Lika möjligheter

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

.

°

I

Betänkande av Utredningen om

introduktion för nyanlända invandrare

för

samt en ny myndighetsstruktur

det området

integrationspolitiska

1997:8

sou

Jim

l

Statens offentliga utredningar WW 1997:82

E

Inrikesdepartementet

Lika

möjligheter

Betänkande Utredningen introduktion för av om nyanlända invandrare samt en ny myndighetsstruktur för det

integrationspolitiska området

Stockholm 1997

om

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB 913820618_8 ISBN Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till

statsrådet Leif Blomberg Inrikesdepartementet

Regeringen bemyndigande den 16 januari 1997 statsrådet Leif Blomberg, Inrikesdeparte-

mentet, att tillkalla en särskild utredare för två nära sammankopplade uppgifter In 1997:03.

Den ena är att föreslå inriktning av introduktionen för nyanlända invandrare. Den andra är att föreslå myndighetsstruktur det integrationspolitiska området. Med stöd detta en ny av bemyndigande förordnades generaldirektören Bo Bylund att from. den 16 januari 1997 vara särskild utredare.

Som sakkunniga förordnades den 16 janauii 1997 amnessakkunnige Björn Hammarberg, Utrikesdepartementet, departementsrådet Lars G. Johansson, Inrikesdepartementet och departementssekreteraren Ulrika Lindström, Finansdepartmentet. Som experter förordnades samma dag handläggaren Pontus Ringborg, Diskrimineringsombudsmannen, departementssekreteraren Birgitta Ombrant, Inrikesdepartementet, direktören Anders Westerberg, Statens invandrarverk och sektionschefen Zarah Ghaffari, Flyktingmottagningen, Solna stad.

Som huvudsekreterare förordnades överdirektören Ingemar Kallberg, Arbetarskyddsstyrelsen.

Statskontoret har utredningens uppdrag utrett vissa organisatoriska frågor redovisas som i bilaga Resurser för en integrationsmyndighet.

Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande, Lika möjligheter, . I arbetet med betänkandet har samtliga ledamöter och sakkunniga deltagit. Utredningen har härmed slutfört sitt arbete.

Särskilda yttranden har avgivits av Hammarberg, Lindström, Ringborg och Westerberg.

Stockholm den 30 maj 1997

Bo Bylund

Ingemar Kallberg

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidnr SAMMANFATTNING 11 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG Förslag till lag om introduktionsprogram for 15 vissa nyanlända invandrare Förslag till lag om ändring av lagen 1994:134 mot etnisk diskriminering

.

av det samordnade svenska flyktingmottagandet 1 991 1 996 -

förvaltningen i Stockholm 2.5. Extraordinära situationer, tidsbegränsade uppehållstillstånd 53

2.6. Återvandring 53

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG AVSEENDE 57

INTRODUKTION AV NYANLANDA INVANDRARE SAMT UPPDRAG I

3.9. Hur uppnås bindande mål och riktlinjer 73 3.10. Extraordinära situationer, tidsbegränsade uppehållstillstånd, 74 återvandringsfrågor

.

. 6.2. Direktiven 91 6.3. DO:s verksamhet 92 6.4. Invandrarverkets uppgift att främja goda etniska relationer 93 mm. 6.5. Invandrarverkets anslag för integration 93

6.6. AGAR-rapporten 93

6.7. Särskilda insatser av Inrikesdepartementet 97

6.7.1. Särskilda insatser i invandrartäta områden 97

6.7.2. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism 97

ÖVERVÄGANDEN FÖRSLAG

OCH AVSEENDE 99 DEN LÅNGSIKTIGA POLITIKEN UPPDRAG H OCH III

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG AVSEENDE 107 MYNDIGHETSSTRUKTUREN

1 Direktiven 107 .

TION OCH FINANSIERING AV DEN NYA MYNDIGHETEN Organisation 1 19 9.2. Den ekonomiska ramen 120 9.2.1. Medel från Invandrarverket 120

. 10. ÖVRIGA FRÅGOR 129

etnisk diskriminering SÄRSKILDA YTTRANDEN 137 BILAGOR

Kommittédirektiv In 1997:03

Statskontorets utredning rörande ekonomiska resurser

SAMMANFATTNING

Här redovisas utredningens överväganden i huvudsak i den ordning som de behandlas

i betänkandet.

Introduktion nyanlända invandrare av

Utredningen konstaterar att invandrarpolitiken en ny syn gör att introduktionsperioden blir ärmu viktigare i framtiden för både den enskilde invandraren och samhället i övrigt. Det är då den nödvändiga grunden skall läggas för ett fortsatt liv i Sverige. Utredningen uttalar att ett övergripande mål för introduktionen bör vara att den skall ge alla nyanlända invandrare bästa möjliga förutsättningar att kunna leva och arbeta i Sverige likvärdiga villkor landets infödda invånare. som

En uppgiñ för utredningen har varit att föreslå nationella mål för introduktionen av skyddsbehövande invandrare, dvs. personer får "asyl" enligt utlänningslagen, som och deras närmaste anhöriga. Kommunerna har det operativa ansvaret för denna introduktion och uppbär särskild ersättning av staten. Därmed har staten ett berättigat intresse

av att kunna styra introduktionen och följa den. Utredningen föreslår upp ett antal bindande nationella mål och riktlinjer för introduktionen och lägger fram förslag ett till lag om introduktionsprogram för nyssnämnda invandrare. grupp Dess innebörd är i huvudsak följande:

Introduktionen gäller för tid normalt högst två år. En individuell en av introduktionsplan skall upprättas i samråd med den enskilde invandraren och långt som möjligt anpassas till individens behov och förutsättningar. Eventuella hälsoproblem skall uppmärksammas tidigt och vid behov skall initiativ till rehabiliterande tas insatser. Introduktionen skall för i princip bedrivas vuxna heltid och vara obligatorisk för den enskilde att delta

De nationella målen tar sikte förutsättningarna for ett bra liv i Sverige när det gäller arbete och delaktighet i samhällslivet. Mål finns for olika grupper, vuxna, barn och

ungdomar. Några mål är gemensamma för alla vuxna. De skall under introduktionsti-

den deltai svenslcundervisning, grundläggande kunskaper svenska samhällsförom hållanden och erbjudas kontakter med landets invånare och föreningslivet.

För vuxna i arbetsför ålder är introduktionen inriktad mot att trygga den egna försörjningen genom arbete. Stora skillnader finns dock mellan dessa personer. Vissa är högutbildade, andra är analfabeter. Många har allvarliga hälsoproblem.

Utredningen föreslår att målet för invandrare i arbetsför ålder med nödvändig grundutbildning skall att under introduktionstiden uppnå sådana vara kunskaper i svenska språket och om svenskt arbetsliv att Arbetsförmedlingen man av kan anvisas arbete

eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd. För invandrare i arbetsför ålder

utan nödvändig grundutbildning är målet att påbörjar kompletterande man grundutbildning eller

alfabetiseringsundervisning.

För barn och ungdomar gäller särskilda mål. Introduktionsprogram för förskolebarn

och skolpliktiga bam skall innehålla sådana stödjande insatser att de kan delta i normal

förskole- och skolverksamhet. Ungdomar under 20 inte längre

som är skolpliktiga

skall med hjälp av olika stödinsatser erbjudas delta i gymnasieutbildning att eller vid

behov i andra gymnasieersättande utbildningar eller praktik.

Utredningen föreslår också ett antal bindande riktlinjer gentemot Invandrarverket och Arbetsmarknadsverket för att underlätta att de nationella målen kan uppfyllas.

Utredningen bedömer att förslagen om introduktion sammantaget inte innebär en ambitionshöjning jämförbart med de riktlinjer som nu gäller. Men förslagen skall förhoppningsvis innebära att introduktionen kan bedrivas mera målinriktat och effektivare än i dag.

Det långsiktiga arbetet inom det integrationspolitiska området

Utredningen tar också det långsiktiga arbetet inom det integrationspolitiska upp området. Det handlar enligt direktiven om att främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk bakgrund och att motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Det handlar också att följa samhällsutvecklingen mot bakgrund av om samhällets etniska och kulturella mångfald.

Utredningen understryker det olika myndigheter har för att inom ramen ansvar som för den generella politiken fånga enskilda individers problem och beakta deras upp förutsättningar. Det är också viktigt att alla, myndigheter, organisationer och enskilda sig för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Samtidigt är problemen engagerar komplexa och mångskiñande, varför det behövs "motor" är pådrivande i en som arbetet inom området och särskilt följer samhällsutvecklingen. I dagsläget är resursersplittrade mellan Invandrarverket, DO och regeringskansliet. na

Utredningen dock att DO skall finnas kvar i sin funktion som diskrimineringsanser ombudsman och också ha kvar för aktiva åtgärder inom arbetslivet. Med ett ansvar detta förslag blir DO:s uppgifter råd och annat sätt medverka till att den att genom utsatts för etnisk diskriminering kan ta tillvara sina rättigheter samt särskilt som motverka att arbetssökande utsätts för etnisk diskriminering och i kontakt med arbetsgivare och berörda arbetstagarorganisationer främja ett gott förhållande mellan olika etniska i arbetslivet. Därmed utgår DO:s skyldighet att verka för att grupper diskriminering inte förekommer i sarnhällslivet i övrigt.

En ny myndighet bör bildas

Utredningen föreslår att myndighet bildas för att ha för introduktionen en ny ansvar i kommunerna och för den långsiktiga integrationspolitiken. Tre tunga motiv anges för detta jämfört med att låta Invandrarverket ha ansvaret. Det första är att en

krañsamling måste göras integrationsområdet, Invandrarverket har svårt att

som klara med andra tunga politiska mål att uppfylla. Det andra är att presumtionen måste två områden med så skilda politiska mål och innehåll gäller för vara emot att som integrationsfrågor respektive asylprövning och vad därtill hör av förläggningsfrågor och tvångsåtgärder ligger inom för myndighets Det tredje m.m. - ramen en ansvar. skälet är trovärdighetsfråga. Samtidigt inom Invandrarverket har att en som man noggrant utreda individens skäl för att stanna i landet och fatta svåra och känsliga beslut avlägsnande landet skall med full kraft kunna ägna sig integraom ur man tionsfrågor. Det ställer stora krav på verket när det gäller att upprätthålla ett stort förtroende bland de berörda. Dessa svårigheter kommer att öka i och med att verket

tar över allt fler uppgifter från polismyndighetema.

Integrationspersonalen finns i dag ett tiotal olika kontor ute i landet. Utredningen har kommit fram till att en ny myndighet for integrationsfrågor bör vara en sammanhållen enhet en ort i landet. Detta bör medföra en ökad kostnadseffektivitet som kan uppväga de ökande resekostnadema. Förslaget innebär att medel for 80 ca årsarbetskrañer samt del i centrala samkostnader bryts Invandrarverket. Totalt ut ur fors 60,8 mkr ñån Invandrarverket och DO till den myndigheten. Därtill kommer nya vissa resurser i regeringskansliet for åtgärder mot främlingsñentlighet och rasism.

Utredningen understryker hur viktigt det är med bred politisk förankring den en av nya verksamheten och med ett engagerat stöd från regering och riksdag. Det krävs därutöver en kraftfull ledning av den nya myndigheten verkligen vill och vågar som lägga sig i andra myndigheters och organisationers beslut och handlingar inom detta område.

När det gäller namn på den nya myndigheten ligger Statens integrationsverk nära till hands. Ett annat alternativ enligt engelsk förebild kan Verket för etnisk jämlikhet. vara

Förslag till Lag om introduktionsprogram för vissa nyanlända invandrare

Härigenom föreskrivs följande.

1 §

En kommun skall i enlighet med bestämmelserna i denna lag ordna introduktionsprogram för vissa nyanlända invandrare.

Skyldigheten omfattar alla invandrare för vilka kommunen har särskild rätt att statlig ersättning.

Skyldigheten inträder så snart en invandrare fått uppehållstillstånd rätt till som ger folkbokföring i Sverige och faktiskt bosatt sig i kommunen.

2 §

Kommunen skall fastställa introduktionsprogrammets närmare innehåll i individuell en introduktionsplan. Denna skall upprättas i samråd med den enskilde invandraren eller dennes vårdnadshavare.

3§

Introduktionsprogram för skall innehålla svenskundervisning för invandrare vuxna sñ enligt skollagen 1985:1100, praktik, utbildning i svenska samhällsförhållanden och svenskt arbetsliv samt information vardagslivet i kommun och andra om en liknande förhållanden.

Programmet skall långt det är möjligt till individens behov och förutsättanpassas ningar.

4§

Introduktionen skall ges under en period av högst två år. Den får avbrytas om invandraren f°ar stadigvarande anställning under perioden.

Introduktionen får förlängas högst till tre år, om det behövs med hänsyn till invandrarens personliga förutsättningar.

5§

Kommunen skall uppmärksamma nyanlända invandrares hälsoproblem och vid behov ta initiativ till rehabiliterande insatser.

6 §

Följande nationella mål gäller för introduktionen:

Alla vuxna invandrare skall ha genomgått svenskundervisning.

Alla vuxna invandrare skall ha grundläggande kunskaper om svenska samhällsförhållanden, svenskt arbetsliv samt medborgerliga ñi-, rättig- och skyldigheter.

Invandrare i arbetsför ålder har utbildning motsvarande svensk grundskola som skall ha uppnått sådana kunskaper i det svenska språket och om svenskt arbetsliv att arbetsförmedlingen kan anvisa dem arbete eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Invandrare i arbetsför ålder utan tillräcklig grundutbildning skall ha påbörjat kompletterande grundutbildning eller alfabetiseringsundervisning.

Alla vuxna invandrare skall ha erbjudits kontakter med landets invånare och föreningslivet.

Ungdomar som fyllt 16 men inte 20 och som inte har genomgått gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning skall med hjälp av olika stödinsatser ha erbjudits att delta i sådan utbildning eller vid behov i andra gymnasieersättande utbildningar eller praktik.

Förskolebarn och skolpliktiga bam skall ha fått sådana stödjande insatser att de kan delta i normal förskole- och skolverksamhet.

7§

Tillsyn över kommunernas introduktion utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Tillsynsmyndigheten får i den utsträckning som är nödvändigt infordra uppgifter från en kommun om hur introduktion genomförts och i vilken utsträckning målen uppnåtts.

8§

En kommun som åsidosätter sina åligganden enligt denna lag kan helt eller delvis åläggas att återbetala de statsbidrag som utgivits till kommunen för introduktion av invandrare. Beslut om detta fattas av den myndighet som regeringen bestämmer.

9§

Under introduktionen lämnas ersättning till invandrare i enlighet med vad som särskilt föreskrivs.

10§

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om introduktionsprogram.

Denna lag träder ikraft den l juli 1998

Förslag till Lag om ändring av lagen 1994:134 mot etnisk diskriminering

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1994: 134 mot etnisk diskriminering

att 2 och 3 skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Regeringen utser ombudsman Regeringen utser en ombudsman som en som skall verka for att etnisk skall verka for att etnisk diskriminering diskriminering inte förekommer inte förekommer i arbetslivet. i arbetslivet eller på andra områden av samhällslivet.

3§

Ombudsmannen skall genom råd och annat sätt medverka till att den som utsatts för etnisk diskriminering kan ta till vara sina rättigheter.

Ombudsmannen skall vidare genom överläggningar med myndigheter, företag och organisationer samt

genom opinionsbildning, information

och på annat liknande sätt ta initiativ till åtgärder mot etnisk diskriminering.

Denna lag träder i kraft 1 juli 1998.

INLEDNING

Sverige har under efterkrigstiden blivit ett land med många invandrare. Man brukar säga att runt 1,5 miljoner är invandrare eller barn till invandrare. Det finns personer i stort tre förklaringar till detta.

Under framför allt 1950- och 1960-talen var behovet av arbetskraft stort vilket ledde till stor arbetskraftsinvandring. Under denna tid ledde det nordiska samarbetet till en att Norden blev gemensam arbetsmarknad. Det medförde att många finländare en kom hit för att arbeta. Sverige har traditionellt haft en human syn asylprövning och flyktingpolitik. De ökande flyktingströmmama i världen fr.o.m. 1970-talet har därför lett till tidvis stor ñyktinginvandring. Bara mellan 1985 och 1995 kom ca 400 000 en flyktingar med anhöriga till Sverige.

Betydelsen att ge nyanlända invandrare en god introduktion har varit allmänt av omvittnad sedan lång tid tillbaka. Men i praktiken har insatserna varit små för att ge nyanlända en god introduktion. Att ge utbildning i svenska språket blev dock med tiden en sådan viktig aktivitet.

I och med den ökande flyktinginvandringen under 1980-talet blev också kraven starkare bättre introduktion i svenskt arbets- och samhällsliv. Men ett större en samlat grepp introduktionsfrågorna togs först 1990, då nuvarande regler började tillämpas.

I utredningens uppdrag ligger nu att försöka ta ytterligare steg vägen mot en förbättrad introduktion.

Länge hade i Sverige något som kallades invandrarpolitik och som utvecklades åren. Samtidigt har naturligtvis invandrarna många sätt bidragit till att genom förändra det svenska samhället. Många människor kommer från länder med olika som kulturell, språklig, religiös och social bakgrund har medfört att man nu talar mycket mångfald och det mångkulturella samhället. Allt fler ifrågasätter varför man skall om kallas för invandrare när man har bott länge här eller är född här.

Denna utveckling påverkar också synen invandrarpolitiken. Förutom invandrarpolitik migrationspolitik. begrepp talas nu också om integrationspolitik och Dessa analyseras vidare i det följande.

1.1. Uppdraget

Utredningen skall med utgångspunkt i Invandrarpolitiska kommitténs överväganden SOU 1996:55 lämna förslag till inriktning av introduktionen för nyanlända invandrasamt lämna förslag till hur myndighetsstruktur för det integrationspolitiska re en ny området bör utformas. Det gäller arbetet med

att introducera nyanlända invandrare i det svenska samhället, att verka för lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk bakgrund och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism, att mot bakgrund samhällets etniska och kulturella mångfald följa upp och av utvärdera samhällsutvecklingen samt aktivt stimulera integrationsarbetet.

Dessa punkter kallas i det följande uppdrag och III.

1.2. Invandrarpolitiken

Någon vedertagen definition av vem som är att betrakta som invandrare finns inte. Begreppet används allt ifrån att gälla utrikes födda till att i sin vidaste bemärkelse även avse personer födda i Sverige men med en invandrad förälder.

Riksdagen slog 1968 grundval av prop. 1968: 142 Riktlinjer för utlänningspolitiken fast som mål for det man då kallade invandringspolitiken att invandrarna skall leva på "samma standardnivå" som befolkningen i övrigt. Från och med 1975 års riksdagsbeslut med anledning av prop. 1975:26 används uttrycket "järnlikhetsmål", vilket sägs innebära att invandrarna skall möjligheter, rättigheter och samma skyldigheter som befolkningen i övrigt.

För invandrarpolitilcen ställdes 1975 också upp ett valfrihetsmål och ett samverkans-

mål. Aven formuleringen om valñihetsmålet motsvaras i huvudsak riktlinjerna från av 1968. Samverkansmålet var däremot nytt.

Genom riksdagsbeslut med anledning av prop. 1985/86:98 Invandrarpolitiken bekräftades de tre målen med tillägget att goda etniska relationer bör prägla vårt samhälle och samhället bör markera sitt avståndstagande från alla uttryck for etnisk intolerans.

I sistnämnda proposition ges en uttolkning av de tre målen enligt följande:

"Dessa begrepp bör ges en sådan tolkning att de åsyftar lika rättigheter och möjligheter för invandrare i förhållande till den övriga befolkningen, respekt for den enskildes identitet och integritet, möjligheter att utveckla det kulturarvet inom för egna ramen de grundläggande normer som i vårt samhälle gäller for mänsklig samlevnad samt ömsesidig tolerans, solidaritet och gemenskap mellan människor av olika ursprung."

I samtliga nämnda riksdagsbeslut har slagits fast vikten av att lära sig svenska för att jämlikhetsmålet skall kunna uppnås.

Valñihetsmålet utvecklades närmare i 1986 års riksdagsbeslut, sedan både Invandrarpolitiska kommittén IPOK och Diskrirnineringsutredningen uppfattat begreppet problematiskt.

Följande uttalande i propositionen belyser detta.

"Det finns grundläggande värderingar vilka det råder enighet i Sverige, t.ex. om jämställdhet mellan kvinnor och män samt barns rättigheter. Sådana grundläggande värderingar måste hävdas i alla sammanhang. När kulturkollisioner uppstår till följd av olika uppfattningar i grundläggande frågor t.ex. familj, barnuppfossom synen tran, sexualitet och samlevnad, kvinnans ställning eller frågor av livsåskådningskaraktär kan det emellertid oña vara lämpligt att gå varsamt fram och söka praktiska lösningar i en generös anda i stället för att hävda principer som motverkar eller forhindar sådana praktiska lösningar.

Med beaktande av vad jag nu har anfört jag att begreppet valfrihet även anser frarnledes bör vara ett av målen for invandrarpolitiken. Jag emellertid att anser

begreppet bör tolkas så att det innefattar respekt for den enskildes identitet och integritet möjligheter utveckla det kulturarvet inom ramen för de samt att egna grundläggande i det svenska samhället gäller för mänsklig samlevnad." normer som

1.3. Integrationsbegreppet

Under tid har börjat tala integrering invandrare i det svenska senare man om en av integrationspolitik. Detta begrepp används också i direktiven samhället och om en begreppet integration förklaras närmare. Det uppgifterna utan att anges som en av för den myndighetsstrukturen att mot bakgrund av samhällets etniska och nya kulturella mångfald följa och utvärdera samhällsutvecklingen samt att aktivt upp stimulera integrationsarbetet. Det gäller därvid enligt direktiven att noga följa samhällsutvecklingen och bedöma i vilken utsträckning och vilket sätt samhället och dess institutioner utgår från och hänsyn till befolkningens etniska, språkliga, tar kulturella och religiösa mångfald.

Eftersom utredningsarbetet skall ske med utgångspunkt i Invandrarpolitiska kommitténs överväganden, är det intresse att hur integration definieras där. av se

Enligt kommittén började använda begreppet integration för att tydligare man uttrycka vad menade med järnlikhetsmålet. För att visa att det handlar om man sociala, ekonomiska och civila rättigheter och möjligheter, talade man ibland om strukturell integration. Men detta är enligt kommittén inte det enda sättet att använda begreppet integration. Kommittén valde därför att beskriva intentioner, processer och förhållanden utan att använda begreppet integration. I den mån begreppet behövs begränsade kommittén användningen till det rör strukturella förhållanden. Politik som och åtgärder syftar till integration blir då enligt kommittén att uppnå en med den som övriga befolkningen likvärdig situation i fråga om rättigheter och möjligheter samt utforma åtgärder syftar till jämlikhet med friheten att vara olik. att som - men

Integration är därför enligt kommittén inte ett tillstånd utan en process som anger en rörelseriktning. Denna går i tämligen stor utsträckning att registrera och utvärdera så länge mätningen i snäv bemärkelse strukturella förhållanden, som t.ex. situatiorör arbetsmarknaden, det politiska deltagandet och hälsotillståndet. Så snart man nen andra faktorer, graden kulturell valfrihet, blir dock enligt vill väga som ex. av kommittén utvärderingen integrationsprocessen mer komplicerad. av

det aktuella utredningsarbetet används begreppet integration med den innebörd I nu kommittén har Denna innebörd kan förtydligas med den sammanfattande angett. definition den interdepartementala arbetsgruppen AGAR har i sin slutrapport som 1995-06-30; "Arbete för att motverka rasism och främlingsfientlighet". Integration enligt långsiktig, ömsesidig förändringsprocess som omfattar hela är rapporten en befolkningen. Integrationsarbetet bejakar mångfald, ömsesidig tolerans och respekt för varandras "olikheter". Det strävar efter att skapa en harmonisk sarnhällsgemenskap präglas jämlika och berikande relationer mellan den invandrade delen som av befolkningen och majoritetsbefolkningen samt mellan olika invandrargrupper. av

Enligt instruktionen för Invandrarverket gäller fortfarande begreppet invandrarpolitik, medan budgetpropositionen för år 1997 rubricerar området "Invandrares t.ex. integration" till skillnad ñån flykting- och invandringspolitik betecknas "Migrasom tionspolitik". Som framgår i det följande i 1996/97:25 Svensk migraanges prop. tionspolitik i globalt perspektiv att invandrarpolitiken ingår i migrationspolitiken.

Utredningen använder för sin del fortsättningsvis begreppet integrationspolitik, inte invandrarpolitik. Introduktionen i kommunerna är ett första i invandrares steg integration i Sverige.

1.4. Migrationspolitiken

Migrationspolitiken omfattar enligt den sistnämnda propositionen flykting-, invandrings-, invandrar- och återvandringsfrågor. Dessa frågor också delar är av utrikes-, säkerhets-, handels- och biståndspolitiken.

lvligrationspolitiken spänner således över ett brett fält åtgärder både i Sverige och av utomlands. Hit hör förebyggande och konfliktavvecklande insatser i andra länder genom exempelvis diplomati och bistånd, liksom i FN, EU och andra engagemang internationella organisationer, bilateralt stöd till skyddsbehövande utanför Sverige samt lagstiftning och åtgärder reglerar eller i övrigt påverkar invandring till som Sverige. Andra åtgärder som gäller levnadsvillkoren for olika kategorier invandrare i Sverige berör en rad sarnhällsområden, såsom närings- och arbetsvillkor, utbild-

ningsmöjligheter, sociala förhållanden, mediaområdet och kulturlivet. Åtgärder

för dem som vill återvandra eller för dem avvisas eller utvisas andra delar som är av migrationspolitiken.

Varje politiskt område utgår från sina mål och riktlinjer. Det ställs emellertid egna allt högre krav helhetssyn, förståelse för säruppgifterna för politiken de olika delornrådena och samspelet dem emellan samt samverkan vid genomförandet av de politiska åtgärderna rnigrationsområdet.

Migrationspolitiken måste human, tydlig och konsekvent. Den skall präglas vara av respekt för mänskliga rättigheter, internationell solidaritet och global samverkan, förebyggande insatser, aktiv rnigrationspolitik i EU och i närområdet, förutsättningarna i Sverige och återvandringspolitik. För invandrarpolitiken målen är även jämlikhet, valfrihet och samverkan vägledande för utformningen av politiken och för myndigheternas verksamhet. Den särskilda inriktningen av politiken for detta område bereds för närvarande inom regeringskansliet med anledning SOU 1996:55. av

Ett genomförande av nrigrationspolitilcen med sådan inriktning förutsätter god en en helhetssyn. Först sådan grund kan målsättningarna för skilda politiska områden en fås att samverka och förstärka varandra. Samverkan och samordning krävs såväl mellan berörda politikområden som mellan departement, myndigheter och organisationer. I det helhetsperspektiv måste prägla migrationspolitiken har mellanstatsom ligt samarbete och internationella åtgärder kommit allt i förgrunden. Den mer hörnsten som kopplingen mellan invandrings- och invandrarpolitik länge utgjort i Sverige, måste samtidigt vara ett fokus inom den sammanhållna migrationspolitiken.

Det kan noteras att utredningens direktiv utgår från att politiken måste präglas av en helhetssyn. Utredningen skall därvid beakta behovet samordning av mellan introduktions- och integrationsarbetet å den sidan tillståndsprövningen och ena samt mottagandet av asylsökande å den andra. Det är alltså olika språkbruk i olika dokument från regeringen gemensamt för dokumenten vikten god men är av en helhetssyn. Utredningen återkommer till denna fråga. senare

INTRODUKTION AV NYANLÄNDA INVANDRARE OCH UPPDRAG I

2.1. Direktiven

Enligt direktiven skall förslag läggas om introduktion av nyanlända invandrare med utgångspunkt i Invandrarpolitiska kommitténs överväganden.

Staten skall enligt direktiven ange övergripande mål för introduktionen samt svara för styrning och uppföljning central myndighet. Det operativa ansvaret genom en skall i första hand ligga kommunerna, där också den närmare utformingen av introduktionen sker i nära samarbete med den nyinvandrade. Kommunerna bör inte bara samarbeta med lokala statliga aktörer, t.ex. arbetsförmedlingarna, utan det är också angeläget att fackliga organisationer, idrotts- och ungdomsorganisationer och andra ideella organisationer finns med i utformandet och genomförandet av introduktionen. Även andra aktörer, t.ex. inom näringslivet, bör medverka. Samverkan mellan kommuner är också betydelsefull.

Utredningen skall förslag till nationella mål för introduktionen, som preciseras så att de ger staten - ge goda möjligheter till uppföljning och kontroll, föreslå riktlinjer för introduktionen, vad staten respektive kommunerna skall göra, - ange närmare belysa hur staten kan underlätta kommunernas arbete samt vilken roll staten har initiativtagare i detta sammanhang samt redovisa var ansvaret för som samhällsinformationen under introduktionen skall ligga.

Utredningen skall utgå från att introduktionen utgör ett stöd för individens integrationsprocess och i övrigt utformas ett utifrån både individens och samhällets perspektiv effektivt sätt. Det innebär bl.a. att introduktionen skall vara anpassad till individuella behov och forsörjningsinriktad. Introduktionen måste ett helt vara annat sätt än hittills utgå från att individen är och bör utformas så att den en resurs inte förbinds med socialpolitik och socialbidragstagande. Vidare skall den utgå från att integration är en ömsesidig process.

Utgångspunkten är att introduktionstiden för nyanlända begränsas till två år. Om det finns anledning att under vissa omständigheter förlänga introduktionstiden skall detta redovisas.

De omfattande introduktionsprogram finns i dag är avsedda för skyddsbemera som hövande och anhöriga kommer i nära anslutning till dessa. Det är inte utredsom ningens uppgift att ta ställning till Invandrarpolitiska kommitténs förslag att även andra anhöriga skall kunna erbjudas särskilda introduktionsprogram.

Däremot skall utredningen redovisa hur denna anhöriginvandrare kan få bättre grupp information än i dag vad finns tillgängligt inom den generella politikens ram, om som exempelvis vad gäller utbildningsmöjligheter och olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utredningen skall utgå från att det i normalfallet är den invandrade själv som väljer bosättningsort, redovisa vad sätt information om bosättning kan utformas. men

Utredningen skall också utgå från att staten normalt inte skall ta initiativ till och delta i utformningen av introduktionsprogram. Vid massflykt eller särskilt invandring stor av andra skäl kan dock ñnnas behov av sådant ingripande från statens sida. Utredningen skall ange vad som skall avgöra sådan extraordinär situation råder och om en föreslå hur den organisatoriskt och på annat sätt kan mötas.

Myndighetsstrukturen för introduktionen skall utformas med utgångspunkt i utredningens förslag till precisering av introduktionen och dess innehåll. Det bör finnas ett samlat myndighetsansvar för samtliga nyanländas introduktion, oavsett vilket statligt stöd och vilka introduktionsåtgärder den enskilda invandraren har rätt till.

Myndigheten skall också ha ett övergripande för den samhällsinformation ansvar som behövs under introduktionsperioden samt för att underlätta för de nyinvandrade att bli delaktiga i samhällsutvecklingen och kunskaper det svenska samhällets ge om uppbyggnad och struktur. Deltagande i etniska organisationer bör gruppers egna stimuleras och stödjas, i vissa fall med stöd till etablering.

Utredningen måste beakta behovet av samordning mellan introduktions- och integrationsarbetet å ena sidan samt tillståndsprövningen och mottagande asylsökande av

å den andra för att nå en nödvändig helhetssyn. Åtgärder under asylsökandes vistelse

i landet och för personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd samt organiserad överföring av flyktingar är exempel frågor där samordningsbehovet påtagligt är och där ansvarsfördelningen och gränserna mellan uppgiñema behöver klarläggas. Detta gäller även i viss utsträckning informations- samt tolk- och översättningsverksamhet.

Den myndighet som har ansvaret för invandrings- och asylpolitiken torde ha en kunskap om de enskilda individerna och motiven för migrationen betydelom som är señrll för introduktions- och integrationsarbetet. Detta gäller särskilt organiserat överförda flyktingar och asylsökande som bor förläggning. Det ytterst anges vara angeläget att utilyttningen i kommuner sker snabbt och effektivt i dessa fall både från ett invandrings- och asylpolitiskt perspektiv och för att hålla samhällets kostnanere der. Snabbhet och effektivitet är nödvändigt också för att hindra främlingsfientlighet och för att ge invandrings- och asylpolitiken bred förankring i samhället. Nu en angivna förhållanden måste beaktas vid utformningen myndighetsstrukturen for av introduktionen.

Återvandringsfrågor bör uppmärksammas utredaren.

av

2.2. Invandrarpolitiska kommitténs överväganden

Flera av kommitténs överväganden kommenteras i direktiven. Därutöver kan nämnas ett par av kommitténs synpunkter svenska för invandrare sñ.

När det gäller sñ som bas i heltidsintroduktion sägs att den måste flexibel och en vara anpassas till individens nivå och mål för introduktionen. Introduktion inkluderar som sñ skall bedrivas heltid. Efter individuell kartläggning bör ett tydligt mål ställas upp för studierna. Utbildningen bör i största möjliga utsträckning knyta till an deltagarnas intressen och yrkeskunskaper.

Kommittén föreslog att huvudmannen for sñ skall ha skyldighet tillhandahålla att utbildning inom månad efter besättningen i kommunen, inte särskilda skäl en om

finns däremot. I dag gäller en tid av tre månader.

Remissinstansema har gott som genomgående uttryckt sig positivt om kommitténs överväganden introduktionen, men åtskilliga har samtidigt pekat behovet av om förtydliganden.

Kommittén föreslog också att en ny central myndighet med ett övergripande ansvar för introduktionen skall inrättas. Av remissinstanserna säger 18 nej till förslaget, huvudsakligen statliga myndigheter och organisationer, och nio ja, huvudsakligen kommuner samt Landsorganisationen i Sverige och Socialstyrelsen. Bland de negativa pekas bristande motiv och underlag, kostnadsaspekterna liksom det nära sambandet mellan integrations- och invandringsfrågorna. Bland de positiva anser några att "ny politik behöver ordning", medan andra konstaterar att det är bra en ny myndighet. med en ny

2.3. Nuvarande flyktingintroduktion

I det följande redovisas först nuvarande flyktingintroduktion. Källor utöver betänkandet ovan är propositionen om samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till kommunerna, m.m. prop. 1989/90: 105, SfU 21, rskr 281, Invandrarverkets årsredovisning och annat material från verket samt intervjuer med ett antal aktörer i kommuner och verket.

2.3.1. Grundprinciper

Kommunerna tar emot flyktingar, varmed i detta betänkande avses skyddsbehövande och deras anhöriga om inte annat framgår. Staten har det övergripande ekonomiska ansvaret för mottagandet av dessa grupper.

