Ty makten är din- myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

är din

makten

Ty

Myten om det rationella arbetslivet

och det jämställda Sverige

Betänkande från Kvinnomaktutredningen Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

LW;

Statens offentliga utredningar

WE 1998:6

Arbetsmarknadsdepartementet

makten är din

Ty

Myten om det rationella arbetslivet

och det jämställda Sverige

Betänkande

av

Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt

och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.0rder@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

Omslag: Caroline Fämström ISBN 91-38-20804-0 Tryck: Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Arbetsmarknadsdepartementet

Genom direktiv 1994:102 den 15 september 1994 beslutades att tillsätta en särskild utredare för att kartlägga och analysera fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och

Den 19 maj 1995 utsågs landshövding Kristina Persson, Östermän. sund, till utredare. Utredningen har antaget namnet Kvinnomaktutredningen.

Den l augusti 1995 tillkallades såsom vetenskapliga experter Göran Ahrne, professor i sociologi vid Stockholms universitet, Anna G. Jönasdöttir, docent i statsvetenskap och universitetslektor vid Göteborgs universitet och Högskolan i Örebro, Inga Persson, professor i nationalekonomi särskilt kvinnoforskning vid Lunds universitet, Elisabeth Sundin, docent i företagsekonomi och biträdande professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet samt Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik vid Stockholms universitet. Sekreterare i utredningen har varit Anita Nyberg, universitetslektor i nationalekonomi och docent vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Biträdande sekreterare har sedan l december 1995 varit FK Eva Lindblad och sedan 15 juli 1997 Gunilla Rapp.

Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande SOU 1998:6, Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. Utredningsuppdraget är i och med detta avslutat. Till utredningen har överlämnats tretton volymer med forskningsrapporter, publicerade i SOU-serien.

Östersund och Linköping i december 1997

Kristina Persson

/Anita Nyberg

Innehåü

Inledning och sammanfattning Sammanfattning av förslagen

l Direktiv och disposition Kort om direktiven Arbetets uppläggning och inriktning Disposition av slutbetänkande

2 Centrala begrepp 12 Ekonomiska resurser Ekonomisk jämställdhet Ekonomisk makt Ekonomiskt oberoende

3 Mot kvinnors ekonomiska oberoende av män 16 Ekonomiska incitament och könsordningar Konkurrens om attraktiva arbeten Jordbmkarsamhällets könsordning Hästrelaterade rnanssysslor

och korelaterade kvinnosysslor Ju större deltagande i produktionen,

desto starkare ställning för kvinnan Vem ska försörja ogifta kvinnor Kvinnliga och manliga branscher Offentlig sektor öppnas för kvinnor Ekonomiskt oberoende kvinnor Hem och arbete skiljs för männen, men inte för kvinnorna Gifta kvinnors förvärvsarbete minskar Gifta kvinnors arbete blir icke-arbete Gifta kvinnors löneafoete ökar

4 Makten att beskriva den ekonomiska verkligheten 31 BNP, makt och kön Nationalräkenskaper Hur mycket är en timme av oavlönat hemarbete värd Hemarbetets värde en kvinnofrâga

— Tid eller värde

5 Familj en 37 Sammanboendets löneaibete och inkomster Hushållsarbete Vård av bam kvinnor heltid, män deltid

- Kontrollen och fördelningen av pengar Ekonomiskt rationella män och lyckligt lottade kvinnor Familjen i korthet

6 Arbetsmarknaden 76 Varför är arbetsmarknaden könssegregerad och

varför har man högre löner än kvinnor Horisontell segregering Har männen tagit kvinnornas jobb Blir män mer produktiva när de gifter sig,

eller blir de gifta för att de är produktiva Olika lön för olika kön Olika lön för lika arbete Olika lön för likvärdigt arbete Olika lön för olika arbete Anställningsförmâner Avtalsförsäkringar Män har högre lön därför fâr de högre lön

- Hej, jag vill ha mer lön Diskrimineras kvinnor Negativ kvinnoeffekt På arbetsmarknaden produceras kvinnligt och manligt Arbetsmarknaden i korthet -

7 Välfärdsstaten 134 Vem är ekonomisk makthavare Regering och riksdag Kommittéer och statliga styrelser Kvinnorepresentation i fackföreningarna Påverkas politiken, och i såfall, av fler kvinnor i politiken Välfärdssamhällets framväxt Kvinnors och mäns inkomster från välfardsstaten Välfärdsstatens genusansikte Inkomstbildningen Kvinnor, män och inkomster Lönearbete Löneinkomster Lönerelaterade bidrag Försörjningsrelaterade och behovsprövade bidrag Ekonomisk jämställdhet och ekonomiskt oberoende

8 Fem kvinnoliv i dag och i morgon 172

- Högutbildade Hedvig och Henrik Väntande Violet

Mångsysslar-Marianne och Mats

invandrade Iran Möjliga Molly och Max

9 Förslag till åtgärder 190 Löneskillnadema mellan kvinnor och man Kartläggning Konsekvensanalys Jämställdhetsmärkning Jämställdhet i skola och högskola Kunskap Att få livet att ihop Framtida forskning

Litteratur 2 l 6

Bilaga l

Kommittédirektiv 228

Bilaga 2

Rapporter till Kvinnomaktutredningen 234 Om författarna 242

Tabeller

Andel ekonomiskt oberoende kvinnor och man Gift/sammanboende 18-64 år efter arbetstid Genomsnittlig tid för hemarbete efter kön

... Farniljestadium och fördelning av hushållsarbete, kvinnors svar Den tid sammanboende kvinnor och män ägnar hushållsarbete Yngsta barnets ålder och mödrarnas arbetstider Andel missnöjda eller indifferenta med relationen i allmänhet och med sexlivet

8 Farniljestadium och allokeringssystem, kvinnors svar 9 Vem betalar vad i svenska hushåll 10 Justerad disponibel hushållsinkomst efter familj 1981-1990 ll Individuell faktorinkomst efter farniljetyp 1981-1990 12 Andel kvinnor i några enskilda yrken, samt förändring från 1960 till

1990 13 Andel kvinnor respektive män efter arbetstid och anställningsform

samt arbetslösa och undersysselsatta, 1996 14 Andel sysselsatta, mödrar och fäder, ensamstående och

sarnmanboende, 1970-1975 15 Andel arbetslösa, mödrar och fader, ensamstående och sammanboende

1970-1975 16 Antal yrkesområden och näringsgrenar där antalet anställda ökade, var

oförändrat eller minskade, andel kvinnor, samt förändring, 1990 och

1996 17 Könssarnmansättning bland cheferna 18 Andelen män bland de anställda samt kvoten mellan

andel manliga chefer och andel manliga anställda, 1995 19 Effekten av att vara kvinna för uppnådd befattningsnivâ för alla åldrar

och för olika åldersgrupper, 1990 20 Andel kvinnor och män enligt i vilken utsträckning de menar att

påståendena stämmer eller inte stämmer 21 Andel fader av de som uppbar föräldrapenning, deras andel av de

ersatta dagarna samt medeltal utnyttjade dagar per fader 1974-1996 22 Medellönen, kr per månad heltid, för olika yrken inom Kommunal,

samt andel kvinnor, 1994 23 Dekomponering av lönegapet mellan kvinnor och män, 1991 24 Fördelningen av olika anställningsförmâner mellan kvinnor och män,

anställda, 1991 25 Andel med avtalspensioner, 1994

26 Andel kvinnor bland medlemmarna samt männens representation i

kongress, representantskap och styrelse i förhållande till andel medlemmar, LO och TCO

27 De offentliga utgiftemai Sverige 1920, 1950 och 1990 28 Offentliga utgifter livscykelomfördelande, riskförsäkring och stöd till

de svaga efter ålder, procent 29 Offentliga utgifter livscykelomfördelande, riskförsälçring och stöd till

de svaga per capita kvinnor och man, index 30 Medelinkomsten för samtliga kvinnor och män samt kvinnors

medelinkomst som andel av mäns, 1994 31 Medelinkomst samt andel av medelinkomsten från marknaden

respektive välfärdsstaten av bmttoinkomsten, 1994 32 Andel av medelinkomsten från marknaden respektive välfärdsstaten

av bruttoinkomsten, 1975 och 1994 33 Inkomster samt kvinnors medelinkomst andel mäns. 1975 och

som av

1994, i 1994 års prisnivå 34 Kvinnodominerade, jämställda och mansdominerade inkomstslag,

samt kvinnors inkomster som andel av mäns, 1994 35 Medelarbetstid per person i befolkningen, 1994 36 Medelarbetstid per person i arbete, 1994 37 Löneinkomster, 1994 38 Lönerelaterade bidrag och pensioner, 1994 39 Försöijningsrelaterade och behovsprövade bidrag, 1994

Inledning och

sammanfattning

Kvinnomaktutredningen har framför allt varit en forskningsutredning.

Uppdraget har varit att ge en samlad bild fördelningen ekonoav av misk makt och ekonomiska mellan kvinnor och män. Därutresurser över är utredaren enligt direktiven oförhindrad att belysa även andra aspekter av betydelse för uppdraget samt föreslå de åtgärder kan som föranledas av utredningen. Jag har valt att visa ett antal åtgärder som jag tror sammantagna kan bidra till ökad ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män i framtiden. Forskarna har arbetat självständigt utifrån tre parallella spår: familj, arbetsliv/arbetsmarknad och välfärdsstat. Resultatet har blivit totalt 13 volymer forskningsrapporter, publicerade i SOU-serien. av Det stora flertalet rapporter har publicerats under senhösten 1997, några är inte ens färdiga när detta betänkande skrivs. Det har därför funnits mycket kort tid för att analysera materialet och knyta förslagen till forskningen. Betänkandet rymmer tre olika delar också kan läsas friståensom de från varandra: Den första delen vetenskaplig översikt är en som innehåller ett urval de resultat redovisas i forskningsrapportav som erna. Därefter följer en populär framställning fem tänkta kvinnoliv av idag och i morgon. Sist följer förslag till åtgärder för att hantera bristen på ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män.

En snabbsammanfattning av Kvinnomaktutredningens resultat

skulle kunna vara:

- Sverige är inte ettjämställt land - Arbetslivet fungerar inte rationellt - Könskvotering är vanligt - Män är som korkar flyter alltid upp — - Bättre satsa könsbyte än utbildning - Offentlig sektor exploaterar kvinnor

Detta är förenklat och tillspetsat uttryckt, sant och undermen byggt i de 13 forskningsvolymema.

Inledning och sammanfattning

1995 utsågs Sverige FN till världens mest jämställda land. Det av smickrande och förmodligen korrekt, anledningen är bara att var men det är mycket sämre de flesta andra håll i världen. Sverige är inte ett jämställt land. l denna utrednings forskning kan tvärtom se att vissa av klyfensamstående svårigheter arbetsmarknaden till torna mammors exempel ökar och att det andra områden lönegapet mellan — kvinnor och män till exempel- står mycket stilla. Resultatet de 13 volymerna kan därför sägas vara att myten om av det jämställda Sverige rämnar. En och förmodligen ännu större myt är den det ratioannan om nella och effektivt fungerande arbetslivet. Rationellt och effektivt för vem Att vissa män tjänar på nuvarande ordning är odiskutabelt, men gör företagen det Eller samhället Svenska företag styrs män. Att 3 procent av ledamöterna i av börsnoterade företags styrelser är kvinnor och att det finns en kvinnlig VD bland 229 börsnoterade företag tyder att kvinnors kompetillvara. Även siffrorna är något bättre inom den oftens inte tas om fentliga sektorn blir obalansen alltid störreju högre upp man kommer

i alla system.

1 Kvinnomaktutredningen konstateras:

Att verkställande direktörer i börsnoterade företag ofta väljs i liten snäv krets manliga bekanta och bekantas bekanta. en av Kraven handlar bland att kunna arbeta ständigt och annat om helst ha fullständig markservice. Hur många kvinnor passerar det nålsögat Ett så begränsat urval kan knappast anses vara rationellt. Det säkraste sättet att nå toppen i det privata näringslivet är att ha teknisk utbildning. Mer än hälften alla höga chefer har en av det att många inte behöver de tekniska kunskaperna i trots chefsjobbet, samtidigt kvalifikationer som social kompesom tens och ledarskapspsykologi blir allt viktigare. Det är män som har teknisk utbildning. Rationellt, eller något annat Tre fyra chefer är män. Inom områden och i branscher med - av stark kvinnlig dominans offentlig sektor är de kvinnliga som cheferna, i förhållande till andelen kvinnliga anställda, ännu färre än i det privata näringslivet. Kravet är inte att införa könskvotering till chefsjobb, det viktiga är att avskafla dagens kvotering män ständiga fördelar, kvinnors bekostnad. som ger Även när kvinnor väljer att utbilda sig otraditionellt eller ut- ° bilda sig över huvud taget lönar sig utbildning sämre för kvinnor än för män. Både i fråga löneutveckling och karriär om

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

har en väl utbildad kvinna svårt att konkurrera ut sämre ut-

en bildad man. Könsbyte lönar sig faktiskt bättre än utbildning för kvinnor. - Yrkesgrupper med kvinnlig dominans har sämre lön än yrkesgrupper med manlig dominans allt annat borträknat. Det vill

säga, även om man sorterar bort faktorer som utbildning,

arbetslivserfarenhet, ansvar osv. är det ett faktum att yrken

som är kvinnodominerade isig ger anledning till lägre lön. - Den könssegregerade utbildningen och arbetsmarknaden gör att en stor begåvningsresurs i form av tekniskt intresserade kvinnor och vårdintresserade män aldrig kommer till sin rätt. l många branscher är det i stort sett omöjligt for kvinnor att avancera till bättre, mer statusfyllda jobb med högre lön. Oavsett hur kvinnorna beter sig vad gäller heltidsarbete, barnafödande osv. blir de ofta kvar i samma För män går det däremot bra att komma vidare. - Kvinnor förlorar i löneutveckling när de får barn. Män tar

som sitt föräldraskap på allvar och är pappalediga förlorar

ännu mer. För samhället är det synnerligen orationellt att bamafödandet går ner. Även kvinnor aldrig föder barn, eller de bar- - som som passerat nafödande åldrarna, får betala kvinnoböter i form av lägre lön och sämre karriärmöjligheter. Den offentliga sektorn kan i vissa avseenden - ses som mer kvinnovänlig än den privata i andra avseenden exploate-

men rar offentlig sektor kvinnor. De många deltidsjobben och tillfälliga anställningarna utnyttjar kvinnor och lämnar dem med dåliga löner och utvecklingsvillkor och usla pensioner. Trots

att offentlig sektor styrs politiskt och att dess ledning borde veta bättre. Allt detta talar för att svenska arbetsgivare knappast med

agerar landets, eller ens sin egen organisations bästa för ögonen när be-

man handlar kvinnor och män så olika. Mycket kompetens går förlorad genom att kvinnor och män inte tas tillvara i sin fulla och bästa kapacitet. Men det är inte bara arbetslivet hanteras orationellt. Även den

som traditionella arbetsfördelningen i familjen skapar problem,

för samhället och individerna. Att kvinnor tar huvudansvar för hemarbetet och män för lönearbetet kan vara rationellt, i bemärkelsen låt och göra det han

var en eller hon är bäst på, men bara så länge parförhållandet består. När skilsmässan är ett faktum, vilket gäller stor del äktenskapen

en av numera, förlorar både kvinnan och mannen. Kvinnan förlorar ekono-

Inledning och sammanfattning

miskt, eftersom hon inte fått del mannens löneutveckling och

av

förlorar ofta den nära kontakten med barnen. Mänskligt och mannen samhällsekonomiskt är även detta orationellt. Det är oftast kvinnorna som tar initiativet till skilsmässan och en viktig orsak är kvinnors missnöje med den sneda arbetsfördelningen i hemmet. Skilsmässor är negativa både för samhället och för individema. Argumentet att kvinnor tar hand om hemarbetet av rationella skäl, därför att de har mer tid på grund av mindre lönearbete, stämmer inte heller visar Kvinnomaktutredningens forskning kring arbetslösa män. De ökar visserligen sina insatser för hemmet, inte de arbetslösa har en heltidsar-

men ens män som betande partner tar sig mer än hälften av hemarbetet. 0 Ensamstående föräldrar är numera oftare arbetslösa än sammanboende. Det är orationellt för samhället som drabbas av högre socialbidrags- och bostadsbidragskostnader än om arbetslösheten vore jämnare fördelad mellan ensamstående och sammanboende kvinnor och män. Andra konstateranden, från andra delar av samhället: Enkönade riskerar att bli enfaldiga. Utblicken och om- - grupper världsanalysen försämras i grupper där individerna är mycket lika varandra. Den senaste tiden har kunnat se flera exempel från näringsliv och politik. Det betyder inte att kvinnor är bättre än män, högre i systemet- desto större risk att per-

men upp spektivet snedvrids om man bara umgås med sina likar. När omorganisationer sker på arbetsplatser, eller program in- förs for att bryta könssegregeringen arbetsmarknaden, vinner nästan alltid män mer på det än kvinnor. Män gör succé på kvinnors yrkesområden medan kvinnor alltför ofta trakasseras på manliga jobb. Även i kvinnligt dominerade organisationer flyter män till toppen, korkar, med hjälp egen kraft

upp som av och omgivningens stöd. Manlighet i sig är en kompetens. Rationellt är det knappast. Ändå är det inte arbetslivets och samhällets effektivitet och lönsamhet är det främsta skälet för jämställdhet.

som Rättvisa och demokrati är huvudskälet. Att alla människor har lika värde och rätt att behandlas därefter. Diskriminering är orättfärdig och odemokratisk. Att den dessutom är orationell gör ingenting bättre. Men det alltid varit så här Om män alltid flyter upp som

om nu korkar och kvinnors arbete genom historien alltid varit sämre betalt mäns Är det då inte så det ska vara Är inte det naturligt än Svaret handlar vår syn på människor.

om

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Vi accepterar inte att fysiskt starkare individer slår fysiskt svagare. Vi accepterar inte heller att rika människor förtrycker fattiga människor. Moralbegrepp och etiska värderingar stödjer uppfattningen om människors lika värde. Att strukturer i samhället och arbetslivet skapar villkor kvinnor sämre betalt, sämre utvecklingsmöjligsom ger heter och mindre makt borde inte heller acceptabelt. vara Finns det då inget som har blivit bättre på år senare Jo. Pappor tar idag ett större vardagligt för sina bam. ansvar Kvinnors inkomster och lönearbetstid har närmat sig mäns. Kvinnor är idag mindre ekonomiskt beroende sina män. av Arbetslösheten har inte drabbat kvinnor hårdare än män. Det finns en växande Förståelse för både kvinnors och mäns rätt till barn. Själva jämställdhetsideologin, att de flesta i princip är för lika villkor för kvinnor och män, har inneburit mycket i de köksbordsförhandlingar arbetstid och pågår hela tiden, överallt. om pengar som Allt detta är bra. Men det kan bli mycket bättre.

Sammanfattning av förslagen

Mina förslag till åtgärder för att komma till rätta med bristen jämställdhet mellan kvinnor och män är i sammanfattning följande:

- Att regeringen tar initiativ till uppbyggandet ett partsav gemensamt organ som skall verka för en genomtänkt, könsneutral lokal lönesättning. Organets uppgift ska att vara samla och sprida kunskap metoder för att objektivt om värdera de krav som olika arbetsuppgifter ställer samt hitta tekniker för att identifiera omedvetna värderingar, såsom könsstereotyper i lönesättningen. Behoven ute på arbetsplatserna är stora och utbildnings- och konsulthjälp skulle kunna erbjudas det partsgemensamav ma organet, till självkostnadspris. Regeringens uppgift skulle vara att ta initiativet och bidra med kompetens i uppbyggnadsskedet.

- Att Jämställdhetslagen förtydligas på fyra punkter. Den första gäller att kvinnors och mäns löner ska kunna jämföras mellan olika befattningstyper. Den andra är fackliga företrädares rätt att få del av de löneuppgifter behövs för det som lokala kartläggningsarbetet. Den tredje är ett krav på redovisning av uppföljningen, det vill säga att arbetsgivaren vid

Inledning och sammanfattning

den årliga kartläggningen berättar vad har gjort för att man åtgärda de eventuella löneskillnader man har upptäckt som vid föregående års kartläggning. Dessutom föreslår jag fjärde punkt att Jämställdhetssom lagen kompletteras med kravet att företag och organisatioårligen redovisar andelen kvinnliga arbetsledare. ner Att regeringen tar initiativ till ökad granskning av hur po- - en litiska beslut påverkar kvinnor och män. Denna konsekvensanalys bör göras på alla nivåer i samhället, från förändringar inom kommundelens barnomsorg till beslut om statsbudfördelning. Kunskap kan underlätta granskninggetens som finns bland annat i denna utredning. en Att jämställdhetsmärkning företag och organisationer in- - av förs i Sverige. Försöksverksamheter och den förstudie, som Arbetsmarknadsdepartementet satt igång, kan, tillsammans med de principer jag har skissat i denna utredning, ge som underlag för beslutet.

Att skolan förändras ijämställd riktning. Jag stödjer Skol- kommitténs förslag SOU 1997:121 att avskaffa skolans timplan och införa garanterad undervisningstid. Kunskaper hur manligt och kvinnligt konstrueras i vårt samhälle, om pojk- och flickkultur, bör också spridas till skolans om personal. Jämställdhet pedagogik bör finnas med i all som lärarutbildning. Skolorna bör utrymme för reflektion och ges

utvärdering det pedagogiska jämställdhetsarbetet.

av

Även på högskolenivå bör genusperspektivet finnas med i

all utbildning.

Att regeringen gör kommunikationsplan för spridning av ° en forskningen från Kvinnomaktutredningen och påbörjar en aktiv spridning kunskap i frågan kvinnors och mäns av om tillgång till ekonomisk makt och ekonomiska resurser.

Att parlamentarisk utredning tillsätts gott om tid - en som ges diskutera och föreslå de samhällsförändringar som beatt hövs för skapa ett samhälle präglas balans mellan att som av sidan produktionens krav och möjligheter och å den å ena andra individernas välfärd och livskvalitet. I utredningens arbete bör olika modeller för arbetsliv och välfärd kunna i mindre skala, för att sedan utvärderas och utveckprövas las. En utredning hittar värderingar och letar som gemensamma efter helhetslösningar kan överleva även politiska maktskif-

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

ten, och därmed skapa stabilitet och bättre möjligheter till styrning. Utredningen föreslås få namnet Arbete, Liv och Välfärd Alla arbetsnamn ALVA.

-

Att forskningen inom Kvinnomaktutredningens verksam-

hetsområde får fortsätta. l avsnittet Framtida forskning föreslår jag ett antal ämnen bör bli föremål för eller för-

som ny djupad forskning.

1 Direktiv och

disposition

Kort om direktiven

Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Ett delmål är därvid att det skall finnas möjligheter för samma kvinnor och män till ekonomiskt oberoende. I direktiven till utredningen fördelningen ekonomisk makt och ekonomiska resurser om av mellan kvinnor och män Kvinnomaktutredningen konstateras att - det inte finns någon samlad bild kvinnors respektive mäns tillgång av till ekonomiska och hur detta påverkar kvinnors och mäns resurser makt i familjen och samhället. Enligt direktiven skall utredaren kartlägga och analysera i vilken utsträckning kvinnor och män har makt att skapa, upphäva och ändra de ekonomiska regelsamt finna metoder för att synliggöra och följa utsystemen vecklingen andelen kvinnor bland ekonomiska makthavare av kartlägga och analysera i vilken utsträckning de ekonomiska re- — gelsystemen stimulerar respektive motverkar ekonomisk jimställdhet samt undersöka i vilken utsträckning ekonomisk-poli-

tiska åtgärder granskas ur jämställdhetsperspektiv

belysa och analysera kvinnors och mäns tillgång till ekonomis- ka hur stora dessa är, från vilka källor de kommer resurser, förvärvsinkomster, kapitalinkomster, socialförsäkringar, andra transfereringar, och detta förändras i ett livscykelperspekom tiv, det skiljer sig mellan olika kohorter, mellan utlandsom födda och svenskfödda mellan olika regioner och om personer, inkomstkällorna skiljer sig for kvinnor respektive män med

lika stora inkomster, beskriva och analysera vad tillgången till ekonomiska resurser innebär for maktfordelningen i familjen.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Utredaren är också oförhindrad att belysa även andra aspekter av betydelse för uppdraget. För direktivens fullständiga text hänvisar vi till bilaga 1. Som framgår av direktiven är detta i hög grad forskningsutreden ning; uppgiften är att beskriva, kartlägga och analysera. Enligt direktiven är utredaren också oförhindrad att föreslå åtgärder kan försom anledas av utredningen.

Arbetets uppläggning och inriktning

Den särskilda utredaren knöt i augusti 1995 fem forskare till utredningen som vetenskapliga experter: Göran Ahrne, professor i sociolovid Stockholms universitet; Anna G. Jonasdöttir, docent i statsvetenskap och universitetslektor vid Göteborgs universitet och Högskolan i Örebro; Inga Persson, professor i nationalekonomi särskilt kvinnoforskning vid Lunds universitet; Elisabeth Sundin, docent i företagsekonomi och biträdande professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet samt Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik vid Stockholms universitet. I september 1995 knöts även Christine Roman, FD i sociologi till utredningen. Hon har samarbetat med Göran Ahrne. Utredningen har haft drygt två år på sig att slutföra sitt uppdrag. I forskningssammanhang är det kort tid. Utredningen har därför i hög grad sett som sin uppgift att bygga den kunskap redan finns som olika områden. Detta har skett att experterna kontaktat forskagenom re, som redan tidigare studerat ett område och bett dem följa tidiupp gare forskning, alternativt bett forskare tidigare studerat ett som område att göra det ett könsperspektiv. Resultatet har blivit ur tretton volymer med forskningsrapporter levererats till Kvinnomaktutsom

redningen. En fullständig förteckning över forskningsrapportema och

deras innehåll lista över författare finns i bilaga samt en Experterna har i egenskap av redaktörer och monografiförfattare svarat för urval och utformning de olika skrifterna, medan enskilda av artikelförfattare för innehållet i sina bidrag. Experter ansvarar egna och artikelförfattare har arbetat under vetenskaplig självständighet. Den särskilda utredaren har även haft referensgrupp, en vars uppgift varit att fungera som diskussionsforum åt utredaren vad gäller att föreslå åtgärder kan föranledas uppdraget. Referenspersoner som av har varit: Barbro Dahlbom-Hall, konsult i chefs- och ledningsfrågor; Christina Franzén, VD, Näringslivets Ledarskapsakademi; Ann-Sofie Hermansson, tjänsteman, LO; Mats Svegfors, chefredaktör, Svenska Dagbladet och Lars Thörn, ombudsman, Svenska Kommunalarbetareförbundet.

2 SOU1998:6

Direktiv och disposition

Utredaren och de vetenskapliga experterna har haft tio sammanträ-

två har varit internat. Arbetets fortskridande har vid dessa den, varav tillfällen redovisats och diskuterats. Bidragen till respektive volym har granskats vid seminarier där författare och redaktörer deltagit. Fem öppna seminarier har anordnats där två eller tre rapporter har presenterats. Till dessa har journalister, anställda departementen och allmänheten inbjudits. Intresset har varit mycket stort.

Vid sammanträdena, därbland de två internaten, har även

tre av referenspersonerna deltagit. Mer informella kontakter mellan den särskilde utredaren och referensgruppens medlemmar har också förekommit.

Karin Alfredsson och Ingrid Hagman, journalister, har deltagit i utformandet av slutbetänkandet.

Två konkreta uppgifter till politiska förslag ges i direktiven: att finna metoder för att synliggöra och följa utvecklingen av andelen kvinnor bland ekonomiska makthavare och att undersöka i vilken ut-

sträckning ekonomisk-politiska åtgärder granskas ur jämställdhetsper-

spektiv. Till den första åtgärden återkommer vi i förslagsdelen, kapitel nio.

Den andra, att undersöka i vilken utsträckning ekonomisk-politiska åtgärder granskas ett jämställdhetsperspektiv, var ett arbete som

ur påböjades inom Kvinnomaktutredningen. Vi undersökte i vilken utsträckning statliga utredningar tillämpat regeringens direktiv dir. 1994: l 24 till samtliga kommittéer och särskilda utredare: att redovisa

de jämställdhetspolitiska konsekvenserna av olika ekonomisk-politiska åtgärder. Inledningsvis undersökte vi om järnställdhetsdirektiven

i direktiven till utredningarna. Vi fann att de i stort sett använangavs des med urskiljning i direktiven till utredningarna under perioden 1994-1996. De förekom i de flesta utredningsdirektiv där det var relevant, och saknades där de inte var relevanta. l utredningen om ersättning vid arbetslöshet och omställning är det t.ex. relevant, medan det är mindre relevant när det gäller de utredningar som behandlade Klimatrelaterad forskning eller Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet. Tanken därefter att gå vidare och undersöka i vilken utsträckning

var utredningarna tog hänsyn till jämställdhetsdirektiven. Innan detta arbete hann inledas påbörjade Jämställdhetsenheten, Arbetsmarknadsdepartementet, liknande granskning, där de olika departementen

en skulle granska sina utredningar. Då avbröt vi vår undersökning for att undvika onödigt dubbelarbete.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Disposition betänkandet

av

Betänkandet är disponerat enligt följande. l kapitel två beskriver vi centrala begrepp. l kapitel tre beskriver vi den historiska bakgrunden till dagens könsordning, for att på så sätt lägga grund för förståelse

en av dagens situation, i familjen och arbetsmarknaden och kvin-

av nors och mäns tillgång till ekonomiska och ekonomisk makt.

resurser I kapitel fyra diskuteras makten att beskriva den ekonomiska verkligheten.

I kapitel fem redovisas hur hushållsarbete och vård barn för-

av delas i familjen samt hur organiserar hushållsekonomin. l kapitel

man sex redogörs för den horisontellt och vertikalt könssegregerade arbetsmarknaden samt löneskillnader mellan kvinnor och män. I kapitel sju diskuteras huruvida kvinnor i politiken har någon ekonomisk makt samt transfereringarnas fördelning mellan kvinnor och män. I kapitel åtta presenteras fem kvinnoliv idag och i och i kapitel

morgon nio de förslag till åtgärder som föranletts utredningen.

av

2 Centrala

begrepp

Innan vi redovisar delar de forskningsresultat som kommit fram i av Kvinnomaktutredningen vi här kring några centrala beresonerar ekonomiska ekonomisk jämställdhet, ekonomisk grepp: resurser, makt och ekonomiskt oberoende. Något försök att enas om gemendefinitioner för dessa begrepp har inte gjorts inom Kvinnosamma maktutredningen. Innebörden har överlåtits till de enskilda forskarna.

Ekonomiska resurser

I flertalet delrapporter till Kvinnomaktutredningen betyder ekonomiska helt enkelt inkomster i form av löner och olika slag av biresurser drag från välfärdsstaten. Studier löneskillnader mellan kvinnor och män samt av den av könssegregerade arbetsmarknaden är relativt vanliga. Det är också ett område är centralt i utredning fördelningen av ekonomiska som en om och ekonomisk makt mellan kvinnor och män. Skillnader i resurser lönearbetstid och i löner utgör grunden för skillnader i inkomster mellan kvinnor och män. Studier hur inkomsterna fördelas är också relativt vanliga. av Kvinnomaktutredningens undersökningar skiljer sig från dessa i två viktiga avseenden. I traditionella fördelningsstudier undersöks inkomsternas fördelning mellan olika hushåll och syftet är att mäta den ekonomiska välfärden Ibland använder ett individperspektiv, man utgår då ifrån hushållets samlade inkomster och fördelar men man dem på alla hushållsmedlemmar. Kvinnomaktutredningens syfte är att undersöka kvinnors och mäns individuella inkomster så långt möjligt, inte hushållens. I Kvinnomaktutredningen undersöks hur stora kvinnors och mäns inkomster är och varifrån de kommer: marknaden respektive välfärds- Begreppet marknaden används i motsats till välfárdsstaten. Staten.

l Gustafsson Uusitalo, 1990, Fritzell, 1991;Björklund Fritzell, 1992; Se t.ex. Jansson Sandqvist, 1993.

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Marknaden består både arbets- och kapitalmarknader, men det är i

av första hand arbetsmarknaden och inkomsterna därifrån som är i fokus. Löneinkomster klassificeras som inkomster från marknaden oavsett om de är ett resultat av anställning i det privata näringslivet eller i den offentliga sektorn. Inkomster från välfärdsstaten syfter transfereringar till hushållen i form av pensioner, sjukpenning, arbetsmarknadsstöd, föräldrapenning, socialbidrag osv.

Ekonomisk jämställdhet

Begreppet ekonomisk jämställdhet används när kvinnors och mäns inkomster av olika slag undersöks. Det gäller då både de ensamstående och de sammanboende. Ekonomisk jämställdhet föreligger när inkomster fördelas i lika hög grad till kvinnor som till män och när kvinnors inkomster är lika stora som mäns.

Ekonomisk jämställdhet mäts ofta som kvinnors andel av mäns inkomster, t.ex. kvinnors löner i förhållande till mäns löner. Det kan

värt att påpeka att ekonomisk jämställdhet mätt detta sätt livara kaväl kan vara ett resultat av att männen har låga inkomster som att kvinnor har höga och att jämställdheten kan öka både genom att männens inkomster sjunker som att kvinnors stiger. Det kan därför ibland vara väsentligt att även redovisa inkomsterna i kronor.

Ekonomisk makt

Begreppet makt har sysselsatt många tänkare. Det har en stark anknytning till män och manlighet. En ofta citerad bok om makt

- Power. Its Forms, Bases, and Uses inleds t.ex. med att konstatera

att makt kan förstås som potens potency och herravälde mastery

Mycket har skrivits om begreppet makt, men ytterst lite om ekonomisk makt.3 I 1985 års Maktutredning studeras och analyseras dock ekonomisk makt. Man menar där att Sverige styrs av två stora maktblock: den ekonomiska makten och den politiska makten. Dessa två makteliter växte fram med industrialiseringen och demokratiseringen och de specialiserade sig på varsin maktsfär. Storägare och storföretagare hade större resurser på marknaden och arbetarna inom politiken eftersom de var många fler. Så småningom uppnåddes "en historisk kompromiss mellan arbete och kapital kursiv i original

Om ekonomisk makt endast innehas av direktörer i storföretag och styrelsemedlemmar i börsnoterade företag saknar kvinnor ekonomisk

2 Wrong, 1995, s. 3 Swedberg, 1987.

sou 1990;44, s. 305-306.

Centrala begrepp

makt. Däremot har kvinnor idag politisk makt. Att så är fallet slås också fast i 1985 års Maktutredning. Man konstaterar där att politiken intar en klar förstaplats vad gäller kvinnors deltagande medan de är så gott som obefintliga i näringslivet.

När man säger sig undersöka ekonomisk makt generellt blir det ändå mäns makt det handlar om, eftersom män dominerar det privata näringslivet. Arbetare och kapitalister är visserligen könsneutrala begrepp, men deras betydelse är könsspeciñk. Med begreppet makt avses då i allmänhet makt över, dvs. individers eller gruppers makt att påverka andra individers och gruppers handlande även mot deras vilja eller inskränka deras möjligheter och handlingsutrymme.

Forskare med ett könsperspektiv använder sällan begreppet ekonomisk makt i betydelsen makt i det privata näringslivet. De använder istället begreppet när mäns makt i familjen analyseras. Män antas ha den ekonomiska makten i kraft av sin ställning familjeförsörjare

som och att de har högre inkomster än kvinnor. Även här

genom avses makt över.

Begreppet ekonomisk makt i betydelsen makt över och kvinnor kopplas mycket sällan Det beror sannolikt på att kvinnor

samman. inte har haft någon ekonomisk makt över vare sig i det privata näringslivet eller i familjen. I ett historiskt perspektiv har de inte heller haft makt över sig själva. När det gäller kvinnor talar man istället om ekonomiskt oberoende. Även detta begrepp kan dock

ses som en form av makt, som makt att, dvs. makt som potens snarare än som herravälde. Makt som självständighet, makt att råda över sig och sitt och att påverka sina ekonomiska förhållanden tillsammans med andra.

Begränsas begreppet ekonomisk makt till att gälla makthavare i det privata näringslivet saknar kvinnor ekonomisk makt. Utgår vi emellertid ifrån ekonomisk makt som makt att påverka andra människors ekonomiska villkor utökas antalet ekonomiska makthavare väsentligt. Med tanke på att 39 procent av kvinnornas och 30 procent av männens inkomster består av transfereringar från välfärdsstaten, har politikers, däribland kvinnliga politikers, beslut mycket stor betydelse för människors ekonomiska situation. Makten över inkomstemas Fördelning ligger, till en del, också hos arbetsmarknadens parter varför också de är utövare av ekonomisk makt.

Ekonomiskt oberoende

I Maktutredningen konstateras att det är mycket svårt att finna en enda artikel som behandlar begreppet ekonomisk makt. Samma sak gäller begreppet ekonomiskt oberoende. Det är ett begrepp som an-

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

vänds ofta, men vars innebörd sällan diskuteras. Med tanke att kvinnors ekonomiska oberoende har stått högst upp på dagordningen för kvinnors rättigheter sedan mycket långt tillbaka är det förvånande och svårförklarligt.

Kvinnor har i allmänhet organiserat sig för ekonomiska rättigheter innan de organiserat sig för politiska rättigheter. l Sverige organiserade sig kvinnor för ekonomiska rättigheter i Föreningen för gift kvin-

äganderätt 1873 och för politiska rättigheter i Landsföreningen för nas kvinnans politiska rösträtt 1903.

I vardagssprâket har begreppet ekonomiskt oberoende olika betydelse beroende på man syftar på kvinnor eller män. En ekono-

om miskt oberoende kvinna betyder en kvinna som lönearbetar och som försörjar sig själv: hon är ekonomiskt oberoende en man. En eko-

av nomiskt oberoende är inte en man som är ekonomiskt oberoende

man av en kvinna, utan en man med så stor förmögenhet att han kan försörja sig på den. Begreppet ekonomiskt oberoende uttrycks i klasstermer när det gäller män, men i könstermer när det gäller kvinnor. Det betyder också att kvinnor blir ekonomiskt oberoende genom lönearbete, medan män blir ekonomiskt oberoende fån lönearbete

Ekonomiskt oberoende är flera sätt ett besvärligt begrepp. Det antyder att det skulle vara möjligt att i någon absolut mening vara ekonomiskt oberoende och att det är fråga om ett antingen/eller: antingen är oberoende eller så är man beroende. Men kvinnor som

man är ekonomiskt oberoende män är istället beroende av marknaden

av och/eller välfärdsstaten. De allra flesta människor lever idag i en kombination av beroenden av marknaden, välfärdsstaten samt eventuellt partner, särskilt om man anlägger ett livsloppsperspektiv.

en

Makt viktig hierarkiseringsprincip. Manlighet är förknippat

är en med överordning, oberoende och makt kvinnlighet med underord-

ning, beroende och brist makt. Att begreppet ekonomiskt oberoende har olika betydelse för kvinnor och män förklaras av kvinnors och mäns skilda historiska erfarenheter. Historiskt har mannen varit sinnebilden för en oberoende person. Endast män skulle delta i det offentliga livet marknaden och i politiken, medan kvinnorna begränsades till den privata sfären och var ekonomiskt beroende av fäder, bröder och äkta män. Dagens arbetsfördelning mellan könen är resultatet historisk För att förstå dagens könsordning be-

av en process. höver känna till gårdagens. Till detta övergår vi härmed.

5Nyberg, sou 1997:87.

l5

3 Mot kvinnors ekonomiska oberoende av män

Det har i alla tider och i alla samhällen funnits arbetsdelning mel-

en lan kvinnor och män, som gjort att vissa arbetsuppgifter ansetts

som manliga och andra som kvinnliga. Detta har den könsteoretiska forskningen visat Det är denna arbetsdelning skapar den ojämna

som fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Följande sidor ger en historisk tillbakablick på hur könsordningar och ekonomiska incitament interagerat i vårt land från mitten av 1800-talet, då industrialismen stod för dörren, fram till 1960-ta1et.

Ekonomiska incitament och könsordningar

Vad som betraktas som kvinnligt och manligt, kvinno- och manssysslor förändras över tid. Förändringarna är dock inte slumpmässiga eller godtyckliga. Det finns en oföränderlighet i föränderligheten: nämligen att en arbetsfördelning mellan könen rekonstrueras och att det som huvudsakligen utförs av kvinnor tilldelas lägre ekonomisk ersättning och lägre status än det huvudsakligen utförs män.

som av

Ekonomiska incitament och könsordningar ger båda upphov till belöningar och bestraffningar fast av olika slag. Ekonomiska incitament ger upphov till materiella belöningar och bestraffningar. Att följa respektive att bryta mot könsordningens upphov till

normer ger sociala belöningar och bestraffningar.

Kvinnor har generellt sett ett ekonomiskt intresse av att överskrida könsordningen. Höga löner i ett mansdominerat yrke kan t.ex. locka kvinnor att söka sig dit. Högre lön innebär högre materiell levnadsstandard, samtidigt kanske trakasserier på jobbet. Är lönen till-

men

I Set.ex. Frederiksen Romer red., 1986; Kvinnohistoria 1994;Fra kvinnehistorie til kjønnshistorie 1994; Wikander red., 1994; Göransson, 1996; Ohlander Strömberg, 1996.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

räckligt hög kan det kanske ändå värt det, inte trakasserierna vara om är alltför svåra. Å andra sidan ligger det i sakens natur att män har intresse att av bevara den rådande könsordningen. De har de bästa positionerna och mest att försvara. Män har sällan några ekonomiska skäl att bryta mot könsordningen och utföra kvinnosysslor. Ersättningen för kvinnors arbete är lägre, kanske obefintlig, och det har lägre social status. Alla män har emellertid inte alltid ett intresse att upprätthålla rådande av könsordning. Det kan finnas ett intresse att modifiera den. Arbetsav givare kan t.ex. föredra att anställa lägre avlönade kvinnor istället för män. Fäder vill inte försörja sina döttrar hela livet. vuxna Könsordningar och vad betraktas manligt respektive som som kvinnligt ifrågasätts, förflyttas, omtolkas och överskrids. Detta sker i förhandlingar mellan kvinnor och män, ibland i konflikt, ibland i samförstånd. Den sociala kostnaden för de kvinnor bryter rådansom mot de könsordning minskar i takt med att fler gör likadant. Kvinnor kan också gå ihop och tillsammans utmana rådande könsordningar. Deras möjligheter att förändra situationen är då mycket större än om de var och en på sitt håll försöker åstadkomma fören

ändring

Konkurrens om attraktiva arbeten

Kvinnor och män konkurrerar arbeten. Men de konkurrerar inte om om alla arbetsuppgifter i samhället, utan dem innebär större om som fördelar vid olika historiska tidpunkter, i olika klasser, på olika platser

osv. Arbete kan delas i förvärvsarbete och oavlönat hemarbete. Kvinnor och män har aldrig konkurrerat det oavlönade hemarbeom tet. Könsordningen har inhägnat detta arbete för kvinnorna. Förvärvsarbete kan i sin tur delas in i oavlönat och avlönat förvärvsarbete. Oavlönat förvärvsarbete är t.ex. det jordbruksarbete som utfördes utan lön döttrar, söner och hustrur till jordbrukare. av Inte heller om detta arbete har kvinnor och män konkurrerat. Avlönat förvärvsarbete kan antingen utföras i hushållen, det gäller framför allt det arbete hembiträden utförde, eller utanför hushållen, i offentligheten. Inte heller när det gäller hembiträdesyrket har kvinnor och män konkurrerat. Konkurrensen har gällt lönearbete utanför hushållen, i offentligheten. Det är främst kvinnor konkurrerat med män mansdosom om minerade yrken eller yrken. Att män konkurrerar med kvinnor om nya

2Se Östberg, t.ex. Losman, 1987 a; 1997.

Mot kvinnors ekonomiska oberoende av män

de yrken vid varje historisk tidpunkt betraktas som kvinnliga om som är ovanligt, förekommer vid hög arbetslöshet. Yrken kan ibland men byta kön från kvinnligt till manligt, och tvärtom, i samband med att teknik införs De arbeten både kvinnor och män traktat efter ny som är också de ökat kvinnors möjligheter att bli ekonomiskt oberosom ende av män.

Arbete

örvärvsarbete Oavlönathemarbete

x

Oavlönati hushållet Avlönat

I hushållet

l offentligheten

Jordbrukarsamhällets könsordning

1850 alla kvinnor omyndiga och samhället patriarkalt. Manvar var hade den formella makten över resurserna, han representerade nen hushållet utåt och hade bestämmanderätt över barnen. ensam Den gifta kvinnan stod under mannens målsmanskap och husbondevälde. Hon kunde inte utan tillstånd ingå avtal om sin mannens arbetskraft, arbeta utanför hemmet eller starta eget företag och egen hon skyldig att utföra det arbete inom hemmet som ankom på var henne. Mannen hade rätt att förvalta och förfoga över det gemensamboets hela egendom. Han kunde betala sina skulder med hennes ma egendom, hon fick inte sätta sig i skuldf men Den ogifta kvinnan hade förmyndare, oftast fadern. Hon fick inte förvalta egendom, välja yrke eller make själv. Män blev myndiga vid 21 års ålder fick bestämma över sin inkomst vid 15.5 men

3Sommestad, 1992; Wikander, 1988. " Ambjömsson, 1974; Qvist, 1977. 5Göransson, 1996; Bladh, sou 1997:113.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen Mannen skötte hästarna. Kvinnans plats var kanske inte i första hand vid spisen, utan på mjölkpallen.

Mot kvinnors ekonomiska oberoende av män

Lagstiftningen förutsatte att var försörjaren. Mannens

mannen överordnade och kvinnans underordnade ställning och hur könen skulle förhålla sig till varandra framgick av hustavlan som ingick i Luthers lilla katekes. Vad som där stod fick man höra på söndagamas predikningar och redovisa vid husförhör.°

Hästrelaterade manssysslor

och korelaterade kvinnosysslor

Under 1800-talet och i början 1900-talet stod hushållen för en

av mycket stor del produktionen. Alla hade i princip arbets-

av vuxna plikt. Männen plöjde, harvade, sådde och skötte hästarna. Kvinnorna tog hand hushållsarbetet, mjölkade och skötte korna, hönsen och

om grisen och deltog i annat jordbruksarbete. Jordbruket kompletterades ofta med att tog arbete daglönare, flottare och skogsar-

mannen som betare och hushållsmedlemmama producerade för förlagsindustrin, manufakturindustrin, slöjdade till försäljning och sålde smör, ost och

agg.

1 jordbrukarhushållen fanns arbetsfördelning mellan könen,

en

gränsen gick inte mellan avlönat arbete i offentligheten och oavmen lönat i den privata sfären. Både kvinnor och män utförde avlönade och oavlönade sysslor i hushållet. Könsarbetsdelningen i jordbrukarsamhället gick istället främst mellan mäns hästrelaterade och kvin-

korelaterade arbetsuppgifter. Att mjölka var i det närmaste tanors bubelagt för män.7 Kvinnans plats kanske inte i första hand vid

var spisen, utan mjölkpallen.

Ju större deltagande i produktionen,

desto starkare för kvinnan

ställning

Det finns föreställning om att, som Alexandra Kollontay sade: det

en finns ett synnerligen intimt och organiskt samband mellan kvinnans insatser i produktionen och hennes ställning i samhället. Detta är en slags ekonomisk-social lag.8 Det betyder att kvinnor deltog i

mer produktionen, desto starkare deras ställning i familjen och sam-

var hället. Om så är fallet är emellertid en omtvistad fråga.°

Bladh, sou 1997:113. 7Nyberg,1989; Lundgren, 1993; Sjöberg, 1996; Magnusson, 1996. 3Kollontay, 1925/1973, 12.

s. 9Sanday, 1973; Thorsen, 1986; Sandvik, 1994; Losman, 1987 b; Lövkrona, 1990.

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Det finns dock ingen generell och automatisk koppling mellan att delta i produktionen och en stark ställning i familjen och samhället. Det kan lika gärna vara tvärtom. Kvinnor som arbetade mycket i jordbrukarsamhället fattiga småbrukarhustrur och statarhustrur gjorde

- det därför att deras position var svag. Ytterst lite tyder på att deras delaktighet i produktionen gjorde att deras ställning gentemot sina män och samhället var starkare än bondmorornas. Det var den ekonomiska nödvändigheten som tvingade dem att bryta mot könsordningen. Att vara ekonomiskt produktiv är inte detsamma som att vara ekonomiskt oberoende, att ha makt att råda över sig och sitt. Oavsett hur mycket jordbrukarsamhällets kvinnor deltog i produktionen, arbetade för pengar och genom sitt arbete försörjde sig själva kunde de inte bli ekonomiskt oberoende av män eftersom de var omyndiga och

alla formella plan underställda mannen.

Det påpekas ofta att det var accepterat för kvinnor att ägna sig manliga sysslor, medan det omvända var ovanligt. Särskilt i fattiga familjer krävde den ekonomiska nödvändigheten att kvinnor överskred könsordningen för vad som var kvinnogöra. Men kvinnors gränsöverskridande gällde framför allt arbetet inom hushållets ram. Utanför hushållet upprätthölls en arbetsdelning bl.a. genom skråförordningarna som i stort sett innebar ett manligt monopol avlönat arbete i offentligheten. Pengar kunde och kan omvandla könsordningens oavlönade kvinnosysslor till avlönat mansarbete, t.ex. bägare och skräddare.

Vem ska försörja ogifta kvinnor

Vid 1800-talets mitt hade flera avgörande samhällsförändringar ägt rum, vilka tillsammans ledde till att jordbrukarsamhällets könsordning ändrades. Fram till denna tid hade männens förmyndarskap inneburit ett materiellt ansvar för alla medlemmar av hushållet. Så länge hustrur, döttrar och söner genom sitt arbete producerade åtminstone lika mycket som de konsumerade innebar det ingen kostnad att upprätthålla patriarkatet. Men nu ökade antalet jordlösa på landsbygden kraftigt, urbaniseringen tilltog, självhushållningen minskade, marknaden och penningekonomin expanderade och det blev allt svårare för sö-

ner och döttrar att täcka kostnaderna för den egna konsumtionen inom hushållet.

Männen blev sannolikt allt mindre intresserade av att vara förmyndare för fattiga, föräldralösa, ogifta kvinnor och deras eventuella barn,

lo

Det ärdessutom oklart vad produktion är, somvi skall sei ett kommande avsnitt. l 1996.

Magnusson,

Mot kvinnors ekonomiska oberoende av män

eftersom de inte kunde göra rätt för sig inom hushållets ram på samma sätt som tidigare. Männen hade med att försörja sig

nog själva. Samtidigt växte antalet ogifta kvinnor kraftigt. Många av de fattiga och faderlösa kvinnorna hade varken förmyndare eller årstjänst, vilket lagen krävde. Därmed bröt de mot den kodifierade könsordningen. Men myndigheterna blundade för detta för att undvika att kvinnorna belastade fattigvården. Problemet var, framför allt för de ogifta mödrarna, att deras möjligheter att försörja sig utanför hushållets ram var mycket begränsade.

Männen kan antas ha haft betydligt större intresse av att vara förmyndare för ogifta, föräldralösa kvinnor med förmögenhet. Det kunde röra sig om stora värden i hus, jord och viktiga kapitalkällor

pengar både för familjen och näringslivet. Den omyndiga kvinnan själv hade ingen makt över tillgångarna. Men omyndighetssystemet gjorde förmögenheten svåråtkomlig för spekulanter och begränsade kapitalets rörlighet. Den framväxande företagarklassen hade därför ett intresse av att ogifta kvinnors omyndigförklaring skulle upphävas. Behovet av att kvinnorna inom borgarklassen skulle kunna försörja sig själva växte också.

Nackdelarna med den kodifierade könsordningen blev allt större och så småningom ändrades den. Ogifta kvinnor förklarades myndiga. Reformen togs i flera steg från 1858 fram till 1884 då den ogifta kvinnan blev myndig vid samma ålder som en man, dvs. vid 21 år. Därmed kunde hon själv bestämma över sin inkomst och egendom.

Reformen var den första förutsättningen för kvinnors ekonomiska oberoende av män. Den ökade ogifta kvinnors potentiella möjligheter att försörja sig själva, framför allt genom småforetagande. Men det innebar också att försörjningen blev kvinnans eget problem i ett samhälle där hon i hög grad utestängd från lönearbete i offentligheten.

var

Kvinnliga och manliga branscher

Under skråsystemets tid, fram till 1846, hörde de absolut flesta verksamheterna på marknaden till männens monopol. Skråsystemets upphörande innebar dock inte att kvinnor blev hantverkare; skomakare, snickare, smeder osv. De formella hindren var borta, men de informella fanns kvar. Att Skomakare, snickare och smeder skulle vara män var, och är, en del av könsordningen.

2 Qvist, 1977. U Artaeus, 1992.

Qvist, 1977; Carlsson, 1986, kap 5 Göransson, 1996.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

1864 hade den nya handels-, fabriks- och hantverksordningen införts som innebar att ogifta kvinnor fick i stort sett formella

samma rättigheter som män i det privata näringslivet. I praktiken hade dock näringsförbudet undergrävts redan tidigare, eftersom allt fler kvinnor sökt och fått dispens. De måste något vis försörja sig.

Inom handeln kvinnorna fler. Men endast småbutiker till-

var var låtna för dem; sybehörsaffärer, mjölkaffärer och liknande. Andelen kvinnor bland handlarna ökade fram till början av 1860-talet, för att minska efter 1864 års avreglering. Nya yrken med bättre försörjningsmöjligheter hade börjat växa fram.

Med industrialiseringen organiserades arbetet ett nytt sätt. Fabrikssystemet trängde ut äldre produktionsformer. Marknaden,

penningekonomin och lönearbetet i offentligheten fick allt större betydelse. Den ekonomiska incitamentsstrukturen och könsordningen förändrades. I den konkurrens som uppstod försökte män utesluta eller begränsa kvinnors tillträde till lönearbete. Redan under den tidiga industrialiseringen utmejslades tydliga kvinno- och mansyrken. I denna process spelade hantverkstraditionerna en viktig roll. Hantverksutbildade män såg bl.a. med hjälp av de tidiga fackföreningama till att kvinnor utestängdes från vissa yrken och branscher. Kvinnorna sågs av männen som okvalificerade lönenedpressare och ett hot mot

som

deras försörjning.

industriarbetarna utgjorde 1872 ungefär 2 procent den

av vuxna befolkningen 15-65 år. Av dessa 30 procent kvinnor. Skälet till

var att andelen kvinnor var så pass hög var att textilindustrin utgjorde

en stor andel av industrin. Kvinnorna kom i textilindustrin redan under manufakturtiden 1700-talet, då det var vanligt att manufakturemas arbetare hade sitt arbete förlagt till hemmen. Men även i textilindustrin tilldelades kvinnorna de rutinartade och lågavlönade arbetsuppgifterna medan männen arbetade med de självständiga och hög-

mer avlönade momenten.

Andelen kvinnor bland industriarbetarna minskade från 30 procent 1872 till 18 procent 1912 och har sedan dess hållit sig runt 20 procent. Samtidigt koncentrerades kvinnorna till branscher be-

ännu mer som klädnads-, läder-, tobaks- och livsmedelstillverkning. Från slutet

av 1800-talet expanderade de manliga industrigrenarna. Ju viktigare industriarbetet blev, desto mer definierades det som manligt.

‘° Bladh, sou 1997:113.

Wikander, 1988; Greiff, 1996. 8 Lindstedt, 1921; Nyström, 1955; Stadin, 1980; Nyberg, 1985. 19Göransson, 1988... 20Jörberg, 1981; Göransson, 1996.

Mot kvinnors ekonomiska oberoende av män

Offentlig sektor öppnas för kvinnor

Under delen av 1800-talet och början av 1900-talet avlägsna-

senare des successivt allt fler formella hinder för kvinnors utbildnings- och yrkesverksamhet. Riksdagen öppnade små- och folkskolläraryrkena

1850-talet, och under 1800-talets senare del började posten, telegrafen och järnvägen att anställa kvinnor. Inom vissa yrken ledde utvecklingen till kvinnlig majoritet redan under 1800-talet, först bland privatskolornas lärare, sedan bland folk- och småskollärama, telegra-

fisterna samt sjuk- och socialvårdstjänstemännen7

Bakgrunden var att det behövdes försörjningsmöjligheter för borgarklassens ogifta kvinnor. Att de skulle ta pigplats eller arbeta i industrin otänkbart. Ett annat skäl var att kvinnor hade långt lägre

var löner än män och de höll kostnaderna för arbetsgivaren staten.

nere Detta sågs som positivt, samtidigt som kvinnors lönearbete utanför hushållet ett stort ideologiskt problem för många män: Lika djupt

var

tanken på att medelklasskvinnans plats var i hemmet, lika djupt som satt hos de flesta riksdagsmän tanken att statens främsta uppgift var att Resultatet blev krock mellan dessa normsystem" Sta-

spara. en tens lösning blev att skapa en medveten skiktning av arbetsuppgifter, karriärvägar och lön efter kön. Kvinnorna kom att utgöra ett brett bottenskikt, medan toppen och mellangradema besattes män.

av

För kvinnliga och manliga lärare gällde t.ex. samma löneplan fram till 1906. Då beslöt riksdagen att införa högre lön för manliga lärare. Argumenten att män hade dyrare vanor än kvinnor, män måste

var anlita hjälp i hushållsarbetet och, sist men inte minst, de måste

mer kunna försörja familj. 1919 års lönereglering bibehöll löneskillna-

en derna mellan kvinnor och män men den innebar samtidigt en höjning

lärarlönema generellt. En kvinnlig folkskollärares lön var t.ex. beav tydligt högre än genomsnittslönen för manliga tjänstemän i industrin och ungefär dubbelt så hög den genomsnittliga manliga industri-

som arbetarlönen." De ekonomiska incitamenten för kvinnor att bryta mot rådande könsordning var således starka. Läraryrket var dessutom ett arbete med barn, vilket ansågs passande för kvinnor de fick

även om betalt för det.

2 Carlsson, 1966, 303.s. 22Waldemarson, 1996citerad i Karlsson, sou 1997:113. 23 1977.

Qvist, 24Svensson, sou 1997:136; även Florin, 1990.

se

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnbmaktutredningen

Ekonomiskt oberoende kvinnor

Man skulle kunna tro att det slutande 1800-talets möjligheter för

nya kvinnor ledde till att mängder ogifta kvinnor gick ut i offentligt lö-

av nearbete. Så var det emellertid inte. En mycket stor majoritet de

av ogifta kvinnorna förvärvsarbetade inom för hushållet

ramen som medhjälpande familjemedlemmar i faderns jordbruk eller pigor

som och hembiträden. De fick en stor andel sin lön natura och hade

av patriarkala arbetskontrakt. De kan inte betraktas ekonomiskt obe-

som roende. De kvinnor som var egna företagare eller anställda i offentligheten skulle däremot kunna ekonomiskt oberoende

sägas vara av män. De var inte samma sätt beroende faderns eller någon

av annan mans välvilja.

Att avgöra vem som är ekonomiskt oberoende och försörjer sig på sin lön är mycket svårt. De kvinnor i folkräkningarna räknades

som som anställda eller företagare de hade ett stadigvarande

egna var som arbete eller drev ett företag på heltid. Det de kvinnor, kunde

var som försörja sig själva, som betraktades som förvärvsarbetande fram till omkring 1950. Därmed kan också dem ekonomiskt obe-

man se som roende av män.

Tabellen nedan visar utvecklingen andelen ekonomiskt obero-

av ende kvinnor i denna betydelse. Som jämförelse inkluderas förvärvsarbetande män exklusive jordbrukarsöner, drängar, statare m.fl.

som också fick en stor andel av sin lön natura och hade patriarkala

arbetskontrakt.

Tabell I Andel ekonomiskt oberoende kvinnor och män,

procent, 15 år och äldre, I 870- 950

Källa: Beräknat från Carlsson, 1966, tabell 24, 26, 27. Tabellen visar att samtliga kvinnor, 15 år och äldre,

av var 3 procent ekonomiskt oberoende år 1870. Det dröjde till år 1950 innan flar-

en Nyberg, 1987; 1989.

3 SOU1998:6

Mot kvinnors ekonomiska oberoende av män

dedel Sveriges kvinnor försörjde sig själva genom lönearbete och

av därigenom ekonomiskt oberoende av män. Andelen män som var

var

företagare eller lönearbetade i offentligheten är mycket egna som högre under hela perioden.

Hem och arbete skiljs

för männen, inte för kvinnorna

men

Industrialismen födde arbetsfördelning efter kön. Vanligtvis be-

en ny skrivs perioden så att människor för sin försörjning blev beroende av att kunna sälja sin arbetskraft marknaden och att hem och arbete skildes åt. Den beskrivningen stämmer bra män och mäns arbete,

mindre bra kvinnor och kvinnors arbete. Det det avlönade men var arbetet flyttades hemmen och framför allt männen som följde

som ur med. Det oavlönade arbetet blev kvar, liksom i hög grad kvinnorna. För de ogifta kvinnorna utgjorde pig- och hembiträdesjobb den dominerande sysselsättningen under lång tid."

Det inte bara pigor, hembiträden och guvernanter som bodde

var där de arbetade. Inte mindre än 77 procent av samtliga kvinnliga hant-

utövade sitt yrke i bostaden så på 1930-talet." verkare sent som Ogifta kvinnors privatliv kontrollerades och begränsades på ett sätt

otänkbart vad gällde mäns. Sjuksköterskeyrket krävde t.ex. som var

yrkesutövarna levde i celibat, förblev ogifta och bodde på sjukatt huset. l för anställning i början 1900-talet fanns ofta

annonser av krav på att kvinnliga kontorister, butiksbiträden mm. skulle bo hos sin

familj.

Gifta kvinnors förvärvsarbete minskar

År 1874 fick gift kvinna rätt att förfoga över sin arbetsinkomst, men arbetstillstånd mäste hon fortfarande begära sin I och med

av man.

giftermålsbalken 1921 blev också gifta kvinnor myndiga. den nya Mannens målsmanskap upphörde och båda makarna fick samma skyldigheter och rättigheter när det gäller hemmets förvaltning, försörjningsbördan och barnens uppfostran. Fadern dock förmyndare för

var barnens förmögenhet. Först 1950 fick modern samma bestämmande-

barnens ekonomi fadem. rätt över som

2°Nyberg, 1989. 27Särskilda folkräkningen 1935/36 VIII, 34.

s.

Öberg, 1994.

Nilsson, 1996, s. 53. 3°Hamrin-Thorell, 1969.

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen.

KM 3 .x.fw ./‘

En gift kvinna skulle inte Iönearbeta och en man skulle försörja sin familj.

Mot kvinnors ekonomiska oberoende av män

1923 kom den s.k. behörighetslagen som innebar att även kvinnor kunde få högre statliga tjänster, med undantag för befattningar inom polisen och det militära samt prästtjänster. Därmed var kvinnor formellt jämställda med männen i stort sett hela arbetsmarknaden. Eftersom födelsetalen dessutom låga på 1920- och 1930-talen var

var förutsättningarna goda för att gifta kvinnor skulle kunna vara ekonomiskt oberoende av sina män.

Utvecklingen dock motsägelsefull. Andelen gifta kvinnor som

var förvärvsarbetade minskade kontinuerligt från slutet av 1800-talet fram till 1950-talet. Det berodde framför allt att jordbruk lades ner och jordbrukarhustrurna, praktiskt taget samtliga förvärvsarbeta-

som de i jordbruk, utan lön, blev allt färre. Mjölkens växande

mannens ekonomiska betydelse och införandet av mjölkmaskiner på 1940-talet ledde till att den könsordning föreskrev att endast kvinnor kunde

som mjölka upphävdes. Istället blev mjölkningen, med hjälp av mjölkmaskiner, ett manligt arbete. Ladugården blev en manlig arbetsplats och jordbrukarhustrurna ägnade mer tid till det vi idag kallar hushållsarbete.

Depressionen på 1930-talet och den höga arbetslösheten bland män skärpte motståndet ytterligare mot framför allt gifta kvinnor på arbetsmarknaden. Diskrimineringen dessa försvarades och stöddes

av

flera LO-förbund. Järnvägsmannaförbundet begärde t.ex. på 1931 av års LO-kongress att LO skulle verka för att gifta kvinnor inte skulle få anställas i statlig tjänst, och Postmannaförbundet arbetade vid samma tid konsekvent mot dubbelanställningar, dvs. att båda parter i ett äktenskap hade anställning.

Vid tid gifta kvinnor blev myndiga växte det också

samma som fram ideologi de båda könens komplementära roller, dvs. en

en om könsordning där idealet den ekonomiskt beroende hustrun och den

var manlige familjeförsörjaren. Kvinnan flyttades från det hårda arbetet i jordbruket till hemmet. Idén den professionella husmodern föd-

om des.

Hemmafruideologin nådde jordbrukar- och arbetarklasskvinnoma under mellankrigstiden. Männens reallöner steg, vilket underlättade verkställandet denna ideologi. Många arbetarhustrur slutade för-

av värvsarbeta familjens ekonomi tillät det. Deras alternativ på ar-

om betsmarknaden lågt avlönade, osäkra, tunga arbeten med långa ar-

var betsdagar framför allt med att tvätta och städa åt andra.

3 Nyberg, 1989;Sommestad, 1992. ‘Z Qvist, 1974. 3’ Hirdman, 1990; Berner, 1996;Johannisson, 1990; Wikander red., 1994; Södling, sou 1997;113.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Gifta kvinnors arbete blir icke-arbete

1930 till 1950-talens ideala könsordning var att en gift kvinna inte skulle lönearbeta och att en man skulle försörja sin familj. I den mån gifta kvinnor lönearbetade doldes det på olika sätt. Man och barn skulle inte märka något och inte andra heller. Arbetarklassens kvinnor arbetade deltid men räknades inte med i den officiella förvärvsstatistiken med att städa i skolor, på kontor och i andras hem, de bar ut tidningar m.m. De fick lön i pengar, de utförde ibland sitt arbete i offentligheten, men de gjorde det när ingen annan var där, tidigt morgo-

eller sent kvällen. nen

Även språket dolde att kvinnor arbetade. Arbete blev lika med lönearbete och knöts till den manlige familjeförsörjaren. Mannen förvandlades från husfader till löntagare och kvinnan från arbetskraft i hushållet och jordbruket till hemmafru vars främsta uppgift

att till och barnens behov. Helst skulle också husvar se mannens hållsarbetet skötas så att mannen inte märkte något. Gifta kvinnors arbete i hushållen defmierades som icke-arbete. Hon tog hand om

nu hushållet och barnen, skötte familjen, gick hemma och betecknades som hemmafru oavsett vad hon gjorde:

Min mor var under min barndom hemmafru, som skötte om jordbruket Isacson, 1994: 127.

Under 1940-talet ökade också äktenskaps- och födelsefrekvenserna efter att under lång tid ha varit sjunkande. Andelen oäkta barn minskade. Parfamiljen med barn blev en stor kategori och en relativt stor andel de gifta kvinnorna ägnade sig heltid hushålls- och

av vårdarbete, i den ordningen, under några årtionden.

Gifta kvinnors lönearbete ökar

Samtidigt gifta kvinnors förvärvsarbete minskade, ökade andelen

som gifta kvinnor som lönearbetade i offentligheten sakta men säkert. På 1930- och 1940-talen lönearbetade mindre än 10 procent av alla gifta kvinnor heltid och kontinuerligt. Andelen ökade till 15 procent 1950.

Det är möjligt att hemmafruideologin förlorade sin dragningskraft tidigare i medel- än i arbetarklassen åtminstone i städerna. Välutbildade kvinnors arbetsvillkor var mycket bättre än arbetarklasskvinnomas. I Stockholm t.ex. lönearbetade nästan 40 procent av lärarhustruma 1936. Av de fåtaliga kvinnliga tandläkarna och läkarna var 44 procent

34Berner, 1996. 35 tabell 17.3.

Nyberg, 1989,

Mot kvinnors ekonomiska oberoende av män

gifta. Löneskillnaderna mellan olika grupper var stora, och välutbildade kvinnor hade goda möjligheter att anställa någon skötte

som hushållsarbetet. Många hade hembiträde, ibland flera stycken. De ekonomiska incitamenten för lönearbete starka och brottet mot

var könsordningen inte så stort och hushållsarbetet skötte någon annan.

Viktiga anledningar till kvinnors ökade lönearbete var att efterfrågan på kvinnlig arbetskraft steg och att kvinnolönerna höjdes, både för kvinnliga arbetare och kvinnliga tjänstemän i privat sektor. Kvinnornas löner höjdes i förhållande till mäns i början 1920-talet, strax

av efter andra världskriget och från 1960-talet och fram till 1980.

Fram till omkring 1960 berodde de minskade löneskillnaderna mellan kvinnor och män att kvinnor sökte sig till bättre betalda yrken. De lämnade hembiträdesplatserna för anställningar framför allt inom handeln och offentlig sektor. Efter 1960 beror de minskade löneskillnaderna mellan kvinnor och män på att löneskillnaderna

generellt minskade

l och med att kvinnors löner steg blev de ekonomiska incitamenten för kvinnor att gå ut i lönearbete allt starkare, samtidigt som könsordningen förändrades i riktning mot ett accepterande av att även gifta kvinnor lönearbetade. Kostnaden för att upprätthålla ideologin

om separata sfärer och mannen som ensamförsörjare av familjen hade blivit alltför hög.

Dagens könsordning har sina rötter i historien.

36 Bilaga Särskilda folkräkningen

Nyberg, 1989, ll; 1935/36 VIII, s. 33. 37Nyberg, 1989, kap. Nilsson, 1996, 74.

s. 38Svensson, SOU 1997:136.

4 Makten att beskriva den ekonomiska verkligheten

Inom dagens könsteoretiska forskning betraktas inte språk och kunskap objektiva avbildningar verkligheten utan ideologis-

som av som ka konstruktioner vilka medverkar till kvinnors fortsatta underordning och där den har den större käppen har bättre möjligheter att på-

som tvinga andra sina definitioner av verkligheten.

Ekonomisk makt handlar därmed inte bara om pengar, utan också

makten att definiera vad som skall betraktas som ekonomi, proom duktion, investeringar, arbete osv. och därmed också vem som är ekonomiskt aktiv, produktiv, arbetande osv.:

BNP, makt och kön

definierat ekonomiska begrepp och utarbetat ekono- Det är män som miska teorier. Mäns beskrivning av den ekonomiska verkligheten accepteras allmängiltig, medan kvinnors erfarenheter i hög grad

som osynliggörs. Det beror inte någon manlig konspiration utan på att definitioner ekonomiska begrepp, ekonomiska teorier och beskriv-

av ningar av den ekonomiska verkligheten är baserade mäns erfarenheter. Ett exempel är definitionen produktion. Begreppet ger in-

av tryck att spegla den ekonomiska verkligheten, när det egentligen

av endast är fråga om en del av den ekonomiska verkligheten. Detta är ett resultat samhälleliga processer och maktrelationer och inte av

av naturen givet.

Resultatet avlönat arbete betraktas som produktion och resulta-

av tet oavlönat icke-produktion i i-länder. Män ägnar tid

av som mer avlönat arbete än oavlönat och kvinnor mer tid oavlönat än avlönat. Merparten av resultatet av kvinnors arbete betraktas därmed inte som produktion och ingår inte heller i ekonomiska analyser och prognoser och kvinnor betraktas inte som arbetande i samma grad som män.

l avsnitt Nyberg, SOU 1997:138.

Detta bygger på 2Berger Luckmann, 1979, 129.

s

Makten att beskriva den ekonomiska verkligheten

Nationalräkenskaper

Den ekonomiska verkligheten beskrivs i hög grad utifrån nationalräkenskapema. l dessa finns uppgifter BNP, den ekonomiska akti-

om viteten i olika sektorer i ett lands ekonomi, inkomsterna, konsumtionen, investeringarna, exporten, importen osv. Nationalräkenskaperna används för att bedöma den ekonomiska utvecklingen och för att utforma den ekonomiska politiken.

