Styrsystem och jämställdhet institutioner i förändring och könsmaktens framtid : rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

och

styrsystem jämställdhet

Institutioner i förändring och könsmaktens framtid

Redaktör : Anna G. Jönasdottir

Rapport till

Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt

ä och ekonomiska mellan kvinnor och män i 1 4

resurser

+2

F

Min

m:

Statens offentliga utredningar

WW 1997:114

w Arbetsmarknadsdepartementet

Styrsystem

och

jämställdhet.

Institutioner i och

förändring

könsmaktens framtid

Redaktör: Anna G. Jönasdöttir

Rapport till

Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt

och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Stockholm 1997

SOU och Dskan köpas från Fritzes kundtjänst. För remi av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdragavRegeringskansliets fdrvaltningsavdelning.

Bestallningsadxess: Fritzes kundtjänst

10647 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den somskall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

RcgeringskanslietFc§rval1.ningsavdelningen Disuibutionscentmlen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 1010 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20675-7

gotab Stockholm1997 ISSN 0375-250X

Innehåll

Inledning: Institutioner i förändring och jämställdhetens framtid ANNA G. JÖNASDÖTTIR Ekonomisk politik: ett manligt maktområde i riksdagen 21 LENA WÄNGNERUD Kön, makt, organisation och ekonomi i svenska kommuner. 42 GUN HEDLUND Omsorgens organisering och jämlikheten mellan könen 86 VICKI JOHANSSON Handlingssystem, makt och frigörelse- en rättssociologisk studie 107 av normativa uppfattningar hos kvinnor och män ELLINOR PLATZER Män som hindrar och män som främjar jämställdhetsarbete 148 INGRID PINCUS Jämlikhetslogiken i EG-rätten. 179 En feministisk analys av kvoteringsmålet Kalanke. KARIN LUNDSTRÖM Att arbeta, att äga, att bidra. Demokrati 1990-talet 200 CAROLE PATEMAN

OM FÖRFATTARNA 221

31min.

a

523A

,zԤ,-g

Till statsrådet och chefen för

Arbetsmarknadsdepartementet

Genom direktiv 1994:102 den 15 september 1994 beslutades att tillsätta särskild utredare för att kartlägga och analysera

en fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Den 19 maj 1995 utsågs landshövding Kristina Persson, Östersund, till utredare. Utredningen har

antagit namnet Kvinnomaktutredningen.

Den l augusti 1995 tillkallades såsom vetenskapliga experter Göran Ahrne, professor i sociologi vid Stockholms universitet, Anna G. Jönasdöttir, FD och universitetslektor vid Högskolan i Örebro, Inga Persson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, Elisabeth Sundin, docent i företagsekonomi och biträdande professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet samt Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik vid Stockholms universitet. Sekreterare i utredningen har varit Anita Nyberg, universitetslektor i nationalekonomi och docent vid terna Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, och biträdande sekreterare FK Eva Lindblad.

Inom för Kvinnomaktutredningen publiceras ett antal

ramen monografier och antologier. Experterna har i egenskap av redaktörer och monografiförfattare svarat för urval och utformning

de olika skrifterna, medan de enskilda artikelförfattarna anav

för innehållet i sina bidrag. Experter och artikelförsvarar egna fattare har arbetat under vetenskaplig självständighet.

Utredningsarbetet skall vara klart före den 31 december 1997. Skrifter publiceras dock successivt. Föreliggande skrift, Styrsystem och jämställdhet. institutioner i förändring och könsmaktens framtid, utgör av rapporterna i delprojektet Ekonomisk makt

en och välfärdsstaten. Redaktör är Anna G. Jönasdöttir.

Östersund och Linköping i augusti 1997

Kristina Persson

/Anita Nyberg

fa

âçwgmâxtáx .zñav:áaxiVxxagátxên

, ,

333334132gc:%zE:~n§££$73135903:§30 zåliáäiâemzt hiv Aslnszzønb:§30 {diam

.

§L1.3£§htLi;..5::fEj-V33;§15 Lä L33§§Q§Åb

J3S533QVEWW 12:31

" " xtsi‘§:§f13;csr2s31f::’:

2 "

j Wafié

$¥:3’Wb%

. 323W

.

aiâåürfxzq,

jämställdhetens framtid

Inledning

Institutioner i förändring

och jämställdhetens framtid

ANNA G. JÖNASDÖTTIR

The power of earning essential to the dignity of a woman she has no property J. Mill, The Subjection of

independent

Women, 1869.

Att reducera allt till enbart ekonomiska orsaker är inget sätt uttömmande inom något kulturområde, det gäller även de ekonomiska" processernas område M. Weber, Samhällsvetenskapernas objektivitet, 1904/1977. "

l Bokens idé

Frågan denna artikelsamling avser att belysa gäller de politisk-

som institutionella förutsättningarna för att jämställda förhållanden i allmänhet mellan könen och ekonomisk jämställdhet i synnerhet skall kunna realiseras vidare i Sverige. Kvinnomaktutredningen är särskilt inriktad på ekonomi, på fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska mellan kvinnor och män. Ekonomisk

resurser makt och ekonomiska resurser regleras och fördelas i och genom flera olika institutionella ordningar, s.k. styrsystem, dvs. genom marknader och inom företagshierarkier, i förhandlingar mellan partsintressen, även inom familjen, men också och inte minst genom det politiska styrsystemet, staten Att vi här riktar in oss på

1 I den svenska översättningen 1995 Mills feministiska klassiker finns

nya av motsvarande mening pá 52. Särskilt med tanke på sammanhanget har jag valt att

s. använda ursprungsformuleringen den makt som den egna förtjänsten/lönen ger etc. eftersom den svenska översättningen gör meningen lite tillplattad. Den lyder: Möjligheten att tjäna pengar är avgörande för kvinnans värdighet om hon inte har en egen förmögenhet. 2 Se flera kommande arbeten, knutna till denna utredning, belyser den ekono-

som miska makt- och resursflsrdelning mellan könen som sker t.ex. via de olika trans-

lönesättningen, inom familjen. Närmast knuten till den fereringssystemen, genom föreliggande bokens tema är antologin, Ljusnande framtid eller ett långt farväl Den svenska välfärdsstaten i jämförande belysning, red av Agneta Stark.

Anna G. Jánasdáttir

jämställdhetens politisk-institutionella förutsättningar beror på att det är gentemot samhällets politiska system, staten, de sociala som rörelser och organisationer som drivit kvinnointressen och krav på reell jämställdhet främst har agerat. Och det är i och statens genom olika delar dess demokratiskt/lagstiftande, dess byråkratiskt/verk- ställande samt dess rättskipande/dömande apparater som jäm- ställdhetskraven har haft viss framgång. Det är i och stagenom tens sammansatta styrsystem som kvinnorörelsens politisering av det personliga i störst utsträckning har institutionaliserats3, också och särskilt när problemen gällt könens skilda villkor i arbetslivet och de ekonomiska existensvillkoren i stort. Att denna bok är inriktad på de politisk-institutionella förutsättningarna för jämställdhet i stället för att enbart titta på vad - som

uppnåtts i hela den jämställdhetsrelevanta fördelningspolitiken

samt peka på vägar att komma vidare beror på att så stora sam- hällsförändringar pågår i Sverige och övriga världen, också i och mellan de politiska institutionerna. Det är ingen överdrift att säga att hela den svenska samhällsbyggnaden är stadd i förvandling. Inte minst har statsorganisationen och hela den offentliga sektorn genomgått och genomgår alltjämt svårgripbara förändringar. Relationema mellan lokala/kommunala, nationella och övemationella nivåer har bl.a. i och med inträdet i EU förändrats drastiskt vad gäller formellt beslutsfat- tande och ansvar. Förhållandet privat/offentligt har också ändrats och gränser luckrats upp på ett sätt som idag är svårt att överblicka. Samtidigt flyter nu gränserna mellan ekonomi och politik, både praktiken och i begreppens värld, på ett sätt som knappast förkommit tidigare i modern tid.4 Det är således inte självklart att de omständigheter finns kvar, som de senaste decennierna gjort det möjligt, tom ur flera olika synvinklar önskvärt, att driva den typ av jämställdhetspolitik som varit fallet i Sverige. Förändrade insti-

3 För det hittills kanske bästa, för den skull inte bristfria, försöket att presentera olika feministiska statsteorier och även utveckla en egen, se Franzway, Court och Connell 1989 samt Connell 1990. 4 Bland avantgardet i diskussionerna om politikens förändringar förutspås politiken vara på väg ut ur tiden så att det tjugoförsta århundradet blir för människorna ett "liv efter politiken Mulgan, red, 1997, Life After Politics eller också antas "det politiska pá nytt vara på väg att uppfinnas Beck, 1993/1996, Att uppfinna det politiska. En lång rad mer konkreta studier föreligger om följderna för nationalstaternas allmänpolitiska och särskilt ekonomisk-politiska handlingsmöjligheter, av det ökade transnationella företagandet och av världskapitalismens stärkta ställning vilket samtidigt innebär delvis nya former för kapitalets beroende just nationalstaten. För ett exempel, Political Studies 1994, av par se Special Issue: Contemporary Crisis of the Nation State och Boyer och Drache 1996 States Against Markets. The Limits of Globalization.

jämställdhetens framtid

tutionella omständigheter innebär inte nödvändigtvis att förutsättningarna for jämställdhet blir sämre; de kan bli bättre. Poängen är att de har blivit eller håller på att bli väsentligt annorlunda. Vad jag vill lyfta fram är att det svenska politiska systemets demokratiska, byråkratiska den offentliga Förvaltningen och rättsliga institutiotrots sina begränsningar, utgjort de maktinstrument i och ner som, vilka de mångfacetterade könsmotsättningarna kunnat poligenom tiseras, i slutet 1990-talet inte är samma slags institutioner nu av för 20-30 år sedan då kvinnors politiska mobilisering som de var nytt kom i gång i Sverige. Att vi här riktar de politisk-institutionella förutsättoss ningarna för jämställdheten och inte i första hand individers och egenskaper eller attityder, hänger också med de gruppers samman tidigare nämnda samhällsförändringama. Dessa antas delvis beröra själva de centrala samhällsinstitutionemas beskaffenhet, att kanske särskilt nationalstaterna även de olika marknaderna inklumen sive de parter träffas där genomgår konstitutiva omvandsom lingar. Och när förändringarna och den sociala dynamiken mer handlar brott i de institutionaliserade fundamenten faktiska om eller eftersträvade systemskiften än om olika gruppers varierande förhållanden till de aktiviteter och värden som institutionerna reglerar, bör institutioner gå före individer/grupper i analysen. Institutioner än individer står nu också mycket centralt snarare

i den samhällsvetenskapliga forskningen. Det starka uppsvinget in-

ternationellt under 1980- och 1990-talen för institutionalistiska ansatsers, på bekostnad sådana där antingen individer individers av egenskaper, beteende eller resurser eller eller mindre rigida

mer

strukturer står i centrum, måste mot bakgrund alla de olika ses av

mer eller mindre världsomspännande förändringsprocessemaö

5Ett exempel med viss bredd är Robert E. Goodin ed. 1996 The Theory of en Institutional Design. I inledningskapitlet behandlar Goodin nyinstitutionalistiska ansatser i flera samhällsvetenskapliga discipliner historia, sociologi, ekonomi och Statskunskap samt även som ett mer generellt tema inom samhällsteori, vetenskapsñlosoñ och normativ politisk filosofi. 6För att konkretisera något, jag flera olika processer och former för förändavser ringar. Jag har nämnt förändringsprocesser inom Sverige, i Sveriges relationer utåt, och liknande i andra jämförbara länder. I dessaförändringar kan olika värden urskiljas som bryts mot varandra och som drivs, accepteraseller motarbetas av olika eller mindre klart urskiljbara intressenter med olika grad och art av makt mer bakom sig. Vidare jag både de revolutionära omvandlingama som ex. de avser östeuropeiska staternas sammanbrott som i sin plötslighet knappast var förutsedda eller avsedda såsom de blev, och också de storskaliga sociala uppens byg nader och ombyggnader som ex. det fortsatta EU-byggct, som nydaningen steuropa, strukturförändringama i Kina osv. som är avsedda och planav mässigt genomdrivna en annan sak är sedan om resultatet blir annorlunda än det avsedda.

Anna G. Jánasdáttir

I denna artikelsamling presenteras givetvis ingen heltäckande

undersökning av hur förutsättningarna för fortsatt jämställdhetspolitik ser ut i Sverige, eller i och vilka institutioner framti-

genom dens kvinnopolitiska intressen bör drivas för att ha reell framgång. För detta skulle krävas flera stora forskningsprojekt. De olika bidragen i denna bok gör vissa nedslag på skilda politisk-organisatoriska nivåer den kommunala, nationella och övemationella nivån samt i statsorganisationens olika delinstitutioner och aktiviteter kommunerna, riksdagen, EG-domstolen. En sammanfattande fråga kan sägas vara: Hur ser villkoren ut för och hur de för-

agerar troendevalda, de verkställande samt rättens aktörer i sina respektive institutionella sammanhang det lokala, nationella och övernationella planet när det gäller fortsatta möjligheter till att göra

landet jämställt7 Vidare, vilka olika förutsättningar skapas härigenom för kvinnor och män att ekonomiskt och i övrigt kunna välja att leva jämställt

Vissa kapitel särskilt kapitel 8 behandlar specifikt än vad

mer de andra gör de teoretiska och ideologiska brytningar kring politik och ekonomi, makt och kön, som kan urskiljas i den svenska och den internationella debatten. Det gäller vissa diskurser dels

som handlar också kan sägas ingå de förutsättningar

om, men som boken vill diskutera.

I resten av denna inledning preciserar jag först begreppen styrsystem och institution hittills använts odefmierade. Däref-

som ter diskuterar jag lite närmare några saker som antytts i

resonemanget ovan; dels gäller det de politiska referensramama för kvin-

nomaktutredningens forskningsuppgift dels vill jag lyfta fram och

problematisera frågan det ekonomiska oberoendets betydelse

om för jämställdheten. Slutligen presenterar jag kort bokens övriga innehåll. Syftet är att bild, än och ofullständig,

ge en om grov av förutsättningarna för att framgent kunna använda statsorganisationens olika delar för att realisera ett jämställt samhälle i Sverige.

2 Styrsystem och institutioner

Jag har ovan lite lösligt använt termen styrsystem över olika

sociala maktordningar, som staten, marknaden, familjen En

m.m. motsvarande term som har en framträdande plats i utredningsdirektiven är regelsystem. Innebörden

anges som regler som styr människors handlande, och härigenom lyfts fram ett institutiona-

7 Citatet anspelar på boktiteln Att göra landet jämställt, se Hagberg, Nyberg, Sundin 1995.

jämställdhetens framtid

listiskt synsätt liknande det som formulerades men inte användes i någon större utsträckning Åmark, l994z222f i den förra

se

maktutredningen. Det gäller synen att mycket av maktutövningen i ett samhälle äger rum inom bestämda regelsystem Kommittédirektiv 1994:102 2. Den fortsatta användningen av ordet regel-

s. system i Kvinnomaktutredningens direktivtext framstår dock som något snäv. Associationema kan gå till enbart konkreta regler och formella lagar snarare än till en mer generell och analytiskt användbar ansats. Det är bl.a. med tanke på detta som jag valt att hellre använda ordet styrsystem, vilket då för mig är synonymt med regelsystem i en vidare mening. Den snävare innebörden i regelsystem också inom den generella betydelse som or-

ryms mer det i den text den förra maktutredningens slutrapport som det

ges närmast är hämtat från. Regelsystem används där i bemärkelsen institutionaliserade ordningar, samhällets / / konstitution i vid mening och liknande SOU 1990: 44, s 20.

Ytterligare ord uttrycker ungefär samma sak som de två

som

nämnda är social koordination och koordinationsmodelovan ler.8 Även den så populära termen regim verkar ha i stort

nu sett samma analytiska användningsområde Ordet styming på engelska govemance eller steering° är ännu ett uttryck som hänger samman med denna aktuella och något vildvuxna, institutionsorienterade terminologi. Det som förenar verkar vara behovet

att problematisera och analytiskt försöka få grepp om den påav gående omvandlingen de relativt stabila politiska, ekonomiska

av och ideologiska maktordningarna i världen, eftersom dessa de

sociala formerna för produktionen avsedda effekter Russel,

av 1938/1975:25 eller for att kunna handla och uppnå mål Stone, 1989:229 är under omstöpning.

-

Viktigare än vilket ord som används är att styrsystem här avser: olika slag institutionella arrangemang, även kombinationer av

av olika sådana, i vilka särskilda sociala uppgifter /som måste lösas/ ordnas enligt i grunden olika regulativa principer rationalitetsprinciper samt genom vilka makt inklusive maktsubjekten

-

8Set.ex. Thompson m.t1.red 1991. 9Jfr regimbegreppets användning i välfärdsstatsforskningen välfärdsregi-

ex. mer samt också den s.k. regimteorin som vunnit utbredning i urbanforskningen och som där har ersatt eller avses komplettera tidigare maktteoretiska ansatser som den om lokala makteliter. ° I sin granskning hur govemance använts i de senasteårens brittiska dis-

av kussion finner Rhodes 1996 minst sex olika bemärkelser: 1 den minimala staten, 2 korporativ styrning, 3 "the new public management", 4 god styrning, 5 socialt självreglerande system och 6 självorganiserande nätverk.

Jfr Bermans definition av institution l983:5.

Anna G. Jánasdáttir

-formeras och utövas. Institutionsbegreppet bör då i enlighet här-

med defmitionsmässigt omfatta makt. En klassisk sociologisk så-

dan kan med fördel hämtas från Arthur Stinchcombe 1968:182. En institution är ett medel som sätter makt bakom värden

a

device for backing values with power. I institutionella förändringsprocesser kan således, som nämndes olika värden ovan, - som t.ex. jämställdhet urskiljas som bryts mot varandra; dessa värden omfattas/accepteras, drivs eller motarbetas av olika eller mer mindre klart urskiljbara intressenter med olika grad och art av makt bakom sig. Att tala om sociala sammanhang styrsystem eller liknande, som vilka ordnar sociala relationer och aktiviteter enligt vissa regulativa principer, rationaliteter eller koordinationsmekanismer, är ett sätt att kunna tala i enkla termer om något så komplext som mänskliga samhällens funktionssätt, om just samhällsordningen.

Forskningsuppgiften i kvinnomaktutredningen för att spets-

—- nu formulera saken något är att undersöka hur det står till med för- söken att för jämställdhetens syften störa den rådande ekonomiska ordningen. Vad har försöken att förstöra den seglivade mansdominerade samhällsordningen lett till och hur kan den störas/förändras ytterligare Med andra ord, hur förutsättningarna ut idag ser i Sverige för att jämställdhet som aktivt omfattat värde kan realiseras och bli bestående dvs. kan institutionaliseras inom alla - väsentliga områden i live se nedan. Ty styrsystemansatsen erbjuder också ett sätt att kunna tala förenklat olika samhällsom ordningars föränderlighet, om variabiliteten i tid och rum. Om ett

strategiskt aktörsperspektiv lyfts fram blir det ordningamas för-

ändringsbarhet som aktualiseras. Mycket intresset, bland såväl av samhällsvetare som samhällsdebattörer, för att tänka och tala om hela samhällens grundläggande institutioner i termer styrsystemav ansatser eller koordinationsmodeller präglas uppenbarligen av resultatinriktning och olika slags strategiska maktperspektiv. Ingripandemotivet kan handla det klassiskt konservativa, att förändom ra for att bevara; eller det kan förändring för att förstöra för avse att nyskapa en syn på social förändring som är utbredd idag, kan- -— ske särskilt på nyliberalt håll. Det förenklade talet de olika styrsystemen och koordinaom tionsprinciperna kan emellertid också bli ganska grovt missvisande. Det är t.ex. vanligt, särskilt bland ekonomer, att räkna familjen eller hushållet som ett av tre institutionaliserade sammanhang i vilka människor får sin ekonomiska utkomst tryggad. De övriga två är

då anställning i lönearbete eller egenföretagande

marknaden

och de sociala välfärdssystemen staten. I kvinnomaktutredningen

jämställdhetens framtid

familjen ett särskilt ekonomiskt regelsystem; dvs. som en ses som institution där viss ekonomisk makt- och resursfördelning äger en Detta viktig markering i förhållande till det traditionella rum. är en ekonomiska hushâllstänkandet, där maktrelationer inte varit

aktuella. Och visst är det fullt rimligt att se familjen som ett särskilt eller regelsystem där bl.a. ekonomiska resurser styrregleras och fördelas. Det inte är rimligt är att se familjen som som försörjningskälla, underförstått likvärdig med de tvâ andra. en Detta skulle innebära att inkomster lönearbete eller av kapital av och/eller allmänna medel via staten är för människor i av allmänhet utbytbara mot försörjning inom familjen. l nutidens utpräglade lönearbetssamhällen, inklusive de blandade löne- och

socialförsäkringssamhällen det svenska, är tvärtom tillgången som till ekonomiska i familjen helt avhängig att dessa resurser av kommer från eller båda de två andra systemen. resurser en av Om vi således talar ekonomisk makt i familjen utan att klargöra om skillnaden så finns det risk att vi bäddar för en del konstiga ovan resultat. Då tänker jag bl.a. på referenspunkten samma möjlighet-

for kvinnor och män till ekonomiskt oberoende som fixeraer des Om ekonomisk makt definieras någonting konovan. som textlöst och enhetligt, skulle en kvinna eller hypotetiskt sett även inkomst, eller tillgång i rätt till andra fören man utan egen egen sörjningstillräckliga medel, kunna ha avsevärd makt över familjens

tillgångar, liksom över reglerna för hur dessa spendegemensamma och samtidigt helt beroende inte bara makens/samras, vara av bons inkomst utan därtill dennes goda vilja och medgivande. En klart missvisande uppfattning det styrsystem som brukar om kallas marknaden förmedlas att just tala marknaden i sinav om gularis, t.ex. arbetsmarknaden och finansmarknaden handsom om lade med slags saker. Konkret är det dock sak att handla samma en med och placera börsen och helt annan att handla pengar en med och placera människor arbetsmarknaden. Det kanske mest missvisande med att låta Marknaden och dessi princip fritt konkurrerande aktörer framstå ett representativt uttryck för allt som

har med det privata näringslivet att göra, är att själva pro-

som duktionens institutioner, företagen, med sina ofta mycket stränga

interna hierarkier, osynliggörs och oviktiggörs. Ytterligare förenkling lätt blir vrångbild, är det när en som en eller politiken framställs enhetlig maktordning, ofstaten som en hierarki och slätt. Vad händer är att den tast då som rätt som po-

‘Z Så är t.ex. fallet i Thompson m.fl. red 1991 Markets, Hierarchies Networks. The Coordination of Social Life; samt även i Rhodes se noten 8 ovan

Anna G. Jánasdáttir

litiska demokratin särskild institutionaliserad maktordning, som en som en typ av basic processes Lindblom, 1974:X3 för auktoritativ styrning av olika samfälligheter, tenderar att försvinna ur bilden. Sättet att tala staten blir raka motsatsen till det tidigare om vanliga, och även det missvisande, när den sammansatta statsorganisationen betecknades Demokratin rätt och slätt. En som annan sorts vrångbild skapas när den politiska demokratin återuppfinns på så sätt att den framställs liktydig med marknaden; och som marknaden då gärna som en generell koordinationsmodell för allt individbeteende.

3 F

orskningsfrågomas politiska referenspunkter

Av direktiven framgår att beslutet att tillsätta kvinnomaktuten redning med fokus på ekonomi är sprunget bredare kontext. ur en Bakgrunden är den generella svenska jämställdhetspolitiken mer där målet är delad makt /och/ delat /mellan kvinnor och ansvar män/ inom alla väsentliga områden i livet och där ett delmålen av är att det skall finnas möjligheter för kvinnor och män till samma ekonomiskt oberoende Kommittédirektiv 1994:102, sid 1. Ovanstående innebär, enligt min läsning, att det jämställdhetspolitiska delmålet: reella möjligheter för kvinnor och män samma till ekonomiskt oberoende, utgör något fast punkt till vilken av en forskningsfrågomas relevans kan och bör relateras. En överordnad referenspunkt kan då sägas det generella målet: att kvinvara mer nornas samhälleliga maktställning i allmänhet och deras ekonomiska resurser och makt i synnerhet skall kunna stärkas. Den forskning som efterlyses förväntas således ett kunskapsmässigt underge

lag till att en framgångsrik jämställdhetspolitik skall fortsättnings-

vis kunna föras och genomföras i Sverige inom alla väsentliga områden i livet. Det bör tilläggas att politik/jämställdhetspolitik inte enbart behöver avse den aktivitet äger i regering, riksdag, komsom rum munala organ utan kan också praktiskt taget alla andra osv. avse könspolitiska sammanhang där kvinnor och män verkar, samverkar eller strider jämställdhetens realisering. Vi lever våra liv om som kön i alla de olika sociala ordningar vi skapar och låter växa fram, och socialt betingade könsmotsättningar och potentiellt öppna könskonflikter finns har institutionaliserats inom och -

artikel, "The New Governance: Governing without Government 3 I den pluralistiska teoritradition som Lindblom här skriver används ordet poliarki polyarchy i stället för demokrati. denikonkret Poliarki avser realiserbara formen av demokrati.

jämställdhetens framtid

även i förbindelsema mellan alla dessa ordningar. Syftet med att

lyfta fram det etablerade politiska styrsystemet alias staten som det huvudsakliga fält där könspolitiska intressen institutionaliserats, är inte att idealisera staten som en tidlös väsensfrände till kvinnor eller feminismen. Syftet är att understryka det sammansatta politiska systemets betydelse hittills och här och nu, för jämställdhetens möjligheter och eventuella bakslag; samt och inte minst att betona vikten att undersöka förändringar i dessa avse-

av enden, både inom staten inompolitiska, inombyråkratiska och inomrättsliga och i dess s.k. externa relationer, dvs. till andra på annorlunda regulativa principer grundade styrsystem, som marknaden, det korporativa förhandlingssystemet och familjen.

4 Ekonomiskt oberoende och andra grundvillkor

Utredningens fokus på ekonomi beror på, enligt direktiven, att otillräcklig kunskap föreligger just på detta delområde. Samtidigt är det även inte detta sägs explicit i direktiven en ganska

- om okontroversiell uppfattning att ekonomi utgör ett synnerligen väsentligt område när det gäller att realisera jämställdheten mer generellt. Ekonomiskt oberoende utgör en nödvändig om inte tillräcklig förutsättning för att jämbördiga relationer i övrigt mellan kvinnor och män skall kunna realiseras och upprätthållas. Det verkar dessutom så att först när kvinnor förutom att ha över-

vara skridit O-punkten, dvs. blivit formellt likaberättigade med männen

uppnått ett relativt socioekonomiskt oberoende kan andra som jag i annat sammanhang Jönasdöttir, 1991 kallat sociosexuella eller könssociala ojämlikheter, motsättningar eller förtrycksmekanismer aktualiseras och betydelse. Det kan här röra sig om allt

ges ifrån systematiska ojämlikheter etc. i det intima kärlekslivet över ojämlikheter i villkoren för att utveckla sina olika förmågor, både hemma och ute, till dito i de reella möjligheterna att påverka omgivningen och de levnadsbetingelsema. Det som upplevdes

egna

och i någon icke-absolut mening mindre viktigt, som - var kanske främst utsiktslöst att bråka om, under det ekonomiska beroendets betingelser kommer i ett helt annat läge under villkor av relativt ekonomiskt oberoende. När väl jämbördigheten börjat utvecklas även i den klarare urskiljbara specifikt köns-

- nu sociala/könsexistentiella dimensionen, återverkar detta igen, menar jag, på de socioekonomiska och samhällspolitiska relationerna

Något sådant uppfattar jag som tanken bakom Yvonne Hirdmans kapitel Genussystemet i den förra maktutredningens slutrapport 1990.

Anna G. Jánasdáttir

mellan kvinnor och män. Förutsättningarna stärks för kvinnors målmedvetna strävanden, för att strategiskt tänka över och för att förändra den bestående skeva sociala värdefördelningen mellan könen i jämställd riktning. mer Den ekonomiska positionen kan således inte den allt ses som förklarande faktorn till hur hela uppsättningen relationer mellan könen ut. Men, sagt, utan ekonomiskt oberoende ingen ser som är reell jämställdhet möjlig. Vidare, inte olika könsexistentiella om motsättningar i de varierande uttrycksformer dessa bevisli- - som

gen har i olika samhällsgrupper har samhällsorganisatoriska för-

utsättningar för att kunna vecklas ut och söka lösningar, kan

knappast framgångar i någon större utsträckning förväntas när det

gäller att kvinnor skall kunna fortsätta stärka sina ekonomiska och politiska resurser och sin maktposition i stort. En intressant sak med det ekonomiska oberoendets betydelse för möjligheten av jämlika sociala förhållanden i vidare mening är således att det både är grundläggande och relativt. Ekonomiskt oberoende är också intressant flera andra sätt. Det varierar historiskt, både faktiskhet och upplevelse- eller erfarenhetssom som värde. Historiskt sett har innebörden i ekonomiskt oberoende varit att besitta egendom försörjning. Erfarenhetsvärdet som gav var att kunna existera socialt utan att tvingas underkasta sig andras överhöghet. Ekonomiskt oberoende motsatsen till lönearbetets var osäkra villkor och underkastelsetvång. Successivt har även den re-

lativa maktställning som förtjänst lönearbete the

av ger - power of eaming Mill är nödvändig för obesutten som menar en kvinnas värdighet börjat räknas sorts ekonomisk obero- - som en endeställning. Den egna lönens makt kan säga ekonoman ger miskt oberoende gentemot de olika sociala myndigheter kyrkan, -

kommunen/staten, husbonden/familjefadem/maken

- som en vuxen person annars skulle vara beroende av för sin försörjning. Det intressanta här är att den relativa ekonomiska oberoendeställning som grundas på lönearbete också idag tenderar att starkare, ges en en mer absolut innebörd när det gäller könens förhållande till varandra än när det gäller själva det klassförhållande lönearbetet som är ett utryck för. Detta framgår inte minst att uttrycket tendeav rar att ges olika innebörder beroende det förknippas med om kvinnor eller män. En är ekonomiskt oberoende behöver man som inte jobba. En kvinna är ekonomiskt oberoende har som ett jobb6. Detta kan uttryckas att ekonomisk som en man som va-

5 Se citat i början av detta kapitel. "5 För närmare behandling av detta tema Anita Nyberg, Kvinnor män och se

jämställdhetens framtid

relse, enligt rådande tankesätt, direktplaceras i den ekonomiska klass/samhällsstrukturen, medan kvinna ekonomisk vaen som en relse placeras där indirekt och först sedan hon placerats relamer tivt i könsmaktstrukturen. Männen är självklara, en man mer kvinnorna mindre självklara primära ekonomiska aktörer i som samhället. En risk med det påtalades nämligen att utisom ovan, från ekonomiska modeller tala familjen som försörjningskälla i om andetag inkomst arbete och försäkringssystemen, är samma som av det kan bidra till att under ytan upprätthålla föreställningen om att kvinnor generellt idag i Sverige skulle ha tillgång till eller att vuxna kunna välja mellan tre olika ekonomiska resurskällor och inte två

som männen. Vidare varierar det i tid och hur de sociala problem, som rum uppkommer följd vissas ekonomiska oberoende och andras som av beroende, löses politiskt. Slutligen varierar det vilken relativ ställning den allmänna meningen tillskriver det ekonomiska obesom roendet såsom i ett samhälles rådande värdehierarki; därmed norm också hur dess betydelse formaliseras i lagar eller andra tvingande Mycket tyder på att det nytt håller på att bli en öppen

regler.

ideologisk kämfråga, vilken dignitet det ekonomiska oberoensom det därmed de människor tillskrivs denna status grupper av som - — förlänas med i förhållande till hur den legitima politiska makt- och övriga värdefördelningen i ett samhälle anses böra utformas. Detta sista utgör ett centralt tema i Carole Patemans artikel kapitel 8.

5 Bokens innehåll

då villkoren ut för och hur de förtroendevalda, de Hur ser agerar verksamma i den offentliga förvaltningen samt rättens aktörer i sirespektive institutionella sammanhang, på det lokala, det nationa nella och övemationella planet, när det gäller att göra landet jamställt Vidare, vilka olika förutsättningar skapas härigenom för kvinnor och män kunna leva ekonomiskt och i övrigt jämatt ställt Vad säger de diskursiva brytningar kring politik, ekonomi, makt och kön här analyseras och diskuteras som För att högst skissartat bilden bör sägas att praktiskt tarama alla bedömare är överens att nationalstaternas makt geneget om rellt i ekonomiska frågor successivt har minskat under de sesett 25-30 åren, från att ha ökat sedan 1945 och nått en höjdnaste på 1960-talet. Nationalstaterna kontrollerar inte längre de

punkt

nationella ekonomiema i Västeuropa, William Wallace utsom

inkomster. Jämställdhet och oberoende. SOU 1997:87, s. 2-4.

l 1

Anna G. Jánasdáttir

trycker det Wallace, 1994:67. Av detta drar dock ingen seriös bedömare slutsatsen att nationell ekonomisk politik helt och hållet blivit åsidosatt av fmansmarknadernas påtryckningar, multinationella investeringar och produktionsflöden, snabba kommunikationer osv.. Inte ens EU-statemas nationella politiska institutioner är helt tömda på ekonomisk-politisk makt. EU-staterna har förvisso delvis givit sin nationella, politisk-rättsliga suveränitet, beupp men står gör de nationella parlamentens mandat från sina respektive politiska samfálligheter folken att besluta över statens finanser, dess inkomster och utgifter samt de medlens användgemensamma ning. Samtidigt har den nationella politiska finansmakten stärkts i relation till andra inhemska politikområden. Frågan blir då här hur

könsfördelningen ser ut i den svenska ekonomisk-politiska makt-

och möjlighetsstrukturen Lena Wängnerud har undersökt den ekonomiska politiken som ett maktområde inom riksdagen kapitel 2. Det är ett område som såväl i riksdag som regering varit och, enligt Wängneruds resultat, fortfarande är påtagligt mansdominerat. Bilden är dock inte så enkel som att det här skulle röra sig oforänderlig och opåverkom en bar mansbastion. Wängnerud undersöker könsmönstret på detta område med hjälp både kvantitativa och kvalitativa mått, och av

hon belyser förändringarna över tid. Hur då förutsättningarna ut

ser för att detta maktområde skulle kunna bli jämställt Hur och mer hur starkt är det mansdominerat Det viktigaste men inte det enda sammanhang där riksdagens politiska makt utformas är arbetet i utskotten. Wängnerud special-

studerar könsfördelningen i utskottsplaceringama till de utskott

tre finans-, skatte- och näringsutskottet hon till- - - som menar att sammans står för en hård kärna ekonomiskt beslutsfattande. av Hon mäter också inflytandemönster att kartlägga hur kvingenom nor och män fördelar sig i motionsskrivandet kring ekonomiska frågor samt när det gäller det subjektivt definierade intresset för området ekonomi. Wängnerud tillämpar ett dubbelt analysperspektiv. Väljer riksdagskvinnoma bort i större utsträckning än vad männen gör de ekonomisk-politiska utskotten eller utestängs de Av den jämförande och nyanserade analys går inte som ges att få fram några tvärsäkra på frågor varför riksdagskvinsvar som noma inte använder riksdagen maktinstrument annorlunda än som vad de gör. Men det framträder här högst rimlig förklaring till en den intressanta frågan i svensk politik hur det kan komma sig att så stor andel av de förtroendevalda är kvinnor samtidigt hårda som åtstramningar sker i många de sektorer där kvinnor på flera av olika sätt är särskilkt berörda. Kvinnor sitter i betydligt mindre ut-

jämställdhetens framtid

sträckning med i de utskott där den ekonomiska politiken utformas och där i praktiken politik villkoras än vad de gör i de — annan utskott har att fonna sin politik och fördela resurser enligt resom dan lagda riktlinjer. Här finns dock förutsättningar för ökad kvin-

nomakt. Ett annat viktigt resultat är nämligen att den ofta före-

kommande bortförklaringen till att kvinnor saknas i olika styrtoppositioner, nämligen att presumtiva kvinnliga kandidasystems saknas, inte är giltig här. Som Wängneruds slutkläm lyder: det ter finns redan tillräckligt många kvinnor med engagemang för nu ekonomisk politik för aktiv satsning jämställdhet inom att en detta maktområde skulle kunna göras. Vad sådan satsning å anden sidan skulle kunna resultera i för annorlunda användning av den ra beslutanderätt över statens inkomster och utgifter som åligger riks-

dagen, kan vi bara få den prövas i praktiken. veta om Liksom i riksdagen har kvinnorna i kommunalpolitiken hittills

varit delaktiga i de s.k. mjuka frågorna. De har arbetat med mer skolfrågor, vård- och omsorgsfrågor m.m. Utifrån rådande, empi-

riskt konstaterbart och ändå föränderliga, omständigheter i sega kvinnors och mäns liv ter detta sig ganska självklart. Hur ser läget i dag Har kvinnorna vidgat sin intresse- och inflytelsesfár i ut kommunala frågor allteftersom de ökat sin andel i de politiska or-

på alla nivåer Har de kvinnliga kommunalpolitikerna iom ganen sin stärkta ställning, också i kommunstyrelserna, fått bättre nu förutsättningar att utveckla kvinnovänliga kommuner, för att använda uttryck från Gun Hedlunds doktorsavhandling, Det ett handlar prioriteringar l996 En process värd det namnet om hon i gång i Örebro kommun i början l980-talet. menar var av I sitt kapitel i föreliggande bok kapitel 3 tar Hedlund upp fråhur situationen ut i kommunerna idag. Hon påbörjar här gan om ser jämförande studie några sinsemellan olika kommuner, och en av hon analyserar den nuvarande situationen mot bakgrund den av eller mindre långtgående omvandlingen den kommunala ormer av ganisationen startade i mitten 1980-talet. För att få persom av spektiv på nuet tittar hon också kort på tidigare kommunreforrner.

I fokus för Hedlunds intresse här är vilka värden som ställts i centför de kommunala reformerna och organisationsförändringarrum Hur har problemen defmierats För vilken sorts rationalitet har na. utrymme och positiv värdeladdning skapats i de olika reformperiodema Med andra ord: vilka värden backas med vilken slags upp makt regulativa principer vilka intressenter under de

vilka av

olika Vidare, vilken betydelse någon har kön i

perioderna - om -

den organisatoriska och ideologiska omvandlingen i kommunerna

Har de kvinnliga politikerna kunnat föra vidare sitt intresse av att

Anna G. Jánasdáttir

representera den konkreta verkligheten såsom de själva uppskattade sin representativa roll i början 1980-talet av Det finns inget entydigt på frågan de kvinnliga komsvar om munalpolitikerna idag har makt över ekonomiska och andra frågor

som motsvarar deras ökade andel bland de förtroendevalda. Ur könsmaktsynpunkt kan säga att t införandet målstyrman ex av ning i mitten 1980-talet med tillhörande förskjutning den av av konkreta styrningsmakten till tjänstemännen, i realiteten har in-

neburit en försvagning av kvinnornas makt eftersom kvinnor i relativt liten utsträckning har intagit ledningspositioner bland tjäns-

temännen. Med andra ord, den förskjutning i kommunerna från mer omedelbart demokratiskt baserad politik till s.k. förvaltningspolitik som ägt rum under tid kvinnorna samma som som starkast ökat sin andel i de demokratiskt valda kan organen, ses som att kvinnomakten i kommunerna har tagit ett steg framåt och två tillbaka. Om vi till detta lägger växlandet från kommunalen politik, som under 1970-talet och det tidiga 1980-talet hade beett tydande utrymme för det s.k. omsorgsrationella förhållningssättet vilket främst bars kvinnor även del män inom upp av men av en

förvaltningen till företagiserad kommunalpolitik med

en maskulinistisk prägel, där den s.k. teknisk-ekonomiskt begränsade rationaliteten skall styra även hanteringen den sociala verksamav heten kan situationen te sig enbart dyster. Så är dock inte fallet med den bild som träder fram Hedlunds resultat; ett tydligt ur men inslag är att stor osäkerhet att inte säga förvirring råder i frå- - gan om vad målstyrd politik är och vem skall styra och hur, i som dagens svenska kommuner.

Jämförelsen mellan de tre mycket olika kommunerna som Hedlund studerat, Gnosjö, Katrineholm och Örebro, framför ger allt en mångfacetterad bild, och den innehåller delvis oväntade resultat. Hedlund sammanfattar sin jämförelse bl.a. så att Katrineholm kan beskrivas starkt, kvinnor, politikerstyrd som en av kommun, Gnosjö svagt, män, politikerstyrd kommun som en av medan Örebro kan betecknas den kommunala

som multiorganisa-

tionen där en mängd olika aktörer inom både politik och förvalt-

ning drar olika håll. Hon också att det pågår menar en dragkamp i alla tre kommunerna där politiker ogärna vill släppa

kontakten med verkligheten och den konkreta, praktiska kom-

munala verksamheten. Till det oväntade hör att det är särskilt i

Gnosjö som manliga politiker för ett omsorgsrationellt resonemang om skolan och barnomsorgen. Det är också i Gnosjö där — hälften av politikerna är företagare det vettiga i egna — som att

jämställdhetens framtid

överföra marknadsideal och företagsekonomiskt tänkande poli-

tiken, klarast ifrågasätts. Omsorgsrationell på hur barn och vård skall skötas samsyn manfaller inte nödvändigtvis med positiv inställning till jämlika en relationer mellan könen. Inte heller behöver den sammanfalla med politiskt handlande eller faktiska åtgärder i kommunen som möjliggör för kvinnor och män att leva jämlikt i vardagen. För att enskilda kvinnor och män i realiteten skall kunna dela jämlikt på makt och inom alla väsentliga områden i livet och ha ansvar reella möjligheter till ekonomiskt oberoende, krävs vissa samma institutionella förutsättningar i den sociala infrastrukturen i kom- Vikten att fokusera just förutsättningarna för jämmunerna. av ställdhet aktualiseras tydligt i Vicki Johanssons bidrag, Omsorgens organisering och jämlikheten mellan könen kapitel 4. Denna aktualitet har, kan säga, två skilda sidor, för det första en poman litisk-normativ sida och för det andra gäller det valet av förklaringsansats. Ett fundament i den moderna epokens liberala statsdoktrin är att den politiska makten i allmänhet och lagstiftningen i synnerhet skall användas för att skapa eller förbättra redan existerande förutsättningar för de fria och jämlika individerna, som samhället bestå att kunna leva fritt och jämlikt; detta i motanses av, till att med laga kraft direkt påbjuda ett visst sätt att tänka, en sats viss viss handlingar. Johansson markerar inledningsvis tro, en sorts princip motsvarande det förstnämnda fundamentet lyfts att en fram i regeringens lagförslag, Jämställdhetspolitiken inför 90-talet. Det intressanta här är att Johanssons studie klart visar att det i realiteten också förhåller sig så att skilda förutsättningar i det här fallet kommunernas omsorgsstrukturer också medför skilda handlingsmönster och attityder bland de enskilda paren som ingick i undersökningen. Det centrala i hennes undersökningsresultat är signifikant samband råder mellan å sidan hur omsorgen i att ett ena kommunerna är organiserad och å andra sidan hur de enskilda paren delar omsorgsarbetet mellan sig. l de kommuner, närmare bestämt, där omsorgsstrukturen är kollektiv är omsorgsarbetsdelningen mellan jämlik än i de kommuner som betecknas som paren mer individuella. Organiseringen i kommunerna omsorgsarbete för barn och av gamla människor avgör således inte bara direkt vilken frihet som finns för kommuninvånarna att individuellt eller parvist välja mellan olika omsorgsformer. Betydelsen av hur omsorgsarbetet är ordnat ligger också på ett annat och ur könsmaktsynpunkt mer grundläggande plan. De institutionaliserade omsorgsformerna blandning individuell och kollektiv organisering som rå-

vilken av

Anna G. Jánasdáttir

der är könspolitiskt relevanta. De utgör förutsättningar

som mer indirekt än direkt påverkar vilka attityder kvinnor och som män utvecklar i samspel med varandra samt vilka handlingsmönster de väljer att tillämpa när det gäller det faktiska i och engagemanget ansvaret för utövandet själva det praktiska omsorgsarbetet. av Men livet är mer än omsorgsarbete, också det liv relaterar som kvinnor och män till varandra. Kvinnor och män könssociala som existenser i samspel, direkt eller indirekt, och förhåller agerar sig till varandra inom alla områden ett samhälle består som av. Johanssons analys sambandet mellan institutionaliserade förav utsättningar och individuella handlingar bygger på omfattande en mängd kvantitativt bearbetade data, vilket samtidigt betyder att någon djupare kvalitativt tolkande belysning inte kunnat göras av t ex de enskilda förhållanden. I kapitel 5 redovisar Ellinor parens Platzer resultaten mindre och annorlunda upplagd studie av en som också fokuserar kvinnor och män aktörer i samspel. Hennes som synvinkel är rättssociologisk; och det sociala samspelet och de könsexistentiella motsättningarna rör sig här kring flera olika ak-

tiviteter och inom olika samhällssfärer handlingssystem, på arbetsplatsen, i facket, i politiken, i kommunal förvaltning, i en

hemmet, i en frivillig miljöorganisation. Artikelns huvudfråga

är vad, vilka könsspecifika mekanismer/normer konstituerar som kvinnors och mäns ekonomiska makt samt hur dessa funnormer gerar inom och mellan de olika handlingssystemen. Grundtanken är att det inte bara är inom det specifikt ekonomiska handlingssyste-

met som den ekonomiska makten skapas. Kvinnor och män ses som aktörer i ett konfliktfyllt samspel kan sägas äga som rum inom också korsa alla de övriga handlingssystem vanligen men som urskiljs analytiskt såsom konstitutiva för ett samhälle. Det som även här framträder mycket klart är både det direkta och indirekta sambandet mellan å sidan individemas handlingar och förhållena ningssätt på olika områden och å andra sidan de organisatoriska former de olika delområdenas aktiviteter har. Ett slående som exempel kan hämtas från hur skillnaden beskrivs, informanav en av terna, mellan hur ett typiskt industriellt kvinnojobb är organiserat

och hur förutsättningarna ter sig i ett typiskt mansjobb i industrin. En kvinna, med erfarenheter båda, säger kvinnojobbet av om som hon lämnat: "där är verkligen fånge, det mansjobb man om som hon nu har säger hon jag styr själv. Samma avsnitt också ger en mycket klar bild hur kvinnor ett mycket effektivt av sätt

knyts till de lägst betalda arbetsuppgiftema, och samtidigt har gi-

vetvis inte den manlige fackordföranden helt fel när han å andra

sidan lyfter fram att man väljer själv. Något också

som framgår

jämställdhetens framtid

klart här är hur mycket stöd från män kan betyda som farkost på de genusresor kvinnor i de olika aktivitetssfårema ändå gör. som Det framgår dessutom att mycket kan ändras att män i maktpoav sitioner aktivt bidrar till att organisatoriskt förbättra förutsättningarna för jämlikt handlande för både kvinnor och män. Vikten att inkludera männen aktörer i analyser av könsav som maktens förändringsprocesser bekräftas således i Platzers studie och framgår ännu tydligare i kapitlet som följer kapitel 6. Statens sammansatthet och inre dynamik syns tydligt när jimställdhetsfrågan blir aktuell. Politiker kan stifta lagar kraft sevars dan urholkas att andra politiker inte följer dem; eller så glöms av de bort att förvaltningstjänstemännen inte verkställer dem; pga eller så arbetar därtill anställda tjänstemän, främst kvinnor, på fullt allvar med jämställdhetsfrågor under det att personer i ledande ställning, oftast män, aktivt eller passivt motarbetar det hela. Motståndet och dess effekter blir särskilt tydligt då det jämförs med sin dvs. olika former stöd och dess effekter. Med fokus på motsats, av män i ledningspositioner beskriver och analyserar Ingrid Pincus olika sätt att från mäns sida främja respektive hindra genomförandet jämställdhetsåtgärder i tre svenska kommuner. De tre komav

ingick i ett regeringsinitierat jämställdhetsprojekt, pilot-

munerna kommunprojektet, pågick under femårsperiod och som som en Pincus följde och utvärderade. Kommunerna inbjöds att delta i pilotkommunprojektet och de deltog hade frivilligt anmält sig som intresserade. Samtidigt projektet sätt och vis statens som var på den nonchalans flertalet svenska kommuner visat jamsvar som ställdhetslagen och de andra åtgärder på området som initierats ge-

åren. Den jämställdhetspolitisk synvinkel kanske viktigaste

nom ur slutsatsen att dra detta kapitel gäller frågan vilka grunder av olika åtgärders lämplighet och effektivitet värderas. Politiska som åtgärderas effektivitet kan inte bedömas och ännu mindre dömas ut

inte omständigheterna kring implementeringen noga under-

om söks. Sedan Sverige blivit medlem i EU har ytterligare en politisk, administrativ och rättslig nivå tillförts den sammansatta statsorganisation skapar förutsättningar för och reglerar invånarnas liv. som Också i EU-institutionerna ingår realiserandet av jämställdheten värde bryts mot andra i invecklade makt- och möjligsom ett som hetsstrukturer. Ett det skiljer EU som överstatsorganisaav som tion från den nationalstatliga är bekant att det politisk-desom mokratiska delsystemet är svagt, även formellt, medan det byråkratiska systemet jämte rättssystemet handhar den särskilda typ av statsmakt är EUs. EU-organisationens mäktiga delar är väsom

Anna G. Jánasdáttir

sentligt mycket mer och annorlunda mansdominerade än vad som är fallet med det inhemska politiska systemet i Sverige. Därutöver har också den högsta juridiska makten i medlemsländerna, över allt det som jämlikhet och jämställdhet heter, förlagts till EG-domstolen. Precis vilken betydelse underordnandet svensk lag och av rättspraxis under EG-rätten kommer att ha, på t.ex. jämställdhetsområdet, är inte klart. Vad å andra sidan är allom bekant som som sysslar med EG-rätt är att EG-domstolen inte nöjer sig med att enbart tolka EGs rättsakter utan även skapar EG-rätt. Det skriver Karin Lundström i sin artikel kapitel 7. Hon har studerat det första EG-rättsliga målet det s.k. målet Kalanke be- - - som handlar tillåtligheten könskvotering enligt EG-rätten. Med hjälp av

av franskinspirerad teori om hur mening/betydelse har konstruerats

i västerländsk filosofisk tradition analyserar Lundström den s.k. generaladvokatens rättsliga förslag till EG-domstolens dom i detta mål; och hon konstaterar att det knappast är möjligt för kvinnor att uppnå en reell könsjämlikhet med män inom för EGs ramen nuvarande rättsliga system eftersom det försätter kvinnor i en logisk rävsax. Sedan länge etablerat sätt att tänka i hierarkiskt ordnade dikotomier utgör en sådan fälla då det tillämpas på kvinnor relativt män. Följden blir att män och de rättsliga instrument som syftar till att garantera manliga individers rättigheter, överges en ordnad ställning i förhållande till kvinnor och de rättsliga instrument som syftar till att garantera kvinnor med männen jämlik en ställning. Det krävs, enligt Lundström, radikalt sätt att tänka nya för att kunna åstadkomma reell jämlikhet mellan könen. Radikalt sätt att tänka -jämte brist och samtidigt efternya lysande av sådana är något som råder idag i de flesta samhälls- sfärer och aktivitetsområden. Nyaoch nygamla problem söker lösningar överallt. I sin artikel, Att arbeta, att äga, att bidra. Demokrati på l990-talet, utgör bokens sista kapitel, tar Carole som Pateman upp högst aktuella frågor förhållandet mellan ekoom nomi och demokrati som hon menar kräver hel del radikalt en nytänkande. En könsdimension ingår ett centralt element i det som problemkomplex hon diskuterar. Kort sagt ställer hon demokratin eller det jag vill kalla demokratismen överideologi/styr- - som ningsprinciper mot ekonomismen som överordnad styrprincip. - Ekonomismen i sin marknadsstymingsvariant har blivit allt mer av en politisk ideologi samt generellt syftande samhälls- och en moralfilosofi. Patemans poäng är inte att ifrågasätta att marknader har sina fördelar. Poängen är att påtala att diskusnarare vikten av tera vad vilka värden som står på spel de marknadsekono- - - om miska nyttoprincipema i kombination med social pliktetik, tar en

jämställdhetens framtid

överhanden när det gäller hur politiska samfálligheter definierar och legitimerar sina medborgares offentliga ställning och därtill knutna rättigheter och maktbefogenheter.

Litteratur

Beck, Ulrich 1993/ 1996 Att uppfinna det politiska. Bidrag till en teori om

reflexiv modernisering Originaltitel: Die Erjindung des Politischen. Göteborg: Daidalos.

Bennan, Harold 1983 Law and Revolution. The Formation of the Western

Legal Tradition. Cambridge, Mass. och London: Harvard University Press. Boyer, Robert och Daniel Drache red 1996 States Against Markets. The

Limits of Globalization. London och New York: Routledge. Connell, Robert W. 1990 The State, Gender and Sexual Politics: Theory and

Appraisal, Theory and Society, s. 507-544. Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44., Franzway, Suzanne, Dianne Court och Robert W. Connell 1989 Staking a

Claim. Feminism, Bureaucracy and the State. Cambridge: Polity Press. Goodin, Robert E. red 1996 The Theory of Institutional Design. Cambridge:

Cambridge University Press. Hagberg, Jan-Erik, Anita Nyberg och Elisabeth Sundin 1995 Att göra landet

jämställt. Stockholm: Nerenius Santérus förlag. Hedlund, Gun 1996 "Det handlar om prioriteringar." Kvinnors villkor och

intressen i lokal politik Högskolan i Örebro: Örebro Studies 14. Hirdman, Yvonne 1990 Genussystemet, Demokrati och makt i Sverige.

Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44. Jonasdöttir, Anna G. 1991 Love Power and Political Interests. Towards a

Theory Patriarchy in Contemporary Western Societies. Högskolan i

o

Örebro: rebro Studies Även publicerad något reviderad som Why

Women Are Oppressed. Philadelphia: Temple University Press. Kommittédirektiv 1994:102, till Utredning om fördelningen av ekonomisk makt

och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män". Lindblom, Charles E. 1977 Politics and Markets. The Worlds Political-

Economic Systems. New York: Basic Books. Mill, John Stuart 1869 The Subjection of Women. Ny svensk övers med en

introduktion Elisabeh Mansén 1995 Förtrycket av kvinnorna och

av

Kvinnornas befrielse av Harriet Taylor Mill. Nora: Nya Doxa. Mulgan, Geoff red 1997 Life After Politics. New Thinking for the Twenty-

First Century. London: Fontana Press. Nyberg, Anita 1997 Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och

oberoende. SOU 1997:87. Rhodes, R.A.W. 1996 The New Governance: Goveming without

Government, Political Studies, s. 652-667. Russel, Bertrand 1938/1975 Power. A New Social Analysis. London: Unwin

Books.

Anna G. Jánasdáttir

Stinchcombe, Arthur L. 1968 Constructing Social Theories. New York: Harcourt, Brace World, Inc. Stone, Clarence 1989 Regime Politics: Governing Atlanta, 1946-1988. Lawrence: University Press of Kansas. Thompson, Grahame, Jennifer Frances, Rosalind Levacic och Jeremy Mitchell 1991 Markets, Hierarchies Networks. The Coordination of Social Life. London: Sage. Wallace, William 1994 Rescue or Retreat The Nation State Western Europe, 1945-93, Political Studies. Special Issue: Contemporary Crisis of the Nation State red av John Dunn, s. 52-76. Weber, Max 1904/1977 "Samhällsvetenskapernas objektivitet", ingår i Vetenskap och politik. Overs av Aino och Sten Andersson. Göteborg: Korpen. Åmark, Klas 1994 Vem styr marknaden Facket, makten och marknaden 1850-1990. Stockholm: Tidens förlag.

manligt maktområde

Ekonomisk politik:

ett maktområde i riksdagen

manligt

LENA WÄNGNERUD

1 Inledning

Att den ekonomiska politiken är ett manligt maktområde behöver det knappast råda någon tvekan om. Anne Wibbles tid på finansministerposten är ett undantag som bekräftar regeln: en finansminister är manligt kön. Det samma kan sägas om statsråd som

av handhar områden som skatter och närings1ivsfrågor.

Lämnar regeringskansliet och ser till vilka som sitter de

man viktigaste posterna i riksdagen när det gäller ekonomin hittar man samma mönster även där: Anne Wibble fp och Anna-Greta Leijon är de enda kvinnor som innehaft presidieposter i finansut-

s

skottet. Anita Gradin s och Birgitta Johansson s är de enda som varit i motsvarande positioner i näringsutskottet. Skatteutskottet har ännu inte haft vare sig någon kvinnlig ordförande eller vice ordförande. 2

De exempel som förs fram bär inte på någon nyhet. Beskriv-

ningen skall dock ses mot bakgrund av de jämställdhetssatsningar

gjorts i svensk politik under senare år. Sedan valet 1994 har vi som världens mest jämställda parlament med över 40 procent kvinnor i riksdagen och exakt hälften kvinnor i regeringen. Den fråga

kan ställa sig är hur den ekonomiska politiken, trots dessa man framsteg i kvinnorepresentation, kan fortsätta att vara så pass manligt dominerad.

Anne Wibble var finansminister mandatperioden 1991/94. Hon är den enda kvinna som hittills innehaft den posten. Oktober 1978 till oktober 1979 var Marianne Wahlberg fp statsråd inom budgetdepartementet. I övrigt har det inte förekommit att kvinnor varit statsråd inom ekonomiskt inriktade departement. För uppgifier om kvinnliga statsråd se Rätt att rösta 1994: 67. 2 Finansutskottet har haft kvinnlig vice ordförande perioden 1986/87 till och med 1990/91 samt kvinnlig ordförande perioden 1988/89 och 1989/90. Näringsutskottet har haft kvinnlig vice ordförande perioden 1991/92 till och med 1993/94. Sedan valet 1994 är ordföranden i näringsutskottet kvinna.

Lena Wängnerud

Syftet med detta kapitel är att säga något vad ligger ba-

om som kom att det är så få kvinnor närvarande i de sammanhang där den ekonomiska politiken utformas. Hårdraget handlar det två oli-

om ka typer av förklaringar som står mot varandra: säger att

en som kvinnor låter bli att söka sig till dessa områden och säger

en som att kvinnor utestängs.

Kapitlet kommer dock att inledas med att vi tar ett halvt steg tillbaka och reder ut huruvida den bild just givits är rimlig

som en beskrivning av situationen som den ser ut i dag. Om till

man ser den ekonomiska politikens fotfolk vanliga politiker får man

- då samma bild, eller är det bara i de yttersta elitskikten eko-

som nomin uppvisar en slagsida av manlig dominans

Undersökningen fokuserar riksdagen. I kapitlet Förekommer beskrivningar som sträcker sig tillbaka till 1970-talets början. Tanken med upplägget är att det skall möjliggöra frågor om på vilket sätt, i vilken utsträckning, den ekonomiska politiken kan

sägas vara ett manligt maktområde: sker det t.ex. någon förändring över tid

Den huvudsakliga analysen fokuserar dock år 1988 och 1994. Vid dessa två tillfällen har förutsättningarna för kvinnors deltagande i det ekonomiska beslutsfattandet varit goda så sätt att den genomsnittliga kvinnorepresentationen i riksdagen varit hög 3 8

respektive 41 procent. I analysen visar det sig emellertid hur otillräckligt det är att förvänta sig att ett allmänt högt deltagande av kvinnor i politiken automatiskt leder till fler ekonomisk/politiska kvinnliga makthavare.

Ekonomiskt

beslutsfattande

När man skriver om beslutsfattande på det ekonomiska området är det viktigt att mer exakt ange vad som åsyñas. I någon mån kan alla frågor som behandlas i riksdagen sägas vara ekonomiskt inriktade frågor. Men jag tror ändå att det finns skäl att särskilja beslutsfattande som i första hand berör uzformandet ekonomiska

av ramar från det som i första hand berör fördelning tillgängliga

av resurser.

I riksdagen finns det mycket klart formulerat var ansvaret ligger när det gäller att dra upp riktlinjer för den ekonomiska politiken. Det är fmansutskottet som har denna uppgift. Utskottet har dess-

utom ansvar för budgetreglering och valutapolitik. Det är här grundförutsättningama för den ekonomiska politiken görs upp. Jag

vill även räkna skatte- och näringsutskottet till områden där ra-

manligt maktområde

mama formas för ekonomin: finanser, skatter och näringspolitik utgör tillsammans en hård käma av ekonomiskt beslutsfattande.

Denna indelning är dock på intet sätt självklar. Ett utskott som exempelvis socialforsäkringsutskottet handhar frågor som upptar en mycket stor del av den statliga budgeten: pensioner, föräldraförsäkring och andra delar av den svenska välfärdens transfereringssystem ingår i dess ansvarsområde. Det handlar i hög grad om kronor och ören, det vill säga om ekonomi, men då mer i betydelsen hur dessa resurser fördelas än i de tidigare angivna fallen.

I den följande undersökningen är det finanser, skatter och näringspolitik som står i centrum. Kapitlet bygger därmed ett tämligen konventionellt sätt att närma sig frågor om ekonomi. Detta val är medvetet gjort. l den aktuella politiska debatten hörs allt

oftast åsikten att det i dagsläget råder paradoxal situation i som en svensk politik: å ena sidan har vi en mycket stark kvinnorepresentation, å andra sidan upplever vi hårda åtstramningar i sjukvård, kommunal familjepolitiken etc. det vill säga i sektorer

omsorg, som berör många kvinnor.

Jag vill öppna för en diskussion om huruvida det är en förutsättning för framtida mer långtgående jämställdhet att kvinnorna

en blir fler i de fora där de ekonomiska ramarna utformas. På den traditionella ekonomins områden är inte kvinnorepresentation stark även om den är det i riksdag och regering som helhet. Jag återkommer till dessa frågor i slutkapitlet.

Könsmönster i politiken

Att kvinnoandelen ökat i svensk politik under de senaste 20-25 åren är ett ovedersägligt faktum. Under 1960-talet var kvinnorepresentationen i riksdagen ca 10 procent; under 1970-talet ökade andelen till över 20 procent; under 1980-talet till över 30 procent; och i dag, riksmötet 1996/97, är andelen kvinnliga riksdagsledamö-

ter 44,1 procent

Samtidigt som detta sägs skall man dock klargöra att även om kvinnorepresentationen gått framåt så har den inte ökat lika mycket överallt. Vid närmare granskning framträder vissa könsmönster i svensk politik. Vi har redan varit inne på det förhållandet att kvinnorna varit förhållandevis få på det ekonomisk/politiska området. Omvänt betyder det att kvinnorna proportionellt sett varit ganska många andra områden istället.

3 Som jämförelsepunkt kan nämnas att genomsnittet för andel kvinnliga parla-

en mentariker i hela världen låg på 11.3 procent år 1995. I ett internationellt perspektiv är kvinnorepresentationen i Sverige mycket hög.

Lena Wängnerud

Jag skall inte fördjupa mig i en beskrivning vilka mönster

av av kvinnligt/manligt som finns, eller har funnits, i svensk politik. Men om vi tar exemplet med riksdagens utskott så kan kon-

man statera att perioden mellan valet 1988 och valet 1994 så utgjorde kvinnorna i genomsnitt minst 50 procent av ledamöterna i socialförsäkrings-, social- och arbetsmarknadsutskottet. Kvinnoandelen var med andra ord osedvanligt hög dessa områden Oskarson Wängnerud, 1995:106.

Idag finns det ganska många undersökningar bekräftar att

som kvinnor tenderar att vara överrepresenterade inom socialt orienterade områden i politiken, samtidigt som de tenderar att vara underrepresenterade på områden som gäller ekonomi eller teknik. Den vetenskapliga debatten gäller inte så mycket huruvida detta mönster finns eller mer kontroversiellt är hur man skall förklara att det uppkommer

Val eller utestängning

Att kvinnor är mer vanligt förekommande inom vissa politikområden än andra är något som varit uppmärksammat i litteraturen sedan åtminstone 10-15 år tillbaka. År 1983 kom boken Det uferdige demokratier. Kvinner i nordisk politikk där författarna, några av den tidens mest framträdande kvinnoforskare, talade före-

om komsten funktionell arbetsdelning mellan könen. Deras be-

av en skrivning var att kvinnliga parlamentariker i Norden företrädesvis varit samlade kring social- och undervisningsfrågor. Däremot har de kvinnliga politikerna varit mindre framträdande då det gäller

ekonomi, näringslivsfrågor etc.

I boken framförde författarna två olika typer förklaringar

av till de mönster som kartlagts: å ena sidan, menade de, kan det handla om att kvinnor gör andra val än män; å andra sidan, fortsatte de, kan det tänkas at mennene nødig har villet slippe kvinner inn deres områder det vill säga att kvinnorna på ett eller

annat sätt hållits utanför de mest manliga domänema Haavio- Mannila m.fl., 1983:96.

Även i den svenska maktutredningens huvudrapport Demokrati och makt i Sverige från år 1990 SOU 1990:44 märks ett liknande sätt att resonera. I utredningen diskuteras bland annat varför kvinnorna är bättre företrädda inom den kulturella eliten än inom den

4 För en introduktion till forskningsdebatten samt för empiri över förhållandena i svensk politik se Oskarson Wängnerud, 1995.

manligt maktområde

ekonomiska. I ansatsen att söka förklaringar pendlar utredama’ mellan att tala om fri vilja respektive maktens dragningskraft:

Vad är exempelvis förklaringen till att det finns relativt fler kvinnliga elitföreträdare inom kulturens värld än inom ekonomin En hypotes är att det i huvudsak är fråga om ett positivt val. Fler kvinnor dras av fri vilja till det kulturella området än till det ekonomiska./ / En annan och väsentligen annorlunda möjlighet är att det istället handlar om maktens dragningskrafl. / /En orsak skulle kunna vara att kontrollen över ekonomin bedöms som viktigare och mer prestigefylld än inflytandet över kulturen. Kvinnorna har därför svårare att tränga trots att det ursprungliga relayteringsunderlaget är gott. SOU 1990:44, s.336

De två perspektiven lever i dag sida vid sida av varandra i forskningen. Få undersökningar har gjorts där man egentligen kommit så mycket längre än i de citat som angivits. Debatten präglas därför

viss vaghet och osäkerhet: Är kvinnors frånvaro från vissa poliav tikområden ett tecken att de diskrimineras Vill inte kvinnor hålla på med ekonomi Är det över huvud taget ett problem

om det föreligger en uppdelning av ansvarsområden mellan kvinnliga och manliga politiker Det är några av de frågor som ställts.

Den följande analysen inleds med en beskrivning av i vilken utsträckning det föreligger en skev fördelning mellan könen på den ekonomiska politikens område. Därefter kommer ett par av de förklaringar som diskuterats att tas upp till prövning i det empiriska materialet. Spänningen mellan å ena sidan val och å andra sidan utestängning kommer att vara central i analysen.

Tre sätt att mäta inflytande

Tidigare har användningen begreppet ekonomi diskuterats. Än-

av

har det dock inte sagts mycket om vad som avses med ekononu miskt beslutsfattande. Finansmakten, rätten att bestämma över statens inkomster och utgifter, åligger riksdagen. Formellt är det ekonomiska beslutsfattandet ett kollektivt ansvar för samtliga 349 ledamöter

Ett sådant konstaterande ger dock inte mycket hjälp på vägen i försöken att komma var den ekonomisk/politiska makten finns

5 utredningens ordförande, övriga deltagare i

Statsvetaren Olof Petersson var kommittén var Yvonne Hirdman, Inga Persson, Johan P. Olsen samt Anders Westholm. 6 I regeringsformen 1:4 står det att Riksdagen stiftar lag, beslutar skatt till

om staten och bestämmer hur statens medel skall användas." Se kapitlet om finansmakten i Erik Holmbergs och Nils Stjemquists inledning till Sveriges grundagar och riksdagsordningen utgiven av riksdagen 1995.

Lena Wängnerud

samlad. Att undersöka utskotten innebär ett sätt att närma sig frågan vilka ledamöter som har störst inflytande över ekonomin. I praktiken fattas många av de avgörande riksdagsbesluten i anslutning till utskottsarbetet Sannerstedt, 1992. Utskotten är dock inte den enda arena där ledamöterna har möjlighet att påverka den ekonomiska politikens utformning. Alla ledamöter har t.ex. rätt att lägga förslag i motioner. Ledamöterna kan också ta del i de interna diskussionerna i sina respektive partigrupper.

I den följande beskrivningen kommer jag att undersöka utskottsplaceringar, motionsskrivande samt ledamötemas subjektiva intresse för området ekonomi. Frågan om beslutsfattande kommer därmed att handla om vilka kvinnor eller män som har infly-

- tande i beredningen av ekonomiska ärenden utskotten; vilka som försöker påverka genom att lägga förslag i ekonomiska frågor motionema; samt slutligen vilka som kan förväntas engagera sig i

den ekonomisk/politiska debatten subjektivt intresse.7 Vid sidan

kön kommer även faktorer som partitillhörighet och riksdagsav erfarenhet att föras i analysen.

2 över ekonomin:

Inflytandet en empirisk beskrivning

Representation i ekonomiskt inriktade utskott

På ett generellt plan har kvinnors representation i utskotten följt

utvecklingen av kvinnorepresentationen i riksdagen som helhet.

Mandatperioden 1971/73 var t.ex. kvinnoandelen i riksdagen 14 procent, samtidigt var den 15 procent i utskotten. I den nuvarande riksdagen är snittandelen kvinnor iutskotten 44 procent, en siffra

motsvarar representationen i riksdagen helhet. Man kan som som säga att det varit så att kvinnorna kommit i utskotten men, som tidigare framhölls i diskussionen om könsmönster, de har inte kommit lika mycket i vart och dem. Den följande figuren

ett av

visar genomsnittlig andel kvinnliga ledamöter i riksdagens samtliga

16 utskott under perioden 1971-1997 heldragen linje i jämförel-

se med den genomsnittliga andelen i finans-, skatte- och näringsut-

skottet streckad linje.

7Jag inte att det är likvärdigt huruvida ledamöterna sitter i något de

menar av ekonomiskt inriktade utskotten, skriver motioner eller uppger ett subjektivt intresse för ekonomi. Det råder ingen tvekan om att utskotten i högre grad utgör en maktbas än t.ex. motionsrätten i riksdagen se Esaiasson och Holmberg 1993 för en diskussion om utskottens makt.

manligt maktområde

Figur 1 Kvinnors representation i ekonomiskt inriktade utskott. En jämfö-

relse med samtliga riksdagsutskøtt perioden 1971-1997.

Andel kvinnor % 45

-- 40‘ 3 5 -

0 I I I I r I | |

71/73 74/76 76/79 79/82 82/85 85/88 88/91 91/94 94/97

mandatperiod

utskott: samtliga utskott: finans,- skatte- och närings-

- - - -

Kømmentar: Figuren visar genomsnittlig andel kvinnliga ledamöter på ordinarie utskottsuppdrag för respektive mandatperiod. Riksdagen har under hela perioden hafi totalt 16 utskott: dessa är förutom finans-, skatte- och närings- konstitu-

- tions-, justitie-, lag-, utrikes-, fÖrsvars-, socialfbrsakrings-, social-, ku1tur-, utbildnings-, trafik-, jordbruks-, arbetsmarknads- samt bostadsutskottet. Antalet ordinarie platser är normalt 15 i varje utskott, mandatperioden 88/91 samt den innevarande är antalet platser utökat till 17. Den sista mandatperioden är ännu avslutad egentligen 94/98. Källa: Riksdagens ledamotsförteckning.

I figuren synliggörs en systematisk underrepresentation av kvin-

nor: sedan år 1971 har kvinnoandelen varit lägre i de ekonomiskt inriktade utskotten än iutskottsorganisationen som helhet. Mandatperioden 1971/73 var t.ex. kvinnoandelen i genomsnitt 7 procent i finans-, skatte- och näringsutskottet vilket skall jämföras med genomsnittet 15 procent i samtliga utskott. Det innebär att i de ekonomiskt inriktade utskotten satt det kvinnor knappt hälften av det antal platser som var normalt i andra utskott.

