Glastak och glasväggar? : den könssegregerade arbetsmarknaden : rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

och

Glastak glasväggar

Den könssegregerade arbetsmarknaden

Redaktörer: Inga Persson Eskil Wadensjö

Rapport till Utredningen fördelningen av ekonomisk makt om

mellan kvinnor och män 1

och ekonomiska resurser

/Qgyølá Öcc SO

M min

Statens offentliga utredningar WW 1997:137

5151 Arbetsmarknadsdepartementet

Glastak och glasväggar

Den könssegregerade arbetsmarknaden

Redaktörer: Inga Persson Eskil Wadensjö

Rapport till fördelningen ekonomisk makt Utredningen om av och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 9138407126 Omslag:CarolineFämström Tryck:ElandersGotab,Stockholm1998 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Arbetsmarknadsdepartementet

Genom direktiv 1994:102 den 15 september 1994 beslutades att till-

särskild utredare för kartlägga och analysera fördelningen sätta en att ekonomisk makt och ekonomiska mellan kvinnor och av resurser maj 1995 utsågs landshövding Kristina Persson, Östermän. Den 19 sund, till utredare. Utredningen har antagit namnet Kvinnomaktutredningen.

Den l augusti 1995 tillkallades såsom vetenskapliga experter Göran Ahrne, professor i sociologi vid Stockholms universitet, Anna

G. Jönasdöttir, FD och universitetslektor vid Högskolan i Örebro,

Inga Persson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, Elisabeth Sundin, docent i företagsekonomi och biträdande professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet samt Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik vid Stock-

holms universitet. Sekreterare i utredningen har varit Anita Nyberg, universitetslektor i nationalekonomi och docent vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, och biträdande sekreterare FK Eva Lindblad och Gunilla Rapp.

Inom för Kvinnomaktutredningen publiceras ett antal mo-

ramen

nografier och antologier. Experterna har i egenskap av redaktörer och monografiförfattare svarat för urval och utformning av de olika skrif-

medan de enskilda artikelförfattama för innehållet i siterna, ansvarar

bidrag. Experter och artikelförfattare har arbetat under veten-

na egna

skaplig självständighet. Utredningsarbetet skall klart före den 31 december 1997.

vara

Skrifter publiceras dock successivt. Föreliggande skrift, Glastak och glasväggar Den könssegregerade arbetsmarknaden, utgör en av rapporterna i projektet Ekonomiska regelsystem och ekonomiska resur-

Redaktörer är Inga Persson och Eskil Wadensjö. ser.

Östersund och Linköping i december 1997

Kristina Persson

/Anita Nyberg

Innehållsförteckning

Den könssegregerade arbetsmarknaden introduktion 1

- en INGA PERSSON ESKIL WADENSJÖ

1 Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval 16

En empirisk prövning av hypoteser rationella val och könsrollsmodeller om JAN O. JONSSON

2 Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män 47

CHRISTINA JONUNG

Yrkessegregering efter kön ett internationellt perspektiv 82

3 - MAGNUS NERMO

4 Finns det ett glastak för kvinnor 109

En studie svenska arbetsplatser i privat näringsliv 1970-1990 av EVA M. MEYERSON TROND PETERSEN

Kvinnliga och manliga chefer finns det ett glastak 136

5 - JÖRGEN OHLSSON JOACHIM ÖHMAN

Karriärer inom varuhandeln spelar kön någon roll 169

6 - LENA GRANQUIST HELENA PERSSON

7 Invandrarkvinnomas arbetsmarknad 195 ESKIL WADENSJÖ

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad 213 8 En jämförelse mellan gifta och ensamstående ULLA BJÖRNBERG

9 Kvinnors och mäns vägar ut arbetslöshet 229 ur likheter och skillnader - ANNA THOURSIE

10Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet 251

typiska för kvinnor

- INGA PERSSON 1 1 Kvinnors och mäns utträde arbetslivet 281 ur JONAS HÖÖG

Om författarna 323

Den könssegregerade arbetsmarknaden

en introduktion

-

INGA PERSSON ESKIL WADENSJÖ

Glastak och glasväggar

Den kvinnohistoriska forskningen visar att det under alla historiska

epoker funnits klar arbetsfördelning mellan kvinnor och män. Men en forskningen visar också att arbetsfördelningen mellan könen förändrats över tiden och varierar mellan olika samhällen. Vad som är kvinno- och manssysslor, kvinno- och mansyrken är inte gång för en alla givet, utan varierar i tid och Det förefaller inte heller finnas rum. några givna biologiska eller ekonomiska förklaringar till stämplingen arbeten kvinnliga eller manliga. Fördelningen av arbetsuppav som

gifter mellan kvinnor och män är istället ett resultat komplexa his-

av toriska Karlsson, 1997. Arbetsfördelningen mellan könen i processer

1990-talets Sverige återspeglar således sociala, politiska och ekono-

miska i det förflutna, bestäms också av dagens instituprocesser men

tioner och regelsystem och av pågående social och ekonomisk om-

vandling. Oförändrat över tiden är således att det finns en arbetsfördelning mellan könen, också att aktiviteter huvudsakligen utförs av men som kvinnor tilldelas lägre ekonomisk ersättning och lägre status än aktiviteter huvudsakligen utförs män Arbetsfördelningen mellan som av könen framstår därmed som central för förståelsen av skillnader i ekonomisk makt och ekonomiska mellan kvinnor och män. resurser Arbetsfördelningen mellan könen uppträder i dagens Sverige i flera olika former. För det första finns arbetsdelning mellan män och en kvinnor vad gäller marknadsarbete versus hemarbete. Denna arbetsdelning förstärks markant i samband med barnafödande och små-

barnsvård, den ojämna fördelningen under denna period tycks

men

avsätta kraftiga spår i familjemas arbetsfördelning även långt därefter

1 Kvinnors och ekonomiska utfall på arbetsmarknadenbehandlas ingående i mäns en annan volym från Kvinnomaktutredningen, Persson Wadensjö red. 1997.

l

Inga Persson Eskil Wadensjö

Flood Gråsjö, 1997 Den ojämna fördelningen av hemarbetet är i

sin tur av mycket stor betydelse för den arbetsdelning och de skillnader mellan kvinnor och uppkommer på arbetsmarknaden och män som som denna bok fokuserar på. På arbetsmarknaden uppträder arbetsdelningen mellan könen i flera skepnader. En första brukar benämnas horisontell segregering. Den innebär att fördelningen av kvinnor och män mellan exempelvis sektorer och yrken på arbetsmarknaden inte är densamma. Yrkena tenderar att vara kvinnodominerade eller mansdominerade och ett förhållandevis litet antal män och kvinnor arbetar i blandade yrken, dvs. yrken med en mer balanserad könssammamättning. En andra skepnad brukar benämnas vertikal segregering. Den innebär att fordelningen av kvinnor och män olika positioner inom sektorer och yrken inte är densamma. Kvinnorna tenderar att systematiskt återfinnas på lägre befattningsnivåer och mindre prestigefyllda jobb än männen och männen är i större utsträckning chefer. Den vertikala segregeringen handlar med andra ord om den hierarkiska arbetsfördelningen mellan könen på arbetsmarknaden. I sin extrema form har den vertikala könssegregeringen getts benämningen glastaket. Det står för att det skulle finnas en nivå i företagens hierarkiska struktur över vilken kvinnorna inte kommer; ett osynligt men ändå högst reellt tak. I analogi med detta har vi i denna boks titel använt beteckningen glasväg-

gar för de, synliga såväl som osynliga, hinder som gör att arbets-

marknaden blir horisontellt könssegregerad. Förutom den horisontella och vertikala könssegregeringen finns även andra systematiska skillnader mellan kvinnors och mäns arbetsmarknadspositioner; skillnader vad gäller sådant som kvinnors och mäns arbetslöshet, anställningsformer och utträde från arbetsmarknaden. Även sådana uttryck för den könsuppdelade arbetsmarknaden uppmärksammas och studeras i denna bok liksom arbetsmarknadssituationen för två speciellt utsatta kvinnogrupper, invandrarkvinnor och ensamstående mödrar.

Varför arbetsmarknaden

är könssegregerad

Som påpekas av Christina Jonung i hennes bidrag till denna bok framstår utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden i viss mening som paradoxal. Kvinnornas ökade deltagande i förvärvslivet och männens ökade tidsinsatser i hemarbetet, minskad dvs. en kraftigt arbetsspecia-

2 Fördelningen av tid och pengar inom familjen behandlas ingående i två andra volymer från Kvinnomaktutredningen, Ahrne Roman 1997 och Ahrne Persson red. 1997.

Den könssegregerade arbetsmarknaden en introduktion lisering mellan kvinnor och män vad gäller hemarbete versus marknadsarbete, motsvaras inte alls i samma utsträckning av en förändrad

arbetsfördelning mellan kvinnor och män inom arbetsmarknaden.

Även yrkessegregeringen mellan könen minskat något över tiden, om så ligger den kvar på en hög nivå och framstår som hög också i ett

jämförande internationellt perspektiv. På liknande sätt har, som fram-

hålls i Jan Jonssons kapitel i denna bok, utjämningen mellan svenska män och kvinnor i utbildningsnivå inte följts av motsvarande utjämning av utbildningsinriktning. Vad kan det finnas för förklaringar till detta Christina Jonung gör i sitt kapitel en genomgång av olika teorier

om orsakerna till yrkessegregeringen arbetsmarknaden. Hon delar

därvid teorierna i fyra grupper. En första grupp omfattar utbudsinriktade teorier och förklaringar. Dit hör skillnader mellan kvinnors och mäns preferenser och skillnader i kvinnors och mäns grundläggande begåvning och förmåga, skillnader givetvis, om de finns, som

kan medföra att kvinnor och män gör olika yrkesval. Men av kanske

större intresse i denna grupp är teorier som utgår från arbetsfördelningen inom familjen som förklaring till kvinnors och mäns yrkesval.

Under förutsättning att det existerar produktivitetsskillnader mellan

kvinnor och män i hemarbetet och/eller marknadsarbetet kan det löna sig för familjen att familjemedlemmama specialiserar sig på att arbeta inom de områden där de har komparativa fördelar. Vanligen blir detta för mannen marknadsarbetet och för kvinnan hemarbetet. Detta för-

väntade och faktiska huvudansvar för hemarbetet kan väntas påverka såväl omfattningen som inriktningen av kvinnors humankapitalinves-

teringar relativt mäns vilka gör sina investeringsval utifrån ett förvän-

tat huvudansvar för marknadsarbetet. Kvinnor kommer att investera i

humankapital och välja yrken är väl förenliga med specialise-

som ringsmönstret mellan kvinnor och män i familjen.

En andra grupp teorier fokuserar arbetsmarknadens efterfråge-

sida. Till denna grupp kan framförallt hänföras olika diskrimineringsteorier. Med diskriminering i detta sammanhang att kvinna avses en och en man med samma produktiva arbetsmarknadsegenskaper behandlas olika på arbetsmarknaden på grund av sitt kön. Arbetsmark-

nadsdiskriminering kan leda till löneskillnader mellan kvinnor och

män men kan också ge upphov till segregering så att kvinnor och män har skilda arbetsuppgifter, yrken och befattningar. En tredje grupp teorier tar sin utgångspunkt i osäkerhet och inav formations- och incitamentsproblem arbetsmarknaden och hur ar-

betsgivarna hanterar dessa. Hit hör teorier s.k. statistisk diskrimi-

om

nering, dvs. om att individen behandlas utifrån sin grupptillhörighet

och inte utifrån sina individuella egenskaper och kvalifikationer vid

Inga Persson Eskil Wadensjö

beslut om exempelvis anställning, intemutbildning och befordran. Vidare kan till denna grupp hänföras teorier utvecklade inom det som

benämns den nya personalekonomin inklusive s.k. effektivitetslöne-

teorier. Dessa teorier analyserar hur arbetsgivarna utformar lönestrukturer och karriärvägar för att motivera och kontrollera sina anställda. Om kvinnors arbetsmarknadsbeteende och engagemang i arbetslivet i genomsnitt är annorlunda än mäns kan arbetsgivarna komma att placera kvinnor och män i olika karriärer med olika utformning av lönestruktur, incitamentsstruktur och kontrollsystem. Sedan sådana skilda karriärstrukturer väl etablerats, kan de visa en betydande motståndskraft och överleva trots att de betingelser som en gång låg bakom deras tillkomst har förändrats. En fjärde grupp av teorier, slutligen, har en mer institutionell karaktär och betonar de begränsningar institutioner, lagar, sociala som och traditioner utgör för individens valmöjligheter snanormer, vanor rare än de ekonomiska incitament som individen möter. Till denna av teorier kan bl.a. hänföras de sociologiska teorier som framgrupp

häver strukturella faktorer istället för priser och konkurrens

Sammanfattningsvis finns det en rad olika teoriansatser inom den ekonomiska och Sociologiska forskningen som kan bidra till förståelorsakerna och drivkrafterna bakom den omfattande könssegresen av

geringen arbetsmarknaden. De olika teorierna bör ses som varandra

kompletterande snarare än som alternativ. Olika teorier kan vara mer relevanta för vissa yrken och vissa delar av arbetsmarknaden än för andra. Viktigt att observera är också att de mekanismer som de olika teorierna behandlar kan samverka och förstärka varandra i såväl onda som goda cirklar.

Den horisontella könssegregeringen

Bokens tre första kapitel behandlar alla den horisontella könssegrege-

ringen. Utifrån en genomgång av olika teorier om yrkessegregering-

ens orsaker och mekanismer beskriver och analyserar Christina Jo-

nung karaktären hos och utvecklingen av yrkessegregeringen mellan

kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden under de senaste

decennierna. Hon finner, som vi redan nämnt, att yrkessegregeringen

kontinuerligt minskat under den studerade perioden. Men förändringarna sker långsamt och nivån på segregeringen, mätt med ett s.k. segregeringsindex, är fortsatt hög. Detta index anger den andel av kvinmännen skulle behöva byta yrke för att deras yrkesförnorna som

3 Se också diskussionen alternativa förklaringar till skillnader i utbildningsval i om Jan Jonssons kapitel i denna volym.

Den könssegregerade arbetsmarknaden en introduktion delning skulle bli densamma som männens kvinnornas. Baserat på det 60-tal yrken som ingår i arbetskraftsundersökningama låg denna andel 1963 på 65 procent och 1996 58 procent. Folkräkningamas mer uppdelade material på cirka 300 yrken ger en betydligt högre siffra, 65 procent år 1990.

En fördjupad analys av de förändringar som ägt rum visar att

minskningen av yrkessegregeringen huvudsakligen uppkommit geatt andelen kvinnor ökat inom mansdominerade yrken och annom delen män ökat inom kvinnodominerade yrken och inte genom att yr-

kesstrukturen olika yrkens andelar av de sysselsatta förändrats. Mot

denna bakgrund blir det av intresse att undersöka vilka yrken det är blivit könsintegrerade under perioden. Jonung finner att de som mer största förändringarna ägt rum inom vissa tidigare mansdominerade

professionella yrken såsom läkare, jurist, veterinär, kemist, skolledare

och psykolog samt inom vissa andra manliga yrken såsom konduktör, tulltjänsteman och polis. Yrkeskategorier däremot i liten utsträcksom ning förändrat sin könssammansättning är ingenjörsyrken och industriarbetaryrken. Detta tolkar hon som att det är olika faktorer som legat

och ligger bakom köns segregeringen inom de två typerna av yrken.

En åldersjämförelse visar att segregeringen bland de yngre åldersgrupär lägre än bland de äldre, vilket pekar en fortsatt minskning

pema

av segregeringen framöver. Bilden av en hög nivå den svenska yrkessegregeringen efter kön

bekräftas Magnus Nermos internationellt jämförande studie. Denna av baseras en nytillskapad internationell databas vilken förbättrat möj-

lighetema att göra komparativa studier av yrkessegregeringen i olika

länder. Nermos studie täcker sju länder, vilka valts ut bl.a. för att representera olika typer av välfärdsstater. Mätt med samma slags segregeringsindex används J visar det sig att andelen kvinnor som av onung

eller män som behöver byta yrke för att arbetsmarknaden skall vara

könsintegrerad är högst i Storbritannien, Norge, Sverige och Finland 53-55 procent. Lägst är den i USA 40 procent och lägre också i Österrike och Spanien 43 procent. Då hemarbetande inkluderas som

ett speciellt yrke förändras dock bilden något. Yrkessegregeringen

ökar markant för Österrike och Spanien, länder har stor andel som en hemarbetande kvinnor. Segregeringsindexet för Sverige, Norge och Finland ligger kvar på ungefär oförändrad nivå och USA framstår fortfarande som det av de undersökta länderna som har den minst könssegregerade arbetsmarknaden, även skillnaden relativt de norom diska ländema krymper något. Den yrkessegregering efter kön Jonung och Nermo studerar som börjar tillskapas redan genom könsbundna val i utbildningssystemet.

Könsskillnadema i utbildningsval utgör utgångspunkten för Jan Jons-

Inga Persson Eskil Wadensjö

sons kapitel. Han visar hur könsskillnadema i utbildningsnivå numera så gott som helt raderats ut, men att könsskillnadema vad gäller val av utbildningsinriktning består. Könssegregeringen bland dem som gått någon utbildning utöver den obligatoriska, dvs. som själva gjort något utbildningsval, har varit nästan helt stabil sedan l930-talet. Hur kan dessa bestående stora könsskillnader i val av utbildningsinriktning för-

klaras Det finns, som vi sett, olika teoretiska förklaringsmodeller och

Jonsson väljer att dela dem i två kategorier, teorier om rationella utbildningsval och socialisationsteorier. Systematiskt försöker han formulera testbara hypoteser utifrån de tvâ typerna av teorier för att se-

dan konfrontera dem med empiriska data. Teorier om rationella ut-

bildningsval, tolkade att ådagalagd lämplighet för vissa studieinsom

riktningar inklusive komparativa fördelar bör påverka val av utbild-

ningsinriktning testar han mot individdata om ungdomar som valde humanistisk-samhällsvetenskaplig respektive teknisk linje i gymnasiet

under åren 1988-92. Det visar sig att könsskillnader i lämplighetspro-

ñl bara förklarar en ringa del av könsskillnadema i utbildningsval. Inte heller socialisationsteorier, tolkade som att barnens utbildningsval

påverkas av könsrollsmodeller baserade på föräldrarnas anknytning

till hem och arbetsmarknad under uppväxtåren, får något starkt empi-

riskt stöd. Utifrån det begränsade förklaringsvärde som de två teori-

typema i denna tappning visar sig ha diskuterar Jonsson avslutnings-

vis andra möjliga förklaringar som bör följas upp i framtida forskning.

Den vertikala könssegregeringen

Kvantitativa studier av arbetsmarknadens vertikala könssegregering

baserade på omfattande datamaterial är sällsynta. Bokens tre följande kapitel utgör därför något av pionjärinsatser. Eva Meyersons och Trond Petersens studie av den vertikala könssegregeringen baseras på ett mycket omfattande individdatamaterial om tjänstemän i den privata sektorn under perioden 1970-90. För varje individ finns information om kön, ålder, arbetstid, utbildnings-

nivå och utbildningskategori. Vidare finns uppgifter om befattnings-

kod enligt det s.k. BNT-systemet. Detta innehåller 51 brett definierade befattningsgrupper. Inom varje grupp finns ytterligare uppdelning en med avseende på svårighetsgrad, dvs. en hierarkisk nivåskiktning. Graderingen är utformad som en poängskala från ett till sju, där sju utgör den högsta nivån. Befattningskodema täcker hela spektrumet av tjänstemannabefattningar, bl.a. chefs- och specialistbefattningar, under den studerade 20-årsperioden. Verkställande direktörer och andra

Den könssegregerade arbetsmarknaden en introduktion -

ledningsgruppsbefattningar ingår däremot inte i datamaterialetf Detta

unika datamaterial lämpar sig således väl för att kvantitativt kartlägga och analysera den vertikala könssegregeringen inom det privata näringslivet och hur denna förändrats över tiden. En första analys visar att den genomsnittliga befattningsnivån för män varit konstant över perioden 1970-90; den har varit ca För

kvinnor har den genomsnittliga befattningsnivån ökat från ca 2 till ca

3 under period. Från att kvinnorna i genomsnitt haft en befattsamma ningsnivå två svårighetsgrader under männens har gapet således krympt till svårighetsgrad. Kvinnorna är dock koncentrerade till en låga befattningar under det att det finns få kvinnor i toppbefattningar.

På de två toppbefattningsnivåema 6 och 7 är kvinnors representation

nästan försumbar, har ökat under perioden. För varje kvinna på men nivå 6 fanns 150 män år 1970 och för varje kvinna på nivå 7 fanns 200 år. 1990 hade antalet förändrats till 20 män respektimän samma 40 män per kvinna. ve Resten kapitlet ägnar Meyerson och Petersen att på olika sätt av belysa vilka faktorer har betydelse för kvinnors och mäns olika som

placering i befattningshierarkin. Det visar sig att könsskillnader i ål-

der, utbildningsnivå, arbetstid deltid, heltid och antal arbetade tim-

har betydelse för den vertikala könssegregeringen. Men befatt-

mar

ningssegregeringen sammanhänger framförallt med skillnader i mäns och kvinnors utbildningsval. Under den studerade perioden har toppchefer rekryterats begränsad med speciella utbildningar

ur en grupp

och kvalifikationer, framförallt civilingenjörer och andra tekniker

samt civilekonomer. Detta är utbildningar där kvinnor varit kraftigt underrepresenterade. Även situationen förbättrats i detta avseende om under den studerade perioden tar det tid innan detta slår igenom i rek-

ryteringen till toppbefattningar i näringslivet. Fortfarande är det också

så att kvinnor har sämre chanser att med en given utbildningsbak-

grund t.ex. civilingenjör eller civilekonom nå samma befatt-

som ningsnivåer som männen. Även Jörgen Ohlssons och Joachim Öhmans studie baseras på ett mycket omfattande datamaterial, i deras fall hämtat från SACO:s lönestatistik. De analyserar dels könsmässiga skillnader i karriärutveck-

lingen för civilekonomer, civilingenjörer, jurister och samhällsvetare

inom den privata sektorn, dels karriärutvecklingen för kvinnliga och manliga socialtjänstemän inom den kommunala sektorn. De finner att andelen akademiskt utbildade kvinnor sjunker högre i beslutsupp hierarkien i den privata sektorn kommer, men också att andelen man

4 Chefer och ledarskap behandlas ingående i volym från Kvinnomaktutreden annan ningen, Ledare, makt och kön, SOU 1997:135, Nyberg Sundin red. 1997.

Inga Persson Eskil Wadensjö

har ökat stadigt på samtliga befattningsnivåer under den period 1982-92 de studerar. Snabbast har den relativa ökningen varit på den högsta chefsnivån, där kvinnoandelen ökade från l till 4 procent under perioden. För att belysa könsmässiga skillnader i karriärutveckling skattar Ohlsson och Öhman hur sannolikheten att byta från lägre till en en

högre befattningsnivå påverkas av individens kön och en rad andra faktorer. För kvinnorna sker 76 procent bytena under perioden till

av de lägre befattningsnivåema, under det att 57 procent av männens byten sker till de två högsta chefsnivåema. Det visar sig bl.a. att det finns påtagliga skillnader i tidsproñlen på mäns och kvinnors byten.

Många av männen befordras ganska snabbt från de lägre befattnings-

nivåema, under det att t.ex. kvinnliga civilekonomer och civilingenjörer har en lägre bytesfrekvens under de första 7-8 åren efter examen. I gengäld har kvinnorna en högre bytesfrekvens än männen längre fram i yrkeslivet jämförelsen avser de den lägre befattningsnivån kvarvarande kvinnorna och männen. Förmodligen är det hemansvar och småbarn som bidrar till att kraftigt försena de kvinnliga

akademikernas karriärutveckling. Från 1993 har systemet för befattningsklassiñcering ändrats så att jämförelser inte längre kan göras med tidigare år. Men den nya klassificeringen möjliggör å andra sidan

en intressant analys av traditionellt chefsansvar projektledaranversus

svar. Resultaten visar sig stödja hypotesen att projektformen

passar kvinnor bättre än den traditionella, hierarkiska organisationsformer men och kan bidra till att stimulera kvinnors karriärutveckling. Hur ser det då ut inom ett typiskt kvinnodominerat akademikeryrke socialtjänstemän Är det lättare eller svårare för kvinnor nå som att

chefsbefattningar inom ett typiskt kvinnoyrke Andelen kvinnliga

chefer är högre bland socialtjänstemännen än inom den privata sektorn och har också ökat under perioden. Men kvinnorna är trots detta

kraftigt underrepresenterade bland cheferna; sannolikheten att bli befordrad är betydligt högre för en manlig socialtjänsteman än för en kvinnlig. Mönstret är också att kvinnliga socialtjänstemän avancerar

till biträdande chef men sedan huvudsakligen stannar där, under det att männen går vidare och blir chefer. I termer av kvinnors och mäns relativa chanser att bli chefer är skillnaderna mellan akademikerna i den privata sektorn och akademikerna inom socialtjänsten inte så stora. Lena Granqvist och Helena Persson ägnar sitt kapitel den vertikala könssegregeringen inom varuhandeln. De undersöker dels huruvida det finns skillnader i karriärrörlighet och karriärmönster mellan kvinnor och män, dels huruvida löneeffekterna karriärrörlighet av inom branschen är olika stora för kvinnor och män. Deras studie av

Den könssegregerade arbetsmarknaden en introduktion karriärrörlighet baseras på sysselsättningsbiograñer över individuella

yrkeskarriärer från 1950-talet och fram till 1991, insamlade inom ra-

för Levnadsnivåundersökningen. Dessa biografier analyseras men med hjälp s.k. durationsanalys. Denna innebär att man följer indiav

viderna över tiden och observerar när specifika händelser inträffar, där

händelserna innebär att individen byter tillstånd. I den aktuella studien studeras övergångama mellan tillståndet att arbeta inom varuhandeln till tillståndet att byta till ett bättre arbete, där det senare tillståndet i sin tur delas upp i tre olika karriärrnönster- att avancera hos arbetsgivare, att avancera hos annan arbetsgivare men samma inom branschen samt att hos annan arbetsgivare i en annan avancera

bransch. Granqvists och Perssons resultat visar att det finns stora skill-

nader mellan kvinnors och mäns karriärrörlighet. Tidsprofilema för skiljer sig mellan könen och kvinnornas karriärchanser är avancemang under den studerade perioden bara 25-65 procent av männens. Karriärmönstret för kvinnor också annorlunda ut än för män. Sannolikser heten för kvinnor att byta till ett bättre arbete inom branschen är myc-

ket låg och påtagligt lägre än för männen. Kvinnornas avancemang

sker framförallt att de lämnar branschen. Löneeffekterna av genom karriärrörlighet inom branschen skiljer sig också mellan könen. Den

genomsnittliga löneeffekten byte till ett bättre arbete ligger på

per omkring 12 procent för männen, under det att löneeffekten för kvinnor inte är statistiskt signifikant.

Arbetsmarknadssituationen

för

några speciella kvinnogrupper

Bokens två följande kapitel studerar arbetsmarknadssituationen för

invandrarkvinnor respektive ensamstående mödrar. Invandrarkvinnor

kan tänkas drabbas diskriminering både efter kön och efter etniciav

tet. Diskriminering arbetsmarknaden kan ta formen av olika ersätt-

ning för arbete. Men den kan också yttra sig i att den diskrimisamma nerade har svårt att få arbete på hela eller delar av arbetsgruppen marknaden, dvs. i segregering. I det aktuella fallet innebär det att in-

vandrarkvinnorna kan komma att utgöra en segregerad del av den kvinnliga arbetskraften vad gäller sysselsättningsgrad och arbetslöshet, fördelning över branscher och yrken samt egenskaperna hos de

arbeten de innehar. Eskil Wadensjö analyserar hur situationen för invandrarkvinnor ut i dessa avseenden och hur den har förändrats ser mellan 1960- och l990-talet. Under 1960-talet var invandrarkvinnorna i mycket hög grad integrerade arbetsmarknaden; deras arbetskraftsdeltagande betydligt högre än svenska kvinnors och deras var

Inga Persson Eskil Wadensjö

arbetslöshet låg. Situationen på 1990-talet helt annorlunda ut. var ser

Invandrarkvinnomas arbetskraftsdeltagande är lågt, mycket lägre än

svenska kvinnors, och deras arbetslöshet mycket hög. Under 1960-ta-

let skilde sig invandrarkvinnomas yrkesfordelning kraftigt från den

for svenska kvinnor. De hade oftare industriarbeten och därmed också arbeten som var fysiskt krävande och med relativt stora risker for arbetsskador och arbetssjukdomar. På 1990-talet skiljer sig yrkesfördelningen för invandrarkvinnor och svenska kvinnor inte längre lika mycket åt. Segregeringen har i detta avseende minskat, dock till en del på grund av att invandrarkvinnoma förlorat och/eller inte längre kun-

nat få arbeten inom industrin. Trots detta är invandrarkvinnoma fortfarande överrepresenterade inom industriarbetaryrken och arbetar of-

tare än svenska kvinnor inom typiska mansyrken. Det finns dock stora skillnader mellan olika invandrargrupper och yrkessegregeringen mellan svenska kvinnor och invandrarkvinnor är väsentligt lägre for invandrarkvinnor från Norden och Västeuropa än för andra grupper av invandrarkvinnor. Vad gäller egenskaperna hos de arbeten svenska kvinnor och invandrarkvinnor har är det kanske speciellt skillnader vad gäller utbildningskrav och tillgång till vidareutbildning besom höver uppmärksammas. Genomsnittligt sett har invandrarkvinnoma inte lägre utbildning än svenska kvinnor, även skillnaderna är om stora mellan olika invandrargrupper. Däremot får de ofta arbeten som inte motsvarar deras utbildningsnivå och arbeten inte kräver och som

ger tillgång till vidareutbildning och därmed till avancemang och ökad

lön. Sammanfattningsvis menar Wadensjö att det låga arbetskraftsdeltagandet och den fortsatt höga arbetslösheten i kombination med på-

gående strukturella förändringar på arbetsmarknaden gör att arbets-

marknadsläget kan förväntas förbli svårt för många invandrade kvinnor.

Till ganska nyligen har det varit allmän uppfattning i Sverige att

en

ensamstående mödrar inte skiljer sig särskilt mycket från gifta mödrar

vad gäller förvärvsarbete och försörjning. l internationella jämförelser har de ensamstående mödrama i Sverige visat sig ha en bättre ekonomisk situation än i andra länder, vilket förklarats med deras höga forvärvsfrekvens. Ulla Bjömbergs studie visar emellertid att arbetsmarknadssituationen för ensamstående mödrar i Sverige har försämrats

betydligt sedan slutet av 1980-talet. Tillbakagången i ekonomin under

1990-talet har gjort det svårare för dem att hävda sig arbetsmark-

naden. Särskilt utsatta är mödrar som inte är födda i Sverige och mödrar med låg utbildning. Men fenomenet är generellt och ensamstående mödrar har en mer prekär situation på arbetsmarknaden än gifta möd-

rar, även när man tar hänsyn till skillnader i utbildning och ålder bland mödrama. Besvärligast är situationen for mödrar med små bam. En-

Den könssegregerade arbetsmarknaden en introduktion samstående småbamsmödrar har än dubbelt så hög risk som gifta mer småbamsmödrar att vara arbetslösa, oavsett utbildningsnivå.

Även krisen i ekonomin haft stor betydelse visar Bjömberg att

om ensamstående mödrar hade en mer utsatt position på arbetsmarknaden redan före 90-talskrisen. Det bara mindre märkbart eftersom arvar

betslöshetsnivåema var betydligt lägre. Den svenska politiken har lagt

villkor bl.a. tillgång till barnomsorg och incitament tillrätta för att uppmuntra till förvärvsarbete även bland ensamstående mödrar och dessa mödrar förefaller själva ha en hög motivation att förvärvsarbeta och göra ett bra arbete. Bjömberg därför att förklaringar till att menar

ensamstående mödrar har en mer utsatt position arbetsmarknaden än gifta/samboende måste ta sin utgångspunkt i de generella meka-

nismer sorterar kvinnor till arbeten med sämre villkor. De ensamsom stående mödrama är bara utsatta och selektionsmekanismema mer starkare och påtagliga. Risken finns, bedömer hon, att vissa av mer dessa kvinnor hamnar i onda cirklar med tillfälliga anställningar, påtvingad deltid och socialbidragsberoende.

Könsskillnader i arbetslöshet,

tillfälliga jobb och förtidspensionering

På den svenska arbetsmarknaden har det, speciellt i ett internationellt, jämförande perspektiv, funnits betydande likheter vad gäller nivåerna kvinnors och mäns sysselsättning och arbetslöshet. Detta kan förefalla förvånande mot bakgrund den starkt könssegregerade svenska av arbetsmarknaden. Men har då likheterna i kvinnors och mäns arbetslöshet gällt även under 1990-talets sysselsättningskris eller finns det

könsspeciñka mönster i kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslös-

heten Detta är den fråga Anna Thoursie söker besvara i en studie ba-

serad ett urval kvinnor och män i åldern 25-54 år som registrerades

arbetslösa någon gång under perioden augusti 1991 till november som 1996 och ville arbeta heltid. Thoursie använder sig av s.k. durasom tionsanalys och undersöker med hjälp av denna hur olika faktorer påverkar sannolikheten att lämna tillståndet arbetslös för att övergå till något de fyra tillstånden fast heltidsarbete, tillfälligt heltidsarav

bete, deltidsarbete respektive en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Skattningar övergångssannolikheter görs dels för de båda könen

av gemensamt, dels separat för kvinnor och män. Resultaten visar att arbetslösa män har 24 procents högre sannolikhet än arbetslösa kvinnor att få en fast tillsvidareanställning under det att deras sannolikhet att få deltidsanställning är 72 procent lägre än för arbetslösa kvinnor. en Sannolikheten för män att få ett tillfälligt jobb eller att placeras i en

Inga Persson Eskil Wadensjö

arbetsmarknadspolitisk åtgärd är 5 respektive 3 procent lägre än för kvinnor, dvs. där är könsskillnadema små. De separata skattningarna för kvinnor och män avslöjar könsgemensamma mönster men också vissa könsskillnader vad gäller hur olika faktorer påverkar övergångs-

sannolikhetema till de fyra tillstånden. Bl.a. visar det sig att egenskap-

en att vara småbamsförälder kraftigt sänker övergångssannolikhetema för arbetslösa kvinnor till alla fyra tillstânden. Den negativa effekten är störst vad gäller tillfälliga heltidsjobb. För arbetslösa män innebär däremot att vara småbamsförälder att alla fyra övergångssannolikhet-

ema blir högre och den positiva effekten är störst vad gäller över-

gången till fasta heltidsjobb. Åter visar sig föräldraskap olika ge arbetsmarknadsutslag för kvinnor och män. Könsskillnaden i effekten av att vara småbamsförälder kan ha sin bakgrund både i utbuds- och

efterfrâgefaktorer dessa faktorers relativa vikt går inte att fastställa

utifrån den aktuella studien.

Så kallade atypiska eller icke-traditionella sysselsättningsformer, såsom deltidsarbete, tidsbegränsade arbeten och egenföretagan-

de, har under senare år ökat både absolut och relativt i flertalet euro-

peiska länder. Utformningen av arbetsmarknadslagstiftningen, socialförsäkringslagstiftningen och kollektivavtalen i Europa under efter-

krigstiden har ofta baserats förhållandena för typiska jobb, dvs. fasta heltidsanställningar. Detta, liksom de atypiska arbetenas karaktär i sig, innebär att de icke-traditionella anställningsformerna ofta är

problematiska från välfärds- och trygghetssynpunkt. Mot denna bak-

grund analyserar Inga Persson förekomsten av och karaktären hos atypiska arbeten i Sverige. Den fråga hon söker besvara är om utvecklingstendensema vad gäller atypiska jobb för är gemensamma kvinnor och män eller om de icke-traditionella sysselsättningsformerskapar form könssegregering på arbetsmarknaden Är det na en ny av kanske rentav så att de atypiska arbetena är typiska för kvinnor Hennes studie är fokuserad på könsskillnader vad gäller två specifika for-

mer atypiska arbeten, tillfälliga jobb och ofrivilligt deltidsarbete

av deltidsarbetslöshet. Den bild som växer fram är inte entydig; den visar såväl likheter som skillnader mellan könen. Andelen av de anställda som har tillfalliga arbeten ligger under hela den studerade perioden 1987-96 högre för kvinnor än för män, men variationema över tiden har varit likartade för båda könen. För både unga män och unga kvinnor tycks vägen

in på arbetsmarknaden under 1990-talet gå via tillfälliga jobb, men

omfattningen är större och processen mer utdragen för unga kvinnor

än för unga män. Antalsmässigt är det dock de vuxna kvinnorna som

dominerar bland de tillfälligt anställda i mitten av 1990-talet och detta är än mer fallet vad gäller de deltidsarbetslösa. I denna bemärkelse

Den könssegregerade arbetsmarknaden en introduktion kan således de atypiska tillfälliga arbetena och, i än högre grad, den atypiska deltidsarbetslösheten typiska för kvinnor. En sägas vara

mer ingående analys visar att kvinnornas överrepresentation vad gäller

tillfälliga jobb och deltidsarbetslöshet har sin bakgrund i den starkt könssegregerade svenska arbetsmarknaden, dvs. i att kvinnor och män fördelar sig olika vad gäller sektorer, näringsgrenar, yrken och arbets-

tider. Skattningar baserade på individdata visar exempelvis att den

renodlade effekten kvinna istället för sannolik-

av att vara man

heten att ha ett tidsbegränsat anställningskontrakt är negativ. Istället är det kvinnornas överrepresentation inom offentlig sektor och inom

vissa yrkesområden samt, kanske allra viktigast, inom deltidsarbetet har betydelse. Även vad gäller deltidsarbetslösheten slår könssegsom regeringen efter näringsgren igenom hårt. Påfallande är, både vad gäller de tillfälliga jobben och deltidsarbetslösheten, den stora roll

som arbeten och yrken inom den offentliga sektorn spelar för kvinatypiska jobb och atypiska arbetslöshet. Viktiga förklarings-

nornas

faktorer till kvinnors atypiska jobb förefaller således finnas i anställ-

ningspolitik och arbetsorganisation inom verksamheter i den offentlisektorn. Detta borde, enligt författaren, också innebära att möjligga heterna att påverka och styra den framtida utvecklingen av svenska

kvinnors atypiska arbeten och atypiska arbetslöshet är förhållandevis

stora. Bokens arbetsmarknadodyssé genom den könsuppdelade svenska inleddes med de könsbundna utbildningsvalen vilka strukturerar en kvinnors och mäns inträde arbetsmarknaden. Den avslutas av unga

Jonas Höög med en studie av könsskillnader i förtidspensionering,

dvs. skillnader mellan kvinnors och mäns förtida utträde från arav betsmarknaden. Höög utgår från förklaringsmodell, där sannolikheten för att en en

individ skall förtidspensioneras bestäms av en samverkan mellan utstötningsfaktorer, attraktionsfaktorer och individuella faktorer. Utstöt-

ningsfaktorer står för arbetsmarknadsförhållanden som tvingar människor att lämna arbetskraften t.ex. nedläggningar, arbetslöshet, dålig arbetsmiljö, medan attraktionsfaktorer används som beteckning för förhållanden gör förtidspensionering attraktiv och möjlig t.ex. som en beslutsregler, ersättningsregler, tillämpningen av lagstiftning och reg-

ler. Individuella faktorer, slutligen, står för individuella egenskaper

och omständigheter t.ex. kön, ålder, yrke, hälsa, arbetslöshet egen

skiljer ut individer med bättre och sämre förutsättningar på ar-

som

betsmarknaden. I tidigare empirisk forskning om förtidspensionering-

orsaker i Sverige har stöd getts alla tre typerna av förklaringsens

faktorer. Men är bestämningsfaktorema bakom kvinnors och mäns förtidspensionering desamma och har olika bestämningsfaktorer sam-

Inga Persson Eskil Wadensjö

ma vikt i kvinnors respektive mäns förtidspensionering Detta söker studien belysa med hjälp av ett omfattande individdatamaterial rörande samtliga nybeviljade förtidspensioner år 1988 och år 1993. Resultaten visar att kvinnor förtidspensioneras oftare än män. Men

när övriga faktorer konstanthålles, försvinner kvinnornas cirka 20procentiga överrisk. Den faktor som framförallt har betydelse därvid-

lag är hälsa. Det innebär att det är kvinnors sämre hälsa i studien mätt

som frånvaro på grund av sjukdom som ligger bakom den högre pen-

sioneringsbenägenheten för kvinnor. Analyserna i studien visar också

att flera bestämningsfaktorer slår olika hårt bland kvinnor och män.

Faktorer som rör social bakgrund och social ställning har betydande inverkan förtidspensionering både bland kvinnor och män. Men utbildning har större betydelse bland män än bland kvinnor; män med låg utbildning verkar ha svårare relativt välutbildade män att behålla sin position på arbetsmarknaden än vad lågutbildade kvinnor har relativt välutbildade kvinnor. Det omvända gäller för familjesituationen, där en splittrad familj tycks påverka kvinnors relation till arbetsmark-

naden mer än mäns. Detsamma gäller yrke/socialklass, där skillnaden i risken att slås ut från arbetsmarknaden mellan kvinnor i arbetaryrken

och kvinnor i mellan- och högre tjänstemannayrken är större än motsvarande skillnad bland män. Invandrarkvinnor har jämfört med

svenska kvinnor svårare att stanna kvar på arbetsmarknaden och skill-

naden är större än mellan invandrade män och män födda i Sverige. Sammanfattningsvis visar Höögs studie att nedsatt arbetsförmåga

spelar huvudrollen i urvalet av dem som lämnar arbetsmarknaden i förtid både för kvinnor och män. Givet samma ålder och samma hälsosituation är dock chanserna att stanna kvar på arbetsmarknaden be-

tydligt mindre för okvaliñcerade arbetare, invandrare, lågutbildade

och frånskilda och detta gäller i högre grad bland kvinnor än bland man.

Litteraturförteckning

Ahrne, Göran Persson, Inga red. 1997 Familj, makt och jämställdhet. SOU 1997:138. Stockholm: Fritzes. Ahrne, Göran Roman, Christine 1997 Hemmet, barnen och makten. Förhandlingar om arbete och pengar i familjen. SOU 1997:139. Stockholm: Fritzes. Flood, Lennart Grásjö, Urban 1997 "Tid för bam, tid för arbete. En undersökning av svenska hushålls tidsanvändning i Ahrne, Göran Persson,Inga red. 1997. Hagman, Ingrid red. l 997 Mot halva makten Elva historiska essäer om kvinnors strategier och mäns motstånd. SOU 1997:113. Stockholm: Fritzes.

Den könssegregerade arbetsmarknaden en introduktion - Karlsson, Lynn 1997 "l gruva och på kontor genusstämpling av arbete" Hagman, i - Ingrid red. 1997. Nyberg, Anita Sundin, Elisabeth red. 1997 Ledare, makt och kön SOU 1997:135. Stockholm: Fritzes. Persson, Inga Wadensjö, Eskil red. 1997 Kvinnors och mäns läner- varför så olika SOU 1997:136. Stockholm: Fritzes.

Hur skall vi förklara

könsskillnader i

utbildningsval

En empirisk prövning av hypoteser om

rationella val och könsrollsmodeller

JAN O. JONSSON

1.1 Könsskillnader i

utbildning utraderade eller kvardröjande

- Högre utbildning var för bara tre generationer sedan manlig en angelägenhet. Flickor tilläts inte studera vid de allmänna läroverken förrän 1927 och även om en inte oansenlig andel av medelklassens döttrar studerade vid privata läroverk låg högre studier normalt sett utanför dessa kvinnors räckhåll. Idag dominerar kvinnorna på högskolenivå. Förändringen är inte bara ovanlig det är svårt att finna motsva- - en rande utveckling inom andra områden utan också dramatisk. Köns- -

utjämningen tog fart med årskullarna födda på 1920-talet och 1930-

talet, dvs. för dem som gick över till läroverket under andra världskriget och strax därefter. Den första delen av utjämningen kom där-

med under en kraftig expansion av det högre utbildningsväsendet.

Efterfrågan på högre utbildning sjönk i början 1970-talet, av men könsutjämningen fortsatte. I figur 1.l illustreras hur könsskillnadema i utbildningsnivå minskade från födelsekohort till födelsekohort. Kurvan visar andelen som

män som genomgått en längre teoretisk gymnasieutbildning eller

högre studier skär kurvan för kvinnor för dem födda i början 1950av talet; motsvarande inträffar något senare för universitetsexamina där

kortare högskoleutbildningar ingår. Mer precisa analyser Jonsson,

1997 visar att det var år 1981 kvinnorna kom ikapp männen, som både när det gäller övergång till längre teoretiska gymnasielinjer och

till traditionell universitetsutbildning.

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

Figur 1 Andelen män och kvinnor med

a studentexamen/längre teoretisk gymnasieutbildning eller

högre studier, samt

b traditionell universitetsexamen, i olika födelsekohorter.

50 - zh/län i Kvinnor 35 STUDENT- - ,.§ 30 ø EXAMEN å 25 - 20 " 15 a ä 0----" " UNlVEX ø Ö i . . G V3 C V1 C V1 C V1 O Ö C 11 T " T T f Y P P P ° b ö -- - b - ö - - V1 -- O O v F V N Vi G1 1 V ih Födelsekohort

Källa: ULF.

Under 1980-talet drog kvinnorna ifrån männen när det gäller resten av övergång till universitetsförberedande och högre studier, främst bero-

ende att pojkar från arbetarklassen kom att släpa efter alltmer

Jonsson, 1997. Könsskillnadema vid mitten av 1990-talet kan sammanfattas enligt följande: Kvinnorna dominerar påtagligt vid kortare och mindre statusbe- tonade högskoleutbildningar detta beror att kvinnodomine- -

rade utbildningar till sjuksköterska, fritidspedagog, förskollärare

etc. är betydligt större omfattning än mansdominerade, kortaav tekniska utbildningar. re Kvinnorna går i något högre utsträckning vidare till traditionella universitetsutbildningar. Männen har ett klart försteg när det gäller längre, mer prestige- -

fyllda universitetsstudier dit brukar räkna utbildning till lä-

man

kare, tandläkare, jurist, civilekonom, civilingenjör m.fl. yrken.

Detta beror främst att männen dominerar kraftigt vid de tek-

niska högskolorna

l Forskningsrekryteringen uppvisar också den tydlig mansdominans. Ht 1993 en var ca 36 procent av alla aktiva doktorander kvinnor, vilket dock är en ökning från t.ex. 1962 då motsvarande andel var 16 procent. Om man relaterar andelen kvinnliga doktorander till andelen kvinnliga exarninerade den senaste tioársperioden är underrepresentationen dock måttlig inom vissa områden, t.ex inom juridisk fakultet 49 procent examinerade, 42 procent doktorander, medicinsk fakultet 49-41, och teknisk fakultet 20-2l beräkningar från Utbildningsstatistisk Årsbok 1995, sid. lll samt Tab. 54.

Totalt sett är könsskillnaderna i utbildningsnivå inte särskilt stora i

dagens Sverige, närmast triviala om man relaterar dem till skillnader

mellan barn från olika samhällsklasser - och det gäller även när man jämför elever på samma betygsnivå jfr. Erikson och Jonsson, 1993.

Den stora könsolikheten gäller istället utbildningsinriktning. Gymnasieskolan är mycket starkt könssegregerad, speciellt yrkesutbildning-

Årsbok

arna se t.ex. Utbildningsstatistisk 1992; 1995. Ett relativt

stort antal inriktningar är i stort sett enkönade. Pojkar väljer traditio-

nellt tekniska inriktningar och industri/hantverkslinjer, medan flickor-

na väljer vård, omsorg och humaniora. De kortare och/eller mindre

statusfyllda yrkeslinjerna vid högskolan är också starkt könssegrege-

rade där tillkommer stark kvinnodominans inom lärarutbildning- - en

liksom vissa utbildningsinriktningar inom det traditionella uni-

ama versitetsväsendet. Framför allt gäller det alla typer av studier där data-

kunskap ingår, där männen utgör en stor majoritet Jonsson, 1997. Könsskillnaderna i utbildningsinriktning har minskat punktvis. Exempelvis är naturvetenskaplig inriktning vid gymnasiet inte längre

mansdominerad och andelen kvinnor vid de tekniska högskolorna har ökat påtagligt från början av 1960-talet, vilket dock är en förändring

som tilldrar sig låg nivå kvinnornas andel har ökat från 8

en - procent âr 1962 till 21 procent år 1993/94 SCB 1993, sid 23; Utbild-

ningsstatistisk Årsbok 1995, Tab. 48 omräknad för inkludera arki-

att

tektexamen. I vissa fall har dock könsutjämningen vad gäller utbildningsnivå paradoxalt nog bidragit till att den sektoriella könssegregeringen ökat den positiva utvecklingen att mansdominansen brutits på läkarlinjen, tandläkarlinjen, bland adjunktema/gymnasielärama, samt på psykologlinjen är samtidigt exempel på att den kvinnliga dominansen inom vård- och utbildningssektorema har blivit allt påtagligare.

Hur har då könsskillnaderna i utbildningsinriktning förändrats i ett längre perspektiv Det finns inga säkra uppgifter detta. Jag skall försöka besvara frågan genom att utnyttja uppgifter om individers utbildningsnivå och -inriktning enligt levnadsnivåundersökningarna

LNU.2 Först har jag konstruerat ett mått som avser att fånga graden

av könsotypiskhet i inriktningen av den högsta utbildningsnivån som

en intervjuperson har uppnått. Som utgångspunkt har jag tagit den treställiga s.k. SUN-koden som är den indelning i utbildningar såväl

nivå som inriktning som används Statistiska centralbyrån SCB av

2 Levnadsnivåundersökningen, LNU, som baseras på ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen 15-75 år, har genomförts år 1968, 1974, 1981 samt 1991 se Erikson och Åberg, 1984; Fritzell och Lundberg, 1994. Det är enbart 1981 års undersökning som innehåller fullständig information om moderns sysselsättning och yrke under intervjupersonens uppväxt och eftersom analyserna senare i detta kapitel använder dessavariabler harjag främst använt data från LNU81.

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

1988. Därefter har jag skapat en variabel där varje intervjuperson har åsatts ett värde som motsvarar den relativa andelen av samma kön i

den SUN-kod motsvarar hennes högsta utbildning. 3 Exempelvis

som har kvinnor som gått en typiskt manlig inriktning, där 90 procent av alla är män, fått värdet 10; de kvinnor som istället har gått en starkt

kvinnodominerad utbildning har fått betydligt högre värden, vissa

100. Motsvarande beräkningar har gjorts för män. Höga värden be-

tecknar således könstypiska val och genomsnittsvärdet bör ligga nära

50 när det inte föreligger någon könssegregeringf

I figur 1.2 visas två kurvor över könssegregeringens utveckling över tid, som den speglas i graden av könsbundenhet i utbildningsvalen för olika födelsekohorter. När vi beräknar könssegregeringen för

alla utbildningar heldragen kurva ökade den stadigt och påtagligt

från årskullama födda på 1910-talet fram till dem födda på 1960-talet.

Detta beror på att det har blivit allt fler som går yrkes- eller andra specialiserade utbildningar, dvs. att de faktiskt har varit tvungna att göra

ett val av inriktning som i och för sig kan vara en allmän sådan.

Under 1930-talet, när en majoritet av ungdomarna inte fick mer utbildning än folkskola en jämförelsevis könsneutral utbildning var

- -

3Ett praktiskt problem vid konstruktionen av detta mått var att det inte finns någon treställig SUN-kod i 1981 års LNU. För att lösa detta har jag utnyttjat det faktum att levnadsnivåundersökningarna är en panelstudie, dvs. samma individer följs över tid. I 1991 års LNU finns en mycket detaljerad kodning av vilka utbildningar intervjupersonerna genomgått. För de intervjupersoner som deltagit i såväl 1981 som 1991 års LNU kan man därför använda uppgifter om uppväxtförhållanden från den förra och uppgifter om utbildning från den senare undersökningen. Det betyder att det slutliga urvalet med giltiga värden på samtliga variabler, 3 630 personer, kommer att bestå av män och kvinnor födda 1915-66. För att få en stabil grund för att beräkna könsandelför varje utbildning har jag använt ett större datamaterial, det s.k. Årskurs-9ama materialet, insamlat för en utredning om den sociala snedrekryteringen till högre studier Erikson och Jonsson, 1993, Kap. 4. Detta innehåller ca 200 000 individer. Jag har där beräknat könsfördelningen för den treställiga SUN-koden på basis av frekvenserna av moderns och faderns utbildning. Eftersom det finns uppgifter på betydligt fler mödrar än fäder ensamstående barn bor mestadelsmed sina mödrar och hushål- let är grunden för kopplingen till föräldrarna när det gäller informationen om deras utbildningsnivå har jag vägt ned" mödrama för att få lika många kvinnor som män. - Urvalet baserar sig på personer födda 1972 till 1976, och föräldragenerationen är då huvudsakligen födda på 1940-talet, varför detta urval inte täcker samma födelsekohorter som LNU 1981. Då könssegregeringen inom givna utbildningar i stort sett torde vara densamma bland dem födda tjugo år tidigare och senare är detta sannolikt inget problem. 4 inte något segregering, delvis därför konstruktionen Detta är avancerat mått på att av ett sådant skulle kräva mer detaljerade basuppgiñer. Resultaten bör därför betraktas som preliminära Notera attjag i figuren inte kontrollerar för det faktum att allt fler kvinnor når högre utbildningsnivåer. Detta har dock liten betydelse för utvecklingen av den genomsnittliga könssegregeringen: när man beräknar dennauppdelad på utbildningsnivå framträder en svagt ökande segregering för lägre yrkesutbildningar och en svagt minskande för längre gymnasieutbildningar och för postgymnasiala studier.

av naturliga skäl könsskevheten liten. Den streckade kurvan visar könssegregeringen bland dem som gått någon utbildning utöver den obligatoriska, dvs. som gjort något utbildningsval. Här är könssegre-

geringen, som väntat, starkare. Den är också, vilket kanske är mindre

väntat, nästan helt stabil över tid. I genomsnitt har män och kvinnor i alla födelsekohorter gått i icke-obligatoriska utbildningar där 70 procent av deltagarna tillhör det egna könet.

Figur 1.2 Grad av könssegregering i utbildningsval i olika födelsekohorter, för alla utbildningar N3 709, samt för icke-obligatoriska utbildningar N 2265.

1,00 0,95 Allautbildningar 0,90w Icke-obligatoriska " 0,85 0,80- 0,75- 0,70 0,65- 0,60- 0,55- 0,50 15-24 25-34 3544 45-54 55-66 Födelsekohort Källa: Levnadsniváundersökningarna.

1.2 Hur skall könssegregeringen i skolan förklaras

Vad är förklaringen till att könsskillnadema i utbildningsnivå i stort sett upphört, medan det fortfarande finns en bedövande förutsägbarhet i flickors och pojkars val av utbildningsinriktning och yrke Detta är

en central vetenskaplig fråga där olika uppfattningar om mänskligt handlande bryts mot varandra. Syftet i detta kapitel är att diskutera

denna fråga utifrån existerande teorier och belägg, samt att empiriskt

pröva åtminstone två olika förklaringar till könsskillnader i val av stu-

dieinriktning. Den ena förklaringen ges i tenner av rationella val, den andra är baserad på teorier könsrollssocialisation. Även vi om om

knappast kan hoppas på att förklara könssegregeringen, behövs em-

piriska studier och logiska resonemang för att pröva olika arguments

bärkraft, liksom för att utröna vilka empiriska generaliseringar som

går att göra och i vilka fall vårt kunskapsunderlag är bräckligt.

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

1.3 Teorier rationella

om utbildningsval

Vi kan urskilja olika förklaringar till könsskillnader i val av studieinriktning utifrån antaganden om hur stora frihetsgrader elever har vid tiden för sina utbildningsval. Vid ena polen finns vad vi kan kalla teorier om rationella val. Dessa teorier har det gemensamt att de menar att könssegregeringen uppstår därför att pojkar och flickor träffar könstypiska val när de aktivt och medvetet söker maximera sin nytta, vilken vi kan jämställa med någon sorts livstillfredsställelse.

Orsaken till könsskillnadema kan då sökas i att pojkar och flickor har

olika intressen för olika utbildnings/yrkesområden, olika avkastning

för en given utbildningsinriktning, olika barriärer praktiska eller legala, olika komparativa produktivitetsfördelar vad gäller hushållsar-

bete, marknadsarbete eller studier, och/eller olika livsprojekt före-

ställningar om sin familje- och yrkeskarriär.5

Barriärema i form av faktiska hinder torde vara försumbara i dagens Sverige, även om det sannolikt kräver stor personlig uppoffen ring för exempelvis en kvinna att bli murare och för en man att bli vårdbiträde de måste förbereda sig för att bli ifrågasätta och miss- -

tänkliggjorda i sin yrkesroll. Diskriminering, vilket kan ses som en

svagare form av barriär, kan påverka mäns och kvinnors utbildningsval. Om kvinnor t.ex. tror att de blir diskriminerade eller trakasserade

i vissa yrken eller vissa arbetsplatser minskar deras förväntade av-

kastning monetärt och/eller i form av trivsel av utbildningar som kan

väntas leda till sådana jobb.

En huvudsakligen ekonomisk teori gör gällande att kvinnor önskar kombinera hemarbete och marknadsarbete och därför väljer utbildningar och yrken där detta är praktiskt görbart och ekonomiskt försvarbart, eller till och med lönsamt jfr. Beller, 1982; England 1992. Det innebär att kvinnor väljer karriärer där det går att jobba deltid, där man kan få korta restider till jobbet samt där inte beman höver satsa så mycket jobbet Becker, 1985. I samma anda argumenterar Hakim 1991; 1996 för att stor andel alla kvinnor säten av ter större värde familjerollen än yrkesrollen, delvis därför att deras män föredrar detta. Därmed kommer många kvinnor i första hand att ha praktiska bekvämlighets-krav, snarare än krav karriär eller hög lön, på yrket. En besläktad teori menar att kvinnor söker jobb där straffet i form av hämmade inkomstkärriärer vid bortovaro framför allt för -

5 Utmärkta sammanfattningar av förklaringar till könssegregering på arbetsmarknaden ges av bl.a. England 1992, Hakim 1996 och Jonung 1996. Tyvärr är det inte lika lätt att finna utarbetade teorier om könssegregeradeutbildningsval, de blir oñast en återspegling av teorier om yrkesval vilket inte alltid är adekvat.

vård barn är så litet möjligt, dvs. huvudsakligen jobb där ens av - som kvalifikationer inte blir föråldrade vid ett längre uppehåll i yrkesarbetet Polachek, 1981. Ibland görs antagandet att kvinnor väljer utbildningar och yrken som har flackare livstidsinkomstkurvor men högre

ingångsnivåer. Eftersom de planerar att investera relativt litet i hu-

mankapital under yrkeslivet genom bortovaro etc. söker kvinnor sig

till utbildningar där lönen vid yrkeskarriärens start är hög, men där

potentialen för lönetillväxt är måttlig Zellner, 1975.

En omdiskuterad teori om könssegregering ser familjen som en

produktionsenhet där specialisering leder till maximal effektivitet för

hushållet Becker, 1991. Eftersom kvinnor i allmänhet är bättre på hushållssysslor är det rationellt att de specialiserar sig sådana medan mannen, i genomsnitt har högre lön, koncentrerar sig på som marknadsarbete. Därutöver förstärks könssegregeringen av det faktum att avkastningen av utbildningar i vård, omsorg och hemkunskap är dubbel kvinnor väljer sådan utbildning kan dels få avkastning - som den på arbetsmarknaden, dels öka sin produktivitet i hemarbetet. av

Man kan dessutom förvänta sig att både män och kvinnor får högre avkastning könstypiska utbildningar om de har olika förkunskaper

av och därmed olika upplämingstider. En förklaring grundar sig på intresse för olika studie- och yrsom kesområden kan härledas från teorin om kompenserande lönedifferen-

ser t.ex. Smith, 1979. Om kvinnor som önskar en yrkeskarriär värde-

andra saker i jobbet än vad män gör, kommer utbildningsvalets rar nyttofunktion att skilja sig mellan könen. Exempelvis kommer vård, och service att väljas genomsnittligt fler kvinnor om dessa omsorg av i högre grad än män vill jobba med människor, även om den monetära avkastningen sådana utbildningar är ett intressant jobb av mager uppväger en låg lön jfr Hakim, 1996.

Flera dessa teorier, speciellt Beckers arbetsdelningsteori, har

av

kritiserats på såväl teoretiska som empiriska grunder se t.ex. England,

1982, 1992; Bolin, 1996. Speciellt svagt stöd har idén att det skulle finnas kvinnojobb med högre ingångslöner men flackare inkomstbafått. Kvinnor har de facto lägre ingångslöner än män och det torde nor

finnas få jobb som har höga startlöner men dålig löneutveckling.

överväganden som innebär att man söker maximera livslönen skulle

dock vara förenlig med en kvinnostrategi som går ut på att lämna skolan tidigt för att erhålla inkomst under några år istället för att ut-

bilda sig då uppträder just en sådan inkomstprofil som enligt teorin

-

skulle anpassad för inte planerar att investera i hu-

vara personer som mankapital på jobbet Erikson och Jonsson, 1993, Figur 9:3. Pro-

se

blemet är dock, nämnts, att kvinnor går lika länge, eller som nu längre, än män i skolan. Detta faktum är för övrigt inte så enkelt att

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

förklara med någon av ovan nämnda teorier. Om kvinnor komser en

binerad hemarbetar-yrkesarbetarkarriär framför sig, varför skulle de då så länge i skolan Observera att svaret inte är att de gör det för pengarna kvinnor väljer i genomsnitt utbildningar med mindre eko-

-

nomisk avkastning än män och skillnaden är inte obetydlig Erikson och Jonsson, 1994 Ett annat empiriskt resultat som inte verkar

passa

i teorier om arbetsfördelning mellan män och kvinnor är att köns-

skillnaden i hushållsarbete trots att männen inte tar särskilt - stort an-

svar har minskat relativt kraftigt i Sverige N 1994. Detta be-

- ermo ror nästan enbart på att yngre kvinnor spenderar betydligt mindre tid med sådant hemarbete än vad äldre generationer gjorde, medan män-

nens ökning är måttlig Hörnqvist, 1997. En grundläggande fråga, och en problematisk sådan för flera av de

refererade teorierna rationella val, är huruvida högstadieelever kan om

förutsäga sina arbetsmarknadsvillkor tillräckligt precist för att låta

antagna villkor i framtiden styra utbildningsvalen. Studier oftast på mindre urval av ungdomars framtidsplaner talar för att pojkar har

en

mer diffus bild av familjelivet än av yrkeslivet medan det omvända gäller för flickor, även flickor nuförtiden också planerar att yrkes-

om

arbeta se Bierrum Nielsen och Rudberg, 1991; Jönsson, 1992; samt

forskningsgenomgången av Wernersson, 1991. Vissa menar också att utbildningsvalen i femtonårsåldem kommer i en känslig ålder då ung-

domars könsidentitet mejslas ut och då de således kan tänkas vara

speciellt mottagliga för alternativ med kvinnlig respektive manlig

en

prägel jfr. Head, 1987. Det saknas inte invändningar mot sådana tankegångar. De som hävdar att flickor anteciperar sin dubbla roll

som

yrkesarbetande och huvudansvarig för hem och familj gör ändå ett

starkt antagande om flickor i femtonårsåldem. Det kan ifrågasätnog

tas att de har sådana könstypiska planer och anpassar sitt studieval

efter detta det förefaller betydligt mer sannolikt att de numera ser fram mot att leva i ett jämställt parförhållande. För de flesta ligger

också familjelivet ännu långt fram. Problemet med dessa förklaringar

är därutöver att två av de stora vattendelama i utbildningsvalen att -

flickor inte väljer teknik och pojkar inte väljer språk också är tydliga

vid val som görs i åldrar. För inte särskilt länge sedan, då tillyngre

valsämnena i årskurs sju enligt Lgr 69 innefattade könstypiska alter-

nativ, också könsskillnadema betydande. År 1977 t.ex., än var var mer

hälften av alla tillval könstypiska bara tyska könsblandat. Det

var

populäraste bland dessa teknik, valdes fjärde tolv/

var som av var trettonåring; där utgjorde flickorna mindre än två procent samtliga. av

6 Ett svar skulle möjligen kunna vara att konsumtionsvärdet av högre utbildning är högre för kvinnor än för män, i genomsnitt tycks kvinnor trivas bättre i skolan.

Flickorna utgjorde istället närmare tre fjärdedelar av alla som valde ekonomi, konst och franska Utbildningsstatistisk Årsbok 1978, Tab. 3.12. Könsrollstänkande uppträder åtminstone ända ner till tio-årsåldern Wernersson, 1977. Givet svenska kvinnors långa utbildningstider och de låga åldrarna

vid vilka de könstypiska valen uppkommer, skulle det vara en styrka i teori könssegregering den inte utgick från att flickor och

en om om

pojkar har olika livsprojekt. Hakim 1996 refererar visserligen ett

antal empiriska studier, främst amerikanska, vid handen att som ger bara relativt liten andel kvinnor skulle vara hängivna förvärvsaren betande. Det råder dock brist på goda data och det finns skäl att vara uppmärksam på skillnader över livscykeln och mellan länder vad gäller kvinnligt yrkesarbetsengagemang. l 1991 års levnadsnivåundersökning framgår att det då faktiskt var lika stor andel kvinnor som män förvärvsarbetade i Sverige. Av kvinnor i åldrarna 18-65 som jobbade dock 40 procent deltid mot endast 7 procent av männen. Om vi försöker skatta en andel som är förvärvsarbetsbenägna genom att

urskilja dem jobbar 35 timmar i veckan eller och är nöjda

som mer

med det eller vill jobba längre plus dem de övriga som önskar

av

jobba 35 timmar eller hamnar 54 procent av kvinnorna och 89

mer, procent männen i den kategorin. När vi gör motsvarande analys för av dem inte har något barn under 10 år i hushållet ökar andelen till som 62 procent kvinnorna, medan männens andel är oberoende av om av de har små barn eller ej. Detta är då tvärsnittsbild av anställda en kvinnor och män mellan 18 och 65 år; kvinnornas förvärvsarbetsgrad fluktuerar dessutom än männens över karriären. Sammantaget mer kan siffrorna tolkas att fler kvinnor än män har ett begränsat insom för förvärvsarbete och kanske yrkeslivet sekundärt eller tresse ser som

som ett komplement till familjelivetj Samtidigt är skillnaderna inte

stora jämfört med den dramatiska könssegregeringen i val av utbild-

ningsinriktning, speciellt när vi beaktar kvinnors jämbördiga investe-

ringar i humankapital i utbildningssystemet. Till detta kommer att dahöga skilsmässotal borde få kvinnor att ta hänsyn till att de vid gens

någon tidpunkt kan bli tvungna att försörja sig själva, och möjligen

sina bam.

Jämfört med teorier söker förklara könssegregerade utbild-

som ningsval med att kvinnor anteciperar framtida roll som huvudanen svarig för familjen, förefaller teorier om könsskillnader i yrkesrelaterade intressen skillnader alltså leder pojkar och flickor till att ha - som

skilda nyttokalkyler lovande. Vissa yrkesrelaterade könsrol-

- mer

7 Här kan invända könsskillnader i intresse för förvärvsarbete kan uppstå man att därför att kvinnor har svagare förhandlingssituation gentemot sina makar och anen passar sina yrkesaspirationer till den faktiska situationen.

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

ler, t.ex. åsikterna att vård/omsorg är mest för flickor, medan tekniska/hantverksinriktade aktiviteter är mest for pojkar, existerar i tio-

trettonårsåldem Wernersson, 1977. Bland grundskoleelever i 16-års-

åldern liksom bland fackskoleelever och gymnasister visar pojkar

och flickor skillnader i intressen och framtidsplaner, där vissa arbets-

marknadsrelaterade frågor skiljer sig mycket klart mellan könen

Bengtsson, 1972. Det är framför allt tre av tio studerade aspekter av yrket som faller ut: flickor vill hellre jobba med människor än med

ting och de vill i hög utsträckning ha ett yrke där man får tillfälle att hjälpa andra, medan pojkarna föredrar ett där man kan tjäna mycket pengar Bengtsson, 1972, Figur 40; jfr. också Dunér, 1972. Senare studier bekräftar i stort sett denna bild. Om får tro pojkars och

man

flickors uppgifter ligger den största könsskillnaden i att flickor

egna

betonar vikten av att i sitt yrke hjälpa andra människor; positiva värderingar av karriär och social status är vanligare bland pojkar, men inte lika tydligt manligt som altruistiska val är typiskt kvinnliga

Gamberale, Sconñenza och Hagström, 1996. Två varianter av teorier rationella val framstår därmed om som mer

fruktbara när det gäller att förklara utvecklingen könssegregering-

av en. Den ena är den som hävdar att män och kvinnor har olika intresse

för olika utbildningsområden, dvs. för utbildningens innehåll, framför allt att män attraheras teknik och kvinnor språk, vård och

av av om-

sorg. En besläktad och på sitt sätt elegantare förklaring är att flickor och pojkar under skolåren ådagalägger olika skicklighet och kunnande i olika skolämnen och att deras lämplighet och komparativa fördelar i

olika ämnen fäller avgörandet vid deras val utbildningsinriktning.

av En sådan ansats utvecklas nedan.

Modeller över rationella utbildningsval

Antag att en individ för ett givet utbildningsaltemativ gör ofta

en

implicit skattning sina uppfattade kostnader för C och belöningar

av av B studierna, samt sin sannolikhet P att lyckas med dem, och att

nyttan U av ett visst alternativ, efter vissa förenklingarÅ är:

8 båda I dessafall lämnas, som nästan alltid i teorier om könssegregering England, 1993, den bakomliggande orsaken oförklarad. Den komplicerade debatten om biologiska faktorers betydelse relativt inverkan av tidig socialisation etc. kan dock inte utvecklas här. 9 Den mer utvecklade modell som ligger till grund för framställningen här presenteras i Erikson och Jonsson 1996. Såväl belöningar som kostnader utgörs till en betydande del av ekonomiska faktorer, men även icke-ekonomiska omständigheter väger in. Exempelvis borde insatsen för att nå en viss belöning räknas på kostnadssidan, medan "konsumtionsvärdet av att genomgå en utbildning ingår på belöningssidan. Till syvende og sidst är C och B psykologiska kategorier, vilket inte hindrar att de har en påtaglig materiell kärna.

UPB-C

handlande individ kommer det slutliga valet För en rationellt att

falla på det alternativ framstår mest gynnsamt vid en jämför-

som som else mellan olika sådana skattningar. Modellen kräver alltså ingen mer exakt beräkning U1, UzmUk, utan bara att alternativen går att av rangordna. Från och med årskurs 9 är ett alternativ alltid att lämna skolan. En utbildnings status t.ex. praktiska jämfört med studieför-

beredande gymnasielinjer strukturerar också alternativen. Eftersom,

vi sett, dessa rangordningar inte är könsskiljande kommer de inte som att behandlas nedan. Vi kan det att U i diskussionen som följer se som håller konstant för utbildningsnivå jag kommer i själva verket bara att behandla könsspecifika rangordningar inom gruppen längre teoretiska gymnasielinjer. Enligt modellen kommer exempelvis barn från lägre socialovan att göra försiktigare val, bland annat därför att kostnaderna grupper för att gå över till högre utbildning är relativt sett högre för barn en

från mindre bemedlade hem. Barn som har högutbildade föräldrar kan antas göra djärvare val även vid ett givet betyg, exempelvis därför att de kan räkna med hjälp i skolarbetet, dvs. de uppfattar möjligheterna

att lyckas i studierna större än elev med samma betyg men som en med lågutbildade föräldrar Erikson och Jonsson, 1996.

se

Eftersom pojkars och flickors val är så olika måste någon eller några terrnema B och C i modellen variera med könstillhörigav

heten för olika utbildningsalternativ. Kostnadstermen borde vara

könsneutral. I alla fall torde avvikelserna från ett sådant antagande måttliga: varje utbildningsaltemativ har, givet sannolikheten att vara lyckas med studierna, exempelvis samma längd för kvinnor och män.

Finns det någon könsskillnad i uppfattade belöningar av ett visst

alternativ Vi vet att kvinnor i genomsnitt har lägre lön än män, men lönegapet är detsamma för samtliga alternativ förändrar det inte om

rangordningen dem emellan. Även avancerade och för sig rimliga

var

statistiska analyser kommer dock till olika resultat när det gäller frå-

könsskillnader i avkastningen högre utbildning generellt gan om av

le Grand, 1994; Björklund och Kjellström, 1994. Detta talar starkt högstadie- och gymnasieelever inte kan uppfatta någon köns-

för att

0 sannolikt det finns vissa könsskillnader: exempelvis är sannolikt kostna- Det är att derna för högre utbildning något högre för män eftersom studiebidraget är könsneutralt medan den lön männen skulle ha erhållit om de istället hade tagit ett arsom bete earnings foregone är högre än motsvarande kvinnolöner jfr. Björklund och Kjellström, 1994. Det är osannolikt att detta har någon märkbar inverkan på mäns och kvinnors utbildningsval. En möjlighet är att män och kvinnor har olika förannan kunskaper och att därmed deras insatser för att nå ett givet värde av P skiljer sig åt.

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

skillnad i ekonomiska belöningar, sig när det gäller utbildningsvare

nivå eller utbildningsinriktning, trots att möjligheterna arbetsmarknaden tycks något fördelaktiga när studieinriktningen är

vara mer könstypisk SCB 1991. Emellertid vore det alltför begränsat att lik-

ställa belöningar med lön. Belöningama med ett utbildningsval lig-

därutöver dels i konsumtionsvärdet i att en viss utbildning, ger dels i icke-monetära belöningar på arbetsmarknaden." Sådana kan va-

ra god hälsa vilket borde favorisera utbildningsval som typiskt sett le-

der till jobb i god arbetsmiljö, trivsel i arbetet, eller det anseende en kan åtnjuta efter studier i välrenommerade men i genomsnitt som man

mindre ekonomiskt lönsamma ämnen t.ex. i religionshistoria eller vid

Musikhögskolan. Utifrån sådan bred definition av belöningar kan en

tänka sig att dessa varierar med kön, bland annat därför att pojkar

man

och flickor uppfostras olika, har olika intressen och kanske skilda livsprojekt. Rädslan för diskriminering eller trakasserier skulle också

kunna ligga med negativ vikt vid individens skattning av besom en

löningar. Som nämnts ovan är det värt att testa en mer förenklad teori

könssegregerade utbildningsval, varför jag i det följande resoneom manget antar att såväl belöningstermen som kostnadstermen i valmo-

dellen är könsneutrala. Senare i kapitlet utvecklas dock diskussionen

om könsskillnader i icke-monetära belöningar. Om det råder könsneutralitet både när det gäller kostnader och belöningar skulle, enligt modellen ovan, val av studieinriktning enbart individemas uppfattade möjlighet att nå framgång i studierna styras av vid olika utbildningsaltemativ, dvs. deras uppfattning om sin lämpav lighet för viss inriktning. Denna uppfattning torde i hög grad baseen

på tidigare bedömning skolprestationema, främst på betyg se

ras av

t.ex. analyserna av Härnqvist, 1994. Om könsskillnadema i val av

utbildningsinriktning skulle kunna förklaras av könsskillnader i lämpligheten för olika typer av studier talar det för att det i första hand är

förmågorna är könsbundna. Eftersom betygen kan tänkas vara

som

H I humankapitalmodeller alltid skattningarna i praktiken i monetära tergörs nästan mer, det är frågan om vilka livstidsintäkter en individ bedömer att ett visst utbildningsaltemativ teorin är utformad finns dock ingen restriktion till ekonomisk ger; som avkastning t.ex. Becker, 1975. z På det sannolikt skattningen möjligheten lyckas i studierna senare år är att av att också baserar sig på eventuella resultat från Högskoleprovet. Något som jag inte beaktat i denna framställning är att det finns vissa könsskillnader i hur pojkar och flickor uppfattar sina betyg. Exempelvis verkar, vid en given betygsnivå, flickor ha mindre självförtroende än pojkar när det gäller matematisk förmåga Reuterberg, 1996. Därutöver det önskvärt att veta hur stor ansträngning som ligger bakom ett visst bevore tyg om flickor har lika goda betyg som pojkar i ett visst ämne, men har varit tvung- na att plugga hårt för detta borde det vägas i kalkylen över sannolikheten att lyckas inom studieinriktningar där ämnet ifråga är centralt. Det är väl dock inte så sannolikt att det finns en interaktionseffekt mellan kön, betyg och ansträngning.

påverkade av elevernas intresse och livsprojekt, kan det heller inte uteslutas att sådana förklaringar ligger bakom.

Studielämplighet och komparativa fördelar

Låt mig först ställa upp en enkel modell över hur sannolikheten att lyckas i studierna P betingas olika typer studielämplighet. För av av att fokusera just valet av inriktning antar jag, som nämnts ovan, att valet av gymnasienivå dvs., för de kohorter som jag studerar, kortare yrkesutbildning, kortare teoretisk linje, eller längre teoretisk utbild-

ning är givet. Enligt denna modell baseras valet av studieinriktning

på tre faktorer:

P Md fLb, Kf

Mojlighetsdomän Md. Eleverna väljer först och främst en inrikt-

ning som de uppfattar att de har möjlighet att komma och ge-

nomföra, dvs. en som finns inom den tänkbara uppsättningen valalternativ jfr. the feasible set, Elster, 1979. Formella behörighetskrav eller informella riktlinjer vad gäller kurser och betyg kan antas vara bestämmande för uppfattningen om vilka alternativ som är praktiskt

möjliga. Denna term antar enbart värdena 0 och l och P0 om

Md0.

Lämplighet, betyg Lb. För det andra väljer individer, inom den tänkbara uppsättningen alternativ, den inriktning de uppfattar att de har bäst förutsättningar för att klara av, den för vilken de uppfattar sig

som lämpade. För de flesta elever är detta liktydigt med de ämnen eller ämneskombinationer i vilka de har högst betyg. Att det är så förklaras delvis med att den enda föreställning de kan ha om vilka krav som kommer att ställas nästa utbildningsnivå är desamma som de krav de erfarit på den nuvarande nivån och som mäts genom betygen. Ju mer profilerad denna lämplighet är, desto större kan benägenheten vara att välja studieinriktning i linje med denna. Det kan vara värt att notera att elevs lämplighet ofta kan antas ungefär lika hög för en vara

olika inriktningar eftersom det finns en generell begåvningsfaktor

som inverkar på betyg i olika ämnen. Det är a priori svårt att uttala sig om huruvida lämplighetsprofiler skiljer sig särskilt mycket mellan

pojkar och flickor. Man finner könsskillnader i begåvning se t.ex.

Stage, 1992; Emanuelsson och Fischbein, 1986, men olikhetema är i

de flesta fall små. Flera forskare se t.ex. Wernersson, 1992; 1995

betonar den stora överlappning på individnivå finns mellan pojsom

kars och flickors begåvning även inom könstypiska områden. Andra

menar att könsskillnadema faktiskt är stora, exempelvis när det gäller pojkars försteg i mekanik Ramstedt, 1996.

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

Komparativa fördelar Kf. Utöver lämpligheten som den kommer till uttryck i enskilda betyg antas det i modellen att individens kompa-

rativa fördelar i studiebegåvning påverkar hennes uppfattning om san-

nolikheten att lyckas i studierna. Detta är poäng: ibland framställs en

det gåtfullt att flickor inte väljer tekniska utbildningar trots att de

som

i genomsnitt har högre betyg än pojkar även i ämnen matematik

som och NO-ämnen. Då har emellertid inte beaktat att flickor tenderar man ha höga betyg i alla ämnen och att det är rimligt för varje individ att att ändå föredra att studera vidare i de ämnen som man uppfattar sig mest lämpad för. I själva verket skulle vi kunna få en total könssom

segregering även varje flicka var bättre än varje pojke i alla skol-

om

ämnen. Könsbundna komparativa fördelar skulle alltså kunna förklara varför relativt små kunskaps- och betygsskillnader leder till en stark

könssegregering.

Empirisk prövning modellen över rationella val

av

Kan då könsskillnader i val utbildningsinriktning förklaras av stu-

av

dielämplighet och komparativa fördelar Om så i hög grad är fallet stöds hypotesen rationella val bygger på individers lämplig-

om som

hetsprofil. Om det empiriska stödet uteblir kan vi knappast diskrimi-

mellan olika förklaringsmodeller, men vi kan dra slutsatsen att nera

lämplighet och komparativa fördelar inte är tillräckliga förklaringar

till könsbundna utbildningsval. Analysen baseras på uppgifter alla elever valt en längre om som

teoretisk gymnasielinje, dvs. antingen Humanistisk, Samhällsveten-

skaplig, Ekonomisk, Naturvetenskaplig eller Teknisk linje. Bland dessa har jag valt att studera val till humanistisk-samhällsvetenskaplig

HS respektive teknisk T inriktning. Dessa är de båda inriktningar

är mest könsbundna i de årskullar som jag studerar var 24 prosom dem valde HS pojkar och 19 procent dem som valde T cent av som av flickor. Data kommer från det s.k. Årskurs 9-materialet som insamlades inför den statliga utredningen social snedrekrytering till om högre studier och Jonsson 1993, Kap. 4. Materialet inne-

Erikson

håller uppgifter familjebakgrund, om skolprestationer i årskurs 9

om

och val gymnasielinje för elever som gick ut grundskolan år

om av

1988-92 huvuddelen födda 1972-76.

För att operationalisera den tänkbara uppsättningen valaltemativ

Md, lämplighet Lb, samt komparativa fördelar Kf har jag

gått tillväga på följande sätt.

B För utnyttja den könsmässiga snedfördelningen maximalt kunde ha urskiljt att man humanistisk linje H, denna linje är för liten för att analysera det blir mycket få men pojkar kvar i materialet.