Hur nationalräkenskaper skall upprättas fastställs i The Systems of National Accounts SNA. Dessa regler utarbetas av FN och används sedan av alla länders finansdepartement, Världsbanken, Internationel-

Valutafonden, FN:s fackorgan och många andra. Data från nationalräkenskaperna ingår i finansplaner, statsbudgetar, ekonomiska analyser och prognoser i världens alla länder. BNP i enskilda länder ligger till grund för hur mycket varje land skall betala i avgift till FN och EU, huruvida ett land får låna pengar av Världsbanken och vilka villkor etc. Det är knappast möjligt att underskatta betydelsen av nationalräkenskapema för beskrivningen av den ekonomiska verkligheten och för den ekonomiska politiken.

Avgörande för vad som skall inkluderas i nationalräkenskapema och därmed också i BNP, är den s.k. produktionsgränsen. Enligt SNA 1993 faller alla varor och tjänster som produceras företag och säljs

av

en marknad innanför produktionsgränsen. Sådana varor och tjänster är lätta att identifiera och de har ett pris. Det sistnämnda gäller inte merparten av de varor och tjänster som produceras i den offentliga sektorn. De är i huvudsak skattefinansierade och säljs normalt inte en marknad. Trots det inkluderas de i BNP, och de åsätts då det pris som det kostar att framställa dem. Där ingår t.ex. sjuksköterskelöner och kostnaden för engångssprutor. Enligt SNA skall också illegal produktion av varor och tjänster som säljs på en marknad inkluderas i BNP, t.ex. prostitution, smuggling, narkotikahandel I verkligheten saknas ofta data om illegal produktion och produktion för egen konsumtion framför allt u-landskvinnors och värdet av det kan endast bli uppskattningar. I i-länder sammanfaller i hög grad avlönad produktion med den produktion som ingår i BNP och den oavlönade

produktionen med den som utesluts.

3 Examples of activities which may be illegal but productive an economic sense include the manufacture and distribution of narcotics, illegal transportation the form of smuggling often aform of own-account illegal production and services such asprostitution SNA 1993: 28.I 4 översikt Thomas, 1992.

För en se

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen Produktion av tjänster

Makten att beskriva den ekonomiska verkligheten

är timme oavlönat hemarbete värd

Hur mycket en av

Under de senaste 20 åren har intresset för det oavlönade arbetet ökat markant. Många länder har gjort tidsanvändningsstudier. De visar att det oavlönade hemarbetet mätt i antal arbetstimmar är lika stor elav ler större omfattning än det avlönade arbetet. I Sveriges räknar man med 1993 ägnades 7 miljarder timmar oavlönat hemarbete och att 6,35 miljarder avlönat arbete Idag görs också beräkningar hemarbetets värde. Mätt i pengar av blir hushållsarbetet mindre värt i Förhållandet till BNP än om man i tid, värdet är fortfarande betydande. Hur mycket är då en mäter men timme oavlönat hemarbete värd av Olika metoder används for att beräkna hemarbetets värde. För det första kan använda timlön för allt hemarbete oavsett vad arman en betsuppgifterna består Då multiplicerar den timlön ett hembiav. man träde har med antalet hemarbetstimmar. Ett andra alternativ är att multiplicera antalet matlagningstimmar med kokerskas lön, antalet en städtimmar med lokalvårdares Ett tredje alternativ är att en en osv. timmes hemarbete åsätts ett värde motsvarar den lön en person som avstår ifrån for att utföra hemarbete. Till exempel: barnsköterska en utför hemarbete avstår från barnsköterskelön, varpå man åsätsom en ter hemarbetet denna lön. Det hemarbete en direktör utför, åsätts värdet direktörslön Man måste också avgöra om värdet gäller av en osv. före eller efter skatt och semesterersättning och socialförsäkringsom avgifter ingår eller m.m. En genomgång cirka 30 internationella studier hemarbetets av av värde visar variationen är stor. l något fall använder den lön att man de deltog i undersökningen uppgav, i andra fall besom personer som räknas den på officiell lönestatistik. I andra fall använder man den genomsnittliga timlönen, övertidsersättning, minimilönen, lön före och efter skatt och/eller socialförsäkringar osv.° Det är således inte överraskande att beräkningar hemarbetets värde skiljer sig mycket åt. av Uttryckt andel BNP uppgår det till mellan 31 och 96 procent. som av Skillnaderna beror främst på olika värderingsmetoder, inte på skillnader i hemarbetets omfattning.7

Hemarbetets värde kvinnofråga

- en

Krav att det oavlönade hemarbete skall mätas, värderas och inkluderas i nationalräkenskaperna har drivits kvinnofråga t.ex. vid som en

5 figur 8.1. sou 1997:17, ° Chadeau, 1994. 7Nyberg, sou 1997:138.

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

FN:s kvinnokonferenser. Det redan i Mexico City år 1975 och

sskedde

upprepades i Nairobi år 1985. I Beijing år 1995 beslutades att metoder skall utarbetas för att värdera det oavlönade hemarbetet

Kravet på att det oavlönade hemarbetet skall mätas och värderas kan ses som ett försök från kvinnors sida att tillägna sig makt genom att omdefiniera ekonomiska begrepp och beskriva ekono-

en annan misk verklighet.

Det främsta syftet är att påvisa hemarbetets stora samhälleliga värde och att de som utför det kompenseras genom rättigheter i socialförsäkringssystemen, pensioner, vid arbetsskada, vid skilsmässa osv. Några driver också kravet på wages for housework. Att åsätta hemarbetet ett värde är dock problematiskt, inte enbart praktiskt utan också politiskt.

För det första: om hemarbetet åsätts ett högt värde så visar att

man det är av stort samhälleligt värde men man visar också att det knap-

past lönar sig för kvinnor att lönearbeta.

För det andra: uppvärdering det oavlönade hemarbetet kan

en av också legitimera, och därigenom förstärka, den rådande könsarbetsdelningen. Kvinnor kan även fortsättningsvis stå för merparten det

av oavlönade, men uppvärderade hemarbetet, och männen för merparten av det avlönade arbetet. Det går stick i stäv med det ideal innebär

som att det oavlönade hemarbetet är skall delas lika mellan

ett ansvar som kvinnor och män.

För det tredje: om det oavlönade arbetet och produktionen åsätts ett värde, så innebär det också att kvinnors inkomster ökar och inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män minskar. Ett värde på hemarbetet riktar uppmärksamheten bort från det faktum att det

oavlönade hemarbetet faktiskt är oavlönat, att kvinnors inkomster är lägre än mäns och döljer kvinnors ekonomiska beroende av män. Det är en väsentlig skillnad mellan att ha ett avlönat arbete och och

egna pengar att utföra ett arbete åsätts ett värde.

som

För det fjärde: det blir möjligt att dra slutsatsen att värdet hem-

av arbetet, och de inkomster kvinnor får av detta, innebär att kvinnor får kompensation för sitt arbete och att ökad arbetslöshet och nedskärningar i välfärdsstaten kan kompenseras genom ökad oavlönad

produktion i hushållen.

8Nairobi Forward Looking Strategies for the Advancement of Women, paragraf 120. 9UN 1995,paragraf 206 f.

Makten att beskriva den ekonomiska verkligheten

Tid eller värde

Begreppen produktion/icke-produktion är könsneutrala begrepp som får könsspecifika utfall beroende att kvinnors och mäns arbete och produktion strukturellt är olika. SNA-definitionerna underskattar kvinnors produktion och arbete. Dessa definitioner har sin grund främst i mäns erfarenheter och täcker främst mäns arbete och produktion. Merparten kvinnors arbete och produktion osynliggörs och av vad betraktas ekonomi, produktion och arbete utgör som som endast del den ekonomiska verkligheten. en av Används istället definitioner inkluderar det oavlönade hemarsom betet, är risken stor att kvinnors ekonomiska ställning, ogynnsamma begränsningarna i kvinnors möjligheter att bli ekonomiskt oberoende män och att kunna försörja sig själva döljs. av Frågan är vilket är viktigast: att visa att kvinnor i lika hög som grad män är ekonomiskt produktiva och ekonomiskt aktiva även som arbetet och produktionen är oavlönad eller att visa den ojämom ställda fördelningen oavlönat och avlönat arbete mellan kvinnor av och män. l det första fallet kan kvinnors och mäns oavlönade hemarbete ett ekonomiskt värde, i det andra fallet är det bästa sättet ges tidsanvändningsstudier. De synliggör det avlönade och oavlönade arbetets fördelning mellan kvinnor och män och det oavlönade hemarbetets omfattning i förhållande till det avlönade utan att det för den skull ökar kvinnors inkomster och att inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män minskar. Idag tycks emellertid utvecklingen gå mot att man vill åsätta det oavlönade hemarbetet slags värde det privata näringslisamma som produktion i BNP. Det har sannolikt att göra med att ekonomer vets och statistiker är de gör beräkningarna, inte kvinnoorganisatiosom Det innebär att utgår ifrån vad produceras i hushållen ner. man som t.ex. antal lagade mål mat, städade kvadratmeter golv, kilo tvättade kläder Dessa lagade måltider, städade golv, tvättade kläder osv. osv. åsätts de värden de skulle ha marknaden. Från detta dras kostnaden för inköpta insatsvaror köttfärsen, tvättmedlet m.m. och kapital- - förslitningen förslitningen spisen, dammsugaren, tvättmaskinen - Fördelen med detta sätt är att det överensstämmer med gängse m.m. metod för nationalräkenskapsberäkningar. Metoden tillåter också att beräknar hemarbetets produktivitet, studerar produktivitetsutman vecklingen över tid och jämför produktiviteten i hushållen med den marknaden. Sådant ekonomer är intresserade Denna beräksom av. ningsmetod kräver dock inga tidsanvändningsstudier och någon uppdelning kvinnor och män är knappast möjlig att göra.

5 en

Familj

Detta avsnitt behandlar familjen, framför allt den traditionella familjen bestående av kvinna, man och barn, men också utan barn, i

par båda fallen oavsett om de är gifta eller sammanboende. Texten fokuserar på hushållsarbetet och hur det fördelas mellan kvinna och

man, samt på vården av barn och sätt att organisera hushållsekonomin. De ekonomiska konsekvenserna av en skilsmässa analyseras också. Men först några siffror fördelningen kvinnor respektive män:

om av ensamstående och sammanboende; med och utan bam.

Så

lever den svenske mannen

Ensamstående

Ensamstående

med barn 1%

utan

L__

MMWWWWWMJ

Sammanboende Sammanboende

med barn utan barn

Så

lever den svenska kvinnan

Ensamstående Ensamstående

utan barn med barn

W

LW...

WWWWWWWJ

Sammanboende Sammanboende

med barn utan barn

Familjen

Drygt tredjedel Sveriges befolkning l 8-64 år är ensamstående

en av

bam. Av dem är merparten män. Ca 30 procent är sammanboenutan de utan barn, och 31 procent är sammanboende med barn. Resterande

5 procent är ensamstående med bam, de flesta dem är kvinnor. ca av

SCB, 1994. lnkomstfördelningsundersökningen.

Sammanboendes lönearbete och inkomster

Lönearbete män heltid, kvinnor deltid

- I dagens familjer, liksom 1970-talets, är det vanligast att mannen lönearbetar heltid och kvinnan deltid. Det gäller ungefär en tredjedel

familjerna. Andelen där båda arbetar heltid har ökat från 23 till 30 av

Den största förändringen sedan l970-talet har skett med faprocent. miljer där arbetar heltid och kvinnan inte lönearbetar. De ut-

mannen gjorde nästan tredjedel familjerna 1975 men bara 8 procent idag

en av se tabellen nedan.

Andelen familjer där deltidsarbetar eller inte lönearbetar

mannen alls har ökat något. Det beror sannolikt större andel män idag

att en är arbetslösa, Förtidspensionerade eller studerande.

Tabell 2 Gifta/sammanboende 18-64 år efter arbetstid, l 975 och l 993.

Källa: Nyberg, SOU 1997:87,tabell IZ.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

20 procent kvinnorna har högre inkomster än sina män av Allt fler kvinnor har högre inkomster än sina män. År 1975 hade tio procent av de sammanboende kvinnorna högre förvärvsinkomst än sina män. 1993 hade andelen ökat till 20 procent År 1975 hade kvinnan i 36 familjerna förvärvsinprocent av en komst som var mindre än fjärdedel 1993 hade den en av mannens. andelen sjunkit till 12 procent. Båda förändringarna speglar naturligtvis kvinnors ökade deltagande arbetsmarknaden. De yngsta paren är mestjämställda inkomstmässigt. I hela 44 procent av de yngsta familjerna har kvinnan på 1990-talet högre inkomst än mannen, dvs. de skulle kunna sägas ekonomiskt oberoende vara av sina män. Att andelen kvinnor är ekonomiskt oberoende sina som av män är hög bland de beror dock inte på att kvinnorna har höga unga inkomster utan att männen och kvinnorna har låga. Bland pensionärsparen det vanligare att kvinnan hade större var inkomster än mannen år 1975 än det år 1993. Varken kvinnor eller var män hade på 1970-talet i någon större utsträckning ATP. Eftersom folkpensionen är lika för alla, så inkomstfördelningen inom var pensionärshushållen jämnare då än idag. Kvinnor i pensionsåldern är de som idag är mest ekonomiskt beroende sina män. av

Kvinnorna står för 4 0 procent familjeinkomsten av Kvinnornas andel av familjeinkomsten är spegelbilden deras bidrag av till det oavlönade hushålls- och värdarbetet. Ju oavlönat hushållsmer arbete, desto lägre inkomster och desto större är kvinnors ekonomiska beroende av sina män. Men beroendet är också ett resultat att kvinav nor generellt har lägre löner än män. I unga familjer utan barn är kvinnans andel familjeinkomsten av högst och i äldre familjer utan barn lägst. För samtliga sammanboende par uppgår kvinnornas andel familjeinkomsten till drygt 40 av procent. Det kan förefalla relativt mycket. l kronor betyder det dock att kvinnor i medeltal har disponibel inkomst l 16 000 kr en egen ca och män en 175 000 kr, dvs. en skillnad på nästan 60 000 kr år. per

Hushållsarbete

Hushållsarbete kvinnor heltid, män deltid - Sett över en längre tidsperiod har hushållsarbetet genomgått struken turomvandling liknande den i avlönad produktion, dvs. från varupro-

Nyberg, SOU 1997:87, s. 46-51. Med förvärvsinkomster löne- och näringsmenas inkomst, sjuk-, föräldra-, arbetslöshetsförsäkring samtpension. Kapitalinkomstema och barnens inkomster ingår inte.

Familjen

duktion till tjänsteproduktion. Detta har lett till att tiden i hemmet

används på ett annat sätt idag än på 1960-, 1970-talen och tidigare. Hushållen ägnar mindre tid till sömnad, städning, matlagning och disk. De lägger lika mycket tid nu som då på att tvätta. Och de använder

mer tid för underhåll och reparationer och inköp

Tabell 3 Genomsnittlig tid för hemarbete efter kön, 20-64 år,

timmar och minuter per vecka, I 990/91.

Källa: SCB, Tidsanvändningsundersökningen 1990/91, tabell 30.

På 1990-talet är vård och tillverkning av kläder det mest kvinnodominerade hushållsarbetet medan eldning och vedhuggning är de mest mansdominerade. Många kvinnor, men få män, tvättar och stryker. Med undantag för tvätten är de arbetsuppgifter som tar mest tid mer jämställt fördelade, men kvinnor ägnar ändå mer än dubbelt så lång tid som män matlagning, disk och städning. Uppgifterna i tabellen gäller ensamstående och sammanboende sammanlagt. Skulle vi enbart se på de sammanboende blir arbetsfördelningen efter kön ännu mer ojamn.

När barnen kommer ökar ojämställdheten Bland gifta/sammanboende par är arbetsdelningen jämställd i 13 procent av familjerna, 24 procent är semijämställda, 36 procent har en konventionell arbetsdelning och 27 procent en patriarkal. Det visar Göran Ahrnes och Christine Romans rapport till Kvinnomaktutredningen Hemmet, barnen och makten, SQU 1997:139. Endast något

mer än var tionde familj är alltså jämställd och nästan nittio procent är det inte.

ZNyberg,1989, kap. 20; 1996a, Bilaga 10, kap.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

i svenska hem

Arbetsdelningen

v Konventionell Patriarkal

Jämställd

Med ett jämställt hushåll menar Ahrne och Roman att makama/samborna lagar mat, tvättar och städar lika ofta. Dessa tre arbetsuppgifter är de mest krävande tidsmässigt. Här har dock inte beräknats hur

mycket tid som ägnas dessa sysslor utan endast om man delar arbetet eller vem som oftast eller alltid utför den

Isemijämställda familjer gör mannen en hel del hushållsarbete, men det är ändå kvinnan som har huvudansvaret och gör mest. Det innebär att makarna delar lika på två av de tre syssloma, men att kvinnan oftast eller alltid utför någon av dem.

I konventionella familjer den vanligast förekommande arbetsför-

delningen gör kvinnan allt eller mest i fråga två syssloma och

- om av så delar man på den tredje sysslan.

l den patriarkala familjetypen utför kvinnan alltid de ingå-

två av ende syssloma och är den som oftast också utför den tredje.

3 Studien bygger bl.a. på en postenkät riktat till ett representativt urval avbefolkningen. Enkäten besvaradesav ca 1 300 sammanboendeeller gifta kvinnor och män mellan 25 och 60 år. Ahrne Roman, SOU 1997:139, s. 20-24.

Familjen

‘. www,m\. De yngre paren utan barn är de mestjämställda.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen Tabell 4 Familjestadium och fördelning hushållsarbete,

av

kvinnors svar, procent..

Jämställd Semijämställd Konventionen Patriarkal Summa Antal

190 Alla 13 24 36 27 100 631

Detbörpåpekas i tabellernaatt redovisaskvinnornassvar. Männenuppgersjälva någotstörreett deltagandehushållsarbeteti änkvinnornauppger. Unga bådaunder35år.Aldre någonavmakarnaöver35år.

Källa: Ahrne Roman, SOU 1997:|39, tabell

De yngre paren utan barn är mest jämställda. l 32 procent de hus-

av hållen är arbetsfördelningen jämställd. Det är också de hushål-

yngre len som ägnar minst tid åt hushållsarbete. Bland småbamsföräldrama, som inte är mycket äldre än de familjerna utan barn, är det

yngre endast drygt tio procent har jämn fördelning hushållsarbetet.

som en av Den ojämställda Fördelningen tycks fortleva när barnen blir större och t.0.m. när de flyttat hemifrån. Det framgår att andelen jämställda

av hushåll bland dem med skolbarn eller bland äldre utan barn ligger

runt tio procent.

Av tabellen kan man inte dra slutsatsen att generationer

yngre kommer att förändra mönstret, inte heller att de inte kommer att

men göra det. Vad tabellen visar är att hushållsarbetet fördelas mindre jämställt när barnen kommer.

Ekonomisk rationalitet,

ekonomiska maktresurser och kulturellaföreställningar

Varför ägnar kvinnor mer tid oavlönat arbete i hemmen och män mer tid åt avlönat arbete arbetsmarknaden Ahrne och Roman utgår i sin studie ifrån förhandlar hur tid och skall

att par om pengar fördelas. Att makarna förhandlar betyder inte att makt är frånvarande eller att lösningen alltid bygger tydligt uttalade önskemål. Tvärtom kan en förhandlingslösning vara ett resultat tämligen otydligt for-

av mulerade förhoppningar och att den makens intressen underordnas

ena den andres. Förhandlingarna kan ske dolt därför att parterna inte vill visa att det handlar om kalkyler insatser, kostnader, skuld och gå-

av vor. Ett öppet kalkylerande förhållningssätt står i motsatsställning till det som äktenskapet förväntas ett ömsesidigt givande och

vara — tagande i kärlekens namnf

4 Björnberg Kollind, sou 1997:138.

Familjen

Vad är det då formar förhandlingarna om arbetsdelningen i som familjen Ahrne och Roman granskar sina empiriska resultat utifrån tre olika utgångspunkter: ekonomisk rationalitet, maktresurser och kulturella föreställningar. Enligt Gary Beckers ekonomiska teori om familjen 1981 utgör hushållet enhet vad gäller preferenser och beslut konsumtion en om och produktion. Den kan uppfattas så att utgångspunkten är att man i familjen förhandlar sig fram till överenskommelser om hur tiden skall fördelas, vad skall konsumeras och att inkomsterna läggs i en som pott. Eftersom kvinnor i allmänhet är relativt sett mer progemensam duktiva i hushållet och män i allmänhet har högre lön, maximeras familjens nytta kvinnan specialiserar sig på hushållsarbete och manom på lönearbete. Kvinnor och män antas vara överens om att de nen båda vinner på denna arbetsdelning och att det är ekonomiskt rationella skäl får dem att välja den som Maktresursteorin inriktar sig att undersöka hur makar förhandlar arbetets fördelning mot bakgrund av att de har olika maktresurom Tillgången till ekonomiska maktresurser i form av t.ex. utbildser. ning, inkomst och yrkesposition antas påverka förhandlingarnas resultat. En vanlig förklaring till att kvinnor utför hushållsarbete och att män inte gör det är att män har större ekonomiska resurser än kvinnor. Om kvinnors tillgång till ekonomiska resurser ökar antas därför också männens deltagande i hushållsarbetet öka. Gemensamt för teorier kulturella föreställningar är att de utgår om från att vissa värden förknippas med kvinnor och kvinnlighet respektive män och manlighet. Enligt dessa teorier är det i kulturen, snarare än i ekonomin, orsaken till den sneda arbetsfördelningen mellan som könen finns. Man att hushållsarbetet, vid sidan av varor och menar tjänster, också producerar kvinnlighet och manlighet. Men vad kvinnlighet och manlighet är, år idag oklart. Kön inte några exakta anger visningar för hur kvinnor och män skall bete sig. Dagens könsordning har dock sina rötter i hemmafruepoken med mannen som försörjare och kvinnan husmor. Den arbetsfördelningen är dock inget ideal som idag. Norrnen är att hustru och båda lönearbetar och att snarare man delar på hushållsarbetet och vården av barnen. man Vi ska nedan pröva de tre teorierna mot framför allt några resultat från Ahrnes och Romans studie samt resultat från antologin Familj, makt och jämställdhet, SOU 1997:138 och annan forskning.

5 kritiserat denna teori bl.a. därför den inte hänsyntill intresse- Många har att tar konflikter och maktrelationer inom familjen se t.ex. Ferber Bimbaum, 1977; Folbre Hartmann, 1988; Ferber, 1993;England, 1993; Strassman, 1993. Det finns också andraekonomiska teorier om familjen se Bolin, SOU 1997:138; Lommerud, 1997; Agarwal, 1997.

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Enklaste sättet att öka jämställdheten är att kvinnor ägnar mindre tid åt hushållsarbete Sedan 1960-talet har fördelningen av hushållsarbetet blivit mer jimställd. Det beror i första hand på att kvinnor ägnar mindre tid hushållsarbete, men också att männens tid för dessa uppgifter ökat något. Männens ökning kompenserar intet sätt kvinnornas minskning av hushållsarbetstiden och den ökning som skett tycks i första hand ha

på 1970-talet och i början 1980-talet ägt rum av

Kvinnors minskade hushållsarbetstid har framför allt att göra med att deras lönearbetstid har ökat. För männen är det tvärtom deras

lönearbetstid har minskat genom att arbetstiden sänktes från 45 timmar i veckan 1966 till 40 timmar 1973, införandet av en femte semestervecka 1978, sänkt pensionsålder mm.7

En liknande tendens framträder om studerar den tid kvinnor och män ägnar åt hushållsarbete i olika kategorier samma år. Tabellen nedan visar att mindre hushållsarbete kvinnan utför och mindre hushållsarbete som utförs totalt i familjen, desto mer jämställd är man. Enklaste sättet att uppnå ökad jämställdhet är således att kvinnor minskar tiden för hushållsarbete. Att försöka öka jämställdheten genom att få män att delta mer förefaller svårare.

Tabell 5 Den tid sammanboende kvinnor och män ägnar åt hushållsarbete,

timmar och minuter per vecka, samt mäns tid i hushållsarbetet

som andel av kvinnors tid, procent, 1990/91

.

Kvinnor Män Kv + Män %

Källa: Beräknat från SCB Tidsanvändningsundersökningen 1990/91, tabell 8a och 8b.

Att kvinnor ägnar mindre tid hushållsarbete idag än tidigare kan ses som ekonomiskt rationellt ur såväl familjens som kvinnans synpunkt. Kvinnors löner har ökat både i kronor räknat och i förhållande till mäns. Det har alltså blivit allt dyrare att hushålls arbeta och att avstå från lönearbete. Ökat lönearbete innebär att kvinnors tillgång till ekonomiska maktresurser ökar och deras ekonomiska beroende av män

6Nyberg, 19 kap. 20; Nermo, 1994; Nyberg, l996a, Bilaga 10 kap. Flood

, Gråsjö, SOU 1997:138. 7Nyberg, 6a, Bilaga 10, kap.

Familjen

minskar. Huruvida detta påverkar den tid män ägnar hushållsarbete är mer tveksamt.

Högre lön och utbildning ökad jämställdhet

- Flera studier inom Kvinnomaktutredningens ram visar att det är vanligare med en jämställd arbetsfördelning i familjer där både kvinna och man är högre tjänstemän, kvinnan lönearbetar heltid och har ungefär

mannen.8 lika hög lön som

Ett sätt att tolka detta är att hög utbildning, hög yrkesposition och hög lön utgör ekonomiska maktresurser som kvinnor kan använda sig av i förhandlingarna med sina män för att få till stånd en merjämställd arbetsfördelning. Denna tolkning kan dock ifrågasättas flera skäl:

av För det första ägnar män med hög utbildning, dvs. med rersurser, mer tid hushållsarbete än män med kortare utbildning. För det andra är anledningen till att högutbildade och högavlönade kvinnor lever i mer jämställda familjer att kvinnorna ägnar mindre tid hushållsarbete, inte att deras män ägnar mer tid det. För det tredje är den tid

mannen ägnar åt hushållsarbete i stort sett densamma oavsett kvinnan

om är hemarbetande, deltidsarbetande eller heltidsarbetande

Det lönar sig bättre for högutbildade, högavlönade kvinnor att ägna mer tid åt lönearbete och mindre tid åt hushållsarbete än för lägre utbildade och lågavlönade kvinnor. Både högavlönade och lågavlönade kvinnor kan sägas bete sig ekonomiskt rationellt när de med hög lön

tid till lönearbete och de med låg lön mindre tid. Däremot ägnar mer räcker inte de högutbildade, högavlönade kvinnornas ekonomiska maktreusrser till för att öka männens insatser i hushållsarbetet.

Arbetslösa män tar inte över hushållsarbetet I enlighet med teorierna om ekonomisk rationalitet och maktresurser skulle man kunna vänta sig att arbetslösa män gifta med heltidsarbetande kvinnor skulle ta ansvaret för hushållsarbetet. De har både mer tid och, får man anta, lägre inkomster än sina heltidsarbetande hustrur och därmed också mindre ekonomiska maktresurser.

-

Teorierna stöds av det faktum att arbetslösa män gör mer i hushållet än deltids- och heltidsarbetande män. Mest jämställt är hushållsarbetet fördelat när är arbetslös och kvinnan heltidsarbetar.

mannen Mot samma teorier talar dock att arbetslösa män inte tar över tvätten, städningen, matlagningen eller handlandet från sin heltidsarbetande

8Hörnqvist, SOU 1997:138; Flood Gråsjö, SOU 1997:138; Ahme Roman, SOU 1997:139 s. 30; Nordenmark, SOU 1997:138. 9Nyberg, 1989, tabell 20.3; Flood Gråsjö, SOU 1997:138. ° Nordenmark, sou 19972138.

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

hustru. Tvätten har en särställning, som den arbetsuppgift som män i det längsta inte tar över. I nästan hälften av de hushåll där mannen är arbetslös och kvinnan arbetar heltid är det ändå kvinnan som oftast tvättar. I familjer där kvinnan är arbetslös och mannen heltidsarbetande eller deltidsarbetande sköter kvinnorna mycket hushålls-

mer av arbetet.

Ekonomisk rationalitet och ekonomiska maktresurser kan förklara varför arbetslösa män gifta med heltidsarbetande kvinnor gör mer i hushållet än heltidsarbetande män med heltids- eller deltidsarbetande hustrur, inte varför de gör mycket mindre än arbetslösa kvinnor

men gifta med deltids- eller heltidsarbetande män. Män kan undvika hushållsarbete på ett sätt kvinnor inte kan. Manligt kön i sig tycks

som utgöra en maktresurs.

"Kvinnliga" och "manliga" sysslor

Kvinnor och män utan barn som bor ihop ägnar båda mer tid hushållsarbete än ensamboende kvinnor och män för sig. Det kan

var tyckas märkligt- sammanboendets stordriftsfördelar borde innebära att kvinnan och mannen istället skulle kunna ägna mindre tid att laga mat, diska, städa, handla, tvätta Tidsökningen när kvinnor

osv. och män flyttar samman fyra timmar för henne och en för honom skulle kunna tillskrivas produktionen kvinnlighet och manlighet.

av Ökningen för kvinnorna är större vad gäller hushållsarbete och män-

vad gäller underhållsarbete. Kvinnor förstärker sin kvinnlighet nens

att ägna mer tid åt kvinnliga sysslor och män sin manlighet genom

att ägna sig åt manliga sysslor i ett parförhållande. Därtill genom skapar man också gemenskap bl.a. genom att kanske skaffa en större bostad, möjligen eget hus, laga mat oftare och godare mat, göra det trivsamt hemma och skaffa mer grejer att hålla reda på.

I kärleksförhållandet mellan kvinna och både konstruerar och

man styrker de varandras identitet som kvinna och man. Men att vara kvinna eller idag inga direkta anvisningar för vad man skall

man ger göra eller inte göra i hushållet. En man som lagar mat, diskar eller städar betraktas inte omanlig och kvinna tapetserar eller

som en som klipper gräsmattan betraktas inte som okvinnlig. Men kvinnor gör nästan alltid betydligt än män. Det kvinnliga tycks ligga i att hon

mer har huvudansvaret och gör mer än mannen och det manliga i att han kan undvika att utföra hushållsarbete.

Det finns också en tydlig könsuppdelning vad gäller små hushållsuppgifter. Det är kvinnor byter lakan och handdukar, tvättar

som

putsar spegeln, vattnar blommor, köper kläder till barnen, sätter wc, upp gardiner, stryker och lägger dukar. Dessa arbetsuppgifter gör kvinnor även i relativt jämställda hushåll, medan männen snickrar,

Familjen

sätter upp krokar, tar bort fronten på badkaret, rensar avlopp, gräver i landet, byter till vinterdäck, tvättar bilen och videon."

programmerar

Varje enskilt par har sitt sätt att förklara varför kvinnan ägnar

mer tid till hushållsarbete än mannen. Detta uttrycks ofta ett resultat

som av frivilliga val: att det är bäst om kvinnan tar ansvaret för detta arbete, att kvinnor tycker att det är viktigare än män att det är rent och snyggt, att var och en gör det som den är bra eller tycker är roligast eller minst tråkigt. Förklaringarna är könsneutrala utfallet är

- men könsspeciñkt. Hårddraget skulle man kunna säga att kvinnor kan välja olika förklaringar till varför de tar hand tvätten, medan män kan

om välja om de överhuvud taget skall tvätta.

Att inte vad behöver göras

se som och att aktivt förhålla sig passiv

Kvinnorna och männen i Ahrnes och Romans studie alla i högre

ger eller lägre grad uttryck för en jämställdhetsideologi. Mot denna står dock de könsspecifika mönster, innebär att även när jämställdhet

som är ett generellt ideal så gör kvinnor betydligt mer än män och män kan undvika att utföra hushållsarbete. För kvinnor är detta mycket

mer problematiskt. Kvinnors tid är mer familjens tid och mäns tid är i högre grad deras egen. Ett exempel, som redan nämnts, är att arbetslösa män som sammanbor med heltidsarbetande kvinnor inte tar över

ansvaret för hushållsarbetet. Även i Ahrnes och Romans studie framkommer att mannen har större utrymme för att bestämma om han skall utföra hushållsarbete eller inte än vad kvinnan har. Klagar inte hustrun över fördelningen så har rätten sin sida.

mannen

Män kan undvika att ta ansvar för vad som behöver göras genom att undvika att uppmärksamma, att att komma ihåg, att ta initiativ

se, och genom att ha en högre toleransnivå när det gäller t.ex. stökighet. Kvinnan har då två alternativ: att göra arbetet själv eller

uppmana mannen att göra det.

Anna i Ahrnes och Romans studie har försökt få till

stånd en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet. Hennes accepterar detta

man och menar att det är rimligt. Men Anna:

Ja Han vet att han ska göra det, så det är inte det att han inte vill göra det. Om man vill ha en sak gjord får man påminna honom flera gånger. Förut var det kan inte du göra det här. Jag kanske bad honom att dammsuga, och så plockade jag i de andra rummen under tiden. Till slut var det nästan att man kände att han

Ahrne Roman, sou 1997:139,s. 52 ff; Brodin, 1997.

2 Holter, 1985. 13Björnberg Kollind, SOU 1997:138; Ahrne Roman, SOU 1997:139,s. 39 ‘ Ahrne Roman, sou 1997:139s. 50.

SOU 1998:6 Betänkande från K vinnomaktutredningen

visste ju längrejag väntar så gör hon det till slut. För då kunde jag inte vänta längre. Jag ville få det undanstökat. Ahrne Roman, SOU 1997:139, s. 55.

Det finns dock ett tredje alternativ för kvinnan. Det är att aktivt förhålla sig passiv till hushållsarbetet. Att höja den toleransnivån, egna vänta ut mannen och hålla i sig för att inte ta över för mycket av arbetet. Att män kan undvika att utföra hushållsarbete har kvantitativ en och en kvalitativ sida. Den kvantitativa sidan, att det blir mindre arbete för kvinnan om mannen t.ex. diskar gång, kan möjligen varannan åtgärdas med scheman där det står tur det är att göra vad. Men vems den kvalitativa sidan kan inte fångas ett mekaniskt schema av snarare handlar den om förmågan och viljan att vad behöver se som göras, ta initiativ och eget ansvar.

Framförallt att han skulle ta mer initiativ själv. Attjag inte ska behöva bli sur eller be om saker. Det är inte alltid jag behöver göra det han gör också saker. Men det är oftast det där att då kanske jag har gjort middag tre, fyra kvällar och så femte kvällen säger jag att han får hitta på något, och då gör han det, jag ska men egentligen inte behöva be om det, kan jag känna Ahrne Roman, SOU 1997:139, s. 81.

När mannen inte själv tar initiativ, när han inte gör det fri vilja, av utan halvhjärtat, blir hon besviken. Män tycks ha svårt hemaratt se betet som ett gemensamt ansvar.

Vård barn kvinnor heltid, män deltid

av -

Den mest dramatiska ökningen i tidsanvändningen i familjen är den tid som föräldrar lägger på aktiv vård sina barn; dvs. att bada, mata, av byta blöjor, läsa läxor med, understödja fritidsaktiviteter osv. Trots att den kommunala barnomsorgen byggts ut, har inte den aktiva tid som mödrar ägnar sina barn minskat utan ökat. För fådema är förändringen på sätt och vis ännu större. Inte tidsmässigt, attimen tydmässigt. På 1960-talet det mycket ovanligt att vårdavar papporna de små bam. Endast en procent matade, bytte, klädde av papporna av och på sina barn. En större andel fader deltog när barnen blev något större, men fortfarande var andelen mycket låg 14 procent. Idag deltar hela 85 procent fäderna i vården barnen. av av En förklaring till att föräldrar idag tid till aktiv vård ägnar mer av sina barn kan, paradoxalt utbyggnaden den offentliga nog, vara av barnomsorgen. Den kan ha inneburit att det ställs större krav på för-

Nyberg, 1996b. 16SCB Tidsanvändningsundersökningen 1990/91, tabell 13.

Familjen

äldramas kunskaper och insikter om barns utveckling och behov idag än tidigare. Därtill kommer att samhället ställer stora krav på bam. För att barnen skall klara sig bra i livet måste de vara duktiga i skolan,

aktiva, ha intressen, socialt kompetenta och de ska ha en vara vara inre trygghet." Att sina barn allt detta ställer i sin tur stora krav

ge föräldrarna.

Tid som tillbringas ensam med barn

Män

28%

18 timmar/

Kvinnor

72%

47 timmar/vecka

När ett barn föds innebär det inte bara att det krävs tid for barnet, utan barnets ankomst betyder också mer hushållsarbete. När barnet kom-

ökar kvinnornas hushållsarbetstid med 6,5 timmar per vecka, memer dan mäns inte förändras alls. Totalt är småbarnsmödrar ensamma till-

med barnen 47 timmar i veckan och fader drygt 18 timmar. sammans dvs. småbarnsmödrarna står for 72 procent av den tid som föräldrarna

och för sig ägnar barnen och småbarnsfáderna för 28 procent. var en

Tiden tillsammans med barnen minskar kraftigt när barnen blir äldre för såväl mödrar fäder. Fädernas andel av den totala tiden

som för barnen ökar något, blir i denna bemärkelse jämställd.

man mer Men liksom i fallen med de högavlönade och heltidsarbetande kvin-

hushållsarbete ovan, beror detta inte att fädema ägnar mer nornas tid åt barnen utan att mödrama ägnar mindre tid dem.

17Persson. 1994. ‘ Nyberg, sou 1997:87, tabell 24.

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Varför tar fäder inte ut föräldraledighet

Att bli förälder betyder skilda saker för kvinnor och män. Det är framför allt kvinnorna under lång period sina liv till försom en anpassar äldraskapet. De tar ut föräldraledighet, lönearbetar sedan ofta deltid och näst intill fördubblar tiden för hemarbete. Männens liv påverkas avsevärt mindre att de får barn. Deras av hushållsarbetstid påverkas t.ex. inte alls. Pappornas föräldrauttag av försäkringen är blygsam, även om det har ökat. 1974, föräldraförsäkringens första år, tog fäderna ut 0,5 procent de ersatta dagarna. Det av dröjde till 1993 innan andelen översteg tio procent. 1996 uppgick andelen till 10,6 procent. Under tredjedel 31 procent fädema fick en av föräldrapenning samma år. I genomsnitt tog de ut 30-31 dagar. Även vård barn kan diskuteras utifrån teorier av om ekonomisk rationalitet, ekonomiska maktresurser och kulturella föreställningar. De kulturella föreställningarna är idag starkare kring moderskap och faderskap än kring hushållsarbete. Föreställningarna vad är om som en bra mamma är betydligt starkare än vad är bra pappa. som en Ekonomiska skäl är en vanlig förklaring till att fäder inte tar ut fler föräldrapenningdagar. Forskningsresultat tyder också att männen förlorar mer än kvinnor i löneutveckling de tar ut föräldraledigom het. Till olika slag frånvaro och dess effekter löner återkommer av längre fram i avsnittet om arbetsmarknaden. En annan vanlig förklaring är att männen möter negativa reaktioner från arbetsgivare och arbetskamrater. På den punkten finns motstridiga forskningsresultat. En studie visar att män har tagit ut föräldsom raledighet överlag möts av positiva reaktioner från chefer och arbetskamrater. Andra visar dock att män möts negativa reaktioner i av högre grad än kvinnor. Skillnaden i resultat kan möjligen bero på att de sistnämnda studierna är något äldre och att attitydema har förändrats däremellan. En tredje populär förklaring är att när männen vill hemma vara med barnen så släpper inte kvinnorna dem ifrån sig. Pappornas ringa andel av föräldraförsäkringen skulle alltså följd maktutövvara en av ning från kvinnornas sida. Vissa resultat i Ahrnes och Romans studie ger stöd för denna teori. Kvinnorna uttrycker stark vilja att en vara hemma med barnen under deras första år. Men det faktum att kvinnor i allmänhet finner sig väl tillrätta med hemma med sina barn att vara

9 Ahrne Roman, sou 1997:139, kap. 2°Sundström Dufvander, sou 1998:3. 2 Ahrne Roman, sou 1997:139, s. 63. 23Albrecht m.fl., sou 1997:136. 2’ Tyrkkö, 1997 i Ahrne Roman, sou 1997;139,s. 70 24Näsman, 1992, Haas, 1992, i Sundström Dufvander, SOU 1998:3.

Familjen

är inte detsamma att de inte vill att papporna ska vara det. Enligt som SIFO-undersökning menade stor majoritet- 84 procent av kvinen en och 77 procent männen att det är en fördel för barnen om norna av även tar föräldraledigt och är hemma med dom en längre pappan tid.25 I de intervjuer Ahrne och Roman genomförde var det typiska som att kvinnorna gärna att männen är hemma med barnen under en ser tid. Nästan alla blivande mödrar poängterar att de tycker att det är viktigt att tar ut någon föräldraledighet. Men det är bara en mannen fjärdedel mödrarna önskar att mannen hade tagit ut fler dagar, av som medan nästan 40 procent männen att de önskar att de hade av svarar tagit ut fler dagar. Maktresursteorin förefaller här relevant eftersom fadern oftare tar ut föräldraledighet då modern har högre inkomst, högre utbildning och/eller hon besitter en unik kompetens sin arbetsplats." Ur om familjens synpunkt är det också i de flesta fall ekonomiskt rationellt att det är kvinnan tar ut föräldraledighet eftersom mannen ofta som har högre lön än kvinnan.

Olika premisser för förhandlingar

Fäder har på ett helt annat sätt än mödrar möjlighet att avstå från föräldraledighet att välja sitt föräldraskap. En av de intervjuade män- i Ahrnes och Romans studie kan illustrera detta. Han ville inte nen hemma med sitt andra och tredje barn eftersom han trodde att vara det inte skulle ge så mycket. Han är inte ensam om detta. Andelen föräldraledighet minskar för varje barn de får." män som tar ut Den citerade hustru trivdes emellertid inte heller särskilt mannens hemma med barnen. Hon saknade lönearbetet och bra med att vara vuxenkontakterna. När han inte ville ta föräldraledigt blev hon lite sur, några öppna konflikter var det inte fråga om. men Jag tycker så här att ett par får barn, säger vi, så tycker jag att om båda vill och båda har jobb, då tycker jag mannen ska ha möjom lighet att vara hemma. Men om han inte vill så ska han inte vara det, förstår du, bara med lagar och sådant tjafs.

Om hon inte vill heller då

Då ska manju inte skaffa bam. Det skulle aldrig falla mig att tvinga honom, aldrig, för det måste komma inifrån och sedan behöver inte han älska sina barn mindre för det Ahrne Roman, SOU 1997:139, s. 69.

25SIFO, Arbetsmiljöfonden, 1991,Tabellrapport, fråga 2°Ahrne Roman, sou 1997:139, 65 s. 27 1992, Haas, 1992, Hoem, 1995 i Sundström Dufvander, sou 1998:3. Näsman, 28Sundström Dufvander, SOU 1998:3.

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Makarnas förhandlingar om föräldraledighetens fördelning sker på mycket olika premisser: han ska ha möjlighet att ta ut föräldrapenningdagar, men vill han inte så slipper han hon inte vill så blir

- om det inga barn. Påpekas kan att pappan i exemplet tänkte ta ut

ovan pappamånaden istället för semester.

Aktiva föräldrar, inte aktiva hushållsarbetare

men Jämställdhet är norm men vad lägger människor i begreppet I

- en norsk undersökning intervjuades föräldrapar där hade tagit ut

mannen relativt lång föräldraledighet och där paren sade sig vilja ha ett jimställt föräldraskap. Det visade sig att mödrar och fader hade olika

uppfattning om vad det är. De hade därför också olika jämställdhetsprojekt

Brandth och Kvande 1991 talar stora och fars lilla

om mors jämställdhetsprojekt. I mors stora projekt ingår delad föräldraledighet som ett av flera steg den långa vägen mot jämställdhet. Mors

projekt är omfattande och inkluderar omsorg om barn och hushållsarbete. Fars projekt är mer avgränsat han vill ta hand barnet. Hans

— om projekt omfattar inte hushållsarbetet. Att och far olika saker

mor menar med det jämställda Föräldraskapet är de dock inte medvetna

om.

Föräldraskapet ser också olika ut för fäder och mödrar. Fäder tycks i högre grad än mödrar framhäva vikten av att barnen blir självständiga och oberoende och det gäller både flickor och pojkar. Många fäder menar att mödrarna överbeskyddar barnen. De föräldralediga fäderna tycker också att de gör tillräckligt mycket för barnen, att de är bra fäder, medan mödrarna ofta har dåligt samvete för att de inte är tillräckligt goda mödrar.

De män som väljer att vara föräldralediga gör det många olika

av skäl. Arbetarklassmän nämner ofta möjligheten att komma bort från ett tungt och tråkigt jobb, medan de med intellektuella och/eller fria yrken hellre föräldraledigheten möjlighet att den

ser som en prova kvinnliga omsorgsrollen. Det sistnämnda överensstämmer med

en studie av Holter och Aarseth 1993. De finner en ny sorts faderskap som de kallar karriärutvidgaren. Dessa fäder vill fördjupa relationerna till sina barn med motiveringen att utvecklar deras

samvaron sociala kompetens. I den ingår förmåga att hantera konflikter,

vara flexibel, lyssna och kompromissa vilket uppfattas betydelsefullt i

som arbetslivet och anses gynna karriärutvecklingen. För dessa män är faderskapet attraktivt- men inte tvätten.

2°Åström, 1990 i Edvinsson, 1996.

Familjen Männen vill bli aktiva fäder- men inte aktiva hushållsarbetare."

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

"Hon vill inte släppa barnen ifrån sig"

Ett resultat av karriärutvidgarens faderskapsstil kan tänkas att det

vara aktiverar det motstånd hos modern brukar uttryckas att hon som som vill inte släppa ifrån sig barnen Sociologen Ulla Bjömberg har kommenterat resultaten med:

Männen vill bli aktiva fäder men inte aktiva hushållsarbetare. - Ändå förväntas kvinnan glatt släppa ifrån sig den givande samvaron med barnen och bli ensam kvar med de tråkiga och tunga lågstatusuppgiftema; disken, städningen, maten, tvätten och omsorgen om de gamla foräldama, medan han är ute med barnen i lekparken. Det är inte underligt att kvinnorna gör motstånd, de upplever sig som förlorare i förhandlingen hemarbetet. om Ottar, 1995, nr s. 53

I vården av barn är skillnaden liksom i hushållsarbetet störst mel- - lan kvinnor och män när det gäller de små uppgifterna. Mödrar och fäder delar mer jämställt att lämna och hämta barn på dagis än på ansvaret att barnen får med sig vad de behöver till dagis. Planeringsoch koordinationsarbetet i samband med barn vilar nästan uteslutande på kvinnan. Ovanstående kan förstås antingen mäns försök att skapa ett som nytt faderskap, eller som att män tar de roliga delarna föräldraskaav pet och lämnar de tråkiga till mödrarna. Utifrån ett ekonomiskt perspektiv skulle man kunna uttrycka det så att fäderna investerar i barnen. En svensk studie visar att män tenderar att ägna mindre tid till lönearbete högre de bedömer att risken för skilsmässa är. Det kan tolkas så att de vid skilsmässa vill ha så nära relation möjen en som ligt till barnen eftersom det ökar deras chanser att få vårdnaden om dem vid eventuell vårdnadstvist. en Mycket tyder också på att föräldraledigt faderskap inte är detsamma som föräldraledigt moderskap. Kvinnorna ägnar sig barnen och hushållsarbetet, medan männen i högre grad tar med sig barnen ut i världen och exkluderar hushållsarbetet. Mödrars förväntningar verkar ofta att fäderna skall gå i stora jämställdhetsprovara mors jekt. När de inte gör det blir mödrarna besvikna, fadema är nöjda. men De fäder som är barnlediga mödrars vis är inte nöjda det —men är deras hustrur. Liksom i hushållsarbetet kan män i högre grad än kvinnor välja i vilken utsträckning de skall ta del föräldraskapet. När det gäller av vård av barn är det ofta inte möjligt för kvinnorna att aktivt förhålla sig passiva genom att vänta ut och att hålla i sig för att mannen

3°Johansson,v., sou 1997:114. 3 Bolin, sou 1997:138. 32Brandth Kvande, 1991.

Familjen

inte ta över för mycket arbetet. Tas inte barnen om hand far de illa.

av På det sättet försvagar barn kvinnors förhandlingsposition gentemot mannen.

Kvinnors lönearbete anpassas till familjens behov När föräldraledigheten är slut lönearbetar många mödrar deltid. Av mödrarna i Ahrnes och Romans studie med barn under ett år var en stor majoritet föräldralediga och endast 9 procent arbetade heltid. An-

arbetar heltid ökar sedan vartefter barnen blir större. Bland delen som mödrar med relativt stora barn 13-16 år lönearbetar knapp majo-

en ritet heltid.

Tabell 6 Yngsta barnets ålder och mödrarnas arbetstider, alla, procent.

Källa: Ahrne Roman, SOU 1997:139, tabell 12.

Deltidsarbete är anpassning till familjeförhållandena. Ofta anger

en mödrarna skäl till att de arbetar deltid att det är svårt att förena

som föräldraskap med ett heltidsjobb och att de inte vill att deras barn ska

borta alltför många timmar från hemmet. Samtidigt bör dock tillvara läggas att 13 procent kvinnorna uppger att svårigheter att få hel-

av tidsarbete har inverkat på deras beslut att arbeta deltid.

l familjer där kvinnan arbetar deltid är de patriarkala och konventionella arbetsfördelning mest utbredda.

typerna av

Från jämställd till patriarkal fördelning

Många kvinnor i Ahrnes och Romans studie att arbetsdelningen

menar i familjen är rättvis, många är också missnöjda särskilt i de fa-

men miljer kategoriserats patriarkala. Att samma familj kan

som som från jämställd till patriarkal fördelning hemarbetet kan illustreras

av med Lenas berättelse. Hon är skild sedan ett par år. l-lon och hennes före detta har tre barn tillsammans, alla i skolåldern. När Lena

man och hennes skildes motsvarade fördelningen hushållsuppgifter

man av i deras familj den patriarkala familjetypen. Lena skötte allt som hade med hem och barn att göra. Men det hade inte alltid varit det sättet.

33ou, 1995. 3 Ahrne Roman, sou 1997:139, 37.

s.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Så länge Lena och hennes inte hade barn delade de lika husman hållsarbetet. Vi diskade och lagade mat och vi tvättade och vi städade och vi strök tillsammans, erinrar sig Lena. När barnen korn utvecklades dock en ny ordning. Det blev Lena tog ut föräldrasom ledigheten för alla tre barnen och för varje barn kom så gjorde som han mindre och mindre. Till slut hade Lena ansvaret för både ensam barnen och hushållet. Hon inte alls tillfreds med situationen. Därvar för försökte hon många gånger att få förändring till stånd. Lena en pratade med och tjatade sin man for att få honom att ta ett större ansvar för bam och hushållsarbete, men:

han vart bara arg och struntade i det demonstrativt. Riktigt demonstrerade. Så gick han och duschade, så kunde han slänga strumpor och kalsonger golvet, och där kunde deju ligga i två dagar tills han flyttade dem, bara for att jag bad honom. Lägg dem i tvättkorgen, lyft locket Då han dem i köket golvet. Riktigt demonstrerande. Ahrne Roman, SOU 1997:139, s. 132

Hushållsarbetet blev ett konfliktfyllt område, och utvecklades till en arena för maktkamp mellan Lena och hennes Med tiden tvingaman. des emellertid Lena att inse att tjatet inte gav önskat resultat. Hon gjorde som många andra kvinnor i samma situation uppenbarligen gör hon slutade be sin man om hjälp. - Vi var från början överens om att dela allting. Vi skulle göra precis lika mycket. Men han kunde ifrån matbordet och låta smör och mjölk och disk och allting stå kvar en hel dag. För det kunde man ta sedan, han skulle bara ta fem minuters vila så att säga. Och det där vart mer och mer. Jag tröttnade på det. Istället för att och tjata honom. Men herregud, ta undan din tallrik, du kan duka av bordet, du sa att du skulle duka av bordet, gör det nu Då orkade jag inte längre, då gjorde jag det själv. Det . här med att städa, eftersom det ena barnet visade sig vara väldigt allergiskt, och blev det mer och mer, så gick jagju och städade hela dagarna i princip för att hålla det dammfritt och rent hemma. Det var mycket med tvätt och städning, mycket extra. Det gjorde aldrig han. Jag låg på sjukhuset med pojken en gång och hade då den andra flickan med mig for att han inte klarade att av vara hemma och ta hand om henne. När jag korn hem från BB med tredje flickan då stod frukosten kvar på bordet och tvätten låg i högar utanför tvättmaskinen, han hade inte ens orkat få den i tvättkorgen. Då tänkte jag Ahrne Roman, SOU 1997:139, s. 132.

Lenas berättelse är ett exempel på att konflikter inte alltid visar sig i öppen oenighet eller gräl. Hon undvek och att ta fördelmer mer upp ningen till diskussion eftersom hon trodde sig veta att hennes man skulle reagera negativt.

5 SOU1998:6

Familjen

Jag orkade inte bråka med honom. För husfridens skull, for då hade fått barn och jag tycker inte bam ska se en mamma och pappa gapa och skrika eller höra det, för även om de sover så vaknar de ju. Sedan var det liksom lugnast. Ahrne Roman, SOU 1997:139, s. 133.

Lena orkade till slut inte bråka. Därmed kom hennes önskemål och intressen att underordnas mannens. 1 den meningen gick han segrande ur kampen om hemarbetets fördelning fast Lena bestämde sig istället för att hon ville skiljas. Men det betydde som sagt inte att konflikterna hade försvunnit. De hade istället förvandlats till dolda, latenta konflikthärdar.

"Hennes" och "hans äktenskap I en del tidigare studier har man funnit att olikheterna mellan makars sätt att se på sin relation är så stora att det finns skäl att tala om ett hennes och ett hans äktenskap. Även Ahrnes och Romans

resultat tyder att så är fallet.

Kvinnorna i de jämställda och semijämställda familjerna är de som är mest nöjda med relationen i allmänhet. Kvinnorna i de patriarkala är mest missnöjda. Bland männen är det tvärtom. I de patriarkala familjerna är bara var tionde man likgiltig ingen uppger att han är missnöjd. l de jämställda familjerna är 20 procent av männen missnöjda med eller likgiltiga infor relationen. Vad gäller sexuallivet så är tendensen densamma. Kvinnor ijämställda familjer är mest nöjda och kvinnor i patriarkala minst. Bland männen är det tvärtom.

Tabell 7 Andel missnöjda eller indijferenta med relationen

i allmänhet och med sexlivet.

Jämställd Semijämställd Konventionell Patriarkal Alla I allmänhet Kvinnor 15 33 18 Män 20 19 12 10 14

Medsexlivet Kvinnor 23 20 23 37 27 Män 35 29 29 23 18 Dessaskillnader intestatistisktsignifikanta. Källa: Ahrne Roman, SOU 1997:139, tabell 35.

Att kvinna och man upplever situationen i familjen olika sätt blir tydligt i Ahrnes och Romans intervjuer med familjerådgivare. Enligt

35 Schönesson, 1985 i Ahrne Roman, SOU 1997:139,

Bernard, 1972, Nilsson s. 136.

SOU I 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

dessa är kvinnorna inte sällan dödsmissnöjda med hushållsarbetets fördelning. Männen däremot ställer sig väldigt frågande. De har varken sett eller förstått att hustrun varit missnöjd förrän den dag då hon talar om för honom att hon vill skiljas.

Detta bekräftas av skilda eller separerade män. När fördelningen av hushållsarbetet i det före detta äktenskapet varit traditionell, har männen varit nöjda och motiverar fördelningen med att den var både rättvis och rationell. Så länge äktenskapet varade trodde de i allmänhet att också deras hustru var nöjd med sättet att fördela arbetsuppgifterna.

Kontrollen och fördelningen av pengar

Vi vet att kvinnorna i genomsnitt bidrar med drygt 40 procent fa-

av miljeinkomsten. Men vad händer sedan med pengarna Hur ordnar familjerna sin ekonomi Delar man rätt av eller har man varsin portmonnä

Lagen slår fast kvinna och en man är gifta så har de rätt

att om en att leva på samma standard. De ska sinsemellan fördela utgifterna och efter förmåga bidra till att deras gemensamma och personliga behov blir tillgodosedda. l praktiken betyder detta att den make som tjänar mest också är skyldig att betala mer. Att vara jämställd inom äktenskapet betyder alltså inte att makarna betalar lika mycket om han tjä-

mycket och hon lite. nar

Denna ekonomiska jämställdhet innebär dock inte att kvinnan och mannen automatiskt äger allt tillsammans. Tvärtom. Var och en äger sina tillgångar och svarar för sina skulder. Det betyder i princip att den som betalar för en vara också blir dess ägare. Undantagna denna så kallade förfoganderätt är parets gemensamma bostad och bohag.

För de många par som lever tillsammans utan att vara gifta gäller delvis andra regler. Det finns t.ex. inget i sambolagen som säger att de sammanboende är skyldiga att ansvara för varandras försörjning. Lagen föreskriver med andra ord inte att de ska leva samma standard.

Olika sätt att organisera familjeekonomin

Det finns många sätt att ordna hushållsekonomin och gränserna mellan dem kan vara flytande. Här skiljer vi på fem olika sätt:

Kvinnligt förvaltningssystem. Kvinnan ensam förvaltar och kontrollerar hushållets Även manligt förvaltningssystem före-

pengar. kommer, men det är mycket ovanligt i Sverige och lämnas därför därhän.

36Ahrne Roman, sou 1997:139, 88 ff.

s.

Familjen

Separata ekonomier. Ingen av makarna har tillgång till alla eller merparten av hushållets pengar. Man delar på gemensamma utgifter eller svarar för olika utgifter, men håller i övrigt sina pengar åtskilda.

Gemensam pott. Alla pengar läggs i samma hög, kvinnan och mannen har full tillgång till kassan och förvaltar den gemensamt.

Delvis gemensam pott. En del av pengarna läggs i en gemensam pott, resten behåller var och för sig själv.

Hushållskassa. Mannen ger sin hustru en summa pengar som ska räcka till vissa hushållsutgifter. Resten av pengarna förvaltar och kontrollerar han själv.

Gemensam pott är det vanligaste systemet. Därefter kommer delvis gemensam pott och separata ekonomier, medan kvinnlig förvaltning och hushållskassa är mycket ovanligt.

Tabell 8 Familjestadium och allokeringssystem, kvinnors svar, procent.

Gemensam Delvis Separata Kvinnlig Hushálls- Summa

pott gemensampott ekonomier förvaltning kassa

Unga bådaunder35år. Äldre någon makarnaöver35år.

av Källa: Ahrne Roman, SOU 1997:139, tabell 17.

Tabellen visar att olika familjer organiserar familjeekonomin på olika sätt. Hos unga par utan barn är det vanligt med mer eller mindre separata ekonomier. När de unga paren får barn blir ekonomin vanligen mer gemensam. Det består när barnen blivit äldre eller har flyttat hemifrån.

Att övergå till gemensam pott i samband med att barnen kommer har en praktisk sida, man har helt enkelt mer gemensamma kostnader; men det finns också en symbolisk sida:

Jag tror att det inte bara är praktiskt utan det ligger något mer bakom också, att det verkligen är våra grejer så att säga, att det inte är mitt och ditt utan våra grejer. Så att det är inte bara det att det inte är praktiskt att hålla på att räkna emellan utan det är nog lite djupare också, att verkligen är tillsammans. /.../ Jag har en känslomässig del i det också. Det är inte bara ett praktiskt arrangemang utan det är ett sätt att riskera, att investera Man, i Ahrne Roman, SOU 1997:139, s. 97.

37Ahrne Roman, sou 1997:139, s. 91

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutrednirzgen

Så nu känner jag inte att det är mina pengar så där utan om det är någonting som inte klarar av ekonomiskt då tar jag självklart av mina pengar, eller om han behöver någonting. Det är självklart Eller om det är nånting som barnen behöver eller så. Nu kännerjag att det är familjens pengar. Och det har också att göra med att jag känner oss mycket mer som en familj nu när har varit gifta så pass länge och har två barn och allt sånt där. Men jag vet att vi inom en överskådlig framtid inte kommer att skiljas och så där. Så det är liksom familjens pengar. Kvinna, i Nyman, SOU 1997: 38,l s. 141-142.

Synen på pengar, som egna pengar eller familjens, förändras när barnen kommer och kanske också i takt med att man börjar känna sig säker att förhållandet skall bestå. Kvinnan i det citatet hade

senare egna tillgångar, ett arv, med i äktenskapet. Det innebar ekono-

en misk risk att investera arvet i en ny familj, men säkrare hon kände sig desto villigare var hon att göra det.

Andra tycker dock att det är viktigt att ha egna pengar. Par med separata eller delvis separata ekonomier motivierar det med att det

ger större oberoende och självständighet. Bara drygt hälften i den gruppen anser dock att båda makarna spenderar lika mycket. I familjer med gemensam pott anser nära tre fjärdedelar att de spenderar lika. Separata ekonomier är det uppfattas mest orättvist.

som som

Alla pengar betraktas inte heller på samma sätt utan en del pengar har en speciell innebörd eller speciella användningsområden. Pengar som den ena parten t.ex. fått i arv, eller som gåva, eller hade på banken innan man blev ett par uppfattas i högre grad egna

som pengar än vad löneinkomster gör.

Låga inkomster kvinnligt ansvar

- Studier från andra länder visar att hur familjen organiserar sin ekonomi varierar med samhällsklass och inkomster. Männen har vanligtvis störst inflytande över ekonomin när den är relativt god, medan kvinnorna sköter pengarna när inkomsterna är låga och ekonomin upplevs som problematisk. Den svenska undersökningen visar möns-

samma ter."

Det är vanligare att mannen kontrollerar ekonomin eller att

man har separata ekonomier i högre tjänstemannafamiljer än i arbetarfamiljer. Ekonomiska problem är mest sällsynta i de familjer där mannen kontrollerar ekonomin. I arbetarfamiljer är det vanligare att kvinnan handhar familjens ekonomi. Det är också i dessa familjer som

3 Ahrne Roman, sou 1997:139, s. 100. wNyman, sou 1997:138. 4°Ahrne Roman, SOU 1997:139,s. 104 ff; seäven Halleröd, SOU 1997:138.

Familjen Kvinnors pengar betalar familjens mat.

Betänkande från Kvinnomaktutredningen det är vanligast med ekonomiska problem. Att kontrollera ekonomin när den är knapp innebär ett stort ansvar, men lite makt. Det är främst kontrollen över överflöd som ger makt.

Vem betalar vad i svenska hushåll Kvinnors och mäns inkomster används till olika saker. Tendensen är att kvinnors pengar betalar familjens mat och barnens kläder, medan mäns pengar går till hyra, amorteringar, bil och kapitalvaror. Tabell 9 Vem betalar vad i svenska hushåll Procent.

Kvinnans Mannens Bådasin- Totalt

inkomst inkomst komster

Källa: Ahrne Roman, SOU 1997:139, tabell 24

Ju större inkomstskillnaden är mellan man och hustru, desto mer omfattande är öronmärkningen. Drygt hälften av de män som tjänar mycket mer än kvinnan betalar hela hyran med sin inkomst, mot en knapp fjärdedel männen i likalönefamiljer. Dessutom betalar

av mannen mycket oftare amorteringarna, bilen och andra kapitalvaror

hans lön är betydligt högre än kvinnans. När makamas inkomster om är lika stora minskar könsmärkningen av pengarna. Då blir det t.ex. ovanligare att kvinnan ensam betalar för all mat.

Familjens stora inköp är mer jämställt fördelade än de små. De stora inköpen är bådas angelägenhet, men männen har större inflytande när det gäller inköp av tekniska saker och kvinnorna när det gäller heminredning. De små inköpen är mer könsmärkta. Det är t.ex. oftast kvinnan som köper blommor, gardiner och lampor, medan män-

nen köper verktygf

En mycket stor majoritet familjerna att båda har lika

av uppger stort inflytande över större ekonomiska beslut. Skillnaderna mellan familjer som organiserar sin ekonomi olika sätt är i stort sett obefintliga och det har liten betydelse vem som förtjänar pengarna. Det är dock något vanligare att mannen slutgiltigt bestämmer över större

‘ Brodin, 1997.

Familjen

ekonomiska frågor i familjer där hans lön är mycket högre än hennes.

l en SIFO-undersökning uppgav dock 76 procent kvinnorna och

av 80 procent av männen mannen som svar på fråga vem i fa-

en om miljen tror du i allmänhet har mest att säga till i frågor rör

om som familjens ekonomi.‘

Bankkonton och kreditkort

Man kan inte ta for givet att det råder total ekonomisk jämställdhet inom hushållet och att alla individer i ett hushåll har levnads-

samma standard och ekonomiska villkor. l princip skulle det kunna finnas stora skillnader mellan olika familjemedlemmars konsumtion, vilket kan spegla individernas tillgång till ekonomiska

resurser.

En indikation på i vilken utsträckning kvinnor och män har tillgång till egna ekonomiska resurser är om de har bankkonton. Nio

egna av tio kvinnor, och drygt tre fyra män, har bankkonton. Det är

av egna också vanligt att makar och sambor har kreditkort. Det har drygt

egna hälften männen och knappt hälften kvinnorna. Kvinnans ab-

av av soluta inkomst har betydelse for om hon har eget kreditkort. Av dem som tjänar över l7 000 kr i månaden har tre fjärdedelar ett kreditkort. Bland kvinnor som tjänar under 9 000 kr är det bara tredjedel. An-

en tagligen som en följd av låga inkomster har bara tredje småbarns-

var mamma ett eget kreditkort. Däremot har ungefär två tredjedelar

av kvinnorna i högre tjänstemannafamiljer egna kort. För kvinnorna i

arbetarfamiljer är andelen en tredjedel. 66 procent männen i högre

av tjänstemannafamiljer har eget kort och 44 procent av arbetarklassmännen. l den mån innehav av ett eget kreditkort säger något

om kvinnans ekonomiska oberoende kan konstatera att detta varierar kraftigt med både familjens klassposition och kvinnans inkomst.

Det finns klara mönster när det gäller makarnas personliga konsumtion och deras allmänna ekonomi. För dem med är

gott om pengar det ganska oproblematiskt att spendera några hundralappar på sig själv utan att diskutera saken med den andra parten. För dem har

som svårt att få hushållsekonomin att ihop är det nästan uteslutet att göra på det viset.

Oavsett hur hushållsekonomin organiseras är det något fler

som anser att kvinnan använder något mer pengar för personligt bruk. De personliga pengarna används till kläder, nöjen, skivor, cigaretter, böcker eller lunch på jobbet. De flesta upplever fördelas

att pengarna

44Ahrne Roman, sou 1997:139, s. 113 44SIFO, Arbetsmiljöfonden, 1991, fråga 44Ahrne Roman, sou 1997:139, s. 113.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

rättvist och några större skillnader i tillgången till egna tycks

pengar makar och sambor inte uppleva.

Vad händer med ekonomin efter skilsmässa

en

Familjestrukturen är stadd i omvandling i hela västvärlden. Andelen ensamstående har ökat kontinuerligt under de senaste decennierna och allt fler väljer sammanboende framför äktenskap. I början 1990-

av talet upplöstes ungefär 50 000 sammanboenden årligen. Av dessa

par var ca 20 000 gifta och 30 000 sammanboende. Ca 60 procent

av paren hade bam, vilket innebär att varje år upplever 40 000-50 000 barn en separation.

Risken för skilsmässa är högre är och vanligtvis

yngre man också lägre om man har barn. Risken för separation är lägst under kvinnans graviditet och är fortsatt låg under de allra första månaderna

barnets liv. 45Därefter ökar risken rejält och när det första barnet av är ett och ett halvt till två år eller mer når risken ungefär nivå

samma som innan kvinnan blev gravid. Risken är således störst ungefär då många mödrar återvänder till sina jobb efter föräldraledigheten, dvs. efter det att en arbetsfördelning ofta har etablerats där kvinnan tagit ett större ansvar för hushållsarbetet en fördelning det sedan är

— som svårt att ändra på. Småbarnspappor anser i betydligt högre grad att familjen bör hålla ihop för barnens skull. 30 procent småbarnsmöd-

av rarna instämmer helt eller delvis i påståendet att ensamstående för-

en älder kan ta hand om ett barn lika bra två föräldrar lever till-

som som

mot 8 procent småbarnsfaderna. sammans, av

En av de starkast bidragande orsakerna till den sjunkande äktenskapsfrekvensen och de ökade skilsmässotalen torde familjens

vara minskade betydelse ekonomisk enhet. Ökat lönearbete och väl-

som färdsstatens utbyggnad har gjort det möjligt för kvinnor att lämna

en relation som upplevs som otillfredsställande.

Kvinnor blir fattigare och män rikare

En studie gjord inom Kvinnomaktutredningens undersöker

ram om en skilsmässa får konsekvenser för individens ekonomiska villkor och om dessa i så fall skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Resultaten visar att en skilsmässa har betydande konsekvenser för båda parter"

De data som undersökningen använt är hämtade från levnadsnivåundersökningarna LNU. Man har utgått från individer mellan 25 och

5 Hoem, 1997. 46Ahrne Roman, SOU 1997:139, tabell 36. 7 Detta avsnitt bygger på Gähler, sou 1997:138.

Familjen

55 år gifta/sammanboende hädanefter benämnda gifta år

som var 1981, och följt dem fram till 1990. En majoritet levde ihop med

partner under hela perioden. Andra skilde sig och levde som samma ensamstående eller tillsammans med en ny partner 1990.

Här är vi särskilt intresserade av vad som händer med ekonomin för två kategorier. Den första kategorin består av kvinnor som 1981

gifta och hade barn, som skilde sig under perioden, och som 1990 var fortfarande skilda och hade barn boende hos sig. Den andra kate-

var gorin består deras män, som var gifta och hade barn 1981, men

av

1990 är skilda och inte har barnen boende hos sig. En majoritet som

de frånskilda tillhör dessa två kategorier. av

Medianinkomsten i tabellen nedan är den justerade disponibla familjeinkomsten, dvs. uppgifterna gäller inte kvinnors och mäns individuella inkomster utan familjens samlade inkomster fördelade på samtliga familjemedlemmar. Under förutsättning att kvinnor och män i en familj delar inkomsten kan justerad inkomst sägas mäta den ekonomiska standard som kvinnor och män har att leva på.

Hur de frånskildas ekonomi ut jämfört med motsvarande in-

ser takta par I tabellen nedan visas utfallet.

Tabell 10 Justerad disponibel hushâllsinkomst efter familjetyp l 98 I-90, kön

och två typfall.

Barn1981och 1990 Barn1981, barn1990

Frånskilda Intaktpar Frånskilda Intaktpar

Skillnadi medianinkomst1981-1990

i +8 000 +17000 +46000 +43 000 i procent 12 26 56

Antal 39 778 468 Individersammanboende 1981,mannen25-55 1981. Inkomstjusteradför Konsumentprisindex. Källa: Gähler, SOU 1997:138, tabell 9.4.

Frånskilda kvinnors ekonomiska standard har klart minskat i förhållande till intakta Intakta par ökade sin justerade medianinkomst

pars. under perioden med 26 procent. De frånskilda kvinnorna ökade sin med 12 procent. De frånskilda kvinnornas justerade inkomst motsva-

48Ensam har vikten eventuell partner 0,7 och varje barn vikten 0,5.

vuxen en Disponibel inkomst är inkomst av arbete och kapital plus transfereringar och minus skatt.

