Hemmet, barnen och makten förhandlingar om arbete och pengar i familjen : rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Hemmet, barnen och makten

Förhandlingar om arbete och i familjen

pengar

Göran Ahrne Christine Roman

Rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt

och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

min

w Statens offentliga

utredningar

WW 1997:139

Arbetsmarknadsdepartementet

Hemmet, barnen och makten

Förhandlingar om arbete

och i en

pengar familj

Redaktörer: Göran Ahrne Christine Roman

Rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Oñentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den skall svara på remiss. - som som Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

Omslag: Caroline Fämström ISBN 91-38-20714-1 Tryck: Gotab, Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Arbetsmarknadsdepartementet

Genom direktiv 1994:102 den 15 september 1994 beslutades att tillsätta en särskild utredare för att kartlägga och analysera fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska mellan kvinnor och

resurser män. Den 19 maj 1995 utsågs landshövding Kristina Persson, Östersund, till utredare. Utredningen har antagit namnet Kvinnomaktutredningen.

Den 1 augusti 1995 tillkallades såsom vetenskapliga experter Göran Ahrne, professor i sociologi vid Stockholms universitet, Anna G. Jonasdöttir, FD och universitetslektor vid Högskolan i Örebro, Inga Persson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, Elisabeth Sundin, docent i företagsekonomi och biträdande professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet samt Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik vid Stockholms universitet. Sekreterare i utredningen har varit Anita Nyberg, universitetslektor i nationalekonomi och docent vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, och biträdande sekreterare FK Eva Lindblad och Gunilla Rapp.

Inom ramen för Kvinnomaktutredningen publiceras ett antal

monograñer och antologier. Experterna har i egenskap av redaktörer och monografiförfattare svarat för urval och utformning de olika skrif-

av terna, medan de enskilda artikelförfattama an svarar för innehållet i sina egna bidrag. Experter och artikelförfattare har arbetat under vetenskaplig självständighet.

Utredningsarbetet skall klart före den 31 december 1997.

vara Skrifter publiceras dock successivt. Föreliggande skritt, Hemmet, barnen och makten. Förhandlingar arbete och i familjen, ut-

om pengar gör en av rapporterna i projektet Ekonomisk makt i familjen. Författare är Göran Ahrne och Christine Roman.

Östersund och Linköping i november 1997

Kristina Persson

/Anita Nyberg

Innehåll

Förord — Förhandlingar i familjen Explicita och implicita förhandlingar Ekonomisk rationalitet Kulturella föreställningar

Könsnormer och könsroller

Könsideologi

Könskonstruktion Maktresurser ll

Maktens olika former 15 Rapportens syfte och frågeställningar 18 Metod 20 Hushållsarbetets fördelning 25 Förändringar i hushållens arbetsfördelning 25 Familjetyper 28 Fördelningens dimensioner och variationer 31 Förklaringar och motiv 36

Tid och rationalitet 36

Missnöje, konflikter och upplösning 116

Hushållsekonomin 117

Spara eller slösa 117

Små marginaler 120

Arbetsfördelningen 123

Omförhandlade genuskontrakt: mellan patriarkat och jämställdhet 165 Litteratur 175 Om författarna 183

Förord

Många människor har varit involverade i arbetet med denna bok. Först och främst går tankarna till alla de kvinnor och har

män som ställt sin tid till förfogande för intervjuer och givit förtroendet att

oss ta del av deras erfarenheter och synpunkter, men också till de

personer på mödravårdscentraler, bamavårdscentraler, förskolor och skattemyndigheter som på olika sätt har hjälpt oss att komma i kontakt med

våra intervjupersoner.

Ulrika Hugemark har transkriberat merparten av de kvalitativa intervjuerna. Charlotte Grahn, Siw Roman, Birgitta Sjölin och Carolyn Vogler har alla bidragit till arbetet med vårt frågeformulär. Diskussionerna som vi under arbetets gång har haft med Carolyn Vogler har väsentligen påverkat vår analys familjers interna hushållsekonomi.

av

I själva undersökningsarbetet har vi framförallt fått assistans

av två personer. Jenny-Ann Brodin vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, har intervjuat och skrivit rapport

en om yngre familjer utan barn och med detta arbete kommit med goda uppslag och idéer för våra analyser. Magdalena Czaplicka vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, har hjälpt med bearbetningama

oss av våra surveydata och kommit med goda förslag till analysstrategier.

Hela eller delar av manuset har vid olika tillfällen lästs och kommenterats av Magdalena Czaplicka, Agneta Hugemark och Lars Udehn samt av övriga berörda forskare inom Kvinnomaktutredningen.

Christine Roman arbetade under ett år med utredningen inom

ra-

men för en forskarassistenttjänst med inriktning mot barn och familj

som finansierades av Socialvetenskapliga forskningsrådet SFR.

Vi har tillsammans planerat uppläggningen undersökningen

av och gemensamt utformat frågeformuläret. Christine Roman har

ensam ansvarat för de kvalitativa studierna och för genomförandet

av intervjuerna med småbarnsföräldrar och frånskilda samt för intervjuerna med diverse experter. Det är också hon som har analyserat det kvalitativa intervjumaterialet. Vi har gemensamt diskuterat bokens olika kapitel. Kapitel 2 och 6 har vi skrivit tillsammans. Christine Roman har skrivit kapitel 4 och

Härmed vill vi varmt tacka alla som på något sätt har bidragit till föreliggande bok.

GÖRAN AHRNE CHRISTINE ROMAN

Förhandlingar i familj en

I Sverige idag bildas familjer på grund kärlek. Män och kvinnor

av flyttar ihop och gifter sig med varandra för att de tycker om varandra. Men kärleken är inte helt blind. I denna bok ska vi i stor utsträckning diskutera olika förutsättningar för män och kvinnor att bestämma över sina liv. Vi kan därför inleda med att konstatera att det i de flesta parförhållanden finns en grundläggande likhet när det gäller samhällsposition. Det finns stark tendens att kvinnor och män bil-

en som dar par har en relativt likvärdig utbildning. Siffrorna i vår undersökning säger att av kvinnor med en låg utbildningsnivå folkskola eller högst tvåårig gymnasieutbildning är drygt två tredjedelar gifta eller sammanboende med en man som har motsvarande utbildningsnivå. Och av kvinnor med en akademisk utbildning har två tredjedelar en man som själv har någon form av eftergymnasial utbildning. Vi ska senare diskutera hur väl denna grundläggande likhet i utbildning och social bakgrund motsvaras av likartade handlingsmöjligheter för kvinnor och män i samma familj.

Under efterkrigstiden har familjens institutionella förankring försvagats. Religionens betydelse för familjen har minskat. Ändå är talet om familjens avtagande betydelse starkt överdrivet jfr Ahrne m.fl., 1996. Familjebildningen har idag blivit mer utsträckt i tiden. Nu finns en typ av hushåll eller familjer som knappast fanns i början av sextiotalet: unga par utan barn. Många lever idag tillsam-

unga par mans i åtskilliga år utan att ens tänka på att skaffa barn, och av dessa är två tredjedelar sammanboende utan att vara formellt gifta. Men

av familjerna med små barn är två tredjedelar gifta. Etableringen av den traditionella familjen: ett gift par med ett eller flera barn tar längre tid idag, men som institution är den både livskraftig och förvånansvärt flexibel. Kanske kan man säga att familjebildningen verkligen först börjar med att ett par skaffar bam. Och det är också då inte tidiga-

om re som familjen kommer att utgöra en ekonomisk gemenskap med ganska stora ekonomiska att förvalta och fördela: arbete,

resurser pengar, hus, med mera. Det som från början bara handlade om kärlek blir med tiden en liten organisation.

Familjers sätt att samordna arbete och pengar formas av både ekonomiska överväganden och av institutionella processer som lagstift-

Kapitel 1

ning, normer och förväntningar. Detta hindrar inte att det existerar många typer av ekonomiskt relaterade motsättningar i familjer. I en organisation har medlemmarna vissa gemensamma mål, men man kan för den skull inte förutsätta att deras intressen helt och hållet sammanfaller. Olika sätt att organisera verksamheten gynnar vissa medlemmar och missgynnar andra. Konfliktema kan gälla frågor som berör arbete, till exempel hur fördelningen mellan förvärvsarbete och hushållsarbete ska ut, eller ska göra vad hemma. Eller de

se vem som kan handla om frågor som rör pengars allokering. Hur mycket som ska avsättas för personlig konsumtion eller vem som ska bestämma över större inköp.

Sedan kvinnornas förvärvsfrekvens ökade starkt efter sextiotalet har frågan hushållsarbetets fördelning diskuterats som en viktig

om jämställdhetsfråga. Svårighetema för kvinnor att förena yrkesarbete med för hem och barn står i debattens centrum, men konflikt-

ansvar en betraktas i ökande utsträckning också som ett problem som angår män. Mindre uppmärksammad är frågan hur pengar fördelas och används i familjen. Ekonomen Amartya Sen 1983 har påpekat att ett skäl till detta kan vara att sitter så fast i tanken på familjen som en hopklistrad enhet the glued-together family att det helt enkelt inte faller att ställa sådana frågor. Ett antal internationella un-

oss dersökningar visar emellertid att frågorna bör resas. Det är inte givet att alla i familjen lever på samma ekonomiska nivå. Kontroll över

kan strategisk äktenskaplig resurs. pengarna vara en

Förvärvsarbete, hushållsarbete och kontroll över familjens inkomster är betydelsefulla och många gånger särskiljande komponent-

i kvinnors och mäns liv. Den här boken beskriver hur arbete och er

organiseras i svenska familjer vid mitten nittiotalet Vi bepengar av lyser hur olika typer av lösningar kommer till stånd, diskuterar vilken roll makt spelar i detta sammanhang och undersöker beslutens kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Att studerar hur maktrelatio-

inverkar på organiseringen hushållet betyder inte att vi utener av slutande intresserar oss för processer och mekanismer som återskapar arbetsdelningen och maktförhållandet mellan könen, eller att antar att vissa strukturella förhållanden obönhörligen måste leda fram till en viss typ av hushållsorganisation. Vi är tvärtom övertygade om att det i nittiotalets Sverige finns ett ganska stort utrymme för variation-

Förvisso lever gamla mönster kvar och reproduceras, men de tidier.

k6nsrollema har ändå på många sätt förändrats. Det är inte på gare

Vi undersöker hur ekonomiska resurseroch ekonomisk makt fördelas mellan kvinnor och män. Därför har uteslutit homosexuella par och ensamståendeföräldrar. Hushåll och familj används i texten somsynonyma begrepp.

Förhandlingar ifam ilien

samma sätt som förut självklart hur tiden för förvärvsarbete och hushållsarbete ska fördelas i familjen. Istället har detta i ökande utsträckning blivit föremål för förhandlingar mellan makarna eller samboma jfr Bjömberg, 1992; 1997; Bjömberg och Kollind, 1997; Giddens, 1992; Stacey, 1990.

I detta inledande kapitel tar vi upp några av de teoretiska utgångspunkterna för vår studie. Vi börjar med att diskutera på vilket sätt förhandlingsbegreppet kan vara användbart i studiet hushållens or-

av ganisering av arbete och ekonomi. Med utgångspunkten att det är nödvändigt att se till makamas eller sambomas maktresurser diskuteras sedan hur äktenskapliga förhandlingar om arbete och pengar formas av ekonomiska resurser och kulturella föreställningar, och hur dessa i sin tur blir maktresurser som inverkar förhandlingamas resultat. Vi redogör också för hur vi har gått tillväga för att undersöka familjers sätt att organisera sin hushållsekonomi. Kapitlet avslutas

redogörelse för bokens uppläggning. med en

Explicita och implicita förhandlingar

Genom att kontinuerligt definiera olika situationer tillsammans konstruerar sammanboende kvinnor och män sin sociala verklighet i interaktion med varandra. Organiseringen av förvärvsarbete, hushållsarbete och pengar kan betraktas som ett resultat av förhandlingar mellan makarna eller samboma Finch, 1989. Utrymmet för sådana förhandlingar har ökat i takt med att normerna för hur hushållet ska organiseras försvagats. Att par förhandlar sig fram till olika lösningar betyder inte att makt är frånvarande. En möjlig förhandlingslösning är tvärtom att den ena makens eller sambons intressen underordnas den andras intressen. Dessutom formas förhandlingarna av vilka alternativ står till buds för respektive make. Inte heller implicerar

som begreppet att förhandlingarna nödvändigtvis är medvetna eller rationellt beräknande. Troligt är istället att det ofta är fråga om tämligen omedvetna överläggningar makarna eller samboma emellan

Man brukar skilja mellan två slag av förhandlingar: explicita och implicita. En explicit förhandling har karaktären av ett runda-bordssamtal där makarna eller samboma öppet diskuterar frågor som rör fördelningen av arbete eller pengar. I en implicit förhandling har de

zFörhandlingsbegreppethar plats inom såväl den symboliska interaktionismen,

en som inom bytesteoretiska ansatserinom sociologin. I den symboliska interaktionismen gesbegreppet en vid innebörd. Genom förhandlingar utvecklar människor gemensammaförstáelser shared understandings av specifika situationer F inch, 1989. I bytesteoretiska ansatserförutsätts en intressekonflikt mellan aktörerna. Förhandlingar är den mekanism varmed denna kan få sin lösning.

Kapitel I

hittat sätt att kommunicera dessa frågor utan att det därför förekommer öppna diskussioner. Detta kan ske genom tonfall, gester eller ansiktsuttryck för att nu bara ge några exempel. Förmodligen är explicita förhandlingar vanligast i början av ett förhållande medan implicita förhandlingar ökar övertid. En viss organisering arbete och

av pengar kan därigenom utvecklas gradvis och inte sällan på ett tämligen obemärkt sätt Finch och Mason, 1993.

Resultatet av en specifik förhandling kommer att ligga till grund för kommande förhandlingar mellan makarna eller samboma. Det kan därför få stora konsekvenser på sikt, även om alla förhandlingsresultat förstås inte är likvärdiga i detta avseende. Vissa beslut får större konsekvenser än andra. Detta gäller till exempel överenskommelser om hur tiden ska fördelas mellan förvärvsarbete och familj. Det beror på att denna typ av beslut kommer att ligga till grund för de vidare förhandlingarna om hushållsarbetets fördelning, men också att sådana beslut kan få oavsedda konsekvenser i form och

av vanor rutiner eller i form av en asymmetrisk kunskapsutveckling som sedan tenderar att reproducera status quo. Därför är det viktigt att tänka en tidsaxel i förhandlingsprocessen. Fördelningen vid tidpunkt två behöver inte ha samma orsaker som den vid tidpunkt ett hade. Det är således särskilt väsentligt att analysera på vilka grunder makar och sambor fattar de mest konsekvensrika besluten. Vad är det som formar förhandlingarna om hur fördelningen mellan förvärvsarbete och hushållsarbete ska ut Här ska vi belysa den frågeställningen

se genom att presentera förklaringar som tar sin utgångspunkt i ekonomisk rationalitet, kulturella föreställningar och maktresurser. i

Ekonomisk rationalitet

Det är troligt att det finns ekonomiska överväganden med i bilden när ett par diskuterar vem som ska vara föräldraledig eller vem som ska gå ner på deltid. Kanske kommer makarna fram till att det är bäst att den som tjänar minst tar ut föräldraledigheten och går ner i arbetstid. Enligt det så kallade tidsresursargumentet kommer i så fall detta beslut sedan att ligga till grund för hushållsarbetets fördelning. Den hypotesen förutsäger att den make eller sambo som har mest tid till sitt förfogande blir den som gör mest hushållsarbete. Mannens deltagande i hushållsarbetet antas alltså öka fler timmar hans hustru eller sambo förvärvsarbetar.

Tidsresurshypotesen härrör från Gary Beckers ekonomiska teori om familjen. Det är en teori som antar att arbetsfördelningen i en familj förklaras med att familjen använder den hushållsstrategi som bäst tjänar dess intressen. Utgångspunkten är att familjen är en nyt-

Förhandlingar ifam iIjen

tomaximerande enhet där medlemmarna strävar efter att fördela sin tid så effektivt som möjligt, för att öka familjens välfärd.

I sin analys liknar Becker 1974 familjen vid liten fabrik där

en kapitalvaror, råmaterial och arbete kombineras för att framställa olika produkter: måltider, bäddade sängar, rentvättade bam. För att produktionen ska komma till stånd krävs tid och inkomster till råmaterial och kapitalvaror. Inkomstema förutsätter marknadsarbete. Varje hushåll ställs därför inför problemet att bestämma hur det ska fördela sin tid mellan arbetet i hemmet och arbetet på arbetsmarknaden. I de fall hushållet består av minst två vuxna personer kan det effektivt

vara med en specialisering av uppgifter. Den person som har högst marknadsproduktivitet tjänar mest specialiserar sig på förvärvsarbete, och den som har högst produktivitet i hemmet ansvarar för arbetet där Jonung, 1987.3 Enligt denna ekonomiska modell bestäms således

arbetsfördelningen i en enskild familj av makarnas respektive marginalproduktivitet. Den som har högst produktivitet i hemmet hyr den andra maken som försörjare, och den har högst marknadspro-

som duktivitet hyr den andras hushållstjänster Becker, 1974.

Könsskillnadema i löner på arbetsmarknaden innebär i

att mannen en familj ofta tjänar mer än kvinnan. I de flesta hushåll kommer det därför att framstå som mest ekonomiskt rationellt att kvinnan tar ut merparten av föräldraledigheten och eventuellt kortar sin arbetstid. Det blir den minst kostsamma och därför mest effektiva lösningen

ur familjens synvinkel. I Beckers modell förklaras alltså könsarbetsdelningen mellan förvärvsarbete och familj med de enskilda hushållens rationella handlade. Arbetslivets strukturella mansdominans gi-

är en ven förutsättning.

Kopplingen mellan hushållsarbetets fördelning och kvinnors och mäns olika situation på arbetsmarknaden kan uppfattas styrka

som en i Beckers teori. Den förklaring till hur könssegregering och

ger en

låga kvinnolöner kan skapa grunden för en könsmässig fördelning av

hushållsarbetet. Men Beckers antagande om existensen av en hushållsrationalitet är tveksamt. Det är inte givet att det för make

som en eller sambo är ekonomiskt rationellt, också är det for den andra jfr Bolin, 1997. Detta problem blir särskilt tydligt när vi skiljer mellan en kortsiktig och en långsiktig rationalitet. Det som vid en tidpunkt framstår som ekonomiskt rationellt för båda, kan framstå i en annan dager vid en senare tidpunkt. Om mannen tjänar mer än sin hustru och om inkomsterna fördelas jämlikt i familjen kan till exempel be-

3Becker använder inte ekonomiska begrepp för att förklara att kvinnors "hemproduktivitet oftast är högre än mäns. Istället blandar han biologiska och sociologiska förklaringar när han menar att detta beror på att kvinnor föder barn och dessutom fostras till hushálls- och omsorgsarbete ifr Jonung, 1987.

Kapitel I

slutet att kvinnan och inte mannen ska förkorta sin arbetstid när de får barn förefalla ekonomiskt rationellt. Men skiljer sig paret senare kan det visa sig att det som tidigare var rationellt för båda får olika ekonomiska konsekvenser för henne och honom. Hans starkare anknytning till arbetsmarknaden har sannolikt påverkat både hans "humankapital och löneutveckling positivt liksom pensionspoäng etc, medan det motsatta gäller för henne. Det som i förstone såg ut som en hushållets rationalitet, visade sig alltså vid närmare anblick bli en ren kostnad för kvinnan.

Ett problem med Beckers analys är att den uteslutande påvisar fördelarna med en äktenskaplig specialisering. Den har överhuvudtaget inte något att säga om de nackdelar som könsarbetsdelningen kan ge upphov till för kvinnors räkning. Detta gäller inte endast långsikti-

konsekvenser den typ som exemplifierats ovan, utan också mer ga av direkta effekter i form av maktskillnader mellan makarna eller samboma.

Kulturella föreställningar

Om ekonomiska förklaringar till hushållsarbetets fördelning utgår från att hushållen handlar ekonomiskt rationellt, tar kulturella förklaringar istället sin utgångspunkt i att vissa värden förknippas med kvinnlighet respektive manlighet. Det är i kulturen snarare än i ekonomin de hittar orsakerna till hushållsarbetets fördelning. Sam-

som lingsbeteckningen kulturella förklaringar rymmer dock en ganska heterogen uppsättning teorier, teorier som delvis också har avlöst varandra kronologiskt i utvecklingen av feministisk teori. För könsrollsforskama femtio- och sextiotalen var normbegreppet centralt i förklaringar av hushållsarbetets fördelning. Detta begrepp, som har sina rötter i strukturfunktionalistisk teori, kom på sjuttiotalet till stora delar att ersättas med ett marxistiskt färgat ideologibegrepp. I kölvattnet av den poststrukturalistiska kritiken har vi därefter sett ett uppsving för ett fenomenologiskt inspirerat könskonstruktivistiskt synsätt. Vi ska kortfattat beskriva dessa tre perspektiv nedan.

Könsnormer och könsroller

Mycket av den forskning som bedrevs om könens olika roller under femtio- och sextiotalen tog ett eller annat sätt sin avstamp i Talcott Parsons strukturfunktionalistiska teori. I denna teori har normbegreppet och rollbegreppet framträdande plats. Parsons menade att indi-

en viderna genom socialisationsprocessen införlivar samhällets normer och lär sig sina roller. Omgivningens positiva och negativa sanktioner

Förhandl ingar ifam iljen

visar dem vad förväntas i olika situationer. Till exempel lär sig som flickor att handla i enlighet med förväntningar på kvinnlighet och pojkar att handla i enlighet med förväntningar på manlighet. Vidare menade Parsons att samhällets olika institutioner står i ett beroendeförhållande till varandra. Framväxten av den moderna käm-

familjen såg han familjestrukturens anpassning till det framväx-

som ande industrisamhället. Familjens funktion hade förändrats bland annat följd att produktionen flyttat ut ur hemmen. Enligt Parsom en av kvarstår egentligen bara två uppgifter för den moderna kämsons familjen: att socialisera barn och att utgöra en stabil emotionell miljö för de vuxna. Också kämfamiljens inre struktur är väl anpassad till det omgivande samhället menade Parsons och avsåg den rollfördelning med hemmafru och manlig försörjare typisk för många familjer i som var västvärlden under femtiotalet. En sådan könslig rollfördelning tillgodoser samhällets behov av instrumentella och expressiva ledare. Den expressiva kvinnliga rollen håller familjen samman och ombesörjer dess känslomässiga behov, medan den manliga instrumentella rollen tillgodoser familjens materiella behov och dess relationer utåt Parsons och Bales, 1956. Också för könsrollsforskama begrepp normer, roller var som och socialisation centrala för att förklara att kvinnor och män utför olika uppgifter inom och utom hemmet t.ex. Dahlström m.fl.,

se

1962. Men detta betyder inte att de helt accepterade rollteorin i Partappning. Bland svenska forskare framhölls tvärtom ett nytt fasons miljeideal. Kvinnan och mannen skulle jämlikt bidra till familjens försörjning, hushållsarbetet och omsorgen om barnen. Den rollteoretiska begreppsapparaten användes för att studera de processer som leder fram till att kvinnor och män utvecklar olika värden och prefeoch får dem att välja i enlighet med redan givna könsmönster. renser Termen könsroll användes snarast för att betona frågans sociala karaktär, det vill säga för att skilja mellan det biologiskt givna och det socialt konstruerade könet jfr Dahlström, 1992.

Könsideologi

Men det är framförallt feministiska forskare har kritiserat Parsom teori könsrollema i familjen. Från början gällde kritiken sons om främst de sexistiska inslagen i teorin: att det som av Parsons uppfatkomplementära könsroller i familjen i själva verket handlar tades som om manlig överordning och kvinnlig underordning. Man poängterade att kvinnor hemmafruar blir både socialt och ekonomiskt berosom ende sina män. När Parsons utgick från att en sådan könslig arav

Kapitel I

betsdelning är funktionell för samhället både förutsatte och legitimerade han därför ordning är förtryckande för kvinnor. Och en som genom att uppfatta kvinnors verksamhet i hemmen i huvudsak som en

ideologisk expressiv verksamhet osynliggjorde han dessutom att

hemarbete är ett arbetef

De feministiska undersökningar som följde på sjuttiotalet pekade

istället på att kämfamiljen är del i ett vidare system manlig en av makt. Familjen sågs inte längre harmonisk enhet utan som en som en arena för motsättningar och konflikt. I dessa analyser intar ofta könsarbetsdelningen en särställning som den mekanism som framför andra befordrar mansdominansens reproduktion. Och det blev ideologibegreppet i meningen falskt medvetande fick förklara - - som att kvinnor, trots att det egentligen inte ligger i deras verkliga intresse, finner sig i att ta ansvaret för barn och hem. Särskilt utpekades då förstås ideologier kön, moderskap och kvinnans plats i hemom men t.ex. Mitchell, 1971; Oakley 1974.

Könskonstruktion

Den tidiga feministiska kritiken mot Parsons teori handlade alltså framförallt att denna inte uppmärksammar att kvinnorollen om är en underordnad roll. Senare har kritik också riktats mot att könsrollsforskare förutsätter vissa beteenden och attityder hos kvinnor och män istället för att analysera själva konstruktionen kvinnlighet och av manlighet. Könsrollsanalysema underskattar därigenom variationema inom respektive könskategori kritikerna Ferree, 1990; Conmenar nell, 1987. Liknande kritik drabbar också den strukturalistiskt typ av

inriktade feministiska analyser könsarbetsdelningen

av som omnämndes ovan. Kritiken betonar att det är hushållsarbetets roll i skapandet av kvinnors och mäns könsidentitet bör analyseras som snarare än att uteslutande fokusera könsnormers eller könsideologiers

tvingande karaktär.

I sin uppmärksammade studie hushållsarbetets fördelning i av USA undersökte Sarah Fenstermaker Berk 1985 just hushållsarbe-

‘Parsons teori har kritiserats från mångahåll, bland annatför etnocentrism. Medan Parsonsgör anspråk på att dra upp konturerna för en allmän teori familjen, är det om i själva verket femtiotalets medelklassfamilj i USA som utgör hans referenspunkt Morgan, 1975. Marxister kritiserade Parsonsför att han underskattar klasskonflikter i sina analyser och underströk att kämfamiljen är funktionell för det kapitalistiska systemet, inte för samhället i stort Althusser, 1976. De feministiska marxistema frågade vilken roll kvinnors hemarbete spelar för reproduktionen av det kapitalistiska systemetoch svaradeatt kvinnornas arbetei hemmet återskapararbetskraften på daglig basis och generationsvis Seccombe, 1974. Man pekade dessutompå att kvinnor genom sin roll i familjen utgör en idealisk rcscrvarbetskrafi Sokoloff, 1980.

Förhandlingar ifam iljen

tets symboliska innebörd. Hennes syfte var att analysera avsaknaden av öppna konflikter om hushållsarbetets fördelning, utan att hemfalla åt förklaringar av typen falskt medvetande. Fenstermaker Berk menade att nyckeln till förståelse är att kvinnor samtidigt som de utför hushållsarbete konstruerar sig själva som kön. Könsarbetsdelningen i familjen producerar vid sidan av varor och tjänster kvinnlighet och manlighet.

At least metaphorically,the division of household labor facilitates two production processes: the production of goods and services and what we might call the production of gender. Simultaneously, household members do gender, as they do housework and child care Fenstermaker Berk, 1985:201.

Fenstermaker Berks analys pekar på att fördelningen av hushållsuppgifter betydelsefull mekanism för symbolisk produktion. Kvin-

är en

får i hushållsarbetet en positiv bekräftelse på sin könsidentitet: norna tiden vid spisen eller läxläsningen med barnen konfirmerar att de är goda hustrur och mammor. Männens könsidentitet förnekas däremot genom hushållsarbete. Sålunda blir det förståeligt att männen tycks sky detta arbete.

En tungt vägande kritik mot Fenstennaker Berks analys är dock att den bygger att det endast finns en normativ struktur, den som definierar hemarbete som kvinnoarbete Benjamin och Sullivan, 1996. Detta är knappast en rimlig utgångspunkt i till exempel dagens Sverige. Flera ideologier om kvinnlighet och manlighet existerar parallellt och man kan vara kvinna och man på flera kulturellt accepterade sätt jfr Connell, 1987. Därför är hushållsarbetets eller yrkesarbetets betydelse för kvinnors och mäns könsidentitet inte given på förhand. En engelsk studie av arbetsfördelningen i tvåförsörjarfamiljer tyder till exempel på att variationema i hushållsarbetets fördelning kan förklaras med den betydelse hemarbetet hade för mannens och kvinnans könsidentitet Gregson och Lowe, 1993. I familjer med traditionell fördelning hade arbetet en starkt positiv roll för kvinnornas könsidentitet och starkt negativ för männens, medan båda makar-

en na i familjer med en mera jämställd fördelning tog avstånd från föreställningen att hushållsarbete skulle vara kvinnoarbete.

Maktresurser

Gary Becker förutsätter att makamas eller sambomas intressen harmonierar när han antar att fördelningen är en effekt av att hushållet handlar ekonomiskt rationellt. De kulturella förklaringstypema är mest inriktade på att förstå avsaknaden öppna konflikter. Men vi

av

Kapitel I

kan inte förutsätta att makar och sambor alltid är överens om frågor som gäller hushållets organisering. I vilken omfattning det föreligger intressemotsättningar när det gäller förvärvsarbetets och hushållsarbetets fördelning är en fråga som bör undersökas empiriskt.

För att förstå och förklara former av samarbete i en familj som sker trots intressemotsättningar kommer att föra en diskussion om maktresurser och maktskillnader. Att tala om makt låter ofta ganska dramatiskt och kan föra tankarna till förtryck, motstånd och hårda konflikter. Hur kan man då tala om maktrelationer i en familj, där relationerna normalt ändå i grunden bygger ömsesidig tillgivenhet eller kärlek

Men maktrelationer handlar inte bara om hårt motstånd och starka konflikter. Även relationer mellan människor i form samarbete

av som tycks fungera ganska bra och friktionsfritt kan oftast förstås i termer av maktskillnader som bygger tillgång till olika maktresurser för de inblandade parterna. Att ha ett maktövertag innebär i korthet att någon part i en relation har större möjligheter att få sin vilja igenom på grund av tillgång till mer maktresurser. Det kan ofta vara något som sker ganska automatiskt i en relation. Parterna anpassar sig efter vad de vet och tror om hur den andra parten skulle handla om hon eller han inte skulle få sin vilja igenom. Maktskillnader påverkar ofta sociala relationer utan att makten är direkt synlig eller att makt utövas jfr Korpi, 1987. Människor accepterar ofta att underordna sig i vissa avseenden för att de ser det som det bästa alternativet i en given situation och för att de befinner sig i ett beroendeförhållande. De har något att förlora.

Maktrelationer har ofta sitt ursprung i ett beroendeförhållande mellan två parter. I en familj kan dessa beroendeförhållanden ha sin upprinnelse i starka känslor. Att tala om maktrelationer behöver inte alls innebära att känslor är frånvarande. Att en form av samarbete eller en relation bygger på vissa maktskillnader behöver inte heller betyda en total underordning i alla avseenden. Makten är sällan total. Även i familj pågår ett maktspel mellan parterna eller mindre

en mer medvetet genom att de uttrycker förväntningar eller funderar på hur den andra skulle reagera. Ibland finner sig någon av makarna av gammal vana, men ibland kan maktskillnadema också komma upp till ytan genom öppna konflikter, gräl etc. Eller också kan makarna sätta sig ner vid köksbordet och förhandla med varandra och prata om sina förväntningar och alternativ. Det finns också utrymme för missuppfattningar och felbedömningar. Det är svårt att känna till en annan parts verkliga handlingsberedskap jfr Etzioni, 1968. Att den ena parten underordnar sig kan många gånger bero på att hon eller han överskattar den andra partens maktresurser. Maktskillnader förklarar

Förhandlingar ifam iljen

händer i familjer eller i andra organisationer. Men för att inte allt som i det långa loppet förstå arbetsfördelning och konflikter i familjer är det oundgängligt att också till parternas maktresurser och maktse spelet mellan dem. Vi utgår från att det existerar intressemotsättningar mellan makar och sambor. Sådana motsättningar kan två slag. De kan vara vara av nollsummespel där part förlorar det den andra vinner. Fotbollsen matchen utgör här vanlig illustration. Samarbete är inget alternativ en när bara ett lag kan vinna och när varje poäng det ena laget vinner förloras det andra. Motsättningama kan också så kallade samav vara arbetskonflikter såsom är fallet i blandade spel Elster, 1982; Sen, 1983. Detta innebär att parterna har både och motstrigemensamma diga intressen. Förhandlingar mellan arbetsgivare och fack kan tjäna exempel, där konflikten, kanske börjar som en konkurrenssom som konflikt, oftast slutar med samarbetsstrategi. I familjer är samaren betskonflikter typiska, eftersom familjers resurser är begränsade men tid, etc kan konflikter också ha karaktären av nollsummepengar spel. Vi antar att både ekonomiska omständigheter och kulturella definitioner kön inverkar hur intressemotsättningar mellan makar av och sambor får sin lösning. De två typer av maktutövning som urskiljdes Max Weber är därför relevanta i detta sammanhang. Weav bers makt individs förmåga att genomföra sin

definitionav är en

vilja också mot någon vilja. Makten grundar sig framförallt annans kontroll över ekonomiska resurser. Auktoritet handlar, enligt Weber, istället normativ makt: att det finns institutionaliserade om norunderstödjer individs rätt att fatta beslut. Begreppet aukmer som en toritet öppnar alltså för att makt kan förekomma trots att inga öppna konflikter är förhanden Weber 1978:53, 212ff, 941ff. Vår utgångspunkt är att både resursmakt och normativ makt inverkar på hushållens sätt att organisera sin ekonomi Inom forskningen makt i familjen har frågan om det är norom mativa eller ekonomiska utgör den primära källan till resurser som äktenskaplig makt varit föremål för många diskussioner för översik- McDonald, 1980; Mizan, 1994; Safilios-Rothschild, 1976. Utter se gångspunkten för dessa är ofta de amerikanska forskarna Robert Bloods och Donald Wolfes 1960 resursteori för äktenskaplig

sHär talar rcsursmakt och "normativ makt för att skilja mellan olika typer om maktutövning, också kulturella föreställningar kan förstås bli ett slagsresurav men Walter Korpi l987:92 följande definition avmaktresurs. Det är. egenser. ger .. skaper förmågor eller medel hos aktör individ eller kollektiv, somgör det möjen ligt för aktören att belöna eller bestraffa andra aktörer.

Kapitel 1

makt. Det är teori säger att makars relativa har en som resurser ett avgörande inflytande på maktbalansen i äktenskapet.

The sources of power in so intimate a relationship marriage as must be sought the comparative which the husband resources and wife bring to the marriage Blood och Wolfe, 1960:l2

Blood och Wolfe menade i princip kan vad att en resurs vara som helst. Det som är avgörande är att det är något den andra vill ha. som En resurs är något som den parten kan göra tillgängligt för den ena andra och på så sätt hjälpa den andra att tillfredsställa sina behov och uppnå sina mål. Eller också kan den användas i bestraffande syfte. Då undanhåller istället den ena parten det den andra vill ha. Inom som en familj kan resurser så olika saker personliga tjänstvara som pengar, er, kärlek, förståelse, prestige, beundran eller trygghet Sañlios-Rothschild, 1976. I den empiriska forskningen äktenskaplig makt har om emellertid resurser ofta likställts med socio-ekonomiska resurser inkomst, utbildning, yrkesposition. Bland annat har undersökt man hur inkomstrelationema mellan makar inverkar maktbalansen i äktenskapet t.ex. Blood och Wolfe, 1960; Blumberg, 1991; Blumstein och Schwartz, 1983. Andra studier uppmärksammar att ekonomisk makt i familjen också handlar kontroll över och deras om pengarna användning t.ex. Pahl, 1983; 1989; Vogler, 1994. En hypotes i resursteorin för äktenskaplig makt är att också hushållsarbetets fördelning är funktion makamas eller sambomas en av relativa resurser i form av inkomster, utbildning och status Blood och Wolfe, 1960; Blumberg, 1991; Blumstein och Schwartz, 1983; Scanzoni, 1970. Hypotesen utgår från att den förfogar över mest som maktresurser kan avhända sig arbetet hemma. En förklaring till könsarbetsdelningen i familjen skulle alltså att män i allmänhet har vara större ekonomiska än kvinnor. Om kvinnornas relativa resurser resurser ökar, förutsätts också männens andel av hushållsarbetet öka. Precis som i Gary Beckers teori får således mansdominansen i arbetslivet outtalat ett stort förklaringsvärde när det gäller hushållsarbetets fördelning. Men där Becker antar att makamas intressen sammanfaller, utgår resursteorin från att det föreligger intressekonflikt mänen som nen på grund av sina större ekonomiska oftast kan lösa till resurser sin fördel. Resursteorin bygger dock på åtminstone två problematiska antaganden. Det ena är att den utgår från att hushållsarbete är ett arbete som människor i största möjliga utsträckning försöker undvika

se

Fenstermaker Berk, 1985; Huber och Spitze, 1983; Ross, 1987. Det andra är att det är individuella inverkar mest på husresurser som

Förhandlingar ifam iljen

hållsarbetets fördelning.° Många studier visar dock att kön i sig" har ett avgörande inflytande på hur arbetet fördelas, liksom att förhandlingarna i familjen sker delvis olika premisser för kvinnor och män jfr Björnberg, 1994; 1996; Finch, 1989; Finch och Mason, 1993; Hochschild, 1989.

Maktens olika former

I sin studie begränsade sig Blood och Wolfe 1960 till att studera observerbara och öppna konflikter. Därmed utelämnade de viktiga delar

maktens verkningar. Avsaknad protester och öppna konflikter av av behöver framgått inte betyda att det inte finns makt.

som

Problemet med uteslutande studerar öppna konflik-

en ansats som

är att den inte förmår att fånga maktens underliggande mekanister

och I sin omdiskuterade bok Power 1974 kritiserar mer processer. Steven Lukes vad han kallar det endimensionella maktbegreppet för att det inte kan upptäcka dolda konflikter mellan två parter. Men inte minst inom ett äktenskap med dess långvariga och täta interaktion finns goda skäl att anta att många konflikter ofta har mera dold ka-

en raktär. Kanske undviker makarna att ta upp känsliga eller brän-

en av nande frågor till diskussion för att hon eller han föregriper den andras negativa reaktion. Också icke-frågor och icke-beslut bör därför bli föremål för maktanalys. Lukes framhåller dock att inte heller

en ett tvådimensionellt maktbegrepp är tillräckligt. Makt utövas, menar han, varje gång någon tvingas göra något strider mot hennes el-

som

intressen.7 Steven Lukes tredje maktdimensionen

ler hans objektiva

handlar alltså normativ eller symbolisk makt: makten över män-

om niskors medvetande Lukes, 1974; 1986.

Många har kritiserat Lukes tredimensionella maktbegrepp för att det förutsätter att det finns objektiva intressen som kan skilja sig från människors subjektiva preferenser. Kritikerna påpekar bland annat att

då måste fråga sig det ska avgöra vilka dessa verkman vem är som liga intressen är. För översiktav diskussionen se: Barkner och

en Roberts, 1993. Här ska vi inte fördjupa oss i den diskussionen, utan vill bara uppmärksamma att det finns familjeforskare som har inspirerats Lukes maktdiskussion, utan att för den skull laborera

av med begrepp verkliga intressen. I sin studie maktförhållan-

som av

°Blood och Wolfe 1960144 skriver att "the power to make decisions stemsprimari-

from the which the individual can provide to meetthe needsof his mar-

resources riage partner and to upgrade his decision-making skill. 7Lukesargumenterar för att intressebegreppetär något annatän uttryckta önskemål och preferenser eftersom ideologier och institutionella processerkan påverka preferensemaså att latenta konflikter undertrycks.

Kapitel 1

den mellan makar försöker Aafke Komter l989; 1991 fånga den tredje maktdimensionen som hon kallar osynliga maktmekanism-

er genom att analysera dels hur de subjektiva preferensema skulle

— se ut i en situation av relativ autonomi, dels de dolda ideologiska krafter som bestämmer subjektiva preferenser. Komter laborerar så med tre typer av makt: manifest makt, latent makt och dolda maktmekanismer. Om en man aktivt hindrar sin hustru från att ta ett bättre och mer välbetalt jobb för att det skulle kräva att hon jobbar heltid, är det exempel på manifest makt. Om kvinnan, trots att hon egentligen skulle vilja ha jobbet, inte tar upp frågan till diskussion med sin man för att hon vet att det skulle bli bråk, är det fråga

om latent makt. Osynliga maktmekanismer opererar, enligt Komter, om kvinnan avstår ett erbjudande för att både hon själv och hennes man utan vidare anser att det är hans jobb och karriär som är viktigast.

När det gäller osynliga maktmekanismer kan vi konstatera att det är betydligt svårare än i övriga fall att egentligen tala maktre-

om lationer. Det som ofta kallas osynliga maktmekanismer eller dold makt bygger att aktörerna är så starkt socialiserade, eller om man så vill, indoktrinerade med normer och kulturella värderingar, att de knappast upplever några intressemotsättningar eller någon konflikt, trots att det kanske rör sig om handlingar eller situationer som för en utomstående ter sig tydligt gå mot den partens intressen. När vi

ena talar om dold makt kommer vi också på en makt som finns i själva samhällsordningen, en strukturell makt. I denna bok, som främst handlar om maktrelationer mellan två individer, kommer vi huvudsakligen att diskutera manifest och latent makt.

Låt oss sammanfatta några av de teoretiska utgångspunktema för vår studie. Vi antar att det existerar manifesta och latenta ekonomiskt relaterade intressemotsättningar i familjer och att sådana konflikter

hanteras genom såväl explicita som implicita förhandlingar mellan

makarna eller samboma. Förhandlingsprocessema präglas av maktrelationer mellan makarna och kan förstärkas i samhällets socio-ekonomiska och nonnativa struktur jfr Giddens, 1984. Såväl ekonomiska kön gender inverkar alltså enligt vårt synsätt

resurser som på förhandlingamas resultat. Förutom ekonomiska och normativa

resurser vill vi dessutom beakta fysiska Den kontrollerar

resurser. som fysiska resurser har möjligheten att med våld tvinga den andra att underordna sig och manligt våld i familjen visar att denna maktresurs inte kan negligeras. De tre typerna fysiska, ekonomiska

av resurser och normativa kan alla fungera som maktmedel i förhandlingarna

-

Förhandlingar ifamiljen

mellan makar och sambons Genom att de verkar olika sätt ger de upphov till olika former makt Udehn, 1996:156. När en person av utövar normativ makt över någon förmår hon på något sätt förannan ändra den andra inställning eller föreställningar; maktutpersonens övningen är riktad mot medvetandet. Ekonomisk makt över någon har individ hon med sina ekonomiska resurser kan förannan en om ändra den andras handlingsmöjligheter eller situation i något avseende. Fysisk maktutövning, slutligen, riktar sig mot den andra partens kropp se figur 1.°

Figur I Tre maktformer och deras verkan

Medvetande Situation Kropp

Normativ makt Ekonomisk makt Fysiskt våld

Den normativa makten bygger på rådande kollektiva normer, men kan verka i direkta relationer mellan människor genom att en part hänvisar till gängse och till känslor förpliktelser eller vad normer av är lämpligt att göra i viss situation. När den normativa makten som en används i konflikt innebär den att någon makarna hänvisar till en av att bör göra på ett visst sätt att åberopa rådande värdeman genom ringar jfr Chafetz, 1980. Den ekonomiska makten bygger på partertillgång till olika olika handlingsmöjligheter. nas resurser som ger Som konfliktstrategi innebär den att endera maken framställer mer eller mindre tydliga hot bestraffning om inte den andra parten om uppfyller vissa krav. Eller tvärtom kan denna makt också bygga uttalanden och antydningar om belöningar. Den andra partens reaktioner beror dels på hur trovärdigt hotet eller löftet framstår, dels vilka motstrategier hon eller han kan mobilisera. Det fysiska som våldet, slutligen, är i relationen mellan makar ett nästan uteslutande manligt maktmedel. Kvinnomisshandel är det typiska exemplet. Om konflikter mellan makarna får sådana våldsamma uttryck kommer

Som tidigare har framhållit kan tänka sig många olika typer av källor till man makt. Manipulation och inflytande genom rationella argument ärnågraytterligare exempel. I denna undersökning diskuterar dock framförallt fysiska ekonomiska , och normativa resurser. gFiguren har sin källa i Lars Udehns TheLimits of Public Choice 1996:156. Vi har dock omarbetat den ursprungliga modellen något för att bättre passavåra syñen.

Kapitel 1

kvinnan förmodligen att uppleva ett latent hot vid alla typer förhandlingar. Hon kanske inte bara fogar sig efter sin vilja utan försömans ker kanske också föregripa hans önskningar. Även det till om exempel inte var frågan om hushållsarbetets eller fördelning pengamas som utlöste misshandeln är det rimligt att anta att hon förmodligen inte vågar ta risken att be honom att hjälpa till med städningen eller att bidra mer till hushållskassan.

Rapportens syfte och frågeställningar

I Sverige på nittiotalet är det inte helt självklart hur familj ska en organisera sin verksamhet, och i praktiken finns det, ska som se, en relativt stor variation, även om det också finns dominerande mönster. På en övergripande nivå skulle de flesta instämma i att det i Svenog rige idag råder en jämställdhetsideologi. En överväldigande majoritet är överens om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter och möjligheter och det är ytterst få som öppet ifrågasätter detta. Jämställdheten har i denna mening en starkare förankring i Sverige än i de flesta andra länder. I Sverige är det till exempel endast tionde var man som enligt återkommande undersökningar bejakar den traditionella könsrollsuppdelningen jämfört med omkring var fjärde man i Tyskland och Italien Sundström, 1997; se också tabell 5 och 6 i kapitel 2 i denna bok. Samtidigt är det dock tydligt att det i många sammanhang finns ganska klara föreställningar vad kvinnor och män kan om och bör göra när det gäller yrkesval, fritidssysselsättningar etc., och kanske inte minst i relation till barn och bam. Och omsorg om om man ser sig omkring i samhällslivet idag blir skillnaderna ännu tydligare. Det finns konkurrerande nonnkällor, och beskrivning en av accepterade och förväntade normer och föreställningar manlighet om och kvinnlighet är i stor utsträckning kontextberoende, de varierar mellan olika miljöer. Slutsatsen detta blir att det är svårt att säga av att det finns någon entydig bild av hur könsroller ut och ser numera vad som förväntas av unga män och kvinnor flyttar ihop och som kanske bildar en familj. Det är mot denna bakgrund vi ska undersöka fördelningen av arbete och pengar mellan kvinnor och män i svenska familjer. För det första frågar vi hur den ut. Hur stora är variationema Finns oss ser det trots allt några dominerande mönster Vi är intresserade förav delningen av förvärvsarbete: det vill säga mönster för val heltidsav respektive deltidsarbete och vem som tar ut föräldraledighet. Vi är också intresserade av fördelningen hushållsarbete och av omsorg om barn. Vi kommer även att analysera fördelningen eller ekoav pengar nomiska resurser, mellan makarna.

Förhandlingar ifamiljen

För det andra försöker vi utifrån några teoretiska perspektiv förklara uppkomsten olika former för fördelning av arbete och pengar av i olika familjer. Framförallt utgår vi från ett antagande, som vi komatt pröva, att arbetsfördelningen hänger samman med tillgång mer om till maktresurser. Vi kommer här att i första hand skilja mellan normativ makt härrör kulturella föreställningar, och ekonomisk som ur makt bygger på olika tillgång till alternativa handlingsmöjligsom heter. I vilken utsträckning kan förklara arbetsfördelningen i oliman ka familjer utifrån och föreställningar vad män och kvinnormer om bör och kan göra i ett hushåll och i vilken utsträckning beror den nor

tillgång till olika handlingsmöjligheter för män respektive kvin-

nor Det kan finnas ett samband mellan olika sorters maktresurser och vi ska undersöka och hur och värderingar skiljer sig om normer mellan män och kvinnor och hur detta kan relateras till deras olika

handlingsmöjligheter. Vi kommer att försöka analysera föränd-

om ringar i maktresurser påverkas makamas yrke och utbildning. Det av skulle också kunna antas att förändrad manlighet och en syn kvinnlighet ålders- och generationsfråga, och att således arbetsär en fördelningen annorlunda ut bland än bland de äldre. ser yngre Det kan inte heller uteslutas att arbetsfördelningen bygger på en viss ekonomisk rationalitet, här vi att föra in ett tidspermen avser spektiv i analysen. Det är rationellt vid ett tillfälle kanske inte som framstår lika rationellt några år kan då vara svårt att som senare, men ändra på. Detta kan gälla både hur hushållsarbetet utförs och möjligheter på arbetsmarknaden. Det vid viss tidpunkt i ett kortare som en tidsperspektiv sågs rationellt kanske inte är lika, eller inte alls, som rationellt i det långa loppet. För att kunna undersöka skillnader i maktresurser blir det särskilt viktigt studera latenta konflikter. Även i situationer där arbetsatt en fördelning tycks fungera relativt friktionsfritt, det vill säga utan öppna konflikter, kan det finnas maktskillnader som förklarar hur situationen uppkommit olika former av explicita eller implicita genom förhandlingar. Vi är intresserade hur beslut om arbetsfördelningen av har gått till och vilka olika möjligheter som har funnits och hur män och kvinnor har anpassat sina förväntningar och handlingar till den andras handlingsmöjligheter. Här kan det alltså också vara fråga om sådant som icke-beslut, det vill säga att frågorna egentligen aldrig varit till diskussion. Vi kommer även att uppmärksamma och disuppe kutera förekomsten av öppna konflikter eller förhandlingssituationer samt diskutera möjligheten av dolda maktmekanismer. För det tredje ska vi försöka analysera effekter olika former för av familjelivets organisering. Hur påverkar latenta konflikter parterna i ett förhållande i termer tillfredsställelse och missnöje med situaav

Kapitel I

tionen Hur övergår latenta konflikter till öppna konflikter gräl

som eller skilsmässor Vilka strategier för att förändra sina relationer

använder kvinnor och män i olika situationer Slutligen ska vi

ta upp frågan om hur stor frihet kvinnor och män i praktiken har att utforma sina familjeliv. Vi konstaterade tidigare att den traditionella på

synen könsroller från det tidiga femtiotalet inte har något starkt stöd i den allmänna opinionen i Sverige idag. Men det kan ha skapats

nya mönster för vad män och kvinnor bör och vill göra och förväntar sig av varandra. I en tidigare rapport från Kvinnomaktutredningen konstaterar Anita Nyberg att könsrelationema har förändrats att de

men också uppstått i en ny tappning Nyberg, 1997:83. Ökningen den

av offentliga sektorn och välfärdsstatens utbyggnad har bidragit till att förändra maktrelationema mellan könen. De traditionella könsrollerna har luckrats upp, men resultatet har inte blivit total jämställdhet

en och frihet från könsspecifika normer och förväntningar. Hur mycket har kvinnors förbättrade maktresurser bidragit till att omförhandla relationerna mellan kvinnor och män i fråga om ansvar för familj, barn och hushållsarbete

I de tre följande kapitlen ska vi först analysera arbetsfördelningen

när det gäller hushållsarbetet. Därefter följer i kapitel diskussion

3 en av hur förvärvsarbetet organiseras, det vill säga fördelningen mellan avlönat arbete arbetsmarknaden och oavlönat hemarbete. I denna diskussion tar vi också upp föräldraledighet och eventuellt deltidsarbete. Här kommer vi således också på ansvaret för barnen. Kapitel 4 handlar om fördelningen av ekonomiska resurser. Vilka effekter får en sned inkomstfördelning mellan makarna eller samborna Ger

en högre inkomst också en högre konsumtion och inflytande I ka-

mer pitel 5 tar vi upp en diskussion om konflikter, motsättningar och olika handlingsstrategier för kvinnor och män. Här kommer vi också in på en diskussion om skilsmässor och deras förlopp. I kapitel 6 gör vi

en sammanfattande och avslutande diskussion av våra resultat.

Metod

I vår undersökning av fördelningen av arbete och ekonomiska

resurser mellan kvinnor och män i familjer i Sverige har vi tillämpat

en kombination av metoder som ibland brukar kallas för metodtriangulering. Vi har använt oss av såväl kvantitativa kvalitativa metoder.

som För att få en överblick och kunna beskriva variationer och dominerande mönster i olika typer av familjer har vi gjort en surveyunder-

sökning av ett representativt urval inom relevanta kategorier av befolkningen se nedan.

Förhandlingar ifam iljen

När det gäller hushållsarbete har vi ställt frågor om fördelningen

hushållsarbetet i varje familj/hushåll, någon gör vissa sysslor av om

delar lika på arbetet. Vi har alltså inte ställt frågor oftast eller om man

omfattningen hushållsarbete eller omsorgsarbete i tid eller arom av betsinsatser. Här refererar vi istället till tidigare relativt aktuella undersökningar. I surveyundersökningen har vi även ställt frågor för att undersöka latenta konflikter och olika typer av maktresurser. Men för att i detalj kunna analysera olika typer av konflikter och hur

mer kvinnor och sig till olika handlingsmöjligheter har vi

män anpassar också arbetat med personliga intervjuer med kvinnor och män i några särskilt intressanta typer av familjer se nedan. Genom att kombinera den större precisionen och överblicken i det kvantitativa surveymaterialet och de mer detaljerade och nyanserade uppgifterna som vi får fram de kvalitativa intervjuerna kan vi få en tydligare bild av

genom både övergripande mönster och variationer i svaren de frågor som utredningen ställer. Vi kommer i våra analyser även att hänvisa till resultat från undersökningar inom detta område som redovisas i en

rapport från Kvinnomaktutredningen med titeln Familj, makt annan och jämställdhet.

Den kvantitativa studien gjordes som en kombination av postenkät och telefonintervjuer under och april 1996. Det rent praktiska

mars arbetet med undersökningen utfördes SIFO. Vår målgrupp för stu-

av dien sammanboende eller gifta i åldrarna 25-60 år med eller

var par utan barn i hela Sverige. Åldersgränsema sattes bland annat för att urvalet skulle omfatta så många sammanboende eller gifta som möjligt. Eftersom det inte finns något heltäckande register över familjer eller hushåll som också inkluderar samboende utan barn var vi tvung-

att vid urvalet skulle ingå i undersökningen utgå na av personer som från individer. Ensamstående personer ingick alltså inte i population-

och sorterades bort från det slutgiltiga urvalet. en

Det slutgiltiga urvalet bestod av 1896 sammanboende eller gifta män och kvinnor mellan 25 och 60 år. Efter påminnelser och slutligen genom 73 telefonintervjuer fick vi från dessa in 1281 svar representerande lika många hushåll samboende eller familjer. Av dem

par

svarat utgör 659 individer kvinnor och 622 är män. Det är alltså som inte kvinnor och män i samma familj som har deltagit i surveyundersökningen. Antalet svar motsvarar en svarsprocent på 68 procent av

gifta eller sammanboende i det ursprungliga urvalet. Vi dem som var betraktar detta acceptabel svarsfrekvens, som ger en god re-

som en presentativitet för situationen i familjer i Sverige där någon av makarna är mellan 25 och 60 år. Bortfallet på enskilda frågor är litet och påverkar inte analysemas resultat.

Kapitel I

Vår undersökning syftar inte till exakthet till exempel samma som de regelbundna undersökningarna politiska sympatier, där förändav ringar på ett par procentenheter blir mycket viktiga. De resultat som vi presenterar i denna rapport är genomgående statistiskt signifikanta på en tillfredsställande nivå. Skillnaderna mellan är så tydligrupper ga att de inte påverkas av en statistisk osäkerhet på några procentenheter när. I de fall resultaten inte är statistiskt säkerställda vi anger detta. I undersökningen använde vi två stycken frågeformulär, ett oss av för kvinnor och ett för män. De allra flesta frågorna lika i de två var formulären, vi gjorde bedömningen att vi skulle kunna få men en högre validitet på vissa frågor om vi formulerade frågorna ett ur kvinno- respektive mansperspektiv. Vissa frågor ställdes bara till kvinnor, till exempel: Min make/sambo vägrar göra sin del husav hållsarbetet eller Jag upplever att det är min plikt att göra merparten av hushållsarbetet. I kvinnoformuläret var en formulering: Jag gör saker själv för jag orkar inte hålla på att tjata min make/ sambo. I mansfonnuläret fanns däremot följande fråga: Min maka/ sambo tjatar på mig att jag ska göra hushållsarbete. I kvinnomer formuläret fanns dessutom fråga upplevelser fysiska hot en om av från mannen. Frågeformulären hade testats i ett tjugotal provintervjuer. För de kvalitativa momenten i undersökningen valde vi ut tre strategiskt intressanta familjesituationer: yngre barnlösa småpar, barnsföräldrar samt frånskilda mödrar och fäder. Motivet för att specialstudera yngre barnlösa par samt småbarnsföräldrar att vi var var intresserade av att se närmare på vilka effekterna är att ett får av par sitt första bam. Att studera skilsmässosituationer är ett sätt att undersöka effekterna skillnader i maktresurser lite längre sikt. I av öppna konflikter blir dessa effekter tydligare. Sammanlagt har vi genomfört 66 intervjuer för den kvalitativa undersökningen. Ungefär en tredjedel av de intervjuade kommer från storstockholmsområdet. Resten fördelar sig ganska jämt mellan två större och en mindre stad i mellansverige. Såväl intervjupersoner med låg som hög utbildningsnivå ingår i studien. Deras yrken varierar alltifrån relativt okvalificerade och lågavlönade jobb till högt kvalificerade och välbetalda tjänstemannajobb. Några är arbetslösa. Individer i samma hushåll har vi intervjuat för sig. Med ett undantag var gjordes intervjuerna i den intervjuades hem. De strukturerades efter bestämda temata och varade i allmänhet mellan och två timmar. en Intervjuerna utfördes under våren och hösten 1996. Vi använde i alla intervjuer bandspelare och de har skrivits ut oavkortade. Ett drygt tiotal av intervjuerna är så kallade nyckelintervjuer där familjerådgiv-

Förhandlingar ifam iIjen

are, familjerättssekreterare och ordföranden i tre föreningar Ensam-

Mammors Rätt i Samhället, Föreningen Söndagsbam, Umgängesma rätts Föräldrarnas Riksförening har intervjuats.

l studien de unga barnlösa paren intervjuade vi 19 personer:

av elva kvinnor och åtta män. De var mellan 22 och 37 år, men flertalet var kring 30 år. Fjorton av dessa personer var par och representerade således tillsammans sju familjer. De övriga fem levde också i samboförhållanden eller var gifta, men i dessa fall kunde av olika skäl inte den andra parten ställa upp för en intervju. Sexton av de intervjuade väntade sitt första barn, medan de intervjuade var samboende

tre av utan att vare sig ha eller vänta bam. Urvalet av intervjupersoner skedde på två sätt. Ungefär hälften intervjupersonerna kom vi i kontakt

av med genom tre olika mödravårdscentraler. Dessutom har ett antal intervjupersoner valts informella kontakter, ett så kallat

ut genom snöbollsurval. De allra flesta var förvärvsarbetande på heltid, en var studerande, två studerade på deltid och två var deltidsarbetslösa se vidare Brodin, 1997.

De tio småbarnsfamiljerna kom i kontakt med genom bamavårdscentraler och förskolor. I sex av familjerna har vi intervjuat både kvinnan och mannen, i de övriga en av parterna. Sammanlagt ingår 16 personer i denna studie: nio kvinnor och sju män. Samtliga familjer hade åtminstone ett barn under skolåldern och i ett par av familjerna var kvinnan föräldraledig vid intervjutillfállet. De flesta intervjupersonerna var i trettioårsåldem, men något enstaka yngre och lite äldre par ingår också i studien. Alla männen arbetade heltid, medan kvinnornas arbetsmarknadsanknytning varierade.

I undersökningen av skilsmässosituationer ingår endast personer som har barn, och vi har bara intervjuat en av parterna: tio mödrar och tio fäder. Med ett par undantag skilde sig separerade de intervjuade år 1993 eller senare. Också i denna studie skedde urvalet på två sätt. I det ena fallet gjorde vi på grundval av tingsrättens akter över domslut om äktenskapsskillnad ett urval av personer i några mindre och mellanstora svenska orter som sedan kontaktades personligen. Förutom kön, ålder, etnisk tillhörighet bedömd efter namn gjordes urvalet med hänsyn tagen till vårdnad om barn och uppgifter om underhåll. Merparten av intervjupersonerna valdes ut på detta sätt. I det andra fallet kom vi i kontakt med intervjupersonerna genom föreningen EMRIS Ensamma Mammors Rätt i Samhället och Föreningen Söndagsbam. I urvalet ingår kvinnor och män med olika vårdnadssituationer: ensam vårdnad, delad vårdnad och så kallade söndagsföräldrar. De intervjuades ålder varierar mellan trettio och drygt sextio år. Fördelningen mellan olika vårdnadsformer i vårt urval

Kapitel 1

speglar inte verkligheten. Det var heller inte meningen. Vi eftersträvade istället en stor variation i urvalet.