Regler om ersättning till kommuner och landsting finns i förordningen 1990:927 om statlig ersättning för flyktingmottagande omtryckt 1994:734, senast ändrad mm., 1996: 1376. Inrikesdepartementet och Kommunförbundet förhandlar årligen om vilka ekonomiska villkor som skall gälla för den närmaste framtiden. Den statliga ersättningen består av följande delar: grundersättning, schablonersättning, ersättning för vissa särskilda kostnader och ersättning för extraordinära kostnader. För ersättning till kommun och landsting gäller i huvudsak följande:

Grundersättning. En kommun träffat överenskommelse om att ta emot utlänsom ningar som omfattas av förordningen har rätt till en grundersättning för vuxna utlänningar för varje år överenskommelsen omfattar. Beloppet består av tre schablonbelopp skall betalas ut före utgången januari det år överenskommelsen gäller. som av Schablonbeloppet är f.n. 151 400 kr. för och 92 900 kr. för barn under 16 år. vuxna

Schablonersättning. Den kommun som först tar emot en utlänning som omfattas av förordningen får 20 procent av ett schablonbelopp månaden efter mottagandet. Därefter får kommunen 10 procent ett schablonbelopp för varje tremånadersav period efter mottagandet. Utbetalningen sker alltså för 24 kalendermånader.

Schablonbeloppet genomsnittlig kostnad för ekonomisk hjälp till skall täcka en försörjningen under mottagningsåret och ytterligare tre genomsnittlig bostadskostnad och kostnad för sñ samt ett antal andra kostnader.

Ersättning för vissa särskilda kostnader. För flyktingar som till följd av ett funktionshinder eller grund av ålder 60 och därutöver inte bedöms komma att stå till arbetsmarknadens förfogande eller annat sätt bli självförsörjande, får kommunen särskild ersättning. Sådan kan lämnas för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen, stöd och hjälp i boendet och färdtjänst.

För ensamma barn under 18 år som kommit till Sverige utan egen vårdnadshavare beviljas ersättning för faktiska kostnader för bistånd som ges med stöd av socialtjänstlagen eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Ersättningen avser främst placering i familjehem eller grupphem.

Ersättning för extraordinära kostnader kan efter prövning av Invandrarverket och inom ramen för anvisade medel lämnas till kommuner och landsting för vissa typer extraordinära kostnader för flyktingmottagandet, exempelvis kostnader som är av förknippade med mottagande särskilt kostnadskrävande flyktinggrupper. Sådan av ersättning kan även lämnas till kommuner som träffar överenskommelser med Invandrarverket om att upprätthålla viss beredskap att ta emot flyktingar.

För kommuner gäller vidare att vissa särskilda kostnader ersätts enligt olika detaljerade regler.

Ersättningama utgår från anslaget B5 Kommunersättningar för flyktingar inom utgiitsområde Belastningen var 1995/96 18 månader ca 4,7 miljarder kronor och 12 356 personer togs emot i kommunerna.

Schablonersättningens ursprungliga konstruktion innebar att den först mottagande kommunen kunde bli överkompenserad, om flyktingen snabbt flyttade vidare, medan den sekundärt mottagande kommunen kunde bli underkompenserad. Från och med 1996 gäller dock att schablonen följer flyktingen mer direkt än tidigare.

I propositionen sägs vidare bl.a. följande. Introduktionen i kommunerna skall präglas helhetssyn, vilket innebär att de inblandade samhällsorganens insatser måste av en samordnas och utgå från den enskilde individens behov. De fackliga organisationerna, arbetsgivarna och frivilligorganisationema bör en mer aktiv roll än tidigare.

En individuell introduktionsplan skall göras för varje flykting i samråd med denne. Syftet flyktingen nödvändiga förutsättningar för att kunna leva och verka är att ge normalt i samhället. Svenskundervisning bör vara en grundläggande del. Introduktiobör innefatta förmedling bostad och kartläggning av den enskildes personliga nen av situation och familjeförhållanden samt utbildnings- och yrkeserfarenhet. Introduktionen skall också omfatta en kartläggning av barnens situation och eventuella behov av stödinsatser, samhälls-, studie- och arbetslivsorientering, arbetsmarknadsservice, kompletterande eller grundläggande utbildning i skilda skolformer, arbete samt vid behov rehabilitering.

Resultaten av flyktingmottagandet skall följas upp i relation till de uppsatta målen. Det förutsätter att varje kommun gör en sådan uppföljning. Statens invandrarverk har ett samlat uppföljningsansvar. Det som nämns som mål är det nu redovisade innehållet i introduktionen.

Under introduktionen får flyktingen antingen socialbidrag eller särskild introduktionsersättning. sistnämnda ersättningsform infördes fr.o.m. 1993 genom lagen om

introduktionsersättning SFS 1992:1068. Denna ersättningsform är ñivillig och infördes för att ett alternativ till socialbidrag, eftersom detta kunde uppfattas som passiviserande. Kommunerna själva beslutar ersättningsnivån. Villkoret är att om tlyktingen följer den gemensamt uppgjorda introduktionsplanen. Många kommuner har infört introduktionsersättning. Att inte alla kommuner har gjort det kan enligt Invandrarverket bero att man i dag allmänt ställer större krav individen för att socialbidrag.

2.3.2. Svenska för invandrare sfi

Sñ ingår som ett grundläggande inslag i flyktingintroduktionen, men rätten till sfi är allmän.

Enligt nu gällande regler har alla invandrare som är bosatta i kommun och saknar en grundläggande kunskaper i svenska rätt att slå-undervisning. Rätten till sñ är således knuten till den kommun där invandraren är bosatt. Kommunen är skyldig att, om inte särskilda skäl ñnns, snarast eller senast inom tre månader tillhandahålla utbildning i sñ för berörda personer. Rätten till sñ gäller from. det andra kalenderhalvåret det invandraren fyller 16 år. Invandrare med liten eller ingen skolgång bakom sig skall erbjudas sñ och grundläggande vuxenutbildning.

För sfi gäller de grundläggande värden som framgår av 1994 års läroplan för de frivilliga skolformema och kursplan SKOLFS 1994:28 fastställd år. Kurssamma planen tar upp vad den studerande skall ha uppnått efter utbildningens slut. Hur målen skall uppnås, metoder och arbetssätt får lärarna själva bestämma.

Fram till 1991 fanns ett specialdestinerat statsbidrag för sfi. Fr.o.m. den 1 januari 1991 ingår statens bidrag till kostnader för sñ för flyktingar och andra omfattas som av flyktingmottagandet i schablonbidraget till kommunerna.

Skolverket har samma ansvar för sñ som för övrig skolundervisning. Det innebär bl.a. ett ansvar för att följa upp verksamheten.

Det har enligt utvärderingar av RRV 1992, riksdagens revisorer 1992 och Invandrarverket 1994 och 1995 funnits allvarliga tecken på brister i hur sñ-utbildningen organiseras och följs Rapporteringen huvudsakligen läsåret upp. avser 1991/92. Invandrarpolitiska kommittén konstaterade för sin del förbättring har att en skett främst vad gäller väntetider och kursavbrott. Vissa av dessa brister kvarstår emellertid fortfarande.

Enligt kommittén vet man inte tillräckligt mycket om orsakerna till otillfredsställande studieresultat för att med säkerhet kunna bedöma behovet större förändringar. av Med stöd av erfarenheter från flera kommuner borde det emellertid vara möjligt att föreslå en rad marginella förbättringar som bör leda till effektivare sñ-utbildning. en De större förändringarna borde bygga resultat från en pågående utvärdering av svenskundervisningen för invandrare.

Sistnämnda utvärdering är ännu inte slutredovisad. Den har emellertid preliminärt redovisats i stora drag konferens Invandrawerket anordnade i 1997. en som mars Ett antal förslag till förbättringar förs fram. studieresultat ett positivt sätt som avviker från tidigare rapporter nämndes. För 239 kommuner redovisat studieresom sultat uppges andelen godkända elever 18 månader efter kursstarten totalt 50 vara ca

procent, med variation från 27 procent i storstäderna till 57 procent i medelstora en kommuner. Bland alla elever som blivit godkända hade 77 procent klarat av utbildningen kortare tid än de stipulerade 525 timmarna.

Generellt sades att undersökningar följer elever under en längre tid som grupper av kommer fram till större andel godkända resultat. Utvärderingens preliminära en tolkning eleverna hade följts längre tid än 18 månader skulle andelen är att om godkända ha höjts med ytterligare 10-20 procentenheter. Det emellertid också anges att den bedömning görs i dag inte alltid uppfyller de krav tillförlitlighet som som måste ställa. Det är därför största vikt att ett standardiserat och normerande man av instrument, ett nationellt i sfi, skall användas i samband med bedömningen. Det prov är förutsättning för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av verksamheten. en en

Även studieavbrotten redovisades. Vanliga orsaker är graviditet eller brist bameller anhörigs sjukdom, har fått arbete eller har bytt skola. I omsorg, egen att man majoriteten fallen bedömdes orsakerna till avbrotten vara legitima. av

En slutsats lämnades sñ i anslutning till den grundläggande vuxenutbildningäven om Från detalj studie i 15 kommuner redovisas stora skillnader i hur sfi-undervisen. en ningen organiseras för lågutbildade. En särskild utredning uppgavs vara nödvändig för att lösa de problem hör med relationen mellan skolforrnema grundsom samman läggande vuxenutbildning och sñ.

2.3.3 Invandrarverkets centrala verksamhet

Verksamheten beskrivs Invandrarverket i huvudsak följande sätt: av

Ett integrationsarbetets mål är att det skall finnas en nationell bild av integrationsav resultatet samt att det finns forslag till åtgärder.

En särskild uppföljning kommer att göras av kvotflyktingars introduktionlintegration. Uppföljningen bl.a. att belysa om Invandrarverkets informationsinsatavser till flyktingar innan de lämnat sina läger utomlands varit effektiv samt om det i ser övrigt finns någon skillnad mellan kvotflyktingars etablerande och de flyktingar som själva tagit sig till Sverige.

Under större delen föregående budgetår gick en grupp verket igenom ca 400 av rapporter från bl.a. myndigheter, universitet och forskningsinstitutioner om flyktingmottagandet sedan 1991. Gruppens analys kommer att ligga till grund för fortsatt metodutveckling arbetet med flyktingars introduktion. Ett nära samarbete sker av med AMS, Skolverket, Socialstyrelsen och Kommunförbundet. Rapporten redovisades i 1997. En del slutsatser i rapporten redovisas i ett senare avsnitt. mars

Distriktskontoren följer de planer görs för flyktingars introduktion. upp som Mottagnings- och integrationsenheten kommer att göra en sammanställning av dessa uppföljningar och utifrån dessa föreslå åtgärder för förbättringar.

Under året kommer enheten bild hur de statliga ersättningarna täcker att ge en av kommuners kostnader för flyktingar som mottogs under 1993 och 1994 samt föreslå åtgärder.

Invandrarverkets varierar. Det beror inte minst behov av avtal med kommuner

att endast en mindre del dem som får uppehållstillstånd erbjuds bostad med hjälp av verket. Under hösten 1997 kommer policy angående kommunöverenskommelser en att tas fram. Enheten kommer också att följa upp hur länge flyktingen fått vänta innan kommunplacering skett samt om den enskilde individen under introduktionsperioden stannat i kommunen eller flyttat till annan kommun.

2.3.4. Invandrarverkets regionala verksamhet

Invandrarverket omfattade åren 1989-1995 fyra geografiska regioner. Som följd en av minskad asylinvandring omorganiserades verket l januari 1996 och antalet regioner reducerades till två. Norra regionen omfattar Norrland och Svealand och har regionledningen i Stockholm. Södra regionen omfattar Götaland och har regionledningen i Malmö. Regionemas distrikt, är verksamhetens basorganisation, som redovisas i ett senare avsnitt. Basorganisationen inom Invandrarverket är inte funktionell utan geografisk. Detta innebär att asylprövning, mottagning och integration ingår i samma distriktsorganisation och med distriktschef. samma

Distriktsorganisationen bryter mot tidigare funktionell organisationssyn. Huvuden tanken med distrikten år enligt verket att möjliggöra och utveckla maximal en samverkan mellan asylprövning mottagning integration. Vid olika belastning i - arbetet kan man dessutom avlasta varandra. Målet är att alla skall kunna resurser utnyttjas maximalt effektivt och att det samlade resultatet blir bättre och billigare än om varje profession arbetar inom skilda organisationer.

Huvudarbetsuppgifter for integrationspersonalen i regionerna är ersättningsfrågor, medverkan i att skaffa fram bostäder, förhandling med kommunerna och uppföljning av introduktionen skyddsbehövande och övriga ärenden. Det gäller stöd och råd av till kommunerna, kontakter med andra myndigheter, handläggning projektbidrag, av metodutveckling, kontaktnät, etniska relationer, återvandringsfrågor Det m.m. som betecknas förhandlingsarbete, uppföljning och övriga ärenden hanteras av en kategori personal som kallas integrationshandläggare.

Kommunstorleken och kommunens sätt att organisera verksamheten påverkar enligt Invandrarverket ofta behovet råd och stöd. För de större kommunerna med av ett flertal tjänstemän en flyktingmottagning är behovet ofta annorlunda än för den lilla kommunen, som bara har eller två arbetar med mottagandet. Dessa en personer som mindre kommuner är utsatta då kunskapen flyktingsmottagandet kan samlad om vara hos eller ett tjänstemän. Även del större kommuner har spritt en par en ut mottagandet på områden med liten organisation, vilket skapat ojämn kommunal kunskap i dessa frågor. Detta ökar behovet av råd och stöd från Invandrarverket.

Information sprids vid träffar med kommunala handläggare samt vid olika former av lokala och regionala konferenser. Råd och stöd ges därefter oña enskilt till berörd kommun vid besök eller per telefon. Ersättningsfrågor samt information aktuella om invandrargrupper år ett de vanligaste frågorna också frågor metodpar av men om utveckling i den egna kommunen och information den allmänna utvecklingen om inom invandrarområdet är frågor intresse. av

Verkets kontaktpersoner i kommunerna varierar. Det beror vilken fråga som är föremål för diskussion. Kontakter angående nya överenskommelser, förlängning av redan ingångna överenskommelser eller om antalet platser i kommunen sker normalt med kommunledningen. Vid dessa träffar tar verket samtidigt frågor rörande upp

olika uppföljningar och samarbetet mellan olika intressenter i kommunen. I ett antal kommuner finns styrgrupp eller ledningsgrupp för flyktingfrågor också har en en som beslutsrätt. Samverkan i övrigt sker med den nämnd som har ansvaret för flyktingmottagandet.

2.3.5. Åtgärder under asylprövningstiden

Fr.o.m. den 1 juli 1994 infördes en möjlighet till visst arbete för asylsökande m.fl. bl.a. innebär att asylsökande bereds meningsfull sysselsättning under asylprövsom ningstiden utan att anses som arbetstagare.

Inom ramen för sådan vad man kallar organiserad verksamhet OV under asylprövningstiden sysselsätts de sökande i sådana aktiviteter som gagnar integration, samtidigt som aktivitetema kan vara till nytta i hemlandet vid ett eventuellt återvändande. Verksamheten är individuellt inriktad i syfte att ta till vara tidigare kunskaper och erfarenheter men ambitionen är även att tillföra nya användbara kunskaper. Verksamheten planeras av Invandrarverket och den asylsökande gemensamt och dokumenteras i individuella handlingsplaner. Planerna innehåller kunskapsmål, fardighetsmål och attitydmål. Undervisning i svenska språket ges i normalfallet under begränsad tid. Innehållet i OV är praktisk verksamhet, praktikplatser utanför en verket, teoretisk utbildning och samhällsinformation.

2.3.6. Utvecklingen av antalet mottagna i kommunerna m.m.

Sverige har under perioden 1985-1995 givit uppehållstillstånd till ca 400 000 utländska medborgare. Hälften av dessa har fått tillstånd grund av skyddsbehov eller av humanitära skäl. Hälften har varit anhöriga till dessa.

I Invandrarpolitiska kommitténs betänkande finns mycket information över migratiotill och från Sverige. Här skall endast återges en tabell, kompletterad med nen uppgifter för 1996, som belyser utvecklingen av antalet asylsökande, beviljade uppehållstillstånd och kommunplacerade from. 1991.

Tabell Antalet asylsökande, beviljade uppehållstillstånd och av kommunerna mottagna flyktingar och deras anhöriga under åren 1991-1996.

Källa: Statens invandrarverk

Sammanlagt under perioden togs emot flyktingar eller anhöriga till flyktingar från

ca 140 olika länder. Från flertalet länder är det dock fråga enstaka om personer, däribland även en rad länder i Västeuropa, varifrån del anhöriga kommit. Det är en ett litet antal länder som står för en mycket stor del flyktingarna. De fem största av flyktländema står för 80 procent av flyktingarna, de tio största for 90 procent. Över hälften av flyktingarna kom från f.d. Jugoslavien. Dessutom kom många från Irak, Somalia, Iran och Libanon.

Det största antalet kom 1992 då 84 000 sökte asyl. Arbetet med att fram personer tillräckligt antal kommunplatser då det prioriterade och dominerande i det var regionala integrationsarbetet. Detta arbete har två sidor:

Förhandlingar med kommunledningar för att fram avtal med tillräckligt antal kommuner och för tillräckligt antal personer. Löpande kontakter och överläggningar med kommunernas flyktingsamordnare for att fram bostäder och konkret mottagning de enskilda flyktingarna. av

Överenskommelserna med kommunerna reglerar normalt det antal flyktingar och anhöriga som kommunen åtar sig att ta emot, innehållet i det kommunala mottagningsprogrammet samt vilka ersättningar skall utgå. som

Huvudkriterier vid val av kommuner har för det första varit att vidareflyttning sekundäiflyttning skall undvikas. För det andra har kriteriet varit att kommunvalet skall ge bästa möjligheter till egen försörjning/arbete. En målkonflikt uppstod genom regleringsbrevets samtidiga krav att hindra sekundärflyttning och ha snabba

kommunplaceringar inom fem veckor. Denna konflikt är from. 1997 undanröjd i

och med att regleringsbrevet prioriterar kommunval utifrån målet långsiktig försörj-

ning.

Fr.o.m. 1993/94 har trycket lättat det regionala arbetet med att fram tillräckligt antal kommunplatser. Antalet kommuner med avtal har åren 1992-1996 legat mellan 250 och 270, men minskar 1997 till ca 150. Antalet mottagna i kommunerpersoner na har minskat från 62 000 1994 till 6 700 år 1996. För åren 1997-2000 beräknas i vårpropositionen ett mottagande 10 000 av personer.

Under det första kvartalet 1997 tog kommunerna emot 2 900 och under personer samma tid sökte ca l 770 personer asyl. Vid utgången 1997 fanns drygt av mars 14 000 asylsökande i Sverige. En stor del av dessa Kosovo-albaner eller kom från var Bosnien eller Somalia. Under det forsta kvartalet 1997 fick närmare 4 000 skyddsbehövande och deras anhöriga uppehållstillstånd. Ca 1 800 dessa hade vid utgången av av mars ännu inte hunnit bli mottagna i kommun.

2.3.7. Mottagande i kommun

När permanent uppehållstillstånd PUT beviljats, blir det första steget i introduktionen att anvisa en bostad. De haft eget boende under väntetiden stannar oftast som

kvar i den kommun där de bor. För dem som bott förläggning medverkar Invan-

drarverket till att kommunen tar emot dem och skaffar fram bostad. en

Ambitionen är att försöka erbjuda bosättning i kommun som är lämplig mot en bakgrund av vederbörandes utbildnings- och arbetslivsbakgrund samt med hänsyn till den sociala situationen i övrigt. I dialogen med kommunen förmedlas information om den eller de aktuella personerna.

Från verkets sida medverkar den s.k. bosättningsñmlctionen inom distriktens integrationsenheter när bostad anskalfas. Denna funktion är den förmedlande länken i alla enskilda utflyttningar från förläggning till kommun. Förmedling av bostad sker i huvudsak följande två sätt.

a Kommunkontakten vid utflyttning från förläggning sköts av den mottagningsenhet

där den asylsökande vistas. Vissa mottagningsenheter har en handläggare för samordning bostadsanskañiiing, andra ansvarar den handläggare som handhaft den av asylsökandes övriga angelägenheter. När permanent uppehållstillstånd beviljats kallas personen/familjen till samtal mottagningsenheten, både för information om villkoren för att bostad och för att diskutera vilken kommun som kan vara aktuell. Under detta samtal kommer man också överens om vilken information som den berörda personen går med att skicka till mottagningskommunen. Vissa uppgifter kan kräva skriftligt medgivande innan de kan sändas vidare.

Vid nämnda samtal ges information om folkbokföring, möjligheten att söka hemutrustningslån Ofta fyller redan här i ansökan lån. m.m. man om

Därefter tar handläggaren kontakt med de kommuner som bedöms som lämpliga och kommer överens med någon av dem om inflyttningsdatum, inflyttningsadress, ankomsttid m.m.

b Kommunkontakten sköts av en särskild bosättningsenhet, knuten till distriktskon-

toret. I dessa fall ansvarar mottagningsenheten för att till bosättningsenheten översända den information om personen i fråga som kan vara relevant för val av kommun. Mottagningsenhetens handläggare svarar för att skriftliga medgivanden finns i de fall det krävs av sekretesshänsyn.

Bosättningsenhetens handläggare tar kontakt med lämpliga kommuner och meddelar sedan den enskilde individen och mottagningsenheten var och när inflyttning skall ske. De praktiska arrangemangen kring utflyttningen görs upp mellan mottagningsenheten och kommunen.

För den norra regionen utom Norrland sker verkets medverkan i bostadsanskaffningen samordnat från distriktskontoret i Flen.

I både alternativ och b lämnas information både muntligt och skriftligt. Huvudana svaret för personuppgifter ligger i båda fallen mottagningsenheten, som har förstahandsinformation om den person det gäller.

Bosättningsenhetema har överblick över tillgängliga och lämpliga kommunplatser. Anledningen till att enheterna tillskapades 1989 var i första hand ett behov av att

"ordna köerna" av nyanlända invandrare i ett läge där behovet av kommunplatser

översteg tillgången.

De som tillbringat väntetiden i s.k. eget boende utanför mottagningsförläggning stannar i de flesta fall kvar i vistelsekommunen, som övertar ansvaret månad efter en det att uppehållstillstånd beviljats. Den mottagningsenhet, där vederbörande varit inskriven svarar för att kommunen får information.

Ett specialfall av kommunalt mottagande rör underåriga utan legal vårdnadshavare i Sverige, där familjehemsutredning och beslut i Socialnämnd måste föregå utflyttning.

Ett viktigt led i dialogen med kommunen är att överföra relevant information till kommunen rörande den person som beviljats uppehållstillstånd. Informationen består av rena personuppgifter, uppgifter om släktförhållanden, utbildnings- och yrkesbakgrund, övriga omständigheter som kan vara av betydelse för mottagandet i kommun. Uppgifter kan också ingå om förläggningstiden, exempelvis vilken typ organiserad av verksamhet personen deltagit eventuellt också uppgifter svenskundervisning om etc.

Vissa mottagningsenheter noterar också vilken information lämnats inför som utflyttning. Det är viktigt att balansera informationen mot kravet integritet.

Som ovan nänmts är också vissa uppgifter den karaktären att individens skriftliga av medgivande krävs för att kunna vidarebefordra dem. Detta gäller uppgifter om utbetalt bistånd enligt lagen mottagande asylsökande, upplysningar om av om flyktingens sociala och /eller medicinska förhållanden. J oumaler från sjukvården kan också skickas till mottagande primärvårdscentral efter den enskildes skriftliga medgivande.

För närvarande pågår en försöksverksamhet för överförande av information i ett av distrikten. Det går ut att individen själv för informationspärm, där de ansvarar en aktiviteter han/hon deltagit i under förläggningstiden dokumenteras, eventuella intyg samlas och att han/hon själv tar med sig pärmen vid utflyttning till kommun.

Integrationshandläggarens roll varierar. Normalt inskränker sig deras arbetsuppgiñer till att upprätta avtal med mottagningskommuner och följa introduktion i upp kommunerna. De som är samlokaliserade med mottagningsenhetema lämnar ibland information om kommunerna till de skall flytta ut i kommun. Som personer som en regel arbetar integrationshandläggama dock inte gentemot enskilda individer.

De handläggare som handlägger ersättningsfrågor arbetar också utan personliga kontakter med de individer det gäller och t.ex. i Flen distans mot hela Svealand.

När en kommun förutser omfattande extra åtaganden i fråga någon person/familj om kan kontakt förekomma med integrationshandläggaren rörande möjligheterna till extra ersättning.

2.3.8. Kommunernas introduktionsverksamhet

Efter folkbokföring omfattas den enskilde kommunernas introduktionsverksamhet. av Viktiga inslag i denna är utbildning i svenska och samhällsorientering. Utbildningen för de vuxna sköter kommunen i egen regi, alternativt upphandlas såväl sfi som

2 17-0764

samhällsundervisningen. Barn och ungdomar hänvisas till skolan som i varierande omfattning anpassas till dessa barns särskilda behov. I flera kommuner bedrivs undervisning i särskilda introduktionsklasser där nyanlända barn och ungdomar får sin grundläggande svenskundervisning. Därefter slussas de ut i det ordinarie skolsystemet.

Svenskundervisningen är det viktigaste inslaget i introduktionen. Många kommuner anordnar sysselsättningsprojekt och knyter en introduktionsersättning till detta arbete. I arbetsdagen ingår svenskundervisning samt praktik, både i kommunal regi och olika företag.

Samverkan i introduktionsarbetet kan gälla dels myndigheternas samverkan med varandra, dels deras samverkan i direkt kontakt med den berörde invandraren. Trepartssamverkan, dvs. mellan individen, kommunen och Arbetsförmedlingen, är den vanligaste samarbetsformen. I augusti 1992 slöts ett samverkansavtal mellan Invandrarverket och Arbetsmarknadsverket. Detta avtal blev enligt Invandrarverket föga känt ute arbetsförmedlingskontoren och mycken tid fick därför ägnas att besöka de lokala kontoren.

I några kommuner finns styr- eller ledningsgrupp för flyktingfrågor, där även en företrädare för annan kommunal verksamhet kan ingå. Samverkan tar sikte "mot självförsöijning", där de nyanländas hela livssituation skall fungera. Detta medför samverkan med bl.a. sjuk- och hälsovård, polis, försäkringskassa och fiivilligorganisationema. De lokala samverkansparterna deltar ofta i samhällsinformation. En tidig kontakt med arbetsförmedlingen i början av introduktionen är ett starkt önskemål från kommunernas sida.

Individuella vägledningsinsatser för varje individ är en förutsättning för att introduktionen skall bli lyckad.

I ett kommande avsnitt med exempel från kommuner belyses hur introduktionen i praktiken går till.

2.3.9. Uppföljning av kommunernas introduktionsverksamhet

Invandrarverkets uppföljningsansvar utövas av distrikten och innehåller två huvudmoment:

Kontroll att individuella introduktionsplaner upprättas och att de har ett innehåll och genomförs i enlighet med riksdagsbeslutet 1990. Invandrarverket kan utöva sanktioner vid uteblivna introduktionsplaner genom att vägra att utbetala schablonersättningar. Råd och stöd till kommunerna för utveckling och förbättring intro- - av duktionsarbetet.

Uppföljningen under 1994/95 fokuserades på kommunernas arbete med de individuella introduktionsplanema. Distrikten har använt i tillvägagångssätt stort sett samma

vid sin uppföljning. Planer har begärts och studerats, samtal har skett med flykting-

samordnare, representanter från arbetsförmedlingen och sfi-anordnare. Ett antal

intervjuer med berörda invandrare har också skett.

Arbetet under budgetåret 1995/96 koncentrerades enligt Invandrarverket främst till områdena svenska, arbete, delaktighet och etniska relationer. Den enskilde invandrarens ansvar for sin egen livssituation är en viktig förutsättning för integrationsarbetet.

Fr.o.m. verksamhetsåret 1995/96 har Invandrarverket kunnat lägga större arbetsinsatser uppföljning av kommunernas introduktionsarbete. Det beror enligt verket att man har färre asylsökande nu uppföljningsarbetet har tidigare fått stå tillbaka till - förmån för arbetet med att fram bostäder i kommunerna, man har nu en effektivare organisation, man har fått ökade kunskaper om introduktionsarbetets betydelse, samtidigt som arbetsmarknaden har blivit allt sämre, en ökad satsning på integration har angivits i regleringsbrevet. -

Genom införandet av den nya ersättningsförordningen ville regeringen ge kommunerna en stor frihet att själva avgöra vilka insatser som snabbast och bäst leder till en varaktig försörjning. De individuella introduktionsplanema skall upprättas för varje mottagen person dvs. även för barnen. Detta markerar en större individinriktning och nödvändiggör en bättre samverkan mellan en mängd aktörer i kommunen. Genom olika uppföljningar i Invandrarverkets regi har konstaterats att tillräcklig hänsyn inte tas till de individuella behoven.

Det finns ett stort behov av en nationell helhetsbild i ett längre perspektiv av resultatet av introduktionsåtgärdema. Som tidigare redovisats har Invandrarverket genomfört ett projekt rörande forskningen och uppföljningen kring det samordnande mottagandet av skyddsbehövande och deras anhöriga.

2.3.10. sanktionsmöjligheter

Den sanktionsmöjlighet som har tilldelats Invandrarverket är begränsad till att inte betala ut schablonersättning i de fall en individuell introduktionsplan inte har upprättats av komrnunen. När man tolkat reglerna har det enligt verket varit själva dokumentet "introduktionsplan" och inte ett arbetssätt i enlighet med propositionen som räknas. Verkets krav kommunernas introduktionsarbete har skärpts efterhand och man har allt oftare ifrågasatt sina begränsade sanktionsmöjligheter när man funnit, att en fullständig individuell introduktionsplan inte är en garanti for ett effektivt och samordnat arbete tillsammans med den berörde invandraren för att denne skall bli självförsörjande.

Invandrarverket har begärt att ökade sanktionsmöjligheter när det gäller introduktionsplanema så sätt att också undermåligt innehåll och utförande skall kunna medföra sanktioneringsåtgärd. Regeringen har mot bakgrund pågående utredningsav arbete om introduktionen av nyanlända invandrare inte vidtagit några åtgärder med anledning av denna begäran.

2.4. Exempel från ett antal kommuner

Några exempel kommunalt mottagande av nyanlända invandrare redovisas i Invandrarpolitiska kommitténs betänkande samt i några andra studier. De återges i förkortad form i det följande. Vidare redovisas sammanfattningsvis ett antal rapporter inkommit till utredningen samt besök utredningen gjort i några kommuner. som som

2.4.1. Riksrevisionsverkets kommunstudier

Riksrevisionsverket har gjort flera granskningar av integrationsarbetet i kommunerna, bl.a. i "Utländsk kompetens ett resurstillskott till arbetsmarknaden" 1992. Här påpekade man vikten av tidig kartläggning och planering och att det ñnns information bedömningsverksamhet samt kompletteringsvägar, när det gäller utbildning och om andra särskilda Man ansåg att svenskundervisning och sarnhällsorientering resurser. bör kunna genomföras ett mer sammanhållet och effektivt sätt, att möjligheterna till praktisk yrkesprövning bör utvecklas och att borde använda sig av kompletteman ringsutbildningar i kombination med praktik. Riksrevisionsverket betonade också att vägledning när det gäller praktikanskaffhing och platsfönnedling, framför allt för långtidsutbildade invandrare, kräver särskilda insatser och personal med speciell kompetens.

2.4.2. En studie inom Umeå universitet

I "Kommunal flyktingmottagning Individuella introduktionsplaner mellan idé och verklighet", Abdul Kadhim, sociologiska institutionen, Umeå universitet, 1993, visar Kadhim hur introduktionsplanerna i några kommuner varierar. Delvis återspeglar detta skiftande lokala förutsättningar, olikheterna bör inte få bli alltför stora, men han. Kadhim betonar att introduktionsplanen bör ha karaktären av kontrakt menar mellan mottagare och invandrare samt att planen bör kopplas ihop med en enhetlig ersättning under introduktionstiden för att undvika tendensen att göra de nyanlända invandrarna till klienter. Han fann att i de flesta kommunerna var det socialtjänstlaövergripande anda social omsorg och omhändertagande som präglade gens om tlyktingmottagningama. Kadhim att dessa borde skiljas tydligt från socialtjänsmenar ten.

Upprättandet introduktionsplan bör vidare ske steg för steg och med hänsyn till av invandrarens ökade kunskaper om svenskt samhälls- och arbetsliv, menar Kadhim. Det ökar invandrarens motivation och möjligheter att samverka. Studien visar att vid upprättande av introduktionsplan saknas ofta viktiga samverkande parter som representanter för arbetsförmedlingen och slå-undervisningen. Kontinuerlig uppföljning bör också göras de berörda parterna tillsammans. Uppföljningen saknar av särskilt avsedda och blir därför beroende av konjunkturer, engagerade resurser handläggare Om invandraren flyttar, vilket många gör, tappar man bort planerm.m. Kadhim påpekar att det är viktigt att tidigare planer beaktas. na.

2.4.3. Arbetsmarknadsdepartementets utvärdering 1995

I denna utvärdering, "Innehåll och kvalitet i det kommunala flyktingmottagandet"

1995, visas att socialnämnden 1994 politisk huvudman i två tredjedelar av de var

ca 40 tillfrågade kommunerna. Endast ett fåtal hade fortfarande kommunstyrelsen som huvudman. Inom socialnämnden ingick flyktingmottagandet som regel i socialförvaltningen, vanligen i en enhet under avdelningen för individ- och familjeomsorg. Bland övriga närmast engagerade fanns oftast socialtjänstens individ- och farniljeomsorg, stl-anordnare och arbetsförmedlingen. I drygt tre fjärdedelar av kommunerna hade även ñ-ivilligorganisationer engagerats, framför allt Röda korset, Svenska kyrkan och andra kyrkliga samfund. Dessa ordnade framför allt träflpunlcter, kaféverksarnhet, bistod med socialt stöd, ordnade studiecirklar, svarade för opinionsbildning m.m.

Tanken bakom förändringen av det statliga ersättningssystemet 1991 att ett var ge samlat statligt bidrag, där kommunerna fick stor frihet att välja insatser för att snabbt ut de nyanlända invandrarna i egen försörjning. Arbetsmarknadsdepartementet frågade i sin enkät till kommunerna om dessa vidtagit särskilda åtgärder i detta syfte. Majoriteten hade vidtagit sådana åtgärder. De bestod främst beredskapsarbete, av praktikplatser, praktikanskaffhing och olika kurser och projekt. I de kommuner där man inte vidtagit särskilda sysselsättningsskapande åtgärder hade den lokala arbetsförmedlingen eller länsarbetsnämnden tagit det totala kostnadsansvaret för dessa åtgärder. Insatsema hade emellertid planerats tillsammans med flyktingmottagningen.

Under slutet av 1980-talet var tillgången till bostäder viktig styrande faktor. en Enkäten från Arbetsmarknadsdepartementet visar att bostäder fortfarande kan vara ett problem. Bostäder finns men i begränsad utsträckning, oftast i nyproduktion och till höga kostnader. Vissa kommuner beklagar att de endast har lediga bostäder i redan invandrartäta eller socialt problemtyngda områden.

2.4.4. Invandrarverkets utvärderingar

Invandrarverket gjorde i juli 1995 en uppföljning av introduktionen i ett femtiotal kommuner i västra regionen. Under perioden 1994/95 hade kommunerna i regionen ett exceptionellt högt mottagande med ca 15 000 nyanlända invandrare. Många kom från f.d. Jugoslavien, från Bosnien och från också Kosovo, men en del arabisktalande, persislctalande, somalier samt kurder. Av dem som kom från krigets f.d. Jugoslavien hade somliga lyckats innan kriget bröt ut, medan andra varit utsatta för krigshändelser av värsta slag.

Utvärderingen visar att samtliga personer fått en introduktionsplan. För dem som flyttar försenas dock ofta planeringen, även om de så småningom f°ar en ny plan.

