givet samma sysselsättningsfrekvens som 1997.

50000 ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,. .,

0 e : w i e r -50000

-100000 16-24 25-34 35-44 45-54 55-64 ålde r sysselsatta g Därav

deltidJ

I absoluta tal skulle minskningen motsvara cirka 50 000 personer. Således skulle Sverige ha ungefär 500 000 frivilliga deltidsarbetande 5 år. En fortsatt framskrivning till år 2008 leder till en ytterligare om minskning i ungefär storleksordning. samma Det är emellertid rimligt att anta att arbetslösheten kommer att minska och sysselsättningsfrekvensen öka de närmaste fem åren. I en rak framskrivning leder detta till att det frivilliga deltidsarbetet i stället ökar. Om sysselsättningsfrekvensen skulle stiga till 75 procent borde antalet frivilliga deltidsarbetande omfatta ungefär 600 000 år 2003. Men det finns ytterligare deltidsarbetande, de som vill ha en grupp arbetstid än de har och därför kallas för deltidsarbetslösa. De har mer med andra 0rd ett större arbetsutbud än de kan förverkliga. Denna ökade mycket kraftigt fram till år 1994, för att sedan plana ut och grupp de åren till och med minska något, även förändringen har senaste om varit väldigt liten. Om efterfrågan arbetskraft stiger borde deras möjlighet, att få den önskade arbetstiden öka och följaktligen borde deltidsarbetslösheten minska. En ökad efterfrågan på arbetskraft behöver emellertid inte sig uttryck i ökad efterfrågan på heltidsarbete. I vissa delar av ta

238 Den framtida utvecklingen

tjänstesektom kan den i stället resultera i ökat behov delett av tidstjänster. När det gäller de deltidsarbetslösa finns det emellertid ytterligare faktorer som måste beaktas. I den intervjuundersökning, Bilder ur verkligheten som utredningen låtit genomföra svarade i stort sett alla intervjuade att de ansåg att de skulle tjäna ekonomiskt att arbeta heltid. Detta överensstämmer med svaren på de tilläggsfrågor utredningen ställt i anslutning till AKU-undersökningen i november 1998. Det var ytterst få av de intervjuade anförde ekonomiska skäl för arbeta som att deltid. Men det förefaller ändå det svenska skatte- och bidragssom om systemet i kombination åstadkommer tämligen starka marginaleffekter, inte minst för låginkomsttagare. Det tycks finnas situationer det inte när är lönsamt att övergå från del- till heltidsarbete, särskilt inte den om deltidsarbetande uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Dessa marginaleffekter har fått stor uppmärksamhet i den politiska debatten de senaste åren och enligt tidigare forskning spelar de viken tig roll för deltidsarbetes utveckling. Gifta eller sammanboende kvinnor har visat sig sin arbetstid till ekonomiska realiteter och i anpassa synnerhet marginaleffekter olika slags. av Till detta kan man också knyta olika faktorer är förknippade som med begreppet livskvalitet. Bland de deltidsarbetande över 55 år majoriteten mer friuppgav tid och hälsoskäl som motiv för att de arbetade deltid. Det mest sannolika är emellertid att dessa skäl samspelar med de tidigare nämnda marginaleffektema. Utredningen har därför valt att utgå ifrån att man kommer att göra insatser för att minska dessa effekter framgent, och håller därför fast vid den för utbudet deltidsarbetande prognos av som angivits ovan. Om marginaleffektema kvarstår eller förstärks kommer emellertid utbudet deltidsarbetslösa söker fyllnadsersättning av som

från arbetslöshetsförsäkringen sannolikt att öka.

10.4 Deltid och

tillfälliga anställningar inom

den privata sektorn

Inom den privata sektorn kommer de tidsbegränsade anställningama att öka under de kommande åren. Det gäller särskilt inom tillverkningsindustrin, handel, hotell och restaurang, rekreation och kultur, kommunikationer samt finansiella tjänster och företagstjänster.

3 Sundström M, Deltidsarbetet i Sverige 1987.

Den framtida utvecklingen 239

Industrin

Som framgått i kapitel har industrin under 1990-talet alltmer kommit koncentrera sin verksamhet på kämverksamheten i företaget. Orgaatt nisationen bantas eller slimmas till ett minimum vad gäller fast anställd Delar den interna tjänsteverksamheten knoppas av, s.k.

personal. av

outsourcing eller utkontraktering, och hyr eller köper in dessa man i allt större omfattning, exempelvis IT-tjänster,

kringverksamheter

reparation och service m.fl. Det finns därmed också en stark koppling mellan industrin och tjänstesektom. Den kundanpassade organisanya

tionen har med just-in-time-organisation där kundernas

ersatts en efterfrågan i hög grad styr personalbehovet. Det mesta talar för att

denna utveckling kommer att fortsatta. Tillverkningsindustrin är den näringsgren har flest fast ansom ställda, även det har skett successiv ökning av antalet tidsbeom en anställningar. Den dominerande anställningsforrnen är vika-

gränsade

riat, 25 procent de tidsbegränsat anställda, följt av projektanställning av

och provanställning.

Arbetsmarknadsstyrelsen gör i bedömningengatt sysselen prognos sättningen inom industrin kommer att minska något till år 2010 jämfört med nuvarande nivå, även uppgång kan väntas de närsom en svag åren. Under den kommande tioårsperioden bedöms drygt 30 promaste dagens anställda inom industrin att lämna denna på grund av cent av åldersskäl, vilket betyder att cirka 250 000 personer behöver ersättas. Utbudet arbetskraft inom de närmaste åren kommer inte i någon av väsentlig grad förändras på grund generationsbytet, eftersom det att av skiftet inte kommer förrän efter 2010. Däremot kommer allt fler stora

nyanställningar att beröra med högskoleutbildning och det är

personer tveksamt tillgången kommer att motsvara behovet. om Bedömningen den framtida utvecklingen av antalet tidsbegränsat av anställda beror i hög grad på tror att den hittillsvarande om man utvecklingen har konjunkturella eller strukturella orsaker som grund. hittillsvarande utvecklingen alltför kort period under Den avser en 1990-talet för kunna göra säker bedömning. Sannolikt finns det att en båda. inslag av Därmed skulle antalet tidsbegränsat anställda komma att öka i omfattning. En faktor talar för ökning är 1997 års lagannan som en stiftning överenskommen visstidsanställning i sammantaget tolv om månader under period tre år utan att något skäl behöver anges. en av kan komma få än större betydelse framöver liksom även Den att

9 Arbetsmarknadsstyrelsen, Framtidens jobb. Välja yrke in i 2000-talet, Ura

1998:6.

240 Den framtida utvecklingen

anställningar i projekt. Den bortre gräns för vikariat har införts och som vars resultat kan avläsas år 2000, kommer troligen inte att få någon större effekt. Det mest troliga är att kommer att välja man en annan

tidsbegränsad anställningsfonn, exempelvis projektanställning.

Faktorer som motverkar kraftig ökning är att företagen, en genom lokala överenskommelser, alltmer tillämpar flexibla och verksamhetsanpassade arbetstider samt hyr personal från olika typer bemanav

ningsforetag. De som hyrs in har redan fast anställning i sitt företag.

Handeln

Inom handeln finns idag drygt 400 000 anställda. Antalet anställda har minskat kraftigt under 1990-talet till följd ökad konkurrens och av en svag privat konsumtion. Trots detta har branschen i princip behållit sin andel av landets totala sysselsättning, cirka 13 procent. Den minskning har skett har helt och hållet skett bland de fast som anställda medan antalet tidsbegränsat anställda har ökat kraftigt. Andelen tidsbegränsat anställda är 14 procent med stora variationer mellan olika delar av verksamheten. Störst andel, cirka 20 finns inom procent, varuhus och specialbutiker och består till övervägande delen kvinav nor. Antalet deltidsanställda har minskat, de utgör fortfarande men ungefär en fjärdedel de sysselsatta i branschen, vilket även fallet av var 1990. De flesta bedömare att strukturförändringama inom handeln anser kommer att fortsätta, i synnerhet inom detaljhandeln, för som svarar ungefär 40 procent av de sysselsatta inom branschen och 75 procent av de deltidssysselsatta. I första hand förväntas större köpcentra utanför tätortema att fortsätta tillväxa på centrumhandelns bekostnad. Parallellt med detta antar man också att den privata konsumtionen kommer att öka. Sammantaget räknar branschen med sysselsättningsökning, en svag drygt l procent per år, fram till år 2010. Andelen pensionsavgângar är

inte exceptionellt hög och strukturförändringar och rationaliseringar

kommer sannolikt att bromsa ytterligare sysselsättningsökningar även om det blir en ökning i den privata konsumtionen. Större enheter borde detaljhandeln möjlighet att samordna arbetsge scheman så att arbetstagare kan få heltid de så önskar. Men hittills om under 1990-talet har andelen deltid varit förvånansvärt konstant, en dryg tredjedel de sysselsatta i specialbutiker och cirka- hälften av av varuhusens personal. Det har också visat sig att stora köpcentra framför allt attraherar kunder under veckosluten, och då blir personalbehovet mycket stort. Detta förhållande, den fortsatt ökande konkurrensen och

Den framtida utvecklingen 241

det faktum att handelns löneandel utgör nämnare 80 procent branav schens förädlingsvärde, talar för att kommer att fortsätta att söka man vägar att hålla personalkostnadema nere. Deltidsarbete är en väg att ha tillgång till personal just-in-time. Det är inte en lika flexibel lösning tillfällig anställning, i som men gengäld har företaget en fast kärna personal känner arbetsplatsen av som och arbetslaget väl. Många arbetsgivare väljer deltidsarbetande är som tillfälligt anställda. Tyvärr redovisar inte AKU denna fördelad grupp branscher, men generellt har andelen tillfälligt anställda, framför allt behovsanställda, fördubblats bland de deltidsarbetande under 1990talet. Inom detaljhandeln har de tillfälligt anställda ökat kraftigt under 1990-talet, från 10 till drygt 15 procent de sysselsatta. Det är den av enda grupp inom handeln som har ökat i absoluta tal under den senaste 10 åren. Andelen deltidsarbetande inom handeln kommer sannolikt att öka, eftersom efterfrågan på personal allt koncentreras till kvällar och mer helger. Det mest troliga är att stor del kommande personalbehov en av tillgodoses genom tidsbegränsade anställningar. Handeln är de en av näringar som i hög grad präglas just-in-time, vilket medför av en högre bemanning på obekväma och icke sammanhållande tider såsom kvällar, mitt på dagen och helger. Detta kommer främst att ta sig uttryck i att andelen behovsanställda bland de anställda kommer att fortsätta att öka, medan fast anställda deltidsarbetande kommer att minska långsamt.

Hotell och restaurang, rekreation och kultur

Hotell- och restaurangverksamhet samt rekreation och kultur är två verksamheter i viss mån överlappar varandra, särskilt inom sektorn som turism. De är jämförelsevis små verksamheter, dock har ökat som antalet anställda markant under 1990-talet. Tillsammans svarade de 1998 för drygt 5 procent landets sysselsättning, cirka 210 000 av personer. Stora rationaliseringar har genomförts inom hotell- och restaurangverksamheten under 1990-talet. Överetableringar och låg efterfrågan har tvingat fram effektiviseringar och omfattande förändringar inom arbetsorganisationema. Inom hotell och restaurang, rekreation och kultur finns stor andel en deltidssysselsatta, 36 procent inom hotell och restaurang och 32 procent inom rekreation och kultur. Andelen har varierat aning under 1990en talet, men den har i stort sett varit oförändrad.

242 Den framtida utvecklingen

Hotell- och restaurangnäringen har även en stor andel tidsbegränsat anställda, 34 procent. Två tredjedelar av dessa är kvinnor. Ökningen av antalet anställda har helt skett ökning antalet tidsbegränsat

genom en av anställda. En stor del av dessa är behovsanställningar. Företagen räknar med uppgång av efterfrågan tjänster framför allt beroende på en

en ökad privat konsumtion. Det är troligt att tidsbegränsade anställningar kommer att öka eftersom näringen är en utpräglad just-in-time"näring. Hotell- och restaurangnäringen är också i hög grad beroende av utvecklingen inom turistnäringen.

Inom såväl hotell och restaurang kultur och rekreation förvän-

som tas sysselsättningen öka under den kommande 10-års perioden. Branschföreträdare bedömer att hotell- och restaurangverksamheten kan komma att tillväxa med kring 2 procent per år. Med en ökad privat konsumtion kan tillväxten komma att bli ännu större. Den skärpta konkurrensen kräver dock en fortsatt stark kundorientering, med inriktning på att kunden service just in time. Eftersom huvuddelen av kun-

ge derna infinner sig efter arbetsdagens, och ofta arbetsveckans, slut, så innebär det att den ojämna efterfrågan utmärker dessa branscher

som kommer att förstärkas ytterligare.

Enligt utredningens bedömning kommer andelen deltidsarbetande inom rekreation och kultur samt inom hotell- och restaurangverksamhet sannolikt att bibehållas ungefär samma nivå som nu, dvs. kring en tredjedel de sysselsatta. De tillfälligt anställda kommer att fortsätta

av öka och många av dem kommer att arbeta deltid.

Finans- och företagstjänster

Finans- och företagstjänster består ett antal relativt olika verksam-

av heter och har ökat antalet sysselsatta med 25 procent sedan 1990. Den kraftiga ökningen beror till stor del på avknoppningar från industrin.

Den största andelen deltid återfinner man inom annan företagsservice, där de utgör drygt 20 procent av de sysselsatta och har så gjort under hela 1990-talet. Andelen egenföretagare är stor, de utgör drygt 20 procent de sysselsatta, och andelen har stigit kraftigt under de

av senaste 10 åren. Det är därför svårt att avgöra i vilken utsträckning det är anställda arbetar deltid, eller det är företagare som kombine-

som om

företagandet med ett annat arbete, och därför bedriver verksamheten rar på deltid.

Andelen tillfälligt anställda har svarat för 40 procent av sysselsättningsökningen inom finans- och företagstjänster. Med tanke på att det rör sig om ett stort antal mindre företag som sannolikt har ganska

Den framtida utvecklingen 243

ojämn orderingång, är det rimligt att tänka sig att efterfrågan på tillfälligt anställda, hel- eller deltid, kommer att växa.

Inom bank- och försäkringsverksamheten har antalet anställda minskat kraftigt under 1990-talet. De flesta har fasta tjänster och endast cirka 8 procent har tidsbegränsad anställning av vilka mer än hälften

en är kvinnor. Strukturförändringar mot färre kontor och mer Självservice bedöms fortsätta liksom sammanslagningar mellan banker och försäkringsbolag. Åldersavgångama blir inte anmärkningsvärt höga och de rekryteringsbehov finns kommer främst att beröra högskoleutbil-

som dade, framför allt ekonomer och IT-personal.

Uppdragsverksamheten är främst beroende av efterfrågan på tjänster från näringslivet, såväl privat som offentlig sektor. Den uppvisar en kontinuerlig expansion vilken inte bara hänger samman med ökad

en efterfrågan utan också i hög grad beror på avknoppningar från industrin. Bristen arbetskraft är ett stort problem, särskilt gäller det inom IT och teknik. Näringen är mycket sysselsättningsintensiv och antalet anställda ökar snabbt när efterfrågan ökar. De flesta som arbetar inom näringen har fasta tjänster, andelen tidsbegränsat anställda uppgår till cirka ll procent.

IT-branschen är den snabbast växande branschen. Efterfrågan har också förstärkts av att en rad olika datorsystem måste byggas om inför milleniumskiftet. Införandet kommer också att medföra om-

av euron fattande förändringar. Antalet anställda datakonsulter har mer än fördubblats mellan 1987 och 1997. Uppgången har berört både fast och tidsbegränsat anställd personal. De flesta har fast anställning, endast 8 procent har en tidsbegränsad anställning.

Eftersom branschen är en ung bransch blir de kommande åldersavgångarna små. Cirka 40 procent av de anställda är mellan 25 och 35 år.

Utöver IT-branschen finns andra områden inom uppdragsverksamheten med stark efterfrågan på arbetskraft. Det gäller tekniska och juridiska konsulter, revisionsverksamhet, organisations- och infonnationskonsulter.

För flertalet av ovanstående näringar väntas en stark expansionstakt med krav på högskoleutbildning. Rekryteringen kommer sannolikt i första hand att ske till fasta tjänster även om inslaget av tidsbegränsade anställningar kommer att öka och då främst antalet projektanställda.

Kommunikationer

Transportsektom är i stor utsträckning beroende av utvecklingen inom näringslivet och drabbades hårt under konjunktumedgången. Antalet anställda har minskat kraftigt och de rekryteringar som skett har till stor

244 Den framtida utvecklingen

del utgjorts av tidsbegränsade anställningar. Andelen tidsbegränsat anställda är 14 procent två tredjedelar är män.

varav

Efterfrågan på transporter bedöms öka inte minst vad gäller utrikeshandeln. Persontrafiken har ökat i takt med att den privata konsumtionen har ökat och väntas få större betydelse även framöver. Det är troligt att den största personalökningen kommer att ske bland tidsbegränsat anställda. Denna näringsgren är också i hög grad beroende av varierande kundefterfrågan såväl under dygnet som under veckan.

10.5 Deltidsarbete och

tillfälliga anställningar inom den offentliga

sektorn

Under 1990-talet har stora nedskärningar skett inom den offentliga sektorn. Detta gäller främst i kommuner och landsting. Den framtida sysselsättningsutvecklingen beror i stor utsträckning på den allmänna ekonomiska utvecklingen. Även den demografiska utvecklingen har stor betydelse för sysselsättningen inom den offentliga sektorn.

Den allmänna ekonomiska utvecklingen efter år 2000 är svårbedömd. I kommunerna styrs verksamheten dessutom av politiska prioriteringar. Enligt från Kommunförbundet kommer kommu-

en rapport nerna att behöva anställa 625 000 personer brutto fram till år 2010. Enligt utredningens bedömning kommer deltidsarbetet att minska inom den offentliga sektorn medan de tillfälliga anställningama kommer att öka.

Vård och omsorg

Kommuner och landsting svarar, som tidigare nämnts, for i det närmaste hälften av deltidsarbetet i Sverige, huvudsakligen inom vård och omsorg. Sjukvården har fortfarande många deltidsanställda, även om antalet har minskat under senare år. Redan idag är det brist utbildad vårdpersonal och enligt i stort sett alla bedömare kommer den att förstärkas framgent. Därtill kommer så omfattande pensionsavgångar de närmaste 5 till 10 åren, att den nödvändiga ersättningsrekryteringen i princip kan liknas vid ett generationsskifte.

Detta, tillsammans med det faktum att man inom sjukhusvården idag behandlar patienten en mycket stor del av dygnet, talar för att deltids-

° Kommunförbundet, Personal och kompetens i förändring, 1999.

Denfamtida utvecklingen 245

arbetet kommer att fortsätta att minska. I synnerhet som regeringen nyligen tillsatt Vård- och omsorgskommission, vars uppgift bl.a. är en att söka vägar att förbättra rekryteringen av vårdpersonal. Det finns därför anledning kommer att ha färre deltidsanställda i anta att man framtiden. Omsorgen har i stort sett lika många deltidsanställda som sjukvården, här är situationen annorlunda. De deltidsanställda finns frammen för allt inom hemtjänsten, utmärks ett mycket ojämnt personalsom av behov. Många äldre och funktionshandikappade behöver framför allt hjälp och kväll. SCB:s befolkningsprognos visar också att morgon antalet äldre kommer att öka kraftigt under den närmaste 10personer årsperioden. Omsorgen har redan brist på arbetskraft och denna brist nu kommer uppenbarligen att öka. Möjligen kan det faktum att behovet av vård och omsorg kommer att öka kraftigt de närmaste åren bereda väg för annorlunda schemaläggning, kan även tillgodose den ojämna efterfrågan men man annat sätt, t.ex. behovsanställda. Dessa har ökat kraftigt inom genom vård och omsorg under 1990-talet. Den ökade efterfrågan på omsorgstjänster borde vid första påseendet leda till att kommunerna förbättrar anställningsvillkoren för omsorgspersonalen för säkerställa sin rekrytering. Å andra sidan har att redan på många håll påtaglig brist vilket inte tycks inte ha påman en verkat anställningsvillkoren särskilt mycket. Den framtida utvecklingen kommer att bestämmas i vilken grad kommunerna kommer att tillav godose det växande behovet äldreomsorg och med vilken kvalitet. av Detta avgörs i sin kommunernas ekonomiska förutsättningar och tur av politiska prioriteringar. I allt väsentligt kommer emellertid den ojämna efterfrågan att bestå och därmed även behovet deltidsanställda, av antingen de har fast eller tillfällig anställning. en en Det offentliga sektorn tidigare nämnts, för i det närsvarar, som maste hälften deltidsarbetande i Sverige, 90 procent är kvinav varav De finns främst inom vård och Samma förhållande gäller nor. omsorg. för de deltidsarbetslösa. Antalet deltidsarbetande inom sjukvården kommer sannolikt att minska, framför allt, redan nämnts, på grund som att efterfrågan på deltidsarbete minskar, men även till följd av att av bristen på personal bör göra det möjligt för deltidsarbetslösa att i större utsträckning få den arbetstid de önskar. Det kommer likafullt att finnas de arbetar deltid frivilligt, de blir sannolikt färre än i dag, bl.a. som men på grund medelåldern bland de anställda stiger, samtidigt som de av kvinnogenerationema i växande grad väljer att övergå till heltid när nya barnen blivit vuxna. Den sociala har i stort sett lika många deltidsanställda omsorgen sjukvården, framför allt inom hemtjänsten. Verksamheten förvänsom

246 Den framtida utvecklingen

tas expandera och man befarar brist på arbetskraft. Följaktligen borde deltidsarbetslösheten, det ofrivilliga deltidsarbetet, minska. Men totalt sett kommer behovet deltidsarbete snarast att öka. De deltidsarbets-

av lösa som väljer att stanna kvar inom omsorgen, och särskilt inom hemtjänsten, riskerar därför att bli fortsatt deltidsarbetslösa. Till detta kommer även att antalet behovsanställda inom hemtjänsten ökar snabbt och sannolikt kommer att fortsätta att öka.

Drygt en fjärdedel av de anställda inom äldreomsorgen har tids-

en begränsad anställning. Så gott alla är kvinnor. Här finns också ett

som stort inslag av timanställda. För att på kort sikt klara det framtida rekryteringsbehovet kan kommunerna bli nödsakade att höja sysselsättningsgraden för redan anställda. Ett annat sätt att försöka få tillgång till personal är att anlita bemanningsföretag då till väsentligt högre

men en kostnad än den genomsnittliga lönen. Brist på personal kommer

sannolikt att medföra att man får försöka lappa ihop scheman tillfäl-

genom liga anställningar. Kraven på kvalitet i riskerar därmed att

omsorgen inte kunna utvecklas och förbättras. Det är knappast troligt att kommunerna väljer att kompetensutveckla en stor mängd tillfälligt anställda. Yrket riskerar att bli ett genomgångsyrke.

Bristen på sjuksköterskor är redan stor såväl inom landstinget

som inom kommunerna. Det har medfört att allt fler känner sig utbrända, framför allt inom den rena sjukvårdssektom. Vi har sett exempel på personal som säger sin anställning och i stället söker sig till

upp bemanningsföretag. Vinsten för individen blir dels bättre möjligheter att få inflytande över sina arbetstider, dels betydligt högre lön. För

en kommuner och landsting blir detta dyra lösningar, för den enskilde förmodligen en betydligt billigare i form av högre lön och lägre veckoarbetstid.

Utbildning

Inom den offentliga sektorn har även utbildningssektom många deltidsarbetande, dock väsentligt färre än för 10 år sedan. I gengäld har de tillfälliga anställningama ökat. Här råder i dag brist på utbildad arbetskraft och den förväntas tillta kraftigt de närmaste åren. Längre fram blir efterfrågan beroende på tillgången på bam. Vuxenutbildningen har emellertid expanderat de senaste åren och denna utveckling väntas fortsätta. Samtidigt har tillfälligt anställda ökat och andelen deltidsarbetande minskat. Detta kan till del förklaras grund brist-

en av man av situationen anställt många obehöriga lärare. I så fall kommer denna utveckling sannolikt att förstärkas de närmaste åren.

Den framtida utvecklingen 247

1996 års läraravtal möjlighet till ett års provanställning för ny-

ger anställda lärare. Under 1998 ökade antalet tidsbegränsat anställda kraftigt, dels beroende på avtalet med kommunerna, dels beroende på ett relativt stort inslag obehöriga lärare med terminsförordnande. Lä-

av raravtalet kommer troligen att medföra att antalet tidsbegränsat anställda ökar med tanke rekryteringsbehovet om drygt 200 000

fram till år 2010. I praktiken torde det dock vara få som inte personer får fast anställning efter ett år.

11 arbete med

Arbetsförmedlingens

deltidsarbetslösa och

tillfälligt

anställda

Arbetsförmedlingen har inte förutsättningar att bistå alla sökan-

samma degrupper. När det gäller de deltidsarbetslösa är förutsättningarna begränsade, främst för att det i många fall inte finns några praktiska möjligheter att komplettera deras nuvarande arbete med ett annat arbete eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Detta ger också utslag. De deltidsarbetslösa har fått en markant mindre del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, i relation till sökandegruppens storlek. De fåtaliga åtgärder Arbetsförmedlingen har anordnat för deltidsarbetslösa har

som mestadels varit inriktade på att medverka till att den arbetssökande får

arbetstid på den befintliga arbetsplatsen. Som exempel kan nämnas mer resursarbeten och utbildningsvikariat.

De deltidsarbetslösa har inte heller fått samma service i övrigt som andra arbetssökande, men därvidlag är skillnaden ganska liten. Till detta kommer att utredningen tidigare har visat att de har en jämförelsevis låg omställningsbenägenhet.

Arbetsförmedlingen försöker även stimulera deltidsarbetslösa att med hjälp utbildning söka sig ett nytt yrke inom en annan bransch.

av Den modell kallas Deltidshuset bra exempel dettal. Däri-

som är ett genom kan man hjälpa enskilda arbetssökande till ett heltidsarbete, men antalet deltidsarbetslösa minskar inte i takt, eftersom efterfrågan

samma på deltidsarbetskraft kvarstår och nya arbetssökande träder som deltidsarbetslösa.

När det gäller Arbetsförmedlingens insatser för behovsanställda, dvs. timvikarier enligt Arbetsförmedlingens nomenklatur, är situationen något annorlunda Även här finns problem i den bemärkelsen del

att en arbetssökande kan tvingas att byta bransch för att åstadkomma en förändring. Denna grupp förefaller emellertid ha större omställningsbenä-

Se kap. 12. 2 Fortsättningsvis används SCB:s beteckning "behovsanställda. I Arbetsförmedlingens register återfinns de emellertid som "timvikarier".

250 Arbetsförmedlingens arbete med deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda

genhet och bättre förutsättningar att få fast heltidstjänst än de delen tidsarbetslösa. En angelägen uppgift för Arbetsförmedlingen är i detta sammanhang att förbättra sökkanalema så att dessa snabbare och lätgrupper tare hittar arbeten som i förlängningen kan leda till fastare föranken ring på arbetsmarknaden. Modem datateknik är utan tvivel ett viktigt hjälpmedel i detta sammanhang.

11.1 Arbetsförmedlingens uppdrag

Arbetsförmedlingens uppdrag kan i korthet beskrivas att bistå som arbetssökande i deras strävan efter att få ett arbete och att hjälpa arbetsgivare att få den arbetskraft de söker. Verksamhetens inriktning bestäms av regering och riksdag och styrs de mål statsmakterna sätav

ter för arbetsmarknadspolitiken.

Under de senaste åren har inriktningen styrts tre huvudmål, håll av vakanstidema nere för lediga platser, minska långtidsarbetslösheten och motverka långa tider utan arbete. Två dessa mål arbetsav avser sökande. Den valda inriktningen leder till att verksamheten på ett naturligt sätt fokuseras heltidsarbetslösa sökande. Långtidsarbetslöshet definieras som en sammanhängande arbetslöshetsperiod 100 om dagar för ungdomar respektive 6 månader för arbetssökande. vuxna Motverka långa tider utan arbete syftar till att försöka bryta långa inskrivningstider då den arbetssökande pendlar mellan arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, reell kontakt med arbetslivet. utan en Därutöver har regeringen i olika omgångar givit Arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag att rikta särskilda till deltidsarbetslösa. resurser Under slutet av 1980-talet bedrevs ett arbete inom för det ramen som kallades Det kommunala handlingsprogrammet. Inför verksamhetsåret 1998 betonade också regeringen att Arbetsmarknadsverket borde söka utforma arbetsmarknadspolitiska åtgärder är bättre anpassade som till de deltidsarbetslösas förutsättningar Men de grupper som utredningen behandlar, deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda, utmärks att de har arbete, än inte med den av om anknytning till arbetsmarknaden och den regelbundenhet de skulle vilja, eller i den utsträckning de önskar. De har därför inte heller tillhört de sökandegrupper som har prioriterats i Arbetsförmedlingens arbete under 1990-talet.

3 Regeringens prop. l996/97:l07 s. 120.

Arbetsförmedlingens arbete med deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda 251

11.2 Vad gör Arbetsförmedlingen

De deltidsarbetslösa utgjorde 1997 cirka 17 procent av Arbetsförmedlingens arbetssökande, och drygt 25 procent dess kvinnliga sökan-

av de°. med andra 0rd sökandegrupp. Utvecklingen sedan

Det är en stor 1990 framgår avfigur 11.1.

Figur 11. Deltidsarbetslösa kvinnor och män vid Arbetsförmedlingen l 990 -1 998.

140 000

120 000

100 000

80 000

v7 r

O F N V f ID O N Q

G5 Gi CD O O G O O O

O O CD O O 0 O OS G

F F F F F F F F F

...Män u-Kvinnor

Källa: Amv.

Antalet deltidsarbetslösa vid Arbetsförmedlingen ökade som synes i snabb takt under första delen 1990-talet, för att nå en topp 1995.

av Utvecklingen är emellertid svår att bedöma i detalj, eftersom en del av de behovsanställda under denna tid klassificerades tillsammans med de deltidsarbetslösa. Under 1996 blev behovsanställda/timvikariema, en egen sökandegrupp. Deras avskiljande från de deltidsarbetslösa förkla-

cirka 40 procent av deltidsarbetslöshetens minskning från 1995 till rar 1996. Det innebär samtidigt att det bara finns tillförlitlig statistik vad gäller behovsanställda som sökandegrupp vid Arbetsförmedlingen för åren 1997 och 1998.

4Framställningen i detta kapitel bygger helt på statistik från AMV.

252 Arbetsförmedlingens arbete med deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda

Deltidsarbetslösheten måste emellertid ses i relation till den allmänna arbetslöshetsnivån, som har växlat kraftigt under 1990-talet. I figur 11.2 återges de deltidsarbetslösa som andel av samtliga arbetssökande vid Arbetsförmedlingen.

Figur 11.2. Deltidsarbetslösa kvinnor och män vid Arbetsförmedlingen som andel samtliga arbetssökande respektive kön, 1990 till 1998.

av av

Källa: Amv.

Nedgången fram till 1992 förklaras av att basen för beräkningen, samtliga arbetssökande vid Arbetsförmedlingen, steg kraftigt under dessa år. I själva verket ökade, som framgår av figur 11.1 antalet deltidsarbetslösa varje år under perioden 1991 till 1995.

Från 1995 till 1997 har antalet arbetssökande vid Arbetsförmedlingen sjunkit varje med mycket små tal. År 1998 uppvisar

år, men emellertid större minskning, 7 procent, men det är främst de hel-

en tidsarbetslösa som har minskat. I figur 11.3 kan man se förändringen under 1998 fördelad på olika sökandegrupper. I gruppen heltidsarbetslösa har även personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder inräknats.

SOU l999t27 Arbetsförmedlingens arbete med deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda 253

Figur 11.3. Grupper arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Pro-

av centuell förändring från 1997 till 1998.

-15 -18,7

___

Arbetslösa+ Deltids- Behovs-

åtgärder arbetslösa anställda

Källa: Amv

De deltidsarbetslösa har minskat, inte tillnärmelsevis lika

men mycket de heltidsarbetslösa. Behovsanställda har emellertid ökat

som desto med drygt 20 procent på ett år. De utgjorde 1998 8,5 procent

mer, av Arbetsförmedlingens sökande.

Om till alla arbetssökande vid Arbetsförmedlingen har både

man ser män och kvinnor minskat under 1998, även om männen uppvisar en större minskning än kvinnorna. Bland de deltidsarbetslösa utgör kvin-

ungefär 80 procent, dvs. andel som i andra sammanhang norna samma när det gäller deltidsarbete. Männen har emellertid svarat för nästan hälften den lilla minskning som ägt rum bland de deltidsarbetslösa. I

behovsanställda är ungefär tredjedel män. Som tidigare gruppen en nämnts har de ökat från 1997 till 1998, och det gäller båda könen, männen med 28 och kvinnorna med 21 procent.

De deltidsarbetslösa har högre medelålder än övriga arbets-

en sökande och de deltidsarbetslösa kvinnorna har högre medelålder än

en sina manliga kollegor. Kvinnor mellan 45 och 54 år utgör 20 procent av de deltidsarbetslösa, att jämföra med 17 procent bland alla arbetssökande. Behovsanställda har tvärtom en lägre medelålder än övriga

arbetssökandegrupper, antingen det gäller män eller kvinnor.

Eftersom de deltidsarbetslösa har arbete en del av tiden har de inte varit prioriterade bland Arbetsförmedlingens arbetssökande. Utred-

254 Arbetsförmedlingens arbete med deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda

ningen har också visat att det är svårt att anordna arbetsmarknadspolitiska åtgärder som de deltidsarbetslösa kan delta i utan att bryta sitt deltidsarbete. Av bland annat den anledningen blir deltidsarbetslösa kvar vid Arbetsförmedlingen längre tid än arbetssökande i allmänhet. Figur 11.4 visar inskrivningstidens fördelning på olika arbetssökandegrupper per den sista december 1997.

Figur 11 .4. Arbetssökandegrupper inskrivna vid Arbetsförmedlingen den sista december 199 fördelade efter inskrivningstidens längd

ü5-12mån .1-2år HW

|ü6mån

l 100 90 80 70 60 50 40 30, 20., _,_ .,,, ef, 10--- ,ä ._-_,, , i Heltids- Deltids- Behovsarbets lösa arbetslösa anställda

Källa: Amv.

Deltidsarbetslösa har långa inskrivningstider. Drygt 40 som synes procent av dem har varit inskrivna i mer än 2 år. Heltidsarbetslösa har väsentligt kortare inskrivningstider, medan de behovsanställda hamnar mitt emellan De har kortare inskrivningstider än de deltidsarbetslösa, . men mer än hälften av dem har ändå varit inskrivna än ett år vid mer

Arbetsförmedlingen.

Utredningen har också låtit undersöka deltidsarbetslösa insom var skrivna vid Arbetsförmedlingen under fjärde kvartalet 1992 till 1995, för att se hur stor andel av dem fortfarande inskrivna delsom var som tidsarbetslösa under fjärde kvartalet 1998. Observera att inskrivna från fjärde kvartalet 1992 finns med fjärde kvartalet 1993 Resultatet osv. framgår av figur 11.5.

Arbetsförmedlingens arbete med deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda 255

Figur 11.5. Deltidsarbetslösa inskrivna vid Arbetsförmedlingen fjärde kvartalet 1998.

procent

20 i3år

15 17% i4år . .sst t t,tt At _______. . p,,,,A ,.. ,, 15% 5år | 19mm i6år rr VV-- - ----- V-VVV --VVVA ArVAn 5

° l : å 4.kv -92 4.kv -93 4.kv -94 4.kv -95 inskrivna sedan

Källa: Amv.

Deltidsarbetslösa har uppenbarligen mycket långa inskrivningstider. Inte mindre än 15 procent dem som var inskrivna fjärde kvartalet av 1992 fanns fortfarande i registret deltidsarbetslösa sex år senare. som Därefter ökar andelen i takt med vandrar framåt år från år. Från att man 1995 till 1998, i tre år, har fjärdedel av de deltidsarbetslösa stått kvar en i Arbetsförmedlingens register, samtidigt som gruppen som helhet faktiskt har minskat.

Låg andel av arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Arbetsförmedlingen har haft svårt att anordna arbetsmarknadspolitiska åtgärder har passat de förutsättningar de deltidsarbetslösa har. I som figur 11.6 framgår att de kvinnliga deltidsarbetslösa 1997 utgjorde drygt 25 procent de arbetssökande kvinnorna, men knappt 5 procent av de kvinnor fick del arbetsmarknadspolitisk åtgärd. av som av en Arbetsförmedlingen har uppenbarligen inte lyckats att anordna åtgärder för deltidsarbetslösa i utsträckning för heltidsarbetslösa samma som och behovsanställda.

256 Arbetsförmedlingens arbete med deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda

Figur 11. Kvarstâende arbetssökande och i åtgärd i olika personer sökandegrupper. Kvinnor, medeltal 1997.

100 E,Arbetslösa 90. T

so. .oJå9ä"'

tttttttttttttttttttttttttttttttt 70. ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, ., so, ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, ,, 50 ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, ., 40. ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, H 30 25,5 ,,,,,,,,,, ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, ., 20.

0 Heltids- Deltids- Behovsarbetslösa arbetslösa anställda

Källa: Amv.

I en diskussion arbetsmarknadspolitiska åtgärder för deltidsom arbetslösa måste emellertid beakta, att uppemot två tredjedelar man av dem arbetar på varierande arbetstid, eller har förkortad arbetstid varje

dag. Sådana arbetsscheman är mycket svåra att kombinera med andra verksamheters.

Av den lilla grupp deltidsarbetslösa ändå fick arbetsmarksom en nadspolitisk åtgärd var männen under 1997 överrepresenterade. Detta kan sammanhänga med att många de dem har svårare än kvinnorna av att acceptera ett deltidsarbete. De är därför energiska när det gäller mer att söka utvägar deltidsarbetet. Som utredningen i andra ur sammanhang konstaterat tycks många deltidsarbetslösa kvinnor ha benägenen het att bli inlästa i sitt deltidsarbete. Ungdomarna har fått jämförelsevis stor andel de åtgärder en av som kommit de deltidsarbetslösa till del. Det är naturligt, med tanke på att de befinner sig i en etableringsfas på arbetsmarknaden och därför i många fall är lättrörliga än människor. Ungdomarna har mer vuxna också varit prioriterad inom arbetsmarknadspolitiken under en grupp en stor del av 1990-talet. Deltidsarbetslösa över 45 år är tvärtom än mer

underrepresenterade i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

5 Se kap.

Arbetsförmedlingens arbete med deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda 257

De deltidsarbetslösa har emellertid spelat framträdande roll i en mer vissa av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. De utgjorde drygt 20 procent av de som deltog i resursarbeten inom offentlig verksamhet under 1997. Denna åtgärd syftar till deltagarna inblick i ordiatt ge en narie verksamhet och därtill en viss kompetensutveckling kan som bidra till att deltagaren får ordinärt arbete inom verksamheten. Deltagarna ska till 90 procent delta i kvalitetshöjande arbete hos arbetsgivaren och resterande 10 procent ska ägnas kompetensutveckling och aktivt arbetssökande. Åtgärden har bland annat kritiserats för att kompetensutvecklingsdelen inte har skötts på ett tillfredsställande sätt. Deltidsarbetslösa utgjorde också 15 procent de fick utbildav som ningsvikariat och 13 procent fick projektarbete med arbetssom

löshetsersättning.

Detta är volymmässigt mycket små åtgärder, syftar till att som ge den arbetssökande mer arbetstid vid den befintliga arbetsplatsen. De kan inte anses vara inriktade på omställning, eftersom de i allmänhet är förlagda till den arbetsplats där de deltidsarbetslösa redan befinner sig. Av den lilla grupp deltidsarbetslösa fått arbetsmarknadssom en politisk åtgärd har ändå en dryg fjärdedel fått arbetsmarknadsutbildning, att jämföra med drygt 17 procent bland de arbetssökande som helhet. Kvinnor utgjorde 75 procent denna Nästan 24 procent av grupp. av de deltidsarbetslösa återfanns inom Arbetslivsutveckling ALU, till mer än 30 procent män, företrädesvis inom åldersgruppen över 45 år. Arbetsplatsintroduktion API slutligen, omfattade drygt 15 procent av de deltidsarbetslösa fått åtgärd. Även här utgjorde som en männen mer än 30 procent, men med tyngdpunkten på unga män, 20 till 24 år gamla. Det första intrycket står sig alltså. De deltidsarbetslösa har inte fått arbetsmarknadspolitiska åtgärder tillnärmelsevis i den utsträckning som motsvarar deras andel av de arbetssökande. Förklaringen är, tidisom gare nämnts, i stor utsträckning förknippad med att två tredjedelar av dem arbetar på scheman är näst intill omöjliga att kombinera med som annan verksamhet, vare sig annat arbete, utbildning eller någon annan

arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

I förhållande till sin andel bland de deltidsarbetslösa är männen överrepresenterade bland de fått åtgärd. Även till detta finns förklaen ringar, framför allt att många män hela tiden söker vägar från deltidsarbetet över till ett heltidsarbete. Men det ingår i Arbetsförmedlingens uppdrag att motivera arbetssökande till att vidta åtgärder för att uppnå den ställning på arbetsmarknaden de önskar. I detta avseende har som man uppenbarligen lyckats bättre med de deltidsarbetslösa männen än med kvinnorna.

9 19-0281Arbetslöshetsersättning...

med deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda 258 Arbetsförmedlingens arbete

redovisning dock inte helt rättvisande bild av Arbets- Denna ger en förmedlingens arbete med de deltidsarbetslösa. I en del fall slutar den deltidsarbetslöse sitt arbete och övergår till heltidsarbetslöshet, för att därefter sig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I Arbetsförmedta an en statistik det då heltidsarbetslös börjat i en lingens ser ut som om en

arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Men frågeställningen har här varit i vil-

utsträckning deltidsarbetslösa deltar i åtgärder för att förbättra sin ken ställning på arbetsmarknaden, samtidigt de behåller sitt arbete. som Behovsanställda är den sökandegrupp oftast avaktualiseras från som Arbetsförmedlingen och dämäst kommer heltidsarbetslösa. Deltidsarbetslösa avaktualiseras väsentligt sällan, vilket rimligen förklamera de har arbete, än inte den arbetstid de skulle vilja ha. Av ras av att om de avaktualiseras är det naturliga skäl en stor grupp, drygt 30 som av får heltidsarbete. Men det handlar dock, som tidigare procent, som nämnts, totalt sett en relativt liten grupp. om del fall upphör deltidsarbetet och den deltidsarbetslöse blir helt I en arbetslös. Per månad räknat berör detta emellertid endast cirka 3 prode deltidsarbetslösa. För de behovsanställda är siffran av förcent av klarliga skäl högre, l5 procent i genomsnitt månad under 1997. per Strömmar mellan olika sökandegrupper förekommer också, men för

deltidsarbetslösa och behovsanställda är de ganska små.

11.3 Hur uppfattas Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen genomför regelbundet servicemätningar bland arbetssökande och arbetsgivare i samarbete med SCB. I dessa s.k. servicemätningar kan få uppfattning vad arbetssökande anser man en om Arbetsförmedlingens service. Utredningen har tagit del av den serom vicemätning gjordes 1997, och fördelat den på olika sökandegrupsom

per. En mycket stor del de arbetssökande, närmare 90 procent, uppger av de har kontaktperson. Bland de deltidsarbetslösa är det inte riktigt att en många, ändå över 80 procent. Andelen är större bland belika men hovsanställda. Det är i allmänhet något fler män än kvinnor som uppger

att de har en kontaktperson. väsentligt färre arbetssökande att de har kommit Det är som uppger med arbetsförmedlaren handlingsplan. I medeltal uppöverens om en 32 de heltidsarbetslösa att de har handlingsplan, ger procent av en medan sak endast gäller för cirka 25 procent av deltidsarbetssamma lösa och behovsanställda. dock inte alltid de arbetssökande upplever att det finns Det är som arbetsförmedlaren att så är fallet. I

en handlingsplan, även om anser

SOU 1999227 Arbetsförmedlingens arbete med deltidsarbetslösa och tillfälligt 25 9 anställda

Arbetsförmedlingens register var det i oktober 1998 väsentligt fler arbetssökande, ca 65 procent, hade registrerad handlingsplan. som en Även här andelen lägre det gäller deltidsarbetslösa,

var när knappt

hälften, 52 procent de deltidsarbetslösa männen, endast 47 av men procent av kvinnorna, medan den större för behovsanställda. Detta var överensstämmer med de utsagor finns i Bilder verkligheten. som ur Både de deltidsarbetslösa och arbetsförmedlama att denna uppger grupp får mindre uppmärksamhet från Arbetsförmedlingen än de heltidsarbetslösa. De arbetssökande får också frågan Arbetsförmedlingen har tagit om kontakt för att följa utvecklingen. Drygt tredjedel de deltidsupp en av arbetslösa svarar ja, något större andel männen än kvinnorna. en av av För alla tillfrågade arbetssökande motsvarande andel knappt 30 var procent. Bland behovsanställda är det något fler att Arbetssom uppger förmedlingen har hört sig för utvecklingen. Här tycks förhållandet om vara tämligen likartade för deltidsarbetslösa och övriga sökandegrup-

per. En rimlig fråga i sammanhanget är de arbetssökande har fått om

några platsförslag från Arbetsförmedlingen. Det är i medeltal 38

procent som har svarat ja. Bland de deltidsarbetslösa 30 uppger procent av männen och drygt 27 procent av kvinnorna att de har fått platsförslag. Andelen är markant högre, cirka 36 procent, bland de behovsanställda. De deltidsarbetslösa har uppenbarligen fått färre platsförslag än övriga sökandegrupper, även detta till del kan förklaras de om en av svårigheter som föreligger när det gäller att hitta ett kompletterande arbete för dem. I det statistiska underlaget finns inte någon möjlighet att se vilka platsförslag de arbetssökande har fått. De förslag har som lämnats behöver t.ex. inte alls ha varit komplementär De kan av natur. lika gärna ha varit förslag till helt andra arbeten, t.ex. på heltid. Frågan om Arbetsförmedlingen bidragit till att lösa den arbetssökandes situation går inte att besvara med ett enkelt eller nej. Svarsalternativen är därför i mycket liten, ganska liten, ganska stor eller i mycket stor utsträckning, samt ett mittenaltemativ, varken eller. Svaren visar att cirka hälften de arbetssökande av anser att Arbetsförmedlingen bidragit i mycket liten eller ganska liten omfattning till att lösa deras problem. Bland de deltidsarbetslösa är det drygt 57 procent kvinnorna av som svarat mycket liten eller ganska liten utsträckning, och 54 procent av männen. Andelama är i stort sett desamma för behovsanställda, men skillnaden mellan könen är mindre. De heltidsarbetslösa avger här ett mer positivt omdöme. De intervjuade blir också tillfrågade de fått yrkes- eller utbildom ningsinformation under den tid varit arbetssökande vid Arbetsförmed-

260 Arbetsförmedlingens arbete med deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda

lingen. De kan välja mellan tre svarsalternativ, 37 79 37ja nej, behov fanns

, ej och nej, behov fanns. En mycket stor del de intervjuade,

men av cirka 65 procent, har valt att nej, behov fanns ej. Drygt två

svara tredjedelar de sökande ansåg sig alltså inte behöva information om

av yrken eller utbildningar.

Detta är anmärkningsvärt hög andel, som det i andra samman-

en hang kan finnas anledning att reflektera över. Flertalet av de analyser

behandlar arbetslöshetsproblemet i Sverige utmynnar i ett behov som

omställning till arbeten, utbildning för dessa arbeten och därmed av nya följande behov av yrkes- och utbildningsinformation.

Av dem ändå ansåg sig ha ett behov yrkes- och utbild-

som av ningsinformation närmare 60 procent att de hade fått sådan

uppgav infonnation. Drygt 40 procent svarade emellertid att de inte fått det, trots att de ansåg att behov förelåg. Bland de deltidsarbetslösa är denna andel i stort sett densamma och lika för båda könen. De behovsanställdas uppvisar bild. Drygt 70 procent männen sig

svar en annan av anser ha blivit informerade, medan motsvarande tal for kvinnorna är drygt 50

procent.

De arbetssökande tycks ha ett ganska gott förtroende för den enskilde arbetsförmedlaren. Knappt 40 procent har ganska bra förtroende, och därtill lägger dem som svarat mycket bra, mot-

om man

det närmare 60 procent de intervjuade. Ytterligare drygt 20 svarar av procent har sedan svarat varken eller.

De deltidsarbetslösa männens fördelar sig på samma sätt som

svar det sammantagna resultatet, medan kvinnorna inte har lika stort förtroende för sin arbetsformedlare. Väsentligt fler dem har valt altemati-

av vet varken eller. Det är endast cirka 15 procent som svarat mycket dåligt eller ganska dåligt. Bland behovsanställda arbetssökande är resultatet detsamma bland deltidsarbetslösa, men det är ingen

som större skillnad i svaren från de olika sökandegruppema.

De intervjuade får också uttala sig om Arbetsförmedlingens service. Tyngdpunkten i ligger på alternativet varken eller, som en

svaren tredjedel de intervjuade har valt. Något färre, cirka 30 procent, har

av bedömt servicen ganska bra, medan endast 7 procent har valt

som alternativet mycket bra. Följaktligen är det en dryg fjärdedel som avgivit omdömet ganska dålig eller mycket dålig.

Bland de deltidsarbetslösa är utfallet något sämre än för arbetssökande helhet, framför allt bland kvinnorna, och samma sak gäl-

som ler för de behovsanställda. Det finns även här skillnader i hur olika sökandegrupper upplever Arbetsförmedlingens service, men de är ändå

sma.

Sammanfattningsvis kan säga att det är en viss skillnad mellan

man hur olika sökandegrupper bedömer Arbetsförmedlingens arbete, men

Arbetsförmedlingens arbete med deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda 261

den är ändå ganska liten. Deltidsarbetslösa och heltidsarbetslösa upplever i stort sett situationen samma sätt. Den enda skiljer ut grupp som sig är behovsanställda män, är missnöjda när det gäller som mer yrkesinformation och Arbetsförmedlingens hjälp med att lösa deras situation. Men de har i gengäld fått platsförslag i större utsträckning än de deltidsarbetslösa.

11.4 Vad kan

Arbetsförmedlingen göra

Arbetsförmedlingen har inte samma förutsättningar att hjälpa alla sökandegrupper. När det gäller deltidsarbetslösa är förutsättningarna

mindre goda. I de tilläggsfrågor som AKU ställt till de deltidsarbetslösa på utredningens uppdrag förefaller de ha en jämförelsevis låg omställningsbenägenhet. Samma bild framträder även i intervjuundersökningen Bilder ur verkligheten. De deltidsarbetslösa vill i allmänhet stanna hos sin nuvarande arbetsgivare, eller åtminstone inom sin bransch, trots att den utmärks ojämn efterfrågan på arbetskraft. av en Även deltidsarbetslösa har arbete del tiden det viktigt om en av är att se att de i detta avseende bör jämföras med andra arbetslösa. De är i

den egenskapen de är anmälda vid Arbetsförmedlingen och det är i samma egenskap som de uppbär stöd från arbetslöshetsförsäkringen.

Enligt arbetsgivamas utsago i Bilder verkligheten finns det möjur ligheter att sätta samman tjänster med längre veckoarbetstid än idag, åtminstone inom handel och omsorg. Det förutsätter att de arbetssökande är beredda att arbeta på kvällar och helger än vad är mer som fallet nu. De arbetsgivare intervjuats i Bilder verkligheten som ur anser inte att de deltidsanställda är beredda till detta. Några de interav vjuade arbetsfönnedlarna instämmer i detta. De att arbetstagare anser inom de aktuella branscherna betydligt större utsträckning än i dag måste vara beredda att arbeta under obekväma tider kvällar och som helger, kommer aldrig att få jobba Är inte beredd annars man mer. man på det arbetsfönnedlarna att borde byta bransch".6 anser man Runt om i Sverige har Arbetsförmedlingen under årens lopp i samarbete med fackförening och arbetsgivare genomfört ett antal projekt i syfte att hjälpa deltidsarbetslösa till heltid under de tio åren7. senaste Det har i ett antal fall resulterat i att enskilda individer övergått till heltidsarbete, arbetsfönnedlare i Bilder verkligheten men som en ur säger, Även lyckas komma i heltidstjänst om en person upp en så är det alltid någon kommer på deltid. Detta bekräftas annan som en

6Se Bilder verkligheten. ur 7Se kap. 12.

262 Arbetsförmedlingens arbete med deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda

också av att antalet deltidsarbetslösa stigit mycket kraftigt under 1990talet.

Mot denna bakgrund måste man anse att Arbetsförmedlingens möjligheter att medverka till att de deltidsarbetslösa får mer arbetstid under nuvarande omständigheter är små. När det gäller de behovsanställda är situationen annorlunda. Även här finns problem i den bemärkelsen att

del arbetssökande kan tvingas att byta bransch för att åstadkomma en en förändring. Samtidigt finns indikationer på att denna grupp har bättre förutsättningar få fast heltidstjänst de deltidsarbetslösas

att en än Arbetsförmedlingen har också under 1990-talet byggt upp en fönnedlingsverksamhet enbart hanterar mycket kortfristiga arbeten. Den

som är naturligtvis värdefull för de som önskar ett tillfälligt arbete eller vill prova olika arbeten.

11.5 Datorstöd och andra tekniska

hjälpmedel

Såväl deltidsarbetslösa som tillfälligt anställda söker komplettera det arbete de redan har så att de uppnår önskad tid. I många fall, inte minst för deltidsarbetslösa, blir det fråga om ett komplicerat pusslande för att hitta lämpligt utfyllnadsarbete. Denna typ av matchning är svår och tidskrävande både för arbetsfönnedlare och för de arbetsgivare som inom sin organisation försöker ordna heltid för de anställda.

En viktig uppgift för Arbetsförmedlingens blir i detta sammanhang att förbättra sökkanalema så att både deltidsarbetslösa och behovsanställda snabbare och lättare hittar arbeten som i förlängningen kan leda till fastare förankring på arbetsmarknaden. Eftersom många behovs-

en anställda har arbete en stor del av tiden, är det av avgörande betydelse att göra dessa sökkanaler tillgängliga för de sökande och förbättra tekniken, så att det blir lätthanterliga. Det viktigaste hjälpmedlet härvidlag är utan tvivel modern datateknik.

Viktiga delar Arbetsförmedlingens verksamhet har genomgått

av stora förändringar de senaste åren. Teknikutvecklingen har inneburit helt nya förutsättningar för en effektiv matchning av lediga platser och arbetssökande. Inom Arbetsmarknadsverket har fyra olika intemetbaserade banker introducerats sedan 1995.

Sökandebanken mötesplats för arbetsgivare och arbetssökande.

är en Här kan alla som är intresserade av ett nytt jobb presentera sig, sin kompetens och önskemål om arbete. De som vill vara med i Sökande-

Se Bilder ur verkligheten.

Arbetsförmedlingens arbete med deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda 263

banken skriver in sig själva via Internet. Detta gäller även är

om man sökande på Arbetsförmedlingen. Arbetsgivaren kan söka bland tiotusentals kandidater och göra sin egen bedömning av vem som är lämpligast.

Platsbanken är jobbmarknad med nära miljon besökare varje

en en månad. Med hjälp av Platsbankens sökfunktion kan en arbetssökande lätt hitta de överensstämmer med den yrkesproñlen.

annonser som egna Som arbetsgivare kan man lägga in logotype, annons och länkar till eventuell egen hemsida samt ta emot svar per e-post. När som helst kan man som arbetsgivare kontrollera hur många tittat sin

som annons.

Både Sökande- och Platsbanken är öppna för olika typer anställ-

av ningsfonner. Man kan med andra ord söka t.ex. heltids- eller deltidsarbete, tillsvidare anställning eller tidsbegränsade anställningar.

Vikariebanken är däremot, som framgår namnet, inriktad på

av snabb tillsättning korta tidsbegränsade jobb. Efter anmälan till

av Arbetsfönnedlingen kan en sökande bli inskriven i Vikariebanken. Arbetsgivaren får en presentation av tillgängliga sökande inom det aktuella kompetensområdet. För att tillsättningen skall kunna ske omedelbart, är uppgifterna om de sökande kvalitetssäkrade; betyg, kompetensproñl m.m. har kontrollerats av Arbetsförmedlingen. De arbetssökande måste uppdatera sin tillgänglighet varje dygn. Denna verksamhet har expanderat kraftigt under det senaste året och omspänner nu ett 90-tal pooler med vikarier runt om i landet.

AMS utvecklar under vintern 1998/99 i samverkan med Kommunförbundet och Landstingsförbundet ett intemetbaserat system för deltidsanställda och tillfälligt anställda inom kommuner och landsting. I systemet får de arbetssökande yrke eller kompetensproñl och

ange önskemål om arbete på vissa tiderschema. En viss arbetsplats, t.ex. ett daghem, kommer att kunna söka vikarier eller förstärkning på vissa tider via systemet.

I mars 1998 sjösattes också Bild- och konstnärsbanken, som har till syfte att underlätta och förbättra kontakterna mellan kulturarbetare och arbetsgivare runt om i landet.

Tekniska lösningar detta slag kan göra det möjligt för Arbetsför-

av medlingen att ge alla arbetssökande och i synnerhet deltidsarbetslösa och behovsanställda, väsentligt bättre service i framtiden. Arbets-

en givare kan använda datorstödet för att hitta arbetssökande med den profil som passar det aktuella arbetet. Likaså kan de söka lösningar

som underlättar den interna matchningen vid företaget.

12 andra

Exempel på lösningar

Som utredningen har visat i kapitel 8 är förutsättningarna att finna lösningar för deltidsarbetslösa, medan deltidsarbetet fortfarande pågår, begränsade. I kapitel ll framgår också att Arbetsförmedlingen har haft svårt att hjälpa de deltidsarbetslösa att få den anställningstid de vill ha, så att de därigenom inte längre blir beroende av arbetslöshetsförsäkringen för sin försörjning. I detta kapitel redovisas olika förslag på lösningar som prövats för att både tillgodose företagens efterfrågan arbetskraft kan rycka in vid arbetstoppar, och individemas önske-

som

fastare anknytning till arbetsmarknaden. mål om en

12.1 Goda

exempel

De deltidsarbetslösas problem har uppmärksammats i olika sammanhang sedan en lång tid tillbaka. Man har också gjort ett antal försök att i projektforrn och på annat sätt försöka minska deltidsarbetslösheten. I huvudsak kan de gjorda insatserna indelas i två typer., Den första typen är inriktad på att uppnå bestående förändringar på enarbetsplats och kallas här strukturell. I den samarbetar fackförening och arbetsgivare i syfte att söka former för att ordna fler fasta anställningar och för att uppgradera deltidstjänster aktuell arbetsplats till heltidstjänster

på en eller till den nivå de deltidsarbetslösa söker. Man samordnar scheman och arbetsrutiner så att deltidstjänster kan läggas samman till en tjänst med högre tjänstgöringsgrad. I processen ingår ofta kompetensutvecklande åtgärder olika slag, främst i samarbete med Arbetsförmed-

av lingen. De syftar till att ge de deltidsarbetslösa bredare kompetens, så att de kan ta fler olika arbetsuppgifter vid arbetsplatsen. Den andra modellen, här kallad individinriktad, består i att Arbetsförmedlingen, ofta i samarbete med den fackliga parten, sätter in särskilda stimulansåtgärder gentemot deltidsarbetslösa arbetssökande. Här är syftet att fönnå dem att bryta deltidsarbetslösheten genom att söka annat arbete eller genomgå utbildning till annat arbete.