Md: För dem som har läst särskild matematik i årskurs 9 och som har betyget tre eller högre i detta ämne, samt i naturorienterade N 0-

ämnen och i teknik, har jag antagit att T-inriktning ingår bland de

tänkbara altemativen. Motsvarande krav for HS-benägna rör särskild kurs i engelska och tillval av andraspråk, där betygen skall lägst vara tre, vilket också gäller betygen i svenska och samhällsorienterade

SO- ämnen. Med tanke på operationaliseringen kan variabeln benämnas grundkapacitet i kämämnena. Den antar värdet 0 ej kapa-

cite eller

Lb: Lämplighet har jag operationaliserat genom enskilda betyg i de ämnen som jag antar är mest relevanta, nämligen i matematik, engelska, svenska, NO-ämnen genomsnitt tre ämnen, SO-ämnen geav nomsnitt av fyra ämnen samt teknik. Kf: Komparativa fördelar kommer delvis att mätas i modell där en

kärnämnen i såväl HS T ingår, att effekten ett ämnes-

som genom av betyg konstanthållet för andra ämnesbetyg fångar relativ dimenen sion. För att söka mer precision har jag också skapat särskild variaen

bel för komparativa fördelar. Den bygger antagandet att de har

som

högre betygssumma i matematik+NO+teknik än i de ämnen är

som

mer utpräglade för HS-benägna har större lämplighet för naturvetenskaplig-teknisk inriktning. Motsvarande gäller betygsumman i svenska+SO+språk. De med samma betygssumma i de både kombina-

tionerna ämnen kallas odeciderade och variabeln antar därmed av endast tre värden. Totalt sett är det stor könsskillnad i relativ lämplighet for HS respektive T den mäts via denna variabel: 35 som procent av flickorna är lämpade för HS mot endast 19 procent pojkarna; av

bara 18 procent av flickorna har komparativa fördelar för medan

motsvarande siffra är 41 procent för pojkarna. Detta kan verka förvå-

nande, för även pojkar tenderar att ha något bättre betyg i teknik

om

och flickor i svenska och språk, är skillnaderna i medelbetyg långt

ifrån dramatiska cirka 0,l betygssteg för pojkar i teknik, 0,2 för

flickor i engelska och SO-ämnen störst är försteget för flickor i - som svenska, med 0,6 steg. Det är dock betydande systematik i mönsten ret: även om flickor inte sällan har höga betyg i naturvetenskapliga/tekniska ämnen, är det sällan de har högre betyg inom detta som område än i svenska, samhällsorienterade ämnen och språk. Denna inledande beskrivning stödjer således tanken på att inkludera komparativa fördelar mekanism för att förklara könssegregeringen i som en

utbildningsval. Hur stor skulle könssegregeringen då lämplighetsprofilen

vara om för HS-ämnen respektive T-ämnen skulle vara densamma bland pojkar och flickor Kanske är det rentav så att hela könsskillnaden när

det gäller val av teknisk inriktning och HS ligger i att pojkar och

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

flickor har olika förutsättningar för att klara dessa utbildningsinrikt-

ningar

på dessa frågor har jag gjort två logistiska regressio-

För att svara för val humanistisk/samhällsvetenskaplig linje och för ner, en av en val teknisk linje. Som kontrollvariabler ingår ett stort antal mått på av uppväxtmiljön föräldrarnas klass och utbildning, boende, hushållsin-

komst m.m.. Det centrala estimatet är könseffekten. Analysstrategin är att gradvis introducera fler mellankommande variabler lämplighet

och komparativa fördelar i modellen för att studera hur könsestima- tet förändras. Om pojkars och flickors skilda förutsättningar, som vi

kunnat mäta dem, ligger bakom de könsspecifika utbildningsvalen,

borde vi förvänta oss att könseffekten raderas ut.

Resultaten av analyserna se tabell 1.1 visar att effekten av kön är

mycket stark. Av Modell där familjebakgrunden också ingår, fram-

går att oddset att välja HS är 4,4 gånger så högt bland flickor som bland pojkar på motsvarande sätt är oddset att välja T hela 7,5 gånger så högt bland pojkar som bland flickor. Effekten att ha grundkapacitet i kämämnena är signifikant för av både valet HS och mycket starkare för den tekniska linjen av men

Modell 2 i tabell 1.1. Detta resultat reflekterar möjligen att denna utbildning svårare, och att signaler brister i lämplighet

ses som om

eller förkunskaper ha läst allmän matematik därför ofta-

som t.ex. att

leder till andra val. Könsskillnadema är dock nästan inte alls berore

ende uppsättningen av valaltemativ, definierad som sådan grund-

av kapacitet i kämämnena. 4 Detta framgår att effekten kön bara av av förändras marginellt mellan Modell 1 och

M Analysstrategin inkludera grundkapaciteten Md oberoende variabel är att som en inte riktigt konsistent med teorin ovan, där Md betraktades som en dikotom variabel där värdet 0 ledde till strukturell uteslutning av valaltemativet. Istället kunde en exempelvis ha gjort en separat analys av Md och sedan selekterat på Md man Eftersom Md, som den är mätt, bara är en approximation av begränsningar i valalternativ det är framför allt bland flickor som väljer HS relativt många som går vidare även vid Md 0 verkar det ändå rimligt att ta med den i analysen. Ett teoretiskt problem är att HS är något av en lågstatuslinje, vilket gör att många flickor med slätstrukna betyg troligen inte bedömer sina förutsättningar för inriktningen som sådan, utan gör ett negativt val tror sig kanske inte klara någon annan inrikt- - man ning.

Tabell 1.1 Logistisk regression av benägenheten att välja Humanistisk- Samhällsvetenskaplig HS respektive Teknisk T linje på kön, grundkapacitet Md, studielämplighet Lb och komparativa fördelar Kp, bland dem som valde längre teoretiska gymnasielinjer HSEN T år 1988-92, kontrollerat för bakgrundsfaktorer. Tabellen visar antilogaritmerade estimat. N 49 302.

Humanistisk- Teknisklinje Samhällsvetenskaplig linje Modell Modell 1 2 33 4 1 . 2 4

Könrefunder- 4,41 4,31 3,56 3,49 7,48 7,63 5,82 5,77 representerat kön, 1,0 Familjebakgrundnot b inkl. inkl. inkl. inkl. inkl. inkl. inkl. inkl. GrundkapacitetMd 1,27 1,59 1,54 3,91 2,55 2,42 Lämplighetbetyg

ref. odeciderad,1,0 NT-benägen 0,84° 1,24 ref. odeciderad,1,0 Pseud0R2 10,9% 11,1% 21,1% 21,3% 15,4% 19,1% 24,6% 24,7%

Noter: a. Dennamodell innehåller även en dikotomvariabelför anpassad studlegång samt en dikotom variabel som indikerarval av särskild/allmän kursi engelskaochmatematik 1allmän i båda. Estimaten för dessa variabler visas Familjebakgrundinkluderarföljandevariabler: föräldrarnas ålder, invandringsstatus, samhällsklass,utbildning och inkomst; familjetyp, uppväxtortstyp, antal syskon, samt bostadsförhållanden under uppväxten. Estimatenför dessavariablervisas För estimatet 0,84gäller p 0,0017.Förestimatet0,91: p 0,07.För samtliga andra estimat:p 0,0001. PseudoR2 för logistisk regression beräknad som variansen av den i modellenpredicerade sannolikheten att en person skallha valt HSITdividerat medvariansen av den observerade

dikotomin se Maddala1983.

Källa: Årskurs 9-materialet.

När absoluta ämnesbetyg inkluderas Modell 3 minskar könsskillnad-

erna märkbart oddset sjunker från 4,3 till 3,6 för HS; från 7,6 till 5,8

för T, men en stor del av könseffektema kvarstår. Betygen är starka prediktorer av linjeval vilket talar för att de väl fångar individers uppfattningar om sina möjligheter att klara studierna. Betygen i de enskilda ämnena har också förväntade värden: de kommer i två block

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

med NO- respektive SO-ämnen de mest styr valen av HS som som respektive T. I förstone kan det tyckas märkligt med så starka negativa effekter icke-kämämnen, t.ex. att ett betygsstegs höjning i matemaav

tik halverar oddset att välja HS, måste betänka dels att ur-

men man valet i analysen är selekterat på dem valt någon längre teoretisk som

linje, dels att betygseffektema i tabell 1.1 är nettoeffekter. Det sista innebär att halveringen oddset att välja HS i exemplet ovan gäller i

av

den hypotetiska situtation då grundkapaciteten och samtliga andra be-

hålls konstanta, och bör tolkas att höjning matematiktyg som en av betyget då får eleven att satsa på en annan linje. I nästa steg utvidgas testet att det mer direkta måttet regenom lativ lämplighet för HS- respektive T-sektom förs i modellen Mo-

dell 4. Effekten är i förväntad riktning, dock inte särskilt stark

men därför dimension också nettoeffekten

delvis att samma tas upp av av

betyg. Att inkludera relativ lämplighet i modellen har en mycket be-

gränsad inverkan på könsbundenheten i valen. Estimatet för kön för-

blir i stort sett oförändrad för båda linjevalen.

Det är påfallande hur stor del könsskillnadema i val av T re-

av spektive HS kvarstår trots att på statistisk väg har jämfört pojsom kar och flickor har absoluta och relativa lämplighet för som samma

dessa inriktningar än tre fjärdedelar könsskillnaden återstår

- mer av

förklara. Resultaten talar för att även lämplighetsprofilema

att om skulle könsneutrala skulle de könstypiska valen bestå, om än nåvara got mildrade. De könstypiska valen kan nog vara rationella, men seg-

regationen tycks inte i någon högre utsträckning bero könsskillnader i den mest omedelbara och tydliga signalen om vilken inriktning

ligger mest i linje med individemas tidigare skolprestationer jfr. som

Sandqvist 1995.

15 Jag har också detaljerat mått bygger på skillnaden i betygsprövat ett mer som mellan "T-ämnen och HS-ämnen", under hypotesen att större skillnaden i summa lämplighet desto större benägenhet att välja sin profilinriktning. Denna variabel visig ha signifikant och relativt stark effekt i förväntad riktning, och PseudoRz är sar också något högre än i den modell som innehåller det tredelade måttet komparativa fördelar Rz22,3% för HS och 25,6% för T. När denna variabel inkluderas istället för den i tabell l.1, Modell minskas könseffekten något mer. Anledningen att jag inte valt att presentera dessa modeller är att det mer detaljerade måttet samvarierar starkt med de enskilda betygen. 16 Detta omskrivning för fjärdedelar effekten kön på linjevalen i är en att tre av av basmodellen där kontrollerar för social bakgrund kvarstår när dessutom kontrollerar för betyg, grundkapacitet och lämplighetsprofil. Eftersom modellen är vansklig att specificera bl.a. därför att det finns ett icke-linjärt samband mellan betyg och val gymnasielinje måste denna skattning sessom ungefärlig. Alternativa modellav specifikationer visar att mot 30 procent av könseffekten kan återföras på studieupp lämplighet och komparativa fördelar. Denna skattning är densamma om analysen gäller val av NT relativt HSE.

Detta kan illustreras genom att redovisa hur stor andel pojkar av

respektive flickor som väljer HS respektive T av samtliga elever

som

valt längre teoretiska gymnasielinjer, samt motsvarande andelar bland dem har tydlig lämplighetsprofil endera hållet

som en mer än två

betygsstegs skillnad mellan summorna för tre kärnämnen, definierade enligt ovan. Dessa andelar visas i tabell 1.2.

Tabell 1.2 Andel av alla som valt att studera på längre teoretisk en gymnasielinje, samt av dem med linjetypisk lämplighetsprofil, som valt Humanistisk-Samhällsvetenskaplig HS respektive Teknisk T linje; samt betydelsen av studielämplighet för

linjeval, mätt som differenser och oddskvoter.

Andelar som valt linjen Betydelse av lämplighet Av alla Benägna Differens Oddskvot HS Mån 17 26 9 1,7 Kvinnor 46 56 10 1 T Män 42 58 16 1,9 Kvinnor 9 19 10 2,4

Källa: Årskurs 9-materialet

Vi kan se i linje med tabell 1.1 att valet gymnasielinje blir

av mer

förutsägbart om lämplighetsproñlen pekar ett visst håll. Detta gäller både för pojkar och flickor, och for val till såväl HS T. Odds-

som

kvotema visar Ökningen i benägenheten att välja den linje mot vilken lämpligheten pekar. Generellt sett är, som vi sett tidigare, lämpligheten viktigare for val av T. Betydelsen av lämplighetsprofil skiljer sig inte särskilt mycket mellan pojkar och flickor, är starkare för

men det underrepresenterade könet det är så att säga viktigare - att vara

lagd åt ett visst studieområde om detta är könsotypiskt. I tidigare stu-

dier har det ibland framförts att flickor måste ha rejäl uppmuntran i en

form av höga betyg för att våga bryta könsmönstret jfr. Skog 1991. Vi kan också i tabell 1.2 att effekten lämplighet är starkast för

se av

flickors val av T. Men räcker rejäl uppmuntran i form kompa-

en av

rativa fördelar Att andelen flickor väljer teknisk linje är så låg

som

som 19 procent även när lämplighetsprofilen är talar mot att

gynnsam

även en stark signal skulle tillräcklig för att bryta könsmönstret.

vara

Ibland hävdas det att undervisningens uppläggning i grundskolan

speciellt när det gäller naturvetenskapliga och tekniska skulle ämnen passa flickor illa, och att detta i sin tur leder till att de tappar intresset

för dessa ämnen och därför väljer någon gymnasieinriktning.

annan Resultaten här talar snarast för att sådana eventuella könsskillnader i

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

undervisningen har en obetydlig effekt på könssegregeringen på de högskoleförberedande gymnasieutbildningama. Istället har flickor en

stark benägenhet att välja HS även när deras tidigare skolprestationer inte något sätt utesluter framgång den tekniska banan; och de

avstår ofta från att välja T fast deras betyg i typiska T-ämnen är bättre än i motsvarande HS-ämnen. Motsvarande kan sägas om pojkar, om

vi byter T mot HS.

Sammanfattningsvis är det många blivande gymnasieelever som är

lämpade för könsotypiska studieinriktningar, inte har håg för men som dem. De könstypiska valen verkar vara förvånansvärt resistenta mot

elevernas lämplighetssprofiler de framträder i betygen. Teorin

som rationella utbildningsval som baseras individers skattade sannoom

likhet att lyckas i studierna vid olika utbildningsinriktningar får där-

med inte särskilt starkt empiriskt stöd.

l.4 Socialisationsteorier

Rationella val representerar förklaringstyp söker orsaken till en som könssegregeringen i utbildning att kvinnor och män har olika kostnader för, intäkter och sannolikhet för att lyckas vid olika utbildav ningsaltemativ. Vid den andra polen finns olika typer av socialisationsteorier. De fokuserar individens beroende sin sociala omgivav ning, sin uppväxt och de normer hon intemaliserat, snarare än att framhålla individens intentionella och övervägda val. Det måste påpekas att det inte föreligger någon logisk motsättning mellan förklaringi termer socialisation och tron att människor träffar rationella ar av val: exempelvis kan man tänka sig fall där våra preferenser helt är en funktion vår sociala omgivning och vi väljer rationellt enligt dessa av preferenser. I ett sådant fall är dock den bästa förklaringen till handlandet socialisationen, inte rationaliteten. En vanlig förklaring till könstypiska utbildningsval brukar ges i termer könsrollssocialisation. I denna teori betraktas individers val av starkt beskurna, så att exempelvis utbildningsval främst är en som konsekvens uppväxtmiljö i hem och skola, kanske också påav men verkade massmedia, den existerande könssegregeringen arbetsav marknaden, etc. Om barn och ungdomar socialiseras in i könsroller kommer deras val, snarare än att vara framåtsyftande, att reflektera den starka påverkan det omgivande samhället har; valet blir så att som

säga bekräftelse på pojkars och flickors uppfattning om vad pojkar

en och flickor bör göra, vilka yrken de kan och bör ha. En sådan syn im-

n också antal olika strukturalistiska och funktionalistiska teorier har Här ryms ett som få förespråkare idag jfr. Elster, 1986.

plicerar en tröghet mot förändring eftersom könsroller liksom ärvs

mellan generationer. Sociologin har emellanåt dominerats av dylika socialisationsteo-

rier och när politiska åtgärder föreslås för att minska könssegrege-

ringen förs ofta resonemang om könsrollssocialisation och rollmodeller. Bakom exempelvis dagens utbildningspolitiska krav fler kvinnliga professorer ligger delvis idén att kvinnliga förebilder är viktiga

för kvinnors utbildningsval samma argument anförs ofta när det gäl-

ler politisk representation, i t.ex. riksdag och regering. Även beom

greppet könsroll förkastas vissa feminister ligger feministiska

av

förklaringar av könsskillnader inte bara i patriarkala maktstrukturer.

En stark tilltro till den primära socialisationens effekter präglar exempelvis Chodorows 1978 teori om hur flickor från födseln blir fostrade till att själva bli mödrar, liksom tanken att kvinnor socialiseras till att bli ansvarsrationella medan pojkar fostras till en mer begränsad teknisk rationalitet Sørensen 1982; Ve 1987. Man kan notera att en-

ligt just de senare teorierna om manligt och kvinnligt liksom

andra särartsteorier kan könstypiska val rationella i den bemärvara

kelsen att de utgör en överlagd handling som korresponderar med in-

dividers livsprojekt, där socialisationens starka effekt ligger i att for-

meringen sådana livsprojekt är styrd könstillhörighet. Även

av av so-

ciologer som står närmare den ekonomiska skolbildningen lyfter fram

könsrollssocialisation som en fundamental faktor bakom könssegregering England, 1992.

Föräldrarna könsrollsmodeller som

Förklaringar till könstypiska utbildningsval i termer av socialisation

innebär att det bör finnas en variation i valen som kan återföras till variationer i socialisationen. När det gäller könsrollsbeteende är det kanske rimligt att anta att det finns en gemensam kärna som beror på rådande värderingar och faktiska förhållanden i samhället och som över-

förs inte bara via föräldrarna utan också av kamrater, släktingar, lärare

s Jfr Wrongs 1961 kritik av the over-socialized concept of man samt de tidiga definitionerna av habitus Bourdieu, 1977 som fortfarande leder sociologer till att betona hur inristade våra tidiga upplevelser är. Normförklaringamas ökande popularitet bland nationalekonomer pekar också detta håll. lg Se t.ex. Esseveld 1988. Kritiken bygger till stor del på att könsrollsbegreppet innefattar ett accepterande av maktskillnader mellan könen, t.o.m att det finns en biologisk determinism inbyggd. Dahlström 1992 har dock menat att åtminstone användningen av könsrollsbegreppet i nordisk beteendevetenskap är fullt förenlig med teorier om könsordning m.m. 20 En mer strukturalistisk teori skulle hävda att socialisationen istället har en stark inverkan på själva valen, så att traditionella val befordras även om individen inte har någon framåtsyñande avsikt med dem.

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

och massmedia. Därutöver torde det finnas betydande överföring en

könsrollstypiska värderingar och beteenden inom familjen, som

av

är den viktigaste socialisationsagenten, speciellt under barndomen

t.ex. Bandura, 1977. Överföringens styrka torde variera mellan fa-

miljer beroende på föräldrarnas roller när det gäller yrkesarbete och hushållsarbete roller i betydelsen vad de faktiskt gör och de

- -

könsrollsvärderingar de förmedlar när de uppfostrar sina bam. Utifrån ett socialisationsperspektiv skulle man förmoda att barn som växer i könstraditionella familjer oftare själva kommer att göra köns-

upp

typiska utbildningsval, medan de föräldrar inte har de traditio-

vars

nella könsrollerna i högre utsträckning bryter könsmönstret i sina ut-

bildningsval. Om vi vill studera överföringen könsroller mellan vuxna och

av barn skulle vi idealiskt vilja veta något föräldrarnas egna attityder om

till könsroller och deras uppfostringsmetoder. Det finns dock få

om

datamaterial som kan bistå oss därvidlag. Vår prövning kommer istället att grunda sig på de roller kan tillskriva föräldrar uti-

som man

från och sysselsättning. Även det kommer uppgifter om deras yrke om att finnas variation inom kategorier sådana roller, beroende på

en av

att vissa föräldrar är traditionella i sina attityder och i sin dagli-

mer

interaktion med varandra och med barnen, predicerar teorin om

ga

könsrollsmodeller att själva de faktiska roller föräldrarna har bör

som ha betydelse därför att de kommer att förebilder för barnen. vara

könsrollsmodellen

Empirisk prövning av

I 1981 års levnadsnivåundersökning LNU tillfrågades intervjuperso-

sina föräldrars sysselsättning och yrke. Om fadern ställdes

nerna om

frågor yrke och sysselsättningsstatus anställd, egen företagare,

om

jordbrukare på traditionellt sätt, medan avsnittet modern inleddes

om

med frågan: Var Er mor hemmafru under hela Er uppväxttid, dvs. fram till det Ni fyllt 16 år I urvalet, personer födda 1905-65, svarade 53 procent jakande, därtill kommer 12 procent där modem var medansvarig i familjeföretag och sannolikt ofta haft sitt arbete förlagt till hemmet de flesta fall det fråga jordbrukarhustrur. Till den

i är om

övriga tredjedel urvalet svarat att modern varken var hemma-

av som fru eller medföretagare ställdes följdfrågan: Förvärvsarbetade Er

för det mesta eller bara kortare perioder under Er uppväxttid

mor

68 svarade mestadels. Till dem uppgivit att

ca procent som mo-

dern hemmafru ställdes frågan hon hade något yrke innan hon var om blev hemmafru. Till alla nämnt att modern förvärvsarbetat eller som

haft något yrke ställdes frågor yrke och sysselsättningsstatus på

om samma sätt som för fadern.

Utifrån dessa uppgifter har jag konstruerat tre olika variabler. l Modems sysselsättning och graden förvärvsarbete har använts för

av att mäta traditionella könsroller i termer moderns relation till av hem och arbetsmarknad. 2 När det gäller yrkesinriktning har jag ur-

skilt tydligt mansdominerade yrken vilka kodats könsotypiska for

som kvinnor t.ex. ingenjör, grovarbetare, polis m.fl.. På motsvarande sätt har fader i typiska kvinnoyrken vårdyrken, sekreterare, affarsbiträde, städare och andra kvinnliga serviceyrken, sömmerskor m.fl. kodats som könsotypiska. Den eller far hade ett könsotypiskt vars mor en yrke har antagits ha en avvikande yrkesrollsmodell. 3 Den tredje

variabeln söker fånga avvikande rollmodell vad gäller klassposition

en

under barndomen. Där har jag kodat alla uppväxtfamiljer där mödrarna har högre klassposition än sina män könsotypiska avvik-

som

ande dominansmodell.

Tabell 1.3 Grad av könstypiskhet i utbildningsval bland personer som

erfarit traditionella och icke-traditionella könsrollsmodeller

i uppväxtfamiüen. Personer födda 1915-66 N3 630.

Gradav Beskrivning N % könssegregeringi utbildningsvalet Traditionellakönsroller Modern förvärvsarbetade Alla utb. lcke-oblig. MESTkönslypisk intealls, 1 484 40,7 0,64 0,71 uppväxtfamilj ingetyrke Intealls, 763 20,9 0,65 0,71 hadeyrke Ja, underkorta 450 12,3 0,66 0,68 perioder MINSTkönstyplsk Ja, mestadels 947 26,0 0,67 0,69 Avvikandeyrkesrollsmodell Mor eller far hade ell 220 6,0 0,63 0,66 könsotypisktyrke Ej 0,65 Ej 0,70 Avvikandedomlnansmodell Modernhadehögre 141 3,8 0,66 0,70 klasspositionän Ej 0,65 Ej 0,68 fadern

Källa: Levnadsnivåundersökningama.

För varje kategori har jag sedan beräknat det könssegregeringsmått som presenterades tidigare i kapitlet. Den genomsnittliga könsolikhet-

en i utbildning bland dem växte i hem med eller mindre som upp mer

Zl Modem har âsatts högre klass om hon hañ en position i högre tjänstemannaklassen I och maken vilken annan klass som helst; modern tjänsteman på mellannivá II fadern tjänsteman på lägre nivå Illa eller helt okvaliñcerad tjänsteman IIlb, kvalificerad arbetare VI, eller okvaliñcerad arbetare VII; modern Illa eller VI- fadern IIIb eller VII; samt modem egen företagare IVab och fadern IIIb eller VII.

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

könstypiska föräldraroller framgår tabell 1.3. Liksom i figur 1.2

av presenteras såväl könssegregeringen bland alla utbildningar som bland dem med någon yrkes- eller sektorsinrikting. När vi beaktar alla utbildningar finns det inga nämnvärda skillnader mellan de olika kategorierna. När vi utesluter de obligatoriska skolforrnema finns det dock tendens att de växte i en svag som upp mindre könstypiska familjer där t.ex. eller hade en - mamman pappan könsotypiskt yrke själva också kom att något mindre könsty- - en

pisk utbildning. Skillnaderna mellan kategorierna är i de flesta fall i

förväntad riktning helt obetydliga det är snarare likheterna än men skillnaderna i könssegregering som är slående.

Fördjupade analyser med multivariat regressionsteknik där grad

könsotypiskhet har varit beroende variabel, och där jag har kunnat av

kontrollera för ålder, utbildningens längd med flera bakgrundsvariabler förändrar inte den deskriptiva bild i tabell 1.3. Jag har

som ges analyserat kvinnor och män separat för att studera om könsrollsmodel-

ler har olika inverkan på pojkars och flickors utbildningsval. Jag har

också studerat skilda födelsekohorter separat, eftersom kan tänka man

sig att betydelsen indikatorerna på könsrollsmodeller exempelvis

av

moderns anknytning till arbetsmarknaden har skiftat över tid. Endast

ett result kan nämnas: det tycks att individer, där en av föräldrarsom hade ett könsotypiskt yrke, i något mindre utsträckning än andra na

gör könstypiska val.

Slutsatsen de empiriska prövningama är att antagandet att könsav

typiska val beror på könsrollsmodeller i uppväxtfamiljen inte f°ar nå-

got stöd alls, eller ett mycket marginellt. Det finns ytterligare ett test kan göras socialisationsteorin som av könsrollsmodeller, nämligen barn i familjer där någon förom om av äldrarna inriktning sin utbildning själva i högre har en könsotypisk grad kommer att bryta traditionella könsmönster i sina utbildningsval. I inträngande studie detta finner Dryler 1997 inget stöd för en en av sådan könsrollsmodell. Föräldrar med viss inriktning sin utbilden

ning och/eller sitt yrke förstärker barnens sannolikhet att välja en motsvarande utbildningsinriktning. Enligt rollmodellsteorin borde man förvänta sig att mödrar med teknisk inriktning verkar mer uppmunt-

rande för sina döttrars benägenhet att välja teknisk utbildning relativt

fäder-döttrar och mödrar-söner, medan motsvarande borde gälla för

fäder med humanistisk inriktning och söner eftersom könsotypiska

föräldraroller skulle förstärka andra överföringseffekter för barn av

underrepresenterat kön. Föräldrarnas inverkan verkar istället vara

ungefär densamma oavsett föräldrarnas könstypiska eller -otypiska utbildnings/yrkesinriktning. Därutöver finns bara en svag könsspecifik

överföring, dvs. den förstärkande effekt föräldrarnas yrken och som

utbildningar utövar är den samma för mödrar-döttrar som för mödrarsöner; däremot är den något starkare för fäder-söner än för fäder-döttrar. Den obetydliga könsspecifika effekten utgör ett viktigt fynd eftersom en stark överföring mellan föräldrar och barn kön av samma skulle ha varit potentiell förklaring till hur könssegregeringen i en skolan reproduceras. Slutsatsen av de analyser av föräldrarnas könsroller vad gäller yrke och sysselsättning under barnens uppväxt gjorts och den som ovan, av studie av Dryler som refererats, är denna: Den socialisationsteori som menar att barnen imiterar eller påverkas föräldrarnas könsroller såav som dessa manifesteras i föräldrarnas förvärvsarbetsgrad respektive utbildnings- och yrkesval, får mycket svagt stöd. Barn som är uppvuxna i familjer där föräldrarna hade traditionella könsroller väljer könsotypiska utbildningsinriktningar i ungefär lika hög grad som barn där föräldrarna hade icke-traditionella roller vice versa. Även

och

om få kanske skulle antagit att det finns ett starkt element påverkan av av föräldrakönsroller på barnens utbildningsval, är det säkert överraskande för många att vi i stort sett inte finner någon effekt alls. Giltigheten i könsrollsförklaringar av den typ som testats ovan tas mången gång för given, ingår ofta reflexmässig tolkning hos forskare som en och allmänhet.

1.5 Slutsatser

svårt förklara könsbundna

- att utbildningsval

Förklaringar till könsbundna utbildningsval kan bland annat sökas i teorier som betonar individers rationella val, grundade i ådagalagd lämplighet för vissa studieinriktningar inklusive komparativa fördelar, samt i socialisationsteorier som betonar människors prägling rollav modeller under uppväxten. Analysema har visat att dessa teorier ovan får relativt svagt stöd i empiriska studier, könsskillnader i val även om av humanistisk/sarnhällsvetenskaplig respektive teknisk linje på gymnasiet till kanske en fjärdedel beror på att pojkar och flickor har olika lämplighetsprofiler. Testen i detta kapitel gäller dock bara för liten sektor ratioen av nella val- respektive socialisationsförklaringar och det önskvärt vore att kunna pröva dessa teorier i deras fulla bredd. När det gäller rationella val skulle framför allt vilja veta vilka intressen eleverna har man vid valtillfállet. Är det exempelvis så flickor finner det rationellt att att välja en utbildning där arbete och familj kan kombineras Väljer flickor vissa utbildningar därför att den förväntade avkastningen i form av ett intressant arbetete eller god arbetsmiljö är relativt viktig

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

för dem, medan pojkar väljer på grundval en hög förväntad snarare av ekonomisk avkastning Är det så att pojkar och flickor avhåller sig från vissa utbildningsval därför de tror att de kommer att bli diskriatt minerade inom könsotypiska yrken När det gäller socialisationsteorier är det viktigt att betona att jag

enbart diskuterat idén att barnens valbeteende präglas av könsom

rollsmodeller utifrån föräldrarnas anknytning till hem och arbetsmarknad. Möjligen hade resultaten blivit annorlunda vi kunnat in-

om också andra rollmodeller eller andra Det verkar dock lemma arenor. inte särskilt sannolikt, föräldrarna bör de viktigaste rollmodellervara och arbetsmarknaden central kanske är dock fördelningna en arena hushållsarbete viktigare eftersom den är synlig för barnen en av mer Det måste betonas slutsatserna i detta kapitel bygger analyser att

könssegregeringen vid teoretiska gymnasieval. Det är möjligt att en

av

analys bland dem valde praktiska utbildningar på gymnasiet, eller

som

studium valet till högskoleutbildning könstypiska som också

ett av de är skulle ge andra resultat. -

Avslutningsvis kan det fruktbart att även söka diskutera slut-

vara från analyserna i ljuset andra studier och förklaringssatserna ovan av modeller. Den stora utmaningen när det gäller att förklara könssegre-

gering i val utbildningsinriktning och ett huvudproblem för an-

av hängare olika socialisationsteorier är att förklara varför denna av segregering fortfarande är så stark under det att det skett dramatisk en

utjämning könsskillnaderna i utbildningsnivå. Om överföringen av

av

traditionella könsroller är viktig för ungdomars utbildningsval borde

detta slå igenom både för nivå och inriktning; under flera decennier har istället flickor gradvis brutit det könsmönster deras mödrar som när det gäller hur långt de går i utbildningssystemet, representerat samtidigt de liksom sina bröder i hög grad bibehållit sin besom - -

nägenhet att göra könstypiska val av studieinriktning. En rimlig delförklaring till detta är att kvinnors utbildningskarriär-

åtminstone efter 1927 års skolreform då kvinnor fick tillträde till er, de allmänna läroverken, varit beroende efterfrågan kvinnlig arav

betskraft/jobb i kvinnotypiska yrken och den ekonomiska avkastningen utbildning för kvinnor. Om utvecklingen varit styrd av ef-

av terfrågan arbetskraft skulle det också kunna möjlig förklavara en

ring till könssegregeringen i inriktning inte minskat lika snabbt

att

könsskillnader i utbildningsnivå. Den ökade efterfrågan på ar-

som

betskraft under 1960- och 1970-talen sammanhängde med expankvinnotypiska yrken inom den offentliga sektorn vård, om-

sionen av och utbildning och i tid då strukturella förändringar samtidigt sorg en medförde industriarbetena minskade torde det ha varit rationellt för att flickor välja könstypiska utbildningar. Om då t.ex. pojkarna samtiatt

digt uppfattade att flickorna har komparativa fördelar

inom dessa områden, eller av andra skäl höll fast vid val tekniska/hantverksyrken av av intresse eller därför att de expanderande sektorerna ofta erbjöd -

deltidsarbeten män i allmänhet undviker kan starkt könsseg-

som en regerad arbetsmarknad ha följt den växande efterfrågan jfr Jonung,

1996. Väl etablerad, skulle denna könssegregering möjligen kunna ha en självständig effekt för efterkommande generationers utbildnings-

val. Man kan tänka sig att arbetsmarknaden kastar skugga en över ut-

bildningssystemet och att befintliga yrkes/könsstrukturer därmed påverkar ungdomars på vilka utbildningsaltemativ är realistis-

syn som ka. Men sådana tröghetsmekanismer kan knappast förklara frånvaron

av större förändringar på lite längre sikt.

Det vi söker måste vara en uppsättning faktorer är stabila över som

tid och är fundamentala i pojkars och flickors medvetande de

som när

avgörande utbildningsvalen görs. Det ligger nära till hands att söka sådana förklaringar i utbudstermer, för att låna den ekonomiska

ur

terminologin, dvs. individers egna önskemål och intressen. Det före-

faller inte lika lovande att utgå från traditionella könsroller när det gäller hemarbete. En potentiellt viktig faktor kort nämndes inledsom ningsvis, är förväntade icke-monetära belöningar positiva eller nega-

tiva av ett visst utbildningsval. Om pojkar och flickor, genom biologi

eller socialisation, värderar olika jobbegenskaper olika mycket, kommer de att göra könstypiska överväganden: stereotypen är att män

offrar familjen och kanske arbetsmiljön för och kvinnor

pengarna försakar ekonomin för att få ett arbete är meningsfullt i sig, gärna som ett där man kan hjälpa andra människor. Men könsspecifika förvänta-

de belöningar skulle också kunna förklara könsskillnader i utbildningsval om många uppfattar det att otraditionella utbildningar

som och yrken är belagda med straffskatt det kan gälla omgivningen -

ens ogillande, osäkra karriärvägar, social isolering, diskriminering eller t.o.m. sexuella trakasserier. Dessa förklaringar är kanske inte så glamorösa, men kan ändå slagkraftiga.

vara Ytterligare en utbudsmekanism förtjänar ett närmare studium som är i vilken utsträckning pojkar och flickor tar hänsyn till sina kamra-

ters val när de själva gör sitt utbildningsval. Att göra detta skulle

enligt teorin rationella val kunna bero minimerar inforom att man

mationskostnadema, alternativt att de upplevda belöningama i termer av konsumtion utbildning trivsel under studietiden, aversion

av -

22Denna förklaring kan väl närmast betraktas som en kombinerad eñerfråge- och utbudsförklaring; om det finns en diskriminering, så att arbetsgivare föredrar män framför kvinnor är det snarast en eñerfrågeförklaring, diskrimineringen, den men om som uppfattas av enskilda individer, leder till att deras nyttokalkyl förändras kan förklaringen också formuleras i utbudstermer.

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

mot att vara ett kraftigt underrepresenterat kön t.ex. väger tungt. -

Generellt sett underskattas troligen ofta det kortare tidsperspektivet i

förklaringar utbildningsval därför att man förbiser det faktum att av valen är helt avgörande för det vardagliga välbefinnandet under en för ungdomar relativt lång tidsperiod. En icke-rationell förklaring är

också möjlig: valen är inte överlagda och framåtsyftande utan många

följer sina kamrater eller konvenansen utan att reflektera så mycket över de långsiktiga konsekvenserna av studiernas inriktning. Avslutningsvis är det möjligt, givet de resultat som redovisats ovan, att könssegregeringen uppstår därför att utbildningsvalen är beroende vilka områden eleven finner intressanta och meav som vara

ningsfulla i kombination med hans/hennes uppfattade lämplighet för

studier inom dessa områden. I så fall handlar både pojkar och flickor beter sig vad man skulle kunna kalla institutionellt rationellt, dvs. de faktiskt skolans företrädare vill och låter anlag och intressen styra som

utbildningsvalen. Detta är dock en hypotes. Det är inte omöjligt att

exempelvis pojkar inte är särskilt intresserade av teknik väljer en som

sådan inriktning för att den högre ekonomisk avkastning, dvs. de

ger låter den instrumentella rationaliteten överflygla den institutionella.

För goda råd och synpunkter vill jag tacka deltagarna vid LNU-seminariet, Institutet för social forskning; bokens redaktörer Inga Persson och Eskil Wadensjö; samt Robert Erikson och Inga Wernersson.

Litteraturförteckning

Bandura, A. 1977 Social Learning Theory. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall. Becker, G. S. 1975 Human Capital. Chicago: University of Chicago Press. Becker, G. 1985 Human capital, effort, and the sexual division of labour, Journal of Labor Economics, Vol. s. S33-S58. Becker, G. 1991 A Treatise on the Family. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. Beller, A. H. 1982 Occupational segregation by Sex: Determinants and Changes, Journal of Human Resources, Vol. 17, s. 371-92. Bengtsson, 1972 Utbildningsval, utbildningsforskning och utbildningsplanering. Lund: Studentlitteratur. Bierrum Nielsen, H. Rudberg, M. 1991 Historien om flickor och pojkar. Könssocialisation i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Björklund, A. Kjellström, C. 1994 Avkastningen på utbildning i Sverige 1968 till 1991 i R. Erikson O. Jonsson,Sorteringen iskolan Stockholm: Carlssons. Bolin, K. 1996 An Economic Analysis Marriage and Divorce. Lunds universitet.

Bourdieu, P. 1977 An Outline ofa Theory ofPraxis. Cambridge: Cambridge University Press. Chodorow, N. 1978 The Reproduction of Mothering. University of California Press. Dunér, A. 1972 Vad skall det bliva Undersökningar om studie- ochyrkesvalsprocessen. Stockholm: Allmänna Förlaget. Dahlström, E. 1992 Debatten om kön och familj under svensk efterkrigstid i Acker, A. Baude, U. Bjömberg, E. Dahlström, G. Forsberg, L. Gonäs, H. Holter A. Nilsson red., Kvinnors och mäns liv och arbete. Stockholm: SNS. Dryler, H. 1997 Parental Role Models, Gender, and Educational Choice, Stencil, Institutet för social forskning, Stockholms Universitet. Elster, 1979 Ulyssesand the Sirens. Cambridge: Cambridge University Press. Elster, 1986 Vetenskapligaförklaringar. Göteborg: Korpen. Emanuelsson, Fischbein, 1986 Vive differance A study on sex and schooling, Scandinavian Journal Educational Research, Vol. 31, s. 72484. England, P. 1982 The Failure of Human Capital Theory to Explain Occupational Sex Segregation, Journal of Human Resources,Vol. 17. England, 1992 Comparable Worth Theories ana Evidence. New York: Aldine de Gruyter. England, P. 1993 Sociological Theories and the Study of Gender i England red. Theory on Gender/Feminism on Theory. New York: Aldine de Gruyter. Erikson, R. Jonsson, O. 1993 Ursprung och utbildning. Social snedrekrytering till högre studier SOU 1993:85. Stockholm: Fritzes. Erikson, R. Jonsson, O. 1994 Ökade löneskillnader ett sätt att ta tillvara begâvningsreservenT, Ekonomisk Debatt, Vol. 22, No s. 581-94. Erikson, R. Jonsson, O. 1996 lntroductionz Explaining Class Inequality Education: The Swedish Test Case, i R. Erikson O. Jonsson red, Can Education Be Equalized The Swedish Case in Comparative Perspective. Boulder, Colorado: Westview Press. Erikson, R. R. Åberg 1984 Välfärd iförándring. Stockholm: Prisma. Esseveld, 1988 Beyond Silence Middle-aged Women in the 1970 Lund: Sociologiska institutionen. Fritzell, Lundberg, O. red. 1994 Vardagens villkor. Stockholm: Brombergs. Gamberale, F., Sconfienza, C. Hagström, T. 1996 Värderingar och förhållningssätt till arbete bland ungdomar Sverige. Arbete i och hälsa 1996:19. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Grand, C. 1994 Löneskillnaderna i Sverige: förändring och nuvarande struktur, i Fritzell O. Lundberg red., Vardagens villkor. Stockholm: Brombergs. Hakim, C. 1991 Grateful slaves and self-made women: fact and fantasy womens work orientations, European Sociological Review, Vol. s. 101-121. Hakim, C. 1996 Key Issues in Women Work Female Heterogeneity s ana the Polarisation of Womens Employment. London: Athlone. Head, 1987 "A Model to Link Personality Characteristics to a Preference for Science i A. Kelly red., Sciencefor Girls Milton Keynes: Open University Press.

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

Hämqvist, K. 1994 "Social selektion till gymnasium och högskola i R. Erikson O. Jonsson red., Sorteringen i skolan Stockholm: Carlssons Hörnqvist, M. 1997 Familjeliv och arbetsmarknad för män och kvinnor i G. Ahrne Persson red., SOU 1997:138 Familj, makt och jämställdhet. Stockholm: Fritzes. Jonsson, O. 1997 Utbildningsskillnader mellan män och kvinnor vilka är de och hur kan de förklaras i E. Hemlin red. "Det har ändå hänt fantastiskt mycket" Vad har jämställdhetsforskningen uppnått Rapport från ett jämställdhetsseminarium den 25 april 1996. Riksbankens Jubileumsfond Gidlunds Förlag. Jonung, C. 1996 "Economic Theories of Occupational segregation by Sex - Time i P. Beckman red., Gender Specific implications for Change over Occupational Segregation. Nürnberg: BeitrAB. Jönsson, 1992 Women Education from Swedish Perspective i Wrigley a red., Education ana Gender Equality. London: The Falmer Press. Maddala, G. 1983, Limited-dependent ana Qualitative Variables in Econometrics. Cambridge: Cambridge University Press. Nermo, M. 1994 Den ofullbordade jämställdheten i Fritzell O. Lundberg red., Vardagens villkor. Stockholm: Brombergs. Polachek, S. W. 1981 Occupational self-selection: A human capital approach to differences in Occupational structure", The Review of Economics and sex Statistics, Vol. s. 60-69. Ramstedt, K. 1996 Elektriska flickor och mekaniskapojkar Om gruppskillnader på metodutveckling och studie skillnader mellan flickor och pojkar prov - en en av på centrala i Åzsik. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. prov Reuterberg, E. 1996 Matematik i grundskolan. Rapport nr 1996:06. Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet. Sandqvist, K. 1995 Verbal Boys and Mathematical Girls family background and educational careers, Scandinavian Journal Educational Research, Vol. 39, s. 5-36. SCB 1988 Svensk utbildningsnomenklatur SUN. Meddelanden i samordningsfrágor 1988:4. Stockholm: Statistiska centralbyrån. SCB 1991 På skilda banor Så väljer kvinnor och män utbildning ochyrke Information arbetsmarknaden 1991:5. Stockholm: Statistiska centralbyrån. om SCB 1993 Izlägskoleutbildningar 1939/40-91/92. Siffror om högskolan 13. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Skog, B. 1991"Gir1s Avoidance of Hard Science Subjects protest or a rational choice, Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 35, s. 201-211. Smith, R. 1979 Compensating Wage Differentials and Public Policy: A Survey, Industrial Labor Relations Review, Vol. 32, s. 339-52. Stage, C. 1992 How Important are Age and Education for Gender Differences Test Resu1ts, Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 36, s. 223-235. Sørensen,B. A. 1982 Ansvarsrasjonalitetz Om mål-middeltenkning blant kvinner i H. Holter red., Kvinner i felleskap. Oslo: Universitetsforlaget. Utbildningsstatistisk Årsbok 1978, 1992, 1995. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Ve, H. 1987 Rasjonalitetsbegreper, Nordisk Pedagogik, Vol.

Wernersson, 1977 Könsdijkrentiering i grundskolan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Wernersson, 1991 Könsskillnader i gymnasieskolan En kunskapsöversikt. F 91:2. Stockholm: Skolöverstyrelsen. Wernersson, 1992 Könsdifferentiering och socialisation i grundskolan i R. Åberg red, Social bakgrund. Utbildning. Livschanser. Stockholm: Carlssons. Wernersson, 1995 Undervisning for flickor undervisning för pojkar eller undervisning för flickor och pojkar Stockholm: Skolverket. Wrong, D. 1961 The Oversocialized Concept of Man Modern Sociology, American Sociological Review, Vol. 26, s. 183-93. Zellner, H. 1975 The determinants of Occupationalsegregation i C. B. Lloyd, E. Andres C. L. Gilroy red., Women in the Labour Market. New York: Columbia University Press.

Yrkessegregeringen

mellan kvinnor och män

CHRISTINA JONUNG

Kvinnor, liksom män, har alltid arbetat. I alla samhällen skiljer sig emellertid de arbetsuppgifter kvinnor utför från dem mån ansvarar för, även variationen härvidlag har varit stor såväl över tid som om

Blau m.fl., 1997, kap. Till arbetsuppgifter är knutna bl.a. till-

rum gång till ekonomiska för eget bruk, psykisk tillfredsställelse resurser

och uppskattning från andra samt makt, inflytande och kontroll över

beslut rörande andra resursförbrukning, resursallokering och personer, därmed över samhällets utveckling. Oavsett det uttryck arbetsfördel-

ningen mellan könen har tagit, så har den vanligen varit kopplad till ojämlikhet i status, inflytande och ekonomiska resurser mellan

en kvinnor och män. En sådan ojämlikhet skapas via arbetsfördelsom ningen är skillnader i lön och inkomst mellan kvinnor och män. En

är svårare att mäta, är de skillnader i inflytande över olika

annan, som delar samhället uppkommer att kvinnor och män inte av som genom

är representerade i omfattning på olika områden och olika

samma nivåer i samhällets beslutshierarkier. I argumenteringen för en mer könsmässigt integrerad arbetsmarknad förekommer båda dessa syn-

punkter. Den ena framhåller en minskad arbets- och yrkesspecialise-

ring mellan män och kvinnor förutsättning för ökad ekosom en en

nomisk jämlikhet. Den andra ser önskemålen om en integrering inom verksamhetsområden allmänt samhällsperspektiv och som en

mer ur demokrati- och maktfråga. För att uppnå balanserad samhällsuten veckling tar hänsyn till såväl kvinnors mäns värderingar och som som

önskemål bör båda könen finnas representerade inom alla samhällsområden och på alla beslutsnivåer. Oavsett perspektiv blir arbetsfördelningen och specialiseringen på olika arbetsuppgifter, yrken och

branscher viktig faktor bakom fördelningen ekonomiska resuren av och ekonomisk makt mellan kvinnor och män såväl det som tillser faller dem själva ekonomiskt utbyte den ekonomiska makt som som de har över andra och samhällets utformning. Till detta kan läggas, att fördelningen arbetsuppgifter beror på att kvinnor eller män av om

Christina Jonung

något skäl förhindras att fullt ut utnyttja sin kompetens och sina resur-

ser på bästa sätt, så innebär den också ett ineffektivt utnyttjande av samhällets resurser. Under de senaste årtiondena har arbetsfördelningen mellan män

och kvinnor genomgått stora förändringar. Den tydligaste ändringen

har varit kvinnornas inträde på arbetsmarknaden i stor omfattning, framförallt under 1960- och 1970-ta1en. Idag skiljer sig kvinnors och

mäns förväwsdeltagande endast med några procentenheter. Knutet till denna utveckling, men inte lika iögonfallande, är stora omvälvningar i såväl mäns som kvinnors fördelning av sin tid mellan marknadsarbete

och tid utanför arbetsmarknaden. Den tid kvinnor lägger på mark-

nadsarbete har ökat fram till l990-talet, samtidigt män har ökat

som sin tid utanför marknaden Jonung och Persson, 1990; Jonung och Persson, 1993. Utifrån argumenten ovan har detta inneburit en ut-

jämning av kvinnors och mäns ekonomiska makt. Kvinnor har inte bara fått större ekonomiskt inflytande genom att stå för en allt större del av familjeinkomsten Nyberg, 1997. De finns också på plats på

arbetsmarknaden och kan medverka i beslut och utformning verkav samheten där. Männens ökade tid utanför marknaden gör dem å sin

sida mer delaktiga än tidigare i familjelivet. Samtidigt framstår utvecklingen arbetsmarknaden i viss mening

som paradoxal. Kvinnors ökade deltagande i förvärvslivet och mäns

ökade tid i hemmet och den därmed minskade arbetsspecialiseringen

mellan män och kvinnor mellan hemarbete och marknadsarbete mot-

svaras inte alls i samma utsträckning av en förändrad arbetsfördelning inom arbetsmarknaden Vissa förändringar i utjämnande riktning har

skett, men en kraftig segregering, såväl horisontellt, mellan olika yr-

ken, som vertikalt, mellan olika beslutsnivåer kvarstår. Paradoxen liknar den som framställs i Jan Jonssons kapitel i denna bok en ut- -

jämning mellan män och kvinnor i utbildningsnivå har inte följts av motsvarande utjämning av utbildningsinriktning. Kvinnor verkar där-

med inom andra samhällsområden än män och detta påverkar såväl deras ekonomiska utbyte som det ekonomiska inflytande de får i kraft av sitt arbete.

Ett första syfte med detta kapitel är sammanfattande över-

att ge en

sikt över ekonomiska teorier rörande orsakerna till yrkessegregering-

en på arbetsmarknaden och dess utveckling över tiden. Dessa teorier

innehåller samtidigt hypoteser om varför kvinnors verksamhetsområden ger mindre makt och inflytande än mäns. Varför åter-

pengar, finns män och kvinnor på olika yrkesområden Vilka faktorer och

Utvecklingen är liknande i andra länder och bl.a. Rubery Fagan 1993 beskriver denna som en paradox.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

mekanismer bidrar till att uppehålla eller förändra segregeringen Vilka samband kan vi vänta mellan förändringar i kvinnors föross värvsdeltagande och ändringar i kvinnors och mäns lönerelationer å

sidan och yrkessegregeringen arbetsmarknaden å andra sidan

ena

Ett andra syfte med kapitlet är att utifrån empiriska data ge en över-

siktlig bild utvecklingen kvinnors och män yrkesfördelning unav av der de senaste decennierna och beskriva vilka områden en integrering äger rum.

2.1 Ekonomiska teorier

om yrkessegregeringens orsaker

Ekonomisk och teknisk utveckling, i samverkan med politiska beslut, leder till ständiga förändringar i sättet att organisera produktionen och

därmed också i arbetes innehåll, utformning och förläggning. En ar-

betsdelning, specialisering, mellan könen innebär att män och kvinnor har olika arbetsuppgifter. Utifrån hur produktionen är organiserad kan

detta emellertid sig olika uttryck i olika samhällen och vid olika ta

tidpunkter. Det kan leda till att män och kvinnor arbetar utanför en

marknad eller på marknad, inom privat eller offentlig verksamhet, i en

olika branscher, i olika yrken, på olika nivåer i hierarki, hos olika

en

arbetsgivare eller sida vid sida i skilda arbetsuppgifter. En typ av

arbetsdelning mellan könen kan minska, istället ersättas av en men annan. Detta kapitel belyser i första hand teorier rörande fördelningen av

individer över yrken. Individer och arbetsuppgifter anpassas till var-

andra via arbetsmarknaden. På utbudssidan finns personer som väljer mellan olika yrken och väger kostnader såsom utbildningstid, arbets-

insats och arbetsmiljö, mot intäkter såsom betalning, självförverkligande, makt och prestige utifrån sina preferenser. På efterfrågesidan

finns arbetsgivare väger kostnader för olika slags arbetskraft såsom

löner, lönebikostnader, utgifter för sidoförmåner och frånvaro-

som kostnader mot de intäkter arbetskraften såsom hans/hennes genererar

bidrag till produktionen. Till del sker anpassningen också genom

en arbetsgivaren förändrar sin användning kapital och teknik. att av

Sysselsättningsstrukturen, dvs. kvantitetema arbetsmarknaden,

och lönestrukturen, dvs. priserna arbetskraft, bestäms samtidigt och gemensamt samspelet mellan utbud och efterfrågan arbetsav

kraft. Detta förklarar varför yrkessegregeringen efter kön och löne-

skillnadema efter kön är så nära förbundna med varandra. Anpass-

ningen mellan utbud och efterfrågan på olika kategorier arbetskraft

av äger inte enbart ändrade relativa löner utan också genom rum genom

Christina Jonung

flöden av personer mellan yrken, arbetsbyten på arbetsmarkgenom naden och genom de nytillträdandes yrkesval.

Vissa ekonomiska teorier yrkessegregering utgår ifrån de fak-

om torer och processer som bestämmer individernas val yrke. Andra av

teorier betonar arbetsgivamas anställningsbeslut. Ytterligare

en grupp teorier framhäver att själva att matcha individer och arbetsprocessen uppgifter i sig är resurskrävande och kan kräva särskilda metoder för att skaffa information eller för att motivera och kontrollera arbets-

kraften. Slutligen finns teorier ifrågasätter den bild arbets-

som av en marknad i konkurrens som givits I stället lyfter olika ovan. man, sätt och i olika grad, fram betydelsen sociala institutioner, såsom av lagar, traditioner, och hierarkier för arbetsmarknadens funknormer

tionssätt och därmed för lönebildningen och arbetskraftens fördelning på arbetsuppgifter. Dessa fyra teoretiska synsätt presenteras nedan.

Enskilda teorier betonar specifika faktorer drivande för yrkessom segregeringen. De vilar emellertid ofta antaganden är relaterasom

de till någon annan teori. Yrkessegregeringen efter kön kan därför

snarast ses som ett resultat samhälls- och arbetsmarknadsstrukav en tur, där de mekanismer och de olika teorierna beskriver processer som verkar samtidigt och då interagerar med varandra. En verklig förståel-

se av könssegregeringen och dess utveckling kan därför kräva mer av systemanalys, i vilken man analyserar hur segregeringen kan öka

eller minska genom att olika mekanismer samverkar med varandra. Ett mer systemorienterat angreppssätt bör också i större utsträck-

ning integrera hemarbete i analysen som ett alternativt yrkesval eller

som en del av ett yrkesval och ett sätt att organisera produktion. som Ur ekonomisk-teoretiskt perspektiv är arbete utfört i hemmet inte fundamentalt annorlunda än arbete utfört marknaden. Utformningen och förläggningen produktionen och därmed arbetet är av av en sam-

hällelig organisationsfråga, där valet organisation för produktionen

av beror på effektiviteten hos olika produktionstekniker, produktionsresurser och företagsformer. Detta val ändras efterhand teknik, som pro-

duktefterfrågan, priser, löner och ekonomisk politik, ändras.

m.m.

Ett samhälles yrkes- och sysselsättningsstruktur och könssegrege-

ring är därmed inte oberoende varandra. Ökningen kvinnors för-

av av

värvsdeltagande innebär t.ex. att kvinnor förflyttat sig från ett extremt

segregerat verksamhetsområde, hushållsarbete, till ett mindre segregerat sådant, lönearbete. Yrkesstrukturen och arbetsfördelningen mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden är inte oberoende fördelav

ningen av arbete mellan hem och marknad och inte heller fördel-

av

ningen av arbetsuppgifter inom hushållet. Om tid överförs till arbets-

marknaden följer sannolikt del de arbetsuppgifter tidigare en av som utfördes i hemmet med. En segregering mellan hushållsarbete och

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

lönearbete kan därmed i viss mån komma att ersättas av en segregering inom arbetsmarknaden. Redan att integrera hemarbete i analysen ger således en möjlig lösning till den paradox som nämndes inledningsvis. Att bortse från hushållsarbete som en möjlig produktiv sysselsättning för individen kan ge en missvisande bild av segregering-

ens omfattning, dess förändring över tid eller vid jämförelser med

andra länder. Den kan också minska förståelsen för faktorer bakom de ändringar som sker.

Den följande översikten har en ekonomisk-teoretisk utgångspunkt

Det innebär inte att biologiska, psykologiska, Sociologiska, historiska och kulturella faktorer är utan betydelse för arbetsdelningen mellan könen. Ekonomiska modeller förklarar vanligtvis inte den ursprungliga orsaken till segregeringen. De kan emellertid användas för att analysera hur olika faktorer påverkar ekonomiska överväganden och beslut och därmed upphov till ekonomiska resultat såsom skillger nader i förvärvsarbete, yrken och löner.

Kvinnors och mäns yrkesval

Den enklaste förklaringen till skillnader i kvinnors och mäns yrkesval

är givetvis att hänföra dem till skillnader i tycke och smak Biologis-

ka och psykologiska skillnader mellan män och kvinnor gör att kvin-

nor föredrar att arbeta hemma eller i yrken som sjuksköterska, barn-

skötare, lärare, städerska eller sekreterare framför i männens yrken, medan männen av naturen hellre verkar som ingenjörer, mekaniker eller byggnadsarbetare än ägnar sig att vårda eller betjäna andra. Att enbart hänvisa till smak emellertid inget underlag för att ger oss förutsäga vilken typ av yrken som kommer att bli kvinnodominerade eller mansdominerade eller vilka egenskaper i form av utbildningsinnehåll, lön, löneutveckling osv. som kommer att karaktärisera dem. Varför har just de yrken kvinnor gillar lägre lön och sämre karriärer än mäns yrken och varför är kvinnor sekreterare istället för administratörer, sjuksköterskor istället för läkare En annan förklaring, som dessutom kan förstärka de yrkesskillnader uppkommer via olikheter i mäns och kvinnors preferenser, är som att hävda att mäns och kvinnors grundläggande begåvning och förmåga skiljer sig t.ex. vad gäller fysisk styrka, matematisk och språklig skicklighet, motivation eller lämplighet för omsorg och att -

detta är av relevans för yrkesvalen." Kvinnor väljer den utbildning och

de yrken där de har relativa fördelar och där de får bäst utdelning på

2 Översikten bygger på den omfattande genomgång finns i Jonung, 1998. mer som För en grundlig pedagogisk genomgång av olika modeller, se Blau m.fl. 1997. 3 En som argumenterat för detta är Killingsworth 1987, 1990. 4 Jacobsen 1994, kap l sammanfattar sådanforskning.

Christina Jonung

sina medfödda talanger. Likadant gör män. Förklaringen till att mäns yrken betalas bättre än kvinnors blir då att mäns kunnande och förmåga, även kan innebära att vara mer prestationsorienterad som marknaden, är knappare i förhållande till efterfrågan än kvinnors. Som framgår senare i detta kapitel visar data över yrkesfördelningmycket stora skillnader mellan kvinnor och män. I flera yrken en finns än 90 procent kvinnor eller än 90 procent män. Lika mer mer extrema förhållanden framkommer om studerar den vertikala segregeringen, dvs. den över olika befattningsnivåer. Om en så pass kraftig segregering skall kunna tillskrivas enbart skillnader mellan könen i smak eller förmåga krävs mycket omfattande sådana grundläggande skillnader. Vidare tycks mäns och kvinnors smak och förmåga i så fall också variera mellan länder och över tid. Visserligen gör teknisk utveckling, förändringar i efterfrågan på arbetskraft eller i den ekonomiska ersättningen för olika arbetsuppgifter att de uttryck preferenser eller förmåga får i form yrkesval kan variera för såväl kvinnor som av män. Likaså finns stora likheter i yrkesfördelningen efter kön mellan

länder se Nermos kapitel i denna bok. Men det finns tillräckligt

många exempel olikheter vad gäller enskilda yrken och förändringar över tid i ett yrkes könssammansättning för att dessa förklaringar inte kan ses som tillräckliga. En ekonom söker förklaringar i ekonomiska överväganden. Sådana lyfts fram i den teori som utgår ifrån arbetsdelningen inom familjen

förklaring till kvinnors och mäns yrkesval Även denna teori tar

som dock sitt ursprung i att män och kvinnor är olika och på grund av biologi, psykologi, tradition eller socialisering har olika intressen och/eller olika produktivitet inom olika områden. Under förutsättning att sådana skillnader existerar kan det enligt teorin löna sig för ett av hushåll, som har målet att maximera sin gemensamma välfärd, att familjemedlemmama specialiserar sig på att arbeta inom de områden där de har komparativa fördelar. Särskilt framhävs skillnader i produktivitet i hemarbete och skillnader i lön i marknadsarbete, så att den person, vanligen mannen, vars förtjänstmöjligheter på marknaden är störst huvudsakligen ägnar sig lönearbete, medan den som har högst produktivitet i hemmet, vanligen kvinnan, tar huvudansvaret för detta arbete. Hemarbete utgör således en viktig faktor i kvinnors yrkesval, antingen som huvudsaklig sysselsättning, eller som en del av, eller restriktion på, val yrke inom arbetsmarknaden. När kvinnor av förvärvsarbetar bör det, enligt denna teoriansats, bli inom yrken med villkor som är förenliga med att viss tid ägnas barnomsorg och hemarbete, dvs. i yrken som kan erbjuda deltid eller flexibel arbetstid, och

5 Se Polachek 1981, Becker 1985 och Goldin Polachek 1987. t.ex.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

inte ställer alltför stora krav på övertid, resor eller engagemang i arbetet. Teorin arbetsdelning i familjen har vidare knutits till den s.k. om humankapitalteorin. Enligt denna teori kan individer påverka sin produktivitet i arbetet och därmed sin lön, genom att utbilda sig, genom intemutbildning på arbetet och det yrke de väljer. Olika utgenom

bildningar och yrken innebär olika uppoffringar i tid, pengar och eventuellt lägre lön under en upplärningstid på jobbet. Olika yrken ställer också olika krav mängden formell utbildning, arbetsinsats-

ens omfattning, satsningen på kunskapsinhämtning i arbetet, kontinuiteten i arbetslivet, förmågan att ställa på övertid osv. Utbildupp

ningsval och yrkesval beror på förväntningar om framtida förvärvs-

verksamhet. Om den existerande och förväntade arbetsfördelningen i familjen gör att kvinnor förväntar sig kortare tid i förvärvslivet, avbrott i yrkesarbetet i samband med barnafödande, långa perioder med deltidsarbete och ett kontinuerligt huvudansvar för hem och barn som minskar möjligheterna till engagemang och ansträngning i förvärvslivet så kommer det inte att löna sig för dem att satsa på samma ut-

bildningar och yrken som männen. Enligt denna teori väljer kvinnor kortare utbildningar, eftersom det inte lönar sig att satsa alltför många

år på en utbildning om man är osäker på att kunna utnyttja den till fullo. Men framför allt väljer de andra yrken än män. Om kvinnor har en större arbetsbörda än män i hemmet kan det vara svårt för dem att

uppfylla de krav som ställs i många av de befattningar som en högre utbildning leder till eller som gäller i karriäryrken. Därmed kan de

inte heller ta del av den löneutveckling som under vissa förutsättninggäller i dessa yrken. Det lönar sig då inte för kvinnorna att investear ra kraftigt i inlärning i arbetslivet. De kommer att välja yrken där avbrott i förvärvsarbetet, deltidsarbete eller familjeengagemang inte ger så stora förluster i försämrade löne- och anställningsfönnåner. Om in-

riktningen av utbildningen och yrket dessutom är sådan att den anknyter till uppgifterna i familjen, så kan kunskaperna utnyttjas både

på och utanför arbetsmarknaden. Kvinnorna väljer de yrken som med hänsyn till de restriktioner arbetet i hemmet ställer ger den högsta avkastningen på utbildningsinvestering och arbetsinsats. Kvinnors yrken kommer därmed också, deras mindre och annorlunda inriktade genom humankapitalinvesteringar, att ge lägre lön och sämre livslöneutveckling. Enligt denna teori är således förklaringen till skillnaderna i yrkesfördelning för kvinnor och män att olika produktivitet i olika verk-

samheter och lönsamheten att specialisera sig inom hushållet till-

av sammans leder till att kvinnor och män väljer yrken, inklusive hemarbete, i utbildningskrav och yrkeslivets krav är förenliga med en som

Christina Jonung

sådan specialisering. Teorin säger Vidare att alla skillnader mellan könen i intresse, förmåga, socialisation till olika könsroller, samt skillnader orsakade av diskriminering på arbetsmarknaden kommer att

förstärkas ytterligare genom förekomsten av specialiseringsvinster i

hushållet.

Arbetsgivarens anställningsbeslut

Humankapitalteorin har implikationer även för arbetsgivarens beslut. Enligt denna teori delar arbetgivare och arbetstagare kostnaderna och

vinsterna för viss typ av kunskapsinhämtning i arbetslivet, nämligen sådan som i första hand kommer till nytta i det aktuella företaget. Olika yrken karakteriseras i olika grad sådana företagsspecifika inav vesteringar. Det finns inga skäl för arbetsgivaren att särskilja män och kvinnor om inte deras förväntade produktivitet och arbetsmarknadsbeteende skiljer sig åt. Men arbetsfördelningen i familjerna gör att om

kvinnor kan väntas ha kortare anställningstid, vara mer frånvarande

eller mindre motiverade for avancemang blir en investering i dem mindre lönsam och riskfylld för arbetsgivaren av samma skäl mer som för kvinnorna själva. Om arbetsgivaren inte kan kompensera den lägre förväntade avkastningen med en lägre lön kommer kvinnor istället att placeras i yrken där deras förväntade beteende inte innebär så stora kostnader, dvs. i rutinbetonade arbetsuppgifter med få avancemangsmöjligheter. Detta kan drabba även kvinnor som har för avsikt att helt och fullt satsa på sitt arbete, vilket diskuteras närmare nedan under beteckningen statistisk diskriminering. Medan humankapitalteorin analyserar segregering av personer med olika skicklighet så studerar diskrimineringsteorier segregering

av personer med samma produktionskapacitet Med könsdiskrimine-

ring att persons kön, och inte enbart hennes eller hans menas en

skicklighet eller möjliga framtida skicklighet i en viss verksamhet,

är avgörande för arbetsmarknadssituationen. En form av diskriminering är kvinna betalas lägre lön än trots att de båda att en en en man utför samma arbete. En annan form av diskriminering sker om arbetsgivaren försvårar kvinnors tillträde till vissa yrken även om deras produktivitet kan väntas vara densamma som mäns. Förutom rekryteringen till olika arbeten så kontrollerar arbetsgivaren även tillgången till den yrkesutbildning leder till högre befattningar och högre som lön. Genom att inte rekrytera kvinnor till yrken med avancemangs-

möjligheter och inte ge kvinnorna intemutbildning, och därmed möjlighet att utveckla de färdigheter kan leda till befordran, så dis-

som

6 Se Rosén 1997 för aktuell modeller för ekonomisk diskrimineen genomgång av ring. En tidigare omfattande översikt finns i Lundahl Wadensjö 1984.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

krimineras kvinnor. Om möjligheterna att diskriminera på det första

sättet via lönen minskar, så kan man vänta sig att diskriminering-

- -

en på det andra sättet via rekrytering och avancemang ökar. Enligt

- denna teori bör alltså en löneutjämning mellan kvinnor och män leda

till en ökad yrkes- och befattningssegregering. En tillämpning

av an-

ställningsdiskriminering är sannolikt dessutom svårare att genomskåda och därigenom socialt mer acceptabel. Varför placerar då arbetsgivaren kvinnor i vissa befattningar och män i andra Smak och tradition kan göra att arbetsgivaren föredrar kvinnor eller män i olika arbetsuppgifter. Om det finns konkurrens på arbetsmarknaden blir en sådan diskriminering dock inte ett lönsamt beteende i längden. Om istället arbetskamrater att de i vissa

menar arbetssituationer arbetar sämre tillsammans med det motsatta könet, och inte vill bidra till att lära kollegor eller arbeta under upp nya kvinnliga chefer, eller kunder föredrar att göra affärer med om en an-

ställd av ett visst kön så kommer kvinnors produktivitet att bli lägre i sådana arbetsuppgifter och yrken, där de är diskriminerade. Arbetsgivaren kommer då i rent vinstintresse att föredra att rekrytera eller

befordra män.

Andra teoriansatser går längre och konstruerar modeller där den

gynnade gruppen som helhet kan göra ekonomisk vinst den disen kriminerade bekostnad.7 Enligt dessa försöker män eller gruppens

grupper av män, formellt eller informellt, genom regleringar, sociali-

sation, manliga nätverk och sociala att begränsa konkurrensen normer från kvinnor för att därmed upprätthålla sina löner. Om kvinnor egna kan tänkas arbeta för lägre lön inom ett yrke blir detta ett hot såväl

mot männens löner som mot yrkets status och uppfattningen om yrket som manligt. Manliga arbetsgivare och arbetstagare samarbetar och

kvinnor segregeras till lågproduktiva yrken, medan männen behåller

de goda jobben för sig själva. Ett problem i dessa modeller, i alla

som

modeller som bygger på samarbete och karteller, är att det kan finnas

incitament för enskilda eller mindre grupper att bryta mot reglerna.

Diskriminering kan således sänka kvinnors löner på flera

sätt -

genom direkt lönediskriminering, genom begränsat tillträde till välbetalda yrken, yrkesutbildning och befordran samt att be-

genom en

gränsad arbetsmarknad kan leda till en anhopning kvinnor i kvin-

av noyrken. Det senare leder indirekt till lönepress för kvinnliga kvaen

lifikationer och i kvinnliga yrken, alternativt uttryckt till att avkast-

7Teorier som i olika form vilar på att män etablerat monopolmakt är t.ex. Hartmans 1976 patriarkatsteori och s.k. köteorier, Reskin Roos 1990 och Strober 1984. Denna typ av teorier hör dock snarast hemma under de institutionella teorier som nämns nedan.

Christina Jonung

ningen på kvinnors särskilda kompetens eller förmåga minskar Till

detta kommer att diskrimineringen får återverkningar arbetsutbudet och sänker kvinnors intresse för att investera för de yrken i vilka de är diskriminerade.

Informationsproblem

Arbetsmarknaden kännetecknas att det finns osäkerhet och ofullav ständig information såväl de krav och den livslöneutveckling som om kan förväntas i ett yrke, arbetstagares kapacitet och bidrag som om en till produktionen. Metoder och institutioner har utvecklats för att lösa

dessa problem och de har konsekvenser för såväl sysselsättningsstruktur som lönestruktur och därmed för könssegregeringen. Mest uppmärksamhet har ägnats s.k. statistisk diskriminering. Den

bygger på att arbetsgivare inte har fullständig information arbetsom

sökandes framtida produktionskapacitet. Att införskaffa sådana kunskaper är kostnadskrävande och arbetsgivaren utnyttjar därför olika

indikatorer betyg, arbetslivserfarenhet, intervjuer. En persons kön utgör billig och lätt tillgänglig information. Om kön kan förväntas samvariera med sådant som är av betydelse för framgång i företagetsåsom frånvaro, ambition och engagemang, tillgång till professionella nätverk och förmåga att smälta i företagskulturen kommer denna information att användas tillsammans med annan vid rekryterings-, investerings- och befordransbeslut. Statistisk diskriminering innebär

att en grupps genomsnittliga egenskaper och inte enbart individuella egenskaper ligger till grund vid sortering personal. Den drabbar

av därmed karriärinriktade kvinnor lika väl som andra kvinnor alla be- handlas de ägde genomsnittliga karaktäristika. Försom om gruppens utsättningen för att tillämpningen av statistisk diskriminering skall effektiv och lönsam sorteringsmetod för arbetsgivaren är givara en vetvis att det faktiskt föreligger skillnader efter kön av betydelse för

arbetets utförande, eller att kvinnors framtida produktivitet, t.ex. grund större spridning inom är svårare att bedöma utifrån

av gruppen,

gängse kriterier. Återigen illustrerar teorin beroendet mellan utbuds-

sidan, arbetsfördelningen i familjen, och efterfrågesidan, företagens

personalbeslut.

I de nyligen utvecklade s.k. efektivitetslöneteorierna analyseras hur arbetsgivaren genom lönestrukturens utformning kan motivera och kontrollera arbetskraften och hur detta kan behöva varieras för

8 den s.k. crowding hypotesen, Bergmann 1974. En liknande effekt på Detta är se lönen av anhopning till vissa yrken kan uppkomma om kvinnor har starka preferenser för dessa.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

olika slags arbetsuppgifter Jobbstruktur och jobbegenskaper är inte exogent givna utan företagets personalorganisation är en del i arbets-

givarens vinstrnaximering. Om kvinnors arbetsmarknadsbeteende och

i arbetslivet i genomsnitt är annorlunda än mäns, även på

engagemang kvalifikationsnivå, så kanske kvinnor inte påverkas på samma samma sätt män av incitamentsstrukturen. Arbetsgivaren kan då tillämpa som statistisk diskriminering och placera män och kvinnor i olika slags karriärer med olika utformning lönestruktur, incitamentsstruktur av

och kontrollsystem. Det uppstår vad i engelskspråkig litteratur

som kommit att benämnas mommy-tracks.

Även arbetstagaren kan tänkas tillämpa statistisk diskriminering. I

brist på kunskap ett yrkes innehåll och krav kan hon/han ta dess om könsmässiga sammansättning som indikator att det har egenskaper med det förväntade arbetskraftsdeltagandet för det egna som passar könet.

Institutioner, hierarkier, strukturer och normer

Det finns en stor uppsättning segregerings- och diskrimineringsteorier

kan klassificeras som institutionella. Dessa ligger nära de sociosom

logiska teorier som framhäver strukturella faktorer istället för priser

och konkurrens. Gemensamt för dem är att de starkt betonar de be-

gränsningar institutioner, lagar, sociala normer, vanor och traditioner

utgör för individers valmöjligheter. Löner bestäms via administrativa procedurer, förhandlingar, hierarkier och traditioner inom företagen istället för marknadskraftema. kunskaper och arbetsav En persons marknadsbeteende är resultatet vederbörandes anpassning till en av viss befattning, än skälet till att hon/han valt eller rekryterats snarare till sitt jobb. Produktivitet och löner är således relaterade till de egenskaper jobb har och inte till individens egna karaktäristika. en persons Interna arbetsmarknader är viktiga. De byggs för att minska perupp

sonalomsättning, utveckla produktivitet och skicklighet, har karriärstegar som varierar i längd och en löneutveckling som följer dessa. Avsaknaden av konkurrens ger stort utrymme för diskriminering och

har en framträdande roll i modellerna. Konkurrens finns om inträdespositioner och där tillämpas statistisk diskriminering. Kvinnor tilldelas jobb med svag lönetillväxt och utan omfattande intemutbild-

ning.

9 tillämpningen dessateorier löne- och yrkesskillnader efter En diskussion av av på kön finns i England 1992. m genomgång Taubman Wachter 1986. Se också Lundahl Wadensjö För en se 1984 samt England l 992.

Christina Jonung

En Systemanalys

Ingen teoriansatsema ovan kan göra anspråk på att förklara av ensam den omfattande yrkessegregering som vi observerar. Olika teorier har relevans för olika yrken och olika delar av arbetsmarknaden. De mekanismer som teorierna avser att illustrera är beroende av varandra,

samverkar med varandra och förstärker varandra i goda och onda

cirklar, kan leda till att segregeringen minskar eller ökar. som

Enbart en blick på yrkesfördelningen visar t.ex. att såväl inom

gruppen manliga yrken som inom gruppen kvinnliga yrken finns stora skillnader i utbildnings- och kvalifikationskrav. Humankapitalteorin kan kanske förklara den större andelen män i karriäryrken. Men den

kan knappast förklara de könsskillnader i yrkesval, som många sätt

är framträdande och verkar stabila, nämligen mellan yrken mer mer

med samma grad av humankapitalinvestering, t.ex. vårdjobb/indu-

strijobb eller humaniora/teknik inom de akademiska karriärema. Här ligger det närmare till hands att åberopa traditioner eller preferenser, vilka dessutom kan göra kvinnor villiga att arbeta i dessa yrken till lägre lön. Diskriminering av kvinnor i alternativa yrken eller karriäryrken kan ytterligare tränga samman kvinnor i kvinnoyrkena och pressa deras löner där. Arbetsmarknadssituationen bestäms gemensamt av krafter på utbuds- och efterfrågesidan och samspelet dem emellan. Olika teorier

kompletterar därmed varandra. Arbetsfördelningen i familjen, vilken i

sig bygger på att det finns åtminstone några skillnader mellan män och kvinnor i preferenser eller förmåga vad gäller hemarbete och förvärvsarbete, och/eller på förekomsten av diskriminering på eller utan-

för arbetsmarknaden, utgör grunden för att såväl individerna själva som arbetsgivarna gör olika humankapitalinvesteringar. Denna arbets-

fördelning och dess konsekvenser, utgör också det ekonomiska underlaget för en tillämpning av statistisk diskriminering. Förekomsten av diskriminering arbetsgivare, kunder eller arav betskamrater kan innebära att kvinnor inte får tillfälle att vidareutvecklas i arbetet eller får lägre produktivitet och därmed lägre avkastning på vissa utbildningar. Att satsa utbildning till sådana yrken

kan framstå som riskfyllt och olönsamt om en kvinna inte vet om hon

kommer att diskrimineras eller och därmed ha möjlighet att uppnå de höga löner som gör yrkesvalet till en god investering. Avkastningi de kvinnliga yrkena kan bli både högre och säkrare och kvinnor en då frivilligt välja dessa. Diskriminering gör det förhållandevis mindre kostsamt för kvinnor att vara frånvarande under vissa perioder och att löpande ta ansvaret hemma. Arbetsgivarna kan då peka på kvinnors arbetsmarknadsbeteende, hävda att de inte är intresserade sina jobb av och tillämpa statistisk diskriminering för rekrytering till yrken där

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

kvinnors förväntade beteende medför kostnader. Kvinnor fortsätter att investera mindre i humankapital än män och att hålla sig till kvinnliga utbildningar och yrken. De två sidorna marknaden interagerar så av att cirkelgången fortfar. I ekonomiska modeller analyseras vanligen preferenser och skicklighet som exogent bestämda. Intresse och förmåga är emellertid också, och huvudsakligen, resultatet fostran och livsmånga menar av lång anpassning till etablerade könsroller, s.k. socialisering. I samspel

med familj, vänner, skola, media, arbetsliv och samhällsliv förvärvar

vi könsspecifika värderingar, kunskaper och förväntningar som är relevanta för yrkesvalen. Ur ekonomiskt perspektiv kan socialisering betraktas på två sätt. Utifrån humankapitalteorin kan socialisationsprocessen analyseras som en investering i kunnande anpassad till framtida förväntningar om deltagande i arbetslivet. Enligt ett annat synsätt är den istället en samhällelig diskriminering, vilken är inbyggd i samhällsstrukturen och upprätthålls genom ett genusssystem som via traditionella föreställningar om manligt och kvinnligt, förebilder, mentorer, maktförhållanden etc. föreskriver män och kvinnor olika

spelregler i samhället. Detta ligger närmare diskriminerings- eller in-

stitutionella teorier. Fallet kan också att sociala normer, vanor vara och traditioner, som en gång var lämpliga och effektiva, lever kvar

under ekonomiska omständigheter och då upplevs som diskrimi-

nya nering. Att bryta mot sociala normer innebär sociala kostnader. De kan därför upprätthållas även om de är ineffektiva och innebär en ekonomisk kostnad, särskilt om vinster och förluster drabbar olika med olika makt i samhället. Ju snabbare ett samhälle grupper omvandlas, desto snabbare kan existerande normer och regler väntas föråldras, desto större blir de fördelningsmässiga konsekvenserna och desto fler påståenden om diskriminering bör höras. Ytterligare interaktion sker genom att preferenser, förmåga och arbetsfördelning inte är neutrala i förhållande till ett yrkes könssammansättning. Om kvinnor och män föredrar att samarbeta med personer av samma kön så kommer kvinnor att dra sig för att söka till

manliga yrken och vice Vi kan också tänka att sociala och

versa. oss

kulturella faktorer, t.ex. hur de anställda kommunicerar, vilka värderingar de poängterar, sättet att lösa problem, informella professionella

nätverk, och även rent praktiska saker, som arbetsmetoder och verktyg, är anpassade till det kön är i majoritet och därmed kan som minska det motsatta könets produktivitet. Dessutom kan yrken p.g.a.

n Se Lindbeck 1997 för diskussion sociala betydelse för arbetsmarken av normers nadens funktionssätt. 12 Se 1986 för modell just bygger brist språklig kommut.ex. Lang en som på att nikation försvårar samarbete.

3 SOU1997: 137

Christina Jonung

att de är kvinnoyrken komma att erbjuda egenskaper, t.ex. möjlighet till deltid, som utövar ytterligare lockelse. I dessa fall är det således inte något grundläggande i ett yrkes kvaliñkationskrav, utan själva könssammansättningen i sig som bidrar till att segregeringen upprätthålls. De olika teorierna pekar emellertid också på mekanismer som kan leda till förändringar i yrkesfördelningen. Utifrån t.ex. arbetsfördelningsteorin kommer alla faktorer påverkar mäns och kvinnors som tidsallokering att få konsekvenser för förvärvsdeltagande, humankapitalinvesteringar och yrkesfördelning. Det kan gälla t.ex teknisk utveckling, arbetskraftsefterfrågans utveckling, kvinnors reallöneförändringar, lönerelationer mellan kvinnor och män, skatte-, familjeoch bamomsorgspolitik, barnafödande, skilsmässor m.m. Det är lätt att utifrån detta dra slutsatsen ekonomisk utveckatt en ling eller ekonomisk politik som leder till växande förvärvsdeltagande för kvinnor bör leda till kraftigare och mer marknadsinriktade humankapitalinvesteringar bland kvinnor och därmed till minskad yrkessegregering på arbetsmarknaden. En sådan slutsats vore emellertid förhastad. För det första kan den ökade efterfrågan på kvinnlig arbetskraft bero på strukturella förändringar, vilka gör att traditionellt kvinnliga yrken växer i storlek. Kvinnor kan då finna det attraktivt att byta hemarbete mot förvärvsarbete genom att arbetstillfälle erbjuds och/eller lönerna stiger i kvinnliga jobb. Kvinnorna kan välja att öka sin utbildningsnivå, eftersom de nu också förvärvsarbetar och därmed får avkastning på visst marknadsinriktat humankapital, men någon ändring i utbildnings- och yrkesvalens inriktning behöver inte se. För det andra leder ett ökat förvärvsdeltagande för kvinnor till att vissa arbetsuppgifter som kvinnor tidigare utfört i hemmet, såsom vård av barn och äldre, nu överförs till tjänsteproduktion på marknaden. Efterfrågan på kvinnlig arbetskraft ökar därmed ytterligare. För det tredje innebär ett växande förvärvsdeltagande bland kvinnor att sammansättningen på den kvinnliga arbetskraften samtidigt förändras. Vid lågt arbetskraftsdeltagande är kvinnor med hög utbildning, starka yrkesambitioner och få barn överrepresenterade i arbetskraften. När arbetskraftsdeltagandet ökar, kommer allt fler de av kvinnor som finns på arbetsmarknaden att lågutbildade, ha kort vara yrkeserfarenhet, vara dubbelarbetande och dela sitt engagemang mellan yrkesarbete och familj. Även förvärvsdeltagandet bland kvinom norna är högt, förekommer fortfarande en tidsmässig specialisering mellan kvinnor och män så att kvinnor lägger förhållandevis mer av sin tid på hemarbete. De kvinnor står för ökningama i arbetssom

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

kraften är sannolikt de är mest angelägna att finna arbeten som är som

förenliga med familjeansvar.

Ett ökat förvärvsdeltagande för kvinnor är därför inte oförenligt med stabil eller t.0.m. växande yrkesegregering efter kön inom ar-

en

betsmarknaden. Detta kan betraktas på två sätt ur segregeringsperspektiv. Å sidan har segregeringen i samhället minskat genom att

ena både kvinnor och män arbetar i såväl marknadssektom som i hus-

hållssektom. Å andra sidan upprätthålls yrkessegregeringen på själva arbetsmarknaden att kvinnor förvärvsarbetar inom de typiska

genom

kvinnoområdena vård, utbildning och service. Mätt på

som omsorg,

konventionellt sätt, då hemarbete inte inkluderas som yrke, ser vi inga eller långsamma förändringar i segregeringen. Först när kvinnorna arbetsmarknaden har möjlighet att öka sin tid och ansträngning i arbetet t.ex. genom att barnafödandet minskar,

att männen tar över hemarbetet eller att tillgången på husmer av

hållstjänster ökar och deras pris minskar kan vi enligt arbetsfördel-

nings- och humankapitalteorin kraftigare ändringar i yrkesvänta oss

segregeringen. Denna integration kommer då att i första hand gälla de

arbeten kräver hög utbildning och stark arbetsmarknadsanknytsom ning. På den faktiska arbetsmarknaden äger dessa processer rum sam-

tidigt. Vissa kvinnor ökar sin tid och arbetsinsats i mark-

grupper av

nadsarbetet och investerar för karriäryrken. Andra bidrar till det ökade arbetskraftsdeltagandet och till yrkessegregeringen genom traditio-

nella yrkesval. Hur påverkas diskrimineringen på arbetsmarknaden av ett ökat förvärvsdeltagande och fler kvinnor på arbetsmarknaden Å sidan ena kan det lättare för kvinnor att finna arbetsgivare som inte disvara en kriminerar så länge de är få. Några enstaka kvinnor stör inte heller den sociala ordningen i ett yrke eller på arbetsplats. Motståndet en kvinnor kan således hårdna de blir fler. Å andra sidan är mot om en

arbetsgivares vilja att diskriminera knuten till vad det kostar att följa sina preferenser. Ju fler duktiga kvinnor med goda kvalifikationer

finns ute på arbetsmarknaden, desto större risk löper arbetsgivasom

att välja bort kompetenta medarbetare han håller sig endast till

ren om

Även manliga monopol kan bli svårare

en del av de sökande. att

upprätthålla då allt fler män får ett egenintresse sina hustrurs in-

av komster. Kvinnors inflytande växer också anställda och konsusom menter. Den statistiska diskrimineringen kommer dockatt fortgå så

n Sveriges höga förvärvsdeltagande för kvinnor i förhållande till andra länder hänger med att har större andel lågutbildade och småbarnsmammor i arbetssamman en krañen.