Några grupper riskerar att inte egna fullständiga introduktionsplaner: barn finns

oftast med i föräldrarnas plan, kvinnor med förskolebarn, gamla över 60 år, de som sekundärtlyttat samt de som själva ordnat kommunplats. Regionen påpekar att det vore önskvärt att introduktionsplanen från den första kommunen regelmässigt följer med flyktingen till den nya kommunen; flyttningen skapar annars dubbelarbete och förseningar i introduktionen.

Region Väst har särskilt studerat deltagande i svenskundervisning för kvinnor med förskolebarn. Det framkommer att hela sexton kommuner inte kunde erbjuda svenskundervisning för kvinnor med barn under ett år. Med hänsyn till att svenskundervisning är en grundbult i introduktionen blir bedömningen att dessa kvinnor inte fått den introduktion de har rätt till.

En växande grupp av de mottagna var analfabeter. Så gott som alla dessa har fått en introduktionsplan. Introduktionen for dessa sker ofta i särskilda undervisningsgrupper, som får längre tid sig, och man utgår från de individuella förutsättningarna. I en kommun, Arvika, har man läs- och skrivundervisning på analfabetemas eget språk. Resultatet har blivit att deltagarna lärt sig svenska lättare, när de först fått kunskaper i sitt eget språk först.

Bland analfabetema finns gamla föräldrar, anknytningar till vuxna flyktingar, men också unga vars skolgång avbrutits grund av krig och konflikter. Dessa saknar också grundläggande skolkunskaper. Under 1994 arbetade de flesta kommuner i regionen fram särskilt anpassad undervisning, några har också särskilda sysselsätten ningsprogram för analfabeter. Introduktionen för arbetshandikappade sker ofta i samverkan med omsorgs- och rehabiliteringsgrupper. Planerna är inte omedelbart inriktade mot arbetsmarknaden. Stödet inriktas i stället social introduktion och rehabilitering, alltefter individuella behov.

Åtgärder för svenskundervisning och samhällsinformation förekommer i alla kom-

muner. Åtgärder för inträde arbetsmarknaden ingår i något mindre utsträckning

i introduktionsplanema. De kommer också oftast senare. En helhetssyn skall enligt statsmakternas riktlinjer prägla arbetet för integration av invandrare i det svenska samhället. Det innebär att de olika samhällsorganens insatser måste samordnas och utgå från den enskildes individuella behov. Många kommuner uttrycker starka önskemål om tidigare samverkan med arbetsförmedlingarna, för att bättre kunna planera individens väg till självforsörjning. Det borde vidare vara till stor nytta och underlätta planeringen för samtliga deltagande myndigheter att tidigt ha kunskap om den invandringsgrupp, som myndigheten senare ska ta emot och ge service. Uppgifter om ålder, kön, utbildning, yrkeserfarenhet och upplevelser i hemlandet hos de nyanlända bör vara ett planeringsunderlag som kommer tidigt för t.ex. arbetsförmedlingarna.

Region Väst har även försökt grepp om invandrarens delaktighet i introduktionen. Samspelet mellan flyktingen och myndigheten karaktäriseras mer av deltagande än av delaktighet. Kommunernas introduktion är förberedd och har en fast struktur, delvis svår att påverka. Majoriteten av kommunerna formulerar målsättningen i introduktionsplanerna utifrån individens egna mål. I en fjärdedel av kommunerna utgår man från flyktingens mål endast detta bedöms realistiskt. Är målen orealistiska om som diskuterar i regel sig fram till lösning. Den enskilde invandraren får sällan ett man en eget exemplar av introduktionsplanen. Deltagandet och individens eget ansvar ökar emellertid under introduktionen. För att den enskilde skall vara delaktig och kunna planera för sin framtid lika villkor med myndigheterna, krävs att personen har grundlig kunskap om det svenska samhället, sociala strukturer, utbildningsmöjligheter och arbetsmarknad samt att han/hon har kunskaper i svenska. Introduktionsplanen är alltid upprättad svenska. Göteborgs kommun har gjort en egen uppföljning av hur invandrarna uppfattar introduktionsplanen. Där ges en nedslående bild av hur litet delaktiga de känner sig.

Regionen påpekar att samverkan mellan myndigheterna avser mer än älvförsörjning; de nyanländas hela sociala liv skall fungera. Det medför även behov av samverkan

med sjuk- och hälsovård, polis, försäkringskassa och frivilligorganisationer. Förutom

förankringen i svenskt arbetsliv bör invandraren lotsas i svenskt samhällsliv. En

social introduktion behövs vid sidan av arbetsmarknadsintroduktionen. För dem som inte står inför omedelbart inträde arbetsmarknaden är den sociala introduktionen central. I många kommuner sker i samverkan ett bra arbete for att introducera barn och äldre socialt. I många kommuner kontakt med alla familjer och förhör sig tar man om barnens situation, i andra är det ett urval familjer som får hembesök. Familjerna väljer själva i en del kommuner vill ha kartläggningssamtal för barnen. om man Förskola och skola följer barnen kontinuerligt och signalerar till flyktingmottagningen om något behöver uppmärksammas. Det är dock inte alltid klart hur man ska samverka kring barnen.

En tredjedel av kommunerna gör ingen introduktionsplan för äldre, dvs. nyanlända över 55-60 år. Planen är, i de fall den upprättas, oña mindre omfattande än för andra. Många i dessa åldrar är i dålig fysisk kondition, många har handikapp och det blir hälsan som får styra innehållet i introduktionsplanen. Andra samarbetspartners kommer här t.ex. studieförbund, pensionärsförbund och vid behov hemtjänstassistenter. De äldre får information bl.a. om samhällets service till gamla. Svenskundervisning erbjuds som anpassad undervisning i studiecirklar. Vissa kommuner har undrat om det är nödvändigt att ordna svenskundervisning för äldre, vilket Invandrarverket svarat entydigt Språkstudier kan kombineras med samtalsgrupper och praktiska insatser. I Färgelanda kommun deltar över 60 i pensionärsförepersoner ningens studiecirklar. Det ger kontakter med svenskar, de kan även delta i men sfi-grupp upp till 700 timmar och praktik bl.a. bondgård.

Utvärderingen i Invandrarverkets södra region, distrikt Småland, april 1995, visar

att under mottagandets första vecka fick invandrarna i de allra flesta de småländska av kommunerna information om att en individuell plan skall upprättas för honom/henne. En del av kommunerna fortsätter informera introduktionsplanen i studiecirkelform om eller inom svenskundervisningen. I hälften av kommunerna upprättas introduktionsplanen inom en månad. Inom två månader har tre fyra kommuner påbörjat arbetet av med planen.

Södra regionens utvärderare konstaterar att införandet schablonersättning och krav av introduktionsplaner har lett till strukturerat samarbete mellan de olika ett mer samhällsorganen. De samverkande parterna var i hälften kommunerna skola/ sfr och av arbetsförmedling. I ett par kommuner ingick även studie- och yrkesorientering, syo. Ivar fjärde kommun fanns praktikansvarig med. I femte kommun fanns även en var ingen representant för skola/sñ med. Arbetsförmedlingen med i samtliga i var men vissa först i slutskedet och passivt. Av de tillfrågade kommunerna ansåg hälften mer

att det inte behövs fler parter. Övriga ansåg att gärna att komvux,

man ser syo, resursperson i skola, arbetsförmedling, psykolog/kurator, barnomsorgspersonal finns med. Kommunerna använde mellan 15 minuter och 3-5 timmar för att upprätta introduktionsplan, därefter tillkom ytterligare samtal. Tolk deltog i samtliga kommuner.

De flesta av regionens kommuner följer upp introduktionsplanema. De ordnar träffar för de inblandade parterna, där invandraren inte är närvarande och sedan har varje aktör en egen uppföljning med flyktingen. Det vanligt med elevkonferenser i var

skolorna, där lärare och flyktingmottagning gick igenom elevernas framsteg. På

frågan om individens delaktighet i allt detta svarade att denne oñast bara egen man

är närvarande vid de uppföljningssamtal som förs i slutet av svenskundervisningen

eller i slutet av introduktionsperioden oftast efter 18 månader.

Utvärderingen i Invandrarverkets östra region juni 1995 visar hur antalet introduktionsplaner ökat jämfört med tidigare. Samtliga kommuner i regionen hade vid utvärderingen någon form plan. Kvaliteten varierade emellertid stort. Utvärderarna av undersökte särskilt planerna för lågutbildade invandrare och konstaterar att dessa har knapphändiga introduktionsplaner, speciellt vad gäller framtida åtgärder. Det framgår mellan raderna skriver regionen i sin rapport att kommunerna inte tänker öda resurser denna "Planema synes inte heller nu vara ett levande verktyg för introgrupp.

duktionsverksamheten", konstaterar regionen. "Överföringen av uppgifter från den

handlingsplan som ska upprättas Invandrarverkets förläggningar tycks obeñntlig "

Uppföljning vissa introduktionsplaner sker alltför sällan. Det kan ett helt år, av vilket regionen bedömer alldeles för lång tid. De långsiktiga målen var ibland som endast individernas framtidsdrömmar, utan någon bedömning huruvida målet var av realistiskt eller Introduktionsplanema saknade oftast anteckningar om sociala kontaktytor. I enkäter och intervjuer med flyktingsamordnare framkom att arbetsförmedlingen prioriterar de utbildade och lämnar de lågutbildade samt är ointresserad om personen inte kan tillräcklig svenska. Man har en otydlig uppfattning om varför så många lågutbildade inte klarar svenskan. En uppfattning är att "först alfabetisering hernsprålcet, sedan alfabetisering det latinska alfabetet, sedan sfi. Men det leder inte till egen försörjning." Flera uppgav att invandrarna var omotiverade men sade inget om varför.

Tillgången praktikplatser varierar stort. Vissa kommuner har inte några praktikplatser för lågutbildade. Några har emellertid speciella projekt riktade just till lågutbildade. Regionen konstaterar att AMS policy bör ändras. Insatser bör sättas in från början, inte efter flera år. Regionen konstaterar också skillnader mellan länen vad gäller samarbetet mellan kommunerna och arbetsförmedlingen. I vissa råder t.0.m. ett motsatsforhållande mellan dessa myndigheter som förutsätts samarbeta i mottagandet. Det är stora skillnader mellan stora och små kommuner. I de små syns invandrarna lättare och fångas upp bättre.

2.4.5. Rapporter från Invandrarverket

Utredningen har tagit del ytterligare ett antal rapporter från verket varav några av redovisas i mycket kort sammandrag i det följande.

"Organiserad verksamhet övergång förläggning/enskilt boendeebotill kommun"

september 1995. De frågeställningar som fanns i bakgrunden var följande.

Tar i kommunerna tillvara de kunskaper och erfarenheter som gjorts - man förläggningama Får kommunerna tillräcklig information om invandrarens kunskaper och erfarenheter inom Organiserad verksamhet OV från förläggningstiden Görs det dubbelarbete beträffande kartläggning av bakgrund m.m. - Hur skulle arbetet med information och OV ändras om man klarare ser kommu- nerna som "kunder"

Kan svenskundervisningen som bedrivs förläggningen inledande del i - vara en kommunernas Sri-undervisning

Begreppet förläggning innefattar också eget boende under asylprövningen.

I rapporten dras slutsatsen att innebörden av och innehållet i OV är ganska okänt och till synes ointressant. Det framkommer också vid stickprovsundersökning att det var stora brister i överföringen av informationen till kommunen. En slutsats att var invandraren själv borde dokumentation och därmed bekräftelse sin en en medverkan i OV. Invandrare hade gett exempel frågor ställs bl.a. att samma av svenskläraren förläggningen, flyktingsarnordnaren i kommunen, svenskläraren i kommunen och arbetsförmedlaren.

Ett av de förslag som lades fram i rapporten att handledarintyg olika åtgärder var om inom OV skulle som ett obligatorium samlas i pärm eller arbetsbok invandraen som ren skulle med sig till kommunen. På det sättet skulle denne också bli delaktig mer i introduktionen och dubbelarbete kunna undvikas.

I material från Invandrarverket i februari 1997 att verket vid medveranges numera kan i anskaffning av bostad för dem fått uppehållstillstånd kommunen som ger skriftlig och muntlig information om den enskilde individen. För att utvärdera kvaliteten av verksamheten under väntetiden följer verket den att numera upp genom intervjua invandrare och de introduktionsansvariga. Det sker månader efter ca sex utflyttning i kommunen.

"Introduktionsersättning lön för mödan"1995. Syftet att belysa frågan var om införandet av introduktionsersättning leder till att invandrare får bättre introduken tion jämfört med dem erhåller socialbidrag i sitt introduktionsprogram. som

Rapporten beskriver hur arbetet med introduktionsplaner utvecklats. Fler planer håller en god kvalitet, men fortfarande bedöms 30 procent de insamlade planerna av som bristfälliga eller svaga. Arbetsförmedlingens medverkan i introduktionsplanearbetet är fortfarande låg. Endast i 45 procent av planerna hade arbetsförmedlingen medverkat. Intervjuerna med tjänstemännen visade att huvudorsaken till att kommuner valt introduktionsersättning önskan att komma bort från socialbidrag. Man menade var en att det var lättare att ställa krav motprestation när invandraren får form lön en av och att man dessutom förenklat den administrativa hanteringen.

De intervjuade invandrarna ansåg att valet av kommun inte något sätt påverkats av om det fanns introduktionsersättning eller inte. Flera missnöjda med den var information fått förläggningen den kommun flyttat till. De flesta ville man om man dock bo kvar i kommunen. Endast sex av de 18 intervjuade visste vad en introduktionsplan var och kände till sin introduktionsplan. Rapporten lyfter fram några egen exempel kommuner som lyckats förena bra introduktionsplan, där individen en känner sig delaktig, med ett väl fungerande kontaktnät. Två kommuner har upprättat sina introduktionsplaner med hjälp ett datasystem mycket detaljerad av som ger en bild av invandrarnas situation. En kommun har upprättat "fyrpartsplan", där en

förutom individen, flyktingmottagningen och arbetsförmedlingen även praktiksamord-

naren har undertecknat planen. En kommun har noteringar hälsotillom personens

stånd och eventuella hinder för planens genomförande. En kommun har upprättat ett tydligt kontrakt mellan individen och kommunens flyktingenhet, där syftet med introduktionsplanen och vad som förväntas av individen själv framgår.

"Kan bryta negativ trend" Rapporten är sammanställd från Länsarbetsnämndens en och Invandrarverkets samverkansserninarier i Stockholm under november 1995. Syftet med seminarierna var att utifrån arbetsmarknadsläget för invandrare utbyta tankar, idéer och erfarenheter för att förbättra deras introduktion i det svenska samhället. Seminarierna också menade diskussionsplattform för kommunernas var som en flyktingsamordnare, flyktingsekreterare, sfi-ansvariga samt Arbetsförmedlingens chefer och flyktinghandläggare. I seminarierna deltog lOO De innehöll både personer. information från berörda myndigheter och grupparbeten. Särskild uppmärksamhet ägnades invandrare med kort skolgång och bristfälliga kunskaper i gruppen svenska.

Grupparbetena resulterade i flera idéer för att motverka utestängning och marginalisering denna Stor vikt lades vid att diskutera hur samarbetet ytterligaav utsatta grupp. skulle förbättras mellan kommun, arbetsförmedling och sñ-anordnare. Ett gemenre samt synsätt måste prägla de olika myndigheternas kontakt med flyktingen. Ansvarsfördelningen är inte alltid helt klar speciellt frågan om vem som skall stå för kostna- dema. Ett avtal skulle behöva utformas. Även utbildningsdagar, bättre gemensamma uppföljning och behovet att hitta otraditionella lösningar diskuterades. gemensam

"Planerad eller planlös introduktion" Södra regionen juli 1996. Uppföljningen visar att de individuella introduktionsplanerna fungerar som redskap för de samverkande parterna att knyta samman introduktionsarbetet och strukturera arbetet. Rapporten konstaterar att tätare samverkan mellan parterna och ökad delaktighet av den enskilde individen i det praktiska arbetet med uppföljning av introduktionen leder till bättre introduktionsresultat. Fler invandrare upplever sig kunna påverka sin egen introduktion och fler är självförsörjande i kommuner som tillämpar detta arbetssätt.

Vidare konstateras att introduktionsplanen inte sällan fungerar som ett dokument över gjorda insatser och inte ett planeringsinstrument. Det är inte introduktionssom planens kvalitet utan det är introduktionsarbetets kvalitet som är avgörande för framgång. Det räcker inte med samråd med invandraren. En reell delaktighet vid planering och genomförande introduktionsaktivitetema är en förutsättning for ett av lyckat resultat.

"Om mottagna från förläggning respektive eget boende" Södra regionen augusti 1996. mottagande asylsökande infördes 1994-07-01. Denna lag Lagen om av öppnade möjligheten för asylsökande att välja boendeform under väntetiden. Regioville ta reda det ñnns någon skillnad mellan invandrare som tagits emot i nen om kommun efter att ha bott förläggning respektive i eget boende. Den begränsade uppföljning som gjordes under sommaren 1996 gav inga bevis några avgörande skillnaderi "introduktionsframgång" mellan grupperna. En observation som gjordes i samband med uppföljningen att flera skillnader i introduktionsfasen mera kan var hänföras till den enskilda kommunens mottagningsprogram än till vilken boendeform invandrarna har halt före mottagandet.

"Uppföljning av kommunernas arbete med introduktionsplanema" Södra regionen

juli 1996. Syftet med rapporten är att övergripande bild tillståndet vad ge en av gäller introduktionens viktigaste områden: arbete-svenska-delaktighet. Varje avsnitt

innehåller förslag fortsatt utvecklingsarbete bör sättas in. Ett exempel var ur rapporten: Introduktionsplanema är visserligen individuella på så sätt att de upprät- tas för varje individ. Dock utgår de alltför lite från varje individs specifika förutsätt-

ningar. I stället är det kommunens förutsättningar bildar mall för som gemensam planerna. Alla stoppas i tämligen likartade planer och Även omfattningen program. av planerna individualiseras för litet efter varje förutsättningar. persons

"Äldre och flykting" Södra regionen december 1996. I rapporten konstateras att äldre invandrare 60 år är lågprioriterad i jämförelse med Individuen grupp yngre. ella introduktionsplaner upprättas inte och ingen svenskundervisning erbjuds for dessa

personer i somliga kommuner. Av uppföljningens 71 individer 38 i åldern 55-60 var år och av dessa var endast sju inskrivna arbetsförmedlingen. De 31 icke inskrivna

kunde därför inte komma i åtnjutande av 55+ åtgärderna, vilket med säkerhet skulle

ha inneburit en ökad delaktighet i det svenska samhället. Rapporten visar bristande en flexibilitet när det gäller inriktningen den individuella planeringen för dessa, och

ansvaret för detta ligger oftast hos enskilda tjänstemän kommunens flyktingmot-

tagning. Flertalet kommuner saknar dessutom strategier för hur man tänker sig att lösa situationen med ett ökat antal äldre invandrare har brister i såväl delaktighet som i det svenska samhället som bristande kunskaper i svenska språket.

2.4.6. Invandrarverkets utvärdering och analys det samordnade svenska av flyktingmottagandet åren 1991 1996 -

I rapporten "Individuell mångfald" har Invandrarverket i 1997, i nära samverkan mars med ett antal sektorsansvariga myndigheter, redovisat kartläggning och utvärdeen ring på nationell nivå måluppfyllelsen för flyktingmottagandet under åren 1991av 1996. Rapporten innehåller en redovisning av resultaten kartläggningen, analys av en

av resultaten och förslag till förändringar. Rapporten bygger 400 dokument från ca kommuner, forskningsinstitutioner samt verkets och andra intressenters uppföljegna ningar och utvärderingar av flyktingintroduktionen.

Målen i rapporten avser kunskaper i svenska språket, boende, sysselsättning och

delaktighet. Det är samhällets insatser under den första tiden efter beslutet om uppehållstillstånd analyserats. I det följande redovisas några sammanfattande som slutsatser.

Det finns inte något entydigt frågan varför vissa invandrare erhåller arbete svar medan andra misslyckas. Vissa faktorer är direkt kopplade till individen t.ex. som kön, ursprung och utbildning. Andra faktorer handlar den omgivning i vilken om individen verkar. Två de viktigaste grundstenarna det individuella planet av är självkänsla samt fysiskt och psykiskt välbefinnande. En viktig variabel är annan nationalitet. En studie visar att kan göra bättre förutsägelser sannolikheten man om

att en person är i arbete utifrån nationaliteten än utifrån individens språkkunskaper,

hälsa och kön. Man bör lyfta fram nationaliteter/språkgrupper och framför allt

individer och deras förutsättningar inte begreppet invandrare. i dessa grupper -

Alla faktorer går naturligtvis inte att påverka, del samhälleliga och individuella men en faktorer kan påverkas genom olika insatser. Det gäller exempelvis attityder och utbildningsinsatser. Det framhålls tolv aspekter kan vara utgångspunkter om man som överväger förändringar i nuvarande introduktionsverksamhet.

Målen för det samordnade flyktingmottagandet formulerades under en helt annan arbetsmarknadssituation än dagens. Den förändrade situationen har inte föranlett någon ändring i de målen och inte heller har någon större hänsyn tagits härtill vid resursfördelning till verksamheten. Ett exempel det motsatta är att rekryteringsstöden tagits bort.

Regler för olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör formuleras med beaktande exempelvis av situationen för invandrare, som inte haft arbete i Sverige. För att kunna delta i arbetslivsutveckling och offentligt tillfälligt arbete förutsätts att man är berättigad till kontant arbetsmarknadsstöd eller ersättning från arbetslöshetskassa, vilket nästan inga nyanlända invandrare

Ansvarfördelningen mellan mottagningsorganisation och kommun, respektive kommun och arbetsförmedling, har inte tydliggjorts. Glapp uppstår genom detta som olika sätt försenar introduktionen och utgör hinder för måluppfyllelsen.

Det finns inget enhetligt förhållningssätt vid Invandrarverkets mottagningsenheter vad gäller infonnationsöverföringen från väntetiden till kommunerna. Det kan leda till att introduktionsplaneringen försvåras och till att invandraren upplever bristande kontinuitet och sammanhang. Kommunerna riskerar att miste om för introduktionen viktig information, samtidigt som kommunernas ointresse för väntetiden kan tolkas som ointresse för verksamheten.

Kommunernas arbete med invandrarnas introduktion är i hög grad fokuserat dokumentet introduktionsplan. I dag är få invandrare delaktiga i planeringen av den egna introduktionen. Få känner till sin egen introduktionsplan och har en kopia av planen. Planerna är dessutom oña kollektiviserade. De är också "döda" dokument, dvs. revideras sällan efter det första upprättandet. Kommunerna genomför trots dessa brister en introduktion.

I introduktionsarbetet har inte tagits tillräcklig hänsyn till olika nationaliteters och individers förutsättningar.

Ett introduktionsprogram som inte bygger ömsesidighet riskerar att bli verkningslöst.

Idag är det svårt att i tid mäta ett introduktionsprogram varit framgångsrikt. om Det är viktigt att medverkande aktörer, kommuner, arbetsförmedlingar mfl. gemensamt följer flyktingarnas situation en lång tid efter det att det egentliga introduktionsprogrammet avslutats.

Det är inte realistiskt med nuvarande situation arbetsmarknaden att ha mål, som

att individen efter att ha genomgått introduktionsprogram skall kunna försörja sig själv. I de flesta fall tar det längre tid att etablera sig arbetsmarknaden. Däremot är det viktigt att betona arbete/egenförsörjning som ett långsiktigt mål. Introduktionsprograrmnet bör, parallellt med sysselsättningsfrämj ande åtgärder, ta fasta att skapa nätverk kring invandraren.

Lågutbildade invandrare har särskilt svårt att arbete. Ett problem bollas som mellan statliga myndigheter och kommuner är är ansvarig för att ordna vem som försörjning och verksamhet för de lågutbildade och/eller språksvaga.

Barns och ungdomars situation behöver uppmärksammas mer inom introduktionsverksamheten. Det behövs samordnade insatser från alla medverkande aktörer för att kunna integrera ungdomarna till delaktighet i samhället.

Det allt överskuggande målet att invandraren skall bli självförsörjande har lett till att hälsoaspektema kommit i skymundan. Hälso- och sjukvården bör ha en given roll i planerandet och genomförandet av introduktionsprogrammet.

Rapporten avslutas med uppräkning ett stort antal åtgärder Invandrarverket av som avser att vidta eller uppmärksamma regeringen på.

2.4.7. Besök hos Invandrarförvaltningen i Malmö

Av material från invandrarförvaltningen i Malmö och kompletterande uppgifter vid besök i förvaltningen, där en representant för arbetsförmedlingen deltog, framgår bl.a. följande.

Invandrarnämnden har det samlade ansvaret för kommunens invandrarfrågor.

Invandrarförvaltningen svarar för att samordna det kommunala flyktingmottagandet i Malmö introducera nyinflyttade flyktingar och andra invandrare i samhället avgöra ärenden för denna längst till och med deras tredje år i Malmö enligt - grupp gällande sociallagstiftning som avser bistånd, vård eller åtgärd annan fullgöra de uppgifter som ankommer på kommunen när det gäller svenskundervisning för invandrare vuxna ansvara för tolkförmedlingen verka för information, utbildning och forskning kring invandrarfrågor och främja förståelsen för invandrarnas situation i kommunen stödja verksamheten inom invandrargruppernas organisationer. -

Det ingår i förvaltningens ansvar att stödja och underlätta andra förvaltningars och myndigheters insatser för nyinflyttade invandrare. Den enskilde har för att ansvar fullfölja den planerade introduktionen.

Det operativa målet för introduktionen i Malmö är att uppnå sñ-nivå och erhålla goda kunskaper om Sverige och det svenska samhället. I det särskilda introduktionsprogram som lagts upp fr.o.m. 1997 har målet uttryckts så här i förhållande till dem som skall introduceras: "För dig som har yrkeserfarenhet eller yrkesutbildning syftar programmet till

att du ska känna till kraven och förutsättningarna för ditt yrke här i Sverige, att -

du kan bedöma vilka arbeten du kan söka, att du ska kunna bestämma dig för, om du ska satsa studier på Komvux eller högskola, med normal studiefinansiering, att du ska kunna delta i studie- eller arbetsvägledning i arbetsförmedlingen - Refugens regi."

Den som inte har fullständig grundskoleutbildning får besked att syftet med programmet är

"att du ska vara medveten om att utbildning är förutsättningen för att komma arbetsmarknaden, att du ska delta i grundskolestudier, att du ska praktisera en svensk arbetsplats och bli bekant med svenskt arbetsliv."

Det finns ytterligare varierande grader av mål. Genomgående gäller att man skall ha en konkret handlingsplan för sin egen framtid med utgångspunkt från det egna ansvaret för försörjningen. Några grupper har särskilda problem som utgör hinder för introduktionen. Ett problem är tidigare traumatiska upplevelser. Dessa besvär förutsätts med kvalificerad hjälp komma att avklinga. Kvinnor med flera barn kan ha problem att klara sñ och ta den information som ges. Analfabeter måste särbehandlas liksom många som är över 60 år. För sistnämnda grupp gäller i Malmö mål som att man skall känna till förutsättningarna för äldre i Sverige och ha möjlighet att delta i etablerade pensionärsalctiviteter. Av de invandrare kommer under ett är som ca 25 procent lågutbildade och tio procent äldre. Introduktionen kan för enskilda personer variera mellan 6 24 månader. -

Den introduktion som gäller from. 1997 omfattar 40 timmar per vecka, dvs. heltidssysselsättning. Den kännetecknas av att de delar som tidigare fanns separata nu samordnas innehållsmässigt inom de olika det gäller. Inriktningen program som av programmen har spännvidd från att siktet är inställt på högskola till att det gäller att förvärva grundskolekompetens. Därutöver finns ett antal yrkesinriktningar med utgångspunkt från individens bakgrund.

Sñ-undervisningen är en del av introduktionen och skall utgå från övriga prograrndelar yrkesorientering, praktik, studiebesök och ñitt vald aktivitet. Detta sätt att förhålla sig inryms i regelsystemet för sñ. Samtidigt strukturen i språket erhålls får som individen det ordval hon behöver för nästa steg i inslussningen i samhället.

Utbildningen är indelad i fem avsnitt med varierande grad av sñ i respektive avsnitt samt bl.a. samhälls-, studie- och arbetslivsorientering och praktik. Man har ett stipulerat kunskapsmått för varje avsnitt. På förfrågan från kommunens säger man sida att man skulle kunna redovisa resultatet i statistikform till central myndighet. en Man önskar att arbetsmarknadsplaneringen skall kunna ske inom ramen för denna introduktionskurs. Annars finns risk för dels ett glapp mellan introduktionen fram till dess aktiviteter med stöd arbetsförmedlingen kan ske, dels tidsutdräkt att av genom ett nytt sfi-test genomförs. För dem som inte har grundskolekompetens gäller en något annorlunda ordning utifrån samma principer.

Uppföljningen ñån Invandrarverkets sida sker i huvudsak att från verkets genom man

sida går igenom samtliga introduktionsplaner. Man önskar från kommunens sida

mera dialog med Invandrarverket kring hela introduktionsprogrammet och fördjupad

stickprovsuppföljning av planerna.

Ett slags mål som också redovisades av kommunen att viss procent de var en av invandrade skall inom viss tid, olika för olika grupper, vara icke socialhjälpsberoende och att nyanlända skall påbörja introduktionen inom fyra veckor enligt introduktionsplan och kontrakt.

Den arbetsförmedling som betjänar de arbetssökande under introduktionstiden kallas Refugen. Refugen tar vid efter sñ. Av 2 200 anmälda hos Refugen var ett lOO-tal inte klara med sñutbildningen. Refugen gör en egen plan utifrån betyg och andra data och bestämmer tillsammans med invandraren färdriktningen. Alla arbetslösa, även svenskar, skall ha handlingsplaner efter sex månaders arbetslöshet. Refugen släpper invandrarna när de är bättre rustade för arbetsmarknaden. Då tar yrkesförmedlingarna över. Största problemet är de lågutbildade.

Ett drygt 20-tal invandrare i månaden får arbete, ett antal tidsbegränsade. varav Attityder är ett problem. Ju mer Refugen och övrig arbetsförmedling kan ute vara arbetsplatserna desto lättare går det att hitta arbete eller praktikplatser. Över 100 personer var vid besökstillfållet i praktik. Av alla som 1996 hade praktik har ca 20 procent fått anställning där de praktiserade. Med större resurser för uppföljning hos Reñigen hade andelen med fast anställning kunnat ökas.

Under 1997 är enligt förmedlingen invandrare inte särskilt prioriterade åtgärdssidan inom Arbetsmarknadsverket. Några resultatmål för invandrare från regering eller inom verket finns inte. Platser i arbetsmarknadsutbildningen minskar från 350 till ett drygt 100-tal för Refugens del.

Det måste finnas en "bro" från introduktionen/så till "kunskapslyftet", t.ex. till arbetsmarknadsutbildning. Det är ett glapp mellan kommunens insatser och nu Refugens, eftersom arbetsförmedlingen fr.o.m. 1997 har fått tydliga riktlinjer att inte upphandla förberedande utbildning.

Av de 2 200 anmälda arbetslösa hos Refugen är ca 1 800 inte i åtgärder och därmed sysslolösa. Av de 2 200 har 16-20 procent högskoleutbildning och 30 procent ca högst grundskola. Av de kommer ett stort antal inte att kunna utbildas för senare arbetsmarknaden. En stor grupp behöver alltså grundskola men vill ofta inte den på grund av "skoltrötthet". Gymnasiestudier Komvux lockar inte dem som har uppnått grundskolenivå, eftersom det förutsätter studielån, samtidigt det ändå som inte finns tillräckligt med gymnasieplatser.

2.4.8. Besök hos Arbetsmarknadsförvaltningen i Botkyrka

Ansvaret för flyktingintegrationen fördes den 1 november 1995 över till den nybildade Arbetsmarknadsförvaltningen. Några särskilda kännetecken redovisas i det följande.

Mätbara mål är att alla mottagna flyktingar skall följa individuellt upprättad en introduktionsplan med heldagssysselsättning som medel för att nå/underlätta inträde på den svenska arbetsmarknaden och bli självförsörjande. För samtliga ñnns en handlingsplan. Antalet flyktingar har minskat under året men långsammare än i riket/länet. Vid slutet av 1996 var 487 flyktingar aktuella för introduktionsinsatser, varav 180 irakier och 54 bosnier. Botkyrka har ett stort antal asylsökande i kommunen i enskilt boende. Kommunen har resurser för att stödja dem som väntar

asylprövning i eget boende, men kan ingenting göra. Blir asylbeslutet positivt kan det medföra ett ansenligt antal nya flyktingar, trots att avtalet med Invandrarverket är ett noll-avtal. Av dem som lick uppehållstillstånd 1996 bodde 32 procent inneboende och tio procent hyrde i andra hand.

Som ett första led i introduktionen kallas alla vuxna till fem olika informationsmöten i samband med mottagningen i kommunen. Syftet med dessa möten är att de skall kunna knyta de första nödvändiga kontakterna med myndigheter och olika instanser samt få en bild av hur den första tiden i Sverige med permanent uppehållstillstånd kommer att se ut. Vid det första mötet skrivs den enskilde i sñ. Efter informationen tar flyktingkonsulenten vid och en individuell introduktionsplan görs Flyktingen upp. undertecknar ett introduktionskontrakt som är en ömsesidig överenskommelse att följa introduktionsplanen. I denna anges med tidsangivelse de planerade åtgärderna. Varje flyktingkonsulent svarar för uppföljningen och heltidssysselsättningen för den enskilde under introduktionstiden, som är högst tre år. Närvaroplikt gäller och introduktionsersättningen kan minskas om flyktingen inte följer överenskommen introduktionsplan. Planerna följs enligt kommunen till 100 procent. De största upp problemen är enligt kommunen det dåligt utbyggda näringslivet i kommunen, vilket innebär en svag arbetsmarknad, samt att många invandrare lider av ohälsa.

Under 1996 bedrevs en verksamhet i syfte att tidigt upptäcka och vidta åtgärder mot ohälsa orsakad framför allt av traumaexponering. Det skedde inom ramen för en förstudie under ledning av Statens institut för psykosocial miljömedicin tillsammans med andra kommuner samt Bosnienprojektet, Kronans psykiatriska mottagning och Centrum för diagnostik och behandling av tortyr- och traumaskadade. Inom ramen för förstudien genomfördes gemensamma träffar för nyanlända invandrare med tema psykiska traumata. Sedan starten 1994 har tolv sådana träffar genomförts. Man har enligt kommunens representanter nått goda resultat när man kunnat som personer halt svåra upplevelser att tala dessa. Även andra särskilda insatser med inriktning om traumatisk stress har genomförts.

Nyssnärnnda förstudie avsåg primärt att utveckla ett dokument med frågor kring upplevd ohälsa, som komplement till introduktionsplanen för nyanlända flyktingar i kommunen, samt att ge förslag till ett framtida hälsoblad och en handbok med instruktion. Förstudien pågick under första halvåret 1996 och intervjuerna genomfördes av flyktinghandläggare inom respektive kommun. Av totalt 167 frivilligt utvalda deltog 95 vuxna nyanlända flyktingar.