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

rar 87 procent av inkomsten för levt ihop under hela periopar som den. År l98l levde de då gifta, frånskilda kvinnorna, och men senare de fortfarande gifta kvinnorna i hushåll där inkomsterna i stort sett var lika höga. Frånskilda män har, till skillnad från de frånskilda kvinnorna, haft en mycket god inkomstutveckling. Deras medianinkomst har ökat med 6l procent. Ökningen medianinkomsten for män levde i av som intakta par är lägre: 56 procent. En skilsmässa där barn ingår har betydande effekter på kvinnans, och barnens, ekonomiska standard. Jämför kvinna gift en som var och hade barn 1981 och 1990 skild och hade barnen boende som var hos sig med hennes f.d. så hennes justerade disponibla inman, var komst l990 endast 59 procent hans. av En viktig förklaring både till de frånskilda kvinnornas begränsade ökning av inkomsten och de frånskilda männens stora ökning är att barnen bor hos modern och inte fadern. Inkomsten är här justerad för hur många som skall dela på den. I moderns fall är det hon själv och barnen, i faderns fall endast han själv. Den stora skillnaden uppkommer trots att, som skall se nedan, kvinnor ökat sin tid för lönearbete. Hade de inte gjort det hade inkomstskillnaderna varit än mer markanta. Man bör dock notera att underhåll och andra utgifter fäder har som för sina barn inte är avräknade från deras inkomster här. För kvinnorna är inkomsterna motsvarande sätt något underskattade, eftersom endast ett minimiunderhåll har adderats till deras inkomster i form av summan för bidragsförskottet. Detta till trots är inkomstskillnaderna mycket stora. Slutsatsen är att de kvinnor får vårdnaden som om parets gemensamma barn i genomsnitt lever under ekonomiska villkor som är markant sämre än för deras tidigare makars.

F rånskilda kvinnor ökar sitt lönearbete

Ovan har den disponibla familjeinkomsten stått i fokus utan att källorna till inkomsten beaktats. Här redovisas förändringar i den individuella faktorinkomsten, dvs. i huvudsak inkomster från lönearbete, uppdelat kvinnor och män i samtliga familjetyper. Både kvinnor och män har under perioden ökat sina faktorinkomster men kvinnornas ökning är större, framför allt i relativ mening. Kvinnor i intakta ökade sin medianinkomst med 41 procent medan par

49 decemberI 1994 fick 302 000 barn bidragsförskott från staten,vilket innebär att en mycket stor andel av de ensamståendeföräldrarna får sådant. Omkring en tredjedel av beloppet återbetalas till statenav de undershållsskyldiga Socialdepartementet, 1996, s. 8l.

Familjen

männen ökade sin med 18 procent. I absoluta tal är skillnaden mindre, 30 000 respektive 27 000kr.

Tabell I I Individuell efter familjetyp l 981-1990 och kön.

Intaktapar Frånskilda Omgifta

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Faktorinkomst1981 74 000 153000 67 000 148 000 000 151 000 Faktorinkomst1990 104000 180000 123000 152000 107000 179 000 Skillnadi faktorinkomst 1981-1990

i +30 000 +27 000 +56000 +4 000 +26000 +28 000

i procent 41 18 84 3 32 19 Antal 816 843 80 63 33 36

Källa: Gähler, SOU 1997:138,tabell 9.6.

Den största inkomstökningen står frånskilda kvinnor för. Bland dem har medianen för faktorinkomsten ökat med 56 000 kr 84 procent. Uppgången beror på att de frånskilda kvinnorna ökat sin tid i avlönat arbete. Trots att kvinnorna ökat sina inkomster är dock skillnaden mellan kvinnors och mäns faktorinkomster fortfarande stora: 76 000 kr for intakta 72 000 för omgifta kvinnor och män och 29 000 för

par, frånskilda kvinnor och män.

Inkomster består emellertid inte endast av faktorinkomster utan också transfereringar. Samtliga familjetyper får någon typ av trans-

av fereringar, frånskilda och omgifta kvinnor får det i högre grad än

men andra kategorier, vilket hör ihop med att barnen i allmänhet bor hos dem. Transfereringarna har särskilt stor betydelse for frånskilda möd-

intakta par, liksom frånskilda kvinnor och män utan barn, har en rar. disponibel inkomst som är 20-25 procent lägre än deras faktorinkomster, dvs. de betalar i skatt än de får i transfereringar. De

mer frånskilda mödrarnas disponibla inkomst ligger 9 procent högre än de-

faktorinkomster dvs. transfereringarna till dem är högre än den ras skatt de betalar. Trots detta är inkomstnivån for frånskilda mödrar lägre än for övriga grupper.

De frånskilda kvinnorna, särskilt de med barn, är också de som oftast saknar ekonomisk buffert. Vid skilsmässan lämnar många

en kvinnor det enfamiljshus de bodde i som gifta. Männen brukar också flytta ifrån huset efter skilsmässan, dock något mindre ofta. En stor andel individer flyttar från villan till en hyres- eller bostadsrätt när de skiljer sig. Det tycks således inte så att kvinnan får behålla villan

vara med motiveringen att barnen, som hon tar det huvudsakliga ansvaret

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

för, bör få bo kvar i samma bostad. Detta beror sannolikt på att hon ofta inte har råd att bo kvar. Avslutningsvis bör det noteras att resultaten i denna studie refererar till en tidsperiod 1980-talet när förvärvsfrekvensen i befolkningen var mycket hög och då nivåerna i bidragssystemen relativt var höga. Sedan 1990 har en ekonomisk kris och ökande arbetslöshet skakat landet. Denna kris har drabbat ensamstående mödrar och fäder hårdare än andra grupper vilket återkommer till längre fram och deras arbetslöshetsnivå är högre än för motsvarande gifta/sammanboende föräldrar. Arbetslösheten är särskilt kännbar för dessa hushålls ekonomier eftersom de består av endast en familjeförsörjare och oftare än andra saknar en ekonomisk buffert. Ensamståendes möjligheter att öka sina inkomster genom att förlänga arbetstiden är också begränsade än mer sammanboendes. Utvecklingen för ensamstående föräldrar, inte minst med tanke de negativa konsekvenser som försämrade ekonomiska villkor kan för deras barn, är djupt oroande. Det är också viktigt att påpeka att mot bakgrund av den höga skilsmässofrekvensen i Sverige så är sannolikheten hög att, framför allt kvinnor, under någon period barav nens uppväxt blir ensamstående med barnen.

Ekonomiskt rationella män

och lyckligt lottade kvinnor

På 1950- och l960-talen var manligheten tydligt knuten till försörjarrollen. En bra karl försörjde familjen och söp inte för mycket. Han förväntades inte utföra hushållsarbete eller ta hand barnen. Man om och kvinna förhandlade inte tur det att städa eller byta om vems var blöjor. Det var inte forhandlingsbart. Hans tid hans och han kunde var i familjen låta sig representeras Därigenom bibehöll genom pengar. han sitt oberoende. Ekonomiskt oberoende och är de mest var en av centrala ingredienserna i manligheten.

Kvinnor försörjare av tid och närvaro Kvinnligheten knuten till husmorsrollen och till att kvinnan var var ekonomiskt beroende av sin man. Mannen försörjde familjen med pengar, hustrun försörjde familjen med tid och närvaro. Inte heller idag definieras kvinnor sorts oberoende som samma personer som män och de kan inte heller låta sig representeras i genom pengar en

5°Heen, 1995.

Familjen

relation på sätt män. Av kvinnor krävs att de ger av sin tid

samma som och att de är närvarande personligen.

De ekonomiska incitamenten för kvinnors lönearbete har sedan 1960-talet varit starka och kvinnors deltagande arbetsmarknaden har ökat starkt, vilket ökat kvinnors ekonomiska maktresurser. Samtidigt har de kulturella föreställningarna förändrats. I dessa ingår idag att gifta kvinnor och småbarnsmödrar lönearbetar, åtminstone deltid, och att män deltar i hushållsarbetet och vården av barn.

Kvinnors lönearbete har stärkt deras förhandlingsposition i förhållande till sina män. Kvinnors ekonomiska maktresurser har ökat och deras s.k. fall-back position, dvs. alternativen utanför äktenskapet, har förbättrats avsevärt. Det faktum att det pågår förhandlingar i familjerna om vem som skall städa och vem som skall byta blöjor är ett tydligt tecken att kvinnor stärkt sina positioner. Ju mer ekonomiskt oberoende kvinnor blir av män, desto mer ökar förhandlandet och desto fler arbetsuppgifter förhandlar man om.

När både kvinna och man lönearbetar blir det möjligt att jämföra makarnas bidrag. Kvinnors tid har fått ett pris och åtminstone visst hushållsarbete har blivit mer av ett arbete samtidigt som det ställs högre krav på den känslomässiga gemenskapen i familjen idag än tidigare. Mannen kan inte längre enbart låta sig representeras genom pengar i familjen. Han kan inte längre köpa sig fri från hushållsarbete, utan även hans tid och närvaro krävs.

Tid är liksom pengar en resurs och beslut fattas om hur den skall användas. Sannolikt grälade man förr i tiden då och då om pengar, men knappast om tid. Idag bidrar både kvinnor och män med pengar. Att kvinnan mer av sin tid till oavlönat hemarbete innebär dock att

ger hon fortfarande är ekonomiskt beroende av mannen för sin materiella levnadsstandard. Kvinnors tid har idag ett värde och kan inte längre tas för given. I de familjer där båda har ett arbete handlar grälen sannolikt oftare om tid än om pengar. Om kvinnors krav tidigare var egna pengar, så har det idag utökats med krav egen tid.

Enligt Beckers ekonomiska teori om familjen är specialisering mellan makarna ekonomiskt rationellt för familjen som helhet. Det är effektivt att kvinnan sköter eller tar huvudansvaret för hushållsarbetet och vården för lönearbetet. Specialisering före-

av barnen och mannen faller dock inte vara det som kvinnor i första hand eftersträvar. De önskar istället att man i högre grad delar på hushållsarbetet och tar ett gemensamt ansvar. Kanske är gemenskapen den mest grundläggande förutsättningen för jämställdhet. Den förutsätter dock samarbete inte

—

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

specialisering. En individ kan inte skapa gemenskap, hur ensam mycket hon än anstränger sig. Det krävs åtminstone två personer.

Väninnan stirrar misstroget. Hade han tvättat fönstren Varför då För att skulle kunna titta ut när det blev vår han. Och sa för att han trodde attjag skulle bli glad. Glad blevjag förstås över den oväntade arbetsbefrielsen. Men framförallt lycklig, överväldigad, rörd över att han hade sett, förstått och sin tid gett av utan att jag över huvud taget antytt behovet av fönstervård, än mindre tänkt lägga putstrasan i hans händer

Kanske är det själva inititativet som får att häpna. Han att oss ser fönstren är randiga. Han åtgärdar utan att vara ombedd. Enkelt uttryckt: han tar ansvar. Kärlek kan gödas mindre. av Ingrid Hagman, Ottar, nr 1996, s. 82.

Kvinnor kämpar i "ekonomisk motvind"

Är det då ekonomiskt rationellt för familjen att kvinnor sköter merparten av det oavlönade hemarbetet och ägnar tid mannen mer lönearbete Ja, för familjen enhet och kanske också för kvinna som och man var för sig under förutsättning att äktenskapet inte slutar med skilsmässa. Kvinnan har i allmänhet lägre lön än och är mannen mer produktiv i hushållet. Familjens samlade inkomster och materiella standard blir högre om det är kvinnan tar huvudansvaret för hussom hållsarbetet och barnen, tar ut föräldraledighet och går i lönener arbetstid. Kan maktresursteorin förklara arbetsfördelningen mellan könen i hushållen Ja, delvis. l flertalet familjer är något äldre än mannen kvinnan, han har ofta högre utbildning, högre inkomster och högre yrkesposition och han kan undvika hushållsarbete ett sätt kvinsom inte kan. Även kvinnors ekonomiska maktresurser tycks nor ha viss betydelse. I familjer där kvinnan har högre inkomst och/eller högre utbildning tar män oftare ut föräldraledighet. Även kulturella föreställningar har betydelse för arbetsfördelningen. Manligt kön är då maktresurs. När det gäller hushållsarbete en jämförs inte män med kvinnor utan med andra män och föreställningar om det manliga, och kvinnor jämförs med andra kvinnor och föreställningar om det kvinnliga. Kvinnors och mäns insatser i hushållet värderas därför olika. När kvinnor utför hushållsarbete så gör de bara vad som förväntas dem. När män deltar så uppfattas det av som något utöver det vanliga, något är värt hustruns uppskattsom som ning, inte något som är hans ansvar lika mycket hennes. Många som av de kvinnor som intervjuades i Ahrnes och Romans studie talar

5 Björnberg Kollind, sou 1997:138.

Familjen

också att de är lyckligt lottade, deras män är jätteduktiga och om ovanligt goda makar. Ekonomisk rationalitet, mäns större ekonomiska maktresurser och kulturella föreställningar där manligt kön är en maktresurs verkar således alla i riktning, nämligen mot att kvinnor tar huvudansvasamma för det oavlönade hushållsarbetetet. Dessutom är det ekonomiskt ret rationellt synvinkel att undvika hushållsarbete. Det stärker ur mannens hans möjligheter att få högre lön och göra karriär arbetsmarknaden. Ekonomiska incitament för honom att utföra hushållsarbete saknas eller är negativa. Kvinnor försöker förändra arbetsdelningen i som hushållen kämpar i ekonomisk motvind. Ur kvinnornas perspektiv är det dock ekonomiskt rationellt att söka få till stånd jämställd arbetsfördelning i hemmen. Jämställden mer hetsidealet är då maktresurs. Mannens arbetsinsats i hushållet jämen förs då, inte med andra mäns, utan med kvinnans. Jämställdhetstanken är starkt förankrad i 1990-talets Sverige och i moderna parförhållanjämställdhet uttryckt ideal. I förhandlingar med den är ett mannen kan kvinnan hänvisa till jämställdhetsnormen, det rättvisa i att kvinna och delar på hemarbetet. Det är svårt att argumentera mot detta man idag. Jämställdhetsnormen räcker dock inte långt om strukturerna i samhället inte möjliggör för kvinnor att försörja sig själva och eventuella barn utanför familjen.

Snålskjuts och kéirlekskraft

Beckers ekonomiska teori familjen har kritiserats för att den inte om tar hänsyn till att kvinnor och män kan ha olika tycke och smak, att det har betydelse förtjänar att människor skiljer vem som pengarna, sig och att familj är enhet som består av individer. en en Kvinnor investerar i hushålls- och vårdarbete, trots att det varken lön, pensionspoäng eller meriter i arbetslivet. Såväl i äktenskapet, ger med hänsyn taget till risken för skilsmässa, är denna arbetsdelsom ning i familjen kvinnors synpunkt endast ekonomiskt rationell om ur äktenskapet livet ut, vilket blir alltmer sällsynt. Huruvida det är varar ekonomiskt rationellt eller inte dock inte förrän efteråt. Näsvet man fjärdedel dem gifte sig i början av åttiotalet hade enligt tan en av som officiell statistik skilt sig inom en tioårsperiod. Mäns lönearbetstid tycks inte förhandlingsbar och för mannen är arbetsfördelningen i familjen ekonomiskt rationell även om äktenskapet slutar med skilsmässa. Nyare ekonomisk teori om familjen pekar det finns ekonomiska incitament för att smita undan hemarbetet. att

52Sundström, sou 1997:138; Björnberg Kollind, sou 1997:138;Ahrne Roman, sou 1997:139. 53Ahrne Roman, sou 1997:139, 139. s.

ZA

SOU I 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Den som inte utför hushålls- och vårdarbete kan ändå dra nytta

av detta arbete och samtidigt säkra plats på arbetsmarknaden med

en högre lön, bättre karriärmöjligheter, högre pensionspoäng etc. Sådant agerande brukar benämnas fripassagerare free rider problem. Man skulle också kunna uttrycka det så att män åker snålskjuts kvinnors oavlönade hushålls- och vårdarbete.

Utifrån helt andra teoretiska utgångspunkter skulle också

man kunna säga att män i kraft av sin starkare strukturella position i

samhället kan exploatera kvinnors kärlekskraft. Enligt Jönasdöttir 1994 ger kvinnor kärlek, men kontrollerar inte hur eller i vilka former detta ska ske eftersom de saknar den auktoritet krävs för sådan kon-

som troll. Män däremot låter sig älskas och har den auktoritet krävs

som för att ha makten över kärlekens yttringar. De samhälleliga

processerna fördelar kärlekens makt och makten över kärleken systematiskt ett sådant sätt att kvinnor exploateras män. Kvinnor och män intar

av olika positioner i den socio-sexuella sfären och kvinnor fri-

även om villigt ger sin omsorg och kärlek till sina män så är det fråga

om en maktrelation.

6 SOU1998:6

Familjen

Familjen i korthet

l moderna parförhållanden ärjämställdhet ett uttryckt ideal.

Män och kvinnor förhandlar om vem som ska utföra det obetalda hushâlls- och omsorgsarbetet. Förhandlingarna formas av vad som bedöms som mest ekonomiskt rationellt för familjen, makarnas respektive maktresurser i form av utbildning, inkomster m.m. samt kulturella föreställningar om kvinnligt och manligt. Ju mer ekonomiskt oberoende kvinnor blir av män, desto mer ökar förhandlandet och desto fler arbetsuppgifter förhandlar man om.

Sedan 1960-talet har fördelningen av hushållsarbetet blivit mer jamställd. Det beror framför allt på att kvinnor ägnar mindre tid hushållsarbete. Ju mindre hushållsarbete som utförs totalt i familjen, desto mer jämställt blir paret. l 13 procent av de svenska familjerna delar makarnalsamborna lika på de mest tidskrävande arbetsuppgifterna i hemmet. I närmare 90 procent av familjerna är alltså fördelningen av hemarbetet ojämställd. Mest jämställda, både när det gäller fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet och inkomstmässigt, är de yngsta paren utan barn. När familjen får barn ökar ojämställdheten och hon tar över mer av hushållsarbetet. Han drar också ifrån inkomstmässigt. Den ojämna arbetsfördelningen kvarstår även när barnen växer upp.

Mest jämställt är fördelningen av hushållsarbetet när mannen är arbetslös och kvinnan heltidsarbetar, men inte ens där gör mannen mer än hälften av hushållsarbetet. Även i jämställda förhållanden är det kvinnor som byter lakar och handdukar, tvättar wc, putsar spegeln, vattnar blommor, köper kläder till barnen, sätter upp gardiner, stryker och lägger på dukar. Männen snickrar, sätter upp krokar, tar bort fronten badkaret, rensar avlopp, gräver i landet, byter till vinterd äck, tvättar bilen och programmerar videon. När kvinnor utför hushållsarbete gör de vad som förväntas av dem. När män deltar uppfattas det som något utöver det vanliga och hustrurna är då "lyckligt lottade" och deras män är "jätteduktiga".

Pappor ägnar mer tid åt sina barn idag jämfört med tidigare, men deras uttag av föräldrapenningen är blygsam, ca tio procent av dagarna.

Pappan tar oftare ut föräldraledighet i familjer där mamman har högre inkomst, högre utbildning och/eller har en unik kompetens på sin arbetsplats. Andelen män som tar ut föräldraledighet minskar för varje barn de får.

SOU l 998:6 Betänkande från Kvirmomaktutredningen

Mycket tyder på att föräldraledigt faderskap inte är detsamma

som föräldraledigt moderskap. Kvinnorna ägnar sig barnen och hushållsarbetet, medan männen tar med sig barnen "ut i världen" och lämnar hushållsarbetet.

Småbarnsmödrar är ensamma tillsammans med barnen 47 timmar i veckan och fäder 18 timmar. Mammor och pappor delar mer jämställt uppgiften att lämna och hämta barn på dagis än på ansvaret att barnen får med sig vad de behöver till dagis. Planerings- och koordinationsarbetet i samband med barn vilar nästan uteslutande på kvinnan.

Kvinnor står för drygt 40 procent av den sammanlagda familjeinkomsten hos sammanboende par. l 20 procent av paren har kvinnorna högre inkomster än sina män. Dessa finns främst bland unga par.

90 procent av kvinnorna, och drygt 70 procent av männen, har egna bankkonton. Drygt hälften av männen och knappt hälften av kvinnorna har egna kreditkort. Familjens pengar är vanligen gemensamma. Kvinnor har oftare huvudansvar för ekonomin när inkomsterna är små. Män har mer makt över familjeekonomin när inkomsterna är stora.

Kvinnor betalar för barnens kläder och maten och männen betalar hyran, amorteringarna och bilen. Kvinnor i de mer jämställda familjerna är mest nöjda med relationen i allmänhet och med sexlivet. Kvinnorna i de patriarkala familjerna är mest missnöjda. Bland männen är det tvärtom. Skilsmässa leder i regel till att kvinnans ekonomi blir sämre och mannens bättre. En viktig förklaring är att barnen oftast bor hos modern.

Ur mannens synvinkel är det ekonomiskt rationellt att undvika hushållsarbete. Det stärker hans möjligheter att högre lön och göra karriär på arbetsmarknaden. Ur kvinnans perspektiv är det ekonomiskt rationellt att söka till en stånd en mer jämställd arbetsfördelning i hemmen, inte minst med tanke på risken för skilsmässa.

6 Arbetsmarknaden

Kvinnors och mäns position på arbetsmarknaden och den ersättning de får sitt arbete där har avgörande betydelse för fördelningen av av ekonomiska och ekonomisk makt mellan kvinnor och män. resurser Detta avsnitt handlar den horisontellt och vertikalt könssegregeraom de arbetsmarknaden och löneskillnaderna mellan kvinnor och om män. Horisontell segregering innebär att fördelningen av kvinnor och män mellan sektorer och yrken är olika. Kvinnor finns i hög grad i vissa sektorer och yrken och män i andra. För vissa grupper på arbetsmarknaden är segregeringen dubbel, t.ex. för ensamstående föräldrar och invandrare. Vi menar att arbetsmarknaden dessutom är könssegregerad efter arbetstid. Den tidigare arbetsdelningen där kvinnor utförde oavlönat och män avlönat arbete har ersatts arbetsdelning där män löneav en arbetar heltid och kvinnor i hög grad deltid. Vertikal segregering innebär att fördelningen av kvinnor och män olika positioner inom sektorer och yrken är ojämn. Kvinnorna tenderar att systematiskt återfinnas lägre befattningsnivåer och mindre prestigefyllda jobb än männen och männen är i större utsträckning chefer. 1 sin extrema form har den vertikala könssegregeringen getts benämningen glastaket ett begrepp beskriver den nivå i före- - som tagens hierarkiska struktur över vilken kvinnorna inte kommer; ett osynligt ändå högst reellt tak. men

Varför är arbetsmarknaden könssegregerad

och varför har män högre löner än kvinnor

Det finns många olika teorier varför arbetsmarknaden är könssegom regerad och varför kvinnor har lägre löner än män Skillnaden går

i Persson Wadensjö, SOU 1997:137, s. 2För utförligare presentation Jonung, SOU 1997:137; Grand, SOU 1997:136; en se Arai Thoursie, SOU 1997:136.

SOU I 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

främst mellan de teorier som ser den könssegregerade arbetsmarknaden och därmed följande skillnader i löner och karriärmöjligheter mellan kvinnor och män som ett resultat av individrelaterade skillnader och individers val, och de som ser detta som ett resultat av kvinnors begränsade valmöjligheter och diskriminering kvinnor.

av

En första möjlig förklaring utgår ifrån individerna och från att kvinnor är mindre produktiva arbetsmarknaden än män. Den lägre produktiviteten kan bero på att kvinnor har kortare arbetslivserfarenhet än män, arbetar mindre övertid m.m. Denna skillnad kan i sin tur bero på arbetsdelningen i familjen vilket vi sett i avsnittet

som, om familjen, lägger en större del av hemarbetet kvinnorna än på männen.

Kvinnors huvudansvar för hemarbetet antas också påverka deras utbildnings- och yrkesval så att de väljer utbildningar och yrken som är förenliga med huvudansvaret för hushållsarbete och vård av bam. Det gör inte männen. De väljer yrken som ger hög lön. Att dessa

yrken ger högre lön kan bero på att kraven yrkesspecifika kunskaper är högre, att arbetsmiljön är sämre, att det krävs mer intemutbildning och övertid, att man kan göra karriär m.m.

Andra möjliga förklaringar till könssegregeringen arbetsmarknaden och löneskillnaderna utgår ifrån diskrimineringsteorier. Man brukar säga att könsdiskriminering föreligger då individer som är lika eller potentiellt lika dugliga och kvalificerade särbehandlas enbart på grund av kön En form av diskriminering är att kvinnor betalas lägre löner än män trots att de utför samma arbete. En annan form är att arbeten som huvudsakligen utförs av kvinnor är lägre betalda än likvärdiga arbeten som huvudsakligen utförs av män. Då är det inte enskilda kvinnor som diskrimineras, utan det är kvinnodominerade yrken som värderas lägre än mansdominerade. En orsak kan vara att den kompetens som associeras med kvinnliga yrken tenderar att ses som något naturligt och inte som kompetens. Vårdyrken kan

vara sådana yrken. Det lägst avlönade kvinnodominerade yrket idag är barnsköterskaf Att vårda barn uppfattas inte något kräver

som som kompetens, utan som något som alla, åtminstone kvinnor, kan.

En annan form av diskriminering kan uppstå när arbetsgivare

en har felaktig eller ofullständig information om de potentiella anställdas produktivitet. En arbetsgivare kan ha god uppfattning den

en om genomsnittliga produktiviteten hos en grupp, men inte känna till den enskilde individens. En persons grupptillhörighet kan då användas som en indikator för att bedöma en individs produktivitet. Tror sig en arbetsgivare t.ex. veta att kvinnor är mer frånvarande än män, anställer

3Jonung, 1995, 27.s.

Hultin Szulkin, sou 1997:136b.

4%

Arbetsmarknaden

han kanske inte kvinnor över huvudtaget eller så erbjuds kvinnor lägre lön eller en annan typ arbete eller befattning. Alla kvinnor

av drabbas, även de som aldrig är frånvarande. Detta benämns statistisk diskriminering.

Diskriminering kan även ses som ett resultat preferenser. Enligt

av Gary Beckers 1971 diskrimineringsteori kan arbetsgivare helt enkelt föredra att anställa män framför kvinnor och vara beredda att ta den kostnad det medför genom att de t.ex. får betala högre löner än om de inte skulle diskriminera. Arbetsgivarna kan också företräda

de anställdas preferenser. Vill inte manliga anställda arbeta tillsammans med kvinnor kan de utöva tryck arbetsgivaren att protestera

genom mot att kvinnor anställs, begära högre löner för att arbeta tillsammans med kvinnor, sänka sin egen produktivitet och påverka kvinnornas produktivitet genom att inte integrera dem i nätverk och arbetsgemenskap eller genom att trakassera dem.

Det finns också en stor uppsättning diskrimineringsteorier

som framhäver strukturella faktorer. Arbetsmarknaden kan t.ex. ses som uppdelad i en primär och en sekundär sektor. De anställda i den primära sektorn, där arbetsvillkoren är fördelaktiga, försöker skapa

monopol pä dessa arbeten och bevara sina privilegier att hålla

genom andra utanför. De selektionsprinciper används för att avgöra

som vem som får tillträde till förmånliga befattningar baseras ofta på kön eller etnisk tillhörighet.

Även andra utgår ifrån att löner och karriärmöjligheter inte bestäms en marknad, utan i organisationer via administrativa procedurer och förhandlingar. En kunskaper och arbetsmarknads-

persons beteende ses då som resultatet av att vederbörande anpassar sig till

en viss befattning, än att kunskaper och beteenden

snarare ses som orsaken till att hon/han valt eller rekryterats till sitt Individens position i organisationen, snarare än individens karaktäristika, avgör

egna produktivitet och lön. Om kvinnor t.ex. tilldelas jobb med små möjligheter till utveckling och karriär så påverkar det kvinnors kompetensutveckling, karriärambitioner, produktivitet och löneutveckling.

Det kön som dominerar i en organisation påverkar hur arbetet utförs och organiseras, liksom hur det värderas i lönehänseende. Mäns dominans bland beslutsfattare i organisationer viktig maktresurs

är en vid utformandet av regler och procedurer och för bevarandet av mäns privilegier. Mäns större makt inom organisationer kan ett

ses som resultat av att de har mer utvecklade och mer maktfulla sociala nätverk än kvinnor har.5 Men den kan också ett resultat kulturella

ses som av föreställningar om kvinnligt och manligt, som påverkar organisatorisk

SHultin Szulkin, SOU l997:l36a.

Betänkande från Kvinnomaktutredningen Mäns större makt inom organisationer kan ses som ett resultat av att de har mer utvecklade och maktfulla sociala nätverk.

Arbetsmarknaden

mäns positioner och möjligheter i organisationerna. Organisationer är både konstruerade och konstruerare av relationen mellan könen

Sammanfattningsvis finns det en rad olika teorier som kan bidra till Förståelsen av orsakerna och drivkrafterna bakom den omfattande könssegregeringen på arbetsmarknaden och löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Teoriema behöver inte utesluta varandra, utan kan vara kompletterande. Olika teorier kan vara mer relevanta för vissa yrken och vissa delar av arbetsmarknaden än for andra.

Viktigt att observera är också att de mekanismer som de olika teorierna behandlar kan samverka och förstärka varandra i såväl onda som goda cirklar. Om en arbetsgivare har svårt att bedöma en kvinnas produktivitet grund av att han inte vet något om kvinnors genomsnittliga produktivitet, kan kvinnors möjligheter att komma i mansdominerade yrken vara begränsade. Har en arbetsgivare t.ex. aldrig haft en kvinnlig byggnadssnickare anställd så känner han inte till deras produktivitet. Han kan också misstänka att gubbarna inte skulle vara så pigga på att samarbeta med henne och att hon inte skulle passa

i arbetslaget. Han har därmed flera skäl att ta det säkra for det osäkra och inte anställa henne. Om alla arbetsgivare resonerar så

måste den kvinnliga byggnadssnickaren byta yrke. Varför skall hon då utbilda sig till byggnadssnickare till att börja med Hon tar också det säkra för det osäkra och utbildar sig till sjuksköterska och eftersom hon då får lägre lön än sin byggnadssnickaren, så år det

man ekonomiskt rationellt ur familjens synvinkel att hon tar ut föräldraledigheten och går ner deltid för att sköta hushållet och barnen.

Horisontell segregering

Den stora förändringen vad gäller svenska kvinnors lönearbete kom

1960-talet då kvinnorna i allt större utsträckning började lönearbeta. Från 1960-talet till 1990 ökade kvinnors lönearbete kontinuerligt, medan mäns minskade. Det berodde dock inte att kvinnorna konkurrerade ut männen. Anledningen till männens minskade arbetskraftsdeltagande var att produktiviteten ökade i varuproduktionen och därmed behövdes färre anställda i manliga sektorer som jordbruk, industri och byggsektor. Kvinnornas ökade arbetskraftsdeltagande från 1960-talet på växande efterfrågan kvinnlig

är ett svar en arbetskraft framför allt inom den offentliga sektorn. Vid 1970-talets början ifrågasattes hemmafruidealet och jämställdheten blev officiellt politiskt mål, särbeskattning och föräldraförsäkring infördes.

° Sundin, sou 1998:4

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Privat och offentlig sektor

Hela sysselsättningsökningen under de senaste decennierna har ägt rum inom kommunal sektor, medan den statliga och privata sysselsättningen har stagnerat. Mot denna bakgrund är det varken överraskande eller motsägande att kvinnors forvärvsdeltagande ökat kraftigt samtidigt som könssegregeringen arbetsmarknaden bibehållits. Sett till allt arbete har dock könssegregeringen minskat eftersom både kvinnor och män idag utför avlönat arbete under större delen sitt

av yrkesverksamma liv.7

Fram till och med 1990 ökade kvinnornas sysselsättningsgrad. 81 procent av kvinnorna 16-64 år och 85 procent männen då

av var sysselsatta. Andelen arbetslösa bland båda könen 1,5 procent.

var ca Hösten 1990 försämrades arbetsmarknadsläget och nedgången blev kraftigare och har varat längre än någon gång tidigare. Flera faktorer medverkade till den snabba nedgången, såväl inhemska interna-

som tionella. Nedgången drabbade först och kraftigast den konkurrensutsatta privata sektorn och därmed i forsta hand männen. Men neddragningarna i den offentliga sektorn orsakade också kraftig minskning

en i främst kvinnornas sysselsättning. Under åren 1993-96 vände sysselsättningen i näringslivet uppåt, medan bortfallet jobb fortsatte i den

av offentliga sektorn. Den sammanlagda effekten sysselsättningen

under denna period blev därigenom nästan noll, nettoeffekten

men var att sysselsättningen ökade för män och minskade för kvinnor.

Andelen sysselsatta bland kvinnor är idag 1996 70 procent,

ca vilket är lika lågt som 1970-talet, och för män 73 procent, vilket är den lägsta nivån någonsin mätt på detta sätt. Andelen arbetslösa män är 8,5 procent och andelen arbetslösa kvinnor 7,5 procents

Av samtliga anställda kvinnor arbetade 54 procent 1996 i offentlig sektor och 46 procent i det privata näringslivet. 21 procent männen

av arbetade i offentlig sektor och 79 procent i det privata näringslivet. Uttryckt annat sätt: 73 procent de anställda i offentlig sektor

av var kvinnor och 63 procent de anställda i näringslivet män

av var

7Jonung, sou 1997:137. 8 AKU. För en genomgång av kvinnors och mäns situation på arbetsmarknadenunder senaredelen av 1980-talet och Forstahälften av 1990-talet seHälften SOU

vore nog 1996:56. " SCB, AKU.

m-,

Arbêtsmarknaden

Här arbetar kvinnor och män

i Kvinnor Män

Offentlig Offentlig

sektor sektor

Privat Privat

näringsliv näringsliv

"Kvinnliga" och "manliga" yrken

Att det finns kvinnliga och manliga yrken är välkänt. Kvinnornas största yrkesområde är hälso- och sjukvårdsarbete och socialt arbete. Nästan tredjedel den kvinnliga arbetskraften återfinns där. Män-

en av

motsvarighet är tillverkningsarbete. Det näst viktigaste området nens för kvinnor är administrativt och kontorstekniskt arbete och för män tekniskt, naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt, humanistiskt arbete Inom detta område finns många yrken som kräver akade-

m.m. misk utbildning. Området är av stor omfattning även för kvinnor och

växande betydelse for båda könen. är av

Ökar eller minskar könssegregeringen arbetsmarknaden För att kunna på det behövs något slags sammanfattande mått. Ett så-

svara dant är ett segregeringsindex ska tolkas den andel av kvin-

som som

skulle behöva byta yrke för att kvinnor skall få samma yrnorna som kesfördelning män alternativt den andel männen som skulle

som av behöva byta yrke för att män skall få samma yrkesfördelning som kvinnor. Är index noll så innebär det att kvinnor är representerade inom varje yrke med andel i arbetskraften. År index 100,

samma som så är kvinnor och män i helt olika yrken. Beroende hur ñnfördelad den statistik är utgår ifrån skulle mellan drygt 40 och 65

som man procent kvinnorna alternativt männen behövt byta yrke 1990 for

av att få yrkesfördelning överensstämmer med männens kvin-

en som nornas. Ju detaljerad yrkesnivå studeras, desto mer köns-

mer som segregerad visar sig arbetsmarknaden Även inom varje yrke har

vara. kvinnor och män olika arbetsuppgifter.

1°Detta avsnitt bygger på Jonung, SOU 1997:137.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Kvinnor och män utför olika arbetsuppgifter. Också när de arbetar inom samma yrkesområden, fördelar sig arbetsuppgifterna mellan dem efter ganska tydliga mönster. Kvinnorna har de mera bundna, serviceinriktade och mottagande uppgifterna, medan män har mera rörliga, breda och utåtriktade områden. I några få yrkesgrupper är könsfördelningen relativt jämn. Sådana yrkesgrupper är säljare t.ex. konfektionsfirmor, Speditör, sättare, bokbindare och tillskärare. Också inom dessa yrkesgrupper skiljer sig emellertid könens arbetsuppgifter åt. Männen arbetar t.ex. sätteriet medan kvinnorna arbetar på datasättningen. Kvinnorna är företrädesvis innesäljare medan männen är utesäljare. Kvinnorna är speditörer för importen och männen för exporten.

Könssegregeringen har dock minskat från 1960-talet fram till idag. Ãr förändringarna att betrakta som stora eller små Ett sätt att på svara det är att beräkna hur lång tid det skulle ta innan utjämning en av mäns och kvinnors yrkesfördelning uppnås med nuvarande förändringstakt. Antag att accepterar viss olikhet mellan könen, t.ex. en motsvarande en 40-60 procentig fördelning inom yrkena, dvs. ett indexvärde på ungefär 20. I så fall skulle det ta minst hundra, kanske hundrafemtio år, innan vi har arbetsmarknad utan könssegregering. en Under 1960- och 1970-talen berodde den minskade segregeringen att kvinnor gick i mansdominerade yrken och män i kvinnodominerade. Under 1980-talet, när sysselsättningen ökade kraftigt, var det kvinnorna som gick i traditionella mansyrken. Under 1990-talet har könssegregeringen minskat främst beroende att andelen män i mansdominerade yrken minskat. Därmed återfinns större andel en av männen i kvinnodominerade yrken. Det finns också exempel på att män breddar sitt yrkesval. Det gäller t.ex. på lärarutbildningen. Läsåret 1989/90 var andelen kvinnor bland dem påbörjade 4-9som lärarutbildningen 73 procent. Denna andel har gradvis sjunkit till 63 procent 1994/95.

Ökad andel kvinnor i

akademikeryrken

Kvinnor har i ett längre perspektiv gjort inbrytningar i manligt dominerade yrken som kräver akademisk utbildning. I förhållande till sjukvårdsbiträden, undersköterskor, barnsköterskor m.fl. är de få och de påverkar därför inte segregeringsindex särskilt mycket. Ur makt- och resurssynpunkt är dock dessa yrken intresse, eftersom många av av dem skulle kunna inflytande, hög lön och karriärmöjligheter. Läkage re, veterinär, biolog, kemist, jurist, journalist, ekonomiska och statistiska yrken är exempel manligt dominerade yrken där kvinnor under 1970- och 1980-talen ökade sina andelar med 20 procenten-

" Calleman, 1991, 85s. z Lindvert, sou 1997:83.

Arbetsmarknaden

heter eller mer. Men också inom vissa tidigare mansdominerade yrken som inte kräver så hög utbildning har kvinnornas andel ökat kraftigt, exempel utgör postiljon, järnvägsexpeditör och fmmekaniker. Män gjorde å andra sidan inbrytningar i kvinnodominerade yrken som sjuksköterska, förskollärare m.fl. på 1970-talet. Denna utveckling tycks dock ha avstannat under 1980-talet.

Tabell 12 Andel kvinnor i några enskilda yrken, procent, samt förändring

från 1960 till 1990, procentenheter.

Källa: Folk- och bostadsräkningen 1990 i Jonung, SOU 1997:137.

Det bör påpekas att även om kvinnor gör inbrytningar i traditionellt manliga yrken, så tenderar kvinnorna i dessa yrken att arbeta inom den offentliga sektorn och män i den privata. l viss utsträckning kan den ökade andelen kvinnor i akademikeryrken ses som en ytterligare feminisering av den offentliga sektom. På de lägre nivåerna i offentlig sektor har andelen kvinnor länge varit hög, nu ersätts männen högre 3 Wadensjö, SOU 1997:136; Johansson, SOU 1997:83.

seäven

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

upp i hierarkiema delvis av kvinnor. Detta innebär att den vertikala segregeringen minskar, medan den horisontella bibehålls eller förstärks.

Uppgifterna i tabellen bör också läsas med viss försiktighet.

ovan Detta kan illustreras med utvecklingen av andelen kvinnliga skolledare. Det totala antalet skolledare har ökat väsentligt under det senaste decenniet bl.a. beroende att de som tidigare betecknades före-

som ståndare inom förskola och fritidshem ingår i skolledarkategorin.

nu De nya skolledartjänsterna för förskola, låg- och mellanstadium innehas i hög grad kvinnor. Detta förklarar till del ökningen

av en av andelen kvinnliga skolledare.

Arbetsmarknaden förefaller, åtminstone ytligt sett, mindre könssegregerad inom yrken som kräver akademisk utbildning än inom

arbetaryrken och yrken med lägre krav på utbildning. Kvinnor i yrken som kräver akademisk utbildning arbetar i högre grad heltid och de finns inom såväl privat som offentlig sektor. Inom arbetaryrken och yrken med lägre utbildningskrav gäller i hög grad industriarbeten i den privata sektorn heltid för män och vårdarbeten i den offentliga sektorn på deltid för kvinnor.

Deltidsarbete

—fliviZlzg och ofrivillig arbetstidsförkortning

En viktig förklaring till att kvinnor har lägre löneinkomster än män är att svenska kvinnor i hög grad arbetar deltid, medan männen arbetar heltid. Jämfört med andra EU-länder är andelen deltidsarbetande kvinnor högre endast i Nederländerna. Deltidsarbete förekommer framför allt inom tjänstesektorn och det är främst kvinnor med kort utbildning arbetar deltid.

som

Ökningen av deltidsarbete i Sverige under 1970-talet berodde förmodligen till stor del att arbetsgivarna i expanderande verksamheter erbjöd deltidsarbeten för att locka till sig kvinnlig arbetskraft. Deltidsarbete underlättade å sidan för kvinnorna, särskilt mödrar-

ena

att lönearbeta. Å andra sidan skapades speciell kvinnoarbetsna, en marknad med speciella

regler och normer.

Deltidsarbete passar även idag kvinnor med små barn eller dem som av andra skäl inte vill eller kan lönearbeta heltid. Men deltidsarbete innebär också problem: kan inte försörja sig på lönen och

man det försämrar sjukersättningen, föräldrapenningen och inte minst

pensionen.

Lindvert, sou 1997:83. ‘SPersson,sou 1997:137. 6 Tegle, 1985, Sundström, 1987 i Persson,sou 1997:137.

Arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden är idag könssegregerad efter arbetstid, men också efter anställningsvillkor. Män är överrepresenterade bland de

lönearbetar 35 timmar eller mer. Inom varje kategori efter arsom betstid är männen i högre grad än kvinnor fast anställda. Ju fler arbetstimmar, desto större är skillnaden.

Tabell 13 Andel kvinnor respektive män efter arbetstid och anställnings-

form samt arbetslösa och undersysselsatta, procent, I 996.

Kvinnor Män 40 timmareller mera

Fastanställda 35,1 64,9

Tidsbegränsatanställda 44,3 55,7 35-40 timmar

Fastanställda 42,2 57,8 Tidsbegränsatanställda 48,7 51,3

20-34 timmar

Fastanställda 65,7 34,3 Tidsbegränsatanställda 67,7 32,3

1-19 timmar

Källa: Beräknat från SCB, AKU.

Heltids- och deltidsarbetslöshet De könsbaserade skillnaderna i arbetstid återspeglas i kvinnors och mäns arbetslöshet. Män är i högre grad än kvinnor heltidsarbetslösa. Men antalet undersysselsatta kvinnor, dvs. personer som av arbetsmarknadsskäl arbetar mindre än de skulle vilja, är betydligt fler än antalet män. Många deltidsarbetande kvinnor vill ha längre arbetstider.

En ökning av deltidsarbetslösheten kan antingen bero på att efterfrågan på deltidsarbete ökat från arbetsgivarnas sida eller på att fler kvinnor än tidigare önskar arbeta heltid. Det senare har sannolikt sin bakgrund i att kvinnors identitet är starkare knuten till lönearbete idag än på 1970-talet, men också i hushållens försämrade ekonomiska situation. Trenden sedan mitten 1980-talet har varit att kvinnor arbetar

av längre tid.

17 19963.

Nyberg,

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen Det är framför allt kvinnor i yrken där deltidsarbete och låg lön är vanligt som vill öka sin arbetstid.

Arbetsmarknaden

När arbetslösa kvinnor och män söker heltidsarbete är sannolikhe-

ten mycket större för män att få heltidsarbete än för kvinnor. Kvinnor erbjuds istället deltidsarbeten. Kvinnors begränsade möjligheter att välja arbetstider kan också illustreras med resultatet av en enkät som sändes ut till 6 000 anställda i Växjö kommun. Den visar att kvin-

ca

i mindre grad än män kan välja sysselsättningsgrad, framför allt nor de arbetar deltid. Av kvinnorna önskar 7 procent kortare arbetstid

som och 28 procent längre. Det är framför allt vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor och ekonomibiträden, dvs. kvinnor i yrken där deltidsarbete och låg lön är vanligt, som vill öka sin arbetstid. Av männen vill 20 procent minska sin arbetstid och 10 procent öka den, vilket speglar det faktum att män redan idag i hög grad arbetar heltid.

En nyligen publicerad rapport från LO visar att en så hög andel

42 procent de deltidsarbetande kvinnorna inom LO arbetar som av kortare tid än de önskar. 81 procent de unga deltidsarbetande LO-

av kvinnorna vill ha längre arbetstider.2°

Om det 1970-talet var arbetsgivarna som anpassade sig till arbetstagarna att inrätta deltidsanställningar, så är det 1990-

genom talet vanligt att arbetstagarna tvingas anpassa sig till arbetsgivarnas önskemål.

Det ligger nära till hands att föreställa sig att ökad intemationalisering, konkurrens och kostnadspress leder till att arbetsgivarna intensifierar ansträngningarna att hålla nere arbetskraftskostnaderna, t.ex.

att i ökad utsträckning bemanna eller snarare bekvinna genom - med deltidsarbetande under arbetstoppar. Kvinnors överrepresentation i deltidsarbetslöshet och tillfälliga anställningar har emellertid i Sveri-

ett starkt samband med arbete i den offentliga sektorn. Detta borde ge innebära att möjligheterna är förhållandevis goda att genom anställningspolitik och arbetsorganisation inom offentliga sektorn påverka och styra utvecklingen kvinnors deltidsarbetslöshet och tillfälliga

av

anställningar."

Ensamstående föräldrar En kategori har drabbats hårt på 1990-talets arbetsmarknad är de

som ensamstående föräldrarna. Ensamstående mödrar och fader är en växande Mellan 1975 och 1993 ökade antalet ensamföräldrar från

grupp. 159 000 till 258 000. Andelen ensamstående mödrar med barn 0-17

3 Thoursie, sou 1997:137. 9 Växjö kommun, 1996. 20LO, 1996, Who the low income and who the high income

are earners are earners, Report from the Swedish Trade Union Confederation, Stockholm. 2 SOU 1997:137.

Persson,

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

år uppgår till cirka 16 procent alla bamhushåll och andelen av ensamstående fäder till 2,7 procent 1990." Det har varit en vanlig uppfattning att det i Sverige inte är någon större skillnad mellan ensamstående respektive sammanboende mödrars försörjning och lönearbete. Av tabellen nedan framgår dock att fram till ungefär mitten 1980-talet lönearbetade ensamstående av mödrar i högre grad än sammanboende. Idag är situationen den motsatta. Ensamstående fader har haft lägre sysselsättningsgrad än de sammanboende under hela perioden, skillnaderna har ökat på men 1990-talet.

Tabell 14 Andel sysselsatta, mödrar och fäder, ensamstående E och sammanboende S, procent, 1970-1995. Mödrar Fäder barn0-6 barn7-16 barn0-6 barn7-16 E S E S E S E S 1970 64 47 82 65 92 97 97 1975 64 58 86 76 95 98 94 97 1980 77 73 86 83 95 98 94 97 1985 78 82 89 90 88 96 95 97 1990 79 86 95 96 90 96 95 97 1995 62 74 77 87 77 87 84 89 Framt.o.m.1980gäller uppgifternaogifta/giftaoch därefterensamståendeoch sammanboende.Definitionernai AKUförändrades1987och 1993. Källa: SCB, AKU specialbearbetning.

Arbetslöshetsnivån har hela tiden legat högre för ensamstående föräldrar än för sammanboende med undantag för ensamstående möd- rar till barn i åldern 7-16 år 1970. Under 1990-talet har de ensamstående föräldrarnas situation försämrats dramatiskt. Att ensamstående föräldrars arbetslöshet varit högre under hela perioden tyder på att de länge har haft utsatt position på arbetsen mer marknaden. Detta har emellertid inte varit tydligt tidigare eftersom arbetslösheten generellt sett varit låg. Ensamstående mödrar är inte endast i högre grad arbetslösa, de tvingas också till arbetslöshet på deltid i betydligt större utsträckning än gifta mödrar. Med små barn 0-3 år försämras i familjen dessutom kvinnors sammanboendes och ensamståendes möjligheter att finna ett nytt arbete avsevärt.

22Folk- och bostadsräkningen, 1990 i Björnberg, SOU 1997:137. 23Björnberg, sou 1997:137. 2 Thoursie, sou 1997:I37.

7 SOUI998:6

Arbetsmarknaden

Tabell 15 Andel arbetslösa, mödrar och fäder, ensamstående E

och sammanboende S, procent, 1970-1995.

Mödrar Fäder

barn0-6 barn7-16 barn0-6 barn7-16

E S E S E S E S

1970 2,8 2,1 1,2 1,4 1,6 0,7 2,5 0,6

1975 4,9 2,0 2,1 1,2 1,5 0,5 1,6 0,5

1980 4,3 1,9 2,2 1,4 1,7 0,7 1,5 0,6

1985 8,1 2,6 2,8 1,4 6,3 1,7 2,4 1,0

1990 4,8 1,1 1,9 0,9 3,4 1,1 1,6 0,5

1995 15,7 7,4 9,7 4,2 15,2 6,6 8,4 5,2 Framt.0.m.1980gälleruppgifternaogifta/giftaochdärefterensamståendeochsammanboende.DefinitionernaiAKUförändrades1987och 1993. Källa: SCB, AKU specialbearbetning.

Särskilt utsatta är ensamstående mödrar som inte är födda i Sverige, med arbetslöshet högst nästan 40 procent för ensamstående

en som mödrar med barn 7-16 år från övriga länder länder utanför Europa och OECD. Mönstret vad gäller arbetslösheten är mycket tydligt -ju

kulturellt avstånd, desto problematisk är situationen. längre mer

Det förefaller kvalitativ förändring har ägt rum på ar-

som om en betsmarknaden. Ensamstående mödrar har idag svårare att försörja sig och sina barn lönearbete än sammanboende mödrar. De sist-

genom nämnda har också högre löneinkomster än de förstnämnda: 100 210

år jämfört med 84 883 kr. kr per

Den svenska familjepolitiken har haft mål att ensamstående

som mödrar och fäder skall kunna bilda självständiga hushåll. Utvecklingen under 1970- och 1980-talet gick också i den riktningen. Under 1990-talet har dock de ensamstående föräldrarnas makt och självständighet minskat. Det finns uppenbar risk att framför allt ensamstå-

en ende, lågutbildade mödrar blir marginaliserad grupp på arbets-

en marknaden och att de i hög grad blir beroende av bidrag från välfärds-

föräldrapenning, socialbidrag, bostadsbidrag och arbetslöshetsstaten; understöd. Det är situation är vanlig i andra länder.

en som

Två viktiga aspekter behöver komplettera det vi beskrivit ovan: dels att åtskilliga ensamstående mödrar så småningom finner en ny partner och åter blir sammanboende. Dels att dagens höga skilsmässooch separationsfrekvenser gör att mycket stor andel av samtliga

en mödrar är potentiellt ensamstående mödrar. Att situationen arbetsmarknaden försämras för dessa kvinnor är alltså inte endast en fråga

25Bjömberg, sou 1997:137. 2°Nyberg, sou 1997:87, tabell 27. 2’ Björnberg, sou 1997:137.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen Dagens höga skilsmässofrekvens gör att en mycket stor andel av samtliga mödrar är ensamstående.

Arbetsmarknaden

för de ensamstående mödrama, utan också för de sammanboende, och potentiellt ensamstående mödrama.

Försämringen den ekonomiska situationen för ensamstående

av mödrar innebär att även sammanboende kvinnors s.k. fall back position har försämrats. Hur arbetsmarknaden utvecklas och samhällets stöd till ensamstående mödrar utformas i form av offentlig bamom-

bidrag påverkar indirekt jämställdheten i familjen. Ensamsorg, m.m. stående mödrars möjligheter att försörja sig själva är en fråga som angår alla kvinnor och många barn.

Segregeringen av invandrare

En kategori drabbats hårt på 1990-talets arbetsmarknad är

annan som invandrarna. Invandrarnas arbetskraftsdeltagande på 1960-talet

var arbetskraftsinvandringens årtionde högre än för personer födda i

- Sverige. Framförallt också kvinnor, rekryterades till indust-

män, men rin. På 1970-talet minskade arbetskraftsinvandringen och istället kom flyktingar och de hade någon nära anhörig bosatt i Sverige. Un-

som der 1980-talet och 1990-talet har invandrarna gått till servicesektom. Samtidigt började efterfrågan på invandrarnas arbetskraft sjunka för att kraftigt minska under 1990-talets lågkonjunktur.

Arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet skiljer sig starkt efter ursprungsland. kommer från länder i Östeuropa, Sydeuropa

De som och utomeuropeiska länder har mycket hög arbetslöshet. Skillnaderna återspeglar dels att invandrarna kommit under olika decennier med olika förutsättningar att finna arbete, dels det kulturella avståndet,

innebär att längre kulturellt avstånd desto svårare att finna ett som arbete.

Invandrarna brytare på arbetsmarknaden

- De yrken invandrarna framförallt återfinns i är dels sådana som kräver

lång inte kulturspecifik yrkesutbildning naturvetare, läkare, en men ingenjör, specialarbetare olika slag, dels sådana som kräver kort

av inlärning t.ex. tillverkningsarbete och service. I arbeten där goda kunskaper i landets språk är nödvändigt, som i många tjänstemannayrken, är invandrarna i regel få.

lnvandrade kvinnor och män bidrar till att minska könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden. Invandrarkvinnor arbetar oftare än svenska kvinnor i typiska mansyrken: verkstadsarbete, tekoarbete och kemiskt processarbete. lnvandrade män är jämfört med svenska män överrepresenterade inom städ-, hotell- och restaurangarbete samt tekoarbete, dvs. yrken i vilka kvinnoandelen är hög. Att

28Detta avsnitt bygger på Wadensjö, SOU 1997:137.

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

invandrade kvinnor och män fungerar som brytare arbetsmarknaden är dock ett uttryck for deras utsatta position arbetsmarknaden.

Kännetecknande för invandrarnas yrken Skiftarbete och

är mer högre frekvens av arbetsrelaterade sjukdomar än for personer födda i Sverige. Invandrarkvinnoma är också, relativt svenska kvinnor, överrepresenterade i yrken med höga risker för arbetsolycksfall, vilket beror på att de i hög grad finns i traditionellt manliga yrken. Risken att lämna arbetsmarknaden med förtidspension är högre för män i kvinnoyrken och kvinnor i mansyrken och därmed högre för invandrade kvinnor och män.

Det är viktigt att understryka att invandrarna inte är enhetlig

en grupp. Tvärtom är skillnaderna mycket stora, bl.a. beroende ursprungsland. Invandrare från näraliggande länder i Norden och Västeuropa har en ställning på arbetsmarknaden som i mycket överensstämmer med svenskars och där skillnaden i arbetskraftsdeltagande mellan kvinnor och män inte är så stora, medan invandrare från andra delar av världen har en betydligt svårare situation och där kvinnors och mäns arbetskraftsdeltagande skiljer sig åt.

Har männen tagit kvinnornas jobb

Under 1970-talet kan könssegregeringen sägas ha minskat genom att kvinnors situation blev mer lik mäns och mäns situation lik kvin-

mer nors. Ökningen av kvinnors förvärvsdeltagande innebar att kvinnor förflyttade sig från ett extremt könssegregerat verksamhetsområde, hushållsarbete, till ett mindre segregerat sådant, lönearbete. Det innebar också en utjämning av kvinnors och mäns tillgång till ekonomiska resurser och kvinnor blev mindre ekonomiskt beroende män.

av 1970 var 30 procent av kvinnorna hemmafruar. Denna andel är idag 3 procent, vilket är ungefär hälften så många som antalet arbetslösa kvinnor. Kvinnor har inte bara fått större ekonomiskt inflytande

genom att stå för en allt större del av familjeinkomsten, de finns också

plats på arbetsmarknaden och kan medverka i beslut och utformning av verksamheten där.

Många av de kvinnor som kom på arbetsmarknaden på 1970-talet lönearbetade deltid. De gick i hög utsträckning till kvinnodominerade yrken: sjukvårdsbiträden, undersköterskor, hemtjänstpersonal, barnsköterskor m.fl. medan männen lämnade traditionella mansyrken inom jordbruket, industrin och byggsektorn. Könssegregeringen på arbetsmarknaden bibehölls. Det gjordes dock inbrytningar av kvinnor

29Höög, sou 1997:137. 3°Jonung, sou 1997:137.

SCB, AKU.

Arbetsmarknaden

i mansdominerade akademiska yrken och genom att invandrade kvinnor anställdes i mansdominerade yrken i industrin. Män kom också i någon mån i kvinnodominerade yrken.

Under 1980-talet minskade könssegregeringen framför allt genom att kvinnors situation blev mer lik mäns. Eftersom mäns situation på arbetsmarknaden generellt sett är bättre än kvinnors är det oproblematiskt. Kvinnors lönearbete och arbetstider ökade och kvinnor stärkte sin position ytterligare inom akademikeryrkena, men också inom traditionellt manliga yrken som kräver mindre utbildning.

Även under 1990-talet har könssegregeringen minskat, framför allt genom att mäns situation blivit mer lik kvinnors. Detta är mer problematiskt eftersom kvinnors situation på arbetsmarknaden generellt sett är sämre än mäns. Andelen heltidsarbetande män och män med fast anställning har minskat, medan andelen deltidsarbetar

män som och har tidsbegränsad anställning har ökat. Det gäller även andelen deltidsarbetslösa män.

Under tidigare lågkonjunkturer och omvandlingsperioder har könssegregeringen efter sektor och yrke arbetsmarknaden delvis tjänat som skydd for stora kvinnogrupper. Den offentliga sektorn och kvinnodominerade yrken har inte påverkats i samma utsträckning som industrin och mansdominerade yrken av sysselsättningsminskningar. Kvinnor har inte generellt fungerat som en reservarmé på arbetsmarknaden, att tas i högkonjunktur och avskedas i lågkonjunktur. En kvinnlig reservarmé förutsätter att kvinnor och män finns samma positioner på arbetsmarknaden och att de är utbytbara. Det är de inte, åtminstone inte kort sikt. Frågan är om de är det på längre sikt. Den kris Sverige nu befinner sig i har varat sedan början av l990-talet. Under denna period har könssegregeringen minskat. Har det skett på bekostnad av kvinnors sysselsättning Innebär det i så fall att jämställdheten ökat eller minskat

Utgår man från andelen kvinnor inom olika yrkesområden och näringsgrenar så förefaller den minskade segregeringen i första hand

ett resultat att antalet anställda i mycket mansdominerade vara av yrken, t.ex. inom byggbranschen har minskat kraftigt. Därigenom ökar andelen män av samtliga sysselsatta män som arbetar i kvinnodominerade eller blandade yrken och könssegregeringen minskar. Det förefaller däremot inte som om män har ersatt kvinnor på arbetsmarknaden."

Viktigare än att könssegregeringen minskat är kanske huruvida kvinnors andel de anställda ökar eller minskar inom expanderande

av

32sou 1996:56, 44, 50, 52, 58;s. Persson,sou 1997:137. 33 Greiff, 1996.

Nyberg, 1995; 3‘ Jonung, sou 1997:137.

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

eller stagnerande yrken. Av 52 yrkesområden i AKU minskade antalet anställda inom 39 yrkesområden mellan 1990 och 1996, inom l var antalet oförändrat och inom 12 ökade antalet. Totalt ökade andelen kvinnor från 46,8 procent till 48,6 procent inom de yrkesområden där antalet anställda ökade och förändrades i stort sett inte inom de där antalet anställda var oförändrat eller minskade. Ser man istället till näringsgrenar så ökade antalet anställda i l l och minskade i 36 näringsgrenar. Andelen kvinnor ökade i de expanderande näringsgrenarna och minskade i de stagnerande. Utifrån detta förefaller inte kvinnors situation på arbetsmarknaden ha försämrats relativt männens.

Tabell 16 Antal yrkesområden och näringsgrenar där antalet anställda

Ökade, var oförändrat eller minskade, andel kvinnor, procent,

samt förändring, l 990 och 1996, procentenheter.

Antal Andelkvinnor Förändring

1990 1996 Yrkesområde

Näringsgren

Ökade 62,4 63,1 0,7 Minskade 36 44,9 43,6 -1,3

Källa: Beräknat från AKU.

Sedan 1970-talet har jämställdheten ökat den svenska arbetsmarknaden men samtidigt har jämlikheten minskat; skillnaderna mellan kvinnor och kvinnor och män och män har ökat. En stor andel kvinnor och män står idag utanför arbetskraften och arbetslösheten är hög. Kvinnor och män med kort utbildning, ensamstående föräldrar och stora invandrargrupper har fått en allt svårare situation och marginali-

på arbetsmarknaden medan välutbildade kvinnor med goda karseras riärmöjligheter har nytta av jämställdhetssträvandena både arbetet och i familjen.

Arbetsmarknaden

Vertikal segregering

Den vertikala könssegregeringen arbetsmarknaden viktig är en orsak till att kvinnor har lägre löner än män. Vertikal segregering uppenbarar sig på två sätt: kvinnors möjligheter att nå chefspositioner är sämre än mäns kvinnor har i högre grad än män s.k. dead end jobs, dvs. arbeten utan utvecklings- eller karriämiöjligheter. Den manliga dominansen bland chefer på arbetsplatser med minst tio anställda är mycket stark. På 43 procent arbetsplatserna finns av det inga kvinnliga chefer överhuvudtaget. 15 procent arbetsplatav serna har en mansdominerad chefsbesättning medan knappt 25 procent har en jämställd könssammansättning och resterande 20 procent kvinnodominerad. 35 en I den privata sektorn är den manliga dominansen på chefsnivå särskilt framträdande. Nästan 60 procent arbetsplatserna i den privata av sektorn saknar kvinnliga chefer helt och hållet. Bara knappt 20 procent av de privata arbetsplatserna har jämställd ledning. Kvinnlig en dominans bland cheferna eller uteslutande kvinnlig chefsbesättning en finns bara 5 procent arbetsplatserna inom den privata sektorn. av I den offentliga sektorn är kvinnors representation bland cheferna överlag större än i den privata. Mer än 35 procent de offentliga av arbetsplatserna har en ledning som enbart eller framför allt består av kvinnor. Drygt fjärdedel de offentliga arbetsplatserna har en av en jämställd könsstruktur på chefspositionema. 37 procent är helt manliga eller mansdominerade. Det bör påpekas att i förhållande till antalet anställda kvinnor i offentliga sektor är andelen kvinnliga chefer ändå låg.

Tabell 17 Känssammansättning bland cheferna, procent.

Manlig Mansdominerad Jämställd Kvinnodominerad Kvinnlig

Manlig 100procentmän; Mansdominerad 71-99 procentmän Jämställd 30-70 procentantingenkvinnoreller män Kvinnodominerad 71-99 procentkvinnor;Kvinnlig 100procentkvinnor Källa: Hultin Szulkin a, tabell 6.1, SOU 1997:136.

I detta avsnitt granskar vi inledningsvis några tolkningar betonar

som skillnader i individuella faktorer som orsak till den vertikala

segregeringen. Därefter övergår vi till att resonera kring kontrasterande tolk-

Hultin Szulkin a, sou 1997:136.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

ningar: att segregeringens orsaker står att finna i organisationemas inre strukturer.

"Familj och karriär går inte att förena

Individuella faktorer ofta förklaring till varför kvinnor är anges som underrepresenterade bland chefer. Orsaken arbetsdelningen anses vara i familjen och därmed sammanhängande skillnader i kvinnors och mäns kompetens, utbildning och tidstillgång. Meyersons och Petersens bidrag till Kvinnomaktutredningen är ett exempel på en sådan studie. De konstaterar att andelen kvinnor på toppbefattningar i det privata näringslivet under perioden 1970-1990 är låg, och att anledningarna är att kvinnor i högre grad än män menar arbetar deltid, att kvinnorna i organisationerna är än männen yngre och, framför allt, att få kvinnor är civilingenjörer och civilekonomer utbildningar som oftare än andra leder till chefsbefattningar i den privata sektorn. När kvinnor och män med samma kvalifikationer hamnar på olika befattningsnivåer beror det, enligt Meyerson och Petersen, inte att arbetsgivarna diskriminerar kvinnor, utan att kvinnor har huvudansvaret för familj och barn:

Karriärutvecklingen sammanfaller ofta med kvinnors bamafödande och småbamsperiod. Detta leder vanligtvis för kvinnor till en situation med mycket stor arbetsinsats, både under arbetstid och fritid. Bristen på tid och energi kan därför medföra negativa effekter på kvinnors karriärutveckling relativt männens. Meyerson Petersen, SOU 1997: 136.

De drar sin slutsats utifrån det faktum att skillnaden i befattningsnivå mellan jämförbara kvinnor och män under 35 år är mycket små, men sedan ökar den med ålder och, antar man, ökat familjeansvar. Samma uppfattning uttrycks i studie inom Kvinnomaktutredningen en annan av flera styrelseordföranden med stort inflytande vid anställning av chefer. Avsaknaden av kvinnor på VD-nivå beror att kvinnor föder barn och därmed halkar efter sina manliga kollegor i utvecklingen." Hörnqvist bekräftar i en artikel till Kvinnomaktutredningen delvis denna bild. Han har undersökt vad sammanboende respektive ensamboende och barn har för inverkan kvinnors och mäns karriärmöjligheter, vilket här betyder möjlighet att byta klassposition, men inte nödvändigtvis att bli chef. Småbarn visar sig ha en kraftigt negativ effekt på kvinnors karriärchanser, inte mäns. När barnen men

35sou 1997:136. 37Holgersson Höök, sou 1997:135, s. 25. 3 sou 1997:138.

Arbetsmarknaden

blir äldre ökar kvinnornas chanser, men kommer inte upp i männens nivå. När kvinnor blir sammanboende försvagas deras uppåtgående

karriärrörlighet jämfört med mäns. Om kvinnan skiljer sig ökar den igen. Man skulle kunna tyda detta att inte endast barn är ett som hinder för kvinnor, utan också en man. Kvinnor också själva uttryck för att det är problematiskt att ger förena familj och ett krävande jobb. Barn gör det t.ex. svårt att arbeta

över mycket. Jag har små barn sätter viss gräns. Män därsom en kan tycka att frågeställningen är underlig. Självklart går det att emot kombinera familj och arbete Det citatet visar att att ha familj har olika betydelse för senare kvinnor och män, att kvinnor och män har familj på olika villkor.

För kvinnor betyder det vanligtvis huvudansvaret för hushållsarbetet och vården barnen, vilket det inte gör för män. Vissa kvinnor ger, av precis kvinnorna i detta betänkandes avsnitt familjen, uttryck som om för de är lyckligt lottade eftersom de har förstående och hjälpatt en make. Motsvarande manliga uttryck för lyckligt lottad sam att vara saknas. Alla kvinnor tycker dock inte att det är svårt att förena yrkesliv

och familjeliv. Det är fler kvinnor på höga chefsjobb som svarar att vård barn och hushållsarbete inte alls är ett hinder för karriären av än de att det ganska mycket är ett hinder. Men kvinnorsom menar upplever det större hinder än männen. na som ett Det finns också kvinnor mycket starkt uttrycker att det inte som finns några hinder för kvinnor att nå toppen, anser att vi måste som lära inse det går att arbeta 60 timmar i veckan och samtidigt oss att att god Det är bara fråga att organisera sitt liv, t.ex. gevara en mor. om au-pair i huset.‘ nom en

"En behöver en hemmafru"

chef

Att chefsskap kräver hustru ställer och tar hand om husen som upp hållsarbetet och vården barnen är vanlig uppfattning. Hur vanav en ligt är det då att manliga chefer har hustru tar hela ansvaret för en som hem och familj Är hustrur till höga chefer hemmafruar Svaren på enkät, ställts till manliga koncernchefer i Sverien som visar att det är relativt vanligt att de har hustru som är hemmage, en fru Samma enkät ställdes också till kvinnliga och manli- 25 procent. chefer på de två nivåerna under koncernchefema. Där är det ovanga

Sundin, sou 1998:4; även Esseveld, sou 1997:135; Holmquist, sou 1997:83. se 4°Andersson, sou 1997:135, 99 ff. s. ‘ Due Billing, sou 1997:135, 140. s.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

ligare 15 respektive 4 procent av de manliga cheferna har hemma-

fru."

Å andra sidan är det också så att stor andel koncemchefema,

en av 40 procent, är gifta med kvinnor som har magister- eller doktorsexamen. Nästan hälften av hustrurna har arbetsledande funktioner. Koncemcheferna är de enda manliga chefer vars hustrur är toppchefer. Detta speglar sannolikt, åtminstone delvis, hustrurnas ålder. De äldre kvinnorna är i högre grad hemmafruar, medan de har doktors-

yngre examen och även de är chefer. Bland chefer nivån närmast under koncernchefer har 36 procent en hustru med arbetsledande funktioner, på ytterligare en nivå under har 37 procent hustru med sådan funk-

en tion.

Bland höga chefer i det privata näringslivet tycks det således finnas en kategori där hustrun är hemmafru, det är vanligare idag att

men även hustrun är chef. Manliga chefer är i hög grad gifta med kvinnliga chefer. Kvinnliga chefer är i ännu högre grad gifta med manliga chefer.

Av en serie om makthavares nätverk i Månadens afldrer kan

man utläsa att manliga makthavares hustrur kan doktor i kvant- och

vara: kärnkemi, GD Kemikalieinspektionen, GD i EU chef för miljö-

direktoratet, GD Riksrevisionsverket, barnläkare, redaktör för Tiden, kommunalpolitiker, flygvärdinna, inredningsarkitekt, innehavare

av antikvitetsaffar, guide, personalkonsult och bibliotekarie på advokatbyrå. Många hustrur till höga chefer har således ett yrke, och relativt många ett yrke mycket hög nivå ofta, tycks det, i offentlig sektor. Men där framgår också att hustrurnas karriär tagit slut när familjen flyttat utomlands eller att de lagt sin karriär på hyllan för att istället ställa upp mannens.

Intressant vore att veta i vilken utsträckning höga manliga och kvinnliga chefer köper hushållstjänster. I Anderssons material framstår detta dock inte ett väsentligt inslag, vilket till dels beror på

som att det inte är detta som har undersökts. När det gäller barnomsorgen t.ex. är dock den dominerande formen offentlig barnomsorg.

Att någon måste ta hela ansvaret för hem och familj för att det skall vara möjligt att kombinera karriär och familjeliv är ett argument som kan ifrågasättas. Det är kanske mindre vanligt än tror att

man yngre manliga chefer kan överlämna hela ansvaret för hemarbetet hustrun. De är oftare än andra män gifta eller sammanboende med kvinnor som också är chefer. Det är inte självklart att manliga chefer deltar i hushållsarbetet och vården av barn i mindre utsträckning än

‘2 Andersson, sou 1997:135. 43Månadens affärer, mars 1994-juni 1996. 4‘ SOU 1997:135.

Arbetsmarknaden

andra män. Kanske kan t.ex. manliga byggnadsarbetare med hustrur

arbetar deltid i vården mer självklart överlämna vård- och hussom hållsarbetet hustrun än vad manliga chefer kan.