Christina Jonung

länge den är lönsam dvs. så länge kvinnors genomsnittliga faktiska

-

arbetsmarknadsbeteende skiljer sig i tillräcklig grad från mäns. Även mellan löneskillnader och yrkessegregering finns komplice-

rade samband. Det finns i princip fyra metoder att nå en löneutjäm-

ning mellan kvinnor och män. Den första är att utjämna lönen mellan

kvinnor och män i varje yrke. Den andra är att utjämna löneskillnad-

ema mellan olika yrken generellt. Den tredje är en integrering av

kvinnor och män i olika yrken. Den fjärde är att ändra rangordningen

efter lön mellan olika yrken.

En allmän löneutjämning mellan kvinnor och män kan bidra till att upprätthålla segregeringen på flera sätt. För det första, som påpekades ovan, gäller att om diskriminering förekommer så kan minskade möjligheter att diskriminera via lönen leda till att diskrimineringen tar andra vägar och istället övergår i anställningsdiskriminering. Även in-

citamenten till statistisk diskriminering ökar och kvinnor kan inte via lägre lön köpa sig tillgång till företagsspeciñk utbildning. För det

andra blir incitamenten för kvinnor att söka sig till de manliga kar-

riäryrkena försvagade. Detta förstärks av höga marginalskatter. Om kvinnor av andra skäl än lönen föredrar de kvinnliga yrkena kanske

-

bara på grund av att det upplevs som svårt att välja otraditionellt så

-

finns små skäl att ändra inriktning. För det tredje är det utomordentligt dyrt att ersätta egen tid i hemarbete med tjänster köpta på mark-

naden i en ekonomi med generellt små löneskillnader tillsammans

med högt skattetryck och höga sociala avgifter. Möjligheterna för

karriärinriktade kvinnor att med hjälp av sådan service konkurrera

med männen på mer lika villkor begränsas. På denna punkt kan för-

hållandena gynnsammare för kvinnor i andra länder än i Sverige.

vara

Tanken att en integrering kvinnor i manliga yrken skall leda till

av högre relativa löner for kvinnor vilar dels att detta höjer kvinnors

löner genom tillgång till den humankapitaluppbyggnad äger

som rum

i dessa yrken, dels på att detta också minskar trängseln i de kvinnliga

yrkena och därmed höjer lönerna där. En ökad integration kvinnor av i manliga yrken kan därför gynna alla kvinnor arbetsmarknaden. Detta förutsätter emellertid att kvinnor kommer att kunna följa samma

löneutveckling och karriärvägar som män i de manliga yrkena. Till-

träde till manliga yrken med i genomsnitt högre löner innebär emellertid inte automatiskt att kvinnor f°ar bättre lön. Även inom yrken finns löneskillnader mellan könen och kvinnor når sällan till upp männens löner. Om det förekommer diskriminering i det manliga yr-

ket eller om de välbetalda manliga yrkena ställer krav t.ex. på över-

Den senare metoden är den som är knuten till arbetsvärdering och som i engelskspråkig terminologi benämns comparable worth.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

tid, resor m.m. för att uppnå de höga lönerna, vilka kvinnorna genom sitt större hemansvar inte har möjlighet att leva upp till, kan kvinnor rentav få bättre lön i ett kvinnodominerat yrke. Sammanfattningsvis är relationerna mellan ökat kvinnligt arbetskraftsdeltagande, förbättrade relativa löner för kvinnor och den köns-

mässiga yrkessegregeringen på arbetsmarknaden komplicerade. Ge-

nomgången visar att det utifrån ekonomisk teori inte finns skäl ovan att vänta sig att utvecklingen på dessa områden skall gå i samma takt

eller ens alltid i samma riktning.

2.2 Utvecklingen av yrkessegregeringen i Sverige

I detta avsnitt presenteras några data yrkesfördelningens utveckom ling för män och kvinnor i Sverige under de senaste decennierna. Var finns kvinnorna och männen på dagens arbetsmarknad Till vilka yrkesområden sökte sig den ökande kvinnliga arbetskraften Vilka yrken har expanderat och vilka har krympt för kvinnor respektive män Har kvinnors och mäns arbetsmarknad blivit mer integrerad och vilka yrken är i så fall ansvariga för detta Ur maktsynpunkt är de professionella yrkena särskilt intressanta att följa. Beskrivningen yrkesfördelningens utveckling och utseende av bygger på två datakällor: folk- och bostadsräkningama 1960-90 och arbetskraftsundersökningama 1963-1996. Folkräkningama täcker he-

befolkningen och har detaljerad yrkesbeskrivning med ca

en mer 300 yrken på den s.k. tre-siffersnivån. De årliga arbetskraftsundersökningarna bygger månatliga urvalsundersökningar och redovisar en yrkesindelning omfattande 50-60 yrken på en något utvidgad tvåsiffersnivå. Tyvärr genomfördes ingen folk- och bostadsräkning 1995,

så 1990-talets utveckling kan endast följas med den något begränsade

yrkesindelning som arbetskraftsundersökningama erbjuder. Jämförelser över tiden med yrkesdata är alltid osäkra. Yrkesindelningen och rutinerna för klassificering har genomgått flera föränd-

ringar, allteftersom arbetsmarknaden ändrat karaktär och tidigare in-

delningar inte rättvisande information. Flera stora förändansetts ge ringar har varit knutna just till kvinnors yrkesarbete. Så exempelvis har sättet att klassificera kvinnors arbete i jordbruket förändrats kraf-

tigt mellan vissa folkräkningar. Graden av uppdelning skiljer sig för olika yrkesgrupper. Medan industriarbeten är noggrant uppdelade och

specificerade i yrkesstatistiken har detta visat sig svårare att åstadkomma med det stora sekreteraryrket, där statistiken vandrat mellan

15 Sambanden mellan yrkessegregering och lön analyserasi flertal kapitel i denna ett volym samti Persson Wadensjö 1997. 16 Presentationen bygger på Jonung 1984, Jonung 1993 och Jonung 1995.

Christina Jonung

olika klassificeringsmetoder. 1985 genomgick standarden för yrkes-

klassificering NYK en fullständig revidering. Yrkesgrupper har till-

kommit och förändrats och individuella yrken har fått ändrad placering. Jämförbarheten bakåt i tiden försvårades därmed. Beskrivningen nedan belyser i första hand den horisontella yrkes-

fördelningen mellan olika verksamhetsområden för män och kvinnor.

Det finns också en vertikal segregering, som avser att män och kvinnor är olika fördelade över yrken med olika status eller inom samma yrke på olika befattningsnivåer. Det finns inte någon självklar, enhet-

lig princip för vad som karaktäriserar ett yrke. Det kan vara arbetets teoretiska inriktning och krav, verksamhetens inriktning, arbetsmiljön, vilket material eller vilken produkt man arbetar med. Till ett yrke

förs individer som ägnar sig samma näringsfång eller typ av arbete

oberoende av utbildning, verksamhetsområde eller yrkesstatus. Inom samma yrke kan därmed finnas olika kvalifikationsnivåer och ibland såväl ledande befattningar som mer rutinbetonade uppgifter. Inom

andra yrken kan yrkesstatusen vara mer homogen. Ofta dominerar kvinnor på de lägre nivåerna inom de olika yrkena. Segregeringen på

arbetsmarknaden är därmed högre än vad enbart en granskning av den

horisontella segregeringen ger intryck av.

Segregeringen mellan hushållsarbete och marknadsarbete

Analysen ovan framhävde betydelsen av att betrakta hemarbete som

en alternativ sysselsättning till förvärvsarbete eller del el-

som en av, ler restriktion på, de yrkesval kvinnor gör. När kvinnor väljer att i

större utsträckning förlägga sitt arbete till arbetsmarknaden innebär detta i sig en minskning av yrkessegregeringen efter kön, vilket måste beaktas vid bedömningen vad sker inom arbetsmarknaden.

av som Under de senaste decennierna har kvinnornas deltagande i förvärvslivet genomgått omvälvande förändringar. Under 1960- och 1970-talen valde en allt större andel av kvinnorna, framförallt bland småbamsmammoma, att yrkesarbeta. Under 1980-talet befäste kvinnorna sin ställning på arbetsmarknaden genom längre arbetstider.

1990-talets minskande arbetskraftsefterfrågan och ökande arbetslös-

het har lett till lägre relativa arbetskraftstal och arbetstid för såväl

kvinnor som män, men omfattningen kvinnors förvärvsarbete rela-

av tivt mäns har inte reducerats. 1996 utgjorde sålunda kvinnor arbetskraften i ålders- 48 procent av gruppen 25-54 år de mest förvärvsaktiva, men också mest hem- arbetskrävande åldrarna. De svarade för 41 procent de faktiskt utav förda arbetstimmama. Också 1990, när förvärvsdeltagandet för kvinnor liksom för män, var som högst, utgjorde kvinnorna 48 procent av arbetskraften och stod för 40 procent av de arbetade timmarna. Skill-

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

naden är stor gentemot 1963 när kvinnornas andel arbetskraften i av motsvarande åldrar 37 procent och deras andel arbetade timmar var av 28 procent. Det relativa arbetskraftstalet för kvinnor 25-54 år som 1963 56 procent, hade år 1990 stigit till 91 procent och föll sedan var till 86 procent 1996. Endast tre procent kvinnorna uppger att de av ägnar sig hushållsarbete på heltid Bakom denna utveckling ligger ett stort antal förändringar i såväl mäns kvinnors allokering sin tid. Sedan 1960-talet har den som av

lagstadgade arbetstiden sänkts, semestern förlängts, olika former för tjänstledighet framförallt för vård barn införts, samt frekvensen

av deltidsarbete ökat. Det samlade resultatet kvinnors ökade förvärvsav deltagande och den ändrade omfattningen av de faktiska arbetstidema

för män och kvinnor är kraftigt minskad segregering efter kön

en mellan hushållssektor och marknadssektor. I motsats till den konventionella bilden beror utjämningen kvinnors och mäns tid i arbete i av

lika hög grad på att män minskat sin tid på arbetsmarknaden, som att

kvinnor ökat sin tid där. Fortfarande gäller dock att kvinnors tid utanför arbetsmarknaden ett helt annat sätt än mäns är knuten till förekomsten barn. En specialisering mellan kvinnor och män i husav hållsarbete och marknadsarbete förekommer således i hög grad fortfarande, dess omfattning minskat Jonung Persson 1990, även om 1993.

Den beskrivna utvecklingen innebär givetvis en kraftig minskning

könssegregeringen i samhället. Både kvinnor och män verkar inom av båda samhällssektorema, arbetsmarknad och hushållssektor, under större delen de år i livscykeln då förvärvsarbete är aktuellt. Med av detta har följt omfattande omorganisation av samhälleliga arbetsen

uppgifter såväl vad gäller innehåll produktionssätt och finansie-

som ring. I själva verket rör det sig de största förändringarna i om en av resursanvändningen i ekonomin ägt under de senaste decensom rum nierna. Kvinnor har flyttat del sina arbetsinsatser till arbetsen av

marknaden. En del de arbetsuppgifter kvinnor tidigare utförde

av som i hemmen sker idag med teknik, har tagits över i hemmet av annan

män eller barn eller görs helt enkelt inte längre. Men en stor del har

flyttats till marknadsproduktion, delvis till privat sektor, i Sverimen

i stor omfattning till offentlig sektor. Inom familj sker in-

ge en komstöverföringar med traditionell arbetsfördelning från män till kvinnor för att finansiera barnomsorg och annat hemarbete. Den ökade konsumtionen offentliga och tjänster finansieras istälav varor let höjda skatter på hushållen. Även del de arbetsuppgenom en av gifter utförs i hemmen finansieras idag till stor del via skatter och som offentliga transfereringar t.ex. föräldraforsäkringen. -

Christina Jonung

Kvinnors utträde på arbetsmarknaden har således i viss mån genererat en efterfrågan på tjänster som barnomsorg, äldreomsorg och annan service. En del av de arbetsuppgifter kvinnor utfört i hemmet har måst ersättas arbetsmarknaden. Har vi här en situation där utbudet

genererat sin egen efterfrågan Nej, så kan man enligt min mening

inte resonera. På samma sätt som den industriella revolutionen gav

tillväxt och skapade nya varor genom ny teknik, fabriker, och stordrift

så har tjänsterevolutionen skapat tjänster, kunnat utnyttja teknya ny nik och effektiviserat tjänster som tidigare producerats utanför ar-

betsmarknaden. Kontor, handelsverksamhet, bank- och försäkrings-

verksamhet har expanderat och utgör förutsättningar för det moderna

samhället. Kraven skolutbildning har ökat. Vi lever längre och har tillgång till en helt annan medicinsk teknologi än tidigare. Välfärds-

politiken och dess förvaltning rör inte bara kvinnor. Uppräkningen kan göras längre. Visst finns det del arbetsuppgifter marknaden en barnomsorgen är ett exempel som direkt är en avlastning för för- - värvsarbetande kvinnor. Hemarbetsuppgifter har följt med ut på

marknaden, såväl genom en fortsatt industrialisering av tidigare hus-

hållsprodukter t.ex. i konfektions- och livsmedelsindustri som ge-

nom vårdens professionalisering. Men större delen av de arbetsupp-

gifter kvinnor utför på arbetsmarknaden är knutna till de krav som ett modernt och tekniskt utvecklat samhälle ställer.

Var kvinnor och arbetsmarknad

finns män på dagens

Tabell 2.1 ger en översiktlig bild över yrkesfördelningen på dagens arbetsmarknad. Den visar sysselsatta kvinnors och mäns absoluta och relativa fördelning över yrkesområden på l-siffersnivå samt andelen kvinnor inom de olika yrkesområdena enligt arbetskraftsundersök-

ningarna 1996 samt 1985, det första året med den yrkesklassifice-

nya ringen.

Könsuppdelningen på arbetsmarknaden brukar sägas vara känne-

tecknad av en koncentration av respektive kön till särskilda områden på arbetsmarknaden samt att yrken är kvinnliga respektive av

manliga, dvs. har en överrepresentation respektive kön. Redan

av på en så kraftigt sammanslagen yrkesnivå i tabell 2.1 är det som uppenbart att män och kvinnor arbetar inom helt olika områden. Inte förvånande är kvinnornas största yrkesområde hälso- och sjukvårdsarbete och socialt arbete, vilket i den nya klassificeringen lyfts fram

17För en representant för detta synsätt, se Rosen 1996, som hävdar: "In Sweden a large fraction of women take care of the children of the women who work the public sector to care for the parents of the women who are looking after their children. Enligt Rosen sker detta arbetsbyte på grund av ett skatte- och bidragssystem som kraftigt subventionerar offentlig tjänstekonsumtion.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

ett särskilt område. Nästan en tredjedel av den kvinnliga arbetssom kraften återfinns här. Betydelsen detta yrkesområde for kvinnorna av motsvaras av tillverkningsarbete för männen. Ungefär en tredjedel av männen fortfarande här 1996. Det näst viktigaste området för ryms kvinnor är det blivit resultatet av en sammanslagning i statistiken som av administrativt och kontorstekniskt arbete. Männens näst största område är tekniskt, naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt, humanistiskt arbete m.m. Detta innehåller flera av de yrken som kräver akademisk utbildning. Det är stor omfattning även för kvinnor och av har växande betydelse för båda könen. en

Tabell 2.1 Sysselsatta efter kön och yrkesområde, 1985 och 1996.

Tusental och procentandelar.

1985 1996 Yrkesomrâde Totalt Män Kvinnor Andel kv Repgrad Totalt Män Kvinnor Andel kv Rebgrad Tekn., naturv Antal 664 409 255 752 429 323 , 20,8 17,0 43 0,9 samhhum % 15,4 18,0 12,6 38 0,8 19,0 , konstn. arbete Hälso- och Antal 644 563 660 84 576 sjukvarb, % 15.0 3,6 27,8 87 1,9 16,7 4,1 30,2 87 1,8 socialt arbete Adminkameralt Antal 692 252 441 659 270 389 , 1,2 konlorstekn % 16,1 11,1 21,8 64 1,4 16,6 13,1 20,4 59 arbete Kommersiellt Antal 363 181 182 381 195 186 arbete % 8,4 8.0 9,0 50 1,1 9,6 9,5 9,8 49 1,0 Lantbruks-, skogs-Antal 206 155 52 119 93 26 tiskeriarbete % 4,8 6,8 2,6 25 0,5 3,0 4,5 1,4 22 0,5 Transport- Antal 247 179 68 219 156 63 kommarbete % 5,7 7,9 3,4 28 0,6 5,5 7,6 3,3 29 0,6 - Tillverkn arbete, Antal 1023 860 163 807 688 119 maskinskötsel, % 23,8 38,8 8,1 16 0,3 20,4 33,4 6,2 15 0,3 mm Servlcearbete Antal 434 143 292 363 142 222 mm % 10,1 6,3 14,4 67 1,4 9,2 6,9 11,7 1,3 Uppgift saknas 20 3 10 Samtliga 4299 2276 2022 3963 2058 1905 100 100 100 47 100 100 100 48 Källa: Arbetskraftsundersökningama, årsmedeltal.

Den period som redovisas i tabellen rymmer såväl högkonjunkturen under 1980-talets andra hälft lågkonjunkturen och den växande

som arbetslösheten under 1990-talet. Medan sysselsättningen inom samtli-

ga yrkesområden utom jordbruk expanderade under l980-talet, så har

alla, utom det första, vilket innehåller yrken som kräver hög utbildning, visat en minskande sysselsättning under 1990-talet. Det är värt att notera att kvinnor inte bara uppehâllit utan också ökat sin andel inom detta expanderande yrkesområde. Yrkesområden som rekryterar ett stort antal personer av det ena könet domineras ofta även andelsmässigt av detta. Att så är fallet

Christina Jonung

framgår av kolumnen över procentandelen kvinnor på olika områden i tabell 2.1. Den sista kolumnen för respektive år i tabellen visar graden av kvinnorepresentation inom de olika områdena, dvs. förhållandet mellan andelen kvinnor inom ett visst yrkesområde och andelen kvinnor i arbetskraften. När representationsgraden är större än ett är kvinnorna överrepresenterade inom området och när den är mindre än

ett är kvinnorna underrepresenterade. Hälso- och sjukvårdsarbete m.m. uppvisar den största överrepresentationen av kvinnor. Inte

mindre än 87 procent av de förvärvsarbetande inom detta stora område är kvinnor. På motsvarande sätt är kvinnorna som mest underrepresenterade inom tillverkningsarbete. Inom tekniskt, samhällsvetenskapligt arbete m.m., adminstrativt och kontorstekniskt arbete, och

kommersiellt arbete utgör kvinnorna ungefär hälften, dvs. som i ar-

betskraften som helhet. Man skall då ha i åtanke att administrativt och kontorstekniskt arbete är en sammanslagning av ett kraftigt mansdominerat område, administrativt arbete, och ett kvinnodominerat så-

dant, kontorstekniskt arbete. I de fall där representationsgraden änd-

rats under perioden har den gått jämnare könsrepresentation. mot en Ett annat sätt att ge mer detaljerad information om var kvinnor och män arbetar är att redovisa de yrken som är vanligast för respektive kön. Tabell 2.2 och tabell 2.3 redovisar de 15 yrken, vilka sysselsatte flest kvinnor respektive flest män utifrån 1990 års folkräkning. Många av kvinnornas vanligaste yrken anknyter till uppgifter kvinnor har och har haft i hemmen vård av barn och sjuka, uppfostran och under- visning, städning och matlagning. Ett undantag är sekreteraryrket, vilket i de nuvarande folkräkningama är noggrannare kategoriserat och som framgår uppdelat flera yrken. Banktjänsteman är numera ock-

så ett stort kvin Yrken som kräver högre utbildning är lärare,

förskollärare och sjuksköterska. Många av männens yrken är knutna till industrin. Här har säkert skett ändringar av rangordningen som resultat av 1990-talets kraftiga

sysselsättningsminskningar på dessa områden. Bland yrken som kräver högre utbildning finns ingenjörsyrken och datayrken. Kvinnornas yrken är kvinnodominerade antalsmässigt och i män-

nens vanligaste yrken är majoriteten män. Flera har en extrem könssammansättning, där mindre än tio procent utgörs av det motsatta könet. Ett undantag är affársbiträden försäljare inom detaljhandel som finns såväl männens som kvinnornas lista, med kvinnor i majoritet.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män Tabell 2.2 De vanligaste yrkena för kvinnor år 1990

Källa: Folk- och bostadsräkningen 1990

Tabell 2.3 De vanligaste yrkena för män år l 990 Yrken Antal Andel män Relativ fördelning tusental % % lng tekn mekaniskt-tekniskt arb 75 95 3,2 ,

,

,

Källa: Folk- och bostadsräkningen 1990

Christina Jonung

Tabellema 2.2 och 2.3 illustrerar också den större koncentration till ett fåtal yrken som gäller för kvinnor jämfört med män på arbetsmarknaden. En sådan jämförelse är givetvis oerhört känslig för hur yrkesfordelningen är konstruerad och som nämndes mäns ovan synes arbete vara noggrannare specificerat än kvinnors. Att kvinnors yrken är stora innebär dock att de också erbjuder många arbetstillfällen, vilket kan uppfattas som en fördel på snabbt föränderlig arbetsmarken nad. 54 procent kvinnorna finns i de 15 vanligaste yrkena

av av ca

300 med 1990 års yrkesindelning, vilket kan jämföras med 32 pro-

cent av männen. I kvinnornas vanligaste yrken 1990 finns också 7,7 procent av den manliga arbetskraften och i männens vanligaste yrken återfinns 9,3 procent den kvinnliga arbetskraften. av

Hur olika är kvinnors och mäns yrkesfördelning

Den beskrivning som här lämnats pekar stora skillnader i mäns och

kvinnors yrkesfördelning. För att kunna dra slutsatser yrkessegre-

om geringens omfattning och bedöma dess ökning eller minskning över tiden behövs emellertid något slags sammanfattande mått. Det finns ett flertal sådana i bruk i segregeringslitteraturen och deras för- och

nackdelar har diskuterats livligt se t.ex. Siltanen m.fl. 1995. Här utnyttjas ett sådant mått som har en lättförståelig tolkning. Detta s.k.

segregeringsindex kan tolkas som den andel kvinnorna skulle av som behöva byta yrke för att kvinnor skall få yrkesfördelning samma som

män alternativt den andel männen skulle behöva byta yrke

av som

för att män skall få yrkesfördelning kvinnor.° Indexets

samma som miniminivå är noll då är kvinnor representerade inom varje yrke med samma andel som i arbetskraften. Dess maximivärde är 100 då är kvinnor och män i helt olika yrken. l tabell 2.4 redovisas beräkningar det beskrivna av ovan segregeringsindexet utförda på grundval såväl folkräkningarna av som ar-

betskraftsundersökningama och olika nivåer i yrkesklassificering-

en en-, två-, respektive tre-siffersnivå för perioden 1960 till 1996. - - Den första bild som framträder är den kraftigt könssegregerad av en

arbetsmarknad. Utifrån indelningen tre-siffersnivå skulle t.ex. inte

mindre än 65 procent av kvinnorna behövt byta yrke år 1990 för att få en yrkesfördelning som överensstämmer med männens.

18 S,1/2Z|mi,-f,,|, Segregeringsindexet beräknas som där m" och anger den procentuella delen av den manliga respektive den kvinnliga arbetskraften sysselsattai rke i år 9Observera att måttet endast är ett mått på segregeringensomfattning, inte på de omflyttningar man faktiskt kan tänkas göra för att eliminera segregeringen.Den senare typen av mått måste bygga på att män och kvinnor byter jobb med varandra om inte yrkesstrukturen skall förändras.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män Tabell 4 Könssegregeringsindex enligt folkräkningama och arbetskrafisundersökningarna 1960-1996.

se 1990 not b 43,1 56,0 64.5 42,8 60,5 se 1996 not b 38,5 58,2 se - - -

a Standarden för yrkesklassiticering NYK reviderades 1985. SCB I 1990 finns yrkesupp

två-siffersnivá enligtdentidigare klassiticeringen. Uppgifternai denna rad gifterför en- och grundarsig dessadata jämförbaramedtidigare år. b Beräkningar grundade nya NYK. Källa: Folkräkningama och arbetskrattsundersökningama, egna beräkningar.

En iakttagelse som kan göras är att mer detaljerad yrkesnivå

annan studeras, desto könssegregerad framstår arbetsmarknaden som mer dvs. indexet är högre tre-siffersnivå än två-siffersnivå och högre på två-siffersnivâ än en-siffersnivå. Dessutom är arbetsmarknaden

än uppdelad än vad framgår dessa uppgifter även inom

mer som av -

varje yrke finns kvinnor och män på olika befattningsnivåer och i olika arbetsuppgifter. Samtidigt kan notera att ökningen i index

man är större när går från till två-siffersnivå, än när man går från man entvå- till tre-siffersnivå. Detta pekar på att största delen av segrege-

ringen finns mellan yrkesgrupper, än mellan enskilda yrken.

snarare En tredje observation utifrån tabell 2.4 är att oberoende vilken av

detaljnivå analyseras och oberoende uppgifterna kommer

som av om

från folkräkningama eller arbetskraftsundersökningama med undan-

tag för en-siffersnivån i arbetskraftsundersökningama så visar beräk-

ningarna klar trend i riktning mot minskad segregering under den

en

studerade perioden. Utifrån folkräkningsdata på tre-siffersnivån föll index med 10 procentenheter, från 75 procent 1960 till 65 procent 1995. På basis av arbetskraftsundersökningamas mindre detaljerade indelning minskningen 7 procentenheter, från 65 procent 1963 till

var 58 procent 1996.

Folkräkningama och arbetskraftsundersökningama ger dock något olika bilder utvecklingen. Enligt folkräkningarnas tre-siffersnivå är

av

forändringstakten ungefär densamma under de tre decennierna, en minskning med 3-4 procentenheter decennium. På två-siffers-

ca per nivån utvecklingen helt olika ut beroende man förlitar sig ser om

Christina Jonung

på folkräkningama eller arbetskraftsundersökningarna. Båda data-

materialen visar en nedgång för hela perioden. Enligt folkräkningama har förändringarna skett kontinuerligt. Enligt arbetskraftsundersökningarna är det endast 1970- och 1990-talen som inneburit en minskad könssegregering. Det är svårt att förklara dessa skillnader. För de

tidigare folkräkningama kunde de något högre siffrorna för arbetskraftundersökningarna förklaras med att de senare även innefattar

personer med kort deltid. De senare folkräkningama inkluderar dock även de korttidsarbetande. Effekterna omläggningen i klassificeav

ringssystemet 1985 illustreras i tabell 2.4 genom att beräkningar för

en- och två-siffersnivån finns med enligt båda klassiñceringama. Seg-

regeringsmåttet påverkas framförallt av om man slår ihop yrken eller yrkesgrupper som varit kvinnliga respektive manliga och får dem att

framstå som blandade jämför t.ex. med sammanslagningen av admi-

nistrativt arbete och kontorsarbete eller delar ett blandat yrke och

upp därvid lyfter ut ett manligt eller ett kvinnligt yrke jämför t.ex. att hälso- och sjukvårdsarbete blivit ett särskilt område. Jämförelserna pekar att effekterna av omläggningen blivit störst på en-siffersnivån. Är förändringarna att betrakta som stora eller små Ett sätt att få

perspektiv på denna fråga är att tänka efter hur lång tid det skulle ta innan en utjämning av mäns och kvinnors yrkesfördelning uppnås med nuvarande förändringstakt. Indexets minimivärde motsvarar

en

exakt lika fördelning över yrken för män och kvinnor. Antag att

accepterar en viss olikhet mellan könen, t.ex. motsvarande 40-60 en fördelning inom yrkena, dvs. ett indexvärde på ungefär 20. I så fall skulle det ta minst hundra, kanske hundrafemtio år, innan vi har en arbetsmarknad utan könssegregering. Vi kan också jämföra omfattning och förändringstakt med andra

länder se också Nermos kapitel i denna bok. Samma segregeringsin-

dex beräknat på en yrkesindelning motsvarande tre-siffersnivån

var 52 procent för USA 1990. Förändringen mellan 1970 och 1990 hade

då varit 16 procentenheter Blau mil., 1997. Könssegregeringen är

således mindre omfattande och förändringstakten betydligt högre i

USA än i Sverige.

Vad ligger bakom ändringar i yrkesfördelningen

Analysen ovan visar således på en långsamt, stadigt sjunkande men

könssegregering. Den ligger dock fortfarande på en hög nivå. Bakom den bild vi observerar idag ligger flera samverkande faktorer.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

Arbetskraftsefieryfrågan En första betydelsefull faktor för såväl kvinnors arbetskraftsdeltagan-

de yrkesfördelning är utvecklingen arbetskraftsefterfrågan.

som av

Kännetecknande för sysselsättningsutvecklingen i svensk ekonomi under de senaste tre decennierna är att hela sysselsättningsökningen

inom kommunal sektor, medan den statliga och privata ägt rum sysselsättningen har stagnerat. I stort sett hela ökningen av den kvinnlig arbetskraften har kunnat sysselsättas den kommunala expangenom sionen Rosen, 1996. Traditionella manliga områden

se t.ex. som

jordbruk och skogsbruk fortsatte den nedgång de visat under tidigare decennier och industrisektorn stagnerade i sysselsättning redan vid mitten l960-talet. Tillväxten har istället ägt inom tjänstesekav rum främst offentliga tjänster och Sverige har förvandlats till ett torn,

tjänstesamhälle med två tredjedelar arbetskraften sysselsatta

ca av

med produktion av tjänster.

Det ökade kvinnliga förvärvsdeltagandet har således i stor ut-

sträckning varit på växande efterfrågan inom traditio-

ett gensvar en

nella kvinnliga verksamhetsfält; undervisning, sjukvård, barnomsorg

och socialvård i offentlig regi. Alltsedan mitten 1970-talet återav finns än hälften de anställda kvinnorna inom den offentliga mer av

sektorn. Mot denna bakgrund är det varken överraskande eller mot-

sägande att kvinnors förvärvsdeltagande kunnat öka så kraftigt utan stora förändringar i könssegregeringen efter yrke.

Yrkenas könssammansättning Det är förvånande att vi trots denna utveckling av den översnarare

gripande yrkesstrukturen kunnat erfara en minskad yrkessegregering.

Minskningar i könssegregeringen kan härröra från ändringar i yrkesstrukturen så att yrken med blandad könssammansättning tillen mer

växer snabbare än extremt kvinno- eller mansdominerade yrken

och/eller från att andelen kvinnor, eller andelen män, ökar i yrken typiska för det motsatta könet. Undersökningar visar att strukturella förändringar i yrkenas andel de sysselsatta antingen bidragit till att öka segregeringen eller tagit av varandra dvs. samtidigt vissa kvinnodominerade yrken tillut som växt har andra minskat, t.ex. textilarbete under den första delen av pe-

rioden, kontorsarbete under den andra.2° Den integrering av mäns och

kvinnors arbetsmarknad beror således helt och hållet som ägt rum

att andelen kvinnor respektive män förändrats inom de enskilda yrkena. Fortfarande gäller dock att tre fjärdedelar av den kvinnliga

ca

sysselsättningen finns inom yrken där kvinnorna utgör mer än 60 pro-

20 1990-talet har inte tillgång till sådana uppgifter och här kan stora För ännu omkastningar i yrkenas storlek ha bidragit till segregeringens minskning.

Christina Jonung

cent av de sysselsatta i yrket. Yrken med extrem könsfördelning,

en mer än 90 procent av ett kön, är inte längre lika vanliga. Som följd en av kvinnornas inträde i manliga yrken minskar andelen arbetsav kraften som finns i utpräglat manliga yrken och stadigt växande en andel, både av kvinnor och män, arbetar i blandade yrken. mer Är det då i huvudsak kvinnor som vinner inträde i männens yrken eller män i kvinnornas Här varierar utvecklingen över tiden. Under 1960- och l970-talen tycks integreringen till lika delar ha berott på kvinnors inträde i mäns yrken på mäns inträde i kvinnors. Under som

1980-talet, en period med stark sysselsättningsexpansion, förblev

andelen av de sysselsatta männen inom yrken med överrepresentation en av kvinnor ungefär densamma, medan andelen kvinnorna i arbetsav kraften som fanns i yrken med överrepresentation män ökade. Unav

der 1990-talet, då mäns arbetsmarknad krympt kraftigare än kvinnors, är det minskade indexvärdet enligt arbetskraftsundersökningarna helt

att hänföra till att en ökad andel männen arbetar i kvinnodomineav rade yrken. Det bör noteras att en sådan förändring är att hänföra

såväl till förändringar i andelen i enskilda yrkesgrupper, till för-

som ändringar i yrkesgruppemas relativa storlek.

Ålder

Det kan även vara av intresse att studera yrkessegregeringen efter ål-

der. En trend mot minskad yrkessegregering borde särskilt tydlig

vara

i yngre åldersgrupper. För dessa skiljer sig omfattningen yrkeser-

av

farenhet och företagsutbildning föga mellan könen

och om nya

attityder till yrkesval är på väg att utvecklas bör de tidigare

synas ibland de Samtidigt kan förekomsten särskild ungdomsyngre. av en arbetsmarknad med ett begränsat utbud okvalificerade arbeten göra av att såväl pojkar flickor hamnar i likartade jobb. som

För att belysa om könsskillnadema i yrkesfördelning är större eller

mindre för ungdomar än för kan för varje enskild åldersvuxna man grupp beräkna ett index motsvarande det Utifrån 1990 års ovan.

folkräkning visar det sig att yrkessegregeringen i åldrarna 16-19, 20-

24 och 25-34 år är ungefär densamma, 62-63 procent. Därefter stiger

den för varje åldersgrupp för att ligga kring 70 procent i åldersgrup-

pen 55-64 år. För tjugo år sedan fanns inte denna ålderseffekt, utan

segregeringen i varje åldersgrupp låg på liknande nivå. En positiv tolkning är att dagens yngre generationer väljer yrke något mer likar-

tat mellan könen än vad äldre generationer gjort. En något annorlunda fråga rör hur avgränsad denna ungdomsarbetsmarknad är från de arbetsmarknad Detta kan belysas vuxnas ge-

nom att jämföra unga kvinnors yrkesfördelning med äldre kvinnors, och unga mäns yrkesfördelning med äldre mäns med hjälp beräk-

av

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

ningar värdet på respektive segregeringsindex. Det visar sig då att av

skillnaderna i yrkesfördelning mellan ungdomar och äldre är större

bland männen än bland kvinnorna. En förklaring kan vara att ålder, utbildning och erfarenhet medför att män får andra jobb när de blir äldre, medan detta inte i grad leder kvinnorna vidare till andra samma arbeten och yrken.

Enskilda yrken

Förändringar i den övergripande fördelningen av kvinnor över yrkesområden en-siffersnivå sedan 1960 speglar att många kvinnor rekryterats till de yrkesområden vi nämnt tidigare, hälso- och sjuk-

vårdsarbete och pedagogiskt arbete vilka båda före omläggningen av

yrkesklassificeringen ingick i en-siffersnivåns första yrkesområde,

samt socialt arbete och barnomsorg vilka tidigare ingick i servicear-

bete. Kontorsarbetet växte under 1960-talet, men har därefter avtagit i betydelse. Trots denna utveckling visar graden av under- och överrepresentation för olika områden, för tidigare perioder, liksom i tabell

2.1 för 1987-96, på allt jämnare fördelning av män och kvinnor

en över yrkesområden. Ett markant undantag är tillverkningsarbete, där kvinnor blivit alltmer underrepresenterade. Strukturomvandlingen har lett till att del typiska kvinnoområden, t.ex. textilarbete, kraftigt reen ducerat sin sysselsättning. Vad gäller enskilda yrken kan vi först konstatera att 1970-talet innebar att könsvallama slutligen bröts på alla områden. Kvinnliga och manliga förebilder och föregångare finns således i stort sett överallt idag. För män skedde detta att några män valde att arbeta som genom tandsköterska och barnmorska och för kvinnor att de från och genom med 1978 tilläts att utöva militära yrken. Andra kvinnliga yrken i

vilka män sent inträde med 1960 jämförelsenorm var för-

vann som

skollärare och hemvårdare. För kvinnor gällde motsvarande pilot,

gruvarbetare, jägare och flyttkarl. Fortfarande är dock mänmurare, bland barnmorskorna och tandsköterskoma endast några tiotal, nen

och kvinnorna mindre än en procent i ett så stort yrke som byggnads-

träarbetare. De vanligaste yrkena för respektive kön har i stort förblivit de-

även rangordningen kastats om. Ändringama speglar

samma om strukturomvandlingen. Yrken som fallit bort för kvinnor är t.ex. textilarbetare, sömmerskor och detaljhandlare. Sådana som tillkommit är hemvårdare, klasslärare, förskollärare och socialarbetare. Bland män-

nen utgick grovarbetare, företagsledare och detaljhandlare. Istället tillkom el- och teletekniskt arbete, företagsadministration och fastig-

hetsskötare.

Christina Jonung

Kvinnor har gjort inbrytningar inom i stort sett alla yrkesområden

på arbetsmarknaden. Variationen mellan olika områden är dock stor. Det mest slående vid en betraktelse över tiden är de kraftigt ökade procentandelarna för kvinnor i många de professionella yrken av som

kräver högre utbildning. Ur makt- och resurssynpunkt är dessa yrken

av särskild vikt, eftersom här finns många av de arbeten som ger stort

inflytande och hög lön. Läkare, veterinärer, biologer, kemister-fysiker, jurister, ekonomiska och statistiska yrken, arbeten inom miljöoch hälsoskyddsområdet är exempel på manligt dominerade yrken där

kvinnor under 1970- och 1980-talen ökade sina andelar med 10 pro-

centenheter eller mer. Trots detta lever en tydlig könssegregering kvar inom det akademiska området. I vissa yrken har kvinnorna

å ena sidan

gjort så stora insteg att yrkena övergått från att vara mansyrken till att bli kvinnoyrken, t.ex. psykologer och samhällsadministrativt arbete, och andra är på god väg, t.ex. biologer och tandläkare. I ingenjörsoch teknikeryrkena har förändringarna å andra sidan varit mycket små

och kvinnorna utgör fortfarande mindre än 10 procent. Kvinnors inflytande på olika samhällsområden varierar således.

Inom tillverkningsindustrin som helhet har kvinnor minskat sin

andel. Trotsdetta har de ökat sin andel något inom vissa yrken såsom hytt- och metallugnsarbetare, fmmekaniker, Verkstadsmekaniker, tele-

fonreparatör- och installatör, kran- och traversförare, typografer samt

optiker och tandtekniker. Inom andra områden finns dock manliga yr-

ken som inte kräver så hög utbildning, i vilka kvinnors andel ökat kraftigt, t.ex. postiljoner, jämvägsexpeditörer, konduktörer, flygtrañkbefäl, tull- och polistjänstemän, samt sportledare. Flera dessa hade

av

bara för några tiotal år sedan tydlig manlig stämpel.

en

Männen ökade sin andel inom några typiska kvinnoyrken, såsom

förskollärare, sjuksköterska och sjukvårdsbiträden under 1970-talet.

Denna utveckling tycks ha avstannat under 1980- och l990-talen.

För några väldefinierade yrken kan vi våga följa utvecklingen

bakåt i tiden trots omläggningar i statistiken. Uppgifter för dessa

pre-

senteras i tabell 2.5. Här framgår de stora förändringar i kvinnornas andel i många akademikeryrkena. Även i andra länder är det inom

av de akademiska professionema kvinnornas andel ökar snabbast som

Blau m.fl. 1997: kap. Rubery Fagan, 1993.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

Tabell 2.5 Procentandelen kvinnor i några enskilda yrken

Yrke aD C OI C 1980 1990 Domstolsjurist Äklagare, kronofogde Kemist,fysiker Veterinär Biolog Läkare Tandläkare Sjuksköterska skolledare Högskolelärare Förskollärare Journalist, författare Bibliotekarie Arkitekt, byggn.ing. Ing., mek.tekn. arb. Farmaceut Psykolog Samhällsadm arb. Företagsadm arb. Banktjänsteman Flygförare Jämvägsexpeditör Postiljon Finmekaniker Optiker Polis Tullpersonal Storköksförestándare Källa: Folk- och bostadsräkningen 1990

1990-talets utveckling kan vi endast följa den betydligt mindre detaljerade yrkesgruppsnivån. Nedgången i efterfrågan arbetskraft har lett till minskningar i sysselsättningen på de flesta områden under

områden till mycket omfattande sådana." denna period och på vissa För kvinnors yrken gäller detta framförallt kontorsarbete samt även städare och barnskötare och för mäns yrken gäller det Verkstadsin-

dustriarbete och byggnadsarbete. Det finns även områden där sysselsättningen har ökat, t.ex pedagogiskt arbete och förskollärare samt

datayrken. Glädjande tycks kvinnor trots den ekonomiska krisen nog

ha upprätthållit sin andel sysselsättningen på de flesta områden. En

av

ökning andelen kvinnor 8 procentenheter uppvisar det

stor av ca

växande område betecknas religiöst, litterärt, joumalistiskt arbete

som

2 För genomgång den ekonomiska depressionens effekter kvinnors arbetsen av marknadssituation i Sverige se Gonäs Spånt 1997.

Christina Jonung

m.m. En gissning är att det bl.a. kan röra sig ökade andelar kvinom nor i de mediayrken som ryms här journalist, informatör, radio/TV-

man. Även inom vissa, dock krympande områden, inom industrin har

kvinnor starkt ökat sin andel, t.ex. i finmekaniskt arbete och övrigt

tillverkningsarbete.

Männen har erfarit smärre ökningar i andel på många kvinnodominerade områden, det gäller då i första hand krympande områmen

den och de största förändringarna har skett inom textilarbete

och restaurangyrken. Att andelen av alla män arbetar i yrken med som en över-representation av kvinnor stigit under 1990-talet i första synes hand bero på att mäns yrken minskat i omfattning. Ett manligt yrke, vilket uppvisar en ökning andelen män med nästan tjugo procentav

enheter, är dataoperatörer. Om statistiken stämmer skulle kvinnorna

även antalsmässigt minskat med tredjedel i detta expansiva

ca en

yrke. Antalet kvinnliga systemerare och har däremot

programmerare ökat i antal och kvinnornas andel förblivit stabil. Sammantaget de ger

översiktliga uppgifterna ur arbetskraftsundersökningama intrycket

av

att kvinnorna, trots 1990-talets ekonomiska depression, lyckats bibehålla sin ställning på arbetsmarknaden jämfört med män.

2.3 Slutsatser

Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas hög, kontinuav en men

erligt fallande könssegregering efter yrke. I ljuset att de de-

av senaste cennierna även karaktäriserats ett ökat utbud kvinnlig arbetsav av

kraft parallellt med växande offentliga åtaganden inom välfärdspolitiken är det knappast förvånande att förändringstakten varit så låg. Den kvinnliga arbetskraftens sammansättning har ändrats vad ut-

avser bildning, arbetslivserfarenhet och arbetsbörda i hemmet. Samtidigt har kvinnor kunnat övergå från hemarbete till förvärvsarbete utan stora ändringar i utbildnings- och yrkesval den växande eftergenom

frågan från traditionellt kvinnliga områden. Den tidigare arbetsdel-

ningen i familjen mellan hemarbete och förvärvsarbete har ersatts av

en arbetsdelning efter arbetstid, i vilken kvinnor fortfarande

anpassar

sitt arbetslivsmönster efter familj och barn med deltid och tjänstledigheter, samt av en arbetsdelning inom arbetsmarknaden.

Samtidigt döljer denna övergripande bild att det trots allt skett och

sker väsentliga förändringar. Kvinnor och män finns idag i alla yrken

på arbetsmarknaden. Integrationen går dock i olika takt olika områden på arbetsmarknaden. Intresset har varit förhållandevis svagt för män att söka sig till vårdyrken och för kvinnor att söka sig till industriarbeten. Inom de akademiska yrkena har kvinnor däremot gjort

snabba och imponerande insteg. Samtidigt vi kvinnor i stor

ser om-

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

fattning på andra områden där de för trettio år sedan var näst intill otänkbara postiljoner, tullare, poliser, jämvägstjänstemän och - som busschaufförer. Framförallt har kvinnor flyttat fram sina positioner inom de akademiska yrkena. Detta är följd växande andel kvinnor i högre en av en

utbildning och därmed uppbyggnad kvinnors arbetsmarknads-

en av anknutna humankapital. Ur maktsynpunkt är dessa yrken särskilt

viktiga eftersom de tillgång till inflytande och kontroll över eko-

ger nomiska Samtidigt finns det på varje utbildnings- och kvaliresurser.

ñkationsnivå segregering mellan könen. De skilda trenderna på ar-

en betsmarknaden fortsatt segregering inom många yrken med lägre -

utbildning industri jämfört med vård/kontor/service, en starkt väx-

ande andel kvinnor i professionella yrken, samtidigt tendenser

men till feminisering vissa områden akademikeryrken inom vård och av

undervisning och bibehållen segregering på andra områden samt

dessutom segregering mellan privat och offentlig verksamhet kan en -

tolkas såväl humankapitalteorin preferenser och diskri-

som att som

minering har betydelse för att förklara segregeringen efter kön på ar-

betsmarknaden.

Innebörden och konsekvenserna av yrkessegregeringen kan vara

olika den uppmätta nivån är densamma. Samma omfattning även om

yrkessegregeringen kan stora utslag i löneskillnader i ett land

av ge

och mindre i ett annat beroende på att den generella löneutjämningen

mellan yrken, arbetsuppgifter och individer varierar dem emellan Blau, 1998. De ekonomiska teorierna visar att det kan uppstå segregering det inte finns någon diskriminering och att det finns även om diskriminering inte resulterar i segregering. Tolkningen av föresom

komsten yrkessegregering efter kön blir helt annorlunda om den är

av resultatet beslut fattade välinformerade individer eller om den är av av

konsekvensen mångfald restriktioner individernas valmöjlig-

av en heter.

Den yrkessegregering vi observerar dagens arbetsmarknad är resultatet beslut fattade under många år flera generationer kvin-

av av och män och under varierande ekonomiska och sociala omstännor digheter. Förändringar kan endast väntas ske relativt långsamt efter-

de måste äga bland dem är nytillträdande eller byter

som rum som yrke. Under 1960- och 70-talen ökade andelen kvinnor snabbt på arbetsmarknaden. Idag är i stort sett alla kvinnor verksamma i förvärvslivet och under de senaste decennierna har kvinnor befäst sin ställning

på arbetsmarknaden. Den förstärkande effekten yrkessegregeringen

tillströmning kvinnor till arbetsmarknaden, i tidigare av en av som

generationer skulle varit hemarbetande har således spelat ut sin roll.

Därmed bör vi vänta något snabbare minskning av yrkessegreoss en

Christina Jonung

geringen i framtiden. Den fortsatta integreringen beror dock på eventuella ändringar i beteende hos kvinnor och män arbetsmarknaden.

Trendema kan liksom tidigare väntas olika ut för lågutbildade och

se

högutbildade. Ibland uttrycks en oro for att det är de lågutbildade

männen som kommer att ställas utanför på morgondagens arbets-

marknad på grund av en ovillighet att i kvinnoyrken och

ser-

vicenäringar när industrijobben tryter. Efterfrågan på högutbildade

väntas vara hög i framtiden och därmed stiger avkastningen på inves-

teringar i sådana yrken för kvinnor såväl for män. Antalet

- som

kvinnor med högre utbildning och i karriäryrken kan således förväntas öka. Det är emellertid betydligt svårare att sia huruvida kvin-

om norna kommer att hålla takt med männen, bredda sina yrkesval inom de professionella yrkena och/eller lyckas inom dessa yrken. avancera

Referenser

Bergmann, B. 1974 Occupational segregation, Wages and Profits when Employers Discriminate by Race or Sex, Eastern Economic Journal, Vol April/July, s. 103-110. Blau, F.D. 1998 The Gender Pay Gap, i Persson, Jonung, C. red. Womens Work and Wages,London: Routledge. Blau, F.D., Ferber, M.A. Winkler, A.E. 1997 The Economics of Men, Womenand Work, New Jersey: Prentice-Hall. Becker, G. 1985 Human Capital, Effort and the Sexual Division of Labor, Journal of Labor Economics, Vol No Part s. 33-58. England, P. 1992 Comparable Worth. Theories and Evidence, New York: Aldine de Gruyter. Goldin, C. Polachek, 1987 Residual Differences by Sex: Perspectives the on Gender Gap Earnings", American Economic Review, V0l.77, s. 143-151. Gonäs, L. Spånt, A. 1997 Trends ana Prospectsfor WomensEmployment in the 1990 Arbete och hälsa: Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Hartman, H. 1976 Capitalism, Patriarchy and Job segregation by Sex, Signs, Vol No Part s. 137-169. Jacobsen, 1994 The Economics of Gender, Cambridge, Mass.: Blackwell. Jonung, C. 1984 "Pattems of Occupational Segregation by Sex the Labor Market i Schmid, G. Weizel, R. red., Sex Discrimination and Equal Opportunity, Aldershot: Gower. J onung, C. 1993 Yrkessegregenngen på arbetsmarknaden, i Kvinnors arbetsmarknad. 1990-talet återtågets årtionde, Ds 1993:8. Stockholm: - Arbetsmarknadsdepartementet. Jonung, C. 1995 Unga kvinnor på en könssegregeradarbetsmarknad", ramtider, F s. 28-31. Jonung, C. 1998 Occupational segregation Sex and Change over Time i Persson, Jonung, C. red. Women Work s and Wages,London: Routledge.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

Jonung, C. Persson, 1990 Hushållsproduktiom marknadsproduktion och jämställdhet i Kvinnors roll i ekonomin, bilaga 23 till LU90. Jonung, C. Persson, 1993 Women and Market Work: the misleading tale of participation rates international comparisons, Work, Employment and Society, s. 259-274. Lang, K. 1986 "A Language Theory of Discrimination", Quarterly Journal of Economics, Vol 101, s. 363-382. Lindbeck. A. 1997 Hushållens beteende incitament och sociala normer", - Ekonomisk Debatt, nr s. 265-274. Lundahl, M. Wadensjö, E. 1984 Unequal Treatment A Study in the Neo- Classical Theory Discrimination, London: Croom Helm Ltd. Nyberg, A. 1997 Kvinnor, män och inkomster Jämställdhet och oberoende, SOU 1997:87, Stockholm: Fritzes. Persson, Wadensjö, E. 1997 Kvinnors och mäns löner varför så olika, - SOU 1997:136, Stockholm: Fritzes. Polacheck, 1981 Occupational Self-selection: A Human Capital Approach to Sex Differences Occupational Structure", Review Economics and Statistics Vol 63, No February, s. 60-69. Reskin, B.F. Roos, P. 1990 Job Queues, Gender Queues: Explaining Womens Inroads into Male Occupations, Philadelphia: Temple University Press. 1996 Public Employment and the Welfare State Sweden, Journal of Rosen, Economic Literature, 729-740. Rosén, Å. 1997 Ekonomiska teorier diskriminering i Bergström, V. red. om Arbetsmarknad och tillväxt, Falun: Ekerlids forlag/FIEF. Rubery, Fagan, C. 1993 Occupational Segregation of Women and Men in the European Community, Luxembourg: Commission of European Communities. Siltanen, Jarman, Blackburn, R.M.,1995 Gender lnequality in the Labour Market. Occupational Concentration and Segregation, Geneva: ILO. Strober M., 1984 Toward General Theory of Occupational Sex Segregation: The a Case of Public School Teaching" i Reskin, B. F. red., SexSegregation in the Work Place: Trends, Explanations, Remedies, Washington DC: National Academy Press. Taubman Wachter, M.L. 1986 "Segmented Labor Markets i Ashenfelter, O. Layard, R. red., Handbook of Labor Economics Amsterdam: North Holland.

Yrkessegregering efter kön

ett internationellt

- perspektiv

MAGNUS NERMO

Inledning

Yrkessegregering efter kön i industrialiserade länder har studerats

noggrant på nationell nivå, t.ex. Åberg, 1984, Jonung, 1993 och

Nerrno, 1996 för Sverige; England, 1981 och Jacobs, 1989 för USA;

Hakim, 1992 och Hansen, 1995 för Storbritannien; Hansen, 1995 för

Norge. Under 1980- och 1990-talen har denna forskningstradition utvidgats till att även omfatta internationella jämförelser. Det primära målet för dessa jämförelser är att öka kunskapen underliggande

om nationella mekanismer kan förklara skillnader mellan industrisom

länderna vad gäller nivån yrkessegregering efter kön t.ex. Jonung,

av 1984; Roos, 1985; Charles, 1992; Jacobs och Lim, 1992; Charles och Grusky, 1995. Ett gemensamt resultat för de flesta studier könsav

segregering, såväl nationella komparativa, är att arbetsmarkna-

som

dema i industriländema har blivit något mindre könssegregerade över

tid. Det rör sig dock inte några dramatiska förändringar Trots

om denna övergripande likhet vad gäller trender så visar internationella

jämförelser samtidigt att det föreligger betydande variation i nivån

en

på könssegregeringen. Hur förklaras då denna variation Vilka fakto-

rer anses åtminstone delvis skapa dessa skillnader

De mest inflytelserika teoribildningama vad gäller förklaringar till könsojämlikhet på arbetsmarknaden är dels ekonomiska teorier såsom humankapitalteorin, dels teorier med strukturell ansats De

en senare

är en kombination sociologiska teorier betonar kausala effek-

av som

ter av positioner på individers beteende och belöningar England, 1992. Både humankapitalteorin och strukturella teorier har under

1Jonung 1993 beräknar att med nuvarande förändringstakt skulle det ta hundra till hundrafemtio år innan har en någorlunda lika fördelning män och kvinnor inom av olika yrken på den svenska arbetsmarknaden. För en utförlig diskussion av teorier könssegregering J kapitel i denna om se onungs volym.

Yrkessegregering efter kön

lång tid testats empiriskt med mycket varierande resultat se t.ex.

Moss-Kanter, 1977; Polachek, 1981; England m.fl., 1988. Sammanfinns visst stöd för båda dessa teorier. De bör därför betraktas taget komplement till varandra än varandra uteslutande som snarare Jonung, 1996. En kritik kan anföras mot dessa ansatser är att de som inte någon nämnvärd hänsyn till att arbetsmarknadsstrukturen även tar

påverkas välfärdsstatens uppbyggnad Könssegregeringens om-

av fattning är beroende arbetsmarknadsstrukturen och kan även påav verkas indirekt välfärdsstatens utformning. Olika välfårdsstatsreav gimer skapar inte bara olika förutsättningar för kvinnligt förvärvsarbete, utan påverkar också arbetsmarknadsstrukturen genom att skapa,

i bl.a. Sverige, fler arbetstillfällen i typiskt kvinnodominerade yrken

inom vård och En analys kopplingen mellan välfärdsstaomsorg. av

uppbyggnad och könssegregeringen på arbetsmarknaden kan där-

tens för öka vår förståelse variationer mellan länder. av

Ett problem med traditionella komparativa studier av könssegrege-

ring är att de osynliggör stor kvinnor, nämligen de hemaren grupp betande kvinnorna. Dessa kvinnor står till arbetsmarknadens förfogande, och beaktas därför inte i traditionella studier av könssegrege-

ring på arbetsmarknaden De hemarbetande är av speciell vikt vid

komparativa studier, eftersom stor del det arbete som utförs som en av betalt arbete inom kvinnodominerade yrken i Sverige och övriga Norden i andra länder utförs obetalt arbete hemarbetande kvinnor. som av

Detta betyder att den kvinnliga arbetskraftens sammansättning skiljer

sig avsevärt mellan länder med hög andel hemarbetande kvinnor en

och länder med få hemarbetande kvinnor. En komparativ analys av könssegregering arbetsmarknaden där hemarbetande inkluderas ökar jämförbarheten mellan länderna och fullständig bild

ger en mer

internationella variationer i yrkessegregering efter kön. En anled-

av ning till att sådana studier inte har gjorts tidigare kan vara avsaknaden

bra jämförbara datamaterial på individnivå. Många av de ovan re-

av fererade studierna baseras på aggregerade data med endast en handfull

yrkeskategorier. Analyser baserade detaljerade data behöver

mer

inte förändra rangordningen länder jämför Jonung, 1984; Jacobs

av

och Lim, 1992. Men detaljerade data ändå en mer nyanserad

mer ger efter kön mellan industriländer.

bild av variationer i yrkessegregering Syftet med detta kapitel är att studera könssegregering på arbetsmarknaden i sju industriländer med hjälp jämförbara mikrodata.

av Datamaterialet kommer från Luxembourg Employment Study LES

3 kanske allra tydligast bland humankapitalteoretiker enligt Esping- Detta är som Andersen 1990 antingen helt ignorerar eventuella effekter av vältärdsstaten, eller betraktar socialpolitiska åtgärder endast störandeför marknadskraftema. som 4 dock diskussionen i J 1996. Se onung

Magnus Nermo

som innehåller nationella arbetskraftsundersökningar vilka gjorts jäm-

förbara se vidare nedan. Denna databas skapar helt möjligheter

nya för att komparativt studera vad vanligen benämns horisontell som

könssegregering, dvs. kvinnors och mäns fördelning över olika yrken

arbetsmarknaden. Dessutom möjliggörs även studier den vertiav kala könssegregeringen, dvs. skillnader mellan mäns och kvinnors ar-

betsmarknadspositioner. Den teoretiska ramen för studien utgörs av

de ovan åberopade ekonomiska och sociologiska teorierna, dessa men kompletteras med analyser av olika välfärdsstatsregimers betydelse för könssegregeringen, Vidare genomförs analyser där hänsyn explicit tas till hemarbetande kvinnor. Kapitlet inleds med diskussion en av olika välfärdsstatsmodeller och några centrala faktorer betydelav av

se för internationella skillnader i könssegregering arbetsmarkna-

den. I kapitlets första empiriska del studeras den horisontella könsseg-

regeringen. I en andra del studeras aspekt den vertikala en av segregeringen, nämligen skillnader mellan kvinnors och mäns relativa sanno-

likhet att inneha högre tjänstemannapositioner i olika länder.

3.2 Välfårdsstatsmodeller

och könssegregering på arbetsmarknaden

Inledningsvis argumenterades för att skillnader mellan länder vad gäller välfärdsstatens utformning kunde möjlig förklaring till

vara en

skillnader i könssegregeringens omfattning. Innan förekomsten ett

av sådant samband undersöks följer kort redogörelse den traditioen av

nella välfárdsstatsforskningen bland annat tagit fasta interna-

som tionella variationer i uppbyggnaden välfárdssystem. En utgångsav punkt är att välfárdsstater inte kan förstås utifrån fokusering på uten gifter. Istället menar man att fokusering sociala rättigheter påvien sar ett antal klart urskiljbara välfárdsstatstyper Espinggrupper av Andersen, 1990; 1993; Castles och Mitchell, 1990; Korpi och Palme,

1997. Välfärdsstatsforskningen har kritiserats feministiska forska-

av re för att osynliggöra kvinnors sociala rättigheter medborgare i som välfárdsstaten O°Connor, 1993; Orloff, 1993; Bussemaker och van

Kirsbergen, 1994; Sainsbury, 1994; 1996, och inte ta hänsyn till att

män och kvinnor påverkas olika välfärdsstatens organisesätt av

ring O,Connor, 1993.

Den mest inflytelserika och tillika de mest kritiserade välen av

färdstypologiema under det senaste decenniet är Esping-Andersens

1990 klassificering industrialiserade länder i så kallade välfärdsav statsregimer. Denna typologi grundar sig i huvudsak på respektive

lands grad av dekommodifiering, dvs. i vilken utsträckning ett lands socialpolitik minskar individens eller hushållets beroende av markna-

Yrkessegregering efter kön

den. Begreppet bygger på tanken att arbete är marknadsvara, och en arbetare måste sälja denna för att kunna försörja sig. Espingatt vara Andersens 1990 tre dominerande välfärdsmodeller är:

den socialdemokratiska i fortsättningen kallad den universella

den konservativ-korporativistiska och

den liberala modellen

De nordiska länderna klassificeras exempel på universella välsom färdsstatsmodeller. Dessa kännetecknas universalism och en stark av kan mildra effekterna marknaden. Den universella modelstat som av len är individorienterad, med socialförsäkringar som består av en

kombination generella och inkomstrelaterade försäkringar. Det väl

av

utbyggda socialförsäkringssystemet förutsätter en hög sysselsättnings-

nivå, vilket har haft stor inverkan på den kvinnliga förvärvsen

frekvensen. Esping-Andersens andra modell, den konservativ-korpo-

rativistiska välfärdsmodellen, representeras bäst centraleuropeiska av Tyskland, Frankrike, Italien och Österrike. l dessa länländer såsom der har samhällets stratifiering delvis byggts in i systemet genom i hu-

vudsak yrkesspecifika socialförsäkringar. Det betyder att ersättningen

är direkt knuten till individens arbetsmarknadsposition. Av tradition

har kyrkan stark roll i denna familjeorienterade välfárdsmodell där

en kvinnligt förvärvsarbete i allmänhet inte har underlättats. Socialför-

säkringama omfattar inte hemarbetande kvinnor, och familjepolitiken

uppmuntrar moderskapet. Offentlig barnomsorg och andra servicein-

rättningar syftar till att avlasta familjen är mycket underutveckla-

som de i dessa länder. Sådan service betraktas först och främst som familjens Offentlig hjälp till familjen är därför endast aktuell som ansvar. absolut sista åtgärd. Den tredje välfärdsmodellen är den liberala. en Hit räknas främst den världen", dvs. länder USA, Canada

nya som

och Australien. Denna regimtyp fäster störst tilltro till marknaden.

Staten påverkar endast marknaden passivt, genom att garantera ett

visst minimum eller, möjligen aktivt, subventioner av primer genom välfärdsprogram. Socialpolitiken är endast inriktad de mest vata behövande, och systemet domineras relativt blygsamma behovsav prövade bidrag.

Den feministiska kritik som riktats emot Esping-Andersens väl-

färdsstatstypologi grundar sig bland annat på att teorin enbart fokusesambandet mellan stat och marknad. Familjens roll nämns, men rar

har inte lika framträdande roll som stat och marknad Bussemaker

en

5 Esping-Andersen valt benämningen den socialdemokratiska väl- Anledningen till att färdsmodellen är att det var främst socialdemokratiska partier som var pådrivande i välfärdsstatema. Jag har dock valt referera till organiseringen av de skandinaviska att denna modell den universella välfärdsmodellen eftersom den även har försvarats som av andra politiska partier.

Magnus Nermo

och Kersbergen, 1994. Om teorier välfárdsstatens effekter van om skall kunna appliceras på kvinnors situation medborgare, bör som

analyser av samspelet mellan stat och marknad kompletteras med

ana-

lyser av familjens roll Sainsbury, 1996. Esping-Andersens typologi

har vidare kritiserats för att inte ta hänsyn till variationer mellan län-der vad gäller grunden för sociala rättigheter, dvs. skillnader vad gäller utifrån vilka grunder eller positioner individen tilldelas sociala rättigheter i olika välfärdsstatsmodeller. Rättigheter baseras på som medborgarskap är t.ex. av speciell vikt för kvinnor Sainsbury, 1996.

Esping-Andersens begrepp dekommodifiering är inte tillräckligt för

att belysa kvinnors situation utan behöver ersättas eller kompletteras med begreppet defamilisering, vilket avser välfärdsstatens betydelse för individens oberoende familjen Lister, 1994; Sainsbury,

av 1996. Det finns således en strävan inom den feministiska välfärdsstatsforskningen att inkorporera både betalt och obetalt arbete i och

utanför hemmet. Motiveringen är att den traditionellt inriktade forskningens ensidiga fokusering på i huvudsak mäns förvärvsarbete

och de sociala rättigheter är knutna till förvärvsarbete, dvs. som sambandet mellan stat och marknad, leder till att skillnader mellan länder vad gäller att kvinnors sociala rättigheter osynliggörs. Esping-Ander-

sens välfárdstypologi kan därför inte till fullo användas för att studera

variationer mellan länder vad gäller kvinnors sociala rättigheter som medborgare. Sainsbury 1996 exemplifierar brister i typologin genom en jämförelse av Sverige och Nederländerna. Dessa två länder

uppvisar ett relativt stort mått dekommodifiering, dvs. ländernas

av

socialpolitiska åtgärder minskar i relativt hög grad medborgarnas

beroende av marknaden. Samtidigt är de motpoler vad gäller kvinnors rättigheter i välfárdsstaten. Även alla typologier brister i det om ena

eller andra avseendet, så tyder detta ändå på att Esping-Andersens

välfárdstypologi inte är oproblematisk att applicera kvinnors sociarättigheter i olika länder. Här kommer vi därför endast att använda

Esping-Andersens typologi som en guide till tankar om skillnader

mellan länder vad gäller utformningen socialpolitik, kan tän-

av som

kas vara av betydelse för könssegregeringens omfattning, än

snarare

som ett system för klassificering välfårdsstater jämför Bianchi,

av Casper och Peltola, 1996.

3.3 Några faktorer bakom variationer i könssegregering

Skillnader mellan länders välfärdsstater skapar olika förutsättningar för kvinnors möjligheter till yrkesarbete och yrkeskarriär. Både den

horisontella och den vertikala könssegregeringen arbetsmarknaden

Yrkessegregering efter kön

kan därför antas påverkas av respektive lands välfärdsstatsstruktur. I det följande fokuseras tre delvis överlappande faktorer som dels har antagits vara av betydelse för variationer i könssegregering, dels kan

kopplas till välfärdsstatens uppbyggnad. De är: kvinnligt förvärvsdeltagande,

kvinnors arbetstid och

tjänstesektoms omfattning.

Den sista faktorn motiveras bäst med att tjänstesektom omfattar vård-

och omsorgsyrken, vilka behövs i större utsträckning i länder där

staten eller marknaden tar ett större för vård och omsorg. ansvar

Kvinnligt och arbetstid

Omfattningen kvinnors förvärvsdeltagande och arbetstid är beroav ende sambandet mellan familj, stat och marknad, vilket varierar av med ländernas historiska, kulturella, och politiska traditioner Orloff,

1993. Arbetskraftsdeltagande liksom anställningsforrn är kopplade

till och begränsas för familj som i sin tur är kopplat genus av ansvar till Rättigheter underlättar förvärvsarbete är därför av genus. som central betydelse för kvinnors sociala och ekonomiska situation, efterde förhindrar eller mildrar kvinnors ekonomiska beroende av ensom skilda män O°Connor, 1993. Fokuseringen på arbetsmarknaden i traditionella studier av könssegregering är därför ett problem, genom att de osynliggör de hemarbetande kvinnorna. Den största arbetssegregeringen efter kön återfinns nämligen mellan arbete i hushållet och arbete på marknaden. De senaste decenniernas ökning av kvinnligt förvärvsarbete har därför i ett avseende radikalt minskat denna arbets-

segregering efter kön Jonung, 1996. Kvinnor har dock fortfarande

huvudansvaret för hem och familj, vilket framgår av att kvinnor arbetar betydligt i hemmet, och betydligt mindre marknaden än mer män Nermo, 1994. Denna skeva fördelning mäns och kvinnors av arbete i familjen och på marknaden är kombinerad med att det i huvudsak är kvinnor arbetar deltid. Variationen mellan länder vad som gäller deltidsarbete är dock minst lika stor som variationen i det totala

kvinnliga förvärvsdeltagandet Birkelund och Rosenfeld, 1995. Del-

tidsarbete i Sverige förekommer inom alla branscher, men är vanligast i kvinnodominerade branscher Sundström, 1991. Tidigare forskning har visat att det föreligger ett visst samband mellan könssegregering på arbetsmarknaden och kvinnligt förvärvsdeltagande, oavsett arbetstidens längd. Charles 1992 komparativa studie könssegregering visar att länder med hög kvinnlig förvärvsav frekvens också arbetsmarknad. ök-

har en mer könssegregerad Den

ning kvinnligt förvärvsarbete skett i den industrialiserade av som

Magnus Nermo

världen under senare decennier har därför, enligt denna studie, inneburit att kvinnor integrerats arbetsmarknaden samtidigt som den har haft en yrkessegregerande inverkan på arbetsmarknaden. Det finns dock vissa undersökningar som visar att detta samband inte är helt entydigt. Jacobs och Lim 1992 fann t.ex. ett svagt negativt samband mellan yrkessegregering och kvinnligt förvärvsdeltagande. Deras resultat får indirekt stöd av svenska studier som visar att nivån yrkessegregeringen sjönk något under 70- och 80-talen samtidigt som det kvinnliga förvärvsdeltagandet ökade dramatiskt Jonung, 1993; Nermo, 1996. Studier av deltidsarbete visar däremot mer entydigt att det föreligger ett positivt samband mellan könssegregering arbetsmarknaden och deltidsarbete Birkelund, 1992; Birkelund och Rosenfeld, 1995. De liberala och i än högre grad de universella välfardsstaterna

kännetecknas av ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Andelen

deltidsarbetande kvinnor är dock, med undantag för Finland, betydligt högre i de senare Leira, 1992; Birkelund och Rosenfeld, 1995. De konservativ-korporativistiska välfardsstatema har däremot ofta både en låg kvinnlig förvärvsfrekvens och låg andel deltidsarbetande. I en dessa stater tvingas kvinnor i högre grad välja mellan att helt stå utanför arbetsmarknaden eller arbeta heltid. Förvärvsarbetande kvinnor i dessa länder kan således antas vara en mer selekterad grupp. Förekomsten av hem- och deltidsarbetande kvinnor kan därför antas bidra till att förklara skillnader i yrkessegregering efter kön mellan länder.

Idag finns det en mängd nya yrken som knappast existerade förut,

från hemvårdare och daghemspersonal till terapeuter och socialarbetare. Många av dessa yrkens arbetsuppgifter var tidigare en del av rol-

lerna som mamma och hemmafru Esping-Andersen, Rohwer och

Sørensen, 1994.

Uänstesektorns omfattning

I början av 1970-talet publicerades Bells 1973 inflytelserika bok om det post-industriella samhället som höll på att ersätta det gamla industrisamhället. Det post-industriella samhället kännetecknas av en arbetsmarknad dominerad av tjänstesektom på bekostnad av tillverknings- och industrisektom Bell, 1973. Under senare år har detta inträde i det post-industriella samhället lyfts förklaring till fram som en variationer i könssegregering mellan industriländer. Det har bland annat hävdats att arbetsmarknadsstrukturen i det post-industriella samhället är mer könssegregerad, eftersom den innehåller en stor tjänstesektor som domineras av traditionellt kvinnliga yrken Boyd, Mulvihill och Myles, 1995. Charles 1992 visar att en stor tjänstesektor å

Yrkessegregering efter kön

sidan integrerar kvinnor på arbetsmarknaden, men å andra sidan ena fördjupar könsojämlikheten i samhället genom att skapa en mer köns-

segregerad arbetsmarknad. Enligt denna förklaringsmodell är därför tjänstesektoms storlek stor betydelse för att förklara internationell

av

variation i könssegregering. De nordiska och de anglosaxiska länderna vara välutveckla-

anses

de tjänsteekonomier Esping-Andersen, 1993. Tjänstesektoms sammansättning skiljer sig dock avsevärt mellan t.ex. Sverige och USA. Den svenska tjänstesektom innehåller t.ex. en större andel vård och omsorgsyrken, emedan den amerikanska tjänstesektom istället

innehåller större andel hotell- och restaurangyrken samt andra yren

ken inom nöjesbranschen Esping-Andersen, 1993. Denna skillnad i

sammansättning innebär att amerikanska kvinnor är mindre koncentrerade till ett fåtal yrken inom tjänstesektom än svenska kvinnor.

Esping-Andersen 1990 konstaterar vidare att de konservativ-korpo-

rativistiska länderna, representerade Tyskland, inte uppvisar sam-

av tillväxttakt de två andra välfardsmodellema vad gäller kvinnma som

ligt förvärvsdeltagande inom tjänstesektom. Den tyska offentliga sek-

torn är till skillnad från den svenska fortfarande mansdominerad och kvinnorna är i högre grad sysselsatta i hemmet.

3.4 Länder, datamaterial och segregeringsmått

Länderna z studien

Urvalet länder i denna studie har begränsats tillgången på dataav av material. Studien innehåller ändå länder som kan sägas representera de diskuterade välfardsregimema. Den universella modellen reovan presenteras av tre nordiska länder; Sverige, Norge och Finland. De två

första är enligt Esping-Andersen 1990 mycket tydliga exempel på

denna välfärdsmodell. Finland avviker dock något från de två övriga,

kan ändå sägas ligga närmast denna välfárdsmodell Esping-An-

men dersen, 1990; Wennemo, 1994. Den konservativ-korporativistiska modellen representeras här av

två länder; Österrike och Spanien. Österrike ligger nära idealtypen

för denna välfárdsmodell. Det spanska samhället kan sägas bygga på korporativistiska traditioner som de centraleuropeiska staterna

samma

med stark stat och kyrka. Spanien har dock sedan Francotidens slut

en

närmat sig de två övriga välfárdsmodellema Moreno och Sarasa,

1991. Detta närmande till två mycket olika regimtyper kan förefalla

paradoxalt, kan förklaras med socialdemokratisk regering un-

men en

Magnus Nermo

der det marknadsliberala åttiotalet Den traditionella på kvinsynen nors roll i Spanien är trots allt mycket lik den vi finner bland konser-

vativ-korporativistiska länder såsom Tyskland och Österrike.

Den liberala modellen representeras i denna studie av USA och Storbritannien. USA kan beskrivas som ett typfall för den liberala

modellen på sätt Österrike och Sverige är idealtyper för

samma som de två andra modellerna. Storbritannien avviker dock något från den liberala modellen. Historiskt har Storbritannien influerats univerav salism i socialförsäkringama, vilket också har varit gällande för länder som kategoriseras i den universella modellen. Under 1980-talet förändrades dock Storbritannien socialpolitiska inriktning radikalt och landet kan därför sägas ligga klart närmast den liberala modellen Crompton och Harris, 1997.

Luxembourg Employment Study

Komparativa studier av könssegregering har hittills genomförts med aggregerad offentlig statistik, vilket ibland försvårar möjligheterna att

bryta ner materialet för mer ingående analyser könssegregeringen av på arbetsmarknaden. Denna möjlighet har dock ökat avsevärt med

The Luxembourg Employment Study" LES. Denna komparativa databas innehåller nationella arbetskraftsundersökningar från ett tiotal

länder. De nationella undersökningarna har så långt möjligt stansom dardiserats till en gemensam databas kan användas för komparasom tiva analyser arbetsmarknaden.7 Analyserna könssegregering av av baseras i denna studie 22 yrkeskategorier som kodats enligt en internationell yrkesklassificering kallad ISCO-88 tabell 3.2. Yrkes-

se

kategorierna är således i denna studie desamma för de studerade län-

derna. Samtliga data härrör från 1990-talets början.

Hur mäter vi segregering

Forskare har under lång tid diskuterat att komparativa studier av könssegregering är känsliga för vilken yrkesklassificering som används, vilka mått som används samt hur arbetskraften definieras Hakim, 1992. Tidigare forskning har dessutom visat att det är svårt att finna ett enskilt mått kan sammanfatta graden könssegregesom av ring på arbetsmarknaden på ett tillfredsställande sätt Jacobs, 1989; Hakim, 1992; Jonung, 1993. Detta avsnitt syftar inte till att redogöra

6 Liebfried 1991 föreslår att Spanien och de andra länderna runt medelhavet utgör en egen välfärdsmodell the Latin Rim. Denna nya modell kommer dock inte att beaktas här. Spanien är ett land med mycket starka korporativistiska traditioner och kan därför fortfarande räknas till den konservativ-korporativistiska modellen. 7 För en mer utförlig presentation av LES, se Förster, Helliesen och Kolberg 1995.

Yrkessegregering efter kön

för denna mycket omfattande debatt. Syftet är istället att ge en kort

förklaring och motivering till de tre mått används i denna stuav som

die. Allmänt kan sägas att dessa tre mått beskriver könssegregeringen

på olika sätt tillsammans bild internationella variatre som ger en av

tioner i könssegregeringens omfattning.

Det första måttet används i analyserna är andelen könssegresom

gerade yrken S. Ett yrke här könssegregerat om det inne-

anses vara

håller färre än 1/3 kvinnor eller män. Värdet S påverkas således

variationer mellan länderna vad gäller såväl yrkesstrukturen som

av arbetskraftens könssammansättning. Måttet ett värde på den abger

soluta nivån yrkessegregering efter kön på arbetsmarknaden i re-

av

spektive land vid speciell tidpunkt. Detta lättförståeliga mått ger en

en

första bild den horisontella könssegregeringen.

grov av

De två övriga måtten är relativa mått könssegregeringens omfattning. Det första av dessa två är Duncan och Duncans segregerings-

index D från 1955, ett tämligen lättolkat index ofta används för som

att beskriva könssegregering på arbetsmarknaden. Måttet anger hur

andel kvinnorna eller männen måste byta yrke för att stor av som

mäns och kvinnors yrkesfördelning skall vara jämn. Segregeringsindexet kan anta värden mellan 0 och dvs. från en helt könsintegrerad

arbetsmarknad till helt könssegregerad arbetsmarknad. Detta mått en

till skillnad mot S hänsyn till variationer mellan länderna vad gäl-

tar ler arbetskraftens könssammansättning. D tar dock inte hänsyn till

eventuella variationer i könssegregering kan hänföras till skillna-

som

der i respektive lands yrkesstruktur, och kompletteras därför med

Charles och Gruskys index R tar hänsyn till variationer i könssom

segregeringens omfattning kan hänföras till variationer mellan

som

länderna i både arbetskraftens könssammansättning och yrkesstruktur

Charles, 1992; Charles och Grusky, 1995 I praktiken innebär det

att ländernas yrkeskategorier har lika stor betydelse för det to-

senare

tala indexet oavsett hur stor yrkeskategori är i respektive land. En

en

mindre yrkeskategori f°ar därmed lika stor betydelse för resultatet som betydligt större yrkeskategori. Skillnaden mellan dessa index kan

en

enklast beskrivas att D påverkas såväl förändringar i andelen

som av

kvinnor i enskilda yrken storleken på yrket, under det att R

som av

enbart påverkas det förra. Charles och Gruskys index tolkas dock

av

8 Försök har gjorts storleksstandardisera Duncan och Duncans segregeringsatt index jämför Jacobs, 1989; Jacobsoch Lim, 1992. Denna Standardisering innebär att variation i nivån könssegregeringen inte skall vara en effekt av att yrkesen av strukturen förändras över tid eller skiljer sig mellan länder. Denna vinst gentemot D är dock inte helt kostnadsfri. Charles och Grusky 1995 visar att det storleksstandardiserade indexet Ds för ett nytt beroende som D saknar, nämligen ett beroende av marginalfördelningen i arbetskraften. Ds påverkas således av skillnader arbetskraftens könssammansättning mellan länderna

Magnus Nermo

på samma sätt som D, dvs. högre värde desto mer horisontellt köns-

segregerad är arbetsmarknaden

3.5 De ländernas

sju arbetsmarknad

Kvinnornas arbetsmarknadsbeteende i de sju länderna skiljer sig flera sätt. Variationen i kvinnligt förvärvsarbete och andelen hemar-

betande kvinnor överenstämmer dock till viss del med vad vi kan för-

väntas oss enligt Esping-Andersens tre välfärdsmodeller. Av tabell

3.1 framgår t.ex. att de "universella länderna Sverige, Norge och Finland och de konservativ-korporativistiska länderna Österrike och

Spanien är motpoler vad gäller kvinnligt förvärvsarbete. En förklaring är att de universella länderna betonar utjämning skillnaderna

en av

mellan mäns och kvinnors förutsättningar att förvärvsarbeta. I de konservativ-korporativistiska betonas istället kvinnans roll inom familjen som hemmafru genom en familjepolitik syftar till att

som snarare underlätta för kvinnor att inte förvärvsarbeta Wennemo, 1994. De uni-

versella välfårdsstatema kännetecknas således högst andel för-

av

värvsarbetande kvinnor samt lägst andel hemarbetande kvinnor,

me-

dan de konservativ-korporativistiska länderna Spanien och Österrike

har lägst andel förvärvsarbetande kvinnor och följaktligen högst andel

hemarbetande kvinnor. ° De två liberala länderna intar i detta avseen-

de något av en mittenposition. Det bör dock noteras att Österrike i

detta avseende liknar de två liberala länderna än det liknar Spamer men.

Det föreligger vidare en stor variation mellan länderna vad gäller andelen deltidsarbetande kvinnor. Det är dock möjligt att även här

identifiera tre grupper. Dessa överensstämmer dock betydligt sämre

med Esping-Andersens typologi. Den första utgörs Sveri-

gruppen av ge, Norge och Storbritannien. Dessa tre länder har de i särklass högsta andelarna deltidsarbetande kvinnor. USA och Österrike har något

lägre andelar deltidsarbetande kvinnor, och Spanien och Finland har

lägst andel deltidsarbetande kvinnor bland de studerade länderna.

9 R representerar den faktor med vilken kvinnor är oproportionerligt representeradei den genomsnittliga yrkeskategorin. En fullständigt integrerad arbetsmarknad ger värdet och en fullständigt segregeradarbetsmarknad ger ett icke definierbart värde eftersom antalet män är 0 i alla kvinnodominerade yrkeskategorier. För utfören mer lig redogörelse av detta index, se Charles 1992 och Charles och Grusky 1995. w LES innehåller inte någon hemmafruvariabel. Som hemarbetandebetraktasdärför de gifta personer mellan 20 och 65 år som saknadearbete men samtidigt uppgav att detta inte berodde på arbetslöshet, studier, handikapp eller att de var pensionärer. Det kan noteras att en jämförelse för Sverige mellan Levnadsniváundersökningen Fritzell och Lundberg, 1994, och LES tyder på en liten underskattning av andelen hemarbetande. Det bör också tilläggas att denna kategori är perfekt könssegregerad. Män utgör enligt denna definition några procent av de hemarbetandei varje land.