Medelåldern för dem som deltog var 39 år med en spridning mellan 19-68 år. Drygt tre fjärdedelar var gifta/sambon De flesta, 89 procent, hade släktingar kvar i hemlandet. Nästan alla hade eget boende. Knappt hälften de intervjuade, 47 procent, hade av högskoleutbildning. De kom från 15 olika länder. De tre största flyktinggrupperna korn från Bosnien, Kuba och Ukraina.

De intervjuade hade varit utsatta för upp till nio olika traumata. Graden av traumaexponering varierade. Över tre fjärdedelar hade ett definierat trauma. Åtta tio av personer kunde tänka sig en framtid i Sverige. Knappt 80 procent hade positiva förhoppningar framtiden.

Handboken ger instruktioner om hur ett s.k. hälsoblad samt kompletteringsdelar kan användas. Att enbart använda sig av hälsobladet, utan de kompletterande delarna, är fullt tillräckligt för att göra en första "screening" av de personer som behöver remitte-

ras till lämplig vårdresurs. Om hälsobladet används tillsammans med ett särskilt "livsfrågeformulär", blir det sammanlagda resultatet fullständigare. För de kommuner som har intresse av att kartlägga mottagna personers hälsa och bakgrund finns även en socioekonomisk del.

2.4.9. Besök hos Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen i Stockholm

Stockholm har ett omfattande mottagande och lång erfarenhet av invandrare. Staden har avskaffat sin tidigare invandrarnämnd och fört över ansvaret för flyktingmottagandet till en nyinrättad arbetsmarknads- och utbildningsnänmd. Genom den nya nämnden vill man skapa ett effektivare instrument för samverkan mellan arbetsmarknadsinsatser, utbildning och flyktingmottagning än tidigare.

Vid besöket deltog en representant för Arbetsförmedlingens tlyktingselction, med vilken Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen har ett mycket nära samarbete.

Flyktingmottagningen sker i en mottagningsenhet och tre sñ-skolor inom arbetsmarknadsavdelningen, vilket sammantaget kallas flyktingmottagningen. Den första inslussningsperioden, består ett dagligt 6-8 veckor, innehåller bl.a. som av program om

grundläggande information, t.ex. om introduktionsersättning samhällsorientering test för att bedöma sfi-nivå efter två veckor i kommunen med språkträrting halvtid kontakt med arbetsförmedling, bostadsfönnedling och försäkringskassa vid behov placering av barn i barnomsorg eller grundskola upprättande av en första introduktionsplan för varje individ hälsoundersökning språkträning

Invandraren anvisas därefter en av de tre sñ-skoloma. På sñ-skoloma finns det flyktingsekreterare, vilka svarar för invandrarnas introduktionsprogram och att de har heldagssysselsättning. Detta innebär att invandrarna, förutom svenskundervisning, skall hjälp med att ordna praktikplats, att hålla kontakt med arbetsförmedlingen och frivilligorganisationer m.m. De med dålig skolbakgrund läser svenska inom den grundläggande vuxenutbildningen och ungdomar mellan 16-20 år går en förberedande introduktionskurs inom gymnasieskolan.

Introduktionsprogrammet hos flyktingmottagningen omfattar 18 månader. Målet är att den vuxne efter avslutat introduktionsprogram skall kunna försörja sig genom arbete eller utbildningsbidrag och i övrigt klara sig bra i det svenska samhället.

Arbetet med introduktionsplaner har fungerat mycket olika. Introduktionsplanerna skall innehålla såväl kortsiktiga som långsiktiga mål avsedda att ge den enskilde individen grundläggande förutsättningar att bli självförsörjande och i övrigt klara sig i det svenska samhället. Insatsema differentieras. Spännvidden inom grundvux och sfi är i praktiken mellan sex månaders till tre års undervisning, det sistnämnda för lågutbildade.

Mottagningsenheten ansvarar för att erbjuda introduktionsprogram till följande grupper.

Alla personer som av Invandrarverket anvisas kommunplacering i Stockholm samt kvotflylctingar som överförs till Sverige direkt ifrån utlandet.

Sekundärinflyttare, dvs. invandrare som kommer till Stockholm inom 18 månader från första kommunplacering i annan kommun.

Personer med uppehållstillstånd som anknytning till skyddsbehövande. Ansökan skall ha gjorts inom två år från det att kommunplaceringen skedde av den första familjemedlemmen.

Efter 18 månaders introduktion övergår i princip ansvaret for fortsatta insatser till den stadsdelsnämnd där invandraren har sin bostad.

Flyktingmottagningens roll är primärt att introducera invandrare i det svenska samhället och inte att svara för uppgifter som ligger inom socialtjänstens ansvarsområde. Flykting- och invandrarbyrån, som före 1997 hade ansvaret, har överenskommelse en med socialtjänsten om att personer med behov av särskilda insatser eller av långvarigt biståndsbehov skall handläggas av socialdistrikten. Detta gäller nedanstående grupper, vilka från och med 1997 har överförts från mottagningsenheten till stadsdelsnämnderna.

Barn under 18 år utan vårdnadshavare i Sverige.

Personer över 60 år.

Personer som bedöms varaktigt sjuka eller handikappade och där sjukdomen /handikappet har förelegat vid ankomsten till Sverige eller har ett direkt samband med personens situation som flykting.

Personer som av mottagningsenheten bedöms vara i behov av särskilda stödinsatser inom socialtjänsten, t.ex. i familje- eller missbruksärenden, där stadsdelsnämndens specialistkunnande samt kontinuiteten i handläggningen är större vikt än det av mottagande erbjuds flyktingmottagningen. Överförandet skall ske i samarbete som av med berörd stadsdelsnärrmd.

För personer som fått uppehållstillstånd av andra skäl än skyddsbehov skall eventuellt behov av bistånd handläggas av stadsdelsnämnd. Det gäller dock inte om någon i hushållet redan är aktuell inom flyktingmottagningen.

Under första halvåret 1996 tog Stockholm emot totalt ca 430 ett personer, varav 80-tal personer inkl. anknytningsfall anvisades till socialdistrikten.

För att stadsdelsnämnderna skall ersättning för de mottagna från Arbetsmarknadsoch utbildningsförvaltningen är de skyldiga att upprätta introduktionsplan for alla en invandrare över 16 år.

Flyktingmottagningen ansvarar för barnomsorg till dess att familjen fått en fast bostad och barnen kan börja i vanlig barnomsorg. Mottagningsenheten kommer även fortsättningsvis att finansiera daghem i anslutning till slå-undervisningen. F.n. finns denna typ av barnomsorg tre ställen i Stockholm.

En person från skolväsendet med särskild kompetens är placerad mottagningsenhe-

ten. Denna samordnar i dag mottagandet elever i skolan och anvisar plats i förbereav delseklasser och basgrupper. Förberedelseklasser finns framför allt i de invandrartäta områdena samt i de områden där genomgångsbostädema för flyktingar ñnns.

Introduktionsersättning utgår efter de gäller för socialbidrag. Frånvaronormer som regler är desamma som gäller i samhället, t.ex. i fråga om skyldighet att lämna sjukintyg.

Det händer att invandrare kommer utan att mottagningsenheten fått någon information om dem. Det hände t.ex. i slutet av 1996 när Utlänningsnänmden avgjorde ett stort antal ärenden. Eftersom nämnden inte registrerar besluten utan sänder dem till Invandrarverket för registrering, dröjde det mer än en månad innan staden fick besked dem. Det fungerar sammantaget inte så bra med överföringen av information om om personer som fått tillstånd. Vidare är informationen om personen ofta otillförlitlig. Man kan t.ex. inte lita uppgifter om skolgång i hemlandet eller den egna uppgivna bostadsadressen i Sverige.

Ett annat problem är att det finns fem sjukvårdsområden inom kommunen. De är självständiga och har bestämt att hälsoundersökningar skall ske samtliga vårdcentraler i stället för de enheter som är specialiserade.

Arbetsförmedlingens flyktingsektion har till uppgift att förbereda och introducera nyanlända invandrare enligt ett avtal mellan sektionen och Stockholms stad. Arbetsförmedlingens förberedande fas kommer mycket tidigt under inslussningstiden som alltså pågår 6-8 veckor före sñ-undervisningen. Förberedelsema omfattar bl.a. följande: information om hur svensk arbetsmarknad fungerar tidig kartläggning av utbildning och arbetslivserfarenhet tidig identifiering av kunskapsluckor och behov av utbildning, praktik eller yrkes- prövning arbetsvägledning och yrkesorientering för yrkesobestämda och för personer med behov av omorientering genomförande utbildningsinsatser och yrkesprövning av olika längd och innehåll. - av

Introduktionen omfattar bl.a. följande: ackvirering av praktikplatser och arbetstillfällen utifrån individuella förutsättningar och behov matchning mot lediga platser upprättande av personlig handlingsplan för flyktingen den nya arbetsplatsen information om eget företagande. -

Flyktingmottagningen begränsar inte sina insatser till 18 månader. Förberedelse och introduktion arbetsmarknaden kräver 2,5-5 av varierande insatser anpassade till individuella behov. Introduktionsperioden innehåller i regel sñ-studier under 1,5-2,5 år och praktik och kompletterande utbildningar upp till 2,5 år.

Invandrarna delas i tre grupper.

Personer med behov av vägledning, omorientering och rådgivning ca 20 procent

under 1996. Här återfinns personer som saknar yrkesinriktning eller har en yrkesinriktning som inte är relevant i Sverige. Dessa är inte omedelbart placerbara. Beräknat antal 1997 är 260 personer.

Personer med behov av förberedande, kompletterande eller legitimerande utbildning

ca 35 procent under 1996. Här avses personer som har en klar yrkesinriktning men

som behöver längre kompletteringar fore utträde arbetsmarknaden, t.ex. läkare, lärare, tekniker mfl. Dessa är inte omedelbart placerbara. Beräknat antal 1997 är 455 personer.

Personer med behov av aktiv platsförrnedling ca 45 procent under 1996. Personer

med gångbar yrkesinriktning och som med eller utan någon kortare insats kan presenteras arbetsmarknaden och konkurrera de arbeten finns inom yrket. om som Beräknat antal 1997 är 585 personer.

Mål för 1997 ñnns för de olika grupperna där det gäller att ett visst antal personer i arbetsmarknadsåtgärd varje månad och for tre även ett visst antal i arbete. En grupp intensiv uppföljning av praktikplatsema sker.

Praktiktjänst leder ofta till anställning. Varje arbetsplacering kräver en stor insats från flyktingsektionens sida. Att rekryteringsstödet tagits bort är mycket negativt, anser man inom sektionen.

Man har inom arbetsförmedlingen ett rikstäckande avancerat datasystem, ur vilket man t.ex. kan ta ut vilka som blivit självförsörjande. Därmed de fått arbete avses som eller kommit i åtgärd.

Av 1 389 i mars 1997 totalt inskrivna hos flyktingsektionen studerade drygt 900 sñ. Ca 200 personer var i arbetsmarknadsåtgärder, arbetsmarknadsutbildning eller praktik, eller anställning med rekryteringsstöd. Flyktingsektionen arbetar samtidigt aktivt och söker tillsammans med den arbetssökande lämpligt arbete, praktik eller arbetsmarknadsutbildning. Erfarenheten inom sektionen mindre andel är att en av invandrarna blir klara med sñ inom ramen för ett IS-månaders introduktionsprogram, troligtvis inte mer än knappt 30 procent. Av dem som endast får intyg sfi är om möjligheterna att förbättra svenska språket mycket begränsade. Folkhögskola, återgång till sñ-skolan eller praktik är vad som står till buds.

Man strävar efter att i likhet med Malmö till stånd en yrkesinriktad sfi-undervisning.

Ökade kunskaper i svenska konversation och yrkessvenska, ökade kunskaper och insikter om svenska förhållanden samt vissa kompletterande baskunskaper data och

grundläggande engelska, som utvecklar anställningsbarheten och foretagsamheten hos deltagarna, utgör grundläggande förutsättningar for inträde svensk arbetsmarknad, oavsett om inträdet sker som anställd eller företagare. Med som egen nuvarande brist arbetstillfällen och konkurrens om varje arbetstillfalle behövs dessutom individuell, personlig assistans. Kunskaperna från introduktionen måste hållas vid liv och vidareutvecklas under den tid som flyktingsektionen arbetar med de arbetssökande.

Det var mot den bakgrunden Aktivitetscentrum Södermalm ett EU-projekt for arbete till flyktingar och andra invandrare i samverkan med Stockholm stad, SIIF och TBV startade under hösten 1996. Projektet använder okonventionella och individ- orienterade metoder för att utveckla deltagarnas anställningsbarhet och företagsamhet.

KFUK/KFUM och Röda korset deltar aktivt i flyktingmottagandet. Drygt 100 personer är i utbildning hos dessa organisationer.

2.5. Extraordinära situationer, tidsbegränsade uppehållstillstånd

Enligt direktiven till utredningen kan sådan extraordinär invandringssituation vara en föranledd att mottagningskapaciteten är hårt ansträngd g.a. massflykt eller av särskilt stor invandring av andra skäl.

En utgångspunkt för extraordinär situation föreligger är bestämmelsen i den när en reviderade utlänningslagen per den l januari 1997.

I 2 kap. 4a § regleras bl.a. masstlyktsituationen och möjligheten att ge tillfälliga uppehållstillstånd. Regeringen får i fråga om en viss grupp av utlänningar, i en situation med massflykt, alltså när ett mycket stort antal skyddssökande lämnar sitt land, föreskriva att den söker uppehållstillstånd och som bedöms ha ett tillfälligt som behov skydd här i landet får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Tanken är att av ges regeringen i förordning skall kunna vilka kategorier av skyddssökande som en ange kan komma i fråga för ett tidsbegränsat tillstånd.

Det tidsbegränsade uppehållstillståndet får beviljas för sammanlagt högst två år. Om för att förbereda återvändandet har inletts innan dess, får dock tiden ett program förlängas med ytterligare högst två år. Den yttersta gränsen för ett tidsbegränsat uppehållstillstånd är således fyra år.

Enligt uppgift från UD utreder en arbetsgrupp inom regeringskansliet, med representant bl.a. från Invandrarverket, konsekvenserna personer med tidsbegränsade av om uppehållstillstånd folkbokförs eller inte. Utöver att arbeta ett förslag om själva folkbokföringen beskriver vilka konsekvenser folkbokföringen bör få med gruppen avseende förmåner i socialförsäkringssystemet Gruppen berör också ansvarsm.m. fördelningen mellan stat och kommun i en tänkt massflyktsituation.

Om arbetsgruppens arbete utmynnar i förslag dessa områden har Invandrarverket ifrågasatt det föreligger behov ytterligare utredning i frågan. Som det nu är om av bestämmer regeringen sådan situation föreligger och om läget är oklart kan om en tillfälliga uppehållstillstånd utfärdas för viss grupp.

2.6 Åter-vandring

Möjligheten att återvandra till sitt hemland är grunderna i migrationspolitiken en av och ingår i den helhetssyn enligt prop. 1996/97 :25 är nödvändig. Grunddragen som i vad kan anses gälla är följande. som

Beslut att lämna stadigvarande bosättning i Sverige för att i stället bosätta sig i ett en annat land är den enskildes rättighet och ansvar.

Målet för Invandrarverkets arbete med återvandring är att det finns förslag till

åtgärder underlättar återvandring för olika För 1997 i första hand

som grupper. avses från Bosnien-Hercegovina samt från Somalia. personer

Arbetet med förberedelser för ñivillig återvandring till Bosnien-Hercegovina påbörjades under förra verksamhetsåret och skall fortsätta och vidareutvecklas under innevarande år. Under innevarande år skall arbetet från i första gentemot grupper hand Somalia och andra delar av Añikas horn påbörjas. Första skedet är kartläggen ning av somalier och deras resurspersoner samt att fånga deras initiativ. upp egna

I verkets arbete med att samordna förberedelser för återvandring till Bosnien-Hercegovina ingår också samordning av olika svenska satsningar för återuppbyggnad. Invandrarverket leder sedan 1996 samordningsgrupp fungerar länk en som som en mellan flyktingar i Sverige och återuppbyggnadsinsatserna i hemlandet. I samordningsgruppen ingår Sida, Svenska Kommunförbundet, SAF, AMS, Röda Korset, Caritas, Socialmissionen, Bosnien-Hercegovina riksförbund i Sverige. Adjungerade är UNHCR:s Stockholrnskontor och Bosniska ambassaden. UD har följt arbetet nära och deltagit i samordningsgruppens samtliga möten.

Samordningsgruppen har nu börjat finna formen för sitt arbete både vad gäller förberedelser i Sverige och hur en koppling kan ske mellan dessa och återuppbyggnadsinsatser i hemlandet. För att detta arbete skall fungera krävs nära samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer. Ett exempel är Sidas projekt i Sanski Most. Projektet är direkt kopplat till återuppbyggnad och återvandring från Sverige. I detta projekt samverkar Sida, SIV och Lutherhjälpen. Sanski Most är ett pilotprojekt och flera kommuner i Bosnien kan bli aktuella under året.

Regeringen avsatte 5 mkr för informations- och utbildningsprojekt under 1996. Intresset var mycket stort bland invandrarna själva, kommuner, utbildningsanordnare, företag mñ. Under 1996 inkom 102 projektansökningar, tjugo projekt beviljavarav des medel. Intresset är fortfarande mycket stort och lika mycket, dvs. 5 mkr, finns under innevarande för återvandringsprojekt. Under innevarande ñnns också 5 mkr som kommunerna kan ansöka om för vänortsprojekt i Bosnien-Hercegovina. Dessa medel fördelas av Svenska Kommunförbundet.

Under arbetets gång visade det sig uppstå svårigheter vad gällde AMS möjligheter att inom befintliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder medverka i förberedelserna för återvandring. Invandrarverket har uppmärksammat regeringen på detta. En viss öppning har nu skett genom en regelåndring, SFS 1996:1103. Denna innebär att AMS kan satsa utbildningsåtgärder innebär förberedelse för återvandring. Med tanke som de stora behoven arbetsmarknaden är det dock inte lätt att medel till återvandringsåtgärder, eftersom konkurrerar med övriga utbildningar och åtgärder. man Invandrarverket bedömer att medel måste "öronmärkas" för dessa satsningar. Frågan kommer att väckas vid en gemensam överläggning mellan Invandrarverket och AMS.

Samordningen av arbetet inom Invandrarverket är också förutsättning för ett väl en fungerande arbete. En fungerande intern arbetsgrupp finns för arbetet med flyktingar från Bosnien och en motsvarande har bildats för Somalia.

Återvandringsfrågorna har blivit mer aktuella. Intresset bland kommunalpolitiker,

tjänstemän, utbildningsanordnare mfl. har skapat ett tryck verket. Intresset har naturligtvis flera skäl. Arbetsmarknadsläget och kommunernas ökade kostnader för flyktingarna spelar stor roll. Utifrån detta verket att det är viktigt att en anser man inom verket för diskussion hur återvandringsarbetet påverkar integrationsarbeen om tet och vice versa samt hur opinionen påverkas att myndigheten aktivt arbetar med av

återvandiing.

Hösten 1996 uppdrog regeringen Invandrarverket att lämna bidrag till personer från Bosnien-Hercegovina som ville åka s.k. rekognoseringsresa till hemlandet. 8 OOO personer beviljades bidrag och 20,5 mkr av det anvisade anslaget 25 mkr förbrukades.

Verkets erfarenheter och bedömning av rekognoseringsresornas utfall finns i en rapport. En enkät delades ut till de resande. Enkäten är, trots låg svarsfrekvens, sammanställd och visar b1.a. att de som rest har fått information som de bedömt att de inte kunnat annat sätt. Av de som beviljats bidrag till resan har 55 procent varit kunnat besöka sin hemort och 45 procent har besökt annan ort. personer som

Under budgetåret 1995/96 beviljades bidrag till repatrieringsresa till 288 personer Bosnien-Hercegovina. Regeringen har höjt repatrieringsbidraget genom beslut i april 1997.

När det gäller invandrare från Somalia håller verket att planera arbetet under 1997 tillsammans med somaliema. Den 20 februari genomfördes en konferens om somalier. På liknande sätt i arbetet tillsammans med bosniema kommer en samrådsgrupp som med myndigheter, organisationer och näringslivet att tillsättas.

Återvandring är från och med 1997-01-01 en egen Verksamhetsgren inom Invandrar-

verket och bemanningen vid huvudkontoret är nu 1,5 expert och 2/3 byråassistent. I distrikten berörs också integrationshandläggare av återvandringsfrågoma. I varje distrikt finns person som ingår i verkets interna arbetsgrupp för bosnier. De hålls en även informerade om arbetet vad gäller somalisk återvandring.

Under 1997 skall verket sammanställa redovisningama och bedöma effekter av genomförda projekt beviljats medel 1996 samt inventera de projekt och åtgärder som som vidtagits utan speciella medel.

Invandrarverkets direktion antog i januari 1996 en projektplan för arbetet med återvändande. Regionema har arbetat utifrån denna plan.

3. ÖVERVAGANDEN OCH FÖRSLAG AVSEENDE INTRODUKTION AV

NYANLANDA INVANDRARE SAMT UPPDRAG I

Utredningen tar nu upp frågan introduktion nyanlända invandrare och de mål om av och riktlinjer som skall gälla för introduktionen.

3.1. Allmänt om direktiven

Enligt direktiven skall staten ange övergripande mål för introduktionen samt för svara styrning och uppföljning genom en central myndighet. Det operativa ansvaret för introduktionen skall i första hand ligga på kommunerna. Utredningen skall förslag ge till nationella mål för introduktionen, vilka skall preciseras så att de staten goda ger möjligheter till uppföljning och kontroll. Utredningen skall också föreslå riktlinjer för introduktionen samt ange vad staten respektive kommunerna skall göra. Syftet med introduktionen skall vara att utgöra ett stöd för individens integrationsprocess, varför den skall vara försörjningsinriktad och utgå från individens behov. Den bör utformas så att den inte förbinds med socialpolitik eller socialbidragstänkande.

Utredningen skall utgå från att introduktionstiden skall begränsas till två och att särskilda introduktionsprogram liksom i dag skall finnas för skyddsbehövande och anhöriga som kommer i nära anslutning till dessa, vilka alla omfattas särskilda av ersättningsregler mellan stat och kommun. Utredningen bör dock även dels ge synpunkter introduktionen för övriga nyanlända invandrare, och dels det ange om finns fall då introduktionstiden bör längre än två år. vara

3.2. Situationen idag

De generella målen för invandrarpolitiken har hittills varit jämlikhet, valfrihet och samverkan. Kommunerna har idag det operativa ansvaret för att introducera nyanlända invandrare i det svenska samhället, varvid det naturligtvis är önskvärt att kommunerna försöker göra detta inom ramen för de generella målen för invandrarpolitiken. Kommunerna har av naturliga skäl ett starkt egenintresse av att alla nyanlända ge invandrare en så bra introduktion som möjligt i det svenska samhället. Den självklara utgångspunkten för kommunens mottagning av nyanlända invandrare är att dessa har samma rätt som alla andra kommuninvånare till god service från kommunen och rätt till stöd och hjälp enligt olika lagregler. Det kan exempelvis gälla rätt till barnomsorg, skola och utbildning samt vård och Det säger sig också självt att kommunen omsorg. måste till att informerar nyanlända invandrare dessa rättigheter, se man om men också om de skyldigheter finns. som

Det frågan särskilt gäller här är i vilken utsträckning kommunen därutöver bör anordna särskilda introduktionsaktiviteter för nyanlända invandrare.

Samtliga kommuner har skyldighet att ordna Sri-undervisning de invandrare som enligt lag har rätt till sådan undervisning. Inom för denna undervisning skall ramen också lämnas information av olika slag om svenskt samhällsliv.

Som redovisats tidigare gäller därutöver särskilda regler när en kommun tar emot vissa nyanlända invandrare, nämligen skyddsbehövande och deras anhöriga. Kommunen kan då statliga ersättningar både till individens försörjning och till introduktionsåtgärder. Men med de statliga ersättningarna följer vissa skyldigheter.

Ersättningarna är nämligen förknippade med det villkoret att kommunen skall låta den nyanlände invandraren delta i ett introduktionsprogram som bygger en individuell utvecklingsplan. Väljer kommunen att inte ta emot någon sådan ersättning, vilket händer i några undantagsfall, har kommunen inte heller någon skyldighet att ordna ett särskilt introduktionsprogram.

Det övergripande målet för introduktionen är att individen skall bli självförsörjande. Men några mer operativa mål för introduktionen i kommunen finns inte, bortsett från att det skall finnas en individuell utvecklingsplan. Däremot finns det statliga riktlinjer om innehållet i introduktionen. Bristen på tydliga mål har gjort det svårt for Invandrarverket att följa upp introduktionen. Verket försöker att följa upp om det finns individuella planer och hur dessa har framtagits. Däremot är det svårare att följa upp den viktigaste frågan, nämligen hur blir introduktionsaktiviteterna så effektiva som möjligt när det gäller att introducera den nyanlända invandraren i svenskt arbetsliv och i det svenska samhället.

3.3. Syftet med introduktionen

I Invandrarpolitiska kommitténs slutbetänkande SOU 1996:55 redovisas en ny syn invandrarpolitikens roll och mål. Starkt förenklat kan man säga att kommittén i princip anser att särskilda åtgärder för invandrare bara skall finnas under den första period de finns i landet och att målen för invandrarpolitiken längre sikt skall samma inriktning som den generella politiken. Denna skall då fånga upp alla individer utifrån deras enskilda förutsättningar, varvid exempelvis etnisk och social bakgrund är sådana individuella förutsättningar.

Utredningen delar i princip kommitténs uppfattning i detta grundläggande avseende. Utredningen återkommer senare till de mer långsiktiga övervägandena. Det står emellertid utom allt tvivel att detta synsätt, vilket också avspeglas i utredningens direktiv, f°ar konsekvenser för introduktionen av nyanlända invandrare i det svenska samhället.

Introduktionsperiodens betydelse har alltid understrukits inom invandrarpolitiken. Med kommitténs syn invandrarpolitiken blir introduktionsperioden emellertid ännu viktigare för både den enskilde invandraren och samhället i övrigt. Det är under introduktionsperioden som grunden måste läggas för att invandraren i framtiden skall ha likvärdiga förutsättningar att kunna leva och arbeta i Sverige som landets infödda invånare. Det är självfallet svårt att uppnå detta, även om introduktionsperioden skulle bli lång. Med en kortare introduktionsperiod blir det fråga om att ge en så bra grund som möjligt för det fortsatta livet i Sverige.

Introduktionsperioden är därmed en viktig investering för framtiden. Den enskilde personen vet att perioden är hans eller hennes möjlighet att få en så god start som möjligt. Efter periodens slut kan man i princip inte räkna med någon särbehandling enbart av det skälet att man invandrat till Sverige. I stället jämförs man med infödda i samma situation, t.ex. när det gäller behov av kompletterande utbildning. Ur stats och kommuns synvinkel blir introduktionsperioden lika viktig. Det gäller att ge den nyanlände invandraren en bra grund som möjligt för att kunna förvärva så likvärdiga förutsättningar som möjligt i sitt fortsatta liv i landet jämfört med övriga invånare. Lyckas man inte med detta får det i sin tur olika sociala effekter och begränsar förutsättningarna för lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk bakgrund.

En viktig förutsättning för en lyckosam introduktion är att alla berörda har dessa förutsättningar klara för sig. Det bör kunna påverka att tillräckliga satsas från resurser samhällets sida och att den enskilde individen får ett bra för att delta i engagemang aktiviteterna och uppnå ett bra resultat.

Med ett sådant synsätt på introduktionsperioden är det också uppenbart hela att perioden måste användas effektivt. Utredningen anser att perioden i praktiken skall ses som en slags introduktionsutbildning för svenskt arbets- och samhällsliv.

Utredningen anser att alla invandrare som kommer till Sverige har behov av en introduktionsperiod. När det gäller hur lång den bör och innehållet i den skiljer vara sig dock behoven beroende om man t kommer flykting, gifter sig med ex som en svensk eller flyttar hit for att arbeta. Men alla måste rusta sig for framtiden i Sverige när det gäller kunskaper i det svenska språket och svenskt samhälls- och om arbetsliv. Förhållandena för den enskilde kan också snabbt ändras och bristfällig en introduktion kan då leda till att den enskilde får sämre förutsättningar att hävda sig i det svenska samhället.

3.4. Problem med nuvarande introduktion

Vid sina besök i kommuner och vid diskussioner med berörda myndigheter och organisationer kan utredningen för sin del konstatera hel del problem finns i att en dagens introduktion av skyddsbehövande och deras anhöriga. Många dessa av problem finns också omvittnade i olika uppföljningar, utvärderingar och analyser som Invandrarverket har sammanställt i skriften Individuell mångfald.

Ett grundläggande problem består i att inga tydliga operativa mål finns for introduktionen. Därmed går det inte heller att från statens sida styra introduktionsprogrammen det sätt som är nödvändigt, enhetlig tillämpning i kommunerna och utvärdera en måluppfyllelse ett rimligt sätt. Ur kommunens synvinkel är detta också negativt.

Man är osäker utformningen av programmen, upplever att får ett dåligt stöd man från staten och efterlyser avsevärt bättre kunskapsöverföring mellan kommunerna. en Först när man tydligt arbetar mot mål kan goda och dåliga exempel ett samma positivt sätt bidra till utvecklingen introduktionen och underlätta för kommunerna av att genomföra den. En mycket stark uppslutning finns därför kring behovet av nationella mål, är operativa och uppföljningsbara. som

Ett genomgående problem i introduktionen berör olika informationsfrågor. typer av Flera kommuner omvittnar att det är stora problem i inforrnationsöverföringen mellan Invandrarverket och kommunen och mellan kommunen och Arbetsförmedlingen, när det gäller grundläggande information om utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet och liknande information som är nödvändig for att göra realistisk individuell utvecken lingsplan. Utredningen har alltför många gånger fått höra att varje myndighet tycks börja om från början när det gäller att samla denna information. Ur den enskilde individens synvinkel måste detta upplevas besvärande och dålig bild som ge en av effektiviteten i svensk offentlig administration. Dessa infonnationsproblem måste lösas.

Ett annat problem hänger samman med framtagandet den individuella utveckav en lingsplanen. Det säger sig självt att detta bör ett dokument successivt växer vara som fram i en dialog med den berörde invandraren och där ett ömsesidigt ansvarstagande finns for planen och dess innehåll. Här finns oña stora brister och den enskilde

individen tycks ofta knappt känna till dokumentet. Dessa brister måste rättas till.

Det är allmänt omvittnat att passiva perioder, "ggpp", som uppstår under introduktionen år negativa. När invandraren kommer till kommunen tar det en viss tid innan Sri-undervisning kommer igång. Det kan ibland svårt att organisera denna vara ochi andra aktiviteter kontinuerligt heltid. Efter genomgången sñ kan det ta tid innan Arbetsförmedlingen har möjlighet att ta emot personen ifråga. Det tar ytterligare tid innan någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd kan sättas in. I dessa och liknande situationer är det risk för att den enskilde personen passiviseras. Utges dessutom socialbidrag ökar riskerna för ett passiviserande socialbidragsberoende. Erfarenheten säger därför att olika passiva perioder bör undvikas.

Ett annat viktigt problem för de invandrare som kommit till Sverige under senare tid är hälsoläget. En stor del dem har varit flyktingar och många har fruktansvärda av händelser bakom sig, ställer krav både fysisk och psykisk rehabilitering. Olika som utbildningsinsatser är ofta ogenomförbara innan sådan rehabilitering i vart fall påbörjats. Det är därför yttersta vikt att tidigt uppmärksamma behoven av meav dicinsk rehabilitering.

Arbetsförmedlingens roll i introduktionen är svår och ibland kritiseras Artillräckligt tidigt i introduktionen. Likaså betsförmedlingen för att man inte vill delta finns kritik mot Arbetsförmedlingens insatser i slutet av introduktionen, där erfarenheten ibland är att Arbetsförmedlingen anser att invandraren inte är "färdig" för arbetsmarknaden och därför inte får mycket hjälp. Här fordras klarlägganden av ansvarsförhållandena.

Bland problemen bör också nämnas ersättningsfrågan till den enskilde invandraren, utredningen enligt sina direktiv inte har pröva den frågan. Det är allmänt även om att omvittnat att det finns stor risk för ett passiviserande socialbidragsberoende under en introduktionen, många gånger följer på ibland lång väntetid för att få som en uppehållstillstånd. Risken för detta minskar ersättning under introduktionen i om huvudsak utges för faktiskt deltagande i introduktionen i form av introduktionsersättning eller utbildningsersättning.

3.5. Mål- riktlinjer uppföljning/utvärdering -

Enligt direktiven komma med förslag till skall, som redan framhållits utredningen nationella mål för introduktionsperioden och föreslå olika riktlinjer för introduktionen. Målen skall så preciserade att "de ger staten goda möjligheter till vara uppföljning och kontroll".

Innan utredningen går närmare den sakliga bedömningen ett tänkbart innehåll av i dessa mål och riktlinjer kan det dock sin plats att närmare analysera vad som vara kan med mål och riktlinjer samt förhållandet mellan dessa. Utredningen ger här avses sin principiella syn dessa frågor.

När använder begreppet mål i olika verksamheter kan man mena olika saker. I man statlig verksamhet brukar inte sällan använda sig av övergripande man Verksamhetsmål. Dessa anger oña snarare en färdriktning, t.ex. att ohälsan i arbetslivet skall minska, de måste förtydligas genom andra mer operativa men Verksamhetsmål. Med sådana normalt att man i en verksamhet eller menar man verksamhet vill uppnå något, effekt. Man talar om s.k. effektmål. I sin genom en en

yttersta tolkning är det då fråga om att uppnå den slutgiltiga effekten viss av en verksamhet, att uppnå dess syfte. Exempel sådana mål kan att alla går vara som till arbetsförmedlingen skall ett arbete eller att arbetsolyckoma skall minska genom vissa insatser. Med ett sådant synsätt skulle målet för introduktionen nyanlända av invandrare exempelvis kunna vara att alla i arbetsför ålder skall ett arbete. Problemet med sådana extrema effektmål är att de påverkas rad olika förav en hållanden. I exemplen ovan påverkas möjligheten att nå målen i mycket stor utsträckning av det allmänna läget arbetsmarknaden.

Inte minst i statlig verksamhet brukar man därför försöka sätta målen tidigare i händelsekedjan, för att kunna bedöma eñektema de insatser. Mycket oña av egna hamnar man då alltför tidigt i händelsekedjan och målen blir ofta enklare verksamhetsmål. Exempel sådana kan vara att fem procent dem är inskrivna vid av som arbetsförmedlingen skall erbjudas arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinatt en spektör årligen skall besöka 100 arbetsplatser. Med detta synsätt kan ett mål för introduktion av nyanlända invandrare exempelvis att upprätta individuell vara en utvecklingsplan.

Denna typ av mål kan vara enkla att arbeta mot, men tyvärr säger de sällan något om vad verksamheten egentligen leder till. Var det rätt fick personer som arbetsmarknadsutbildning och fick de sedan arbete Var det farliga arbetsplatser som yrkesinspektören besökte och vilka förändringar uppnåddes Har invandraren deltagit i utarbetandet av sin egen plan, har den ett realistiskt innehåll, har uppnått de mål man som rimligen finns i planen Sådana och andra frågor får inte även man svar om målen uppnåtts till hundra procent.