Att det är svårt för kvinnor att kombinera familj med ett chefsjobb är något män oftare än kvinnor anger som en orsak till kvinnors

som underrepresentation på chefspositioner. Kvinnors förklaring är oftare att det finns hinder för kvinnor i organisationema. Frågan är hur man skall uppfatta föreställningen om att karriär kräver en hustru som tar hela ansvaret för hem och familj. Som faktisk förutsättning för att

en kunna inneha topposition eller som en social konstruktion av le-

en darrollen som utestänger kvinnor

"Det saknas kompetenta kvinnor En vanlig förklaring till varför kvinnor är underrepresenterade

annan

chefspositioner är att det råder brist på kvinnor i rekryteringsun-

derlaget. Det kan sägas gälla i högre grad i den privata sektorn än i den offentliga och det gäller vissa områden. Inom t.ex. byggbranschen är andelen kvinnliga chefer mycket låg, vilket inte är särskilt underligt eftersom kvinnorna är så få i denna bransch. På andra områden, såsom t.ex. vård och omsorg, finns det emellertid många kvin-

Möjligheterna för kvinnor att bli chef borde därmed vara större nor. inom kvinnodominerade områden än inom mansdominerade.

Andelen kvinnliga chefer i den offentliga sektorn är också högre än i den privata 43 procent respektive 20 procent. Antalet kvinnliga

chefer är dock högre i privat än i offentlig sektor: 14 140 i privat mot 10 840 i offentlig. Motsvarande tal för män är 58 160 och 14 570.

Frågan är kvinnors chanser att bli chef inom kvinnodominera-

om de sektorer är större än mäns. I tabellen nedan mäts männens överrepresentation chefer kvoten mellan andelen manliga

som genom chefer i förhållande till andelen manliga anställda inom olika bransch-

En kvot 1 betyder att andelen manliga chefer av samtliga chefer er. och andelen manliga anställda av samtliga anställda är lika stora. En kvot på 2 betyder att andelen manliga chefer är dubbelt så hög som andelen manliga anställda. I tabellen har endast de fem sektorer med högst kvot och de fem med lägst kvot tagits med.

45 Asplund, 1984; Franzén, 1994 i Holgersson Höök, SOU 1997:135, 26;

Se t.ex. s. Sundin, SOU 1997:135, s. 295. 6 SCB, 1997,

s.

SOU I 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Tabell 18 Andelen män bland de anställda, procent, samt kvoten mellan andel manliga chefer och andel manliga anställda, 1995.

Sektor Andel Kvot Hälso-ochsjukvård L 17 2,82 Omsorgompsykisktutvecklingsstörda L 16 2,81 ÖvrigstatligIöneregleradverksamhet S 28 2,50 Hälso-ochsjukvård,socialtjänst P 16 2,25 Pedagogiskverksamhet K 20 2,15

E1-,gas-,värmeoch vattenverk P 1,15 Försvarsväsendel S 79 1,14 Transportoch kommunikation P 69 1,06 Byggverksamhet P 92 1,02 Utbildning P 45 1,00 Pprivat, SstatIig, Kkommunal och Llandsting Källa: Beräknat från SCB 1997, 30 och s. 38.

Mätt på detta sätt är männen i överrepresenterade stort sett mer som chefer mer kvinnodominerad sektor är. I endast 30 sektoen en av rer är andelen manliga chefer lika hög andelen manliga anställda: som utbildning i privat sektor. Där är andelen i båda fallen 45 procent Detta är också den minsta sektorn i termer antalet anställda. av Att mäns möjligheter att bli chefer är större kvinnodominerade områden än på mansdominerade bekräftas Ohlsson Öhman. av Bland socialtjänstemän blir kvinnorna biträdande chefer och stannar där, medan männen går vidare och blir socialchefer. Trots att männen endast utgjorde 15 procent av det totala antalet socialtjänstemän 1996, var det i absoluta tal dubbelt så många män kvinnor blev som som socialchefer. För kvinnor tycks tvärtom gälla; fler kvinnor desto svårare att bli chef. Det förefaller t.ex. svårare för kvinnor att nå chefsposivara tioner fler kvinnor har viss utbildning. Kvinnliga civilsom en ingenjörer få kvinnor har sådan har t.ex. större chans att bli

examen

chefer än kvinnliga civilekonomer något fler utbildade kvinnor, vilka i sin tur har bättre möjligheter än kvinnliga jurister och samhällsvetare ännu fler kvinnor utbildade. I samtliga fall är kvinnors chanser lägre än mäns. Att det inte finns några kompetenta kvinnor att ta av därför att det saknas kvinnor i rekryteringsunderlaget tycks endast till viss del kunna förklara varför de kvinnliga cheferna är så få.

‘7 sou 1997:137. ‘3 Ohlsson Öhman, sou 1997:137, Diagram 5.5a-5.5d; seäven Meyerson Petersen,SOU I997:137; Wadensjö, SOU 1997:137.

Arbetsmarknaden

Svårförklarlig är också den stora skillnaden i andelen kvinnor bland ledare inom olika områden i Sverige. Andelen kvinnor i politiken är hög, 50 procent regeringsmedlemmarna är kvinnor och 44

av procent riksdagsledamöterna. Andelen kvinnor bland verkställande

av direktörer och styrelseledamöter i börsnoterade företag är mycket låg. I börsnoterade företag är andelen kvinnliga VD 0,4 procent, och andelen kvinnor bland ordinarie styrelseledamöter 3 procent. Arbetsbelastningen är sannolikt inte mindre för regeringsmedlemmar och riksdagsledamöter än för verkställande direktörer eller styrelseledamöter i börsnoterade företag. Det förefaller märkligt att det går att fin-

kompetenta kvinnor till regeringen medan det verkar vara i det närna maste omöjligt när det gäller börsnoterade företags styrelser.

Sverige brukar också framställas ett världens mest jäm-

som av ställda länder. Andelen kvinnor ledande positioner inom politiken är t.ex. mycket högre i Sverige än i USA och Storbritannien. Men när det gäller styrelserepresentanter ligger Sverige mycket lågt. Medan endast 22 procent A-listans bolag ca 100 företag har minst en

av kvinna i styrelsen, har i Storbritannien 41 procent av de 100 största företagen minst kvinna i styrelsen. I USA är motsvarande siffra

en hela 95 procent. Det förefaller troligare att förklaringama till skillnader i andelen kvinnor på olika områden i Sverige och mellan olika länder är att finna inom de olika organisationerna.

Företag med minst en kvinna i styrelsen

Sverige Storbritannien USA

Svenska De 100 De 100

A-Iistan, största största

I

ca 100 företagen företagen a

företag

y

‘9 Nyberg Sundin, sou 1997:135, tabell 50Business Week i Dagens industri, Pengar Passioner, 9 maj 1996.

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

När kompetenta kvinnor

finns

Det råder idag ingen brist kvinnor med lika hög eller högre utbildning än män. Såväl antalet som andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är högre än för männen. Är dessa kvinnors möjligheter

att bli chefer lika goda som männens

Andelen kvinnliga chefer som har högskoleutbildning är betydligt högre än andelen bland manliga chefer. Störst är skillnaden mellan kvinnliga och manliga chefer i industrin, där 62 procent kvinnorna

av men endast 50 procent männen har högskoleutbildning. Även

av Meyersons och Petersens studie visar att kvinnor på de högsta befattningsnivåerna i det privata näringslivet i genomsnitt har högre utbildning än männen motsvarande nivå. Kvinnor är således utbild-

ningsmässigt högre kvalificerade än män befattningsnivå.

samma

Jämför man istället kvinnor och män med utbildning så är

samma kvinnors möjligheter att avancera till chef inom det privata näringslivet avsevärt mindre än mäns. Kvinnliga och manliga civilekonomer, civilingenjörer, jurister och samhällsvetare byter befattningar lika ofta, men 75 procent av kvinnornas byten är på nivåerna under chefsnivå, medan 60 procent männens byten är på chefsnivå. Av de

av kvinnor som hade licentiat- eller doktorsexamen teknisk fakultet nådde 27 procent en toppbefattning, medan det gällde for 54 procent av männen. För civilingenjörerna var motsvarande siffror 6 respektive 24 procent. En lägre andel av de kvinnor som har samhällsveten-

en skaplig eller juridisk licentiat- eller doktorsgrad i det privata näringslivet är toppchefer än motsvarande andel för män med lägre utbildning i ekonomi 19 procent jämfört med 21 procent. För varje ut-

bildningsnivå är kvinnor placerade lägre befattningsnivåer än män.

När kvinnor blir chefer får de lägre löner än männen. Om det är så att kostnaderna for att ta chefsjobb är högre for kvinnor i termer

av att de t.ex. inte på samma sätt som män kan förlita sig på att någon annan tar huvudansvaret for hem och barn, och kvinnor samtidigt

erbjuds lägre lön än män, så är det begripligt kvinnor tvekar att ta

om jobben. Ett sätt att få fler kvinnor intresserade chefsjobb att

av vore ge dem lika hög lön som manliga chefer.

Av ovanstående framgår att även om det finns rekryteringsbara kvinnor, så är mäns möjligheter att bli chefer större än kvinnors. Kvinnor med lika hög utbildning och utbildning män har

samma som

5‘ Ohlsson Öhman, sou 1997:137. 5’ SCB, 1997, 47-48.s. 53Meyerson Petersen, SOU 1997:137. 5‘ Ohlsson Öhman,

sou 1997:137; seäven Wadensjö sou 1997:137. 55Meyerson Petersen,SOU 1997:137, tabell 4.9.

Arbetsmarknaden

mindre chans att bli chefer än män. Det verkar troligt att en förklaring till detta står att finna inom organisationema.

Organisationernas manliga karaktär

En Förklaring till varför kvinnor är underrepresenterade på led-

annan ningsnivå är att det är organisationerna inte skillnader mellan kvin-

-

och mäns familjeansvar och kompetens som hindrar dem. Ennors ligt detta perspektiv är det organisationernas karaktäristika den

— könssegregerade interna arbetsmarknaden, kvinnors underrepresentation bland chefer och mäns större möjligheter att få makt, prestige och hög lön är avgörande betydelse. Kvinnor är som de är och

- som av beter sig de gör, inte därför att de är kvinnor, utan därför att de

som befinner sig på de underordnade positionerna i organisationerna och när de är chefer så är de i minoritet och därmed avvikande. Organisationerna erbjuder olika möjlighetsstrukturer för kvinnor och män. Kvinnor erbjuds i mindre grad än män karriärmöjligheter och höga löner, vilket ett intryck att kvinnor har en lägre ambitionsnivå

ger av och hellre hem och barn.

satsar

Granqvists och Perssons studie karriärrörligheten i varuhan-

av deln stödjer denna hypotes. Med karriärrörlighet menas här endast att byta till ett bättre arbete, inte att bli chef. De flesta arbeten inom handeln är låg nivå. Kvinnors karriärchanser inom handeln är mycket sämre än mäns och byte till ett bättre arbete ökar männens löner men inte kvinnornas. Högre utbildning har, som man kan förvänta sig, en starkt positiv effekt på chansen att få ett bättre arbete, men är betydligt avgörande för kvinnor än för män. Med arbetslivserfarenhet

mer är det tvärtom. Sådan förbättrar mäns karriärmöjligheter och löneutveckling, medan kvinnors karriärmöjligheter inte påverkas och knappt lönen heller. Huruvida kvinnor är gifta eller inte och om de har barn eller påverkar i detta fall inte möjligheterna att byta till ett bättre jobb. Kvinnors familjesituation eller arbetslivserfarenhet har således ingen betydelse för deras karriärmöjligheter inom handeln. Granqvist och Persson att detta tyder att kvinnor i högre grad än män

menar har så kallade dead end jobs.

Nu kan inte dra slutsatser hela arbetsmarknaden utifrån

man om varuhandeln. Dead endjobs är vanligare inom varuhandeln än i många andra branscher. l den finansiella sektorn t.ex. förefaller skillnaderna mellan kvinnor och män vad gäller karriärrörlighet och påföljande löneeffekter mindre än i varuhandeln.

att vara

56 l977.

Moss Kanter. 5’ sou 1997;137. S Granqvist Persson. 1997.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen Kvinnor fastnar i högre grad än män i dead endjobs. 8 SOU1998:6

Arbetsmarknaden

Att kvinnor ofta finns i dead end jobs tyder emellertid även en studie mobiliteten mellan låglöne- och höglönekategorier på. Kvinnor

av förblir kvar i låglönekategorin i betydligt högre grad än män. De flyttar i mindre utsträckning från låglönekategorin till höglönekategorin, däremot lämnar de i högre grad höglönegruppen för att hamna i låglönegruppen. Detta beror kanske att kvinnor får börja om när maken får ett nytt arbete och familjen flyttar. Skillnaderna mellan kvinnor och män kan inte förklaras med olikheter i utbildning och arbetslivserfarenhet. Situationen förefaller ha försämrats från perioden 1974-1981 till perioden 1981-1991.

Det finns hel del som tyder att hindren i organisationerna gör

en att kvinnor i högre grad än män fastnar i dead end jobs. Den tidigare nämnda studien Meyerson och Peterson kan tydas ett stöd

av som för denna hypotes än för hypotesen att kvinnors uteblivna kar-

snarare riärer beror familjeansvaret. Meyersons och Petersens tolkning är att kvinnor kommer på efterkälken i karriärutvecklingen i åldrarna 35-50 år för att sedan aldrig riktigt återhämta männens försprång.° Denna tolkning kan dock ifrågasättas. För det första är effekten av

kvinna negativ i samtliga ålderskategorier, för det andra boratt vara de det värsta familjeansvaret för kvinnorna över i 35-årsåldem.

vara Ansvaret ökar inte heller kontinuerligt med kvinnans ålder, utan gäller några år, för att sedan avta. Att den negativa effekten av att vara kvin-

ökar i samtliga ålderskategorier och ökar med åldern är svårt att na förstå utifrån ett resonemang om familjeansvar.

Tabell 19 Effekten att vara kvinna för uppnådd befattningsnivå

av

för alla åldrar och för olika åldersgrupper, 1990.

Källa: Meyerson Petersen,SOU 1997:137,tabell 4.10.

5°Hultin Szu1kinb, sou 1997:136. °° sou 1997:136. 6 Peterson,SOU 1997:137.

Meyerson

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Meyersons och Petersens tolkning bygger att kvinnor och mänstartar på samma sorts tjänster och att männen i 35-årsåldem går Vidare, medan kvinnorna blir kvar. Det kan emellertid ifrågasättas om kvinnor och män verkligen startar från sorts tjänster. Sanno-

samma likheten är stor att kvinnor har assistenttjänster och män andra slags tjänster i början sitt yrkesliv, dvs. kvinnor har redan från början

av dead end jobs i mycket högre grad än män.

Mellan 1970 och 1990 har den genomsnittliga befattningsnivån för män ökat från 3,56 till 3,95, där befattningsnivå l är den lägsta nivån och 7 den högsta. För kvinnor har den genomsnittliga befattningsnivå ökat från 1,97 till 2,91. Både kvinnors och mäns genomsnittliga befattningsnivå har således ökat, kvinnors har ökat med halv be-

men en fattningsnivå mer än mäns. Med tanke att kvinnors utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet har höjts väsentligt under perioden kan den höjningen betraktas som blygsam.

Dessutom tycks förändringen bero att den lägsta befattningsnivån i stort sett försvunnit. År 1970 befann sig 38 kvinnor-

procent av

och 2 procent männen befattningsnivâ År 1990 hade detta na av förändrats till 4 procent för kvinnorna och under 1 procent för männen Om den lägsta befattningsnivån försvinner, höjs naturligtvis den genomsnittliga befattningsnivån för kvinnorna, medan det inte har någon betydelse för männen eftersom de inte fanns på den befattningsnivån varken 1970 eller 1990.

Kvinnor och män tycks befinna sig på olika interna arbetsmarknader, där mäns arbetsmarknad kännetecknas av att det finns

avancemangsmöjligheter, medan kvinnors kännetecknas av att sådana saknas. Kvinnor utgör, som Ressner 1985 uttrycker det, den horisontella basen för den vertikala hierarki där män arbetar och verkar.

Det är manligt att leda Kvinnors underrepresentation bland chefer kan tolkas som ett resultat av att den sociala konstruktionen av ledarskap sammanfaller med den sociala konstruktionen av manlighet, samt att ledarskap är utformat utifrån ett traditionellt manligt Hvssammanhang.

Själva föreställningen om vad ledarskap är, är inte könsneutral. Chefsjobb förknippas helt enkelt med män. Föreställningarna

om vilka egenskaper en chef skall besitta och hur en chef skall bete sig överensstämmer med existerande föreställningar om manlighet. Chefer har familj, men ägnar sig inte hushållsarbete eller vård barn,

av

62Meyerson Petersen, SOU 1997:137. tabell 4.3. 63Holgerson Höök, SOU 1997:135. s. 38; seäven flera andra artiklar i Nyberg Sundin, SOU 1997:135; Lindvert SOU 1997:83; Holmquist, SOU 1997:83.

Arbetsmarknaden

chefer är inte föräldralediga, chefer är konkurrensinriktade, chefer arbetar mycket övertid osv.

Manlighet i relation till ledarskap behöver inte kommenteras, den

inte skild från ledarskap är del det. De män ses som utan en av som avgör vilka skall rekryteras till chefsposter är inte heller vilka

som

män helst, utan män har tolkningsföreträde utifrån position,

som som klass, etnicitet och sexuell läggning. De olika kriterierna förstärker varandra och därmed tolkningsföreträdet. Konsekvensen blir att dessa mäns tolkningar framstår sanningar. Gruppen kan sägas repre-

som

s.k. hegemonisk maskulinitet. sentera en

När dessa män rekryterar framstår det en självklarhet att det är

som kompetens avgör. Vad denna kompetens innebär ifrågasätts dock

som inte. Som följd detta återskapar gruppen den hegemoniska mas-

en av kulinitet de själva representerar. Osäkerhet medför också ett be-

som hov att känna förtroende för dem arbetar med, att veta att man

av man tänker och agerar ungefär lika. Det leder till att chefer tenderar att om-

sig med liknar dem själva. Det finns flera studier ge personer som

visar att social likhet också kallad homosocialitet är mycket som viktigt framför allt elitnivå. Det innebär att beslutsfattare i de flesta situationer föredrar socialt liknar dem själva och att det

personer som är dessa uppmuntras och hjälps framåt. Detta förstärks genom de

som sociala nätverken.

l styrelserummen är det viktigt att ha rätt kontaktyta och relevanta

referensramar. Att bygga upp ett kontaktnät som krävs är lättare

i allmänhet har andra kanaler. Vi träffas till exempel

för män som

i jaktlaget eller på tennisbanan. Det faller sig naturligt att rekom-

mendera någon dessa bekantskaper känner välf

av man

Kvinnlighet däremot är problematiskt i relation till ledarskap. Föreställningar kvinnor utgör ofta motsatsen till föreställningar om

om chefer, vilket innebär att det finns en motsägelse i att vara kvinna och att ha chefsegenskaper. Kvinnor framstår därmed inte som kandidater till chefsposter. Detta hindrar kvinnors karriärutveckling i största allmänhet och resulterar i att det inte finns så många kvinnor att rekrytera på högre nivå.

Wahl, 1996. ‘5 Cornwall Lindisfarne, 1994;Connell, 1995; Lindgren, 1996. 66Holgersson Höök, SOU 1997:135. 67 Kanter, 1977.

Moss 68Bernt Magnusson, styrelseordförande i NCC och Swedish Match, styrelsemedlem i Avesta Sheffield, Höganäs,CB Shipping och Nordbanken, i Hultbom, SOU

6l9997:135,s. 58.

Wahl, 1996. 7°Cockburn, 1991.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen Chefer tenderar att omge sig med personer som liknar dem själva. En del manliga beslutsfattare uppfattar kvinnor som väsentligen olika män.

Arbetsmarknaden

En del manliga beslutsfattare uppfattar dessutom kvinnor som väsentligen olika män. Det är därför inte positivt om kvinnor försöker anta mäns beteende. Auktoritärt uppträdande är accepterat hos en normal chef, medan auktoritära kvinnor uppfattas negativt. Slutsatsen är att antingen saknar kvinnor auktoritet och kan därför inte bli chefer eller så blir de auktoritära när de väl nått chefspositioner, vilket inte är önskvärt."

Kvinnor som vill fram skall vara som en man men får inte vara som en man men skall ändå vara som en man. Dahlbom-Hall, 1996, s. 68.

Både kvinnor och män tycks vara av den uppfattningen att det är svå-

för kvinna att bli chef på mansdominerad arbetsplats än det rare en en är för män att bli det på kvinnodominerad. Kvinnor menar i högre

en grad än män att kvinnor accepterar kvinnlig chef se tabellen

en nedan.

Tabell 20 Andel kvinnor och män enligt i vilken utsträckning de menar att

påståendena stämmer eller inte stämmer, procent.

Stämmerintealls Stämmervarken Stämmerganskabra

ellerganskadåligt braellerdåligt ellerheltochhållet

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Det svårtförkvinnoratt 5 5 8 12 85 80 kunnaavancera mansdomineradearbetsplatser Mänharsvårtattavancera 57 41 28 41 13 17 kvinnodomineradearbetsplatser Mänharsvårtattaccepteraom 12 32 21 28 64 36 enkvinnaiderasarbetsgrupp blirbefordrad chef Kvinnorharsvårtattacceptera 47 29 27 39 23 31 attenkvinnai derasarbetsgruppblirbefordrad chef Ettfåtalhar inte svarat Källa: SIFO, Arbetsmiljöfonden, fråga 7 ag,ah,al, ar, 1991.

Exempel." Butikskedjan

Hur går det då till när kön utklassar kompetens Följande empiriska exempel är hämtat från ett handelsföretag med butiker och stormarknader.

Traditionellt är det haft de ledande positionerna inom fö-

män som retaget och de har gått den långa vägen. I början 1980-talet ville

modernisera företaget och startade ett traineeprogram. Unga man

71Holgersson Höök, 1997, 26.

s.

l lO

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

kvinnor och från och med 1983 och till och med 1990

män som genomgått detta har ingått i Kvinnomaktutredningens studie.

program

Företaget ses som manligt av såväl kvinnor som män. En

man menar till och med att företaget måste vara ett av de mest mansdominerade i landet trots att 70 procent de anställda är kvinnor. Kvinnorna

av menar att företagskulturen har ändrats från gubbig vid början av 1980-talet, och tidigare, till grabbig idag.

Företagsledningen hade ingen medveten könsstrategi i rekryteringen till traineeprogrammet och var inte negativ till att rekrytera kvinnor. Kanske kan sägas att man gick kompetens och fick 50 procent av vardera könet. Men när det sedan gäller att välja ut chefer tycks yngre män betraktas som kompetenta tills de bevisar motsatsen. Det gäller inte for kvinnorna. En grupp äldre män, som upprätthåller gällande värderingar, har svårt att se kvinnor som chefer. Att vara chef för en stormarknad kräver, enligt dessa långvägare, en man. Helst en annan långvägare likhet, med en trogen hustru vid sin sida, men om ingen sådan finns så föredrar manlig akademiker.

man en

Att de som började traineeutbildningen var inriktade på karriär framgår av både enkät och intervjuer. Men karriären har utvecklats olika för kvinnor och män. Männen är stormarknadschefer, butiksgruppschefer och VD, medan kvinnorna är avdelningschefer/butikschefer och projektledare. Det är vanligare att deltagarna blivit erbjud-

ett bättre jobb än att de tagit initiativ. År 1990 fanns 75 na egna procent av männen och 65 procent av kvinnorna kvar i företaget. Kvinnorna tjänar i genomsnitt 8 000 kr mindre i månaden än männen. Männen har oftare bilförmån och dator än kvinnorna och kvinnorna oftare än männen kostförmån.

När karriär- och löneutvecklingen diskuterades menade kvinnorna att de hade känn att de har mycket lägre lön än männen. Många män delade kvinnornas uppfattning om att män gynnas. För andra ter det sig naturligt: Vi är 8 000 kr duktigare. Så måste det vara.

Sundin konstaterar att jämställdhetsarbete synliggör det mest förbjudna att organisationer inte är rationella. Jämställdhetsarbete

ifrågasätter existerande kultur och institutioner, och könsordningen är ofta en central del kulturen och etablerad institution.

av en

Kvinnliga chefer har betydelse för kvinnors löner

Alvesson ställer frågan om en ökning av antalet kvinnliga chefer angår andra än den relativt lilla kan komma ifråga, respektive

grupp som har chefsjobb, och de de då utkonkurrerar." Han

män som svarar

7’ Sundin, sou 199824. 7’ Alvesson, sou 1997:135, s. 180.

Arbetsmarknaden

själv att arbetsgivarna kan vara intresserade av att genom en någotsånär lika könsfördelning ta tillvara mänskliga resurser, få bättre fungerade arbetsgrupper samt att undvika de legitimitetsproblem som kan uppstå alla eller nästan alla chefer är män."

om

En rimligt hög andel kvinnor på högre nivåer i organisationer tycks också återverka hur kvinnor definierar sig själva och definie-

andra. Organisationer haft kvinnor i ledande positioner ras av som ger kvinnorna insikt om sin egen kompetens. Kvinnorna ser genomgående mer positivt sin egen verksamhet och yrkesutövning än vad männen på kvinnornas verksamhet och yrkesutövning och kvin-

ser norna anser själva att de klarar av att hantera yrkeslivet och privatlivet

ett bra sätt. Kvinnor har ett intresse att med där makt ut-

av vara övas och att aktivt delta med egna åsikter och uppfattningar."

Chefens kön kan också ha konkreta betydelser. För det första

mer är det kanske så att kvinnor i högre utsträckning än män tar med sig andra kvinnor uppåt i organisationen. För det andra visar en studie inom Kvinnomaktutredningen att kvinnor på arbetsplatser med relativt många kvinnliga chefer l1ar högre löner än kvinnor arbetsplatser med många manliga chefer. Resultatet är speciellt tydligt arbetsplatser där beslut lönesättning fattas lägre nivåer än hos

om högste arbetsplatschefen. Det tyder att flexibilitet godtycke i lönesättningen ökar utrymmet för orättfärdiga löneskillnader. Däremot tycks inte könssammansättningen bland cheferna påverka männens löner nämnvärt. Män har varken högre eller lägre löner på de arbetsplatser där förhållandevis många av cheferna är män. Hultins och Szulkins7° slutsatser är att manliga beslutsfattare aktivt diskriminerar kvinnor i lönesättningsprocessen, och att kvinnliga beslutsfattare i jämförelse med manliga registrerar och belönar de kvinnliga anställdas produktivitet på ett mer rättvisande sätt.

Frånvaro manliga egenskaper och närvaro kvinnliga

av av Den svenska arbetsmarknaden är inte bara könssegregerad efter yrke och sektor utan också vertikalt. Kvinnors möjligheter att byta till bättre arbeten och att göra karriär är mindre än mäns. Det kan delvis förklaras med att det med nuvarande könsarbetsdelning i familjen

- är svårare för kvinnor med barn än för män att göra karriär. Chefs-

74Blomqvist 1997 i Alvesson. sou 1997:135. 75Ely, 1995; Kanter, 1977; Wahl. 1997; Sundin. 1997 i Alvesson, sou 1997:135. 7°Sundin, sou 1997:135. 297. Fürst, sou 1997:135;Wahl sou

s. seäven 1997:135. 77Jönasdöttir, 1985: 1991. 7 Blom, sou 1997:135, 201.s. 7°Hultin Szulkin a, sou 1997:136.

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktulredningen

rollen är dessutom en manlig konstruktion där kvinnor inte passar och där det råder en negativ effekt av att vara kvinna. Den innebär att kvinnor med samma kvalifikationer som män återfinns längre ner i hierarkin än män, och att kvinnor har högre utbildning än män på samma hierarkiska nivå.

Att män dominerar högre chefsbefattningar har betydelse för hur ledarskapet definieras och utformas. Män utgör regeln och manliga egenskaper är detsamma som chefsegenskaper. Kvinnor måste visa att de är exceptionella, att de utgör undantagsfallen bland kvinnorna, och att de har en begränsad uppsättning kvinnliga egenskaper.

Samma uppfattningar som gällde 1920-talet vad gäller kvinnli-

chefer i staten tycks idag råda framför allt i privat sektor. Hjalmar ga Hammarskjöld statsminister 1914-1917, men 1920-talet ledamot av riksdagens första kammare, icke partiansluten konservativ menade att kvinnor inte borde få inneha statliga tjänster, även om det inom affärslivet och andra områden fanns exempel kvinnor, som tydligt visat synnerligen framstående egenskaper. Men:

därifrån är steget mycket långt till att medgiva kvinnor en allmän kompetens. Man bör i allmänhet inte lagstifta for undantagsfall, utan man lagstiftar för regeln.

Och regeln var att kvinnor inte passade. Konsekvensen av lagen skul-

kunna bli att formella meriter ensamt blev avgörande vid tillsättande av chefstjänster. Risken förelåg då att kvinnor skulle dominera. Herr Hammarskjöld fortsatte:

Då kan man fråga, varfor icke samma fara uppstår med avseende

män, så att man också här fäster sig alltför mycket vid de formella meriterna och ser bort från den personliga lämpligheten. Tyvärr är det många gånger som man nödgas göra detta. Men faran är dock här icke lika stor, om en man är olämplig för vissa uppgifter, så kan det bero på frånvaron av vissa manliga egenskaper, medan däremot en kvinnas olämplighet för en viss befattning kan bero närvaron av vissa kvinnliga egenskaper. Hamrin-Thorell, 1969, s. 121.

Arbetsmarknaden

Kön och lön

Den genomsnittliga skillnaden mellan kvinnors och mäns timlöner är knappt 25 procent. Man kan också säga att kvinnornas genomsnittliga timlön är ca 80 procent av männens. Denna löneskillnad har varit relativt stabil sedan början 1980-talet efter att under 1960- och 1970-

av talen varit krympande.

När kvinnor och män med identiska individegenskaper jämförs så kan, i enlighet med de teorier om könssegregering och löneskillnader

presenterades i inledningen till detta avsnitt, olika mekanismer som leda till

att kvinnor och män får olika lön i identiska jobb, dvs. olika lön för lika arbete att kvinnor och män segregeras till olika sektorer och yrkes- grupper och därmed erhåller olika lön, dvs. olika lön för olika arbete att kvinnor och män i kvinnodominerade yrken erhåller lägre löner än män och kvinnor i likvärdiga mansdominerade yrken, dvs. olika lön för likvärdigt arbete att kvinnors och mäns kompetens och beteenden värderas olika, dvs. olika lön för olika kön.

Skillnader i löneinkomster kan emellertid också bero på skillnader i kvinnors och mäns utbildning, arbetslivserfarenhet, m.m., vilket i sin tur kan ha ett samband med arbetsfördelningen i familjen.

Blir män mer produktiva när de gifter sig, eller blir de för att de är produktiva gifta

Enligt några teorier antas kvinnor vara mer familjeorienterade, vilket medför att de i jämförelse med män investerar mindre i utbildning och yrkesfárdigheter. Annorlunda uttryckt: kvinnor är mindre arbetsorienterade än män och blir därför mindre produktiva i arbetslivet. Resultatet blir att kvinnor får lägre löner än mäns Om speciali-

mannen

sig på lönearbete och kvinnan på hushållsarbete innebär det att serar sammanboende mäns produktivitet på arbetsmarknaden ökar. De kan då förväntas ha högre lön, inte endast i förhållande till kvinnor, utan också i jämförelse med ensamstående män. Men det kan också vara så att högproduktiva män i högre utsträckning blir gifta än de som är mindre produktiva. Vissa män kan ha egenskaper som både arbetsgi-

och kvinnor värderar högt. Vilka dessa egenskaper är, är oklart." vare 8°Persson Wadensjö, SOU 1997:136. s Mincer Polachek 1974.

Becker 1964, 1985; 2 Richardson, sou 19972136.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen Äktenskap och sammanboende män "äktenskapspremie".

ger en

Arbetsmarknaden

Det förefaller dock inte osannolikt att såväl kvinnor som arbetsgivare föredrar t.ex. ambitiösa, flitiga och friska män.

Äktenskap och sammanboende ger män en äktenskapspremie på arbetsmarknaden. Det visar flera studier. Högproduktiva män gifter sig i större utsträckning än andra män och män blir mer produktiva genom att gifta sig. Det senare gällde enligt Richardsons studie för år 1968 inte för 1991, vilket kan bero på att specialiseringen mellan

men makar minskat i Sverige. Det skulle också kunna bero att kvinnors preferenser vad gäller män har förändrats. Kanske är kvinnor idag

intresserade av män som är något så när produktiva både i arbetsmer livet och i hemmet, snarare än högproduktiva arbetsmarknaden och lågproduktiva i hemmet.

Förekomsten äktenskapspremie för män stöds av det fak-

av en tum att del de män ski-ljer sig får en mycket negativ eko-

en av som nomisk utveckling efter skilsmässan och att ensamstående män

av har större risk att ingå i låglönegruppen än sammanboende män. För kvinnor har civilstånd mindre betydelse. Sannolikheten att skilda män och kvinnor blir förtidspensionerade är också större än att gifta kvinnor och män blir det. För män tycks således gälla stark

att en ställning på arbetsmarknaden har samband med stark ställning på

en äktenskapsmarknaden. För kvinnor finns inte något sådant samband.

Olika lön för olika kön

Föräldraledighet

Kvinnor gör fler avbrott i yrkeslivet än män bland annat därför att de tar ut föräldraledighet. Avbrott leder vanligtvis till sämre löneutveckling. Gäller det också för föräldraledighet

Föräldraförsäkringen ersatte 1974 den tidigare moderskapsförsäkringen. Reformen sågs som ett led i att främja en ökad jämställdhet inte bara formellt utan reellt mellan män och kvinnor i hemmet, arbetslivet och samhället

Den överväldigande delen av föräldraledigheten har utnyttjats av mödrama. Andelen fader de tar ut föräldrapenning har dock

av som stigit över åren. Under föräldraförsäkringens första år, 1974, var fädernas andel de uppbar föräldrapenning 2,8 procent se tabell

av som nedan. Denna andel steg under de följande åren och uppgick till 31,1 procent 1996.

‘3 Gähler, sou 1997:138. 8 Hultin Szulkin b, sou 1997:136. 5 1997:137.

Hoog, sou 5 Proposition 1973;47, i Sundström Dufvander, sou 1998:3.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Fädernas andel av de ersatta dagarna, liksom medeltal utnyttjade dagar för fäderna, ökade fram till och med 1994. 1995 minskade fädernas andel av de ersatta dagarna för att åter öka något 1996. Medeltalet utnyttjade dagar minskade dock. Det sistnämnda kan tyckas överraskande eftersom den s.k. pappamånaden infördes den 1 januari 1995. Möjligen är de fader som tillkommit mindre motiverade än de som, utan pappamånad, ändå tog ut föräldraledighet.

Tabell 2 Andel fäder de uppbar föräldrapenning, deras andel

av som av

de ersatta dagarna, procent, samt medeltal utnyttjade dagar

per

fader 1974-1996.

Andelfädersomuppbar Fädernasandelavde Medeltalutnyttjade

Källa: Sundqvist Dufvander, SOU 1998:3, tabell 5.1.

Fäder som är tjänstemän i privat sektor och i ledande ställning mindre företag större hinder sin arbetsplats för att ta ledigt

uppger än andra män. Fäder varit lediga i minst månad i betydligt

som en är större utsträckning anställda i den offentliga sektorn än i den privata, arbetar på kvinnodominerade arbetsplatser i högre grad än mansdominerade och har högre utbildning än de fäder inte varit lediga

som alls.

En månads föräldraledighet påverkar lönen negativt för såväl kvinnor män, mest för män, allt annat lika." Det tyder på att

som men de negativa reaktioner från arbetsgivare och arbetsledare männen

som förutser inte alltid är inbillade.

Det är vanligt att anta att den svenska föräldraförsäkringens regler ger unga kvinnor starka incitament att etablera sig på arbetsmarknaden innan de får barn, dvs. att vänta med att få barn tills de har ett heltidsarbete med tillräcklig lön. En jämförelse med Tyskland och Storbritannien visar dock att andelen heltidsarbetande kvinnor i Sverige är betydligt lägre än i dessa länder före första barnets födelse. Andelen som arbetar deltid är däremot högre, medan andelen äg-

som

87Detta avsnitt bygger på i Sundqvist Dufvander, SOU 1998:3. 3 Albrechts m.f1., sou 1997:136.

Arbetsmarknaden

sig obetalt arbete i hemmet är något lägre. nar

Föräldraförsäkringen tycks i Sverige dock ha bidragit till att möd-

inte lämnar arbetsmarknaden efter det att de har fått bam. Anrarna delen återgår till lönearbete efter föräldraledigheten är högre i

som Sverige än i Tyskland, Storbritannien och Norge.

Kvinnor i kvinnodominerade yrken tycks inte straffas lönemässigt

frånvaro; föräldraledighet, arbetslöshet eller frånvaro för någon typ av för att sköta hushållet. I blandade yrken är däremot såväl arbetslöshet

hemarbete förknippat med lägre löner för både kvinnor och män, som

for män än för kvinnor. Män som ägnar mer tid än andra men mer män oavlönat hemarbete straffas tydligt för detta med lägre lön. Militärtjänst däremot påverkar inte lönen negativt.° Sammanfattningsvis tycks kvinnors och mäns beteenden värderas olika. Kvinnors frånvaro påverkar löneutvecklingen mindre än mäns. Att kvinnor i kvinnodominerade yrken inte straffas for frånvaro lönemässigt, beror sannolikt på att de finns i dead end jobs och yrken där arbetslivserfarenhet inte påverkar löneutvecklingen särskilt mycket. I dessa yrken har det ingen större betydelse är frånvarande eller inte och

om man alla straffas även de inte är frånvarande.

som

Utbildning och arbetslivserfarenhet

Vilka faktorer i utbildningsbakgrunden kan tänkas spela en roll när vi söker förklaringar till att kvinnor har lägre löner än män En faktor kan att kvinnors utbildningsnivå är lägre än mäns. Det kan också

vara

så att kvinnor har utbildningar lägre avkastning än mäns. vara som ger En tredje faktor kan att kvinnor med samma utbildning som män

vara får lägre avkastning på utbildningen.

Lägre utbildningsnivå förklaring till kvinnors lägre löner gäl-

som ler knappast idag. Ända sedan tidigt l980-tal går större andel

en av kvinnorna männen på längre teoretiska gymnasielinjer samt

än av universitet och högskolor. Såväl antalet andelen kvinnor med

som eftergymnasial utbildning på arbetsmarknaden är idag högre än antalet och andelen män. Män och kvinnors utbildningsnivåer är idag mycket lika.

Däremot finns det skillnader i kvinnors och mäns utbildningsinriktning, vilket delvis skulle kunna förklara varför kvinnor har lägre löner än män. Andelen kvinnliga civilingenjörer är t.ex. låg samtidigt

det vanligt civilingenj chefer och har höga löner. som är att örer är

89Gustafsson, sou 1997:115, tabell 9°Gustafsson, sou 1997:115; Sundström Duvfander, sou 1998:3. 9‘ Albrecht m.fl., SOU 1997:136; Hörnqvist, SOU 1997:138. 92Jonsson,sou 1997:137. 93Meyerson Peterson,SOU 1997: 137.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Vilken betydelse skillnader i utbildningens inriktning mellan kvinnor och män totalt har för löneskillnaden känner emellertid inte till. Men det är också så att när kvinnor och män med högre utsamma bildning går ut i arbetslivet så får kvinnorna lägre arbetsinkomster än männen. Denna skillnad kan endast till mindre del förklaras med en att kvinnor och män har olika arbetsrelaterade karakteristika olika antal år efter examen, ålderskillnader Däremot är män m.m. genomgående överrepresenterade inom privat sektor och for åtskilliga - examensgrupper hör arbete i privat sektor ihop med högre arbetsinkomster än arbete inom offentlig sektor. Även denna faktor förklarar emellertid endast mindre del inkomstskillnaderna mellan kvinen av och män. nor Kvinnor får alltså sämre utdelning på sin utbildning än männen samma utbildningsnivå. Särskilt låg är avkastningen på utbildning i kvinnodominerade yrken; 2,2 procent utbildningsår for kvinnor per och 2,8 procent för män. Detta kan jämföras med drygt 4 procent för män i mansdominerade yrken. Som vi har sett har kvinnor med samma utbildning som män sämre möjligheter att göra karriär, och kvinnliga chefer har högre utbildning än manliga. Detta betyder inte att det inte lönar sig för kvinnor att utbilda sig det gör det. Men det lönar sig bättre för män. Sedan början av 1980-talet har kvinnorna kommit ikapp männen både i utbildningslängd och antal anställningsår hos nuvarande arbetsgivare. Skillnaden i arbetslivserfarenhet har krympt från cirka fem år till Även avkastningen arbetslivserfarenhet tre. är lägre för kvinnor än för män. Det gäller oavsett yrket är kvinnodominerat, jämom ställt eller mansdominerat. Lägst avkastning på arbetslivserfarenhet har kvinnor i kvinnodominerade yrken och högst har män i jämställda yrken.°° Sammanfattningsvis får således kvinnor lägre avkastning än män både på utbildning och arbetslivserfarenhet, dvs. olika lön för olika kön.

Olika lön för lika arbete

1990 tjänade kvinnliga arbetare i medeltal 12,8 procent mindre än manliga arbetare. Men om vi jämför kvinnor och män på besamma fattning och på samma arbetsplats så uppgår skillnaden endast till 1,4 procent. Mellan kvinnliga och manliga tjänstemän skillnaden var 1990 större; 27 procent, jämförs kvinnliga och manliga tjänstemen

° Öhman, Wadensjö, sou 1997:136. Se även Ohlsson sou 1997:137; Edin Richardson, SOU 1997:136; Arai Thoursie, SOU 1997:136. 95Hörnqvist, sou 1997:138; seäven Grand, sou 1997:136. 96Hörnqvist, SOU 1997:138, seävenArai Thoursie, SOU 1997:136.

Arbetsmarknaden

män på befattning och på samma arbetsplats är den 5 prosamma cent. Meyersons och Petersens slutsats är att detta innebär att kvininte får olika lön för lika arbete. Men 5 procent betyder en lönenor skillnad på 750 kronor i månaden man har en lön på 15 000 kr. om Det är inte så lite. Andra forskare finner en skillnad i lön av ungefär omfattning den Petersen och Meyersen finner, som samma som som inte kan förklaras ålder, utbildning, erfarenhet i arbetet m.m. av Denna oförklarade skillnad brukar då, helt eller delvis, tillskrivas diskriminering på grund kön. Löneskillnadsutredningen SOU av 1993:7 fann t.ex. löneskillnader på mellan 1 och 8 procent som inte går att förklara. Som nämnts är skillnaderna mellan kvinnliga och manliga ovan arbetare mindre än skillnaderna mellan kvinnliga och manliga änstemän. Det kan bero på att utrymmet för godtycke i arbetaryrken är mindre bl.a. för att många arbetar ackord. Petersen m.fl. 1997 har jämfört kvinnors och mäns löner vid ackordslön respektive vid tidlön. De finner att löneskillnaden mellan kvinnor och män är mindre vid ackord än vid tidlön. Undersökningen visar också att i kvinnligt dominerade yrken är kvinnor produktiva än män. Det påverkar dock mer bara deras lön när den är baserad ackord. När kvinnor har tidlön får de lägre lön än män även deras produktivitet är högre. om Det är möjligt att kvinnor får något lägre lön än män för samma arbete. Det är dock inte den främsta förklaringen till löneskillnadema mellan kvinnor och män. Mer avgörande är att män finns på höglönebefattningar på höglönearbetsplatser och att kvinnor finns låglöne-

befattningar på låglönearbetsplatsengs

Olika lön for likvärdigt arbete

Lönerna är lägre i yrken domineras kvinnor, än i likvärdiga som av yrken domineras män, t.ex. vad gäller utbildningsnivå. Detta som av kan illustreras med den genomsnittliga lönen för medlemmarna i Svenska Kommunalarbetareförbundet. Kommunal har drygt 600 000 medlemmar 80 procent är kvinnor. Det lägst betalda mansdovarav minerade yrket har högre genomsnittslön än det högst betalda kvinnodominerade yrket. Ändå är löneskillnadema mellan kvinnor och

°7Meyerson Petersen,sou 1997:136. 98Kritik har riktats Meyersons Petersensstudie och valet datakälla. Kritimot av ken går bl.a. ut på att lönekategorierna, särskilt påarbetarsidan, inte visar befattningstillhörighet utan är en ren löneadministrativ indelning Arai Thoursie, SOU 1997:136. Om detta är fallet såinnebär det att kvinnor och män med någorlunda lika lön indelas i befattningskategori, snarareän att de har sammabefattning och samma därför ungefär sammalön.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen män små inom Kommunal jämfört med andra fackförbund. Tabell 22 Medellönen, kr per månad heltid, för olika yrken inom

Kommunal, samt andel kvinnor, procent, 1994. Medellön Yrke Andel kvinnor

Källa: Kommunal isijfror. I996, i Fürst, SOU 1997:135, tabell

Manliga kommunalarbetare lönejämförelse för kvinnliga kom-

som munalarbetare är krympande skara allt fler Kommunals män

en - av arbetar i kommunala bolag enligt ett annat löneavtal och där lönerna i genomsnitt ligger 2 000 kronor över de kommun- och landstingsanställda männens. Under högkonjunkturen försvarades männens högre löner med marknaden men nu fixar de sina bättre löner bolagi-

genom seringen säger en luttrad kvinnlig sektionsordf‘drande.‘°°

Den krympande skaran manliga kommunalare leder också till att löneutrymmet i form av den från medlemmarna genererade potten minskar, och därmed även möjligheten att rätta till löneorättvisor den vägen. Många anser för övrigt att det är fel att lågavlönade manliga kommunalare i längden skall avstå från löneökningar för rätta till

att den samhälleliga felvärderingen av kvinnors arbete.

99sou 1993:97, 131 r i Fürst, sou 1997:135.s ‘°° Fürst, sou 1997:135, 344.s l 121 1 9 SOU1998:6

Arbetsmarknaden

Olika lön for olika arbete

Att kvinnor och män arbetar inom olika yrken är en viktig orsak till

kvinnor har lägre löner än än. Skillnaden i genomsnittlig lön per att m timme före skatt uppgår till 19,6 procent.° Tar man hänsyn till att kvinnor och män arbetar i olika yrken minskar lönegapet till 12,8 procent. Tas dessutom hänsyn till individrelaterade egenskaper utbildning, arbetslivserfarenhet m.m., arbetsrelaterade egenskaper arbetsmiljö, arbetskrav m.m. samt yrkesklass och näringsgren får vi en löneskillnad 6 procent. Dessa 6 procent är då oförklarade och kan bero på att kvinnor får lägre avkastning på utbildning och arbetslivserfarenhet.

Tabell 23 Dekomponering lÖnegapet mellan kvinnor och män,

av

procent, 1991.. Lönegapetbrutto 19,6 ÅterståendeIönegapefter Standardiseringför:

Källa: Grand, SOU 1997:136, tabell 2.4.

En viktig förklaring till att kvinnor har lägre löner än män är så-

kvinnor arbetar i lågavlönade kvinnoyrken. Men varför är då ledes att yrken dominerade av kvinnor låglöneyrken

Hultin och Szulkinm finner i sin studie lågavlönade att förkla-

av ringen till att kvinnor har lägre löner än män inte kan förklaras med att kvinnor och män finns i arbeten med olika kvalifikationskrav, utan just det faktum att de arbetar i kvinnodominerade yrken. Risken för

av låg lön ökar med ökad andel kvinnor i yrket för såväl kvinnor som män.°3

Flera andra studier visar att andelen kvinnor i ett yrke kan förväntas sänka lönen. I slutet 1980-talet genomförde Jonung och

av Persson 1990 studie visar att om andelen kvinnor i ett yrke

en som ökar med 10 procent kan medellönen förväntas minska med ca 1 procent. Löfström fann också att den negativa effekten på lönen var markant högre for män än för kvinnor. Män förlorar i förhållande

mer till andra män att arbeta i kvinnodominerade yrken än vad kvinnor

° Grand, sou 1997:136. m Szulkin b, sou 1997:136.

Hultin °3 Arai Thoursie, sou 1997:136; Grand, sou 1997:136.

se även .

SOU I 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

förlorar i förhållande till andra kvinnor.

Sammanfattningsvis beror kvinnors lägre löner delvis på skillnader mellan könen vad gäller individ- och arbetsplatsrelaterade egenskaper. Men av minst lika stor betydelse är att kvinnors utbildning och arbetslivserfarenhet värderas lägre än mäns och att kvinnodominerade yrken värderas lägre än mansdominerade yrken.

Anställningsförmåner

I traditionella studier av löneskillnader mellan kvinnor och män tas ingen hänsyn till icke-kontanta anställningsförmåner. I arbetstagarens ersättning för arbete ingår dock inte bara penninglönen utan också värdet av olika förmåner, Lex. naturaförmåner och lönerelaterade för-

säkringsrättighetenms

Anställningsförmåner

1 Andel kvinnor respektive män av förmánstagarna

Tjänstebil Telefon

Kvinnor V Kvinnor 10,9% 27,5%

Fritids- Lunch bostad

° Löfström, sou 1997:136. 105Detta avsnitt bygger på Granqvist, SOU 1997:136.

Arbetsmarknaden

Kvinnliga tjänstemän erhåller i genomsnitt 70 till 94 procent av män-

genomsnittliga penninglön beroende på vilken bransch som stunens deras. Motsvarande procentandelar vad gäller värdet av anställningsförmåner rör sig mellan 2 och 70 procent. Mycket tyder på att anställningsfönnånema ökar löneskillnadema mellan kvinnor och män.

Tabell 24 Fördelningen av olika anställningsförmåner mellan

kvinnor och män, anställda, procent, 1991.

en

Källa: Granqvist, SOU 1997:136, tabell 7.1

Tabellen visar att 47 procent av kvinnorna och 61 procent av männen erhåller minst förmån. För varje typ av förmån gäller att en större

en andel männen kvinnorna erhåller den. Störst är skillnaden

av än av när det gäller tjänstebil. Lunchförmån är den enda anställningsförmån där andelen kvinnor är ungefär lika hög som andelen män.

Att kvinna minskar sannolikheten för att ha en förmån jämfört

vara

med undantag för lunchförmånen. Att ha barn minmed att vara man skar sannolikheten att ha de flesta förmåner för kvinnor, inte för

men män. Ju högre penninglönen är desto större är sannolikheten för innehav förmånen, det gäller särskilt män. Att anställd i den pri-

av vara vata sektorn är viktig förklaringsfaktor för alla förmåner utom för

en telefonförmånen. Ju kvinnodominerad branschen är, desto lägre

mer är sannolikheten för förekomsten nästan alla förmåner och mer

av kvinnodominerad arbetsplatsen är, desto högre är sannolikheten att det inte finns några förmåner alls.

Förekomsten anställningsförmåner tenderar att öka och nya an-

av ställningsförmåner förefaller ständigt uppstå. Kvinnor har färre och mindre värdefulla anställningsförmåner än män, och det är sannolikt att detta ökar löneskillnadema mellan könen ytterligare. Löneskillnader uppkommer till följd av anställningsförmåner är också

som mindre synliga än skillnader i penninglöner.

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Avtalsförsäkringar

Förutom icke-kontanta anställningsförmåner kan också avtalsförsäkringarna öka löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Avtalsförsäkringar är avtal om försäkringar som träffats av de centrala arbetsmarknadsorganisationerna och de finns hela den svenska arbetsmarknaden. De kompletterar ersättningen från folkpension och ATP.°°

Avtalspensionerna är individrelaterade och inkomstrelaterade och kommer därför att spegla de skillnader i löneinkomster som finns mellan kvinnor och män. Reglerna är formellt lika för kvinnor och män inom respektive avtalssystem. Men av två skäl kan de ändå få olika konsekvenser för kvinnor och män. För det första skiljer sig reglerna åt mellan olika avtalssystem. Detta kan få olika följder för kvinnor och män som grupper om kvinnor och män inte är jämnt fördelade mellan avtalsområdena. För det andra kan identiskt lika regler få olika konsekvenser för kvinnor och män därför att deras arbetsmarknadsmönster förvärvsavbrott, tid i arbete, löneutveckling och liknande skiljer sig åt.

I genomsnitt har manliga pensionärer avtalspensioner i högre utsträckning och med större belopp än kvinnliga se tabellen nedan.

Tabell 25 Andel med avtalspension, procent, och belopp, kr, 1994.

66år- 66-69

Kvinnor Män Kvinnor Män Andel medavtalspension 51,1 71,4 64,6 76,2 Kronor 8 323 18 833 9 417 875 Källa: Nyberg, SOU 1997:87, tabell 16 och tabell 32.

Uppgifterna i tabellen gäller dagens pensionärer. Om situationen är densamma för dem som idag finns på arbetsmarknaden betyder det att skillnaderna i löneinkomster mellan kvinnor och män i realiteten är större än vad statistiken visar.

Män har lön därför får de lön

högre högre

- En förklaring till att män har högre löner än kvinnor kan helt enkelt

att män redan har högre löner än kvinnor. Att sänka lönerna för vara

individ eller kategori, även det inte gäller absoluta kronor, en en om utan endast relativt, är sannolikt svårt. Det kan illustreras med vad

hände när livsmedelsbutikskedja i slutet av 1980-talet bytte som en

‘°"’Ståhlberg Tegle, sou 1998:3.

Arbetsmarknaden

ägare varvid endast två nivåer anställda blev kvar: butikschefen och övriga anställda Före ägarbytet hade de butikerna haft hel

sex en flora olika tillägg för olika hierarkiska nivåer. I några butikerna

av av fick personalen behålla alla eller en del relevanta tillägg efter övergången. I praktiken blev resultatet att de som hade tillägg fick behålla dem även om arbetsuppgiften försvunnit. Män hade redan tidigare mer tillägg än kvinnor och de fick behålla dem. Men i en av butikerna tog man bort alla tillägg för att kunna börja från noll. Butikschefen, som i denna butik är en kvinna, beskriver deras val så här:

Ja, körde en förhandling och sa att vi börjar på scratch. Så ligger alla på avtalsenlig Alla har tre års erfarenhet här. Då ligger alla på samma lön och så kör ett nytt race. För det var mycket konstiga, olika former av tillägg. Jag fick ingen rätsida på det och facket fick inte heller någon rätsida det. Men jag kan tänka mig att det är många som har det kvar. Då blir det en väldig obalans. Chef 1997 Aurell, 1997, s. 19.

I denna butik blev lönenivån mycket jämn mellan kvinnor och män. Det var den enda butik där kvinnor hade något högre lön i genomsnitt än män, och den enda där kvinnorna i genomsnitt arbetade fler timmar än männen. Resultatet stämmer således med den studie som visar att kvinnliga chefer har betydelse för de anställda kvinnornas löner. Detta exempel talar för att om man startar från noll så minskar löneskillnadema mellan kvinnor och män. Det är dock knappast en särskilt lätt

uppgifi.

vill ha lön

Hej, jag mer

Tillägg skapar också problem, vilket en diskussion, som förs bland en del Svenska Kommunalarbetareförbundets medlemmar visar.°3

av Vårdarbete är idag ofta organiserat som grupparbete. Man har inte befattningar med fixerat innehåll eller utförliga befattningsbeskrivningar. Ett grupporganiserat arbete skall ge alla medlemmar möjligheter att utvecklas mångsidigt, menar man. Då är det fel att prissätta arbetsuppgifter och ge lönetillägg för olika ansvarsuppgifter. Man menar också att det är fel att premiera uppgifter som leder bort från själva omvårdnadsarbetet. Att t.ex. beställa och hämta material bör inte ge lönetillägg, utan bör ingå som en naturlig del i arbetet. Arbetet

som helhet bör uppvärderas på grund av den mångkunnighet det kräver. Man tycker att det är fel att ta efter manliga lönemodeller:

‘°’ avsnitt bygger Sundin,

Detta på SOU 1998:4. ‘° Fürst, SOU 1997:135.

SOU I 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen "Vi har små smala gubbar att lyfta, tjocka tanter och mellantjocka och feta gubbar. Tänk om skulle ha betalt efter dom det är löjligt."

Arbetsmarknaden

Smutstillägg hade de har du hört talas skit- och kräks- — om tillägg De hade klätter- och höjdtilägg och tillägg för olika storlekar traktorer, med och utan påhäng. Vi har små smala gubbar att lyfta, tjocka tanter och mellantjocka och feta gubbar. Tänk om vi skulle ha betalt efter dom det är löjligt. Facklig företrädare Fürst, SOU 1997:135, 338. s.

Förutom att tillägg har benägenhet att gå till männen är en en annan vanlig förklaring till männens högre löner att kvinnor och män har olika förutsättningar när det gäller att förhandla sig till högre lön eller

tillägg: De flesta som går och säger hej, jag vill ha lön, det är mer killar.°° Dessutom verkar det styrka for män de få både vara en att är i butikerna och i vården. Man vill gärna ha dem kvar, det även om kostar lite extra.

Diskrimineras kvinnor

Huruvida man anser att kvinnor diskrimineras eller inte beror på vad

man menar med diskriminering.

Om man som exempel tar kvinnors lägre genomsnittlön kan man å ena sidan hävda att detta är ett uttryck för mansdominans och utveckla detta argument, och å andra sidan kan förklara det man med kvinnors lägre kvalifikationer och dylikt, d.v.s. med till en synes könsneutral förklaring. Denna förklaring säger i motsats till den första varken något om kvinnors eventuella sämre kva- lifikationer grund av omsorgsarbete, eller kvalifikatioom ner definineras utifrån manliga modeller ett sådant sätt att männen av nödvändighet blir de mest kvalificerade. Holter, 1992, s. 73.

Man kan å ena sidan se löneskillnader och skillnader i möjligheter att

göra karriär mellan kvinnor och män ett resultat individresom av laterade skillnader och individers val, å andra sidan ett resultat som av kvinnors begränsade valmöjligheter och diskriminering kvinsom av nor. Diskriminering behöver inte betyda att kvinnor medvetet diskrimineras, utan hindren kan ett resultat Gunnar Qvist ses som av, som 1974 skrev, tusentals små beslut beslutsfattare utan inbördes av samverkan men styrda traditionella och självklara värderingar, av och därför verkande i riktning. samma Skillnader i individ- och arbetsrelaterade egenskaper mellan kvin-

nor och män är då inte förklaringar till kvinnors lägre löner utan en del av diskrimineringen. Män får inte högre löner därför att de har

mer internutbildning och fler underställda än kvinnor, utan de får mer internutbildning och är chefer därför att de är män. Att man vara

°° Aurell, 1997, 22;s. seäven Sundin, sou 1998:4.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

och mansandelen i yrket högre ekonomiskt utbyte än att ger vara kvinna och kvinnoandelen i yrket. l ett sådant perspektiv kan löne-

och karriärskillnaderna återspegling kvinnors och mäns ses som en av ställning i ett samhälle där kvinnor och det kvinnor gör är lägre värde-

rat än män och det män gör.

Negativ kvinnoeffekt

De mest slående resultaten av de olika studier genomförts inom som Kvinnomaktutredningens är den negativa effekten att ram av vara kvinna och den negativa effekten kvinnoandelen i yrket på av kvinnors löner. På basis genomsnittlig timpenning för kvinnor och av män i kvinno- respektive mansdominerade yrken gör nedan en grov beräkning av storleken på dessa negativa effekter.°

Skillnader i timpenning

16,68 kr i timmen är Mans- Kvinno-

kostnadenattvvara

dominerade dominerade

§‘§r;'i‘rfe'r§ty‘;‘g‘Jf‘a9r;f6n

yrken yrken

med att vara man i ett mansdominerat yrke. m. M MÅ W W M. M M M M WM W M.. .M W W . .i E 8,80 k /I-

e

o. ;ökas

x r im ä W W; § §,13 kr/tim , V E t W W W W W m W å i v co t W to" 2 E " N g s.. l x 0 c :C C :m D

E 5

c

Z

från ..,W-$...1..-..~£h‘446‘§ Källa: Beräknat Grand, SOU 1997:136, tabell 2.1.

o Med kvinnodominerat menasatt 67-100 procent av de anställda i yrket ärkvinnor

och med mansdominerat att 67-100 procent är män.

Arbetsmarknaden

Hänsyn har inte tagits till individ- eller skillnader mellan kvinnor och män, utöver att yrkena är kvinno- respektive mansdominerade. Å andra sidan ingår inte anställningsförmåner och avtalspensioner i lönen.

l kvinnodominerade yrken uppgår den negativa effekten av att va-

kvinna till 5,13 kr timme. Den negativa effekten av andelen ra per kvinnor i yrket drabbar också män. Men män i kvinnodominerade yrken har i genomsnitt högre lön än sina kvinnliga arbetskamrater.

Att kvinna istället för i ett mansdominerat yrke kostar

vara man 8,80 kr i timmen. Kvinnor i mansdominerade yrken kan dra nytta av att manliga yrken är högre värderade än kvinnliga, men får lägre lön än männen där.

Att i ett kvinnodominerat yrke istället för i ett mansdo-

vara man minerat är dyrast. Det kostar l 1,55 kr i timmen skillnaden mellan de två grå staplarna i bilden ovan. Kvinnoandelen står således även männen dyrt. För kvinnorna är det billigare 7,88 kr i timmen

skillnaden mellan de två vita staplarna.

Att både kvinna och ha ett kvinnodominerat yrke innebär att

vara lönen är 16,68 kr lägre än av att vara man i ett mansdominerat yrke.

Beroende hur kvinnors lägre löner och mindre möjligheter att göra karriär i förhållande till mäns förklaras, leder detta till olika förslag till åtgärder. Men de olika förklaringarna och åtgärderna utesluter inte varandra. Om problemet är att kvinnor är familjeorienterade, har fel utbildning, måste kvinnorna själva ändra sig. Kvinnor har

osv. också höjt sin utbildningsnivå avsevärt under lång tid och är idag på väg att gå om männen. Att födelsetalen idag går kraftigt kan

ner tolkas att kvinnor blir mindre familjeorienterade när det blir

som kärvt arbetsmarknaden. Menar man istället att organisationerna är problemet räcker det inte med att kvinnor utbildar sig. Organisationer-

måste också skapa karriärstegar för kvinnor med lika stora möjligna heter att byta till ett bättre jobb, bli chefer och att få högre löner som männen. Hinder måste elimineras och kvinnor erbjudas möjligheter på villkor män. Uppfattar situationen som ett resultat

samma som man

diskriminering och maktförhållanden måste både kvinnor och män av tillstå att diskriminering förekommer. Medvetenheten måste öka om

skapar den horisontellt och vertikalt könssegregerade processer som de arbetsmarknaden och leder till att kvinnor har lägre löner än

som man.

På arbetsmarknaden kvinnligt och manligt

produceras

Arbetsmarknaden präglas de värderingar de har som deltar på

av som den. Löner, arbetstider, karriärmöjligheter och anställningsförhållan-

SOU I 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

den kan därför ses som en del den sociala konstruktionen kvinn-

av av ligt och manligt. Socialt kön skapas och återskapas av kvinnor och män i en pågående process, och har sin grund i arbetsdelningen mellan kvinnor och män i familjen och på arbetsmarknaden.

Hur processen utformas avgörs av förhärskande föreställningar vad är

om som kvinnligt respektive manligt. Kvinnor konstrueras mödrar, famil-

som jeorienterade, utan ambition och vilja att bli chefer, medan män konstrueras som yrkesorienterade, med engagemang och karriärambitioner. Föreställningarna styr konstruktionen, fördelningen och värderingen av olika arbetsuppgifter. De signalerar samhälleliga

normer om vilka möjligheter erbjuds och vilka inte erbjuds, vilka val

som som han och hon förväntas göra och de begränsningar kön utgör. Styrkan i dessa föreställningar avspeglas i hennes deltidsarbete och hans heltidsarbete och i kvinnors och mäns olika möjligheter till

avancemang, intemutbildning

osv.

Det innebär att kvinnors och mäns löner och karriärmöjligheter inte bara är ett resultat av sådant som kompetens, utbildning,

engagemang, dvs. produktivitet- de är också ett resultat av sociala praktiker och normer som värderar kvinnors kompetens lägre än mäns,

som bedömer kvinnors och mäns beteenden olika och tilldelar kvin-

som nor och män olika positioner arbetsmarknaden. Till könsneu-

synes trala processer i rekrytering, intemutbildning, befordran och lönesättning får könsspecifika konsekvenser.

13l

Arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden i korthet

Mellan 1960-talet och fram till 1990 ökade kvinnors lönearbete kontinuerligt, medan männens minskade. 1996 är andelen sysselsatta kvinnor lika låg som på 1970-talet. Svenska män har aldrig haft så låg sysselsättning. 1970 var 30 procent av kvinnorna "hemmafruar". Andelen är idag 3 procent, vilket innebär att det finns dubbelt så många arbetslösa kvinnor som hemmafruar. På 1970-talet lönearbetade ensamstående mödrar oftare än sammanboende mödrar. Detsamma gällde invandrade kvinnor. Idag är det tvärtom. invandrade kvinnor och män bidrar till att minska könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden. Invandrarkvinnor arbetar oftare än svenska kvinnor i typiska "mansyrken" och invandrade män oftare i "kvinnoyrken". Läkare, veterinär, biolog, kemist, jurist, journalist och ekonom är exempel på manligt dominerade yrken där andelen kvinnor ökat kraftigt sedan 1970-talet. Det gäller också postiljon, järnvägsexpeditör och finmekaniker. Men de stora yrkesgrupperna förblir segregerade. Med nuvarande takt skulle det ta minst hundra, kanske hundrafemtio år, innan har en arbetsmarknad utan könssegregering.

Deltidsarbete är en särskild arbetsmarknad, ofta i offentlig sektor, där många kvinnor med kort utbildning arbetar. Många av dem vill ha längre arbetstider. Män är i högre grad heltidsarbetslösa, men betydligt fler kvinnor är deltidsarbetslösa. När arbetslösa kvinnor och män söker heltidsarbete är sannolikheten för män att heltidsarbete mycket större. Kvinnor erbjuds istället deltidsarbeten. Kvinnors situation på arbetsmarknaden vad gäller arbetslöshet och sysselsättningsgrad förefaller inte ha försämrats i förhållande till mäns på 1990-talet. Kvinnor och män med kort utbildning, ensamstående föräldrar och stora invandrargrupper har fått en allt svårare situation på arbetsmarknaden medan välutbildade kvinnor med goda karriärmöjligheter har nytta av jämställdhetssträvandena både på arbetet och i familjen.

På 43 procent av arbetsplatserna finns inga kvinnliga chefer överhuvudtaget, på 5 procent finns inga manliga chefer. Chefsjobb förknippas med män. Föreställningarna om vilka egenskaper en chef skall besitta överensstämmer med existerande föreställningar om manlighet. Det är svårare för kvinnor än för män att göra karriär, bli chef och hög lön. När kvinnor blir chefer får de lägre löner an man.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

På kvinnodominerade arbetsplatser har männen större chans att bli chefer än de skulle ha haft på ett mansdominerat jobb. För kvinnor tycks det vara tvärtom: fler kvinnor desto svårare har de att bli chefer. Kvinnliga civilingenjörer få kvinnor har sådan utbildning har t.ex. större chans att bli chefer än kvinnliga civilekonomer något fler utbildade kvinnor, vilka i sin tur har bättre möjligheter än kvinnliga jurister och samhällsvetare ännu fler kvinnor. Men i samtliga fall är kvinnors chanser lägre än mäns. Kvinnor på de högsta befattningsnivåerna har högre utbildning än män på motsvarande nivå.

Manliga chefer är ofta gifta med chefer. Kvinnliga chefer är ännu oftare gifta med chefer. Av de manliga koncerncheferna har var fjärde en hustru är hemsom mafru, men nästan hälften har en hustru som även hon är chef. Forskning tyder på att kvinnliga chefer tar med sig andra kvinnor uppåt i organisationen. Kvinnliga anställda tjänar lönemässigt på att ha kvinnliga chefer. För män spelar det ingen roll. Den genomsnittliga skillnaden mellan kvinnors och mäns timlöner är knappt 25 procent. Man kan också säga att kvinnornas genomsnittliga timlön är ca 80 procent av männens. För män tycks en stark ställning på arbetsmarknaden har samband med en stark ställning på äktenskapsmarknaden. Yrkesmässigt framgångsrika män är gifta och gifta män är yrkesmässigt framgångsrika. - För kvinnor ñnns inget sådant samband.

Föräldraledighet påverkar lönen negativt för såväl kvinnor män, som men mest för män. Skillnaderna i lön mellan kvinnor och män kan inte förklaras med olikheter i utbildning och arbetslivserfarenhet. Utbildning och arbetslivserfarenhet lönar sig bättre för män än för kvinnor.

En hög andel kvinnor i ett yrke ökar risken för låg lön. Även män i kvinnodominerade yrken drabbas.

Lönerna är lägre i kvinnoyrken än i likvärdiga mansyrken. Att vara kvinna i ett kvinnodominerat yrke innebär att lönen är 16,68 kr lägre i timman än för en man i ett mansdominerat. 47 procent av kvinnorna och 61 procent av männen har minst en anställningsförmån. Fler män än kvinnor har varje enskild förmån. Jämställdheten är störst när det gäller lunchförmån och skillnaden störst för tjänstebilar. Mer än åtta av tio tjänstebilar körs män. av Kvinnor och män tycks befinna sig på olika arbetsmarknader, där männens kännetecknas av att det finns avancemangsmöjligheter, medan kvinnors kännetecknas av att sådana saknas. Detta gäller även när man och kvinnor har samma jobb, hos samma arbetsgivare.

133.

7 Välfárdsstaten

Detta avsnitt skall handla om välfárdsstaten. Det betyder här dels politiska makthavare och ekonomisk makt, dels transfereringarnas fördelning mellan kvinnor och män.

Vem är ekonomisk makthavare

Ekonomiska makthavare definieras ofta som höga chefer eller styrelsemedlemmar i det privata näringslivet. Det gäller t.ex. 1985 års Maktutredning, där konstaterar att det svenska maktsystemet

man domineras två stora maktblock, den ekonomiska makten och den

av politiska makten.‘ kursiv i original, där den ekonomiska makten finns i det privata näringslivet. Med en sådan definition av ekonomiska makthavare har kvinnor ingen ekonomisk makt. En VD av 229 i börsnoterade företag är kvinna och 3 procent av ledamöterna i de börsnoterade företagens styrelser är kvinnor

Men även politiker har ekonomisk makt. Deras beslut har avgörande betydelse för hur de ekonomiska regelsystemen utformas, vilka i sin tur har stor betydelse för hur inkomster fördelas mellan kvinnor och män. De offentligt finansierade bidragen motsvarade omkring en fjärdedel år 1992 till 1994. Av kvinnors inkomster samt-

av BNP per liga åldrar, 0 år - år 1994 kom i medeltal 39 procent från välfärdsstaten och av männens 30 procent

Här är vi inledningsvis intresserade av att undersöka i vilken utsträckning kvinnor finns på de formella positioner där den ekonomiska politiken utformas och vi börjar med regering, riksdag och

att se utskott.

sou 1990:44, s. 305. 2 Hultbom, 1997:135. 3Nyberg sou 1997:87,tabell 10.

SOU 199876 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Regering och riksdag

Ofta framhålls att ledarrollen, liksom chefsrollen tidigare påpe-

som kats, innehållsligt och hiearkiskt är konstruerad utifrån manligheten Föreställningar om manlighet överensstämmer med existerande föreställningar om vilka egenskaper en ledare bör besitta. Samtidigt utgör föreställningar om kvinnor ofta motsatsen, vilket innebär att det finns en motsägelse i att vara kvinna och besitta ledaregenskaper.

Även politikerrollens innehåll och position konstruerad utifrån

är manligheten. Att ledarrollen innehållsligt och positionellt har sin bas i manligheten hindrar dock inte att kvinnor idag finns i dessa positioner, dvs. att politikerrollen går att förändra.