Mandatperioden 1988/91 var andelen kvinnor i finans-, skatteoch näringsutskottet 22 procent samtidigt som den var 35 procent isamtliga utskott; mandatperioden 1991/94 var motsvarande siff-

Lena Wängnerud

ror l6 procent i finans-, skatte- och näringsutskottet och 32

procent i samtliga utskott återigen återfanns det kvinnor på motsva-

rande hälften av de platser som var normalt i andra utskott.

Det viktiga här är kanske inte att gradera hur stor underrepresentation det varit frågan om. F igurens huvudresultat är att den visar på en systematik: det är inte bara under enskilda år kvin-

som norna varit färre i de ekonomiskt inriktade utskotten utan resultatet föreligger för hela perioden. För den innevarande mandatperioden 1994/97 är resultatet att kvinnorna utgör i genomsnitt 35 procent av ledamöterna i finans-, -skatte- och näringsutskottet samtidigt de innehar 44 procent platserna beräknat på

som av samtliga utskott. Det tyder att viss förändring ägt

en rum, underrepresentationen är inte riktigt lika markant i dag den varit

som

tidigare

Författandet av motioner i ekonomiskt inriktade frågor

Motionsskrivandet i riksdagen kan inte något särskilt

sägas vara vasst maktinstrument. De flesta motioner leder till avslag. Ändå upptar motionsskrivandet en stor del ledamötemas tid. Under

av riksmötet 1988/89 skrevs exempelvis 4 429 motioner; motsvarande siffra för riksmötet 1994/95 2 969.° Det innebär i

var genomsnitt ett tiotal motioner per ledamot och år. Det är fel att

se motionsskrivandet som helt verkningslöst. Eftersom det råder beredningstvång behandlas alla förslag, på så sätt kommer motionernas innehåll att prägla den politiska debatten.

I tabell 1 visas resultatet av två undersökningar: i den första har en sökning gjorts på hur ofta ekonomi förekommer ett

som nyckelord i motionsskrivandet; i den andra undersöks de motioner

som varit på beredning i finans-, skatte- eller näringsutskottet. Det är inte ledamöterna själva som avgör vilka motioner hamnar

som var; det beslutet fattas av kammarkansliet i samarbete med utskottens kanslichefer. En eventuell utestängningsmekanism skulle

8 Antalet ledamöter i varje utskott är normalt 15. Det betyder att en förändring på en person en kvinna mer eller mindre ger ett utslag på ca 7 procentenheter i ett

- enskilt utskott. Observera dock att i figur l är det tre utskott som utgör underlag till beräkningen av kvinnorepresentationen i de ekonomiskt inriktade utskotten en förändring på en person ger där ett utslag på ca 2 procentenheter. 9 I fmansutskottct är i dag 6 l7 ledamöter kvinnor; i skatteutskottet 5 17

av av ledamöter; och i näringsutskottet 7 av 17 ledamöter Riksdagens ledamotsförteckning 1996/97. 1° Uppgifter från riksdagens förvaltningskontor Riksdagen i siffror 1995/96.

Se Ahlbäck 1997 för en beskrivning och analys av hur motionerna hanteras i riksdagen.

manligt maktområde

därmed kunna visa sig i att kvinnor skriver om ekonomi lika mycket män att deras motioner inte hamnar i de ekonomiskt

som men inriktade utskotten.

I undersökningen, genomförts via riksdagens databas Rix-

som lex, är det inte hela motioner som utgör procentbas utan motionernas rubriker och konkreta yrkanden. Författarens kön syftar på den varit först med att skriva under motionen, i de

person som fall två personer en kvinna och en man skrivit under motionen

- går den under beteckningen både och.

Tabell I Kvinnliga respektive manliga författare till motioner i

ekonomiskt inriktade frågor procent.

motion mandat- kvinnor män både köns- antal träffar typ av

period och skillnad

Kommentar: Resultatet bygger på en undersökning av motionsskrivandet via riksdagens databas Rixlex. I den första undersökningen, av motioner som innehåller ekonomi som ett nyckelord, har en fritextsökning gjorts där antalet träffar på sökordet $ekonomi$ registrerats $-tecknet innebär att samtliga ord där ekonomi ingår i sammansättningen träffas. I den andra undersökningen, av motioner som behandlats i finans- skatte- eller näringsutskottet, har sökningen gjorts på utskottens namn. I båda fallen har sökningen gjorts i riksdagens ärenderegister som, när det gäller motionerna, innehåller rubriker samt hemställanpunktema dvs. motionernas konkreta förslag/yrkanden det är dessa som utgör procentbas i tabellen. För varje träff har kodats om motionens förstanamn är en kvinnlig eller manlig ledamot. I de fall motionen är en enskild motion en eller tvâ undertecknare och den har undertecknats av såväl kvinnlig som manlig ledamot har den registrerats som både och. Den sista mandatperioden är ännu avslutad, undersökningen genomfördes vecka 4 år 1997.

Det är inte självklart vad skall ha som jämförelsepunkt för att

man säga kvinnliga ledamöters författande av motioner i ekono-

om misk inriktade frågor varit stort eller litet. Till viss del styrs motionsskrivandet av vilken position en ledamot har i sitt parti. De tyngsta motionerna undertecknas partiordföranden som första-

av namn eller av en person med särskilt ansvar för det aktuella området här ekonomin. Få kvinnor innehar i dag dessa positioner. Ta-

bell 1 visar också, ganska förväntat, på en klart manlig dominans

12I utskottsberedningen räknas varje yrkande som ett enskilt ärende. Det är inte ovanligt att en och samma motion splittras på flera olika utskott.

Lena Wängnerud

när det gäller motioner som handlar ekonomiskt inriktade frå-

om gor.

En referens som framstår som rimlig är dock att sätta motionsskrivandet i relation till representationen i utskotten. Mandatperioden 1988/91 var kvinnoandelen i genomsnitt 22 procent i finansskatte- och näringsutskottet; samma period stod kvinnliga ledamöter som förstanamn på 24 procent av de motioner som behandladesi utskotten och samtidigt hade 26 procent de motioner där

av ekonomi ingick som nyckelord ett kvinnonamn först. Mandatperioden 1994/97 var den genomsnittliga kvinnoandelen 35 procent i utskotten, 33 procent av motionerna dit undertecknade

var med ett kvinnligt namn först och motsvarande siffra för motioner med nyckelordet ekonomi var 36 procent.

För att sammanfatta resultatet så motsvarar kvinnors andel

av motionerna i ekonomiskt inriktade frågor deras andel bland ledamöterna i dessa utskott. Resultaten visar också, precis som när det gäller utskottsplaceringama, en viss förändring över tid. De kvinnliga ledamötemas andel av motionerna kring ämnet ekonomi har ökat med ungefär 10 procentenheter mellan de två mandatperioderna.

Tanken om att kvinnor skulle ta upp frågor om ekonomi utan att dessa motioner hänförs till finans-, skatte- eller näringsutskottet får inte något stöd av resultaten i tabell Kvinnornas andel

av de motioner där ekonomi ingår som nyckelord är något högre än bland de motioner gått till beredning i de aktuella utskotten.

som Skillnaden är dock mycket liten.

Ekonomi ett politiskt intresseområde

som Vad som skall undersökas i detta avsnitt är om det föreligger någon skillnad i kvinnliga respektive manliga ledamöters personliga

engagemang för sakområdet ekonomi. Det är ett sätt att få fram vilka ledamöter som t.ex. kan förväntas delta i den ekonomisk/politiska debatt som förs internt i partierna. Det personliga intresset kan också på ett allmänt plan ses som en potential eller i det

mer resurs dagliga riksdagsarbetet.

Vid den Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, har ett antal enkätundersökningar genomförts med riksdagens ledamöter bland annat efter valet 1988 och valet 1994. I dessa

ställdes en öppen fråga om vilka områden inom politiken som le-

Undersökningarna leds av docent Peter Esaiasson och professor Sören Holmberg. Undersökningar har även genomförts år 1969, 1985 och 1996.

manligt maktområde

damötema var mest intresserade av. Det fanns möjlighet att nämna upp till tre olika områden. Tabell 2 visar den andel som i sitt svar nämnt sakområdet ekonomi. Jag har använt en bred definition omfattar såväl skatter som näringspolitik.

som

Tabell 2 Andel kvinnliga respektive manliga ledamöter som nämner

ekonomi som sitt politiska intresseområde.

kvinnor män könsskillnad antal intervjuade 1988 25 37 -12 126 / 201 1994 35 58 -23 132 / 191

Kommentar: Resultatet bygger på en öppen fråga "Vilken eller vilka områden inom politiken är Du mest intresserad av som ställts i riksdagsundersökningarna vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Ledamöterna har haft möjlighet att nämna upp till tre olika intresseområden. Svaren har kodats enligt ett detaljerat kodschema som sedan slagits samman till ett 30-tal övergripande sakområden. l analysen har intresseområdet ekonomi definierats brett och omfattar även sakområdena skatter och näringspolitik.

Det tål att upprepas att det i en undersökning av det här slaget är svårt att hitta några givna referensramar kring vad som är ett högt/lågt eller förväntat värde. Huvudresultatet i tabellen är dock att både år 1988 och 1994 var det en lägre andel kvinnor än män

subjektivt intresse för ekonomi. År 1988 skillnasom uppgav var den 12 procentenheter, år 1994 hade den ökat till 23 procentenheter.

Vad som skiljer resultatet i tabell 2 från det som framkommit av de tidigare analyserna är att när det gäller ledamötemas subjektiva bild av sitt intresse för ekonomi så ökar könsskillnaden mellan år 1988 och år 1994. l undersökningarna utskotten och motio-

av nerna kunde vi konstatera en minskad könsskillnad över tid.

Det är visserligen en högre andel bland kvinnorna som uppger intresse för ekonomi år 1994 än år 1988: tabell 2 visar en ökning från 25 till 35 procent. Men bland männen sker än ännu större ökning: år 1988 var det 37 procent bland de manliga ledamöterna

ekonomi ett intresseområde, år 1994 hade den som uppgav som siffran stigit till 58 procent ökningen var drygt dubbelt så stor

som bland kvinnorna 21 mot 10 procentenheter.

Diskussion och sammanfattning

Den samlade bilden av den genomgång som gjorts är att ekonomisk politik är ett manligt maktområde i riksdagen både om man ser till utskottsplaceringar, motionsskrivande och till ledamötemas intres-

Lena Wängnerud

seområden. Det är en bra bit kvar innan varannan damemas slagit igenom bland den ekonomiska politikens fotfolk. Samtidigt vill jag dock inte förringa det resultat som också framkommit: den manliga dominansen har på olika sätt minskat över tid.

Ett sätt att behandla ökningen kvinnors deltagande på är att

av se det som resultat inbyggd automatik: när kvinnorepresenta-

av en tionen ökar i riksdagen som helhet så går den också naturligen framåt på de områden som handlar om ekonomi. Resultaten undergräver dock det synsättet.

Det automatiska synsättets tillkortakommanden visar sig t.ex. när det gäller utskotten. Om det enbart är den faktiska tillgången på kvinnliga ledamöter har betydelse skulle inte resul-

som taten skilja sig åt mellan år 1988 och 1994 vid dessa tillfällen har

det varit frågan om en tämligen jämbördig kvinnorepresentation i riksdagen som helhet ändå var det betydligt fler kvinnor som fick

plats i de ekonomiskt inriktade utskotten efter valet 1994 än efter valet 1988.

Vad är det då som har betydelse det inte är den allmänna

om tillgången på kvinnliga ledamöter De resultat som hittills framkommit visar att det föreligger lägre grad intresse för eko-

en av nomi bland kvinnliga än bland manliga ledamöter. Detta skulle kunna tyda på att det finns en skevhet i rekryteringen till riksdagen: att det råder brist på kvinnliga ledamöter som har ekono-

en misk/politisk grund att stå på i sitt politiska arbete.

Ett sådant antagande, om att förklaringama till obalansen mellan könen återfinns utanför riksdagshusets väggar, är dock inte alldeles självklart. Lägre grad av intresse för ekonomi bland kvinnliga ledamöter kan t.ex. vara en följd att kvinnor under

av som grupp lång tid varit underrepresenterade i ekonomiskt inriktade utskott. Utskotten i riksdagsarbetet inte bara drar till sig

är ett nav som redan sakpolitiskt engagerade ledamöter utan som också

genererar intresse bland de utskottsaktiva för de frågor som handhas. Resonemanget riskerar att gå i cirkel: vilket kommer först utskottsplacering eller intresse för frågan

I det följande avsnittet kommer utskottsplaceringama stå i centrum för en analys där de två förklaringsmodellema val kontra utestängning kommer att prövas mer explicit. Därefter skall jag ta upp en diskussion om vilka andra faktorer det kan finnas, vid sidan av kön, som bidrar till att forma intresse för ekonomi bland riksdagens ledamöter.

manligt maktområde

3 över ekonomin:

Inflytandet en prövning av förklaringar till obalansen

Val kontra utestängning i utskotten

När det gäller motioner och subjektivt intresse för ekonomi är det två områden där det föreligger få formella hinder mot ledamöternas deltagande. För ledamotskap i utskotten ser det dock något annorlunda ut. Platserna i utskotten fördelas proportionellt mellan partierna. Inom partierna avgörs sedan frågan om vilken ledamot som skall besitta vilken plats av interna nomineringsgrupper. Ledamöterna kan i regel uppge önskemål om vart de vill komma,

de kan inte på eget bevåg sätta sig som ordinarie ledamot i men

finansutskottet. t.ex.

I de undersökningar som genomförts med riksdagens ledamöter från Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, finns

fråga ställd vilket utskott ledamöterna skulle vilja sitta i om en om det fick välja fritt. Den följande tabellen visar i vilken utsträckning kvinnliga respektive manliga ledamöter önskat sig till de ekonomiskt inriktade utskotten. Den visar också i vilken utsträckning ledamöterna hamnat i det utskott de uppgivit önskemål om.

Tabell 3 Kvinnliga respektive manliga ledamöters önskemål om och

placering i ekonomiskt inriktade utskott.

kvinnor män köns- antal

skillnad intervjuade andelsom uppger önskemålom 88 -14 118/ 190 finans-. skatte—eller näringsutskottet 94 w -21 130/ 176

andel som uppnår önskadplacering i 42 49 -7 / 57 finans-, skatte eller näringsutskottet 94 +18 23/68

Kommentar: Resultatet bygger på en öppen fråga Om Du fick välja fritt, vilket riksdagsutskott skulle Du då helst vara ordinarie ledamot av ställd i riksdagsundersökningarna vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. I svaren har endast ett utskott kunnat uppges.

4 Formellt avgörs nomineringarna till utskotten riksdagen helhet på flir-

av som slag av riksdagens valberedningsgrupp där samtliga partier finns representerade. Innan processen kommer så långt har dock nomineringarna behandlats i partiernas interna valberedningar. Samtliga partier uppger att de har ett förfarande där ledamöterna har möjlighet att upprätta en lista över vilka utskott de helst vill komma till. s För fullödig analys val kontra utestängning i utskotten där samtliga

en mer av utskott är med se Wängnerud 1996, 1997.

Lena Wängnerud

Tabellens huvudresultat är att det varit ungefär dubbelt så vanligt bland manliga ledamöter att önska sig till finans-, skatte- eller näringsutskottet det varit bland kvinnliga ledamöter. År 1988

som var det 16 procent bland de kvinnliga ledamöterna som önskade sig plats i ett ekonomiskt inriktat utskott, år 1994 hade andelen ökat med 2 procentenheter till 18 procent; bland männen var motsvarande ökning 9 procentenheter, från 30 till 39 procent. Könsskillnaden i önskemål ökar alltså något mellan år 1988 och 1994. Argumentet att kvinnor i mindre utsträckning än män söker sig till ekonomiskt inriktade områden ges därmed stöd. Men tittar man vidare i tabellen finns det resultat som tyder på förekomst av viss utestängning av kvinnor: år 1988 hamnade t.ex. 49 procent bland männen och 42 procent bland kvinnorna på önskad plats, vilket betyder en skillnad på 7 procentenheter i de manliga ledamötemas favör.

År dock resultatet det omvända: detta år det lätta-

1994 var var re för kvinnliga än manliga ledamöter med önskemål om en plats i finans-, skatte- eller näringsutskottet att också komma dit. Något har hänt mellan de två åren. Vi vet sedan den tidigare empiriska beskrivningen figur 1 att kvinnoandelen ökat i de ekonomiskt inriktade utskotten. Ökningen tycks dock inte ha sin grund i någon generell förändring i de kvinnliga ledamötemas val den faktiska

placeringen har förändrats mer än önskemålen. Det kan dock

vara så att vissa som har lättare att få igenom sina önskemål,

grupper, förändrat sig. Av hävd är t.ex. anciennitetsprincipen, antalet år ledamoten vistats i riksdagen, stark när det gäller fördelningen av olika uppdrag Hagevi, 1997.

Tabell 4 Betydelsen av riksdagserfarenhet för att uppnå önskad placering i

ekonomiskt inriktade utskott.AndeI som uppnår önskad placering

ifinans-, skatte- eller näringsutskottet.

år1988 år1994

kvinnor män skillnad kvinnor män skillnad kortare tid i riksdagen 33 +5 2 Iängretidiriksdagen -13 47 +24

Kommentar: Till ledamöter med kortare tid i riksdagen räknas nyvalda, ersättare samt ledamöter som suttit i riksdagen en mandatperiod, som ledamöter med längre tids erfarenhet räknas ledamöter som suttit två mandatperioder eller mer i riksdagen. Procentbas utgörs av dem som uppgivit önskemål om finans-, skatte- eller näringsutskottet: år 1988 var det bland nyare ledamöter 13 kvinnor och 27

- män, år 1994 9 kvinnor och 34 män; bland mer erfarna ledamöter var det år 1988 6 kvinnor och 30 män, år 1994 14 kvinnor och 34 män. Se även tabell

manligt maktområde

Tabell 4 visar om det har någon betydelse vilken riksdagserfaren-

het en ledamot har när det gäller att uppnå önskad placering i ekonomiskt inriktade utskott. En indelning har gjorts som skiljer nyvalda ledamöter, ersättare samt ledamöter som suttit i riksdagen under mandatperiod kortare tid i riksdagen från dem som suttit

en

i riksdagen i två mandatperioder eller mer längre tid i riksdagen. Riksdagserfarenheten har betydelse för i vilken utsträckning le-

damötemas önskemål om utskotten går igenom; längre tid man varit riksdagen desto lättare är det att få som man vill. Så ser huvudresultatet av tabell 4 ut. Samtidigt visar resultaten att år 1988

effekten anciennitet ganska liten bland kvinnliga ledamöter. var av Den könsskillnad som tidigare visat sig i vem som får igenom sina önskemål försvann inte vid denna kontroll tvärtom förelåg det

år 1988 ganska stor skillnad 13 procentenheter bland kvinnor

en och män med längre tids erfarenhet: 50 procent bland kvinnorna och 63 procent bland männen i denna grupp fick igenom sina önskemål.

Jämförelsen mellan år 1988 och 1994 visar att den förändring

ägt skett bland de mer erfarna ledamöterna: år 1994 var som rum det kvinnorna i denna hade störst chans alla att få

grupp som av genomslag för sina önskemål om de ekonomiskt inriktade utskotten.

Tanken ligger inte långt borta att en eventuell utestängning av kvinnliga ledamöter kan ta sig sådana uttryck som att kvinnor avstår från att önska sig till platser som de ändå inte tror att de har

möjlighet att uppnå. Vi är inne socialpsykologiska mekanis-

nu

svårligen låter sig fångas i den här studien, jag skall mer som men ändå i tabell 5 vidare med frågan på så sätt att jag undersöker

huruvida riksdagserfarenheten har betydelse även för vilka öns e-

mål som uttalas.

Tabell 5 Betydelsen av riksdagserfarenhet för önskemål om placering i

ekonomiskt inriktade utskott.AndeI som uppger önskemål om

finans-, skatte- eller näringsutskottet

år1988 âr1994

kvinnor män skillnad kvinnor män skillnad kortare tid i riksdagen 36 -17 -29 Iängretidiriksdagen 26 -14 27 37 -10

Kommentar: Procentbas utgörs av de ledamöter som uppgivit prioritet för något utskott i riksdagsundersökningens öppna fråga om mest önskat utskott. Antal bland kvinnliga ledamöter l988/ 1994 nyare ledamöter 67/78; ledamöter med längre tids erfarenhet 51/52. Antal bland manliga ledamöter 1988/1994 nyare ledamöter 75/83; ledamöter med längre tids erfarenhet 115/93.

Lena Wängnerud

Vad som visar sig här kan ett resultat stöd

vara som ger argumentet att en utestängning av kvinnor tar sig subtila former

mer än ren och skär diskriminering. Tabell 5 visar att det mellan år 1988 och 1994 skett en markant ökning önskemål till finans-,

av skatte- och näringsutskottet bland kvinnliga ledamöter med längre tids erfarenhet i riksdagen ökning från 12 till 27 procent. In-

- en för valet 1994 gjorde flera partier utfästelser att de skulle

om se

över jämställdhetsfrågoma. Bland kvinnliga ledamöter med reell

en möjlighet att nå önskade positioner, alltså de som varit med några år i riksdagen, kan sådana utfästelser ha varit utlösande faktor

en till att önskemål uttalas traditionellt manliga domäner.

om

Vad som formar intresset för ekonomi

I kapitlets sista empiriska analys skall jag något lämna frågan

om val kontra utestängning och mer allmänt diskutera vad formar

som ledamöternas intresse för ekonomi. Att tidsandan det aktuella

politiska läget- är bidragande faktor har visat sig i den ökning

en

skett i intresset för ekonomi mellan år 1988 och 1994. Det som kan dock finnas ytterligare faktorer påverkar det subjektiva,

som självupplevda engagemanget för ekonomi. Exempelvis så har

moderaterna en stark profil i ekonomiska och skatterelaterade frågor. Skulle inte detta borga för att både kvinnor och män i det

partiet intresserar sig for ekonomi I tabell 6 visas ledamöternas subjektiva intresse for ekonomi med kontroll for partitillhörighet. En kontroll görs också för riksdagserfarenhet.

Resultaten visar att när det gäller det subjektiva intresset för ekonomi så återfinns de mest markanta skillnaderna mellan kvinnor och män inom socialdemokraterna och centerpartiet. Inom moderaterna förelåg inga könsskillnader alls gäller år 1994 eller så gick de i motsatt riktning till det generella mönstret: år 1988 var det fler kvinnor än män inom moderaterna uttryckte sub-

som jektivt intresse för ekonomi. Inom folkpartiet förelåg viss

en könsskillnad år 1988, då uttryckte något färre kvinnor än män intresse för ekonomi, men år 1994 hade den skillnaden försvunnit.

6 Tolkningen har stöd i en mer omfattande undersökning som presenteras i min kommande avhandling. 7 Som enjämförelse kan nämnas att år 1988 var sakområdet miljö ett de mest

av nämnda intresseområdena både bland kvinnliga och manliga ledamöter Oskarson

Wängnerud, 1995:114. 8 Se Gilljam och Holmberg 1995:5l-57 för redovisning av vilken profil de olika partierna har i väljarnas ögon.

manligt maktområde Tabell 6 Betydelsen av riksdagserfarenhet och partitillhörighet för att

uppge ekonomi som sitt politiska intresseområde procent.

âr1988 årt994

kvinnor män skillnad kvinnor män skillnad riksdagserfarenhet kortare tid i riksdagen 25 +16 +24 längre tid i riksdagen 26 46 +20 +20 parti

Kommentar: Resultatet bygger på en öppen fråga Vilken eller vilka områden inom politiken är Du mest intresserad av som ställts i riksdagsundersökningarna vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Ledamöterna har hafi möjlighet att nämna upp till tre olika intresseområden. Svaren har kodats enligt ett detaljerat kodschema som sedan slagits samman till ett 30-tal övergripande sakområden. I analysen har intresseområdet ekonomi definierats brett och omfattar även sakområdena skatter och näringspolitik. Antal bland kvinnliga ledamöter 1988/ 1994 nyare ledamöter 69/78; ledamöter med längre tids erfarenhet 57/54; socialdemokraterna 62/74; centerpartiet 16/10; folkpartiet 16/8; m0deratema 16/16. Antal bland manliga ledamöter 1988/ 1994 nyare ledamöter 76/88; ledamöter med längre tids erfarenhet 125/103; socialdemokraterna 87/78; centerpartiet 26/16; folkpartiet 23/16; moderaterna 41/52. Som nya ledamöter räknas nyvalda, ersättare samt ledamöter som suttit i riksdagen en mandatperiod; som ledamöter med längre tids erfarenhet räknas ledamöter som suttit två mandatperioder eller mer i riksdagen. Endast partier som varit representerade i riksdagen både år 1988 och 1994 är med i analysen. Vänsterpartiet är utelämnat på grund av ett litet antal ledamöter.

Ser man till betydelsen av riksdagserfarenhet så är det bland kvinnliga ledamöter en faktor med mindre effekt på intresset för ekonomi än på önskemål om plats i ekonomiskt inriktade utskott. Som vi tidigare sett var det år 1994 mer än dubbelt så många kvin-

bland de mer erfarna ledamöterna som önskade sig till finans-, nor skatte- eller näringsutskottet än bland de mer nyvalda ledamöterna 27 kontra 12 procent. När det gäller subjektivt intresse var inte skillnaden mellan mer nyvalda ledamöter och de med längre tids erfarenhet lika drastisk 39 kontra 32 procent år 1994.

4 Slutdiskussion

Undersökningarna i det här kapitlet har visat att den ekonomiska politiken fortfarande, trots varannan damemas och andra satsningar på jämställdheten, är ett manligt maktområde i riksdagen.

Lena Wängnerud

På de yttersta maktpositionerna är kvinnorna extremt sällsynta, de är något mer vanligt förekommande bland den ekonomiska politikens fotfolk, men resultaten visar att det ändock föreligger

en underrepresentation av kvinnor t.ex. i de ekonomiskt inriktade utskotten.

Det syfte som uttalades inledningsvis var att säga något om varför detta mönster återfinns. Två olika typer förklaringar ställ-

av des emot varandra: en som gjorde gällande att kvinnor låter bli att söka sig till ekonomiskt orienterade områden och en som gjorde gällande att kvinnor utestängs från traditionellt manliga domäner.

Analysen visar att dessa förklaringar inte står emot varandra på så sätt att de är ömsesidigt uteslutande. Det finns kvinnliga ledamöter som söker till ekonomiskt inriktade utskott, som skriver m0tioner i dessa frågor och som uppger ett personligt intresse för ekonomi: mönstret är dock sådant att det är ännu fler manliga ledamöter som gör samma sak. En huvudslutsats är att ja, det är färre kvinnor än män som söker sig till området ekonomisk politik men det betyder långt ifrån avsaknad ekonomisk/politisk oriente-

en av ring bland kvinnliga ledamöter. Jag vill framhålla att år 1994 var det t.ex. mer än en tredjedel av de kvinnliga ledamöterna som uppgav ett personligt intresse för sakområdet ekonomi.

Lika viktigt som det är att påpeka denna könsskillnad är det att ta fram några resultat som tyder förekomsten av ett mer eller mindre subtilt utestängande av kvinnor från utformandet av den ekonomiska politiken:

0 år 1988 var det färre kvinnor än män som fick igenom sina

önskemål om plats i fmans-, skatte- och näringsutskottet. Bland mer nyvalda ledamöter förelåg en mycket liten köns-

skillnad det var lika svårt för kvinnor och män i denna

-

grupp att komma till dessa utskott medan det bland ledamö-

-

ter med längre tids erfarenhet förelåg tydlig skillnad i de

en

manliga ledamötemas favör.

0 mellan år 1988 och 1994 skedde en klar ökning av önskemål

till ekonomiskt inriktade utskott bland kvinnor med längre

tids erfarenhet av riksdagsarbetet. Bland manliga ledamöter

har inte anciennitet, vare sig år 1988 eller 1994, haft någon

motsvarande betydelse: tvärtom har det varit vanligare bland

mer nyvalda manliga ledamöter att önska sig till ekonomiskt

orienterade utskott än det varit bland manliga ledamöter med

längre tids erfarenhet.

0 en stor skillnad mellan år 1988 och 1994 är att valet vid det

senare tillfället föregicks av en intensiv debatt om jämställd-

het på det politiska området. Även det krävs forsk-

om mer

manligt maktområde

..

ning än vad som presenteras i detta kapitel för att ro en sådan förklaring i hamn, så tror jag att debatten om varannan damemas haft stor inflytande på framförallt de mer erfarna kvinnliga ledamöternas agerande.

Jag skulle vilja sammanfatta mina resultat med att säga att det är allt för enkelt att enbart tillskriva obalansen mellan könen på den ekonomiska politikens område skilda val eller önskemål bland kvinnor och män.

Resultaten i kapitlet visar att det finns anledning att vara explicit med vilken i riksdagen talar om eko-

arena som avses när man nomisk/politiska könsskillnader skillnader i utskottsplacering be-

höver t.ex. inte ha sin motsvarighet i skillnader i ledamöternas intresse för området. Det har också framkommit att det finns anledning att precis i tid: åtminstone två av de tre sätt som

vara mer jag använt för att mäta inflytande över den ekonomiska politikens utformning så har skillnaderna mellan kvinnor och män minskat över tid. När det gäller utskotten så har det t.ex. aldrig tidigare funnits så många kvinnliga beslutsfattare detta område som det gör just nu.

Avslutningsvis vill jag knyta an till den paradox som helt kortfattat målades inledningsvis: att kvinnorepresentationen under

upp några år varit stark samtidigt som vi upplevt nedskärningar på många de områden berör de kvinnliga medborgarnas vardag

av som

mest. Det ter sig omöjligt att svara på frågan om de senaste som årens välfárdspolitik sett annorlunda ut kvinnorna varit fler i

om finans-, skatte- eller näringsutskottet eller om det varit en kvinna

innehaft fmansministerposten. Vad vi vet är dock att det finns som ett generellt mönster att kvinnliga politiker prioriterar t.ex. so-

av

cialpolitik, familjepolitik och omsorgsfrågor högre än vad manliga

politiker gör Hedlund, 1996; Oskarson Wängnerud, 1995; 1996.

Utan att dra denna diskussion allt för långt vill jag ändå påstå att det i dag än någonsin framstår som angeläget att seriöst

mer ställa frågan huruvida jämnare könsfördelning de områden

en där den ekonomiska politiken utfonnas är en förutsättning för en framtida långtgående jämställdhet. Det råder inte något tvivel

mer

att finansutskottet är ett de mest betydelsefulla utskotten om av riksdagen. undersökning hösten 1994 ombads ledamöterna be-

I en döma vilka utskott har störst status/prestige: finans kom

som

både bland kvinnor och män. Det uttryck för fifrämst är ett

Data från riksdagsundersökningcn 1994, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. I det här sammanhanget kan också nämnas att ár 1992 publicerades internationell undersökning där ett antal experter 355 statsvetare

en runt i världen ombads att bedöma vilka regeringsdepartement som var de vik-

om

Lena Wängnerud

nansutskottets makt, ett annat uttryck är att såväl centerpartiet som moderaterna har sina gruppledare placerade där.

De förändringar som ägt i riksdagens budgetprocess under

rum senare år har stärkt utskottets ställning: förenklat kan säga att

man tidigare så rättades statsutgiftema efter den verksamhet riks-

som dagens ledamöter föreslog, idag sätter Finansutskottet ett utgifistak och för de olika fackutskotten att hålla sig till

anger ramar Mattson 1997. De övriga utskotten har ännu tydligare än tidigare tilldelats rollen att stå för fördelning statens tillgäng-

av en av liga resurser. En fortsatt underrepresentation kvinnor på eko-

av nomins kämområden där riktlinjerna dras ter sig därför

- upp -

märklig ur ett jämställdhetsperspektiv.

Jag skulle vilja sluta denna genomgång med att säga att oavsett vad som ligger bakom den obalans funnits mellan könen under

som tidigare år så kan partierna, om de vill, verka för att bryta det mönster som påvisats det finns redan nu tillräckligt många kvin-

nor med engagemang för ekonomisk politik för att kunna göra

en

aktiv satsning på jämställdhet inom detta område.

Litteraturförteckning

Ahlbäck, Shirin 1997 "Politikennakt eller tjänstemannavälde" Riksdagen på

nära håll, Stockholm: SNS Förlag. Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport SOU 1990:44

Stockholm: Allmänna förlaget. Esaiasson, Peter Holmberg, Sören 1993 Power the Swedish Parliament,

Scandinavian Political Studies V01. 16 No. s. 227-250.

- Gilljam, Mikael Holmberg, Sören 1995 Väljarnas val. Stockholm: Norstedts

juridik. l-laavio-Mannila, Elina m.fl. 1983 Det uflardige demokratier. Kvinner i nordisk

politikk. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. Hagevi, Magnus 1997 Med tiden gör riksdagsledamöterna karriär, Riksdagen

på nära håll, Stockholm: SNS Förlag. Hedlund, Gun 1996 "Det handlar om prioriteringar". Kvinnors villkor och

intressen i lokal politik Örebro: Örebro Studies 14.

Laver, Micahel Hunt, W. Ben 1992 Policy and party competition. London:

Routledge. Mattson, Ingvar 1997 Reformerad budgetbcredning, Riksdagen på nära håll,

Stockholm: SNS Förlag.

tigaste i en rad olika länder. För Sveriges del rankades finansdepartementet först, följt av utrikesdepartementet Laver och Hunt 1992. 2°Från och med 1997 följer riksdagsbudgeten kalenderår. Samtidigt med denna förändring infördes den så kallade rambeslutsmodellen i budgetberedningen.

manligt maktområde

Oskarson, Maria Wängnerud, Lena 1995 Kvinnor som väljare och valda. Om

betydelsen av kön i svensk politik Lund: Studentlitteratur. Oskarson, Maria Wängnerud, Lena 1996 Vem representerar kvinn0ma,

Vetenskapen om politik. Festskrift till professor emeritus Jörgen Wester-

ståhl, Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen. Rätt att rösta 1919-1994. Såfick kvinnor politiskt inflytande 1994

Stockholm: Riksdagen. Sannerstedt, Anders 1992 Förhandlingar i riksdagen. Lund: Lund University

Press. Sveriges grundlagar och riksdagsordningen 1995 Stockholm: Riksdagen. Wängnerud, Lena 1996 Intressen kontra stereotyper. Varför finns det

kvinnliga och manliga politikområden i riksdagen, Statsvetenskaplig tidskrift, arg 99 nr s.129—l49.

Wängnerud, Lena 1997 Varannan damernas i riksdagens utskott, Riksdagen

på nära håll, Stockholm: SNS Förlag.

Gun Hedlund

Kön, makt, organisation

och ekonomi i svenska kommuner.

GUN HEDLUND

Inledning

I början av 1980-talet skedde det verkliga genombrottet för kvinnors politiska representation i svensk kommunalpolitik med i genomsnitt 29 procent kvinnliga fullmäktigeledamöter. En långsam ökning skedde fram till och med valperioden 1992-1994 med 34 procent kvinnliga fullmäktigeledamöter för att efter valet 1994 öka till den, sett ur internationellt perspektiv, höga siffran 41 pro-

Även i kommunstyrelsema har kvinnornas andel ökat cent. markant under 1990-talet, från 14 1992 till 32 1995.

procent procent Parallellt med denna utveckling har stora förändringar skett i landets kommuner, både på idéplanet och i praktiken, vad gäller politikerroll samt politisk och forvaltningsmässig organisation. Målstyming, resultatenheter, kundorientering, beställar-utförarmodeller, bolagisering och ledarskapsñlosofi är några ingredienser i

ny dessa förändringar. Ett inslag i denna trend är synen politik som affärsmannaskap, eller entreprenörskap, där politikern i sin roll styrelseledamot eller VD förväntas ha förmåga att göra

som goda affärer och fatta beslut på ekonomisk-rationella grunder Blomquist, 1996:91. Utvecklingen har gått snabbt, många forskare talar om en modevåg Jacobsson, red., 1994 som svept fram över landets kommuner under senare hälften av 1980-talet och 1990-talets början. En relativt omfattande forskning har gjorts på området, främst av statsvetare och företagsekonomer. Denna forskning har emellertid, med få undantag se bl.a. Sahlin-Andersson, 1994, utelämnat frågan hur könsmaktstrukturen påverkats eller om den varit en del av dessa förändringar. I den allmänna debatten

den svenska välfärdstatens förändring, nedskärningar ofom av

I IKommunalt förtroendevalda 1995. Del Fördelning på nämnder, andel kvinnor, ålder. parti mm. publicerad av Svenska Kommunförbundet görs en noggrann genomgång av kvinnorepresentationen i landets kommuner. Siffrorna gäller 1januari 1995. Angående kommunstyrelser se även Eklund 1996.

Kön, makt isvenska kommuner

fentlig service och ekonomiska försämringar för olika medborgarär det ofta rikspolitiken stått i centrum. Vid en närgrupper som granskning välfärdstatens utformning och utseende slås mare av den norska forskaren Siri Nörve 1990:29, att det man av, menar välfärdskommunen vi brukare möter. Även andra forskare är som har menat att den kommunala nivån är viktig att uppmärksamma sett utifrån ett kvinnointressperspektiv. Där finns ett lokalt utför beslut i hög grad påverkar kvinnors livsvillkor i rymme som frågor rör exempelvis barnomsorg, äldreomsorg, allmänna som kommunikationer och bostadsplanering. Hedlund, 1966:28; Sink-

konen, 1983:119. Den övergripande fråga ställs i detta kapitel avser förhålsom landet mellan de båda ovannämnda forändringsprocesserna i kom-

under 1980- och 1990-talen. Har de kvinnliga politikerna munerna

ökat sin makt över de kommunalpolitiska frågorna i enlighet med

sin höjda andel i de beslutande organen Har de utökat sina intres-

seområden d.v.s. har könssegregeringen inom politiken minskat Vilken betydelse någon har kön i den organisatoriska och — om ideologiska omvandlingen i kommunerna Har de kvinnliga politi-

kerna kunnat föra vidare sitt intresse att representera den konav kreta verkligheten de själva uppskattade i min undersökning som

från l980-talet2

I min studie framkom hur de politiskt aktiva kvinnorna ofta re-

sonerade utifrån ett gemensamt synsätt oberoende av partitillhör- De uttryckte ett stort intresse for sociala frågor även om de

ighet.

olika konkreta förslagen inom olika sakfrågor, t.ex. barnomsorg, starkt partipolitiserade. De gemensamma dragen kom till utvar tryck isjälva sättet att omkring människors behov och resonera har inom nordisk kvinnoforskning kommit att betecknats som uttryck för specifik rationalitetsform. Det är därför intresse en av väcka frågan detta sätt att fortfarande har en plats att om resonera i kommunalpolitisk verksamhet blivit vad vissa forskare en som kallar företagiserad Jansson Forsell, 1995. allt mer I detta kapitel kommer jag att redovisa mindre undersökning en gjorts itre svenska kommuner hösten 1966. Resultaten ska som inte betraktas täckande eller generella utan inblick i hur som ger en variationer finns vad gäller kön, kommunalpolitik och stora som

2 I min avhandling "Det handlar prioriteringar". Kvinnors villkor i lokal om politik 1996 redovisas undersökning bland kommunalpolitiskt aktiva kvinen och man i svensk kommun. Kvinnorna ansåg att deras särskilda bidrag till nor en politiken att de hade kvinnospeciñka erfarenheter ur vardagslivet som var var viktiga i de politiska diskussionerna.

Gun Hedlund

organisationsförändringar. Denna undersökning förstudie till

är en ett större projekt som planeras under temat Kön, makt och politisk organisation i förändring.

Jag ska inledningsvis belysa tidigare organisationsförändringar i

de svenska kommunerna med avseende på vilka värden, demosom krati eller effektivitet, dessa avsedda att förändra. Med andra var 0rd: vad ansågs då vara problemet i kommunernas verksamhet Återblicken går tillbaka till 1960-talet då kvinnorna så sakta började ta sig i politiken. Utifrån forskning gjorts förden som om ändringarna i kommunerna under 1980- och 1990-talen kommer jag att urskilja vilka mål och värden som sedan blev aktuella. Vad var nu problemet Hur såg position ut inför dessa för-

kvinnornas

ändringar

Kapitlets huvuddel behandlar tre mycket olika kommuner där frågan om förhållandet mellan kön, makt, organisation och ekonomi ställs i fokus. De tre kommunerna är Örebro, Katrineholm och Gnosjö. Örebro den representerar kvinnovänliga reformoch servicekommunen med långvarig tradition hög kvinnoen av representation både i fullmäktige, kommunstyrelse, nämnder och bland kommunalråden Eklund 1996; Hedlund 1996. Majoritetsförhållandena i Örebro har skiftat från slutet 1970-talet. av Katrineholm är en kommun i omvandling vad gäller könsförhållandet i politiken. Industristaden med stora internationella industriföretag och en stabil manligt dominerad socialdemokrati, Rörelsen, har framstått kommun med stark patriarkal struktur Drugsom en en ge Svallfors, 1991. l början l990-talet gjorde emellertid av kvinnorna entré på ledande politiska positioner och Drugge och Svallfors förutser utifrån intervjudata i sin Katrineholms-studie att denna förändring potential typ konflikter rymmer en av en ny av 1991:38f. Gnosjö, småföretagarkommunen, kan beskrivas som den minst kvinnovänliga kommunen de tre utifrån av en rangordning där olika struktur-variabler vägts Eklund, 1996. Kvinnorepresentationen är jämförelsevis låg, och har så varit sedan början 1980-talet.3 De politiska majoritetsförhållandena av är liksom i Katrineholm stabila. I Gnosjö är det däremot de borgerliga partierna dominerar och det socialdemokratiska partiet är i som ständig opposition.

3 Kvinnorepresentationen i landets fullmäktigeförsamlingar varierar mellan 22 procent och 53 procent. Riksgenomsnittet låg i januari 1995 på drygt 41 procent och Gnosjö hade 32 procent. Källa: se not

Kön, makt isvenska kommuner

2 Tidigare organisationsförändringar

i svenska kommuner

Diskussioner den kommunala organisationen med åtföljande om krav på förändringar är ingenting nytt som plötsligt dök upp under l980-talet. Hur den lokala demokratin bör fungera, vad som är tjänstemännens och politikernas uppgifter, partiernas roll som kanal mellan väljare och folkvalda är frågor diskuterats i flera som decennier. Redan 1952 genomfördes en omdebatterad reform som berörde landskommunema, den s.k. storkommunreformen innebar att mindre enheter fördes i kommunsammanslagningar. samman Framväxten social- och skolpolitik nödvändiggjorde beav en ny folkningsenheter med ett tillräckligt stort befolknings- och skatteunderlag. Under perioden 1962-1974 var det dags för den andra kommunindelningsreformen då även städerna berördes. En enhetlig beteckning infördes: kommun. Antalet förtroendeuppdrag minskade drastiskt från ungefär 200 000 1951 till ca 50 000 1974. Under hälften 1970-talet skedde dock viss ökning antalet senare av en av förtroendevalda både spridning uppdragen och en utgenom en av ökning antalet uppdrag Gustavsson, 1984:34 och 42D. De värav den kom att dominera under denna reformperiod var eflektivi— som tet, rättvis fördelning och rättsäkerhet. Den ekonomiskt bärkrafticentralstyrda kommunen med professionella tjänstemän och ga, obligatoriska fullmäktige utgjorde viktiga inslag i en modernisering. Även demokratiaspekten betonades via den gemensamma valdagen för kommunal- och riksdagsval. Det betraktades som en

betydelsefull reform för att få livaktig partipolitisering av kom-

en munalpolitiken, i de gamla småkommunema hade partipolitik varit ovanligt Gustavsson, ibid; Strandberg, l995zl20ff. För kvinnornas del blev effekten att andelen kvinnor blev lägre när antalet uppdrag minskade vilket har tolkats som att männen hävdade sig bättre än kvinnorna i den hårdnande konkurrensen om posterna eftersom de hade större erfarenhet av tidigare uppdrag Gustafsson, 1969:113. En annorlunda tolkning innebär att det kvinnornas uppdragskoncentration till de sociala områdena var förklarar nedgången eftersom det var just dessa nämnder som som ofta omorganiserades Wallin m.fl., 1981:149ff. Förändringarna kommunernas beslutsorganisation var emelav lertid inte till ända efter den andra kommunindelningsreformen. I debatten föregick denna diskuterades också frågan om decentsom ralisering. Reaktionerna gentemot den anonyma förvaltningen och politiker med bristande väljarkontakter i storkommunerna bidrog till den decentraliseringsvåg började göra sig märkbar under som

Gun Hedlund

1970-talet. Den sektorsindelade förvaltningen och nämndorganisationen utsattes för kritik och decentralisering och been av ansvar fogenheter ansågs befrämja ett effektivare resursutnyttjande och en lokal anpassning av verksamheten. Samtidigt uttrycktes på nytt förhoppningar om en vitalisering av partiernas kontakter med väljarna. De värden som nu betonades till att börja med vikten var av en fördjupad demokrati. Efter en tid tenderade demokratiargumenten att försvinna alltmer och istället ersättas effektivetsarguav

ment där decentralisering utgjorde ett viktigt inslag i ökad

en central ekonomisk styrning Gustavsson, 1984; Häggroth m.fl., 1984; Montin, 1993. År 1979 antog den borgerliga regeringen lagen lokala om organ som gav kommunerna möjligheter att inrätta institutionsstyrelser, distriktsnämnder eller kommundelsråd / nämnder Amnå m.fl., 1985:9—45; Gustafsson 1984:204—207. Under 1980-talet påbörjades en rad olika försök med decentraliserat beslutsfattande i olika svenska kommuner. Vissa tecken på ökande nyrekrytering en av kvinnor i kommundelsnämndema tyckte sig Kolam i mitten se av 1980-talet 1987:172 och hon menade att sikt kan en ny grupp av yngre politiker förväntas bli aktiva och däribland fler kvinnor än tidigare. Hennes antagande får ett visst stöd i två senare studier från kommundelsnämndsrefonnema i Uppsala och Göteborg där kvinnorepresentationen relativt hög 41 respektive var 43,4 procent Montin,1990; Nilsson, 1993. De problem som var aktuella rörde således demokratifrågor, förvaltningens effektivtet samt politikens legitimitet gentemot medborgarna. Politikernas svårigheter att styra alltmer professionaen liserad förvaltning samt kommunernas finansieringsproblem har varit andra faktorer som utgjort drivkrafter bakom ideologiska eller reella förändringar. Ett experimenterande med ständigt nya lösningar av den kommunala organisationen bör således betraktas i ljuset av reella, existerande problem som funnits i de svenska kommunerna. I följande avsnitt är det politikens styrningsfunktioner och förhållandet mellan förtroendevalda och förvaltning ställs som i fokus. Av särskilt intresse är vilket sätt det 1980-talets sena och 1990-talets förändringar kan betraktas utifrån ett könsperspektiv. Innan jag går på dessa förändringar ska jag beskriva hur kvinnornas positioner såg ut i politiken.

Kön, makt isvenska kommuner

3 Kvinnornas position inför det begynnande trendskiftet

I min studie kvinnliga kommunalpolitiker i början 1980-talet av av framkommer att kvinnornas personliga och politiska bakgrund skiljde sig från männens genom den starkare inriktningen mot omsorg, både vad gällde arbetsfördelningen i hemmet, yrkesarbete, politiska uppdrag, intresseområden och värderingar politik Hedlund, om 1996. Ett genomgripande mönster den svaga anknytningen var till ekonomi, ansvaret för de ekonomiska frågorna var en manlig domän. Kvinnornas inriktning mot sociala- eller omsorgsfrågor har vissa forskare betecknats ett exempel marginalisering av som eller stereotypisering där de hänvisats till och lästs fast vid vissa områden. Andra forskare har hävdat att kvinnliga politikers positioner inom dessa områden varit ett strategiskt självval eftersom välfärdspolitikens utformning både på nationell och lokal nivå har avgörande betydelse for kvinnors konkreta livsvillkor. I flera en undersökningar både kommunal- och rikspolitik framkommer av självval där de kvinnliga politikerna i på sin ett mönster av synen representationsroll, vad är kvinnors intressen eller bidrag till som politiken, definierade omsorgsfrågor som centrala Hedlund, 1996; Bergqvist, 1994; Skeije, 1992; Oskarsson Wängnerud, 1995. uppenbart kvinnornas intresse for och koncentration till Det är att dessa områden också är nära förknippat med deras yrkesmässiga kompetens, kvinnliga ekonomer och tekniker är helt enkelt mycket ovanliga bland våra förtroendevalda Berqvist, 1994:192; Hedlund, 1996:54. Frågan tycks däremot inte så enkel som att vara det antingen handlar genusssystemets segregering av könen om Hirdman, 1990:95 eller ett strategiskt val från kvinnornas sida Bergqvist, ibid; Skeije, 1992, också Wängneruds kapitel i denna se bok. Som jag nämnde inledningsvis innebar de kvinnliga politikernas inlägg i de politiska diskussionerna i min 1980-tals studie inte bara de förde fram frågor utan också att de hade ett särskilt föratt nya hållningssätt till de problem diskuterades. Det kom till uttryck som i själva sättet att och argumentera omkring människors resonera behov. De specifika former for rationellt handlande utvecklats som bland kvinnor och män är baserade den könspräglade arbetsdelningen i samhället, menar Ve 1989;l994. Begreppsparen omsorgsrationalitet och teknisk-ekonomiskt begränsad rationalitet fångar de sociala konstruktioner kan analyseras för att upp som framhäva de olika tankemönster existerar i kvinnornas och som

Gun Hedlund

männens världar". Genom att använda begreppet rationalitet av-

visas de tolkningar kvinnors värderingar eller handlingar

av som antyder att kvinnor är känslosamma eller irrationella. Det är tvärtom kombinationen identifikation med mänskliga och

av behov

förnuft utgör kärnan i denna rationalitetsform. kan

som Självklart

män ge uttryck för ett omsorgsrationellt tänkande och handlande likväl som kvinnor kan teknisk-ekonomiskt rationella. Den vara faktiska könsarbetsdelningen är emellertid sådan inom det att arbetsområde i både yrkesliv och hem handhar som omsorg om människor är kvinnor i majoritet och vad gäller teknik och ekonomi är det i allmänhet ett manligt område.

Ett centralt element i den kvinnodominerade omsorgsrationali-

teten är att mänskliga behov och relationer definieras inte som medel i instrumentella perspektiv. Om vissa kommuners organisa-

tionsförändringar präglas av vad forskarna kallar företagise-

en ring är frågan vad som händer med rationalitetsform inte en som accepterar att standardiserade normer utgör mått på mänskliga behov. Den teknisk-ekonomiskt begränsade rationaliteten å andra är sidan begränsad just att den är avgränsad i tid och till genom rum skillnad mot ett helhetstänkande tar hänsyn också till baksom grund och omgivning. Starka tendenser till objektifiering männiav skor liksom instrumentalisering känslor är andra inslag. Effektiav vitet, maximal ekonomisk utdelning, kontroll och effektiv administration är olika delmål och värden är centrala inom denna som rationalitetsform Gunnarsson, 1994.

se

Intervju- och observationsresultaten från min tidigare undersökning visar att de kvinnliga politikernas i engagemang omsorgs-

frågor var Villkorlig, männens tolkningsföreträde avgjorde när och

om denna kompetens kom till sin rätt. Särskilt probematiskt blev

mötet mellan de olika rationalitetsformema, att föra kvinnospecifika erfarenheter i sammanhang där de inte hörde hemma

utlöste motreaktioner i form olika härskartekniker. I andra av

sammanhang, t.ex. i kommundelsnämndema, kvinnornas kom-

var petens välkommen och viktig för männen och nämndens arbete.

De kvinnliga ledamötemas erfarenhet vardagslivet i närområdet av utgjorde en värdefull källa till kunskap Hedlund, 1996.

Utifrån svenska kommunförbundets data kvinnliga politiom kers positioner i svenska kommuner i början 1980-talet och av Norells 1989 undersökning de kommunala administratörerna av kan vi dra slutsatsen att det fanns ett område kvinnorna hade som ett relativt litet inflytande på ekonomin. Att kvinnor i ledande -

politiska positioner hade ett ord med i laget i prioriteringsdiskus-

sioner innebar inte nödvändigvis att de hade ett reellt inflytande på

Kön, makt isvenska kommuner

de diskussioner som rörde budgetteknik och ekonomiska styrsystem. Arbetsmängden är tung för ett kommunalråd eller en nämndordförande och arbetsfördelning mellan olika ledamöter är nöd-

en vändig Hedlund, 1996:224; Wallin m.fl., 19812276.

4 Starka kommunala nämnder

och änstemannavälde

Den kommunala beslutsorganisationen i början 1980-talet bygg-

av de i allmänhet på en tydlig sektorsindelning där nämndpolitiker och tjänstemän engerade sig i frågor som rörde det egna ansvarsområdet i Skolstyrelsen, fritidsnämnden eller hälsovårdsnämnden. Starka nämndpolitiker och chefstjänstemän kunde agera hårt för sitt område och detta väckte frågan om nämndpolitik var på

väg att ersätta partipolitiken. Wallin m.fl., 1981. Fullmäktiges

roll högsta beslutande upplevdes förtroendevalda i

som organ av kommuner med stabila majoritesförhållanden ett spel för

som galleriema. Den reella makten låg hos kommunstyrelse, nämnder och chefstjänstemän. När ärendena väl nådde fullmäktiges bord var samråd, kompromisser eller kohandel redan avklarade i andra sammanhang. Enligt Gustavsson 1984:151 var 1980-talets nämndorganisation i Sverige internationellt sett unik med sin bredd och omfattning och med de befogenheter som lagts på den. Nämndema

några de mest bärande inslagen i den kommunala självstyrelvar av

I min studie kvinnornas roll i lokal politik framkommer sen. av hur kvinnliga nämndpolitiker ansåg sig ha viktig roll som repre-

en sentanter för ett verklighetsnära perspektiv. Via sina erfarenheter från både arbetslivet och familjesfären ansåg de sig ha värdefulla

kunskaper barns, ungdomars, handikappades och äldres behov

om

manliga tjänstemän och politiker ofta saknade Hedlund, som 1996. Nämnduppdraget uppfattades dessutom som en läroprocess i hur den kommunala verksamheten fungerade och det var vanligt med ovilja att acceptera en hierarkisk ordning där man som en-

en skild ledamot överlämnade ansvaret till tjänstemän och presidium och fattade beslut utan att förstå dess innebörd a.a. s. 226. Det ideal förespeglade dessa ledamöter var nära förknippat med

som den deltagardemokratiska doktrinen där demokrati inte bara är en fråga snabba, strategiska beslut utan även lärande och ut-

om om veckling Montin Olsson, l994:90f; Premfors, 1994:26f.

En alltmer professionaliserad förvaltning innebar emellertid up-

penbara svårigheter för politikerna att genomföra en politisk styr-

ning verksamheten Norell, 1989:48. Uttryck som tjänste-

av mannavälde blev vanliga i början av 1980-talet och vissa forskare

Gun Hedlund

menade att de förtroendevaldas roll reducerats till defenatt vara

siva granskare av ärenden där tjänstemännen hade ett stort infly-

tande på förslagens innehåll Brunsson Jönsson, 1979. Den tidigare tilltron till tjänstemännen positiv faktor i uppbyggsom en naden av den offentliga verksamheten där rättsäkerhet och effektivitet var viktiga inslag började ge vika för ett synsätt där förvaltningens roll behövde begränsas eller balanseras Norell, 1989:48. Heltidsanställda kommunalråd och oppositionsråd på hel- eller del-

tid blev allt vanligare och gränsdragningen mellan politik och for-

valtning var en omdebatterad fråga. Starka, engagerade presidieledamöter i nämnderna kunde inta rollen som förkämpar för sina verksamheter i kommunens budgetprocess där kommunledningens roll väktare för att försom hindra krav på ökade anslag innebar ett komplicerat spel i den kommunala budgetprocessen Rombach, 1986:29ff. Viktiga allie-

rade för nämndpolitikema sektorstjänstemännen i kraft

var som av sina kunskaper på området kunde argumentera för verksamhetens behov. Rambudgetering blev ett viktigt medel för att förändra denna budgetprocess till en starkare central styrning från kom-

munledningens sida. Nämnder och förvaltningar fick ett för

ansvar att själva prioritera inom de givna ramarna Petersson Söderlind, 1992:200. En tredjedel av socialnämndema hade under första hälften av 1980-talet kvinnor som ordförande och det är troligt att dessa ledamöter intog aktiv roll i utbyggnaden den komen av munala bamomsorgen. I studier kommunal servicevariation av framkommer att i kommuner med hög kvinnorepresentation var

barnomsorgen mer utbyggd Johansson, 1983; Stjemquist Mag-

1988. I ett fallstudier från Örebro kommun framnusson, par kommer hur ledande kvinnliga politiker bildade allianser med både kvinnliga och manliga tjänstemän i en gemensam på hur samsyn både formerna och innehållet i politiken kunde förändras Hedlund, 1996, s. 45, s. 289; Schéele 1985:224ff. von Diskussionen vikten att begränsa "tjänstemannaväldet om av kan således betraktas ett könsperspektiv. Den tidigare omnämnur da relativt sett höga kvinnorepresentationen i den svenska kommunalpolitiken bör betraktas i ljuset av att toppadministratörema i svenska kommuner var i huvudsak män Norell, 1989:149. I de större kommunerna var kvinnoandelen bland chefer i förvaltningen särskilt låg, sex procent. De kvinnliga politikernas starka engagemang i social- och omsorgspolitik dokumenterats både i stusom dier av kommunalpolitik och rikspolitik Hedlund, 1966; Oskarsson Wängnerud, 1995 var starkt avhängigt av de synsätt som rådde inom förvaltningsledningen. I sin studie de kommunala adav

Kön, makt isvenska kommuner

ministratörerna finner Norell 1989:227 att det rådde uppenbara subkulturer bland tjänstemännen, tydligast var detta för tekniker och socialsocionomer. Mest positiv till en fortsatt utbyggnad av offentlig verksamhet var tjänstemän på olika nivåer inom områden social- kultur- och fritidssektom. Dessa yrkesgrupper som även

kvinnodominerade mer inriktade direkt service till medvar var borgarna än övriga a.a. 202f. Väsentligt är att påpeka

grupper s. att även manliga tjänstemän inom biblioteksväsendet, bamomsor-

och socialtjänst omfattades av detta synsätt. gen

Med de två begreppen omsorgsrationalitet och teknisk-ekonomiskt begränsad rationalitet grund är det troligt att de två ra-

som tionalitetsformema existerade sida vid sida både inom politik och

förvaltning. Det omsorgsrationella perspektivet omfattades i stor

utsträckning kvinnor på förtroendevalda poster och lägre nivåer

av inom förvaltningen med vissa manliga allierade högre ni-

men våer bland tjänstemän och politiker. Det teknisk-ekonomiskt begränsade perspektivet omfattades huvudsakligen av män på förtroendevalda poster och inom delar av förvaltningen på olika nivåer.

INorells studie framkommer emellertid ett pyrande missnöje bland vissa tjänstemän. Förvaltningssocionomer och tekniskt utbildade tjänstemän trots ett högre löneläge än de kvinnodomine-

var, rade yrkesgruppema, missnöjda med sina ekonomiska förmåner.

Detta missnöje tycktes dels bottna i jämförelse med andra tjäns-

en temän inom förvaltningen och dels i jämförelse med privat sek-

en tor. a.a. 242ff. Vad gällde faktisk påverkan på verksamhetens

s. innehåll tycktes männen däremot ha större möjligheter än de

kvinnliga tjänstemännen.

Inom kvinnoforskningen har begreppet könskodning visat sig användbart i analyser variationer och förändringar vad som

av av

betecknas manligt respektive kvinnligt i yrkes- och famil-

som jeliv Sundin, 1992:1220. Ett yrke som inledningsvis betecknas

könsneutralt får snabbt könsprägling att associeras som en genom med ett kön. På så sätt blir vissa yrken, branscher och arbeten betraktade typiskt kvinnliga eller manliga. Denna könskod-

som ningsprocess utspelar sig inte alltid lugnt och stilla, historien är full

exempel på öppna konflikter vilket kön som ska ha föreav om träde till ett visst område Sommestad, 1992; Wikander, 1988. Sådan konflikter uppträder särskilt i historiska sammanhang som utmärks påtagliga förändringar t.ex. teknologi eller krig. Ut-

av ny veckligen den kommunala expansionen i slutet 1970-talet

av av och början 1980-talet skulle kunna ett dynamiskt köns-

av ses ur kodningsperspektiv. De sektorskillnader fanns kan beskrivas i

som

det specifika utvecklingsskede de befann sig i

termer av som

Gun Hedlund

Norell, 1989:204. De tekniska förvaltningarna hade byggts

upp under senare delen 1960-talet i samband med implementeringen

av

av det s.k. miljonprogrammet för bostadsbyggande. Underhåll

av byggnader och bostadsområden var nu nästa steg. Dessa förvaltningar befann sig i ett skede status liksom skolsektom med

av quo den utbyggda grundskolan och ett relativt konstant antal skolbarn. Den sociala sektorn: barnomsorg och äldresomsorg liksom kulturoch fritidsaktiviteter prioriterades däremot kraftigt under 1970talet. Ett helt nytt synsätt hade börjat etableras kan beskrivas

som som omsorgsrättigheter Nörve, 1990. Kvinnors utträde på

arbetsmarknaden och politiska krav på att att den tidigare individuella och familjebaserade också måste samhälls-

omsorgen vara en angelägenhet innebar en historiskt sett helt fas. Att den kom-

ny munala omsorgen kom att betraktas ett särskilt kvinnointres-

som se av kvinnliga politiker berodde på det faktum att detta

ansvarsområde fortfarande var kvinnornas, trots aktuell debatt köns-

om roller och jämställdhet. Konsekvenserna förändringar eller för-

av sämringar inom den offentliga omsorgen skulle i första hand påverka kvinnors liv Hedlund 1996.

Den fortsatta förändringsprocessen kan också analyseras ett

ur könsperspektiv där skilda könspräglade rationalitetsformer och

kodningsprocesser bryts mot varandra. De kraftfulla förändringar

som började svepa fram i många landets kommuner i mitten

av av 1980-talet och särskilt rörde organisationsmodeller och

som nya styrsystem var starkt präglade teknisk-ekonomisk begränsad

av en rationalitet. Hela den organisatoriska systemskiftesvågen kan på sätt och vis sägas ha varit manligt könspräglad, och det i dubbel bemärkelse. De värden som här lyftes fram måttstockar för

som verksamheten även för de sociala områdena könskodade

- - var enligt den teknisk-ekonomiskt begränsade rationaliteten och inte enligt den omsorgsrationella. Dessutom är det samhällsområde

som på skilda sätt fungerade inspirationskälla, näringslivet,

som en en domän som utan överdrifter kan betecknas både manligt

som könskodat och starkt mansdominerat.

5 Trendskiftet

I början av 1980-talet stod många svenska kommuner inför

en framtid med stagnerande ekonomi, någon kris det ännu inte

var tal om men 1960- och 1970-talens starka kommunala expansion tycktes vara till ända Bokenstam, 1991; Rombach, 1986. Denna utveckling var i sin tur kopplad till en kraftfull ideologisk, borgerlig offensiv med krav på stopp för den ohämmade tillväxten of-

av

Kön, makt isvenska kommuner

fentlig sektor och ideologiska förändringar inom socialdemokratins ledande skikt Acker, 1992; Petersson Söderlind, 1992. Forskning om den offentliga sektorns expansion i hela västvärlden blev ett växande område med stora variationer i teorier och förklaringar Bokenstrand, 1991. Ofta hade denna forskning en detenninistisk inriktning och bilden av en ständigt växande byråkrati och svällande välfärdskonsumtion började spridas. Bland forskare inom ekonomi var olikheter i teorier och tolkningar påfallande och kritik riktades mot bristen på logik i de slutsatser som drogs om den obevekliga expansionen av välfärdsstaten Wildavsky, 1985 s. 232.

En av de få ekonomer som analyserade de svenska samhällsförhållandena och den ekonomiska politiken utifrån ett könsperspektiv var Elisabeth Sundin l988:60-80. I en undersökning av statsbudgetens faktiska fördelning på olika områden i mitten av 1980talet fann hon att bland verksamheter som kan betecknas som könsneutrala fick de områden där män dominerade i lönearbete, utbildning och arbetslöshet större anslag än de områden som dominerades kvinnor.‘ Hon fann de offentliga transfereringama rik-

av att tade till kvinnor som grupp inte var så stora som vissa debattörer hävdade. hennes reflektioner inför 1980-talets ifrågasättan-

En av de av den offentliga sektorn storlek och samhällsekonomiska nytta är att denna debatt kan ses som manssamhällets reaktion på en kvinnlig frammarsch som upplevs som alltför stark och/eller att alliansen mellan välfärdsstaten och kvinnona blivit alltför stark l988:77.

Inom forskningen om nedskärningar i offentlig sektor, 99cut back management hävdas att reaktionerna finansiell stress varierar beroende på olika perioder av processen med sviktande

och nedåtgående ekonomiskt handlingsutrymme Beck-Jörgensen

1981. Under den första perioden skjuts utgifterna framtiden medan organisationen förväntar sig att de goda tiderna ska återvända i framtiden. Under den andra fasen inträder management fasen och då introduceras nyheter vad gäller ledarskap, budgettekniker och organisationsstruktur som metoder för sparande. Den

tredje fasen är strategisk och inkluderar verkliga nedskärningar

inom olika områden. Värt att uppmärksamma är att Bokenstrand 1991 finner i en ingående analys av politik, ekonomi och organisationsförändringar i svenska kommuner 1986 att de kommuner

4 Med könsneutrala verksamheter här de utgifter i statens budget inte

avses som uttryckligen är prioriterade till kvinnor eller män. De departement som granskas är social-, utbildnings-, jordbruks-, arbetsmarknads- och industridepartementen Sundin, l988:58f.

Gun Hedlund

som var mest innovationsbenägna inte var utsatta för finansiell

stress. Olika organisationsförändringar, decentraliseringsreformer och effektivetsbefrämjande förändringar hade inget samband med

kommunens ekonomiska situation eller politiska majoritetsförhållanden. De kommuner där förändringsvilligheten störst

var som var större, starkt urbaniserade kommuner med en väl utbyggd kommunal förvaltning. Resultaten indikerar att det är den specifika kulturen i den lokala organisationsmiljön såväl personalens

som sammansättning som avgör vilka kommuner som varit mest alerta med att anamma de nya idéerna 1991:74.

Management-fasen som beskrivs av Beck-Jörgensen tycktes alltså inte uppstå som en direkt reaktion på ekonomiska svårigheter i kommunerna. Den kan istället ses som en förberedelse inför framtiden i en tid när den offentliga sektorns storlek ifrågsattes och behovet av effektivitet skulle skärpas i framtiden. Den kan också tolkas i termer Sundins hypotes ett könsmaktskifte i

av som vissa svenska kommuner där en manlig, näringslivsinspirerad könskodning av verksamheten omvandlade kommunens ansvar för att tillgodose omsorgsrättigheter, till en teknisk-ekonomiskt rationell produktion av service.

6 Trender och drivkrafter

Från mitten av 1980-talet förändrades den kritiska bilden

av tjänstemannaväldet till en tilltro till förvaltningens förmåga att handha personalfrågor och ekonomiskt New Public Mana-

ansvar. gement NPM är beteckningen på en filosofi om styrning och ledning av offentlig verksamhet som fick ett stort genombrott

under l980-talet i flera västländer Montin, 1996:l2ff. Även

om New Public Management inte kan sägas utgöra enhetlig filosofi kan den sammanfattas med ett antal övergripande kännetecken. En sådan lista redovisas i Montins forskningsöversikt över kommunala

fömyelseproblem 1996. En generell nedtoning av samhällsplanering och sociala refor-

-

mer till förmån för offentliga kostnadsminskningar och minskad statlig styrning av ekonomin.

En förskjutning från politikpolicy till ledarskap manage- -

ment. Exempel på detta inslag är förflyttning av prioriteringsbeslut från politiker till tjänstemän samt minskningen

av

antalet nämnder och förtroendevalda.

En förändring från aggregering till disaggregering av offentliga

-

organisationer innebär ett ökat lokalt ekonomiskt ansvar, re-

sultatenheter och konkurrens.

Kön, makt isvenska kommuner

En förskjutning från processkontroll till efterkontroll innebär att regelstyrning enligt den traditionella byråkratiska modellen ersätts med olika former av efterkontroll resultatanalys, utvärdering mm. En åtskillnad görs mellan beställning av offentlig verksamhet till produktion av densamma. Exempel på detta kännetecken är bolagisering, entreprenad och avknoppning. En ny betoning på medborgarnas individuella rättigheter, valfri-

het och deltagande i verksamheten via brukarinflytande är andra kännetecken på New Public Managements allmänna filosofi.

Enligt Montin beskriver dessa kännetecken tämligen väl den svenska förvaltningspolitiska utvecklingen sedan slutet av 1980talet i allmänhet och i kommuner och landsting i synnerhet a.a., s. 13. Anammandet av New Public Management-filosofin kan inte entydigt förklaras av kommunernas försämrade ekonomi eller förändrade politiska majoritetsförhållandet. Både rika och socialdemokratiskt styrda kommuner genomgick vad vissa forskare kallat en företagisering Jansson Forsell, 1995. Bolagisering d.v.s. att omvandla vissa kommunala verksamheter till bolag ökade i slutet av l980-talet. l många kommuner har facknämnder lagts ned eller slagits samman vilket medfört en betydande minskning av antalet förtroendevalda, mellan 1989 och 1992 försvann 4 000 nämnduppdrag. BUM, beställar-uttörar modellen hade i januari 1995 införts i 33 av landets 288 kommuner. BUM har karaktäriserats som en funktionell organisationsmodell där de förtroendevaldas roll går ut på att beställa olika Servicetjänster från förvaltningen som i sin tur ansvarar för produktionen. Politikernas uppgift är att i efterhand utvärdera att de producerade tjänsterna uppfyller kraven på effektivitet och kvalitet. Utförama kan i vissa sammanhang bli aktörer på en marknad där man konkurrerar med andra enheter om att få en beställning. Idéerna bakom denna reform är att renodla politikers och tjänstemäns roller där de förtroendevalda ägnar sig den övergripande politiska styrningen och förvaltningen får ett större ansvar för hur utformningen av verksamheten sker. Konkurrensen antas befrämja effektivisering och prestation. Målstyming innebär att politikerna formulerar övergripande mål och riktlinjer inom exempelvis skola eller barnomsorg medan de-

taljerna för förverkligandet av de politiskt-ideologiska målen över-

lämnas till de verksamhetsansvariga. Målstyrningens fördelar har beskrivits som att politikerna befrias från att ägna sig onödig detaljstyming för att istället få möjlighet att formulera politiska och långsiktiga visioner samt att mer tid skapas för väljarkontakter. Införandet av resultatenheter har vunnit stor spridning i lan-

Gun Hedlund

dets kommuner, variationema har emellertid varit stora. I vissa fall har en resultatenhet inneburit ett delegerat buget- och kostnadsansvar medan det i andra fall betyder ett ansvar även för intäkterna Montin, 1994.