Det finns en rad exempel på projekt i syfte att bekämpa deltidsarbetslösheten i Sverige under den senaste lO-årsperioden, men ämnets

266 Exempel på andra lösningar

aktualitet har växlat kraftigt. Under andra halvan av 1980-talet pågick många projekt på olika håll i landet, ofta i samverkan mellan arbetsmarknadens parter och Arbetsfönnedlingen. En stor del av detta arbete avrapporterades 1988 av AMS i en rapport kallad Från deltid till heltid

hur då -

I denna rapport redovisas en rad olika typer av deltidsprojekt, men tyngdpunkten är knuten till det då kallades Det kommunala hand-

som lingsprogrammet. Genom en omfattande kartläggning av scheman och arbetsuppgifter inom den kommunala och landstingskommunala sektorn sökte Arbetsförmedlingen, i samverkan med arbetsgivare och fackföreningar, finna vägar att lägga samman deltidstjänster så att fler heltidstjänster uppstod. Man arbetade också för att eliminera timvikariat och andra liknande former genom att bygga upp pooltjänster som skulle träda in när olika verksamheter drabbades av oväntad frånvaro.

Utredningen har inte funnit anledning att närmare studera dessa projekt, eftersom de inte kan ha givit några varaktiga resultat. År

anses 1988 uppgick de deltidsarbetslösa som uppbar fyllnadsersättning från Kommunalarbetarförbundets arbetslöshetskassa till 11 600 personer, år 1997 var motsvarande antal 45 505. Inom handeln, där man också gjorde insatser, var 3 500 deltidsarbetslösa kassamedlemmar anmälda vid Arbetsförmedlingen 1988, att jämföra med 12400 1997.

Under den ekonomiska nedgångsperioden 1991-1994 var insatserna för att motverka deltidsarbetslösheten inte så stora. Kommunalarbetarförbundet bedrev emellertid ett projekt under 1993 och 1994, under namnet En hel del". Syftet kartläggning, diskussion, och

var att genom utbildning mobilisera deltidsarbetslösa medlemmar till aktivitet på arbetsplatserna för att påverka och förändra sin situation. Man försökte uppmärksamma arbetsgivaren på problemet, föreslå kombinationstjänster med fler arbetstimmar etc.

Från 1995 har ett stort antal projekt vuxit-upp runt om i landet. Många av dem har startat under 1998 och låter sig ännu inte utvärderas. Av utrymmesskäl kan inte heller allaprojekt presenteras här. Utredningen har emellertid valt att något mer i detalj redovisa två projekt som pågått tillräckligt lång tid för att en viss utvärdering hunnit ske. Först beskrivs ett exempel på det som ovan kallas "strukturell modell och sedan ett individinriktaf projekt.

Kiviksmodellen

Den sk Kiviksmodellen är ett exempel på det utredningen kallar en strukturell modell för att långsiktigt eliminera deltidsarbetslöshet vid en arbetsplats eller i en arbetsorganisation. Den består av tre steg, varav

Exempel på andra lösningar 267

det första påbörjades våren 1995. Utgångspunkten var att Kiviks hemtjänstdistrikt hade många korta deltidstjänster, ökande svårigheter att rekrytera vikarier samt många timvikarier som saknade formell kompetens. Målet var att skapa hel- och deltidstjänster med ett större timinnehåll, samt att klara sjukfrånvaro och annan oplanerad frånvaro

personal med god kompetens. med egen

Den första åtgärden var att omvandla de medel i budgeten som avdelats för sjuk- och timvikarier till fasta tjänster, med ökad sysselsättningsgrad. En del av dessa nya tjänster skulle bedrivas på flytande tid och var förknippade med krav på tillgänglighet, om frånvaro skulle uppstå på arbetsplatsen. All ledig tid vid arbetsplatsen skrevs på en turlista och de som hade flytande tid ansvarade själva for att boka sig där. Till detta utgick fast lön utifrån den ökade sysselsättningsgraden, oberoende av hur många timmar man sedan arbetade per månad.

Systemet fungerade utmärkt, men fortfarande bedrevs en väsentlig del verksamheten fastlagda schema, inte motsvarade det be-

av som

flexibilitet som verksamheten hade och inte heller tillgodosåg hov av medarbetarnas individuella önskemål. Av denna anledning gick man, med början hösten 1997, vidare till steg två, en ny schemamodell, den s.k. tvättstugelistan. I detta system får hela personalen teckna sig för de arbetspass som passar dem bäst, men givetvis utifrån en övergripande bemanningsram. Schemat konstrueras i 6-veckorsintervall. Varje arbetstagare sätter upp ett önskeschema varefter arbetsgruppen kompromissar tills verksamhetens behov har tillgodosetts. Dessutom lägger arbetsgruppema upp ett schema för långhelger för 1 år framåt. De berörda åtar sig därmed att inte ta semester eller annan ledighet under de långhelger de bundit sig för.

Även denna förändring fungerade bra. Dock kvarstod omständlig

en administrativ apparat, när det gällde rapporteringen av obekväm arbetstid ob. Därtill fanns personalens önskemål om att få arbeta mera fritt under ansvar samt merkostnader för verksamheten i samband med att personalen arbetade mer flexibelt. För att råda bot på detta sjösatte

hösten 1998 det tredje steget, innebar övergick till man som att man årsarbetstid för de anställda. Den utgick från 37 timmars arbetsvecka och innebar en ram om 1 929,28 timmar per år.

Till detta knöts en fast månadsersättning för ob-tillägget, storhelgstillägg och ob-tillägg vid enstaka nätter. All inarbetad tid bokförs och stäms av var 6:e vecka. Inom ramen kan en medarbetare arbeta in max 100 timmar utöver årsarbetstiden vid heltidsarbete, och överföra ett över- eller underskott om högst 74 timmar till nästa kalenderår. Veckoarbetstiden får vara maximalt 48 timmar per sjudagarsperiod i

268 Exempel på andra lösningar

medeltal per 4-månadersperiod. Avtalet ger ingen rätt till mer- eller övertidsersättning eller tillägg för förskjuten arbetstid.

De två första stegen i Kiviksmodellen har fungerat bra och det finns ännu så länge inga tecken till problem förknippade med det tredje steget. De anställda har varit med och drivit fram förändringen och de har nu goda möjligheter att få den arbetstid de önskar.

Arbetssättet medför också avsevärda effektivitetsvinster. Personalen kan täcka in luckor enstaka timmar här och där. Tidigare

om var man tvungen att ta en timvikarie, och då i minst 4 timmar per gång. Detta, samt att den ökade tjänstgöringsgraden bekostats med pengar som redan fanns i budgeten, för sjuk- och timvikarier, gör att Kiviksmodellen hittills varit lönsam för arbetsgivaren.

Deltidshuset

Det s.k. Deltidshuset är ett exempel på ett individinriktat projekt i Arbetsförmedlingens regi. Idén växte fram i Värmland och har sedan vidareutvecklats i Västerås och även spritt sig till Stockholm orter.

m Utgångspunkten är att deltidsarbetslösa ofta har kort utbildning och att de får väsentligt mindre del av den kompetensutveckling som bedrivs vid arbetsplatsen, än övriga anställda. Deras utbildning, samt deras bristfälliga kompetensutveckling, begränsar dem när det gäller att söka andra arbeten på arbetsmarknaden, t ex arbeten med eller full

mer arbetstid. Det har också varit svårt för Arbetsförmedlingen att anordna åtgärder som de deltidsarbetslösa har kunnat delta i parallellt med sitt deltidsarbete.

Deltidshuset syftar till att lösa en del av dessa problem, utan att den deltidsarbetslösa måste sluta sin nuvarande anställning. Man erbjuder därför de deltidsarbetslösa utbildningsinsatser under del dagen

en av eller kvällen. Målgruppen är deltidsarbetslösa har någon form

som av anställningsförhållande hos arbetsgivare, fast-, tillfällig eller be-

en hovsanställning, t.ex. timvikariat. Syftet deltagarna individuell

är att ge kompetensutveckling, såväl allmän som yrkesspeciñk och att därigenom öka möjligheterna för de deltidsarbetslösa att få mer tid eller heltid hos sin nuvarande eller en ny arbetsgivare. I den utsträckning verksamheten stimulerar den deltidsarbetslösa till fortsatta studier och därmed nya möjligheter till arbete är även detta positivt.

Utbildningen schemaläggs så att den ska vara tillgänglig för

personer med oregelbunden arbetstid. Den består i allmänhet av tre basblock, t.ex. förmiddag 08.00-l2.00 eftermiddag 04.00-18.00 och kväll 08.00-22.00. Den deltidsarbetslösa kan välja mellan rad olika

Exempel på andra lösningar 269

utbildningsinsatser, kan samordnas till block är anpassade till som som både individuella och yrkesmässiga behov. Inledningsvis kartlägger tillsammans med den arbetssökande man vilka utbildningsinsatser skulle bredda och/eller fördjupa den delsom tidsarbetslösas konkurrensmöjligheter på arbetsmarknaden. Därefter den deltidsarbetslösa och Arbetsförmedlingen samman ett antal sätter utbildningsblock till sammanhängande studieplan som deltagaren en kan genomgå i takt vid de olika utbildningstillfállen som står till egen buds. Nedan följer exempel på kursutbudet vid Deltidshuset i Stockholm under 1998. I del fall syftar utbildningsinsatsema till att fören stärka kompetensen inom det befintliga yrket, i andra fall är målsättningen den kompetens behövs för att söka ett nytt arbete. att ge som

Psykologi för vårdpersonal 20 tim Säkerhet i handels- service- 20 tim yrken Layout/Textning för handeln 24 tim Kommunikation 48 tim Affärsjuridik/Inköp 60 tim Företagandetsgrunder 40 tim Företagsekonomi 120 tim Löneadministration 40 tim Branschanpassadengelska/tyska 120 tim Afiärsinriktad engelska/tyska 60 tim Windows/Word/Excel 24 tim Diplomerad säljare 160 tim Nätverksansvarig 160tim Praktisk marknadsföring 130 tim

Västerås, där Deltidshuset bedrivits sedan 1996, har man hunnit I utvärdera det hittillsvarande arbetet. Det bör betonas att Västerås under den här perioden har haft arbetsmarknad, vilket givetvis påveren svag kar resultaten. Totalt har 1 758 deltagare registrerats. Ungefär hälften dem har lämnat åtgärden innan studieplanen fullföljts, främst för att av det ansträngande delta i åtgärd och samtidigt sköta ett deltidsär att en arbete. dem fullföljde övergick cirka 34 procent till heltidsarbete Av som och ytterligare 10 procent har fått arbetstid än de hade. Dessutom mer har 20 gått vidare till fortsatta studier. och ytterligare

ungefär procent

har avbrutit diverse orsaker, medan mycket 20 procent senare av en liten del, 12 har övergått till heltidsarbetslöshet. Resultatet procent, måste betraktas positivt, eftersom i det närmaste tredjedel fick som en tillräcklig arbetstid eller övergick till heltidsstudier.

270 Exempel på andra lösningar

Fler aktuella exempel

Som tidigare nämnts pågår ytterligare projekt runt om i Sverige, men i många fall har de ännu inte bedrivits så länge kan bedöma att man utfallet. I Umeå startar under 1999 omfattande projekt, man ett med deltagande från Kommunförbundet, Landstinget, fackliga organisationer, Svenska Handels- och Tjänsteföretagen länsarbetsnämnden samt i Västerbottens län. Arbetet inriktas till börja med på deltidsarbetslösa att inom den kommunala sektorn, för under att senare 1999 vidgas till att omfatta deltidsarbetslösa inom handel och eventuellt även hotell- och restaurangverksamhet. Till del påminner uppläggningen det tidien om gare beskrivna Deltidshuset, inklusive för kvinnor

distansutbildning i

Västerbottens inland. Men projektet innehåller delar, även t.ex. inom Umebygdens äldrecenter, påminner som om den s.k. Kiviksmodellen. En liknande modell sjösätts också i Östergötlands landsting i samarbete med bl.a. Länsarbetsnämnden. I Karlshamn förbereds ett projekt särskilt riktat till deltidsarbetslösa inom handeln. Man vill kartlägga de deltidsarbetslösa, för att därefter planera utbildningsinsatser för de intresserade. som är Modellen påminner om Deltidshuset, i den bemärkelsen planerar att man att anordna utbildning in de deltidsarbetslösas lediga tid. som passar Handelsanställdas förbund har också initierat olika former av kompetenshöjande utbildning för sina medlemmar. De innehåller teoretiska avsnitt med matematik, svenska och engelska, samt konsumenträtt, försäljning, ekonomi och data. Tyngdpunkten i

utbildningen ligger

dock på arbetsplatsen och består i

att genom cirkulationstjänstgöring

bredda de anställdas kompetens så de ska kunna sig

att ta an arbetsupp-

gifter inom fler affärens olika avdelningar. På detta av sätt förbättras de

anställdas förutsättningar att kombinera arbetsuppgifter till en tjänst

som innehåller tid än de för tillfället har. Projektet mer bedrivs vid ett antal större arbetsgivare och omspänner såväl livsmedels- konfeksom tionsaffárer och byggvaruhus.

12.2 Bemanningsföretag

Bemanningsföretagen växer fram efter 1993

Den 1 juli 1993 ersattes 1935 års lag förbud privat arbetsförom mot

medling med en lag tillät privat arbetsförmedling och som uthyrning av

arbetskraft. Efter det att lagen om arbetsförmedling ändrades, och situationen på arbetsmarknaden dessutom förbättrades efter

lågkonjunk-

turen, har antalet anställda i bemanningsföretag vuxit mycket snabbt.

Exempel på andra lösningar 271

Utgångspunkter för bildandet bemanningsföretag av

för bildandet bemanningsföretag har varit de för-

Utgångspunkter av

skett på arbetsmarknaden under 1990-talet, samt den ändringar som har nämnda 1993. När konjunkturen förbättrades var

ovan lagändringen

fortfarande restriktiva med att anställa och bemanningsföreföretagen kunde då erbjuda flexibla lösningar uthyrning av personal. tagen genom

Bemanningsbranschen består företag och organisationer som

med personaluthyming, rekrytering och entreprenad, s.k. out-

arbetar sourcing. Uthymingen för cirka 80 procent verksamheten, svarar av och rekrytering för 12 respektive 7 procent. Enligt

entreprenad

branschförbundet SPUR, Svenska Personaluthymings och Rekryte-

ringsförbundet, fanns det drygt 400 företag inom branschen. Företagen hela landet är störst i Stockholmsområdet med nära tre finns över men de anställda följt Västsverige med 14 procent, Syd-

fjärdedelar av av

sverige 7 procent och Mellansverige 5 procent. Antalet anställda inom branschen omkring 18 500, eller 0.5 provar arbetskraften, under 1998. De två största branscherna koncent av var och ekonomiadministration, tillsammans svarade för nära 80 tors- som de anställda. Nya tjänsteområden har tillkommit under de procent av åren och de snabbast växande är industri, lager och transport, senaste teknik och vård. Branschen är starkt kvinnodominerad. Cirka 80 pro-

kvinnor, vilket beror på att de två största branscherna domineras cent är traditionella kvinnoyrken. av

Löne- och anställningsformer

HTF, Handels- och tjänstemannaförbundet, är det fackförbund som

de anställda i bemanningsbranschen. Under

organiserar majoriteten av kollektivavtal mellan HTF och arbetsgivare i ett antal 1998 slöts ett bemanningsföretag. Avtalet de anställda 75 procent av den genomger snittliga timlönen garantilön under den period som de inte är som 90 de anställda har garantilön. Garantiuthyrda. Nära procent av en lön under vardagar, dvs inte lördag-söndag eller helgdagar. lönen avser anställda i bemanningsföretag är inte berättigade till Personer som är ett ersättning från arbetslöshetskassa under perioder då de är utan arbete. bemanningsföretagen anordnar omfattande kompetensut- De stora veckling, i stort sett all personal har tillgång till. En person som är som städare kan på det sättet skaffa sig kompetens inom helt anställd som företagsekonomi eller lT. Förutsättningen är

andra yrkesområden, t.ex.

emellertid den anställde är beredd att genomgå denna kompetensutatt veckling på obetald fritid.

272 Exempel på andra lösningar

Heltid för de flesta, hög personalomsättning

Cirka 85 procent de anställda har genomsnittlig veckoarbetstid av en som motsvarar heltid, 35 timmar eller Endast arbetar mer. sex procent mindre än de skulle vilja göra. Kompetensutvecklingen är, trots sin omfattning, en svag punkt. Många anställda att de inte orkar delta i uppger utbildning på kvällstid efter full arbetsdag Enligt HTF undersöken :s ning våren 19982 dock 95

uppger procent i undersökningsgruppen att

det förekommer utbildning på det företag där de är anställda och att de också får ta del denna utbildning. Cirka 80 undersökav procent av

ningsgruppen tycker också att arbetet i bemanningsbranschen

är

yrkesmässigt utvecklande.

Bemanningsföretagens affärsidé är att snabbt kunna sätta personal i nya situationer. Detta har också drivit fram intressanta rekryteringsmetoder. Inom industrisektom, där de större

bemanningsföretagen

expanderat under år, bortser de i utsträckning från formella senare stor meriter. Istället använder bemanningsföretagen

fárdighetstester för att

välja ut lämplig personal, vilket resulterat i den uthyrda att personalen ofta har lägre formell kompetens än den företaget normalt accepterar. Detta har fungerat alldeles utmärkt. Genom färdighetstesten har man lyckats rekrytera personal trivs med de aktuella

som arbetsuppgiftema

och flera företag har börjat överväga ändra att sina rekryteringskriterier. Dessutom tycks med ställning på arbetspersoner svag marknaden ha bättre möjligheter hävda sig urvalet bestäms att om med

hjälp färdighetstester. Vid de av ett av större bemanningsföretagen var

nästan hela den personal hyrs ut till industriföretag arbetslös som före anställningen och ungefär hälften dem utomnordiska invandrare. av var Personalomsättningen är mycket hög i branschen, 50-60 procent per år. Med tanke på att branschen är relativt och växer mycket snabbt, ny har majoriteten av de anställda relativt kort anställningstid. Cirka en 75 procent har varit anställda under kortare tid än två år och drygt 8 procent har varit anställda mer än sju år. En väsentlig del den höga av

personalomsättningen förklaras att bemanningsföretagen ofta

av fungerar som rekryteringsföretag. Det är mycket vanligt att de anställda går över och får fast anställning i inhymingsföretaget.

Internationella studier bemanningsbranschen och de uthyrdas av situation är begränsad. De studier ändå har gjorts visar som att personalomsättningen är hög i alla länder och att de anställda

är missnöjda

med lönen. Från USA kommer också studier antyder de fast som att anställda får större och krävande därför

ansvar mer arbetsuppgifter att

Bellaagh Isaksson, Fast anställd uthyrd, Arbetslivsinstitutet 1998. men 2 HTF, Uthyrning av arbetskraft, 1998.

Exempel på andra lösningar 273

det tar tid att introducera inhyrd personal och att det är svårt att överlåta komplicerade arbetsuppgifter på tillfälligt anställda. En nyligen genomförd undersökning3 visar att grundinställningen till arbetet som uthyrd jämfört med att fast anställd är viktig vara en faktor för trivseln. Är positivt inställd till uthyrd, nöjd med man att vara sin lön, upplever att man utvecklas i sitt arbete och känner sig trygg i sin anställning, så trivs man bra och stannar sannolikt kvar uthyrd. som En annan viktig förklaringsfaktor är utbildningsnivån. Personer med lägre utbildning trivs bättre än dem har akademisk utbildning. som en På frågan om de skulle vilja ha ett stationärt arbete svarade 27 procent i undersökningsgruppen att de helst vill arbeta uthyrda medan som resterande 73 procent helst vill ha ett stationärt arbete. Av vissa

undersökningar framgår ändå att del den höga

en av personalomsättningen förklaras att de anställda är missnöjda med lön och av

utvecklingsmöjligheter och upplever anställningen otrygg. Enligt

som HTF:s studie trivdes emellertid 77 procent de anställda mycket eller av ganska bra och knappt 10 procent uppgav att de inte trivdes. I en annan rapport framkommer intervjuer med personal vid ett av företag att betydelsen socialt stöd är lika stor förklaringsfaktor till av en arbetstrivsel för uthyrd personal för fast anställda. Skillnaderna i som möjligheten att få detta stöd är dock mycket stora. I traditionell fast en anställning finns kontinuitet i relationerna till arbetskamrater de en som uthyrda inte får i samma utsträckning.

En gränsöverskridande bransch

Bemanningsbranschen är till sin karaktär gränsöverskridande när det gäller uthyrning personal, dvs. de anställda kanske tillhör ett kollekav tivavtalsområde, kan komma att tjänstgöra inom flera olika kolmen lektivavtalsområden. Detta kan möjligen ett hinder för den vara anställde att komma ut i olika typer företag liksom för bemanningsav företaget att kunna variera antalet företag den anställde kan arbeta som inom. HTF:s undersökning bland dem varit anställda än 12 som mer månader visar att 41 procent i undersökningsgruppen bara hade varit på högst två olika arbetsplatser, 29 procent hade varit på 3-5 arbetsplatser. Detta kan till del förklaras att det finns exempel att inom av man stora konfektionskedjor ogärna ser att personal växlar mellan företag

3 K. Isaksson K. Bellaagh, "Uthyrd personal. Vilka trivs och vilka vill sluta Arbetslivsinstitutet, 1998. 4 Bellaagh Isaksson, Fast anställd, men uthyrd", Arbetslivsinstitutet, 1998.

274 Exempel på andra lösningar

inom branschen, vilket även försvårar för personal att kombinera flera deltidstjänster.

12.3 i AB

Industrikompetens Östergötland

Industrikompetens AB växer fram

Industrikompetens i Östergötland AB representerar en annan typ av företag än de traditionella bemanningsföretagen. Det finns likheter med bemanningsföretagen också stora olikheter. Till likheterna hör att

men man är anställd på ett företag och åker ut och arbetar på andra företag. Olikhetema berör främst organisationsformen, löne- och anställningsvillkor samt synen kompetensutveckling.

Industrikompetens AB startades den 1 januari 19975, men hade

dessförinnan föregåtts många samtal med ett 10-l5-tal olika företag

av i Östergötland, vilka alla hade problem: övertalig personal inom

samma vissa företag samtidigt som det rådde brist på samma yrkeskategorier vid andra. Företagen hade stora problem med att på ett bra sätt kunna utnyttja och bevara den kompetens fanns. En bidragande orsak var

som att orderingången varierade kraftigt och att kunderna tenderade att komma med sina order allt senare och behöva sina varor allt snabbare.

Utgångspunkten för bildandet av bolaget

Utgångspunkten för det förslag presenterades 1996 var att det

som behövdes modell för att tillgodose industrins kortsiktiga behov av

en ny personal, mildra effekterna vid varsel och behålla den kompetenta personalen i regionen. På längre sikt behövdes också åtgärder för att locka fler sökande till gymnasieskolans industriprogram. Ett annat problem var den låga personalrörligheten, som medförde att anställda inte vågade byta arbete av rädsla för att förlora sin turordningsplats vid eventuella varsel om uppsägningar. Lösningen blev att företagen i regionen gick samman och bildade ett eget bolag, Industrikompetens,

de företag nyttjade tjänsterna. SAAB AB bildade som ägdes av som bolaget och garanterade verksamheten ekonomiskt under de första 18 månaderna.

5 Samtal med VD och initiativtagare, Thomas Nygren, den 13 januari 1999. Artikel i tidningen Näringsliv 1998:33 och www.saf.se Konkurrenterna samarbetar, 1998.

Exempel på andra lösningar 275

Rekrytering till Industrikompetens AB

Rekrytering till företaget kan exempelvis gå till så att ett företag med 20 montörer behöver säga fem dem. Samtliga anställda tillfrågas upp av om de är intresserade att arbeta inom Industrikompetens AB. Om 10 av personer anmäler intresse så anställer Industrikompetens AB fem av dem efter överenskommelse med ledningen för företaget. Fördelen med detta, och en viktig princip, är att alla övergångar är frivilliga och att ingen skulle ha kunnat bli uppsagd. vet vem som

Organisationsform, löne- och anställningsformer

Organisationsformen skiljer sig från rekryteringsföretag att det genom är företagen i regionen som tillsammans äger Industrikompetens AB, ca 20 företag. Därutöver finns 30 medlemsföretag, endast betalar som

en blygsam anslutningsavgift för att nyttja Industrikompetens tjänster.

Företaget har en styrelse bestående VD, representanter för ett urval av av företagen och fackliga företrädare och finansieras delägamas genom

satsade aktiekapital, en medlemsavgift från medlemsföretagen samt

avgifter för utnyttjade tjänster. Målsättningen är inte vinstdriatt vara vande och inte heller löneledande. De anställda har fast heltidsanställning och tar med sig den lön de hade vid närmast föregående anställning. Lönen är densamma oavsett om individen arbetar eller går på utbildning. Under perioder då den anställde inte arbetar bedrivs utbildning på exempelvis maskiner vid andra företag. Målet är att den anställde ska ha varit på fem företag under ett år för att därigenom bredda sin kompetens, lära känna företagen och bli känd där. Gränsen mellan arbete och utbildning blir därmed flytande. Intresset för att arbeta i Industrikompetens bland de är stort anställda. Under 1998 fanns 80 anställda, alla, utom män. varav en, var Personalomsättningen under de två senaste åren är mycket låg, endast två personer har slutat sin anställning.

Tvärs över avtalsområden

Företaget arbetar gränsöverskridande. Det innebär att de anställda inte passar in i den traditionella uppdelningen mellan kollektivavtalsområden. De utför arbeten inom Metalls område såväl Sekos, Papsom pers, Livs och Industrifackets. En avgörande anledning till har att man kunnat arbeta med denna gränsöverskridande arbetsfonn facken är att har varit involverade i utvecklingen företaget från begynnelsen. av

276 Exempel på andra lösningar

Samarbete med arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen och Industrikompetens AB samarbetar i ett projekt

innebär att de arbetslösa får fördjupad utbildning i yrken inriktade som mot industriföretagen i länet. Utbildningen kombineras med praktikplatser på företag, arrangerats Industrikompetens AB. Syftet är

som av inte i första hand att leda till anställning inom Industrikompetens AB utan att underlätta för de arbetslösa att bli mer anställningsbara. Ett tiotal har också projektet fått anställning sitt prak-

personer genom tikföretag.

12.4 bemanningsföretag Statligt

Nu Personaluthyrning AB är ett företag som etablerades inom statliga AMU-Gruppen den 1 februari 1998 och har verksamhet bl.a i Södertälje. Företaget finns även i Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Kristianstad, Malmö och Stockholm.

Utgångspunkter för etableringen i Södertälje

Scania har skiftande produktionstoppar och vill hyra in personal för längre och kortare perioder. Samtidigt fanns det många små företag på orten hade i tidsbegränsade anställningar på grund av

som personer osäkerhet orderingången. Det viktigt att behålla yrkeskompe-

om var tensen hos individerna mellan konjunktursvängningama och samtidigt kunna hyra in personal vid arbetstoppar, korta beställningar och längre

frånvaroperioder. Nu Personaluthyrning AB tecknade ett avtal med

Scania uthyrning lager- och verkstadspersonal. Därigenom

om av kunde behålla både personal och yrkeskompetens i regionen.

man

Organisationsform, löne- och anställningsformer

En avgörande anledning till har kunnat teckna detta avtal med

att man Scania är att facken är involverade. I detta fall finns avtal med Metall. De anställda har fast heltidsanställning och arbetar på de olika företa-

i regionen. Det är lättare för ett företag Nu Personaluthyrning gen som AB att ha överblick över den lokala arbetsmarknaden och därigenom kunna skapa sammanhängande arbetstillfällen i stället för att olika företag först anställer och varslar personalen om uppsägning vid

senare vikande orderingång.

Exempel på andra lösningar 277

Kompetensutveckling mellan eller under uppdragen genomförs av AmuGruppen. En viss del av lönesumman 2,2 procent för tillsvidareanställd personal sätts av ett speciellt konto för att utnyttjas varje år. Utbildningen är till största delen förlagd till arbetsplatserna dels för att minska kostnaderna dels för att göra utbildningen mer realistisk och användbar olika företag.

12.5 Avtalslösningar

Utredningen har tagit del några lokala avtal som visar hur flexibilitet

av kan uppnås. Vissa dem handlar arbetstidens förlägg-

av om att anpassa ning så att arbetet kan bedrivas effektivt när tillfälliga toppar inträffar. Arbetstiden kan produktionsanpassas eller konjunkturanpassas. Det finns även exempel på överenskommelser som har till syfte att sänka uttaget och övertid samt att höja sysselsättningsgraden hos de

av merdeltidsanställda.

Inom Scania har under år 1998 ett ramavtal flexibel arbetstid in-

om gåtts. Det innebär bl.a. att arbetstiden kan varieras med tio timmar vardera hållet under en tvåveckorsperiod och att varje anställd får en personlig tidsbank. Syftet är att uppnå konkurrenskraft genom att kunna anpassa personalresursema vid olika säsongs- och konjunktursvängningar utan att behöva förändra antalet anställda. Dessutom underlättas kompetensutvecklingsinsatser.

Ett avtal om konjunkturanpassad arbetstid har ingåtts inom SKF i Göteborg. Syftet är att anpassning av den ordinarie arbetstiden

genom genom bl.a. arbetstidsförskjutning och förläggning av tid för kompetensutveckling anpassa produktionskapaciteten för att bättre möta marknads- och produktionsbehovet. Detta ökar möjligheten att möta konjunktursvängningar med kompetent personal. Avtalet innebär

egen att arbetstiden i medeltal kan varieras med fyra timmar per vecka. Arbetstiden kan planeras i förväg för bestämda perioder, i normalfallet ett kvartal. Kompetensutveckling ska ingå i arbetstiden med i genomsnitt fem procent under en konjunkturcykel, vars längd beräknas vara 3-5 år.

Inom handeln som har en stor mängd deltidsanställda finns ett projekt kallas för TimeCare. KFO och Handelsanställdas förbund har

som kommit överens att försöka minska uttaget övertid och mertid

om av och i stället höja sysselsättningsgraden för deltidsanställda.

Ett exempel på annorlunda lösning är det avtal om visstids-

en anställningar har slutits mellan Teaterförbundet och arbetsgivarna

som under 1998. Avtalet innebär, tidigare nämnts, har en liten

som att man kärna fast personal med olika yrkeserfarenheter och en stor grupp av

278 Exempel på andra lösningar

anställda med långtidskontrakt på 2-5 år Det medför flexibel

en mer organisation som lättare kan anpassas till verksamhetens behov. Exempelvis kanske man vid vissa föreställningar behöver fler män, medan man vid andra behöver fler kvinnor eller unga människor.

, ° Se kap. 5 ovan.

l sou 1999:27 279

13 med

Grupper svag ställning

Som denna utredning har visat, finns det utan tvivel många fördelar med den utveckling ägt på arbetsmarknaden de senaste 20-25

som rum åren vad gäller atypiska anställningar. Men utvecklingen har också medfört nackdelar för vissa Bland de två som denna

grupper. grupper utredning har kartlagt, deltidsarbetande och tillfälligt anställda, finns delgrupper ställning, både på arbetsmarknaden och i samhället

vars som helhet, är relativt svag.

Av de deltidsarbetande är drygt 60 procent nöjda med sin arbetstid. Resterande knappa 40 procent vill arbeta har inte lyckats få

mer, men den arbetstid de önskar och är därför deltidsarbetslösa. Utredningen har visat att deras förutsättningar att utöka sitt nuvarande arbete till heltid är begränsade. Mer än två tredjedelar av dem är inlåsta i arbetsscheman som i praktiken inte låter sig kombineras med annat arbete. Dessutom vill de ofta stanna inom sitt yrke och deras omställningsbenägenhet förefaller vara jämförelsevis låg.

Det finns också anställda med arbeten anses vara för

en grupp som tunga för heltidsarbete, vilket är skälet till att de arbetar deltid. Inom exempelvis vården kan detta vara ett resultat av de kraftiga nedskärningarna. Utredningen har funnit att det i stort sett saknas fakta om dessa förhållanden. Det kan därför finnas anledning att fördjupa kunskapen på området.

Flertalet de tidsbegränsat anställda skulle hellre vilja ha en fast

av tjänst. För de flesta är dock det tidsbegränsade arbetet det enda altemativet till arbetslöshet. Tillfälligt anställda i t.ex. vikariat och vissa projektanställningar har relativt stark ställning på arbetsmarknaden

en medan de har en behovsanställning inte känner lika stor trygghet.

som Det beror framför allt på den osäkerhet anställningsforrnen för med sig. De anställs dag för dag och deras anställning upphör när arbetet är slutfört. Denna domineras av kvinnor, är den snabbast

grupp, som växande gruppen.

Andelen behovsanställda har ökat kraftigt i åldrarna 25-34 år, medan andelen i vikariat har minskat. Det innebär att den mest osäkra typen anställning har flyttat upp i åldrarna. Ungdomar som inte stu-

280 Grupper med svag ställning

derar är i hög grad hänvisade till tidsbegränsade arbeten och de är dessutom ofta deltidsarbetslösa och har varit så sedan länge.

Varken de deltidsarbetande eller de tillfälligt anställda får kompetensutveckling i utsträckning fast heltidsanställda. De har

samma som också ett mindre inflytande över arbetet än de fast anställda.

Många av de atypiskt anställda har ställning arbets-

som en svag marknaden, drabbas också av andra negativa effekter på grund sin

av anställning. Vissa är av rent privatekonomisk karaktär. Om inte

man kan bevisa att man har en tillräckligt hög framtida betalningsfönnåga kan det t.ex. vara svårt att få banklån, hyra bostad eller teckna telefonabonnemang.

Skatte- och transfereringssystemets uppbyggnad i Sverige gör dessutom att marginaleffekter och tröskeleffekter kan innebära att det inte alltid är privatekonomiskt lönsamt att öka arbetstiden.

13.1 Positiva och konsekvenser

negativa av utvecklingen av atypiska anställningar

Det finns utan tvivel många fördelar med den utveckling ägt

som rum på arbetsmarknaden de senaste 20-25 åren vad gäller atypiska anställningar. För arbetsgivarna har utvecklingen bl.a. inneburit att kostnaderna for arbetskraften bättre har kunnat till efterfrågan

anpassas av varor och tjänster vid en viss tidpunkt. Härigenom har verksamheten kunnat effektiviseras och utvecklas. För arbetstagarna har den ökade flexibiliteten på arbetsmarknaden inneburit större möjligheter än tidigare att kombinera förvärvsarbete med familjeliv, hushållsarbete och studier. För många, framför allt tillfälligt anställda har den tillfälliga anställningen varit det enda alternativet till arbetslöshet.

Utvecklingen av atypiska anställningar har också inneburit nackdelar för vissa grupper. Bland de två denna utredning har

grupper som kartlagt, deltidsarbetande och tillfälligt anställda, finns delgrupper

vars ställning, både på arbetsmarknaden och i samhället helhet, är rela-

som tivt svag.

Grupper med svag ställning 281

13.2 Deltidsanställda/ -arbetslösa

Gruppen deltidsarbetande

Ungefär 900 000 deltidsarbetar i Sverige, de allra flesta inom vård,

och utbildning i kommuner och landsting, många också i omsorg men privat tjänstesektor särskilt handel samt hotell- och restaurangverksamhet. Nästan alla är kvinnor.

Deltidsarbetar gör främst arbetsmarknadsskäl, dvs. för att

man av

inte lyckats få ett arbete med den önskade arbetstiden 30% och man därnäst för att vårda barn drygt 20%. Bland de yngsta deltidsarbetande är kombinationen med studier vanligast och bland de äldsta dominerar önskemål fritid samt hälsoskäl. De flesta deltids-

om mer arbetande är nöjda med sin arbetstid, men fyra av tio vill arbeta mer, dvs. är deltidsarbetslösa. Generellt kan man inte säga att deltidsarbetande är en missgynnad grupp. Undersökningar visar att de t.ex. äger sin bostad i större utsträckning än andra gruppen

Fördubbling av antalet deltidsarbetslösa

De deltidsarbetandes antal har varit konstant under många år och inte påverkats nämnvärt konjunkturer, varken av den starka högkon-

av junkturen under 1980-talet eller av den djupa nedgången under 1990talet. De deltidsarbetslösa, de vill arbeta tid har däremot blivit

som mer alltfler och dubblerats under de senaste 10 åren. Till synes beror ökningen både på de allt generösare reglerna för att få fyllnadsersättning från a-kassan och på den minskade rörligheten på arbetsmarknaden under konjunktumedgången 1991 till 1994. Antalet deltidsarbetslösa med kassaersättning utfyllnad till sin deltidslön har ökat sär-

som skilt mycket.

Den är fast anställd och deltidsarbetslös kan med nuvarande

som regler få ersättning i 300 dagar. Det innebär för den som arbetar 80% ersättning under period år och för den som arbetar 60% en

en av sex period tre år. För den är tillfälligt deltidsanställd kan fyllnads-

om som ersättning erhållas under obegränsad tid. För de flesta som får ersättning blir deltidslön och kassaersättning i stort sett lika med

summan av heltidslön. Den är heltidsarbetslös får aldrig kompensation från

som a-kassan för än högst 80% full lön, många får betydligt lägre

mer av kompensationsnivå på grund av det s.k. taket i försäkringen.

SIFO:s Samhällsbarometer 1998.

282 Grupper med ställning svag

De flesta deltidsarbetslösa trivs på sina arbetsplatser och vill vara kvar där och i yrket Knappt tionde kan tänka sig utbildning var mot nytt yrke för att få önskad arbetstid. För de flesta deltidsarbetslösa drygt 67% utgör deltidsarbetets varierande förläggning i tiden ett hinder för att kunna utbilda sig eller komplettera med arbete. För den annat enskilde kan det också finnas ekonomiska marginaleffekter går om man från deltid till heltid. Heltidslönen är i stort sett lika med tidigare deltidslön tillsammans med fyllnadsersättningen, riskerar dock man t.ex. högre bamomsorgsavgifter när går över till längre man en

arbetsdag.

Arbetsförmedlingen har stora svårigheter att erbjuda omställningsaktiviteter för deltidsarbetslösa. Det avspeglas i att dessa i liten grad deltar i olika arbetsmarknadsprogram utöver de är förlagda hos som deltidsarbetsgivaren. Orsakerna står att finna i de deltidsarbetslösas arbetsscheman inte möjlighet därtill, samt i små incitament för som ger omställning i gruppen. De aktiviteter och projekt ändå genomförs som har gemensamt att de kräver betydande ofta goda resultat resurser, ger för enskilda deltidsarbetslösa inga bestående effekter på deltidsmen arbetslösheten.

Långtidsarbetslösa

De deltidsarbetslösa, i huvudsak lågutbildade kvinnor, blir således kvar i deltidsarbetslöshet under lång tid. Eftersom deltidsarbetande relativt

sett får mindre kompetensutveckling och karriärmöjligheter, har mindre

inflytande på sin arbetsplats, får sämre information och får reda på mindre om arbetsmiljöfrågor innebär situationen att berörda alltmer fjärmas från de förutsättningar och förhållanden gäller heltidssom arbetande kollegor. För den som är heltidsarbetslös utgör 100 dagar för och unga sex kalendermånader för den gräns varefter betraktas långvuxna man som tidsarbetslös. Man tillhör då regeringen prioriterad och ska en av grupp

erbjudas omställningsprogram från arbetsförmedlingen. Samtidigt

innebär tidsgränsen ett tydligt krav där individens förutsätts delta i sådana program för att kunna erhålla fortsatt ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. För deltidsarbetslösa finns ingen motsvarande tidsgräns då omställningsprogram ska erbjudas och därmed heller inte någon ordning där krav ställs på den deltidsarbetslöses deltagande.

2 Deltidsarbetslösa uppvisar låg omställningsbenägenhet i AKU:s tilläggsfrågor, intervjuundersökningen Bilder verkligheten samt i SIFO:s Samur hällsbarometer 1998.

Grupper med svag ställning 283

Deltidsarbetet fungerar uppenbarligen inkörsport till arbets-

som en marknaden för många yngre kvinnor. Problemet är bara att många av dem blir kvar där, mot sin vilja. Som utredningen visat har missnöjet med arbetstiden ökat kraftigt under perioden 1987 till 1997 i alla åldersgrupper. Men det är mest uttalat bland kvinnor. År 1997

yngre

två tredjedelar de deltidsarbetande kvinnorna i åldersgruppen 20 var av till 24 år deltidsarbetslösa, att jämföra med knappt hälften 1987. I nästa åldersgrupp, 25-34 år, 43 procent av de deltidsarbetande kvinnorna

var deltidsarbetslösa 1997, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 1987.

De deltidsarbetslösa är anmälda vid Arbetsförmedlingen har

som också väsentligt längre inskrivningstider än övriga sökandegrupper. I åldersgruppen 20 till 24 år har 6 procent av kvinnorna varit inskrivna i

än 2 år, medan motsvarande tal för heltidsarbetslösa kvinnor är 0,1 mer procent. De riktigt långa inskrivningstidema återfinner man emellertid,

naturliga skäl, bland något äldre kvinnor. I åldersgruppen över 45 år av är det närmare 30 procent de deltidsarbetslösa kvinnorna som har

av varit inskrivna i än 2 år. För heltidsarbetslösa är siffran betydligt

mer lägre, knappt 1 procent, vilket bl.a. förklaras att de fått del av olika

av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Kvinnofálla

Sammantaget kan nuvarande situation beskrivas som en kvinnofálla där lågutbildade kvinnor lockas in med hjälp jämförelsevis förmånliga

av villkor, särskilt i den utsträckning utfyllnadsersättning från

som arbetslöshetsförsäkringen finns att tillgå. De blir sedan förhållandevis missgynnade både arbetsgivare och Arbetsförmedling. Sämre

av utvecklingsmöjligheter än heltidsarbetande, lägre delaktighet i företagets kompetensutveckling och lägre pension.

Det viktigaste är emellertid, utredningen visat, att det är mycket

som svårt, i många fall omöjligt, för dem att få heltidsarbete inom den bransch och det yrke de valt, när de så önskar.

Stålmansjobb"

Utöver de hinder för omställning som utredningen redovisat ovan tycks det i del fall finnas andra hinder för att arbeta heltid. Vissa befatt-

en ningar inom vård- och omsorgssektom förefaller ha utvecklats på ett sådant sätt, att helt enkelt inte orkar ta sig dem på heltid.

en person an

284 Grupper med svag ställning

I Bilder ur verkligheten är alla intervjuade inom vård- och omsorgssektom, arbetsgivare och arbetstagare, samt arbetsförmedlare inom sektorn, överens att vårdarbetet i många fall har blivit alltför om tungt för att man ska orka att sköta det på heltid. Enligt arbetsgivare en är det få som verkligen orkar arbeta heltid inom vården och omsorgen. Jobbet är tungt och man borde kanske över veckoarbetsmåttet". se Samma tendens framträder i AKU-undersökningens tilläggsfråga om de deltidsanställdas skäl till att arbeta deltid. Bakom svaret övriga skäl visar det sig att mycket stor del har svarat att de helt enkelt inte en orkar arbeta I Arbetarskyddsstyrelsens nyligen genomförda mera. undersökning om arbetsmiljön i Sverige3 kan man utläsa sak. samma Bland vårdpersonal och personal inom hotell- och restaurangverksamhet var mer än hälften fysiskt uttröttade efter arbetsdagen, trots att en mycket stor del personalen arbetar deltid. Den enda övriga yrkesav grupp som uppvisade tal i samma storleksordning var byggnadsarbetare och de arbetar i stort sett genomgående heltid. Samma mönster återkommer i flera frågor i Arbetarskyddsstyrelsens undersökning. Ett rimligt antagande är att många deltidsarbetande kvinnor gradvis drivit upp arbetsprestationen på sitt deltidsarbete, ungefär vid som en generell arbetstidsförkortning. Under 1990-talet har sedan vård- och omsorgssektom utsatts för kraftiga rationaliseringar. Detta kan ha resulterat i den situation beskrivs iBilder verkligheten. I som ur en del av de deltidsarbeten utförs inom vârd- och omsorgssektom har som arbetsprestationen drivits upp så pass, att det i praktiken är ett heltidsarbete som utförs. Detta tar sig uttryck i att det inte finns någon person som orkar prestera mer under en arbetsdag, och därför inte heller någon kan ta sig det aktuella arbetet på heltid. person som an

13.3 anställda

Tidsbegränsat

Drygt en halv miljon människor har tidsbegränsad anställning och en de arbetar framför allt inom hotell- och restaurangverksamheten, turistnäringen, vård och omsorg inom den kommunala hemtjänsten, utbildning och forskning samt handel. Cirka 60 procent de tidsbegränsat av anställda är kvinnor och en tredjedel är ungdomar. Andelen tidsbegränsat anställda har ökat från 10-15 procent mellan 1990 och 1997. Ökningen av andelen beror på att antalet fasta jobb har minskat drastiskt och bara delvis ersatts och då i stor utsträckning med tidsbegränsat anställda. Det är både konjunkturella och strukturella faktorer som ligger bakom denna förändring.

3 Arbetsmiljön 1997, Am 68 SM 9801.

Grupper med ställning 285 svag

Behovsanställda har svagt skydd

tidsbegränsat anställda består mängd olika typer anställ- De av en av ningsformer. Generellt kan inte säga att tidsbegränsat anställda är man missgynnad även drygt 85 procent föredrar en fast anen grupp om

ställning. Många har projektanställning har högskoleutbildning

som en i forskarkarriären. Provanställda är liten andel de tidsbeeller är en av gränsat anställda anställningsform uppmuntras i lagstiftmen en som ningen. Vikariaten är traditionell form tidsbegränsad anställning och en av oftast kopplade till de olika ledighetssystem finns exempelvis är som studier, föräldraledighet Personer som är anställda på semester, m.m. vikariat har ett starkt skydd i anställningsskyddslagen. För dem som ett anställda på ett vikariat under exempelvis nio månader kan arbetsär givaren normalt inte grund bryta anställningsavtalet. De behovsutan

anställda saknar däremot i princip skydd i anställningsskyddslagen. De

anställs dag för dag och anställningen upphör när arbetet är klart vid dagens slut. Behovsanställda kan bara i undantagsfall åberopa företrädesrätt till fast anställning eller fler arbetstimmar hos någon av de en arbetsgivare där de vanligen arbetar. Denna anställningsform är också de två snabbast växande. en av

En fjärdedel de tillfälligt anställda är deltidsarbetslösa av

Drygt 40 de tidsbegränsat anställda arbetar deltid men det är procent av endast fjärdedel de tidsbegränsat anställda som är deltidsarbetsen av lösa, dvs. de arbetar 35 timmar på grund arbetsmarknadsskäl av figur 13.1. Mellan 1990 och 1997 har andelen deltidsarbetslösa bland de tidsbegränsat anställda fördubblats. Det mest framträdande är ökningen bland vikariats- och behovsanställda.

286 Grupper med svag ställning

Figur 13.1. Andel av tidsbegränsat anställda fördelade på heltidsarbetande respektive deltidsarbetande, därav deltidsarbetslösa. samt AK U Årsmedeltal 1997.

Deltidsarbetslösa 23%

Heltidsarbetande 57%

Deltidsarbetande 20%

En tredjedel de deltidsarbetslösa är ungdomar och den av övervägande delen dem, 80 procent, studerar inte vid sidan av om. De flesta deltidsarbetslösa är antingen anställda på vikariat eller ett har en behovsanställning. Ungdomarnas andel de behovsanställda av är nära 40 procent jämfört med 25 procent de vikariatanställda. av Ungdomarna är således i stor utsträckning hänvisad till den otryg-

gare anställningsfonnen behovsanställning, medan de utgör mindre

en andel av de vikariatanställda. De är dessutom deltidsarbetslösa vilket påverkar bl.a. deras försörjningsförmåga negativt. Deltidsarbetslösa har tidsbegränsad anställning har också i som en större utsträckning än de som har en fast anställning ett veckoschema som antingen innebär kortare dag och kortare vecka, varierande tider eller annan förläggning arbetstiden. av

Grupper med svag ställning 287

Kvinnornas ställning har försvagats

Männen står för större andel, 55 procent, det ökade antalet tidsen av begränsat anställda mellan 1987 och 1997. Samtidigt har det skett förskjutningar mellan olika typer anställningsformer till kvinnornas av nackdel. Vikariat är den till antalet största typen av tidsbegränsade anställningar och relativt trygg anställningsform, så länge den är en Antalet anställda har dock minskat kraftigt och det är kvinnorna varar. till 90 procent svarar för minskningen. som Ökningen antalet behovsanställningar, som är en av de två av arbetsformer har ökat mest, har till två tredjedelar berört kvinsom Det tycks den tryggare anställningsformen vikariat har norna. som om fått vika för den behovsanställningen, särskilt för kvinnorna. otryggare Inte minst gäller det i åldrarna 25-34 år.

Hög omställningsbenägenhet behovsanställda mest positiva -

Omställningsbenägenheten för att få fast anställning varierar med en anställningsform och tillfredsställelse med yrket. Drygt 60 typ av kan tänka sig någon form omställning för att få ett fast jobb. procent av Den attraktiva omställningsformen är utbildning för att få en mest bredare kompetens inom nuvarande yrke medan utbildning till ett helt

yrke endast är tänkbart för tionde över 25 år. Ungdomar nytt var person inställda på omställning än äldre. Mest intresserade är, inte oväntat, mer göra något för att få fast anställning är de säsong- och behovsav att en anställda. Personer är missnöjda med sitt nuvarande yrke är också som positiv till förändringar än de enbart är missnöjda med mer som anställningsfonnen. Deltidsarbetslösa med tidsbegränsad anställning en positiva till förändringar än de har heltidsarbete eller arbeär mer som tar önskat antal timmar. Endast hälften de tidsbegränsat anställda har det yrke de skulle av vilja ha i framtiden. Särskilt påtagligt är det bland behovs- och säsong-

anställda där endast 40 procent är i önskat yrke. Bland dem som är mest nöjda finns de arbetar inom jord- och skogsbruk, byggnads, hälsosom och sjukvård samt service och hemtjänst. Det är samtidigt sektorer där

andelen tidsbegränsat anställda är hög. Största missnöjet finns inom och hotellverksamheten. Det finns också en liten grupp som restaurangföredrar tidsbegränsad anställning därför att de är missnöjda med sitt en nuvarande yrke. En förklaring kan inte har det yrke vara att om man helst vill ha spelar anställningsformen mindre roll. man

288 Grupper med ställning svag

Fast anställda rekryteras bland tillfälligt anställda

Omställningsbenägenheten hänger troligen delvis med

samman utvecklingen i stort på arbetsmarknaden också med hur indivimen dema bedömer sina möjligheter att få fortsatt arbete eller fast en anställning. Det är inte oväsentligt för individen att kunna bevaka sin plats i turordningen för återanställning eller fast anställning. En en av anledningarna till att över huvud taget acceptera tidsbegränsad en anställning är föreställningen att denna så småningom leder till om en

fast anställning.

Till ca 60 procent de fasta tjänsterna sker rekrytering bland dem av som har en tidsbegränsad anställning. Problemet är antalet fasta att tjänster är få. Av miljon nyanställningar under 1997 utgjorde de ca en bara fjärdedel. De flesta nyanställningama således

en är tillfälliga jobb

och så många som 40 procent de arbetslösa återanställs hos tidiav en gare arbetsgivare. Möjligheterna att få fast anställning varierar mellan branscherna. en Största möjligheterna till fast anställning har de arbetar inom en som den finansiella sektorn och industrin medan de sämsta möjligheterna finns inom den största sektorn vård- och Möjligheterna till fast omsorg. anställning varierar också med anställningsformema. Största chansen finns för de provanställda och minsta för behovsanställda.

En stor andel av dem fått ett tillfälligt arbete återkommer till som ett annat tillfälligt arbete. Denna andel är högre bland dem återanställs som hos samma arbetsgivare, och det gäller för nära hälften Det av gruppen. medför att man växlar mellan upprepad arbetslöshet och tidsbegränsade anställningar.

13.4 och

Arbetsmiljö arbetsvillkor

Kontroll och inflytande över arbetet har minskat

Kontrollen och inflytandet över arbetet har minskat under l990-talet.

Det är vanligast med bristande inflytande bland deltidsarbetande och tidsbegränsat anställda, med undantag projektanställda vilka ligger i av nivå med fast anställda. Arbetstakten har ökat bland de fast anställda samtidigt som arbetsuppgifterna blivit fler.

Grupper med ställning 289 svag

13.5 och

Kompetensutveckling karriärmöjligheter

Vägen till kompetensutveckling går via fast anställning

En femtedel de tidsbegränsat anställda får tillgång till kompetensav utveckling jämfört med drygt 40 procent de fast anställda. Det är av också stora skillnader mellan dem arbetar heltid respektive deltid, som men det avgörande för att få personalutbildning har med anställen ningsfonnen att göra även veckoarbetstiden är densamma. Proom jektanställda och anställda på vikariat får mest utbildning medan det bland övriga tidsbegränsat anställda mycket låg andel fick var en som utbildning. Om man räknar hur stor andel arbetstiden avsätts till av som utbildning finns det stora skillnader mellan branscherna. Lägsta andelen avsatt tid finns inom branscher med hög andel tidsbegränsat en anställda, nämligen handel och kommunikationer samt hotell och

restaurang. Det här visar att de har fast anställning i alla avseenden är som en gynnade jämfört med dem har tidsbegränsad anställning, möjlisom en gen med undantag av projektanställda och anställda på vikariat. Eftersom de fast anställda utgör käman i företaget har de fått fler arbetsuppgifter och behovet kompetensutveckling ökar således. Det medav för att vissa grupper tidsbegränsat anställda allt marginaliseras av mer genom att de får utföra enklare arbetsuppgifter, dvs. sådana uppgifter där kompetensutveckling inte behövs, eller yrken med kort upplämingstid. I förlängningen blir det svårare att komma ifråga för mer kvalificerade jobb, karriärmöjlighetema försämras därmed och för de tillfälligt anställda blir det också svårare att få fast anställning. en

13.6 Privatekonomiska konsekvenser

Personer som har tillfälliga anställningar stöter ofta på problem är som av rent privatekonomisk karaktär. Ett exempel gäller banklån. När en person ansöker om banklån, gör banken kreditbedömning. I bedömen ningen är den framtida betalningsförrnågan viktig del, eftersom en låntagaren dels skall betala ränta, dels skall återbetala lånet. Av betydelse för den framtida betalningsförrnågan är givetvis att den som ansöker om lån har en fast anställning med viss lön. Banken i en anser de flesta fall att risken att blir uppsagd eller säger sig och man upp förlorar sin betalningsförmåga är relativt liten, och baserar istället sin bedömning på lönens storlek, andra eventuella åtaganden etc.

1019-0281Arbetslöshetsersärtning..

290 Grupper med ställning

svag

För den är tillfälligt anställd ter sig situationen annorlunda.

som Banken här större risk för att den ansöker om lån inte kom-

ser en som

att ha säker framtida inkomst. Bankens kreditbedömning är mer en dock individuell, vilket innebär att man gör en uppskattning av sannolikheten att den ansöker lån kommer att ha framtida inkomst

som om en och kunna betala räntor och amorteringar på lånet. Här kan frågor som huruvida den ansöker lån arbetar tillfälligt på frivillig basis

som om eller det är det enda alternativet till arbetslöshet spela viss rollf

Liknande resonemang hos fastighetsägare torde gälla för personer

vill hyra bostad, hos teleoperatörer för den som vill teckna ett som en telefonabonnemang m.f1.

13.7 Marginaleffekter

Många kvinnor arbetar deltid medan barnen är små. När barnen blivit större vill återgå till heltid. Man räknar då på hur mycket mer

man barnomsorg eller fritidsverksamhet kostar att får högre

genom man inkomster och att barnen måste vara längre tid inom omsorgen, hur mycket bostadsbidraget sjunker och vad som bortfaller i form av skatter och avgifter.

Inom Kommunalarbetareförbundet har man undersökt hur marginaIeffekternaS slår för olika inkomsttagare Man har bl.a. kommit fram till att för ensamstående undersköterska som arbetar 75 procent och

en vill gå till heltid, har marginaleffektema ökat från 59 procent 1991

upp till 69 procent 1998. Detta innebär att undersköterskan får 310 kr kvar

löneökning med 1 000 kronor. Därtill kommer kostnader förav en knippade med arbetet, t.ex. resor. Det är med andra ord inte alls säkert att hon gör bedömningen att det är privatekonomiskt lönsamt att öka sin arbetstid.

Om arbetslös inte får en bättre ekonomi när han eller hon börjar

en arbeta brukar tala att skatte- och transfereringssystemen har

man om skapat en arbetslöshetsfálla. I en ESO-rapport7 från 1997 visar man att nuvarande system i Sverige varken ger upphov till utbredda arbetslös-

" Detta resonemang har stämts av med Bankföreningen. 5 Marginaleffekten visar hur mycket det lönar sig för den enskilde att arbeta mer, söka ett bättre avlönat arbete eller utbilda sig för att få en högre lön. Marginaleffekten är den procent av en bruttoinkomstökning på l 000 kronor som man får betala i skatt, minskade inkomstberoende bidrag och höjda avgifter för barnomsorg. ° Svenska Kommunalarbetarförbundet, enheten för ekonomi och välfärd, 1999. 7Lönar sig arbete ESO, Finansdepartementet Ds 1997:73.