I själva verket skiljer sig denna mål knappast från det brukar kalla typ av som man riktlinjer. Dessa betraktas ofta som hjälpmedel eller styrmedel för att nå uppsatta mål. Erfarenhetsmässigt vill uppnå ett visst beteende för då vet att det blir man man enklare att nå målen. Riktlinjer är helt enkelt viktiga hjälpmedel för måluppfyllelse. Arbetsmarknadsutbildning är ett viktigt hjälpmedel för att arbetslösa skall få arbete. En yrkesinspektör måste vara ute fältet för att tillsynsarbetet skall bli effektivt. En individuell utvecklingsplan för en invandrare gör att det blir enklare att nå målet att ett eget arbete.

Att sätta mål för en verksamhet är viktigt, att kunna följa och kontrollera upp måluppfyllelsen är också viktigt. I själva verket hänger dessa frågor intimt ihop. Mål är ofta meningslösa om de inte är uppföljningsbara. Det beror inte bara att då man inte vet om målen i den egna verksamheten uppnåtts. Även mål är som uppföljningsbara kan nämligen skäligen meningslösa. Målen måste nämligen vara vara uppföljningsbara så sätt att man kan analysera vilka brister finns i den som egna verksamheten eller i de egna styrrnekanismema, när man inte nått målen. Det viktiga med uppföljning och kontroll är därför de möjligheter de att förändra verksamger heten, att göra ändringar i de samlade medel står till förfogande, för att nå som en bättre måluppfyllelse.

Det bör också framhållas att riktlinjer kan olika slag. Ibland är det så viktigt vara av att ett visst beteende iakttas i en verksamhet att riktlinjen måste bindande. I vara andra fall kan ett visst beteende vara bra, det finns också andra sätt att handla. men Då blir riktlinjen en rekommendation. Vid uppföljningen kan man då vilket bese

teende som varit bäst för att nå måluppfyllelse.

Mot denna bakgrund anser utredningen att det är viktigt att de nationella målen gäller lika för alla kommuner och att de är operativa.

Målen bör vara formulerade ett sådant sätt att de kan följas upp och uppföljningsbarheten skall i sin tur kunna användas för ett konstruktivt erfarenhetsutbyte mellan kommunerna och för förändringar i kontroll- och styrsystemen. I sista hand skall också uppföljningsbarheten kunna innebära sanktioner kommun inte mot en som ett rimligt sätt försöker att uppnå målen för verksamheten. Vissa bindande riktlinjer bör föreskrivas, liksom några rekommendationer. Vissa riktlinjer bör också rikta sig mot andra statliga myndigheter.

3.6. Förslag till nationella mål

3.6.1 Några utgångspunkter

Introduktionsperioden för nyanlända invandrare blir i framtiden ännu viktigare än i dag. Under denna skall den enskilde individen ges bästa möjliga förutsättningar att efter perioden ha likvärdiga möjligheter som andra invånare att leva och arbeta i Sverige. En sådan övergripande målsättning bör enligt utredningens uppfattning gälla för alla nyanlända invandrare oberoende av skälet till varför man fått uppehållstillstånd och oberoende av den enskildes förutsättningar.

För en viss grupp nyanlända invandrare, nämligen skyddsbehövande och deras anhöriga, står staten för stora ekonomiska resurser som används under introduktionsperioden. Därför är det särskilt angeläget att staten för denna grupp nyanlända invandrare sätter upp tydliga, operativa, nationella mål för vad som skall uppnås under introduktionsperioden. Denna är normalt högst två år.

Det finns stora skillnader i denna grupp mellan olika individer. Många är bam eller ungdomar. Andra är redan pensionärer. Stora skillnader finns mellan dem som är i aktiv ålder. Vissa är högutbildade, andra är analfabeter. En del har allvarliga hälsoproblem. Vissa är skyddsbehövande, andra kommer hit som anhöriga till någon som redan bor här.

Mot denna bakgrund bör flera nationella mål sättas upp som tar hänsyn till olika grupper av individer. Målen bör ta sikte förutsättningarna för ett bra liv i Sverige när det gäller arbete och delaktighet i samhällslivet. Mål bör finnas för alla olika grupper, vuxna, barn och ungdomar.

Det är också viktigt att understryka det ansvar som den enskilde individen har för sitt framtida liv i Sverige. Det är ytterst den enskilde som avgör vilka förutsättningar som han eller hon skall genom introduktionsperioden. Det är samhällets sak att ge möjligheter av olika slag, men det är den enskilde individen som själv måste bestämma sig för inriktningen av det framtida livet i Sverige och skaffa sig så bra förutsättningar som möjligt för att klara sina egna målsättningar. Det måste bli tydligt för den enskilde att insatserna under introduktionsperioden görs just för att man är nyanländ invandrare. Efter perioden kan man inte räkna med några särskilda stödinsatser enbart därför att man år invandrare.

3.6.2. Övergripande mål för alla

Utredningen att kommunerna bör ha någon form introduktionsprogram för anser av

63 sou 1997:82

alla nyanlända invandrare, oberoende av skälet till att fått uppehållstillstånd. man Innehållet får utformas efter individens behov och förutsättningar.

De lagliga rättigheterna till undervisning i svenska språket och information om svenskt sarnhälls- och arbetsliv lägger en naturlig grund för introduktionen. Kommunerna måste också i samarbete med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och andra myndigheter ge en bra information rörande frågor är viktiga för den som enskilde invandraren.

Utredningen anser det vara värdefullt att sätta ett slags övergripande mål för denna introduktion, som blir som ett slags plattform för hela arbetet. Med hänsyn till vad som sagt i det föregående är det fråga ett övergripande inriktningsmål. Det gäller om att ange en färdriktning för att visa för alla vad syñet är med introduktionen och varför denna är så viktig.

Utredningen föreslår att detta övergripande mål formuleras följande sätt och läggs fast som en övergripande politisk viljeinriktning för introduktionen.

Denna övergripande målformulering gäller alltså för alla nyanlända invandrare. Utredningen övergår sedan till att behandla de operativa nationella mål enligt som direktiven skall finnas för en särskild nyanlända invandrare, nämligen de grupp skyddsbehövande och deras anhöriga, för vilka kommunerna åtnjuter särskilda statsbidrag. Den övergripande målformuleringen blir styrande för de operativa mål som utredningen föreslår för denna grupp. Utredningen vill också uttala den förhoppningen att många kommuner bedömer det angeläget att låta även andra vara nyanlända invandrare omfattas av dessa operativa mål.

3.6.3 Mål avseende svenska språket

Utredningen tar först upp behovet kunskaper i det svenska språket. Det finns ingen av som helst möjlighet att ha likvärdiga förutsättningar att klara sig i det svenska samhället som infödda, inte lär sig det svenska språket. Det gäller i princip om man alla utan undantag. Alla i arbetsför ålder måste lära sig svenska för ha likvärdiga att förutsättningar som infödda invånare arbetsmarknaden. Alla även vuxna, pensionärer, måste lära sig svenska för att ha likvärdiga förutsättningar som infödda, när det gäller delaktighet i samhället och när det gäller att utnyttja sina rättigheter och ta ansvar.

Alla vuxna invandrare skall sfi grundläggande kunskaper och färdigheter genom ges i svenska språket. Regler om kommunens skyldigheter och individens rättigheter i detta avseende ñnns i skollagen. Sfi-utbildningen måste vara flexibel och till anpassas individens förutsättningar. Vissa klarar kunskapsnivån snabbt, andra saknar förutsättningar att göra detta under så kort tid två år. Men alla måste del en som av undervisningen.

Utredningen föreslår att detta mål formuleras följande sätt.

Alla vuxna nyanlända invandrare skall ha genomgått svenskundervisning.

3.6.4. Mål avseende kunskaper svenska samhällsförhållanden om m.m.

På sätt det är nödvändigt att alla invandrare får grundläggande kunskaper samma som i svenska språket är det nödvändigt att alla får kunskaper olika slag det av om svenska samhället och om hur vardagslivet är i en svensk kommun. Kunskaper om dessa förhållanden ges idag inom ramen för sñ-undervisningen. Utredningen anser dock att detta är ett så viktigt område att ett självständigt mål detta bör ñnnas. om Det skall omfatta alla, dvs. även dem som av någon anledning inte genomgår en fullständig sñ-utbildning. Innehållet i språkutbildningen blir här ett stöd för att uppnå en tillfredsställande kunskapsnivå, när det gäller svenska samhällsförhållanden. Men här krävs också, vilket sker redan idag många i kommuner, särskilda utbildnings- och informationsinsatser. Åtminstone inledningsvis måste detta i många fall ske på invandrarens eget språk.

Utredningen föreslår att detta mål formuleras följande sätt.

Alla vuxna nyaniändai lnviindrare i ° om

svenska samhällsñárhâllanden :ocháarbetâliv m medbâgrgerfliga fri-é; :artig-i

och-skyldigheter J , . .

3.6.5. Mål avseende arbetsmarknaden

För alla nyanlända invandrare i arbetsför ålder måste målet att så snart vara som möjligt kunna försörja sig själv och sin familj. Det innebär att kunna en anställning eller starta eget. Den övergripande målsättningen i Sverige allas rätt till ett eget om arbete gäller självfallet också dessa personer. Ju tidigare man kan bli självförsörjande desto bättre är det för den enskilde. Därför är inriktningen på hela introduktionen vänd mot ett kommande arbetsliv i Sverige. Det gäller för samhället att olika sätt stödja och uppmuntra den enskildes inträde arbetsmarknaden. Med tanke dels hur situationen idag ser ut svensk arbetsmarknad och dels de nyanlända invandrarnas olika förutsättningar är det inte realistiskt att ha mål att alla skall som vara självförsörjande redan efter introduktionsperioden.

Däremot är det nödvändigt att sätta upp mål för introduktionsperioden så att de nyanlända invandrarna efter denna så långt möjligt kan likställas med andra som invånare befinner sig i situation. Den är arbetslös efter som samma person som introduktionsperioden skall i princip ha likvärdiga förutsättningar till stöd som infödda invånare.

Med ett sådant betraktelsesätt bör skilja mellan två invandrare. Till man grupper av den första gruppen räknas alla som har en sådan grundutbildning att de utan tvekan fallit inom Arbetsförmedlingens de växt här i landet. Hit hör ansvar om upp naturligtvis de välutbildade, men också de som har en utbildning ungefär motsvarande svensk grundskola. Denna grupp måste under introduktionsperioden klara sñ-provet och tillräckliga kunskaper svenskt arbets- och samhällsliv. Gör de detta måste om Arbetsförmedlingen acceptera dem som sådana arbetssökande kan anvisas arbete som

eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Den andra gruppen omfattar sådana invandrare som inte har tillräcklig grundutbildning eller kanske t.o.m är analfabeter. Det är inte rimligt att tro att Arbetsförmedlingen skulle prioritera dem i sin verksamhet. Precis som infödda invånare i samma situation måste de som regel först gå igenom kompletterande utbildning, en innan det i praktiken finns några möjligheter för dem den ordinarie arbetsmarknaden i Sverige. Målsättningen måste då att påbörja sådan utbildning vara under introduktionsperioden.

Utredningen föreslår att målen för dessa två formuleras på följande sätt. grupper

När det gäller invandrarnas inträde arbetsmarknaden, vill utredningen tillägga två viktiga saker.

Arbetsförmedlingen har en central roll när det gäller att stödja invandrare att en komma ut svensk arbetsmarknad. Utredningen återkommer därför till denna fråga när det gäller riktlinjer.

En infödd invånare har enligt de regler gäller i Sverige möjlighet att kvalificera som sig för arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd genom arbete och i vissa fall utbildning. Samma regler gäller naturligtvis for invandrare sedan de kommit till Sverige. Men många invandrare kan i sina hemländer ha arbetat i många år, utan att detta får någon som helst betydelse i detta avseende när de sig ut på den svenska ger arbetsmarknaden. Det leder till att även dessa invandrare efter introduktionsperiodens slut är hänvisade till socialbidrag, trots att de är inskrivna vid Arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete. Utredningen noterar detta som ett problem och brist i jämlika en förutsättningar mellan infödda och invandrare. Med hänsyn till att det här gäller personer som kommit till Sverige grund av ett skyddsbehov är reglernas innebörd denna punkt svåra att acceptera. Problemet blir inte mindre det faktum att vissa av arbetsmarknadspolitiska åtgärder enbart tar sikte på dem har någon form som av arbetslöshetsersättning. Men utredningen har enligt direktiven ingen möjlighet att lägga något förslag i denna fråga.

3.6.6. Mål avseende delaktighet i samhällslivet

En viktig fråga för de nyanlända invandrarna är att förutsättningar till ett normalt ges vardagsliv i kommunen.

Betydelsen av kontakter mellan nyanlända invandrare och andra invånare kan inte nog

understrykas. Sådana kontakter underlättar inlärningen det svenska språket,

av underlättar den vardagliga anpassningen till livet i svensk kommun, ökar kunen

3 17-0764

skapen svenskt samhällsliv, ökar förståelsen för olika kulturer och motverkar om främlingsfientlighet.

Men det handlar också att de nyanlända invandrarna möjlighet till delaktighet om ge i de olika lokala aktiviteter som finns. Olika fiivilligorganisationer har här viktiga uppgifter att fylla. Svenskt föreningsliv är rikt och omfattar i någon form nästan alla invånare i landet. Det är därför viktigt att nyanlända invandrare så snart som möjligt får kontakter med föreningslivet. Nätverksbyggen mellan den enskilde, organisationer och arbetsgivare är också viktigt. Introduktionen i kommunerna måste aktivt ta tag i dessa frågor.

Utredningen föreslår att detta mål formuleras på följande sätt.

3.6.7. Mål avseende barn och ungdomar

Kommunens skyldighet att anordna introduktion gäller även för barn och ungdomar. Utredningen särskiljer dem i två Till den första gruppen hör förskolebarn grupper. och barn upp till 16 som är skolpliktiga. Till den andra hör ungdomar som inte är skolpliktiga men ännu inte fyllt 20 år.

Utredningen vill nytt understryka att kommunen enligt gällande regler har långtgående skyldigheter gentemot dessa barn och ungdomar samma sätt som man har det mot övriga som bor i kommunen. Vad det nu handlar om är behovet av särskilda introduktionsinsatser därutöver.

När det gäller den första med de barnen tar av naturliga skäl ingruppen yngre troduktionen sikte att ge barnen möjlighet att fungera socialt inom barnomsorgen eller skolan, introducera dem till de pedagogiska förutsättningarna samt i övrigt underlätta för dem att utnyttja sina rättigheter inom dessa områden. Olika insatser i form av kompletterande svenskundervisning, särskilda dagisgrupper eller stödkan komma ifråga. I förekommande fall är det vårdnadshavaren som personer m.m. får ange barnens behov och diskutera uppläggningen med kommunen.

När det gäller de äldre ungdomarna som inte längre är skolpliktiga, anser utredningen att det är särskilt angeläget att snabbt aktivera dem i samma aktiviteter som infödda ungdomar deltar Riskerna för utanförskap och negativa sociala konsekvenser är annars uppenbara.

För många ungdomar handlar det om att börja i gymnasieskolan. För dem som är under 18 bör detta självklarhet. Beroende den enskildes bakgrund kan vara en dock detta ibland vara omöjligt. I stället bör då någon form av gymnasieersättande studier anordnas. Praktiktjänstgöring för äldre ungdomar kan bli aktuell, särskilt med hänsyn till att kommunen har ett ansvar för sysselsättningen av alla ungdomar under 20 år.

I många fall måste en inledande stödundervisning ske i svenska språket. Sfi-lagen

gäller för övrigt alla som fyllt 16 år.

Det bör slutligen framhållas att ungdomar över 18 år räknas varför som vuxna, tidigare angivna mål för vuxna även gäller för dem.

Utredningen föreslår att målen för dessa två grupper av barn och ungdomar formuleras följande sätt.

Beträffande dessa två mål för barn och ungdomar vill utredningen tillägga följande.

Tidigare har framhållits att de mål är satta skall uppnås introduktionen som när är genomförd och tiden för introduktionen är normalt högst två år. För barn och ungdomar gäller naturligtvis att de snarast skall delta i skolundervisning eller kunna

varai förskolan. Men stödinsatser kan komma att pågå under kortare eller längre tid

beroende på behovet.

3.7. Förslag till riktlinjer

3.7.1. Några utgångspunkter

Enligt direktiven skall utredningen, redan föreslå riktlinjer som nämnts, för introduktionen, vad staten kommunerna skall ange resp. göra, närmare belysa hur staten kan underlätta kommunernas arbete samt vilken roll har inistaten som tiativtagare i detta sammanhang. Dessa frågor utredningen tar upp i flera olika sammanhang. Här behandlas den mer principiella arbetsfördelningen mellan och stat kommun samt några myndigheters särskilda Vissa frågor ansvar. är så viktiga att de bör lösas någon form riktlinjer, vilka redovisas här. genom av Detsamma gäller när riktlinjer behövs för hur kommunerna bäst bör hantera introduktionen. Som redovisats i det föregående kan riktlinjer två slag; bindande riktlinje respektive vara av rekommendation.

Den principiella arbetsfördelningen mellan stat och kommun det gäller skyddsnär behövande invandrare och deras anhöriga är följande. Staten har det fulla ansvaret för

asylsökande fram till dess att de beviljats uppehållstillstånd permanent eller sådant tillfälligt uppehållstillstånd rätt till folkbokföring i Sverige. som ger Staten har ansvaret för att nyanlända skyddsbehövande inte själva har ordnat bostad som en tas emot i en kommun. Staten för bra information svarar att en ges om bosättningsmöjligheter och om situationen i berörda kommuner. Från det invandrare en är folkbokförd i kommun är det kommunen en som har det operativa ansvaret för introduktionen och staten får styrande, stödjande, samordnande, kontrollerande en och uppföljande roll samtidigt har att handlägga ersättningsfrågorna till som man kommunerna. Självfallet har dock staten under introduktionsperioden samma skyldigheter inom olika områden gentemot nyanlända invandrare som man har gentemot

andra invånare. I och med att introduktionsperioden går till ända föreligger

inga speciella skyldigheter gentemot dem genomgått introduktionen jämfört med som andra invånare, såvida inte särskilda regler finns detta. Rättigheter om och skyl-

digheter avgörs i princip utifrån de individuella förutsättningarna och behoven.

3.7.2. Riktlinjer avseende Invandrarverket

Invandrarverket har ansvaret för de asylsökande medan de väntar på att sitt uppehållstillstånd. Det är självfallet viktigt att dessa redan från början får en bra information svenska sarnhällsförhållanden och om vad som kommer att hända om under deras första i Sverige, de får stanna här. Samtidigt måste informationen om balanseras, eftersom många inte kommer att stanna här i landet. Informationen tar då olika återvandringsfrågor. Väntetidema för de invandrare som relativt klart upp har rätt till uppehållstillstånd är inte långa, varför tiden under Invandrarverkets ansvar blir ganska kort. Invandrarverket bedriver under denna tid olika former av s.k. organiserad verksamhet OV. Det är viktigt att dessa aktiviteter i de delar som är inriktade mot vistelse i Sverige utformas så sätt att de förbereder de asylsökande kommunernas kommande introduktion. Så sker också till stor del redan idag.

Utredningen föreslår därför att regeringen ger Invandrarverket följande bindande

riktlinje att hålla sig till.

En viktig fråga gäller att säkerställa att nödvändig information ñnns om den annan nyanlände invandrarens tidigare liv. Invandrarverket har sådan information om dem söker asyl här i landet, eventuella anhöriga kommer senare och om sk. som om som kvotflyktingarUtredningen vill för tydlighetens skull understryka att det är fråga om sådan information är viktig för att introduktionen hos kommunerna skall bli så som bra möjligt. Det gäller främst att kartlägga den enskildes tidigare utbildningar som och erfarenheter olika slag från arbetslivet. Däremot gäller det självfallet inte av känsliga uppgifter kan ñnnas t.ex. politiska aktiviteter eller om personliga som om förhållanden.

Som tidigare konstaterats finns det brister i informationen mellan Invandrarverket och kommunerna, när det gäller de asylsökande varit i landet. En lösning detta som problem kan att något lämpligt sätt samla berörd dokumentation så att den vara enskilde själv kan förete aktuella handlingar och uppgifter om utbildning, personen arbetslivserfarenhet och genomgången OV-verksamhet. Någon form av introduk-

tionspärm kan lösa detta problem.

Men andra bra lösningar kan också ñnnas. Det väsentliga är att relevant infonnation lämnas till kommunen oavsett hur den nyanlände invandraren bosätter sig i

kommunen.

Utredningen föreslår därför att regeringen Invandrarverket följande bindande ger riktlinje att hålla sig till.

Varje invandrare kommer till Sverige är enskild individ med sina försom en utsättningar och sina ambitioner når det gäller liv i vårt att starta ett nytt land. Invandrarverket försöker att under asyltiden beakta individens önskemål den genom OV-verksamhet som ordnas. Ibland upprättas individuella handlingsplaner.

Utredningen föreslår därför att regeringen Invandrarverket följande bindande ger riktlinje att hålla sig till.

3.7.3. Riktlinjer avseende kommunerna

Det är viktigt att kommunerna liksom i dag är skyldiga individuell att upprätta en introduktionsplan tillsammans med den enskilda individen. Detta dokument måste dock tydligt bygga ömsesidig dialog förutsättningar för en som ger ett ansvarstagande från båda parters sida. Planen måste tydligt bli "levande". ett sätt

Planen blir av naturliga skäl först allmän, för att utvecklas och bli alltmer mer senare individuell. Olika etappmål för vad skall uppnås bör finnas. som

Utredningen föreslår därför att bindande riktlinje finns för kommunerna med en följande innehåll.

Det bör understrykas att denna skyldighet i princip gäller alla berörda invandrare, nu män, kvinnor, unga och gamla. För minderåriga sker dialogen med vårdnadshavare samt med barnet beroende ålder och mognad.

En annan viktig fråga för kommunerna är de nyanlända invandrarnas hälsa. I utredningsarbetet har kommit ñam att inte alltid ett tidigt stadium uppmärksammar man invandrarnas hälsosituation. Det gäller särskilt den psykiska hälsan. Samtidigt vet man att många nyanlända invandrare har traumatiska händelser bakom sig. Detta leder till att resurserna inte alltid används effektivt. Det är exempelvis inte särskilt bra först att satsa utbildningsresurser någon upptäcker lider allvarlig som man senare av psykisk ohälsa.

Det gäller därför för kommunerna att i ett inledande skede låta undersöka hälsoom problem föreligger och om är fallet initiera rehabiliterande insatser. Det bör nämnas

att kommun kan ha rätt till ersättning staten för hälsoundersökning och olika av rehabiliteringsåtgärder.

Utredningen föreslår därför bindande riktlinje finns för kommunerna med att en följande innehåll.

När det i övrigt gäller det praktiska genomförandet introduktionen i kommunerna, av finns det många erfarenheter idag är viktiga att ta del för att kunna efsom av fektivisera introduktionen. Det är angeläget att ett sådant erfarenhetsutbyte kontinuerligt sker mellan stat och kommun, där staten har ett ansvar for att sprida goda

och dåliga erfarenheter mellan kommunerna.

En viktig fråga rör risken för att invandraren passiviseras och blir beroende av socialbidrag för lång tid. Utredningen anser att introduktionen blir effektivare om följande rekommendationer följs.

Socialförvaltningen bör normalt inte for introduktionen som sådan. - ansvara Introduktionen for vuxna bör normalt vara en heltidssysselsättning. - Introduktionen bör läggas så att teoretiska och praktiska inslag varvas med - upp varandra. Ersättning bör utges för deltagande i utbildning och frånvaro får betraktas som frånvaro görs i andra sammanhang, t.ex. från ett arbete. Riskerna för "glapp" och passivitet under perioden måste undvikas. - När det gäller introduktion äldre med bristfällig utbildning måste kommunen - av erfarenhetsmässigt göra särskilda insatser. Stödinsatser för föräldrar med barn under ett kan behövas för att de skall kunna delta i sfi-undervisning innan barnet omfattas av rätt till barnomsorg. Situationen för kvinnor med många barn måste särskilt uppmärksammas. -

En viktig ñåga rör genomförandet av sñ-undervisningen. Mot bakgrund av de annan utvärderingar gjorts råder det ingen tvekan om att kommunerna har svårigheter som att genomföra denna undervisning ett effektivt sätt och att det är svårt att nå målen godkänd sñ. Ofta kan det svårt att anpassa undervisningen till individens om vara enskilda förutsättningar, uppnå tillräcklig grad av engagemang från individen och cn till stånd lämplig blandning av teori och praktik. en

Utredningen att följande rekommendationer är viktiga för genomförandet av sñanser undervisningen.

Undervisningen måste till individens förutsättningar och så långt som - anpassas möjligt ske med grupper av individer med jämbördiga förutsättningar. Teori och praktik bör med varandra, varvid praktik inom det egna yrkes- - varvas området är särskilt värdefull. Pedagogiken måste utvecklas och till gruppernas förutsättningar. - anpassas Särskilda insatser måste göras for äldre och med låg utbildningsbakgrund. - personer

3.7.4. Riktlinjer avseende Arbetsmarknadsverket

Utredningen övergår härefter till att bedöma Arbetsförmedlingens roll under in-

troduktionstiden och när introduktionen löper mot sitt slut.

Utredningen anser det självklart att Arbetsförmedlingen skall delta i tidigt vara ett skede av introduktionen för att informera olika förhållanden betydelse om av svensk arbetsmarknad, framtidsutsikter och kvalifikationer för olika yrkesområden,

Arbetsförmedlingens roll i Sverige, olika försäkringssystem o.dyl. Däremot det inte är lika självklart att Arbetsförmedlingen under ett tidigt skede skall delta i en mer indivuellt anpassad rådgivning. En sådan är inte alltid meningsfull innan invandraren

lärt sig mer svenskt arbetsliv, lärt sig del svenska och kan realistiska om en göra bedönmingar yrkesval. Följaktligen gör också olika i kommunerna. av man ute

Det viktiga är att Arbetsförmedlingen är beredd att diskutera detta med kommunen

och ett rimligt sätt mot kommunens krav. svara upp

Utredningen föreslår därför att regeringen Arbetsmarknadsverket följande ger bindande riktlinje att hålla sig till.

Arbetsförmedlingen skall i samråd med som;

kommun informera-invandrare,

deltar i introduktion, svensk arbetsmarknad och därtill

om g härandayylfátgi

hålianden samt sträva efter att tillgodose kommuns

önskemålen vägledning

utarbetande avindividuell introduktionspian.

När det gäller Arbetsförmedlingens roll i slutskedet introduktionen, har utredav ningen erfarit att det finns kritik från kommunerna mot Arbetsförmedlingens arbetssätt. Kritiken tar sikte att Arbetsförmedlingen ofta tycks göra en egen utredning om individens bakgrund trots att tillräcklig information finns, Arbetsatt förmedlingen inte alltid godtar att sökande har tillräckliga kunskaper i svenska en trots att vederbörande har en godkänd sñ-utbildning bakom sig och långa passiva att perioder uppstår.

Utredningen, som är väl medveten den stora arbetsbelastning råder vid om som Arbetsförmedlingarna, för sin del att det föreligger behov regeringen i anser av att några avseenden tydliggör Arbetsförmedlingens roll och ansvar.

Stl-utbildningen bygger statlig läroplan och genomgås enligt statliga en prov riktlinjer. Det kan inte finnas utrymme för statlig myndighet en annan att överpröva någon klarat detta i vart fall inte inom viss rimlig tid efter som prov, provets avläggande. Utredningen utgår också från att nivån på kunskaper i är provet satt ett sådant sätt att förutsätts ha tillräckliga kunskaper för kunna påbörja man att ett svenskt arbetsliv. För tydlighetens skull bör tilläggas inget hindrar Aratt att betsförmedlingen bedömer att invandrare inte har klarat sñ-provet ändå har en som tillräckliga kunskaper i det svenska språket.

Utredningen anser vidare att det är angeläget att Arbetsförmedlingen snabbt engagerar sig i att skaffa arbete eller föreslå arbetsmarknadspolitiska insatser för den

grupp invandrare, har godkänd stl-utbildning bakom sig och har normal som en en

utbildningsbakgrund i övrigt. Men utredningen vill för sin del inte föreslå några

insatser gäller för denna enbart det skälet att det är fråga om insom grupp av vandrare. Det finns emellertid andra orsaker som gör Arbetsförmedlingens prioriteringar intressanta.

En viktig arbetssökande Arbetsförmedlingen prioriterar är de långgrupp som tidsarbetslösa. Enligt vad utredningen inhämtat betraktas den som varit arbetslös i sex månader 100 dagar for ungdomar under 25 år som långtidsarbetslös. Arbetslös är från den tidpunkt registrerar sig hos Arbetsförmedlingen. Dessutom krävs man man att kan ta ett arbete direkt, vilket exempelvis negativ bedömning av språkman en kunskaperna kan förhindra. En invandrare deltar i ett introduktionsprogram har som i regel inget direkt utbyte att anmäla sig arbetsförmedlingen, i vart fall inte i av introduktionen. Någon insats från förrnedlingens sida kan inte förväntas. början av Inte heller förmedlingen torde ha något intresse av att vederbörande anmäler sig, innan har möjlighet att ta ett arbete. Men i praktiken är den nyanlända inman vandraren arbetslös. Han eller hon vill ha ett arbete, måste först genomgå en men nödvändig introduktion för att förutsättningar att klara sig att leva i det svenska samhället och kunna söka arbete.

Mot den bakgrunden är det enligt utredningens sätt att se saken naturligt att anse, att de nyanlända invandrarna när de väl kan rikta all kraft mot arbetsmarknaden borde bedömas sätt långtidsarbetslösa. Med ett sådant synsätt skall Arsamma som betsförmedlingen i slutskedet av introduktionen prioritera den nyanlände invandraren som långtidsarbetslös.

Utredningen föreslår därför att regeringen Arbetsmarknadsverket följande ger bindande riktlinjer att hålla sig till.

Arbetsförmedlingen skall utgå från att invandrare har genomgått Sfien som med godkänt betyg skall anses ha tillräckliga kunskaper i det svenska prov språket för att kunna ta arbete på svensk arbetsmarknad.

2. Arbetsförmedlingen skall vid sina prioriteringar av arbetssökande anse en arbetslös invandrare långtidsarbetslös när invandraren har genomgått vara introduktionsutbildning eller är i slutskedet sådan utbildning och har av tillräckliga kunskaper i svenska språket.

3.8. Uppföljning

Den statliga myndighet har det övergripande ansvaret för introduktionen av som nyanlända invandrarna i kommunerna har ansvar för att kommunernas verksamhet följs olika sätt. I grunden handlar det att följa hur kommunerna med upp om upp introduktionen lyckas uppnå de nationella mål som ñnns. Det är alltså inte fråga om att följa introduktionen varje enskild individ, utan det gäller att analysera hur upp av introduktionen är upplagd i kommunen, hur de olika riktlinjerna följs och hur man lyckats uppnå de nationella målen. I mycket skall uppföljningen basera sig uppde olika kommunerna själva samlar och redovisar. gifter och fakta som

Som de nationella målen utformas i utredningens förslag kommer ingen kommun att

uppnå dem till hundra procent. Ett viktigt led i uppföljningen blir att sammanställa de

genomsnittliga resultaten för alla berörda kommuner, analysera ev brister i dessa

resultat samt närmare följa upp vad olika resultat i kommunerna kan bero på. Enligt utredningens sätt att se saken bör man betrakta uppföljningen ett led i det stöd som till kommunerna staten bör Det handlar sammantaget att komsom ge. om vara en petent samtalspartner till kommunerna rörande introduktionsprogram, stödja utvecklingsprojekt, bidra med kunskap och informationsmaterial, ge tillfälle till erfarenhetsutbyte mellan kommunerna och liknande aktiviteter.

Hur detta arbete närmare skall bedrivas får utarbetas av myndigheten i dialog med kommunerna.

En värdering får sedan ske av hur en kommun har lyckats i sina skyldigheter jämfört med andra kommuner. För det fall kommun har bristfällig uppläggning sin en en av introduktion eller om kommunen har en dålig måluppfyllelse i förhållande till andra kommuner, får en dialog ske om hur kommunen skall förbättra sin introduktionsverksamhet. Som ett sista påtryckningsmedel har myndigheten rätt att reducera de ersättningar som kommunen får av staten för att ta emot skyddsbehövande invandrare i kommunen.

3.9. Hur uppnås bindande mål och riktlinjer

Som redovisats tidigare uppfattar utredningen direktiven och den framtida synen invandrarpolitiken så sätt att det finns politisk vilja att utforma nationella mål en för introduktion av nyanlända invandrare. Bakom detta kan ligga tanken att Sverige som nation tar emot invandrare och det är ett nationellt intresse att dessa får så bra en inskolning som möjligt i det svenska samhället. Härigenom kan de så snabbt som möjligt något så när jämlika förutsättningar med infödda invånare och omfattas av den generella politiken.

Utredningen anser som redovisats tidigare att alla nyanlända invandrare bör ha tillgång till någon form individuellt anpassad introduktion. Ett övergripande av mer mål har formulerats rörande denna bas för introduktionen i kommunerna. Detta mål får, om regering och riksdag ställer sig bakom det, uppfattas den politiska som viljeinriktningen avseende all introduktion i kommunerna. Det är dock formellt sett inget direkt bindande mål.

Av direktiven framgår emellertid klart att regeringen när det gäller skyddsbehövande invandrare och deras anhöriga givit utredningen i uppdrag att utforma operativa, nationella mål som staten kan kontrollera och följa upp. Enligt utredningens uppfattning ñnns det ingen möjlighet att göra detta utan att föreskriva att de nationella målen är bindande för alla kommuner. Och den enda möjligheten att uppnå bindande nationella mål i förhållande till alla kommuner är att lägga fast dem i för alla en kommuner bindande norm. Att enbart koppla denna till kommunernas norm ersättningsmöjligheter går inte, eftersom inte alla kommuner behöver utnyttja denna ersättningsmöjlighet. Någon annan norm än att införa en generell lagstiñning för introduktion av vissa nyanlända invandrare finns inte. Utredningen anser inte heller att detta steg är särskilt långt att ta, eftersom det måste uppfattas följdriktigt att som staten sätter upp mål för verksamhet som kommunerna faktiskt får stora ersättningsbelopp för att uppfylla. Erfarenheter från denna lagstiftning finns typ av också sedan tidigare, exempelvis i skollagen och i lagen om Sri-undervisning.

Ett argument mot lagstiftning skulle möjligen kunna vara att det är frivilligt för

kommunerna att sluta avtal om flyktingmottagning och då är det inte rätt att utfärda en lag om nationella mål för introduktionen. Men det argumentet är enligt utredningens uppfattning inte hållbart. Sverige som nation tar emot invandring enligt de regler som riksdagen lagt fast. Eftersom alla nyanlända invandrare måste bosätta sig i någon kommun, är ñivillighetsgraden hos kommunerna i praktiken klart begränsad. Så snart någon bosätter sig i kommun försvinner helt frivilligheten för kommunen en att ta ansvar för vederbörande.

Utredningen vill också nytt framhålla att kontaktema med olika kommuner klart och tydligt ger vid handen att man efterlyser nationella mål för introduktionen som skall gälla lika för alla kommuner.

Av det tidigare anförda har framgått att utredningen föreslår olika former av riktlinjer. Vissa bindande riktlinjer för kommunerna har tagits i utredningens lagförslag. Av detta framgår också att regeringen eller den myndighet som regeringen föreskriver kan utfärda ytterligare föreskrifter om introduktionsprogram. I övrigt finns i utredningens förslag riktlinjer som mer kan ses som rekommendationer.