Många av dessa förändringar kan karaktäriseras som att ett ekonomiskt tänkande satts i förgrunden i den kommunala

organisationen. Betoningen av konkurrens samt av det starka och dynamiska ledarskapet både bland politiker och chefstjänstemän kan ses som en uppenbar maskuliniseringsprocess. Olika forskningsresultat från kvinnoforskningen påvisar hur ledarskap förknippas med en manligt könsstämplad verksamhet Billing Alvesson, 1994; Harris, 1995; Wahl, 1996. Konstruerandet av maskulinitet kan således betraktas som en faktor bakom det snabba genomförandet av nyheter, i många fall saknades seriösa beslutsunderlag

för förändringarna. 5

Flera forskare har påpekat att det finns ett samband mellan de nya idéer som kom att prägla kommunernas verksamhet i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet och de nya ideologiska strömningar som genomsyrade samhällslivet i stort Brunsson, 1993; Jacobsson red.,1994. Grunden för New Public Management lades under l980-talet och det handlade mycket om nytt prat. Nya formuleringar blev vanliga i språkbruket, bättre service, kunden i centrum och systemskiftet i kommunerna har till stor del definierats av konsulter och externa förändringsagenter Montin, 1996. En översikt av regeringens kommundiskurs visar att under perioden 1983-1991 inleddes under två socialdemokratiska civilministrar en ny diskussion om kommunernas förändrade roll. De värden som betonas i språkbruket och som förekommer i olika offentliga dokument handlar inledningsvis om att kommunerna måste blir mer serviceorienterade och demokratiska. Så småningom övergår argumenteringen till att kommunernas eflektivetet blir det övergripande målet och detta synsätt tas sedan över den borger-

av liga regeringen vid makttillträdet 1992 Jansson Forsell, 1995. Även Kommunförbundets diskurs överenstämde med regeringens, i början av perioden 1983-1992 handlade det demokrati och

om service för att mot slutet övergå till en prioritering eflektivitet.

av

Att retoriken, förändring genom prat varit ett mycket viktigt led i förändringsprocessen har betonats av många forskare Bruns-

5 Stefan Fölster 1993 går igenom ett antal misstag som gjorts vid organisationsförändringar inom offentlig sektor som kunde ha undviktis via ordentliga utvärderingar och ett klokare sätt slfl och där bland annat erfarenheter från andra länder skulle kunnat tjäna som varnande exempel.

Kön, makt isvenska kommuner

son, 1990; Jansson Forsell, 1995; Jacobsson red., 1994; Montin, 1989; 1992; 1994; Rombach, 1986. I vissa fall innebar detta prat inga reella förändringar av verksamheten och i många fall är det osäkert om förändringarna verkligen nödvändiga Brunsson,

var 1990. Inom organisationsteorin betonar forskare med ett institutionellt perspektiv att administrativa reformer inte bara handlar om att förändra verksamheten utan också där idéer

om processer och preferenser blir till. Reformema identitetskapande, i

ses som själva reformerandet skapas människornas viljor Jacobsson, 1994 s. 39. I sin studie om retorik och aktörer i kommun finner

en emellertid Jansson Forsell 1995 att det fanns del uppenbara

en motiv bakom pratet effektivitet och service, nämligen ett

om intresse att stärka den kommuncentrala styrningen särskilt

av av de två stora verksamheter som uppfattades som svåra att överblicka och styra socialtjänsten och skolan. De både forskarna på-

pekar vikten av att studera hur det nya språkbruket kan användas stragegiskt för olika syften i skilda lokala sammanhang.

I följande avsnitt ska jag redovisa resultaten från mindre

en undersökning i de tre ovannämnda kommunerna belyser förhål-

som landet mellan kön, politik, ekonomi och organisation.

7 De tre kommunerna

Under hösten 1996 intervjuades ett 20-tal kvinnor och män i de tre kommunerna, både ledande tjänstemän och politiker. De intervjuades uppfattningar om kommunen i sin helhet, politisk kultur och organisationsförändringar var relativt samstämmiga i Gnosjö och Katrineholm. I båda fallen framkom en bild och självupp-

en

fattning om en politisk kultur som även återspeglades i på de

synen

trendema. I Örebro bilden betydligt splittrad, både nya var mer inom och mellan de olika partiblocken och mellan politiker och tjänstemän. Gemensamt för alla tre kommunerna att rad

var en

förändringar gjorts under senare år a avseende budgetprocessen,

nämndsammanslagningar och styrformer. Örebro kan beskri-

nya vas som den uppenbart mest innovationsbenägna kommunen medan både politiker och tjänstemän varit betydligt avvaktande i

mer Gnosjö och Katrineholm. Ett gemensamt drag i de tre kommunerna var en tydligt hiearki med vissa starka, dominerande aktörer vars auktoritet och ledarskap var ytterst befästa. I alla kommunerna var chefstjänstemännen i huvudsak män med några få eller

enstaka undantag. Den manlige ekonomichefen pekades

ut som en tung och mäktig aktör i alla kommunerna. I Gnosjö ansågs de tunga politiska aktörerna vara män medan i Katrineholm

man

Gun Hedlund

påpekade det kvinnostyrt. I Örebro beskrevs kommunsty-

att var relsens manlige ordförande som den ledande samtidigt som man nyligen anställt kvinnlig kommundirektör med en klar nä-

en

ringslivsprofil.

I alla tre kommunerna var både kvinnor och män överens om vikten kvinnors närvaro i politiken. De skäl som angavs var att

av kvinnorna bidrog till en bättre atmosfär och att de hade andra infallsvinklar, lite mjukare och mänskligare perspektiv på många frågor. De intervjuade betonade vikten av samarbete mellan kvinnor och män och tonade ned förekomsten av eventuella könskonflikter. Att förhållandena inte var spänningsfria framkom emellertid i många antydningar och indirekta kommentarer. I Örebro och Gnosjö handlade det den manliga maktens uttrycksformer och i

om Katrineholm om den nya, uttalade kvinnliga makten. Ett generellt mönster i alla tre kommunerna kvinnornas starka intresse för

var sociala frågor, skola och kultur. Många ursäktade sig med att Ja, jag vet att det är typiskt kvinnligt. Intresset och engagemanget bottnade ofta i kompetens och erfarenhet från den egna yrkesverksamheten.

8 Gnosjö näringsliv och politik

—- Gnosjö-andan är idag ett begrepp införlivats med det svenska

som språkbruket och det förknippas ofta med påhittighet, flit, uppfinningsrikedom och samarbete. Det som väckt stor uppmärksamhet är den låga arbetslösheten och det framgångsrika småföretagandet och Gnosjö har ofta utpekats som föregångskommun för hela landet Wendeberg, l982.° Gnosjö liten och invandrartät kom-

är en

närmare 10 000 innevånare med 4 000 i själva tätmun, personer orten. Gnosjös 350 tillverkningsföretag i kommunen, de flesta små, är förklaring till att kommunen betraktats som unik. En

en kommunal tjänsteman organiserar varje vecka både svenska och internationella studiebesök till olika företag. Ett specifikt drag som utpekas i mängd skildringar Gnosjö och de intervjuade

en av av själva är samarbetet och hjälpsamheten mellan företagarna, en anställd vill starta eget får hjälp av sin arbetsgivare och betraktas

som inte konkurrent. Företagen startas i liten skala för att så små-

som

6"Vi vill skapa Gnosjöanda i hela Sverige sade Bengt Westerberg, folkpartiets ledare under valkampanjen 1988. Citerad i Gnosjöandan et nyttig ideal av

- Elin Ojresaeter, Nordisk Samhällsgeografisk tidskrift nr 10, 1989 sid. 21.

Kön, makt isvenska kommuner

ningom utöka, stora och riskfyllda investeringar är det sällan tal om. Den offentliga sektorn är inte särskilt utbyggd i Gnosjö i jamförelse med de övriga kommunerna, det gäller både inom omsorg och förvaltning. I intervjuerna påpekas att även detta kan betraktas som ett uttryck för Gnosjö-mentaliteten och den dominerande

borgerliga ideologin.

Många av de manliga politikerna i Gnosjö är företagare, det är ett uttryck för den normala politikerrollen. Både i kommunstyrelsen och i fullmäktige är många av ledamöterna företagare och det är industrifolkets röst som väger tungt i Gnosjös kommunalpolitik.

I Gnosjö ska man helst jobba inom industrin för att räknas som någon. En viktig maktfaktor är Industritöreningen. Vissa politiker har inte så tunga uppdrag men har ett stort inflytande ändå eftersom de är kända som duktiga företagsledare. Företagandet i Gnosjö är i stor utsträckning det manliga företa-

gandet, ett fåtal kvinnor finns som ägare och VD för egna företag men de tillhör undantagen. Kvinnornas bidrag till företagandet beskrivs som att de finns i bakgrunden i företagen, de sköter kontor, arbetar i produktionen, tar hand om hem och barn och representation. Att småföretagarhustruma är oumbärliga för verksamheten betonas av alla intervjuade. Häri ligger en förklaring till kvin-

nors låga deltagande i politiken, de kvinnliga familjeföretagama or-

kar och hinner inte. De kvinnor som har uppdrag är främst offentliganställda eller anställda i företagen. I synen på kvinnornas roll i Gnosjö hänvisar både kvinnor och män till att det är lite traditionellt. De äldre männen vill gärna förhållandena en ge-

se som nerationsfråga där de ursäktande beskriver att deras egen genera-

inte ägnade mycket tid till hem och bam. Bland kvinnorna

tion

finns lite olika bilder, beroende på bakgrund och tidigare erfarenheter, vissa att Gnosjö är traditionellt och patriarkalt medan

anser andra menar att kvinnor har ett inflytande i det tysta.

Att Gnosjö-andan också präglat den politiska kulturen är uppenbart, återkommande beskrivningar i intervjuerna är att i Gnosjö satsar vi inte på några skrytbyggen, vi är lite försiktiga av oss. Ekonomin är god och i balans och det var endast i samband

med omläggningen av skattesystemet som kommunen råkade i

trångmål 1992/93. Avsaknaden av hårda, partiideologiska konflikter är ett annat kännetecken, det är samförstånd och kompromis-

ser som gäller. Några tydliga partiskiljande frågor finns inte, budge-

ten antas i samförstånd och socialdemokraterna som befinner sig i

opposition återkommer regelbundet till vissa käpphästar t.ex.

krav på differentierad bamomsorgstaxa.

Gun Hedlund

Det som beskrivs av många intervjuade är att kvinnorna i Gno-

sjö inte syns i de offentliga sammanhangen, de är aktiva och

engagerade i förvärvsarbete, företag och föreningsliv men de är osynliga. Nu har emellertid mönstret börjat ändras och kvinnorna börjat ta sitt inträde i offentligheten. Kristdemokraterna och socialdemokraterna har satsat på att få fram kvinnor på politiska poster vilket resulterat i att kristdemokraterna har 40 procent och socialdemokraterna 46 procent kvinnor i respektive partigrupp i fullmäktige. De övriga partierna har fortfarande en mycket låg

kvinnorepresentation, omkring 20 procent. Detta medför att Gno-

sjö fortfarande tillhör en av de kommuner som har en relativt låg

kvinnorepresentationen, 32 procent, i jämförelse med riksgenom-

snittet på 41 procent. Att kristdemokraterna utmärker sig i jämförelse med de övriga borgerligare partierna beror en medveten satsning där två män beskrivs som mycket aktiva för att rekrytera flera kvinnor till politiska uppdrag.

Att den enkönade politiken inte längre är legitim ens i en traditionell kommun som Gnosjö framkommer helt klart i kommentar om de nytillkomna kvinnliga politikerna. De beskriver själva hur välkomna och uppskattade de är och bland tjänstemän, manliga politiker och allmänhet är det enbart positiva omdömen som fälls

att det äntligen kommit fler kvinnor i Gnosjös kommuom

nalpolitik.

Förhållandena i Gnosjö kan tolkas som att en kvinnlig könskodning inte förekommit som ett nytt inslag i politiken under 1980- och l990-talen. Den patriarkala, manligt dominerade politiken har varit synnerligen befást. Den politiska kulturen är i många avseenden lik den omtalade Gnosjö-andan, en viss försiktighet kombineras med samarbete och kompromisser. De intervjuade tjänstemännen i Gnosjö som kommer från andra orter är väl medvetna att detta är en kommun där man får skynda långsamt

om med nya idéer samtidigt som de uttrycker en stark lojalitet med sin politiska ledning. Att den nya tiden även nått Gnosjö märks på språkbruket i de intervjuades utsagor. Visioner, mål, uppföljning, kunder och brukare är exempel på vanliga uttryck.

Den tydligaste organisationsförändringen är i likhet med många andra kommuner att man genomfört ett antal nämndsammanslagningar. Fritids- och kultumämndema har slagits ihop liksom byggnads- och miljönämnden. En barn- och ungdomsnämnd blev det däremot politisk konflikt omkring där moderaterna för och

var övriga partier emot. Bakgrunden till organisationsförändringarna var en översyn som gjordes utifrån syftet att renodla politiker- och tjänstemannarollen. Politikerna i Gnosjö var emellertid inte sär-

Kön, makt isvenska kommuner

skilt pigga pae att avskaffa ordförandeberedningen, enligt

en tjänsteman. Den gamla formen av kommunalpolitisk styrning där tjänstemanna- och politikerförslag i praktiken går i varandra utgjorde inte samma problem för de förtroendevalda som för tjänstemännen. Att nämndsammanslagningen kan betraktas utfrån en könsdimension är emellertid uppenbart för en av de manliga tjänstemännen. Den tidigare kvinnliga kultumämndsordföranden hade dragit igång ett för Gnosjo nytt och mycket livaktivt kulturliv. Hon har nu lämnat sin post och fritidsfrågoma blir istället mer prioriterade i den nya nämnden.

I fritids- och kulturnämnden tycks männen ha tagit över, kultur som är kvinnornas område får nog träda tillbaka lite.

Förhållandet mellan politiker och tjänstemän beskrivs av alla intervjuade som mycket gott. Några tendenser till kritik mot tjänstemannavälde finns inte i Gnosjö. Tvärtom önskar sig tjänstemännen mer och tydligare politisk styrning och de förtroendevalda upplever att det är svårt att leva upp till alla krav. En generationsoch könsskillnad bland politikerna är att de yngre, kvinnliga politikerna önskar sig både en tydligare ideologisk profilering och politi-

kerstyrning.

Min egen roll kan vara nästan otäckt styrande. Min roll är väldigt dominerande och viktig i Jag arbetar fram förutsättningar och underlag och jag försöker att vara neutral, det tycker jag är viktigt som tjänsteman. Politikerna litar väldigt mycket på en. Ibland skulle det behövas lite starkare politisk ledning. manlig tjänsteman

Jag tycker inte att det är några problem med politikerstymingen. Det enda som förändrats är att har så mycket lagar omkring oss som vi inte behärskar helt t.ex. lagen om offentlig upphandling och vad det har för konsekvenser för oss som politiker. äldre manlig politiker

Tjänstemännen tycker jag gör ett bra jobb, de försöker lyssna. Det är nog politikerna som ibland är fega och inte vågar ta ställning, den här beslutsvåndan att man vill vara eniga och så. Tjänstemännen skulle nog vilja ha lite mer styming. yngre kvinnlig politiker

På frågan till politikena om varifrån de nya organisationsidéema har kommit är svaren vaga och oklara. Man vet inte riktigt hur de kommit upp men hänvisar till besök ifrån Kommunförbundet och till tjänstemännen. En ordentlig genomgång och diskussion fördes mellan politiker och tjänstemän vilket resulterade i ny nämndor-

ganisation, rambudgetering och ny budgetprocess. Resultatenheter

Gun Hedlund

införs nu på försök inom ett par förvaltningar. Exakt vad dessa resultatenheter kommer att gå ut på är politikerna inte helt det klara med och det är inte heller någon uttalad politisk vilja att införa det. Intiativet tycks komma från en av chefstjänstemännen och nu gör man ett försök.

De här företagarna är små, de inser inte att ett företag med 50 anställda inte kan jämföras med en kommun. Man har helt enkelt inga ekonomiska styrrnodeller utan har kontoret fickan. Att kommunen består av olika enheter och att behöver ha en översikt av resultatenheter förstår man inte riktigt. tjänsteman

Intäktsfinansierade resultatenheter tror man emellertid inte på i Gnosjö. Det som är helt klart är att konkurrens som drivkraft i den kommunala organisationen är ingenting man önskar sig. Både tjänstemän och politiker var överens om att en beställareutförarorganisation ville man inte ha, den kvinnliga tjänstemannen tycktes emellertid vara mer överens med politikerna om att inte se kommunen som ett företag.

BUM skulle inte vara med i direktiven. Politikerna var inte intresserade av detta. Vi tjänstemän tyckte att det var ett konstlat konkurrenstänkande med mycket byråkrati. Vi är så pass små, vi kommer aldrig upp i såna volymer. Vi konstaterade och hade en väldigt bra diskussion där om att en kommun är inget företag. kvinnlig tjänsteman

BUM tyckte vi var lite för byråkratiskt. Jag skulle nog vilja ha en blandmodell men den kulturen finns inte här, det ska helst inte vara för organiserat Det finns ett visst motstånd mot att byråkratisera. Den här kopplingen till näringslivet är både positiv och negativ. Bokföring kan de och vet vikten av en sund ekonomi. manlig tjänsteman

Bland de manliga politikerna är man helt det klara med att ett konkurrenstänkande inom den kommunala verksamheten strider emot Gnosjö-andans ideal om samarbete, att det inte hör hemma inom kommunal förvaltning likväl som det är en fråga om vem och vilka principer som styr.

Jag tycker att BUM är urbota dumt eftersom man kan inte sitta och handla med sig själv, för det är trots allt inom samma organisation som pengarna finns. De ska användas till kommuninvånamas bästa och då ska inte någon sitta och leka krämare. Det tycker jag inte kan gynna verksamheten utan det blir så att båda parterna blir pengañxerade, den som har något att sälja ska sälja det dyrt och den som ska köpa ska köpa billigt. Verksamheter som skola och äldreomsorg är alldeles för ömtåliga för att man ska vara fixerad vid schackrande med pengar istället för att ägna sig sig att en bra verksamhet. Man kan inte driva en kom-

Kön, makt isvenska kommuner

mun som ett privat företag. Det är jag övertygad om att eftersom

de allra flesta politiker är näringslivsmänniskor så insåg de

snabbt att de här profetema som for omkring och trodde att man

kunde göra kommunen till ett näringsliv, det skulle inte gå att ñ

det att stämma överens med så olika kulturer. manlig politiker

Det var nog så att man tyckte att man ville ha inflytande från

dom som är valda till det och jobbar från folkets sida och inte att

det ska sitta som ett företag och styra oss. Halva kommunsty-

relsen är egna företagare och kring AU:s bord är hälften före-

tagare och det ärju en styrka för oss. Gnosjöandan är egentli-

gen att med en knuten näve så får du ingenting i den men inte

heller nåt ur den, istället är det så att ger och tar. manlig

politiker

Bland de kvinnliga politikerna är det främst organisationsförändringarna av skolan och barnomsorgen som man har bestämda åsikter omkring. Den nya budgetprocessen upplevs som positiv, även om vi var lite misstänksamma i början och de intervjuade kvinnorna i kommunstyrelsen uppger själva att de tagit intiativ för att formulera tydliga mål och inriktningar till olika nämnder och förvaltningar. På den direkta frågan om hur de bedömer sin roll i budgetarbetet beskriver de sig som delaktiga. Tjänstemännen däremot tycker sig se att männen generellt sett yttrar sig mer i frågor som rör ekonomi även om det finns några nytillkomna kvinnor som är rätt aktiva.

Att få målstyming, uppföljning och utvärdering att fungera har emellertid inte varit helt lätt. Det sker främst i samband med resultatgenomgång bokslutet då man även har inriktningsdag

av en och diskuterar framtida mål och visioner. En av tjänstemännen betonar emellertid att det viktiga är at få igång går ut

en process som på att tänka till.

Målstyming har försökt genomföra och gått igenom en delegationsordning. Men det är precis som om när det blir för svårt så orkar ingen ta tag i det. Vårt strategiska styrdokument fick bara fem minuter i slutet på sammanträdet fastän vi sa att det är en mycket viktig punkt. Det här med uppföljning och utvärdering försöker få att fungera. Det är svårt, man diskuterar lite fiam och tillbaka. Ibland kan man tillåta sig att vara lite subjektiv i sin bedömning hellre än att inte tycka något alls, viktigt är att tänka till vad och hur man har gjort. kvinnlig tjänsteman

l Gnosjö har man inga komplex för att man inte framstår till-

som räckligt modem eller innovativ vad gäller organisationsförändringar. Det som har skett tycks främst ha kommit till på intiativ av tjänstemännen men i dialog med de försiktiga Gnosjö-politikerna. Något latent näringslivskomplex där en idealiserad bild av hur

Gun Hedlund

effektiviteten i offentlig förvaltning kan ökas via inspiration från näringslivet finns inte. Tvärtom har avvaktat och valt att

man se vad som händer i omvärlden, trygg i förvissningen att företa-

om gande och politik är olika verksamheter.

Vi är nog mycket skeptiska till sådana här nymodigheter och

sen vill jag påstå att vi vill nog ha referensramar iñån lyckade försök innan själva kastar oss i något. manlig politiker

Gislaved valde en annan modell, moderaterna och drev igenom det. Man anställde en VD och införde BUM i sin mest extrema form. Min flu jobbade i skolan där och barnen blev produktions-enheter, det var helt vansinnigt. Det handlade stora kul-

om turkrockar och VD:n fick avgå. Det positiva var att man tvingades se över sina kostnader och bli medveten om vad allting kostar. manlig tjänsteman.

9 Katrineholm starka kvinnor och

- politikerstyre

Katrineholm kan beskrivas den medelstora industristaden och

som har i likhet med Gnosjö varit föremål för olika studier utförts

som inom ramen för Katrineholmsprojektet Drugge, 1990. Politiskt domineras staden sedan lång tid tillbaka socialdemokrater-

av na och ekonomiskt är staden starkt beroende av tre tillverkningsindustrier ingår i multinationella koncerner, SKF Mekan AB,

som Scania och Ericsson Telecom AB. Dessutom finns ytterligare ett tiotal företag med över 100 anställda. Kommunen mellanstor

är en kommun med drygt 33 000 innevånare 1996. Den allmänna beskrivning av Katrineholm som ges i Drugges Svallfors 1991 studie från slutet av 1980-talet har inte förändrats nämnvärt. Socialdemokraternas starka väljarstöd är forfarande intakt, den borgerliga oppositionen beskrivs flera intervjuade relativt

av som svag och splittrad med problem att finna sin profil. Kulturellt beskrivs Katrineholm som präglad av bruksanda, låg utbildningsnivå och

en försiktighet som härör från statartiden. Ekonomiskt har Katrineholm betraktats som en välskött kommun med budget i balans och kontroll över finanserna. Hösten 1996 hann verkligheten ikapp oss som en tjänsteman beskriver det och man konstaterade ett underskott på 60 miljoner, budgetprocessen fick tas i

om nämnderna och beslutet skjutas månad.

upp en

En hel del förändringar har skett i den lokala elit intervjua-

som des i Katrineholmsstudieni slutet 1980-talet, 19 intervjuade

av av personer finns 3 kvar på ledande positioner. Många har gått i

pension, några har flyttat, det gäller särskilt näringslivets företrädare.

Kön, makt isvenska kommuner

En av de tre är den enda kvinna som ingick i den tidigare undersökningen, hon är kommunstyrelsens ordförande. De stora föränd-

nu ringarna i Katrineholms politiska ledning innebär att av de fyra heltidsanställda politikerna är tre kvinnor, två representerar majoriteten och oppositionen. Totalt är fem gruppledare i fullmäk-

en tige kvinnor. I fullmäktige är andelen kvinnor 48 procent och i kommunstyrelsen utgör de 33 procent. Inom förvaltningen är mansdominansen fortfarande stor, en förvaltningschef är kvinna. Katrineholmsforskama konstaterade i sina intervjuer att flera män uttryckte stark skepsis inför allt prat om ökad kvinnorepresentation och kvinnors förändring av politikens innehåll. De skriver:

Ur denna aspekt torde kommunen under de närmaste åren utgöra en närmast idealisk experimentsituation för att besvara frågan om vilken betydelse de politiska ledamas kön har för den förda politiken och för samarbete/konflikter inom eliten Drugge Svallfors, 1991:39.

Den bild som gavs i intervjuerna i min undersökning visar att de politiska ledamas kön haft stor betydelse. Både kvinnor och män är överens att Katrineholms politik förändrats. Andra och helt

om nya områden har prioriterats under 1990-talet, 5 ålderdomshem har byggts och det skulle inte ha skett under den tidigare perioden. Sociala frågor, skola och miljö har lyfts fram på ett nytt sätt. Kontakterna med näringslivet har minskat betydligt beroende på att näringslivets företrädare inte längre tar kontakt på samma sätt som tidigare. I följande avsnitt ska jag redovisa hur de intervjuade kvinnorna och männen uppfattade dessa förändrade förhållanden och i vad mån det tycks finnas en könspolitisk di-

mension i de organisationsförändringar som genomförts i Katrine-

holm.

Den gemensamma bild som ges av de två ledande kvinnliga politikerna är att de är oerhört starka och sammansvetsade. Samtidigt betonas deras stora kompetens och skicklighet. I flera sammanhang framtonar att de betraktas som något för starka och att det inte är helt lätt varken för andra politiker eller tjänstemän att hävda sig. Bland männen är uppfattningarna olika, i vissa fall beskrivs samarbetet som väl fungerande men i andra är det uppenbart att det är svårt att klara den nya situationen. Under den tidigare, lika starka, manligt dominerade politiska ledningen samarbetet

var emellertid dynamiskt och oerhört stimulerande. En kvinna tycker sig se att det finns en osynlig gräns för hur långt kvinnligt maktutövande tillåts gå.

Liksom i Gnosjö är det uppenbart att de organisationsförändringar som genomförts likväl som de ideéer man är skeptisk till är

Gun Hedlund

nära förknippade med den politiska kulturen som finns både bland förtroendevalda och tjänstemän. Politikerstyre i den gamla betydelsen d.v.s. att politikerna går in i och styr i relation till förvaltningen är inget konstigt i Katrineholm.

Dom som blir chefstjänstemän i Katrineholm är mycket medvetna om att här är det en tydlig och klar politisk styrning. En kommun där man har haft majoritet sedan 1921 där blir det så. Där det är omväxling vid den politiska makten måste tjänstemännen ibland bortse från politiken för att kunna jobba. Den starka politiska styrningen hänger väldigt nära ihop med det långa maktinnehavet. manlig politiker

Vi har en väldigt stark politikerstyming i Katrineholm. Många tycker att den är för stark men det tycker inte jag. Vi är ansvariga och vi ska gå ut till val vart fjärde år och ställas till svars och då ska vi ha inflytande och styrning av verksamheten. För styrningen handlar inte bara om att hävda målen utan också om att ta tillvara den lilla människans behov. En gammal kvinna ringde till mig och sa att hon inte kunde och handla längre får de hade tagit bort en parkbänk och hon behövde vila på vägen. Det är klart att jag ringer till förvaltningen och säger att sätt dit parkbänken så att gumman kan gå och handla. För henne var det en jättestor fråga och för mig var det en liten som jag inte skulle lägga mig Men det gjorde jag, vi är medborgarföreüädare och inte tjänstemamaföreträdare, de har sina fackliga organisationer. kvinnlig politiker

Att position och personliga egenskaper är av stor betydelse för var makten över ekonomin ligger och därmed vilka prioriteringar som görs är uppenbart. Barnomsorg, äldreomsorg och skola har varit prioriterade områden och de besparingar man tvingats göra har gått ut över det tekniska området och administrationen. I Katrineholm tycks det omvända könsförhållandet råda där en ledande manlig politiker kommenterar att hans roll i budgetprocessen är att bevaka sina och intresseområden. Det hastigt uppkomna un-

ansvars-

derskottet gjorde att budgetprocessen fördröjdes hösten 1996 men i

stort beskrivs budgetarbetet som väl fungerande utan någon stor dramatik eller häftiga motsättningar. En latent kritik framförs emellertid av flera intervjuade män som går ut att näringslivspolitiken fått stå tillbaka för de sociala frågorna och man uttrycker sin uppskattning över att näringslivssatsningar äntligen prioriterats

i årets budgetarbete.

Även i Katrineholm återkommer det språkbruket här

nya men är det delvis retorik. Det är särskilt de kvinnliga politikerna som inte nöjer sig med att formulera mål och visioner. Mâlstyming finns på pappret men de flesta intervjuade anser att det fungerar

Kön, makt i svenska kommuner

lite och så i praktiken. Det strider emot den gamla traditionen av att lägga sig i politiker. En av de intervjuade betonar att hon

som inte ser någon motsättning mellan att formulera mål och ha verksamhetskontakt.

Röde Börje sa en gång att en politiker måste vara både öm och mullvad. Det tycker jag att det ligger mycket vi måste ha visionema och målen och samtidigt ha fötterna jorden och veta vad som pågår ute i verksamheten. kvinnlig politiker

Det tycks däremot finnas en större tilltro till en renodlad mål-

styming på den manliga politikersidan:

Rent allmänt upplever jag det som om vi inte har kommit till skott i nästa steg av målstymingen, men det är inte alla håll och kanter som man förstått innebörden utan man har varit framme och hackat i detaljer i alla fall. Därför är det så bra med den här kunniga chefen som har gjort att har börjat fullföl-

våra intentioner som inte orkat med tidigare. manlig poli-

tiker

Precis i många andra kommuner brottas Katrineholms politi-

som ker och tjänstemän med hur måluppfyllelsen ska utvärderas. De flesta erkänner att här har inte kommit särskilt långt i att ut-

man veckla metoder och en av chefstjänstemännen medger öppet:

Ja här är vi urdåliga i Katrineholm, där finns det mycket kvar att göra. Vi har inte alls hunnit med att jobba med det här som vi borde göra.

Liksom i Gnosjö har varit överens om att inte göra några sto-

man

ra experiment vad gäller organisationsförändringar. Den politiska

kulturen beskrivs präglad samförstånd och pragmatism där

som av

försöker finna konstruktiva lösningar istället för partipoman litisering. Man överens över partiblocken att inte införa be-

var ställar-utförar modellen och trots att moderaterna har det på sitt program är det inget man driver. Folkpartiet är aktiva i att driva

kampanj mot de kommunala bolagen där motivet är att man vill en ha ökad insyn i verksamheten. Frågan om de fyra kommunala bo-

lagen är emellertid en mycket laddad kommunalpolitisk fråga som

majoriteten undviker att ta upp. En viss försiktighet och att skynda långsamt beskrivs som en del av Katrineholms kultur, Katrineholmsboma vill inte ha alltför snabba förändringar.

Diskussionerna vilka organisationsförändringar man ska

om välja pågår vad gäller avknoppning i form av entrepenörer. Att den tidigare restriktiva hållningen börjat luckras förklaras

nu upp med den sämre ekonomin i kommunen och att det kan vara värt att pröva det blir billigare. Skolmåltider och lokalvård är områ-

om

Gun Hedlund

den där majoriteten nu lutar åt att inta pragmatisk hållning och

en göra ett försök. De stora förändringar som gjorts i Katrineholm berör barnomsorg och skola. En barn- och ungdomsnämnd inrättades i samband med nämndsammanslagningar och 17 geografiska skoloch bamomsorgsområden finns med eget budget- och resultat-

nu ansvar. Att det finns olika synsätt på vilka intressen som bör främjas i samband med de tidigare och nu planerade förändringarna är uppenbart.

Det kvinnliga perspektivet innebär att det är viktigt att nya former kommer de kvinnliga anställda till godo. Det uttrycks som att ett städområde på entreprenad kan prövas om kvinnorna själva vill göra ett kooperativ. Decentraliseringen inom barnomsorg och skola handlar om att lyfta kvinnorna ute i verksamheten där beslut, befogenheter och intiativrätt ligger i arbetslagen till skillnad mot den här hierarkiska organisationen jag tycker är

som typiskt manlig. Vissa rationaliseringar och utebliven löneförhöjning för lärare är ett problem som måste mötas. Beslutet att inte spara något på skolpersonalens kompetensutveckling och fortbildning, vi har en ganska hög nivå på detta, vi lägger rätt mycket pengar på det, beskrivs som en nödvändig satsning.

Och det är en fråga om långsiktighet så att man inte tror att det inte är farligt att spara på skolans verksamhet för det tror jag att det är. kvinnlig politiker

Det kvinnliga perspektivet på målstyming innebär även ett ifrågasättande av att det är möjligt att mäta måluppfyllelsen kvantitativt. Nya utvärderingsmetoder behöver utvecklas och det är ut-

en veckling som bara tagit sin början.

Det manliga perspektivet ser annorlunda ut. Ekonomin gör att man nu börjat föra ett ideologiskt resonemang där majoritet och opposition möts i idéerna om att lägga ut städning och skolmåltider på entrepenad. Den restriktiva hållning mot privatisering eller entreprenad inom äldrevård och finns i det

omsorg som kvinnliga perspektivet finns inte här. Istället betonas att det är bara skola- och barnomsorg som bör behållas i kommunal regi, allt annat skulle vi kunna knoppa av. Decentraliseringen och omorganisationen av barnomsorg och skola beskrivs att den är

som mycket funktionell eftersom det är lättare att komma överens med de nya kvinnliga omsorgschefema än med de gamla, manliga rektorerna.

Det såg vi redan när rekryterade dem att de jobbar precis som vi ville att en chef eller en ledare ska jobba, de är väldigt

Kön, makt i svenska kommuner

flexibla och kan hitta lösningar på de mest komplicerade problem. manlig politiker

Det manliga perspektivet på målstyming innebär att fördelarna överväger. Politikernas förändrade roll upplevs inte som något problem. En stark tilltro finns till att det går att lösa utvärderingsproblemet via den rätta tekniken och expertisen hos förvaltningsledningen. Nu har en ny förvaltningschef tillträtt som har en mycket stor auktoritet och en ny, ingående plan för utvärdering av måluppfyllelsen har tagits som jag tror är unik för landet. På frågan om politikernas styrning kan bli svagare vid målstyming blir svaret:

Jag tror tvärtom att med tydliga och mätbara mål och med en piska så att säga i andra ändan med utvärdering så kommer de verksamma inom organisationen att inom citationstecken bli så rädda för att inte nå upp till målen att det kommer att bli en mycket klar styrning.

Den nye förvaltningschefen omnämns av flera intervjuade som något nytt i Katrineholm vad gäller förhållandet mellan politik och förvaltning. I det manliga perspektivet är det med beundran och tillit som hans kvalifikationer beskrivs, han är nydanande och har många idéer som framförs med kraft och auktoritet. I det kvinnliga perspektivet är det med skepsis och kritisk distans som den nya ledarstilen kommenteras.

På väg att växa upp och få den största makten i kommunen är Han kommer utifrån och är oerhört kompetent, det gör att han håller på att växa in och blir lyssnad till av alla. Ja, han ü mycket stor auktoritet. manlig politiker

Den nya chefen har snabbt fått ett oerhört starkt inflytande och framträder med stor pondus. Jag sa till att om inte ser upp så kommer han snart att ta över ledningen här i Katrineholm. Han far fram med otroligt tempo och kallas för turbo av personalen på förvaltningen och det tycker han själv är smickrande. kvinnlig tjänsteman

I Katrineholm liksom i de flesta andra kommuner har resultatenheter införts och den relativt goda ekonomin har gjort att inte

man behövt ta ställning till den svåra frågan om överskott ska tillbaka till enheterna eller Både underskott och överskott har förts över till kommande verksamhetsår och det är alla intervjuade överens om att det är en bra modell.

Gun Hedlund

10 Örebro den moderna experimentkommunen

- Örebro, med sina drygt 120 000 innevånare, kan beskrivas som den mellanstora servicekommunen. Liksom i många andra kommuner har Örebros näringsliv genomgått stora förändringar under efterkrigstiden. Tidigare Örebro känd skostaden och 1945

var som arbetade 39 procent av industriarbetama i någon av de 84 skofabrikema. Den snabba avvecklingen av skoindustrin kompenserades delvis av en utveckling mot skolstad och administrativt centrum i

länet. Regionsjukhuset kom till 1964, flera högskoleutbildningar

inrättades i slutet av 1960-talet och delar av Statistiska centralbyrån utlokaliserades till Örebro. Denna strukturomvandling bidrog till att arbetstillfällena för kvinnor ökade krañigt. Örebro är den av de tre kommunerna som har den största andelen offentliganställda. Mönsterstaden har i många sammanhang betecknats som en föregångskommun på det sociala och bostadspolitiska området och blivit föremål för rad studier. Örebro har betecknats

en som en relativt kvinnovänlig kommun vad avser strukturella förhållanden såsom tillgång till arbete, utbildning, offentlig service och en

hög kvinnorepresentation i politiken Hedlund, 1996. Specifikt

för Örebro den tidiga satsningen på kommundelsnämnder i

var början av 1980-talet, något som man hållit fast vid oberoende av majoritetsskiften och stagnerande intresse för liknande reformer på andra håll i landet Montin, 1996. Kulturellt beskrivs Örebro

se

som relativt modem kommun. Bilden Örebro

en av som en kvinnovänlig kommun är inte lika hållbar i mitten av 1990-talet som i början av 1980-talet. Arbetslösheten är betydligt högre bland kvinnor. Kraftiga sparbeting för kommundelama har tvingat fram en hel del försämringar i den omsorg och service som särskilt berör kvinnor. Den politiska frågan i Örebro hösten 1996 rörde

stora

försäljningen av en tredjedel av det kommunägda energibolaget.

Förespråkama för en försäljning ansåg att pengarna skulle användas till reducera kommunens låneskuld.7 I de

att prognoser som gjordes i september framkom ett minus på 174 miljoner vilket resulterade i krismöte i kommunstyrelsen och ett nödstopp för

kommunala utgifter.

7 Örebro-Kuriren ll september 1996.

Kön, makt isvenska kommuner

Örebros politiska kultur skiljer sig från Gnosjö och Katrineholm på så sätt att partipolitiska konflikter och konfrontationer stått i centrum på ett annat sätt. Detta kan delvis förklaras med att styrkeförhållandena mellan majoritet och opposition varit mer jämbördiga majoritetsskiften. När denna undersökning gjordes

p.g.a. hösten 1996 det politiska livet i Örebro svår bud-

präglades av en

getprocess med hetsig debatt om budgetunderskott, försäljning

en

det kommunalägda elbolaget och nödstoppet som bland annat av medförde att vikarier inte kunde sättas in. En nyhet i det politiska livet är att tre partier oppositionen ingått valteknisk samverkan

ur och uteslutit ett parti utmärkt sig för en uttalad konfronta-

som tionspolitik. Istället har ett nytt samarbetsklimat etablerats mellan majoriteten och flera oppositionspartier medan konfrontationspartiet ställts utanför. Av de tre partier som gått samman har två kvinnliga ledare och ett manlig samarbetsingenjöf som funge-

en rat viktig länk i skapandet av det nya klimatet.

som en

Till skillnad mot början 1980-talet har andelen kvinnor med

av tunga politiska positioner ökat i Örebro, av de elva kommunaloch oppositionsråden är fem kvinnor. Det är särskilt de borgerliga kvinnorna kommit ikapp de socialdemokratiska kvinnornas

som försprång, tre av de fem kvinnliga kommunalråden representerar folkpartiet, centerpartiet och moderaterna. Dessutom har andelen kvinnliga presidieledamöter ökat även ordförandeskapet fort-

om farande främst innehas män, i tre tjugo nämnder är en kvin-

av av

ordförande medan tolv kvinnor är vice ordförande. Den omna skrivna kvinnomajoriteten 1991 i fullmäktige har gått tillbaka något, kvinnoandelen utgjorde efter 1994 års val fyrtiofem procent. Ytterligare förändring är att andelen kvinnliga chefer ökat på

en mellannivå, delvis som en följd av omorganiseringama, bland kommundelsnämndschefema har emellertid flera kvinnor lämnat sina jobba och ersatts män. Det förklaras med att jobbet blivit så

av tuf alla nedskärningar och svåra beslut måste fattas.

p.g.a. som På ledande chefsbefattningar finns fortfarande en mansdominans även detta mönster också börjat brytas med den nya kom-

om mundirektören som är kvinna.

Den relativt samstämminga bild framkommer i intervjuer

som med tjänstemän och politiker i Gnosjö och Katrineholm finns inte i Örebro. Örebro kommun är tvärtom ett exempel på vad Montin 1990 kallat den kommunala multiorganisationen där en mängd olika kulturer och ideologier existerar samtidigt och där olika aktö-

drar åt olika håll. I kommunen finns den innovationsbenägna rer förvaltning med ett starkt intresse för förnyelse som är karaktäristiskt för vissa och medelstora urbana kommuner. Att Öre-

större

Gun Hedlund

bro kommit att präglas omfattande experiment kan delvis till-

av skrivas det majoritetskifte inträdde i början 1990-talet då

som av en borgerlig koalition tog över den politiska ledningen. Moderaternas dominans under denna period betonas många intervjuade,

av de knep allt som var möjligt, både vad gäller anslag och politiska poster, presidieposter och uppdrag och sånt. Ett systemskifte inleddes i Örebro med pengsystem i och skola,

ett barnomsorg

avknoppningsprogram, konkurrens mellan skolor och daghem och beställar-utförar system inom delar den kommunala verksamhe-

av ten. Den tekniska förvaltningen beskrivs den sektor gick

som som längst, teknisk service dom kände sig verkligen ett bolag,

som som ett företag och dom jobbade så. Att förvaltningen så snabbt ställde om sig och på många håll med stor entusiasm gick för att

verkställa förändringarna var en överraskning för den tidigare

majoriteten. I de kvinnodominerade verksamheterna, t.ex. barnomsorg, var entusiasmen inför förändringarna inte lika stor.

När den blev en borgerligt styrd kommun tror jag att många

var förvånade över att den lojala förvaltningen så snabbt blev lika lojal med den nya ledningen, men egentligen är det rätt professionellt. Det är egentligen snarast beröm även det kan kännas

om irriterande att en organisation så snabbt ställer om. Att det här huset så snabbt ställde om sig och kom med förslag skol-

om peng, avknoppning och sånt skedde väldigt smidigt. Samma smidighet fanns ute kommundelskontoren, kom mot-

sen ståndet ute i verksamheten. Avknoppningen kom inte igång så snabbt som man tänkt sig, hade redan skapat resultatenheter så folk förstod inte vad det skulle vara bra för. socialdemokratisk politiker

Kommundelsnämndema varit Örebros kännetecken sedan

som början av 1980-talet är fortfarande basen i den kommunala politis-

ka och förvaltningsmässiga organisationen. Stora delar den

av centrala förvaltning som fanns när reformen inleddes är avskaf-

nu

fad, delvis via rationaliseringar och delvis via decentralisering till

kommundelama. Många centrala facknämnder har avskaffats eller slagits samman. Kommundelsnämndemas roll har under åren förändrats alltmer i takt med att allt större och befogenheter

ansvar överförts till kommundelama. En genomgång förteckningen

av över förtroendevalda efter valet 1991 visar att många tunga namn i egenskap seniorer med tidigare uppdrag i facknämnderna

av nu sitter i de utökade kommundelsnämndema. Fyra nämnder har kommunalråd som ordförande, vilket frigjort medel för att utöka arvoderingen till de övriga ordförandena så sätt kan arbeta

som politiskt 25 procent.

Kön, makt isvenska kommuner

På frågan Örebro kan betraktas politikerstyrd

om som en

kommun varierande. Den politiska organisationen be-

är svaren skrivs av flera intervjuade som diffus, de kommunalråd som är både kommundelsnämndsordförande och ansvariga för ett antal programområdena har svårt att få tiden att räcka till. Det är inte helt lätt att finna ut vad som är den centrala, politiska rollen när man saknar en tydlig nämnd- och förvaltningorganisation att arbeta emot. Jag samarbetar mest med övriga kommunalråden. Jag har inget ansvar för några driftsfrågor, det enda arbete vi gör är att fördela ut pengar till nämnder och till drifien. Där har arbetat fram en fördelningsmodell. För är jag programansvarig, det gäller att se till att målen blir kända, att kdn-ordforande känner till dem och att de uppfylls och utvärderas. socialdemokratiskt kommunalråd

Det man upplever bland kommunalråden är att var och en går sin egen väg. Det kanske finns band mellan dem men det är ingenting som ser. Vi upplever inte att de är ett team, den uppfattningen finns också bland helt vanliga människor. oppositionspolitiker Det som är ett problem för tjänstemännen är att de flesta beslut fattas via en kompromiss mellan socialdemokraterna och mittenpartierna där den politiska viljan ibland framstår som oklar. Samtidigt finns en rädsla för alltför starka och duktiga tjänstemän enligt vissa av de intervjuade. En tjänsteman tycker sig se att förväntningarna från förvaltningen den nya näringslivsorienterade kommundirektören är en önskan om ett starkt och tydligt

ledarskap:

I relation till förvaltningschefema så önskar man sig riktigt kraftigt chefsskap, det har förvånat mig ibland att man vill ha ett nästan ett riktigt auktoritärt chefsskap. Det beror säkert att man hamnat i förvaltningar med nämnder i en osäker situation och man tar gärna emot direktiv, målinriktning och tydliga uppdrag. De uppträder som att visa mig intresse och jag blir din. chefstjänsteman I budgetprocessen är det kommunstyrelsens ordförande som har den tydligaste makten enligt flera personer. Han räknar i det sista och några av representantema för de partier som ingått i ett budgetsamarbete med majoriteten är inte helt nöjda med formerna, den politiska informationen kunde vara bättre. Tjänstemännens underlag däremot mycket nöjd med. Att fler kvinnor kom-

är man mit i den politiska eliten och hamnat i ansvarsfulla positioner

Gun Hedlund

har emellertid medfört att ekonomiska frågor inte längre är

en övervägande manlig domän.

Jag tycker att det går riktigt bra med budgetberedningen, nu när jag kommit i utskottet har jag blivit

tvungen att ta ansvar ett nytt sätt. Ekonomichefen är väldigt bra att ha att göra med och ger oss bra underlag. kvinnlig politiker

Jag tror att många kvinnor satsat politiken av helt andra skäl än att sitta och räkna siffror, det kan vara en läggningsfråga. Jag tror att det mer handlar om varför de satsade på politiken än att man inte skulle kunna ha många kvinnor som satsar på det här. Vi såg när budgetansvaret överlämnades till att hon var lika engagerad i det som när hon tog över andra områden. manlig politiker

Det är oerhörd viktigt att sitta med i de organ där ekonomin behandlas, det är faran om kvinnor bara väljer de mjuka bitarna

Vi måste kunna påverka ekonomin, det är den som styr. Jag tror att det skulle behövas särskilda utbildningar, den kunde vara tvärpolitisk När satt som ekonomiutskottets ordförande såg hon till att vi fick utbildning vid varje sammanträde. Hon bjöd tjänstemännen så att de fick lära oss, de tog med böcker och sånt. Hon sa att jag sitter nu som ordförande och jag är dålig

det här och jag behöver lära mig och hon tog upp det på varje ekonomisammanträde och det var jättebraHon fick en hel del spe för det, de manliga politikerna tittade oss som om var dumma i huvudet. Det var starkt gjort, mycket starkt. Jag sa det till henne att det var toppen. kvinnlig politiker Även i Örebro brottas tjänstemän och politiker med frågan hur

om målstymingen ska förverkligas. Problemet gäller hur målstyrningen ska omsättas i praktiken i en kommun med en starkt decentraliserad organisation. Att tjänstemännen fått betydligt starkare

en roll är man överens om men sedan går åsikterna isär. För vissa förtroendevalda är en strikt målstymingsmodell helt enkelt inte förenlig med politisk verksamhet medan andra ser den realistisk

som om den kombineras med en starkt centraliserad styrning. I tjänstemanna-kommentarerna påpekas att dilemmat gäller hur politiken ska kuggas in i den Förvaltningsmässiga organisationen.

Till skillnad mot den privata sfären så är det meningen att ska vara osams, de politiska partierna har olika mål. Så är det

inte i en bolagsstyrelse, där är det vinstmaximering som gäller. Det är säkert enklare att vara VD i ett privat företag än att vara förvaltningschef gentemot sin politiska styrelse så därför strävar de efter att upprätthålla en gränslinje. Jag for min del tror inte att det är varken bra eller riktigt. Politikerna är inte bara en styrelse. Vi måste ha rätt att ta upp en fråga som dyker upp i aflå-

Kön, makt isvenska kommuner

när vi träffar grarmarna annars så förstör vi tilltron till poliren tiken överhuvudtaget. manlig politiker

Vi lever i olika världar fastän vi jobbar med samma värld. Jag skulle tycka att det vore oerhört bra om den politiska rollen blev väldigt klar och tydlig mot medborgare och intresseorganisatio-

och ägnade sig visioner, mål och policy och utsatte oss ner tjänstemän för det trycket. Då skulle vi kunna visa vår professionalitet och det skulle kunna få ett utfall. kvinnlig tjänsteman

Svårighetema handlar hur målstymingen ska mätas. Från

även om

förvaltningsledningens sida önskar man sig tydligare politiska pro-

omarbetas och revideras utan för mycket inblandning gram som från tjänstemännens sida. I vissa tjänstemannakommentarer finns

uttalat tekniskt-ekonomiskt rationalitetstänkande där frågan ett tycks gälla hur på bästa sätt omvandlar en snabbt skiftande

man verklighet, politiska viljor och ideologier till hanterbara styrprogram. Örebro-politikemas ambition att ha kvar en koppling till den reella verksamheten att fatta s.k. inriktningsbeslut där

genom

tydlig politisk inriktning av målen anges ställer till problem en eftersom såna beslut låter sig inte följas upp. En särskild ut-

värderingsenhet finns i kommunen enligt kritikerna sysslar

men den med resultatuppföljning och man får inget veta om kvaliteten på verksamheten. Kvalitetsstyming är gång att introduceras

nu på intitiativ ifrån förvaltningsledningen och man avser att bjuda in politiker till diskussioner. Förhoppningama är stora vissa håll att har funnit metod att mäta kvaliteten verksamhe-

man nu en ten där de anställda själva är delaktiga och ansvariga.

På frågan vad faktiskt förändrats i samband med majo-

om som ritetskiftet i Örebro blir inte särskilt klargörande. Socialde-

svaren mokraterna har satt stopp för avknoppningsprogrammet och pengsystemet inom skola och barnomsorg, konkurrens mella ex-

och interna entreprenörer har upphört och betalning för terna vissa centrala tjänster har ersatts med overheadkostnader. Deras linje i frågan konkurrensutsättning är att fastställa hur stor an-

om del verksamheten ska utföras i egen regi och hur stor andel

av som

ska läggas ut på entreprenad. Numera ska vårt eget folk inte som

med och tävla däremot görs jämförelser för att se att vi ligvara

rätt i pris. En viss förvirring finns i svaren från både tjänsteger män och politiker vilken organisation faktiskt har och

om man strävar emot.

Ja, jag själv när du frågar mig att jag har ingen tydlig bild.

ser

nämnden är både anslags- och avgifisfmansierad. De känner

sig lite lurade, de sitter som en politisk nämnd men huvuddelen

Gun Hedlund

är köp- och säljverksamhet. Nu sträver nämnden själv efter mer tydlighet. politiker

Idag har en misch-masch och jag tycker inte att kommundelama är någon bra marknad. Och aktörerna uppträder ibland direkt oetiskt. Så kritiken utifrån företagarna kan det ligga något tjänsteman.

Bland borgerliga politiker och tjänstemännen finns stor spännen vidd i på vad är möjligt och lämpligt att utföra via entsynen som reprenad. Ytterst handlar det om tilltron till hur marknadens service till svaga grupper kan stå under politisk kontroll.

Det måste handla om verksamheter som har brukare kan som tala om att de är nöjda. Där tvivlar jag att de äldre kan det. Men svaga grupper, utvecklingsstörda och psykiskt sjuka, det är svårt att konkurrensutsätta och göra bedömningar av kvalitet. De som finns utanför den kommunala verksamheten har ett vinstintresse, man ska vara ytterst försiktig. Man ska inte utesluta det, men man måste vara noga med ingående diskussion, bra avtal och veta hur man följer upp och får insyn. kvinnlig politiker

Vi har ingen anledning att ha sådan kompetens om det finns annat håll. Vi mår bra av om det sköts andra, det kan utveckav las något större som kan ha betydelse för regionen, någon specialitet som kan både nationell och internationell marknad. Jag skulle önska att företagarna och kommunen kunde hitta en bättre balans mellan vad ska ha och inte ha, vi kunde ha mindre verksamhet och mer av sociala entreprenader. kvinnlig tjänsteman

För socialdemokraterna innebär det senaste decenniets snabba förändringar ett ideologiskt dilemma, resultatenheter och lite köpoch sälj ser man som något positivt för att skapa ett nytt kostnadsmedvetande bland anställda och förtroendevalda beställarmen utförar organisation har det varit stor tveksamhet inför. Just nu finns, enligt tjänsteman, ingen självklar styrform majoriteen som ten bekänner sig till utan man har blandning allt. Den ideoloen av giska motbild som man nu söker stöd i är ett för program en omfattande brukarmedverkan bland annat inom skola och barnomsorg. Tanken är att medborgare och brukare är med om man som och påverkar sitt eget daghem eller skola så förlorar argumenteten om valfrihet sin ideologiska tyngd. Det har emellertid inte varit helt lätt att vända trenden inom förvaltningen eller att politisom ker ha åsikter om vad är realistiskt. som Jag kritiserade den där utredningen om omorganisation och sa att jag förstod det inte alls och kommunchefen sa då att det var Sveriges bästa utredning. manlig politiker

Kön, makt i svenska kommuner

Vi har inte varit riktigt tydliga, vi tycker inte om beställarutförar modellen men vi har låtit dem köra vidare i kommandelama där de har såna system. Vi har inte sagt att sluta med det där. Nu har det gjorts en kdn-översyn med fyra alternativ där man ser att de inte gett upp riktigt, det finns några törvaltningschefer som driver det här, både centralt och i kommundelsnämndema. manlig politiker

Väldigt mycket finns kvar men nu klär man det i andra ord. Köp- och sälj eller beställar-uttörar, det är lite olika varianter. I vår nämnd gör vi uppdrag som kommundelama beställer. kvinnlig politiker

De lärdomar som både politiker och tjänstemän anser att man dra

av de gångna årens experimenterande är att de positiva effekter-

inneburit ett ökat kostnadsmedvetande hos anställda och na

nämndpolitiker. Den tendens till näringslivsanpassning som

fanns i mitten av 1980-talet har nu upphört menar en manlig politiker.

Vi hade det nog ett tag när fallskärmar och sånt började dyka upp hos tjånstemärmen, då var argumenten ofia att så hade man minsann i näringslivet. Men det där har försvunnit Det kan bero på att de har ingen marknad på den privata sidan. Vi trodde

på det, jag var också med på det även om det var under knot, att vi inte skulle kunna behålla och rekytera folk om vi inte gjorde på det här sättet. Men behöver inte vara ett dugg oroliga. Vi har upptäckt det själva. När vi sneglade att nekrytera folk externt och det visade sig att de hade inte alls de lönerna och de tönnånerna på den nivån. Man ska mycket högre

i så fall. Vi vet nu att den konkurrensen finns inte från den upp privata sidan. En intern konkurrens inom den offentliga sektorn finns ju, sneglar varandra. Då var arbetsmarknaden nå-

man got annorlunda, så kanske möjligheten fanns men nu är det inte så. Det är inte lönt att de försöker nu, de framför inte de där argumenten längre, det var i mitten på 80-talet. manlig politiker

Andra erfarenheter är att efter de två första årens förhandlingar mellan beställare och utförare har det gått slentrian i kontraktsförfarandet, kommundelama har ofta avstått från att köpa tjänster och i stället värnat om den egna personalen vilket inneburit att kompetent expertis blivit outnyttjad. Idén om de rationella aktötema visade sig ohållbar när olika rationalitetsformer fungerade samtidigt. Kommundelarnas vämande om den egna personalen kombinerat med starka sparbeting ledde inte till någon koncernnytta och helheten blev drabbad. Ett missnöje med den passiva politikerrollen i en central nämnd är nu märkbart och allt tyder på att kommer att återgå till anslagsfmansierad verksamhet. Att man

beställningar inte alltid är ett mått på verkliga behov är uppenbart.

Gun Hedlund

Ungdomsenheten skulle kunna göra dubbelt, tredubbelt så mycket som skulle vara bra men de är beroende av vad kommundelama beställer. Vi kan se att man sparar på individ- och familjeomsorgen. Men som politiker i den centrala nämnden kan jag inte säga det utan det måste komma från kommundelama. kvinnlig politiker

I Örebro finns ingen urskiljbar manlig och profil i in-

kvinnlig ställningen till organisationsförändringama bland de ledande aktör-

ema. Där finns manliga tjänstemän som med stark integritet framhärdat i ett omsorgsrationellt rört t.ex. kommuresonemang som nens anställda. Där finns kvinnliga tjänstemän med stort som engagemang förespråkat och arbetat med att införa de organisanya tionsmodeller som kan betecknas uttryck för teknisk-ekosom en nomisk rationalitet och vad vissa forskare kallar företagiseen ring av kommunens verksamhet. Den kvinnliga kommundinya rektören är rekryterad från näringslivet och beskrivs mycket som näringslivsorienterad.

Några av de mest centrala aktörerna var kvinnor och det kan bero att de var tjänstemän med uppdrag att göra vissa utredningar. Sen tror jag att de blev lite förknippade med detta och att de inte lämnade de här idéerna, tre av dem har lämnat sina tjänster. Men jag vet inte om det beror det här. Här fanns ingen könsuppdelning utan det var nog snarare en tjänstemarmakultur. manlig politiker.

Hon ser klart kommunen som ett företag. Hon pratar otroligt mycket om att vi ska marknadsföra oss själva och det känner jag mig främmande för. Nästan så att jag känner att det här med marknadsföring tar över och att hon kan prioritera det framför att har en bra ekonomienhet. kvinnlig politiker

I likhet med Katrineholm är det barnomsorgspersonalen får som beröm av det manliga kommunalrådet för att samarbetsvara mer villiga och flexibla i svåra besparingstider medan manliga skolchefer är betydligt svårare att handskas med. Bland politikerna finns inte heller någon skiljelinje är ett uttryck för könsskillnader, som det är snarare partipolitisk ideologi som är särskiljande. En olikhet är emellertid att de manliga politikerna uttrycker sig med större en tvärsäkerhet om styrformer och organisation än vad de kvinnliga politikerna, med ett undantag, gör.

Kön, makt isvenska kommuner

10 Kön, politik och organisation ett komplicerat mönster

—

Mina tidigare att vissa organisationsförändringar i

resonemang om de svenska kommunerna kan betraktas som ett uttryck för en maskuliniseringsprocess och förändrad könskodning av den kommunalpolitiska bör som ett försök att beskriva vilka processen ses rationalitetsformer tenderat att dominera i den kommunala som organisationen på olika nivåer. Det säger igenting om vilket kön de olika aktörerna faktiskt har. I alla kommunerna finns män som uttrycker klar skepsis inför delar de modellerna och de en av nya väjer inte inför att erkänna utifrån det sunda förnuftet att det där begriper jag inte alls. Det är särskilt i Gnosjö som manliga politiker för ett omsorgsrationellt resonemang, skola och barnomsorg är alldeles för ömtålig för att ska fixerad vid schackrande man vara med pengar". I traditionella kommuner Katrineholm och Gnosom sjö betraktas det inte något negativt att vara försiktig mesom dan det i det innovationsbenägna Örebro finns risk att stämplas en bakåtsträvare och där tveksamhet inför förändring snarast som är något negativt. Något nytt är emellertid på gång i Katrinholm

via dynamisk förvaltningschef. En maskuliniseringspro-

en ny, kan skönjas där vissa manliga aktörer bekräftar varandra incess bördes via stark tilltro till rationella metoder för styrning och en kontroll. Omvänt fanns i Örebro i början 1990-talet bland vissa av kvinnliga tjänstemän starka företrädare för teknisk-ekonomisk en rationalitet i förändringarna den kommunala organisationen likav det starka ledarskapet där deras främjande av de nya idésom av gjort att de i egenskap synliga aktörer kom att stå som erna av symboler för Denna auktoritet emellertid förbunden processen. var med det moderatledda systemsskiftet och flera har nu lämnat sina tjänster. Den personliga auktoritet som Skeje 1994 anser att kvinnor kan få via att tillföra något nytt tycks därmed vara nära förbunden med nyhetens behag. De kvinnliga tjänstemännens starka övertygelse och framstår i efterhand i vissa interengagemang vjukommentarer uttryck för en kvinnlig idealitet och det är som uppenbart att kvinnorna satsade och förlorade del personlig en

prestige när sytemskiftet stoppades. I Katrineholm och Gnosjö

de kvinnliga tjänstemännen betydligt mer avvaktande till stora var förändringar. Övergången till målstyming i enlighet med den kommunalnya lagens intentioner SOU 1985:28, 120 har inneburit att under s.

Gun Hedlund

det decennium de kvinnliga kommunalpolitikema har för-

som stärkt sina formella positioner har politikerrollen blivit mycket

annorlunda jämfört med tidigare. Detaljerna idag

anses vara ett ansvar för tjänstemännen vilket innebär att politikerna förväntas ägna sig utökade medborgarkontakter samt att formulera mål och visioner. Det pågår emellertid dragkamp i alla kommuen tre nerna där politikerna ogärna vill släppa kontakten med "verkligheten och den konkreta, praktiska kommunala verksamheten. En jämförelse mellan de tre kommunerna visar att Katrineholm kan beskrivas starkt, kvinnor, politikersstyrd kommun, som en av Gnosjö som en svagt, av män, politikersstyrd kommun medan Örebro kan betecknas den kommunala

som multitorganisationen"

där en mängd olika aktörer inom både politik och förvaltning drar olika håll.

Hur innovationsbenägen förvaltningen är hänger till stor del

samman med den lokala förvaltningskulturen relaterat till den politiska kulturen och politiska styrkeförhållanden. I Örebro och Gnosjö har tjänstemännen haft betydelsefull roll pådrivare till en som vissa förändringar medan Katrineholm haft ett starkare politiker-

inflytande. I Gnosjö har tjänstemännen med stor lyhördhet och lojalitet gentemot de försiktiga gnosjöpolitikema nöjt sig med

att genomföra mindre förändringar. Örebro framstår

som ett tydligt

exempel på förvaltningspolitikens dilemma där vissa ledande tjänstemäns strävan efter ett åtskiljande mellan politik och förvaltning kan ses som ett försök att skapa arbetsro, rutiner och regler där den nyckfulla politiken hela tiden riskerar att störa verksamheten. Att den ekonomiska makten är nära förbunden med senioritet och position är tydligt utifrån förhållandena i de tre kommunerna. Den manlige ekonomichefen utpekas mäktig i alla som en person tre kommunerna. Både i Örebro och Katrineholm finns kvinnor i ledande politiska positioner sig och spela roll i som anser anses en de ekonomiska besluten. Att denna auktoritet tycks nära förbunden med en naturlig manlig auktoritet är emellertid uppenbart. I Katrineholm är det just kvinnornas förmåga utöva mycket att ett

starkt politiskt ledarskap i enlighet med den lokala politiska kulturens tradition gör att manliga tjänstemän uttrycker ibland

som en,

motvillig, beundran för de kvinnliga politikernas kompetens. I Örebro kvinnliga för utsattes politiker förlöjligande av manliga po-

litiker när dåvarande ekonomiansvariga kvinnliga kommunalrådet

begärde att tjänstemännen skulle lära upp henne själv och övriga nybörjare. I Gnosjö spelar de kvinnliga politikerna i egenskap

av

Kön, makt isvenska kommuner

nybörjare på sina tunga positioner ännu så länge en underordnad roll i de ekonomiska diskussionerna.

Att hävda att viss Organisationsform skulle vara av särskilt

en intresse för kvinnor är vanskligt. Vissa ideologiska skiljelinjer mellan kvinnor ur olika partier är påtagliga samtidigt som en viss avideologisering skett där vissa reformer inte framstår som lika laddade längre se även Montin, 1996. Det som går att urskilja som

nämnare är att precis på 1980-talet är sociala en gemensam som frågor, skola och kultur kvinnors hjärtefrågor. Nytt är emellertid att ekonomi och i ett fall näringslivspolitik betraktas som an-

par gelägna. I alla tre kommunerna finns en viss förvirring över de förändringar genomförts, särskilt vad gäller målstymingens inne-

som börd och konsekvenser. Bland de borgerliga, kvinnliga politiker

i princip är för både avknoppning, konkurrens och strikt som målstyming smyger sig omsorgsrationella argument där personalens och svaga gruppers behov utgör ett dilemma. Bland både manliga och kvinnliga politiker har en klar ståndpunkt i sin syn på

som

viss Organisationsform finns en ambivalens inför hur de olika en lösryckta delarna skulle fogas i en helhet.

Att de kvinnliga politikerna balanserar mellan trycket på en förändrad politikerroll och sitt starka intresse för den konkreta verkligheten är uppenbart. En lösning på detta tycktes vara att fylla de genomförda och pågående förändringarna med eget innehåll delvis kan betraktas som en idealisering av verkliga för-

som hållanden. För de kvinnliga Gnosjö-politikema finns en önskan om ett starkare politikerstyre vilket mycket väl kan sammanfalla med

satsning på det starka politiska ledarskapet enligt den nya en

management-filosofin. Om deras vision om ett tydligare politikeransvar innebär en övergång till den delegationsordning som tjäns-

temännen önskar sig eller Katrineholms-politikemas gammaldags roll att lägga sig i får framtiden utvisa. I Katrineholm framhärdar de ledande kvinnliga politikerna i att politiker måste få styra samtidigt både målstyming och en starkt decentraliserad

som organisation genomförts. Den kvinnliga bilden av förändringarna är mycket ljus där personalens nya roll och de kvinnliga verksamhetschefemas befogenheter ses som något mycket positivt och ett brott mot tidigare mansdominerade hierarkier. Samma reformer beskrivs män ytterst funktionella eftersom kvinnliga

av som chefer inom skola och barnomsorg är flexibla och mer lättstyrda

särskilt vad gäller besparingar och rationaliseringar. I Öreän män, bro framhåller vissa kvinnliga politiker hur även den sociala kommunala verksamheten kan lära och ha nytta av ett viss mått av konkurrens. Kvalitetsstyming är den senaste nyheten i Örebro

som

Gun Hedlund

betraktas som en kvinnovänlig reform där det är positivt för de anställda att få ett eget självständigt utrymme för sitt arbete. Att kvalitetsstymingen tenderar att lägga över ansvaret för vårdens och omsorgens kvalitet på hårt pressad, oftast kvinnlig,

en personal som har små möjligheter att påverka resursfördelningen

ryms inte i den ljusa bilden.

Frågan om de kvinnliga politikerna har haft en reell makt som

kvinnor i samband med diskussioner och förändringar av den kommunala organisationen kan bara besvaras indirekt. I Gnosjö den

var kvinnliga nämndordföranden rädd för att kulturen skulle drabbas

vid en nämndsammanslagning och hennes farhågor tycks ha besan-

nats. I Örebro de borgerliga ledamötemas starka för

var argument avknoppning att skapa företag för kvinnor de manliga ak-

men törer som ansvarar för näringslivsfrågor har förhindrat denna ambition. Inom socialdemokratin finns manliga, självutnämnda ideologer som dominerar diskussionerna om organisation och styrformer. I Katrineholm däremot tycks de kvinnliga politikerna ha intagit ledande roller i diskussioner och beslut vilka förändringar

om som ska göras där de öppet deklarerar sitt ansvar för den kvinnliga personalen.

Käll- och

litteraturförteckning

Acker, Joan 1992 Reformer och kvinnor i den framtida vältärdsstaten".

Kvinnors och mäns liv och arbete. St0ckholm:SNS förlag. Amnå, Erik, Brytting, Tomas Ekman, Annalill/Kolam, Kerstin/Montin, Stig

1985 Kommunal decentralisering. Utvärdering av försöken med

kommundelsnämnder i Eskilstuna, Umeå och Örebro. Stockholm: Statens

råd för byggnadsforskning rapport R 42. Beck-Jörgensen, Torben 1981 Når staten skal spare. Köbenhavn: Nyt fra

Samfundsvidenskaperne. Bergqvist, Christina 1994 Mäns makt och kvinnors intressen. Uppsala. Acta

Universitatis Upsaliensis. Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, 121.

Billing, D.Y Alvesson, M. 1994 Gender, Managers and Organizations.

Berlin: De Gruyter. Blomquist, Christine 1994 Beställar-utörarmodellen möter politiken. Red.

Bengt Jacobsson, Organisationsexperiment i kommuner och landsting. Stockholm: Nerenius Santérus Förlag.

Bokenstrand, Cecilia 1991 Om krisen kommer. Kommunalekonomisk åtstram-

ning ur ett svenskt perspektiv. Licenciatuppsats i Statskunskap, Göteborgs

universitet. Brunssorr, Nils Jönsson, Sten 1979 Beslut och handling Om politikers

-

inflytande på politiken. Falköping: Liber.

Kön, makt isvenska kommuner

Brunsson, Nils 1990 Reformer som rutin. Red. Nils Brunsson J.P. Olsen,

Makten att reformera. St0ckh0lm:Carlssons. Drugge, Ulf Svallfors, Stefan 1991 Rörelsen, Rotary och storföretagen. Om

eliten i en svensk industrista sid I8-43 i Sociologisk Forskning 1991:1. Eklund, Johan 1996 Varför så få kvinnor En studie i kvinnorepresentation.

60-poäng uppsats i statsvetenskap, Statsvetenskapliga institutionen,

Stockholms universitet. Fölster, Stefan 1993 Systemskifte i fara Industrins Utredningsinstitut.

Stockholm. Almquist Wiksell International. Gunnarsson, Ewa 1994 Att våga väga jämnt Om kvalifikationer och kvinnli-

ga förhållningssätt i ett tekniskt industriarbete. Doktorsavhandling

1994:157 D, Tekniska Högskolan i Luleå. Gustavsson, Agne 1984 Kommunal självstyrelse. Lund: Liber. 4:e reviderade

upplagan. Gustafsson, Gunnel 1969 Blockreformens inverkan på förtroendemanna-

kårens storklek och sammansättning. Kommunalforskningsgruppens avhandlingsserie, nr 16, stencil.

Harris; I.M. 1995 Messages men hear. Constructing masculinities. Taylor

Francis. Hedlund, Gun 1996 "Det handlar om prioriteringar". Kvinnors villkor och

intressen i lokal politik Örebro Studies 14, Högskolan i Örebro. Hirdman, Yvonne‘1990 Genussystemet i Demokrati och makt i Sverige.

Maktutredningens huvudrapport. SOU 1990:44. Jansson, D Forsell, A 1995 "Ord som fängslar. Om kommunernas företagise-

ring. Statsvetenskaplig tidskrift Årgång 98 3 346-361.

nr s. Johansson, Leif 1983 Kommunal servicevariation. De kommunerna. Red.

nya

Lars Strömberg Jörgen Westerståhl. Stockholm: Liber Förlag. Kommunala förnyelseproblem 1996 Red. Stig Montin. Bilaga 1 till slut-

betänkande av Kommunala fömyelsekomittén SOU 1996:169. Kommunalt förtroendevalda 1995. Del Fördelning på nämnder, andel kvin-

ålder. parti mm. 1996 Stockholm: Svenska Kommunförbundet

nor, Montin, Stig Sandlund, Johan 1990 Kommundelsnämnder i Uppsala. En

utvärderingsrapport. Högskolan i Örebro. Förvaltningspolitiska forsk-

ningsprogrammet. Rapport nr kap Montin, Stig 1993 Swedish Local Government in Transition. A matter or

rationality and legitimacy. Örebro Studies Högskolan i Örebro. Montin, Stig Olsson, Jan 1994:2 Demokrati och legitimitet i landstingen.

Slutrapport från projektet Politikerrollen i landstingen. Novemus,

Högskolan i Örebro. Rapport 1994:2. Kolam, Kerstin 1987 Lokala organ i Norden 1968-1986 -från idé till verk-

lighet. Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet. Nilsson, Lennart 1993 Stadsdelspolitikerna i Göteborg 1989-1991.

SDU 1993:1. Norell P.-O. 1989 De kommunala administratörerna. En studie av politiska

aktörer och byråkratiproblematik. Ekonomi och organisationer i kommu-

ner och landsting. Lundzstudentlitteratur.