Grupper med ställning 291 svag

hetsfällor eller mycket höga marginaleffekter. Samspelet mellan socialförsäkringar, bidrag, skatter och kommunernas bamomsorgsavgifter ger dock, enligt samma rapport, upphov till olika systemproblem. Man konstaterar t.ex. att ganska många löntagare faktiskt arbetar utan att det är särskilt privatekonomiskt lönsamt. Det är, enligt ESO-rapporten, också ganska vanligt att arbetslösa bara marginellt kan förbättra sin ekonomiska standard att börja genom arbeta. De kommunala bamomsorgstaxoma gör att arbete lönar sig dåligt för många småbamsfamiljer jämfört med den ekonomiska standarden vid arbetslöshet. Denna bild skiljer sig något från den bild kom fram i undersöksom ningen Bilder verkligheten, såtillvida att de flesta de tillfrågade ur av trodde att mer arbete skulle löna sig. Förklaringen kan så enkel vara som att man utgår ifrån att mer arbete lönar sig trots att det i själva verket inte är så. Enligt ESO-rapporten beror systemproblemen på att olika delsystem, som kanske är funktionellt väl avvägda för sig, sammantaget var när de utnyttjas leder till åtskilliga både okontrollerade och oönskade kombinationseffekter. Om problemen ska minskas måste i grunden man förenkla skatte-, socialförsäkrings-, bidrags- och avgiftssystemen så att bl.a. marginaleffekter reduceras och kontrolleras i ett och samma system, företrädesvis inom skattesystemet. För deltidsarbetande som olika skäl funderar på att öka sin av arbetstid, måste det privatekonomiskt lönsamt att göra det. Annars vara kan man inte räkna med att få förändring till stånd. en

13.8 med i

Grupper svag ställning framtiden

Som har framgått av föregående kapitel, har antalet individer med en osäkrare förankring på arbetsmarknaden ökat under 1990-talet. De flesta deltidsarbetande är nöjda med sin arbetstid, växande men en gmpp, fyra av tio, vill arbeta och är således deltidsarbetslösa. mer Samtidigt har antalet tidsbegränsat anställda ökat, framför allt behovsanställda, som är den svagaste gruppen, både vad gäller position på arbetsmarknaden och anställningsskydd. En stor del dessa är delav tidsarbetslösa, inte minst gäller det ungdomarna. Behovsanställningar och deltidsarbetslösa är inte särskilt framträdande inom industrin. De finns framför allt inom tjänstesektom. Handel, hotell- och restaurangverksamhet har många deltidsarbetslösa och behovsanställda. Framför allt finns de anställningsforrnema i kommuner och landsting, dvs. inom den sektor där politiska beslut ska avgöra prioriteringarna.

292 Grupper med svag ställning

Det är framför allt kvinnor och ungdomar båda könen som tycks

av hamna i dessa anställningsformer. För kvinnornas del kan man också notera att behovsanställningar blir vanligare i vuxen ålder, t.ex. i åldersgruppen 25-34 år.

Andelen tidsbegränsat anställda har ökat med nära en procentenhet i genomsnitt år sedan 1990-talets början. Om ökningstakten fortsätter

per kommer andelen att om några år omfatta en femtedel av alla anställda. Den snabbaste ökningstakten har de behovsanställda. Antalet behovsanställda var 100 000 år 1997, vilket är en tredubbling sedan 1987. Det innebär att med ökningstakt kommer antalet behovsanställda att

samma vara närmare 300 000 inom tio år. Samtidigt med denna utveckling växer gruppen deltidsarbetslösa.

Inför detta scenario måste det vara angeläget att finna fonner som gör att dessa ställning på arbetsmarknaden kan stärkas, sam-

gruppers tidigt som arbetslivets behov av flexibilitet tillgodoses. I annat fall kommer utvecklingen att ytterligare försvaga dessa gruppers behov. Det gäller kompetensutveckling, karriärmöjligheter och delaktighet i beslut som rör det egna arbetet.

14 och

överväganden förslag

Anna-Greta Leijon dåvarande arbetsmarknadsminister i

- sa en

intervju i LO-tidningen år 1986:

När vi 1984 ändrade reglerna och gjorde det möjligt för

deltidsarbetslösa att få a-kassa trodde vi inte att det skulle

missbrukas. Men det har inträffat och förra året kunde vi att

många arbetsgivare satte detta i system. De har medvetet hållit

nere arbetstidema och samtidigt informerat de anställda

möjligheten att via a-kassa få betalt för de resterande timmarna

upp till full tjänst. Det är inte meningen att a-kassan bakvägen

ska finansiera en arbetstidsförkortning"

Utredningen har vid flera tillfällen pekat på de positiva konsekvenser som utvecklingen atypiska anställningar, och främst då deltidsarbete

av och tillfälliga anställningar, har medfört för individer, företag

och samhället i stort.

Samtidigt finns det sin anställningsfonn, har

grupper som, genom fått en svagare ställning på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Det är utredningens bedömning att situationen för dessa

grupper sannolikt inte kommer att förbättras utvecklingen på arbetsmarkna-

genom den de kommande 5-10 åren, utan snarare försämras i vissa avseenden.

Problemen för en del av de atypiskt anställda handlar olika fak-

om torer, som berör både arbetsmarknaden och samhället i stort. Deltidsarbetslösa, i huvudsak lågutbildade kvinnor, blir kvar i deltidsarbetslöshet under lång tid. I jämförelse med heltidsarbetande har de mindre inflytande på arbetsplatserna och får mindre möjligheter till kompetensutveckling och har därmed sämre förutsättningar för karriännöjligheter. Deras omställningsbenägenhet är låg, till största delen beroende på att praktiska förutsättningar för omställning saknas. Behovsanställda förefaller vara den grupp som är mest positiva till omställning. En stor andel av dem fått ett tillfälligt arbete återkommer till ett nytt till-

som fälligt arbete. För många innebär det att man växlar mellan arbetslöshet

Citat från Ericsson, Y, 1988 Att vilja men inte kunna Om deltidsarbete i

- Sverige.

294 Överväganden och förslag

och tillfälliga anställningar. Det är främst inom tjänstesektom som behovsanställningar och deltidsarbetslöshet förekommer, särskilt inom kommuner och landsting samt handel, hotell- och restaurangverksamhet.

Genom diskussioner med parterna på arbetsmarknaden, företrädare för myndigheter och organisationer m.fl. har utredningen kunnat konstatera att det finns flera sätt att lösa de problem som beskrivits ovan. Vissa lösningar kräver stora ingrepp i lagstiftning eller avtal, medan andra lösningar är av mindre omfattande karaktär. Redan i dag pågår en hel del aktiviteter, bl.a. avtalsvägen eller inom bemanningsföretagen.

I första delen av detta kapitel beskrivs de allmänna överväganden utredningen har gjort och som kan ses som en bakgrund till förslagen. Därefter följer en redogörelse av det huvudförslag som utredningen har valt att lägga fram och som faller inom ramen för direktiven för utredningen. I den tredje delen av kapitlet följer en diskussion om vad som kan göras genom avtal och samarbete mellan parterna på arbetsmarknaden. Avslutningsvis redogörs för förslag eller uppslag som utredningen har studerat men av olika skäl valt att inte gå vidare med.

14.1 Allmänna

överväganden

Enligt direktiven ska utredningen utifrån analyser av bl.a. förekomsten av atypiska arbeten överväga om några ändringar är motiverade i de nuvarande reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Övervägandena ska ske utifrån flera utgångspunkter. Den grundläggande förutsättningen ska vara att arbetslöshetsförsäkringen inte får snedvrida konkurrensen genom att indirekt subventionera arbetsgivamas arbetskraftskostnader.

Utredningen har konstaterat att för arbetsgivare som har anställda deltidsarbetslösa är fyllnadsersättningen en indirekt lönesubvention under en, i vissa fall, mycket lång tid. Den som arbetar omkring 80 procent av heltid har möjlighet att få deltidsersättning i upp till sex år. Ersättningssystemet innebär att arbetsgivaren har nöjda medarbetare som inte ställer krav eller lämnar platsen för bättre alternativ. Möjligheten att utnyttja mertid vid arbetsanhopning, istället för dyrare övertid, som blir fallet om man har heltidsanställda, är fördelaktig för arbetsgivaren. I kommuner och landsting, inom handel samt hotell- och restaurangverksamhet, där deltidsarbetslöshet är särskilt förekommande, subventionerar staten indirekt via fyllnadsersättningen verksamheten i vissa fall. Det nuvarande systemet påverkar konkurrenssituationen. Indirekta subventioner kan ges av staten under lång tid utan några krav på motprestationer från arbetsgivarna.

SOU l999:27 Överväganden och förslag 295

Enligt direktiven ska det finnas realistiska möjligheter för

den som är deltidsarbetslös att få ersättning under omställningsperiod. Ut-

en redningen har övervägt vad som kan anses som en rimlig omställningsperiod. De nuvarande reglerna ger små incitament till omställning.

Vidare ska utredningens förslag innebära en strävan efter att försäkringen ska anpassas till utvecklingen förväntas ske i jfåga del-

som om tidsarbeten och tillfälliga arbeten. Enligt olika prognoser kommer tillväxten i Sverige att öka med drygt två procent per år under de kommande två tre åren. Strukturförändringama på arbetsmarknaden

kommer att fortsätta. Utredningen har bedömt att antalet deltidsarbetande kommer att minska något under de kommande fem-tio åren. De deltidsarbetslösa kommer också att minska något. Utredningen gör vidare bedömningen att de tidsbegränsade anställningama kommer att öka under det kommande decenniet. De flesta kommer fortfarande att ha en tillsvidareanställning, särskilt inom områden där krav på högskoleutbildning är stort, men tendensen är att tidsbegränsade anställningar kommer att öka.

Utredningens förslag ska förbättra ställningen för deltidsarbetande och de som har tillfälliga arbeten. Utredningen anser att den s.k. fyllnadsersättningen bidrar till att fördröja anpassningar till de anställdas och kommande rekryteringars önskemål arbetstid borde ske.

om som Arbetsgivama har få incitament till förändring så länge som arbetslöshetsförsäkringen bidrar till att förse dem med arbetskraft de inte

annars skulle ha tillgång till. Inom vissa sektorer, vård och finns

som omsorg, dock incitament eftersom där råder arbetsbrist. Utredningen har belyst vilka arbetssökande som kan anses ha en särskilt ställning och

svag förslagen innebär en möjlighet till påtaglig förbättring för dessa

personer.

En ytterligare förutsättning vid överväganden olika förslag är att

av försäkringens karaktär omställningsförsäkring ska bevaras. Utred-

av ningen menar mot bakgrund föreliggande fakta att nuvarande system

av inte är rimligt, framförallt inte jämställdhetssynpunkt och i jämfö-

ur relse med de erbjudanden och krav i övrigt gäller i svensk arbets-

som marknadspolitik där arbets- och kompetenslinjen och försäkringens omställningskaraktär är grundläggande. Försäkringens nuvarande utformning vid deltidsarbetslöshet mycket små reella förutsättningar

ger för omställning. Den bidrar istället till inlåsningseffekter. Utredningen

har tolkat att försäkringens karaktär omställningsförsäkring innebär

av att det måste finnas förutsättningar för omställning för den enskilde samtidigt krav måste ställas. Även arbetsgivarna måste ställa

som om.

En strävan ska vara att systemet inte ska främja en Ökning av antalet deltidsanställningar ytterligare samtidigt risken för att deltidsan-

som ställda säger upp sig till förmån för arbetslöshet på heltid med

sam-

296 Överväganden och förslag

hällsstöd måste beaktas. Utredningen har övervägt om dessa båda företeelser är jämbördiga. På grundval av de resultat som framkommit

omställningsmöjligheten för dem som är deltidsarbetslösa har om utredningen bedömt att de har deltidsarbete med deltidsersättning

som har sämre möjligheter till omställning än de är heltidsarbetslösa.

som Därför innebär förslagen att det i vissa situationer är att föredra att den deltidsanställde säger sig till förmån för heltidsarbetslöshet och

upp därmed möjlighet att byta yrke eller bosättningsort. Förslagen med-

ges för att inströmningen till deltidsarbetslöshet kommer att minska.

Regelförändringarna bör uppmuntra deltidsarbetslösa att söka mer arbetstid. Utredningens förslag innebär reella incitament för den som är deltidsarbetslös att medverka till omställning. Ett led i detta är naturligtvis att söka mer arbetstid hos den nuvarande arbetsgivaren. Utredningen också att det kan bli aktuellt att helt lämna det nuvarande

anser arbetet om detta inte kan ge möjlighet till tillräcklig arbetstid inom en överblickbar framtid.

I direktiven sägs vidare att regeringen nyligen genom ändringar i arbetsrätten understrukit vikten att de deltidsarbetande som så

av önskar möjligt ska erbjudas förtur till ökad arbetstid. Utredningen

om ska lämna förslag som syftar till att ge de deltidsarbetslösa möjligheter till ökad sysselsättning. Utredningen föreslår bl.a. att den som har en deltidsanställning och får deltidsersättning ska få en skyldighet att anmäla detta till arbetsgivaren. Genom det förslag som utredningen presenterar kommer arbetsgivaren att få vetskap att den deltidsarbe-

om tande står till arbetsmarknadens förfogande. Utredningen anser att det är troligt att detta kommer att innebära att fler än som fallet är i dag får utökad arbetstid hos sin nuvarande arbetsgivare.

14.2 Utredningens huvudförslag

Under denna rubrik kommer utredningen att redogöra för ett huvudförslag består flera delar, dvs. olika förslag. Sammantaget innebär

som av huvudförslaget att bland de arbetslösa kommer att få en

svaga grupper starkare ställning genom att de får bättre stöd till omställning och

förutsättningar andra arbetslösa samtidigt som större krav samma som ställs dem och deras arbetsgivare. En förutsättning för att dessa effekter ska uppnås är enligt utredningens bedömning att samtliga delförslag genomförs.

Förslagen innebär kortfattat att den som är deltidsarbetslös ska få en skyldighet att ett intyg visa arbetslöshetskassan och arbetsför-

genom medlingen att han eller hon inte kan få önskad arbetstid hos den nuvarande arbetsgivaren. Intyget ska visas i samband med att den del-

upp

Överväganden och förslag 297

tidsanställde ansöker om deltidsersättning första gången och därefter efter ytterligare sex månader om deltidsarbetslösheten fortfarande pågår. Uppvisandet är en förutsättning för att arbetslöshetskassan ska kunna betala ut fortsatt ersättning. Arbetslöshetskassan ska med utgångspunkt från intyget göra en särskild prövning av den sökandes ersättningsrätt efter sex månader.

Vidare föreslås att en ny begränsningsregel införs. Den innebär att den som är deltidsarbetslös enbart kan få deltidsersättning under 52 veckor. Utredningen har vid avvägandet hur lång tid är lämplig

av som innan rätten till deltidsersättning upphör, bl.a. jämfört med gränsen för långtidsarbetslöshet. Arbetsförmedlingen ska liksom tidigare kunna erbjuda åtgärder eller annat arbete, både arbete som helt löser arbetslöshetssituationen och kompletterande arbete, under omställningsperioden. Dock bör omställning även hos den nuvarande arbetsgivaren prövas under de 52 veckorna. Om den deltidsarbetslöse under denna tid inte fått utökad arbetstid eller annat arbete ska den sökande när de 52 veckorna upphör kunna vända sig till arbetsförmedlingen

och be om hjälp med att hitta en lösning.

Den sökandes ansvar för omställning betonas genom förslagen. Om han eller hon inte vill ha arbetsförmedlingens stöd innebär det att rätten till deltidsersättning upphör och då kan han eller hon välja att fortsätta sitt deltidsarbete utan utfyllnad från försäkringen. Ett annat alternativ är att den sökande då väljer att säga upp sig och därmed bli helt arbetslös. Om det sker utan att arbetsförmedlingen ombetts att medverka till omställning föreslås arbetslöshetskassan kunna fatta beslut att den

om sökande ska bli avstängd från rätt till ersättning på grund att han

av eller hon frivilligt lämnat sitt arbete. Likaså ska avstängning liksom i dag kunna ske om den arbetslöse avvisar arbetsförmedlingens erbjudande om arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Om den sökande däremot väljer arbetsförmedlingens medverkan till omställning ska olika åtgärder kunna erbjudas. Det bästa är naturligtvis att arbetsförmedlingen kan förmedla ett heltidsarbete. Om detta inte är möjligt ska förmedlingen i vissa fall kunna överenskommelse

göra en med arbetsgivaren som innebär att arbetsgivaren kan ett visst stöd

ges för att anställa den deltidsarbetslöse på den tid som han eller hon söker arbetslöshetsersättning för. Stödet ska endast ges under begränsad tid och med vissa restriktioner.

Arbetsförmedlingen och den enskilde kan vidare bedöma att den bästa möjligheten till omställning uppnås om den sökande säger sig

upp från sitt nuvarande arbete och i stället deltar i åtgärd på heltid. Den sökande ska inte drabbas av avstängning från rätt till ersättning på grund av uppsägningen om det sker i samverkan med förmedlingen,

298 Överväganden och förslag

och han eller hon ska kunna få utbildningsbidrag vars storlek ska beräknas utifrån normalarbetstiden.

Som en konsekvens av att utredningen anser att deltidsarbetslösa måste erbjudas reella möjligheter till omställning föreslås att staten inte ska medverka till att arbetslösa hamnar i deltidsarbetslöshet. Därför föreslås att deltidsarbete inte längre ska anses som lämpligt ur försäkringens synpunkt för den som egentligen vill arbeta mer och har en högre nonnalarbetstid än det ifrågavarande arbetet. Det innebär att arbetsförmedlingen inte längre kan anvisa deltidsarbete till den som därmed blir deltidsarbetslös i försäkringens mening. Den föreslagna ändringen kommer att innebära en markering till arbetsgivarna och att rekrytering till deltidsarbete begränsas till att gälla arbetssökande som söker detta.

Slutligen föreslås att regeringen tilldelar AMS uppdrag och medel för att påskynda etablering av fler branschanknutna bemanningsföretag. Syftet med förslaget är att därigenom medverka till spridning av en kvalitativt god modell för att åstadkomma fler fasta heltidsanställningar och samtidigt tillgodose verksamheternas behov av flexibilitet. Projektet ska enligt utredningens förslag drivas under två år och genomföras av AMS i samarbete med arbetsmarknadens parter. Tanken är i korthet att företag och/eller verksamheter i offentlig regi med gemensamma intressen av flexibel tillgång till kompetent personal inom bestämda yrken går samman för att gemensamt tillförsäkra sig denna möjlighet. De berörda intressentema bildar ett företag eller företagsliknande form där personal som t.ex. är deltidsarbetslös anställs fast på heltid för att sedan hyras ut till intressentemas olika arbetsplatser. I första hand kan de hyras ut till sina tidigare arbetsplatser på arbetstid som förut men även därutöver till andra så att de får full tid. Företaget ska vara helt intäktsfinansierat och i arbetslöshetsförsäkringens mening betraktas som bemanningsföretag, vilket innebär att anställda där inte kan få arbetslöshetsersättning för tid de inte är uthyrda.

Jämfört med sedvanliga bemanningsföretag garanterar branschanknytningen en inriktning mot långsiktig kompetensförsörjning snarare än kortsiktig vinst. Därigenom kan man räkna med mindre personalomsättning samt sedvanliga branschvillkor bland den personal som anställs för uthyrning. Det föreslagna projektet skulle dels bidra till att sprida information och inspirera med modellidéer för de olika branscherna, dels pröva och ev. tilldela visst ekonomiskt stöd till företag som etableras lokalt. Stödet ska enbart avse extraordinära kostnader för kompetensutveckling i etableringsskedet, långsiktigt ska finansieringen vara garanterad av de lokala intressentema.

Överväganden och förslag 299

Arbetsgivare ska utfärda intyg på att deltidsarbetande som uppbär arbetslöshetsersättning på deltid inte kan

erbjudas arbetstid.

mer

Förslag Den som är deltidsanställd har enligt 25 a § anställningsskyddslagen rätt att begära utökad arbetstid av sin arbetsgivare. Det är dock inte alltid säkert att arbetsgivaren känner till att den anställde som är deltidsarbetslös och uppbär deltidsersättning önskar mer arbetstid. Därför föreslås den deltidsarbetslöse visa arbetslöshetskassan och arbetsförmedlingen att han eller hon försökt att få ytterligare arbetstid. Den deltidsarbetslöse ska begära önskad tid, dvs. så mycket arbetstid som medför att ingen arbetslös tid längre kvarstår. Om den deltidsarbetslöse har flera arbeten ska samtliga arbetsgivare intyga att mer arbetstid inte kan ges.

Arbetsgivare föreslås få en skyldighet att intyga att den anställde som deltidsarbetar och på den resterande tiden är deltidsarbetslös inte kan erbjudas önskad arbetstid. Intyget ska den arbetslöse visa upp för sin arbetslöshetskassa och uppvisandet är en förutsättning för att deltidsersättning kan betalas ut. Den deltidsarbetslöse ska uppvisa ett intyg från arbetsgivaren med sex månaders intervall. Det innebär att den som påbörjat en deltidsanställning och söker deltidsersättning dels ska anskaffa intyget i samband med att deltidsersättning söks första gången, dels när anställningen pågått i sex månader.

Den deltidsarbetslöse ska även visa arbetsförmedlingen att arbetsgivaren intygat att önskad arbetstid inte kan erbjudas. Även detta uppvisande är en förutsättning för att ersättning ska kunna betalas ut. Detta innebär att arbetsförmedlingen får en nödvändig kännedom den deltidsarbetslöses bristande förutsättningar att få

om mer arbete hos den nuvarande arbetsgivaren.

Informationen om att arbetsgivarna inte kan erbjuda mer arbetstid bör kunna föras vidare till arbetstagarorganisationema. Utredningen förutsätter att arbetsgivaren informerar den lokala arbetstagarorganisationen om att arbetstagaren begärt önskad arbetstid, men att arbetsgivaren för närvarande inte kan tillgodose önskemålet. Initiativet kan också komma från den enskilde som har möjlighet att ta kontakt med sin arbetstagarorganisation.

300 Överväganden och förslag

Överväganden

Utredningen anser att det krävs ett mer aktivt kontroll- och signalsystem för att uppmärksamma arbetsgivaren på att den anställde önskar mer arbetstid. Samtidigt innebär förslaget en markering för den enskilde vad det innebär att stå till arbetsmarknadens förfogande och uppbära arbetslöshetsersättning på deltid. Den som är deltidsarbetslös kan inte begränsa sig till att söka efter ett kompletterande arbete- han eller hon ska vara beredd att acceptera ett annat heltidsarbete.

Utgångspunkten bör dock relationen mellan den anställde och

vara arbetsgivaren. Skälet till detta är att deltidsarbetslösa har mycket svårt att i praktiken ställa om. Utredningen har i kapitel 8 visat att närmare 70 procent av de deltidsarbetslösa har stora hinder för att kunna ta ett kompletterande arbete eller deltaga i utbildning eller annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det beror främst på schemaläggning som omöjliggör att den deltidsarbetslöse kan råda över sin tid i tillräcklig omfattning. Därför är det naturligt att pröva om den arbetssökande kan få mer arbetstid hos sin nuvarande arbetsgivare.

Den anställde som uppbär arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslöshet föreslås så länge som deltidsarbetslösheten består se till att hans eller hennes arbetsgivare fyller i en försäkran om att arbetsgivaren inte kan erbjuda mer arbetstid under den närmaste sexmånadersperioden. Det första intyget ska presteras i samband med att deltidsersättning söks första gången och det andra efter sex månader om deltidsarbetslösheten består. Det ska tydligt framgå intyget att den anställde står

av till arbetsmarknadens förfogande och att syftet med intyget är att arbetslöshetskassan ska pröva den fortsatta ersättningsrätten. Det bör dessutom framgå att det enbart är möjligt att erhålla deltidsersättning i sammanlagt 52 veckor se nedan. Om personen lyckats få ett arbete så att ingen arbetslös tid återstår att ersätta eller alternativt är helt arbetslös när sex månader gått ska naturligtvis inte krävas att han eller hon presterar ett intyg.

Intyg ska även krävas i de situationer då den sökande har fått ett arbete som motsvarar utbudet som han eller hon ännu inte tillträtt och en särskild prövning ska göras av om fortsatt ersättningsrätt kan medges. Det kan nämligen vara så att den sökande skulle kunna få utökad arbetstid hos sin arbetsgivare vid en tidpunkt som infaller tidigare än när det andra arbetet ska tillträdas.

Vissa fall kan naturligtvis uppstå som innebär svårigheter för arbetslöshetskassan att avgöra om intyg krävs. Utredningen bedömer dock att dessa fall måste kunna lösas i tillämpningen.

Den anställde ska därefter se till att arbetsfömiedlingen får ta del av intyget. Arbetsförmedlingens kännedom om att den deltidsarbetslöse

Överväganden och förslag 301

inte kan få arbete hos sin arbetsgivare är viktig utifrån planeringen

mer för vilka åtgärder kan behövas vidtas, dvs. i samband med upprät-

som tande eller komplettering av den individuella handlingsplanen.

Förutsättningen för att deltidsersättning ska kunna utges är att både arbetslöshetskassan och arbetsförmedlingen tagit del av intyget.

Arbetsgivarens kännedom och den enskildes ansvar

Den nyligen införda regeln i 25 § anställningsskyddslagenz är ett

a exempel på ett instrument som den anställde har att få arbetsgivaren uppmärksam på att han eller hon önskar arbetstid. Som utred-

mer ningen redovisat i kapitel 6 har liknande rättigheter redan tidigare givits arbetstagare inom vissa avtalsområden. Regeln om rätt att begära företräde till anställning med högre sysselsättningsgrad gäller dem som

en har deltidsanställning. Det innebär att i den gruppen finns såväl de som inte önskar arbetstid som de som är deltidsarbetslösa.

mer

Enligt direktiven ska utredningen analysera effekterna av den i anställningsskyddslagen införda företrädesrätten. Tyvärr går inte några effekter att analysera på grund av att det inte går att konstatera att regeln överhuvudtaget används. Visserligen minskar deltidsanställning-

det beror på mängd olika faktorer. En möjlig väg skulle arna men en kunna att närmare studera om arbetstagare åberopat företrädesrätt

vara och arbetsgivare olika skäl bedömt att mer arbetstid inte kan ges.

av Utredningen har varit i kontakt med de centrala fackförbunden och dessa känner inte till frågan har kommit upp till förhandling.

om Arbetsdomstolen har heller inte avgjort någon tvist om företrädesrätt. Vissa fall har kommit till utredningens kännedom där enskilda i tillsättningsärenden hävdat företrädesrätt. Det går dock inte att dra några slut-

detta material. satser av

Trots att företrädesrätten införts i anställningsskyddslagen har utredningen fått upplysningar om att det kan vara relativt vanligt att arbetsgivaren inte känner till att han eller hon har anställda som önskar

arbetstid. Detta framgår även materialet Bilder verklighemer av ur ten. Dessa uppgifter kan uppfattas märkliga. Förklaringen skulle

som möjligtvis kunna att det i dessa fall är deltidsarbetande som inte

vara önskar arbetstid och därför inte heller har deltidsersättning. Dessa

mer

har naturligtvis ingen helst skyldighet att gå upp i arbetspersoner som tid. Om det däremot är fråga är deltidsarbetslösa och

om personer som

2Regeln innebär att den den som är deltidsanställd hos arbetsgivaren kan

som begära företräde till anställning med högre sysselsättningsgrad. Se även

en kapitel 5 och

302 Överväganden och förslag

uppbär deltidsersättning för den tid de inte har arbete, så är detta tecken

på att deltidsersättning inte fungerar omställningsförsäkring.

som en Utredningen anser att det borde självklart att de får deltidservara som sättning måste anmäla till arbetsgivaren att de önskar arbetstid och mer visa arbetslöshetskassan och arbetsförmedlingen att de verkligen har gjort det. När man talar om begreppet arbetsgivaren kan vissa avgränsningsproblem uppstå. Regeln i anställningsskyddslagen innebär att arbetsgivaren är skyldig att ta hänsyn till den anställdes önskemål inom samma driftsenhet. I detta sammanhang skulle alltså arbetsgivaren vara den som är ansvarig inom enheten. Man skulle kunna tänka sig att kravet den deltidsarbetslöse att anmäla intresse utökad arbetstid av skulle vara mer långtgående. Utredningen anser att bara den omständigheten att arbetsgivaren organiserat verksamheten så att den består olika driftsenheter inte av ska innebära att arbetstagaren enbart behöver anmäla intresse utom ökad arbetstid till den enhet han eller hon tillhör, även arbetssom om givarens skyldighet enligt anställningsskyddslagen att ta hänsyn till önskemålen endast gäller den enheten. Man skulle även kunna tänka sig att arbetsgivarens borde utökas, åtminstone gäller detta ansvar offentliga arbetsgivare. För att kunna förverkliga de politiska ambitionerna om fler fasta heltidstjänster inom kommunerna bör sådan fören ändring, enligt utredningens uppfattning, förutsättning. Detta är vara en dock en fråga som handlar om arbetsrätten och utredningen har avstått från att föreslå ändringar i anställningsskyddslagen. Frågan kan dock även lösas i avtal mellan parterna. Det finns ändå exempel på att offentliga arbetsgivare tar ett samlat ansvar för att inte anställa på deltid. Utredningen har inhämtat att t.ex. Umeå kommun avser att aktivt arbeta på ett sådant sätt. De olika nämnderna inom kommunen kommer att till att enbart heltidsanställse ningar erbjuds se kapitel 12. Utredningen har övervägt om kravet på den enskilde att begära intyg från arbetsgivaren skulle anses integritetskränkande eftersom det innebär att arbetsgivaren får vetskap att den anställde erhåller arbetslösom hetsersättning. Utredningen anser dock inte att det kan betraktas som integritetskränkande. Redan i dag krävs att den söker ersättning som begär att arbetsgivaren utfärdar ett arbetsgivarintyg för att arbetslöshetskassan bl.a. ska kunna beräkna dagpenningens storlek.

Överväganden och förslag 303

Arbetslöshetskassans och arbetsförmedlingens roll

När den deltidsarbetslöse fått intyget av sin arbetsgivare ska han eller hon skicka in det till arbetslöshetskassan, men även se till att arbetsförmedlingen får ta del det. Det är arbetslöshetskassan som ska

av besluta ersättning, dels i samband med den första utbetalningen av

om deltidsersättning, dels efter månader deltidsarbetslösheten

sex om består. Om den enskilde inte kan visa arbetslöshetskassan och arbetsförmedlingen att arbetsgivaren intygat att utökad arbetstid inte kan erbjudas innebär detta att deltidsersättning i princip inte ska betalas ut.

Kassan ska dock ha möjlighet att fatta beslut utan att intyget inkommit, kassan bedömer att den sökande inte har möjlighet att få

om arbetsgivaren att fylla i ett intyg. Uppgifterna ska då styrkas av den deltidsarbetslöse på annat sätt. Det kan t.ex. ske genom att den fackliga organisationen på arbetsplatsen intygar att arbetsgivaren vägrar att fylla i intyget och att det inte har framkommit några omständigheter som gör det troligt att arbetsgivaren har några omedelbara planer på att erbjuda mer arbetstid.

Utredningen bedömer att det kommer att innebära visst administrativt merarbete för arbetslöshetskassorna att hantera intygen. Merarbetet behöver dock inte bli så omfattande i och med att ersättningsrätten ändå ska bedömas i sambandmed arbetslöshet.

Utredningen kommer nedan att föreslå begränsningar av deltidsarbetslösas möjligheter att få deltidsersättning jämfört med dagens regler. Arbetsförmedlingen föreslås då få i uppdrag att arbeta mer aktivt med dem är deltidsarbetslösa. Som ett led i det arbetet och i

som planeringen för hur den deltidsarbetslöse varaktigt ska kunna lösa sin arbetslöshetssituation ska arbetsförmedlingen få vetskap om att den nuvarande arbetsgivaren under den närmaste sexmånadersperioden troligen inte kan erbjuda den anställde mer arbetstid. I och med kravet på omställning, ytterligare kommer att markeras genom utredningens

som förslag inskränkningar i rätten att erhålla ersättning på deltid, kom-

därför förmedlingen att få en indikation på att en helt annan lösmer ning måste åstadkommas för den deltidsarbetslöse.

Informationsöverföring

Utredningen att det önskvärt det fanns ett sätt att föra

anser vore om information vidare till den sökandes fackförening. Informationen skulle

bestå i uppgift vilken arbetsgivare inte har möjlighet att

om som erbjuda arbetstid till sin deltidsanställde. Det bör finnas fog för att

mer anta att fackföreningama är intresserade informationen. Det kan

av dock uppstå problem med att lägga ett sådant åtagande på arbetslös-

304 Överväganden och förslag

hetskassoma. Kassoma är fristående organisationer deras uppgift att hantera den statsbidragsfmansierade arbetslöshetsförsäkringen regleras enligt lagen om arbetslöshetskassor. Utredningen förutsätter dock att arbetsgivarna i enlighet med lagen 1976:580 om medbestämmande i arbetslivet informerar den lokala arbetstagarorganisationen om att den deltidsanställde inte kan få önskad arbetstid. Även den deltidsarbetslöse fått intyg sin arbetssom ett av givare att önskad arbetstid inte kan erbjudas kan ta kontakt med sin

fackförening.

Arbetslöshetskassomas särskilda

prövning av

ersättningsrätten

Förslag Den särskilda prövning deltidsarbetslösas rätt till fortsatt ersättav ning som arbetslöshetskassorna ska göra sjätte månad måste var stramas upp. Utredningen föreslår att regeln att fortsatt ersättom ning får medges om inte arbete eller åtgärd har kunnat erbjudas den deltidsarbetslöse kompletteras med ett krav på att intyg uppvisats för arbetslöshetskassan. Ersättning ska i fortsättningen kunna medges enbart om arbetsförmedlingen inte kunnat erbjuda arbete eller åtgärd och arbetsgivaren intygat, eller den sökande på annat sätt styrkt att önskad arbetstid inte kan erbjudas den deltidsanställde. Regeln innebär att fortsatt ersättning får medges den försäkom rade fyllt 55 år föreslås slopas. Även regeln innebär fortsatt som att ersättning får medges om den försäkrade fått ännu inte tillträtt men ett arbete som motsvarar utbudet bör slopas.

Bakgrund

I dag finns redan bestämmelser har till syfte att den deltidsarbetssom löse får en arbetstid som motsvarar dennes önskemål. Länsarbetsnämnden ska under tid som ersättning lämnas i samarbete med den enskilde, arbetsgivaren och fackliga organisationer aktivt verka för att den deltidsarbetslöse får sammanlagd arbetstid motsvarar arbetsuten som budet. Om inte detta är möjligt ska den försäkrade i stället erbjudas

lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd Dessutom ska arbetslöshets-

kassan göra särskild prövning ersättningsrätten sjätte månad. en av var

36 § förordningen 1997:835 arbetslöshetsförsäkring ALF Fo. om

Överväganden och förslag 305

Länsarbetsnämnden ska se till att kassan har tillräckligt underlag för prövningen. Fortsatt ersättning får bara medges om den försäkrade fyllt 55 år eller om han eller hon har fått men ännu inte tillträtt ett arbete som motsvarar arbetsutbudet, eller om inte arbete eller åtgärd har kunnat erbjudas honom eller henne

Överväganden

Utredningen anser inte att de regler som finns för att förhindra att deltidsarbetslösheten fortgår är tillräckligt effektiva. När den särskilda prövningen görs är ett skäl att medge fortsatt deltidsersättning att arbete eller åtgärd inte kunnat erbjudas den sökande. Redan enligt grundvillkoren i lagen om arbetslöshetsförsäkring krävs att den som söker ersättning ska stå till arbetsmarknadens förfogande och inte heller kunna få lämpligt arbete. Grundvillkoren ska uppfyllas av samtliga som söker ersättning, och de ska uppfyllas varje dag som ersättning söks för.

Den särskilda prövningen innebär egentligen inte att något förstärkt krav på aktivitet eller omställning ställs efter de sex månaderna. Dessutom har det till utredningen förts fram uppgifter att särskild pröv-

om ning inte görs av arbetslöshetskassorna i någon nämnvärd utsträckning, bl.a. beroende på att länsarbetsnämnden inte lämnar underlag för prövningen.

Utredningens förslag innebär att den särskilda prövningen ges ett innehåll. Som förutsättning för att fortsatt ersättning ska kunna

en betalas ut, krävs att den enskilde skaffat ett intyg från arbetsgivaren om att önskad arbetstid inte kan erbjudas honom eller henne. Arbetsgivaren får därmed klart för sig att den anställde inte är nöjd med sin arbetstid utan vill ha mer tid. Arbetslöshetskassans uppgift ska bestå i att granska och godkänna intyget för att fortsatt ersättning ska kunna utbetalas till den sökande.

Om den sökande fått ett arbete som motsvarar utbudet men ännu inte tillträtt detta så ska denna omständighet inte längre innebära att särskilda skäl att utge ersättning föreligger. Särskilda skäl ska även i dessa fall kopplas till att mer arbetstid hos den nuvarande arbetsgivaren inte kan ges och den sökandes arbetsgivare intygat detta.

Den bestämmelse som innebär att fortsatt ersättning får medges om den försäkrade fyllt 55 år bör slopas. Utredningen anser i princip att särskilda skäl att utge deltidsersättning inte borde kopplas till ålder, utan enbart till att den deltidsarbetslöse inte kunnat få tillräcklig arbetstid och att arbetsgivaren intygat att mer arbetstid inte kan ges.

47 § ALFF0.

306 Överväganden och förslag

ändras till kalendertid, kravet

Deltidsbegränsningen på

och den deltidsarbetslöse får

omställning tydliggörs

möjlighet att begära att arbetsförmedlingen medverkar

Förslag Det ska enbart vara möjligt att få deltidsersättning under högst 52 sammanhängande veckor. Perioden om 52 veckor påbörjas i och med att den som deltidsarbetar första gången ansöker om deltidsersättning. Den avslutas när 52 kalenderveckor har gått, oavsett om den sökande under denna tid även haft heltidsarbete eller varit helt arbetslös.

Motsvarande krav på omställning för heltidsarbetslösa markeras genom att gränsen för långtidsarbetslöshet för ungdomar är 100 dagar och sex månader för vuxna. Omställningen gäller även arbetsgivaren, som genom förslaget får en rimlig tid på sig för att bättre

arbetet till den anställdes önskemål. Förutsättningen för den anpassa deltidsarbetslöse att få deltidsersättning i 52 veckor är att han eller hon har en pågående ersättningsperiod. Det innebär att den deltidsarbetslöse vars ersättningsperiod löper ut under de 52 veckorna och som inte uppfyller ett arbetsvillkor eller återkvalifxceringsvillkor inte kan grunda en fortsatt fristående ersättningsrätt på 52-veckorsregeln. Förlängning av 52-veckorsperioden ska enbart kunna ske om den sökande har varit sjuk i mer än 14 dagar.

Om den deltidsarbetslöse inte lyckats lösa sin situation under de 52 veckorna ska han eller hon kunna begära att arbetsförmedlingen medverkar till en förändring. Denna möjlighet ska naturligtvis finnas även under de 52 veckorna. Arbetsförmedlingen ska kunna erbjuda hjälp till olika lösningar. Dessa kan bestå i stöd till en permanent lösning hos den nuvarande arbetsgivaren, eller att den deltidsarbetslöse får ett nytt arbete hos en annan arbetsgivare som motsvarar hans eller hennes normalarbetstid.

Arbetsförmedlingen ska också kunna erbjuda den deltidsarbetslöse arbetsmarknadspolitiska åtgärder som i omfattning motsvarar nonnalarbetstiden. Detta kan ske antingen under eller efter 52veckorsperioden. Den deltidsarbetslöse som inte utnyttjar sin möjlighet att få förmedlingens hjälp kan fortsätta sin anställning på deltid, utan arbetslöshetsersättning, eller säga upp sig på egen begäran för att få hel ersättning. För att åter kunna påbörja en 52-veckorsperiod krävs att en sammanhängande tid av tolv månader har förflutit sedan den sökande senast fick ersättning.

Överväganden och förslag 307

Gällande rätt

Den 1 september 1995 infördes nu gällande deltidsbegränsning i förordningen om arbetslöshetsförsäkring. Den är konstruerad så att den som har en tillsvidareanställning på deltid enbart har rätt att få s.k. fyllnadsersättning under en ersättningsperiod, dvs. i högst 300 ersättningsdagar. Perioden kan dock räcka mycket länge, beroende på hur många dagar som redan förbrukats när deltidsarbetet påbörjas och hur mycket den sökande arbetar. Ett exempel kan visa detta.

A har t.o.m. den 28 februari 1999 arbetat heltid och blir därefter arbetslös. Hans normalarbetstid fastställs till 40 timmar. Ersättning

betalas ut för fem ersättningsdagar per vecka. Efter två veckor får

A ett arbete som motsvarar 80 procent av heltid. Det innebär att

han kommer att förbruka en ersättningsdag per vecka. När deltids-

arbetet påbörjas har A kvar 295 ersättningsdagar, eftersom de

första fem dagarna utgjordes karens. Begränsningsregeln får

effekt allra tidigast i januari år 2005, dvs. efter år.

nästan sex

I utredningens exempel framgår att den som arbetar i stor omfattning utan att helt bryta deltidsarbetslösheten kommer att ha en mycket lång omställningsperiod. Den som däremot arbetar mindre förbrukar ersättningsdagama i snabbare takt. Begränsningsregeln får i de fallen snabbare effekt. Begränsningsregeln omfattar i de fallen endast de som har en tillsvidareanställning deltid. De som har en tidsbegränsad anställning på deltid drabbas inte av regeln. Till begränsningsregeln är knuten möjlighet att säga upp sig från deltidsarbetet utan att drabbas

en av sanktioner.

överväganden

Utredningen anser att en begränsningsregel som i många fall kan få effekt efter knappt sex år eller nio år om personen är över 57 år är ineffektiv. Den som är arbetslös i relativt liten omfattning har troligen svårare att hitta ett arbete som fyller ut den tid som fattas jämfört med den som är arbetslös i större omfattning. Benägenheten till omställning är därför antagligen mindre för den som arbetar mycket. Den deltidsarbetande har i detta fall säkerligen stark anknytning till just den

en arbetsplats där han eller hon arbetar och kan vara ovillig att säga upp sig för att i stället ta ett heltidsarbete. Även arbetsgivarens incitament till omställning är små. Arbetsgivaren har liten anledning att anpassa arbetet efter de önskemål som arbetstagaren har. Om tvånget till om-

308 Överväganden och förslag

ställning därför uppstår först efter knappt sex år kommer troligtvis ingen större förändring att ske under tiden.

I kapitel 8 framgår att de reella möjligheterna till omställning är mycket små bland dem som är deltidsarbetslösa. I denna grupp ingår visserligen alla personer som uppger sig vilja ha arbetstid, inte

mer enbart de som har deltidsersättning. Utredningen har dock inte funnit något som tyder att det skulle råda några större skillnader mellan de som inte har och de som har ersättning. Utredningen har därför kommit till slutsatsen att deltidsarbetslösheten är ett problem bara till

som en del kan lösas inom arbetslöshetsförsäkringen.

Den föreslagna begränsningsregeln har utformats med utgångspunkt i att ersättningsrätten för deltid ska upphöra efter en viss kalendertid. En invändning mot att införa en begränsningsregel slår till efter ett

som visst antal veckor, månader eller år är att det då inte spelar någon roll hur mycket den deltidsarbetslöse arbetar oavsett han eller hon

- om utökar sin arbetstid inträder begränsningsregeln. Det skulle kunna tolkas som om den viktiga principen om arbetslinjen sätts spel. Utred-

ur ningen anser dock att den som får deltidsersättning är i omställning så länge som behovet av att fyllnadsmarkera kvarstår. Det spelar egentligen ingen roll hur mycket personen arbetar arbetet inte är tillräck-

om ligt för att helt häva behovet av arbetslöshetsersättning. Innebörden av arbetslinjen i relation till deltidsarbetslösa diskuteras nedan.

Utredningen bedömer att lämplig tid att tillåta att den deltids-

en arbetslöse får ersättning är ett år, dvs. 52 veckor. På grund av arbetslöshetsförsäkringens utformning bör tiden inte bestämmas till tolv månader, utan till 52 veckor. Det beror på att ersättning för deltidsarbetslöshet räknas per vecka, inte per månad.

Utredningen har övervägt alternativet att utvidga den nuvarande begränsningsregeln på 300 ersättningsdagar till att omfatta även visstidsanställda. Utredningen anser dock att 300-dagarsregeln innebär en alltför lång ersättningsperiod medan man har deltidsarbetet kvar och att kravet på en reell omställning i många fall inte uppkommer förrän efter flera år. Under den tiden är incitamenten små både för arbetsgivare och arbetstagare att förändra situationen. Risken skulle kvarstå att arbetsgivarna och arbetstagarna utnyttjar arbetslöshetsförsäkringen.

Möjligtvis skulle man kunna tänka sig en ännu kortare period, exempelvis 100 dagar för ungdomar och månader för Den

sex vuxna. tiden skulle i så fall korrespondera med långtidsarbetslöshetsgränsen. Utredningen är dock inte beredd att föreslå så kort tid.

En begränsning av rätten att uppbära deltidsersättning till 52 veckor blir tydlig för arbetsgivaren och arbetstagaren, i motsats till be-

en gränsningsregel som bygger på ett antal ersättningsdagar. Redan när den deltidsarbetande ansöker om ersättning kommer han eller hon samt

Överväganden och förslag 309

arbetsgivaren att informeras att det inom ett år sker förändring.

om en Även långtidsarbetslöshetsgränsen är kopplat till kalendertid, inte ersättningstid.

Utredningen anser att det systematiska stöd som förslaget om intyg, särskild prövning och förmedlingens insatser innebär bör kunna bistå arbetsgivaren så att den deltidsarbetslöse kan erbjudas

att arrangera önskad arbetstid. Om ingen förändring skett efter så lång tid som 52 veckor utredningen att samhället inte bör sträcka sig längre för att

anser tillgodose arbetsgivarens personalbehov via den indirekta subvention som arbetslöshetsersättningen utgör.

Den 52-veckorsbegränsningen ska gälla alla som inte har till-

nya räcklig arbetstid räknat vecka och söker ersättning på deltid.

per som De arbetar timanställda, behovsanställda eller springvikarier

som som har varierande arbetstid. Vid tillämpningen av den nya regeln måste hänsyn kunna tas till den varierande arbetstiden. Utredningen bedömer att detta inte bör ett problem. Redan i dag är ersättningen beräknad

vara med hjälp omräkningstabell. Enligt denna görs en jämförelse

av en mellan den sökandes normalarbetstid och den arbetslösa tiden per vecka. Hänsyn kan även tas till arbete enligt schema som omfattar längre tid än vecka. Jämförelse görs per vecka eller över längre tid

schemat löper över längre tid. Utredningen anser att den möjligom heten ska fortsätta att tillämpas även framledes.

Perioden på 52 veckor påbörjas den vecka som innehåller arbetad tid och berättigar till deltidsersättning. Detta innebär naturligtvis

som inte att den haft ett heltidsarbete och därefter blir arbetslös mitt i

som veckan ska anses som deltidsarbetslös.

Utredningens förslag innebär att de 52 veckorna löper oberoende av

det bland dessa veckor finns veckor med heltidsarbetslöshet eller om heltidsarbete. Den exempelvis lyckas få ett kompletterande arbete

som eller ett helt annat arbete med arbetstid motsvarar heltid men

som

återkommer till deltidsarbetslöshet har inte lyckats förändra sin senare situation. Den enda tid bör förlänga de 52 veckorna är sjukdom

som

överstiger fjorton dagar. Om den deltidsarbetslöse är fortsatt sjuk som efter det att arbetsgivarinträdet i sjukförsäkringen upphör bör dagarna efter det att arbetsgivarinträdet upphört kunna förlänga de 52 veckorna. Skälet till det är att utredningen anser att man inte kan ställa krav på att

drabbas längre tids sjukdom är i omställning. Däremot personer som av innebär kortare tids sjukdom inte några hinder för omställning. Inga

en undantag bör heller göras för dem som i dag har ersättning i form av grundbelopp.

När de 52 veckorna närmar sig slutet bör arbetslöshetskassan skicka ett meddelande detta till den deltidsarbetslöse. Underrättelsen bör

om sändas när åtta veckor återstår av 52-veckorsperioden. Utredningen

3 0l Överväganden och förslag

bedömer att detta inte bör innebära några större problem för arbetslöshetskassorna att administrera. Tekniken idag används för att skicka som ut meddelande till den ersättningsperiod håller på att ta slut kan vars

även användas för de som påbörjat 52-veckorsperiod.

Arbets- och kompetenslinjen

Arbets- och kompetenslinjen utgör hörnsten i den svenska arbetsen marknads- och arbetslivspolitiken. De aktiva insatserna prioriteras framför kontant ersättning vid arbetslöshet. Målet är att främja en snabb platstillsättning, motverka långtidsarbetslöshet och utslagning från arbetsmarknaden. De har svårt att få eller behålla ett arbete som

ska i första hand erbjudas utbildning eller andra kompetenshöjande

insatser för att få höjd anställbarhet. Därigenom förbättras arbetsen marknadens funktionssätt Skälen till att deltidsarbetslösheten blivit ett problem i arbetslöshetsförsäkringen är flera. Ett är att arbetslinjen innebär att det alltid ansetts mycket bättre att arbeta lite än att inte arbeta alls. Den är deltidssom arbetslös har därmed inte ett lika akut behov arbetsförmedlingens av insatser. Resonemanget handlar att den har fot inne hos om som en arbetsgivaren bör ha större chans att få ytterligare arbete än den som kommer utifrån. Ett annat skäl är att kvalifrkationsskraven för rätt till arbetslöshetsersättning är relativt små. Även arbetsvillkoret under de om stramats upp senaste åren så krävs endast månaders halvtidsarbete för att ersättsex ning ska lämnas, förutsatt att medlemsvillkoret är uppfyllt. Ersättning lämnas i perioder om 300 ersättningsdagar. För dem är helt arbetslösa innebär definitionen långtidssom av arbetslöshet att de med stor sannolikhet kommer att erbjudas stöd till omställning efter senast månader, i form arbetsmarknadspolisex av tiska åtgärder eller arbete. Den är deltidsarbetslös ingår inte i som denna definition. Däremot fortsätter den är deltidsarbetslös som att kvalificera sig till perioder, med hjälp deltidsarbetet, förutsatt nya av att det omfattar minst 70 timmar månad. Det innebär att den per som en gång kvalificerat sig till ersättning kan fortsätta att få ersättning i princip fram till pensionsåldem, utan att någon förändring situationen av sker. För att stävja detta har deltidsbegränsningar förekommit i försäkringen under sammanlagt omkring 19 år under den senaste 25-årsperioden. Den stora risken med att tillåta att deltidsersättning betalas ut är att försäkringen tar över de kostnader rätteligen borde tas arbetssom av marknadens parter. Varken arbetsgivare eller arbetstagare har något

Överväganden och förslag 311

verkligt intresse att situationen ändras. Arbetsgivaren har en relativt

av låg kostnad för arbetskraft kan arbeta mertid vid behov. Han eller

som hon har inga kostnader för nyrekrytering när det uppstår ett behov av arbetskraft. Arbetstagaren har sin försörjning tryggad, dels genom lönen, dels genom statens inkomstutfyllnad. De marginaleffekter som uppstår den deltidsanställde går i arbetstid kan dessutom mot-

om upp verka att han eller hon anstränger sig för att få ett arbete av större omfattning se kapitel 13.

Utredningens förslag innebär att arbets- och kompetenslinjen tydliggörs i samband med deltidsarbetslöshet.

När kan en ny 52-veckorsperiod påbörjas

Utredningen har övervägt hur lång tid som måste passera för att den

gång avslutat 52-veckorsperiod återigen kan få deltidsersättsom en en ning. Utredningen att det är lämpligt att ställa krav att den tidi-

anser

arbetslöse inte ska ha erhållit ersättning från arbetslöshetsförsäkgare ringen under tolv månader, dvs. 365 dagar. Denna regel ansluter till den regel redan finns i försäkringen och som innebär att en period är

som levande i högst ett år.

Man skulle naturligtvis kunna tänka sig en kortare period, exempelvis månader. Det skulle t.ex. innebära att den som varit deltids-

sex arbetslös i tolv månader och därefter arbetar heltid under sex månader kunde börja uppbära ersättning för deltidsarbetslöshet i en ny 52veckorsperiod. I så fall skulle regeln överensstämma med de bestämmelser finns rörande höjning normalarbetstid och dagpenning

som av under pågående ersättningsperiod. Regeln finns i en tillämpningsföreskrift och innebär att den gjort ett sammanhängande avbrott i er-

som sättningsperioden på sex månader och under avbrottet arbetat med exempelvis högre lön än tidigare, kan få en höjning av dagpenningen eller normalarbetstiden. Utredningen anser dock att den som enbart arbetat i månader fortfarande måste vara i omställning. Det är

sex anses även troligt att den sökande har levande period, han eller hon

en om inte utförsäkrats i samband med att rätten till deltidsersättning upphörde. Att i det läget återigen acceptera ett deltidsarbete och därmed försätta sig i situationen att bli deltidsarbetslös är inte lämpligt.

Inte heller är det lämpligt att kräva längre period än ett år. Efter

en ett år finns enligt de gällande reglerna i arbetslöshetsförsäkringen inget samband med den tidigare arbetslösheten. Om en längre period än ett år valdes så skulle det innebära att orimligt höga krav ställdes på den som tidigare varit deltidsarbetslös i jämförelse med den som varit heltidsarbetslös.

312 Överväganden och förslag

Vad händer under och efter 52 veckor med deltidsersättning

Den deltidsarbetslöse förutsätts ha kontinuerlig kontakt med arbetsförmedlingen under sin arbetslöshet, precis som heltidsarbetslösa. Utredningen anser att den deltidsarbetslöse bör få ett meddelande från sin arbetslöshetskassa om att tiden med deltidsersättning närmar sig slutet, lämpligen åtta veckor före ersättningsrätten på deltid stoppas. Den deltidsarbetslöse bör då kontakta arbetsförmedlingen och i samråd med förmedlingen antingen följa det som man tidigare kommit överens om i den individuella handlingsplanen eller revidera denna. Flera olika situationer kan uppkomma. Det viktiga är att den deltidsarbetslöse har en möjlighet att begära att arbetsförmedlingen stöttar honom eller henne. Det är den enskilde ska kontakta förmedlingen individens

som ansvar för att åstadkomma en förändring är stort.

Utredningen anser att arbetsförmedlingen även i detta läge genom

den sökande kan efterforska om den nuvarande arbetsgivaren ändå har möjlighet att erbjuda den anställde heltidsanställning. Arbetsfömiedlingen kan t.ex. göra bedömningen att den deltidsarbetslöses situation bäst kan lösas hos den nuvarande arbetsgivaren. Om arbetsfönnedlingen, vid kontakt med arbetsgivaren finner att denne är beredd att låta den deltidsanställde utöka arbetstiden upp till den önskade nivån, ska förmedlingen kunna erbjuda ett stöd till arbetsgivaren eller den sökande. Stödet kan utgå exempelvis i form av anställningsstöd eller företagsutbildning. Skälet till att erbjuda arbetsgivaren stöd är att även denne kan behöva tillräcklig tid att ställa för att organisera

om, om arbetet på arbetsplatsen, göra nya scheman etc. Utredningen anser dock att denna möjlighet bör användas med försiktighet- den deltidsarbetslöse har redan arbetat hos samme arbetsgivare under period

en av upp till 52 veckor och under denna tid har ingen ändring skett.

Utredningen har övervägt om det ska räcka med att arbetsgivaren i så fall kan visa att det är troligt att han eller hon kommer att utöka den anställdes arbetstid inom en kort tid, kanske inom några månader. Man skulle t.ex. kunna tänka sig att det räcker med godtagbar utfästelse

en om att avsikten är att anställa den deltidsanställde på den tid fattas

som för att den sökandes deltidsarbetslöshet ska upphöra. Utredningen har dock stannat vid att det bör krävas att arbetsgivaren faktiskt anställer personen på resterande tid. I annat fall uppstår risken för att denna möjlighet missbrukas. Visserligen skulle kunna tänka sig att den

man arbetsgivare gjort utfästelser att låta anställd få arbets-

som om en mer tid och senare inte står fast vid överenskommelsen skulle diskvali-

vara ficerad från att senare få samma möjligheter. Det kan dock bli be-

en tungande arbetsuppgift för arbetsförmedlingen att fastställa att arbetsgivare aldrig tidigare utnyttjat denna möjlighet. Förutsättningen för att

Överväganden och förslag 313

arbetsgivaren ska få stöd är att han eller hon tillsvidareanställer den deltidsarbetslöse på önskad tid.

Det finns två skäl till att utredningen anser att arbetsförmedlingen ska kunna erbjuda arbetsgivaren ett stöd. Det första är att även arbetsgivaren behöver tid till omställning, och ett begränsat stöd under ett par månader kan honom eller henne incitament att arrangera arbetet på

ge ett sätt gör att den deltidsarbetslöse får önskad arbetstid. Det andra

som skälet är att stödet ska utgå under kort tid och att det kan innebära att en strukturell förändring sker hos arbetsgivaren.

Arbetsförmedlingen ska också kunna förmedla andra lösningar i form annat arbete eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder åt den del-

av tidsarbetslöse. Det kan innebära att arbetsförmedlingen erbjuder åtgärder på heltid.

Enligt regeringens intentioner ska yrkesinriktad utbildning priorite-

inom arbetsmarknadsutbildningen. Det finns få möjligheter att ge ras utbildningsbidrag till deltar i utbildning som bedrivs

personer som inom ordinarie skolväsende eller kunskapslyftet. I princip kan sådant beviljas endast åt särskilda arbetshandikappade. Men den

grupper som

har deltidsanställning och 52-veckorsperiod håller på att ta som en vars slut kan inte säker på att beviljas särskilt utbildningsbidrag för stu-

vara dier inom vuxenutbildningen och kunskapslyftet. Eftersom de grupper

berörs, i stor utsträckning är lågutbildade är inte alltid en yrkesutsom bildning arbetsförmedlingen kan erbjuda lämplig. Först måste den

som enskilde genomgå grundläggande utbildning. Om detta ska vara ett

mer realistiskt alternativ krävs att arbetsförmedlingen genom utbildningsbidrag kan garantera den enskilde försörjning under studierna. Därför

utredningen att arbetsförmedlingen ska ha möjlighet att bevilja anser utbildningsbidrag till dem deltar i grundläggande utbildning.

som

Avslutningsvis kan exempel visa hur 52-veckorsregeln är

ett par

tänkt att tillämpas.

A har arbetat heltid och är numera helt arbetslös. Vecka l år 2000

får han tillsvidareanställning på halvtid. När A ansöker om

ersättning påbörjas 52-veckorsperioden. Arbetslöshetskassan

kommer att kräva att arbetsgivaren utfärdar intyg när 52-veckors-

perioden påbörjas och efter månader. Kassan gör också vid det

sex

sistnämnda tillfället särskild prövning. Eftersom den sökande

även ska visa intyget för arbetsförmedlingen har förmedlingen

möjlighet att ta kontakt med arbetsgivaren och efterhöra om

arbetsgivaren kan lösa situationen. Arbetsförmedlingen kan t.ex.

erbjuda arbetsgivaren att den deltidsanställde deltar i en arbets-

marknadspolitisk åtgärd medför att han senare kommer att få

som

314 Överväganden och förslag

kompetens för att kunna arbeta önskad tid hos arbetsgivaren eller

alternativt kunna ta annat arbete. Om ingen förändring skett vid

utgången av de 52 veckorna upphör Azs rätt att få deltidsersätt-

ning. Han kan då välja att vara kvar hos arbetsgivaren utan fyll-

nadsersättning eller att lämna arbetet för att bli helt arbetslös.