Yrkessegregering efter kön

Av tabell 3.1 framgår vidare att kvinnorna utgör mer än 50 procent

de anställda inom tjänstesektom i alla länder utom i Österrike, där

av endast drygt 40 procent är kvinnor." En tidigare analys visade dessde nordiska länderna tillsammans med USA är något mer utom att tre

utvecklade tjänsteekonomier än framförallt Spanien och Österrike,

dvs. andel de förra ländernas arbetskraft är verksam inom en större av

tjänstesektom. Av de sju länderna är det således främst Sverige, Nor- USA och Spanien genomgående kan sägas motsvara vad man

ge, som

olika regimer. Öster-

skulle förvänta sig utifrån Esping-Andersens tre

rike, Storbritannien och Finland avviker däremot i olika avseenden

från vad skulle förvänta sig utifrån typologin.

man

Tabell 3.1 Kvinnors arbetsmarknadsbeteende isju industrialiserade länder %.

universella Liberala Konservativkorporativistiska Sverige Norge Finland USA Stor- Österrike Spanien britannien

Andelen kvinnor i Hemarbete 3,5 10,5 5,8 18.7 20.4 25,5 37,9 Förvärvsarbete 77,7 73,6 77,5 68,5 64,0 62,4 34,6 deltidsarbetei-l 42,2 45,7 15,4 29,8 46,6 33.2 20,8 varav Tjänstesektoribl 68,2 65,0 59.0 60,5 54,5 43,1 55,8 a Med deltidsarbete avses en arbetstid som kortare än35 timmar/vecka. Deltidsarbetet baserat den normala arbetstiden vecka. utom för USA vars arbetstidsvariabel avser antalet arbetadetimmar per under veckan föreintervjun. b l tjânstesektom ingår offentligförvaltning, konsumentservice. social serviceoch alfärsservice. Källa:Egna beräkningar baserade data frånLuxembourg Employment Study

Tidigare studier har, vilket nämndes tidigare, visat att det

komparativa finns variation mellan länder vad gäller yrkessegregering efter

en stor

kön. I tabell 3.2 presenteras andelen kvinnor inom tjugotvå olika yrkeskategorier; kategorier används i de senare analyserna av

samma på arbetsmarknaden. Av denna översiktstabell

könssegregeringen

framträder dock mönster likhet än skillnad mellan snarare ett av av

länderna. Kvinnor är generellt underrepresenterade inom högre chefsbland företagsledare, ingenjörer etc., men också föga förpositioner, vånande inom byggnads- och gjuteriarbeten. Kvinnor är gene-

gruv-,

rellt överrepresenterade inom kontorist-, tjänste-, hälso- och sjukvårdsarbeten. En närmare inspektion av tabell 3.2 avslöjar dock vissa skillnader mellan länderna. I Spanien är t.ex. yrkeskategorin kontorister könsintegrerad, kategori är däremot kvinnodominerad i

samma de övriga länderna. Vidare är ñnmekaniskt arbete könsintegrerad en

n I tjänstesektorn ingår offentlig förvaltning, konsumentservice, social service och affärsservice jämför Esping-Andersen, 1990; Tåhlin, 1991.

Magnus Nermo

yrkeskategori i USA, mycket mansdominerad i t.ex. Österrike.

men Det finns således viss variation mellan länderna. Skillnaderna är dock

betydligt mindre än likheterna vad gäller vad som utgör kvinnodominerade- respektive mansdominerade yrken i dessa sju länder.

Tabell 3.2 Andel kvinnor inom olika yrkesgrupper. Förvärvsarbetande mellan 20 och 65 år %.

ISCO-koder Sverige Norge Finland USA Storbr Österrike Spanien 11 Högrechefsposition inom 40 23 40 25 26 offentligverksamhet 12 Företagsledare se not a 13 Övriga chefsbefattrtingar 21 Fysiker,kemister,civilingenjörer, etc. 22 Hälso- och sjukvårdspersonal. 8 ä ä 33 E E. ES sjuksköterskor 23 Pedagogiskt arbete 24 Administrativt arbete 31 Ingenjörer ochandratekniker 32 Hälso- och sjukvárdsassistenter 34 Övrig kvalificerad kontorspersonal se not b 41 Kontorister 51 Tjänstearbeten 52 Affärsbiträden, etc 61 Lantbniks.skogs-och trädgárdsledning 71 Gruv-ochbyggnadsarbeten 72 Smides-ochgjuteriarbeten 73 Finmekaniskt arbete 74 Övrigt hantverks- ochhandelsarbete 81 Jämbmks,ochmetaliverks- B ti ti 3 83 Så S arbeten 83 Maskinoperatörer, montörer, etc ä ä 91 Okvaiificerade affärsoch tjänstearbeten 93 Okvaiiñcerade gruv-. byggnads- B S ochtillverkningsarbeten a Dennakategorisaknasidetösterrikiska datamaterialet. b Dennakategori någotsvåröversatt other associated professionais, men omfattaryrkeninombi.a försäkrings-, ñnans-ochaffärsverksamhet.

3.6 Horisontell

yrkessegregering efter kön i sju industriländer

Ovanstående analyser visar att det föreligger relativt stor variation

en

mellan de inkluderade länderna vad gäller kvinnornas arbetsmark-

nadsbeteende, samt viss variation i andelen kvinnor inom olika yrkes-

Yrkessegregering efter kön

kategorier. Följande analys generell bild den horisontella

ger en av könssegregeringen på arbetsmarknaden.

Ovan diskuterades att nivån könssegregering arbetsmarkna-

den kan tänkas variera med organiseringen av välfärdsstaten. De nordiska ländema kan därför förväntas ha den högsta graden av yrkessegregering efter kön de inkluderade länderna, detta speciellt med av tanke på att de universella välfärdsstatema har både högst kvinnligt

förvärvsdeltagande och relativt stora kvinnodominerade tjänstesekto-

Det låga kvinnliga förvärvsdeltagandet i de konservativ-korporarer. tivistiska välfärdsstaterna bör däremot skapa en mer selekterad

kvinnlig arbetskraft, vilket kan innebära mindre könssegregering. Det är däremot svårare att uttala sig generellt de liberala ländernas

om förväntade nivå könssegregering. Tidigare forskning har pekat av

att framförallt USA har en relativt låg grad av könssegregering, men

samtidigt har Storbritannien visat sig ha mycket könssegregerad en arbetsmarknad. Nivån på könssegregeringen beräknad för alla förvärvsarbetande 20-65 år redovisas i kolumnerna betecknade med AF i tabell 3.3. Av första kolumnen S i tabellen framgår att närmare 80

procent de inkluderade yrkeskategoriema är könssegregerade i

av Sverige och Finland. Motsvarande andel för USA är 50 procent. Detta mått dock endast bild av variationen mellan länderna utan ger en grov

hänsyn till skillnader mellan länderna vad gäller arbetskraftens könssammansättning eller yrkesstrukturen. Duncans segregeringsindex D

ger en mer nyanserad bild av könssegregeringen eftersom hänsyn tas

till skillnader mellan länderna vad gäller arbetskraftens könssammansättning. Här framstår två länder. Andelen kvinnor eller grupper av män behöver byta yrke för att arbetsmarknaden skall vara könssom integrerad är högst i Storbritannien och de tre nordiska länderna, och

lägst i USA, Österrike och Spanien. I den tredje kolumnen i tabell 3.3 redovisas könssegregeringen mätt med Charles och Gruskys index

R. Detta mått likartad bild. De nordiska länderna och Storger en

britannien är fortfarande mest segregerade även om den inbördes rangordningen ändras något. USA är även enligt detta mått det land

har den minst könssegregerade arbetsmarknaden.

som

Hemarbetande som yrkeskategori

Inledningsvis argumenterades för att hemarbetande skulle kunna synliggöras i studier könssegregering genom att inkluderas som en yrav keskategori. Det antogs vidare att inkludering av hemarbetande en delvis skulle förklara skillnaden i könssegregering mellan länderna. I

kolumnerna betecknade med MH i tabell 3.3 har yrkeskategorierna

utökats med hemarbetarkategori. Det framgår att inkluderingen av en

Magnus Nermo

en hemarbetarkategori till viss del förändrar rangordningen mellan

länderna. Den största procentuella förändringen D sker, inte ovänav

tat, i de konservativ-korporativistiska länderna, dvs. de länder

som har störst andel hemarbetande kvinnor. D ökar procentuellt sett mest i Spanien och minst i Sverige och Finland, vilket är rimligt med tanke på andelama hemarbetande i de tre länderna tabell 3.1. När hem-

se

arbetande inkluderats framstår Spaniens arbetsmarknad de som en av mest könssegregerade bland de sju länderna. Men USA behåller sin position och har fortfarande den minst segregerade arbetsmarknaden. Skillnaden mellan USA och Storbritannien förblir också i stort sett

densamma, dvs. skillnader vad gäller hemarbetets omfattning kan inte förklara skillnaden i könssegregering mellan dessa båda länder. Även

Charles och Gruskys index R förändras på ett likartat sätt när de hemarbetande inkluderas, vilket betyder att variationen inte är effekt en av att länderna har olika yrkesstrukturer. Spanien och Österrike framstår

som jämförelsevis mer könssegregerade och USA förblir det minst

segregerade landet av de sju.

Tabell 3 Könssegregering med och utan hemarbetande kategori. som Förvärvsarbetande och hemarbetande mellan 20 och 65 år. S D R

AFförvärvsarbetande, MHmedhemarbetande; SandeIensegregerade yrken;DDuncanochDuncans segregeringsindex, RCharIesoch Gruskys index

Könssegregering och arbetstid

Förekomsten av deltidsarbete har visat sig betydelse för intervara av

nationella variationer i könssegregering på arbetmarknaden Birkelund och Rosenfeld, 1995. Majoriteten de deltidsarbetande är

av kvinnor, vilket medför att denna arbete vanligast inom kvintyp av är

nodominerade sektorer av arbetsmarknaden. Av tabell 3.4 framgår därför föga förvånande att könssegregeringen avtar i samtliga länder

när deltidsarbetande exkluderas kolumnerna

se under HT i tabell

3.4. Enda undantaget är att andelen segregerade yrken S ökar marginellt i Storbritannien och Österrike deltidsarbetande exkluderas. när När vi tar hänsyn till arbetskraftens könssammansättning i kolumn D

Yrkessegregering efter kön

så minskar dock könssegregeringens omfattning även i dessa länder

deltidsarbetande exkluderas. Den procentuella förändringen mätt

när med D mellan alla förvärvsarbetande och endast heltidsarbetande i de

övriga länderna tyder endast på marginell minskning av könsseg-

en regeringens omfattning. Även mätt med Charles och Gruskys segre-

geringsindex segregeringen i samtliga länder mindre när enbart

R är de heltidsarbetande inkluderas. Skillnaden är störst för Storbritannien och Österrike under det att den är försumbar för USA. Sammantaget

tycks variationer i deltidsarbete mycket begränsad betydelse

vara av

variationer i könssegregering mellan länderna.

för att förklara

Tabell 3.4 Förvärvsarbetande mellan 20 och 65 år uppdelat på arbetstid.

AFförvärvsarbetande; HTendast heltidsarbetande; Sandelen segregerade yrken; DDuncan ochDuncans segregeringsindex; RCharles och Gruskys index.

3.7 Kvinnor som högre tjänstemän

i industriländer

sju

Ovan konstaterades andelen hemarbetande har betydelse för varia-

att

tionen mellan länderna vad gäller graden yrkessegregering efter

av kön på arbetsmarknaden. Variationer i andelen deltidsarbetande tycks

däremot endast ha marginell betydelse för variationen mellan län-

en

derna vad gäller könssegregeringens omfattning. Kvinnor och män

befinner sig dock inte bara inom olika yrken på arbetsmarknaden,

utan även på olika nivåer SCB, 1992. Kvinnors underrepresentation i högre tjänstemannapositioner förklaras bland annat av att typiska

kvinnoyrken har små eller inga karriärmöjligheter, samt att kvinnor

har begränsad tillgång till interna arbetsmarknader le Grand, Szulkin

och Tåhlin, 1994; Tomaskovic-Devey, Kalleberg och Marsden, 1996. Kvinnor arbetar dessutom deltid i betydligt större utsträckning och deltidsarbete är ofta svårt att kombinera med en högre än män,

tjänstemannaposition. En ytterligare faktor påverkar denna köns-

som skillnad är att kvinnor fortfarande, trots utjämning under senare en

decennier, har något lägre utbildning än män i många länder OECD,

Magnus Nermo

1995 i denna studie, Storbritannien, Spanien och Österrike. Dessa faktorer förklarar dock endast del könsskillnaden i innehavet en av av mer kvalificerade positioner arbetsmarknaden. Det är därför troligt att kvinnors möjligheter även begränsas både indirekt och direkt av

diskriminering arbetsmarknaden jämför England, 1992; Jonung;

1996; Blau och Kahn, 1992; Hultin och Szulkin, 1997. Det är dock svårt att avgöra hur stor del av denna könsskillnad är effekt som en av

direkt eller indirekt diskriminering. Nedanstående analys syftar därför

endast till att studera variationen mellan de sju länderna vad gäller

kvinnors och mäns innehav högre tjänstemannapositioner.

av Den analys som redovisas nedan baseras på så kallade logistiska regressioner. I sådana regressioner används alltid dikotom beroenen

de variabel, i detta fall klassposition. Den beroende variabeln kan anta

två värden: högre tjänstemän samt övrig klassposition. I tabellerna

4.5 och 4.6 nedan redovisas oddset för kvinnor relativt män att inneha

högre tjänstemannapositioner. Ett odds underskrider 1,00 innebär

som

att det är mer troligt att män innehar tjänstemannaposition än att

en kvinnor gör det i ett visst land. Ju närmare oddset kommer 1,00 desto

mindre är könsskillnaden vad gäller innehav högre tjänstemanna-

av positioner i respektive land. Analysen genomförs i fyra och steg omfattar enbart förvärvsarbetande mellan 20 och 65 år. I det första steget

modell 1 inkluderas endast kön. De följande modellerna 2-4 är ad-

ditiva, vilket betyder variabel läggs till för varje att en ny ny modell.

De oberoende variablerna utbildningsnivå, arbetstid och bransch in-

kluderas i nu nämnd ordning i analysen.

Av modell 1 i tabell 3.5 framgår att denna aspekt vertikal köns-

av segregering vid en första anblick är minst i USA och Spanien, och störst i Storbritannien och Sverige. Oddsen förändras dock något när kontroller för utbildningsnivå införs i modell dvs. när män och

kvinnor med samma utbildningsnivå jämförs. Den vertikala könsseg-

12Den mest detaljerade nivån av yrkeskodema i ISCO-88 har kodats till klassom koder enligt Erikson och Goldthorpes 1992 klasschema jämför Ganzeboom och Treiman, 1996. Klassvariabeln har sedanomvandlats till en dikotom variabel bestående av l högre tjänstemän och 2 övriga. 13 Ett odds som överskrider 1,00 betyder således att det är troligt att kvinnor innemer har högre tjänstemannapositioner än att män har det. MResultaten för Sverige baserasi dessaanalyser på den svenska levnadsnivåundersökningen 1991 Fritzell och Lundberg, 1994. Anledningen är att det svenska datamaterialet i LES saknar för klasskodningen centrala yrkeskoder den mest detaljerade nivån ISCO 4 siffernivå. Detta medför vissa skillnader i noggrannhet vad gäller den beroende variabeln klassposition. Det interna bortfallet på denna variabel är t.ex. betydligt lägre i Sverige än i de andra länderna, vilket i de senares fall kan leda till en underskattning av den vertikala könssegregeringen.Resultaten för Sverige och de andra länderna är därför inte helt jämförbara. Man kan hävda att svenskadata uttrycker en mer verklig könsskillnad än övriga länders data, vilka snarare underskattar denna könsskillnad.

Yrkessegregering efter kön

regeringen minskar något i Storbritannien och Finland, men ökar i de övriga länderna när vi tar hänsyn till skillnader i mäns och kvinnors

utbildningsnivå. Ökningen av könsskillnaden är mest markant i Spa-

nien. När vi tar hänsyn till spanska kvinnors och mäns utbildningsnivå framstår med andra ord könsskillnaden i möjligheter att inneha en högre tjänstemannaposition som mer markerade. Huvuddelen av könsskillnaden kvarstår i alla länder vilket betyder att det är lättare för män än kvinnor med samma utbildningsnivå att nå högre tjänsteen mannaposition i alla de studerade länderna. Givet utbildningsnivå är dock könsskillnaden fortfarande störst i Sverige och minst i USA. I modell 3 kontrolleras även för arbetstid, vilket främst minskar den vertikala könssegregeringen i länder med en hög andel deltidsarbetande kvinnor. Österrike och Spanien tillsammans med Sveriär nu ge de mest könssegregerade länderna i studien. Detta resultat indikeden kvinnliga arbetskraften i Spanien och Österrike är rar att mer selekterad än i de övriga länderna vad gäller utbildning och arbetstid. Detta gäller dock inte Sverige eftersom den ursprungliga könsskillnaden betydligt större än i Spanien och Österrike. I modell slutlivar gen, inkluderas ytterligare en kontrollvariabel, nämligen branschtillhörighet. Därvid framgår att branschtillhörighet ökar den vertikala könssegregeringen något i samtliga länder. Fortfarande gäller dock att Spanien och Österrike tillsammans med Sverige är de länder där skillnaden mellan könen är störst vad gäller oddset att inneha en högre tjänstemannaposition.

Tabell 3.5 Oddset för kvinnor relativt män 00 att inneha högre tjänstemannapositioner isju industriländer. Förvärvsarbetande mellan 20 och 65 år. modell

modell1kön modell21 utbildningsnivå modell 32+arbetstiddeltid/heltid modell43+bransch tjänstesektorlindustnsektor allaestimatärsignifikanta 99%nivån a Desvenskaestimaten baserade ievnadsniváundersökningen 1991.

Magnus Nermo

Ovanstående analys visade att den svenska arbetsmarknaden nåvar

got mer vertikalt könssegregerad än arbetsmarknadema i Norge, Fin-

land, USA och Storbritannien samt lika segregerad arbetsmarksom nadema i Spanien och Österrike. En tänkbar delförklaring till dessa skillnader är, liksom i fallet med horisontell könssegregering, att länderna skiljer sig vad gäller andelen hemarbetande kvinnor. Det bety-

der att den kvinnliga arbetskraften kan selekterad

antas vara en mer

grupp, dvs. vara annorlunda sammansatt vad gäller t.ex. utbildnings-

nivå, ålder, etc., i länder med lägre kvinnlig förvärvsfrekvens än vad

den är i länder med högt kvinnligt förvärvsdeltagande. Av en analys som presenteras här framgår t.ex. att Sverige har en högre andel

deltidsarbetande kvinnor inom arbetaryrken än länder med hög en andel hemarbetande kvinnor. I de länderna får kvinnor i högre senare

grad välja mellan att antingen göra karriär eller ta hand familj och

om hushåll och därmed stå utanför arbetsmarknaden. Det finns därför skäl att studera hur skillnaden mellan mäns och kvinnors möjlighet att in-

neha en högre tjänstemannaposition förändras när även hemarbetande

mellan 20 och 65 år inkluderas. I tabell 3.6 redovisas modell l och 2 enligt med den skillnaovan, den att oddset för kvinnor relativt män att inneha högre tjänstemannapositioner nu även har skattats för förvärvsarbetande inklusive hemarbetande. Av tabellen framgår att skillnaden mellan länderna är mindre när hemarbetande inkluderas. Oddset i modell l för kvinnor

relativt män är nu påtagligt lägre i både Spanien, Storbritannien och

Österrike än i Sverige. Bilden förändras något utbildningsnivån när

konstanthålles modell 2. Då tillhör Sverige länder med låga

gruppen

odds för kvinnor att nå högre tjänstemannapositioner. Såsom påpekats

ovan se not 14 är det dock troligt att Sveriges relativa position till

viss del förklaras av att den vertikala könssegregeringen underskattas något i de övriga länderna.

15De hemarbetandesaknar givetvis en egen klasskod eftersom klassposition baseras på yrkestillhörighet. De har därför lagts till kategorin övriga klasskoder som jämförs med kategorin högre tjänstemän.

Yrkessegregering efter kön

Tabell 6 Oddset för kvinnor relativt män 1,00 att inneha högre tjänstemannapositioner isju industriländer. Förvärvsarbetande och hemarbetande mellan 20 och 65 år.

modell1 modell 2 förvärvsarbete förvärvs- förvärvsarbete förvärvs-

modell1kön modell21+utbiIdningsnivá alla estimat signifikanta 99%nivån a Desvenskaestimaten baserade Ievnadsniváundersökningen 1991

3.8 arbetsmarknaden:

Könssegregering på en sammanfattning

Inledningsvis framfördes att Esping-Andersens välfárdstypologi skul-

kunna användas som en guide till tankar om variationer i könssegregering. De ovanstående analyserna dock bild av intematioger en nella variationer i könssegregering som många sätt är svårtolkad i

termer av systematiska variationer mellan välfärdsstatstyper. Ett över-

skådligt sätt att studera huruvida de inkluderade länderna grupperar sig på ett sätt som kan sägas representera olika välfårdsstatstyper är att grafiskt kombinera de två ovan studerade dimensionerna av könssegregering. I diagram 3.1 redovisas därför graden horisontell av könssegregering för förvärvsarbetande inklusive hemarbetande xaxeln, och nivån av vertikal könssegregering för förvärvsarbetande inklusive hemarbetande på y-axeln. Ju mer könsintegrerat ett land är enligt dessa två dimensioner, desto närmare skall det vara diagrammets övre högra hörn.

Diagram 3.1 åskådliggör skillnader och likheter mellan länderna, även om det inte går att urskilja några tydliga grupper. Av diagram-

met framgår t.ex. att USA och Finland avviker från de övriga länderna. Finland är bland de minst vertikalt könssegregerade länderna, men

har samtidigt en relativt hög grad av horisontell könssegregering.

USA avviker däremot från merparten länderna genom att både ha av relativt låg grad vertikal könssegregering och den mest könsinen av

tegrerade arbetsmarknaden vad gäller kvinnors och mäns fördelning på olika yrkeskategorier. Sammantaget visar inte diagram 3.1 på

skillnader mellan länderna som för tankarna till Esping-Andersens

Magnus Nermo

välfardsstatstypologi. Det tycks däremot finnas en relativt hög grad av överenstämmelse mellan graden vertikal respektive graden av horiav sontell könssegregering i de enskilda länderna när de hemarbetande

inkluderas i analysen. Undantagen är Finland, såsom redan påpekats,

och i viss mån Norge.

Diagram 3.1 Horisontell och vertikal könssegregering på arbetsmarknaden i .gu länder. Förvärvsarbetande och hemarbetande mellan 20 och 65 år. odds

0,70

0,60

US 0,50 NO

SE 0,40

AT 0,30 GB ES

0,20 4,0 3,8 3.6 3,4 3,2 3.0 2.8 2,6 R RChar|esoch Gruskys index jämför tabell 4.3 oddsOddseiför kvinnorrelativt män inneha högretjänstemannaposition att en jämförtabell 6 4 Natiqnalitetsbeteckningar. ATOsterrike;ESSpanien;FIFinIand, GBSt0rbritannien, NONorge; SESverige;USUSA

3.9 och diskussion

Sammanfattning

Detta kapitel syftar till att ge en ögonblicksbild av horisontell, respektive vertikal könssegregering i början 90-talet i sju industriländer. av Det som främst skiljer denna studie från mer traditionella komparatistudier könssegregering är att även hemarbetande kvinnor inva av kluderats i analyserna. Andelen hemarbetande kan nämligen förväntas speciell vikt för att förklara variationer mellan länder. En stor vara av del av de arbeten som utförs som betalt arbete inom kvinnodominerade yrken i framförallt Sverige och övriga Norden, utförs nämligen i

Yrkessegregering efter kön

andra länder som obetalt arbete av hemarbetande kvinnor. Ett underliggande syfte var vidare att studera om den internationella variatioi könssegregering kan tänkas bero skillnader mellan länders nen organisering och uppbyggnad av välfärdsstaten. I kapitlet användes

därför Esping-Andersens 1990 klassificering länder i tre välfärds-

av regimer; den universella, den liberala och den konservativ-korporativistiska modellen. Denna typologi har kritiserats för att sakna ett genusperspektiv OConnor, 1993; Orloff, 1993; Bussemaker och van Kirsbergen, 1994; Sainsbury, 1994; 1996, en kritik som får anledning att komma tillbaka till Det kan dock nämnas att här ansenare.

vändes Esping-Andersens typologi snarare som en guide till tankar

kring variationer mellan välfárdsstater, än ett system för klassifisom välfärdsstater. cering av Av analyserna, baserade på det komparativa datamaterialet Luxembourg Employment Study, framgår att det finns en viss variation mellan de sju länderna i horisontell könssegregering på arbetsmarknaden. Dessa är dock svårare att tolka i termer av systematiska variationer mellan välfårdsstatstyper. När enbart förvärvsarbetande studeras visar sig de nordiska länderna och Storbritannien vara något mer könssegregerade än USA, Österrike och Spanien. En del dessa av skillnader förklaras dock av att andelen hemarbetande skiljer sig mellan länderna. Den största procentuella förändringen av könssegregeringen när också hemarbetande inkluderas sker inte oväntat i Österrike och Spanien, dvs. i de länder som har högst andel hemarbetande. Storbritannien, Norge och Finland förblir dock fortfarande något mer horisontellt könssegregerade än Spanien och Österrike. Av analysen framgår däremot att Sverige är det land ligger närmast USA, som som är det minst segregerade landet, vad gäller denna aspekt av jämställdhet. Vidare minskar variationen av könssegregering mellan länderna endast marginellt när enbart heltidsarbetande studeras. Den procentuellt sett största förändringen av könssegregeringen när alla förvärsarbetande inkluderas respektive enbart heltidsarbetande sker dock i

Österrike, vilket är något förvånande eftersom Norge, Sverige och

Storbritannien har en betydligt högre andel deltidsarbetande kvinnor. Deltidsarbete tycks därför vara mer koncentrerat till kvinnodominerade yrken i Österrike än i Sverige. I kapitlets andra empiriska del studerades variationen mellan de sju länderna vad gäller kvinnors och mäns innehav av högre tjänstemannapositioner, dvs. en aspekt av den vertikala könssegregeringen. Resultaten indikerar att Spanien och Österrike tillsammans med Sverige är de länder som är mest vertikalt könssegregerade, när enbart förvärvsarbetande studeras. En delförklaring till denna variation är att den kvinnliga arbetskraften är selekterad grupp i länder med en mer

Magnus Nermo

låg kvinnlig förvärvsfrekvens. Detta antagande stöds av att den vertikala segregeringen är mycket högre i Spanien, Österrike och Storbritannien än i Sverige när de hemarbetande inkluderas i analysen. Det bör dock återigen nämnas att resultaten för Sverige inte är helt jämförbara med de som presenteras för de övriga länderna. Den svenska

nivån vertikal könssegregering kan antas visa en mer verklig bild

av av denna aspekt av segregering, under det att den vertikala könssegregeringen underskattats något i de övriga länderna. Den faktiska skillnaden i vertikal könssegregering kan därför antas vara något mindre mellan Sverige och de övriga nordiska länderna och mellan Sverige och USA än vad våra skattningar visar. Sammanfattningsvis denna studie förvärvsarbetande inkluger av sive hemarbetande bild den horisontella respektive vertikala en av

könssegregeringen som snarare tyder stora likheter än stora skill-

nader mellan länderna. Alla länderna har tämligen könssegregerade arbetsmarknader. Kvinnor i alla de studerade länderna är dessutom fortfarande mycket underrepresenterade bland högre tjänstemän. USA är ändå det land som mer markant avviker från de övriga, främst genom en betydligt mindre grad av horisontell könssegregering. USA tillhör dessutom de minst vertikalt könssegregerade länderna. USA kan därför sägas vara något mer jämställt än de övriga länderna vad gäller dessa två aspekter könssegregering. Det bör dock noteras att av den aspekt av vertikal könssegregering som studerats här endast avser en grupp av kvinnor. USA har samtidigt en större överrepresentation av kvinnor bland dem med lägst inkomster Casper, McLanahan och Garñnkel, 1994. Könsskillnaden i inkomster är likaledes större i

USA än i de nordiska länderna Rosenfeld och Kalleberg, 1990.

Kvinnors situation i USA liknar därför det amerikanska samhället i

stort, dvs. det råder en högre grad av polarisering. Detta rättfärdigar givetvis inte den högre graden könssegregering i länder som Sveri-

av ge, utan visar endast att mer jämställdhet i ett avseende inte nödvändigtvis innebär jämställdhet överlag. En närmare betraktelse av mer skillnaderna mellan de övriga länderna visar att de konservativ-korporativistiska länderna Österrike och Spanien samt Storbritannien är något mer vertikalt könssegregerade än de nordiska länderna. De två dimensionerna sammantagna tyder dock endast till viss del att variationen i könssegregering följer den ovan diskuterade välfärdstypo-

login. Den mest slående avvikelsen från Esping-Andersens typologi

är ändå att USA och Storbritannien är motpoler i denna studie av könssegregering. Storbritannien är i detta avseende betydligt mer likt de två konservativ-korporativistiska länderna.

Inledningsvis nämndes att Esping-Andersens typologi har kritise-

rats för att sakna ett uttalat genusperspektiv. Det har t.ex. hävdats att

Yrkessegregering efter kön

ett av hans nyckelbegrepp dekommodiñering inte är anpassat för

analyser kvinnors position eftersom det fokuserar på sambandet av

mellan stat och marknad, utan nämnvärd hänsyn till den tredje kom-

ponenten familj. Sainsbury 1996 har istället hävdat att välfárdsstater

skall studeras utifrån basis of entitlements, dvs. utifrån grunden för

sociala rättigheter, vilket är speciell vikt för att utvärdera kvinnors

av

situation i välfårdsstaten. Förståelsen av skillnader i könssegregering mellan länder kan därför öka när större vikt läggs vid just variationer mellan länder vad gäller kvinnors sociala rättigheter, både som för-

värvsarbetande, mödrar och hustrur. I de nordiska länderna är t.ex.

rättigheter i högre utsträckning baserade på medborgarskap. Dessa länder har dessutom bättre utbyggd barnomsorg än de övriga län-

en

derna. I Österrike och Spanien baseras däremot rättigheterna

mer

förvärvsarbete och familjen, dvs familjen har en mer framskjuten roll

inom välfärdsstaten. Dessa länder har dessutom en mycket underutvecklad barnomsorg. Vidare pekar flera studier på att Storbritannien, trots ett rykte om universella bidragssystem, ändå har en välfärdsstat

där familjen har en framskjuten roll jämför Sainsbury, 1996; Crompton och Harris, 1997. Denna skillnad mellan välfårdsstater vad gäller synen på rättigheter knutna till individen kontra familjen är en skiljelinje åtminstone delvis framgår av de resultat som redovi-

som

sats i detta kapitel. De tre nordiska länderna är t.ex. mindre vertikalt

könssegregerade än Österrike, Spanien och Storbritannien. USA pas-

sar dock inte heller in i dessa två grupper, eftersom vi utifrån ovanstående resonemang snarare skulle förvänta oss att den vertikala köns-

segregeringen något högre i USA än i de tre nordiska länderna.

var

Det behövs dock komparativa studier över tid för att mer långtgående

slutsatser skall kunna dras eventuella samband mellan intematioom nella variationer i könssegregeringens omfattning och välfárdsstatens utformning.

Jag vill rikta ett särskilt tack till Johan Fritzell, Inga Persson, Eskil Wadensjö, Christina J onung och Eva Sundström för värdefulla kommentarer och synpunkter på tidigare versioner av detta kapitel.

Litteraturförteckning

Bell, D. 1973 The coming of post-industrialism New York: Basic Books. Bianchi, S., Casper, L P. K. Pe1tola1996 A cross-national look at married women s economic dependence,Luxembourg Income Study, Working paper No. 143, Luxembourg: CEPS. Birkelund, G. E. 1992 "Stratiñcation and segregation", Acta Sociologica, Vol. 35, No.

Magnus Nermo

Birkelund, G. E. R. A. Rosenfeld 1995 Womens part-time work: A crossnational comparison, European Sociological Review, Vol. ll, No. Blau, F. D. L. M. Kahn 1992 The gender earnings gap: Learning from international comparisons, American Economic Review, V01. 82, No. Boyd, M., Mulvihill, M. A. Myles 1995 Gender, power, and postindustrialism i A. Jacobsred., Gender inequality at work Thousand Oaks: SagePublications. Bussemaker, K. van Kirsbergen 1994 Gender and welfare states: some theoretical reflections i D. Sainsbury red., Gendering welfare states London: Sage Publications. Casper, L. M., McLanahan, Garfinkel 1994 "The gender poverty-gap: What we can learn from other countries, American Sociological Review, 594. Castles, F. D. Mitchell 1990 Three Models Welfare Capitalism, or F 0ur, Public policy discussion paper no. 21, Canberra: Australian National University. Changing classes. Stratification and mobility in post-industrial societies 1993 G. Esping-Andersen red.. Newbury Park: Sagepublication. Charles, M. 1992 Cross-national variation occupational sex segregation, American Sociological Review, Vol. 57, No. Charles, M. D. B. Grusky 1995 "Models for describing the underlying structure of sex segregation, American Journal Sociology, Vol. 100,No. Crompton, R. F. Harris 1997 Womens employment and gender attitudes: A comparative analysis of Britain, Norway and the Czech Republic, Acta Sociologica, Vol. 40, No. Duncan, O. D. B. Duncan 1955 A methodological analysis of segregation indices, American Sociological Review, 20. England, P. 1981 Assessing trends occupational sex segregation 1900-1976 i Berg red., Sociological perspectives on labour markets New York: Academic Press. England, P., Farkas, G., Stanek Kilboume, B. T. Dou 1988 Explaining occupational sex segregation and wages: Findings from a model with fixed effects, American Sociological Review, Vol. 53, No. England, P. 1992 Comparable worth Theories and evidence.New York: Aldine de Gruyter. Erikson, R. H. Goldthorpe 1992 The constantflux Oxford: Oxford University Press. Esping-Andersen, G. 1990 The three worlds of welfare capitalism. Cambridge: Polity Press. Esping-Andersen, G., Rohwer, G. L. Sørensen1994 lnstitutions and occupational class mobility: Scaling the skill barrier in the Danish labour market", European Sociological Review, Vol. 10, No. Förster, M., Helliesen, A. J.-I. Kohlberg 1996 LES. The new challenge an introduction to concepts, documentation, and background statistics, Luxembourg Employment Study, Working PaperNo Luxembourg: CEPS. Ganzeboom, H. B. D. Treiman1996Intemationa11y comparable measures of occupational status for the 1988 international standardClassification of occupations, Social Science Research, Vol. 25, No. Gendering welfare states 1994 D. Sainsbury red. London: Sage publications.

Yrkessegregering efter kön

Hakim, C. 1992 Explaining trends in Occupational sex segregation: The measurement, causes, and consequences of the sexual division of labour, European Sociological Review, Vol. No. Hansen, M. N. 1995 Womens labour market situation in Norway and Great Britain i F. Engelstad m.fl. red., Institutional aspects work and wage determination. Comparative social research, vol 15. London: JAI Press. Hultin, M. R. Szulkin 1997 Chefemas kön och de anställdas lön: en studie av könsdiskriminering på svenska arbetsplatser i Persson E. Wadensjö red., SOU 1997:136 Kvinnors och mäns löner varför så olika Stockholm: Fritzes. - Jacobs, A. 1989 Revolving doors Sex segregation and women s careers. Stanford: Stanford University Press. Jacobs, A. Lim 1992 Trends Occupational and industrial sex segregation in 56 countries, 1960-1980, Work and Occupations, Vol. 19, No. J onung, C. 1984 Pattems of occupational segregation sex the labour market i G. Schmid R. Weitzel red., Sex discrimination and equal opportunity: The labour market and employmentpolicy. Berlin: WZB-Publications Wissenschaftszentrum. J onung, C. 1993 Yrkessegregeringen på arbetsmarknaden i Kvinnors arbetsmarknad återtågets årtionde. Arbetsmarknadsdepartementet,Ds 1993:8. - Jonung, C. 1997 Economic Theories of Occupational segregation by Sex - Implications for Change over Time i Beckmann, P. red. Gender Specific Occupational Segregation. BeitrAB 188,Nürnberg: Institut fiir Arbeitsmarktund Berufsforschung der Bundesanstalt für Arbeit. Kanter, R. M. 1977 Men and Women the Corporations. New York: Basic Books. Korpi, W. Palme 1997 The paradox of redistribution and the strategy of equality: welfare state institutions, inequality and poverty the western countries", American Sociological Review, kommande. Leira, A. 1992 Welfare states ana working mothers. The Scandinavian experience. Cambridge: Cambridge University Press. Liebfried, 1991 Towards an european welfare state On integrating poverty regimes the European community", Zentrum für Sozialpolitik, arbeitspapier Nr. 2/91. Bremen: Bremen University. Lister, R. 1994 She has other duties: women, citizenship and social security i Baldwin Falkingham red., Social security ana social change: New challenges to the Beveridge model. New York: Han/est Wheatsheaf. Moreno, L. Sarasa1991 Catholicism and socialism in the development of the spanish welfare state, Uppsats presenteradvid konferensen Comparative studies on welfare state development ISA ResearchCommittee 19, Vuoranta Helsinki, 29 augusti- 1 september. Nermo, M. 1994 Den ofullbordade jämställdheten i Fritzel1 O. Lundberg, red., Vardagens villkor Stockholm: Brombergs förlag. Nermo, M. 1996 Occupational Sex segregation Sweden, 1968-1991, Work and Occupations, Vol. 23, No. Orloff, A. 1993 Gender and the Social Rights of Citizenship: The Comparative Analysis of Gender Relations and the Welfare States", American Sociological Review, V01. 58, No. OECD 1995 Education at glance. Paris: OECD.

Magnus Nermo

OC0nn0r, 1993 Gender, class and citizenship the comparative analysis of welfare state regimes: theoretical and methodological issues, British Journal of Sociology, V01. 44, No. Polachek, W. 1981 "Occupational self-selection: A human capital approach to sex differences Occupational structure, The Review Economics and Statistics, Vol. 63, No. Rosenfeld, R. A. A. L. Kalleberg 1990 A cross-national comparison of the gender gap income, American Journal of Sociology, V01. 96, No. Roos, P. A. 1985 Gender and work. A comparative analyzis of industrial societies. New York: State University of New York Press. Sainsbury, D. 1996 Gender, equality, and welfare states Cambridge: Cambridge University Press. SCB 1992 Man är chef En studie av kvinnor och män i ledande ställning i privat och ojfentlig sektor. Statistiska centralbyrån. Stockholm. Sundström, M. 1991 Part-time work Sweden:Trends and equality effects, Journal Economic Issues, Vol. 25. Sveriges arbetsplatser Organisation, personalutveckling, styrning 1994 - C. Grand, R. Szulkin M. Tåh1inred.. Stockholm: SNS. Tomaskovic-Devey, D., Kalleberg, A. L. P. V. Marsden 1996 Organizational patterns of gender segregation i A. L. Kalleberg, m.f1. red., Organizations in America. Analyzing their structures and human resource practices. Thousand Oaks: Sage. Táhlin, M. 1991 Arbetslivets ojämlikhet i postindustrialismens Sverige. Sociologisk Forskning, Vol. 28, No. Vardagens villkor Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier 1994 Fritzell O. Lundberg red. Stockholm: Brombergs forlag. Wennemo, 1994 Sharing the costs children. Studies on the development of family support in the OECD countries, SOFI avhandlingsserie, nr 25, Stockholm: Institutet för social forskning. Åberg, R. 1984 Sysselsättning och arbetstid i R. Erikson R. Åberg red., Välfärd förändring. Stockholm: Prisma. i

Finns det för kvinnor

ett glastak

En studie av svenska arbetsplatser

i 1970-1990

privat näringsliv

EVA M. MEYERSON TROND PETERSEN

4.1 Finns det ett glastak for kvinnor

Kvinnor har gjort framsteg arbetsmarknaden de sista 30 åren. Löneskillnadema är mycket små mellan kvinnor och män som arbetar

för arbetsgivare med likartade arbetsuppgifter i länder som

samma

Sverige, Norge och i USA. Likväl kvarstår ett stort genomsnittligt

lönegap mellan kvinnor och gruppen män i Sverige Detta

gruppen

lönegap har sin grund i befattningssegregeringen arbetsmarknaden:

kvinnor arbetar lågbetalda befattningar och män välbetalda se

Petersen, Meyerson Snartland, 1997. Ovanför en viss befattnings-

nivå är kvinnor kraftigt underrepresenterade. Denna nivå benämns ofta glastak, term introducerades två journalister i Wall

en som av Street Journal 1986. Innebörden i begreppet glastak kan tolkas som kvinnor diskrimineras arbetsgivare vid befordran och vid rekatt av

rytering till befattningar med viss typ av karriärutveckling

Mycket har skrivits glastaket för kvinnor alltför lite sys-

om men

tematisk kunskap finns I Kvinnomaktutredningens Arbetsrapport september 1996 ställs frågan: Var är kvinnors glastak I närheten

männens betonggolv Detta är frågan ännu inte kunnat beav som

Det framgår dock i forskningslitteraturen att problemet med

svaras.

bristen på kvinnor i toppositioner allvarligt i de skandinaviska

är mer länderna än i Storbritannien och USA Wright, Baxter Birkelund, 1995.

l Se för Sverige: Petersen,Meyerson Snartland, 1997a; för Norge: Petersen, Snartland, Becken Olsen, 1997; för USA: Petersen Morgan, 1995. 2 löneskillnader kan förkastas Produktivitetsskillnader som huvudorsak till dessa Petersen, Meyerson 8a Snartland, 1997 b. 3 Se Morrison Glinow 1990; U.S. Department of Labor, 1991; Billing, 1991, Davidson Cooper, 1992; Drage Solberg, 1995. 4 Se bland annat de empiriska studierna Blomquist 1994; Hultin 1996; den mycket av insiktsfulla diskussionen i Kock, 1938: 443-444; samt diskussionen i Kvinnomaktutredningen, 1996.

Eva M Meyerson Trond Petersen

Detta kapitel presenterar resultaten av en omfattande undersökning av kvinnors och mäns fördelning på olika befattningar: Finns det ett glastak för kvinnor och i så fall på vilken nivå i befattningshierarkin Fyra frågor besvaras. Hur fördelar sig kvinnor och män i befattningshierarkiema på arbetsplatserna i det privata näringslivet i Sverige Hur har denna fördelning förändrats under perioden 1970 till 1990 Vilka faktorer har betydelse för fördelningen kvinnor och män på av de olika befattningsnivåema Hur har betydelsen dessa faktorer av förändrats under den studerade perioden I det första avsnittet diskuterar vi forskning om befattningssegregering på arbetsplatser. Vi gör en distinktion mellan arbetsgivarens handlingar och den anställdes handlingar för att kunna skilja mellan diskriminering och andra typer av selektion till befattningar. I det andra avsnittet beskriver vi det datamaterial ligger till grund för som den empiriska beskrivningen, bland annat unik information befattom ningar, individers arbetstider och löner. I det tredje avsnittet visar vi att kvinnor är kraftigt underrepresenterade de högsta befattningsnivåema. I det fjärde avsnittet redogör vi för tre faktorer som kan förklara underrepresentationen av kvinnor toppbefattningar: Kvinnor är oftare betydligt yngre än männen i respektive befattningar. Kvinnor arbetar i betydligt högre utsträckning deltid och färre antal arbetstimmar än män. Den viktigaste faktorn bakom befattningssegregeringen är kvinnors val av utbildning. Civilingenjörer och civilekonomer är de vanligast förekommande utbildningskategoriema i toppbefattningar i det privata näringslivet och kvinnor är underrepresenterade i dessa utbildningar. I avsnitt fem sammanfattar vi våra empiriska analyser. Även arbetsgivare har om ett begränsat urval kvinnor att rekrytera till toppbefattningar och yngre kvinnor allt mer får tillgång till de högre befattningsnivåema finns fortfarande fall där kvinnor med lika kvalifikationer männen inte som når toppbefattningama. Om detta beror på dessa kvinnors preferenser, anpassning till familjeförhållanden eller arbetsgivamas val är inte helt klarlagt men vår studie tyder på att kvinnors anpassning till familjen spelar en stor roll.

4.2 Vad beror

befattningssegregering på

I analysen av om arbetsgivaren diskriminerar kvinnor i rekryteringsoch tillsättningssituationer försöker vi skilja på arbetsgivarens val och handlingar och individemas handlingar, exempelvis individers egna val av utbildning och arbetstid även dessa val kan utgöra indiom en ll0

arbetsplatser i privat näringsliv

vids anpassning till en familjesituation, ett uttryck för traditionella könsmönster eller beslut beror på vad individer förväntar sig av som arbetsgivarnas val och handlingar. I denna studie kartlägger vi således fördelningen kvinnor och män på olika befattningar beror om av på de enskilda individemas handlingar och val eller på arbetsgivares

val Distinktionen är viktig då policyåtgärder bör anpassas till orsa-

kerna till bristen på kvinnor i högre och välbetalda befattningar. Om arbetsgivares handlingar inte har med bristen på kvinnor i dessa befattningar att göra, bör forskning och policyåtgärder istället riktas annat håll exempelvis mot frågor om kvinnors utbildningsval, yrkesval och familjesituation. En vanlig förklaring till bristen kvinnor i toppbefattningar är att män, som anses vara ansvariga för rekrytering och befordran, är motståndare till kvinnor på topposter. Motiven kan variera. Ett kan vara att män föredrar individer är lika dem själva på höga befattsom ningar Kanter, 1997. Motstånd mot att rekrytera kvinnor till dessa

befattningar kan också ha sin grund i fördomar. Män kan uppfatta att

kvinnor är mindre lämpliga att ingå i ledningsgrupper, att kvinnor kan alltför emotionella och oförutsägbara. Kaptenen ombord på vara Whitbread-båten Steinlager, Peter Blake, svarade på frågan varför han inte hade några kvinnliga besättningsmän ombord under jorden runt kappseglingama att Women are not compatible with men. Andemeningen i Blakes uttalande kan tolkas att kvinnor är alltför olisom ka männen och ett team som består av alltför olika individer kan inte vinna kappsegling runt jorden. Andra motiv kan höra med att män försöker bevara sin samman

maktställning och sina privilegier vis-å-vis kvinnor Reskin, 1988;

Acker, 1990. Bristen kvinnor i toppbefattningar kan också bero på

statistisk diskriminering. Om kvinnor som grupp anses mindre kvali-

ñcerad som chefer än män, så kommer enskilda individer som tillhör den diskriminerade att bedömas utan att hänsyn tas till deras gruppen egna kvalifikationer Bielby Baron, 1986. Dessa olika former av diskriminering påverkar efterfrågan kvinnor och påverkas av arbetsgivarens val att rekrytera, avsätta och befordra. Dessa faktorer

påverkar efterfrågan på kvinnor till vissa typer befattningar

som av kallas för efterfrågefaktorer. °

Även arbetsgivaren inte diskriminerar kvinnor vid rekrytering

om

och befordran kan fördelningen av kvinnor och män olika befattningsnivåer skilja sig åt. Om kvinnor investerar mindre i utbildning eller väljer andra utbildningar än män, om kvinnor arbetar mer deltid

5 För omfattande diskussion Petersen Meyerson 1997. en mer se 6 Se Rosén 1994 för överblick ekonomiska teorier diskriminering. en av om

Eva M Meyerson Trond Petersen

än män exempelvis av familjeskäl, så kommer lön, karriärmöjligheter

och svårighetsgraden i arbetsuppgifter att skilja sig åt mellan kvinnor

och män. Och detta inte som ett uttryck för arbetsgivarens val utan som ett utfall av enskilda anställdas val och handlingar. Detta slags faktorer som påverkar kvinnors och mäns fördelning olika typer av befattningar kallas för utbudsfaktorer. Låt oss för att förstå betydelsen av utbudsfaktorema se lite närma-

re på utbildningsvalet. När organisationer tillsätter anställda till ledningsbefattningar har de tillgång till ett begränsat urval av möjliga

kandidater. Delvis beror urvalets sammansättning på intern- eller extemrekrytering och delvis potentiella kandidaters val av utbildning 10-20 år tidigare. I Sverige fanns det 1975 för varje utexaminerad

kvinnlig civilingenjör ll manliga. Från detta urval av civilingenjörer

kunde arbetsgivaren rekrytera blivande chefer på 1990-talet. I exempelvis Norge fanns det 1994 för varje utexaminerad kvinn-

lig civilingenjör 19 manliga.7

Förutom efterfråge- och utbudsfaktorer finns institutionella faktorer som kan förklara bristen kvinnor i chefsbefattningar, exempelvis lönestrukturen, tillgång på barnomsorg och utbildningssystemet. Människor drivs att göra karriär av många olika skäl såsom lust att arbeta, makt, prestige och pengar. De ekonomiska incitamenten är viktiga av flera skäl. Pengar gör det möjligt för kvinnor och män att köpa tjänster för att klara hem och hushåll. Möjligheten att köpa tid

kan i sin tur underlätta karriären och kvinnors möjligheter att succes-

sivt ta på sig mer ansvar och utmaningar i arbetslivet. I det senare avseendet är det stora skillnader i möjligheter att köpa denna tid i olika länder. Sverige och Norge har en mycket sammanpressad lönestruktur och höga inkomstskatter jämfört med länder som Storbritannien och USA. Skattesystem och andra institutionella förhållanden ger hushål-

len ekonomiska förutsättningar i de senare länderna att köpa hushålls-

tjänster och därmed frigöra tid och energi. Detta påverkar i sin tur

kvinnors möjligheter att satsa på befattningar med goda karriärutsikter pigdebatten i Sverige: Påhlsson 1994; och i Norge:

se Norrman,

Kitterød, 1996.

Det finns vissa empiriska belägg för att den sammanpressade lönefördelningen i de skandinaviska länderna har skapat svaga incitament

för kvinnor att satsa på karriär och därmed nå chefsbefattningar. Blau Kahn 1996 visar att även det totala lönegapet i Norge och om Sverige är mindre än i USA är andelen kvinnor i den lägre delen av

lönefördelningen betydligt högre i de skandinaviska länderna. Efter-

7 För en genomgång av ekonomiska teorier om befattningssegregering med avseende på kön, se Jonung 1997.

arbets latseri rivat närin g sliv P P

skillnaden mellan lågbetalda och välbetalda är mycket mindre i som

Sverige och i Norge än i USA, ger rapporter om genomsnittliga löne-

mellan kvinnor och män ofullständig bild av kvinnors förutgap en sättningar på de skandinaviska arbetsmarknadema. Blau Kahn 1997 visar vidare att trots ökning de allmänna löneskillnaderen av i USA under l980-talet har lönegapet mellan kvinnor och män na minskat. Detta beror bland annat på att kvinnor fått tillträde till fler välbetalda befattningar den amerikanska arbetsmarknaden. Blau Kahn pekar att när det gäller rekrytering till högre befattningsnivâer kan det finnas viss intressekonflikt mellan jämliken

het och jämställdhet. Ju jämlikhet, desto mindre jämställdhet. Ju

mer

större klasskillnader, desto starkare är incitamenten att satsa yrkeskarriär förutsatt att det finns möjlighet att röra sig över klassgränser

och desto större kan andelen kvinnor finns i befattningar med som karriärutveckling komma att bli.

Barnomsorg har ansetts vara viktig för kvinnors förutsättningar på

arbetsmarknaden. I den tidigare delen karriären kan tillgång på av

barnomsorg god kvalitet anställda med små barn.

av gynna yngre Men billig och bra barnomsorg gör samtidigt att kostnaderna för barn

minskar, vilket kan leda till att familjer skaffar fler barn vilket i sin tur

kan försvåra kvinnors karriär. Detta kan ha inträffat i Sverige under l980-talet då fertiliteten högst i Europa. För en mer övergripande var diskussion, se Meyerson Petersen, 1997. Utbildningssystemet och arbetslivet är sammanflätat sen århundraden tillbaka. Arbetsgivare rekryterar personal från vissa utbildningar

inte från andra. Inte förrän på l980-talet gjorde exempelvis civil-

men ekonomer sitt verkliga inträde bland verkställande direktörer och

andra toppbefattningar i de svenska börsnoterade företagen. Kvinnorepresentationen är starkare bland civilekonomer än bland civilingen-

jörer. Utbildningssystemets utformning och arbetslivets behov kan

följaktligen också spela en roll for befattningssegregeringen.

4.3 Beskrivning av databasen

Vi har tillgång till lönestatistik från SAF/LO/PTK-området som sam-

lats in på arbetsplatser från personalregister. Dessa data innehåller

bland annat information tjänstemän för varje bransch i den privata om sektorn inom SAF:s förhandlingsområde, utom försäkrings- och bankbranschema. Medlemsföretagen har tillhandahållit information ett

enhetligt sätt från 1970 till och med 1990. Lönestatistiken har tjänat

underlag för de årliga centrala löneförhandlingama. som

Arbetsplatsdata innehåller avtalsområdeskoder som till stora delar överensstämmer med branschkoder, geografisk region m.m. Vidare

Eva M Meyerson Trond Petersen

finns for varje anställd information kön, ålder, yrke, lön, arbetstid, om

utbildningskategori och utbildningsnivå.

För tjänstemännen finns ett befattningssystem, BNT, som är standardiserat så att en viss befattningskod arbetsplats inom viss en en bransch överensstämmer med samma befattningskod för en annan arbetsplats och i en annan bransch. BNT-systemet innehåller S1 brett

definierade befattningsgrupper. Inom varje grupp görs ytterligare

uppdelning med avseende på svårighetsgrad, dvs. hierarkisk nivåskikten ning. Graderingen är poängskala mellan 1 och 7.8 Inom varje been fattningsområde finns ett antal befattningar med specificerad svårighetsgrad. Totalt varierar antalet befattningar mellan 276 och 345 under den studerade perioden. Befattningskoderna täcker hela spektret tjänstemannabefattav

ningar, bland annat chefs- och expertbefattningar, under den studera-

de perioden 1970-1990. Verkställande direktören och andra ledningsgruppsmedlemmar ingår däremot inte i datamaterialet. En överblick av datamaterialet ges i tabell 4.1.

Tabell 1 Beskrivning data för tjänstemän för perioden 1970-1990 av Antal an- Antal Antal Andel Antal Antal Antal Antal Medel- Medel-Medelställda kvinnor män kvinnorbefattnarbets- bef-arb. bran. lön lön lön % ochni- platser pl.enhet kvinnormän váer 1990 391997 135581 256416 34,6 280 22031 146940 92,71 74,63 102,27 1985 380513 124423 256090 32,7 279 20669 145070 63,03 50,03 69,35 1980 381702 117798 263904 30,9 281 19769 148461 44,06 34,56 48,30 1978 367207 110460 256747 30,1 271 18457 144309 37,19 28,93 40,74 1975 351459 100050 251409 28,4 345 15894 135340 29.09 21,83 31,98 1970 299154 73318 222472 24,8 256 13779 108121 17,09 11,46 18,94 Not:l kolumn5 ingår51befattningsomráden alla samt deolika betattningsniváema inomdessa befattningsomráden

Antalet tjänstemän ökade från 299 000 till 392 000 under perioden 1970-1990. Andelen kvinnor ökade från 24,8 till 34,6 procent. I Petersen Meyerson 1997, tabell 2.2 framgår att befattningsgrupperna förändrats under den studerade perioden. Det fanns 61 befattningsgrupper år 1970, år 1975 var antalet 71, år 1978 var antalet 49 och åren 1980, 1985 och 1990 var antalet 51. Av de 61 befattningsgrupper som fanns 1970 har 25 försvunnit under perioden. I de flesta befatt-

ningsgruppema finns möjlighet till många förflyttningar längs be-

en fattningshierarki. Under åren 1970 till 1975 hade 80 procent beav

8 BNT-systemet togs fram redan 1955. Syftet med systemet var att samla information om löner och inte att sätta lön på specifika befattningar eller individer.

arbetsplatser i privat näringsliv

fattningama fyra eller fler befattningsnivåer, svårighetsgrader, 1978 ökade denna andel till 94-98 procent. Möjligheterna att göra karriär inom en befattningsgrupp har förändrats under perioden. Tabell 4.2 visar fördelningen av befattningar med få karriärsteg och befattningar med många karriärsteg. Vi finner att befattningar med nivå l som lägsta befattningsnivå har ökat från 18,0 procent till 43,1 procent mellan 1970 och 1990. På samma gång har befattningar med många karriärsteg och befattningar med den högsta svårighetsgraden 7 ökat från 42,6 till 52,0 procent under sam-

ma period. Det har således skett en ökning i antalet befattningsnivåer

som är tillgängliga inom de olika befattningama.

Tabell 4.2 Procentuell fördelning av befattningar på lägsta och högsta befattningsnivå inom befattning för perioden 1 970- 990 1970 1975 1978 1980 1985 1990 BefattningsniváMin. Max Min Max. Min Max. Min. Max Min. Max. Min Max.

Summa 100,0 100,0 100,0 100,0100,0100,0 100,0100,0 100,0 100.0 100,0100,0 Genomsnitt 2,7 5,9 2,0 5,9 1,7 6,2 1,7 6,2 1,7 6,2 1,7 6,2 Antal 61 61 71 71 49 49 51 51 51 51 Notera:Tabellen konstruerad följandesätt.Först beräknas förvarje befattning denlägstarespektive högstanivån som kaninnehasinombefattningen. Befattningama bestäms BNT-koden av i databasen. Fördelningen befattningar av som har den lägsta respektive denhögstanivånberäknas. Tabellenläses: för 1990hade 43,1 procent av befattningama befattningsnivá 1 som miniminivá Min och0 befattningar hade befattningsnivá 1 som enda nivá.

Förutsättningarna att göra karriär har förbättrats både genom att befintliga befattningar förändrats och att befattningar tillgenom nya

kommit. Av de 36 befattningama som fanns både 1970 och 1990 hade fem fler befattningsnivåer 1990 än 1970 medan de övriga 31 hade

samma antal nivåer.

4.4 Hur är kvinnor och män fördelade befattnings-

nivå och hur har detta förändrats över tiden

Syftet med detta avsnitt är att dokumentera fördelningen av män och

kvinnor på de olika befattningsnivåema och hur denna fördelning har

Eva M Meyerson Trond Petersen

förändrats över tiden. I tabell 4.3 fördelningen av kvinnor och

ges

män på olika befattningsnivåer.

Tabell 4.3 Fördelning av män och kvinnor på befattningsnivåer för perioden 1970-1990. Procent.

1970 1975 1978 Befattnings- Andel av Andel av Andel Andel av Andel av Andel Andel av Andel av Andel nivå männenkvinnornakvinnor männenkvinnornakvinnor männenkvinnornakvinnor resp. resp. resp. nivå nivå nivå 2,39 38,24 84,05 1,72 21,80 83,39 1.52 16,33 82,16 14,28 34.97 44.63 10,90 46.51 62,84 9,68 46,32 67.29 34,74 19,58 15,64 31,69 23,02 22.35 30,25 26,61 27,44 28,99 6,10 6,48 33,72 7,25 7.85 35,14 8,91 9,83 13,48 1,00 2,38 15,50 1,28 3,17 16,63 1,66 4,11 4,93 0,11 0,71 5,27 0,13 0,99 5,60 0,17 1,29 1,20 0,01 0,15 1,20 0,00 0,16 1,17 0,01 0,26 Summa 100,01 100,01 100,00 99.99 99,99 100,01 Genomsnitt 3,56 1,97 24,76 3,71 2,20 28,38 3,77 2,34 30.07

1980 1985 1990 Befattnings-Andel av Andel av Andel Andel av Andel av Andel Andel av Andel av Andel nivå männenkvinnornakvinnor männen kvinnornakvinnor männen kvinnornakvinnor resp. resp. resp. nivå nivå nivå 1,31 13,28 81,94 0,91 6,73 78,30 0,64 3,52 74,34 8,97 44,94 69,09 7,46 39,74 72,13 6,88 32,33 71,29 29,29 29,09 30,71 27,02 35,45 38,93 25,81 39,50 44,72 35,58 10,46 11,60 37,02 14,55 16,03 37,89 19,16 21,01 17,75 1,99 4,77 20,14 3,12 7,01 21,61 4,82 10,56 5,89 0,23 1,69 6,31 0,39 2,88 6,18 0,63 5.08 1,22 0,01 0,31 1,14 0,02 0,98 0,97 0,04 2.35 Summa 100,01 100,00 100,00 100,00 99,98 100,00 Genomsnitt 3,82 2,44 30,85 3,92 2,69 32,70 3,95 2,91 34,59 Notera: För varje beräknas antalet män respektive kvinnor varje befattningsnivå samt den procentuella andelenkvinnor varjebefattningsnivå. Medgenomsnitt avses genomsnittsnivå förmänrespektive kvinnor samt andelkvinnoroavsett nivå.

Tabellen visar att den genomsnittliga befattningsnivån för män har

varit konstant över en ZO-årsperiod, ungefär nivå För kvinnor har den genomsnittliga befattningsnivån ökat från 2 till 3 under

samma period. Detta är en ökning av befattningsnivå på en skala från

1 till där 1 är den lägsta nivån och 7 den högsta. Från att kvinnorna i genomsnitt har haft en befattningsnivå två svårighetsgrader lägre än

männen har nu detta gap minskat till 1 svårighetsgrad.

Kvinnor är koncentrerade till låga befattningar medan det finns få kvinnor i toppbefattningar. Under den studerade perioden har den pro-

arbetsplatser i privat näringsliv

centuella andelen kvinnor minskat i de lägre befattningama, men de är fortfarande starkt överrepresenterade i dessa befattningar. På de två toppbefattningsnivåema 6 och 7 är kvinnors representation försumbar, har ökat under perioden. År 1970 andelen kvinnor i dessa bemen var fattningar 0,86 procent. För varje kvinna nivå 6 fanns 150 män och för varje kvinna på nivå 7 fanns det 200 män. 1990 hade situationen förbättrats. På nivå 6 fanns för varje kvinna 20 män och på nivå 7 fanns för varje kvinna 40 män. Sannolikheten att finna en man på nivå 6 var 10 gånger högre än att finna en kvinna och på nivå 7 var den 25 gånger högre. Det finns följaktligen befattningsnivåer dit kvinnor knappast når, varken år 1970 eller 1990. Mycket få kvinnor återfinns på befattningsnivåema 6 och Glastaket förefaller vara en realitet. Vad kan ligga bakom detta

4.5 Varför finns det så få kvinnor

toppositioner

Att kvinnor placeras något lägre i befattningshierarkier än män kan bero andra orsaker än diskriminering som exempelvis skillnader i utbildning, arbetslivserfarenhet, arbetade timmar, bransch osv. Tillgången på data, speciellt information om ålder, kön, utbildning och arbetstider, gör det möjligt för oss att undersöka betydelsen av individuella egenskaper för fördelningen av män och kvinnor olika nivåer i befattningshierarkiema. Med utgångspunkt från vår strävan att ta hänsyn till enskilda individers handlingar används två analyssätt i den statistiska beskrivningen nedan för en diskussion, Petersen Meyerson, 1997. se Först studeras genomsnittsålder, arbetstid, antal arbetade timmar, utbildningsnivå och utbildningskategori för varje nivå i befattningshierarkin. Detta ger en beskrivning av det som i genomsnitt är karaktäristiskt för de individer som innehar en viss befattning i en befattningshierarki, exempelvis genomsnittsålder, typisk utbildningskategori och genomsnittlig arbetstid. Vad är exempelvis karaktäristiskt för de individer som innehar befattningsnivå 7 Det andra analyssättet istället information om var individer ger med vissa karaktäristika såsom kön, utbildning, arbetstid och ålder hamnar i befattningshierarkien. Vilka grupper har störst sannolikhet att hamna befattningsnivå 7 Den analysen ger en viss fingsenare ervisning om huruvida kvinnor och män med likartade individkarakteristika har lika chanser att erhålla de högsta befattningama, exempelvis om kvinnliga och manliga civilingenjörer har lika stora chanser att erhålla chefsbefattningar. Av utrymmesbrist redovisar vi enbart de tabeller som representerar det andra analyssättet och som svarar på hu-

Eva M Meyerson Trond Petersen

ruvida kvinnor och män med likartade egenskaper har lika chanser att erhålla toppositioner För de övriga statistiska beskrivningarna se Petersen Meyerson, 1997.

Ålder

Det första analyssteget visade att högre i befattningshierarkin, upp desto högre genomsnittsålder. Detta gäller i princip för hela den stu-

derade tidsperioden. Vidare är mäns och kvinnors genomsnittsålder

i överensstämmelse de lägre befattningsnivåema än de högmer På de högsta nivåerna, 6 och är genomsnittsåldem för kvinnor re. betydligt lägre än för män, ungefär 2-7 års skillnad under hela tidsperioden. År 1990 genomsnittsåldem 49 år för män och 44 år för var kvinnor på befattningsnivå Denna åldersskillnad mellan kvinnor och män i dessa befattningsnivåer avspeglar flera omständigheter. Yngre kvinnor kan vara rela-

tivt bättre utbildade än äldre kvinnor. Om arbetsgivare önskar kvinnor

i chefsbefattningar krävs då att de rekryterar yngre personer än vad krävs då män rekryteras. En omständighet kan vara att som annan kvinnors deltagande arbetsmarknaden ökat och att antalet yngre kvinnor, tillgängliga och kvalificerade för denna typ av befattning,

från vilken arbetsgivare kan välja har ökat jämfört med antalet äldre

kvalificerade kvinnor.

Tabell 4.4 Den genomsnittliga befattningsnivån för åldersgrupp och kön under perioden 1970-1990. 1970 1975 1978 1980 1985 1990 Åldersgrupp Män Kv. Män Kv. Män Kv. Män Kv Män Kv. Män Kv.

Notera. Tabellen läses följandesätt 1990 var den genomsnittliga befattningsniván förkvinnorna i 36-40ársáldem3,05ochförmännen4,07Skillnaden i befattningsnivá mellan kvinnoroch män i denna åldersgrupp således befattningsnivá 1

Om ålder spelar roll som kvalifikation till toppbefattningar kan kvinnors och mäns fördelning på åldersgrupper studeras. Hur stor andel av de kvinnor respektive finns tillgängliga för rekrytering till män som

arbetsplatser i privat näringsliv

toppositioner är 35 år eller yngre. Denna procent är betydligt högre for kvinnor än för män varje år. Så sent 1990 39,1 procent som var av kvinnorna och 28,9 procent männen 35 år eller Det finns av yngre. flera äldre män än äldre kvinnor att rekrytera till chefsbefattningar. Tabell 4.4 visar att männen i varje åldersgrupp har högre en genom-

snittlig befattningsnivå. Skillnaden har efterhand minskat. Det gäller i synnerhet de yngsta åldersgruppema.

Arbetstid

Men ålder är inte den enda faktorn spelar roll för att kvalificera som för en chefsbefattning. Arbetstid och antal arbetade timmar har också betydelse. I Petersen Meyerson 1997 framgår att 27,0 procent av kvinnorna arbetade deltid 1970, under 1980-talet var andelen 40,0 procent medan den 1990 32,0 procent. Män arbetade i mycket livar

ten utsträckning deltid, en halv procent 1975 och 3,0 procent under

perioden 1980-1990.

Vidare kan vi konstatera att högre i befattningshierarkin,

upp

desto större är andelen heltidsanställningar. Deltidsarbete minskar starkt for varje befattningsnivå. Ju högre i befattningshierarkin,

upp desto färre deltider. På de högsta befattningsnivåema 6 och 7 arbetade 0-10 procent av kvinnorna och 0-3 procent männen deltid. Dessa av mönster gäller för hela den studerade perioden. Bland kvinnor på de

lägsta befattningsnivåema, 2 och arbetade 40-50 procent deltid.

Andelen bland män var 0-3 procent. Många arbetar deltid på de låga befattningsnivåema vilket kan minska möjligheterna för kvinnor att göra karriär. Bland de heltidsanställda, som kan ha de bäst förutsättningarna att göra karriär, är männen överrepresenterade. Kvinnorna arbetar mer deltid än män på varje befattningsnivå. Tabell 4.5 visar hur arbetstider påverkar möjligheten att nå höga befattningsnivåer. Tabellen visar att för män och kvinnor arbetar som heltid är chansen for män 7-8 gånger högre att nå toppositionema 6 och 7. Bland deltidsarbetare sannolikheten att nå dessa nivåer, var speciellt för kvinnor, i det närmaste noll. År 1990 återfanns 0,06 procent av alla heltidsarbetande kvinnor på befattningsnivå 7 jämfört med 0,97 procent av alla heltidsanställda män. På de två lägsta befattningsnivåema fanns hela 32,95 procent alla heltidsarbetande kvinav nor och endast 7,45 procent männen. Samma år fanns bland de delav tidsarbetande kvinnorna 0,17 procent på de högsta befattningsnivåerna 6 och 7 och bland männen 6,56 procent. Av deltidsarbetande kvin-

nor fanns 41,95 procent på de två lägsta befattningsnivåema jämfört

med 11,18 procent av männen. Sannolikheten att deltidsarbetande en

Eva M. Meyerson Trond Petersen

kvinna skulle arbeta på befattningsnivå l eller 2 var betydligt större än för heltidsarbetande. Sannolikheten att en heltidsarbetande man en skulle arbeta någon de två toppnivåema betydlig större än av var för heltidsarbetande kvinna. Dessa förhållanden gäller för alla en aren.

Tabell 4.5 Fördelning heltids- och deltidsarbetande män och kvinnor av för alla befattningsnivåer 1975-1990 i procent

1975 1978 1980 1985 1990 Befattnings- Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor nivá Panel Hellidsarbetande 1,69 20,59 1,47 15,09 1,25 12,22 0,86 5.99 0,62 3,19 10,86 45,25 9,52 43,89 8,82 41,97 7,31 36,18 6,79 29,76 31.70 24,37 30,26 28,37 29,28 30,74 27,05 36,53 25,79 39,42 33,76 8,08 35,23 10,25 35,68 12,09 37,13 16,65 37,98 21,00 15,52 1,53 16,71 2,16 17,82 2,63 20,21 4,06 21,65 5,73 5,28 0,17 5,63 0,23 5,93 0,34 6,30 0,55 6,20 0,84 1,20 0,01 1,18 0,01 1,22 0,01 1,14 0,04 0,97 0,06 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Genomsnitt 3,71 2,25 3,78 2,41 3,83 2,52 3,92 2,78 3,96 2,99

PanelA Deltidsarbetande

Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Genomsnitt 3,18 2,07 3,45 2,21 3,63 2,32 3,78 2,54 3,84 2,76 Notera:Det statistiska underlaget för1970har uteslutits eftersom deltidsdata av dåligkvalitet.Tabellen läses: 1975 återfanns1,69 procent av de heltidsarbetande männen och 20,69 procent av de heltidsarbetande kvinnorna befatlningsnivá dvs sannolikheten att en heltidsarbetande kvinnaskulle tillhöra befaltningsnivá 1 var mycket högreänför en heltidsarbetande man

Även arbetstid spelar roll for förutsättningarna att nå de högsta om befattningsnivåema har kvinnor arbetar heltid sämre chans att nå som

toppbefattningama än män arbetar heltid. Deras chanser har dock

som ökat över tiden gapet är fortfarande stort år 1990. men

Ett ytterligare sätt att fånga betydelsen arbetstid for möjligheter-

av att göra karriär är att i detalj beräkna antalet arbetade timmar. Pena

tersen Meyerson 1997 visar att kvinnor som når toppbefattningar-

arbetar lika många timmar vecka männen. Men de na per som lägre befattningsnivåema 1-3 arbetar de ungefär 4-5 timmar mindre i

genomsnitt vecka än männen. Resultaten visar också att när män

per

arbetsplatser i privat näringsliv

och kvinnor arbetar samma antal timmar når männen högre befattningsnivåer än kvinnorna, ungefär en nivå högre.

Utbildning

Utbildning är en viktig kvaliñcerande faktor för att nå befattnings-

grupper med utvecklade karriärsteg.° I datamaterialet finns informa-

tion om utbildningsnivå som mäts enligt en poängskala från l till

från grundskola l till doktorsexamen 7. Data visar att för varje be-

fattningsnivå ökar den genomsnittliga utbildningsnivån med en halv grad för båda könen och för alla åren. För de tre högsta befattningsnivåema har kvinnorna i genomsnitt högre utbildning än männen, upp

till en hel grad högre. Se Petersen Meyerson, 1997.

För att fullfölja vårt analysschema besvarar också frågan: hur

påverkar utbildningsnivån möjligheterna att nå de höga befattningsnivåema Den genomsnittliga befattningsnivån ökar med ökad utbild-

ningsnivå för båda könen och för alla de studerade åren. Men för

varje utbildningsnivå är kvinnor placerade lägre än män i befattningshierarkin, upp till en halv befattningsnivå lägre Petersen Meyer-

son, 1997. Vidare visar Petersen Meyerson att högre befattningsnivå, desto högre andel av innehavarna har hög utbildningsnivå.

Sedan 1978 har detta i högre utsträckning gällt kvinnor i de högsta be-

fattningsnivåema 6-7. Hur påverkar utbildningsnivån chanserna att nå toppbefatmingar För varje utbildningsnivå får män större utdelning i

form av befattningsnivå än vad kvinnor får Petersen Meyerson,

1997.

Men utbildningsnivån säger inte så mycket om karriärutveckling. Det är snarare val av utbildningsinriktning som avgör kvalifikation och därmed förutsättningarna for att nå toppnivåema i befattnings-

hierarkin 1 Arbetsgivare bryr sig inte i första hand antalet om år i utbildningssystemet utan kunskaper och kvalifikationer snarare om inom ett visst definerat arbetsområde som exempelvis datakunskap, företagsekonomi och juridik. I arbetsplatsannonser söks med personer specifika kvalifikationer. Psykologer blir sällan verkställande direktörer. Det blir däremot civilingenjörer och civilekonomer. Tabell 4.6 ger information om fördelningen samtliga anställda av

respektive anställda på befattningsnivåema 6 och 7 olika utbild-

ningskategorier.

9 SeJonsson 1996 för en överblick av skillnader i utbildningsnivåer mellan män och kvinnor. m Man bör beakta kvinnorna att är yngre än männen i dessabefattningar. H Betydelsen av kvinnors och mäns utbildningsval, Brown Corcoran, 1997. För se en historisk genomgång av kvinnors och mäns utbildningsval, se Jonsson, l997a; 1997b. l2l

Eva M Meyerson Trond Petersen

Tabell 6 Fördelningen på utbildningskategorier av samtliga anställda respektive anställda på befattningsnivåerna 6 eller 7 i procent under perioden 1970-1990

1970 1975 1978 1980 1985 1990 Utbildning Alla Topp Alla Topp Alla Topp Alla Topp Alla Topp Alla Topp Uppgiftsaknas 62,6 19.8 54,9 16,6 55,0 17,0 54,1 16.8 52,7 19,7 52.5 23,3 Allmängrundutbildning 4,9 2,1 7,3 2,4 7,1 2,2 7,2 2,4 7,3 2,5 7,0 2,9 Humanistisk 0,2 0.4 0,3 0,4 0,3 0,4 0,2 0,3 0,3 0,4 0,3 0,3 Pedagogisk 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0.2 0,1 0,2 0,1 0,2 0,1 0,2 samhällsvetenskaplig Diverse utbildningar 5,9 7,2 6,0 6,8 8,5 6,5 8,8 6,4 9,2 5,7 9,5 5,2 Ekonomi, lägre utbildn. 0,7 2,9 0,9 3,6 0,9 3,5 0,9 3,3 0,8 2,7 0,7 2,2 Civilekonomutbildning 0,6 5,5 0,8 5,5 0,8 5.6 0,9 5,7 1,3 5,8 1,5 5,5 FK,FM,Jur, Sam 0,3 1,5 0,9 2,6 0.9 3,1 0.9 3,5 0,9 3,9 0,8 3,9 FL,FD,Jur., Sam 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,2 0,0 0,1 0,0 0,2 0,0 0,2 Teknisk Diverseutbildningar 11,5 18,1 13,1 19,3 13,0 18,9 13,3 18,4 14,4 17,2 15,6 16,8 lngenjörsutbildning 9,8 16,9 9,0 15,5 8,1 14,5 7,6 14,0 6,0 11,8 4,4 8,8 Civilingenjörsutbildning2,4 19,2 3,1 20,1 3,4 21,3 3,8 21,3 4,6 22,3 5,1 22,6 FK,FM,Naturvet. 0,2 0,6 0,4 0,8 0,4 0,8 0,5 1,2 0,5 1,6 0,5 2,0 FL,FD,Naturvet 0,2 2,4 0,2 2,9 0,2 3,0 0,3 3,1 0,3 3,2 0,3 3,3 Transport och kommunik. 0,1 0,1 0,2 0.3 0,2 0,3 0,2 0,4 0,2 0,2 0,1 0,2

Utbildningsaknaslejhän- 0,1 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,2 0,0 0,2 0,1 förligt spec. huvudgmpp Summa 100,0 100,0100,0100,0100,0 100,0100,0100,0 100,0100,0 100,0100,0 Notera För varje ger den första kolumnen fördelningen alla av anställda utbildning medan den andra kolumnen visar fördelningen anställda av betattningsniváema 6 ooh7 utbildning. Uppgift saknas för stora delar av de anställdavårt i urval. Vanligtvis utbildning inte registrerat förde låga betattningsniváema därutbildning sessom mindre viktigt dvs. bortfallet gäller deflestafallende i anställda de lägsta nivåerna.

Den största utbildningsgruppen inom näringslivet, och speciellt på befattningsnivåema 6 och är tekniker exempelvis ingenjörer och civilingenjörer. 1970 hade 19,2 procent de anställda befattningsni-

av våema 6-7 civilingenjörsutbildning och år 1990 var siffran 22,6 procent. På dessa befattningsnivåer 5,5 procent civilekonomer både var

1970 och 1990. Kvinnorna är underrepresenterade i dessa utbildningskategorier. Av de anställda i befattningsnivåema 6-7 kom 53,5 pro-

cent från tekniska utbildningar 1990. Av samtliga anställda i vårt urval hade 25,8 procent denna typ av utbildning.

Tabell 4.7 beskriver hur männen och kvinnorna i vårt urval av privatanställda fördelar sig på olika utbildningar. Tabellen visar en tydlig koncentration kvinnor i utbildningsområden som samhällsveten-

av

skap, juridik och administration och tydlig underrepresentation in-

en

arbetsplatser i privat näringsliv

de tekniska områdena. År 1970 fanns för varje kvinnlig ingenjör om

99 män och för varje kvinnlig civilingenjör 82 män. År 1990 mot-

var

svarande siffror 42 respektive en betydande förändring. Detta år hade en arbetsgivare att välja mellan 42 ingenjörer som var män och 1 som var kvinna. För varje kvinnlig civilekonom fanns 20 män år 1970 och 2 män år 1990. Könssegregeringen stor vad gäller utbild-

var

ningsval och framför allt gällde det inom det tekniska området från

vilket flest chefer rekryteras.

Tabell 7 Fördelning i procent av samtliga anställda män M respektive kvinnor K på olika utbildningar samt procent kvinnor % K inom varje utbildning för perioden 1970-1990

1970 1975 1978 Utbildning M K %K M K %K M K %K Uppgiftsaknas 57,7 77,5 30,7 49.7 68,7 35,6 49,7 67.5 36,9 Allmängrundutbildning 4,0 7.6 38,8 5,4 11,0 42,7 5,4 10,9 46,3 Humanistisk 0,1 0,3 38,0 0.2 0,5 49,6 0,2 0,5 51,0 Pedagogisk 0,1 0,1 23,1 0,1 0,1 27,6 0,1 0,1 26,0 samhällsvetenskaplig Diverse utbildningar 4,0 11,4 48,4 5,2 15,3 54,7 5,2 16,1 57.3 Ekonomi, lägreutbildn. 1,0 0,1 3,8 1,2 0,2 6,8 1,2 0,3 9,4 Civilekonomutbildning 0,7 0,1 4,7 1,1 0,2 6,8 1,1 0,2 8,7 FK,FM,Jur, Sam. 0,4 0,1 8,7 1,1 0,5 14,9 1,1 0,5 15,8 FL, FD.Jur., Sam 0,0 0,0 14,3 0,0 0,0 17,4 0,0 0,0 18,3 Teknisk Diverseutbildningar 14,8 1,5 3,1 17,8 1,7 3,6 17,8 1,8 4,2 Ingenjörsutbildning 12,9 0,4 1,0 11,5 0,4 1,1 11,5 0,3 1,3 Civilingenjörsutbildning 3,1 0,1 1,2 4,2 0,3 2,6 4,7 0,5 4,0 FK,FM,Naturvet 0,2 0,2 19,3 0,4 0,3 20.8 0,5 0,3 20,5 FL,FD,Naturvet 0,2 0,0 2,8 0,3 0,0 3,0 0,3 0,0 3,7 Transport ochkommunik. 0,1 0,0 11,2 0,2 0,1 7,8 0,3 0,1 8.1

Utbildning saknas/ejhån- 0,1 0,1 22,4 0,1 0,2 36,3 0,1 0,1 39,1 föriigt spec. huvudgrupp Summa 100,0100,0 24,8100,0100,0 28,4100,0100,0 30,1 Tabellen fortsätter på nästa sida.

5 SOUl997:137

Eva M Meyerson Trond Petersen

Fortsättning på tabell

1980 1985 1990 Utbildning M K %K M K %K M K %K Uppgiftsaknas 48,7 66,2 36,9 48,0 62,5 38,8 48,6 60,0 39,5 Allmängrundutbildning 5,6 10,9 46,3 5,6 10,9 48,9 5,3 10,3 50,4 Humanistisk 0,2 0,4 51,0 0,2 0,5 58,8 0,1 0,5 65,6 Pedagogisk 0,1 0,1 26,0 0,1 0,1 34,0 0,1 0,1 36,2 samhällsvetenskaplig Diverseutbildningar 5,2 16,8 49,1 4,9 18,0 64,1 4,8 18,3 67,0 Ekonomilågreutbildn. 1,2 0,3 11,4 1,0 0,5 18,4 0,8 0,5 26,7 Civilekonomutbildning 1,2 0,3 10,7 1,5 0,8 20,3 1,6 1,3 30,2 FK,FM,Jur.,Sam 1,1 0,5 16,3 1,1 0,6 21,7 0,9 0,6 26,8 FL, FD,Jur, Sam. 0,0 0,0 13,6 0,0 0,0 14,0 0,0 0,0 18,2 Teknisk Diverseutbildningar 18,4 1,9 4,5 20,2 2,5 5,6 22,0 3,5 7,7 Ingenjörsutbildning 10,9 0,3 1,4 8,8 0,3 1,8 6,5 0,3 2,3 Civilingenjörsutbildning 5,3 0,7 5,2 6,4 1,1 7,4 6,9 1,7 11,5 FK,FM,Naturvet 0,5 0,4 22,2 0,6 0,4 25,3 0,6 0,4 29,2 FL,FD,Naturvet 0,4 0,0 5,4 0,4 0,1 7,6 0,4 0,1 10,6 Transport och kommunik. 0,2 0,1 8,5 0,2 0,0 8,8 0,2 0,0 10,1

förlig spec. huvudgrupp Summa 100,0100,0 30,9100,0100,0 32,7100,0100,0 34,6

Tabell 4.8 visar fördelningen av kvinnor och män på utbildningskategorier för dem som innehar befattningsnivå 6 och Det visar sig att kvinnorna dessa befattningsnivåer har en annan fördelning vad gäller utbildningsbakgrund än vad männen på dessa nivåer har. Bland kvinnorna är andelen med en teknisk utbildning betydligt lägre.

arbetsplatser i privat näringsliv

Tabell 4.8 Fördelning befattningsnvivåerna 6 eller 7 anställda i procent av män M respektive kvinnor K på olika utbildningar för perioden 1970-1990

1970 1975 1978 1980 1985 1990 Utbildning M K M K M K M K M K M K Uppgift 19,7 42,2 16,5 22,9 16,9 22,8 16,7 24,5 19,9 23,4 23,0 28,4 Allmän grundutbildning 2.1 3,6 2,4 4.3 2,2 2,5 2,4 3,6 2,5 3,9 2.8 4,2 Humanistisk 0,4 6,0 0,3 11,4 0,3 7,1 0,3 2,9 0,3 3,1 0,3 2.2 Pedagogisk 0,1 0.0 0,1 1,4 0,2 1,0 0,2 0.4 0,2 0.4 0.2 0,1 samhällsvetenskaplig Diverse utbildningar 7,2 8,4 6,8 15,0 6,4 10,7 6,3 12,2 5,6 11,6 4,9 10,8 Ekonomi,lägreutbildn. 2.9 6,0 3,6 5,0 3,5 4,1 3,4 2,9 2,7 2,8 2.3 1,8 Civilekonomutbildning 5,5 6,0 5,5 6,4 5,6 8,6 5,6 8,6 5.7 10,2 5,3 9,5 FK,FM,Jur.,Sam 1,5 4,8 2,6 7,9 3,0 7,1 3,5 7,2 3,8 7,3 3,7 6,7 FL, FD, Jur., Sam. 0,1 2,4 0,1 0,0 0,1 1,0 0,1 0,7 0,2 0,4 0,2 0,3 Teknisk Diverse utbildningar 18,2 2,4 19,4 2,9 19,0 5,1 18,6 4,7 17.5 3,5 17,5 3,3 Ingenjörsutbildning 16,9 1,2 15,7 1,4 14,6 1,0 14,2 0,7 12.1 0,6 9.2 0,7 Civitingenjörsutbildning 19,3 3,6 20,2 9,3 21,4 8,6 21,5 11,5 22,5 13,6 23.0 15,4 FK, FM, Naturvet 0,6 2,4 0,7 3,6 0,7 4,6 1,1 4,7 1,4 6,1 1,9 4,9 FL,FD, Naturvet 2,4 6,0 2,9 4,3 3,0 6,1 3,1 5,7 3,2 4,5 3,3 4,0 Transport och kommunik. 0,1 0,0 0.3 0,0 0,3 0,0 0,4 0,0 0,2 0,0 0,2 0,0

Utbildning saknas/ hän- 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0.0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 förlig spec. huvudgrupp Summa 100,0100,0100,0100,0 100,0100,0100,0100,0 100.0100,0 100.0100.0

Vilka är då chanserna att nå toppbefattningama 6 och 7 för de olika

utbildningskategoriema Tabell 4.9 visar att kvinnor har sämre chan-

att med given utbildningsbakgrund nå samma befattningsnivåer

ser en

männen. Av de kvinnliga civilingenjörema 1970 nådde 3,6 pro-

som

cent toppbefattningarna medan motsvarande siffra för männen var

37,9. För år 1990 siffrorna 6,0 och 23,7 procent. Kvinnors avkastvar

ning på utbildningskategori med avseende på nådd befattningsnivå förändrades inte nämnvärt över åren jämfört med männens.