Gun Hedlund

Nörve, Siri 1990 Kvinneinteresser og omsorg, s. .23-33 i Nytt kvinne-

om

forskning 1990:4. Organisationsexperiment i kommuner och landsting 1994 Red. Bengt Jacobs-

son. Stockholm: Nerenius Santérus Förlag. Oskarsson, Maria Wängnerud, Lena 1995 Kvinnor väljare och valda.

som

Om betydelsen av kön i svensk politik. Lund: Studentlitteratur. Petersson, Olof Söderlind, Donald 1992 Förvaltningspolitik. Stockholm:

Publica. Premfors, Rune, Sandqvist, J Sanne, M 1994 Demokrati i storstad. Stadsdels-

nämnder i Stockholm. Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms

universitet. Opublicerad stencil. Rombach, Björn 1986 Rationalisering eller prat Kommunernas anpassning

till en stagnerande ekonomi. Lund: Doxa Ekonomi. Sahlin-Andersson, Kerstin l994 Varför låter sig organisationer omvandlas"

Organisationsexperiment i kommuner och landsting. Stockholm. Nerenius

Santérus Förlag. Schéele, Annika von l985a Sagt och gjort från beslut till resultat i kommu-

nal planering Örebro. Byggnadsfunktionslära, Kungliga Tekniska Högskolan.

Schéele, Annika von l985b Nya daghem i gamla grannskap. Mål, plan och

verklighet. Barnsomsorgsutbyggnaden i Örebro efter 1975. Byggforsk-

ningsrádet. Rapport R 70:1985. Sinkkonen, Sirka 1983 Kvinnoma i kommunalpolitiken. Det uferdige demo-

kratiettOslo: Nordiska Ministerrådet. Skeije, Hege 1992 Den politiske betydningen av lcjönn. En studie av norsk

topp-politikk. institutet for samfunnsforskning Oslo. Rapport ll. Skeije, Hege 1994 On Authority: Weberian ideal types and Norwegian poli-

tics. i Politics A Power Basefor Women Report from a conference in

—

Örebro, Sweden, May 12-16, 1996. Örebro

Womens Studies nzo Sommestad, Lena 1992 Från mejerska till mejerist. En studie av mejeiryrkets

maskuliniseringsprocess. Lund:Arkiv. Stjemquist, Nils Magnusson, Hakan 1988 Den kommunala självstyrelsen,

jämlikhet och variationerna mellan kommunerna. Stockholm: Allmänna

förlaget. Ds nr 36. Strandberg, U. 1995 .Självständighet eller statsbundenhet. Den kommunideo-

logiska idédebatten 1962-1974. G6teborg:SEFOS, Göteborgs universitet, Rapport

Sundin, Elisabeth 1988 Omåttliga önskningar och måttliga framsteg.

Stockholm: FRN-Framtidsstudier. Sundin, Elisabeth 1992 "Equality through. regional policy. Report from a

Swedish project. Rethinking change. Current swedish feminist research HSFR. Uppsala: Swedish Science Press.

Wahl, Anna 1996 "Företagslednings som konstruktion av manlighet.

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1966. Wallin, Gunnar, Bäck, Henry Tabor, Merrick 1981 Kommunalpolitikerna.

Rekrytering arbetsförhållanden -funktioner del l och Rapport 8

- nr från kommunaldemokratiska forskningsgruppen. Kommunaldemokratiska kommittén. Ds Kn 1981:17.

Kön, makt i svenska kommuner

Ve, Hildur 1989 "Kvinnor, byråkrati och välfärdsstat i Sociologisk Forskning

nr 4 1989. Ve, Hildur 1994 "Gender Differences Rationality, the Concept of Praxis

Knowledge and Future Trends. Feminist Voices on Gender, Technology and Ethics. Center for Womens Studies, Luleå University of Technology.

Wendeberg, Birgitta 1982 Gnosjö-andan, myt eller verklighet Värnamo: U B

Wendeberg Förlag H B. Wildawsky. A 1985 The logic of Public Sector Growth. State and market.

The politics of the public and the private L0nd0n:Sage Publications.

. Wikander, Ulla 1988 Kvinnors och mäns arbeten. Gustavsberg 1880-1980.

Genusarbetsdelning och arbetets degradering vid en porslinsfabrik. Det

svenska arbetets historia IV. Lund:Arkiv.

Vicki Johansson

Omsorgens organisering

och mellan könen

jämlikheten

VICKI JOHANSSON

1 Inledning

För att vårt samhälle skall kunna definieras som jämställt krävs. enligt regeringens proposition Jämställdhetspolitiken inför 90-talet, bl.a. att män och kvinnor gemensamt ansvarar för och utföi omsorgs- och hemarbete. Av skrivningarna framgår att regeringer

att jämn fördelning mellan män och kvinnor vad gäller menar en omsorgsutövande och ansvar i närrelationer bäddar för jämställda människor. Detta är något som länge hävdats inom kvinnoforskningen. I propositionen betonas vidare att i avsikt att uppnå måler är politiska beslut som förändrar Förutsättningarna för människors val att föredra framför beslut reglerar enskilda individers

som handlingar. De samhälleliga ramar inom vilka individer fattar sine beslut skall genom politiska beslut förändras ett sådant sätt ati

hinder för jämställdhet undanröja

Vilka typer politiska beslut kan då sägas vara av den övergri-

av pande karaktären att de förändrar individuella människors handlingsbenägenhet utan att direkt reglera dessa handlingar För ati kunna svara en sådan fråga måste ha en uppfattning om vilka faktorer är centrala för människors val att utföra omsorgs-

som och hemarbete.

Omsorgsgivande och könsojämlikhet

Oavsett om samhällets bam- och äldreomsorgsarbete utförs i offentliga daghem, inom hemvården, i anhörigas hem eller i frivilligorganisationer är det huvudsakligen kvinnor som står för utförandet. Kvinnor utför omsorgsarbete både som lönearbetare inom der offentliga sektorn, där inte mindre än åtta av tio anställda är kvin-

Prop 1987/882105, s.9—1o.

Omsorgens organisering

norz och som mödrar, hustrur och döttrar i de egna familjekretsar-

Även dagens småbarnspappor utför omsorgsrelaterat na. om mer arbete än vad deras egna fader gjorde är det fortfarande kvinnor

bär huvudansvaret för arbetet blir utfört som att

En central fråga, om vi önskar förstå varför kvinnor och män väljer att utföra respektive inte utföra omsorgsarbete är frågan om vilken funktion, om någon, som omsorgsarbete har för vidmakthållande av den rådande könsmaktsordningen. Ur feministisk historiematerialistisk teori kan två teoritraditioner härledas Medan

arbetskontrollteoretiker framhåller s.k. manliga hierarkiers betydelse för upprätthållandet av könsmaktsskillnader betonar exploateringsteoretiker istället relevansen av ett ojämnt byte av kärlek-arbete-skapelsekraft som antas äga rum i de sociala relationerna mellan könen.

I arbetskontrollteori antas män, genom användning av manliga hierarkier, kunna bestämma vilken typ av arbete kvinnor bör och får utföra. l vår typ av samhälle har män använt manliga hierarkier, som t.ex. fackföreningar och staten, för att låsa kvinnor i sammanhang där hushålls- och omsorgsarbete produceras av kvinnor for män. Män tjänar individuellt denna tingens ordning men det är kollektiv snarare än individuell nivå som mäns för-

en tryck av kvinnor skapas och upprätthålls.

I exploateringsteori antas män via ett ojämnt byte individrelationsnivå kunna tillägna sig ett överskott av kvinnors kärlekarbete-skapelsekraft. Detta överskott kan män omvandla till autonomi, självständighet och makt. Det är genom att använda överskottet som män både som kollektiv och individer kan upprätthålla och befästa sin makt i samhället. Äktenskapsinstitutionen och lönearbetet for sig eller i kombination är den institution re-

var spektive struktur som genom det sätt på vilket de är konstruerade skapar de tvingande villkor leder till att kvinnor och män fri-

som villigt ingår i ojämna bytesforhållanden.

l fokus för arbetskontrolls- och exploateringsteoretikernas diskussion står de mekanismer som antas vara centrala för könsmaktsordningens upprätthållande och reproduktion. Därmed är det också fullt möjligt att teorierna härleda vilka förändringar i

ur

2 Pettersson, 1992:l59f, Brorström m.f1., 1995:34 3 Bäck-Wiklund Bergsten, l996:48—70 4 Johansson 1996:30-49. Delphy 1984, 1992,

För utförligare resonemang se Hartmann 1979, 1986, Walby 1986, 1990, Jönasdöttir 1984a, 1984b, 1991, 1994, Barett 1982, Zaretsky 1979 m.f1. är några av de teoretiker som diskuterar könsarbetsdelning och könsmaktsordningens materiella grunder.

Vicki Johansson

könsmaktsordningen som är nödvändiga, än inte tillräckliga,

om för att könsjämlikhet skall ges förutsättningar att utvecklas.

I arbetskontrollteorier är de manliga hierarkierna centrala för könsmaktsordningens upprätthållande vilket indikerar att könsjämlikhet först kan uppnås om de manliga hierarkierna bryts sönder. Om könsarbetsdelningen orsakar könsojämlikhet och de

om manliga hierarkierna är den faktor som gör det möjligt att upprätthålla könsarbetsdelningen bör, för att underminera könsmaktsordningen, det viktigaste vara att integrera män och kvinnor i

samma arbetsuppgifter samtidigt som kvinnor måste ges eller ta positioner i de manliga hierarkierna. Ett sätt att mäta graden av eller förutsättningarna för jämlikhet skulle då kunna att hur kvinno-

vara se representationen utvecklats i traditionellt manliga hierarkier

Exploateringteoretiker menar att det är kvinnors och mäns ojämna byte av kärlek-arbete-skapelsekraft som leder till ojämlikhet och arbetsdelning. För att komma åt de mekanismer som skapar och upprätthåller ojämlikhet krävs därför att de produktionsförhållanden som möjliggör exploatering upplöses och ersätts med produktionsforhållanden som skapar förutsättningar för jämlika relationer mellan kvinnor och män. För exploateringsteoretiker utgör äktenskapsinstitutionen och lönearbetet var for sig eller i kombination de strukturella faktorer som skapar förutsättningar för ett ojämnt byte av kärlek-arbete-skapelsekraft omsorgsarbete mellan män och kvinnor. För att jämlikhet mellan könen skall kunna uppnås krävs om utgångspunkten tas i exploateringsteori därmed att äktenskapsinstitutionen, lönearbetet eller båda förändras. Jag kommer i den fortsatta analysen att ta min utgångspunkt i denna teoritradition.

Politiska förändringar av samhälleliga ramar

Vilka politiska åtgärder som bör eller kan sättas För att förändra de samhälleliga ramar inom vilka enskilda individer väljer sina handlingar är beroende av vilka antaganden vi har hur verklig-

om heten är sammansatt och hur den fungerar. Om arbetskontrollteo-

5 Christina Bergqvist 1994 har i sin avhandling Mäns makt och kvinnors intressen. undersökt hur kvinnors representation under 1900-talet utvecklats i bl.a. riksdag, statliga styrelser och intresseorganisationer. Resultatet av undersökningen visar att kvinnorepresentationen i många av dessa institutioner ökat. Om utgår ifrån att de manliga hierarkierna är centrala för könsojämlikhetens upprätthållande skulle, givet att inte andra mer centrala manliga hierarkier tillkommit, resultatet av Bergqvists avhandling tyda på att könsmaktsordningen håller på att försvagas. För vidare diskussion om Bergqvists avhandling se min recension i KVT 1996:2.

Omsorgens organisering

retikernas beskrivning och tolkning verkligheten är korrekt

av måste, om jämlikhet skall kunna uppnås, de manliga hierarkierna brytas sönder. Politiska åtgärder som t.ex. kvotering i verksamma hierarkier är då en ytterst relevant åtgärd. Om däremot exploateringsteoretikemas resonemang ligger närmare verkligheten kan jämlikhet mellan könen först uppnås om äktenskapsinstitutionens funktion i könsmaktsordningen försvagas vilket innebär att kvoteringsåtgärder aldrig kan tillräckliga för att åstadkomma köns-

vara jämlikhet. Utgår vi från exploateringsteori är det rimligt att göra antagandet att exploateringsgraden kan variera från ett samhälle till ett annat i så motto att ojämlikheten mellan könen bör

vara högre desto högre andel av samhällets omsorgsarbete som är förlagt till det konkreta äktenskapet och i obetalt arbete. Politiska åtgärder som innebär att omsorg produceras utanför det konkreta äktenskapet och i betalt lönearbete, t.ex. i form av daghem och äldreboende, bör-därmed vara att föredra om vi vill skapa förutsättningar för könsjämlika handlingar.

2 Samhällets nuvarande

organisering av omsorg

Omsorgens organisering ser jag som ett strukturellt förhållande. Omsorgens nuvarande strukturella organisering, eller med ett annat ord omsorgsstrukturen, är uppbyggd i ett samhälle som genomsyras av mäns över- och kvinnors underordning. Med omsorg avser jag allt samhälleligt nödvändigt omsorgsarbete som utförs i samhället, detta oavsett varomsorgen utförs. Med omsorgsstruktur jag

avser det sätt vilket det samhälleligt nödvändiga omsorgsarbetet är organiserat. Jag utgår ifrån att en omsorgsstrukturs sammansättning och uppbyggnad antingen kan förstärka eller underminera den rådande könsmaktsordningen. Omsorgsstrukturen antas utgöra den ram inom eller i relation till vilken människors faktiska omsorgshandlande och åsikter formeras.-

En omsorgsstrukturs konkreta utformning är till stor del ett resultat av politiska beslut. Politiska förändringar omsorgsstruktu-

av ren kan därför leda till att kvinnors och mäns handlingsutrymme och perceptionsfömåga antingen vidgas eller begränsas. Föränd-

ringar i människors verklighetsuppfattning och handlingsutrymme

kan i sin tur möjliggöra också driva fram handlingar och åsik-

men ter som förändrar kollektiva handlings- och attitydmönster.

Vicki Johansson

Omsorgsstrukturen

De svenska kommunerna är förhållandevis homogena. Kommunallagen, rättspraxis och speciallagstiftning sätter ramar för den verksamhet kommunerna måste och får bedriva. Kommunerna är,

enligt socialtjänstlagen, skyldiga att anordna barn- och äldreom-

Socialtjänstlagen är emellertid en ramlag vilket innebär att sorg. kommunerna har möjlighet att själva avgöra vilka omsorgsformer

skall finnas när, hur och för vem. Omsorgens organisering i en som kommun skiljer sig därmed från en annan kommuns.

Vilka organisationsprinciper kan då, mot bakgrund av exploateringsteori, antas vara relevanta i en omsorgsstruktur6 I statsvetenskaplig forskning har studier förändringar i välfårdsproduktio-

om

ofta tagit sin utgångspunkt i dikotomin privat-offentligt. I nen dessa studier har det offentliga och det privata varit två storheter

i allt för liten utsträckning problematiserats eller diskuterats. som

forskare vill utgå från dikotomin privat-offentligt är Om man som det central vikt att man klargör vad som avses med begreppen

av samtidigt förklarar varför begreppen är teoretiskt moti-

som man verade. Jag att dikotomin inte är teoretiskt motiverad om

menar syftet med undersökning är att föröka förklara vad som leder

en mot eller bort från könsjämlikhet. Huvudproblemet med modeller

bygger på dikotomin privat-offentligt är att begreppet privat

som är flerdimensionellt. Privat kan, vilket framgår av olika forskares definitioner begreppet, innefatta såväl marknads-, nätverks-

av

hushållsproduktion. Privat kan vidare betyda att en verksamsom het är såväl avgiftsbelagd gratis.7 Den faktiska skillnad som

som finns mellan olika privatheter är central för förståelsen av hur förändringar organisering påverkar samhällets fak-

av omsorgens tiska likväl potentiella omsorgsgivare. De skilda villkor under

som vilka omsorgsgivare i olika privata och offentliga omsorgsformer arbetar går förlorade vid användningen av dikotomin privat-offentligt.

En omsorgsstruktur kan, vi utgår från exploateringsteori,

om

sammansatt på ett sådant sätt att den antingen förstärker eller vara försvagar könsmaktsordningen. Om äktenskapsinstitutionen är central för könsmaktsordningens upprätthållande bör mäns strukturella möjligheter att exploatera kvinnors omsorgsarbete vara

6 För utförligare Johansson 1996:50-77

resonemang se 7 Zetterberg 1995, Dahlkvist 1995, Salonen l991:85—88, Lundqvist 1991:208- 230, Montin 1993:244—275, Habermas l984:196—206, Donahue 1992:57—61.

Omsorgens organisering

lägre om detta samhällets arbete organiseras utanför det konkreta äktenskapet eller utanför samlevnadsformer som liknar detta överhuvudtaget. Om samhälleligt omsorgsarbete organiseras i kollektiva former, som t.ex. daghem, öppna förskolor eller boendeformer för äldre, frigörs omsorg från individuella beroendeförhål-

landen samtidigt som omsorgsarbetet synliggörs. Utför enskilda

kvinnor omsorgsarbete för enskilda män föreligger, givet att exploateringsteori är relevant, stor risk att asymmetriska beroendeoch maktförhållanden dem emellan cementeras och förstärks. Om däremot kvinnor och/eller män utför omsorgsarbete i kollektiva omsorgsformer för grupper av människor bör förutsättningarna minska för enskilda män att i individuella relationer tillskansa sig ett överskott omsorg. Orsaken är att det samhälleliga omsorgs-

av arbetet knyts till omsorgsformer som inte bygger enskilda kvin-

omsorgsarbete för enskilda män. Omsorgsarbete som utförs

nors kollektivt synliggör omsorgsarbete på så sätt att arbetet blir en realitet samtidigt som kvinnor och män som nyttjar kollektiva omsorgsformer kan iaktta både sitt eget och andra mäns och kvinnors

omsorgsarbete. Synliggörandet medför att människors möjligheter

att jämföra och ifrågasätta det sätt på vilken omsorgsarbete på individnivå organiseras förstärks och därmed finns också en grogrund

för förändring. Omsorgsgivare kan, genom samtal och iakttagelser

av varandras arbete, komma till insikt om att individuella erfarenheter är kollektiva vilket kan göra det lättare att kräva att det sätt på vilket omsorgen organiseras förändras. En central dimension i

organisering kan därmed individuell respekti-

omsorgens sägas vara

kollektiv organisering.

ve

Arbetets delning i obetalt och betalt arbete är den andra centrala faktor jag menar central betydelse för könsmaktsord-

som är av

ningens upprätthållande i en ekonomi som bygger på lönearbete.

Om män exploaterar kvinnors omsorgsarbete medför detta förhållande att män i realiteten har större möjligheter än kvinnor att sälja sin arbetskraft samt försvara sina egna positioner i lönearbetet. Det betalda lönearbetet utgör idag, vare sig vi finner det önskvärt eller samhällets ekonomiska fundament. Socialförsäkringssystemen bygger vanligtvis på det individuella heltidslönearbetet vilket innebär att de människor, framförallt kvinnor, som utför samhälleligt nödvändigt men obetalt arbete har sämre förutsättningar att skapa individuell trygghet än andras Kvinnors obe-

en talda omsorgsarbete män större förutsättningar att både i nuet

ger och för framtiden skapa sig en individuell grundtrygghet samtidigt

8 Anttonnen 199023-25

Vicki Johansson

som mäns starkare position, arbetstids- och lönemässigt, i lönearbetet ger män större förutsättningar än kvinnor att kollektivt för-

och befästa sina positioner både på en individuell och kolleksvara tiv nivå.

Kollektiva och individuella kommuner

Jag att de två dimensionerna kollektiv-individuell organise-

menar ring och betalt-obetalt arbete bör vara mer centrala än dikotomin privat-offentligt, om önskar förstå vilka strukturella förhållanden som utgör de ramar i relation till vilka män och kvinnor handlar. De omsorgsformer finns i vårt samhälle är alla upp-

som byggda efter dessa tvâ dimensioner. Några omsorgsformer

är renodlade dvs., de bygger helt och hållet obetalt individuellt arbete medan andra i huvudsak bygger betalt kollektivt arbete. Kommuner där en hög andel av de omsorgsformer som finns utgörs av kollektiva lönearbetsformer som t.ex. daghem kan definieras som kollektiva kommuner medan kommuner i vilka en hög andel av

återfinns i t.ex. familjedaghem och iomsorg i familjen omsorgen kan definieras som individuella. Då förutsättningarna, om utgångspunkten tas i exploateringsteori, for män att i individuella kommuner exploatera kvinnors omsorg bör vara högre än i kollektiva kommuner bör också jämlikheten mellan könen vara lägre i individuella än i kollektiva kommuner.

Hypoteser om jämlikhet

relaterade till omsorgens organisering

Med utgångspunkt i exploateringsteori kan flera olika hypoteser härledas. En första hypotes är att män och kvinnor i kollektiva kommuner i högre utsträckning än män och kvinnor i individuella kommuner gemensamt ansvarar för och utför omsorgsarbete. En andra hypotes att män och kvinnor i kollektiva kommuner är mer positiva till politiska reformer som syftar till att öka mäns insatser i det betalda och obetalda omsorgsarbetet. En tredje att kvinnorepresentationen i politiskt valda organ i kommuner med kollektiv organisering är högre än i individuella kommuner. En fjärde att arbetsmarknaden i kollektiva kommuner är mindre segregerad än arbetsmarknaden i individuella kommuner samtidigt .som könsrelationer och lönenivåer på arbetsplatser bör jämlika. Över-

vara mer huvudtaget bör det så att män och kvinnor som lever i kollek-

vara tiva kommuner är mer jämlika än vad män och kvinnor i individu-

Omsorgens organisering

ella kommuner är. Jag kommer i denna uppsats att redovisa data som ger de tre första hypotesema stöd.

3 Kommunala omsorgsstrukturer

För att kunna klassificera en kommuns omsorgsstruktur måste data som möjliggör sådan klassificering finnas tillgänglig. Ur datama-

en terialet måste det vidare vara möjligt att utläsa i vilken utsträckning de omsorgsformer som finns i kommunen är organiserade i kollektivt-individuellt respektive betalt-obetalt arbete.

I min avhandling Vem gör vad, när och var har jag klassificerat fem kommuners omsorgsstrukturer utifrån tre datakällor: enkäter, officiell statistik samt intervjuer och dokument. De fem kommuner som studerats närmare är Lidköping, Grästorp, Kävlinge, Luleå och stadsdelen Centrum i Göteborg. De enkäter som använts har sänts ut till ett slumpmässigt urval av 600 barn- respektive 650 äldrefamiljer i var och en av de aktuella kommunerna. Användningen enkätdata har varit nödvändig eftersom uppgifter

av om omsorgsformer som inte är organiserade av kommunerna mycket sällan återfinns i officiell statistik. Med utgångspunkt från svaren i enkäterna har det varit möjligt att grovt skatta omfånget de

av omsorgsformer som bygger på obetalt kollektivt och individuellt arbete.

Med utgångspunkt från de tre datakällorna: enkäter, officiell statistik samt intervjuer och dokument har jag byggt bilder

upp av kommunernas barn- och äldreomsorgsstruktureng De två teoretiskt härledda dimensionerna kollektivt-individuellt och betalt-obetalt arbete har utgjort grunden för klassificeringen. Studeras tabell l finner vi att i tre av kommunerna, Luleå, Kävlinge och statsdelen Centrum i Göteborg, nyttjar mellan sju och åtta bam daghem i någon form. Dessa tre kommuner skulle därmed kunna definieras som kollektiva. Studeras organisering över tid visar det sig

omsorgens att Kävlinge är en kommun som under de senaste 10 åren gått från en utpräglad individuell till kollektiv organisering av omsorg. Kävlinge har därför definierats som en mellankommun dvs. kom-

en mun i rörelse från individuell till kollektiv organisering.

9 Såväl enkäter, offentlig statistik som intervjuer och dokument ger samma bild av kommunernas omsorgsstrukturer. Se kap Kommunala omsorgsstrukturer s. 78- 105

Vicki Johansson

Tabell I Nyttjande av olika kombinationer av barnomsorgsformer

i kommunerna procent.

Olika omsorgsformer Luleå Kävlinge Lidköping Grästorp Centrum Barnets föräldrar enbart Barnets mor-farföräldrar 2 3 4 3 1 enbart

I Lidköping och Grästorp är merparten av barnomsorgen organiserad i individuellt arbete, antingen i form av obetalt arbete i hemmet eller i form av familjedaghem. Dessa kommuner har därmed definierats som individuella. Frågan är nu om det faktum att kommunernas omsorgsstrukturer skiljer sig har någon betydelse för det familjerelaterade omsorgsarbetet, åsikter i familjepolitiska frågor

samt för kvinnorepresentationen i fullmäktigeförsamlingar

Omsorgsstruktur och familjerelaterat omsorgsarbete

För att få reda vem som gör vad i familjerelaterat omsorgsarbete har jag, tidigare nämnts, skickat ut enkät till 3 000 små-

som en barnsföräldrar i de fem kommunerna. Svarsfrekvensen 70

är ca procent. Möjligheterna att mäta jämlikhet med frågor i en postenkät är begränsade. Graden av jämlikt handlande kan inte fastställas uteslutande grundval några få frågor kring aktivitet i prak-

av tiskt omsorgsarbete. Den typ av datamaterial som svar på postenkäter är, kan dock, tjäna som en grov indikator faktiska förhållanden. Framförallt om de svar som avges skapar liknande, och i enlighet med teoretiska utgångspunkter, förväntade mönster. I postenkäten till föräldrar till förskolebarn finns fem frågor som syftar till att ge svar frågan vem gör vad och hur ofta när det gäller omsorgsarbete som är förknippat med omsorgsformer utanför hemmet. De fem frågorna är:

Vem lämnar barn Vem hämtar barn Vem stannar hemma för vård av sjukt barn Vem tar med extrakläder till omsorgsformen

Omsorgens organisering

Vem deltar ev. foräldramöten

Givetvis är dessa fem frågor på intet vis uttömmande for att beskriva eller beräkna hur stor andel av kommunernas småbamsfamiljer som är jämlika. Dessa frågor ger ett mått för jämlikhet men är inte det enda möjliga måttet.

Tabell 2 Kvinnan utför alltid eller oftast den uppgift som mäts.

Svarsmönster fördelat efter kön procent

-

Svaren på frågorna i enkätundersökningen visar med stor tydlighet att kvinnor utför merparten av de omsorgsarbetsuppgifter som mätts. Vid en analys av svaren kan jag konstatera att män skattar kvinnors aktivitet lägre än vad kvinnor gör och vice versa. På en punkt visar det sig emellertid att män och kvinnor skattar arbetsdelningen lika och det gäller ansvaret for att extrakläder tas med till omsorgsgivare. Samstämmigheten mellan män och kvin-

annan

är denna punkt förhållandevis hög. Ansvaret för att ett barn nor får med sig vad barnet behöver vilar enligt både män och kvinnor nästan uteslutande på kvinnan. Det faktum att både män och kvin-

i stort sett är överens att kvinnor tar med extrakläder innor om dikerar att kvinnor också har planerings- och koordinationsansvaret. Koordinationsarbete är en del av omsorgsarbetet som ofta förbises. Arbetet centralt för hur väl fungerar. Även

är omsorg om både män och kvinnor att män är delaktiga i arbete kring

anger omsorgsgivande så tyder svaren på denna fråga på att det är kvin-

ansvarar for, fördelar och koordinerar kringarbetet. norna som

Något skulle kunna förklara både att kvinnor och män har

som olika verklighetsuppfattning och att bådas verklighetsuppfattning är rimlig är upplevd verklighet. Då män inte ansvarar för koordinationsarbete de med stor sannolikhet färre omsorgsarbetsuppgif-

ser ter än kvinnor. De arbetsuppgifter män ser delar de med sin partner men eftersom kvinnor ser fler arbetsuppgifter än män blir arbetsfördelningen kvinnors perspektiv ojämn. Män och kvinnor ger

ur bägge korrekt beskrivning av den verklighet de lever Skillna-

en den är emellertid att de lever i och ser olika verkligheter.

Vicki Johansson

Jämförs det familjerelaterade omsorgsarbetet i kollektiva och individuella kommuner framträder skilda omsorgsarbetsmönster. Kvinnor och män i kollektiva kommuner anger oftare än män och kvinnor i individuella kommuner att de gemensamt för

ansvarar och utför de arbetsuppgifter som mätts. Omsorgsstrukturens

sammansättning tycks således ha betydelse för omsorgsarbetsmönster i både de individuella och kollektiva kommuntyperna. Generellt kan sägas att andelen jämlika familjer och/eller andelen familjer i vilka mannen gör mer än kvinnan är högre i kollektiva kommuner. Kommunurvalet gör emellertid att slutsatsen måste nå-

nyanseras got. På kommunnivå samvarierar det sätt på vilket är

omsorgen organiserad med utbildningsnivå och lönearbetsmönster bland småbarnsföräldrar. I de kollektiva kommunerna har generellt högre

en

andel av hushållen en hög utbildningsnivå samtidigt det är

som mycket vanligare att ett barns båda föräldrar förvärvsarbetar heltid. Resultatet förblir dock, vilket framgår av tabell oförändrat om vi kontrollerar för lönearbetsmönster och utbildningsnivå. Samma familjetyp anger om de lever i olika kommuntyper skilda handlingsmönster vilket indikerar att det är omsorgsstrukturen och inte individuella familjeförhållanden som påverkar resultaten. Även resultaten förblir oförändrade går det emellertid inte

om att utesluta att en kollektiv organisering av omsorg för att leda till ökad jämlikhet måste vara uppbyggd i ett samhälle med ett visst lönearbetsmönster och en hög utbildningsnivå.

Tabell 3 Arbetsdelning mellan män och kvinnor i olika kommuntyper under

kontroll för heltidsarbete och utbildningsnivå procent.

Familjetyp

Heltidsfamiljen Lågutbildade Högutbildade

familjen familjen

Kommuntyp Kommuntyp Kommuntyp

K kollektiv kommun, I Individuell kommun. Arbetsdelning sammanvägning av de omsorgsuppgifier som mätts. Heltidsfamiljen Både mannen och kvinnan lönearbetar heltid, Lågutbildade familjen Bägge har grundskola, bägge har gymnasium eller en har grundskola och en gymnasium, Högutbildade familjen Bägge har universitet eller en har universitet och den andra har gymnasium.

Omsorgens organisering

Kävlinge kommun har under den senaste tioårsperioden gått från en individuell till en kollektiv organisering av barnomsorg. Utbildningsnivån i kommunen ligger i nivå med den i de kollektiva kommunerna medan heltidslönearbetet bland kvinnor ligger mer i nivå med det som återfinns bland kvinnor i individuella kommuner. l Kävlinge ligger andelen familjer i vilka både mannen och kvinnan i lika hög utsträckning utför omsorgsabetsuppgifter nivå

på samma som för motsvarande familjer i individuella kommuner. Det visar sig att andelen jämlika par, bland de par i vilka bägge lönearbetar heltid, i Kävlinge ligger på ungefär samma nivå som i de kollektiva kommunerna medan andelen jämlika par bland de par i vilken en lönearbetar heltid och en deltid ligger klart under andelen jämlika par i både individuella och kollektiva kommuner. Förhållandena är motsvarande när det gäller utbildningsnivå hushållsnivå dvs., att bland högutbildade par anger de svarande i Kävlinge en jämlikhetsnivå som ligger i paritet med de kollektiva kommunerna medan jämlikhetsnivån bland lågutbildade ligger klart under åter-

den som finns i kollektiva kommuner. Jag menar att förhållandena i Kävlinge stöder tesen om att omsorgens organisering har en egen självständig betydelse för könsjämlikheten i det familjerelaterade omsorgsarbetet. Omsorgsstrukturen i Kävlinge har förändrats i snabb takt. I Kävlinge har till följd av förändringar i organise-

omsorgens ring en process mot jämlikhet initierats. Det tycks vara så att högutbildade och heltidslönearbetande är de som först reagerat på de förändringar i omsorgens organisering som skett medan lågutbildade och par i vilka en lönearbetar heltid och en deltid ännu inte påverkats av de förändringar som ägt rum. Det går dock inte att helt utesluta att utbildningsnivå och heltidslönearbete har en egen självständig betydelse för jämlikt handlande i det familjerelaterade

omsorgsarbetet. Det är svårt att föreställa sig att förändringar på kommunnivå i omsorgens organisering ger omedelbara effekter i människors handlande. Det är rimligare att anta att människors handlande förändras successivt. Det är troligt att förändringar i omsorgsstrukturen ger effekter för omsorgsarbetsmönster först då

förhållandevis stor andel nyttjar kollektiva omsorgsformer och en då omsorgsmottagarna och omsorgsgivama haft tid att reagera och tolka de förändringar som skett. Viktigt att notera är, utöver att andelen jämlika är högre i kollektiva än i individuella kommu-

par ner, att andelen jämlika par, oavsett kommuntyp, är högre i den lågutbildade än i den högutbildade familjetypen.

De resonemang jag hittills förts indikerar, menar jag, att resultaten från min undersökning är generaliserbara utanför de kommuner som ingått i studien. Så vitt jag vet har ingen tidigare undersökt om

Vicki Johansson

det finns något samband mellan organisering och jäm-

omsorgens likt handlande. I uppsats Björn Gustafsson och Urban Kjulin i

en av vilken bl.a. tidsanvändning i barnomsorg och hushållsarbete undersökts konstaterar emellertid Författarna:

Our results give support to the opinion that the division between spouses of time used for childcare and housework the home generated by children 2—7 years old made somewhat more equal by a day care placement

Även Gustafsson och Kjulin inte jämfört sina resultat med det

om sätt på vilket omsorgen i olika kommuner är organiserad indikerar resultaten att omsorg organiserad utanför äktenskapet ger effekter för arbetsdelningen mellan män och kvinnor inom äktenskapet.

Eller med andra ord: om en hög andel samhällets

av omsorg organiseras utanför det konkreta äktenskapet eller i samlevnadsformer som liknar detta ökar sannolikheten för att familjer väljer att gemensamt ansvara för och utföra omsorgsarbete. Det faktum att samma mönster som jag nu redogjort för blir resultatet även om jämlikhet mäts på olika sätt tyder att variabelkonstruktionen inte är den faktor som ger resultaten utan att omsorgsstruktur faktiskt har egen självständig betydelse för arbetsdelningen mellan

en könen.

Omsorgsstruktur och åsikter i familjepolitiska frågor

individer som säger sig vara positiva till kvoterad föräldraledighet anger att de ställer sig positiva till att öka mäns insatser i det obetalda omsorgsarbetet. I kollektiva kommuner är drygt en tredjedel och i individuella kommuner ungefär en fjärdedel av alla män och kvinnor positiva till kvoterad föräldraledighet. Oavsett kön, utbildningsnivå, facktillhörighet, vänster-höger röstning och könsarbetsdelning är svarande i kollektiva kommuner alltid mer positiva till kvoterad föräldraledighet än svarande med likadana egenskaper i individuella kommuner. Lever i familj med hög ut-

en person en bildningsnivå och jämn omsorgsarbetsdelning ökar sannolikheten ytterligare för att hon/han skall ange sig vara positiv till förslaget. Omsorgsstruktur har en självständig betydelse för inställningen till kvoterad föräldraledighet.

Det är inte orimligt att anta att införande vårdnadsbidrag i

av ett samhälle där könsarbetsdelningen är hög kan leda till att denna

arbetsdelning ytterligare cementeras. En positiv inställning till

vårdnadsbidrag indikerar därmed att den svarande inte ställer sig

l° Björn Gustafsson och Urban Kjulin 1993:13

Omsorgens organisering

negativ till den arbetsdelning som för närvarande råder mellan könen. Svarande som bor i individuella kommuner är i jämförelse med svarande i kollektiva kommuner generellt, oberoende av individegenskaper, mer positiva till vårdnadsbidrag. I individuella kommuner är uppemot fem av tio positiva till förslaget medan drygt tre av tio i kollektiva kommuner är positiva till samma förslag. Skillnaden mellan kollektiva och individuella kommuner kvarstår även

den minskar vid kontroll för andra oberoende variabler. En poom sitiv inställning till vårdnadsbidrag förklaras dock mest deltids-

av arbete och högerröstande. Betydelsen av högerröstning är som högst i mellankommunen Kävlinge och som lägst i kollektiva kommuner varför resultaten indikerar att omsorgens organisering har en indirekt betydelse även för inställningen till vårdnadsbidrag.

Tabell 4 Andel positiva till kvoterad föräldraledighet och vårdnadsbidrag

bland män och kvinnor i kollektiva och individuella kommuner procent.

Kvoterad föräldraledighet Kollektiv Individuell Effekt av omsorgsstruktur Män 36 +13 Kvinnor 34 22 +12 Effekt av kön +2

Vårdnadsbidrag Kollektiv Individuell Effekt av omsorgsstruktur Män KS -8 Kvinnor 46 -1 Effekt av kön -2 -5

De åsikter förekommer iett konkret samhälle som t.ex. en

som kommun eller ett land är relaterade till det sätt vilket detta samhälle är organiserat. Om jämlikhet mellan könen är ett mål, givet att jämlikhet definieras som en låg grad av omsorgsarbetsdelning mellan män och kvinnor, är det av betydelse om omsorgen organiseras kollektivt eller individuellt. En kollektiv organisering utanför hemmet ökar sannolikheten för att en större andel av befolkningen väljer att gemensamt ansvara för och utföra omsorgsarbetsuppgifter. Samtidigt är befolkningen generellt mer positiv till förslag syftar till att bryta den traditionella könsarbetsdel-

som ningen. Om kommunen är kollektiv ökar sannolikheten ytterligare för att skall ange en positiv inställning till ett ökat

en person

manligt deltagande i omsorgsarbete individen lever i

om som svarar

ett jämlikt par.

Vicki Johansson

Omsorgsstruktur och kvinnorepresentationen i fullmäktige

Om exploateringsteori är relevant för att förklara skillnader mellan mäns och kvinnors handlande bör ett ökat gemensamt ansvar för och genomförande av omsorgsarbete även få effekter för kvinnors och mäns deltagande och makt i samhället som helhet. Det finns forskningsresultat som indikerar att en låg grad av arbetsdelning leder till att fler kvinnor tar plats i politiska organ. Hedlund har funnit att kommunalpolitiskt aktiva småbamsmödrar oftare än andra kommunalpolitiskt aktiva kvinnor angett att deras partner utför mer hushålls- och omsorgsarbete än vad de själva gör." Om det är så att en otraditionell eller låg grad av könsarbetsdelning vad gäller omsorgs- och hushållsuppgifter leder till att mäns och kvin-

nors förutsättningar och möjligheter att utöva makt blir mer jäm-

lika är det av central vikt att samhällets organisering av omsorgsarbete utformas på ett sådant sätt att män och kvinnor väljer att gemensamt ansvara för och utföra dessa uppgifter.

Om organisering har betydelse för kvinnors politiska

omsorgens aktivitet bör det rimligtvis vara så att kvinnors kommunalpolitiska engagemang bör vara högre i kollektiva än i individuella kommuner. Genom att jämföra omsorgsstrukturen över tid med kvinnorepresentation i fullmäktige i samtliga svenska kommuner bör vi kunna få en indikator på om omsorgens organisering har någon betydelse. En jämn könsfördelning antas vara vid handen om vardera kön har en representation som inte understiger 40 procent.

Studerar tabell 5 finner vi att i 45 procent av de kommuner som under perioden 1990 till 1992 har en individuell omsorgsstruktur överstiger kvinnorepresentationen 40 procent. För de kommuner som under samma period gått från en individuell till en kollektiv organisering av omsorg är motsvarande siffra 70 procent och i de kommuner som under hela perioden varit kollektiva har inte mindre än 88 procent en kvinnorepresentation som överstiger 40 procent. En kollektiv organisering av omsorg tycks, av resultaten att döma, ha betydelse för kvinnorepresentationen i Svenska fullmäktigeförsamlingar. Resultatet är emellertid preliminärt och det vore önskvärt att studera om det erhållna sambandet mellan omsorgens organisering och kvinnorepresentation kvarstår om kontroll för andra faktorer medtages i analysen.

" Hedlund 1996:171

Omsorgens organisering Tabell 5 Omsorgsstruktur mellan 1990-1992 och kvinnorepresentation i

svenska kommuners fullmäktigeförsamlingar 1994 procent.

Omsorgsstrukturöver tid 1990-1992 Kvinnorepresentation1994 Individuell Kommun Kollektiv

kommun i rörelse kommun 40 % och under

Kollektiv kommun kommun i vilken minst 40 procent av alla barn mellan ett och sex år har daghemsplats samt minst 50 procent av alla barn mellan ett och sex år har barnomsorg i omsorgsforrn med lönearbetande personal. Individuell kommun kommun i vilken mindre 40 procent av alla barn mellan ett och sex år har daghemsplats samt mindre än 50 procent av alla barn mellan ett och sex år har barnomsorg i omsorgsforrn med lönearbetande personal. Kommun i rörelse kommun som i periodens början definieras som individuell och i periodens slut som kollektiv.

4 Förändringar av omsorgsstrukturen

Det sätt vilket barnomsorgen i en kommun är organiserad har visat sig ha betydelse för i vilken utsträckning män och kvinnor gemensamt ansvarar för och utför omsorgsarbete samt for inställningen till hur samhällets omsorg bör organiseras. Vidare visar en inledande analys att andelen kvinnor i fullmäktigeförsamlingar är högre i de kommuner som kan definieras som kollektiva än i de som definierats som individuella. De resultat som redovisats är på denna punkt samstämmiga. I kollektiva kommuner är andelen familjer, oberoende av individegenskaper, i vilka både mannen och kvinnan är aktiva i omsorgsarbetet högre än i individuella kommuner. l alla kommuner kan en process mot en mer jämlik fördelning av omsorgsarbete mellan könen skönjas. Denna process är mest framträdande i de kollektivt organiserade kommunerna. Vidare kan konstateras att småbarnsföräldrar i kollektiva kommuner har

en mer positiv inställning till kvoterad föräldraledighet och en mer negativ inställning till vårdnadsbidrag än vad föräldrar i individuellt organiserade kommuner har.

Kan då politiska beslut ändra förutsättningarna for omsorgsgivande. Kan politiska beslut förändra den strukturella ramen dvs. omsorgens organisering ett sådant sätt att kvinnors och mäns handlings- och perceptionsmönster förändras

Vicki Johansson

Rörelsebeslut

Beslut ger effekter vare sig beslut fattas folkvalda församlingar,

av styrelseledamöter i internationella företag, ägare till mindre företag, medlemmarna i förening eller enskilda individer. Hur

en av omfattande ett besluts verkningar blir är beroende av hur många som berörs av beslutet, hur beslutet faktiskt genomförs och

av eventuella brukares handlande. Vidare kan effekter ett beslut

av motverkas av beslut som fattas av grupper eller individer i omgivande institutioner. Med utgångspunkt från beslut fattade i kommunala fullmäktigeförsamlingar, styrelser och nämnder i de undersökta kommunerna har jag identifierat grupper av beslut

som direkt eller indirekt kan antas leda till förändringar i omsorgsstrukturen. De beslut jag sökt har varit av den karaktären att de kan initiera rörelser mellan omsorgsformer ett sådant sätt att relationen mellan omsorgsformer i kollektivt-individuellt och/eller betalt-obetalt arbete förändras. En rörelse uppstår om en omsorgsmottagare till följd av ett politiskt beslut väljer och/eller är tvingad att gå från en omsorgsform till en annan. Min avsikt med beslutsgenomgången har inte varit att uttala mig om vilka de faktiska effekterna av besluten blir. Utan istället är mitt syfte att mot bakgrund av undersökningens resultat, diskutera vilka möjliga effekter och utvecklingslinjer kan bli följden olika typer

som av av lokala politiska beslut.

Syftet med beslutsgenomgången har varit att identifiera grupper av politiska beslut som syftar till eller i realiteten kan initiera rörelser mellan olika omsorgsforrner. Genom att relatera olika typer av rörelser mellan omsorgsformer till hur omsorgsarbetet delas mellan män och kvinnor i kollektiva respektive individuella kommuner ges möjligheter att diskutera och analysera vilka effekter olika beslut kan få för mäns och kvinnors val att utföra omsorgsarbete. Av särskilt intresse är de beslut som kan, oberoende

av m0tiv, leda till att människor som är beroende av omsorg flyttas eller själva väljer att från en omsorgsform till en annan. Rörelser mellan omsorgsformer leder till att omsorgsstrukturen förändras vilket i sin tur leder till att ramarna för människors handlande förändras. Som redan kunnat konstateras ökar vissa kollektiva

ramar omsorgsstrukturer sannolikheten för att människor väljer att dela omsorgsarbetsuppgifter, ställer sig mer positiva till reformer som syftar till att öka mäns insatser i hemarbete samt ökar sannolikhe-

ten för en hög kvinnorepresentation i fullmäktige, medan andra

individuella omsorgsstrukturer leder till motsatt resultat.

Omsorgens organisering

Kommunerna har möjligheter att, inom ramen för de befogenheter och skyldigheter regleras i kommunallagen och specialsom lagstiftningen, fatta flera olika typer rörelsebeslut. Regler, avav gifter och investeringar kan användas verktyg för att styra som kommunmedlemmarnas val omsorgsform. Kommunen kan fatta av beslut tvingar medlemmarna att välja en viss omsorgsform elsom ler fatta beslut skapar incitament för att välja en omsorgsform som framför en annan. I första beslut, rättighetsdefinitioner, återfinns de en grupp av beslut i vilka kretsen av omsorgsmottagare vidgas eller begränsas. Kommunen kan att förändra de kriterier som skall vara genom uppfyllda för att överhuvudtaget skall kunna komma en person ifråga för kommunalt organiserad omsorg höja eller sänka den omsorgsnivå vid vilken full behovstäckning sägs råda. l andra efterfrågepåverkande beslut, återfinns beslut en grupp, syfte är att öka eller minska incitamenten för att efterfråga vars viss omsorgsform eller efterfrågan kommunal omsorg överen huvudtaget. Som medel kan här användas differentiering av avgifter och/eller nyttjande. l tredje omfattningsbeslut, regleras tillgången på omen grupp, sorgsformer i kommunen helhet. Som medel kan här användas som investeringar, tjänster eller nedläggningar. egna köp av I fjärde effektiviseringsbeslut, återfinns beslut som syfen grupp, tar till att få ut fler omsorgsplatser med oförändrade eller minskade

Personal- och gruppstorleksförändringar är två medel som

resurser. på lokal nivå kan användas för att öka effektiviteten. l femte innehållsbeslut, återfinns beslut som begränsar en grupp, eller ökar innehållet i den kommunmedlemmarna kan omsorg som få tillträde till. Framförallt gäller det beslut som gör att en uppgift definieras varande allmänt eller privat intresse. som av I sista organisationsbeslut, återfinns beslut fören grupp, som ändrar omsorgsformernas organisation i produktionsledet. Framförallt talar vi beslut som syftar till att lägga ut kommunal om

verksamhet på entreprenad.

Av de beslutsgrupper identifierats är de fem första av sex som den karaktären att de initierar eller kan initiera rörelser mellan omsorgsformer på ett sådant sätt att de får effekter för omsorgsstrukturen. Den sjätte och sista förändrar inte omsorgsstrukturen på ett sådant sätt att det kan antas få relevans för omsorgsarbetets könsarbetsdelning. Däremot kan dessa typer av förändringar om de kombineras med någon annan beslutstyp givetvis ge rörelseeffekter.

Vicki Johansson

5 Är vägen mot hotad

könsjämlikhet

Omsorgens organisering har betydelse för i vilken utsträckning män och kvinnor gemensamt för och utför och ansvarar omsorgs-

hushållsarbetsuppgifter, för åsikter i familjepolitiska frågor och för kvinnorepresentation i fullmäktige. En överföring omsorgsarbe-

av te från kollektivt och betalt arbete till individuellt och obetalt arbete skulle förändra omsorgsstrukturen på ett sådant sätt de att strukturella förutsättningarna för mäns och kvinnors val att gemensamt ansvara för och utföra hem- och omsorgsarbete skulle försämras. I den genomgång av omsorgsbeslut i fyra de undersökta av kommunerna jag gjort framträder ett mönster visar som som att flertalet av de lokala politiska beslut fattats och/eller initierats som syftar till eller i realiteten initierar rörelser från omsorgsforrner i kollektivt lönearbetet till omsorgsformer i individuellt obetalt arbete. Rättighetsdefmitioner förändras på ett sådant sätt att kretsen av potentiella omsorgsmottagare begränsas exempel så- - som dana beslut kan nämnas att barns rätt till omsorgsplats försvagas om barnets föräldrar blir arbetslösa. Genom att införa nyttjandegrads- och avgiftsdifferentierade systern försöker kommunerna minska efterfrågan på kommunalt organiserad vilket kan omsorg leda till att föräldrar söker minimera sitt barns tid i barnomsorgen. Innehållet i kommunal verksamhet skärs samtidigt komner som muner förväntar sig att obetalda omsorgsgivare skall öka sina insatser. Varje enskilt beslut är oftast ett beslut marginalen men sammantaget kan marginella beslut skapa starka rörelser. I vilken utsträckning omsorgens organisering faktiskt kommer att förändras och vilka exakta effekter detta får för mäns och kvinnors möjligheter att välja att gemensamt för och utföra ansvara omsorgsarbete kan jag med utgångspunkt från denna studie inte förutsäga. Men om de beslut som fattats i mina undersökningkommuner är representativa för de beslut fattats och i dag fattas i våra som svenska kommuner kan, mot bakgrund undersökningens huvudav resultat, den process mot jämlikhet mellan könen finns i vårt som land och i våra kommuner vara hotad.

Litteratur

Antonnen, A. 1990 "The Feminization of the Scandinavian Welfare State" i Simonen, L red Finnish debates on Women s studies. University of Tampere: Research institute for Social Science. Barrett, M. 1982 Kvirmofrtryck. En marxistisk och feministisk analys. Lund: Zenit förlag.

Omsorgens organisering

Bergqvist, C. 1994 Mäns makt och kvinnors intressen. Uppsala: Acta Universitatis. Bäck-Wiklund, M. B. Bergsten. 1996 "Moderna fäder mellan tradition och relation" i Sociologisk Forskning 1996:1. Brorström, B. mfl 1995 Extern- och internredovisning i kommuner och landsting. Lund: Studentlitteratur. Dahlkvist, M. 1995 Det civila samhället i samhällsteori och samhällsdebatt. En kritisk analys i Trägård, L. red Civilt samhälle kontra offentlig sektor. Stockholm: SNS Förlag. Delphy, C. 1984: Close to home. London: Hutchinson Delphy, C. D. Leonard 1992 Familiar Exploatation: A new Analysis of Marriage in Contemporary Western Societies. Cambridge: Polity Press . Donahue, D. 1992 Den svåra konsten att privatisera. Stockholm: SNS förlag. Ganetz, H. 1986 red Marxism och feminism en förälskelse med förhinder. Stockholm: Arbetarkultur. Gustafsson, B. U. Kjulin 1993 Time use in Child Care Housework and the Total Cost of Children. Memorandum no 178. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Habermas, 1984 Borgerlig offentlighet kategorierna "privat" och — "offentligt" i det moderna samhället. Lund: Arkiv. Hartmann, H. 1986 "Det olyckliga äktenskapet mellan marxism och feminism. utvecklingsbar förening." i Hillevi Ganetz m.fl. red Feminsim För en mer förälskelse med förhinder. Stockholm: Arbetarkultur. och marxism en Hartmann, H. 1979 Capitalism, Patriarchy, and Job segregation by Sex. i Eisenstein, Z. ed Capitalist Patriarchy and the case for socialist feminism. Monthly Rewiev Press: New York. Hedlund, G. 1996 "Det handlar om prioriteringar". Kvinnors villkor och intressen i lokal politik. Högskolan i Orebro: Orebro Studies 14. Samhällets omsorgsstruktur under förändring. Politiska Johansson, V. 1994 beslut initierar rörelser mellan omsorgsformer i fyra kommuner. som Arbetsrapport 5 1994, CEFOS Göteborgs universitet. Johansson, V. 1994 Mäns och kvinnors verklighetsuppfattning om eget deltagande i barnomsorg. Statsvetenskapliga institutionen Stencil Johansson, V. 1996 Recension av Christina Bergqvists avhandling Mäns makt och kvinnors intressen i Kvinnovetenskaplig tidskrift. 1996:2 Johansson, V. 1996 Vem gör vad, när och var Omsorgens organiseringsformer i kommunerna och kvinnors och mäns omsorgsarbetsdelning Stockholm: Publica. Jönasdöttir, A. 1984 Kvinnoteori. Några perspektiv och problem inom kvinnoforskningens teoribildning. Högskolan i Orebro: Skriftserie 32. Jonasdöttir, A. 1984 "Patriarkat, marxism och tvåsystemteori" i Haften för kritiska studier 1987:4 Jönasdöttir, A. 1991 Love Power and Political Interests. Towards a Theory of Patriarchy Contemporary Western Societies. Högskolan i Örebro: in Örebro Studies Även publicerad, obetydligt reviderad, under titeln: Why Oppressed. Philadelphia: Temple University Press, 1994. Women are

Vicki Johansson

Jonasdottir A. och G. Björk 1994 red Teorier patriarkatet Betydelser,

om -

begränsningar och utvecklingslinjer. Örebro Lundqvist, L..J. 1991 "Privatisering varför och varför inte", Rothstein, B red

-

Politik som organisation Förvaltningspolitikens grundproblem.

-

Stockholm: SNS Förlag. Montin, 1993 Svenska kommuner i omvandling. Örebro: Novemus. Pettersson, O. 1992 Kommunalpolitik. Stockholm: Publica. Salonen, U. 1991 Välfärdsstatens socialservice under förändring privata

alternativ i Danmark. Institutet för jämförande nordisk politik och förvaltning: Åbo akademi.

Walby, 1986 Patriarchy at Work. Patriarchal and Capitalist Relations in

Employment. Cambridge: Polity Press Walby, 1990 Theorizing Patriarchy. Basil Blackwell: Oxford Zaretsky, E 1976 Capitalism, the Family and Personal Life. Revised and

Expanded Edition. New York: Perennial library. Zetterberg, H 1995 Civila samhället, demokratin och välfärdsstaten i Trägárd,

L. red Civilt samhälle kontra oflentlig sektor. Stockholm: SNS Förlag.

Handlingssystem, makt och frigörelse

Handlingssystem, makt och frigörelse

en rättssociologisk studie

-

nonnativa uppfattningar hos kvinnor och män

av

ELLINOR PLATZER

l Inledning

Rådande samhällssystem präglas att det finns hierarkier och en

av

dessa är könshierarkin. Indelningen av de biologiska könen i av könsroller, dvs. genus: sociala kön, har skapat en överordnad och

underordnad kategori, vilket fått till konsekvens att män och en kvinnor har olika stor makttillgâng. Könsordningen är, enligt denna ansats, socialt konstruerad, kulturellt bestämd och tidsbunden, och därmed föränderlig. Det är därför viktigt att understryka att när jag fortsättningsvis refererar till manligt respektive kvinnligt är det just de socialt konstruerade kategorierna som

åsyftas.

En förändring av rådande förhållande förutsätter att man undersöker hur informella vilka i stor utsträckning styr männi-

normer, skors handlande och praktik, tillsammans konstituerar den ekono-

miska makten. Om utgångspunkten för den totala makttillgången

är det konkreta ekonomiska inflytandet så kan det leda till en ganska snäv maktdefmition. Ser vi däremot den ekonomiska makten ett resultat rådande maktförhållanden alla plan så

som av kan komma åt mekanismema genom att undersöka hur dessa

man faktiskt verkar och studera både deras avsedda och oavsedda konsekvenser. Enligt Michel Foucault har varje nätverk relationer

av sitt eget mönster och en relativ autonomi. Maktanalysen måste

stigande, från de små mekanismema som var och en har sin vara

bana, för att sedan hur dessa mekanismer blir omvandlade egen se

till exempel generella mekanismer. Makten är alltså heteav mer

och rörlig och kan spåras genom konkreta undersökningar rogen till exempel i samhälleligt bestämda fält. Foucault, 1980:99 f

Jag vill passa på att tacka Håkan Hydén, professor i rättssociologi vid Lunds universitet, för inspiration och det stöd han har utgjort under arbetets gång.

Ellinor Platzer

IRätten i förvandling skriver Håkan Hydén och Eva Anderberg

att rättsreglerna är en produkt av spontant genererade och

normer bidrar också till att konstituera de system inom vilka

normerna etableras. Rätten bidrar också till skapas och därför

att nya normer kan den normativa utvecklingen ses som ett växelspel mellan spontant framvuxna normer och formellt fastslagna rättsregler. Samhället kan delas i handlingssystem, vilka olika sätt är rättsligt relevanta. Dessa handlingssystem är det ekonomiska, sociala, politiska, administrativa och naturgivna. Inom de respektive systemen pågår olika intra-systemkonflikter Hydén Anderberg, 1995:217 ff, varav könskonflikten är en. Könskonflikten, eller de könsexistentiella motsättningarnaz, bestämmer de könsspecifika normerna och påverkar därmed lösningen intra-systemkonflik-

av ten. Intra-systemkonflikterna kan se olika ut dels beroende på inom vilket handlingssystem de förekommer men också inom vilken sfär i systemet de utspelar sig. Samtidigt varje system har

som sina unika könsspecifika normer så finns också övergripande sådana vilka skär igenom samtliga system. Det är alltså inte bara inom det ekonomiska handlingssystemet den ekonomiska makten

som skapas. Min frågeställning är därmed: Vilka könsspecifika mekanismer/ normer konstituerar kvinnors och mäns ekonomiska makt Hur fungerar dessa normer inom och mellan de olika handlingssystemen

Den empiriska undersökningen

Under våren 1997 genomförde jag elva olika djupintervjuer med lika många och kvinna inom varje hand-

personer - en man en lingssystem förutom när det gäller det ekonomiska systemet inom vilket jag intervjuade tre personer, två kvinnor och Valen

en man. av intervjupersoner kan sägas vara slumpmässiga men inom

en strategisk ram. Vissa har jag fått tag på via telefonkatalogen och andra genom egna kontakter. Personerna skiljer sig från varandra avseende ålder de är mellan 30 och 55 år, klass- och utbildnings-

bakgrund, geografisk ort med mera. Det rådde olika förutsättningar vid intervjutillfállena; intervjumiljöerna varierade och likaså graden av störande inslag och därmed koncentration. Intervjutillfällena varade i genomsnitt en och en halv timme. Jag använde mig

av bandspelare och vid utskriften av intervjuerna var jag noga med att få med allt, dvs. även sådant som vid första anblicken verkade ir-

2 Detta begrepp har utvecklats och Anna G. Jönasdöttir, inled-

använts av se ningen i denna antologi.

Handlingssystem, makt och frigörelse

relevant. Samtliga intervjuade har garanterats anonymitet och de namn som nämns här är därför fingerade.3 Jag använde inte någon fast frågelista utan en intervjumanual som anpassades efter varje person, dock med ett gemensamt mönster för alla. I manualen fanns ett antal huvudfrågor med tänkbara följdfrågor, vilka ibland ställdes, förkastades eller ändrades beroende på vad sagts innan. I mina frågor har jag bland annat varit som inriktad på i vilka konkreta situationer som de manliga respektive kvinnliga blir tydliga. Det är ofta skillnad mellan normerna en människors retorik och deras praktik, dvs. mellan vad de säger och vad de gör. De faktiska handlingarna kan antyda vad som uppfattas naturligt och självklart och säger därför mer än de värden som som verbalt uttrycks, det är därför meningsfullt att försöka uttyda hur människor i sin praktik. I Sverige råder formellt sett jämagerar ställdhet, det kan i den praktiska handlingen bristen men vara som på reell jämställdhet ger sig till känna. I denna kvalitativa studie är det omöjligt att avgöra om respondenterna kan representativa för sina sfärer eller sysanses vara tem, eftersom de beskriver sin verklighet och sin bild av men egen densamma utgår jag ifrån att detta är färgat av de sfårer och system inom vilka de befinner sig. Enligt Pierre Bourdieu försvinner strukturer och enhetligheter blickfältet, de är dolda i mångfalden av ur de sociala fältens skilda praktiker. Varje fält har sin egen särskilda logik och gör därmed, enligt formeln habitus, kapital + fält praktik, sina former. Efter ett sönderdelande måste delarna samegna manfogas för att återfinna helheten/strukturen. Bourdieu, 1987 243 ff I enlighet med detta låter jag i redovisningen av det ems. piriska materialet intervjupersonerna tala för sig själva, dvs. genom deras eget språk och deras egna utgångspunkter beskrivs den könsmässiga problematiken. Denna studie handlar om de mekanismer reproducerar könshierarkin, men vad som är det konstitutiva som elementet för denna hierarki är inte lika entydigt som när det till

exempel gäller den klassmässiga hierarkin, dvs. produktionsförhål-

landen och produktivkrafter. Det finns något grundläggande i könssystemets hierarki, det är kvinnans reproduktiva förmåga men om och det ekonomiska systemets kontrollbehov av densamma eller något annat må osagt. Genom att lyfta fram det konkreta och vara det vardagliga är denna undersökning tänkt att utgöra ett bidrag till diskussionen könshierarkins konstitutiva element. om

3 Överhuvudtaget kan jag säga att jag kände mig väl bemött, intervjupersonerna gav uttryck för många åsikter, många fler än vad som här finns utrymme till att redovisa. Jag är oerhört tacksam över att de sågeneröst ställde sig själva och sin tid till förfogande.

Ellinor Platzer

Intervjuerna redovisas i begränsad omfattning varje hand-

som lingssystem för sig och den första preliminärtolkningen av materialet återfinns i delanalysema av respektive system. I tolkningen har jag utgått ifrån ett antal motsatspar, så kallade könsdikotomier, för att kunna urskilja manliga respektive kvinnliga normer. Detta gör jag dock inte i syfte att beskriva skillnader mellan könen för att stanna vid det, då jag menar att dessa inte är komplementära utan snarare hierarkiska. De kan därför inte fungera i balans utan utgör istället en grogrund för konflikter intra-systemkonflikter, bristande förståelse och distans. Dikotomierna befinner sig inom två huvudkategorier; kultur-natur och ordning-kaos. Billy Ehn och Orvar Löfgren skriver att kaoset och naturen är något som ska motarbetas, betvingas, transformeras även i kaoset och i

men na-

turen finns en ordning, men det är en ordning som är annorlunda än den traditionella ordningen och accepteras därför inte, den är onormal och avvikande. Ordningen och kulturen däremot, visar vad som är önskvärt i en kultur och vad som dominerar, dominansen är dock aldrig total utan den utmanas hela tiden av kaoset och naturen. Ehn Löfgren, l982:kap 1

Övergripande analys

Som ett tredje steg underkastas tolkningarna av det konkreta materialet en övergripande analys i ett försök att finna möjliga underliggande strukturer. Detta sker i en strävan efter att finna handlingslinjer och därför ges exempel på hur systemens struktur utgör hinder för kvinnors makttillgång. Den vetenskapliga relevansen för den ram jag därmed har skapat, visar sig i fruktbarheten, dvs. möjligheten att komma bort från könsexistentiella motsättningar och orättvisa maktförhållanden.

Att synliggöra de könsspecifika normerna kan också bidra till att könskategorins gränser, vilka hindrar människor från att utöva sin fulla potential som individer, kan uppluckras. I samband med detta är det viktigt att understryka att genom sina respektive praktiker bidrar båda könen till att könsordningen upprätthålls och reproduceras. Ett steg bort från könskategorierna kan alltså innebära ett frigörande av både män och kvinnor från deras respektive könsroller.

Handlingssystem, makt och frigörelse

2 Handlingssystemen

Det ekonomiska handlingssystemet

Presentation

Pirjo och Heikki är två 300 anställda på kollektivsidan vid

av ca ett industriföretag. Hon är 38 år, han är 55. De har olika positio-

arbetsplatsen; han är ordförande för de kollektivanställdas ner lokala fackförening medan hon befinner sig i själva arbetarkollektivet. Båda har varit anställda företaget länge, hon sedan 1979, han sedan 1976. Hon har fram till för ett par år sedan arbetat på två olika kvinnodominerade avdelningar med arbetsuppgifter som

de minst avancerade företaget och som därför betalas anses vara minst. Numera befinner hon sig dock ensam kvinna på en av-

som delning med traditionellt manliga arbetsuppgifter. Han har arbetat på två olika mansdominerade avdelningar, men är nu, som nämnts,

sedan några år fackföreningsordförande.

Arbetsfördelningen, arbetsvärderingen och lönesystemet som beskrivs utgör tillsammans könsordningen på arbetsplatsen. Därefter berörs makten över den lönen och lönefördelningen i stort

egna samt de båda könens arbetssituation.

Könsordningen på arbetsplatsen

Könsordningen på arbetsplatsen innebär att kvinnornas arbetsuppgifter värderas minst avancerade och belönas därför lägst lö-

som nemässigt, männen har de arbetsuppgifter som anses vara mest avancerade och de tjänar följaktligen mest. Fördelningen av arbetsstyrkan är ungefär 25 procent kvinnor och 75 procent män, tidiga-

den nästan helt jämn. Heikki: ... undantag från turordningre var

har gjorts därför hade fått stoppa produktionen och en annars man då skulle alla ha blivit arbetslösa dom i strategiska positioner har varit undantagna, har försökt fylla luckorna med dom som re-

man dan finns tjejerna har inte hoppat på det kvinnor är mot

men sig själva och just att det är kvinnor som skulle kunna söka

unga och det tycker inte dom äldre kvinnorna vissa kvinnor har

om varit aktiva och dom får ganska snart bättre jobb, men dom som är passiva vissa kvinnor vill inte ta så mycket ansvar dom plat-

inte Det ska inte spela nån roll om det är en kvinna eller en sar kille får jobbet, kunskapen ska avgöra och personligheten ...

som Pirjo: Det är övervägande killar på jobbet och sen är det ganska

Ellinor Platzer

kvalificerade arbeten och jag vet inte jag tror väl att tjejermen na skulle klara det också. Ett antal överskridningar könsgränsema har dock skett, av Pirjo: I och med att dom har sagt med folk, så får upp massor även killarna stå med tjejjobben. Gränsöverskridningar från motsatt håll har dock varit ovanligt, Pirjo säger: Jag vet inte det om är så att tjejerna har svårt att få fot dom tror inte på en nog tjejema. Hon säger att kvinnorna aktar sig för att söka sig till de mansdominerade avdelningarna eftersom ... det inte finns några andra tjejer där. Första gången Pirjo försökte ta sig en mansdominerad avdelning gick det inte så bra:... jag provade en gång, men man ska lyfta dom där tunga det finns dåligt med hjälpmedel. Men om det fanns hjälpmedel då skulle klara man det, om man slapp lyfta så mycket. Pirjo blev illa behandlad av männen där; dom stötte undan mig lite så där liksom det här är det bråttom med, det är lika bra jag tar det så fick aldrig man nån chans att ... Men Pirjo lyckades till slut att ta sig på en mansdominerad avdelning, men först hade hon tagit saken med upp en man på denna avdelning: ... jag pratade med M först: vad tror du om att jag ska söka det här jobbet Tror du att jag klarar det Jaa, sa han, så jag sökte ju. M har utgjort ett stöd även efter att hon fick jobbet: ... har det varit nåt så har jag alltid kunnat till honom och det kan jag göra än idag. Om någon M hade funsom nits på den första mansdominerade avdelningen så hade jag nog haft det jobbet idag. Pirjo beskriver arbetsledningens skepticism mot henne: ... det tog tid innan jag fick jobbet, jag vet inte vilka lite som var tveksamma så hade det varit kille till så hade killen alla en gånger fått jobbet, men i och med att jag den enda sökande var basama jaaa neej så gick dom ut och frågade grabbarna sa va ja, vadå sa dom, henne chans. Det är sånt jag har hört efteråt ge en 39

Makten över den lönen egna

Det tillämpas ett individuellt lönesättningssystem på företaget,

grundlönen är densamma för alla men fler arbetsuppgifter man behärskar desto högre lön. Med hjälp detta system finns alltså av möjlighet att påverka sin lön. Pirjo: Man får för varje egen mer steg man klarar, grundlönen är biträdesjobben, och du sen om

kanske vill lära dig jag med truckförarutbildningen, då

som nu ligger jag på ett steg högre ... Generellt sett har männen beupp tydligt högre genomsnittslön än kvinnorna och det förklaras med att männen behärskar fler arbetsuppgifter Pirjo tycker att alla men

Handlingssystem, makt och frigörelse

har möjlighet att påverka sin lön, arbetsledningen kan dock egen säga ifrån, det kanske inte finns tillfälle, det kanske inte finns personal så det räcker, dom kanske inte behöver nån just där jag vill utbilda mig eller så alla har inte möjlighet att vidareutbilda sig även fast det står i att dom ska ha det. papprena Att vissa arbetsuppgifter ger högre lön än andra kommenterar Heikki: ... ute på andra ställen är det kanske en orättvis arbetsvärdering här har vi inte gjort nån skillnad det finns men mycket praxis har utarbetat så det är ganska ofta som vi arsom betar efter den vi har ett system som säger att alla ska ha grundlön, kan det skilja kanske många tycker samma men sen att skillnaderna är för små idag, utbildning och erfarenhet måste värderas högt ... Enligt Pirjo är anledningen till att männen har högre lön än kvinnorna att ... dom kanske säger ifrån mer än vad gör, dom är måna sin rätt. Vi säger inte ifrån lika mycket, vi kanske om tror att vi gör nåt fel Det finns karlar inte klarar nästan som nånting, många kvinnor skulle klara bättre men dom kan som höja rösten på ett annat sätt Jag tror att tjejer är mer rädda nog för att göra bort sig vi kanske är lite mera förutseende tänk han frågar mig det och det, neej, jag skiter i att fråga men kilom larna kanske inte tänker utan bara går på och frågar och vi tänker för mycket alltså ... Heikki att det finns säkert kvinmenar är diskriminerade det kan det att dom inte har nor som men vara någon vilja, dom är inte tillräckligt aktiva att påverka själva egen man väljer själv ...

Arbetssituationen för kvinnorna och männen

På de kvinnodominerade avdelningarna är inte bara lönerna lägre utan arbetssituationen är också betydligt sämre, Pirjo: ofta tänker jag på vad trist det skulle att kvar på den gamla avdelvara vara ningen, gud vilken tur att jag inte sitter kvar där, tänker jag, och den avdelning jag aldrig nånsin tänker komma tillbaka till är den allra första det är den värsta avdelning jag har varit på, man står där och väger från det benet till det andra, där är verkliena man fånge får inte stå och tänka på hur tråkigt det är för gen man då står inte måste liksom sväva iväg ... Rationaliman ut, man seringama och de ökade produktivitetskraven företaget har inneburit förändringar för kvinnorna, ... dom kör så fort och tjejerna sitter där vid maskinerna dom kommer ingenstans, som dom sitter och plockar ifrån, och är det rast och då stänger sen dom maskinen och är rasten slut och då har dom bråttom av sen

Ellinor Platzer

till maskinen för gubbarna har satt igång så det finns ingen tid över till nånting ... Sitt nuvarande arbete på den mansdominerade avdelningen beskriver Pirjo så här: Det är världens skillnad på det jobb jag har nu, nu kan jag planera min dag själv så fort jag har fått ut mina listor på hur mycket och vad jag ska köra ut på kajen kan sen jag själv lägga upp en plan och jag kan ta rast när jag vill och jag kan sitta hur länge jag tycker jag kan sitta jag styr själv ...

Makt att påverka lönefördelningen i stort fackföreningen

genom Av de ordinarie i den lokala fackföreningsstyrelsen är åtta män och en kvinna, Heikki: ... det är väldigt svårt att få med kvinnorna att få dom intresserade av facket det måste acceptera man det är svårt att jobba om man inte är intresserad efter två, tre år försvinner dom, dom säger att det krävs för mycket kunskap och så har dom inte tid dom flesta kan skaffa sig kunskapen det men går mycket tid, inte bara arbetstid och familjen är viktig Det spelar ingen roll vem som är ordförande eller i styrelsen, det spelar ingen roll om det är en kvinna eller kille, det viktigaste är en att dom gör sitt bästa. Efter att Pirjo hade gått över till den mansdominerade avdelningen så blev hon vald till suppleant i den lokala fackföreningen, dom kom och frågade om jag var intresserad neej, det vet jag inte sa jag men jag kan väl så får jag Jag med i prova se var ett år och sen kände jag att det var inget för mig ...j hade inte ag tillräckligt med intresse frågorna var intressanta men del en av frågorna var så knöliga och svåra ...det går inte att sitta och rösta på nånting som man inte vet vad man pratar om ska man inte tro, man måste veta jag kände det att det klarar jag inte så jag hoppade av. Hon tycker att hon blev bemött ett bra sätt av styrelsen, hennes förslag och idéer blev bemötta positivt, det men sen om blev nånting med det eller inte, det helt sak det är en annan men var ingen som sa nånting eller gjorde fula miner eller nåt sånt ... Heikki: Säkert kan jag påverka mycket jag känner inte men av någon makt, men jag är ett verktyg som andra kan använda, själv känner jag nån gång att jag är lite för demokratisk, det skulle vara lite mera inte diktatur men Jag vill inte driva min linje, naturligtvis gör jag egna förslag, precis som alla andra jag har många gånger sagt till styrelsen att dom är så dåliga på att göra förslag, de: blir så ensidigt det hela tiden är samma personer som

lägger förslag ...