Efter det första val då kvinnor kunde delta år 1921 utsågs fem kvinnor och 375 män till riksdagen. Länge var kvinnoandelen låg. Endast 13 procent av ledamöterna var kvinnor under tvåkammarriksdagens sista år, 1970. Men efter 1973 års val steg andelen till över 20 procent och i och med valet 1985 till över 30 procent. År 1988 det

var dittills mest framgångsrika valet ur kvinnorepresentations synpunkt, då det resulterade i att närmare 38 procent riksdagens ledamöter

av var kvinnor. Med tanke på den stabila uppgång skett sedan den

som allmänna rösträttens införande var därför valet 1991 ett stort bakslag, andelen kvinnor sjönk då till 33 procent I den nuvarande riksdagen hösten 1996 är 44 procent ledamöterna kvinnor

av

Det första kvinnliga statsrådet ekonom

var Den första kvinna som utsågs till statsråd ekonom och kunde

var dessutom påverka den ekonomiska politiken. Karin Kock blev fil. dr. vid Stockholms högskola 1929, docent 1933 och ingick 1933-1937 i ledningen för den stora undersökningen angående Sveriges nationalinkomst. Åren 1938-1946 hon t.f. professor i nationalekonomi

var och erhöll 1945 professors namn. I april 1947 utnämndes hon till konsultativt statsråd med uppgift att inom regeringen biträda vid handläggningen av ekonomiska frågor. Följande år blev hon folkhushållningsminister och kvarstod på denna post till departementets avveckling vid årsskiftet 1949-19507

Fram till valet 1973 hade Sverige endast haft fem kvinnliga statsråd. Då utsåg Olof Palme tre kvinnor. Liksom de tidigare kvinnliga regeringsmedlemmarna utnämndes de till konsultativa statsråd, dvs.

Alvesson sou 1997;135. 5 Bergqvist 1994, 33ff.s. ° Wängnerud sou 1997:114. 7Nationalencyklopedin.

Välfärdsstaten w--lwrwezcmw-~—v Birgitta Dahl framför riksdagens 141 kvinnliga ledamöter.

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

de var inte chefer för departements Därefter steg antalet på

egna 1980-talet till fem eller statsråd och några fick för

sex ansvar egna departement. 1991 ökade antalet till åtta och Sverige fick sin första kvinnliga finansminister, Anne Wibble. Med

henne ökade också antalet kvinnor bland de politiskt tillsatta tjänstemännen på finansdepartementet från noll till fem av femton. Idag är hälften statsråden

av kvinnor, vilket internationellt sett är ovanligt många.

En anledning till att det tog så lång tid innan andelen kvinnor i riksdagen ökade, var att vägen dit ofta gick via meriterande tjänst i partiet Det ett stort hinder for kvinnorna eftersom få hade sådana

var positioner. De kom istället ofta ifrån partiernas kvinnoorganisationer eller hade varit aktiva lokalt. Detta gäller även idag.

Innehållsligt och positionellt har det politiska ledarskapet konstruerats i manliga termer, men idag är ändå det politiska ledarskapet befolkat kvinnor. Detta har inte skett utan ansträngning. Kvinnoorga-

av nisationer har ihärdigt pläderat för utökad kvinnorepresentation. Föreningen Kvinnolistan var aktiv redan 1920-talet och Kommittén för ökad kvinnorepresentation bildades 1936. Nätverket Stödstrumpornas hot att bilda ett kvinnoparti exempel på

om är ett samverkan mellan outsiders och insiders resulterade i ett

som kraftigt opinionstryck de politiska partierna att motarbeta nedgång-

efter 1991 års val. en

Har kvinnorna någon ekonomisk makt Andelen kvinnor i regering och riksdag har således ökat. Men hur är det med makten Har kvinnorna någon makt och särskilt ekonomisk makt En vanlig uppfattning är att det är i utskotten makten finns. Det dröjde innan kvinnorna kom i utskotten. Kerstin Hesselgren, Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot, fick vänta ett årtionde på att bli ordinarie ledamot. Kvinnoandelen i utskotten har i regel varit något lägre än i riksdagen som helhet, de tycks ha varit relativt

men väl foreträdda i de utskott ansågs viktigast fram till och med

som 1970-talet. Man måste dock ha i minnet andelen kvinnor då

att var mycket låg. Jämfört med tvåkammarriksdagens tid har kvinnorepre-

: Bergqvist 1994, kap. Palme, 1969. O Bergqvist, 1994.

Hedlund, sou 1997:114. ‘Z Palme, 1969, 66.s.

Hedlund, sou 1997:114. M Palme, 1969; SOU 1990:44; Bergqvist, 1994. 5 Bergqvist, 1994.

I0 SOU1998:6

Vá/fárdssralen

sentationen i utskotten ökat och andelen kvinnor i utskotten ligger idag i paritet med deras andel i riksdagen.

1 Det uferdige demokratier att makten och den poli-

menar man tiska verksamheten fördelas efter kön. Vertikalt genom att kvinnorna stannar kvar lägre politiska poster och horisontellt genom att kvin-

specialiserar sig mjuka områden som social- och kulturnorna politik och männen hårda områden som ekonomi och teknik.

Wängnerud undersöker vad detta beror på. Diskrimineras kvinnor eller vill de inte ägna sig ekonomiska frågor Hon studerar utvecklingen andelen kvinnor i ekonomiskt inriktade utskott, till vilka

av hon räknar finans-, skatte- och näringsutskottet. Inledningsvis konstaterar hon att Anne Wibble fp och Anna Greta Leijon s är de enda kvinnor innehaft ordförande- eller vice ordförandeposterna i

som finansutskottet. Anita Gradin s och Birgitta Johansson s är de enda

varit i motsvarande positioner i näringsutskottet. Skatteutskottet som har ännu inte haft sig någon kvinnlig ordförande eller vice ord-

vare förande.

Andelen kvinnliga utskottsledamöter i de tre undersökta utskotten sammantaget uppgår till 35 procent. Det är lägre än utskotten totalt, där andelen är densamma i riksdagen; 44 procent. Andelen kvin-

som

skriver ekonomiska motioner, med vilket menas att ekonor som nomi ingår i motionsrubriken, andelen motioner som behandlas i fmans-, skatte- och näringsutskotten skrivna kvinnor och andelen

av kvinnor att de är intresserade av ekonomiska frågor är

som uppger ungefär lika höga kvinnoandelen i de tre utskotten, men betydligt

som lägre än andelen män. Wängnerud menar att ekonomisk politik är ett manligt maktområde i riksdagen både om man ser till utskottsplaceringar, motionsskrivande och till ledamöternas intresseområden

"Mjuka" och "hårda" områden

Kvinnors inriktning mot mjuka sociala eller omsorgsfrågor och mäns på hårda ekonomiska och tekniska har av vissa forskare betecknats ett exempel marginalisering eller stereotypisering där

som kvinnor hänvisats till och lästs fast vid vissa områden. Andra forskare har hävdat att kvinnliga politikers positioner inom dessa områden varit strategiska val eftersom välfárdspolitikens utformning både

nationell och lokal nivå avgörande betydelse för kvinnors

är av .konkreta livsvillkor. Därtill kommer att kvinnornas intresse för och

° Haavio-Mannila m.f1., 1983. H Wängnerud, SOU 1997:114. S 31.

Wängnerud, sou 1997:114, s. 9 1990:44, 95.

Hirdman, sou s. 2°Bergqvist, 1994.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

koncentration till dessa områden också är nära förknippat med deras yrkesmässiga kompetens. På central nivå, i regeringen, har antalet kvinnliga statsråd och bitrådande statsråd fram till idag varit högst i Socialdepartementet med tre kvinnliga statsråd och biträdande statsråd, medan näringssex tidigare industri- och försvarsdepartementen inte har haft något kvinnligt statsråd. Skall det betraktas ett uttryck för kvinnors som marginalisering Det är tveksamt. Det är inom socialdepartementet som mycket av den svenska välfardspolitiken utformats och många tunga män har varit socialministrar, bl.a. Gunnar Sträng, Sten Andersson, Torsten Nilsson och Gustav Möller. Socialdepartementets budget var 1995/96 nästan dubbelt så stor arbetsmarknadsdeparsom tementets, som kom andra plats. Näringsdepartementets budget var

endast socialdepartementetets.

knappt 20 procent av Socialpolitik kan sägas ha två huvudinriktningar: inkomstöverföringar samt vård och social service. På Socialdepartementet representeras dessa inriktningar två utskott: socialforsäkrings- och socialutav skotten. l dem har kvinnorna länge varit väl företrädda. Socialförsäkringsutskottet bereder ärenden rörande bl.a. pensioner, föräldrapenning, sjukförsäkring och studiestöd. Man kan möjligen det se som ett utskott behandlar mjuka frågor, de beslut där fattas som men som rör hard cash som är avgörande for tillståndet i medborgarnas portmonnäer. Socialutskottet bereder ärenden rörande barn, omsorg om ungdom och äldre, hälso- och sjukvård, stöd barnfamiljer med mera områden som brukar betraktas mjuka. Ur kvinnosynpunkt - som kan man emellertid också dem hårda ekonomiska frågor, se som liksom man kan se Socialdepartementet kvinnornas näringssom departement, eftersom de frågor diskuteras i socialutskottet dels som handlar om kvinnors arbetsmarknad, dels den sociala infrastruktur om som underlättar kvinnors lönearbete.

Kommittéer och

statliga styrelser

Att delta i kommittéarbete är en viktig möjlighet till politiskt inflytande. I Sverige har kommittéväsendet tradition stark ställning i av en den politiska beslutsprocessen. Mellan 1925 och 1975 ökade kvinnornas andel av ledamöterna från omkring procent till runt l l en procent. 1986 var andelen 18 procent, idag uppgår den till 36 procent. Trots dessa framgångar vad gäller kvinnors delaktighet i utredningsarbetet är mansdominansen fortfarande stark bland ledarna för kom-

2 Hedlund, sou 1997:114. 22Riksdagens Årsbok 1994/95. 23Bergqvist 1997, 2301s.

Välfärdsstaten

mittéerna. Enbart 72 kommittéer, eller 20 procent, av 356 hade år 1996 en kvinna som ordförande. En stor andel av deltagarna i kommittéer är sakkunniga eller experter, t.ex. forskare. Också denna grupp har en lägre andel kvinnor än genomsnittet.

På kvinnorepresentationsutredningens förslag beslutade riksdagen l988 att könsfördelningen i statliga styrelser årligen ska redovisas för riksdagen. Denna redovisning visar att mellan 1986 och 1996 ökade andelen kvinnorfrån 18 till 43 procent. Liksom i fallet med kommittéerna har ordförandepostema i regel tillfallit män, men andelen kvinnor ordförandeposterna ökade från l 1 till 29 procent.

I den regionala statsförvaltningen ingår en rad länsnämnder som t.ex. länsbostadsnämnder, länsarbetsnämnder och länsskolnämnder. Kvinnorepresentationen i statliga myndigheter på regional nivå har också ökat markant, men i något lägre takt än på den centrala nivån. Andelen kvinnor 15 procent år 1986 och 36 procent år 1996.

var Skillnaden mellan olika län och mellan olika typer av organ är mycket stora. Den lägsta andelen kvinnor finns i Blekinge län med 25 procent. Jämtlands län hade med 45 procent den högsta andelen kvinnor. Bäst representerade har kvinnorna varit i forsäkringskassornas styrel-

och sämst i skogsvårdsstyrelserna. ser

Kvinnorepresentation i fackföreningarna

Trots att fackföreningarna inte är en del av den ekonomisk-politiska makten på sätt riksdag och utskott tas de upp här. Fack-

samma som föreningarna har också stor betydelse för hur inkomster fördelas mellan kvinnor och män t.ex. genom satsningar på låglönegrupper och särskilda kvinnopotter.

Utvecklingen av kvinnors representation har gått långsammare inom fackföreningarna än i de politiska partierna. Men ett genombrott ägde under l980-talet. Då utsågs flera kvinnor höga positioner

rum både inom LO och TCO och andelen kvinnor ökade i respektive organisations kongress, representantskap och styrelse.

Den fackliga organisationsgraden är hög i Sverige. 83 procent av alla anställda är med i facklig organisation. Kvinnor är i högre grad

en än männen fackligt organiserade. 87 procent av arbetarkvinnorna är organiserade och 83 procent männen. Bland tjänstemännen är mot-

av svarande siffror 85 procent för kvinnorna och 77 procent för männen.

Antalet kvinnor som är med i facket har ökat kraftigt under 1960och 1970-ta1en, vilket har ett samband med kvinnors ökade arbetskraftsdeltagande. Mellan 1990 och 1996 har antalet kvinnliga och

24 avsnitt bygger på Bergqvist, SOU 1997:135.

Detta

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

manliga medlemmar i LO minskat och antalet män i TCO minskat något, vilket beror den minskade sysselsättningsgraden. Idag utgör kvinnorna nästan hälften av LO:s medlemmar, eller 46 procent,

medan de är i majoritet i TCO, 60 procent. Trots likheter i organisationsgrad skiljer sig kvinnors och mäns förbundstillhörighet hel del.

en Förbundstillhörigheten är en avspegling av den könssegregerade

arbetsmarknaden. Mycket få fackförbund liksom få yrken har en någorlundajämn könsfördelning.

Utvecklingen av andelen kvinnor i fackföreningarnas beslutande organ har gått betydligt långsammare än medlemsutvecklingen. I tabellen nedan har en kvot bildats mellan männens andel bland medlemmarna och deras andel i beslutande En kvot 1 betyder att

organ. andelen män bland representanterna är lika stor som andelen män bland medlemmarna. En andel över 1 betyder att män är överrepresenterade bland representanterna. Som framgår tabellen har mäns

av överrepresentation varit lägst bland kongressdelegaterna. l representantskapet och i styrelserna har mäns överrepresentation minskat mellan 1975 och idag. Det gäller särskilt LO:s representantskap och styrelse. 1styrelsen fanns ingen kvinna 1975.

Tabell 26 Andel kvinnor bland medlemmarna, procent, samt mäns repre-

sentation 1kongress, representantskap och styrelse iförhållande

till andel medlemmar, LO och TCO

Medlemmar Kongress Representantskap Styrelse

LO TCO LO TCO LO TCO LO TCO

- LO:skongresserhölls 1971,1981och 1996. Källa: Beräknat från Bergqvist 1997, tabell

Med tanke på att TCO har rykte om sig att vara mera kvinnovänligt än LO, är det möjligen ett överraskande resultat att männens överrepresentation idag är mindre inom LO än TCO. Det innebär att i forhållande till sin andel bland medlemmarna är kvinnorna sämre representerade inom TCO än i LO.

Lättare bli VD än chefitjéinsteman i intresseorganisation

l slutbetänkandet från utredningen kvinnorepresentation Var-

om — annan damernas, SOU 1987:19 pekade man vikten av synlighet.

— Synliggörande, dvs. ett ifrågasättande av enbart män som ledare, har haft stor betydelse för ökningen av andelen kvinnor inom politiken. Även fackforeningarna ställdes då för första gången på allvar

till svars

Välfärdsstaten

och staten skärpte sina krav på en jämnare könsfördelning bland de ledamöter organisationerna föreslog till statliga styrelser. Den nya skärpta inställningen fick omedelbara effekter.

Inom de synliga delarna av organisationerna har den kvinnliga representationen kontinuerligt ökat, även om det fortfarande är en bit kvar tills andelen kvinnor motsvarar medlemsandelen. Man kan dock undra i vilken utsträckning jämställdheten genomsyrar organisationerna.

Ett tecken på att det inte står så väl till med jämställdheten i organisationerna är att praktiskt taget samtliga chefstjänstemän i intresseorganisationerna är män. Intresseorganisationer är ett bredare begrepp än enbart fackföreningar, dit räknas också t.ex. politiska partier, arbetsgivarorganisationer, humanitära organisationer och idrottsförbund. Chefstjänstemän i intresseorganisationer fattar beslut, leder och samordnar verksamheten i intresseorganisation; svarar för förhandlingar, intressebevakning och information; planerar och organiserar rekrytering och fortbildning; representerar organisationen och dess medlemmar i utredningar, uppvaktningar, remisser o.dyl. Förbundschef, förbundsdirektör, förbundsordförande, förhandlingschef, generalsekreterare, kanslichef och organisationschef räknas i kategorin.

Enligt SCB:s undersökning var chefstjänstemän i intresseorganisationer den kategori som hade lägst andel kvinnor 4 procent. På

— andra plats kommer verkställande direktörer, verkschefer m.fl. med 9 procent. Det är alltså svårare för kvinnor att bli chefstjänstemän i intresseorganisationer, dvs. bland annat i fackföreningar och politiska partier, än att bli verkställande direktörer, verksamhetschefer m.m. vid större företag eller myndigheter. Om detta är riktigt kan man undra hur genuint intresset för faktisk jämställdhet är.

Påverkas politiken,

och i så fall hur, fler kvinnor i politiken

av Huruvida fler kvinnliga politiker medför en annorlunda politik är omdiskuterat både bland forskare och i allmän politisk debatt. Många

att i ett historiskt perspektiv har kvinnors insatser inom politimenar ken haft avgörande betydelse för kvinnor män och barn.

Att kvinnor var politiskt aktiva tidigt har de senaste årens forskning kring den svenska kvinnorörelsen visat. Det fanns ett myller av organisationer och kvinnlig politisk aktivitet som står i skarp kontrast

25SCB, 1997, 106.s. 2°SCB, 1997, s.

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

till den bild tidigare forskning ofta förmedlat- av fogliga kvin-

som noförbund som följer sina partier, svag facklig organisering och en obetydlig verksamhet i övrigt. En motbild börjar växa fram som visar att kvinnor har varit aktiva de mest skilda områden, i de mest varierande frågor och former.

Kvinnor har haft betydelse for politiken for det första genom att de fort frågor den politiska dagordningen. Kvinnorna stötte i

upp nya sina vardagsliv på problem som männen inte ville/kunde formulera, än mindre finna lösningar på. Det kunde gälla makten över pengarna i familjen, frånvaron manlig försörjare, manligt mostånd mot

av en kvinnor i lönearbete, prostitution, behovet barnbegränsning, hem-

av arbetets organisering, barnens tillsyn frågor som olika sätt

osv. aktualiserade kvinnors villkor och relationen mellan könen, ett personligt och/eller samhälleligt plan."

Kvinnor spelade t.ex. viktig roll for tillkomsten av lagen som

en förbjöd avskedande kvinnor grund av giftermål och havande-

av skap och sannolikt var det kvinnornas påtryckningar som låg bakom beslutet att utbetala moderskapspenningen direkt till modern och inte till fadern, vilket det gängse i övriga Europa. De gjorde också

var stora insatser i behörighets- och likalönsfrågorna.

Men kan inte något enkelt sätt dela upp kvinnor och män i

man två enhetliga med olika intressen. Konflikt- och intressedim-

grupper ensioner kan sällan enbart beskrivas i termer av kön, klass, etnicitet etc. utan varje individ är samtidigt bärare flera egenskaper. Kvin-

av

och män från t.ex. LO eller socialdemokraterna kan tänkas ha ett nor gemensamt intresse att försvara den generella välfärdsstaten, men

av ha olika uppfattningar vad främst ska prioriteras. Även

om som om inte på förhand med säkerhet kan uttala oss om vilka förändringar fler kvinnor ledande positioner innebär för innehållet i besluten, så kan

med säkerhet fastställa att när kvinnors närvaro ökar så ökar möjligheterna for kvinnor att driva sina intressen.

Att sträva efter att öka andelen kvinnor ledande positioner betyder inte att utgår från att kvinnor har särskild uppsättning

man en intressen, att de kommer att begränsa sin uppmärksamhet till vissa specifika frågor, att de representerar endast kvinnor eller att en särskild politik blir resultatet deras närvaro. Tvärtom, kvinnor liksom

av män, skiljer sig flera olika sätt, bl.a. efter politisk övertygelse, klasstillhörighet, yrke, etnicitet och därför representerar kvinnor medborgarna på sätt män. Men eftersom kvinnor utgör hälf-

samma som

27Carlsson Wetterberg, sou 1997:113. 2 Carlsson Wetterberg, sou 1997:113; Ohlander, 1997. 2°Palme, 1969, 91.s. 3° 215r.

Bergqvist, sou 1997:135, s.

Välfärdsstaten

ten av befolkningen och hälften av medborgarna, bör kvinnor inneha hälften av de positioner som bl.a. utformar de regelverk som avgör hur offentliga medel skall fördelas och användas.

l den mån kvinnliga politiker och ledare har olika bakgrunder och erfarenheter än sina manliga kollegor, kan de också vidga debatten och beslutsunderlaget. Utifrån sina erfarenheter kan kvinnor erbjuda andra insikter, introducera nya överväganden och frågeställningar. Ett par exempel är att barnomsorgens och kvinnojourernas utbyggnad i olika kommuner under 1980-talet visar sig hänga samman med andelen kvinnor i kommunalpolitiken. Ett ökat engagemang av kvinnor i facken innebär att kvinnorna själva är med och bestämmer hur löner-

sätts och ett synliggörande kompetens i kvinnors arbeten. na av

Välfárdssamhällets framväxt

Från att ha varit Europas fattigaste länder under första hälften

ett av av 1800-talet har Sverige utvecklats till att bli ett rikt välfärdsland. Ett viktigt inslag i denna process har varit att en växande andel av samhällets resurser har tagits om hand av det offentliga stat, kommuner, landsting. Dessa resurser har sedan använts for att producera tjänster i offentlig regi utbildning, hälso- och sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg m.m.. Men de har också använts för transfereringar, främst till de icke yrkesverksamma i form av pensioner, barnbidrag, bostadsbidrag, arbetslöshetsunderstöd m.m. Från att ha utgjort mindre än 10 procent av BNP vid sekelskiftet har de offentliga utgifterna ökat till över 70 procent i början 1990-talet.

av

Det tycks finnas en klar tendens att de offentliga utgifterna har gått från generella utgifter som varit lika för alla till att alltmer riktas mot särskilda åldrar. Tabellen nedan visar hur de offentliga utgifterna fördelar sig olika kategorier; nattväktarstat, livscykelomfördelningar, riskförsäkriitgar och stöd till genuint svaga för åren 1920, 1950 och 1990.

Med nattväktarstat avses utgifter för allmänna offentliga tjänster, försvar samt samhällsskydd och rättsväsende. I livscykelomfördelande utgifter ingår föräldraförsäkring, barnbidrag och bidragsförskott, daghem och fritids, utbildning, studiebidrag, ålderspension, delpension och äldreomsorg. l utgifter för riskförsäkring ingår sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring, förtidspension, arbetslöshetsförsäkring inklusive KAS, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och sjukvård. l stöd till de svaga ingår utgifter för högkostnadsskydd sjukvård, handikapper-

Hedlund, sou 1997:114. ’2 sou 1997:135.

Fürst, 33Detta avsnitt bygger på Ohlsson, SOU 1998:3.

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

sättning, vårdbidrag, bostadsbidrag och socialbidrag, pensionstillskott, KBT, bistånd och flyktingmottagning.

Tabell 27 De Jffentliga utgifterna i Sverige l 920,

1950 och 1990, procent.

1920 1950 1990 Nattväktarstaten 41 16 Livscykelomfördelande 30 38 45 Riskförsäkring 13 14 30 Stödtill desvaga 6 6 9 Summa 100 100 100 Källa: Ohlsson, SOU 1998:3.

Det framgår klart att itattväktarstatsutgifterna realtivt sett minskat kraftigt, medan de livscykelomfördelande utgifterna och utgifterna för riskförsäkriitg, har ökat över tiden. Tabellen visar också att stödet till de svaga varit förhållandevis litet och dessutom i relativa termer någorlunda stabilt över tiden.

För det andra har det skett stora relativa förskjutningar över tiden i utgifterna i riktning från yngre skola, barnbidrag, barnomsorg till de äldre pensioner, sjukvård, äldreomsorg. Men även de i yrkesverksam ålder har ökat sin andel av de offentliga utgifterna över tiden. Detta framgår tabellen nedan, där ett försök har gjorts att ålders-

av fördela de livscykelomfördelande utgifterna, utgifterna för riskförsäkring samt stödet till de tre stora åldersgrupper.

svaga Tabell 28 Oflentliga utgifter livscykelomfärdelande, riskförsäkring

och städ till de svaga efter ålder, procent.

Källa: Ohlsson, SOU 1998:3.

Det finns också ett könsmönster i de offentliga utgifterna, i det

som närmaste utjämnats över tiden. År 1920 tog männen i genomsnitt i

anspråk 35 procent de offentliga utgifterna än kvinnorna, år

mer av men 1990 var det 10 procent Till de beror utjämningen mellan

mer. en kvinnor och män större del utgifterna idag går till de äldre

att en av och att kvinnor lever längre än män. År 1920 capita utgifterna

var per ungefär lika höga for de äldre for de År 1990 tog de äldre i

som unga. anspråk 2,5 gånger så mycket de capita basis.

som unga per

I45

Välfärdsstaten Småbarnsmödrar i snålblåst

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Tabell 29 Offentliga utgifter livscykelomfärdelande, riskförsäkring och stöd

till de svaga per capita, män och kvinnor, index.

1920 1950 1990 Kvinnor 100 100 100 Män 135 127 110 Källa: Olsson 1997

Därmed övergår till att studera transfereringarnas fördelning mellan kvinnor och män idag.

Kvinnors och mäns inkomster från välfárdsstaten

Framväxten av välfardsstaten och socialförsäkringssystemen beskrivs ofta som ett resultatet arbetarrörelsens kamp för ett jämlikt

av mer samhälle. Andra förklarar utvecklingen i

termer av modernisering

och industrialisering. I båda fallen bortser ifrån att välfärdssta-

man tens framväxt, industrialiseringen och moderniseringen hade mycket olika effekter för kvinnor respektive män. Männen omvandlades till industriarbetare och kvinnoma till hemmafruar.3’

Under de senaste decennierna har forskning välfardsstaten

om varit inriktad på att studera inkomstskillnader i olika länder och i vilken utsträckning socialförsåkringssystemen minskar dessa. Man undersöker då inkomstspridningen mellan hushåll, vilket innebär

att man ser familjen som en enhet med gemensamma intressen där inkomsterna läggs i en gemensam pott och fördelas lika mellan familjemedlemmama. Det är utgångspunkt förbigår inkomstskillnader mel-

en som lan kvinnor och män och kvinnors ekonomiska beroende män.

av

Även förhållandet mellan välfárdsstaten och kvinnor har dock

studerats. Amerikanska och europeiska välfardsstatsforskare pekar ofta på de framsteg skandinaviska kvinnor gjort i form sociala och eko-

av nomiska rättigheter. När olika välfárdsstaterjämförs finner i all-

man mänhet att de skandinaviska länderna är de mest kvinnovänliga.38

Välfårdsstatens genusansikte

Skandinaviska forskare pekar oftare på välfardsstatens dubbla karaktär i förhållande till kvinnor: den har både frigörande potential

en

34Esping-Andersen, 1990. 35Wilensky, 1975. 36Detta avsnitt bygger på Nyberg SOU 1997:87.

. 37Wilensky, 1975; Esping-Andersen .l990; Smeeding m.f1. .1990. 38Lewis, 1993; Siaroff, 1994; Walby, 1994; Duncan, 1996; Sainsbury, 1994, 1996.

l47

Välfärdsstaten

samtidigt som den reproducerar maktförhållandena mellan kvinnor och män i former. I de skandinaviska länderna lönearbetar kvin-

nya

i hög grad, de har en egen inkomst, den offentliga barnomsorgen nor är väl utbyggd och i skatte- och transfereringssystemen betraktas kvinnor individer och arbetstagare inte som hustrur och möd-

som — rar. Trots det är maktrelationerna mellan kvinnor och män relativt oförändrade. Medborgaren är en manlig medborgare-arbetare, medan kvinnor tills helt nyligen i huvudsak var medborgare-mödrar. Rättigheterna i förhållande till välfärdsstaten bestäms av graden av lönearbete.

Man kan beskriva utvecklingen som att kvinnor har gått från ett beroende individuella män till beroende välfärdsstaten.

av ett av Andra att gått från ett husmoderskontrakt på 1930-talet till

menar ett jämställdhetskontrakt 1970-talet, att könshierarkin bibe-

men hållits och former segregering skapats. Åter andra talar

nya av om kvinnorna som juniora partners i den skandinaviska välfärdsstaten. Kvinnor integreras i välfärdsstaten endast de beter sig mänf"

om som Samma forskare pekar dock även den skandinaviska välfärdsstatens möjligheter att förändra könsarbetsdelningen, öka jämställdheten och stärka kvinnors ställning. Man talar om den kvinnovänliga Staten," den ljusa bilden och att kvinnorna och staten ingått

en allians.

Ovan nämnda författare diskuterar kvinnors arbetskraftsdeltagande, kvinnors representation i politiken, vårdens organisering, m.m.,

inte transfereringarnas utfall i kronor för kvinnor respektive män. men Det förefaller dock troligt att välfärdsstatens genusansikte visar sig även där. Välfärdsstaten bidrar till att stärka kvinnors ställning, men premierar typiskt manliga beteendemönster och manlig tidsanvändning. Avlönat arbete betraktas viktigare än oavlönat och många

som

välfärdsstatens transfereringar är knutna till löneinkomster. För av maximal utdelning krävs att en individ lönearbetar heltid åtminstone under några decennier. Därmed finns ojämställdhet mellan kvinnor

en och män inbyggd i transfereringssystemen, som har sin grund i könsarbetsdelningen i familjen, den könssegregerade arbetsmarknaden och löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Det är detta vi ska studera nedan.

Hernes, 1987. ° 1990.

Hirdman,

Borchorst Siim, 1987.

Hernes, 1987. 43Hirdman, 1990. 4 Siim, 1990.

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Inkomstbildningen

Innan undersöker hur inkomster fördelas på kvinnor och män beskrivs hur inkomsterna byggs från löner över bidrag och skatter

upp till egen disponibel inkomst.

Till att börja med erhåller individerna inkomster i form av löneinkomster eller näringsinkomst foretagarinkomst samt avkastning på kapital. Dessa inkomster klassificeras som inkomster från marknaden. se figur l nedan, Inkomststruktur.

I nästa steg kommer transfereringar från välfärdsstaten. Kategoriseringen av dessa kan göras och görs på olika sätt. Vårt syfte är att studera fördelningen av inkomster mellan kvinnor och män och delar bidragen i vad kallar lönerelaterade bidrag, pensioner, försörjningsrelaterade generella och behovsprövade selektiva bidrag.

Lönerelalerade bidrag t.ex. sjukpenning, föräldrapenning och arbetsmarknadsstöd är till för att utjämna inkomsterna mellan perioder av lönearbete och perioder av sjukdom, barnledighet och arbetslöshet. Ersättningarna fungerar alltså som en försäkring under tider då

man inte får en lön. Pensionerna är en blandform av lönerelaterade och generella bidrag. ATP-systemet är en form av lönerelaterat bidrag. Man är försäkrad mot inkomstförluster när man går i pension. Folkpensionen och eventuella pensionstillskott är däremot generella bidrag. Själva folkpensionen är lika for alla, alltså oavsett tidigare inkomster. Lönerelaterade bidrag och pensioner är skattepliktiga. I undersökningen skiljer vi inte olika slag av pensioner.

De försÖrjningsre/aterade bidragen barnbidrag och bidragsför-

skott har andra syften. Syftet med barnbidraget är dels att utjämna

inkomsterna mellan familjer med respektive utan barn, dels att trygga barnens uppväxt eftersom hela samhället är beroende av kommande generationers produktion och skatteinbetalningar. Syftet med bidragsförskottet är att barn inte skall drabbas vid en separation eller skilsmässa. Om bara den ena föräldern har vårdnaden om det gemensamma barnet, så har barnet vanligen rätt till underhållsbidrag från den andra föräldern. Om den underhållsskyldige inte kan eller vill betala får barnet ändå ett stöd, bidragsförskottet, från staten. Barnbidrag och bidragsforskott ges i form av generella bidrag utan behovsprövning.

Syftet med de selektiva behovsprövade bidragen social- och bo-

stadsbidrag är att förstärka köpkraften för människor med låga

inkomster och/eller barn. Socialbidragen ska garantera alla medborgare en skälig levnadsnivå. Rätten till socialbidrag beror på den sökandes aktuella ekonomiska situation. Bostadsbidraget är inkomstprö-

Välfärdsstaten

vat och beräknas efter hushållens storlek och det utgår delvis i relation till bostadskostnaden.

Barn-, bostads- och socialbidrag har i denna studie, när det gäller gifta/sammanboende par, delats med hälften till kvinnan respektive mannen. Barnbidrag och bidragsförskott registreras på föräldrarna, inte barnen. Detta gäller även studiebidrag till 16-17-åringar, vilket utgör en liten del av det totala skattefria studiebidraget.

Därtill har vi en kategori, övriga bidrag, som i huvudsak består av skattefria och skattepliktiga studiestöd.

Därefter har vi de negativa transfereringarna. De består främst av inkomst-, fastighets- och förmögenhetsskatt, men inkluderar även återbetalt studielån och underhållsbidrag.

Slutligen har den egna disponibla inkomsten, dvs. inkomsterna från marknaden och välfärdsstaten minus negativa transfereringar.

Figur l Inkomststruktur

Marknaden + Löne-och näringsinkomst

fakt0rink0mst + Ränta

+ Utdelning

+ Reavinst

Väifärdsstaten + Sjukersättning

Lönerelateradebidrag + Föräldrapenning

skattepliktiga + Arbetsmarkn

+ Pensioner

Försörjningsrelateradebidrag+ Barnbidrag

skattefria + Bidragsförskott

Behovsprövadebidrag + Bostadsbidrag

skattefria + Socialbidrag

Övriga âkattepliktigtochskattefrittstudiestöd

+

+ Ovrigaskattepliktigaoch skattefriabidrag

Negativatransfereringar §katt

-

Aterbetaltstudielån

-

Givetunderhållsbidrag

-

Disponibelinkomst

Lönerelaterade bidrag och behovsprövade bidrag skiljer sig både vad gäller ersättningsnivåer, legitimitet och myndighetskontroll. Lö-

‘5 1996.

Ringqvist,

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

nerelaterade bidrag är mer generösa än de behovsprövade. De är kopplade till den lön man har eller har haft och den ekonomiska standard man är van vid. Lönerelaterade bidrag stöds av många och

anses som legitima förtjänade rättigheter. Gentemot behovsprövade bidrag, exempelvis socialbidrag, finns det däremot en djupt rotad misstänksamhet. Viljan att med skattepengar vara med och finansiera behovsprövade bidrag är ofta låg. Lönerelaterade bidrag betalas ut genom enkla standardrutiner, medan behovsprövade bidrag innebär intrång i integritet för den enskilde, mer kontroll och ett visst mått

av godtycke från myndigheternas sida.

Bidragsförskott till kvinnor, arbetsmarknadsstöd till män Tabellen nedan redovisar medelvärdet för olika inkomster går till

som kvinnor och män, fördelat på samtliga av respektive kön 18-64 år i Sverige. De summor som betalades ut under 1994 till kvinnor respektive män har dividerats med hela antalet kvinnor respektive män i ålderskategorin.

Tabellen visar att både kvinnor och män i medeltal får 17 000 till 18 000 kr från lönerelaterade bidrag. Pensionerna uppgick till 11 000 kr för kvinnor och 12 000 kr för män. De försörjningsrelaterade bidragen var 6 000 kr för kvinnor och 3 000 kr för män. De behovsprövade var 4 500 kr för kvinnor och 3 000 kr för män.

Resultatet är inte förvånande. Kvinnor får mer av de försörjningsrelaterade och behovsprövade bidragen och män mer av de lönerelaterade inklusive pensioner. Om vi bortser från pensioner får dock kvinnor och män ungefär lika mycket av de lönerelaterade bidragen. Män får alltså inte högre belopp trots att de lönearbetar mer och trots att män har högre löner än kvinnor. Skälen är att beloppen inte bara

avgörs av lönenivån, utan också av hur många som får sådana inkomster och under hur lång tid.

4° Halleröd, 1996.

Välfärdsstaten Tabell 30 Medelinkomsten för samtliga kvinnor och män, kr, samt kvinnors

medelinkomst som andel av mäns, procent, l 8-64 år, 1994.

Kvinnor Män Andel Lönerelateradebidrag

Försörjningsrelateradebidrag

Behovsprövadebidrag

Övrigabidrag

somsubvention denunderhållsskyldige Källa: SCB, bearbetning av Inkomstfördelningsundersökningen.

Föräldrapenning utbetalas till en mycket högre andel kvinnor än män, kvinnor har den under längre perioder och de får därmed också högre belopp i medeltal. Sjukersättning går också till en större andel kvin-

de manliga mottagarna av sjukersättning får högre belopp. nor, men Medelvärdet för kvinnor respektive män blir därmed ungefär lika högt.

Arbetsmarknadsstöd utgår med ett högre belopp till män än till kvinnor. En förklaring är att mäns öppna arbetslöshet var högre än kvinnors år 1994, 9,1 procent respektive 6,7 procent.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Pensionerna är den transferering idag tydligast avspeglar

som skillnaderna i löneinkomster mellan kvinnor och män. Mäns pensioner är mycket högre än kvinnors. Det blir ännu tydligare inklu-

om derar även de över 65 år. För samtliga i åldern 18-64 år uppgick kvinnors medelpension till 91 procent männens år 1994 och till

av 132 procent år 1975. Den höga andelen år 1975 beror på större

att en andel kvinnor 12 procent än män 7 procent hade pension. Andelen kvinnor var högre även år 1994, är skillnaden betydligt

men nu mindre, 15 procent respektive 13 procent.

Sammanfattningsvis finns det inget enkelt samband mellan könsskillnader i löneinkomster och de belopp kvinnor och män i

som medeltal under ett år får från olika lönerelaterade bidrag. Männens högre löneinkomster avspeglas i de lönerelaterade bidragen sjukersättning, arbetsmarknadsstöd och pensioner på så sätt att de mottagande männen får högre belopp än de mottagande kvinnorna. Men kvinnorna får mer från föräldraförsäkringen eftersom en större andel kvinnor får sådana belopp. En större andel kvinnor än män får också sjukförsäkring. Det innebär att sjukförsäkringen inte endast omfördelar mellan perioder av lönearbete och lönearbete, vilket är deras primära syfte. De omfördelar också mellan Iåg- och höginkomsttagare, och därigenom även mellan kvinnor och män, eftersom risken att drabbas

av sjukdom är större bland kvinnor och låginkomsttagare än bland män och höginkomsttagare. Även arbetsmarknadsstödet omfördelar mellan låg- och höginkomsttagare eftersom risken att bli arbetslös är större bland de förstnämnda än de sistnämnda. Det omfördelar däremot inte mellan kvinnor och män eftersom män i högre grad är arbetslösa än kvinnor.

Pensionerna avspeglar tydligast löneskillnaderna mellan kvinnor och män eftersom de bygger på manlig tidsanvändning under lång tid. Det bör dock påpekas att de lönerelaterade bidragen, till skillnad mot de försörjningsrelaterade och de behovsprövade, är skattepliktiga.

Fler skall leva på kvinnors inkomster

Resultaten ovan kan emellertid diskuteras. Frågan är barnbidrag

om och bidragsförskott skall inkluderas i föräldrarnas inkomster

——man skulle också kunna se dem som barnens inkomster.

Anledningen till att kvinnor får mer bidragsförskott och barnbidrag är att det finns fler ensamstående mödrar än ensamstående fäder. Betraktar bidragsförskott och barnbidrag barnens inkomster blir

som skillnaden i försörjningsrelaterade bidrag mellan kvinnor och män mycket mindre. Eftersom bidragsförskott går till den förälder har

som vårdnaden, om den underhållsskyldige föräldern inte kan eller vill betala, skulle man också kunna betrakta bidragsförskotten

som en

ll SOUl998:6

Vá/fäirdsstalen

subvention till den Linderhållsskyldige. Gör man det får kvinnor och män i stort sett lika stora belopp i bidrag från välfärdsstaten, 42 500 kr till kvinnorna och 4l 800 till männen se Föregående tabell.

Att kvinnor får mer behovsprövade bidrag beror främst bostadsbidragen, vilket också har ett samband med vård barn. 38

av procent av bostadsbidragen i vårt material går till ensamstående föräldrar. Sammantaget innebär det att kvinnor och män totalt sett får ungefär lika höga belopp från välfärdsstaten.

Siffrorna i tabellen är också missvisande i den meningen att de inte tar hänsyn till hur många personer som skall dela på inkomsten. Det är fler personer som får del av kvinnornas transfereringar än männens, eftersom de ensamstående mödrarna är betydligt fler och i genomsnitt har fler barn än de ensamstående fäderna. Ungefär 300 000 fler barn finns bland kvinnorna än bland männen. Det betyder att ca tolv procent fler personer skall försörjas kvinnornas inkomster än på männens. Tar man hänsyn till detta så blir skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomster från välfárdsstaten marginell.

Är kvinnor beroende välfärdsstaten än män

mer av Ibland hävdas det att kvinnor är mer beroende av välfärdsstaten än män. Kvinnor har gått från ett beroende av enskilda män till ett beroende staten." Man syftar då främst på den offentliga sektorns

av tjänsteproduktion som har förändrat kvinnors och barns liv mer än mäns. Den offentliga sektorn utgör i de skandinaviska länderna i hög grad kvinnors arbetsmarknad och är, menar många, också till stora delar en förutsättning for att kvinnor skall kunna kombinera barn och lönearbete. I andra länder är kvinnor mer beroende av välfärdsstatens socialbidrag och andra transfereringar. l vilken utsträckning är då svenska kvinnor och män beroende av välfärdsstatens transfereringar idag

Svaret beror naturligtvis vad som menas med beroende. Om man räknar ut hur stor andel av den totala inkomsten som kommer från välfärdsstaten så är kvinnor mer beroende än män. Det gäller oavsett om vi ser till kategorin 18-64 år eller till samtliga kvinnor och även om barnbidrag och bidragsförskott ses som barnens inkomster. Kvinnors större beroende beror dock främst på att deras inkomster från marknaden är mycket lägre än mäns, inte att kvinnor får större belopp i kronor räknat än män i transfereringar.

I antal kronor är det belopp som går till kvinnor 18-64 år högre än mäns. Tar hänsyn till att vissa inkomster slussas vidare från kvinnorna till barnen, eller till antalet personer som skall försörjas på in-

Hernes, 1987.

.SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

komsterna, eller betraktar bidragsförskotten subvention till som en den underhållsskyldige, så får kvinnor och män 18-64 år i stort sett samma belopp. Utökar kategorin till att omfatta samtliga kvinnor och män, dvs. oavsett ålder, går i medeltal högre belopp till män än till kvinnor, 46 000 kr respektive 44 000 kr. Tar därutöver hänsyn till barnens inkomster eller hur många skall dela på inkomsterna som blir skillnaden ännu större.

Tabell 31 Medelinkomst samt andel medelinkomsten från marknaden av respektive välfärdsstaten av bruttoinkomsten, l 994. 18-64 Samtligaåldrar, år-0 Kvinnor Män Kvinnor Män Marknaden Kr 109575 167175 70 225 109096 Andel,% 71 70 välfärdsstaten Kr 44 399 39 850 44 371 46 434 Andel,% 29 19 39 30 Totalt Kr 153974 207 025 114 596 155530 Andel,% 100 100 100 100 Källa: SCB, bearbetning av Inkomstfördelningsundersökningen.

Sammanfattningsvis är kvinnor beroende välfárdsstaten mer av om man mäter beroendet som andel av inkomsten eftersom kvinnor har lägre löneinkomster, mäter man beroendet i antal kronor så är män mer beroende.

Minskat beroende män av Om jämför med år 1975 så borde, kan tycka, kvinnors ökade man lönearbete och mäns minskade ha inneburit att kvinnors beroende av välfårdsstaten minskat och mäns ökat. Så är dock inte fallet. Transfereringamas andel av den totala inkomsten har ökat mellan åren 1975 och 1994 för både kvinnor och män, dvs. båda könen får större en andel av sina inkomster från välfärdsstaten idag än tidigare. Ökningen är större för män än för kvinnor. Resultatet kan tyckas paradoxalt eftersom utvecklingen löneav arbetet är helt olika för kvinnor och män. Män lönearbetar mindre idag än på 1970-talet. En större andel män är t.ex. idag förtidspensionerade. Männens löneinkomster har minskat och detta inkomstbortfall har ersatts transfereringar främst i form arbetsmarknadsstöd och av av pensioner.

Välfärdsslaten Tabell 32 Andel av medelinkomsten från marknaden respektive

välfärdsstaten av brutloinkomsten, procent, 1975 och 1994.

Kvinnor Män

1975 1994 1975 1994 18-64

0-

Källa: SCB, Inkomstfördelningsstudien.

Kvinnorna lönearbetar mer idag än 1970-talet och deras löneinkomster är högre, men de får ändå en större andel av sina inkomster från välfardsstaten. Det beror bl.a. på att i och med att kvinnor lönearbetar får de också del av de lönerelaterade transfereringarna i högre grad. Den främsta förklaringen både vad gäller kvinnor och män är dock välfardsstatens expansion som innebär att transfereringarna generellt har vuxit.

Sammanfattningsvis är kvinnor mer beroende av välfårdsstaten än män när beroendet uttrycks som andel av den totala inkomsten. Det beror främst att kvinnor har lägre inkomster från marknaden än män. Ser vi till hela befolkningen får män något högre belopp än kvinnor. För kvinnor har utvecklingen inneburit ökade löneinkomster och ökade bidrag från välfärdsstaten, och därmed minskat beroende

män. Det är betydande skillnad att vara beroende av välfärdsav en staten som löntagare och mottagare av transfereringar än att vara beroende enskild För männen har utvecklingen gått mot

av en man. minskade löneinkomster och ökat beroende av välfárdsstaten.

Minskar välfärdsstaten

inkomstgapet mellan kvinnor och män Budgetpropositionen för år 1997 konstaterar att spridningen av löneinkomster är den faktor som har störst fördelningspolitisk betydelse och att ett viktigt mål i regeringens politik är att minska inkomstklyftoma. Vi vet att det är stora skillnader i löneinkomster mellan kvinnor och män. Utjämnar välfärdsstaten dessa skillnader eller förstärker den dem

4 Prop. 1996/97:1, 50.

s.

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Vi undersöker detta genom att jämföra kvinnors andel av mäns ;marknadsinkomster med kvinnors andel av mäns disponibla inkomster. Disponibel inkomst är marknadsinkomster plus transfereringar minus negativa transfereringar skatter m.m.. Med disponibel inkomst menas kvinnors respektive mäns egna disponibla inkomst, således inte familjens disponibla inkomst.

Tabellen nedan visar att kvinnornas inkomster från marknaden har ökat med 30 000 kr i fasta priser mellan åren 1975 och 1994, medan männens minskat med 14 000 kr. Kvinnornas medelinkomst från marknaden uppgick år 1975 till 44 procent av männens och den disponibla inkomsten till 58 procent. Välfárdsstaten utjämnade alltså inkomstskillnaderna mellan könen.

År 1994 hade kvinnor 66 procent männens marknadsinkomster

av

78 procent deras disponibla inkomster, vilket innebär att välmen av fårdsstaten också idag minskar inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män. Det betyder dock inte att kvinnor och män har lika höga inkomster. Män har ca 32 000 kr mer i egen disponibel inkomst.

T ransfereringar eller skatter

På vilket sätt utjämnar välfärdsstaten inkomstskillnaderna mellan kö-

med hjälp transfereringar eller med skatter År 1975 betalanen - av de kvinnor 4 200 kr mer i skatt än de ñck i transfereringar. På 1990talet fick de ungefär 5 000 kr mer i transfereringar än de betalade i skatt. Transfereringarna ökade alltså mer än skatten, trots kvinnors ökade lönearbete. Männen betalade båda åren mer i skatt än de fick i transfereringar, men skillnaden minskade mellan åren 1975 och 1994 från -51 000 kr till -20 000 kr bland annat beroende på mäns minskade lönearbete.

Tabell 33 Inkomster samt kvinnors medelinkomst som andel av mäns, I 975

och I 994 samtliga 18464 år, medelvärden, kr, i 1994 års prisnivå.

Kvinnor Män Andel 1975

Marknaden 79 030 181 168 43,6

+ Transfereringar 100094 197851 50,6

- Skatterm.m.

Disponibelinkomst 74 812 130085 57,5 1994

Marknaden 109575 167 175 65,5

+Transfereringar 153974 207025 74,4

- Skatterm.m.

Disponibelinkomst 114 956 146894 78,3

Källa: SCB, lnkomstfördelningsstudien.

Välfärdsstaten

År 1975 hade skatter och transfereringar ungefär lika utjämnande stor effekt mellan kvinnors och mäns inkomster. År 1994 hade transfereringarna större betydelse än skatterna. Det beror dels på att kvinnor betalar skatt idag än tidigare och männen mindre, dels på skattemer reformen 1990/91. Den avsågs fördelningsmässigt neutral att vara mellan olika hushåll förändringar både skatte- och bidragsgenom av systemen. Det är dock tveksamt om den fördelningsmässigt var neutral ur ett könsperspektiv eftersom kvinnor har lägre löneinkomster än män skattesystemets utjämningspotential har nämligen minskat på- tagligt. Det har dock motverkats höjda bidrag, vilket innebär att av bidragen fått central roll for omfordelningen inkomster. en mer av

Kvinnors trefjärdedelssamhälle på 1970-talet,

männens idag

Praktiskt taget alla kvinnor och män i åldersgruppen 18-64 år har idag en egen disponibel inkomst. Så det också 1970-talet. Bara var omkring 4 procent av kvinnorna saknade disponibel inkomst år 1975. Trots att kvinnor då lönearbetade i mindre utsträckning hade de en egen inkomst i form av t.ex. barnbidrag samt i viss mån också räntor m.m. En mycket stor andel, en fjärdedel, hade dock disponibel inen komst under 40 000 kr. År 1994 det knappt 4 hade så var procent som låga inkomster. För männen det ungefär andel båda åren, var samma nämligen strax under 4 procent. Bland män har inkomstspridningen ökat. Fördelningskurvan är flackare år 1994 än år 1975. För kvinnor har det motsatta inträffat. Kurvan for år 1975 med två inkomsttoppar har år 1994 ersatts med en kurva som i stort liknar den for män år 1975. År 1975 inkomstvar spridningen större bland kvinnor än bland män, idag är det tvärtom.

° sou 1995:104.

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Diagram Fördelning individuell disponibel inkomslfär samtliga 18-64 år

av

beräknat i I994 års prisnivå.

0 100 200 300 400 500 Tusen kronor

400 500 Tusen kronor

Källa: SCB, lnkomstfördelningsundersökningen.

Det hävdas ibland att trefjärdedelssamhället inte bara är väg

det är redan här. Att döma de förändringar som visas i diagram

av inföll kvinnornas trefjärdedelssamhälle 1970-talet, medan fördelningen är betydligtjämnare idag. Det är dock möjligt att denna period

relativ kvinnlig jämlikhet blir kort. Skillnaderna mellan män tycks av trendmässigt ha ökat sedan början 1980-talet, medan inkomst-

av spridningen för kvinnor sjönk påtagligt fram till 1988 och var konstant fram till 1990.5 Vad hände mellan åren 1990 och 1994

som känner vi inte till. Mot bakgrund utvecklingen arbetsmarknaden

av är sannolikheten stor att inkomstskillnaderna även mellan olika kategorier kvinnor har ökat under 1990-talet.

av

5°Sander Holmer, 1996. 5‘ Björklund, 1992.

Välfärdsstaten

Jämställda, kvinno- respektive mansdominerade inkomster Sammanfattningsvis visas i tabellen nedan olika slag inkomster

av uppdelade kvinnodominerade, jämställda och mansdominerade inkomstslag. Som jämställda räknas inkomstslag där inget kön har mindre än 40 procent av inkomsterna.

Tabell 34 Kvinnodominerade, jämställda och mansdominerade inkomstslag,

miljarder kr, samt kvinnors inkomster andel mäns, procent,

som av

samtliga åldrar 0 år l 994.

—,

Kvinnor Män Andel Kvinnodomineradeinkomstslag

Jämställdainkomstslag

Mansdomineradeinkomstslag

Negativatransfereringar

Källa: SCB, bearbetning av lnkomstfördelningsundersökningen.

Tabellen visar att inkomsterna speglar könsarbetsdelningen i familjen och arbetsmarknaden. Kvinnor får än män bidragsforskott

mer av och föräldrapenning men inte av barnbidrag, eftersom det för

sam-

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

manboende fördelats lika på kvinna och män. Männen får därpar emot mer av inkomsterna från arbetsmarknadsutbildning och näringsinkomst. Jämställd fördelning har förutom barnbidragen även skattefritt studiestöd, socialbidrag, sjukersättning, pensioner, ränta ut-

delningar, reavinst och arbetslöshetsersättning.

Marknaden står för merparten de totala inkomsterna för både av kvinnor och män. Av 757 miljarder kronor i löner, foretagarinkomster och kapitalinkomster går knappt 40 procent till kvinnor och resterande 60 procent till män. Minst går till de kvinnodominerade inpengar komstslagen och mest till de mansdominerade. Det sistnämnda beror dock att rubriken löner hamnar precis under 40-procentsgränsen förjämställda inkomster. En mycket stor andel transfereringarna, 56 procent, består av av pensioner. 24 procent av lönerelaterade bidrag, 7 procent behovsav prövade och 6 procent försörjningsrelaterade. Återstår 7 av procent övrigt. Av de negativa transfereringarna, dvs. i huvudsak skatt, står kvinnor för 38,5 procent och männen för resterade 61,5 Av procent. den disponibla inkomsten går 45 procent till kvinnor och 55 procent till män.

Kvinnor, män och inkomster

Kvinnors och mäns inkomster måste ett resultat vad ses som av som sker i familjen, på arbetsmarknaden och i välfardsstaten. Könsarbetsdelningen mellan avlönat och oavlönat arbete innebär att kvinnor ägnar mer tid till oavlönat arbete och mindre tid till avlönat arbete än män. Arbetsmarknaden är könssegregerad och lönen kvinnodominerade arbetsplatser och befattningar är lägre än mansdominerade arbetsplatser och befattningar. Kortare lönearbetstider och lägre löner innebär att kvinnor har lägre löneinkomster än män, samtidigt som fier individer skall försörjas på kvinnors inkomster. Kvinnor får i högre grad än män del de försörjningsrelaterade och behovsprövaav de bidragen. Män får i högre grad än kvinnor de lönerelaterade biav dragen inklusive pensioner. Kvinnors och mäns inkomster skiljer sig alltså både vad gäller storleken och varifrån de kommer. Hittills har vi diskuterat i termer kvinnor och män. I det avsluav tande avsnittet utökar vi kategorierna och jämför ensamstående och sammanboende kvinnor och män samt kvinnor och män med och utan barn.

Välfärdsstalen

Lönearbete

Vem försörjer sig på lönearbete kan diskuteras. Vanligtvis ansom vänds andelen i arbetskraften ett mått detta. I arbetskraften som ingår dock förutom de i arbete, även de är frånvarande från som jobbet grund sjukdom, föräldraledighet m.m. men också de arav betslösa. De frånvarande försörjer sig med hjälp av sjukpenning, föräldrapenning och arbetslöshetsunderstöd från välfärdsstaten och inte lön. Ett annat mått vem som försörjer sig lönearbete som av skulle kunna användas är de i arbete. Det säger dock inget om lönearbetets omfattning.

Medelarbetstid per person z befolkningen

Ett sätt att mäta i vilken utsträckning olika kategorier försörjer sig gelönearbete är att mått använda medelarbetstiden per person nom som i befolkningen, dvs. den totala tid som ägnas lönearbete utslaget de är i arbete, frånvarande, arbetslösa och står utanför arbetssom kraften. Medelarbetstiden person i befolkningen fångar upp skillper nader mellan olika kategorier i befolkningen i alla dessa avseenden. Mätt detta sätt lönearbetar män i samtliga kategorier mer än kvinnor. Men sammanboende kvinnor och män lönearbetar mer än ensamstående och sammanboende kvinnor utan barn och i lika hög grad ensamstående män utan barn. En orsak tycks vara att samsom manboende kvinnor och män har en starkare ställning arbetsmarknaden än ensamstående. Traditionellt har gifta kvinnor lönearbetat i lägre utsträckning än ensamstående kvinnor och mindre än män. Mätt som medelarbetstid i befolkningen så är detta inte längre fallet. Sammanboenper person de kvinnor utan barn har idag större möjligheter att försörja sig gelönearbete än ensamstående kvinnor utan barn och lika stora nom möjligheter ensamstående män utan bam. som

Tabell 35 Medelarbetstid per person i befolkningen, l 994. Ensamstående Sammanboende Kvinnor Män Kvinnor Män Utanbam 25-44 23,1 25,1 25,7 30,1 45-54 24,4 25,5 25,2 33,0 Medbarn 0-6 14,7 22,8 15,0 30,8 7-16 22,9 30,6 24,6 33,3 Källa: Bearbetning av AKU.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Att vårdansvar har betydelse för arbetstiden tydligt

syns genom att kvinnor med barn lönearbetar kortare tid än de utan barn. Bland

sammanboende småbarnsmödrar beror det framför allt att stor andel

en av dem har föräldrapenning. De ingår således i arbetskraften, de

men är inte i arbete.

Ensamstående fäder, får man utgå ifrån, har huvudansvaret för vård av barn. De är en relativt liten ungefär 31 000

grupp, personer, medan de ensamstående mödrarna uppgår till 216 000.52 Arbetsmarknadssituation för ensamstående fäder påverkas deras vårdansvar,

av särskilt om barnen är små, och deras medelarbetstid är betydligt kortare än de sammanboendes. En orsak är att mycket högre andel

en av de ensamstående faderna är arbetslösa. De förefaller drabbas

dels av manlig arbetslöshet beroende på dominerade näringsgrenar

att mans hittills påverkats mest av öppen heltidsarbetslöshet, dels ensam-

av stående småbarnsföräldrars arbetslöshet sannolikt beror på

som arbetsgivarnas ovilja att idag anställa ensamstående småbarnsföräldrar. Ensamstående fader deltidsarbetar i högre grad än sammanboende fader.

Medelarbetstid per 1arbete

person Jämför vi sedan lönearbetstiden för endast de är i arbete så

som lönearbetar kvinnor kortare tid än män, oavsett de är ensamståen-

om de eller sammanboende, om de har barn eller inte. Ensamstående och sammanboende kvinnor 25-44 år och ensamstående och sammanboende småbamsmödrar lönearbetar i medeltal lika lång tid.

Tabell 36 Medelarbetstid per person i arbete, l 994

Ensamstående Sammanboende

Kvinnor Män Kvinnor Män Utan barn 25-44 36,1 40,4 36,3 41,5 45-54 36,4 40,1 34,3 42,1 Medbarn 0-6 30,6 37,6 30,0 41,2 7-16 35,0 40,9 33,3 42,3 Källa: Bearbetning avAKU.

Den vanligaste förklaringen till att kvinnor lönearbetar kortare tid är arbetsdelningen i familjen. Det kan emellertid inte förklara varför

ensamstående kvinnor lönearbetar kortare tid än ensamstående män och varför ensamstående och sammanboende kvinnor 25-44 år lönear-

‘Z Välfärdsprojektet, 1996, 22.s.

Välfärdsstaten

betar lika lång tid. Frågan är i vilken utsträckning arbetstidemas längd och deltidsarbetet är könsstrukturerande faktor den svenska ar-

en betsmarknaden Erbjuder kvinnliga arbetsplatser och befattningar inte endast lägre löner utan också kortare arbetstider Eller beror det på kvinnors deltidsarbetslöshet och/eller att kvinnor i högre grad arbetar oregelbundna arbetstider och därför har kortare arbetstid Om detta vet inte särskilt mycket. Klart är emellertid att arbetsdelning-

i familjen inte räcker som förklaring. en

Löneinkomster

Lönearbetstiden påverkar naturligtvis löneinkomstema. Mäns löneinkomster är i medeltal i samtliga kategorier högre än kvinnors. Ser vi endast till de som har en lön, löntagarna, så minskar kvinnors löneinkomst som andel av mäns i de flesta fall.

l medeltal för samtliga har sammanboende kvinnor och män, med och utan barn, högre löneinkomster än de ensamstående. En orsak till detta är den högre sysselsättningsgraden och lägre arbetslösheten bland de sammanboende. Störst möjligheter att försörja sig genom lönearbete har sammanboende män, samt ensamstående och sammanboende kvinnor utan barn i ålderskategorin 30-49 år.

Ensamstående fader har betydligt högre löneinkomster än ensamstående mödrar, avsevärt lägre än sammanboende fäder. Sam-

men manboende mödrar har högre löneinkomster än ensamstående. Ensamstående mödrar är de har det svårast av alla att försörja sig på

som lönearbete av samtliga.

Tabell 37 Löneinkomster, kr, 1994.

I medeltal,samtliga i medeltal,löntagare

Kvinnor Män Kvinnor Män Ensamståendeutanbarn

Gifta/samboendeutanbarn

Gifta/samboendemedbarn 100210 188047 115893 211 252 Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen.

l64

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Löneinkomsten påverkas således både kön och vårdansvar. Män

av har högre löneinkomster än kvinnor och vård barn minskar lönein-

av komsterna. Att vara sammanboende och dela vårdansvaret påverkar löneinkomsterna positivt. Sammanboende och barn stärker mäns ställning på arbetsmarknaden, medan sammanboende utan barn, stärker kvinnors.

Lönerelaterade

bidrag

Jämför sammanboende och ensamstående kvinnor och män utan barn finner vi att män i samtliga kategorier får högre belopp än kvinnorna. Det gäller däremot inte de har barn.

som

Mot bakgrund av att lönerelaterade bidrag antas gynna män, är det något förvånande att mödrar är de som får de största beloppen de

av lönerelaterade bidragen. För de sammanboende mödrarna beror det föräldrapenningen. De ensamstående mödrarna får dock i

mer arbetsmarknadsstöd än i föräldrapenning. Det gäller i än högre grad de ensamstående fäderna.

Tabell 38 Ldnerelaterade bidrag och pensioner, kr, 1994.

Lönerelateradebidrag Pensioner

Kvinnor Män Kvinnor Män Ensamståendeutanbarn

Gifla/samboendeutanbarn

Källa: SCB, Inkomstfördelningsundcrsökningen.

Pensionerna går i hög grad till männen och beloppen är betydligt högre än de lönerelaterade bidragen. Män har i allmänhet lönearbetat heltid under flera decennier. Deras pensioner är därför mycket högre än kvinnors.

Pensioner och föräldrapenning har det gemensamt att de flesta människor berörs. En mycket stor majoritet blir föräldrar och nästan

Välfärdsstaten

alla blir vi pensionärer. Föräldrapenning och pensioner omfördelar således inkomster mellan perioder av lönearbete och perioder utan lönearbete. Eftersom så stor majoritet av befolkningen får del av

en pensionerna och föräldrapenningen omfördelar de inte i någon större utsträckning mellan hög- och låginkomsttagare. Det gör däremot sjukpenning och arbetsmarknadsstöd. Risken att bli sjuk eller arbetslös är betydligt högre bland de lågavlönade och de ensamstående föräldrarna än bland de högavlönade och sammanboende föräldrarna. Sammantaget innebär det att sjukpenning och arbetsmarknadsstöd omfördelar från högavlönade, sammanboende föräldrar, till lågavlönade, ensamstående föräldrar.

Lönerelaterade bidrag antas förstärka löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Det är riktigt när det gäller pensioner, men det gäller inte generellt. Föräldraförsäkringen är av mycket stor betydelse för såväl sammanboende ensamstående mödrar, även arbets-

som men marknadsstödet är viktigt eftersom ensamstående föräldrar drabbas

arbetslöshet. hårt av

Försörjningsrelaterade och behovsprövade bidrag

De försörjningsrelaterade bidragen, dvs. underhållsbidrag och bambidrag, går naturligtvis endast till kvinnor och män med barn. Ensamstående föräldrar får sådana bidrag i högre grad än sammanboende, vilket beror på att hela barnbidraget går till en person istället för till två, samt att de ensamstående föräldrarna får bidragsförskott, vilket är ovanligt bland sammanboende.

Tabell 39 Försörjningsrelaterade och behovsprövade bidrag, kr, 1994.

Försörjningsrelaterade Behovsprövade

Kvinnor Män Kvinnor Män Ensamståendeutanbarn

Gifta/samboendeutanbarn

Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen.

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

För ensamstående är de försörjningsrelaterade bidragen större

av omfattning än de lönerelaterade. För de sammanboende är det tvärtom. Föräldrapenningen går i högre grad till sammanboende, sannolikt beroende på att deras barn är än de ensamståendes.

yngre

Av tabellen framgår att de ensamstående även får relativt stora belopp av behovsprövade stöd, dvs. social- och bostadsbidrag. Det gäller då framför allt bostadsbidrag, vilket även det har ett samband med försörjningsansvar och barn.

Ekonomisk jämställdhet och ekonomiskt beroende

Välfärdsstatens transfereringar till hushållen är ett uttryck för välfärdspolitiken, dvs. samhällets ambitioner att omfördela mel-

resurser lan olika typer av hushåll och mellan individer i olika åldersgrupper och mellan dem som har en löneinkomst och de inte har det på

som grund av sjukdom, arbetslöshet Socialpolitiken ska fungera

m.m. som ett skyddsnät genom att kompensera för inkomstbortfall och trygga försörjningen för ekonomiskt Syftet är att alla män-

svaga grupper. ge niskor en möjlighet till ekonomiskt oberoende. Transfereringarna går därför i hög grad till dem som inte lönearbetar därför att de är

pensionärer eller arbetslösa samt till dem som ensamma har försörjningsoch vårdansvar för barn.

Tabell 40 Nettotransfereringar och disponibel inkomst, kr, 1994.

Nettotransfereringar Disponibelinkomst

Kvinnor Män Kvinnor Män Andel Ensamståendeutanbarn

Gifta/samboendeutanbarn

Källa: SCB, lnkomstfördelningsundersökningen.

Välfärdss talen

Om vi använder kvinnors och mäns egna disponibla inkomst som ett

mått på den ekonomiska jämställdheten finner vi att ensamstående

kvinnor och män är jämställda än sammanboende. Det beror mer emellertid att ensamstående män har lägre inkomster än samman-

boende män. Sammanboende kvinnor och män är mer ekonomiskt

jämställda de är. Där har dock även de lägsta inkomsyngre man

terna.

Kvinnors inkomster

Kvinnors Iöneinkomst i procent av mäns. I Mäns Kvinnors disponibla inkomst lön + bidrag skatt i procent av mäns. inkomst - 100% j Ensamstaendeo utan barn I - I " ,V-,§Qé,o 18-29 år v V K77 85 I

I år 1°°°/° 30-49 93% l 84% 50-64 år l

I——|97%

l Ensamstående med barn l

l 56% i 86% l

l Sammanboende utan barn l

I 77% 18-29 år

Ion I

I 75% 30-49 år I 78% I 59% 50-6 4 aru I 63% I Sammanboende med barn I å I 53% + I

I

Nettotransfereringarna, dvs. bidrag minus skatt m.m., kan ses som ett

uttryck för det ekonomiska beroendet välfardsstaten. De kategorier av där bidragen är större än skatterna kan sägas beroende, i varievara rande grad, välfärdsstaten. Mest beroende välfardsstaten är naav av turligtvis de äldre. Det gäller särskilt de äldre männen, men också de

SOU I 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

äldre kvinnorna. Därtill kommer också de ensamstående mödrarna som i hög grad är beroende av välfärdsstaten, dels därför att de har försörjaransvar, dels därför att de i hög grad är arbetslösa. Man skall emellertid komma ihåg att många ensamstående föräldrar blir sammanboende föräldrar efter en tid.

Minst beroende av välfärdsstaten är de som betalar mer i skatt än de får i transfereringar. De är istället beroende av arbetsmarknaden. Den gruppen domineras av sammanboende utan barn, sammanboende fäder och ensamstående utan barn i ålderskategorin 30-49 år.

Välfärdsstaten har inneburit stora fördelar för kvinnor. Kvinnors ekonomiska beroende av män har minskat och deras möjligheter att kunna försörja sig och eventuella barn har ökat. Ökat lönearbete och välfärdsstatens transfereringar betyder att kvinnors fall back position, dvs. möjligheterna att klara sig efter en separation eller skilsmässa, har förbättrats väsentligt. Ensamstående mödrar är dock i hög grad beroende av välfärdsstaten och ensamstående mödrars ekonomiska standard är sannolikt i medeltal betydligt lägre än sammanboendes.

Men könsarbetsdelningen är inte bruten, vilket visar sig i skillnader i inkomsternas storlek mellan kvinnor och män och varifrån inkomsterna kommer. Kvinnor har högt arbetskraftsdeltagande, men kortare lönearbetstider, lägre löneinkomster, mer försörjningsrelaterade och behovsprövade bidrag än män. Män lönearbetar heltid, hela livet och får höga pensioner, men de har också högre arbetslöshet och får därmed högre arbetsmarknadsstöd. Deras faderskap avspeglas inte i inkomsternas sammansättning.

Könsrelationerna har förändrats, uppstått i tappning. Kvin-

men ny nor har idag tredubbla roller som lönearbetare, försörjare och vårdare av barn. Detta framträder i inkomststrukturen. Män är fortfarande i första hand lönearbetare.

Strategier för att förändra dessa förhållanden kräver insatser de tre arenor där ekonomiskt utfall avgörs; nämligen familjen, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. Ska ha ett ekonomiskt jämställt samhälle behöver könsarbetsdelningen mellan avlönat och oavlönat arbete minska och den könssegregerade arbetsmarknaden brytas upp. Ekonomisk jämställdhet är ett resultat av såväl individuella

som samhälleliga val.

12 SOU1998:6

Välfärdsstaten

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Välfärdsstaten i korthet

Ekonomiska makthavare förknippas med VD och styrelseledamöter i börsnoterade företag. Med en sådan definition har kvinnor ingen ekonomisk makt. Utgår ifrån ekonomisk makt som makt att påverka andra människors ekonomiska villkor har dock även politiker ekonomisk makt med tanke på att 39 procent av kvinnornas alla åldrar och 30 procent av männens inkomster består av transfereringar av olika slag från välfärdsstaten.

Välfärdsstaten bidrar till att stärka kvinnors ställning, premierar

men typiskt manliga beteendemönster och manlig tidsanvändning. Avlönat arbete betraktas som viktigare än oavlönat och många transfereringar, som pensionerna, är knutna till Iöneinkomsterna.

Medelinkomsten för kvinnor 18-64 år från Välfärdsstaten uppgår till 44 400 kr och 39 900 för män. Då har bidragsförskottet räknats i inkomsten till den som vårdar barnet, dvs. oftast modern. Betraktas istället bidragsförskottet som en subvention till den underhållsskyldige föräldern, dvs. oftast fadern, får kvinnor 42 500 kr och mån 41 800 kr. Kvinnor och män arbetar lika mycket, men kvinnor får lön för färre timmar än män, och lägre lön för de timmar de får lön. Dessutom skall fler personer försörjas kvinnornas inkomster. Kvinnor får därför mer försörjningsrelaterade och behovsprövade bidrag än män, t.ex. föräldraförsäkring och bostadsbidrag. Fler kvinnor än män får sjukersättning.

Män Iönearbetar heltid, hela livet och får högre sjukersättning och högre pensioner än kvinnor. De har också högre arbetslöshet och får därmed högre arbetsmarknadsstöd. Om män har barn eller inte visar sig inte i sammansättningen av deras inkomster. Kvinnor är mer beroende av Välfärdsstaten än män om man ser till den andel av den totala inkomsten som är transfereringar. Det beror på att kvinnors inkomster från marknaden är mycket lägre än mäns, inte på att kvinnor får mycket större belopp i kronor räknat än män från välfärdsstaten. l antal kronor gåri medeltal högre belopp till män alla åldrar än till kvinnor. 1994 hade kvinnor 66 procent av männens marknadsinkomster men 78 procent av deras disponibla inkomster, vilket innebär att välfärdsstaten utjämnade inkomstskillnaderna mellan könen. Det betyder dock inte att kvinnor och män har lika höga inkomster. Män har i genomsnitt ca 32 OOOkr mer i egen disponibel inkomst.

lnkomstspridningen är idag större bland män än bland kvinnor. Kvinnors beroende av enskilda män minskar. Både kvinnor och män får en större andel av sina inkomster från Välfärdsstaten idag. Ökningen är störst för män. Kvinnor har fått ökade Iöneinkomster och ökade bidrag från välfärdsstaten och därmed har deras beroende män

av minskat. Män har fått mindre löneinkomster

och deras beroende av Välfärdsstaten har ökat.