För att skydda intervjupersonemas identitet använder inte deras verkliga namn. Vi har i samma syfte också ändrat vissa andra uppgiñer. Oberoende av om intervjupersonerna är gifta eller sambos har de fått samma efternamn.

Vissa citat i texten är redigerade för att öka läsbarheten. Vi använder klammer ... när vi har lagt till något, till exempel ett förtydligande, och snedstreck med punkter /.../ vi har tagit bort någon för

om sammanhanget mindre central del av citatet.

Hushållsarbetets fördelning

i hushållens

Förändringar arbetsfördelning

En samt situationen 1996

bakgrund

Under de senaste trettio åren har det skett en betydande förändring av organiseringen arbetet i hushållen i Sverige. I det här kapitlet ska av vi undersöka denna förändring närmare. Hur pass omvälvande är förändringen Hur hänger den samman med förändrade handlingsalternativ och tillgång till maktresurser för män respektive kvinnor Hur har människors värderingar förändrats och hur situationen ut i det ser dagliga livet i familjer i Sverige idag Att kvinnor i ökande utsträckning ägnat sig avlönat förvärvsarbete, i stor utsträckning inom den offentliga sektorn, är ett välkänt faktum och analyseras i detalj i andra rapporter från Kvinnomaktutredningen. de allra flesta kvinnor förvärvsarbetar idag Men även om arbetar de i genomsnitt färre timmar i veckan än män. Tendensen sedan längre tid tillbaka är dock att kvinnor förvärvsarbetar allt fler en timmar. Att män heltidsarbetar hör till de beständiga normerna i mer Sverige under efterkrigstiden. Bland männen är det knappast några arbetar deltid. Ett deltidsarbete tycks för inte dem vara ett reellt som alternativ. Av alla kvinnor i vår surveyundersökning, det vill säga gifta eller sammanboende kvinnor mellan 25 och 60 år, är det drygt 40 procent har ett heltidsarbete, 30 procent har ett deltidsarbete som och dryg fjärdedel är arbetslösa, studerar eller är föräldralediga. Vi en kommer i kapitel 3 att utifrån vårt datamaterial mer i detalj analysera olika orsaker bakom kvinnors arbetstider i relation till deras familjesituation. Samtidigt kvinnor i genomsnitt ökat sin tid i förvärvsarbete som har den tid de använder till hushållsarbete minskat. Innan vi presenteolika siffror på hushållsarbetets omfattning och gör vad i rar vem som hushållet måste vi dock framhålla att alla mätningar och uppskattningar omfattningen hushållsarbete är osäkra och i någon mån av av godtyckliga. För det första är det svårt att exakt definiera vad som är hushållsarbete. Även i samhällsñlosofisk mening är det nästan en omöjligt att definiera vad är arbete och skilja det från andra typer som aktiviteter, till exempel fritidssysselsättningar olika slag jfr av av

Kapitel 2

Karlsson, 1986. När det gäller hushållsarbete är det särskilt svårt att dra gränser mellan vad ska betraktas arbete i någon egentlig som som mening och vad som mer har karaktären fritidssysselsättning eller av hobby. Att till exempel laga lite festlig mat till lördagsmiddag kan en

ofta ses som en fritidssysselsättning, medan den dagliga matlagningen

på veckodagar definitivt är form arbete. Ändå det en av tror att är rimligt att avgränsa några av de tyngsta syssloma i hushållet som hushållsarbete och jämföra det med förvärvsarbete i termer arbetad av tid. Men naturligtvis är det ändå svårare exakta mått den tid att ge som går till det tunga hushållsarbetet än till avlönat förvärvsarbete. Med dessa reservationer kan vi ändå konstatera att den tid som kvinnor ägnar hushållsarbete varje vecka enligt de mätningar som gjorts i levnadsnivåundersökningama 1974, 1981 och 1991 minskat från cirka 32 timmar år 1974 till cirka 19 timmar år 1991 Nermo, 1994: 169. Detta är utan tvekan avsevärd och påtaglig minskning, en men vi ska också komma ihåg att det är fråga genomsnittssiffror, om och att variationema mellan olika kvinnor är stora beroende på familjesituation. Inte heller ingår arbetet med att sköta barn i dessa om siffror. I slutet av sextiotalet det enligt den första Levnadsnivåundervar sökningens mätningar bara drygt tionde gift hjälpte till var man som i hushållet i någon nämnvärd utsträckning Ahrne, 1971. Från 1974 till 1991 har dock den tid män ägnar hushållsarbete ökat från som drygt två timmar i veckan i genomsnitt till nästan fem timmar. Den största ökningen tycks ha skett under slutet sjuttiotalet. Från att år av 1974 ha gjort uppskattningsvis 7 procent av allt hushållsarbete har männen i början av nittiotalet kommit till 18 procent eller upp en knapp femtedel allt hushållsarbete N 1994. av errno, I en undersökning av Statistiska centralbyrån från början nitav tiotalet ungefär tider för hushållsarbete i Levnadsanges samma som nivåundersökningen: drygt 17 timmar vecka för kvinnor och drygt per 6 timmar per vecka for män. I denna undersökning finns dock också en uppskattning av den tid som ägnas bam. Geomsorg om egna nomsnittligt var denna tid 5 timmar för kvinnor och 2 timmar för män. Av SCB:s undersökning framgår också att skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller tid används för hushållsarbete som är betydligt större i familjer med små barn och detta blir påännu mer tagligt om vi även ser till arbetet med barnen Rydenstam, 1992. Tillsammans har dessa utvecklingstrender, kvinnors ökande lönearbete och minskande hushållsarbete och mäns ökande deltagande i hushållsarbete, inneburit utjämning mäns och kvinnors totala en av arbetstider inklusive restider till arbetet. Enligt beräkningar utifrån levnadsnivåundersökningarna har mäns totala arbetstider ökat från

Hushållsarbetets fördelning

42,5 timmar i veckan till 44,8 timmar, medan kvinnors totala arbetstider minskat från 49 timmar till 45,1 timmar. Vi ska dock komma ihåg att detta utgör relativt uppskattningar tiden för hushållsgrova av arbete, att det är fråga genomsnittssiffror och att här alltså inte inom går tid för omsorg barn jfr Flood och Gråsjö, 1997; Hörnom egna

qvist, 1997; Nyberg, 1996.

I vår undersökning arbete och ekonomi i svenska familjer har om vi inte försökt att mäta den exakta tidsåtgången till olika hustyper av hållsarbete för män och kvinnor. Vårt syfte har i första hand varit att undersöka orsakerna till olika former för arbetsfördelning i olika typer av hushåll. Vi har valt att ställa frågor själva fördelningen husom av hållsarbetet mellan kvinnan och i hushållet: det alltid eller mannen om oftast är någon dem utför viss typ sysslor eller de av som en av om delar lika arbetet. Det visar sig att arbetsfördelningen varierar kraftigt beroende på vilken typ av sysslor det är fråga Männens deltagande är vanligom. ast i fråga om att handla mat, städa och diska. I drygt tredjedel en av alla hushåll utför männen dessa sysslor lika ofta eller oftare än kvinnorna se tabell l. I tabellen redovisar vi kvinnornas skillsvar, men naderna i svarsfördelning mellan kvinnor och män är genomgående små. Männen uppger själva ett något större deltagande i hushållsarbetet än vad som framgår kvinnornas cirka 5-10 av svar: procent högre andelar.

Tabell 1 Fördelning av hushållsuppgzfier. Kvinnors Procent. svar.

Alltid/oftast Båda Alltid/oftast SummaAntal kvinnan lika ofta mannen

Skälet att procenttaleninteuppgår 100 attett mindreantalkvinnorhar uppgivitattnågon annan diskareller städar.

När det gäller matlagning är det i tre fjärdedelar hushållen kvinnan

av som alltid eller oftast står för arbetsinsatsen. Ännu skevare är arbets-

Den största skillnaden i svarstördelningen

gäller disken där 42 procent av männen anser att makarna diskar lika ofia, mot 33 procent kvinnorna. 35

av procent av männen och 28 procent av kvinnorna menar att man städar lika ofta När det gäller de övriga uppgifterna är skillnaderna

mindre, mellan 2 och 5 procent.

2 SOU1997:139

Kapitel 2

fördelningen för tvätt. I över hälften hushållen är det kvinnan som av står för all tvätt och bara i vart femte hushåll delar makarna lika på tvättarbetet eller sköter oftare om tvätten. Endast i fråga om mannen sådant arbete har sammanfattat under uttrycket underhållsarbesom te reparationer, lagning kläder, trädgårdsarbete m.m. är arbetsförav delningen relativt lika mellan kvinnor och män. Det är tydligt att männens ökade deltagande i hushållsarbetet framförallt gäller vissa sysslor att diska och städa eller handla mat, som medan andra uppgifter alltjämt till allra största delen utförs av kvin- Om vi till detta också lägger och ansvar för barn blir nor. omsorg om bilden tydligare. Vi ska diskutera barnen i nästa kaomsorgen om mer pitel, vi kan här bara ett exempel referera till siffror som vimen som att 90 procent alla kvinnor tar hela ansvaret för att barnen har sar av hela och kläder Rydenstam, 1992:111. Det är fortfarande kvinrena lägger mest tid och tar det största ansvaret för hushållet. nor som ner

Familjetyper

För att få ett sammanfattande mått fördelningen hushållsarbetet av har vi slagit de tre både tidsmässigt och kunskapsmässigt samman mest krävande syssloma och konstruerat ett mått fördelningen av hushållsarbetet; det gäller alltså matlagning, tvätt och städning jfr Rydenstam,1992:54. På så vis får vi fram fyra hushåll se tatyper av bell 2. Från kvinnornas perspektiv råder det jämställd arbetsfördelning en i 13 procent hushållen. Med jämställd menar vi här att man delar av arbetet lika i fråga matlagning, tvätt och städning. Hit räknas ockom så hushåll där gör mest i fråga om en eller flera av dessa syssmannen lor och kvinnan gör mest i fråga någon annan syssla. om I ytterligare fjärdedel hushållen kan vi beskriva arbetsfördelen av ningen orienterad mot jämställdhet jfr Franssén, 1997. I dessa som familjer gör hel del hushållsarbete, det är ändå kvinmannen en men har huvudansvaret och gör mest. I vår undersökning innebär nan som det att och kvinnan makarna delar lika två av de tre syssmannen loma, att kvinnan oftast eller alltid utför någon av dem. Den vanmen ligaste modellen är att delar lika på städning och matlagning men man att kvinnan har huvudansvaret för tvätten. Den vanligast förekommande arbetsfördelningen innebär att kvingör allt eller mest i fråga två syssloma att man ändå nan om av men delar tredje syssla; oftast städningen. Sådan ser arbetsfördelningen en i drygt tredjedel hushållen. Vi har kallat denna arbetsfördelut en av ning konventionell. I denna arbetsfördelning är det kvinnan typ av står för det allra mesta arbetet i fråga om matlagning och tvätt, som

Hushållsarbetets fördelning

men mannen gör ändå en inte obetydlig insats i hushållsarbetet

genom att makarna eller samboma delar städningen kanske också på

men någon annan syssla som till exempel disken. Dessutom kan det mycket väl hända att lagar mat då och då.

mannen

Den fjärde typen av arbetsfördelning är den patriarkala. Här utför kvinnan alltid två de ingående syssloma och alltid eller oftast den

av tredje. Mannen kanske gör vissa insatser när det gäller städning eller matlagning inte båda. Denna arbetsfördelning förekommer i omkring fjärdedel alla hushåll

en av

Förekomsten av olika former av arbetsfördelning hänger nära samman med familjesituationen. I tabell 2 har också gjort indelning

en av hushållen i fyra stadier i familjecykeln. Här finns för det första en grupp hushåll utan barn där båda är under 35 år. Sedan finns här familjer där yngsta barnet är högst åtta år. Vi kallar dessa för småbamsfamiljer. I skolbarnsfamiljema finns något hemmavarande barn som är lägst nio år. Till sist har också urskilt äldre barnlösa hushåll där någon av makarna är över 35 år. I de flesta av dessa hushåll har det tidigare funnits bam. Undersökningen gäller bara sammanboende eller gifta par mellan 25 och 60 år.

Tabell 2 F amil/estadium och familjetyp. Kvinnors svar. Procent.

Jämställd SemijämställdKonventionell Patriarkal SummaAntal

I de yngre hushållen utan barn är arbetsfördelningen i nästan tre flirdedelar av hushållen relativt jämlik. Men detta är samtidigt de hushåll

har minst hushållsarbete. Ändå kan vi också konstatera att det basom ra är i en tredjedel av dessa hushåll som arbetsfördelningen vad gäller hushållsarbete är helt lika. I två tredjedelar dessa hushåll gör kvin-

av norna mest i fråga om hushållets skötsel. Men det är bara i sju procent som det råder en patriarkal arbetsfördelning.

Bland småbamsföräldrama, som inte är mycket äldre än de

yngre familjerna utan barn, ser arbetsfördelningen annorlunda ut. I dessa hushåll är det betydligt mindre än hälften har någorlunda lika

som en fördelning av hushållsarbetet. I 39 procent av dessa hushåll är arbets-

zEnligt männens är 16 hushållen patriarkala, 37 konvention-

svar procent av procent ella, 32 procent semijämställda och 15procent ärjämställda.

Kapitel 2

fördelningen vad vi har betecknat som konventionell och i nästan en fjärdedel hushållen råder en patriarkal arbetsfördelning. Att det är

av betydligt färre jämställda familjer bland småbamsfamiljer beror på den förändrade familjesituationen. Den har att göra med barnen och inte med åldern.

Allra lägst andel, cirka fjärdedel, med någorlunda lika för-

en en delning hushållsarbetet finns bland hushållen med äldre bam. I tre

av fjärdedelar dessa hushåll är det kvinnorna som tar det allra största

av eller i stort sett hela ansvaret för arbetet i hushållet. Arbetsfördelning-

faktiskt lite mindre ojämlik ut i de äldre hushållen utan bam. en ser Framförallt är det ändå de familjerna utan barn som skiljer sig

yngre från de övriga.

I tabell 3 har vi gjort analys av hur hushållens arbetsfördelning

en

ut beroende på mäns och kvinnors klasstillhörighet. Vi har här urser skilt dels hushåll där båda makarna har arbetaryrken d.v.s. yrken in-

LO-området och dels hushåll där båda makarna har högre tjänsteom mannayrken, det vill säga yrken kräver akademisk utbildning.

som en Häri ingår också företagare med akademisk utbildning. Dessutom har vi stor kategori med blandad klasstillhörighet. Av tabellen framgår

en att vi inte finner några stora klassmässiga skillnader, varken när det gäller jämställda eller patriarkala hushåll. Däremot finns en avsevärd skillnad i fråga om de semijämställda hushållen. Denna typ av arbetsfördelning är vanligare förekommande i hushåll där både kvinnan och

har akademisk utbildning, en dryg tredjedel jämfört med mannen en

femtedel i övriga hushåll. en

Tabell 3 Familjens klassposition och familjetyp. Kvinnors svar. Procent.

Jämställd Semijämställd Konventionen Patriarkal SummaAntal

Om vi istället enbart ser till klasspositionen hos kvinnan i familjen finner vi att denna har en självständig betydelse. Andelen jämställda familjer är 16 procent i familjer där kvinnan har en tjänstemannaposition. I dessa familjer är även andelen semijämställda högst. Sammantaget finner vi alltså att när kvinnan har en något högre klassposition ökar också i viss utsträckning jämställdheten oberoende av mannens klassposition. Men även i dessa hushåll är det ändå en majoritet av kvinnorna som utför mycket mer eller i det närmaste allt hushållsarbete.

Hushållsarbetets fördelning

I fortsättningen av detta kapitel ska vi analysera de olika former för arbetsfördelning som finns i hushållen utifrån de teoretiska

perspektiv som diskuterades i kapitel 1 och försöka identifiera orsaker till den könsmässigt sneda arbetsfördelning vi i stora drag har be-

som skrivit ovan.

Fördelningens dimensioner och variationer

Fördelningen av arbete i en familj har flera dimensioner bör hål-

som las isär även om de ofta är relaterade till varandra. En första dimension gäller fördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete till exempel vem som tar ut föräldraledighet eller deltidsarbetar. Ofta är det denna aspekt av arbetsfördelningen står i fokus i diskussioner

som om hur kvinnors familjeansvar inverkar på arbetsmarknadens könsuppdelning. Exempelvis antar den ekonomiska teorin humanka-

om pital att kvinnors större familjeengagemang förklarar att de hamnar lägre befattningar och sämre betalda jobb. Orsaken är enligt teorin att kvinnorna på grund sin roll i familjen investerar mindre i utbild-

av

ning och yrkeserfarenhet än männen, samtidigt arbetsgivarna väl-

som jer arbetskraft på grundval av det humankapital den besitter Mincer och Polachek, 1980. Men arbetsmarknadsanknytningen får också konsekvenser för hushållsarbetets fördelning eftersom makarnas eller sambomas respektive arbetstider bildar utgångspunkt för de vidare förhandlingarna om hur uppgifter ska fördelas. Vi kommer att

senare diskutera detta mera ingående. Redan vill vi dock understryka att

nu fördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete ingalunda automatiskt leder fram till en bestämd fördelning hushållsarbetet. Ar-

av

betsfördelningen i två av småbamsfamiljema i vår undersökning illu-

strerar detta väl. I båda familjerna förvärvsarbetar männen på heltid medan kvinnorna är hemma med barnen på heltid är föräldraledig,

en

en har inget jobb. Trots denna likhet i yttre omständigheter är fördelningen av hushållsarbetet högst olikartad. I den familjen tar kvin-

ena nan både hand om barnen och sköter det mesta hushållsarbetet,

av även om det händer att hennes sambo någon gång ibland får för sig att han ska städa.

annars är det jag som gör det mesta. Tvättar gör jag jämt. Det tror jag aldrig han har gjort. Lagar mat gör han kanske någon gång ibland. Jag gör nog det mesta faktiskt, det gör jag.

Ulrika Lundin

Den andra familjen försöker istället att dela ganska lika hushållsarbetet. Enligt makarnas sätt att på situationen är kvinnan primärt

se

3Hemarbete här barn hushállsarbete.

avser omsorg om samt

Kapitel 2

hemma för att ta hand om barnen. Hon tycker inte hon har tid eller möjlighet att städa och fixa när hon är hemma för ungarna tar så

mycket tid. Det rena hushållsarbetet tar hon och hennes man itu pass med när båda är hemma. De har till exempel någon slags jättestädning varje lördag med dammsugning och allt det här, badrum och så, de tyngre grejema.

Han bär verkligen sin del av hushållsarbetet. Det måste jag verkligen säga. Det är nog väldigt jämt fördelat. Nu när jag är

. hemma handlar jag lite och sånt dagtid för att det ska gå snabbare att fixa middag när han kommer hem, men det händer att han handlar efter jobbet också innan han kommer hem. Jenny Sundberg

Det är inte givet att kvinna och man som delar lika på hushållsar-

en betet också fördelar ansvaret för barnen på samma sätt. Arbetsfördelningens andra dimension handlar tar ansvaret för och

om vem som sörjer för barnens väl och ve. En av de heltidsarbetande mödrama

vi har intervjuat att hon och hennes avseende rent som anser man hushållsarbete /.../ är så jämlika som man nu kan bli. Däremot upplever hon att det är hon har det största ansvaret för barnen vilket

som

då inte har med dammsugning att göra egentligen eller matlagning.

Det är till hennes jobb barnen ringer och det är hon som måste

som komma ihåg barnens alla olika aktiviteter.

Jag har almanacka, och i min almanacka är det i princip bara

en privatsaker för att jag ska komma ihåg det, fast jag egentligen har lika mycket arbetssaker att stoppa in. Men bara för att inte missa töräldramötet och föräldraföreningen och de här insamlingama och luciafester, och allt möjligt. Där har jag legat på Mikael ganska kraftigt och sagt att jag måste ha hjälp. Vi måste bägge två skriva och påminna varandra och du fixar det

upp och jag fixar det och så vidare. Ann Hallgren

Att dela lika på hushållsarbetet är alltså inte liktydigt med att allt hemarbete fördelas lika. Det är hushållsarbetets fördelning som vi ska dröja vid i detta kapitel.

Också när det gäller det rena hushållsarbetets fördelning kan olika aspekter urskiljas. Carin Holmberg 1993 skiljer i sin avhandling barnlösa mellan, å sidan, arbetsdelningen i det

om unga par ena stora gäller städning, disk och tvätt och, å andra sidan, arbets-

som delningen i det lilla handlar handlar, vattnar blom-

som om vem som

byter lakan, plockar undan etc. Också vi gör en uppdelning melmor, lan den stora fördelningen och den lilla fördelningen även om den skiljer sig något från Holmbergs kategorisering. När vi talar om den stora fördelningen tänker vi framförallt vem av makarna eller samboma känner störst för och lägger ner mest tid på

som ansvar

Hushållsarbetets fördelning

hushållsarbete. De fyra familjetyperna i den kvantitativa undersökningen konstruerades utifrån en tänkt tidsaspekt. Vi valde ut de tre

mest tidskrävande hushållsuppgiftema och kategoriserade familjerna

efter vem som oftast utför dessa. Med den lilla fördelningen

avser vi den uppgiftsrelaterade uppdelningen av hushållsarbetetet, alltså vem av makarna som utför olika typer av sysslor. Inte heller jim-

en ställd fördelning i stort innebär, som vi ska att makarna ut-

senare se, för precis samma uppgifler.

Innan vi undersöker motiven bakom hushållsarbetets fördelning, ska vi säga några ord om arbetsfördelningen hos i vår kvalitati-

paren va intervjuundersökning. I samtliga dessa förvärvsarbetar männen

par på heltid. Kvinnornas arbetsmarknadsanknytning varierar däremot. Vissa jobbar heltid, andra är föräldralediga, arbetslösa, deltidsarbetar eller studerar. När det gäller hushållsarbetets fördelning är variationema stora. Det finns par som i det stora hela lägger lika mycket

ner tid på arbetet hemma och det finns där kvinnan gör nästan allt

par hushållsarbete. De olika familjetyperna i det kvantitativa materialet återfinns alltså i intervjumaterialet.

Både bland de unga barnlösa paren och bland småbamsföräldrama finns par där kvinnan gör så gott som allt hushållsarbete. Mannen hjälper kanske ibland till med olika sysslor, hans insatser är små

men eller sporadiska. Ändå är det tveksamt påstå arbetsfördelningen

att att i dessa familjer är komplementär på det sätt enligt Talcott Par-

som sons utmärker den moderna kämfamiljen. Typiskt är att kvin-

snarare nans svagare arbetsmarknadsanknytning definieras som tillfällig.

Det fanns ingen anledning när vi jobbade heltid bägge två att jag skulle lägga mig på soffkanten och att hon skulle slita hela kvällen. Så då delade på det. Men nu är det annorlunda när hon går hemma hela dagarna. Då blir man bortskämd. Då har man det mesta fixat och maten klar. Hon sköter hushållsarbetet.

om

Olof Eriksson

Dock kan man kanske säga att bilden den specialiserade käm-

av familjen stämmer ganska bra en av bamfamiljema i undersökningen. Det är ett par där är ensamförsörjare medan hans

mannen sambo sköter barn och hem. Till skillnad från de övriga specialiserade familjerna, som motiverar arbetsfördelningen med att kvinnans

arbetsmarknadsanknytning tillfälligt är än framhål-

svagare mannens, ler Lennart Andersson att hans och hans hustrus rollfördelning är frivilligt vald. Motivet är att paret inte vill ha barnen på dagis.4Lennart sticker inte under stol med att det är hans sambo sköter markser-

som vicen.

Detta bygger dock endast på mannensuppgifter. Kvinnan ville inte delta i undersökningen.

Kapitel 2

Ofta när jag kommer hem från jobbet så lägger jag mig på soffan i fem, tio minuter och sedan går jag och duschar. Då lagar hon mat och så käkar vi och jag frågar om jag får ifrån bordet och det får jag och då går jag och lägger mig på soffan och hon dukar av och tvättar ungarna och väcker mig när kaffet är klart. Lennart

Om familjen Andersson illustrerar en komplementär arbetsfördelning gäller motsatsen för paret Ek som i det närmaste utgör ett skolexempel på jämställdhet. Dessa båda makar delar enligt utsagor intill egna millimeterrättvisa ansvaret för hushållet och de två barnen. Huvudprincipen är att laga mat, byta blöjor och hämta dagis varannan gång. Också det unga barnlösa paret Niklas och Saras organisering av hushållsarbetet exemplifierar väl fördelning som grundas på liken

hetens princip.

Jag har aldrig gjort någon kontroll, mätning. Men om Sara till exempel kör tvätten, då kör jag golven. Strykningen delar vi på. Mat det köper vi tillsammans. Göra mat delar vi på. Diskar gör vi varannan gång. Generellt. Kanske kör Sara lite mer äh fan. Det år hugget som stucket. Vi gör nog precis lika mycket båda två. Niklas

Det finns olika jämställda jfr Bjömberg och Kollind, sätt att vara 1997. Somliga har liksom Sara och Niklas en ganska tydlig upppar delning uppgifier, de lägger ändå ungefär lika mycket tid av men ner på hushållsarbete.

Ja, rent krasst, konkret, kan jag säga att det ärjag som tvättar. Och det är jag som dammar. Och Niklas han städar hela huset, alltså dammsuger och torkar golv. När vi gör mat, vilket gör båda två han är väldigt duktig att laga mat och han tycker det är väldigt roligt. Men vi gör nog lika mycket mat tror jag. Men då har vi alltid det hår med att den som gör mat slipper att diska. Då diskar den andra. Sara

Andra utan bam har mindre tydlig uppdelning av vad de brukar par en göra. Fredrik och Johanna till exempel tycker att de ganska mycket utför sysslor. Den saker först, gör dem. Och Åsa och samma som ser Mats försöker, även om det finns en viss uppdelning av uppgifter, att hjälpas med det mesta. De tycker att det är roligare att göra saker tillsammans. Det går snabbare och kan prata under tiden man man gör saker. Hushållsarbetets fördelning hos de vi citerat kan ses som ytterpar polema på ett tänkt kontinuum där likafördelning utgör den ena ändpunkten och avsaknad fördelning det vill säga att kvinnan gör av allt hushållsarbete utgör den andra. Paren vi har intervjuat kan - som

Hushållsarbetets fördelning

alltså placeras någonstans på eller mellan dessa båda punkter

I en del familjer tar kvinnan störst ansvar och flest initiativ, samtidigt

som mannen ändå gör en hel del av arbetet hemma. Hushållsarbetets fördelning hos Eva och Göran Ekström exemplifierar konventionell

en fördelning med dragning åt det jämställda hållet.

Oftast är det väl Göran som tar tvätten till exempel. Jag lagar mest mat men han ställer sig också gärna och gör det,

men man får be honom. Städar gör nog mest jag, men däremot så kan han göra grovstädningar som till exempel riva ut hela badrummet och skura väggar och allting. Sådana grejer kan han få för sig. Men det dagliga som dammsuga och så, det är jag gör. Eva

nog som

I andra familjer hamnar fördelningen närmare den patriarkala ändpunkten vårt tänkta kontinuum. Då begränsar sig insatser

mannens till att assistera och hjälpa till, det kan finnas någon enstaka

även om enklare uppgift som han har ansvaret för. Hos trebamsfamiljen Lind, till exempel, brukar Bo diska efter middagen medan ansvaret i övrigt främst vilar på Charlotte som sköter rätt mycket i och för sig. Hon anser i sin tur att hennes man ligger lite väl lågt och önskar att han skulle ta flera initiativ.

Charlotte Lind berättar att hon och hennes aldrig formellt

man gjort upp någon arbetsfördelning. Den har bara blivit. Men det framgår också klart av hennes beskrivning att det föregår vad vi har kallat för implicita förhandlingar mellan makarna. Hon har med åren lärt sig att om Bo ska göra något då får hon låta bli, liksom att hon inte får tjata på honom för då blir han bara sur. Flera av de intervjuade kvinnorna och männen upplever liksom Charlotte att fördelningen av hushållsarbetet har kommit av sig själv. Andra betonar dock att den varit och är föremål för uttryckliga förhandlingar. Detta gäller i synnerhet par som fördelar hushållsarbetet relativt lika. Typiskt är när Ann Hallgren betonar att deras fördelning är något vi har dis-

som kuterat fram. Dels vad vi är bäst på och sedan även att det krävs att vi gör lika mycket bägge två. Och det barnlösa paret Camilla

unga och Per berättar att de diskuterade mycket hushållsarbetet under

om första tiden de bodde tillsammans. De bestämde sig för att fördela alla sysslor lika, allt från att sy varsin gardin, byta två däck på bilen och laga mat varannan gång. Med tiden har de dock släppt på dessa principer. De upptäckte att de tycker att olika saker är olika roliga att göra. Per tycker till exempel att det är roligare att laga mat, och gör därför detta oftare än Camilla. Hon å sin sida stryker tvätt och

mer

5Det kan tyckas den ytterligheten borde fördelning där

som om ena vara en mannen gör nästan allt, istället för likafördelning. Emellertid har vi inte intervjuat någon familj med en sådan fördelning. Inte heller förekom sådanafördelningar i surveyen. Detta är förstås ett socialt faktum i sig.

Kapitel 2

vattnar blommorna. Det är viktigt för paret idag är att båda läg-

som

lika mycket tid på hushållsgöromålen Brodin, 1997. Också ger ner paret Ek har successivt diskuterat sig fram till olika lösningar.

Man sätter sig inte första dagen man flyttar ihop och gör någon lista att det här gör du och det här gör jag utan det är nog mer att börjar och prövar lite och tycker den ena att den gör

man för mycket så skriker den till att "nu får du tvätta, till exempel. Det har nog gett sig med många små förhandlingar något sätt. Det är lite ge och ta, tror jag. Staffan

Både avseende hushållsarbetets fördelning och hur paren förhandlat sig fram till denna är alltså variationema mellan intervjuundersökningens olika familjer stora. Hårdraget kan säga att vissa par re-

man presenterar de pågående förändringarna i relationerna mellan könen, medan andra visar på deras stabilitet och kontinuitet. Vi ska

snarare

diskutera hur vi kan förklara dessa skillnader utifrån de teoretiska nu

perspektiven i kapitel rationalitet, kulturella föreställningar och

maktresurser.

Förklaringar och motiv

Tid och rationalitet

Den så kallade tidsresurshypotesen förutsäger att fördelningen av hushållsarbete sker på rationella grunder, att den har mest fri

som tid gör mest hemma. En undersökning hushållsarbetets fördelning

av bland arbetslösa visar dock att det långt ifrån entydigt är på det sättet Nordenmark, 1997. Till exempel gör deltidsarbetande kvinnor mer hushållsarbete än sina arbetslösa män. Och arbetslösa kvinnor med heltidsarbetande män gör betydligt hushållsarbete än motsvar-

mera ande män. Inte heller vår undersökning något starkt stöd till

grupp ger hypotesen, Kerstin Karlsson faktiskt förklarar fördelningen

även om

hushållsarbete hemma hos sig att hänvisa till tidsfaktom. av genom

har tid hushållsgöromålenL så att säga. Är

Den som mest gör Magnus hemma När han var hemma med bamen, då farms det mat bordet när jag kom hem, och han städade och han såg till att det handlades. Ar han hemma med sjukt barn, så ser han till att det får mat. Det är väl den som har mest tid som gör hushållsarbetet. Kerstin

Dock många kvinnor att det inte är tidsresursen som förklarar

anser fördelningen. Talande är att nästan hälften 44 procent kvinnorna

av

patriarkal arbetsfördelning helt eller delvis tar avstånd från med en

påståendet i surveyundersökningen att det är den av makarna sam-

har mest tid gör mest hemma hos dem. Jämför också borna som som

Hushållsarbetets fördelning

deras uppfattningar om fördelningens rättvisa nedan. Däremot är det vanligare att kvinnor i jämställda familjer instämmer i påståendet. Det gör tre fjärdedelar 74 procent helt eller delvis. Inte heller när kvinnornas förvärvsarbetstid används som mått blir skillnaderna mellan olika familjetyper så stora som man utifrån tidsresurshypotesen kunde förvänta sig se tabell 4.

Tabell 4 Förvärvsarbetande kvinnors arbetstid och familjetyp.

Kvinnors svar. Procent.

Kvinnansarbetstid Jämställd Semijämställd Konventionell Patriarkal SummaAntal

Tabell 4 visar att de patriarkala och konventionella typerna av arbetsfördelning är mest utbredda i familjer där kvinnan arbetar deltid. Ungefär sju av tio kvinnor som arbetar lång deltid utför betydligt oftare tungt hushållsarbete än sina män. De resultaten stödjer argumentet att den som har mest tid gör mest hushållsarbete. Men tabellen visar också att så många som hälften av de heltidsarbetande kvinnorna antingen har en konventionell eller patriarkal arbetsfördelning. Männens insatser i hushållet tycks med andra ord vara ganska okänsliga för förändringar i kvinnornas arbetstider. Andra undersökningar pekar i samma riktning. Till exempel visar en studie som Lennart Flood och Urban Gråsjö 1997 gjort för Kvinnomaktutredningen att skillnaden i hushållsarbetstid mellan lever tillsammans med heltidsar-

män som betande respektive halvtidsarbetande kvinnor är liten. Medan de män som sammanlever med en kvinna som arbetar halvtid lägger ner 6 timmar i veckan hushållsarbete, är motsvarande siffra för dem vars hustru heltidsarbetar 9 timmar. Som en jämförelse kan nämnas att de heltidsarbetande kvinnorna i genomsnitt utför 17 timmar hushållsarbete i veckan.

En tolkning av våra och andras resultat är att det finns en viss tidsgrundad rationalitet i fördelningen av hushållsarbetet, men att tillgänglig tid långt ifrån är den enda verksamma faktorn här. Det vill säga, även när kvinnans förvärvsarbetstid inverkar på fördelningen av hushållsarbetet medför sällan ett heltidsarbete någon genomgripande förändring av traditionella mönster i hushållsarbetets fördelning. Enligt vissa beräkningar ökar männens insatser inte alls. Anledningen till att deras andel av hushållsarbetet blir större när kvinnorna

Kapitel 2

arbetar heltid är istället att heltidsarbetande kvinnor ägnar detta arbete mindre tid än andra kvinnor. Kvinnor och män blir jämställda.

mer Inte därför att män ägnar mera tid, utan därför att kvinnor ägnar mindre tid, till hemarbete Nyberg, 1996:36.

Könsnormer och könskonstruktion

Ideal och verklighet Hushållsarbetets fördelning är alltså inte främst ett resultat av hur många timmar respektive make förvärvsarbetar. Uttalade eller outtalade föreställningar om kön inverkar också. Samtidigt är det påtagligt hur starkt förankrad jämställdhetstanken är i nittiotalets Sverige. De intervjuade kvinnorna och männen ger alla i högre eller lägre grad uttryck för en jämställdhetsideologi. Inte ens par med en mycket tydlig könsarbetsdelning motiverar denna genom att hänvisa till kvinnors och mäns olika roller, funktioner, biologi eller dylikt. Typiskt är istället att man åberopar specifika omständigheter kvinnans

som arbetslöshet, studier, deltidsarbete eller föräldraledighet. Att sådana omständigheter tenderar att bilda könsspecifika mönster är en annan fråga. Jfr Haavind, 1985. Till och med män som nästan inte alls utför något arbete hemma säger att de egentligen tycker att det vore bäst att dela på arbetet.

Det bästa vore om man kunde dela på allting. Det bästa vore om jag kanske gick upp på morgonen och jobbade halva dagen, och sedan kom hon och bytte av mig etter halva dagen, och sedan jobbade hon. Lennart

Att idealet om ett jämlikt partnerskap omfattas många samtidigt

av som detta ideal mera sällan avspeglas i sättet att organisera livet har framkommit i flera studier. Det var denna diskrepans mellan ideal och verklighet som fick exempelvis Lars Jalmert 1984 att beskriva den svenske mannen som en i-princip-man, det vill säga

som en man som ställer sig positiv till att dela lika på arbetet hemma, men som samtidigt anser att det av olika skäl är svårt för just honom att genomföra detta i praktiken också Att klara av arbete-barn-familj,

se

1994.

Vår kvantitativa undersökning liknande resultat. Den visar att

ger vissa jämställdhetsideal är utbredda, samtidigt det är ovanligt att

som makar och sambor verkligen delar lika på ansvaret för hem och bam. På frågan vem i familjen som bör ta det yttersta ansvaret för att hushållsarbetet ombesörjs på ett bra sätt svarar en mycket stor majoritet av kvinnorna 86 procent och männen 77 procent att ansvaret bör

Hushållsarbetets fördelning

vila på båda makarna samboma.° Samma sak gäller ansvaret för försörjningen. Av kvinnorna anser 83 procent och av männen 78 procent att detta bör delas lika av båda makarna. Och nästan två tred-

ansvar jedelar av kvinnorna 62 procent och 59 procent av männen instäm-

helt eller delvis i påståendet att ett förvärvsarbete är nödvändigt mer för att kvinnan ska kunna vara självständig se tabell l3

Men att många svenskar ger uttryck för en jämställdhetstanke är förstås inte detsamma att traditionella uppfattningar om kvinnors

som och mäns uppgifter i familjen har spelat ut sin roll. Belysande är att

männen i den patriarkala familjetypen i betydligt större utsträckning

än andra män och kvinnor har en traditionell syn könens roller se tabell 5. På frågan vem som bör ta huvudansvaret för hushållsarbetet mer än hälften av de männen att kvinnor bör göra detta

svarar mot 23 procent männen och 13 procent kvinnorna i urvalet i

av av sin helhet. Det är dock ännu fler, dryga 60 procent, som instämmer i påståendet att det är bäst kvinnan tar ansvaret för detta arbete.

om Detsamma gör bara cirka en femtedel av männen i de jämställda fa-

miljerna. Drygt sjuttio procent av männen i den patriarkala familjety-

tror att hemmet betyder för deras hustru eller sambo än for pen mer dem själva. För män i jämställda familjer är motsvarande andel en fjärdedel och för dem i konventionella familjer nästan hälften. Den stora skillnaden mellan jämställda och semijämställda familjer återfinns intressant nog också i kvinnornas svar.

Tabell 5 Föreställningar om hushållsarbetets fördelning i olika

familjetyper. Mäns svar. Procent.

Jämställd Semijämställd Konventionell Patriarkal Alla Anseratt kvinnornabör det 9 13 24 52 23 ytterstaansvaretför hushållsarbetet Instämmerhelt eller delvisi 18 22 40 62 34 attdet bästomkvinnortar ansvarför hushållsarbetet Instämmerhelt ellerdelvis iatt 25 48 71 53 hustrun/sambongör mestföratt hemmetbetydermerför henne

Också kvinnorna i den patriarkala familjetypen har en i jämförelse med andra kvinnor traditionell syn på kvinnors och mäns roller i

mera familjen. Nästan fjärdedel att hushållsarbetet bör kvin-

en anser vara

huvudansvar tabell 6. Men mest iögonfallande är ändå obanans se

tabell 5 och 6 där anger svarsprocentenför dem som anseratt kvinnor bör ta huvudansvaret för hushållet.

Kapitel 2

lansen mellan dessa kvinnors inställning och den faktiska fördelningen av hushållsarbetet. Mer än tre fjärdedelar av kvinnorna i den patriarkala familjetypen anser att mannen i en familj bör ta ett lika stort ansvar för hushållsarbetet som kvinnan. Glappet mellan en allmänt uttryckt jämställdhetsideologi och verkligheten hemma är alltså stort. Bland männen i patriarkala familjer råder som vi sett en större överensstämmelse mellan synen bör göra vad och den

vem som verkliga fördelningen hemma. En möjlig tolkning av denna skillnad är att det är männens uppfattningar och synpunkter betyder mest för

som hur arbetet fördelas i familjen. Det tyder i så fall på att sneda fördelningar hushållsarbetet i familjen delvis är resultatet manlig

av av maktutövning ifr Blumberg, 1991.

Å andra sidan stor andel kvinnorna i både den patri-

uppger en av arkala och den konventionella familjetypen omkring tre fjärdedelar

-

att hemmet spelar en större roll för dem än för deras män, och att —— detta inverkar på hushållsarbetets fördelning. Kvinnorna i den jämställda familjetypen svarar inte på samma sätt, något som också gäller frågan om hushållsarbetets faktiska utförande. Mer än sju av tio kvin-

i patriarkala familjer tycker att hushållsarbetet blir bättre utfört nor

de själva gör det, mot bara en fjärdedel av kvinnorna i jämställda om familjer. Hushållsarbetets symboliska innebörd tycks alltså variera mellan kvinnor i olika familjetyper se tabell 6.

Det gör också känslan av förpliktelse. Nästan två tredjedelar av kvinnorna i patriarkala familjer, och fyra av tio i konventionella familjer, instämmer helt eller delvis i påståendet att de upplever hushållsarbetet plikt se tabell 6. Motsvarande andelar för de

som en

båda jämställdhetsorienterade familjetypema är ungefär en fjärdedel

och en femtedel. Skillnaderna mellan kvinnor i olika familjetyper beror inte på skillnader i arbetstid, de kvarstår i stor utsträckning när vi endast inkluderar kvinnor som heltidsarbetar i patriarkala familjer instämmer 58 procent helt eller delvis, i konventionella 34 procent, i semijämställda 19 procent och i jämställda familjer 10 procent. Känslan av förpliktelse skiljer sig också markant mellan kvinnor i olika samhällsklasser och familjestadier. fjärde kvinna i de

Bara var högre tjänstemannafamiljema ser det som sin plikt att göra mest hushållsarbete. Motsvarande andel för kvinnor i arbetarfamiljer är nära hälften. Bland unga kvinnor som inte har barn är det vanligt att helt eller delvis ta avstånd från påståendet att hushållsarbetet är en plikt. Det gör drygt hälften av dessa kvinnor mot bara var fjärde kvinna vars yngsta hemmavarande barn är över åtta år.

Hushållsarbetets fördelning

Tabell 6 Föreställningar om hushållsarbetets fördelning i olika familjetyper. Kvinnors svar. Procent.

Jämställd Semijämställd Konventionell Patriarkal Alla Anserattkvinnornabör det 4 6 14 24 13 ytterstaansvaretför hushâllsarbetet Instämmerhelteller delvisi att 19 25 43 64 honavpliktkänslagör mer hemma Instämmerhelt eller delvisi att 28 56 73 75 64 hemmetbetydermerför henne Instämmerhelt ellerdelvisi att 27 30 60 71 52 det bättreatt görasakersjälv föratt dedå blirbättreutförda

Våra undersökningsresultat visar att variationema i uppfattningar om

könens roller är också att hushållsarbetet i hög grad tycks stora, men betyda olika saker för kvinnor i olika familjetyper. De med en konventionell eller patriarkal fördelning upplever i stor utsträckning att hemmet betyder för dem än för deras män. Bara liten andel mera en

kvinnorna i jämställda familjer har samma upplevelse. Traditio-

av

nella idéer lever vidare samtidigt som ideologin om jämställdhet har

vunnit gehör hos många jfr också Ellingsaeter, 1997. Störst utbredning har de traditionella uppfattningama i den konventionella och patriakala familjetypen. Samtidigt finns det stora skillnader mellan kvinoch män uppfattningar i dessa familjetyper. Det är i mycket störnors utsträckning männen står för traditionell syn på kvinnors re som en roll i hushållet. Detta tyder i sin tur på att männen i många av dessa familjer utövar normativ makt; att de att åberopa traditionella genom föreställningar vad kvinnor bör göra får sin vilja igenom när det om gäller fördelningen hushâllsarbetet. av Vilken roll spelar då inkomstrelationema mellan kvinnan och för hur de på hushållsarbete och försörjning Här finns mannen ser variationer. I familjer där kvinnan tjänar lika mycket som sin man an- . bara 8 procent kvinnorna att kvinnan bör ta huvudansvar för ser av hushâllsarbetet. För kvinnor lever med tjänar betydligt som män som än de själva är motsvarande andelar 17 respektive 24 procent. mer Männen uppvisar överlag traditionella värderingar. I familjer mer med lika inkomst 17 procent männen att kvinnan bör ta huanser av vudansvar för hushållsarbetet och 18 procent att mannen ska ta ansvaret för försörjningen. Tjänar mycket är motsvarande siffmannen mer

ror 26 respektive 28 procent.7

7Att kvinnan och tjänar lika mycket innebär att de befinner sig i samma lönemannen

Kapitel 2

Också de kvalitativa intervjuerna visar att föreställningar kö-

om nens olika roller och förpliktelser lever kvar och har betydelse för

en hur arbetet fördelas. Agneta Ek berättar om invändningar från vänner och arbetskamrater när de fick höra att hennes föräldraledig

man var med barnen.

Då får man lite kommentarer av typen Klarar din man av det,

och det ärju så dumt så det är inte sant. Varför skulle han inte

göra det Sedan också: "Min man kan inte vara hemma för han

har ett så viktigt jobb. Att han kan minsann inte vara hem-

.

ma för han har ett så viktigt jobb. Och det är så dumt så det är

inte sant, för det spelar egentligen ingen roll vad mannen har

för jobb det anses under alla omständigheter vara så himla

viktigt. Agneta

Inte ens i jämställdhetsorienterade familjer värderas kvinnornas och männens insatser i hemmet på sätt. Småbamsmammoma i så-

samma dana förhållanden upplever till exempel utan undantag att de är lyckligt lottade. De framhåller starkt att deras män är jätteduktiga och ovanligt goda makar. Inte någon uttrycker något liknande

man om sin hustru eller sambo. En förklaring kan att kvinnorna och män-

vara nen har olika referensgrupper. Kvinnorna uppfattar sig privilegi-

som erade när de jämför sin situation med vad de uppfattar som andra kvinnors situation. När männen jämför sig med andra män blir det istället snarare de senare som framstår gynnade. Agneta och Staf-

som fan Ek illustrerar denna könsmässiga perspektivskillnad. Agneta

understryker att hon har tur som är gift med en man som tar sin del

av ansvaret för hem och familj. Från makens horisont situationen

ser aningen annorlunda ut.

Jag ska inte säga att jag skulle vilja ha det något annat sätt.

Det är klart att ibland kan man drömma om att ha en hemma-

fru som skötte allt hemma, dammsög och skötte barnen och man

kunde ägna sig helt och fullt sitt jobb, men jag tror inte det är

roligt i längden heller. Men man kan bli avundsjuk på sin svär-

far i vissa stunder. Staffan

Varken Staffan eller någon jämställd vi har inter-

annan man som vjuat ser det som ett privilegium att ha en hustru gör hälften

som av arbetet hemma. I den meningen kan man kanske säga att på

synen hushållsarbetet som främst ett kvinnligt ansvarsområde delvis fortlever också i jämställda familjer. Eller uttryckt annorlunda: kön

intervall. Att mannen tjänar mer innebär att hans lön befinner sig i ett eller två löneintervall högre änkvinnans. Tjänar han mycket mer ligger lönen mer än två intervall över hans hustrus eller sambos lön. Löneintervallen är kronor per månad: -4999, 5000-6699, 7000-8999, 9000-10999, 11000-12999, 13000-14999, 15000-16999, 17000-19999, 20000-22999, 23000-26999, 27000-31900, 32000-.

Hushållsarbetets fördelning

fungerar också i jämställdhetsorienterade förhållanden som en tolkningsram för makarnas handlingar jfr Haavind, 1984, Magnusson, 1997.

Arbetsorientering Det finns utbredd Föreställning att könsarbetsdelningen i fa-

en om miljen har sin grund i att kvinnor och män förhåller sig till arbetslivet

olika sätt. Kvinnor antas orientera sig mot familjen medan män förmodas prioritera sina yrkesliv. Vi ska här inte diskutera de teoretiska och empiriska tveksamhetema med den idén,8 utan vill bara understryka att yrkesarbetet genomgående spelade en stor och positiv roll för de intervjuade småbarnsmammomas självuppfattning eller identitet. Detta trots att bara tre dessa kvinnor förvärvsarbetade på

av

heltid vid intervjutillfállet

Man fårju identitet genom sitt arbete, man får en betydelse,

en

status och får kamrater. Man är någon helt enkelt när en man man jobbar. Jenny Sundberg Jobbet är jätte-viktigt, väldigt viktigt. Ann Hallgren Jobbet är viktigt. Jag skulle aldrig klara av att bara vara hemma. Aldrig Kerstin Karlsson

har inte arbetet så är man utestängd och då försvin-

man ner en bit av mig själv. Charlotte Lind

Att förvärvsarbetet generellt spelar positiv roll i kvinnors liv fram-

en går också vår surveyundersökning jfr även Nordenmark, 1997.

av Det är till och med något större andelar kvinnor än män som uppger att de skulle förvärvsarbeta även det inte var ekonomiskt nödvän-

om digt; att kontakten med arbetskamraterna betyder mycket för dem och att deras jobb också är deras stora intresse se tabell 7.

Tabell 7 Andel kvinnor och instämmer helt eller delvis i

män som

förvärvsarbetets betydelse. Procent.

påståenden om

Kvinnor Män Även det inte var en ekonomisknödvändighet 75

om skullejagförvärvsarbeta Kontaktenmed minaarbetskamraterbetydermycket 88 77 Mittjobb ocksåmittstoraintresse 60 57

För diskussion detta: Roman, 1994.

en om se gEtt möjligt undantag är Eva Ekström somväl kan tänka sig att utöva sina fritidsintressen på heltid. Däremot vill hon inte vara mamma heltid".

Kapitel 2

Det är alltså inte uteslutande ekonomiska skäl får kvinnor att

som lönearbeta. Arbetet är också viktigt för den identiteten och för de

egna sociala kontaktema. Därmed är inte sagt att yrkeslivet är det värde som kvinnor i allmänhet prioriterar allra högst. Så mycket som två tredjedelar av kvinnorna som svarade vårt frågeformulär uppger att de skulle vilja tillbringa mera tid med familjen. Och endast fjärde

var kvinna skulle arbeta heltid hon kunde välja fritt. Ungefär

om var tredje skulle välja lång deltid 34 procent och lika många skulle föredra att arbeta kort deltid 30 procent.‘° Dock skulle bara var tionde ll procent kvinna helt och hållet välja bort förvärvsarbetet. Kanske är det ingen slump att två av de tre heltidsarbetande småbamsmödrarna i vår kvalitativa undersökning skulle föredra att i arbetstid.

ner Det är deras respektive arbetsgivare som sätter hinder i vägen.

Det är klart attjag skulle vilja jobba mindre. Nu jobbar jag hundra procent, men jag skulle kunna tänka mig att jobba sjuttiofem procent, men då får jag inte det för då får jag inte behålla mitt jobb utan då måste jag ner och göra andra sysslor. Lena Hedblom Det är synd att chefen inte tillåter deltidsarbete. Det ärjättesynd för det skulle underlätta enormt för oss här hemma. Ann Hallgren

För både Lena och Anna är det svårigheter med att förena yrkesarbetet med familjen som gör att de skulle vilja förkorta sin arbetstid. Samma sak gäller troligtvis även åtskilliga andra kvinnor önskar

som deltidsarbete. Det är framförallt kvinnornas insatser i hushållet

som ökar när de får bam.

Rättvisa

En vägledande moralisk princip för par som delar någorlunda lika på hushållsarbetet är rättvisa. En rättvis fördelning uppfattas för-

som en delning där båda parter arbetar lika mycket och har lika mycket ledig tid till sitt förfogande. Eller som en tvåbarnsmamma uttryckte saken: det är inte rätt att den ena ska göra allt när båda är lika trötta när de kommer hem efter en dag jobbet. Per Norberg ger uttryck för

en liknande tankegång när ha säger att vi jobbar precis lika mycket båda två och då finns det ingen anledning att den ska jobba

ena mer hemma än vad den andra gör.

Men det är inte bara jämställda uppfattar rättvisa på detta

par som sätt. Också hos par där kvinnan gör betydligt mera hushållsarbete återfinns liknande resonemang. F örvärvsarbetar mannen fler timmar än kvinnan uppfattar båda parter det rimligt och rättvist att hon

som

Heltid deñnierades minst 35 timmar/vecka, lång deltid 30-34

som som timmar/vecka och kort deltid som 20-29 timmar/vecka.

Hushållsarbetets fördelning

tar större för arbetet hemma. Elisabeth som är deltidsarbetslös ansvar att det är självklart att delar på hushållsarbetet om "båda anser man förvärvsarbetar lika mycket. Men så länge hon jobbar mindre än sin tycker hon inte att det rätt att hennes sambo skulle jobba man vore fyrtio eller femtio timmar i veckan och sedan komma hem och städa för att det ska vara så.

Jag har sagt att jag tar det här så länge jag inte jobbar lika mycket som han. Jag tycker att jag kan städa de timmarna som han jobbar. Men det har jag sagt honom "bara så du vet att får jag jobb, då blir det lika mycke . Elisabeth Almgren

Är det lika rättvist rollerna är omvända, det vill säga om mannen om är arbetslös Vi hänvisade tidigare till undersökning av hushållsaren betets fördelning hos där eller båda är arbetslösa Nordenmark, par en 1997. Studien visar att de arbetslösa männens insatser i hushållet är störst när deras partner heltidsarbetar. Men den visar också att som det alls inte är fråga att de arbetslösa männen såsom Elisabeth i om citatet gör merparten hemarbetet. Istället fördelas hushållsarovan av betet i dessa fall ganska lika. Arbetar kvinnan deltid gör hon till och med hushållsarbete än sin arbetslöse man. Är däremot kvinnan mer arbetslös och heltidsarbetar gör hon betydligt mycket mer mannen hushållsarbete än han.

Vi frågade dem deltog i vår surveyundersökning om de upp-

som lever att fördelningen hushållsarbetet i deras familj är rättvis. En av majoritet både kvinnorna och männen uppgav att de anser att den av är det helt eller delvis tabell 31 och 34. Men å andra sidan tyckte

se

nästan tredjedel kvinnorna och femtedel av männen att fören av en delningen i deras familj inte är rättvis. Skillnaderna är stora beroende på vilken familjetyp kvinnorna tillhör. Ju större andel av hushållsarfaller på kvinnornas lott, desto färre kvinnor upplever förbetet som delningen rättvis. Se detta i kapitel 5. Av kvinnorna i som mer om den jämställda familjetypen instämde nästan nio av tio helt eller delvis i påståendet att fördelningen av hushållsarbetet är rättvis. Motsvarande andel för den patriarkala familjetypen är knappt hälften. Skillnaderna i kvinnornas och männens svarsmönster är stora. I den

jämställda familjetypen upplever visserligen också flertalet av män-

att fördelningen är rättvis 90 procent, men de patriarkala männen uppfattningar avviker starkt från kvinnornas. Av dessa män innens stämmer cirka sju tio helt eller delvis i påståendet att hushållsarbeav tets fördelning är rättvis. Med utgångspunkt från den kvalitativa undersökningens resultat är det rimlig tolkning att makamas respektive sammanlagda arbetstid en det betalda plus det obetalda arbetet har betydelse för bedömningen rättvisa i arbetsfördelningen. Denna tolkning stärks av det faktum av

Kapitel 2

att nästan en tredjedel 30 procent av kvinnorna att deras

anser man har fritid än de själva. En betydande andel kvinnorna i de

mera av patriarkala och konventionella familjetyperna även att deras

anser män ägnar mer tid än de själva till fritidsintressen tabell 8. Att

se

männen i patriarkala familjer i mycket större utsträckning än kvinnor-

na anser att fördelningen av hushållsarbete är rättvis kräver sär-

en skild förklaring.

Tabell 8 Vem av makarna eller samborna ägnar mest tid åt

som

fritidsintressen i olika familjetyper. Kvinnors svar. Procent.

Kvinnan Mannen Likamycket Summa

Relativa resurser och makt

Eftersom kvinnor av familjeskäl ofta arbetar deltid och många gånger inte i samma utsträckning männen kan satsa helhjärtat på sina

som yrkesliv, tjänar de i regel betydligt mindre än sina män. Knap-

pengar past förvånande betraktas därför könsarbetsdelningen i familjen ofta som en nyckelfaktor för mansdominansens reproduktion jfr Chafetz, 1991. Andra forskare utgår dock från att det är makamas respektive inkomster som i sig avgör arbetets fördelning i familjen. De betraktar då könsarbetsdelningen främst som en effekt olika stora inkomster

av och antar att mannens insatser i hushållsarbetet ökar med kvinnans inkomster jfr Blumberg och Coleman, 1989; Ross, 1987.

Vårt empiriska material tycks vid en första anblick stödja hypotesen att arbetsfördelningen i familjen är effekt makamas ekono-

en av miska resurser. Män lever tillsammans med relativt högavlönade

som kvinnor utför mer hushållsarbete än män lever med kvinnor

som vars inkomster är små se tabell 9. I tredje familj där kvinnan tjänar

var under 9 000 kronor i månaden gör kvinnan nästan allt tungt hushållsarbete. Motsvarande andel för familjer där kvinnan tjänar än

mer 17 000 kronor i månaden är en dryg femtedel. Slår vi patriar-

samman kala och konventionella familjer blir skillnaderna ännu tydligare. Nästan tre fjärdedelar av kvinnorna i den lägsta lönegruppen har

en

Nästan femtedel 18 procent alla kvinnor bedömer de själva har fritid

en av att mer än sina män, resten att båda har lika mycket fritid. Bland männen är andelama

som uppfattar att kvinnan respektive mannen har mest fritid lika stora 24 procent.

Hushållsarbetets fördelning

konventionell eller patriarkal fördelning hushållsarbetet, mot lite

av drygt hälften i den högsta lönegruppen. I kontrast därtill tillhör nästan hälften de kvinnliga höginkomsttagama någon av de mer jämställ-

av da familjetypema, mot drygt fjärde bland kvinnorna med lägst

var löner.

Tabell 9 Kvinnors lön per månad och familjetyp. Kvinnors svar. Procent.

När familjerna kategoriseras efter makamas eller sambomas relativa löner framträder ett liknande mönster. Den största andelen patriarkala fördelningar finns i familjer där tjänar mycket än sin

mannen mera hustru eller sambo. Nästan tredjedel kvinnorna och en fjärdedel

en av

männen i den kategorin att det är kvinnan som gör nästan av uppger allt tungt hushållsarbete. I likalönefamiljer är andelen knappt en femtedel och tiondel för männen. Den största andelen jämställda

en familjer finns däremot bland likalönefamiljer 16 procent enligt kvinnornas och 20 procent enligt männens svar. Tabell 10 visar hur fördelningen ut när kvinnornas och männens svar slås samman.

ser

Tabell 10 Makars/sambors relativa lön och familjetyp. Alla. Procent.

Relativlön Jämställd Semijämställd Konventionell Patriarkal Summa Antal Kvinnanlika mycket 19 33 35 13 100 302 eller mer

18 33 32 17 100 336 Mannenmer

mannen

tjänar"mer"innebäratt hanslönbefinnersig etti ellertvå Iöneintervallhögreän Att mannen kvinnans.Tjänarhanmycket mer" liggerlönenmeräntvåintervallöver hanshustruseller samboslön.Löneintervallen kronor permånad: -4999, 5000-6699,7000-8999, 9000-10999,11000-12999,13000-14999,15000-16999,17000-19999,20000-22999. 23000-26999,27000-31900,32000—.

Även så många åtta tio kvinnor gör mest hemma oberoen-

om som av de de tjänar lika mycket eller än sin man, tycks siffrorna i

av om mer tabell 9 och 10 stödja hypotesen att männens deltagande i hushållsarbetet ökar när deras hustrurs eller sambors absoluta eller relativa lön

Kapitel 2

blir större. Frågan är dock det verkligen är lönen förklarar

om som dessa skillnader. En annan hypotes som ligger nära tillhands är att det istället är olikheter i förvärvsarbetstid förklarar skillnaderna.

som Kvinnor som arbetar heltid tjänar i allmänhet mer än de som deltidsarbetar. Vi ska därför undersöka vilket utslag skillnader mellan makamas löner ger när vi endast undersöker par där kvinnan arbetar heltid. Som väntat blir då skillnaderna betydligt mindre tabell 11.

se

I familjer där makamas löner är ungefär lika stora har drygt 40

procent en konventionell eller patriarkal fördelning. Motsvarande andel i

där mannen tjänar mycket mer än sin hustru är dryga 50

familljzer pro-

cent.

Tabell Il Relativ län och familjetyp när kvinnan heItidsarbetar.

Procent. Alla.