Förmedlingen kan i det sistnämnda fallet, liksom i dag, erbjuda

lämpligt arbete eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd under vilken

den enskilde uppbär ersättning på heltid enligt gängse regler.

B, som tidigare haft ett heltidsjobb och är helt arbetslös,

numera

får ett arbete på måndagen i vecka 1 år 2000 som endast omfattar

20 timmar. Hon ansöker ersättning från arbetslöshetskassan,

som beviljar henne 2,5 ersättningsdagar efter att B har uppvisat

intyg från arbetsgivaren om att önskad arbetstid inte kan

ges.

Perioden på 52 veckor har därmed påbörjats. Därefter arbetar B

heltid fram till halvårsskiftet. Arbetslöshetskassan kommer då att

begära nytt intyg av B, som inte behöver prestera ett sådant, efter-

som hon inte ansöker om deltidsersättning vid det tillfället. Den

särskilda prövningen fyller inte någon funktion i detta fall. Efter

halvårsskiftet blir B helt arbetslös. När åtta veckor återstår av 52-

veckorsperioden får B en underrättelse från arbetslöshetskassan

om att perioden håller på att ta slut. När 52 veckor har gått räknat

fr.o.m. den första veckan år 2000 upphör 52-veckorsperioden. För

att åter få möjlighet att få deltidsersättning krävs att B inte ansökt

om arbetslöshetsersättning under ett år, dvs. 365 dagar.

Deltidsarbete ska inte anses vara lämpligt arbete i

arbetslöshetsförsäkringen

Förslag Deltidsarbete ska inte anses som lämpligt arbete i arbetslöshetsförsäkringens mening för den som har en normalarbetstid som överstiger det aktuella arbetet. Det innebär att arbetsförmedlingen inte ska anvisa sådant arbete till den är har normalarbetstid

som en som överstiger det aktuella arbetet. Den som inte söker ett sådant arbete ska inte drabbas av avstängning från rätt till arbetslöshetsersättning. Däremot ska det naturligtvis fortfarande finnas möjlighet för den som frivilligt söker eller accepterar ett deltidsarbete att få deltidsersättning.

Överväganden och förslag 315

Bakgrund

Vid bedömning av lämpligt arbete i arbetslöshetsförsäkringens mening tas ingen hänsyn till omfattningen av arbetet. Den som är arbetslös och har förlorat ett heltidsarbete kan alltså anvisas ett arbete deltid. Arbetslinjen inom arbetsmarknadspolitiken princip innebär

är en som att allt arbete alltid är bättre än att vara arbetslös.

överväganden

Utredningen föreslår att deltidsarbete inte bör betraktas som lämpligt arbete för den har normalarbetstid överstiger det ifråga-

som en som varande arbetet av flera olika skäl. Ett av dessa är att deltidsarbetslöshet

jämställdhetsfråga. I kapitel 8 och 9 har visats andelen kvinnor är en som arbetar deltid jämfört med andelen män. Utredningen har även visat inom vilka branscher som deltidsarbete förekommer. Av uppgifterna framgår helt klart att deltidsarbetslöshet är en kvinnofråga, liksom även deltidsarbete För att aktivt motverka att diskriminering mellan könen sker bör därför bedömningen deltidsarbete lämpligt

av som arbete ändras.

Utredningen har inget uppdrag att föreslå ändringar av det som gäller deltidsarbete. Om det finns en önskan från samhället att stävja deltidsarbete bedömer utredningen att den enda framkomliga vägen torde

att arbetsmarknadens parter tog för frågan. Samtidigt bör vara ansvar man hålla i minnet att frågan om deltids- eller heltidsarbete har flera dimensioner. Vissa anser att heltidsarbete borde vara normen, andra åter att arbetstidsförkortningar borde ske. I sammanhanget bör även erinras om EU:s deltidsdirektiv, vars syfte är att undanröja diskriminering av deltidsarbetande och förbättra kvalitén på deltidsarbete, dels att främja tillväxten av deltidsarbete på frivillig grund samt bidra till en flexibel förläggning av arbetstiden. Medlemsländema ska ta hänsyn till arbetsgivamas och arbetstagarnas behov och undanröja eventuella hinder för dessa.

Utredningen anser dock att deltidsarbetslöshet är en fråga som bör behandlas ett annat sätt. Frivilligt deltidsarbete är en sak och ofrivilligt deltidsarbete med utfyllnad från arbetslöshetsförsäkringen är en helt annan sak. Det är rimligt att staten ställer särskilda krav på deltidsarbetande som samtidigt uppbär arbetslöshetsersättning.

Den som är deltidsarbetslös tillhör i vissa avseenden en utsatt grupp, vilket visats i kapitel 13. Därför bör utgångspunkten vara att samhället inte ytterligare ska försämra för den som är deltidsarbetslös. Genom att det i dag inte görs någon värdering av lämpligheten att anvisa någon ett

316 Överväganden och förslag

deltidsarbete bidrar samhället till att ett antal berövas sin möjpersoner lighet till omställning och i stället låses in i situation kan en som vara mycket svår att komma ur. Ett ytterligare skäl att ändra bedömningen lämpligt arbete är att av

därigenom uppnås en tydlig markering gentemot arbetstagare och

arbetsgivare. De skäl som ständigt angivits för att i arbetslöshetsförsäkringen införa olika sorters begränsningsregler och den särskilda prövningen av ersättningsrätten är att arbetsgivaren och arbetstagaren inte ska kunna utnyttja försäkringen som en inkomstutfyllnad. Arbetsgivaren bör ta ansvar för sin arbetsorganisation och inte förlita sig på för-

säkringen som ett sätt att hålla rekryteringskostnader Arbetstaga-

nere. rens ansvar handlar om att inse att arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsälcring. Om utredningens förslag genomförs kommer arbetsgivarna att inse att vissa förfaranden inte längre blir möjliga. Utredningen har t.ex. inhämtat att en myndighet sade sina heltidsupp anställda och därefter vände sig till arbetsförmedlingen. Hos förmedlingen angav arbetsgivaren att de tidigare anställda kunde anställas igen, fast på deltid. Vid kontakter med arbetslöshetskassan att uppgavs de som inte tog de erbjudna jobben skulle stängas från rätt till ersättav mng. Även signalerna till arbetsförmedlingen blir tydliga. Förmedlingen får en ökad möjlighet att vid fall beskrivits tala för som ovan om arbetsgivaren att reglerna i arbetslöshetsförsäkringen inte medger att de önskade personerna anvisas deltidsarbete. Fönnedlingen kan i stället tala om för arbetsgivaren att anvisning endast kan ske av personer som har ett arbetsutbud som överensstämmer med de aktuella jobben. Möjligtvis innebär detta att arbetsgivaren kommer att förändra sin arbetsorganisation så att han eller hon erbjuder heltidsanställningar. Kraven på arbetsförmedlingen ökar dänned. Det kommer inte längre att vara tillräckligt att sökande har möjlighet att få ett deltidsarbete. en Slutligen finns det ett mycket starkt argument för att genomföra förslaget. Det handlar om arbetslinjen. Tvärtemot den gängse uppfattningen anser utredningen att förslaget att deltidsarbete i vissa om avseenden inte ska anses som lämpligt arbete stärker arbetslinjen. Detta påstående kan vid första anblicken tyckas motsägelsefullt i och med att en mycket viktig princip i arbetsmarknadspolitiken är att arbete även i liten omfattning är bättre än inget alls. Men eftersom utredningen visat att deltidsarbete mindre goda förutsättningar att varaktigt lösa ger

arbetslöshetsproblemet ges ingen annan möjlig slutsats. I kapitel ll har

t.ex. visats att deltidsarbetslösa i mycket mindre grad än heltidsarbetslösa erbjuds arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det bör därför vara större chans för den som är heltidsarbetslös att åter få ett arbete som helt häver arbetslösheten. Om strävan är att verkligen hjälpa deltids-

Överväganden och förslag 317

arbetslösa omöjlig situation måste verkligen kraftfulla åtgärder

ur en till. En lösning är att markera för alla parter att deltidsarbetslöshet inte är acceptabelt. Det kan ske att olika begränsningar för möjlig-

genom heten att deltidsstämpla införs och kombineras med särskilda aktivitetsåtgärder för de som berörs.

Sammantaget utredningen att den har norrnalarbetstid

anser som en

är högre än omfattningen ett erbjudet arbete inte bör tvingas i som av

deltidsarbetslöshet riskerar att bli permanent. Utredningen en som bedömer förslaget genomförs så kommer det att få genomslag på

att om arbetsmarknaden.

En avslutande kommentarer behövs dock som rör den ILO-konventions redogjorts för i kapitel I korta drag innebär konventionen

som att varje medlemsstat ska vidta lämpliga åtgärder för att samordna socialförsäkringssystem och sysselsättningspolitik. Systemet ska utformas så att det främjar full, produktiv och fritt vald sysselsättning samtidigt det inte ska minska incitamenten för att arbeta eller

som erbjuda arbete. Varje medlemsstat ska sträva efter att medge deltidsarbetslösa och permitterade rätt till ersättning. I dessa fall ska man se till förmåner och inkomster från deltidsarbetet är så

att summan av avvägda att intresset för att ta heltidsarbete upprätthålls. Utredningen

inte att regeln att deltidsarbete inte ska lämpligt anser om anses som arbete i arbetslöshetsförsäkringen strider mot konventionen. Där sägs att socialförsäkringssystemen och sysselsättningspolitiken ska utformas så att det bl.a. främjar full och fritt vald sysselsättning. Utredningens förslag innebär inte någon inskränkning i den enskildes möjligheter att söka och acceptera ett deltidsarbete. Möjligtvis skulle det kunna uppstå diskussion förslaget innebär att incitamenten för att ta och erbjuda

om arbete minskar. Utredningen har dock stannat vid att så länge som incitamenten att anta heltidsarbete inte minskar uppstår inga sådana problem.

5 Konvention 168 främjande av sysselsättning och skydd vid

nr om arbetslöshet.

318 Överväganden och förslag

Den som säger sig från ett deltidsarbete ska upp stängas

från rätt till

av ersättning

Förslag

Bedömningen att det är giltig anledning att sluta deltidsanav en ställning på grund av att ersättningsrätten upphör bör ändras. Den som säger upp sig utan att utnyttja arbetsförmedlingens möjligheten till omställning bör drabbas av avstängning från rätt till ersättning lika väl som den frivilligt lämnar ett heltidsarbete. Den som som däremot lämnar ett deltidsarbete i samverkan med arbetsförmedlingen ska inte drabbas avstängning från rätt till ersättning. Den av

som avvisat förmedlingens erbjudande arbetsmarknadspolitisk

om åtgärd ska även i fortsättningen kunna stängas från rätt till ersättav ning. Avstängning ska kunna ske oavsett när den sökande lämnar arbetet alternativt avvisar ett erbjudande åtgärd. Detta kan bli om aktuellt såväl inom som efter 52-veckorsperioden.

Gällande rätt

AMS har infört en föreskrift innebär att den säger sig som som upp egen begäran p.g.a. att ersättningsrätten avbrutits efter att särskild en prövning gjorts eller på grund begränsningsregeln ha haft gilav anses tigt skäl att säga sig. Det innebär att den inte kommer att upp personen råka ut för avstängning från rätt till ersättning, vanligtvis sker när som någon lämnar ett arbete frivilligt. Avstängningstiden är i normalfallet 45 ersättningsdagar, vilket innebär att ersättning om den sökande är helt arbetslös inte får lämnas under två månader. Avstängningstidema ca skärptes generellt för ett år sedan, för att inskärpa vikten par av försäkringens roll ersättning vid ofrivillig arbetslöshet. att ge

Överväganden

Den som är deltidsanställd bör i möjligaste mån likställas med den som är heltidsarbetande. Sanktionsreglema bör likadant utformade för vara båda grupperna. Deltidsanställda har i dag priviligierad ställning i en arbetslöshetsförsäkringen i så motto att de inte drabbas avstängning av från rätt till ersättning när de säger sig från ett arbete ersättupp om ningsrätten på deltid avbrutits. Däremot kan den avvisar som en erbjuden arbetsmarknadspolitisk åtgärd drabbas avstängning. Det av gäller såväl hel- deltidsarbetslösa. som

Överväganden och förslag 319

Avstängningsreglema är till för att markera att arbetslöshetsersättning lämnas vid ofrivillig arbetslöshet. Det kan dock finnas vissa möjligheter att slippa avstängning när man säger upp sig. Det ställs relativt hårda krav vad som är giltig anledning att lämna ett jobb, t.ex. kan det röra sig om medicinska skäl eller att man utsatts för mobbning arbetsplatsen. Utredningen anser inte att den omständigheten att ersättningsrätten upphör har samma dignitet som de övriga anledningarna som utgör godtagbara skäl att säga upp sig från ett arbete har.

Deltidsanställningen har ingåtts frivilligt och i och med att deltidsbegränsningen finns vet den arbetslöse att den kan komma att drabba honom eller henne om inte anställningsförhållandet ändras eller att han eller hon får ett nytt heltidsarbete. Dessutom föreslår utredningen att deltidsarbete inte ska anses som lämpligt arbete för den som har en normalarbetstid som överstiger arbetet. Det är en förutsättning att detta förslag genomförs för att förslaget om att bedömningen av giltig anledning att säga upp sig ska ändras. I annat fall skulle det medföra alltför långtgående konsekvenser.

Dock bör det fortfarande finnas möjlighet att bedöma att det vid vissa tillfällen ska anses som godtagbara skäl att säga upp sig om ersättningsrätten avbryts på grund av deltidsbegränsningen. Detta bör kunna ske om arbetsförmedlingen i samråd med den enskilde bedömer att det är ett bra alternativ att lämna deltidsarbetet. Genom att denna möjlighet föreslås, behövs inte någon särskild övergångsregel för de som redan är deltidsarbetslösa när förslaget träder i kraft. Den deltidsarbetande kan lämna arbetet, förutom för att tillträda ett annat heltidsarbete, för hel arbetslöshet eller för deltagande i åtgärd. Om den deltidsarbetslöse säger upp sig utan att göra det i samråd med arbetsförmedlingen föreslår utredningen att avstängning från rätt till ersättning ska ske.

Utredningen anser inte att detta förfarande bör innebära några praktiska problem. Den som söker ersättning från sin arbetslöshetskassa uppvisar normalt ett arbetsgivarintyg av vilket olika uppgifter framgår. Exempelvis framgår om den sökande slutat sitt arbete frivilligt. Till ansökan ska bifogas en arbetslöshetsanmälan. Av denna ska framgå att den sökande är inskriven vid arbetsförmedlingen. Om arbetsförrnedlingen bedömt att den sökande bör sluta sitt deltidsarbete ska förmedlingen i dessa fall på arbetslöshetsanmälan intyga att uppsägningen sker i samråd med förmedlingen. Arbetslöshetskassan ska då kunna bevilja ersättning.

320 Överväganden och förslag

Projekt för fler branschanknutna bemanningsföretag

Förslag AMS ges uppdrag och medel för att under två år i samarbete med arbetsmarknadens parter driva ett projekt i syfte att, genom inforrnation samt visst ekonomiskt stöd, påskynda etablering fler

av branschanknutna, helt intäktsfinansierade bemanningsföretag, s.k. DELTA-modeller. Avsikten är att därigenom sprida en kvalitativt god modell för att åstadkomma fler fasta heltidsanställningar.

Genom branschanknytningen förutsätts intresset långsiktig

av personalförsörjning att dominera i dessa verksamheter, än kort-

snarare siktiga vinstintressen.

AMS föreslås tilldelas 250 miljoner kronor för projektet.

överväganden

Utredningen anser att det finns skäl för samhället att stödja utveckling och etablering av branschanknutna verksamhetsforrner som medverkar till stor flexibilitet inom företagen och samtidigt erbjuder goda anställningsformer för de anställda. Utredningen att tillfälliga anställ-

menar ningar och deltidsanställningar därigenom skulle kunna omvandlas till fasta heltidsanställningar utan att företagens/verksamhetemas kostnader ökar eller flexibiliteten hämmas. Utredningen också att lös-

menar om ningar av detta slag byggs ut kan det innebära tillväxtmöjligheter i

sysselsättningen genom att företag kan ta på sig i förhållande till grundbemanningen för stora uppdrag utan att behöva binda sig för högre

en kostnadsnivå

Bemanningsföretagen som utgångspunkt

Utredningen har tidigare redogjort för bemanningsföretagens verksamhet. Den domineras av seriösa företag och är i snabb tillväxt. Den söker sig i alltfler branscher/yrken och antalet sysselsatta i bemanningsföretag ökar. De flesta anställda i dessa företag sig ha goda

anser anställningsförhållanden. De har fast anställning, de flesta arbetar heltid men avtalen innebär att de får minst 75 procent av lönen även för tid de inte kan hyras ut. De anställda får kompetensutveckling via lärande i arbetet samt viss utbildning, dock oftast utanför arbetstid.

Den statliga bemanningsverksamheten, är under utbyggnad

som inom AMU-gruppen, tillämpar sedvanliga branschavtal, fast anställning

Överväganden och förslag 321

och heltid samt erbjuder personalutbildning på sedvanliga villkor. Motsvarande villkor kan säkerligen förekomma också inom delar den av

privata bemanningssektom.

Personalomsättningen inom bemanningsföretagen är relativt hög och uppdragen domineras av korttidsuthyming. För de företag hyr som

personal ger bemanningsföretaget jämfört med tillfällig anställning

av personal en garanti att den som hyrs är kompetent för uppgiften och att man bara har personalkostnaden just den tid behövs. Desssom utom slipper inhyrande företag alla personaladministrativa uppgifter. För de anställda har anställning i bemanningsföretag uppenbara fördelar jämfört med tillfällig anställning/deltidsarbetslöshet att genom man anställs fast och erhåller garanterad minimiinkomst samt kompetensutveckling i arbetet. För både inhyrande företag och anställda i uthyr-

ningsföretagen har bemanningsverksamheten blivit rekryterings-

en kanal

Mer branschanknutna bemanningsföretag, inspiration från Industrikompetens AB

Företaget Industrikompetens AB i Östergötland har utvecklat uthyr-

ningskonceptet betydligt.

De främsta skillnaderna är att företaget är branschägt och har som huvudsyfte att till att kompetent personal kan stanna och utvecklas se inom branschen trots att anslutna intressentföretag har nedgångar i produktionsvolym, stora säsongsvariationer i produktionen eller andra behov som föranleder krav på snabba personalminskningar eller -ökningan Inriktningen är att ha låg personalomsättning och ständigt en utveckla de anställdas kompetens så kan leva till kraven på att man upp flexibilitet och kunnande bland anslutna företag. I kompetensutvecklingen för de anställda i Industrikompetens ingår att lära känna de specifika förhållanden vad gäller maskiner, kultur och annat i arbetsmiljön hos ett antal de anslutna företagen, så att där kan rycka in och av man direkt producera med hög kvalitet. Genom branschägandet, styrelsens sammansättning samt formen att ansluta företag får garanti för man en en verklighetsanknuten kompetensutveckling för de anställda och ett vämande om deras arbetssituation. Ägare- och anslutna företag är helt enkelt beroende av att det fungerar väl. Avgörande för att bemanningsföretag i traditionell privat eller statlig regi eller i former liknade Industrikompetens ska fler fasta heltids ge

11 19-0281Arbetslöshetsersättning...

322 Överväganden och förslag

jobb och samtidigt tillgodose företags/organisationers behov flexi-

av bilitet är enligt utredningens uppfattning:

den självständiga ställning bemanningsföretaget har i förhållande till -

inhyrama,

att bemanningsföretaget garanterar lön för de anställda motsvarande -

mellan 75-100 procent av heltidslön,

samtidigt har ett ekonomiskt resultatansvar där verk- - samt att man

samhetens alla kostnader ska täckas intäkter från uthyrning.

Projekt för att stimulera goda branschanpassade lösningar

Utredningen att utformning lösningar och etablering i olika

menar av former med grunddrag bemanningsföretag och med inriktning

som en liknande lndustrikompetens AB bör stimuleras av samhället och föreslår:

Att regeringen beslutar 250 miljoner kronor för ett projekt under

om två år i detta syfte under ledning Arbetsmarknadsstyrelsen i sam-

av arbete med arbetsmarknadens parter.

Målsättningen ska strukturell förändring som leder till över-

vara gång från ofrivilligt deltids- tillfälligt arbete till fasta heltidsan-

resp ställningar anställningar med önskad arbetsvolym och samtidigt bidrar till verksamheternas krav på flexibilitet vad gäller arbetstidens förläggning, tillfälliga toppar/svackor i arbetsbelastning, behov av vikariat etc.

Projektet bör ha centralt sammanhållen del med syfte att utforma

en branschanpassade modeller och exempel samt informations- och utbildningsmaterial, branschanpassade för ekonomiskt stöd till

normer etablering, samt för uppföljning och utvärdering.

Projektets huvuddel, kan starta parallellt, ska innebära prövning

som och fördelning medel till lokala verksamheter i etableringsskedet.

av Stödet bör bidra till de extraordinära kostnader för bl.a. kompetensutveckling då krävs i samband med starten. Storleken på stödet bör

som prövas i förhandling. Huvuddelen av medlen, 240 miljoner kronor beräknas för sådant stöd i etableringsfasen.

Givetvis kan även lokala stöd utgå till de bemanningsföretag som etableras enligt förslaget. Det kan t.ex. röra sig om stöd från förmedlingen när enskilda deltidsarbetslösa går över från deltid till önskad tid. Möjligheter kan också finnas att få stöd från EU-medel inom Mål 1

respektive avseende själva företagsetableringen samt från nya Mål 3

avseende kompetensutveckling.

Överväganden och förslag 323

Utredningen att vissa branschgemensamma utöver menar normer målsättningen bör uppställas för verksamhet kan stödjas inom som projektet:

Man bör sträva efter anställningsvillkor inkl karriär- och kompe- tensutvecklingsmöjligheter jämbördiga övriga arbetsmarknaden, minst de som idag gäller bemanningsföretag

Man bör sträva efter branschanknytning

- Verksamheten ska ha eget resultatansvar och när den är etablerad finansieras helt via intäkter Verksamheten ska vara fristående med styrning - egen Man bör uppmuntra gränsöverskridande samarbete t.ex. mellan offentligt/privat inom bransch eller mellan olika privata samma företag inom bransch eller över yrkesgränser samma Påvisbart och trovärdigt ekonomiskt åtagande från etablerande intressenter, statens stöd ska begränsas till etableringsfasen och utgå

efter förhandling

Verksamheten ska betraktas bemanningsföretag i arbetslös- - som hetsersättningens mening, dvs. de anställda kan inte få arbetslöshetsersättning för tid de inte är uthyrda

Några tänkbara exempel

På en ort bildas Förskolekompetens AB. Ägare är kommunen samt två privata förskoleföretag. Personal inom anslutna förskolor har delsom tid och vill arbeta mer fastanställs i Förskolekompetens på den tid de önskar och fortsätter på sina tidigare arbetsplatser uthyrda. Förnu som skolekompetens arbetar fram lösning innebär att personalen kan en som hyras och intäkter motsvarande kostnaderna ut mer ge genom pusslande med arbetsscheman, breddning uppgifter, anslutning av av kompletterande intressenter etc. F örskolekompetens beviljas visst stöd i etableringen från kommunen vad gäller lokal, från EU-medel samt från Länsarbetsnämndens otraditionella medel. Visst stöd till utbildning samt begränsat lönestöd

ges från arbetsförmedlingen för de haft fyllnadsersättning från

som kassan och nu anställts på heltid. Dessutom beviljas Förskolekompetens visst ekonomiskt stöd för utveckling personalen i etableringsskedet. av Motsvarande exempel skulle kunna gälla lärare inom privata och offentliga gymnasieskolor. Distriktsläkarmottagningar samt hemtjänsten och några sjukhem inom ett område anlitar tillsammans ett privat eller statligt bemanningsföretag för att bättre kunna ta på befintlig kompetens och garantera vara framtida kompetensförsörjning. Man skriver ett avtal med bemannings-

324 Överväganden och förslag

företaget och etablerar tillsammans bemanningsverksamhet.

en egen Avtalet innebär i denna verksamhet fastanställer befintlig del-

att man tidsarbetslös sköterske- och vårdbiträdespersonal den arbetstid de önskar. Personalen fortsätter sina tidigare arbetsplatser nu som uthyrda. Bemanningsföretaget arbetar för att finna lösningar så att personalen kan hyras ut på den mertid företaget nu har kostnader för och så att verksamheten lönar sig ekonomiskt. Motsvarande stöd som refererats i det första exemplet kan tänkas utgå.

Hemtjänstpersonalen i kommun går i ett kooperativ och

en samman avtalar med kommunen att de kan fortsätta sina tidigare uppgif-

och arbetsomfattning uthyrda. Eftersom samtliga vill ter men nu som arbeta tid vidgar verksamheten till att också inbegripa extra-

mer man uppdrag utanför den kommunala hemtjänsten. Alla i kooperativet hade tidigare fyllnadsersättning från kassan. Motsvarande stöd som refererats i det första exemplet kan tänkas utgå. Därutöver kan stöd i hur

bedriver kooperativt företagande knutet till nyföretagandet man m.m. komma i fråga.

Några större livsmedelsaffärer samt två bensinstationer startar Kioskkompetens AB. Anslutna företag blir också ett tiotal småkiosker och näröppetbutiker samt två grillbarer. Kioskkompetens anställer befintlig deltidsarbetslös personal på önskad tid samt fastanställer flera av befintliga tillfälligt anställda vill fortsätta att arbeta deltid.

som

I övrigt kan exemplet beskrivas de tidigare. Exemplet kan ses

som

ett alternativ/ komplement till det sker där t.ex. en rikssom som nu täckande stor kioskkedja avtalat med ett av de större uthymingsföreta-

gen om entreprenad på personalförsörjning.

Ett antal byggföretag går för att kunna behålla kompetent

samman personal trots att de enskilda företagen inte var för sig vågar garantera fastanställning. Man tecknar avtal med ett uthymingsföretag och etablerar verksamhet liknade Industrikompetens AB där ett antal

en byggnadsarbetare varit objektsanställda anställs fast och på heltid.

som I övrigt tidigare exempel.

En del verksamheter idag bedrivs personalpooler etc. kan

som som komma att ombildas till resultatenheter och i övrigt uppfylla de kriterier

uppställs för stöd enligt det föreslagna projektet. som

Projekt för tillväxt

I den utsträckning projektet kan innebära etablering av samarbete inom konkurrensutsatt sektor kring personalförsörjning, som inom företaget Industrikompetens AB, finns förutsättningar att det kan ge ökad sysselsättning. Det framförs ofta från företagshåll, inte minst från de mindre

Överväganden och förslag 325

företagen, att man inte kan ta order som innebär att man behöver nyanställa. Man hänvisar till svårigheterna att tillräckligt snabbt rekrytera rätt personal och särskilt till att man riskerar att bli sittande med för mycket personal om man inte uppnår en varaktig expansion efter att ha klarat den aktuella ordern. Om företagen går samman som i Industrikompetens AB kan man hyra in personal som redan är känd och känner företaget utan att behöva binda sig därutöver. På så vis skulle denna typ av lösning leda till sysselsättningsökningar. Möjligen kan ett sådant personalsamarbete leda till att anslutna företag också hittar gemensamma nya affärsmöjligheter.

Genomförande utredningens huvudförslag

Om utredningens förslag om införande av intyg genomförs bör de som vid ikraftträdandet är deltidsarbetslösa få information de ändrade

om reglerna. Detta bör kunna lösas genom att arbetslöshetskassorna i samband med utbetalning av ersättning infonnerar om den nya regeln. Den som söker ersättning för deltidsarbetslöshet första gången efter ikraftträdandet måste skaffa ett intyg från arbetsgivaren för att deltidsersättning överhuvudtaget ska kunna utbetalas. De som redan är inne i systemet bör inte behöva skaffa arbetsgivarens intyg förrän sex månader gått. Det bör ge arbetslöshetskassorna tillräcklig tid att förbereda nödvändig information till dem är berörda.

som

Utredningen har övervägt när 52-veckorsperioden för de som redan får deltidsersättning när förslaget träder i kraft ska anses påbörjad. Ett alternativ är att dessa ska omfattas i och med att förslaget begräns-

om ningen träder i kraft. Detta kan dock skapa problem, dels för arbetslöshetskassoma, dels för arbetsförmedlingen. Arbetslöshetskassoma kommer att få en stor mängd intyg att hantera och särskilda prövningar att göra vid samma tidpunkt. Arbetsförmedlingens resurser kan även bli hårt ansträngda om man för alla samtidigt ska pröva och föreslå stöd för arbetsgivarna respektive alternativa lösningar för de enskilda.

Utredningen anser därför att ikraftträdandedatum noggrant måste övervägas. Det är t.ex. lämpligt att välja en tidpunkt som inte sammanfaller med hel- eller halvårsskifte, eftersom ett flertal ändringar brukar genomföras vid dessa datum. En möjlighet skulle kunna vara att successivt låta de som redan är inne i systemet omfattas av 52veckorsregeln. För dem som varit deltidsarbetslösa längst tid borde ikraftträdandet gälla först och därefter kunde stocken av kvarstående deltidsarbetslösa slussas i systemet. Utredningen anser att detta borde tillåtas under sex månader. Något utarbetat förslag till ikraftträdanderegel lämnas dock inte.

326 Överväganden och förslag

Arbetsmarknadsverket måste också få viss tid att förbereda den föreslagna förändringen. Det kommer att krävas ett ändrat arbetssätt för de deltidsarbetslösa och beredskap måste finnas för att kunna finna lämpligt arbete eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd åt de deltidsarbetslösa i högre grad än som är fallet i dag. Regeringen borde lämpligen uppdra åt AMS att förbereda genomförandet.

Slutligen anser utredningen att en särskild lösning skulle kunna tillämpas för den som är deltidsarbetslös och 60 år eller äldre när förslaget träder i kraft. Oavsett om dessa är hel- eller deltidsarbetslösa har det under de senaste åren visat sig att det är mycket svårt för denna grupp att åter få ett arbete. Därför bör de som fyllt 60 år kunna få deltidsersättning tills dess att de uppnår pensionsåldem. För att åstadkomma detta kan den nuvarande begränsningsregeln finnas kvar för den som fyllt 60 år och är deltidsarbetslös när förslaget om 52-veckorsbegränsningen träder i kraft. Det innebär dock inte att den nuvarande begränsningsregeln ska tillämpas för nya tillträdande deltidsarbetslösa äldre den bör endast behållas för dem som fyllt 60 år när förslaget

träder i kraft. Något författningsförslag med denna innebörd lämnas dock inte.

Utredningen anser att kravet på omställning i princip ska gälla för alla som får arbetslöshetsersättning. Risken för att kostnader som rätteligen borde tas av parterna övervältras på försäkringen skulle kunna tänkas vara lika stor oavsett de deltidsarbetslösas ålder, bostadsort etc. Utredningen har emellertid funnit att många äldre arbetar deltid av hälsoskäl. Om detta i realiteten är fråga om en slags arbetstidsförkortning relaterad till ålder borde kostnaderna i första hand tas av den anställde eller arbetsgivaren.

Utredningens huvudargument för att begränsa rätten till deltidsersättning är att försäkringen är en omställningsförsäkring och att majoriteten av de deltidsarbetslösa har små reella möjligheter till omställning på grund av arbetets organisation. Det kan därför många gånger vara bättre att vara helt arbetslös än att låsas in i en situation med deltidsarbetslöshet. Men detta argument gäller nödvändigtvis inte för de som är äldre. Enligt uppgifter från AMS är chansen att åter få ett arbete för den som är mellan 60 och 64 år halverad i jämförelse med vad som gäller för dem som är mellan 55 och 59 år.

Om utredningens förslag en 52-veckorsregel införs innebär det att även äldre personer antingen skulle stanna kvar på arbetet utan deltidsersättning efter 52 veckor eller alternativt säga upp sig för att bli helt arbetslösa. Visserligen finns särskilda åtgärder som är riktade till äldre, exempelvis OTA, offentligt tillfälligt arbete. Det skulle därför vara möjligt att erbjuda en sysselsättning på heltid tills dess att den sökande uppnår pensionsålder. Men eftersom chansen att få ett annat

Överväganden och förslag 327

arbete är så liten innebär detta att kostnaderna för staten ökar och

pass att den enskilde troligtvis inte gagnas av att lämna sitt deltidsarbete.

Därför skulle den som har fyllt 60 år i vissa fall kunna få fortsätta att uppbära deltidsersättning tills dess att han eller hon uppnår pensionsåldern. Förutsättningen är att den arbetslöse var sjätte månad uppvisar intyg på att arbetsgivaren inte kan erbjuda arbete och att arbets-

mer förmedlingen regelbundet prövar möjligheten att erbjuda annat arbete eller lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Ett sätt att uppnå detta är att låta den nuvarande begränsningsregeln kvar för dem fyllt

vara som 60 år och uppbär deltidsersättning vid ikraftträdandet.. År 1997

utgjorde denna grupp knappt 4 000 personer.

Utredningen är dock medveten att det innebär risk att föra ett

om en resonemang som går ut på att äldre inte är attraktiva på arbetsmarknaden. Specialregler som bygger på att äldre inte kan få arbete kan lätt uppfattas som en förstärkning eller bekräftelse situation

av en som kanske inte är konstant. Om speciell regel avseende äldre inte inför-

en des så skulle kanske chansen att få ett arbete för dem är äldre öka i

som framtiden.

14.3 Diskussion om vad som kan göras genom avtal och andra frivilliga

åtgärder

I kapitel 12 har utredningen beskrivit olika modeller syftar till att

som stärka såväl individens önskan om anställningstrygghet arbets-

som givamas behov av flexibilitet. I detta kapitel under avsnitt 14.2 har utredningen också lämnat förslag på lösningar med s.k. DELTAmodeller för att påskynda sådana förändringar. Det finns också rad

en andra åtgärder som kan genomföras frivilliga åtaganden eller

genom genom avtal. Exempel på sådana åtgärder i detta avsnitt.

ges

Kompetensutveckling

Nya organisationsfonner, informationsteknologi och hög föränd-

ny en ringstakt i arbetslivet medför att behovet kompetensutveckling i

av företag och organisationer är stort. Frågan kompetensutveckling har

om aktualiserats det partsgemensamma förslag lämnades till

genom som regeringen på sensommaren 1998. Dessutom finns existerande

samarbetsavtal om kompetensutveckling. Regeringen har också lyft fram vikten av en ökad och under hela arbetslivet pågående kompetensut-

328 Överväganden och förslag

veckling för anställda och har aviserat att i samband med den ekonomiska vårpropositionen år 1999 återkomma med förslag på hur kompetensutvecklingen i arbetslivet kan stärkas.

Deltidsarbetande och behovsanställda får i mindre utsträckning än andra tillgång till kompetensutveckling. Det försvårar för den

grupper enskilde att stärka sin konkurrenskraft samtidigt som företagen i mindre utsträckning kan utnyttja dessa individers potential. Utredningen anser att när förslag utformas från regeringens sida vad gäller stöd till fortgående kompetensutveckling för anställda, t.ex. inom ramen för Europeiska socialfonden och nya Mål bör man uppmärksamma den missgynnade situation som tillfälligt anställda och framför allt deltidsanställda befinner sig i vad gäller kompetensutveckling finansierad arbetsgivaren eller samhället.

StåImansjobb"

I kapitel 13 konstaterade utredningen att det i vissa fall finns avgörande hinder för att arbeta heltid. Det kan till exempel röra sig om

personer att arbetet är alltför tungt för att individen ska orka arbeta heltid. Det har länge varit känt att sådan jobb finns inom exempelvis delar av industrin. Avtalen är ofta inom dessa områden anpassade så att gränsen för heltidsarbete är lägre än 40 timmar. Det finns tunga jobb även inom vård- och omsorgssektom. Inom berörda avtalsområden förekommer även vissa anpassningar av arbetstidsmåttet.

Utredningen anser att kunskaperna kring dessa tunga jobb behöver fördjupas och att det finns anledning såväl inom forskningen som bland de berörda parterna på arbetsmarknaden att närmare studera dessa frågor inom vård- och omsorgssektom.

Kiviksmodellen

Målet för Kiviksmodellen är att skapa heltidstjänster och deltidstjänster med ett högre timinnehåll, samt att klara sjukfrånvaro och annan oplanerad frånvaro med egen personal med god kompetens. Projektet, som startade 1995, utformades i tre steg. I det första steget omvandlades de medel i budgeten som avsatts för sjuk- och timvikariat till fasta tjänster med ökad sysselsättningsgrad. Vissa tjänster med flytande tid var förknippade med krav tillgänglighet. Det andra steget innebar att

införde schemamodell, den s.k. tvättstugelistan, som i prinman en ny cip omfattar alla på arbetsplatsen. Det sista steget i projektet innebar att man övergick till årsarbetstid för de anställda.

Överväganden och förslag 329

Enligt utredningens uppfattning borde denna modell kunna tillämpas i många kommuner i enlighet med de tre steg Kivik utvecklat.

som Efter en behovsanalys upprättas ett lokalt avtal om försöksverksamhet. Det första steget i processen handlar om att omvandla frånvarobudgeten till lämpligt antal tjänster samt att införaflytande arbetstid för vissa av tjänsterna. Inför varje ytterligare steg i processen upprättas ett nytt lokalt avtal.

Deltidshuset

Syftet med Deltidshuset är att erbjuda deltidsarbetslösa kompetenshöjande utbildning inom det befintliga yrket eller annan kompetens

är nödvändig för att kunna söka ett nytt arbete. som

Projektet drivs i Arbetsförmedlingens regi på ett antal orter i landet. Utgångspunkten har varit att deltidsarbetslösa ofta har kort utbildning och att de fâr betydligt mindre kompetensutveckling än heltidsanställda. Därigenom är de mer begränsade när det gäller att söka andra arbeten. De utbildningar erbjuds är schemalagda i tre block så att

som de ska vara tillgängliga för personer med oregelbunden arbetstid.

Enligt utredningens uppfattning borde denna modell kunna tillämpas på fler större orter i landet utifrån lokala förutsättningar. Ett alternativ som även prövats på sina håll är att förlägga motsvarande verksamhet till datorteken.

14.4 inom ramen för

Uppslag arbetslöshetsförsäkringen som inte lett till förslag

Utöver vad har framkommit ovan i kapitel 14, har ett antal andra

som förslag eller snarare uppslag inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen diskuterats under utredningens arbete. Utredningen har av olika skäl valt att inte gå vidare med dessa ändå att det är värdefullt att

men anser beskriva några av dem eftersom de är både tankeväckande och intressanta.

330 Överväganden och förslag

Diskriminering mellan ersättningsberättigade som tidigare haft deltidsarbete respektive heltidsarbete

Den som har haft deltidsarbete och blir arbetslös kan i vissa fall få

en relativt högre kompensation än den har haft heltidsarbete och blir

som arbetslös. Detta förhållande bör ändras och för att åstadkomma denna förändring kan man gå tillväga på olika sätt. Utredningen lämnar dock inte ett särskilt förslag på vad som bör göras utan diskuterar olika möjliga lösningar.

En möjlig utväg är att exempelvis varje år höja taket i arbetslöshetsförsäkringen till ett bestämt belopp. En variant av detta är att införa

en mer automatiserad höjning genom indexering i arbetslöshetsförsäkringen. Ett tredje alternativ är att slopa taket i försäkringen. Utgångspunkten för utredningens diskussion är att diskriminering mellan olika grupper bör undanröjas.

Ersättningens storlek

I arbetslöshetsförsäkringen finns två regler begränsningar ersätt-

om av ningens storlek. Den ena regeln innebär att kompensationsnivån är bestämd till 80 procent av den sökandes dagsförtjänst under nonnalarbetstiden Den andra innebär att högsta respektive lägsta dagpenning bestäms av regeringen. För närvarande är dessa belopp 240 respektive 580 kronor per dag.

Dessa båda regler innebär att 80 procents kompensation endast kan erhållas för inkomster upp till 15 950 kronor. Om den sökande haft inkomster som överstiger detta belopp kommer kompensationsgraden att vara mindre än 80 procent. För den som exempelvis haft inkomst

en på 18 200 kronor blir kompensationsgraden 70 procent. Vid inkomster på 25 500 kronor blir kompensationsgraden 50 procent och vid inkomster på 31 900 kronor blir kompensationsgraden så låg 40

som

7 procent.

För att få följsamhet dagpenningen till olika nivåer har in-

en av dexering diskuterats och även tillämpats i arbetslöshetsförsäkringen. År 1990 infördes en indexering innebar att dagpenningen skulle

som anpassas till löneutvecklingen för arbetare inom industrin Till grund

6Lagen 1998:238 arbetslöshetsförsäkring.

om 7 kapitelI 6 framgår hur arbetslöshetsersättningen beräknas. 8Prop 1987/882114, bet. AU 1987/88:18.

Överväganden och förslag 331

för beräkningarna låg SAF:s och LO:s lönestatistik. År gemensamma 1993 beslutade riksdagen° att kompensationsnivån skulle sänkas till 80 procent och att skulle frångå indexeringen. Orsaken var att man man ville komma till rätta med de ökande underskottet av arbetslöshetsförsäkringens finansiering.

Diskussion

Utredningen att den gällande ordningen för att beräkna ersättanser ningens storlek i vissa fall får märkliga konsekvenser. Ett par exempel får illustrera detta.

A har arbetat halvtid, 20 timmar. Hans inkomst var 9 100 kronor månad. Dagpenningen fastställs till 331 kronor. Eftersom han per är helt arbetslös innebär det att han får 5 ersättningsdagar per vecka. Vid hel arbetslöshet, dvs. 20 timmar, får A 331 kr x 5 1 655 kronor vecka i arbetslöshetsersättning. Kompensationsper graden är 80 procent. B har arbetat heltid och haft en inkomst som uppgår till 18 200 kronor. Han får ett halvtidsarbete. B:s ersättning senare grundas på heltidsarbetet och dagpenningen fastställs till 580 kro- Eftersom han arbetar 20 timmar per vecka får han enligt nor. omräkningstabellen 2,5 ersättningsdagar per vecka. B:s ersättning blir då 5 80 kr 2,5 1 450 kronor per vecka. Kompensationsgrax den är 70 procent.

I det ovanstående exemplet får A en högre kompensationsgrad och en högre ersättning än B. Detta inträffar trots att lönen för heltidsarbete i båda fallen är lika stor, dvs. 18 200 kronor. Om A och B i exemplet ovan i stället hade haft en lön för heltidsarbete uppgick till 31 900 kronor skulle effekterna bli följande. som

Azs dagpenning beräknas på 15 950 kronor hälften av 31 900 kronor for halvtidsarbetet. Det innebär att han får 580 kronor per dag i fem dagar per vecka 2 900 kronor. B:s dagpenning blir även den 580 kronor. Hans ersättning blir 580 2,5 1 450 kronor, eftersom han fortfarande har ett halvx tidsarbete. Azs kompensationsgrad är 80 procent, medan B:s är 40 procent.

°Eñer förslag i prop. 1992/93: 100 bilaga 100.

332 Överväganden och förslag

Förutsättningarna i dessa exempel bygger på att inkomsten för A inte överstiger 15 950 kronor för halvtidsarbetet. Samtidigt får inte Bzs inkomst sjunka under 15 950 kronor för heltidsarbete. Om Azs inkomst överstiger 15 950 kronor skulle både A och B få mindre kompensation än 80 procent. Om Bzs inkomst sjunker under 15 950 kronor skulle båda få 80 procent. För att renodla diskussionen kan man tänka sig att B inte deltidsarbetat. Han skulle i båda fallen ändå enbart fått 580 x 5 2 900 kronor per vecka. Ju högre lön A har haft för halvtidsarbetet desto mindre skillnad blir det mellan A och B i detta fall. Skillnaden mellan Azs och Bzs ersättningar i kronor utraderas helt A har haft inkomst om en som är 15 950 kronor eller mer. Skillnaden i kompensationsgrad relativt sett är dock fortfarande stor.

Alternativa lösningar

Utredningen anser att om regeringen avser att, göra förändringar idag-

penningbeloppet, borde det tas med i bedömningen att den inte

som arbetat heltid får högre kompensation, relativt sett, än den har en som heltidsarbetat innan arbetslösheten inträffade. Det finns några alternativa vägar att komma till rätta med dessa skillnader. Ett sätt är att höja taket så pass mycket att skillnaden mellan den som deltidsarbetat och den som heltidsarbetet blir större. Det skulle inte innebära att den som deltidsarbetat får lägre ersättning, utan att en den arbetat i större omfattning skulle få högre ersättning, både som en relativt och i kronor. En variant denna lösningj

av är att indexering av dagpenningen sker.

Regeringen har under år 1998 tillsatt arbetsgrupp inom Regeringsen kansliet för att se över frågan om indexering av lägsta och högsta dagpenningbelopp. Arbetsgruppen kommer att redovisa uppdraget ungefär samtidigt med att detta betänkande lämnas till regeringen. Ytterligare en lösning är att helt avskaffa taket och enbart låta ersättningen bestämmas utifrån en bestämd kompensationsnivå. På så sätt skulle inte de här påvisade skillnaderna mellan kvalipersoner som ficerat sig för rätt till arbetslöshetsersättning med hjälp ett deltidsav arbete och dem som heltidsarbetat uppstå. Diskriminering i detta avseende skulle helt upphöra. Det finns en tung invändning mot att försöka komma till rätta med skillnaderna att avskaffa taket eller att höja dagpenningbeloppet, genom vare sig det sker genom särskilda beslut eller indexering. Om genom avsikten är, att även den har haft inkomst över 15 950 kronor som en

Överväganden och förslag 333

ska få åttioprocentig kompensation, skulle kostnaderna antagligen

en öka så mycket att reformen inte är genomförbar.

Grunden för detta påstående är att inkomsterna bland dem som förvärvsarbetar i många fall överstiger 15 950 kronor. Som exempel kan nämnas enligt SCB:s statistik den genomsnittliga månadslönen

att var år 1997 inom alla sektorer 16 200 kronor för kvinnor och 19 600 kro-

för män.° I beräkningarna måste hänsyn tas till det tidigare nor inkomstläget bland dem är arbetslösa. Det innebär att dagpenning-

som nivåerna måste beaktas. Enligt uppgifter från AMS var den genomsnittlig dagpenningen 473 kronor under år 1997 och 501 kronor under år 1998. Mer intressant i sammanhanget är dock hur många personer

ligger över det nuvarande taket. Grovt räknat är det omkring 30 som procent de ersättningsberättigade ligger precis på eller över

av som taket.

Utredningen har valt att inte göra beräkningar kostnader för de

av lösningar diskuterats Skälet är att utredningen anser att dessa

som ovan. frågor kommer att belysas i tillräcklig grad den tidigare nämnda

av arbetsgruppen.

Ändring av normalarbetstidsberäkningen

Till utredningen har förts fram förslag att normalarbetstidsberäkningen i arbetslöshetsförsäkringen bör ändras. Detta kan ses som ett långtgående förslag för att förhindra att deltidsarbetslösa personer fortsätter att uppbära deltidsersättning under mycket lång tid. Förslaget innebär i korthet att normalarbetstiden ska omprövas varje gång en ny ersättningsperiod påbörjas. För den från början har normal-

som en arbetstid på 40 timmar, får ett arbete på deltid skulle förslaget

men innebära att han eller hon får sin normalarbetstid beräknad utifrån sin deltidsanställning. Detta skulle inträffa när den gamla ersättningsperioden tar slut och den sökande får period. Förutsatt att den sökande

en ny arbetar i omfattning på sin deltid efter det att den nya normal-

samma arbetstiden har fastställts kommer effekten att bli att det inte längre finns någon arbetslös tid att ersätta.

Utredningen inte att det vore lämpligt att genomföra en så

anser omvälvande förändring. Visserligen skulle en ändring innebära en

° Uppgifterna är hämtade från tabell 12a ur Kvinnors och mäns löner 1997, Arbetslivsinstitutet, Statistiska centralbyrån, 1998. Med alla sektorer avses primärkommunal, landstingskommunal, kyrkokommunal, statlig och privat sektor. Lönema är uppräknade till heltid. " Uppgifter från AMS, tagits fram på uppdrag av Näringsdepartementet.

som

334 Överväganden och förslag

betoning av arbetslinjen i och med att det skulle löna sig arbeta så att mycket som möjligt. Förändringen skulle i praktiken innebära tidsen begränsad ersättningsrätt, bortre parentes, enbart för dem är en som deltidsarbetslösa. Då borde även motsvarande tidsbegränsning inföen ras även för dem som är helt arbetslösa. Ett bättre resultat kan uppnås

med utredningens huvudförslag, dvs. begränsningsregel på 52

en veckor i kombination med reella möjligheter till omställning och ersätt-

ningsmöjlighet på heltid enligt vad som gäller normalt i försäkringen. I

jämförelse med förslaget om förändring reglerna avseende av normalarbetstid innebär dock utredningens huvudförslag i många fall att

omställningsperioden kan bli kortare. En nackdel med en ändrad nonnalarbetstidsberälcning är att

om normalarbetstiden ska fastställas på det senast utförda arbetet så återstår ofta ingen arbetslös tid att ersätta när nyprövning ska ske. Det spelar då ingen roll om den deltidsarbetslöse är villig till omställning i samband med att normalarbetstiden sänks. Om han eller hon stannar kvar på deltidsarbetet finns ingen rätt till arbetslöshetsersättning kan grunda som rätt till utbildningsbidrag vid deltagande i åtgärd. För att få rätt

kunna

till utbildningsbidrag krävs att den deltidsanställde säger sig. upp Ersättningen baseras då på det förlorade arbetet vilket innebär att

ersättningen blir mindre än tidigare. Med utredningens förslag uppstår

inte den situationen i samband med att rätten till deltidsersättning tar slut.

Deltidsbegreppet och dess olika definitioner

Till utredningen har framförts synpunkter på att den statistiska definitionen av deltidsarbete kanske borde ändras. Personer arbetar som högst 34 timmar vecka betraktas deltidsarbetande heltidsper som om arbete omfattar 40 timmar. För arbeten där kollektivavtal bestämt ett annat tidsmått för heltid, exempelvis 36 timmar, sjunker gränsen för vad deltidsarbete. Gränsen 34 timmar har gällt sedan år som anses vara 1965 medan heltidsmåttet minskat från 45 till 40 timmar från år 1965 till år 1973. Av detta följer att bilden deltidsarbetets utveckling rimav ligtvis borde vara missvisande åtminstone för tiden före år 1973. Statistiska centralbyrån, SCB, skiljer i arbetskraftsundersökningarna AKU på kort och lång deltid. Kort deltid omfattar 1-l9 timmar, lång deltid 20-34 timmar. Orsaken till att gränsen för deltidsarbete är 34 timmar är oklar. En trolig förklaring är att när Sverige importerade

tidsnormer från USA:s arbetskraftsundersökningar följde gränsen med,

utan att någon reflekterade över bakgrunden. I USA infördes dock 40timmarsveckan redan år 1950. Det innebär att fram till år 1973 var

Överväganden och förslag 335

skillnaden mellan hel- och deltidsarbete i Sverige större än den är i dag. Ett annat exempel på deltidsmått representeras av Nederländerna kapitel 4.3. Där definieras deltid arbetstid som med minst en som timme understiger heltid. Det är inte bara i statistiska sammanhang som relationen mellan antalet timmar för heltidsarbete och deltidsarbete är intressant. Även i arbetslöshetsförsäkringen spelar definitionen roll. Den t.ex. har en som normalarbetstid är 40 timmar och endast arbetar 34 timmar får som som ingen ersättning. Idén att göra förändringar deltidsbegreppet i arbetslöshetsförom av säkringen är inte Av kapitel 6 framgår att riksdagen under 1990ny.

talet uppmanat regeringen att i besparingssyfte ändra ersättningsrätten

för dem enbart har 7 till 8 timmars arbetslöshet per vecka. som Utredningen är inte beredd att förslå någon förändring av deltidsmåttet, sig i statistiskt hänseende eller i arbetslöshetsförsäkringen. vare Däremot har utredningen uppmärksammat att AKU har andra gränser för deltid än de förekommer i arbetslöshetsförsäkringen och i kolsom lektivavtal. Kollektivavtalen innehåller ofta regel som innebär att de en omfattar dem arbetar minst 40 procent heltid, vilket är mer än som av 16 timmar. Samma gräns återkommer i andra sammanhang, t.ex. i lagen arbetslöshetsförsäkring. Där krävs att arbetsutbudet ska vara om minst 17 timmar. Utredningen att det önskvärt att SCB har anser vore uppdelning på kort och lång deltid i AKU som dem som i övrigt samma gäller arbetsmarknaden.

Problem med vad ska betraktas som ersättningsberättigad som undersysselsättning

I kapitel 6 finns beskrivning säsonganställdas rätt till arbetslösen av hetsersättning. Den normala principen för alla arbetslösa är att ersättning kan betalas ut då anställningen upphör förutsatt att att bland annat grundvillkoren är uppfyllda. Säsonganställda kan dock i vissa fall betraktas de inte är ofrivilligt arbetslösa och därmed kan deras som om rätt till ersättning vid säsonguppehållen diskuteras. För närvarande

finns ingen säsongbegränsningsregel utfärdad.

Detta indikerar att det inte alltid finns en klar gräns som avgör vem är arbetslös och är undersysselsatt under del av âret, som vem som något ARBOM-utredningen konstaterat. Rätten att använda som även

arbetslöshetsersättning försörjning under den del av året då han

som eller hon är undersysselsatt har alltid varit omstridd. Problem förknip-

2 SOU 1996:150, s. 74.

336 Överväganden och förslag

pade med detta beror på de beräkningsgrunder som tillämpas i arbets-

löshetsförsäkringen.

Ersättning från arbetslöshetsförsäkringen beräknas idag på veckoarbetstid, men kan även även sträckas ut över ett antal veckor för dem som har oregelbunden arbetstid. Det är därmed relativt lätt vilka att se som är deltidsarbetslösa. För dem arbetar under del året och är som av arbetslös under resterande del året finns däremot inte motsvarande av utrymme för att låta arbetad tid överstiger heltid spilla över på som den tid som betraktas arbetslös. Om beräkningen arbetslössom av hetsersättning i stället byggde på ett annat mått än veckotid, exempelvis

årsarbetstid, skulle det möjligt att låta koncentrerad arbetad tid vara utgöra hinder för att betala ut arbetslöshetsersättning. Detta arbete skulle även kunna räknas in i arbetsvillkoret.

För att komma tillrätta med problemet att arbetslöshetsförsäkringen används som inkomstutfyllnad kan tänka sig olika varianter man av lösningar, vilka diskuteras nedan.

En tänkbar lösning skulle att inkomst skulle räknas vara som arbetad tid. Denna möjlighet skulle dock innebära en hel del problem i arbetslöshetsförsäkringen. Den t.ex. får mycket hög inkomst som en för en kort tids arbete skulle antagligen att det orättvist anse vore att inte kunna få arbetslöshetsersättning för den tid han eller hon står som till arbetsmarknadens förfogande och skulle kunna arbete. Den ta ett som däremot arbetar under lång tid och har låg inkomst skulle kunna en räknas ersättningsberättigad på grund den låga inkomsten. En som av tung invändning mot ett sådant system är att risk för att försäkringen skulle bidra till lönedumpning försäkringen i än högre grad skulle om fungera löneutfyllnad. som 2. Ett annat sätt att minska risken för att arbetslöshetsförsäkringen används som inkomstutfyllnad för dem arbetar del året skulle som av kunna att införa ett strängare arbetsvillkor. Under år 1996 fattade vara riksdagen beslut om att arbetsvillkoret skulle skärpas till nio månaders arbete under ramtid tolv månader. Nu trädde aldrig villkoret i en av kraft, hade den gjort det hade effekt antagligen uppnåtts men en stor avseende de personer regelbundet arbetar del året. De hade som av troligtvis inte kvalificerat sig för rätt till ersättning, åtminstone inte till en

första ersättningsperiod.

En annan variant skulle kunna att ha ett differentierat vara mer arbetsvillkor. Exempelvis skulle kunna tänka sig arbetsvillkoret man att upparbetades under längre tid än i dag och att full kompensation en

3 Detta förekommer faktiskt i vissa speciella situationer. Den utfört s.k. som konstnärligt arbete får sin inkomst detta arbete omvandlat till arbetad tid av genom användning av ett schabloniserat timlönebelopp.

l i j Överväganden och förslag 337

skulle uppnås först efter 24 månader. Därefter skulle en successiv omräkning av ersättningens storlek ske, kanske varje månad. Vid beräkningen skulle man backa 24 månader och räkna med arbetad tid under denna ramtid. Det skulle innebära att den som arbetat heltid i två år eller längre skulle ha möjlighet att få full ersättning under den första månaden. Därefter skulle beräkningen utgå från att det fanns 23 månader med full arbetad tid och en månad med arbetslöshetsersättning. Ersättningen skulle därför sjunka under den andra månaden.

4. Ytterligare en annan lösning skulle kunna vara att ha säsongbegränsningsregler i arbetslöshetsförsäkringen. Tanken skulle vara att bristen på utfyllande arbetslöshetsersättning skulle påverka arbetsmarknadens parter för de kostnader finns för verk-

att ta ansvar som samheten.

Deltidsbegränsningama är ett exempel på försök från statens sida att påverka de avtalsslutande parternas handlande. De har dock i princip inte haft någon större effekt på deltidsarbetslösheten. Ett annat exempel, som skulle kunna beskrivas som mer lyckat, är den tillämpning som sker när det gäller anställda vid bemanningsföretag. Det är antagligen inte helt omöjligt att avsaknaden möjligheten för de

av anställda att få fylla ut arbetad tid med arbetslöshetsersättning bidragit till att parterna ingått ett nytt kollektivavtal som innebär att de anställda garanteras 75 procent arbetstid, istället för som tidigare 50 procent.

Det finns även exempel på branscher där utformat lönesys-

man tem som medför en fördelning av lönen på den tid av året då arbetet inte pågår. Det gäller t.ex. lärare arbetar i läsårsanknuten verksam-

som het och som får ferielön eller avlönas enligt uppehållslönesystemet.

Uppdragstagare

Till utredningen har framkommit synpunkter att möjligheterna för

om uppdragstagare att få arbetslöshetsersättning under den tid då han eller hon inte har uppdrag borde förbättras. Motiveringen är att uppdragstagare har en utsatt ställning på arbetsmarknaden och i vissa fall har svårt att själv styra vilka inkomster han eller hon får i framtiden.