Eva M Meyerson Trond Petersen

Tabell 4.9 Andel anställda nådde befattningsnivå 6 eller 7 för män som

M, kvinnor K respektive alla anställda Alla efter utbild-

ningskategori, i procent, för perioden 1970-1990 1970 1975 1978 Utbildning M K Alla M K Alla M K Alla Uppgiftsaknas 2,1 0,1 1,5 2,2 0,1 1,4 2,3 0,1 1,5 Allmängrundutbildning 3,2 0,1 2,0 2.6 0,1 1,5 2.7 0,0 1.5 Humanistisk 15,5 2,6 10,6 10.2 3.3 6,8 10,3 2,5 6,3 Pedagogisk 17,7 0,0 13.6 13,1 3,1 10,3 17,0 3,5 13.5 samhällsvetenskaplig Diverse utbildningar 11,0 0,1 5,7 8,7 1,4 4,0 8,4 1,2 3,7 Ekonomi, lägre utbildn 18,6 6.0 18,1 20.2 3,2 19,0 20,3 2,6 18,6 Civilekonomutbildning 45,9 6,2 44,0 36,4 5,0 34,2 34,8 6,4 32,3 FK,FM,Jur., Sam. 22,0 4.5 20,5 16,2 2,4 14,1 19,5 2,8 16,8 FL,FD,Jur.,Sam. 62,5 50,0 60,7 36,8 0,0 30,4 49,0 18,2 43.3 Teknisk Diverse utbildningar 7,5 1,9 7,3 7,1 2,4 6,9 7,2 0,1 7,0 Ingenjörsutbildning 8,0 3.6 7,9 8,1 5,6 8,1 8.6 0,1 8,5 Civilingenjörsutbildning37,9 3.6 37,5 31,0 4,6 30,3 30,8 3,4 29,7 FK,FM,Naturvet, 17,0 1,8 14,1 10,8 1,7 8,9 10,1 2,7 8.6 FL,FD,NaturveL 66,7 35,7 65,8 61,7 25,0 60,6 61,9 37,5 61,0 Transportoch kommunik 8,4 0,0 7,5 9,2 0,0 8,5 9,5 0,0 8.7

UtbiIdningsaknas/ejhän- 3,5 0,0 2,7 1,3 0,0 0,1 2,1 0,0 1,3 föriigt spec. huvudgrupp Tabellen fortsätter på nästa sida.

arbetsplatser i privat näringsliv

Fortsättning på tabell 1980 1985 1990 Utbudmng M K Alla M K Alla M K Alla Uppgiftsaknas 2.4 0,1 1,6 3,0 0,2 1,9 3,4 0,3 2,2 Allmän grundutbildning 3,0 0.1 1,6 3,3 0,2 1.8 3,8 0.3 0.2 Humanistisk 11,4 1,6 5,9 13,6 2.8 7,2 12,9 2.9 6,3 Pedagogisk 16,8 1.8 13,3 13,4 1 9,4 9,3 0.6 6,1 samhällsvetenskaplig Diverseutbildningar 8,6 0,2 3,6 8,5 2,6 3,2 7,3 0,4 2,7 Ekonomi, lägre ulbildn. 20,3 2,0 18,2 20,3 2,5 17,0 20,8 2,2 15,8 Civilekonomutbildning 33,0 6,3 30,2 28,4 5,4 23,8 23,7 4,9 18,0 FK,FM, Jur.,Sam. 22,1 3,5 19,1 26,9 5,0 22.2 30,2 7,4 24,1 FL,FD,Jur., Sam 49,0 25,0 45,8 45,0 15,4 40,9 43,1 18,8 36.6 Teknisk Diverse utbildningar 7,2 0,6 6,9 6,5 0.6 6,1 5,7 0,6 5,3 Ingenjörsutbildning 9.3 0.1 9,2 10,3 7,4 10,1 10,1 1,5 9,9 Civilingenjörsutbildning29,0 4,2 27.7 26,4 5,3 24,9 23,7 6,0 21,7 FK,FM,NaturveL 14,5 3,2 12,0 19,6 6,5 16,3 23,7 7.5 19,0 FL,FD,Naturvet. 62.5 30,8 60,8 58.1 26,4 55,7 53,6 26,9 50,8 Transportoch kommunik. 11,5 0,0 10,5 6,9 0,0 6,3 9,0 0,0 8,1

Utbildning saknas/ hän- 3,0 0,0 1,8 1,9 0,0 1,3 2,1 0,5 1,5 förlig spec. huvudgrupp

Tabellema ovan visar att kvinnors val utbildning har gjort det svå-

av rare för dem att nå toppositioner. Men även då de valt relevanta ut-

bildningar såsom civilekonom- eller civilingenjörsexamen lyckas

kvinnor sämre än männen att nå de högsta befattningarna. En omfor-

delning utbildningar mellan kvinnor och män löser en viss del av,

av

men inte hela, problemet med befattningssegregeringen. Men ännu det för tidigt att dra några slutsatser. Kvinnor och

män kan vara lika fördelade på utbildningskategorier men kvinnor

kan genomsnittligt än män, vilket som vi redan visat kan

var yngre

innebära lägre befattning. Vi behöver undersöka alla faktorerna samtidigt: ålder, arbetstid, antal arbetade timmar och utbildningskategori,

för att rätt beskriva könskillnadema vad gäller kvinnors och mäns

chanser att nå toppbefattningama.

De sammantagna efekterna

av ålder, arbetstid och utbildning på befattning

I regressionsanalysema nedan visar vi sambandet mellan befattnings-

nivå och de fyra variablema: ålder, hel- eller deltidsarbete, antal ar-

betade timmar och utbildningskategori. Skattningarna information

ger

Eva M Meyerson Trond Petersen

hur den genomsnittliga befattningsnivån påverkas av kön, ålder, om hel- eller deltidsarbete, antal arbetade timmar och utbildning och där alla dessa faktorers sammantagna effekter tas med. Exempelvis jämförs två civilingenjörer, en kvinna och en man, som arbetar heltid och är mellan 30 och 34 år med avseende uppnådd befattningsnivá.

Tabell I 0 Effekten av att vara kvinna för uppnådd befattningsnivá för alla

åldrar och för olika åldersgrupper för perioden 1970-1990 1970 1975 1978 1980 1985 1990 Ålder Red. Kompl. Red Kompl Red Kompl. Red. Kompl. Red. Kompl. Red Kompl. Alla -0,927 -0,468 -0,953 -0.862 -0,926 -0,830 -0,892 -0,798 -0,810 -0,706 -0,703 -0,589 20-24 -0,539 -0,111 -0,506 -0.434 -0,441 -0,367 -0.264 -0.209 -0.308 -0,216 -0,176 -0,101 25-29 -0,599 -0.180 -0,625 -0,556 -0,52O-0,450 -0,448 -0,388 -0,387 -0,314 -0,299 -0,227 30-34 -0.952 -0,471 -0,860 -0,771 -0,753 -0,674 -0,707 -0,639 -0,609 -0,541 -0,488 -0,412 35-39 -1,249 -0,719 -1,172 -1,065 -1,045 -0,948 -0.977 -0,B86 -0,820 -0.742 -0.689 -0,614 40-44 -1,395 -0,831 -1,312 -1,195 -1,225 -1,120 -1,197 -1.096 -0.983 -0,890 -0,838 -O,744 45-49 -1,368 -0,839 -1,385 -1.264 -1,320 -1,206 -1,283 -1,185 -1.112 -0,999 -0.960 -0.844 50-54 -1.485 -0,905 4,354 -1,247 -1,315 -1,205 -1294 -1,180 -1,153 -1.054 -1,032 -0,905 55-59 -1,349 -O,830-1,339 -1,227 -1,324 -1,221 -1,262 -1,161 -1,168 -1.051 -1.023 -0,907 60- -1,139 -0,783 -1,270 -1,164 -1,231 -1,126 -1,303 -1,195 -1,157 -1,045 -1,072 -0.937 Red. reducerad regression; Kompl.: komplett regression Notera: Allakoefñcienter signiñkanta. Åldersgruppen 20 och yngre inte inkluderad i analysen grund av för observationer Dessaindividerharsannolikt ännuinte påbörjat karriär en som tjänstemän. Komplett regression betyder att man ochkvinna jämförs inom lika befattningsomráde reducerad och regression denna att kontrollintegörs. Både den kompletta och den reducerade regresslonsanalysen innehåller variablema: dummys förålder. arbetstid del och heltid, utom för1970 dåinformation av dåligkvalitet, ochantal arbetade timmar, utbildningsnivå. Tabellenläses:Rad1visar att 1970harkvinnorna jämförtmedmännen, genomsnittligt en lägrebefattningsnivánästan en nivå, -0,927 oavsett ålder. Rad visar 2 för samma att åldersgruppen 20-24 åriga kvinnorharcirka halv en befattningsnivá lägreän män -0,539.

Första raden i tabell 4.10 visar att för varje år är könseffekten på skillnader i mäns och kvinnors befattningsnivá mindre när män och kvinnor inom likartade befattningsområden jämförs komplett regres-

sion till skillnad från fallet där kontroll för befattning inte görs reducerad regression. År befattningsnivá

1990 var könseffekten på -0,589, dvs. kvinnorna placerades i genomsnitt en halv nivå lägre än

männen, jämfört med -0,703 utan kontroll för befattning. Enligt tabell den genomsnittliga skillnaden i befattningsnivá mellan kvin-

4.3 var och män en nivå år 1990. I tabell redovisades en skillnad nor samma år 1970 på två nivåer mellan kvinna och man. Då alla variabler tas i beaktande, så i den regressionsanalys som som redovisas i tabell 4.10, reduceras skillnaden för år 1970 till -0,927 och med kontroll för befattning till -0,468. Hade kvinnor och män varit fördelade på samma sätt vad gäller ålder, arbetad tid, utbild-

arbetsplatser i privat näringsliv

ning och befattning skulle skillnaderna i befattningsnivå minskat från två nivåer till en halv nivå år 1970. Ansvar för familj och barn anförs ofta som skäl för bristen på kvinnor i toppbefattningar. Det hävdas att kvinnor med efterfrågad utbildning och erfarenhet inte satsar att bli befordrade eller tackar nej

till erbjudanden om befordran på grund av familjeåtaganden. Det har

också framförts i debatten att arbetsgivare diskriminerar kvinnor i fer-

til ålder och kvinnor med bam. Anledningen skulle vara just att i

dessa åldrar satsar inte kvinnor på arbetet och karriären utan istället på familjen. I vår studie kan vi inte skilja mellan förklaringen att arbetsgivare väljer att diskriminera kvinnor med familj och förklaringen

att kvinnor väljer att prioritera familj framför karriär eller anpassar sig till familjeförhållanden. Vi har ingen information om familjeåtagan-

den. Istället kan vi med ledning hur skillnaderna i befattningsnivå av mellan män och kvinnor ser ut i olika åldersgrupper dra slutsatser om betydelsen familjeansvar. Kvinnors karriärer, sammanfaller med av stigande ålder och med ökat familjeansvar. Karriärutvecklingen sam-

manfaller ofta med kvinnors barnafödande och småbamsperiod. Detta leder vanligtvis för kvinnor till en situation med mycket stor arbetsin-

sats, både under arbetstid och fritid. Bristen på tid och energi kan därför medföra negativa effekter för kvinnors karriärutvecklingen relativt männens. Detta skulle kunna visa sig tydligast i åldern 35 år och uppåt, den ålder då karriärutvecklingen tar fart och den ålder där familjebildningen är i full gång. I regressionsanalysen, tabell 4.10, redovisas skillnader i befattse ningsnivå för kvinnor och män och för olika åldersgrupper, dvs. effekten kvinna i viss åldersgrupp givet utbildningsnivå av att vara en och arbetstid. Data visar att könseffekterna är små i de lägre åldersgrupperna men ökar med ålder. När en man och kvinna på likartad befattning jämförs i åldersgruppema 20-24 och 25-29 år är skillnaden i befattningsnivå en tiondel respektive en femtedel. Könseffekten är starkast i åldersgruppema 45-49 och 50-54 för att sedan plana ut i de äldre åldersgruppema. Kvinnor kommer efterkälken i karriärut-

vecklingen i åldrarna mellan 35-50 år för att sedan aldrig riktigt återhämta männens försprång. Denna skillnad mellan åldersgruppema av-

speglar sannolikt det ökade farniljeansvaret för kvinnorna. Kvinnor och män med likartad utbildningsnivå, ålder, arbetstid

m.m. inleder som vi sett sin karriär samma befattningsnivå men

efter en tid utvecklas skillnaderna, som är tydligast i åldrarna 40-54 år. Det faktum att karriämackdelen för kvinnor jämnas ut istället för

att fortsätta att öka betyder troligtvis att det är en s.k. livscykeleffekt

än generationseffekt. En förklaring till skillnaderna i besnarare en

fattningsnivå mellan män och kvinnor skulle kunna vara att äldre

Eva M. Meyerson Trond Petersen

kvinnor kom in på arbetsmarknaden vid en tidpunkt då mer diskriminering förelåg och att denna nackdel skulle påverkat deras karriär. Men data tyder inte på detta. Skillnaderna i befattningsnivå mellan kvinnor och män ökar inte i åldrarna efter 50 trots att dessa åldersgruppers inträde på arbetsmarknaden skedde under perioden 1940- 1960. När vi fokuserar analysen ännu lite mer och redovisar könseffekterna inom homogena utbildningskategorier blir dessa ännu mindre. I tabell 4.11 redovisar en regressionsanalys för könseffekten på befattningsnivå inom mer homogena utbildningsområden. Analysen görs för tre utbildningsområden universitetsnivå: ekonomi, teknik samt samhällsvetenskap och juridik. Utbildningsgmppen teknik är den ur vilken arbetsgivare oftast rekryterar till toppbefattningar. Av alla anställda på befattningsnivåema 6 och 7 rekryterades 53,5 procent från gruppen tekniker. Könseffekten i denna grupp och med kontroll för befattning var mycket låg, mellan -0,3 och -0,4 för 1970-1980, föll till -0,28 1985 och till -0,20 1990. På skalan 1-7 var den genomsnittliga skillnaden i befattningsnivå mellan kvinnor och femtedels nivå, skillnad, män en en men mycket liten. För gruppen ekonomer är könseffekten något högre men minskar över tiden med några undantag. År 1990 är den genomsnittliga skillnaden i befattningsnivå med kontroll för befattningsområde komplett regression -0,35, dvs. en tredjedels nivå. I gruppen anställda med samhällsvetenskap och juridik som utbildningsbakgrund är könseffekterna störst med -0,50 år 1990. Skillnaderna i könseffekten på befattningsnivå mellan de olika utbildningsgruppema kan vara intressant att spekulera kring. Att könseffekten är minst bland tekniker kan bero att dessa befattningar innehåller tydligare arbetsuppgifter och därmed är mindre känsliga för godtycke än andra befattningar. Den subjektiva delen i utvärderingen av den anställde blir mindre. Tabell 4.11 visar, i överensstämmelse med resultaten i tabell 4.10, den s.k. livscykeleffekten. Även i de homogena utbildningsgruppema framkommer den förstärkta könseffekten i de reproduktiva åldrarna.

arbetsplatser i privat näringsliv

Tabell 4.1 1 Ejfekter av att vara kvinna på uppnådd befattningsnivå för alla åldrar, för olika åldersgrupper, inom olika utbildningskategorier för perioden I 970-1990. 1970 1975 1978 1980 1985 1990 Ålder Red Kompl Red Kompl Red Kompl Red Kompl Red. Kompl Red Kompl Samhällsvelsnskap ochjuridik Ana -0,318 -0,142 -0.524 -0,380 -0,535 -0.440 -0,582 -0,502 -0,506 -0,446 -0,510 -0,452 25-29 -0.114 -0,005 -0,464 -0.296 -0.387 -0,226 -0,231 -0.168 -0,003 -0.003 -0.003 -0.001 30-34 -0,321 -0,408 -0.447 -0,335 -0,425 -0.353 -0,564 -0,521 -0.241 -0,284-0,103 -0.103 35-39 -1,266 -0,727 -0,885 -0,885 -0,883 -0,825 -0.606 -0.520 -0.594 -0,534 -0,416 -0,422 40-44 -0,867-0,596 1,172-0,928 -0.924 -0,830 -1,004 -0.851 -0.530 -0.485 -0.606 -0,552 45-49 -0.691 -0.406 1,701 -1,488 -1,142 -1,054 -0,885 -0,814 -1,018 -0,832 -0.590 -0,534 50-54 -0.247 -0,096-0,784 -0,402 -2,829 -2,347 -1,873 -1.241 -0,916 -0.842 -1,109 -0,902 55-59 -0,268 -0,329 -0,834-0,522 -1.265 -0,824 -1.669 -1,315 -1,760 -1,172 -0.903 -0,824 60- -0,705 -0,916 0588 -0,402 -1,521 -1.289 -2.275 -1,73B

Ekonomi Ana -0,787 -0,432 -0,775 -0.693 -0,617 -0.586 -0,614-0.562 -0.534 -0,463 -0.426 -0.352 25-29 -0,536 -0.270 -0,437 -0.320 -0,260 -0,211 -0,265-0,165 -0,175 -0.126 -0,040-0,010 30-34 -0,899 -0,420 -0.676 -0,636 -0,536 -0,500 -0,465-0.447 -0,433 -0.352 -0.322 -0,254 35-39 -1,088 -0,593 -1,204 -1,182 -0,867 -0,847 -0.831 -0,773 -0,636 -0,577 -0.567 -0,485 40-44 -0,989 0,605-1.297 -1,205 -O.968-0,986 -0,984-0.963 -0,939 -0,8B6 -0,714 -0,638 45-49 -1,098 -0,770 -0,897 -0,743 -1,150 -1,075 -1,161-1,136 -0,905 -0.788 -0.833 -0.720 50-54 -0,750-0,425 -0,767 -0.761 -0.734 -0,734 -0,856-0.757 -0,957 -0.908 -0,893 -0.773 55-59 -0.674-0,249 -l.273 -1,184 -0,801 -0,824 -0.845 -0,816 -1.099 -0.905 -0.989 -0,912 60- -0.535 -0,053 -1,480 -1,185 -1,082 -0,957 -0,915-0,835 -0,804 -0,732 -0,827 -0,690

Teknik Ana -0,462 -0.356 -0.418 -0,386 -0,361 -0,358 -0.325 -0.310 -0,303 -0,277 -0.212 -0,199 25-29 -0,143-0,109 -0,225 -0.218 -0,134 -0.136-0.003 -0,002 -0.005 -0,004 -0,003"43.002 30-34 -0.530 -0,402 -0.413 -0,386 -0.316 -0296 -0.301 -0,296 -0.149 -0,136 -0,101 -0.100 35-39 -0.541 -0,478 -0,602 -0.549 -0,487 -0,466 -0,405 -0.387 -0,416 -0.398 -0.232 -0,228 40-44 -0,937 -0.791 -0,692 -0,645 -0,660 -0,606 -0,661 -0,635 -0,480 -0,443 -0,427 -0,410 45-49 -1.012 -0,791 -0,955 -0,892 -1,047 -0.969 -0,965 -0,919 -0,695 -0.635 -0.443 -0,430 50-54 -0,757 -0,550 -0,892 -0,775 -0,721 -0,672 -0,872 -0.809 -0.848 -0.763 -0,541 -0.514 55-59 -0,927 -0.538 -0,501 -0,412 -0,802 -0.742 -0,658 -0,613 -0,775 -0,732 -0,720 -0.689 60- -0.379 -0,526 -0.516 -0,488 -0.346 -0,276 -0,537 -0,438 -0.765 -0.703 -0,483 -0,402 Red. reducerad regression, Kompl.: komplett regression Notera:Koefñcientema med intesignifikant skildafrån0 S-pmoentsniván. De andrakoeflicientema signifikanta 0,1procenlsniván Åldersgruppen än20 exkluderad se motivering under yngre tabell4 10. Dekompletta regressionema kontrollerar för befattningsomrâde.bådedekompletta För och dereducerade regressionema ingårföljande variabler: kön,dummyförålderdel eller heltidutomför 1970 grund av att data av dåligkvalitet, antalarbetade timmarochutbildningstyp inom utbildningsområde.

Eva M Meyerson Trond Petersen

4.6 Sammanfattning

Det finns ett glastak för kvinnor. Det är en mycket liten andel kvinnor i toppbefattningama relativt männen och relativt antalet förvärvsarbetande kvinnor i det privata näringslivet under perioden 1970-1990 i Sverige. Men vår studie tyder att glastaket till stor del beror på

andra orsaker än att arbetsgivarna systematiskt diskriminerar kvinnor-

Befattningssegregeringen beror i hög grad på kvinnors och mäns na.

utbildningsval. Toppchefer rekryteras ur en begränsad grupp med spe-

ciella utbildningar och kvalifikationer, i första hand tekniska utbildningar civilingenjörsutbildning även ekonomiska och admisom men nistrativa utbildningar civilekonomutbildning. Bland de anställda som

innehar toppbefattningama, nivåerna 6 och är en av tre civil-

som

ingenjörer, drygt 50 procent har någon ingenjörsexamen och

typ av 10 procent har ekonomexamen. Kvinnor väljer mer sällan dessa utbildningar än män. Så 1990 fanns för varje kvinnlig civilsent som ingenjör 8 manliga och för varje kvinnlig civilekonom 2 manliga. Dessa förhållanden var betydligt sämre tidigare under den studerade

perioden. Detta innebär att eftersom det alltid är en tidsperiod mellan en viss generations utbildningsval och tillgången till urvalsgrupp för

chefsbefattningar kan trenden förväntas fortsätta: kvinnor kommer mer och mer att vinna tillträde till toppbefattningama. Detta kommer dock att ta tid då utjämning på de högsta befattningsnivåema sker som en konsekvens av utbildningsval 15-20 år tidigare. Vidare har vi funnit att ålder, deltidsarbete och antalet arbetade timmar samt utbildningsnivå påverkar kvinnors och mäns fördelning befattningsnivåer. Under perioden 1970-1990 är kvinnorna i näringslivet i genomsnitt yngre än männen. Ju äldre en individ är, desto

större chans har hon/han att nå de höga befattningsnivåema. Således

finns ett större urval av män än av kvinnor i erforderlig ålder. För toppbefattningama 6 och för kvinnor år 7 var genomsnittsåldem 5-7 yngre än för männen under perioden 1980-1990. Kvinnor arbetar i större utsträckning deltid och färre antal arbetstimmar än män. 1990 arbetade 32,0 procent kvinnorna deltid mot av enbart 3,0 procent av männen. Hälften av kvinnorna men bara 3,0 procent av männen på låga befattningsnivåer arbetar deltid. På de höga befattningsnivåema arbetar 0-10 procent av kvinnorna deltid och O-3 procent männen deltid. Det är heltidsanställda av ur gruppen

som arbetsgivare rekryterar till toppbefattningama. På toppbefattning-

arna 6 och 7 arbetade kvinnor och män lika mycket 1990, medan kvinnor arbetar färre antal timmar än männen på alla andra befatt-

ningsnivåema. Det finns ett större urval heltidsarbetande män än

kvinnor för arbetsgivaren att rekrytera från.

arbetsplatser i privat näringsliv

Valet utbildningskategori data tyder på, helt avgörande av är, som för skillnaden i fördelning av män och kvinnor på befattningsnivåer- På befattningsnivåema 6 och 7 har över 50 procent av innehavama na. utbildningsbakgrund inom teknikområdet, ett område där kvinnor en

är starkt underrepresenterade. Kvinnor är numera bättre representerade i utbildningskategorier, ökar sannolikheten för befordran till

som

toppbefattningar.

Under de studerade 20 åren har kvinnorna förbättrat sin relativa position. Nu finns kvinnor i större utsträckning i befattningar med

karriärmöjligheter och de har också förbättrat sin representation inom toppbefattningama inom sina respektive befattningsområden.

Även situationen förbättrats och den största delen problemet om av förklaras kvinnors och mäns olika val med avseende utbildning, av arbetstid finns det fortfarande fall där kvinnor och män med m.m.

kvalifikationer hamnar på olika befattningsnivåer: skillnaden

samma är halv till femtedels befattningsnivå. I vilken utsträckning detta en en

beror på skillnader i kvinnors och mäns preferenser respektive på att

det finns arbetsgivare föredrar män framför kvinnor är ännu inte som klarlagt. Vår studie tyder på att kvinnors ansvar för familj och barn

spelar stor roll för bristen på kvinnor i toppbefattningar. Skillnaden i befattningsnivå mellan jämförbara kvinnor och män under 35 år är

mycket små men ökar med ålder och ökat familjeansvar. Detta tyder att arbetsgivaren inte i första hand diskriminerar kvinnor, skillna-

den i befattningsnivå mellan unga kvinnor och män är försumbar. Om

kvinnor på grund tung familjebörda tackar nej eller om de inte av en blir erbjudna toppositioner, vilket kan vara ett uttryck för diskriminering, bör utredas vidare.

Resultaten aktualiserar tre policyfrågor, några mer provokativa än

andra. Den första är huruvida chefer bör fortsätta att rekryteras ur de traditionella utbildningsgruppema teknik och ekonomi. Bör arbetsgibredda utbildningsbakgrunden något och därmed få den differenvare tiering och heterogenitet i arbetsgrupper och ledningsgrupper som det så ofta talas är viktigt för företagens informationsbearbetning och om beslutsfattande Den andra frågan är varför kvinnor väljer att bli sjuksköterskor,

personalassistenter och sekreterare vilket knappt levnadsnivå

ger en över existensminimum istället för att välja data- och teknikutbildning-

ar, generation efter generation Kan teknikutbildning göras mer att-

raktiv för flickor och kvinnor Slutligen, den tredje frågan aktualiseras är huruvida det ändå som inte bör ekonomiskt möjligt för svensk kvinna att köpa husvara en hållstjänster för att få mer tid åt sina barn och samtidigt kunna satsa sitt arbete

Eva M Meyerson Trond Petersen

Litteraturförteckning

Acker, 1990 "Hierarchies, Jobs, Bodies: A Theory of Gendered Organization", Gender ana Society. V01. s. 139-158. Bielby, W.T. Baron, J.N. 1986 Men and Women at Work : Sex segregation and Statistical Discrimination, American Journal Sociology, V01. 91, No. s. 759-99. Billing, Y.D. 1991 Køn, karriere, familie. Köpenhamn: Jurist- og økonomförbundets Forlag. Blau F.D. Kahn, L. 1996 Wage Structure and Gender Earnings Differentials: an International Comparison Economica, Vol. 63 Supplement, s. S29-62. , Blau, F.D. Kahn, L. 1997 Swimming Upstream: Trends in the Wage Gender Wage Differentials in the 19805, Journal of Labor Economics, Vol. 15, No. s. 1-42. Blomqvist, M. 1994 Könshierarkier i gungning. Kvinnor i kunskapsföretag, Studia Sociologica Upsaliensia 39. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Brown, C. Corcoran, M. 1997 "Sex Based Differences School Content and the Male-Female Wage Gap, Journal Labor Economics, Vol. 15, No. s. 431-465. Davidson, M.J. Cooper, C.L. 1992 Shattering the Glass Ceiling. The Woman Manager. London: Paul Chapman Publishing Ltd. Drage, Solberg, A.G. 1995 Gjennom Glasstaket. Oslo: TANO AS. Hultin, M. 1996 Gender Differences Authority Attainment The Swedish Case. - Uppsats, SOFI, Stockholm: Stockholms universitet. Jonsson, J .O. l997a "Utbildningsskillnader mellan män och kvinnor. Vilka är de och hur kan de förklaras i Det har ändå häntfantastiskt mycket Vad har jämställdhetsforskningen uppnått Hemlin, E. red. Stockholm: Riksbankens Jubileumsfond Gidlunds förlag. Jonsson, .l.O. l997b "Hur skall förklara könsskillnader i utbildningsval i denna volym. Jonung, C. 1997 "Economic Theories of Occupational segregation by Sexlmplications for Change over Time i Gender Specific Occupational Segregation. Beckmann, P. red. BeitrAB 188,Nürnberg: Institut ñlr Arbeitsmarkt- und Berufsforschung der Bundesanstalt tilr Arbeit. Kanter, R.M. 1977 Men and Women of the Corporation. New York: Basic Books. Kitterød, R.H. 1995 Time Use and Division of Labour Among Norwegian and Swedish Parents, i Building Family Welfare Arves-Pares, B. red.. Stockholm: Socialdepartementet. Kock, K. 1938 Kvinnoarbetet i Sverige i Betänkande angåendegift kvinnas förvärvsarbete m m Avgivet av Kvinnoarbetskommittén. SOU 1938:47. Kvinnomaktutredningen 1996 Utredningen om fördelning av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Arbetsrapport. September 1996. Meyerson, E. Petersen, T. 1997 Lika lön förlika arbete. En studie av svenska förhållanden i internationell belysning i Kvinnors och mäns löner varför så olika Persson, Wadensjö, E. red., SOU 1997:136. Stockholm: Fritzes. Morrison, A.M. von Glinow M.A. 1990 Women and Minorities in Management, American Psychologist, Vol. 45, No. s. 200-208.

arbetsplatser i privat näringsliv

Petersen,T., Snartland, V., Becken, L-E. Olsen, K.M. 1997 "Within-Job Wage Discrimination and the Gender Wage Gap. The Caseof Norway, European Sociological Review, V01. 13, No. under pressläggning. Petersen,T., Meyerson, E.M. Snartland, V. 1997a Within -Job Wage Discrimination and the Gender Wage Gap. The Case of Sweden. Working Paper Stockholm: Industriens utredningsinstitut. PetersenT. Meyerson, E.M. Snartland, V. 1997b Are Female Workers Less Productive Than Male Workers Productivity and the Gender Wage Gap. Uppsats. Stockholm: Industriens utredningsinstitut. Petersen,T. Meyerson, E.M. 1997 A Little More Glory and A Little Less Labor and Injustice: The Glass-Ceiling in Sweden, 1970-1990. Påhlsson, A.M. Norrman, E. 1994 Finns det en marknad för hemarbete Stockholm: SNS förlag. Reskin, B.F. 1988 Bringing the Men Back In: Sex Differentiation and the Devaluation of Womens Work, Gender and Society, V01. No. 58-81. Rosén, Å. 1994 Ekonomiska teorier diskriminering. Uppsats. Stockholm: FIEF. om U.S. Department of Labor 1981 National Survey Professional, Administrative Technical, and Clerical Pay, March 1981. Bureau of Labor Statistics Bulletin 2108. Washington. D.C.: U.S. Government Printing Office. Wright, E.O., Baxter, Birkelund, G. 1995 The Gender Gap in Workplace Authority: A Cross-National Study", American Sociological Review, V01. 60, No. s. 407-435.

Kvinnliga och manliga chefer finns det ett glastak

-

JÖRGEN OHLSSON JOACHIM ÖHMAN

5.1 Inledning

Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad och några större skillnader därvidlag föreligger inte gentemot andra industrialiserade länder. Segregeringen är såväl horisontell, dvs. mellan olika yrken, som vertikal, dvs. mellan olika beslutsnivâer i företag och förvaltningar. Analyser av den vertikala segregeringen kan motiveras av åtminstone två skäl. För det första ett jämställdhetsperspektiv. Om ur det föreligger hinder av diskriminerings- eller andra strukturella skäl för kvinnor att nå chefsposter och andra ledande positioner bör detta klarläggas. För det andra av tillväxtskäl. För att öka den svenska ekonomins tillväxt, och därmed välstånd och sysselsättning, måste alla tillgängliga resurser utnyttjas på effektivast möjliga sätt. I detta sammanhang är rätt personer på lednings- och specialistfunktioner i såväl den privata som den offentliga sektorn av vital betydelse. Därför är det viktigt att de mest lämpade kvinnorna och männen besätter dessa poster. Föreligger hinder för kvinnorna, kommer detta att medföra ett ineffektivt resursutnyttjande med åtföljande negativa effekter på den ekonomiska tillväxten. I detta kapitel analyseras den könsmässiga chefsfördelningen och karriärutvecklingen för ett urval akademiska yrken inom privat och kommunal sektor. Vi beskriver hur könsfördelningen bland chefer har utvecklats samt analyserar några förklaringsfaktorer till kvinnors och mäns karriärutveckling.

5.2 Hur ser det ut idag

Generellt sett är männen överrepresenterade på de högre beslutsnivâema. Enligt en studie från SCB var andelen manliga chefer oberoen-

Kvinnliga och manliga chefer de nivå inom privat och offentlig sektor 74 år 1995.1 av procent Bland de högsta cheferna, dvs. verkställande direktörer, verkschefer

och dylikt, andelen drygt 90 procent. Dessa andelar kan jämföras

var med att andelen män totala antalet anställda 1995 var 52 procent. av Inom de extremt kvinnodominerade yrkesområdena vård och omsorg inom kommun och landsting emellertid andelen kvinnliga chefer var

klart större än andelen manliga chefer. Även inom privat och offentlig

utbildning samt hotell- och restaurangverksamhet var andelen kvinnli-

chefer omkring 50 procent eller mer. Dock var kvinnorna genomga gående underrepresenterade i förhållande till deras andelar av antalet

anställda inom respektive verksamhetsområde, vilket visas av följan-

de tabell.

Tabell 5.1 Andel chefer av kvinnor respektive män i arbetskraften

16-64 år, fördelat på branscher år 1995. Procent

Kvinnor Män Totalt

Källor: Kvinnor män toppen, s.

År 1995 totalt 1,2 procent samtliga förvärvsarbetande kvinnor var av chefer, medan motsvarande andel för männen var 3,3 procent. Inom samtliga branscher andelen bland chefer större än var män som var bland kvinnor. Störst andel såväl kvinnliga som manliga chefer av återfanns inom övrig offentlig verksamhet, dvs. offentlig sektor exklusive vård, omsorg och utbildning.

1 Kvinnor och män på toppen. Fakta antal och lön 1995, 33. För definition av om s. begreppet chef, se s. 22 och bilaga 2 Av kostnadsskäl har det inte varit möjligt att göra exakta beräkningar av chefsandeli denna och ett antal kommande tabeller, utan uppgifter från två olika typer av arna källor har kombinerats. Antalet chefer är hämtade från SCB:s studie Kvinnor och män på toppen. Den bygger på Sysselsättningsstatistiken som är en totalundersökning. i arbetskrañen, uppdelat på branscher och utbildningskategorier Antalet personer vilket senare ska redovisas är hämtat från Arbetskrañsundersökningen SCB som bygger ett urval. Osäkerheten vid små absoluta tal är därför betydande.

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

Det är oftast så att for ska kunna nå chefs- eller att en person en expertposition krävs en akademisk eller eftergymnasial utbildannan

ning. En bidragande orsak till den låga andelen kvinnliga chefer

skulle därför kunna vara att det råder brist på kvinnor med akademisk

eller annan eftergymnasial utbildning. Så är emellertid inte fallet, vil-

ket visas av tabell 5.2.

Tabell 5.2 Antalet personer i arbetskraften på olika

utbildningsnivåer 1995. l 000-tal

Källa: AKU årsmedeltal 1995.

Såväl antalet som andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är

högre än för männen. Skillnaderna är emellertid avsevärda mellan olika branscher och verksamhetsområden. I tabell 5.3 redovisas andelen kvinnliga och manliga chefer med eftergymnasial utbildning av totala antalet chefer år 1995, fördelat på branscher.

Tabell 3 Andel chefer med högskoleutbildning av samtliga chefer

år I 995. F ördelat på kön. Procent Kvinnor Män Totalt

Finansoch företagstjänster 44,5 52,8 50,7

Övrigoffentligverksamhet 84,3 71,1 74,5 Totalt 65,0 51,8 55,2 Källa: Kvinnor och män på toppen, s. 47-48 och bilaga

Av de knappt 98 000 personer som enligt SCB:s definition var chefer

år 1995 hade 55 procent en högskoleutbildning. Bland kvinnorna var

andelen betydligt större än bland männen. Tabellen visar även att utbildningsnivån bland cheferna var betydligt högre inom den offentliga sektorn än inom den privata, särskilt inom utbildning och forskning

samt vård och omsorg där mellan 84 och 95 procent alla cheferna av

Kvinnliga och manliga chefer -

hade en högskoleutbildning. Det kan även noteras, att så många som 12 procent cheferna inom den privata sektorn endast hade en förav gymnasial utbildning. Motsvarande andel inom den kommunala sektorn var 1,5 procent.

5.3 En fördjupad analys är nödvändig

Denna inledande beskrivning visar att kvinnorna generellt sett är underrepresenterade bland cheferna inom samtliga sektorer, trots att kvinnornas utbildningsnivå är högre än männens, ett faktum som i sig

borde bidraga till att andelen kvinnliga chefer är högre än snarare andelen manliga. Den mest brännande frågan att söka svar på är var-

för kvinnorna är såpass kraftigt underrepresenterade bland chefer och

andra ledande befattningar. Det finns flera samverkande faktorer ekonomisk, kulturell, soav

cial och politisk förklaringar till kvinnornas underrepre-

art som ger

sentation och är dokumenterade i litteraturen I detta kapitel

som kommer någon upprepning av denna dokumentation inte att ske. Dock

bör nämnas, att den kulturellt betingade synen könsrollema i sam-

hället, och den därpå grundade arbetsfördelningen mellan könen i hemmen, torde utgöra de viktigaste enskilda förklaringsfaktoren av till den vertikala segregeringen arbetsmarknaden. Att avanceema från en låg till en hög befattning, eller att utvecklas i en expertra funktion, kräver mycket tid och engagemang, ofta i form av övertid. En tidsallokering innebär att kvinnorna lägger ned mindre tid på som marknadsarbete relativt männen samt har fler kortare och längre av avbrott i marknadsarbetet medför, allt annat lika, att kvinnornas möjligheter till blir sämre än männens. Emellertid kan detta, avancemang eller mindre, bli resultatet för alla kvinnor, oberoende av hur mer mycket de sig i sitt arbete, på grund att arbetsgivarna engagerar av förväntar sig att kvinnor generellt ger högre prioritet hemarbete relativt männen samt oftare är hemma med bam. Kvinnorna som kollektiv betalar därför riskpremie i form av sämre karriärutveckling. en Även detta är den generella bilden, finns det skillnader mellan om olika yrkesområden, arbetsplatser och individer. En viktig fråga att

söka svar på är vilka skillnader som föreligger i befattningsstrukturen

mellan män och kvinnor med utbildning och inom givna yrsamma kesområden. Är det så att även akademiskt utbildade kvinnor har sämre karriärutveckling än män med motsvarande utbildning och inom yrkesområde En fråga några tydliga församma annan är om

3 För teoriöversikt, bl.a. Jonung 1997, och hennes kapitel i denna volym. För en se en intressant och kortfattad historisk exposé, se Greiff 1996.

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

ändringar kan observeras över tiden i den könsmässiga fördelningen i

befattningsstrukturema. Är det så att andelen kvinnliga chefer med

akademisk utbildning ökar över tiden och i så fall är det bland högre eller lägre chefer och vilka skillnader finns mellan olika utbildningar

och yrkesområden

I ett kortfattat kapitel som detta kan inte dessa frågeställningar

analyseras på ett uttömmande sätt. Framställningen är därför begränsad till utvecklingen inom ett mindre antal akademiska utbildningar och yrkesområden. Kapitlet är fortsättningsvis disponerat så att i det närmaste avsnittet analyseras könsmässsiga skillnader i karriärutvecklingen för civilekonomer, civilingenjörer, jurister och samhällsvetare inom den privata sektorn. I avsnitt 5.5 analyseras karriärutvecklingen för kvinnliga och manliga socialtjänstemän inom den kommunala sektorn. Slutsatser av kapitlets resultat redovisas i avsnitt 5.6.

5.4 Akademikers karriärutveckling inom den privata sektorn under perioden 1982-1992

Andelen akademiker inom den privata sektorn, särskilt inom industrin, av det totala antalet privatanställda är mycket lågt. Inom exempel-

vis industrin är endast ca 5 procent av de anställda akademiker vilket kan jämföras med 33 procent inom den statliga och 20 procent inom

den kommunala sektorn. Som framgick av tabell 5.3 är andelen akademiskt utbildade chefer också betydligt lägre inom näringslivet än

inom exempelvis de offentligdominerade verksamhetsområdena vård och utbildning. I diagrammen 5.1 och 5.2 visas andelen akademiskt utbildade kvinnor dels inom olika arbetsområden 1982-1992, dels olika befattningsnivåer. Det statistiska underlaget till dessa och de kommande beräkningarna utgörs SACO:s lönestatistik Klassifikationema i av

arbetsområden och befattningsnivåer har gjorts i enlighet med BNT-

koden. Denna upphörde dock att gälla från och med 1993. I nästa

4 SACO:s lönestatistik täcker inte samtliga anställda akademiker inom den privata sektorn. En del är oorganiserade och andra är medlemmar i något TCO-förbund. Det statistiska underlaget begränsas dessutom av att inte samtliga medlemmar besvarar den årligen återkommande löneenkäten från SACO-förbunden. Enkätmaterialet omfattar cirka 50-60 procent av samtliga anställda akademiker inom den privata sektorn. Eftersom det inte är ett obundet slumpmässigt urval kan en viss skevhet förväntas föreligga i förhållande till populationen. Datamaterialet underskattar troligen andelen chefer bland akademikema, dels därför att andelen chefer kan förväntas vara högre bland de fackligt oorganiserade, dels därför att de fackligt organiserade cheferna troligen i större utsträckning än övriga underlåter att besvara enkäten. Huruvida någon könsmässig skillnad kan föreligga mellan de två bortfallsgruppema och de som besvarar enkäten kan inte avgöras. Undersökningens resultat måste därför tolkas försiktigt.

Kvinnliga och manliga chefer

-

avsnitt ska perioden 1993-1996 därför analyseras med hjälp av en anklassifikation än BNT-koden. Det är tyvärr inte möjligt att länka nan de två tidsperiodema. samman

Diagram I Andelen kvinnorav dem med akademisk utbildning inom olika arbetsområden i den privata sektorn I 982-1992

:D- Ekonomiskt -o- FoU - -ü- - Administrativt - -g- - Kommersiellt i -o- Produktionsledning x Tekniskt t Konstruktion

L .

7:44"

u u u u u r m u u u u 1982 1% 1% 1% 19% 1$7 1% 1$9 1% 1991 1992

Källa: SACO:s lönestatistik.

Andelen kvinnor inom samtliga sju arbetsområden har ökat trendmässigt sedan 1982. Särskilt snabb har ökningen varit inom det ekonomiska arbetsområdet. Andelama är emellertid fortfarande tämligen låga. År 1992 låg andelen kvinnor i de flesta arbetsområden i inter-

vallet 10-20 procent. De lägsta nivåerna återfanns inom produktions-

ledning, konstruktion och tekniskt arbete. Samtliga arbetsområden är sålunda beteckna typiskt mansdominerade. Hur då chefsatt som ser strukturen inom dessa Är kvinnorna Över- eller underrepresenteraut de bland cheferna i förhållande till kvinnornas totala andelar l dia- 5.2 visas andelen akademiskt utbildade kvinnor på fem olika begram

fattningsnivåer enligt BNT-koden under perioden 1982-1992. Enligt BNT-koden är befattningsnivå 8 den lägsta nivån och nivå 2

den högsta. Befattningsnivåema 2 och 3 är renodlade chefsnivåer medan ungefär hälften tjänstemännen på nivå 4 är chefer och resten av

specialister. Nivåema 5-6 är de lägsta befattningsnivåer som akademiker i regel arbetar på. För att utföra arbetsuppgifter på nivåerna 7-8

krävs ingen akademisk utbildning. I fortsättningen kommer befattningsnivåema 2-4 att presenteras chefsnivåer med reservation som

for blandningen nivå

l4l

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

Diagram 5.2 Andelen kvinnor akademiskt utbildade befattningsnivå av per inom den privata sektorn 1982-1992.

8 8 2% 8 D Nivå 6 bl V O- Nivå 5 X - Nivå 4 i E a Nivå 3 4% Nivå 2 ö. ö

Källa: SACO:s lönestatistik.

Av diagrammet framgår, att andelen kvinnor sjunker högre i upp beslutshierarkin kommer. På befattningsnivå 6 dvs. den lägsta var andelen kvinnor cirka 35 procent år 1992, medan motsvarande andel på nivå 2 endast var omkring 4 procent. Under perioden har emellertid andelen kvinnor dem med akademisk utbildning ökat något på av samtliga nivåer. Snabbast har faktiskt den relativa ökningen varit den högsta chefsnivån, där andelen kvinnor fyrdubblades mellan 1984 och 1992, dock från en mycket låg nivå. På de övriga nivåerna fördubblades andelen kvinnor under perioden. I diagram 5.3 visas utvecklingen av andelen akademiskt utbildade kvinnliga chefer på de två högsta chefsnivåema 2 och

Diagram 5.3 Andelen kvinnor av akademiskt utbildade inom privata sektorn på befattningsnivåerna 2 och 3 åren 1982-1992

A W

,f Nivå 3

I b W-W -o- Nivå 2

k $°âä i"

W

1 o. 1982 983 1 19a: 1955 1936 1987 1988 19m 1990 1991 1992 Källa: SACO:s lönestatistik.

Kvinnliga och manliga chefer

-

En granskning andelen kvinnor på de olika nivåerna inom de sju

av olika arbetsområdena visar att de tämligen likartade. Rangordvar ningen sådan att andelen kvinnor lägst på BNT-nivå 2 och var var högst på nivå Likaså ökade andelen kvinnliga chefer trendmässigt inom samtliga arbetsområden. Detta kan tolkas att kvinnorna som inom dessa utbildningar och arbetsområden hade förhållandevis en

snabbare karriärutveckling än männen under den undersökta tidsperi-

oden, än från en mycket låg andelsnivå. om För att i någon mån testa de könsmässiga skillnaderna i karriärutveckling under hänsynstagande till inflytandet från andra variabler beräknades sannolikhetema för karriärutveckling. De frågor vi ställde

för det första det föreligger någon signifikant skillnad mel-

oss var om lan könen i sannolikheten att göra karriär, dvs. förflytta sig från en

lägre befattningsnivå till högre. För det andra vi intresserade av

en var att klarlägga ifall det förelåg skillnader i karriärsannolikhetema mel-

lan de olika befattningsnivåema, dvs. mellan nivå 6 och 5 och så vida-

till mellan nivå 3 och Slutligen vi intresserade av att få inforre var mation huruvida dessa eventuella skillnader i karriärsannolikheter om

berodde på hur många år personerna varit yrkesverksamma.

Totalt består datamaterialet 52189 observationer under perioden av 1982-1992. Av dessa utgjordes 8925 byten från en lägre befattav

ningsnivå till en högre I tabellerna 5.4a och 5.4b visas den relativa

fördelningen byten från en lägre till en högre befattningsnivå för

av

kvinnor respektive män.

De allra flesta byten sker till den närmast över liggande befattningsnivån. Tabellema visar även stor skillnad mellan könen vad en gäller de nivåer till vilka bytena sker. För kvinnorna sker hela 76 proalla byten till nivåerna 5 och dvs. till de lägre befattningscent av nivåema. För männen sker 57 procent bytena till nivåerna 3 och av dvs. till de två högsta chefsnivåema.

5 Datamaterialet har avgränsats på följande sätt: Av BNT-klassiñceringens 10 arbetsområden har 3 uteslutits eftersom antalet akademiker inom dessa var relativt få. Därefter har alla observationer uteslutits som saknar värden eller har helt orealistiska de i modellerna ingående variablema. Eftersom vi är intresseravärden på någon av de befordringar har även uteslutit dels alla observationer där individerna har av bytt nedåt i befattningshierarkin, dels de individer som inte återfinns två år i följd. Ett byte befattningsnivå antas ske mellan undersökningstillfället ett år och motsvaranav de tidpunkt under det därpå följande året. På grund av brister i datamaterialet saknas uppgifter för åren 1983 och 1988. I de logitrnodeller som används senare i detta kapitel har vi därför jämfört 1984 med 1982 och 1989 med 1987. Detta får till följd att de skattade sannolikhetema kan ha blivit något högre hade haft alla år med i än om analysen. l de deskriptiva diagrammen har vi låtit ett procedursteg i ett statistikprogram interpolera vården för dessatvå år.

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman Tabell 4a Relativ fördelning av byten för kvinnor från lägre till högre befattningsnivå 1982-1992. Procent. Från Till befattningsnivå befattningsnivå

Tabell 4b Relativ fördelning av byten för män från lägre till högre befattningsnivå 1982-1992. Procent.

Från Till befattningsnivå betattningsnivå

Källa: SACO:s lönestatistik. Även bytesfrekvensema, dvs. antalet byten i relation till totala antalet

observationer byten + ickebyten, skiljer sig åt mellan kvinnor och

män. I tabell 5.5 redovisas de genomsnittliga bytesfrekvensema för samtliga byten samt uppdelat på kön och inom de två grupperna

nivåerna 4-6 respektive cheknivåerna 2-4.6

Tabell 5.5 Genomsnittliga bytesfrekvenser för kvinnor och män för samtliga byten och nivåuppdelat 1982-1992 Samtliga Nivågrupp 4-6 Nivågrupp2-4

Vi kan notera, att den totala bytesfrekvensen har varit ungefär lika för

kvinnor och män under den undersökta perioden. Delar vi däremot

6 För att få tillräckligt stort antal byten för kvinnor respektive har de två män grupperna av nivåer bildats. Nivå 4 återfinns i båda grupperna därför att den nivån utgör slutnivå bland de lägre nivåerna innan man byter till en renodlad chefsnivå. Samtidigt utgör nivå 4 den mest frekventa nivån från vilken man byter till en chefsnivå.

Kvinnliga och manliga chefer -

nivåbytena i byten på de lägre nivåerna 4-6 och på de högre niupp våerna 2-4 i befattningsstrukturen framgår att kvinnornas bytesfrekär högre än männens på de lägre nivåerna lägre chefsvens men nivåema. Endast 8 procent de kvinnor befann sig på nivåerna av som 2-4 bytte till högre nivå under perioden. Motsvarande andel för en männen var 12 procent. Vilken betydelse har olika förklaringsvariabler för kvinnornas respektive männens byten från lägre till högre befattningsnivå en en Föreligger någon tydlig könsmässig skillnad och vad betyder den förväntade löneökningen för kvinnors och mäns sannolikhet att byta till

högre befattningsnivå Har andelen kvinnor inom det arbetsområ-

en

de till/inom vilket byter någon påverkan på bytessannolikhetema

man och föreligger någon skillnad mellan kvinnors och mäns bytessannolikhet på högre och lägre nivåer med avseende antalet yrkesverksamma år

För att söka svar på dessa frågor genomfördes tre olika typer av logit-estimationer. I samtliga definierades den beroende variabeln DBEF förflyttning uppåt bland befattningsnivåema, dvs.

som en från nivå 6 och uppåt till nivå 2. Variabeln DBEF erhöll värdet 0 för samtliga de tillfällen individerna förflyttades från lägre nivå som en till högre mellan två efter varandra följande år. Oförändrad nivåen tillhörighet tilldelades värdet De förklarande variablema samt antalet inkluderade befattningsni-

våer varierar mellan de tre modellerna. I den första modellspeciñka-

tionen tas inte hänsyn till huruvida nivåbyten sker låga eller höga nivåer. Alla nivåbyten betraktas likvärdiga i syfte att få en genesom

rell bild olika förklaringsvariablers betydelse för nivåbyte. I den

av andra modellen analyseras befattningsbyten de lägsta BNT-nivåer- 4-6 och i den tredje modellen görs motsvarande analyser för de tre na

chefsnivåema 2-4. Skälet till denna uppdelning är kan för-

att man

sig könsmässiga skillnader vad gäller inflytandet från olika för-

vänta

klarande variabler mellan byten på låg respektive hög befattningsnivå.

Även i dessa båda modeller estimeras följaktligen separata ekvationer för kvinnor respektive män. De förklarande variablema är kön, antal år efter arbetsområde till vilket man byter, utbildningsexamen,

inriktning, lönedifferens mellan ursprunglig befattningsnivå och den

byter till samt andel kvinnor i det arbetsområde byter till. man man

Modellen specificerades till

1 DBEF fÅR, A102, KÖN, ARBOMRa, UTBU, DLÖN ANDELKVa

mk, där

7 Att byte tilldelades värdet 0 beror på den utnyttjade proceduren, proc logistic i dataprogrammet SAS.

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

DBEF Byte från en lägre till högre befattningsnivå. en Byte: byte: 1 ÅR Antal år efter kalenderår examensår examen - KÖN Man: Kvinna 0

ARBOMRa Arbetsområde: administration, produktionsledning, FoU,

konstruktion, tekniskt, kommersiellt, ekonomiskt referensgrupp UTBu Utbildningar: Ekonomer, civilingenjörer, jurister, samhällsvetare m.fl. referensgrupp DLÖN Relativ lönedifferens mellan nivån byter till och

Nk man n

nivån man byter från n+k. ...,5; k 1,2,3,4; n ANDELKV, Andel kvinnor inom arbetsområde a. Antalet nivåbyten kan förväntas flest i början yrkeslivet varför vara av

det förväntade tecknet framför ÅR är negativt. Troligen är inte funktionssambandet linjärt varför kvadrerad term har infogats. Vad

en gäller KÖN förväntas att män har större sannolikhet för nivåbyten än

kvinnor. Det förväntade tecknet är därför positivt. Variablerna arbetsområde ARBOMR respektive utbildning

UTB har inkluderats för att kontrollera för eventuella skillnader

mellan arbetsområden respektive utbildningar vad gäller att byta be-

fattningsnivå. Om det skulle lättare att till högre befattvara avancera ningsnivåer inom exempelvis arbetsområdet administration än inom övriga arbetsområden och ett av könen är starkt överrepresenterat där, så påverkar det den observerade totala bytesfrekvensen till förmån för det könet. Motsvarande skillnader kan även föreligga mellan olika ut-

bildningsområden. Dessa två variabler standardiserar därför resultatet

med avseende på eventuella skillnader härvidlag.

Vi vet att lönerna normalt stiger från lägre till högre och

mer ansvarsfulla befattningsnivåer. Hypotesen är att lönerna väsentligen är exogent givna för individerna. I det korta perspektivet är lönerna

knutna till de arbetsuppgifter som ska utföras i varje befattning. På

den nivån varierar lönerna funktion bl.a. individemas komsom en av petens. Den löneökning som ett avancemang till högre nivå inneen bär torde därför spela stor roll för individens beslut att byta till ett mer krävande jobb på en högre befattningsnivå. Man kan tolka individernas beteenden med hjälp av teorin för kompenserande löneskillnader.

Den uppoffring som ett åtagande av en högre befattning innebär i termer av ökat ansvar, mer krävande arbetsuppgifter och fler arbets-

timmar måste kompenseras fördelar i form främst högre lön. En av av ofta framförd hypotes är att kvinnorna är mindre benägna än män att

åtaga sig chefsbefattningar därför att fördelarna i form bl.a. högre

av lön inte kompenserar de uppoffringar som måste göras. Utfallet av kvinnornas cost-benefit kalkyl blir enligt denna hypotes oftare nega-

Kvinnliga och manliga chefer

-

tivt än för männen, vilket från utbudssidan bidrar till att förklara den låga andelen kvinnliga chefer. Variabeln DLÖN förväntas positivt

påverka bytesfrekvensen för både män och kvinnor eventuellt

men med olika styrka. Slutligen har andelen kvinnor inom respektive arbetsområde inkluderats. Man kan förvänta sig att sannolikheten för kvinnor att byta från lägre till högre befattningsnivåer är positiv funktion av andelen en kvinnor inom arbetsområdet. Emellertid kan förvänta sig att de olika förklarande variablerman

påverkar kvinnornas respektive männens bytesfrekvens olika. Ek-

na vation 1 har därför även skattats separat för kvinnor och män, naturligtvis exklusive variabeln för kön. Resultaten redovisas i tabell 5.6.

Tabell 6 Skattningsresultat för modell I av befattningsnivåbyten för samtliga respektive kvinnor och män

MaximumLikelihoodeslimat

Koefficienten signifikantskild från noll S-procentsnivån.

Koefficienten för variabeln KÖN i tabellens vänstra kolumn är inte

signifikant skild från noll, vilket indikerar att det inte föreligger någon

generell könsmässig skillnad vad gäller sannolikheten för byte från en

lägre till en högre befattningsnivå. De variabler som påverkar bytes-

sannolikheten är istället framför allt den förväntade löneökningen,

även antalet år efter dvs. approximativt antalet yrkes-

men examen verksamma år samt andelen kvinnor inom det arbetsområde till vilket

personerna byter. Vissa smärre skillnader i bytessannolikhet kan ob-

för männen mellan olika arbetsområden. Däremot föreligger serveras

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

inga skillnader mellan de olika utbildningsinriktningama, vare sig totalt eller mellan könen. Sannolikheten för byte till en högre befattningsnivå är uppenbarligen känslig för de förväntade löneökningar som bytet implicerar. En tioprocentig förväntad löneökning genererar en bytessannolikhet för både män och kvinnor på omkring 30 procent. Det ska jämföras med den genomsnittliga bytessannolikheten på 17 procent som framgick tabell 5.5. Den förväntade löneökningen är den enskilda förklaav ringsfaktor i modellen som mest påverkar bytessannolikheten för båda könen. Det är emellertid troligt att lönevariabeln fångar upp andra orsaker till befattningsbyte som är starkt korrelerade med lönen. En högre befattning kan innebära större inflytande och ansvar samt mer stimulerande arbetsuppgifter, vilket kan positivt påverka individens vilja till avancemang. Resultaten indikerar att en ökad andel kvinnor inom det arbetsområde till vilket man byter inte förefaller ha någon effekt kvinnornas bytessannolikhet. För männen kunde emellertid en viss positiv effekt spåras av en ökad andel kvinnor, dvs. det är något lättare för män att byta till en högre befattningsnivå inom arbetsområden med en hög andel kvinnor jämfört med en låg. Sambandet är dock svagt och bör tolkas mycket försiktigt. I ovanstående modell togs inte hänsyn till huruvida bytena skedde låg eller hög nivå i befattningshierarkin. Man kan inte utesluta att det föreligger könsmässiga skillnader vad gäller var i hierarkin som bytena sker. För att belysa detta samtidigt som inflytandet från andra förklarande variabler kontrolleras har analoga ekvationer till ekvation 1 skattats för nivåbyten inom nivågruppema 4-6 respektive 2-4 och för kvinnor respektive män. Gruppindelningen nivåerna har beav stämts av att nivåerna 2 och 3 är tydliga chefsnivåer medan nivå 4 består blandning lägre chefer och specialister. Nivå 4 återfinns av en av därför i båda grupperna. Indelningen av de två grupperna implicerar att varje individ endast kan göra två byten inom gruppen under perioden, antingen från nivå 6 till 5 och därefter till nivå eller enbart från nivå 6 till 5 eller från 5 till I chefsgruppen 2-4 kan bytena ske på motsvarande sätt. Det betyder att en person maximalt kan registreras för 4 byten. I tabell 5.7 redovisas skattningsresultaten för kvinnor respektive män för byten inom respektive grupp. Först kan konstateras att det föreligger ingen skillnad i bytessannolikhet mellan de olika utbildningskategoriema för båda könen och på de olika befattningsnivåema. Detsamma kan sägas om bytessannolikheterna för de flesta arbetsområdena.

Kvinnliga och manliga chefer

-

Tabell 7 Skattningsresultat för byten inom befattningsnivågrupperna 4-6 och 2-4

Koefiicienten signifikantskild från noll ö-procentsniván

Vad gäller lönedifferensemas betydelse for sannolikheten att byta till högre befattningsnivå visar skattningama att det föreligger dels en

en

stor lönekänslighet inom båda nivågruppema, dels klara skillnader

mellan könen. I tabell 5.8 sammanfattas resultaten genom att vi beräk-

hur bytessannolikheten påverkas av en hypotetisk löneökning på

nar

10 procent vid ett byte till högre nivå samt genom att beräknar

en

bytessannolikhetema vid de faktiska genomsnittliga löneökningama

vid nivåbyten under perioden.

Tabell 5.8 Sannolikheter för nivåbyten för kvinnor och män inom olika nivågrupper vid olika löneökningar

Av den första raden i tabellen framkommer att på de lägre befattningsnivåema 4-6 förefaller kvinnorna något känsliga för vara mer

löneökningar och det förutom lönen som lönevariabeln i modellen fångar upp än männen. Däremot halveras kvinnornas sannolikhet till

0,13 vid ett nivåbyte till eller inom chefsnivâerna samtidigt som mänblir något lönekänsliga. Som tidigare påpekats är det troligt

nen mer

att lönevariabeln är positivt korrelerad med andra faktorer som påver-

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

kar individens bytesbeslut. Lönevariabelns höga förklaringsvärde för befattningsbyten bör tolkas så att det är löneskillnaden plus andra korrelerade faktorer som utgör förklaringen till lönevariabelns dominans.

En tolkning av de könsmässiga skillnaderna i lönevariabelns betydel-

är att kvinnorna har större aversion än männen mot att ikläda sig se en

en högre chefsroll. Kvinnorna skulle behöva betydligt större löneökning, eller bättre arbetsvillkor i övrigt, än männen för att acceptera ett jobb på en hög befattningsnivå.

Den faktiska reallöneökningen vid given förflyttning uppåt i been fattningshierarkin emellertid större än de hypotetiskt antagna tio var

procenten. Inom befattningsnivågruppen 4-6 var den genomsnittliga

reallöneökningen per nivåhöjning cirka 17 procent for både kvinnor och män. Spridningen var emellertid stor. Standardavvikelsen för båda könen var cirka 18 procent och en del fick såpass höga lönelyft över 100 procent. På chefsnivåema 2-4 den genomsnittliga som var

reallöneökningen per nivåuppflyttning cirka 24 procent för båda kö- Även här emellertid spridningen betydande. Standardavvik-

nen. var elsen bland både kvinnor och män cirka 26 procent och i en del var fall höjdes lönen vid befordran med över 200 procent. I tabellens rad två har dessa faktiska reallöneökningar legat till grund för beräkningarna av sannolikhetema. Vi kan därmed konstatera, att de faktiska löneökningama har haft ett väsentligt inflytande på kvinnors och mäns sannolikhet att flytta från lägre till högre befatt-

ningsnivåer, särskilt gäller det manliga chefer. Skillnaden i löneökningens betydelse for sannolikheten för nivåbyte mellan kvinnor och män bland chefer 0,26 respektive 0,47 är påfallande. Resultaten in-

dikerar, att för att minska skillnaden mellan andelen kvinnliga och manliga chefer skulle det krävas betydligt större relativa löneökningar för kvinnorna än för männen. Noteras bör dock att den genomsnittliga lönen på befattningsnivå dvs. den nivå från vilken de allra flesta avancerar till chefsnivåema 3 och var cirka 10 procent högre för männen än för kvinnorna. Löneökningar för kvinnorna som likställer de manliga och kvinnliga chefslönerna skulle öka kvinnornas benägenhet att åta sig högre chefsbefattningar. Av tabell 5.7 framgick även att effekten på bytesfrekvensen av antalet år efter examen skiljer sig tydligt mellan de två nivågruppema.

På de lägre befattningsnivåerna 4-6 är koefficienterna negativa vil-

ket implicerar att bytessannolikheten är störst för både män och kvini början yrkeskarriären. När det gäller de renodlade chefsbenor av fattningama nivåerna 2-4 är förhållandet det omvända. Bytessannolikheten är lägst från början varefter den stiger med antalet yrkesverksamma år. De statistiskt signifikanta koefficienterna för den kvadrerade variabeln för antalet år efter examen visar emellertid att effekter-

Kvinnliga och manliga chefer na är icke-linjära. För att illustrera detta för olika kategorier redovisas i diagram 5.4a-5.4d sannolikheten att bli befordrad för kvinnor respektive män med olika utbildningar och inom olika arbetsområden som en funktion av antalet år efter examen. I samtliga fall har värdet för den faktiska löneökningen använts vid beräkningarna. För respek-

tive utbildningsgrupp har valts det arbetsområde där utbildningsgrup-

pen är mest förekommande.

Diagram 4a-d på följande sidor visar sannolikheten att bli befordrad inom befattningsnivåerna 4-6 för

a civilingenjörer inom arbetsområdet konstruktion

b civilekonomer inom ekonomiskt arbetsområde

c jurister inom arbetsområdet administration a samhällsvetare inom kommersiellt arbetsområde

Diagram 4acivilingenjörer inom arbetsområdet konstruktion

å Aâ Man E -D- Kvinna 5

Antal after år examen

Diagram 5.4b civilekonomer inom ekonomiskt arbetsområde

h Man g -u- Kvinna

v m In rs a: m ih r- m 3 R g v- v- v- 1- w -N Antal efter år examen

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

Diagram 5.4 c jurister inom arbetsområdet administration

Antal efter år examen

Diagram 5.4 d samhällsvetare inom kommersiellt arbetsområde

Antal årefter examen På de lägre befattningsnivâerna 4-6 är sannolikheten relativt hög för befordran i början yrkeskarriären, mellan 35 och 50 procent. en av Sannolikhetema sjunker emellertid relativt snabbt for att 7-8 år efter omkring 15-20 procent med undantag för kvinnliga juexamen vara rister inom det administrativa arbetsområdet och kvinnliga samhälls-

vetare inom kommersiellt arbetsområde, bytessannolikheter hela

vars tiden ligger högre än för övriga kategorier. Intressant att notera är även att bytessannolikhetema på de lägre befattningsnivåema för civilingenjörer och civilekonomer sjunker snabbare för män än för kvinnor vilket medför att efter 8-10 yrkesverksamma år är bytessannolikhetema högre för kvinnor. Skillnaden ökar dessutom med antalet yrkesverksamma år. Bland juristema inom det administrativa arbetsområdet och samhällsvetama inom det kommersiella arbetsområdet har kvinnorna hela tiden högre bytessannolikhet än männen samtidigt

Kvinnliga och manliga chefer som männens bytessannolikhet konvergerar mot en mycket låg sannolikhet efter 25-30 års yrkeserfarenhet. Att bytesfrekvensen sjunker med antalet yrkesverksamma år de

lägre befattningsnivåema beror främst att de två lägsta nivåerna 6

och 5 är de nivåer som de unga akademikema startar sina karriärer på. Det är därför rimligt att de efter ett mindre antal år avancerar till

mer kvalificerade arbetsuppgifter. Särskilt för männen inom den lägre nivågruppen gäller uppenbarligen att om de inte har bytt till en högre

befattningsnivå inom cirka l0 år så är sannolikheten relativt liten att de överhuvudtaget ska byta. Kvinnorna inom denna nivågrupp fortsätter emellertid att byta i relativt hög utsträckning även efter en täm-

ligen lång yrkesverksam period. Av diagrammen framgår även att de kvinnliga civilingenjörema och civilekonomerna har en lägre bytes-

frekvens under de första 7-8 åren. En förklaring till detta torde vara att kvinnorna i större utsträckning än männen väljer hemarbete eller kombinerar hemarbete med marknadsarbete under dessa år. Detta kompenseras emellertid av en högre bytesfrekvens än männen under den yrkesverksamma perioden. Jämförelsen gäller de på niresten av vån kvarvarande männen.

Proñlema for hur bytessannolikhetema förändras med antalet yr-

kesverksamma år bland chefsgruppen nivå 2-4 ser helt annorlunda ut än de vi nyss beskrivit, vilket framgår av diagrammen 5.5a-5.5d.

Diagram 5a-5. 5d på följande sidor visar sannolikheten att bli befordrad

inom befattningsnivåerna 2-4 för

a civilingenjörer inom arbetsområdet konstruktion

b civilekonomer inom ekonomiskt arbetsområde

c jurister inom arbetsområdet administration

d samhällsvetare inom kommersiellt arbetsområde

Diagram 5a civil ingenjörer inom arbetsområdet konstruktion

ö." -t- Man -ü- Kvinna O

0,05 . -

. . . IJ . . -- w -o v v - e 2 x Anal efterexamen år

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

Diagram 5b civilekonomer inom ekonomiskt arbetsområde

E å -A-Man g D-Kvinna

- n n v w Antal anarexamnn år

Diagram 5.5 c jurister inom arbetsområdet administration

å A-Man å -D-Kvinna

Antalårefnraxarmn

Diagram 5.5 d samhällsvetare inom kommersiellt arbetsområde

-A/A

rr in

ä --. -A-Man å -U-Kviuna 3

. . .I . . . . . . . . . ; . 9 9 ä R Anhlåreftereunxen

Kvinnliga och manliga chefer - Det bör först nämnas att sannolikhetskurvoma för kvinnliga jurister och samhällsvetare i diagrammen 5.5c och 5.5d bygger ett mycket begränsat antal observationer varför resultaten måste tolkas med stor försiktighet.

För att avancera till en högre chefsposition krävs i regel flera års yrkeserfarenhet. Sannolikheten för ett nivåbyte inom chefsgruppen stiger därför med antalet yrkesverksamma år för att kulminera vid

omkring 20 år efter examen för både kvinnor och män. Männen har genomgående mycket högre sannolikheter att bli befordrade till högre chefsbefattningar än kvinnorna och skillnaderna förefaller snarare öka än minska vid ökat antal yrkesverksamma år. Glastaket finns således, men är inte ogenomträngligt. På grund det fåtal observationer av som ligger till grund för beräkningarna av sannolikhetema för kvinnliga jurister och samhällsvetare bör de låga värden som redovisas i diagrammen 5.5c och 5.5d tolkas försiktigt. Det finns emellertid ingenting i det statistiska materialet som motsäger slutsatsen att männens sannolikhetskurva ligger signifikant högre än kvinnornas även inom dessa två grupper. Sammanfattningsvis kan vi sålunda konstatera för det första att männen är starkt överrepresenterade på alla chefsnivåer och att denna överrepresentation stiger vid högre chefsnivåer. Av samtliga befatt-

ningsbyten från lägre till högre nivå sker cirka 75 procent av kvinnornas byten på de lägre befattningsnivåema. För männen sker cirka 60

procent på de högre nivåerna. För det andra visar analyserna att givet att befattningsbyten uppåt i befattningsstrukturen sker så är sannolikheten större för männen att avancera bland chefsnivåema än för kvinnorna. På de lägre befatt-

ningsnivåema är bytessannolikheten större för männen än för kvin-

norna i början av yrkeslivet. Efter några år är emellertid kvinnornas bytessannolikhet större än männens. En orsak till det är att många män redan har bytt till en befattning en högre nivå. I genomsnitt byter kvinnorna fler gånger än männen mellan dessa befattningsnivåer vilket indikerar att kvinnorna i större utsträckning än männen byter två gånger, dvs. från nivå 6 till nivå 5 och därefter till nivå Det senare bytet förefaller inträffa efter en relativt lång yrkesverksam period. Dessa bytesprofiler är konsistenta med den könsmässiga skillna-

den i andelen familjearbete. Kvinnorna skjuter upp sina yrkeskarriärer

några år för att under den tiden ägna mer tid familj och barn. Analysema visade för det tredje att de lägre befattningsnivåema är kvinnorna mer känsliga än män för löneökning som ett skäl för att byta till en högre befattningsnivå. På chefsnivåema är kvinnorna be-

tydligt mindre lönekänsliga vilket kan tolkas som att deras alternativkostnad är högre. För att uppnå samma bytessannolikhet på chefsni-

6 SOUl997:J37

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

våema som männen skulle följaktligen krävas att kvinnorna får en större lönehöjning än männen. Som tidigare noterats har dock kvinpå befattningsnivå dvs. den nivå från vilken de flesta byten

norna

till chefsnivåema sker, ungefär lO procent lägre lön än männen.

Skulle kvinnorna vid byte till chefsnivåema 3 och 2 i genomsnitt få

löneökning männen plus de nämnda 10 eftersläpande

samma som

procenten, så tyder våra skattningsresultat att kvinnornas bytessannolikhet skulle stiga till drygt 0,4, dvs. i stort sett samma nivå som

männens.

Utvecklingen under perioden 1993-1996

Eftersom BNT-kodningen upphörde från och med 1993 har Civilin-

genjörsförbundet och Civilekonomema utvecklat ett eget klassificeringssystem. Det är dock inte möjligt att länka ihop det systemet med BNT-kodningen. I detta avsnitt redovisas därför hur andelen kvinnor respektive män inom olika befattningsområden och -nivåer har utvecklats under perioden 1993-1996. Denna statistik är i många avseenden intressantare än den tidigare BNT-grundade statistiken. För-

utom att befattningama delas i olika arbetsområden klassificeras de

även i fem olika befattningsområden, nämligen: Utförande arbete, skapande arbete, specialister, projektledare och chefer. Vi kommer

fortsättningsvis att koncentrera på projektledare och chefer. De är oss

indelade itre respektive fyra nivåer, enligt tabell 5.9.

Tabell 5.9 Befattningsområden och befattningsnivåer enligt CF/CRs statistik 1993-1996 Projektledare Chef/ledare Mindre projekt, någramånader Gruppchef,10 underställda Medelstora projekt, ca 1 Sektionschef, 10-20 ca underställda Storaprojekt, några Avdelningschef, 20-50 ca underställda Chef.50 underställda,eller företagsledare

En fördel med det klassifrceringssystemet är att specialister och nya

projektledare kan identifieras. I och med att arbetsorganisationen i allt

fler företag plattas till med färre chefsnivåer, men samtidigt med tyd-

ligare projektorganisation och särskilda specialistkarriärer är det vär-

defullt att det statistiska underlaget är anpassat till denna utveckling. I diagram 5.6a och 5.6b visas hur andelen kvinnor olika befatt-

ningsnivåer bland projektledare respektive chefer har utvecklats

1993-1996.

Kvinnliga och manliga chefer -

Diagram 6a Andelen kvinnliga projektledare på olika stora projekt 1993-1996. Procent

I 1993 n 1994 n 1995 E1996

Medelstora

Diagram 6b Andelen kvinnliga chefer på olika nivåer 1993-1996. Procent

25 2° I 1993 u 1994 15 u 1995 10 1996

Avd chef Högre chef

Generellt kan noteras en ökad andel kvinnor mellan 1993 och 1996, särskilt bland projektledarna. Bland de mindre projekten ökar andelen kvinnliga projektledare från 22 till 31 procent och bland de större projekten ökar andelen från 7 till ll procent. Fortfarande är kvinnorna klart underrepresenterade på ledande positioner, men den tendens till ökade andelar som kunde observeras under perioden 1982-1992 fore-

faller hålla i sig.

Hur har byten uppåt mellan olika befattningsnivåer utvecklats un-

der perioden 1993-1996 Tyvärr har vi inte haft möjlighet att studera

byten mellan de fem olika befattningsområdena, utan endast inom re-

spektive område. Det är naturligtvis troligt att både projektledare och

chefer rekryteras från specialister och andra grupper. Analysen av dessa flöden genomförs dock inte i detta kapitel. I tabell 5.10 visas bytesfrekvenser for kvinnor och män bland projektledare och chefer.

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

Tabell 5.10 Genomsnittliga bytesfrekvenser för kvinnor och män bland projektledare och chefer. 1993-1996. Procent Projektledare Chefer Kvinnor 33 26 Män 30 32 Källa: SACO:s lönestatistik.

Vi kan först notera, att de genomsnittliga bytesfrekvensema ligger betydligt högre än i det tidigare materialet från 1982-1992. Datamaterialen är inte helt jämförbara, men den stora skillnaden i bytesfrekvenser indikerar, att en ökad rörlighet av kvalificerad personal mellan

och inom företagen kan ha inträffat 1993-1996. Någon tydlig köns-

mässig skillnad i bytesfrekvens bland projektledare förefaller inte ñnnas. Däremot är bytesfrekvensen bland manliga chefer påtagligt högre

än bland kvinnliga.

I syfte att få närmare information om olika faktorers inflytande på bytessannolikhetema har, på motsvarande sätt som för perioden 1982-1992, dessa sannolikheter skattats för projektledare respektive chefer. Modellen speciñcerades till

2 DBEF f ÅR, ÅR2, KÖN, ARBOMRa, UTBU, DLÖN nnk

där DBEF Byte från en lägre till en högre befattningsnivå. Byte: byte: 1 ÅR Antal år efter kalenderår examensår examen - KÖN Man: Kvinna: 0 ARBOMRa Arbetsområden: Tekniskt, data, FoU, inköp, marknadsföring, ledningsfunktion, administration referensgrupp UTBU Utbildningar: Civilingenjörer, ekonomer referensgrupp

DLÖN Relativ lönedifferens mellan nivån byter till n och

n,,k man nivån man byter från n-k. n 2,3,4; k l,2,3;

I tabell 5.11 redovisas resultaten av skattningama, könsuppdelat för projektledare och chefer. I tabellen har endast inkluderats de skattade

koefñcientema för variablema för yrkesverksamma år och lönedifferensen eftersom de är de mest intressanta. Variablema för arbetsom-

råden och utbildning är snarast att betrakta som kontrollvariabler för

att standardisera resultaten.

Kvinnliga och manliga chefer

-

Tabell 5.11 Estimationsresultat för projektledare och chefer, könsuppdelat för 1993-1996

K0effrcienten signifikantskild från noll S-procentsnivån.

I de modeller som inkluderade en könsvariabel kunde inte någon statistiskt säkerställd generell könseffekt observeras. De könsskillnader som finns fångas istället upp av skillnader i övriga variabler, framförallt lön och antal år efter examen, vilket framgår av ovanstående tabell. Noterbart är att koefficientema för variabeln för antalet år efter ÅR genomgående är negativa. För de två koefñcientema för examen kvinnor föreligger en viss osäkerhet eftersom de är signifikanta först på tioprocentsnivån. Med reservation för denna osäkerhet förefaller det som om sannolikheten för byte till en högre befattningsnivå minskar med antalet yrkesverksamma år. Med andra ord, de med färre yrkesverksamma år förefaller ha större bytessannolikhet än de med fler ar. Skattningama indikerar än en gång att den enskilt viktigaste av de förklaringsfaktorer som inkluderats i modellen är löneökningen och det som lönevariabeln i övrigt fångar I tabell 5.12 visas de uppupp. skattade effekterna de faktiska löneökningama bytessannolikav hetema. Löneökningama var l2,5-13,5 procent vid byte till en högre

projektledarposition och 17-18 procent vid byte till högre chefspo-

en sition. Kvinnorna fick i genomsnitt något lägre löneökningar än männen.

Tabell 5.12 Uppskattade bytessannolikheter för projektledare och chefer vid löneökningar motsvarande de faktiska vid befordran

1993-1 996 Kvinnor Män Projektledare 0.42 0,37 Chefer 0,40 0,45

Bland projektledama förefaller det kvinnorna är något mer som om känsliga för en löneökning än männen för att åta sig att bli ledare för ett större projekt. Inom chefsgruppen gäller det motsatta. Bland dem

är männen lönekänsliga än kvinnorna. De beräknade effekterna

mer

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

på sannolikhetema är relativt höga jämfört med motsvarande som erhölls från det BNT-kodade materialet från 1982-1992. Det är därför möjligt att lönevariabelns betydelse överskattats. Hur utvecklas sannolikheten att bli befordrad till en högre pro-

jektledar- eller chefsposition efter ett ökat antal yrkesverksamma år I

diagram 5.7a och 5.7b visas detta tvâ exempel. Det första avgenom

kvinnliga och manliga projektledare med civilingenjörsutbildning

ser och det andra kvinnliga och manliga chefer med civilekonomutbildning. Beräkningarna avser de som vid startögonblicket var projektledrespektive chefer. De som flyttat mellan de olika befattningsomare rådena, exempelvis från specialist till chef, är inte inkluderade.

Diagram 7a Sannolikheten för en projektledare med civilingenjörs utbild-

ning inom tekniskt arbetsområde att bli befordrad till en högre projektledarpost efter olika antal år efter examen.

1993-1 996

k Man Oh AAÅÅAÅ-A-A/I 44mm

12345678 9101112131415161718192321323245527883 Antal merexamen år

Som tidigare noterats är bytessannolikheterna relativt höga. För projektledare kan konstatera att bytessannolikheten är högre för kvin-

än för män. Orsakerna till detta kan vi endast spekulera över. Det nor är möjligen så att projektledarrollen passar många kvinnor bättre än

den traditionella chefsrollen i en hierarkisk organisations De skulle i

så fall välja att i högre utsträckning än män göra karriär inom denna Organisationsform, vilket implicerar fler byten från mindre till större projekt. Hypotesen är konsistent med våra resultat, men vi vill betona att vi inte har möjlighet att direkt testa denna hypotes vårt datamaterial.

3 Se bl.a. Lindvert 1997 och Jonung 1997.

Kvinnliga och manliga chefer - Diagram 7b Sannolikheten för en civilekonom inom arbetsområdet

administration att bli befordrad till en högre chefvpost efter olika antal år efter examen. 1993-1996

025 å .. I A-Ma" å 0.2 -D-Kvinna z 0,15 -u

" ° ° :I i ä R Antal enarexamen år När det gäller bytessannolikheterna bland chefer är bilden mer lik den vi noterade för perioden 1982-1992, om än på en högre nivå. Männen har en högre bytessannolikhet än kvinnorna i början av yrkeslivet, efter 16-17 år är skillnaderna försumbara. Även här kan detta men

återspegla selektionsfenomen, dvs. att männen redan har befordrats i

större utsträckning än kvinnorna.