Handlingssystem, makt och frigörelse

När det gäller formen för fackföreningsarbetet så säger Pirjo: "Det är det här med att begära ordet, vänta på sin tur och så här

då är det genast mycket jobbigare än att bara falla i en disva, kussion då hinner man bli lite halvnervös liksom och hinna glömma bort vad man ska säga och sen tycker jag det är så många ord är så där himla invecklade så man inte fattar, då går

som det inte att hänga med ... Hon brukade inte fråga om det var något hon inte förstod, "det gör man inte då kanske dom tror att jag är dum i huvudet men om jag hade suttit nere i rökrummet på rasten då hade jag frågat direkt men inte om man sitter

allt ska så himla ordentligt då nej, det ska vara lite mer

va friare och ledigare på nåt sätt Om man har en åsikt då ska man verkligen lägga fram den på bordet så det låter bra...om det ska hända nånting. Heikki: ... det är mycket det där med personligheten. Killarna är lika osäkra som kvinnorna inför det formella, det är ingen skillnad men man måste protokollföra och ha en dagordning det som gäller är att man har dokument, annars skulle det vara en risk att man inte gör som man har beslutat.

Pirjo är engagerad som skyddsombud, men anser inte att det är

fackligt arbete. Hon tycker att hon har lyckats åstadkomma förändringar, till exempel vi har dom där intemkontrollerna och då var det på min förra avdelning, där har dom såna där sorteringsbord och kommer aldrig riktigt under med be-

man

satt himla obekvämt, och det påpekade jag så nu nen, man har dom fått ett nytt bord. Så det tycker jag är jättekul nu har jag varit på dom förstoringsglas, att dom ska montera dit jag

om har varit på verkstan och pratat med dom jag mutar dom

nere med lite godis ska du ha säger jag, javisst säger dom ja, så

en, vill jag det och det ...

Delanalys

Könsarbetsfördelningen på det aktuella företaget verkar vara fast etablerad från samtliga håll, arbetsgivaren, arbetstagarna och fack-

föreningen upprätthåller tillsammans denna ordning. De arbetsupp-

gifter sammankopplas med kvinnorna värderas lägst lönemäs-

som

sigt och statusmässigt på ett mycket tydligt sätt. Det kanske till

och med är så att den oerhört starka hierarkin snarare förstärker

den samhälleliga könsordningen än bara reproducerar densamma.

Den underordning ligger latent i kvinnorollen och den över-

som ordning ligger latent i mansrollen, de schabloner som köns-

som rollema har skapat, överdrivs och betonas särskilt mycket på denna arbetsplats, männens aktivitet och kvinnornas passivitet förstärks till exempel.

pm

Ellinor Platzer

Det är ett ofta påvisat faktum att kvinnans roll på arbetsmark-

naden inte är lika självklar som mannens och vid förändringar, ofta orsakade av de ekonomiska krafterna, är det oftast hon som påverkas mest. Ett liknande skede kan iakttas på denna arbetsplats

kvinnogruppen har i det närmaste blivit utmanövrerad, antalet kvinnor har sjunkit drastiskt medan antalet män i princip är konstant. Den förklaring som ges är att kvinnorna saknar den utbildning som krävs för de alltmer avancerade arbetsuppgifterna. Men könsordningen i samhället i allmänhet och denna arbetsplats i synnerhet förhindrar kvinnor att skaffa den utbildning som krävs.

På arbetsplatsen spelar arbetsgivaren en central roll beträffande könskonstruktionen när denne skapar nya jobb, sätter lönenivåer, organiserar hur arbetet ska utföras, bestämmer arbetsförhållanden etc. I den formella hierarkiska organisationen som arbetsgivaren har skapat är det ofrånkomligt att kvinnorna hamnar längst ner på grund av den underordnade position de redan har i samhället. Att befinna sig längst ner på denna arbetsplats innebär bland annat att inte kunna styra sina arbetstider, sin egen arbetstakt, hur utförandet av arbetsuppgifterna ska till eller möjligheten till social kontakt med arbetskamraterna. Kvinnornas underordning blir dubbel, dels då de inte har någon makt över den egna kroppens rörelser

maskinen bestämmer när armen ska röras, när kroppen ska vridas osv, dels en brist på rörlighet mellan arbetsuppgifter kvinnorna

är låsta vid sin arbetsuppgift, rörligheten uppåt till en bättre position och en högre lön hindras effektivt genom rådande arbetsorganisation. Lönesystemet gynnar männen mer än kvinnorna då detta utgår från att alla som är beredda att lära sig mer får högre lön. Lönesystemets könsneutrala karaktär tar inte hänsyn till att förutsättningarna är olika.

Men inte enbart arbetsgivaren ska lastas för denna könsordning utan fackföreningen verkar också ha sin del i det hela. Detta visar intervjun med Heikki som uttrycker ett demokratiskt jämlikhetsideal, vilket går ut på att alla är individer och att alla har samma möjligheter. Man kan här tänka sig att Heikkis roll som formell representant för ett arbetarkollektiv förutsätter att han ger en bild av att det råder absolut jämställdhet. Detta förhållningssätt kan dock ha sina risker då det inte bara kan osynliggöra de könsskillnader som faktiskt existerar utan kan också leda till att kvinnor diskrimineras på grund av sitt kön. Vid sidan av den offentliga retoriken Heikki dock uttryck för att han betraktar män och kvin-

ger

olika; kvinnor är passiva, de är inte tillräckligt intresserade nor av att ta ansvar osv. Detta blir lätt absurt när det jämförs med Pirjos beskrivning av det motstånd som hon mötts av och kvinnornas

Handlingssystem, makt och fiigérelse

orimliga arbetssituation. I sin bild av verkligheten tolkar Heikki kvinnornas försiktiga och återhållsamma beteende passivitet,

som till skillnad från den manliga aktiviteten, trots att den förra i själva verket är ett uttryck för underordning. Detta får bland annat som konsekvens att kvinnorna diskrimineras lönemässigt.

De män som har överskridit könsgränsema på arbetsplatsen, dvs. som vid behov går i de traditionella kvinnojobben, har varit passiva i den meningen att rationaliseringama har inneburit för-

en ändrad struktur och i enlighet med denna struktur tvingas dessa män i arbeten som de egentligen inte velat ha. Det fåtal kvinnor som har skridit över könsgränsema däremot, är aktörer då de har agerat mot den gällande strukturen istället för i enlighet med densamma. Intervjun med Pirjo pekar på att den vandring uppåt i hierarkin som hon gjort var tvärtemot den naturliga könsordningen på arbetsplatsen. Men varför gjorde just Pirjo genusresa

en Det kan vara möjligt att koppla detta till hennes sociala situation; hon är ensamstående med barn. Detta innebär dels att hon inte ingår i en könshierarki i hemmet vilket kan leda till viss frigörelse

en från könshierarkin även på arbetsplatsen. En viktig faktor

annan kan vara att på grund av frånvaron av en man i hemmet så måste försörjarrollen övertas av Pirjo själv, detta kan leda till starkare

en drift att tjäna mer pengar och därför incitament till att skaffa sig andra, mer avancerade och välbetalda arbetsuppgifter. Hennes byte till en förbättrad position har skett trots det strukturella hinder som hennes ensamma föräldraskap innebär. Den bekräftelse och framför allt den legitimitet hon har fått från den

en man nya avdelningen har förmodligen underlättat hennes genomförande av genusresan. "

Förutom att den hierarkiska ordningen i allmänhet och könsordningen i synnerhet berövar de anställda deras fulla potential och skapar diskriminering och vantrivsel, så är könsarbetsfördelningen en bekräftelse av rådande informella normer vilka påverkar tillgången till de ekonomiska resurserna och även makttillgången i stort.

Det politiska handlingssystemet

Presentation Denna del har som sin källa intervjuer med två politiker. Akademikern Hanna, 49 år, är vänsterpartist och ordförande i kom-

en munal nämnd, hon är fritidspolitiker sedan 20 år tillbaka. Socialdemokraten Olle, som kommer från arbetarklassen, är 41 år och

ll7

Ellinor Platzer

sedan valet 1994 ordförande i en kommunstyrelse heltid, dessförinnan var han verksam som fritidspolitiker under ett par år. De centrala delarna intervjuerna som tas upp här handlar främst om

av rollen som politiker, olika tillvägagångssätt och den politiska or-

ganisationen.

Anpassningen till politikerrollen På 60-talet Hanna aktiv i kvinnorörelsen men kände att för

var att kunna påverka mer så var det nödvändigt att gå i partipolitiken, Hanna tyckte att det var nödvändigt att våga stå på torget och tala i megafon, stå i talarstol och prata ... Männen var

en mycket uppmuntrande när hon vågade agera, helt ärlig uppmuntran på samma sätt som dom skulle ha uppmuntrat varandra man blir glad för uppmuntran och behöver stöd så till slut blev jag som dom. Olle: Jag är sjuksköterska till yrket jobbat kvinnodominerade arbeten och vant mig vid att arbeta och leva i en sån organisation, där kaffesnacket är väldigt viktigt. När jag började

mig politiskt så blev det fler herrar och det blev en kulengagera turchock för mig faktiskt jag blev ganska snart varse om att positionerna i sig viktiga och det var jag inte van vid har fort-

var farande svårt för det jag kallar orrspel.

Makt, arbetssätt och strategi Hanna tycker att hon har makt eftersom hon är ansvarig för många kommunens verksamhetsområden, visst skulle jag väl

av vilja säga att jag inte har makt eftersom makt har en sån negativ klang, särskilt när det gäller kvinnor men det måste få vara tillåtet att säga att man har makt ... Hanna har faktiska möjligheter att påverka resursfördelningen, jag har möjlighet att initiera och har också lyckats förverkliga del egna idéer. När hon har fått

en

idé försöker hon ett informellt sätt att förankra denna hos en de berörs, i och med det får jag deras synpunkter och åsikter

som och kan utforma idén utifrån detta. Det är viktigt att det finns en bred förankring innan det formella beslutet fattas, att ha en dialog

En del tycker kanske att det är odemokratiskt att göra så men det är i alla fall effektivt. Olle konstaterar att självklart har jag makt alla frågor som ska till fullmäktige ska aviseras av kommunstyrelsens ordförande Jag tänker aldrig i makt inflytande-

banor Det jag tänker på är att innan jag själv tar ställning för eller emot, så vill jag ha väckt diskussionerna Förankring Att hela tiden ligga två, tre steg före i debatten så att man flyter fram

då vet jag vad vi tycker ...

Handlingssystem, makt och frigörelse

Att Hanna antagligen beter sig annorlunda än vad skulle

en man ha gjort i en motsvarande position har hon fått höra: Nu får du slå näven i bordet och börja bestämma lite Detta förvånade Hanna eftersom hon tyckte att hon redan bestämde ganska mycket

men hon tror att hon gjorde det ett annat sätt än vad en man skulle ha gjort. Hanna konstaterar att hon som kvinnlig politiker har blivit behandlad annorlunda än om hon hade varit man, jag har tvingats i en mansroll och den skaver, säger hon. Till viss del har hon anpassat sig till rollen, men ibland beter hon sig annorlunda än vad en man skulle ha gjort, till exempel tycker hon inte att det är tillräckligt att sitta på möten och besluta och därför brukar hon tjata om att vi måste träffas och diskutera, bilda stödgrupper det saknas diskussionsforum. Men dom jag tjatar på dom är bara män och bra karl reder sig själv. Olle har förändrat arbetssättet: Jag försöker jobba i mindre grupper istället för att föra diskussioner bland 30-50 personer så har delat oss i små grupper så då har varit 5-6 personer som har suttit där med ett per tre frågor det innebär att man lämnar mötet och känner att

faktiskt har fått vara med och ge uttryck därför att det är man inte alla förunnat att ställa sig framför 20-30 och säga

personer vad man tycker. Det är en skillnad i klasstillhörighet man är inte van att verbalt ge uttryck for sina åsikter bland människor jag är fruktansvärt nervös varje måndag när det är fullmäktige, oerhört spänd ...

Bemötanden Hanna utsätts för särbehandling på grund av att hon är kvinna, men i nämnden är denna behandling sällan tydlig, det förekommer inte att dom andra inte lyssnar när jag talar, inte heller det klassiska att den som talar efter en kvinna relaterar till talaren dess-

— förinnan. Den typen av exempel finns inte heller i det egna partiet. Förtrycket är subtilt Men i andra sammanhang, med

mer män från andra partier, förekommer ofta öppet kvinnoförtryck har själv blivit utsatt för det. Olle tycker inte att han blir bemött på något speciellt sätt för att han är man till syvende og sist är det personen och personligheten som är det viktiga det har hänt en hel del det är den enskildes kunnande och kompetens och mindre formell nivå i hierarkin manligt kvinnligt som avgör vil-

ket inflytande man har om man säger så här, jag har blivit annorlunda bemött grund av det uppdrag jag har ...

Ellinor Platzer

Den politiska organisationen Politikeruppdraget är mycket manligt, strukturen är formad av män för män, typen av möten, hur ta beslut Det manliga genomsyrar hela alltet, detta måste man anpassa sig till ... säger Hanna och menar att hon inte längre reagerar att mötena är typiskt manliga, jag är så van. När hon började med politiken för 20 år sedan bestod partiet till hälften av kvinnor och hälften män, idag är samtliga dessa män kvar medan kvinnorna nästan utan undantag har försvunnit. Av olika skäl har de inte orkat med, långa möten är ganska ointressanta som man måste sitta med på.

som Om har barn som väntar hemma så blir kombinationen till

man slut omöjlig, pressen blir för star Hon tycker att hon blivit miljöskadad annars skulle jag också ha hoppat av. Att den hierarkiska mötesordningen skulle skrämma bort kvinnor tror dock inte Hanna; det är praktisk ordning, om det var mindre av denna

en ordning skulle dom som pratar snabbast och högst kunna göra sin stämma ännu mera hörd. Men det är viktigt att ha finess med lite känslighet kan man uppmuntra dom som är orutinerade och Hanna tycker att hon som kvinna har förmåga att göra detta. Olle: Den politiska organisationen är mycket hierarkisk...det är en konsekvens av att män i huvudsak har engagerat sig politiskt Innehållet i jobbet är inte typiskt manligt men vi har som män

satt prägeln hur det politiska arbetet bedrivs det är som har skapat 60-timmarsveckan Kvinnor kan sällan tillåta sig att ha markservicen fixad medan män tydligen kan göra det, jag kan göra det ... När det gäller beslutsordningen så säger han: Det som är kittlingen är den demokratiska processen att bryta åsikter och uppfattningar och försöka skala fram övertyga

snarare andra än uppnå kompromisser men själva beslutsprocessen är inte det roligaste.

Könsfördelningen i den politiska verksamheten Trots att könsfördelningen inämnden är jämn, fem kvinnor och

män, så Hanna att det märks nästan inte eftersom sex menar kvinnorna säger ingeting medan männen pratar mycket. Hon tycker inte att det spelar någon roll att hon är kvinna för hennes sätt att leda sammanträdena, men det sägs att det är bra stämning inämnden, inga konflikter, prestigelöst. Jag har kanske haft ett visst inflytande över hur det har blivit. Hon konstaterar att om vice ordförande i nämnden, som är man, hade varit ordförande så hade det sett annorlunda ut, inte för att det är en speciell person utan för att det är en man Att chefen för administrationen är kvinna har stor betydelse för stämningen hennes sätt att leda

Handlingssystem, makt och frigörelse

möten är annorlunda ... Olle: ... vi gjorde en oerhörd kraftansträngning i början av 90-talet, vi satsade väldigt på att försöka få tjejer att engagera sig lyckades väl delvis Samtalsklima-

men tet blir förändrat när tjejerna kommer in, reflektioner,

mer av mindre av påståenden perspektivet blir annorlunda, samtalet blir mer konkret vardagsnära och mindre teknokratiskt Den kvantitativa jämställdheten ger kvalitativa effekter om fler kvinnor och tjejer når inflytandepositioner kommer den mentala barriären manligt kvinnligt att suddas bort och den kvalitativa jäm-

ställdheten kommer då att öka ...

Delanalys Både Hanna och Olle är kritiska till den politiska strukturen de

som betecknar som manlig. Hon säger sig dock ha anpassat sig och menar också att detta är nödvändigt att göra om man vill stanna kvar i den. Olle talar mer om förändring än om anpassning och

en förklaring till det kan möjligtvis vara att han har vistats betydligt kortare tid inom politiken än vad hon har gjort. Det kan också vara så att den manliga strukturen är så massiv att det handlar

om att antingen finna sig eller försvinna samt att den sitt

som genom kön har en mer naturlig plats i en struktur har en mer fördelaktig utgångspunkt vilket kan underlätta ett förändringstänkande.

Båda konstaterar att beslutsfattandet med nödvändighet ska vara formellt, Hanna betonar det positiva med formaliteterna då det medger alla att uttrycka sin åsikt jämfört med ordningen

om hade varit informell-, vilket skulle ha skapat ett klimat som gynnar de redan starka. Olle anser att formaliteterna är något nödvändigt ont, men precis som Hanna sätter han ordning före oordning. Beslutsprocessen däremot, dvs. vägen fram till själva beslutet,

menar båda är hierarkisk och formell och därför inte bra. Hanna har försökt förändra detta på ett indirekt sätt; hon tjatar på sina manliga partikamrater att det måste skapas diskussionsforum, men har inte uppnått några resultat. Olle däremot har på ett handlingskraftigt sätt lyckats omforma de stora sammanträdena till mindre diskussionsgrupper, en ordning som gynnar honom själv då han på grund av sin klassbakgrund tycker det är mycket nervöst att prata inför en stor församling. Hon har använt sig kvinnlig kon-

av en sensusmetod för att försöka nå en mera informell beslutsprocess och hon verkar uttrycka sin önskan spontant när hon känner att behovet uppstår. Han däremot har använt sig manlig

av en mer metod, ett individuellt genomförande för att uppnå den önskade ordningen. Detta kan leda till frågan om det är möjligt att skapa kvinnliga strukturer med manliga metoder. Olle är kanske än

mer

Ellinor Platzer

Hanna präglad kvinnliga strukturer på grund av att han har be-

av funnit sig på kvinnodominerad arbetsplats under längre tid.

en en Hon däremot, har befunnit sig i manlig struktur länge genom

en sina politiska uppdrag. Han kan möjligen lättare åstadkomma förändringar i riktning mot andra strukturer, grund av den legitimitet han åtnjuter Som sådan kanske han inte motarbetas

som man. eller bemöts av misstänksamhet som den kvinna kan uppleva om hon försöker sin och medsystramas situation.

gynna egen

Sättet att föra dialog, att förankra idéer innan dessa går till beslut är gemensamt för båda. Detta tillvägagångssätt kan tyckas vara

irrationellt än rationellt, men leder i praktiken till att de mer största hindren för genomförandet undanröjs och är därför effektivt. Förankringen behöver inte göras hos alla utan det kan räcka

med sympatisörer och vissa nyckelpersoner. I den meningen är

strategin rationell än irrationell.

mer

Det administrativa handlingssystemet

Presentation

Viola, 52 år, kommer ursprungligen från ett tjänstemannahem, hon är socionom och kommunal förvaltningschef. Hon är gift och har tre bam. Sven är akademiker och ekonomichef på kommunal

en förvaltning. Han är 51 år, gift med tre barn och hans föräldrar var

företagare. Båda arbetar på kvinnodominerade arbetsplatser. egna Beskrivningen intervjuerna behandlar främst Violas och Svens

av arbetssituation, könsrollerna i arbetsmiljön samt deras syn på chefsirollen och makten.

Arbetssituationen

Båda arbetar omkring 50 timmar i veckan, Viola säger att det är svårt att koppla arbetet under ledig tid, Jobbets karaktär förut-

av

även under ledig tid jag drömmer till sätter ett stort engagemang och med jobbet ibland. Sven: Jag kommer ofta hit tidigt om

om

och så sitter jag ofta kvar till framåt kvällen. Om mornarna sen jag måste jobba över så blir det på helgerna och då sitter jag helst här på kontoret, det är för jobbigt att släpa hem alla pärmar jag behöver.

Viola tycker att hon har stora möjligheter att ta initiativ i

egna arbetet andra bestämmer också vad hon ska göra, men det är

men inte nödvändigt att yttre krav som styrande för det egna arbetet

se

det kan så att dessa krav föder tankar och idéer. Det är

vara nya någon form samarbete. Svens arbetsuppgifter kräver många

av

Handlingssystem, makt och frigörelse

initiativ säger han, och mycket tankearbete det är mycket egna

. Sven skulle gärna vilja syssla mer med de stora och avancera

långsiktiga frågorna, det är jag vid tidigare men det

mer van sen är mycket smått skit hoppar upp i knät det är svårt att

som hinna med båda delama.

Chefsrollen

Viola förklarar varför hon fick sin chefsposition: Jag hade dom egenskaper, kunskap och kompetens som krävdes och så ansågs jag ha bra ledaregenskaper. Sven: ... vi fick söka det utannonserades och så sökte jag och så fick jag det. Han menar att han inte är chef i egentlig mening eftersom här är vi bara två stycken

jag chef innan och så fick man behålla titeln jag är mer

var

expert.

Sven: "Jag har haft manliga chefer under större delen av mitt yrkesliv, och på jobbet dessförinnan har jag kvinnliga che-

men nu fer jag tycker det är skillnad män är bättre som chefer

en de går naturligt i chefsrollen män har mer pondus helt

mer klart. Som chefsrollen ut i dag så passar män bättre i den.

ser Han tycker inte att det är något problem att ha en kvinna som chef ... jag har märkt aversion från andra män. Viola

men en

tycker inte att chefsskap är manligt, Min framgång som chef

kommer att jag har jobbat på mitt sätt det finns många kvin-

av

gör karriär genom att adoptera ett manligt beteende men nor som nåt sånt har aldrig känts naturligt för mig ...

Jag kanske är dum säger Viola, men jag har faktiskt inte märkt jag har blivit behandlad annorlunda för att jag är

om kvinna. Det har hänt att hon har mötts med misstänksamhet men tror inte det beror att hon är kvinna, för det mesta bemöts jag med mycket respekt jag är kanske så korkad att jag inte

men förstått jag blivit illa bemött. Viola har dock varit med om att

om män kan ha problem med att ha kvinnor som överordnade, det har varit ett subtilt motstånd det har gått att prata om det

men rakt och inte i termer manligt och kvinnligt, utan sna-

upp ner, av

att betona förhållandet chef anställd. Då har det acrare genom -

cepterats.

Möjlighetema för att bli chef är inte större än för en

en man kvinna säger Viola, En förklaring till att andelen kvinnor på chefsjobb är så liten är att det råder ett speciellt system mellan män: du kliar mig så kliar jag dig. Män planerar dess-

om ryggen utom sin karriär på ett helt annat sätt än kvinnor, dom är mer målmedvetna kan det så att alla kvinnor vill fak-

sen vara tiskt inte vara chefer.

Ellinor Platzer

Makt och strategi

Viola tycker att hon har makt, ett skälen till att vilja chef av vara är att vilja ha makt. Sven: ... det är politikerna fattar besom sluten, men eftersom har erfarenheten så har ett visst man man inflytande på hur dom beslutar i stora drag har dom faktiskt beslutat i enlighet med det jag har framfört men många är och nya dom är fritidspolitiker Vår chef har sina kvalitéer, på men ekonomisidan har hon inte så många kvalitéer så att säga så jag kan styra mycket själv. Viola anser inte att det är okvinnligt att ha makt eftersom det jag och många andra praktiserar är ett kvinnligt ledarskap. Men många är rädda för kvinnor med makt många män tycker makt är okvinnligt. Kvinnor kan tycka illa om andra kvinnor skafsom far sig makt snåla skator stoppar ofta duktiga systrar. Makttillgången bestäms av en rad olika faktorer hon, menar ... om man pratar om makt, alltså riktig makt, inte utslagna män som går hem och slår sina fruar, utan innehav av ledande poster, så är det främst män från dom övre skikten innehar denna som makt det kanske handlar om klasstillhörighet än snarare könstillhörighet. Viola säger att hon är en reflekterande jag tänker person, mycket och tar hela tiden till mig det jag hör och Det är ser. nog ett typiskt kvinnligt beteende. Det skulle helt främmande för vara mig att driva igenom idé på ett sammanträde för att meden sen dela medarbetarna beslutet och förvänta mig att dom verkställer, det är ett manligt beteende". Om Sven får idé: Att sprida idéer en ett informellt sätt kan effektivt självklart har jag vara men pratat med chefen innan sen kommer det fram i olika grupper

Sven: Organisationema har inte samma hierarkier tidigare, som det är plattare Min nuvarande chef delegerat mycket nu men det är inte bra att delegera allt heller det är viktigt med det övergripande ansvaret ... Viola: Det är viktigt att delegera arbetsuppgifter och sen utgå från att det fungerar, ansvarsmodellen ge medarbetarna frihet att samarbeta i olika sorters konstellationer och på det dom bäst. sätt som passar

Könsrollerna i arbetsmiljön

Sven: Jag är lite provokativ, jag försöker stärka min roll som man, det är lite sport i det ... Han tycker inte det är viktigt att ge ett könsneutralt intryck, varför skulle man göra det kan vara viktigt att lyfta fram det som är typiskt för det könet, det gör egna jag här som en markering. Jag är som jag är säger Viola, och

Handlingssystem, makt och frigörelse

jag använder mig min kvinnlighet i mitt arbete, även min yttre av kvinnlighet har jag använt mig av ... Visst är det så att kvinnor talar om vissa saker och män om vissa På min förra arbetsplats fanns det bara en man och han fick stå ut med mycket kvinnoprat säger hon, Eftersom kvinnodominansen är så stor här präglas arbetsplatsen av det kvinnliga sättet jobba, lite mjukare än det manliga. Å andra sidan kan att det tutti-nuttigt kvinnor kan vara infama mot man se som mer varandra och tävla vem som bakar mest kakor Det är lättare om att ha rak kommunikation med man kvinnor kan dären en emot, när är rak mot dom, snyftande säga att: hur kan du vara man så hård mot mig när du vet hur mycket jag har att göra hemma, och så putsar dom på martyrglorian ... Viola tycker att de gånger det är lätt att ha med kvinnor att göra är när det rör privata frågor säger också att kvinnor ställer bara upp för varandra när det men är kris då infinner sig gråterskorna. Men hon menar dock att jag gör inte skillnad på folk och folk, jag är en mycket demokratisk person. Om könsfördelningen hade varit jämn på arbetsplatsen så mer hade det varit bra stämning, säger Viola. Sven menar att det är en blandning alla arbetsplatser saker och ting blir bra med en allsidigt belysta liksom. En jämnare blandning här jobbet mer skulle inte spela någon roll for själva arbetssituationen utan det gäller den sociala situationen kvinnor pratar mycket om mer matlagning det kan bli för mycket ibland jag kan tänka: inte igen jag tror inte att kvinnorna anpassar sig till mig, dom genu sig inte men jag tål det. nerar

Sammanträden

Viola tycker inte att i centrum om jag känner dom i om vara men så kan jag slappna I vissa grupperingar känns det som gruppen av. jag tas på mycket stort allvar, i andra kan det kännas tvärtom, om jag jobbar på det och tror det kan bero på att mitt självförtromen ende i vissa inte är så stort. Hon tror att den formella grupper mötesformen tar död på väldigt mycket, mötesformen är förtryckande och det påverkar kvinnor mer än män. Känner man sig osäker från början så blir man inte säkrare när man ska formulera sig på ett bestämt sätt, känna till mötesordning och så vidare. Då är det lättare att sitta tyst. Sven har inga problem med att befinna sig i centrum för uppmärksamheten, när det är ekonomi då är det är det man men verksamhetsfrågor då ligger lågt var och en får hålla om man sig till sitt kompetensområde. Det är smidigare när det är infor-

Ellinor Platzer

mellt det får inte bli så att har möte bara för mötets

man egen skull man har inte tid att springa på för mycket sånt ...

Delanalys Viola är noga med att betona att hon är tillräckligt kompetent för sin position, hon motiverar varför just hon blev utvald, medan Sven verkar anse att anledningen till att han fick den position han har är självklar, något objektivt riktigt. Det är dessutom möjligt att uttyda att han till och med sig överkvalificerad för

anser vara många av de arbetsuppgifter han tvingas utföra. Han tar inte bara sin position för given, han är i själva verket värd något ännu bättre. Hon däremot framhåller det positiva med positionen.

Det bemötande Viola ibland har fått på grund sitt kön hon

av har till exempel märkt ett subtilt motstånd från manliga medarbetare och bemöts ibland med bristande respekt tillsammans med

- en osäkerhet imötessammanhang, kan tecken på att hon trots

vara sin position befinner sig i underläge i och med att hon med sitt kvinnliga tänkande inte har självklar plats i chefsrollen. Men

en istället för att kritisera strukturen så tar hon själv på sig skulden, hon menar till exempel att hon måste jobba på att förbättra sitt självförtroende. Sven däremot, känner sig hemma i den manliga strukturen, han trivs till exempel med att i centrum på

vara sammanträden. Hans bekräftelse av den manliga strukturen visar sig bland annat i en kritik av kvinnliga arbetssätt, vilka han beskriver som obenägenhet att ta ett övergripande ansvar och för mycket delegering. Detta verkar han inte tycka är förenligt med ett bra ledarskap. Det kvinnliga ledarskap Viola säger sig utöva har kanske inte samma legitimitet som ett typiskt manligt ledar-

skap. Svens jagorienterade och hierarkiska förhållningssätt i kom-

bination med Violas relationella och kollektivistiska egenskaper kan leda till missförstånd och konflikter. Men det är inte bara de olika arbetssätten krockar utan den över- respektive under-

som ordning som ligger latent i könsrollema vilket gör att det

ena arbetssättet sätts högre än det andra. Något pekar att Viola

som till viss del har anpassat sig till den manliga strukturen är när hon konstaterar att alla kvinnor inte vill ha makt, vilket utesluter att det finns män som inte skulle vilja ha makt. Detta kan betyda att hon inser att den manliga könsrollen är mer förenlig med att vilja ha makt än den kvinnliga. Något annat pekar på hennes

som anpassning är att hon menar att riktig makt är att utöva ledarskap, hon ser alltså inte de maktförhållanden hela

som genomsyrar samhället vilket är ett tänkande i enlighet med den manliga strukturen,

dvs. ett osynliggörande den rådande maktordningen.

av

Handlingssystem, makt och frigörelse

Deras respektive makttillgång bygger på att han tar sin

syn makt självklar, han verkar inte tycka att det är konstigt att

som han i stor utsträckning kan styra vilka beslut som politikerna fattar. Den makt finns inbyggd i hans könsroll tar han för given

som och har naturaliserat den. Hon däremot är mycket väl medveten

att hon har makt vilket antyder att hon bryter mot strukturerom

när hon trots sin underordning istället når en viss överordning na tack vare sin position.

Det sociala handlingssystemet

Presentation Per 32 år och Lina 33 har haft ett förhållande i sex år och bott ihop i fem. Han har arbetarklassbakgrund, en teknisk gymnasieutbildning och arbetar sedan år tillbaka kontorsvaktmästare

sex som För intresseorganisation. Hon är vårdbiträde inom hemtjänsten

en sedan tio år, kommer från ett arbetarklasshem och har i fyra år studerat på deltid. Redogörelsen för intervjumaterialet berör bland annat bostaden, fritiden, arbetsfördelningen i hemmet, verksamheten utanför hemmet och synen på relationen.

Verksamhet utanför hemmet Per trivs mycket bra på sitt arbete, han trivs med arbetsuppgifterna och dessutom är arbetskamraterna väldigt stöttande och det har jag behövt för jag har varit sjuk mycket. Eftersom han har halv sjukpension arbetar han bara 50 procent om jag orkade skulle

men jag gärna vilja jobba mer, det är roligt att jobba. Lina däremot, trivs inte på sitt arbete, det är så stressigt, man hinner inte göra det vill känner sig inte tillfreds med sig själv, man hinner

man inte bry sig ... Neddragningar av personalen påverkar stämningen på arbetsplatsen, vi har ingen större arbetslust Man blir trött av att inte känna sig riktigt nöjd. Hon känner att hon står och stam-

på ställe och tycker inte att hon utvecklas och har par samma börjat studera för att komma bort från arbetet men har ännu inte blivit antagen till några heltidsstudier, jag skulle vilja att det hände nånting, tycker jag att det här jobbet är något jag börjar bli klar

nu med.

Från början tjänade hon mer än honom men Per säger att "nu har jag gått henne nöjd blir man nog aldrig men efter det se-

om naste löneavtalet var jag överlycklig, tror aldrig jag har haft så bra lön. Kunde sitta med själv och Förhandla och kunde påverka utslaget ... Lina däremot är inte nöjd med sin lön, jag tycker att jag

Ellinor Platzer

förtjänar att ha mer men jämförelsevis tjänar jag bra, de i

nog affär och inom hotell och restaurang tjänar rätt mycket mindre. Det är många som tjänar mindre.

Per lägger ner 30-40 timmar i veckan föreningsarbete. Han tycker det är viktigt att göra något konkret, jag trivs med föreningsarbetet och det märks att dom andra trivs med mig. Innan han träffade Lina så höll han knappt alls på med ideell verksamhet och var därför hemma mer än nu, ibland längtar jag efter ledig

en helkväll. Lina ägnar ca tio timmar i veckan föreningsarbete, förut var det mer men det hinner jag inte eftersom jag studerar.

nu Det är intressant med föreningsarbete ibland har jag mörka

men stunder när det känns det jag gör inte några resultat ...

som ger

Inledandet förhållandet

av Både Per och Lina är nöjda med sin relation, han säger: jag är säker på att vi kommer fortsätta vara tillsammans Det ska mycket till för att vi ska sära på oss, vi behöver varandra. Hon tror också på deras förhållande och säger jag trivs med honom i alla fall. De umgicks ganska länge innan de blev ett Första

par. gången de sågs på tu man hand var när han bjöd hem henne till sig, när hon gick kände jag att det var något mer det svårt att

var somna den natten jag låg och funderade på att jag måste säga något till henne nästa gång ... Lina: Han väl tvungen att säga

var nåt, han sa att han tyckte mig Varför tror du att jag springer

om här för, svarade jag sen blev vi tillsammans. Hon hade haft vissa funderingar att säga något själv men kände mig inte riktigt säker på att han också var intresserad.

Per och Lina är förlovade, han säger: Minns inte vem tog

som initiativet, det gjorde vi båda två jag ville gärna förlova

nog mig. Hon säger: Vet inte vem som tog initiativ däremot Per

sa att vi skulle bestämma ett datum, han visste vilket han tyckte

var bäst, jag sa samma. De kan tänka sig att det blir giftermål också, Per: Hon vill att jag ska fria, vet inte varför hon vill det Innerst inne är hon nog väldigt romantisk tänker sig att

som man det ska vara ... Lina: Vet inte om jag vill att han ska fria,

men jag har i alla fall inte tänkt göra det. Inte så att det skulle kännas fel att göra det jag tror inte jag skulle komma på att göra det.

men

Bostaden

Ungefär ett år efter att förhållandet inletts blev Per tvungen,

av hälsoskäl, att skaffa bostad och fick tag på trerumslägen-

en ny en het, han frågade Lina om de skulle på att flytta ihop. Lina

passa tyckte att det var lämpligt att även jag flyttade hit tvekade

1,28

Handl ingssystem, makt och frigörelse

inte eftersom vi då hade varit ihop ett tag. Inredningen av bostaden blev till automatiskt, säger Per, jag korn hit två dar före henne och det blev smidigast att ha ett av rummen till sovrum vilket skulle fungera som vardagsrum var självklart och

rum som likaså möbleringen, det fanns inte så mycket annat att välja på På nåt sätt föll sig möbleringen naturligt. Per tycker att han har bättre smak än Lina, det tror jag att hon också tycker i början sajag...nej, det där kan vi inte ha vilka tavlor du har med dig jag har plockat bort lite vartefter. Nu ser det väl lite luftigare ut sa jag, hon höll med om det. Lina säger: Jag är inte så mycket för att ägna mig hemmet men det får inte se ut hur som helst Ofta har jag massor med idéer jag brukar komma i sista stund att jag måste fråga vad han tycker innan jag bestämmer nåt en del mina idéer brukar han tycka är bra. TVn, videon och ste-

av reon var hans från början, hon hade inget sånt, säger han. Hon säger: Jag hade ingen TV, jag hade en stereo men den sålde jag det verkade lite lyxigt med två stereoapparater.

Arbetsfördelningen i hemmet När det gäller arbetsfördelningen i hemmet så säger Lina: Jag har det så bra för när vi flyttade ihop så sa att den som kommer hem först från jobbet kan börja och det tyckte jag var jättebra för det gör alltid han men jag diskar också och går ut med soporna, men det är mest han som gör det eftersom han är hemma mer

Det är bra när nån ska komma hem till oss, då brukar vi passa på och städa, det är ett startskott. Även när det gäller den

mer oregelbundna städningen så är det han som gör mest, Lina: Han har till och med tagit ut semester för att putsa fönstren ... Den som har mest tid och ork över sköter städningen säger Per, det låter kanske hon inte gör nånting, men det gör hon faktiskt, far

som runt med dammsugaren ibland men tvättat fönstren tror jag aldrig hon har gjort ... Per om vikten av städning: ...det är viktigt att det ser bra ut när det ska komma nån.

Per säger att han har en känsla av att det är han som gör mest i hemmet totalt sett, eftersom det är jag som lagar all mat så blir det automatiskt att jag tar hand om inköpen ... Per är väldigt intresserad av matlagning, när jag är ledig sitter jag helst och läser kokböcker. Lina konstaterar att Per älskar att handla så det är han som sköter den biten, han gå omkring i flera timmar i affären, jämför priser, klipper ut kuponger ... Lina tycker det är roligt med Pers matintresse: ... jag är hans försökskanin, hon har provat mycket som hon inte ens hade hört talas om tidigare.

Ellinor Platzer

När det gäller större inköp så gör de dessa tillsammans, Lina nämner bilen som ett sådant, Per tog ett banklån för att köpa den nya bilen det är så bra att ha bil när vi åker och storhandlar. I samband med bilinköpet passade de också på att köpa säng, Per:

ny Den gamla knarrade bara man tittade på den En dag när jag kom hem så skruvade jag isär sängen och när hon kom hem så konstaterade hon att: jaha, det var den sängen Hon ville ha en vattensäng men sen sa jag att jag inte ville ha en vattensäng men dom där träsängama ser fräscha ut, ja, det tycker jag också sa hon. Jag hade inte varit helt främmande för vattensäng men dom var rätt så dyra och så. Den säng som vi sen köpte var vi överens om båda två.

Fritiden Lina: Jag lyssnar mindre på musik nu jämfört med när jag bodde ensam det har blivit mindre av nån anledning. Per: Det är så skönt när det är tyst. Hon är mer för musik än vad jag är. Det är ofta tyst när vi är hemma båda två ...

Lina har alltid gillat att läsa böcker, men han läser sällan böcker det var så skönt tidigare, att ligga och läsa innan jag skulle sova, men nu blir det så knöligt med att ha lampan tänd och så. Per tycker det är jobbigt att sitta ner med en hel bok.

På semestern de gärna, det är oftast Lina som ordnar det

reser praktiska runt resan eftersom hon, enligt Per "vet hur hon ska göra, hon har det intresset. Lina: ... han brukar säga att han aldrig skulle ha kommit iväg om det inte hade varit för mig.

Olikheter Lina säger att Per är bättre på att organisera, förr drällde jag jämt papper överallt, han fick ofta hjälpa mig att leta efter sånt som kommit bort. Nu har jag blivit bättre det handlar egentligen bara om att lära sig att ta hand om en sak i taget han har lärt mig väldigt mycket det är tur att han är som han är. Per tycker att Lina ... borde tänka mer. Det är så mycket som rör sig i hennes huvud, hon glömmer ställa mjölktetran i kylen, glömmer ta med sig saker, måste leta efter sånt som kommit bort ...

Per tycker att han är dålig på att hålla tyst. Hon försöker plugga hemma men jag stör henne hela tiden för jag kommer på saker jag bara måste säga. Hon säger att det inte gör nånting, hon har kanske lättare för att bli avbruten än vad jag har, jag skulle bli hemskt irriterad ... Lina tycker illa om sin brist på koncentrationsförmåga, det kan bero på att jag tar på mig för mycket att göra, det ovana.

är en

Handlingssystem, makt och frigörelse

Lina säger att det var vanligare förr att vi bråkade, jag hade lite hetsigare humör tidigare det är viktigt att fundera lite innan man

Per är väldigt lugn. Om det känns meningslöst att reda ut reagerar. saken så är det bättre att lämna diskussionen. Per: ... jag märkte snart att inte kunde prata hur helst, det knäppte till hos

man som henne, det bara Men nu är det mycket lugnare. Om vi

pang sa inte är överens så struntar i att fortsätta diskussionen. Per: . hon och hennes dom behöver inte säga så

mor

.. mycket, det räcker med halv mening så förstår den andra vad

en

Jag klarade inte av det i början men nu säger hon som menas. hela meningar vi fick gå halva vägen var.

.. .

Delanalys

Den bekräftelse parrelation kan ge kan leda till att indivi-

som en den får större självförtroende. I Pers och Linas fall så kan hans byte till ett bättre arbete och hennes beslut att börja studera för att komma ifrån den otillfredsställande arbetssituationen vara exempel på ökat självförtroende. Båda har gjort vinster i och med att de ingick parrelationen, de har upptäckt intresseområden som mat,

nya föreningsliv och resor. Men anpassningsprocessen har också inneburit del kostnader och det verkar främst hon har stått

en vara som för dessa. Trots att hon tycker mycket om böcker så läser hon mindre på grund av att det är så bökigt att ha sänglampan

nu tänd, hennes intresse musik förtas att han föredrar att det är

av av tyst hemma. Det enda han verkar ha avstått ifrån är att han på grund ett omfattande föreningsliv och semesterresor inte kan

av

hemma så mycket som han skulle önska. Å andra sidan bevara skrivs föreningsarbetet och semesterresoma i positiva ordalag så därför det förmodligen fråga vinst förlust.

om en snarare än en Han har inte behövt förändra sitt sätt att vara men det har däremot hon gjort, det är uppenbart att hon har anpassat sig att bli

han tycker att man ska vara: Han tyckte att hon i början utsom tryckte sig oklart och luddigt, men nu talar hon på ett sätt som han förstår. Han tycker dock att de har gått halva vägen var. Båda konstaterar att hon ibörjan hade häftigt temperament men säger att hon har lugnat sig, vilket är bra. Relationen har inneburit

nu ner förändringar för båda, men hennes anpassning har varit större än hans och detta stärker uppfattningen att den som är underordnad tvingas anpassa sig mer än den som är överordnad.

Vad gäller arbetsfördelningen i hemmet så verkar den avvika från det traditionella mönstret, det är främst han som utför syssloma ihemmet även båda två säger att fördelningen skulle

- om

jämn de lönearbetade i utsträckning. Men det vara mer om samma

Ellinor Platzer

framgår också att när de ska få gäster så blir det ett startskott, då brukar vi passa på att städa. Det är kanske så att den bild ho-

av nom som huvudansvarig för hemmet inte är lika tydlig i praktiken. Det finns även annat som komplicerar bilden. För det första utför han det arbetet som innebär att han kan bejaka sitt stora intresse, matlagning. Han verkar dessutom den har störst behov

vara som av ordning i hemmet, detta är kanske en förklaring till att han sköter huvuddelen av städningen medan hon bara drar runt med dammsugaren ibland. De rutiner som utförs och den ordning präglar

som hemmet, kan vara till för att reproducera dels den ordning som han föredrar och dels den kulturella förespråkar ordning.

norm som Den kulturella men också könsmässiga dikotomin ordning kaos är

därför relevant här. Relevant är också dikotomin planering spon-

tanitet; Lina lämnar en sak för att gå vidare till en annan, oplanerat, spontant, avslutar inte den tidigare sysslan. Hennes beteende blir till kaos och oordning i hans ögon. Han säger att hon borde tänka mer och håller reda på hennes saker i ett strävande efter att upprätthålla ordningen. Hon säger att det är tur att han är ordningsam och det pekar på att hon har gjort hans norm till sin, medan hennes beteende betraktas av båda som en avvikelse. Per brukar störa henne när hon studerar och hon klagar över att hon har

dålig koncentrationsförmåga detta är ett exempel på hur

- en ovana hos honom förskjuts till att bli en dålig egenskap hos henne. Med andra ord tar hon själv på sig skulden för något han gör.

Han är den som uttrycker sig självsäkert deras relation,

om medan hon är lite mer osäker. Det självförtroende som han har och som hon till viss del saknar kan dels vara inbyggt i deras respektive könsroller och dels vara en avspegling av deras positioner utanför hemmet. Han är den som har tagit initiativ till att de flyttade ihop, till förlovningen och det är meningen att han ska den tar

vara som upp frågan om giftennål. Hans roll som aktiv och hennes roll

som passiv blir tydlig här, men det är viktigt att understryka att även hon är aktiv genom sina förväntningar hur han bör

agera som man, vilket bidrar till att könsordningen upprätthålls.

När det gäller parets respektive inflytande i relationen i övrigt så kan det vara meningsfullt att hur bostaden med dess inredning

se och ordning har utformats. Per kunde tack vare att han flyttade in två dagar före henne och på grund sin praktiska kunskap, in-

av stallera sin stereo, vilket ledde till att hon sålde sin då det verkade lite lyxigt med två stereoapparater. På ett handlingskraftigt sätt skruvade Per isär den gamla sängen så de blev tvungna att köpa

en ny, hon bemötte detta enbart med passivitet. De säger att de

var överens om hur lägenheten skulle inredas, trots att han själv möb-

Handlingssystem, makt och frigörelse

lerade ett sätt som kändes naturligt. Hans agerande i hemmet tyder på en aktivitet som hör ihop med den manliga könsrollen, han tar tag i saker och ting utan att tänka efter särskilt mycket innan. Lina tycker att en god egenskap hos henne själv är att hon har många idéer, men kommer på sig själv med att hon måste fråga vad han tycker, hon anser alltså att hennes idéer är subjektiva värderingar. Per däremot, har genomfört många av sina idéer utan att se dessa som just idéer utan snarare som något objektivt riktigt. Eftersom hans könsroll gör honom till uttolkare av vad som är den rätta ordningen så behandlas hans idéer som objektivt riktiga medan hennes synpunkter reduceras till eller bibehålls som just idéer, vilka i diskussioner ibland bifalles och ibland avslås.

Per och Lina betonar båda två att de är överens och att det inte finns några konflikter, de kompromissar och diskuterar allt som ska genomföras. I själva verket visar det sig att han har angivit vad som gäller och att hon sedan anpassar sig till det. Vad gäller deras diskussionskultur så hade hon till en början hetsigt humör. Hon har nu blivit lugn och båda menar att detta är positivt. Deras samtal sansade och något hotar lugnet så lämnar de dis-

är numera om kussionen. Känsloutbrott är inte tillåtna, att behärska sina känslor är utifrån en samhällelig och kulturell norm något önskvärt, dikotomin kultur natur blir därför tydlig här.

-

Det naturgivna systemet

Presentation Ann, 42 år och Adam 30, arbetar i ett relativt nystartat miljöprojekt i mindre kommun, i vilket han sedan några år är ordförande

en medan hennes delaktighet uppgår till några månader. Hon har en mångsidig utbildnings- och yrkesbakgrund, han har främst arbetat med social verksamhet. Båda har arbetarklassbakgrund. Hon är ensamstående, han är gift och har tre bam. De delar jag har valt att ta

berör Anns och Adams förhållningssätt till naturen och till upp arbetet med miljöprojektet, bland annat i syfte att se om begrepp som exploatering kontra ekologi kan knytas till dikotomin manligt

kvinnligt.

- Projektet Adam beskriver projektet som inriktat praktisk kunskap och handling ... De har bland annat möbeltillverkning och han säger att soffan därborta är egentligen en gammal ladugård ... Denna verksamhet kan komma att knoppa av i egen verksamhet och då

Ellinor Platzer

kommer företagsamhet i projektet också, det är lite vår filo-

av sofi att projektet ska bli så stort att det kan knoppa av sig det gör inget om detta leder till konkurrens eftersom vårt främsta syfte är att förbättra miljön coo,’

När man jobbar i ett sånt här projekt så måste man känna av med dom övriga ... säger Adam, ... det har hänt att jag har gjort det som känts som mest fömuftigt fast jag kände att det fel

var sen har det visat sig att jag skulle ha gjort jag kände det

som var bästa på så sätt har man lärt känna sig själv att känna efter

Ann fick en idé om en teaterscen på miljöprojektets markområde, "jaaa, sa alla vid fikabordet vi förankrade det i teaterföreningens styrelse och miljöprojektets styrelse hade jag inte fått stöd med en gång så hade jag nog låtit idén mogna hos mig själv jag skulle ha försökt driva igenom idén ändå Jag har det förmånligt eftersom jag har så mycket kontakter. Adam: Man har

upptäckt att resultatet ofta blir bättre om det inte finns nån styrning

det finns alltid en punkt med övrigt och där sker sorts brain-

en storming man går inte runt innan styrelsemöten och förankrat sina idéer. Styrelsemötena är formella men jag upplever dom inte som så ... säger Adam. Förutom styrelsemötena förekommer också informella sammankomster, Adam: I och med att det är ett ganska så omfattande projekt, ca 30 personer totalt, så har vi stormöten en gång i månaden och veckomöte och då får varje projektgrupp utse en gruppledare ... Alla grupper har en budget, berättar Ann, till exempel när växtetableringsgruppen blir tillsagda att här ska det planteras en örtagård, ni ska ha växter här

skyltar till varje växt, trycka upp en broschyr, allt detta har styrel-

sen bestämt, detta får kosta 70 000. Därefter får gruppen själv avgöra hur dessa pengar ska fördelas.

Adam tycker att det är bra att det finns en arbetsfördelning i miljöprojektet, till exempel är det bättre att bara en person sköter kontakten med media, annars kan det bli en snedvriden bild. Det finns traditionell könsarbetsfördelning inom projektet, säger

en Ann, ... han som är ordförande han har mest huvudansvar en kille håller i maskinparken en annan sågen, kvinnorna har hand om bokföringen och växtetableringen ... Adam menar att man försöker ändra på att grupperna är könsuppdelade, men om man inte får könsblandningen så kan man blanda projekten istället

det är inte så bra att ha en grupp med enbart unga grabbar, därför är det bättre med en blandad grupp". Han anser dock inte att kvinnorna skulle ha fördelar av att vara för sig själva i egna grupper,

Handlingssystem, makt och frigörelse

jag kan inte tala för hur det är någon annanstans, men här är det i alla fall inte så.

Engagemanget i miIj¢frc"zgor

... grund födsel och ohejdad vana, säger sig Ann vara in-

av tresserad miljöfrågor vi har varit ute mycket och aktat natu-

av

och det har varit roligt. Adam: Jag hade personliga intresren

eftersom jag har varit mycket aktiv i vår skärgård sett dom sen förändringar som skett ...

Ann att miljöproblemen måste åtgärdas genom att ...

menar

politikerna ska ha kontroll genom politiska styrmedel kan man

få bort motsättningen mellan ekologi och ekonomi Ett annat sätt är att börja med den generationen det ska börjas redan

nya på dagis ... Adam: "Man märker på barnen och även dom vuxna

när dom får göra nåt praktiskt använda alla sinnen mer mottagliga vill också få dom politiska partierna att sam-

man verka kring dom här frågorna -on’, Han tycker att miljöprojektet kan påverka hur politikerna satsar de ekonomiska vi

resurserna,

har stått på dagordningen ganska friskt.

Ann försöker påverka sin omgivning när det gäller medvetandet

miljöfrågor, ... jag pratar väldigt mycket om det för vänner om och bekanta för att sprida kunskapen ... Adam däremot säger: Jag försöker inte styra inte påverka aktivt mina vänner det är mer dom som styr, deras nyfikenhet ...

När det gäller att förhindra miljöförstöringen så anser Ann att "man får inte gå ut och vråla att stoppa kärnkraften istället för att det är fel, fel så vill jag sån människa som

vara en visar på alternativ ... Adam: ... om man börjar i den ena ändan så tror jag att många problem kan lösa sig automatiskt Tänk globalt, handla lokalt. Bygga på närsamhällen ...

Förhållandet naturen

till

Ann: ... vi människor har det här i ryggmärgen det sitter i

att leva med naturen det är bara det att industrialismen har oss tagit bort detta väldigt snabbt hos oss De flesta människor kän-

att det är rätt att arbeta for bättre miljö folk drar sig till ner en vatten och till parker dom flesta har krukväxter ... Hon fortsätter: ... sol, vackert väder, sitta ute och dricka vin jag kan inte bli lyckligare gå ute med i regnkläder och mat-

ungarna säck och jag får i mig själv det är skönt att vara ute i

en ro naturen. Att komma ut i naturen innebär att komma ifrån den vardagliga stressen, Adam, "men samtidigt har jag den na-

menar turliga känslan för fisket eftersom jag är uppvuxen med det, i en

Ellinor Platzer

miljö som är en del av mig allting påverkar vartannat det vatten jag drack i morse det kanske Gustav Vasa drack på sin tid och om hundra år kanske det står kines och dricker del det

en en av

Adam säger att Egentligen är det människan bör rätta sin

som logik efter naturens det blir svårt har byggt vår

men som upp struktur så ser det inte ut som om det skulle kunna uppnås. Ann menar att det är människan som ska anpassa sig till naturen, inte tvärtom: Jag menar inte att vi ska tillbaka och ha torrdass och diska i kallt vatten Det handlar inte att vi ska lämna jorden

om orörd utan det handlar ett kretslopp.

om

Motsättningen ekologi-ekonomi

Ekologi är läran om huset och huset är våran jord vi lever på

som och det är ett kretslopp och den kunskapen måste ha för att

man bli en hel människa Allting påverkar vartannat, orsak och

verkan, säger Ann.

Hon att naturen har skadats grund ekonomisk vin-

anser av ning det måste har spårat ur nånstans det är frågan om

penningsystemet dom som var smartare än andra fick det bättre och sen blev det maktkänslan mår bra att ha

rena rama man av en maktkänsla maktkänsla är väl också att någon lyssnar till mina åsikter jag tycker jag använder makten på ett gott sätt ... Adam: Det är dom ekonomiska krafterna ligger bakom miljö-

som förstöringen konsumtionen Naturen har stor återhämtningskraft, men det finns vissa arter aldrig kommer att komma

som tillbaka Det går att behålla det materiella tänkandet än i

om mindre omfattning än nu man behöver inte återställa till det

ursprungliga utan med hjälp av kompromisser ... Han att han

menar har makt över naturen, när jag står med fiskespöet i handen

.. men sen så finns det makt på högre nivåer ekonomiska intressen. Människorna har känt en makt över naturen

men nu har naturen reagerat på detta.

Ann tror att det går att hitta ett ekologiskt samhällssystem inom marknadsekonomin, jag tror inte det så mycket handlar

om samhällssystemet som sättet att tänka någon form av blandekonomi kan skaplig grund bara det att mentaliteten och

vara en åsikterna hos människorna ändras så att maktbegäret försvinner det behövs att se naturen som en ekonomisk resurs. Hon

menar att naturen kan läka sina skador precis vi människor kan

som om vi vill ... Men naturen behöver hjälp på vägen: ... vi tar metaller

och så gör vi en konservburk och så kastar vi den på soptippen istället för att se till att det återvinns och blir växter.

nya

Handlingssystem, makt och frigörelse

Adam: Man sätter inte träden för att dom ska vara där i all

upp framtid utan det ska vara en ny fällning om 30-40 år.

Delanalys Adam sig själv del i ett kollektiv och förespråkar

ser som en gränslöshet. En hel del tyder på att miljöarbetet kommer i första rummet, ekonomiska intressen är underordnade, vilket bland annat yttrar sig iett icke-protektionistiskt förhållningssätt. Hans bemötande av de politiska partierna i kommunen tyder ett konsensussträvande framför ett hävdande av egna ståndpunkter, hans påverkan på den närmaste omgivningen sker på ett indirekt sätt. Dessa egenskaper är traditionellt kvinnliga men samtidigt verkar mycket aktiv och handlingskraftig och hans speci-

han vara ella förhållande till naturen kan bero på att han har vuxit upp

mer nära naturen snarare än benämnas som typiskt kvinnligt efter-

—— som den distans som skapats mellan människa och natur berör de flesta oavsett kön. Anns förhållningssätt verkar präglas av just distans, dvs. naturen är något hon besöker, till exempel tillsammans med en flaska vin. För att beskriva människans samhörighet med naturen säger hon bland annat att dom flesta har krukväxter och man drar sig till parker.

Ann är handlingskraftig och genomför sina idéer ett mål-

medvetet sätt, om hon inte får respons för en idé så låter hon den mogna, det vill säga tänker ut en ny strategi för att sedan genomföra idén. Å andra sidan konstaterar hon att det är förmånligt att ha många kontakter när man ska genomföra något vilket kan peka på att hon ser sig själv i relation till andra och att hon genomför sina idéer på kollektiv väg, inte som individuella projekt. Hennes ståndpunkter tenderar att framställas som om de vore objektivt riktiga, hon talar till exempel om god makt och ond makt och menar att hon själv är innehavare av den förra. Ann försöker påverka sin omgivning att bli medveten om miljöfrågor på ett direkt sätt, alltså på ett sätt som brukar anses vara typiskt manligt. Hon att det är fel att gå ut och vråla att stoppa kärnkraf-

menar ten, istället vill hon gå till väga ett mer sansat sätt, visa att det finns alternativ. Detta kan tyda på att hennes praktik präglas mer av kontroll och behärskning än av känsloutbrott och kaos.

Både Ann och Adam hävdar att det är möjligt att införa ett ekologiskt tänkande inom nuvarande ekonomiska system. De förespråkar alltså inga samhälleliga, strukturella förändringar utan menar att naturen kan utnyttjas på ett fömuftigt sätt. Adams önskan

det ekologiska närsamhället torde dock stå i motsättning till om det rådande globala marknadssystemet. Målet för miljöprojektet är

Ellinor Platzer

tydligt och mycket pekar på att vägen dit kantas kvinnliga

av metoder. Verksamheten är relativt nystartad och det finns sådant som kan antyda att en organisationsstruktur är något

som annorlunda än den traditionella kan ha skapats. Både Adam och Ann verkar anse att förankring är något man skaffar på beslutandenivå och det är möjligt att detta leder till mindre spontanitet och informalism än vad de i sin retorik förespråkar. Trots att samtliga beslut fattas styrelsen så verkar personalen ändå ha vissa påver-

av kansmöjligheter. Det inflytande Adam uppenbarligen har,

genom sin roll som ordförande, kan tillsammans med hans till vissa delar kvinnliga praktik ha bidragit till en mer horisontell struktur. Det råder dock en tydlig könsarbetsfördelning, vilket har uppmärksammats som ett problem, men detta problem verkar främst utgå från den unga männens behov av blandade grupper.

Intervjuerna med Ann och Adam visar inte något samband mellan kvinnligt och ekologi eller manligt och ekonomi,

snarare tvärtom Ann uttrycker inte bara åsikter brukar be-

som tecknas som manliga utan framför allt så utövar hon det manliga beteendet i sin praktik, vilket skulle kunna utgöra ett argument mot att de könsspecifika egenskaperna är biologiska. Det överskridande Ann gör av könsgränsen kan möjligen indikera att könskategorierna är social konstruerade. Adam å sin sida framför allt i

ger sin retorik, men också i sin praktik, på ett gränsöverskridan-

prov de av könskategoriema från motsatt håll. En slutsats som kan dras ur detta är att närheten och förhållningssättet till naturen är

mer avgörande för vad som sätts först; ekologi eller ekonomi, bevarande eller exploatering, än könstillhörigheten.

3 Övergripande analys

Teoretisk utgångspunkt

Bourdieu skriver att den enande principen bakom människors praktik är habitus den förkroppsligade formen betingelsema och

— av vad detta frambringar. Bourdieu, 1987:243 ff Relaterat till detta skriver Toril Moi att på sätt det intemaliserade syste-

samma som met av oskrivna lagar ett socialt fält bestämmer strategier och handlingssätt, kommer ett fälts habitus att förbli oartikulerat. Fältet måste struktureras genom en serie outtalade och oskrivna regler för vad legitimt kan sägas eller uppfattas inom fältet. Enligt

som Bourdieu fungerar hela fältet sorts Inom fältet är

som en censur. varje diskurs omskrivande i den meningen att den måste ta hänsyn till de korrekta formerna, bestämda fältet. Moi, 1994:6

av

Handlingssystem, makt och frigörelse

Det Bourdieu främst hänför habitusbegreppet till är klasstillhörigheten. Men det finns stora likheter mellan klass och till exempel kön. Ulla Wikander precis som många andra, paralleller mellan

ser, sexism, klassism och rasism och menar att dessa har utvecklat dikotomier inom det ekonomiska systemet för att rangordna människor utifrån social grupp och respektive egenskaper. Wikander, 1993:84 ff Även Ehn och Löfgren liknar klassdikotomier och könsdikotomier vid varandra och visar detta schematiskt, de påvi-

sar dessutom dikotomiemas motsägelsefullhet. Ehn Löfgren,

1982 Bourdieu att klassindelningen av människor är hu-

menar vudvariabeln medan andra sociala egenskaper, som till exempel kön, är sekundära variabler. Enligt Moi verkar han dock ha modifierat detta aning i sina produktioner. Han använder till

en senare exempel terminologi för att beskriva relationen mellan

samma kvinnor och män som mellan dominerade och dominerande klasser. Moi, 1994

Det sociala rummet är enligt Bourdieu en struktur, ett system av relationer och skillnader. Människors och habitus be-

gruppers stämmer positionerna i det sociala rummet. En social position eller

livsstil får sin mening tack vare att den förhåller sig till och en skiljer sig från andra positioner/ livsstilar. Strukturema har ingen självständig existens, de finns där för att människor fått sin

som habitus formad under bestämda sociala betingelser genom sina praktiker ständigt återskapar strukturerna. Bourdieu, 1987:17 f Detta

kan appliceras på min undersökning, könsrollema och resonemang deras specifika deras habitus, är avgörande för deras inbör-

normer, des positioner och därmed också för maktförhâllandet dem emellan. Genom sina praktiker reproducerar de båda könen strukturen och könsordningen fortlever därför.

Diskussion av resultat

Undersökningen har visat att de könsspecifika normerna i de sociala rummen/handlingssystemen inte bara fungerar reproducerande utan kan också konstrueras att könsrollema överdrivs och

genom betonas särskilt mycket. Detta är tydligt i det ekonomiska och det sociala handlingssystemet. Det som framkom vid intervjuerna med de båda industriarbetama pekar på att kvinnornas samhälleliga underordning överdrivs på denna arbetsplats och därmed konstrueras

maktordning mellan könen som är ännu mer orättvis än den en

samhälleliga. Detta kan bland annat avspeglas i positionerna i

hemmet vilket bekräftas av intervjuerna med Per och Lina vars respektive arbetssituationer kan bidra till deras inbördes maktrelation

Ellinor Platzer

ihemmet hans starka position på arbetet och aktiva beteende

hemma, hennes vantrivsel och maktlöshet på arbetet och passiviteten hemma. Men positionerna idet sociala systemet kan också reflekteras i arbetslivet och intervjun med Pirjo kan vara ett

exempel det- hennes genusresa kan möjligen härröras hennes

ur sociala position som ensamstående. Det är viktigt att här understryka att en frigörelse från en underordnad position inte är en frigörelse i egentlig bemärkelse, det handlar förskjutningar

mer om av maktpositionema. En kvinnas ekonomiska oberoende kan leda till ökad makt i det sociala livet och sin större själv-

tur generera förtroende för hennes agerande i samhällslivet i stort. Men det räcker kanske inte med ett ekonomiskt oberoende, åtminstone inte om det bygger på lönearbete, eftersom en kvinna kan ingå i

en strikt könshierarki på arbetsplatsen vilket kan resultera i passivitet och maktlöshet både där och i det privata livet. En intervju med

en kvinna som är egenföretagare har visat att hennes oberoende i

arbetslivet ändock inte har lett till en högre grad av jämställdhet i hennes liv i övrigt. Detta bland annat beroende att hon i huvudsak vistas mansdominerade arbetsplatser. Fönnodligen måste flera gynnsamma förutsättningar ingå för att en förskjutning

av maktförhållandena ska kunna iakttas, till exempel ett medve-

som tande om maktrelationen mellan könen både hos kvinnan själv och människor i hennes närmaste omgivning; kanske också en mindre manligt strukturerad arbetsmiljö, vilket torde vara ovanligt.

Det politiska och det administrativa systemet är också relevanta i sammanhanget, men till skillnad från det ekonomiska och det sociala systemet, är inte alla människor aktörer i dessa system, till exempel förhindrar det representativa systemet inom politiken de allra flesta från att aktivt delta i beslutsfattandet. Men alla människor påverkas av den maktordning råder i dessa system. Sam-

som hället och dess institutioner, till exempel de administrativa och politiska, präglas av manliga strukturer. Detta bekräftades de

av fyra intervjupersoner som befinner sig inom dessa system. Det framkom dock att det finns ett medvetande vilka konsekven-

om ser detta ger för verksamheten och det framfördes också i viss mån tankar att strukturerna bör förändras for att kunna

om mer passa alla, både kvinnor och män. Ingen ifrågasatte dock att det är just kvinnor som ska gå i de manliga strukturerna, och förändra dessa genom att tillföra sina ledaregenskaper och strategier, och det är väl kanske inte så konstigt att helt ta avstånd från de manliga

normema och låta männen ta sig i kvinnliga strukturer är omöjligt eftersom det inte finns några kvinnliga samhälleliga institutio-

Handl ingssystem, makt och frigörelse

i dagsläget, endast en revolutionär/ paradigmatisk förändring ner skulle kunna skapa sådana. Chefsrollen och politikerrollen är i sig produkter av den manliga strukturen, plattare organisationer och ansvarsmodeller kan väg bort från den hierarkiska ordningen. Intervjun med vara en politikern Olle visar att det är möjligt att med manliga metoder förändra struktur i kvinnlig riktning. Intervjun med en en mer politikern Hanna däremot, visar på svårigheterna att med hjälp av kvinnliga metoder skapa en mer kvinnlig struktur. Men ett mått på jämställdhet och makttillgång handlar inte bara att göra karriär utan vilket inflytande man har iden position om befinner sig, oavsett var i samhällshierarkin. Den kvinna som man har gjort karriär eller är på väg uppåt har mer makt än de flesta andra kvinnor och också mer än många män, i kraft av sin position. Men de allra flesta människor gör aldrig karriär och därför är det viktigt att även titta på vilken makttillgång dessa har. Kvini industrin till exempel, har ibland inte ens makt över sin noma kropp och ännu mindre över den ekonomiska fördelningen. egen Intervjun med Pirjo visar att hennes enda möjlighet att öka sin status och inflytande att förflytta sig uppår i hierarkin vilket var också innebar ett godkännande av den rådande strukturen. Det naturgivna systemet till slut kan tyckas skilja sig från de andra, naturen lägger grunden för ett handlingssystem som men påverkar människornas handlande. Förhållningssättet till naturen kan antingen präglas exploatering eller ekologiska hänsyn och av det förra kan möjligen hänföras till den distans som rådande samhällssystem har skapat mellan människa och natur, medan den sekanske kan framkallas av ett återvändande till ett mera nare nära förhållande till naturen. Det har visat sig att de intervjuade inom det naturgivna systemet, dvs. två personer som personerna aktivt arbetar med miljöfrågor, uttrycker värderingar som är annorlunda än de präglar det ekonomiska utnyttjandet normer som till exempel naturresursema. Vissa av de normer och praktiker av kan uttydas dessa intervjuer kan både tolkas som en som genom minskad distans till naturen och också som överskridande av genusgränsema. Därför är detta system intressant i ett förändringsperspektiv. I samtliga intervjuer har jämställdhet och könsroller i allmänhet samt på det och det andra könet diskuterats. I diskussynen egna sionerna har de synpunkter som framförts, och de erfarenheter som beskrivits, liknat varandra så mycket att jag inte har tyckt att det fanns anledning detta i respektive handlingssystem. att ta upp Gemensamt är att båda könen är kritiska till kvinnors egenskaper

Ellinor Platzer

och beteenden och det är främst kvinnorna öppet och utförlig

som kritiserar andra kvinnor då dessa alltför känslomässiga,

anses vara avundsjuka och för benägna att dra det privata i arbetet etc, medan männen har uttryckt sig i försiktiga ordalag. Endast vid

mer två tillfällen har män som grupp kritiserats och i båda dessa fall rör det sig om inkompetens i samband med utförandet arbetsuppgif-

av ter. Detta kan tyda på att, trots den jämställdhet som påstås ha uppnåtts i Sverige, så är fortfarande mannens egenskaper och beteende i hög utsträckning norm för vad korrekt och

som anses vara riktigt. Den man som avviker lever inte upp till sin roll

som riktig man eftersom han inte har tillräcklig förmåga att leva

upp till sin viktiga funktion på arbetsmarknaden. Den massiva kritik som riktas mot kvinnor kommer att de i sin praktik avviker

av från den manliga normen.

I sin retorik ger intervjupersonerna uttryck för ett relativt stort medvetande dels om att kvinnor och män är olika samt att jämställdhet är en viktig samhällsfråga, en av politikerna till

sa exempel att idag är det inopportunt att inte tycka att jämställdhetsoch miljöfrågor bör finnas högt upp på dagordningen. Men det visar sig att i intervjupersonemas praktik tas ofta inte hänsyn till olikheterna, fortfarande verkar utgångspunkten för många att

vara människor framför allt är individer med samma förutsättningar och behov. Om mäns och kvinnors olikheter ändå uppmärksammas så hänförs skillnaderna till biologistiska förklaringar, även det

om ibland framskymtar en insikt om att könssocialiseringen kan spela en viss roll. Framför allt analyseras dock sällan vilka konsekvenser könsordningen kan få beträffande makttillgången mellan kvinnor och män. Den syn på jämställdhet majoriteten av de intervjuade har kan relateras till de politiska strävanden har funnits i det

som svenska samhället under de senaste decennierna och som bland annat har lett till den könsneutrala jämställdhetslagstiñningen. Denna bygger på att individerna är jämställda, vilket har fått till resultat att könens socialt konstruerade skillnader har osynliggjorts. Genom att utgå från att alla är lika så har också utgått

man från att allas behov och förutsättningar är lika och resultatet har blivit en falsk jämställdhet som inte har sin motsvarighet i verkligheten. När kvinnors och mäns praktik synliggör olikheterna framstår klyftan mellan formella och informella normer som stor.

Strukturell makt i handlingssystemen

Handlingssystemen har specifika strukturella grunder, vilka medverkar till könsexistentiella ojämlikheter. Nedan följer exempel på

Handlingssystem, makt och frigörelse

hur strukturerna kan stå i motsats till den sida av könsdikotomin

kallas kvinnlig. Denna redogörelse besvarar även min frågesom ställning.