Fem kvinnoliv i dag och i morgon

-

8 Fem kvinnoliv -i och i

dag morgon

Det är svårt att sia framtiden. Det kan till och med svårt att få

om vara

på nutiden. Förändningstakten är ofattbart snabb och det som gällsyn de i förfjol är gammalt idag.

Här ett försök att beskriva verklighet delvis gäller redan

en som idag, delvis är på gång. Det är också ett försök att visa att samma verklighet får olika effekter olika människor. Vissa klarar sig bra, andra sämre. De kvinnor som beskrivs i de påhittade berättelserna nedan drabbas eller på olika sätt av den utveckling som pågår.

gynnas

Högutbildade Hedvig och Henrik

Hedvig tog sin civilekonomexamen med högsta betyg. När mindre meriterade män fick de första jobben hon sökte trodde hon att det var

tillfällighet. Kanske hennes fel. Hon inte tillräckligt överen var nog tygande vid intervjuerna. Hennes Henrik ett gott stöd under

man var den tiden.

Henrik är civilingenjör och Hedvig och han träffades under studietiden, flyttade ihop och gifte sig vid ett vackert kyrkbröllop som Hedvigs föräldrar betalade.

Henrik fick ett bra arbete vid det multinationella företaget genast efter sin Faktum är att han inte ens var helt färdig och fortfa-

examen. rande har någon tenta kvar för att få ut sin kompletta examen, men det har ingen brytt sig om.

Hedvig fick gott om tid att avsluta sin utbildning hon hann till

och med påbörja ett forskningsprojekt innan hon fick ett av de många jobb hon sökt. Hon blev ekonomiansvarig vid ett större kommunalt bolag.

Hedvigs val utbildning ingen tillfällighet. Ekonomi är in-

av var tressant, hon har alltid varit en ledare och vill gärna använda sina

men ledaregenskaper ijobbet. Hon säger det kanske inte högt, men själv har hon alltid vetat att hennes ambition är att bli chef. Henrik har

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

ambition, och han har inga problem att säga det. Ingen är helsamma ler förvånad. Det är klart att han ska avancera.

Henrik får mycket stöd av äldre manliga chefer och karriären går snabbt, men han säger allt oftare att han vill ha bam. Hedvig är mer orolig. Hur kommer hennes chefer att se på hennes karriär om hon blir gravid Vad betyder ett års Föräldraledighet Och hur klarar man livet senare, när barn blir förkylda och måste stanna hemma från dagis Det ordnar sig försäkrar Henrik som ska dela allt jag vill absolut

— inte leva som min pappa, som aldrig var hemma.

Hedvig avancerar även hon och byter jobb några gånger, nu inom landstingsvärlden, och när bostadsrätten i innerstan ökat i värde så mycket att de kan köpa en villa i fina förorten för pengarna ger hon med sig och kastar p-pillren. Det tar ytterligare ett år men när graviditetstestet visar positivt resultat firar Hedvig och Henrik på fina krogen. Nu ska de planera för framtiden.

Hedvig vill att hon och Henrik ska dela på föräldraledigheten 50/50. Henrik håller med, i princip, men vill kolla reaktionerna på jobbet först. Hedvig begär ett samtal med sin chef genast. Han gratulerar och frågar hur länge hon tänker vara borta. Hon och Henrik ska dela ledigheten, säger hon. Bra.

Samtidigt får Henrik ett erbjudande om ett nytt jobb, högre upp i karriären. Många utlandsresor ingår, det handlar om att bygga nya långsiktiga relationer med en ny kund. Högre lön ska det också bli. Det kommer familjen att behöva när den lille kommer. Villan i fina förorten behöver fräschas upp och bostadsrättspengama är slut. Någon pappaledighet går dessvärre inte att kombinera med det nya jobbet, säger Henriks chef, det förstår han väl

Hedvig förstår också, efter den första besvikelsens gräl. Hon har också längtat mycket efter barn och ser fram emot ett avbrott i stressen. Dessutom är det sant att Henrik tjänar mer, och att pengarna behövs.

Sammanlagt blir Hedvig hemma i 1,5 år. Hon trivs och tycker inte att lilla Henrietta ska behöva börja på dagis för tidigt. Hon funderar till och med på att börja arbeta deltid, men inser att hennes chefer inte kommer att tycka att det går att kombinera med hennes arbetsledaransvar, så lösningen blir en bamflicka från Estland som läser svenska när Henrietta är på dagis.

När Hedvig kommer från jobbet har barnflickan gett Henrietta middag och hängt tvätten, så Hedvig kan koncentrera sig på sagoläsning och legobygge någon timme innan Henrietta måste sova. Hedvig tar nästan alltid med sig jobb hem och det händer att hon åker hemifrån innan Henrietta vaknat. Tack vare bamflickan kan Henrietta sova

Fem kvinnoliv i dag och

- i morgon

lite längre och hon finns där när Henrietta blir förkyld eller dagis har planeringsdag. Det är bra, tänker Hedvig.

Henrik arbetar mer än någonsin och reser mycket. Ibland vet han inte var han är när han vaknar upp bakom de internationellt neutrala Hilton-gardinerna i någon ny storstad. Arbetet är intressant, pengarna trillar och ansvaret växer.

Hans närmaste chef, en äldre man med vuxna barn som han ofta säger att han försummat, lägger nya bördor Henriks axlar. Kvällsmöten, resor som börjar söndag förmiddag, representation. Chefen skulle gärna se att Hedvig deltog i representationsplikterna hon är

-

en intelligent flicka och ute i världen är det viktigt för affärerna att visa upp familjen. Just där går gränsen, säger Hedvig. Det är illa

nog att Henrik nästan alltid är borta. Någon måsteju ta hand om Henrietta.

Hedvig har förhandlat sig till städhjälp som anställningsförmån, medan Henrik satsat på tjänstebil. Bilen står ofta parkeringsplatsen vid flygplatsens internationella terminal. Hedvig åker kommunalt till och från jobbet. Det är där hon hinner läsa något annat än arbetspapper och hon vägrar envist att sätta på mobiltelefonen. De korta stunderna tåget är den enda tid hon har för sig själv.

Hedvig avancerar ijobbet, och ibland funderar hon att söka sig till den privata sektorn. Hon kan känna sig lite instängd, och tänker då och då att delar av hennes yrkesmässiga kompetens inte kommer till sin rätt. Men trots allt finns det viss förståelse för att de anställda

en har barn i landstingsvärlden, och hon saknar de arbetsresor

även om utomlands hon kunde göra innan Henrietta föddes anser hon att dottern har rätt till daglig samvaro med åtminstone förälder. Hon prio-

en riterar Henrietta, även om det innebär att hon inte kan hoppa på alla tåg som passerar.

Semestrarna tillbringar familjen gärna i en bungalow på en strand i Thailand, långt ifrån alla faxapparater och mobiltelefoner. Sommarstugan som de delar med Hedvigs bröder besöker de aldrig, och dessutom har bröderna alltid stora renoveringsplaner som innebär arbete. Det orkar Hedvig och Henrik inte med.

Henrietta ska snart börja skolan och de privata alternativen är många i fina förorten. Både Hedvig och Henrik har gått i vanliga grundskolor och tycker i princip att det är bra. Men de har hört mycket negativt om den närbelägna skolan och de bekymrar sig över nedskärningarna skolans och barnomsorgens område.

De stora barngrupperna på dagis är huvudskälet till att nya barnflickor ersatt den första. Vissa har varit bra, andra sämre. Henrietta ska inte tvingas ha långa dagar på dagis.

Någon närmare kontakt med grannarna har Henrik och Hedvig inte hunnit med, och det har varit svårt för dem att ställa upp när Henrietta

l74

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

och hennes kompisar behövt skjuts till småbarnsbaletten eller skridskoskolan. De känner inte så många föräldrar med äldre barn och har ingen riktig uppfattning om hur skolan fungerar.

För säkerhets skull får det nog bli ett specialiserat, privat skolalternativ. En av poängerna med den skola de väljer är dessutom att den erbjuder privat läxläsning med kvalificerade lärare. Mot betalning förstås, men som så ofta när Hedvig och Henrik fattar sina beslut är det mer ekonomiskt att de arbetar med sina höga löner och betalar någon annan att göra andra saker. De köper hellre färdigberedd tandoorichicken, klar för ugnen, än de lägger tid att kladda med kycklingar och indiska kryddblandningar. Den lilla fritiden satsar de helhjärtat Henrietta och hur de skulle hinna med fler barn kan de bara inte föreställa sig. Henrietta är dessutom lite allergisk och Hedvig ägnar mycket tid att kontrollera innehållet i all mat familjen äter. Den miljövänliga sopsorteringen tar också tid. Det är viktigt, tycker Hedvig, men ibland undrar hon hur mammor utan barnflicka hinner med allt. Allt oftare känner hon sig mycket trött.

Henriks föräldrar börjar bli gamla och mamman har svårt att klara vardagen med den svårt Parkinson-sjuke fadern. Så länge hon är frisk får de ingen hjälp av kommunen och Henrik, som är enda barnet, är nästan aldrig hemma. Hedvig försöker titta förbi då och då, men migränanfallen kommer allt tätare. Arbetsbördan är för stor.

Nästa gång Henriks chef lägger på honom nya arbetsuppgifter förhandlar han upp sin lön ordentligt, och betalar den estniska barnflickans syster som kommer för att bli dygnet-runt-hjälp åt Henriks mamma. Det är henne Henrik kan få ordentliga besked av när han ringer från Singapore och Sydney.

Själva har Henrik och Hedvig investerat mycket pengar för att klara sin egen ålderdom. Henrietta ska inte bli tvungen att ta ansvar för dem. Pensionsförsäkringar är bara basen, de sparar dessutom i olika internationella fonder.

Henrik hoppas på ett jobb som platschef för företaget i Shanghai. Hedvig är inte fullt så entusiastisk Vad händer med hennes jobb

- Finns någon efterfrågan på högre ekonomer med erfarenhet av svensk offentlig sektor i Kina men visst ser hon att det skulle vara en möj-

lighet för Henrietta. Och Henriettas framtid är alltid den viktigaste. Får Henrikjobbet kommer hon att följa med.

Väntande Violet

Violet minns hur hon tänkte när hon gick sin undersköterskeutbildning. Hur hon skulle hjälpa människor som inte klarade sig själva, hur omtanke och tillit skulle vara basen i hennes vårdarbete. Hon var

Fem kvinnoliv i dag och i morgon

ingen stjärna i skolan, men alla har sagt att hon är omtänksam och

en vänlig människa. Dessutom är hon fysiskt stark, och det är bra när man ska lyfta gamla och sjuka.

Idag tycker hon det är svårt att få göra ett brajobb. Hur ska hon kunna hjälpa människor som hon aldrig får chans att lära känna

en Hur ska hon hinna när allt ska gå så fort

Violet har aldrig varit fast anställd. En mindre på sjukhuset

grupp är fast anställda, men de flesta lever kortare eller längre inhopp. Förr kunde vikariaten sträcka sig över ett halvår. Ja, det första vikariatet Violet fick var för en föräldraledig undersköterska och Violet fick stanna över ett år, men sedan dess har perioderna bara blivit kortare. Nu tycker hon att hon tillbringar det mesta av sin tid hemma vid telefonen.

Vikariaten brukade sträcka sig över några månader när Villy föddes, och däremellan kunde hon stämpla eller gå på någon arbetsmarknadsutbildning. Ni anar inte vilken välutbildad människa ni

ser framför er brukar hon skoja med sina arbetskamrater, men de är alla ungefär lika utbildade och det är inte längre något roligt skämt.

När Villy kom fick Violet föräldrapenning. Det var en lyxig

period. Pengarna kom med regelbundenhet och hon behövde inte bekymra sig för morgondagen.

Villys försvann så fort han fick veta att Villy gång,

pappa var och det är lika bra, tycker Violet. Visst händer det att hon träffar någon man, men hon är bränd och försiktig. Flytta ihop med någon skulle hon aldrig göra. Om inte annat så för bostadsbidragets skull. Hennes egen pappa var heller inte att lita på och bara en av hennes systrar lever i något kan likna ett gott äktenskap. Även de för-

som hållanden som från början varit hyggliga har nötts ner av dålig ekonomi, arbetslöshet och osäkerhet.

Violets syster Jeanette förlovade sig redan i gymnasiet med Steve som gick fordonsteknisk linje, men när Jeanette sökt sitt femtiofjärde jobb och fått ett opersonligt stencilerat nej med vändande post, och samtidigt blev utlyft ur KomVux grund av för dåliga studieresultat, då gav hon upp. Steve orkade inte med hennes och oordningen

sorg hemma och flyttade hem till sin mamma. Jeanette gjorde en abort som ingen känner till. Om Jeanette varken dög som arbetskraft eller studerande, hur skulle hon då kunna duga som mamma Och vad skulle hon och barnet leva på, utan studiemedel, A-kassa eller karl

Jämfört med sin syster har Violet det ändå ganska bra, tycker hon. Jeanette har alltid varit lite annorlunda. Att Jeanette haft svårt att klara antällningsintervjuer förvånar därför inte Violet, men att sådant märks redan i ansökningspapper

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Violet däremot, hon har yrkesutbildning och hon är duktig på

en jobbet. Och fortfarande ringer dom då och då

Hon har funderat att skaffa mobiltelefon, för att inte så

vara bunden hemma, men mobiltelefoner kostar och vad skulle hon

pengar, göra av sin frihet trava runt i centrum

Violet har framför allt kontakt med fyra olika vårdavdelningar på det stora sjukhuset. Hon arbetar helst de geriatriska avdelningarna

det är de gamla hon tycker bäst självfallet tackar hon

om - men vem som än ringer.

Den senaste tiden har hela sjukhuset möblerat så att kan

om, man hitta blöjor, nattskjortor, bäcken ställe vilken avdel-

osv. samma ning man än arbetar. Det blir mindre spring och frågande det sättet, antar Violet. Det är få känner sig helt hemma någonstans.

som

Rutinerna har också samordnats. Den avdelning Violet trivts bäst på har arbetat annorlunda än de andra, med möten där alla varit närvarande och nya samarbetsformer. De har fått sluta med det eftersom det så ofta är ny personal i tjänst och då är det bäst att alla avdelningar

arbetar samma sätt, så att alla hittar och förstår.

Arbetspassen varierar också. Vissa dagar arbetar Violet fem timmar, andra elva. Allt beror vilket hål ska fyllas. Nätterna är

som jobbigast, speciellt när hon blir inringd med kort varsel.

Det värsta med alltihop är ändå inte den ekonomiska osäkerheten, eller väntan, tycker hon. Nej, det värsta är bristen kamrater. När man nästan varje arbetspass kommer till med männi-

nya grupper, nya skor, blir varje dag anspänning. Vad hette avdelningssköterskan

en ny nu igen Patienterna blir inte heller människor, utan bara problem

som ska åtgärdas. Tidigare visste hon vad de hette Kalle Karlsson och

— fröken Lindström. Ett tag blev det bara gallan fyran och magsåret på trean. Nu orkar hon bara komma ihåg han fyran och hon med alla blommorna trean.

Violet borde vidareutbilda sig till sjuksköterska. Alla säger det, men det är en lång utbildning, med stora studielån, och hon har alltid haft svårt att plugga. Dessutom tycker hon att sjuksköterskejobbet, med medicinansvar och administration, verkar jättetråkigt. Alldeles för långt ifrån patienterna. Nu finns nästan inga undersköterskor kvar, förutom sådana Violet. De är de extra händer kallas när

som som läget blir akut. Då kommer Violet.

I bästa fall ringer man några dagar i förväg så Violet hinner ordna för Villy. Han får inte längre gå dagis varje dag. Kommunens

regler innebär att barn till arbetslösa föräldrar inte har någon rätt till plats, men Violet hade funderat att låta honom sluta ändå. Det har helt enkelt blivit för dyrt.

Fem kvinnoliv i dag och i morgon

—

Nu finns ett akut-dagis i förortens centrum dit hon kan ringa senast dagen fore och berätta att hon fått jobb. Då får Villy komma dit de dagar hon arbetar. Det har varit en hygglig lösning, tycker Violet, men Villy bråkar allt oftare de morgnar han ska dit. Han känner ingen, säger han. Det är inte sant, argumenterar Violet. Han känner fröknarna. Men när hon tänker efter undrar hon om ens det är sant. Daghemmet har öppet dygnet runt, även för barn till nattarbetande föräldrar, och personalen arbetar i skift. Många fröknar är helt när Villy

nya kommer, och barnen är nästan alltid nya. Det är mycket bråk i barn-

det kan Violet se när hon hämtar. gruppen,

Villy vill inte gå dit, och när Violet ibland får nattjobb försöker hon inte ens. Då ber hon Jeanette om hjälp, eller mamma, eller den andra system Beatrice. Det blir visserligen jobbigt, eftersom hon måste hämta Villy när hon borde hem och sova, men det är bättre än att lämna honom stortjutande natt-dagiset. Sådana nätter är det svårt att göra ett bra jobb.

När sjukhuset ringer samma morgon får hon inte ens lämna honom på dagis vi måste ha någon framförhållning förstår du väl utan

- då är det systrarna och mamma som återstår. Jeanette är visserligen ledig, men hon är ofta så ledsen att Villy har börjat vägra gå dit också. Över huvud har Villy svårt att förstå varför Violet måste jobba.

taget Det är väl bättre att vara hemma

Violet som älskar sitt vårdarbete minns hur bra Villy trivdes sitt gamla dagis. Om hon trodde att hon kunde få ett fast jobb om hon bytte yrke skulle hon göra det, for att Villy skulle få en trygg dagisplats. Men var finns det fasta jobbet

Ibland hör Violet i TV hur man debatterar vårdpersonalens arbetslöshet och låga löner. Det brukar alltid vara med någon karl i sidenslips eller kvinna i diskret dräkt som säger att problemet är monopolarbetsgivare och att det finns for lite konkurrens på kvinnors arbetsmarknad.

Då tänker Violet på sin syster Beatrice. Hon är affärsbiträde och har en fast deltidstjänst Systembolaget. Där arbetar hon varje fredag eftermiddag och varje lördag. Inför större helger kallas hon även på torsdagarna. Punkt. I hennes bransch finns hur mycket konkurrens som helst och ibland kombinerar Beatrice sitt fasta jobb med deltidsvikariat på Åhléns, ibland på Konsum. Från Hennes Mauritz ringer de allt mer sällan. Beatrice tror att hon blivit för gammal.

Beatrices situation är identisk med Violets. De väntar och kombinerar sina inhopp med arbetslöshetsersättning och socialbidrag.

Ibland grälar systrarna om fackföreningen. Jeanette menar att en effektiv stoppkloss for hennes inträde på arbetsmarknaden är facket. De värnar om jobben för sina medlemmar som Beatrice och Violet

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

och struntar i dem som är utanför. Har inte kvalat på arbetsman marknaden har ingen chans, brukar Jeanette säga. man Violet och hennes systrar bor i förort. De har små lägenhesamma ter i nybyggda hus. Dyrt, men bostadsbidragen räddar dem. Deras gårdar och hus är lika, liksom De är arbetslösa eller lågavlögrannarna. nade, invandrare och svenskar. Egentligen vet de inte så noga, systrarna, de gissar mest. De känner inga sina och är misstänkav grannar samma mot de flesta. En gång fick Jeanette sin cykel stulen i loftgången och det talar hon ofta om. Jeanette tror hon vet vilka snorungar gjorde det. som Den iranska kvinnan verkar studera universitetet är för-

som Det

stås vi som betalar har besvärlig pojke Jeanette nästan är lien som te rädd för. Ibland misstänker hon hela grannskapet, speciellt de mörkhyade män som har stora täckjackor. Sådana dyra jackor har dom minsann råd med, vad har jag råd medl Beatrices två barn går i skolan i centrum. Det dålig skola, är en med mycket bråk och vandalism. Några få eldsjälar till lärare orkar inte hålla standarden uppe och om en tredjedel föräldrarna kommer av till föräldramötena är det bra. Beatrice brukar aldrig gå och hon har inte ens kommit på tanken att hennes skulle göra det. Själv har man Beatrice dålig erfarenhet sin skoltid och de klagomål hon fått av egen från sonens klassföreståndare har inte gjort henne vänligare stämd. Dom är bara ute efter såna oss. som Pengar har de nästan aldrig, Violet och hennes systrar. In i det sista undviker de socialbyrån det är inte värt slantama att tvingas redogö- ra för sitt liv men ibland finns inga andra alternativ. Innan Villy — föddes var Violet på semester i Grekland vecka. Hon har bilder en från den resan och brukar visa Villy. Någon gång kanske vi kan få råd att åka. Tid har de däremot ofta gott om. De kokar inte långkok eller bakar bröd men så långt möjligt löser de varandras barnvaktsproblem och mamma får hjälp med den tunga städningen av sina döttrar. Fortfarande tror systrarna att det kommer att finns offentlig vård den dag mamma blir gammal och sjuk på allvar, när de värsta men larmrapporterna kommer tänker Violet: Vi får dela på nog morsan för ingen annan kommer att bry sig. Det blir inte kul, varken för henne eller för oss, men på del de ställen jag jobbar skulle jag inte vilja en av ha henne. Då tar jag hellre hem henne. Violets tilltro till samhället är över huvud taget liten. Hade hon bara råd skulle hon till sin ålderdom och Villys framtid, spara men kanske skulle hon stoppa i madrassen. Banker är tjuvar, pengarna politiker ljuger och utbildning är inget för sådana som oss. Hon tänker inte rösta i nästa val.

B

Fem kvinna/iv i dag och i morgon

-

Mångsysslar-Marianne och Mats

Marianne har inrett lekstugan gården till souvenirbutik. Mats målade ett plakat som de satte upp vid vägen och några gånger i veckan stannar en turist och kommer in. Det är roligt att få sälja en smörkniv eller någon av grannens fmajaktknivar med skaft av horn, men ibland undrar Marianne om det var mödan värt. Knivarna är billiga och inkomsten betalar knappt materialet. Men det kan få någon turist att minnas deras bygd och sikt kan sådant löna sig.

Marianne och Mats hoppas mycket turismen, även om deras ansträngningar ger mycket små inkomster. Istället försörjer de sig en blandning jordbruk, eget företagande och kortare anställningar. Då

av och då någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Marianne på hotellet vid jul, påsk och sportlov, och Mats

serverar har snöröjningen entreprenad. När något vägbygge kommer igång får han också jobb. Marianne städar i skolan, men där har man sparat så mycket att det bara ger några timmars jobb i veckan. Och så är det getosten, och smörknivarna. Många bäckar små eller det gäller att inte ha alla ägg i samma korg brukar Marianne och Mats säga, och för det mesta menar de vad de säger.

De får bo kvar i bygden och Mats gamla pappasom blev ensam härom året kan få hjälp med att handla och hugga ved. Jakt och fiske fyller frysboxen och Mariannes potatisland försörjer helt släkten. Bygemenskapen är mycket värd och sedan handlaren i byn skaffat parabol vet de att många TV-kanaler inte heller är något att sakna.

Marianne och Mats har aldrig haft mycket pengar. Periodvis har de levt långt under socialbidragsnormen, men det har de inte känt till och det har inte bekymrat dem. efter matsäcken och

Man rättar munnen eftersom huset är ärvt och obelånat och mat alltid funnits på bordet har bristen på vinterjackor eller utlandsresor varit ett mindre pro-

nya blem. Marianne har naturligtvis bekymrat sig när skolan ska på skridskoutflykt och barnen definitivt vuxit ur det största paret skridskor och inga andra finns att låna, men sådant är nu en gång livet. Man kan inte ha allt.

Det som smärtar Marianne är att barnen längtar bort. Visst inser hon att de måste utbilda sig, och att det måste ske någon annanstans, men det borde väl finnas möjlighet att komma tillbaka sedan

Äldste Magnus försvann efter gymnasiet. Han jobbar da-

sonen garna och studerar på kvällarna i storstan, och åker på semester till Medelhavet så fort han kan. Hans dröm är att få ett fint, välbetalt jobb och tjäna mycket pengar så han kan resa och sitta vid poolkanter med långa drinkar.

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Marianne förstår inte hur sådana värderingar kunnat födas hos dem, och varför han tjatar om att soffgruppen är gammal så fort han kommer hem. Han har också börjat prata om exportindustrin, att det är dit han ska for det är där Sveriges framtid finns och att det arbete Mats och Marianne utför bara är en del av en rundgång.

Ni skottar snö åt grannarna och städar skolan grannamas ungar

och säljer då och då nån hemslöjd, brukar han säga. Hur ska Sverige kunna växa och utvecklas om fler blir som ni Vi måste sälja oss världsmarknaden, annars kan hälsa hem

Det finns unga män som stannat i byn, men Marianne kan hålla med om att de inte är några förebilder. Nästan ingen dem har ett

av vanligt jobb, och vissajobbar svart så fort tillfälle ges. För övrigt lever de A-kassa eller samhällets stöd. Unga kvinnor finns nästan inte alls.

Magnus kommer fortfarande hem, åtminstone till älgjakten,

men för varje gång blir han allt mer främmande. Sist han ringde berättade han om en ny flickvän, en nybliven sjuksköterska som vuxit upp i en större stad i södra Sverige. Först blev Marianne glad för Magnus skull, men sedan blev hon rädd. Vad skulle den nya tycka om deras by, och souvenirbutiken, och getterna, och soffgruppen Vad kostar en ny soffa om man beställer den från IKEA

Mats tycker hon är fånig. Den nya får väl ta det som dom har det. Han har dessutom alltid tyckt att Marianne fjäskat för ungarna, försökt sticka åt dem pengar och uppmuntrat konstigheter. Som Malins matlagningsidéer. Att beställa kokosmjölk för 30 kronor från storstan bara för att använda halva burken i nån konstig maträtt inte

som ens var god Nej, någon måtta får det vara.

Mats och Mariannes fördelning av arbetet har alltid varit klar. Allt inomhus förutom proppskåpet och den vedeldade pannan har varit Mariannes ansvar. Allt utomhus har varit Mats. Ladugården har de delat på.

Barnen har ingått i Mariannes ansvarsområde. När de var små tog jordbruket mer tid, så hemmafru i någon traditionell mening har Marianne aldrig varit, men det bara några år sedan hon fick sin första

var egna regelbundna lön. Det bekymrar henne en del när hon tänker pensionen.

Mats kommer inte heller att få någon hög pension. Han har visserligen alltid arbetat, hårt, men allt har inte varit kopplat till inkomster och lön. Om Mats hjälpt grannen med höet så har grannen reparerat Mats traktor. Tjänster och gentjänster, och god grannsämja. Men

en nu har grannen flyttat och ingen annan i byn är lika bra traktorer, och traktorverkstaden inne i stan vill ha pengar, plus och inte

moms, byta tjänster alls Mats har försökt.

l8l

Fem kvinnoliv i dag och imorgon

- Över huvud taget har Marianne och Mats inte behövt så mycket

hjälp av samhället. Skolan förstås, och när byskolan lades ner deltog de i protesterna, men något daghem har aldrig funnits i byn och det viktigaste just nu är att få bygga ett servicehus, så att de gamla slipper flytta. I den frågan har de sig, via byalaget. Över huvud

engagerat taget har mycket hänt i byn tack vare frivilliga insatser och sammanhållningen är stark. Marianne minns med glädje den vår alla byborna renoverade skolan. Man tiggde ihop färg och virke och ägnade de allt ljusare kvällarna reparationer. Det blev så fint

I fjol startade Marianne tillsammans med några andra slöjdare ett kooperativ som hyrt ett obebott hus där de ställt de vävstolar som stod och samlade damm i olika uthus och murat en ugn för brödbak. Folk kommer från grannbyar långt borta för att sätta upp sina vävar och baka.

Att ta saken i egna händer passar Marianne, men kommunalpolitiken ger hon inte mycket för. Där är det mest käbbel.

Marianne läser i tidningen om distansarbete och visar artikeln för 18-åriga dottern Malin. Malin går i gymnasiet i huvudkommunen och bor inackorderad under veckorna. Kunde inte distansarbete vara något Att få använda sin utbildning och ändå kunna bo kvar i byn.

Aldrig Malin är om möjligt ännu mer negativ än sin storebror. I byn händer ingenting, ser inte Marianne att alla unga människor som vill något flyttar, och hur ska kunna bo här som ung familj utan

man barnomsorg Jag kanske kunde ta hand om ... säger Marianne, och det finns inget att göra, dessutom vill Malin bli kock och jobba en spännande internationell restaurang. Hon vill minsann ge sina barn vidare får i den här byn.

vyer än man

Marianne hoppas att barnen kommer bättre tankar när de själva får barn. Hon kan inte tänka sig en bättre uppväxtmiljö än byn för sina kommande barnbarn, men inser att hon inget kan göra.

Dessutom förstår hon att de regler om att ta hand om sina gamla som gällt i hennes familj, alltid, och som just nu praktiseras när Mats hugger ved och skottar snö farfar, inte gäller längre. Magnus och Malin, i sina fjärran storstäder, kommer inte att kunna eller vilja ta hand om sina föräldrar när den dagen kommer. Och faktum är att de flesta är äldre. Om de inte kan få servicehuset byggt

av grannarna kommer de att tvingas flytta. Och om man själv måste betala för framtidens åldringsvård, ska betala då Pensionsförsäkringar har

vem Marianne och Mats knappt hört talas om, och den vanliga pensionen kommer inte att räcka långt. Kanske är det bäst att Magnus och Malin satsar sina karriärer, ändå.

Men den sortens ekonomiska beroende sina barn hade Marianne

av aldrig trott hon skulle hamna Att få hjälp med matlagning och ved-

SOU I 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

huggning är bra. Att få sina barn för att betala någon tredje

pengar av person som hugger ved och lagar mat, det är svårt.

Nytt från i sommar blir i alla fall odlingen röd solhatt, den

av nya naturmedicinen säljs smör. Mats LRF-möte med EU-

som som var information och fick kunde få bra bidrag för solhattsod-

veta att man ling så han och Marianne bestämde sig. Marianne har tänkt

lägga undan en del av de pengarna för framtiden och pensionen. Det blir ingen ny soffgrupp i år heller.

Men nu stannar en bil på gårdsplanen. Kanske är det någon

som vill köpa en smörkniv. Marianne sänker värmen under ärtsoppekoket och går ut.

Invandrade Iran

Hon har samma namn sitt land, Iran. När hon liten hon

som var var mycket stolt över det. Nu, här i Sverige, är det mest komplicerande.

Vad sa du att du hette sa du Kommer du från Iran Heter du

- Iran Men varifrån kommer du då

Iran gick i skolan i Teheran. Hon duktig och började läsa litte-

var raturvetenskap universitetet. Hennes föräldrar inte religiöst ak-

var tiva och fast Iran och andra kvinnor enligt lag tvungna att bära

var slöja i offentligheten har hon aldrig gjort det hemma eller tillsammans med goda vänner. Hela hennes familj har befunnit sig i tyst opposition mot den hårda islamiska regimen i landet, så det inte konstigt att

var hon fattar tycke för sin lärare universitetet, den tio år äldre politiskt radikale Iraj.

Iran är en begåvad och vacker student stått emot sina föräld-

som rars försök att arrangera ett äktenskap. Hon blir förälskad.

Irans föräldrar samtycker till äktenskap och Iraj och Iran gifter sig enligt Koranens regler, vid västerländskt inspirerad ceremoni.

men en Det dröjer inte länge innan Iran väntar sitt första barn och

när sonen föds säger hon upp sin assistenttjänst på universitetet. För barnens skull. De behöver sin hemma. Snart kommer nästa barn,

mamma en dotter.

Iraj är en man med status i samhället och Iran är stolt över honom. Med en hög akademisk åtnjuter han allmänt förtroende, även

examen om politiken börjat ställa till problem i karriären.

Irans och Irajs äktenskap är inte komplikationsfritt. De grälar ibland och det händer att Iran tar barnen med sig och åker hem till sina föräldrar. Men konflikterna är aldrig långvariga. Iraj slåss inte, och han tar ansvar för sin familj. Iran har haft tur, tycker hon. Dessutom är det knappast möjligt att skilja sig, utan förvärvsarbete och med två små bam. Iran tänker inte ens tanken.

Fem ,kvinnoliv i dag och i morgon

-

Regeringen ökar trycket på universiteten och dag får Iraj veta

en att han inte längre kan jobba kvar, grund sina politiska åsikter.

av Han försöker försörja familjen genom att köra taxi och ägna sig lite affärsverksamhet, men ekonomin är ett problem. Samtidigt ökar han sitt politiska engagemang och Säkerhetspolisen börjar intressera sig för honom.

Familjen gör ett försök att flytta till en annan stad och Iraj lever halvt underjordiskt, dyker bara upp hemma hos Iran och barnen då och då. Trycket ökar och Iraj blir allt mer övertygad om att han måste fly. Iran är mer tveksam, hon vill inte lämna sin släkt och allt som betyder något för henne, men för hans skull ger hon med sig. Hon ser hur han plågas av att leva jagad.

Familjen får tillbringa närmare två år i en svensk flyktingförläggning. Det är en svår tid. Först och främst chocken att möta det nya landet. Det är inte bara vädret är fruktansvärt, människor är kalla,

som tysta och stängda. Iran och lraj får ingen kontakt med omvärlden.

Andra flyktingar på förläggningen kommer direkt från krigszoner, många mår mycket dåligt och det är mycket bråk.

Iran och Iraj är inte lyckliga och undrar flera gånger om dagen om de verkligen gjort rätt. Iran är mest kritisk och tycker att Iraj lurat henne till något hon aldrig önskat. De grälar mycket. Båda längtar hem, att vända tillbaka är inte möjligt, det inser båda. Iraj skulle

men mötas av Säkerhetspolisen redan på flygplatsen.

Kritiken mot svenska kvinnor är också gemensam. De korta kjolama, urringningarna, sminket. Visserligen har lraj offentligt opponerat sig mot de lagar i hemlandet gör det brottsligt med synligt hår

som och make up, men detta är ändå för mycket. Iraj kallar de svenska kvinnorna skamlösa och Iran gång för alla lagt ifrån sig

som en

hans åsikter. slöjan delar ändå många av

Men inte alla

Till sin förvåning konstaterar Iran att när paret besöker socialbyrån talar socialassistenten lika mycket med henne som med Iraj, och de har rätt till i socialbidrag. När det gäller barnen vänder

samma summa sig assistenten och personalen på flyktingsförläggningen alltid direkt till henne. Varken Iran eller Iraj behandlas särskilt väl, det är tydligt att ingen har någon det är ingen skillnad mellan dem båda.

status, men Insikten gör henne så småningom allt mer intresserad.

Hon konstaterar också att svenska kvinnor och män umgås i alla sammanhang, utan att någon verkar tycka att det är något problem. I hemlandet den kvinnliga och manliga sfären utanför hemmet helt

var åtskilda.

Varken lraj eller Iran är troende muslimer snarare är de motstån-

dare till islams politiska kraft i sitt hemland de kulturella före-

- men

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

ställningarna om kvinnors och mäns roller ligger ändå djupt. När paret upptäcker att nya regler gäller i det kalla landet är Iran den första nya som vänjer sig. lrajs aggressivitet växer snarare. Iran och lraj har inte många vänner utan håller sig mest för sig själva, med barnen. Barnen sig snabbt, lär sig svenska och anpassar tycker att det är skönt att är hemma. De minns de perioder när pappa han bara kom hem någon timme någon kväll då och då. De saknar faroch morföräldrarna men gillar snön. lraj talar allt oftare om hemlandet, ett annat land, med ett men om nytt politiskt system. När maktskiftet kommer, då ska familjen åka tillbaka dit där de hör hemma. Till sin förvåning inser Iran hon att kanske inte håller med. Visserligen är det landet svårt att leva nya men hon minns slöjan, och den hårda kontrollen kvinnors liv, och av de skilda världarna, och plötsligt inser hon att hon inte vill tillbaka. Men det säger hon inte. Hela tiden på förläggningen drömmer de hur det ska bli sedan, om när uppehållstillståndet är klart och de kan flytta till större stad, och en söka jobb som stämmer med deras utbildning. Att Iran skulle blir hemmafru igen är det ingen tänker sig. Det svenska samhället som bygger på att båda arbetar. Båda kämpar med svenskundervisningen och Iran lär sig snabbare. Det första besöket arbetsförmedlingen i storstaden blir en chock, trots att personalen flyktingförläggningen försökt förbereda dem. Det finns inga möjligheter att få ett jobb där akademisk litteen raturexamen från Teherans universitet är merit. Kanske finns det en inga jobb över huvud taget för iranska akademiker. Både Iran och lraj blir besvikna och anklagar svenskarna för att vara rasister. Det svenska samhället verkar ännu kallare och alla vara dörrar är stängda. lraj upplever statusförlusten mycket plågsam. Att han, som en ansedd litteraturvetare med exemplarisk meritlista, inte skulle kunna få något annat jobb än tunnelbaneförare lraj är 42 år och hans svenska är halvdan. Iran är bara 32 år och talar bättre svenska. Dessutom är hon beredd det mesta. Medan lraj fortsätter att söka akademiska börjar hon provanställning en som fritidsledare på ungdomsgård i den invandrartäta förorten där de en bor. Hon gör ett bra jobb, inte minst med den stökiga iranska ungdomsgruppen, och blir anställd. lraj orkar inte med alla nej tack-brev han får sina ansökningar och får ett mindre bidrag för att starta godisaffär i centrum. Det går en om inte bra så i alla fall hyggligt, och han får ihop än mer pengar socialbidraget gav, han tjänar mindre än sin hustru och han trivs men inte. Det inte meningen med hans liv, att han skulle jaga småungar var

l 3 SOU1998:6

Fem kvinnoliv i dag och i morgon

-

stjäl plockgodis affären och tjäska för snorkiga svenska pensom ur sionärer. Samtidigt ökar Irans krav på honom.

Hon arbetar oftast kvällarna och tycker att det är Irajs ansvar att hämta dagis, laga middag och lägga barnen. lraj tycker varken om de arbetsuppgifterna, eller det faktum att Iran är ute på kvällarna.

nya Han börjar kontrollera henne och kräva att hon ska komma hem genast efter sitt arbetspass.

Han är orolig för att hon arbetar nära män, mest irriterad är

men han hennes bästa kompis jobbet, en frånskild iransk kvinna. Hon har inget bra inflytande på Iran, tycker Iraj. Han kräver att hustrun ska sluta umgås med sin kamrat.

Iran tycker att han är inskränkt och hopplös. Dessutom träffar de nästan inga andra. Det måste väl få finnas något socialt liv även i det

landet. Iraj bjuder hem några iranska familjer på middag han är nya minsann inte den som vill hindra sin fru att träffa andra människor

-

männen dominerar sällskapet och diskuterar politik medan kvinmen

blir allt tystare tills de och flyttar i köket. Ditt sätt norna ger upp att umgås är tråkigt, säger Iran när de grälar efteråt.

l takt med att Irans krav på sin ökar, växer hans missnöje med

man det feminist-landet. lraj slåss inte, det vore under hans värdig-

nya

grälen blir allt häftigare. Barnen vaknar och gråter och vid het, men flera tillfällen kör Iran ut sin man och han övernattar hos någon god van.

När han kommer tillbaka är han snäll, och rädd. Han köper blom-

steker fisk, dammsuger allt oftare. Men förändringen är aldrig mor, långvarig. Irajs kulturella uppfostran sitter djupt.

Första gången Iran säger att hon vill skiljas säger han visst, självsäkert. Han tror aldrig att hon kommer att driva igenom skilsmäs-

Hon kan inte klara sig själv och barnen, det är hans övertygelse. san. Hon har alltid varit helt beroende av honom.

Kommunen måste spara pengar och Irans arbetsplats måste några gå. Eftersom Iran inte har någon utbildning for sitt arbete blir hon den första som sägs upp. Att hon är den mest populära i ungdomsgruppen, och faktiskt lyckats få lite pli på de aggressiva iranska pojkarna, spelar ingen roll.

När Iran förlorar jobbet känner Iraj sig trygg. Nu kan hon aldrig skilja sig. Godisaffären går lite bättre och han erbjuder henne att börja arbeta hos honom. Men Iran tackar nej. Hon har bestämt sig för att studera på universitetet. Hon kan få studiebidrag och studielån.

Iraj blir Låna pengar Hur ska de ha råd att betala tillbaka.

arg. mer Iran hör sig själv säga att det är hennes problem. Hon tänker betala tillbaka sitt lån.

SOU I 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Det var länge sedan Iran sa något om skilsmässa och när hon en dag kommer med skilsmässohandlingarna blir han förvånad, och vägrar. Skilja sig Vi Aldrig. lraj inser till sist att hon allvar, och att han inte kan vägra. menar Han skriver under, med övertygelsen att de månadernas betänketid sex kommer att få henne bättre tankar. Men inget blir bättre. Konflikterna blir fler och djupare och Iran tvingar Iraj att flytta ifrån sin familj till ett möblerat rum i närheten. Han träffar sina barn och försöker förklara for dem hur fel lran gör, att han måste komma tillbaka. Barnen trycker på, och Irans liv är svårt. Många parets av gemensamma vänner har övergett henne kvinnorna för att de är rädda att - Iran ska ta deras män ifrån dem, männen för att de är rädda att Iran ska ha dåligt inflytande på deras hustrur. Hon känner sig allt mer ensam och ger till sist efter och låter Iraj komma tillbaka. Den här gången går det fort. Krisen är ett faktum efter bara måen nad och nu förstår lraj att skilsmässan kommer att genomföras. Då startar han striden om barnen. Han kräver vårdnaden med hänvisning till att man inte kan lita Irans förmåga att sörja för och uppfostra barnen. Vilka män som helst kan komma och i hemmet. Det är inte bra for barnen. När Iraj förlorar vårdnadstvisten han det ett definitivt bevis ser som hur ruttet det svenska samhället är. Han fortsätter träffa barnen och får dem veta att Iran börjat genom träffa en annan man. Han får barnen att gå emot den Iran nye mannen. ger upp och fortsätter att leva ensam. In i det sista har Iran och lraj undvikit att berätta sin skilsmässa om för släkten hemma i Teheran. Iran för att hon inte vill utsättas for påtryckningar. Iraj för att han skäms. När familjerna till sist får veta vad hänt ökar mycket riktigt som trycket på Iran, medan Irajs föräldrar erbjuder sig att ett äkarrangera tenskap, med en kvinna från Iran, till Iraj. Det vill han inte, det strider mot hans grundläggande politiska uppfattningar. Han bor kvar i sin lilla lägenhet och går till sin godisaffár varje dag. Han håller bra en kontakt med sina barn och försöker träffa Iran så mycket möjligt. som Han hoppas fortfarande att hon ska ändra sig. Iran trivs universitetet har det svårt ekonomiskt och undrar men om hon någonsin kommer att bli accepterad riktig svensk littesom en raturvetare. Även hon och barnen har mycket lite det om pengar är ändå hennes och hennes liv. Hon kan fatta beslut. Det är pengar, egna nytt och det har varit värt alltihop. Och hon kommer aldrig att flytta tillbaka till Teheran.

Fem kvinnoliv i dag och i morgon

— Hedvig, Violet, Marianne och Iran lever olika liv i samma verklighet Men verkligheten såg annorlunda ut Om skolan, arbetslivet,

om samhällets service osv. byggdes på andra sätt Vad skulle det betyda för människornas möjligheter att kombinera arbete med familj, produktion med reproduktion -ja, livets alla delar med varandra

Det blir lätt lite ljusblått när man ska fantisera om en bättre framtid, men här kommer i alla fall ett försök:

Möjliga Molly och Max

Redan i lågstadiet älskade Molly att experimentera. Hon blandade bakpulver med vatten och såg hur det bubblade och tog reda var-

för. Mollys hjälpte henne med läxorna och konstaterade att

mamma hela undervisningen praktisk än den varit när hon gick i sko-

var mer lan. Mamman hade också varit intresserad av naturvetenskap, men hon förstod aldrig hur den matematiska teorin och de kemiska formlerna skulle användas i praktiken. Hon blev sjuksköterska och arbetar

med strålkanoner på cancerklinik. Där ser hon hur naturvetennu en skapen kan användas för att hjälpa människor.

Men Molly vill än så. Hon vill göra experiment, i den

mer egna högre skolan. Hon börjar på en kombinationsutbildning med psykolo-

och kemi. Hon hoppas få jobba läkemedelsindustrin där vetska-

trons och hoppets betydelse för sjukdomars bot vuxit snabbt, pen om och kräver nya specialister.

På fest träffar hon Max som precis är färdig lärare. Han har

en också naturvetenskapliga intressen, men vill framför allt få de mindre barnen att intressera sig.

Efter bara en veckas bekantskap flyttar Max och Molly ihop i en liten före detta sommarstuga några mil utanför storstan. De vet redan att de vill ha många barn. De vill också ha tid med sina barn, så när Molly söker sitt förstajobb berättar hon att hon inte kan tänka sig särskilt mycket övertid, och att hon gärna vill arbeta några dagar i veckan i hemmet. Hon anser också att sex timmar per dag är en rimlig arbetstid några generella regler för allas arbetstid finns inte utan allt är en förhandlingsfråga.

Mollys arbetsgivare tycker att hennes krav är rimliga. Mollys arbetsgivare tror att nära kontakt med barn är viktigt för en mogen människa och företaget har tagit stort intryck av den senaste tidens forskning visar att närhet till naturen höjer produktiviteten väsentligt.

som Promenader i parken uppmuntras även kontoret, så självfallet kom-

Mollys lilla stuga i skogen att utmärkt arbetsmiljö. mer vara en

Max skola ligger cykelavstånd från hemmet. Samhällets koncentrerade satsning på barnen har inneburit små skolenheter med små

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

klasser och en effektiv pedagogik. Mycket projektarbete, inga raster men möjlighet att ta paus när man vill, könsblandade projektgrupper och noggrann kontroll så att inga elever försöker sätta sig på andra. Skolan kostar, liksom barnomsorgen, men det är det värt. Det är politikerna överens om.

Max, som har en kortare utbildning än Molly, tjänar nästan lika mycket som hon. Vård och omsorg har ett högt värde i samhället, där finns också stor enighet.

Max och Mollys barn kommer snabbt och tätt. Molly är ledig under de första månaderna, sedan tar Max huvudansvaret och mot slutet av ledigheten delar de tiden. Ett litet dagis tar emot barnen när de blivit stora nog, och både Max och Molly deltar i förvaltningen av daghemmet. Ibland tillbringar föräldrarna hela dagar på dagis, men det är frivilligt och inget tvång. Annars skulle de ensamstående föräldrarna drabbas.

Däremot använder Max och Molly en del sin fritid till ett äldre-

av kooperativ där Max mamma bor. Hon är fortfarande pigg och kry, och är själv en resurs för de andra boende som inte klarar sig lika bra själva, men både Max, Molly och deras barn trivs på kooperativet, och det finns alltid saker att hjälpa till med.

Medan all barnomsorg och skola är gratis och av hög kvalitet har mängder av olika omsorgsformer för gamla växt upp. Regelrätt sjukvård är fri, men människor sparar själva till sin allmänna omvårdnad

ålderns höst. Det har lett till många gemensamhetslösningar, där friska gamla hjälper sjukare, för att sedan kunna få hjälp när de själva behöver det.

Max och Molly reser inte mycket i världen, det har de inte råd med. Men de vistas ofta i naturen och odlar det mesta av sina grönsaker själva. De umgås med sina vänner och lagar gärna mat tillsammans. De är engagerade i barnens dagis och skola, och hinner med att motionera och läsa skönlitteratur.

Huset är tillbyggt och ombyggt många gånger, med miljövänligt material och mycket egen spikkraft. Ett rum är arbetsrum där Molly tillbringar allt mer tid. Vissa veckor åker hon bara till stan två dagar, huvuddelen av kommunikationen med kollegerna sköter hon elektroniskt.

Molly är en duktig forskare och får erbjudande om en gästforskartjänst i Brasilien. De undersöker möjligheterna till skola och barnomsorg och bestämmer sig för att flytta. Max blir medföljande och

använder den tid han får över till att studera pedagogik vid universitetet i Sao Paolo. Han funderar på att skriva en bok om Paolo Freires pedagogiska idéer. Det ska han göra i arbetsrummet hemma i huset när de kommer hem, när Molly kan överta huvudansvaret för barnen.

9 till

Förslag åtgärder

Att förändra könsordningen och den inbyggda bristen påjämställdhet mellan kvinnor och män är en långsam Det är 100 år sedan

process. kampen för medborgerliga fri- och rättigheter for kvinnorna fördes och så småningom kröntes med framgång. Så sent som 1973 hade Sverige bara haft fem kvinnliga statsråd, någonsin.

Idag finns kvinnor inom alla samhällsområden och på nästan alla positioner.

Men de är väldigt få. Många församlingar är farligt enkönade. Kompetens, erfarenhet, kreativitet och förmåga går till spillo. Kostnaden för samhälle och näringsliv av att upprätthålla rådande könsordning är sannolikt mycket hög.

Att stödja de krafter som verkar för ökad jämställdhet kräver en mångfald av åtgärder och en påverkan som når kvinnor och män som arbetstagare, medborgare och konsumenter. Det är med mitt sätt att se inte en fråga om att beskäftigt styra över människors individuella val utan fråga om att skapa verkliga valmöjligheter genom att ta bort de hinder som finns för att individerna ska kunna välja medvetet och bli valda.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män

Det finns löneskillnader mellan kvinnor och män. Det har denna utredning visat. Kvinnor tjänar i genomsnitt 80 procent av mäns lön.

Skillnaden kan delas upp i tre delar:

l Individ- och arbetsplatsrelaterade faktorer. Utbildningsnivå är en sådan faktor. Arbetslivserfarenhet och arbetsmiljö andra. Om man har ansvar för mycket pengar och om man har många underställda. Dessa faktorer kan anses vara objektiva, oberoende av kön även om t.ex. möjligheten att arbeta heltid eller övertid hänger ihop med fördelningen av det obetalda hemarbetet.

2 del av löneskillnaden brukar av forskarna beskrivas

En annan som oförklarad, dvs. det finns inga objektiva skäl till skillnaden. Kvinnor med samma utbildning och erfarenhet som män tjänar ändå

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

mindre. De får mindre utdelning på utbildning och arbetslivserfarenhet. De flesta forskare brukar misstänka att detta är ett uttryck för diskriminering.

3 Den tredje förklaringen till löneskillnaderna hör samman med yrkesval, och hur mans- respektive kvinnodominerad en bransch eller ett yrke är. Kvinnofaktom, att ett arbete utförs av framför allt kvinnor, sänker lönen, när man jämför med för övrigt likvärdiga arbeten med manlig dominans. Kvinnliga arbetsuppgifter som utförs i kvinnligt dominerade yrken värderas, utan objektiv grund, lägre än manli-

Se flera bidrag i Kvinnors och mäns löner varför så olika SOU ga. - 1997: 136.

Detta tredje faktum är sällan, antagligen nästan aldrig, ett resultat av en medveten diskriminering från arbetsgivarnas sida. Snarare är värderingarna sedan lång tid fastlagda i organisationerna, sällan diskuterade och aldrig mätta med objektiva metoder. Värderingarna omfattas också ofta de flesta, både kvinnor och män.

av

Några exempel:

Manliga arbetare som gräver, klipper gräs eller borrar anses ha ett tyngre arbete än kvinnliga som matar, lyfter eller vänder människor utan att saken mätts objektivt.

Kunskaper som krävs för att kunna kommunicera med människor värderas lägre än kunskaper som krävs för att arbeta med maskiner.

När man gör en objektiv mätning av arbetsuppgifternas innehåll visar det sig ibland att arbetsuppgifter som av tradition värderats högre inte är svårare än sådana som haft ett lägre värde, och tvärtom. Två exempel:

År 1991 gjorde Svenska Kommunalarbetareförbundet i Linköping

genomgång av lönesättningen bland sina medlemmar. Majoriteten en av medlemmarna är kvinnor men männen leder löneligan. Faktum är att samtliga manliga yrkesgrupper 1990 låg på en högre lönenivå än de kvinnliga. Efter genomgången i Linköping skakades löneligan om ordentligt. Det manliga yrket elmontör låg kvar i toppen, men andraplatsen delades det kvinnliga yrket vårdbiträde och det manliga

av ambulansförare. Att vara kokerska eller husmor bedömdes också som lika svårt som att vara brandman, medan vaktmästare, som tidigare varit högre värderat än alla kvinnoyrkena hamnade längst ner.

På bankområdet gjordes för några år sedan en mätning av vilka krav arbetet som privatrådgivare ställde, jämfört med arbetet företagsrådgivare. Av tradition har det i bankvärlden ansetts vara

krävande företagsrådgivare, fler män har arbetat med fömer att vara retagsrådgivning och det har varit bättre betalt privatrâd-

än att vara givare. Genomgången av de olika krav arbetet ställde visade att privatrådgivarens arbete var likvärdigt med företagsrådgivarens. Mät-

Förslag till åtgärder

metoden godkändes av både facket och arbetsgivarna. Det fanns inga objektiva skäl för grundlöneskillnader.

Det orsakade stor oro och någon stor lönerevision till förmån för privatrådgivarna har ännu inte genomförts, även ett antal kvinnli-

om ga privatrådgivare fick höjda löner. Grundvärderingen omfattas

som av de flesta i bankvärlden, att företagskunder är mer värda än privatkunder, var för stark, men undersökningen har startat en diskussion om hur yrken och arbetsuppgifter värderas i bankerna.

Detta betyder inte att enskilda företagsrådgivare inte kan in-

vara dividuellt duktigare än enskilda privatrådgivare, och därmed förtjäna en högre lön och tvärtom. Det betyder bara att golvet i lönesättningen, de objektiva krav arbetet ställer, låg på samma nivå.

Till de faktorer som bestämmer golvet räknas till exempel

utbildningskrav

-

erfarenhet

-

ansvar för maskiner, pengar, människor

-

ansträngning fysisk och psykisk

-

arbetsförhållanden

-

Ett exempel:

Av en sjuksköterska en psykiatrisk klinik krävs att hon eller han har sjuksköterskeexamen med vidareutbildning i psykiatri. Hennes tre års erfarenhet av arbete psykiatrisk klinik värderas enligt i förväg fastlagda modeller. Hennes ansvar för maskiner, och männi-

pengar skor kan bedömas enligt fastställd skala, liksom den ansträngning

en hon antas bli utsatt för. Arbetsförhållandena bedöms för sig. Detta utgör basen, golvet, i lönesättningsdiskussionen.

Om man bara identifierat golvet kan sedan andra faktorer,

som individuell skicklighet och konkurrens från marknaden, läggas ovanpå, och naturligtvis motivera löneskillnader.

Min övertygelse är att hela arbetsmarknaden skulle tjäna på ett mer medvetet system att identifiera golvet i lönesättningen. I de studier som gjorts bland annat i denna utredning kan se att omedvetna värderingar slår igenom, alltid till kvinnornas nackdel. får

När man syn

dessa könsstereotypa värderingar kommer diskussionen löne-

om sättningen ute på arbetsplatserna att kunna föras högre kvalitativ

en nivå.

Det är inte minst viktigt med tanke på dagens utveckling löneområdet. Lönesättningen har flyttat ner i företagen. I vissa branscher förs förhandlingarna individuellt mellan enskilda arbetstagare och deras närmaste chefer. Risken är att utrymmet för omedvetna värderingar ökar.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

På annan plats föreslår jag därför att det medlingsinstitutet nya noggrant bör följa löneutvecklingen med avseende skillnader mellan kvinnor och män. För att lönesättningen ska vara acceptabel för de anställda krävs att den är begriplig och genomskinlig. För arbetsgivaren är det också viktigt att kunna motivera sina anställda att förklara vilka genom egenskaper, kunskaper och erfarenheter premierar i lönesättningman en. Att man grund av könsstereotypa eller andra omedvetna värderingar gör en felaktig bedömning olika arbetens krav är inte önskav värt, varken ur arbetsgivarens eller de anställdas utgångspunkt. Idag känner sig många arbetsledare lägre nivå vilsna och har svårt att klara av att motivera sin lönesättning. När en medveten diskussion startar arbetsplatserna blir det naturligtvis också en fråga makt och vilka ska få om pengar, som mer och vilka som därmed måste få mindre. En uppsats i denna utredning Gunilla Fürst När kvinnor utvecklar lönemodeller i Ledare, makt och kön, SOU l997:135 visar nya hur det individuella lönesystemet förankrats i organisation där alla en deltagit i diskussionen vad ska värderas och hur. om som De flesta aktörer är överens att det mesta lönesättnumera om av ningen ska skötas lokalt, med den kännedom finns där den som om enskilda arbetsplatsens behov och krav.

- Därför föreslårjag att regeringen tar initiativ till uppbyggandet av ett partsgemensamt ska verka för organ som en genomtänkt, könsneutral lokal lönesättning. Organets uppgift ska vara att samla och sprida kunskap metoder för om att objektivt värdera de krav olika arbetsuppgifter ställer som och hitta tekniker att identifiera omedvetna värderingar, såsom könsstereotyper i lönesättningen.

- Behoven ute arbetsplatserna är stora och utbildnings-och konsulthjälp skulle kunna erbjudas av det partsgemensamma organet, till självkostnadspris. Regeringens uppgift skulle vara att ta initiativet och bidra med kompetens i uppbyggnadsskedet.

Förslag till åtgärder

Kartläggning

Synlighet är viktigt. Genom att studera, forska och kartlägga får

fakta inte känt till, och kan därmed göra något saken. syn

Riksdagsbeslutet att arbeta for en jämn könsfördelning i statliga styrelser har betytt mycket, inte minst genom synliggörande. Målet är att ha 50 procent kvinnor i regionala och centrala statliga styrelser senast 1998. Vid den senaste mätningen ijuli 1996 var man uppe i 39 procent. Utnämningarna av kvinnliga chefer i statlig förvaltning har gått långsammare. Varje år redovisas utvecklingen i budgetpropositionen, och vid några tillfällen har jämställdhetsministern direkt för riksdagen berättat vad hänt. Synliggörandet har ökat medveten-

som heten.

Löneskillnader mellan kvinnor och män är ett område som måste granskas regelbundet, på alla nivåer. Detsamma gäller andelen kvinnliga arbetsledare. De flesta företag eller organisationer som verkligen undersökt hur många eller hur få kvinnliga chefer som finns på företaget har fått andra resultat än de väntat sig. Vi harju både Ulla och Gunilla och Siv, inte kunde jag tro att de bara är 15 procent av alla chefer.

Synliggörandet fungerar på minst två sätt:

Människor inte tror att löneskillnader finns, eller att ande-

- som

len kvinnliga chefer ligger på nivå andelen kvinnli-

samma som

anställda, får kunskap kan ändra deras handlande.

ga ny som

Människor vet, och länge sett hur verkligheten ser ut, får

- som

ökad tyngd bakom sina argument.

Framsteg och bakslag blir med hjälp av kartläggning möjliga att studera och eventuellt åtgärda. Det blir mindre utrymme för att gissa och tycka. Eller att inte fundera alls.

Detta gäller både den lokala arbetsplatsen, och i samhället som helhet. Ett stort antal rapporter i denna utredning har visat hur löneutveckling, karriär, vidareutbildning skiljer sig mellan kvinnor och

osv. män. Se bland annat Ledare, makt och kön, SOU 1997:135; Kvinnors och mäns löner varför så 0lika, SOU 1997:136; Glastak och glas-

väggar Den könssegregerade arbetsmarknaden, SOU 1997: l 37.

Det kartläggningsarbetet måste fortsätta, lokal och central nivå. Pâ arbetsplatsnivå gäller Jämställdhetslagens kartläggningspara-

graf 9a §. Arbetsgivaren är skyldig att varje år göra en genomgång

löneläget för kvinnor och män på arbetsplatsen och resultatet ska av redovisas i jämställdhetsplanen, tillsammans med förslag till åtgärder.

Lagen har varit i kraft i än tre år nu. Den är viktig, och de am-

mer bitiösa kartläggningar gjorts ute på arbetsplatserna har betytt

som mycket i de lokala diskussionerna om lönesättning.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Som Elisabeth Brolin, enhetschef för vård-, och barn-

omsorgsenheten Svenska Kommunalarbetareförbundet säger:

Jämställdhetslagens krav lönekartläggning har medfört att

inte längre kan blunda för löneskillnader mellan kvinnor och män.

Den har också bidragit till att få igång arbetet med arbetsvärde-

ring, vilket är ett bra instrument för att få till stånd rättvisare

en

lönesättning av kvinnodominerade yrkesgrupper.

Problemet är bara att alla kartläggningar inte är lika ambitiösa, och att de som vill kan komma undan med kartläggningar låg kvalitet,

av samt att lagtexten inte ger tillräcklig vägledning för dem önskar

som vara ambitiösa. Till exempel är lagtexten otydligt formulerad i fråga om jämförelser mellan olika befattningar. Som bland annat denna utredning kunnat visa beror mycket av löneskillnadernajust att kvinnor och män har olika befattningar, och att kvinnliga befattningar värderas lägre på grund av sin könsmärkning.

Därför är det viktigt att man i kartläggningen jämför olika befattningar. Det har varit lagstiftarens mening lagtexten är till dålig

men hjälp även för ambitiösa arbetsgivare.

Ett annat område där Jämställdhetslagen inte är tillräckligt tydlig är problemet kring hemliga löner. Om verklig kartläggning lö-

en av nerna en arbetsplats ska kunna göras måste de kartläggande parterna ha tillgång till alla löneuppgifter. Idag är det inte självklart, lagen är otydlig.

En tredje punkt där Jämställdhetslagen behöver preciseras gäller uppföljningen l l§. Att varje år rapportera vad gjorts för att rät-

som ta till föregående års skevheter och hur mycket lagts på

pengar som att rätta till löneskillnader skulle medverka till att kartläggningens

resultat verkligen används som lagstiftarna har tänkt.

l direktiven till denna utredning får jag bland annat uppdraget att finna metoder för att synliggöra och följa utvecklingen andelen

av kvinnor bland ekonomiska makthavare. Ett sätt är att komplettera Jämställdhetslagen så att den även innehåller redovisning

en av andelen kvinnliga arbetsledare, alla nivåer t.ex. i 7 §.

Ett annat sätt är att regelbundet redovisa andelen kvinnliga chefer i den offentliga delen av jämställdhetsmärkningen, behandlas på

som annan plats.

En annan kartläggningsnivå är den centrala, nationella. I skrivande stund sitter en annan utredning och funderar på olika sätt att förbättra lönebildningen i landet. De har bland annat lagt ett förslag att in-

om rätta ett medlingsinstitut och metoder för att förbättra lönestatistiken.

Förslag till åtgärder

- Jag föreslår att Jämställdhetslagen förtydligas tre punkter, och kompletteras med en fjärde. Den första gäller att kvinnors och mäns löner ska kunna jämföras oavsett om de avser olika befattningstyper. Det andra är fackliga företrädares rätt att få del av de löneuppgifter som behövs för det lokala kartläggningsarbetet. Det tredje är ett uppföljningskrav, att arbetsgivarna årligen redovisar vad som gjorts för att rätta till de eventuella löneskillnader som upptäcktes vid föregående kartläggning. Dessutom föreslår jag för det fjärde att Jämställdhetslagen kompletteras med kravet att redovisa andelen kvinnliga arbetsledare varje år.

- Jag föreslår att det nya medlingsinstitutet får som särskild uppgift att bevaka löneutvecklingen för kvinnor och män. Med tanke på de stora förändringar som pågår på lönebildningens område från kollektivt till individuellt, från cent-

ralt till lokalt är det speciellt angeläget att studera utfallen

för kvinnor och män just Nya faktorer, till exempel an-

nu. ställningsförmånemas ökade betydelse, bör tas med i granskningen. - En bra lönestatistik, uppdelad på kvinnor och män, är viktig. Utredningen om medlingsinstitutet vill höja kvaliteten på lönestatistiken, och även ge forskarna möjlighet att studera löner i kombination med andra faktorer, som familjeförhållanden, utbildning osv. Detta är förslag som jag stödjer. Medlingsinstitutet bör ha till uppgift att följa löneutveckling-

för kvinnor och män, lämna regelbundna rapporter och en diskutera metoder att komma omotiverade löneskillnader mellan kvinnor och män.

Ett resultat av de nya lönebildningsmodellema är att det blir allt svårare att rätta till skevheter mellan arbetstagare inom olika fackliga organisationer. Även den lokala lönepolitikens parter i stor enighet

om slagit fast principer som till exempel ska gynna lågavlönade kvinnor i vården finns allt mindre möjligheter att omfördela pengar mellan olika kollektiv. Varje facklig organisation bevakar sinegen pott, och samordning över de fackliga gränserna blir allt svårare. När man tidi-

förhandlade kartellvis kunde viss omfördelning ske, från t.ex. gare SACO-gruppen jurister till SACO-gruppen arbetsterapeuter, men nu-

SOU 1998:6 Belänkande från Kvinnomaktutredningen

mera bevakar alla enskilda fackförbund sina intressen. Detta

egna ställer till problemockså för arbetsgivare vill förändra lönebilden

som i en merjämställd riktning.

- Jag föreslår därför att regeringen inbjuder arbetsmarknadens

parter till en diskussion om ovanstående problem, för att

gemensamt hitta modeller att i lokala förhandlingar komma

löneskillnader som saknar saklig grund.

Konsekvensanalyser

Sverige fungerar i alla formella avseenden könsneutralt. Kvinnor och män betalar lika mycket skatt, har samma pensioner och samma rätt till föräldraledighet och socialbidrag. Detta under förutsättning att deras verkligheter för övrigt är lika.

Vilket de inte är.

Vilket skapar stora olikheter.

Ett exempel är pensionerna. Eftersom kvinnor tjänar mindre än män får de färre ATP-poäng och lägre pension. Kvinnors lägre lön beror bland annat att kvinnor tar ansvar för det obetalda hemarbetet, vilket inte ger pensionspoäng. Män med deltidsarbetande hustru

en kan arbeta mycket och få en hög pension. Om makarna fortsätter att leva tillsammans spelar det mindre roll, om/när skilsmässan är

men ett faktum med sig de pensionspoäng han tjänat med

tar mannen hennes stöd, och kvinnan får klara sin ålderdom på lägre ekono-

en misk nivå än hon hade satsat karriär. Avtalspensioner, till-

om som faller fler män än kvinnor, förstärker mönstret. Se Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och oberoende, SOU 1997:87.

Ett annat exempel är föräldraledigheten. Kvinnor och män har rätt till samma procentuella ersättning vid föräldraledighet, men eftersom män tjänar än kvinnor, och oftare taket där ersättnings-

mer passerar nivåerna inte höjs längre, kommer det att drabba familjeekonomin hårdare att mannen är ledig.

Om beslutet om vem som ska föräldraledig bara eko-

vara var en nomisk fråga skulle IOO-procentig inkomstersättning vid föräldra-

en penning kunna vara en lösning familjen skulle inte förlora på delad

föräldraledighet- men forskningen visar att det inte är så enkelt. Att mammorna i de flesta fall är hemma med barnen har även andra

orsa-

Förslag till åtgärder

ker än de ekonomiska. Se t.ex. Hemmet, barnen och makten: Förhandlingar om arbete och pengar ifamiljen, SOU 1997: l 39.

Ett tredje, och lite mer svårforklarligt, exempel är socialbidragen. Män får socialbidrag över normen oftare än kvinnor. De får t.ex. mer

till möbelinköp. Varför det är så inte. Är män påpengar vet man mer stridiga gentemot socialbyrån Slår de sönder sina möbler och måste ha Är de frånskilda inte fått med sig några möbler vid

nya män som separationen

De förändringar som pågår i kommunernajust nu, där ansvaret för social verksamhet flyttas från kollektiva system till de enskilda familjerna, får olika effekter för kvinnor och män. Gamla som har en dotter bor i närheten riskerar att få sämre service av kommunen

som än de har en son. Om en kommun slutar servera gratis lunch till

som gymnasieeleverna kommer många men inte pappor att

mammor göra i ordning matlådor och smörgåspaket morgnarna.

Och gamla krassliga inte orkar städa själv, får

om mamma, som sin hemtjänst indragen vem kommer att städa hos henne

-

Om den enda busslinjen till stadsdelen dras vilka kommer att

få minskad rörlighet Männen eller kvinnorna

Effekterna är inte bara olika för kvinnor och män. Klasskillnadema kommer också att öka när det kommunala/statliga/offentliga ansvaret försvinner.

På arbetsmarknaden får besluten också olika effekt för män och kvinnor. Om sjukhuset eller affären lägger om sitt schema så att deltidstjänsterna blir kortare och timmarna mer utspridda över arbetsveckan vilka kommer att drabbas Även i de branscher där män del-

tidsarbetar visar forskningen att de har lättare att öka sin arbetstid. Se Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika processer med exempel från handeln, SOU 1998:4.

Samtidigt är neutralitet och likställighet honnörsord i svensk lagstiftning. Behovet av en faktisk neutralitet och likställighet ökar dessutom när resurserna minskar. l en hårt ansträngd kommunal budget är det ännu viktigare för medborgarna att veta att pengarna faktiskt används på rätt sätt, och går till dem som bäst behöver dem.

Statens och kommunernas främsta uppgift är att, så rättvist som möjligt, använda och fördela våra gemensamma medel.

Att så mycket av den fördelningen sker utan analys av effekterna är inte bra. Effekterna handlar både och om tid. Att städa

om pengar hos gamla mamma eller göra smörgåspaket till gymnasisten kanske inte kostar så mycket ökad arbetsbelastning i hemmet

pengar, men en påverkar också kvinnornas ekonomi, det har belagts gång på gång i denna utredning.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Det är svårt, kanske olämpligt, att statligt styra kommunala beslut. Men staten kan påverka normer och regelverk i landsting och kommuner. Det är viktigt att kunskapen mäns och kvinnors olika villom kor genomsyrar dessa regelverk. För kommuner och landsting borde det dessutom viktigt att vara göra en ordentlig könsanalys inför viktiga beslut. Redan idag gör kommunerna miljögranskningar, t.ex. inför större trafik- eller exploateringsbeslut. Att göra en analys hur nedskärningar inom t.ex. av barnomsorg, skola eller äldrevård drabbar män och kvinnor, föräldrar och barn, borde vara lika viktigt. Det är kvalitetsfråga för det en kommunala beslutsfattandet, och något skulle öka medborgarnas som insikter om hur de knappa resurserna fördelas. De insatser redan som gjorts, t.ex. i Kommunförbundets JämKom-projekt, är värda uppmärksamhet och stöd.

- Redan idag har alla statliga utredningar och kommittér i uppdrag att granska de effekter som deras förslag kan få for kvinnor och män. Mitt förslag är därför att beslut berör som kommunal eller statlig verksamhet föregås granskning av en av hur kvinnor och män påverkas. Konsekvensanalysen bör göras alla nivåer i samhället, från barnomsorgsförändringar i enskilda kommundelar till beslut statsbudgetens om fördelning. Kunskap kan underlätta granskningen finns som bland annat i denna utredning.

Jämställdhetsmärkning

Som människor kan utöva makt i olika roller; medborgare, som som anställda eller företagare eller påtryckare via organisationer. som En allt viktigare maktposition är rollen konsument. som På miljöområdet är konsumentmakten idag oomtvistad. Ett vanligt exempel är det klorblekta papperet lagstiftare länge försökt komsom ma när konsumenterna, genom att konsekvent välja oblekt i papper, princip lade ner all klorblekning i Sverige. I allt större utsträckning handlar svenska konsumenter idag med hjärtat. Vi köper miljövänliga produkter, undviker sportskor tillverkats barnarbetare och som av sparar i etiska aktiefonder.