Utgångspunkten för att utredningen valt att diskutera uppdragstagares ersättningsrätt är att, liksom deltidsarbetslösa, kan uppdragstagare vara personer som inte har full sysselsättning. I kapitel 6.5 redogörs för resonemang kring företagare och uppdragstagares ställning i arbetslös-

hetsförsäkringen.

Kritiken mot nuvarande regler utgår från resonemanget att brist inkomst på grund för få uppdrag innebär att individen är arbetslös.

338 Överväganden och förslag

Enligt de argument som finns för att behålla nuvarande regler handlar dock inte arbetslöshetsbegreppet i försäkringen om att man inte kan försörja sig. I stället är det väsentliga enligt grundvillkoren i försäkringen att den arbetslöse står till arbetsmarknadens förfogande och att han eller hon söker arbete och är beredd att anta arbete. Ordet arbete innebär i detta sammanhang inte uppdrag i det egna företaget utan en anställning vid ett annat företag.

Det som bedöms enligt grundvillkoren är med andra 0rd brist på arbete, inte brist på inkomst.

Utredningen har tagit fasta att arbetslöshetsförsäkringen nyligen varit föremål för utredning och en sammanhållen arbetslöshetsförsäkring har införts fr.o.m. den 1 januari 1998. Därmed har även företagarreglema ändrats. Regeringen i 1996/97:l07

angav prop. att uppdragstagarbegreppet är så komplext att det inte lämpar sig i lag att införa särskilda regler om uppdragstagares rätt till arbetslöshetsersättning vid arbetslöshet.

Utredningen har noga övervägt om det bör föreslås förändringar i försäkringen för denna grupp på arbetsmarknaden, men kommit fram till att dagens regler om företagares möjligheter att få arbetslöshetsersättning, då tillräcklig sysselsättning inte finns, bör behållas. Utredningen anser också att det är viktigt ur konkurrenssynpunkt att försäkringens regler upprätthålls. Det är därför rimligt att ställa krav på att verksamheten ska ha upphört och att det inte ska gå att varva uppdrag med arbetslöshetsersättning. I annat fall skulle det mycket väl kunna innebära att arbetslöshetsersättningen blir en inkomstutfyllnad i verksamheten. Därigenom kan den som inte har full lönsamhet i sin verksamhet ta ut ett underpris för sin uppdragsverksamhet och i stället klara sin försörjning genom komplettering med arbetslöshetsersättningen. Effekten kan bli att andra företag på marknaden, vars lönsamhetskrav innebär att ett högre pris måste uppdragsgivama, slås ut.

tas ut av

Se kapitel 5 Företagarreglema i arbetslöshetsförsäkringen ändrades redan fr.o.m. den 29 september 1997.

Överväganden och förslag 339

14.5 utanför arbetslöshets-

Uppslag försäkringen som inte lett till förslag

Under utredningens arbete har ett antal förslag som ligger utanför arbetslöshetsförsäkringens ram diskuterats. Utredningen har valt att inte

vidare med dessa uppslag, framför allt eftersom de ligger utanför utredningens uppdrag. Då de dock är både tankeväckande och intressanta beskrivs de kortfattat nedan.

Kompetensutveckling

Till utredningen har framförts synpunkter på att arbetsgivare som har många deltidsanställda respektive tillfälligt anställda inte står för kostnader kring kompetensutveckling som borde belasta verksamheten. I vissa fall övervältras kostnader av detta slag på samhället via arbetsmarknadspolitiken. Både av konkurrensskäl och för att inte stimulera anställningsformer med sämre utvecklingsmöjligheter har det ansetts rimligt att berörda företag belastas med kostnader både motsvarande en nivå som gäller heltids- och tillsvidareanställda och vad gäller extra insatser inom arbetsmarknadspolitiken. Differentierade arbetsgivaravgifter har farmförts som ett förslag. Utredningen har inte haft möjlighet att närmare pröva idén i detta sammanhang.

Differentierade arbetsgivaravgifter

Utredningen har visat att deltidsarbete och tillfälliga anställningar är koncentrerade till några branscher. Det gäller också kostnaderna för arbetslöshetsersättning knutna till dessa anställningsformer. Finansieringen arbetslöshetsersättningen är utformad solidariskt vad gäller

av arbetsmarknadsavgiften som arbetsgivarna betalar. Avgiften är lika stor oberoende av arbetslöshetsrisken och arbetslöshetens sammansättning och kostnaderna för ersättningen.

Den enskilde betalar en obetydlig del av arbetslöshetsersättningens kostnader via avgiften till arbetslöshetskassan. Kostnaden varierar här mellan olika kassor men eftersom avgiften totalt är så låg kan man säga att det också för den enskilde kan framstå som en solidarisk finansiering oberoende arbetslöshetsrisk.

Finansieringen av försäkringen sker i stort via skatteinbetalningar från företag och enskilda.

Det har framförts till utredningen att en differentierad finansiering av försäkringen skulle tydligare än i dag kunna fungera som regulator

340 Överväganden och förslag

inom branscher med hög arbetslöshet. Tanken är i korthet att om det mer direkt syns i företagens och de enskildas utgifter för försäkringen när kostnaderna ökar, kommer det att påverka löne- och andra avtalsdiskussioner och därmed bidra till anpassningen arbetsmarknaden och arbetslöshetsutvecklingen.

Utredningen att förändring av detta slag är alltför långt-

menar en gående för att kunna behandlas i denna utredning.

Statsbidrag till kommunerna

Vid sidan av de generella statsbidragen, som 1997 uppgick till nära 58 miljarder kronor ca 15 procent av kommunernas inkomster, finns det statliga utjämningsbidraget till kommuner och landsting. Syftet med utjämningsbidraget är att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner landsting. Bidraget utjämnar för såväl skillnader i

resp skattekraft för strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner

som respektive mellan landsting. År 1998 uppgick utjämningsbidraget till nära 21 miljarder kronor. Det statliga utjämningsbidraget består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning och ett tillägg för att utjämna skillnader i befolkningsunderlaget.

Inkomstutjämningssystemet kompenserar 95 procent av alla skillnader i skatteunderlaget, och därmed 95 procent av de skillnader i form av minskade kommunala intäkter som uppstår t.ex. till följd av arbetslöshet. Genom kostnadsutjämningssystemet får kommuner med hög arbetslöshet dessutom ersättning för kommunala kostnader för att sysselsätta människor i olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och för strukturella skillnader som t.ex. medför ett ökat antal socialbidragstagare. Kostnadsutjämningen för arbetslöshet motsvarar 200 kronor per invånare för varje procentenhet med vilken arbetslösheten överstiger riksgenomsnittet plus en procent. Detta motsvarar ca 40 000 kronor för en extra arbetslös.

Utjämningsbidragets konstruktion gör det lönsamt för en kommun att slussa arbetslösa från socialbidrag till arbetslöshetsförsäkringen. För varje försörjs via arbetslöshetsförsäkringen istället för

person som genom socialbidrag sparar en kommun ca 84 000 kronor. I vissa fall kan det också förlustaffár för kommun om en arbetslös med

vara en en arbetslöshetsersättning får ett reguljärt arbete. Slutsatsen blir att kostnaderna för en högre arbetslöshet kompenseras eller till och med över-

kompenseras i utjämningssystemet.

16Räkneexempel Fi-dep/ESO Ds 1998: 15, s. 54.

z t l

Överväganden och förslag 341 z

Regeringen har vid ett flertal tillfällen klargjort att man önskar begränsa deltidsanställningar och tillfälliga anställningar. Kommunerna står för mycket stor del deltidsanställningar och tillfälliga anställ-

en av ningar och därmed också för en stor del av de kostnader som belastar arbetslöshetsförsäkringen.

Frågan har aktualiserats till utredningen, om inte statsbidraget till kommunerna borde kunna utformas på ett sådant sätt att kommunerna uppmuntras att bedriva sin verksamhet på det sätt som regeringen önskar. En Översyn statsbidragssystemet till kommunerna har dock

av nyligen gjorts och förslaget är föremål för remissbehandling.

Trygghetssystemen

Utredningen har även pekat på att socialförsäkringssystemen i vissa fall tycks missgynna dem som har atypiska anställningar. Som exempel kan nämnas att för dem som är behovsanställda kan det vara oklart vem

ska betala ersättning vid sjukdom. Arbetsgivaren kan hävda att den som sjuke inte skulle ha arbetat och därmed inte har rätt till någon sjuklön, medan försäkringskassan kan att arbetsgivarinträde ska ske. Riks-

anse försäkringsverket har uppmärksammat problemet och klargjort att de

är anmälda arbetssökande vid arbetsförmedlingen ska ha rätt som som till sjukpenning utan att arbetsgivaren behöver betala sjuklön. För dem

inte är anmälda vid Arbetsförmedlingen är lagstiftningen oklar. som

Utredningen anser att man borde se över lagstiftningen och anpassa denna till de nya anställningsfonner som har vuxit fram under 1990talet så att tidsbegränsat anställda ett starkare skydd i olika trygg-

ges hetssystem.

1 5

Kostnadsberäkning/ finansiering

Under de senaste fem åren har den genomsnittliga totalkostnaden i arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösheten uppgått till cirka 4 570 miljoner kronor/år, enligt utredningens uppskattningar. Motsvarande kostnad för arbetslöshet som kringgärdat tillfälliga jobb uppgick under 1997, enligt uppskattningama, till närmare 4 300 miljoner kronor. Med det minskade antalet personer år 1998 var kostnaden 3 063 miljoner kronor.

Utredningen har uppskattat hur kostnaden för arbetslöshetsförsäkringen skulle förändras om deltidsarbetslösheten minskar med en pro-

år under en femårsperiod med oförändrade regler. Jämfört med cent per 1998, och med oförändrade regler, skulle denna kostnad minska med sammanlagt drygt 650 miljoner kronor. Utredningen har också uppskattat hur kostnaden för arbetslöshetsersättningen skulle förändras om arbetslösheten i samband med tillfälliga jobb skulle minska med en procent årligen. Förändringen blir då, jämfört med 1998, en minskning med sammanlagt 150 miljoner kronor.

De förändrade regler som utredningen föreslår kommer sannolikt att leda till besparingar för statskassan. Omkring 20 procent av de deltidsarbetslösa kommer, enligt utredningens beräkning, att omfattas av en 52-veckorsgräns. Det förväntade utfallet beror på vilka antaganden som görs, bl.a. om den andel som övergår till heltidsarbetslöshet. Utredningen be dömer att inflödet av nya deltidsarbetslösa blir 90 000 per år och att cirka 20 procent av dem som berörs av 52-veckorsgränsen blir heltidsarbetslösa. Det kommer, enligt utredningens uppskattning, att ge

årlig besparing för arbetslöshetsförsäkringen om cirka 1 500 miljoen ner kronor. Till detta kommer kostnader för arbetslöshetsersättning på heltid för vissa personer, samt för arbetsmarknadspolitiska insatser, varför nettobesparingen för statskassan enligt utredningens beräkningar blir ungefär l 100 miljoner kr per år de närmaste 5 åren.

Utredningen föreslår att Arbetsmarknadsstyrelsen ges uppdrag och medel för att under två år i samarbete med arbetsmarknadens parter driva ett projekt i syfte att genom information samt visst ekonomiskt stöd påskynda etablering av fler branschanknutna, helt intäktsfinansierade bemanningsföretag. AMS föreslås tilldelas 250 miljoner kronor

för projektet. Finansieringen föreslås utgöras del de bespaav en av ringar i statsbidraget till arbetslöskassoma, som blir ett resultat av utredningens förslag.

Uppgifterna i detta kapitel baseras uppskattningar utredsom ningen låtit göra och som redovisas i sin helhet i bilaga Det har under utredningens arbete framkommit att det finns brister i det underlag och de modeller krävs för att göra exakta beräkningar, varför som mer utredningen vill betona nedan bygger uppskattatt resonemangen ningar och inte på exakta beräkningar.

1 1 Kostnader i

arbetslöshetsförsäkringen

för deltidsarbetslösa 1994-1998

Som utredningen tidigare har konstaterat har antalet deltidsarbetande under lång tid varit relativt konstant, oberoende konjunktur. Antalet av deltidsarbetslösa ökade däremot kraftigt under de första fyra åren på 1990-talet. År 1994 klingade den kraftiga ökningen År 1998 vände av. utvecklingen till en svag minskning av antalet deltidsarbetslösa. Ökningen har varit särskilt stor för de deltidsarbetslösa är insom skrivna vid Arbetsförmedlingen. Som figur 15.1 visar har den gruppen tredubblats under den senaste tioårsperioden.

Figur 15.1. Antalet inskrivna deltidsarbetslösa inskrivna vid Arbets-

förmedlingen 1990-1998.

160 000

140 000 -, 120 000 . 100 000 .- 80 000 - 60 000 -i 40000 . 20 000 -. 0

Källa: AKU.

Kostnadsberäkning/finansiering 345

Huvuddelen deltidsarbetslösa vid Arbetsfönnedlingen är också

av berättigade till fyllnadsersättning från arbetslöshetsförsäkringen, men exakt hur många finns inte statistiskt belagt. En del personer är anmälda vid Arbetsförmedlingen deltidsarbetslösa, utan att de uppbär

som någon ersättning.

För att närmare kunna belysa detta har utredningen gjort egna bearbetningar av AMS register över utbetald arbetslöshetsersättning. Därtill kommer att Arbetslöshetskassomas Samorganisation bistått utredningen med uppgifter det antal deltidsarbetslösa fick ersättning

om som från arbetslöshetsförsäkringen vecka i september 1998. Dessa två

en datakällor, som visar stor överensstämmelse, ger vid handen att cirka 75 procent de deltidsarbetslösa vid Arbetsförmedlingen uppbar er-

av sättning från arbetslöshetsförsäkringen kontinuerligt.

Enligt AMS register fick ytterligare drygt 5 procent ersättning mer oregelbundet. Ungefär 15 till 20 procent registrerade deltidsarbets-

av lösa har haft ersättning tidigare, deras ersättningsrätt har upphört.

men De har ändå valt att stå kvar vid Arbetsförmedlingen deltids-

som arbetslösa arbetssökande. Utredningen utgår därför ifrån att cirka 80 procent de deltidsarbetslösa är anmälda vid Arbetsförmedlingen

av som uppbär någon form av fyllnadsersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Den ökade deltidsarbetslösheten med fler som erhållit fyll-

personer nadsersättning har naturligtvis, i kombination med höjd genomsnittlig dagpenning, medfört ökade kostnader för arbetslöshetsförsäkringen. I tabell 15.1 redovisas den genomsnittliga dagpenningen, antal ersatta

/dag, antal ersatta dagar samt den totala kostnaden för deltidspersoner arbetslösheten i arbetslöshetsersättningen per år under var och ett av åren 1994-1998. På sista raden redovisas de genomsnittliga värdena för hela perioden.

Tabell 15.1. Uppskattning av total kostnad, antalet ersatta dagar

per år, stocken och genomsnittlig dagpenning för deltidsarbetslösa under perioden 1994-1998. Uppskattningarna bygger på ett urval

av var 100:e person i AKSTAT.

År	Genomsnittlig Ersatta/dag Ersatta dagar dagpenning			Total kostnad
1994 427		38 800	10 115 900	4 320 136 600
1995 435		41 700	10 884 000	4 729 999 700
1996 426		40 600	10 582 600	4 510 001 900
1997 448		40 500	10 547 800	4 726 392 300
1998 492		34 400	8 962 300	4 405 898 800
Snitt 444		39 400	10 279 700	4 569 111 900
Not: Som deltidsarbetslös har räknats				under tre veckors tid

en person som uppburit arbetslöshetsunderstöd, och där understödet betalats ut under färre dagar än den heltidsersättning personen skulle berättigad till enligt

vara omräkningstabell.

Som framgår av kolumnen längst till höger har kostnaden för deltidsarbetslösheten i arbetslöshetsersättningen varierat över åren. Det beror såväl på förändringar i den genomsnittliga dagpenningen

som antalet ersatta personer per dag och ersatta dagar. Under åren 1994- 1998 har den totala kostnaden uppgått till cirka 4 320 miljoner kronor som lägst och 4 730 miljoner kronor som högst. Den genomsnittliga totalkostnaden har, enligt dessa uppskattningar, uppgått till cirka 4 570 miljoner under de studerade åren.

15.2 kostnader för

Arbetslöshetsersättningens

arbetslösheten som

kringgärdar tillfälliga 1997 och 1998 jobb

Antalet personer med arbetslöshetsperioder avbrutna med tillfälliga

jobb var något högre under 1997 än 1998, 120 000 mot 90 000. Minskningen följer sannolikt av det förbättrade arbetsmarknadsläget mellan de två åren. Under 1997 hade varje person i genomsnitt nära 2 jobb med en genomsnittlig tid på cirka 10 veckor styck. Under 1998

var antalet jobb cirka 2 per person och den genomsnittliga tiden något längre, närmare 11 veckor per jobb.

Det utbetalade antalet ersättningsdagar 88 under

per person var 1997 mot 85 under 1998. Skillnaderna är inte stora tendensen är

men

Kostnadsberäkningâinansiering 347

att tiden med arbetslöshetsersättning har sjunkit samtidigt som tiden i arbete ökat. Undersökningar visar att personer med tillfälliga jobb har större chanser att få jobb än vad arbetslösa har, även om nästa jobb

nya också är av tillfällig natur. Det är således möjligt att en större del växlar mellan kortare jobb utan mellanliggande arbetslöshet. En del kan också t.ex. studera mellan de tillfälliga jobben.

Den totala kostnaden i arbetslöshetsförsäkringen för arbetslöshet som kringgärdat tillfälliga jobb uppgick under 1997, enligt uppskattningarna, till närmare 4 300 miljoner kronor. Med det minskade antalet personer år 1998 var kostnaden 3 063 miljoner kronor.

Dessa uppskattningar baseras på personer som har varit inskrivna som arbetslösa vid förmedlingen minst två gånger under 1997 eller 1998 och har haft ett arbete däremellan. Med arbete menas att per-

som

antingen har fått ett tillfälligt eller ett fast arbete. Denna definisonen tion täcker inte fullständigt in tillfällighetsmarknaden då personer som har arbete över årsskiften inte räknas med, vilket ger en viss underskattning av kostnaderna.

15.3 Förväntad framtida kostnadsutveckling

för deltidsarbetslöshet och tillfälliga

anställningar med nuvarande regelsystem

Utredningen har uppskattat hur kostnaden för arbetslöshetsförsäkringen skulle förändras deltidsarbetslösheten minskar med en procent per

om år under en femårsperiod med oförändrade regler. Jämfört med 1998, och med oförändrade regler, skulle denna kostnad minska med sammanlagt drygt 650 miljoner kronor.

Utredningen har också uppskattat hur kostnaden för arbetslöshetsersättningen skulle förändras om arbetslösheten i samband med tillfälliga jobb skulle minska med procent årligen. Jämfört med 1998,

en skulle kostnaderna minska med sammanlagt 150 miljoner kronor.

15.4 av utredningens Kostnadsberäkning huvudförslag

Utredningen föreslår att fyllnadsersättning vid deltidsarbetslöshet begränsas till 52 veckor. Under året 52 veckor som föregår tidpunkten för den bortre parentesen för arbetsgivaren, utgår utredningen ifrån att

den enskilde och arbetsgivaren, med stöd av arbetsförmedlingen och sin fackliga organisation, prövar om och hur man ska kunna erbjuda önskad arbetstid.

När året gått ställs arbetsgivare och anställd i en definitiv valsituation, den bortre parentesen för arbetsgivaren. Det gäller att antingen erbjuda den anställde önskad tid eller riskera att denne säger upp sig.

För den enskilde gäller det att antingen ta vara på möjligheten att delta i ett arbetsmarknadsprogram på heltid med sedvanlig ersättning motsvarande a-kassa eller att stanna kvar på deltidsarbetet utan fyllnadsersättning. Utredningen förslår att de som är 60 år och äldre och som när förslaget genomförs uppbär fyllnadsersättning erbjuds att fortsätta i nuvarande system tills de går i pension.

Den gräns som är av särskilt intresse för utredningen är således 52 veckor. Med 52 veckor gräns skulle det genomsnittliga antalet

som ersättningsdagar sjunka från nuvarande 47 dagar till 30. Se figur 15.1 Jämfört med idag är det minskning tiden med 40 procent. Om

en av man antar att inflödet till deltidsarbetslöshet är opåverkat av denna regelförändring skulle således stocken minska med 40 procent och vid oförändrade ersättningsregler skulle den direkta kostnaden för deltidsarbetslösheten minska i motsvarande grad.

Figur 15.1. Genomsnittliga antalet utbetalade ersättningsdagar

per person, fördelade efter vilken gräns i kalenderveckor som sätts för rätt till deltidsarbetslöshetsersättning.

Genomsnittligt antal ersättningsdagar om man sätter

en gränsi kalender

Kalenderveckor

Kostnadsberâkrting/finansiering 349

Med den genomsnittliga kostnaden under perioden 1994-1998, som var 4 569 miljoner per år skulle den direkta besparingen bli l 828 miljoner kronor per år, om allt annat hålls konstant. Utredningen har diskuterat om personer över 60 år eventuellt kan undantas från regelförändringar. Dessa utgjorde omkring tre procent av populationen och kostnaderna bör i sådana fall justeras i motsvarande grad.

Ovan har utredningen redovisat hur de direkta kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen skulle påverkas om möjligheten att erhålla fyllnadsersättning från arbetslöshetsförsäkringen begränsas till 52 veckor.

Det finns också ett antal indirekta effekter som också måste övervägas. Det gäller framför allt vad en begränsning av rätten till deltidsarbetslöshetsersättning får för effekter på arbetslösheten. Genom avläsning i figur 15.2 framgår att 30 procent av dem som uppbär ersättning kommer att beröras av gränsen 52 kalenderveckor. Det är avgörande för kostnadsberäkningama hur dessa kommer att bete sig. Det gäller framför allt i vilken utsträckning de kommer att få ett heltidsarbete, fortsätta på deltid utan deltidsarbetslöshetsersättning, bli heltidsarbetslösa eller erbjudas ett arbetsmarknadspolitiskt program för att underlätta omställningen till ett annat arbete.

Figur 15.2. Andel som fortfarande lyfter deltidsersättning vänstra vertikala axeln och antalet ersatta dagar med deltidsarbetsläshetsersättning högra vertikala axeln efter olika antal kalenderveckor.

1,0	180
0.9	160
°3	140

w i

a r - °° å ä .

s e

å 0,3 :"6o IN . 4° 0,2 0,1 20 0,0 o

veckor Andel kvarvarande personer Bsättningsdagar J y - - - -

350 Koslnadsberäkningmnansiering

Det är i första hand de som blir heltidsarbetslösa eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program som påverkar kostnaden för arbetslöshetsersättningen och statskassan. Genom vissa antaganden kan kostnadsbesparingama uppskattas. Till att börja med kan man förmoda att individerna väljer det alternativ de anser mest ekonomiskt lönsamt. I vissa intervall deltidsav arbetslöshet skulle personer tjäna ekonomisk på att bli heltidsarbetslösa istället för att jobba deltid utan ersättning. Det ekonomiskt bästa valet varierar beroende på lön och antalet ersatta deltidsdagar. Tyvärr finns ingen statistik som belyser antalet arbetade timmar för deltidsarbetslösa. Men om man ser till hela gruppen deltidsarbetande arbetar ungefár 40 procent 30 timmar per vecka eller mer och ytterligare 20 procent som arbetar mer än 25 timmar per vecka. Det bör därför ganska vara många deltidsarbetslösa som tjänar på att fortsätta sitt deltidsarbete, jämfört med att övergå till heltidsarbetslöshet. Man kan också anta att den del av utredningens förslag som innebär att deltidsarbetslösa ska informera sin eller sina arbetsgivare att de om vill arbeta tid och presentera ett intyg arbetsgivaren i fråga inte mer om kan erbjuda mer tid, kommer att innebära att cirka 10 procent de av deltidsarbetslösa inom 52 veckor kommer att ha den arbetstid de önskar. Från de 30 procent som idag skulle beröras 52-veckorsgränav sen bör man alltså dra bort 10 procent. Resultatet blir att uppskattningsvis 20 procent av de deltidsarbetslösa kommer att gå till heltidsarbetslöshet under övergångsperiod. en De förändrade regler som utredningen föreslår innebär betydande en kostnadsbesparing. Med en rimlig bedömning av utvecklingen, där inflödet av nya deltidsarbetslösa blir 90 000 år och 20 procent per av dem som berörs av 52-veckorsgränsen blir heltidsarbetslösa skulle den totala ackumulerade besparingen under fem år bli cirka 6 miljarder kronor, jämfört med 1998 års deltidsarbetslöshet och oförändrade regler. Besparingen väger in de indirekta effekterna till följd ökning i av en heltidsarbetslösheten. En del denna kostnadsökning består ökade av av kostnader för arbetsmarknadspolitiska insatser. I kostnadskalkylen antas att alla de gränsen tillbringar fyra månader i som passerar en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Kostnaden för åtgärdstiden 20 om procent av de som berörs av 52-veckorsgränsen uppgår till cirka l 800 miljoner kronor. Besparingen för arbetslöshetsförsäkringen uppgår följaktligen till cirka 7 800 miljoner kronor. Om istället 10 procent går till heltidsarbetslöshet blir motsvarande besparing för arbetslöshetsersättningen cirka 8 300 miljoner kronor, kostnaderna för heltidsarbetslösheten cirka 900 miljoner kronor och den sammanlagda besparingen följaktligen cirka 7 400 miljoner kronor.

Kosmadsberäkning/finansiering 3 15

Motsvarande siffror 30 procent av de som berörs av 52-veckors-

om gränsen blir heltidsarbetslösa, har uppskattats till cirka 6 500 miljoner kronor i besparing för försäkringen, cirka 2 700 miljoner kronor för den ökade heltidsarbetslösheten varvid den sammanlagda besparingen blir cirka 3 800 miljoner kronor. I bilaga 4 redovisas fler tänkbara utvecklingstendenser.

15.5 av

Finansiering lagda förslag

Utredningen föreslår att Arbetsmarknadsstyrelsen ges uppdrag och medel för att under två år i samarbete med arbetsmarknadens parter driva ett projekt i syfte att genom information samt visst ekonomiskt stöd påskynda etablering av fler branschanknutna, helt intäktsfmansierade bemanningsföretag. AMS föreslås tilldelas 250 miljoner kronor för projektet.

Finansieringen föreslås utgöras del de besparingar i stats-

av en av bidraget till arbetslöskassoma, som blir ett resultat av utredningens förslag. Utredningen är medveten om de budgettekniska problem som kan föreligga genom att två olika utgiftsområden berörs, men utgår ifrån att dessa problem kan lösas.

16 Konsekvenser av

förslagen

16.1 Konsekvenser för deltidsarbetslösa och

tillfälligt anställda

Utredningen har gjort bedömningen att deltidsarbetslösheten sannolikt kommer att fortsätta minska i långsam takt, särskilt inom offentlig sektor.

Utredningens huvudförslag bör kunna påskynda denna utveckling även om det är svårt att beräkna hur många ytterligare färre deltidsarbetslösa det kan innebära. Som tidigare redovisats har effekterna

av genomförda regelförändringar i försäkringen svårligen gått att säkert

belägga eller särskilja från konjunkturpåverkan.

Förslaget kommer att om det genomförs att samspela väl med två andra väsentliga framtida utvecklingstendenser. Den dessa är

ena av den positiva konjunkturutveckling förutspås de närmaste åren. Den

som andra är de stora kommande rekryteringsbehoven inom offentlig sektor, särskilt inom vård, omsorg och utbildning där brist på personal redan förekommer på många håll. Politiskt finns sedan länge uttalade ambitioner på regeringsnivå samt i flertalet kommuner att inom denna sektor övergå till mer av heltid och fasta anställningar. Detta både för att klara kvalitetskraven i verksamheterna och personalförsörjningen.

Konjunkturutvecklingen innebär ökade möjligheter för både deltidsarbetslösa och tidsbegränsat anställda att finna den önskade anställningen. För deltidsarbetslösa kommer säkerligen både möjligheterna att få önskad tid hos nuvarande arbetsgivare chansen att

som byta yrke och via omställningsutbildning gå över i bransch att

en ny öka.

Utredningens förslag innebär bl.a. större på arbetsgivarna

press genom att konfrontera dem med de anställdas förväntningar

om mer arbetstid på ett systematiskt och återkommande sätt samt att

genom ange en bestämd tidsperiod inom vilken arbetsgivaren måste ha löst situationen för att vara säker på att kunna behålla den anställde. Enligt

förslaget stöds den enskilde också i dialogen med arbetsgivaren

genom att arbetslöshetskassa, arbetsförmedling och fackliga företrädare invol-

12 19-0281Arbetslöshetsersättningm

354 Konsekvenser förslagen

veras. Därmed blir förslaget pådrivande och ett stöd för att genomföra nödvändiga omstruktureringar och lösningar för enskilda och därmed blir det på ett annat sätt synligt för inblandade parter vad som kan lösas och vad som inte kan lösas.

Samtidigt som förslagen ger en bestämd ordning till stöd för den enskildes och arbetsgivarens diskussion om en lösning, inkluderas även förslag om att förmedlingen kan bidra med viss finansiering för de eventuella särskilda ansträngningar arbetsgivaren kan behöva göra för att erbjuda den deltidsarbetslöse önskad tid. De deltidsarbetslösa som har anställning inom verksamheter med ambitioner att öka sin kvalitet och verka för fler fasta heltidsanställningar, som inom offentlig sektor, bör rimligen genom utredningens förslag kunna få önskad tid. Inte minst genom att det handlar om genomförande av politiska ambitioner och att tillämpliga lösningsmodeller finns som inte ger nämnvärda kostnadsökningar.

I den utsträckning arbetsgivaren trots den systematiska prövningen och det tillgängliga stödet inte kan erbjuda önskad lösning inom 52 veckor utredningen att samhället har gjort tillräckligt för att till-

menar godose arbetsgivarens personalbehov via den indirekta subvention arbetslöshetsersättningen utgör. En längre prövotid skulle innebära allt för långtgående uppmjukning av omställningskraven på arbetsgivaren och samtidigt en risk för s.k. inlåsning för den anställde i oönskat deltidsarbete. Förslaget kommer i denna del innebära att sådana arbetsgivare på sikt får svårt att rekrytera till deltidsanställningar bland de som söker heltidsarbete. Denna svårighet förstärks av förslaget som innebär att arbetsförmedlingen inte ska kunna anvisa heltidssökande till deltidsanställningar med hot om avstängning från kassaersättning.

Utredningen anser att förslagen därigenom kommer att innebära ett minskande inflöde i deltidsarbetslöshet.

För de arbetssökande innebär förslagen minskad risk att bli kvar i yrken där chansen till önskad arbetstid är liten och större möjligheter att direkt, kanske via utbildning, söka sig till bättre yrkesliv och utveckling. Det gäller även de sökande som till följd av förslagen väljer att säga upp sin deltidsanställning och anta förmedlingens erbjudande om omställningsprogram på heltid. Det är utredningens bedömning att en del av dessa och något fler än hittills efter deltidsanställning kommer att vara heltidsarbetslösa periodvis innan en önskad lösning kan nås.

Med tanke på hur stor andel som berör offentlig sektor och den förbättrade konjunkturen bör denna grupp dock bli fåtalig. För de berörda innebär det ändå en större möjlighet att få en heltidsanställning snabbare än om man blir kvar i det deltidsarbete där arbetsgivaren inte ens efter 52 veckors systematisk prövning kunnat erbjuda sådant. Det beror bl.a. på som utredningen visat att såväl förutsättningarna för omställ-

Konsekvenser förslagen 355

ning som benägenheten är begränsade så länge deltidsanställningen pågår. Skulle ett heltidsarbete dyka efter denna prövotid och den

upp enskilde inte ännu hittat arbete på annat håll är denne oförhindrad att söka arbetet och har säkerligen även stora möjligheter att få detsamma med tanke på att personen är känd hos arbetsgivaren.

Förslagen innebär att deltidsarbetslösa och i viss utsträckning även tidsbegränsat anställda får betydligt större möjlighet till stöd från

arbetsförmedlingen och till deltagande i arbetsmarknadspolitiska pro-

gram. Risken för att dessa grupper arbetssökande kommer allt längre efter övriga på arbetsmarknaden vad gäller kompetens- och arbetslivsutveckling minskar därmed.

Huvudförslaget innebär således att den enskilde anställde får ökade möjligheter till samma grad av kompetensutveckling heltids-

som anställda. Härigenom kan man som deltidsanställd t.ex. vidareutbilda sig för att också kunna utföra mer än en arbetsuppgift hos arbetsgivaren. Därmed kan både den anställdes och företagets konkurrenskraft öka.

16.2 Konsekvenser för vissa sektorer

Under årens lopp har mycket gjorts för att råda bot på ofrivilligt deltidsarbete, det har ofta handlat om partsgemensamma projekt, ibland också i samarbete med arbetsförmedlingen. Gemensamt för projekten är att de krävt betydande resurser, att de inriktats på enskilda deltidsarbetslösa och att de ofta lett till resultat för just dessa. Så

snart projekten avslutats återgår allt till det vanliga, rekryteras till

nya personer deltidsarbete och deltidsarbetslösheten stiger till ordinarie

nivå. Inte ens i den senaste högkonjunkturen med stor brist på arbetskraft, t.ex. inom vård/ omsorg och industri, lyckades åstadkomma varaktiga för-

man ändringar.

Offentlig sektor står för mycket stor del den ofrivilliga del-

en av tidsarbetslösheten. Samtidigt har betydande behov personal-

man av rekrytering framöver. Extremt stora rekryteringsbehov på grund av ålderspuckeln med stora pensionsavgångar tillsammans med ökande behov av vård och för åldrande befolkning. Kraven på hög

omsorg en och jämn kvalitet inom vård, omsorg och skola skärps och innebär krav på kontinuitet och kompetens hos personalen. Ett sätt att lösa situationen är att utnyttja kompetens man redan har bland de deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda. Rimligen behöver då också

man skapa mer attraktiva anställningsformer framöver; fler heltidsanställningar och fler fasta anställningar. Det är inriktning även slagits

en som fast i politiska beslut.

356 Konsekvenser av förslagen

Lokalt finns exempel goda lösningar, men totalt sett går utvecklingen mycket långsamt. Den decentraliserade personaladministrationen, de många lokala enheterna med eget värnar om sin

ansvar som personal och inte ser till vad som är optimalt för helheten, de allt fler olika huvudmännen i offentlig verksamhet som läggs ut på entreprenad sägs vara försvarande faktorer.

Till det kommer att många kommuner och landsting menar att det blir alltför dyrt att anställa deltidsarbetslös personal på den tid de önskar. Detta är givetvis sant om personalen anställs utan att kunna

nyttiggöras på den utökade anställningstiden. Försöken med s.k.

resursarbeten har visat att deltidsanställd personal som med resursarbete garanterats den arbetstid de önskat i mycket stor utsträckning kunnat få full lön av arbete, att de på den utökade tiden gått in

genom som vikarier och timmar inom olika kommunala verksamheter i stället för att man tagit tillfällig personal. De resultaten liksom olika lokala exempel med liknade resultat visar att det finns lösningar inom befintliga kostnadsramar. Det är också utredningens mening att det genom organisatoriska lösningar är fullt möjligt att åstadkomma fler heltids- och fasta anställningar utan att kostnaderna ökar alls eller obetydligt.

Etableras bestående lösningar där personalen får fast anställning och den arbetstid de önskar innebär det att branschen får större attraktivitet. För skola, vård och omsorg kommer attraktionsvärdet att vara avgörande när det gäller rekryteringsmöjlighetema framöver. Fler fasta heltidsanställningar innebär även avsevärt förbättrade möjligheter till den nödvändiga kvalitetssäkringen i dessa verksamheter, kvalitet såväl för medborgarna som tar del av servicen som för de anställda.

Utredningens förslag bör kunna bidra till att påskynda och stödja förändringar i den önskade riktningen inom kommuner och landsting. Den bestämda tidsperioden efter vilken man inte är säker på att få behålla deltidsarbetslös personal, det utökade stödet till den som via omstrukturering kan erbjuda önskad arbetstid samt ev. också etablering av branschanknutna bemanningsföretag enligt utredningens förslag bör bidra därtill.

Utredningen har valt att beskriva situationen inom vård, skola och omsorg eftersom den uppmärksammats särskilt både i debatten och på andra sätt. Resonemanget kan i stora delar överföras till handeln, byggbranschen eller hotell- och restaurangbranschen dessa består

även om av många olika företag på en ort medan kommun/landsting kan uppfattas som en enda stor arbetsgivare med många ingående arbetsplatser.

Utredningen gör bedömningen att handeln kan vara den sektor som har svårast att åstadkomma fler fasta heltidsanställningar både i nuläget

Konsekvenser av förslagen 357

och om utredningens förslag genomförs. Detta därför att efterfrågan är så likartat förlagd över dygnet och veckan, samt så koncentrerad till vissa korta pass under dagen. Många handelsföretag är också små. Givetvis kommer tillgången på personal som vill arbeta på deltid och kvalitetskraven i de olika handelsföretagen att spela roll. Förhoppningen är givetvis att utredningens förslag kan leda till förbättringar även inom handeln. Om så inte är fallet kommer en effekt av utredningens förslag ändå bli att handelsföretagen till sina deltidsbefattningar blir hänvisade till att rekrytera bland dem som önskar deltidsarbete. Idag kan man under lång tid med stöd av fyllnadsersättningen behålla personal som egentligen vill ha heltid. Utredningen har inhämtat att även bland handelsföretagen finns de strävar mot fler hel-

som tidsanställningar just för att kunna konkurrera med kvalitet.

16.3 för små och medelstora

Konsekvenser

företag

Utredningen har redogjort för hur ersättningen vid deltidsarbetslöshet i vissa branscher utgör en långvarig indirekt ekonomisk subvention. I viss utsträckning kan denna säkerligen verka konkurrenssnedvridande och därmed uppmuntra företag till anställning av fler deltidsarbetslösa. Men framförallt betyder subventionen att arbetsgivare utan den

som skulle ha svårigheter att rekrytera och behålla personal inte behöver drabbas av dessa problem, i varje fall inte förrän de alternativ som erbjuds de deltidsanställda med ersättning ter sig lockande.

mer

Eftersom utredningen visat att de flesta deltidsarbetslösa trivs och helst vill vara kvar kan arbetsgivaren vara rätt opåverkad så länge alternativet för den enskilde innebär att gå över till mer arbetstid hos annan arbetsgivare utan att det ekonomiska utbytet blir särskilt stort.

Utredningens förslag bör innebära att arbetsgivarna snabbare och på ett helt annat sätt blir uppmärksammade på de hinder som finns när det gäller att attrahera arbetssökande.

Arbetsgivama måste välja strategi. Antingen fortsätter man att erbjuda deltids- och tillfälliga anställningar på samma sätt och förlitar sig på att tillräckligt många med rätt kompetens finns bland dem som söker dessa mer lösliga anställningsformer. Eller, vilket bör bli fallet inom offentlig sektor samt inom områden i privat sektor där kvalitetskrav och konkurrens är framträdande, inriktar man sig på strategier för att kunna erbjuda fler fasta heltidsarbeten. För en hel del mindre företag kan denna senare strategi te sig ekonomiskt ohållbar eller praktiskt omöjlig.

358 Konsekvenser av förslagen

Utredningens huvudförslag innebär att dessa subventioner, i som nuvarande system gynnar vissa arbetsgivare och därmed leder till snedvridande konkurrens, vilket särskilt torde drabba små och medelstora företag, minskar. Det förslag som redovisas under 14.2 stöd till etablering om av

branschanknytna bemanningsföretag kommer kunna få konsekvenser

för små och medelstora företag. Genom s.k. DELTA-modeller kan de få möjlighet att hyra anställda från bemanningsföretaget istället för att behovsanställa eller, vanligare, låta bli att anställa vid kortare efterfrågetoppar. Detta kan också bidra till viss ökning sysselsätten av ningen.

16.4 J

ämställdhetspolitiska konsekvenser

Bland de deltidsarbetslösa utgör medelålders och lågutbildade yngre kvinnor en grupp med dagens system riskerar att bli inlästa i delsom tidsarbetslöshet. Därmed kommer de allt längre ifrån sina heltidsanställda kollegor vad gäller karriär- och kompetensutveckling eftersom deltidsanställda i mindre utsträckning kommer i fråga för exempelvis kompetensutveckling. De missgynnas också när det gäller deltagande i arbetsmarknadsprogram jämfört med heltidsarbetslösa, eftersom deras deltidsarbete i nästan 70 procent av fallen är så varierande förlagt i tiden att ny yrkesutbildning i praktiken inte kan kombineras med deltidsarbetet. Inte heller finns tidsgräns motsvarande den för en heltidsarbetslösa som innebär krav på arbetsmarknadsprogram som alternativ till långtidsarbetslöshet. Många blir också kvar i deltidsarbetslöshet under lång tid. Deltidsarbete och deltidsarbetslöshet är i hög grad fråga en som återspeglar skillnaden mellan män och kvinnor arbetsmarknaden. Det framgår t.ex. av de sektorer där deltidsarbete är vanligt förekommande som vård, och handel. Det framgår också att män omsorg av som är deltidsarbetslösa är det under mycket kort tid och att de kan en ta vara möjligheterna till omställning via arbetsmarknadspolitiken i större utsträckning än kvinnorna. Utredningens huvudförslag innebär med ställning, att grupper svag framför allt lågutbildade kvinnor och ungdomar, får ett bättre utgångsläge och på sikt en starkare ställning på arbetsmarknaden. Huvudförslaget inriktas pâ att påskynda strukturella förändringar till helmer av tids- och fasta anställningar, anställningsformer flertalet anställda som föredrar. Avsikten är särskilt att åstadkomma förbättringar för de grupper som i nuläget fastnar i deltidsarbetslöshet respektive i korta, lösa

Konsekvenser av förslagen 359

anställningsformer t.ex. behovsanställningar. Dessa grupper domineras av unga och medelålders lågutbildade kvinnor.

En del i utvecklingen mot en mer jämställd arbetsmarknad handlar om att bryta traditionella könsrollsmönster när det gäller yrkesvalet. Kvinnor väljer i hög grad fortfarande mellan ett litet antal traditionella kvinnoyrken medan männen söker sitt yrkesliv i ett betydligt större spektra av yrken. De yrken där deltidsarbetet resp. behovsanställningarna dominerar är typiska kvinnoyrken, ofta med begränsade krav på utbildning och med förhållandevis låga löner. Det är till stor del yrken inom vård och omsorg, även inom den privata tjänste-

men sektorn.

Såväl de stora rekryteringsbehoven inom vård, omsorg och utbildning som allmänna krav på mer jämn fördelning mellan män och kvinnor på olika arbetsplatser talar för att man i dessa sektorer behöver rekrytera betydligt fler män. Eftersom män inte önskar arbeta deltid och om de ändå hamnar i ofrivilligt deltidsarbete mycket snabbt söker sig därifrån, krävs fler fasta heltidsbefattningar för att kunna attrahera männen till dessa sektorer. Utredningens förslag beräknas kunna bidra till en snabbare utveckling i denna önskade riktning och möjligen därmed också till att underlätta rekrytering av både kvinnor och män.

Utredningen har uppmärksammat att kunskapen fördjupas om orsaken till att så många framhåller att vissa kvinnodominerade arbeten inom kommunerna anses vara för tunga för att kunna utföras på heltid. Förhoppningsvis kan forskning inom detta område samt förbättringar grundad på sådan och partssamarbete leda till att färre kvinnoarbeten behöver vara så tunga.

16.5 Regionalpolitiska konsekvenser

Som utredningen visat finns det relativt stora skillnader i omfattningen av deltidsarbetslöshet och tillfälliga anställningar. Detta är en återspegling av de regionala skillnaderna i arbetsmarknadsläget i stort och arbetslöshetsnivån.

Utredningens förslag beräknas leda till en minskning av deltidsarbetslösheten även i kommuner med hög arbetslöshet och begränsad efterfrågan. Den kommunala verksamheten är i dessa kommuner avgörande för effekterna av utredningens förslag i övrigt, eftersom den dominerar helt när det gäller deltidsarbetslösa och behovsanställda. Därmed har också kommunen själv stora möjligheter att genom sitt agerande avgöra i vilken utsträckning utredningens förslag leder till en ökning av heltidsarbetslösheten resp. i vilken utsträckning man organiserar om arbetet så att de deltidsarbetslösa får anställning på önskad tid.

360 Konsekvenser av förslagen

De som inte kan få anställning i enlighet med sina önskemål i kommunen eller hos den arbetsgivare i övrigt som är aktuell får enligt utredningens förslag möjlighet till omställningsprogram på heltid inriktat mot annat arbete på orten, till eget företagande på orten eller annat arbete på annan ort där efterfrågan är större. Genom att efterfrågan inom de kommunala sektorerna kommer att öka dramatiskt över hela landet bör möjligheterna vara goda.

De kommuner som har en sämre arbetsmarknad tilldelas proportionellt mer medel inom ramen för arbetsmarknadspolitiken och arbetsförmedlingen på dessa orter kan därmed aktivt medverka både till omstruktureringar inom kommunerna och med omställning för enskilda berörda. Dessa orter har även via regionalpolitiken och olika EU-program tillgång till förstärkta resurser som kan tänkas bidra exempelvis vid etablering av branschanknuten bemanningsverksamhet enligt utredningens förslag.

Utredningen utgår härutöver utifrån den vedertagna grundprincipen att individbaserade stöd som ersättning från arbetslöshetsersättningen utgår på villkor till individen eller region. Även

samma oavsett ort om arbetsmarknadspolitik, näringspolitik och regionalpolitiska insatser som ovan belysts kan och bör samspela kan givetvis inte utvecklingen i glesbygd vila på individstöd arbetslöshetsersättning. I fallet med

som deltidsersättning skulle man annars acceptera särskilda indirekta subventioner i glesbygd med de snedvridande effekter det får på rekrytering och konkurrens och samtidigt acceptera en arbetstidsförkortning genomförd för berörda deltidsanställda utan särskilda politiska beslut och finansierad via fyllnadsersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

16.6 Konsekvenser for brottsligheten och det

brottsförebyggande arbetet

Konsekvenserna av utredningens förslag för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet kan antas vara av begränsad omfattning. Många deltidsarbetande kvinnor synes idag vara involverade i den informella ekonomin. De ökade möjligheter i yrkeslivet utredning-

som ens förslag innebär för många deltidsarbetande skulle kunna medföra att dessa lägger mindre kraft på den informella delen ekonomin och

av mer ett reguljärt arbete.

Bilaga 1

Kommittédirektiv Dir. 1998:27

Arbetslöshetsersättning och deltidsarbete, m.m.

Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 1998.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall

beskriva och analysera hur förekomsten deltidsarbeten och

- av

tillfälliga arbeten har utvecklats sedan början av 1980-talet, och

bedöma hur förekomsten av dessa anställningsfonner skulle

kunna tänkas utvecklas under de närmaste fem till tio åren.

Utifrån analysen skall utredaren överväga det bör göras för-

om ändringar i de nuvarande reglerna för rätt till arbetslöshetsersättning för deltidsarbetande och med tillfälliga arbeten.

personer

Syftet skall att stärka dessa ställning. Arbetslöshets-

vara gruppers försäkringens karaktär av omställningsförsäkring skall bevaras.

Eventuella förslag skall kostnadsberäknas och finansiering inom arbetslöshetsförsäkringens ram redovisas.

De deltidsarbetslösas situation

Cirka en fjärdedel av arbetskraften arbetar deltid. Ungefär 30 procent, eller ca 270 000 personer, av de deltidsarbetande söker ytterligare arbetstid. Cirka 146 000 personer är deltidsarbetslösa personer och får en inkomstutfyllnad genom arbetslöshetsersättningen. För att ha rätt till ersättning vid deltidsarbetslöshet krävs tidigare har arbetat fler

att man timmar per vecka än vad det aktuella deltidsarbetet omfattar. Merparten av de deltidsarbetande finns inom den offentliga sektorn och handeln. Drygt 80 procent är kvinnor. En stor andel av de tillfälliga arbetena finns inom vård och omsorg samt bland hushållstjänster. Samtidigt har

362 Bilaga 1

knappt halv miljon tidsbegränsade anställningar som inne-

en personer bär att de för kortare eller längre perioder mellan arbetena kan vara beroende andra inkomster för sin försörjning. Av dem som har till-

av fälliga arbeten är cirka 58 procent kvinnor. Utvecklingen under senare år har, med undantag för år 1996, inneburit en betydande ökning av främst tillfälliga arbeten. Orsakerna till denna utveckling är ännu inte kartlagda. Det finns sannolikt flera faktorer.

Rätten till arbetslöshetsersättning för de deltidsarbetande är begränsad i tiden. Den som har en tillsvidareanställning på deltid får ersättning

under längst ersättningsperiod, dvs. under normalt högst 300

en ersättningsdagar. För den har tillfälligt deltidsarbete eller är

som arbetslöshet mellan två tillfälliga anställningar finns ingen sådan begränsning.

Skälet för att begränsa de deltidsarbetandes ersättningsrätt är främst att arbetsgivare inte på ett enkelt sätt skall kunna lasta över arbetskraftskostnadema på det allmänna för den tid då de inte behöver arbetstagarna ifråga.

Reglerna för rätten till arbetslöshetsersättning för deltidsarbetande har ändrats vid flera tillfällen sedan mitten av l980-talet. Efter en kort period utan särskilda begränsningsregler infördes år 1985 en begränsning ersättningstiden till längst 150 dagar. År 1993 togs begräns-

av ningen deltidsersättningen bort. År 1995 infördes nuvarande bestäm-

av melser som begränsar ersättningsrätten för deltidsanställda med tillsvidareanställning.

De begränsningar i ersättningsrätten som genomförts vid de olika tillfällena har även motiverats av behovet att motverka en starkt stigande kostnadsutveckling för ersättningen till de deltidsarbetande, men också vilja att förhindra ökning deltidsarbeten med inkomst-

av en en v utfyllnad genom arbetslöshetsersättning. Ambitionen har också varit att genom mindre generösa villkor för ersättning i samband med deltidsarbete minska arbetsgivamas möjlighet att deltidsanställa och i stället förmå dem att erbjuda de deltidsarbetande mer arbetstid. Någon påtaglig förändring i detta avseende har dock hittills inte inträffat.

Den nuvarande arbetslöshetsförsäkringens uppbyggnad förutsätter i princip att människor har fasta anställningar på heltid eller, när de arbetar än tillfälligt har arbete i den omfattning som de önskar.

- om - Betydande förändringar inträffar emellertid och kan förväntas inträffa på arbetsmarknaden när det gäller både anställningsfonner och arbetets omfattning i tid.

Situationen arbetsmarknaden i dagsläget innebär att många är hänvisade till deltidsarbete och tillfälliga anställningar. En förklaring till detta kan vara ett icke avsett utnyttjande av systemet för arbetslöshetsersättning.

Bilaga 1 363

Mot bakgrund vad har redovisats bör särskild utredare

av som en tillkallas.

Uppdraget

Hur vanliga är deltidsarbeten och tillfälliga arbeten

Den särskilde utredaren skall beskriva hur arbetsmarknaden har utvecklats sedan början 1980-talet med avseende på deltidsarbete och till-

av fälliga anställningar. Om analysen visar att omfattningen deltidsarbeten och tillfälliga arbeten har förändrats skall orsakerna till detta bedömas. Det kan gälla om eventuella förändringar är konjunkturellt eller strukturellt betingade. Sektorer och branscher där dessa arbeten är särskilt vanliga eller visar tendenser till att öka skall identifieras.

I analysen skall ingå en bedömning av vad reglerna i arbetslöshetsförsäkringen har inneburit för utbudet och efterfrågan deltids-

av arbeten och tillfälliga anställningar och vad eventuella förändringar i dessa avseenden beror på. I detta sammanhang skall undersökas hur vanligt det är med uppsägningar och i vilken utsträckning dessa

egna föranleds av arbetsöshetsförsäkringens utformning och om uppsägningarna följs av andra tidsbegränsade anställningar som medger ersättningsrätt. Vidare skall särskild analys göras effekterna den

en av av nuvarande begränsningsregeln i 40 § lagen 1997:238 om arbetslöshetsförsäkring och 8§ förordningen 1997:835 om arbetslöshetsförsäkring. Regeln innebär i korthet regelbundet utför

att personer som deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa kan få ersättning under längst en ersättningsperiod så länge tillsvidareanställningen på deltid pågår. Även effekterna den år 1997 i lagen 1982:80

av om anställningsskydd införda företrädesrätten till mer arbetstid för deltidsanställda som så önskar skall analyseras.

I uppdraget ingår även att mot bakgrund analyserna beskriva hur

av förekomsten deltidsarbeten och tillfälliga anställningar kommer att

av utvecklas under de närmaste fem till tio åren. Branscher och sektorer där dessa anställningsforrner kan väntas bli vanligare skall identifieras. Utredaren skall också undersöka vad en utveckling mot fler deltidsarbeten samt korta och tillfälliga arbeten kan innebära för med

personer svagare förankring på arbetsmarknaden. En beräkning skall också göras av vad förändringarna kan innebära för kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen.

364 Bilaga 1

Ändringar i nuvarande system

Utifrån resultaten av analysen skall utredaren överväga om några ändringar är motiverade i de nuvarande reglerna för rätt till arbetslöshetsersättning för dessa grupper.

Övervägandena i denna fråga bör ske utifrån flera utgångspunkter. Den grundläggande förutsättningen skall vara att arbetslöshetsersättningen inte får snedvrida konkurrensen genom att indirekt subventionera arbetsgivarnas arbetskraftskostnader. Det skall finnas realistiska möjligheter för de deltidsarbetande att få arbetslöshetsersättning under nödvändig omställningstid. Det skall finnas en strä-

en van att bättre anpassa arbetslöshetsförsäkringen till den utveckling som förväntas ske i fråga om deltidsarbeten och tillfälliga arbeten. Regelförändringar i arbetslöshetsförsäkringen skall förbättra de deltidsarbetandes och de tillfälligt anställdas ställning. Arbetslöshetsförsäkringens karaktär av omställningsförsäkring skall bevaras. Därvid bör strävan vara att systemet inte skall främja en ökning av antalet

en deltidsanställningar ytterligare, samtidigt som risken måste beaktas för att deltidsanställda säger upp sig till förmån för arbetslöshet på heltid med samhällsstöd. En genomgång av i vilka situationer som en deltidsarbetande bör betraktas om ofrivilligt arbetslös skall göras. Regelförändringama bör också uppmuntra de deltidsarbetslösa att söka mer arbetstid. I detta sammanhang skall utredaren utvärdera det arbete som genomförs vid arbetsförmedlingarna med att öka insatserna förde deltidsarbetslösa och föreslå de eventuella förändringar som utvärderingen motiverar.

Uppdraget avser såväl villkoren för att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning som hur länge ersättning skall få lämnas. Regeringen har

ändringar i arbetsrätten understrukit vikten av att de deltidsgenom arbetande som så önskar om möjligt skall erbjudasförtur till ökad arbetstid. Även förslag syftar till att de deltidsarbetslösa möj-

som ge ligheter till ökad sysselsättning skall lämnas. Bl.a. bör möjligheten för deltidsarbetslösa att få och delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ses över. Eventuella förslag skall kostnadsberäknas och finansiering inom arbetslöshetsförsäkringen redovisas.

Lagstiftning

Den särskilde utredaren skall föreslå de ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring behövs för att genomföra de förslag som

som utredaren förordar.

Bilaga 1 365

Samverkan m. m.

Utredaren skall under arbetet hämta in synpunkter från berörda parter på arbetsmarknaden och Arbetslöshetskassomas Samorganisation. Vidare skall utredaren samråda med Arbetsmarknadsstyrelsen och Småföretagsdelegationen N 1966:04.

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 samt att redovisa konsekvenser for brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Redovisning av uppdraget

Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 1999.

Arbetsmarknadsdepartementet

Bilaga 2

till Arbetskraftsundersök-

Tilläggsundersökning

AKU i november 1998

ningen

Under november 1998 genomförde SCB på uppdrag av DELTA-utredningen en tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningarna. Liksom i ordinarie AKU utfördes intervjuerna med datorstöd.

Urvalet omfattade de personer i rotationsgrupp 2-7 i ordinarie AKU, som tillhörde undersökningspopulationen, dvs. klassificeras som anställda i AKU. Frågeblankett utformades i samråd mellan DELTAutredningen och SCB. Av de ingående nio frågorna riktades fyra frågor till samtliga anställda och fem till deltidsanställda.

Sammanfattning av innehållet i frågeblanketten: Till alla anställda

har den anställde han/hon vill ha framdeles - det yrke som

skulle den fast tidsbegränsat anställde om han/hon kunde välja - resp.

föredra en tidsbegränsad anställning i stället för en fast och vice

versa orsak till att den anställde hellre vill ha tidsbegränsad anställning

- en

vad skulle den anställde kunna tänka sig att göra för att övergå från -

tidsbegränsad till fast anställning och vice versa Till alla anställda 50mjobbar deltid

det viktigaste skälet till att den anställde arbetar deltid -

det viktigaste skälet till att den anställde av arbetsmarknadsskäl -

säger sig arbeta mindre än man skulle vilja göra och inte har gjort

något för att få fler timmar

hur snabbt skulle den anställde, som får ett erbjudande om mer -

arbetstid, kunna börja arbeta mer

vad skulle den anställde kunna tänka sig att göra för att få önskad -

arbetstid

vilken typ av deltid har den anställde -

368 Bilaga 2

Med deltidsanställda svarat deltid på frågan G9

avses personer som i AKU: Arbetar Du heltid eller deltid Enbart huvudsysslan i de

avses fall personen har än ett arbete.

mer

För dem som vill ta del de ordinarie frågorna i AKU hänvisas till

av SCB.

Bilaga 3

Bilder ur verkligheten

Intervjuundersökning Deltidsarbetande, arbetsgivare

och arbetsfönnedlare Inregia AB, Cecilia Bäckström, December 1998

Innehåll

1 Sammanfattning	370
2 Inledning	372
3 Farsta	373
4 Strömstad	386
5 Örebro	398
6 Örnsköldsvik	412
7 Jämförelse mellan de olika orterna	423

370 Bilaga 3

1 Sammanfattning

Den typiskt deltidsarbetslöse är en kvinna. Detta är alla

ense om. Åldern varierar och det gör också familjeförhållandena. Gemensamt däremot är att man saknar högre utbildning, har maximalt treårigt

man gymnasium och då vanligen på någon praktiskt inriktad utbildning.