Könsarbetsfördelning och lönesättning i det ekonomiska systemet kan utgöra strukturella hinder för kvinnor att byta till bättre arbetsuppgifter och få högre lön, eftersom strukturen förutsätter

aktivitet från arbetstagarnas sida. Detta männen framför en gynnar kvinnorna eftersom könsrollen har gjort de senare passiva. Den politiska och den administrativa strukturen förutsätter att aktörer-

praktik är rationell och direkt och därför leder kvinnornas innas direkta agerande ofta till ett misslyckande. Miljöprojektet i det naturgivna systemet visar struktur inte nödvändigtvis krä-

en som

att strategin för att uppnå mål är rationell, den irrationella ver strategin bygger på känsla än på förnuft, kan vara lika ef-

som mer fektiv. I det sociala systemets struktur kan ett aktivt beteende

ett upprätthållande av egna vanor och önskad ordning på gynna bekostnad den passiva partnerns intressen, vilka då får stå till-

av baka. Passiviteten kan dock också leda till förväntningar på hur den aktiva partnern bör när det gäller att upprätthålla köns-

agera ordningen.

I det ekonomiska systemet kräver strukturen att den som vill ha bättre arbetsuppgifter också accepterar den hierarkiska ordningen, kvinnor är dock ofta icke-hierarkiska och kollektivistiska. Den hierarkiska strukturen i det administrativa systemet förutsätter att chefen är stark, dvs. genom sin position förvän-

en person som tar sig att personalen verkställer fattade beslut snarare än att de tillåts tänka själva. En kvinnlig chef praktiserar ofta delegering och ansvarsmodeller, vilket kan leda till att hon motarbetas. I strukturen i det naturgivna systemet finns visserligen en könsarbetsfördelning samtliga grupper har, oavsett könsdominans

men och arbetsuppgifter, ett jämförbart ansvar för verksamheten. Det relativt stora inflytande har i projektet gäller både

som grupperna fördelningen de ekonomiska resurserna och påverkan genom

av diskussionsforum. Dock kan det senare tendera att gynna männen

än kvinnorna då det ofta är frågan storrnöten. Den relativt mer om horisontella strukturen torde dock gynna kvinnorna.

I det ekonomiska systemet präglas fackföreningens verksamhet formella regler. De frågor behandlas i styrelsen är dessutom

av som

abstrakt än konkret art. De strukturella förutsättningarna av mer missgynnar med andra ord kvinnor eftersom deras praktik ger bäst resultat i informella strukturer där de kan uttrycka sina synpunkter spontant, de föredrar också ofta konkreta, vardagsnära frågor. Den strukturella grunden för det politiska arbetet är formalism och ord-

Ellinor Platzer

ning. Kvinnors informella förhållningssätt kan därför uppfattas som kaos och oordning. I det administrativa systemets struktur är individens kompetens det primära och mötesordningen är strikt formell. Kvinnor har ofta överdrivna kompetenskrav på sig själva och eftersom de ofta känner sig osäkra i den formella strukturen tenderar de att passivt dra sig tillbaka istället för att framföra sina åsikter; Även i strukturen i det naturgivna ingår be-

systemet att slutsfattandet sker på formella grunder, dessutom förespråkas

sans och förnuft när det gäller tillvägagångssätt. Den formella ordningen förekommer alltså även här trots att denna struktur i andra avseenden kan anses vara otraditionell. Det förnuft föresprå-

som kas kan även det missgynna kvinnor eftersom deras förnuft ofta är annorlunda än männens. I det sociala systemets struktur är behärskning viktigt för att stävja känsloutbrott. Det bör också råda en viss ordning, vilken ofta är i enlighet med kulturella och traditionella regler. Idéer ska uttryckas som om de objektiva fakta.

vore Kvinnor är ofta känslosamma och avviker därför från

normen om behärskning, vilket kan leda till att de tvingas ändra sitt beteende eller att de betraktas som besvärliga. Den ordning kvinnor vill

som ha är kanske inte alltid i enlighet med den ordning framhålls

som som den rätta och därför fel. Kvinnan uttrycker sig ofta ett subjektivt sätt vilket kan resultera i att deras synpunkter inte har lika högt värde som åsikter vilka uttrycks de

mannens som om vore objektivt riktiga.

Strukturen är oftast i enlighet med de manliga praktikema, vilket leder till att de kvinnliga praktikema missgynnas då dessa betraktas som avvikande från normen. Därmed är dock inte sagt att det alltid är män som uttrycker manliga och kvinnor

normer som uttrycker kvinnliga normer, det förekommer vissa överskridningar av könsgränsen. Dessutom kan det vara så att en egenskap inte nödvändigtvis behöver vara till nackdel bara för att den är kvinnlig, det informella tillvägagångssättet till exempel kan ibland

vara effektivt kan detta möjligen ett tecken på att strukturen är

— vara på väg att förändras i vissa avseenden Att kvinnor i sin praktik ofta agerar på ett annat sätt än männen i den strukturella ordningen, får till konsekvens att kvinnornas makttillgång är mindre än männens. Men i samband med att medvetandet det ojämna

om maktförhållandet ökar kan strukturens legitimitet minska i kvinnornas ögon. Detta tillsammans med att vissa män i enlighet

agerar med kvinnliga normer och vissa kvinnor i enlighet med manliga, kan på sikt leda till en förskjutning maktpositionerna. Enligt

av denna studie så verkar det i alla fall klart att kvinnor främst

vara använder sig av kvinnliga metoder och män manliga metoder

av

Handlingssystem, makt och frigörelse

oavsett om de har som mål att bekräfta den manliga strukturen eller försöka skapa en mer kvinnlig struktur.

F Örändringsperspektivet

Som nämndes tidigare Bourdieu att strukturerna skapas ge-

menar nom en serie outtalade och oskrivna regler för vad som legitimt kan sägas eller uppfattas inom fältet och hela fältet fungerar som

sorts Genom individernas olika praktiker reproduceras en censur. strukturen och maktordningen fortlever därför. Det kan tyckas att Bourdieus i och med detta har en statisk syn på ut-

resonemang veckling, men Moi diskuterar möjligheterna att i ett feministiskt förändringsperspektiv använda sig Bourdieu. Hon menar att de

av människor inte rangordnas särskilt högt jämfört med till ex-

som empel borgarklass och män, dvs. arbetare och kvinnor, kan utgöra

heterodoxa utmanar doxa, vilken utgör den ordning som en som förefaller naturlig. Å andra sidan borde ambitionen anti-

vara vara doxisk då utmaningen inte ligger i att överta makten utan i att förändra systemet. Förändringen ligger i själva ordningen, för att erkänna doxa, det naturliga, måste först ett erkännande av att ordningen inte är självklar komma till stånd. Enligt Bourdieu är det

kris måste uppstå for att förändring ska komma till stånd en som och typiskt för kris är praxis. Klasskampen är ett klassiskt exempel även till exempel kvinnor kan bilda grupper som kan ut-

men

specifika maktstrukturer. Ett ökat medvetande om maktförmana hållandena mellan könen kan komma att förändra människornas praktik, och därmed finns möjligheten till ett allvarligt ifrågasättande. Moi hävdar att social förändring kommer att det skapas

av

praktiker. Kritiska diskurser blir inte bara härledda i relation nya till de materiella och praktiska förhållanden som skapat dem, utan de kommer i sig själva att skapa materiella och praktiska effekter. Moi, 1994:10 ff

Hur skulle då diskurs kunna skapas Och vad skulle den

en ny innehålla Jag tror att ett sätt kan vara att underlätta för människor att byta kategorier, dvs. att inte vara absolut fast i till exempel könskategorierna, klasskategorierna, raskategorierna eller generationskategoriema med allt vad det innebär i specifika livsstilar, normer, praktiker etc. Med hjälp av rättslig reglering kan kvinnors möjligheter att ta sig i den manliga könskategorin öka, genom till exempel; rättvisare behandling på arbetsmarknaden, en rätt-

en visare arbetsvärdering och lönesättning, könskvotering till traditionella mansarbeten, att kvinnor ges tillträde till traditionellt manliga utbildningar villkor män, att politiska och

samma som

l45

Ellinor Platzer

andra organisationer samt arbetsplatser med en mer informell och horisontell struktur gynnas. Vandringen till den andra könskategorin måste också ske från motsatt håll, även männen måste komma

i den kvinnliga kategorin, detta kan till exempel ske genom att föräldraförsäkringen i praktiken även omfattar männen, att en mer utjämnad arbetsvärdering och lönesättning kan fungera

som incitament till att män beger sig i traditionella kvinnoarbeten

med tillhörande utbildningar. Överhuvudtaget kan förändringar i de

offentliga systemen ge positiva återverkningar i det sociala

systemet.

Några av de personer jag har intervjuat har gjort så kallade genusresor, dvs. de har begett sig i en struktur inte är i

vars normer enlighet med det egna könet eller med de egna normerna. Detta har i viss omfattning förändrat dessa personers praktik. Pirjo gick emot den starkt manliga strukturen på sin arbetsplats och genomförde ett byte av arbetsuppgifter, vilket har lett till att hon dels får en högre lön och att hon trivs mycket bättre på sin arbetsplats. Detta har i sin tur gett henne ett bättre självförtroende, vilket konkret yttrar sig i en praktik som i viss mån .förbättrar situationen för de kvinnor som befinner sig kvar i den lägre positionen. Huruvida Adam, i sin praktik, har gjort en genusresa är svårt att avgöra, kan det vara hans arbete med miljöfrågor och social verksamhet eller något annat Positiva effekter är i alla fall att han starkt har bidragit till att skapa en organisation som är gynnsam för människor som har svårt att hävda sig i strikt formella och hierarkiska sammanhang, som till exempel kvinnor. Olle har inte bara en genuin arbetarklassbakgrund utan han har också befunnit sig på en starkt kvinnodominerad arbetsplats i många år. Dessa erfarenheter verkar ha präglat honom och gett vissa reflektioner. Han har till exempel använt sig av manliga metoder för att uppnå en struktur som i flera avseenden kan anses vara kvinnlig, den förändring av det politiska arbetet som han har genomfört gynnar i alla fall de som har svårt att framföra sina synpunkter i formella och hierarkiska sammanhang.

Könssocialiseringen och könsrollerna är fortfarande starka och det ojämna maktförhållande som detta bland annat leder till kommer bli mycket svårt att förändra. Men de uppräknade exemplen ovan tycker jag ändå är talande för att ett överskridande köns-

av gränsema kan leda till en förändrad praktik och därmed ett förskjutande av de könsspeciñka normerna. I inledningen citerade jag Hydén och Anderberg som skriver att den normativa utvecklingen kan ses som ett växelspel mellan spontant framvuxna och

normer formellt fastslagna rättsregler. Hydén Anderberg, 1995:217 ff

Handlingssystem, makt och frigörelse

Med detta för ögonen vore det rimligt att utgå från att de könsspecifika normerna, möjligen är på väg att förändras, kan få

som en motsvarighet i lagstiftningen vilken i sin tur kan åstadkomma ytterligare förändringar. Initiativet till förändringen måste dock alltid komma från det informella systemet.

Det ligger nära till hands att hävda att de könsexistentiella motsättningarna i första hand måste motarbetas av kvinnorna själva, i deras egenskap av utmanare av den manliga maktstrukturen, men även männen har ansvar. Ett sätt att flytta fram positionerna tycks vara att finna för könen gemensamma identifikationspunkter, så som exemplet med miljöarbete inom det naturgivna systemet givit vid handen i denna studie. Bäst tycks detta arbete utvecklas i gemensamma projekt varigenom utbyte av erfarenheter kan tjäna som gemensam referensram och därmed verka upplösande de könsexistentiella motsättningarna. Man får dock aldrig glömma att

motsättningarna är så djupt rotade i de olika handlingssystemen att

en förändring av de könsexistentiella motsättningarna också är en

förändring av handlingssystemen själva.

Litteraturförteckning

Bourdieu, Pierre 1992 Kultursociøløgiska texter, Salamander Förlag Ehn, Billy Löfgren, Orvar 1982 Kulturanalys, Gleerups Förlag, Foucault, Michel 1980 Power/ Knowledge, i Selected Interviews and Other

Writings, red: Gordon, Colin, The Harvester Press I-Iydén, Håkan Anderberg, Eva 1995 Rätten i förvandling, i Rätten i förvand-

ling, red: Bertilsson, Margareta, Nerenius Santérus Förlag Moi, T0ril,l994 Att erövra Bourdieu, Kvinnovetenskaplig Tidskrift, nr 1994 Wikander, Ulla 1993; Periodiseringen av kapitalismen med kvinnor, i Genus

-

ihistorisk forskning, red: Ericsson, Christina, Studentlitteratur

Ingrid Pincus

Män som hindrar och

män som

främjar jämställdhetsarbete

INGRID PINCUS

1 Inledning

Statens engagemang är viktig i utvecklingen av jämställdheten mellan kvinnor och män i samhällslivet. Det är samtidigt uppenbart att staten är i mångt och mycket beroende av andra aktörer och organisationer för att realisera sina jämställdhetspolitiska mål och för att de olika jämställdhetsåtgärder som den initierar ska genomföras. När det gäller statliga jämställdhetsreformer är det således av intresse att öka kunskapen om vad som händer, alternativt inte händer, när sådana reformer ska genomföras i olika organisationer. En viktig förutsättning för jämställdhetsreformers genomförande och i vilken omfattning organisationsledningen vi-

är om sar ett intresse för och stödjer reformerna. Ledningsgrupper i både privata och offentliga organisationer består framförallt av män samtidigt bristande stöd från deras sida till jämställdhetsrefor-

som mer är ett allmänt känt och ofta förekommande problem. I detta kapitel redovisas hur män i politiska och administrativa ledningspositioner i tre svenska kommuner handlade för att antingen främja eller hindra genomförandet av olika jämställdhetsreformer. Syftet är att öka kunskapen om manliga ledares roll i genomförandet statliga jämställdhetsreforrner för att utifrån dessa erfaren-

av heter komma vidare med jämställdhetsarbetet i organisationer.

Staten och jämställdheten

Sedan början av 1970 talet, när jämställdhet sattes på den politiska dagordningen, har en av grundbultama i regeringens jämställdhetspolitik varit att öka jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet. Trots åtgärder jämställdhetslagen, ekonomiska inci-

som tament till arbetsgivare, otaliga jämställdhetsprojekt och informationskampanjer fortlever relativt opåverkade ojämlikheterna mellan könen i fråga bl.a. löne-, arbets- och maktförhållanden. I

om

Män som hindrar

detta är inte Sverige särskilt unikt. Däremot är den svenska jimställdhetslagen innovativ internationellt i det att den innehåller, utöver förbudet mot diskriminering på grund kön, skyldighet

av en för arbetsgivare att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. Statsmaktema griper härmed i arbetsorganisationen och gör jäm-

ställdhet mellan könen till personalpolitisk och arbetsorganisa-

en

torisk angelägenhet.

När jämställdhetsminister Karin Andersson 1978 presenterade Jämställdhetskommitténs första förslag till jämställdhetslag uppfattades den som mycket kontroversiell. Särskilt förslaget det ak-

om tiva jämställdhetsarbetet väckte häftig debatt och stort mot-

en

stånd från både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationema samt flertalet riksdagspartier Widerberg, 1980:166ff. Innan jämställd-

hetslagen fastställdes 1979 SFS 1979:1118 sattes också lagförslagets föreskrifter om det aktiva jämställdhetsarbetet spel

ur genom att överföra ansvaret för jämställdhetsfrågoma till arbetsmarknadspartema och de avtal dessa upprättade på området Dahl-

som berg, 1984:174ff. Frågan om det aktiva jämställdhetsarbetet fördes härmed bort från statens insyn och kontroll och från 1980 till 1994, då jämställdhetslagen reviderades, det få arbetsgivare

var

som ägnade jämställdhetsfrågan en tanke. Förändringarna i jäm-

ställdhetslagen som fastställdes i riksdagen 1992 och 1994 innebar dock att möjligheterna för arbetsgivare att ignorera statsmakternas intentioner försämrades. Den jämställdhetslagen innebar bland

nya

annat att: arbetsmarknadspartemas möjligheter att genom kollek-

tivavtal frångå reglerna i jämställdhetslagen upphävdes, bestämmelserna om det aktiva jämställdhetsarbetets form och innehåll

skärptes och statens tillsyn och kontrollmöjligheter stärktes

Prop. 1993/94:l47. Staten har härmed ökat sina krav och för-

väntningar vad gäller utvecklingen av jämställdheten mellan könen

i arbetslivet. Detta gör det också angeläget att öka kunskapen

om vad som händer, alternativt inte händer, när statliga jämställdhetsåtgärder ska genomföras i organisationer. Här blir också de manliga ledamas roll i utvecklingen dessa reformer särskilt intressant.

av

Kommunerna och jämställdheten

Kommunerna spelar en viktig roll i verkställandet den inom

av

riksdagen och regeringen fastställda politiken. Detta gäller

alla politikområden och inte bara jämställdhetsfrågoma. Sedan den första jämställdhetslagen fastställdes 1979 har dock kommunerna

generellt sett visat mycket lite intresse för förändringar syftat till

som att öka jämställdheten inom den organisationen. På det for-

egna

Ingrid Pincus

mella planet har rad åtgärder genomförts. De har t.ex. i rollen

en

arbetsgivare upprättat avtal med personalorganisationerna om av att arbeta för att öka jämställdheten inom organisationen. Ansvar för jämställdhetsfrågans utveckling inom förvaltning och verksamhet har ålagts tjänstemän på olika nivåer och i vissa kommuner

har också jämställdhetsplaner skrivits och åtgärder föreslagits. Så

långt det formella planet. I realiteten är det få kommuner som

översatt plan i handling och det aktiva jämställdhetsarbetet har

uteblivit. I de svenska kommunerna är det fortfarande männen som dominerar ledningsskikten SCB, 1992:5; Eklund, 1996. I politikens översta led möts oftast män, i administrationens översta led möts nästan uteslutande män och i mötet mellan ledande politiker och tjänstemän återigen manligt dominerad.

är arenan

I juni 1988 sände jämställdhetsminister Ingela Thalén en inbjudan till Sveriges kommuner att ansöka om att delta i ett femårigt

jämställdhetsprojekt; pilotkommunprojektet. Pilotkommunprojek-

tet kan betraktas statens svar på kommunernas passivitet vad

som gäller utvecklingen det aktiva jämställdhetsarbetet Prop.

av 1987/882105. Av landets 286 kommuner var det också bara 39

anmälde sitt intresse. I slutet av 1988 valdes Umeå, Södertälje som och Bengtsfors. Detta kapitel bygger på material från min utvärdering pilotkommunprojektet samt på den omfattande under-

av mer sökning jag gjort utvecklingen av jämställdhetsarbetet i dessa tre

av kommuner Pincus, l997a; 1997b.

I utvärderingen undersöktes utvecklingen av fyra olika typer av jämställdhtsâtgärder nämligen: jämställdhetskommittéer, jämställd-

hetsplaner, jämställdhetsprojekt pilotkommunprojektet och in-

rättande olika typer tjänster för att utveckla jämställdhets-

av av frågan handläggare, ombud, projektledare. Jämställdhetsåtgärder

dessa slag syftar framförallt till att starta och utveckla förav en ändringsprocess att föra jämställdhetsfrågan i organisa-

genom tionens planerings- och beslutsprocess. De syftar till att sätta frå-

kön på dagordningen för att olika sätt synliggöra dess gan om betydelse vad gäller fördelningen makt, arbete och resurser i or-

av ganisationen och utifrån detta utveckla insatser för att öka jäm-

Resultaten från Pilotkommunprojektet finns redovisade i följande rapporter: Pincus, Ingrid l997a, l997b Jämställdhetsfrågans plats och utveckling i tre svenska kommuner, och Manligt motstånd och ambivalens till jämställdhetsmformer. Utvärderingen bygger på intervjuer med centrala aktörer i de tre kommun-

politiska och administrativa organisationer, regelbundna intervjuer och ernas kontakter med projektledarna, dokumentstudier och en enkätundersökning som genomfördes 1994 några månader efter att pilotkommunprojektet hade avslutats.

Män som hindrar

ställdheten. Också i pilotkommunema rådde manlig dominans i led-

ningsskikten.

Manliga ledare och jämställdheten

Under de mer än trettio år jämställdhetsfrågan har funnits på

som den politiska dagordningen har få män ställt sig öppet negativa till

denna utveckling. Samtidigt har det under tidsperiod varit

samma ytterst få män som öppet ställt sig positiva till eller aktivt

engagerat sig i detta förändringsarbete. Flertalet har istället förhållit sig tysta eller tillmötesgående på ett till intet förpliktande sätt. Inom politiken är Bengt Westerberg och Carl Tham de stora undantagen till den manliga tystnaden och inaktiviteten idag. Ojämställdheten mellan kvinnor och män har dock definierats ett samhälls-

som problem och ett policyområde Sveriges riksdag och regering.

av Som sådan, inte på några andra grunder, är den också

om en ange-

lägenhet för män.

Ett framträdande drag vad gällde jämställdhetsarbetet i de tre pilotkommunema som undersöktes var att jämställdhet och jäm-

ställdhetsåtgärder betraktades som kvinnofrågor och kvinnoangelägenheter. Samtidigt menade samtliga män intervjuades för

som utvärderingen att de var positiva till förändringar syftade till

som att öka jämställdheten mellan kvinnor och män och att de

var emot orättfärdigheter som bottnade i kön. Undersökningen,

som spände över nästan femton år 1980-1994, visade däremot att under denna period var det endast ett fåtal män visade ett

som positivt intresse för jämställdhetsfrågor och ännu färre omsatte

som sitt intresse i ett offentligt och aktivt i syfte att ut-

engagemang veckla jämställdhetsarbetet inom sina verksamhetsområden. Flertalet gjorde inget och några motarbetade på olika sätt utvecklingen

av de jämställdhetsåtgärder initierades. När utvecklingen

som av

ovannämnda jämställdhetsåtgärder undersöktes tydliggjordes

orga-

nisationsledningens roll i jämställdhetsarbetets utveckling. Då

blottlades också vad män i ledningspositioner i praktiken gör när de främjar eller hindrar detta förändringsarbete, dvs. vilka former deras stöd och motstånd tar.

Följande redovisning består av tre avsnitt. Det första handlar om hur manliga ledare i pilotkommunema handlade för att hindra utvecklingen av jämställdhetsarbetet i pilotkommunema hand-

lingar som här betraktas som motståndsformer. I det andra avsnittet beskrivs hur några manliga ledare handlade för att främja ut-

vecklingen av jämställdhetsarbetet i kommunerna. Detta avsnitt är

betydligt kortare än det första framförallt därför att exemplen är

l5l

Ingrid Pincus

få. Kapitlet avslutas med sammanfattning och en kort diskus-

en sionen hur vi ska kunna förstå varför manliga ledare som säger

om att de är positiva till jämställdhet mellan könen inte omsätter detta i handling utan oftast gör det motsatta nämligen förhindrar utvecklingen jämställdhetsarbetet på sina arbetsplatser.

av

2 Män hindrar jämställdhetsarbete

som

Synliggörandet ledningsgruppers motstånd är värdefullt ur olika

av perspektiv. För det första är denna grupps motstånd ett av de mest avgörande hindren i arbetet att öka jämställdheten mellan könen i arbetslivet. Det är också viktigt därför att det är vanligt att de olika jämställdhetsåtgärder har initierats under åren fått klä

som skott för att inget händer i arbetslivet. dvs. jämställdhetskommit-

téer, jämställdhetsplaner, jämställdhetshandläggartjänster har kriti-

serats och ansetts otillräckliga som stymingsinstrument när problemen i själva verket inte sällan har handlat andra faktorer,

om

t.ex. manliga ledares motstånd. Tydliggörandet av hela prosom blembilden kan således för det första förhindra att jämställdhetsåtgärder avvecklas fel orsak och för det andra bidra till utveck-

av

lingen strategier för att komma vidare i jämställdhetsarbe-

av nya tet. För det tredje, och kopplat till det föregående, är det särskilt

angeläget att synliggöra jämställdhetsarbetamas arbetsvillkor. Det

ter sig knappast rimligt att individer/grupper tilldelas uppgifter, betalas för att göra dessa för att sedan motarbetas och ibland straffas

sina överordnade när de gör det de ska. av

Valet att i det här sammanhanget använda ordet motstånd kan, för somliga, tyckas något provokativt. Det är till exempel mera vanligt att ordet hinder används för att beskriva olika problem i

genomförandet jämställdhetsåtgärder, också när problemen lig-

av

hos ledningsgrupper. Hinder är ett mer neutralt ord och koppger lingen mellan konkreta och företeelsen hinder är inte lika

personer tydlig kopplingen mellan och företeelsen motstånd.

som personer Det är t.ex. inte ovanligt att läsa att bristerna i utvecklingen av

jämställdhetsreformer i organisationer har handlat chefers och

om politikers okunskap. En rad böcker och informationsbroschyer har skrivits och utbildningar har utformats såväl i statens regi som av olika kvinnoorganisationer för att komma tillrätta med detta hinder. Insatser för att öka olika gruppers kunskap om jämställdhetsfrågans problematik är både nödvändiga och viktiga. När det gäller

individer besitter ledningspositioner i organisationer och före-

som tag är det dock både deras skyldighet och deras ansvar att följa de lagar finns i vårt land och att skaffa sig kunskap och informa-

som

Män som hindrar

tion om innebörden och intentionerna i dessa lagar, vilket inbegriper jämställdhetslagen. När lagar inte efterlevs i dessa av personer befattningar bör detta betraktas, och lyftas fram, form som en av motstånd. De olika sätt att utöva motstånd manliga ledare använde som mot jämställdhetsreformer i pilotkommunema kategoriserades först i två passiva och aktiva motståndsformer. grova grupper; Därefter urskiljdes olika uttrycksformer inom respektive kategori. Det kan tyckas något vanskligt att använda ordet passiv om en handling/företeelse som beskrivs motstånd. Motstånd som rymmer implicit handling och ordet passivitet implicit avsaknad rymmer av handling. Detta är dock endast en skenbar motsättning, passivitet och handling utesluter inte nödvändigtvis varandra. Det är t.ex. inte ovanligt avstå från att handla för att, motivet, föroavsett hindra forändring. När kommunala ledningsgrupper inte handlar och förhåller sig passiva till statens jämställdhetsinitiativ förhindrar de utvecklingen av ett förändringsarbete. Detta är ett sätt att utöva makt och kontroll Lukes, 1979:18—19. I nedanstående tabell finns översiktlig karta över de passiva en och aktiva motståndsformerna förekom i pilotkommunema som för att förhindra utvecklingen jämställdhetsarbetet. De använav des i tre olika stadier av organisationens genomförandeprocess. Motstånd i genomforandeprocessens första stadie handlade att om förhindra att jämställdhetsfrågan över huvud taget kom en

kommuns eller en förvaltnings dagordning. I genomförandeproces-

sens andra stadie hade jämställdhetsfrågan kommit på dagordningen och nu handlade motståndet att på olika sätt förhindra om att åtgärden fick något genomslag i organisationen. I det tredje stadiet hade ett jämställdhetsarbete kommit igång och motståndet handlade hålla dess forändringspotential lägsta möjliga nivå. om

Manliga ledares motståndsformer mot jämställdhetsreformers genomförande i pilotkommunema.

MOTSTÅNDSFORMER: PASSIVA AKTIVA

STEG I GENOMFÖRANDEPROCESSEN:

Steg Jämställdhetsfrågan Tystnad : finns inte dagordningen. Steg Jämställdhetsfråganfinns Tystnad Motargument dagordningen. Skenhandlingar Steg Jämställdhetsarbetepågår. Tystnad Motargument Skenhandlingar Urhotkning

Ingrid Pincus

Det passiva motståndet

Hittills har det passiva motståndet varit det mest vanliga sättet att

förhindra att ett jämställdhetsarbete utvecklas i organisationer,

privata såväl offentliga. Det utövas av personer i ledningssom funktioner, individer och som grupp, ialla tre stadier av gesom nomförandeprocessen, dvs. det används för att förhindra att jämställdhetsfrågan kommer på dagordningen, förhindra att beslut upp omvandlas till handling när frågan väl satts på dagordningen och för att hålla tillbaka ett förändringsarbete när detta kommit igång. Två det passiva motståndets vanligast former är tystnad och av skenhandlingar.

Tystnad

Tystnad är det passiva motståndets vanligaste uttrycksform. Ett utbrett exempel på tystnad motståndsform i genomförande-

som första svenska kommuners agerande i relation processens steg var till lag och avtal det aktiva jämställdhetsarbetet. Trots jämom ställdhetslagen från 1980 och jämställdhetsavtalen mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationema från 1977 hade så sent som i februari 1994 endast något än hälften kommunerna i Svemer av rige upprättat jämställdhetsplaner Mårtensson,1994. dvs. nästan hälften landets kommuner bedrev vad som kan betecknas som av

passivt motstånd mot statens jämställdhetsinitiativ. Så var även

ett fallet i pilotkommunerna där kommunens förvalten av en av ningschefer menade att: ingen har kommit på att väcka frågan jämställdhet. Förhållningssättet tycks vara att om det inte om talas det så finns det inte oavsett lagar och avtal på området. om Eftersom det är kommunledningar sätter dagordningen och om på detta eller undanhåller legitimitet i olika frågor, har som sätt ger detta styrinstrument visat sig mycket effektivt under en vara lång rad år. Möjligheterna för arbetgivare att utöva denna form av motstånd försämrades dock när jämställdhetslagen skärptes 1994 och idag finns jämställdhetsplaner i landets samtliga kommuner. Beslut upprätta jämställdhetsplan innebär inte nödom att en

vändigtvis att jämställdhet betraktas som en legitim sakfråga av en

organisationsledning eller att avsikten är att denna åtgärd ska leda till handling. Ett sätt att tillämpa det passiva motståndet i genomtvå och tre är nämligen att återinföra

förandeprocessens steg

tystnad efter beslutet jämställdhetsåtgärd har tagits och/eller om en vissa fått ansvaret för att arbeta med dessa frågor i när personer organisationen. Besluten betraktas till intet förpliktande forsom maliteter alla möjligtvis de tar sin arbetsav utom personer som

Män som hindrar

uppgift på allvar och försöker utveckla jämställdhetsarbetet i organisationen. Ledningen förväntar sig inte att något ska göras och oftast är det inte heller någon i dessa led som frågar efter några resultat. Redan i slutet 1970 talet beslutade t.ex. kommunfullmäk-

av tige i två pilotkommunerna att bilda jämställdhetskommittéer

av för att, som det hette, ansvara för jämställdhetsfrågornas utveckling i organisationen. Båda kommunerna fastställde också jämställdhetsplaner med mål och riktlinjer för jämställdhetsarbetet. När dessa beslut hade fattats inträdde tystnaden och ingen i den politiska ledningen intresserade sig för eller följde upp jämställdhetskommitténs arbete eller jämställdhetsplanen. Kommunledningens tystnad i relation till båda dessa jämställdhetsåtgärder signalerade till förvaltningsledningen att jämställdhet betraktades som en marginell och till intet förpliktande företeelse i organisationen. Härmed blev det också legitimt för cheferna att glömma jäm-

ställdhetsplanen och ignorera jämställdhetskommittén, vilket de också gjorde. Trots politiska beslut om både jämställdhetskommit-

té och jämställdhetsplan påbörjades således inte heller jämställdhetsarbetet i dessa två kommuner då.

I steg tre genomförandeprocessen använder politiker och

av chefer tystnad motståndsfonn mot de som tilldelats

som personer ansvaret för att genomföra olika typer av jämställdhetsåtgärder i organisationen. Denna form av motstånd känner flertalet jämställdhetsarbetare igen men för projektledarna i pilotkommunerna kom den något överraskning. De hade anställts för att

som av en leda projekt i tre kommuner som hade konkurrerat med övriga kommuner i landet att delta i pilotkommunprojektet. De för-

om väntade sig därför ett visst intresse och stöd från kommunernas ledningar. Det är vanligt att när konsulter eller experter av olika slag anlitas för att leda eller delta i organisationsförändringar att ledningen bidrar i olika omfattningar till att underlätta utveckling-

Projektledarna hade inga överdrivna förväntningar vad gällde

en. politikernas och chefemas engagemang i projekten men överraskades alla omfattningen på det ointresse och uteblivet stöd

tre av

dessa med några få undantag, visade under projekttisom grupper, den. När första period av glädje över att få tillfälle att driva ett

en projekt detta slag över, ersattes glädjen först av förvirring

av var och sedan både besvikelse och ilska. Så här sammanfattar en av

av projektledarna sin erfarenhet vad gäller förhållandena inom den kommunala förvaltningen där hon arbetade:

Jag fick arbeta för att bli lyssnad till och för att jämställdhetsarbetet skulle respekteras./ / Kampen som jag ñck föra hela tiden för att synliggöra mig själv och mitt arbete, tog mycket kraft och

Ingrid Pincus

arbetsglädje. Jag började tvivla min förmåga eftersom jag aldrig blev uppmuntrad av någon chefsperson. Aldrig under fem fick jag ett erkännande att jag skötte mitt jobb bra/ / Hade jag varit projektledare för en ekonomisk besparingsrefonn eller en omorganisation av kommunstyrelseförvaltningen hade det varit helt annorlunda, då hade projektet tillförts alla upptänkliga

resurser och fått stöd. Nu handlade det om jämställdhet, ett begrepp som man inte kunde definiera ens.

Tystnad som motståndsform i steg tre av genomförandeprocessen uttrycker sig inte bara som frånvaro intresse och uteblivet stöd

av som i exemplet ovan. Den tillämpas också när jämställdhetsarbetare eller andra personer med kompetens i dessa frågor hålls borta från de sammanhang där organisations- och personalfrågor diskuteras, planeras och beslutas. Ett tydligt exempel på denna motståndsform är när arbetsgrupper tillsätts för att diskutera och planera förestående organisationsförändringar och personer med kompetens i jämställdhetsfrågor inte ombeds delta. Under projekttiden

genom-

fördes relativt genomgripande organisationsförändringar i de tre pilotkommunema men i inget fall ombads projektledama att delta

och bidra med sin kompetens. När detta påpekades för två ansvariga chefer i olika pilotkommuner menade att projektledarens

en deltagande i dessa sammanhang var en intressant idé avstod

men från att göra något åt saken. Den andra hävdade att

gruppen var redan så stor att det fanns inte plats för ytterligare deltagare.

en

Ett exempel från en omorganisation i pilotkommunema

en av innan pilotkommunprojektet började får illustrera vad kan

som

hända med kunskap om jämställdhetsfrågor ingår i

när en person

planeringen aven omorganisationen. Några år innan pilotkom-

munprojektet startade påbörjades planeringen av en kommundelsreform och en arbetsgrupp bildades för att planera dess verkställande. På uppmaning kommunens jämställdhetsombud beslutade

av kommunchefen i denna kommun att jämställdhetshandläggaren skulle ingå i denna arbetsgrupp. Jämställdhetshandläggarens närvaro bidrog till att vissa betydelsefulla insatser genomfördes för att öka jämställdheten i organisationen i samband med omorganisationen. När kommundelsreformen var genomförd fanns t.ex. kvinnor på

hälften av kommundelschefspostema. Järnställdhetshandläggaren

påpekade i en intervju att hennes blotta närvaro räckte ofta för att

jämställdhetsaspekter på olika frågor skulle i

tas upp gruppen.

Skenhandlingar

Gränsen mellan motståndsformerna tystnad och skenhandlingar kan vara flytande. Skenhandlingar kan dock betraktas

som mera instrumentella till sin karaktär än motståndsformen tystnad. dvs.

Män som hindrar

beslut om jämställdhetsâtgärder syftar aldrig till att utveckla jimställdheten iorganisationen utan syftar till något annat. I många kommuner upprättas t.ex. idag jämställdhetsplaner enbart av det skälet att man vill undvika böter. Detta kan sägas vara en skenhandling. Vaga och till intet förpliktande formuleringar om jämställdhet i t.ex. personalpolitiska program eller andra måldokument är också exempel på skenhandlingar. I dessa fall används beslut

om olika typer av jämställdhetsåtgärder som ett skydd mot anklagelsen att inget görs för att utveckla jämställdheten i organisationen.

Beslutet att införa en jämställdhetsåtgärd i en organisationen kan även handla om att främja helt andra intressen än att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. I två av pilotkommunerna beslutade t.ex. kommunledningama att ansöka om att delta i pilotkommunprojektet av andra skäl än att utveckla arbetet med jämställdhetsfrågoma i organisationen. l den ena kommunen hoppades de ansvariga att deltagandet i detta regeringsinitierade projekt skulle leda till att kommunen synliggjordes på ett nytt sätt; pilotkommunprojektet skulle sätta kommunen på kartan så att säga. Ytterligare ett skäl handlade om att göra kommunen mer attraktiv för unga kvinnor för att förhindra ytterligare utflyttning och sjunkande invånarantal. Här handlade det inte om att förbättra möjligheterna för unga kvinnor till ett självständigt liv och därmed

mer öka jämställdheten mellan kvinnor och män i kommunen. I den andra kommunen betraktades kommunstyrelsens beslut om att skriva under ansökningen som ett till intet förpliktande sätt att uppmuntra kommunens sedan flera år marginaliserade jämställdhetskommitté. De ansåg nämligen att kommunen, av olika anledningar inte skulle väljas att delta i pilotkommunprojektet och blev mycket överraskade när det positiva beskedet kom.

Det passiva motståndet i form av organisationsledningars tystnad och skenhandlingar är det mest vanliga sättet att förhindra att statliga jämställdhetsinitiativ genomförs i arbetslivet idag. Dessa motståndsformer skapar också stora problem för de personer, både kvinnor och män, som åtagit sig att arbeta med utvecklingen av jämställdheten mellan kvinnor och män i organisationen. Det uppstår vad som skulle kunna beskrivas som ett tomrum mellan jämställdhetsarbetare och den övriga organisationen. En av projektledama beskrev situationen i termer av sändare och mottagare: Jämställdhetsinsikt saknas på alla nivåer, men för kunskapsförmedling räcker det inte med en sändare. Det måste också finnas en mottagare och den ska vara påslagen. Att tilldelas uppgiften att vara sändare utan både station och mottagare är en situation som många jämställdhetsarbetare i organisationer och företag säkert

Ingrid Pincus

känner igen. Jämställdhetsansvarig personal handläggare, ombud, projektledare får varken bekräftelse eller gehör från sina överordnade när de försöker att omvandla mål- och planeringsdokument till praktiskt handling.

Ledningens tystnad och ointresse kan också påverka den övriga personalen i organisationen och tystnaden sprida sig. Projektledaren i en av pilotkommunema berättade t.ex. om hur en besvärande tystnad kunde uppstå när hon mötte olika personalgrupper t.ex. luncher eller fikapauser. En annan kände sig tyngd av det kompakta ointresset som personerna som arbetade i hennes närmaste fysiska omgivning visade för hennes arbete med projektet.

Tystnad och ointresse hos kolleger och arbetskamrater behöver naturligtvis inte alltid bero en negativ hållning hos ledningen. Sambandet är dock inte helt taget ur luften utan grundar sig på erfarenheterna av det motsatta, dvs. när individer i ledningspositioner intar positiv hållning till jämställdhetsarbetet kan sådana för-

en hållanden både motverkas och förändras. Detta kan illustreras med ett exempel från en av pilotkommunema. När hälften av projekttiden hade gått fick denna kommun en ny stadsdirektör som intresserade sig for och med projektledaren som resurs, aktivt ägnade sig

att utveckla jämställdhetsarbetet i organisationen. Jämställdhetsfrågans, jämställdhetsprojektets och projektledarens ställning och legitimitet stärktes iorganisationen och intresset för dessa frågor ökade bland personal och kolleger och det blev legitimt att både fråga om och ifrågasätta jämställdhet. Tystnaden bröts.

Det aktiva motståndet

Det är näst intill omöjligt för någon i ledande ställning att idag i ord eller handling aktivt avfärda frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män och på så sätt motsätta sig att frågan kommer in på dagordningen. Detta är en framgång. Det aktiva motståndet utvecklas också oftast först efter att ett beslut tagits om en jämställdhetsåtgärd, dvs. i genomförandeprocessens steg två, när jämställdhetsfrågan finns på dagordningen, eller i steg tre när arbetet med dessa frågor har påbörjats. Det aktiva motståndets olika for-

kan sägas gå ut på att hålla utvecklingen av jämställdhetsarbemer tet i organisationen på lägsta möjliga nivå. I nedanstående redovisning ingår exempel tre av det aktiva motståndets olika

former nämligen; 1 att argumentera mot jämställdhetsreformer,

2 att urholka jämställdhetsåtgärders förändringspotential och 3 det personriktade motståndet att urholka jämställdhetsarbetarnas legitimitet och auktoritet.

Män som hindrar

Argument mot jämställdhetsåtgärder l intervjuerna med manliga politiker och chefer i pilotkommunerna var de flesta överens om att olika typer av insatser var både viktiga och nödvändiga för att förändra ojämställdheten mellan kvinnor och män. Många menade dock att jämställdhetsproblemen var oåtkomliga i organisationssammanhang och att de själva stod relativt maktlösa vad gällde att påverka sådana förändringar. Andra menade att insatser i organisationen var en möjlig väg för förändring men att dessa ofta var oförenliga med andra viktigare åtaganden. I båda fallen användes argumenten som förevändningar för att

själva skulle for att beslut om jämställdhetsåtgärder

ta ansvar / i praktisk handling eller för att stödja andras insatser på

/iomsattes

området.

De ansåg att problemen egentligen var oåtkomliga för de-

som ras inflytande handskades inte sällan med jämställdhet som om problemen och deras lösning enbart handlade om människors attityder. En förändring i relationerna mellan kvinnor och män skulle åstadkommas så naturligt som möjligt menade man, redan under de år då man utvecklades från barn till vuxen. Detta skedde bäst i familjen, dagis och i skolan. Hämied förlades också förändringsåtgärder bortom de sammanhang där de själva arbetade och verkade. Åtgärder som jämställdhetslagen och jämställdhetsplaner tolkades vidare instrument for att ändra människors attityder och

som många den åsikten att man kan inte förändra männi-

var av skors attityder med lagar och regler.

Andra menade att teoretiskt sett skulle också vuxna kunna förändra sina attityder, även de som arbetade i den kommunala organisationen. l praktiken var dock problemen många och känsliga och implicit egentligen alldeles för stora och svåra för dem att rå på. Vissa av de manliga ledarna som intervjuades såg det hela som en generationsfråga. Några lyfte fram de kvinnliga kontoristerna och menade att en förändring skulle ske i samband med en generationsväxling i denna grupp. De var ofta själva i samma ålder som dessa kvinnor men antydde inte att de själva eller deras kollegor hade några problem härvidlag. Däremot ansåg vissa chefer att liknande problem fanns i politiken medan politikerna menade att problemet cheferna. I

låg hos vissa av

Jämställdhetsfrågor kan vara problematiska men det som är viktigt i detta sammanhang är inte särskilt komplicerat. Det är riktigt att attityder är en viktig faktor i förändringar av relationen mellan kvinnor och män. Och oavsett vad de intervjuade cheferna och politikerna ansåg kan åtgärder som t.ex. jämställdhetskommittéer, jämställdhetsplaner bidra till att åstadkomma attitydförändringar.

Ingrid Pincus

Men dessa åtgärders syfte är inte i första hand att ändra attityder. De ska framförallt göra synliga förhållanden i organisationen som oftast är dolda t ex löne- och utvecklingsmöjligheter och de ska förändra organisatoriska rutiner och därmed också individers/gruppers handlingar. Sådana förändringar kan åstadkommas oavsett vilka attityder eller inställningar som ledningen eller andra kan tänkas ha i denna fråga.

Ett annat sätt att inte behöva befatta sig med jämställdhetsåtgärder är att göra dessa oförenliga med andra organisatoriska mål, som t.ex. effektivitet. l artikeln Mens in organizations:

power equal opportunities intervenes ger Cynthia Cockbum 1990

exempel på denna typ av manligt motstånd mot jämställdhetsåtgärder i ett stort företag inom den privata sektorn i England. Hon fann att jämställdhetsreformer, som t.ex. att öka andelen kvinnliga chefer, framställdes som oförenliga med organisationens mål om ekonomi och effektivitet. Vissa menade att kvinnors höga frånvaro p.g.a. ansvar för familj och barn skulle hota företagets effektivitet. Andra hävdade att förekomsten

av kvinnliga chefer skulle innebära problem för männen både inom och utanför företaget. Detta skulle i sin tur skulle leda till negativa konsekvenser för företaget som t.ex. störningar i produktionen på

grund av relationsproblem eller sämre försäljningssiffror.

Manliga ledare i offentliga organisationer i Sverige skulle knappast använda ovan refererade resonemang för att argumentera mot jämställdhetsåtgärder. I pilotkommunema förekom dock andra typer av oförenligheter som t.ex. när jämställdhetsåtgärder och tid sattes i ett motsatsförhållande. En chef förklarade problemet så här:

Tidsbristen är ett problem. Svårt för en förvaltningschef som har mycket att göra att skjuta undan andra viktiga arbetsuppgifter som de är skyldiga att klara av för att kunna ägna sig det här.

Chefer är hårt arbetsbelastade människor det är en prioriterings-

fråga.

Det denna chef menade var att tidsnöden var så stor att skulle de ägna sig jämställdhetsfrågan skulle de tvingas försumma andra viktiga frågor. Och dessa andra frågor var inte vilka frågor som helst utan sådana som de var skyldiga att ta sig an. I realiteten är de skyldiga, enligt lag, att också se till att ett jämställdhetsarbete bedrivs. De är för övrigt inte heller skyldiga att själva utföra de konkreta arbetsuppgifterna utan oftast behöver de inte göra något annat än att på olika sätt stödja det arbete som andra gör.

Män som hindrar

Det finns många olika sätt att på och förhålla sig till jäm-

se ställdhetsfrågan. Frågorna som tas upp av chefer och politiker är varken oviktiga eller oproblematiska och tål att ventileras och diskuteras. Det problematiska är när dessa mycket privata

personers

uppfattningar om jämställdhetsfrågan förvandlas till auktoritativa

sakargument på grund deras positioner i organisationen och

av används sedan, i förtäckta eller oförtäckta ordalag, mot jämställdhetsreformerna. Det kan svårt för individer/instanser i under-

vara ordnade positioner att ställa sig kritiska till påståenden fram-

som förs av överordnade. För det första kan det problematiskt att

vara urskilja vad som är fakta eller inte i påståendena organisatoris-

om ka frågor. Även detta skulle låta sig finns det, för det

om göras andra, andra skäl för jämställdhetsarbetare att avhålla sig från att öppet ifrågasätta och ställa sig kritiska till påståenden fram-

som förs av deras överordnade. Individer i överordnade positioner har möjlighet att på olika sätt använda sin position mot dem ifrå-

som gasätter, t.ex. i löne- utbildnings- och utvecklingsfrågor. Detta gäller generellt men jämställdhetsfrågor har en stark laddning och olika åsikter kan relativt lätt leda till eller mindre påtagliga

mer spänningar. Dessvärre har också jämställdhetsarbetare, både i pilotkommunema och annorstädes, fått erfara hur sådana spänningar påverkat deras möjligheter till utveckling i organisationen.

Problemet med motargument som motståndsform kan något tillspetsat sammanfattas så här: när påståenden jämställdhets-

om frågor framförs av individer i överordnade positioner skyddar deras ställning i organisationen dem ifrån kritik och ifrågasättande. För underordnade grupper gäller det omvända de förhindras sin

- av ställning att framföra sådan kritik därför att de känner sig och oftast är oskyddade. Uttalanden individer i ledningsställning får,

av oavsett sakinnehåll och riktighet, ökad auktoritet deras

p.g.a. av position det omvända gäller för individer befinner sig i

- som underordnade positioner.

Urholkning

Urholkning är en aktiv motståndsstrategi som riktas dels mot åtgärder, som initieras för att utveckla jämställdhetsarbetet och dels mot personer som får ansvaret för att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete i organisationen. Denna motståndsform handlar att

om begränsa både åtgärders och personers förutsättningar att påverka förhållandena i organisationen att tömma dem på föränd-

genom ringspotential. I pilotkommunema användes denna motståndsform av män i ledningspositioner både mot olika åtgärder initierades

som

Ingrid Pincus

för att starta och utveckla jämställdhetsarbetet i organisationen

och mot personerna arbetade med jämställdhetsfrågoma.

som

Urholkning av jämställdhetsåtgärder

- Att inrätta lokala som t.ex. jämställdhetskommittéer, för

organ,

att påverka utvecklingen mot ökad jämställdhet kan i första hand härledas till förpliktelse i FN:s handlingsplan för jämställdhet

en från 1975. I denna uppmanades samtliga medlemsländer att etable-

ett offentligt jämställdhetsmaskineri på lokal nivå. Under perio-

ra den 1976-1981 togs också sådana initiativ i samtliga nordiska länder Red. Haavio-Mannila fl., 1983:209ff. Även styrelserna

m. for Kommun- och Landstingsförbundet rekommenderade 1977 kommuner och landsting att vidta aktiva åtgärder för att förbättra kvinnornas situation och skapa ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i kommunal tjänst. Bl.a. nämndes lokala kommittéer som möjlighet Dahlberg, 1984:176. I Sverige hörsammades dessa internationella och nationella rekommendationer i första hand

av kvinnliga politiker och två de tre kommunerna som deltog i

av pilotkommunprojektet bland de femtio kommuner i Sverige

var ca

inrättade jämställdhetskommittéer i slutet l970-talet. som av

Utvecklingen i samband med att en av de två ovannämnda kommunerna bildade en jämställdhetskommitté illustrerar på ett

tydligt sätt motståndsstrategin "urholkning av jämställdhetsåtgärder, i det här fallet både jämställdhetskommittén och jämställdhetsplanen. Kommunfullmäktige i kommunen i fråga beslutade i

slutet l970-talet, nämndes ovan, att på de kvinnliga leda-

av som mötemas initiativ hörsamma FN:s att bilda en

jämställdhetskommitté. Ett år senarerekommendationpresent rade jämställdhets-

kommittén ett förslag till en mycket ambitiös jämställdhetsplan. Denna innehöll förutom mål och riktlinjer för kommunens jämställdhetsarbete dels ett förslag om att inrätta en jämställdhetshandläggartjänst på halvtid och dels ett förslag att lokala jäm-

ställdhetsplaner skulle upprättas på förvaltningarna. De lokala jim-

ställdhetsplanema, bl.a. skulle innehålla insatser på rekryte-

som

rings-, utbildnings- och utvecklingsområdet skulle följas upp och

utvärderas vid utgången varje treårsperiod. Om förslaget hade

av godkänts hade beslutet för det första inneburit att jämställdhetskommittén hade fått kommunledningens mandat att ansvara för

utvecklingen kommunens jämställdhetsarbete och för det andra

av att den hade haft goda förutsättningar att påverka utvecklingen i

organisationen med både jämställdhetshandläggare och jämställd-

. hetsplaner styrinstrument. Så blev dock inte fallet. Av trettio

som remissinstanser det två som hade invändningar mot jämställd-

var hetskommitténs förslag nämligen de politiska och administrativa

Män som hindrar

instansema ansvariga för kommunens personalfrågor. som var Dessa ansåg bl.a. att det inte behövdes lokala jämställdhetsplaner

eller jämställdhetshandläggare eftersom: jämställdhetssynpunkter

skall läggas på all kommunal planering och i den pågående över-

det personalpolitiska programmet ingår naturligtvis jäm-

syn av ställdhetsfrågoma mycket väsentlig del. Det får därför ansom en felaktigt att redan fastställa hur förvaltningarnas jimses som nu ställdhetsarbete skall utformas." Kommunstyrelsen godtog dessa invändningar och 1981-01-26 beslutade kommunfullmäktige: att bifalla kommunstyrelsens förslag. Urholkningen av både jimställdhetskommittén och dennes förslag till jämställdhetsplan var härmed ett faktum. Denna kommuns jämställdhetsarbete gick härefter i stå enligt

några som under åren följt jämställdhetskommitténs

av personerna utveckling. En politiker berättade att hon under åren hade tyckt att det märkligt att kommittén inte reagerat saker och var ting. Men, hon påpekade, med varken personella eller ekosom nomiska och utan politisk legitimitet var förutsättningarna resurser

att utveckla jämställdhetsarbetet i organisationen små. Vid en

granskning kommunens administrativa organisation tio år senaav fanns det inte heller något som talade för att jämställdhetsåtgärre der ingått naturlig del’ personalpolitiken. Männen dosom en av minerade på kommunens chefsposter och kvinnorna dominerade på de mest rutinartade arbeten och med de lägsta lönerna kanslisassistenter mm. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ter,

beslutade att följa invändningama mot jämställdhetskommit-

som téns förslag följde inte heller upp om eller hur det utlovade jamställdhetsarbetet faktiskt bedrevs i förvaltningama. Motståndsformen urholkning för att begränsa ett projekts utvecklingsmöjligheter kan göras på olika sätt. Ledningsgrupper kan t.ex. under pågående projekttid reducera projektanslagen eller ent-

lediga viktiga projektdeltagare från sina projektuppdrag. Sådana

metoder användes manliga ledare mot pilotkommunprojektet. av Ett annat sätt att utöva denna form motstånd som tillämpades i av pilotkommunema gick ut på att begränsa projektets föruten av sättningar att urholka projektledarfunktionen. Här handlade genom motståndet att förhindra att person med kompetens i jämom en

ställdhetsfrågor ñck tjänsten som projektledare och när tjänsten tillsattes begränsa den projektledarens självständighet och

nya handlingsutrymme. När den aktuella kommunen valdes att delta i pilotkommunprojektet utbröt konflikt officiellt handlade en som två kandidater skulle tillsättas som projektledare om vem av som för projektet; jämställdhetskommitténs och de fackliga organisa-

Ingrid Pincus

tionernas kandidat eller personalkontorets. l fråga kompetens om var båda parternas kandidater likvärdiga i alla avseenden utom ett. Båda hade akademiska utbildningar, välmeriterade yrkesmässigt var och hade erfarenheter av att arbeta projektledare. Det som som skilde de två sökande i fråga kompetens den hade om var att ena både utbildning i och erfarenhet att arbeta med jämställdhetsfråav gor, vilket den andra inte hade. Jämställdhetskommittén, som hade tagit initiativet till ansökan, planerat och utvecklat projektets mål och organisation, önskade ett projekt med goda möjligheter att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete och förordade därför kandidaten med kunskap och om erfarenhet från jämställdhetsarbete. Personalkontoret, inte tisom digare profilerat ett intresse för jämställdhetsfrågor förordade kandidaten utan erfarenhet jämställdhetsfrågor. Starka viljor och av en hel del prestige sattes i rörelse i denna konflikt under några som månader fördes framförallt i lokalpressen. Kommunens politiska ledning beslutade att inte stödja jämställdhetskommittén och valde istället en tredje kandidat. Denna, liksom personalkontorets kandidat, saknade kunskap och erfarenhet att arbeta med dessa om av frågor. Härmed avgick jämställdhetskommitténs ordförande och halva jämställdhetskommittén i protest och när den projektlenya daren tillträdde sin tjänst fanns varken projektorganisation eller merparten av personerna som hade varit engagerade i projektets tillblivelse och planering. Konflikten om vem som skulle leda kommunens jämställdhetsprojekt kan tolkas som en maktkamp mellan två intressenter om vem som skulle styra och kontrollera jämställdhetsprojektets utveckling; jämställdhetskommittén eller personalkontoret. Frågan

gällde förutsättningarna att stärka eller begränsa jämställdhetspro-

jektets möjligheter att bedriva ett förändringsarbete i organisationen. Kompetens på jämställdhetsområdet konfliktens utlösanvar de faktor och makt den avgörande faktorn för utfallet. För att ytterligare begränsa projektets möjligheter omvandlades också projektledarbefattningen från den kvalificerad tjänst hade utlysts som till en relativt osjälvständig arbetsuppgift kanslistnivå personalkontoret. Häri kom projektledarfunktionen i denna kommun att skilja sig från dessa befattningar i de andra två pilotkommunerna där projektledarna placerades på motsvarande handläggar- eller chefsnivå och hade både för projektens ekonomi och ansvar stor självständighet vad gällde att utveckla projekten. Ide båda ovan redovisade fallen urholkning motståndsav som form finns ett mönster. Motståndet mot jämställdhetsinitiativen drevs i första hand individer och kopplade till av organ som var or-

Män som hindrar

ganisationens personalpolitiska frågor. Här framträder en potentiell motsättning som är reell och i behov av att synliggöras och ventileras. Spänningar förekom också mellan jämställdhetsföreträdare och företrädare för kommunernas personalfrågor i de två andra kommunerna även om de inte drevs till öppna konflikter. Personalpolitik och jämställdhetspolitik griper in i varandra och här kan finnas gränsdragningsproblem. Dessa kan vara problematiska men knappast olösliga om det finns en vilja att arbeta för att öka jämställdheten mellan könen i organisationerna. Denna vilja saknades i kommunernas ledningar i båda de ovanstående fallen. Svå-

righeten for en jämställdhetskommitté eller ett jämställdhetspro-

jekt att profilera sig under sådana omständigheter är uppenbar.

Urholkning av jämställdhetsarbetare

-

Urholkning av jämställdhetsarbetare är en motståndsform som an-

vänds för att avsiktligt eller oavsiktligt undergräva auktoriteten och legitimiteten hos personer som arbetar med jämställdhetsfrå-

i organisationen. Ofta undergrävs jämställdhetarbetarnas gorna självförtroende i processen. Denna motståndsform är således mera

personlig ock uttrycks i form av kritik mot jämställdhetsarbetet

pågår eller i form av negativa omdömen om personerna som som arbetar med dessa uppgifter. Med detta menas inte att man inte kan

ha olika uppfattningar i frågor som berör jämställdhetsåtgärder el-

ler att inte rimlig kritik kan riktas mot både jämställdhetsprojekt och projektledare. Den kritik som återges här, hämtad från utvärderingen pilotkommunprojektet, dock inte ett sådant

av var av slag. Under de fem år pilotkommunprojektet pågick utsattes

som de tre projektledarna för denna form av motstånd från vissa av si-

överordnade. Negativa uttalanden av olika slag fälldes om jämna ställdhetsprojektet, om deras arbetsinsatser och om dem som per-

Det är osannolikt att män i ledningspositioner skulle agera soner. på ett liknade sättemot konsulter projektanställs för att be-

som driva ett förändringsarbete av annat slag.

I en av kommunerna ifrågasatte t.ex. kommunens högsta tjänsteman, i olika sammanhang och till olika personer, lämpligheten

jämställdhetsprojektets form och dess placering i organisatio-

av

Projektledaren hade, tillsammans med ordföranden i jämnen. ställdhetskommittén och den tidigare kommunchefen, formulerat projektets mål och organisation, vilka hade godkänts av kommunstyrelsen. Trots detta ansåg den nya kommunchefen, som enligt

utsago, hade relativt vaga begrepp om projektet i dess helhet, egen att projektet var lite ur tiden, dvs. det var inte tillräckligt modernt. Han menade:

Ingrid Pincus

att jämställdhetsarbete bedriver man annorlunda 90-talet än vad man gjorde på 70-talet sägs det mig av folk som har tänkt det här. Jag är inte säker på att vi bedriver det ett 90-talsmässigt sätt. Jag vet inte riktigt vad det betyder men

Det hade varit bättre, menade denna chef, om projektet hade

organiserats i andra former och, mera direkt, underställts honom. Detta användes också som förklaring till att han inte kunde ta ansvar för projektets utveckling och som anledning till hans bristande engagemang. Bland annat genom denna inställning till projektet,

som inte grundade sig i kunskap om dess mål eller arbete, bidrog denna chef till att projektet och projektledarens arbete på ett mycket påtagligt sätt kom att ifrågasättas och nedvärderas av andra i organisationen under projekttiden.

I en av de andra pilotkommunerna hävdade en av förvaltningscheferna i olika sammanhang att det hade varit bättre om hans förvaltning hade fått pengarna som anslogs till jämställdhetsprojektet. Andemeningen var att jämställdhetsprojektet sköttes dåligt och att han, och hans förvaltning, skulle kunnat göra ett bättre arbete än projektledaren. Detta var speciellt anmärkningsvärt eftersom denna chef, under projektåren, motsatte sig alla jämställdhetsåtgärder som föreslogs av projektdeltagare och projektledaren inom hans verksamhetsområde, där för övrigt inget jämställdhetsarbete pågick. När projektledaren försökte initiera ett sammanträffande för att diskutera vari problemen låg avvisades hon.

Ovanstående exempel gällde negativa omdömen fällda led-

av ningsansvariga om projekten i deras helhet. Kritik av enskilda insatser var dock mer vanliga. En chef menade t.ex. att många in-

av satserna som genomfördes i hans kommun var felriktade. Åtgärderna behövdes inte antingen därför att de slog öppna dörrar eller också därför att de riktad sig till personer som redan var frälsta. I en kommun ansåg några individer i ledningsställning att vissa projektinslag var fåniga de tycktes skämmas över vad andra

skulle tycka och tänka om dessa inslag. Irritationen detta

som väckte riktades sedan mot projektledaren.

Negativa omdömen fällda av överordnade chefer och politiker om projektledarna som personer förekom också i pilotkommunerna under projekttiden. Projektledarna kritiserades för att ha vissa brister eller karaktärsfel, vilka man befarade skulle ha negativa effekter på projektets utveckling. Häri låg implicit frågan om de egentligen var de rätta personerna för just detta arbete. Kriterierna för vilka egenskaper eller drag som ansågs vara de rätta var däremot inte uttalade utan tycktes växla från person till person och från situation till situation. En projektledare kunde kritiseras

Män som hindrar

för att inte tillräckligt allvarlig hon framställdes som t.ex. vara för flamsig. Av andra kunde kritiken gälla att hon var för allvarlig och saknade humor viktig förutsättning, menade man, - en förjust detta arbete. Vissa ansåg att projektledare inte var tillen räckligt framåt och drivande medan andra ansåg att hon gick på för hårt. En politiker berättade t.ex. att han ansåg att projektledaren i

hans kommun hade:

provocerat i del sammanhang här jag har varit motståndare en till det- dom har försökt att nå vänder ryggen till som man istället, fjärmar sig och tycker att det är skit. Jag har pratat med något mjukare framtoning utav den anledningen. om en

I det sistnämnda fallet tog denna politiker och diskuterade sin upp kritik med projektledaren, detta var ovanligt. För det mesta men framfördes negativ kritik och omdömen i olika informella sammanhang vid ett tillfälligt mötte i korridoren, vid en kafsom t.ex. ferast eller i samband med att lämnade ett sammanträde. Kriman tiken föregicks vanligtvis inte att personen i fråga hade tidigare av visat ett positivt intresse för jämställdhetsfrågan, för projektet eller projektledaren och följdes i det närmaste aldrig upp med någon seriös diskussion i frågan. Ofta fälldes inte heller de negativa om-

dömena projekt och projektledare direkt till projektledarna.

om Men sådana anmärkningar fälldes till projektledaren dioavsett om rekt eller inte lämnades projektledarna med den knappast uppbyggliga uppgiften att fundera över vad hennes överordnade menade med uttalandet, hur hon skulle förhålla sig till kritiken och vad

hon skulle göra det. De manliga ledamas aktiva och passiva motståndsstrategier var hinder vad gällde förändringsarbetet för att öka jämställdett stort heten mellan kvinnor och män i pilotkommunerna. För det första saknade jämställdhetsfrågan legitimitet hos ledningen och vem vill alliera sig med någon arbetar med något som är impopulärt som hos överordnade chefer eller politiker. För det andra bär frågan på spänning eftersom den handlar och synliggör orättvien egen om har sin grund i kön. Kvinnor värjer sig från att uppmärksor som utifrån sin tillhörighet i det underordnade kösammas gruppen net. Män värjer sig från att uppmärksammas utifrån sin tillhörighet i det överordnade könet och de privilegier som gruppen könssystemet innebär för dem. Följden blir inte sällan att jämställdhetsåtgärdema beskylls för att vara dåliga förändringsinstruoch jämställdhetsarbetare upplevs besvärliga av både dement som överordnade och deras arbetskamrater. Det egentliga probleras organisationsledningen inte tar sitt ansvar, förblir dolt. met, att

Ingrid Pincus

3 Män

som främjar jämställdhetsarbete

Det manliga motståndet var, framgick ett betydande som ovan, hinder i utvecklingen jämställdhetsarbetet i organisationer. Mest av tydligt blir detta hinder när det jämförs med dvs. motsatsen när män i ledningspositioner på olika sätt stödjer ett pågående jämställdhetsarbete. I pilotkommunerna förekom några exempel på manliga ledares sätt att främja jämställdhetsarbetet i organisationen. Dessa exempel har, på sätt motståndsformerna samma som som redovisades ovan, delats i aktiva och passiva uttrycksformer. Stödet, oavsett om det aktivt eller passivt, utspelades var enbart i genomförandeprocessens tredje steg, dvs. när jämställdhetsfrågan fanns på dagordningen och vidare när det fanns enskilda personer eller grupper som arbetade med dessa frågor i organisationen. Samtliga exempel är därutöver hämtade från kommunernas administrativa ledning. I ingen pilotkommunerna förekom nämav ligen exempel på att manlig politiker aktivt engagerade sig i en utvecklingen av kommunens jämställdhetsarbete. Huruvida manliga politiker passivt främjade jämställdhetsfrågoma eller inte framkom

inte i utvärderingsmaterialet. Däremot pekade intervjuerna med

kvinnliga politiker på att ett sådant stöd förekom.

Ett aktivt stöd ansågs föreligga när i ledningsposition

en man för det första offentligt visade ett positivt intresse för utvecklingen av jämställdheten i organisationen, för det andra aktivt främja-

de utvecklingen av jämställdhetsarbetet i organisationen inom den

egna verksamheten och i de ledningssammanhang där han medverkade och för det tredje bidrog till att stärka jämställdhetsarbetarens roll i detta förändringsarbete. Ett passivt stöd ansågs föreligga när en man i ledningsposition främjade jämställdhetsarbetet framförallt genom att stödja jämställdhetsarbetaren och dennes arbete. Det passiva stödet kombinerades däremot oftast inte med ett offentligt

engagemang för utvecklingen av jämställdhetsarbetet i organisatio-

nen eller med försök att främja jämställdhetsarbetet i de, oftast manligt dominerade, ledningssammanhang där dessa män deltog.

Det aktiva stödet

Under den femtonårsperiod utvärderingen pilotkommunersom av na sträckte sig över fanns endast ett exempel på i ledningsen man befattning som aktivt engagerade sig i utvecklingen jämställdav heten i organisationen. Denna tillträdde kommunchefsposten man i kommunerna när pilotkommunprojektet inne i sitt en av var tredje år. Med tanke på hur ytterst sällsynt det är att män i kraft

Män som hindrar

sina ledningspositioner väljer att främja jämställdheten mellan av kvinnor och män det både överraskande och intressant att på

var nära håll få inblick i betydelsen ett sådant stöd för utvecklingen.

av Exemplet illustrerar dels hur ett aktivt engagemang kan uttrycka sig rent praktiskt och dels hur en man med makt i ett manligt dominerat sammanhang kan påverka en organisatorisk förändringsprocess oavsett Förekomsten av olika inställningar och attityder till själva sakfrågan.

När den nya kommunchefen började sitt arbete hade kommunen sedan flera år tillbaka både jämställdhetskommitté och en jäm-

en ställdhetsplan och pilotkommunprojektet, som nämndes ovan, var inne i sitt tredje år. Trots att kommunens politiker hade beslutat

dessa jämställdhetsåtgärder saknade jämställdhetsfrågan legiti-

om

mitet i organisationens ledning och jämställdhetsarbetet gick på

sparlåga. Den nya kommunchefen var väl medveten om både motståndet mot och de svårigheter som var förknippade med jämställdhetsarbetet och att han som kommunens högsta chefstjänsteman hade möjlighet att utifrån sin position påverka dessa förhållanden. För att det inte skulle råda någon tvekan om var han stod i denna fråga intog han en offentlig och offensiv hållning vad gällde utvecklingen av jämställdhetsarbetet. Han markerade sin uppfattning bl.a. genom att i både formella och informella sam-

manhang diskutera jämställdhetsfrågan och utvecklingen av kom-

munens jämställdhetsarbete. Han lyfte t.ex. fram dessa frågor när

han intervjuades i kommunens personaltidning, i kommunens in-

formationstidning såväl som i den lokala pressen och i andra massmediala sammanhang. Han beslutade också, på projektledarens initiativ, att kommunens chefstjänstemän skulle delta i en fem-poängs universitetskurs temat makt och kön. Utbildningssatsningar är viktiga för att öka dessa gruppers kunskap om jämställdhetsfrå-

och för att öka deras insikt och insyn i detta mycket omgor om

fattande kunskapsfált. Projektledaren hade genomfört en rad ut-

bildningar för både chefer och personal under projektets första tvâ

år. Dessa uppskattades framförallt av de kvinnliga personalgrup-

medan flertalet kommunens chefer uteblev från de utbildpema av ningsträffar ordnades för dem. Det först när kommunche-

som var fen meddelade att han tillsammans med projektledaren förordade denna utbildning chefemas frånvaromönster förändrades. Det

som faktum att utbildningen förordades av kommunchefen innebar att den uppfattades informellt obligatorisk, dvs. "he made them

som

offer they couldnt refuse. Utbildningen omfattade och bean var stod sammanlagt 39 timmar som förlades till både arbets- och

av icke arbetstid. Den innehöll förutom föreläsningar också litteratur-

Ingrid Pincus

studier och hemuppgifter. Samtliga förvaltningschefer samt ytterligare en representant från respektive förvaltning, vanligtvis jämställdhetsombudet, deltog i utbildningen. När utbildningen avslutades under våren 1993 var flertalet deltagare, enligt projektledaren, mycket nöjda. Flera representanter från både chefsgruppen och

jämställdhetsombudsgruppen nämnde utbildningen i enkät

en som genomfördes för utvärderingen under våren 1994. De bekräftade

projektledarens uppfattning och menade vidare att utbildningen

hade fått positiva konsekvenser för jämställdhetsarbetet i kommunen.

Kommunchefens offentliggörande av sin uppfattning i jäm-

ställdhetsfrågan var viktig vad gällde att uppmärksamma och öka

jämställdhetsfrågan legitimitet i organisationen. Budskapet

som han förmedlade var att han ansåg att jämställdhet var en angelägen fråga och att det var viktigt att både han och övriga chefstjänstemän ökade sina kunskaper på området. Han förlitade sig däremot inte på att legitimerande- och utbildningsinsatser tillräckliga

var för att överlämna de enskilda cheferna att föra jämställdhets-

aspekter i planerings- och utvecklingsarbetet. För att ett sådant

förändringsarbete skulle komma igång satsade han på att utveckla

jämställdhetsarbetet som redan pågick i organisationen. För att

stärka jämställdhetsåtgärdema som stymingsinstrument genomfördes två viktiga förändringar. Den ena handlade att tydliggöra

om politikens ansvar för dessa frågor i organisationen. Efter många diskussioner med de berörda parterna lyftes ansvaret för jämställd-

hetsfrâgoma från jämställdhetskommittén, som avvecklades, till

kommunstyrelsen där ett särskilt utskott bildades för dessa frågor. Kommunchefen ingick i utskottet tillsammans med bl.a.

en av kommunens kommunalråd. Den andra förändringen handlade om att stärka kommunens jämställdhetsplan som stymingsinstrument och att stärka projektledarens roll i kommunens jämställdhetsarbete. Kommunen fastställde en ny jämställdhetsplan och till denna kopplades relativt genomlysande och täta uppföljningsinsatser. Under slutet projekttiden genomfördes tex. enkätundersök-

av en

ning och sedan intervjuundersökning där förvaltningscheferna

en fick svara på frågor om hur arbetet fortskred. Dessa utvärderades av kommunchefen, projektledaren samt dem som var politiskt ansvariga för jämställdhetsfrågoma. Resultaten sammanställdes i rapporter som distribuerades till de olika förvaltningarna. Härmed synliggjordes hur jämställdhetsarbetet organiserades på respektive förvaltning, vilka åtgärder som bedrevs och hur man planerade att gå vidare. Rapporterna tyder på att flertalet förvaltningschefer tog

Män som hindrar

jämställdhetsarbetet på allvar oavsett deras personliga inställning

till frågan.