Dessa skillnader intestatistisktsäkerställda

Andra studier av svenska mäns deltagande i hushållsarbetet lik-

ger nande resultat. Till exempel visar analys levnadsnivådata att

en av varken makamas inkomst eller klassposition i någon större utsträckning inverkar på fördelningen av hushållsuppgifter Nenno, 1994. Också en annan studie av hushållsuppgiftemas fördelning i svenska familjer pekar att könsrelationema delvis är oberoende av klass Wright, 1997. Hushållsarbetets fördelning låter sig med andra ord inte reduceras till ett resultat av vare sig klass eller inkomst. Dock betyder det faktum att hushållsarbetets fördelning inte enkel

är en funktion av makamas respektive inkomster för den skull inte att inkomstfördelningen mellan kvinnor och män skulle sakna betydelse för arbetsfördelningens gestaltning, särskilt på lång sikt.

En regressionsanalys av betydelsen avkvinnans arbetstid respektive makamas relativa löner för hushållsarbetets fördelning visar att båda faktorerna samverkar med arbetsfördelningen oberoende av varandra och i sammariktning i ungefär lika stor utsträckning koefficientens värde år-0,20 respektive -0,18. Ocksånär kvinnans arbetstid konstanthålles kvarstår sambandetmellan arbetsfördelningen och makamas relativa löner men styrka på sambandet minskar något koefficientens värde blir -0,l3. Sambanden mellan arbetsfördelning och kvinnans arbetstid respektive makarnasrelativa löner är inte starka. Enligt Magnus Nerrnos analys 1994: 168 förklarar ålder, kvinnans arbets-

mannens tid, mannens inkomst, kvinnans inkomst och kvinnans klassposition tillsammans endast8 procent av variationen i mäns deltagande i hushållsarbetet.

Hushållsarbetets fördelning

Jämställdhet ett kvinnokrav — I ett citat tidigare sade Staffan Ek halvt skoj och halvt på allvar att det händer att han drömmer att ha hemmafru som skötte allt. om en I verkligheten fördelar han och hans hustru hemarbetet mest jämlikt bland de intervjuade småbamsföräldrama. När vi frågade makarna varför de hade valt att fördela arbetet på detta sätt svarade Agneta att det för henne är självklart ska dela syssloma hemma. Stafatt man fan däremot tillstod att det från början inte var lika givet för honom han skulle göra hälften hemma. Han svarade med ett skratt att han att har inget val när det gäller fördelningen hemarbetet, och tillade av samtidigt att han tycker att det är rimligt att man delar arbetet.

Alternativet skulle vara att Agneta städade och lagade mat, och att jag inte gjorde det. Det hade inte hon gått med på, och jag tycker inte det skulle vara så heller. Så det är ingen debatt haft, utan det har blivit så, och tycker nog båda att det är rätt naturligt egentligen. Jag tror inte Agneta hade gått med på att sköta hemmet och dessutom jobba, eller att sköta hemmet och inte jobba. Staffan

En tolkning citatet från Staffan är att det är Agneta som har lyckats av genomdriva sina krav på jämställd fördelning. Också i andra småen bamsfamiljer är relativt jämställda är det kvinnan som så att som säga har dragit in i hemmets sfär. Både Ann och Mikael mannen Hallgren arbetade vid intervjutillfället heltid inom marknadsföringsbranschen. Några år tidigare Ann hemarbetande på heltid. Delvis var på grund ekonomiska faktorer det nödvändigt för Ann att börja av var förvärvsarbeta. När hon så fick ett heltidsarbete tyckte hon inte att det längre möjligt för henne att själv sköta båda hem och tre bam. Då var krävde hon sin att han skulle ta hälften ansvaret. Förändav man av ringarna följde kom i det närmaste en chock för både som som henne och hennes man.

Det ungefär att vända upp och ner ett hus och skaka var som Allting föll plats och ingenting funkade och skjortoma var om. ur inte strukna och strumporna till kostymen var helt plötsligt smutsiga. Allihop samtidigt. Det jättejobbigt, det var väldigt omvar välvande. Ann

När Ann berättar de diskussioner hon och hennes make haft om som hushållsarbetets fördelning understryker hon att det har varit nödom vändigt för henne att föra riktigt tuffa förhandlingar.

jag har varit ganska hård och det är klart att det har blivit en hel del diskussioner. För enda sättet för mig att klara det här, det år att jobba lika villkor, helt klart. Så de här två åren har i och för sig varit ganska hårda för Mikael för han har fått gå från

Kapitel 2

noll till hundra. Jag var hemma heltid och skötte allt. Jag jobbar heltid och kräver hälften av allting, så att säga. Ann

Utmärkande för både Ek och Hallgren är att Fördelningen paren av hushållsarbetet är resultatet av öppna diskussioner där inte mannen har kunna förhandla bort hushållsarbetet. Samma sak gäller andra småbamsfamiljer där mannens insatser är relativt stora. Att det tycks komma an kvinnan att få till stånd jämställd fördelning bekräfen tas också i intervjun med en man som gör minimalt hemma. Han tycker själv att han kanske borde göra särskilt de dagar han är mer, ledig. Så länge hans sambo inte klagar över fördelningen han anser dock att han har rätten sin sida.

för säger hon inte någonting då får hon skylla sig själv. Så är det bara. Så är det i hela världen. Säger man inte ifrån så händer inget. Det är bara så. Lennart Andersson

I den jämställda familjen Ek tjänar båda makarna lika mycket pengar. I den patriarkala familjen Andersson är det istället mannen ensam som står för försörjningen. Dessa familjer tycks därmed tala för att makars relativa i form löner är mekanism resurser av en bland flera som påverkar fördelningen hushållsarbetet jfr kapitel av

Preferenser, kunskaper och vanor

Några ytterligare förhållanden kan göra fördelningen hussom av hållsarbetet begriplig är att kvinnor och män ofta föredrar att göra olika saker i hushållet och och utför de uppgifter hon eller att var en han är bäst på. Skillnaderna i preferenser och kunskaper del är en av förklaringen till den tydliga könsmärkning vissa uppgifter, av som oberoende av hur fördelningen hushållsarbetet ut i stort finns i av ser snart sagt alla familjer. Också i familjer där makarna eller samboma i det stora hela delar ganska lika på hushållsarbetet finns det alltid någon form av uppdelning uppgifter. Och både våra och andras av undersökningar visar att vissa uppgifter är könsuppdelade än andra mer se t.ex. Mårtensson och Pettersson, 1997; Nordenmark, 1997; Rydenstam, 1992; Sandqvist, 1987. Tvätt, matlagning och städning faller som vi sett främst på kvinnornas lott i de flesta familjer, medan det är ganska vanligt att männen diskar och handlar. I det inledande kapitlet sade vi att orsakerna till att en småbamsmamma gör merparten av hushållsarbetet i en familj kan vara andra än de förklarar att hon som fortfarande gör det när barnet blivit tonåring. På liknande sätt visar våra intervjuer att det delvis är olika mekanismer förklarar hussom hållsarbetets fördelningen i det stora och i det lilla. Skälen till att det oftast är kvinnorna som syr gardinerna och männen sätter som upp

Hushållsarbetets fördelning

stängerna de ska hänga på är andra än de som förklarar att

som kvinnorna vanligen gör merparten av hushållsarbetet.

Det finns hos alla intervjuade par hushållsuppgifter som i stort sett alltid utförs av en av makarna eller samboma. Det är en uppdelning

uppgifter är betydligt detaljerad än den vi kan urskilja i av som mer vårt kvantitativa material. Den avser inte bara hela sysslor som matlagning, städning eller tvätt utan också delmoment av sådana uppgiñer.

Även hos försöker utföra hushållsarbetet gemensamt för

par som att det är roligare att göra uppgifter tillsammans, blir det ofta så att

gör olika saker. När Mats och Åsa städar är det till exempel parterna Åsa dammar och Mats dammsuger. Också Niklas redo-

som som av görelse för hur han och hans sambo fördelar sina sysslor framgår tydligt att paret delar de stora uppgifterna i mindre moment.

upp Jag sköter golvvården i vårt hus. Jag dammsuger och tvättar golven. Sara dammar och vattnar växter. Sara kör tvätten. Strykningen den kör vi vår egen. Den stryker vi själva. Självklart. Disken den som gör mat är diskbefriad. Så när Sara gör mat då diskar jag. Och sedan är det tvärtom. Vi delar på att laga mat. Jag tycker det är kul att laga mat, så vi hjälps nog åt. Vi gör nog hälften, hälften. Niklas

Ibland har uppdelning uppgifter vuxit fram trots att man egent-

en av ligen föresatt sig något annat. Camilla och Per hade, som vi tidigare berättade, bestämt sig för att de skulle göra precis samma sysslor. Med tiden blev emellertid sådan ordning svår att upprätthålla och

en

paret hade vid intervjutillfället övergått från att tänka i uppgifter till

att tänka i att göra lika mycket i tid.

I andra fall är uppdelningen av uppgifter medvetet planerad som hos paret Hallgren, där makarna har delat upp ansvaret för vardagsdygnets olika timmar sinsemellan. De har kommit fram till en ordning

innebär att Mikael ansvarar för morgonens göromål. Han väcker som barnen, till att de klär sig, gör frukost och lämnar yngsta dottern

ser på dagis. På det sättet kan Ann åka tidigt till jobbet. Istället är det hon

kommer hem först och lagar middag, hjälper barnen med läxor, som och så vidare.

Han har hand om väckning, frukost, påklädning, allt sådant och lämna Elin på dagis. Jag hämtar på kvällen och tar hand om kvällen, fixar mat och så vidare. Ann

Mikael poängterar att morgonpasset inte är enklare än kvällspasset.

det låter inte så märkvärdigt, men jag går upp kvart i sex och jag har tre sura barn och en sur och morgontrött hustru, och det ärjag också, så det är en mycket infekterad miljö på morg-

Kapitel 2

nama. Det har blivit mycket lättare för barnen har vuxit upp och Moa tar hand om sig själv. De ska tvättas och födas och allt sådant och göras i ordning och sedan körjag Elin till dagis och de stora barnen får gå själva. /.../ På vardagama har Ann kvällarna. Då lagar hon mat till dem och det är väldigt ofta prefabrikerad mat. Det är inga gounneträtter direkt. Mikael

Utöver dygnsindelningen finns det hos Hallgrens, liksom hos andra par, ytterligare uppdelningar. Mikael är den storhandlar. Det är som också han som lagar maten på fredagar, lördagar och söndagar. Detta är för övrigt en uppdelning som förekommer hos flera de intervjuav ade paren: kvinnan lagar vardagsmaten i veckorna medan står mannen för den lite festligare helgmaten. När Mikael lagar mat diskar Ann. Ann kompletteringshandlar i veckorna och för tvätten. Var ansvarar och en stryker sina kläder. Städar gör de tillsammans helgeregna na. Och då, berättar Mikael, brukar det slumpa sig så Ann skurar att badrummet och jag dammsuger. Vid sidan av stora hushållsuppgifter städning, matlagning som och tvätt finns ytterligare rad nödvändiga och eller mindre en mer synliga sysslor ska fullgöras. Lakan ska bytas, bilen ska tvättas, som barnkläder ska inhandlas, blommor ska dukar ska strykas och vattnas, tavlor ska sättas Typiskt för de familjer har intervjuat upp. är att detta slags uppgifter fördelas på ett könsmässigt traditionellt sätt. Det gäller oavsett hur jämställd parets fördelning är i övrigt. Vi låter därför några av de mest illustrera. paren Agneta Ek berättar kort och koncist att Staffan sköter bilen och jag tvättar. Staffan är lite mer utförlig när han berättar vilka uppgifter han och Agneta delar och vilka som är uppdelade/

Agneta handlar kläder med barnen, det gör inte jag så mycket men jag gör andra grejer, men det mesta delar på. Köpa leksaker, följa med kalas, sådant man gör med barnen, det delar vi ganska lika. Lagar mat gör ungefär lika mycket, jag lagar nog lite mer kanske, tror jag. Agneta tvättar än jag, mer jag tvättar lite, men hon är tvättchef, det är hennes grej. Jag sköter bilen. Med städningen tar vi hjälp. Vi har en som kommer hit och städar varannan vecka. När städar gör ungefär hälften var. Jag tvättar fönster. Staffan

Agneta handlar barnens kläder och Staffan sköter bilen. Den uppdelningen mellan kvinnan och är genomgående i de barnfamiljer mannen vi har intervjuat. Men även andra uppgifter är tydligt könsuppdelade. Till de kvinnliga sysslorna hör till exempel byta lakan att pynta, sy, och plocka undan.

hon byter alltid lakan och ömgott och sådant. Det gör jag nästan aldrig. Sebastian

Hushållsarbetets fördelning

Typ det här att hitta ett gardintyg, sy det, jag syr för det mesta gardiner, och sätta upp dem och se sånt och byta dukar. Han är väldigt glad attjag gör det för han skulle inte göra det själv. Förstår du Agnes

Det är också typiskt att kvinnorna står för småplockandet": att hålla efter och plocka undan saker. Kanske beror detta att hemmet ofta innebär något annat för kvinnor än för män. Vi uppmärksammade tidigare tabell 6 att vår surveyundersökning visar att två tredjedelar

se

alla kvinnor instämmer i att de gör mera arbete i hushållet för att av hemmet betyder mer för dem också att knappt var tredje

men

kvinna i jämställda familjer instämmer i påståendet. Småplocket är på många sätt ett ganska osynligt arbete sällan riktigt värdesätts.

som Också män att de gör mycket av hushållsarbetet tillstår att

som anser det är deras hustru som småplockar. "Hon ser det mycket tydligare, det är alldeles för detaljerat. Om kvinnorna vill få det städat bord och skåp får de alltså göra det själva Brodin, 1997. Exempel på manligt kodade uppgifter är istället att snickra, sätta upp krokar, ta bort fronten på badkaret, avlopp och gräva i landet jfr Holm-

rensa berg, 1993.

Uppdelningen i kvinnliga och manliga uppgifter sammanfaller

foga förvånande med kvinnornas och männens respektive preferen-

-

och kunskaper. Den motiveras med att man gör det man tycker är ser roligast eller det är bäst på.

man

Det tycker är riktigt tråkigt, det landar ibland vid att vi

som

gör det precis lika många gånger. Vi diskar varannan gång,

punkt. Det tror jag är lite ovanligt att man är väldigt så. Vi funde-

rade att ha en strecklista för blöjbyte så att byter lika många

gånger. Så långt har vi inte fallit än. Men det funkar bra. Det är

vårt sätt att lösa det. Är vi någonting så blir det att

oense om

delar det precis hälften hälften. Staffan

I övrigt delar paret Ek uppgifterna efter vad och tycker är

upp var en roligast eller minst tråkigt. Det är enligt Staffan detta som förklarar att han gör mer sådant att sätta krokar och rör i taket och

som upp att Agneta pysslar och donar och engagerar sig mer i möbler och sådana saker, inredning. Andra intervjupersoner motiverar uppdelning-

i deras familj på liknande sätt. en

Men också upplevda kunskapsskillnader inverkar. Vi har redan nämnt att cirka hälften de kvinnor som besvarat vårt frågefonnulär

av helt eller delvis instämmer i att de gör saker för att de då blir bättre utförda. Vanligast är det att kvinnor i patriarkala familjer svarar det sättet, också drygt en fjärdedel av kvinnorna i jämställda familjer

men instämmer tabell 6. Agneta, till exempel, berättar att hon tvättar

se

för att hon inte riktigt litar på Staffan när det gäller tvätten. Detta

Kapitel 2

vet Staffan som tycker att tjejer har lite komplicerad tvätt än

mer killar. Samtidigt menar han att han tycker att det är tristare att tvätta än vad Agneta gör. Agneta håller med.

hon har så mycket konstiga plagg så jag tror hon misstror mig lite i tvättstugan. Hon tror att jag ska tvätta sönder hennes kläder, vilket i och för sig har hänt också. Det är nog det ena som förklarar att Agneta tvättar. Sedan tror jag att hon tycker att det är roligare att sitta och vika tvätt att det är ett trevligt pyssel. Och det tycker jag är ett otrevligt pyssel. Staffan

Det är inte bara männen som avstår från vissa sysslor för att de tycker att kvinnorna gör det bättre. Kvinnorna är inte heller speciellt benägna att ta itu med eller att lära sig manligt kodade sysslor.

Han kan saker som inte jag kan. Jag kan inte laga bilar. Och har ingen lust att lära mig heller. /.../ jag ärjävligt dålig på traditionella manliga sysslor. Jag är sämre det än han är på kvinnliga sysslor. Ylva

När kvinnor och män gör olika saker hemma bekräftar de samtidigt sitt könade gendered förhållande till arbetet och världen, skriver Sarah Fenstermaker Berk 1985:204. Hon understryker därmed att det är viktigt att begreppsliggöra kön något individer ska-

som som par i pågående och situationsbestämda Och kanske är det

processer. för att olika sysslor i hushållet har olika symboliska innebörder för kvinnor och män könsmässiga uppdelning uppgifter i

som samma av det lilla återfinns oberoende både av makamas på jämställdhet

syn och av hushållsarbetets fördelning i övrigt. När kvinnorna gör fint och skapar hemtrevnad sätter upp nya gardiner, pyntar, plockar un-

dan både skapar och bekräftar de sin identitet kvinnor. På mot-

- som svarande sätt konstruerar och styrker männen en manlig identitet

genom att utföra manligt kodade sysslor gräva i trädgården, fixa med

bilen, sätta upp hyllor på väggarna.

Också vanans makt är stor. Det kan vara svårt bryta mot ord-

en ning som man en gång har vant sig vid. Särskilt tydligt blir detta när en kvinna från att ha varit föräldraledig eller arbetat deltid återgår till ett heltidsarbete. Har hon både tagit hand barnen och gjort det

om mesta hemma kan det mycket svårt att då få tillstånd något

vara som liknar jämställd fördelning vidare detta i kapitel 3. Också

en se om arbetsfördelningens utveckling hos det unga barnlösa paret Anna och Stefan visar att det är svårt att bryta rutiner. Anna tror att det när

var Stefan gjorde lumpen som den sneda fördelningen hushållsarbetet

av började. Hon ville att saker och ting skulle gjorda när han kom

vara hem på permission, så att de fick gott om tid att göra saker tillsammans. Därför blev det Anna som gjorde nästan allt hemma när Stefan låg i lumpen. Men fördelningen förblev som den var också när Ste-

Hushållsarbetets fördelning

fans värnplikt var över. Under flera år tog Anna hela ansvaret för hushållsarbetet. När hon började studera skötte hon hushållsarbetet på de dagar hon inte hade föreläsningar. Snart började emellertid studi-

att ta mera tid i anspråk. Då sade Anna ifrån och bad att också erna Stefan skulle ta en del av ansvaret. Hon föreslog att de skulle tvätta och städa varannan gång. Stefan uppfattade rimligheten i Annas krav och hade därför inget att invända. Det visade sig likafullt ganska svårt att leva upp till överenskommelsen. Stefan såg inte när saker måste göras utan måste påminnas av Anna. Ofta utförde Anna syssloma för att hon inte stod ut med att vänta.

Ja Han vet att han ska göra det, så det är inte det att han

inte vill göra det. Om man vill ha en sak gjord får man påminna

honom flera gånger. Förut så var det kan inte du göra det

här. Jag kanske bad honom att dammsuga, och så plockade jag

i de andra rummen under tiden. Till slut var det nästan att man

kände att han visste ju längre jag väntar så gör hon det till slut.

För då kunde jag inte vänta längre. Jag ville ha det undanstökat.

Men det görjag inte längre. Utan då får det vara tills han gör det.

Så får jag stå ut med att det är skitigt. För jag ställer mig inte och

gör det längre. Då får det vara skitigt. Anna

Anna ändrade strategi för att åstadkomma en jämnare fördelning. Hon slutade utföra Stefans ogjorda sysslor genom att höja sin egen toleransnivå och kunde på så sätt vänta ut honom Brodin, 1997. Samma taktik använder Ann Hallgren som även hon tidigare skötte allt hemma. Ann håller i sig för att inte ta över for mycket av arbetet hemma. Det är inte alltid det lyckas.

jag står inte ut. Möblerna är fortfarande inte och tvättställningar och tvätten hänger, och så vidare. Och Mikael är mycket

jag beundrar det mycket mer såatt han ser det inte. Det ligger — stök på alla bord, och jag tycker om när borden är torkade och disken är diskad och diskbänken är Är det mycket smulor så

ren. vill jag gärna att det ska dammsugas, eller sopas upp åtminstone. Ann Hallgren

Det är inte fråga om någon direkt ovilja från Anns mans sida även

han att Ann bör höja sin toleransnivå när det gäller städom anser ning. Men han tycker att det har varit svårt att lära från en tillvaro

om där Ann skötte allt, till tillvaro där han förväntas dela lika på hus-

en hållsarbetet. Även han försöker jobba bort det så glömmer

om han ibland att Ann har lika långa dagar på jobbet som han själv. Han kan förutsätta att hon gör saker, men är medveten om det och försöker ändra sig. Men, tillägger han, det inte är så jävla lätt.

Vi har i det tidigare utgått från att könsnormema vad gäller hushållsarbete har försvagats. Det finns inte något allmänt socialt tryck

säger att det är löjligt eller opassande om män har ett förkläde på som

Kapitel 2

sig eller att män byter blöjor på sina bam. Det finns heller knappast några starka normer om att kvinnor måste laga maten. Ändå finner vi när vi går på detaljer av vad män och kvinnor gör i hushållet tydliga mönster. Trots detta tror vi ändå att det är riktigt att tala att traditionella om könsroller har luckrats Mycket har förändrats. Samtidigt kan vi upp. se konturerna mönster. Dessa innehåller kanske kvarlevor av nya av gamla roller, men de fungerar i sammanhang. Det finns inget nya starkt socialt tryck på att bara kvinnor ska gardiner eller tvätta. Insy tresset och önskan om att utföra dessa sysslor kommer ofta från kvinnorna själva. Istället för könsroller är uttryckligen både utlärda som och inlärda kan vi här använda begreppet habitus. Enligt den franske sociologen Pierre Bourdieu 1990 står begreppet habitus för disen position att handla och på ett visst sätt, påverkar reagera som vanor, smak och djupare intressen. Habitusbegreppet har främst använts för att analysera skillnader mellan olika sociala skikt eller samhällsklasser, men kan mycket väl användas när det gäller skillnader mellan män och kvinnor. Filosofen Ulla Holm 1993:203, till exempel, har använt habitusbegreppet i detta sammanhang:

Mycket av det som har setts som natur är, hävdar jag, habituering. Att en massa småflickor kramar dockor och drar dockvagnar när småpojkar kramar nallar och drar något går på som hjul men som inte är dockvagnar beror på kamraters snarare reaktioner, på vuxnas leenden, höjda ögonbryn och halvhöga kommentarer än på biologi. Inskolningen är ingen handling och sker inte med vett och vilja, och ingen kan prisas eller klandras för den.

Habitusbegreppet är ett sätt att förklara de mönster fortfarande som finns och ändå upprätthålla tanken om att de traditionella könsrollema faktiskt har upplösts. Att mäns och kvinnors habitus skiljer sig tydligt är inte bara att konstatera att de gamla könsrollema har återuppstått

i en ny skepnad. ideologier och normativa föreställningar har ändrats

fortare än mäns och kvinnors dispositioner. Förändrade maktrelationer har lett till när det gäller ansvaret för hushållets förnya normer sörjning i stort och i synen på förvärvsarbete, samtidigt lever men dispositionen att handla kvinnligt respektive manligt kvar.

Fördelningen mellan

förvärvsarbete och hemarbete

När ett barn kommer till världen förändras arbetsfördelningen mellan de Vi flera tidigare undersökningar att den då nästan

vuxna. vet av alltid blir traditionell än den när kvinnan och mannen levde

mera var

tillsammans. Det är så gott uteslutande kvinnorna som ensamma som tar ut merparten föräldraledigheten och sedan jobbar deltid under

av ett antal år. Småbamspappoma förvärvsarbetar istället mer än andra män Flood och Grâsjö, 1997; Hörnqvist, 1997. Och kvinnornas andel hemarbetet ökar. Småbamsmödrar som arbetar deltid eller hel-

av tid lägger mellan sjutton och nitton veckotimmar mer hem-

ner arbete än småbamsfäder. För heltidsarbetande kvinnor och män som inte har några barn är däremot skillnaden bara fem timmar Nyberg, 1996:35. Besluten föräldraledighet och arbetstider får upp-

om enbarligen stora konsekvenser för de efterföljande förhandlingarna

hushållsarbetets fördelning. De bildar en ram för förhandlingarna om och kan få oavsedda effekter i form av framtida vanor och kompetens. I förra kapitlet visade vi hur fördelningen hushållsarbete går

av till förutsatt denna bestämda Här är istället syftet att undersöka

ram.

vilka grunder makar och sambor fattar beslut om vem som ska va-

hemma med det nyfödda barnet och eventuellt ska förra vem som korta sin arbetstid. Vi börjar med att beskriva hur kvinnornas och männens föräldraledighet och arbetstider ut, för att sedan under-

ser söka omständigheter formar makars och sambors förhandlingar

som och beslut. l det avlutande avsnittet i kapitlet diskuterar vi några differentierande effekter dessa beslut."

av

Den generella bilden

Papparollen har i vissa avseenden närmat sig mammarollen. Studier tyder på att dagens svenska män på ett annat sätt än tidigare är familjeorienterade. De tar större del både barnens och hemmets

av skötsel och har blivit vardagspappor som är måna om att skapa en större närhet till sina barn än de själva hade till sina pappor Bjömberg, 1994; Nilsson, 1992; Åström, 1990.

Kapitel 3

Också i vår intervjuundersökning finns flera exempel familje-

orienterade fäder. Ändå är könsskillnaderna i föräldraskapets innebörd slående. Betydelsen och konsekvenserna att bli förälder är

av fortfarande påtagligt olika för kvinnor och män. Det är framförallt kvinnorna som under en tidsperiod lägger sina liv när de blir

om mödrar. De tar ut föräldraledighet och jobbar sedan ofta deltid. Och de nästan fördubblar den tid de ägnar hemarbete. Medan heltidsarbetande kvinnor utan barn i genomsnitt använder drygt 23 timmar i veckan till hemarbete är motsvarande siffra för deltidsarbetande kvinnor med småbarn drygt 45 timmar Nyberg, 1996, 35. Det är

s. därför knappast förvånande att en stor majoritet av småbamsmödrarna i vår undersökning att familjens behov har påverkat de-

uppger ras val av arbetstider. Och bland de blivande föräldrarna vi har

som intervjuat är det framförallt kvinnorna begrundar och ibland

som oroar sig över de förändringar som kommer att inträffa i samband med barnets födelse. Sannolikt hänger detta med att barnet i

samman första hand tycks upplevas de blivande mödramas angelägenhet.

som Det är de som planerar att föräldralediga och det är de tän-

vara som ker jobba deltid efter föräldraledigheten. Och kvinnorna räknar med att förändra sina prioriteringar när barnet är fött. De tror att de kommer att sätta barnens behov framför sina och de tänker sig att de

egna, ska ta ett större ansvar för hushållsarbetet än tidigare. Kanske

som en följd av att det är de som planerar att vara hemma och gå i

ner arbetstid och därmed förlora i inkomst är det också kvinnorna

- - som bekymrar sig över hur hushållsekonomin ska gå ihop när barnet är fött Brodin, 1997. Eller är det kanhända för att kvinnorna i större utsträckning än männen vet vad ett barn kostar Malins och Eriks synsätt får exemplifiera skillnaden i synsätt.

...det ekonomiska kommer att bli lite värre. Malin är lite

ne-

gativ, hon tror att det kommer att bli hårt ibland. Och jag hävdar

att det inte kommer att bli det det är lugnt. Visst finns det

grejer som kostar pengar. Blöjor, välling, saker, kläder

Men det får man ta. Erik

Jag tror att förändringarna kommer att bli stora. Men det tror

inte Erik. Erik tror att det kommer att rulla ganska bra. Men

jag är lite så där att jag ser det lite mer negativt och så kom-

mer det som en glad överraskning när det blir bättre än vad man

har tänkt sig. Så jag tror väl att det kommer att bli föränd-

mer

ringar än vad Erik tror. Det är mycket som ska handlas och det

kostar lite grann att ha bam. Och så blir det mindre inkoms-

ter, eftersom jag ska vara mammaledig. Jag tror nog att det

blir nog inte så där jättelätt. Men Erik är lite positiv. Malin

mer

Männens yrkesliv påverkas inte alls i samma omfattning när de får barn jfr Andersson, 1997. Deras uttag föräldrapenningen är fort-

av

Fördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete

farande blygsamt. Av dem som deltog i vår surveyundersökning tog kvinnan i två tredjedelar av familjerna ut alla föräldrapenningens dagar.‘ I en femtedel av familjerna tog hon nio tiondelar dagarna.

av Bara i var sjunde familj tog mannen ut mer än tiondel dagarna.

en av Riksförsäkringsverkets beräkningar bekräftar inte

att papporna an-

vänder föräldraförsäkringen i någon betydande omfattning,

även om deras uttag dagar har ökat. År 1986 tog männen ut 6 procent och

av 1994 var andelen cirka en tiondel av dagarna Riksförsäkringsverket,

Statistikinformation Is-1 1995:12, s. 2

Vår undersökning visar att pappornas uttag av föräldrapenning

varierar med deras utbildning. De som har akademisk är oftare

examen hemma med sina barn än andra män. Ungefär hälften av dessa män har utnyttjat minst en tiondel av föräldraförsäkringens dagar. Motsvarande andel för män med kortare utbildning är knappt tredjedel.

en Enligt andra undersökningar tar de pappor som utnyttjar försäkringen ut flera dagar än tidigare. Till exempel använde den dryga tredjedel 39 procent av papporna till barn födda år 1991 tog ut föräldra-

som penning i genomsnitt 53 dagar. År 1974 motsvarande siffra 26

var dagar Riksförsäkringsverket, Statistisk rapport Is-R 1994:1. Denna ökning framstår dock inte alltför imponerande när vi betänker att

som utbyggnaden av föräldrapenningens dagar har varit kraftig under

perioden Bekkengen, 1996. Antalet dagar ökade från 180 till 450 dagar mellan år 1974 och 1991.

Många gånger är skillnaden mellan ideal och verklighet stor. Enligt en undersökning av Statistiska centralbyrån stor andel

anser en av både männen och kvinnorna att det idealt båda föräldrarna

vore om jobbade deltid och delade lika på ansvaret för hem och bam. Det

anser mellan fyrtio och femtio procent av kvinnorna och mellan trettio och fyrtio procent av männen Kvinnors och mäns liv, 1995:2.4.

År 1974 omvandlades den såkallade moderskapsförsäkringen till en föräldraförsäkring. Föräldrapenningen byggdes ut under flera år. Fram till den första juli 1994 kunde föräldrarna sammanlagt få högst 450 dagars ersättning i samband med barnets födelse.Dagarna skulle tas ut innan barnet fyllt åtta år. Ersättningen från föräldraförsäkringen är knuten till mammans och pappansinkomst och under de 360 första

var dagarna 90 procent av den sjukpenninggnmdande inkomsten före 1994. För deresterande dagarna utbetaladesen ersättning enligt garantinivån 60 kronor dag. Från

per och med 1995 sänktes ersättningsnivån till 80 procent och senare75 procent samtidigt som en såkallad pappamånad respektive mammamånad infördes, vilket i praktiken innebär att en månadav föräldraförsäkringen går förlorad om pappan inte utnyttjar den.Pappansdagarkan alltså inte överlåtas till mamman. Från och med 1998 ska ersättningsnivån vara 80 procent Riksförsäkringsverket, Statistikinfarmation 1995:2. 2Enligt andra beräkningar av föräldrapenninguttaget för barn under sexår har emellertid männens andel av dagarna inte alls ökat under åttio- och nittiotalen. Mödrarna har stått för mellan 95 och 97 procent av den totala frånvaron under hela perioden Nyberg, 1996:19.

3 SOU1997:I39

Kapitel 3

Men verkligheten ser annorlunda ut. Det är i praktiken nästan uteslutande kvinnor som arbetar deltid av familjeskäl. Av kvinnorna i vår undersökning arbetar drygt 40 procent heltid och cirka 30 procent deltid 15-35 timmar i veckan. Av männen är det 80 procent som har heltidsarbete och bara 4 procent jobbar deltid. Övriga är stu-

som derande, arbetslösa, tjänstlediga etc. Av kvinnorna är det 3 procent som är hemarbetande på heltid. Deltidsarbete är alltså något som nästan uteslutande förekommer bland kvinnor.

Av kvinnorna i unga familjer utan bam arbetar två tredjedelar 67 procent heltid och bara 4 procent deltid. Bland småbamsfamiljema är det istället knappt en fjärdedel 24 procent av kvinnorna som arbetar heltid och 33 procent som arbetar deltid. Många är föräldralediga. Bland dem med lite äldre barn arbetar knappt hälften heltid 47 procent.

Tabell 12 visar att kvinnorna i mycket stor utsträckning är hemma under barnens första levnadsår, för att därefter deltidsarbeta så länge barnen är under tonåren. Tre fjärdedelar av kvinnorna var hemma på heltid när deras yngsta barn var under ett år. När det yngsta barnet var mellan ett och två år gammalt var det bara drygt en tredjedel av mödrarna som inte alls förvärvsarbetade. Istället deltidsarbetade kvinnorna med barn under tretton år i mycket stor utsträckning. Det gjorde nästan sex av tio av dem som hade barn mellan två och tretton år. Bland mödrarna till tonårsbarn är det däremot en majoritet som arbetar heltid.

Tabell 12 Yngsta barnets ålder och mödrarnas arbetstider. Alla. Procent.

Väldigt många av de deltidsarbetande kvinnorna uppger att de gjort detta val på grund av familjen. Det gäller hälften av kvinnorna totalt, men andelen av småbamsmödrama är större. Av småbarnsmödrar som jobbar kort deltid under 30 timmar svarar 74 procent att de gör det av familjeskäl. Bland dem som arbetar lång deltid är siffran 64 procent. Det är dock få kvinnor ungefär 10 procent som menar att det var deras make som påverkade dem att arbeta deltid. Det tycks helt klart att valet av deltidsarbete är en anpassning till familjeför-

Fördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete

hållandena se mera nedan. Samtidigt bör dock tilläggas att 13

procent av kvinnorna uppger att svårigheter att få ett heltidsarbete har inverkat deras beslut att arbeta deltid.

Det finns förstås åtskilliga skäl till att många kvinnor med små barn gärna väljer att arbeta deltid. Har de huvudansvaret för

ensamma barn och hem kan det helt enkelt bli för arbetsamt att också förvärvsarbeta på heltid. Även del för arbetet

om mannen tar en av ansvaret hemma kan det vara tungt att jobba heltid. Det tycker åtminstone Lena Hedblom som berättar att det för henne är jobbigt, mycket jobbigt. För man går hemifrån tidigt på morgonen och när sedan

man

kommer hem det är barn hemma, tvätta kläder, läxor och allt. Ett annat motiv är att barnen om båda föräldrarna heltidsarbetar får för långa dagar hos dagmamman eller på dagis. Både egna och andras erfarenheter påverkar. En undersökning relationer mellan föräldrar

av och daghemspersonal exemplifierar några föräldrars erfarenheter av att hämta sina barn först fram emot kvällen. Inte med att barnen

nog är trötta. Kanske har de också slussats över till en annan avdelning med annan personal. Så här beskriver en av mammorna i undersökningen en sådan situation: Då var det fel avdelning, fel personal och därmed ställde jag mig aldrig frågorna att exempelvis: Har det varit något särskilt Vad har ni ätit till middag Olsson, 1997:39. Ett citat ur en intervju med en trebamsmamma från vår undersökning visar att det både handlar ork och bam. Hon är gift med

om om en man som jobbar heltid och har ganska långa restider. På frågan varför hon har valt att arbeta deltid svarar hon först att det för henne var

en fråga om hon vill jobba heltid och sköta allt och tillägger sedan:

Det skulle inte gå runt. Jag skulle inte orka eftersom det ärjag som både hämtar och lämnar barnen dagis. Det blir för långt och för jobbigt, både för dom och för mig. Charlotte

Också blivande mödrar planerar ofta för att arbeta deltid. Liksom för Charlotte i citatet ovan är skälet både att de tror att det är svårt att förena föräldraskap med ett heltidsjobb och att de inte vill att deras barn ska vara borta alltför många timmar från hemmet.

Medan kvinnornas anpassning av sina yrkesliv efter barnen alltså är tydlig, är en motsvarande förändring nästan obefmtlig bland männen. Bara 6 procent av männen i vår undersökning har någon gång

av familjeskäl jobbat deltid mer än sex månader i sträck. Samtidigt som den könsmässiga uppdelningen mellan yrkesliv och familjeliv

är uppenbar fmns det dock variationer mellan olika familjer. Tabell 12 visar att var femte kvinna arbetade heltid när hennes barn mellan ett

var och två år och var fjärde när barnet var mellan två och sju år. Det är framförallt småbamsmödrar med tjänstemannajobb och högre utbild-

Kapitel 3

ning som förvärvsarbetar heltid. Drygt hälften 56 procent av dem med akademisk gör så jämfört med en fjärdedel 27 procent

examen av dem med tvåårigt gymnasium. På frågan hur arbetstiden idealt skulle ut kvinnorna fick välja fritt är det dock bara en fjärdedel

se om av dem med akademisk examen som uppger att de skulle välja att arbeta heltid. Motsvarande siffra för dem med tvåårigt gymnasium är 16 procent jfr också Kvinnors och mäns liv, 1995:2. 1 :40.

Också när det gäller föräldraledighet finns skillnader mellan olika

Det är något vanligare att kvinnorna i arbetarfamiljer tagit ut grupper. hela föräldraledigheten 68 procent än i högre tjänstemannafamiljer 57 procent. Och som vi nämnde tidigare tog ungefär hälften av männen med akademisk utbildning ut minst en tiondel av föräldraledigheten jämfört med cirka en tredjedel inom andra grupper. Också Riksförsäkringsverkets analyser visar att en större andel pappor med hög utbildning 51 procent än med låg utbildning 34 procent tar ut föräldraledighet Riksförsäkringsverket, Statistisk rapport Is-R 1993: 3. Enligt analys av Statistiska centralbyrån är det dock egentligen

en kvinnans utbildningsnivå är avgörande. Effekten av mannens

som

utbildningsnivå försvann nästan helt när man i analysen konegen trollerade för kvinnans utbildning. Det var oavsett mannens egen utbildning vanligare att han tog ut minst en månads föräldraledighet när hans hustru eller sambo var högutbildad Kvinnors och mäns liv,

1995524218.

I några avsnitt framöver ska vi diskutera dessa resultat med utgångspunkt från de teoretiska perspektiv som diskuterades i inledningskapitlet: i vilken utsträckning det är normativa föreställningar

moderskap och faderskap, ekonomisk rationalitet eller makamas om relativa formar förhandlingarna. Vi ställer dessutom

resurser som våra resultat i relation till ytterligare ett par vanligt förekommande tolkningar. Den förklarar männens ringa andel av föräldraförsäk-

ena ringen med att kvinnorna inte vill släppa barnen ifrån sig. I den andra är det negativa attityder från arbetsgivare och arbetskamrater som får förklara att männen inte vill hemma med sina bam. Som vi ska

vara

dock vår undersökning knappast stöd för någon av de senare se ger hypotesema.

Föreställningar om moderskap och faderskap

I förra kapitlet sade vi att det inte finns några starka normer när det gäller hur hushållsarbetet ska fördelas mellan makar och sambor. Även kvinnor gör och könsmärkningen uppgifter är tyd-

om mera av lig har könsrollema blivit uppluckrade. Det är inte på samma sätt

tidigare på förhand givet ska göra vad hemma. På ett som vem som

Fördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete

allmänt plan finns istället ett starkt stöd för uppfattningen att båda makarna eller samboma ska dela på ansvaret för hushållsarbetet.

När det gäller synen på föräldrarollerna är det annorlunda. Här vägleds handlingarna i hög grad könsnormer. I synnerhet gäller

av

detta förväntningar knutna till moderskapet. Medan kan

en man vara pappa på flera kulturellt accepterade sätt han kan välja att ta ak-

- en tiv del i barnens uppväxt eller han kan välja att satsa helhjärtat sitt yrkesliv och sin karriär förväntas kvinna alltid att sätta barnet i

- en det främsta rummet när hon blir Man kan säga att föreställ-

mamma. ningen om vad som är bra mamma är betydligt entydigare än

en den om en bra pappa. Det är betecknande att det hos del de

en av intervjuade småbarnsföräldrama och blivande föräldrarna överhuvudtaget inte hade förekommit någon diskussion alls att de kunde

om dela på föräldraledigheten. Det framstod självklarhet att det

som en var mamman som skulle vara hemma.

Det blev nog bara så tror jag. Det är väl något jag har velat,

som vara hemma när barnen är små Lena.

Det var aldrig någon diskussion. Ann

Nej, jag är inte sådan som är hemma med bam. Jag har aldrig hafi något skrik efter bam. Mikael

I en engelsk sociologisk studie av hemmafruar för ett decennier

par sedan, beskriver Ann Oakley hur myter moderskap starkt med-

om verkar till att upprätthålla i arbetsfördelningen inom famil-

status quo jen Oakley, 1974. En av myterna är föreställningen att barn framförallt behöver sina mödrar, att framförallt mödrar be-

en annan höver sina bam. Sådana föreställningar har utan tvekan ännu stort inflytande i synnerhet makars beslut om föräldraledighet. Intervjuerna med blivande föräldrar illustrerar detta väl. Nästan alla hade planerat för att kvinnan skulle föräldraledig under minst ett år.

vara Att det var just kvinnan som skulle vara hemma från början uppfattades i det närmaste som en självklarhet. Man ansåg sådan lösning

en som mest naturlig därför att barnet är mer beroende

av mamman under den första tiden. De blivande papporna tänkte i allmänhet ta ut föräldraledighet när deras barn blivit större, dock inte nödvändigtvis någon sammanhängande ledighet utan några dagar då och då.

Så tycker vi att det är mest naturligt att jag är hemma eftersom jag ammar det första året. Och att Mats är hemma sen. Om det går. Det känns mest naturligt. Och jag tror att det är roligare för hans del också. När barnet är lite mer moget och större. Så att det klarar sig bättre själv. Eller tillsammans med Mats. Men inte är beroende av mamman hela tiden. Det är tyvärr, inte tyvärr men det är så i början. Det är biologiskt så. Åsa

Kapitel 3

Första tiden, det låter kanske traditionellt, men jag tror att det är ganska viktigt för barnet med en nära relation till mamman. Man har hafi det extremt innan man föds. Och så tror jag att det år ganska väsentligt att ha det en stund efter också, en stund. Faktiskt. Mats Ja, det är väl mest naturligt att mamman är hemma törst. Dom är så himla beroende av sina mammor. Första biten. Det blir

bara knasigt är hemma och stökar till det. Mot lite nog om man senare, då dom kanske kan klara sig lite bättre. Utan mamman.

Fredrik

Föreställningen att modern och barnet har speciell relation under

en

första år rotad både hos kvinnor och män. Även barnets är djupt om

allmän uppfattning tycks vara att kvinnor och män ska dela på anen svaret för såväl familjens arbete ekonomi finns en utbredd upp-

som fattning att kvinnor bör vara hemma med barnen när de är små jfr också Bäck-Wiklund, 1996. Sextio procent kvinnorna, och sjuttio

av procent männen, instämmer i att mamman ska vara hemma med

av barnen när de är små tabell 13. Bara 14 respektive 12 procent tar

se

helt eller delvis avstånd från det påståendet. I denna fråga finns dock betydande skillnader mellan olika kvinnor. Bland kvinnorna i högre tjänstemannafamiljer är det bara en dryg tredjedel som instämmer i ovanstående påstående jämfört med nästan två tredjedelar av kvin-

i arbetarfamiljer. För männen finns denna klassvariation knapnorna past alls. Det är också, intressant mindre andel av småbarns-

nog, en mödrama instämmer i att mammor bör vara hemma när barnen

som är små S3 procent än bland kvinnorna i unga barnlösa par 62 procent.

Tabell 13 Andel kvinnor respektive män som instämmer helt eller

av

delvis i påståenden om könsroller. Procent.

Kvinnor Män Kvinnanbör likamycketsommannenbidra 66 57 familjensförsörjning.

- Ettförvärvsarbete nödvändigtföratt enkvinnaska 62 59 varasjälvständig Mänbörlikamycketsomkvinnor ansvarför det 85 80 praktiskaarbetetmed hemoch barn Detskullevarabättreför barnenom papportog mer 55 59 föräldraledighet. Kvinnorbör vara hemmamed barnennär de små 60 70

Trots att endast 16 procent männen i vår undersökning hade tagit

av ut än tiondel föräldraledigheten, är det inte mer än en flar-

mer en av

Fördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete

dedel av kvinnoma som uppger att de önskar att deras hade ut-

man nyttjat flera av föräldraledighetens dagar. Och tabell 13 framgår

av att det är många kvinnor inte att pappaledighet är så viktig,

som anser åtminstone inte för barnen. Bara drygt hälften de tillfrågade in-

av stämmer i påståendet att det skulle vara bättre for barnen

om pappor tog ut mer föräldraledighet.

Vi har skapat ett index av påståendena att kvinnan bör lika

mycket som mannen bidra till familjens försörjning och kvinnor bör vara hemma med barnen när de är små. De instämmer i det för-

som sta påståendet men tar avstånd från det andra har jämställda attityder, medan de med traditionella attityder tar avstånd från det forsta påståendet och instämmer i det andra. Personer med ambivalent inställ-

en ning svarar traditionellt ett påståendena inte det andra.

av men

Det är enligt denna kategorisering många har ambivalenta at-

som tityder. Det gäller nästan två tredjedelar både kvinnorna och män-

av nen. Bara en en femtedel kvinnorna och ännu mindre andel

av en bland männen har jämställda attityder. Resten traditionellt

svarar båda frågorna se tabell 14.

Tabell 14 Attityder till könsroller och föräldraledighet. Procent.

Attityd Kvinnan Mannentog Mannenönskar Kvinnanönskar Alla

togaII merän 1/10 att han hade att mannenhade Kvinnor Män föräldra- avföräldra- tagit mer tagit mer ledighet ledigheten föräldraledighet föräldraledighet

Kvinnors svarinom parentes

Det är framförallt kvinnor med traditionella attityder inte önskar

som att deras man hade tagit ut mer föräldraledighet. Nästan inga dem

av önskar detta. Det gör däremot cirka tredjedel kvinnorna med

en av jämställda attityder. Bland männen är det ganska vanligt att önska att man hade tagit ut en större andel av föräldrapenningens dagar. Det uppger ungefär fyra av tio män. Nästan hälften av männen med jamställda attityder uppger att de önskar att de hade tagit ut ledig-

mera het. Något förvånande är det kanske att också tredjedel männen

en av med traditionella attityder svarar samma sätt. Män med jämställda attityder till könens roller har dock i större utsträckning än de med

en traditionell inställning tagit ut föräldraledighet se tabell 14. Medan kvinnan tog ut alla dagarna i nästan tre fjärdedelar familjerna där

av

Kapitel 3

har traditionell inställning, är motsvarande andel för dem mannen en med jämställda attityder knappt hälften. Kvinnornas attityder och männens uttag av föräldrapenning varierar på ett likartat sätt.

Män och kvinnor med en jämställd inställning delar alltså i större utsträckning på föräldraledigheten än de med ambivalenta och traditionella synsätt. Detta tyder på att norrnativa föreställningar har en inverkan fördelningen. Men det räcker inte alltid med att vilja. För Kerstin Karlsson och hennes man är det ojämlika ekonomiska realiteter som i praktiken har styrt många av deras val se mera nedan.

I och för sig tycker jag att det ska vara delat, bägge ska ta lika stort ansvar. Men det är tyvärr så att männen tjänar mer, så de har det ekonomiska att hyran blir betald. Jag skulle vilja att det var mer jämnt fördelat kvinnor och män. Men jag tycker att det är för jävligt att han tjänar så mycket mer, nästan tiotusen kronor mer, än vad jag gör. Kerstin

Enligt en studie av Ulla Bjömberg 1994 har män och kvinnor olika motiv till att ta ut föräldraledighet. Tendensen är att männen mer än kvinnorna betraktar barnomsorg och hushållsarbete som något som ska utvecklande för dem själva. Männens motiv för

vara att vara pappalediga handlar alls inte om någon strävan efter jämställdhet. Inställningen hos några av männen som vi har intervjuat överensstämmer inte helt med den bilden. En del betonar tvärtom att det just för jämställdheten är viktigt att pappor tar ut föräldraledighet.

jag tror att det är en viktigt grej för jämställdhet om man har barn så är det viktigt att pappan är pappaledig. Det förändrar ens syn på det här med jämställdhet och hur det är att vara hemma och sköta om bam. Har man inte prövat det så tror jag att man inte vet det. Staffan

Men det finns också både bland de blivande papporna och småbamspapporna män som på ett annat sätt än kvinnorna betonar att barnledigheten är något de själva måste få utbyte av. När Sebastian

som Lindholm som var hemma med sitt första barn förklarar varför han inte ville föräldraledig med det andra barnet, eller med det tredje

vara som var på väg, påpekar han att han inte behövde testa igen för nu visste han hur det var och att tror inte att det skulle ge lika mycket en andra gång.

Jag tror att första gången så gav det någonting ändå. Nu skulle Max vara tre och ett halvt och Jonatan två och ett halvt, och sedan med en bebis som är ett halvår, eller något. Det skulle inte bli samma kontakt med det här lilla barnet som det var med det första, tror jag. Sebastian

Som framgått är skillnaderna i förväntningar en mammas och en

föräldraskap stora, betydligt större än de gäller hushållspappas som

Fördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete

arbetet. Även det skett förändringar i papparollen uppfattar

om i stor utsträckning både kvinnor och män att det är naturligt eller självklart att mamman ska hemma med barnen när de är små. Val

vara som sker på grundval av sådana önskningar tenderar förstås att

reproducera könsarbetsdelningen mellan hemarbete och förvärvsarbete.

Manlig valfrihet

När orsakerna till makars arbetsfördelning söks i normer om moderskap och faderskap utgår man implicit från att uppdelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete är ett resultat av kvinnans och

mannens intemaliserade önskningar. En alternativ och populär förklaring

- är att männen egentligen vill vara hemma med sina barn, att

men kvinnorna inte släpper barnen ifrån sig. Kvinnorna vill vara hemma och ser inte gärna att männen kräktar detta traditionellt kvinnliga område jfr Jalmert och Vrysela, 1992; Pappagruppens slutrapport, 1995. Pappomas ringa andel av föräldraförsäkringen skulle alltså vara en effekt av maktutövning från kvinnornas sida. Det är de som hindrar sina män från att uppfylla sina önskningar.

Det kan tyckas som om våra resultat ger visst stöd för denna teori. Det har framgått att det i allmänhet finns en stark vilja hos kvinnorna att vara hemma med sina barn under deras första år. Bara en fjärdedel uppger att de önskar att deras man hade tagit ut en större andel av föräldraförsäkringens dagar. Nästan 40 procent männen

av svarar däremot att de önskar att de hade tagit ut mera ledighet. Det önskar också Göran Ekström. Han var hemma med sitt första barn i

sex veckor och med det andra i fem. Han hade gärna stannat hemma längre. Men även om också hans sambo gärna ville vara hemma med barnen, vore det fel att säga att hon hindrade honom från att ta ut flera dagar.

Jag tror inte vi diskuterade så mycket hur vi skulle dela föräldraledigheten. Det föll sig nog ganska naturligt. Dels för att jag har det jobbet som jag har. Vi är få till antal. Det är svårt att, svårt att ta ledigt är det väl inte men de har svårare att förstå dethär med eftersom de är en äldre generation. Plus att jag tjänar lite bättre. Sedan tror jag att hon ville gå hemma. Göran

Görans sambo Eva ger en liknande version.

Det bara blev så på något sätt. Och sedan ville jag nog hemskt gärna vara hemma. Fast Göran tyckte också det var jättemysigt att vara hemma det tyckte han verkligen. Men jag tror nog att jobbet betyder mer för honom. Plus att lite ekonomiskt är det alltid eftersom han ändå är den som tjänar mer än vad jag

Kapitel 3

gör. Men jag var nog lite egoistisk där också att jag ville vara hemma. Eva

För Göran och Eva tycks flera motiv ha samverkat när det gäller fördelningen av föräldraledigheten vilket är fallet för de flesta intervjuade par. Att Eva ville vara hemma utgör ett av dessa motiv. Men kanske var huvudmotiven till att Göran inte tog ut flera dagar ändå snarast arbets- och inkomstrelaterade. Arbetet tillät honom inte att ta ut flera dagar, och familjen skulle förlora ekonomiskt. Och arbetet betyder mycket för Göran. På frågan varför Eva, och inte han, arbetar deltid, svarar Göran att han för närvarande tycker att hans jobb är viktigare för familjen, såväl ekonomiskt som ur framtidssynpunkt.

Ur familjens synpunkt anser jag mitt jobb viktigast. Men om hon också skulle ha ett bra jobb som hon trivdes med, med bra framtid, så skulle jag nog personligen tycka det är lika viktigt. Som situationen ser ut idag så är mitt mycket viktigare. Varför då Dels på grund av lönen På grund av framtiden, det ser ljust ut. Och att eftersom nu äger det så är det ett jobb som jag styr ganska mycket själv. Det tycker jag är mycket värt. Göran

Att kvinnor i allmänhet finner sig väl tillrätta med tanken på att själva vara hemma med sina barn är inte detsamma som att de inte också vill att papporna ska vara hemma. I våra intervjuer är det tvärtom typiskt att kvinnorna gärna ser att deras män är hemma med barnen under en tid. Detta gäller nästan alla blivande mödrar som poängterar att de att det är viktigt att också mannen tar ut föräldraledighet.

anser

Jag har känt att det är klart att Uffe ska vara hemma, för att upp-

leva det här. För jag tror att väldigt många pappor går miste om

en tid när barnen är väldigt små, att de inte umgås med barnen

lika mycket som vi mammor gör. Ingrid

Jag är oerhört glad att Niklas vill vara hemma med vårt bam. Jag

har inga problem med att släppa på det. Många kvinnor är så

att jag ska ha allt. Sara Också småbamsmödrama var i allmänhet positivt inställda till att de-

män hemma. I de fall mannen inte alls hade tagit ut någon ras var föräldraledighet, var det antingen något han inte önskade som Mika-

Hallgren aldrig haft något skrik efter bam eller också fanns

som ekonomiska motiv med i bilden som hos familjen Lundin där endast mannen hade ett jobb. Däremot finns i våra intervjuer exempel att kvinnan, inte mannen, önskade att han skulle vara föräldraledig.

men Vi berättade tidigare om Sebastian Lindholm som inte ville vara hemma med sitt andra och tredje barn eftersom han trodde att det inte skulle ge så mycket. Hans hustru trivdes dock inte särdeles väl

Fördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete

med att uteslutande vara hemma med barnen under långa perioder. Hon saknade arbetet och vuxenkontaktema där. Agnes önskade att Sebastian skulle hemma med de andra barnen också. När det

vara stod klart att han inte ville det blev hon lite sur pappamånaden som infördes 1995 skulle han ta ut istället för semester några

men öppna konflikter var det inte fråga om. Agnes tycker att

papporna själva ska få välja om de ska vara hemma med sina barn eller Det skulle därför inte falla henne att försöka tvinga Sebastian att ta ut föräldraledighet. Hon vill minst av allt bli någon typ satkärring

av

skedde med all tydlighet på olika premisser.

Jag tycker så här: att om ett par får barn, säger vi, så tycker jag att om båda vill och båda har jobb, då tycker jag mannen ska ha möjlighet att vara hemma. Men om han inte vill så ska han inte vara det, förstår du, bara med lagar och sådant tjafs. Om hon inte vill heller då

Då ska man inte skaffa bam. Det skulle aldrig falla mig in att tvinga honom, aldrig, för det måste komma inifrån och sedan behöver inte han älska sina bam mindre för det. Agnes

Denna dolda maktmekanism Komter, 1991 att både Agnes och

- Sebastian på ett ganska oreflekterat vis sätter hans behov i främsta rum var verksam i flera familjer. Jenny Sundbergs hade inte

- man alls utnyttjat föräldraförsäkringen. Under intervjun med Jenny framkom det dock vid flera tillfällen att hon önskade att hennes hade

man varit hemma med barnen. Eftersom hon märkte att han inte riktigt kan enas med tanken att vara hemma ville hon dock inte kräva detta av honom. Hon upplevde att hon måste respektera sin inställ-

mans

ning.

Men det är helt klart så att arbetet år väldigt viktigt för honom, och han måste verkligen få känna att han har ett bra jobb. Det är viktigt för honom och det utrymmet måste han få. Det känner jag att det är viktigare att han får det än att jag får det. För hans skull. Jenny

Jenny tycker liksom sin man mycket om sitt arbete. Hon upplever att man är någon helt enkelt när man jobbar. Den känslan kan

vara svårare att erhålla när man är hemma för då är bara

man mamma

hemma var hon ändå beredd att ta hela ledigheten själv. Hon upplever inte detta ett offer efiersom det trots alltför henne okej att

som var vara hemma. Däremot önskar Jenny att hennes hade prioriterat

man på ett annat sätt. Då skulle han ha fått en ännu tajtare relation till barnen redan från början. Och han skulle, liksom hon själv, fått ett

Kapitel 3

välbehövligt litet brejk i livet och hunnit fundera en hel del, få

en liten paus och kliva sidan lite.

Varför tycker Agnes och Jenny att deras män, men inte de själva, har rätten att välja om och hur mycket de vill vara hemma med sina barn Ett möjligt svar ger Anna G. Jönasdottirs 1991 teori om kärlekens d.v.s. omsorgens och den erotiska extasens könsskilda villkor. Teorin utgår från att kvinnor och män intar olika positioner i den socio-sexuella sfären och att männens position tilldelar dem rätten att ta kvinnornas kärlek och omsorg i anspråk vare sig det gäller för sina barns räkning eller för sig själva. Även kvinnorna frivilligt

om ger sin omsorg och kärlek till sina män och barn är detta fråga om en maktrelation: i kraft av sin strukturella position kan männen exploatera kvinnornas kärlekskraft se också Jakobsen och Karlsson, 1993. Anna G. Jönasdöttir understryker att hennes teori inte bygger på essentialistiska antaganden av typen att kvinnor skulle ha en inneboende, naturligt förmåga att utöva omsorg och kärlek som männen sak-

Däremot menar hon att det rent empiriska grunder finns annar. ledning att utgå från att de praktiska erfarenheterna av att vårda människor, och då framförallt barn, genererar andra attityder och synsätt än om sådana praktiska erfarenheter saknas Jönasdöttir, 1994.

Identitet och prioriteringar

Det är inte bara mammomas och pappomas egna förväntningar som har betydelse för fördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete. Också omgivningens reaktioner påverkar. Vissa undersökningar tyder på att negativa attityder hos chefer och överordnade utgör stora hinder för pappor som vill ta ut föräldraledighet t.ex. Pappagruppens slutrapport, 1995. Enligt en undersökning som bygger på enkätsvar från drygt två tusen kvinnor och män som har varit föräldralediga möttes dock dessa män överlag av positiva reaktioner från sina chefer Tyrkkö, 1997: 152. Det är till och med en större andel av männen än kvinnorna som uppger detta. Sju av tio kvinnor och män i professionella yrken hade, enligt undersökningen, fått någon form av positivt gensvar från sina överordnade. Bara var tionde hade mött negativa reaktioner resten möttes inte av någon reaktion alls. Detta gällde såväl kvinnor som män. Bland tjänstemännen uppgav en större andel av männen än av kvinnorna att de fått positiva gensvar från ledningen 58 procent respektive 54 procent. Negativa reaktioner mötte 12 procent av männen och 8 procent av kvinnorna. Bland arbetarna fick cirka hälften av kvinnorna 49 procent och 58 procent av männen någon form positiv reaktion. Inte heller möttes männen i nämnvärt

av större utsträckning än kvinnorna av negativa reaktioner från sina ar-

Fördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete

betskamrater. Mindre än var tionde man i de tre kategorierna uppgav att han har råkat ut för negativa reaktioner. För kvinnorna hände detta sällan Tyrkkö, 1997:151. än mer Arja Tyrkkös undersökning visar att män som tog ut föräldraledighet inte bemöttes med negativa attityder från överordnade eller arbetskamrater i någon större utsträckning. I samma riktning pekar en

mindre undersökning postanställda varit föräldralediga

av män som Ramirez-Thimerdal, 1997. Huruvida samma sak också skulle gälla män har valt att inte ta ut någon föräldrapenning kan förstås som inte grundval nämnda studier uttala oss om. Men man kan nog av ändå hävda att resultaten tyder att mäns eventuella farhågor för att de ska straffas de stannar hemma med sina barn är överdrivna. om Våra intervjuer indikerar sak. Möjligen Göran Ekström unsamma dantagen är det ingen de före detta föräldralediga papporna som av nämner att de blivit utsatta för negativa reaktioner från sin arbetsgivaeller arbetskamrater. re Å andra sidan finns det forskningsresultat som tyder att mäninte kvinnorna faktiskt förlorar i löneutveckling om de tar

nen men

ut föräldraledighet Albrecht m.fl., 1996. Samma sak gäller kvinnor är frånvarande andra skäl än föräldraledighet. De kvinnorna som av förlorar i utsträckning männen. Resultaten ställer teorin samma som humankapital ifråga enligt denna borde all frånvaro drabba om lika och detta föranleder författarna att formulera den så kallade signaleringsteorin. Hypotesen är att kvinnorna inte förlorar i lön när de är föräldralediga eftersom detta inte signalerar något om deras vilja att göra karriär nästan alla kvinnor är hemma med bam. Föräldraledighet för männens vidkommande skulle däremot just "sig-

nalera brist på karriärvilja. Det kan finnas för vad som ska hända på arbetet- befogad en oro eller obefogad avhåller del män från att dela föräldraledig- - som en heten med sitt barns De intervjuade blivande fådema som mamma. inte tänkte ta ut någon sammanhängande ledighet hänvisar just till sina arbeten. De tror inte att det skulle gå att borta från arbetet vara under någon längre tid. Framförallt är de rädda för att de skulle förloden tjänst de har de föräldralediga under en längre period. ra om var Jag är gärna hemma. Jag skulle inte ha något emot att vara hemett halvår, så länge det fungerar med jobbet. Men det fungema inte med jobbet. Maximalt Jag ska försöka vara hemma så rar mycket möjligt, utan att riskera jobbet. Och den gränsen som den märker jag själv. Och man vill inte bli ersatt med någon annan. Olof

Men farhågan eller risken att missa sina karriärchanser och bli ersatt med någon annan är inte något bara gäller män. Också för som

Kapitel 3

kvinnor är det ur arbets- och karriärsynpunkt riskfyllt att hem-

vara ma med sina små bam. Eva till exempel hade till sin stora besvikelse blivit omplacerad till andra arbetsuppgifter när hon kom tillbaka från sin föräldraledighet. Men kanske är det särskilt beslut deltidsarbe-

om te som får kvinnor att reflektera över konsekvenserna. För Agneta Ek till exempel var det just arbetets krav förklarade att hon från

som att ha arbetat deltid på 80 procent under några månader, gick tillbaka till heltid. Hon upplevde att det inte fungerade att arbeta deltid om man har den typen av ambitioner och den typen jobb jag har.

av som Av de heltidsarbetande småbamsmödrama i vår enkätundersökning är det två tredjedelar som, liksom Agneta, motiverar detta med att det i deras yrke är nödvändigt att jobba heltid.