Förslag till åtgärder

Min övertygelse är att många både manliga och kvinnliga kon-

- sumenter skulle vara intresserade av att låta sina värderingar styra konsumtionen även när det gäller jämställdhet.

Att till exempel vara den jämställda banken borde innebära en konkurrensfördel om bankkunderna kunde vara säkra att epitetet hade täckning i verkligheten, att certifieringen betydde att banken uppfyllt vissa grundkrav, och att banken hade förbättrad jämställdhet bland sina mål.

Både bankkunder, aktieägare och arbetssökande inom banksektorn skulle kunna fatta sina beslut med ledning av certifieringen. Bankföretag skulle kunna slå på stora trumman för att locka jämställdhetsintresserade kunder, och på köpet få ett mer rationellt företag där både kvinnors och mäns kompetens tas till vara. Ett kvalitetshöjt företag som bättre utnyttjar sina resurser.

Det är svårt att komma åt företagsinterna kulturer som drabbar kvinnor. Lagar och avtal täcker en bit, men inte hela vägen. Jämställdhetslagens regler om aktiva åtgärder fungerar bra på de arbetsplatser redan vill, men bara marginellt mot de arbetsgivare

som som struntar i jämställdhet.

Samtidigt uttalar sig ledande företagsledare ointresserat eller nonchalant, till exempel vad gäller andelen kvinnliga chefer se Ledare, makt och kön, SOU 1997: 135.

Min tro är att en jämställdhetsmärkning av företag och organisationer skulle kunna skapa det konsumenttryck som får fler att inse värdet av lika villkor for kvinnor och män.

Hur jämställdhetsmärkningen ska gå till är en stor och svår fråga som just nu är föremål för en förstudie uppdrag av statsrådet Ulrica Messing. I väntan på förstudiens resultat vill jag bara peka på några möjligheter.

Märkningen kan läggas på olika nivåer, riktad mot olika företag och organisationer. Att jämställdhetsmärka enskilda produkter är antagligen svårt, företag och arbetsplatser kan certifieras som

men Jämställt företag. Detsamma gäller universitet och andra offentliga institutioner. Modeller for att jämställdhetsmärka kommuner kan se delvis annorlunda ut. Där kan jämställdheten studeras både ur medborgarnas och de anställdas perspektiv.

Kriterier för att bli certifierad som jämställt företag eller arbetsplats kan bland annat vara:

små eller inga löneskillnader mellan kvinnor och män, och en

-

plan för hur eventuella skevheter ska rättas till

kvinnliga chefer i relation till andelen kvinnliga anställda

-

jämställda utvecklingsmöjligheter för de anställda t.ex. i form

°

av vidareutbildning

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

° blandade arbetslag och grupper

- möjligheter att förena yrkesarbete med föräldraskap uppmunt-

ran av pappaledighet t.ex.0ch åtgärder mot sexuella trakasserier

- kompetensutveckling for Företagsledning och alla arbetsledare i

ämnetjämställdhet

- klara och mätbara mål för jämställdhetsarbetet och utveck-

en

lingsplan för att nå målen

Viktigt är också att kraven höjs år från år. Den certifierats

som 1999 måste genomgå en ny prövning om några år, och då har ribban höjts.

Jag tänker mig attjämställdhetsmärkningen sker två nivåer:

1 På företagets eget initiativ. Förhoppningen är att certifieringen ska bli ett så starkt kommersiellt argument att företagen själva anmäler sig for att bli kartlagda och certifierade, bekostnad.

egen

2 Genom fri granskning av tillgängliga källor. Denna kan inte bli lika detaljerad som den frivilliga certiñeringen, där företagen hjälper till med all information. Viss information finns i årsredovisningar och andra öppna källor, granskningen kan också ske i samarbete med de företag som är villiga att lämna ytterligare uppgifter. En sådan granskning kan t.ex. ske branschvis. Avsikten bör att

vara ge offentlighet uppgifterna i populär och lättillgänglig form.

En årligen utkommande bok kan peka ut de och minst

mest - jämställda företagen. Boken The feminist dollar finns redan i USA. Press, radio och TV skulle säkert intressera sig för sådan lista. Med

en hjälp av ny teknik kan man t.ex. uppdatera och förändra listan när något händer.

Kommuner, landsting och länsstyrelser kan sina priorite-

genom ringar och beslut bidra till eller försvåra jämställdhet. Kommunerna och länen skulle kunna utvärderas med avseende jämställdhet med ledning av offentliga uppgifter och egen medverkan vilket inte hindrar att enskilda kommunala och statliga arbetsplatser också kan ansöka om certifiering. Faktorer som påverkar medborgarna ijämställdhetshänseende i en kommun är barnomsorgens och äldreomsorgens utbyggnad, fördelningen av kultur och fritidsutgifter, hur skolan

arbetar se avsnittet Skolan, andelen kvinnliga politiker och företagare, andelen kvinnor och män i köns-otypiska yrken, fördelningen

av arbetslöshet, inkomster och förmögenheter mellan kvinnor och män osv. Av Gunnel Forsbergs artikel Rulltrapperegioner och social infrastruktur i rapporten Om makt och kön i spåren offentliga

- av organisationers omvandling, SOU 1997:83, framgår att kommuner och regioner i Sverige fungerar mycket olika för kvinnor i olika

delar av Sverige.

14 SOU1998:6

Förslag till åtgärder

Arbetet med kommunala eller länsvisa jämställdhetsstrategier

skulle detta sätt kunna stramas upp och förses med enhetliga frågescheman som sedan värderas och belönas.

En utmärkelse till Mest jämställda kommun eller Mest jimställda län varje år skulle kunna fungera som konsumentinformation till de människor som tänker flytta eller byta jobb, och utgöra ett stöd för jämställdhetsarbetet i regionen. Det skulle också kunna användas av kommunerna och länen i arbetet med att dra till sig nya företag och investeringar.

Ett centrum För att driva detta arbete behöver skapas, till att börja med statligt stöd. Det är viktigt att Märkningscentrum blir trovärdigt och utan bindningar. På sikt borde Märkningscentrum kunna bli självförsörjande, genom att ta betalt för de frivilliga certifieringarna, konsulthjälp, utbildning osv.

Kopplingar till andra kvalitetssystem som ISO 9000 och ISO 14000 bör undersökas, liksom de kvalitetsmodeller som utarbetats inom EU. Ett mer jämställt arbetsliv är ett kvalitetshöjt arbetsliv.

Möjligheten att styra med hjälp av offentlig upphandling i stat och kommun bör också undersökas. Redan idag vill Växjö kommun se jämställdhetsplanerna från de företag som vill göra affärer med kommunen. Vissa kritiker säger att lagen om offentlig upphandling förbjuder alla andra hänsyn än rent affärmässiga eller tekniska. Om så är fallet bör lagen skrivas om. Hela samhället går mot mer av etiska principer i affärslivet. Det vore olyckligt om inte samhällets organ kunde stödja en sådan utveckling.

Utvecklingen lärandet, processen har en viktig roll vid utfor-

- mandet av kriteriekraven. Det viktigaste är inte att vara utan fel utan att veta hur man ska rätta till de fel som uppstår.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att regeringen tar initiativ till jämställdhetsmärkning företag, organisationer

av och regioner i Sverige. Försöksverksamheter och den nu pågående förstudien kan, tillsammans med de principer jag

underlag för beslutet. skissat ovan, ge

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Jämställdhet i skola och

högskola

En orsak bland många till den starkt segregerade arbetsmarknaden är att pojkar och flickor redan tidigt väljer olika utbildningsvägar.

Skolan skall enligt skollagen och läroplanerna främja jämställdhet mellan könen. Det arbetet har ofta fokuserat de starkt könsuppdelade ämnesvalen. Åtskilliga försök har gjorts för att påverka

ungdomars, framförallt flickors, programval, effekterna har blivit

men kortvariga. Utbildningsvalen i skolan är i stort sett lika könsuppdelade idag som för trettio år sedan. Det bäddar för fortsatt könssegrege-

en rad arbetsmarknad.

Min uppfattning är att en könsneutral skola är könsblind och

en därmed könsdiskriminerande skola. Tar vi inte hänsyn till flickors och pojkars skilda erfarenheter och intressen riskerar vi att det könet

ena gynnas på det andras bekostnad. Liksom arbetslivet i övrigt behöver skolan genomsyras av ett genusperspektiv. Det gäller såväl organisatoriskt som kunskaps- och innehållsmässigt.

Skolans sätt att organisera inlärningen, med strikt tids- och ämnesinriktad undervisning, skiljer sig allt mer från det moderna arbetslivet, där flexibilitet, kreativitet och självständighet värderas högt.

Eleverna och läroprocessen bör vara utgångspunkten för skolans organisation. Med ett mer flexibelt arbetssätt får skolan och lärarna bättre möjligheter att hantera pojkars och flickors skilda och likvärdiga behov och därmed fullfölja sitt samhällsuppdrag i jämställdhetens tjänst.

Det är viktigt att skolans personal är medveten att barn och

om ungdomar formar sina könsidentiteter och därmed sina uppfattningar om kvinnligt och manligt under åren i skolan. De föreställningarna sätter gränser för den egna utvecklingen, t.ex. vilka yrkesval

som sedan framstår som möjliga.

Skolan är inte en könsneutral arbetsplats, sig för elever eller

vare lärare. Åtskillig forskning har visat att flickor och pojkar behandlas olika, att skolans arbetsformer, läromedel och undervisningens

uppläggning privilegierar pojkar och att flickors erfarenheter undervärderas.

Jämställdhet i skolan pedagogisk fråga. Därför behöver varje

är en lärare kunskap flickors och pojkars olika förutsättningar. Endast

om genom insikt och erkännande att könsskillnader existerar, att lä-

av randet inte är könsneutral och att kunskapsinnehållet inte

en process kan betraktas som könsneutralt kan läraren motverka diskriminering i undervisningen.

Universitet och högskolor bör sträva efter att genusperspektiv integrerasi alla utbildningar. Speciellt bör detta beaktas

i de program

Förslag till åtgärder

utbildar studenter för en yrkesverksamhet som är inriktad mot som personal och organisation.

l den pedagogiska utbildning som erbjuds högskolans lärare bör likaså genusperspektiv integreras. Kurserna bör ges ett meritvärde vid rekrytering till lärartjänster.

Jag stödjer Skolkommitténs förslag SOU 1997:121 att av-

-

skaffa grundskolans timplan och införa garanterad undervis-

ningstid.

Kunskaper hur manligt och kvinnligt konstrueras i vårt

- om

samhälle, pojk- och flickkultur, bör därför spridas till

om

skolornas personal.

Jämställdhet pedagogik bör finnas med i all lärarutbild-

- som

ning. Skolorna bör ge utrymme för reflektion och utvärde-

ring av det pedagogiska jämställdhetsarbetet.

Även på högskolenivå bör genusperspektivet finnas med i all

-

utbildning.

Kunskap

Det finns knappast något annat samhällsområde där man i debatten kan möta så många personliga invändningar och märkliga reaktioner

i diskussionen kvinnors och mäns villkor Det behöver du som om inte berätta för mig, hemma hos oss är det jag som dammsuger.

När det gäller jämställdhet är det accepterat att vara privat och oreflekterad. Vem skulle i en diskussion om skattesatser säga Min fru tycker inte vi ska höja kommunalskatten Sådant händer ideligen

i jämställdhetsdiskussioner.

Jämställdhet är inte bara åsiktsfråga utan i hög grad en fråga om

en kunskap.

Det finns idag mängder forskning och kunskap som skulle

av kunna göra verkligheten mer begriplig, både i hemmen och på arbetsplatserna. Kunskap skulle kunna användas för att förutse effek-

som

planerade politiska eller andra beslut, och i efterhand analyterna av sera vad som hände.

Till denna utredning har ett hundratal forskare bidragit med nära hundra kortare eller längre rapporter i sammanlagt 13 volymer. Min

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

uppfattning är att denna resurs borde användas ett genomtänkt och systematiskt sätt för att höja kunskapsnivån.

Det finns olika metoder att sprida kunskap, allt fler i vårt medieintensiva samhälle. Det viktiga är att mediet och budskapets utformning passar dem som ska nås av informationen. Därtill behövs en genomtänkt kommunikationsstrategi.

Mitt förslag är att regeringen, med utgångspunkt från det forskningsmaterial som finns i denna utredning, gör en plan för spridande

kunskap om kvinnors och mäns ekonomiska makt och ekonomiska av resurser.

Planen bör innehålla följande frågor:

l Vilka grupper efterfrågar redan idag kunskap och information

2 Vilka grupper efterfrågar inte, men skulle för att kunna agera mer rationellt och jämställt behöva kunskapen

3 Vilka skulle efterfråga kunskapen om den var tillgänglig och praktiskt orienterad

4 Vilka sätt finns att nå allmänheten 5 Hur kommunicera med dessa olika grupper Svaren kan tänkas bli ungefär:

1 Kvinnogrupper, fackförbund, eldsjälar, politiska partier osv efterfrågar redan idag information. Detsamma gäller i viss mån medierna. Problemet gentemot den gruppen är inte att övertyga dem om värdet i informationen, utan att sammanfatta och översätta forskningsmaterialet så att det blir lätt att förstå och ta till sig.

2 Enkönade manliga grupper står inte i kö för jämställdhetskunskap. Stora delar av det privata näringslivet har till exempel visat ett måttligt intresse. Samtidigt skulle näringslivet, vilket inte minst denna utredning visat, kanske ha mest att vinna ny kunskap som kan leda till nya strategier. Att kvinnors kompetens konsekvent underutnyttjas är misshushållning med resurser och okänt för många. Här krävs

andra modeller för överförande av kunskap, speciella kommunikationsstrategier för att nå i den manliga maktens slutna rum.

Hösten 1995 etablerades Stiftelsen Näringslivets Ledarskapsakademi som ett resultat av betänkandet Mäns föreställningar om kvinnor och chefs/cap, SOU 1994:3. Stiftelsens ändamål är att ge kunskap om organisations- och ledarskapsfrågor ur ett makt- och könsperspektiv, genom informationsspridning, opinionsbildning och förändringsarbete. Verksamheten är under upp- och utbyggnad och kan aktivt bidra med kunskapsförmedling till viktiga makthavare.

3 Många vill agera jämställt, men kan inte riktigt. Med denna utrednings förslag att införa till exempel konsekvensanalyser av politiska beslut följer nya kunskapsbehov. Forskningen kan hjälpa till med

Förslag till åtgärder

en konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv, men den måste vara lätt tillgänglig och praktiskt användbar.

Kartläggningar av arbetsplatser ur jämställdhetsperspektiv kräver kunskap. Enkla scheman med frågor för att undersöka förhållandena i företaget skulle kunna hjälpa de arbetsgivare vill bli bättre ijäm-

som ställdhet. En jämställdhetsmärkning av arbetsplatserna, som jag föreslagit tidigare kräver ökad kunskap och medvetenhet i företag

och organisationer. Där finns mycket att hämta i denna utrednings rapporter och annan forskning.

Medierna efterfrågar lätt tillgänglig, samlad information, gärna med namn forskare och andra källor till ytterligare kunskap.

4 Allmänheten kan nås via traditionella massmedier, men även via skolor och universitet, med hjälp av pocketutgåvor av sammanfattade forskningsrapporter osv.

5 Dessa, och andra, målgrupper kräver olika typer av information, i olika urval och med användande av olika tekniker. Det bästa sättet att nå näringslivets innersta kretsar är sannolikt att erbjuda de organisationskonsulter som redan finns där utbildning i arbetslivets genusaspekter. Eller att utbilda de studenter t.ex. personaladministrativa högskolelinjer som kommer att bli framtidens personalchefer. De kvinnliga eldsjälarna i fack och politik som skaffar sig grundkunskapen av eget intresse kanske bara behöver ett bra overhead-material för att sedan själva stå för vidarespridningen. Information om en föränderlig värld kan spridas regelbundet via Internet. CD-rom-skivor kan innehålla ett stort informationsmaterial där olika vägar som leder till olika resultat kan prövas i teorin innan beslut fattas i praktiken. Billighetsutgåvor av böcker, broschyrer och tidningar är beprövade instrument att nå allmänheten. Specialseminarier för journalister en annan möjlighet.

De olika målgrupperna bör betala för materialet, så att verksamheten kan bli självfinaitsieraitde.

Det finns många aktörer för jämställdhet i kommunerna, på länsstyrelserna och inom Centrumbildningar både centralt och ute i länen. Dessa är viktiga resurser i arbetet för att sprida kunskap och medvetandegöra allmänhet, näringsliv och organisationer om jämställdhetsfrågorna.

° Mitt förslag är är att regeringen gör en kommunikationsplan för spridning av forskning från Kvinnomaktutredningen och påbörjar en aktiv spridning av kunskap i frågan om kvinnors och mäns tillgång till ekonomisk makt och ekonomiska resurser.

Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Att få livet att gå ihop

När Alva och Gunnar Myrdal skrev sin berömda Kris i befolkningsfrågan 1934 födde den svenska kvinnan i genomsnitt 1,8 barn. Då ledde de låga födelsetalen till stor oro i politiska kretsar.

Idag föds färre barn än någonsin i Sverige. Födelsetalen för 1997 kommer att hamna 1,5 barn/kvinna. Det är den lägsta nativitet som någonsin redovisats i befolkningsstatistiken.

Idag är det få som oroar sig. Idag konstaterar debattörerna snarare belåtet att svenska kvinnor är kloka och skaffar inte barn om de inte har arbete eller utbildning.

Att människor utan fast förankring på arbetsmarknaden

unga väntar med att skaffa barn är kanske ett klokt val, individuellt. Utan föräldrapenning eller ett arbete att tillbaka till är det svårt, för att inte säga omöjligt, att få ekonomin att ihop. Det är framför allt kvinnor utan arbete eller med korta, osäkra anställningar och låg utbildning som väljer bort bam.

Samtidigt blir det svårare och svårare för alla att vara förvärvsarbetande föräldrar. Arbetsmarknadens krav växer. Att kombinera barn och förvärvsarbete blir allt mer komplicerat. Arbetsgivarna age-

kollektivt som om de inte inser att dagens barn är morgondagens rar arbetskraft. Att produktion och reproduktion- återskapande av människokraft måste följas åt.

-

Ett tungt skäl för kvinnors deltidsarbete och därmed lägre lön

och sämre karriärmöjligheter- är att det är svårt eller omöjligt att förena barn med heltidsarbete.

Föräldraledigheter hindrar karriären och försvårar för den enskilde att få vidareutbildning och utveckling i arbetet. Detta drabbar ansvarstagande pappor hårdare än mammor. De verkliga förlorarna svensk arbetsmarknad är ensamstående föräldrar, både pappor och mammor.

Att vara ensamstående förälder är i Sverige idag inget ovanligt. I takt med att skilsmässorna ökar kommer allt fler vuxna, åtminstone under någon period av sitt liv, att vara ensamstående pappa eller mamma.

I Sverige har vi varit stolta över våra höga födelsetal. När statistikerna 1990 gjorde en jämförelse i Europa ledde Irland med 2,2 barn per kvinna med Sverige som god tvåa med 2,1 barn per kvinna. Vi har jämfört Sverige med länder med låg nativitet som Tyskland och Italien och sagt: Hos oss är det möjligt att förena yrkesarbete med familj. De höga födelsetalen visar att vår jämställdhetspolitik har lyckats.

Förslag till åtgärder

Kanske är det för tidigt att tala om en ny kris i befolkningsfrå-

gan, befolkningstal har svängt förr åt båda hållen siffrorna

men borde mana till eftertanke.

På 30-talet gick födelsetalen ner på grund av att människor inte gifte sig. Det fanns många orsaker. Fattigdom Kvinnors svå-

var en. righeter att kombinera yrkesarbete med äktenskap Vissa

var en annan. kvinnor födde inga barn alls medan andra födde många.

Idag flyttar vi ihop och separerar som aldrig förr, barn skaffar

men vi inte förrän vi verkligen vill. Det handlar ett medvetet val. Det

om är inte kärleken eller äktenskapet vi väljer bort, utan just barnen.

Ett samhälle där nativiteten snabbt går är inget friskt samhälle.

ner Mängder av individuellt kloka beslut blir tillsammans ett samhälleligt problem. Idag föds färre människor i Sverige än de dör. Utan in-

som vandringen skulle vi ha ett minusresultat i befolkningstillväxt. I ett välfärdssamhälle måste människorna i produktiv ålder tillräckligt

vara många för att de mycket unga och de mycket gamla ska få ett värdigt liv.

För makarna Myrdal var den låga nativiteten ett argument för

uppbyggnaden välfärdsstaten. Med utgångspunkt från barnens behov

av föreslog de stora förändringar i barnomsorg, skola, hälsovård, bostadsbyggande Barn hade rättigheter till god skola, goda bo-

osv. egna städer, näringsriktig kost oavsett föräldrarnas ekonomi. Stora delar

av välfärdsbygget motiverades med samhällets för barnens

ansvar uppväxt.

Idag är det mycket som är annorlundajämfört med det 30- och 40tal då idéerna bakom välfärdsstaten formulerades. De tankar kan

som få 90-talets ekonomiska kris att övergå i stabil utveckling kan möjligen anas men inte mycket mer. Och framförallt råder det inte ut-

en bredd enighet om vägen dit.

Det tydligaste uttrycket för ett samhälle i obalans då,

är, nu som arbetslösheten. Arbetslösheten är inte bara ett ekonomiskt och socialt problem utan också ett hot mot jämställdheten. Arbetslösheten drabbar särskilt dem med kort utbildning eller förankring på den

svag svenska arbetsmarknaden.

Vi står inför hotet ihållande och svårbemästrad arbetslöshet

av en samtidigt som behoven av många människors arbete växer.

Den skattefinansierade offentliga sektorn fungerade

länge som en sluss mellan de värden som uppstod i den teknikintensiva exportindustrin och de mänskliga behov som fanns av vård, och ut-

omsorg bildning med mera.

I den arbetsintensiva och ofta mycket lokala tjänstesektorn,

som vänder sig till individer eller hushåll finns stora och otillfredsställda behov. Dessa behov skulle kunna utföras av hushållen själva om tiden

SOU l 998:6 Betänkande från Kvirmomaktutredningen

räckte till, av offentlig sektor om skatterna kunde öka eller indivi-

av der på en privat marknad om priset på arbetet tillräckligt lågt.

var

Idag när den offentliga sektorn är stor, tillväxten inte så hög och de internationella beroendena starka fungerar inte överföringen från högteknologisk industri till mänskliga behov längre. Utan skattefinansiering finns det inte tillräckligt många vill eller kan betala för att

som alla ska få arbete.

Cirka en halv miljon svenskar är idag utan arbete. Ytterligare några hundra tusen är förtidspensionerade och drygt 300 000 är deltidsarbetslösa, dvs. skulle vilja arbeta än de gör. De arbetslösas själv-

mer känsla far nästan alltid mycket illa, och deras barn påverkas.

Vissa arbetslösa skaffar en utbildning som de har önskat och kan ha nytta

av, andra förstår inte vad de arbetsmarknadspolitiska åtgärder de deltar i ska vara bra för.

Arbetslösheten skadar människor och kostar samhället

enorma belopp. Det finns grundläggande enighet i vårt samhälle att alla

en om människor har rätt till rimlig levnadsstandard. Alltså betalar idag

en ut stora summor till människor som inte förväntas ibland inte får

- ens

göra samhällsnyttiga insatser. -

En annan ojämlikt fördelad resurs är tiden. Vissa sliter nästan ihjäl sig för att hinna. De har arbete arbetar ofta övertid. I växande ut-

som sträckning till och med obetald övertid. De hinner inte, springer, jäktar, försummar sina barn, släktingar och vänner, dåligt, far illa.

sover Andra har oceaner av tid och blir allt mer handlingsförlamade.

Bristen tid är också ett hot mot demokratin. Hur ska hinna

man följa med och bry sig om samhälle och politik när hela livet är

en kamp för att hinna med allt betalt och obetalt arbete

Kvinnors och mäns vilja att leva och arbeta jämställt skulle kunna bli den hävstång som behövs för att vi allvar ska ta itu med de verkligt stora frågorna: Hur byggs ett samhälle där alla behövs Hur organiseras arbetsliv och samhälle så att den livsviktiga reproduktionen kan förenas med den nödvändiga produktionen

Skälen för att tänka nytt och annorlunda är många: Stora grupper, både kvinnor och män riskerar att hamna utanför

den ordinarie arbetsmarknaden.

Kvinnors kompetens och kraft behövs i arbetslivet, alla nivåer. Den arbetsfördelning som råder i hemmen upplevs framförallt

av kvinnorna som orättvis. Den är samhällsekonomiskt ineffektiv, eftersom den hindrar kvinnors kompetens att komma till uttryck på alla områden och nivåer.

Männen behövs i hemmen, både för barnens och den uthålliga kärlekens skull -kvinnor som lever i ojämställda förhållanden är mindre nöjda än de som lever ijämställda.

Förslag till åtgärder

Under de ekonomiskt framgångsrika efterkrigsåren byggdes Sveri-

ge ut sektorsvis, helheten och sambanden stod inte i förgrunden. Det är när ekonomin sviktar som sprickorna i välfardsbygget blir syn-

nu, liga.

Under senare tid har också allt fler röster höjts mot brådskan och fragmentiseringen i den politiska beslutsfattandet. Med raska snitt skärs bitar av välfardskakan bort utan att effekterna fullt ut har analyserats. Det är förmodligen inte en magrare version av den gamla välfardsmodellen som är lösningen, utan en delvis annorlunda modell, bygga om istället for att skära ned.

Departement och myndigheter är organiserade efter sektorsprincipen, helhetssynen tvingas ofta lämna plats för ett kortsiktigt detaljtänkande. Många enskilda lönsamheter kan tillsammans leda till stora samhälleliga kostnader.

Ekonomisk jämställdhet bestäms i arbetslivet. Denna utredning konstaterar att arbetslösheten slår hårdast mot Iågutbildade, invandra-

och ensamstående föräldrar. Kvinnor och män är arbetslösa i ungere fär utsträckning men den arbetslöse man som söker och får ett

samma jobb, får ett heltidsjobb, medan den arbetslösa kvinna med samma önskemål ofta får nöja sig med deltidsarbeten eller lösare anknytning till arbetsmarknaden. Svag efterfrågan på arbetskraft drabbar dem

har svårast att göra sig gällande arbetsmarknaden. Småbarnssom mammor har sämst chans att få alla typer av arbeten, de är till och med missgynnade när det gäller att komma i åtnjutande av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Tillverkningsindustrin producerar allt mer men behöver allt färre människor. Det är inom den stora och mycket varierade tjänstesektorn som de nya arbetena finns. Men också den rationaliseras i snabb takt, traditionella kvinnojobb sekreterare, telefonist, bank- och försäk-

som ringstjänsteman fortsätter att minska i snabb takt.

Andra uppgifter är svårare att ersätta med ny teknik eller organisation. Dit hör traditionella kvinnoyrken inom vård, omsorg, kultur och utbildning. Kommer det att bli till kvinnornas fördel Vi blir allt äldre, och kommer därmed att behöva allt mer vård. Kommer männen att ta över inom vården när deras traditionella arbetsmarknader krymper Utvecklingen det medicinska området skapar nya behov, och

kostnader. Frågan om vem som ska betala är olöst. Det offentliga nya ansvaret krymper. Vilken fördelning skall gälla mellan offentligt, gemensamt och privat Många oroar sig för en framtid där bar-

ansvar nen antingen tar hand om sin gamla mamma själva eller betalar mycket eller mammas plånbok för att få någon annan att

ur egen göra det. Det enda verkar klart är att så arbetsfördelningen

som som

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

ser ut idag, kommer ett ökat familjeansvar att axlas främst famil-

av jernas kvinnor mödrar, hustrur, döttrar och svärdöttrar.

-

Olika personer kommer att efterfråga olika tjänster: städ-

resor, hjälp, restaurangbesök, bussresor, musik, färdiglagad mat, undervis-

ning, barnomsorg, miljövänlig sopsortering

m.m.

Idag kostar till följd tekniken, högproduktiv montör

en, av av mobiltelefoner procentuellt sin arbetsgivare lika mycket i arbetsgivaravgift som vårdbiträdet som sköter gamla eller tonåringen klipper

som gräsmattor. Är det rimligt Den s.k. pig-debatten blev snabbt inflam-

merad och omöjligjorde en sansad diskussion. Debatten skatte-

om växling, dvs. att minska skatten arbete för att öka den andra skattebaser är lågmäld, nästan obefintlig hösten 1997. Frågan återstår att besvara: Hur byggs ett samhälle där allas arbetskraft och arbetsvilja tas till vara Eller annorlunda uttryckt, hur ska framtidens tjänster i hemmen och i servicehusen betalas Är det arbetskraften

- - som ska beskattas, eller något annat Kan ha olika skattesystem för

man olika typer arbete Vilken roll ska organiserad få ha,

av egen omsorg vare sig den sker privat eller i kooperativ form Hur ska den finansieras

Missförhållanden inom den offentliga sektorn, i vård, skola och barnomsorg Lex., handlar ofta brist människor. Alla barn borde

om ha rätt att få god omsorg med ett pedagogiskt och åldersanpassat innehåll, även de har arbetslösa föräldrar. Omsorgen ska till för

som vara barnen, inte föräldrarna. Många bostadsområden, offentliga lokaler och grönområden skulle behöva upprustning. Om tittar omkring

oss ser mängder av samhällsnyttiga uppgifter som behöver utföras.

l andra länder pågår långtgående försök att skapa jobb

nya genom kortare arbetstider. Men effekterna generella arbetstidsforkortning-

av ar sysselsättningen är omdebatterad. Frågan är genomgripande och effekterna bestäms hur, för vilka och vilka villkor arbetstiden

av förkortas. Kortare arbetstid skulle kunna bidra till bättre balans mellan tid för lönearbete och tid för hemarbete. Men det är långt ifrån självklart att sänkning arbetstiden för heltidsarbetande män skulle

en av ge de ofrivilligt deltidsarbetande kvinnorna längre betald arbetstid. Inte heller är det säkert att fördelningen hemarbetet skulle bli rätt-

av mer vis. Frågan om arbetstiden är viktig och kräver ordentlig

en genomlysning, gärna också fler forsöksverksamheter.

Kvinnomaktutredningen slår fast att kvinnors och mäns ekonomiska makt framför allt bestäms arbetslivets och ekonomins utveck-

av ling. Men även om full sysselsättning möjlig att uppnå skulle det

vore inte leda till lika makt och mellan män och kvinnor. Starka

resurser krafter verkar i segregerande och diskriminerande riktning. Denna utrednings forskningsrapporter visar att den ekonomiska makten och de

Förslag till åtgärder

ekonomiska resurserna är mycket ojämnt fördelade mellan kvinnor och män.

värld med stark teknisk och ekonomisk omvandling där

I en många jobb försvinner för att aldrig återuppstå är det nödvändigt att ha långsiktiga strategier för framtiden. Hur till att kvinnor och

se — barn inte blir framtidens förlorare

—

Arbetslivets inre omvandling kommer att förändra maktrelationer-

i samhället. Ju större ansvar som läggs på de enskilda individerna na desto större inflytande kan de ha över sitt eget arbete. l stora delar av arbetslivet växer frihetsgraderna, allt fler kan själva styra var, när och hur arbetet utförs. Kraven på flexibilitet växer, andra honnörsord är kreativitet och social förmåga.

Det kan mycket väl vara så att denna utveckling visar sig vara till kvinnornas fördel. Samtidigt betyder den starka betoningen kompetens och individuella färdigheter att klasskiktningen ökar. De starka blir allt starkare och de riskerar att bli allt svagare. Både klass

svaga och kön skiktar och låser människor inte samhället skapar

- om motkrafter som kan stötta och frigöra.

Stora problem kräver stora lösningar. Helhetslösningar kräver en helhetssyn. Mitt förslag är att regeringen tillsätter en utredning, med uppgiften att analysera beroenden och samband mellan livets olika delar välfärdens organisation och finansiering, arbetslivets möjlig-

heter och produktionens krav. Huvuduppgiften skulle vara att skapa förutsättningar för ett liv där det finns rimlig chans att få det hela

en att gå ihop. Där kan leva med barn och arbete samtidigt. Där

man samhället kan utvecklas både ekonomiskt och socialt och skapa den trygghet människor vågar skaffa barn, och där kvin-

som gör att unga

och mäns fulla kompetens utnyttjas. Ett samhälle där tid finns för nors engagemang och personlig växt.

Kritiken mot snabbheten i det politiska beslutsfattandet, och de hastiga utredningar som föregår besluten, har varit kraftfull den senaste tiden. Kritikerna menar att det svenska utredningsväsendet, som

årtionden varit garant för att frågor blir väl genomlysta och genom en besluten väl grundade, har försvunnit till förmån för ytlig, ibland

en felaktig verklighetsbeskrivning och snabba ryck.

Att rita karta över framtiden att formulera vision är

upp en — en — att ta ett steg mot målet. En möjlig karta ökar chansen att hitta rätt. Ju fler människor omfattar samma vision desto säkrare är fram-

som gången.

Det borde inte vara omöjligt att nå en bred enighet om att

Samhälle och ekonomi bör fungera så att alla medborgare blir

-

delaktiga och behövda.

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Män och kvinnor har samma värde och bör tillmätas - samma värde. Barnens behov måste stå i centrum - En utredning som hittar värderingar och letar efter gemensamma helhetslösningar kan överleva även politiska maktskiften, och därmed skapa stabilitet och ge möjligheter till bättre styrning osäker av en framtid.

- Jag föreslår att parlamentarisk utredning tillsätts. Den bör en ges gott om tid att diskutera och föreslå de Förändringar som behövs för att skapa ett samhälle som präglas balans av mellan å ena sidan produktionens krav och möjligheter och å den andra individernas välfärd och livskvalitet. I utredningens arbete bör olika modeller för ett nytt arbetsliv och välfärd kunna prövas i mindre skala, för att sedan utvärderas och utvecklas.

Utredningen föreslås få namnet Arbete, Liv och Välfärd Alla arbetsnamn ALVA. -

Framtida forskning

Det är angeläget att forskningen på jämställdhets- och genusområdet fortskrider. Den forskning utförts inom Kvinnomaktutredningen som har bidragit med åtskillig ny kunskap, samt identifierat frågor och områden som bör belysas i framtiden.

Familjen

- Hur utvecklas jämställdheten i familjerna Den forskning om maktstrukturer i familjen som inletts i Kvinnomaktutredningen bör följas upp regelbundet. Vi behöver fördjupa våra kunskaper om föräldraförsäkringens inverkan arbetsfördelningen i familjen. Vi behöver också veta varför fäder tar ut så mer om en förhållandevis liten andel foräldraledigheten, varför mödrar av deltidsarbetar i sä hög grad och hur föräldrarna förhandlar om ansvaret för barnen. ° Hur vill svenska familjer att barnen ska organiseomsorgen om ras

Förslag till åtgärder

Hur påverkas barnen av frånvarande fäder, respektive av att mödrar slits mellan vårdansvar och yrkesambitioner Studier vilka värderingar som förmedlas till blivande och

av nyblivna mödrar och fäder i mödravård och barnavårdscentraler. Stämmer det att samhället lägger över allt mer omsorgsansvar på familjerna Vilka uppgifter i så fall Vad händer t.ex. när kommunerna sätter daghemsavgifter efter hur många timmar barnen är på daghemmet När hemtjänsten för gamla blir allt mindre tillgänglig Hur påverkar sådana förändringar de yrkesarbetandes lönearbete och planeringsarbetet i hemmen

Arbetsmarknaden Hur ser ett arbetsliv ut som svarar mot kraven jämställdhet Hur kan arbetslivet utvecklas så att kvinnor och män kan delta

lika villkor Det råder fortfarande en stark obalans mellan kvinnor och män på chefsbefattningar i arbetslivet. Forskning behövs för att bely-

konsekvenserna mäns överrrepresentation på maktpositiosa av

Vilken betydelse har t.ex. mäns enkönade ledningssamner. manhang för utveckling och utövande avledarskap, och vilken betydelse får mansdominansen för kvinnors möjligheter att rekryteras till chefsbefattningar Det är angeläget att tidsanvändningsstudier görs regelbundet, t.ex. vart tionde år. Sådan statistik är ett nödvändigt underlag för att ska få kunskap hur avlönat och oavlönat arbete förde-

om las mellan kvinnor och män. Kvinnomaktutredningen visar att anställningsförmåner av ekonomiskt och materiellt slag ökar inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män. Vi behöver veta om sidoförmånernas om-

mer fattning och utbredning. Deltidsarbete utbredd svensk företeelse. I vilken utsträck-

är en ning är deltidsarbetet en könsstrukturerande faktor på den svenska arbetsmarknaden Arbetsvärdering har förts fram som ett medel mot könslöneskillnader. Vi behöver forskning for att utveckla instrument

mer för arbetsvärdering. Vi behöver också undersöka effekterna av tillämpningen av dessa instrument. Kvinnomaktutredningen redovisar detaljerade undersökningar

löneskillnader i privat sektor. Liknande undersökningar inom av offentliga sektorn är önskvärda. Kvinnomaktutredningen ser en tendens till att offentliga sektorn blivit mindre familjevänlig under 1990-talet. Hur ser i så fall

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

förändringarna ut Förstärker offentliga sektorn könsstereotypt

beteende mer än privat sektor gör - Vilken betydelse har det chefen är eller kvinna för om man kvinnors och mäns löneutveckling Internutbildning Befordran Föräldraledighet - Studier av hur löner sätts arbetsplatserna. Resultaten i Kvinnomaktutredningen tyder på att det har betydelse det är om kvinnor eller män sätter lönerna. Hur påverkas löneutvecksom lingen för kvinnor och män när lönerna blir alltmer individuella och sätts på allt lägre nivåer i organisationerna - Kan arbetsrotation motverka förekomsten dead end jobs i av arbetslivet - Kartläggningar av jämställda sektorer i samhället: universitet och högskolor, arbetsplatser, kommuner, regioner. Vilka faktorer gynnar jämställdheten

Välfärdsstaten 0 Samhället subventionerar rad offentliga tjänster. Hur fördelar en sig de subventionema kvinnor och män - Kvinnors och mäns individuella inkomster måste kunna jämfö-

ras. Den forskning som inletts i Kvinnomaktutredningen bör

följas upp och fördjupas. - De tidigare reglerna bidragsförskott har ersatts regler för om av underhållsstöd, där den förälder inte bor med barnet har som betalningsansvar. De ändrade reglerna förväntas besparingar ge i statens budget. Jag föreslår att konsekvenserna för både den betalande och den mottagande föräldern analyseras; ekonomiska såväl sociala förändringar, liksom förhållandet mellan som föräldrarna.

Makt - Jämställdhet är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. På vilket sätt motverkar inbyggda strukturer könsordning och könsrollerna demokratin - Under senare år har många folkvalda avsagt sig sina politiska uppdrag. Har kvinnor gjort det i större utsträckning än män, och i så fall varför Vilka erfarenheter har kvinnliga politiker av politiskt arbete i kommuner och riksdag - Vilka maktstrategier föds i slutna, enkönade Hur verk-

grupper

ställs de - Vilken betydelse har ekonomins inbyggda sätt att fungera för maktförhållandena mellan män och kvinnor

Litteraturfärteckn ing

Litteratur

Agarwal, B. 1997 Bargaining and Gender Relations: Within and Beyond the Household. Feminist Economics, Vol. No. Spring. Ahrne, Göran Roman, Christine 1997 Hemmet, barnen och makten. SOU 1997:139. Stockholm: Fritzes. Albrecht, JamesW., Edin, Per-Anders, Sundström, Marianne Vroman, Susan B. 1997 Kvinnors och mäns löner förvärvsavbrottens betydelse." i Kvinnors och mäns löner varfor så olika SOU 1997:136. Persson,Inga Wadensjö, — Eskil red.. Stockholm: Fritzes. Alvesson, Mats 1997 Kvinnor och ledarskap. En översikt och problematisering. i Ledare, makt och kon. SOU 1997:135. Nyberg, Anita Sundin, Elisabeth red.. Stockholm: Fritzes. Ambjörnsson, Ronny 1974 Samhällsmodern. Ellen Keys kvinnouppfattning till och med 1896. Avhandling. Göteborgs universitet, Institutionen for idé- och lärdomshistoria. Andersson, Gunnar 1997 "Karriär, kön, familj. i Ledare, makt och kön. SOU 1997:135. Nyberg, Anita Sundin, Elisabeth red.. Stockholm: Fritzes. Arai, Mahmood Thoursie, Anna 1997 lndivid- och yrkesskillnader mellan kvinnor och män: Hur påverkar de lönen i Kvinnors och mäns löner varför så olika SOU 1997:136. Persson,Inga Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes. Artaeus, lrene 1992 Kvinnorna blev över. Ensamståendestadskvinnor under som l800-talets första hälft -fallet Västerås.Studiea Historica Upsaliensia 170, Historiska Institutionen vid Uppsala Universitet. Aurell, Marie kommande Arbetsfördelning och löneskillnader inom ett dagligvaruföretag. Tema T-rapport. Linköping: Linköpings universitet. Becker, Gary 1964 Human Capital. A theoretical and empirical analysis, with special reference to education. New York: Columbia University Press. Becker, Gary 1971 The Economics ofDiscrimination. Chicago: University of Chicago Press. Becker, Gary 1981 A Treatise the Family, Cambridge. Massachusetts:Harvard on University Press. Becker, Gary 1985 Human Capital, Effort and the Sexual Division of Labor. Journal ofLabor Economics. Vol. s. 33. Berger, PeterL. Luckmann, Thomas 1979 Kungskapssociologi: hur individen uppfattar ochformar sin sociala verklighet. ALMA-serien 101. Stockholm: Wahlström Widstrand.

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Bergqvist, Christina 1994 lll/äns makt och kvinnors intressen. Uppsala: Acta Univ.

Ups.. Skr. Utg. av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala,nr 121. Bergqvist. Christina 1997 Korporatismens nedgång kvinnornas framgång i

- Ledare, makt och kon. SOU 1997:135. Nyberg, Anita Sundin, Elisabeth red.. Stockholm: Fritzes.

Berner. Boel 1996 Sakernas tillstånd. Kon, klass,teknisk expertis. Stockholm:

Carlssons. Bernhard, 1972 Thefutzzre ofmarriage. Bantam Books. Billing. Yvonne Due 1997 "Är ledarskap manligt, kvinnligt eller något annat i

Ledare, makt och kon. SOU 1997:135. Nyberg, Anita Sundin, Elisabeth

red.. Stockholm: Fritzes. Björklund, A. Fritzell, I992 Inkomstfördelningens utveckling. Bilaga 8 till

Långtidsutredningen 1992. Stockholm: Finansdepartementet Björklund. A. 1992 Långsiktiga perspektiv på inkomstfördelningen i

Inkomstférde/ningens utveckling. Bilaga till Långtidsutredningen 1992.

Stockholm: Finansdepartementet. Björnberg, Ulla Kollind, Anna-Karin 1997 "Lojalitet, tid och pengar. Hur

kvinnor och män argumenterar omjämställdhet i familjer i Familj, makt och

jänzställdlzer. SOU 1997: 38. Ahrne,1 Göran Persson, lnga red.. Stockholm:

Fritzes. Björnberg, Ulla 1997 "Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad. i Glastak och

g/asvággar Den könssegregeradearbetsmarknaden. SOU 1997:137. Persson,

lnga Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes. Bladh, Christine 1997 Kvinna med egetföretag från 1700-talets mitt till 1800-

-

talets slut i Mot halva makten elva essäerom kvinnors strategier och mäns

~

motstånd. SOU 1997:113. Hagman, red. Stockholm: Fritzes. Blom, Agneta 1997 Strukturers betydelse för framgång diskussion utifrån en

-

studie av kvinnliga och manliga förvaltningschefer i landstingen. i Ledare,

makt och kön. SOU 1997:135. Nyberg, Anita Sundin, Elisabeth red..

Stockholm: Fritzes. Bolin, Kristian 1997 "Familj, makt och ekonomiska resurser Den nya familje-

-

ekonomin i Familj, makt ochjämställdhet. SOU 1997:138. Ahrne, Göran

Persson, lnga red.. Stockholm: Fritzes. Borchorst, A. Siim, B. 1987 Women and the advanced welfare state a new

kind of patriarchal power i Women ana the State. Showstack Sassoon,A. red.. London: Hutchinson.

Brandth, B. Kvande, E. 1991 Når likhet blir ulikhet. Foreldres forhandlinger om

barneomsorg i Nye Kvinner, nye menn.Oslo: Ad Notam. Brodin, J-A. 1997 Jänzstäl/da intervjuer med unga par om arbetsfördelning,

ekonomi ochframtid. Rapport inom projektet Makten i familjen. Kvinnomaktutredningen. Sociologiska institutionen. Stockholms universitet.

Business Week 1996 "Pengar Passioner. Dagens industri. 9 maj. Calleman, Catharina 1991 Kvinnors anställningsskydd. Stockholm: Nordstedts

juridikförlag. Carlsson Wetterberg, Christina 1997 Med eller utan fäder och bröder kvinnor i

-

1900-talets politiska liv. i Mot halva makten elva historiska essäer om

—

kvinnors strategier och mäns motstånd. SOU:1997:1 13. Hagman, Ingrid red..

Stockholm: Fritzes.

15 SOU/99836

Litteratur

Carlsson, Christina 1986 Kvinnosyn och kvinnopolitik. En studie svensk

av

socialdemokrati 18804910. Lund: Arkiv. Carlsson, 1966 Den sociala omgrupperingen i Sverige efter 1866 iSamha/le

och riksdag. Stockholm: Almqvist Wiksell. Chadeau,A. 1994 OECD information network on non-market household

production. i International Conference on the Measurement and Valuation of

Unpaid Work: Proceedings. Ottowa: Statitics Canada. Cockburn, Cynthia 1991 In the Way of Women. Men s Resistanceto Sex Equality in

Organizations. London: MacMillan Press. Connell, R. 1995 Masculinities. Cambridge: Polity Press. Cornwall, Andrea Lindisfarne, Nancy 1994

Dislocating masculinity —

comparative ethnographics. London och New York: Routledge. Dahlbom-Hall, Barbro 1996 Lära kvinnor chefa män.Stockholm: Natur och Kultur. Duncan, 1996 The Diverse Worlds of European Patriarchy i Womenofthe

European Union, The Politics ofW0rk and Daily Life. Garcia-Ramon, M.D. Monk, red.. London och New York: Routledge.

Edin, Per-Anders Richardson, Katarina 1997 Lönepolitik, lönespridning och

löneskillnader mellan män och kvinnor. i Kvinnors och mänslöner varför så

olika SOU 1997:136. Persson,Inga Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes.

Edvinsson, A. 1996 Lätt att bli pappa,svårt att vara i Nord Nytt, nr 63. Ely, R. 1995 The power demography: womens social constructions of gender

identity at work. Academy 0fManagement Journal. Vol. 38, No. s. 589-634. England, 1993 The Separative Self: Androcentric Bias Neoclassical

Assumptions i Beyond Economic Man. Ferber, M.A. Nelson, J.A. red.. Chicago: University of Chicago Press.

Esping-Andersen, Gösta 1990 The Three Worlds Welfare Capitalism.

Cambridge: Polity Press. Esseveld, Johanna 1997 Om kvinnliga förtroendevalda, makt och könsrelationer i

fackföreningar. i Ledare, makt och kön. SOU 1997:135. Nyberg, Anita

Sundin, Elisabeth red.. Stockholm: Fritzes. Ferber, Marianne A. 1993 Beyond economic man -feminist theory and economics.

Ferber, Marianne A. Nelson Julie A. red.. Chicago: The University of Chicago Press.

Flood, Lennart Gråsjö, Urban 1997 Tid för barn, tid för arbete. En undersökning

av svenska hushålls tidsanvändning i Familj, makt ochjämställdhet. SOU

1997:138. Ahrne, Göran Persson,Inga red.. Stockholm: Fritzes. Florin, Christina 1990 Kampen omkatedern:feminiserings— och professionalise-

ringsprocessen inom svenskafolkskolans lärarkår l 860- 906. Serie, Aktuella

sammanfattningar från kvinnoforskningen. Stockholm: JAMFO. Folbre, Nancy Hanmann, Heidi 1988 The Rhetoric of Self-interest: ldeology of

Gender Economic Theory i The Consequencesof Economic Rhetoric. Kalmer A., McCloskey D.N. Solow, R.M. red.. Cambridge: Cambridge University Press.

Fra kvinnehistorie til lcjønnshistorie Det 22. nordiske historikermøte, Oslo l3.—18.

august 1994. Oslo: IKS. Avdeling for historic. Universitetet.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Frederiksen, Romer, H. 1986 Kvinder, mentalitet, arbejde. Kvindehistorisk

forskning i Norden. Händbibliotekets Veninder, AArhus: Aarhus

Universitetsforlag. Fritzell, Johan 1991 Inte av marknaden allena: lnkomstfördelningen i Sverige.

Institutet för Social Forskning, Stockholm: Almqvist och Wicksell International. Fürst, Gunilla 1997 När kvinnor utvecklar nya lönemodeller. i Ledare, makt och

kön. SOU 1997:135. Nyberg, Anita Sundin, Elisabeth red.. Stockholm: Fritzes.

Granqvist, Lena Persson,Helena 1997 Karriärer inom varuhandeln spelar kön

någon roll i Glastak och glasväggar Den känssegregerade arbetsmarknaden. SOU 1997:137. Persson, Inga Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes.

Granqvist, Lena 1997 "Sidoförmáner skillnader mellan kvinnor och män. i

-

Kvinnors och mäns löner varför så olika SOU 1997:136. Persson, Inga

-

Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes. Greiff, Mats 1996 Lågkonjunkturer och strukturomvandling under 1900-talet i

Hälften vore nog omkvinnor och mänpå 90-talets arbetsmarknad. SOU

-

1996:56. Slutbetänkande. Stockholm: Fritzes. Gustafsson, B. Uusitalo, H. 1990 "Income Distribution and Redistribution during

Two Decades:Experiences from Finland and Sweden" i Generating Equality in

the Welfare State. The Swedish Experience. Persson, red.. Oslo: Norwegian University Press.

Gustafsson, Siv 1997 "Familjepolitik och yrkesverksamhet bland kvinnor som

fött barn en internationell jämförelse. i Ljusnandeframtid eller ett långt

-

farväl Den svenska välfärdsstaten jämförande belysning. SOUi 1997:115.

Stockholm: Fritzes. Gähler, Michael 1997 Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa skillnader mellan

kvinnor och män. i Familj, makt ochjämställdhet. SOU 1997:138. Ahrne, Göran Persson, Ingared.. Stockholm: Fritzes.

Göransson, Anita 1988 Från familj till fabrik. Teknik, arbetsdelning och skiktning i

svenskafabriker 1830-1950. Lund. Göransson, Anita 1996 Från hushåll och släkt till marknad och stat i Äventyret

Sverige. En ekonomisk och social historia. Furuhagen, B. red.. Stockholm:

Utbildningsradion och Bokförlaget Bra Böcker. Haas, L. 1992 i Sundström Dufvander 1997. Equalparenthood and social policy:

a study of parental leave in Swden. Albany, N.Y.: State University of New York

Press. Haavio-Mannila, Elina 1983 Det uferdige demokratier. Kvinnor i nordisk politik.

Oslo: Nordiska Ministerrådet. Hagman, Ingrid 1996 Ajax Prinsen. Ottar, nr s. 82. Halleröd, B. 1996 Generell välfärd eller selektiv fattigvård i Generell välfärd

Hot och möjligheter Palme, Wennemo, red.. Välfärdsprojektet. Kunskap. Fakta nr Stockholm: Norstedts.

Halleröd, Björn 1997 Lika hushåll, olika ekonomi. Ekonomiska problem bland

samboendemän och kvinnor. i Familj, makt ochjämställdhet. SOU 1997:138.

Ahrne, Göran Persson,Inga red.. Stockholm: Fritzes. Hamrin-Thorell, Ruth 1969 Barriärer som revs i Kvinnors röst och rätt. Hamrin-

Thorell, R. Lindström, U. Stenberg, G. red.. Stockholm: AB Allmänna

Förlaget.

Litteratur

Haavind, Hanne 1985 Förändringar i förhållandet mellan kvinnor och män.

Kvinnovelenskaplig tidskrift, nr s. 17-27. Hedlund, Gun 1997 "Kön, makt, organisation och ekonomi i svenska kommuner. i

Styrsystem ochjämställdhet. Institutioner förändring och könsmaktensframtid.

SOU 1997:114.Jönasdöttir, Anna G. red.. Stockholm: Fritzes. Heen, H. 1995 Money, Gifts and Gender i Labour ofLove. Beyond theself-

evidence of everyday Izfla.Borchgrevink, Tordis Holter, øysten Gullvåg red.. Aldershot: Avebury.

Hernes, Helga 1987 Welfare State ana Women Power. Oslo: Norwegian University

Press. Hirdman, Yvonne 1990 Gcnussystemet i Demokrati och makt Sverige. SOUi

1990:44. Maktutredningens huvudrapport. Stockholm: Allmänna förlaget. Hoem, B. 1995 Kvinnors och mäns liv. Del l Sysselsättning l7 års ålder.

Orebro: SCB. Hoem, B. 1997 Barn minskar risken för separation bara de första 18 månaderna.

—

Välfärdsbulletinen, nr Holgersson, Charlotte Höök. Pia 1997 Chefsrekrytering och ledarutveckling i

Ledare, makt och kön. SOU 1997:135. Nyberg, Anita Sundin, Elisabeth red.. Stockholm: Fritzes.

Holmquist, Carin 1997 Den ömma bödeln. Kvinnliga ledare âtstramningstider.i i

Om makt och kön i spåren av offentliga organisationers omvandling. SOU

-

1997:83. Sundin, Elisabeth red.. Stockholm: Fritzes. Holter, øystein Gullvåg Aarseth, H. 1993 MennsLivssammenheng. Oslo: Ad

Notam. Holter, øysten Gullvåg 1980 Sjekkirzg.Kjwerlighet og lcjannsmarked. Oslo: Pac. Hultbom, Christina 1997 Makt och ledarskap i börsbolagen. i Ledare, makt och

kön. SOU 1997:135. Nyberg, Anita Sundin, Elisabeth red.. Stockholm:

Fritzes. Hultin, Mia Szulkin, Ryszard 1997a Chefernas kön och de anställdas lön en

-

studie av könsdiskriminering svenska arbetsplatser. i Kvinnors och mäns

löner varför så olika SOU 1997:136.Persson, Inga Wadensjö, Eskil red..

-

Stockholm: Fritzes. Hultin, Mia Szulkin, Ryszard 1997b De lågavlönade påarbetsmarknaden en

-

analys av kvinnor och män undertvå decennier. i Kvinnors och mäns löner

~

varför så olika SOU 1997:136. Persson, Inga Wadensjö, Eskil red..

Stockholm: Fritzes. Hörnqvist, Martin 1997 Familjeliv och arbetsmarknad för män och kvinnor. i

Familj, makt ochjämställdhet. SOU 1997:138. Ahrne, Göran Persson,Inga red.. Stockholm: Fritzes.

Höög, Jonas 1997 Kvinnors och mänsutträde ur arbetslivet." i Glastak och

glasväggar Den könssegregeradearbetsmarknaden. SOU 1997:137.Persson,

Inga Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes. lsacson, M. 1994 Vardagens ekonomi. Arbete ochförsörjning i enmellansvensk

kommun under 1900-talet. Stockholm: Gidlunds. Jansson, K. Sandqvist, A. 1993 lnkomstfördelningen under 1980-talet. Bilaga 19

till Långtidsutredningen 1992. Stockholm: Finansdepartementet. Johannisson, Karin 1990 Den mörka kontinenten. Kvinnan, medicinen ochfin-de-

siêcle. Stockholm: Norstedts.

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Johansson, Stina 1997 Hälsoprofessioner i välfärdsstatens omvandling. i Om makt och kön i spåren av offentliga organisationers omvandling. SOU 1997:83.

— Sundin, Elisabeth red.. Stockholm: Fritzes. Johansson,Vicki 1997 Omsorgens organisering ochjämlikheten mellan könen i Styrsystent ochjämställdhet. Institutioner iförändring och konsmaktensframtid. SOU 1997:114. Jonasdöttir, Anna G. red.. Stockholm: Fritzes. Jonasdottir, Anna G. 1991 Love Power and Political Interests. Towards a Theory of Patriarchy in Contemporary WesternSocieties. Högskolan i Örebro: Örebro Studies Även publicerad något reviderad Why WomenAre Oppressed.

som Philadelphia: Temple University Press. Jonasdottir, Anna G. 1994 Whywomen are oppressed. Philadelphia: Temple University Press. Jonsson,Jan O. 1997 "Hur skall förklara könsskillnader utbildningsval En empirisk prövning av hypoteser om rationella val och könsrollmodeller. i Glastak och glasväggar Den könssegregerade arbetsmarknaden. SOU 1997:137. Persson, lnga Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes. Jonung, Christina 1995 Unga kvinnor på en könssegregeradarbetsmarknad. Framtider, nr s. 28-31. Jonung, Christina 1997 Yrkessegregering mellan kvinnor och män. i Glastak och glasväggar Den könssegregeradearbetsmarknaden. SOU 1997:137.Persson, lnga Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes. Jörberg, L. 1981 Kvinnliga arbetare inom svensk industri 1872-1912. Meddelande från Ekonomisk-historiska institutionen, nr 28. Lunds universitet. Kanter, Rosabeth, Moss 1977 Men ana Womenof the Corporation. New York: Basic Books. Karlsson, Lynn 1997 gruva och på kontor genusstämpling av arbete i Mot

halva makten elva historiska essäer om kvinnors strategier och mäns

motstånd. SOU 1997:113.Hagman, red.. Stockholm: Fritzes. Kollontay, Alexandra först publicerad 1925, 1973 Kvinnans ställning iden ekonomiska samhällsutvecklingen. Stockholm: Gidlunds. Kvinnohistoria 1994 Utbildningsradion, Stockholm. Grand, Carl 1997 Kön, lön och yrke yrkessegregering och lönediskriminering

mot kvinnor i Sverige. i Kvinnors och mänslöner varför såolika SOU

- 1997:136. Persson, lnga Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes. Lewis, 1993 lntroductionz women, work, family andsocial policies Europe i Womenand Social Policies in Europe: Work, Family and the State. Lewis, red. Aldershot: Edward Elgar. Lindgren, Gerd 1996 Broderskapets logik. Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr s. 17. Lindstedt, H. 1921 De kvinnliga arbetarnasnumeriska roll inom Sveriges storindustri före landets industrialisering, Tiden. Lindvert, Jessica 1997 Förändrad skolorganisation makt och möjligheter. i Om

makt och kön i spåren av offentliga organisationers omvandling. SOU

- 1997:83. Sundin, Elisabeth red.. Stockholm: Fritzes. LO 1996 Whoare the low income earners and who are the high income earners. Report from the Swedish Trade Union Confederation, Stockholm. Lommerud, K-E. 1997 The battle of the Sexes i Economics ofthe Family Policies. Routledge.

Litteratur

Losman, Beata I987a Kvinnoorganisering och kvinnorörelse i Sverige i Handbok isvensk kvinnohistoria. Kyle, G. red.. Stockholm: Carlssons. Losman, Beata 1987b Kvinnoliv på landet i Handbok isvensk kvinnohistoria. Kyle, G. red.. Stockholm: Carlssons. Lundgren, B. 1993 Den bekönade kulturen i Kultur och erfarenhet. Aktuella teman isvensk etnologi. Ehn, B. red. Stockholm: Carlssons. Löfström, Åsa 1993 Jufler kvinnor destolägre lön En crowdinghypotesen.

test av Umeå: Umeå universitet. Lövkrona, 1990 Nyckelknippans semiotik. Den starka bondekvinnan myt eller

verklighet i Nordisk etnologi ochfolkloristik under 1980-talet. Gustavsson, A. red.. Uppsala: Etnologiska institutionen. Magnusson, L. l 996 Sveriges ekonomiska historia. Stockholm: Tiden Athena. Meyerson Eva M. Petersen,Trond 1997 Lika lön förlika arbete.En studie av svenska förhållanden i internationell belysning." i Kvinnors och mäns löner

varför så olika SOU 1997:136.Persson,Inga Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes. Meyerson. Eva M. Petersen,Trond 1997 Finns det ett glastak för kvinnor En studie av svenska arbetsplatser i privat näringsliv 1970-1990. i Glastak och glasväggar Den könssegregerade arbetsmarknaden. SOU 1997:l 37. Persson, lnga Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes. Mincer, Polachek, 1974 Family investment in human capital: earnings of women. Journal of Political Economy. V01. 82, s.76-82. Månadens ajfärer, mars 1994-juni 1996. Nairobi Forward Looking Strategies for the Advancement Women. 1987 London: Home Office. Nationalencyklopedein 1991 Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. Nermo, Magnus 1994 Den ofullbordade jämställdheten i Vardagens villkor. Fritzell, Lundberg, O. red.. Stockholm: Brombergs förlag. Nilsson Schönnesson, Lena 1985 Hennes och hansäktenskap JÄMFO. Nilsson, B. 1996 Kvinnor i statenstjänst -från biträden till tjänstemän. En aktörsinriktad undersökning av kvinnliga statstjänstemäns organisering, strategier och kamp under 1900-talets första hälft. Avhandling. Historiska institutionen. Uppsala universitet. Nordenmark, Mikael 1997 Arbetslöshet, kön och familjeliv i Familj, makt och jämställdhet. SOU 1997:138. Ahrne, Göran Persson, 1ngared.. Stockholm: Fritzes. Nyberg, Anita 1985 Kvinnors arbete i industri och hem 1870-1910. Tema T. Arbetsnotat 14,Tema Teknik och social förändring. Linköpings universitet. Nyberg, Anita 1987 Vad är förvärvsarbete i Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr s. 54—65. Nyberg, Anita l 989 Tekniken kvinnornas befriare Hushållsteknik, köpevaror,

gifta kvinnors hushällsarbetstid ochfärvärvsdeltagande I 930-ta1et-l980-talet. Linköping Studies Arts and Science45. Linköpings universitet. Nyberg, Anita 1995 Konjunktur ochjämställdhet. Tema T. Arbetsnotat 135. Linköping: Linköpings universitet. Nyberg, Anita 1996 Arbetstider urjämställdhets- och familjesynpunkt i Arbetstid, längd, förläggning och inflytande. Bilagedel. SOU 1996:145. Stockholm: Fritzes.

SOU l 998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Nyberg, Anita 1996 ln i självtjänstesamhället eller på väg ut i Från symaskin

till cyborg. Genus, teknik och social förändring. Sundin, Elisabeth Berner, Boel red.. Stockholm: Nerenius Santérus förlag. Nyberg, Anita 1996a Arbetstider urjämställdhets- och familjesynpunkt i Arbetstld, längd, förläggning och inflytande. Bilagedel, SOU 1996:145. Stockholm: Fritzes. Nyberg, Anita Sundin, Elisabeth red. 1997 Ledare, makt och kön. SOU 1997:82. Stockholm: Fritzes. Nyberg. Anita 1997 Kvinnor, man och inkomster. Jämställdhet och oberoende. SOU 1997:87. Stockholm: Fritzes. Nyberg, Anita 1997 "Makt, kön och BNP i Familj, makt ochjämställdhet. SOU 1997:138. Arne, Göran Persson lnga red.. Stockholm: Fritzes. Nyman, Charlott 1997 Mitt ditt eller vårt Familjers interna fördelning avpengar. i Familj, makt ochjämställdhet. SOU 1997:138. Ahrne, Göran Persson,lnga red.. Stockholm: Fritzes. Nyström, 1955 Stadsindustriens arbetare fore 1800-talet. Akademisk avhandling. Stockholm. Näsman, Elisabeth 1992 Parental leave in Sweden a workplace issue Stockholm

- Research Reports Demography 73. Demografiska avdelningen. Stockholms universitet. Ohlander, Ann-Sofie Strömberg, Ulla-Britt 1996 Tusensvenska kvinnoår. Svensk kvinnohistoriafrån vikingatid till nutid. Stockholm: Rabén Prisma. Ohlander, Ann-Sofie 1997 Ekonomisk makt och ekonomiskt ansvar-två skilda storheter. i Mot halva makten elva historiska essäer om kvinnors strategier

A och mäns motstånd. SOU:l997:l 13. Hagman, Ingrid red.. Stockholm: Fritzes. Ohlsson, Jörgen Öhman, Joachim 1997 Kvinnliga och manliga chefer finns

det ett glastak i Glastak och glasväggar Den könssegregerade arbetsmarknaden, SOU 1997:137. Persson, lnga Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes. Ohlsson, Rolf Generationsräkenskaper den offentliga sektorn ur ett

ekonomiskt-demograñskt perspektiv. i Välfärdens genusansikte. SOU 1998:3. Persson, lnga Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes. Ott, N.l995 "Fertility and dvision of work the family: A gametheoretic model of houshold decisions i Out of the Margin: Feminist perspectives on economics, s. 80-99. Kupier, E. Sap, red.. London and New York: Routledge. Ottar 1995 Vägen till kvinnans hjärta, nr s. 53. Palme, Sven Ulric 1969 Vid valurnan och i riksdagen under femtio år. i Kvinnors röst och rätt. Hamrin-Thorell, Ruth, Lindström, Ulla Stenberg,Gunborg red.. Stockholm: Allmänna Förlaget. Persson,lnga Wadensjö, Eskil red. 1997 Den könssegregerade arbetsmarknaden. SOU 1997:137. Stockholm: Fritzes. Persson,lnga Wadensjö, Eskil red. 1997 Kvinnor och mäns löner varför så

olika SOU 1997:136. Stockholm: Fritzes. Persson, l 994 Föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg. Socialvetenskaplig Tidskrift, Årg. 2-3.

nr Qvist, Gunnar 1974 Statistik och politik. LO ochkvinnorna på arbetsmarknaden. Stockholm: Prisma/LO.

Litteratur

Qvist, Gunnar 1977 Ett perspektiv den s.k. kvinnoemanicipationen i Sverige, Historisk Tidskrift, 97, s. 145-179. Regeringensproposition l996/97:. Stockholm: Riksdagen. Richardson, Katarina 1997 iFamiljeförhållanden och löneutveckling. i Kvinnors och mänslöner varför så olika SOU 1997:136. Persson,Inga Wadensjö,

— Eskil red.. Stockholm: Fritzes. RiksdagensÅrsbok 1994/95 Stockholm: Riksdagens tryckeri.

Ringqvist, M. l996 Om den offentliga sektorn. Vad den ger och vad den tar. Stockholm: Publica. Sainsbury, Diane red. 1994 Gendering Welfare States. London: Sage. Sainsbury, Diane. 1996 Gender, Equality and Welfare States. Cambridge: Cambridge University Press. Sanday, 1973 Toward atheory of women iAmerican Anthropologist, 75. Sander,Å. Holmer, 1996 Lågkonjunktur eller systemkris vad betyder det för

jobben i Bidrag genom arbete en antologi. SOU 1996:151.

~ Storstadskommitten. Stockholm: Fritzes. Sandvik. H. 1994 Kjønnsperspektiv på tidlig moderne tids okonomi med vekt på

arbeid og okonomisk rådighet i familieokonomin i Rapport III Fra kvinnehistorie til kjonnshistorie Det 22. nordiske historikermøte, Oslo 13.-18. august 1994. Oslo: IKS. Avdeling for historie. Universitetet. SCB 1992 Tidsanvändningsundersökningen 1990/91. Levnadsförhållanden. Rapport 80. Tabeller. Stockholm. SCB 1996 Arbetskraftsundersökningarna AKU. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. SCB 1997 Kvinnor och män på toppen. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. Siaroff, A. 1994 Work, Welfare and Gender Equality: A New Typology i Gendering Welfare States. Sainsbury, D. red.. London: Sage. SIFO 1991Arbetsmiljofonden, Tabellrapport. Kista: SIFO Siim, Birte 1990 Feministiska tolkningar av samspelet mellan kvinnor och välfärdsstaten. Kvinnovetenskaplig tidskrift, l12, s. 13-25. Sjöberg, Mats 1996 A räkna framtidens skördar. Barndom, skola och arbete. Bolstads pastorat 18604930. Linköping: Tema, Linköpings universitet. Smeeding, T. Rainwater, L., Rein, M., Hauser, R. Schäber,G. 1990 Income poverty sevencountries: initial estimates from the LlS database i Poverty, lnequality ana Income Distribution in Comparative Perspective. Smeeding, T., 0Higgins, M. Rainwater, L. red.. Hemel Hempstead: Harvester Wheatsheaf. SNA 1993 Systemsof National Accounts, prepared under the auspicesof the Inter- Secretariat Working Group on National Accounts; Commission of the European Communities Eurostat, International Monetary Fund, Organisation for

— Economic Co-operation and Development, United Nations Department for

— Economic and Social Information and Policy Analysis Statistical Division,

— World Bank. Brussels, Luxembourg, New York, Paris, Washington D.C. Socialdepartementet 1996 Ensamföräldrarna en utsattgrupp Viilfardsprojektet.

— Skriftserien: Fakta/kunskaper nr Stockholm: Regeringskansliets offsettryckeri. Sommestad, Lena 1992 Från mejerska till mejerist. En studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess. Lund: Arkiv.

SOU l 998:6 Betänkande från K vinnomaktutredningen

SOU 1990:44 Demokrati och makt Sverige. Maktutredningensi huvudrapport. Maktutrcdningen. Stockholm: Allmänna förlaget. SOU 1996:56 llälften vore nog om kvinnor och mänpå 90-talets arbetsmarknad. - Stockholm: Fritzes. SOU 1997:17. Skatter, tjänster och sysselsättning. Betänkande. Stockholm: Fritzes SOU 1997:83 Om makt och kön, I spåren av offentliga organisationers omvandling. Sundin. Elisabeth red.. Stockholm: Fritzes. SOU 1997:87 Kvinnor. man och inkomster. Jämställdhet och oberoende.Nyberg, Anita. Stockholm: Fritzes. SOU 1995:104 Skattereformen 1990499/ en utvärdering. Betänkande. Kommittén — för utvärdering av skattereformen. Stockholm: Allmänna förlaget. SOU: 1997:113 Mot halva makten elva historiska essäer kvinnors strategier och — om mäns motstånd.. Hagman, lngrid red.. Stockholm: Fritzes. SOU I997:I 14 Styrsystenzochjänzstálldhet. Institutioner förändring ochi könsmaktensframtid. Jonasdottir, Anna G. red.. Stockholm: Fritzes. SOU 1997: 15 Ljusnandefranztid eller ett långtfarväl Stark, Agneta red.. Stockholm: Fritzes. SOU 1997:135 Ledare, makt och kön. Nyberg, Anita Sundin, Elisabeth red.. Stockholm: Fritzes. SOU 1997:136 Kvinnors och mäns löner varför så olika Persson,Inga - Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes. SOU I997: I 37 Glastak och glasväggar Den könssegregerade arbetsmarknaden. Persson,Inga Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes. SOU 1997:138 Familj, makt ochjämställdhet. Arne, Göran Persson1ngared.. Stockholm: Fritzes SOU 1998:3 Välfärdens genusansikte. Persson, lnga Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes. SOU 1998:4 Män passar alltid Nivå- och organisationsspeci/ika processer med exempelfrån handeln. Sundin, Elisabeth. Stockholm: Fritzes. Stadin, Kekke 1980 Den gömda och glömda arbetskraften. Stadskvinnor i produktionen under 1600- och 1700-talen i Historisk tidskrift, nr Strassman, D. 1993 Not a Free Market: the Rhetoric of Disciplinary Authority Economics" i Beyond Economic Man. Ferber, M.A. Nelson, J.A. red.. Chicago: University of Chicago Press. Ståhlberg, Ann-Charlotte Tegle, Stig 1998 Det offentliga ålderspensionssystemetur ett genusperspektiv. i Välfärdens genusansikte. SOU 1998:3. Persson, Inga Wadensjö, Eskil red. Stockholm: Fritzes. Sundin, Elisabeth 1997 Det typiska ledarskapet- på låg nivå och kvinnlig i Ledare, makt och kön. SOU 1997:135. Nyberg, Anita Sundin, Elisabeth red.. Stockholm: Fritzes. Sundin, Elisabeth 1998 Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika processer med exempelfrån handeln. SOU 1998:3. Stockholm: Fritzes. Sundström, Eva 1997 Bör kvinnor förvärvsarbeta Attityder till kvinnors förvärvsarbete i Sverige, Tyskland och Italien i Familj, makt ochjämställdhet. SOU 1997:138. Ahrne, Göran Persson, Inga red.. Stockholm: Fritzes. Sundström, Marianne 1987 Study in the Growth ofPart-time Work in Sweden. Stockholm: Arbetslivscentrum.