I arbetet med att stärka det politiska ansvaret för jämställdhetsarbetet och jämställdhetsplanens förändringspotential valde kommunchefen att ta tillvara projektledarens kompetens området. Han tog t.ex. kontakt med projektledaren relativt snart efter att han tillträdde kommunchef för att få information om kom-

som

jämställdhetsprojekt och jämställdhetsarbetets organisemunens ringen. Därefter arbetade han i nära samarbete med henne med att följa och vidareutveckla jämställdhetsarbetet i organisationen.

upp När projekttiden led mot sitt slut beslutade kommunfullmäktige att inrätta halvtids jämställdhetshandläggartjänst för att formalisera

en

kopplingen mellan politiken och förvaltningen vad gällde jam-

ställdhetsfrågoma. Då betraktades projektledaren, tillträdde

som

tjänsten, som organisationens expert i jämställdhetsfrågor. Hon

bred förankring i organisationens förvaltningar, vilka ockhade en så efterfrågade hennes kunskaper och erfarenheter i jämställdhetsfrågor. När hon något år senare lämnade kommunen för ett nytt

arbete utlystes jämställdhetshandläggartjänsten, heltid.

men nu När projektet avslutades hade jämställdhetsarbetet fått en ny dignitet i organisationen även om bilden inte var helt problemfri.

Kommunchefens engagemang och insatser för jämställdhetsarbetets utveckling i denna kommun kan betraktas som något av en solskenshistoria i jämställdhetssammanhang. För dem som arbetade med jämställdhetsfrågoma innebar hans engagemang att värdet av deras arbete ökade. För dem som var intresserade av jämställdhetsfrågoma inte hade arbetat med dessa frågor tidigare innebar

men hans insatser att de kunde omsätta intresse i praktisk handling.

nu För chefer inte var intresserade av jämställdhet innebar ut-

som

vecklingen prioriteringsordning och en försämring av möj-

en ny lighetema att utöva ett passivt eller aktivt motstånd.

Det passiva stödet

Som nämndes det högst ovanligt att en man i chefsposi-

ovan var

tion i någon pilotkommunema på ett aktivt sätt engagerade sig

av

i utvecklingen jämställdhetsarbetet i organisationen eller inom

av den verksamheten. Det förekom något oftare att manliga

egna chefer intog stödjande hållning till de personer, oftast kvinnor,

en

arbetade med jämställdhetsfrågans utveckling i organisationen.

som Stödet förekom utan att dessa chefer själva tog något ansvar för eller aktivt engagerade sig i detta arbete och handlade oftast om relativt marginella insatser. Stödet inte heller självklart i alla

var

Ingrid Pincus

situationer men det var viktigt för att det bidrog till att öka jämställdhetsarbetets legitimitet hos den övriga personalen. Uteblivet stöd från manliga ledare tolkas inte sällan dess motsats, dvs.

som som att jämställdhetsfrågan saknar legitimitet. Detta kan få negativa konsekvenser för jämställdhetsarbetet, vilket framgick

i avsnittet om de olika motståndsformerna. Det passiva stödet är därför särskilt viktigt för att jämställdhetsarbetare ska ha rimliga

arbetsvillkor och för att deras redan problematiska arbetsuppgift inte ska ytterligare försvåras.

Kopplingen mellan maktposition och stödets positiva konsekvenser för jämställdhetsarbetet var påtaglig även när det gällde det passiva stödet, vilket illustreras med ett exempel hämtas från

som en av pilotkommunerna innan pilotkommunprojektet startade. Stödet kom från kommunchefen i denna kommun och utspelades i samband med planeringen omfattande omorganisation. I

av en denna kommun pågick redan ett jämställdhetsarbete. Det fanns

en jämställdhetskommitté med en kvinnlig ordförande också

som var en av kommunens kommunalråd, vilket förmodligen inte bety-

var delselöst för utvecklingen. I den centrala administrationen fanns

en kvinnlig personalkonsulent som på eget initiativ hade åtagit sig att vara jämställdhetskommitténs sekreterare och hon fungerade i praktiken som kommunens inofficiella jämställdhetshandläggare. Det fanns jämställdhetsombud kommunens samtliga förvaltningar, vilka hade på personalkonsulentens initiativ genomgått

en rad utbildningar på jämställdhetsområdet. år innan

Ett par omorganisationen skulle genomföras bildades central arbetsgrupp för att

en förbereda dess verkställande. När jämställdhetsombuden fick kännedom att det inte fanns någon i denna arbetsgrupp med uppgift att bevaka jämställdhetsfrågorna skrev de en gemensam skrivelse till kommunchefen. I skrivelsen rekommenderade de att personalkonsulenten skulle delta i gruppen för att inte jämställdhetsaspekterna skulle glömmas bort i planeringen omorganisationen. Kommun-

av chefen, som tidigare inte hade visat ett intresse för jämställdhetsfrågan, ställde sig positiv till skrivelsen och erkände att ett förbiseende hade begåtts. Personalkonsulenten deltog i under de

gruppen två år som planeringen pågick. Hon berättade i en intervju några år senare att hennes blotta närvaro i i mångt och mycket

gruppen fungerade som en ständig påminnelse om jämställdhetsfrågoma. Jämställdhetsaspekten var t.ex. viktig när kommunens nya kommundelschefsposter skulle tillsättas. Med hjälp av riktade

annonser och headhunters uppnåddes jämn fördelning kvinnor och

en av män på dessa poster. Kvinnliga kanslister arbetade i den cent-

som rala förvaltningen innan omorganisationen ägde kunde med

rum

Män som hindrar

hjälp av de utbildningssatsningar som utvecklades för dem avancera och tillsättas på tjänster på handläggamivå i de nya kommundelsförvaltningama. Det är en öppen fråga om dessa och andra insatser hade genomförts om inte kommunchefen hade följt jämställdhetsombudens råd om att personalkonsulenten skulle ingå i planeringsgruppen. Hans insats hade sannolikt en legitimerande effekt i denna grupp av högre tjänstemän. Den bidrog också med all säkerhet till att personalkonsulentens kompetens på jämställdhetsområdet togs till på ett sätt som kanske inte hade varit fallet utan

vara hans stöd.

Det passiva stödet från chefer på andra nivåer i organisationen har oftast inte samma påtagliga effekt som idet ovan redovisade exemplet men är därför, som sagt, inte oviktig. Det passiva stödet från chefer dessa nivåer kan ta olika former och handlar framförallt om att på olika sätt tillerkänna jämställdhetsfrågan ett positivt värde. Detta kan göras på relativt enkla sätt som t.ex. genom att uppmuntra personalen inom den egna verksamheten att delta i olika utbildningssatsningar som initieras av jämställdhetsarbetare. Härmed får också personal som annars sällan erbjuds utbildningar en möjlighet till lärande och utveckling. Detta var på inget sätt en självklarhet för flertalet manliga chefer i pilotkommunema när utbildningar och studiecirklar initierades för t.ex. de kvinnliga kanslistema eller andra personalgrupper. Vissa ställde sig öppet negativa till sådana utbildningssatsningar. Det fanns dock några kon-

som sekvent såg till att deras personal deltog i utbildningar av olika slag. I en av kommunerna uppmuntrade därutöver en av de manliga förvaltningschefema sin kvinnliga personal att på basis av sina ökade kunskaper området utveckla en egen jämställdhetsplan, vilket de också gjorde. Han påpekade en intervju att han egentligen var relativt okunnig vad gällde jämställdhetsfrågan men att han ansåg att det var viktigt att bereda stöd och utrymme för kvinnorna att agera i denna fråga.

Det passiva stödet uttrycktes också i form av ett positivt erkännande av projektledarnas kompetens jämställdhetsomrâdet. I en av pilotkommunema efterfrågade t.ex. en förvaltningschef projektledarens kunskaper när hans förvaltning skulle organiseras om. Hon ombads då att delta i den grupp som diskuterade och planerade förändringama. Det förekom också att projektledarna ombads att vara remissinstans och ge sina synpunkter på vissa frågor. Ytterligare ett sätt att stödja jämställdhetsarbetet handlade om att på ett mera personligt sätt stödja jämställdhetsarbetaren i hennes ofta svåra arbete. Detta kunde göras på olika sätt som t.ex. att bjuda till ett samtal om hur arbetet fortlöpte, att erkänna och

Ingrid Pincus

bekräfta de svårigheter och problem som ingick i jämställdhetsarbetet och att vara allmänt uppmuntrande och goda förslag.

ge Dessvärre fanns det inte några tecken på att dessa chefer förmedlade de problem som projektledarna tog i dessa samtal till sina

upp kollegor i de ledningssammanhang där andra organisationsfrågor diskuterades.

4 Sammanfattning och diskussion

I den utvärdering som detta kapitel bygger på bedömdes det som särskilt viktigt att granska ledningens roll vad gällde jämställdhetsfrågans plats och utveckling i kommunerna under den femtonårsperiod som undersöktes. Ledningsgrupper har ett särskilt ansvar i fråga om att följa lagarna och genomföra reformerna som beslutas i regeringen och riksdagen. Vad de gör och vad de inte gör har också stor betydelse i fråga om att främja eller hindra utvecklingen av ett förändringsarbete just på grund av deras positioner i organisation. Det är dessutom viktigt att tydliggöra ledningsgruppers roll idetta arbete dels för att förhindra att jämställdhetsåtgärder avvecklas av fel orsak och dels för att bidra till utvecklingen av nya strategier för att komma vidare i jämställdhetsarbetet. Det är slutligen viktigt att synliggöra jämställdhetsarbetamas villkor för att bedriva jämställdhetsarbete i organisationer. Det är knappast rimligt att jämställdhetshandläggare, jämställdhetsombud och jämställdhetskommittéer tilldelas uppgifter, betalas med skattemedel för att göra dessa för att sedan motarbetas och ibland straffas av sina överordnade när de försöker göra sitt jobb. I de tre pilotkommunerna, liksom i flertalet andra organisationer, var det framförallt män som dominerade i de övre ledningsskikten.

Undersökningen visade att jämställdhetsarbetet tog stora steg framåt i kommunens högsta ledning aktivt engagerade

när en man sig i detta arbete, vilket var fallet i en av kommunerna. Detsamma gällde därutöver när en man i denna position endast gav sitt passiva stöd till det arbete som andra bedrev på jämställdhetsområdet. I båda fallen handlade det om stöd till ett redan påbörjat jämställdhetsarbete. Ett aktivt eller ett passiv stöd från män i den högsta ledningen signalerade till övriga chefer i organisationen att jamställdhetsarbetet inte var en fråga som kunde ignoreras oavsett deras personliga åsikter i frågan. Jämställdhetsfrågans legitimitet ökade i hela organisationen, jämställdhetsåtgärdernas styrningskapacitet stärktes och jämställdhetsarbetamas kunnande erkändes som ett legitimt kompetensområde. Ett passivt stöd från chefer eller politiker på lägre nivåer i organisationen var också betydelsefullt även

Män som hindrar

det inte påtagliga förändringseffekt i organisatioom hade samma

Den dock mycket viktig för de personer, oftast kvinnor, nen. var

som arbetade med jämställdhetsfrågorna.

De manliga ledarnas aktiva och passiva motståndsstrategier var ett stort hinder vad gällde att utveckla jämställdhetsarbetet i pilotkommunema. Mest synligt blev detta när det jämfördes med dess motsats, dvs. när män i ledningspositioner handlade för att stödja jämställdhetsarbetet. Det passiva och aktiva stödet förmedlade bud-

skapet att ledningen betraktade jämställdhetsfrågan som en legitim

fråga, vilket påverkade Övriga led i organisationen på ett sätt som

positivt för jämställdhetsarbetets utveckling. Det passiva och var aktiva motståndet förmedlade det omvända budskapet med påföljd

att både jämställdhetsåtgärdema och arbetade med

personerna som dessa frågor möttes skepsis och ibland uppfattades som provo-

av cerande sina överordnade och arbetskamrater. Följden blev att

av jämställdhetsåtgärdema betraktades som dåliga förändringsinstrument och jämställdhetsarbetetare upplevdes som besvärliga och det egentliga problemet, att inte organisationsledningen tog sitt an-

svar, osynliggjordes.

Utvärderingen pilotkommunprojektet visade att det öppna

av och aktiva motståndet mot jämställdhetsåtgärder endast utövades

ett fåtal män. Detsamma kan dessvärre sägas om det aktiva stöav det. Förutom mäns aktiva motstånd mot olika jämställdhetsinitiativ tycks således ett stort hinder för utvecklingen jämställdhets-

av arbetet i arbetslivet vara den passivitet och tystnad som flertalet män uppvisar i relation till statliga jämställdhetsinitiativ. Deras passivitet och tystnad betraktades som en motståndsform i detta kapitel. Den kan också ställas i relation till att de i intervjuer och i

andra sammanhang säger att de är positiva till jämställdhet mellan

kvinnor och män och anser att det är viktigt att komma tillrätta med de rådande orättvisorna i organisationen såväl som i samhällslivet för övrigt.

En fråga kom att intressera mig i samband med utvärde-

som ringen handlade om hur glappet mellan det som dessa män säger

jämställdhet och det de gör, och framförallt inte gör i detta avom seende, ska tolkas Problemet med manliga ledare säger att de

som är positiva till jämställdhet sedan försvårar jämställdhetsarbe-

men tet iarbetslivet, är ett återkommande tema bland jämställdhetsarbetare. Det är inte ovanligt att kalla dessa män i princip-män, ett begrepp myntades av Lars Jalmert i Den svenska mannen

som Jalmert,l984. Här tolkas glappet mellan det männen säger och det de gör att de egentligen inte det de säger. De har

som menar

anpassat sig till rådande offentlig princip som, likt ordet snarare en

Ingrid Pincus

demokrati, blivit ett honnörsbegrepp. Ett annat vanligt sätt att förhålla sig till problemet är att det generationsfråga.

se som en Denna uppfattning bygger föreställningen att det är svårt för äldre män att ändra sina attityder kvinnor och deras roll i livet

om och bara de unga männen, uppvuxna i tid, kommer fram

en annan blir det lättare. Båda dessa förklaringar, som ofta sammanfaller, har säkert visst fog för sig men bilden från utvärderingen såväl

som från forskning är inte entydig. I pilotkommunerna det

annan var t.ex. i första hand äldre män på olika sätt engagerade sig i och

som backade upp jämställdhetsarbetet. Unga män kan också t.ex. motsätta sig den ökade konkurrens om arbete och position kvin-

som nors deltagande i arbetslivet innebär Kvande Rasmussen, 1993. Bilden tycks således komplicerad och därför också viktig att

vara forska vidare i om vi vill öka kunskapen varför män säger

om som att de är positiva till jämställdhet inte handlar därefter. I utvärderingen behandlades glappet mellan ord och handling form

som en av ambivalens som uppstod när de manliga ledarnas positiva värderingar om jämställdheten mellan könen ställdes emot eller kom i konflikt med andra intressen nämligen; 1 att stärka sina positioner och utvecklingsmöjligheter inom organisationen och 2 att stärka och upprätthålla framförallt inte hota deras värdighet

- men som kön, dvs. deras manliga könsidentitet. I det första fallet handlar det om de beroendeförhållanden som skapas mellan individer i ledningsgrupper på olika nivåer i hierarkiska organisationer,

som t.ex. kommuner. I det andra fallet handlar det de principer eller

om mekanismer som i mångt och mycket påverkar mäns relationer till andra män i mansdominerade sammanhang. Intresse karriärut-

av veckling och bekräftelse av den egna manligheten kan i det här perspektivet komma i konflikt med en positiv hållning till jämställdhet. I det här perspektivet blir det också lättare att förstå

varför de få manliga ledarna som både sade att de var positiva till jämställdhetsfrågan och som handlade därefter sådana befann

var som sig i organisationens översta led. De var inte längre beroende

av andra män för att komma vidare i karriären och de relativt

var oberoende av andra mäns godkännande och bekräftelse för att

upprätthålla sina identiteter som män. Andra manliga ledare sade

som att de var positiva till jämställdhet hade makt och status i vissa sammanhang medan de i andra sammanhang underordnade

var andra män. I de senare fallen befann de sig i ett beroendeförhållande och kunde känna sig relativt maktlösa. Dessa män upplevde olika former av krav på anpassning för att komma vidare i karriären och for att undvika att de ifrågasattes ock förlöjligades i ledningsgrupper som dominerades män och manliga värderingar.

av

Män som hindrar

Att arbeta med jämställdhetsfrågor uppfattades inte som meriterande av dessa män, varken i fråga om karriärutveckling eller i fråga om vad som förväntades av dem som män.

I den kvinnovetenskapliga forskningen är det framförallt kvinnoförtryck och kvinnors underordning som har stått i fokus. Här framträder männen och manligheten i dess mest negativa former. I den traditionella forskningen är det mannen som är den implicita utgångspunkten. Då är det oftast mannen som norm snarare är verklighetens män som lyfts fram med påföljd att män indivi-

som der och som grupp varken syns eller problematiseras. Det blir alltmer uppenbart att om jämställdheten mellan kvinnor och män ska öka inom organisationer och arbetsliv måste även männen engageras i denna fråga. Kvinnor kan inte driva jämställdheten i mål utan männens För att komma vidare är det därför viktigt

engagemang. att undersöka och synliggöra den manliga världen på ett delvis nytt och mera nyanserat sätt. Kvinnors engagemang och arbete har inneburit stora framsteg både i fråga att öka jämställdheten mel-

om lan könen och i fråga om att öka jämställdhetsfrågans betydelse på samhällslivets samtliga områden. Att synliggöra manliga ledares roll i genomförandet av statliga jämställdhetsåtgärder ett tydligare sätt kan ses som ett led i samma strävan.

Käll- och

litteraturförteckning

Cockburn, Cynthia 1990 Mens power in organizations: ‘equal opportunities‘

intervenes i Heam, Jeff Morgan, David, red. Men, Masculinities Social

Theory. Unwin Hyman: London. Dahlberg, Anita 1984 Jämt eller ibland om jämställdhet Forskningsrapport

-

43 i AJDA-projektet, Stockholm: Arbetslivscentrum. Det uferdige demokratiet Kvinner i nordisk politikk. 1983 Red. Elina Haavio-

-

Mannila m. fl. Oslo: Nordisk Ministerråd. Eklund, Johan 1996 Varför så få kvinnor En studie i kvinnorepresentation.

60-poäng uppsats i statsvetenskap, Statsvetenskapliga institutionen: Stockholms universitet.

Jalmert, Lars 1984 Den svenske mannen. Stockholm: Tidens förlag. Kvande, Elin Rasmussen, Bente 1993 Organisation en arena för olika ut-

tryck av kvinnlighet och manlighet i Kvinnovetenskaplig tidskrift,l993:2. Lukes, Steven 1979 Power A Radical View. London: The Macmillan

-

Press Ltd. Pincus, Ingrid l997a, Jämställdhetsfrågans plats och utveckling i tre svenska

kommuner. Högskolan i Orebro, Kvinnovetenskapligt forums skriftserie, nr 6 kommande hösten 1997.

Pincus; Ingrid 1997b Manligt motstånd och ambivalens till jämställdhets-

reformer. Högskolan i Orebro, Kvinnovetenskapligt forums skriftserie nr

Ingrid Pincus Man är chef 1992 Örebro, Statistiska centralbyrån, Programmet för

jämställdhetsstatistik: SCB-Förlag. Widerberg, Karin 1980 Kvinnor, klasser och lagar 1750-1980. Stockholm:

LiberFörlag.

Offentligt tryck Proposition 1993/942147 Delad makt delat ansvar. Proposition 1987/88:l05 Jämställdhetspolitiken inför 90 talet. SFS 1979:1118 Lag omjämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.

Annat offentligt tryck SKTF pressinformation, 94 02 17. Ulf Mårtensson, pressombudsman,

tel 08-789 6323.

Jämställdhetslogiken i EG-rätten

J EG-rätten.

ämlikhetslogiken i

En feministisk Kalanke.

analys av kvoteringsmålet

KARIN LUNDSTRÖM

1 EG-rättens för könsjämlikhet i Sverige. betydelse

Sedan de Europiska Gemenskapema bildades genom undertecknandet Romfordraget 1957 har det funnits ett EG-rättsligt stadgan-

av de jämlikhet mellan könenÅ I de svenska översättningarna av

om EGs direktiv används ordet jämställdhet, i översättningen av det mål jag analyserar i denna artikel ordet jämlikhet. Stadgandet i Romfördragets artikel 119 att män och kvinnor ska ha lika

anger lön för lika arbete. Utifrån denna artikel har lång rad rättsakter

en

könsjämlikhet antagits. Rättsaktema har i sin tur blivit föremål om för drygt 100 tolkningsutlåtanden EGs domstol i Luxemburg.

av När Sverige nästan fyra decennier efter EGs bildande undertecknade EES-avtalet, och ett år senare blev medlem i de gemenskaper som

Maastrichtfördraget hade omvandlats till en union, blev genom samtliga EGs rättsakter och alla domstolsutlåtanden över en natt

del svensk rätt, och inte bara det utan också överordnade all en av

svensk lagstiftning och rättspraxis.

I egenskap uttolkare EGs rättsakter är EG-domstolen hög-

av av sta juridiska nonnbildande institution i skapandet av könsjämlikhet i EU-ländema, varför det är angeläget att noggrant analysera vad för slags könsjämlikhet det är domstolen strävar efter att realisera. Att Domstolen inte nöjer sig med att enbart tolka EGs rättsakter utan även skapar EG-rätt, är allom bekant bland dem som sysslar med EG-rätt. Hittills har Domstolens rättsskapande verksamhet

stället för det svenska ordet jämställdhet använder jag termen könsjämlikhet. Orsaken är att EG-rätten på detta rättsområde är starkt präglad av liberalismens idéer i vilka det inte finns något särskilt ord for jämlikhet just mellan könen. Inte heller existerar någon sådan term pá merparten av EU-ländemas språk. Att könen är jämlika betyder i liberal idétradition att de är ömsesidigt utbytbara. I engelska, franska och tyska har tennen jämlikhet samma semantiska betydelse som likhetstecknet, vilket är motsatsen till den uppfattning som ligger till grund för det svenska ordet jämställdhet, nämligen att kvinnor och män är väsentligt olika men att de ska ha rättigheter och skyldigheter, Nousiainen 1995 s. 309-310.

samma

Karin Lundström

framförallt varit inriktad på EG-rätten effektiv genomslags-

att ge kraft i nationell lagstiftning och rättspraxis I det rättsfall jag ska analysera i denna artikel målet Kalanke könskvoterings till-

- om låtlighet enligt EG-rätten3 gick Domstolen längre; den utnyttjade

den genomslagskraft den själv gett EG-rätten till att underkänna

en nationell bestämmelse, vilken enligt högsta nationella specialdomstol stod i överensstämmelse med nationell grundlag. Det innebär att Domstolen antingen underkände den nationella domstolens tolkning av nationell grundlag vilket den inte har kompetens att

göra eller att den underkände den nationella grundlagen. Målet

- Kalanke är anmärkningsvärt mot bakgrund Domstolens

av egen praxis i vilken den har konstaterat att medlemssländemas grundlagar utgör EGs minsta gemensamma nämnare i fråga mänskliga

om

rättigheter4, men även med tanke på att subsidiaritetsprincipen har

fått uttryckligt stöd i Romfördraget genom Maastrichtfördraget5

Kalanke-målet är det första mål i vilket Domstolen behandlar könskvotering som ett medel att nå jämlikhet mellan kvinnor och män. Målet har varit föremål för intensiva diskussioner och föranlett EG-kommissionen att vidta högst ovanlig åtgärd, nämli-

en gen att föreslå ändring den artikel Domstolen tolkade i målet

en av Kalanke.6 Den föreslagna ändringen har ännu inte blivit antagen och det är tveksamt om den någonsin kommer att bli det eftersom en ändring av bestämmelsen kräver ett enhälligt beslut EGs råd.

av

I denna artikel ska jag analysera Kalanke-målet utifrån

den metod jag använder i min doktorsavhandling titel är Jämlikhet

vars mellan kvinnor och män i EG-rätten. En feministisk analys. Eftersom Domstolensutlåtande i målet Kalanke inte tillhandahåller så många argument att analysera och eftersom Domstolen följde generaladvokatens förslag till utlåtande fokuserar analysen generaladvokatens rättsliga utlåtande.

Artikeln inleds med en kortfattad beskrivning de teorier och

av metoder jag använder. Därefter följer ett referat Kalanke-målet

av och en beskrivning av de EG-rättsliga stadganden målet aktualiserar, varefter jag analyserar generaladvoketens förslag till domsto-

zExempelvis är det EG-domstolen beslutat EG-rätten ska överordnad

som att vara nationell lagstiftning och rättspraxis målen 26/62 van Gend en Loos 1963 ECR l och 43/75 Defrenne 1976 ECR 455. 3Mål C-450/93 Kalanke 1995-I ECR 3051. 4Mål 11/70 Intemationale Handelsgesellschaft 1970 ECR 1125, premiss 5Bestämmelsen

är införd i artikel 3b i Romfördraget och anger bland annat att EG inte ska vidta åtgärder som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i fördraget. 6Den föreslagna ändringen är publicerad i OJ C 179/96 s.

Jämställdhetslogiken i EG-rätten

lens utlåtande samt domstolens utlåtande. Jag avslutar artikeln med min uppfattning om hur könskvotering skulle kunna användas i enlighet med gällande EG-rätt om det fanns en medvetenhet i Domstolen om hur komplex och allvarlig frågan om könsdiskriminering är. Allra först är det emellertid nödvändigt att säga något

om de olika juridiska jämlikhetsbegreppen.

Jämlikhetsbegrepp i liberal tradition.

I liberal idétradition utgår den abstrakta betydelsen av begreppet jämlikhet från Aristoteles definition: lika ska behandlas lika, olika olika.7 Eftersom kvinnor ansågs väsentligt olika män skulle de behandlas olika. Under den andra hälften av 1800-talet argumenterade John Stuart Mill för att det inte fanns några egentliga könsskillnader som kunde rättfärdiga en olik behandling av kvinnor. Följaktligen skulle kvinnor ha samma civila och politiska rättigheter som män. Mills argumentation är den historiska grunden för begreppet formell jämlikhet i den liberala idétraditionen: eftersom det inte finns några egentliga, substantiella skillnader mellan könen finns det inga skäl att behandla kvinnor annat sätt än män.3 För att juridiskt effektuera den liberala idén om formell könsjämlikhet har lagstiftning mot könsdiskriminering introducerats i många västländer. Att neka någon lika behandling med hänvisning till kön benämns direkt diskriminering. Eftersom det krävs en jämförelse med en person av det motsatta könet för att kunna konstatera direkt diskriminering, har det implicit i de juridiska begreppen formell jämlikhet och direkt diskriminering kommit att ligga ett antagande att män är den norm efter vilken kvinnor ska behand-

om las.9 Formell jämlikhet har därmed kommit att betyda att kvinnor är lika män och ska behandlas som män, inte att kvinnor och män är lika och ska behandlas lika.

Under 1980- och 90-talen har många framstående feministiska rättsteoretiker från olika utgångspunkter kritiserat den liberala jämlikhetsformeln för att den inte ger något könsjämlikt resultat, vare sig avseende innehåll eller form. Könsneutral lagstiftning och förbud mot diskriminering grund av kön förändrar inte samhällets strukturer, vare sig de juridiska strukturerna eller de ekonomiska, kulturella, politiska eller religiösa. Lagstiftning utan hänvisning till kön ger intryck av att förhålla sig neutral till kön, men

7Scales 1993 s. 4041. sKrieger och Cooney 1993 162-163.

s. 9a.a. 165.

s. 10Frug1992 6-7.

s.

Karin Lundström

döljer att dess fundament är byggt på gamla, maskulina forestallningar om moral och rättvisa och om det subjekt vars rättigheter och skyldigheter den syftar till att reglera. Att samhällets strukturer inte förändras till följd av könsneutral lagstiftning beror på att den inte ändrar fördelningen av den sociala makten mellan kvinnor och män i samhället.

Insikten om att förbud mot direkt diskriminering är ett otillräckligt medel för att nå reell jämlikhet har lett till att begreppet indirekt diskriminering har introducerats. Argumenten bakom denna term användes första gången 1971 av USAs högsta domstol i ett rasdiskrimineringsmål. I målet konstaterade högsta domstolen att formellt ras- och könsneutrala bestämmelser i praktiken kan ha diskriminerande verkan, och att den diskriminerande verkan inträder obereonde av om svaranden haft uppsåt att diskriminera. Därför, konstaterade högsta domstolen, åvilar det svaranden att bevisa att till objektiva, icke-diskriminerande villkor, i prakti-

synes som ken har diskriminerande verkan, är relevanta i förhållande till dess syfte. När denna typ av dold diskriminering introducerades i Storbritannien fick det benämningen indirect discrimination.‘4 Den brittiska termen har sedan införlivats i EG-rätten på initiativ av Storbritannien.

Juridiskt är begreppet indirekt diskriminering en innovation avseende fördelningen av bevisbördan mellan käranden och svaranden. Normalt har käranden hela bevisbördan, i indirekt dis-

mål om kriminering övergår den till svaranden när käranden visat att till synes könsneutrala och objektiva villkor, sedvanor eller bestämmelser i praktiken har diskriminerande verkan för någon tillhörande det ena könet. Begreppet indirekt diskriminering öppnar därmed för möjligheten att bevisa att till synes objektiva och könsneutrala bestämmelser i praktiken inte är objektiva och könsneutrala utan vilar på maskulint konstruerade filosofiska föreställningar. Finns det därtill en medvetenhet om att begreppet indirekt diskriminering även omfattar systematisk oavsiktlig diskriminering, det vill säga strukturell diskriminering, kan begreppt indirekt diskrimine-

Rättens maskulina eller patriarkala strukturer är ett genomgående tema i feministisk rättsteori, se de två antologierna med samma titel Feminist Legal Theory utgivna av Weisberg 1993 respektive Olsen 1995. Frug 1992 30-31, MacKinnon 1993 437-453.

s. s. ‘3Griggs Duke Power Co, 401 us 424 1971.

vs Bindman 1995 51, Fredman och Szyszczak 1995 214.

s. s. ‘5Hoskyns 1996 104. 1 mål 96/80 Jenkins, 1981 ECR 911, åberopade den

s. brittiska käranden det amerikanska Griggs-målet och EG-domstolen accepterade argumenteringen om icke uppsåtlig diskriminering och omvänd bevisbörda.

Jämställdhetslogiken i EG-rätten

ring innehålla en verklig förändringspotential. Avgörande för vilket innehåll begreppet får är hur domstolar tillämpar det.

2 Reproduktion könskategorier

av

i postmodern feministisk teori.

Den av postmodernismen inspirerade feministiska teoribildning jag utgår från fokuserar språkets betydelse för den komplexa frågeställningen om varför maskulinitetsprincipens primat består med konsekvensen att mäns överordning och kvinnors underordning ständigt återskapas. Utångspunkterna är att kön är en artificiell grund for kategoriseringlö, att det inte finns och aldrig har funnits några homogena och över tiden konstanta grupper som kan benämnas kvinnor respektive män utan att det är genom språket dessa könskategorier konstrueras och ständigt omkonstrueras. Eftersom lagstiftning om könsjämlikhet använder könskategorierna i syfte att upphäva deras relevans är det angeläget att noggrant analysera huruvida kategorierna verkligen upphävs eller om de istället reproduceras.

Joan Scott har definierat fyra interagerande beståndsdelar

genom vilka könskategorierna reproduceras: 1 kulturellt tillgängliga symboler, 2 normativa begrepp, 3 sociala institutioner

och organisationer samt 4 subjektiv identitet. Enligt Scott är de kulturella symbolerna öppna för många och ofta motsatta tolkningar medan normer utgör tolkningar av symboler, varigenom dessa begränsas och förlorar sina metaforiska möjligheter. De normativa begreppen återfinns ijuridisk såväl som i religiös och politisk doktrin. Normativa begrepp tar sig typiskt uttryck i bestämda binära motsatser som kategoriskt och otvetydigt slår fast betydelsen av exempelvis man och kvinna, manligt och kvinnligt. En analys av normerna måste enligt Scott innefatta hänvisningar till den tredje beståndsdelen: sociala institutioner och organisationer. Scotts modell är användbar i feministiska rättsliga analyser eftersom rättssystem skapar normer och det juridiska språket bygger dikotomier, motsatser och konfliketer.

I analyser av normativa begrepp hänvisar Scott till Ferdinand de Saussures strukturella lingvistik samt till Jacques Derridas teorier

Foucault 1980. Riley 1988, Frug 1992 125-153.

s.

13scon1988 43414.

s.

Karin Lundström

om hur mening har skapats i den västerländska filosofiska traditionen.

de Saussure har hävdat att varje positiv definition av något vilar på en negation eller ett undertryckande av något annat som förklaras vara det positivt definierades motsats. Bestämda motsatser döljer det faktum att de egentligen är ömsesidigt beroende av varandra. Motsaterna har fått mening genom speciellt vedertagna kontraster, inte från några naturliga eller rena antiteser.

Enligt Derrida är de ömsesidigt beroende motsatsema även hierarkiska. Den första termen är den dominerande eller primära medan dess motsats är underordnad eller sekundär. Den västerländska filosofiska traditionen vilar enligt Derridas synsätt på binära motsatser såsom enhet/mångfald, likhet/olikhet, närvaro/frånvaro och universell/speciell. Till dessa har feministiska teoretiker lagt bland andra förnuft/känsla, kultur/natur, själ/kropp, aktiv/passiv, dag/natt och sol/måne. De första termerna, hävdar Derrida, tilldelas dominans medan deras makar framställs som svagare eller avvikande. Ändå är de första termerna beroende och härleder sin

av mening de andra termerna i en sådan utsträckning att de senare

ur kan sägas generera definitionerna av de första.

3 Dikotomier i EG-rätten.

På området jämlikhet mellan män och kvinnor innehåller EG-rätten en lång rad ordpar. Syftet med analysen i denna artikel är att visa hur de görs till varandras motsatser och ges en inbördes hierarkisk ordning. De ordpar som målet Kalanke framförallt aktualise-

är följande: män/kvinnor individ/kollektiv, direkt diskriminerar ring/indirekt diskriminering, formell jämlikhet/reell jämlikhet samt rättsliga åtgärder/positiva åtgärder.

Målet Kalanke.

Omständigheterna i målet Kalanke var följande: Eckhard Kalanke

var landskapsarkitekt anställd av parkförvaltningen i staden Bre-

men. Han hade sökt en högre befattning inom förvaltningen men fick den inte med motiveringen att det fanns en kvinnlig medsök-

scott 1995 36-37.

s. Demda 1976. lcixous Clément 1996 63-65.

s. 221EGs direktiv de två könen i ordningen men/women, hommes/femmes,

anges maend/kvinder, uomini/donne, Männer/Frauen. I de svenska översättningarna av direktiven har ordparet genomgående fått en omvänd ordning: kvinnor och män.

Jämställdhetslogiken i EG-rätten

ande som var lika meriterad han Enligt delstatens Lan-

som var. desgleichstellungsgesetz skulle nämligen kvinnor företräde till

ges utlysta tjänster förutsatt att: de lika meriterade manliga

a var som sökanden och b de utgjorde mindre än hälften personalen i den

av relevanta personalgruppen inom avdelning. Kalanke överklaga-

en de utnämningen av den kvinnliga medsökanden till Arbeitsgericht,

Landesarbeitsgericht och Bundesarbeitsgericht, inte

men vann gehör för sitt käromål. Sista instans konstaterade att den omtvistade delstatslagen var i överensstämmelse med tysk grundlag, vän-

men de sig till EG-domstolen för att få på frågan den också

svar om var i överensstämmelse med artiklarna 21 och 24 i direktiv 76/207 om genomförandet av principen om likabehandling män och

av kvinnor i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor.

Relevant lagstiftning.

Artikel 21 i direktiv 76/207 innehåller definition principen

en av om likabehandling av män och kvinnor. Principen innebär att det inte får lov att förekomma någon helst diskriminering på

som grund av kön, sig direkt eller indirekt, och särskilt inte med

vare hänvisning till äktenskaplig status eller familjestatus. Då detta direktiv antogs för 21 år sedan det första gången indirekt diskri-

var minering uttryckligen förbjöds i en rättsakt. Varken detta eller

senare direktiv innehåller emellertid någon definition de tvâ ty-

av perna av diskriminering. Genom att läsa direktivets text går det inte att komma till någon slutsats än att de två typerna

annan av diskriminering är likvärdiga, det vill säga att indirekt diskriminering. är lika otillåten som direkt diskriminering.

Direkt diskriminering har Domstolens praxis kommit att

genom få betydelsen all diskriminering sker med uttrycklig hänvisning

som till kön. Innebörden termen indirekt diskriminering har Dom-

av stolen successivt utvecklat i sin praxis. Det viktigaste målet i detta avseende är Bilka-Kaufhaus.25 I det slår Domstolen fast att till

en synes objektiv bestämmelse kan utgöra indirekt diskriminering

om en statistisk undersökning visar att betydligt fler kvinnor än män missgynnas av bestämmelsen. Bevisbördan övergår då till

svaranden som genom att anföra objektiva skäl kan rättfärdiga den indirekta diskrimineringen. Termen indirekt diskriminering har såle-

Direktivet publicerat i OJ 39/76 40.

är L s. Exempelvis mål C-177/88 Dekker 1990-1 ECR 3941. 25Mål 170/84 Bilka Kaufhaus 1986 ECR 1607. 26a.a.premiss 31.

Karin Lundström

des fått den betydelsefulla innebörden att den ifrågasätter rättsreglernas objektivitet och syftar till att realisera reell likabehandling. Samtidigt innehåller begreppet en begränsning genom att den indirekta diskrimineringen kan rättfärdigas med skäl som inte har med kön att göra och därför benäms objektiva.

som

Artikel 24 att likabehandlingsprincipen i artikel 21 in-

anger te hindrar åtgärder främjar lika möjligheter för män och kvin-

som

i synnerhet inte när det gäller att avlägsna befintliga ojämliknor, heter påverkar kvinnors möjligheter på de områden som om-

som fattas direktivet. Detta undantag från likabehandlingsprincipen

av lanserades sent i antagningsprocessen, varför det inte finns några kommentarer till det i de förberedande akterna.

I det första aktionsprogrammet 1982-198528 åtog kommissio-

sig uppgiften att termen positiva åtgärder ett innehåll. nen ge Kommissionen hänvisade till affirmative actions i USA och de skandinaviska länderna, sedan begreppet en sådan begrän-

men gav sad innebörd att jag det nödvändigt att skilja mellan be-

anser vara

afñrmative actions/positiv särbehandling, och det EGgreppen rättsliga begreppet positiva åtgärder. Av kommissionens handlingsprogram framgår det nämligen tydligt att positiva åtgärder är

någonting annat än rättsliga åtgärder. Medan rättsliga åtgärder syf-

tar till att stärka individers rättigheter, innebär positiva åtgärder praktiska åtgärder syfte är att övervinna icke-rättsliga hinder

vars för kvinnor på arbetsmarknaden, exempelvis attityder. Informationskampanjer, undersökningar och utbildning är några av de positiva åtgärder kommissionen förordade i det första aktionsprogrammet. Tudelning mellan å sidan rättsliga åtgärder och å andra

ena sidan positiva, praktiska åtgärder har kommissionen sedan upprätthållit i de tre följande aktionsprgrammen.3

I rådets rekommendation postiva åtgärder för kvinnor

om framgår denna tudelning mellan å ena sidan juridiska åtgärder och å

andra sidan praktiska åtgärder redan av preamblen.32 De positiva

271-loskyns1996 104.

s. 28A community action the promotion of equal opportunities

new programme on

1982-1985, COM 81 758 final. for women 291den svenska översättningen direktivsbestämmelsen och Kalanke-málct

av används termen positiv särbehandling medan det i de engelska versionerna talas

"measures to promote equal opportunity for men and women. om

3°Aktionsprogrammet 6 och

1982-1985 s. 3Aktionsprogrammen 1986-1990, COM 85 801 final, 1991-1995, COM 90 449 final och 1996-2000 COM 95 381 final. Council Recommendation the promotion of positive action for women

on 84/635/EEC OJ L 1984 s. 34, tredje utgången.

Jämställdhetslogiken i EG-rätten

åtgärder som sedan rekommenderas är inte juridiska till sitt slag: att informera och öka medvetenhet, kvalitativa och kvantitativa

undersökningar och analyser, uppmuntran, anpassning och så vidare.

Artikel 6 3 i det sociala avtal som genom ett socialt protokoll fogades till Maastrichtfördraget innehåller också ett stadgande

om positiva åtgärder. Enligt denna artikel hindrar likalöneprincipen inte medlemsstaterna från att upprätthålla eller vidta åtgärder

som ger kvinnor särskilda fördelar i syfte att underlätta kvinnors yrkesarbetande eller förhindra eller kompensera dem för nackdelar i deras yrkeskarriärer. I detta stadgande är det inte lika tydligt att positiva åtgärder avser något annat än rättsliga åtgärder.

Domstolens utlåtande.

Domstolens utlåtande i målet Kalanke är knapphändigt. Den konstaterar att en nationell bestämmelse som automatiskt ger kvinnor företräde utgör könsdiskriminering33 Frågan om denna könsdiskriminering är tillåten med stöd av 24 besvarar domstolen

genom att citera ett eget, tidigare utlåtande, i vilket den slagit fast att artikel 24 har till precist och avgränsat syfte att tillåta de åtgärder som visserligen enligt sin utformning är diskriminerande

men som syftar till att avskaffa eller begränsa faktiska ojämlikheter kan

som förekomma isamhället.34 Eftersom artikel 24 är ett undantag från individuell rättighet ska den tolkas restriktivt. Därför,

en slår Domstolen sonika fast, är nationella bestämmelser, som undantagslöst och ovillkorligt garanterar kvinnor företräde, inte tilllåtna eftersom de överskrider gränsen för undantaget i artikel 24.35 Dessutom, tillägger Domstolen, är det så att den tyska ordningen eftersom den har till syfte att uppnå en lika andel kvin-

nor och män inom samtliga löneskalor och tjänstenivåer ersätter

det befrämjande lika möjligheter föreskrivs i artikel 24

av som med det resultat som endast kan uppnås genom att en sådan jäm-

likhet förverkligas

Det innebär att könskvotering strider mot likabehandlingsprincipen i artikel 21 även när kvinnliga sökanden är lika meriterade

33Má| C-450/93 Kalanke, premiss 16. 34a.a. premiss 16. Det mål Domstolen refererar till är mål 312/86 Kommissionen Frankrike 1988 ECR 6315. 35Mål C-450/93 Kalanke premiss 21. Domstolen hänvisar till mål 222/84 Johnston 1986 ECR 1651. Detta mål behandlade undantagen i artiklarna 22 om könsspeciñka yrken och 23 om skydd av kvinnor vid graviditet och moderskap. Mai C-450/93 Kalanke premiss 22. 37a.a. premiss 23.

Karin Lundström

manliga medsökanden därför att könskvotering gör det kvinnsom liga könet till den avgörande faktorn. Inte heller är könskvotering i enlighet med undantaget i artikel 24 eftersom de enda positiva åtgärder är tillåtna är sådana eliminerar hinder för kvin-

som som

i syfte att skapa lika möjligheter för kvinnor att konkurrera på nor arbetsmarknaden. Könskvotering går ett steg längre, utanför undantagets räckvidd, då kvotering syftar till att åstadkomma lika representation män och kvinnor på arbetsmarknaden. Lika repre-

av sentation är emellertid resultatet av lika möjligheter att konkurre-

Domstolen förutsätter således att .det finns automatisk koppra. en ling mellan lika möjligheter att konkurrera och lika representation.

Argumentationen i detta utlåtande är svår att förstå om den inte läses i ljuset den italienske generaladvokaten Tesauros förslag

av till utlåtande.

Generaladvokatens rättsliga utlåtande.

Generaladvokat Tesauros rättsliga utlåtande genomsyras av en känsloladdad retorik knappast används av svenska domstolar.

som Svenska domar är å andra sidan ofta så knapphändiga att de mycket väl kan baserade på känslor, vilka därmed är väl gömda

vara för analyser. Som nämnts tidigare koncentrerar jag analysen till generaladvokatens sätt att använda ordpar, särskilt formell jämlikhet/reell jämlikhet, även män/kvinnor, individ/kollektiv

men

samt rättsliga åtgärder/positiva åtgärder.

formell och reell jämlikhet

T ermerna

Generaladvokat Tesauros använder många och delvis inkonsekventa jämlikhetsbegrepp. Han inleder sitt utlåtande med en definition

formell och reell jämlikhet inte uttryckts tidigare. Enligt av som Tesauro betyder formell jämlikhet likabehandling individer till-

av hörande olika medan reell jämlikhet avser likabehandling

grupper

Eftersom generaladvokaten bygger sitt fortsatta resoav grupper.

på individuell jämlikhet kontra gruppjämlikhet och koppnemang lar de två typerna jämlikhet till direkt respektive indirekt dis-

av kriminering, är det angeläget att här poängtera att det tycks som

381den engelska versionen Kalanke-målet används tennerna formal equality

av och substantive equality, i den svenska versionen termerna formell och faktisk jämlikhet. Eftersom generaladvokaten lanserar en ny typ avjämliket som i den engelska versionen benämns actual använder jag termerna formell och reell jämlikhet i syfte att hålla isär de olika typerna avjämlikhet. Den nylanserade jämlikheten översätter jag med faktisk jämlikhet. Generaladvokatens rättsliga utlåtande, premiss

Jämställdhetslogiken i EG-rätten

om generaladvokat Tesauro inte insett innebörden indirekt dis-

av kriminering och reell jämlikhet. Det statistiska material

om gruppen män och gruppen kvinnor krävs för att bevisa indirekt

som

diskriminering är enbart en undersökningsmetod. Om denna statis-

tiska undersökning visar att kvinnor i högre omfattning

gruppen än gruppen män missgynnas av en till synes objektiv bestämmelse, innebär det att lång rad individuella kvinnor utsätts for direkt

en diskriminering till följd av bestämmelsen. Kännetecknet for indi-

rekt diskriminering är att det är form diskriminering

en av som inte är uppsåtlig utan oavsiktlig och omedveten. Individer drabbas inte i mindra grad diskriminering enbart för att den inte är

av avsiktlig. Kopplat till begreppet indirekt diskriminering bortser dessutom antagandet om att reell jämlikhet jämlikhet mellan

avser grupper från existensen av strukturell diskriminering. Bindman uttrycker det på följande sätt:

the assumption obscures the frequent existence of patterns and

practices of systemic direct discrimiation. Bindman, 1995:62

Generaladvokat Tesauro gör sedan en första, outtalad rangordning av de två termerna formell och reell jämlikhet att konsta-

genom tera att varje åtgärd som syftar till att förmåner

ge en grupp strider mot principen om formell jämlikhet. Om termerna

vore likvärdiga skulle han också ha konstaterat att varje fonnell likabehandling som leder till indirekt diskriminering strider mot principen om reell jämlikhet.

Enligt generaladvokatens definition betyder positiva åtgärder att under en tidsbegränsad period undanröja hinder står i vägen

som för skapandet av lika möjligheter för män och kvinnorf Han kopplar positiva åtgärder till den sekundära formen jämlikhet

av genom att hävda att syftet med positiva åtgärder är att realisera reell jämlikhet. Samtidigt deklarerar han att de enda tillåtna åtgärderna i syfte att realisera reell jämlikhet är sådana är nöd-

som vändiga för att undanröja de hinder gör det omöjligt för kvin-

som nor att på lika villkor uppnå resultat män. Skälet till

samma som att enbart sådana åtgärder är tillåtna är att det enbart är dessa

som är skenbart diskriminerande. Tesauro hänvisar här till mål

samma som Domstolen citerade.

I sitt rättsliga utlåtande fortskrider sedan generaladvokaten med att uttryckligen rangordna termerna formell och reell jämlikhet;

40a.a. premiss 1 41a.a. premiss 20. 42a.a. premiss l5. Mal 312/86 Kommissionen Frankrike.

Karin Lundström

principen reell jämlikhet kompletterar principen om for-

om mell jcimlikhet44 min kursivering. Därför, argumenterar Tesauro, är det enbart tillåtet att avvika från principen om formell jämlikhet syftet är att uppnå faktisk jämlikhet, vilket enligt general-

om advokaten betyder jämlikhet mellan personer.

Faktisk jämlikhet är en ny typ av jämlikhet lanserad av generaladvokat Tesauro. Likalöne- och likabehandlingsprincipema gäller ekonomiska och sociala rättigheter. Dessa principer förutsätter

könskategorierna män och kvinnor. Något syfte att skapa jämlik-

het mellan i fråga om ekonomiska och sociala rättigheter

personer existerar nämligen inte i EG-rätten, än mindre något förbud mot diskriminering i dessa avseenden. Således är det tillåtet

av personer att avvika från principen formell jämlikhet, vilken i liberal

om tradition betyder individuell jämlikhet, enbart om syftet är att realiser någon form social jämlikhet inte existerar i EG-rätten.

av som

Generaladvokat Tesauro introducerar även termen omvänd diskriminering, vilken hittills inte använts området jämlikhet mellan män och kvinnor, däremot ofta förekommer i frågor

men som

diskriminering på grund nationalitet. I det sammanhanget om av innehåller termen omvänd diskriminering frågeställning om hu-

en ruvida det är tillåtet att behandla landets egna medborgare sämre än migrerade arbetstagare från andra EU-länder, exempelvis i fråga

sociala förmåner. Tesauro definierar inte termen omvänd disom kriminering på rättsområdet könsjämlikhet. Han bara konstaterar att det är omvänd diskriminering att ge kvinnor företräde vid tjänstetillsättningar enbart för att de är kvinnor. Innebär det att generaladvokat Tesauro faktiskt betraktar män EUs egentliga med-

som borgare medan kvinnor är någon slags migranter Om så är fallet är Simone de Beauvoirs berömda slutsats på sin plats: Han är subjek-

det Absoluta hon är det Andra.46 tet, -

Avsaknaden krav på bevisning uppsåt är ett viktigt ele-

av om ment i termen indirekt diskriminering. I fallet Kalanke tar generaladvokaten ändå uppsåtet i övervägande. Han konstaterar att underrepresentation kvinnor i ett visst segment arbetsmarkna-

av den kan utgöra ett indicium på ojämlikhet mellan könen, men me-

att det inte nödvändigtvis innebär att det finns något uppsåt att nar marginalisera kvinnor på arbetsmarknaden. Av detta drar han slutsatsen att det finns ett inslag av godtycklighet inneboende i alla

Generaladvokatens rättsliga utlåtande, premiss 16. 45a.a. premiss 22. de Beauvoir 1995 13.

s. Generaladvokatens rättsliga utlåtande, premiss 24.

Jämställdhetslogiken i EG-rätten

typer av könskvoteringssystem. Med andra ord: män har inte nödvändigtvis för avsikt att diskriminera kvinnor. Därför ska mäns rätt till anställning inte kränkas genom kvotering av kvinnor. Generaladvokat Tesauro skapar således association mellan köns-

en kvotering och godtycklighet, en term som tillsammans med bland andra känslomässighet tillskrivits det feminina medan det maskulina påståtts vara förnuftigt, rationellt och därmed förutsägbart, vilket är motsatsen till godtyckligt.

Slutligen gör generaladvokaten en kovändning i fråga om den inbördes rangordningen av begreppen formell och reell jämlikhet. Till skillnad från genuina undantag från principen om formell jamlikhet, vilka syftar till att undanröja hinder, utgör den tyska lagstiftningen ett falskt undantag eftersom dess syfte är att skapa lika representation män och kvinnor.43 Sådan numerisk jämlikhet är

av enbart formell jämlikhet, illusorisk och innehållslös. Alltså: när den formella jämlikheten syftar till lika meriterade kvinnliga sö-

att ge kanden individuell rätt att inte bli diskriminerade, är den enligt

en Tesauro illusorisk och tom, och måste därför vara underordnad reell jämlikhet.

Det faktum att generaladvokaten några premisser tidigare konstaterat att det yttersta syftet med att skapa lika möjligheter för män och kvinnor är att befordra kvinnors representation på arbetsmarknaden och således realisera reell jämlikhet, tycks inte be-

komma honom motsägelsefulltf

Generaladvokat Tesauro hävdar att det grundläggande och okränkbara målet med jämlikhet verklig jämlikhet och inte den

— som man enbart talar om inte kan uppnås annat än genom att la-

gen, i detta fall en grundläggande princip, respekteras.5° Han förklarar inte vilken denna grundläggande princip är, men han måste avse principen formell, individuell jämlikhet eftersom det är

om den princip det inte är tillåtet att avvika från med mindre målet är att skapa faktisk jämlikhet mellan personer, det vill säga social jämlikhet. Tesauro är övertygad om att kvinnan inte förtjänar att uppnå en enkel sifferrnässig jämlikhet, en jämlikhet som således inte är annat än formell, och som för övrigt har skapats till priset av ett obestridligt brott mot en värdering som är grundläggande för varje civiliserat samhälle: lika rättigheter och lika behandling av

och en.5l Underförstått i Tesauros uttryck var och en ligger var man, det vill säga var och en mans lika rättigheter och lika be-

48 premisserna l7 och 28.

a.a. 49 premiss l4.

a.a. 50a.a.premiss 27. a.a. premiss 28.

l9l

Karin Lundström

handling eftersom diskriminering av individuella kvinnor i form av attityder och sociala strukturer uppenbarligen inte utgör brott mot någon grundläggande värdering i civiliserade samhällen.

Detta är ett annat exempel på generaladvokat Tesauros tänkande i termer av subjekt och objekt. Män är per definition subjekt med individuella, okränkbara rättigheter. Kvinnor är objekt för en lagstiftning som möjligen syftar till att ge dem status som indi-

- vider med individuella rättigheter i vissa avseenden, nämligen som arbetstagare. Dock kan kvinnor inte erhålla status individer

som med individuella rättigheter till priset av mäns individuella rättigheter. Könskvotering kränker mäns individuella rättigheter till

anställning.

I generaladvokatens känsloladdade retorik delas begreppet formell jämlikhet i två delar som implicit görs genusspecifrka. Den godtyckliga, feminina, formella jämlikheten är en simpel numerisk slags låtsas-jämlikhet så värdelös att den är underordnad den sekundära typen av jämlikhet, den reella, medan den maskulina, formella jämlikheten är individuell och utgör ett grundläggande värde som kännetecknar civilisation, det vill säga den maskulina kultur som i västerländskt tänkande gjorts till motstats till feminin natur. Generaladvokat Tesauro döljer den formella, numeriska jämlikhetens potential att förändra den sociala maktfördelningen mellan könen bakom känsloladdade invektiv. Formell, numerisk jämlikhet är så värdelös att den inte ens är något kvinnan förtjänar att uppnå. Trots, eller snarare just grund av, att den formella, numeriska jämlikheten beskrivs som illusorisk och innehållslös har den kapacitet att kränka den maskulina, formella och individuella jämlikheten. Därför är den feminina formella, numeriska jämlikheten i strid med EG-rätten.

Vad enligt Tesauro framförallt är nödvändigt för att skapa

som genuin jämlikhet för kvinnor är en omvälvning i grunden av den ekonomiska, sociala och kulturella modell som är upphov till skillnaderna. En sådan omvälvning låter sig sannerligen inte förverkligas genom siffror eller genom numera föråldrade intellektuella dueller.52

De revolutionerande förändringar Tesauro förespråkar här brukar inte heller förverkligas i enlighet med lag, särskilt inte i liberala rättsliga system såsom EGs, just på grund av manliga individers okränkbara rättigheter. Men det grundläggande och okränkbara

52a.a.premiss 28.

Jämställdhetslogiken i EG-rätten

målet med jämlikhet kan inte uppnås annat än genom att la-

gen respekteras.53

Det tycks således som om kvinnor i generaladvokat Tesauros föreställningsvärld sitter i rävsax. Å sidan kan kvinnor inte

en ena förvänta sig genuin eller reell jämlikhet inom ramen för EGs rättsliga system, å andra sidan är den jämlikhet kvinnor skulle kunna uppnå genom en revolution inte någon grundläggande och okränkbar jämlikhet eftersom den inte är uppnådd i enlighet med lagen.

Män/kvinnor och individ/kollektiv. Skall varje individs rättighet att inte utsättas för könsdiskriminering ges företräde framför syftet att kompensera gruppen kvinnor för diskriminering i det förflutna Det fråga generaladvoka-

är en ten ställer i början sitt utlåtande. Frågan är intressant formule-

av rad. Den ställer individ mot kollektiv: den individuelle mannen mot kollektivet kvinnor, och nuet mot det förflutna, vilket förutsätter att det inte längre existerar någon könsdiskriminering av kvinnor. Det är också generaladvokatens uppfattning att det är effekterna

den forna diskrimineringen av kvinnor som ännu lever vidare av och som tar sig uttryck i marginalisering av kvinnor på arbetsmarknaden. Vid ett tillfälle medger han dock att det ännu finns särskilda sociala strukturer som straffar kvinnor, särskilt på grund

deras dubbla roller. Trots det betraktar han könskvotering av som

slags kollektiv, historisk revansch. en

Det är enbart i ett avseende generaladvokaten talar om kvinnor

individer, nämligen då han jämför undantaget i artikel 24 som med undantaget till skydd för kvinnor vid graviditet och moderskap i artikel 23.57 Den senare artikeln ger, enligt generaladvokaten, medlemsstaterna rätt att göra undantag från principen om formell jämlikhet i syfte att skydda kvinnan vid graviditet och moderskap att undanröja de ofördelaktiga följder som är

genom att hänföra till kvinnans biologiska förutsättningar Undantaget iartikel 24 är däremot inte motiverat med hänsyn till kvinnans särskilda vilkor utan rör alla kvinnor i deras rent allmänt missgynnade situation, vilken har med det faktum att göra att kvinnor i det förgångna har utsatts för diskriminering samt faktiska svårig-

53a.a.premiss 27. 54a.a.premiss 55a.a.premiss 19. 56a.a.premiss l4. 57a.a.premisserna l7 och 18. 58a.a.premiss 17.

Karin Lundström

heter har med kvinnans dubbla roller att göra.59 Att mannen

som kan vara fader och således också ha dubbla roller föresvävar inte generaladvokat Tesauro.

Här framträder ett annat ordpar: biologisk skillnad och social skillnad. Genom den biologiska skillnaden från mannen blir kvinnan individuell. Denna biologiska skillnad motiverar vissa undantag från principen formell jämlikhet vilket den sociala skillnaden

om inte gör. Det är emellertid inte den biologiska skillnaden i sig som utgör grund för undantag utan det sätt skillnaden manifesterar sig: graviditet och moderskap. När den gravida kvinnan sedan blir moder och hon får dubbla roller och därför möter svårigheter på arbetsmarknaden, då betraktas hon inte längre som individ utan som tillhörande gruppen kvinnor. Då är det inte den biologiska skillnaden utan den sociala skillnaden som orsakar diskriminering och den sistnämnda skillnaden motiverar inte de speciella undantag från principen om formell jämlikhet som den förstnämnda skillnaden gor.

Det tycks alltså som om kvinnor såsom biologiska, barnafödande människor är individer med rätt till formell jämlikhet, medan kvinnor i en socialt och kulturellt betingad modersroll tillhör kollektivet kvinnor utan motsvarande rätt till formell jämlikhet. Uppenbarligen noterar inte generaladvokat Tesauro att gruppen sociala mödrar består av ett stort antal individuella kvinnor. Följdaktli-

tilldelar han dem inte formell jämlikhet med individuella rätgen tigheter.

Rättsliga åtgärder /positiva åtgärder.

Att generaladvokat Tesauro anser att positiva åtgärder är icke-juri-

diska, praktiska åtgärder framgår då han beskriver de olika typerna

positiva åtgärder och väljer den han beskriver på följande sätt: av att avhjälpa den eftersatta ställning karaktäriserar kvinnor-

som

situation på arbetsmarknaden och inte diskriminering i rättslig nas

mening.5° Organisering arbetet och arbetstiden, barnomsorgél,

av yrkesvägledning och yrkesutbildning samt bidrag till mödrar som

måste betala för bamomsorg53 är exempel positiva åtgärder ge-

neraladvokaten anser vara tillåtna.

59a.a.premiss 18. 60a.a.premiss aa premiss 18. 62a.a. premiss 19. 63aa. premiss 21.

Jämställdhetslogiken i EG-rátten

Positiva åtgärder har således inte kapacitet att undanröja diskriminering i rättslig betydelse och måste alltså vara underordnade det första begreppet rättsliga åtgärder.

I fråga om ordparet rättsliga åtgärder och positiva åtgärder upprepar generaladvokat Tesauro den innebörd det fått av kommissionen iaktionsprogrammen och av rådet i rekommendationen om positiva åtgärder for kvinnor.54

Könslogiken z Kalanke-målet.

Efter denna analys av generaladvokat Tesauros rättsliga utlåtande är det lättare att förstå den logik som ligger till grund för Domstolens utlåtande i målet Kalanke.

Män betraktas som subjekt med okränkbara, individuella rättigheter medan kvinnor ses som underordnade objekt för en jämlikhetslagstiftning vars eventuella syfte är att förvandla dem till subjekt. I egenskap av subjekt anses män vara individer medan kvinnor som objekt görs till ett kollektiv. Mäns rättigheter skyddas därför av den jämlikhetsprincip som förklarats vara den överordnade, det vill säga principen om formell, individuell jämlikhet, medan kvinnor hänvisas till den hierarkiskt lägre grupp-jämlikhets-

principen, principen reell jämlikhet under vilken sorterar den

om

än lägre principen om formell, numerisk jämlikhet.

Positiva åtgärder och könskvotering görs till åtgärder riktade åt

och påstås därför syfta till att realisera den lägre principen grupper om reell jämlikhet. Positiva åtgärder har därmed gjorts underordnade i dubbel bemärkelse: de är underordnade rättsliga åtgärder och syftar till att garantera den underordnade principen om reell jimlikhet.

Slutligen betraktas de hinder som står i vägen för kvinnors lika möjligheter på arbetsmarknaden, vilka positiva åtgärder syftar till att undanröja, defekter till följd av kvinnors biologiska repro-

som duktionsförrnåga. Hindren utgörs således av kvinnors egna handikapp och tillhör därför den högra sidan av tabellen nedan.

De hierarkiskt ordnade ordparen av avgörande betydelse för förståelsen generaladvokat Tesauros rättsliga utlåtande och av den

av underliggande logiken i Domstolens dom framgår av tabellen nedan.

Aktionsprogrammen 1982-1985, COM 81 758 final, 1986-1990, COM 85 801 final, 1991-1995, COM 90 449 final och 1996-2000 COM 95 381 final, samt rådets rekommendation 84/635/EEC OJ L 1984 s. 34.

Karin Lundström

Män

Kvinnor

subjekt

omen

den absoluta normen

den handikappade andra

individ

kollektiv

formell jämlikhet

reell jämlikhet

rättsliga åtgärder

positiva åtgärder

Könskvotering i enlighet med EG-rätten.

Kommissionen har tolkat målet Kalanke så att de enda formerna av könskvotering som är i strid med EG-rätten är de som undantagslöst och ovillkorligt garanterar kvinnor företräde vid tjänstetillsättningar. Som om kommissionen inte själv trodde på sin egen tolkning av målet har den även föreslagit en ändring av artikel 24. Enligt den föreslagna ändringen är könskvotering uttryckli-

tillåten positiv åtgärd försåvitt sådana åtgärder inte hindrar gen en bedömningen individuella omständigheter i det enskilda fal1et.55

av

Den modell för könskvotering generaladvokat Tesauro introducerade i Kalanke-målet, det vill säga att under en tidsbegränsad period undanröja hinder som står i vägen för skapandet av lika möjligheter för män och kvinnor på arbetsmarknaden, skulle emellertid kunna ha tillämpats i enlighet med existerande artiklars ordalydelser om det hade funnits en medvetenhet i EG-domstolen om hur

komplex och allvarlig frågan om könsdiskriminering är. De hinder

kvotering att undanröja är rådande diskriminerande sociala

avser strukturer och attityder. Diskriminerande sociala strukturer och attityder är en form av indirekt diskriminering som enligt artikel 21 uttryckligen är i strid med likabehandlingsprincipen. Om denna artikel läses i sin ordalydelse innebär den att indirekt diskriminering är lika otillåten som direkt diskriminering, Könskvotering

Ändring rådets direktiv 76/207 genomtöranet principen likabe-

av om av om handling av män och kvinnor i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor, EGT C 179/96 s.

Jämstálldhetslogiken i EG-rátten

är ett medel att undanröja indirekt diskriminering i syfte att uppnå reell likabehandling i fråga om tillgång till anställning och befordran. Därför är könskvotering i överensstämmelse med artikel 21 och inte något undantag från den.

Vill Domstolen nödvändigtvis betrakta könskvotering som ett undantag från likabehandlingsprincipen går det utmärkt att tillämpa även artikel 24 i sin nuvarande lydelse. De hinder positiva åtgärder syftar till att undanröja är desamma, nämligen diskriminerande sociala strukturer och attityder, de lika möjligheter positiva åtgärder är avsedda att ge kvinnor är lika möjligheter till reell likabehandling i fråga tillgång till anställning och befordran. Att

om själva tillgången till anställning och befordran omfattas direkti-

av vet framgår redan av dess rubrik, men generaladvokaten och Domstolen benämnde tillgången resultatet och representationen och deklarerade att tillgången faller utanför direktivets tillämpningsområde.

Emellertid förutsätter den argumentationsmodell jag förespråkar en förståelse av Derridas teorier om hur mening har konstruerats i den västerländska filosofiska traditionen. Derrida har visat hur mening har konstruerats genom hierarkiskt organiserade binära motsatser, vilka i praktiken inte är motsatser utan ömsesidigt beroende av varandra. Termerna män/kvinnor, individ/kollektiv, formell jämlikhet/reell jämlikhet samt rättsliga åtgärder/positiva åtgärder är inte varandras motsatser utan beskriver skillnader inom termerna själva. Barbara Johnson formulerar det så här:

The starting point oñen a binary difference that subsequently shown to be an illusion created by the working of differences much harder to pin down. The differences between entities are shown to be based on a repression of differences within entities, ways which an entity differs from itself The deconstruction of a binary opposition not thus an annihilation of all values or differences; an attempt to follow the subtle, powerful effects of differences already at work within the illusion of a binary opposition. Johnson citerad i Scott, 1995:38

Följdaktligen är såväl kvinnor som män individuella subjekt tillhörande kollektivet människor. Formell jämlikhet nödvändig

är en men inte tillräcklig förutsättning för reell jämlikhet, varför formell jämlikhet enbart utgör en del av det vidare begreppet reell jämlikhet, medan rättsliga åtgärder och positiva åtgärder är en del av alla tillgängliga medel i syfte att skapa jämlikhet mellan könen.

Karin Lundström

Litteraturförteckning

Bindman, 1995 Proof and evidence of Discrimination Discrimination: the

limits of law, red Hepple B. Szyszczak E., New York: Mansell Publishing Limited.

Cixous, Helene Clément, Catherine 1996 The newly Born Woman, London:

I.B. Tauris C0 Ltd. de Beauvoir, Simone 1995 Det andra könet, Stockholm: Pan Nordström.

Fr. orig. uppl. 1949 Derrida, Jacques 1976 Of grammatology, London: The Johns Hopkins

University Press. Foucault, Michel 1980 Sexualitetens historia: Viljan att veta, Gidlunds. Fredman, S Szyszczak E. 1995 The interaction of race and gender"

Discrimination: the limits of law, red Hepple B. Szyszczak E., New York: Mansell Publishing Limited.

Frug, Mary Joe 1992 Postmodern legal feminism, New York: Routledge. Hoskyns, Catherine 1996 Integrating gender. Women, law and politics in the

European Union, London: Verso. Johnson, Barbara 1980 The critical difference: Essays in the contemporary

rhetoric of reading, London: Johns Hopkins University Press. Krieger, Linda Conney, Patricia N. 1993 The Miller-Wohl controversy:

equal treatment, positive action and the meaning of women s equality Feminist Legal Theory: Foundations, red. D. Kelly Weisberg, Philadelphia: Temple University Press.

MacKinnon, Catharine A. 1993 Feminism, mancism, method, and the state: an

agenda for theory Feminist Legal Theory: Foundations, red. D. Kelly Weisberg, Philadelphia: Temple University Press.

Nousiainen, Kevät 1995 Rättens system och kvinnans vardag 13

kvinnoperspektiv på rätten, red. Gudrun Norborg, Uppsala: lustus förlag. Olsen, Frances E. 1995 Feminist legal theory, Volym Aldershot: Dartmouth. Riley, Denise 1988 Am I that name Feminism and the category of "women"

in history, London: Macmillan. Scales, Ann C. 1993 The emergence of feminist jurisprudence: an essay

Feminist Legal Theory: Foundations, red. D. Kelly Weisberg, Philadelphia: Temple University Press.

Scott, Joan 1988 Gender and the Politics of History, New York: Columbia

University Press. Scott, Joan 1995 "Deconstructing equality-versus-difference: or the uses of

poststructuralist theory for feminism Feminist Legal Theory Volume red.

Frances E. Olsen, Aldershot: Dartmouth. Weisberg, D. Kelly 1993 red. Feminist legal theory: Foundations

Philadephia: Temple University Press.

Jämställdhetslogiken i EG-rätten EG-material: Mal 26/62 van Gend en Loos Nederlandse Administratie der Berlastingen

1963 ECR Mål 11/70 lntemationale Handelsgesellschaft Einfuhr 1970 ECR 1125. Mål 43/75 Defrenne Sabena 1976 ECR 455. Mål 96/80 Jenkins Kingsgate Clothing Production Ltd 1981 ECR 911. Mål 170/84 Bilka-Kaufhaus GmbH Weber 1986 ECR 1607. Mål 222/84 Johnston Chief Constable of the Royal Ulster Constabulary 1986

ECR 1651. Mål 312/86 Kommissionen Frankrike 1988 ECR 6315. Mål C-177/88 Dekker Stichting Vormingscentrum voor Jong Volwassennen

1990 1 ECR 3941.

- Mål C-450/93 Kalanke Freie Hansestadt Bremen 1995-1 ECR 3051. Directive 76/207 of 9 February 1976 on the implementation of the principle of

equal treatment for men and women asregards accessto employment, vocational training and promotion, and working conditions, OJ L 39/76 s 40.

Proposal for a Council Directive amending Directive 76/207 on the implemen-

tation of the principle of equal treatment for men and women asregards access to employment, vocational training, and promotion, and working conditions, OJ C 179/96 s

Council Recommendation on the promotion of positive action for women

84/635/EEC OJ L 331/1984 s 34. A new Community action programme on the promotion of equal opportunities for

women 1982-1985 COM 81 758 final. Equal opportunities for women. Medium-term Community programme 1986-1990

COM 85 801 final. Equal opportunities for women and men. The third medium-term Community

action programme 1991-1995 COM 90 449 final. The fourth medium-term Community action programme on equal opportunities for

men and women 1996 2000 COM 95 381 final.

-

Amerikanskt material: Griggs vs Duke Power Co 401. US 424 1971.

Carole Pateman

Att arbeta, att äga, att bidra

Demokrati på 1990-talet

CAROLE PATEMAN

I slutet av An American Dilemma 1962:1024 skrev Gunnar Myrdal om övertygelsen att institutioner kan förbättras och göras starkare som samhällsforskningens drivkraft. I dagens västländer finns en betydande opinion som ställer sig starkt skeptisk till sådana förbättringar eller som tycks ha givit upp denna övertygelse. Många statsvetare och politiska filosofer, feminister inräknade, är tveksamma till eller tillbakavisar universalistiska argument, många ägnar sig metafilosofiska eller kunskapsteoretiska frågor eller har anammat litteraturvetenskaplig metod de har vänt

samhällsforskning i Myrdals mening ryggen.