Intrycket man får efter intervjuerna med de deltidsarbetslösa, arbetsförmedlarna och arbetsgivarna är att det främst är kvinnor

unga som inte har barn och äldre kvinnor med utflugna barn verkligen vill

som arbeta mer. Ser man till kvinnor med barn vill i många fall inte

man arbeta mer, i alla fall inte mer än 75 procent. Ekonomin gör dock att de ändå känner att de behöver göra det. För ensamstående kvinnor blir förstås detta ett större problem än för de sammanbor med någon

som som har ett arbete.

Arbetsförmedlingen har inte haft några särskilda åtgärder som är lämpade för deltidsarbetslösa. Man har inte heller kunnat ägnat dem så mycket tid som man upplever att det skulle behövas, eftersom man har varit tvungen att prioritera de arbetssökande som helt står utanför arbetsmarknaden. De deltidsarbetslösa upplever också att arbetsförmedlingen inte har gjort något för att hjälpa dem. Man måste tydligen vara helt arbetslös för att man ska komma ifråga, säger dem

en av som deltog i intervjuerna.

En grupp som urskiljer sig i materialet är unga kvinnor som har timanställning framför allt inom vården. De har gått ut skolan i tid

en då nedskärningarna började vilket har gjort att de inte har fått fast arbetet. Detta gäller främst mindre orter vilket är synnerligen olyckligt om man har för avsikt att behålla människor på orten.

unga

Man får också intrycket att förvisso vill arbeta i större

av man omfattning än idag, inte till vilket pris helst. De flesta skulle

men som föredra att stanna på den arbetsplats där de är och de trivs på.

nu som Detta säger i stort sett samtliga deltidsarbetslösa och det bekräftas

av såväl arbetsgivare och arbetsförmedlare. Arbetsgivama upplever att de anställda är nöjda med det de har och man verkar inte ha några ambitioner att gå vidare med hjälp utbildning, sig intern eller extern

av vare utbildning. Flera av arbetsgivarna ser detta som ett problem för den framtida återväxten.

Att flytta är inte heller något alternativ för de intervjuade kvinnorna. Lever man tillsammans med en man är det för det mesta hans arbete som styr var man kommer att hamna. Flera av de intervjuade kvinnorna påpekar också att det förmodligen inte skulle mycket lättare att få

vara

i . l sou 1999:27 Bilaga3 371

heltidstjänst någon annanstans i Sverige så länge man stannar inom en

bransch. Pendling också negativ till och det gäller framsamma är man för allt kvinnor med småbarn. Mest positivt till pendling förefaller man vara i Strömstad.

att en människa inte ska orka arbeta heltid, säger man samstämmigt.

En situationen framstår som särskilt svår för är ensam-

grupp som stående kvinnor med bam. Många gånger vill man arbeta deltid för att kunna umgås med barnen. Alternativet till detta skulle vara att man kunde arbeta nattetid. För närvarande efterfrågas på flera orter just nattpersonal inom vård och omsorg. Problemet är att varken kommunen eller någon kan erbjuda eller i allt för liten omfattning kan

annan erbjuda barnomsorg nattetid. De ensamstående kvinnorna hamnar då i

situation där de inte kan ta de heltidsarbeten som erbjuds och då får en nöja sig med att arbeta deltid, vilket inte är tillräckligt för försörjningen. Lösningen blir då att få tillskott till ekonomin i form av socialbidrag utbetalas av kommunen.

som

Arbetsgivama har samstämmigt fört fram kritik mot att de deltidsarbetslösa inte tillräckligt tydligt framför till arbetsgivaren att hon vill arbeta mer. Flera av de deltidsarbetslösa för också fram detta som en möjlighet till att få arbeta mer i framtiden.

Arbetsgivama är positivt inställda till deltidsanställningar. Man an-

behöver det för att kunna schemalägga personalens arbetsser att man tider. Man hävdar att man med heltidsanställningar skulle få tjänster som ingen skulle vilja ha eftersom det skulle kräva att man var tvungen att arbeta i mycket stor omfattning under kvällar och helger. Inom handeln tycks behovet av deltidsanställningar snarast öka inför framtiden, enligt arbetsgivarna inom handeln. Man menar att kunderna ställer allt högre krav att öppettidema ska passa dem.

De deltidsarbetande förefaller vara relativt nöjda med sin arbetsmiljö. Arbetsgivama inte att det finns några skillnader i arbets-

anser miljö mellan deltidsanställda och heltidsanställda beror just på hur

som mycket de arbetar. Däremot är det så att de deltidsanställda inom handeln främst arbetar inom kassalinjen vilket gör att deras arbete blir tungt och monoton. För timanställda som kallas in vid behov blir det med automatik så att de kallas in vid underbemanning, vilket gör att de får stressig arbetsmiljö, säger man från arbetsgivamas sida.

372 Bilaga 3

2 Inledning

2.1 Bakgrund

På uppdrag Utredningen arbetslöshetsersättning och deltids-

av om arbete m.m. har Inregia utfört djupintervjuer kring deltidsarbete och deltidsarbetslöshet. Syftet är att förmedla bild de deltidsarbetades

en av situation som ett komplement till övriga kvantitativa data samlas

som inom ramen för utredningen.

2.2 Urval av orter och

personer

Fyra orter har valts ut av ansvariga för utredningen. Kriterierna att

var orterna skulle ha en högre andel deltidsarbetande än medeltalet för Sverige. De orter som valdes ut var Farsta utanför Stockholm, Strömstad, Örebro och Örnsköldsvik. Ortema skiljer sig åt sinsemellan i flera

avseenden, bland annat har man olika huvudsakliga näringsgrenar och olika stora andelar förvärvsarbetande kvinnor.

På varje ort har arbetsförmedlingen kontaktas. Dessa har plockat ut fem deltidsarbetslösa samt tre arbetsgivarkontakter. Urvalet

personer kan inte statistisk representativ. Intervjuerna syftar inte hel-

sägas vara ler till att någon statistiskt korrekt bild verkligheten, utan ska

ge av snarast ses som inblickar i några personers verkligheter. Arbetsgivama kommer från branscher där en stor del av de anställda arbetar deltid, handeln, hotell och restaurang samt vård och Pâ varje ort har

omsorg. också intervjuer gjorts med två arbetsförrnedlare som arbetar mot arbetssökande inom dessa branscher.

2.3 Metod och

genomförande

Intervjuerna har till största del genomförts som personliga intervjuer plats på respektive ort. Då det inte har varit möjligt att ordna

ett sammanträffande för intervju, har intervjuerna gjorts telefon. I två fall

per var inte det heller möjligt och ingen kontakt nåddes därmed. Intervjuerna har genomförts med stöd frågeguide. Intervjuerna har till

av en stor del haft karaktären av ett gemensamt samtal kring frågorna. De har genomförs under november och december 1998.

Bilaga 3 373

3 Farsta

3.1 Bakgrund

Farsta förort utanför Stockholm med tunnelbaneförbindelse till

är en centrala Stockholm. I upptagningsområdet finns närmare 60 000 perso-

i åldrarna 20-65 år. De arbetsgivare dominerar finns inom ner som vård och I och med att köpcentrat har expanderat kraftigt

omsorg. under det senaste året har antalet arbeten inom handeln ökat. Upptagningsområdet betraktas social tungt, har stora sociala

som man

problem och innevånama har utbildningsnivå är låg jämfört

en som med många andra delar i Stockholmsregionen.

3.2 De intervjuade

Deltidsarbetande

Familjesituation

Av de fyra deltidsarbetslösa intervjuades i Farsta är samtliga kvin-

som

Två är ensamstående, med barn under tolv år, och en med nor. en

barn. kvinnorna bor tillsammans med make eller sambo vuxna Två av och har inte några hemmaboende bam. Kvinnorna är i åldrarna 36-59 ar.

Utbildning och arbete

En kvinna hade förskollärarutbildning i ett annat land än Sverige. De övriga hade nioårig grundskola, realexamen eller treårig gymnasieutbildning.

Två kvinnor arbetar inom handel i småbutiker, en kvinna arbetar inom och den fjärde kvinnan arbetar på ett hotell och i en

omsorgen festvåning.

Arbetsförmedlingen

På arbetsförmedlingen i Farsta träffar jag två förmedlare. En arbetar främst inom vård och och den andra arbetar sektorsövergri-

omsorg pande. I genomsnitt arbetar varje handläggare med drygt 250 arbetssökande. En arbetsförmedlama arbetar till stor del emot arbets-

av givama och har därför ett lägre antal sökande. Minst en fjärdedel av

374 Bilaga 3

samtliga inskrivna vid förmedlingen arbetar deltid eller är personer som är timanställda och söker mer tid.

Arbetsgivaren

Tre arbetsgivare intervjuades. En är butikschef för livsmedelsbutik en som ingår i en av de stora kedjorna inom branschen, är personalen ansvarig inom vården och i kommundelen och den tredje är omsorgen receptionschef på ett hotell i centrala Stockholm. Av de tre arbetsgivarna har två en mycket stor andel deltidsanställda bland sina anställda. Endast arbetsgivaren inom hotellbranschen att större del uppger en av hennes anställda är heltidsanställda. Utvecklingen när det gäller antalet deltidsanställningar har under de senaste åren varit relativt konstant, enligt arbetsgivama. När det gäller tillfälliga anställningar har de blivit något fler inom vården så vikariat har uppkommit i och med att fast anställda väljer att studera inom Kunskapslyftet.

3.3 Den deltidsarbetaren

typiske

Enligt arbetsförmedlama är den typiske deltidsarbetslösa kvinna i en åldern 25-60 år. Kvinnor i åldrarna 25-40 år är ofta undersköterskor. De har barn och vill arbeta heltid, arbetstiden ska förlagd men vara under dagtid. De som är äldre än 40 år kan generellt sett däremot tänka sig att arbeta på obekväma arbetstider, är inte intresserad att men av byta arbetsplats eftersom de trivs bra där de är. Den typiske deltidsarbetaren är också enligt arbetsgivarna en kvinna. Inom handeln har två typer deltidsanställda, antingen man av en student som har arbetet som extraarbete eller är kvinna i 35 årsen åldem med bam. Inom vården beskriver den typiske deltidsarbetaman ren som kvinnor i alla åldrar. Många är ensamstående vilket har framkommit när arbetsgivaren har erbjudit dem att arbeta under obemer kväma arbetstider och de tackar nej på grund att de inte kan ordna av barnomsorg. Arbetsgivaren från hotellbranschen har relativt få deltidsarbetande och säger att den typiske deltidsarbetande hos henne är en kvinna med små barn.

Bilaga 3 375

3.4 Arbetssituation

Anställningsform

Två kvinnorna är fast anställda och de övriga två är tillfälligt an-

av ställda.

Inom vården är en majoritet fast anställda och det samma gäller inom de båda andra sektorerna, enligt arbetsgivarna.

Arbetstider

Kvinnan jobbar inom hotellbranschen är timanställd och rycker in

som vid behov. Övriga har bestämd veckoarbetstid som varierar mellan

en 22,5 och 30 timmar vecka. Man har schemalagda arbetstider. Kvin-

per

jobbar inom arbetar i stort sett varje vardag, medan nan som omsorgen kvinnorna arbetar i butik arbetar tre till fyra dagar per vecka. Inom

som handeln jobbar lördagar några gånger per månad. Det gör även

man kvinnan som arbetar som timanställd inom hotellbranschen.

Samtliga arbetsgivare uppger att de anställda arbetar på schemalagda arbetstider. Inom såväl vården som hotellbranschen har man schemalagda arbetstider över hela dygnet, medan man i livsmedelsbutiken arbetar någon gång mellan 06-21, samtliga dagar i veckan.

Mertid

Kvinnorna arbetar i butiker upplever att de har små chanser att

som jobba mertid. Blir det något tar ägaren det, berättar de båda. Inom omsorgen och inom hotellbranschen har kvinnorna däremot stora möjligheter att jobba mertid. Man upplever inte att detta har förändrats över aren.

Hur ser arbetsplatserna ut med avseende på heltidare och deltidare

Ser till kvinnan som jobbar inom omsorgen arbetar hon på en ar-

man betsplats där samtliga anställda jobbar deltid. För kvinnan inom hotellbranschen ser det likadant ut men där är det timanställda som plockas in vid behov som dominerar arbetsgruppen. När det gäller handeln jobbar de intervjuade kvinnorna i små butiker där butiksägaren är den enda

arbetar heltid. På butikerna finns ytterligare en deltidsansom en av ställd.

376 Bilaga 3

3.5 Intresset för att arbeta

mer

Hur mycket vill man jobba

De kvinnor som inte har små barn vill absolut jobba heltid. Kvinnan som har barn under tolv år säger att hon helst allt skulle vilja jobba av kring 70 procent så länge barnen är små, eftersom hon är men ensamstående anser hon att det inte går att klara sig ekonomiskt med delen tidslön. Hon skulle gärna vilja jobba natt eftersom hon då skulle kunna

få vara med barnen under deras vakna tid. Detta är dock inte helt lätt

med tanke på barnomsorgen. På orten finns inget nattis och det är inte alltid så lätt att ordna med barnpassning bland värmer, säger hon.

Arbetsförmedlama är med att påpeka att det finns anställda noga som vill arbeta deltid eller timanställda. En del timanställda upplesom ver det som en frihet, säger förmedlama. Man gör regelbundet en av utskick till arbetsgivare har deltidsanställda hos förmedlingen som som anmält att de vill arbeta och därmed stämplar. I vissa fall har mer man varit med om att arbetsgivaren att har erbjudit den deltidssvarar man arbetslösa att gå i arbetstid att denne tackat nej till det. I dessa upp men fall går arbetsförmedlama in och informerar de deltidsarbetslösa de att på detta sätt riskerar att mista sin a-kassa. Enligt fönnedlama brukar det

ge resultat. Man har även upplevt ovilja till att ta jobb inom den en Vikariepool som inrättats för barnomsorgen, har även där varit klar men med att informera risken för utestängning från a-kasseersättning om man tackar nej till fler än tre erbjudande. Arbetsförmedlama är noga med att tala om detta redan från början så att de arbetssökande är klara på vad de sig in på. ger Arbetsgivaren inom vården berättar i möjligaste mån föratt man söker att erbjuda deltidsanställda heltidsjobb, han att det men menar inte är alla gånger de deltidsarbetande verkligen visar intresse för som att jobba mer. Dock fortsätter han med att säga att han vet att det finns ett intresse av att arbeta heltid de ansökningar får när genom man man utlyser vakanser på heltid.

Arbetsgivaren inom handeln upplever att ytterst få hans anställda av verkligen vill arbeta heltid. Om de vill jobba handlar det vanligtvis mer om att man vill jobba några timmar till, vilket kan svårt att in vara passa

schemamässigt.

Arbetsgivaren inom hotellbranschen att de flesta arbetar menar som deltid på hennes arbetsplats gör det frivilligt. Många har barn och de

vill hinna med att träffa dem, säger hon. De hon känner till som som vill arbeta mer gör hon allt för att få i arbetstid. upp

Bilaga 3 377

Lätt eller svårt att motivera folk att söka deltidsarbete

Enligt arbetsförmedlama krävs det ofta en diskussion för att en arbetslös ska ta en deltidsanställning. En utbredd missuppfattning är att man inte får behålla sin A-kassa och inte heller stämpla upp. Detta gör arbetssökande negativt inställda till att söka en deltidsanställning. Från arbetsförmedlingens sida berättar man hur det är och trycker sedan på att det åtminstone är ett sätt att komma på arbetsmarknaden

3.6 Ekonomin

Ekonomiskt hållbara alternativ på orten

Som läget är nu anser arbetsförmedlama att det finns ekonomiskt hållbara alternativ till deltidsarbetslöshet på orten. Det finns heltidstjänster inom vården, vilket till stor del beror på att mycket vårdpersonal utbildar sig inom Kunskapslyftet. Problemet med heltidstjänstema är att de ofta är förlagda nattetid, vilket göra det svårt för kvinnor med barn, och i synnerhet för ensamstående kvinnor med barn, att ta de jobb som finns. Arbetsförmedlama menar också att de som vill utbilda sig har stora möjligheter satsningama inom Kunskapslyftet. Arbetsför-

genom medlingen har nyligen startat en kompletterande kurs på deltid för arbetssökande inom vården. Med den kursen blir de undersköterskor.

Inkomstens betydelse för de deltidsarbetande

Samtliga kvinnor bedömde inkomsten från deltidsarbetet som ytterst avgörande för den ekonomiska överlevnaden. De oroade sig för hur det skulle när deras a-kassedagar var slut, en kvinna talade om att det då kommer att bli katastrof, annan talade om att hon kommer att be-

en höva till socialen då.

Varför vill man arbeta mer

Den främsta anledningen till att de deltidsanställda vill arbeta mer är att ekonomin skulle förbättras genom det. De kvinnor som är femtio år eller äldre talar om vikten av ekonomin inte bara på kort sikt, utan även på längre sikt med tanke på pensionen.

Även arbetsförmedlama påpekar de ekonomiska konsekvenser

som ett deltidsarbete får på sikt i och med att pensionen blir låg.

378 Bilaga 3

Arbetsgivama instämmer också i resonemanget att det främst är ekonomin som är anledningen till att deltidsanställda vill jobba mer. Både inom handeln och vården är man dock noggrann med att påpeka att de som jobbar deltid inte alltid tjänar så dåligt eftersom man har OB-tillägg.

3.7 Vad är lönsamt

För individen

Samtliga kvinnor tror att det lönar sig att jobba mer. Kvinnan med små barn är dock mer tveksam till det än övriga. Hon menar att det kan bli större utgifter för barnomsorg då och dessutom kan det bli mycket krångel kring att ordna det.

För samhället

Arbetsförmedlama tror inte att det kan vara samhällsekonomiskt lönsamt med deltidsarbetande, även om man när man ser att det ur arbetsgivarens synvinkel ser att det finns en hel del ekonomiska fördelar med deltidsanställda. Det finns så mycket outnyttjade resurser i samhället, säger arbetsfönnedlingen. En av arbetsförmedlarna anser att man slösar a-kassepengar för att finansiera arbetsgivarna eftersom det for arbetsgivaren är billigare att ha deltidsanställda. Hon menar att arbetsgivaren får deltidsanställda mycket tack vare att de deltidsarbetande kan få högre lön genom att stämpla tiden till heltid. Utan det

upp skulle många inte kunna klara av en deltidsanställning ekonomiskt, säger hon.

För arbetsgivarna

Arbetsgivama inom vård och handel anser att det är nödvändigt att ha deltidsanställda för att man ska kunna lägga scheman. Arbetsgivaren från hotellbranschen säger däremot att hon föredrar heltidsanställningar.

Arbetsgivaren inom vården är inte helt säker på att det är lönsamt med deltidsarbetande. Han menar att de kräver extra arbete inom administrationen.

Arbetsgivaren inom hotellbranschen har som målsättning att samtliga fast anställda ska arbeta heltid. Hon säger att det är viktigt med kontinuitet inom ett hotell där gästerna kräver en mycket hög service-

Bilaga 3 379

grad. Hon säger dock att det är ekonomiskt fördelaktigt för företag att ha deltidsanställda i de tider då man är osäker på om man verkligen har arbete så att det räcker för ett heltidsarbete.

3.8 Arbetets sociala

miljö

Arbetsgruppen

Samtliga deltidsanställda arbetar arbetsplatser har många del-

som tids- eller timanställda. Kvinnan som jobbar inom omsorgen upplever inte att det är några problem att komma i arbetsgruppen. Samarbetet fungerar bra. Kvinnorna som jobbar i butik upplever däremot inte att det är så mycket bevänt med gemenskapen. En dem berättar att hon

av for det mesta arbetar med chefen. Med sin kollega arbetar hon bara någon gång ibland eftersom deras scheman inte överlappar varandra. Den andra kvinnan som jobbar inom handeln säger att hon mest klarar sig själv, så mycket samarbete blir det inte tal om. Kvinnan jobbar

som inom hotellbranschen anser att det är lätt att komma i en arbetsgrupp. Hur samarbetet fungerar beror mycket på en själv, säger hon.

Endast arbetsgivaren inom handel upplever ibland att det är problem för deltidsanställda att komma i arbetsgrupp. Det gäller främst de

en som arbetar mycket korta deltider. De som jobbar deltid hos arbetsgivaren inom hotellbranschen har oftast jobbat heltid innan och på så sätt redan kommit in i gruppen.

Information

Det som brister för de deltidsarbetande är informationen mellan medarbetarna och kollegorna. Man försöker i den mån det går att informera varandra men det är inte alltid det fungerar, berättar kvinnorna

samstämmigt. Inte på någon av de arbetsplatser som kvinnorna jobbar har man några särskilda rutiner kring informationen, enligt dem.

Arbetsgivama anser också att det som deltidsanställda går miste om är informationen. Det är svårt att ordna med personalmöten när många arbetar på oregelbundna tider och det gör att det lätt blir ett missnöje med informationen, säger arbetsgivaren inom vården. På grund av detta kan konflikter uppstå, menar han.

380 Bilaga 3

Engagemang och satsningar

Från de deltidsanställda

De intervjuade kvinnorna säger sig mycket engagerade i sina jobb.

vara Inom omsorgen är det en förutsättning för att man ska kunna jobba, säger kvinnan jobbar där. En kvinnorna säger Kanske är jag

som av för engagerad för att bara ha en deltidsanställning

Arbetsgivama upplever inte några skillnader i engagemang mellan de som arbetar heltid och de som arbetar deltid. Många gånger upplever arbetsgivarna till och med att deltidare är mer engagerade än de som arbetar heltid och ser man till timanställda visas ofta ett mycket stort

Arbetsgivama tolkar det som om arbetstagaren ser det engagemang.

möjlighet att komma in på arbetsplats och att man då visar som en en sig från den allra bästa sidan.

Från arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen uppger att man har prioriterat de helt arbetslösa framför de deltidsarbetslösa när det gäller insatser. Det blir självklart så, säger Det tar mycket tid och kraft när man ska hjälpa dessa

man. grupper, berättar arbetsförmedlarna.

Arbetsförmedlama upplever att de inte har kunnat göra så mycket för de deltidsarbetslösa. Man upplever att det är lättare för en timanställd att få en heltidstjänst än för en person som har accepterat en deltidstjänst. Även inte lägger ned så mycket tid på de deltids-

om man arbetslösa, är från arbetsförmedlingen noggrann med att följa upp

man de deltidsarbetslösa. Arbetsförmedlingen går ut med brev till de arbetsgivare har deltidsanställd som är anmäld som sökande vid

som en arbetsförmedlingen och frågar den deltidsarbetslösa har blivit er-

om bjuden arbete under den senaste tiden och inte varför.

mer om

Man har startat Vikariepool inom barnomsorgen och de som är

en deltidsarbetslösa eller heltidsarbetslösa kan här bli anvisade att ta ett sådant vikariat.

Från arbetsgivaren

Oavsett bransch upplever dessa kvinnor att arbetsgivarna inte satsar på sina deltidsanställda.

Bilaga 3 381

3.9 Arbetsmiljö

De deltidsarbetande trivs bra i sina arbetsmiljöer, båda kvin-

även om norna som arbetar inom handeln att det är lite ont om utrymmen.

anser Man kan aldrig gå sidan skulle behöva, säger de.

om man

Arbetsgivama ser inte några skillnader i arbetsmiljö när det gäller deltidsanställda och heltidsanställda.

3.10 Deltidsarbete som ett sätt att få in foten

på arbetsmarknaden och arbetsplatsen

Att deltidsarbete är ett sätt att få in foten på arbetsmarknaden och en specifik arbetsplats håller alla deltidsarbetande med de kvin-

om, men nor som är femtio år eller äldre är mer negativa till möjligheten att deltiden ska leda till något De talar att de är för gamla och att det

mer. om i den bransch de arbetar, handeln, överhuvudtaget inte finns någon efterfrågan av heltidstjänster. Kvinnan inom hotellbranschen poängterar att timanställning är ett sätt att visa vad man kan och hon tror att det är en förutsättning för att överhuvudtaget få ett jobb inom hennes bransch.

Arbetsfönnedlama använder ofta denna argumentation för att få arbetssökande att ta deltidsarbeten. Man tror att det fungerar, men en av dem påpekar att det i många fall beror på personkemin.

Arbetsgivama anser med bestämdhet att ett deltidsjobb eller en timanställning är ett sätt att komma på en arbetsplats. Inom hotellbranschen är det stor rotation på medarbetare vilket gör att snart

man har möjlighet att söka en heltidstjänst när man väl har kommit in och fått erfarenhet av yrket, säger receptionschefen.

3.11 och

Kompetensutveckling utbildning

Överlag anser kvinnorna att det är dåligt med kompetensutveckling på deras arbetsplatser. Det är främst kvinnor inom handeln som saknar det.

Arbetsgivaren från vården och inom hotellbranschen bedömer att deltidsanställda får ta del i kompetensutveckling i utsträckning

samma som heltidsanställda. Det gör däremot inte arbetsgivaren inom handeln. Han menar att deltidare deltar i kompetensutveckling i något lägre utsträckning än de som är heltidsanställda.

382 Bilaga3

Intresset för vidareutbildning är inte stort bland de deltidsarbetande kvinnorna. De kvinnor som arbetar inom handeln inte vilken utbildser ning det skulle vara som skulle kunna ge dem heltidsanställning och en de påstår att de har åldern emot sig. Kvinnan arbetar inom som omsorgen skulle gärna vilja vidareutbilda sig. Hon söker till universitetet då och då, men hon förstår inte hur hon skulle klara det ekonomiskt så av länge hon är ensamstående med tvâ bam. Arbetsförmedlama upplever inte att det är svårt att rekrytera deltidsarbetande till utbildningar, men de får då för det mesta de jobb ge upp de har och studera på heltid. Man har för närvarande många vikariat inom vården och omsorgen, vilket beror på att arbetstagarna har nappat på utbildning inom ramen för Kunskapslyftet. Arbetsgivama upplever inte att det finns något intresse bland de deltidsanställda för att vidareutbilda sig för att få möjlighet till tjänst en med längre arbetstid. Inom vården har man dock de senaste året varit med om att personal slutar för att studera i Kunskapslyftet och det visar väl i alla fall att det finns en vilja hos vissa, enligt arbetsgivaren inom vården. Frågan är bara om man gör det för att få utbildning eller om man ser det som ett välkommet avbrott från vardagen som blivit allt tyngre inom vården, säger han.

3.12 Framtiden

Är det möjligt att jobba mer i framtiden

Inom handeln anser de deltidsanställda att det inte kommer att lätt vara att få en heltidsanställning i framtiden. En kvinnorna berättar att hon av verkligen har försökt att få arbeta mer både hos den arbetsgivare som hon nu arbetar och på praktikplats hon hade tidigare. Men det en som verkar vara helt omöjligt att få göra det, säger hon. Kvinnan som har små barn är egentligen inte intresserad att jobba av mer så länge barnen är under tolv. Efter det tror hon dock att det kan finnas möjligheter att göra det inom och skulle det så att omsorgen vara hon skolar om sig anser hon definitivt att hon har möjlighet att göra det. Den kvinna som arbetar som timanställd inom restaurangbranschen tror och hoppas att det ska finnas möjlighet att jobba inom de närmer maste åren, men helt säker kan man inte säger hon. Branschen är vara, väldigt konjunkturkänslig och då vet man aldrig hur det går. Arbetsförmedlama ser negativt på möjligheterna för de deltidsarbetslösa i framtiden. I dagsläget känns det eftersnarare som om frågan på deltidsarbete ökar från arbetsgivarna, berätta de. Man upplever att arbetsgivarna mycket sällan söker fasta heltidstjänster.

Bilaga 3 383

Arbetsgivama inom vården och handeln anser att de även i fortsättningen kommer att behöva ha deltidsanställningar. Arbetsgivaren inom vården har dock en förhoppning att man kan lösa det på frivillig väg eftersom det alltid finns vill arbeta deltid under vissa perioder i

de som livet.

Inom handeln tror arbetsgivaren att behovet av deltidsanställningar

snarare kommer att öka i framtiden. Han talar om de ökade kraven på öppettider, människor vill handla när de är lediga och det är för de flesta under kvällar och helger. Han säger att han skulle kunna höja en del deltidare till heltid men att han då skulle behöva kräva att de jobbar främst under kvällar och helger. Han tror inte att arbetstagarna är beredda att jobba på det viset. De skulle behöva offra allt för mycket av sina sociala liv då, säger han. Med bakgrund av detta bedömer han att det framför allt kommer att vara de korta deltidstjänstema som kommer att efterfrågas i framtiden.

Inom hotellbranschen tror inte arbetsgivaren att det kommer att bli några större förändringar i framtiden när det gäller anställningar. Hon vill höja upp de deltidsanställda till heltid och håller för närvarande på att göra en översyn av det.

Vill man byta arbetsplats

De deltidsanställda vill gärna vara kvar på den arbetsplats där de arbetar. Visst måste man vara flexibel, säger en av kvinnorna, men det är så att när man väl har rotat sig på en arbetsplats är det svårt att bryta upp. Arbetsförrnedlama säger att detta många gånger gör att det är svårt att hjälpa deltidsarbetslösa. Även arbetsgivarna signaler att det

ger om är på detta sätt.

Flyttning eller pendling för att få arbeta mer

Endast en av kvinnorna har övervägt om flyttning kan vara en chans till

heltidstjänst. Hon är dock osäker på om det verkligen är lättare att få en ett heltidsjobb inom handeln utanför Stockholm än i Stockholm.

Pendling ser man inte heller som ett alternativ. Om man nödvändigtvis måste pendla vill man i alla fall inte behöva åka norr om city, säger man

Detta bekräftas också av arbetsförmedlama som upplever att arbetssökande är mycket ovilliga att pendla några längre avstånd. Skiljelinjen mellan norr och söder i Stockholm blir här tydlig, berättar hon, man vill absolut inte arbeta norr om stan. Hon upplever också att de arbets-

384 Bilaga 3

sökande är negativa att pendla på tvären eftersom de kollektiva förbindelsema inte är så goda.

Vad kan man göra i framtiden

En kvinna anser att arbetsgivarna i framtiden måste restriktiva

vara mer med övertid för dem som jobbar heltid. Det skulle göra att de som jobbar deltid kunde få jobba tror hon. När det gäller små företag,

mer, säger hon att det skulle vara bra om ägarna kunde minska sin arbetstid. Då skulle de anställda kunna jobba hon fortsätter med att säga

mer men att detta är en ekonomiskt fråga för arbetsgivarna och i nuläget verkar de inte tycka att de har råd att göra det.

Den kvinna som är ensamstående med barn anser att man som ensamstående borde ha samma ekonomiska möjligheter att arbeta deltid som de som är sammanboende. Som läget är nu vill hon gärna kunna vara hemma med barnen viss tid, det håller inte ekonomiskt,

en men säger hon. Hon påpekar också att man skulle kunna förbättra möjligheterna till ett heltidsarbete kunde ordna med barnomsorg på

om man nätter och helger. Hon säger att det finns heltidsjobb som är förlagda under dessa tider, men att hon inte kan söka dem eftersom hon inte har någon som kan ta hand barnen då.

Kvinnan som arbetar inom hotellbranschen anser att det är mycket upp till arbetstagarna att visa sitt intresse för att arbeta mer. Hon tror inte alla gör det så tydligt.

Arbetsfönnedlama i Farsta vill gärna fortsätta på den nu inslagna linjen med mer utbildning för deltidsarbetande samt utveckling avvikariepooler. I framtiden vill gärna kunna bearbeta arbetsgivarna

man mer, men för att det ska bli möjligt att det krävs någon form

anser man av principbeslut som kommer högre uppifrån.

Man också att skulle behöva tid för att kunna hjälpa

anser man mer de deltidsarbetslösa. Som arbetsfönnedlare är det viktigt att man uppmanar alla som inte egentligen vill ha ett deltidsarbete att de verkligen anmäler att de söker ett heltidsarbete. Annars är det lätt hamnar

att man i deltidsfällan ofrivilligt, menar de.

Arbetsgivaren inom vården anser att det är viktigt att går ut

man tydligt med information till de deltidsanställda när det finns heltidsjobb att söka. Arbetsgivaren inom handeln anser att en flexiblare lagstiftning skulle underlätta för deltidsarbetande vill arbeta Han tänker

som mer. då främst på kraven om att schemaläggningar ska göras ett år i förväg vilket enligt honom blir försiktig i planeringen. Det skulle

gör att man vara bättre om man fick göra det närmare i tid, då man ser om det behövs personal eller inte.

Bilaga 3 385

Kvinna som är receptionschef på ett hotell att att anser man genom omplacera resurser förmodligen kan erbjuda många fler helen tidstjänst. Även hon påpekar det viktigt att är att man verkligen erbjuder de deltidsanställda heltidstjänstema i första hand. Det kan göra man genom intemrekrytering säger hon och berättar vidare använder att man sig av det redan idag.

1 3

Sammanfattning

Den typiske deltidsarbetande är kvinna. I Farsta är det relativt en vanligt att hon är ensamstående. Hon har generellt sett maximalt gymnasieutbildning och företrädes från någon praktisk inriktad linje. Denna bild ges dels de deltidsarbetande har intervjuats genom som samt av arbetsförmedlare och arbetsgivare. De deltidsarbetslösa har inte prioriterats arbetsförmedlingen av under de senaste åren. De deltidsarbetslösa upplever inte heller att arbetsgivarna satsar på dem. Intresset för att arbeta är stort, enligt de deltidsarbetande. mer Arbetsgivama upplever dock inte att intresset är så stort hos deras deltidsanställda. Dock är deltidsarbetande inte särskilt intresseman som rad av att vidareutbilda sig för att få arbeta Kompetensutveckling mer. på arbetsplatsen saknar arbetsgivaren inom vården och man, men hotellbranschen att deltidsanställda får delta i kompetensuppger utveckling i samma utsträckning heltidsanställda. Detta instämmer som dock inte butiksföreståndaren De deltidsarbetslösa är inte heller beredd att flytta eller pendla några längre sträckor. Arbetsförmedlama att det för närvarande finns ekonomiskt anser hållbara alternativ till deltidsarbetslöshet. Det finns för tillfället ett antal heltidstjänster inom vården att söka och i och med Kunskapslyftet har det aldrig varit lättare att utbilda sig, menar man. Arbetsgivama att det är ekonomiskt fördelaktigt att ha deltidsanser anställda. Man anser på samtliga arbetsplatser, utom hotellet, att det krävs deltidsanställda för att ska kunna schemalägga personalen på man obekväma arbetstider. Av denna anledning tror att det även i man framtiden kommer att behövas ett antal deltidsarbetande på arbetsplat-

serna.

13 19-0281Arbetslöshetsersättning...

386 Bilaga 3

4 Strömstad

Bakgrund

Strömstad är kommun med ungefär 10 000 invånare, varav drygt

en 4 000 är förvärvsarbetande. Genom sin närhet till Norge spelar handeln

roll. Fiske är också viktig näringsgren även om den inte sysselstor en sätter än 3 procent ortens förvärvsarbetande 1996. Antalet för-

mer av värvsarbetande har ökat något de senaste åren. Främst är det kvinnor som har stått för ökningen.

4.1 De intervjuade

De deltidsarbetande

Familjesituation

Samtliga deltidsarbetande intervjuats på orten är kvinnor. De är

som mellan 24 och 47 år. Två är ensamstående varav en har ett hemmaboende barn och de övriga tre bor tillsammans med sambo eller make.

Utbildning

De två kvinnorna är i ZS-årsåldema har en treårig gymnasieutbild-

som ning bakom sig, den har läst på Omvårdnadsprogrammet och den

ena andra har läst humanistisk linje. En kvinna har vårdutbildning på folkhögskola och de resterande två kvinnorna har nioårig grundskoleutbildning.

En kvinna arbetar på ett ortens hotell. Två kvinnor arbetar inom

av vården och och ytterligare två arbetar inom handeln.

omsorgen

Arbetsförmedlingen

På arbetsförmedlingen samtalar jag med två arbetsfönnedlare, en med

för arbetssökande inom vård och och med ansvar för ansvar omsorg en arbetssökande inom handel och hotell/restaurang. Varje handläggare arbetar i genomsnitt med 300 Av dessa är ungefär hälften

personer.

har ett deltidsarbete eller timanställning men som vill personer som en arbeta Man har ytterst få arbetssökande verkligen söker ett

mer. som deltidsarbete.

BiIaga3 387

Man upplever att de deltidsarbetslösa är tungjobbade, vet aldrig

man när man kan nå dem eftersom de arbetar under så oregelbundna tider.

Arbetsgivaren

En arbetsgivare ansvarar för del vården och inom

en av omsorgen kommunen och en arbetsgivare är butikschef för butik ingår

en som som en bland ett tiotal i Sverige.

Inom vården söker arbetsgivaren främst timanställda kan rycka

som in vid behov. Man anställer också på deltidsvikariat

men i stor sett aldrig heltid eller fast anställning. Inom handen söker personal

man som jobbar maximalt 30 timmar. En stor del de tjänster arbets-

av som givarna söker är förlagda under kvällar och helger, berättar arbetsförmedlarna. Detta är inte det som de arbetssökande i första hand är intresserade av.

4.2 Den deltidsarbetaren

typiske

Enligt arbetsförmedlama är den typiske deltidsarbetaren kvinna i

en mellan 20 och 60 år. Många gånger har hon haft heltidsanställning

en innan hon fick bam.

Arbetsgivama instämmer också i den beskrivningen. Enligt arbetsgivaren inom vården är hon kvinna har familj och bam medan

en som enligt arbetsgivaren inom handeln är kvinnans ålder varierande.

Arbetsförmedlama berättar att de kvinnor är timanställda oftast

som inte har någon formell utbildning för vården där de oftast arbetar. Det gäller dock inte de De har någon utbildning har betydligt

unga. som större chans att få fast arbete än dem inte har det.

som

Hos arbetsgivaren inom vården är den typiske deltidsanställde

en undersköterska. Bland de vanligen är timanställda har

yngre som man treårig gymnasieutbildning. Bland de äldre saknas ofta utbildning

men detta har att erbjuda inläsning vårdämnen iunderskö-

man genom av terskeutbildningen rått bot på till viss del. Hos arbetsgivaren inom handeln har de deltidsanställda maximalt gymnasieutbildning.

388 Bilaga 3

4.3 Arbetssituation

Anställningsform

Anställningsförhållandena varierar. En kvinna är säsongsanställd och

kommer för det mesta i tjänst som motsvarande 35 procent. En

upp en

kvinnorna arbetar inom vården är också timanställd som kallas av som in vid behov. Den andra kvinnan är fast anställd med en 75 procents tjänst. För närvarande arbetar hon ungefär 65 procent. En av kvinnorna inom handeln är fast anställd, medan den andra är timanställd som arbetar vid behov. Båda arbetar dock ungefär 20 timmar vecka.

per

För närvarande är många inom vården tillfälligt anställda på grund

Kunskapslyftet, berättar arbetsgivaren inom vården. Inom handeln är av

majoritet fast anställda, har också timvikarier som rycker en men man in vid behov.

Arbetstider

Samtliga kvinnor arbetar på schemalagda arbetstider som varierar mycket. Man jobbar helger och inom vården även kvällar.

Båda arbetsgivarna har schemalagda arbetstider. Arbetsgivaren inom handeln berättar att personalen många gånger har önskemål om att få jobba längre när de väl arbetar och sedan kunna vara ledig

pass flera dagar i sträck. I detta avseende kan hon inte tillfredsställa önskemålen på grund av arbetsrättsliga regler.

Hur arbetsplatserna ut med avseende på heltidare och

ser deltidare

Samtliga, de intervjuade kvinnorna, arbetar arbetsplatser

utom en av där majoritet av de anställda arbetar deltid.

Båda arbetsgivarna har till största del deltidsanställda eller timanställda. Inom vården arbetar de anställda mellan 46 och 75 procent och

har tyngdpunkt mot dem som arbetar 46 procent. Arbetsgivaren man en inom vården har för avsikt att höja de kortaste tjänsterna. Arbets-

upp givaren inom handeln har det senaste året kunnat höja upp några av dem som arbetar deltid, dock till heltid.

Bilaga 3 389

4.4 Intresset för att arbeta mer

Hur mycket vill man jobba

Alla kvinnor vill arbeta heltid.

Arbetsgivaren inom vården upplever att det finns många hos honom som inte vill arbeta heltid. Däremot vill de gärna ha en lön som motsvarar en heltidstjänst, menar han. Han berättar vidare att det finns de som har haft en fast deltid och som kunnat få jobba mer vid behov, som har sagt upp sig när kassadagama tagit slut för att sedan gå som timanställd på samma tjänst och kunna stämpla upp till heltid. Han upplever att de som verkligen vill arbeta mer är ensamstående unga kvinnor utan barn och kvinnor med vuxna bam.

Den arbetsgivare som representerar handeln uppfattar till skillnad från arbetsgivaren inom vården, att personalen vill arbeta mer.

Lätt eller svårt att motivera folk att söka deltidsarbete

Arbetsförmedlama upplever att det kan vara svårt att få en person som söker ett heltidsarbete att ta en deltidsanställning. Man lyckas i de flesta fall övertala personen att ta det genom att säga att det åtminstone är ett arbete och därmed ett sätt att komma in på arbetsmarknaden. Man upplever att det är extra svårt att motivera arbetssökande som inte kan stämpla till heltid.

upp

Arbetsgivaren inom vården har på senaste tiden upplevt att det har blivit svårare att rekrytera personal till de mycketkorta arbetstidema och han har därför för avsikt att höja dem detta gäller tjänster om 46

procent

4.5 Ekonomin

Ekonomiskt hållbara alternativ på orten

Arbetsförmedlama upplever inte att det finns några egentligt hållbara alternativ till deltidsarbetslöshet på orten. Möjligen skulle man kunna kombinera ihop flera arbeten, men det brukar vara svårt eftersom flertalet deltidsanställningar ligger under oregelbundna tider.

390 Bilaga 3

Inkomstens betydelse för de deltidsarbetande

De deltidsanställda som lever ensamma betraktar förstås inkomsten som mycket viktigt för sin ekonomi. Bland dem som är sammanboende bedömde man den inte som lika viktig, även om samtliga säger att den

det stora hela är viktigt för hushållets ekonomi.

Varför vill man jobba mer

Det främst skälet till att de deltidsarbetande vill arbeta mer är ekonomin. En av kvinnorna påpekar att det också är viktigt att jobba heltid sett ur sociala aspekter, även om hon för närvarande i alla fall arbetar varje dag och så sätt får den löpande kontakten med människor.

4.6 Vad är lönsamt

För de deltidsanställda

Alla deltidsanställda anser att det lönar sig att arbeta än vad de gör

mer idag. Ingen av kvinnorna har små barn och säger att det lönar sig att jobba mer när man inte har små bam. En av kvinnorna tvekar dock

om det är lönsamt att deltidsarbeta jämfört med att enbart ha ersättning från a-kassan. Hon upplever att de som är helt arbetslösa går i första hand från arbetsförmedlingens sida och att hon inte har några möjligheter vare sig till att få jobba mer eller deltaga i någon arbetsmarknadsåtgärd.

För samhället

Arbetsfönnedlama anser att det inte kan vara samhällsekonomiskt lönsamt med ofrivilligt deltidsarbete. Det krävs mycket extra administration för att klara av dem, både för arbetsgivarna, arbetsförmedlingen och för a-kassan. Dessutom är det svårt för många deltidsanställda att försörja sig på en deltidsanställning, vilket kan göra att de måste få hjälp från våra andra välfärdssystem, säger fönnedlama.

För arbetsgivaren

Båda arbetsgivarna anser att det är ekonomiskt fördelaktigt att ha deltidsanställda. Inom vården krävs det personal dygnet och detta gör

om att schemaläggningen skulle bli mycket svår utan deltidsanställningar

Bilaga 3 391

säger arbetsgivaren. Han menar också att det är få som verkligen orkar arbeta heltid inom vården och omsorgen. Jobbet är tungt och man borde kanske ta och se över veckoarbetsmâttet, säger han. Arbetsgivaren inom handeln det är måste ha deltidsanställningar. Även

anser att ett att hon motiverar det med schemaläggning och obekväma arbetstider. När det gäller de anställdas ekonomi tycker kvinnan inom handeln att det är viktigt att påpeka att OB-tilläggen gör att en person som arbetar deltid inom handeln mycket väl kan klara sig bra på sin lön. Hon upplever att detta främst tilltalar yngre medarbetare. Arbetsförmedlama säger att de förstår att arbetsgivarna vill ha deltidsanställda. Det blir många gånger lättare att ordna scheman om man har många personer att pussla med.

4.7 Arbetets sociala

miljö

Arbetsgruppen

De deltidsanställda kvinnorna upplever inte några svårigheter med att komma in i arbetsgruppen arbetsplatsen. Man tror att det delvis har att göra med att man arbetar inom grupper där de flesta arbetar deltid. Gemenskapen är god, även om kvinnan som är timanställd inom vården upplever att hon ibland kan känna sig utanför eftersom de flesta aktiviteter gäller personal som är fast anställd.

Arbetsgivaren inom vården upplever att personal med de kortaste deltidema, 46 procents tjänster, har svårt att komma riktigt väl i arbetsgruppen. De missar information och det kan bli en del gnäll från arbetskamrater över att de inte är med i det dagliga slitet, berättar han. Arbetsgivaren inom handeln upplever inte att det är några problem för de deltidsanställda att komma i gemenskapen, men säger att det förmodligen beror bara har deltidsanställda på den arbetsplat-

att man sen som hon är chef över.

Information

Varken arbetsgivarna eller de deltidsanställda upplever att infonnation leder till problem på arbetsplatserna.

392 Bilaga 3

Engagemang och satsningar

Från de deltidsanställda

Engagemanget i arbetet råder det inte brist på. Alla deltidsarbetande ger intryck av och säger sig vara engagerade i sina arbeten.

Butikschefen upplever att deltidsanställda är engagerade. Hon kan inte jämföra med heltidsanställda eftersom hon inte har sådana i sin verksamhet. Hon skulle dock inte ha något emot ett ännu större engagemang och hon menar att är det någon som visar det, finns det alltid utrymme för större och därmed arbetstid. Även arbetsgiva-

ansvar mer ren inom vården upplever att de deltidsanställda visar engagemang i sitt arbete. Han påpekar dock att det i mångt och mycket blir så att en stor del av verksamheten snurrar kring de få som är heltidsanställda. Det är dessa som har kontinuiteten vilket är viktigt, framför allt när man arbetar inom demensvården.

Från arbetsförmedlaren

Man säger att de som varit helt arbetslösa gått före de är deltids-

som arbetslösa. Före de deltidsarbetslösa kommer också timanställda. Man menar att man inte har haft möjlighet att göra på något annat sätt.

Man upplever inte har kunnat göra så mycket konkret för de

att man deltidsarbetslösa. I de branscher där dessa återfinns efterfrågas inte heltidsarbetande. Nu när arbetsmarknadsläget har ljusnat något börjar man dock kunna jobba även med denna Man har börjat arbeta

grupp. med datortek på deltid. Inom kommun, stat och landsting har man också kunnat använda sig av s.k. resursarbete för deltidsarbetande i ganska stor utsträckning.

Från arbetsgivaren

Kvinnan som arbetar inom hotellbranschen att arbetsgivaren sat-

anser sar på deltidsanställda. Hon säger att man är tvungen att göra det for att överhuvudtaget få behålla personal som kan arbeta på obekväma arbetstider som t.ex. frukostvärdinna. Kvinnan är timanställd inom

som vården upplever inte att arbetsgivaren satsar på timanställda. Man har inte fått någon del den generella löneforhöjningen och hon att

av menar många aktiviteter enbart gäller dem som är fast anställda. Den kvinna som är fast anställd inom vården upplever däremot att man satsar på deltidsanställda. Man har exempelvis gjort om alla deltidstjänster till 75

Bilaga 3 393

procent tjänster och det gjorde att många kunde gå upp i arbetstid. För hennes del innebar det dock att hon fick gå ned något i tid.

4.8 Arbetsmiljö

Arbetsmiljön är man också relativt nöjd med och som deltidsanställd eller timanställd upplever man inte att det finns skillnader som beror på om man arbetar del- eller heltid.

Detsamma säger arbetsgivarna. Möjligen, säger arbetsgivaren inom vården, kan det vara så att en person som arbetar deltid klarar sig bättre undan arbetsskador.

4.9 Deltidsarbete som ett sätt att få in foten

på arbetsmarknaden och arbetsplatsen

De deltidsarbetande anser att en deltidstjänst är ett sätt att komma på en arbetsplats och visa upp sig. Man påpekar dock att detta var lättare förut. Nu har så hårda besparingskrav inom exempelvis kommun

man och landsting att det har blivit mycket svårt att få något mer än ett vikariat.

Arbetsförmedlarna upplever däremot att det idag har blivit lättare för arbetssökande att få en fot på arbetsmarknaden. Man använder detta som argument för att få arbetssökande att ta en deltidsanställning.

Arbetsgivama intygar deltids- eller timanställning absolut

att en en är sätt att komma in på en arbetsplats. Arbetsgivaren inom vården berättar hur gången vanligen är, man börjar med att jobba som timanställd under semestrar och sjukdom, för att sedan kunna söka deltidstjänster som utlyses. När det finns tillfälle kan man senare söka en heltidstjänst.

4.10 Kompetensutveckling och utbildning

Överlag upplever de deltidsanställda och timanställda att de har få möjligheter till kompetensutveckling inom företaget. Kvinnan som är timanställd och så har varit ett antal år, berättar att det enbart är de med fast anställning som kommer i fråga för utbildningar och kurser. Det blir lite galet säger hon, här har jag gått som vikarie i fem år och inte ens blivit erbjuden att gå en kurs. Den andra kvinnan som arbetar inom vården har visserligen fått möjligheter till kompetensutveckling, men

394 Bilaga

hon är inte så intresserad det eftersom det ofta innebär att måste

av man avsätta några timmar av sin fritid till det.

Inom handeln berättar arbetsgivaren att man inte har haft så mycket kompetensutveckling. Hon tycker att det är svårt att hitta kurser som passar de anställda och den verksamhet som man bedriver. Arbetsgivaren inom vården anser inte att man gör någon skillnad på deltidsanställda och heltidsanställda när det gäller kompetensutveckling,

men däremot bekräftar han att de är timanställda mycket sällan får ta

som

del av kompetensutveckling.

Tre av fem personer är intresserade att vidareutbilda sig, dock

av en med reservationen att hon tycker att det är viktigare att jobba. De båda kvinnorna kring 25 år uttrycker ingen större entusiasm, dem

en av anser inte att det är bristen på utbildning som gör att hon inte får arbeta heltid, hon menar att hon har högre utbildning än de flesta

snarare en äldre. Den andra att hon helt enkelt inte har lust att sätta sig i

uppger skolbänken igen. Även på denna ort upplever de kvinnor närmar

som sig femtio år att de har åldern emot sig och att det är för sent att

nog börja studera nu.

Arbetsförmedlama berättar att man nyligen har startat en kurs på datorteket som ska ge deltidsanställda en möjlighet få datorkunskap. Man hoppas att detta ska bli ett sätt för deltidsanställda att vidareutbilda sig.

Enligt arbetsgivaren inom vården är de anställda intresserade

av vidareutbildning. Detta märks främst genom intresset for den utbildning som man startat inom Kunskapslyftet. Utbildningen koncentreras till vårdämnena på gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Inom handeln upplever arbetsgivaren att det saknas intresse for vidareutbildning och kompetensutveckling. Detta ser hon som en fara om man ser till företagets framtid.

4.1 1 Framtiden

Vill man byta arbetsplats

Det finns en ovilja hos de deltidsanställda att byta arbetsplats. Intrycket är att de flesta vill arbeta mer på den arbetsplats som de nu är på och som de trivs på. Detta intryck delas av arbetsförmedlama.

Bilaga 3 395

Flyttning eller pendling

Flytta är man inte beredd att göra och detta motiverar man med att den familjesituation som man har inte tillåter det.

Pendla kan de flesta tänka sig att göra, med reservationen att det inte får för långt. Pendling till Norge förekommer, en av kvinnorna har

vara gjort det och hon tyckte att det fungerade bra. Detta kräver dock att

har tillgång till bil eftersom det inte finns några kollektiva färdman medel går över gränsen mellan Sverige och Norge. Arbetsfönned-

som larna upplever däremot att arbetssökande är ovilliga att pendla. En del inom vården pendlar till Norge för många fungerar det bara under

men en tid.

Är det möjligt att arbeta i framtiden

mer

Kvinnan arbetar hotell att det i framtiden mycket väl kan

som ser finnas möjligheter att arbeta kanske till och med att komma upp

mer, i heltidsanställning. Arbetsgivaren har talat om att man ska expan-

en dera, och har då lovat att de deltidsanställda ska få arbeta mer.

man

Den kvinna arbetar timanställd inom vården är i första

som som hand intresserad att arbeta natt. Hon tror dock inte att det blir så lätt.

av Hittills har hon sökt många sådana tjänster, men hon har inte fått dem eftersom det alltid har funnits någon haft förtur till tjänsten,

annan som t.ex. på grund att de haft fler LAS-dagar än hon och for att det har

av varit nödvändigt med omplaceringar inom kommunen när man har dragit ned på resurser.

Båda kvinnorna arbetar inom handeln positivt på möjlig-

som ser heterna att arbeta i framtiden. Konsumtionen på orten har ökat de

mer senaste åren tack att norrmännen åker till Sverige och handlar.

vare Detta har gjort att har talat att köpcentrat de båda

nu man om som arbetar i ska expandera ytterligare.

Arbetsförmedlaren inom handeln att det bör finnas goda möj-

anser ligheter till att arbeta heltid om konjunkturen fortsätter som den gjort. Man borde då kunna göra deltidsanställningar till heltidsanställ-

om ningar menar hon. Inom vården verkar det mer kärvt.

Vad kan man göra i framtiden

För att i framtiden säker på att få jobba heltid anser kvinnan som

vara arbetar inom hotellbranschen överhuvudtaget inte bör stanna

att man inom den branschen. Hon tror dock att arbetsgivarna om de verkligen

396 Bilaga 3

ansträngde sig skulle kunna plocka ihop fler arbetstimmar till de som arbetar heltid. De personer som arbetar inom vården anser främst att det skulle behövas mer pengar till vården för att skulle kunna få arbeta man mer. Om det nu är så att inte kan göra det och personalen inte kan man arbeta heltid, borde man åtminstone ha lön kan leva på, en som man säger en av kvinnorna. Hon talar också om att man skulle kunna ha en fast Vikariepool där man var garanterad en heltid. Man skulle sedan hoppa olika arbetsplatser vid sjukdom och semester och det var mot förmodan så att det inte behövdes någon vikarie den anledav ningen skulle man kunna gå in på delar är särskilt tunga som som en extra resurs. Detta förslag har hon framfört till arbetsgivaren, hon men tycker inte att hon hittills har fått något gehör för idén. Hon påpekar också det tråkiga i att som ung nyutbildad inte kunna få fast anställen ning på flera år. En av kvinnorna tar också upp den danska modellen med utbildningsvikariat som något att prova på. Den kvinnan påpekar också att det är mycket viktigt att man har bra OB-tillägg deltidsanställd som inom handeln. Detta kan överleva på lönen gör att man som ensamstående, även det inte direkt blir något över. om En av kvinnorna efterlyser mer insatser från arbetsförmedlingen. Hon menar att man inte ska behöva helt arbetslös for att komma i vara fråga för arbetsmarknadsåtgärder. Det blir absurt att man ska vänta i 10 år att få någon hjälp, menar hon. När ska det bli de deltidsarbetslösas tur, undrar hon. Den kvinna som tidigare har arbetat som butikschef och arbetar nu som timanställd inom handeln anser att arbetsgivaravgiftema gör att man som arbetsgivare gärna vill ha deltidsarbetande. Hon tror att minskade arbetsgivaravgifter skulle kunna leda till fler heltidsarbeten på orten. Hon menar att man på så sätt skulle få bort hel del handel en längs gränsen som bedrivs av tvivelaktiga företag. Arbetsförmedlama anser att man som arbetstagare borde ställa mer krav arbetsgivaren. Har de deltidsanställning kan bli sagt att en en heltid ska man inte nöja sig med att det bara blir deltidsanställning. en Man upplever från arbetsförmedlingen att det tyvärr är svårt att göra något for de deltidsarbetslösa. Möjligheten att dryga ut arbetstiden med hjälp av resursarbete kommer att försvinna vid utgången 1999. Man av hoppas istället att arbetsgivarna ska söka fler heltidsanställda om man märker att man måste låta personalen arbeta för att de ska stanna mer kvar på arbetsplatsen. Inom vården kommer det att behövas modeller för arbete i nya framtiden, säger arbetsgivaren. Han tycker att skulle gå emot man mer en årsarbetstid och att skulle kunna ha någon form poängsättman av

1999:27 Bilaga 3 397 SOU

ning arbetstiden. Han vill inte att ska behöva låsa upp sig mot av man scheman på sätt gör idag. Han att det skulle vara samma som man anser bättre de anställda fick större kring schemaläggning och om ett ansvar de därmed skulle få valfrihet och möjlighet till meningsfull friatt mer tid. Detta skulle också honom arbetsgivare större möjligheter ge som till rekrytering. Arbetsgivaren inom handeln gärna att fler arbetar deltid ser personer hos henne. Hon vill ska jobba något längre tider än idag för att att man på så sätt få ta del i alla moment finns inom handeln. Fortsätter som handla kan jag höja några deltidsanställda, norrmännen att som nu, nog hon. Hon också ett utökat samarbete med arbetsförmedsäger tror lingen det gäller anordnande utbildningar. Hon ökar för närvanär av rande hos de deltidsanställda och hon påpekar att det skulle ansvaret kunna behövas någon form utbildning för del for att klara det. av en Hon att arbetsförmedlingen borde kunna erbjuda utbildning som anser alternativ till att stämpla och inte göra något.