Det är knappast för att kvinnorna riskerar mindre än männen i form karriärer de arbetar deltid i så stor utsträckning. Troliga-

av som re är att det handlar om identitet och prioriteringar. Jenny Sundberg som arbetar i databranschen tror precis Olof i citatet att

- som ovan hennes karriär kommer att bli lidande när hon efter sin föräldraledighet ska börja arbeta deltid. Detta utgör dock -till skillnad från Olofinget avgörande hinder för Jenny.

i största allmänhet mitt jobb så tror att man inte riktigt räknas när man inte jobbar full tid. Där ska man jobba mer än full tid. Så det kommer nog att bli en del struligheter och kontroverser att man inte riktigt hänger med. Såjag tror att det kommer att bli jobbigt for mig. / .../ Man kan möjligtvis behålla sin position men man kan inte göra karriär. Det är uteslutet som jag ser det. Det finns de som har försökt, jag har sett exempel det, men det slutar alltid med att de får tillbaka till någon lägre tjänst. Jag tänker inte ens försöka. Jag tänker göra karriär

sedan om tio år eller så. Jenny

En blivande mamma resonerar på ungefär sätt.

samma

Säger man att jag kan inte vara chef sjuttiofem procent, då får

jag väl göra något annat då skratt. Karriären är för mig inte

lika viktig längre för jag har gjort karriär under tio år. Slitit

och hållit på. Nått en bra position inom det företag där jag job-

bar. Det är inte så viktigt för mig. Det viktiga är att jag har ett

jobb som jag trivs med. Ingrid

Om negativa attityder och karriärbrott drabbar kvinnor och män i lika

stor eller liten utsträckning, spelar arbetsplatsen ett annat sätt.

Män som arbetar i mansdominerade yrken utnyttjar föräldraförsäkringen i mindre utsträckning än män i kvinnodominerade yrken. Också Riksförsäkringsverkets siffror visar större andel män i

att en

offentlig sektor, än i privat sektor, tar ut föräldraledighet. Manliga

förskolelärare och fritidspedagoger ligger i topp, följda biblioteka-

av

Fördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete

rier, sjukgymnaster, sjuksköterskor och barnskötare. Lantbrukare och skogsbrukare är de yrken som minst tycks befrämja pappaledighet Riksförsäkringsverket, Statistisk rapport Is-R 1993 :3.

I kapitel två visade vi att jobbet i allmänhet betyder mycket för kvinnor. En stor majoritet svarar att de skulle förvärvsarbeta även om det inte ekonomiskt nödvändigt och en majoritet uppger också att

var jobbet är ett stort intresse för dem. Dessa svar antyder att arbetsorienteringen bland kvinnorna var lika stark som den hos männen. Ändå tycks det många kvinnor på ett annat sätt än flertalet

som om män kan tänka sig att inte prioritera sina yrkesliv, åtminstone under

-

begränsad tidsperiod i deras liv. Delvis oberoende av kvinnans och en mannens relativa inkomster förefaller familjen, eller kanske rättare bamen, väga tyngre för kvinnorna än för männen under vissa skeden i livet. Vare sig detta bäst förklaras med kvinnans socio-sexuella position Jönasdöttir, 1991, eller med moderskapets roll i konstruktionen av en kvinnlig identitet Fenstennaker Berk, 1985, visar denna skillnad otillräckligheten i såväl den ekonomiska teorin, som teorin om relativa resurser se kapitel

Ekonomisk rationalitet och maktresurser

En av de allra vanligaste hypotesema i diskussioner om varför det är

och inte pappor som tar ut föräldraledighet och går ner mammor deltid är att detta beror på männens större inkomster. Det räcker inte med jämställda attityder. Också ekonomiska realiteter spelar in. Som vi tidigare sett är detta argument väl förankrat i ekonomiska teorier om hushållens handlade som säger att det för hushållet är mest effektivt att den som tjänar mest också förvärvsarbetar mest se kapitel

Även det gäller kortsiktig rationalitet, Riksförsäkrings-

om en ger verkets beräkningar ett visst stöd till hypotesen att fördelningen styrs

ekonomisk rationalitet Statistisk rapport Is-R 1993:3. De visar av till exempel att pappor med låga löner är de som i genomsnitt tar ut flest dagar 58 dagar mot 44 för pappor med medelhöga löner, -medan mammor med höga löner tar ut färre dagar än mammor med medelhöga löner 284 respektive 326 dagar.

Ekonomiska överväganden spelade också för många av våra intervjupersoner. Mannens högre lön utgjorde ett vanligt motiv till att

tog ut det mesta föräldraledigheten eller gick ner i armamman av betstid. Men oftast utgjorde detta bara ett av flera motiv. När till exempel Sebastian Lindholm förklarade varför det var hans hustru som gått ner på deltid hänvisade han förvisso till hushållsekonomin, men också till att arbetet betyder mera för honom än för henne. Han

Kapitel 3

stormtrivs på sitt arbete och han tror att jobbet är viktigare for honom än för Agnes.

jag tror inte att Agnes jobb kanske har samma rang som för mig. Det är för att jag tror att hon värdesätter barnen och familjen mera egentligen. Jag värdesätter dem också, men jag är inte hemma från jobbet om jag inte absolut måste. Det tror jag i och för sig att inte Agnes heller är, men hon har nog en annan inställning. Pengar är inte allting och det är det inte heller men det är det man lever av. Sebastian

På frågan om han tror att hans hustru skulle hålla med honom svarar han:

Om man ska vara kall och räkna pengar, så tjänar jag mycket mer än hon, och det är viktigare attjag är på jobbet än att hon är det, om man bara ser så, pengar till att betala räkningarna. Men annars tror jag att hon tycker att hennes jobb är lika mycket värt som mitt, och det är detju också. Det viktiga är att båda trivs. Jag tror inte hon håller med mig där, om att jag tycker att mitt är viktigare. Det tror jag inte.

Sebastian hade rätt. Hans hustru anser att bådas jobb är precis lika viktiga.

I några familjer var det arbetslöshet som låg bakom fördelningen. Hos det unga paret Lundin hade mannen ett jobb men inte kvinnan. Då framstod det som självklart att det var hon som skulle vara hemma. Lennart Andersson och hans sambo båda arbetslösa när

var deras första barn föddes. Anledningen till att det blev Eva som stannade hemma med barnen var enligt Lennart att hans chanser att få ett jobb var större än hennes.

Från början var båda arbetslösa, och då låg det lämpligast på hennes sida, för det är svårare för henne att få ett jobb med ett litet bam än vad det är för mig att få ett jobb. Lennart

För familjen Lind verkade arbetslösheten i motsatt riktning. I samband med det första barnets födelse blev Bo arbetslös. Eftersom Charlotte, som var hemma med barnet den första tiden, hade ett jobb blev det Bo som använde sin ofrivilliga arbetslöshet till att för-

vara äldraledig. När barn nummer två föddes var det istället Charlotte som tog ut så gott som all föräldraledighet. Också då spelade arbetslöshet in, fast denna gång var det Charlotte som saknade jobb.

För familjen Karlsson blev den potentiella inkomstförlusten avgörande både för fördelningen av föräldraledighet och för att det var Kerstin som gick ner på deltid. Paret delade på föräldaledigheten för det första barnet. Kerstin var hemma ett år och hennes man ett halvår. När det andra barnet kom blev proportionerna annorlunda. Då var Kerstin hemma i fjorton månader och Magnus i tre. Förändringen be-

Fördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete

rodde inte på att Magnus inte ville vara hemma längre tid med det andra barnet. Tvärtom. Men familjen klarade det inte ekonomiskt. Magnus förlorade betydligt hemma än Kerstin, eñermer att vara han tjänar mycket Och även när Kerstin var föräldraledig som mer. det svårt att få ekonomin att gå ihop. var Vi hade det jättetufft alltså när jag var hemma. Jag fick väl ut fyra och fem Vad är det for något Vi hade hyra och vi har inga bidrag och vi har studielån och Magnus pendlar. Magnus tjänar ganska bra men jag har jättedålig lön och jag hade jättedålig föräldrapenning. Så det var tufft, helt klart, när jag var hemma. Kerstin

Han skulle också ha kunnat jobba sjuttiofem procent och kanske vara ledig en dag i veckan. Men genom att han tjänar mer man måste ta den som har bäst lön. Kerstin

Ekonomiska överväganden finns alltså med i bilden även om de sällan avgör fördelningen. Ett citat från intervjun med Jenny ensamma Sundberg fångar blandningen av motiv.

Vi pratade om pappaledigt och så men han jobbade som säljare då också, och vi kom fram till att det var dyrt och nog på något vis nej, det är väl något sätt vad jag sade förut. På något sätt kände man att han ville nog inte riktigt. Det är inte bara det handlar om. Riktigt så enkelt är det inte. Jenny pengar Att beslutet föräldraledighet och deltid inte uteslutande eller om främst bestäms ekonomiska grunder visar sig också i att det nästan aldrig blir något totalt rollbyte i de fall kvinnan tjänar mest jfr Sandqvist, 1993, Hochschield, 1989. Normativa föreställningar om kön tycks inverka på människors handlande än den ekonomiska mera rationaliteten. Några intervjuer med blivande föräldrar illustrerar detta. I två tjänar kvinnan än sin make. Ändå inte av paren mer avser föräldraledig under någon längre tid. Anders och mannen att vara Ingrid är ett exempel. Hon tjänar flera tusen än han, och de har mer räknat ut att de kommer att förlora ganska mycket ekonomiskt att hon är hemma. Ändå är det Ingrid planerar att hemma första som vara âret. Anders ska också hemma sedan, men det är inte bestämt vara hur länge. Ingrid sätter sin önskan hemma i samband med att att vara hon ska amma barnet.

i och med att man förhoppningsvis kan amma hela tiden. Det vet inte heller, man kanske inte kan amma, man kanske man inte tycker att det är något roligt, eller så har man inte mjölk så det räcker. Men förhoppningsvis så kan man amma barnet och göra det hela första året. Och då är det mest praktiskt att jag är hemma det året. Ingrid

Kapitel 3

Det finns undersökningar som pekar på att familjer där har

mannen tagit ut föräldraledighet inte har förlorat nämnvärt mycket ekonomiskt Jalmert och Vrysela, 1992. Om detta också skulle gälla familjer där mannen inte varit hemma med barnen vet vi inte. Vid

normala LO-löner är dock den ekonomiska förlusten försumbar se Bekkengen, 1996. Ändå tyder våra resultat löneskillnadema mel-

att lan kvinnor och män stärker de rådande mönstren

även om pengar långt ifrån utgör det enda eller avgörande motivet bakom familjers sätt att organisera arbetet.

Kvinnors maktresurser och mäns familjeliv

Kvinnor med samma utbildning, yrkesstatus och inkomst sina

som män tycks ha ganska goda möjligheter att påverka sina män att ta större ansvar för omsorgen för barnen. En något större andel män i likalönefamiljer tog till exempel ut mer än en tiondel föräldra-

av ledigheten, än i de där mannen tjänar mycket än sina hustrur 19

mer respektive 12 procent. Och det är betydligt vanligare att de förstnämnda männen lämnar och hämtar sina barn på dagis. Det gör 66 procent lika ofia eller oftare än sina hustrur eller sambor, mot 39

procent av dem som tjänar betydligt tabell 16 nedan.

mer se

Önskar kvinnan hennes ska dela tycks

att man föräldraledigheten

det som om hon lättare får makt bakom orden när hennes sociala och ekonomiska position är likvärdig hennes makes jfr Holter och Aarseth, 1994: 146. Tidigare såg vi exempel att sådana önskemål från kvinnans sida inte alltid uppfylls. Jenny och Agnes ville att deras män skulle ta ut föräldraledighet, männen gjorde olika skäl inte

men av detta. I båda de familjerna tjänar ganska mycket än kvin-

mannen mer nan. Hos Agneta och Staffan Ek ser det annorlunda ut. De har samma akademiska utbildning och tjänar nästan precis lika mycket Agneta tjänar någon hundralapp mer. Agneta och Staffan har också delat mera lika på föräldraledigheten än något annat par. Staffan var hemma med det första barnet i tre månader Agneta i åtta. Föräldraledigheten för det andra barnet delade paret mitt itu och de således

var hemma i sex månader Och både Staffan och Agneta förkortade

var. under en kort period sina arbetstider, för att sedan återigen börja

arbeta heltid.

Staffan berättar att det från början inte alls var självklart för honom att han skulle var hemma med sina bam. Det det däremot för

var Agneta. Hon var bestämd på den punkten och framhöll redan vid det första tillfället som Staffan och hon snuddade vid tanken på att bilda familj att föräldraledighet det är något man delar på. Staffan över-

Fördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete

tygades eftersom han inte kunde hitta några hållbara skäl som talade emot. Efteråt har Staffan sagt att just då så tyckte han väl att det inte fanns något rationellt argument för att göra något annat, så det var bara att gilla läget så att säga, men att han så här efteråt inte skulle velat ha det på något annat sätt. Men då, första gången, så var det väl mer ett nödvändigt ont att man skulle dela på det. Agneta

På frågan varför han ändrade inställning svarar Staffan precis som när det gällde hushållsarbetets fördelning att han inte hade något att välja mellan. Han tror inte att han skulle ha varit föräldraledig om inte Agneta hade krävt. Eftersom Agneta tjänade lika mycket och hade ett lika viktigt jobb, fanns det inga förnuftiga skäl för att hon skulle vara hemma hela tiden, när hon nu inte själv ville.

Vi har ungefär lika syn på det arbete och familj. Vi jobbar ungefär lika mycket, och har ungefär samma inställning till jobbet. Vi jobbar ungefär lika mycket och är hemma ungefär lika mycket. Vi har så att en lämnar barnen hos dagmamman och då hämtar den andra. Man turas om med det lite. Vi jobbar nästan exakt lika många timmar per vecka. Staffan

Också resultaten från andra undersökningar tyder på att par där båda är välutbildade och har liknande yrkesstatus delar mest lika på hemarbetet Hestbaek, 1995. Även enligt tidigare refererad t ex en undersökning från Statistiska centralbyrån inverkar kvinnornas tillgång till maktresurser på fördelningen. Det är när deras hustrus eller sambos utbildningsnivå är hög som männen tar ut flest dagar av föräldrapenningen Kvinnors och mäns liv, 1995:2:4. Makarnas relativa löockså i vår kvantitativa undersökning ett visst utslag när det ner ger gäller föräldrapenning. Detta är dock inte stort, och skillnaduttag av består främst i att det är män i likalönefamiljer som har tagit ut en än tiondel föräldraförsäkringens dagar 19 respektive 12 mer en av procent för familjer där mannen tjänar mycket mer än kvinnan. Därlöneskillnadema nästan inget utslag när det gäller andelen emot ger familjer där kvinnan tagit ut alla dagar. Oavsett lönerna har hon gjort

det i ungefär två tredjedelar familjerna. En större kvantitativ

av annan studie familjeliv och arbetsliv i Norden tyder dock på att inkomstav skillnader mellan makar har betydelse för såväl arbetstid som vem är hemma med sjuka bam. Tendensen är att makarna delar mer som lika i familjer där inkomstskillnadema mellan makarna är små eller kvinnans inkomst är större. Det är dock inte tal om att paren byter roller när kvinnans position är högre än mannens Tyrkkö, 1997: 136. Liksom i vår studie visade det sig att kön gender betyder mer än pengar.

Kapitel 3

Från likhet till olikhet

Vi har sett att normativa föreställningar kön och moderskap om spelar en central roll i besluten om föräldraledighet och förvärvsarbetstider, beslut som i sin tur blir rika i sina konsekvenser. Som vi nämnt betingas vidare förhandlingar om hushållsarbetets fördelning dessa av beslut samtidigt som de ligger till grund för utvecklingen av vanor och divergerande kunskaper. Inför tanken på det kommande barnet färgas ibland inställningen till och med hos jämställda blivande pappor och mammor av ganska traditionella tankemönster.

Jag skulle aldrig kunna ha den inställningen att Malin ska sköta hushållet. Även hon är hemma närjag kommer att om sen, jobba, så kommer jag att hjälpa till ändå. Fast det kanske blir lite mindre av det när Malin går hemma. Och den som går hemma gör saker. Så Malin kanske kommer att göra mer saker, och det är naturligt, för hon jobbar inte då. Men jag tycker jag kommer att hjälpa till också. Erik

Det är de differentierande konsekvenserna fördelningen mellan av förvärvsarbete och hemarbete som kommer att diskuteras i detta avsnitt. Även det långt ifrån råder full jämställdhet hos barnom unga lösa par, har vi ändå sett att barn får påtagliga effekter på hur hushållsarbetet fördelas mellan makar och sambor. Medan sju tio av unga par utan barn tillhör någon av de mer eller mindre jämställda familjetypema, gäller detta knappt fyra av tio småbamsfamiljer. Av dem har istället sex av tio antingen en konventionell eller patriarkal fördelning se tabell 2. Skillnaden i hushållsarbetets fördelning mellan småbarnsföräldrar och par utan barn förklaras inte att småbamsmödrama är föräldraav lediga och hemma hela dagarna och som vi tidigare klargjort inte heller med att det skulle finnas åldersskillnad mellan de båda kaen tegorierna. Också när vi exkluderar familjer med barn under 2 år kvarstår fördelningen oförändrad 13 procent familjerna med bam av mellan två och nio år tillhör enligt kvinnornas svar den jämställda familjetypen, 24 procent tillhör den semijämställda, 36 procent den konventionella och 27 procent den patriarkala familjetypen. I kategorin familjer med skolbarn är andelen patriarkala och konventionella hushåll ännu större än i kategorin småbamsfamiljer. Hela tre Gärdedelar tillhör dessa typer, trots att nästan hälften kvinnorna förav värvsarbetar på heltid och flertalet andra deltid. Den ojämna fördelning av hushållsarbetet som ofta uppstår när ett par får barn tenderar med andra ord att kvarstå när kvinnan går tillbaka till förvärvsar-

betet efter föräldraledigheten.

F ördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete

I riktning pekar det faktum att männen i den jämställda

samma familjetypen i större utsträckning än andra män tagit ut mer än en tiondel föräldraledigheten. Det har tredjedel av de jämställda

av en männen gjort, jämfört med tionde man i patriarkala familjer. I tre

var fjärdedelar de sistnämnda familjerna tog istället mamman ut hela

av föräldraledigheten. Det gjorde hon bara i 44 procent de jäm-

av ställda familjerna se tabell 15.

Tabell 15 Fördelning föräldraledighet i olika familjetyper.

av

Kvinnors svar. Procent.

Jämställd Semijämställd Konventionell Patriarkal SummaAntal

än9/10 Summa 100 100 100 100 100 353

Skillnaderna när det gäller barnen fortlever när de blir omsorgen om större. Vi har frågat lämnar och hämtar barnen dagis och vem som liknande, och normalt sköter kontakterna med sådana instivem som tutioner. Svaren visar att det vanligen är kvinnorna som har huvudanockså för dessa uppgifter. I hälften familjerna är det kvinsvaret av oftast eller alltid lämnar och hämtar barnen och i var tionnorna som de familj är det oftast gör detta. Fyra tio föräldrar mannen som av delar detta tabell 16.3 Men skillnadema mellan olika faansvar se miljetyper Nästan två tredjedelar kvinnorna i den patriarär stora. av kala familjetypen lämnar och hämtar oftast barnen. I jämställda familjer är denna andel fjärdedel. Kvinnorna sköter även i stor uten sträckning 68 procent kontakterna med de institutioner som barnen vistas i på dagarna. Bara i 4 procent av familjerna är det männen som tar huvudansvaret för detta. Det föreligger inte några större skillnader mellan familjer i olika samhällsklasser när det gäller hämtning och lämning av bam. Däremot är det vanligare att männen i högre tjänstemannafamiljer sköter kontakterna med dagis och skola. Det gör 40 procent männen i de av familjerna lika ofta sina hustrur, jämfört med 25 procent av som i arbetarfamiljer. Det finns också variationer mellan åldersmännen Äldre män födda före 1950 sköter oftare sådana kontakter grupper. än män födda mellan 1961-1975. Bland de förra tar en tredyngre

3En1igt hämtar och lämnar kvinnan oftast eller alltid i 40 procent av famännens svar miljerna, oñast eller alltid i 15procent och i 45 procent hämtar och lämnar mannen mannen och kvinnan lika ofta.

Kapitel 3

jedel ett lika stort ansvar som modern, bland de bara femte-

senare en del.

Män med universitetsutbildning hämtar och lämnar sina barn på

dagis och i skolan i betydligt större utsträckning än andra män. Enligt

männens egna svar gör knappt tre fjärdedelar detta lika ofta eller

som oftare än sina hustmr, mot dryga hälften männen med lägre utbild-

av ning jfr Trost, 1983:20. Kvinnorna har något

en annan syn, men relationerna är ungefär desamma. Enligt kvinnornas är siffran för

svar män med universitetsexamen knappt tio 57 procent, för

sex av andra knappt hälften Också i där kvinnan

familjer tjänar lika mycket

eller mer än sin hämtar och lämnar oftare barnen. Me-

man mannen dan nästan två tredjedelar kvinnoma i familjer där tjänar

av mannen betydligt mer oftast tar hand denna uppgift, är motsvarande siffra

om för familjer där mannen tjänar knappt hälften och där kvinnan

mer tjänar lika mycket drygt en tredjedel tabell 16. Däremot gör

se vare

sig kvinnans egen utbildning eller klassposition någon större skillnad

i detta avseende.5 När kvinnan har universitetsexamen

lämnar och hämtar mannen barnen minst lika oña kvinnan i 63 procent

som av familjerna. Är kvinnans högsta realskola

utbildning eller tvåårigt

gymnasium är andelen 53 procent. Motsvarande skillnad mellan fa-

miljer där kvinnan har ett tjänstemannajobb respektive arbetarjobb

är 53 procent mot 59 procent.

Utvecklingen av arbetsfördelningen hos Göran och Eva Ekström

exemplifierar hur besluten om föräldraledighet och deltidsarbete kan förändra tidigare jämställd fördelning hushållsarbetet. Både

en av Göran och Eva säger att de egentligen vill ha det "så jämlikt

som möjligt, och de delade också lika på arbetet hemma innan de två barnen föddes. Redan i sitt föräldrahem Göran

var van vid att ta ansvar för hushållsarbetet.

Skillnaderna avseendeföräldraledighet är inte statistiskt säkerställda 5Skillnaderna avseendekvinnor med olika utbildning respektive klassposition är inte statistiskt säkerställda

Fördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete

Jag är uppfostrad så. Väldigt tidigt fick jag börja jag hade en väldigt snäll hård. Så jag fick väldigt tidigt börja mamma, men tvätta mina kläder och såna saker, så att jag skulle lära mig egna det. Nu är jag glad för det. Så det ärjag väldigt van vid. Jag har alltid tyckt att det ska vara så. Göran

Men trots att Göran både har kompetensen och en positiv inställning till dela lika på hushållsarbetet, gör han betydligt mindre hemma att sedan Eva tog merparten föräldraledigheten och sedan gick ner på av. deltid. Man har haft det väldigt bra nu, är Görans sammanfattande bedömning, samtidigt som han håller med Eva om att fördelningen inte är riktigt vad den borde Eva visserligen anser att Gövara. som är duktig i jämförelse med andra män, är lite missnöjd med hur ran fördelningen arbetet hemma har utvecklats. Hon tycker att "han av duktigare innan fick bam. Då det självklart att de skulle var var dela på allting. Nu är det inte längre givet utan man får liksom be oftast två, tre gånger får be att han ska göra saker och om man om ting. Göran instämmer med Evas beskrivning och erkänner att det är hon har pushat mig lite på sistone. Och det är just detta som mer med tar initiativet till att saker blir gjorda som känns viktigt vem som för Eva. Hon vill att Göran ska göra mer, men:

framförallt att han skulle ta mer initiativ själv. Att jag inte ska behöva bli eller be om saker. Det är inte alltid jag behöver sur göra det han gör också saker. Men det är oftast det där att då kanske jag har gjort middag tre, fyra kvällar och så tredje kvällen säger jag att han får hitta på något, och då gör han det, men jag ska egentligen inte behöva be om det, kan jag känna. Eva

Idealt skulle det lite innan, tycker Eva, då man delade nog vara som på allting. Ingen ska behöva känna måste säga till, eller att att man har huvudansvaret. Båda två ska vara lika ansvariga." Men varman för har det då blivit det blivit Eva hänvisar till att det var hon som hemma mest med barnen. som var Jag kan inte hitta någon annan orsak. Jag pratar med mina kompisar och det är precis likadant. Det ändrades den dagen man fick barn och förändringen att var hemma. Så jag kan var man inte hitta något annat. Under den tiden man har varit hemma så har det liksom blivit så att man har svårt att låta allting vara utan man går där och plockar och fixar och dammsuger om man tycker det och lagar maten. Sedan blir det där som en vana för dem på något sätt. Eva

Det är också lätt att ramla i traditionella mönster på andra sätt. Jenny berättar hon sedan barnen föddes har slutat att utföra en del att

traditionellt manliga sysslor som hon faktiskt gjorde tidigare.

Kapitel 3

Jag var duktigare förr på att byta däck och tvätta bilen men nu gör jag nästan aldrig det eller jag gör aldrig det. Utan det är han som gör det. Jenny

En konsekvens av makars fördelning mellan förvärvsarbete och hemarbete är att många män upplever att de inte hinner ägna familjen den tid de skulle vilja. På en fråga i surveyundersökningen nästan svarar hälften av papporna att de inte tycker att de hinner att ägna sina barn tillräckligt mycket tid. Och cirka tre fjärdedelar att de det uppger om gick skulle vilja sina arbetstider bättre efter familjens behov. anpassa Kvinnorna tycks däremot överlag vara ganska nöjda med tiden deras män ägnar barnen. Bara fjärdedel att borde ägna en anser mannen mera tid åt barnen och sex av tio har ingen önskan att om mannen bättre ska anpassa sina arbetstider efter familjens behov. I familjer där inte har tagit ut någon föräldrapenning är dock kvinnorna mannen i något större utsträckning än i andra familjer missnöjda med mannens engagemang med barnen. Det gäller 29 procent kvinnorna i av de familjerna mot 15 procent de familjer där tog ut än av mannen mer

en tiondel av föräldraledigheten.

Är det så att män som är hemma med sina barn en längre period när de är små i större utsträckning än andra utvecklar ett slags känsla av förpliktelse när det gäller hushållsarbete Både våra kvantitativa data och kvalitativa intervjuer tyder på att det kan förhålla sig det sättet. Som vi sett är det betydligt vanligare att kvinnan tog ut all för-

äldraledighet i de patriarkala familjetypema än i de jämställda. Ett

skäl kan vara det som Staffan Ek anför. Hans föräldraledighet fick honom att dra slutsatsen att om man har dragit det lasset i hushållet, då inser man att det inte är rättvist att gör det här. en Jag tror att är man hemma med barn så blir det automatiskt att det blir mycket jämlikare. Då är den ena hemma och sköter mycket markservice medan den andra jobbar och sedan byter man av. När man har gjort det båda två då inser man att man delar på det rakt av. Staffan

Kvinnor och män som delar på ansvaret för barn och hushåll får i större utsträckning än andra samma erfarenheter. Därigenom kan de kanske lättare sätta sig i den andras situation och behov. Har också mannen varit hemma med sina små barn får han större förståelse en för känslorna hos den varit hemma med barnen hela dagen. som När jag jobbar och Agneta är hemma så förstår inte jag att hon blir jättearg när jag kommer kvart över eller när jag kommer sex klockan sex. Men har man hållit och lekt med barnen hela dagen och dessutom stått och lagat middag en timme när de står och skriker en, så är det en väldig skillnad att äta middagen själv med de gnälliga barnen, än att det kommer hem någon an-

F ärdelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete

nan. Det där förstår man inte förrän man har prövat det, såatt säga. Staffan

Jag vet själv också, eftersom jag har varit hemma helger och så att är man hemma med barn så har man inte Det är inte bara att lägga dom och börja städa, utan ligger dom och sover så är man kanske trött själv. Att Agnes inte städar dagarna, det har jag förståelse för. Utan det får göra kvällen eller lördagen, eller när det blir tid. Sebastian

På motsvarande sätt kan kvinna eller varit heltidsarbeen man som tande, för tillfället är hemma, få ökad förståelse för hur men som en den just kommer från jobbet känner sig. Har man varit på jobsom bet hela dagen och haft mycket att göra så vill man antagligen gå på toaletten innan lägger bamen eller tar itu med något annat. man För Bo och Charlotte Lind ibland olikheten i levnadsomständigger heter upphov till irritation. Charlotte som vid intervjutillfállet var föräldraledig känner behov avlastning när Bo kommer hem, samtidigt av Bo upplever att hon nästan väntar på att jag ska komma hem som för att ta itu med saker. Han känner att han får en annan chef över sig som sliter i en.

Man har liksom inte fem sekunder på sig och sedan är det nästa. Man kan ha behov av att vara ifred när man kommer hem, då. B0

När Bo får frågan vad han menar med att vara ifred svarar han att han vill få för sig själv och exemplifierar med att jag inte vill vara åka och handla så fort jag kommer hem. . I förra kapitlet visade vi att given fördelning av hushållsarbetet en upphov till vanor som i sin tur får en självreproducerande tenger dens. Hos det paret Lundin visar sig detta tydligt. Ulrika och unga Martin är bara dryga tjugo år och har två små bam. De blev med barn när Ulrika fortfarande gick i gymnasiet. Eftersom hon inte har något jobb har Ulrika hela tiden varit hemma med de två barnen. Hon sköter så gott allt hemma. Det har blivit vana eftersom hon är som en hemma". Martin är nästan aldrig ensam med sina bam. Som ett resultat har han svårt att klara de praktiska uppgifterna med hushållet och barnen. Detta blev tydligt när Ulrika tid före intervjun blev en inlagd på sjukhus för en operation.

då märkte man på honom att det gick liksom inte. Han kunde inte göra allting. Han kunde inte byta blöja på barnen samtidigt han skulle laga mat och leka och tvätta och allting. Det funsom kade inte. Det blev bara för mycket så då struntade han i det och så fick någon annan ta det istället. Det gick inte riktigt. Ulrika

Kapitel 3

Också Ulrika tyckte från början att det både svårt och ängsligt att var vara ensam hemma med två små bam.

Jag tyckte det var så läskigt i början för jag med bara vara van ett barn. Ulrika

Men Ulrika har lärt sig med tiden. Hon önskar att också Martin ensam kunde ta hand om barnen, så att hon någon gång kunde iväg alldeles själv. Samtidigt medger hon att det känns konstigt också, att han är själv med barnen. Och Martin, själv tycker att Ulrika som ibland får göra for mycket arbetet hemma, känner sig delvis förav hindrad av Ulrika att gå in i arbetet.

Ibland tycker jag att hon gör lite för mycket när hon håller på med bamen. Det tycker jag kan verka jobbigt att hon lägger båda barnen och byter på båda barnen. Då vill jag egentligen hjälpa till, men hon vill göra såpass mycket själv for hon vill veta att det blir gjort, så ibland får man inte hjälpa till heller, och då känns det lite fel. Då sitter man här istället och kanske tittar . teve eller lyssnar på musik och då känner man sig vad ska jag g6ra, och då tycker jag det känns lite taskigt mot Ulrika, även fast det kanske inte är det, för hon vill göra det själv. Martin

Både Ulrika och Martin tror att fördelningen hushållsarbetet och av omsorgen om barnen kommer att bli annorlunda bara Ulrika får om ett jobb vilket de båda hoppas på. I vilken utsträckning de i så fall kommer att bryta med nuvarande och mönster kan bara framvanor tiden utvisa. Att detta inte är lätt vittnar i alla fall Ann Hallgren om, som under ett antal år när familjen bodde utomlands hemmafru. var Hon tog då själv hand barn och hem och utvecklade därigenom om mer eller mindre oreflekterade sätt att på barnens signaler. reagera Samtidigt vande sig barnen vid att vända sig till henne i första hand. För Ann och Mikael visade det sig betydligt svårare att omförhandla ansvaret för barnen än det hushållsarbetet. Kanske på grund rena av den habitus som utvecklades under hennes år hemmafru som upplever Ann att hon även på jobbet har samvetet och ansvaret något vis inne i kroppen.

Har jag blivit försenad tio minuter så kan jag mig stressa upp väldigt mycket och känna att det är typiskt, och nu få: barnen sitta där och vänta igen, och Anna har varit i tre och ensam en halv timme och det är alltid mig hon ringer till. Hon ringer inte till pappas jobb och pratar, utan det är mitt jobb hon ringer till. Och ibland blir det tre, fyra samtal på en eftermiddag. Det har inte med hushållsarbetet att göra, men just hela ansvaret för barn och familj och hem. Jag tror att det beror på att man som mamma har större samvete eller ansvar eller hur man nu

Fördelningen mellan förvärvsarbete och hemarbete

ska säga. Och därför kan man inte riktigt klandra Mikael för det

att han kanske inte tänker samma sätt Ann

Beslutet ska ägna mest tid till familj respektive för-

om vem som värvsarbete när barnet är nyfött är synbarligen många gånger avgörande för den kommande fördelningen hushållsarbetet. I vissa fall

av kan det bli som för Ulla numera skild som gjorde allt hemarbetet för att hon "var så van" så hon tänkte inte så mycket det. "Jag har

varit ensamstående gift, uttrycker hon det lakoniskt. Men även när det inte går lika långt som för Ulla är det vanligt att makar och sambor när de en gång i tiden träffades levde under ganska liknan-

- som de omständigheter i och med barnen får olika levnadsbetingelser,

erfarenheter och kunskaper.

Kontrollen och fördelningen

av

pengarna

Vi har sett att det utan jämförelse är kvinnorna som lägger mest

ner tid på hemarbete och att många också går ner i arbetstid för att orka med jobb och familj och för att få mera tid tillsammans med sina bam. På så vis ger den sneda arbetsfördelningen också upphov till en skev inkomstfördelning mellan makarna eller samboma.

En annan undersökning i Kvinnomaktutredningen visar att kvinnans lön överskrider mannens i bara vart femte hushåll Nyberg, 1997:51. En tvåbarnsmamma tjänar i genomsnitt drygt en tredjedel 34,6 procent av makarnas sammanlagda lön. För småbamsmammoma är andelen ännu mindre 30,6 procent. Kvinnor utan barn bidrar däremot med nästan hälften cirka 45 procent av hushållens löneinkomster.

Arbetsfördelningens för kvinnor pris

Kvinnorna får alltså bokstavligen betala för arbetsfördelningen inom familjen. I vår undersökning visar sig den skeva fördelningen av inkomster i att nästan sex av tio kvinnor tjänar under 13 000 kronor i månaden och en fjärdedel under 9 000 kronor i jämförelse med drygt två av tio män. Och medan nästan hälften av männen har en månadslön som överstiger 17 000 kronor, gäller detta blott var sjunde kvinna Ser vi till lönerelationema mellan makarna visar det sig att mannen tjänar mer än sin hustru eller sambo i tre fjärdedelar av familjerna. Bara i en fjärdedel av familjerna tjänar kvinnan lika mycket eller mer än sin man.

Utmärkande for likalönefamiljer är att de ofta är låginkomsthushåll Också subjektivt upplevs hushållsekonomin ofta dålig

som dessa familjer. Nästan fyra av tio män tycker inte att den ekonomiska

Uppgiftema inkomst härrör från mansformuläret.

om zLöneinkomstema för hälñen av männen i "likalönefamiljerf och for ungefär en tredjedel av kvinnorna, är lägre än 13 000 kronor per månad. Med andra ord är kvinnor somtjänar lika mycket eller mer än sinamän i allmänhet inte höginkomsttagare. Nästantvá tredjedelar tjänar istället under 17 000 kronor per månad.

Kontrollen och fördelningen av pengarna

situationen i deras familj tillfredsställande Motsvarande siffra för är män som tjänar mycket mer än sina hustrur eller sambor är två av tio. Familjer där kvinnan tjänar lika mycket som sin man har även i andra avseenden speciell profil. För det första arbetar nästan tre fjärdeen delar kvinnorna i de familjerna heltid att jämföra med en femtedel av de kvinnor lever med män tjänar betydligt mer än de gör av som som själva. För det andra har knappt sex av tio män i likalönefamiljer ett heltidsarbete. Nästan femte är arbetslös och var tionde är förtidsvar pensionerad eller studerande. I familjer där mannen tjänar mer eller mycket än sin hustru heltidsarbetar däremot mellan åtta och nio mer av tio män. För att kvinnor som tjänar mindre än sina män ska få samma levnadsstandard och konsumtion måste det ske en överföring av pengar från till kvinnan. Det är sådana överföringar som gör kvinnan mannen ekonomiskt beroende sin Det gäller åtminstone i fall där henav man. nes inkomst avsevärt understiger makens eller sambons inkomst se Sörensen och McLahan, 1987. Könsskillnadema i inkomster innebär därför att det alltjämt finns ett utbrett kvinnligt ekonomiskt beroende inom familjen, även detta är relativt sett mindre än det har varit tiom digare Omfördelningen av inkomster är samtidigt en trolig förklaring till att många kvinnor upplever att de är jämställda med sina män, trots att de gör mycket mera hemma än sina män och trots att de på grund deltidsarbete har en betydligt lägre lön jfr Bjömberg och av Kollind, 1997. Vi har tidigare talat om att makars respektive resurser har betydelför vilka handlingsalternativ de kan välja, och därmed för vilka bese slut fattas. Äktenskapet och samboendet tenderar dock att minska som kvinnornas inkomster och öka männens, delvis oberoende av hur stora parternas respektive när de flyttade samman jfr de resurser var Singly, 1996; Richardson, 1997. Ett grovt mått det pris kvinnor får betala för könsarbetsdelningen i familjen får vi genom att jämföra lönen hos kvinnor och män med samma utbildningsnivå. Lönestatistik från Statistiska centralbyrån visar att män med samma utbildningsnivå kvinnor tjänar betydligt mer; kvinnor får sämre utdelning på sin som utbildning än män. Hörnqvist, 1997; Grand, 1997; Man har topp-

3Frågan löd: Hur skulle du beskriva det allmänna ekonomiska läget i ditt hushåll. Svarsaltemativen var "inte alls gott, inte särskilt gott, ganska gott och mycket 39 procent har kryssat för något av de bådaförsta alternativen.

gott".

Analyser av levnadsnivådata visar att kvinnor i större eller mindre utsträckning är ekonomiskt beroendeav sina män men att beroendet har minskat. År 1981 var andelen hushåll där kvinnan inte alls hadenågon egeninkomst ungefär 12procent. Tio år senarehade den sjunkit till 3 procent Nermo, 1994:175. Andra studier pekar i samma riktning. Kvinnans inkomst var 1975 mindre än en fjärdedel av mannensi 36 procent av familjema. År 1993 hade den andelensjunkit till 12procent Nyberg, 1997246

Kapitel 4

lön, 1993:7. I vår undersökning visar sådan jämförelse att nästan

en två tredjedelar av kvinnorna med eftergymnasial utbildning tjänar under 14 000 kronor i månaden. För männen i motsvarande är

grupp andelen en fjärdedel. Och medan drygt tredjedel männen med

en av eftergymnasial utbildning tjänar över 21 500 kronor i månaden, gäller detta knappt var tionde av kvinnorna.

På liknande sätt får kvinnorna betala i form uteblivna karriä-

av rer.5 Utbildning ger en betydligt bättre utdelning för männen än för

kvinnorna. Oavsett kvinnornas utbildningsnivå har de enligt officiell statistik arbeten med lägre kvalifikationskrav än männen med motsvarande utbildning På skilda banor, 1991:38; Ohlsson och Öhman, 1997. Bland dem som svarade vår survey är det exempelvis

vanligare att män med gymnasieutbildning är mellanchefer, än att kvinnor som har eftergymnasial utbildning har sådan ställning 18

en respektive 12 procent. Det är också fler de lägst utbildade männen

av som tillhör den högsta ledningen än vad är fallet med kvinnor

som som har en eftergymnasial utbildning 16 respektive 6 procent.

Men spelar det då egentligen någon roll i familj tjänar

vem en som mest Att mannen tjänar mera behöver inte betyda att det är han som kontrollerar eller att han lever högre ekonomisk

pengarna en standard än sin hustru. Undersökningar från flera andra länder visar dock att vi inte utan vidare kan anta att alla familjemedlemmar lever på samma ekonomiska nivå och att det är oväsentligt förtjä-

vem som nar pengarna t ex Burgoyne, 1990; Lundberg och Pollak, 1996; Morris, 1993; Pahl, 1989; Vogler, 1994. Den kontrollerar hushållets

som pengar förfogar över en strategisk resurs. Kontroll över pengar kan därför vara en källa till makt i familjen. Innan diskuterar våra

un-

dersökningsresultat i relation till sådana frågeställningar, ska säga

några ord om vad den svenska lagstiftningen har att säga makars

om och sambors ekonomiska relationer.

Skilda för och samboende

regler gifta

Är kvinna och gifta slår lagen fast de har leva

en man att rätt att

standard.° De ska sinsemellan fördela utgifter och de ska efter samma förmåga bidra till att deras och personliga behov blir

gemensamma tillgodosedda. I praktiken betyder detta att den make tjänar mest

som också är skyldig att betala Att jämställd inom äktenskapet

mera. vara

5Liksom när det gäller lönerna är fördelningen arbetet inom familjen inte den enda

av verksamma mekanismen. Också förhållanden i arbetslivet inverkar. Avsnittet bygger på Lotta Insulander-Lindhs

och Karin Thunbergs I lagensfamn 1996.

Kontrollen och fördelningen av pengarna

betyder alltså inte att makarna betalar lika mycket om han tjänar mycket och hon tjänar lite. Nej, jämställdhet, det är att den som tjä-

betalar mer och att den som tjänar mindre också betalar mindnar mer

Konstigare är det inte, i lagboken, skriver advokat Lotta Inre. ens sulander-Lind Insulander-Lindh och Thunberg, 1996:20

Denna ekonomiska jämställdhet i äktenskapet innebär dock inte att kvinnan och mannen automatiskt äger allt tillsammans. Tvärtom. Var och äger sina tillgångar och svarar för sina skulder. Detta betyder i

en princip att den som betalar för en vara också blir dess ägare. Är bilen skriven kvinnan tillhör den alltså henne. Och det står henne då fritt att göra vad hon vill med densamma. Hennes man har i princip inget att säga till om i den saken. Tron att det inte spelar någon roll vem

skriver på olika papper för att man är gift och delar på allt kan få som förödande konsekvenser redan under äktenskapets gång, varnar därför Insulander-Lindh lnsulander-Lind och Thunberg, 1996:26. Undantagna denna så kallade förfoganderätt är dock parets gemensamma bostad och bohag. För att sälja, hyra ut eller ge bort bostaden och bohaget krävs båda makamas samtycke.

Ett vigselbevis betyder alltså inte automatiskt delat ägandeskap. Däremot reglerar lagen vad händer med makamas egendom vid

som en skilsmässa. De har vad som kallas giftorätt i varandras egendom. Giftorätten kan liknas vid ett latent anspråk makarna emellan. Om de beslutar sig för att skiljas har de rätt att få hälften den andres gifto-

av rättsgods. Giftorätten kan också aktualiseras genom att makarna kommer överens att göra bodelning under äktenskapet. Genom

om en äktenskapsförord kan giftorättsgodset förvandlas till enskild egendom. Men precis under äktenskapets gång har det betydelse vem

som egendomen står skriven på. Det är den som äger bilen eller stugan

först får välja om hon eller han ska behålla den. Det är det samsom manlagda värdet egendomen fördelas, inte egendomen i sig.

av som

För de många par som lever tillsammans utan att vara gifta gäller delvis andra regler. Det finns till exempel inget i sambolagen som sä-

att de har skyldighet att ansvara för varandras försörjning. Lagen ger föreskriver med andra ord inte att de ska leva på samma standard. Också reglerna vid en separation ser annorlunda ut. Lagen reglerar endast vad ska hända med den gemensamma permanenta bostad-

som

och med det gemensamma bohaget. Där är regeln att värdet av boen stadens inre bohag ska delas lika och att bostaden, oberoende av vem

samboma står ägare eller hyresgäst, ska tillfalla den som av som som har störst behov av den. Ingen annan egendom bil, båt, husvagn,

sommarstuga omfattas av lagen.

-

Kapitel 4

Olika sätt att organisera hushållsekonomin

Vi ska nu närmare granska hur de deltog i vår undersökning

som organiserar sin hushållsekonomi och varför de har valt att hantera sina pengar på ett visst sätt. Hushållens interna ekonomi ser förstås ut på olika sätt. Åsa och Mats Lind är ett gift väntar sitt första bam.

par som Deras ekonomi är god, särskilt Åsas eftersom hon har del fas-

ärvt en tigheter. Åsa och Mats har skrivit äktenskapsförord och håller i möjligaste mån sina respektive pengar isär. Vi slår inte ihop och

pengarna tar därur, nej, förklarar Åsa. Istället behåller och sin lön för

var en sig. Utgångspunkten är att den som förtjänar också äger

pengarna dem. När räkningar ska betalas adderar Åsa och Mats och

summan delar den mitt itu. På samma sätt gör de med utgifter för mat. Var och en disponerar sedan över de pengar som finns kvar det egna kontot.

Trebamsföräldrama Ann och Mikael Hallgrens ekonomi har under ett antal år varit mycket dålig bland annat följd ett misslyckat

som av husköp men hade vid tidpunkten för intervjuerna förbättrats något. De använder en annan modell än paret Lind. Både Anns och Mikaels löner går in på ett konto i Anns namn. Hon betalar sedan familjens räkningar från detta konto. Pengarna som blir över fördelar Ann i kuvert märkta för olika ändamål: mat, kläder, och så vidare. När Mikael lite på skoj kallar Ann ekonomichef är det ganska illustrativt för parets sätt att organisera sina pengar. Ann har det övergripande ansvaret för och kontrollen över hushållets ekonomi.

Jenny och Henrik Sundberg har två små barn tillsammans. Båda tjänar bra och de har god ekonomi, även om penninginflödet har minskat sedan Jenny tog föräldraledigt. Hos Henrik och Jenny kommer lönen och föräldrapenningen på deras respektive konton. Men detta betyder inte att de har skilda ekonomier. Vi har inte ditt och mitt. Vi har vårt, upplyser Jenny. När räkningarna kommer sätter sig Jenny och Henrik ner, räknar ut hur mycket pengar de sammanlagt fått och hur stor summa de måste betala ut för räkningar. Principen de följer när de delar upp räkningarna är att båda ska ha lika mycket kvar på sina konton när allt är betalt. Vi har fullt ut gemensam ekonomi, understryker Jenny. Alla pengarna är i princip

gemensamma.

Familjema Lind, Hallgren och Sundberg exempliflerar tre olika sätt att organisera hushållsekonomin. Åsa och Mats skiljer sig från de övriga paren genom att de försöker hålla sina pengar åtskilda. Men också paren Hallgrens och Sundbergs sätt att hantera sina

pengar skiljer sig sinsemellan. Hos Ann och Mikael förvaltar Ann ensam pengarna. Jenny och Henrik sköter detta tillsammans.

Kontrollen och fördelningen av pengarna

Tidigare forskning har visat att det finns stora variationer i sättet att ordna hushållsekonomin, men det har ändå visat sig fruktbart att skilja mellan några olika huvudtyper av praktiker. Sociologen Jan Pahl 1989 har konstruerat en typologi har fått stort genomslag i

som den internationella forskningen hushållens interna ekonomi. Ty-

om pologin är uppbyggd dels kring hur förvaltningen ut,

av pengarna ser dels hur tillgängliga pengarna är för respektive make eller sambo. Utifrån dessa båda kriterier kan fyra principiellt olika sätt att organisera pengarna urskiljas: det kvinnliga eller manliga förvaltningssystemet, systemet med separata ekonomier, systemet med pott och

gemensam systemet med hushållskassa.

Det kvinnliga eller manliga förvaltningssystemet kännetecknas

av att en av makarna eller samboma ensam förvaltar och kontrollerar hushållets pengar. I våra tre fall ovan exemplifierar familjen Hallgrens sätt att sköta ekonomin detta system. Den manliga motsvarigheten är mycket ovanlig bland svenska familjer och vi har heller inte stött på den i någon våra intervjuer. Fortsättningsvis lämnar vi

av därför den kategorin därhän. Systemet med separata ekonomier karakteriseras av att ingen av makarna eller samboma har tillgång till alla eller merparten av hushållets pengar. Liksom paret Lind i vårt exempel delar man på gemensamma utgifter eller för olika ut-

svarar gifter, men håller i övrigt sina åtskilda. Pahl 1989 beskriver

pengar detta system som ett yuppie-system eftersom det är vanligast bland yngre par där båda arbetar heltid och har relativt goda inkomster. Ett tredje sätt att organisera hushållsekonomin är att lägga alla i

pengarna en gemensam pott som både kvinnan och mannen har full tillgång till och förvaltar gemensamt. Familjen Sundbergs sätt att handskas med sina åskådliggör denna typ. Även deras respektive löner

pengar om kommer på personliga lönekonton upplever de inte att det finns någon skillnad mellan mina och dina Systemet med hus-

pengar. hållskassa, slutligen, finns inte med bland våra exempel från intervjuerna ovan. Det är ett system där mannen ger sin hustru eller sambo

en summa pengar som ska räcka till vissa hushållsutgifter. Resten

av pengarna förvaltar och kontrollerar han själv. Enligt undersökning

en av brittiska hushåll är detta sätt att sköta hushållsekonomin typiskt för

medelklassfamiljer med en manlig ensamförsörjare och kvinnlig

en hemarbetande. För motsvarande familjetyp i brittiska arbetarfamiljer är istället det kvinnliga förvaltningssystemet vanligt Vogler, 1994. Att svenska kvinnor tjänar egna pengar innebär att de slipper få sig pengar tilldelade sina män. I Sverige förekommer nästan inte alls

av systemet med hushållskassa se nedan. Och ingen familjerna

av som vi har intervjuat organiserar sin ekonomi på det sättet. Däremot berättade Mikael Hallgren att han under de år familjen bodde utomlands

4 SOU1997.139

Kapitel 4

och Ann hemmafru, gav sin hustru en summa pengar som skulle

var räcka till hushållsutgiftema.

När bodde i Österrike så detjag som tjänade alla pengar,

var jag hade kontot, och barnbidraget gick till mannen, allting gick till mannen, och så vidare. Då gav jag Ann pengar och så fick hon ratta familjen. Mikael

Vi har använt Pahls typologi i vår surveyundersökning, men lagt till delvis gemensam pott som ett alternativ mellan en gemensam pott och separata ekonomier. De som besvarade frågeformuläret ombads att kryssa för det alternativ som bäst stämmer överens med deras sätt att organisera hushållsekonomin. Resultaten visar att systemet med en

pott är i särklass vanligast i Sverige tabell 17 nedan. gemensam se Ungefär tio att de har gemensam pott och en femte-

sex av uppger en del att de har delvis pott. I cirka tjugonde familj är

en gemensam var det kvinnan tar hand pengarna och ungefär var åttonde familj

som om har separata ekonomier. De övriga sätten att organisera hushållsekonomin är mycket ovanliga. Bara i några få procent av familjerna ger

sin hustru hushållskassa eller förvaltar själv hela hushållsmannen en ekonomin.

Flytande gränser

Vi vill dock redan understryka att gränserna mellan de olika kate-

nu gorierna är flytande. För Eva det till exempel inte självklart om

var hon skulle kryssa for alternativet med gemensam pott eller det med

en

ett kvinnligt förvaltningssystem.7

Så på sätt och vis tar jag hand om pengarna, och sedan får han pengar. Men det är inte att han får komma och be mig om

utan jag ser till att det som ska betalas blir betalt med pengar, våra löner, och sedan det som blir kvar Har han tjänat mer än mig så har han fått mer räkningar, så att ändå har ungefär samma pengar kvar. Eva

Efter stunds eftertanke bestämmer sig Eva ändå for att välja alter-

en nativet gemensam pott. Också gränsen mellan en gemensam hushållsekonomi och separata ekonomier kan otydlig. Olika person-

vara

7Föratt undersöka hur meningsfull typologin över allokeringssystem upplevs bad vi våra intervjupersoner att kryssa för det alternativ som stämde bäst för derasfamilj. Därefter ställde detaljerade frågor om hur paret organiserade sin ekonomi. Rent allmänt kan sägasatt typologin fungerade bra. Intervjupersonema hadevanligen inga större svårigheter att kryssa for ett av alternativen. Med vägledning av det desenare

sin ekonomi i intervjun, skulle också i de flesta fall hakategoriserat berättade om paretsekonomiska organisation sammasätt. ettI par fall kryssadedock makarna for olika alternativ.

Kontrollen och fördelningen av pengarna

er lägger olika innebörder i vad det betyder att ha gemensam ekonomi. Några har alla konton de obehindrat kan ta gemensamma som ut pengar från. Hos andra är det inte helt och hållet utan betydelse vem som har förtjänat pengarna. Paret Sundberg har vi sett som varsitt lönekonto som den andra parten inte har omedelbar tillgång till. Men det kan även finnas en viss känsla mina och dina av pengar. En kvinna berättar till exempel att hon och hennes betalar sina man respektive fritidsintressen med sina lönens Inte heller betyder egna en gemensam ekonomi nödvändigtvis att båda är lika insatta eller engagerade i ekonomin. Det kan mycket väl så att parterna har vara en av ett större inflytande över de gemensamma ekonomiska angelägenhetema se mera nedan. Paret Ek disponerar alla konton gemensamt och båda har full tillgång till alla Men det är Staffan tar hupengar. som vudansvaret för att sköta hushållsekonomin.

Jag sköter det löpande. Jag betalar räkningar, jag håller reda om vi har pengar ordentligt. Till och från har jag fört lite kassabok för att se hur mycket man har kvar. Jag tycker det är roligare än Agneta att ha koll på ungefär vart pengarna tar vägen. Har man femtioåtta tusen så undrar man gärna vart tar väpengarna gen. Då är det bra att ha lite koll det, så det brukar jag sköta. Jag sköter det löpande. Om du frågar Agneta hur mycket pengar vi har på bankkontot så tror jag inte hon vet det rak arm. . Jag planerar och sköter bokföringen eller vad man ska säga. Staffan

Det kan också finnas kollektiva inslag hos har separata ekopar som nomier. Det är sällan så att de räknar precis varje krona. Snarare verkar valet förklaras med den positiva känslan att ha och av egna pengar att slippa legitimera vad dessa används till. Åsa och Mats har, vi som berättade tidigare, separata ekonomier. Men vid större inköp blir det till syvende sidst ofta den välbeställda Åsa betalar og mer som mest. Mats berättar:

när vi väl kommer så långt att vi har bestämt för att köpa oss något större, då slutar det ofta med att jag inser att det där kan jag inte betala. Åtminstone inte hälften av. Eller inte allt. Det är helt omöjligt. Och knappast hälften heller oftast. Och då brukar vi väl göra så att vi får väl ställa det i relation till våra ekonomier. Och då blir det naturligt så att Åsa betalar större del, en speciellt när det gäller såna stora grejer. Mats

Schemats kategorier är alltså i verkligheten ett kontinuum, än snarare klart avgränsade typer. Ändå utgör tillgänglighet viktig pengamas en

Carole Burgoyne 1990:662 som menar att makars konsumtionsmönster visar att derassätt att sepå pengarnapåverkasav vem somhar förtjänat dem, även de inte om alltid själva är medvetna om detta

Kapitel 4

skillnad. För dem med en gemensam pott är pengarna i princip lika tillgängliga för båda två. Har paret ett kvinnligt förvaltningssystem är det däremot bara kvinnan som fritt kan disponera pengarna. Har makarna separata ekonomier, slutligen, har de inte omedelbar tillgång till de pengar den andra förtjänat.

Olika gemensamma potter Sociologen Carolyn Vogler 1994 tar i sin analys av ett omfattande engelskt enkätmaterial fasta tillgång till hushållets

att gemensam

inte nödvändigtvis innebär att makarna också har lika stort inpengar flytande över pengamas användning. Genom att utgå från vem som i praktiken förvaltar pengarna kan hon urskilja tre olika gemensamma potter: en kvinnligt kontrollerad pott, en genuint gemensam pott och

manligt kontrollerad pott. För att kunna jämföra våra resultat med en de brittiska har också fort en sådan kontrolldimension i analysen av vårt kvantitativa material. Den fråga vi har använt som indikator på kontroll över den gemensamma potten är vem som betalar familjens räkningar. Motivet bakom detta val är att tidigare studier tyder att det finns ett samband här Pahl, 1989. Resultatet av vår analys visar att mannen kontrollerar den gemensamma potten i ungefär en tredjedel familjerna och kvinnan i cirka en fjärdedel. Bara en femtedel

av

hushållen har enligt definitionen en genuint gemensam pott. av

Några intervjuer får exemplifiera skillnaden mellan olika gemensamma potter. Jenny Sundberg och hennes man har en genuint gemensam pott. Båda har tillgång till alla hushållets pengar och ingen av makarna kan sägas utöva större kontroll över pengarna än den andra. Bägge är med när räkningarna ska betalas och de fattar gemensamt beslut om vems konto pengarna ska dras från.

Vi sätter oss varje månad och tittar på vad vi har för pengar och vad vi har för räkningar och sedan ser vi till att vi har lite till rent personliga grejer. Vi har fullt ut gemensam ekonomi. Når lönerna kommer så sätter oss ner och räknar. Då tar högen av räkningar som har samlats under månaden och sedan tar hans och min inkomst och ser hur långt det räcker och vem som betalar vad, och räcker det, och vilket konto ska sno pengar från den här månaden. Jenny

I familjen Lind är det däremot Bo som har rollen som huvudadministratör familjens ekonomi. Det är han sköter räkningarna och

av som det är han som kontrollerar det löpande. Skulle han lämna det en månad så kommer inte jag ihåg det heller, erkänner Charlotte. Paret Lind har en manligt kontrollerad gemensam pott. Hos Eva och Göran Ekström är det istället kvinnan som har kontrollen över pengarna. Det

Kontrollen och fördelningen

av pengarna

är Eva som tar hand om räkningarna och det är hon som bestämmer vad som ska betalas från respektive konto.

När pengarna kommer när har fått vår lön då frågar jag hur mycket han har fått, och jag har och så mycket, och så här mycket har vi i räkningar. Sedan är det oftast så att jag delar upp det. Du har fått ut så mycket och jag så mycket. Då kan jag ta den delen av räkningarna och du den delen av räkningarna.