I vissa fall riktar sig riktlinjerna mot statliga myndigheter. Efter beslut i riksdagen kan dessa sedan skrivas i myndigheterna instruktioner eller i regleringsbreven.

3.10. Extraordinära situationer, tidsbegränsade uppehållstillstånd, återvandringsfrågor

Utredningen anser liksom Invandrarverket att det knappast behövs någon ytterligare analys av när en extraordinär invandringssituation föreligger. Den konstitueras av att regeringen med stöd av utlänningslagen anser att så är fallet och fattar beslut om detta. När i ett sådant fall tidsbegränsade tillstånd beviljas för minst tolv månader skall enligt nu gällande regler folkbokföring ske. Asylsökande med sådant tillstånd får därmed i dag rätt till introduktion i huvudsak motsvarande sätt som gäller för flyktingar. Dock finns en skillnad som kommer att försvåra introduktionen. Arbetsförmedlingen anses inte ha rätt att t.ex. låta denna kategori komma i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den frågan måste rimligen lösas innan alltför många får en introduktion där Arbetsförmedlingen inte kan göra en insats.

Det ligger i sakens natur att den slutliga prövningen av frågan om permanent uppehållstillstånd kan resultera i att vissa sökande får permanent uppehållstillstånd och andra inte. Utredningen anser ändå att kommunerna skall ordna samma typ av introduktion av samtliga nu berörda. Det kan noteras att vistelsen här i landet med tillfälliga uppehållstillstånd i extremfallet kan komma att uppgå till fyra år.

Något särskilt introduktionsprogram för en massflyktsituation är inte förenligt med den lag om nationella mål för introduktionen som utredningen föreslår. Utredningen utgår från att regeringen, om den bedömer att en sådan situation föreligger, kommer att besluta om extraordinära insatser och ge tillämpningsföreskriñer om hur berörda myndigheter skall hantera situationen.

Utredningens bestämda uppfattning är vidare att återvandiingsfrågan måste hållas i sär från kommunernas introduktion av nyanlända invandrare. Introduktionen är avsedd som den nödvändiga grunden för att kunna ett gott liv i Sverige. Det är i praktiken inte verkningsfullt att blanda ihop den med frågor som rör återvandring. Det kan lätt uppfattas som dubbla budskap. På förfrågan bör en mer övergripande

information kunna länmas, meni övrigt får frågor om återvandring hanteras skilt från introduktionen. En sak är att innehållet i introduktionen kan påverkas annan av att den enskilde individen har för avsikt att återvandra.

3.11. Kostnader

Nuvarande system för statlig ersättning till kommunerna trädde ikraft den l januari 1991 och regleras i förordningen 1990:927 statlig ersättning för flykom tingmottagande Statlig ersättning till kommunerna i form grundm.m. utges av ersättning, schablonersättning, ersättning for vissa särskilda kostnader samt ersättning för extraordinära kostnader.

Förutom att täcka kostnader för försörjning under viss tid skall schablonersättningen täcka t.ex. bostadskostnader, kostnad for svenskundervisning, extra kostnader för barnomsorg och skolundervisning, administration och vissa sysselsättningsskapande åtgärder. Särskilda ersättningar kan utges för personer med funktionshinder eller för äldre. Särskild ersättning kan också utges för hälsoundersökning samt medicinsk behandling för personer med varaktigt vårdbehov.

Totalt utbetalades under budgetåret 1995/96 närmare fem miljarder kronor till kommuner och landsting.

För klarhetens skull bör det också tilläggas att alla får permanent uppehållstillsom stånd och bosätter sig i en kommun självfallet har rättigheter och skyldigheter samma som alla andra invånare när det gäller rätt till skola, sjukvård, vård och och omsorg liknande. De ingår också i kommunernas befolkningsunderlag olika ersättningar när bestäms. De särskilda ersättningar som staten betalar ut enligt ovanstående är till för att täcka vissa initiala extrakostnader.

Tidigare har redovisats vilka aktiviteter som enligt nu gällande regler förutsätts ingå i introduktionsprograrn. Det handlar bl.a. utbildningar, samhälls- och arbetsom livsorientering, arbete och rehabilitering. Frågan de nationella mål och är nu om riktlinjer som utredningen föreslår ligger inom för nuvarande ramen ersättningssystem. Eller annorlunda uttryckt: Innebär utredningens förslag särskild om en lag med nationella mål ambitionshöjning jämfört med nuvarande system en

Vid besöken i kommunerna och vid diskussioner med olika kommunala företrädare har utredningen slagits av viljan hos många kommuner att genomföra bra introduktionsprogram för de skyddsbehövande och deras anhöriga. De flesta har förstått vikten av att ha en bra introduktion och att försöka lösa de olika problem som de nyanlända invandrarna har. Det som efterlysts har varit kunskap hur mer om man går tillväga, tydliga prioriteringar, klarare mål, bättre samverkan med olika statliga myndigheter, tydligare roller och andra liknande frågor.

Utredningen bedömer att de förslag som utredningen lämnar inte är att nu anse som en ambitionshöjning jämfört med nuvarande system. Men tydliga mål och riktlinjer skall förhoppningsvis innebära att introduktionen nyanlända invandrare kan av bedrivas mer målinriktat och effektivare än idag. Utredningen bedömer dock inte att

dessa förändringar skall leda till kostnadsölcningar. Det är fråga om att höja kostnads-

effektiviteten för både stat och kommun.

Ersättningsreglerna förutsätts inom den gällande ekonomiska ramen komma att anpassas till de av utredningen föreslagna nationella målen och riktlinjerna.

4. STATENS INVANDRARVERK

4.1. Organisation och arbetsuppgifter

Statens Invandrarverk är central förvaltningsmyndighet för utlännings-, flykting-, invandrar- och medborgarskapsfrågor, i den mån de inte skall prövas av annan myndighet. Enligt instruktionen skall Invandrarverket särskilt fullgöra de uppgifter som verket har enligt utlänningslagstiñningen, svara for överföring av organiserat uttagna flyktingar och for mottagande av asylsökande och vissa utlänningar med tidsbegränsade uppehållstillstånd och for dessa ändamål driva eller ha huvudansvaret for forläggningar, medverka till att kommuner erbjuder flyktingar bostad och att de i övrigt tas emot ett lämpligt sätt och integreras i det svenska samhället, besluta om statlig ersättning for flyktingmottagande i kommunerna och for vissa sjukvårdskostnader, fortlöpande bevaka behovet av åtgärder for att främja invandrares och språkliga minoriteters sociala och kulturella situation i Sverige, uppmärksamma berörda myndigheter sådana behov samt verka for att vidtagna åtgärder samordnas och att myndigheternas handläggning av ärenden enligt utlännings- och medborgarskapslagstiitningen är effektiv, verka för samordning av samhällsinformation till och om invandrare som inte är någon annan myndighets uppgift och for information till allmänheten i invandrarpolitiska frågor, svara for sådan dokumentation om invandrares och språkliga minoriteters sociala och kulturella situation som inte är någon annan myndighets uppgift, vara kontaktorgan mellan samhället och invandrare, språkliga minoriteter samt deras sammanslutningar, föra register och statistik över utlänningar i landet i den utsträckning det behövs for verksamheten, och svara for den officiella statistiken inom området invandring och asylsökande. -

Invandrarverket är underställt Inrikesdepartementet i frågor som rör integrations- och medborgarskapsverksamheten och UD i övriga frågor.

Verket har huvudkontor i Norrköping och from. 1996 finns två regioner. Verkets organisation är i april 1997 följande

Verkstyrelse Generaldirektör

Huvudkontoret Eqvator språksektion

I l Södra regionen TM-avdelningen Norra regionen

4 distrikt 5 distrikt

Huvudkontoret stöder generaldirektören i dennes planering, styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten. Enheterna inom huvudkontoret ger dessutom

verksgemensamt stöd inom flera områden till hela verket samt visst lokalt administrativt stöd till tillstånds- och medborgarskapsavdelningen TM-avdelningen och huvudkontoret. En närmare beskrivning av verksamheterna inom huvudkontorets olika enheter lämnas nedan.

Det operativa arbetet sker i regionerna och TM-avdelningen. Den senare avdelningen, som är placerad i Norrköping, prövar ansökningar visering, om uppehålls- och arbetstillstånd och ansökningar samt ansökningar svenskt om pass om medborgarskap. Inom de två regionerna är det distrikten som utför de operativa uppgifter inom områdena asylprövning, mottagning, bosättning och integration.

En intern organisationsöversyn har startats med sikte på organisation skall att en ny vara klar den 1 oktober i år. Enligt uppgift är en bärande tanke att en nivå i organisationen skall tas bort.

Samtidigt som den nya interna organisationen blir färdig kommer Invandrarverket att från polisen överta ansvaret for utredningar i utlännings- och medborgarskapsärenden och ansvaret for de utlänningar som tas i förvar enligt utlänningslagen. Verket har redan övertagit ansvaret for registrering av fingeravtryck som tas med stöd av utlänningslagen. Invandrarverkets myndighetsanslag tillförs 130 mkr for de nya uppgifterna.

4.2. Huvudkontoret

Huvudkontoret består av verksledning, internrevision, stab och kanslienheter.

Förutom en kort beskrivning av verksamheten inom de olika enheterna lämnas två slag av antalsuppgifter om de anställda, nämligen antalet anställda uttryckt som summan av anställningamas omfattning samt, inom parentes, antalet årsarbetare definierat som summan av anställningarnas omfattning plus övertid och timanställning samt minus sjuk-, kompensations- och änstledighet. Semester är inte frånräknad.

Verksledningen, internrevisionen och staben omfattar nio anställda 8,2 åa.

Inom verksledningens kansli finns, förutom generaldirektören, en kanslichef samt två sekreterare. Kanslichefen samordnar arbetet inom huvudkontoret.

Inom internrevisionen finns en internrevisor. Internrevisionen skall självständigt

granska myndighetens kontroll i system, rutiner och organisation intern kontroll

och hur myndigheten fullgör sina ekonomiska redovisningsskyldigheter. Invandrarverket de fyrtiotal myndigheter med omfattande ekonomisk är en av verksamhet som sedan den l september 1996 eller den 1 januari 1997 omfattas av förordningen 1995:686 om intern revision vid statliga myndigheter m.fl.

Staben omfattar två controllers och två planeringssekreterare. Staben arbetar med planering och uppföljning. Staben vidareutvecklar synsätt, metoder för styrning och utveckling av verksamheten samt ger idéer om åtgärder förbättrar verkets som resultat.

Det finns åtta kanslienheter, nämligen informationsenheten, mottagnings- och integrationsenheten, praxisenheten, personalenheten, ekonomienheten, IT-enheten,

utbildningsenheten och enheten for administrativ service.

Informationsenheten med 17,5 anställda 14,2 åa driver de strategiska infor-

mationsfrågoma samt ger ledningsstöd och service till verksamheten i hela organisationen. Enheten producerar internt och externt informationsmaterial och svarar for verkets presstjänst.

Mottagnings- och integrationsenheten, 16,0 anställda 13,9 åa, ger stöd till regionernas mottagnings- och integrationsarbete och driver de strategiska frågorna inom dessa områden. Enheten följer och dokumenterar integrationen i samhället och samverkar med centrala myndigheter. Enheten följer upp de statliga ersättningarna för flyktingmottagandet, handlägger bidragsgivningen till invandrares riksorganisationer, samordnar det statliga stödet till projekt, arbetar med frågor som rör återvandring samt med frågor kring rasism och främlingsfientlighet. Två årsarbetskrafter sysslar med flyktingmottagningsfrågor.

Praxisenheten, 16,5 anställda 16,1 åa, ger stöd till verksamheten i asyl-, tillståndsoch medborgarskapsprövningen vad gäller länderkunskap, praxisbildning och kvalitetsfrågor. Enheten svarar for EU-arbete och andra internationella kontakter inom sitt sakområde. Samordning och dokumentation av det regelverk som utges av huvudkontoret samt allmänjuridiska frågor hör också till arbetsuppgiftema.

Personalenheten, 13,0 anställda 11,8 åa, driver de strategiska personalfrågorna mot en gemensam personalpolitik och ledarskapsutveckling. Enheten svarar for uppgifter rörande strategiska personal- och organisationsfrågor, arbetsgivarfrågor, arbetsrätt samt beredning av ärenden till personalansvarsnänmden. Enheten har systemansvar för personal- och löneadministrativa system samt ger personal- och löneadministrativt stöd till verksamheten vid huvudkontoret och TM-avdelningen.

Ekonomienheten, 16,8 anställda 15,7 åa, arbetar i nära samverkan med regionerna och TM-avdelningen med ekonomisk styrning, uppföljning och redovisning. Enheten svarar for statistik till grund for uppföljning och information samt ekonomiservice till huvudkontoret och TM-avdelningen.

IT -enheten, 15,0 anställda 12,6 åa, utvecklar IT-strategin, IT-planer och gemensamma system, nät och verktyg för IT-verksamheten. Enheten samordnar olika informationsstrukturer, utvecklar gemensamma modeller, metoder och verktyg och har extemt/internationellt samarbete angående verkets IT/IS-utveckling samt leder och deltar i verksövergripande informationsgivning.

Av personalresursema avser 11,0 9,3 ADB-enheten som leverantör av IT-tjänster fram till hösten 1997. Upphandling av extern leverantör av systemdriñ, systemunderhåll och systemutveckling pågår.

Utbilahingsenhelen, 5,5 anställda 4,1 åa, arbetar uppdrag av generaldirektören med strategisk kompetensutveckling. Genom utbildning, råd och stöd arbetar enheten med att, beställning från organisationen, öka personalens kompetens. Enheten skall också medverka till att profilera Invandrarverket genom att marknadsföra verkets kompetens externt.

Enheten för administrativ service, 57,0 anställda 48,5 åa, ger administrativ service i och ledningsstöd inom områdena bibliotek, beredskap och säkerhet, upphandling,

distribution, registratur och arkiv, växel/reception samt Vaktmästeri. För ledningsñmktionen inom enheten åtgår 2 anställda 1,8 åa, for bibliotek 6,0 4,5, for beredskap/säkerhet 4,0 4,0, för upphandling 5,0 4,9, för distribution 6,0 5,

for registratur och arkiv centralarkivet 15,0 l 1,9, for växel/reception 9,0 8,3

samt for Vaktmästeri 10,0 8,0.

Upphandlingsgruppen svarar för inköpsfrågor vid huvudkontoret och TM-avdelningen. Växel/receptionsgruppen och vaktmästeriet är gemensamma för huvudkontoret och TM-avdelningen.

4.3. Regionerna

Den norra regionen består av ett regionkansli i Stockholm och fem distrikt: Västra Svealand, Mälardalen, Stockholm syd, Stockholm nord och Norrland. Distriktskontoren ligger i Örebro, Flen, Stockholm, Carlslund i Upplands Väsby samt Sundsvall. Asylprövning sker i de två Stockholmsdistrikten. Den södra regionen

består ett regionkansli och fyra distrikt: Östra, Mellersta, Södra och Västra

av Götaland. Distriktskontoren ligger i Norrköping, Alvesta, Malmö och Mölndal. Asylprövning sker i de södra och västra distrikten. Mottagningsenheter ñnns i ytterligare ett antal orter i de två regionerna.

Tabell 2. Utvecklingen av antalet anställda.

Minskningen beror att mottagningen av asylsökande kraftigt minskat.

Antalet årsarbetskrafter inom integrationsområdet är totalt for Invandrarverket 79,8, varav 11,4 vid huvudkontoret, 34,0 i norra regionen och 34,4 i södra regionen. Vid omorganisationen 1996 förstärktes den regionala integrationspersonalen med drygt 15 årsarbetskrafter.

Mottagnings- och integrationsenheten vid Invandrarverkets huvudkontor svarar for samordning och utveckling av verkets integrationsåtgärder inom de fyra verksamhetsgrenama asylmottagning, flyktingars introduktion, långsiktig integration och återvandring.

I enhetens uppdrag ligger att förse generaldirektören med underlag infor beslut, överläggningar, remissvar och yttranden, att sammanställa kvartals- och årsrapporter att ansvara for dokumentation inom verksamhetsgrenama samt att ge råd och stöd till verkets regioner. Ett omfattande samarbete sker med organisationer central nivå samt med statliga myndigheter.

Huvudarbetsuppgiiter för integrationspersonalen i regionerna är ersättningsfrågor, bosättningsfrâgor, förhandling med kommunerna och uppföljning av introduktionen

av skyddsbehövande och övrigt. Det gäller stöd och råd till kommunerna, kontakter med andra myndigheter, handläggning av projektbidrag, metodutveckling, kontaktnät, etniska relationer, återvandringsfrågor m.m. Det som betecknas förhandlingsarbete, uppföljning och övrigt hanteras av en kategori personal som benämns integrationshandläggare.

Av de 68,4 årsarbetskrañer som finns i regionerna utgör 6,05 andel i chefer, 6,2 bosättningspersonal, varav 0,2 assistent, 15,25 ersättningshandläggare och 40,9 integrationshandläggare. Flertalet av personalen finns i Flen, Mölndal, Malmö, Alvesta, Stockholmsområdet, Sundsvall och Norrköping. Enstaka personer finns i ett antal andra orter.

De redovisade uppgifterna om integrationsarbetets organisation och dimensionering härrör från Invandrarverkets redovisning till Inrikesdepartementet 1996-09-19 samt kompletterande uppgifter från Invandrarverket.

4.4. Invandrarverkets anslagsmedel för integration

För att ett rättvisande sätt kunna redovisa kostnaderna för verksamhetsgrenen integration har Invandrarverket, i stället för 1997 års internbudget, valt att använda resultatet för kalenderåret 1996. Orsaken till detta är framför allt att Invandrarverkets internbudget knyts till organisatoriska enheter och inte till verksamhetsgrenar. För integrationsområdet planeras inte heller några förändringar på något avgörande som, sätt, kommer att påverka resultatet jämfört med 1996. Redovisningen i det följande är Invandrarverkets.

Den totala drifckostnaden netto för kalenderåret 1996 är, exklusive över-

sättningsverksamheten, 1 579,6 mkr och den fördelar sig mellan de olika verk-

samhetsgrenama enligt följande inklusive fördelade samkostnader tabell.

Tabell 3. Invandrarverkets driftskostnader för 1996 fördelade verksamheterna netto, mkr

Verk- Direkt Sam- Totalt Andel i samhetens kostnad kostnad procent kostnad

Tillstånds- 65,1 31,9 97,0 6 % prövning

skapsprövning Totalt 1 418,6 161,0 l 579,6 100 %

I posten fördelade samkostnader ingår bl.a. kostnader för:

centrala och regionala lednings-, stabs- och administrativa serviceñmktioner administrativa system och verksamhetssystem låneräntor och viss gemensam avveckling informations-, praxis- och utbildningsenhetema vid Invandrarverkets huvudkontor hyreskostnader för huvudkontorets lokaler.

Kostnaden för verksamhetsgrenen integration uppgår under 1996 till totalt 59,4 mkr, varav 38,4 mkr är direkta kostnader och 21,0 mkr är fördelade samkostnader. Invandrarverket kommer from. 1997 att tillämpa en ny och mera schablonmässig princip för samkostnadsfördelning. Om denna princip tillämpats även för 1996, skulle andelen sarnkostnader för integrationsområdet ha varit något lägre och uppgått till ca 18 mkr.

Av den direkta kostnaden exkl. awecklingskostnader uppgår till 1 mkr är som ca knappt 75 procent eller ca 27,4 mkr kostnader för personalens löner och sociala avgifter. Lönekostnaden per årsarbetskrañ uppgår till 0,351 mkr. ca

4.5. Datasystem hos Invandrarverket

Invandrarverket har ett gemensamt datasystem för samtliga dess verksamhetsgrenar benämnt STAMM Stöd för Tillstånd, Asyl, Mottagning och Medborgarskap. Systemet togs i bruk den 15 maj 1995 och kostade omkring 70 mkr. Det innehåller stöd och underlag for följande verksamhetsdelar. Asyl och tillståndshandläggningen namn- och adressuppgifter liksom beslut och beslutsskäl. Utredning och beslut om ekonomiskt och socialt bistånd enligt lagen 1994: 137 om mottagande av asylsökande mil. LMA. Bosättningsarbete och annat förberedande arbete för utflyttningen till kommun efter det att uppehållstillstånd meddelats. Ersättning till kommunerna för deras flyktingmottagande såsom schablonersättning, ersättning för socialbidragskostnader för äldre och sjuka, vård av barn i annat hem än sitt eget m.m. Ersättning till landstingen för hälso- och sjukvård av asylsökande mil. - Utredning och beslut enligt lagen 1950:382 om svenskt medborgarskap. -

STAMM är uppbyggt med flera delsystem som har gemensamma tabeller, varifrån uppgifter hämtas till de olika funktionerna. De delsystem som har med individen att

göra är: individ mi, ärende ma, mottagning mm och ersättningar me. Det finns

också inte är individbaserade. system som

Integrationsverksamheten är stor användare av delsystemet me som också kallas ROSE. Med ROSE hanteras ersättningarna till kommunerna för flyktingmottagandet. Under 1996 betalades ut närmare 5 miljarder kronor i ersättningar till kommunerna.

Ett annat delsystem som integrationsverksamheten använder är SUS System för Uppföljning av Statsbidragssystemet för kommunalt flyktingsmottagande. Detta uppföljningssystem kompletterar den statistik kan erhållas från ROSE och som Invandrarverkets ekonomisystem. Dessa system är viktig källa till information en om

flyktingarnas introduktion i kommunerna.

Invandrarverket har dessutom datasystem for ordbehandling Word Perfect, kalkylering Lotus 123, grafisk presentation Freelance Graphics och elektronisk post

CC:Mai1. Personalen har tillgång till via nätverk. programmen

Som ekonomisystem används Agresso som körs basdator. PIR är ett personaladnrinistrativt systern som också körs på basdator.

De olika enheterna inom Invandrarverket är anslutna till ett datanätverk Sivnet, varigenom tillgång erhålls till de olika datasystemen. Mellan huvudkontoret i Norrköping och större lokala enheter finns fasta förbindelser.

Invandrarverket har just avslutat upphandling av servicebyrå-tj änster for drift inklusive kundstöd, underhåll och utveckling av sina IT-system. Som servicebyrå har valts Frontec i Norrköping. I samband med överlämnandet av driften, underhållet och utvecklingen hösten 1997 väntas ADB-enheten inom verket läggas ner. Kvar blir en IT-enhet med fyra personer. Hittills har ett femtontal personer arbetat med ADBfrågor inom Invandrarverket.

4.6. Invandrarverkets statistikansvar

Invandrarverket har sedan den l juli 1994 ansvar for statistikområdet Invandring, ett ansvar som tidigare låg Statistiska centralbyrån.

Inom ramen for beställaransvaret har verket givit ut statistik om "Asylsökande och beviljade uppehållstillstånd" för vart och ett av åren 1994 och 1995. De har getts ut i SCB:s serie Statistiska meddelanden. Produkterna omfattar ett 30-tal sidor och ger en både översiktlig och detaljerad bild av antalet asylsökande fördelade länder och Världsdelar samt en redovisning av skälen for de uppehållstillstånd som beviljats under året. Under innevarande kommer även statistik om mottagning av asylsökande och flyktingar mfl. grupper att ges ut. Denna behandlar Invandrarverkets mottagning resp. kommunernas flyktingmottagande.

Vidare har verket under 1995 och 1996 gett ut frckboken "På tal om invandrare" som är en lättillgänglig sammanställning av aktuell statistik om invandringen till Sverige och om invandrares ställning inom olika samhällsområden. Fickboken har fått stor spridning och efterfrågan är stor.

Under budgetåret 1995/96 har underlag arbetats fram for att under första hälften av 1997 ge ut en uppdaterad version av en faktabok om invandrarnas situation olika samhällsområden Sverige. När SCB senast ut boken benämndes den "På tal gav om invandrare". Med sikte bl.a. gymnasie- och högskolenivå ges fakta och analys om invandrares boendemönster, utbildningsbakgrund och försörjningsmöjligheter. I flera fall står forskare for materialet och då med särskilt framtagen statistik. I övrigt är författarna sakkunniga inom SCB och Invandrarverket.

Inom ramen for beställaransvaret, som också omfattar samordningsfrågor inom statistikområdet, har Invandrarverket gett ut riktlinjer for hur personer med utländsk bakgrund bör redovisas i statistik. Dessa har getts ut i SCB:s serie Meddelande i samordningsfrågor i november 1996. Arbetet har skett i samverkan med SCB. Det har omfattat flera förankringsaktiviteter bland myndigheter som ger ut statistik om

b1.a. invandrare och innefattat en remissomgång till 50-talet organisationer och myndigheter. Syftet med riktlinjerna är att producenter området skall använda samma begrepp och avgränsningar när statistik om invandrare redovisas.

För att förbättra beskrivningen av invandrade gruppers situation i samhällslivet har Invandrarverket träffat ett avtal med SCB juni 1996 om avisering till SCB av uppgiñer om skäl för invandring m.m. Med aviseringar två gånger per år ur Invandrarverkets datasystem skall SCB komplettera sitt statistikpaket inom områdena arbetsmarknad, befolkning, inkomster och utbildning med information från Invandrarverket.

Invandrarverket deltar dessutom i projektet "Invandrare levnadsförhållanden" tillsammans med SCB, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet samt bidrar till finansieringen av projektet.

Invandrarverket deltar även tillsammans med SCB i internationellt arbete inom statistikområdet. Bl.a. har verket deltagit i framtagandet av internationella riktlinjer för redovisning av befolkningsstatistik avseende främst in- och utvandring, som FN:s statistikorgan drivit.

Inom Invandrarverket ligger beställaransvaret för statistikfunlctionen ekonomienheten. Här ligger också ansvaret för framtagande av verkets övriga verksamhetsstatistik.

4.7. Beslutade och väntade förändringar i Invandrarverkets uppgifter

4.7.1. Ansökan om asyl och grundutredning

Ansökningar om asyl länmas from. den l janauri 1997 till Invandrarverket, som också övertagit ansvaret för grundutredningen. Tidigare lämnades dessa ansökningar till polisen, som också gjorde en första utredning. Denna utredning omfattar i första hand frågor om identitet och resvägar och kan ligga tiH grund för beslut av Invandrarverket om omedelbar avvisning till första asylland och till säkra hemländer. Den mer fullständiga utredningen om asylskäl m.m. har Invandrarverket gjort sedan 1 juli 1992.

Den muntliga utredning med resp. asylsökande som Invandrarverket genomför efter övertagandet omfattar både frågor enligt utlänningslagen och lagen om mottagning av asylsökande.

Asylenhetema i Malmö, Mölndal, Upplands Väsby och Stockholm beräknas kunna handlägga merparten av ansökningarna, dels genom att de finns vid de största inreseorterna, dels genom mobil handläggning. Utredningar av ansökningar som länmas vid inresa kan också göras av andra enheter t.ex. i Karlskrona, Karlstad och Boden. Inledningsvis skall samtliga asylutredningar som länmas efter inresa göras av ovanstående fyra asylenheter.

4.7.2. Ansökningar m.m. i tillstånds- och medborgarskapsärenden

From. den l oktober 1997 skall ansökningar i Sverige i alla ärenden om uppehållstillstånd och i medborgarskapsärenden länmas till Invandrarverket och inte som hittills till polisen. Verket övertar då också uppgiften att göra utredningar, lämna ut

pass, tillståndsbevis m.m. Verket kommer att integrera arbetet med utredning, handläggning och visst beslutsfattande. Personalen skall också vid behov kunna växla mellan dess uppgifter och asylprövning.

Verket är ännu inte klar med organisation och bemanning för dessa uppgifter. Preliminärt kommer verket att ha verksamhet 14 orter med en personalstyrka om ca 165 årsarbetskrafter för ändamålet.

4.7.3. Förvarsverksamheten

Förvar är en tvångsåtgärd som innebär att en utlänning kan kvarhållas t.ex. när identiteten vid en asylsökandes inresa inte är klar eller när det finns anledning anta att en utlänning kommer att hålla sig undan när verkställighet av av- eller utvisning skall ske.

Den 1 oktober 1997 övergår förvarsverksamheten enligt utlänningslagen från polisen till verket. I uppdraget från regeringen understryks vikten att ha meningsfull av en verksamhet, som så mycket som möjligt liknar verksamheten i det övriga boendet. En viktig utgångspunkt är också tillräcklig säkerhet för de förvarstagna och personalen. Verket planerar att ha förvar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Flen.

4.7.4. Renodlingsprincipen

Under senare har statsmaktema strävat efter renodling myndigheternas en av ansvarsområden och en koncentration det som uppfattas som resp. myndighets kämverksamhet, främst av det skälet att en sådan ordning generellt sett antas innebära effektivitetsvinster. Denna strävan medför behov av att definiera varje myndighets "verksamhetsidé" och att fastställa avgränsningen till andra myndigheters ansvarsområden. Frågan om vilken myndighet som organisatoriskt skall svara för en verksamhet kan ses i förhållande till såväl sakinnehållet, verksamheten som myndighetens totala roll i samhället. Sett i ett sådant perspektiv är polisens huvudroll att upprätthålla ordning och säkerhet i samhället. Att utreda utlänningars skäl för uppehållstillstånd kan då främmande verksamhet. Det finns ses som en samma principiella skäl att förändra myndighetsansvaret för att utreda medborgarskapsärenden som vad gäller ärenden uppehållstillstånd. Samma förhållande kan om hävdas vad gäller fingeravtryck av asylsökande.

Verksamheterna hör däremot hemma i vad som kan anges vara de renodlade utlänningsmyndighetema Invandrarverkets och Utlänningsnämndens "verksamhetsidé". Förutsättningen är dock att en förändring sikt kan väntas medföra lägre kostnader och att servicenivån i stort sett kan upprätthållas.

Den här angivna principen åberopas senast i regeringens utredningsdirektiv Dir. 1997:6 om ansvarsfördelning vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut samt inre utlänningskontroll. Ändrad ansvarsfördelning mellan polisen och Invandrarverket skall övervägas, liksom förutsättningarna för att överföra Kriminalvårdens transporttjänst till Invandrarverket.

Med hänsyn till att den inre utlänningskontrollen i stora delar har ett nära samband med "polisiär verksamhet" bör utgångspunkten enligt direktiven emellertid vara att ansvaret detta område även i framtiden ligger hos polismyndigheterna.

I detta sammanhang kan nämnas, att polispersonal har rätt att tillgripa tvångsmedel vid genomförandet av den inre utlärmningskontrollen och vid verkställighet av awisnings- eller utvisningsbeslut. Frågan tvångsmedel vid förvarstagande om av utlänningar har varit föremål för en särskild utredning, som lämnat förslag till reglering av Invandrarverkets rätt att använda tvångsmedel.

En utlänning som söker uppehållstillstånd kan uppfatta det som ett tecken misstro från det svenska samhällets sida att frågan om rätten att vistas här till väsentliga delar handläggs av en myndighet som i övrigt sysslar med brottsbekämpning. Hänsynen till denna risk var en orsak till överföringen den l januari 1997 från polisen till Invandrarverket av ansvaret för grundutredningar i asylärenden samt för registreringen av asylsökandes fingeravtryck. Samma skäl talar för att kvarstående utredningsuppgifter i samband med ansökningar uppehållstillstånd och medborgarskap, om förvarstagande av utlänningar samt ansvaret för verkställighet av avlägsnandebeslut förs över från polisen till Invandrarverket.

4.7.5. Handläggningen av utlänningsärenden

Förändringar i handläggningen av utlänningsärenden har skett som minskat skillnaderna i förhållande till processen vid domstolarna. Ett tvåinstanssystem innefattande Invandrarverket och Utlänningsnämnden har utvecklats. Sedan den l januari 1997 gäller detta flertalet ärenden, då numera även avslagsbeslut rörande uppehållstillstånd som inte lett till samtidigt avlägsnandebeslut kan överklagas. Utlänningsnänmden arbetar sedan sin tillkomst 1992 i domstolsliknande former, dock utan inslag av tvåpartsprocess. En sådan finns inte heller vid handläggningen inom Invandrarverket. Steg i riktning mot vad som gäller för de allmänna domstolarna utgör vidare den ordning som införts från den 1 januari 1997 att avvisning asylsökande inte om av en får beslutas utan att muntlig handläggning har ingått samt de ökade kraven motivering av beslut i fråga uppehållstillstånd. om

I dir. 1997:20 sägs att en parlamentarisk kommitté skall ta ställning till om utlänningsoch medborgarskapsärenden skall prövas i tvåpaitsprocess och prövningen skall om göras av domstolar, domstolsliknande organ eller renodlade förvaltningsmyndigheter. Fråga om prövningstillstånd vid överklagande skall därvid uppmärksammas liksom möjligheterna att avgöra vissa utlänningsärenden i en snabbprocess. Ytterligare moment i uppdraget är bl.a. att göra språklig och redaktionell översyn utlänen av ningslagen och att med förtur utreda bl.a. möjligheterna att meddela tidsbegränsade uppehållstillstånd när sökanden inte kan styrka sin identitet.

4.7.6. Allmänhetens insyn och legitimitetsfrågan

Med inrättandet av Utlänningsnämnden år 1992 ökade allmänhetens insyn genom att politiskt tillsatta lekmän fick delta i besluten. Någon motsvarande insyn finns inte i Invandrarverkets verksamhet. Invandrarverket har dock en styrelse med politiskt tillsatta ledamöter, som beslutar vissa riktlinjer för verksamheten, och har också om nyligen återgått till den tidigare ordningen att styrelsen har möjlighet vägatt ge ledande beslut i ett antal enskilda ärenden.

Allmänhetens intresse framhålls i direktiven till kommittén instansordning vid om ny tillämpning av utlännings- och medborgarskapsstittningen samt viss översyn av utlänningslagen dir. 1997:20. Allmänhetens möjlighet till insyn i asylärenden sägs vara viktig för att myndigheternas verksamhet skall kunna granskas. En sådan

granskning ger vidare legitimitet de enskilda besluten och bidrar slutligen till att värna asylrätten.

4.7.7. Förstudie om Invandrarverkets framtida organisation

Invandrarverket har gjort en förstudie om sin framtida organisation för att underlag till en långsiktig stegvis utveckling, Invandrarverkets framtida organisation - en förstudie. I en sammanfattning av förstudien anges bl.a. följande.

Den operativa verksamheten skall var tydligt i fokus. Verksamheten kommer att utvecklas mot en större stabilitet i framtiden, med ett bredare spektrum av uppgifter och en mera beständig lokal organisation. Verksamheten kommer att bedrivas framför allt i stora och medelstora kommuner. Verket kommer att finnas där asylsökande och invandrare i hög utsträckning vistas eller bor.

Många synpunkter har framkommit den nuvarande geografiska organisationen. Av förstudien framgår att både lokal nivå och distriktsnivå bedrivs operativt arbete av samma slag. De båda nivåerna verkar mer och mer gå i varandra. Det är viktigt att den operativa verksamheten tydliggörs. Förstudien ger inte stöd för att samordning behövs både distrikts- och regionsnivå. Antalet enheter det lokala planet uppgår i dag till drygt 30. En minskning kan väntas under de närmaste åren att genom mottagningsenheter avvecklas. Enheter tillkommer dock för nya uppgiñer. Beredskap för volymökningar måste ñnnas. Därför behövs geografisk indelning även forten sättningsvis. All operativ verksamhet bör ingå i den geografiska indelningen. Detta hindrar inte att det ibland är mest effektivt att viss verksamhet organiseras på en enda ort i landet.