Sammanfattningsvis kan konstateras, för det första att kvinnornas

andelar chefsbefattningar fortfarande är mycket låga, men att den av stigande trenden sedan 1980-talets början håller i sig. För det andra har kvinnornas andel projektledare inom näringslivet ökat relativt av mycket under den korta undersökningsperioden. Det gäller såväl mindre som större projekt. Fortfarande är det betydligt fler män än kvinnor som arbetar som projektledare, men utvecklingstendensen är tydlig. Som tidigare antytts kan en anledning vara att projektforrnen kvinnor bättre än den traditionella hierarkiska organisationspassar fonnen. För det tredje, icke desto mindre ökar andelen kvinnliga chefer under perioden, än inte så snabbt andelen kvinnliga proom som

jektledare. För det fjärde kan noteras att bytesfrekvensen bland projektledare och chefer är högst bland de kvinnliga projektledama, dvs.

de byter från att vara ledare for ett mindre till ett större projekt. Lägst bytesfrekvens noteras for kvinnliga chefer. Skillnaderna är inte så

stora, men perioden är kort och resultatet kan vara en indikation som

understödjer hypotesen ovan att projektorganisation är en organisationsform som stimulerar kvinnors karriärutveckling. För det femte, och slutligen, kan än en gång konstateras, att bytessannolikheterna påverkas tydligt av lönedifferensema mellan högre och lägre befatt-

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

ningar. Det gäller både kvinnor och män i såväl projektledarbefattningar som i traditionella chefsbefattningar.

5.5 för

Karriärutvecklingen socialtj änstemän

De yrken inom den privata sektorn som analyserats ovan är typiska mansyrken. Som en kontrast till dessa har vi valt att analysera karriärutvecklingen inom ett typiskt kvinnodominerat akademikeryrke, nämligen socialtjänsteman. Andelen kvinnliga socialtjänstemän har ökat successivt under 1985-1996, den period som vi har möjlighet att statistiskt följa. År 1985 andelen cirka 60 procent och till 1996 var hade den gradvis stigit till 83 procent. Det är därför av intresse att analysera hur denna utveckling har påverkat andelen kvinnliga chefer bland socialtjänstemännen. Är det lättare eller svårare for kvinnor att nå chefsbefattningar inom ett typiskt kvinnoyrke I diagram 5.8 visas andelen kvinnliga handläggare, biträdande so-

cialchefer, avdelningschefer m.fl. samt chefer bland socialtjänste-

1985-1996 männen

Diagram 5.8 Andelen kvinnliga handläggare, bitr. chefer m.fl. och chefer

bland kommunala socialtjänstemän 1 985- 996. Procent

so ooøøo_oø-o-r°_°" ° a, 7° x Å m x x xgx/e x E /

å xZx

50 -Oe Handläggare

g x -x- Biträdande chef

i 40 X-X ex Chef

xeüxä-x/x/

å ao ,. x,

-x/

20 %g/x§ x- 10 0- 19år: 19i37mås så 192m1951 19.92mås 1954 1935 4: ms 1995 Andelen kvinnliga handläggare av totala antalet handläggare svarar relativt väl mot utvecklingen av totala andelen kvinnliga socialtjänstemän under perioden, från cirka 62 procent till knappt 85 procent år 1996. Däremot följer inte andelen kvinnliga chefer med i denna utveckling och vi kan även här notera det traditionella mönstret att högre befattningsnivå, desto lägre andel kvinnor. Emellertid är andelen kvinnliga chefer högre bland socialtjänstemännen än inom den ti-

9 Biträdande socialchefer m. fl. omfattar även avdelnings-, kontors- och områdeschefer samt byråinspektörer.

Kvinnliga och manliga chefer digare analyserade privata sektorn. Andelen kvinnliga chefer stiger även under perioden. Exempelvis Ökar andelen kvinnliga chefer från 19 procent år 1985 till 40 procent år 1996. Samtidigt stiger andelen kvinnliga biträdande socialchefer m.f1. från 45 procent till nästan 69 procent under perioden. Trots detta är kvinnorna underrepresenterade

bland cheferna. År 1996 15 procent alla manliga socialtjänste-

var av män chefer på de här definierade chefsnivåema. Motsvarande andel bland kvinnorna var cirka 3 procent. För att skatta sannolikhetema för kvinnliga och manliga socialtjänstemän att befordras till en chefstjänst har följande logit-modell använts:

3 DBEF fÅR, A102, KÖN, ARBOMRa, SYS, DLÖN mk

där DBEF Byte från en lägre till en högre befattningsnivå. Byte: byte: 1 ÅLDER Individens ålder KÖN Man: Kvinna: 0 SYS Individens sysselsättningsgrad. 0 SYS S 100

DLÖN|1,k Relativ lönedifferens mellan nivån man byter till n och

nivån man byter från n-k. n 3,2; k 2,1;

Ekvationen skattades såväl for hela materialet med könsvariabeln in-

kluderad, som för kvinnor och män separat. Innan resultaten redovisas bör nämnas, att av cirka 2 500 byten till

chefsposter som vi registrerat i statistiken svarade kvinnorna för un-

gefär 1 350 och männen for ungefär 1 150. Det motsvarar en bytesfrekvens knappt 6 procent bland männen och drygt 2 procent bland kvinnorna. Huvuddelen av bytena avsåg byten från handläggare till biträdande chefer m.fl. Andelen byten till socialchefer av totala antalet byten var for kvinnor 16 procent och för männen 37 procent. Vi kan följaktligen konstatera en klar könsmässig skillnad i bytesfrekvensen till respektive de två chefsnivåema. Kvinnorna byter främst av till biträdande chef m.f1. och stannar huvudsakligen där. Männen går

vidare och byter till högre chefsbefattningar. I absoluta tal är det dub-

belt så många män som kvinnor som byter till socialchef, trots att männen endast utgjorde 15 procent av totala antalet socialtjänstemän år 1996. Tabell 5.13 redovisar resultaten logit-skattningarna. av

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

Tabell 5.13 Skattningsresultat ekvation 3 avseende bytessannolikheter för av socialtjänstemän. Perioden 1985-1996

SYSS.GRAD 0,028 0,022 0,019 DLÖN 11,861 12,642 10,147 Antalobs. 58672 46459 12264

Samtliga i modellen ingående variabler har statistiskt säkerställda koefñcienter. Det finns uppenbarligen en könseffekt som innebär att, kontrollerat för övriga variabler, männen har en viss ökad sannolikhet att bli befordrade till biträdande chef m.fl. eller socialchef. Omräknat till sannolikhet är skillnaden knappt 4 procent. Vi kan även notera, att

sannolikheten att byta till en chefstjänst är en positiv funktion av ål-

dern dock med avtagande styrka och sysselsättningsgraden. Det se-

nare innebär att chefer i större utsträckning än handläggare arbetar heltid och att heltidsarbete i många fall torde vara en nödvändig förutsättning for att arbeta som chef. Löneökningen är den enskilt viktigaste förklaringsvariabeln i den skattade modellen. I tabell 5.14 redovisas de faktiska löneökningama for kvinnor och män vid byte till någon av de två chefsnivåema.

Tabell 5.14 Genomsnittliga Iöneökningar vid byte till biträdande chef m.fl.

eller socialchef för kvinnor respektive män under perioden

1985-1996. Procent Bitr. chef Chef Kvinnor 16,1 34,7 Män 18,4 43,0

Genomgående får kvinnorna lägre löneökning än männen, särskilt tydligt är det vid avancemang till socialchef då den genomsnittliga

skillnaden i löneökning är 8 procent. I tabell 5.15 redovisas de skatta-

de sannolikhetema för byte funktion löneökning. På den som en av en första raden anges resultatet vid en hypotetisk löneökning 10 procent och på den andra raden har de faktiska löneökningama använts. Med byten avses här samtliga byten oavsett om det är till någon av

befattningama biträdande chef m.fl. eller till socialchef. Det innebär att den faktiska löneökningen blir ett vägt genomsnitt mellan löneök-

ningama till dessa två typer av chefsbefatmingar.

Kvinnliga och manliga chefer -

Tabell 5.15 Beräknade bytessannolikheter vid olika löneökningar för socialtjänstemän l 985-1996

Kvinnor Män 10% löneökning 0,07 0,14 Faktisk löneökning 0,20 0,53

Den könsmässiga skillnaden i lönekänsligheten for byte till chefsbefattning är generellt likadan bland socialtjänstemännen som bland de

privatanställda akademikema. Kvinnornas lönekänslighet är betydligt lägre. En tioprocentig löneökning ger en bytessannolikhet 7 pro-

cent bland kvinnorna medan den är dubbelt så hög bland männen. Jämför vi så effekterna de faktiska löneökningarna framkommer av

betydande skillnader i bytessannolikheter. Männens sannolikhet är

än dubbelt så stor, delvis beroende på att de får högre relativ lömer neökning vid befordran än kvinnorna. Det är troligt att den skattade modellen inte är tillfredsställande specificerad, utan att lönevariabeln fångar även andra effekter på bytessannolikhetema än vad själva upp löneskillnaden svarar för. Icke desto mindre kan vi än en gång dra slutsatsen att, under förutsättning att lönerna i det korta perspektivet

väsentligen är befattningsbestämda, löneökningen vid en befordran är

l

i

mycket viktig faktor for individemas beslut att acceptera chefs-

en en

i

befattning. En metod för att öka andelen kvinnliga chefer bland soci-

l altjänstemännen är att dem samma löner som sina manliga chefs-

ge kolleger. Det skulle i många fall betyda att de får högre relativ löne-

ökning eftersom de ofta har lägre löner i utgångsläget. Vid analyserna av bytessannolikhetema för de privatanställda aka-

demikema kunde konstatera, att vid låga befattningsnivåer sjönk

bytessannolikhetema till början funktion av antalet yrkes-

en som en verksamma år. Vid högre chefsbefattningar steg däremot denna sannolikhet vid ökat antal yrkesverksamma år. För socialtjänstemännen

har vi inga uppgifter om antalet yrkesverksamma år, utan istället perålder, kan utgöra god proxyvariabel for den tid man

sonemas som en varit yrkesverksam. I diagram 5.9 visas sannolikheten för kvinnliga och manliga socialtjänstemän att byta till någon chefsbefattning som funktion av individemas ålder. Vid beräkningen av dessa kurvor en har de faktiska löneökningama använts.

Som tydligt framgår diagrammet, och som också tidigare påpe-

av kats, är sannolikheten betydligt större for manlig socialtjänsteman en att bli befordrad än för kvinnlig. På grund av begränsningar i den en skattade modellen ska inte ta de framräknade sannolikhetema ad man notam, skillnaderna är ändå så betydande att de borde mana till men eftertanke.

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

Diagram 5.9 Sannolikheten för kvinnliga och manliga socialtjänstemän att byta till en chefsbefattning som en funktion av åldern.

Vi kan sålunda avslutningsvis konstatera att, vid en jämförelse mellan

typiskt mansdominerade och kvinnodominerade yrken, det inte forefaller finnas någon större skillnad vad gäller sannolikheten for kvin-

nor att bli befordrade till chefsbefattningar. Kvinnorna avancerar till

lägre chefsbefattningar, men inte så ofta högre. Orsakerna till detta har inte varit möjligt att uttömmande analysera i denna rapport. Dock kan noteras att löneskillnadema förefaller ha en stor betydelse for individemas bytessannolikheter.

5.6 Sammanfattande slutsatser

Kvinnor är klart underrepresenterade som chefer. Något svar på den grundläggande frågan varför skillnaderna är så stora mellan andelen kvinnliga och manliga chefer har vi inte kunnat ge i denna undersök-

ning. Enligt andra undersökningar står orsakerna främst att finna i en

kombination av sociala, kulturella och ekonomiska faktorer. Den typen av information har vi inte i vårt datamaterial.

Undersökningens resultat motsäger dock inte hypotesen, att en orsak till den låga andelen kvinnliga chefer är en kombination av att kvinnor mer än män väljer bort avancemang till högre chefspositioner och att arbetsgivarna oftast män är restriktiva i rekryteringen av

kvinnor till dessa chefsposter. Vi vill betona att vi inte kunnat testa denna hypotes direkt.

Undersökningen visar emellertid att det finns en stigande trend vad gäller andelen kvinnliga chefer och det är möjligt att den trenden har accentuerats under 1990-talet. Andelen kvinnliga projektledare har dessutom ökat relativt kraftigt inom näringslivet under l990-talet. Våra resultat stöder hypotesen flexibel projektorienterad

att en orga-

Kvinnliga och manliga chefer -

nisationsforrn på arbetsplatserna attraherar kvinnor än den tradimer

tionella hierarkiska organisationsformen, åtminstone vad gäller de privatanställda kvinnorna med akademisk utbildning. Om så är fallet kommer troligen andelen kvinnor som är projektledare och chefer att

fortsätta att öka i framtiden eftersom tendensen inom främst närings-

livet är tydlig i riktning mot den flexibla projektorienterade organisa-

tionsformen. Den kunskapsintensiv än den traditionella och har är mer

också visat sig framgångsrik under de senaste åren T owara a flexible

organisation, 1996. Sannolikheten för kvinna att inom ett typiskt mansen avancera dominerat arbetsområde eller ett typiskt kvinnodominerat arbetsområde förefaller lika stor. Inom det kommunala kvinnodominerade vara arbetsområdet socialtjänst det snarare lägre sannolikhet för kvinvar att till höga chefsposter än inom de mansdominenorna avancera mer rade arbetsområdena inom näringslivet.

Av samtliga befattningsbyten från lägre till högre nivå ägde 75 procent kvinnornas byten rum på de lägre befattningsnivåerna. För

av männen situationen den omvända. Omkring 60 procent av deras var byten ägde på de högre chefsnivåema. Som väntat var bytesfrekrum bland både män och kvinnor på de lägre befattningsnivåerna vensen störst i början yrkeskarriären. Männen hade en något högre bytesav frekvens än kvinnorna i början, efter ett antal år var kvinnornas men bytesfrekvens högre och den förblev relativt hög även efter tjugo års

yrkeserfarenhet. Det kan innebära att kvinnorna i början av yrkeskar-

riären antingen inte vill i samma utsträckning som männen avancera

exempelvis familjeskäl, eller att arbetsgivarna väljer bort kvinnor-

av rädsla för att de relativt snart skaffar barn och stannar hemma. na av Att kvinnornas bytesfrekvens börjar stiga femton till tjugo år efter exkan visa att de återupptar karriärutvecklingen efter det att deras amen barn blivit tillräckligt stora. Vid byte till de höga chefsbefattningarna krävdes i typfallet för

både kvinnor och yrkeserfarenhet på omkring femton år för

män en att ett skulle äga Männens sannolikhet att byta till avancemang rum.

hög chefsbefattning var dock genomgående klart högre än kvin-

en nomas. Lönen förefaller ha stor betydelse för viljan till avancemang. Det är dock troligt att lönevariabeln i våra modeller även fångar upp andra

faktorer positivt påverkar viljan till avancemang. Utan en tydlig

som löneökning vid torde emellertid individemas vilja till att avancemang acceptera chefsbefattningar betydligt lägre. Kvinnorna är i regel vara mindre känsliga för löneökningar för att till högre befattavancera en ning. Det kan tolkas att deras alternativkostnad för ett avancesom mang är högre än männens.

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

Kvinnor har generellt lägre lön än männen före avancemang och

får dessutom något lägre löneökning än männen vid byte till högre befattningar. En löneökning för kvinnor som ger dem chefslöner i nivå

med männens skulle troligen öka rekryteringen av kvinnor till olika

chefsposter.

1 titeln till detta kapitel ställde vi frågan det finns ett så kallat om

glastak för kvinnorna som gör det näst intill omöjligt för dem att avancera till höga chefspositioner, trots att de har en akademisk utbildning Undersökningens resultat visar att det kanske inte finns ett

ogenomträngligt glastak, men väl en seg massa genom vilken en del kvinnor och ett ökande antal- tar sig igenom, i vilken de flesta - men fastnar eller väljer att fastna.

I arbetet med denna studie har även Evy Berglund, Annakarin Bergström och Thomas Ljunglöf från SACO deltagit.

Litteraturförteckning

Arbetskraftsundersökningen AK U Ãrsmedeltal 1995. SCB, 1996. Greiff, M. Lágkonjunkturer och strukturomvandling under 1900-talet, bilaga 5 i Hälften vore nog om kvinnor och män på 90-talets arbetsmarknad - SOU 1996:56. Stockholm: Fritzes. Hälften vore nog om kvinnor och män på 90-talets arbetsmarknad SOU 1996:56. - Stockholm: Fritzes. Jonung, Christina 1997 "Economic Theories of Occupational Segregation by Sex implications for Change over Time i Beckmann, Petra red. Gender Specific Occupational Segregation. BeitrAB 188, Nürnberg: Institut ñir Arbeitsmarktund Berufsforschung der Bundesanstalt für Arbeit. Kvinnor och män på toppen Fakta om antal och lön 1995. SCB, 1997. Lindvert, Jessica1997 "Förändrad skolorganisation makt och möjligheter i Om makt och kön i spåren av ojjientliga organisationers omvandling, Elisabeth - Sundin red., SOU 1997:83. Stockholm: Fritzes. Löner för tjänstemän 1982-1990 SAF m.fl. Löneskillnader och lönediskriminering. Om kvinnor och män på arbetsmarknaden. SOU 1993:7. Stockholm: Fritzes. Man har topplön. En studie av löner för kvinnor och män i ledande ställning i privat och offentlig sektor. SCB, 1993. SACO:s lönestatistik. Toward a flexible organisation. NUTEK serie B 1996:6. Stockholm: NUTEK. Westlander, Gunnela 1995 På väg mot det goda arbetet. Om akademikers arbetsvillkor. Solna: Arbetslivsinstitutet.

Karriärer inom varuhandeln

kön roll

- spelar någon

LENA GRANQVIST HELENA PERSSON

6.1 En diskussion om karriärrörlighet

I Sverige har kvinnor och män med yrken i stort sett lika lön samma

Asplund m.fl., 1996. En studie Petersen m.fl. 1996 visar

se t.ex. av

att löneskillnadema mellan kvinnor och män inom samma befattningär relativt små mindre än 5 procent för arbetare och omkring 7 ar -

procent för tjänstemän. Sådana siffror avslöjar emellertid inte att den

svenska arbetsmarknaden är starkt rad med män och kvinnor i segrege

olika yrken, och att låglöneyrkena i större utsträckning är kvinnodominerade, medan höglöneyrkena är mansdominerade. De avslöjar inte heller att den svenska arbetsmarknaden är starkt vertikalt segregerad, med kvinnor på lägre befattningsnivåer än män inom yrkena. De kar-

riärvägar så olika resultat för kvinnors och mäns löneutvecksom ger ling borde därför undersökas närmare. I denna studie studeras karriärrörlighet för kvinnor respektive arbetar eller har arbetat män som

inom branschen varuhandel, dvs. parti- och detaljhandel. Segrege-

ringen i branschen är betydande.

Med karriärrörlighet ett byte till ett bättre arbete. Ett arbete avses

betraktas bättre det arbetet har högre status eller rang än

som om nya

det föregående. Karriärrörlighet kan delas i olika typer av rörlig-

upp

het: rörlighet i företaget/på arbetsplatsen, dvs. befordran, samt rörlig-

het mellan företag och arbetsplatser både inom branscher och mellan branscher. Arbetsmarknadsekonomer har inte tidigare i någon större utsträckning intresserat sig för karriärrörlighet, dvs. byten till bättre arbeten, medan sociologer länge har forskat ämnet. Under nittiotalet har om

det dock dykt upp ett antal artiklar om karriärrörlighet som publicerats i nationalekonomiska tidskrifter. Nedan följer en genomgång av

några artiklar.

Lazear l995:89 studerar personalomsättning inom företaget, vilket är ett vidare begrepp än enbart karriärrörlighet. Han finner t.ex. att

Lena Granqvist Helena Persson

rörlighetsmönstret inom företag påminner rörlighetsmönstret melom

lan företag. Om en arbetstagare lämnar företaget, är det mest troligt att han/hon gör det under de första anställningsåren. Efter längre

en

tid i företaget är sannolikheten att lämna företaget för ett arbete i

ett annat företag mycket låg. Detta resultat återfinns också i en studie av McCue 1996 som analyserar både graden personalomsättning

av

och graden av befordran, dvs. karriärrörlighet inom företaget.

Sicherman och Galor 1990 utvecklar teori för karriärrörlighet en som kan ses som en utvidgning humankapitalteorin. Individen av antas fördela sin livstid mellan tid i utbildning och tid i olika yrken så att den förväntade livsinkomsten maximeras. Inom denna modellram

väljer individen en optimal tidpunkt för att byta arbete. Författarna visar att en del av avkastningen på investeringar i utbildning består

av

en större sannolikhet för karriärrörlighet. Man har länge insett att det finns samband mellan karriärrörlighet och löner, men de bakomliggande mekanismerna är oklara. En del forskning har fokuserat på könsskillnader i befordran arbetstagare

av och vilka effekter dessa skillnader har mäns och kvinnors löner. Enligt Lazear och Rosen 1990 förklaras stor del löneskillnaen av dema mellan kvinnor och män att kvinnor har lägre befordav en

ringssannolikhet. Resonemanget är det följande: Eftersom kvinnor

antas ha ett högre förväntat värde aktiviteter utanför arbetsmarknaav

den, dvs. i hemmet, måste kvinnors intjäningsfönnåga större än

vara mäns för att kvinnor skall befordras. Uttryckt på ett annat sätt innebär det att en kvinna måste bättre än i situation för vara en man samma

att en arbetsgivare skall befordra kvinnan. Hennes större förmåga

uppväger då risken för förvärvsavbrott på grund familjeskäl. av Krowas 1993 ger liknande argument för att förklara skillnader mel-

lan kvinnors och mäns befordringssannolikhet. De teoretiska förklaringarna får dock litet stöd i empirisk forskning. En studie utnytt-

som

jar data från Österrike Winter-Ebmer och Zweimüller, 1997 finner

att varken barnafödande eller skillnader i produktiva egenskaper kan

förklara varför kvinnor i så stor utsträckning återfinns de lägre nivåerna i karriärhierarkiema. En amerikansk företagsstudie Hersch

av och Viscusi 1996 analyserar både befordringsfrekvens och löneeffekter av befordran. De finner att kvinnor befordras oftare än män. Detta resultat förklaras med att kvinnor ofta lämnar sina arbeten för att flytta med sina män då männen får arbete ort och att annan kvinnor får sämre arbeten på den orten än de hade på den nya ursprungliga orten. Kvinnor har alltså tendens att starta om sina en

l Inom durationsanalys används begreppenrisk eller chansi stället för sannolikhet. Se vidare appendix A.1 som innehåller en beskrivning av durationsanalys. I detta kapitel kommer dock begreppet sannolikhet att användas synonymt med begreppet chans.

Karriärer inom varuhandeln

karriärer på nytt från lägre nivåer, vilket kan skapa fler karriärbyten för kvinnor än för män. Däremot finner författarna att befordran har signifikant effekt löner, inte på kvinnors. Äv-

en positiv på mäns men McCue 1996 visar att befordran och andra positionsförändringar

en utgör viktig källa till lönetillväxt, att effekterna är mindre för en men kvinnor än för män. förklaring till könsrelaterade skillnader i karriärrörlighet En annan teorin duala arbetsmarknader Piore, 1975. Enligt

ges av om se t.ex.

teorin kan arbetsmarknaden delas i primär och en sekundär sek-

en

Den primära sektorn kännetecknas arbeten med relativt höga

tor. av löner och stora karriärmöjligheter, medan den sekundära sektorn kän-

netecknas av låga löner och få karriärmöjligheter. Denna uppdelning

kan också tillämpas kvinnor och män befinner sig i olika segment om arbetsmarknaden och de olika segmenten erbjuder olika karriärav möjligheter. Groot och Maassen den Brink 1996 ställer upp två hypoteser van

för att förklara varför kvinnor är underrepresenterade på högre nivåer i karriärhierarkin. Den första hypotesen, glastaket, bygger på att

kvinnor har färre befordringschanser än män även när kvinnors och

mäns arbeten erbjuder liknande karriärmöjligheter. Tanken är att

kvinnor kan göra karriär, bara upp till en viss nivå därefter slår men -

de huvudet i ett osynligt glastak som hindrar dem från att avancera ytterligare. Den alternativa hypotesen är att kvinnor befordras mer sällan än män på grund att kvinnor har arbeten som inte erbjuder

av några karriärmöjligheter, s.k. dead end jobs. Författarna finner mer

stöd för hypotesen dead end jobs än för glastakshypotesen i

om analyser brittiska data. En möjlig tolkning av resultaten är att män av och kvinnor befinner sig på olika interna arbetsmarknader, vilka kännetecknas av olika karriärmöjligheter.

Syftet med vår studie är dels att utröna det finns skillnader i

om karriärrörlighet mellan kvinnor och män inom varuhandeln, dels att

studera löneeffekter karriärrörlighet i bransch.

av samma För att studera skillnader i karriärrörlighet mellan kvinnor och män används s.k. durationsanalys innebär studerar dels översom att man gångar mellan ett antal definierade tillstånd, dels hur lång tid försom flyter från det att kommer i ett speciellt tillstånd tills man lämnar man det. Med hjälp denna information skattas sannolikheten att en indiav vid skall lämna det innevarande tillståndet under den kommande perioden givet att individen inte har lämnat tillståndet fram till innevaran-

de tidpunkt. Sysselsättningsbiografier över individuella yrkeskarriärer

från 1950-talet fram till 1991 används. Löneeffekter karriärrörligav

het skattas med hjälp regressionsanalys på tvärsnittsdata från 1991.

av För att analysera bakgrunden till skillnaden mellan mäns och kvinnor

Lena Granqvist Helena Persson

löner utnyttjas Oaxaca-Blinder-dekomponering, som delar löneupp gapet mellan män och kvinnor i könsskillnader vad gäller de produk-

tiva egenskaperna förklarande variablerna och könsskillnader vad

gäller avkastningen på dessa egenskaper koefficientema. Skillnader

i avkastning på egenskaperna tolkas ofta ett mått på diskriminesom ring. Nästa avsnitt innehåller en del fakta varuhandeln. Därefter fölom jer en genomgång av de data som används i analyserna. I avsnitt 6.4

redovisas resultaten av durationsanalysen karriärrörligheten. I

av avsnitt 6.5 redovisas resultaten av regressionsanalysen av karrärrörlighetens löneeffekter och Oaxaca-Blinder-dekomponeringen löneav gapet. Kapitlet avslutas med en sammanfattande diskussion av resultaten.

6.2 Hur ser det ut inom Varuhandeln

Varuhandeln är en bransch med relativt omfattande könsrelaterad yr-

kessegregering. Persson 1996 studerar efterfrågan arbetskraft

inom varuhandeln. I studien delas arbetskraften upp i tre grupper: vuxna män, vuxna kvinnor och ungdomar i åldern 18 till 24 år. Skatt-

ningar av korspriselasticiteterz visar att vuxna kvinnor och ungdomar

utgör starka substitut till varandra. Det innebär det blir relativt att om

dyrare för arbetsgivaren att anställa ungdomar kommer arbetsgivaren

att byta ut ungdomar mot kvinnor. Dessutom är egenpriselasticiteterna3 höga för både kvinnor och ungdomar. Det betyder att om lönekostnadema för dessa ökar minskar efterfrågan på grupper samma grupper relativt mycket. Däremot utgör både män och kvinnor vuxna samt vuxna män och ungdomar svaga substitut till varandra. Egenpriselasticiteten är oelastisk för män, vilket betyder att lövuxna om nekostnaderna för att anställa män ökar med en viss procentsats så minskar inte arbetsgivarens efterfrågan på män i motsvarande vuxna utsträckning.

En möjlig förklaring till skillnaderna kvinnor och

är att vuxna ungdomar arbetar i Iåglöneyrken med låga kvalifikationskrav och konkurrerar med varandra om samma arbeten, medan vuxna män arbetar i yrken med högre kvalifikationskrav och högre löner. Männen konkur-

rerar då inte med kvinnor och ungdomar om samma arbeten.

Fördelningen av de tre på olika yrken presenteras i figur grupperna

6.1 och figur 6.2. Yrkesfördelningen bland arbetare inom Varuhandeln

2Korspriselasticiteten ger den procentuella förändringen i efterfrågan av faktor

givet en procents förändring i priset i detta fall lönekostnaden för faktor

Egenpriselasticiteten ger den procentuella förändringen efterfrågan i av faktor när priset i detta fall lönekostnaden för samma faktor ökar med en procent.

Karriärer inom varuhandeln

redovisas i figur 6.1 där chaufförer har den högsta genomsnittslönen,

följda lagerarbetare och butikspersonal. Figur 6.2 visar fördelning-

av

över tjänstemannayrken där i ledande ställning har högre

en personer

lön än personer med rutinarbeten. Av figurerna framgår att vuxna kvinnor och ungdomar är koncentrerade till yrken med låga kvalifi-

kationskrav och låga löner, medan män har de kvalificerade och mer bättre betalda arbetena inom varuhandeln,

Figur 6.1 Fördelning på yrken, arbetare inom varuhandeln, 1990. Källa: Persson 1996.

II Män 25-64 i Kvinnor 25-64 :I Ungdomar 18-24

Figur 6.2 Fördelning på yrkesområden, tjänstemän inom varuhandeln, 1990. Källa: Persson 1996.

Män 25-64 I Kvinnor 25-54 E Ungdomar 18-24

7 Ledande ställning arbete arbeta

Lena Granqvist Helena Persson

6.3 En

beskrivning av sysselsättningsbiograñerna

Informationen om de individuella yrkeskarriärema är hämtad från

Levnadsnivåundersökningama LNU som administreras av Institutet

för social forskning vid Stockholms universitet Erikson och Åberg,

1987; Fritzell och Lundberg, 1993. Omkring 6 000 slumpmässigt utvalda individer, som utgör ett representativt urval Sveriges befolk-

av

ning, intervjuades vid fyra tillfällen 1968, 1974, 1981 och 1991.

-

Intervjuerna år 1991 utökades med retrospektiva sysselsättningsbiografier och utbildningsbiograñer. Personer i åldern 25 till 64

som var

vid 1991 års intervjutillfälle fick beskriva sin sysselsättningshistoria. Sysselsättningsbiograñema börjar med den första anställning

som va-

rade minst 6 månader. Varje sysselsättningshistoria innehåller också individens alla därefter följande episoder arbete, arbetslöshet,

av stu-

dier, föräldraledighet, arbete i hemmet och frånvaro från arbetsmarknaden andra orsaker fram till intervjutillfállet 1991, vilka varade

av

minst en månad. För varje episod finns dessutom information

om ar-

betsgivare, yrke och arbetsuppgifter. Utbildningsbiografiema innehål-

ler information om utbildningsepisoder inklusive grundutbildning

6.4 En analys av karriärrörlighet inom varuhandeln

En beskrivning modellen

av

För att analysera karriärrörlighet används s.k. durationsanalys även kallad livsförloppsanalys, varaktighetsanalys eller transitionsanalys. Till skillnad från i analyser tvärsnitts- och paneldata följer i

av man

durationsanalys en individ kontinuerligt under längre tid och ob-

en

serverar händelser vid den tidpunkt då de faktiskt inträffar. Durations-

analys innebär att man studerar dels övergångar mellan ett antal defi-

nierade tillstånd, dels hur lång tid förflyter från det att kom-

som man mer i ett speciellt tillstånd tills lämnar det. I vår studie studeras man övergången mellan tillståndet att arbeta inom varuhandeln till tillståndet att byta till ett bättre arbete. Det andra tillståndet, eller desti-

nationstillståndet, delas även i tre tillstånd, nämligen "att byta

upp nya

till ett bättre arbete hos arbetsgivare, att byta till ett bättre

samma

arbete inom varuhandeln, men inte hos samma arbetsgivare samt att

byta till ett bättre arbete i en annan bransch. Hur lång tid, mätt i antal

anställningsmånader, som individen har tillbringat i tillståndet att

arbeta inom varuhandeln är också ett viktigt verktyg i analysen. Med hjälp av denna information skattas sannolikheten att individ skall en

4 SeHörnqvist 1997 för en studie som också utnyttjar sysselsättningsbiograñema i en analys av hur sammanboendeoch föräldraskap påverkar kvinnors och mäns yrkeskaniärer och inkomster.

Karriärer inom varuhandeln

lämna det innevarande tillståndet att arbeta inom varuhandeln un-

der den nästkommande månaden, betingat att individen inte har av lämnat tillståndet fram till innevarande tidpunkt. Den durationsmodell används i vår studie är en stegvis konsom

exponentiell modell med proportionella effekter av de förklaran-

stant de variablema. Grundidén är att tidsaxeln mäter antalet anställsom

ningsmånader i nuvarande arbete delas upp i olika delperioder. An-

delen individer lämnar det analyserade tillståndet antas vara konsom inom varje delperiod, kan förändras mellan de valda tidspestant men riodema. I analysen kontrolleras också för kön, utbildning, status innevarande arbete, tidigare arbetslivserfarenhet m.m. Dessa förklar-

ande variabler antas ha effekt oberoende av vilken tidsperiod

samma individen befinner sig

Resultat av durati0nsanalysen5

Urvalet för analysen består alla episoder arbete inom varuhan-

av av deln från år 1950 till år 1991. Tid på nuvarande arbete mäts i måna-

der. Urvalet innehåller totalt l 851 arbetsepisoden varav 293 slutade med ett byte till ett bättre arbete. Det är själva arbetsepisoden som

studeras. Samma individ kan förekomma flera gånger om han eller hon har haft arbete inom varuhandeln. Ett arbete betraktas mer än ett bättre det arbetet har högre status eller rang än det föresom om nya gående. För att rangordna arbeten används ett socio-ekonomiskt index

bl.a. används Statistiska centralbyrån SCB. De sexton indexsom av nivåerna delas i tolvgradig skala där facklärda arbetare har en och företagare med minst 20 anställda har

den lägsta rangen rang l

den högsta rang 12. Det socio-ekonomiska index som an-

rangen vänds i vår studie samt tillhörande redovisas i appendix, rangnummer tabell A.2

Förutom arbetsepisod slutar med ett byte till ett bättre arbete

att en

kan episoden också sluta med att individen byter till ett sämre eller

5 observerad heterogenitet kan problem i denna form analyser. Om Icke vara ett av vissa individer på grund icke observerade effekter har en relativt högre sannolikhet av att byta till ett bättre arbete, kommer de snabbare att lämna gruppen som är exponerad för chansen att byta arbete, jämfört med dem har relativt lägre sannolikhet som en att byta till ett bättre arbete. 6 Av det socio-ekonomiska indexet i tabell A.2 framgår att företagare utan anställda har relativt hög rang 9. Denna höga placering kan vara tveksam om t.ex. en rang förlorat sitt arbete får hjälp med att starta egen verksamhet, är det i de person som flesta fallen inte fråga ett steg uppåt i karriären. I vårt datamaterial har totalt 42 om individer bytt mellan att företagare till någon annan socio-ekonomisk vara egen Av dessa har ll rört sig uppåt och 8 stycken har rört sig både uppåt grupp. personer och nedåt i rangskalan. Hela 23 individer har enligt det index vi använder bytt till ett arbete. Resultatet tyder pá att 9 för företagare i många fall är ett för sämre rang egna högt värde pá rangskalan.

Lena Granqvist Helena Persson

likvärdigt arbete, samt med att individen lämnar arbetskraften eller blir arbetslös. En annan möjlighet är att individen har kvar sin anställ-

ning vid intervjutillfállet. I samtliga dessa fall dvs. förutom vid byte

till ett bättre arbete högercensureras episoden, dvs. individen kom-

mer analysmässigt att behandlas som om han/hon utgått urvalet

ur utan att ha bytt till ett bättre arbete.7 I figur 6.3 redovisas chansen att lämna det nuvarande arbetet för ett byte till ett bättre arbete. Tidsaxeln delas i intervall 1,5 år, upp om 3 år, 4,5 år, 7,5 år och 10 år. Tidsintervallen för de första åren på samma arbete har gjorts kortare, eftersom de flesta bytena 75 procent

sker före 4,5 anställningsår. Svarsfrekvensen rörande tidpunkten för arbetsbyten uppvisar toppar vid tidpunkter infaller exakt efter

som

1 år och 2 år. Detta mönster beror sannolikt att intervjupersonerna avrundar sina svar till jämna år. För att undvika effekter beror

som

avrundningsfel bryts tidsaxeln vid halva år i ställer för vid hela år.

Figur 6.3 Sannolikhet för byte till bättre arbete månad per

Tai-mini

--- Smndlmfarbüuüm 0.000 -Snumøtfürbphurvn hund: an - -Snmøufa-bpilnm å

E --

E 8

O °°§23.88$$388#2388§§§§§§§§§§§§$§ ümüruünátlnünøuüøhøbhønøanánüh

7Även föräldraledighet innebär att en arbetsepisodavbryts. Det betyder att om en person är töräldraledig mer än en månad och sedanåtergår till arbete samma som tidigare kommer det att redovisas som två arbetsepisoderdär den första avslutas utan att ett byte till ett bättre arbete sker. Föräldraledighet är bara definierad för kvinnor. En del av kvinnors lägre chans att göra karriär skulle eventuellt kunna förklaras av avbrott g.a. barn. För att kontrollera detta konstruerades ett urval där arbetsepisoder på samma arbete, endast avbrutna av föräldraledighet, betraktades som en sammanhängandeepisod tiden som föräldraledig hoppades över. Antalet episoder minskade med 53, och antalet händelser ökade med Antalet censurerade fall minskade från 956 till 902. Resultaten förblev dock desamma.Koefticientema förändrades bara marginellt och inte i någon entydig riktning.

Karriärer inom varuhandeln

Av figur 6.3 framgår att sannolikheten att byta till ett bättre arbete

ökar under de första åren och når sin kulmen i intervallet 1,5 till 3 år. Efter det sannolikheten. Efter att ha varit på arbete i mer avtar samma

än tio år, är chansen att byta till ett arbete med högre rang ganska låg. Karriärrörligheten kan delas i tre olika typer: befordran byte till

upp bättre arbete hos arbetsgivare, karriärrörlighet inom branschsamma

byte till bättre arbete inom varuhandeln, både hos samma arbets-

en givare och till arbetsgivare och karriärrörlighet ut branschen annan ur

byte till bättre arbete i bransch än varuhandeln. Karriärrörlig-

annan

het inom branschen uppvisar mönster som total rörlighet, men

samma

sannolikheten att byta till ett bättre arbete ökar kraftigare och når sin

kulmen mellan 3 och 4,5 år än den totala övergångssarmolik-

senare heten. Kurvan beskriver byte till ett bättre arbete hos samma arsom

betsgivare, eller befordran, är betydligt flackare än annan rörlighet. Mönstret för karriärbyten mellan branscher är mycket olikt mönstret

för karriärbyten inom branschen. Sannolikheten att lämna den nuvarande anställningen för ett bättre arbete utanför handelsbranschen är högst under de första åren. Därefter avtar den. Mönstret för total rörlighet i figur 6.3 liknar det mönster för perso-

nalomsättning och befordran funnit i andra studier, t.ex.

som man Lazear 1995 och McCue 1996. Tyvärr delar dessa studier inte upp

i inom- och mellanbranschrörlighet, troligen beroende på rörligheten nödvändig information saknas. De data utnyttjas i denna stu-

att som

die innehåller däremot information gör en sådan uppdelning

som

möjlig. Tabell 6.1 visar de anti-logaritmerade koefñcientema, dvs. den absoluta sannolikheten för ett byte till ett bättre arbete under perioden delen tabellen, hur övergångssannolikheten påver-

den övre av samt

olika förklarande variabler såsom kön, utbildning, arbetets stakas av

tus, arbetslivserfarenhet nedre delen av tabellen.

m.m.

Mäns och kvinnors övergångssannolikheter framgår tabell 6.1.

av

Modell l och modell 2 för män respektive för kvinnor innehåller de

skattade övergångssannolikheterna för respektive tidsperioder eller tidsintervall utan förklarande variabler. Dessa övergångssannolikheter ritas i figur 6.4, visar att det är stor skillnad i karriärrörlighet

ut som mellan och kvinnor. Under de första 1,5 åren är sannolikheten män för att lämna sitt nuvarande arbete för ett bättre arbete 0,5 en man

månad, förutsatt att han inte har gjort det tidigare. Sanno-

procent per

likheten ökar och når sin högsta nivå under perioden 1,5 till 4,5 år.

Efter det avtar sannolikheten.

Lena Granqvist Helena Persson

Tabell 6.1 Skattningar av övergångssannolikheter från ett arbete till ett bättre arbete karriärrörligheü. Stegvis konstant exponentiell modell. Anti-Iogaritmerade värden. 1 2 3 4 5 Män Kvinnor Alla Män Kvinnor varaktighet515 00049" 0,003" 00059" 0,0058 0,0022 varaktighet1,5-3 0,006 0,0027 0,0074 00088" 0,0021 varaktighet341,5 0,0066 00018 0,0067" 0,0090 0,0014 varaktighet4,5-7,5 00049" 0,0015 00054" 0,0071 00012" varaktighet7,5-10.5 00033" 0,0010 00038" 00053" 00008" varaktighet10,5 0,0024 00009" 00029" 0,0037 00008"

Kvinnor 03338" Utbildning:

+signifikant 10% nivå, signifikant 5 % nivå, "signifikant 1 % nivå. Signifikanstestengällerför skattningar de Iogaritmeradekoefficienterna,dvs.skattningar av av ekvation1 i appendixA.1.

Kvinnor har under hela perioden en lägre sannolikhet än män att byta till ett bättre arbete. Dessutom är karriärmönstret för kvinnor annorlunda. Sannolikheten för kvinnor att lämna sitt nuvarande arbete för ett bättre arbete är högst till 1,5 år efter starten i nuvarande upp arbete. Under den perioden är sannolikheten att byta till ett bättre arbete något över 0,3 procent månad. Efter 1,5 år avtar den och per

efter 7,5 år påverkas sannolikheten att byta till ett bättre arbete knappast alls av hur lång tid har tillbringat sitt nuvarande arbete.

man

Karriärer inom varuhandeln

Figur 6.4 Sannolikhet för byte till bättre arbete per månad, män och kvinnor.

0,01 Qä

OJIB å

.å

°°§Eå88$$E88§2å88§§§ O N Wnadrsødmshtlnwwaøoaøbøbümnvmimdøln

I modell 3 kontrollerar vi för kön, tidigare utbildning, det nuvarande

arbetets arbetslivserfarenhet och kohorteffektens Fördelningar

status,

och medelvärden for variablema redovisas i tabell A.3 i appendix. Av

tabellen framgår det att kvinnor har kortare arbetslivserfarenhet än män är koncentrerade till arbeten med lägre status eller samt mer rang.

Effekten olika utbildningsnivåer skattas med hjälp av tre dum-

av

myvariabler: nio eller färre utbildningsår referenskategori, 10 till 11

års utbildning och än ll års utbildning. Det nuvarande arbetets mer

bestäms med hjälp rangvärde används för att de-

status av samma som

finiera vad är ett byte till ett bättre arbete. Rangvärdena delas upp

som i nivåer med hjälp tre dummyvariabler: rang 2-5 och tre av rang

6-12, där 1 ej facklärda arbetare och lägre tjänstemän är

rang rang referenskategori. Arbetslivserfarenhet mäts med antal yrkesverksam-

år innan nuvarande arbete påbörjades. För att fånga eventuella

ma upp kohorteffekter inkluderas dummy för dem är födda 1950 eller en som

senare Antal forvärvsavbrott på grund vård barn inkluderas i

av av modell Variabeln definieras antalet tidigare avbrott under yrsom keskarriären beror på föräldraledighet. Tyvärr finns inte denna som information tillgå för män, varför denna variabel endast är defiatt nierad för kvinnor.

8 Vi inkluderade också studieavbrott och antalet tidigare arbeten, dessa variabler men hade ingen effekt på sannolikheten att byta till ett bättre arbete. 9 En dummyvariabel för födda 1940-1949 inkluderades också, koefficienten var men inte signifikant skild på 5-procentsnivån från referenskategorin födda före 1940.

Lena Granqvist Helena Persson

I modell 3 utgörs referenskategorin manlig icke facklärd

av en ar-

betare eller lägre tjänsteman född före 1950 med nio eller färre år i skolan och ingen tidigare arbetslivserfarenhet. De anti-logaritmerade

värdena i modell 3 för de olika förklarande variablema nedre delen av kolumnen ger den relativa sannolikheten att byta till ett bättre

arbete. Värdet 0,3338 för variabeln Kvinnor innebär att kvinnor har

nästan 70 procents lägre sannolikhet att få ett bättre arbete jämfört

med referenskategorin som utgörs män. Ett värde omkring ett l

av innebär att den förklarande variabeln varken minskar eller ökar sannolikheten att få ett bättre arbete jämfört med referenskategorin. Ett värde större än ett 1 betyder att den förklarande variabeln ökar

sannolikheten att få ett bättre arbete relativt referenskategorin.

I modell 4 och modell 5 redovisas separata skattningar för män och kvinnor där förklarande variabler är inkluderade i modellen. Skillna-

derna i Övergångssannolikhetema mellan män och kvinnor blir ännu

större, jämfört med när de förklarande variablema inte inkluderas.

Övergångssannolikhetema för referenskategoriema, kon-

när man stanthåller för individemas karaktäristika, redovisas i figur 6.5.

Figur 5 Sannolikhet för byte till bättre arbete per månad, då förklarande variabler inkluderats, för män och kvinnor referenskategorin. ur 0.01 ünümlütnü

T

üiøløiürhüm

°°EEESS$SSS 2238888388383882818 ---p---ç-w-u-wv-u-ulünhmcünmtlnnuwmuühhønvmlnøüh

Av tabell 6.1 framgår att rang har en negativ effekt både mäns och

kvinnors karriärchanser. Den negativa effekten uttalad för är mer ar-

beten med högst rang. Det innebär att högre man är på karriär-

upp

stegen, desto mindre är chansen för ytterligare Det beror

avancemang.

på att antalet arbeten med högre status avtar närmare toppen

av pyramiden man kommer. Att ha än 11 års utbildning medför bemer en tydligt högre chans att byta till ett bättre arbete jämfört med färre ut-

Karriärer inom varuhandeln

bildningsår. Det innebär att det finns en indirekt effekt på lön av högutbildning att utbildningen medför högre sannolikhet för re genom en

att kliva uppåt på karriärstegen. Detta ligger i linje med resultaten från

andra studier Sicherrnan och Galor, 1990; McCue, 1996.

se t.ex.

Högre utbildning betydligt viktigare faktor för kvinnor än för är en det gäller sannolikheten byta till ett bättre arbete. män, när att

Tidigare arbetslivserfarenhet har positiv avtagande effekt

en men på sannolikheten att få ett bättre arbete för män, medan det inte finns någon statistiskt signifikant effekt från tidigare arbetslivserfarenhet på

kvinnors karriärchanser. Kohorteffekten är signifikant och positiv

bara för kvinnor. Detta betyder att kvinnor födda 1950 eller senamen har större sannolikhet att byta till ett bättre arbete än kvinnor re en födda före 1950. Förklaringen kan att varje ny kvinnokohort som vara träder på arbetsmarknaden har ett högre arbetskraftsdeltagande, ett kontinuerligt yrkesliv och högre utbildning än äldre kohorter och mer att kvinnor födda därmed har förankring på arbetssenare en annan marknaden samt är inriktade att göra karriär än tidigare genemer rationers kvinnor. Vi kan också notera att antalet avbrott grund av barn inte har någon signifikant effekt på kvinnors chans att röra sig

uppåt karriärstegen. Det betyder att hypotesen, framförd av Lazear

och Rosen 1990 och Krowas 1993, att kvinnor har en lägre om sannolikhet att befordras grund ett högre förväntat värde av akav tiviteter utanför arbetsmarknaden inte får något stöd i våra resultat. För att kunna studera skillnader mellan chansen att få ett bättre arbete inom handelsbranschen och chansen att få ett bättre arbete i en bransch, givet att det nuvarande arbetet finns inom Varuhanannan deln, skattas modell med två möjliga utgångar. De 293 fallen en

med byten till ett bättre arbete delas upp i karriärrörlighet inom bran-

schen och karriärrörlighet branschen. Resultaten redovisas i taut ur bell 6.2.

lo l version modell 3 inte presenteras här, inkluderas interaktionstenner en av som mellan kön och utbildning. Att vara kvinna med mer än ll års utbildning ökar chanför karriärrörlighet med 330 procent, medan att vara man med mer än ll års utsen bildning ger 56 procents högre chans för karriärrörlighet för lägre utbildningsnivåer finns inga skillnader mellan könen i effekten av utbildning. Detta betyder dock inte att högutbildade kvinnor har en större chans att göra karriär än mindre utbildade män. Allting annat lika, har en kvinna med mer än 11 års utbildning 10 procents lägre chans att byta till ett bättre arbete än en man med mindre än 10 års utbildning.

l8l

Lena Granqvist Helena Persson

Tabell 6.2 Skattningar av övergångssannolikheter från ett arbete till ett bättre arbete karriärrörlighet inom och varuhandeln. ut ur Stegvis konstant exponentiell modell. Anti-Iogaritmerade värden. 6 Män 7 Kvinnor Inom ur inom Ut ur varaktighet51,5 00018 0,0031 0,000" 0.0025 varaktighet1,5-3 00034" 00034" 0,001O 0,0017 varaktighet3-4,5 0,0040 00026" 0,0011 0,0007 Varaktighet 00036" 0,0013" 00006" 0,0009" Varaktighet 00015" 0,0018 00005" 00005" varaktighet10,5 0,0021 0,0004 00003" 0.0006 Antal episoder 791 791 1 060 1 060 Antalhändelser 100 89 34 70

8 Alla 9 Män 10 Kvinnor Inom Ut ur Inom ur inom Ut ur VaraktighetS1,5 0,0017 0,0042 00016" 00047" 0,0004" 00019" Varaktighet1,5-3 00030" 0,0042 00032 0,0058 00006" 0,0015" varaktighet3-4,5 00036" 0,0029" 0.0039 00049" 0,0007 0,000" Varaktighet4,5-7,5 0,0031 00020 00038 00026" 00004 00008" varaktighet7,5-10,5 0,0016 0,0022" 0,0017 00041" 0,0003" 0,0005 Varaktighet10.5 00018" 0,0010 00023 00008" 00002" 00006"

Kvinnor 02046" 04773" Utbildning: 9årXs11år 1,5130+ 0,8165 13639 1,7681 1,7034 0,9098 X11är 1,3279 2,1900 1,4635 1,4745 0,7239 3,6130 Rang 2-5 0,6411 04965 0,5710 04612" Rang6-12 0,0211 01285" 0,0221 01838" Rang2-12se not 0,6445 0,3274 Arbetslivserfarenhet 1,09%" 09906 1,1069 0,9909 1,0512 09652 Arbetslivserfarenheüz 09969 09997 09965 0,9992 09989 1,0011 Född1950eIIersenare 12616 1,7265 1,1889 1,3932 1,3401 19502 Antalavbrott för barn 1,0316 1,1330 Antal episoder 1 851 1 851 791 791 1 060 1 060 Antal händelser 134 159 100 89 34 70 +signifikant 10 % nivå, signifikant 5 nivå, signifikant 1 % nivå. Signitikanstestengällerför skattningar av de Iogaritmeradekoefficienterna, dvs.skattningar av ekvation 1 i appendixA.1. Not:Eftersommycket kvinnorhar arbetenmed rang 6-12 harde två nivåerna slagitsihop en nivåför modell10.

Karriärer inom varuhandeln

I figur 6.3 såg vi att mönstret för de två typerna av rörlighet skiljer sig åt. Medan sannolikheten för ett byte till ett bättre arbete inom handelsbranschen ökar under de första 4,5 åren och når sin högsta nivå mellan 3 och 4,5 anställningsår, är sannolikheten att byta till ett bättre arbete branschen störst under de första 1,5 åren. Efter det avtar ut ur sarmolikheten. Modell 6 och modell 7 i övre delen av tabell 6.2 innehåller resultat från separata skattningar för män och kvinnor utan

kontroll för förklarande variabler. Dessa resultat återges också i figur

6.6 män och figur 6.7 kvinnor. Mönstret från figur 6.3 upprepas i

figur 6.6 som visar sannolikheten att få ett bättre arbete för män upp-

delade i de två formerna rörlighet. Sannolikheten för män att byta

av till ett bättre arbete utanför handelsbranschen är som högst under de första tre åren och avtar sedan. Sannolikheten att byta till ett bättre ar-

bete inom branschen är ganska liten under de första 1,5 åren men ökar sedan tills den når sin högsta nivå mellan 3 och 4,5 år för att sedan minska marginellt mellan 4,5 och 7,5 år. Detta mönster kan bero att individen ackumulerar branschspecifikt humankapital under de

första åren i branschen.

Däremot är sannolikheten för kvinnor figur 6.7 att byta till ett

bättre arbete inom branschen i stort sett obefintlig. Sannolikheten att byta till ett bättre arbete ut varuhandeln är som högst under de förur sta 1,5 åren på det nuvarande arbetet. Efter det minskar den. Efter 3 år är sannolikheten liten och påverkas inte nämnvärt av tid i nuvarande arbete.

Figur 6 Sannolikhet för byte till bättre arbete inom och ut ur handelsbranschen per månad män. 0,01 T I f inom unionen 030g i .. . . .. . .. . . . . .. . . . . . . . . . . . . .. ... . . . . . . .. . . .. . .. .. . . . . . . . . . . . . . ..

l ur ur branschen

mugg.. . . . .. . . . .. . .. .. . . .. . . .. . . . . . .. . . . . . . . . .. . .. . . . . .. .. . .. . . .. . . . . 0391 . . . . . .. . .. . . . . .. . . . . . .. . . . .. . .. . .. .. .. . . . . .. .. . . . .. . . . . . .. . .. . .. . .. . . . . . .. . . . . .. . .. .. . 030g 4 . . .. .. .. . . . .. . . . . . . .

g .. . . .. . .. . . . . . . . . .. . . .. . . . .. . . . .. .. . . . .. . .. . . ... .. .. . . . .. . . . . .. ...

G , i cpu l . . . . .. . .. . .. . . . . . . .. . .. . . .. .. .. .. . . . . ... . . . .. . .. . . . . . .. .. . .. . .. .. . . . . .. . . . . ..

OO 2§3893388§§338§§§§§§§§§§§§§§ Månader sidan :in I nuvarande inomvaruhandeln annu

Lena Granqvist Helena Persson

Figur 7 Sannolikhet för byte till bättre arbete inom och ut ur handels-

branschen gerlrnånad kvinnor.

001 i L inom gwg .. .

i

.. . . .. . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. .. . . . . . . . . . .. . . . . . .. -Uturhrumdim

qwgx . . .. . . .. .. . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. ..

O

Månader din :tail nuvarande arbete Inom varuhnnddn

Skillnaden mellan män och kvinnor vad gäller rörlighet inom och ut

ur branschen är en viktig delförklaring till skillnaderna mellan män

och kvinnor i figur 6.4 och figur 6.5. Mönstret för kvinnor härrör från det faktum att kvinnor i stort sett bara har karriärrörlighet, en typ av nämligen byte till ett bättre arbete utanför branschen. Av modell 8 i nedre delen av tabell 6.2 framgår att den negativa effekten av att vara kvinna sannolikheten att byta till ett bättre arbete är större i fallet med byten inom branschen den. Sannoän ut ur likheten att byta till ett bättre arbete inom varuhandeln är 80 procent lägre för kvinnor än för män och runt 50 procent lägre om bytet avser ett bättre arbete i en annan bransch. I modell 9 och modell 10 i tabell 6.2 redovisas resultaten från separata skattningar för män och kvinnor. Att ha mer än ll års utbildning har bara en signifikant positiv effekt för kvinnors byten till ett bättre arbete utanför branschen. Å andra sidan är effekten betydande. Från modell lO kan man också notera att kvinnor födda 1950 eller har större sannolikhet att byta till senare en ett bättre arbete utanför varuhandeln än kvinnor födda före 1950. För byten inom branschen och för män finns ingen sådan effekt. En förklaring kan vara att kvinnor födda efter 195 0 som inte får den karriär-

utveckling de förväntar sig lämnar varuhandeln och söker arbeten i

andra branscher i större utsträckning än kvinnor från tidigare generationer gjorde. Resultaten ger klara indikationer på att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors karriärrörlighet. I nästa avsnitt undersöks huruvida kvinnor också får lägre avkastning i form penninglön för rörelser av uppåt i karriären.

Karriärer inom varuhandeln

6.5 Genererar löneskillnader

karriärrörlighet

mellan män och kvinnor inom varuhandeln

I den första delen vår studie visades att karriärmönstret är mycket av olika för kvinnor och män inom varuhandeln. En naturlig följdfråga är skillnaderna i karriärmönstren också genererar löneskillnader melom lan män och kvinnor. För att studera detta samband konstrueras två

rörlighetsvariabler beskriver det totala antalet byten till bättre

som arbeten inom branschen och det totala antalet byten till bättre arbeten mellan branscher från år 1950 fram till observationstillfållet år 1991

för individerna. Syftet är att studera hur yrkeskarriären har påverkat

löneutvecklingen för varuhandeln 1991. För dem som arbetade inom

att studera löneutvecklingen skattas vanligtvis löneekvationer som relaterar lönetillväxten till ett antal humankapitalvariabler såsom utbildning, arbetslivserfarenhet och anställningstid på arbetsplatsen. Den bakomliggande idén i modellen är att investeringar i humankapi-

tal utbildning etc. resulterar i löneökningar. Ofta inkluderas även andra variabler antas bestämma löneutvecklingen, t.ex. kön och som

familjevariabler samt andra arbetsrelaterade variabler. I denna studie inkluderas sedvanliga humankapitalvariabler och andra arbetsrelatera-

de variabler: dummy för kvinnor, antal år arbetslivserfarenhet, en av

dess kvadrat, anställningstid, dess kvadrat, antal utbildningsår hel-

Stockholmsområdet, och dessutom två

tid samt en dummyvariabel för rörlighetsvariabler. Därtill inkluderas tre variabler som antas fånga

de effekter beskrivs Lazear och Rosen 1990, dvs. att upp som av

kvinnor har ett högre förväntat värde aktiviteter utanför arbets-

av marknaden. Dessa variabler är antal barn i hushållet, dummy för en

deltidsarbete och dummy för gift eller sammanboende.

en att vara Den beroende variabeln är logaritmerad timlön. Eftersom urvalet begränsas till dem som arbetade inom varuhandeln 1991 kan vi inte skatta lönsamheten byten ut ur branschen där av dessa byten har blivit permanenta. Vi observerar enbart de individer återfinns inom varuhandeln år 1991, vilket kan innebära seleksom

tionsproblem i form överrepresentation av individer med en

av en löneutveckling. Observera att detta urval skiljer sig från urvalet i svag

föregående avsnitt, då vi studerade arbetsepisoder inom varuhandeln

under perioden 195 0 fram till 1991.

Det analyserade urvalet består 214 personer i åldern 18 till 64 år av arbetade deltid eller heltid i varuhandeln 1991 och som hade nåsom forrn löneinkomst. Av dessa är 94 män och 120 kvinnor. Megon av

deltalen för och fördelningen de förklarande variablema redovisas

av

i tabell A.4 och tabell A.5 i appendix. Från tabell A.5 framgår t.ex. att

Lena Granqvist Helena Persson

89 procent av kvinnorna inte hade ett enda byte till ett bättre arbete inom varuhandeln. För män är motsvarande andel 61 procent.

Tabell 6.3 Skattningar av Iöneekvationerfär anställda inom varuhandeln år 1991. Beroende variabel: logaritmerad timlön. Standardjêzl i parentes. Alla Män Kvinnor 1 2 3 4 5 6 Konstant 3,285" 3,294" 3,030 3,029" 3,267" 3,278" 0,146 0,143 0,189 0,177 0199 0,207 Kvinna -0,218 -0,175 0,048 0048 Erfarenhet 0,028" 0,027 0,059 0,060 0,012 0,011" 0005 0005 0,012 0,012 0,004 0,004

Erfarenhet2/1000 0315+ 0045+ 0,929" 0004"

0154 0150 0255 0,253 Anställningstid 0,007 0,005 0,009 0,003 0019+ 0,018+ 0,007 0,007 0,009 0,009 0,011 0011

AnstälIningstid2/1000 0,322 0,219 0,251 -0,082 0,951 0,905

0205 0205 0,257 0002 0095 0,400 Antal utbildningsår 0,064" 0,061" 0,058" 0,055 0,061 0,061 0,008 0,008 0,012 0,011 0012 0,013

0,021 0,020 0,031 0,029 0,029 0,029 Stockholmsområdet 0,157" 0,134 0,110 0,067 0,167 0,165 0,050 0,050 0,073 0,070 0,068 0,071

+ signiñkant 10 % nivå, signifikant 5 % nivå, signiñkant 1 % nivå.

Tabell 6.3 innehåller resultaten från minsta kvadratskattningar den av ovan beskrivna löneekvationen. I den första modellen inkluderas inte

rörlighetsvariablema, dvs. de variabler som mäter byten till bättre ar-

beten. Av modell 1 framgår att kvinnor i genomsnitt har 22 procent

lägre lön än män. När rörlighetsvariablema inkluderas i modell 2 min-

skar skillnaden till 17 procent. Koefñcientema för de andra variablerna uppvisar endast marginella förändringar då rörlighetsvariablema inkluderas. Koefñcientema för rörlighetsvariablema visar att en karri-

Karriärer inom varuhandeln

är inom varuhandeln, dvs. byten till bättre arbeten inom branschen, i genomsnitt ger löneökningar på ll procent för varje byte. Däremot ger tidigare byten till bättre arbeten mellan branscher inte en signifikant effekt på lönen varuhandeln for dem som arbetade i 1991.

Separata skattningar av löneekvationen för kvinnor och män se

modell 3 och modell 5 i tabell 6.3 visar att avkastningen av ytterliga-

ett års arbetslivserfarenhet skiljer sig mellan könen. För män är re den genomsnittliga avkastningen omkring 6 procent jämfört med endast drygt l procent för kvinnor." Skillnaden 5 procentenheter i avkastning arbetslivserfarenhet mellan män och kvinnor antyder att av kvinnor i högre grad än män har yrkeskarriärer som består av arbeten upphov till litet eller inget humankapital alternativt arbeten som ger som inte ger någon avkastning på tidigare ackumulerat humankapital.

Dylika arbeten kan beskrivas s.k. dead end jobs se diskussio-

som nen i Groot och Maassen van den Brink, 1996.

Anställningstid har en positiv men avtagande löneeffekt för kvin-

2 procent per anställningsår. Effekten är inte signifikant för nor män. Koefficienten för utbildningsår är i stort sett lika för kvinnor och män; ytterligare ett utbildningsår ökar lönen med i genomsnitt ca 6 procent för båda könen.

Karriärrörlighet inom branschen har enligt modell 2 en positiv ef-

fekt pâ lön, men den signifikanta effekten av byten till bättre arbeten

inom varuhandeln visar sig vara en manseffekt. Den genomsnittliga

avkastningen per byte till ett bättre arbete är för män omkring 12 pro-

cent. Effekten är positiv inte signifikant för kvinnor. Det bör no-

men teras att det är betydligt större variation i kvinnors avkastning på by-

ten till bättre arbeten jämfört med män. Detta förklarar varför effekten

inte är signifikant för kvinnor. Löneeffekten av att byta arbeten mellan branscher är inte signifikant, vare sig för kvinnor eller män. För att analysera bakgrunden till skillnaden mellan mäns och kvingenomsnittliga timlön utnyttjas den s.k. Oaxaca-Blinder-dekomnors

poneringsmetoden Oaxaca, 1973; Blinder, 1975. Lönegapet delas

H Variabeln kvadrerad eftererfarenhet är utelämnad ur regressionema för kvinnor, som de båda erfarenhetstermema tillsammans slår ut de separata effekterna av erfarenhet och kvadrerad erfarenhet. Effekten är emellertid signifikant då bara en linjär term inkluderas, men anpassningen av regressionslinjen försämras då andragradstermen inkluderas. Detta tyder på att kvinnors löne-erfarenhetsprofil är i det närmaste linjär. Med hjälp av ett F-test testas hypotesen om att koefficientema för erfarenhet och kvadrerad erfarenhet tillsammans är lika med noll for kvinnor. Hypotesen kan förkastas på 5 procentsnivån där teststatistikan är F2,l l03,65. 12 Med hjälp F-test hypotesen koefñcientema för anställningstid av ett testas om att och kvadrerad anställningstid tillsammans är lika med noll för män. Hypotesen kan förkastas på 1 procentsnivån där teststatistikan är F2,820,0655. Till skillnad från fallet med arbetslivserfarenhet är inte koefficienten för anställningstid utan att en kvadrerad term inkluderats signifikant.

7 SOUI997:137

Lena Granqvist Helena Persson

upp i en del som har sin bakgrund i könsskillnader i genomsnitten av

de produktiva egenskaperna förklarande variablema och i en del

som har sin bakgrund i könsskillnader i avkastningen på dessa egenskaper koefficientema. Skillnader i avkastning på egenskaperna tolkas ofta som ett mått på diskriminering. Men skillnader i avkastningen på de förklarande variablema kan också bero att produktivitetsvariabler utelämnats i löneekvationen. Metoden baseras det underliggande antagandet att storleken på avkastningen de olika produktiva egenskaperna bestäms av männens löneekvation, vilken antas beskriva en situation utan marknadsdiskriminering.

Tabell 4 Dekomponering av skillnaden i genomsnittlig logaritmerad timlön mellan män och kvinnor. Skillnaden är 0,308. Skillnaderi egenskaper, Skillnaderi avkastning

Not: Effekten av den konstanta termen beroende av hur referenskategorierna de olika för dummyvariablerna väljs.

I tabell 6.4 presenteras resultaten av dekomponeringen. Skillnaden i den genomsnittliga logaritmerade timlönen mellan män och kvinnor är 0,308, vilket motsvarar en lönekvot på 1,36. Det betyder att män som arbetade inom varuhandeln 1991 i genomsnitt hade 36 procent högre lön än kvinnor som arbetade i samma bransch. Skillnader i produktiva egenskaper mellan män och kvinnor förklarar 33,6 procent av lönegapet, medan merparten, 66,4 procent, förklaras av könsskillnader i genomsnittlig avkastning på dessa egenskaper diskriminering. I tabellen anges också de förklarande variablemas relativa bidrag till löneskillnaden. Minustecknen anger att faktorn eller summan av faktorerna minskar lönegapet. Skillnader i arbetslivserfarenhet mellan kvinnor och män förklarar omkring 17 procent av lönegapet. Det verkligt stora bidraget till löneskillnaden kommer dock från att män och kvinnor har olika avkastning på arbetslivserfarenhet. En annan viktig förklaringsfaktor är karriärrörlighet inom branschen. Omkring 19 procent lönegapet kan förklaras att kvinnor i genomav av snitt har färre byten till bättre arbeten inom varuhandeln än vad män

Karriärer inom varuhandeln

har. Skillnader i avkastning på karriärrörlighet bidrar också till lönegapet, bidraget är förhållandevis litet. Resultaten ger stöd för hymen potesen dead end jobs, dvs. att kvinnor arbetar inom varuom som handeln har haft yrkeskarriär bestående arbeten som inte betalar en av

sig i termer av stigande lön.

Hersh och Viscusi 1996 diskuterar aspekter av karriärrörlighet inte beaktas i denna studie. Avkastningen karriärrörlighet besom

fordran kan bestå både pekuniära och icke-pekuniära komponen-

av

Även forskningsresultaten antyder att män i högre grad än

ter. om

kvinnor belönas i pekuniära termer penninglön av en uppflyttning

karriärstegen, är det möjligt att kvinnor i högre grad än män erhål-

ler/väljer icke pekuniära belöningsformer, t.ex. flexibla arbetstider.

Därför borde också sambanden mellan karriärrörlighet och förekomanställningsforrnåner studeras. sten av

6.6 Avslutande diskussion

Våra resultat visar att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinkarriärrörlighet inom varuhandeln. Sannolikheten för män att nors lämna sitt nuvarande arbete for ett bättre arbete ökar under de första

åren efter anställning och når sin högsta nivå under perioden 1,5 till

4,5 år. Efter det avtar sannolikheten. Kvinnors karriärchanser är under hela den studerade perioden endast mellan 25 och 65 procent av män- Dessutom är karriärmönstret för kvinnor annorlunda. Sannoliknens. heten för kvinnor att lämna sitt nuvarande arbete för ett bättre är högst till 1,5 år efter starten i nuvarande arbete och avtar därefter. Högupp utbildning ll år har stark positiv effekt chansen att

re mer än en

få ett bättre arbete, det är en betydligt viktigare faktor för kvinmen

än för män. Tidigare arbetslivserfarenhet har en positiv, men av-

nor tagande effekt på sannolikheten att få ett bättre arbete för män, medan kvinnors rörlighet inte påverkas tidigare arbetslivserfarenhet. Dessav utom har antalet avbrott på grund barn inte någon signifikant effekt av på kvinnors chans att röra sig uppåt karriärstegen. Karriärrörlighet delas också i rörlighet inom branschen och upp rörlighet ut branschen. Mönstret for dessa två typer av utgångar ur skiljer sig åt, liksom resultaten från separata skattningar för män och kvinnor. Sannolikheten för män att byta till ett bättre arbete utanför handelsbranschen högst under de första åren efter anställär som tre ningen, och avtar sedan. Sannolikheten att byta till ett bättre arbete

13 Granqvist 1998 visar i analyser finska anställningsförrnåner att lönegapet melav lan män och kvinnor ökar då värdet av ett antal sidofönnåner inkluderas i lönemåttet. Se också samma författares kapitel om könsskillnader i svenska anställningsformåner för Kvinnomaktutredningen Granqvist, 1997.

Lena Granqvist Helena Persson

inom branschen är ganska liten under de första 1,5 anställningsåren men ökar sedan tills den når sin högsta nivå mellan 3 och 4,5 år för att sedan minska marginellt mellan 4,5 och 7,5 anställningsår. Detta mönster skulle kunna förklaras av att individen ackumulerar bransch-

specifikt humankapital under de första åren i branschen. För kvinnor

är sannolikheten att byta till ett bättre arbete inom branschen i stort sett obefintlig. Sannolikheten att byta till ett bättre arbete ut ur varuhandeln är som högst under de första 1,5 åren på det nuvarande arbetet och avtar sedan. Efter 3 år är sannolikheten liten och påverkas inte nämnvärt av tid i nuvarande arbete. Analyser av löneeffekter från karriärrörlighet visar att skillnaden mellan mäns och kvinnors löner minskar från 22 procent till 17 procent när hänsyn tas till könsskillnader i karriärrörlighet. Karriär inom varuhandeln medför i genomsnitt löneökningar på ll procent för

varje byte, men den signifikanta effekten av byten till bättre arbeten inom varuhandel visar sig manseffekt. Den genomsnittliga

vara en

avkastningen per byte till ett bättre arbete är omkring 12 procent för

män, medan effekten är positiv men inte signifikant för kvinnor. Däremot ger tidigare byten till bättre arbeten mellan branscher inte en signifikant effekt på lönen för dem som åter arbetade i varuhandeln år 1991, varken för kvinnor eller män. Separata skattningar av löneekvationen för kvinnor och män visar att avkastningen av ytterligare ett års arbetslivserfarenhet skiljer sig mellan könen. För män är den genomsnittliga avkastningen omkring 6 procent jämfört med endast drygt 1 procent för kvinnor. Skillnaden på 5 procentenheter i avkastning av arbetslivserfarenhet mellan män och kvinnor antyder att kvinnor i högre grad än män har yrkeskarriärer som består av arbeten upphov till litet eller inget humansom ger kapital. Dylika arbeten kan beskrivas som dead end jobs.

En dekomponering av lönegapet mellan män och kvinnor visar att

könsskillnader i arbetslivserfarenhet förklarar omkring 17 procent av den totala löneskillnaden. Det verkligt stora bidraget till löneskillnaden härrör dock från mäns och kvinnors olika avkastning på arbetslivserfarenhet. Omkring 19 procent av lönegapet kan förklaras att av kvinnor i genomsnitt har färre byten till bättre arbeten inom varuhandeln än vad män har. Könsskillnader i avkastningen på karriärrörlighet bidrar också till lönegapet, med förhållandevis lite. Resultatmen en ger stöd för hypotesen dead end jobs, dvs. att kvinnor om som arbetar inom varuhandeln har haft yrkeskarriär bestående arbeen av ten som inte betalar sig i termer av stigande lön. Hypotesen framförd av Lazear och Rosen 1990 och Krowas

1993 om kvinnors lägre sannolikhet att befordras grund ett

av högre förväntat värde aktiviteter utanför arbetsmarknaden får inte av

Karriärer inom varuhandeln

något stöd i denna studie. När s.k. familjevariabler inkluderas får de inte några signifikanta värden. Frågan är om våra resultat är generella for kvinnors yrkeskarriärer i stort, eller om kvinnor med vissa egenskaper selekteras i varuhandeln. I studie har gjort Granqvist och Persson, 1997 en annan som analyseras också den finansiella sektorn. Skillnaderna mellan män och kvinnor, både vad gäller karriärrörlighet och löneeffekter av karriärrörlighet, är mindre i den finansiella sektorn än i varuhandeln. En förklaring kan vara att branscher är heterogena och att kvinnodomine-

rade arbeten inom varuhandeln till stor del är dead end jobs. De

stora könsskillnadema i avkastning från byten till bättre arbeten inom branschen estimeras for varuhandeln kan bero på att karriärinsom riktade kvinnor söker sig bort från branschen, vilket resultaten i tabell 6.2 och figur 6.7 tyder på, medan de kvinnor som inte har samma ambitioner blir kvar inom varuhandeln. De personer som har lämnat

branschen ingår inte i 1991 års urval och vi vet följaktligen ingenting deras karriärer och löneutveckling. Det är också möjligt att karri-

om ärinriktade kvinnor aldrig börjar arbeta i handelsbranschen. Sammanfattningsvis visar resultaten denna studie att det finns av skillnader mellan kvinnor och män både i karriärrörlighet och i löneeffekter av karriärrörlighet inom varuhandeln. Kön spelar uppenbarligen stor roll inom denna bransch

Lena Granqvist tackar Rådet för arbetslivsforskning för finansiellt stöd.

Appendix

A.J Modell för durationsanalys

Modellen kan beskrivas följande sätt se t.ex. Blossfeld och Rohwer,

1995: Tidsperioder definieras med hjälp av punkter som delar upp tidsaxeln:

0:121 T2... 1IL Om 1L+1 oo, fås L tidsperioder lj{tjC1StT|+1j 1 ,L

Givet dessa tidsperioder, erhålls övergångssannolikhetenM från tillstånd j

t.ex. att ha ett arbete till tillstånd k t.ex. att lämna det nuvarande arbetet for ett bättre arbete av

14 Egentligen det inte fråga sannolikhet övergängsfrekvens. För är om en utan en händelser som inträffar inom små tidsintervall år frekvensen och sannolikheten approximativt lika, se t.ex. Blossfeldt och Rohwer 1995132.

Lena Granqvist Helena Persson

lvjkü eXP{l3i°k+ Xük BW t 1

Om 6

För varje övergång k, är Bf-lk en konstant koefñcient för den lte tidsperioden. XÖk är vektor förklarande variabler, och 50k koefñcient-

en av är en vektor bestående av koefñcienter som antas vara konstanta över olika tidsperioder.

Tabell A.2 Socio-ekonomiskt index och tillhörande rangnummer. Socio-ekonomiskt indexSEI-kod Rangnummer facklärdarbetare, vamproduktion 12 facklärdarbetare. tjänsteproduktion Facklärd arbetare, varuproduktion 22Facklärdarbetare, tjänsteproduktion 33Lägretjänstemän l 35Förmånöver arbetare 36Lägretjänstemän 45Arbetsledare överarbetare 46Tjänstemän mellannivá 56Högretjänstemän I 57 Högretjänstemän 60Fritt yrke. akademiker 71Ensam företagare 72Företagare, 1-9anställda 73Företagare, 10-19anställda 74Företagare, 20+anställda Källa:Variabelförleckning förLNU1991

Tabell A.3 Medelvärden och fördelningar variabler, durationsav analysStandardavvi/celser i parentes.

Män43 % Kvinnor57 %

Rang,procentiurvalet:

Tidigareutbildning, procent i urvalet: s 9 66 63 9árXs11ár 25 16 Älderskohorter. procentiurvalet

- 07 Antalepisoder 791 1 060 Antalbyten bättrearbeten 189 104 Källa:Förlattamas egna beräkningar utifrånsysselsättningsbiograñema.

Karriärer inom varuhandeln Tabell A. 4 Medelvärden och fördelningar av variabler, löneekvationer. Standardavvikelser i parentes. Män Kvinnor

Källa:Författamas egna beräkningar utifrånLNU 1991 och sysselsättningsbiografiema. Tabell A. 5 Fördelningen av antal byten till ett bättre arbete för män och kvinnor inom varuhandeln år 1991. Män Kvinnor Antalbytentill Inom bransch Mellanbransch inom bransch Mellan bransch

Källa:Författarnas egna beräkningar utifrånLNU1991och sysselsättningsbiogratiema

Litteraturförteckning

Asplund, Rita m.fl. 1996 "The male-female wage gap the Nordic countries i Niels Westergård-Nielsen red, Wage differentials in the Nordic countries, North-Holland, Amsterdam. Blinder, Alan 1973 "Wage discrimination: Reduced form and structural estimates, Journal Human Resources, V01. No. Blossfcld, Hans-Peter Rohwer, Götz 1995 Techniques of event history modeling. New approaches to causal analysis. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers.

Lena Granqvist Helena Persson

Erikson, Robert Åberg, Rune 1987 Welfare in transition Living conditions in - Sweden 1968-1981 Oxford: Clarendon Press. Fritzell, Johan Lundberg, Olle 1993 Ett förlorat eller förlovat årtionde Välfärdsurvecklingen mellan 1981 och 1991. Stockholm: Institutet för social forskning. Granqvist, Lena 1997 Sidofönnáner skillnader mellan kvinnor och män i - Inga Persson Eskil Wadensjö red. Kvinnors och mäns löner varför så olika SOU 1997:136, Stockholm: Fritzes. Granqvist, Lena 1998 Fringe benefits and gender gaps: the Finnish case i Inga Persson Christina Jonung red., Women work and s wages, under utgivning, Routledge. Granqvist, Lena Persson,Helena 1997 Career mobility in the private service sector does gender matter, Stencil, Institutet för social forskning, Stock- holm. Groot, Wim Maassen van den Brink, Henriette 1996 Glass ceilings or dead ends:job promotion of men and women compared, Economics Letters, Vol. 53. Hersch, Joni Viscusi, W. Kip 1996 Gender differences promotions and wages, Industrial Relations, Vol. 35, No. Hörnqvist, Martin 1997 Familjeliv och arbetsmarknad", i Göran Ahrne Inga Persson red. Familj, makt ochjämställdhet SOU 1997:138, Stockholm: Fritzes. Krowas, John C. 1993 Time dependentchanges in gender-basedpromotion differences, Economics Letters, Vol. 42. Lazear, Edward P. Rosen, Sherwin 1990 Male-female wage differentials job ladders, Journal of Labor Economics, Vol. No. Lazear, Edward P. 1995 Personnel Economics. Cambridge, Mass.: The MIT Press. McCue, Kristin 1996 Promotions and wage growth, Journal Labor Economics, Vol. 14, No. Oaxaca, Ronald 1973 Male-female wage differentials urban labor markets, International Economic Review, Vol. 14, No. Persson,Helena 1996 Estimating labour demand substitution between men, women and youths. A study on Swedish data, Meddelande 7/1996, Institutet for social forskning, Stockholm. Petersen,Trond m.fl. 1996 The within-job gender wage gap: the case of Sweden, Working Paper 470, Industriens Utredningsinstitut, Stockholm. Piore, Michael 1975 Notes for a theory of labor market stratification i Richard Edwards m.fl. red., Labor market segmentation, Cambridge Mass.: D.C. Heath. Sicherman, Nachum Galor, Oded 1990 "A theory of career mobility, Journal of Political Economy, Vol. 98, No. Winter-Ebmer, Rudolf Zweimüller, Josef 1997 "Unequal assignment and unequal promotion job ladders, Journal Labor Economics, Vol. 15, No.

Invandrarkvinnomas arbetsmarknad

ESKIL WADENSJ Ö

7.1 En invandring av kvinnor och män

Det finns i Sverige lagar och speciella åtgärder mot diskriminering på

två områden: mot diskriminering efter kön och etnicitet. Åtgärderna

har motiverats med att kvinnor och invandrare generellt har en svaga-

ställning på arbetsmarknaden än män och icke-invandrare och re därmed riskerar att drabbas hårt eventuell diskriminering. Invandav rarkvinnor skulle kunna drabbas både diskriminering efter kön och av

etnicitet. Det är därför speciellt intresse att studera deras ställning

av på arbetsmarknaden. Diskriminering arbetsmarknaden kan ta sig formen olika erav sättning för arbete, också i att vissa grupper har svårt att samma men få arbete hela eller delar arbetsmarknaden. Denna volym beav handlar i vilken grad kvinnor och män finns på samma eller olika dearbetsmarknaden och detta kapitel invandrarkvinnomas ställlar av

ning på arbetsmarknaden om de utgör en segregerad del av den

kvinnliga arbetskraften.

Invandringen till Sverige har varit invandring kvinnor och

en av mänÅ Antalet manliga invandrare har i regel varit fler än antalet kvinnliga invandrare, inte alltid. De flesta av invandrarna som men kom under 1950-talet kvinnor, främst från Finland och Tyskland. var Många fick arbeten hembiträden, ett yrke som svenska kvinnor som alltmer sökte sig bort ifrån. Under 1960-talet kom många kvinnor till arbeten inom industrin. 1960-talet arbetskraftsinvandringens årtivar

onde. Svensk ekonomi expanderade snabbare än någonsin och många

företag rekryterade utomlands. Rekryteringen skedde främst dels i Finland, dels i olika länder i Sydeuropa. Till stor del avsåg rekryteringen under denna period arbetare till yrken utan speciella krav vad

1 Wadensjö, 1973; Ekberg, 1991; Lundh Ohlsson, 1994 bilder utvecklingen ger av invandrarnas arbetsmarknad under efterkrigstiden. Wadensjö, 1995; 1996 är baseav rade på samma datamaterial som detta kapitel.

Eskil Wadensjö

gäller yrkeskunskaper. Mest män, också kvinnor rekryterades.

men Kvinnoandelen av de under året inflyttade var som lägst i mitten av 1960-talet med något mer än 40 procent.

Under 1970-talet minskade arbetskraftsinvandringen. Istället blev

flyktinginvandringen och anknytningsfallenz dominerande. Av de som

fick uppehållstillstånd 1984-1993 48 procent flyktingar och 46

var

procent anhöriga till personer bosatta i Sverige. Bland såväl anknyt-

ningsfall som flyktingar fanns många kvinnor. Kvinnornas andel av invandringen har sedan 1970 i stort sett varierat mellan 45 och 50 procent. Invandringens sammansättning efter ursprung också efter utmen bildning och yrkeskunskaper har varierat starkt över tiden. Invandrarnas arbetsutbud har förändrats. Den svenska ekonomin har också för-

ändrats och därmed arbetskraftsefterfrågan. Under 1950-talet efter-

frågades yrkesarbetare och specialister läkare, tekniker etc. men också arbetskraft till arbete inom hushållssektorn, dvs. främst kvinnor. Under 1960-talet och i början av 1970-talet efterfrågades framför allt okvaliñcerad arbetskraft till industrin och vissa typer serviceav

arbete. Under 1980-talet och 1990-talet har invandringen i stor ut-

sträckning gått till servicesektom. Efterfrågan på invandrarnas arbets-

kraft minskade kraftigt under l990-talets lågkonjunktur tendens-

men ema till en vikande efterfrågan invandrararbetskraft märkbar var redan under 1980-talets lågkonjunktur.