Samtidigt talar en del av dessa forskare fortfarande om demokrati, t.0.m. radikal demokrati. Här uppkommer frågan huruvida samhällsforskning, inågot som påminner om Myrdals användning av ordet, kan undvaras i diskussioner om demokrati. Frågan är särskilt relevant eftersom drivkraften till förbättringar under de två senaste årtiondena härrör från förhållandet att förespråkare för den neoklassiska nationalekonomins 1800-talsdogmer segrat politiskt. Förbättring tolkas som organisering av alla institutioner på marknadens snarare än välfärdsstatens och de offentliga trygghetssystemens grund. Jag ska i det följande ge argument för att vi bör distansera oss från nationalekonomisk teori och åter närma oss den politiska teorin, samt för ett återvändande till samhällsforskningen. Jag sammanför här en del undersökningar jag arbetat med på senare tid och belyser ett antal frågor är

som väsentliga för den ofullbordade demokratiseringens problem. Min framställning är i den anda Myrdal ger uttryck för när han i kapitel 6 iBeyond the Welfare State 1960 hoppas på decentraliserad,

en participatorisk demokrati.

I

Demokrati som en teknik för fria och rättvisa val med tillhörande civila och politiska rättigheter har idag bättre anseende och har

Att arbeta, att äga, att bidra

slagit rot i fler länder i världen än någonsin tidigare i historien. Samtidigt är demokrati också starkare än någonsin kopplad till den kapitalistiska marknaden, inte bara i länder nyligen genomgått

som en demokratisering utan också i sedan länge etablerade demokrati-

er. Privatisering och marknadsanpassning det sociala livets

av alla aspekter ses inom ett brett åsiktsspektrum som en grundläggande förutsättning för demokrati.

Mycket av dagens retorik kring marknaden handlar inte om ekonomi i snäv mening utan hänför sig snarare till ett slags politisk ordning där det mänskliga samhället blir ett bihang till det ekonomiska systemet för att tala med Polanyi 1957:75. Termen marknaden är synnerligen missvisande; denna beteckning innefattar många olika marknader, verksamheter och institutioner. Jag ifrågasätter inte det fömuftiga i att organisera vissa aspekter

av samhällslivet kring en del av dessa marknader. Vad jag diskuterar är en marknad och en institution som, enligt min mening, på ett avgörande sätt skiljer sig från andra marknader; nämligen arbetsmarknaden och anställningsförhållandet som institution.

Förvärvsarbete och demokrati förbinds allt starkare med

varandra i de rika länderna samtidigt som arbetsmarknader byggs

upp och arbetet organiseras världen över av företag och internationella ekonomiska aktörer. Vi lärs och uppmuntras att se arbetsmarknaden som en marknad för tjänster eller en vara, vilken helst,

som

och anställning som försäljning eller uthyrning av dessa tjänster.

Under ett århundrade eller mer har uppmärksamheten riktats mot arbetets egenheter som vara även om den fulla innebörden dessa

av egenheter oftast inte specificeras tillräckligt. Här ska jag nytt pröva ett alternativt synsätt: att arbetsmarknaden är och inte kan vara någonting annat än en marknad för människor inte för

tjänster. Men jag ska också granska några andra näraliggande frågor kring förvärvsarbetet och demokratin som knappast alls diskuteras; frågor om medborgarskap och att äga och bidra.

Frågan om medborgarskap har ett anmärkningsvärt sätt åter

väckts till liv på 1990-talet. Termen medborgarskap används nu i alla läger; ämnet är högsta mode bland akademiker och blir föremål för statliga utredningar men i vilken mening talas det då om

medborgarskap I Storbritannien och Australien t ex, där marknads- och kontraktsretoriken är allmänt utbredd, tilltalas medborgarna som kunder och konsumenter av kommunala myndigheter och av dem som tillhandahåller samhällsservice. Detta anses visa att man tillerkänner dem nytt värde som oberoende aktörer som träffar egna val. Men en kund och en medborgare är inte samma sak. En konsument är en ekonomisk varelse med egna resurser eller

Carole Pateman

egendom, och som visar sina preferenser genom att allokera dessa resurser på marknaderna. En medborgare är en person med samma ställning i offentligheten som alla andra medborgare och som deltar i styrelsen av det kollektiva livet på politikens olika plan.

Medborgare utövar således självstyre och ett demokratiskt med-

borgarskap förutsätter att alla medborgare styr över sig själva och är jämställda. Alla medborgare måste, genom ändamålsenliga rättigheter och genom offentliga politiska åtgärder, ges möjlighet att i

den utsträckning de vill delta i alla delar av det sociala och politiska livet. Sammanblandningen av konsument- och medborgarbegrep-

innebär att demokratisk uppfattning om status och självpen en styre förlorar sin innebörd.

Denna sammanblandning återspeglar till viss del det växande inflytandet ekonomiska teorier demokrati, som i sin tur åter-

av om speglar utvecklingen under de senaste två decennierna. Just sam-

mansmältningen av medborgar- och konsumentbegreppen är cen-

tral irational choice-teorier, dvs ekonomiska teorier i strikt mening bygger modell av den rationelle aktören i neoklas-

som en sisk ekonomisk teori. Längre fram diskuterar jag ett centralt drag hos denne aktör, nämligen ägande av sig själv som person property in the person.

Ojämlikheten såväl globalt sett mellan Nord och Syd som inom de rika länderna har ökat under de senaste decennierna. Under de sista trettio åren har den fattigaste femtedelen av världens befolkning minskat sin andel de globala inkomsterna från 2,3 % till

av 1,4 % medan den rikaste femtedelens andel ökat från 70 % till 85 %FN 1996:2. I de rika länderna har ojämlikheten ökat mest där regeringama mest kraftfullt verkat för marknadsbaserade förbättringar, särskilt i Nya Zeeland, Storbritannien och USA.‘ Hemlösa som bor och tigger på gatorna är ett av de tydligaste tecknen

de ökande klyftorna mellan rika och fattiga i Nord.

En avgörande faktor bakom den sociala ojämlikheten är den massarbetslöshet åter råder sedan ett antal år. Myrdals för-

som nu utsägelse i Beyond the Welfarestate l960:69 att folken i västvärlden aldrig mer kommer att tolerera massarbetslöshet under nå-

längre period har visat sig ligga långt från sanningen. Cirka 30 gon miljoner människor i OECD-ländema saknar arbete. Många av de

jobb skapats i USA och Storbritannien är dessutom nya som

Denna artikel bygger på den Gunnar Myrdalföreläsning Carole Pateman

som höll hösten 1996.

Storbritannien framgick 1994 att dödligheten bland de fattigastegrupperna i norra delarna av landet låg på lika höga nivåer som på l940-talet. Jury 1994.

Att arbeta, att äga, att bidra

skräpjobb, dvs. lågt betalda eller tidsbegränsade arbeten. Mängder av medborgare lever därmed i ständig osäkerhet och stora delar

av

västvärldens befolkning håller på att marginaliseras som medborga-

re. Fattiga människor saknar privata och i tid då of-

resurser en fentliga bidrag minskar leder detta till att de alltför lätt och be-

ses, handlas, de saknar medborgerlig status. Trots allt intresse

som om för medborgarskap försvagas snarare än förstärks demokratin och

medborgarnas politiska ställning av fokuseringen på medborgaren

som konsument och på privat ägande och privata resurser.

Det är dock knappast överraskande att anknytningen till demokrati tunnas ut när den politiska teorin överskuggas av tanketraditioner som bygger på ekonomiska begrepp. Ett stort problem med medborgarskapsbegreppet är att det under de två senaste seklen varit exkluderande både i fråga om nationellt medlemskap och i fråga om vilka olika kategorier av innevånare skulle innefattas och

som ges sådan ställning i dessa stater. Två av de mest inflytelserika ekonomiska teoretiker som diskuterat demokrati, Schumpeter och Hayek, förespråkade exkluderande kriterier för medborgarskap;

men man har ofta förbisett deras bristande entusiasm för allmän rösträtt

en grundläggande indikator på inkludering i sammanhanget

-

Joseph Schumpeter 1942 hävdade bestämt att en begränsning av rösträtten var förenlig med hans berömda karaktärisering

av demokrati som inget annat än en viss metod för val av regering, där politiska eliter konkurrerade om röster på sätt fö-

samma som retagare gjorde om konsumenternas pengar. Friedrich von Hayek, vars namn var i ropet då kommunistregimema i Östeuropa föll, är enig med Shumpeter.3 Särskilda villkor för rösträtt på basis av ål-

der, ekonomisk ställning, hushâllsföreståndarskap, läskunnnighet, kön, understödstagande eller statstjänst var hans synvinkel till-

ur låtna. Hur rösträtt förlänas var endast en fråga lämplighet; ...

om allmän rösträtt för vuxna kanske framstår som det bästa arrangemanget, men det utgör inget bevis för att det följer någon

ur grundläggande princip 1960:105; 443 not 4.

Hayek väckte explicit frågan om rösträtt och ekonomiskt oberoende ett mycket viktigt kriterium för inkludering både histo-

-

ZEtt problem med har framgått i Downs An Economic Theory of

annant rösträtten Democracy 1957. Logiken i det individuella privata intresset och cost-benefitanalyser visr att det är irrationellt för en individ att rösta. Eller, för att formulera det på ett annat sätt, för varje individ är det alltid mer rationellt att vara fripassagerare. Downs var dock tvungen att falla tillbaka på ett annat argument: röstandet var en försäkring mot att systemet kollapsade.

The Constitution‘ of Liberty 1960220 gör Hayek den märkliga anmärkningen att en slav inte blir fri endast genom rätten att rösta vilken märklig slav som

kan rösta tillsammans med sin herre.

Carole Pateman

riskt och idag.4 Han granskade det gamla argumentet att statsanställda och alla som hade pension eller andra bidrag från staten skulle utestängas från att rösta l979:l 19; han ansåg det oklokt att ge dem rösträtt eftersom deras röst inte uttryckte en uppfattning utan istället härrörde ur ett direkt intresse av spendering av offentliga medel. Ett annat sätt att formulera detta argument är att säga att alla som är beroende av statliga medel ska uteslutas från rätten att rösta.

Det finns idag få, någon, föreslår att statsanställda ska

om som fråntas sin rösträtt eller att de som får statliga bidrag ska berövas sin röst. Den politiska retorik som utgår från välfärdsstatens kritiker utvecklas emellertid kring frågan om det beroende som skapas hos dem mottar socialt understöd. Med nuvarande politik görs

som understöd till fattiga människor avhängigt av om de har anställning: rätten till välfärd omvandlas till plikten att arbeta.

Retoriken kring beroende är särskilt verksam i USA där välfärd alltid givit andra associationer än i Europa och i motsats till social trygghet i huvudsak betraktats som en politik för dem som inte klarar sig själva. l senare sociallagstiftning har det federala säkerhetsnätet för de fattiga avskaffats. Lagstiftningen har med president Clintons ord från 1992 utformats for att ersätta välfärd i vår mening med arbetsplikt och därmed göra slut på beroendet. Arbetsplikt och anställning börjar alltså ses som en nyckel till medborgarskap. För tio år sedan hävdade Lawrence Mead i sin inflytelserika bok Beyond Entitlement 1986 att man endast genom tvång kunde förvandla de fattiga till dugliga medborgare. I medborgarskapets namn måste de göras mindre fria och tvingas in i arbete,

nödvändigt även lågt betalt arbete. Dagens ståndpunkt att arom betsplikt kan skapa medborgare bygger på tanken att medborgarskap kräver oberoende och att oberoende för de flesta innebär att tjäna sitt uppehälle genom anställning.

Genom att också omfatta unga mödrar som tar hand om sina egna barn innebär arbetslinjen i den amerikanska politiken ett historiskt skifte i hållning och allmän inriktning. Tidigare ansåg man att småbamsmödrar inte skulle förvärvsarbeta; deras arbete var att ta hand om barnen. Allmänt förvärvsarbete börjar nu betraktas

volym 3 av Law, Legislation and Liberty 1979:117 formulerar Hayek en modellkonstitution. Han argumenterade för två kamrar. Den andra kammaren skulle ägna sig at att formulera rent allmänna regler för att styra ett rättiádigt uppträdande. De som valdes till denna kammare skulle vara mellan 45 och 60 år och utvalda av människor ur samma åldersgrupper. Han noterar att sådanagrupper kunde bildas från den ålder då man gär ut skolan och med en praktfull patriarkal formu-

lering att "de skulle troligen vara mer attaktiva om män från samma åldersgrupp

sammanfördes med kvinnor som var cirka två år yngre.

Att arbeta, att äga, att bidra

som ett lika nödvändigt villkor för medborgarskap och demokrati som allmän rösträtt.

Men är verkligen allmänt förvärvsarbete en lämplig politik för det tjugoförsta århundradet Paradoxalt nog utvecklas denna

nya koppling mellan förvärvsarbete och demokrati vid tidpunkt då

en det är tveksamt om en generell sysselsättning, i bemärkelsen avlönat arbete som ger en anständig levnadsstandard, är möjlig att

uppnå för alla vuxna. I de flesta utvecklade länder har man med full sysselsättning faktiskt inte avsett förvärvsarbete för alla

vuxna utan endast för manliga arbetstagare.5 Dessutom har dagens produktivitetsökning och höjda levnadsstandard i stora delar av världen varit exempel på det som i Human Development Report 1996 kallas ekonomisk tillväxt utan sysselsättning. Den globala omstruktureringen av kapitalismen och alla förändringar som går under namnet globalisering leder inte nödvändigtvis till att fler jobb skapas. Denna utveckling ger anledning att nytt ta sambandet mellan arbete och demokrati under övervägande.

En förnyad prövning är emellertid nödvändig även om full sysselsättning visar sig möjlig att åstadkomma. På 1990-talet betraktas förvärvsarbete som det enda medborgarna kan bidra med till samhällets fromma. Detta blir uppenbart om vi återvänder till de unga mödrarna och arbetsplikten i USA. Under större delen detta år-

av hundrade har den offentliga välfärdspolitiken i de flesta västländer inklusive USA inbegripit understöd till hemarbetande kvinnor

som tar hand som sina barn, dvs deras arbete har i någon mening kunnat ses som värdefullt och viktigt. I den välkända rapporten Social Insurance ana Allied Services från 1942, där grunden lades för den brittiska välfárdsstaten, såg William Beveridge hemmafrun som fullvärdig part i samarbetet med mannen; särskilt mödrarna hade

en betydelsefull uppgift. Innebörden i dagens amerikanska arbetspliktslinje är att det arbete som mödrarna utför inte har något värde och att dessa inte har något att bidra med. Endast förvärvsarbete räknas, endast anställning är sådant arbete som kan skapa medborgare.

Man kan invända att detta är en överdrift; arbetsplikt behöver inte nödvändigtvis inbegripa en värdering av det arbete som utförs av gifta hemarbetande kvinnor och mödrar i allmänhet, eftersom

Nedeländerna har t.ex. full sysselsättning betytt att endast 59 % av befolkningen mellan 15 och 65 år hade arbete. Adrianssens 1994:69.

Carole Pateman

politiken endast riktar sig till fattiga mödrar utan manlig partner. Dessa unga mödrar beskrivs idag allmänt i pressen som ansvariga för mängd sociala problem som nu drabbar USA. Problemet är

en att hemarbete, alla uttalanden i Beveridges anda till trots, aldrig setts arbete i samma mening som de manliga familjeförsör-

som jamas förvärvsarbete i det offentliga arbetslivet. På sin höjd har kvinnors hemarbete betraktats som mindre värt och aldrig givits samma betydelse i förhållande till medborgarskap som anställning.

Det är uppenbart att det fram till helt nyligen legat i den angloamerikanska välfärdsstatens struktur att gifta kvinnors sociala förmåner inte tillförsäkrats dem i kraft av eget medborgarskap utan via de anställningsförhållanden gällt för deras män.6 T.o.m. i

som Sverige där välfärdsstaten har organiserats individuell grund

och inte kring mannen som familjeförsörjare och där den aktiva arbetsmarknadspolitiken utformats så att kvinnor både kunnat förvärvsarbeta och ha barn har männen haft större fördelar om

man mäter över livscykeln p.g.a. ett annorlunda förvärvsmönster. Den feministiska tradition, som sedan länge kritiserat antagandet att hemarbete har lägre värde än förvärvsarbete eller inte räknas

samhällsinsats överhuvudtaget, har negligerats. Den femisom en nistiska kritiken har också riktats mot det näraliggande antagandet att gifta kvinnor och kvinnor med barn skulle vara beroende. Jag återkommer längre fram till denna kritik; här vill jag först dra uppmärksamheten till några avvikande röster. I andra avseenden må de oeniga, men de har det gemensamt att de avvisar påstå-

vara endet att anställning innebär oberoende.

III

l Constitution of Liberty ser Hayek den anställde som främmande och ofta skadlig för mycket det som utgör det fria samhällets

av drivkrafter. Arbetstagare är beroende av arbetsgivare och beroende utvecklar inställning som är oförenlig med frihet. Obero-

en ende har sitt upphov i privat materiell egendom. Anställning kan inte upphov till den initiativkrafi, uppfinningsrikedom och re-

ge dobogenhet att ta de risker som är förknippade med att fatta beslut om sin privata egendom.7

68e Pateman l989; Gordon l990; Nelson 1990. 7En sådan uppfattning går tillbaka på Kants jag diskuterat i The

argument, som Sexual Contract 1988:168-173, att arbetstagaren saknade en civil personlighet eftersom han tjänade en annan och tillät någon annan att använda honom. Kant hävdade att arbetare måste undantas från rösträtten, liksom alla kvinnor som av naturen saknade civil personlighet.

Att arbeta, att äga, att bidra

Hayeks uppfattning genljuder av de farhågor som fördes över Atlanten under 1800-talet, om att lönearbete utgjorde ett hot mot det oberoende som krävdes för republikanskt medborgarskap. Judith Shklar har formulerat detta synsätt i American Citizenship 1991:94: Lönearbetaren tvingas inte bara lita till andra för gottgörelse för sitt arbete, han kan när som helst avskedas och får då utstå den statusförlust som följer med arbetslösheten. l99l:94 I Amerika utgjorde den totalt ofria och icke-gottgjorda slaven det spöke som tydligt och klart underströk oberoendets grundläggande värde. Att förtjäna sin lön som Shklar säger kunde jämställas med att avge sin röst som kriterium för medborgarskap i USA; det berodde, menar hon, i stor utsträckning på förväntningen att anställning mer skulle vara ett steg på vägen mot att bli sin egen, särskilt genom att få tillgång till stora arealer billig jord l99l:81-82. Det bör tilläggas att denna tillgång på jord förutsatte att urinvånarna vilka inte fick rösträtt förrän l924 fördrevs.

- -

Hayeks påstående att anställning främjar en inställning som skadar friheten delas av en socialistisk tankeströmning. I Participation and Democratic Theory 1970 diskuterar jag G. D. H. Cole som hävdade att lönearbete och odemokratiska arbetsplatsstrukturer tränade medborgarna till undergivenhet och inte till demokrati. Verklig demokrati kunde inte skapas om medborgarna fick lära sig underdånighet i arbetet. Han hävdade således att det inte var fattigdomen som var det största sociala problemet, vilket de flesta ansåg, utan underkastelse han skrev slaveriet, men det är att överdriva när man talar om juridiskt fria och jämlika medborgare. För att turnera Coles påpekande något annorlunda är det största problemet inte ojämlikheten eller utsugningen utan bristen på frihet, dvs underkastelsen.

Låt mig nämna ett annat sätt att betrakta anställning som på ett avgörande vis skiljer sig från de antaganden som arbetsplikten bygger på. Det pånyttfödda intresset för medborgarskap har också förnyat intresset för T. H. Marshalls essä Citizenship ana Social Class 1963 1950 och hans uppdelning i civila, politiska och sociala rättigheter. Marshall var så gott som samtida med Myrdal. Marshalls uppfattning om medborgarens skyldigheter är mindre känd än hans diskussion om rättigheter, men han hävdade att plikten att arbeta varmed han avsåg anställning, och som han be-

— gränsade till manliga familjeförsörjare var det enda klara exemp-

let på allmän medborgarplikt. Denna plikt innebar inte bara att vara anställd utan också att arbeta hårt och lägga ner sin själ i arbetet. Marshall betonade också att plikten att arbeta byggde på

Carole Pateman

frivillighet och att det var en nyskapelse som var förknippad med medborgarskapets status 1963 1950: 124.

Anledningen till att arbetsplikt och medborgarskap forts samman var upphävandet av de engelska fattigvårdslagama. Fram till 1918 gällde den gamla fattigvârdslagen enligt vilken fattiga människor som blev intagna arbetsinrättning och därmed kom att ligga samhället till last miste sina civila, medborgerliga och politiska rättigheter. Fattigvårdslagens obligatoriska och tvingande incitament till arbete det hot om förvisning som fattigdomen

innebar var oförenlig med den frivilliga plikten att arbeta. Där-

för kunde inte längre arbetsmarknaden bygga tvång. Särskilt i och med inrättandet av välfärdsstatens sociala rättigheter dvs

rätt till social trygghet i europeisk terminologi måste nya inci-

tament skapas. Av den anledningen såg Marshall fram mot en förändrad politisk kultur. Som individer måste människorna utveckla sin ansvarskänsla för det omgivande samhället, dvs omfatta tanken om anställning som en tjänst, en frivillig plikt och ett bidrag till övriga medborgare.

IV

Jag ska nu diskutera de antaganden som krävs for att ska

man kunna identifiera anställning som oberoende och fritt arbete och bygger då på min analys i The Sexual Contract l988:168-173. Den oro som Judith Shklar noterat för att lönearbete och slaveri inte tillräckligt tydligt skulle kunna åtskiljas har slutgiltigt skingrats: lönearbete eller anställning har gjorts till det ofria arbetets motpol.

Att se anställning som ett exempel på fritt arbete kräver ett särskilt individbegrepp. Individen måste förstås som en ägare

ägare till sig själv som person. Förmågor, egenskaper och talanger ses som egendom på samma sätt som materiell egendom. Individen står i exakt samma relation till den egendom som hennes personliga egenskaper utgör som till annan egendom, och hon fattar samma slags beslut om hur den i denna mening personliga egendomen, ska disponeras som i fråga om den materiella. I motsats till slaven, som är en ofri arbetare som sålts på livstid till en enväldig herre och som inte får något i utbyte för det, kontrakterar den fria arbetaren frivilligt ut egendom en tjänst, eller sin arbetskraft

- till att brukas under en bestämd tid, för vilket han får ersättning.

Detta begrepp om individen är av ekonomisk art, eftersom det bygger på en kalkyl över individuella fördelar eller på en cost-benefitanalys. Det är irrationellt att sälja, byta eller hyra ut egendom

Att arbeta, att äga, att bidra

till någon om utbytet inte bedöms fördelaktigt för ägaren.

som Som ägare av sin egendom och med rätt att disponera över denna egendom är individen obeorende och kan sålunda autonom

ses som i ekonomisk mening. Denna innebörd av självstyre är helt

av en

annan typ än det demokratiska medborgarskapets politiska självbe-

stämmande som jag diskuterat tidigare.

Under de senaste två åren har åtminstone tre böcker be-

som handlar idén om själv-ägande kommit ut,3 däribland Gerry Cohens Self-Ownership, Freedom and Equality 1995. Cohen diskuterar några problem som är relaterade till min framställning; en fråga som uppstår är därför om Cohens själv-ägande är detsamma som ägande av sig själv som person i min argumentering. Cohen refererar inte till The Sexual Contract, trots att han kritiserar just de libertarianer jag kallat kontraktsteoretiker och ut-

som som gör mina måltavlor. Cohen tar två antaganden för självklara

en av -jag ifrågasätter dem båda nämligen: a att det bara handlar om

-

frågor som rör exploatering; b att hushållets och äktenskapets

privata sfär är irrelevant för hans frågeställning. Som konsek-

en vens av detta har hans kritiska tanke aldrig nått fram till kärnan i problemet med lönearbete och arbetsmarknad trots att han

argumenterar för att socialister bör överge idén om själv-ägandet.

Cohen hävdar att själv-ägande inte innebär ägande ett

av själv: vi menar inte att en person äger något som finns djupt i hennes inre när vi säger att hon äger sig själv. Att säga att A utövar själv-ägande är detsamma som att säga att A äger A; själv betecknar en reflexiv relation 1995:211. I fotnot 1995:69

en not 4 deklarerar han att själv-ägande inte förutsätter att självet står som ägare till och sålunda är åtskilt från sina förmågor. Om det som ägs är åtskiljbart från det som äger så är själv-ägande

en omöjlighet, enligt Cohen.

Cohen hävdar alltså att tanken på ägande sig själv

av som person en tanke som är central i min bok är om6jlig; på sätt och

- -— vis har han rätt. Men i en annan mening är denna form själv-

av ägande i högsta grad möjlig, eftersom en viktig institution, nämligen anställningsförhållandet, bygger på det. Jag hävdar inte att det som ägs är något djupt inneboende mystiskt själv; snarare återfinns det helt och hållet på ytan. Självet, personen, individen, uppfattas som en samling ägodelar av vilka en del avgör hur resten ska

an-

8Två dessa, Steiner 1994 och 1994,

av Ingram handlar om rättigheter, ett ämne som ligger nära men inte sammanfaller med de frågor jag diskuterar här varför jag inte refererar till dem.

Carole Pateman

vändas. Om denna tanke vore omöjlig skulle den inte kunna utföra det sociala arbete som krävs av den.

Jag hävdar att ägande av sig själv som person är en politisk fiktion. Det är en fiktion och som sådan samtidigt ett faktum som hänför sig till den mänskliga existensen. Människor kan inte göra det detta begrepp förutsätter att de kan göra men det är helt

som meningsfullt och logiskt att tala som om de kunde det. Människor kan i realiteten inte skicka sina förmågor, sin arbetskraft eller sina tjänster till arbetsplatsen utan måste själva dit. Att äga sig själv är omöjligt i denna mening, men det är en möj-

som person lig och nödvändig politisk fiktion vilket förklarar varför så

många författare har pekat på arbetets egenart som vara. Endast

accepterar denna fiktion kan man skilja tillräckligt klart om man mellan ofritt arbete och det obeorende som anställning är exempel på. Det libertarianema hävdar och som Cohen kritiserar vilar

som faktiskt på just denna politiska fiktion.

Märkligt går Cohens huvudargument ut på att ägande av sig

nog

inte har någon avgörande betydelse för libertariasjälv som person nismen. Han skrev sin bok därför att han blivit oroad av Robert Nozick vid 1970-talets början. Vad som skrämde honom var N0zicks argument att beskattning är stöld, varav följer att omfördelning inom välfärdsstatens ram är illegitim. Cohen såg att det finns

parallell mellan detta libertarianska påstående om beskattning en och välfärdsstat å sidan och å den andra det marxistiska påstå-

ena endet att felet med kapitalismen är kapitalisternas stöld av arbetstid från arbetarna dvs exploatering. Båda påståendena grundar sig

på egendomsägande: i ena fallet ägande av inkomst, i arbetarnas fall arbetskraft.

ägande av

Cohen 1995:230 försöker därför minska attraktionskraften hos antagandet ägande den egna personen. Hans strategi går

om av ut på att hävda att det grundläggande argumentet för libertarianer inte är att vi äger själva utan att staten inte har

oss som person

någon rätt att ålägga eller påtvinga oss icke-kontraktsmässiga för-

pliktelser 1995:233.9 Cohen kan göra detta drag uteslutande på grund att ägande av den egna personen enligt hans uppfattning

av - A äger A innebär ägande av hela personen, inte av ett knippe

-

9Cohen undviker på detta sätt att besvara två frågor kontraktsteorins logik

som ger upphov till. För det första varför arbetare ska hålla till godo med kortsiktiga anställningskontrakt och varför livstidskontrakt är förbjudna även i de fall individer bedömer det som fördelaktigt att hyra ut sin arbetskraft för hela livet för att bli vad jag i The Sexual Contract benämnde medborgerliga slavar. För det andra en fråga ställd i Ellerrnan 1990:3 varför det trots att alla kontrakt är giltiga i

—— frånvaro av yttre rättighetskränkande omständigheter råder förbud mot kon-

trakt som tillåter en annan person att använda den rösträtt en medborgare äger.

Att arbeta, att äga, att bidra

egenskaper. Ägande av den egna personen i denna bemärkelse står inte i någon nödvändig förbindelse med kontrakt; det kan användas iett antal olika icke-kontraktsrelaterade politiska syften. Exempelvis kan Cohen skilja ägandet av den från det

egna personen grundläggande argument som han tillskriver libertarianema. Genom denna åtskillnad har han emellertid, för det första, frånhänt sig motargument mot det libertarianska påståendet att ägande av sig själv som person är en nödvändig förutsättning för att man ska kunna skilja mellan fritt och ofritt arbete eller säga något om underordning. För det andra innebär hans drag också att han inte kan förklara varför libertarianer bryr sig om icke-kontraktsmässiga förpliktelser eller varför jag kallat dem kontraktsteoretiker.

Det har jag gjort för att libertarianismen grundar sig idén att man äger sig själv som person. Oberoende visar man genom att kontraktera ut egendom till ömsesidig fördel i synnerhet egen-

dom som hänför sig till den egna personen i anställningskontraktet. Enligt libertarianemas uppfattning är icke-kontraktsmässiga relationer med nödvändighet ofria. I The Sexual Contract hävdar jag gentemot kontraktsteoretikerna att anställning kan betraktas som exempel på ett tillstånd av civil underordning, när idén om ägande av sig själv som person väl en gång erkänts som en politisk fiktion. Detta specifikt modern form av underordning som

är en

ingår i den juridiska frihetens och den medborgerliga jämlikhetens

struktur, som konstituerats genom frivilliga kontrakt.

I fallet med anställningskontraktet kan arbetsgivaren inte hyra en abstraktion, en tjänst eller ett stycke egendom men så ser den

— politiska fiktionen ut. Det är en individ, en person och denna persons förmågor, kunskaper och erfarenheter som hyrs. Men ska dessa förmågor sättas i arbete, måste arbetsgivaren erhålla rätt till kontroll över individen. Arbetsgivaren måste fatta besluten om hur den anställda personen ska användas, hur länge och i vilket syfte.

På så sätt skapas ett underordningsförhållande i anställningen. Att medge att anställningsrelationen inbegriper kontroll över personer,

inte hyrande tjänster, förmågor och arbetskraft att denna in-

av stitution innefattar underordning innebär att det uppstår otrevli-

ga frågor om dess förhållande till demokrati. Arbetsmarknad och anställning som institution är ett stort fält för olösta demokratiska problem. Löneanställningen utgör ett hinder för medborgarnas självbestämmande och utvecklar vanor, attityder och synsätt som inte gynnar demokrati.

David Ellerman är av de få forskare som gjort en kritisk ana-

en

lys av anställningsförhållandet som ligger i linje med min egen vi

har dock formulerat våra argument oberoende av varandra. Han

Carole Pateman

tillbakavisar påståendet att ägande implicerar företagsledningens rätt att bestämma hur de som använder produktionsmedlen ska handla. Ägandet, hävdar han, medför rätten att utan deras medgivande utesluta andra från att använda egendomen, men innefattar inga andra rättigheter. Rätten att bestämma över andra människors handlingar, rätten att vara chef och tala om för dem vad de ska göra, har anställningskontraktet som förutsättning; den som anställer någon köper dessa rättigheter i anställningskontraktet l992:19. Ellerman riktar uppmärksamheten mot det sätt varpå arbetskraft och tjänster i nationalekonomin behandlas som vilken produktionsfaktor som helst. Detta, hävdar han, är en falsk förespegling. Vid anställning hyr man rätten att använda personer, precis rätten att använda kapital 1995 kap l. Arbetare blir bara

som produktionsfaktorer genom ett kontrakt som låtsas att mänskliga handlingar är överförbara på samma sätt som döda ting som sätts i arbete l992:20. Ellerman kommer därför till slutsatsen att det avgörande problemet för demokrati och självbestämmande inte ligger i egendomsrättigheter, utan i anställningsinstitutionen.

Det finns emellertid en betydelsefull skillnad mellan Ellermans argumentering och min egen. l likhet med Cohen och de flesta andra förespråkare för arbetsplatsdemokrati antar Ellerman att arbetsplatser kan diskuteras isolerat från det sociala livets övriga sfärer särskilt de som betecknas som privata och att könsar-

- betsdelningen på arbetsplatserna saknar betydelse för demokratin. Cohen anmärker t.ex. att socialistiska föregångare på 1800-talet opponerade sig mot marknaden och föredrog omfattande centralplanering 1995 s. 255. Detta gäller dock inte de pionjärer som föregick Marx och som han och Engels avfärdade som utopister. Dessa förespråkade en samhällsmodell som byggde vad de kalla-

lODet mycket ovanligt Ellennan, den djupt rotade uppfatt-

är att man, som utmanar ningen att kapitalism definieras av privat egendom snarare än av produktion organiserad på basis av ett lönearbetssystem. Han ifrågasätter den grundläggande myten att ägande av ett företag är en egendomsrättighet, samt uppfattningen att den som gör anspråk på överskottet parten med rätten till produktens värde mi-

— nus inputkostnadema har denna rätt i kraft av ägandet av företaget, dvs som en

egendomsrättighet. Rätten uppstår, hävdar han, snarare genom det mönster som uppstår genom strukturen i de kontrakt som ingås på input- eller faktormarknadema. Dessakontrakt bestämmer vem och vad somhyrs av vem. Vem som bestämmer verksamheten dvs den part som bedriver produktion, inte bo|aget som ägs av aktieägarna avgörs genom "kampen om hyreskostnaden /hiring contest/ och den som går segrande ur denna är praktiskt taget alltid en och samma sida. Den rådande styrkebalansen i förhandlingarna om hyreskostnaden innebär, tillsammans med det vitt spridda antagandet att arbete inte hyr kapital, att myten om ägande sällan erkänns. Se Ellerman 1992, särskilt kap Ellennan 1995 kap

Att arbeta, att äga, att bidra

de samverkan och försökte främja förändring inte central-

genom planering utan genom konkreta exempel i form praktiska

av samlevnadsexperiment. Vissa av dem, t.ex. William Thompson som jag behandlar i The Sexual Contract, var också feminister och medvetna om betydelsen av förhållandet mellan de gifta kvinnornas privata underordning och arbetsfördelningen i den samverkande

socialismens offentlighet."

V

Detta återför oss till frågan om vad som ska räknas medbor-

som gerliga bidrag och insatser. Ett skäl till att denna fråga negligerats är att förhållandet mellan privat och offentligt arbete, liksom mellan institutionerna anställning och äktenskap, också har negligerats. Det låga värde som åsatts husmödrars och mödrars arbete i hemmet, eller det fullständiga förbiseendet av detta arbete, är en del av historien om hur förvärvsarbete kommit att ses som det enda medborgerliga bidrag som räknas. Utvecklingen anställnings-

av förhållandet, medborgarskapet och synen äktenskapet som bestående av en make/försörjare och en beroende hustru hänger intimt samman. Den offentliga arbetsplatsen med sin könsarbetsdelning kan inte förstås isolerat från könsarbetsdelningen inom äktenskap och hushåll. Kvinnors tidigare och nuvarande svårigheter att få anställning på alla nivåer på samma villkor män kan bara

som förstås till fullo mot denna bakgrund.

Kring 1840-talet etablerades i England lönearbete som det sätt varpå alla arbetsföra män, vilkas enda egendom utgjordes den

av egna personen, skulle tjäna sitt levebröd. Denna utveckling framtvingades av 1834 års fattigvårdslagstiftning, som var avgörande för arbetsmarknadens fraväxt. Lönearbete var inte till för gifta kvinnor, vilka nekades ägarstatus. Enligt 1840-talets äktenskapslagar hade de ingen oberoende juridisk eller civil ställning; deras

per-

En skäl till Cohen förbiser anställning och arbetskraftens könsarbetsdel-

att ning är att han, i typisk gammalmarxistisk tradition, fullständigt ignorerar andra socialistiska argument och feminismen; argumentationslinjer som starkt avlägs-

nat sig från marxismen, partiets auktoritära ledning och en centralt planerad ekonomi, och som fäster uppmärksamheten på underordning snarare än exploatering och på självbestämmande snarareän ägande. Cohens bok faller inom ramen för den välkända kapitalism/socialismdebatt vilken, som Ellerman l992:l7 anmärker, är "analog med en debatt om slaveri där det alternativ som föreslås av slaverimotståndama innebar offentligt ägande av slavarna. Cohen föredrar att stanna innanför de gränser som dras a av marxismen, b av libertarianerna, och c av koncentrationen på omfördelningen mellan inkomstgrupper i analytisk filosofi efter Rawls.

Carole Pateman

son, egendom, förtjänst och barn tillhörde äkta maken. Vid 1800talets slut betraktades männens löner som familjeförsörjarlöner, och de gifta kvinnorna betecknades i mantalslängdema i Storbritannien, USA och Australien officiellt som beroende. Fram till 1831 års brittiska folkräkning klassificerades yrkestillhörighet med utgångspunkt från hushållets verksamhet och gifta kvinnor be-

handlades som självständiga produktiva bidragsgivare. Den profes-

sionella politiska ekonomin, som utvecklades under följande decennier, fick med sin strikta åtskillnad mellan arbete på marknaden produktivt och arbete utanför marknaden improduktivt stort inflytande idiskussionen om yrkesklassificeringen för mantalsskrivning.

Resultatet blev att hemarbetande husmödrar sin arbetsplats

-

inom den privata sfären formellt förpassades till mantalskatego-

rin beroende, en kategori som innefattade spädbarn, barn, sjuka

och gamla.12 Det egendomliga med detta klassificeringssystem var

att betecknades som beroende arbetsföra gifta

en grupp som kvinnor för och utförde tjänster åt de andra beroen-

- hade ansvar de, plus sina oberoende arbetsföra äkta män. Men deras aktiviteter betraktades inte som arbete, dvs som ett bidrag som räknades. Jag noterade tidigare att denna syn på bidrag var grundläggande i den anglo-amerikanska välfärdsstaten och dess socialförsäkringssystem, som var uppbyggt kring det monetära bidrag

anställda män lämnade sin lön. som av

Det finns emellertid en annan egendomlighet som sträcker sig bortom det anglo-amerikanska systemet. Det arbete som utförs på den privata sfärens arbetsplatser betraktas inte som "välfärd, trots att omsorgen och tjänsterna här till stor del är desamma som de som tillhandahålls inom välfärdsstatens ram. I själva verket har välfärdsstaten alltid varit beroende av detta privata arbete, och beroendet ökar när offentlig service omvandlas till priva hemarbete. Men det generella lönearbetets och arbetslinjens retorik

p.g.a. det är svårare än någonsin för denna privata välfärd att bli betraktad som ett bidrag.

Förvärvsarbetets upphöjelse till enda giltigt bidrag har fått globala dimensioner 1990-talet. Den process i vilken kvinnors hushållsarbete f°ar sitt värde förminskat, trots att många miljoner människors liv är beroende av det, har pågått över hela världen under de senaste tre decennierna. Sedan 1950-talet har FNs system för nationalräkenskaper använts för att mäta ekonomisk produktivitet och tillväxt. Som Marilyn Waring visade i sin banbrytande

lzFolbre 1991:464; även Deacon 1985.

se

Att arbeta, att äga, att bidra

undersökning 1988 behandlade nationalräkenskapssystemet hushåll improduktiva de inte producerade jordbruksprodukter för som om marknaden. FN-instruktionen uteslöt explicit obetalt hemarbete från det produktiva arbetet. Detta definierades emellertid inte vilket Waring noterar 1988:64-5, innebar att det blev en som restkategori förutom allt som betraktas som hushållsarbesom, te i västvärlden, kom att innefatta all framställning av mat, trädgårdsodling, boskapsskötsel, mat- och vattenhämtning, fiske, jakt, samlande och tillverkning för hemmabruk. Waring skriver att när ordföranden för den grupp som konstruerade systemet för nationalräkenskaper tilldelades Nobels ekonomipris, fälldes kommentaren att systemet har till den grad blivit accepterat självklart att det är svårt att tänka sig att någon som måste uppfinna det 1988:39. Just det: nationalekonomer och — alla andra har svårt att föreställa sig att ett arbete inte utförs - som för marknaden eller i form lönearbete över huvud taget skulle av kunna räknas, i synnerhet det rör sig arbete utfört av kvinom om Processen har skärpts i och med att klyftan mellan Nord och nor. Syd har vidgats sedan 1960-talet och internationella fmansinstitutioner har genomdrivit den ekonomiska politik som kallas struk-

turanpassning.

Dessbättre har detta problem börjat erkännas exempelvis i nu - FNs Human Development Report från 1995 och 1996 och i form vissa policyförändringar hos Världsbanken det har skett av - men

vid tidpunkt när kritiken mot anställningsrelationen och ar-

en betsmarknaden än någonsin. Och långt ifrån alla har är svagare tänkt Verkställande direktören vid Internationella Valutafonom. den rapporteras t.ex. i juni 1996 ha deklarerat att skuldreducering i Afrika lika med moraliskt förfall 1996:14. Därmed menas vore att det skulle skapa ekonomiska desincitament; Peter Taylor- Gooby har gjort följande anmärkning beträffande en analog argumentering i rika länder:

Hela könsarbetsdelningen förefaller fungera som en gigantisk drivkraft för moraliskt förfall, där perversa incitament uppmuntrar det könet att vägra delta i en allmän fördelning av det totala ena

131Human Development Report 1996 noteras på 48 att huruvida det verklis handlade om struktur var en annan fråga. Det uteslöt många åtgärder som gen tidigare identifierades avgörande för förändring av sociala och ekonomiska som strukturer som t.ex. jordreform eller radikal omfördelning av makt. - 141städer, Los Angeles där det finns överflöd mycket billig ofta som t ex, ett av oregistrerad kvinnlig arbetskraft ökar medelklasskvinnors användning av hemhjälp. Det är få som frågar vad som händer med dessatjänstekvinnors egna bam.

Carole Pateman

sociala arbetet. Om vålfärdssystemet gör att ett litet antal männi-

skor med begränsade möjligheter till sysselsättning avstår från att

söka betald anställning, så är det sak. Om vålfärdsstatens sätt

en

att fungera avhåller den manliga hälften av befolkningen ñån att

spela en jämlik roll i den grundläggande uppgift som social

om-

vårdnad innebär, så är det ett mycket allvarligare problem

1991:202.

Historiskt har man inte betraktat problemet på detta sätt. Att hävda att män borde involveras i hemarbetet är något hör nutiden

som till. I en negligerad tradition har tidigare feminister istället

argumenterat för att kvinnors arbete och, specifikt, deras arbete

mer som mödrar borde räknas del medborgarskapet. Kraften

som en av

i medborgarskapskravet, och det främst omöjliggjorde dess

som

genomförande, emanerar ur den politiska uppgift tilldelats

som kvinnan moderskapet, eller reproduktionen nästa generation

- av

medborgare, reproduktionen och/eller ökningen befolkningen.

av Det är logiskt att hävda, som feminister gjort från 1790-talet och framåt, att kvinnor borde offentligt stöd att utföra detta värv

ges och att detta deras bidrag kvalificerade dem för status med-

en som borgare med medborgerliga rättigheter. Problemet var att moderskap betraktades antitesen till medborgarskap. Moderskap

som

uppfattades som något i högsta grad naturligt och privat; medbor-

garskap betraktades konventionellt och offentligt. Men femi-

som nister utkämpade en lång strid för att moderskapet skulle behandlas som en tjänst, som ett medborgerligt bidrag, precis männens

som tjänst åt staten.

Under mellankrigstiden försökte exempelvis endel brittiska feminister skapa tolkning kravet på statliga medel till mo-

en ny av derskapsstöd. Denna politik fick brett stöd i Europa för det

men mesta i syftet att få upp födelsetalen, förbättra mödra- och bamavården, eller lindra fattigdomen. Det feministiska argumentet gick ut att understödet var ett sätt att eliminera den gifta kvinnans ekonomiska beroende av mannen och åstadkomma lika lön. Understödet skulle, som Eleanor Rathbone formulerade saken, en

gång för alla skilja försörjningen av barnen och reproduktionen

av släktet från lönefrågan cit. i Cass, 1983:57. Kvinnor skulle, för att uttrycka det på ett annat sätt, få erkännande oberoende bi-

som dragsgivare i sin egen rätt, även de inte förvärvsarbetade. Föga

om förvånande accepterades inte den feministiska tolkningen

av understödet.

Att arbeta, att äga, att bidra

VI

De institutioner inom vilka dessa tidigare kontroverser utspelade sig sätts i fråga eller smulas sönder i slutet av 1990-talet. De industrier stödde den manlige försörjaren/arbetaren, den fulla syssel-

som sättningen och familjeförsörjarlönen håller på att svepas bort i västvärlden. Välfärdsstaten skärs ner i större eller mindre utsträckning och röster höjs för att staten ska pressas tillbaka. Kvinnorörelsen har fört förhållandet mellan det privata och det of-

upp fentliga på den politiska dagordningen på ett mer framträdande sätt

än någonsin tidigare låt vara att många politiker och politiska

teoretiker vägrar att lyssna. Och gamla, välbekanta teorier utmanas från flera olika håll.

I vissa avseenden kan de nu rådande omständigheterna tyckas

skapandet av en tredje fas i välfardsstaten, den utopi gynna som Myrdal skisserade i Beyond the Welfare State l969:95. Han skrev minskning av statsingripandena; staten skulle hålla

om en sig borta och ersättas av samarbete och förhandling mellan decentraliserade, lokala självstyrande enheter, demokratiska organisationer och sammanslutningar av medborgare. Staten skulle utöva en övergripande kontroll och skapa allmänna regler samt ansvara för vad han kallade radikala policy-strukturer, ett blomstrande välfärdssystems strukturer 1960:92-l02. Problemet för närvarande är att det förhärskande politiska perspektivet är ekonomiskt, inte demokratiskt. De vitala demokratiska frågor som ställts inom den feministiska traditionen och inom en viss socialistisk riktning dränks i lönearbetets, ägandets och kontraktets språk. Demokra-

tins olösta problem uppmärksammas inte.

En del detta problem utgörs av arbetslivets demokratisering,

av som jag argumenterade för för ett kvartssekel sedan i Participation and Democratic Theory 1970. Mina argument formulerades då i termer utbildning för demokrati och slut träning i ordergiv-

av

och underkastelse i odemokratiska strukturer. Jag tror fortfa-

ning

rande att detta är riktigt. Min senare diskussion om civil underordning kompletterar och utvidgar, men modiñerar också, min tidiga-

analys. Att ta demokratisering på allvar innebär för det första re att den politiska fiktionen om ägande av den egna personen måste överges liksom uppfattningen att arbetsmarknaden handlar med

-

slags tjänster andra marknader. Denna fiktion stöder samma som

uppfattning oberoende och ägande som är möjlig som loen om giskt sammanhängande föreställning, men som är en antropologisk omöjlighet. Människor och mänsklig frihet och självbestämmande

Carole Pateman

i politiskt avseende utvecklas ur ömsesidigt beroende. Individen som ägare träder däremot fram synbarligen fullt utvecklad

— som en svamp, som Hobbes säger och förnekar alla förbindelser med

— andra, utom de konstitueras kontrakt.

som genom

Ömsesidgt beroende spelar en central roll i ett flertal politiska teorier och utgör den förutsättning på vilken välfärdsstatens politik bygger. Det är också centralt för feministisk politisk teori,

men feministiska insikter har hittills rönt obetydligt eller inget erkännande alls i aktuella politiska teorier och välfärdsprogram. Att ta demokratisering på allvar betyder därför, för det andra, att

man inte längre kan bortse från feministiska argument rör förhål-

som landet mellan det privata och det offentliga. Min forskning

egen om feministisk teori under tvåhundra år har lett till att jag ändrat uppfattning i fråga om min tidigare syn på arbetslivets demokratisering som nyckeln till demokrati över huvud taget. Offentliga

arbetsplatser utgör även när de demokratiserats bara ett av flera

- områden där medborgare bidrar till den allmänna välfärden. Det ömsesidiga beroendet sträcker sig lång bortom arbetsplatsen, och arbetslivet fungerar precis som välfärdsstaten gjort p.g.a. att en

- mängd väsentliga uppgifter utförs på annat håll.

Ett brett spektrum av incitament och bevekelsegrunder har varit förutsättningen för att garantera att nödvändiga uppgifter utförs. Dessa varierar från monetära inicitament till kärlek och övertygelsen att en viss typ av arbete bör utföras av kvinnor på grund av deras kön även andra incitament här är i verksamhet,

om exempelvis männens monopol på avgörande positioner i viktigare institutioner. En egendomlighet med 1990-talet är att ekonomiska incitament anses lämpliga i hela samhällslivet. Det påstår man åtminstone. I praktiken sätter man fortfarande sin lit till obetalt hemarbete och dess bevekelsegrunder, och tar detta för givet

samtidigt som man förkastar det som bidrag. Men man har inte tillräckligt begrundat konsekvenserna av detta synsätt. Det är långt ifrån självklart att barnafödande och uppfostran, obetald

omsorg om sjuka, svaga, gamla och äkta män är ett rationellt val i ekonomisk bemärkelse inte kvinnors löner hålls på lägre nivå än

om

männens.14

Sålunda finns det en del andra i väsentliga avseenden olösta problem som måste finna sin lösning om demokratiseringsprocessen ska kunna fortskrida. Hårt och radikalt tankearbete måste ägnas två frågor: för det första den vad faktiskt räknas och vad

om som som borde räknas bidrag eller tjänst från medborgarna; för det

som andra frågan om huruvida medborgarens ställning över huvud taget borde vara beroende av vad man bidrar med. För att uttrycka det på

Att arbeta, att äga, att bidra

ett annat sätt: borde argumentera for skapandet av ett nytt

man socialt etos, en ny politisk kultur, i linje med T. H. Marshalls förespråkande av en frivillig förpliktelse att arbeta; eller borde man argumentera för skapandet demokratisk status som en rättighet

av

oberoende av vad man bidrar med -

Jag har inga färdiga svar, men min uppgift har här varit att visa varför dessa frågor måste föras på den demokratiska dagord-

upp ningen. Jag har analyserat olika antaganden om arbete, ägande och bidragsgivande, men jag inledde med en hänvisning till Myrdals An American Dilemma. De problem han fokuserade i den boken är lika brännande som någonsin och tillhandahåller ytterligare tvingande skäl för behovet att tänka kring demokrati och politik i nya banor. Inför vår tids tilltagande fientlighet mellan olika grupper, brutal etnisk rensning, krig och oförsonlig nationalism tycks föga kunna vinnas på att fortsätta längs de vägar som det gångna seklets tänkande följt.

Översättning: Göran Fredriksson Inger Humlesjö

Litteratur

Adriaansens, Hans 1994 Citizenship, work and welfare, The Condition of

Citizenship London: Sage Beveridge, William 1942 Social insurance and allied services. New York:

Macmillan Cass, Bettina 1983 Redistribution to children and to mothers, Women, Social

Welfare and the State, Sydney: Allen and Unwin Cohen, G. A. 1995 Self-ownership, freedom and equality. Cambridge:

Cambridge University Press Deacon, Desley 1985 Political arithmetic: The nineteenth century australian

census and the construction of the dependent woman, Signs 11, 1 s 463-484

Downs, Anthony 1957 An economic theory of democracy. New York: Harper

and Row Ellerman, David P. 1992 Property and Contract in economics: The caseför

economic democracy. Oxford: Blackwell Ellerman, David P. 1995 Intellectual trespassing as a way life: Essays in

philosophy, economics, and mathematics. Lanham: Rowman and Littlefield Folbre, Nancy 1991 The unproductive housewife: her evolution in nineteenth-

century economic thought, Signs 16, 3 s 463-484 Hayek, F. A. 1960 The constitution of liberty. Chicago: Chicago University

Press Hayek, F. A. 1979 Law, legislation and liberty. Vol New York: Routledge

and Kegan Paul

Carole Pateman

Ingram, Attracta 1994 A political theory of right. Oxford: Oxford University

Press Jury, Louise 1994 Study shows poor are dying younger, Guardian Weekly,

8 maj s. 10 Marshall, T. H. 1963 Citizenship and social class, Sociology at the

Crossroads and other essays. London: Heineman Mead, Lawrence 1986 Beyond entitelment: Social obligations of citizenship.

New York: Free Press Myrdal, Gunnar 1960 Beyond the welfare state: Economic planning and its

international implication. New Haven: Yale University Press Sv övers 1961 Planhushållning i välfärdsstaten. Stockholm: Tiden

Myrdal, Gunnar 1962 An american dilemma: The negro problem and modern

democracy. New York: Harper and Row Nelson, Barbara 1990 The gender, race, and class origins of early welfare

policy and the welfare state Women, politics, and change, New York: Russell Sage Foundation

Pateman, Carole 1970 Participation and democratic theory. Cambridge:

Cambridge University Press Pateman, Carole 1988 The sexual contract. Cambridge: Polity Press/Stanford:

Stanford University Press Pateman, Carole 1989 The patriarchal welfare state, The disorder of women:

Democracy, feminism and political theory. Cambridge: Polity Press/Stanford: Stanford University Press

Polanyi, Karl 1957 The great transformation. Boston: Beacon Press. Sv övers

1991 Den stora omdaningen. Lund: Arkiv Förlag Schumpeter, Joseph A. 1942 Capitalism, socialism, and democracy. New

York: Harper and Row Shklar, Judith N. 1991 American citizenship: The quest for inclusion.

Cambridge: Harvard University Press Steiner, Hillel 1994 An essay on rights. Oxford: Blackwell The condition of citizenship 1994 Red. B. van Steenbergen. London: Sage Taylor-Goody, Peter 1991 Social change, social welfare and social science.

Toronto: University of Toronto Press UN 1996 Human development report. New York FNs utvecklingsprogram

1996 Women, politics, and change 1991 Red. L. Tilley P. Gurin. New York:

Russell Sage Foundation Women, social welfare and the state 1983 Red C. Baldock B. Cass. Sydney:

Allen and Unwin Women, the state and welfare 1990 Red. Linda Gordon, Madison: University

of Wisconsin Press Waring, Marilyn 1988 Counting for nothing: What men value and what

women are worth. Wellington, New Zeeland: Allen and Unwin Watkins, Kevin 1996 IMF holds a gold key for the Third world, Guardian

Weekly 16juni s 14

Om författarna

Om författarna

GUN HEDLUND är FD i statsvetenskap. Hon är föreståndare för Kvinnovetenskapligt Forum, Högskolan i Örebro, och undervisar i statsvetenskap och kvinnovetenskap. Hennes forskningsområde är kön och lokal politik. Hon har tidigare forskat om kvinnliga politikers villkor och intressen i politiken och forskar nu om organisationsförändringar i politik och förvaltning. Gun Hedlund har tidigare skrivit "Det handlar om prioriteringar". Kvinnors villkor och intressen i

lokal politik.

VICKI JOHANSSON är FD i statsvetenskap och arbetar som lärare i detta ämne på Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. I sin forskning är

hon speciellt intresserad av hur den samhälleliga organiseringen av

omsorg påverkar jämlikheten mellan könen. I avhandlingen Vem gör vad, när och var fann hon att omsorgens organisering har betydelse for i vilken utsträckning män och kvinnor väljer att gemensamt ansvara för och utföra omsorgsarbete. Vicki Johansson har för avsikt att framöver undersöka om omsorgens organisering även har betydelse för könsrelationerna i lönearbetet och i det politiska arbetet.

ANNA G. JÖNASDÖTTIR är docent i statsvetenskap och universitetslektor vid Göteborgs universitet Högskolan i Örebro. Hon forskar och undervisar

samt främst i samhällsteori och politisk teori och är särskilt inriktad på teorier om maktförhållanden mellan könen. Disputerade 1991 på avhandlingen Love Power and Political Interests. Towards a Theory of Patriarchy in Contemporary Western Societies. Nyutgåva 1994, Why Women Are Oppressed. Övriga publicerade böcker: Kvinnoteori. Några perspektiv och problem inom kvinnoforskningens teoribildning, 1984; The Political Interests of Gender red. tills. m. Kathleen B. Jones 1988 samt Teorier om patriarkatet. Betydelser, begränsningar och utvecklingslinjer red. tills. m. Gunnela Björk 1994.

Om författarna

KARIN LUNDSTRÖM är jur kand och doktorand i socialrätt sedan 1994. Hennes avhandling, Jämlikhet mellan kvinnor och män i EG-rätten. En feministisk analys planeras vara klar under 1998. Karin Lundström är särskilt intresserad feministiska teorier och har tidigare skrivit följande

av artiklar: Genusperspektiv på rätten, i Aktuellt Kvinnoforsk-

om ning nr 1/96 samt Women caught a logical trap EC law. An analysis of the use of quotas in the case of Kalanke, i Statsveten-

skaplig tidsskrift nr 1/97.

CAROLE PATEMAN är professor vid Department of Political Science, vid University of California, Los Angeles. Hennes forskning rör politisk teori. Bland hennes böcker kan nämnas Participation and democratic theory 1970, The sexual Contract 1988 och Feminist interpretations and political theory 1991, red., tills. Mary Lyndon Shanley.

m.

INGRID PINCUS

är FK och verksam vid Kvinnovetenskapligt forum, Högskolan i

Örebro, och doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Avhandlingens titel är Equality Between Women and Men The

- Problem of Institutionalization, och den planeras klar under

vara 1998. Ingrid Pincus är särskilt intresserad av kvinnors inflytande i staten, utvecklingen den svenska jämställdhetspolitiken, rela-

av tionen mellan stat och kommun i fråga om jämställdhetspolitikens genomförande och de manliga ledamas roll i jämställdhetsarbetets utveckling i organisationer. Hon har tidigare publicerat Varför

avgår kvinnor fidn kommunalpolitiken 1995 Manligt motstånd och ambivalens till jämställdhetsreformer 1997 och Jämställdhetsfrågans plats och utveckling i tre svenska kommuner 1997. Dessa är utgivna i Kvinnovetenskapligt forums skriftserie, Högskolan i Örebro.

ELLINOR PLATZER är FK och studerar vid Lunds universitets samhällsvetenskapliga fakultet, med rättssociologi och statsvetenskap huvudämnen.

som Hon är speciellt intresserad av genusproblematiken och främst då ur ett rättssociologiskt perspektiv. Ellinor Platzer har för avsikt

Om författarna

att i kommande forskning ytterligare fördjupa och penetrera de

problem hon och belyser i sitt bidrag i denna antologi.

tar upp

LENA WÄNGNERUD

är doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs uni-

versitet. Hennes forskning handlar kvinnorepresentation i Sve-

om

och fokuserar perioden från 1970-talet fram till i dag. riges riksdag Lena Wängnerud har tidigare skrivit boken Kvinnor som väljare

och valda Studentlitteratur 1995 tillsammans med Maria Oskar-

I ett flertal artiklar har Wängnerud kartlagt och analyserat föson. rekomsten könsmönster systematiska åtskillnader i kvinn-

av ligt/manligt i svensk politik bland annat när det gäller kvinnors

och mäns placeringar i riksdagens utskott t.ex. i boken Riksdagen

på nära håll utgiven av SNS Förlag 1997.

QBL/o a ’0CKH°

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32 Följdlagstiftrtingtillmiljöbalken.M. - . Z Inkomstskattelag,dell-III. Fi. 33.Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s

Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi.

Förbättradmiljöinfonnation.M. 34.Övervakningavmiljön. M.

Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35.Ny kursitrafikpolitiken bilagor.K.+

arbetshandikappade.A. 36.Bekämpande penningtvätt.av Fi.

Länsstyrelsemasroll i trañk-ochfordonsfrågor.K. 37.EttteknisktforskningsinstitutiGöteborg.U.

Byråkratinibackspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndighetellermarknad.

forvaltningsområden.Fi. Statstörvaltningensolikaverksamhetsfonner.Fi. påsex barnsochungdomarspsykiskahälsa.S. 39. Integritet Offentlighet informationsteknik.Ju. Rösterom Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.ln.

statsförvaltningens 41. Statenochtrossamfunden hetsanpassningav struktur.Fi. Rättsligreglering

Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag . - Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . lT-probleminför2000-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. . slutsatserfrånenhearinganordnadav 42.Statenochtrossamfunden

IT-kommissionendenl8december. Begravningsverksamheten.Ku.

IT-kommissionensrapport1/97.K. 43.Statenochtrossamfunden

Regionpolitikförhela N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen . IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku. . Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Statenochtrossamfunden . ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45.Statenochtrossamfunden . Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku. . +Bilagor.Fi. 46.Statenochtrossamfunden

5 Granskningavgranskning. Statligmedverkanvidavgiñsbetalning.Ku.

DenstatligarevisioneniSverigeochDanmark.Fi. 47.Statenochtrossamfunden

Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkligaegendomen.Ku.

Konkurrenslagen1993- 996.N.l Arbetsgivarpolitiki staten. . . Växailärande.Förslag läroplanför bamoch Förkompetensochresultat.Fi. . unga6-l6är. U. Grundlagsskyddförnyamedier.Ju. . Aktiebolagetskapital.Ju. Alternativautvecklingsvägarför EU:s . . Digitaldemokr@ti.Ettseminarium Teknik,om gemensammajordbrukspolitik.Jo . demokratiochdelaktighetden8november1996 51. Bristeriomsorg

anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötandeaväldre. kommissionenochKommunikationsforsknings- Omsorgmedkunskapochinlevelse . beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av - 24 Välfärd verkligheten Pengari räckerinte.S. 53.AvskaffareklamskattenFi. . - E. Svenskmat- EU-fat.Jo. 54.Ministemochmakten.

26 EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hurfungerarministerstyreipraktiken Fi. . försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav

27.Kontroll ReavinstVärdepappenFi. förslagenfråndestatligautredningarna.Ku.

28. l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och S6.Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

vartoffentligaetos.Fi. +Bilaga och Ju.l

29.Barnpomografifrågan. 57.l medborgarnastjänst. lnnehavskriminalisering Ju. Ensamladförvaltningspolitikforstaten.Fi. m.m. 30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyrning.A.

svenskstatsförvaltning.Fi. 59.SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfomi.Ku.

31. Kristallkulan-tretton rösteromframtiden. 60. Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku.

lT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61.Att växablandbetongochkojor. 90.Ändradorganisationför det statligapan~,bygg-

Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars och bostadsväsendet.ln.

uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån Jaktensvillkor- enutredningomvissajaktfrågor.

. Storstadskommittén. Jo Ei Rosor betong. Medieföretagi Sverige Ägandeoch . av -

. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland strukturförändringaripress,radioochTV. Ku.

betongochkojor från Storstadskommittén. Hanteringavfeli utjämningssystemetfor

. 33 Sverigeinförepokskiftet. kommunerochlandsting.In. . IT-kommissionensrapport5/97.K. Konkurrensneutraltnansponbidrag.N.

.9 Samhall. arbetsmarknadspolitiskEn åtgärd Forumförvärldskultur

+Bilagedel.A enrapportomettrikarekulturliv. Ku.

- Polisensregister.Ju. Lokalförsörjningochfastighetsägande.

. Statsskuldspolitiken.Fi. En utvärderingavstatensfastighetsorganisation. Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. Fi.

Grannlands-TVikabelnät.Ku. Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M.

Besparingaristortochsmått.U. Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.

Totalförsvaretochfrivilligorganisationema Bilagor.M.

uppdrag,stödoch ersättning.Fö. Ennyvattenadministration.Vattenärlivet.M. — .-‘—’Politik förunga. NyasamverkansforrnerinomdenSjöhistoriska

+ st2 bilagor.In. museiverksamheten.Ku.

Enlagomsocialförsäkringar. Behandling personuppgifterav om

. Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk totalförsvarspliktiga.Fö. . kommunikation.Referatfrånettseminarium .Mat Miljö. SvenskstrategiförEU:s

anordnat lT-kommissionen,Närings-ochav jordbruk i framtiden.Jo.

handelsdepartementetochSEISdenl l december 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku.

1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 104.Polisi fredenstjänst.UD.

3’ EU:sjordbrukspolitik,miljönochregional 105.Agenda iSverige. . utveckling.Jo. FemårefterRio resultatochframtid.M.

— ä Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför 106.Enfond förungakonstnärer.Ku. . fysiskapersoner.Fi. 107.Dennyagymnasieskolan

ä Invandrarei vårdochomsorg problemochmöjligheter.U.

-

enfrågaombemötande äldre.av 108.Att lämnaskolanmedrakrygg Omrättentill — — Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. skriftspråketochomförskolansochskolans

Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.In. möjligheterattförebyggaochmötaläs-och

Försäkringsmäklare.Enlagöversynav skrivsvårigheter.U.

Försäkringsmäklarutredningen.Fi. Myndighetsansvaretför transportavfarligt

. Reformeradstabsorganisation.Fi. gods.Fo.

Allmännyttiga bostadsföretag. 110.Säkrareobligationer Fi.

+Bilaga.ln. lll. Branschsaneringochandrametodermot

- Likamöjligheter.ln. ekobrott.Ju.

Ommaktochkön-i spåren offentligaav 112.Ensamordnad skolorganisation.

organisationersomvandling.A. 113.Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom

- Enhållbarkemikaliepolitik.M. kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A.

Förmånefterinkomst- Samordnatinkomstbegrepp 114.Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri

för bostadsstödenochnyakvaliñkationsreglerfor förändringochkönsmaktensframtid.A.

rätttill sjukpenninggrundandeinkomst. ll5. Ljusnandeframtidellerettlångtfarväl

Punktskattekontroll alkohol,tobakochav Den svenskavälfärdsstatenjämförandei . mineralolja,m.m.Fi. belysning.A.

Kvinnor,mänochinkomster. . Jämställdhetochoberoende.A.

Upphandlingför utveckling.N. . Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. .

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kom munikationsdepartementet

Fastighetsdataregister.3 Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6 Aktiebolagetskapital.22 lT-problem inför2000-skiftet.Referatochslutsatserfrån Bampomograñfrågan. enhearinganordnad IT-kommissionendenav lnnehavskrirninaliseringm.m.29 l 8december.IT-kommissionensrapportl/97.12 IntegritetOffentlighet Informationsteknik.3 9 Digitaldemokr@ti. seminariumEtt omTeknik, Grundlagsskyddför nyamedier.49 demokratiochdelaktighetden november19968 Folketsområdgivareochbeslutsfattare. anordnatavFolkomrösmingsutredningen,lT- +Bilaga och1 56 kommissionenochKommunikationsforsknings- Polisensregister.65 beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.23 Branschsaneringochandrametodermotekobrott.l l l Kristallkulan trettonrösteromframtiden.

- -

IT-kommissionensrapport3/97.31 Utrikesdepartementet Nykursi trafikpolitiken bilagor.+ 35

Återkallelse uppehållstillstånd.67 Sverigeinfor epokskiñet.

av Polisi fredenstjänst.l04 IT-kommissionensrapport5/97.63

Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk Försvarsdepartementet kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav

Totalförsvaretochfrivilligorganisationema IT-kommissionen,Nårings-ochhandelsdepartementet

uppdrag,stödoch ersättning.70 ochSEISdenl l december1996, — Behandling personuppgifter IT-kommissionensrapport6/97.73

av om totalförsvarspliktiga. 0l l

Finansdepartementet Myndighetsansvaretförtransportavfarligt gods.109 Ensamordnadmilitärskolorganisation.l12 lnkomstskattelag,delI-Ill. 2

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändringpåsex Socialdepartementet förvaltningsområden.7

Röster barnsochungdomarspsykiskahälsa.8 Flexibelförvaltning.Förändringochverksam-

om Välfärdi verkligheten Pengarräckerinte.24 hetsanpassningavstatsförvalrningensstruktur.9

-

Ansvaretför valutapolitiken.l0 Bristeri omsorg

fråga bemötande äldre.51 Skatter,miljö ochsysselsättning.l 1 - en om av Omsorgmedkunskapochinlevelse Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt

fråga bemötande äldre.52 ochproblematik.15 - en om av

blandbetongochkojor. Skatter,tjänsterochsysselsättning. Att växa Ettdelbetänkande barnsochungdomars +Bilagor.l 7

om uppväxtvillkori storstädemas områdenfrån Granskningavgranskning.

utsatta Storstadskommittén.6 l DenstatligarevisioneniSverigeochDanmark.l 8

betong. Kontroll ReavinstVärdepapper.27 Rosorav Enantologitill delbetänkandetAtt växabland l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och betongochkojor frånStorstadskommittén.62 vårt offentligaetos.28

Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Enlagomsocialförsäkringar.72 invandrarei vårdoch svenskstatsförvaltning.30

omsorg

fråga bemötande äldre.76 Att läraövergränser.Enstudieav0ECD:sförvaltnings- - en om av Fönnånefterinkomst Samordnatinkomstbegrepp politiskasamarbete.33

for bostadsstödenoch kvalifikationsreglerför Bekämpande penningtvätt.av 36

nya rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 Myndighetellermarknad.

Statsförvaltningensolikaverksamhetsformer.38

Arbetsgivarpolitiki staten.

Förkompetensochresultat.48

Avskaffa 53

Ministemochmakten.

l-lurfungerarministerstyreipraktiken 54

Statens 1997

Offentliga utredningar

Systematisk förteckning

l medborgarnastjänst. Mothalvamakten elvahistoriskaessäerom

- Ensamladförvaltningspolitikförstaten.57 kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.1 13 Statsskuldspolitiken.66 Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför förändringochkönsmaktensframtid.l 14 fysiskapersoner.75 Ljusnandeframtid ellerett långtfarväl Uppföljningavinkomstskattelagen.77 Densvenskavälfärdsstatenijämförande Försäkringsmäklare. lagöversynEn av belysning.l 15 Försäkringsmäklarutredningen.79 Reformeradstabsorganisation.80 Kultu rd epa rtementet Punktskattekontroll alkohol,tobakav och ITi kulturenstjänst.14 minera1olja,m.m.86 Statenoch trossamfunden Lokalförsörjningoch fastighetsägande. Rättsligreglering Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 -Grundlag Säkrareobligationer l 10 Lagomtrossamfund

-

LagomSvenskakyrkan.41 Utbildningsdepartementet -

Statenoch trossamfunden Dennyagymnasieskolan stegför steg.1 Begravningsverksamheten.42

- Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Statenoch trossamfunden unga6-16âr.21 Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 dekyrkligaarkiven.43 Besparingari stonochsmått.69 Statenoch trossamfunden Dennyagymnasieskolan Svenskakyrkanspersonal.44 -problem ochmöjligheter.107 Statenoch trossamfunden Att lämnaskolanmedrak Omrättentill Stöd,skatterochfinansiering.45

ryggskriñspráketochomförskolansochskolans Statenochtrossamfunden möjligheterattförebyggaochmötaläs-och Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.46 skrivsvårigheter.108 Statenoch trossamfunden

Denkyrkligaegendomen.47 Jordbruksdepartementet Statenochtrossamfunden.Sammanfattningama

av Svenskmat- påEU-fat.25 förslagenfrän destatligautredningarna.55 EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.59 försörjningen.26 Betal-TVinomSverigesTelevision.60 Alternativautvecklingsvägarför EU:s Grannlands-TVikabelnät.68

jordbrukspolitik.50 Medieföretagi Sverige Ägandeoch gemensamma - EU:sjordbrukspolitik,miljönochregional strukturförändringaripress,radioochTV. 92 utveckling.74 Forumför världskultur Jaktensvillkor enutredningomvissa 9 l enrapportomettrikarekulturliv. 95

- Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s NyasamverkansfonnerinomdenSjöhistoriska jordbruki fiamtiden.102 museiverksamheten.100

Rapportmedförslagomsändningsorter.103 Arbetsmarknadsdepartementet Enfondför konstnärer.106

unga Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför

Närings- och handelsdepartementet arbetshandikappade.5 Personaluthyrning.58 RegionpolitikförhelaSverige.13 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 +Bilagedel.64 Konkurrenslagen1993-996.201 Ommaktochkön-i spåren offentligaav Upphandlingförutveckling.88 organisationersomvandling.83 Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 Kvinnor,mänochinkomster. Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Jämställdhetochoberoende.87

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Inrikesdepartementet Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Ungaocharbete.40 Politik för unga. + st2 bilagor. 71 Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.78 Allmännyttiga bostadstöretag. +Bilaga.81 Likamöjligheter.82 Ändradorganisationför detstatligapian-,byggoch bostadsväsendet.90 Hanteringavfel utjämningssystemeti för kommunerochlandsting.93

Miljödepartementet

Förbättradmiljöinfonnation.4 Följdlagstimingtill miljöbalken.32 Övervakning miljön. 34av Enhâllbarkemikaliepolitik.84 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.97 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Bilagor.98 Ennyvattenadministration.Vatten livet. 99är Agenda2l i Sverige. FemåreñerRio resultatochframtid.105

-