En kartläggning av kostnader för ledning och administration visar att kostnaderna är höga. Det är ytterligare ett skäl till att verkets ledningsorganisation bör ses över. Den administrativa servicen bör också effektiviseras.

Ett antal omorganisationer har genomförts inom Invandrarverket under de senaste åren. Invandrarverkets personal känner trötthet och inför organisaoro tionsförändringar, men samtidigt gör utredaren inom verket bedömningen att det finns en viss förståelse för att förändringar behöver göras i samband med att verkets uppdrag förändras. Förändringar bör ske kontinuerligt i små steg, men större verksamhetsförändringar kan motivera en mer språngvis utveckling.

DISKRHVIINERINGSOMBUDSMANNEN DO OCH NÄMNDEN MOT ETNISK DISKRIMINERING

5.1. Uppgifter och organisation

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, eller Diskrimineringsombudsmannen DO, är en självständig myndighet och samtidigt regeringen utsedd ombudsen av man. DO:s verksamhet regleras i lagen mot etnisk diskriminering. Med etnisk diskriminering avses enligt lagen att eller människor rnissgynnas i en person en grupp förhållande till andra eller annat sätt utsätts för orättvis eller kränkande behandling grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.

DO skall verka for att etnisk diskriminering inte förekommer i arbetslivet eller andra områden av samhällslivet. DO skall vidare råd och annat sätt medgenom verka till att den som utsatts för etnisk diskriminering kan ta tillvara sina rättigheter. DO skall vidare genom överläggningar med myndigheter, företag och organisationer samt genom opinionsbildning, information och annat liknande sätt ta initiativ till åtgärder mot etnisk diskriminering.

DO skall särskilt motverka att arbetssökande utsätts för etnisk diskriminering och skall i kontakt med arbetsgivare och berörda arbetstagarorganisationer främja ett gott förhållande mellan olika i arbetslivet. Enligt särskilda regler i lagen får DO grupper föra talan i tvister om otillåten särbehandling av arbetssökande och arbetstagare.

DO har alltså att såväl handlägga klagomål från enskilda att vidta generellt som syftande åtgärder.

DO har till sin hjälp ett kansli bestående av sex personer, varav två handlägare, tre biträdande handläggare och en registrator. Tidvis anlitas extrapersonal och konsulter.

Vidare finns en nämnd mot etnisk diskriminering består tre ledamöter. som av Nämndens uppgifter är enligt lagen ombudsmannen råd i principiellt viktiga att ge frågor om tillämpningen av lagen och att hos regeringen föreslå de författningsändringar eller andra ändringar som är ägnade att motverka etnisk diskriminering. Nämnden skall också sista instans pröva ärenden vite DO som om som förelagt en tredskande arbetsgivare.

5.2. DO:s anslag

Den verksamhet som DO bedriver bestrids av ramanslaget B3 inom utgiñsområde För budgetåret 1997 uppgår anslaget till 4 790 000 kr, högst 60 000 kr får varav användas för Nämnden mot etnisk diskriminering.

I DO:s resultatredovisning för budgetåret 1995/96 18 månader, som denna framställning till stor del bygger på, har DO redovisat uppskattad fördelning en av sina kostnader under 1995/96 verksamhetsgrenarna. Detta redovisas i följande tabell.

Tabell DO:s kostnader fördelade verksamhetsgrenar

En grund för ovan redovisade fördelning är uppskattningar hur DO med kansliav personal fördelar sin arbetstid, nämligen med 60 procent individuella ärenden och 40 procent generella åtgärder. Att huvuddelen 69 procent kostnaderna av avser generella åtgärder trots att merparten 60 procent personalens tid ägnas av individuella åtgärder beror att konsultarvoden, tryckningskostnader och resekostnader på sammanlagt 1,7 mkr avsett generella åtgärder. Dessutom arbetar personal i högre löneläge i större utsträckning med generella åtgärder än personal i lägre löneläge.

Av DO:s driftkostnader drygt 7 mkr under 1995/96 avsåg 54 procent personalkostnader, ll procent lokalkostnader, 7 procent tryckkostnader, 7 procent konsultkostnader och 21 procent övriga driftkostnader.

Under 1995/96 uppgick medelantalet anställda vid D0 till 8 eller 7,8 personer uttryckt i årsarbetskrafter.

Personalens arbetstid de två huvudverksamhetema har grovt sett fördelats följande sätt:

Tabell 5. Fördelning av personalens arbetstid verksamhetsgrenar 1995/96

Arbetet med den ekonomiska redovisningen och lönerapporteringen är mot ersättning utlagt Kammarkollegiet.

Vid samtal med företrädare för DO har det enligt Statskontoret inte framkommit något som tyder att den i tabellen redovisade fördelningen inte längre är rättvisande. Årets anslag 4 790 000 kr skulle därmed kunna delas så 3 305 kr upp att 000 avser generella åtgärder och 1 485 000 kr individuella fall.

Anslagssparandet var vid utgången av budgetåret 1995/96 4 000 kr.

6. DET LÅNGSIKTIGA ARBETET UPPDRAG II OCH IH

6.1. Bakgrund

Utredningen tar nu upp det långsiktiga arbetet inom det integrationspolitiska området. Det handlar enligt direktiven om två olika uppgifter. Den första handlar om att främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk bakgrund och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Den andra rör att följa samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets etniska och kulturella mångfald.

6.2. Direktiven

Inledningsvis redovisas i direktiven det arbete Invandrarverket bedriver nationell nivå för att motverka främlingsfientlighet och rasism. Verket har bl. tagit fram a. utbildnings- och informationsmaterial, medverkat i utbildningar och andra informationsinsatser samt gett projektbidrag till organisationer och andra för försöks- och utvecklingsverksamhet. Det framhålls vidare att i DO:s uppgiñer ingår att verka för att etnisk diskriminering inte förekommer i arbetslivet eller annat sätt i samhället, ta initiativ till åtgärder mot diskriminering samt olika sätt medverka till att den som utsätts för diskriminering kan ta till sina rättigheter. vara

Vidare nämns en rapport från en interdepartemental arbetsgrupp för arbete mot rasism, AGAR, som utmynnar i förslag till ett centralt för att systematisera, organ samordna, stimulera, utveckla och konkret stödja arbetet mot rasism och främlingsñentlighet.

Utredningen skall med utgångspunkt i nu nämnda och andra erfarenheter och idéer föreslå hur ett samlat och samlande bör utformas för att främja lika rättigheter ansvar och möjligheter samt motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. DO:s uppgifter att övervaka att lagar efterlevs och att diskriminering bekämpas och motverkas skall utgöra en kärna i arbetet.

Utredningen skall noga väga för- och nackdelar med att DO ingår i större myndigen hetsstruktur, a. med avseende DO:s rättsliga verksamhet, och pröva det om ger en större tyngd verksamheten om generaldirektören för myndigheten är identisk med den person som är DO.

Myndighetsstrukturen skall utformas så att den kan följa utvecklingen och de insatser som görs för att motverka diskriminering och skapa ett samhälle där människors rättigheter och möjligheter inte begränsas eller hindras deras etniska bakgrund. av Den skall vara en kunskapsbas.

Verksamheten i sin helhet bör så långt möjligt präglas positiv och offensiv som av en ansats. Arbetet bör bygga såväl etablerad kunskap som nya arbetsformer och metoder.

Utredningen skall överväga vilket sätt myndighetsstrukturen kan utformas för att uppnå ett aktivt och uppsökande arbete ute fältet samt vilket sätt myndigheten i sitt utåtriktade arbete kan samverka med andra.

Vidare skall utredningen närmare precisera verksamheten och de instrument som

behövs för denna, dock inte det rättsliga instrumentet, eftersom lagen mot etnisk diskriminering ses över i särskild ordning.

Det är vidare angeläget att noga följa samhällsutvecklingen och bedöma i vilken utsträckning och vilket sätt samhället och dess institutioner utgår från och tar hänsyn till befolkningens etniska, språkliga, kulturella och religiösa mångfald

Utredningen skall länma förslag till hur ansvaret för en sådan uppföljning kan utformas. Det bör utformas så att ansvarig myndighet har möjligheter att föreslå förändringar. Stor kraft måste läggas att föra ut resultaten av forskning och utvärderingar, att väcka debatt och på att överbrygga den klyfta som ofta finns mellan forskare och brukare av forskningsresultat.

I myndighetens ansvar bör ligga att till regeringen lämna årlig rapport skall en som kunna fungera som underlag för en bred och kreativ debatt.

Utredningen skall precisera ansvar och uppgifter inom detta område och även överväga om det bör finnas ett ansvar för att beställa statistik.

Utredningen bör slutligen också pröva vilka resurser som bör finnas för att kunna lägga ut uppdrag och initiera forskning.

6.3. DO:s verksamhet

DO:s uppgifter är dels att handlägga klagomål från enskilda, dels att vidta generellt syfcande åtgärder.

Under budgetåret 1995/96 18 månader avslutade DO 742 enskilda ärenden mot 328 föregående budgetår. De enskilda ärendena avslutas i regel ett brevsvar, genom varigenom DO redogör för sin bedömning av ärendet och för eventuellt vidtagna åtgärder. DO lägger enligt årsredovisningen ned stor omsorg på att utforma svaren utifrån vad det enskilda ärendet kräver.

Ca 60 procent av diarieförda enskilda hänvändelser föranledde skriftväxling mellan DO och en "motpart" och /eller annan form av utredning. Ca 10 procent ärendena av utgjordes av synpunkter eller förfrågningar avseende DO:s verksamhetsområde och övriga ärenden, ca 30 procent, avslutades utan att några särskilda utredningsåtgärder vidtogs. Dessa ärenden var antingen sådana som inte har med DO:s ansvarsområde att göra eller bedömdes vara av den karaktären att det inte var meningsfullt för DO att vidta åtgärder.

I fyra fall hade DO kontakt med advokat för eventuell processföring. Vidare förekommer åtskillig telefonrådgivning. Det totala antalet samtal som myndigheten fick från allmänheten under 1995/96, utöver dem som gällt ärendena, uppskattar DO till ca 8 000. De flesta samtalen kommer från personer som anser sig ha blivit diskriminerade och önskar råd och stöd, men många ringer också för att de vill information.

DO anför i sin årsredovisning att det alltid är mycket svårt att styrka att etnisk diskriminering förekommit. För att ge ett perspektiv detta redovisar D0 att det 1994 gjordes 174 anmälningar till polisen olaga diskriminering, att bara nio om men åtal väcktes. En fällande dom avkunnades under âret.

Generella åtgärder som redovisas i årsredovisningen är överläggningar med myndigheter, företag och organisationer, föreläsningar/anföranden, publikationer, särskilda projekt, kontakter med massmedia, följande rättsprocesser rörande brott med av rasistiska eller främlingsñentliga inslag och samling domar i "rättsbank", av en internationellt arbete samt remisser och skrivelser till regeringen initiativ. eget

6.4. Invandrarverkets uppgift att främja goda etniska relationer m.m.

Invandrarverket skall enligt regleringsbrevet för 1997 särskilt redovisa sitt fortsatta arbete med att främja goda etniska relationer och att motverka främlingsfientlighet och rasism. I detta arbete skall verket samråda med myndigheter och organisationer i syfte att nå ökad effektivitet i de samlade insatserna området. Verket skall vidare sprida kunskaper och erfarenheter från tidigare arbete på området.

Mål för det långsiktiga integrationsarbetet är att det finns förslag till åtgärder som främjar kunskaper i svenska språket, egenförsörjning och delaktighet i sarnhällslivet. Ett antal aktiviteter i detta syfte har redovisats till utredningen. En fast uppgift är att verket handlägger och administrerar organisations- och etableringsstöd till invandrarorganisationer. Arbetet kräver omfattande kontakter med organisationerna och en granskning av deras föreningshandlingar. Verket också invandrarorganisationema ger information genom månadsbladet "Förbundsinformation".

Arbetet med att främja goda etniska relationer och motverka främlingsfientlighet och rasism skall enligt verket genomsyra allt arbete inom verket. Ett dokument "Plattform för SIV:s arbete med goda etniska relationer" togs fram under 1996 och kommer att implementeras under 1997. Samtidigt sker metodutveckling. Bl.a. har verket för en avsikt att allmänt följa opinions- och attitydutveckling och följa pågående projekt för analys och implementering, att ingå i styrgrupp för ett intemetprojekt, att medverka en i en arbetsgrupp om skolans värderingsgrund samt att seminarier inom arrangera sakområdet, bla. ett seminarium med fokus hur samhällets ökade intresse av återvandring påverkar flyktingars rätt att välja att bo kvar i Sverige. synen

6.5. Invandrarverkets anslag för integration

Under anslaget B Invandrares integration disponerar Invandrarverket anslagen

Kommunersättning vid flyktingmottagande och Åtgärder för invandrare. Det först-

nämnda anslagets användning är så gott som helt regelstyrt. Det sistnämnda anslaget avser bidrag till dels den centrala verksamheten vid invandrares riksorganisationer, dels till avgränsade invandrarpolitiska projekt, dels till Stiftelsen invandrartidningen. Det anslaget är också regel-styrt del bidraget till avgränsade invandutom en av rarpolitiska proj ekt.

Distrikten utbetalade under 1995/96 10 mkr i projektbidrag till olika organisationer. Bidragen går till utveckling och försöksprojekt syftar till att integrera flyktingar som och invandrare i det svenska samhället. Distrikten behandlade 803 ansökningar av vilka 264 beviljades bidrag.

6.6. AGAR-rapporten

Invandrarministern tillkallade i januari 1995 interdepartemental arbetsgrupp med en

uppgift att utreda formerna för hur arbetet mot rasism och främlingsfientlighet i det

svenska samhället skall bedrivas och föreslå en struktur för detta arbete. Gruppen har

som redan framgått arbetat under namnet Interdepartementala ArbetsGruppen för Arbetet mot Rasism, AGAR. I löpande text används benämningen arbetsgruppen. Det som återges i det följande är sammanfattningen rapport. av gruppens

Arbetsgruppen har arbetat utifrån en ordning där beskrivningar tidigare insatser av och pågående arbete för att motverka rasism och främlingsfientlighet har utgjort utgångspunkten för en behovsanalys permanenta arbetsformer och uppgifter för av arbete med att motverka rasism och främlingsfientlighet och för att främja goda etniska relationer i samhället.

Arbetsgruppen har också analyserat behovet av ett centralt med uppgift att organ samordna, stimulera, utveckla och olika sätt stödja det konkreta arbetet för att motverka rasism och främlingsfientlighet som bedrivs myndigheter, kommuner, av institutioner och frivillig- och intresseorganisationer. Vidare har arbetsgruppen analyserat förutsättningarna och kriterierna för en relevant organisatorisk placering för det centrala organet.

Konkret arbete med det uttalade syftet att motverka rasism och främlingsfientlighet har bedrivits under en lång tid i Sverige, både frivillig- och intresseorganisationer av och av myndigheter. Intensiteten i arbetet har emellertid varierat mycket, både bland myndigheterna och organisationerna, bland annat därför att insatserna detta område i stor utsträckning bestått tidsbegränsade projekt. av

En annan orsak till den varierande intensiteten i arbetet är att det inte har fumiits ett centralt organ inom myndighetssfären med ett tydligt definierat för att ansvar samordna, stimulera och olika sätt stödja det konkreta arbetet, annat än i viss utsträckning hos DO och Invandrarverket.

Utifrån sina analyser konstaterar arbetsgruppen att ett verkningsfullt och långsiktigt arbete att motverka dessa fenomen och främja goda etniska relationer i samhället kräver insatser många olika nivåer berör ett stort antal miljöer nära männisom skornas vardag. Vidare finner arbetsgruppen att det konkreta arbetet hittills har utförts med varierande intensitet av organisationer som är verksamma i dessa miljöer. Arbetsgruppen anser att det konkreta arbetet även i fortsättningen bör bedrivas av myndigheter, kommuner, institutioner, frivillig- och intresseorganisationer som är verksamma i miljöer nära människornas vardag.

För att skapa kontinuitet och för att systematisera, samordna, stimulera, utveckla och olika sätt stödja det konkreta arbetet anser arbetsgruppen att det finns behov av ett centralt organ som ñingerar som något av en "motor" i förhållande till det konkreta arbetet och föreslår att det inrättas ett sådant centralt organ.

Arbetsgruppen har gjort en utförlig analys av behovet av olika insatser för att olika sätt stödja det konkreta arbetet och föreslår följande huvuduppgifter för det centrala organet:

att ge regeringen underlag för strategidokument, som tar upp de långsiktiga målsättningarna och prioriteringarna i arbetet för att motverka rasism och främlingsfientlighet och främja goda etniska relationer,

att utveckla och upprätthålla ett "early-warning-system" för att uppmärksamma berörda myndigheter och politiker aktuella rasistiska och främlingsfientliga

tendenser i samhället,

att göra övergripande analyser av mekanismema bakom olika uttryck för rasism och främlingsfientlighet och förändringar i de etniska relationerna,

att uppmuntra, samordna och stödja myndigheternas insatser för att motverka rasism och främlingsfientlighet,

att stödja insatser som görs av kommuner, organisationer och enskilda, -

att följa upp de målsättningar och prioriterade insatser i strasom anges tegidokumentet,

att avge en årlig rapport till regeringen avseende det arbete bedrivits inom - som olika områden och effektema av det samt uppmärksamma och påtala behov av förändringar,

att samla, öka och sprida kunskaper avseende rasism, främlingsfientlighet och etniska relationer,

att medverka i planeringen och utvärderingen av större externa projekt, -

att initiera och handha bidragsgivning till utvecklingsprojekt,

att följa forskningen och ge impulser till forskningsprojekt, nya

att följa och medverka i det internationella arbetet för att motverka rasism och främlingsfientlighet,

att informera massmedier och allmänhet. -

I utredningsarbetets andra fas analyserade arbetsgruppen förutsättningarna och kriterierna för en relevant organisatorisk placering för det centrala organet.

Arbetsgruppen anser att det långsiktiga arbetet för att motverka rasism och främlingsfientlighet och förebygga sådana tendenser i samhället har uppenbara beröringspunkter med det långsiktiga integrationsarbetet som utgår från de invandrarpolitiska målen. Detta syftar till att bland annat ge invandrare möjligheter, samma rättigheter och skyldigheter i samhället den övriga befolkningen och att främja som en ömsesidig och omfattande samverkan mellan invandrarna och majoritetsbefolkningen. Det förutsätter i sin tur ömsesidig tolerans och solidaritet mellan invandrarna och den inhemska befolkningen och mellan olika invandrargrupper.

Arbetet för att motverka och förebygga främlingsfientlighet och rasism bidrar i likhet med integrationsarbetet till att främja goda etniska relationer i samhället. Även de konkreta arbetsfonnema när det gäller integrationsarbete och arbete mot rasism och främlingsfientlighet har tydliga likheter. Det är också i aktörer stort sett samma som bedriver konkret integrationsarbete och arbete för att motverka rasism och främlingsñentlighet.

Arbetet för att motverka rasism och främlingsfientlighet har rad beäven en röringspunkter med DO:s arbete mot etnisk diskriminering.

Arbetsgruppen konstaterar att det är två myndigheter, D0 och Invandrarverket, som arbetar övergripande och samordnande med diskriminerings- respektive integrationsfrågor. Dessa myndigheter bedriver också visst arbete för att motverka rasism och främlingsfientlighet inom ramen för sina respektive ansvarsområden. Ett tredje självständigt centralt organ med uppgift att bedriva arbete för att motverka rasism och ñärnlingsñentlighet, skulle skapa en onödig splittring i arbetet. En sådan splittring skulle inte bara öka riskerna för dubbelarbete och leda till ökade kostnader för staten. Den skulle också försvåra ett effektivt och långsiktigt samarbete med de externa aktörerna, som är av stor vikt för det konkreta arbetet för att motverka rasism och främlingsfientlighet.

Arbetsgruppen anser därför att en samordning mellan arbetet för att motverka rasism och främlingsfientlighet och integrationsarbetet innebär såväl arbets- som kostnadsmässiga vinster och ger en helhetssyn arbetet samt ett mer komplett underlag för att göra relevanta prioriteringar, samtidigt som riskerna för dubbelarbete minimeras. Även från de externa aktörernas synpunkt skulle samordning upplevas en som mer effektiv, tydlig och mindre tids- och resurskrävande.

Arbetsgruppen anser att det också är möjligt att samordna arbetet för att motverka rasism och främlingsfientlighet med arbete mot etnisk diskrimineimg.

Arbetsgruppen bedömer att samma kriterier gäller även för en samordning mellan arbete mot främlingsñentlighet, integrationsarbete och arbete mot diskriminering i ett gemensamt centralt organ. Detta är en struktur som i mycket liknar den brittiska Commission for Racial Equality, dess uppbyggnad och ansvar, som omfattar arbete med enskilda fall av diskriminering, arbete mot främlingñentlighet och rasism samt långsiktiga integrationsinsatser.

Arbetsgruppen föreslår tre alternativa organisationsmodeller för ett centralt organ skall bedriva arbete för att motverka rasism och främlingsfientlighet och främja som goda etniska relationer i samhället.

Alternativ l

Att samordna arbetet for att motverka rasism och främlingñentlighet med integrationsarbetet i ett gemensamt organ.

Alternativ 2

Att samordna arbetet för att motverka rasism och främlingsfientlighet med arbete mot etnisk diskriminering inom DO:s organisatoriska ram.

Alternativ 3

Att samordna arbetet för att motverka rasism och främlingsñentlighet och integrationsarbetet med arbete mot etnisk diskriminering i ett gemensamt organ.

Arbetsgruppen tar också upp behovet av att samordna arbetet mot främlingsfientlighet och rasism inom regeringskansliet. Det är viktigt t.ex. när den långsiktiga strategin skall fastställas och sedan arbetas i regleringsbrev och andra styrdokument.

6.7. Särskilda insatser av Inrikesdepartementet

Regeringen Inrikesdepartementet disponerar två anslag inom utgiñsområde 8 Invandrare och flyktingar för särskilda insatser. Det är anslaget B Särskilda insatser

i invandrartäta områden och anslaget B Åtgärder mot främlingsfientlighet och

rasism.

6.7.1. Särskilda insatser i invandrartäta områden

Anslaget inrättades som ett reservationsanslag budgetåret 1995/96 för särskilda insatser for att främja utvecklingen i invandrartäta och eftersatta bostadsområden i storstäderna. Det uppgick till 125 mkr. Syftet är huvudsakligen att stärka kompetensen hos och öka arbetskraftsdeltagandet bland invandrare bor i dessa som områden. Vidare syftar insatserna till att konkret bidra till god social och kulturell en utveckling samt motverka utanförskap. Stödet skall stimulera kommunerna till metodutveckling.

Regeringen beviljade under budgetåret 1995/96 åtta kommuner stöd. Dessa har upprättat handlingsplaner for sammanlagt tolv bostadsområden och regeringen har beslutat om stöd sammanlagt 108 mkr for genomförande dessa handlingsplaner. av Medel har också avsatts och beräknats for uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning.

För budgetåret 1997 uppgår anslaget också till 125 mkr och är ett ramanslag. Genom förslag i budgetpropositionen har ändamålet med anslaget vidgats till omfatta att även ett begränsat antal kommuner utanför storstadsområdena. Fyra sådana kommuner har genom beslut i maj 1997 beviljats sammanlagt 36 mkr for insatser i sitt bostadsvar område. Huvuddelen anslaget for budgetåret 1997 kommer användas för av att fortsatta insatser i de kommuner som fått stöd under 1996. För 1998 beräknas 300 mkr och för 1999 200 mkr i regeringens vårproposition.

På Inrikesdepartementets integrationsenhet finns f.n. handläggare for en som svarar administration av metodutvecklingsstödet och kontinuerligt för dialog med som en berörda kommuner om deras handlingsplaner. Denna tjänsteman finansieras från sakanslaget.

6.7.2. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism

Anslaget inrättades ett reservationsanslag budgetåret 1992/93 och uppgick då som till 10 mkr. Under detta år disponerades 6 mkr for ett uppdrag till Skolverket, Invandrarverket, Statens kulturråd och Ungdomsstyrelsen att arbeta mot främlingsfientlighet bland ungdomar och ca 2 mkr för attitydundersökning etniska en om relationer. Även under budgetåret 1993/94 gick relativt del medlen till en stor av dessa regeringsinitiativ, men en större andel disponerades också för bidrag till ansökningar om projektstöd. Under budgetåret 1994/95 utökades anslaget kraftigt och antalet ansökningar om projektstöd ökade liksom beviljade medel för sådana projekt. Samtidigt gick relativt stor andel medlen till de svenska insatserna i en av Europarådets ungdomskampanj mot rasism.

Under budgetåret 1995/96 avsattes från anslaget 10 mkr for det svenska arbetet inom ramen för EU:s Europaår mot rasism. I övrigt beviljades bidrag för ett femtontal större och mindre projekt. Flertalet projektansökningar avslogs dock.

4 17-0364

För budgetåret 1997 är anslaget 20 mkr och har gjorts om till ett ramanslag. Av tidigare reservationsanslag återstår också 4 mkr att disponera. Av anslaget är 2 ca mkr intecknade genom avtal for stöd till Sverige ZOOO-institutet, vars syfte bl.a. är att främja tillvaratagandet mångkulturell kompetens i arbetslivet. Efter forslag i av budgetpropositionen bör del anslaget också användas till att bekosta utvärdeen av ringsstudier och annat kunskapsinhämtande som underlag for utveckling av integrationspolitiken. Mot denna bakgrund beviljades i februari 1997 medel for delñnansiering levnadsnivåundersökning bland vissa invandrargrupper som av en genomförs av Socialstyrelsen och SCB.

Vid Inrikesdepartementets integrationsenhet åtgår resurser motsvarande en halv årsarbetskrañ for hantering av bidragsansölcningar och andra arbetsuppgifter i anslutning till hanteringen av dessa medel.

7. ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG LÅNGSIKTIGA AVSEENDE DEN POLITIKEN UPPDRAG H OCH IH

7.1. Bakgrund

När det gäller invandrarpolitikens inriktning har sedan lång tid funnits diskussion en om den generella politikens inriktning och behovet särskild "invandrarpolitik". av en Redan den tidigare invandrarpolitiska kommittén anförde 80-talet i sitt slutbe-

tänkande SOU 1984:58 följande: "Vi vill vår principiella inställning markera som att samhällets stöd till resurssvaga personer bör utformat utifrån individemas vara varierande behov och lämnas oberoende om vederbörande är invandrad eller infödd.

Samhällets speciella ansvar gentemot invandrade bör syfta till överbrygga de att svårigheter som beror invandringssituationen, bristande kunskaper som t.ex. i svenska. Samtidigt anser att det är ett särskilt samhällsintresse att satsa resurser på grupper i vilka det finns ett ovanligt inslag lågutbildade stort av personer."

Som redan tidigare redovisats föreslår den nya invandrarpolitiska kommittén i sitt

slutbetänkande SOU 1996:55 en ändrad inriktning för invandrarpolitikens mål och

roll, där särskilda åtgärder konstateras nödvändiga för den första tiden i landet, vara medan den generella politiken därefter förväntas fånga alla individer utifrån deras upp enskilda förutsättningar.

Invandrarpolitiska kommitténs synsätt avspeglar sig också i direktiven till utred-

ningen. Enligt dessa skall uppgift 111 för myndighetsstrukturen att mot bakgrund vara av samhällets etniska, språkliga, kulturella och religiösa mångfald följa upp och utvärdera samhällsutvecklingen samt aktivt stimulera integrationsarbetet utan att ta över andra myndigheters uppgifter. Samtidigt förutsätts myndighetsstrukturen enligt uppgift i direktiven aktivt arbeta för att motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Ett viktigt sätt detta att göra sägs vara att främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk bakgrund.

7.2. Behövs en "motor" i det långsiktiga arbetet

I direktiven förutsätts att någon form "motor" finns har särskilt av som ett ansvar inom de nu angivna områdena. Det är ändå naturligt fråga sig inte detta att om ansvar klaras av inom för den generella politiken. ramen

Invandrarpolitiska kommittén föreslog att myndighet skall inrättas för en ny att ha ansvaret för introduktionen invandramai kommunerna. Några förslag av närmare om vad detta innebär för Invandrarverkets för det långsiktiga integrationsarbetet ansvar länmades inte. Inte heller togs DO:s verksamhet Kommittén föreslog också upp. att en särskild grupp skall inrättas i regeringskansliet för följa den långsiktiga att integrationen.

Som nämnts tidigare ansåg interdepartemental AGAR, det behövs en grupp, att en "motor" utanför regeringskansliet som särskilt för frågor rörande rasism och ansvarar främlingsfientlighet.

Utvecklingen under när det gäller främlingsfientlighet och rasism

senare samt de satsningar gjorts både nationellt och internationellt visar med all önskvärd som tydlighet behovet insatser inom området. Dessa frågor emellertid av är synnerligen

komplexa och hänger intimt ihop med frågor lika rättigheter och möjligheter för om alla oavsett etnisk, språklig och kulturell bakgrund och med frågan om hur den långsiktiga integrationspolitiken lyckas i praktiken. Det finns fortfarande en stor mängd frågor rör etnisk härkomst och språklig bakgrund, där mer kunskap som behövs och där problemen är mångfacetterade och berör många områden.

Utredningen vill för sin del först understryka det olika myndigheter har ansvar som för att inom för den generella politiken fånga upp enskilda individers problem ramen och beakta deras förutsättningar. Det gäller vare sig man är född i eller utanför landets gränser och oberoende av en persons språkliga eller etniska bakgrund. Det är också självfallet viktigt att alla, myndigheter, organisationer och enskilda engasig för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet. gerar

Utredningen det viktigt att det i fortsättningen handlar om individer och anser vara ibland grupper när man talar om integration och inte efter introduktionen i Sverige - begreppet invandrare. En annan sak är att många t.ex. lågutbildade eller med om svåra hälsoproblem har kommit till Sverige under senare år och att uppföljningen av samhällsutvecklingen med hänsyn till bl.a. etniska och språkliga aspekter med nödvändighet medför krav särinsatser. Läget arbetsmarknaden för personer med invandrarbakgrund talar också sitt tydliga språk. Det går därför inte att helt "tänka bort" att politiken även efter introduktionstiden kommer att i hög grad beröra "invandrare", måste komma bort från detta vidlyftiga begrepp. även om man

Men utredningen vill stryka under ordet "en". I dagsläget är resurserna splittrade mellan Invandrarverket, DO och regeringskansliet. Det är särskilt angeläget att används samordnat och effektivt och att kunskapsuppbyggnad kan ske resurserna samlat, eftersom problemen är svårlösta. Samtidigt erinras nytt om att det fortfarande är respektive kommun och statliga myndighet sitt sakområde som har huvudansvaret för invånarnas välfärd samt lika rättigheter och möjligheter.

7.3. Mer om det långsiktiga arbetet

Det finns två huvudinriktningar det långsiktiga arbetet. Den första är att verka för lika rättigheter och möjligheter för alla oberoende av etnisk bakgrund och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Den andra uppgiften är att följa och utvärdera utvecklingen i samhället mot bakgrund av samhällets etniska och kulturella mångfald samt i övrigt stimulera integrationsarbetet. Myndigheten förutsätts aktivt påverka och delta i integrationsarbetet. Båda dessa uppgifter hänger också olika sätt med den tidigare nänmda uppgiften att för statens räkning ha ett ansvar samman för introduktionsarbetet i kommunerna. Framsteg inom dessa olika områden kommer olika sätt att vara befrämjande för verksamheten i övrigt.

Förhoppningar om att kunna bygga ett samhälle, där rättigheter och möjligheter inte bestäms av människors etniska bakgrund och där diskriminering och främlingsñentlighet hör till undantagen, har grusats både i Sverige och i andra länder. Det har därför blivit en allt mer angelägen uppgift att verka för allas lika rättigheter och möjligheter samt bekämpa främlingsfientlighet och diskriminering. Bakom dessa svårigheter finns många och komplexa förklaringar. Men säkert viktig förär en klaring det faktum att många länder, däribland Sverige, drabbats massarbetslöshet av samtidigt som invandringen under 90-talet varit tämligen omfattande.

Det är angeläget att det fortsatta arbetet detta område bygger den kunskap och de erfarenheter redan finns. För att arbetet skall bli framgångsrikt måste emellersom tid också nya arbetsformer och metoder prövas. Det är särskilt viktigt att arbetet sker offensivt och utåtriktat samt att såväl offentliga privata aktörer och som organisationer involveras i arbetet. Även enskilda med erfarenhet från arbetet personer mot rasism och främlingsfientlighet måste Det gäller att med så många engageras. som möjligt i detta arbete och bort stämpeln att detta är "invandrarfråga". För en det handlar om alla och det samhälle gemensamt lever oss

Det är viktigt att det nu sker en tydlig nystart för den ansvariga myndigheten, där man aktivt, kraftfullt och engagerat arbetar i riktning mot de uppsatta målen. Det ingår inte i utredningens uppdrag att närmare hur detta skall ske. Arbetssätt och ange arbetsmetoder förändras också över tiden, när erfarenheter görs. Men några nya viktiga förutsättningar bör ändå nänmas.

En förutsättning som kanske är särskilt viktig detta område är att ha ett stort förtroendekapital bland alla i samhället. Det kan bara på detta område man genom ha mycket goda kunskaper inom området, arbeta målinriktat, ha stor integritet och inte tveka inför att ta besvärliga problem, delta i samhällsdebatten aktivt upp samt lösa eller föreslå lösningar problem. Det gäller också olika kunna att sätt tydliggöra hur viktigt detta arbete är för att alla skall kunna ett bra liv och tydliggöra de ambitioner finns inom området. som

En viktig funktion är därför att kunskapsbas för arbete inom området. Det vara en gäller också att aktivt delta i arbetet ute i samhället, följa och analysera utvecklingen inom området, delta i infonnationsaktiviteter, debatter, seminarier, besöka skolor och högskolor samt ett stöd för kommunernas lokala arbete i t.ex. vissa bostadsvara områden. Arbetet bör vara förebyggande, även självklart insatser måste ske när om något redan hänt. Det förebyggande arbetet kan även innebära att fungera som rådgivare i krissituationer och medverka till att problem får tillfresställande lösning en på ett tidigt stadium.

En annan viktig uppgift blir då också att samverka med andra aktörer, främst med dem som i praktiken har ett stort för integration och bygga nätverk med alla ansvar som vill engagera sig inom området. Det gäller att olika sätt så många aktörer som möjligt att inse sitt eget ansvar inom området och bli aktiva. Det gäller samtidigt att med kraft kunna vidta åtgärder när myndigheter eller andra aktörer inte tar sitt

ansvar.

För att lyckas med detta är det viktigt att ha flexibel organisation, där lärande i en arbetet är en viktig del för att utveckla den kunskapen. Samtidigt bör egna ny kunskap kunna tillföras genom anlitande av resurspersoner projektbasis, genom insamlande av de goda exemplen utifrån samhället eller från andra länder och genom

tillfälliga projektinsatser. Utredningen vill gärna understryka behovet av att ta tillvara erfarenheter från länder i Europa, har allvarligare problem än Sverige har och som där flexibla och kreativa lösningar ibland har givit goda resultat. Ett erfarenhetsutbyte inom EU är naturligtvis viktigt.