Sedan får båda två varsin fickpeng, och grejen är att vi ska

. ha ungefär lika mycket pengar kvar. På något sätt känner jag väl kanske att jag kontrollerar pengama. Och jag har bett att få göra det för jag är mycket bättre med pengar än vad Göran är. Eva

I några jämförelser mellan svenska och brittiska hushåll kommer

vi senare att använda oss av den utökade typologin över olika sätt att organisera hushållsekonomin.

Förändringar z övergången från par till familj

I förra kapitlet såg vi att makars och sambors organisering för-

av värvsarbete och hemarbete ofta förändras i övergången från

att vara två självständiga individer till att bli en familj med bam. När det finns barn med i bilden krävs mer av arbetsfördelning och samordning än tidigare. Hushållet blir liten organisation. Det sker också ofta för-

en ändringar i sättet att organisera hushållsekonomin. Hos

unga par som inte har barn är det vanligt med mer eller mindre separata ekonomier. Ett skäl är att det kan upplevas skönt att bestämma

över egna pengar.

mina personlig saker, dom köper jag helt själv. Vill jag ha nå-

got så köper jag det. Det frågar jag aldrig Mats om. Däremot kan

han smakråd. Åsa

vara

Anser jag att jag har råd då köper jag. Anna

- Anders och Ingrid är ett exempel ett par som har separata ekonomier. De har båda satsat mycket på sina karriärer och bägge tjänar bra, även om Ingrids inkomster är större än Anders. Det har aldrig

varit några problem med att få pengarna att räcka. De betalar hälften

av räkningarna var och behåller resten av pengarna för sig själva. Så gör också Terese och Olof, fast deras inkomster är olika stora. Olof är högskoleutbildad och har ett relativt välbetalt jobb. Terese har haft ett antal mindre kvalificerade arbeten, blev därefter arbetslös. Sedan

men hon började studera har hon försökt att klara sig utan att ta studielån. Hon lever studiebidrag och besparingar. Terese och Olof betalar hälften var av räkningarna och de fasta utgifterna, undantaget ett lantställe som Olof själv bekostar. Trots att hennes inkomster är lägre än

Kapitel 4

Olofs tycker Terese att systemet med separata ekonomier fungerar bra.

Jag har alltid sett det som en fördel att ha det så här. Det år

. aldrig så att jag har känt att han kan lägga undan mer eller mindre pengar än jag kan. Men det beror väl att han har huset kvar på landet, och det år inte jag med och betalar på som det är idag. Det har sagt att jag ska inte behöva det, så länge jag studerar. Plus att han har sina studielån. Det är väl kan-

. ske skillnad om en tjänar väldigt mycket mer än den andra, och sedan har en sån här skild ekonomi som har. Att den ena kan unna sig vad som helst och den andra aldrig kan unna sig. Men så har det aldrig varit i vårt fall. Inte som jag har känt det. Jag har aldrig tänkt att nu har han så där mycket kvar och jag har så här lite. Det har varit naturligt. Terese

När de får barn är dock tendensen att en mer eller mindre

unga paren separat ekonomi blir gemensam jfr också Bemhardt, 1996. Nästan två tredjedelar de barnlösa skiljer i större eller mindre

av unga paren utsträckning mellan sina respektive pengar. En fjärdedel uppger att de har separata ekonomier och fyra av tio har bara delvis pengarna gemensamt. Bland småbamsföräldrama har knappt en tiondel separata ekonomier och endast en femtedel har en delvis gemensam ekonomi

se tabell 17.9

Tabell I 7 F amiljestadium och allokeringssystem. Kvinnors svar. Procent.

Gemensam Delvisgemen-Separata Kvinnlig Hushålls- Summa

Staffan och Agneta Ek har ändrat sättet att organisera hushållsekonomin flera gånger under den tid de levat tillsammans. De övergick först efter en tids samboende från ett system med separata ekonomier till ett med delvis gemensam ekonomi. När de sedan gifte sig och fick barn bestämde de sig istället för att ha sina pengar helt och hållet gemensamt. Staffan berättar att hushållets ekonomi från början organiserades runt den så kallade kvittopinnen.

9Siffroma ärberäknadepå kvinnornas Enligt männens har femtedel

svar. svar en av de ungahelt separata,och 43 procent delvis separata,ekonomier. Bland småbamsföråldrarna är det 7 respektive 16procent.

Kontrollen och fördelningen av pengarna

Når flyttade ihop, då hade inte gemensam ekonomi. Vi hade lite olika mycket pengar, så i början hade vi kvittopinne

en för alla gemensamma utlägg. Då hade man sina pengar, och så köpte man till hushållet och sparade kvittona, och så räknade ut så att det blev ganska jämnt. Man clearade mat och gemensamma utgifter, men då hade man kläder och sådana saker för sig själv. Så började det. Staffan

Det blev med tiden ganska besvärligt att räkna kvitton, tyckte Staffan och Agneta. Därför öppnade de ett gemensamt bankkonto för mat och kläder. Fortfarande höll de dock isär sina När de gifte sig

sparpengar. beslöt de sig i alla fall för att alla undantagslöst skulle

pengar vara våra pengar. För Agneta var motivet huvudsakligen pragmatiskt. Hon tycker att om man gifter sig "då är det egentligen så att,

om man inte skriver äktenskapsförord, så är allt gemensamt, så det är kört i alla fall på något sä . Staffan poängterar dessutom det känslomässiga värdet i att ha en gemensam pott.

Jag tror att det inte bara är praktiskt utan det ligger något mer bakom också, att det verkligen år våra grejer så att såga, att det inte är mitt och ditt utan våra grejer. Så att det år inte bara det att det inte år praktiskt att hålla på att räkna emellan utan det är nog lite djupare också, att verkligen är tillsammans. /.../ Jag har en känslomässig del i det också. Det är inte bara ett praktiskt

ammgemang utan det är ett sätt att riskera, att investera, i början var det att man investerade nu jobbar man båda två för familjen, det är ett litet företag och det är inte så att vi bara bor ihop och delar pengar utan det är någon tanke med det också, att har gemensam ekonomi på det viset och det är ganska överens om tror jag. Staffan ‘

i

Också Kerstin och Magnus Karlsson skilde mellan pengarna så länge de inte hade bam. Men när den första dottern föddes ändrade de system. På frågan varför, svarar Kerstin att deras barn viktigare än

var vem som betalar hyran. För Eva och Göran det förändringar i

var lönemas relativa storlek avgjorde saken. När Eva gick på del-

som ner tid minskade hennes inkomster drarnatiskt. Hon framhåller att förutsättningarna därmed förändrades. Hennes pengar var slut när hon hade betalt sin andel av räkningarna medan han kunde ha fyratusen kvar. Eva som känner att hon inte kan be pengar tyckte inte

om längre att sättet att hantera hushållsekonomin kändes rättvist och initierade en förändring. Men också för henne och hennes sambo finns

en känslomässig sida av saken. Göran sammanfattar denna aspekt med orden nu är vi en familj så att säga jfr Nyman, 1997.

Det finns vissa skillnader mellan hur familjer med olika typer

av arbetsfördelning organiserar sina pengar men de är inte särdeles stora se tabell 18.

Kapitel 4 Tabell 18 Familjetyp och allokeringssystem. Kvinnors svar. Procent.

Gemensam Delvisgemen- Separata Kvinnlig Hushålls- Summa

" Dessaskillnader intestatistisktsäkerställda.

Oberoende arbetsfördelning uppger en stor majoritet att de har en

av gemensam eller delvis gemensam pott. Det finns dock vissa skillnader när det gäller de mest traditionella systemen: det kvinnliga förvaltningssystemet och systemet med hushållskassa. Mer än var tionde patriarkalt hushåll organiserar sin ekonomi på något av dessa sätt. Motsvarande siffra för de jämställdhetsorienterade familjerna är var tjugonde.

Motiv och orsaker

Eva, Terese, Agneta och Staffan pekar på olika saker när de motiverar förändringen i sättet att organisera hushållets ekonomi. För Agneta framstod det mest som en praktisk fråga. Övriga betonar normativa aspekter. Terese och Staffan upplever det som ett värde i sig att ha en

ekonomi. Det gäller i synnerhet Staffan som tillägger att gemensam han tycker att har mina och dina så har man

numera om man pengar, förberett sig för att skiljas. Eva anser istället att det givet hennes mindre inkomster är rättvist att lägga i en gemensam

mer pengarna pott.

Också i andra intervjuer framträder normativa och praktiska förklaringar jfr Bonke, 1997, Pahl, 1989. Det betyder inte att alla par hade diskuterat igenom olika alternativa sätt att organisera hushållsekonomin på ett mera ingående sätt. För en del föll det sig naturligt att hantera på ett visst sätt, för andra blev det bara så. Men

pengarna många gånger framskymtar trots allt också praktiska eller normativa motiv. Titt som tätt nämns ytterligare ett motiv: makamas respektive personliga förutsättningar. Då förklaras sättet att ordna ekonomin med

makarna tycker att det är roligare att hålla med siffror elatt en av ler att är mera noggrann eller ekonomisk. Agneta Ek berättar att

en hennes får sköta räkningarna för det är så tråkigt och att han

man någon gång har försökt få henne att ta ett större ansvar men att det inte riktigt har bitit. Ett annat exempel är när Lennart Andersson förklarar att han har överlåtit åt sin sambo att sköta pengarna och räk-

Kontrollen och fördelningen av pengarna

ningarna för att hon kan få en hundralapp att räcka men får han uppdraget att åka och handla mjölk, liter, då kommer han hem

en med två liter mjölk och en påse godis, tidningar och frukt. Också hos familjen Karlsson tar Kerstin hand om pengarna för att hennes man uppfattas som mindre ekonomisk.

Han tycker att när man får lön kan man gå och köpa och så, för då har vi pengar. Men då brukar jag ofta säga att det kan göra i slutet månaden när ser om har några pengar kvar.

av Kerstin

En återkommande praktisk förklaring till att en av makarna eller samboma sköter räkningarna är att bara den ena har ett postgiro eller bankgiro. Den förklaringen till exempel Lena som tycker att det

ger faller sig naturligt att hon betalar räkningarna och till familjens

ser ekonomi när hon har bankgiro. Kerstin påpekar att det är mest ändamålsenligt att räkningarna dras från hennes konto eftersom han

mans tjänar än henne.

mer

Magnus har postgiro och när betalar räkningarna så är det

.

enkelt för då går det hans konto Genom att han tjänar

.

så mycket våra räkningar är, annars skulle jag bara kunna

som

betala liten del och så ska han lägga till. Så gör inte, utan

en

han betalar alla räkningar. Kerstin

Det är framförallt två normativa föreställningar som motiverar organiseringen hushållsekonomin. Den är den som nämndes av Eva i

av ena ett tidigare citat, alltså rättvisa. Den andra är oberoende och självständighet. Framförallt är det som har separata eller delvis sepa-

par rata ekonomier motiverar detta med att det större ekono-

som ger en misk självständighet. Den blivande Åsa till exempel betonar

mamman att det är för att hon vill känna sig ekonomiskt oberoende som hon föredrar att ha separata ekonomier.

Jag har aldrig varit för det här att ha någon jäkla gemensam kassa skratt. Och för min del har det lite grann med självständigheten att göra. Jag vet att jag har mina pengar, även fast jag inte slösar bort dem. Åsa

När hålls separata behöver inte heller berättiga inför

pengarna man den andra vad de används till. Underförstått är det just detta som är en

poängema med att skilja pengarna åt. Det känns oproblematiskt att av inhandla saker till sig själv.

Efteråt berättar man ju. Men eftersom det är mina pengar så behöver jag inte jag behöver inte gå och be om lov. Per

Att ha separata ekonomier kan också ses som ett sätt att minimera konflikter. Olof tycker att det är lätt att bli osams om pengar men har

Kapitel 4

du egna pengar så behöver du inte börja bråka om det. Och Johanna vill absolut inte hamna i en situation där hon tvingas välja mellan sina egna och Fredriks behov.

Man har olika viljor och behov. Och hade man gemensam ekonomi då skulle jag behöva ställa mina behov mot Fredriks behov och se vad som är viktigast. Och det vill jag inte behöva göra utan jag vill bestämma själv. Johanna

Det är inte bara personer med skilda ekonomier som upplever ekonomisk självständighet som ett väsentligt värde. Också för andra kan det upplevas som betydelsefullt att själv ha kontroll över en del av pengarna. För Eva till exempel, som föreslog att hon och hennes sambo skulle övergå från skilda ekonomier till en gemensam, är det likväl viktigt att hennes lön går på ett eget konto. Det känns väsentligt att ha en egen pott med pengar hur liten den än är.

jag har svårt for det här att pengar ska på samma konto. Jag vill känna det här för det blir ett visst oberoende, det som finns kvar på mitt konto, det är ändå mitt. Jag vet att nu finns det trehundra kronor kvar, och nu finns det sexhundra kronor kvar, och jag kan själv bestämma. Har man ett gemensamt konto så kanske han går och tar ut trehundra kronor. Jag vill känna att jag har kontrollen. Jag vill både ha kvar det här att man har egna konton och ändå ha gemensamt så att det var rättvist på något sätt. Eva

Systemet med separata ekonomier är inte ett särdeles jämlikt sätt att fördela pengarna på. Vi ställde frågan vem av makarna eller samboma som spenderar mest pengar for egen räkning till dem som deltog i surveyen. Knappast förvånande framstår systemet med separata ekonomier som mest ojämlikt av alla. Bara drygt hälften av dem som organiserar pengarna det sättet anser att båda makarna spenderar lika mycket. För familjer med en gemensam pott är motsvarande siffra nära tre fjärdedelar tabell 19.

se

Tabell 19 Allokeringssystem och vem som spenderar mest pengar för egen

räkning. Alla. Procent.

Mannenmest Likamycket Kvinnanmest Summa

Kontrollen och fördelningen av pengarna

Ökad rättvisa var som framgått ett viktigt motiv bakom Evas och Görans förändrade sätt att organisera sin hushållsekonomi. Också Elisabeth som jobbar deltid och är arbetslös tycker att det är riktigt att hennes sambo betalar mer av utgifiema när hon har lägre inkomst än han.

För det vore sjukt om vi skulle betala fem tusen var, och han skulle ha sju tusen över, och jag skulle ha två tusen. Då skulle vi aldrig kunna göra någonting tillsammans. Vi skulle aldrig kunna åka på semester och vi skulle aldrig kunna göra någonting. Elisabeth

På liknande sätt har Erik och Malin resonerat. De lägger samman sina inkomster, betalar räkningarna och har sedan resten av pengarna gemensamt, även om de avdelar en mindre summa som egna pengar. Malin tycker att det är naturligt att Erik betalar när han tjänar

mer mer. Också Erik uttrycker att detta är en självklarhet när han utbrister: Vadå Ska jag ha mer pengar kvar än Malin har. På liknande sätt framhåller Niklas att han tycker att det är självklart att dela lika på pengarna.

Går man i ett äktenskap, man delar livet med någon annan, då känns det naturligt. Att dom pengar vi drar dom delar vi

på. Niklas

Det är inte givet att makar eller sambor har lika stort inflytande över hur hushållsekonomin ska organiseras. Paret Lind, till exempel, har sin ekonomi bara delvis gemensam. Att det är Bo haft störst in-

som flytande över detta val framgår tydligt i intervjun med Charlotte. Även hon inte är direkt missnöjd med organisera ekono-

om sättet att min, skulle hon helst vilja ha en fullt ut gemensam hushållsekonomi. Särskilt upplevde hon detta när hon och Bo genomlevde en äktenskapskris for ett par år sedan.

Når det var lite kris kunde jag känna att Vi har varsitt konto, och vi sparar olika konton också, och det är klart att Bo sparar mer efiersom han tjänar mer. Det är egentligen helt proportionerligt riktigt, men då kunde jag känna det när det kommer till konflikt och man drivs till sin spets att det känns orättvist att han har mer pengar på sina konton än jag. Charlotte

Charlotte tror dock inte att hennes vill ändra sättet att organisera

man hushållets ekonomi. Inte för att han inte har förtroende för henne, utan för att han vill ha full kontroll över sina konton. Skulle vi göra det gemensamt så blir det nästan oöverskådligt, tror jag han känner det som, förklarar hon.

10l

Kapitel 4

F amiljernas och makarnas resurser Vi har nu fått en inblick i motiven bakom makars och sambors sätt att organisera sin hushållsekonomi. Men det finns ytterligare mönster som kan friläggas med andra typer data. Till exempel visar histo-

av riska studier att förändringar i könsrelationer och familjestruktur har resulterat i olika ideal vad gäller hushållsekonomi Zelizer, 1989. Också empiriska studier av nutida förhållanden klargör att hushållens sätt att organisera sina pengar sammanhänger med den större samhällsekonomin. Exempelvis visar undersökningar i Storbritannien och USA att hushållens interna ekonomi varierar med samhällsklass och inkomst. Det är till exempel vanligt att män har störst inflytande över hushållsekonomin när denna är relativt god, medan kvinnor har

ansvaret eller makten över pengarna då inkomsterna är små och ekonomin upplevs som problematisk Blumberg, 1991; Morris, 1990; 1993; Vogler och Pahl 1993, 1994; Zelizer, 1994.

Våra undersökningsresultat överensstämmer i stort med de ovan refererade studierna. I nästan tre av tio arbetarfamiljer kontrollerar kvinnan den gemensamma ekonomin och i var tionde arbetarfamilj används ett kvinnligt förvaltningssystem. I högre tjänstemannafamiljer förekommer det sistnämnda systemet nästan inte alls, och bara

var femte högre tjänstemannafamilj har en gemensam ekonomi kon-

som trolleras kvinnan. Det är också betydligt vanligare med såväl

av en manligt kontrollerad gemensam ekonomi separata ekonomier i

som

högre tjänstemannafamiljer se tabell 20.

Tabell 20 Familjens klassposition och allokeringssystem. Alla. Procent.

Kvinnlig Kvinnligt Genuint Manligt Separata Summa

förvaltning kontrollerad gemensam kontrollerad ekonomier

tjänstemän

För män spelar också den individuella klasspositionen in. I familjer där mannen är tjänsteman är det betydligt vanligare att han kontrollerar den gemensamma potten 44 procent, än han är arbetare 25

om procent. I det senare fallet är det vanligare att paret antingen har

en genuint gemensam pott 25 procent eller att kvinnan kontrollerar den gemensamma ekonomin 32 procent. När mannen är tjänstemän är motsvarande siffror 18 respektive 22 procent. Däremot varierar familjers sätt att handha pengarna inte alls med kvinnans klassposition.

Kontrollen och fördelningen av pengarna

Samma sak gäller utbildning. Hushållens sätt att organisera sin interna ekonomi varierar med men inte med kvinnans, utbildmannens, ning. Har eftergymnasial utbildning kontrollerar han den gemannen potten i fyra tio familjer 42 procent. För män med mensamma av folkskola eller grundskola högsta utbildning är motsvarande ansom fjärdedel 26 procent. I de familjerna är det istället vanligare del en att kvinnan kontrollerar hushållsekonomin. Nästan en tredjedel 31 procent har kvinnligt kontrollerad pott, mot en femtedel 21 proen cent familjerna där mannen har eftergymnasial utbildning. av Vi har beräknat hushållsekonomin att dela den totala lönegenom med antalet familjemedlemmar, inklusive barn se tabell 21. summan När kvinnan själv tar hand hushållets ekonomi finns det sällan om mycket att förvalta. I hushåll som använder ett kvinnligt förpengar valtningssystem är den sammanlagda lönen mindre än 8 000 kronor och månad i än hälften familjerna och drygt en per person mer av tredjedel har lön understiger 5 000 kronor. Ungefär hälften av en som hushållen med genuint gemensam ekonomi eller separata ekonoen mier har istället löner överstiger 10 100 kronor per capita. Detta som gäller bara cirka fjärdedel dem med kvinnlig förvaltning. Av en av hushåll med separata ekonomier har tre tio löner som överstiger av 15 000 kronor något kanske också i Sverige ger visst per person, som fog för Jan Pahls beteckning yuppiesystem.

Tabell 21 Månadslön familjemedlem i olika allokeringssystem. Alla. per Procent

Lönkr/mån Kvinnlig Kvinnligt Genuint Manligt Separata Summa förvaltning kontrollerad gemensam kontrollerad ekonomier pott pott pott

harberäknathur mycketfamiljersomorganiserarsinhushållsekonomi olikasätttjänari genomsnitt.Demedlönelägenunder5000kronorperfamiljemedlemhartilldelatsvärdet de medlöner mellan5000och8000kronorperfamiljemedlemhartilldelatsvärdet och vida-

såattfamiljer denhögstalönekategorinfåttvärdet Somframgårvisarävende beräkre, ningarnaattfamiljermedett kvinnligtförvaltningssystemtjänarminst.De medseparataekonomierhariställetstörstinkomsterpercapita.

Kapitel 4

Lön per capita ger ett objektivt mått på familjens ekonomi. För att få en bild av hur den som svarade själv uppfattar saken frågade vi också om familjen under det gångna året någon gång hade haft problem med sin ekonomi. Även det svarsmönstret understödjer hypotesen sättet

att att organisera hushållsekonomin varierar med familjens inkomster. Nästan hälften av dem som använder ett kvinnligt förvaltningsystem hade under året ibland eller ofta haft problem med att få pengarna att räcka till nödvändiga utgifter. För dem med en genuint gemensam ekonomi är siffran drygt en tredjedel och för dem där kvinnan kontrollerar den gemensamma ekonomin är den en fjärdedel. Däremot är det inte vanligt att familjer där mannen kontrollerar ekonomin, eller där makarna har separata ekonomier, upplever ekonomiska problem. Bara ungefär en femtedel av dessa familjer har under det gångna året ibland eller ofta haft svårt att få det att ihop.

Det är inte bara hushållets absoluta inkomst som har betydelse. Också makamas relativa löner ger ett utslag. Tjänar mannen mer än kvinnan är det dubbelt så vanligt att han kontrollerar hushållsekonomin 42 procent än om kvinnan tjänar lika mycket som han gör 20 procent. I de sistnämnda familjerna är det istället vanligare med en genuint gemensam pott 28 procent jämfört med 14 procent se tabell 22.

Tabell 22 Makars/sambors relativa lön och allokeringssystem. Alla.

Procent.

Inkomst Kvinnlig Kvinnligt Genuint Manligt Separata SummaAntal

förvaltning kontrolleradgemensam kontrolleradekonomier

pott pott pott Kvinnanlika 4 33 28 20 15 100 276 mycketeller mer Mannenmer 4 27 21 35 13 100 322 Mannen 5 26 14 42 13 100 507 mycketmer

Också i de barnfamiljer vi har intervjuat var kvinnornas inflytande över hushållsekonomin störst i familjerna med sämst ekonomi. Hos Ann och Mikael Hallgren som hade haft stora ekonomiska problem under ett antal år, är det Ann som sköter pengarna.

i våras nittisex, då var det så kärvt så att vi kunde i princip inte äta lunch, och det år sånt som är svårt att säga till arbetskompisarna. De skrattar när man kommer med varma koppen och en fiskpinne från kvällen innan som barnen inte upp, och så mixar man ihop det, och låtsas att se mätt ut. Ann

Kontrollen och fördelningen av pengarna

Samma sak gäller Eva och Lennnart Andersson. Eva är hemarbetande utan inkomst. Att få pengarna från en lön att räcka är en i det närmaste omöjlig uppgifi. Ekonomin är körd i botten och Lennnart berättar att det varje månad hamnar obetalda räkningar i kökslådan. Själv vill han helst inte veta när pengarna tagit slut för att han då ligger vaken hela natten och oroar sig över var i helvete vi ska få pengar. Det är Eva som på något sätt får det att gå runt.

Där är också Eva min stora stötta, för jag skäms över att sitta och ringa och fråga efter pengar. Det gör jag inte ens till mina föräldrar. Utan det är Eva som gör. Lennart

Också hos det unga paret Lundin som haft det jätte-jobbigt med ekonomin är det Ulrika som har huvudansvaret.

Vi har fått hjälp av mina föräldrar väldigt mycket. De har betalat av mamma har betalat telefonräkningen, och så var det försäkringar, och så har vi video som vi hyr. Vissa månader vill man bara strunta i det. Vi har fått påminnelser, vi har inte tillräckligt mycket pengar på kontot, och räkningarna kommer tillbaka, och vi har fått ner posten och betala, och sånt. Det har varit jobbigt, det har det. Ulrika

En tolkning av resultaten från vår undersökning är att männens kontroll över hushållsekonomin ökar när inkomsterna är höga. Är däremot hushållets inkomster små är det vanligare att kvinnan sköter

Också i svenska hushåll tycks med andra ord kvinnorna ha pengarna. störst kontroll över hushållsekonomin när denna är knapp. Vad betyder en sådan kontroll i termer av makt Vi menar att man bör skilja mellan kontrollen över nödvändiga existensbetingelser och kontrollen över överflöd. Det är i första hand kontrollen över ett överflöd som ger makt jfr Blumberg, 1991:100.

Svenska hushåll i internationell belysning Som vi nämnt är ovanstående mönster inte unika för Sverige. En större engelsk undersökning visar att hushållens sätt att organisera hushållsekonomin varierar med inkomst och klassposition. Hushåll med ett kvinnligt förvaltningssystem eller en kvinnligt kontrollerad gemensam pott har genomsnittligt lägre inkomster än de som använder manligt kontrollerad pott eller ett manligt förvaltningssystem.

en Den engelska undersökningen visar också att det är vanligast att makarna gemensamt sköter ekonomin om båda är högre tjänstemän professionella, administratörer eller chefer och att det kvinnliga förvaltningssystemet är mest utbrett bland hushåll där båda makarna tillhör arbetarklassen Vogler och Pahl, 1993; Vogler, 1994. Eftersom vår undersökning delvis är jämförbar med den brittiska och fast i

Kapitel 4

lägre grad med en irländsk studie Rottman, 1994 ska vi för att få mera perspektiv våra resultat göra några ytterligare jämförelser.

Vid en första anblick framträder skillnaderna mellan familjer i de olika länderna. På Irland till exempel är systemet med kvinnlig förvaltning det vanligaste sättet att organisera hushållsekonomin. Kvinnan sköter själv pengarna i nästan hälften de irländska familjerna. I

av Storbritannien är motsvarande siffra var fjärde familj medan bara var tjugonde svensk familj följer detta mönster. Och medan systemet med hushållskassa nästan är utdött i Sverige, använder 12 procent de

av brittiska hushållen och 5 procent av de irländska ett sådant system. Bland svenska hushåll är istället någon typ av gemensam pott betydligt vanligare än i de två andra länderna. Bara hälften av familjerna i Storbritannien och knappt fyra av tio 38 procent Irland har

en gemensam pott. Det är också vanligare att svenska har separata eko-

par nomier. Det senare sättet att organisera hushållsekonomi förekommer knappt alls i Storbritannien, medan vart tionde hushåll på Irland gör på de sättet Rottman, 1994, Vogler, 1994.

Troligen beror skillnaderna mellan de svenska, brittiska och irländska hushållen till stor del att kvinnorna i olika utsträckning har en egen inkomst från förvärvsarbete. Medan 83 procent av svenska kvinnor mellan 15-64 år deltog i arbetskraften år 1990, är motsvarande siffra för Storbritannien 64 procent. För de irländska kvinnorna finns ingen jämförande siffra för 1990. År 1988 hade dock bara 37 procent av de senare ett förvärvsarbete Om Kvinnor och män i Sverige och EG, 1992:37.

Det finns också likheter mellan länderna. Till exempel

har en femtedel av hushållen en genuint gemensam ekonomi i både Sverige och Storbritannien. Lägger vi ihop de olika typerna av kvinnligt respektive manligt kontrollerade system det kvinnliga förvaltnings-

systemet och den kvinnligt kontrollerade potten respektive det manliga förvaltningssystemet, den manligt kontrollerade potten och systemet med hushållskassa framgår att andelen hushåll där på

- mannen något sätt kontrollerar ekonomin i stort sett är densamma i de båda länderna 35 procent i Sverige och 38 procent i Storbritannien. Där-

OBåde den brittiska och den irländska studien använde intervjun som insamlingsteknik medan vi använde postenkät. de förral undersökningarna intervjuades dessutom bådaparter medanvårt frågeformulär endast har besvaratsav en i varje hushåll: hälften kvinnor, hälften män. De irländska resultaten grundas på svarenfrån 625 slumpvis utvalda par Rottman 1994 och de från Storbritannien på svarenfrån 1211 slumpmässigt utvalda kvinnor och män Vogler, 1989. En studie av Lydia Morris 1993 somkombinerar kvantitativa och kvalitativa data visar att makarna i stor utsträckning svarade likadant på frågan om vilket allokeringssystem de använder.

Kontrollen och fördelningen av pengarna skillnaderna större när det gäller de kvinnligt kontrollerade emot är systemen 32 procent respektive 42 procent se tabell 23. Tabell 23 Allokeringssystem i svenska och brittiska hushåll. Procent. Sverige Storbritannien

Vidvåraberäkningarvalde attslåsammandengemensammaoch dendelvisgemenpotten.Systemenmedhushâllskassarespektivemanligförvaltning såsmåatt samma avberäkningstekniskaskäl har uteslutitdem.

Kan det så att det bakom beteckningama manligt kontrollerad vara pott och kvinnligt kontrollerad pott i Sverige döljer sig relativt traditionella sätt att handha att det inte är så stora skillnader pengarna: mellan dessa sätt att organisera ekonomin och systemen med hus-

hâllskassa till hustrun respektive det kvinnliga förvaltningssystemet

finns tecken det åtminstone delvis kan förhålla sig det Det att Intervjun med frånskilda Anna-Karin illustrerar likheten melsättet. lan där har kontroll över den gemensamma ekoett system mannen nomin med hushâllskassa. Anna-Karin arbetade under och systemet sitt äktenskap deltid. Hennes jobbade heltid. Hela Anna-Karins man lön gick på ett konto betalade parets amorteringar huset. som Mannens lön betalade övriga utgifter. Anna-Karin skötte familjens matinköp hade inte direkt tillgång till sin lön. Han skrev ut men mans checkar när hon behövde handla. Även Anna-Karin tjänade egna om måste hon alltså be hushållspengar. Hos Kerstin och Magpengar om uppenbaras istället likheterna mellan ett kvinnligt förvaltningsnus och systemet med pott kontrolleras av system en gemensam som kvinnan.

Ofta har jag kvar på mitt konto eftersom Magnus bepengar talar alla räkningar. Då kan jag ta ut och ge Magnus när han ska och äta jobbet eller så. Det är lite konstigt, men ofia är det ut att jag honom för oftare är det kvar pengar mitt ger pengar, konto eftersom Magnus betalar alla räkningar. Kerstin

Skillnaden mellan familjen Karlssons sätt att organisera hushållseko-

nomin och ett kvinnligt förvaltningssystem är hårñn.

Kapitel 4

Pengamas användning

Vi har nu ganska ingående diskuterat förvaltningen hushållens av pengar. Däremot har vi ännu inte sagt mycket deras användning. om Från internationell forskning vet vi att kvinnor och män tenderar att spendera sina på delvis olika saker. Studier från tredje värlpengar den visar till exempel att mödrama i större utsträckning än fádema

använder pengarna till barnen och familjen. Männen förbrukar istället

mer personlig konsumtion Blumberg, 1991. Huruvida se samma sak skulle gälla ett -trots allt- rikt land Sverige är oklart. Vissa som tecken tyder dock att kvinnor med barn i mindre

utsträckning än

motsvarande grupp män upplever att de kan tillfredsställa sina önskningar när det gäller konsumtion Halleröd, 1997, Nyman, 1996.

Öronmärkning

De pengar som flyter i hushållet hamnar normalt inte i enda en odifferentierad penningapott. Olika sorters tilldelas olika innepengar border Zelizer, 1994. Pengar från ett eller från tipsvinst bearv en traktas ett annat sätt än den normala månadslönen. Och pengar avdelas for olika ändamål. Detta kan ta sig synnerligen konkreta uttryck

som när Ann Hallgren varje månad lägger med i en summa pengar kuvert märkta för olika ändamål.

i och med att vi har hafi det väldigt svårt att få pengarna att räcka till helt, så har tagit ut nästan allt har varit kvar, och som det rör sig om några ynka tusenlappar, och lagt i kuvert. De kuverten har sedan fått där får man ta till mat. Handlar du så får du ta därifrån till mat. Och så har det funnits liten, liten slatt en för kläder. Ibland har det varit en hundralapp och ibland har det funnits fem, sexhundra kronor någon månad när tycker att det har funnits pengar och då tar när absolut måste ha. man man

Ann

Öronmärkning av pengar sker också via konton.

och så har ett annat konto har bättre ränta jag för som som över pengar till, och där drar även banken räntor och amorteringar varje kvartal. Så har ett slaskkonto för lön och vanliga utgifter, och sedan har ett annat konto med lite på mer pengar som är dels lite sparande, dels som de drar amorteringar på. Sedan amorterar vi lite på lånet emellanåt när det känns bra skärntsamt, och sedan har buffert också med lite aktier en och aktiefonder som räcker den dagen spricker eller pannan tvättmaskinen rasar. Staffan

Ett historiskt exempel på sociala och könade innebörd pengars är kvinnors så kallade nålpengar, ett begrepp innebär de som att pengar

Kontrollen och fördelningen av pengarna

kvinnorna förtjänade i första hand sågs som extrapengar. Det som

de manliga skulle tillgodose familjens grundlägvar pengarna som gande behov Zelizer, 1989; 1994. Könsmärkningen av pengar är dock inte bara ett historiskt fenomen. Våra surveydata visar att det fortfarande finns visst fog för att tala om förekomsten av kvinnliga och manliga Kvinnors och mäns löner används i stor ut-

pengar. sträckning till olika saker. Tendensen är att kvinnopengama betalar familjens mat och kläder till barnen, medan manspengama går till hyra, amorteringar, bil eller kapitalvaror tabell 24. I cirka var

se

tredje familj betalar kvinnans lön ensam familjens mat och barnens kläder. Motsvarande siffra för män är 10 respektive 7 procent. Man-

lön betalar hyra, amorteringar eller bil i ungefär fyra av nens ensam tio familjer. I femte familj betalar lön också kapitalvaror.

var mannens Motsvarande siffror för kvinnor är 5 respektive 3 procent av familjerna.

Tabell 24 Till vilka utgifter används kvinnors respektive mäns löner

Alla. Procent.

Mannenslön KvinnansIön Bådaslöner SummaAntal

ande med tanke på att sambolagstiftningen inte ger samma skydd som

äktenskapslagstiftningen se ovan.

Däremot tycks det spela roll hur mycket makarna eller samboma tjänar i förhållande till varandra. I familjer där mannen tjänar mer än sin hustru eller sambo används lönerna i större utsträckning till olika ändamål. Ju större inkomstskillnaden är, desto mer omfattande är könsmärkningen. Knappt en fjärdedel av männen i likal6nefamiljer betalar hyran med sin lön, mot drygt hälften av dem som

ensamma tjänar mycket än sin hustru eller sambo. Också för amorteringar

mer är andelama likartade. Dessutom betalar mannen mycket oftare bilen

Kapitel 4 och andra kapitalvaror om hans lön betydligt överstiger kvinnans lön se tabell 25. Tabell 25 Makars och sambors relativa löner och "manliga" utgifter.

Alla. Procent.

av pengar makamas löner är lika stora. Då sjunker andelen där kvinnan

ensam står för den utgiften, även om skillnaden är mindre än när det gäller de manliga utgifterna ovan. I drygt en fjärdedel 27 procent fa-

av miljerna där kvinnan tjänar lika mycket eller mer än sin betalar

man hennes lön maten. Motsvarande siffror för familjer där tjänar

mannen mer eller betydligt mer är 30 respektive 35 procent.

Strategisk kontroll

De olika kategorierna i vår typologi över skilda sätt att organisera hushållsekonomin handlar sköter daglig ba-

om vem som pengarna sis och säger mindre skillnader i inflytande över större ekonomis-

om ka beslut. Den som förvaltar hushållsekonomin har inte nödvändigtvis också den strategiska kontrollen över familjens pengar. Kanske sköter en av makarna den dagliga hushållsekonomin, medan den andra bestämmer över större och mer avgörande ekonomiska beslut. Att forvalta pengarna på daglig basis respektive att ha den strategiska kontrollen över hushållsekonomin handlar alltså beslutsfattande på

om olika nivåer." Detta hindrar förstås inte det kan och

att vara en samma person som både sköter den vardagliga hanteringen av pengarna och har den strategiska kontrollen över hushållsekonomin. Så är det hos Ulrika och Martin.

Ulrika har nog större inflytande över ekonomin eftersom hon har hållit på med den mest. Jag brukar inte gräva i den utan litar full ut på henne att hon kan sköta ekonomin. Så då tycker inte jag att jag behöver bry mig. Martin

"Jämför med Constantina Sañlios-Rothschilds 1976 distinktion mellan Orchestration power och implementation power. Den somfattar de viktiga besluten har orchestration power". Denna personhar också makten att delegera de mindre viktiga men ofta tidskrävande beslut som fattas daglig basis till den andraparten, som då får implementation power.

Kontrollen och fördelningen av pengarna

Strategisk kontroll kan handla som bestämmer vad familjen om vem har råd med. Den frånskilda trebamspappan Christer berättar att det under äktenskapet han bestämde, även om hans dåvarande var som hustru ofla initierade inköpen.

Det jag som bestämde. Men om man säger så här: Hon var nog kom oftast med förslagen och sedan diskuterade dom, och så tyckte jag att vi inte hade råd den månaden utan vi måste vänta månad. Det var nog ofiast jag som bestämde när vi hade råd en och inte, fast det var hela tiden hon som kom med idéerna om kläder och sånt. När det gällde att bygga om och tapetsera, dom förslagen det jag som kom med. Men jag minns att jag frågavar de henne alltid, fast jag har insett nu att hon förstod aldrig riktigt egentligen. Hon sa bara: Ja, ja, du vet hur det ska vara.

Christer

Hemma hos Eva och Göran är det Eva som bestämmer vad man har råd med. Göran skulle gärna vilja spendera tillstår sammera, men tidigt att Eva är den är mest ekonomisk av de två. Han berättar som att han kan tycka att det känns jobbigt när hon säger att du kan inte göra det här och det här /.../ även jag vet att det är rätt. I familom jen Lindholm är det Sebastian som har den strategiska kontrollen över hushållets ekonomi. Han talar för att det är han som har styrt om oss och ställt hel del med att placera dem i olika tyen pengarna genom sparande och så vidare. Agnes brukar överhuvudtaget inte yttra per av sig parets Han brukar få bestämma blir hennes enkla om pengar.

sammanfattning.

Det är inte alltid lätt att avgöra vem det, när allt kommer omkring, egentligen är har störst inflytande över vad som ska köpas och som när det ska köpas. Hos Olof och Terese är det oftast Terese som tycker att de ska köpa möbler och andra saker till hushållet. Olof brukar streta emot. Terese måste vänta med inköpen tills hon lyckats över- Olof. Men även Olof har makten att säga nej, blir det ändå tyga om till sist oftast såsom Terese ville.

då är Terese drivande. Jag har inget emot den där mer gamla teven, bara den fungerar och visar nyheterna så ärjag nöjd. Men då kan hon få för sig att ska ha en ny teve, ny soffa och Jag ser det så här. Det vi har är helt okej, funktionsdugligt, och det inte för jävligt ut. Och det är klart vill hon att ser vi köper nytt, då kan vi väl göra det, för att hon ska bli nöjd. Jag såg inget fel i det gamla, samtidigt efteråt när vi har men gjort dom här inköpen så tycker jag att det är roligt. Att det faktiskt blev finare och bättre. Men jag tycker alltid att det är onödigt i början. Det har nog med min läggning att göra. Att jag är lite försiktigt av mig när det gäller att ödsla pengar till höger och vänster. Jag försöker hålla i pengarna ganska hårt. Men när det

Kapitel 4

gäller hem och trivsel då får hon väl tjata på mig ett antal gånger. Sedan ger jag med mig. Olof

För att få en bild av hur fördelningen strategisk kontroll generellt av ser ut fick de som deltog i vår surveyundersökning på frågan svara vem av makarna eller samboma har störst inflytande över större som ekonomiska beslut. En mycket stor majoritet att båda har lika uppger

stort inflytande. Bortsett från det kvinnliga förvaltningssystemet, där

nästan en fjärdedel 24 procent att det är kvinnan beuppger som stämmer mest över sådana beslut, är skillnaderna mellan familjer som organiserar sin ekonomi på olika sätt näst intill obefintliga. I mellan åtta och nio fall av tio svarar att båda parters inflytande är lika man stort. Också på frågan ytterst fattar beslut i viktiga svaren vem som frågor som rör familjen bildar ett liknande mönster. Hur inverkar då makamas relativa inkomster inflytandet över ekonomiska beslut Som vi nämnde i inledningskapitlet kan vi enligt den så kallade resursteorin för äktenskaplig makt förvänta den oss att som tjänar mest också är den bestämmer mest i sådana frågor som Blood och Wolfe, 1960; Blumstein och Schwartz, 1983; Scanzoni, 1970. Också med utgångspunkt i vissa teorier könsstratifiering är om detta en rimlig hypotes t Blumberg och Coleman, 1989. ex Vår analys tyder dock på att det oberoende makamas eller av sambomas relativa inkomster är vanligast att större ekonomiska beslut fattas tillsammans. En mycket stor majoritet både kvinnor och män av i de tre lönekategoriema att båda har lika stort inflytande över uppger sådana beslut. Dock är det något vanligare slutgiltigt beatt mannen stämmer över större ekonomiska frågor i familjer där hans lön är mycket högre än hustruns. Av dem svarat 16 i som uppger procent sådana familjer att mannen slutgiltigt fattar större ekonomiska beslut 20 procent av männen och 11 procent kvinnorna. Knappt några i av dessa familjer uppger att det är kvinnan bestämmer. I likalönesom familjer är det bara 7 procent som uppger att det är bemannen som stämmer mest. Lika många uppger att det är kvinnan tabell 26.

se

Tabell 26 Makars/sambors relativa löner och inflytande över större ekonomiska beslut. Alla. Procent.

Relativlön Mannen Bådalika Kvinnan Summa störst stort störst inflytande inflytande inflytande

Kontrollen och fördelningen av pengarna

Kvinnans inkomst i förhållande till sin kan alltså göra en viss mans skillnad när det gäller beslut över större inköp, detta gäller långt men ifrån i alla familjer. Också frågan har störst inflysvaren vem som tande över vad ska användas till visar att detta knappast alls pengarna varierar med makamas relativa löner. En mycket stor majoritet i alla kategorier att båda har lika mycket att säga till om när det uppger gäller pengamas användning.

Personlig konsumtion

De utgifter vi hittills har diskuterat gäller i stor utsträckning gemenkonsumtion. Bostaden, telefonen, elektriciteten kommer alla sam tillgodo i ungefär lika stor omfattning. När det

familjemedlemmama

däremot gäller personlig konsumtion skulle det i princip kunna finnas avsevärda skillnader mellan familjemedlemmar, variationer som möjligen speglar individens tillgång till hushållets ekonomiska resurser. Personlig konsumtion kan därför i någon mån fungera som en indikator på ekonomisk jämlikhet mellan makar och sambor jfr Pahl,

1989. Låt börja med att säga att det tycks många svenska oss som om kvinnor och män har relativt stor ekonomisk självständighet. Exen empelvis har nio tio kvinnor, och drygt tre fyra män, egna bankav av konton. Det är också vanligt att makar och sambor har egna kreditkort. Det har drygt hälften männen och knappt hälften av kvinnorav 54 respektive 46 procent. Skillnaderna mellan olika katena procent gorier dock ganska stora. Kvinnans lön i förhållande till sin man är utslag. I likalönefamiljeñ har tio kvinnor och fem av tio ger sex av män kreditkort. Tjänar sjunker andelen till drygt egna mannen mer ökar till tio män. Ännu större fyra av tio kvinnor och nästan sex av betydelse har kvinnans absoluta lön. Av dem som tjänar över 17 000 kronor i månaden har fjärdedelar kreditkort. För kvinnor som tjätre under 9 000 kronor är andelen knappt tredjedel 31 procent. nar en Antagligen följd låga löner har bara tredje småbamssom en av var kreditkort. Däremot har ungefär två tredjedelar kvinmamma eget av i högre tjänstemannafamiljer kreditkort. För kvinnorna i norna egna arbetarfamiljer är andelen tredjedel. Motsvarande siffror för mänen 66 respektive 44 procent. I den mån innehav av ett eget kreditnen är något kvinnans ekonomiska självständighet relativt sin kort säger om får vi alltså konstatera att denna varierar kraftigt med både familman jens klassposition och med kvinnans lön. Vår visar att merparten kvinnor och män i svenska familjer survey disponerar över de kan spendera för egen räkning. Det är pengar som större andel kvinnor än män uppger att de har sådana pengar en som

Kapitel 4

86 respektive 68 procent, vilket möjligen kan bero på att innebörden av personliga pengar uppfattas på olika sätt. Våra resultat visar också att det oavsett hur hushållsekonomin organiseras är något fler som anser att kvinnan använder mer pengar för personligt bruk, fast skillnaderna är inte stora. Drygt två tredjedelar 65 procent upplever att båda makarna använder lika mycket till sig själva, femtedel pengar en 19 procent att kvinnan gör av med och 15 procent att mer mannen konsumerar mer. Det är kvinnorna oftare att det är de som uppger som spenderar mest. Det gör 22 procent 13 procent att anser mannen gör av med mest pengar. På motsvarande sätt större andel uppger en av männen att det är de gör med mest för eget bruk 18 som av pengar respektive 16 procent. I detta avseende skiljer sig våra resultat från dem som framkommit i några brittiska undersökningar. Dessa tyder på att kvinnorna i allmänhet har mindre för personligt bruk än pengar männen Vogler, 1994; Morris, 1990. Möjligen kan skillnaden mellan länderna förklaras med att det bland svenska kvinnor är betydligt mera sällsynt att inte ha en egen inkomst. Vad används personliga pengar till Det kan till kläder, nöjen, vara skivor, cigaretter, böcker eller lunch på jobbet. Hur mycket pengar makar spenderar på sig själva utan att rådfråga sin partner varierar avsevärt. Ylva som inte har barn att det går bra "så länge det rör menar sig om någon hundralapp, men att hon om det börjar bli flera hundra vill diskutera det med sin sambo. Familjen Ek har god ekonomi. Agneta som tjänar lika mycket som sin berättar att hon inte man skulle tveka att köpa något för ett tusen kronor. par Om jag skulle köpa en päls eller något sådant, då skulle jag berätta det innan, och kanske till och med en kappa, om det var flera tusen. Men i princip så kommer Staffan aldrig att klaga, så mycket kläder köper jag inte. Men skulle jag köpa en päls så skulle jag naturligtvis säga det först. Jag går inte och köper en stereo heller, utan att fråga. Men något för tvåtusen kronor köper jag helt utan skrupler om jag tycker att jag behöver det. Agneta

Även Sebastian och Agnes Lindholm, också haren som god ekonomi, upplever båda att det går bra att handla för relativt stora belopp, även om Agnes sätter gränsen lägre än Agneta när hon säger att hon kan köpa en blus om den kostar fyrahundra kronor, och jag vet att vi har betalat räkningama". Sebastian upplever det på liknande sätt.

om jag känner att jag behöver något inom rimlighetens gräns, till exempel ett par skor, då köper jag ett skor och struntar i par vad Agnes tycker eller det gör jag inte jag köper ett men par skor och jag behöver inte ringa från jobbet och fråga om jag får köpa ett par skor, utan det gör jag. Sebastian

Kontrollen och fördelningen av pengarna

Familjer har svårt att få att räcka till hamnar snabbt vid som pengarna rimlighetens gräns. För Ulrika och Martin Lundin som knappt ens

har till det allra viktigaste kan onödig konsumtion för ett par pengar tior leda till konflikter vidare kapitel 5. När Ann Hallgren får frå-

se

hur mycket egna hon har svarar hon att: gan pengar

frågan låter lite lyxig. Vi har givetvis alltid försökt att ha ett hundra fickpengar. Jag vi är vuxna märmipar var som menar, skor. Ibland måste äta lunch stan. Mikael snusar och man en jag tycker att läsa tidningar. Så någon gång har jag unnat mig om tidning, eller något sådant. Ny det kan vara såna en mascara grejer, det är minimala Det är inte att och men pengar. köpa kläder eller gå ut stan och roa sig. Det har inte en massa funnits så mycket pengar över. Ann

Det finns klara mönster när det gäller makamas personliga konsum-

tion och deras allmänna ekonomi. För dem som har gott om pengar är det ganska oproblematiskt att spendera några hundralappar på sig

själv utan att diskutera saken med sin partner. För dem som har svårt

att få hushållsekonomin att ihop är det nästan uteslutet att göra

det viset. Några liknande skillnader mellan makars inbördes konsum-

tion har vi inte funnit. De flesta upplever att fördelas rättvis pengarna och några större skillnader i tillgången till egna tycks makar pengar och sambor inte uppleva. Det pågår med andra ord en omfattande in-

komstfördelning inom hushållen.

Missnöje, och upplösning

konflikter

Det har redan vid flera tillfällen framskymtat att makar och sambor

inte alltid är eniga om hur ansvaret och pliktema i familjen ska för-

delas. Någon av parterna ifrågasätter då ömsesidigheten i utbytet

av pengar, varor eller tjänster och upplever att den andra i större ut-

sträckning får sina önskemål och intressen tillgodosedda jfr Björn-

berg och Kollind, 1997. Att den typen konflikter inte är ovanliga

av

framgår av våra intervjuer med familjerådgivarez

Konfliktema handlar ofta om det här med ska sköta

vem som

hemarbetet, vem som ska hämta dagis och varför

ungarna

betyder ditt jobb mer än mitt och varför fär du göra dom här

sakerna som du vill medan jag får ta hand Eller

om ungarna.

vad man gör med pengarna det här med slösaktighet. Man

kan hacka på varandra eller gräla om hur man fördelar pengar.

Farniljerådgivare

Förekomsten av konflikter om arbetsfördelning och är knap-

pengar past något att förvånas över. Dels är den logisk följd att hushål-

en av lets organisering inte längre uppfattas självklar utan istället har

som blivit föremål för förhandlingar. Det betyder att varje måste

par

pröva sig fram till sin rollfördelning. Dels gäller förhandlingarna

resurser som å ena sidan i allmänhet värderas högt, å andra sidan

men endast finns i begränsad omfattning. Konfliktema arbetsfördel-

om ning och pengar kan vara mer eller mindre uttalade. Ibland artikuleras

de överhuvudtaget inte och ibland rör sig oenigheten mindre de-

om taljer snarare än om helheten. Andra gånger kan det fråga

vara om öppna konflikter i form av oenighet och gräl. Och det kan fråga

vara om djupgående motsättningar mellan makarna där det ibland finns fysiska maktövergrepp med i bilden.

I detta kapitel börjar använda oss av intervjuerna med familjerádgivama, farniljerättssekreterama och de frånskilda kvinnorna och männen. :Uppgiften för familjerâdgivare är att fä upplever äktenskapliga problem

par som att tala ut om dessamed varandra. Familjerádgivningen bygger på frivillighet och är sekretessbelagd. Den har sedan sextiotalet byggts ut krafiigt. Idag finns cirka femtio familjerådgivningsbyráer som finansieras avkommuner och landsting. Därtill kan läggasytterligare tjugofem byråer som drivs i kyrkans regi. Från och med januari 1995 har varje kommun skyldighet att sörja för att par somvill ha familjerådgivning också får det Kollind, 1994.

Missnáje, konflikter och upplösning

Hushållsekonomin

Att döma våra surveydata är det stora flertalet kvinnor och män av ganska tillfreds med hur pengarna hanteras i deras familj. Nästan åtta tio att de är nöjda med hur ansvaret för ekonomin är förav uppger delat och ytterligare knapp femtedel att de varken är nöjda eller en missnöjda. De flesta, åtta av tio, anser att båda makarna har lika stort inflytandet över hushållsekonomin. Och en överväldigande majoritet än nio av tio svarar att de tycker att fördelningen av pengar är

mer

rättvis i det stora hela. Att både kvinnorna och männen i allmänhet är tillfredsställda med organiseringen hushållsekonomin innebär dock inte att det helt av saknas konflikter. I ungefär fjärde familj skiljer sig ibland eller var ofta makamas åsikter hur de ska använda pengarna. Och nästan om tredje dem svarat på vårt frågeformulär uppger att de var av som ibland eller ofta blir med sin make eller sambo. oense om pengar Mera sällsynt är det dock att oenigheten resulterar i gräl. Inte heller är det vanligt håller tyst för husfridens skull se tabell 27. att man

Tabell 27 Förekomst av konflikter om hushållsekonomin. Alla Procent.

Oftalganskaofta Ibland Sällan/aldrig Summa

Åsikter skiljersig 4 20 76 100 ompengar 5 24 100 Oenseom pengar 4 85 100 Grälarom pengar Hålleriblandtystför husfridensskull 5 12 83 100

Skillnaderna mellankvinnorochmän negligerbara.Svarsfördelningarnaskiljersigsom mest1-2 procent.

Enligt de familjerådgivare vi har talat med är konflikter om pengar ofta relaterade antingen till hushållens ekonomiska situation eller till makamas respektive personlighet. Våra intervjuer bekräftar den iakttagelsen. Oenighet tycks framförallt ha sin grund i att maom pengar karna har svårt att få att räcka och/eller i att deras sätt att pengarna hantera skiljer sig åt. pengar

Spara eller slösa

Konflikter är inte alltid särskilt allvarliga. Ibland uttrycker om pengar de lättare irritation än ett djupare missnöje. Terese och snarare en Olof exemplifierar kan bli ett irritationsmoment när den att pengar parten är försiktigare med pengarna än den andra. Olof stretade ena emot när Terese ville köpa möbler och annat till hemmet. Men det var

Kapitel 5

ändå hon som oftast fick sin vilja igenom, och när saker och ting väl var på plats kände sig även Olof ofta tämligen nöjd. Men Olof forargar sig ibland också på att Terese handlar för mycket kläder och andra saker . Det är klart att jag kan pipa om hon har gått och köpt dyr en kappa. Jag kan väl ha synpunkter det. Var det nödvändigt, du som har så många kappor Men det är inte värre än att man kan ta det. Det är typiskt fruntimmer. Olof

Det är dock inte bara slösaktighet kan uppfattas ett problem. som som Terese tycker istället att Olof är alltför återhållsam med pengarna. I takt med tiden utjämnas många gånger skillnaderna i sättet att se pengar. Typiskt är att den parterna är mest ekonomisk och av som sparsam utövar större inflytande över den är slarvig och som mer oekonomisk. Elisabeth berättar hur hennes pojkväns sätt att hantera pengar har blivit allmer likt hennes eget. Tidigare gjorde han oftast slut på sina pengar ganska snabbt så att inget kvar när lönen kom. var Han sparade ingenting. Sedan han och Elisabeth flyttade ihop har han blivit mer ekonomisk. Och han har på Elisabeths inrådan börjat spara. Sara berättar om en liknande utveckling hos hennes Brodin, man 1997.

Under många år var det jag som alltid skötte räkningarna och det var alltid jag som såg till att vi storhandlade och mycket såna saker. Och det var en ny upplevelse för min man, for när han ñck se vad det egentligen kostade att handla smart, då trodde han inte att det var sant. För han visste bara vad det kostade på BP-macken. Sara

Agnes berättar att det är hon som har förändrats sedan hon träffade sin man. Hon upplever att hon har lärt sig väldigt mycket när det gäller hushållsekonomi. När hon träffade Sebastian hon jätteslösaktigt var och hade inställningen: Pengar, ska sånt. Sebastian inman spara stämmer. Han tycker att Agnes och han har ganska likartad numera en inställning till pengar. Och han upplever att det är han ligger som bakom förändringen.

När träffades tror jag att det var annorlunda. Då det var mer pengar och pengar ut. Nu tror jag hon tänker mer eller jag tror att jag har format henne, eller tjatat i henne vikten av att spara och inte ha lån om man inte behöver. Sebastian

Det är dock inte alltid makars sätt att sköta närmar sig varandpengar ra. I våra intervjuer med skilda och separerade kvinnor och män framkommer att olikheter i ekonomisk läggning kan utgöra ständig en konflikthärd, vilket också bekräftas i intervjuerna med familjeråd-

givare.

Missnoje, konflikter och upplösning

Patrik berättar att det som han och hans före detta hustpengar var ru var riktigt oense om under hela tiden, detta trots att parets ekonomi ganska god. Patrik, tjänade betydligt mer än sin hustru, var som kontrollerade hushållets ekonomi och betraktar sig själv som den mest ekonomiska och sparsamma av de två. Hustruns sätt att handskas med blev för honom ett stort problem. Till exempel upplevde han pengar att han måste för att det fanns pengar till oförutsedda utgifter ansvara och andra extrautgifier. Detta gjorde han genom att spara av den pott han och hans hustru hade bestämt att de skulle få disponera för som eget bruk. Jag kände att jag måste spara dem för annars går det helvete, säger Patrik och tillägger att hon sparade aldrig.

Jag ville alltid ha en buffert, jag ville lägga undan pengar. Jag visste att det kunde hända saker. Saker kunde sönder, och ännu mer när man köpte hus. Det första vi fick göra var att byta när vi flyttade in. Men någon buffert fanns inte, utan när panna månaden var slut så var pengarna slut. Det gick inte att leva så. I alla fall inte när man hade barn och hus. På så vis var det nästan en lättnad för mig när det blev skilsmässa. Patrik

Lotta berättar att det först när hon och hennes före detta man fick var barn som hon började uppleva det som ett problem att han lät "pengrinna mellan fingrama. Som förälder tyckte hon inte att de kunarna de leva på samma sätt som tidigare: att två veckor innan man skulle få så levde på knäckebröd och makaroner. pengar man Det går liksom inte när man har bam. Men hans filosofi, han får en bunt med pengar och stoppar i fickan och "oj, det var sista hundralappen och det är två veckor kvar. Det bråkade vi om också. Det går inte att hålla så där. Lotta

Nawals och Boris konflikt gällde framförallt kontrollen över peng- Nawal berättar att hon blev fullständigt isolerad när hon och Boarna. ris gifte sig och flyttade till hans hemstad. Hon beskriver den första tiden ett helvete. Den enda människa hon träffade var sin man, som han på jobbet hela dagarna. Själv var hon arbetslös. Därför men var satt hon mest i lägenheten på dagarna och längtade hem till ensam släkt och vänner i Marocko. Efter en tid blev Nawal gravid och födde pojke. När han hade blivit några månader ville Nawal fara till sitt en hemland för att besöka sina anhöriga och visa dem barnet. Då började konflikterna över pengarna på allvar, berättar hon. Hennes man vägrade att låta henne Medan hans argument att de inte hade råd, resa. var Nawal att motivet ett annat. Hon tror att han var rädd att hon anser var inte skulle komma tillbaka med barnet och hon upplever att mannen att hålla igen försökte kontrollera hennes liv. genom pengarna Det började innan jag ville åka hem. Han ville bestämma över min ekonomi hur mycket pengar jag hade mig. Varje dag

Kapitel 5

frågade han flera gånger hur mycket jag har på mitt konto.

N awal

, För Nawals före detta man blev kontrollen över ett makt-

pengarna medel. Det finns flera liknande exempel i våra intervjuer med frånskilda. Vi berättade tidigare om Anna-Karin, och att hela hennes lön användes till att betala amorteringama för huset. Hennes före detta man hade hand om resten av pengarna och skrev ut checkar när Anna- Karin behövde handla. Anna-Karin berättar att detta sätt att handha pengarna fungerade bra så länge förhållandet mellan makarna var gott. Men när de äktenskapliga problemen tomade upp sig kom det att innebära stora nackdelar för Anna-Karin. Hennes började då att

man hålla hårt i checkhäftet och var ovillig att henne till nöd-

ge pengar

vändiga utgifter och, exemplifierar Anna-Karin, ibland fick man tjata

två dagar så att man kunde och storhandla.

Små marginaler

Tabell 28 visar att konflikter om pengar är vanligast i familjer där kvinnan kontrollerar hushållsekonomin. En rimlig förklaring är att dessa familjer i större utsträckning än andra har svårigheter med att få hushållsekonomin att gå ihop. Om än inte lika uttalat gäller detta också familjer med en genuint gemensam hushållsekonomi. Nästan

hälften 45 procent av familjerna med kvinnlig förvaltning och

en tredjedel 34 procent av dem med genuint gemensam pott uppger att de under året som gått har haft ekonomiska problem. I familjer med en manligt kontrollerad pott som i lägre grad upplever ekonomiska

problem är det inte lika vanligt med konflikter om pengar. Par med

separata ekonomier är däremot ganska ofta oense pengar, trots att

om deras ekonomi i allmänhet är god. Det beror sannolikt på att dessa par i större utsträckning än andra upplever att de disponerar över olika mycket pengar se kapitel 4.

Tabell 28 Allokeringssystem och förekomst av konflikter om pengar.

Alla. Procent.