Denna bakgrundsteckning visar på att invandrarnas sammansätt-

ning har skilt sig mellan olika perioder av efterkrigstiden vad gäller

kön, ursprungsland, yrkeskunskaper och motiv för invandring samt att

förutsättningarna för att få arbete har varierat över tiden. Den under-

stryker också att invandrarna är långt ifrån enhetlig Det

en grupp. finns därför anledning att i så stor utsträckning möjligt särredosom visa olika grupper av invandrare i den fortsatta framställningen.

Arbetskraftsdeltagande

Invandrarna hade under 1960-talet ett arbetskraftsdeltagande som var högre än det för personer födda i Sverige. Delvis kunde detta förklaras med att invandrarna i större utsträckning i aktiv ålder, var men

även om samma åldersgrupper jämfördes så var en större andel av in-

vandrarna i arbetskraften. Framför allt förvärvsarbetade invandrarkvinnor i större utsträckning än svenska kvinnor.

2 Med anknytningsfall menas personer som får tillstånd att stanna på grund att de av har någon nära anhörig bosatt i Sverige.

Invandrarkvinnornas arbetsmarknad

Detta mönster förändrades gradvis under 1970- och 1980-talen. Delvis skedde detta att kvinnor födda i Sverige började arbeta genom

i högre utsträckning. I Sverige har kvinnor och män nu i det närmaste förvärvsdeltagande. Men mönstret ändrades också genom att

samma

arbetskraftstalen började minska bland invandrarna, såväl bland kvin-

män. Denna utveckling accentuerades under 1980-talets nor som

långa högkonjunktur och under 1990-talets lågkonjunktur blev skill-

naderna dramatiska.

För att illustrera skillnaderna skall vi arbetskraftsdeltagandet

se

bland utrikes födda och utländska medborgare jämfört med det för totalbefolkningen under 1994, ett år relativt sent under lågkonjunktu-

ren.

Tabell 7.1 Arbetskrafisdeltagande bland kvinnor 1994

i procent av befolkningen i respektive grupp

Ãlder Totalbefolkning Utländskamedborgare Utrikes födda

Källa: Specialbearbetningar av arbetskraftsundersökningen 1994. Tabell 7.2 Arbetskraftsdeltagande bland män 1994

i procent av befolkningen i respektive grupp

Ãlder Totalbefolkning Utländskamedborgare Utrikes födda

Källa: Specialbearbetningar arbetskrañsundersökningen 1994. av

Av tabellerna 7.1 och 7.2 framgår att såväl utrikes födda som utländ-

ska medborgare har lägre arbetskraftsdeltagande än totalbefolkningen,

också att utrikesfödda har klart högre arbetskraftsdeltagande än men utländska medborgare. Detta kan säkert huvudsakligen förklaras av

Eskil Wadensjö

att de utrikes födda i genomsnitt har vistats längre tid i landet än grup-

pen utländska medborgare. Skillnaderna i arbetskraftsdeltagande är betydligt större mellan icke-invandrade och invandrade kvinnor än

mellan icke-invandrade och invandrade män.

En viktig dimension vad gäller invandringens sammansättning är

dess fördelning efter ursprungsland. Tabell 7.3 visar arbetskraftsdeltagandet bland invandrare från vissa de viktigaste ursprungslänav derna.

Tabell 7.3 Arbetskraftsdeltagande i åldern 16-64 efter födelselana år 1994 i procent av befolkningen i respektive grupp

Källa: Specialbearbetningar av arbetskrañsundersökningen 1994.

Av tabell 7.3 framgår att arbetskraftsdeltagandet skiljer sig starkt åt

efter ursprungsland. Invandrare från länder i Västeuropa Tysksom land och de nordiska grannländema uppvisar relativt högt arbets-

kraftsdeltagande, medan invandrare från länder som f.d. Jugoslavien med många anlända under 1990-talet, Turkiet, Iran och Chile uppvi-

sar låga arbetskraftstal. Skillnaderna är större bland invandrarkvinnor än bland invandrarmän, vilket kanske delvis speglar olikheter i mön-

ster vad gäller kvinnligt arbetskraftsdeltagande i ursprungsländerna. Så är t.ex. en låg andel de kvinnor invandrat från Iran och

av som

Turkiet i arbetskraften. Mönstret är ungefär detsamma i andra EUländer med omfattande invandring. Arbetskraftsdeltagandet är högst

bland kvinnor är medborgare i landet, lägre bland de är som som medborgare i andra EU-länder och lägst bland dem kommer från som länder utanför EU. Österrike är i detta avseende undantag med små ett

skillnader i arbetskraftsdeltagande mellan de För män

tre grupperna. skiljer sig mönstret mycket mellan olika länder. Se Eurostat mer 1996.

Invandrarkvinnornas arbetsmarknad

Ett annat sätt att Visa på skillnaderna mellan olika invandrargrupp-

är att jämföra invandrare kommit under olika decennier. Givet

er som ålder är andelen i arbetskraften högre bland dem anlänt under som

tidigare decennier. Se tabell 7.4.

Tabell 7.4 Arbetskrafsdeltagande bland kvinnor 1994 ejier invandringsår

i befolkningen i respektive åldersgrupp

procent av Ålder 16-24 25-54 55-65 Invandrat

... observationer Källa: Specialbearbetningar av arbetskrañsundersökningen 1994.

7.3 Arbetslöshet

Motsvarande utveckling vad gäller arbetskraftsdeltagandet går att

som

finna för arbetslösheten. Från en arbetslöshet på troligen ungefär sam-

nivå för den inhemska befolkningen under 1960-talet det

ma som finns ingen statistik direkt mäter invandrarnas arbetslöshet under som

denna tidsperiod blir invandrarnas arbetslöshet efter hand betydligt högre. Det finns dock inte några återkommande publicerade data för

arbetslösheten bland samtliga invandrare då endast arbetslösheten

bland utländska medborgare redovisas regelbundet arbetslösheten är inte så hög bland utrikesfödda bland utländska medborgare av

som

vilka många har kommit till Sverige relativt nyligen. Under 1990-

talet blir skillnaden också här mycket stor. Arbetslösheten har alltså ökat mycket kraftigt bland invandrarna

under 1990-talet. Det gäller oavsett ålder eller kön. Av tabellerna 7.5 och 7.6 framgår att invandrarnas arbetslöshet är högre än svenskarnas

i samtliga åldersgrupper bland män i åldern 60-64 år. Generellt

utom

gäller också att skillnaden uttryckt i procentenheter är större i de

än i de äldre åldersgruppema. Bland kvinnliga utländska medyngre

borgare i åldern 16-34 år är fjärdedel dem som är i arbets-

ca en av kraften arbetslösa. Bland utländska män är andelen än högre. Sarnti-

digt ska vi komma ihåg att andelen är i arbetskraften är låg bland

som

de utländska medborgarna. Förutom de arbetslösa finns alltså en be-

Eskil Wadensjö

tydande grupp inte tillhör arbetskraften. En viktig orsak till som att många är utanför arbetskraften är sannolikt svårigheterna att få arbete.

Bearbetningar av arbetskraftsundersökningama visar också att invandrarna har relativt långa arbetslöshetsperioder. Uppgifterna

avser

arbetslöshetsperiodens längd vid intervjutillfället. Bland utrikesfödda kvinnor är medeltalet 27,0 veckor mot 25,3 för totalbefolkningen; för

kvinnor är motsvarande tal 34,3 respektive 29,4 veckor. Skillnaden är betydande med tanke att stor andel de utrikes födda är en av unga och att ungdomar normalt har kortare arbetslöshetstider än äldre.

Tabell 7.5 Arbetslöshet % bland kvinnor 1994

Källa: Specialbearbemingar av arbetskraftsundersökningen 1994. Tabell 7.6 Arbetslöshet % bland män 1994

Källa: Specialbearbetningar av arbetskrañsundersökningen 1994.

Tabellema 7.5 och 7.6 visar också att det finns betydande skillnader i arbetslöshet mellan utländska medborgare och utrikesfödda. Talen

pekar på att vistelsetid har betydelse. De utrikesfödda, utgörs

som av såväl invandrare som blivit svenska medborgare invandrare som som

fortfarande är utländska medborgare, har i genomsnitt längre vis-

en

telsetid i Sverige än gruppen utländska medborgare. Bearbetningar

av

arbetskraftsundersökningen för år 1994 visar också att de finns

stora skillnader i arbetslöshet mellan invandrare kommit under som olika decennier.

Invandrarkvinnornas arbetsmarknad

Skillnaderna i arbetslöshet mellan invandrare som kommit under olika decennier återspeglar till viss del att det rör sig om grupper som från olika länder sammansättningen har förändrats över tikommer -

viktig forskningsuppgift att försöka skilja ut vad som

den. Det är en beror på det fråga olika invandrargrupper och vad som beror att är om skillnader i vistelsetid. Tabell 7.7 visar att skillnaderna i arbetslöspå jämför är födda i olika länder. De het är stora om man grupper som

kommer från de nordiska länderna och Tyskland har låg arbets-

som

de födda i Tyskland har till och med lägre arbetslöshet

löshet, som är de födda i Sverige, medan de kommer från länder i än som är som

Östeuropa, Sydeuropa och utomeuropeiska länder har mycket hög ar-

betslöshet. Bland de större invandrargruppema är arbetslösheten högst bland dem som kommit från Iran.

Tabell 7 Arbetslöshet % 1994 efter födelseland för

åldersgruppen 16-64 år

Källa: Specialbearbetningar av arbetskrañsundersökningen 1994.

7.4 Yrkessegregering av invandrarna på arbetsmarknaden

Invandrama kommer till vissa delar arbetsmarknaden. Efterfrågeav situationen på arbetsmarknaden vid ankomsten spelar roll eller, för

kommer i tidig ålder, arbetsmarknadsläget när de träder dem som

arbetsmarknaden. Det är inte bara det generella arbetsmarknads-

läget har betydelse utan också efterfrågan på just invandrarnas som arbetskraft. För vissa yrken krävs svensk eller behörighet, för examen

goda kunskaper i svenska språket. De yrken till vilka invandra-

andra i Sverige och i andra länder framför allt kommit är dels yrken som re

kräver lång yrkesutbildning där utbildningen inte är kulturspecifik

en

naturvetare, läkare, ingenjörer, specialarbetare olika slag, dels

av

Eskil Wadensjo"

yrken som kräver kort inlärning inom såväl tillverkningsarbete

som

service. I yrken där kraven på kunskaper i landets språk

är stora som i

många tjänstemannayrken, är däremot invandrarna i regel få.

Vi förväntar oss alltså att det skall finnas avvikelser mellan in-

vandrarnas och svenskarnas yrkesfördelning. Det behöver däremot

inte vara entydigt så att alla invandrare är överrepresentegrupper av rade i yrken med låga löner och dålig arbetsmiljö. Tabellerna 7.8 och 7.9 första bild vilka yrken ger en grov av som

invandrarna hade 1989 före lågkonjunkturen och 1994 under lågkonjunkturen. Vi har mätt överrepresentationen andelen

som av en

viss invandrargrupp, kvinnor respektive män, arbetar i yrket

som

NYK nordisk yrkesklassificering tvåsiffemivån dividerat med

- -

andelen av samtliga kvinnor respektive män i Sverige i yrke.

samma Ju högre talet, desto större är överrepresentationen.

Om värdet är ett

så är den andel invandrargruppen finns i yrket densamma

av som som

den grupp den jämförs med. För att inte slumpmässiga faktorer skall

spela alltför stor roll har yrken där färre än 5000 kvinnor respektive män arbetar inte medtagits bland de yrken redovisas. som

Tabell 7.8 Yrken med högst överrepresentation bland invandrade kvinnor jämfört med kvinnor födda i Sverige.

Överrepresentation antal/förväntat antal fördel-

om samma ning som bland kvinnor födda i Sverige.

1989 1994 Föddai Yrkesgrupp Overrepr. Yrkesgrupp Overrepr. u Finland kemiskt process, gummi-, civiltbevaknings- och plastvaruarbete 3,03 skyddsarbete 2,50 städare 2,07 verkstadsarbete 1,53 Danmark Iivsmedelsarbete 3,89 jordbruksarbete 3,78 paketerings-, lagerarbete 3,32 systemerare, programmerare 3,13 Norge elektronik-, teletekniskt arb. 4,07 systemerare, 3,13 programmerare kemisktprocessarbete 2,93 vägtratikarbete 3,11 Tyskland tekoarbete 3,07 trävaruarbete 10,74 övrigtkommersiellt 2,83 tinmekaniskt arbete 5.18 f.d.Jugoslavien kemiskt process-, gummi-, Iivsmedelsarbete 9,89 plastvaruarbete 14,44 elektronik-, teletekniskt arb. 9,02 paketerings-, lagerarbete 5,32 Polen trävaniarbete 7,77 elektronik-, teletekniskt arb 4,78 Iivsmedelsarbete 4,27 grafisktarbete 3,83 Föddautanför Iivsmedelsarbete 5,53 tekoarbete 4,53 EuropautomUSA, paketerings-, lagerarbete 3,29 elektronik-, teletekniskt arb. 3,53 Kanada,Australien NyaZeeland Samtliga kemiskt process-, gummi-, verkstadsarbete 2,35 utrikesfödda plastvaruarbete 2,59 tekoarbete 2,29 tekoarbete 2,31 kemiskt process-, gummi-, Iivsmedelsarbete 2,26 plastvaruarbete 2,21 Anm Yrkenmedfärreän5000kvinnor medtagna. Källa: Specialbearbetningar av arbetskrañsundersökningama 1989 och 1994.

Invandrarkvinnornas arbetsmarknad

För invandrarkvinnorna gäller att de är överrepresenterade jämfört med kvinnor födda i Sverige i industriarbetaryrken som verkstadsar-

bete, tekoarbete och kemiskt processarbete. Även vid granskning

en av talen för grupper av invandrarkvinnor från olika länder framträder några industriarbetaryrken. Invandrarkvinnor förekommer oftare än svenska kvinnor i typiska mansyrken. För kvinnor från de nordiska

länderna förekommer också andra yrken såsom hälso- och sjukvårds-

arbete bland de mest frekventa.

Tabell 7.9 Yrken med högst överrepresentation bland invandrade män jämfört med män födda i Sverige.

Överrepresentation antal/förväntat antal om samma

fördelning som bland män födda i Sverige.

1989 1994 Föddai Yrkesgrupp Överrepr Yrkesgrupp Överrepr. Finland stál-, metallarhete 4,09 stáI-,metallarbete 3,71 massa-, pappersarbete 2,44 tekoarbete 3.66 Danmark gruv-, stenbrytningsarbete 4,75 tekoarbete 4,27 hälso- sjukvárdsarbete 3.48 glas-,keramikarbete 3,95 , Norge häIso-,sjukvárdsarbete 2,70 häIso-, sjukvårdsarbete 5,15 juridisktarbete 2,67 tandvárdsarbete 3,43 Tyskland reklamarbete, försäljning av transportarbete 5,77 egendom, tjänsterm.m. 4,56 ñnmekaniskt arbete 4,25 hotell,restuarang 4,91 f.d.Jugoslavien städare 7,59 städare 8,14 Iivsmedelsarbetare 6,28 tekoarbete 7,09 Polen tekoarbete 11,29 städare 5,90 tandvárdsarbete 5,22 hotell,restuarang 5,54 Föddautanför hotell,restuarang 8,53 städare 8,20 Europa utom USA, städare 7,54 hotell, restuarang 6,95 Kanada, Australien Nya Zeeland Samtliga hotell, restuarang 4,09 städare 4,30 utrikesfödda städare 3,83 hotell, restuarang 3,64 tekoarbete 2,34 tekoarbete 3,59 Anm. Yrkenmed färreän5000 män medlagna. Källa: Specialbearbetningar av arbetskrañsundersökningarna 1989 och 1994.

Tabell 7.9 visar att invandrade män jämfört med svenska män framför

allt är överrepresenterade inom städarbete, hotell- och restaurangarbete samt tekoarbete. Det är yrken i vilka kvinnoandelen är hög. Yrkena är desamma år 1994 som 1989 även om det skett en omkastning i ord-

ningen. Granskar vi uppgifterna för de olika invandrargruppema de

största samt utomeuropeiska invandrare har särredovisats

grupperna

finner vi ett visst mönster. Invandrare från Tyskland och Norge har

inte typer arbeten de andra utan sådana som samma av som grupperna kräver längre yrkesutbildning. Det finns dock en betydande statistisk

osäkerhet beroende på att resultaten bygger på en urvalsundersökning,

denna osäkerhet blir större mindre invandrargruppen

Eskil Wadensjö

Beräkningarna av dessa kvoter ger bara en första indikation på segregeringens omfattning. Den pekar att såväl invandrade kvinnor som invandrade män är markant överrepresenterade i vissa yrken

jämfört med kvinnor respektive män som inte är invandrare. Markant

är också att invandrarkvinnor är överrepresenterade i några industriarbetaryrken där merparten anställda är män, och att invandrarmän är överrepresenterade i vissa serviceyrken där merparten anställda är kvinnor.

För att undersöka skillnaderna i yrkesfördelning närmare har ett

s.k. segregeringsindex beräknats. Detta index kan sägas stå för hur

många kvinnor respektive män måste byta yrke för att de skall

som

få precis samma yrkesfördelning som kvinnorna respektive männen

i totalbefolkningen. Resultaten framgår tabell 7.10. av

Tabell 7.10 Segregeringsindex. Andel av respektive grupp av kvinnor som måste byta yrke för att få samma yrkesfördelning som samtliga sysselsatta kvinnor, och andel av respektive grupp av män som måste byta yrke för att få samma yrkesfärdelning som samtliga sysselsatta män. Kvinnor Män 1989

Anm. Segregeringsgrad för grupp j 1/2 2 | prooentueil andel av allasysselsatta i yrkesgrupp andel avgrupp yrkesgnipp Källa: Specialbearbetningar av arbetskraftsundersökningama 1989 och 1994.

Av tabellen framgår att utrikesfödda kvinnor har en yrkesfördelning

som avviker från den för alla kvinnor 17 procent av de invandrade -

Invandrarkvinnornas arbetsmarknad

kvinnorna skulle år 1989 13 procent år 1994 behöva byta yrke för fördelningen skulle bli densamma. Motsvarande tal för utrikes att

födda mäns yrkesfördelning jämfört med samtliga män är 20 procent

1989 och 21 procent år 1994. Motsvarande tal år 1970 enligt en var tidigare undersökning Wadensjö 1976, tabellerna 5 och 6 29 procent for invandrade kvinnor och 28 procent för invandrade män. En del-

förklaring till den markanta nedgången i segregering mätt på detta sätt

kan att större andel de utrikes födda och än mer av de i ar-

vara en av

betskraften nyanlända 1970 än 1989 och 1994, och nyanlända har

var

yrkesfördelning avviker från totalbefolkningens än vad

en som mer

yrkesfördelning för de invandrare varit verksamma här en längre

som tid gör. Resultaten med uppdelning efter födelseland visar att de som är en födda i f.d. Jugoslavien, i Polen och utanför Europa är yrkesmässigt

segregerade än de kommer från de nordiska grannländerna

mer som

år 1994. Högst är segregeringen för invandrare från f.d. Jugoslavien.

Bland invandrarkvinnorna skulle år 1994 44 procent dem från f.d. av

Jugoslavien och 31 procent dem från Polen behöva byta arbete för

av att få fördelning som samtliga kvinnor. samma

Vad kännetecknar invandrarnas yrken

Ett värde på ett segregeringsindex säger endast om en grupp har en yrkesfördelning avviker från totalbefolkningens däremot

som men

den avviker positivt eller negativt vad gäller olika egenskaper

inte om

hos yrkena. För att kunna säga något detta måste vi ha mått på yr-

om

kenas egenskaper. Här skall sådana mått användas arbetssjuk-

som

domsfrekvens och arbetsolycksfallsfrekvens i respektive yrke. Yrkesfördelningen har vägts med totalbefolkningens arbetssjukdoms- respektive arbetsolycksfallsfrekvens inom varje yrke för att fram vad kännetecknar yrkesfördelning i dessa båda avseenden

som en grupps här har samtliga 53 yrkesgrupper använts vid beräkningarna. Tabell 7.11 visar resultaten för olika invandrargrupper. Enligt ta-

bellen har utrikes födda kvinnor yrken som i genomsnitt har ca 5 procent högre arbetssjukdomsfrekvens än vad personer födda i Sverige

har. Skillnaden är kanske mindre än vad skulle vänta sig. Det man finns dock stora skillnader mellan olika invandrargrupper. Tyska och

norska kvinnor har år 1994 yrken med lägre arbetssjukdomsfrekvens, och kvinnor födda i f.d. Jugoslavien och utanför Europa har yrken med mycket högre arbetssjukdomsfrekvens än kvinnor födda i Sve-

rige. ungefär detsamma för de utrikes födda männen. Även Mönstret är här är skillnaden 5 procent och skillnaderna mellan olika grupper ca Män födda i Norge och Tyskland har yrken har lägre arstora. som

Eskil Wadensjö

betssjukdomsfrekvens än män födda i Sverige, medan födda

personer i f.d. Jugoslavien, utanför Europa samt, kanske något förvånande, under 1994 också män födda i Danmark har yrken med markant högre arbetssjukdomsfrekvens.

Tabell II Arbetssjukdomsindex och arbetsolycksfallsindex för olika invandrargrupper. Arbetssjukdomsindex respektive arbetsolycksfallsindex för icke-invandrade män respektive kvinnor år 1989 är satt till 100.

Arbetssjukdomsindex Arbetsolycksfallsindex Kvinnor Män Kvinnor Män 1989

100ZmJ-a, Anm.Arbetssjukdomsindexarbetsolycksfallsindexför grupp i E liraJ I

m andel av grupp yrke j n kvinnor/män som inte invandrare

arbetssjukdomsfrekvens arbetsolycksfallsfrekvensi yrke j per 100sysselsatta Källa: Specialbearbetningar av arbetskraftsundersökningama 1989 och 1994 och undersökningen om arbetsorsakadebesvär 1995.

Motsvarande beräkningar av arbetsolycksfallsindex visar på stora

skillnader efter invandringsland och också på helt olika mönster för invandrade kvinnor och män. Generellt gäller att män är överrepresenterade i yrken med höga arbetsolycksfallsrisker jämfört med kvinnor. Här skall vi dock bara jämföra kvinnor med olika födelseland för sig och män med olika födelseland för sig.

Invandrarkvinnornas arbetsmarknad

Invandrarkvinnor har yrken med betydligt högre arbetsolycksfallsfrekvens än icke invandrade kvinnor. Det återspeglar att invandrar-

kvinnorna är överrepresenterade i traditionellt manliga yrken. Högst är värdena för kvinnor från f.d. Jugoslavien. Skillnaderna är dock be-

tydligt mindre 1994 än 1989; många invandrarkvinnor har fått lämna

industriarbetaryrken med höga arbetsolycksfallstal under 1990-talets

lågkonjunktur.

En jämförelse arbetsolycksfallsindex mellan män efter födelseav land visar att det inte finns några större skillnader mellan män födda i Sverige respektive utomlands i detta avseende. Det finns dock även här klara skillnader mellan olika invandrargrupper. Vissa invandrar-

de från Finland, Danmark och f.d. Jugoslavien endast

grupper som

1994 har yrken med högre arbetsolycksfallsfrekvenser, andra som de

från Tyskland och från länder utanför Europa har yrken med lägre ar-

betsolycksfallsñekvenser.

Jämfört med 1970 har det skett stora förändringar. Då var både invandrade kvinnor och invandrade män mycket starkt överrepresente-

rade i yrken med höga arbetsolycksfallsfrekvenser se Wadensjö,

1976.

7.6 Några andra aspekter invandrarnas arbeten

Yrkenas arbetsmiljö arbetssjukdomar och arbetsolycksmätt genom fall är bara ett sätt att undersöka vad kännetecknar invandrarnas som arbeten. I detta avsnitt skall kort beröras några andra aspekter.

Tabell 7.12 Andel % anställda med tidsbegränsad anställning år 1994. av Personer i åldern 25-54 år. Alla Kvinnor Män Samtliga 13,5 14,6 12.3 Samtliga invandrare 16,7 16,6 16,8 därav från

Källa: Specialbearbetningar av arbetskrañsundersökningen 1994.

Under år har andelen arbetskraften har tillfälliga arbesenare av som

ten ej tillsvidare anställningar ökat svensk arbetsmarknad. Vi vet ännu inte detta är ett konjunkturfenomen eller det finns en

om om

trend vi har bara uppgifter från 1987 och framåt. I andra länder har

haft långvarig utveckling i riktning större andel man en mer mot en

med arbeten med lägre anställningstrygghet och det är viktigt att un-

Eskil Wadensjö

dersöka om det är en långsiktig tendens också i Sverige. Tabell 7.12 visar att invandrare som nyligen kommit till Sverige och som kommit från länder utanför Europa i stor utsträckning har denna tillfältyp av liga arbeten.

Tabell 7.13 Arbetstidsförläggning. Arbetstid Dag Kväll/natt Skift Turlista Annan Summa KVINNOR

Invandrat -1969 65,6 2,1 16,4 13,8 2,1 100

MÄN

Invandrat -1969 77,5 9,8 2,5 10,3 100 -

Källa: Specialbearbetningar av arbetsmiljöundersökningen 1993.

En annan viktig egenskap hos arbetet är arbetstidens förläggning. Tabell 7.13 visar på stora skillnader mellan olika grupper. Personer föd-

da i Sverige har dagarbete oftare än utrikesfödda. Utrikesfödda män

har betydligt oftare skiftarbete. Samma mönster finns men svagare vad gäller invandrade kvinnor jämfört med svenska kvinnor. Något

överraskande är kanske att många av de invandrarkvinnor kom

som fore 1970 har Skiftarbete. Arbetskraftsinvandrama kom ofta till indu-

striarbete med annan tidsförläggning än dagtid och har tydligen fort-

satt att ha samma typ arbeten. av

7.7 Arbetsplatsutbildning

Efterfrågeutvecklingen arbetsmarknadema i såväl Europa som i

USA har under 1980-talet och 1990-talet varit till fördel for personer

med längre utbildning och till nackdel för dem med kortare utbild-

Invandrarkvinnornas arbetsmarknad

ning. I USA har löneskillnader mellan olika utbildningsgrupper ökat, i

Europa med starkare fackliga organisationer har skillnaderna främst visat mellan olika utbildningsgrupp-

sig som skillnader i arbetslöshet

Även lönespridningen inom olika utbildningsgrupper har ökat.

er.

Det finns troligen flera samverkande förklaringsfaktorer till denna utveckling mot ökade skillnader mellan och inom olika utbildnings-

En första faktor är de minskade handelshindren genom lägre grupper.

tullar och minskade transportkostnader. Det gör att specialiseringen kan öka så att de rika industriländema specialiserar i sådan produktion

kräver högre utbildad arbetskraft dessa länder har relativt

som som

mycket och låginkomstländer specialiserar i produktion krä-

av som

relativt mycket lågutbildad arbetskraft dessa länder har

ver av som

relativt mycket av. Det gör i sin tur att efterfrågan lågutbildad arbetskraft minskar i länder Sverige medan efterfrågan på högre ut-

som

bildad arbetskraft ökar. En andra faktor är att den tekniska utvecklingkan ha inneburit att mindre lågutbildad och mer av högutbildad

en av

arbetskraft efterfrågas. En tredje faktor är arbetsorganisatoriska för-

ändringar ställer ökade krav på kunskaper oavsett befattningssom niva.

Det finns inget tyder på att de tendenser som funnits under de

som senaste två decennierna vad gäller arbetskraftsefterfrågans samman-

sättning håller på att brytas. God utbildning och bred språklig och social kompetens kommer troligen att belönas i än högre utsträckning än Det blir allt viktigare att ha god utbildning och kanske inte

nu. en minst att ha ett arbete gör att får användning för denna utsom man bildning.

Den viktiga frågan i detta sammanhang är hur invandrarna påverdenna utveckling. Invandrarna har inte i genomsnitt kortare ut-

kas av

bildning än den infödda befolkningen, snarast något längre. Skillna-

derna är dock stora mellan olika invandrargrupper. Att ha en lång ut-

bildning innebär emellertid inte garanti för att få ett kvalificerat ar-

en

bete. Väl så intressant utbildningens längd är att undersöka ut-

som bildningskraven för de yrken olika grupper har. som

Av tabell 7.14 framgår att utbildningskraven är betydligt högre i

de yrken män födda i Sverige har jämfört med de yrken som ut-

som rikes födda män har. Motsvarande skillnader går inte att finna för utri-

kes födda kvinnor jämfört med i Sverige födda kvinnor. Det finns

mycket stora skillnader mellan olika invandrargrupper. Framför allt är

det invandrade män från Sydeuropa och kvinnor och män från utomeuropeiska länder har arbeten med låga utbildningskrav. En un-

som

dersökning förekomsten vidareutbildningskrav och omfattning-

om av detta fall framträder skillnader både en av dessa ger en likartad bild. I

Eskil Wadensjo"

för kvinnor och män; de är födda i Sverige har yrken med större som

vidareutbildningskrav.

Tabell 7.14 Utbildningskrav i yrket. Procentuell fördelning Högstnågra Någramánader- Merän1ár Summa veckor högst1 KVINNOR

Föddai Finland 36,4 18,2 45,3 100 Danmark el.Norge Västeuropa 33,4 16,4 50,2 100 samt USA,Kanada, NyaZeeland,Australien

Invandrat

MÄN

Föddai Finland 43,9 16,9 39,2 100 Danmark el.Norge Västeuropa 32,0 12,0 56,2 100 samt USA,Kanada, NyaZeeland,Australien

Invandrat

Källa: Specialbearbetningar av arbetsmiljöundersökningen 1993.

I tabell 7.15 ges ytterligare aspekt på utbildningsinnehållet i de

en yrken svenskar och invandrare har, nämligen deltagande i utbildning på betald arbetstid. Tabellen visar födda i Sverige betydatt personer

ligt oftare deltar i personalutbildning än utrikes födda även ål-

om

derssammansätmingen är sådan att man skulle förvänta sig ett motsatt resultat. Skillnaden är mindre mellan kvinnor födda i Sverige och ut-

Invandrarkvinnornas arbetsmarknad

rikesfödda kvinnor än mellan män födda i Sverige och utrikesfödda män. Bland de kvinnliga invandrarna är utbildningsandelen lägst

bland dem från Östeuropa och från länder utanför Europa. Vi har inte

kunnat urskilja hur mycket personalutbildningen för invandrar-

av grupperna som avser utbildning i svenska.

Tabell 7.15 Utbildning på betald arbetstid 1993. Procentuell andel och genomsnittlig utbildningstid timmar.

Föddai

samt USA, Kanada. ljlya Zeeland, Australien

lnvandrat

Källa: Specialbearbetningar av arbetsmiljöundersökningen 1993.

Med ökade skillnader på arbetsmarknaden mellan yrken som kräver lång utbildning och de endast kräver kort utbildning kan vi försom vänta att invandrare får ökade problem. Orsaken till problemet är oss

inte att invandrarna generellt har kort utbildning utan att även många

invandrare med lång utbildning inte får kvalificerade arbeten. Det pekar på att ökad uppmärksamhet bör ägnas företagens rekrytering av arbetskraft och de faktorer påverkar denna. Finns det åtgärder som

kan öka möjligheterna för invandrarna att få arbete inom de yr-

som ken de är utbildade för

Sammanfattning

Under 1960-talet, arbetskraftsinvandringens årtionde, var invandrarkvinnorna i mycket hög grad integrerade på arbetsmarknaden. Deras arbetskraftsdeltagande betydligt högre än svenska kvinnors och var

arbetslösheten låg. Deras yrkesfördelning skilde sig dock i hög

var grad från svenska kvinnors. De hade ofta industriarbete ofta arbeten på områden traditionellt hade varit manligt dominerade. De hade som

2ll

Eskil Wadensjo"

därmed också arbeten som i hög grad fysiskt krävande och i milvar jöer som ofta gav upphov till arbetsskador och arbetssjukdomar. Under 1990-talet är bilden helt Invandrarkvinnomas en annan. arbetskraftsdeltagande är lågt, mycket lägre än svenska kvinnors, me-

dan arbetslösheten är mycket hög trots det låga arbetskraftsdeltagan-

det. Fortfarande är invandrarkvinnoma överrepresenterade inom vissa typer av industriarbeten och skillnaderna är stora mellan svenska

kvinnors och invandrade kvinnors yrkesfördelning. Skillnaderna har

dock minskat markant- del kan troligen hänföras till krisen inom en svensk ekonomi under 1990-talet som har gjort att invandrarkvinnor

förlorat och vad gäller de nyanlända inte kunnat få arbeten inom

industrin, men också till strukturella förändringar inom industrin.

Skillnaderna i arbetsmiljö har därmed också blivit mindre. Det är viktigt att understryka att invandrarkvinnoma inte är

en enhetlig grupp. Tvärtom är skillnaderna mycket stora, bl.a. efter ur-

sprungsland. Invandrarkvinnor från närliggande länder i Norden och Västeuropa har en ställning på arbetsmarknaden i mycket över-

som ensstämmer med svenska kvinnors, medan invandrarkvinnor från andra delar av världen har en betydligt svårare situation. Det gäller framför allt de invandrarkvinnor som kommit under 1990-talets lågkonjunktur. Den fortsatt höga arbetslösheten och strukturella förändringar på arbetsmarknaden gör att det finns anledning att förvänta sig ett fortsatt

svårt arbetsmarknadsläge för invandrade kvinnor även under den

överblickbara framtiden. Det gäller inte minst de invandrare som kommit från f.d. Jugoslavien och utomeuropeiska länder under 1990talet.

Litteraturförteckning

Ekberg, Jan 1991 Vad hände sedan En studie av utrikes födda på arbetsmarknaden Växjö: Acta Wexionensia. Eurostat 1996 Labour Force Survey. Results 1995. Bryssel och Luxemburg: Eurostat. Lundh, Christer Ohlsson, Rolf 1994 Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring. Stockholm: SNS Förlag. Wadensjö, Eskil 1973 Immigration och Samhällsekonomi. Lund: Studentlitteratur. Wadensjö, Eskil 1976 Occupational segregation of Migrant Workers in Sweden Växjö Migration Studies Wadensjö, Eskil 1995 Den mörka bilden invandrarna på 1990-talets svenska arbetsmarknad" i Invandrarna på arbetsmarknaden. Stockholm: Rådet för arbctslivsforskning. Wadensjö, Eskil 1996 Invandrare i Arbetsliv och hälsa en kartläggning. - Järvholm, Bengt red.. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet och Rådet för arbetslivsforskning.

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad

En mellan gifta och ensamstående

jämförelse

ULLA BJÖRNBERG

8.1 Bakgrund och syfte

Ensamstående mödrar är växande i samtliga länder i Europa. en grupp De främsta anledningarna till detta är att skilsmässorna ökar i alla länder och att allt fler barn föds i samboendeförhållanden, i vilka separationer vanligt förekommande i äktenskap. I internatioär mer än

nella jämförelser den ekonomiska situationen för ensamstående

av mödrar har hittills svenska mödrar visat sig ha bättre ekonomisk sien tuation. Detta har förklarats med att ensamstående mödrar i Sverige förvärvsarbetar i högre utsträckning än sina medsystrar i de flesta andra länder Wong, Garfrnkel McLanahan, 1993; Hobson, 1995; Lone Parent Families, 1990.

Till ganska nyligen har det varit en allmän uppfattning i Sverige

att ensamstående mödrar inte skiljer sig särskilt mycket från gifta mödrar vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Ensamstående mödhar betraktats enhetlig och mycket få studier har rar som en grupp gjorts med syftet att urskilja olika kategorier mödrar och deras av sociala situation. Det finns mycket litet statistik som ger utrymme för att särskilja ensamstående mödrar med hänsyn till ålder, utbildning,

etnisk tillhörighet, lokala arbetsmarknader, AMS-åtgärder och annat. Bakgrunden till föreliggande studie intervjuundersökning

är en

med småbarnsföräldrar och deras uppfattningar om möjligheten att förena förvärvsarbete och familjeliv, jag genomförde 1992. Ur-

som valet föräldrar gjorde det möjligt att jämföra betydelsen av familjeav

form för föräldrars arbets- och familjesituation. Gifta, sarnboende, en-

samstående och ombildade familjer de familjeformer som urskiljvar des. Resultaten visade att ensamstående mödrar hade oväntat höga ar-

betslöshetstal nästa lika höga ensamstående mödrar i Östtysk-

- som

1 Undersökningen nationell studie i en internationell studie om förvärvsarbete,

var en familjeliv och familjepolitik. Ovriga deltagande länder var Västtyskland, f.d. Osttyskland, Ryssland, Ungern och Polen.

Ulla Bjärnberg

land om jag räknar de utbildade sig. 29 procent de som av ensamstående mödrama stod utanför arbetsmarknaden mot 8 procent bland

de gifta Bjömberg, 1994. I mina data kunde förklaringarna till de stora skillnaderna inte finnas i sig mödramas ålder, utbildning el-

vare

ler yrke eftersom mödrama tämligen lika i dessa avseenden.

var

Denna studie följdes upp med detaljerad undersökning på

en mer

grundval av statistik från arbetskraftsundersökningama AKU. I det

här kapitlet redovisas resultat från denna undersökning. Syftet är att jämföra olika kategorier av ensamstående och gifta mödrar för att kontrastera mot en till synes gängse uppfattning att ensamstående

mödrar är en homogen kategori och att redovisa eventuella systema-

tiska skillnader mellan gifta och ensamstående mödrar när det gäller deras position på arbetsmarknaden och deras på förvärvsarbete. syn Syftet är också att studera hur detta har förändrats under 1990-talet. Har den ekonomiska krisen haft liknande effekter för gifta och ensamstående Finns det tendenser som tyder att ensamstående mödrar marginaliseras på arbetsmarknaden Kan finna tecken att man

den process som kallats feminisering av fattigdomen och har

som brett ut sig i ett flertal länder i den industrialiserade världen liksom också i de flesta u-länder också visar tendenser att uppträda i Sverige En välfärdsstatsmodell den svenska borde "vaccinerad som vara mot den sortens tendenser. Om dessa visar sig här, vad beror de på Är det så att nu processer ensamstående mödrar har en mer utsatt position på arbetsmarknaden för att de är ogifta, dvs. inte lever i stabil relation till Det en en man.

skulle i så fall handla diskriminering med rötter i patriarkatet

om en Om det är så att de har fått en sämre position under 1990-talet, förklaras det då av den ekonomiska krisen eller har ensamstående mödrar också tidigare haft en sämre situation än gifta mödrar Kanske

är det så att ensamstående mödrar rent demografiskt skiljer sig från gifta mödrar.

8.2 Demografiska skillnader mellan ensamstående och gifta mödrar

I Sverige räknas de mödrar bor med sina barn som ensamma som ensamstående mödrar. Mellan 1975 och 1993 ökade antalet ensamföråldrar med barn från 159 000 till 258 000. I den svenska Folk- och bostadsräkningen beräknades andelen ensamstående mödrar med barn 0-17 år till cirka 16 procent alla bamhushåll 1990. Andelen av ensamma fäder var 2,7 procent F 01k- och bostadsräkningen, 1990. I Sverige, liksom i de flesta andra länder, är skilsmässa och separation den vanligaste orsaken till barnfamiljer med ensamstående

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad

mödrar. Enligt Folk- och bostadsräkningen 1990 var knappt hälften, 46 procent, av mödrama separerade från sina sambos och 50 procent

var frånskilda. Det är kategorin samboende som ökar mest. Det beror

på att samboende har högre separationsfrekvens, även när bam är in-

blandade. Ungefär tre gånger fler sambofamiljer med barn spricker jämfört med gifta familjer Skilsmässor och separationer, 1995.

Under senare år har skilsmässoma ökat i Sverige. Särskilt stor har

ökningen varit i familjer med små barn. Risken för separation är dub-

belt så hög bland samboende par som har barn före ihopflyttningen

och risken är särskilt hög i början av samboendet, dvs. efter 0-2 år

Skilsmässor och separationer, 1995 Risken för att bli ensamstående mor är högre lägre utbildning kvinnan har. Det visar sig också i statistiken över ensamstående mödrar. Jämfört med gifta mödrar är andelen med enbart grundskola 9 procentenheter högre bland de ensamstående. Å andra sidan är andelen med eftergymnasial utbildning lägre bland de ensamstående mödrama.

Tabell 8.1 Utbildningsnivå bland ensamstående och gifta mödrar procent. Mödrar Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Totalt Ensamstående 25 53 22 100 Gifta 16 49 35 100 Källa: SCB: AKU, 1994, årsmedeltal.

Dessa skillnader i utbildning kan inte förklaras med skillnader i ålder, eftersom åldersfördelningen är tämligen likartad. De kan inte heller förklaras med att ensamstående mödrar har fler barn än gifta. Tvärt- 63 procent de ensamstående mödrama har endast ett barn, vilom, av ket kan jämföras med 37 procent bland de gifta.

8.3 Mödrarnas och välfärd

försörjning

I internationell jämförelse kan konstateras att ensamstående mödrar ekonomiskt, till skillnad från ensamstående fader, är beroende fler av olika inkomstkällor. Endast ett fåtal kan leva enbart sin egen inkomst. Inkomst från eget arbete är emellertid den största inkomstkällan och avgörande betydelse för hur mödramas och barnens situaav

tion ter sig ekonomiskt. Den svenska socialpolitiken har också inrik-

tats att skapa förutsättningar för mödramas självförsörjning vare -

sig de är gifta, samboende eller ensamstående. Enligt nationalekono-

men Björn Gustafsson utgjorde transfereringar drygt 40 procent av deras inkomster 1992. Drygt 70 procent av ensamstående mödrar i

Ulla Björnberg

Sverige har bidrag främst bidragsförskott och bostadsbidrag jämfört med 22 procent av parfamiljer Gustafsson, 1993.

Den svenska modellen för familjepolitiskt stöd till ensamstående

mödrar skiljer sig på två väsentliga punkter från stödet i många andra länder i Europa: Bidragsförskottet och barnomsorg. Internationella undersökningar visar att närmare 70 procent av mödrar som är berättigade till underhåll från barnens fäder inte erhöll detta. Mot detta kan

ställas att i Sverige uppgick det offentligt garanterade bidragsförskot-

tet till 1173 kronor per månad och barn 1995. Trots att de svenska ensamstående mödrama lever i en bättre ekonomisk situation än flertalet av de ensamstående mödrama i andra

länder, kan man dock i ett nationellt perspektiv konstatera att ensam-

stående mödrar också i Sverige har en utsatt ekonomisk och social situation. En undersökning, som genomförts av Statistiska centralbyrån, visar att andelen barn till ensamstående, som lever i hushåll där det saknas kontantmarginal har ökat från 35 procent till 60 procent mellan

1980 och l990-talet. Motsvarande siffror för barn som lever i parhus-

håll var en ökning från 15 procent till 25 procent. Barns ekonomiska välfärd har således sjunkit totalt sett sedan slutet av 1980-talet Ojämlikheten i Sverige, 1988; Sjöberg, 1995. Var tredje ensamstående mamma hade socialbidrag år 1995 Socialstyrelsen, 1996. Den disponibla inkomsten för barnfamiljer har under l990-talet sjunkit för bamfamiljer generellt. Men ensamstående med barn har fått en större inkomstminskning. För dessa hushåll har inkomsterna sjunkit med nästan 6 procent eller med 5000 kr per konsumtionsenhet och år. Till bilden hör, förutom nedskärningar i socialbidrag, ökade kostnader, t.ex. hyreskostnader, kostnader för barnomsorg och hälsovård under 1990-talet. Under 1990-talet har också andelen ensamstående mödrar som får socialbidrag ökat Socialstyrelsen, 1996. Flera orsaker till denna trista utveckling kan föras tillbaka till den låga värderingen kvinnors arbete i traditionella kvinnoyrken med av reallöner som i stort sett har legat stilla under 1980- och l990-talen. Till detta kommer utvecklingen på arbetsmarknaden under 1990-talet.

8.4 Situationen på arbetsmarknaden

Sedan 1991 har andelen gifta och ensamstående mödrar i arbetskraften sjunkit. Bland gifta mödrar har andelen sjunkit från 89 procent 1991 till 85 procent 1996 och bland ensamstående mödrar från 87 procent till 80 procent. Det betyder att en ökande andel av mödrama utbildar sig eller har valt att inte förvärvsarbeta.

För att analysera graden marginalisering på arbetsmarknaden

av för ensamstående och gifta mödrar har jag valt ett antal indikatorer,

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad

kan uppfattning hur prekär eller stabil sysselsättningen som ge en om ter sig för ensamstående mödrar jämfört med för gifta. Jag har studerat sysselsättningens omfattning heltid, deltid, arbetslöshet, andelen med tillfällig anställning samt andelen undersysselsatta, dvs. de som önskar arbeta fler timmar än vad de gjorde vid mättillfället Med gifta dvs. jag har uteslutit de

menar sådana som verkligen är gifta,

samboende jämförelsen, eftersom jag är intresserad av att studera

ur familjeformens betydelse för kvinnornas situation på arbetsmarknaden. Sammantaget visar alla de indikatorer som jag har analyserat att ensamstående mödrar har prekär situation på arbetsmarknaden en mer än gifta, även när tar hänsyn till skillnader i mödrarnas ålder och man

utbildning. Oavsett utbildningsnivå är arbetslösheten dubbelt så hög

bland ensamstående bland gifta. Mest besvärlig är situationen för som mödrar med små barn. Ensamstående småbarnsmödrar har, oavsett utbildningsnivå, mer än dubbelt så hög risk, som gifta småbamsmöd-

att drabbas av arbetslöshet oavsett utbildningsnivå än gifta små-

rar, bamsmödrar.

Sysselsättning

Mellan 1991 och 1996 har andelen arbetande gifta mödrar som arav betar heltid ökat, medan andelen för ensamstående mödrar varit unge-

fär oförändrad, tabell 8.2. Av tabellen framgår vidare att i genomsnitt

50 procent de gifta mödrarna i åldersgruppen 25-44 år arbetade av heltid 1996 och cirka 44 procent arbetade lång deltid. Kort deltid 1-

19 timmar är relativt ovanligt i Sverige och nivån har varit stabil

under 1990-talet. Ensamstående mödrar arbetar heltid i större utsträckning än gifta mödrar, skillnaderna har utjämnats mellan men gifta och ensamstående med förskolebarn. Bland mödrar med skolbarn är det emellertid betydligt fler ensamstående än gifta mödrar som arbetar heltid.

2 l texten redovisas analys data från SCB:s arbetskraftundersökningar, årsen av medeltal för 1991, 1994 och 1996. Gifta och ensamstående mödrar jämförs med avseende på barnens ålder, utbildning samt etnisk tillhörighet. Den studeradeåldersbland mödrarna är 25-44 år. De beroende variablerna är arbetskrañsdeltaggruppen ande, sysselsättningsgrad heltid, deltid, arbetslöshet, undersysselsättning samt anställningsform tillfällig eller fast anställning. År 1991 valdes som jämförelseår framför 1990 beroende på att statistiken från 1990 inte erbjöd möjlighet att bryta ned data på etnisk tillhörighet.

Ulla Björnberg

Tabell 8.2 Procentuella andelar ensamstående och gifta mödrar 25-44 år

som arbetar hel- respektive deltid, uppdelat efter barnens ålder

1991, 1994 och 1996 Deltid Heltid 1991 1994 1996 1991 1994 1996 FÖRSKOLEBARN Giftamödrar 48 44 43 46 50 Ensamståendemödrar 44 46 43 52 49 52 SKOLBARN Giftamödrar 46 42 40 54 56 Ensamståendemödrar 30 28 69 66 68 Procentandelarnahar beräknats antalet sysselsattainomvarjekategori. Deltiddefinieras som 20-34 timmar per vecka och heltid som 35 timmareller fler per vecka.Resterandedel arbetar 1-19 timmar per vecka. Källa: SCB: AKU, årsmedeltal 1991, 1994 och 1996.

Det förändrade mönstret i heltids- respektive deltidssysselsättning bland ensamstående och gifta kan relateras till hur undersysselsätt-

ningen har förändrats under l990-talet. Undersysselsatta eller del-

tidsarbetslösa är de som önskar arbeta fler timmar än de faktiskt gör vid mättillfállet. Antalet undersysselsatta har ökat kraftigt under l990-talet, särskilt bland kvinnor. I genomsnitt ökade andelen undersysselsatta mödrar från 7 procent 1991 till drygt 15 procent 1996. Allt

fler har således tvingats till lägre grad sysselsättning än de

en av önskar. Av tabell 8.3 framgår att denna utveckling är mer markant bland ensamstående mödrar än bland gifta, men tabellen visar att också gifta mödrar har fått en försämring. 1996 var 15 procent av ensamstående mödrar 25-44 år undersysselsatta mot i genomsnitt drygt 11 procent av de gifta. Ensamstående mödrar löper således en förhöjd risk att vara arbetslösa på deltid.

Tabell 8.3 Undersysselsatta gifta och ensamstående mödrar 25-44 år

i procent av arbetskraften i respektive grupp

1 991 1994 1 996

gifta mödrar: 1 Källa: SCB: AKU, årsmedeltal 1991, 1994 och 1996. Arbetslöshet Totalt sett steg arbetslösheten bland mödrar i åldern 25-44 år från 2 procent till 9 procent mellan 1991 och 1996. Bland mödrar i åldern

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad

25-44 år arbetslösheten 1996 bland gifta 7 procent och bland envar samstående 15 procent. Figur 8.1 visar vilka skillnader i nivåer på arbetslöshet mellan ensamstående och gifta har observerats i de årliga arbetskraftsunsom dersökningama sedan 1980-talet för kvinnor mellan 16-64 år. Under 1980-talet de relativa arbetslöshetstalen tämligen låga och därför var uppfattades troligtvis skillnaderna mellan grupperna som negligerbara.

Figur 8.1 Arbetslöshet bland gifta och ensamstående mödrar 16-64 år

i procent av arbetskraften

Andel m

1980 1985 1990 1992 1994 1996 I: Ensamståend mödrar e I Gifta mödrar Källa: SCB: AKU, årsmedeltal.

Bland gifta mödrar i åldern 16-64 år ökade arbetslösheten från knappt 2 procent till 7 procent mellan 1980 och 1996 och bland ensamstående från 3 procent till 13 procent. Det är således i dag väsentliga skillnader mellan ensamstående och gifta mödrar. Klyftan mellan de båda ökade kraftigt när ekonomin råkade i kris under 1990-talet. grupperna Siffrorna visar emellertid att det funnits tydlig skillnad mellan en även under 1980-talet. grupperna Ett annat sätt att redovisa förhållandet mellan gifta och ensamstå-

ende är att jämföra deras relativa risker i förhållande till en jämförel-

får värdet Ett värde ligger under ett innebär att segrupp som som

har lägre risk i förhållande till jämförelsegruppen och ett värde

man över ett innebär således en högre risk. I tabell 8.4 redovisas risker för olika kategorier av mödrar. Syftet är att renodla betydelsen enskilda faktorer civilstånd, utbildav som ningsnivå, ursprungsland och barnens ålder. För att få ett säkrare underlag för att bedöma effekten civilstånd har jag valt att jämföra av

Ulla Björnberg

gifta och ensamstående i åldern 25-44 år. I denna åldersgrupp torde

chansen att ha etablerat sig med avslutad utbildning och i arbete vara större än bland de yngre.

Tabell 8.4 Relativ risk för arbetslös bland gifta och att vara ensamstående mödrar 25-44 år, 1991, 1994 och 1996

1991 1994 1996 CIVILSTÅND Giftamödrar 1,00 1,00 1,00 Ens.mödrar 3,01 2,63 2,02 Giftamödrar Barn0-6 1,00 1,00 1,00 Ens.mödrar Barn0-6 3,53 3,62 2,21 Giftamödrar Barn7-16 1,00 1,00 1,00 Ens.mödrar Barn7-16 2,79 2,90 2,09 UTBILDNING Grundskola 3,34 4,05 4,04 Gymnasium 1,92 2,45 2,25 Postgymnasial 1,OO 1,00 1,00 ETNlSKTURSPRUNG

SMÄ BARNI FÖRHÅLLANDE TILLSKOLBARN Skolbarn 1,00 1,00 1,OO Förskolebarn 1.46 1,43 1,30 Anm.Skillnadernamellan grupperna signiñkanta 95 procentsnivån. Källa: SCB: AKU 1991 och 1994, årsmedeltal för mödrar 25-44 år.

Tabell 8.4 visar genomgående att de ensamstående mödrama har mer än två gånger så hög risk som gifta mödrar att vara arbetslös, men att den relativa risken har minskat något sedan 1991. Analysen visar ock-

så att de som har låg utbildning löper flera gånger så hög risk att drab-

bas arbetslöshet att risken för dem med utbildning utöver av men gymnasium också är betydande, jämfört med risken for dem har som postgymnasial utbildning. Bland mödrar med postgymnasial utbildning är den relativa risken för ensamstående mödrar arbetslöatt vara sa nästan tre gånger så hög, särskilt bland dem har små barn som

riskkvot 2,98.

Det finns också effekt att ha små barn är oberoende en av som av civilstånd och utbildningsnivå. Mödrar med små barn är mindre attraktiva arbetsmarknaden än mödrar med skolbarn. Betydelsen av ursprungsland är också markant.

I figur 8.2 redovisas en samlad bild hur de relativa arbetslös-

av hetstalen varierar med civilstånd, barnens ålder och moderns utbild-

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad

ning. Här framstår bilden tydligt. Ensamstående mödrar drabbas ge-

nomgående arbetslöshet i högre utsträckning än gifta. Särskilt illa

av är ensamstående mödrar med enbart grundskola och med förutsatta skolebarn, där arbetslösheten ligger på 31 procent. En jämförelse med

1994 visar att situationen för gifta småbamsmödrar med grundskole-

utbildning endast har försämrats något.

Figur 8.2 Arbetslöshet bland ensamstående och gifta mödrar 25-44 år

efter moderns utbildning och barnens ålder

Procent

n Grundskola u Gymnasium Posgymnasiat

Barn Barn 7-16ár Barn 0-6å Barn 7-16 Ensamstående mödrar Giftamödrar Källa: SCB: AKU, 1996, ársmedeltal.

Tillfällig anställning

Tillfälliga anställningar har ökat markant under 1990-talet, särskilt

bland kvinnor. Bland dessa andelen med tidsbegränsade anställ-

var

ningar cirka 10 procent 1991 och 14 procent 1996 AKU, årsmedeltal

1991 och 1996.

Tabell 8.5 Andelar bland ensamstående och gifta mödrar 25-44 år,

har tillfälliga anställningar efter utbildning och

som barnens ålder procent Utbildningsnivå Grundskola Gymnasium Eftergymnasial FÖRSKOLEBARN Gifta mödrar 14 Ensamståendemödrar 16 18 15 SKOLBARN Gifta mödrar 12 7 Ensamståendemödrar 9 13 16 Källa: SCB: AKU, årsmedeltal 1996.

Ulla Bjärnberg

Ensamstående mödrar har högre risk för att ha tillfälliga jobb än gifta mödrar. 1996 hade cirka 10 procent de gifta mödrama tillfälliga

av anställningar mot upp till 16 procent bland de ensamstående mödrarna. Siffrorna visar en tydlig effekt barnens ålder vad gäller föreav

komst av tillfälliga anställningar: Ju barn desto större risk.

yngre

Sammanfattningsvis kan konstateras att den ekonomiska och soci-

ala situationen för ensamstående mödrar har försämrats avsevärt un-

der l990-talet. Förklaringar till försämringen kan sökas dels i ökade kostnader och minskade bidrag, dels i deras försämrade position på

arbetsmarknaden. Resultaten från denna undersökning visar att en-

samstående mödrar har drabbats betydligt än gifta.

mer Den försämrade situationen arbetsmarknaden beror i stor utsträckning på den ekonomiska krisen under 1990-talet. Men de syste-

matiska skillnaderna mellan ensamstående och gifta fanns redan före

krisen men var mindre tydliga. Att ensamstående med små vara mor barn och lågutbildad innebar en betydande risk för att ha marginaen liserad position på arbetsmarknaden redan före krisen l990-talet. Dessa resultat kan jämföras med en annan studie arbetslöshetens om variation över konjunkturfaser sedan 1975. Enligt denna studie hade ensamstående mödrar redan 1975-1980 betydande överrisk att en drabbas arbetslöshet jämfört med samboende med bam. Studien viav sar också att överrisken för ensamstående med barn har ökat över hela perioden fram till 1992-1995, då den än dubbelt så stor var mer som för samboende med bam. Resultaten tyder på att villkoren på arbetsmarknaden för ensamstående mödrar har skärpts och att föränd-

ringarna är trendmässiga och inte enbart konjunkturberoende Åberg,

Strand, Nordenmark Bolinder, 1997. För kvinnor har familjesituationen således stor betydelse när det gäller att förhandla sig till ett en jobb, dvs. att kunna försörja sig själv och sina barn och uppnå en

självständig ställning i samhället. Ensamstående mödrar får tillfälliga

jobb och tvingas till arbetslöshet hel- eller deltid i betydligt högre grad än gifta mödrar. I denna studie har motsvarande jämförelser mellan gifta och ensamstående fader inte genomförts. Här kan dock kort nämnas att fäder uppvisar ett liknande mönster mödrama, dvs. ensamstående fäder som har högre andel arbetslösa än vad gifta män har, och de har försom skolebarn tenderar att ha högre arbetslöshet än de har skolbarn, som

både bland gifta och ensamstående. Dessa skillnader tydliga

är mest bland dem som är lågutbildade. Arbetslöshetsnivåema är dock ge-

nomsnittligt högre bland mödrarna än bland fädema.

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad

8.5 Mödrar inte är födda i Sverige

som

Statistik redovisar situationen för bamhushåll med olika etnisk som tillhörighet är mycket bristfällig i Sverige. Sättet att mäta etnisk tillhörighet utgår från födelseland, oavsett hur länge man har bott i landet. Med AKU-statistiken källa har jag räknat fram att cirka 13 som procent alla bamhushåll hade utrikes födda mödrar. av Varifrån kommer de utrikes födda kvinnorna i Sverige Utifrån en undersökning invandrares utbildning har jag räknat fram hur kvinav fördelar sig på ursprungsland. 1995 bodde 309 050 utrikes födda nor kvinnor mellan 25-64 år i Sverige. Av dessa kom 40 procent från de nordiska länderna och 31 procent från andra länder i Europa främst -

Östeuropa sammantaget var det 71 procent. Majoriteten av invand-

rarkvinnoma i Sverige kommer alltså från Norden och andra länder i Europa. 17 procent kom från Asien fördelat huvudsakligen på Iran, - Turkiet, Irak och Libanon. 12 procent kommer från resten av världen

Bakgrundsfakta, 1995. Med syftet att jämföra situationen på arbetsmarknaden bland en-

samstående och gifta mödrar med olika invandrarbakgrund har tre

kategorier skilts ut- födda i Sverige, födda i OECD-ländema, vilket främst betyder Norden och andra länder i Europa, samt födda i övriländer. Om vi bara till arbetskraftsdeltagandet, kan vi konsta-

ga ser tera att svenska mödrar hade ett arbetskraftsdeltagande 90 procent

år 1996, vilket kan jämföras med 69 procent för samma grupp mödrar

födda i OECD-ländema och 53 procent för dem födda i övriga länder. Arbetslösheten är mycket hög bland mödrar som är födda i övriga

länder genomsnittligt 34 procent och 17 procent för dem födda i

- OECD-ländema framgår i figuren. I figur 8.3 redovisas hur ar-

betslösheten ut i dessa bland ensamstående och gifta möd-

ser grupper

Mönstret är mycket tydligt längre kulturellt avstånd, desto

rar. -

problematisk situation. l övrigt kan vi också konstatera att mönst-

mer ret för skillnader mellan gifta och ensamstående ser likartat ut som det gäller för mödrar i allmänhet. Gifta mödrar har bättre situation som en än ensamstående mödrar.

Ulla Björnberg

Figur 8.3 Arbetslöshet bland ensamstående och gifta mödrar 25-44 år

efter ursprungsland

Procent 40

30 25

20 Sverige 15 n OECD-länder 10 IAndra änder 5 .

Ensamstående mödrar Giftamödrar Källa: SCB: AKU 1996, ársmedeltal.

Det har inte varit möjligt att analysera betydelsen utbildning för

av

arbetsmarknadsstatus bland de olika kategorierna. Undersökningen

av

kvinnors utbildning visar dock att utbildningsnivån överlag är lägre bland kvinnor födda utanför Sverige, med vissa undantag. Undantag

är bl.a. kvinnor från Iran som har högre utbildning liksom de från vissa länder inom Europa och de från USA Bakgrundsfakta, 1995. Den högre arbetslöshetsnivån bland kvinnor inte är födda i Svesom

rige kan därför delvis förklaras av att deras utbildningsnivå är låg. Diskriminering av invandrare arbetsmarknaden drabbar såväl kvin-

nor som män Ekberg Gustafsson, 1996. Om vi ser till de övriga indikatorema deltid/heltid, undersyssel- -

sättning och tillfällig anställning finner vi ett mönster som går i

-

samma riktning som för materialet i övrigt. De tidigare redovisade skillnaderna mellan gifta och ensamstående mödrar till

de senares

nackdel kvarstår liksom mönstret att svenska mödrar har betydligt

en bättre situation än mödrar från andra länder. Jämfört med mödrar föd-

da i Sverige har t.ex. dubbelt så många invandrarkvinnor endast kort

deltid. Jämförelser mellan 1991 och 1996 visar också att situationen för utrikes födda mödrar har förvärrats. För kvinnor födda i övriga länder är skillnader mellan gifta och ensamstående vad gäller arbetslöshet inte så markanta för de andsom ra gruppema. Detta kan tolkas så att det är tillräcklig risk att en vara invandrare från länder inte ingår i den så kallade OECD-gruppen. som

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad

8.6 Sammanfattning och diskussion

Situationen för ensamstående mödrar har försämrats betydligt sedan

slutet 1980-talet. Mycket tyder emellertid på att ensamstående

av

mödrar hade utsatt position på arbetsmarknaden redan före

en mer krisen i ekonomin, att den inte så märkbar tidigare, eftersom men var arbetslöshetsnivåema betydligt lägre. Det finns emellertid en var trendmässig förändring visar att ensamstående mödrar får allt som svårare att hävda sig arbetsmarknaden. Tillbakagången i ekonomin har bidragit till högre nivå instabilitet på arbetsmarknaden för en av ensamstående mödrar. Särskilt utsatta är mödrar inte är födda i som Sverige och mödrar med låg utbildning. Det förefaller därför som om

den svenska modellen för kvinnors försörjning och jämställdhet inte

är tillräckligt robust för att rå på de krafter verkar utanför politiksom område. ens

Att ensamstående mödrar har utsatt position arbets-

en mer

marknaden är i ett internationellt perspektiv ingen sensationell nyhet. Tvärtom, det uppfattas i många länder ett mycket stort problem

som ensamstående mödrar har lägre förvärvsfrekvens än gifta. Den låga att förvärvsfrekvensen brukar förklaras med svårigheter att ordna barn- I del fall antas att ensamstående mödrars incitament för omsorg. en förvärvsarbete är låg därför att socialbidragen är så konstruerade att

det inte lönar sig att arbeta Bradshaw m.fl., 1996. Ytterligare för-

klaringar kan att mödrar i första hand uppfattar sig som mödrar

vara

och att de vill ta hand sina bam själva. Förvärvsarbetet kan ses

om moraliskt felaktigt och omöjligt att förena med moderskap som som

Duncan Edwards, 1997. I ett svenskt sammanhang är resultaten något förvånande, eftersom den allmänna uppfattningen har varit att ensamstående mödrar och gifta mödrar i förvärvsarbetar premisser. Det finns

stort sett samma i det svenska mycket starka incitament för förvärvsarbete systemet -

låga socialbidrag kopplade till krav att vara disponibel för förvärvs-

arbete, rätt att ha barnen i barnomsorg trots arbetslöshet för att underlätta arbetssökande, bidragsförskottet är i princip oberoende av förvärvsarbete det vill säga det fungerar inte ett negativt incitasom för förvärvsarbete. Det finns tradition betonar försörjment en som ningsplikt och förvärvsarbete också bland mödrar. Politiken har lagt villkoren tillrätta för att underlätta och sporra mödrars förvärvsarbete. Mödrama själva förefaller ha en hög motivation för att förvärvsarbeta och göra ett bra arbete. Resultat från en av undersökningar visar entydigt de ensamstående mödrarmina egna att hade hög motivation för förvärvsarbete. De betraktade sig som na en

familjeförsörjare. Däremot uttryckte de att arbetsgivare och kollegor

Ulla Björnberg

visade intolerans när de tvungna att hemma med sjukt barn

var vara

Bjömberg, 1997. Endast ett fåtal gifta mödrar uttryckte denna

upp-

fattning.

En faktor i sammanhanget kan att ensamstående mödrar i vara

högre utsträckning än gifta själva måste stanna hemma när barnen är sjuka. Ensamstående föräldrar måste ta ut fler dagar för vård sjukt

av

barn än samboende, vilket framgår statistik över hur sjukpenning

av

för vård av sjuka barn har tagits ut 48 dagar för ensamstående mot 25 för samboende. Bland fäder motsvarande siffror 42 dagar bland

var ensamstående mot 18 bland samboende. Uppgifterna kommer från

1990, dvs. före sjukpenningreformen Ensamföräldrarna

en utsatt -

grupp Samboende kvinnor har högre uttag av ledighet än samboen-

de män. Trots detta har Samboende mödrar betydligt bättre konkuren renskraft på arbetsmarknaden. Förklaringar till att ensamstående mödrar har utsatt posien mer

tion på arbetsmarknaden än gifta/Samboende mödrar måste ta sin ut-

gångspunkt i de generella mekanismer som sorterar kvinnor till arbeten med sämre villkor. Den svenska arbetsmarknaden är könsligt

seg-

regerad både horisontellt till yrkesområden och vertikalt till befatt-

ningsnivåer. En majoritet kvinnorna har yrken i underordnade av positioner. I en sammanfattande analys olika segregeringsteorier av

konstateras att könssegregationen utgör resultatet ojämna maktre-

av

lationer mellan könen Blomquist, 1994. Det problem här står i

som

fokus är att mödrar har bildat självständiga hushåll är utsatta

som mer för selektionsmekanismer på arbetsmarknaden. Dessa mekanismer kan troligtvis härledas till flera samverkande faktorer kan relatesom

ras till dels kvinnornas rationella val, dels föreställningar hos

egna

rekryterare på arbetsmarknaden mödrarnas arbetsförmåga och

om ar-

betsmotivation, s.k. statistisk diskriminering där arbetsgivamas kostnader för arbetskraften fokuseras Blomquist, 1994. Det kan innebära att bortselekteringen av ensamstående mödrar ter sig ekonomiskt rationellt ur ett företagsekonomiskt perspektiv. I dessa överväganden kan finnas med att ensamstående mödrar kanske antas ha högre risk för frånvaro på grund vård sjukt barn, sämre arbetskapacitet på

av av

grund av splittrad koncentration och trötthet. Boende i utsatt förort

en

kan också ha en stigmatiserande effekt Hardey, 1991 liksom att ha varit utsatt för flera arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det finns

en

risk för att vissa kvinnor hamnar i onda cirklar med tillfälliga anställningar, påtvingad deltid, beroende av socialbidrag och sjukbi-

senare

drag. Orsakerna till skillnader mellan gifta och ensamstående mödrar måste således sökas i hur offentligt stöd och arbetsmarknad samspelar

med kvinnornas sociala situation.

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad

Troligtvis är det fråga att arbetsmarknaden i viss utsträckning om

diskriminerar ensamstående mödrar. Det förefaller inte vara långsökt att tolka diskrimineringen utifrån djupt rotade patriarkala värderingar förstärks under tillbakagångar i ekonomin. Med tanke på att gifta

som mödrar också har barn förefaller det inte moderskapet i sig som vara

är problemet, utan frånvaron män i de ensamstående mödramas liv.

av

En tolkning utvecklingen är att ensamstående mödrar margina-

av liseras i välfärdsstatens försörjningssystem och arbetsmarknaden.

Marginaliseringen kan leda till onda och självförstärkande processer, där det tillfälliga jobbet leder till nästa tillfälliga jobb och där

ena

dessa så småningom leder till livshistoria där tillfállighetema stap-

en

las på varandra. Inbäddat i dessa kommer återkommande

processer

stress för dålig ekonomi och lågt självförtroende. Ensamstående mödrar hör till den grupp som enligt Storstadskommitténs utredningar förväntas bli beroende av selektiva be-

mer

hovsprövade system t.ex. socialbidrag eller bostadsbidrag Soci-

som aldepartementet, 1997. Arbetslinjen har förstärkts under senare år

att socialbidrag, arbetslöshetsersättning och sjukersättning har

genom

kopplats allt hårdare till krav om motprestation. Syftet är att stärka individens eget ansvarstagande och att undvika en eventuell passivisering bidragstagande antas föra med sig. Risk finns dock att sy-

som stemet för med sig ökad klientisering, dvs en process där olika en

parter sig till regelsystem och därmed också till ett för-

anpassar nya stärkt beroende hos bidragsmottagaren.

Den svenska politiken gentemot ensamstående mödrar har utformats i syfte att stärka deras sociala medborgarskap genom att skapa förutsättningar för dem att bilda självständiga hushåll. Politiken hade

denna funktion under 1970- och 1980-talen. Under 1990-talet har situationen för alltfler ensamstående mödrar urholkats och härmed un-

dermineras också deras makt och självständighet. Det är givetvis

ingen ödesbestämd alla ensamstående mödrar med förprocess som

sörjningsproblem automatiskt dras Det är dock nödvändigt att räkna med att risken för marginaliseringsprocesser är större för en-

stående mödrar och att det därför kan finnas behov för lokalt sam mer

skräddarsydda för att stärka dessa situation.

program gruppers

Jag vill rikta ett varmt tack till FK Thomas Bjamarsson för hans hjälp med skattningen av de flesta tabeller i denna text.

Ulla Björnberg

Litteraturförteckning

Arbetskrañsundersökningama AKU. Årsmedeltal 1980, 1985, 1990, 1992, 1994, 1996. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Bakgrundsfakta till Arbetsmarknads- och Utbildningsstatistiken 1995 4 Utbildningsnivå för utrikes födda Rapport från Enkätundersökning Våren - 1995 1995 Stockholm: Statistiska centralbyrån. Bjömberg, U. 1994 Ökad på alltfler ensamståendemödrar", press Kvinnovetenskaplig Tidskrift, árg. 15, nr s. 12-25. Bjömberg, U. 1997 Lone mothers Sweden: supported workers who mother i Lone mothers in International Contexts, Edwards, R. Duncan, red.. London: UCL Press Blomquist, M. 1994 Könshierarkier i gungning. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis 39. Bradshaw, m.t1. 1996 The employment of lone parents: a comparison of policy in 20 countries. London: Family Policy Studies Centre. Duncan, Edwards, R. 1997 Lone mothers and paid work", Feminist Economics, Vol. No s. 29-61. Ekberg, Gustafsson, B. 1995 Invandrare på arbetsmarknaden Stockholm: SNS Förlag. Ensamföräldrarna en utsatt grupp 1996 Vältärdsprojektet, Stockholm: - Socialdepartementet. Folk och Bostadsräkningen 1990 Örebro: Statistiska centralbyrån, Programmet för befolkningsstatistik. Gustafsson, B. 1993 Economic well-being andfamily policy. ResearchProgram at Department of Economics, University of Gothenburg 1992 opublicerat. Hardey, M. red. 1991 Lone Parenthood. Coping with constraints and making opportunities. New York, London: Harvester Wheatsheaf. Hobson, B. 1995 Solo mothers, social policy regimes, and the logics of gender i Gendering Welfare States, Sainsbury, D. red.. London, Califoma, New Delhi: SagePublications Ltd. Lone-Parent Families The Economic Challenge 1990 Social Policy Studies No. Paris: OECD. Ojämlikheten iSverige Levnadsförhållanden nr 51. 1988 Stockholm: Statistiska centralbyrån. Sjöberg, 1995 Klarar mamma maten, Välfärds Bulletinen, 4-7. nr s. Skilsmässor och bakgrund och utveckling 1995 Demograñska separationer - Rapporter, Stockholm: Statistiska centralbyrån. Socialdepartementet 1996 SOU 1996:151 Bidrag genom arbete en antologi. - Storstadskommittén, Stockholm. Socialstyrelsen 1996 Social service, vård och omsorg i Sverige 1996. Wong, Y.-L. Garñnkel, McLanahan, 1993 Single-Mother Families Eight Countries: Economic Statusand Social Policy, Social Service Review, Vol. 67, No. Åberg, R., Strand, M., Nordenmark, M. Bolinder, M. 1997 Arbetslöshet goda i och dåliga tider. Working PaperNo. Sociologiska Institutionen, Umeå universitet.

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet- likheter och skillnader

ANNA THOURSIE

9.1 Inledning

Arbetskraftsdeltagandet befolkningen ingår i arbets-

andelen av som

för kvinnor i Sverige mycket högt i internationellt

kraften är ett per-

spektiv. Under högkonjunkturåret 1990 uppgick kvinnors och mäns arbetskraftsdeltagande till drygt 82 procent respektive knappt 87 pro-

tabell 9.1. Även sysselsättningsintensiteten andelen av be-

cent, se folkningen förvärvsarbetar för kvinnor är hög internationellt som

Toppåret 1990 uppgick Sysselsättningsintensiteten för kvinnor till

sett.

81 att jämföra med motsvarande siffra för män som bara var

procent, något högre, drygt 85 procent. Under 1990-talets recessionsår sjönk

arbetskrañsdeltagandet och sysselsättningsintensiteten för både kvin-

och män. Första halvåret 1997 uppgick arbetskraftsdeltagandet för

nor

kvinnor och män till drygt 74 procent respektive knappt 79 procent. Sysselsättningsintensiteten under motsvarande period uppgick till

knappt 69 procent för kvinnor och knappt 72 procent för män.

Även när det gäller hur arbetslösheten slår mot kvinnor respektive

män uppvisar Sverige hittills ett internationellt sett ovanligt mönster.

Under 1980-talet andelen arbetslösa bland kvinnor och bland män var

ungefär lika hög. Under 1990-talet t.o.m. första halvåret 1997 har

arbetslösheten varit något lägre för kvinnor än för män, se tabell 9.1. Under den första fasen 1990-talets recession steg arbetslösheten av för män än för kvinnor. Den huvudsakliga anledningen var att mer

och byggsektorn drabbades exceptionellt hårt av den ekono-

export-

miska krisen. Under 1994-1995, när sysselsättningen började att öka

1 En betydande del fallet i arbetskrañsdeltagandet under 1990-talet är dock av mer av boktöringsteknisk natur och beror på att människor deltar i de flesta av de nyare som arbetsmarknadspolitiska åtgärderna varav det mest omfattande är arbetslivsutveckling, ALU inte räknas ingående i arbetskraften. Vidare har det kraftiga fallet i som arbetskrañsdeltagandet bland ungdomar under 1990-talet skett samtidigt som betydligt fler ungdomar än tidigare deltar i reguljära studier.

Anna Thoursie

något, steg sysselsättningen för män än för kvinnor och arbets-

mer lösheten sjönk för män inte för kvinnor. Efterfrågan ökade i men

exportsektorn. Den offentliga sektorn, där fler kvinnor än män arbetar, karaktäriserades nedskärningar och anställningsstopp. En

av even-

tuell sysselsättningsökning de närmaste åren äger troligen främst

rum i sektorer där män arbetar. Detta, i kombination med fortsatta åtstram-

ningar i den offentliga sektorn, leder sannolikt till att skillnaden i

arbetslöshet mellan könen minskar eller t.o.m. arbetslösheten för att kvinnor överstiger arbetslösheten för män. De senaste uppgifterna t.o.m. augusti 1997 från Statistiska centralbyråns arbetskraftsunder-

sökningar AKU visar att i juli och augusti 1997 arbetslösheten

var for kvinnor något högre än den för män 9,4 och 8,9 procent procent för kvinnor respektive 8,8 procent och 8,2 procent för män.

Tabell 9.1 Arbetskraftsdeltagande, sysselsättningsintensitet procent av befolkningen och arbetslöshet procent arbetskraften, av 1986 -första halvåret 1997. 16-64 år

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996199711 Arbetskraftsdeltagande83,0 83,2 83,7 84,2 84,5 83,5 81,6 79.1 77,7 78,2 77,9 76,7 Kvinnor 80,6 80,9 81,5 81,9 82,3 81,4 79,6 77,2 75,7 76,1 75,7 74,4 Män 85,4 85,4 85,7 86,4 86,6 85,6 83,5 80,9 79,5 80.3 80,0 78,9 Sysselsättningsintensitet 80,9 81,4 82,2 82,9 83,1 81,0 77,3 72,6 71,5 72,2 71,6 70,2

Källa: AKU.

På den svenska arbetsmarknaden finns det således betydande likheter

mellan kvinnor och män i arbetskraftsdeltagande, sysselsättning och

arbetslöshet också könsspecifika mönster. Givet den, i histomen ett riskt perspektiv för Sveriges del, extremt höga arbetslösheten på 1990-talet är det därför av intresse att studera likheter och skillnader i kvinnors och arbetslöshet. mäns vägar ut ur

9.2 Vilka arbetslösa får arbete

Syftet med detta kapitel är att analysera hur olika individspeciñka

faktorer påverkade sannolikheten för arbetslös få en person att ett jobb under den första hälften 1990-talet då arbetslösheten blev av re-

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet-

kordhög Individspecifrka faktorer är t.ex. könstillhörighet, utbild-

nirgsbakgrund, erfarenhet i sökt yrke, det finns små barn i hushålom let. födelsedatum, födelseort och eventuell arbetslöshetsersätttyp av ning. En ytterligare bakgrundsfaktor är de rådande lokala arbetsmarknadsförhållandena där personen bor.

De övergångssannolikheter jag kommer att studera är av en speci-

ell nämligen sannolikheten för att lämna den öppna typ, en person

arbetslösheten efter viss tidpunkt, givet att personen har varit ar-

en

betslös till denna tidpunkt. En period arbetslöshet kan avslutas på

av olika sätt. Denna studie fokuserar på följande fyra avgångar:

l ett fast heltidsarbete,

2 ett temporärt heltidsarbete, 3 ett deltidsarbete,

4 en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Eftersom urvalet i studien består personer som söker heltidsarav tillsvidareanställningar på heltid att förstahandsval beten är se som

under det att deltidsjobb eller temporära heltidsjobb är att se som andrahandsval. Denna rangordning är dock inte invändningsfri. Till att börja med kan ett temporärt arbete början på ett fast jobb t.ex.

vara

projektanställning övergår till tillsvidareanställning när

en som en

projektet är slut. Det datamaterial används innehåller ingen in-

som

formation vilka de temporära jobben övergår i fasta an-

om av som

ställningar. Vidare kan det diskuteras ett tråkigt, lågt avlönat fast

om heltidsarbete alltid är ett bättre alternativ än ett mer innehållsrikt, bättavlönat temporärt heltidsarbete. Möjligheterna till ersättning vid re

deltidsarbete från arbetslöshetsförsäkringen kan ha betydelse för individens faktiska val mellan heltids- respektive deltidsarbete. Större delen undersökningsperioden ligger innan skärpningen av reglerna

av

för ersättning vid deltidsarbetslöshet trädde i kraft gradvis implementerad 1 september 1995 l januari 1996. Före denna skärpning kun-

de registrerat sig sökande ett heltidsjobb ta ett fast en person som som deltidsjobb och sedan erhålla arbetslöshetsersättning för den tid som utgjorde skillnaden mellan heltidsarbete och deltidsarbetet stämpla till heltid, tid istället t.ex. kunde användas till hushållsarbeupp som Skärpningen innebar den tid den arbetslöse kunde ha en tillste. att vidareanställning på deltid och samtidigt stämpla till heltid beupp

gränsades till ersättningsperiod 60 veckor för A-kasseberättigade

en under 55 år. I studien görs dels skattningar för de båda könen, gemensamma

dels separata skattningar för kvinnor och män. Av utrymmesskäl re-

dovisas här endast tabeller med resultaten från de separata skattning-

2 Denna studie i vissa avseenden vidareutveckling av Thoursie, 1997a, 1997b. är en 23 1

Anna Thoursie

ama.3 Separata skattningar för kvinnor och män är värdefulla

att göra eftersom enskilda bakgrundsfaktorer systematiskt kan ha helt olika effekter på sannolikheten att ett jobb för kvinnor och Den estimän.

merade effekten bakgrundsfaktor erhålls vid

av en som en gemensam

skattning för de båda könen är ett medelvärde effekterna för kvin-

av nor respektive män. Om de könsspeciñka effekterna skiljer sig åt på ett systematiskt sätt blir denna skattning vilseledande. Trots det är se-

parata skattningar för kvinnor och män ovanliga i denna form stu-

av dier.

Problemen med s.k. rundgång mellan perioder öppen arbetslös-

av

het och deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt med åter-

kommande arbetslöshet behandlas inte i detta kapitel.

Resterande del kapitlet är upplagt följer. Först kommer

av som en kort presentation av den s.k. sökteorin är den teoretiska bakgrunsom den till denna studie och vissa empiriska studier gjorts som sven-

ska data kommenteras kortfattat. Sedan följer beskrivning den

en av

datamängd och den metod som använts. Efter detta presenteras och

tolkas analysresultaten och vissa slutsatser presenteras.

9.3 Teoretisk

bakgrund och tidigare studier på svenska data

Arbetslösheten är s.k. beståndsvariabel, ett mått på antalet en personer som är arbetslösa vid en viss tidpunkt. Storleken på beståndet bestäms

dels av en flödeskomponent inflödet arbetslösa, dels

- av nya av en

varaktighetskomponent hur länge de arbetslösa personerna blir kvar

-

som arbetslösa. Storleken på varaktighetskomponenten påverkas

av

hur hög sannolikheten är för de arbetslösa få jobb

att ett eller att läm-

na arbetslösheten på något annat sätt, t.ex. för att utbilda sig. En teoretisk nationalekonomisk analys övergångssannolikheter av från arbetslöshet görs ofta med hjälp olika s.k. sökmodeller. I dessa av modeller bestäms sannolikheten för arbetslös individ att få jobb en ett av såväl hennes eller hans eget sökbeteende, personliga kvalifikatio-

ner, såsom utbildning och yrkeserfarenhet, läget arbetsmark-

som

naden. Chansema för att få ett jobb ökar inriktningen

en person om

och nivån på dennes utbildning de önskemål eller krav

passar som ar-

betsgivarna har. En arbetslös kan själv påverka sina chanser att få ett

jobb, dels genom de krav hon eller han ställer for att acceptera ett som

arbetserbjudande, dels genom den intensitet och på de sätt hon eller

han söker arbete. Kraven kan t.ex. röra lönenivån, arbete, typ av ar-

3Tabeller med resultaten från de gemensamma skattningama för de båda könen kan erhållas från författaren.