Litteratur

Sundström, Marianne Dufvander, Ann-Zofie 1997 Föräldraförsäkringen och

jämställdheten mellan kvinnor och män i Välfärdens genusansikte. SOU

1998:3. Persson, Inga Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes. Svensson,Lars 1997 "En historia om löneutjämning kvinnors och mäns löner i

-

långsiktigt perspektiv i Kvinnors och mäns löner varfor så olika SOU

—

1997:136. Persson, Wadensjö, E. red.. Stockholm: Fritzes. Swedberg, R. 1987 "Ekonomisk makt" i Maktbegreppet. Petersson,O. red..

Stockholm: Carlssons Särskilda folkräkningen 1935/36 Vlll. s. 33, 34. Södling, Maria 1997 Hemmet är vårt kall- en kyrklig kvinnokongress 1920 i Mot

halva makten elva historiska essäeromkvinnors strategier och mäns

A motstånd. SOU 1997:113,Hagman, red. Stockholm: Fritzes.

Tegle, Stig 1985 Part-Time Employment. An economic analysis ofweekly working

hours in Sweden 19634982. Lund: Lund Economic Studies nr 35. Thomas, J.J.1992 Informal Economic Activity. London: LSE Handbooks

Economics. Thorsen, L.E. 1986 Arbeidsom og driftig Kjønnsarbeidsdeling og

jentesosialisering ijordbruksmiljö 1920-1950 i Kvinder Mentalitet Arbejde. Kvindehistoriskforskning i Norden. Frederiksen, Romer, H. red.. Hândbibliotekets Veninder. Aarhus Universitetsforlag,

Thoursie, Anna 1997 Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet- likheter och

skillnader. i Glastak och glasväggar Den könssegregeradearbetsmarknaden.

SOU 1997:137. Persson, Inga Wadensjö, Eskil red.. Stockholm: Fritzes. Tyrkkö, A. 1997 Anpassning mellan arbetsliv och familjeliv i Sverige i

Dilemmaet arbejdsliv familjeliv i Norden. Bonke, red..

Socialforskningsinstituttet 95:5. Nordisk Ministerråd TemaNord. UN 1995 Report ofthe United NationsFourth World Conference on Women.

Beijing. September 4-15. Växjö Kommun, 1996 Wadensjö, Eskil 1997 Arbetsinkomster för kvinnor med längre utbildning. i

Kvinnors och mäns löner varför så olika SOU 1997:136. Persson, Inga

- Wadensjö, Eskil red. Stockholm: Fritzes. l

Wahl 1996 Företagsledning som konstruktion av manlighet." Kvinnovetenskaplig

tidskrift, nr s. 17. Wahl, Anna 1997 Ledarstil, makt och kön." i Ledare, makt och kön. SOU

1997:135. Nyberg, Anita Sundin, Elisabeth red.. Stockholm: Fritzes. Walby, 1994 Methodological and theoretical issues the comparative analysis

of gender relations western Europe. Environment and Planning, A 26. Wikander, Ulla 1988 Kvinnors och mänsarbeten. Gustafsberg 1880-1980.

Genusarbetsdelning och arbetets degradering vid enporslinsfabrik. Serie: Det

svenska arbetets historia Lund: Arkiv i samarbete med Arbetsmiljöfonden och Ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet.

Wikander, Ulla red. 1994 Det evigt kvinnliga. En historia omförändring.

Stockholm: Tidens förlag. Wilensky, H. Lebeaux, C.N. 1958 Industrial Society and Social Welfare. New

York: The Free Press. Wilensky, H., 1975 The Welfare State and Equality. Berkeley: University of

California Press.

SOU 1998:6 Betänkande från Kvinnomaktutredningen

Wrong, D.H. 1995 Power. Its Forms, Bases,and Uses.Tredje upplagan. New

Brunswick USA och London UK: Transaction Publishers Wägnerud, Lena 1997 Ekonomisk politik: ett manligt maktområde i riksdagen. i

Styrsyslem ochjämställdhet. Institutioner förändring och könsmaktensframtid.

Jönasdöttir, Anna G. red.. Stockholm: Fritzes. Åström, Lizzie 1990 Fäder ochsöner. Stockholm: Carlssons. Öberg, Lisa 1994 Privatpraktiserande barnmorska ett yrke somförsvann i Det

evigt kvinnliga. En historia omförändring. Wikander, U. red.. Stockholm: Tidens förlag.

Östberg, Kjell 1997 Efter rösträtten kvinnors utrymme efter det demokratiska

-

genombrottet. Eslöv: B. Ostlings bokförlag Symposium.

SOU: 1998:6 Bilaga I

Kommittédirektiv

Utredning om fördelningen av ekonomisk makt och

ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Dir. 1994: 102

Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 1994

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall tillkallas med uppdrag att kartlägga och analysera fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män.

Bakgrund

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Ett delmål är därvid att det skall finnas samma möjligheter för kvinnor och män till ekonomiskt oberoende. 1 propositionen Delad

makt delat ansvar om jämställdhetspolitiken prop. 1993/94:147, 1993/94

— AU 17, rskr. 1993/941290 behandlar regeringen frågor om Fördelningen av

ekonomiska resurser och ekonomisk makt mellan kvinnor och män. Där konstateras s. 31 att det inte finns någon samlad bild av kvinnors respektive mäns tillgång till ekonomiska resurser och hur detta påverkar kvinnors och mäns makt i familjen och i samhället. 1propositionen anmäler regeringen sin avsikt att tillkalla en särskild utredare för att få dessa frågor ordentligt belysta.

Makten över de ekonomiska regelsystemen

Enligt Maktutredningen äger mycket av maktutövningen rum inom bestämda regelsystem. Makten över regelsystemen definieras som "möjligheten att skapa, upphäva eller ändra regler som styr människors handlande" SOU 1990:44 s. 20.

l äldre tider fanns legala begränsningar i kvinnors möjligheter att lönearbeta och utöva ekonomisk makt såväl inom familjen som i samhället i stort. En första förutsättning för att kvinnor skulle få lika möjligheter som män till ekonomiska resurser och ekonomisk makt var därför att den negativa

SOU 1998:6 Bilaga I

särbehandlingen av kvinnor i lagar och bestämmelser upphävdes. Numera finns inga rättsliga begränsningar av kvinnors tillgång till ekonomiska

resurser och ekonomisk makt. Av äktenskapsbalken framgår exempelvis att "varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder" 1 kap. 3 § samt att "makar skall fördela utgifter och sysslor mellan sig" 1 kap. 4 §.

l dag påverkas människors handlande i stället i stor utsträckning de

av ekonomiska regelsystemen bestående av skatter, transfereringar, regler för lönesättning m.m. Dessa utgör sammantaget den ekonomiska incitamentsstruktur inom vars ramar enskilda individer fattar sina beslut och

som därmed är av avgörande betydelse for hur kvinnor och män fördelar sin tid mellan betalt och obetalt arbete och därigenom också för kvinnors och mäns tillgång till ekonomiska resurser och ekonomisk makt. Hur de ekonomiska regelsystemen utformas är därför av stor betydelse för den ekonomiska jämställdheten.

Vilka som har makt att påverka de ekonomiska regelsystemen är ett område som knappast berörts, varken i den allmänna debatten eller i forskningen. Närmare analyser av ex. kvinnors ekonomiska makt i det privata näringslivet, i offentlig sektor, i de fackliga organisationerna, i olika slags fonder m.m. saknas nästan helt.

Följande uppgifter förtjänar dock att nämnas i detta sammanhang. Andelen kvinnor i riksdagen uppgår till 33 procent och i kommun- och landstingsfullmäktige till 34 respektive 43 procent. l 20 181 börsnoterade företag

av 11 procent fanns det åtminstone en ordinarie kvinnlig styrelseledamot år 1993, i resterande 161 ingen alls. De l 419 styrelseplatsema innehades 1

av 005 olika individer. Av dessa var 33 kvinnor 3,3 procent. Av Svenska arbetsgivareföreningens SAF 35 ordinarie styrelseledamöter är ingen kvinna; däremot finns två kvinnliga suppleanter. Inom banker och finansinstitut arbetade år 1993 61 procent kvinnor, chefsnivå 8 procent

var kvinnor och i styrelserna 5 procent. Kvinnorna utgör ca hälften av arbetskraften, 45 procent av LO:s medlemmar, 58 procent TCO:s och 41

av procent av SACO:s 1993. Men högre upp i hierarkierna desto färre kvinnor. l centralorganisationernas styrelser har LO 13 procent, TCO 22 procent och SACO 33 procent kvinnor. På förbundsnivå har LO två kvinnliga forbundsordforande av 21 10 procent, TCO fyra 19 21 procent och

av SACO sex av 25 24 procent.

Ett viktigt mål förjämställdhetspolitiken jämnare fördelning av in-

är en flytande mellan kvinnor och män på olika arenor i samhället. Med ökad

en kvinnorepresentation ökar förutsättningarna för ett bättre beslutsunderlag i olika samhällsfrågor. En kvinnorepresentation i beslutande står i

organ som proportion till kvinnors andel av befolkningen är också en viktig demokratifråga. För att faktisk jämställdhet skall uppnås måste kvinnor delta på alla samhällsområden på basis av sina kvalifikationer och erfarenheter.

egna Detta gäller även i de fora där de ekonomiska regelsystemen utformas. En kartläggning av var i samhället beslut fattas som påverkar den ekonomiska incitamentsstrukturen och i vilken utsträckning kvinnor deltar i dessa kan utgöra startpunkten för ett aktivt arbete för att öka kvinnors representation, stärka kvinnors inflytande i samhället och forskjuta maktbalansen mellan könen till kvinnors förmån. När kvinnors inflytande stärks bör detta kunna bidra till att de beslut som fattas får en bredare erfarenhetsgrund och därigenom gynnar alla grupper i samhället.

SOU.I998:6 Bilaga l

En kartläggning och analys behöver göras för att öka kunskapen om i vilken utsträckning kvinnor har makt att påverka de ekonomiska regelsystemen. Hittills har representationsstudier varit det vanligaste sättet att angripa detta område. Detta innebär förenkling. Det är dock också angeläget att finna

en metoder för att göra det möjligt att kontinuerligt följa och synliggöra utvecklingen av andelen kvinnor bland ekonomiska makthavare.

De ekonomiska regelsystemens konsekvenser för fördelningen av ekonomiska mellan kvinnor och män

resurser

I ett historiskt perspektiv är kvinnors möjligheter att inneha ett arbete som

ekonomiskt oberoende en sentida företeelse. Detta gäller särskilt gifta ger kvinnor. Kvinnors möjligheter att arbeta har däremot aldrig begränsats. De har arbetat i hushållet, i ladugården, åkrarna och i arbetsmarknadens utkanter som "självförsörjande" och med osäkra, lågt betalda arbeten. Det var inte kvinnors möjligheter att arbeta som begränsades, utan deras möjligheter att bli ekonomiskt oberoende av män genom att de formellt utestängdes från utbildningar, näringsgrenar, yrken, tjänster och anställningar och genom att de inte var myndiga.

l dag är kvinnors formella möjligheter till ekonomiskt oberoende lika stora som mäns och de ekonomiska regelsystemen har under de gångna decennierna förändrats i riktning som stimulerat kvinnors yrkesarbete. I detta

en sammanhang kan särskilt nämnas särbeskattningsreformen år 1971, föräldraförsäkringens införande år 1974 och inkomstbortfallsprincipen vad gäller socialförsäkringarna. Stigande löner och en löneutjämning i förhållande till männen har gjort omfördelning av tid från hushållsarbete till

en yrkesarbete lönsam för kvinnor. Kortare forvärvsarbetstider för männen innebär att deras möjlighet att delta i arbetet med hem och familj ökat, utbyggnaden av offentligt subventionerad barnomsorg har ökat tillgången och minskat relativpriset alternativ till barnomsorg i hemmet.

De ekonomiska regelsystemens utformning är av mycket stor betydelse för ekonomisk jämställdhet. Ett ökat ekonomiskt oberoende för kvinnor och ett ökat ansvarstagande för vård av barn och hem av männen förutsätter att de ekonomiska regelsystemen är utformade så att de skapar positiva incitament för kvinnor och män att fördela sin tid och sina arbetsinsatser i förvärvsarbete respektive arbete med hem och barn någorlunda jämnt.

Förändringarna i de ekonomiska regelsystemen har frambringat en ny ordning med Ökat arbetsmarknadsdeltagande för kvinnor och därmed minskat ekonomiskt beroende av enskilda män. Dock har inte genussystemet, dvs., segregeringen och hierarkiseringen mellan könen, eliminerats. Det tar sig dock nya uttrycksformer. Har detta ett samband med de ekonomiska regelsystemens utformning Minskar de kvinnors ekonomiska beroende av män, samtidigt som de uppmuntrar kvinnor till lönearbete deltid och män till lönearbete heltid Fördelar de genom sin konstruktion männen till de inflytelserika, ledande och högt betalda positionerna arbetsmarknaden och kvinnorna till de underordnade, okvalificerade och lågt betalda Stimulerar de kvinnor att utnyttja föräldraledigheten och hämmar de mäns utnyttjande osvf

Medvetenheten om att olika ekonomisk-politiska reformer kan ha olika effekter för kvinnor och män finns. Regeringen anser att det är angeläget att

Bilaga I

reformer övervägs och utvärderas ur ett jämställdhetsperspektiv, både i det utredningsarbete och annat beredningsarbete som föregår regeringens förslag och i den uppföljning och utvärdering av reformer och av användning av offentliga resurser som kommer att bli ett alltmer väsentligt inslag i statsmakternas uppgift. Kommittéer m.m. som tillsätts för att belysa frågor av betydelse för samhällets jämställdhetsmâl har till uppgift att analysera berörda frågor ur ettjämställdhetsperspektiv.

Förbättrade kunskaper behövs också i fråga om hur de fördelningssystem som finns eller som är under övervägande återverkar kvinnor respektive pa man.

Kvinnors och mäns tillgång till ekonomiska resurser

Trots att kvinnor och män arbetar lika mycket om hänsyn tas till såväl betalt som obetalt arbete, är det stora skillnader i kvinnors och mäns tillgång till ekonomiska År 1991 hade närmare hälften kvinnorna

resurser. av en årsinkomst på mindre än 100 000 kronor, medan detta endast gällde en dryg fjärdedel männen. Å andra sidan hade 7,4 procent de manliga

av av inkomsttagama en årsinkomst 300 000 kronor eller mer, ijämförelse med 1,5 procent av de kvinnliga. Medelinkomsten för kvinnor uppgick till 108 700 kronor och för män till 162 600 kronor.

Den viktigaste inkomstkällan for såväl kvinnor som män är inkomst av förvärvsarbete. Andelen sysselsatta kvinnor är i dag nästan lika hög som andelen män, men kvinnor förvärvsarbetar i stor utsträckning deltid. Detta är en av förklaringarna till kvinnors lägre inkomster. En annan förklaring är att kvinnor har lägre lön än män även om de förvärvsarbetar lika lång tid. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner är större bland tjänstemän och akademiker än bland arbetare. TCO-kvinnorna har lägre löner än LO-männen och SACO-kvinnorna har lägre löner än TCO-männen. En förklaring till att kvinnor har lägre löner än män är att kvinnor och män återfinns inom olika yrken. Det finns ett starkt samband mellan genomsnittslönen i ett yrke och andelen män i yrket. Ju större andel män, desto högre är medellönen.

En annan förklaring är att kvinnor och män finns skilda hierarkiska nivåer. Knappt 10 procent av cheferna är kvinnor inom privat sektor och 30 procent inom offentlig sektor. Ju högre upp i hierarkin desto färre är kvinnorna.

År 1991 löneskillnaden timme mellan kvinnor och män 21 procent.

var per Tar man hänsyn till utbildningens längd, arbetslivserfarenhet, yrkesposition och sektorstillhörighet minskar löneskillnadema, men uppgår ändå till 13 procent, vilket är en marginell ökning jämfört med år 1981. Beräkningar tyder på att kvinnor under det senaste decenniet fått lägre avkastning sitt humankapital än män, vilket inte var fallet tidigare.

Kvinnors och mäns inkomster består emellertid inte enbart av förvärvsinkomster, därtill kommer inkomster från kapital och transfereringar. Statistiska uppgifter uppdelade på kvinnor och män finns i begränsad utsträckning publicerade. En systematisk analys av kapitalinkomster och transfereringar ur ett könsperspektiv saknas.

Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män visas också i det sparande som finns i olika former. Sparandet eller nettoförmögenheten

SOU: 1998:6 Bilaga I

har betydelse såväl för tryggheten som för möjligheten att kunna välja mellan olika handlingsalternativ. Kvinnors innehav av bankmedel uppgick år 1991 genomsnittligt till 58 600 kronor medan männens låg 65 400 kronor. En större andel män än kvinnor innehade värdepapper och aktier och värdet på innehaven var högre för männen. För de ensamstående kvinnorna respektive männen andelen med eget hem inte speciellt särskiljande;

var mellan l0 och ll procent av både kvinnor och män ägde eget hem och 6-7 procent båda könen ägde fritidshus. För samboende var gemensamt

av ägande det egna hemmet det vanligaste 56,5 procent. l övriga fall var

av det ungefär tre gånger så vanligt att endast mannen stod som ägare jämfört med fall där endast kvinnan stod som ägare. Av de privata personbilama var 70 procent registrerade män.

Ökad kunskap behövs kvinnors och mäns tillgång till ekonomiska

om resurser, hur stora dessa är, från vilka källor de kommer lön, kapitalinkomster, socialförsäkringar, andra transfereringar, huruvida detta förändras över livscykeln, skiljer sig mellan olika kohorter, mellan utlandsfödda och svensfödda personer, mellan olika regioner och om inkomstkälloma skiljer sig för kvinnor respektive män med lika stora inkomster.

Tillgång till ekonomiska förutsättningar för makt ifamiljen

resurser som

Ett par vanliga utgångspunkter i maktforskningen är att betrakta tillgången till förutsättning för makt samt att makt är en relation mellan

resurser som en två eller flera aktörer. Detta synsätt kan också anläggas på familjen. Familjen kan betraktas som en arena för förhandlingar. Familjen uppfattas då inte som en enhet med gemensamma intressen utan som bestående av ett antal individer som kan ha olika mål och förväntningar och som konkurrerar om resurser. Förhandlingarna i familjen kan gälla fördelningen av såväl pengar och tid som av betalt och obetalt arbete, t.ex. vem som skall stanna hemma för att vårda sjukt barn.

En vanlig definition av begreppet makt är att "A kan förmå B att göra något som B inte vill". Makt studeras då i öppna konfliktsituationer. Vid öppna konflikter kan man avgöra vad Azs och B:s intressen är och vem som har makten. Inom familjen tar sig emellertid inte alltid maktutövningen utryck i öppna konflikter utan också i tystnad. Kvinnoforskare föredrar ofta en definition av makt som betonar självbestämmande, autonomi och självförverkligande framför en definition baserad tvång.

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet hade män som individer och grupp formell makt att begränsa kvinnors tillgång till ekonomiska resurser. Även kvinna hade tillgång till ekonomiska det mannen

om en resurser var som hade rätt att fatta beslut om hur de skulle användas. Särskilt gifta kvinnor hade få rättigheter. Även gift kvinna missnöjd kunde hon

om en var ofta inte göra sin röst hörd, protestera och söka till stånd en förändring. Att utmana mannen kunde vara kostsamt. Hustruns möjligheter att finna ett arbete för att kunna försörja sig och eventuella barn var mycket begränsade. Vetskapen om att hon inte heller kunde förvänta sig mycket stöd från de ekonomiska regelsystemen gjorde att hon fick lov att finna sig.

l dag är kvinnors möjligheter att försörja sig själva och eventuella barn mycket större. Drygt en tredjedel av de ensamstående kvinnorna med barn mottar emellertid socialbidrag. Detta tyder att kvinnors ekonomiska

Bilaga I

standard sjunker vid en skilsmässa, men det pekar också på de ekonomiska regelsystemens betydelse för kvinnors möjligheter att göra sin röst hörd, att protestera, och om detta inte leder till en förändring, att ha möjlighet att lämna ett förhållande.

Vad innebär tillgång till ekonomiska resurser för maktfördelningen i familjen Påverkar skillnader i inkomst mellan kvinna och man arbetsfördelningen i familjen Påverkas fördelningen av vård av barn och olika hushållsarbetsuppgifter inklusive vem som sköter ekonomin Tar fäder i familjer där föräldrarna har lika höga inkomster i större utsträckning ut föräldrapenningdagar Vem betalar vad i familjen Vem konsumerar vad För att få bättre underlag för fortsatta jämställdhetsåtgärder behöver få ökade kunskaper om dessa frågor.

Uppdraget

Utredarens uppgift är att kartlägga och analysera fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män.

Utredaren skall

kartlägga och analysera i vilken utsträckning kvinnor och män har makt -

skapa, upphäva och ändra de ekonomiska 4

att regelsystemen samt finna

metoder för att synliggöra och följa utvecklingen av andelen kvinnor bland ekonomiska makthavare,

kartlägga och analysera i vilken utsträckning de ekonomiska regelsyste- -

men stimulerar respektive motverkar ekonomisk jämställdhet samt under-

söka i vilken utsträckning ekonomisk-politiska åtgärder granskas ur jäm-

ställdhetsperspektiv,

belysa och analysera kvinnors och mäns tillgång till ekonomiska resurser, ~

hur stora dessa är, från vilka källor de kommer forvärvsinkomster, kapi-

talinkomster, socialförsäkringar, andra transfereringar, och om detta

förändras i ett livscykelperspektiv, om det skiljer sig mellan olika ko-

horter, mellan utlandsfödda och svenskfödda personer, mellan olika

regioner och om inkomstkälloma skiljer sig for kvinnor respektive män

med lika stora inkomster,

beskriva och analysera vad tillgången till ekonomiska resurser innebär for -

maktfördelningen i familjen.

Utredaren är oförhindrad att belysa även andra aspekter av betydelse for uppdraget samt föreslå de åtgärder som kan foranledas av utredningen.

För utredarens arbete gäller kommittédirektiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, beakta EG-aspekter i utredningsverksamheten dir. 1988:43 samt redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50.

Uppdraget skall redovisas dels genom löpande delrapporter, dels genom en slutrapport ijuni 1996.

Socialdepartementet

l6 SOU1998:6

Bilaga 2

Rapporter till

Kvinnomaktutredningen

SOU 1997:83 Om makt och kön

i spåren av offentliga organisationers omvandling

- REDAKTÖR: ELISABETH SUNDlN

Om makt och kön i spåren av offentliga organisationers omvandling

- ELISABETH SUNDIN Rulltrapperegioner och social infrastruktur GUNNEL FORSBERG Hälsoprofessioner i välfärdsstatens omvandling STlNA JOHANSSON Lokala utfall av den offentliga sektorns omvandling LENA GONÄS,SUSANNEJOHANSSON INGERTSVÄRD Den ömma bödeln. Kvinnliga ledare i âtstramningstider CARlN HOLMQUIST Förändrad skolorganisation makt och möjligheter

- JESSICALINDVERT Städerskor inom offentlig sektor en fallstudie

- GUNILLA HARNSTEN Kvinnoyrken i omvandling Om ändrade gränser och relationer i sjukvården KERSTIN SAl-lLlN-ANDERSSON Dubbla rationaliteter

en diskussion kring två studier om barnstugor med resultatansvar - LILLEMOR WESTERBERG Den offentliga sektorns paradoxala maskuliniseringstendenser ULLA JOHANSSON Kroppsräkning, konstruktion av kön och offentliga organisationer MATS ALVESSON Den offentliga sektorns omvandling och kvinnor och mäns företagande inom typiskt kvinnliga sektorer ELISABETH SUNDIN Diskrimineras vi likadant Om det sociala könet, lokala kulturer och förändringar i den offentliga sektorn BARBARA CZARNlAWSKA

Bilaga 2

SOU 1997:87 Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och oberoende.

Women, and income. Equality and independence.

men Publ. 1998 ANITA NYBERG

Ekonomiskt oberoende och ekonomisk jämställdhet Studier av hur inkomster fördelas Könsarbetsdelning och inkomster Inkomstbildningen Jämställda, kvinno- respektive mansdominerade inkomster Fler kvinnotimmar och färre manstimmar Kvinnors och mäns löneinkomster Kvinnors och mäns arbetsinkomster Kvinnors och mäns inkomster från välfärdsstaten Är kvinnor mer beroende av välfärdsstaten än män Minskar välfärdsstaten inkomstskillnaderna ... Kvinnors och mäns inkomster åren 1975 och 1994 Sammanboende kvinnors ekonomiska oberoende Kvinnors och mäns pensioner Går vi mot en fattigdomens feminisering Är män rikare än kvinnor Kvinnliga och manliga företagares inkomster Mäns beroende av kvinnors oavlönade hushålls- och vårdarbete Kvinnor, män och inkomster

SOU 1997:113 Mot halva makten elva historiska essäer

om kvinnors strategier och mäns motstånd REDAKTÖR: INGRID HAGMAN

Ekonomisk makt och ekonomiskt två skilda storheter

ansvar - ANN-SOFIE OHLANDER Den aktive mannen och den passiva kvinnan - föreställningar kring kön och makt i historien ÅSA BERGENHEIM Med eller utan fäder och bröder kvinnor i 1900-talets politiska liv

- CHRISTINA CARLSSONWETTERBERG Konsten att överleva kvinnors liv och hälsa under l900-ta1et

- GUNILLA CARLSTEDT Vad bör kvinnor kunna

Utbildning som kulturellt kapital och symboliskt våld - ULLA JOHANSSON I gruva och på kontor genusstämpling av arbete

- LYNN KARLSSON Mannakraft och stöttepinnar

reformistiskt identitetsskapande på 1940-talet - EVA BLOMBERG

Bilaga 2

Kvinna med eget företag från 1700-talets mitt till 1800-talets slut

- CHRISTINE BLADH Hemmet är vårt kall en kyrklig kvinnokongress 1920

- MARIA SÖDLING Prostitutionens vålnad om sexualitet och ekonomisk ojämlikhet

— ELISABETH ELGAN Vad konstituerar maktlöshet läsövning i textilens text

- LOUISE WALDEN

SOU 1997:114

Styrsystem och jämställdhet.

Institutioner i förändring och könsmaktens framtid. REDAKTÖR: ANNA G. JÖNASDÖTTIR

Institutioner i förändring och jämställdhetens framtid ANNA G. JONASDOTTIR Ekonomisk politik: ett manligt maktområde i riksdagen LENA WÄNGNERUD Kön, makt, organisation och ekonomi i svenska kommuner GUN HEDLUND Omsorgens organisering och jämlikheten mellan könen VlCKl JOHANSSON Handlingssystem, makt och frigörelse

en rättssociologisk studie av normativa uppfattningar hos kvinnor och män - ELLINOR PLATZER Män som hindrar och män som främjar iämställdhetsarbete lNGRlD PINCUS Jämlikhetslogiken i EG-rätten En feministisk analys av kvotcringsmålet Kalanke KARIN LUNDSTRÖM Att arbeta, att äga. att bidra. Demokrati på 1990-talet CAROLE PATEMAN

SOU 1997:115 Ljusnande framtid eller ett långt farväl Den svenska välfärdsstaten i jämförande belysning REDAKTÖR: AGNETA STARK

Ljusnande framtid eller ett långt farväl Den svenska välfärdsstaten i jämförande belysning AGNETA STARK l nedskärningarnas tecken. Välfärdsstaten och jämställdheten DlANE SAlNSBURY MARGRETH NORDGREN Arbete vem behöver, vem utför, vem betalar

w En analysmodell med genusperspektiv AGNETA STARK ÅSA REGNER

Bilaga 2

Har det svenska folket råd med alla sina barn INGEGERDMUNlCIO LARSSON Familjepolitik och yrkesverksamhet bland kvinnor som fött barn

en internationell jämförelse - SlV GUSTAFSSON Kön och missgynnande: Svensk jämställdhetspolitik speglad i EG-domstolens policy BARBARA HOBSON

SOU 1997:135 Ledare, makt och kön REDAKTÖRER:ANITA NYBERG ELISABETH SUNDIN

Inledning ANITA NYBERG ELISABETH SUNDIN Chefsrekrytering och ledarutvecklintg CHARLOTTE HOLGERSSON PlA HOÖK Makt och ledarskap i börsbolagen CHRlSTlNA HULTBOM Karriär, kön, familj GUNNAR ANDERSSON Ledarstil, makt och kön ANNA WAHL Är ledarskap manligt, kvinnligt eller något annat YVONNE DUE BILLING Kvinnor och Ledarskap. En översikt och problematisering MATS ALVESSON Strukturers betydelse för framgång diskussion utifrån en studie av

kvinnliga och manliga förvaltningschefer i landstingen AGNETA BLOM

kvinnornas framgång Korporatismens nedgång - CHRlSTlNA BERGQVIST Om kvinnliga förtroendevalda, makt och könsrelationer i fackföreningar JOHANNA ESSEVELD Det typiska ledarskapet på låg nivå och kvinnligt

- ELISABETH SUNDIN Kvinna och chef ett tekniskt arbetsområde

om konstruktion av kvinnligt ledarskap - LENA PETTERSSON När kvinnor utvecklar nya lönemodeller GUNILLA FURST Kvinnliga eldsjälar i lokalt utvecklingsarbete och i byapolitisk verksamhet MARIANNE BULL

SOU 1998:6 Bilaga 2

SOU 1997: I 36 Kvinnors och mäns löner varför så olika

- REDAKTÖRER:INGA PERSSON ESKILWADENSJÖ

Vad vet vad behöver veta mer om

— INGA PERSSON ESKlL WADENSJÖ En historia om löneutjämning

kvinnors och mäns löner i långsiktigt perspektiv - LARS SVENSSON Kön, lön och yrke yrkessegregering

~ och lönediskriminering mot kvinnor i Sverige CARL LEGRAND Lönepolitik, lönespridning och löneskillnader mellan män och kvinnor PER-ANDERSEDIN KATARINA RICHARDSON Lika lön för lika arbete. En studie av svenska förhållanden i internationell belysning EVA M. MEYERSON TROND PETERSEN lndivid- och yrkesskillnader mellan kvinnor och män: Hur påverkar de lönen MAHMOOD ARAl ANNA THOURSIE Chefernas kön och de anställdas lön

en studie av könsdiskriminering på svenska arbetsplatser ~ MIA HULTIN RYSZARD SZULKIN Sidoförmâner skillnader mellan kvinnor och män

- LENA GRANQVIST Arbetsvärdering i teori och praktik ÅSA LÖFSTRÖM Familjeförhållanden och löneutveckling KATARINA RICHARDSON Kvinnors och mäns löner förvärvsavbrottens betydelse

- JAMESW. ALBRECHT, PER-ANDERSEDIN, MARIANNE SUNDSTRÖM

SUSANB. VROMAN Arbetsinkomster för kvinnor med högre utbildning ESKIL WADENSJÖ De lågavlönade på arbetsmarknaden

en analys av kvinnor och män under två decennier - MIA HULTIN RYSZARD SZULKIN

SOU 1997:137

Glastak och glasväggar

Den könssegregerade arbetsmarknaden REDAKTÖRER:INGA PERSSON ESKIL WADENSJÖ

Den könssegregerade arbetsmarknaden en introduktion

- INGA PERSSON ESKIL WADENSJÖ Hur skall förklara könsskillnader i utbildningsval En empirisk prövning av hypoteser om rationella val och könsrollsmodeller JAN O. JONSSON

Bilaga 2

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män CHRISTINA JONUNG Yrkessegregering efter kön ett internationellt perspektiv

- MAGNUS NERMO Finns det ett glastak för kvinnor En studie av svenska arbetsplatser i privat näringsliv l970-199O EVA M. MEYERSON TRONDPETERSEN Kvinnliga och manliga chefer finns det ett glastak

- JÖRGENOHLSSON JOACHIM ÖHMAN Karriärer inom varuhandeln spelar kön någon roll

- LENA GRANQUIST HELENA PERSSON lnvandrarkvinnornas arbetsmarknad ESKlL WADENSJÖ Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad En jämförelse mellan gifta och ensamstående ULLA BJÖRNBERG Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet likheter och skillnader

- ANNA THOURSIE Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet typiska för kvinnor

- INGA PERSSON Kvinnorsuoch mäns utträde ur arbetslivet JONAS HOOG

SOU 1997: 138

Familj, makt och jämställdhet

REDAKTÖRER:GÖRANAHRNE INGA PERSSON

Bör kvinnor förvärvsarbeta Attityder till kvinnors förvärvsarbete i Sverige, Tyskland och Italien EVA SUNDSTRÖM Lojalitet, tid och pengar Hur kvinnor och män argumenterar om jämställdhet i familjer ULLA BJÖRNBERG ANNA-KARIN KOLLlND Familj, makt och ekonomiska den nya familjeekonomin

resurser - KRISTIAN BOLlN Makt, kön och BNP ANITA NYBERG Lika hushåll, olika ekonomi. Ekonomiska problem bland samboende män och kvinnor BJÖRNHALLERÖD Mitt ditt eller vårt Familjers interna fördelning av pengar CHARLOTT NYMAN Tid för barn, tid för arbete. En undersökning av svenska hushålls tidsanvändning LENNART FLOOD URBAN GRÅSJO Familjeliv och arbetsmarknad för män och kvinnor MARTIN HÖRNQVIST Ekonomiska konsekvenser av skilsmässa

skillnader mellan kvinnor och män — MICHAEL GÄHLER

SOU 1998:6 Bilaga 2

Invandrarkvinnor utmanar männens roll. Maktfördelning och konflikter i iranska familjer i Sverige MEHRDAD DARVISHPOUR Arbetslöshet, kön och familjeliv MIKAEL NORDENMARK

SOU 1997:139 Hemmet, barnen och makten.

Förhandlingar om arbete och i familjen

pengar GÖRAN AHRNE CHRISTINE ROMAN

Förhandlingar i familjen Hushållsarbetets fördelning Fördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete Kontrollen och fördelningen av pengarna Missnöje, konflikter och upplösning Omförhandlade genuskontrakt: mellan patriarkat och jämställdhet

SOU 1998:3 Välfardens Genusans1kte REDAKTÖRER:INGA PERSSON ESKIL WADENSJÖ

Välfärdens genusansikte en introduktion

- INGA PERSSON ESKIL WADENSJO Generationsräkenskaper

den offentliga sektorn ur ett ekonomiskt-demografiskt perspektiv. - ROLFOHLSSON Kvinnors och mäns syn på välfärdsstaten STEFANSVALLFORS Subventioner av offentliga tjänster en fördelningsanalys av könsskillnader

- JOHAN FRITZELL Föräldraförsäkringen och jämställdhet mellan kvinnor och män MARIANNE SUNDSTRÖM ANN-ZOFIE DUFVANDER Sjukförsäkringen ur ett genusperspektiv PERJOHANSSON Sjukpenningförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen, förtidspensionen och efterlevandeskyddet ur perspektivet kvinna-man. ANN-CHARLOTTE STÅHLBERG Den nuvarande och den nya ålderspensionen

hur omfördelar dessa mellan kvinnor och män - ANN-CHARLOTTE STÅHLBERG STIG TEGLE Kvinnors och mäns avtalspensioner ANN-CHARLOTTE STÅHLBERG STIG TEGLE

SOU 1998:6 Bilaga 2

SOU 1998:4 Män passar alltid Nivå- och organisationsspeciñka

processer med exempel från handeln. ELISABETH SUNDIN

Inledning med en argumentation för organisationsfokus Svensk arbetsmarknad och svenska organisationer ur ett könsperspektiv Organisationer i centrum Handeln Studie Traineeprogram segregerings och hierarkisering Fall T

- Studie Första linjens chefer

minskad segregering och hierarkisering i B-företaget

- Studie Den lägsta nivån

tydlig segregering och medföljande hierarkisering i D-företaget

- Analys

SOU 1998:5 Vårt liv som kön Kärlek, ekonomiska resurser och maktdiskurser ANNA G..IONASDOTTIR

Kvinnomaktutredningens forskningsuppgift som problem Makt ett i grunden omtvistat eller flera olika begrepp

- Vad handlar det ekonomiska om

Kärlek som resurs och nationalekonomin som maktdiskurs Talet om kärlek i företagsledningsñlosoñn Avslutning: Sådan diskurs sådan kärlek

-

SOU 1998:6 Bilaga 2

Om författarna

GÖRAN AHRNE är professor i sociologi vid Stockholms universitet. Han arbetade inom den första svenska levnadsnivåundersökningen och skrev en rapport om kvinnors hushållsarbete och dubbelarbete. Han har bedrivit forskning om social skiktning och arbetsförhållanden i ett internationellt jämförande perspektiv och om relationer mellan medborgare och myndigheter. Under senare år har han forskat om maktrelationer och social interaktion i familjer och andra organisationer.

JAMES W. ALBRECHT är professor i nationalekonomi vid Georgetown universitetet i Washington. Han bedriver forskning inom områdena arbetsmarknadsekonomi och mikroekonomisk teori och är särskilt intresserad av teoretiska och empiriska modeller för arbetslösheten. För närvarande arbetar han med modeller för s.k. strukturell arbetslöshet, dvs. arbetslöshet som inträffar när de anställdas kunskaper blir foråldrade.

KARIN ALFREDSSON är frilansjournalist i Stockholm. Hon har tidigare varit anställd som reporter på Aftonbladet, chefsredaktör Journalisten, redaktör på Aktuellt/ Sveriges Television, och projektledare för Rapports morgonprogram. Hon föreläser om kvinnor i media och leder mentorprogram för kvinnliga ledare i media.

MATS ALVESSON är professor i företagsekonomi vid Lunds universitet. Alvessons forskningsområde är främst kulturstudier av organisationer och arbetsplatser.

GUNNAR ANDERSSON är FD i sociologi och verksam vid Lunds universitet. Han är intresserad av relationer mellan arbetsliv och familjeliv, speciellt för kvinnor och män med karriärer. För närvarande är han tillsammans med docent Johanna Esseveld engagerad i en internationell och jämförande studie av kvinnliga respektive manliga chefer högsta nivå inom näringslivet och politiker i ledande roller.

SOU 1998:6 Bilaga 2

MAHMOOD ARAI är t.f. professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hans forskning rör i huvudsak interna arbetsmarknader, lönebildning och löneskillnader. Han har publicerat ett flertal artiklar om dessa forskningsområden i vetenskapliga, internationella tidskrifter.

ÅSA BERGENHEIM är lektor i idéhistoria vid Umeå universitet. Hon är särskilt intresserad av forskning kring kön och sexualitet, samt synen sexuella övergrepp mot barn. För närvarande arbetar Åsa Bergenheim med projektet Övergrepp, önskningar eller fantasier: Om synen på incest och sexuella övergrepp mot barn under perioden 1850-2000.

CHRISTINA BERGQVIST är FD i statsvetenskap och nu verksam som universitetslektor vid Uppsala universitet och forskare vid Arbetslivsinstitutet. Hennes forskningsområde rör främst frågor om kön och makt i politiska institutioner samt könsaspekter

samhällets organisering av arbete och välfärd.

YVONNE DUE BILLING är lektor i sociologi vid Köpenhamns universitet. Hennes forskningsintressen omfattar bl.a. hur kön konstrueras i organisationer.

ULLA BJÖRNBERG är professor i sociologi, med inriktning på kön och familj, vid Göteborgs universitet. Hon forskar om familjeliv med särskild tonvikt familjepolitikens och förvärvsarbetets betydelse för relationer mellan könen i familj och hushåll. l sina senaste studier har hon samarbetat med forskare i Öst- och Västeuropa och jämfört förändringar i olika familjetypers villkor. För närvarande leder hon ett forskningsprogram inriktat familjesociologisk teorioch metodutveckling.

CHRISTINE BLADH är universitetslektor i kvinnoforskning med historisk inriktning vid Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning, Linköpings universitet, samt forskare vid Centrum för kvinnoforskning, Stockholms universitet. Bladh arbetar för närvarande med projekten Kvinnors liv och arbete i Stockholm I750l860 och Människouppfattningarnas historia, delprojektet om Könsrelationer och människouppfattningar.

AGNETA P. BLOM är FD i statsvetenskap. Blom är verksam som universitetslektor och forskare vid Högskolan i Örebro. Blom är inriktad på forskning forvaltningspolitik

om och särskilt intresserad av demokrati- och ledarskapsfrågor. För närvarande arbetar hon med forskningsprojektet Chefskap kön, på uppdrag av Landstingsforbundet.

Bilaga 2

EVA BLOMBERG är Forskarassistent vid historiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon har nyligen påbörjat ett forskningsprojekt om hur organisationer och myndigheter använt ñlmmediet 1930-1980 för att skapa medborgaren och organisationsmedlemmen.

KRISTIAN BOLIN är FD i nationalekonomi och arbetar vid nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Hans forskning behandlar familjen ur olika perspektiv. Han har exempelvis skrivit teoretiska arbeten kring tidsallokering och äktenskapskontrakt, men också genomfört empiriska studier bl.a. av familjens stabilitet.

MARIANNE BULL är sociolog och konsult verksam i Göteborg. Hennes intresse är speciellt fokuserat kring landsbygdsutveckling i Sverige och Afrika. Hon har utifrån ett lokalt perspektiv genomfört ett antal studier med fokus kring kvinnors verksamhet. För närvarande utvärderar hon EU-strukturfonders verksamhet riktade mot lands- och glesbygd 5b samt vidarutvecklar studien kring byapolitisk verksamhet och förnyelse av kommunal demokrati.

CHRISTINA CARLSSON WETTERBERG är docent i historia och för närvarande verksam vid Kvinnovetenskapligt forum, Lunds universitet. Hon arbetar för närvarande med en biografisk studie över Frida Stéenhoff samt med en komparativ studie kring kvinnorörelse och välfärdsstat.

GUNILLA CARLSTEDT är legitimerad läkare. Hon har tidigare arbetat främst inom psykiatri och allmänmedicin. Från början av 1980-talet aktiv inom medicinsk kvinnoforskning, med särskild inriktning mot kvinnors livsvillkor och hälsa. Nu är hon forskningsläkare vid avdelningen för Genus och Teknik, institutionen för Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet. Hon arbetar för närvarande tillsammans med kollegan Annika Forssén med forskning om kvinnor födda 1910- och 20-talen. l fokus står ett livsloppsperspektiv på arbete, liv och hälsa.

BARBARA CZARNIAWSKA är professor i företagsekonomi vid GRl Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hon har studerat komplexa organisationer i flera länder och är intresserad av styrprocesser, genusskapande i organisationer samt kunskapsöverföring. Czamiawska är för närvarande ansvarig för forskningsprogrammet Managing the Big City vid GRl.

MEH RDAD DARVISHPOUR är doktorand i sociologi vid Stockholms universitet. Han håller att skriva sin avhandling om invandringens effekt förändringar av maktrelationer

Bilaga 2

och konflikter bland iranska familjer i Sverige. Han har tidigare skrivit om familj och kvinnans situation i lran.

ANN-ZOFIE DUFVANDER är doktorand i demografi och sociologi. Hon är verksam vid demografiska avdelningen samt sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. För närvarande arbetar hon en licentiatavhandling om samboende och äktenskap i Sverige. Den behandlar hur demografiska faktorer, attityder till familjen och giftermålsplaner påverkar övergången från samboende till giftermål.

PER-ANDERS EDlN är professor i arbetsmarknadsrelationer vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Hans forskning är huvudsakligen inriktad arbetsmarknadsfrågor, främst frågor kring lönestruktur och arbetslöshet. För närvarande arbetar han bland annat med ett projekt om lönepolitik, strukturomvandling och rörlighet den svenska arbetsmarknaden sedan 1960.

ELISABETH ELGAN är FD i historia och forskare vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Hon är bosatt i Paris och är ofta engagerad som föreläsare for politiker och kvinnoföreningar, främst i Frankrike, som vill veta mer om svensk ställdhetspolitik. Hennes nuvarande forskning berör Europas politiska historia ur ett kvinnoperspektiv. Hennes avhandling behandlade sexualitetens politiska historia i Sverige och Frankrike under 1900-talets början.

JOHANNA ESSEVELD är bitr. professor i sociologi vid Lunds universitet och verksam som lektor vid Sociologiska institutionen. Hon har framförallt fokuserat metodologiska och kunskapteoretiska frågor men även utfört ett antal konkreta studier om bl.a. generationer, arbetsmarknad och fackföreningar utifrån ett feministisk perspektiv. För närvarande deltar hon tillsammans med Gunnar Andersson i ett stort internationellt projekt om ledarskap där hon ansvarar for den del av projektet som rör politiska ledare i Sverige.

LENNART FLOOD är professor i ekonometri vid Göteborgs universitet. Han har även varit anställd som sakkunnig Finansdepartementet. Hans huvudsakliga forskningsområde har varit arbetsutbud och skatter, och han har även sedan flera är varit delaktig i insamlingen av ekonomiska data.

GUNNEL FORSBERG är docent i kulturgeograñ vid Uppsala universitet.Hon är intresserad av kvinnors och mäns olika villkor och ser det som en mycket angelägen forskningsuppgift att utveckla förståelsen av hur dessa skillnader tar sig uttryck och vad som påverkar dem. För närvarande forskar hon om regionala skillnader i relationerna mellan kvinnor och män och vad som betraktas som kvinnlighet och manlighet i olika regioner. Dessutom studerar hon tillsammans med

Bilaga 2

några andra forskare den förändring av befolkning och bebyggelse sker

som på landsbygden.

JOHAN FRITZELL Johan Fritzell är docent och t.f. professor i sociologi verksam vid lnstitutet för social forskning, Stockholms universitet. Han är projektledare för 1991 års levnadsnivåprojekt. Hans forskning avser främst inkomstfördelning, socialpolitik och välfardsfrågor.

GUNILLA FURST är sociolog och egenföretagare/konsult i Göteborg. Hon är intresserad frå-

av gor kring arbetslivets könsuppdelning och könssegregerande mekanismer. Hon har forskat om vad som händer när kvinnor kommer på traditionellt mansdominerade yrkesområden. Fürst arbetar nu med ett forskningsprojekt om könsperspektiv Kommunals nya lönesystem, med stöd från Arbetslivs-

institutets LÖV-program.

LENA GONÄS är forskningsledare vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm

och adjungerad professor i kulturgeograñ vid Uppsala universitet. Hennes forskning

handlar om strukturomvandling och arbetsmarknadsförändring, samt arbetsmarknadspolitikens betydelse. Från att först ha studerat industriomvandlingen är inriktningen numera fokuserad den offentliga sektorn och kvinnors framtida sysselsättningsmöjligheter.

CARL LE GRAND är docent i sociologi och verksam vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Hans övergripande forskningsinriktning är social skiktning och ojämlikhet i arbetslivet, speciellt med inriktning löneskillnader och lönestruktur. För närvarande sysslar han medjämförande studier av kvinnors arbete i Japan och Sverige.

LENA GRANQVIST är forskare i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Hennes huvudsakliga forskningsområden

gäller studier av effekter av att utvidga lönemåttet med icke-kontanta anställningsförmåner fringe benefits, skillnader i ersättningen för arbete mellan män och kvinnor jämte studier av skillnader i karriärrörlighet mellan män och kvinnor.

URBAN GRÅSJÖ är doktorand vid Nationalekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet. Han avser att skriva en avhandling med inriktning mot analys av hushållens tidsanvändning.

Bilaga 2

SIV GUSTAFSSON är professor i nationalekonomi vid Amsterdams universitet. Hon forskar bl.a. om ekonomiska effekter av familjepolitiken. Konsekvenserna av skattepolitik och subventionerad barnomsorg för kvinnors arbets marknadsbeteende i olika länder är några av de politikområden hon analyserat.

MICHAEL GÄHLER är doktorand i sociologi vid Stockholms universitet och verksam inom levnadsnivåprojektet vid Institutet för social forskning SOFI. Han arbetar med en avhandling om skilsmässors olika konsekvenser för barn och vuxna. Han har också varit biträdande sekreterare i Utredningen om den sociala snedrekryteringen till högre studier.

INGRID HAGMAN är frilansjournalist i Stockholm. Hon har varit redaktör för tidskriften Ottar, RFSU. Hon har skrivit om kvinnligt och manligt språk och föreläser om språkets makt och könets betydelse.

BJÖRN HALLERÖD är docent i Sociologi vid Umeå universitet och bedriver forskning om socialpolitik, inkomstfördelning och levnadsstandard. Han är for närvarande ansvarig för projektet Mitt, ditt eller vårt, vars syfte är att studera hushållens interna fördelning av resurser.

i

GUN HEDLUND är FD i statsvetenskap. Hon är föreståndare för Kvinnovetenskapligt Forum, Högskolan i Örebro, och undervisar i statsvetenskap och kvinnovetenskap. Hennes forskningsområde är kön och lokal politik. Hon har tidigare forskat om kvinnliga politikers villkor och intressen i politiken och forskar nu om organisationsförändringar i politik och förvaltning.

BARBARA HOBSON är docent i sociologi, verksam vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon har forskar om kön och välfärdsstater, kring teman som kön och medborgarskap, kvinnors maktresurser och vålfärdsstaten, samt kvinnors ekonomiska beroende och sociala medborgarskap.

CHARLOTTE HOLGERSSON är doktorand vid Ekonomiska Forskningsinstitutet, Handelshögskolan i Stockholm. Hon är aktiv inom forskningsprogrammet Organisation och Kön där hon forskar om VD-rekrytering ur ett lednings- och könsperspektiv, med särskild fokus konstruktioner av VD-skap.

Bilaga 2

CARIN HOLMQUIST är docent i företagsekonomi vid Umeå Universitet. Hennes forskning rör organisationer och småföretag. lnom dessa fält arbetar hon för närvarande främst med tre frågor. Den första är kvinnligt företagande, den andra är internationalisering småföretag och den tredje är kulturella aspekter organi-

av sation och företagande.

CHRISTINA HULTBOM är EkonD. i företagsekonomi och universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Hennes forskningsintresse är riktat mot stora industriella organisationer och dess marknader. Hon har studerat hur relationer utvecklas mellan aktörer verksamma inom olika enheter i stora foretag samt analyserade hur manliga aktörer i nätverk utbyter olika resurser och vilka mekanismer som styr aktiviteter och aktörer.

MlA HULTlN är doktorand i sociologi vid Stockholms universitet och verksam inom Levnadsnivåprojektet vid lnstitutet för social forskning. Hennes forskningsområde berör i huvudsak frågor som kvinnors och mäns chanser och belöningar på arbetsmarknaden. Hon har även studerat kvinnors och mäns arbetstillfredsställelse.

GUNILLA HÃRNSTEN är docent i pedagogik och universitetslektor vid institutionen for specialpedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm. Sammanfattande begrepp som täcker större delen av hennes forskning är utbildningars sociala funktion eller inlärningens sociala villkor. lnom dessa områden har hon särskilt intresserat sig för lärprocesser hos underordnade grupper i samhället och även fördjupat sig i metoder och förhållningssätt som kanske utmanar rådande strukturer.

MARIN HÖRNQVIST är FK i sociologi och arbetar inom levnadsnivåprojektet vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Han är även huvudsekreterare i Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ESO. Hans forskning har rört sig omkring övergången till vuxenlivet och karriärutveckling.

JONAS HÖÖG är FD, docent och universitetslektor vid institutionen för sociologi vid Umeå universitet. Hans forskningsområden rör arbetsmarknad, arbetsmiljö, personalarbete, ledarskap och organisation och dessas relation till produktivitet arbetstillfredsställelse, hälsa, sjukfrånvaro och förtidspension.

SOU 1998:6 Bilaga 2

PIA HOOK är doktorand vid Ekonomiska Forskningsinstitutet, Handelshögskolan i Stockholm. Inom forskningsprogrammet Organisation och Kön forskar hon om ledarutveckling med ett könsutjämnande syfte.

PER JOHANSSON är docent i nationalekonomi vid Umeå universitet och sedan hösten 1997 verksam vid Centrum för Transport- och Samhällsforskning CTS Högskolan Dalarna. Hans forskning är främst inriktad ekonometrisk metodik

bl.a. multivariata räknedata modeller och semiparametriska

estimatorer men omfattar även empiriska studier främst inriktade på frågeställningar kring sjukfråvaro och transportekonomi.

STlNA JOHANSSON är docent i sociologi vid Uppsala universitet och universitetslektor vid Linköpings universitet. Hon är forskningsmässigt knuten till Centrum för forskning om människa, teknik och organisation CMTO. Hon forskar inom det medicinskt-sociologiska fältet, bland annat om hälsoprofessioner.

SUSANNE JOHANSSON är doktorand vid Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Forskningsintresset liksom avhandlingsarbetet är fokuserat frågor rör

som sambandet mellan välfardspolitik och kvinnors arbetsmarknad och de lokala skillnader som existerar vad gäller kvinnors och mäns villkor i arbetsliv och samhällsliv, definierat som lokala genuskontrakt.

ULLA JOHANSSON är docent i pedagogik vid Umeå universitet, och har forskat den roll

om som skolan spelat under olika perioder i historien for att återskapa eller omvandla relationer mellan män och kvinnor respektive mellan sociala klasser. För närvarande arbetar hon med ett projekt som handlar om vad som hände efter 1927 då läroverken öppnades för flickor.

ULLA JOHANSSON är FL och doktorand vid Företagsekonomiska institutionen vid Lunds Univesitet. Hon arbetar med en doktorsavhandling om ansvarsbegreppet i organisationsteori. l en fältstudie har hon studerat hur arbetare på sig själva och

ser sitt arbete på ett nytt sätt när de blir ansvariga for ett eget område och hur

det förändrar den organisatoriska verkligheten. Ansvar kopplas till begreppen narrative identity organizational sensemaking och organisationsföränd-

, ring genom meningsskapande.

VlCKl JOHANSSON är FD i statsvetenskap och arbetar som lärare i detta ämne på Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. I sin forskning är hon speciellt intresse-

17 SOUl998:6

Bilaga 2

rad av hur den samhälleliga organiseringen av omsorg påverkarjämlikheten mellan könen. Vicki Johansson har för avsikt att framöver undersöka

om omsorgens organisering även har betydelse för könsrelationema i lönearbetet och i det politiska arbetet.

ANNA G. JONASDOTTIR är docent i statsvetenskap och universitetslektor vid Göteborgs universitet samt Högskolan i Örebro. Hon forskar och undervisar främst i samhällsteori och politisk teori och är särskilt inriktad på teorier maktförhållanden

om mellan könen.

JAN O. JoNssoN är t.f. professor i sociologi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Forskar om social skiktning och ojämlikhet, främst vad gäller utbildning, yrkeskarriär och arbetsliv. Var huvudsekreterare i utredningen om social snedrekrytering till högre studier. Senare forskning rör skilsmässobarns utbildningschanser och om den sociala rörlighetens förändring över tid.

CHRISTINA JONUNG är FL och universitetslektor vid Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Hennes forskning rör kvinnors arbetsmarknadssituation och jämställdhetspolitik. Hon arbetar för närvarande med en studie om jämställdhet, segregering och arbetsfördelning efter kön i Sverige Institutet för Framtidsstudier.

LYNN KARLSSON är FL i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Hon har forskat om kvinnor på svensk arbetsmarknad under framförallt 1800-talet. Hon arbetar för närvarande med debatten under 1920- och l930-talen kring arbetarskyddslagstiftning för kvinnor.

ANNA-KARIN KOLLIND arbetar som forskare och lärare vid Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Efter ett avhandlingsarbete om Freud har hon främst ägnat sig familjesociologisk forskning, bl.a. en studie om familjerådgivningens historia. Hon arbetar f.n. i ett familjesociologiskt forskningsprogram med inriktning teori- och metodutveckling.

JESSICA LlNDVERT är FM och doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes huvudsakliga intresseområde ärjämställdhet på policynivå. Lindverts kommande avhandlingen är en jämförande studie av australiensisk och svensk jamställdhetspolitik under perioden 1960-1990.

SOU 1998:6 Bilaga 2

KARIN LUNDSTRÖM är jur. kand. och doktorand i socialrätt sedan 1994. Hennes avhandling, Jämlikhet mellan kvinnor och män i EG-rätten. En feministisk analys planeras vara klar under 1998.

ÅSA LÖFSTRÖM är FD och universitetslektor vid Institutionen för nationalekonomi vid Umeå universitet. Hennes forskning är främst fokuserad temat kvinnors arbetsmarknad, huvudsakligen frågor rörande kvinnors löner och lönevillkor.

EVA M. MEYERSON TROND PETERSEN Meyerson är FD och verksam vid Industriens Utredningsinstitut och Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Petersen är professor och verksam vid Institutet for Sosiologi, Universitet i Oslo och vid W. Haas Business School, University of California, Berkeley. Författarna arbetar för närvarande inom forskningsprogrammet Lön, kön, produktivitet och risk.

INGEGERD MUNICIO LARSSON är FD och forskarassistent vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Hon har tidigare forskat om invandrar- och skolpolitik, men arbetar nu med en jämförande studie av familjepolitik i Sverige och i England och Spanien. Hon studerar framför allt hur föräldrar fördelar ansvaret for barnen efter en skilsmässa.

MAGNUS NERMO är doktorand i sociologi och verksam vid Institutet for social forskning. Avhandlingsarbetet omfattar främst orsaker till och effekter av en könssegregerad arbetsmarknad. Han har tidigare studerat kvinnors och mäns uppdelning av hushålls- och förvärvsarbete, samt gifta kvinnors ekonomiska beroende.

MIKAEL NORDENMARK är doktorand vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet. Han deltar för närvarande i ett forskningsprojekt om orsaker till och konsekvenser av arbetslöshet. Han arbetar på en avhandling med arbetsnamnet Unemployment, Employment Commitment and Family Life.

MARGRETH NORDGREN är doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskningsområde är förändringar i välfardsstaten med inriktning kontextuella variationer och historiska processer i transformationen av den medicinska professionen ur ett köns- och maktperspektiv.

ANITA NYBERG är lektor i nationalekonomi och docent vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hennes forskning rör sig inom området avlönat/

Bilaga 2

oavlönat arbete ur ett genusperspektiv. Hon är huvudsekreterare i Kvinnomaktutredningen.

CHARLOTT NYMAN är doktorand på sociologiska institutionen vid Umeå universitet. Hon håller på med sin avhandling som har arbetsnamnet. Mine, Yours Ours: The

or lntricacies of Family Economy and Decision-making.

ANN-SOFIE OHLANDER är professor i historia vid Högskolan i Örebro. Hon har forskat bland

om annat emigration, befolkningspolitik, psykologisk historia, kvinnohistoria.

JÖRGEN OHLSSON är FL i nationalekonomi. Han är sedan 1990 utredningschef på SACO, och har tidigare arbetat ett år OECD i Paris med arbetsmarknads-, utbildningsoch socialpolitiska frågor. Hans intressen är främst inriktade mot arbetsmarknads-, lönebildnings- och utbildningsfrågor.

ROLF OHLSSON är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hans huvudsakliga forskningsområde är ekonomisk demografi och sambandet mellan demografiska, ekonomiska och sociala variabler. För närvarande leder han ett stort projekt om generationsaspekter på de offentliga utgifterna i Sverige 1880- 1995.

MÅRTEN PALME är docent vid Handelshögskolan i Stockholm och verksam vid institutionen för ekonomisk statistik. Hans forskning är främst inriktad på empirisk offentlig ekonomi och arbetsmarknadsekonomi bl.a. hur ekonomiska incitament

— påverkar sjukskrivning och pensionsbeslut, samt frågeställningar kring avkastning utbildning och inkomstfördelning.

CAROLE PATEMAN är professor vid Department of Political Science, vid University of California, Los Angeles. Hennes forskning rör politisk teori.

HELENA PERSSON forskar i nationalekonomi vid Institutet för social forskning SOFI och har tidigare bl.a. arbetat som utredare vid arbetsmarknadsdepartementet. Hennes forskningsområde är främst efterfrågan på arbetskraft där hon bl.a. har studerat skillnader i efterfrågan på män och kvinnor inom handelssektom och banker.

INGA PERSSON är professor i nationalekonomi, särskilt kvinnoforskning, vid Lunds universitet. Hon tillhörde ledningsgruppen for den svenska maktutredningen 1985-

Bilaga 2

1990. Hennes forskning har varit inriktad mot arbetslöshet, arbetsmarknadspolitik, den svenska välfardsstaten samt kvinnors ställning i ekonomin.

LENA PETTERSSON är FD i Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon är intresserad hur kön representeras och reproduceras i samhället, särskilt sam-

av spelet mellan reproduktion av kön och arbete/teknik. l avhandlingen

lNGRlD PlNCUS är FK och verksam vid Kvinnovetenskapligt forum, Högskolan i Örebro, och doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon är särskilt intresserad kvinnors inflytande i staten, utvecklingen av den svenska jämställd-

av hetspolitiken, relationen mellan stat och kommun i fråga om jämställdhetspolitikens genomförande och de manliga ledamas roll ijämställdhetsarbetets utveckling i organisationer.

ELLINOR PLATZER är FK och studerar vid Lunds universitets samhällsvetenskapliga fakultet, med rättssociologi och statsvetenskap som huvudämnen. Hon är speciellt intresserad genusproblematiken och främst då ur ett rättssociologiskt per-

av spektiv.

ÅSA REGNER är FK och arbetar som ämnessakkunnig på Arbetsmarknadsdepartementet

för arbetsmarknads- och jämställdhetsfrågor. Hon har tidigare med ansvar bl.a. varit ensamutredare i Utredningen om kvinnors arbetsmarknad.

KATARlNA RICHARDSON disputerade vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet i juni 1997. Avhandlingen, Essays on Family ana Labor Economics, rör frågor inom familje- och arbetsmarknadsekonomi och gränslandet däremellan. Hon

Finansdepartementet med arbetsmarknadsfrågor. arbetar nu

CHRISTINE ROMAN är FD i sociologi och innehar forskarassistenttjänst vid Sociologiska in-

en stitutionen vid Uppsala universitet. Hennes avhandling handlar om könsuppdelningen inom data- och reklambranschen. Därefter har hon bedrivit forsk-

könsrelationernas kontinuitet och förändring inom arbetsliv och faning om milj.

KERSTIN SAHLIN-ANDERSSON är professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Hon är också foreståndare för SCORE Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor. Hennes forskning har berört rad olika aspekter av den offentliga

en sektorns omvandling. Hon har bland annat studerat tillkomst och genomförande stora projekt; införande och effekter av moderna styr- och kontroll-

av

SOU 1998:6 Bilaga 2

tekniker samt de professionellas ändrade roll i den omvandlade offentliga sektorn.

DIANE SAINSBURY är docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskningsområde är välfardsstaten och socialpolitiken ur ett genusperspektiv. För närvarande arbetar hon med en jäm forelse av de nordiska välfärdsstatema.

AGNETA STARK är t.f. professor i företagsekonomi vid Högskolan i Örebro halvtid och docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Hennes forskningsområden är redovisning och genusperspektiv på ekonomiska problem. Hon intresserar sig för ekonomisk teori, redovisningsteori, effektivitetsmätning och för jämställdhetsfrågor. Hon arbetar med ett jämförande genusprojekt hur

om olika samhällen organiserar betalt och obetalt arbete.

mönstret av

ANN-CHARLOTTE STÅHLBERG är docent i nationalekonomi och universitetslektor. Hon är verksam vid Institutet for social forskning och Socialhögskolan, Stockholms universitet. Hennes forskning rör främst socialförsäkringar och avtalsförsäkringar.

ELISABETH SUNDIN är docent i företagsekonomi och biträdande professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hennes forskning rör sig inom området organisation-ekonomi-teknik, ofta sett ur genusperspektiv. Sundin ledde den forskargrupp som följde det så kallade KOM-programmet, den största satsningen någonsin påjämställdhet i svenskt arbetsliv. Hon är nu ansvarig för den del inom Kvinnomaktutredningen som fokuserar makten över, i och genom organisationer.

EVA SUNDSTRÖM är doktorand vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Hennes avhandlingsarbete är inriktat på analyser av attityder till arbetsfördelning i familjen och till kvinnors förvärvsarbete i Sverige, Tyskland och Italien.

MARIANNE SUNDSTRÖM är docent i nationalekonomi och verksam vid demografiska avdelningen, Stockholms universitet. Hennes forskning är inriktad kvinnors och mäns arbetsmarknadsdeltagande och löner. Hon är särskilt intresserad hur fa-

av miljepolitik och andra faktorer påverkar kvinnors och mäns yrkesarbete, familjebildning och löner.

STEFAN SVALLFORS är docent i sociologi vid Umeå universitet. Hans forskning har framförallt behandlat attityder och opinioner kring välfärdsstaten i svenskt och jämföran-

Bilaga 2

de perspektiv. Han leder sedan 1992 den svenska delen av International Social Survey Program lSSP.

LARS SVENSSON är FD och universitetslektor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hans forskning är inriktad svensk arbetsmarknad i ett långsiktigt perspektiv. Särskilt intresse har han därvid ägnat dels kvinnors arbete och löner, dels Förhållandet mellan strukturell förändring, löner och lönepolitik.

lNGERT SVÄRD är projektanställd vid Kulturgeograñska institutionen, Uppsala universitet i projektet.. Intresset är främst fokuserat på organisationsförändringarna inom den offentligt organiserade hälso- och sjukvården under 1990-talet och hur förändringar påverkar efterfrågan på kvinnlig respektive manlig arbetskraft

den lokala arbetsmarknaden.

RYSZARD SZULKlN är docent i sociologi vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Hans forskningsområde är i huvudsak organisations- och arbetssociologi och den forskning han bedriver är koncentrerad kring frågor rörande sociala strukturers inverkan individers arbctsbelöningar och arbetsförhållanden.

MARIA SÖDLlNG är doktorand i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Teologiska institutio-

Uppsala, och arbetar med en avhandling om synen på kvinnligt och nen, manligt i Svenska kyrkan under 1920- och 1930-talen.

ST1GTEGLE är FD och arbetar ekonom Vårdförbundet. Han disputerade 1985

som

avhandling deltidssysselsättningens expansion i Sverige och har sedan en om dess arbetat konjunkturbevakare vid TCO och projektledare vid Social-

som styrelsen.

ANNA THOURSIE är doktorand i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, och arbetar med en avhandling om persistensproblem problem med trögrörlighet i arbetslöshet. Hon har också vissa uppdrag relaterade till arbetsmarknadsforskning från EU-kommissionen.

SUSAN B. VROMAN är professor i nationalekonomi vid Georgetown universitetet i Washington. Hennes forskning är inriktad arbetsmarknadsekonomi och tillämpningar

mikroekonomisk teori. Hon arbetar för närvarande med en modell för s.k. av strukturell arbetslöshet, dvs. arbetslöshet som inträffar när de anställdas kunnande blir föråldrat.

SOU 1998:6 Bilaga 2

ESKlL WADENSJÖ är nationalekonom, professor i arbetsmarknadspolitik vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Han har i sin forskning framför allt behandlat arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitik, bl.a. invandringens effekter och arbetshandikappade, äldres och ungdomarnas ställning på arbetsmarknaden. För närvarande forskar han de äldres och invandrarnas ställ-

om ning arbetsmarknaden.

ANNA WAHL är ekonomie doktor och forskare på Handelshögskolan i Stockholm. Hon leder där forskningsprogrammet Organisation och kön, där ett flertal projekt med könsperspektiv på organisation och ledarskap ingår.

LOUISE WALDEN disputerade 1990 vid Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet och är nu universitetslektor i kulturpedagogik vid Högskolan i Gävle- Sandviken. Hon var med och startade Grupp 8 och var under 1970-talet aktiv i kvinnorörelsen. Sedan slutet av 1960-talet har hon publicerat sig i tidskrifter och antologier i frågor som rör könskulturer, teknik och folkbildning.

LILLEMOR WESTERBERG är ED och universitetslektor och ansvarar för inriktningen i organisation vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet och är sedan hösten 1996 även jämställdhetshandläggare på halvtid.Westerberg är ED och disputerade 1992 på avhandlingen Föreställningar på ett utveck-

arenan, lingsarbete kring barnstugor med eget budgetansvar. Utvecklingsarbetet skedde efter riktlinjer som användes i Arbetsmiljöfondens LOM-program och det är i kölvattnet av utvecklingsarbetet diskussionen föreställ-

som om ningar av företagsekonomiska begrepp förs. Tillsammans med forskare i programmet Tredje sektorn har hon deltagit i undersökning arbets-

en om miljön på kooperativa barnstugor.

LENA WÄNGNERUD är doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om kvinnorepresentation i Sveriges riksdag och fokuserar perioden från 1970-talet fram till i dag. l ett flertal artiklar har Wängnerud kartlagt och analyserat förekomsten av könsmönster systema-

tiska åtskillnader i kvinnligt/manligt i svensk politik, bland annat när det

— gäller kvinnors och mäns placeringar i riksdagens utskott.

JOACHIM ÖHMAN är FK med inriktning mot statistik och nationalekonomi. Han arbetar sedan januari 1997 som utredningssekreterare på SACO.

Illustrationer

Samtliga omslag till Kvinnomaktutredningens rapporter:

Caroline Färnström

Fotografier i denna volymz

s. 19 övre Nordiska muséet.

19 nedre Gunnar Lundh. Nordiska muséet. .

27 övre Nordiska muséet. .

27 nedre Erik Liljeroth. Nordiska muséet. .

33 Jan Håkan Dahlström. Bildhuset. .

42 Hans Christer Ericson. Mira. .

54 övre Ole Beunget. Mira. .

54 nedre Matti Niemi. Mira. .

62 Björn Dawidsson. Bildhuset. .

73 Gunnar Smoliansky. Bildhuset. .

79 Anders Petersen. Mira. .

87 Henrik Saxgren. Zmaj. .

91 Berno Hjälmrud. Bildhuset. .

105 Hans Christer Ericson. Mira. .

109 övre Mikael Andersson. Mira. .

109 nedre Tina Enghoff. Bildhuset. .

115 Nina Korhonen. Mira. .

127 Ralph Nykvist. Mira. .

136 Pressens bild. .

146 Anders Petersen. Mira. .

170 Kjell Johansson. Bildhuset. .

Grafik i denna volym:

Lou-Lou Pettersson

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. . Tänderhelalivet .

nytt ersättningssystemför vuxentandvård. - Välfärdensgenusansikte.A. . Män passaralltid Nivâ- och organisationsspeciñka . processermedexempelfrån handeln.A.

Vån liv somkön. Kärlek,ekonomiskaresurseroch . maktdiskurser.A.

Ty makten dinär Mytenomdet rationella . arbetslivetochdetjämställdaSverige.A.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Socialdepartementet Tänderhela livet

nyttersättningssystemför vuxentandvård.2 - Finansdepartementet Omstrukrureringaroch beskattning.1

Arbetsmarknadsdepartementet Välfärdensgenusansikte.3 Män alltid Nivå- och organisationsspeciñkaA

passar processermedexempelfrån handeln.4 Vårt liv somkön. Kärlek. ekonomiskaresurseroch maktdiskurser.5 Ty maktenärdin Mytenomdetrationella arbetslivetoch detjämställdaSverige.6

ä a

i ri w

P}sIlR1-xx‘: Iu47Sxu‘mm1,x l’x: 08-090w I.I~.I.;I .: 083mmgr go

ISBN 91-38-20804-0 ISSN 0375-25OX