Oenseom pengar Grälarom pengar Hålleriblandellerofta

iblandellerofta iblandellerofta tystför husfridensskull

Missnáje, konflikter och upplösning

Brist på pengar utgör en källa till konflikter. På grundval av sina erfarenheter uppskattar familjerådgivama som deltar i vår undersökning att konflikterna över pengar har ökat i takt med arbetslösheten. Förr tycker jag det var mer prat om hur man fördelar pengar, erinrar sig en av dem, medan det nu framförallt är massor av oro över att peng-

inte räcker tär förhållandet. arna som

Pengarna räcker inte, dom kanske har socialhjälp. Hur ska dom

kunna få något lite guldkantat i tillvaron Hur skall dom setill

att barnen får något när alla andra bam får Då är det tungt.

Farniljerådgivare Också våra surveyresultat visar att hushåll som upplever ekonomiska problem har mera konflikter om pengar och deras användning än andra. Mer än hälften dem upplever sin ekonomi som dålig

av som

att de ibland eller ofta är oense om pengar. Nästan i fyra av tio uppger fall resulterar oenigheten i öppna gräl. Bland med god ekonomi är

par det däremot ganska ovanligt med konflikter om pengar. Av dem som tycker att det ekonomiska läget i hushållet är mycket gott svarar bara cirka tjugonde att makarna ibland eller ofia grälar om pengar

var se tabell 29.

Det är ganska vanligt att par med småbarn blir oense om pengar, antagligen som en följd av att deras hushållsekonomi ofta är ansträngd. I nästan fyra av tio småbamsfamiljer uppger den som svarat att makarna ibland eller ofta är oense om pengar. Fyra av tio småbarnsföräldrar upplever sin ekonomi som dålig. För unga och äldre utan bam är andelen en fjärdedel respektive en femtedel.

Tabell 29 Hushållsekonomi och förekomst av konflikter om pengar.

Alla. Procent.

Hushålletsekonomiskaläge Oenseom pengar Grälarom pengar Fördelning

iblandeller ofta iblandellerofta samtliga

Också i våra kvalitativa intervjuer blir det tydligt att små ekonomiska marginaler konflikter. Ann Hallgren exemplifierar med att

genererar hon och hennes kan bli oeniga när hon någon gång köper en

man damtidning. Om man nu har så illa ställt så ska man för fasen inte iväg och köpa Damernas Värld kostar trettiotvå kronor, det är för

som jäkligt, beskriver reaktion.

hon sin mans

Kapitel 5

Intervjuerna med de unga föräldrarna Ulrika och Martin är illustrativa. Martin arbetar för lärlingslön mattläggare. Ulrika är hemma som med barnen och har ingen egen inkomst. Hon har aldrig haft ett avlönat arbete. Parets ekonomi är mycket knapp. Det är tack ekovare nomisk hjälp från Ulrikas föräldrar den överhuvudtaget hjälpligt som går runt. Ulrika, Martin och deras barn äter middag där flera gånger i veckan. Dessutom betalar inte sällan Ulrikas föräldrar del parets en av räkningar och lånar också oña till sin dotter. ut pengar Pengar är ett ständigt tvisteämne hos Martin och Ulrika. Det är nog det värsta vi har. Det kan förstöra det mesta, berättar Martin. Han tycker till exempel inte att Ulrika lånar sina föräldom pengar av rar. Han oroar sig för att inte kunna betala tillbaka Men Ulpengarna. rika, som har huvudansvaret för familjens ekonomi, klagar å sin sida att Martin inte inser vad saker och ting kostar.

han undrar vart alla pengarna tagit vägen. Han vet inte vad det kostar att och handla. Han var med min syster i affären för ett tag sedan och då fick han reda på att man ska kolla jämförpriser. Han bara plockar sig. Sedan frågar han mig femtio om kronor räcker till två paket blöjor. Det kostar trehundra", säger

jag. Ulrika

Ett annat konfliktområde för Ulrika och Martin är konsumtion av onödigheter som chips eller godis. Obefintliga ekonomiska marginaler tillåter inte något extra. Och här måste inflikas att kontrastema mellan de olika familjerna är påfallande. Där de ekonomiska marginalerna i vissa familjer vi har intervjuat handlar tior, rör de sig om som vi tidigare sett, om tusenlappar i andra familjer. Martin är medveten om att pengarna som Ulrika gör av med främst går till att handla det familjen behöver. Men han misstänker att hon ändå ibland slösar pengar i onödan.

Hon kan och handla mat, till exempel, och det är väldigt bra att hon går och handlar mat. Det förstår jag, för det behöver allihop. Men dom pengar som blir över, dom pengarna skulle jag ha lagt i plånboken och sparat ett tag, dom köper hon hellre godis för så att alla dom pengarna är borta. Martin

Martin tror, eller vet, att Ulrika ibland köper godis i Sådan smyg. dold konsumtion förekommer i flera familjer på olika nivåer. Ann tillstår att det, om hon ska vara riktigt ärlig, har hänt att hon har handlat till sig själv utan att tala det för sin Hon tillägger om man. dock att det aldrig har rört sig stora och dyra saker. Med om parets knappa ekonomi hade det varit omöjlighet. en om jag har varit med tjejerna på jobbet och har gått på någon rea någonstans de är väldigt medvetna och går alla mar- kesreoma och ibland så hänger jag med. Många gånger så ——

Missnöje, konflikter och upplösning

hänger jag inte med. Säger att jag har inte tid jag vet

men att jag ändå inte har råd. Men då har jag hängt med och då har det hänt att man har köpt typ ett förråd av strumpor eller

en ny behå. Då känner man att jag behövde egentligen inte den, men man är ändå glad för det. Och då har det hänt ett par gånger egentligen föraktar jag det alltså men det har hänt. Och då har jag lagt undan det som jag köpt och sedan har det kommit fram senare. Den harjag inte sett förut Åh, det är ett bra

tag sedan jag köpte den. Och det kan det vara i och för sig. När han ser den kan det vara två månader sen. Ann

Det är inte bara bland par med små ekonomiska omständigheter

som det förekommer dold konsumtion. Jenny och hennes har god

man ekonomi. De disponerar egna pengar att använda till sig själva. Jenny upplever därför inte att hon måste fråga sin lov för att handla

man om kläder eller dylikt. Ändå händer det att hon inte berättar sina

om nyförvärv. Det har sin grund i att hon upplever att det hon har köpt är lite onödigt. Jenny säger att hon skäms lite över att hon ibland handlar utan att tala det för sin och understryker att det inte

om man, sker ofta. De gånger det ändå händer lägger hon kläderna eller skorna längst in i garderoben under tid. När hon sedan tar fram dem, och

en hennes man undrar när hon inhandlade dem, kan hon ganska årligen säga att jag köpte dom för länge sen.

Arbetsfördelningen

Liksom när det gäller pengar tycks många kvinnor och män täm-

vara ligen nöjda med fördelningen hushållsarbetet, även det

av om generellt sett förekommer mer konflikter inom detta område än inom hushållsekonomin. Deras omfång varierar också med hushållsarbetets fördelning. Och som vi snart ska se är denna typ av konflikter könsrelaterade på ett helt annat sätt än de som gäller hushållsekonomin. Men sju av tio kvinnor i surveyundersökningen instämmer ändå helt eller delvis i påståendet att fördelningen hushållsarbete i deras fa-

av milj är rättvis en tredjedel instämmer helt i påståendet. Och tre fjärdedelar av kvinnorna tycker att den tid deras ägnar barnen är till-

man räcklig. Männen anser i ännu större utsträckning att hushållsarbetets fördelning är rättvis. Det gör åtta av tio män.

Irritationsmoment

Också många av de kvinnor och män vi har intervjuat i vår kva-

som litativa studie berättar att de i stort sett är nöjda med sättet att fördela arbetet. Framförallt gäller detta som vi tidigare sett kvinnor i jämställdhetsorienterade förhållanden. Också män i sådana familjer

upp-

5 SOU1997:139

Kapitel 5

fattar i allmänhet fördelningen som rimlig och rättvis, även om de inte på samma sätt som kvinnorna känner sig tacksamma eller lyckliga över att leva i ett relativt jämställt förhållande.

Att fördelningen i det stora hela känns rättvis betyder dock inte att det saknas irritationsmoment. Ett sådant kan vara att makarna har olika toleransnivå för smuts och stök, ett annat att kvinnan trots allt upplever att det är hon som måste ta flest initiativ när det gäller städning och annat. Vi har inte stött något par där mannen klagar över att kvinnan tar för få initiativ. Däremot finns det exempel män som är noggranna än sina hustrur. Sebastian anser att han är mest

mer noggrann när det gäller städning.

Jag är mera pedantisk än vad hon är, eller har varit i alla fall, så jag städar gärna en gång extra bara för att ha det rent hemma. Jag säger inte att hon slarvar. Hon brukar reta sig mig för att jag är så noga och petig med saker. Sebastian

Sebastian säger i citatet att Agnes retar sig att han är så noga och petig. Honom tycks det inte bekomma att Agnes tar något lättare på städningen. Kvinnorna vi talat med är däremot missbelåtna i de fall deras män har högre tröskel för smuts och damm. Irritation över att

inte ser att det behöver städas finns även i familjer med mannen en någorlunda jämställd fördelning av hushållsarbetet. Antagligen är detta ett uttryck för att kvinnan också i de familjerna känner störst an-

för hushållsarbetet. Det beror förmodligen också på att det fortsvar farande ofta är kvinnan som sätter normen för hur hushållsarbetet ska utföras. Medan två tredjedelar kvinnorna och drygt hälften av män-

av nen i vår surveyundersökning uppger att kvinnan har störst inflytande över hushållsarbetet, är det nästan ingen som svarar att mannens inflytande är störst. Resten anser att båda makarna har lika stort inflytande.

En näraliggande förklaring till könsskillnadema i inflytande över hushållsarbetet är att det i allmänhet fortfarande är kvinnorna som an-

för och utför merparten dessa sysslor. Den hypotesen styrks svarar av

att kvinnornas inflytande över hushållsarbetet varierar med hur av detta arbete fördelas. Sålunda nio tio kvinnor i familjer med

uppger av patriarkal fördelning att det är de som har störst inflytande över hushållsarbetets utförande. För kvinnor i jämställda familjer är siffra knappt tvâ av tio se tabell 30.

Missnöje, konflikter och upplösning Tabell 30 Familjeiyp och inflytande över hushållsarbetets utförande.

Kvinnors svar. Procent

Kvinnanstörre Bådalikaston Mannenstörre Summa

och Staffan Ek, kan Staffans högre tolerans vad gäller plock och städning utlösa irritation och konflikter. Det är jag blir arg, tillstår

som Agneta. Staffan instämmer. Agneta blir arg när man inte gör vad man borde eller glömmer ställa eller plocka undan. Staffan tillägger att det dock inte handlar stora konflikter utan att det

om mest är smågrejer. Och Agnetas och hans sätt att se på hushållsarbete, påpekar han, har blivit alltmer lika under åren. På frågan hur viktigt han och Agneta tycker att det är att saker och ting blir gjorda hemma, svarar Staffan:

Jag kan bara jämföra det tycker olika år olika viktigt

om så att säga. Pynta hemma och fixa med smâgrejer, det tycker Agneta är viktigare än jag gör dukar och sånt. tycker

Men armars vi nog ganska lika. Laga mat år inte så mycket att orda om för den som lagar maten bestämmer vad ska äta och det är helt naturligt att den som hämtar dagis lagar mat. Vi har ungefär samma ambitionsnivå. Hon är väl ambitiösare när det gäller städning tror jag. Där har vi jämkat ihop oss under åren för jag var mycket slarvigare förut och jag tror att Agneta var mycket ordningssammare förut. Staffan

Också hos familjen Hallgren, ett annat relativt jämställt resulterar

par, ibland olika för hushållsarbetet i misshälligheter. Vi berättade

normer tidigare att det händer att Ann känner att hon inte står ut med tvätten som väntar på att hängas, den odiskade middagsdisken och stöket på alla bord. I sådana lägen kan hon känna att det trots allt är hon som har huvudansvar för hushållsarbetet, även hon tycker att det

om generellt funkar väldigt bra. Ann medger att hon vid dylika tillfäl-

len är jätteotrevlig och bara springer omkring och och gnäller.

surar Numera brukar hon anstränga sig för att låta småplocket

vara.

det är lätt att man som tjej då bara gör det, och man mår illa

av det, för man tycker att man jobbar för mycket och mår

man

illa av skräpet. Jag har alltså inte plockat undan varenda gång.

Ann

Kapitel 5

Också Anns tycker att det kommer an Ann att höja sin tröskel man för vad hon står ut med. Eller att utföra syssloma utan knot.

har ingen rätt att klaga över något om man inte gör något man det. Var och en är sitt eget ödes herre. Det har haft lite diskussion eftersom jag klagar inte när det är skitigt. Och skulle om jag göra det så städar jag. Ibland får Ann nojor när hon tycker att det blir för stökigt och då säger jag men vad faan, du gör i alla fall inget det. Mikael

och närbesläktad källa till irritation är bristande initiativ. En annan Agnes Lindholm är på det stora hela nöjd med arbetsfördelningen mellan sig och sin man, men hon blir arg de gånger hon känner att hon måste be honom att göra saker. När det till exempel gäller att om städa och dammsuga vill hon inte behöva förklara att hon:

faktiskt inte kan göra det i veckorna. Ofia är det någon som är lite sjuk, eller som nu två nätter har Jakob inte sovit till exempel. Visst Han går till jobbet tidigt och pratar i telefonen en stund. Det är inte ansträngande på samma sätt som att vara hemoch igång hela dan. Det är lite skygglappar ibland. Han ma vara ser mest sin situation. Agnes

Sebastian är medveten att konflikterna har sin grund i att han inte om alltid till fullo uppfattar Agnes arbetsinsats.

Det kan vara så att jag säger att nu har jag gjort det och det. Och så glömmer jag bort vad Agnes har gjort. Till exempel, hon köper alla barnens kläder och har koll den biten, vad som behövs kläder överhuvudtaget. /.../ Hon byter i deras sängar och håller reda såna grejer. Det behöver aldrig jag tänka på. Och då är det lätt att jag glömmer bort det och säger att nu har jag dammsugit för tredje veckan i rad och frågar inte vad hon har gjort. Och så har hon kanske gjort en massa saker som jag inte tänkt på. Sebastian

Också i jämställdhetsorienterade familjer där båda makarna i det stora hela är nöjda med fördelningen, förekommer det alltså konflikter om hushållsarbetet. Som vi ska är dock sådana konflikter betydligt se uttalade i familjer med en skevare fördelning av hushållsarbetet. mera

Kvinnlig missbelåtenhet

Ovan sade vi att majoritet av kvinnorna i vår surveyundersökning en tycks tämligen nöjda med fördelningen av hushållsarbetet. Men det finns också ganska stor grupp som önskar en förändring. Till exen empel tredje kvinna att hon inte är nöjd med arbetsfördeluppger var ningen hemma. Och ännu fler kvinnor två tredjedelar önskar - ibland eller ofta att deras make eller sambo gjorde Också bland mer.

Missnöje, konflikter och upplösning

männens svar finns tecken på att många kvinnor inte är nöjda med fördelningen av hushållsuppgiñer. Nästan tre fjärdedelar 72 procent tror att deras hustru eller sambo vill att de ska ta större del av hushållsarbetet.

Att en kvinna önskar att fördelningen av hushållsarbetet i hennes familj såg ut på ett annat sätt behöver förstås inte alltid ett tecken

vara på att det finns en konflikt mellan henne och hennes man. Fördelningen kan vara en effekt av förhållanden som varken hon eller hennes man har något inflytande över. Kerstin, till exempel, skulle vilja att hennes man ibland kunde hämta barnen på dagis. Det är den förändring av hemarbetets fördelning som hon allra mest önskar. Det blir stressigt att både behöva lämna och hämta. Barnens deltidsplatser gör att hon varje dag måste skynda sig från jobbet till barnens daghem.

Att man känner den här pressen i och med att man har sjuttiofem procent, man har inte hundra procent, och betalar efter antal timmar och hur mycket tjänar. Det upplever som jobbigt. Förut tyckte jag att det var jätteskönt när Magnus var hemma i januari, februari, mars. Då jobbade jag heltid. Man kunde står kvar och surra med en mamma Kerstin är förskolelärare man kunde cykla hem, cykla ner stan och ta en timme sig eller två. Det tyckte jag var oerhört skönt. Kerstin

Men Kerstins önskan betyder inte att hon är missnöjd med sin mans insatser. Givet omständigheterna tycker hon att arbetsfördelningen är helt okej. Det är just omständighetema som irriterar: löneskillnadema arbetsmarknaden som gör att hon med sitt kvinnojobb tjänar tusentals kronor mindre än sin man, och som i sin tur gör det ekonomiskt otänkbart för dem att vända rollerna så att han arbetar deltid och hon heltid.

Exemplet med Kerstin och hennes man visar att såväl fördelning som missnöje kan vara en följd av strukturella begränsningar som ingen av makarna råder över. Men när nu detta är sagt vill vi ändå hävda att kvinnorna många gånger verkligen är missbelåtna med sina mäns insatser i hushållet. Till exempel anser nästan en tredjedel av kvinnorna att arbetsfördelningen i deras familj inte är rättvis. Och konflikter om hemarbetet är vanliga hos par som söker familjerâdgivning.

Bråk om hemarbete, vem tar hand om barnen, vem diskar, vem som tvättar, vem som städar. Och kombinerat med klagomålen att det finns aldrig någon tid för mig själv. F amiljerådgivare

Betecknande är att den kvinnliga missbelåtenheten är större skevare fördelningen av hushållsarbetet är. Mer än hälften av kvinnorna i patriarkala familjer anser att fördelningen av hushållsarbetet i deras familj är orättvis. Mindre än en femtedel upplever den som helt och

Kapitel 5

hållet rättvis. Bland dem med konventionell fördelning är det en tredjedel som inte tycker att fördelningen är rättvis se tabell 3 Ulrikas missnöje med Martins insatser hemma exemplifierar.

Det är väl mest det att han inte hjälper till med barnen. Det är väl det jag blir mest arg på. Att han bara går och sätter sig vid teven eller något sånt och struntar i resten. Så får jag gå här och plocka och ta hand om barnen och laga mat samtidigt och försöka lägga dom. Efter ett tag hjälper han till ändå när han märker att jag är så himla arg. Ulrika

Ulrika var vid intervjutillfållet arbetslös. Som vi såg i kapitel 2 arbetar dock närmare fyra tio kvinnor i den patriarkala familjetypen heltid.

av Av dem med konventionell fördelning arbetar så mycket som två tredjedelar heltid. Det är kanske inte svårt att förstå att dessa kvinnor kan känna sig missnöjda över att göra det mesta hemma. Särskilt inte mot bakgrund att idéer jämställdhet ändå är så förankrade

av om pass också hos dem. En stor majoritet av kvinnorna som själva gör väldigt mycket av hushållsarbetet tycker egentligen att detta arbete bör fördelas lika mellan makar och sambor. Knappt en fjärdedel av dem i patriarkala familjer, och bara var sjunde i konventionella, anser att kvinnan bör ta huvudansvaret för hushållsarbetet.

Många kvinnorna i hushåll med patriarkal eller konventionell

av fördelning av hushållsarbetet försöker att få sina män att göra mer. Drygt hälften kvinnorna i både familjetypema tar ibland eller ofta

av

frågan om fördelningen till diskussion. Det är också vanligt att upp makarna fördelningen. Detta händer ibland eller ofta i

är oense om nästan hälften de patriarkala familjerna och i cirka fyra av tio fa-

av miljer med konventionell arbetsfördelning. Men kvinnans försök att påverka fördelningen är inte alltid tillräckliga för att en förändring ska komma till stånd. I familjer med patriarkal fördelning uppger således nästan fyra av tio kvinnor att deras män vägrar att ta del av hushållsarbetet.

För att få en uppfattning om i vilken utsträckning det också förekommer latenta konflikter hushållsarbetets fördelning har de som

om deltar i surveyundersökningen dels fått svara på om det händer att de gör mest hemma för att de inte orkar hålla och tjata på sin man eller sambo, dels om det händer att de för husfridens skull väljer att inte ta upp frågor om hushållsarbetets fördelning. Resultatet visar att det är vanligt med latenta konflikter i familjer med patriarkal eller konventionell fördelning. Nästan hälften kvinnorna i den förstnämnda

av familjetypen avstår ibland eller ofta för husfridens skull från att ta

frågor. För dem med konventionell fördelning är andelen drygt en upp tredjedel. Än fler att de inte längre orkar att tjata på sina män

uppger att de ska göra hemma. Det gör nästan två tredjedelar av kvin-

mera

Missnöje, konflikter och upplösning

noma i patriarkala familjer och drygt hälften dem i konventionella

av familjer se tabell 31. Intervjun med Charlotte Lind får illustrera. Hon sköter det mesta av hushållsarbetet berättar att hon och Bo

men har haft ganska mycket konflikter detta. Hon tjatade väldigt

om mycket en period förut. Charlotte är fortfarande missnöjd med fördelningen, men försöker efter allvarlig äktenskapskris att låta bli

en att be sin man om att han ska göra

mer.

jag uttrycker nog inte allt. Jag aktar mig för att tjata. Dels så

tycker jag att det är himla trist att folk tjatar det tycker

jag också och sedan så vet jag att han väldigt på det.

reagerar

Jag tänker efter två gånger innan jag säger något. Ofta så tycker

jag att det är bagatellartat nånstans. Det är klart att saker och ting

kan irritera mig, eller att jag räknar med att han ska ta disken och

så gör han inte det, och så blir den stående där. Charlotte

Tabell 31 Förekomst av konflikter avseende hushållsarbetets fördelning i

olika familjetypen Kvinnors Procent.

svar.

Jämställd Semijämställd Konventionell Patriarkal Alla

Instämmerdelviseller hell i att 87 87 68 45 69 fördelningen rättvis Instämmerdelvis eller helti att 23 29 53 63 46 hon inteorkartjatamer sin manatt han ska görasin delav arbetet Instämmerdelviseller helt i att 1 1 9 37 14 maken/sambonvägrar sin del avansvaret Önskariblandelleroftaatt 34 53 74 78 66 maken/sambongjordemer Tar iblandeller oftauppfrågan 28 54 54 47 diskussion

iblandeller oftaoenseom 25 23 37 48 35 fördelningen Hålleriblandeller oftatystför 14 15 35 48 30 husfridensskull

Av tabell 31 framgår tydligt att det kvinnliga missnöjet ökar i takt

med att mer av ansvaret för hushållet läggs på deras axlar, liksom att

många kvinnor i familjer med en skev arbetsfördelning önskar för-

en ändring. Det förekommer alltså hel del konflikter hushålls-

en om arbetets fördelning jfr Bjömberg, 1997. Givet att makt handlar

om att kunna genomdriva sina intentioner eller intressen blir slutsatsen att det i den patriarkala och konventionella familjetypen finns utbredd

en kvinnlig maktlöshet när det gäller hushållsarbetets fördelning. I vissa

Kapitel 5

fall förklaras denna maktlöshet med förhållanden som ligger utanför själva parförhållandet könssegregering, lönevärdering, lönediskri-

minering men den rikliga förekomsten av konflikter om fördelning-

-

tyder på att den också är ett resultat av manifest och latent manlig en makt. Männen i patriarkala och konventionella familjer lyckas uppenbarligen i stor utsträckning avbörda sig hushållsarbetet mot sin hustrus eller sambos vilja.

I inledningskapitlet nämnde vi att många teorier om arbetsfördelningen i familjen på ett eller annat sätt förutsätter att det inte råder konflikt om hur hushållsarbetet ska fördelas. Detta gäller till exempel teorin att kvinnor gör mer hushållsarbete för att det betyder mera för deras självuppfattning än det gör för män. Till viss del understödjer våra undersökningsresultat denna teori se kapitel 3. Men de talrika konflikterna om hushållsarbetet påvisar samtidigt dessa förklaringars otillräcklighet. Könsarbetsdelningen i familjen handlar också om maktresurser och maktrelationer mellan makarna.

Ovanstående tolkning stärks av att kvinnor i jämställdhetsorienterade familjer upplever fördelningen av hushållsarbete ett annat sätt än de i patriarkala och konventionella familjer. Av de förstnämnda kvinnorna instämmer nästan nio av tio i påståendet att makamas fördelning av hushållsarbete är rättvis. Två tredjedelar uppger att de sällan eller aldrig önskar att mannen gjorde mer. Det är också mindre vanligt med konflikter i dessa familjer. Bara omkring en fjärdedel av kvinnorna i jämställdhetsorienterade familjer svarar att makarna ibland eller ofta är oense om fördelningen. Knappt någon anser att maken vägrar att ta sin del av hushållsarbetet, och bara var sjunde kvinna i jämställda familjer håller ibland eller ofta tyst för husfriden skull mot nästan hälften i de patriarkala se tabell 31.

Från öppna diskussioner till tyst missnöje

Vi har redan varit inne på att konflikter om hushållsarbetet inte alltid visar sig i öppen oenighet och gräl. En analys med olika fa-

av par miljesitutioner visar att de latenta konflikterna tycks bli fler längre förhållandet varar se tabell 32. Lite förenklat kan man säga att unga

utan barn kanske diskuterar rätt mycket om hur de ska fördela arpar betet i hushållet, det är inte fråga om särskilt allvarliga konflik-

men ter. De delar mer lika på hushållsarbetet än par i andra familjesituationer och när kvinnorna önskar att deras män ska göra mer håller de i liten utsträckning inne med detta. Knappt en femtedel uppger att de ibland eller ofta håller tyst för husfridens skull.

I småbamsfamiljema har andelen par som delar någorlunda lika hushållsarbetet sjunkit markant. Samtidigt har de öppna konflikterna

Missnöje, konflikter och upplösning

hushållsarbetets fördelning ökat. Mer än fyra av tio kvinnor med om småbarn uppger att de och deras man ofta eller ibland är oense om fördelningen. I familjerna med skolbarn som generellt har den mest

ojämställda fördelningen är de latenta konflikterna flest. Nästan fyra

—~

tio kvinnor i de familjerna håller ofta eller ibland tyst för husfriav dens skull. Bland dem jobbar heltid är det nästan av tio som

som sex

att de gör saker själva för att de inte orkar tjata sin man. För uppger småbamsmödrama är den andelen fyra av tio.

De latenta konflikterna verkar alltså öka med tidens gång. I alla fall så länge det finns barn i huset. I äldre familjer utan barn är det få diskussioner och inte heller så stora konflikter. Bara en fjärdedel av de kvinnorna uppger att makarna ibland eller ofta är oense om fördelningen. Makama har anpassat sig eller skilt sig samtidigt som hushållsarbetets omfång har minskat.

Tabell 32 Förekomst konflikter avseende hushållsarbetets fördelning i

av

olika familjesituationer. Kvinnors svar. Procent.

Unga Småbarn Skolbarn Äldre Alla

utanbarn utanbarn Instämmerdelvis ellerhelt i att 75 70 68 69 69 fördelningen rättvis Instämmerdelvis eller helti atthon 38 46 52 43 46 inteorkartjatamer sin manatt hanska göra sin del avarbetet Instämmerdelviseller helti att 9 9 16 18 14 maken/sambonvägrar sin del avansvaret Önskariblandelleroftaatt 69 72 72 54 66 maken/sambongjordemer Tar iblandelleroftauppfrågan 57 54 33 47

diskussion iblandelleroftaoenseom 34 44 36 25 35

fördelningen Hålleriblandelleroftatystför 18 32 38 25 30 husfrldensskull

Redan tidigare har vi sett exempel på kvinnor som känner sig missnöjda över att de några år efter sina barns födelse finner att de gör det mesta hemma. Eva önskade att fördelningen skulle som den var

vara före barnen, Ulrika var besviken över att hon ensam fick ta ansvaret för hem och barn och Charlotte önskade att Bo skulle göra mer, även

hon aktade sig för att tjata. Också Lenas berättelse om sitt före om detta äktenskap nedan, åskådliggör hur en skev fördelning av hus-

Kapitel 5

hållsarbetet resulterar i missnöje. Den visar dessutom hur konfliktformerna kan förändras över tid. Lena är skild sedan ett par år. Hon och hennes före detta har man tre barn tillsammans, alla i förskoleåldem. När Lena och hennes man

skildes motsvarade fördelningen hushållsuppgifter i deras familj

av den patriarkala familjetypen. Lena skötte allt som hade med hem och barn att göra. Det hade inte alltid varit på det sättet. Så länge Lena och hennes inte hade barn delade de lika på hushållsarbetet. Vi disman kade och vi lagade mat och vi tvättade och vi städade och vi strök tillsammans, erinrar sig Lena. När barnen kom utvecklades dock en ny ordning. Det blev Lena som tog ut föräldraledigheten för alla tre barnen och för varje barn som kom så gjorde han mindre och mindre". Till slut hade Lena ansvaret för både barnen och hushållet. ensam Hon var inte alls tillfreds med den situationen. Därför försökte hon många gånger att få en förändring till stånd. Lena pratade med och tjatade på sin man för att få honom att ta ett större för barn och ansvar hushållsarbete men: han vart bara arg och struntade i det demonstrativt. Riktigt demonstrerade. Så gick han och duschade, så kunde han slänga strumpor och kalsonger på golvet, och där kunde de ligga i två dagar tills jag flyttade dem, bara för att jag bad honom. Lägg dem i tvättkorgen, lyft på locket Då han dem i köket på golvet. Riktigt demonstrerande. Lena

Hushållsarbetet blev ett konfliktfyllt område för Lena och hennes man. Det kom mer och att utvecklas till för maktkamp mer en arena mellan makarna. Med tiden tvingades emellertid Lena att inse att tjatstrategin inte gav önskade resultat. Hon gjorde då som många andra kvinnor i samma situation uppenbarligen gör. Hon slutade att be sin hjälp. man om Hemarbetets fördelning förblev förstås som den var. Vi var från början överens om att dela på allting. Vi skulle göra precis lika mycket. Men han kunde ifrån matbordet och låta smör och mjölk och disk och allting stå kvar en hel dag. För det kunde man ta sedan, han skulle bara "ta fem minuters vila så att säga. Och det där vart mer och mer. Jag tröttnade det. Istället för att och tjata på honom Men herregud, ta undan din tallrik, du kan duka av bordet, du sa att du skulle duka borav det, gör det nu Då orkade jag inte längre, då gjorde jag det . själv. Det här med att städa, eftersom det barnet visade sig ena vara väldigt allergiskt, och blev det mer och mer, så gick jag och städade hela dagarna i princip för att hålla det darnmfritt och rent hemma. Det var mycket med tvätt och städning, mycket extra. Det gjorde aldrig han. Jag låg på sjukhuset med pojken en gång och då hade jag den andra flickan med mig för att han inte klarade av att vara hemma och ta hand henne. När jag om

Missnoje, konflikter och upplösning

kom hem från BB med tredje flickan då stod frukosten kvar på bordet och tvätten låg i högar utanför tvättmaskinen, han hade inte ens orkat få den i tvättkorgen. Då tänkte jag uppgiven. Lena

Lenas berättelse exemplifierar att konflikter inte alltid visar sig i öppen oenighet eller gräl. Hon undvek mer och mer att ta upp fördelningen till diskussion eftersom hon kunde föregripa sin mans negativa reaktioner.

Jag orkade inte bråka med honom. För husñidens skull, för då hade fått barn och jag tycker inte barn ska se en mamma och pappa gapa och skrika eller höra det, för även om de sover så vaknar de ju. Sedan var det liksom lugnast. Lena

Lena orkade till slut inte bråka. Därmed kom hennes önskemål och intressen att underordnas mannens intressen. I den meningen gick han segrande ur kampen om hemarbetets fördelning. Fast Lena bestämde sig istället för att hon ville skiljas. Men det betydde som sagt inte att konflikterna hade försvunnit. De hade istället antagit nya former.

Lenas berättelse förtydligar att hushållsarbetets fördelning inte är något statiskt. Som vi visade i kapitel 3 sker ofta de mest avgörande förändringarna i samband med barnens födelse. Ofta är de nyblivna föräldrarna överens om att kvinnan ska ta ut det mesta av föräldraledigheten, och sedan kanske jobba deltid. Men omställningen att bli en familj med barn kan bli större än de anat.

När dom kommer hit, dom har några barn, och så går man då tillbaka i tiden och hör var det började hänga upp sig nånstans, så är det inte sällan att det är omkring tiden när det första barnet kom och att man har känt sig sviken, inte fått den hjälp man behövt och mannen har känt sig övergiven. Familjerådgivare

Många gånger utvecklas inte saker och ting riktigt som paret hade tänkt sig. Kanske blir kvinnan, liksom Lena, irriterad när hon märker att successivt minskar sin andel av hushållsarbetet. Och kan-

mannen ske hon, som enligt en familjerådgivaren är vanligt, när hon väl är hemma med barnet känner att det här är mycket besvärligare än vad hon trodde och det funkar inte och hon vill ut i arbetslive

Fysiskt våld

Sin mest extrema uttrycksform får äktenskapliga konflikter när fysiskt våld finns med i bilden. Att den är extrem betyder inte att den är sällsynt. Hemmet är i själva verket en av de platser där det begås flest våldsbrott. Det är emellertid inte möjligt att exakt fastställa hur vanligt det är att kvinnor misshandlas sina män. År 1993 anmäldes

av cirka 18 000 misshandelsbrott mot kvinnor. Av dem hade nästan åtta

tio begåtts för offret bekant gärningsman Brå, PM 1994:4. av av en

Kapitel 5

Mörkertalen är dock mycket stora. Många kvinnor drar sig i det längsta för att anmäla sin make eller sambo för misshandel.

Av de kvinnor som har svarat på vårt frågeformulär uppger så mycket 7 procent att de någon gång har känt sig fysiskt hotade av

som sin nuvarande make eller sambo. Var tionde smâbamsmamma svarar att hon någon gång har känt sig fysiskt hotad av sin man se tabell 33.

Tabell 33 Familjestadium och förekomst avfizsiskt hot från make/sambo.

Kvinnors svar. Procent.

Familjestadium Ofta Någongång Aldrig Summa

Också i vår kvalitativa undersökning av frånskilda kvinnor har vi kommit i kontakt med kvinnor som har varit utsatta för fysiskt våld från sina män. Både Karin och Aino levde under många år tillsammans med män som återkommande misshandlade dem grovt. De be-

"blåmärken, sparkar och knäckta revben. Aino hamnarättar om de till och med på sjukhus vid ett tillfällen grund av sin före

par detta mans svåra misshandel. Männen slog när de var irriterade eller

Oftast var det inte något särskilt som utlöste konflikten. Det arga. kunde att man sade något med fel ton eller bara valde att göra

vara någonting. I den våldsamma situation som Aino och Karin levde var det otänkbart att be hjälp med hushållsarbete. Då fanns

mannen om risken våldsamheter skulle utlösas. Båda kvinnorna skötte

för att nya därför barn och hushåll helt utan hjälp från sina män. Aino berättar att hennes aldrig lyfte ett finger i hushållet och att han aldrig ens

man strukit skjorta eller pressat en byxa eller tvättat någonting, sina

en

kläder. Inte ens under de perioder hon låg på sjukhus. egna

Männens perspektiv

Vi har ägnat ganska många sidor att diskutera arbetsfördelningen ur kvinnornas perspektiv. Det är nu dags att undersöka hur den uppfattas från männens horisont. Vi kan då börja med att konstatera att många män inte bara tror att deras hustru eller sambo skulle vilja att de gjorde mer hemma, utan att de också själva tycker att de borde göra

Missnoje, konflikter och upplösning

Undantaget den jämställda familjetypen är det i detta avseende mer. inga slående skillnader mellan män tar olika stor del i hushållssom arbetet. Såväl i semijämställda, som i konventionella och patriarakala familjer, är det omkring två tredjedelar ofta eller ibland tycker att som de borde hemma. Cirka tre fjärdedelar tror att deras hustru göra mer vill att de ska göra Fördelningen bland männen i jämställda famer. miljer skiljer sig markant från de övriga. Av dem tycker ungefär fyra tio att de borde göra eller tror att deras hustru önskar detta se av mer tabell 34. Men många män ibland själva tycker att de borde göra även om hemma också mycket stor majoritet 80 procent att förmer anser en delningen hushållsarbetet är rättvis. I de jämställdhetsorienterade av familjetypema är kvinnornas och männens svarsmönster likartade i detta avseende. Ungefär nio tio kvinnor och män instämmer i att av hushållsarbetets fördelning är rättvis. Också i familjer med konventionell fördelning är könens uppfattningar snarlika. Knappt sju av tio kvinnor tycker att fördelningen är rättvis mot tre fjärdedelar av män- Däremot går könens uppfattningar ganska kraftigt isär i familjer nen.

med patriarkal fördelning. Inte hälften kvinnorna i de familjer-

ens av att fördelningen är rättvis mot sju tio män se tabell 31 na anser av och 34. Och nästan tredje kvinna 31 procent i den patriarkala var

familjetypen tar helt avstånd från påståendet att fördelningen är rätt-

vis. Det gör inte ens var tionde man 7 procent. förklaringama till den könsmässiga skillnaden i rättvisebe- En av dömning i patriarkala familjer kan vara att männen i mycket större utsträckning än kvinnorna att hushållsarbetets fördelning beror på anser att kvinnorna har tid för detta arbete. Mer än tre fjärdedelar 77 mera procent männen i patriarkala familjer instämmer helt i ett sådant av påstående, mot knappt fyra tio kvinnor 38 procent i motsvarande av kategori. Ytterligare förklaring kan att dessa män i betydligt en vara högre grad än kvinnorna har uppfattningen att kvinnor bör ta det yttersta ansvaret för hushållsarbetet. I kapitel 2 såg vi att mer än hälften männen i de patriarkala familjerna detta, jämfört med en av anser fjärdedel kvinnorna motsvarande siffra för män i jämställda faav miljer är knappt var tionde se tabell 5 och 6. Intressant att notera är också att det är män i den patriarkala fa-

miljetypen i minst utsträckning upplever att makarna ibland eller

som ofta är fördelningen. Bara en fjärdedel rapporterar detta oense om mot nära hälften av motsvarande grupp kvinnor. Däremot uppger nästan fyra tio män i semijämställda familjer att han och hans av hustru ofta eller ibland fördelningen se tabell 34. För är oense om kvinnornas vidkommande är svarsmönstret det motsatta. Det vill säga, de med jämställdhetsorienterade fördelningar i minst utsträckuppger

Kapitel 5

ning att makarna är oense, och de med patriarkala fördelningar anger

detta i störst utsträckning.

Tabell 34 Förekomst av konflikter om hushållsarbetets fördelning i olika familjetyper. Mäns Procent. svar.

Jämställd Semijämställd Konventionell Patriarkal Alla

Instämmerdelviseller helt iatt 90 85 75 80 fördelningen rättvis Händeriblandeller oftaatt han 38 60 60 61 tyckeratt han bordegörmer Troratt hansmaka/samboibland 43 70 84 79 73 eller ofta villatt han ska göramer iblandelleroftaoenseom 39 36 25 34 fördelningen Hålleriblandelleroftatystför 26 27 27 26 husfridensskull

Skillnaderna inte statistisktsäkerställda

I en del tidigare studier har funnit att olikhetema mellan makars man upplevelser av sin relation är så stora att det finns skäl att tala om ett hennes och ett hans äktenskap Bernard, 1972; Nilsson Schönnesson, 1985. Också våra resultat tyder på att detta är ibland fallet. I familjer med en patriarkal fördelning hushållsarbetet skiljer sig av kvinnors och mäns upplevelser ofta påtagligt. Ibland kan hela livssituationen te sig olika kvinnornas och männens perspektiv. Så här ur

säger en familjerådgivare:

Han jobbar jämt, han är aldrig hemma, barnen inte sin far. ser Det är vad hon kan säga när hon ringer: "Jag är så trött på det här, hinner aldrig prata på grund av dethär. Han kan då . känna sig väldigt sårad över att hon beklagar sig över att han jobbar så mycket eftersom han jobbar så mycket för att han jobbar för familjen. Det är därför han gör det. Familjerådgivare

I familjer där makarna delar rätt lika på hushållsarbetet tycks däremot båda parter ganska nöjda med fördelningen även kvinnorna i vara om vissa avseenden tycks värdera jämställdheten högre än männen. En

orsak till samstämmigheten i dessa familjer kan att det typiskt är

vara genom öppna diskussioner och rationella argument parterna har som blivit övertygade att det i deras situation är rimligt att dela lika på om hushållsarbetet Jfr Hestbaek, 1995. Bland med traditionell par en fördelning råder mera sällan samstämmighet. Vi har berättat Ulriom ka och Charlotte som är missnöjda med att de får göra nästan allt

Missnoje, konflikter och upplösning

hemarbete och inte tycker att detta är rättvist. Deras män ser sa-

som ken på ett annat sätt. Martin känner sig tillfreds med Fördelningen, även han ibland kan få dåligt samvete för att han gör för lite.

om Också Charlottes Bo är nöjd och berättar att han inte skulle vilja

man ha det på något annat sätt. Till skillnad från Charlotte tycker han också att fördelningen är rättvis med tanke att hon jobbar mindre och är hemma mer.

Att det i familjer med traditionell fördelning av hushållsarbetet

en kan finnas avsevärda skillnader mellan sambors och äkta makars upplevelser blir tydligt i intervjuerna med familjerådgivare. I rådgivningssituationer framkommer inte sällan att kvinnorna är dödsmissnöjda med hushållsarbetets fördelning. Männen däremot ställer sig väldigt frågande. De har varken sett eller förstått sin hustrus eller sambos missnöje förrän den dag hon säger att hon vill skiljas. Familjerådgivarnas iakttagelser bekräftas våra intervjuer med skilda eller

av separerade män. I de fall fördelningen hushållsarbetet i det före

av detta äktenskapet varit traditionell, berättar männen att de var tillfreds med detta och motiverar fördelningen med att den både var rationell och rättvis, givet den situation makarna befann sig Så länge äktenskapet varade trodde de i allmänhet att också deras hustru var nöjd med sättet att fördela arbetsuppgifterna. Några män har dock, när de har reflekterat över orsaken till skilsmässan, i efterhand insett att hon ändå kanske inte så tillfreds med sin situation. Karl-Erik, till

var exempel, hustru tog ut hela föräldraledigheten för båda barnen

vars och sedan arbetade deltid, nämner i förbigående att han tror att hans hustru så småningom kröp väggarna att hemma. Christer

av tror att hans hustru kanske blev för isolerad när hon arbetade halvtid på kvällarna för att barnen skulle kunna vara hemma dagarna.

Jag skulle vilja påstå att det var under de sista åren som hon kan-

ske började må lite dåligt. Hon var hemma dagarna och sedan

jobbade hon när jag kom hem. Hon jobbade halvtid och hade

ganska lite arbetskamrater. Nu, så här med facit i hand, tror jag

att det inte särskilt bra för henne för hon var i behov av soci-

var

ala kontakter. Christer

Det är egentligen bara de frånskilda männen som berättar att

en av han ibland missnöjd med hushållsarbetets fördelning. Och det är

var

knappast slump att detta är som mot slutet av sitt äknog en en man tenskap gjorde merparten arbetet hemma. Hans hustru som tjäna-

av de betydligt än honom jobbade mycket övertid. Det blev han

mer

fick göra det mesta. Jag lagade mat, tvättade och städade också. som Det gör mig inte så mycket. Jag har inte lidit av det. Men ibland blev det kanske lite för häftigt mycket, förklarar Lasse.

Kapitel 5

T z°llfiedsstc‘1llelse i relationen

Når dom säger att dom inte kan tala med varandra så kan

man nästan lägga till för sig själv att det vill säga de ligger inte med varandra heller. Familjerådgivare

Kvinnornas missnöje med arbetsfördelningen i hemmet får konsekvenser för andra delar av makamas förhållande. En central sådan är parets sexliv. Tendensen är att kvinnans sexuella lust till sin

man minskar. Intervjun med Lotta är illustrativ. Hon och hennes före detta man bråkade mycket om både hemarbete och Lotta upplevde

pengar. att han inte tog något riktigt ansvar för barnen och hemmet. Hon förlorade lusten till honom när hon kände att han inte ville något annat med mig eller familjen eller arbeta för nånting.

Han kunde inte förstå mig och jag kunde inte förstå honom. Han menade att man kan väl bråka och sedan hoppa i säng, men så funkar inte jag. Det andra måste fungera någorlunda. Lotta

Att Lottas reaktion inte är ovanlig bekräftas av både intervjuerna med

familjerådgivama och resultaten från surveyundersökningen. Fördel-

ningen av hemarbetet inverkar på makars upplevelse sitt sexuella

av samliv jfr också Coleman, 1988. Vi har frågat dem har besvarat

som vårt frågeformulär om de är nöjda med sitt sexliv. Resultatet visar att

av kvinnorna i familjer med patriarkal fördelning hushållsarbe-

en av tet är det färre som är tillfreds än andra kvinnor. Nästan fyra tio

av uppger att de är missnöjda eller indifferenta För kvinnor i de andra familjetypema är motsvarande andel omkring en femtedel tabell

se

35.

Med tanke på den konstaterade skillnaden mellan kvinnornas och männens upplevelser av arbetsfördelningen i patriarkala familjer är det signifikativt att könens svarsmönster går i motsatt riktning. Medan det är vanligast att kvinnorna i den patriarkala familjetypen att

uppger de är missnöjda med sitt äktenskapliga sexliv, gäller det motsatta för männen. Det är männen i patriarkala familjer som i störst utsträckning svarar att de är nöjda med makamas sexualliv. Och medan mycket

en liten andel kvinnorna i förhållanden med jämställd fördelning är

av en missnöjda med sexlivet, är det relativt sett vanligast att männen i den familjetypen är missnöjda eller indifferenta se tabell 36.

Med tanke på frågans känsliga karaktär är denna siffra sannolikt underskattning.

en indifferenta är de som uppger att de varken är nöjda eller missnöjda med sitt sexualliv.

Missnoje, konflikter och upplösning

Tabell 35 Förekomst missnöje ifråga om relationen i allmänhet och

av

sexuallivet. Procent.

Dessa skillnader intestatistisktsäkerställda

Det framgår tabell 35 att kvinnors och mäns svarsmönster också

av när det gäller missnöje med relationen i allmänhet går olika håll. En

tredjedel kvinnorna i de patriarkala familjerna är missnöjda eller

av indifferenta ifråga relationen i allmänhet att jämföra med var

om

tionde i de jämställdhetsorienterade familjerna. Männen i patriarkala

familjer är istället de som i störst utsträckning uppger att de är nöjda med relationen. Bara tionde man i de familjerna uppger att han är

var indifferent ingen uppger att han är missnöjd. Av männen som lever i familjer med jämställd fördelning av hushållsarbetet är däremot

en andelen missnöjda eller indifferenta femtedel. Tendensen i kvin-

en

och mäns svarsmönster när det gäller tillfredsställelse med sexunors allivet och relationen i allmänhet är densamma i samtliga åldersgrup-

och bekräftar att hushållsarbetets fördelning utgör en verklig inper tressekonflikt mellan kvinnor och män.

Uppbrott

Som vi sett är det ganska vanligt med äktenskapliga konflikter om hushållets organisering. Ibland blir missnöjet så stort att någon eller båda makarna reflekterar över att lämna den andra. Mer än en

av tredjedel 36 procent kvinnorna i vår surveyundersökning uppger

av att de någon gång har hotat att lämna sin nuvarande man och en femtedel 21 procent att det har hänt att deras make eller sambo

svarar har hotat att lämna dem. Några större skillnader mellan olika familjetyper föreligger inte i detta avseende. Bland männens svar är motsvarande siffror drygt fjärdedel 26 procent respektive knappt en

en tredjedel 31 procent. Ibland realiseras hoten. Nästan en fjärdedel av dem gifte sig i början åttiotalet hade enligt officiell statistik

som av

Kapitel 5

skilt sig inom en tioårsperiod. I absoluta tal eller skiljer sig

separerar omkring 50 000 par årligen Skilsmässor och separationer, 1995.

Det går juridiskt sett lätt och ganska snabbt att skiljas. Den principiella ståndpunkten i svensk skilsmässolagstiñning kvinnas

är att en eller en mans vilja att skiljas alltid ska respekteras. Ingen makarna

av måste ange något skäl för att skiljas och medling är inte nödvändig. Äktenskapet är i det avseendet ett avtal kan sägas part.

som upp av en I de fall det finns barn under 16 år eller makarna så begär

- om en av

gäller dock en betänketid månader. I andra fall kan äktenska- - sex pet lösas upp omgående Agell, 1995.

Det stora antalet separationer och skilsmässor betyder inte att familjen som institution har spelat ut sin roll. En svensk undersökning visar att såväl gamla fortfarande värderar familjen högt

unga som Hammarström, 1993. Och de flesta har skilt sig flyttar

som samman med en ny partner efter tid. Inte heller kan ökningen skilsmäs-

en av sorna tas som tecken att kärleken har spelat ut sin roll. Mer än någonsin tidigare gifier sig människor på grund kärlek. En rimligare

av tolkning är istället att det inte längre är nödvändigt att stanna kvar i ett äktenskap utan kärlek jfr Collins och Coltrane, 1991; Giddens, 1992.

Man kan säga att en skilsmässa finns möjlighet ända från

som en den dag ett par flyttar ihop eller gifter sig. Detta tenderar i sig att begränsa manlig maktutövning inom familjen. Risken att kvinnan

upplöser äktenskapet finns alltid där. Skilsmässoaltemativet stärker på så

vis kvinnornas förhandlingsposition inom äktenskapet och bidrar

därmed till utvecklingen jämlika förhållanden mellan makar

av mer jfr England och Kilboume, 1990; Hobson, 1990.

Bland barnfamiljer är benägenheten stor att skilja sig när barnen är små Skilsmässor och separationer, 1995. Med tanke på de påfrestningar som de nyblivna föräldrarna ställs inför i form ökad

av en arbetsbelastning och en ofta sämre ekonomi är detta kanske inget att förvånas över. Flera de frånskilda eller separerade kvinnorna och

av männen som vi har intervjuat berättar att vardagslivets organisering innebar stor på förhållandet, antingen detta berodde på

en press en ojämn arbetsfördelning eller på att det i och med barnen inte längre fanns så mycket tid för varandra. Det sista gällde inte minst

par som hade valt att förvärvsarbeta olika tider för att deras barn inte skulle vistas på daghem eller hos dagmamma. Anders, för att ta ett exempel, erinrar sig att det var jobbigt att hans hustru arbetade när han

var hemma, och tvärtom. De fick nästan ingen tid tillsammans. På tidiga kvällen när allt började lugna ner sig då somnade hon. Sedan när jag skulle gå och lägga mig, då skulle hon gå och jobba, exemplifierar han.

Missnöje, konflikter och upplösning

En konsekvens att skilsmässoma har ökat är att andelen enforav älderfamiljer främst ensamstående mödrar har vuxit kraftigt i an- - tal. Nästan sjunde familj med barn under femton år består av en var ensamstående förälder med barn F0B 90, del 4. För att få en uppfattning hur kvinnor och skilsmässomas konsekvenser om män ser för barnen bad vi dem svarade vårt frågeformulär att instämsom i eller ta avstånd från påståendet att ensamstående förälder kan ma en ta hand ett barn lika bra två föräldrar som lever tillsammans. om som Av tabell 36 framgår att männen i större utsträckning än kvinnorna tar avstånd från det påståendet. Det gör nästan sju av tio män ijämförelse med knappt hälften kvinnorna. Störst är könsskillnadema i svar av bland småbamsföräldrama, där så gott tre fjärdedelar av papporsom tar avstånd från tanken, bara lite än fyra tio mammor. na men mer av deltidsarbetande småbarnsmammor i arbetarfamiljer tar bara

Bland

tredje avstånd från påståendet. Det tycks med andra 0rd framförvar allt färdema tror nödvändigheten av familjens sammanvara som hållning för barnens och kanske sin skull. Mödrama anser - egen istället i stor utsträckning att de skulle kunna klara sig och ensamma sina barn ett bra sätt.

Tabell 36 Andel instämmer eller tar avstånd från påståendet att en som ensamstående förälder kan ta hand om ett barn lika bra som två föräldrar lever tillsammans uppdelat efter familjesituation som och kön. Procent.

Instämmer Varken/eller Tar helt eller Summa helt ellerdelvis delvisavstånd

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

En tolkning att männen i mindre utsträckning än kvinnorna anser

av

ensamstående förälder kan ta hand sitt bam lika bra som två att en om föräldrar lever tillsammans är att de är beroende av familjen

som mer än kvinnorna. Den tolkningen stöds undersökningar som tyder på

av att kvinnor oftare än män tar initiativet till en skilsmässa, liksom att skilda män i större utsträckning än skilda kvinnor upplever sig ha

Kapitel 5

förlorat på skilsmässan Svedin, 1995; Moxnes, 1990.4 Dock tar en lika stor andel kvinnor män 52 procent i vår surveyundersom sökning helt eller delvis avstånd från påståendet skilsmässa ofatt en tast är den bästa lösningen när ett har svårt att lösa sina äktenpar

skapliga problem.

Ovan sade vi att ökningen antalet skilsmässor har jämställdav en hetsskapande effekt. Samtidigt är den till stor del resultatet ökad av en ekonomisk jämställdhet mellan könen. Ett eget förvärvsarbete och inkomst gör att kvinnan inte längre behöver stanna i ett dåligt äktenskap av ekonomiska skäl. Tanken att kvinnors ekonomiska inverresurser kar på deras vilja att bryta upp ur ett dåligt äktenskap får stöd att av kvinnor med höga inkomster skiljer sig i större utsträckning än andra kvinnor Skilsmässor och separationer, 1995. En studie inom annan Kvinnomaktutredningen visar också att ökade resurser för kvinnornas vidkommande kan del förklaringen till att det är betydligt vara en av vanligare med skilsmässor bland invandrarfamiljer från vissa länder t.ex. Iran och Chile än bland svenska familjer Darvishpour, 1997. En egen inkomst i kombination med jämställdhetsnonner och en liberal lagstiftning möjliggör för kvinnorna den skilsmässa som kanske otänkbar ekonomiska och andra skäl i det gamla landet. var av Sambandet mellan skilsmässor och kvinnors ekonomiska ställning syns även i statistiken. I takt med att kvinnoma ökade sitt yrkesarbete från mitten av sextiotalet blev också skilsmässorna fler Trost, 1993. Att skilsmässorna har positiva effekter jämställdhetssynpunkt ur betyder förstås inte att enskilda individer alltid upplever uppbrottet som något positivt. En skilsmässa medför på gott eller ont nästan alltid stora förändringar i en människas livssituation och vardagsliv och det är ofta känslomässigt omvälvande upplevelse att med en vara om att upplösa sin familj och sitt hem. För den blivit lämnad kan sisom tuationen upplevas mycket svår.

Jag sitter här ganska ensam idag. Och sedan har jag mått så gräsligt dåligt så jag har fått isolera mig. Jag har inte orkat umgås med någon människa. Utan när jag kommer hem kvällen då är jag helt slut och då håller jag mig för mig själv. Karl-Erik

Här kommer dock de rent känslomässiga aspekterna skilsmässa av en att få en undanskymd plats. Vårt syfte är istället att belysa intressekonflikter uppstår i samband med skilsmässan och att undersöka som

Enligt den svenska undersökningen Svedin, 1995 tog kvinnan oftare initiativet till skilsmässan i sex av tio av fall. Undersökningen bygger på intervjuer med l57 skilda kvinnor och män 88 kvinnor och 69 män. Någon aktuell svensk statistiskt representativ undersökning av vem som initierar skilsmässan och skilsmässoorsaker har vi inte funnit.

Missnáje, konflikter och upplösning

hur maktresurser kommer till användning när latenta konflikter blir manifesta. Först ska vi dock kort ta frågan motiven bakom upp om

skilsmässoma

Kärleksbrist och manlig dominans

En del de frånskilda separerade kvinnor och män som ingår i vår av studie berättar att deras äktenskap samboende upplöstes utan våldkonflikter, sig före eller under själva skilsmässan. När till samma vare exempel Louise fick frågan hur det kom sig att hon och hennes man bestämde sig för att skiljas svarade hon att äktenskapet helt enkelt kändes tristare och tristare och att hon delade den känslan med sin dåvarande Några påtagliga konflikter det inte fråga om. man. var Också Torsten och hans före detta hustru var överens om att det var bäst att skilda vägar.

Vi satt och pratade mycket om det att vi hade vuxit ifrån varand- Vi hade inga känslor kvar för varandra. Man kunde börja ra. . tjafsa småsaker, men kunde inte prata om problem, utan det om bara tjafs och bråk, kan man säga. Sedan diskuterade vi var mycket det och att hade vuxit ifrån varandra. Glidit mer om ifrån varandra. Vi bara gick där som främlingar i slutet. Så det var lika bra att sära på sig. Torsten

Att äktenskap löses därför att makarna upplever att relanumera upp tionen inte längre ett tillräckligt stort känslomässigt utbyte att ger i Louises och Torstens fall har tröttnat på varandra eller man som glidit ifrån varandra kan tas tecken på att vår syn samlev- - som nad närmar sig vad den engelske sociologen Anthony Giddens 1991; 1992 kallar den relationen pure relationship. Det vill säga, rena relationer ingås i ökande utsträckning uteslutande för deras egen skull och de fortsätter bara så länge båda parter finner relationen tillsom fredsställande. Citatet intervjun med Janne illustrerar begreppet ur väl. Det var han som ville bryta upp.

Hon ville verkligen att vi skulle vara tillsammans och pratade om att hon skulle försöka ändra på sig. Men jag sa att det finns ingenting som du behöver ändra på. Det är inget fel på dig, utan det har med mina känslor att göra. Att man alltså slutar älska nå- Man tycker bara varandra. Jag sa att om vi ska fortgon. om sätta att bo ihop vill jag att vi lever som värmer med separata det ville hon inte köpa utan hon ville att vi skulle sovrum, men ha ett samliv. Men jag sa att jag inte älskade henne längre. Janne

sDenempiriska grunden för den kommande analysen utgörs huvudsakligen av intervjuerna med skilda föräldrar och familjerättssekretare.

Kapitel 5

Andra nämner som den omedelbara skilsmässoorsaken deras att partner hade träffat någon Ullas till exempel, inledde förannan. man, ett hållande med kvinna. Ulla berättar att det framförallt tien annan var den innan hennes man berättade detta och lämnade henne som var svar.

det var hemskt jobbigt när han bodde hemma här och knappt pratade med mig. Han kom hem sent på nätterna, så skilsmässan kom som en lättnad faktiskt. Det jättejobbigt att ha honom var boende här. Han kom och middag, han hade sitt arbete mitt över här, och sedan stack han bara iväg. Ulla

Skilsmässor handlar dock inte alltid bara att makarna har glidit om isär. De har också sin grund i att kvinnor inte längre accepterar manlig överordning och makt inom familjen. Enligt svensk undersöken ning av skilsmässors orsaker är det vanligt att kvinnor vill skiljas som känner sig undertryckta sina män. Så många fyra tio kvinav som av nor i den studien ansåg att det deras dominerande sätt var mans som låg bakom skilsmässan. Var sjätte kvinna att hennes hade uppgav man misshandlat henne fysiskt Wadsby och Svedin, 1993. En studie från Norge gav liknande resultat. Det bristande jämlikhet, var mannens dominerande sätt eller hans bruk fysiskt våld de vanligast av som var förekommande skilsmässomotiven bland kvinnorna Moxnes, 1990. Också för del kvinnorna medverkar i vår studie det en av som var mannens dominerande sätt och/eller brutalitet utgjorde huvudsom skälet till att de ville skiljas. Nawal är dem. Hon upplever en av att hennes man inte lät henne andas när han försökte att bestämma över hennes liv att till exempel uttrycka starkt missnöje när hon genom träffade andra människor eller att kontrollera hennes ekonomi. genom Också i Lenas äktenskap var konflikterna många. De rörde förutom fördelningen av hemarbetet också barnens uppfostran och sexuallivet. Lena upplever att sexlivet med hennes dåvarande på hans man var villkor.

När han ville. Han ville sitta uppe och titta på teve och sedan ville han och lägga sig och då skulle jag följa med i händelse att han ville det då. Sedan var det så väldigt jobbigt, för . skulle jag iväg och rida en kväll så var jag tvungen att ha lagat middag tills han kom hem, ha diskat och plockat undan och lägga barnen och sedan åka och rida. Och sedan komma hem och då satt han och väntade att jag skulle duscha och gå och lägga mig tillsammans med honom för då ville han ha Jag orkade sex. inte det. Lena

Dock var det mannens hårdföra sätt mot barnen utlöste skilsmässom san i Lenas fall. När han vid ett tillfälle brukade våld mot deras yngsta

Missnöje, konflikter och upplösning

dotter bestämde sig Lena för att kontakta en advokat och begära skilsmässa. Aino och Karin gifta med män misshandlade dem. Missvar som handeln började i båda fallen redan under äktenskapets första tid och pågick sedan under åtskilliga år. Aino förklarar att hon från början trodde hon sin kärlek skulle kunna förändra makens att genom negativa tankar och destruktiva sätt. Dock blev han istället med åren alltmera våldsam. Hans behov att behärska Aino bara växte. av Han ville ha total kontroll, berättar hon, och att åren innan skilsett helvete dagligen. Aino fruktade för sitt liv. Efter en mässan var synnerligen svår misshandel lyckades hon fly från sitt hem. Hon polisanmälde sin och ansökte om skilsmässa. man Karin, huvudsakligen hade varit hemarbetande under äktensom skapet, begärde skilsmässa i samband med att hon fick anställning. en Då hade hon under många år planerat för att lämna sin när tillman fälle gavs.