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet -

betstider och har möjlighet till pendling eller flyttning.

om personen

förälder till små barn kan innebära begränsning vad gäller

Att vara en

arbetstider och pendlingsmöjligheter. Intensiteten beror bland annat på hur mycket tid individen lägger ned på att söka jobb. Skilda sätt att

arbetsförmedling, platsannonser, direktkontakt

söka jobb, t.ex. via

med arbetsgivare, etc. kan olika effektiva. vara

arbetsmarknadsläget har betydelse för i vilken utsträckning en

Att

arbetslös individ själv kan påverka chansen att få ett jobb säger sig

Om antalet arbetssökande är stort och antalet lediga platser är självt. de ansträngningarna att ha mindre betydelse för

få så kommer egna

få antalet sökande ledigt arbete är

sannolikheten att ett jobb än om per

litet. varit arbetslös längre tid kan i sig minska chanserna att få Att ha en

jobb. Detta fenomen kallas ofta för negativt varaktighetsberoen-

ett

den arbetslöse, på grund lång frånde och kan uppkomma om av en från yrkeslivet förlorar yrkeskunskaper och yrkesskicklighet

varo

arbetsgivare långtidsarbetslösa har lägre humankapital, om tror att

andra arbetssökande och därför föredrar att inte an-

produktivitet än

ställa varit arbetslösa länge eller om den arbetslöse tappersoner som motivationen söka arbete, kanske efter att ha fått nekande bepar att

sked på många ansökningar.

denna använt svenska

De allra flesta undersökningar av typ som perioder då arbetslösheten och omfattdata är baserade på urval från de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna betydligt lägre ningen av var

vid analys dagens läge

än idag Det minskar relevansen en av ar-

betsmarknaden. Vidare, de flesta datamängder använts har haft

som särskilda karaktäristika, t.ex. innehållit information enbart om ung-

eller delen män blivit arbetslösa vid företags-

domar till största som

resultaten från dessa tidigare studier

nedläggningarf Generellt visar

något negativt varaktighetsberoende inte förekommer. Un-

att större

dersökningsresultat visar ett positivt varaktighetsberoende, dvs.

som

sannolikheten för arbetslös att få ett jobb ökar något längre

att en

varit, ungefär lika vanliga resultat vilka arbetslöshetsperioden är som

negativt varaktighetsberoende.

visar ett svagare inom sökteorin är högre nivå arbetslöshetser- En slutsats att en till längre arbetslöshetstider eftersom de arbetslösa då sättningen leder

den lägsta lön de accepterar att jobba för den s.k. reservations-

höjer

4 Albrecht, Holmlund Lang, 1989; Edin,l989; Edin Holmlund, 1991; Hark- Se Heikensten, 1984; Höjgárd, 1994; T. Korpi, 1994, 1995; W. Korpi, 1995, man, 1987; och Löfgren Engström, 1989. s Endast i Heikensten, 1984, Höjgård, 1994, samt W. Korpi, 1995, är analyserna gjorda på större, heterogena datamängder.

Anna Thoursie

lönen och/eller söker arbete mindre intensivtf Det är viktigt kom-

att

ma ihåg att detta resultat förutsätter ganska

en generös tillämpning av

reglerna för att berättigad till ersättning så

vara att en person som

tackar nej till ett erbjudet arbete inte automatiskt blir

avstängd från

fortsatt ersättning.7 En slutsats inom sökteorin

annan är att om perio-

den med arbetslöshetsersättning är tidsbegränsad så stiger sannolik-

heten att lämna arbetslösheten för jobb ett när perioden går mot sitt slut, dels att reservationslönen sjunker, dels

genom genom att sökin-

tensiteten stiger Det svenska systemet, att kan kvalificera sig

man

för en ny ersättningsperiod delta i genom att en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, innebär i praktiken att tidsbegränsningen försvinner. Om deltagande i en åtgärd ett likvärdigt alternativ till arbete skul-

ses som

denna utförsäkringsgaranti kunna medföra sannolikheten

att att

ett jobb inte stiger mot slutet ersättningsperioden dvs.

av att det inte uppstår incitament leder till att reservationslönen sjunker som och

sökintensiteten stiger i utsträckning samma som när en tidsbegränsning faktiskt gäller. I detta resonemang måste naturligtvis hänsyn

tas

till möjligheten att deltagande i arbetsmarknadspolitisk

en åtgärd kan öka sannolikheten att få ett jobb risken för

genom att utslagning från arbetsmarknaden kan dämpas. Effekter denna torde

som dock inte

vara koncentrerade just till slutet ersättningsperioden.

av

När för- och nackdelar med olika typer ersättningssystem dis-

av

kuteras är det viktigt att ha i åtanke att det bästa inte nöd-

systemet

vändigtvis är det som momentant den lägsta arbetslösheten. Inte

ger

bara incitamentseffekter utan även fördelningspolitiska effekter har betydelse. Vidare kan effektivitetsvinster uppstå längre söktider

om

leder till en bättre matchning mellan de arbetssökande och de lediga jobben, rätt person på rätt jobb, jämfört med vad kortare söktider

skulle göra. Hur icke önskvärda de effekter olika

pass som ersätt-

ningsregler bedöms ge upphov till är politisk fråga.

en

6 Givet att ett arbetsvillkor måste uppfyllt för att arbetslös skall berättigvara en vara ad till ersättning kan dock en höjd ersåttningsnivå leda till kortare arbetslöshetstider för vissa grupper, t.ex. nyinträdande på arbetsmarknaden. En högre ersätmingsnivâ innebär att det blir mer attraktivt att skaffa sig ett arbete för att därigenom skaffa sig en försäkring mot inkomstbortfall vid eventuell framtida arbetslöshet. Detta incitaen ment gäller även arbetslösa som är nära tidpunkten för utförsäkring. 7Exempelvis, om antalet arbetssökande arbetstörmedlare är högt, situation per en som är trolig t.ex. vid en lågkonjunktur, såtorde hård kontrollfunktion svårare en vara att upprätthålla av rent praktiska skäl. Vidare, antalet lediga platser få i relation om är till antalet arbetssökandeblir det svårare att anvisa en arbetssökande till viss plats en för att på så vis testa om är villig att ta jobbet, jämfört med personen om antalet ledia platser är många.

För en teoretisk och/eller empirisk genomgång incitamentseffekter arbetslösav av hetstörsäkringar, se t.ex. Atkinson Micklewright, 1991; Björklund Holmlund, 1991; Björklund, 1996; Devine Kiefer, 1991; Layard m.fl. 1991, samt Pedersen , Westergård-Nielsen, 1993.

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet-

Två studier, Carling m.fl., 1996, och Thoursie, 1997a, annyare vänder data över arbetslösa under 1990-talet från den s.k. Händelsedatabasen, avsnitt 9.4 nedan. Resultaten i båda studierna tyder på se sannolikheten få jobb något slag i Carling m.fl., 1996,

att att ett av

respektive ett fast heltidsjobb i Thoursie, 1997a stiger mot slutet av ersättningsperioden Motsvarande ökför personer som har A-kassa. ning i sannolikheten att få ett arbete går inte att finna hos arbetssökande inte är ersättningsberättigade. Detta resultat betyder också som att för arbetslösa personer med A-kassa som grupp går det inte att finna något negativt varaktighetsberoende, dvs. sannolikheten för denna att få ett fast heltidsjobb minskar inte längre tid de vagrupp rit arbetslösa. Den skattade sannolikheten att lämna den öppna arbetslösheten för att delta i någon åtgärd stiger över tiden i båda studiema. Sannolikheten är som högst i slutet av A-kasseperioden 60

veckor enligt båda studierna.

9.4 Data och metod

Det datamaterial som används kommer till största delen från den s.k. Händelsedatabasen. I denna databas, som administreras av AMS,

finns uppgifter om samtliga arbetssökande som registrerats vid en offentlig arbetsförmedling sedan augusti 1991.9 Händelsedatabasen in-

nehåller information om olika individuella karaktäristika såsom könstillhörighet, födelsedatum, utbildning erhållen arbetsoch typ av

löshetsersättning A-kassa, KAS eller ingen ersättning alls; däremot

finns ingen information storleken på eventuellt utbetalda A-kasseom

belopp. Start- respektive slutdatum för samtliga individers arbetslös-

hets- och åtgärdsperioder är registrerade och det går att se vilken typ

av åtgärd som individen deltar Informationen i Händelsedatabasen

således ganska detaljerad bild av de individuella arbetslöshetsger en

förloppen.° I en del fall avaktualiseras dock den arbetssökande därför

att kontakt upphört utan känd anledning. Detta sker när den arbetslöse

inte kontaktar arbetsförmedlingen inom avtalad tid. I dessa fall går en det således inte att se var personen tagit vägen.

9 för erhålla A-kassa eller KAS registrerad arbetssökan- Ett krav att är att man är som de vid en offentlig arbetsförmedling. Det förefaller som om en betydande del av de icke ersättningsberättigade arbetssökandeockså registrerar sig vid en offentlig arbetsförmedling. Enligt Statistiska centralbyrån, 1993, var över 90 procent av dem som angav att de var arbetslösa Arbetskraftsundersökningama AKU i under perioden augusti-oktober 1992, också registrerade som arbetssökandevid en offentlig arbetsförmedling. 10 Under perioden augusti 1991 december 1994 kodades avgångar till vissa - långvariga visstidsanställningar på heltid som tillsvidareanställningar på heltid. -

Anna Thoursie

Datamängden har erhållits genom att göra ett systematiskt urval

30 procent av personer i åldrarna 25-54 år, registrerades

som som arbetslösa under perioden 1 augusti 1991 30 november 1996, som -

inte hade några registrerade arbetshandikapp, som ville ha ett heltidsarbete, och som kunde börja arbeta en gång. Personer 55 år och

äldre är exkluderade från urvalet eftersom andra, generösa ersättmer

ningsregler gäller för denna åldersgrupp. Att inkludera denna grupp

torde innebära att det blir svårt att särskilja eventuella ålderseffekter

övergångssannolikhetema från effekter de generösa ersättav mer ningsreglema. Vidare finns det skäl att tro att sökbeteendet hos en person som endast har några år kvar till pensionsåldem skiljer sig från sökbeteendet hos personer i andra åldersgrupper på ett sätt som inte är proportionellt, dvs. som inte låter sig fångas korrekt genom införandet av en variabel som anger födelsekohort. Skälen till att exkludera personer under 25 år är flera. För det

första har arbetskraftsdeltagandet bland ungdomar sjunkit kraftigt under l990-talet parallellt med ett ökat deltagande i reguljära studier.

Det torde innebära att sammansättningen av den unga arbetskraften har förändrats; ungdomar som är mer studiemotiverade har lämnat arbetskraften i högre utsträckning än andra. Vidare har ungdomar en

större benägenhet än äldre att prova sig fram job-shopping till ett lämpligt jobb. Effekten av detta annorlunda sökbeteende över-

gångssannolikhetema torde även den svår att fånga på ett korrekt vara sätt genom införandet av en variabel som anger födelsekohort. Totalt ingår 93 663 individer i urvalet, varav 34 386 kvinnor och

59 277 män. Dessa personer följdes under sin första registrerade peri-

od som öppet arbetslösa eller till och med undersökningens sista ob-

servationsdatum som är 31 december 1996. Från Händelsedatabasen hämtas information om personemas könstillhörighet, ålder, erfarenhet

i sökt yrke, utbildningsnivå samt typ av arbetslöshetsersättning. Vida-

re kontrolleras för lokala arbetsmarknadsfcirhållanden mätt som den relativa arbetslösheten enligt AKU och för andelen registrerade arbetslösa i åtgärder i individens hemlän. De båda sista förklarande variablema har månad. De lokala arbetsmarknadsförhållandemätts per na avses spegla hur lätt eller svårt det är för en arbetslös att få erbjud-

anden om jobb. Andelen arbetslösa i åtgärder avses spegla sannolik-

H Den maximala ersättningsperioden för personer under 55 år som har A-kassa är 300 arbetsdagar vilket motsvarar cirka 60 veckor. För personer under 55 år som har KAS är den maximala ersättningsperioden 150 arbetsdagar vilket motsvarar cirka 30 veckor. För personer mellan 55 och äldre som har A-kassa är den maximala ersättningsperioden 450 arbetsdagar. Den maximala ersättningsperioden med KAS är 300 och 450 arbetsdagar för personer 55-59 år respektive 60-64 år. 121990 var arbetskrañsdeltagandet för personer 16-19 år och 20-24 år 50 procent respektive 82 procent. 1996 var motsvarande siffror 26 procent respektive 63 procent.

Kvinnors och mäns vägar ut arbetslöshet ur -

heten för arbetslös att bli placerad i åtgärd. En hög andel ar-

en en

betslösa i åtgärder förväntas öka sannolikheten att bli placerad i en åtgärd. Enligt sökteoretiska standardantaganden kan man också förvänta sig att hög sannolikhet att bli åtgärdsplacerad driver upp den

en arbetslöses reservationslön och sänker därmed utflödet till arbete. Händelsedatabasen innehåller inte information antal barn i perom hushåll samt barnens ålder. Inte heller finns information om sonens individens födelseland. Datamaterialet från Händelsedatabasen har

därför kompletterats med information från Statistiska centralbyråns

befolkningsregister vad dessa båda variabler. l tabell 9.2 återavser finns vissa individkaraktäristika medelvärden i urvalet, dels totalt,

dels fördelat på kvinnor respektive män. Värdena på de individspeciñka bakgrundsvariablema i tabell 9.2 är ganska lika fördelade mellan män och kvinnor. Andelen yngre kvin-

är något högre än andelen män. Andelen kvinnor med en nor yngre

gymnasieutbildning på minst högst två år är lägre än motsva-

ett men

rande andel bland männen. Däremot är andelen kvinnor med högskolebakgrund högre än motsvarande andel bland männen. Männen har i genomsnitt längre erfarenhet än kvinnorna i det yrke de söker. Kvinarbetslöshetsperioder är något kortare än männens. Båda kö-

nornas

har dock ganska korta genomsnittliga avslutade arbetslöshetspe-

nen rioder, cirka 4-5 månader.

Den statistiska metod används är baserad på s.k. livsförlopps-

som

analys. I modellen skattas hur övergångssannolikhetema till de olika

destinationerna utvecklas mellan perioder om fyra veckor. Det innebär att skattningama visar hur övergångssannolikhetema varierar mellan de olika fyraveckorsintervallema. Inom varje fyraveckorsintervall antas däremot övergångssannolikhetema vara konstanta. För de olika individspecifika variablema bestäms sedan godtyckligt en s.k. jämförelsegrupp, t.ex. född 1942-443 född i Sverige ingen tidigare erfarenhet i sökt yrke, grundskola högsta utbildning

som ingen arbetslöshetsersättning. De skattade värdena skall sedan jäm-

föras med jämförelsegruppens värden per definition är satta till 0

som

alla värden är i logaritmerad f0rm.

n information . . medborgarskap. Däremot . finns om personens 14 Den modell skattas i studien stegvis konstant, "proportional hazard som är en modell, t.ex. Blossfeld Rohwer, 1995, eller Lancaster, 1990. se s procentuella effekten övergángssannolikheten ett skattat värde, Den av x, ges av uttrycket 100expx-l.

Anna Thoursie

Tabell 9.2 Urvalets individkaraktâristika andelar i procent om inte annat anges.

Bådakönen Kvinnor Män Kön Kvinnor 37 Män 63 Kohort

Födelseland

Smábarn Harbam tre eller yngre 35 37 34 Högstautbildningsnivå

Erfarenhet i söktyrke

Arbetslöshetsersättning

Övriga,kända typerav avgångar Okänt 13 14 Pågående arbelslöshetsperioder 1 1 1 Andelavslutade perioder som varadelängreän

l vissafall summerar inteprooentandelama till 100 p.g.a avrundning

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet -

Lägg märke till att i de könsspeciñka skattningama kan de erhållna

värdena för respektive kön endast sättas i relation till samma kön. Ett konkret exempel: det skattade värdet effekten av en lång yrkes-

om av

erfarenhet på övergångssannolikheten till ett fast heltidsjobb är högre i skattningen för män än i skattningen för kvinnor så skall inte detta tolkas att lång yrkeserfarenhet ger en man bättre chanser än en

som en

kvinna. Den korrekta tolkningen i detta fall är att graden av yrkes-

erfarenhet betyder för man allt annat lika, jämfört med en

mer en

än för en kvinna allt annat lika, jämfört med en annan

annan man kvinna.

Av övriga kända typer av avgångar är cirka 8 procentenheter fortfarande arbetslösa placerade i andra kategorier i Händelse-

men

databasen exempelvis utan arbete, behov vägledning eller utan

av

arbete, väntar på beslutad åtgärd. I denna kategori ingår också en

mindre cirka 3 procentenheter, som återanställts av sin när-

grupp

mast föregående arbetsgivare vanligtvis enligt de förtursregler som

gäller enligt LAS.

9.5 Resultat

Resultaten från skattningen som gjorts för de båda könen gemensamt

indikerar att män har cirka 24 procents högre sannolikhet än kvinnor

att få ett fast heltidsjobb. Däremot är, väntat, männens sannolik-

som

het att få deltidsanställning betydligt lägre cirka 72 procent lägre.

en

Dessa skillnader är statistiskt signifikanta nivån 1 procent. Sannolikheten för män att fâ ett tillfälligt jobb eller att placeras i en åtgärd är endast något lägre än den för kvinnor, cirka 5 respektive 3 procent lägre. Dessa skillnader är statistiskt signifikanta på nivån 5 procent.

Resultaten från de båda skattningar gjorts separat för kvinnor som och män, tabell 9.3 och 9.4, visar att för både kvinnor och män se

ökar chansen att få ett jobb någon typ om de inte tillhör den

- av äldsta kohorten. Ett stegvist mönster att chanserna ökar yngre -

är speciellt tydligt vad övergångar för kvinnor till ett

man - syns avser

fast heltidsjobb och för män vad avser alla tre typer av jobb. Kvinnor

från de båda äldsta kohortema har vidare lägre chans att gå till ett en

deltidsjobb. Några statistiskt signifikanta ålderseffekter övergångssannolikheten arbetsmarknadspolitisk åtgärd finns däremot inte.

till en Det innebär ålder inte förefaller spela någon större roll att en persons

vad chanserna att bli placerad i åtgärd och att detta gäller så-

avser en väl kvinnor som män.

° Någon tabell inkluderad här kan erhållas från författaren. är utan

Anna Thoursie

Tabell 9.3 Övergångssannolikheternas bestämningsfaktorer för kvinnor.

Estimerade resultat logaritmerade för de proportionella förklarande variablerna.. Signifikant på 1-pr0centsnivån. Signifikant på 5 -procentsnivån Asymptotiska standarayel i kursiv stil

Övergång frånöppenarbetslöshet till: Fasta Temporåra DeltidsarbetenArbetsmarknadshettidsarbetenheltidsarbeten politiska åtgärder Tidskonstanta variabler". Variabelns beteckning Koefñcient Koefñcient Koefñcient Koefticient nivåer standardfel standardfel standardfel standardfel Kohort 1945-49 0,1077 0,1195 0,0792 0,0882 0,0554 00888 0,0722 0,0592 1950-54 01482" 01818 02851" 00764 00555 0 0887 0,0709 0 0601 1955-59 01558" 0,1059 02186" 0.0389 0 0550 0 0889 0,0709 0 0598 1960-63 01702" 0,1820" 02044 -0,0407 00559 0,0902 0,0724 0,0619 1964-66 02535" 0,1686 02562" -00533 0 0560 0 0912 0,0731 0634 Födelseland

0,0599 01237 0,0976 0,0612 Smábam Harbarn tre eller yngre -0,2761 -03547" -0,1646 -0,1383 0,0276 0,0464 0 0354 0,0331 Högstautbildningsnivå Lägreängrundskola 00177 0,0615 01331 0,0124 00600 00990 00766 00613 Gymnasium, kortareän1 -0,1409 03196" 04992" 02260" 00530 00751 00548 00500 Gymnasium. minst men högst2 -0,0013 02437 02925" 01275" 00365 00591 00456 00397 Gymnasium, än2 mer 01521 01669 00679 0,1000" 00403 00692 00562 00468 Högskola 04223" 04014" 03453" -00639 00326 00564 00457 00419 Erfarenhet i söktyrke Någonerfarenhet 01681 00296 02089" -00883 00420 00678 00602 00494 Långerfarenhet 01972" -00845 02044" -0,1647" 00394 00628 00561 00453 Arbetslöshetsersättning A-kassa -0,1977" -0.0360 06977" 02311" 00285 00484 00520 00386 KAS 00860 -01 164 06830 03876" 00410 00786 00717 00570

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet -

Fortsättning på tabellen från föregående sida

Övergång från öppen arbetslöshet till: Fasta Temporara DeltidsarbetenArbetsmarknadsheltidsarbeten heltidsarbeten politiska åtgärder Tidsvarierande variabler Variabelns beteckning Koefñcient Koefticient Koeffrclent Koefficient nivåer standardfel standardfel standardfel standardfel Arbetslöshet i individens hemlån, procent Högre än6 men högst 8 procent -0,4066" -0,1425 -0,1707 -0,3391 0,0380 0,0718 0,0529 0,0547 Högre än8 men högst10 procent -0,5940" -0,1718 -0,3380 -0,3808 0,0364 0,0674 0,0511 0,0510 Högre än10 men högst12 procent -0,B191 -0,1212 -0,3677 -0,2981 0404 0694 0528 0518 Högre än12 procent -0,9266" 0,1001 -0,0903 -0,1344 0,0443 0,0716 0,0522 0,0552 Arbetslösa i åtgärderiindividens hemlån,procent Högreän25 men högst35 procent -0,0548 00858 01288 05279" 0350 0591 0509 0529 Högreän35 men högst45 procent -0,1913 01239 0,3147"" 0,843" 0381 0,0609 0505 0514 Högreän45 men högst 55procent -0,3072 0,0881 03995 0.97.53

Anmärkningar". Jämtörelsegrupp fördetidskonstanta variablema: född 1942-44,född Sverige, i utan bam tre eller ingentidigare erfarenhet i söktyrke, grundskola som högstautbildning, ingen arbetslösyngre, hetsersåttning Jämförelsegrupp förde tidsvarierande variablema: högst6 procent i öppenarbetslösheti individens hemlån en viss manad,högst procent 25 av de arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska åtgärderi individens hemlån en vissmanad.

Anna Thoursie

Tabell 9.4 Övergångssannolikheternas bestämningsfaktorerför män. Esti-

merade resultat logaritmerade för de proportionella de variablerna. Signifikant på I-procentsnivån. Sigmfkant på 5-procentsnivån. Asymptotiska slandardfel i kursiv stil.

Övergång frånöppenarbetslöshet till. Fasta Temporara DeitidsarbetenArbetsmarknadsheltidsarbetenheitidsarbeten politiska åtgärder Tidskonstanta variabler". Variabelns beteckning Koefficient Koefficient Koefficient Koefficient nivåer standardfei standardfel standardfe standardfei Kohort 1945-49 00998" 0,001B 01201 -0,0246 0 0334 0 0599 0 0910 0368 1950-54 01958" 00963 02891" -00390 0 0337 0,0605 0,0909 00380 1955-59 02184" 01559 03562" -0,0362 0 0337 0606 0 0908 0 0384 1960-63 02755 01753" 03877 -0,0679 00340 0 0617 00920 0,0393 1964-66 02928 01890" 04490" -0,0273 0 0348 0,0631 0 0936 0 0403 Födelseland Norden -0,1302 -0,1540 -0,2302 -0,2059 0 0326 0.0639 00936 00427 Europa -0,3669" -04290 -00952 -0,1251 00429 00880 01058 0,0513 Utom Europa -0.6714 -0,7064" -02535 01730" 00394 00818 00900 00435 Småbarn Harbarntre eller yngre 01363" 0,0305 0,0034 0,0103 00169 00326 00451 00218 Högstautbildningsnivå Lägreängrundskola -0,0345 01075 01663 0,0301 00330 0,0608 00835 00403 Gymnasium, kortareän1 -O,2643 00610 00837 01758" 00352 0,0613 0 0835 00384 Gymnasium, minst 1 men högst2 -0,0128 01550" -01155 02530" 00203 00388 00563 00259 Gymnasium, än2 mer -0,0603 -00458 -00122 01821 00250 00489 00673 00310 Högskola 01387" 01413" 03714" 00926" 00242 00483 00624 00334 Erfarenhetsökt i yrke Någonerfarenhet 00723 -0,1040 00269 -0,0721 00368 00684 00869 00488 Långerfarenhet 02942 -0,0272 -0,0717 -00607 00333 00610 00800 00405 Arbetslöshetsersättning A-kassa -0,0119 01254" 06199" 03468" 00209 00407 00658 00304 KAS 01951" -0,2093 05809" 02598" 00282 00652 00850 00441

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet-

Fortsättning på tabellen från föregående sida:

Övergång frånöppen arbetslöshet till: Fasta Temporära Deltidsarbeten Arbetsmarknaden heltidsarbeten heltidsarbeten politiska åtgärder Tidsvarierande variabler: Variabelns beteckning Koefñcient Koefñcient Koefticient Koefticient nivåer standardfel standardfel standardfel standardfel Arbetslöshet individens hemlän, procent Högre 6 än men högst 8 procent -0,2827" 0,0478 -0,2154 -0,2700 0268 0628 0,0728 0429 Högre 8 än men högst10 procent -0,3722 0.193523" -O,2626" -0,1882 0,0258 0588 0,0699 0400 Högre än10 men högst 12procent -0,4231 0,433" -0,1784 -0,1169 0,0270 0,0586 0,0716 0,0403 Högreän12 procent -0,5344"" 015889" -0,2145 0,0162 0,0299 0605 0,0791 0426 Arbetslösa i åtgärderiindividens hemlän,procent Högreän 25 men högst 35procent 0,0934 0,1127 0.1357 03394" 0246 0465 0690 0371 Högre än35 men högst 45 procent -0.0213 0,1076 0,1118 05190" 0254 0463 0,0697 0354 Högreän45 men högst 55procent -0,0934" 0,1481 02498" 08860" 0251 0,0451 0,0666 0,0337

Anmärkningar. Jämförelsegrupp för de tidskonstanta variablema: född 1942-44,föddi Sverige, utan barn tre eller yngre. ingentidigareerfarenhet sökt yrke.grundskola som högsta utbildning, ingen arbetslöshetsersättning. Jämförelsegrupp fördetidsvarierande variablema: högst6 procent i öppenarbetslöshet i individens hemlän en viss månad,högst25 procentav de arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i individens hemlän viss en månad.

Den svåra situationen på arbetsmarknaden för personer födda i utlan-

det bekräftas ånyo. Detta gäller båda könen. Uppdelningen av över-

gångar till jobb är forstahandsval respektive andrahandsval kan som också användas för att se om det är mindre svårt for utlandsfödda peratt komma arbetsmarknaden via ett jobb som är ett andrasoner handsval, jämfört med ett jobb som är ett forstahandsval. Resultaten

visar dock att utlandsfödda kvinnor och män har en betydligt sämre

chans än svenskfödda personer även att få jobb som är andrahandsval. Resultaten visar vidare att ha ett barn i åldern 0 till 3 år kraftigt sänker övergångssannolikhetema for kvinnor till alla fyra destinatiofast heltidsarbete, temporärt heltidsarbete, deltidsarbete respekner, tive arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Sänkningen är störst vad gäller

tillfälliga heltidsjobb. Samtliga skillnader är statistiskt signifikanta. För män däremot, är effekten på övergångssannolikheten till tempo-

Anna Thoursie

rärt heltidsarbete, deltidsarbete respektive arbetsmarknadspolitisk åt-

gärd av att ha ett barn i åldern 0 till 3 år positiv men inte statistiskt

signifikant. Den positiva effekten högst och statistiskt signifi-

är som kant vad gäller effekten på sannolikheten att få ett fast heltidsjobb. Resultaten vad gäller effekter av olika utbildningsnivåer på övergångssannolikhetema är intressanta. Att ha en gymnasieutbildning som högsta utbildning förefaller inte öka chanserna att få en fast hel-

tidsanställning, jämfört med att enbart ha grundskola som högsta utbildning. Det finns ett undantag; kvinnor med en gymnasieutbildning

som är längre än två år har större chans att få ett fast heltidsjobb än

kvinnor som enbart har grundskola denna positiva effekt är statistiskt

signifikant. Motsvarande effekt för män med en gymnasieutbildning

som är längre än två år är negativ även den är statistiskt signifikant. Däremot har de flesta grupper av gymnasieutbildade större chanser än enbart grundskoleutbildade att få tillfälliga heltidsjobb. Detta mönster är tydligast och statistiskt signifikant för kvinnor men betydligt sva-

gare för män. För kvinnor gäller detta mönster även deltidsjobb. För

både kvinnor och män med en gymnasieutbildning som är kortare än

ett år är effekten på övergångssannolikheten till fast heltidsarbete starkt negativ och statistiskt signifikant. Denna grupp utgör en relativt liten del av urvalet 8 procent av kvinnorna och 6 procent av männen. Den största delen av denna grupp har en oavslutad två-årig

gymnasieutbildning men även viss interna utbildningar t ex inom

posten, SJ, etc. förekommer. En gymnasieutbildning ökar sannolikheten för båda könen att bli

placerad i en åtgärd, jämfört med att enbart ha grundskola. För män

gäller detta också om de har en högskolebakgrund. Skiljelinjen för båda könen vad gäller chanserna att få ett jobb som är ett förstahandsval dvs. ett fast heltidsjobb förefaller gå mellan - att ha eller inte ha en högskolebakgrund. Dock, denna förbättring av

chanserna kan i alla fall delvis bero på s.k. selektionseffekt. En

en person som i urvalet är registrerad som att hon eller han har en högskolebakgrund har minst 20 högskolepoäng men behöver inte ha av-

slutat utbildningen. Däremot måste hon eller han ha haft tillräckligt

goda betyg från gymnasiet alternativt tillräckligt höga poäng på hög-

skoleprovet för att bli antagen till högskolan. Detta innebär att det inte nödvändigtvis är högskolebakgrunden som bidrar till att öka sannolikheten att få ett fast heltidsjobb utan att en sådan bakgrund reflek-

terar en högre förmåga i något avseende, t.ex. inlämingsförmåga,

jämfört med personer utan liknande bakgrund. Denna förmåga bien

drar då till att öka chanserna att få ett fast heltidsjobb.

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet

Att ha någon eller lång yrkeserfarenhet i det yrke man söker höjer chanserna att få ett fast heltidsjobb. För kvinnor gäller detta mönster även övergångar till deltidsjobb. Sannolikheten att till en tillsvidareanställning på heltid är lägre för personer som har A-kassa för kvinnor är denna effekt statistiskt -

signifikant jämfört med personer inte har någon arbetslöshets-

- som

ersättning. Att ha KAS däremot, ökar sannolikheten att till ett fast

heltidsjobb; för båda könen är denna effekt statistiskt signifikant.

Sannolikheten att gå till ett deltidsjobb ökar om individen har A-kassa

eller KAS; även denna effekt gäller för båda könen. Som väntat ökar sannolikheten för båda könen att gå till arbetsmarknadspolitisk en åtgärd om personen har A-kassa eller KAS. Den skattade effekten från de lokala arbetsmarknadsförhållandena

sannolikheten att få ett fast heltidsjobb är den förväntade; högre

arbetslösheten är i individens hemlån, desto lägre är chanserna att få ett fast heltidsjobb. De lokala arbetsmarknadsförhållandena påverkar övergångssannolikhetema till fasta heltidsjobb mer för kvinnor än för män. När den lokala arbetslösheten är hög torde det vidare vanlivara gare att de jobb som finns är av tillfällig art. Resultaten indikerar att för män ökar övergångssannolikhetema till tillfälliga heltidsjobb högre den lokala arbetslösheten är. Det finns också indikationer att en hög andel arbetslösa i åtgärder i hemlänet sänker övergångssannolikhetema till fasta heltidsjobb for kvinnor. Resultaten för männen är i detta avseende splittrade. mer I diagram 9.lA och 9.lB återfinns de absoluta övergångssanno-

likhetema for jämforelsegruppen avbildade i antilogaritmerad form.

På grund av att antalet kvinnor i urvalet är mindre har skattningama för kvinnor lägre statistisk precision än den för män. Som en synes är de absoluta övergångssannolikhetema mycket lägre för övergångar till tillfälliga heltidsarbeten och till deltidsarbeten jämfört med fasta heltidsjobb och åtgärder. Detta resultat gäller båda könen. Varken for kvinnor eller män förefaller det finnas något negativt varaktighetsberoende avseende övergångssannolikheten till fasta heltidsjobb. För männen stiger de absoluta övergångssannolikhetema mot slutet av er-

sättningsperioden för A-kassa i slutet av period 15 inträffar 60-vec-

kors gränsen. Det bör noteras att det har inte varit möjligt att korrige-

17Tabeller med standardfel för dessaskattningar kan erhållas från författaren. Notera att storleken på de absoluta övergångssannolikhetema är beroendepå hur jämförelsegruppen ser ut och hur värdena på de skattade parametrarna förhåller sig till jämförelsegruppens värden. Detta innebär att man inte bör jämföra skillnaden i nivåer mellan kvinnornas och männens absoluta övergångssannolikheter. Eventuella skillnader kan bli omkastade om en annan jämförelsegrupp väljs. Däremot kan man studera skillnader i hur de absoluta övergångssannolikhetema förändras över tiden, dvs. om det finns könsspecifika skillnader i varaktighetsberoende.

Anna T hoursie

ra arbetslöshetsperiodema, som de erhålls från Händelsedatabasen,

för eventuella sjukskrivningsperioder eller perioder för vård av sjukt

barn i dessa fall utgår inte A-kassa utan sjukpenning. Det innebär

att många personer, som i Händelsedatabasen är registrerade som att de har oavbrutna arbetslöshetsperioder drygt 60 veckor, inte behöv er vara utförsäkrade. De absoluta övergångssannolikhetema till arbetsmarknadspolitiska åtgärder är som högst för båda könen precis

efter det att 60-veckors gränsen passerats.

Diagram: Estimerade absoluta övergångssannolikheter antilogaritmerade

för jämförelsegruppen, övergång från öppen arbetslöshet till: a fasta hel-

tidsarbeten; b temporära heltidsarbeten; c deltidsarbeten, eller arbets-

marknadspolitiska åtgärder. De absoluta övergångssannolikheterna är beräknade per 1000 persondagarförjämförelsenivån på de proportionella variablerna. Samtliga tidsperioder utom den sista är-i/jøraveckorsintervaller.

Diagram 9.1 6 A Kvinnor t Fastaheltidsarbeten . m" Temporäraheltidsarbeten 5 "- Deltidsarbeten - ° - - - - - - - ° ° - - - - - - - f "Arb mar. pol åtgärder

Diagram I 5 B Män - Fastaheltidsarbeten m Temporaraheltidsarbeten Dssltittsarbetp." 4 åtgärder ° ° Arb. mar. pol. åtgärder l . . t o

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet -

9.6 Avslutande diskussion

Resultaten i denna studie tyder på att arbetslösa kvinnor har mindre

chanser än arbetslösa män att få ett fast heltidsjobb, trots att samtliga

personer i detta urval är registrerade som att de söker heltidsarbete.

Från den datamängd använts kan emellertid inga slutsatser dras

som

huruvida denna skillnad i chanser att få fasta heltidsjobb beror på att arbetsgivarna oftare föredrar att anställa män på sådana jobb eller på att kvinnor är mer öppna för andra lösningar, t.ex. deltidsjobb. Däremot framgår det klart att det finns en negativ effekt att ha små

av

barn på kvinnors övergångssannolikheter till samtliga destinationer, fasta såväl tillfälliga heltidsjobb, deltidsjobb eller åtgärder. För

som

män är effekten den motsatta, i synnerhet vad gäller övergångssannolikheten till fasta heltidsjobb. De skattade könsspecifika effekterna på övergångssannolikhetema är således förenliga med den traditionella uppdelningen

av ansvars-

områdena i familjen: Mannen har rollen den huvudsakliga fa-

som

miljeförsörjaren och tar därmed for att tjäna merparten hus-

ansvar av

hållets inkomst. Kvinnan tar det huvudsakliga ansvaret för vård

av barn samt hemmets skötsel; hennes löneinkomster blir

i och för sig

kanske viktiga komplement till inkomst. En bidragande

mannens orsak till den negativa effekten att ha små barn för övergångssarmoav likheterna för kvinnor kan också det är svårt för arbetslösa vara om

kvinnor, som fått ett arbetserbjudande, att ordna barnomsorg. Det kan också så att arbetsgivare är ovilliga att anställa kvinnor inte

vara men män som har små barn, t.ex. de förväntar sig att mödrar till små om barn ofta är borta från arbetet under det att de räknar med att fäder till små barn inte behöver stanna hemma lika ofta.

Det traditionella mönstret som framkommer understryks

ovan av

de resultat som rör effekten olika typer arbetslöshetsersättning

av av på övergångssannolikhetema. Jämfört med inte har nåpersoner som

gon arbetslöshetsersättning är sannolikheten att till en tillsvidareanställning på heltid lägre for har A-kassa. Denna effekt

personer som

är statistiskt signifikant for kvinnor inte för män.

men

Trots att huvudsyftet med detta kapitel är att kommentera könsspe-

ciñka skillnader bör de generella resultaten vad gäller effekten av

olika arbetslöshetsersättningar på övergångssannolikhetema kom-

menteras närmare. Dessa resultat är något motsägelsefulla och bör

ses

som högst preliminära. Att ha KAS ökar sannolikheten att gå till ett

m En källa till osäkerhet i detta sammanhang är att data inte innehåller uppgifter om ersättningsnivåer. För att undersöka denna fråga närmare bör materialet kompletteras med uppgifter om storleken på utbetald A-kassa, tidigare lön samt andra inkomster. Vidare torde det vara en god idé att se närmare på vilken A-kassa som personerna är

Anna Thoursie

fast heltidsjobb jämfört med att inte ha någon ersättning alls; för båda könen är denna effekt statistiskt signifikant. Om enbart ekonomiska incitament betydde något för chansen att lämna arbetslösheten för ett jobb så skulle personer utan ersättning ha högst sannolikhet att få ett jobb. I urvalet kan vi dock inte kontrollera för huruvida dessa perso-

ner har socialbidrag eller inte. För att berättigad till KAS måste

vara man ha arbetat en viss tid före arbetslöshetsperioden. Detta torde innebära att personer med KAS har bättre förankring arbetsmarken naden än personer utan någon ersättning, en förankring det inte som

går att kontrollera för annat än för erfarenhet i sökt yrke. Detta kan

vara en förklaring till att de som har KAS har en högre sannolikhet att

till ett fast heltidsjobb än de som inte har någon ersättning. Ekonomiska incitament torde emellertid delvis förklara varför sannolikheten att lämna arbetslösheten för ett fast heltidsjobb är högre för de som har KAS än för de har A-kassa. KAS-ersättningen är lägre och som ersättningsperioden kortare jämfört med A-kassa. Resultatet kan även

spegla en förmedlingseffekt. Det är ganska naturligt att handläggare på arbetsförmedlingarna, som har många klienter och begränsat med

tid, främst prioriterar människor med lägre ersättning och kortare er-

sättningsperiod när det gäller att förmedla de arbeten är tillgäng-

som

liga. Det finns således ett problem med att särskilja förmedlingseffekter från incitamentseffekter. I detta sammanhang behöver omfattning-

en och effekten av återanställningar samt rena säsongsfluktuationer studeras närmare. Att övergångssannolikheten för båda könen är - högre till deltidsjobb men lägre till fasta heltidsjobb för den har som A-kassa skulle kunna tolkas att deltidsjobb inte är ett uttalat sämsom re val för A-kasseberättigade arbetslösa som söker heltidsjobb. Dock, större delen av undersökningsperioden ligger innan skärpningen av reglerna för ersättning vid deltidsarbetslöshet trädde i kraft. Resultaten vad gäller effekten främst kortare för

av en men män

även en längre gymnasieutbildning övergångssannolikheten till

fasta heltidsjobb är något illavarslande. Resultaten tyder på att ha en

gymnasieutbildning som högsta utbildning generellt inte förefaller öka chanserna att fa fast heltidsanställning, jämfört med att enbart

en ha grundskola som högsta utbildning. Undantaget från detta är kvin-

nor med en gymnasieutbildning är längre än två år. En tolkning

som

som är förenlig med detta mönster är att personer i åldrarna 25-54 år,

alltså inga ungdomar med kortare gymnasieutbildningar som blivit arbetslösa inte anses tillräckligt attraktiva att anställa fasta heltidsjobb; att arbetsgivare under 1990-talets första hälft generellt har höjt

anslutna till. Att chanserna att gå till ett tillfälligt heltidsjobb ökar för en man som har A-kassa kan kanske bero på att andelen med säsongsarbete hög i vissa A-kassor är där merparten av medlemmarna är män.

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet

jobb; att arbetsgivare under 1990-talets första hälft generellt har höjt utbildningskraven vad gäller vilka de vill anställa på fasta heltidsjobb.

En annan tolkning som inte utesluter den första är att dessa personer

har för höga reservationslöner, dvs. de söker inte lägre avlönade fasta

heltidsjobb vilka däremot söks av personer med enbart grundskola

som högsta utbildning. De data som använts i studien innehåller dock inte någon information som explicit kan stödja några av dessa tolkningar. Inte heller går det att skilja mellan effekter övergångssannolikheterna gammal gymnasieutbildning och nyförav en en värvad. Då personerna i urvalet är i åldrarna 25-54 år torde dock de flesta, som har en gymnasieutbildning som högsta utbildning, ha forvärvat den för flera år sedan. För båda könen verkar det emellertid som att skiljelinjen vad gäller chanserna att få ett jobb som är ett förstahandsval ett fast heltidsjobb går mellan att ha eller inte ha - - en högskoleutbildning. Dock, en del av denna förbättring av chanserna kan bero en selektionseffekt.

Att de absoluta övergångssannolikhetema till arbetsmarknadspoli-

tiska åtgärder allra högst för båda könen kring utförsäkär som - -

ringstidpunkten för A-kasseberättigade skall inte tolkas som att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna huvudsakligen fördelas till per-

soner som är nära tidpunkten för utforsäkring. Av dem började i som en åtgärd hade endast cirka 12 procent kvinnorna och 16 procent av av männen en period av oavbruten öppen arbetslöshet 55 som var veckor eller längre. De flesta personer som började i någon åtgärd gjorde det således tidigare under ersättningsperioden. För dem som trots allt var kvar i arbetslöshet längre än 55 veckor ökade dock sannolikheten att bli åtgärdsplacerad markant.

Finansiering av det forskningsprojekt som artikeln bygger på har till stor del erhållits från Rådet for arbetslivsforskning. Jag är tacksam för värdefulla synpunkter från Mahmood Arai, Helena Persson, Inga Persson och Eskil Wadensjö. Jag har vidare fått betydande hjälp av Anders Harkman, AMS och Gun Alm Stenflo, SCB med att sammanställa data.

Referenser

Albrecht, Holmlund, B. Lang, H. 1989 "Job Search and Youth Unemployment, European Economic Review, ârg. 33, 416-425. Atkinson, A. B. Micklewright, 1991 Unemployment Compensation and Labor Market Transitions: A Critical Review", Journal of Economic Literature, årg. 29, s. 1679-1727. Björklund, A. 1996 Unemployment in Sweden i Björklund, A. Eriksson, T. red., Unemployment in the Nordic Countries. Amsterdam: North-Holland. Björklund, A. Holmlund, B. 1991 "The Economics of Unemployment Insurance: The Case of Sweden" i Björklund, A., Haveman, R., Hollister, R. Holmlund,

Anna Thoursie

Blossfeld, H.-P. Rohwer, G. 1995 Techniques of Event History Modeling. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers. Carling, K., Edin, P.-A., Harkman, A. Holmlund, B. 1996 "Unemployment Duration, Unemployment Beneñts and Labor Market Programs Sweden, Journal of Public Economics, årg. S93 , s. 313-34. Devine, T. Kiefer, N. M. 1991 Empirical Labor Economics. Oxford: Oxford University Press. Edin, P.-A. 1989 Unemployment Duration and Competing Risks: Evidence from Sweden, Scandinavian Journal of Economics, arg. 914, s. 639-653. Edin, P.-A. Holmlund, B. 1991 Unemployment Vacancies and Labour Market Programmes: Swedish Evidence i Schioppa, F. P. red. Mismatch and Labour Mobility. Cambridge: Cambridge University Press. Harkman, A. 1987 Arbetslös ungdom. Regionplanekontoret, Stockholms läns landsting. Heikenstcn, L. 1984 Studies in Structural Change och Labor Market Adjustment. Doktorsavhandling EFI, Handelshögskolan, Stockholm. Höj gård, S. 1996 Långtidrarbetslöshet vid full sysselsättning. Rapport 43, Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier EFA, Stockholm. Korpi, T. 1994 Escaping Unemployment. Doktorsavhandling, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, Stockholm. Korpi, T. 1995 Effects of Manpower Policies on Duration Dependence Reemployment Rates: The Example of Sweden", Economica, arg. 62, 353-371. Korpi, W. 1995 Arbetslöshet och arbetslöshetsförsäkring Sverige. EFA-rapport i 35. Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier EFA, Stockholm. Lancaster, T. 1990 The Econometric Analysis of Transition Data. Cambridge: Cambridge University Press. Layard, R., Nickell, Jackman, R. 1991 Unemployment- Macroeconomic Performance and the Labour Market. Oxford: Oxford University Press. Löfgren, K.-G. Engström, L. 1989 The Duration of Unemployment: Theory and Empirical Evidence i Holmlund, B., Löfgren, K.-G. Engström, L. red. Trade Unions, Employment, and Unemployment Duration. Oxford: Clarendon Press. Pedersen,P. Westergård-Nielsen, N. 1993 Unemployment A Review of the Evidence from Panel Data", OECD Economic Studies, Nr. 20, s. 65-114. Statistiska centralbyrån 1993 Studie av arbetslösa enligt AM V och enligt SCB. Bakgrundsfakta till arbetsmarknads- och utbildningsstatistiken. Statistiska centralbyrån, Stockholm. Thoursie, A. l997a "Effects of Renewable Benefit Periods on Exits from Unemployment, Working Paper 1997, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, Stockholm. Thoursie, A. 1997b Vad påverkade sannolikheten för arbetslösa att få ett jobb under 1990-talets första hälft i Ackum Agell, Hassler, red. 13 inlägg om arbetslöshet. Arbetarrörelsens ekonomiska rad. Stockholm: Landsorganisationen Sverige. i

arbetslöshet

Atypiska jobb och atypisk

för

- typiska kvinnor

INGA PERSSON

10.1 Bakgrund och syfte

En problematisk sysselsättningssituation i Europa i kombination med betydande strukturella förändringar på arbetsmarknadema i industriländerna har lett till att såkallade atypiska eller icke-traditionella sysselsättningsformer uppmärksammats alltmer i internationell forskning och debatt. Beteckningen rymmer en rad olika fenomen, där det gemensamma snarast är vad dessa sysselsättningsformer inte är. Dvs. atypiska jobb avviker på något eller några sätt från den traditionella sysselsättningsformen, där man är anställd dvs. är egenföretagare

på heltid dvs. arbetar deltid och helår dvs. är delårsarbetande

och där anställningen är fast dvs. inte är tidsbegränsad i någon form projektanställning, provanställning, vikariat eller liknande. Omfatt- ningen av sådana icke-traditionella sysselsättningsformer har sedan början av 1980-talet ökat både absolut och relativt i flertalet europeis-

ka länder. Den arbetsmarknadslagstiftning, den socialförsäkringslag-

stiftning och de kollektivavtal utformats i Europa under eftersom krigstiden har ofta sin utgångspunkt i förhållandena för typiska jobb. Detta, liksom de atypiska arbetenas karaktär i sig, innebär att de icke-traditionella anställningsforrnema ofta är problematiska från välfards- och trygghetssynpunkt. Syftet med detta kapitel är att analysera förekomsten och kaav raktären hos atypiska arbeten i Sverige och därvid speciellt belysa utvecklingstendenser skillnader mellan kvinnor och män. Är utsamt vecklingstendensema gemensamma för kvinnor och män eller skapar de icke-traditionella sysselsättningsformema en ny form av könssegregering på arbetsmarknaden Är det kanske rentav så att de atypiska arbetena är typiska för kvinnor Min analys kommer huvudsakligen att baseras på data från de svenska arbetskraftsundersökningarna AKU, men vissa jämförelser görs också med förhållandena i andra EU-länder i mitten av l990-talet. Jag kommer också att begränsa

9 SOUI997:137

Inga Persson

analysen till att omfatta främst vissa former atypical work, nämav

ligen ofrivilligt deltidsarbete dvs. deltidsarbetslöshet och tidsbegränsade anställningar. Jag kommer således t.ex. inte, vilket är vanligt

i den internationella litteraturen, att behandla alla former deltidsarav bete. Långa deltider är i Sverige förhållandevis väletablerade och väl-

reglerade och därför mindre intresse i detta sammanhang.

av

Atypiska arbeten deras omfattning och struktur i Europa

-

Under 1980- och 1990-talen har arbetsmarknaderna i Europa om-

strukturerats och förändrats ett genomgripande sätt. Traditionella

industriarbeten har försvunnit och tjänstesektom expanderat. Många av de nya arbetena har varit icke-traditionella deltidsarbeten -

och/eller tidsbegränsade arbeten Flera länder har avreglerat

sina arbetsmarknader eller på andra sätt sökt underlätta framväxten av nya

arbeten av detta slag Storbritannien är kanske det mest kända och

långtgående exemplet i Europa. Men även i övriga länder i Europa har propåer om att arbetsmarknaden måste göras flexibel framförts mer och i varierande grad vunnit gehör.

Vilken omfattning har då atypiska jobb hittills fått i EU-länder-

na Och hur ser läget ut i Sverige jämfört med i de andra länderna Av den allmänna diskussionen kan ibland få intrycket att de man traditionella arbetena är på väg att försvinna. De jämförande data som finns tyder på att fenomenet trots allt fortfarande är begränsat,

även om detta är tydligare vad gäller tillfälliga arbeten än vad gäller

deltidsarbeten. 3

l För Översikter av utvecklingen atypiska arbeten i Europa, Rodgers av se t.ex. Rodgers 1989, Meulders m.fl. 1994, OECD 1994, 1996, Schömann m.fl. 1995 och De Grip m.fl. 1997. Enligt beräkningar i De Grip m.fl. 1997 ökade andelen atypiska arbeten egenföretagande, deltidsarbeten och tillfälliga arbeten inom EU med cirka 15 procent mellan 1985 och 1995. Men utvecklingen inte entydig; var andelen minskade t.o.m. i vissa EU-ländema. Så fallet i Danmark, där andelen av var deltidsarbetande minskade under dessaår. 2För Översikter och analyser av arbetsmarknadsregleringenoch förändringar i denna i EU-ländema, se Mosley 1994, Schömann m.fl. 1995, Rogowski Schömann 1996 och Büchtemann Walwei 1996. 3Det finns naturligtvis en rad problem vad gäller definitioner etc. olika slags atypav iska arbeten, när man vill göra internationella I min beskrivning här har jag använt mig av dejämförbara data för EU-ländema tas fram Eurostat utisom av från nationellt genomförda arbetskraftsundersökningar och som återfinns i Eurostat 1996. Uppgifterna i denna publikation hänför sig till år 1995, vilket är det första år då även Sverige finns med. Det bör observeras att definitionerna i Eurostats statistik inte behöver sammanfalla med dem i den svenskaarbetskraftsundersökningen.

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet-

Deltidsarbete är kvinnoarbete

Figur 10.1 visar hur andelen av de sysselsatta som arbetar deltid varierade mellan EU-ländema i mitten 1990-talet Nederländerna av ledde ligan; där arbetade mer än var tredje person deltid. Näst vanligast deltidsarbete i Sverige, där fyra arbetade deltid. Nästan var en av lika vanligt som i Sverige var deltidsarbete i Storbritannien och Danmark. I EU-ländema helhet arbetade 16 procent deltid 1995, dvs. som det traditionella heltidsarbetet var fortfarande helt dominerande. Deltidsarbetet i Europa är dock mycket heterogent. Det kan handla långa deltider med i huvudsak samma villkor som heltidsarbete, om också korta arbetstider i osäkra jobb med dåligt socialförsäkmen om ringsskydd.

Figur 10.1 Andel av de sysselsatta som arbetar deltid i E U-länderna procent, 1995.

Andel %

l

35. 30. 25q 20. 15- 10- 5. 0

Källa: Beräkningar från Eurostat 1996.

Hur könssammansättningen de deltidsarbetande ut I alla EUser av ländema är deltidsarbete främst ett kvinnofenomen. Andelen kvinnor

bland de deltidsarbetande varierar från som lägst ca 65 procent i

Grekland och Finland till högst drygt 85 procent i Belgien och

som

Tyskland.5 För EU som helhet ligger andelen kvinnor bland de del-

tidsarbetande på ungefär 80 procent; 4 5 deltidsarbetande är med av andra ord kvinnor. I Sverige uppgår kvinnoandelen till 79 procent,

4 Enligt Eurostats anvisningar har individerna klassiñcerats deltidsarbetande utisom från sina spontana på frågor om arbetstid och inte utifrån exakta uppgiñer egna, svar antal arbetade timmar. Detta motiveras med att arbetstidsfcirhållandena skiljer sig om så mycket åt mellan medlemsländerna och olika näringsgrenar. 5 Uppgifterna könssammansättningen de deltidsarbetande här och i det följanom av de baseraspå Eurostat 1996, Tabell 049, s. 118-119. Uppgifterna avser år 1995.

Inga Persson

vilket kan jämföras med 73 procent i Danmark och 82 i procent Frankrike och Storbritannien. För alla länderna gäller könsskillatt

nadema i andel deltidsarbetande är störst i åldersgruppen 25-49 år

och inte lika markanta bland yngre och äldre. Det atypiska deltids-

arbetet är alltså i hela Europa, inklusive i Sverige, typiskt kvinno-

ett fenomen. Deltidsarbetet är koncentrerat till tjänstesektom. För EU helsom

het återfanns 1995 86 procent de deltidsarbetande i tjänstesektomf

av 12 procent av de deltidsarbetande arbetade inom industrin och 2 procent inom jordbruket. Dessa andelar är ungefär representativa för förhållandena i alla EU-ländema. Andelen de deltidsarbetande av som

återfinns i tjänstesektom kan i vissa länderna något högre; i

av vara

Sverige var den 89 procent och, högst, något över 90 i

som procent Belgien, Finland och Storbritannien. Vissa länder har också

en högre andel av de deltidsarbetande än genomsnittligt inom jordbruket

Grekland 6 procent, Portugal 4 procent och/eller inom industrin Ita-

lien 22 procent, Grekland 20 procent, Portugal 18 Tyskland procent, 17 procent.

Är då deltidsarbetet frivilligt eller ofrivilligt

och finns det någ-

ra skillnader därvidlag mellan deltidsarbetande kvinnor och deltids-

arbetande män Figur 10.2 visar den andel de deltidsarbetande av som

uppgivit att de arbetar deltid eftersom de inte kunnat finna ett heltids-

jobb.

Figur 10.2 Andelen ofrivilligt deltidsarbetande bland samtliga arbetar som deltid i E U-länder procent, 1995.

Andel%

Källa: Beräkningar från Eurostat l 996.

6Uppgifterna om sektorssammansättningen av de deltidsarbetande här och i det följande baseras pá beräkningar från Eurostat 1996, Tabell 054, s. 128-129. Uppgifterna avser ár 1995.

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet - För EU som helhet uppgick denna andel 1995 till 19 procent, men andelen varierade kraftigt mellan ländema; från enbart 7 procent till

uppemot 45 procent.7 För Sverige låg andelen på 27 procent, dvs. en

av fyra deltidsarbetande ville egentligen arbeta heltid. För så gott som samtliga länder gäller att det inte fanns några markanta skillnader

mellan kvinnor och män vad gäller andelen bland de deltidsarbetande som uppgav att de deltidsarbetar eftersom de inte kunnat hitta ett heltidsarbete. Men eftersom de deltidsarbetande kvinnorna, som vi sett

ovan, är så många fler än de deltidsarbetande männen är antalsmässigt betydligt fler kvinnor än män deltidsarbetslösa. För EU som helhet uppgick sålunda antalet ofrivilligt deltidsarbetande kvinnor till 3,2 miljoner, under det att antalet ofrivilligt deltidsarbetande män

bara var 1,2 miljoner. För Sverige andelarna lika stora bland var

deltidsarbetande män och kvinnor 27 procent, men antalet ofrivilligt

deltidsarbetande kvinnor var 220 000 att jämföra med 63 000 män. Ofrivilligt deltidsarbete deltidsarbetslöshet kan således relativt sett inte sägas vara mer typiskt för deltidsarbetande kvinnor än for deltidsarbetande män, men absolut sett dvs. i termer av antal berör-

da är det utan tvivel det.

Tillfälliga arbeten

En annan form av atypiska arbeten som uppmärksammats och diskuterats mycket är s.k. tidsbegränsade eller tillfälliga arbeten tempora-

ry jobs. Dessa kan vara av en rad olika slag det kan röra sig om provanställningar, projektanställningar, vikariat, praktikarbeten osv. Det gemensamma är alltså att dessa anställningar något sätt är be-

gränsade i tiden och att både arbetsgivaren och den anställde på förhand är medvetna och överens detta. Anställningskontraktet

om av-

viker sålunda från det för den typiska eller traditionella fasta anställningen. Av detta följer att förekomsten av tillfälliga arbeten har nära samband med utformningen av arbetsmarknadsregleringar och arbetsmarknadslagstiftning och att omfattningen av det som kommer att registreras som tillfälliga arbeten kan väntas variera med utformningen av arbetsmarknadsregleringen. På en kraftigt avreglerad ar-

betsmarknad kan omfattningen tillfälliga arbeten, annat lika, väntas av vara jämförelsevis liten. På en sådan arbetsmarknad kan den anställde

i allmänhet sägas upp med kort varsel och utan större uppsägningskostnader, dvs. arbetsgivamas behov av att sluta speciella, tidsbegränsade kontrakt kommer att ganska litet. Även kraftigt

vara en

reglerad arbetsmarknad kan omfattningen tillfälliga arbeten väntas

av

7Uppgiftema om ofrivilligt deltidsarbete här och i det följande baseraspå beräkningar utifrån Eurostat 1996, tabell 059, s. 138-139.

Inga Persson

vara förhållandevis liten; sådana kontrakt kommer där bara att vara tillåtna i speciella och starkt begränsade fall. Störst omfattning kan

fenomenet tillfälliga arbeten väntas ha genomsnittligf reglerade

arbetsmarknader. På sådana arbetsmarknader kommer det dels finatt

nas ett behov sådana kontrakt eftersom det finns kvar nor-

av ett

malkontrakt med viss trygghetsreglering, dels kommer sådana kon-

trakt att vara tillåtna i större utsträckning än kraftigare reglerade arbetsmarknader. Ett illustrerande exempel kan Spanien, komvara som

binerar strikt lagstiftning for dem har fasta anställningskon-

en som trakt med stora möjligheter att anställa tillfälliga kontrakt. personer

Sambandet mellan arbetsmarknadsregleringens omfattning och de registrerade tillfälliga arbetenas omfattning är således ganska kompli-

cerat. Tabell l0.l visar omfattningen tillfälliga arbeten bland de av anställda i EU-ländema i mitten 1990-talet. För EU helhet av som var det ca ll procent de anställda hade ett tidsbegränsat arbete. av som Men variationen ganska stor; från 5-7 procent i Belgien, Italien, var Österrike och Storbritannien till 10-12 procent i ett flertal länder däribland Sverige. Högst andelen i Spanien, där drygt tredje var var

anställd hade ett tidsbegränsat arbete 1995.

Tabell 10.1 Andel av totala antalet anställda har tillfällig som en anställning år 1995 %

EURBDKDGREFlRLlNLAPFlNSUK 15 Allaanställda 11,4 5,3 12,1 10,3 10,235,0 12,2 10,2 7,2 10,9 6,0 9,9 16,4 12,4 6,8 Anställda kvinnor 12,4 7,4 13,5 11,0 11,3 38,3 13,3 12,1 9,1 14,1 6,4 11,0 19,3 14,4 7,7 Anställdamän 10,6 3,9 10,9 9,8 9,5 33,2 11,3 8,6 6,0 8,6 5,7 8,9 13,4 10,5 6,1

Källa: Beräkningar från Eurostat 1996.

Av tabell 10.1 framgår också att även tillfällig anställning är något

om vanligare bland kvinnor än bland män i alla EU-länder, så är skillnaderna inte så stora. Relativt sett kan alltså tillfälliga jobb knappast sägas vara mer typiska för kvinnor än för män. Och eftersom numera inte heller antalet anställda kvinnor skiljer sig så mycket från antalet

anställda män, så kommer också könssammansättningen bland

an-

8 Enligt Eurostats anvisningar skall ett arbete klassificeras tillfälligt både som om arbetsgivare och arbetstagare är införstådda med att arbetets upphörande bestäms av objektiva förhållanden, såsom att ett visst datum uppnåtts, arbetsuppgift eller ett en projekt avslutats eller en anställd som varit tillfälligt frånvarande och därför ersatts återvänder. Bland tillfälligt anställda inkluderas personer med säsongarbeten, personer med speciella utbildningskontrakt såsom lärlingar och personer engagerade av företag som hyr ut arbetskraft och uthyrda till andra företag såvida de inte har fast anställning hos uthyrningsföretaget.

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet ställda med tillfälliga arbeten att vara förhållandevis jämn i de flesta länderna. Andelen kvinnor bland de tillfälligt anställda varierade år 1995 från som minst 39 procent Spanien till som mest 60 procent

Finland. I Sverige kvinnoandelen 59 procent, vilket kan jämfö-

var ras med t.ex. 52 procent i Danmark och 54 procent i Storbritannien. I

EU helhet det 7,3 miljoner män och 6,6 miljoner kvinnor som

som var

uppgav att de hade någon form av tidsbegränsad anställning. Detta slags atypiska jobb är sålunda ganska jämnt fördelat mellan kvinnor

och män, även absolut sett.

Även tillfälliga arbeten

kan vara mer eller mindre frivilliga. Vissa

individer kan av personliga skäl föredra denna typ av mer tillfälliga

inhopp på arbetsmarknaden, andra vill kanske arbeta under sina ferier,

skaffa sig praktik etc. För EU som helhet angav 1995 41 procent av männen och 37 procent av kvinnorna med tillfälliga arbeten att orsak-

till deras tidsbegränsade arbete var att de inte hade kunnat finna ett en

permanent arbete. Motsvarande andelar för Sverige var 80 respektive

79 procent. I det avreglerade Storbritannien var andelen 52 procent

för män och 38 procent för kvinnor. Högst var andelen i Spanien där

85 procent både männen och kvinnorna att deras tillfalca av uppgav liga arbete ofrivilligt och berodde att de inte kunnat finna ett var fast jobb. Förmodligen hänger den höga andelen samman med de mycket stora skillnader i anställningsvillkor som föreligger mellan fast anställda och tillfälligt anställda i Spanien.

Egenföretagande

Att sysselsätta sig genom eget företagande är en form av atypiskt arbete där skillnaderna mellan könen är betydligt större än vad gäller tillfälligt arbete tabell 10.2. samtliga EU-länder andelen fö-

se I är

retagare större bland sysselsatta män än bland sysselsatta kvinnor och

det år ganska vanligt att andelen bland männen är dubbelt så stor

eller större bland kvinnorna. Inom EU som helhet uppgick

som

1995 andelen företagare bland männen till 19 procent dvs. cirka en

fem sysselsatta män under det att andelen bland kvinnor enbart av 9 procent dvs. cirka tio sysselsatta kvinnor. För Sverige var en av

var andelen företagare bland sysselsatta män 16 procent och bland sysselsatta kvinnor 6 procent.

Inga Persson

Tabell I 0.2 Andel av de sysselsatta i E U-länderna är företagare som egna år 1995 %

EURBDKDGREFIRLILNLAPFINSUK 15

Alla 15,0 15,4 8,4 9,4 33,8 21.8 11,620,8 24,5 10,0 11,510,825,6 14,311,313,0 sysselsatta Sysselsatta 9,411,0 4,0 5,918,717,0 6,9 7,916,6 7,1 8.8 8,8 22,9 9,6 5,9 7,0 kvinnor

sysselsatta 18,9 18,4 11,9 11,9 42,2 24,2 15,328,5 28,9 11,6 13,212,428,1 18,716,317,8 män

Källa: Beräkningar från Eurostat 1996.

Mer än ett jobb

Individer som har problem med att sysselsätta och/eller försörja sig via sitt huvudsakliga jobb kan försöka lösa detta skaffa sig

genom att

ytterligare ett arbete. Bakgrunden kan ofrivilligt deltidsarbete,

vara

låga löner eller att övertidsreglering hindrar individen från arbeta

att mer i det ordinarie arbetet. Men individer kan välja att ha mer än ett arbete även av andra orsaker. T.ex. kan anställd driva föen ett eget retag vid sidan om, kanske med sikte på att helt övergå till senare att

vara företagare. Inom EU som helhet det i mitten 1990-talet

var av cirka 4 procent de sysselsatta sig ha av som uppgav mer än ett arbete

se tabell 10.3. Att ha två arbeten är inom EU lika vanligt bland sys-

selsatta kvinnor bland sysselsatta män. Andelen de sysselsatta som av som hade två arbeten var 1995 högst i Sverige 9,4 procent, dvs. ungefär en av tio sysselsatta hade tvâ jobb, såväl bland kvinnor

cirka 8

procent som bland män cirka 11 procent.

Tabell 10.3 Andel av de sysselsatta i E U-länderna har två jobb år 1995 som %

EURBDKDGRE FIRLINLA PFINSUK 15 Alla 4,2 3,1 6,3 3,1 6,9 2,1 4,0 2,2 1,9 5,6 6,1 7,8 5,9 9,4 5,8 sysselsatta sysselsatta 4,1 2,0 5,5 2,7 3,1 1,1 4,2 1,0 6,2 4,2 5,2 4,6 8,0 7,1 kvinnor sysselsatta 4,2 4,0 7,0 3,3 9,2 2,6 3,8 3,1 2,4 5,3 7,510,0 7.210,7 4,7 män Källa: Beräkningar från Eurostat 1996.

Det vanligaste andra-jobbet inom EU är ha att en anställning; detta

svarar för 55 procent av andra-jobben. 39 procent andra-jobben av inom EU utgörs företagande och 6 arbete i familjeföreav procent av

tag. Men fördelningen andra-jobben olika för kvinnor och

av ser ut män. Bland kvinnornas andra-jobb dominerar anställningar 71 pro-

cent och bland männens företagande 50 procent. Bland svenska

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet kvinnor med andra-jobb svarade 1995 företagande för 15 procent och anställningar för 78 procent av andra-jobben, vilket kan jämföras med 41 procent företagande och 57 procent anställningar bland svenska

män med andra-jobb.

Vår översikt över omfattningen av olika slags atypiska arbeten i

Europa har dels placerat omfattningen av sådana arbeten i Sverige i

mitten av 1990-talet i ett internationellt jämförande perspektiv, dels visat att bilden av hur atypiska arbeten fördelar sig mellan kvinnor och män inte är entydig. Vissa former av atypiska arbeten domineras av kvinnor, vissa av män och vissa är ganska jämnt fördelade mellan könen. Bilden kan också se olika ut beroende på om man jämför relativa tal, dvs. sannolikheten för att kvinna respektive en man ur en en viss grupp sysselsatta, deltidsarbetande osv. skall ha ett visst slag atypiskt arbete, eller om man jämför absoluta tal, dvs. hur många män

respektive kvinnor som har detta speciella slags atypiska arbete. Att

det kan se annorlunda ut mätt med relativa och absoluta tal sammanhänger naturligtvis med att arbetsmarknaden är så könssegregerad. Vad är då bakgrunden till att de atypiska arbetena finns och förefaller öka i omfattning. Låt oss kort se på teorier om och möjliga för-

klaringar till detta innan vi går vidare och fördjupar bilden av de

atypiska arbetena i Sverige. Vi koncentrerar oss därvid förekoms-

tillfälliga arbeten och ofrivilliga deltidsarbeten deltidsarbets-

ten av löshet, dvs. på de två typer av atypiska arbeten som vår analys av utvecklingen i Sverige kommer att vara fokuserad på.

10.3 Varför

atypiska arbeten

Efterfrågan på anställningskontrakt arbetsmarknaden vilka har ka-

raktären av tidsbegränsat arbete respektive deltidsarbete kan genereras

både från arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan. Den faktiska omfattningen av sådana anställningskontrakt kommer att bero i hur

många fall både en arbetsgivare och en arbetstagare är villiga om än

kanske motvilligt att sluta ett kontrakt om tillfälligt arbete respektive deltidsarbete. Både för arbetsgivare och för arbetstagare gäller att det i vissa fall kan finnas ett inslag ofrivillighet i sådana kontrakt. av Arbetstagaren kan ha föredragit att sluta ett kontrakt om fast arbete respektive om heltidsarbete om han/hon kunnat få tillgång till ett så-

dant arbete av motsvarande slag i övrigt. På likartat sätt kan man

tänka sig att arbetsgivaren egentligen skulle vilja ha fast anställda respektive heltidsanställda, men att han/hon tvingats anpassa sig till önskemål från arbetstagarsidan. Så var t.ex. ökningen av deltidsarbetet i Sverige under 1970-talet förmodligen till stor del utbudsdriven, dvs. återspeglade en anpassning hos arbetsgivarna i expanderande

Inga Persson

verksamheter till att erbjuda deltidsarbeten för att på så sätt kunna locka till sig kvinnlig arbetskraft På 1990-talets svenska arbetsmarknad torde det dock vara ofrivillighet från arbetstagarsidan är som det dominerande fenomenet, dvs. det är framförallt arbetstagarna som tvingats anpassa sig till arbetsgivarnas önskemål. Detta betyder att det är efterfrågan på tidsbegränsade arbeten respektive deltidsarbeten från arbetsgivarsidan som kan antas vara det drivande i mot processen ökad omfattning av sådana anställningskontrakt. Den centrala frågan blir med andra 0rd varför arbetsgivarna efterfrågar tidsbegränsade kontrakt respektive deltidskontrakt. Låt oss först på efterfrågan tidsbegränsade anställningar. En se möjlig förklaring här är själva produktionsprocessens utformning och/ eller varu/tjänsteefterfrågans karaktär, vilka kan sådana de vara att skapar tillfälliga, tidsbegränsade ökningar behovet arbetskraft. av av Säsongarbete inom jordbruk och turistnäring utgör typexempel. Men även inom andra näringar kan ökad kostnadspress och ändrad organisation t.ex. just-in-time produktion ha medfört att arbetsgivarna i ökad utsträckning vill använda sig tillfälliga anställningar och av övertid för att möta arbetstoppar. Utifrån denna förklaring till typ av arbetsgivarnas efterfrågan skulle förvänta sig att omfattningen man av tillfälliga arbeten varierar mellan olika näringsgrenar. En annan möjlig förklaring är arbetsmarknadsregleringamas, speciellt trygghetslagstiftningens, utformning. Regler uppsägom t.ex. ningstid, avgångsvederlag och turordning ökar arbetsgivarnas fasta kostnader för att erbjuda fast anställning och ett sätt för dem undatt vika sådana kostnader blir att istället erbjuda tidsbegränsade kontrakt i de fall där nackdelarna med dylika inte väger över. Arbetsgivamas efterfrågan på tidsbegränsade kontrakt skulle enligt denna förklaring väntas öka då uppsägningskostnadema ökar, då sannolikheten för att behöva säga anställda i framtiden ökar t.ex. att företagets upp genom framtidsutsikter upplevs osäkra och/eller arbetsgivarnas som mer om riskaversion ökar. 1990-talets osäkra och konkurrensutsatta ekomer nomiska situation skulle kunna förklaring till att de tidsbevara en gränsade anställningarna ökat och detta skulle kunna utslag även ge för arbetsgivare och företag inte direkt tillhör den diskutesom ovan rade kategorin med markerade arbetstoppar. Utifrån teorier fasta arbetskrañskostnader skulle vidare om man förvänta sig att den omfattning i vilken arbetsgivarna vill inrätta tidsbegränsade anställningar varierar med vilken kategori arbetskraft det handlar om. Efterfrågan på tillfälligt anställda kan således förväntas vara större vad gäller kategorier med kort upplämingstid och utan mer

° SeTegle 1985 och Sundström 1987.

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet-

omfattande företagsspecifika kunskaper, dvs. där arbetsgivarens kost-

nader för att ersätta eller byta anställda inte är så höga. Det bör kan-

ske påpekas att till denna kategori även kan hänföras högutbildade

konsulter med mycket omfattande, men generellt kunskapskapital. Utifrån denna förklaring skulle således förvänta sig att omfatt-

man

ningen av tidsbegränsade arbeten varierar mellan olika yrkes- och utbildningskategorier. Ofullständig information i kombination med trygghetslagstiftning medför också att arbetsgivarna kan vilja använda sig av tidsbegränsa-

de arbeten ett sätt att skaffa information och ökad säkerhet vad som

gäller en arbetstagares egenskaper innan ett fast anställningskontrakt

eventuellt sluts, s.k. provanställning. l detta fall är det för arbetsgiv-

eftersträvade kontraktet av permanent karaktär och det tidsbearen

gränsade kontraktet används enbart som ett medel att finna lämplig innehavare av den fasta anställningen. Enligt denna förklaring till förekomsten av tillfälliga jobb skulle man förvänta sig att de är speciellt

vanliga bland arbetskrafcskategorier som är på väg att etablera sig på

arbetsmarknaden, såsom ungdomar och invandrare, men eventuellt

även bland arbetstagare oberoende av ålder som varit långvarigt

arbetslösa.

Även de s.k. ledighetslagama kan ha betydelse för förekomsten

av

tidsbegränsade arbeten i form av vikariat. Här tänker man i första

hand på rätten till föräldraledighet. Genom att denna främst används av kvinnor och genom att arbetsmarknaden är så könssegregerad så

uppkommer ett stort antal tidsbegränsade vikariat inom kvinnodomi-

nerade yrken och sektorer ekonomin. Detta kan förväntas leda till av att tidsbegränsade anställningar får större omfattning dels inom kvinnodominerade yrken och sektorer ekonomin, dels bland kvinnor. av Omfattningen av tidsbegränsade arbeten kan även av andra skäl

väntas variera mellan olika arbetskraftskategorier. Ett skäl kan vara att efterfrågan på tidsbegränsade kontrakt skiljer sig systematiskt mellan olika T.ex. kan studerande och ungdomar i större ut-

grupper. sträckning än andra arbetstagare frivilligt vilja ha feriearbete, prak-

tikarbete och liknande. Ett annat skäl kan att ofrivilliga tillfälli-

vara ga arbeten är det enda som står svagare grupper arbetsmarknaden till buds under det att andra har bättre tillgång till alternativ. grupper

Även sådana skäl kan tillfälliga arbeten tendera vanligare

av att vara bland ungdomar, lågutbildade och invandrare. Eventuellt kan detta även gälla för kvinnor jämfört med män om det är så att kvinnornas alternativ är mer begränsade än männens, t.ex. genom att de är mer bundna till en lokal arbetsmarknad eller ett fåtal arbetsgivare.

Resonemangen rörande efterfrågan deltidsarbeten är likartade. Även här gäller att arbetsgivamas efterfrågan på deltidsanställningar

Inga Persson

kan ha sin bakgrund i produktions- och kostnadsöverväganden. Efter-

som det nästan alltid finns någon form fasta arbetskraftskostnader av

som talar till heltidsanställningens fördel eftersom de fasta kostnaderna kan fördelas på fler arbetstimmar, så måste detta uppvägas

av att

deltidsarbetet har kompenserande kostnads- och/eller produktivitetsfördelar för arbetsgivaren. Dessa fördelar har förmodligen ofta sin bakgrund i att efterfrågan på det produceras varierar dygnet,

som över veckan och säsongen och produktion på lager för jämna att ut ar-

betsbelastningen inte är möjlig. Typexemplet är tjänstesektom. Produktion av vård- och detaljhandelstjänster behöver

omsorg, osv. anpassas till konsumenternas behov och önskemål. Även vad gäller del-

tidsarbetet ligger det nära till hands att föreställa sig ökad konkur-

att

rens och kostnadspress leder till att arbetsgivarna intensifierar

an-

strängningama att hålla nere arbetskraftskostnadema, t.ex. i

genom att

ökad utsträckning bemanna med deltidsarbetande under arbetstoppar. Deltidsarbete är förmodligen oftare än tillfälligt arbete frivilligt från arbetstagarens sida; inte bara bland ungdomar utan även bland kvin-

nor med bam finns det ofta önskemål att kunna kombinera markom

nadsarbete med andra aktiviteter studier respektive hemarbete.

De

ofrivilliga deltidsarbetena deltidsarbetslöshet uppkommer då detta

inte är fallet från arbetstagarnas sida. En ökning deltidsarbetslösav

heten kan således ha sin bakgrund i att efterfrågan på deltidsarbeten ökat från arbetsgivamas sida,

men den kan också bero på att t.ex. kvinnornas önskemål deltidsarbete förändrats och fler kvinnor om än

tidigare av olika orsaker önskar arbeta heltid. Kvinnors önskade

arbetstider kan förändras över livscykeln och mellan olika kohorter av kvinnor, kan även påverkas försämrad ekonomisk men av en situation för hushållen.

Tillfälliga arbeten i Sverige

Utifrån vår diskussion bakgrunden till ovan om tidsbegränsade arbe-

ten skall vi i detta avsnitt granska utvecklingen vad gäller förekomsten av sådana arbeten i Sverige och därvid undersöka huruvida det finns några skillnader mellan kvinnor och män. Sådana skillnader kan

i sin tur ha sin bakgrund i att arbetsmarknaden är könssegregerad,

dvs. i att kvinnor och män fördelar sig olika på arbetsmarknaden vad

gäller sektorer privat, kommunal, statlig, näringsgrenar och yrken. Vi söker därför belysa om det finns markanta skillnader mellan kvinnor och män vad gäller i vilken utsträckning de har tillfälliga, tidsbe-

gränsade arbeten, givet att de arbetar inom näringsgren, yrke samma osv. Eller är det så, att de största skillnaderna vad gäller sannolikheten

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet-

att ha ett tillfälligt arbete inte återfinns mellan könen utan istället främst mellan olika näringsgrenar, yrken och/eller åldersgrupper

Utvecklingen över tiden

I Sverige redovisas tillfälliga, tidsbegränsade anställningar i arbetskraftsundersökningarna AKU först fr.0.m. 1987. I AKU definieras tidsbegränsat anställda såsom omfattande personer med vikariat, be-

redskaps- eller säsongarbete, provanställning, praktiktjänstgöring och objekt/projektanställning samt övriga former av tillfälliga arbeten.

Uppgifterna i det följande således denna definition. Under den avser studerade perioden har lagstiftningen rörande tillfälliga arbeten varit densamma med undantag för under år 1994 då den liberaliserades nå-

got och den maximala tiden för provanställningar och tidsbegränsade

anställningar vid arbetsanhopning utsträcktes till 12 månader att vara istället för enbart månader. Den tidigare lagstiftningen återinförsex

des dock från 1 januari 1995 genom en s.k. återställare.

I figur 10.3 kan vi följa utvecklingen av andelen tidsbegränsat an-

ställda i Sverige från högkonjunkturen under 1980-talet och genom sysselsättningskris och begynnande återhämtning under 1990-talet.

När högkonjunkturen började avmattas framåt slutet 1980-talet

av minskade andelen de anställda hade tidsbegränsade arbeten av som för att vara som lägst under 1990-1991 för både kvinnor och män.

Under krisåren efter 1992 steg andelen åter. Ökningen var speciellt påtaglig under det avreglerade året 1994 i vilken utsträckning detta

berodde den ändrade lagstiftningen är dock svårt att avgöra. Därefter förefaller dock andelen ha stabiliserats kring nivån 14 procent kring 12 procent för männen och kring 16 procent för kvinnorna. För hela perioden gäller att andelen med tidsbegränsade anställningar varit högre för kvinnor än för män. Mönstret över tiden har sett ganska likartat ut för kvinnor och män; dock ökade andelen i tidsbegränsade anställningar tidigare under 1990-talet för männen än för kvinnorna. Under de senaste åren tycks dock den inbördes skillnaden

mellan könen ha återupprättats och vara av ungefär samma storleks-

ordning 4-5 procentenheter som tidigare.

10 Lagstiftningen rörande anställningar på viss tid är dispositiv, dvs. dess regler kan avtalas bort genom kollektivavtal. För en närmare beskrivning och analys av detta, se Stor-rie1994.

Inga Persson

Figur l 0.3 Andel de anställda har tidsbegränsad anställning av som procent 1987-1996.

Angel %

- - - -Kvinnor Samtliga ---- -- Män

u n n n n 1 4 n u 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

Källa: Arbetskraftsundersökningama, årsmedeltal.

Det är svårt att utifrån data för denna period särskilja konjunktur-

effekter från långsiktiga, strukturella mer förändringar i andelen med tillfälliga arbeten. Hur andelen med tillfälliga arbeten påverkas

av

konjunkturförändringar i efterfrågan är inte självklart; det kan finnas

krafter som drar i olika riktningar. Under en lågkonjunktur kan arbetsgivarna dra sig för att göra fasta anställningar, och eventuella

ny-

anställningar tenderar därför i ökad utsträckning att bli tidsbegränsade. Men samtidigt kan antalet anställda med tidsbegränsade anställ-

ningar minska, att de haft sådana anställningar genom som får sluta

när de tidsbegränsade kontrakten löper ut, och inte ersätts. På likartat sätt kan en högkonjunktur leda till att antalet nyanställningar ökar, och dessa tar ofta, åtminstone i sin början, formen tidsbegränsade

av provanställningar. Men samtidigt kan antalet tidsbegränsade anställ-

ningar minska genom att osäkerheten minskar och arbets-

genom att givarna blir angelägna att kunna dra till sig bra arbetskraft mer om och behålla sina anställda och därför erbjuder mer av fasta anställ-

ningar. Att nivån 1996 ligger något högre än i början den studerade

av

perioden kan således, behöver inte nödvändigtvis,

men vara ett tecken på att den svenska arbetsmarknaden förändrats så det skett att en

strukturell ökning andelen anställda med av tidsbegränsade arbeten. Vi har inte facit än. Om det skett strukturell ökning under 1990-

en talet, så förefaller denna emellertid inte ha varit för kvinnor större än för män; som vi redan noterat tycks de tidigare skillnaderna mellan könen i stort sett ha förblivit oförändrade. Vad gäller sammansättningen de tidsbegränsade jobben finns av

det påtagliga skillnader mellan kvinnor och män. Bland kvinnor i åldem 20-64 år med tillfälliga arbeten dominerar vikariaten; de svarade

1996 för 48 procent kvinnornas tillfälliga

av arbeten jämfört med 24

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet -

procent för männen SCB, 1997. Detta är också vad vi skulle för-

vänta utifrån vår diskussion ledighetslagamas betydelse.

oss; ovan om För kvimnor väger också arbeten karaktären kallas vid behov av

tungt; de svarade 1996 för ytterligare 20 procent kvinnornas till-

av

fälliga arbeten, att jämföra med 13 procent för männen. Däremot är andelamza för objekts- och projektanställningar 28 procent för män och 12 procent för kvinnor, för ferie- och säsongarbete 13 procent

för män och 7 procent för kvinnor samt för prov- och praktiktjänst

14 procent för män och 7 procent för kvinnor betydligt högre bland

tillfälligt anställda män än bland tillfälligt anställda kvinnor. Typen av tillfällig anställning kan betydelse för vad som händer när det vara av

tidsbegränsade kontraktet går ut. Detta belyses med hjälp av flödesdata från arbetskrañsundersökningen i Farm 1997. Han visar att av

158 500 fast nyanställda kvartal i början av 1995 rekryterades