4.12 Sammanfattning

Den typiske deltidsarbetaren i Strömstad är kvinna i olika åldrar. en Deltidsarbetslösheten förekommer också bland de är under 25 år. som Hon har inte högre utbildning än treårigt gymnasium. Man arbetar rela-

tivt korta arbetstider och det är vanligt med säsongsanställningar och

timanställningar. Handeln mycket stor betydelse på grund närheten till är av av Norge. Även för hotell och restaurangbranschen utgör norrmännen en viktig kundkrets. De senaste åren har konsumtionen från denna grupp lett till uppsving inom respektive bransch. Man är optimistisk och ett den kommer att öka ytterligare i framtiden. Detta kommer santror att nolikt påverka jobben inom dessa sektorer så till vida att möjligheatt till heltidsanställningar ökar. Inom vården ser det däremot mer pesten simistiskt ut även arbetsgivaren har för avsikt att höja de som arbeom de allra kortaste tiden. Arbetsförmedlama inte att det finns några tar ser egentliga ekonomiskt hållbara alternativ på orten. Inom vården har de senaste åren gjort stora resursindragningar. man Detta har fört med sig det har blivit svårt för att komma in på att unga arbetsplatserna på annat sätt än timvikarier. som Arbetsgivama det nödvändigt att ha deltidsanställda. Man ser som har schemalagda arbetstider och att det inte skulle fungera med menar heltidsanställda. Dock har inom vården upplevt att det under den man tiden har blivit svårare att rekrytera och behålla personal på de senaste allra kortast tjänsterna, varför har för avsikt att höja dem. man

398 Bilaga 3

Samtliga av de intervjuade kvinnorna att de vill jobba uppger mer. Arbetsgivaren inom handeln upplever också att vill det, man göra medan arbetsgivaren inom vården inte håller med det. Han om menar att många anser att det är för tungt att arbeta heltid inom vården. Helst av allt vill arbeta kvar på den arbetsplats på man som man är för närvarande. För att arbeta kan några kvinnorna tänka sig mer av att vidareutbilda sig. Detta intresse även arbetsgivaren inom vården uppger att det finns. Pendla möjlighet, och kan tänka sig ser man som en man att pendla både till Norge och inom Sverige. Flytta är däremot inte aktuellt för någon deltidsarbetande i Strömstad. av

5 Örebro

Bakgrund

Örebro är residensstad i Örebro län. Örebro kommun har närmare 122 000 invånare 93 000 i Örebro tätort. Antalet förvärvsvarav arbetande uppgår till knapp 55 000 Av de förvärvsarbetande personer. är 49 procent kvinnor. Den offentliga förvaltningen och vården är stor och omsorg samt utbildning är också stor jämfört med rikets medeltal.

Antalet sysselsatta inom vården och har minskat kraftigt omsorgen de senaste åren på grund stora neddragningar, flera andra av men även sektorer har minskat. Detta har gjort att andelen kvinnor bland de sysselsatta har minskat aning. en

5.1 De

intervjuade

De deltidsarbetande

F amiljesituation

Av de deltidsarbetande intervjuats i Örebro är samtliga som utom en kvinnor. De är mellan 35 och 50 år och majoritet har bam. en vuxna Två kvinnor arbetar inom vården, och kvinna arbetar inom mannen en handeln och den femte kvinnan arbetar inom restaurangbranschen. Alla

utom en av de intervjuade är sammanboende.

Bilaga 3 399

Utbildning

De deltidsarbetande har praktisk gymnasieutbildning som den högsta utbildningen, exempelvis omvårdnadsutbildning eller handel och administrationsutbildning.

Arbetsförmedlingen

Två arbetsförmedlare har intervjuats, jobbar mot vården och

varav en

och den andre mot handel. Man jobbar i genomsnitt med 250 omsorgen

handläggare de har kontakter med arbetsgivare personer per men som har ett lägre antal.

Enligt arbetsförmedlama är minst ñärdedel de som är inskriv-

en av

vid förmedlingen arbetar deltid men som söker mer na personer som arbete.

Arbetsgivaren

Arbetsgivarrepresentantema kom från restaurang och konferensbranschen, från handeln och från vården och omsorgen.

Arbetsgivama söker till stor del personal kan jobba på obe-

som kväma arbetstider. Detta är dock de sökande inte intresserade Ibland

av. finns förklaring till inte vill jobba sådana arbetstider, för

en att man ensamstående med barn blir det nämligen problem med barnpassning. På orten har tvâ nattdagis men det räcker inte till och folk står i kö

man för det.

5.2 Den deltidsarbetaren

typiske

Enligt arbetsförmedlama är den typiske deltidsarbetaren en kvinna som har barn vilket gör att hon är ovillig till att arbeta natt och hon är sammanboende.

På restaurang- och konferensanläggningen finns två kategorier av deltidsanställda, dels ungdomar i 20-25 års åldern som har jobbet som ett extraknäck, dels kvinnor har det sin huvudsakliga syssel-

som som sättning och som för det mesta är äldre än 30 år.

Inom handeln beskriver man den typiske deltidsarbetaren som en kvinna med familj, antingen har hon små barn eller barn som precis har flyttat hemifrån.

Även inom vården och är den typiske deltidsarbetaren en

omsorgen kvinna, har något högre genomsnittsålder, bland annat

men man en

400 Bilaga 3

grund av nedskärningar har gjort att de blivit uppsagda i som unga enighet med turordningsprincipema. Kvinnan är vanligen mellan 40 och 50 år. Enligt arbetsförmedlama har den typiske deltidsarbetaren maximalt

en tvåårig gymnasieutbildning.

Även arbetsgivarna uppger att den typiske deltidsarbetaren har högst gymnasieutbildning, förutom då det gäller ungdomar extraknäcker som och många gånger också studerar.

5.3 Arbetssituation

Anställningsform

Två av de intervjuade är fast anställda, två har vikariat och är timanen ställd. Anställningsformema varierar mellan olika arbetsgivare. På restaurang- och konferensanläggningen har mycket liten man en trupp av fasta anställda både hel och deltidsanställda. Man har det utöver ett hundratal timanställda kallar in vid behov. Arbetsgivaren som man inom handeln har dryga 60 procent personalen deltidsanställd. av som De flesta är fast anställda har också timanställda kan men man som kallas vid behov. Representanten för vården arbetar med vikarieen pool där alla är fast anställda och de flesta jobbar heltid. Inom vården överlag påpekar han dock majoritet har deltidsanställningar. att en

Arbetstider

Arbetstiden varierar ligger vanligen kring 30 timmar. Kvinnan men som är timanställd jobbar vid behov och detta är mycket ojämnt, berättar hon. Hon upplever dock att det har blivit lättare att arbeta under mer det senaste året eftersom restaurang och konferensanläggningen som hon jobbar på går bra. Arbetstidema varierar också, hon arbetar helt enkelt när kunden efterfrågar det och det kan handla såväl dagar, om kvällar helger säger hon. som För dem jobbar inom handeln är arbetstiden schemalagd under som dagtid, kvällar och helger. De deltidsanställda är

av uppfattningen att

arbetsgivaren vill ha det så för att man ska kunna lägga schema. Inom vården jobbar också schemalagt. En de deltidsarbeman av tande tycker att det är synd att schemat gör att hon arbetar så oregelbundet. Detta gör att hon har svårt att kunna något extrajobb vid ta sidan om och så sätt fylla till heltid. upp

Bilaga 3 401

En kvinna som arbetar inom vården berättar att hon blev uppsagd när man drog in på resurserna inom sjukvården. Nu jobbar hon

som vikarie på en deltidstjänst. Innan dess arbetade hon heltid i yrke.

samma Hon upplever att det blir lite paradoxalt att hon har sagts upp och sedan kallas som vikarie och dessutom erbjuds att jobba mertid i stor omfattning.

Samtliga arbetsgivare har schemaläggning och anställda jobbar

som både dagtid och kvällstid. Inom vården arbetar man också nattetid.

Mertid

Man har chanser till att arbeta mertid detta är väldigt beroende

men av säsong. Oftast får man chans att jobba under de tider när alla

mer andra är lediga och själv gärna skulle vilja det, säger

man vara mannen som jobbar i butik och fortsätter det är främst under helger, sommaren och innan jul som det behövs extrapersonal inom handeln.

Hur ser arbetsplatserna ut med avseende på heltidare och deltidare

Samtliga personer, utom en, arbetar på arbetsplatser där en majoritet

av de anställda också arbetar deltid. Den person som har flera heltidare i sin arbetsgrupp arbetar som undersköterska på Regionsjukhuset och har många sjuksköterskor i sin arbetsgrupp.

5.4 Intresset för att arbeta mer

Hur mycket vill man jobba

Intrycket efter intervjuerna är att de deltidsarbetande inte främst eftersträvar att arbeta 100 procent. Det man vill ha är trygghet i tjänsten

en på så sätt att man gärna har heltidstjänst i botten jobbar

en men omkring 70 procent, för att kunna välja att jobba känner att

mer om man man kan och om det behövs för ekonomin. Mannen är dock helt inne på att jobba heltid, han tycker inte att deltid är något egentligt alternativ. De som inte har fasta arbeten vill främst ha ett fast arbete.

En kvinna talar att hon gärna jobbar kvällar och helger eftersom

om sambon då kan ta hand om barnen. Hon säger att det är svårt att ordna barnomsorg annars, och påpekar att det är extra svårt för dem inte

som har någon anhörig som kan hjälpa till med barnomsorg de vill jobba

om kvällar och helger.

402 Bilaga 3

Många förefaller vara negativt inställda till att arbeta nattpass inom vården.

Samtliga arbetsgivare poängterar att det finns både de som vill arbeta mer och de som vill arbeta i samma omfattning som man nu gör. Man upplever att personalen många gånger är dålig på att tala om att de vill jobba mer.

Lätt eller svårt att motivera folk att söka deltidsarbete

Arbetsförmedlama upplever inte att det är svårt att motivera arbetssökande som har 365 dagar att stämpla upp till heltid att ta ett deltidsjobb. De som inte har det är dock mer negativa. Man menar att det många gånger krävs övertalning för att få en arbetslös att ta ett deltidsarbete. Detta gäller i synnerhet män. Man använder sig av argumentet att en deltid är ett sätt att få foten på arbetsmarknaden for att få arbetssökande att ta ett deltidsjobb.

5.5 Ekonomin

Ekonomiskt hållbara alternativ på orten

Arbetsformedlama anser inte att det finns några egentliga ekonomiskt hållbara alternativ till deltidsarbetslöshet inom de berörda branscherna. Även lyckas komma i heltidstjänst så är det

om en person upp en alltid någon annan som kommer in på en deltid. Man har inte kunnat erbjuda några deltidsstudier, varken i Kunskapslyftet eller på högskolan. Inte heller har det funnits några arbetsmarknadsåtgärder som har riktat sig till denna grupp.

Inkomstens betydelse för de deltidsanställda

De kvinnor som är sammanboende bedömer inte sin inkomst som avgörande för hur hushållet ska klara sig. Det gör däremot den deltidsarbetande mannen och naturligtvis också den ensamstående kvinnan.

Varför vill man jobba mer

Den främsta anledningen till att de deltidsanställda vill arbeta mer är ekonomin. Man ser inte bara ekonomin på kort sikt. Man har också börjat att oroa sig för hur pensionen ska bli om man bara jobbar deltid.

Bilaga 3 403

En kvinna poängterar också att hon tycker att det är viktigt rent socialt att jobba. Jag trivs med att möta kunder, säger hon. Hon fortsätter, det handlar också om framtiden, jag tror att det är bra att kunna visa att man har haft ett heltidsjobb vill söka något annat.

om man

Arbetsgivarnas upplevelse är samstämmig, att de flesta

man anser vill jobba mer av ekonomiska orsaker. Här påpekar representanten för handeln att de som jobbar deltid där många gånger har helt accepta-

en bel lön eftersom man har mycket förmånliga OB-tillägg.

5.6 Lönar det

sig

För de deltidsarbetande

Samtliga deltidsanställda anser att det lönar sig att jobba mer. Ett argument är att de har stora barn vilket gör att de inte har utgifter for bamomsorg. Flera tror dock inte att det skulle vara lika lönsamt att jobba mer om man hade små barn eftersom utgifterna för barnomsorgen då skulle öka. En kvinna säger att när barnen är stora har hon inte

nu några extra utgifter för att jobba mer och hon har inte heller bidrag

som kan dras om hon skulle jobba mer. Den lön jag får ut kan jag helt enkelt stoppa i plånboken, även om den har beskattats, säger hon.

Att man har något som man kan dryga ut ekonomin med är mycket ovanligt. Mannen säger att man måste ha många kontakter och att

man helst ska vara hantverkare.

För samhället

Arbetsformedlama anser att deltidsarbetslöshet är ett mångfacetterad problem. Som läget är nu finns en stor efterfrågan på deltidsanställda och timanställda och i och med arbetsmarknadsläget har det varit möjligt för arbetsgivare att få personal som jobbar så. Arbetsfönnedlaren som ansvarar för vård och omsorg tror att detta eventuellt kan upphöra när behovet av arbetskraft ökar, medan arbetsförmedlaren med

ansvar för handel snarare tror att deltiderna där kommer att bli fler.

Om deltidsarbete var ett genomgångsarbete tycker inte att det

man skulle vara några problem behäftade med deltid. Men det är

som nu finns det personer som hela sitt liv jobbar mindre än de vill, säger de.

Man är tämligen negativ till reglerna om att man får stämpla upp till heltid. På något sätt anser man att detta ger sken av att kan jobba

man t.ex. 75 procent men få lön motsvarar högre tjänst. Man

en som en upplever att en del deltidsarbetslösa vill ha inte jobba

mer pengar men

404 Bilaga 3

så mycket mer. Dock tror man att det är nödvändigt att ha något system för dem som vill jobba heltid men inte får ett sånt jobb, särskilt på orter där det inte går att få annat och inom yrken där det inte går att få annat.

För arbetsgivarna

Arbetsgivama inom restaurang och handeln anser att deltidsanställda och timanställda är en förutsättning för verksamheten. Man har stor variation över säsong och inom handeln även över veckan. Arbetsgivaren från restaurang- och konferensbranschen säger att man skulle kunna tänka sig att ha fler fasta heltidsanställda men att man inte har vågat anställa så ännu eftersom man inte vet om den konjunkturuppgång som nu gynnat branschen kommer att fortsätta. Arbetsgivaren från handeln skulle helst vilja ha fler deltidsanställda än i dag. Det skulle, enligt honom, göra att det var lättare att lägga kassascheman.

5.7 Arbetets sociala

miljö

Arbetsgruppen

De deltidsarbetande verkar tycka att samarbetet fungerar bra inom respektive arbetsgrupp. Till stor del förklaras det av att man arbetar på arbetsplatser där en majoritet arbetar under liknade förhållanden. En kvinna som arbetar inom vården berättar att det är svårt att komma in i en arbetsgrupp om man bara jobbar kortare tider och värst upplever hon att det är om man jobbar natt. Gemenskap tycker de anställda också att de har. Alla jobbar dock större arbetsplatser, vilket innebär att det alltid finns andra som arbetar samma tider.

Från arbetsgivamas sida ser man inte heller några större problem vad gäller gemenskap och samarbete, i alla fall inte när det gäller de som jobbar 75 procent eller mer. Arbetsgivaren från vården medger dock att det kan bli en del mindre konflikter och tråkig stämning som har sin grund i att någon jobbar deltid. Man hör ibland när det är extra tungt att heltidsarbetande gnäller över att deltidsarbetande aldrig är där och man säger att de inte tar del av det tunga jobbet, berättar arbetsgivaren. Detta ser han som något som talar emot deltidsanställningar.

Bilaga 3 405

Information

Problem uppstår när det gäller infonnation, säger de deltidsarbetande. Detta upplever såväl de arbetar inom vården som de som arbetar som inom handeln och restaurangbranschen. En kvinna som arbetar inom handeln påpekar att det är extra olyckligt när missar facklig informan mation för inte jobbar under ett antal dagar. En risk med bristen att man på information, säger är att det är lätt att det uppstår rykten. mannen, Även inom vården är informationen ett problem för dem som jobbar deltid. Detta är särskilt allvarligt när det handlar om information om patienter säger kvinnorna. Arbetsgivama upplever inte att det en av finns några direkta brister när det gäller informationen.

Engagemang och satsningar

Från de deltidsanställda

Engagemanget i arbetet är stort bland de deltidsarbetande. Den kvinna är timanställd säger att många gånger måste vara mer som man nog engagerad i sitt jobb timanställd eftersom inte har något att som man falla tillbaka på, utan hela tiden måste se till att man får nya påhugg. Arbetsgivama upplever inte att det är några skillnader i engagemang vad gäller deltidsarbetande och heltidsarbetande. Arbetsgivaren från och konferensbranschen påpekar att det generellt bland restaurangtimanställda finns ett lägre men det leder i sin tur att nog engagemang, dessa inte blir kontaktade nästa gång har behov av timanställda. man Arbetsgivaren från handel inte heller några egentliga skillnader i ser eftersom det många gånger är så att de som jobbar engagemang, men heltid arbetar på ansvarsfyllda positioner skulle man kunna tror det mer vid forsta anblick. Han är dock övertygad om att engagemanget inte en beror på jobbar deltid eller heltid, utan snarare vad man om man jobbar med och vilken position man har. Arbetsgivaren inom vården lutar att deltidsanställda är snarare engagerade än heltidsanställda. Han att de beror på att de mer menar orkar Dock han att det är synnerligen olyckligt att man ska mer. anser behöva jobba deltid för att orka med att vara engagerad i sitt jobb.

Från arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlama att de främst ägnar tid de som är helt uppger arbetslösa. De är deltidsarbetslösa kommer på undantag säger som de har i alla fall något jobb, Man upplever också man, menar man.

406 Bilaga3

att deltidama är en tung grupp att jobba med, de är svåra att få tag i eftersom man inte vet när de jobbar. De att skulle behöva anser man betydligt mer tid för att kunna hjälpa dem till arbete. mer

Från arbetsgivaren

Man upplever inte några skillnader i satsningar på deltidsanställda och heltidsanställda från arbetsgivamas sida.

5.8 Arbetsmiljö

De deltidsarbetande har inga synpunkter arbetsmiljön gäller som skillnader för deltidare och heltidare. Inom vården antyder dock man att det är för tungt att arbeta heltid. Man orkar inte på topp med vara patienterna heltid, kvinna arbetar inom demensvården. säger en som Inte heller arbetsgivarna ser några direkta skillnader i arbetsmiljö som just beror på att man jobbar deltid respektive heltid. När det gäller timanställda är det dock så att de alltid kallas vid behov vilket med automatik för med sig att jobbet är stressigt. I handeln har främst man deltidsanställda inom kassalinjen och då det är ett monotont och slitsamt yrke kan säga att många deltidsanställda har sämre man en arbetsmiljö än övriga inom handeln, arbetsgivaren från den uppger branschen.

5.9 Deltidsarbete som ett sätt att få in foten

på arbetsmarknaden och arbetsplatsen

Inom handeln de deltidsarbetande absolut att deltids- eller timananser ställning är ett sätt att komma in på arbetsplats. Dock upplever en man att det är svårt att få en heltid, dels för att det finns många andra deltidare att konkurrera med, dels för att de inte tror att arbetsgivaren vill ha heltidsanställda. Även inom restaurangbranschen är det nödvändigt att börja som timanställda kvinnan jobbar där, hon tror anser som men att det är mycket svårt att få heltidsanställning inom branschen. en Inom vården verkar ha negativ på deltids- och man en mer syn timanställning som ett sätt att komma in på arbetsmarknaden. En kvinna säger att deltiden aldrig blir än deltid och den andra mer en kvinnan säger att det förr absolut ett sätt att komma in på arbetsvar en plats för att sedan kunna gå i arbetstid, att det inte är så längre upp men

Bilaga 3 407

med alla nedskärningar. Hon berättar att hon själv har sökt heltid i 10 år och det har inte givit något resultat ännu.

Arbetsförmedlama använder sig argumentet att deltiden är ett sätt

av att få in foten på arbetsmarknaden. De säger vidare att vet inte

man vad som hade hänt om de arbetslösa inte tagit deltidsjobbet, antagligen hade de inte fått ett heltidsjobb utan hade de varit helt arbets-

snarare lösa, tror man.

Arbetsförmedlama upplever att det såväl inom handeln som inom vård och närmast är omöjligt att komma in på en heltidstjänst.

omsorg Man måste börja i någon ände, säger man. I restaurangbranschen kommer aldrig att kunna få heltidsjobb tror man, utan man måste

man lära sig att kombinera olika arbeten.

Arbetsgivama absolut att deltids- och timanställning är ett sätt

anser att komma in på arbetsplats och att komma in på arbetsmarknaden

en överhuvudtaget. Att det ska kunna bli en heltidsanställning är inget som

kan lova, arbetsgivaren inom restaurang och konferensanläggman ningen säger att gör ett bra jobb f°ar man komma tillbaka men

om man

kan aldrig räkna med att få fast anställning på heltid här. man en Arbetsgivaren inom handeln säger att det är ett krav att man jobbar under kortare tider och vid behov innan man överhuvudtaget kan komma i fråga för fast anställning. Vikariepoolen inom vården fun-

ofta på så kan söka en tjänst när den blir ledig. gerar sätt att man

5.10 Kompetensutveckling och utbildning

arbetar inom vården verkar ha betydligt större möjligheter till De som kompetensutveckling än de som jobbar inom handeln och inom restaurangbranschen. De arbetar inom vården upplever inte att det görs

som något åtskillnad på deltidare och heltidare. Däremot upplever de inte det helt problemfritt. En kvinna säger att hon tycker att det är synd

som att det verkar som om utbildning går före patienternas väl och båda

nu är överens att det blir mycket slitigt för dem är kvar. Detta kan

om som få att avstå från kompetensutveckling, säger de.

Arbetsgivama inte att man behandlar deltids- och heltids-

anser anställda olika när det gäller möjligheter till kompetensutveckling. Även här säger dock arbetsgivaren inom handeln att det finns skillnader, att dessa skillnader beror på i vilken position de som

men snarare jobbar deltid är än att de just arbetar deltid.

Överlag verkar inställningen till vidareutbildning vara negativ bland

de deltidsarbetande. Man verkar klamra sig fast vid hoppet om att man ska få fast anställning på heltid är kvar på den nuvarande

en om man arbetsplatsen. Om man ska sätta sig vid skolbänken igen krävs det att

408 Bilaga 3

man är garanterad ett jobb är det intryck Några upplever som ges. också hinder i form de oregelbundna arbetstidema gör det av som att kan vara svårt att gå kurs samtidigt jobbar. En kurs går en som man oftast vissa dagar säger kvinna och då kanske jag jobbar vecka. en en Många har också invändningar har med åldern göra. Jag tycker som att att det känns svårt att studera när är i min ålder, säger kvinman en av norna som arbetar inom vården. Arbetsgivama upplever inte något större intresse bland deltidsanställda när det gäller utbildning. Arbetsgivaren inom handeln har gjort en inventering for att kontrollera intresset for utbildning och visst fanns det ett intresse för att utbilda sig han upplevde inte men att man ville att det skulle kunna leda till något annat jobb inom butiken. Snarare var man nöjd med det arbeta hade och visade inte på man man ambitioner att gå vidare. Inom Vikariepoolen i vården gör man stora satsningar på utbildning men även denna arbetsgivare upplever att personalen inte är odelat positiv till det. Han säger att personalen upplever att de sviker sina arbetskamrater när de måste borta för utbildning. vara Han påpekar också att vissa är äldre inte är intresserade lära som av att sig mer. De vill jobba i lugn och fram till pensionen, även det ro om kan 15 år tills dess, säger han. vara

1 l Framtiden

Är det möjligt att jobba mer i framtiden

De deltidsarbetande verkar ganska negativt på möjligheterna se att jobba heltid på den arbetsplats de arbetar på. Man upplever som nu att även om det skulle bli något så ska många med och slåss vara om samma tjänst. De arbetar inom sjukvården har varit med som om stora neddragningar och tror att man även i fortsättningen kommer att hålla igen på resurserna. De inom handeln och inom restaurangbranschen tror att det blir svårt att jobba heltid. De upplever att arbetsgivarna vill ha deltidare eftersom det blir lättare att lägga schema då. Arbetsförmedlama tror att det kommer att bli svårt för deltidsarbetade att komma i heltidstjänster i framtiden eftersom arbetsgivarna upp för närvarande efterfrågar deltidstjänster. Inom vård och och omsorg handel kommer det alltid att behövas personal på obekväma arbetstider och inom handeln upplever snarast ökad efterfrågan från kunman en der när det gäller att kunna konsumera under de tider då är ledig. man Någon måste då arbeta under dessa tider. Man arbetstagare anser att som arbetar i denna bransch i betydligt större utsträckning än idag måste vara beredda att arbeta under obekväma tider kvällar och som

Bilaga 3 409

helger, kommer aldrig kunna få jobba Är inte

annars man att mer. man beredd på det arbetsförmedlama att man borde byta bransch. För

anser att göra det krävs för många utbildning och här anser man att arbetsförmedlingen skulle kunna göra nytta. Det skulle möjligen lång sikt kunna leda till att deltidsarbeten blev någon form av genomgångsarbe-

ten.

Ser till arbetsgivarna verkar det inte som om det kan bli lättare

man att få jobba heltid i framtiden. Inom handeln man snarare ett behov

ser

fler deltidsanställningar. Inom vården och omsorgen ser man det av

ett problem att många inte orkar jobba heltid. Arbetet har blivit allt som tyngre de senaste åren i och med personalneddragningar. Men har man rätt kompetens och kan jobba heltid och obekväma arbetstider finns det faktiskt jobb att få, säger vårdrepresentanten.

Vill man byta arbetsplats

Enligt arbetsformedlarna vill många jobba mer tid men problemet är att de bara vill jobba på den arbetsplats som de nu arbetar på. De är

mer inte öppna för att byta arbetsplats, säger Som arbetsfönnedlare

man. kan inte göra så mycket i den situationen upplever man. Det

man handlar att uppmuntra dem till att tala med sin arbetsgivare,

mest om menar man.

Flyttning eller pendling

Att flytta för att få ett jobb känns inte lockande för någon av de intervjuade. En kvinna säger att det inte blir aktuellt att flytta bara för att hon får ett heltidsarbete, vi har flyttat tidigare och det har vi gjort när min man har fått ett annat arbete, berättar han.

Pendling också negativ till. En kvinna säger att hon är rädd

är man

hon pendlade skulle det hon vinner i lön förloras på kostnader att om för pendlingen. Dessutom vill inte offra fritid till pendling, säger

man man.

Vad kan man göra i framtiden

Det de deltidsarbetande att de själva kan göra för att få jobba

som ser

går främst ut på att tydligt ska tala för arbetsgivaren att mer man om

är intresserad att arbeta mer och även att visa det rent konkret man av

att ta extratimmar när det kommer. genom

410 Bilaga3

De deltidsarbetande upplever inte att arbetsförmedlingen har gjort något som har varit till hjälp för dem är inte heller säker på men man att det är så lätt för dem att göra något. Man uttrycker förståelse en för att arbetsgivare vill ha deltidsanställda ändå del konkreta förmen ger en slag inför framtiden. Exempelvis att arbetsgivaren ska anser man vara klar och tydligt och fråga de anställda de vill jobba Den om mer. kvinna som är timanställd förelår att ska ha fler korta deltidsanman ställningar som är fasta kan rycka in vid behov. Hon men som mer skulle gärna se att hade ett fast timantal år veckoarbetsman per men tiden skulle kunna variera över säsongen så vecka jobbar 40 att man en timmar, en annan 20 timmar medan under vissa veckor inte jobbar man alls. Dock skulle man vara garanterad viss årsarbetstid. Hon tror att en det då fortfarande skulle fungera med arbetsgivamas planering. Det finns också invändningar emot systemet med bara får att man stämpla upp till heltid under 365 dagar. En de deltidsarbetande beav rättar att man då säger upp sig för att gå till ett ALU-jobb och sedan genom det får dagar. Det blir mycket trixande hon uttrycker nya som det. De som arbetar inom vården att det främsta problemet är de anser hårda besparingar som har genomdrivits de senaste åren. Man upplever att det behövs personal att det inte finns men pengar. Mannen talar också att det kanske lönt att göra försök med om vore 6-timmars dagar inom vissa branscher. Han tycker det skulle kunna att vara ett sätt att förena arbetet och fritiden. Men han säger att det är viktigt att man fortfarande har vettig lön så att klarar de löpande en man utgifterna. Arbetsgivaren inom vården att borde sänka arbetstiden anser man inom vården. Det är konstigt inte fullt friska människor ska klara om av att jobba heltid det gäller att kan klara sig på lönen, fortmen man sätter han. Inom handeln upplever att kraven på heltid är och det man svaga om är så att man verkligen vill jobba arbetsgivaren måste mer anser att man tala om det tydligt för arbetsgivaren. Annars kan inget man göra, säger han. Han tror dock att konsumtionsmönstren kommer att leda till att allt fler vill handla under obekväma tider vilket riskerar föra med sig att att än fler jobbar deltid. Att jobba heltid på så obekväma arbetstider som det skulle bli frågan tror inte att någon är villig det om man att göra, skulle inkräkta för mycket på det sociala livet. Arbetsgivaren inom restaurang och konferensbranschen också anser att det är av yttersta vikt att de deltidsanställda verkligen visar sin vilja att jobba mer och kanske borde de öppna för att vidareutbilda vara mer sig. Hon tror att framtiden kommer att erbjuda deltider och timanmer ställning vilket innebär att måste klara att pussla ihop olika arbeman

Bilaga 3 411

Som arbetsgivare kan underlätta detta att försöka att ten. man genom koncentrera arbetet till vissa dagar så att man kan vara en annan arbetsplats andra dagar.

5.12 Sammanfattning

I Örebro är den typiska deltidsarbetslösa en kvinna som är 40 år eller äldre. Detta beror till stor del att har en koncentration till den

man åldersgruppen inom vårdyrkena. Efter nedskärningar finns inte så många kvinnor kvar i dessa yrken, i alla fall inte som fast

yngre anställda. Majoriteten har barn och de är sammanboende

vuxna som bedömer inte att deras inkomst är helt nödvändig för att hushållet ska klar sig. Ser dock längre fram i tiden samtliga att det är vik-

man anser tigt att tänka på lönen eftersom pensionen kommer att grunda sig på den. En de intervjuade i Örebro är och han bedömer att

av en man inkomsten är mycket viktig.

Arbetsförmedlama upplever har haft svårt att göra något för

att man de deltidsarbetslösa. Man har inte haft arbetsmarknadsâtgärder att vidta och har varit tvungen att koncentrera sig på de arbetssökande som

man är helt arbetslösa.

Intrycket intervjuerna inte med nödvändighet vill

av är att man arbeta heltid. Huvudsaken är att man har en heltidstjänst i botten, så att

kan arbeta mindre vill. Behöver man eller vill man kan man om man

sedan gå i arbetstid. Arbetsgivama upplever att de anställda är man upp dåliga på att tala om att de vill arbeta mer.

Helst vill arbeta på den arbetsplats som man nu är på.

man mer Detta gör att det är mycket svårt för arbetsförmedlama att kunna hjälp till. Arbetsförmedlama inte att det finns några ekonomiskt håll-

anser bara alternativ till deltidsarbetslöshet på orten. Viljan hos de deltidsanställda att vidareutbilda sig är låg. Man är inte heller intresserad av att pendla eller flytta för att få arbeta mer.

Arbetsgivama att det lönar sig att ha deltidsanställda och

anser timanställda. Man tror inte att detta behov kommer att minska i framtiden. Inom handeln tror att behovet kommer att öka, efter-

man snarare

kunderna ställer allt högre krav på öppettider inom handeln. Inom som vården snarast att problemet är att inte orkar arbeta heltid

ser man man

grund det höga tempot kommit efter alla neddragningar.

av som Även arbetsförmedlam och de deltidsanställda är negativa till om det verkligen kommer att bli lättare att få arbeta heltid.

412 Bilaga 3

6 Örnsköldsvik

Bakgrund

År 1996 hade Örnsköldsvik 58 000 invånare varav drygt 24 000 var förvärvsarbetande. Tillverkningsindustrin är stor liksom byggverksamhet och skogsbruk. Finansiella tjänster och offentlig förvaltning är förhållandevis små. Andelen förvärvsarbetande kvinnor är lägre än för riket totalt, 45 procent de förvärvsarbetande är kvinnor. av

6.1 De

intervjuade

De deltidsarbetande

F amiljesituation

I Örnsköldsvik fem kvinnor har samtliga som intervjuats make eller sambo och minst ett barn mellan 2 och 21 år bor hemma. Kvinsom norna är mellan 28 och 45 år.

Utbildning

Alla utom kvinna har maximalt gymnasieutbildning. En kvinna har en nioårig grundskola och är utbildad apotekstekniker. en Två kvinnor arbetar inom vården, kvinna arbetar i butik, i en en en en restaurang/storkök och den femte kvinnan arbetar i sim- och en sporthall. Kvinnorna arbetar på arbetsplatser där de flesta arbetar deltid.

Arbetsförmedlingen

Arbetsfönnedlama arbetar mot arbetssökande inom vården respektive handel och kontor. Enligt arbetsfönnedlama söker arbetsgivarna främst yngre personer. Många arbetsgivare söker deltidsanställda. Man efterfrågar social kompetens vilket arbetsfönnedlama att alla inte har. Detta kan göra uppger det svårt att matcha arbetsgivamas krav med de arbetssökandes önskemål

Bilaga 3 413

Arbetsgivaren

Arbetsgivama representerar hotellbranschen, handeln och vården och Samtliga arbetsgivare har stor andel deltidsanställda omsorgen. en bland sina arbetstagare. Inom hotellbranschen och vården arbetar de flesta omkring 75 procent. Inom handeln är arbetstiden något kortare, den ligger mellan 20 och 30 timmar.

6.2 Den typiske deltidsarbetare

Enligt arbetstörmedlama är den typiske deltidsarbetaren en kvinna. Hon har ingen högre utbildning. Arbetsgivamas beskrivning den typiske deltidsarbetaren stämmer av bra med den givna bilden. Det är främst kvinnor som arbetar delovan tid och åldrarna varierar. Av de är fast anställda är dock många som äldre än 40 år, enligt arbetsgivarna. Det beror på att man inom vården har haft anställningsstopp längre tid. Krisen i början av 90-talet en gjorde också att många stannade inom hotellbranschen istället för att gå vidare gjort tidigare, berättar arbetsgivaren. som man

6.3 Arbetssituation

Anställningsform

Kvinnorna arbetar inom vården är båda två timanställda. Fast ansom ställda är kvinnan arbetar inom handeln och kvinnan som arbetar i som storkök/restaurang. Kvinnan arbetar i sim- och sporthall är för som närvarande tillfälligt anställd av kommunen. Arbetsgivama inom samtliga branscher har främst fasta anställningar. Inom vården in timanställda vid behov. tar man

Arbetstider

Arbetstiden för de timanställda varierar mycket. De rycker vid behov och det brukar innebära att har störst chans att arbeta under seman och i sjukdomstider. Kvinnan arbetar i butik arbetar 16-17 mestrar som timmar vecka efter att tidigare ha arbetat dryga 20 timmar i veckan. per Hon arbetar i stort sett varje vardag förutom då hon arbetar på lördag. Kvinnan arbetar i storkök arbetar 75 procent vilket innebär sex som timmar varje dag. En arbetstid är förlagd på kvällstid har kvinnan som

4 l 4 Bilaga 3

som arbetar i sim- och sporthall. De tjugo timmar hon arbetar är förlagda mellan 17 och 21.30 varje dag. Enligt arbetsgivarna är alla anställdas arbetstider schemalagda under mycket varierande tider under dygnet.

Mertid

Det har blivit lättare att jobba mertid sedan vi blev färre, säger kvinnan arbetar inom handeln. Även kvinnans arbetar i storkök upplesom som ver att hon har stora möjligheter att arbeta mertid. Inom vården upplever dock arbetstagarna att det har blivit svårare arbeta mertid att under de senaste åren.

6.4 Intresset för att arbeta

mer

Hur mycket vill man jobba

Samtliga kvinnor vill arbeta för två kvinnorna med små mer, men av barn är inte det främsta önskemålet att få arbeta heltid. De nöjer sig med 75 procent. De är timanställda vill helst ha fast anställning. som en Det skulle vara skönt att veta att har inkomst året säger man en om, en av kvinnorna. De kvinnor har barn vill helst inte arbeta under som kvällar och helger. Från arbetsförmedlingens sida upplever att många tycker att det man är bra med ett deltidsarbete så länge barnen är små. Sedan vill man gärna ha ett heltidsarbete, inte annat ekonomiska skäl. om av Arbetsgivaren inom hotellbranschen uppfattar att de allra flesta hos honom är nöjda med att arbeta i den utsträckning de gör. De som som vill arbeta är främst de har tjänst på kortare tid 75 mer som en än procent och de som har bam. Kvinnan är butikschef uppfattar vuxna som inte att samtliga anställda vill ha heltid, del vill gå i tid, det en upp men handlar inte alls alla, fastslår hon. Inom har nyligen om omsorgen man gått ut med en förfrågan till de anställda de vill arbeta Det om mer. var bara ett fåtal som verkligen ville det enligt den förfrågan. Arbetsgivaren säger att många har andra sysslor de också vill kunna hålla på som med, man kanske hjälper till i jordbruket eller är engagerad i kyrkliga aktiviteter.

Bilaga 3 415

Lätt eller svårt att motivera folk att söka deltidsarbete

Arbetsförmedlama upplever att det är väldigt olika det är svårt eller om lätt att motivera folk till att ta ett deltidsarbete. Arbetsförmedlaren som arbetar mot vården säger att det snart sagt omöjligt att få en kille att ta deltidstjänst inom vården. Hon berätta vidare att det i de flesta fall en brukar lösa sig när de väl har visat sig, då kan arbetsgivaren upp mycket väl göra tjänsten till heltidsanställning. Tjejer däremot om en verkar nöja sig med deltidsanställning och då blir det heller inte en mer. Personer har a-kassedagar kvar att stämpla upp till heltid är som lättare att få att acceptera deltidsanställning än de som inte har det. en Annars är det betydlig mycket svårare att få arbetssökande att ta en deltidsanställning. Men i sammanhanget tycker man att det från arbetsförmedlingens sida är viktigt att komma ihåg att de faktiskt finns en del vill deltidsanställningar. som ha en

6.5 Ekonomin

Ekonomiskt hållbara alternativ på orten

Arbetsförmedlama inte att det finns några ekonomiskt hållbara ser alternativ till deltidsarbete på orten. Som arbetsmarknaden ser ut nu vill arbetsgivarna ha deltidsanställningar och inte heltidsanställningar. Många arbetar oregelbundna tider vilket gör det svårt för dem att kombinera flera arbeten. Utbildningar har arbetsförmedlingen inte haft i någon större utsträckning, att distansutbildning skulle men man ser kunna ett alternativ. Man inte att det har funnits några vara anser arbetsmarknadsåtgärder lämpat sig för deltidsarbetande. som

Inkomstens betydelse för de deltidsanställda

De deltidsarbetande upplever att inkomsten från deltidsarbetet är mycket viktig for att ska få ekonomin att gå ihop, trots att man har man två inkomster i varje familj. Man säger faktiskt behöver två att man inkomster för att kunna försörja sig. I familjerna arbetar mannen en av säsongsanställd vilket innebär att han endast har inkomst under som sommarmånaderna.

416 Bilaga 3

Varför vill man jobba mer

Den främsta anledning till att de deltidsarbetande vill arbeta är mer ekonomin. Flera dem talar att de vill kunna sig något extra av om unna någon gång. En av kvinnorna påpekar också vikten det sociala i att av ha ett fast arbete.

6.6 Är det lönsamt

För den deltidsanställde

De deltidsanställda upplever att det lönar sig att jobba En kvinmer. av norna säger att hon egentligen förlorar på att arbeta när hon arbetar så lite som hon gör Hon har utgifter för barnomsorg och hon pendlar nu. vilket ger höga bensinkostnader.

För samhället

Arbetsförmedlama säger att de har förståelse för att arbetsgivarna vill anställa på deltid. Det måste bra för dem att ha många vara personer som man kan pussla med när det behövs så att inte behöver ta man vikarier, menar Men till de deltidsanställda främst är man. ser man som kvinnor betraktar arbetsfönnedlama deltidsarbetet kvinnofälla. som en När man väl har hamnat där upplever att det är väldigt svårt man att komma upp i heltid. En stor del de kvinnor söker heltid på av som arbetsförmedlingen är kvinnor har gått ned till deltid då barnen som var små utan att ha en hundraprocents tjänst i botten. När barnen sedan är stora vill i arbetstid, det visar sig ofta svårt. man upp men vara

För arbetsgivaren

Samtliga arbetsgivare är överens att det är ekonomiskt fördelaktigt om att ha deltidsanställda. Man behöver det för att kunna arbeta efter scheman och för att kunna ha ordinarie personal kan täcka in vid som semestrar och sjukledigheter. Man ser det också som viktigt att kunna Fördela personal från lågsäsong till högsäsong och detta gäller framför allt inom handeln. Arbetsgivaren inom vården säger att alternativet till deltidsanställningar skulle delade turer och enligt hennes uppfattvara ning är inte någon intresserad det. av

Bilaga 3 417

6.7 Arbetets sociala

miljö

Arbetsgruppen

Ingen av de deltidsanställda eller timanställda upplever att det är några problem att komma i arbetsgruppen. En av de kvinnor som är timanställda berättar hon tycker att det kan vara lite jobbigt att alltid behöva anpassa sig till ställen. Man kan aldrig sig själv, säger hon.

nya vara

I de flesta fall upplever inte arbetsgivarna att de deltidsanställda har problem att komma i arbetsgruppen. De arbetar kortare tider,

som mindre än 60 procent, kan ha svårare att komma in i gemenskapen, upplever arbetsgivaren inom vården. Man upplever inte att det uppstår konflikter på grund av deltidsarbete.

Information

De deltidsarbetande upplever inte missar information. Arbets-

att man givama anser dock att informationen kan vara ett problem. Arbetsgivaren inom hotellbranschen har löst det att håller infonna-

genom man tionsmöten som arbetstagarna får betalt för att gå på, oavsett om man arbetar eller inte. Detta gör att de flesta faktiskt kommer på informationsmötena, säger han.

Engagemang och satsningar

Från de deltidsarbetande

De deltidsarbetande är engagerade i sina jobb. Kvinnan arbetar i

som butik medger att hon nog var mer engagerad under den tid då hon arbetade mer. Hon upplever att hon aldrig hinner slutföra det arbete som hon har påbörjat. Det blir alltid min kollega får slutföra arbe-

som tet, och då är det inte säkert att det blir som jag har tänkt mig, säger hon.

Både arbetsgivaren inom handeln och arbetsgivaren inom hotellbranschen upplever att de deltidsanställda är engagerade i sina arbeten. Arbetsgivaren inom handeln att det inte alltid har varit så,

menar men att hon nu har lyckats uppnå det genom att ge personalen ett större ansvar. Arbetsgivaren inom vården upplever däremot att de deltidsanställda inte i samma utsträckning som heltidsanställda engagerar sig i arbetet. Hon tror att det beror på att de som arbetar heltid får bättre kontinuitet och därmed har kontroll på vad som händer. Hon menar att det automatiskt blir så att man lägger på dem. Hon säger

mer ansvar

1419-0281Arbetslöshetsersättning...

418 Bilaga 3

vidare att del deltidare upplever det som negativt att de aldrig hinner

en slutföra arbetsuppgift de har påbörjat. Detta kan en källa

en som vara till irritation.

Från arbetsgivaren

Det är olika hur mycket arbetsplatser satsar deltidsanställda och timanställda, säger en av timvikariema. På vissa ställen räknas man överhuvudtaget inte, medan på andra ställen blir tillfrågad om man

man vill följa med jullunch etc. Kvinnan som arbetar inom handeln upplever inte att satsar på de deltidsanställda. Vi ses bara som något

man nödvändigt ont menar hon. En av kvinnorna som arbetar inom vården upplever att timanställda bara betraktas som någon som är bra

man som på att kapa arbetstoppar.

Från arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlama att de ägnar mest tid till de arbetssökande

uppger som inte har något arbete alls.

6.8 Arbetsmiljö

Arbetsmiljön har man inte något att anmärka på från de deltidsanställdas sida. Man inte heller från arbetsgivarens sida några skillnader i

ser arbetsmiljö vad gäller deltidsanställda och heltidsanställda.

6.9 Deltidsarbete som ett sätt att få in foten

på arbetsmarknaden och arbetsplatsen

Att deltids- eller timanställning är ett sätt att komma på en arbets-

en plats håller de flesta med Men några uttrycker mer kritiska tankar

om. utifrån sina erfarenheter. En de kvinnor är timanställd inom

av som vården säger att det för hennes del inte har blivit något mer. Kanske har jag inte gjort säger hon, tillägger att hon de senaste åren har

nog, men sökt femtio vikariat inom vården och omsorgen och det har inte givit resultat hittills. Jag får alltid höra att jag egentligen var den som de hade velat ha, att det fanns någon person som behövde omplaceras

men på grund av nedskärningarna, säger hon.

Bilaga3 419

Arbetsfönnedlama säger att deltidsanställningar och timanställningar är ett sätt att komma in på arbetsmarknaden, upplever men man att det har blivit allt svårare för deltidsanställda att få något än det mer under 90-talet. Arbetsgivama ser helt klart deltidstjänst eller timanställning en en som ett sätt att komma på en arbetsplats. Enligt arbetsgivaren inom hotellbranschen får möjlighet att ta del hotellkedjans interna man av rekrytering. Det kan till och med leda till att man får ett heltidsarbete utomlands om man är intresserad det, berättar han. Arbetsgivaren av inom handeln förvisso kommer den arbetsplatsen säger att man med en deltidsanställning, kan inte förvänta sig att det någonmen man sin ska bli tal om en heltidstjänst. Det går helt enkelt inte inom vår bransch, säger hon.

6.10 och

Kompetensutveckling utbildning

De deltidsanställda inte att de hos arbetsgivaren får tillgång till anser kompetensutveckling. Inom kommun och landsting har de senaste man åren gjort kraftiga besparingar och då finns det absolut inte till pengar kompetensutveckling säger en av kvinnorna som jobbar inom vården. Hur mycket kompetensutveckling man har inom olika branscher verkar variera, enligt arbetsgivamas uppgifter. Enligt arbetsgivaren inom hotellbranschen har mycket stora möjligheter till kompeman tensutveckling, både i form av utbildning och i form att få på av prova andra sysslor inom hotellet. Man arbetar mycket med att personalen ska kunna arbetar över gamla yrkesgränser. Det gör mindre sårbara oss under ekonomiska kristider, säger arbetsgivaren och det det våra ger anställda större möjligheter att arbeta tid de så önskar. Inom mer om vården har det blivit mycket lite kompetensutveckling de senaste året, berättar arbetsgivaren. Hon påpekar dock inte gör någon åtatt man skillnad på dem som jobbar heltid och dem jobbar deltid. som Det finns ett visst intresse för vidareutbildning hos de deltidsarbetande men man får intrycket av att det omgärdas hinder olika av av slag. En av kvinnorna menar att visst kunde hon vidareutbilda sig om hon bara visste till vad, kvinna säger att mycket väl skulle en annan vilja vidareutbilda sig, men då måste det någon form distansutvara av bildning och en tredje upplever att det skulle svårt att kombinera vara studier med arbete, för arbeta vill hon fortsätta att göra. Arbetsgivama upplever att intresset för att vidareutbilda sig är mycket litet bland de anställda. Arbetsgivaren inom vården att menar många av de deltidsanställda är nöjda med det har och därmed inte är så motiverade att anstränga sig för att få det bättre. Hon skulle som

420 Bilaga 3

arbetsgivare gärna personalen framåt. Även arbetsgiva-

se att var mer ren inom hotellbranschen talar om erfarenheter liknade dessa.

6.1 1 Framtiden

Är det möjligt att jobba i framtiden

mer

De deltidsanställda är inte så förhoppningsfulla när det gäller möjligheten att få arbeta i framtiden. Trots detta vill de stanna kvar på

mer den arbetsplats där de är nu. Kvinnan som i grund är apotekstekniker säger dock att hon gärna skulle vilja arbeta en arbetsplats där det krävs lite mer hjäma. Hon hoppas att hon ska kunna få en anställning på ett apotek i framtiden, det kommer att behövas, säger hon, det är så många som går i pension inom de närmaste åren.

Arbetsförmedlaren arbetar mot vården är relativt optimistisk till

som deltidsanställdas möjligheter att få arbeta mer i framtiden. Hon tror att man kommer att behöva anställda folk på heltid när en stor del av personalen går i pension. Man har under längre tid haft anställnings-

en stopp inom kommun och landsting vilket for med sig att man har en mycket ojämn åldersfördelning.

Inom handeln ser det betydligt mer pessimistiskt ut enligt arbetsförmedlaren. Han tror att arbetsgivarna även i fortsättningen kommer att vilja ha många huvuden att pussla med så att man kan kapa arbetstoppar effektivt. Tendensen de senaste åren har snarare varit att man har kortat ned deltidema inom handeln, enligt arbetsförmedlaren.

Arbetsgivama att även i fortsättningen kommer att be-

anser man höva ha deltidsanställda. Man att det är nödvändigt för att kunna

anser ha fungerande verksamhet. En av arbetsgivarna tror också att del-

en tider kommer att bli vanligt på högre befattningar. Hon talar om att

mer hon inte skulle ha något emot att dela en chefstjänst med någon annan. Då skulle komplettera varandra och kunna avlasta varandra bättre

man än man kan i dag, säger hon.

Vill man byta arbetsplats

De deltidsanställda skulle helst vilja arbeta mer på den arbetsplats som man nu är på. Attityden verkar dock vara något öppnare bland de som arbetar inom hotellbranschen.

För tillfället ligger ett förslag inom kommunen som går ut på att

ska omvandla deltidsanställningar till heltidstjänster. Detta komman

troligen att innebära att personalen ska arbeta flera olika ställen mer

Bilaga 3 421

inom kommunen. Detta tror inte arbetsförmedlama är så lockande för de som arbetar deltid. Man upplever att de deltidsarbetslösa helst vill vara kvar på samma ställe. Lyckas man lägga upp detta på ett bra sätt, ser man det från arbetsförmedlingens sida som något mycket positivt.

Flyttning eller pendling

Ingen av kvinnorna är intresserade av att flytta. Man anser att man har det bra där man är, med familj och vänner som ger en trygghet.

Pendla kan tänka sig att göra det gäller bara inom Öm-

man men sköldsvik med omnejd, vilket skulle ett pendlingsavstånd på maxi-

ge malt tre mil.

Vad kan man göra i framtiden

En av kvinnorna menar att det måste komma signaler uppifrån för att man ska kunna höja deltider till heltider. Själv tror hon att man som deltidsarbetslös får tjata om att man verkligen vill arbeta än den tid

mer man har på papperet. Kvinnan som arbetar inom handeln tror att arbetsgivarna där även i fortsättningen kommer att vilja att personalen arbetar deltid. Möjligen skulle de kunna ändra sig de märkte att

om kvaliteten blir sämre och om kundtillströmningen därför skulle minska.

En annan förhoppning är att arbetsgivarna lyser ut tjänster internt innan man går ut och annonserar heltidstjänster externt, så att del-

en tidsanställd kan få chansen att ta ett heltidsjobb.

En av kvinnorna inom vården tycker att det skulle bra

vara om man återinförde pooltjänster inom vården. Alltid är det någon är sjuk

som någonstans, säger hon och fortsätter, då skulle man i alla fall veta hur mycket man hade varje månad.

Den kvinna som är anställd av kommunen har en förhoppning att deltidema ska bli färre i framtiden. I och med att så många kommer att gå i pension ungefär samtidigt borde arbetsgivarna ha chans att göra

en om deltidstjänster till färre heltidstjänster.

Den arbetsförmedlare som arbetar mot vården tycker att det är synd att en av de få åtgärder som har kunnat använda mot deltids-

man arbetslösa kommer att försvinna i december 1999, nämligen

resursarbete.

Inom handeln anser arbetsförmedlaren att det till stor del handlar om en attityd från arbetsgivare. Man borde inse att folk inte tycker att det är lockande att behöva gå ned i arbetstid så knappt kan försörja

att man sig, säger han.

422 Bilaga 3

Arbetsförrnedlama hoppas att arbetsmarknadsläget ska förbättras så att de som söker heltid inte ska behöva nöja sig med ett deltidsarbete. Som läget har varit har man inte kunnat tacka nej till det även om man egentligen vill ha en heltidsanställning. Arbetsförrnedlama diskuterar här också sin egen roll, i synnerhet när det gäller att få arbetssökande på deltidstjänster trots att de sökt en heltidstjänst.

För att hjälp deltidsarbetslösa anser arbetsgivaren inom hotellbranschen att det är viktigt att man som arbetsgivare hjälper de anställda att utvecklas så att de blir attraktiva även för andra sysslor inom

företag. De praktiska arrangemangen är viktiga menar han, och samma här kan arbetsgivaren hjälpa till genom att göra vettiga scheman. Han säger också att det är viktigt att i första hand tillfråga de deltidsanställda om de vill söka en heltidstjänst innan man går ut med den externt.

Arbetsgivaren inom vården anser att man i framtiden kommer att behöva en annorlunda schemaläggning där arbetstagarna i större utsträckning än idag får bestämma över arbetstiderna. Gör man inte det kommer man inte att kunna locka till sig unga människor i framtiden, befarar hon. Hon är inte positivt till en arbetsdelning där man får arbeta inom olika professioner. Risken är att man tappar kompetens då säger hon. Även arbetsgivaren talar att kommunen har förslag att göra

om om alla deltidstjänster till heltidstjänster. Hon är dock övertygad om att detta kommer att innebära att man ska arbeta på flera olika arbetsplatser. Hon menar att detta inte kommer att locka hennes anställda i någon större utsträckning.

6.12 Sammanfattning

Samtliga deltidsarbetande i Örnsköldsvik är kvinnor har hemma-

som boende bam. Intrycket vill arbeta mer, men inte nödvändigt-

är att man vis heltid. Detta gäller i synnerhet de kvinnor som har små bam.

Arbetsförmedlingen upplever att det inte finns några ekonomiskt hållbara alternativ till deltidsarbetslöshet på orten. Heltidsarbeten efterfrågas i mycket liten utsträckning i de aktuella branscherna. Inom vården och omsorgens arbetsgivare har man sedan länge haft anställningsstopp och inom handeln har man dragit ned på personal eller kortat deltidema. Arbetsförrnedlama har inte kunnat erbjuda några arbetsmarknadsåtgärder som är lämpade för deltidsarbetande och det finns inte heller något utbud utbildningar som passar dem som arbetar

av deltid. Dock verkar inte intresset för utbildning bland de deltidsanställda så stort. Visserligen talar del att de skulle kunna

vara en om studera, men det omgärdas av hinder. Kompetensutveckling hos arbetsgivarna förekommer inte i någon större utsträckning enligt de deltids-

Bilaga 3 423

arbetande. Detta stämmer överens med den bild som samtliga arbetsgivare utom en ger.

Att flytta för att få ett heltidsarbete är inte aktuellt för någon de

av intervjuade kvinnorna. Man har sin familj och känner sig trygg orten. Pendla kan man tänka sig, det handlar begränsade

men om sträckor maximalt 3 mil. Enligt arbetsfönnedlama finns också

en ovilja att pendla utifrån stadens centrum.

Arbetsgivama det nödvändighet att ha deltids- och

ser som en timanställningar. Man kommer att behöva det även i framtiden för att verksamheten ska kunna fungera, säger man.

7 Jämförelse mellan de olika orterna

I många avseende är de fyra orter där intervjuerna har ägt lika. Det

rum är inom samma branscher har deltidsarbetande och det är

som man kvinnor som till största del utgör de deltidsarbetande. Arbetsförmedlama upplever inte att de har kunnat göra så mycket för de deltidsarbetslösa på någon ort.

Vissa skillnader verkar dock finnas. I Farsta får man intrycket att man har kommit längst. Man erbjuder de deltidsarbetslösa datortek och anser också från arbetsförmedlingens sida att det finns ekonomiskt hållbara alternativ till deltidsarbetslöshet. Det finns både utbildningar inom Kunskapslyftet och heltidsanställningar inom vården. Så är inte fallet på övriga orter. Arbetsgivama inom vården på de andra orterna börjar dock se att det kommer att krävas rekryteringar i framtiden. För att kunna rekrytera kompetent personal tror att kommer att

man man behöva se över schemaläggningar etc. Denna fråga kom på samt-

upp liga orter utom i Farsta.

Det verkar finnas en tendens till att deltidsanställningama i Strömstad och Örnsköldsvik är kortare än i Farsta och Örebro. I Strömstad har den kommunala arbetsgivaren dock för avsikt att höja arbetstiden för de som arbetar på de allra kortaste tjänsterna 46 procent.

Ett sätt att kunna få heltidsanställning kan att pendlar

en vara man till en ort där det finns heltidstjänster. Detta är överlag ovillig till.

man Intrycket är dock att man är något positiv till att pendla i Strömstad

mer och Örnsköldsvik än i Farsta och Örebro. Kanske vid

är man mer van pendling på mindre orter. Det kan också hänga samman med att andelen personer med körkortsinnehav varierar på de olika orterna.

Situationen på arbetsmarknaden skiljer sig åt även inom handeln. I Strömstad verkar det som om det går uppåt. En stor del kunderna

nu av är norrmän som åker till Sverige för att handla billigt. Detta de del-

ger tidsanställda inom handeln i Strömstad stora förhoppningar fram-

424 Bilaga 3

tiden. I Örnsköldsvik verkar det så att handeln kommer att

snarare vara minska på personal och dra ned på deltidema i än större omfattning än man redan har gjort.

Trots dessa skillnader som här har pekats på är det främsta intrycket ändå att situationen är relativt lika för deltidsarbetslösa de fyra orterna.

Bilaga 4

Kostnadsberäkningar och finansiering

I denna bilaga redovisas kostnadsberäkningar med avseende utredningens forslag. Det har under arbetet framkommit att det finns stora brister i det underlag och de modeller krävs för att exakt

som mer bedöma kostnader är förknippade med arbetslöshetsförsäkringen.

som Utredningen vill därför betona att kalkylema med nödvändighet måste utgå ifrån uppskattningar och inte kan baseras på säkra uppgifter. Analys och beräkningar är gjorda avdelningsdirektör Fredrik Jansson vid

av AMS utredningsenhet.

Sammanfattning

personer der. I denna bilaga redovisas diverse beräkningar vilka kostnaderna

av är for ersättning vid deltidsarbetslöshet tillfälliga timanställningar och tillfälliga jobb. En modell for hur kostnaderna förändras med olika

antaganden om arbetsmarknadens utveckling och regelförändringar

presenteras.

Kostnader för deltidsarbetslöshet

En del av dem som är registrerade deltidsarbetslösa i AMS databas

som för arbetslöshetsperioder saknar ersättning. Få saknar ersättning då de placeras i kategorin för deltidsarbetslöshet, del kvar-

men en personer står i kategorin utan att längre uppbära ersättning från arbetslöshetskassa. Databasen redovisar överskattning deltidsarbetslösheten

en av med omkring 25 procent.

Publicerade uppgifter om kostnader för deltidsarbetslöshet är svåra att få tag Definitionen på vad är deltidsarbetslöshet är också dif-

som fus. Hur deltidsarbetslöshet ska definieras i datasystemen angelä-

är en gen uppgift som borde studeras närmare. Beräkningarna i utredningen

15 19-0281Arbetslöshetsersättning...

426 Bilaga 4

utgår ifrån operationell definition där deltidsarbetslöshet räknas för

en personer som under tre sammanhängande veckor uppburit arbetslöshetsunderstöd, och där understödet betalats ut under färre dagar än den heltidsersättning skulle berättigad till enligt omräk-

personen vara ningstabell. Perioder med heltidsersättning eller ingen ersättning har räknats bort. Med förfaringssättet har det inte varit möjligt att separera tillfälligt timanställda från deltidsarbetslösa då de i databasen är mycket lika.