Att jag kunde och vågade att ta ut skilsmässa berodde på att jag hade fått det här jobbet. Jag blev en betydelsefull person då helt plötsligt efter att ha gått hemma och inte känt mig som någon. Karin

För Aino och Karin tog det många år innan de lyckades lämna sina respektive män. Forskare undersöker kvinnomisshandel har pekat som på antal förhållanden gör detta begripligt t.ex. Hydén, 1995; ett som Lundgren, 1989, 1993. Det kan till exempel vara svårt att tänka på sig själv misshandlad kvinna. Därför finns ibland en tendens som en hos kvinnan att förrnildra våld. Några av de familjerådgivare mannens vi har talat med hade erfarenhet misshandlade kvinnor som förav sökte dölja våldets grymhet och omfattning.

De tappar begreppet för vad som är normalt och onormalt. Alla människor knuffas väl det här sättet och det är inte så farligt han hotar mig med kniven. Man normaliserar om nåt sätt ett icke normalt beteende. Farniljerådgivare

Tendensen att det manliga våldet normaliseras har uppmärksammats inom forskningen sexualiserat våld. Processen innebär i korthet att om våldet gradvis uppfattas ett eller mindre normal inslag i varsom mer dagen hos både misshandlar och hos kvinnan som blir mannen som misshandlad Lundgren, 1989. Det är också vanligt att den misshandlade kvinnan upplever både förvirring och skuld. Karin berättar att hon med tiden kom att tappa självförtroendet och att hon började sig själv del problemet. Det kändes nästan som hennes se som en av eget fel att hon blev slagen.

Kapitel 5

Då undrar man varför jag har gått igenom allt detta Och det kan jag inte svara på. Man kan fundera och slå sig i huvudet men jag trodde att jag skulle kunna omvända honom. Någon kärlek fanns inte kvar, den tog slut väldigt fort. Sedan hade han fliren måga att få en att känna mycket skuld. Han överförde vad han kände på mig. Så jag tyckte att det var mitt fel att han slog mig, för han sa att det var för min skull. Karin egen

Karin nämner i citatet att hon trodde att hon skulle kunna omvända sin man. Sådana förhoppningar att det ska bli bättre, att han kommer att sluta slå bara han får tillräckligt mycket kärlek, det sista att var gången han slog kan öka benägenheten hos misshandlade kvinnor att stanna kvar i sina äktenskap. Man måste dock också fråga sig vad som händer kvinnorna när de lämnar sin män. Det är långt ifrån givet att de då undgår sin mans våld. En stor del det allvarligaste våldet av som kvinnor utsätts för sker tvärtom i samband med separation en Hydén, 1995.

Upplösningen

Skilsmässoprocessen kan betraktas som en desorganisationsprocess

där familjerelationema omdefinieras och hushållet omorganiseras jfr Moxnes, 1990. Föräldraskapet kommer att förändras och den existerande hushållsorganisationen kommer att lösas När makarna väl upp. har bestämt sig för att skiljas måste de alltså förhandla sig fram till lösningar i en rad centrala ñågor. Vem ska ha den juridiska vårdnaden om barnen Hos vem ska barnen bo Vem ska bo kvar i bostaden Hur ska hemmet delas Och så vidare. Besluten den blivande flirom äldrarollen och ekonomin får stor betydelse för respektive makes framtida liv. Det finns därför alltid potentiellt intressekonflikt inen byggd i sådana frågor. Ibland lyckas makarna lösa denna konflikt utan

att det uppstår några egentliga stridigheter. Andra gånger den

ger upphov till allvarliga och segslitna tvister. I en konfliktladdad uppbrottssituation händer det att makarna för första gången får erfara vad verkligen utgör den andras maktsom resurser och handlingsberedskap. Då, inte förr, prövas olika om typer av resurser för att få de egna intressena tillgodosedda. Ett exempel är när män som aldrig tidigare brukat våld mot sin hustru gör detta i en skilsmässosituation. Det var vad hände Lena. Hon ville skiljas. som Det ville inte hennes Han misshandlade henne några dagar efter man. det att hon hade begärt skilsmässa och hotade henne telesenare per fon. Lena polisanmälde sin före detta blev dömd till fängman som else.

Missnöje, konflikter och upplösning

han började ringa och hota mig, han skulle ta livet av mig,

och jag skulle få ett helvete och han skulle ta barnen. Det var mycket, så flyttade till kvinnojouren och bodde där ett par dagar. Sedan fick han besöksförbud och sedan vart det rättegång. /.../ Han överklagade rättegången och det blev ny rättegång, en hur det än fick han fängelse, och det var inga diskussiomen var från domstolen som skulle ha vårdnaden om barnen. ner om vem Jag krävde vårdnad och det gjorde han också men jag fick ensam den och han fick umgängesrätt han skötte sig. Lena om

Bland dem vi har intervjuat finns flera exempel på kvinnor som för

första gången blivit slagna och fysiskt hotade sina män i samband av med skilsmässan. En indikation på att detta är förhållandevis vanligt

nästan femte 17 procent ensamstående mamma med småär att var barn i representativ studie från Statistiska centralbyrån uppger att en för våld eller hot våld i sin bostad Häll, 1995. hon utsatts om Överlägsen fysisk styrka är förstås inte den enda maktresursen

kan användas i konfliktfylld skilsmässosituation jfr kapitel som en Förhållandet till barnen eller kontrollen över är andra 1. pengarna exempel. Också kommunikativa förmåga kan bli en resurs. en persons Anna-Karin berättar att hon och hennes före detta man var oense i

frågor barnens boende. För att undvika vårdnadstvist övertalaom en delta i så kallade samarbetssamtalf‘ Anna-Karin tror att hon des de att resultat att hon har lätt att tala för sig, i större utsträckning som ett av sin före detta fick gehör för sina krav ide samtalen. än man

Stefan är inte den pratar mycket, så det var mest jag som som pratade och han fick väl hålla med eller motsätta sig. Då hade han väl inga större argument att komma med. Därför fick väl jag min vilja igenom på del grejer det här med vårdnad och en av

boende. Anna—Karin

Vad utgör maktresurser i skilsmässosituation bestäms inte som en minst lagstiftningen på området. I sista hand är det denna som av blir i exempelvis vårdnadstvist eller ekonomisk tvist.

avgörande en en

När vi nedan belyser intressekonflikter i samband med skilsmässor

Om skilda föräldrar inte kan enasi frågor somrör barnensvårdnad eller umgänge ermedverka i "samarbetssamta . Syfiet med dessaär att förhindra en vårdbjuds de att nadstvist. De går till såatt någon från socialtjänsten, oña en familjerättssekreterare, hjälper föräldrarna att försöka hitta lösning på sin konflikt. Samarbetssamtalkan en också förordnas domstol. En familjerättssekreterare beskriver sarnarbetssaintalpå av Vi försöker möjligt att lösa dethär på något annat sättän inom följande sätt: om domstolens Vi försöker förhindra vårdnads- eller umgängesprocess.Det vet ram. en erfarenhet att detär förödande i deallra flesta fall. Det löser inga problem. Det av löser någotjuridiskt problem där i slutändan, men detökar inte möjligheten till samarbete.Tvärtom såsaboterar ofia de möjligheterna genomallt vad en domstolsman processinnebär.

Kapitel 5

beskriver vi därför också summariskt relevanta delar den svenska av

lagstiftningenl

Ett gift par får automatiskt vårdnad sina bam. Segemensam om dan en lagändring 1983 kvarstår normalt det vårdnadsgemensamma ansvaret om de skiljer sig. Andelen skilda föräldrar med gemensam vårdnad har därför ökat mycket kraftigt. Till exempel visar underen

sökning av äktenskapsskillnadema år 1992 att 82 procent föräld-

av rarna hade gemensam vårdnad. Detta innebar fördubbling på en mindre än tio år Vårdnad och underhåll 1992, 1993. Den gemensamma vårdnaden innebär att båda föräldrarna har för och beansvar stämmanderätt över sina bam. Således måste de kunna i viktiga enas frågor som rör barnen. Exempelvis kan inte den förälder barnen bor

hos flytta utan den andra förälderns medgivande. Däremot betyder

inte det juridiska begreppet gemensam vårdnad att barnen måste bo lika mycket hos sin mamma och Lagen förutsätter att föräldpappa. rarna själva kan komma överens barnens boende och om om umgänget med den andra föräldern. För föräldrar inte varit gifta som gäller andra regler. I de familjerna blir endast modern automatiskt vårdnadshavare för barnen. Har paret inte ansökt vårdom gemensam nad får mamman ensam vårdnaden efter separation. en De flesta som deltog i vår undersökning hade juridisk gemensam vårdnad sina barn. Den dagliga barnen hade om omsorgen om man dock löst på olika sätt. Några hade kommit överens att dela på par om den vardagliga omsorgen om barnen, antingen att barnen växgenom elvis bodde i ungefär lika långa perioder hos båda föräldrarna eller

genom att ett barn bodde hos och ett barn hos mamman pappan. Louise och hennes före detta redan innan skilsmässan tagit man som ungefär lika stort för barnens tyckte det självansvar omsorg, att var klart att barnen skulle bo hos dem båda. Louise dessutom menar att barnens pappa inte skulle ha gått med på något annat lössamt att ningen med delad vardaglig nödvändig för hon skulle omsorg var att kunna fortsätta sitt arbete. Ett annat exempel är Kristinas barn som var tillräckligt stora för att själva avgöra de skulle bo. Dottern var valde att bo med sin med sin mamma, sonen pappa. Bland dem vi har intervjuat finns också exempel på pappor som har sina bam permanent boende hos sig. En dem med av gemensam juridisk vårdnad är Lasse. Lasses hustru träffade och en annan man tonårssonen valde att bo kvar med honom. Lasse behöll därför det

gemensamma huset.

7Vár sammanfattning av lagstiftningen bygger på Göran Ewerlöfs och Tor Svemes Barnets bästa 1993, Folke Grauers Familjerätt i vardagslag 1993 och på Lotta Insulander-Lindhs och Karin Thunbergs lagens1 famn 1996.

Missnoje, konflikter och upplösning

Det var väl som så att grabben som bor här hemma ville inte flytta nånstans. Då jag att jag också stannar kvar och försöker sa hålla kåken kvar så han har nånstans han var sjutton år och det är en känslig ålder. Lasse

Andra föräldrar med vårdnad hade löst boendefrågan på gemensam ett konventionellt sätt. Barnen bodde med mamman. För de frånskilda männen Börje och Jorma föreföll detta val naturligt. De hade överhuvudtaget inte reflekterat över möjligheten att barnen kunde bo hos dem, kanske därför att deras före detta hustrur alltid hade tagit ansvaret för bamen. Torsten att det är enklast att barnen bor med sin anser i och med att han jobbar natt och Karl-Erik, som under en mamma period hade barnen boende hos sig halvtid, tycker att detta var för jobbigt, både för barnen och för honom. Han förklarar att han inte skulle ensamstående pappa och han därför erbjöd orka att vara en sin före detta hustru att ta båda bamen. En del föräldrar med vårdnad inte överens om bargemensam var boende. Anna-Karin, till exempel, berättar att hennes före detta nens vill att barnen ska bo halva tiden med honom. Paret, som hade man deltagit i samarbetssamtal för att undvika en vårdnadstvist, var vid intervjutillfállet ännu inte helt överens. Anna-Karin anser dock att mankrav halvtidsboende är överspelade sedan han flyttade några nens om mil utanför staden där hon bor.

Vi är väl inte riktigt överens ännu, men nu är det så här att han flyttade till ett annat ställe och det är två och en halv mil att åka ungefär. Ska då ha gemensam vårdnad och dom ska bo lika mycket hos bägge två, så kan han inte bo där, utan då måste han först och främst flytta hit. Jag sa att när han flyttar hit då kan vi börja komma överens i den diskussionen. Men han flyttade aldrig, så då rarm det ut i sanden. Anna-Karin

Ser både till har den juridiska vårdnaden om barnen man vem som och barnen bor tillsammans med, går det att urskilja några olika vem typer föräldraskap efter skilsmässa. För att åskådliggöra dessa av en har vi konstruerat en typologi se figur 2.

Kapitel 5

Figur 2 Typologi över olika vårdnadsformer efter skilsmässa

Vardaglig omsorg om gemensamma barn

Juridisk vårdnad Delad Modern Fadern

Gemensam A B C

Fortsatt delat Ensam mamma Ensam pappa föräldraskap Söndagspappa Söndagsmamma

Modern ensam D E F

Fortsatt delat Ensam mamma ///////////

praktiskt Umgängespappa

föräldraskap

Fadern ensam G H l

Fortsatt delat ///////// Ensam pappa

praktiskt Umgängesmamma

föräldraskap

Typologins vertikala dimension visar vem av föräldrarna har den

som juridiska vårdnaden om barnen. Dess horisontella dimension visar vem som har det vardagliga ansvaret. Cellema i typologin åskådliggör olika lösningar vad gäller barnens vårdnad och boende. Cell A innebär att föräldrarna både har juridisk vårdnad och att de

gemensam delar på den vardagliga omsorgen om barnen efter skilsmässan. Också i cell B och C har föräldrarna vårdnad. Däremot bor bar-

gemensam nen permanent hos den ena föräldern. Vanligt är då att den andra föräldern träffar sina barn varannan helg och under delar skolloven.

av Han eller hon blir därmed en så kallad söndagsförälder. Föräldraskapet i cell E och I innebär respektive har såväl den

att mamman pappan juridiska vårdnaden som barnen boende hos sig. Den andra föräldern har då normalt fått sitt umgänge med barnen fastställt i domstol därav beteckningen umgängesförälder. I cell D har modern

ensam vårdnad, men barnen bor halva tiden med sin Denna vårdnads-

pappa. form är sannolikt ovanlig kan till exempel förekomma när föräld-

men rarna varit samboende och mamman har fått juridisk vårdnad

ensam om barnen. I cell G har pappan ensam vårdnad, medan föräldrarna delar den vardagliga omsorgen om barnen. Det sättet att lösa vårdnadsfrågan är förmodligen än ovanligare än det i cell D. Vårdnadsformerna i de två återstående cellerna F och H är utomordentligt osannolika. De innebär att barnen bor permanent hos den förälder som inte har den juridiska vårdnaden.

I verkligheten är de olika vårdnadsformema i typologin högst ojämnt fördelade. Vi har redan nämnt att 82 procent dem

av som skilde sig 1992 fick gemensam vårdnad sina bam. Ser vi till den

om

Missnoje, konflikter och upplösning

vardagliga barnen är bilden annorlunda. Uppskattomsorgen om ningsvis bor barnen med sin i nio fall av tio Vårdnad och mamma underhåll 1992, 1993. Det betyder att den vårdnadsform som representeras cell B i typologin ensamstående mamma och en av ovan - en söndagspappa är den i särklass vanligaste. Att ha barnen boende hos -

sig växelvis i lika långa perioder är ännu en ganska ovanlig lösning.

Ungefär tjugonde barn bor det sättet efter föräldrarnas skilsvar mässa enligt beräkningar av Statistiska centralbyrån, vilket innebär en viss ökning sedan åttiotalet Skilsmässor och separationer, 1995.8

Den knappa femtedel föräldrarna som har ensam vårdnad om av sina barn består till överväldigande majoritet av kvinnor, mer än 90 procent Vårdnad och underhåll 1992, 1993 Av detta kan man sluta

sig till att det oftast är som står som förlorare i en vårdnadsmannen tvist. En undersökning 70 slumpmässigt utvalda rättegångsakter i av vårdnadsmål i Stockholm under början av nittiotalet bekräftar att det är på det sättet Widlund, 1997. Modern fick vårdnaden i 70 procent

fallen, fadern i 20 procent i resterande fall kom föräldrarna överav att de trots allt skulle ha gemensam vårdnad.° ens om Ibland riktas kritik mot att vårdnaden barnen så ofta tillfaller om modern när det råder tvist. Detta då ett resultat av negativ ses som särbehandling fádema. Det är dock högst tveksamt att tolka könsav skillnaderna vad gäller den juridiska vårdnaden som ett utslag av

könsdiskriminering. Det fäller avgörandet i domstolen är snarare som har tagit huvudansvaret för barnet Ewerlöf och Sveme, vem som 1993; Insulander-Lind och Thunberg, 1996.

Vem barnet tyr sig till när det har problem. Vem som mestadels tar för barnet. Vem som tar kontakt med skolan och dagis. ansvar Och vilket föräldrarna i det stora hela visar. engagemang Familjerättssekreterare

Sålunda får mödrama vårdnaden, inte för att de är kvinnor, utan för det är de har tagit mest hand barnet. Det är vanligen de att som om

En genomgång befintlig nordisk forskning konsekvenserav olika typer av av om vårdnadsaltemativ visar att kunskapen på dettaområdeår liten se Tomstam, 1996. 9Andelen föräldrar som har ensamvårdnad har som sagtminskat kraftigt på kort tid. År 1992hade 17 kvinnorna och l procent männen vårdnad. År procent av av ensam 1983 motsvarande andelar hälften för mödrama och en tiondel för fädema Vårdvar nad och underhåll l 992, 1993. 28 fall fadern anklagad för misshandel och 4i fall för incest Widlund, 1997. var Enligt intervjuerna med familjerättssekreterare är invandrarfamiljer krafiigt överrepresenteradei vårdnadstvister. Att såverkligen är fallet bekräftas av enundersökning Socialstyrelsen Social service, vård och iSverige, 1996:126. Av 113domar i av tvistemål vårdnad vid Stockholms tingsrätt var 54 procent av männen födda utom omlands. Ett skäl kan vara att dessafamiljer på ett annat sätt ån svenskadrar sig för att söka rådgivning inför skilsmässan se Darvishpour, 1997.

Kapitel 5

som har tagit ut föräldraledigheten, gått på deltid, och så vidare. ner En traditionell arbetsfördelning kan med andra 0rd bli för en resurs kvinnan i en vårdnadstvist. Förändringarna av praxis när det gäller den juridiska vårdnaden har kritiserats för att ensidigt öka fädemas rättigheter i förhållandet till barnen Nordenfors, 1996. Särskilt uppmärksammas i kritiken att huvudregeln om gemensam vårdnad av barnen innebär att - som båda föräldrarna har bestämmanderätt över barnet också efter skilsmässan i praktiken betyder att männen blir likvärdiga kandidater i vårdnadsprocessen trots att det i de allra flesta fall är kvinnorna som har huvudansvaret för barnen Kurko-Suonio, 1995. Rättigheterna och skyldighetema ifråga barnen blir så vis ojämnt fördelade om mellan könen. Medan kvinnan faktiskt sköter barnet och bär det om dagliga ansvaret för dess omsorg är hon ändå beroende sin före av detta i frågor gäller barnets vårdnad. Den man som gemensamma vårdnaden kan därmed bli ett instrument för manlig maktutövning." I vårt urval av intervjupersoner finns alla vårdnadsformer i figur 2 representerade, undantaget de i cellerna G och H. Vi har redan exemplifierat olika typer vårdnad med hjälp våra av gemensam av intervjuer. Christer tillhör den lilla minoritet fäder har som ensam vårdnad om sina bam. När hans hustru lämnade honom för en annan man fick han av sina vänner rådet att upplösa den vårdgemensamma naden. De påpekade att denna skulle kunna bli ett hinder för honom på sikt. Christers före detta hustru gick med på hans yrkande om ensam vårdnad. Han bedömer att hans förhandlingsposition vid det tillfället var stark. Christer tror att barnens bar på rätt så mamma mycket skuld och att hon kände att det hon hade ställt till det var som här. Han medger att han i den situationen försökte att tillgodose sina egna intressen på bästa sätt, betonar samtidigt att hans före detta men hustru på ett annat sätt än han själv hade haft möjlighet att reflektera över den nya situationen.

vi hade aldrig någon argumentation kring det, vem som skulle ha vårdnaden. Det hade vi inte. Det enda jag att jag ville sa var

"Enligt förslag från Vårdnadstvistutredningen Vårdnad, boende och umgänge, SOU 1995: 79 ska dengemensammavårdnaden ytterligare stärkas. Idag ärdomstolen skyldig att upplösa den gemensammavårdnaden föräldrarna såbegär. Den om en av kan heller inte döma till gemensamvårdnad. Enligt det nu liggande utredningsförslaget ska domstolen kunna vägra att lösaupp dengemensammavårdnaden. Den ska också kunna besluta om gemensamvårdnad mot förälders önskemål. Om förälden rarna har gemensam vårdnad ska domstolen enligt förslaget vi tvist också kunna bestämmahos vem barnet ska bo. Vårt urval speglar inte den verkliga fördelningen, sig det gäller barnens vare när boende eller denjuridiska vårdnaden. Detta var heller inte vår avsikt. Vi strävade istället efter att få en stor variation i urvalet.

Missnoje, konflikter och upplösning

hemskt gärna bo med barnen. Man kanske såg om sitt hus, jag sa väl att jag egentligen inte ville ha det så här, jag ville att skulle fortsätta. Då har hon väl sagt några gånger efteråt att du ska vara glad att jag var snäll och inte tog strid. Hon har varit lite när har inte varit överens om saker och ting. Men

vass man hon hade med ganska moget övervägande tänkt igenom det här innan. Hon hade tänkt mycket vad som skulle hända, hur det skulle bli, under den här tiden då inte jag visste någon-

ting. Christer

I Christers fall makarna eniga om att han ensam skulle få vårdna-

var den de tre barnen. Andra gånger kommer föräldrarna inte överens.

om Då blir det i sista hand domstolen som får avgöra vårdnadsfrågan. Först erbjuds eller förordnas dock föräldrarna samarbetssamtal.

- - Syftet är att de med socialtjänstens hjälp, men utan domstolens inblandning, själva ska få till stånd en lösning på frågorna om vårdnaden och umgänget. Så mycket fjärdedel dem som bröt upp

som en av 1993 hade kontakt med socialtjänsten i samband med sin skilsmässa eller separation Vårdnad, boende och umgänge, SOU 1995:79.

Flera dem har intervjuat hade erfarenhet av samarbetssamtal.

av Förutom de eller hade varit, indragna i vårdnadstvister gällde

som var, detta Anders och Karl-Erik. För Anders handlade samtalen dock mer

ekonomi än barnens vårdnad och boende. Det var han som om om hade haft barnen boende hos sig omedelbart efter skilsmässan, bland annat därför att hans före detta hustru var trångbodd under skilsmäs-

första år. Sedan hon flyttade till en större lägenhet har barnen sans istället bott växelvis hos Anders och sin Paret kontaktade

mamma. familjerätten för att reda ut hur det ekonomiska ansvaret för barnen skulle fördelas i den nya situationen. I Karl-Eriks fall var det barnens boende stod i centrum för samarbetssamtalen. Familjerätten råd-

som de honom och hans dåvarande hustru att låta barnen bo växelvis hos dem i fjortondagsperioder. I enlighet med Karl-Eriks önskemål började dock barnen efter tid bo permanent med sin Även

en att mamma.

det var Karl-Erik som ville att barnen skulle bo med sin mamma om känner han bitterhet över sin situation. Han upplever det svårt att

en han som förlorat allt nu måste betala underhåll till sina bam.

Innan domstolen fattar beslut krävs en vårdnadsutredning. Prövningen ska skemed utgångspunkt i vad bedömsvara bäst för barnet. Den av föräldrarna som inte får

som vårdnaden får normalt sin umgängesrått fastställd i domslutet. Om vårdnadshavaren hindrar honom eller hennefrån att träffa barnet kan vårdnadshavaren förlora vårdnad-

barnet. Dock finns sedan 1993en lagbestämmelsesom säger att domstolen ska en av beakta risken för att barnet i samband med umgänget utsättsför övergrepp, olovligen förs bort eller far illa på annat sätt.

Kapitel 5

Här sitter jag. Jag har ingenting kvar den här trasiga familjen av och ändå ska jag betala en massa varje månad. Det är jobbigt. Karl-Erik

Kan föräldrarna trots samarbetssamtal inte komma överens om vem som ska ha vårdnaden barnet, ska fallet prövas i domstol. Av dem om vi har intervjuat hade flera varit eller indragna i vårdnadstvister.

var

Vi har redan nämnt Lena, fick vårdnaden sina barn som ensam om tre efter mannens misshandel och hot. Av skäl miste Karins samma man vårdnaden om sina bam. Dag fick vårdnad sina två söner ensam om av ett annat skäl. Barnens mamma hade missbruksproblem. Dag har

vuxna barn från tidigare äktenskap och är i sena femtioåren. Han be-

rättar att många i hans omgivning tvivlade på att han skulle som man klara att ta hand sina två små pojkar. ensam om

Det var många som trodde det skulle bli problem det har det men inte blivit. Jag har bytt blöjor på barn sedan sextiotalet, så det har inte varit något problem. Och jag har haft hand om barn sedan min syster fick sitt forsta, då jag bara fjorton år. Att var vara ensam pappa, jag ser inga problem med det. Men det är klart. En som aldrig har varit van vid att ta hand barn, for sån måste om en det bli en omställning. Dag

Anna är en i den lilla skara kvinnor har förlorat vårdnaden som om sitt bam. Det Anna tog initiativet till skilsmässan. Hon var som upplevde att det brast i kommunikationen mellan henne och hennes före detta sambo, samtidigt ekonomiska problem gjorde de bråkasom att de allt ofiare. Anna berättar att hennes sambo blev förtvivlad när hon ville bryta upp. När Anna ändock vidhöll sitt beslut hotade han med

att ta vårdnaden om deras dotter. Han brukade också vid ett tillfälle våld mot Anna.

Det gjorde att jag inte ville träffa honom Jag kände mig mer. hotad, jag var rädd och Tove hemma när han gjorde det var här. Jag såg ingen utväg än att ta Tove och fly fältet kan annan man säga. Anna

Anna tog sin dotter med sig och flyttade till bostad. Under en annan en period bodde Tove där med sin Sin träffade hon mamma. pappa varannan helg. När Anna fick jobb på ort och ville ta sin en annan dotter med sig sade dock stopp. Anna flyttade med flickan pappan trots hans protester. Det blev början på segdragen vårdnadstvist. en Tove kom inte tillbaka efter helg hos sin Istället ringde en pappa. pappan och berättade att han hade beslutat att påbörja vårdnadsen process.

Då hade han anlitat en advokat, och han sa att jag inte fick veta var hon var, och jag blev så chockad, jag hade aldrig tänkt den

Missnöje, konflikter och upplösning

tanken, att det skulle ske. Det var den värsta chocken i mitt liv när han sa det, och att jag inte fick veta var hon var. Anna

Enligt gällande lagstiftning har alla rätt till rättshjälp vid en tvist om barnen, såvida årsinkomsten inte överstiger ett visst belopp. Också Anna kunde därför anlita en advokat. Dock förlorade hon i en första omgång vårdnaden. Pappan fick interimistiskt vårdnaden om dottern. Anna överklagade domen och följde sedan sin före detta sambos exempel. Efter en umgängeshelg behöll hon barnet. När hennes dotter efter tid bad att få träffa sin pappa gav Anna efter. Då behöll istäl-

en let pappan i sin tur flickan. Tvisten om dottern pågick under mer än ett år. Anna överklagade ända till regeringsrätten, men fadern fick vårdnaden om dottern. Domen fick Anna att känna sig kränkt av samhället i sin roll som mamma och hon erinrar sig hur bortkommen hon kände sig under processens gång. Anna besatt inte det kulturella kapital kunde ha hjälpt henne under rättegångsprocessen.

som Idag är det ruskigt när man tänker det vad borta man var. Man bara åkte med överallt och lyssnade på advokaten och tingsrätten man litade alla. Man visste ingenting om någonting, känns det som idag. Man har lärt sig mycket under tiden. Just den här osäkerheten att jag nog skulle göra som de säger, och säger jag det här så kanske det inte passar sig så bra i tingsrätten. Det finns något speciellt spel där då. Anna

Janne känner stor bitterhet. När han lämnade sin sambo för att han inte älskade henne längre hade de inte gemensam vårdnad om de två barnen. Janne inte medveten att detta innebar att mamman

var om

skulle få vårdnaden om de två sönerna. Han hade knappt fått ensam träffa sina barn sedan han bröt upp drygt ett halvår före intervjun.

Vi flyttade isär i september. Då flyttade jag till landet, och när jag kom till landet så försökte jag då upprätthålla kontakten med henne och med pojkarna och frågade henne, i princip, när jag fick träffa pojkarna. Hon sade till mig att det får vi se". Det fick jag till svar. Var sak har sin tid, sade hon. Då tog det till någon gång i oktober, sedan fick jag träffa dom i fyra timmar. Efter det har jag inte fått träffa dem någonting överhuvudtaget hennes frivilliga basis. Janne

När Jannes före detta sambo inte ville delta i samarbetssamtal kände han sig hänvisad att gå den juridiska vägen, via advokat och domstolsbeslut. Han hade vid intervjutillfället yrkat att få träffa sina barn varannan helg och en vardag varje vecka.

För föräldrar med ett barn beloppet 264 000 år 1996.Beloppet ökar något

var per för varje bam. Också i tvister om umgängeoch underhåll, liksom vid skilsmässa, har

rätt till rättshjälp. Påförslag av enutredning bör möjligheten att rättshjälp bli mer restriktiv lnsulander-Lindh och Thunberg, 1996.

6 SOUI997:I39

Kapitel 5

Exemplen ur våra intervjuer tydliggör att föräldrarollemas utformning efter skilsmässa inte är statisk. Såväl den juridiska vårdnaden

en

barnens boende kan förändras över tid. Detta gäller flera av dem som vi har intervjuat. Anders barn bodde först med honom, sedan med båda föräldrarna. I Nawals och Karl-Eriks fall var det tvärtom. Där övergick från ett delat boende till att barnen permanent bodde

man med sin I några fall hade den juridiska vårdnaden om barnen

mamma. förändrats. Anna, till exempel, förlorade vårdnaden om sin dotter. Och vi sett några föräldrapar väg i eller involverade i en

som var vårdnadstvist när intervjuerna utfördes.

Intervjun med Janne berättade visar att konflikter

som om ovan

barnen också kan skärpa ekonomiska intressekonflikter mellan om före detta makar. Janne var den som flyttade från den gemensamma bostaden. Men det var han som hade kontraktet lägenheten. Han berättar att han i kampen om barnen har använt sitt kontrakt som maktmedel. Han föreslog sin före detta sambo att hon får överta kontraktet hon går med på att de har gemensam vårdnad om barnen.

om När hon inte ville med på den kohandeln fick hon heller inte kontraktet. Janne tillägger att han grund av omständigheterna inte har betalat underhåll till sina bam. Hans före detta sambo har inte fått krona efter det att han blev på det klara med att han inte

en fick träffa bam.‘5

sina

Janne hindrades sin före detta sambo från att träffa sina bam.

av Också det motsatta problemet förekommer dock: att mamman tycker

träffar sina barn för lite. Torsten, till exempel, har sina att pappan barn boende hos sig tre dagar i månaden. Han berättar att han och hans före detta hustru har haft en hel del konflikter om detta. Hon vill att barnen ska bo oftare hos Torsten. Han att jobbet sätter hinder

anser ivägen.

Jag skulle vilja ha dem mer, men det funkar inte. I och med att man är så dum så man jobbar övertid. Behövs det folk så ställer jag jag har så svårt att säga nej. Men samtidigt tycker jag

upp, det är kul att tjäna extra pengar. Behövs det folk så ställer jag upp och då kanske barnen blir lidande på det sättet. Det är det enda jag harjust nu, det är jobbet. Torsten

Föräldrama skaockså efter skilsmässanefter förmåga dela på underhållsskyldigheten för barnen. Bor barnet hos denenaföräldern ska den andra betala underhållsbidrag. Föräldrarna kan själva i samråd bestämma underhållsbidragets storlek, i annat fall regleras beloppet i domstol. Statengaranterar att barnet får ett visst belopp varje månad den är bidragsskyldig inte betalar Ewerlöf och Sveme, 1993. År

om som 1993 betaladestatenbidragsförskott för nästanhälften 49 procent av alla bam. Mellan 34 och 38 procent av den summandebiterades de underhállsskyldiga, resten täcktes av allmänna medel Dunér, 1995.

Missnoje, konflikter och upplösning

Också familjerättssekreterarna berättar att de ofta kontaktas

av ensamstående mammor som undrar vad de kan göra för att få sina före detta män att upprätthålla kontakten med barnen.

Mödrama frågar: Vad ska jag göra Min fore detta sambo eller ex-make, han hörs inte av som han borde." Eller han ringer och säger att han ska hämta och så kommer han inte och barnen blir så besvikna och far så illa. Vad ska jag göra Det är verkligen ett vanligt problem. Familjerättssekreterare

I Karins fall ser problemet ut på ett lite annorlunda sätt. Barnens pappa har umgängesrätt utnyttjar inte denna regelbundet. Istället

men är han under långa perioder borta från barnen, for att sedan plötsligt dyka upp och kräva sin umgångesrätt. Och då, Karin, är han

anser som en främmande person for bamen.

Han dyker upp som gubben i lådan helt plötsligt och säger att nu ska han träffa bamen. Och då har det kanske gått ett år. Sedan håller han och ringer ett tag, sedan är han borta igen. /.../ Man får ett andningshål när han är borta och så får man en kalldusch när han dyker upp. Karin

Det är inte bara föräldrarollen som förändras i samband med

en skilsmässa. Någon eller båda måste flytta från sin bostad. Och hemmet måste delas upp. Rent juridiskt är det oftast den makarna

av som har störst behov av bostaden det vill säga som har barnen boende

hos sig som har rätten att bo kvar på sin sida. l vår undersökning

skedde så i många fall. Den inte hade barnen lämnade bostaden.

som Men också andra förhållanden inverkar. För Aino blev våld

mannens avgörande. Sedan hon flydde från parets villa hade ingen bodelning skett. Ainos fore detta man bodde kvar i det gemensamma huset. Aino känner sig tudelad när det gäller huset. Medan hon å ena sidan tycker att det är hon som har skapat hemmet, känner hon å andra sidan att huset är belastat med väldigt negativa minnen. Eftersom Aino är livrädd för sin före detta man upplever hon dessutom större

en trygghet i att bo i ett flerfamiljshus.

Han kan inte komma när som helst. Och sedan har jag etablerat bra kontakt med mina grannar. Grannen som bor bredvid, han har också ett sånt där tittöga, så om det är någon jag inte vet

som ska komma -jag har sagt till alla mina vänner att dom ska ringa när dom ska komma för jag öppnar inte for vem som helst- men om det ändå ringer, så ringer jag till grannen och så kollar han genom sitt titthål, för det syns där. Aino

Om familjen före skilsmässan bodde i eget hus eller bostadsrätt kan kvinnans eller mannens ekonomiska resurser bli utslagsgivande för vem som kommer att bo kvar i bostaden. Hon eller han måste ha råd att lösa ut den andra och själv betala amorteringarna. Här blir män-

Kapitel 5

nens i allmänhet större inkomster en tillgång. Enligt en undersökning som grundas levnadsnivådata var det bara 57 procent av de kvinnor som vid sin skilsmässa bodde i ett eget hus, som bodde i villa tio år senare. För de frånskilda männen var den trenden mindre uttalad Gähler, 1997:33. Ett liknande mönster visar sig i vår undersökning. Hade paret ett eget hus var det i allmänhet kvinnorna som flyttade. De hade många gånger helt enkelt inte råd att bo kvar i huset. När till exempel Karl-Erik förklarar att det är han som bor kvar i huset hänvisar han till att hans före detta hustru inte har råd att bo här. I deras fall gav frågan om husets värde upphov till konflikter. De var inte överens och Karl-Erik berättar att det var fruktansvärt mycket stridigheter fram och tillbaka innan de till slut hittade en lösning.

Det är dock inte alltid ett privilegium för mannen att få bo kvar i det egna huset. Kristina och hennes fore detta man försökte att sälja sitt hus när de skildes. Detta visade sig mycket svårt och huset var vid tillfället för intervjun fortfarande inte sålt. Eftersom Kristina omöjligt klarar amorteringarna på sin låga lön, måste den mer välavlönade mannen bo kvar i huset. Inte heller för honom är det dock lätt att få ekonomin att ihop, poängterar Kristina. Kristinas före detta man har inte haft råd att lösa hennes lån och de har därför fortfarande gemensamma lån på huset. Börje och Louise befann sig i en liknande situation. Louise hade sina lån kvar i huset där mannen numera bodde. I Börjes fall såldes den gemensamma villan med förlust. Resultatet är att både han och hans före detta hustru fortfarande betalar av gemensamma skulder på lån. Också efter en skilsmässa kan således före detta makar förbli ekonomiskt bundna till varandra. Den juridiska grundregeln är dock att deras ekonomiska gemenskap har upphört. Det gäller bland annat det tidigare ömsesidiga försörjningsansvaret. När det gäller egendom huvudregeln respektive

är är att make kan göra anspråk på boets halva förmögenhetsvärde.

I vår undersökning framträder framförallt konflikter om vårdnad och umgänge med barnen. Också ekonomiska konflikter var många gånger relaterade till barnen t.ex. hur stort underhållsbidrag som skulle betalas eller vem som skulle köpa olika saker till barnet. Nawal till exempel är mycket missnöjd med sin före detta mans insatser när det gäller sonen. Hon anser att han borde köpa saker till sonen, även om han betalar underhållsbidrag.

han köper ingenting till Adam. Förra veckan skrek jag "Köp

några strumpor och lämna hos dig när du vill ta hand om honom.

Ett undantag är när döms att betala underhåll till sin före detta hustru. Det

mannen kan bli aktuellt i fall där hon under många år varit hemarbetande och därför under en övergångsperiod behöver ekonomiskt stöd för att kunna vidareutbilda sig etc.

Missnöje, konflikter och upplösning

Ge honom extra strumpor, honom extra byxor, köp någon-

ge ting Jag betalar underhållsbidrag", säger han. Han betalar det minsta, det lägsta i underhållsbidrag Nawal

För några av dem vi intervjuat själva bodelningen upphov till

gav

konflikter." I Ullas fall rörde bodelningen belopp. stora stora Hon och hennes före detta hade stridit de ekonomiska frågorna

man om under flera år. Ett antal advokater hade anlitats konflikterna

men kvarstod ännu när intervjun genomfördes. Också Aino och hennes man ägde ganska mycket tillsammans. Aino drygt ett år före in-

som tervjun hade lämnat parets bostad hals över huvud hade ännu inte fått något av det som fanns i det gemensamma hemmet. Under hela perioden hade hon levt i en nästan tom lägenhet i väntan på den bodelning som den före detta mannen, enligt Aino, med hjälp sina advokater

av hade lyckats förhala.

För att sammanfatta: Flera typer maktresurser kan komma till

av användning i den konfliktsituation skilsmässa ofta innebär

som en fysisk styrka, kontroll över ekonomiska kulturellt kapital

resurser, etc.. När det gäller vårdnaden om barnen spelar makamas relation till barnen en avgörande roll. Låt därför apropå vår tidigare diskus-

oss sion om arbetsfördelning och ekonomi avsluta med att citera advokat Lotta Insulander-Lindh Insulander-Lind och Thunberg, 1996:203.

Vad jag som advokat skull vilja säga till enskilda det är att

par; kvinnan ska bry sig mer om familjeekonomin och att mannen

ska ta ökat ansvar för barnen och det praktiska vardagslivet. Medan de fortfarande lever ihop. Annars slutar en separation ofta med att hon känner sig ekonomiskt förfördelad medan han inte förstår varför han inte fick vårdnaden om barnen.

Med andra ord: det som sker med frågor om vårdnad och ekonomi när makar bryter upp bestäms till stora delar av hur arbetet och ekonomin organiserades under äktenskapets gång.

Äktenskapets långa arm

Inte minst är det omställningen av föräldrarollen förändrar

som vardagslivet efter en skilsmässa, antingen förändringen innebär att

man ensam får ansvaret för barnens omsorg eller att förlorar den dag-

man liga kontakten med sina barn. Men skilsmässan medför också förändringar av kvinnans och mannens ekonomiska omständigheter. Vanligen ser dessa förändringar olika ut för kvinnor och män. När det gäl-

"Om makarna inte kan komma överensom hur hemmet ska delas finns det möjlighet för dem att anlita en bodelningsförättare. Det är en personoña advokat utses

som av tingsrätten och som får en domaresrätt närdet gäller att dela boet. Både i Ullas och i Ainos fall var sådanaförättare inblandade i bodelningen.

7 SOU1997:139

Kapitel 5

ler hushållsekonomin är det generellt sett kvinnorna som får erfara de största inkomstförsämringama efter en skilsmässa Gähler, 1997. Däremot är det oftast kvinnan får ha barnen boende hos sig. Norsom malt kommer makarna själva överens detta, även när vårdom men nadsfrågan måste avgöras domstol får modern oftast vårdnaden om av barnen. Sålunda består kategorin ensamstående föräldrar till cirka 80 procent kvinnor Skilsmässor och separationer, 1995. År 1990 av tillhörde tionde svensk kvinna i åldersgruppen 35-44, å den katevar gorin och ensamstående föräldrar utgjorde 13 procent av samtliga föräldrahushåll 1991. Det är nästan dubbelt så stor andel som två deen cennier tidigare Den svenska familjen, 1994. Av söndags- och umgängesföräldrama är istället 85 procent män Skilsmässor och sepa- 1995. 8 rationer, I det här avsnittet har vi valt att diskutera situationen for ensamstående mödrar och söndagspappor. Vi vill då börja med att understryka sig ensamstående mödrar eller söndagspappor är några att vare enhetliga kategorier. Såväl levnadsvillkor som upplevelser av situationen skiljer sig naturligtvis mellan enskilda kvinnor och män. En dansk undersökning identifierade två extremgrupper med mycket olika villkor bland ensamstående mödrar. Den bestod av ena gruppen välavlönade kvinnor med akademisk utbildning och självständiga yrkeskarriärer, den andra arbetslösa och bidragsberoende kvinnor. av Kvinnorna i de båda hade olika problem att brottas grupperna typer av med. För dem med en yrkeskarriär var tidsbrist det största problemet, medan de arbetslösa mödrama istället led av relativ materiell fattigdom. De levde under knapphetens tyranni och kunde inte dela det livsmönster och den konsumtion som är förhärskande i det danska samhället Larsen och Sörensen, 1993. Av de kvinnor vi har intervjuat, och ensamma har den dagliga som vårdnaden sina barn, finns egentligen ingen som tillhör en sådan om välbeställd extremgrupp identifierades i den danska sudien, även som Ulla väl på beskrivningen frånskild och välavlönad om passar kvinna i karriären. Men hon och hennes före detta delar på den man vardagliga de tre barnen. Däremot stämmer några av de omsorgen om kvinnor vi har intervjuat in på beskrivningen av den andra extremi den danska undersökningen. Lotta dem. Hon bodde gruppen är en av vid intervjutillfället tillsammans med sina döttrar i ett rum och kök. Hon arbetslös och hade stora svårigheter att få pengarna att räcka. var Lotta är besviken på sin före detta sambo för att han, hon säger, som inte betalar en krona ur egen ficka till flickorna.

Fortsättningsvis låter vi begreppetsöndagsföräldrar inkludera umgängestöråldrar".

Missnöje, konflikter och upplösning

Det är jättejobbigt för allting hänger på mig. Det krävs så

mycket med bam. Varenda säsong är det nya kläder, framförallt.

Det ska vara mat på bordet varenda dag och de vill göra saker

och det är jättejobbigt att säga att vi inte har råd. Det ärjättetungt

och jag tycker det är tungt alltså rent ut sagt. Och lika deras

skolgång, deras framtid. Jag försöker spara några hundralappar i

månaden för att de ska ha något när de blir stora. Sådant existerar

inte för honom. Det finns inte helt enkelt utan allting läggs på

mig, det praktiska. Lotta

En svensk studie klargör att den ekonomiska krisen har drabbat

ensamstående mödrar mycket hårt Bjömberg, 1996. Till exempel är det vanligt med arbetslöshet bland ensamstående mödrar, den är i

genomsnitt dubbelt så hög bland ensamstående mödrar bland gifta

som mödrar. Bland unga ensamstående 20-24 år ökade arbets-

mammor lösheten från 7 till 29 procent mellan åren 1991 och 1994. För motsvarande grupp gifta mödrar siffrorna 2 respektive 17 procent.

var Enligt en annan undersökning som baseras levnadsnivådata är dessutom andelen fattiga hushåll större bland ensamstående mödrar, än bland mödrar är gifta eller samboende: 8,3 respektive 3,5

som procent Hobson och Takahashi, 1996.

Det är inte bara arbetslösa ensamstående lever under

mammor som små ekonomiska omständigheter. Också för dem har ett för-

som värvsarbete kan det svårt att få att räcka. Redan i kapi-

vara pengarna tel 4 sade vi att kvinnor får betala ett pris för könsarbetsdelningen inom familjen i form låga löner och uteblivna karriärer. De lång-

av siktiga konsekvenserna av arbetsfördelningen visar sig framförallt vid en skilsmässa. I representativ undersökning Statistiska central-

en av byrån uppgav varannan ensamstående att hon hade svårt att

mamma klara de löpande utgifterna Skilsmässor och separationer, 1995. Och enligt Socialstyrelsen fick tredje någon gång socialbidrag under

var 1995 Social service, vård och omsorg i Sverige 1996, 1996:136.

Frånskilda män drabbas inte inkomstförsämringar i ut-

av samma sträckning som kvinnorna, visar en longitudinell undersökning in-

av komstemas utveckling i några olika mellan åren 1981 och

grupper 1990 Gähler, 1997. Oavsett hur inkomstbegreppet definierades

om

transfereringar inkluderades eller ej, hänsyn togs till skalfördel-

om ar eller ej hade ensamstående kvinnor lägre inkomster än andra

undersökta grupper. För de frånskilda männen den ekonomiska si-

var tuationen betydligt bättre. Ändå finns tecken på frånskilda kvinnor

att i större utsträckning än frånskilda män upplever att deras ekonomiska

undersökningen användes ett relativt fattigdomsmått. Ensamståendemödrar med inkomster under halva medianinkomsten defmieradessom fattiga Hobson och Takahashi, 1996:195.

Kapitel 5

situation, trots inkomstförsämringar, förbättrades i samband med skilsmässan. En förklaring är att den kontrollen och överblicken

egna över hushållsekonomin blev större Svedin, 1995. Också bland kvin-

vi har intervjuat finns de betonar värdet att själva kunna norna som av planera sin ekonomi. På fråga vilka konsekvenser hennes skils-

en om mässa har haft, svarar till exempel Lena:

det bästa jag har gjort. Att kasta ut honom rent ut Det är nog sagt, därför att jag har aldrig haft det så bra som nu. Jag kan pla-

min ekonomi. Även det ärjättekärvt så vet jag precis nera om vart varenda öre tar vägen. Han betalar inget underhåll till barnen. Han köper heller inga kläder och leksaker till dom utan dom leksaker de har hos honom dom har jag köpt. Det tycker jag i och for sig är för jävligt, någon borde tvinga honom att göra det själv, samtidigt vet jag precis vad jag har att röra mig med.

men Lena

Om de ensamstående mödrarnas många gånger kärva ekonomiska situation delvis är följd tidigare beslut fördelningen av för-

en av om värvsarbete och hemarbete kan det faktum att barnen vanligen bor med sin tolkas på sätt. Mödrama får ha barnen boen-

mamma samma de hos sig för det de har tagit mest hand dem. Även

att är som om om makarna i de allra flesta fall är överens att barnen ska bo med sin

om

kan det ändå kännas svårt för mannen att förlora den vardagmamma liga kontakten med sina bam. Medan kvinnorna vid skilsmässa får

en betala ett ekonomiskt pris för könsarbetsdelningen i familjen, handlar det för männens vidkommande snarare om sociala kostnader.

Intervjun med Karl-Erik illustrerar väl hur bristande vana och kunskap att ta hand sina barn och sitt hushåll kan få stora konsekven-

om

vid skilsmässa. Karl-Erik berättar att han tycker att det är svårt ser en

leva för sig själv. Han känner sig Ändå det han att ensam. var som ville att barnen skulle bo permanent med deras mamma. Han kände att det för honom alltför svårt att klara alla vardagslivets be-

var av styr.

kvinna är bättre funtad för det, det gäller väl inte generellt

en

kanske, de påstår att en kvinna kan ha många järn i elden

men

samtidigt, medan karl inte klarar av det, och jag känner det

en

lite så. Jag kan inte hålla och laga mat och hjälpa dem med

läxoma. Det blir för mycket samtidigt, det funkar inte.

Karl-Erik

Torsten och Börje tycktes på ett bättre sätt än Karl-Erik ha funnit sig tillrätta med sin situation, även Torsten markerar en tvehåg-

nya om senhet över sin situation när han säger att han har vunnit på ett sätt och förlorat ett sätt. Jag har förlorat familjen, men jag har vunnit min frihet. Jonna upplever att det är svårt att komma hem till en torn

Missnoje, konflikter och upplösning

lägenhet för att ställa sig och laga mat till sig själv. Han känner sig ensam och har nästan inga vänner. Barnen vill inte komma till honom längre, berättar Jonna. De vill träffa kompisar och inte sitta här.

Enligt den svenska skilsmässostudie vi tidigare refererat till har kvinnor och män olika upplevelser av en skilsmässa Svedin, 1995. Många av männen som deltog i den undersökningen upplevde, liksom Jorma och Karl-Erik, att deras livssituation efter skilsmässan hade försämrats på snart sagt alla väsentliga områden. Hushållsekonomin hade blivit sämre, de hade förlorat sociala kontakter och de mådde sämre psykiskt och fysiskt.

Kvinnorna ansåg istället i stor utsträckning att skilsmässan i det stora hela hade haft positiva konsekvenser, deras inkomster

även om hade minskat. De upplevde att deras möjligheter att styra och kontrollera sina liv hade ökat och att självförtroendet hade vuxit.

Av den refererade undersökningen drar författaren slutsatsen att männen var skilsmässans förlorare. Det ligger hel del i den slut-

en satsen, även om den kanhända är lite för kategorisk med tanke på vad som tidigare sagts om ensamma mammors ekonomiska situation. Män tycks i allmänhet vara mer beroende familjen än kvinnor och givet

av könsarbetsdelningen i familjen har de också att förlora att äk-

mer tenskapskontraktet upplöses. Äktenskapsinstitutionen tjänar fortfarande männens intressen bättre än kvinnornas. Därmed är förstås inte sagt att alla män upplever skilsmässa något Patrik,

en som negativt.

till exempel, sammanfattar sina erfarenheter sin skilsmässa med

av orden: För mig var skilsmässan det jävligaste jag varit med

om, men det bästa som hänt mig.

Med något enda undantag upplever de frånskilda kvinnor vi har intervjuat skilsmässan något positivt. Framförallt betonar de att

som den inneburit en ökad självständighet och autonomi. Också kvinnor som inte kände sig dominerade sin före detta framhåller det

av man positiva värdet i att själva få bestämma över sina liv. Att säga vad jag vill, tycka vadjag vill, tänka vadjag vill. mig själv,

Att vara som en kvinna uttrycker det. Alldeles särskilt stark är den känslan för-

av klarliga skäl hos de kvinnor utsatts för misshandel. Karin arbeta-

som de vid intervjutillfället natt på sjukhus. När hon har sovit några timmar på förmiddagen, kommer barnen hem från skolan. Hon har nästan ingen tid för sig själv. Och det är svårt att få pengarna att räcka, även om hon får ekonomisk hjälp av sin och arbetskamraterna

mamma skänker kläder till barnen. Att köpa kläder till sig själv eller att lägga

på nöjen är nästan inte att tänka på. Ändå upplever sig Karin pengar som lyckligt lottad. Hon förklarar att efter vad jag har gått igenom känns det som paradiset. Jag kan skratta när jag vill, och mig

vara

Kapitel 5

själv, och symaskinen, och göra vad som passar oss. Utan att

sy vara rädd för någo .

Omförhandlade

genuskontrakt: mellan patriarkat och jämställdhet

Föreställningar och normer om hur familjelivet ska organiseras följer inte längre ett självklart sätt de traditionella könsrollsmönstren; handlingarna i familjen har blivit föremål för reflektion. Det betyder att de inte på samma sätt som tidigare styrs seder och traditioner.

av Fasta normer har delvis ersatts av reflexivitet Giddens, 1991. När arbetsfördelningen i en familj inte längre är given finns det utrymme för förhandlingar mellan makarna eller samboma ska

om vem som göra vad. Man kan därför förvänta sig att det beroende på intressen, maktförhållanden och andra omständigheter förekommer betydan-

en de variation i familjers sätt att organisera arbete och ekonomi.

Men även om familjelivets organisering i ökad utsträckning blivit föremål för förhandlingar finns gamla mönster för könsrelationer kvar samtidigt som nya mönster har etablerats. Vårt första syfte har varit att undersöka variationema mellan olika familjer i hur de organiserar arbete och ekonomi och att samtidigt söka efter eventuella möns-

nya ter. Men vi har också försökt förstå uppkomsten och varieran-

av nya de mönster. Vi har frågat vilken roll rationella argument och

oss överväganden spelar, vilken roll gamla och kulturella föreställ-

nya ningar om kön och genus spelar och i vilken utsträckning arbetsför-

delning och familjelivets organisering påverkas mäns och kvinnors

av tillgång till olika typer av maktresurser.

Våra resultat tyder på att vissa idéer om jämställdhet har stark förankring på ett principiellt plan. Både bland kvinnor och män är det drygt åtta av tio som menar att makar och sambor bör ta lika mycket ansvar för det praktiska arbetet med hem och bam. Samma sak gäller försörjningen. Cirka åtta av tio såväl kvinnor män att

som anser ansvaret för familjens uppehälle bör delas lika mellan makarna.

Den faktiska arbetsfördelningen mellan makar och sambor visar dock att idealet om jämställdhet tycks svårt att förverkliga. Det är bara i drygt var tionde familj hushållsarbetet verkligen är jämnt

som fördelat mellan kvinnan och mannen. Men vi kan också konstatera att det bara är i omkring fjärde familj den traditionella köns-

var som rollsuppdelningen lever kvar, det vill säga att det är kvinnan står

som

Kapitel 6

för i stort sett allt hushållsarbete. I nästan två tredjedelar alla fa-

av miljer gör männen insats i hushållsarbetet, och i en fjärdedel av

en dessa familjer är denna insats relativt stor omfattning. Männens bi-

av drag gäller framförallt disk, att handla och städning i nämnd ordning, även i viss utsträckning matlagning. Tvätten sköter dock

men de allra flesta kvinnor fortfarande själva.

Vi har alltså funnit stora variationer när det gäller jämställdhetsidealets förverkligande. Med generös tolkning kan man säga att

en det i drygt tredjedel alla familjer finns fördelning som när-

en av en

sig jämställd arbetsfördelning. l ytterligare en dryg tredjedel mar en

familjerna gör kvinnorna det hushållsarbetet, dock inte av mesta av allt. Men i lite än fjärdedel alla familjer råder arbetsför-

mer en av en delning går tvärt emot allt tal jämställdhet. I dessa patriarkala

som om familjer finns minoritet kvinnor själva att de kvin-

en som anser som

bör ta huvudansvaret för hushållsarbetet. Den uppfattningen omnor fattas knappt fjärde kvinna i de patriarkala familjerna men bara

av var

tjugonde kvinna i jämställdhetsorienterade familjer. Det är

av var också betydligt vanligare att kvinnor i patriarkala familjer upplever det sin plikt att sköta hushållet, liksom att de antar att hemmet

som betyder för dem själva än för deras man. Således varierar inte

mera bara hushållsarbetets faktiska fördelning mellan familjer. Det finns också betydande variationer i kvinnors uppfattningar detta arbete.

om Idéer jämställdhet lever idag sida vid sida med traditionella nor-

om mer och föreställningar.

Dock är det i långt större utsträckning männen i patriarkala familjer har traditionell inställning till arbetsfördelningen mellan

som en kvinnor och män. I flertalet dessa familjer är det därför inte kvin-

av

föreställningar hushållsarbete som förklarar att de gör nornas egna om det mesta hemma. Istället är det männens uppfattningar och värderingar har fått störst genomslag. Många gånger delar inte kvin-

som

männens åsikter önskvärdheten och förträffligheten i denna norna om arbetsfördelning och de är också i stor utsträckning missnöjda med den sneda arbetsfördelningen. Männens större inflytande i dessa familjer grundar sig i hög grad på att de har betydligt större ekonomiska

än kvinnorna, det vill säga att kvinnorna är ekonomiskt resurser beroende av sina män.

I de jämställda familjerna delar makarna samboma ganska lika på hushållsarbetet. Men inte i dessa familjer kan man säga att

ens könsmärkningen arbetet har upphävts. Jämställdheten innebär inte

av att kvinnliga och manliga uppgifter helt har försvunnit, utan handlar

att makarna lägger ner ungefär lika mycket tid på hushållsmera om arbete. Det finns alltjämt könsuppdelning av åtskilliga arbetsupp-

en gifter. Och även i många jämställda familjer tycks mycket initiati-

av

mellan patriarkat och jämställdhet

vet och det slutliga ansvaret för städning och andra hushållsuppgifter ligga hos kvinnorna, kanske beroende på att kvinnornas och männens förhållningssätt till hushållsarbete och heminredning i viss mån skiljer sig åt. I våra uppväxtmiljöer finns fortfarande tydliga könsmärkta tecken och symboler som påverkar oss och formar dispositioner, eller habitus, som styr handlandet. Kanske kan man också hävda att delar av hushållsarbetet är nära kopplat till en könsidentitet och att många föreställningar om vad som är kvinnliga och manliga uppgifter därför lever kvar.

Men det finns alltså betydande variationer och vi har i tidigare kapitel beskrivit dessa och försökt finna förklaringar till uppkomsten av olika lösningar i familjemas organisering av arbete och ekonomi.

Först kan vi konstatera att arbetsfördelningen i hushållet till stor del beror på hur familjen ser ut- i vilket stadium i familjecykeln som den befinner sig och framförallt att det inträffar avgörande föränd-

ringar när ett par får sitt första bam. I yngre familjer utan barn är arbetsfördelningen mer jämställd än i övriga. Man kan säga att den är jämställd i en tredjedel av dessa familjer och ganska jämställd i fyra av tio. I tre ñärdedelar av de yngre barnlösa familjerna har således fördelningen av hushållsarbetet en betydande inriktning mot jämställdhet. Om vi sedan jämför dessa par med familjer där det finns småbarn finner en dramatisk skillnad i arbetsfördelning. Av de senare paren är det knappt fyra av tio som är tillnärmelsevis jämställda. Denna skillnad beror inte generationsskillnader. Åldersskillnaderna mellan unga par utan barn och småbamfamiljer är inte stora. Skillnaden i arbetsfördelning mellan de båda kategorierna är därför inte en följd att yngre skulle ha andra värderingar. Skillnaden ligger i

av själva familjesituationen, det vill säga om paret har barn eller inte.

En förklaring till att hushållsarbetets fördelning förändras när ett par får barn är att kvinnan, men inte mannen, förändrar sin anknytning till arbetsmarknaden. Nästan undantagslöst är det kvinnorna som tar ut merparten av föräldraledigheten och därefter jobbar flertalet deltid. Kvinnorna uppger vanligen att de arbetar deltid för familjens skull. Kanske är det då främst barnen de tänker på. Föreställningen att det inte är bra för barn att vistas för länge på daghem och förskolor är vitt spridd. Men också svårigheterna att både heltidsarbeta och sköta ett småbamshushåll påverkar beslutet. Detta dubbelarbete är ofta betungande och ger inte sällan upphov till svârlösta tidspussel. Således anpassar kvinnorna fortfarande i stor utsträckning sina yrkesliv efter familjesituationen. Bland dem med riktigt små barn är de flesta föräldralediga. Och av dem med barn mellan två och tretton år arbetar nästan sex av tio deltid. Den andel av mödrarna som heltidsarbetar ökar från 20 procent när yngsta barnet är mellan ett och två år

Kapitel 6

till 35 procent när det är mellan sju och tretton år och 54 procent när det är över tretton. Av de unga kvinnorna utan barn är det däremot bara 4 procent som arbetar deltid. Männens yrkesliv påverkas däremot nästan inte alls när de får bam. De fortsätter att arbeta heltid oberoende av sin familjesituation. Bara i var sjunde familj i vår undersökning tog mannen ut mer än en tiondel av föräldraförsäkringens dagar och bara 6 procent av männen hade någon gång av familjeskäl arbetat deltid mer än sex månader i sträck.

I den förändrade situation som inträder när kvinnan som nybliven förälder plötsligt tillbringar mera tid hemma än sin man, ligger det nära till hands att hon tar ett större ansvar, inte bara för barnets om-

utan även för hushållsarbetet i allmänhet. Ändå vill vi invända sorg, mot den förenklade synen att hushållsarbetets fördelning uteslutande är en effekt av hur mycket tid respektive make ägnar förvärvsarbetet. Bara i cirka hälften av de familjer där kvinnan arbetar heltid gör mannen relativt mycket arbete i hushållet. I den andra hälften tycks det överhuvudtaget inte finnas någon form av tidsgrundad rationalitet som kan förklara fördelningen. Där gör kvinnan trots sitt heltidsarbete merparten av allt arbete i hushållet.

När vi ska försöka klargöra varför det nästan alltid är kvinnan som tar mest hand om barnen kan vi konstatera att opinionen är betydligt

delad när det gäller på barnens än när det gäller mer synen omsorg hushållsarbete i allmänhet. Hela 60 procent av kvinnorna och 70 procent av männen instämmer helt eller delvis i påståendet kvinnor bör vara hemma med barnen när de är små. Om de traditionella könsrollema i allmänhet har försvagats och förändrats när det gäller hushållsarbete, gäller detta inte alls i samma utsträckning föräldrarollema. Här finns starka normer om moderskap och faderskap som vägleder handlandet. I många fall upplever både kvinnorna och männen det som en självklarhet att kvinnan ska vara hemma mest under barnets törsta år. Men innebörden av att vara kvinna och mamma är för den skull inte entydig. Här skiljer sig olika grupper av kvinnor åt. Småbamsmödrar med hög utbildning arbetar till exempel heltid i ganska stor utsträckning. Det gör mer än varannan av dem med akademisk utbildning men bara var fjärde av de lågutbildade kvinnorna. Och det är bara drygt en tredjedel av kvinnorna i högre tjänstemannafamiljer som instämmer i att kvinnor bör vara hemma när barnen är små att jämföra med nästan två tredjedelar av kvinnorna i arbetar-

familjer.

Att det främst är kvinnorna som tar hand om barnen tycks inte bero på att deras yrkesliv spelar en underordnad roll. Kvinnorna anser i lika stor utsträckning som männen att ett förvärvsarbete är viktigt för deras identitet och för deras liv. Och de flesta, både kvinnor och män,

mellan patriarkat och jämställdhet

att ett förvärvsarbete är lika viktigt för kvinnor som för män. menar Däremot förefaller det som om flertalet kvinnor på ett annat sätt än männen kan tänka sig att låta familjen komma i första hand under begränsade tidsperioder i deras liv.

I många fall spelar ekonomisk rationalitet eller nödvändighet in när kvinnan och förhandlar hur de ska dela upp föräldra-

mannen om ledigheten. Om inkomster är mycket högre har familjen kan-

mannens ske inte råd med att han tar ut någon längre föräldraledighet. På så vis kan löneskillnadema mellan mansjobb och kvinnojobb få betydelse för hur enskilda familjer organiserar sina hushåll. Men i vår undersökning har vi funnit att också kvinnor som har högre inkomster än sina män i allmänhet tar ut det allra mesta av föräldraledigheten. En möjlig förklaring till att männen i så liten utsträckning ut-

annan nyttjar möjligheten att vara föräldralediga är att de då skulle riskera att missa karriärchanser. Men dels gäller detta också många kvinnor, dels är det främst de välutbildade männen som väljer att ta ut längre perioder av föräldraledighet.

I grund och botten tyder våra resultat på att det är föreställningarna

moderskap är mest avgörande för vem som är föräldraledig; om som både kvinnors och mäns föreställningar. Samtidigt vill många kvinnor dock långt ifrån alla att männen ska ta ut en större del av föräldraledigheten. Mer än hälften tror att detta skulle vara bättre för barnen och fjärde kvinna hade önskat att hennes man använt flera

var egen dagar föräldraförsäkringen. Det tycks som om kvinnor med mycket

av

i form utbildning, inkomster eller status har lättare att få resurser av sina önskemål om att mannen ska vara hemma med barnen tillgodosedda. Men det måste också finnas en vilja hos mannen att vara hemma med barnet. Kvinnorna upplever att de inte kan tvinga män-

att ta ut föräldraledighet. Man kan säga att männen ofta har en nen möjlighet att välja mellan att engagera sig i sina barn genom att stan-

hemma, eller att fortsätta att jobba som vanligt eller mer. Norna malt litar de på att mödrama tar väl hand om barnen. För kvinnorna finns inte denna valfrihet. Vill mannen inte ta på sig ansvaret för barnets omvårdnad har kvinnan oftast inget alternativ. Hennes möjligheter att välja är i detta avseende beroende av mannens önskningar och vilja.

När föreställningar och normer om moderskap avgör att kvinnor tar ut den största delen av föräldraledigheten och sedan också i många år arbetar deltid i stället för heltid har vi en situation av normativ makt. Ändå kan knappast hävda att det bara handlar att

man om män att hänvisa till traditionella föreställningar och normer får

genom sina hustrur att ta ut all eller merparten av föräldraledigheten. Inte heller kan påstå att männen i kraft sina större ekonomiska och

man av

Kapitel 6

fysiska resurser i allmänhet tvingar kvinnorna att vara hemma, även om det finns åtskilliga kvinnor som önskar att deras man hade varit mera hemma med barnen. Det handlar i stor utsträckning om internaliserade normer och önskningar hos kvinnorna. Många kvinnor vill

hemma med sina barn under deras första tid. Den nya situationen vara skapar dock eller förstärker en asymmetrisk relation mellan makarna. Utgångspunkten för deras förhandlingar förändras liksom deras respektive förhandlingsposition. Och vanor cementeras. När kvinnorna är hemma med barnen förskjuts nästan alltid också fördelningen av själva hushållsarbetet och det utvecklas vanor och rutiner som senare kan visa sig svåra att bryta. Att förändra en etablerad arbetsfördelning på ett mera genomgripande sätt är sällan lätt. Därutöver ligger det ensidigt i kvinnans intresse att förändra fördelningen när hon återgår till sitt yrkesarbete eller åter går upp på heltid. Det är i första hand hennes situation som förändras. Kravet ett större deltagande i hushållsarbetet betyder för mannens vidkommande uteslutande en ökad arbetsbelastning.

Vanans makt i kombination med intresseskillnader är två mekanismer som kan förklara att en fördelning av hushållsarbetet som uppstod genom att makarna förvärvsarbetade olika många timmar, ofta lever kvar när sådana omständigheter inte längre är aktuella. Möjligen kan dessa mekanismer också förklara varför hushållsarbetets fördelning är allra mest ojämn i familjer med skolbarn. Där gör kvinnan betydligt mera i hushållet än sin man i tre fjärdedelar av familjerna. Besluten om vem som ska satsa sitt yrkesliv och vem som ska ta huvudansvaret för barnen när de är små får med andra ord stora men ofta oavsiktliga konsekvenser sikt.

Kvinnornas inkomster är lägre än männens i de allra flesta familjer. Det är av de kostnader som kvinnorna får betala för sitt större

en engagemang i barn och hem. Dock är det främst när makar och sambor går skilda vägar som detta får märkbara negativa ekonomiska konsekvenser för kvinnan. Så länge hon och hennes man är gifta har de vanligtvis lika mycket pengar att röra sig med när räkningar och andra nödvändiga utgifter är betalda. Förmodligen på grund av denna interna omfördelning av pengar upplever också en överväldigande majoritet av både kvinnor och män att fördelningen av pengar i deras familj är rättvis. Detta hindrar dock inte att mannens större inkomst utgör en potentiell maktresurs i en konfliktsituation.

Det finns en tendens till att kvinnans och mannens inkomster används till olika saker. Kvinnornas lön betalar ofta familjens mat och barnens kläder medan männens lön betalar amorteringar, hyra, bil och kapitalvaror. Mest uttalat är detta i familjer där mannen tjänar betydligt mer än sin hustru. I de familjerna, liksom i familjer där hushålls-

mellan patriarkat och jämställdhet

ekonomin är god, är det också vanligt att mannen har störst kontroll över hushållsekonomin. Det typiska när kvinnorna kontrollerar och förvaltar pengarna är istället att hushållsinkomstema är så små att det är svårt att få pengarna att räcka till det nödvändiga.

Om hushållets ekonomi är dålig är det vanligt att frågor som rör

upphov till osämja mellan makarna, men i övrigt tycks pengar ger pengar inte vara en stor källa till konflikter. Hushållsarbetets fördelning utgör större konflikthärd. Även makarna oftast är överens

en om

att kvinnan ska vara hemma med barnet den första tiden, och att om hon sedan ska ner på deltid, råder det långt ifrån alltid konsensus i frågor gäller själva hushållsarbetet. Här föreligger tvärtom en

som mångfald öppna och latenta konflikter som framförallt grundas i att kvinnorna är missbelåtna med hushållsarbetets fördelning. Två tredjedelar önskar att deras make ska göra mera hemma och en tredjedel känner sig missnöjda med fördelningen. Dock finns här stora skillnader beroende på hur arbetsfördelningen mellan makarna ser ut. I synnerhet är det kvinnor som gör nästan allt hushållsarbete som är

missnöjda. I de patriarkala familjerna som ändå utgör drygt en flar-

dedel av samtliga upplever mer än hälften av kvinnorna att arbets-

— fördelningen är orättvis och ungefär lika många uppger att makarna ibland eller ofta hur de ska fördela arbetet. Det är även

är oense om vanligt med latenta konflikter i dessa familjer. Hälften av kvinnorna håller ofta eller ibland tyst för husfridens skull i frågor som rör hushållsarbetets fördelning och många har givit upp försöken att få sin man att göra mer. Männen i dessa patriarkala familjer ser situationen med andra ögon. Till skillnad från kvinnorna anser de i mycket stor utsträckning att fördelningen är rättvis och de upplever inte heller i samma utsträckning att det finns konflikter i denna fråga. Kvinnornas och männens upplevelser och erfarenheter i de patriarkala familjerna skiljer sig så markant att man skulle kunna tala om förekomsten av ett hennes och ett hans äktenskap. I de jämställdhetsorienterade familjerna är kvinnornas och männens erfarenheter tvärtom ganska sarnstämmiga. Kvinnorna är dessutom i det stora hela ganska tillfreds med hushållets organisering och erfar i betydligt mindre utsträckning än kvinnorna i patriarkala familjer att det förekommer konflikter om fördelningen.

Den rikliga förekomsten av öppna och latenta konflikter i familjer med en sned fördelning av hushållsarbetet visar att denna inte i första hand beror på att det är kvinnorna som önskar en sådan fördelning. Fördelningen har främst att göra med maktrelationer mellan makarna. Många män använder uppenbarligen sina större maktresurser nonnativa, ekonomiska och i vissa fall fysiska till att genomdriva sina önskemål och tillgodose sina intressen. Å andra sidan är förekomsten

Kapitel 6

av konflikter och ett stort kvinnligt missnöje också tecken på att mäns normativa makt i familjen minskat. Många kvinnor finner sig inte längre i att utan vidare göra nästan allt hemma. Just därför har fördelningen av hushållsarbetet i ökad utsträckning blivit föremål för äk-

en tenskaplig maktkamp.

I vissa avseenden tycks män beroende familjen än

vara mera av kvinnor. Småbamspappor anser i betydligt större utsträckning än småbamsmammor att familjen bör hålla ihop för barnens skull, och

undersökningar visar att många frånskilda män upplever att deras livssituation försämrades på nästan alla områden efter skilsmässan. Bland frånskilda kvinnor är det istället vanligt att betona skilsmässans positiva konsekvenser, i synnerhet känslan ökad självständighet och

av en autonomi. Det större manliga beroendet tycks dock i ringa grad påverka förhandlingarna om hushållsarbetets fördelning. Också när kvinnorna ställer krav på ett ökat deltagande från sina män slutar det ändå oftast med att de får ta huvudansvaret för hushållet. Sålunda kan kvinnorna protestera när deras män gör för lite de har sällan

men makten att tvinga männen att ändra på sig.

I en situation där kvinnans missnöje med hushållsarbetets fördelning inte ger några resultat kan hon ge upp och motvilligt finna sig i att vara den som gör mest hemma. Konflikten hushållsarbetets

om fördelning förändras då från en öppen till en dold konflikt. Men kvinnan kan också utnyttja sin möjlighet till sorti: hon kan lämna äktenskapet jfr Hirschman, 1972. Möjligheten till skilsmässa stärker

ge-

nerellt kvinnors förhandlingsposition inom äktenskapet. Känner kvin-

nan sig undertryckt av sin man kan hon hota att lämna honom, och har också i de flesta fall en reell möjlighet att göra detta. I alla fall behöver hon sällan av ekonomiska skäl stanna kvar i sitt äktenskap. Precis som i fallet med konflikter hushållsarbetet kan ökningen anta-

om av let skilsmässor delvis ett uttryck för att kvinnor inte längre

ses som accepterar mäns makt inom äktenskapet: manlig dominans

är en vanligt förekommande skilsmässoorsak bland kvinnor.

I den öppna konfliktsituation som skilsmässa ofta innebär

en kommer olika typer maktresurser till användning. Många gånger är

av det först i denna situation som det står klart vad det är verkligen

som utgör sådana resurser och hur dessa kan användas. Ett flagrant

exempel är när en man i samband med sin skilsmässa för första gången

använder fysiskt våld mot sin hustru. Men också sättet på vilket hushållsarbete och ekonomi har organiserats kan få stora konsekvenser. Är makarna inte överens om frågor som rör barnens vårdnad och boende blir det ofta för kvinnans vidkommande en resurs att ha varit den som har tagit huvudansvaret för barnen. För männen kan istället eventuella större ekonomiska bli fördel i frågor gäller

resurser en som

mellan patriarkat och jämställdhet

hemmets delning. Framförallt medför deras ofta mer fördelaktiga position på arbetsmarknaden att de förlorar mindre i inkomster än kvin-

Det är i allmänhet kvinnornas ekonomiska situation som förnorna. sämras mest efter en skilsmässa.

Det finns idag stora skillnader mellan hur olika familjer organise-

sitt arbete och sin ekonomi. Ungefär en fjärdedel av alla familjer rar tycks leva kvar i den patriarkala traditionen och maktstrukturen, medan omkring tiondel alla familjer har utvecklat en jämställd

en av fördelning mellan och kvinnan. Övriga familjer befinner sig i

mannen

situation mellan traditionell könrollsuppdelning och jämställden en het. Också bland dessa familjer, som alltså utgör cirka två tredjedelar

alla familjer, finns variationer mellan polema patriarkat och jämav ställdhet. Ändå vi att kan urskilja gemensamma mönster i

menar man könsrelationema i dessa familjer. Dessa nya mönster kan ses som ett nytt "genuskontrak jfr Hirdman, 1990 som skissartat skulle kunna beskrivas följande sätt: För de flesta familjer gäller att kvinnan och

i princip tar lika stort för familjens försörjning. Att mannen ansvar både kvinnor och män ska förvärvsarbeta och bidra till den gemen-

familjeekonomin starkt förankrad grundläggande värde-

samma är en ring. Kvinnor behöver dock inte nödvändigtvis arbeta heltid och män ska inte arbeta deltid under någon längre tid. Mäns högre inkomster finns där del bakgrunden till denna ordning, det blir för

som en av familjen större ekonomisk förlust om mannen arbetar deltid, än om

en kvinnan gör det. Också förhållanden ligger utanför själva famil-

som jen inverkar alltså på kontraktets innehåll: uppdelningen i kvinnojobb och mansjobb förstärker könsuppdelningen i familjen och tvärt-

och skillnaderna i löner och karriärmöjligheter betyder att det

om

kortsiktigt kan förefalla mest ekonomiskt rationellt att mannen satsar på sin yrkeskarriär. Det är också i det närmaste självklart att kvin-

ska hemma mest när barnen är små. Om det går för jobbet norna vara och karriären är det dock positivt männen tar ut en del av för-

om äldraledigheten. Men de kan inte tvingas hemma med sina

att vara bam. De ska föräldralediga bara de själva känner för det och

vara om

de har möjligheter för jobbet. Däremot ska männen enligt detta om

genuskontrakt göra del hushållsarbetet, men inte lika mycnya en av ket kvinnorna. Huvudansvaret är kvinnans och det är hon som

som ska ta initiativet och säga till när saker behöver göras. Makar ska heller inte dela på alla uppgifter. Det finns kvinnliga och manliga sysslor. Plocka undan, lägga dukar på borden, sy gardiner och vattna blommor ska kvinnor göra; att byta däck på bilar eller sätta upp gardinstänger är sysslor för män.

De nya könsnorrnema täcker inte lika många sysslor i hemmet som tidigare. Män kan både byta blöjor, dammsuga eller ha för-

numera

Kapitel 6

kläde på sig utan att behöva skämmas inför kompisar eller släktingar. På så vis har könsnormernas räckvidd när det gäller hushållsarbete minskat. Det är idag färre områden eller uppgifter är helt köns-

som märkta. Den könsmärkning som finns är dock alltjämt stark jfr Thurén, 1996. Detta visar sig inte minst i skilda förväntningar på kvinnors och mäns föräldraskap och då särskilt i den utbredda föreställningen att det är mammorna som naturligen bör ta störst för

ansvar de små barnens omvårdnad.

Det ligger dock en viss fara i att tala förekomsten ett nytt

om av genuskontrakt. Om alltför mycket uppmärksamhet riktas mot ett tänkt norrnalhushåll är risken att likheter mellan familjer betonas alltför mycket. I denna undersökning har vi gång på gång kunnat konstatera att det finns betydande variationer i familjers sätt att organisera arbete och ekonomi. Det finns familjer där kvinnan gör så gott allt i

som hemmet och det finns familjer där makarna delar lika på hushållsarbetet. Och såväl den som föredrar traditionell fördelning hus-

en av hållsarbetet som den som har jämställdhet som riktmärke kan åberopa föreställningar och normer i samhället för att stödja sin sak: olika normativa strukturer existerar sida vid sida. Variationerna i familjers arbetsfördelning kan åtminstone delvis förklaras med makarnas respektive maktresurser. Män kan förvisso åberopa traditionella normativa föreställningar om kön men ofta räcker inte detta för att som i patriarkala familjer helt och hållet förhandla bort ansvaret för hushållsarbetet. Den normativa makten måste understödjas med överlägsna ekonomiska resurser. I många jämställda familjer är det säkerligen samma sätt, fast tvärtom. Kvinnorna måste övervinna männens motstånd eller tröghet för att få till stånd jämställd fördelning fa-

en av miljens arbete och ekonomi. Utifrån en stark position arbetsmarknaden hög utbildning och hög inkomst och att hänvisa till

genom normer om jämställdhet kan de lyckas med detta. Då kan kvinnorna förhandla sig fram till ett förmånligare genuskontrakt.

Litteratur

Agell, Anders 1995 Familjeseparationer ochjuridiska regler i Hearing om skilsmässor ochfamiljesplittring. Dokument 1994:1 från Kommittén for FN :s familjeár. Ahrne, Göran 1971 Hushållsarbete och dubbelarbete. Utkast till kapitel 8 i betänkandeom svenskafolkets levnadsförhållanden. Allmänna förlaget. Ahrne, Göran . Roman, Christine Franzén, Mats 1996 Det sociala landskapet. En sociologisk beskrivning av Sverigefrån 50-tal till 90-tal. Bokförlaget Korpen. Albrecht, Jamesm.fl. 1996 Career interruptions and subsequentearnings: a reexamination using Swedish data. Stockholm Research Reports demography, no ll. Stockholms universitet. Althusser, Louis 1976 Filosofi från proletär klasståndpunkt. Bo Cavefors Bokförlag. Andersson, Gunnar 1997 "Karriär, kön, familj i A. Nyberg E. Sundin red. Ledare, makt och kön. SOU 1997:135. Fritzes. Att klara av arbete-barn-familj 1994 Demografiska rapporter 1994:1. Statistiska centralbyrån. Barkner, Rodney Roberts, Helen 1993 The usesof the concept of power i D. Morgan L. Stanley red. Debates in Sociology. Manchester University Press. Becker, Gary 1974 Theory of Marriage i T. W. Schultz red. Economics of the Family. University of Chicago Press. Bekkengen, Lisbeth 1996 Föräldraledighet om manså vill. En kvalitativ studie av hur föräldrapar väljer att kombinera förvärvsarbete ochföräldraskap. Arbetsrapport 96:15. Jämställdhetscentrum. Högskolan Karlstad.i Benjamin, Orly Sullivan, Oriel 1996 "The importance of difference: conceptualising increased flexibility in gender relations at home, Sociological Review. Vol 44:2, s.226-251. Bernard, Jessie1972 TheFuture of Marriage. Bantam Books. Bernhardt, Eva 1996 Non-standard Parenting among Swedish Men i U. Bjömberg

A.-K. Kollind red. Men s Family Relations. Reportfrom an international seminar. Almqvist Wiksell International, Stockholm. Monograph from the Department of Sociology No 60, Göteborg University. Bjömberg, Ulla l 997 Psychological Well-Being and Reconciliation of Work and Family Life i M. Chesney m.fl. red., Women,Stress and Heart Disease. Erlbaum, New York. Bjömberg, Ulla 1996 Ensamstående mödrar i Sverige i A.-M. Berggren red. Kvinnorna och välfärden. FRN-rapport 96:8. Bjomberg, Ulla 1994 Mäns familjeorientering i förändring i U. Bjömberg mfl., Janus Genus. Brombergs bokförlag. Bjömberg, Ulla 1992 Tvátörsörjarfamilj i teori och verklighet i Acker m.fl., Kvinnors och mäns liv och arbete. SNS Förlag. Bjömberg, Ulla Kollind, Anna-Karin 1997 "Lojalitet, tid och pengar. Hur kvinnor och män argumenterar omjämställdhet i familjer i G. Ahrne

Perssonred. Familj, makt ochjämställdhet. SOU 1997:138. Fritzes.

Litteratur

Blood, Robert O. Wolfe, Donald M. 1960 Husbands and Wives.Transactions

Books. Blumberg, Rae Lesser1991 Income under FemaleVersus Male Control:

Hypotheses from aTheory of Gender Stratification and Data from the Third World i R. L. Blumberg red. Gender, Family and Economy- The Triple Overlap. Allen Unwin.

Blumberg, Rae Lesser Coleman, Tolbert Marion 1989 "A Theoretical Look at the

Gender Balance of Power in the American Couple, Journal of Family Issues. Vol. 10:2, s. 225-50.

Blumstein, Philip Schwarz, Pepper 1983 TheAmerican Couple: Money, Work,

and Sex. William Morrow. Bolin, Kristian 1997 Fami1j, makt och ekonomiska resurser i G. Ahrne

Perssonred. Familj, makt ochjämställdhet. SOU 1997:138. Fritzes. Bonke, Jens1997 Hans aegteskab/hendesaegteskab ökonomiske beslutninger i

-

familier og hjemmeservice. Socialforskningsinstitutet 97: 15. Köbenhavn. Bourdieu, Pierre 1990 TheLogic of Practice. Polity Press. Brodin, Jenny-Ann 1997 Jämställda intervjuer med ungapar omarbetsfördel-

—

ning, ekonomi ochframtid. Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Brå PM 1994:4. Våld mot kvinnor i nära relationer 1994 Brottsförebyggande rådet. Burgoyne, Carole B. 1990 Money marriage: how patterns of allocation both

reflect and conceal power, The Sociological Review. Vol. 38:4, s.634-665. Bäck-Wiklund, Margareta 1996 Det moderna familjeprojektet som könsspecifik

arena. Uppsatstill Nordisk kvinne- of kjönnsforskning idag, Oslo, november

1996. Chafetz, Janet Saltzman 1991 "The Gender Division of Labor and the Reproduction

of Female Disadvantage: Toward an Integrated Theory i R. L. B1umbergred.,

Gender, Family, and Economy The Triple Overlap. Allen Unwin.

- Chafetz, Janet Saltzman 1990 Gender Equity. An Integrated Theory of Stability and

Change. Sage Library of Social Research,Volume 176. Chafetz, Janet Salzman 1980 Conflict Resolution Marriage, Journal of Family

Issues,Volume 1:3, s. 397-421. Cherlin, Andrew 1992 Marriage, Divorce, Remarriage. Harvard University

Press. Coleman, Tolbert Marion 1988 The Divison of Household Labor, Journal of

Family Issues.Vol 9:1, s. 133-148. Collins, Randall Coltrane, Scott 1991 Sociology of Marriage and the Family.

Gender, Love, and Property. Nelson-Hall Publishers/Chicago. Connell, R. W. 1987 Gender Power. Society, the Personand Sexual Politics.

Polity Press. Dahlström, Edmund 1992 Debatten om kön och familj under svensk efierkrigstid

i Acker m.fl., Kvinnors och mäns liv och arbete. SNS Förlag. Dahlström, Edmund m.fl. 1962 Kvinnors liv och arbete/Kvinners liv og arbeid.

Studieförbundet näringsliv och samhälle. Darvishpour, Mehrdad 1997 Invandrarkvinnor utmanar männensroll.

Maktfördelning och konflikter i iranska familjer i Sverige" i G. Ahme

Perssonred. Familj, makt ochjämställdhet. SOU 1997:138. Fritzes.

Litteratur

Den svenskafamiljen sammansättning ochförändringar från barndom till ålderdom 1994 Demograñska rapporter. Demografi med barn och familj 1994:2. Statistiska centralbyrån. Dunér, Barbro 1995 Ekonomiskt stöd till bamfamiljer i Hearing omskilsmässor ochfamiljesplittring. Dokument 1994:1 från Kommittén för FN:s familjeár. Ellingsaeter, Anne Lise 1997 Foraeldreskab og ökonomisk forsörgelse; fra mandsnorm til ligedeling i Bonke red., Dilemmaet arbejdsliv —famiIieliv i Norden. Socialforskningsinstituttet 95:5. Nordisk Ministerråd TemaNord 1997:534. Köbenhavn. Elster, Jon 1982 "Marxism, Functionalism and Game Theory: The Casefor Methodological Individualism, Theory and Society. Vol. ll, s. 453-482. England, Paula Kilboume, Barbara Stanek1990 Markets, Marriages, andOther Mates: The Problem of Power i R. Friedland A. F. Robertson red. Beyond the Marketplace. Rethinking Economy and Society. Aldine de Gruyter. Etzioni, Amatai 1968 The Active Society: A Theory of Societal and Political Processes. FreePressof Glencoe. Ewerlöf, Göran Sveme, Tor 1993 Barnets bästa. Omföräldrars och samhällets ansvar. Publica. Fenstermaker Berk, Sarah1985 The Gender Factory. The Apportionment of Work in American Households. Plenum Press. Ferree,Myra Marx 1990 Beyond SeparateSpheres:Feminism and Family Research, Journal of Marriage and theFamily. Vol 52, s. 866-884. Finch, Janet1989 Family Obligations and Social Change.Polity Press. Finch, Janet Mason, Jennifer 1993 Negotiating Family Responsibilities. Tavistock/Routledge. Flood, Lennart Gråsjö, Urban 1997 Tid för bam, tid för arbete: en undersökning svenskahushålls tidsanvändning" i G. Ahrne Perssonred. Familj, makt av ochjämställdhet. SOU 1997:138. Fritzes. F 0B 90. Folk- och bostadsräkningarna 1990. Del Hushåll 1992 Sveriges officiella statistik. Statistiska centralbyrån. Franssén,Agneta 1997 Omsorg i tanke och handling. En studie av kvinnors arbete i vården. Arkiv. Giddens, Anthony 1992 TheTransformation of Intimacy. Sexuality, Love Eroticism in Modern Societies. Polity Press. Giddens, Anthony 1991 Modernity and Self-Identity. Self and Society in the Late Modern Age. Polity Press. Giddens, Anthony 1984 TheConstitution of Society. Polity Press. Gillspie, Dair L 1972 Who has the Power The Marital Struggle" i H. P. Dreizel red. Family, Marriage, and theStruggle of the Sexes.Recent Sociology No The MacMillan Company. Grand, Carl 1997 Kön, lön och yrke yrkessegregering och lönediskriminering mot kvinnor i Sverige i persson E. Wadensjö red. Kvinnors och mäns löner varför så olika SOU 1997:136. Fritzes. — Grauers,Folke 1993 Familjerätt i vardagslag. Makars och sambors egendomoch bostad Gåva. Arv, testamenteoch boutredning. Nerenius Santérusförlag.

Litteratur

Gregson, Nicky Lowe, Michelle 1993 Renegotiating the domestic division of labour A study of dual careerhouseholds north castand south east England, The Sociological Review. Vol. 41:3, s.475-505. Gähler, Mikael 1997 Ekonomiska konsekvenser skilsmässor skillnader mellan av kvinnor och män i G. Ahrne Perssonred. Familj, makt ochjämställdhet. SOU 1997:138. Fritzes. Halleröd, Björn 1997 Lika hushåll, olika ekonomi. Ekonomiska problem bland män och kvinnor i G. Ahme Perssonred. Familj, makt ochjämställdhet. SOU 1997:138. Fritzes. Hammarström, Gunhild 1993 Värdeförändring och kontinuitet i tre generationer. Acta Universitatis Upsaliensis 37. Hestbaek, Anne-Dorthe 1995 F oraeldreskab 90 ‘erne. Socialforskningsinstitutteti 95:5. Köbenhavn. Hirdman, Yvonne 1990 "Genussystemet" i Demokrati och makt Sverige.i Maktutredningens huvudrapport. SOU 1990:44. Allmänna förlaget Hirschman, Albert 1972 Sorti eller protest, enfråga om lojaliteten Rabén Sjögren. Hobson, Barbara 1990 No Exit, No Voice: Womens Economic Dependency and the Welfare State, Acta Sociologica. Vol. 33:3, 235-250. s. Hobson, Barbara Takahashi, Mieko 1996 Genusperspektiv pá detsociala medborgarskapet. En studie av ensamståendemödrar i Palme Wennemo red. Generell välfärd Hot och möjligheter Vältärdsprojektet. Skriñserien: Fakta/kunskap, nr Socialdepartementet. Hochschild, Arlie 1989 The Second Shift: Working Parents and the Revolution at Home. University of California Press. Holm, Ulla M. 1993 Modrande praxis. En feministfilos/isk undersökning. Daidalos. Holmberg, Carin 1993 Det kallas kärlek Anamma facklitteratur. Holter, Öystein Gullvág Aarseth, Helene 1994 Mäns livssammanhang. Bonnier Utbildning. Huber, Joan Spitze, Glenna 1983 SexStratification. Children, Housework, and Jobs. Academic Press. Hydén, Margareta 1995 Kvinnomisshandel inom äktenskapet. Mellan det omöjliga och det möjliga. Liber Utbildning. Haavind, Hanne 1985, Förändringar i förhållandet mellan kvinnor och män", Kvinnovetenskaplig tzdskrift. Arg. 6:3, 17-27. s. Haavind, Hanne 1984 Love and Power Marriage i H. Holter red., Patriarchy in a Welfare Society. Universitetsforlaget. Häll, Lars 1995 Välfärdsbulletinert, Statistiska centralbyrån. nr Hörnqvist, Martin 1997 "Familjeliv och arbetsmarknad för kvinnor och män i G. Ahme Persson red. Familj, makt ochjämställdhet. SOU 1997:138. Fritzes. Insulander, Lotta Thunberg, Karin 1996 I lagensfamn. Juridik för privatlivet. Fischer Co. Jakobsen, Liselotte Karlsson, Jan Ch. 1993 Arbete och kärlek En utveckling av livsformsanalys. Arkiv förlag. Jalmert, Lars 1984 Den svenskemannen.Tiden.

Litteratur

Jalmert, Lars Vrysela, Birgitta 1992 Pappaledighetsprojektet, sammanfattande översikt. Pedagogiska institutionen. Stockholms universitet. TCO. Jonasdéttir, Anna G. 1994 "Kärleksmakt och politiska intressen i A. G. Jonasdöttir G. Björk red., Teorier ompatriarkatet. Betydelsen begränsningar och ntvecklingslinjer. Kvinnovetenskapligt forums skriftserie nr Högskolan i Örebro. Jonasdöttir, Anna G. 1991 Love Power and Political Interest. Örebro Studies Jonung, Christina 1987, Kvinnoma i svensk ekonomi i B. Söderstenred. Svensk ekonomi. Rabén Sjögren. 1970 Karlsson, JanCh. 1986 Begreppet arbete. Definitioner, ideologier ochsociala former. Arkiv avhandlingsserie. Kollind, Anna-Karin 1994 Kärlek, kön och rådgivning ett förändringsperspektiv — i U. Bjömberg m.fl., Janus Genus.Brombergs bokförlag. Komter, Aafke 1991 Gender, Power and Feminist Theory i K. Davis m.fl. red., The Gender of Power. Sage. Komter, Aafke 1989 Hidden Power Marriage, Gender Society. V01. 3:2, s. 187-216. Korpi, Walter 1987 Maktens isberg under ytan i O. Peterssonred. Maktbegreppet. Carlssons. Kranichfeld, Marion L. 1987 Rethinking Family Power, Journal of Family Issues. Vol. 8:1, s. 42-56. Kurki-Suonio, Kirsti 1995 Gemensam vårdnad vad döljer man med barnets bästa i G. Nordborg red. 13 kvinnoperspektiv på rätten. Justusförlag. Kvinnors och mäns liv. Parbildning och separationer 1995 Demografiska rapporter: 1995 :24. Statistiska centralbyrån. Larsen, Jörgen E. Sörensen,Anne Marie 1993 Enlige försörgere i Carlsen J E. Larsen red. Den balance. Omsammanhaengen mellem arbejdsliv svaere ogfamilieliv set eti ligestillingsperspektiv. Ligestillingsrådet, Köbenhavn. Lukes, Steven 1974 Power. A Radical View. The Macmillan Press. Lukes, Steven 1986 "Introduction" i Lukes red., Power. Basil Blackwell. Lundberg, Shelly Pollak, Robert A. 1996 Bargaining and Distribution Marriage, Journal of Economic Perspectives. Vol. 10:4, s. 139-158. Lundgren, Eva 1993 Detfår da vaere grenserfor kjönn. Voldelig empiri og feministisk teori. Universitetsforlaget. Lundgren, Eva 1989 "Våldets normaliseringsprocess. Två parter tva strategier i — JAMFO-rapport nr Magnusson, Eva 1997 "Talking about gender equality: Swedish womens discourses on the home front, NORA. Vol 5:2. Man har topplän. En studie lönerför kvinnor och män i ledandeställning i privat av och offentlig sektor l 993. Statistiska centralbyrån. McDonald, Gerald W. 1980 Family Power: The Assesmentof aDecadeof Theory and Research, 1970-1979, Journal of Marriage and the Family, november, s. 841—854. Mincer, Jacob Polachek, Solomon 1980 "Family Investments Human Capital: Earnings of Women" i A. Amsden red. The Economics of Womenand Work. St Martins Press. Mitchell, Juliet 1971 Womens Estate. Penguin Books.

Litteratur

Mizan, Ainon N. 1994 Family Power Studies: Some Major Methodological Issues, International Journal of Sociology of the Family. Vol. 24:2, s.85-91. Morgan, D. H. 1975 Social Theory and the Family. Routledge Kegan Paul. Morris, Lydia 1993 Household finance managementand the labour market: a case study Hartlepool", The Sociological Review. Vol. 41:3, 506-36. s. Morris, Lydia 1990 The Workings of the Household. A US—UKComparison Polity Press. Moxnes, Kari 1990 Kjernesprengning familieni Familieforandring ved samlivsbrudd og dannelseav nyesamliv. Universitetsforlaget. Mårtensson, Mona Pettersson, Ronny 1997 Forsorjning, vardagsliv och miljö. Sociologiska institutionen. Stockholms universitet. Nerrno, Magnus 1994 Den ofullbordade jämställdheten i Fritzell O. Lundberg red. Vardagens villkor. Levnadsförhållanden iSverige under tre decennier. Brombergs. Nilsson, Ame 1992 "Den finns han redan i Acker m.fl., Kvinnors nye mannen och mäns liv och arbete. SNS Förlag. Nilsson Schönnesson,Lena 1985 Hennes och hans äktenskap JÄMFO. Nordenfors, Gunilla 1996 Fadersrätt. Kvinnofrid och barns säkerhet. ROKS. Umeå, Nordenmark, Mikael 1997 Arbetslöshet kön och familjeliv i G. Ahrne Persson red. Familj, makt ochjämställdhet. SOU 1997:138. Fritzes. Nyberg, Anita 1997 Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och oberoende. SOU 1997:87. Fritzes. Nyberg, Anita 1996 Arbetstider urjämställdhets- och familjesynpunkt. SOU 1996: 145. Bilaga 10. Nyman, Charlott 1997 "Mitt, ditt eller vårt Familjers interna fördelning pengar av i G. Ahrne Persson red. Familj, makt ochjämställdhet. SOU 1997:138. Fritzes. Nyman, Charlott 1996, Inside the Black Box. Intra-household Distribution of Consumption Sweden i E. Bihagen m.fl., Three Aspects of Consensual Poverty in Sweden. Umeå Studies Sociology, no 109. Umeå universitet. Oakley, Ann 1974 Housewife. Penguin Books. Ohlsson, Jörgen Öhman, Peter 1997 Kvinnliga och manliga chefer finns det ett glastak" i Persson E. Wadensjö red. Glastak och glasväggar Den känssegregerade arbetsmarknaden SOU 1997:137. Fritzes. Olsson, Lena 1997 Förskolan och arbetslösheten. F ärskolans betydelseför arbetslösa föräldrar och deras barn. FoU-rapport 1997:2. Forsknings- och utvecklingsenheten. Stockholms stad. Om kvinnor och män iSverige och EU. Fakta jämställdheten 1992 1992 om Statistiska centralbyrån. Pahl, Jan 1989 Money and Marriage. MacMillan. Pahl, Jan 1983 The allocation of money and the structuring of inequality within marriage, The Sociological Review. February 1983, s. 237-262. Pappagruppens slutrapport 1995 SocialdepartementetDs 1995:2. Parsons, Talcott Bales, Robert F 1956 Family Socialization and Interaction Process. Routledge Kegan Paul.

Litteratur

På skilda banor. Så väljer kvinnor och män utbildning och yrke 1991 Information arbetsmarknaden 1991:5. Statistiska centralbyrån. om Ramirez-Thimerdal, Malin 1997 Män ochföräldraledighet enforskningsöversikt ochfallstudie. C-uppsats,Linjen för personal- och arbetslivsfrágor. Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Richardson, Katarina 1997 Essays Family and Labor Economics. Swedish on Institute for Social Research.Dissertation Series:28. Riksförsäkringsverket. 1993 Statistikinformation Is-I. 1993:3. Riksförsäkringsverket. 1994 Statistikinformation Is-I. 1994: Riksförsäkringsverket. 1995 Statistikinfonnation Is-I. 1995:2. Roman, Christine 1994 Lika på olika villkor. Könssegregering i kunskapsföretag. Symposion Graduale. Ross,Catherine E. 1987 "The Division of Labor at Home", Social Forces. Volume 65:3, s. 816-833. Rottman, David, 1994 Income Distribution within Irish Households. Allocating Resources within Irish Families. Combat Poverty Agency. Research Report Series No 18. Rydenstam, Klas 1992 I tid och otid. En undersökning omkvinnors och mäns tidsanvändning l 990/I 991. Rapport nr 79, Statistiska centralbyrån. Sañlios-Rothschild, Constantina 1976 A macro and micro-examination of family exchangemodel, Journal of Marriage and the Family. Vol power and love: an 38, s.355-362. Sandqvist, Karin 1993 Pappor och riktiga karlar. Om mans- ochfadersroller i ideologi och verklighet. Carlssons. Sandqvist, Karin 1987 Swedish family policy and the attempt to changepatemal roles i C. Lewis M. O’Brien red., ReassessingFatherhood. New Fathers and the Modern Family. SagePublications. Observations on Scanzoni, John H 1970 Opportunity and the Family. The Free Press. Seecombe,Wally 1974 Hemmafrun och hennesarbeteunder kapitalismen, Zenit, nr Sen, Amartya 1983, "Economic and the Family, Asian Development Review. Studies Asia and Pacific Economic issues.Vol s. 14-26. de Singly, François 1996 Modern Marriage and Its Cost to Women A Sociological Look at Marriage in France. University of Delaware Press,Associated University Press. Skilsmässor och bakgrund och utveckling 1995 Demografiska separationer rapporter 1995:1. Statistiska centralbyrån. Stacey, Judith 1990 Brave New Families. Stories Domestic Upheaval in Late Twentieth Century America. Basic Books. Social service, vård och omsorg i Sverige 1996. Socialstyrelsen. Sokoloff, Natalie 1980 BetweenMoney and Love. The dialectics of womens home and market work. PraegerPublishers. Sundström, Eva 1997 Bör kvinnor förvärvsarbeta Attityder till kvinnors förvärvsarbete i Sverige, Tyskland och Italien i G. Ahrne Perssonred. Familj, makt ochjämställdhet. SOU 1997:138. Fritzes.

Litteratur

Svedin, Carl Göran 1995 Mäns och kvinnors syn på skilsmässoorsaker och upplevda konsekvenser av skilsmässa i Hearing skilsmässor och om familjesplittring. Dokument 1994:1 från Kommittén för FN familjeár. :s Sörensen,Annemette McLahan, Sara 1987 Married Womens Economic Dependency, 1940-1980, American Journal of Sociology. Vol. 93:3, s. 659-87. Thurén, Britt-Marie 1996 "Om styrka, räckvidd och hierarki, samtandra genusteoretiska begrepp", Kvinnovetenskaplig tidskrift. Årg 17:3-4, 69-85. s. Tomstam, Lars 1996 Separationsbams boende i Nordisk sosialt arbeid, nr Nordiske sosionomforbundssamarbeidkomite. Scandinavian University Press. Trost, Jan 1993 Familjen iSverige. Liber Utbildning. Trost, an 1983 Män och hushållsarbete. Familjerapporter. Uppsala universitet. Tyrkkö, Arja 1997 Anpassning mellan arbetsliv och familjeliv i Sverige i Bonke red., Dilemmaet arbejdsliv -familieliv i Norden. Socialforskningsinstituttet 95:5. Nordisk Ministerråd TemaNord 1997:534. Köbenhavn. Udehn, Lars 1996 The Limits Public Choice. A sociological critique of the economic theory of politics. Routledge. Wadsby, Marie Svedin, Carl Göran 1993 Skilsmässa bakgrund, orsaker och följder i A. Agell m.fl. red. Modernt familjeliv ochfamiljeseparationer. Socialdepartementet. Weber, Max 1978 Economy and Society. University of California Press.1922 Widlund, Britt 1997 Vemfick vårdnaden 70 vårdnadstvister avgjorda domstoli åren 1990-1996. FoU-rapport 1997:6. Forsknings- och utvecklingsenheten. Stockholms stad. Vogler, Carolyn 1994 Money the Household i M. Anderson m.fl. red., The Social ana Political Economy of the Household. Oxford University Press. Vogler, Carolyn 1989 Labour Market Change ana Patterns of Financial Allocation within Households, Working paper 12. The Economic and Social Research Council. The Social Change and Economic Life Initiative. Vogler, Carolyn Pahl, Jan 1994 "Money, and inequality within marriage, power The Sociological Review. Vol. 42:1, s. 262-288. Vogler, Carolyn Pahl, Jan 1993 Social and Economic Change and the Organisation of Money within Marriage, Work, Employment Society. Vol. 7:1, s. 71-95. Wright, Eric Olin 1997 Class Counts. Comparative Studiesin Class Analysis. Cambridge University Press. Vårdnad, boende och umgänge 1995 Betänkandeav Vårdnadstvistutredningen. SOU 1995:79. Justitiedepartementet. Vårdnad och underhåll 1992 1993 Sveriges officiella statistik. Statistiska centralbyrån. Zelizer, Viviana 1989 The Social Meaning of Money: Special Monies’, American Journal of Sociology. Vol. 95:2, s. 342-77. Zelizer, Viviana 1994 The Social Meaning of Money. Basic Books. Åström, Lissie 1990 Fäder och söner. Bland svenskamän i tre generationer. Carlssons.

Om författarna

GÖRAN AHRNE är professor i sociologi vid Stockholms universitet. Han arbetade inom den första svenska levnadsnivåundersökningen och skrev en rapport

kvinnors hushållsarbete och dubbelarbete. Hans doktorsavhandom ling handlade människors syn arbetstider och konsumtion.

om

Göran Ahrne har bedrivit forskning om social skiktning och arbetsförhållanden i ett internationellt jämförande perspektiv och om relatio-

mellan medborgare och myndigheter. Under senare år har han ner forskat maktrelationer och social interaktion i familjer och andra

om organisationer. Hans senaste bok tillsammans med Christine Roman och Mats Franzén är Det sociala landskapet: sociologisk beskriv-

en

Sverige från 50-tal till 90-tal 1996. ning av

CHRISTINE ROMAN är FD i sociologi och innehar forskarassistenttjänst vid Sociologis-

en ka institutionen vid Uppsala universitet. Hennes avhandling, Lika på olika villkor: könssegregering i kunskapsföretag 1994, handlar om könsuppdelningen inom data- och reklambranschen. Därefter har hon bedrivit forskning könsrelationernas kontinuitet och förändring

om inom arbetsliv och familj. Bland annat har hon tillsammans med Göran Ahrne och Mats Franzén skrivit Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning Sverige fidn 50-tal till 90-tal 1996.

av

Statens offentliga 1997 utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32. Följdlagstiñningtill miljöbalken.M. . lnkomstskattelag,del I-lIl. Fi. 33.Att läraövergränser.En studieavOECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. förvalmingspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinfonnation.M. 34.Övervakning miljön. M. av Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför 35.Ny kurs i trafikpolitiken+ bilagor. K. . arbetshandikappade.A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi.av Lansstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrägor.K. 37.Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38. Myndigheteller marknad. . sexförvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsforrner.Fi. Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa. 39. integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringoch verksam- 40. Ungaocharbete.ln. . hetsanpassning statsförvaltningensav 41. Statenochtrossamfunden struktur.Fi. Rättsligreglering l0. Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag ll. Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund - 12.lT-problem inför ZOOO-skiñet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku. IT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenoch trossamfunden 13.Regionpolitikför helaSverige.N. Den kulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen 14.IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku. 15.Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenoch trossamfunden ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku. 16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenoch trossamfunden 17.Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering.Ku. + Bilagor. Fi. 46. Statenoch trossamfunden 18.Granskning granskning.av Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.Ku. Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden l9. Bättreinfonnationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkliga egendomen.Ku. 20. Konkurrenslagen1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitiki staten. 21. Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch För kompetensochresultat.Fi. unga6-16år. U. 49. Grundlagsskyddför medier.Ju. nya 22. Aktiebolagetskapital.Ju. 50. Alternativautvecklingsvägarför EU:s 23. Digital dem0kr@ti.Ett seminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo. demokratiochdelaktighetden8 november1996 51. Bristeri omsorg anordnatavFolkomrbstningsutredningen,IT- fråga bemötande äldre. —en om av kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapoch inlevelse beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötandeaväldre. - 24. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53. Avskaffa reklamskattenFi. - 25. Svenskmat- EU-fat.Jo. 54.Ministemochmakten. 26. EUzsjordbrukspolitik och denglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi. försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarnaav 27. Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna.Ku. 28. l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56. Folket rådgivareoch beslutsfattare. som vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga l och Ju. 29. Bampomografifrågan. 57. I medborgarnastjänst. lnnehavskrirninaliseringm.m.Ju. En samladförvaltningspolitikför Fi. staten. 30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58. Personaluthyrning.A. svenskstatsförvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.Ku. 3l. Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60. Betal-TV inom SverigesTelevision.Ku. - IT-kommissionensrapport3/97.K. A/"EL’0 f ,v2

F J

Statens 1997

offentliga utredningar

förteckning

Kronologisk

6l. Att växablandbetongochkojor. 89. Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. Ett delbetänkandeombarnsochungdomars Ändradorganisationför det statligaplan-,bygg-

. uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.ln. Storstadskommittén. Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor.

. - 62.Rosoravbetong. Jo. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland 92.Medieföretagi Sverige Ãgandeoch

betongochkojor från Storstadskommittén. strukturförändringaripress,radio ochTV. Ku. 63.Sverigeinför epokskiftet. 93. Hanteringavfel i utjämningssystemetför IT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.ln. Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd 94. Konkurrensneutralttransportbidrag.N. . + Bilagedel.A 95. Forumförvärldskultur 65.Polisensregister.Ju. enrapportomettrikarekulturliv. Ku.

- 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalförsörjningoch fastighetsägande. 67.Återkallelseav uppehållstillstånd.UD. Enutvärdering statensfastighetsorganisation.

av Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. . 69. Besparingari stortochsmått. 97. Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. 70.Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 98.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. - uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor. M. Politik för unga. 99.Enny vattenadministration.Vatten är livet. M. . + 2stbilagor. ln. 100.Nya samverkansforrnerinomdensjöhistoriska 72. En lagomsocialförsåkringar.S. museiverksamheten.Ku. 73. Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk 101.Behandlingavpersonuppgifterom kommunikation.Referatfrånett seminarium totalförsvarspliktiga.Fö. anordnatavIT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s handelsdepartementetoch SElSdenll december jordbruk i framtiden.Jo. 1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 103.Rapportmedförslagomsändningsoner.Ku. 74. EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional 104.Polis i fredenstjänst.UD. utveckling.Jo. 105.Agenda21 i Sverige. 75. Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför Femår efterRio resultatoch framtid. M.

— fysiskapersoner.Fi. 106.Enfond för konstnärer.Ku.

unga 76. Invandrarei vård ochomsorg 107.Dennyagymnasieskolan - enfrågaombemötande äldre.av problemochmöjligheter.U.

- . 77.Uppföljning avinkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrak Om rättentill

rygg -— , 78. Medelsförvalmingi kommuneroch landsting.ln. skriñspråketochomförskolansochskolans . 79.Försäkringsmäklare.En lagöversynav möjligheterattförebyggaochmötalås-och Försäkringsmäklartrtredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80. Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportavfarligt 81 Allmännyttiga bostadsföretag. gods.Fö. . + Bilaga.In. 110.Säkrareobligationer Fi. 82.Lika möjligheter.ln. lll. Branschsaneringochandrametodermot

- 83. Om makt ochkön i spåren offentligaav ekobrott.Ju.

— organisationersomvandling.A. ll2. En samordnadmilitär skolorganisation. 84 En hållbarkemikaliepolitik. M. ll3. Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom . - 85. Förmånefter inkomst Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A. begreppför bostadsstödenochnya 114.Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri kvalifikationsreglerför rätttill förändringochkönsmaktensframtid.A. sjukpenninggrundandeinkomst. 115.Ljusnandeframtideller ettlångt farväl 86. Prmktskattekontroll alkohol,tobakochav Den svenskavälfärdsstatenijämförande mineralolja,m.m.Fi. belysning.A. 87. Kvinnor, mänochinkomster. 116.Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention Jämställdhetoch oberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige. 88. Upphandling utveckling.N. 116.Barnetsbästa enantologi.S.

-

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ettinformations-och — aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och samhälle.Ku. 118.Deladestäder. l l9. En tydligareroll för hälso ochsjukvårdeni folkhälsoarbetet. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, utveckling.En Kartläggning.U. 121.Skolfrågor Omskolai ennytid. U. - 122.Rättigheteri luttfartyg. K. 123.En effektivarenaringstbrbud.N. 124.IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Riksdagen,1997-06-16.K. 125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 126.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. 127.Straffansvarförjuridiska personer.Del A+B. Ju. 128.Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden. UD. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. 130.Effektivarestatliginköpssamordning.Fi. 131.Lagompremiepension.Fi. 132.Antimicrobial FeedAdditives.Jo. 133.Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. Jo. 134.Förtroendemannaintlytandeökadkvalitet och rättssäkerhet. 135.Ledare,maktochkön.A. 136.Kvinnorsochmänslöner varför såolika A. - 137.Glastakoch glasväggar Den könssegregerade arbetsmarknaden.A. 138.Familj, maktochjämställdhet.A. 139.Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom arbeteochpengari familjen.A.

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni

folkhälsoarbetet.119 Fastighetsdataregister.3 Förtroendemannainflytandeökadkvalitetoch Aktiebolagetskapital. 22 rättssäkerhet.134 Bampomografifrågan.

lnnehavskriminaliseringm.m.29 Kommunikationsdepartementet

Integritet offentlighet Informationsteknik.39 Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6 Grundlagsskyddför nyamedier.49 IT-probleminför ZOOO-skiñet.Referatochslutsatserfrån Folketsområdgivareochbeslutsfattare. enhearinganordnadavIT-kommissionenden + Bilaga1och2. 56 18december.IT-kommissionensrapportl/97. 12 Polisensregister.65 Digital dem0kr@ti.EttseminariumomTeknik, Branschsaneringochandrametodermotekobrott. 11 l - demokratiochdelaktighetden8november1996 Straffansvarförjuridiskapersoner.Del A+B. 127 anordnatav Folkomrösmingstmedningen,IT-

Utrikesdepartementet kommissionenochKommunikationsforsknings-

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.23 Återkallelse uppehållstillstånd.67 av Kristallkulan röster framtiden. - tretton om Polisi fredenstjänst.104 IT-kommissionensrapport3/97.31 Verkställighetochkontroll i utlänningsärenden.128 Ny kursi trafikpolitiken+ bilagor.35

Försvarsdepartementet Sverigeinför epokskiñet.

lT-kommissionensrapport5/97.63 Totalförsvaretochfrivilligorganisationema Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk uppdrag,stödochersättning.70 anordnat - kommunikation.Referatfrånett seminarium av Behandlingavpersonuppgifterom IT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet totalförsvarspliktiga.101 ochSElSden 11december1996. Myndighetsansvaret transportavför farligt gods.109 IT-kommissionensrapport6/97.73 En samordnadmilitär skolorganisation.112 Rättigheteri luñfartyg. 122

IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och Socialdepartementet programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8 1997-06-16.124 Riksdagen, Välfärd i verkligheten Pengartäckerinte.24 Bilaga.129 — Kollektivtrafik i tid + Bristeri omsorg

enfrågaombemötandeaväldre.51 - Omsorgmedkunskapoch inlevelse Finansdepartementet

enfrågaombemötande äldre.52av - Inkomstskattelag,del I-Ill. 2 Att växablandbetongochkojor. Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring sex Ettdelbetänkande barnsochungdomarsom förvaltningsområden.7 uppväxtvillkor storstädemasi utsattaområdenfrån Flexibel förvaltning.Förändringochverksam- Storstadskommittén.61 struktur.9 hetsanpassningavstatsförvaltningens Rosoravbetong. Ansvaretför valutapolitiken.10 Enantologitill delbetänkandetAtt växabland Skatter,miljö ochsysselsättning.ll betongochkojorfrån Storstadskommittén.62 Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Enlagomsocialförsäkringar.72 ochproblematik.15 Invandrare vårdochi omsorg Skatter,tjänsteroch sysselsättning. enfrågaombemötande äldre.av 76 - + Bilagor. 17 Fönnånefter inkomst- samordnatinkomstbegrepp Granskningavgranskning. för bostadsstödenoch nyakvalifikationsreglerför 18 Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark. rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 Kontroll ReavinstVärdepapper.27 Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention och 1demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116 vårtoffentligaetos.28 Barnetsbästa enantologi.116 - Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Deladestäder.118 svenskstatstörvaltning.30

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Att läraövergränser.En studieav0ECD:s EU:sjordbrukspolitik,miljön och regional förvaltningspolitiskasamarbete.33 utveckling.74 Bekämpande penningtvätt.36av Jaktensvillkor enutredningomvissajaktüågor. 991 - Myndigheteller marknad. Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s Statsförvaltningensolika verksarnhetsfonner.38 jordbruk i framtiden.102 Arbetsgivarpolitiki staten. AntimicrobialFeedAdditives. 132 Förkompetensochresultat.48 Antimikrobiella foder-tillsatsersammandrag. 133 Avskaffa reklamskatten53

Ministernochmakten. Arbetsmarknadsdepartementet

Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 Aktivt Iönebidrag.Etteffektivarestödför 1medborgarnastjänst. arbetshandikappade.5 En samladförvaltningspolitikför staten.57 Personaluthyrning.58 Statsskuldspolitiken.66 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för + Bilagedel.64 fysiskapersoner.75 Om makt ochkön i spåren offentliga - av Uppföljningav inkomstskattelagen.77 organisationersomvandling.83 Försäkringsmäklare. lagöversynEn av Kvinnor, mänoch inkomster. Forsalu-ingsmaklarutredningen.79 Jämställdhetoch oberoende.87 Reformeradstabsorganisation.80 Mot halva makten elvahistoriskaessäerom- Punktskattekonlroll alkohol,tobakochav kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.113 mineralolja,m.m.86 styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Lokalförsörjningoch fastighetsägande. förändringochkönsmaktensframtid. 1 14 En utvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Ljusnandeframtid eller långtfarväl ett Säkrareobligationer 110 Den svenskavälfärdsstatenijämförande Ett svensktinvesterarskydd.125 belysning.115 Bilen, miljön och säkerheten.126 Ledare,maktochkön. 135 Effektivarestatlig inköpssamordning.130 Kvinnorsochmänslöner varför såolika 136 - Lagompremiepension.131 Glastakoch glasväggar Denkönssegregerade arbetsmarknaden.137

Utbildningsdepartementet

Familj, maktochjämställdhet.138 Dennyagymnasieskolan stegför steg.1 Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingar - om Växai lärande.Förslagtill läroplanför bamoch arbeteochpengari familjen. 139 unga6-16år. 21 Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Kulturdepartementet Besparingaristortoch smått.69 lT i kulturenstjänst.14 Dennyagymnasieskolan Statenochtrossamfunden - problemochmöjligheter.107 Rättslig reglering Att lämnaskolanmedrak Om rättentill Grundlag rygg - skriftspråketochomförskolansoch skolans Lag trossamfund - om möjligheterattförebyggaochmötaläs-och Lag Svenskakyrkan.41 - om skrivsvårigheter.108 Statenochtrossamfunden Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Begravningsverksamheten.42 utveckling.En Kartläggning.120 Statenochtrossamfunden Skolfrägor Om skolaienny tid. 121 Den kulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch dekyrkliga arkiven.43

Jordbruksdepartementet

Statenochtrossamfunden Svenskmat- påEU-fat. 25 Svenskakyrkanspersonal.44 EUzsjordbmkspolitik och denglobalalivsmedels- Statenochtrossamfunden försörjningen.26 Stöd,skatterochfinansiering.45 Alternativautvecklingsvägarför EU:s Statenochtrossamfunden gemensammajordbrukspolitik. 50 Statlig medverkanvid avgifisbetalning.46

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Staten ochtrossamfunden Miljödepartementet Deenkyrkliga egendomen.47

Förbättradmiljöinformation. 4 Sttatenochtrossamfimdcn.Sammanfatmingamaav

Följdlagstiming till miljöbalken. 32 förslagen från de statligautredningarna.55 Övervakning

avmiljön. 34 SwenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.59

Enhållbar kemikaliepolitik. 84 Beetal-TVinomSverigesTelevision. 60 Behovochkostnader.97

Skyddavskogsmark. GrrannIands-TVikabelnät. 68

Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Mledietbretagi Sverige Ägandeoch

- Bilagor. 98 strrukturtbrandringari press,radio ochTV. 92 99

Enny vattenadministration.Vattenarlivet. Foorumför världskultur

Agenda21i Sverige.

eenrapportomettrikarekulturliv. 95 framtid. 105 - Femår etter Rio resultatoch Nya samverkansfonnerinom Sjöhistoriska -

den muuseiverksamheten.100 Rapport medförslagomsändningsoner.103 Em fond förungakonstnärer.106 NdobelcenterStockholmi ett informations-och

aknivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och samhälle. 117

Nlärings- och handelsdepartementet Reegionpolitikför helaSverige.13 Attt utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Kconkurrenslagen1993-1996.20 Urpphandlingför utveckling.88 Haandelnmedskrotoch begagnadevaror.89 Kmnkurrensneutralttransponbidrag.94 Em effektivarenaringstörbud.123

Imrikesdepartementet

Bättre informationomkonsumentpriser.19 Ulngaocharbete.40 Poolitikför unga. +12 bilagor. 71 Mtedelstbrvaltningi kommuneroch landsting.78 Alllmärmyttigabostadsflsretag. +1Bilaga 81 Liika möjligheter.82 Ämdradorganisationför detstatligaplan-,byggocchbostadsvllsendet.90 Háantering fel i utjämningssystemetav för koommunerochlandsting.93

es;a.rz.:,tt.awz--" .

så k,‘i’¢./-um-1:nwc .

16 ;i2:§’m‘’i tiflwgeiad n ++ x

HE

POSTADRESS:m6 47STOCKHOLM FAX:08-69091 91,TELEFON:08269091 90

ISBN 91-38-20714-1

ISSN 0375-25OX