Kostnaden för deltidsarbetslösheten med detta sätt att räkna uppgick i genomsnitt till 4 569 miljoner kronor år under de studerade åren.

per Den genomsnittliga kostnaden och dag varierar mellan 426-

per person 492 för den studerade perioder 1994-1998. Dagpenningen för 1998 är betydligt högre än under de tidigare åren.

Motsvarande beräkningar har även gjorts for arbetslöshetskassor. En uppdelning har skett på privata och offentliga kassor. Skillnaderna i kostnader mellan privata och offentliga arbetslöshetskassor är små. Den främsta skillnaden ligger i den genomsnittliga dagpenningen som är högre för gruppen av personer som jobbat i den privata sektorn. De privata kassoma tenderar också att ha något fler ersättningsdagar per år.

Simulerade kostnadsfdrändringar för deltidsarbetslöshet

Med 52 kalenderveckors ersättning för deltidsarbetslöshet

en gräns om skulle de direkta kostnaderna minska med 40 procent. Den direkta besparingen skulle då l 828 miljoner kronor per år. Ett flertal indi-

vara rekta effekter som ökar kostnaderna for arbetslöshetsförsäkringen genom en ökning av antalet heltidsarbetslösa är emellertid tänkbara. Särskilt viktigt för bedömningen är i vilken utsträckning personerna kommer att få ett heltidsarbete, fortsätta på deltid utan deltidsarbetslöshetsersättning, bli heltidsarbetslösa eller erbjudas ett arbetsmarknadspolitiskt program för att underlätta omställningen till ett annat arbete. Det är främst den del som blir heltidsarbetslösa eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program som är betydelsefull för kostnaden.

Ett räkneexempel visar att marginaleffekten kan bli stor för personer som inte kan öka sin arbetstid. Få personer tjänar ekonomiskt på att fortsätta att arbeta deltid utan ersättning i förhållande till att istället bli heltidsarbetslösa. Effekten kan emellertid motverkas av exempelvis strikta regler för i vilken utsträckning en person har rätt att säga upp sig från ett deltidsarbete och erhålla heltidsarbetslöshetsersättning.

Två räkneexempel genomfördes av de indirekta kostnadsökningama. En rimlig bedömning är att 20 procent av dem som passerar gränsen blir heltidsarbetslösa och att nyinflödet till deltidsarbetslöshet

Bilaga4 427

minskar till 90 000 per år. Den totala ökningen kostnaderna skulle

av då bli 776 miljoner kronor per år. Av dessa kostnader beräknas 466 miljoner kronor belasta arbetslöshetskassan och 310 miljoner kronor belasta anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder A2-anslaget. I den händelse att alla dynamiska effekter till följd ändrat beteende

- av från Företagen eller att de deltidsarbetslösa starkare incitament

genom lyckas öka sin arbetstid till heltid uteblir blir kostnaderna högre.

- Kostnaderna skulle då uppgå till totalt 2 155 miljoner kronor

varav l 294 miljoner belastar arbetslöshetsersättningen och 862 miljoner A2 anslaget. Detta är en något större än besparingen med att sätta

summa en gräns vid 52 veckor.

Utredningen har också beräknat hur kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen skulle förändras med en årlig minskning deltidsarbets-

av lösheten med procent under femårsperiod med dels förändrade,

en en dels oförändrade regler. Jämfört med i förhållande till 1998 oföränd-

en rad deltidsarbetslöshet skulle kostnadsbesparingen uppgå till

sammanlagt 216 miljoner kronor med oförändrade regler. Över tiden skulle emellertid kostnadsminskningen tendera att till viss del ätas

upp av en ökad dagpenning till följd av löneutvecklingen. Med årlig löne-

en ökningstakt på l procent skulle efter fem år kostnaderna för utbetalad dagpenning ökat med 2,7 procent vanned den verkliga minskade kostnaderna endast skulle bli omkring hälften. Med förändrade regler skulle istället den sammanlagda kostnadsbesparingen bli betydande. Med

en rimlig bedömning av utvecklingen, där inflödet av nya deltidsarbetslösa blir 90 000 per år och 20 procent av dem faller för 52-veckors-

som gränsen blir heltidsarbetslösa skulle den ackumulerade besparingen under fem år bli 6 036 miljoner kronor, jämfört med 1998 års deltidsarbetslöshet och oförändrade regler. Även skulle kostnaden öka

nu något till följd av löneökningar effekten marginell i förhål-

men vara lande till besparingen.

Tillfälliga jobb

Utredningen har utöver effekterna på deltidsarbetslösheten haft i

uppdrag att studera tillfälliga jobb. Som med tillfälliga jobb har

personer räknats dem som varit inskrivna arbetslösa vid förmedlingen minst

som två gånger under ett år och som har haft ett arbete däremellan. Kostnaderna är något underskattade eftersom definitionen inte fullständigt täcker tillfällighetsmarknaden. Antalet med arbetslöshets-

personer perioder avbrutna med tillfälliga jobb något högre under 1997 än

var 1998, 120 000 mot 90 000. Minskningen följer sannolikt det förbätt-

av rade arbetsmarknadsläget mellan de två åren. Under 1997 hade varje

428 Bilaga 4

person i genomsnitt 1,9 jobb med en genomsnittlig tid på 10,1 veckor styck. Under 1998 var antalet jobb 2,1 per person och den genomsnittliga tiden något längre, 10,8 veckor per jobb. Den totala kostnaden för arbetslöshet som kringgärdat tillfälliga jobb uppgick under 1997 till 4 278 miljoner kronor. Med det minskade antalet personer var kostnaden under 1998, 3 063 miljoner kronor. I den händelse arbetslösheten i samband med tillfälliga jobb istället skulle minska med en procent årligen skulle kostnaderna jämfört med 1998 minska med sammanlagt 150 miljoner kronor. Med hänsyn till en ökad lönenivå skulle kostnaderna öka med ytterligare omkring 2,7 procent.

Vad som väcker viss förvåning är möjligtvis den relativt stora minskningen av personer med tillfälliga jobb avbrutna med arbetslöshet mellan 1997 och 1998. Utifrån de diskussioner som ofta förs att ekonomin går mot mer av tillfälliga jobb hade man kanske förväntat sig den motsatta utvecklingen. Resultaten motsäger dock inte varandra. Undersökningar visar att personer med tillfälliga jobb har större chanser att få nya jobb än vad arbetslösa har, även om nästa jobb också är av tillfällig natur. Det är således möjligt att en större del växlar mellan kortare jobb utan mellanliggande arbetslöshet.

Kostnadsberäkningar

Arbetsmarknadsstyrelsen har tillgång till omfattande databaser med information över individuella arbetslöshetsperioder och hur mycket ersättning som har betalats ut till enskilda personer under olika perioden I det följande redovisas diverse beräkningar rörande kostnaderna som deltidsarbetslöshet tillfälliga timanställningar och tillfälliga jobb belastar arbetslöshetsförsäkringssystemen. Beräkningarna bygger på operationella definitioner skapade tillfälligt för utredningen. Närmare studier bör i framtiden göras på AMS för att definiera hur kostnaderna för olika typer av tillfälliga perioder av arbetslöshet ska beräknas. Oklarheter följer av att den databas som redovisar perioder av arbetslöshet och programdeltagande HÄNDEL inte är helt synkroniserad med AKSTAT, den databas som redovisar utbetalningar från arbetslös-

Databasema lämpar sig väl för frågeställningar av den typ som utredningen har att besvara och för många andra frågor av samhällsintresse därtill. Utnyttjandet av databaserna till att ställa specialiserade frågor är ändå förhållandevis begränsat. Antalet personer med direkt tillgång till databaserna och med kunskap om hur material plockas ut och bearbetas är litet. Av denna anledning är det svårt att finna svar på till synes enkla frågor utan en omfattande programmeringsinsats. Eftersom databaserna inte heller är synkroniserade tar bearbetningar relativt mycket tid i anspråk.

Bilaga 4 429

hetskassoma, och att båda databaserna innehåller diverse registreringsfel och i vissa fall inte obetydlig eftersläpning. Alldeles särskilt

en kommer problemet uppmärksammas vid beräkningen av deltidsarbetslöshet nedan.

Deltidsarbetslösheten har fått en relativt framträdande position i kapitlet vars struktur är följande. Analysen inleds med en jämförelse mellan överensstämmelsen mellan variabeln för deltidsarbetslöshet i HÄNDEL och utbetalad ersättning för deltidsarbetslöshet i AKSTAT. Därefter följer den operationella definitionen deltidsarbetslöshet vi

av tillämpat och utifrån denna beräkningar av antalet ersätta dagar totalt under åren 1994-1998, utbetalat belopp, ersatta personer per dag, genomsnittlig ersättning per person och dag. En modell för beräkningar

hur kostnaderna förändras med olika antaganden om arbetsmarknaav dens utveckling och regelförändringar följer därefter. Rapporten avslutas sedan med ett kapitel rörande kostnaderna och omfattningen av tillfälliga jobb.

Deltidsarbetslösa

I den månadsstatistik AMS redovisar inkluderas deltidsarbetslösa.

som Antalet deltidsarbetslösa, som utgörs av personer inskrivna vid förmedlingen med anställningsförhållande som ger mindre än önskad arbetstid, registreras i en särskild sökandekategori med kodnummer 21. Registreringsdirektiven medför att kategorin även inkluderar personer

inte har ersättning för sin deltidsarbetslöshet. Det gäller särskilt som dem inte uppfyller kraven för att få deltidsarbetslöshetsersättning.

som Denna grupp har en position på arbetsmarknaden som de inte är nöjda med men de påverkar inte direkt de statliga kostnaderna för deltidsarbetslösheten. Det är emellertid allmän uppfattning bland fönned-

en lingspersonal att få som inte är berättigade till ersättning för deltidsarbetslöshet placeras i denna kategori. För kunskapsuppbyggnaden och för kvalitetssäkring den fortsatta analysen är det intressant att stu-

av dera de som är inskrivna i kategori 21 närmare. Det följande redovisar i vilken utsträckning personer i kategori 21 är deltidsarbetslösa i en

som bemärkelse som ligger i närheten av den operationella definition som används senare i analysen.

Jämförelsen bygger på ett representativt urval av var tionde person inskriven i kategori 21 i HÄNDEL under vecka 20, 1995 och 1998. Månadsstatistiken visar att i slutet av maj 1995 var 152 000 personer inskrivna i skat 21, och antalet inskrivna var 130 000 under motsvarande vecka 1998. Vårt urval för vecka 20, som infaller i mitten av maj, utgjordes av 15 100 respektive 13 100 personer. Därefter hämtades

430 Bilaga 4

information AKSTAT Tabell l redovisar hur

om samma personer ur stor del av de sökande som hade ersättning på heltid eller deltid, samt hur många som saknade ersättning. I tabellen redovisas även det genomsnittliga antalet utbetalade ersättningsdagar under veckan. För att hantera problem med eftersläpning eller andra typer av felregistreringar användes ett fönster om sju veckor för utbetalningarna. Således

sparades infonnation om utbetalningar från vecka 17-23. En person som erhållit mindre än hel ersättning under hela denna tid räknades som deltidsarbetslös. Personer som fått hel ersättning under hela perioden räknades som heltidsarbetslösa och personer inte fått ersättning

som alls under perioden saknar ersättning. Det finns viss minsk-

som en ning av antalet ersättningsdagar de deltidsarbetslösa hämtat ut

som under veckan. Detta kan hänga samman med ett förbättrat arbetsmarknadsläge. Vi ser också att det finns ett visst antal personer som är registrerade som deltidsarbetslösa men som får heltidsersättning. Mängden sådana personer har minskat mellan åren.

Resultaten visar del dem är registrerade deltids-

att en av som som arbetslösa saknar ersättning. Antalet ökar dessutom mellan åren. Detta motsäger till synes förmedlamas intryck att det endast är med

personer rätt till ersättning som placeras i kategorin for deltidsarbetslösa. Närmare analyser visar att det endast är 5,7 procent dem placeras i

av som kategorin som aldrig haft ersättning Däremot finns det personer som fortfarande finns inskrivna i kategorin utan att längre uppbära ersättning från arbetslöshetskassa. Slutsatsen är att de placeras i kategori

som 21 sannolikt har ersättning vid placeringstillfället men att en större del har blivit av med sin ersättning eller har lämnat deltidsarbetslösheten utan att ha blivit avrapporterade. Såtillvida är fönnedlamas uppfattning riktig, men detta ställer naturligtvis till bekymmer om man utifrån HÄNDEL vill uttala sig kostnaderna för deltidsarbetslösheten.

om HÄNDEL överskattar deltidsarbetslösheten med omkring

25 procent.

Stocken deltidsarbetslösa, dvs. det genomsnittliga antalet personer som får ersättning under en viss dag, uppgick under den studerade veckan 1995 till 50 200 och under 1998 till 32 400 personen

personer, Jämförelsen kommer att ligga till grund för kvalitetsbedömning av de

2 AKSTAT är en databas för utbetalda medel ifrån arbetslöshetskassorna. 3 denna analysI studerades personer som var deltidsarbetslösa under hela tiden februari-april under 1998. Restriktionen var att de skulle fått någon utbetalning från arbetslöshetskassa under de tre månaderna, även heltidsunderstöd räknades in. Kraven var således mycket löst ställda. 4 Stocken har beräknats som antalet personer som fått ersättning dividerat med andelen ersatta dagar per vecka. För 1995 beräknades, 114 6202.19/5 50 200 och for 1998, 84 4501.92/5 32 400.

Bilaga 4 431

resultat som räknas fram nedan. Den genomsnittliga dagpenningen för de deltidsarbetslösa var under 1995, 434 kronor per dag, under 1995

den 496 kronor dag. Det väsentlig ökning som inte kan var per är en förklaras enbart med löneutveckling, och förändringar i ersättningsgrad eller i nivån av maximal och minimal dagersättning.

Tabell Jämförelse mellan sökandekategori 21 deltidsarbetslösa i HÄNDEL och ersättningsmarkering i AKSTA Tför vecka 20 under 1995 och 1998.

	Antal personer per vecka	1995 Ersättningsdagar Antal		personer dagar per	1998 Ersättnings- vecka
Ingen ersättning	31 360		O	43 130		0
Deltidsarbetslösa	114 620		2.19	84 450		1.92
Heltidsarbetslösa	5 170		4.93	2 690		4.91
Totalt antal regist- 151 150				130 270

rerade som deltidsarbetslösa Dagpenning 434 kr 496 kr

Kostnader för deltidsarbetslöshet

Publicerade uppgifter om kostnader för deltidsarbetslöshet är svåra att få tag Definitionen på vad som är deltidsarbetslöshet är också diffus. På AMS finns ingen riktig definition och intresset har varit märkvärdigt lågt under hela 1990-talet. Hur deltidsarbetslöshet ska definieras i datasystemen är angelägen uppgift som borde studeras närmare. I det

en följande ska beräkningar göras med hjälp av en operationell definition, särskilt skapad för detta tillfälle. Den ska inte betraktas som slutgiltig utan just ses som en möjlig definition bland flera.

Deltidsarbetslöshet har operationaliserats som en person som under tre sammanhängande veckor uppburit arbetslöshetsunderstöd, och där understödet betalats ut under färre dagar än den heltidsersättning per

432 Bilaga 4

sonen skulle vara berättigad till enligt omräkningstabell. Perioder med heltidsersättning eller ingen ersättning har räknats bort.5

I tabell 2 nedan redovisas resultaten ifrån ett representativt urval av var l00:e person inskrivna i AKSTAT någon gång sedan 1994. För varje år 1994-1998 redovisas; utbetalat belopp, totalt antal ersatta dagar, ersatta personer per dag och den genomsnittliga ersättningen

per person och dag. På sista raden redovisas dessutom de genomsnittliga värdena under alla fem åren.

Tabell Beräkning av total kostnad, antalet ersatta dagar per år, stocken och genomsnittlig dagpenning för deltidsarbetslösa

under perioden 1994-1998. Beräkningarna bygger på ett urval av var I 00:e person iAKSTAT.

År	Total kostnad, Totalt ersatta Ersatta milj. kr.		dagar per år personer per dagpenning, kr	dag stocken	Genomsnittlig
1994		4 320	10 115 900	38 800	427
1995		4 730	10 884 000	41 700	435
1996		4 510	10 582 600	40 600	426
1997		4 726	10 547 800	40 500	448
1998		4 406	8 962 300	34 400	492
Snitt		4 569	10 279 700	39 400	444

Not: Som deltidsarbetslös har räknats en person som under tre veckors tid uppburit arbetslöshetsunderstöd, och där understödet betalats ut under färre dagar än den heltidsersättning personen skulle vara berättigad till enligt omräkningstabell.

Kostnaden för deltidsarbetslösheten har uppgått till i genomsnitt 4 569 miljoner kronor per år under de studerade åren. Den genomsnittliga kostnaden per person och dag är för 1998 betydligt högre, vilket vi också fann i jämförelsen mellan HÄNDEL och AKSTAT ovan. En möjlig förklaring är att tillfälligt timanställda springvikarier tidigare var registrerade som deltidsarbetslösa i

men nu större utsträckning registrerats i den relativt nyskapade kategori för denna typ av anställningar skat 22. Effekten skulle då följa dessa

5 Definitionen medför svårigheter att separera deltidsarbetslösa från personer med tillfällig timanställning. Genom att testa personer inskrivna i kategori 22, som är tillfälliga tirnanställningar farm vi att en inte oväsentlig del räknades som deltidsarbetslösa i AKSTAT. Tiden har inte medgivit att närmare försöka separera dessa grupper från varandra.

Bilaga 4 433

har en genomsnittligt lägre dagpenning vilket ökar den genomsnittliga dagpenningen om de tas bort. En invändning mot förklaringen är emellertid att genom definitionen används i beräkningarna det

som högst troligt att dessa räknas i deltidsarbetslösheten även under 1998. Vidare analyser behövs för att utreda vad ligger bakom detta

som fenomen.

Vi kan kvalitetsjämföra beräkningarna antalet ersatta

av personer med de framkom vid den veckovisa jämförelsen mellan HÄNDEL

som och AKSTAT. Under vecka 20, 1995, stocken deltidsarbetslösa

var omkring 50 200 personer, vilket ska jämföras med 41700 i beräkningen som redovisas i tabell För vecka 1998 stocken

samma var runt 32 000, den beräknade uppgick till 34 400. I båda fallen avviker stocken från varandra skillnaderna är inte så stora att vi inte sätter

men tilltro till att urvalet speglar kostnaderna tillfredsställande. Sannolikt är det beräkningen från veckourvalen inte kan spegla genomsnittet

som över ett helt år tillfredsställande. Kostnaderna dag varierar omkring

per 426-492 kronor per dag under 1994-1998. Värdena är mycket lika dem som uppmättes tidigare.

Motsvarande beräkningar har även gjorts för arbetslöshetskassor. En uppdelning har skett på privata och offentliga kassor. Tabell 3 redovisar genomsnittliga värden för hela perioden 1994-1998. Eventuella förskjutningar av kostnaderna och ersättningsdagar mellan olika år förutsätts vara av så liten omfattning att det inte har någon praktisk betydelse för relationerna mellan olika kassor. Skillnader i kostnaderna mellan privata och offentliga arbetslöshetskassor är små. Den främsta skillnaden ligger i den genomsnittliga dagpenningen är högre för

som gruppen av personer som jobbat i den privata sektorn. De privata kassoma tenderar också haft något fler ersättningsdagar vecka. Under

per 1998 har emellertid andelen deltidsarbetslösa tenderat att öka i offentliga kassor i förhållande till privata.

434 Bilaga 4

Tabell Beräkning av total kostnad, antalet ersatta dagar år,

per stocken och genomsnittlig dagpenning för deltidsarbetslösa

under perioden 1994-1998, fördelat på privata och ojfentliga kassor. Beräkningarna bygger på ett urval av var 100:e iAKSTAT.

person

År	Total kostnad, milj. kr.		Totalt ersatta Ersatta dagar per år personer per dagpenning,	dag stocken	Genomsnittlig kr
Privata kassor		2 293	4 911 200	18 800		467
Offentliga		1 995	4 453 600	17 100		448

kassor

Beräknade kostnadsförändringar för deltidsarbetslöshet

Vad kostar deltidsarbetslösheten och hur skulle kostnaderna påverkas av förändringar i arbetslösheten eller av diverse restriktioner i rätten till arbetslöshetsersättning för perioder av deltidsarbetslöshet De beräkningar som redovisats fram till har endast rört historiska fakta. En

nu viktig del av utredningens uppdrag är att bedöma vad som skulle ske vid ett förändrat arbetsmarknadsläge eller med eventuella förändringar i reglerna för deltidsarbetslöshet. Särskilt fokuseras intresset kring hur kostnaderna för deltidsarbetslösheten skulle påverkas dylika föränd-

av ringar. Vi kommer först att lyfta fram vilka komponenter är

som av betydelse för beräkningarna, därefter relatera dessa komponenter till varandra för att slutligen redovisa kostnadsberäkningar för förändringar

i dels regler, dels arbetsmarknadslägef

Vi utgår ifrån den grundläggande kostnadsrelationen att kostnaden för deltidsarbetslösheten under ett år kan räknas som produkten mellan den genomsnittliga ersättningen för arbetslöshetsdag, dvs. dagpen-

en ningen, och antalet ersättningsdagar under året, dvs stocken multiplicerad med antalet möjliga ersättningsdagar under ett år 260 dagar.7 Vi kommer nedan att först bestämma dagpenningen och därefter stocken. I båda fallen redovisas hur kostnaderna skulle förändras under olika antaganden.

° 1beräkningarna ingår över 60 år. Utredningen har diskuterat att dessa

personer eventuellt kan undantas från regelforändringar. De utgör omkring tre procent av populationen och kostnaderna bör i sådana fall justeras i motsvarande grad. 7 Kostnad per år Dagpenning Stocken 260 dagar.

Bilaga 4 435

Dagpenning

Den genomsnittliga ersättningen per dag, dagpenningen, är bestämd av vilken lön personerna hade innan de blev arbetslösa och hur stor ersättningsgraden är. Idag är ersättningsgraden 80 procent av daglönen. Det finns också ett ersättningstak på 580 kronor per dag och ett golv på 240 kronor per dag. Den genomsnittliga ersättningsgrundande daglönen för personer med tidigare lön var under perioden 628 kronor per person och dag, och den genomsnittliga dagpenningen för dessa var 465 kronor. Det går, med vissa förenklade antaganden, att matematiskt beräkna hur daglön och dagpenning hänger samman. Därigenom blir det möjligt att beräkna hur genomsnittslönen påverkas av förändrade gränser,

ersättningsgrad och olika löneökningstakts I tabell 4 redovisas hur genomsnittslönen skulle förändras i ett antal olika förändringsaltemativ. Vi har ett ursprungsfall som avser dagens lönenivå och två förändringsfall med löneökningar på 5 procent respektive 10 procent. För var och en av dessa har vi beräknat hur ersättningen påverkas av en ökning av lägsta ersättningsnivå till 260 respektive en minskning till 220. På motsvarande sätt har den högsta nivån varierats mellan 600 och 550 kronor per dag. Vi måste understryka att det här enbart rör sig om hypotetiska förändringar hur den

av genomsnittliga ersättningen per dag påverkas i de olika fallen. I tabellen redovisas också räkneexempel där ersättningsgraden höjs respektive sänks med 10 procentenheter. Endast procentuella förändringar redovisas.

8 Vi har beräknat lognonnal fördelning utifrån daglönema, med ett

en medelvärdet 6.38 och standardavvikelse 0.531. Med hjälp av integraler är det möjligt att utifrån denna fördelning beräkna andelen personer som faller utanför gränserna och den genomsnittliga ersättningen för dem inom gränserna, vilket ligger till grund för tabell 4.

436 Bilaga 4 "

Tabell 4 Genomsnittlig förändring av dagpenningen med olika anta-

ganden löneökningstakt och förändringar i ersättningsgrad,

-tak och -g0lv.

Ersättningskvot 80% 70% 90% Löneökning 0 5% 10% 0% 5% 10% 0% 5% 10% golv/tak

240/580	0 2,7 5,1	-7,6 -4,8 -2,1	6,2 8,6 10,8
240/600	1,4 4,2 6,8	-6,6 -3,7 -0,9	8,0 10,6 13,0
240/550	-2,3 0,1 2,3	-9,2 -6,6 -4,2	3,3 5,4 7,3
220/580	-0,3 2,4 4,9	-8,0 -5,1 -2,4	6,1 8,5 10,7
220/600	1,1 4,0 6,6	-7,1 -4,1 -1,2	7,9 10,5 12,9
220/550	-2,5 -0,1 2,1	-9,6 -7,0 -4,5	3,2 5,3 7,2
260/580	0,4 3,0 5,3	-7,0 -4,3 -1,7	6,5 8,8 10,9
260/600	1,7 4,5 7,0	-6,0 -3,2 -0,5	8,2 10,8 13,1
260/550	-1,9 0,4 2,5	-8,6 -6,1 -3,8	3,5 5,6 7,5

Som kan utläsas ur tabellen påverkas ersättningsnivån olika beroende på löneökningstakt, ersättningsgrad och hur golv och tak i ersättningen sätts. Vi ger några exempel; Om ersättningsgraden sänktes till 70 procent samtidigt som lönerna var oförändrade skulle dagpenningen sjunka med i genomsnitt 7,6 procent person. Om vi höjde

per golvnivân till 260 kronor och taknivån till 600 kronor skulle den genomsnittliga dagpenningen höjas med 1,7 procent. Om därtill kom en löneökning motsvarande 10 procent skulle den genomsnittliga dagpenningen öka med 7,0 procent. Att därutöver öka ersättningsgraden till 90 procent av daglönen skulle den genomsnittliga dagpenningen öka med 13,1 procent. Dessa förändringar skulle med ett oförändrat uttag av ersättningsdagar under ett år medföra en kostnadsökning för deltidsarbetslösheten motsvarande dessa procenttal. Av särskilt intresse för kostnadsberäkningama nedan är hur mycket den genomsnittliga dagpenningen skulle öka med en femprocentig löneökning. Effekten skulle, med i övrigt oförändrade värden, bli 2,7 procent. Detta avslutar den första delen av kostnadsberäkningen.

Ersättningsdagar per år

Nästa komponent är antalet ersättningsdagar som betalas ut under året. Ett flertal faktorer påverkar denna storhet. Den grundläggande uppgiften för beräkningarna är emellertid stocken deltidsarbetslösa, dvs antalet personer som varje dag betalas ersättning för deltidsarbetslöshet, multiplicerat med 260, vilket är det antal dagar som ersättning betalas

Bilaga 4 437

ut under ett år. En sådan beräkning redovisades i tabell Att använda ett mått detta slag är tillräckligt för att beräkna kostnaderna vid en

av given tidpunkt. För att bedöma hur kostnaderna förändras om arbetsmarknadsläget förändras eller om regelförändringar införs är det däremot inte tillräckligt. Det är därför nödvändigt att ta ett mer dynamiskt perspektiv pâ hur antalet ersättningsdagar bestäms.

I flödesjämvikt är antalet arbetslösa under en given dag lika med

en produkten mellan den genomsnittliga tiden i deltidsarbetslöshet räknad i år och antalet blir deltidsarbetslösa under ett år

nya personer som Den genomsnittliga tiden kan beräknas om man känner till fördelningen

hur många fortfarande uppbär ersättning efter olika tidsperioder av som och vi känner till hur många ersättningsdagar de fått utbetalat under

om tiden. Figur 1 redovisar sådan information. På vänster axel kan avläsas

uppskattning hur stor del de deltidsarbetslösa fortfarande en av av som inte avbrutit sin deltidsarbetslöshetsperiod efter olika antal kalenderveckor. På höger axel kan avläsas det genomsnittliga antalet ersättningsdagar utbetalats efter olika antal kalenderveckor. Genom

som dessa kurvor går det att räkna fram den genomsnittliga tiden i deltidsarbetslöshet och även hur genomsnittstiden påverkas om vi sätter en maximal gräns i antalet kalenderveckor får lyfta deltids-

en person arbetslöshetsersättning. En sådan beräkning redovisas i figur 2.°

Under de studerade åren har det genomsnittliga antalet ersatta dagar uppgått till 47. Detta har skett under en sammanlagd kalendertid av 42 veckor och antalet veckor som ersättning betalats ut har uppgått till i genomsnitt 21. Detta innebär att ersättningen för många personer inte löper under sammanhängande tid, utan tiden avbryts och till. Av-

en av

9 Stocken deltidsarbetslösa Genomsnittlig tid med deltidsarbetslöshetsersättning Inflödet av nya deltidsarbetslösa. ° Att veckor med ersättning inte sammanfaller med kalenderveckor har hanterats med hjälp av regressionsanalyser. Vi har tagit två metoder till vår hjälp. Dels en överlevnadsanalys för att beräkna fördelningen av sammanhängande kalendertid som de deltidsarbetslösa fått ersättning, dels skattat relationen mellan deltidsarbetslöshet under viss kalendertid och antalet ersättningsdagar de erhållit under denna tid. I överlevnadsanalysen har personer som fått ersättning under 1999 censurerats. För att beräkna genomsnittliga tider går man tekniskt tillväga genom att beräkna hur lutningen på överlevnadskurvan förändras vid varje ytterligare kalendervecka, mäta antalet ersatta dagar vid samma kalendervecka, multiplicera dessa med varandra och sedan summera. Då erhålls det genomsnittliga antalet ersättningsdagar. Samma princip gäller om vi sätter en gräns i antalet kalenderdagar och slutar att räkna antalet ersättningsdagar vid denna tidpunkt, skillnaden är bara att de som har längre tid än gränsen åsätts antalet ersättningsdagar som genomsnittligt uppnåtts då gränsen nås.

438 Bilaga 4

brotten kan vara både med veckor arbete eller arbetslöshet. Vi har i

av beräkningarna begränsat oss till veckor av deltidsarbetslöshet, utifrån den operationaliserade definitionen och i kostnaderna ingår inte

ovan, ersättning för heltidsarbetslöshet. Vi har också satt gräns för hur

en lång en period är levande utan att uppburit ersättning till ett

personen år. Därefter antar vi i beräkningarna period har påbörjats. Den

att en ny gräns som är av särskilt intresse för utredningen är 52 veckor. Med 52 veckor som gräns skulle, utifrån figur det genomsnittliga antalet

ersättningsdagar sjunka från nuvarande 47 dagar till 30 dagar. Jämfört med idag är det en minskning tiden med 40 procent.

Om vi antar att inflödet till deltidsarbetslöshet är opåverkad

av denna regelförändring skulle således stocken minska med 40 procent och vid oförändrade ersättningsregler skulle den direkta kostnaden för deltidsarbetslösheten minska i motsvarande grad. Med den genomsnittliga kostnaden under perioden 1994-1998, 4 569 miljoner

som var per år skulle den direkta besparingen bli 1 828 miljarder kronor år,

per om allt annat hålls konstant.

Av betydelse för stocken och därmed för kostnaderna är också inströmningen av nya deltidsarbetslösa. Tabell 5 redovisar hur stort inflödet varit under åren 1995-1998. Det finns klart sjunkande

en trend. Effekten av inflödet på kostnaderna är linjärt i meningen att varje procents minskning av inflödet leder till motsvarande minskning

en av kostnaderna för deltidsarbetslösheten.

Tabell Inflödet av nya perioder deltidsarbetslöshet fördelat

av per ar.

År	Inflöde år per
1995	178 800
1996	168 600
1997	167 500
1998	134 100

Not: Vi avstår att redovisa inflödet under 1994 eftersom det detta år

var som AKSTAT skapades. inflödet tenderar därför att bli överskattat.

Bilaga 4 439

Figur Andel fortfarande lyfter deltidsersättning vänstra verti-

som kala axeln och antalet ersatta dagar med deltidsarbetslöshetsersättning högra vertikala axeln efter olika antal kalenderveckor.

®C

Kalendertid

Figur Genomsnittliga antalet utbetalade ersättningsdagar per per-

fördelade efter vilken gräns i kalenderveckor som sätts för rätt till son, deltidsarbetslöshetsersättning.

Genomsnittligt antal ersättningsdagar om man sätter en

gräns i kalender tid.

-----rv r-r-r-- r- -r -rA r- ---s------- --rrr- -- A-- -------r---V-----w---v-r---rrr------ -a-r a - ------ r-r

78 104 130 156 182 208 234 260

Kalenderveckor

440 Bilaga 4

Indirekta efekter

Ovan har vi principiellt redovisat hur de direkta kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen skulle påverkas vid olika förändringar i arbetsmarknaden eller av regler. Det finns emellertid ett antal indirekta effekter också måste övervägas. Det gäller framför allt vad be-

som en gränsning av rätten till deltidsarbetslöshetsersättning får för effekter på arbetslösheten. Genom avläsning i figur 1 vi att 30 procent dem

ser av som uppbär ersättning kommer att falla för gränsen 52 kalenderveckor. Det är avgörande för kostnadsberäkningama hur dessa kommer att bete sig. Framför allt i vilken utsträckning de kommer att få ett heltidsarbete, fortsätta på deltid utan deltidsarbetslöshetsersättning, bli heltidsarbetslösa eller erbjudas ett arbetsmarknadspolitiskt för att

program underlätta omställningen till ett annat arbete. Det är främst den del

som blir heltidsarbetslösa eller deltar i arbetsmarknadspolitiska

program som är betydelsefull för kostnaden. Genom vissa antaganden kan vi komma en bit på väg.

Till att börja med kan vi förenklat anta att individerna väljer det alternativ de anser mest ekonomiskt lönsamt. I vissa intervall del-

av tidsarbetslöshet skulle tjäna ekonomisk på att bli heltids-

personer arbetslösa istället för att jobba deltid utan ersättning. Det ekonomiskt bästa valet varierar beroende på lön och antalet ersatta deltidsdagar. I tabell 6 redovisas hur stor inkomst netto skulle få vecka

personen per med olika antaganden om lön och deltidsarbetslöshet. Vi att dags

ser en deltidsarbetslöshet utan ersättning vecka är ekvivalent med att

per vara heltidsarbetslös under hela veckan har daglön på 500

om personen en och 600 kronor. Med daglön på 800 kronor är fortsatt deltidsarbete

en att föredra. Med ersättning för fler deltidsdagar får individen i samtliga exempel den högsta inkomsten han väljer att bli arbetslös på heltid

om framför att arbeta deltid utan ersättning. För inte kan öka

personer som sin arbetstid skulle marginaleffekten att dra bort deltidsersättningen

av med andra ord kunna bli kraftig. Naturligtvis är det möjligt att motverka dessa effekter med diverse regler. Avgörande är exempelvis i vilken utsträckning säger sig från ett deltidsarbete

som personer upp

ger rätt till heltidsarbetslöshetsersättning.

Bilaga 4 441

Tabell Beräkning veckoersättning, netto, beroende på hur många

av deltidsdagar som ersätts. Antal ersatta Daglön, Heltids- Deltidsarbets- Deltids- Heltids-

deltidsdagar	kr/dag	anställd, lös med kr/v.	ersättning, utan ersätt- kr/v. kr/v.		arbetslös arbetslös, ning, kr/v.
1	500	1625		1560	1300	1300
2.5	500	1625		1462.5	812.5	1300
4	500 600	1625 1950		1365 1872	325 1560	1300 1560
2.5	600	1950		1755	975	1560
4	600 800	1950 2600		1638 2457	390 2080	1560 1885
2.5	800	2600		2242.5	1300	1885
4	800	2600		2028	520	1885

Not: I beräkningarna antas att ersättningsgraden är 80 procent, att maximal ersättningsnivå är 580 kronor per dag och att skattesatsen är 35 procent.

För att få kunskap vilka effekterna blir har vi gjort en uppskatt-

om ning hur stor del dem historiskt avslutat deltidsarbetslöshet

av av som

har blivit heltidsarbetslösa. Beräkningarna tyder på en andel som omkring 40 procent. Till följd ändrat beteende från företagen eller

av att de deltidsarbetslösa starkare incitament lyckas öka sin

genom arbetstid till heltid är emellertid troligt att en större del kommer att få arbete efter regelförändringen, liksom att inflödet minskar. En rimligare uppskattning är att 20 procent blir heltidsarbetslösa och att inflödet minskar till kanske 90 000 år. Antalet deltidsarbetslösa som blir

per heltidsarbetslösa skulle då bli 5 400 år." Antag att det

personer per sedan dröjer ett år i genomsnitt innan de hittar ett nytt arbete, en tid

fördrivs omväxlande i arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska som

programmet utgör fyra månader. Med arbetsmarknadsprogram, varav utbildning normåtgärd skulle den totala kostnaden bli 776 miljoner

som kronor, arbetslöshetskassan belastades med 466 miljoner kronor

varav

Antalet personer beräknas som 0.30.290 000 5 400.

i 442 Bilaga 4 sou 1999:27

och anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder A2-anslaget med 310 miljoner kronor.

I den händelse att alla dynamiska effekter, mot fönnodan, uteblir skulle kostnaderna bli högre. Om samtliga dem faller för 52-

av som veckorsgränsen blir heltidsarbetslösa och inflödet är fortsatt högt på 125 000 personer per år skulle i mängd räknat 15 000 personer per år bli heltidsarbetslösa. Kostnaderna för detta, med i övrigt samma antaganden som ovan, skulle uppgå till totalt 2 155 miljoner kronor,

varav 1294 miljoner belastar arbetslöshetsersättningen och 862 miljoner A2anslaget. Detta är en något större summa än besparingen med att sätta en gräns vid 52 veckor.

Prognos över kostnadernas utveckling

Att prognosticera kostnadsutvecklingen är en delikat uppgift som alltid är behäftad med stora osäkerheter. Det är ändå angeläget att skapa sig så gott underlagsmaterial som möjligt för beslut.

Utredningen har beräknat hur kostnaderna för arbetslösheten skulle förändras med en långsam minskning av deltidsarbetslösheten med dels förändrade, dels oförändrade regler. Förändringsaltemativen redovisas på fem års sikt, med en årlig minskning av deltidsarbetslösheten med en procent se tabell 7a-b.

Jämfört med en i förhållande till 1998 oförändrad deltidsarbetslöshet skulle kostnadsbesparingen uppgå till sammanlagt 652 miljoner kronor med oförändrade regler och en årlig minskning deltidsarbetslösheten

av med procent tabell 7a. Över tiden skulle kostnadsminskningen

en emellertid tendera att delvis ätas upp av en ökad dagpenning till följd av löneutvecklingen. Med en årlig, och sannolikt lågt tilltagen, löneökningstakt på 1 procent skulle efter fem år kostnaderna för utbetalad dagpenning ökat med 2,7 procent se tabell 4 varmed den verkliga minskade kostnaderna endast skulle bli omkring hälften.

I tabell 7b redovisas hur kostnaderna skulle utvecklas med förändrade regler. Beroende på hur inflödet av nya deltidsarbetslösa utvecklas och hur stor andel som blir heltidsarbetslösa gränsen på 52 veckor

om tillämpas kommer kostnadsbesparingen att variera. I det mest optimistiska alternativet, med ett årligt inflöde på 90 000 deltidsarbetslösa

nya

Z Kostnaden för arbetsmarknadsutbildning var genomsnitt 652 kronor per dag och deltagare under 1997. Kostnaden för tiden i arbetslöshet räknade

en genomsnittlig ersättning på 490 kronor per person och dag. Utväxlingen är att 60 procent av kostnaden faller på arbetslöshetskassan och 40 procent på A2anslaget. 3 Antalet personer beräknas som 0.30.4125 000 15 000.

Bilaga 4 443

och 10 procent blir heltidsarbetslösa efter det att 52-veckorsgrän-

som

uppnås, skulle kostnadsbesparingen uppgå till 8 305 miljoner krosen

jämfört deltidsarbetslöshet på 1998 års nivå och oförändnor, med en rade regler. En realistisk bedömning är emellertid att 20 procent

mer blir arbetslösa vilket då skulle medföra sammanlagd kostnadsbespa-

en ring motsvarande 6 036 miljoner kronor, jämfört med en deltidsarbetslöshet på 1998 års nivå och oförändrade regler. Det är endast i extremfallet, där alla dynamiska effekter uteblir regelförändringen inte

som medför någon besparing. I fallet där 40 procent av dem som passerar gränsen 52 veckor blir heltidsarbetslösa och inflödet förblir högt på 125 000 år skulle den ackumulerade kostnadsökningen

personer per uppgå till 2 032 miljoner kronor. I samtliga förändringsaltemativ ökar kostnaderna något till följd löneökningar effekten är marginell i

av men förhållande till besparingen.

Tabell 7a. Förändring kostnader milj. kr vid en årlig minskning

deltidsarbetslösheten med I procent. Tabellen utvecklingen utan av regelförändringar.

Ingen förändring av regler

År Fast kostnad på Årlig kost- Årlig	1998 års nivå	nad	besparing	Kumulativ besparing
1998	4 406	4 406	0	0
1999	4 406	4 362	44	44
2000	4 406	4 3 l 8	87	132
2001	4 406	4 275	130	263
2002	4 406	4 232	173	436
2003	4 406	4 190	216	652

444 Bilaga 4

Tabell 7b. Förändring kostnader milj. kr vid årlig minskning av en av deltidsarbetslösheten med 1 procent. Tabellen redovisar två olika nivåer på inflödet och fyra alternativa uppskattningar andelen av av dem som passerar 52-veckorsgränsen blir heltidsarbetslösa. som Kostnaderna för ökad heltidsarbetslöshetsersättning är inkluderade.

lnflöde; 90000 personer per år 10% 20% 30% 40% År Årlig Årlig Kumu- Årlig Årlig Kumu- Årlig Årlig Kumu- Årlig Årlig Kumukost- bespa- lativ be- kost- bespa- lativ be- kost- bespa- lativ be- kost- bespa- lativ benad ring sparing nad ring sparing nad ring sparing nad ring sparing 1998 3031 1375 1375 3419 987 987 3807 599 599 4195 211 211 1999 3027 1378 2753 3411 995 1981 3795 611 1210 4179 227 438 2000 3024 1382 4135 3404 1002 2984 3784 622 1832 4164 242 680 2001 3020 1386 5521 3396 1010 3994 3772 634 2466 4149 257 938 2002 3016 1390 6911 3389 1017 5011 3761 645 3111 4133 272 1210 2003 3012 1394 8305 3381 1025 6036 3750 656 3767 4119 287 1497

Intlöde; 125 000 personer per år 10% 20% 30% 40% År Årlig Årlig Kumu- Årlig Årlig Kumu- Årlig Årlig Kumulativ Årlig Årlig Kumukost- bespa- lativ be- kost- bespa- lativ be- kost- bespa- besparing kost- bespa- lativ benad ring sparing nad ring sparing nad ring nad ring sparing 1998 3182 1224 1224 3721 685 685 4259 147 147 4798 -392 -392 1999 3177 1229 2453 3710 696 1381 4243 163 310 4776 -370 -762 2000 3171 1235 3688 3699 707 2088 4227 179 488 4755 -349 111 2001 3166 1240 4927 3689 717 2805 421 1 195 683 4734 -328 -1439 2002 3161 1245 6172 3678 728 3533 4196 210 893 4713 -307 -1746 2003 3156 1250 7423 3668 738 4271 4180 226 1119 4692 -286 -2032

Tillfälliga jobb

Utredningen har utöver effekterna på deltidsarbetslösheten haft i uppdrag att studera tillfälliga jobb. Vi inleder med att studera ersättning som betalas ut till med tillfälliga jobb under året. Den definipersoner tion vi då har utgått ifrån har varit inskrivna är personer som som arbetslösa vid förmedlingen minst två gånger under 1997 eller 1998 och som har haft ett arbete däremellan. Med arbete att menas personen antingen har fått ett tillfälligt arbete sökandekategoriema 31 eller 41 eller avaktualiserats till ett arbete avaktualiseringsorsakema 3 och 4. Definitionen täcker inte fullständigt in tillfállighetsmarknaden

Bilaga 4 445

då har arbete över årsskiften inte räknas med. På grund

personer som

tidsbrist har vi fått nöja oss med detta men uppmärksammar att av följden blir viss underskattning av kostnaderna.

Vi gjorde ett urval 100:e som uppfyllde villkoret att

av var person ha fått ett arbete under 1997 1998 omgärdat två arbetslöshets-

av perioder. Urvalet för 1997 bestod av 1 196 personer vilket således mot-

omkring i verkligheten. Uppskattningsvis hade svarar 119 600 personer 100 400 dessa fått ersättning från arbetslöshetskassa. Under 1998

urvalet 895 personer, motsvarande 89 500 personer i verkligheten. var Av dessa hade uppskattningsvis 66 800 personer fått ersättning.

Antalet med arbetslöshetsperioder avbrutna med tillfälliga

personer jobb har således minskat mellan de två åren. En viktig förklaring till detta är sannolikt att arbetsmarknadsläget förbättrades. Under 1997 hade varje i genomsnitt 1,92 jobb med en genomsnittlig tid på

person 10,1 veckor styck. Under 1998 antalet jobb 2,06 person och den

var per genomsnittliga tiden något längre, 10,8 veckor per jobb. Det utbetalade antalet ersättningsdagar 88 under 1997 mot 85 under

per person var 1998. Skillnaderna är inte stora men tendensen är att tiden med arbetslöshetsersättning har sjunkit samtidigt med att tiden i arbete ökat. Vad

väcker viss förvåning är möjligtvis den relativt stora minskningen som

med tillfälliga jobb avbrutna med arbetslöshet mellan 1997 av personer och 1998. Utifrån de diskussioner som ofta förs att ekonomin går mot

tillfälliga jobb hade man kanske förväntat sig den motsatta mer av utvecklingen. Resultaten motsäger dock inte varandra. Undersökningar visar att med tillfälliga jobb har större chanser att få nya jobb

personer än vad arbetslösa har, även om nästa jobb också är av tillfällig natur. Det är således möjligt större del växlar mellan kortare jobb utan

att en mellanliggande arbetslöshet.

Den totala kostnaden för arbetslöshet som kringgärdat tillfälliga jobb uppgick under 1997 till 4 278 miljoner kronor. Med det minskade antalet kostnaden under 1998, 3 063 miljoner kronor. I

personer var den händelse arbetslösheten i samband med tillfälliga jobb skulle minska med procent årligen de närmaste åren skulle kostnaderna

en jämfört med 1998 minska med sammanlagt 150 miljoner kronor.

I tabell 8 redovisas antalet de genomsnittliga tiderna i

personer, arbete, det genomsnittliga antalet ersättningsdagar och kostnaden under de två åren.

446 Bilaga 4

Tabell Bakgrundsinformation med tillfälliga jobb och

om personer

arbetslöshetsersättning för 1997 och 1998.

1997 1998 Ersatta dagar per vecka 4.5 4.4 Antal ersättningsdagar under året 88 85 Antal ersättningsveckor under året 19.3 18.9 Utbetalt belopp per person 42 600 45 800 Ersättning per dag 484 537 Genomsnittligt antal veckor i arbete 10.1 10.8 Genomsnittliga antal arbeten 1.9 2.1 Antal personer 119 600 89 500 Antal utbetalade dagar 8 832 500 5 703 800 Totala kostnader miljoner kronor 4 278 3 063

Bilaga 5

Författningsförslag

till om ändring i lagen 1997:238 om Förslag lag arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1997:238 om arbetslösom hetsförsäkring dels att ll, 43 och 47 skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas paragraf, 23 a av följande en ny lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §

Erbjudet arbete skall anses lämpligt, om det inom för tillgången på arbetstillfällen tagits skälig ramen hänsyn till den sökandes förutsättningar för arbetet samt andra personliga förhållanden, 2. anställningsförmånema är förenliga med de förmåner som arbetstagare får är anställda enligt kollektivavtal eller, om kolleksom tivavtal inte finns, är skäliga i förhållande till de förmåner arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer får vid jämförliga företag, arbetet inte hänför sig till arbetsplats där arbetskonflikt råder en till följd stridsåtgärder är lovliga enligt lag och kollektivavtal, av som och 4. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som anges i författning eller myndighets föreskrifter åtgärder till förebyggande av om ohälsa eller olycksfall.

448 Bilaga 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Erbjudet arbete som inte minst svarar mot sökandens normalarbetstid skall inte anses

lämpligt.

23a§

Arbetslöshetskassan skall när 8 veckor återstår ersättningsav tiden sända ett meddelande härom till sökande, rätt till vars ersättning riskerar att upphöra på grund regler ersättav om

ningsbegränsning med hänsyn

till utfört arbete.

43§

Den sökande skall stängas från rätt till ersättning under tid av som anges i 44 den sökande om lämnat sitt arbete utan giltig anledning, skilts från arbetet på grund otillbörligt uppförande, av avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl, eller utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå sitt genom uppträdande uppenbarligen vållat att anställning inte kommit till stånd.

Om det sker med arbetsförmedlingens godkännande, får en sökande som har ett deltidsarbete lämna sitt arbete utan att stängas av från rätt till ersättning.

Bilaga 5 449

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

47 §

Ansökan om ersättning görs skriftligen hos arbetslöshetskassan. Till ansökan skall fogas intyg av arbetsgivaren om den sökandes arbetsförhållanden samt de uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av den sökandes ersättningsrätt. Kan ett sådant intyg bara skaffas med stora svårigheter, får arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på annat sätt. Arbetsgivare skall på begäran utfärda intyget enligt formulär som fastställs av Arbetsmarknadsstyrelsen.

Vad som sägs i första stycket

gäller även i tillämpliga delar ett

sådant intyg som en deltids-

arbetslös vid ersättningsperio-

dens början och därefter var

sjätte månad skall förete från

arbetsgivaren.

Intyg och övriga uppgifter skall förvaras bland kassans handlingar.

Denna lag träder i kraft den

450 Bilaga 5

Förslag till förordning om ändring i förordningen 1997:835 om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen 1997:835 arbetsom

löshetsförsäkring

dels att nuvarande 6 § skall betecknas 6 a dels att i förordningen skall införas paragraf, 6 följande en ny av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§

Sökande som gör anspråk på ersättning vid deltidsarbete har rätt till ersättning endast om de vid arbetslöshetens början och därefter sjätte månad för var arbetslöshetskassan och arbetsförmedlingen företer ett intyg från arbetsgivaren utvisar som att arbete med längre arbetstid än den nuvarande inte kan erbjudas den anställde.

7§

För personer som regelbun- För sökande till vilken ersättdet utför deltidsarbete under ning vid deltidsarbete lämnas vecka då de i övrigt är arbets- skall särskild prövning en av lösa skall en särskild prövning rätten till ersättning göras var av rätten till ersättning göras var sjätte månad. Länsarbetsnämnsjätte månad. Länsarbetsnämn- den skall till att det finns nödse den skall till att det finns nöd- vändigt underlag för arbetslösse vändigt underlag för arbetslös- hetskassans prövning. hetskassans prövning.

Bilaga 5 451

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fortsatt ersättning får medges endast sökande som har gilt 55 år, eller har fått men ännu inte

tillträtt ett arbete med en arbetstid som motsvarar den sökandes önskemål eller

inte har kunnat erbjudas, inte har kunnat erbjudas, på hemorten eller någon annan på hemorten eller någon annan ort, vare sig ett arbete med en ort, vare sig ett arbete med en arbetstid som motsvarar den arbetstid som motsvarar den sökandes önskemål eller en sökandes önskemål eller en lämplig arbetsmarknadspolitisk lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. åtgärd, och

har företett ett sådant in-

tyg som avses i 6

8§

Personer som regelbundet Sökande som under ersättutför deltidsarbete under veckor ningsperioden har uppburit då de i övrigt är arbetslösa och ersättning vid deltidsarbete har som vid ersättningsperiodens rätt till ersättning under högst utgång fortsätter en tillsvidare- 52 kalenderveckor, räknat från anställning på deltid har inte och med den första veckan då rätt till ersättning i den nya sådant arbete utfördes. I 52ersättningsperioden så länge veckorsperioden räknas inte in tillsvidareanställningen på deltid tid då sökanden har varit pågår. hindrad att arbeta på grund av

sjukdom som överstiger 14

dagar.

Denna begränsning av Sådana sökande har, under ersättningsrätten gäller också förutsättning att övriga villkor vid en ny tillsvidareanställning härför är uppfyllda, på nytt rätt på deltid som påbörjas inom tre till ersättning först då en sammånader från det att den tidi- manhängande tid 12 månader

av gare tillsvidareanställningen på har förjlutit sedan sökanden deltid upphörde. senast fick ersättning.

452 Bilaga5

Denna förordning träder i kraft den

I fråga om sökande som vid ikraftträdandet redan uppbär ersättning gäller att i 6 § avsett intyg första gången skall företes månader

sex efter ikraftträdandet.

Bilaga 5 453

Närmare kommentarer till författningsförslagen

Allmänt

För att genomföra utredningens förslag krävs ändringar i såväl lagen 1997:238 arbetslöshetsförsäkring som förordningen 1997:835

arbetslöshetsförsäkring. Flera de regler föreslås i förordom av som ningen är sådan natur att det starkt kan ifrågasättas om de inte

av egentligen borde tas redan i lagen. För att inte frångå den nuvarande systematiken i fördelningen av regler mellan lagen och förordningen har emellertid anpassning skett till den nuvarande ordningen så att

en endast de regler bedömts absolut nödvändiga att ta in i lagen åter-

som finns där.

Utredningens överväganden och förslag kan eventuellt medföra behov ändringar även i vissa arbetsmarknadspolitiska stödförfatt-

av ningar. Några författningsförslag i det avseendet läggs emellertid inte fram.

Lagen om arbetslöshetsförsäkring

23 a §

Förslaget föranleds av den begränsning av ersättningsrätten till 52 veckor föreslås för deltidsarbetslösa. Några särskilda formkrav

som beträffande detta meddelande finns inte någon anledning att ställa upp. Underrättelsen bör kunna ske genom att den exempelvis sänds med ordinär postbefordran. Meddelandet skall sändas när 8 veckor återstår av de 52 veckorna.

43 §

Den hittillsvarande möjligheten för deltidsarbetslösa att sluta sin anställning på egen begäran utan att drabbas av avstängning från ersättningsrätt bör inte behållas i det ersättningssystem som nu föreslås för denna kategori. Frivilligt slutande får i stället bedömas enligt samma kriterier för andra sökande. Det enda undantag, vilket också fram-

som kommer den ifrågavarande regeln, är att sökanden slutar anställ-

av ningen i samförstånd med arbetsförmedlingen. Övergångsvis bör den tidigare ordningen gälla för dem har påbörjat den aktuella deltids-

som anställningen före ikraftträdandet.

454 Bilaga5

Förordningen om arbetslöshetsförsäkring

6-8§§

Någon definition av vad som avses med deltidsarbete finns inte

vare sig i lagen om arbetslöshetsförsäkring eller i förordningen. Något behov av en sådan definition torde inte heller finnas i fortsättningen då någon ändring av vad som avses med deltidsarbete inte är avsedd.

Målgruppen för de ifrågavarande bestämmelserna är sådana personer som, jämsides med att de arbetar, uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Det är således fråga om personer som har ett arbete med en arbetstid som understiger normalarbetstiden och dänned

som inte helt häver arbetslösheten. Hur arbetstiden är förlagd kan naturligtvis variera och har ingen betydelse för tillämpningen de ifråga-

av varande bestämmelserna. Exempelvis omfattas den tidigare heltidsarbetaren som tvingas gå ned till halvtid dessa regler sig den

av vare återstående arbetstiden fullgörs arbete på halvtid varje vecka

genom eller genom arbete heltid vecka. Det avgörande är att

varannan vederbörande uppbär ersättning vid sidan arbete.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nyaformånsrättsregler+ Bilagor.Ju. . Steriliseringsfrågani Sverige19354975. . Ekonomiskersättning.S. Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. . Godsedi forskningen.U. . Effektiva värme-ochmiljölösningar.N. . EffektivareTotalforsvarsstödi Östersjöområdet.Fö. . Märk väl Fi. . Invandrarskapochmedborgarskap. . Demokratiutredningensskriñserie.Ju. Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Ju. 10.Rasism,nynazismochfrämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. l Bördemokratinavnationaliseras Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 12.Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens skriftserie.Ju. 13.Etik och demokratiskstatskonst. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. l5. Nytt systemfor prövningavhyres-ocharrendemål. Ju. 16.Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. 17.GarantipensionochBosättningstilläggför personer föddaår l937 eller tidigare. l8. Frågortill det industriellasamhället.Ku. l9. Artikel 7i EG:svarumärkesdirektiv. Ändringar i varumärkeslagen.Ju. 20.Sverigeochjudamastillgångar.UD. 21.Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandet

av personermedfunktionshinder. 22. Denskyddadeprovinsen.En essäomdemokratins värdeoch värdighet.Demokratiutredningens skriftserie.Ju. 23.Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. Förslagtill inriktningav nyamål inom3 EG:s strukturfonder.N. 24. EG:sstrukturstöd.Ny organisationfor degeografiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 25. Samema ettursprungsfolki Sverige.

A 26.Införselavbeskattadevaror.Fi. 27. Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga

jobb ocharbetslöshetsersättningen.N.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kulturdepartementet Nyaformånsrättsregler Bilagor. 1+ Denframtidakommersiellalokalradion.14 lnvandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- Frågortill det industriellasamhället.18 utredningensskriftserie.8

slakta får i Guds Omreligionsfrihetoch Näringsdepartementet Att ett namn. demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9 Effektivavänne-ochmiljölösningar.5 Rasism,nynazismochfrämlingskap. Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.Förslag Demokratiutredningensskriftserie. 10 till inriktningav nyamål inom EG:s3 strukturfonder. Bördemokratinavnationaliseras 23 Demokratiutredningensskiftserie.1 l EG:sstrukturstöd.Nyorganisationfor degeografiskt Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 skriftserie.12 Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb

- Etik ochdemokratiskstatskonst. ocharbetslöshetsersättningen.27 Demokratiutredningensskriftserie.13 Nytt systemfor prövningavhyres-ocharrendemål.15 Artikel 7i EG:svarumärkesdirektiv. Ändringari varumärkeslagen.19 Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriñserie 22

Utrikesdepartementet Ökadrättssäkerheti asylärenden.16 Sverigeochjudamastillgångar.20

Försvarsdepartementet EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöområdet.6

Socialdepartementet Steriliseringsfrâgani Sverige1935-1975.Ekonomisk ersättning.2 GarantipensionochBosättningstilläggför personer födda år 1937ellertidigare.17 Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandetav

personermedfunktionshinder.21

Finansdepartementet Märk väl 7 Införselavbeskattadevaror.26

Utbildningsdepartementet Godsedi forskningen.4

Jordbruksdepartementet Yrkesfisketskonkurrenssituation.3 Samema ettursprungsfolki Sverige.25

fakta info direkt

Tel 08-587 671 oo. Fax 08-587 671 71.

Box 6430. 113 82 Stockholm.

order@faktainfo.se wwwfaktainfose