Integrationspolitiken bygger nämnts tidigare på att den generella politiken, efter som den inledande introduktionen, är så utformad att den ger samma rättigheter och möjligheter till alla oberoende etnisk bakgrund. Utredningen delar emellertid av Invandrarpolitiska kommitténs uppfattning att det är viktigt att noga följa vilket sätt samhället och dess institutioner utgår från och tar hänsyn till mångfalden i befolkningen. I ansvaret för denna uppföljning ligger att inte bara se till de formella rättigheterna och möjligheterna, utan också att följa det faktiska utfallet och analyde faktorer kan tänkas påverka utfallet. Om delar befolkningen till följd sera som av eller etnisk tillhörighet ett systematiskt sätt missgynnas t.ex. vad av ursprung gäller tillgång till arbete eller utbildnings- och karriärmöjligheter, måste uppgiften att synliggöra dessa förhållanden, närmare analysera vad de beror samt vara föreslå tänkbara lösningar. Detsamma gäller om dessa personer har en sämre situation inom något område, t.ex. inom vård och omsorg. Även introduktionsfasens

betydelse för den individuella integrationsprocessen och möjligheterna här i landet

måste tas i beaktande vid uppföljningen.

Men det räcker inte att följa hur enskilda individer eller individer har upp grupper av det i det svenska samhället. Det är också viktigt att följa hur samhället och dess institutioner fungerar och anpassar sig till den etniska mångfalden i samhället. Den offentliga sektorns institutioner särskilt intresse, dels för att de har egna är av ansvaret för att förverkliga politikens mål, dels för att de är viktiga förebilder för andra. Men att följa utvecklingen i samhället kan inte begränsas till den offentliga sektorn utan måste också hur samhället i övrigt fungerar vare sig det rör sig om avse organisationer, media, privata arbetsgivare eller andra.

För att följa utvecklingen är det nödvändigt att ha en överblick över kunskapsläge och forskning i Sverige och i andra länder. Det krävs då ett aktivt deltagande i nationellt och internationellt samarbete detta område, deltagande i nätverk och möten olika slag, sammanförande forskare och brukare forskning for ett av av av ömsesidigt erfarenhetsutbyte, initiativ till forsknings- eller utvärderingsprojekt och andra liknande aktiviteter. Med detta hänger intimt ihop ansvaret för statiansvar stiken inom området.

Det gäller också att noggrant följa vad händer i myndigheter och med regelsom olika slag. Det gäller att lyhörd för problem olika slag som kan system av vara av uppstå inom området och tydliggöra dessa for berörda aktörer.

De uppföljningar görs skall ge underlag för debatt och krav på förändringar. En som årlig rapport perspektiv och kunskap om samhällsutvecklingen är ett som ger viktigt instrument för att skapa debatt och påverka utvecklingen till det bättre.

Utredningen att ett förhållningssätt utifrån nu angivna förutsättningar kan ge anser goda förutsättningar för ett framåtsyftande arbete inom dessa svåra områden.

7.4. Förslag rörande DO

Enligt direktiven skall utredningen pröva det är möjligt att inordna hela DO:s om

verksamhet i myndighetsstrukturen, dvs. även den del handlar som om att pröva individuella anmälningar etnisk diskriminering. Detta skall främst om prövas mot bakgrund av den integritet och det allmänna förtroende måste prägla sådan som en funktion.

Utredningen konstaterar till en början att Konsumentombudsmannen finns inom

Konsumentverkets och att KO också är chef för verket. Så det dock inte ram var ursprungligen. KO var fristående från verket fram till 1986. Med hänsyn till för-

ändringar i K0:s arbetsuppgifter visade det dock sig svårt att verka med begränsade

utredningsresurser. Det blev nödvändigt för KO att tillgång till verkets samlade

resurser för att kunna driva mål och nå framgångsrika förhandlingslösningar rörande

olika konsumentfrågor. Med två delvis överlappande myndigheter fanns det också

risk för dubbelarbete. KO blev då chef för verket.

Det finns dock en viktig skillnad mellan DO och KO, även den får till om senare nu ny uppgift att företräda enskilda DO har i sin handläggning enskilda personer. av ärenden ställning har att bevaka grundläggande mänskliga som en person som rättigheter. I DO:s fall gäller det rätten att inte bli diskriminerad grund sin av etniska härkomst. DO har rätt och skyldighet att under vissa omständigheter i fall av misstänkt diskriminering i arbetslivet föra talan i Arbetsdomstolen och i andra

misstänkta fall av olaga diskriminering följa handläggningen enskilda anmälningar av om diskriminering hos t.ex. polis- och åklagarmyndigheter.

De enskilda ärenden som DO handlägger är av en helt karaktär och betydligt annan mer känsliga än de marknads- och konsumentsrättsliga frågor KO har som ansvaret för. Det hänger samman med att ärendena i hög grad gäller personliga förhållanden

av en utomordentlig känslig natur. En sådan myndighetsñinlction DO:s bör-enligt som utredningens mening vara så fristående som möjligt. Kraven integritet är mycket höga och någon risk får inte föreligga DO förknippas med samhällets att maktstruktur eller med att i andra sammanhang hantera frågor särskilt som är känsliga med hänsyn till etnisk bakgrund. Det är tveksamt om det då är lämpligt att

samtidigt ha ett ansvar för introduktion invandrare i kommunerna och DO. av vara I en sådan funktion kan tom. jävsfrågor bli aktuella, anmälan diskriom en om minering görs mot tjänsteman inom myndigheten eller rörande förhållande en ett som gäller myndighetens dialog med kommunen.

Utredningen anser att redan dessa farhågor gör att DO:s individuella ansvar som diskrimineringsombudsman inte bör omfattas myndighetsstrukturen. Till detta av kommer att en renodling ärenden till att gälla enbart klagomål från enskilda och av särskilt frågan diskriminering i arbetslivet kan ha bättre förutsättningar bli om att effektiv hos en särskild myndighet bara har den uppgiñen. som

När det gäller generella insatser för att förbättra etniska relationer och motverka

främlingsfientlighet och rasism finns det framgått tidigare viss överlappning som en mellan Invandrarverket och DO. Invandrarverket har i dag enligt sin instruktion

bl.a till uppdrag att fortlöpande bevaka behovet åtgärder för att främja invandrares av och språkliga minoriteters sociala och kulturella situation i Sverige. I regleringsbrevet

för 1997 har Invandrarverket fått i uppdrag att fortsätta sitt arbete för förbättra att etniska relationer och motverka främlingsfientlighet och rasism. DO:s uppdrag

avseende generella åtgärder är att verka för att etnisk diskriminering inte förekommer

i arbetslivet eller andra områden samhällslivet. av

DO:s ansvar att verka för att etnisk diskriminering inte förekommer i samhällslivet bör föras över till myndighetsstrukturen- utom såvitt gäller arbetslivet.

Detta bör ske genom en tydlig skrivning i myndighetsstrukturens instruktion. Vad som återstår för DO som huvuduppgifrer är med detta förslag vad som stadgas i 3 § första stycket och i 4 § lagen mot etnisk diskriminering.

D0:s uppgifter blir därmed att genom råd och på annat sätt medverka till att den som utsatts för etnisk diskriminering kan ta tillvara sina rättigheter samt särskilt motverka att arbetssökande utsätts för etnisk diskriminering och i kontakt med arbetsgivare och berörda arbetstagarorganisationer främja ett gott förhållande mellan olika etniska grupper i arbetslivet

Detta leder till en foljdändiing i 2 § lagen som innebär att DO från att som nu verka för att etnisk diskriminering inte förekommer i arbetslivet eller på andra områden av samhällslivet, skall verka för att etnisk diskriminering inte förekommer i arbetslivet. Vidare leder det till att 3 § andra stycket, som handlar om skyldigheten att ta initiativ generellt till åtgärder mot etnisk diskriminering, utgår.

Lagen i övrigt handlar genomgående om otillbörlig särbehandling av arbetssökande och arbetstagare. Dessa frågor ligger med detta förslag kvar hos DO, tillsammans med frågan om hjälp i andra fall av ifrågasatt diskriminering. Det gör naturligtvis också uppgifterna enligt 4 § i lagen, som gäller DO:s speciella inriktning arbetslivet både med åtgärder att motverka diskriminering och med att främja ett gott förhållande mellan olika etniska grupper i arbetslivet.

För myndighetsstrulcturen innebär det anförda att den skall arbeta med att förbättra etniska relationer och motverka ñämlingsñentlighet och rasism samt verka för att etnisk diskriminering inte förekommer i samhällslivet. Vidare övertar myndighetsstrukturen DO:s uppgifter att genom överläggningar med myndigheter, företag och organisationer opinionsbildning, information och på annat liknande sätt samt genom ta initiativ till åtgärder mot etnisk diskriminering utom såvitt angår arbetslivet. - Detta överensstämmer till stor del med att Invandrarverket enligt nyssnämnda regleringsbrev skall samråda med myndigheter och organisationer i syfte att nå ökad effektivitet i de samlade insatserna området och sprida kunskaper från tidigare arbete.

De erfarenheter som samlas hos DO genom handläggningen av klagoärenden gäller utöver arbetslivet bl.a. bostadssektorn, kreditväsendet, restaurangbranschen, rättsväsendet och utbildningsväsendet samt en i DO:s årsredovisning betydande grupp av ospecificerade ärenden. Dessa erfarenheter måste myndighetsstrukturen del av för att kunna verka med generella åtgärder.

7.5. Sammanfattning av myndighetsstrukturens arbetsuppgifter

Arbetsuppgiftema för den nya myndighetsstrukturen avseende uppdrag och III kan sammanfattas följande sätt.

Främja lika rättigheter mr alla oavsett etnisk bakgrund och aktivt arbeta for

att motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism

Följa upp och utvärdera samhällsutvecklingen mot bakgrund samhällets av etniska språkliga, kulturella och religiösa mångfald

Sammanfattningsvis handlar det bl.a. följande arbetsuppgifter: om

Fungera som en kunskapsbas. - Stödja nya arbetsformer och metoder olika projekt. - genom Följa forskningen och initiera forskningsprojekt samt föra kunskap. - nya ut ny Ta fram utbildnings- och informationsmaterial och medverka i olika utåtriktade aktiviteter samt delta samhällsdebatten. Stödja etniska gruppers egna organisationer. - Bevaka och följa upp samhällsutvecklingen samt med anledning därav initiera diskussioner med berörda myndigheter och organisationer och ta initiativ till förändringar. Hålla kontakt med berörda fackrnyndigheter och initiera uppföljningsstudier, utvecklingsprojekt eller andra liknande aktiviter. Fasta uppmärksamheten på problem inom området och diskutera lösningar på dessa. Genom en årlig rapport till regeringen underlag för bred och kreativ debatt - ge en inom området samt ge underlag för förändringar. Delta i internationellt arbete inom området. - Beställaransvar för statistik inom området -

Därtill kommer den arbetsuppgift utvecklats under uppdrag I och gäller som som avtal med kommuner att ta emot skyddsbehövande och för introduktion om svara samt att följa upp denna.

Den nya myndighetsstrukturen bör disponera medel från anslaget Åtgärder mot

främlingsfientlighet och rasism. De tidigare redovisade sakanslagen för integrationsverksamheten förutsätts också komma att disponeras myndigav hetsstrukturen. På integrationsområdet finns också anslaget Hemutrustningslån, som också i fortsättningen förutsätts komma att disponeras Centrala studieav stödsnämnden.

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG AVSEENDE MYNDIGHETS- STRUKTUREN

8.1. Direktiven

Enligt direktiven skall utredningen ett alternativ pröva att samla för de som ansvaret tre huvudområdena i en ny myndighet. Förslaget skall utformas så att en sammanhållen migrationspolitik kan föras. Visar det sig myndighet förorsakar att en ny problem för invandrings- och asylpolitikens genomförande bör utredningen redovisa detta och överväga möjliga alternativ.

Om en ny myndighet föreslås skall utredningen överväga hur uppgiñema skall fördelas gentemot Invandrarverket, hur utflyttningen av invandrare i kommunerna bäst kan organiseras och samordnas samt hur uppgifterna bör fördelas. Utredningen skall särskilt beakta hur integrationsprocessen kan tänkas påverkas och klargöra möjligheterna för den myndigheten att följa introduktionen. nya upp

Utredningen skall vidare belysa konsekvenserna för den vid Invandrarverket kvarvarande verksamheten i fråga om flexibilitet, samordning, kostnader och möjligheter att i de fall så behövs upprätthålla service i hela landet.

Utredningen skall slutligen redovisa kostnader och finansiering samt föreslå ett namn aktuell myndighet.

8.2. Bör en ny myndighet bildas

Redan tidigare har framgått att utredningen anser att samtliga tre huvuduppgifter inom området skall samlas inom för myndighet, med det angivna undanramen en taget avseende DO. Det beror på att frågorna hänger intimt med varandra samman och att det gäller att samla alla under hatt för resurser en att uppnå maximal eñfektivitet. Frågan som återstår är då att ta ställning till detta skall ske om genom att en ny myndighet bildas eller att hela ansvaret förs över till Invandrarverket. genom

Enligt utredningens uppfattning finns det tre tunga skäl för att bilda myndighet. en ny

Som framhållits tidigare blir introduktionsperioden för invandrarna mycket ännu viktigare, när invandrarpolitikens roll förändras. Frågor främlingsfientlighet och om rasism samt den långsiktiga samhällsutvecklingen bakgrund mot av etnisk, kulturell och social mångfald är svåra och kräver ett engagerat, kunnigt och uthålligt ansvarstagande. Sammantaget måste en kraftsamling göras och kompetensmässigt resursför att klara dessa utmaningar. Det kräver enligt utredningens uppfattning den att ansvariga myndigheten och dess ledning helt kan koncentrera sina ansträngningar och resurser att arbeta målinriktat enbart inom dessa områden.

Utredningen tror helt enkelt inte att Invandrarverket, har många andra arbetssom uppgifter att prioritera där de aktuella uppgifterna bara skulle mindre del, nu vara en kan klara dessa arbetsuppgifter ett tillräckligt bra sätt. Ser historiskt vad man Invandrarverket uppnått inom detta område, inte minst med beaktande verkets av

egen analysrapport, finns också stora brister. En viktig förklaring till detta är att verket tvingats att prioritera sina resurser till asylprövningar, mottagningsfrågor och andra frågor som tydligt ligger inom ansvaret för att ta hand om asylsökande. Den faktiska ökningen av asylsökande har inneburit att man inte haft möjlighet att arbeta med integrationsfrågoma. Det är också tydligt hur verket när trycket asylnu frågorna minskar ägnar större uppmärksamhet integrationsfrågoma. Men dessa frågor kräver ständigt fullt engagemang.

Det andra skälet hänger samman med skillnaden mellan att å ena sidan vara ansvarig för en immigrationspolitik med asylprövningar och förläggningsfrågor och å andra sidan vara ansvarig för introduktion i det svenska samhället samt andra integrationsfrågor, bl.a. frågor rörande främlingsfientlighet och rasism. Det finns de som menar att samma myndighet bör vara ansvarig för hela kedjan. Enligt utredningens uppfattning är emellertid skillnaderna i målen och verksamheten inom dessa områden och den kunskap och kompetens som behövs så stora att sambandet mellan dem inte är så klart först kanske skulle kunna tro. Det ñnns alltså i praktiken ingen som man naturlig kedja i integrationspolitiken som påstås, utan det är ett tydligt skifte av fokus som sker i och med att uppehållstillstånd beviljats. Då handlar det om ett liv och arbete i Sverige, inte om man får stanna och hur man har det under väntetiden. Presumtionen måste emot att två områden med så skilda politiska mål och vara innehåll ligger inom ramen for en myndighets ansvar.

Visst är det i båda fallen viktigt att ha kunskap flykting och invandrarfrågor och om om etniska och kulturella skillnader. Det är också viktigt att kunskapen om de nyanlända invandrarnas bakgrund förs över till kommunerna. Men i grunden är det ändå väsentliga skillnader mellan dessa två områden och det praktiska arbete myndigsom heten har att bedriva.

Det tredje skälet är en trovärdighetsfråga. Som framgått tidigare måste den myndighet som skall ha ansvaret for integrationsfrågoma ha en hög trovärdighet och auktoritet inom området. Det gäller bl.a. att kunna ha ett bra samarbete med kommunerna och olika statliga myndigheter, att kunna engagera arbetsmarknadens parter och andra frivilligorganisationer i ett aktivt integrationsarbete, att bedriva en bra infonnationsverksamhet i skolor och ute i samhället i övrigt. Inte minst viktigt är det naturligtvis att invandrarna själva anser att myndigheten är viktig aktör och en samtalspartner när det gäller integrationsfrågor av olika slag. Detta är ett problem för Invandrarverket. Samtidigt som man har att noggrant utreda individens skäl att stanna i landet och fatta många svåra och känsliga beslut om avvisning, som inte sällan föranleder omfattande debatter i media, skall man med full kraft kunna ägna sig integrationsfrågor. Det ställer stora krav verket när det gäller att upprätthålla ett stort förtroende bland de berörda. Dessa svårigheter kommer att öka i framtiden. Invandrarverket kommer nu successivt att överta allt fler uppgifter från polismyndighetema, bl.a. frågan användande tvångsmedel. Verket går tydligt om av i riktning mot att bli ett rnigrationsverk.

Utredningen håller inte för uteslutet att just de anförda argumenten också ligger nu bakom det faktum att regeringen själv funnit anledning att fördela ansvaret i regeringskansliet sådant sätt att rnigrations- och integrationsfrågoma ligger under två olika departements ansvarsområden.

Dessa nu nämnda skäl har enligt utredningens uppfattning en sådan styrka att utredningen föreslår myndighet bör bildas för detta område. Huvudlinjen i att en ny

utredningsdirektiven kan därmed fullföljas. Kvar står dock att i enlighet med direktiven pröva om det finns några konsekvenser detta ställningstagande är så av som allvarliga att så ändå inte bör ske.

En invändning som bör prövas är om kostnaderna för staten ökar detta genom ställningstagande. Utredningen vill då först påminna att särskilt den inledande om introduktionen i kommunerna är en mycket viktig samhällsekonomisk investering. En lyckosam introduktion kommer också att bespara statskassan rad onödiga utgifter. en Det är därför viktigt att satsa på en bra introduktion. Stat och kommun kan på sikt spara mycket stora belopp genom att göra rätt från början.

Därutöver bör framhållas att utredningen inte ämnar föreslå några ökningar av berörda anslag. Det bör vara möjligt att i viss utsträckning effektivisera verksamheten när den koncentreras mera. Det tycks också redan finnas vissa rationanu liseringsmöjligheter, vilka Invandrarverket funnit i förstudie till förestående en en organisations-översyn. I annat fall finns ingen möjlighet än att kanske i annan ett inledande skede inte utnyttja hela personalramen. Självfallet blir det också viktigt för Invandrarverket och den nya myndigheten att effektivt samordna sina insatser i samband med att uppehållstillstånd beviljas.

När det gäller konsekvenserna för Invandrarverket att vissa begränsade av resurser överförs till en annan myndighet, konstaterar utredningen att med hänsyn till det faktiska utfallet för 1996 rör det sig totalt om ca fyra procent verkets totala driftav kostnader. Då har s.k. overhead-kostnader fördelats proportionerligt. Samtidigt får verket nya resurser från polisen motsvarar närmare fyra procent verkets totala som av resurser. Utredningen konstaterar att verket fortfarande har sådan omfattning att en förutsättningarna för den regionala verksamheten inte bör påverkas något påtagligt sätt.

Utredningen har också prövat om det finns något annat alternativ att välja mellan än det som redovisats. Ett sådant skulle möjligtvis att låta Invandrarverket ha nu vara kvar ansvaret för introduktionen i kommunerna och myndighet för ge en ny ansvaret den långsiktiga integrationspolitiken. Beträffande sådan lösning kan sägas fölen jande.

Detta skulle innebära att ansvaret för integrationsfrågorna i praktiken skulle fördelas mellan två olika myndigheter. Ansvaret för den inledande tiden, introduktionen i kommunerna, skulle ligga kvar hos Invandrarverket, medan en ny myndighet skulle ansvara för integrationsfrågorna för tiden däreñer. Mot sådan lösning talar en samma skäl som redovisats tidigare. Dessutom skulle ansvaret för integrationsfrågorna delas ett mycket olyckligt sätt med effektivitetsförluster följd. Den myndigsom nya heten skulle dessutom bli så liten, kanske lO-l5 tjänster, att det inte blir fråga om någon kraftsamling som får någon större betydelse.

Mot den bakgrunden utredningen att sådan uppdelning inte är någon lämplig anser en lösning.

Utredningen återkommer senare till konsekvenserna utredningens förslag för den av samlade migrationspolitiken.

8.3. Medverkan vid bostadsanskaffning

Utredningen återkommer i det följande till den detaljerade fördelningen mer av arbetsuppgifter och resurser mellan Invandrarverket och den myndigheten. Vad nya det i stort handlar om är att överföra frågor medverkan vid bostadsanskañhing, om ersättningar och integrationsarbete till den nya myndigheten samt vissa frågor rörande information och utbildning.

Enligt direktiven skall utredningen särskilt överväga hur uppgiften att medverka vid bostadsanskaüiaing kan organiseras och om uppgiñsfördelningen i denna fråga mellan myndigheterna.

I gränssnittet mellan Invandrawerkets och den föreslagna myndighetens uppgifter nya ligger nämligen att medverka till bor förläggning får bostad att personer som en i en kommun sedan permanent uppehållstillstånd väl har beviljats. Den farhågan har framförts att en ny myndighet, som tar vid när det är dags att fram bostad i kommunerna, skulle kunna innebära ett hinder för en snabb utflyttning från förläggningarna, med ökade kostnader som följd.

Det bör då först konstateras att placering i kommunerna sker antingen inom ramen för ett avtal mellan berörd myndighet och kommunen eller att den nyanlände genom invandraren själv faktiskt bosätter sig i kommunen. Enligt utredningens uppfattning finns det ingen anledning myndighet har sina huvudatt tro att en som som en av uppgifter att se till att invandrare får en bra introduktion i kommunerna skulle vara sämre att förhandla fram avtal med kommunerna än vad Invandrarverket är idag. Utredningen utgår därvid ifrån att kunskapsöverföring kommer att ske mellan en myndigheterna i samband med övergången och att den myndigheten av ansvar nya kontinuerligt får tillgång till Invandrarverkets bedömningar behovet platser i av av kommunerna. Genom den kunskap myndigheten uppföljning introgenom av duktionen får om förhållandena i olika kommuner kan också förutsättningar skapas för att avtal i första hand skall träffas med kommuner med bra introduken tionsverksamhet.

Kvar står då att pröva den faktiska utflyttningen inom för avtalen kan om ramen försenas beroende på, såsom det har framhållits, avståndet till kommunerna ökar.

Utredningen har emellertid erfarit att Invandrarverkets distriktskontor i Flen har ett centraliserat ansvar för att fram bostäder i hela Svealand. Detta arbete sker efter kontakter på distans med berörda förläggningar och kommuner. Enligt uppgift fungerar systemet effektivt. Man har upplevt fördelar i fråga överblick och helhet om med ett system där samlokaliserade handläggare har ett större område att betjäna.

Det kan nämnas att flyktingsamordnama i Stockholms län vid träff med ett antal en integrationshandläggare, anordnad kommunförbundet i länet, skriftligen framfört av till Invandrarverkets regionkansli i Stockholm att den verksamhet bedrivs från som Flen fungerar mycket bra. Att detta uttalande gjordes torde hänga med samman planer inom regionen att decentralisera verksamheten från Flen. Omdömet gällde även de personer i Flen som handlägger ersättningsfrågor och också är centrasom liserade för Svealand.

Systemet för medverkan vid bostadsanskafñiing det har praktiserats från som distiiktskontoret i Flen bör kunna tillämpas från myndighet för hela landet. Det en ny

innebär att de som har till uppgift att placera ut invandrare i kommunerna kan samlas ett ställe och ha en kommunfördelning som innebär att har "back up" för man varandra. Det viktiga när bostadsfrågan ordnas effektiv samverkan kan ske är att en mellan bosättningshandläggama och mottagningama.

De slutsatser som kan dras är att en ny myndighet kan inbegripa de handläggare som har till uppgift att medverka när invandrare bor förläggning skall flytta till som kommun och att samspelet mellan den personalen och mottagningspersonalen i princip kan ske distans. Det kan tilläggas att mer än hälften av dem som beviljas uppehållstillstånd själva har ordnat sitt boende i någon kommun.

Det bör också understrykas att utflyttning i kommunerna redan måste ske på nu ett sätt så att goda förutsättningar finns för en lyckad introduktion och integration. Det betyder ibland att utflyttning inte kan ske alltför snabbt. Det är regeringens uppgift att sätta mål för denna verksamhet i regleringsbrev. Dessa är naturligtvis bindande för Invandrarverket i dag och blir det senare för den nya myndigheten. Om en myndighet inte når sådana mål, är det regeringens sak att vidta erforderliga åtgärder.

En följdfråga är hur informationen möjligheterna till val bostadsort skall ske om av mottagningsenhetema. Det bör i dag de medverkar vid bostadsansom vara som skaffning som informerar mottagningsenhetema vilka möjligheter finns i om som olika delar av landet. Med centraliserad bosättningsfilnldion bör god kvalitet en en kunna hållas. Det bör som nu vara personalen mottagningsforläggningama som sköter informationen till de berörda både allmän information före personerna, en asylprövningen och informationen till dem får uppehållstillstånd som

8.4. Organiserad verksamhet OV m.m.

Behovet av samordning mellan integrationspolitiken å sidan och invandena ringspolitiken å den andra skall enligt direktiven beaktas. Med ett systern där OV så långt som möjligt är anpassad till den kommande introduktionen bör detta intresse kunna tillgodoses.

Tillkomsten av en ny myndighet leder vidare inte till någon ändring hur inforav mation om de nyanlända invandrarna förs över från mottagningsförläggningama till kommunerna. En hel del kritik av kvaliteten denna information har framförts. I ett distrikt i Södra regionen prövas ett system innebär att den enskilde nu som personen får ett dokument med information sin bakgrund och vilken verkom om samhet som vederbörande har deltagit i mottagningsförläggningen eller i samband med eget boende. Med en allmän tillämpning ett sådant system bör informationen av till kommunerna kunna systematiseras bättre och kvaliteten informationen höjas. Utredningen har redan tidigare lagt ett förslag rörande riktlinje i denna fråga. en

8.5. Samhällsinformation

Invandrarverket har enligt sin instruktion att verka för samordning samhällsav information till och om invandrare samt att för sådan samhällsinformation till svara invandrare som inte är någon myndighets uppgift. Verket skall också annan ge information till allmänheten i invandrarpolitiska frågor samt for att sådan svara dokumentation invandrares och språkliga minoriteters sociala och kulturella om

situation inte är någon myndighets uppgift.

som annan

Det övergripande informationsansvaret mera generellt utövas i dag av verket bl.a. genom att det svarar för att information om det svenska samhället på olika språk sammanställs och distribueras, numera i boken Sverige Information. Ett direkt ansvar för nyhetsinformation och annan samhällsinformation har den statsstödda Invandrartidningen som ger ut ett antal editioner invandrarspråk och edition "På lätt en svenska".

Invandrarverkets generella uppdrag enligt instruktionen är enligt sin ordalydelse omfattande. Det berörs inte i direktiven till utredningen annat sätt än att myndigheten skall ha ett övergripande ansvar för den samhällsinformation som behövs under introduktionsperioden samt att den olika sätt skall underlätta för de nyanlända invandrarna att bli delaktiga i samhällsutvecklingen och ge kunskaper det svenska om samhällets uppbyggnad och struktur.

Invandrarpolitiska kommittén ansåg att ansvaret för samhällsinfonnation skall läggas den nya invandrarmyndighet som kommittén föreslog skall inrättas. Ansvaret skall begränsas till sådan information som behövs under en introduktionsperiod. Kommittén konstaterade vidare att en stor del av informationsbehovet kommer att tillgodoses inom ramen för det lokala introduktionsarbetet, och att myndighetens uppgift i stor utsträckning torde bli att stödja, komplettera och utveckla den lokala samhällsinformationen. Kommittén påminde också att det kan finnas behov att om av rikta information inte bara till nyanlända invandrare utan också till den svenska befolkningen. Kommittén tog även upp behovet av att nyttja informationsteknologin som stöd i informationsarbetet.

Staten beslutade 1967 att förbättra informationen till invandrare. I detta syfte bildades Stiftelsen Invandraitidmngen som skulle ge ut en tidning de vanligaste invandrarspråken. Budgetåret 1971/72 tillkom en edition på svenska, På lätt svenska. Invandrarpolitiska kommittén föreslog att Invandrartidningen bör bedrivas kommersiell basis och att det nuvarande anslaget avvecklas. Kommitténs motivering är att situationen flera sätt förändrats sedan Stiftelsen bildades för trettio år sedan. Urvalet av språk har ändrats flera gånger sedan tidningen började ges ut, trots men det rör flera av språkeditionema språkområden varifrån invandringen i dag är liten. Kommittén ifrågasatte om en statlig stiftelse skall ta sig opinionsbildande en uppgift och ge ut en tidning för grupper som sedan länge är etablerade i Sverige. Upplagorna för de olika språkeditionema är dessutom små i förhållande till hur många personer som bor i Sverige i respektive språkgrupp.

Kommittén ansåg att den höga kostnaden i kombination med den lilla efterfrågan gör en fortsatt utgivning svår att motivera och föreslog att de frigjorda medlen överförs till den nya myndigheten. Vad gäller behovet tidning lätt svenska, föreslog av en kommittén att den nya myndigheten får avgöra om en sådan tidning behövs fortsättningsvis och hur den i så fall skall framställas eller det finns andra alternativ till om information svenska för nyanlända invandrare.

I det nu aktuella utredningsuppdraget sägs att den myndighet som skall ha ansvaret för introduktionen också skall ha ett övergripande för samhällsinformationen ansvar under introduktionsperioden. I utredningsuppdraget ingår också att redovisa hur information i samband med invandrares första bosättning skall utformas och ges och hur anhöriga och andra som inte är berättigade till mer omfattande introduktionsprogram skall information om det utbud av utbildning m.m. som finns inom ramen för den generella politiken.

Med den vikt som staten vill ge introduktionen som en bas för integrationen i det svenska samhället, anser utredningen det logiskt att den nya myndigheten får det övergripande ansvaret för den samhällsinformation som behövs. I denna bör ingå att producera relevant information till alla nyanlända oavsett vilken typ av introduktion man i övrigt är berättigad till, om bosättningsorter, generellt utbildningsutbud mm. I vilken utsträckning myndigheten själv skall förmedla information respektive se till att andra gör det, bör myndigheten själv ta ställning till. Myndigheten bör också själv bestämma i vilka former informationen bäst ges. Utredningen gör mot bakgrund av detta följande uttalande.

Utredningen .utgårfrån att dennya myndigheten får ett generellt övergripande

ansvar för samhällsinformation. i

I ansvaret bör ligga att myndigheten ser till att det finns information inom skilda samhällsområden och att den själv tar fram information områden som inte är någon myndighets uppgift. Informationen bör finnas medier och språk som annan grund av invandringens sammansättning är aktuell.

Därtill kommer den särskilda uppgiften att sprida information till bl.a. aktörer det integrationspolitiska området samt till allmänheten i frågor som ligger under myndighetens olika ansvarsområden.

8.6. Nordisk språkkonvention

En nordisk språkkonvention gäller sedan mars 1987. Den innebär i korthet att de som är medborgare i ett nordiskt land vid behov skall kunna använda sig av sitt modersmål i kontakt med myndigheter i ett annat land. Språkkonventionen gäller medborgare i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

De språk som omfattas av konventionen är danska, ñnska, isländska, norska och svenska. Språkkonventionen gäller både muntliga och skriftliga kontakter, men inte telefonkontakter.

Den nordiska språkkonventionen medför ansvar för vart och ett av de fem länderna att främja inrättandet av offentliga språkserviceorgan eller tillhandahållandet av tolkoch översättningsservice. Varje enskild myndighet i de fem länderna ansvarar dock själv för att konventionen tillämpas inom det egna ansvarsområdet.

Varje land har utsett en myndighet som enligt artikel 8 i konventionen skall följa tillämpningen den och dessutom främja det nordiska samarbetet detta område. av I Sverige är det för närvarande Invandrarverket. Den uppgiften bör övertas av den nya myndigheten.

8.7. Återvandringsfrågor

För skyddsbehövande och deras anhöriga är frågor om återvandring till hemlandet viktiga ñågor. Många vill återvända till sitt hemland om förhållandena där så medger.

För detta finns det i huvudsak tre skäl.

Återvandringsfrågor handlar om villkoren och förutsättningarna för att flytta från

Sverige till sitt gamla hemland.

Det är uppenbart att viktiga förutsättningar för att kunna fullgöra detta är att ansvar ha bra kunskaper om förhållanden ute i världen och att ha naturliga kontaktytor till

andra länder. Det har naturligen en myndighet som Invandrarverket med för ansvar imrnigrationspolitiken.

Det är slutligen fråga trovärdighet för den myndighet skall för en om som ansvara integrationspolitiken. Det är inte lätt att med kraft arbeta för att invandrarna får ett så bra liv som möjligt i Sverige och samtidigt hantera olika frågor deras återvänom dande till det gamla hemlandet. Det är lätt hänt att invandrarna själva missförstår

ambitionerna i dessa skilda hänseenden.

Därför bör återvandringsfrågoma ligga hos Invandrarverket, naturligen måste som samarbeta med den myndigheten i dessa frågor så att de olika frågorna kan nya bedrivas ett balanserat sätt. Tidigare har utredningen pekat på återatt vandringsfrågor inte bör hanteras inom för kommunernas introduktion, ramen utan behandlas annat sätt. Även för kommunerna är trovärdighetsfrågan viktig.

8.8. Kompetensfrågor hos den myndigheten nya

En grundläggande förutsättning för att den myndigheten skall kunna driva nya utvecklingen inom det svåra integrationsområdet kan samla och utveckla är att man nödvändig kompetens inom området. För att det förtroende som krävs för att bli

drivande i dessa svåra frågor och för att ett auktoritativt sätt kunna delta i

sarnhällsdebatten och föreslå nödvändiga förändringar, krävs att är mycket man kunnig och kompetent inom området. Myndigheten skall vara en kunskapsbas, vars personal skall kunna fullgöra de uppgifter som ligger myndigheten.

Det förutsätter att det finns olika kompetenser med djup kunskap inom respektive en område. Dessa måste mot de tre huvuduppgifter myndigheten har. svara upp som Som redovisats tidigare måste organisationen dessutom flexibel att den dels vara ger ett bra utrymme för ett aktivt lärande i arbetet och dels möjliggör ökar att man kompetensen genom att använda sig olika av resurspersoner.

Förutom de självklara kunskaperna inom resp område måste också kompetens ñnnas

när det gäller t.ex. konfliktlösning, projektledning, metoder för utvärdering och

uppföljning, arbetsmarknadsfrågor, socialförsäkringssystemen och vård- och

omsorgsfrågor, skol- och utbildningsfrågor, samhällskunskap, informationsteknik,

forskningsteknik, juridik och statistik. Det blir emellertid ledningen för den nya myndigheten närmare får analysera kompetensbehoven och hur dessa skall som klaras, innan anställningar sker.

Det gäller också att ha kompetens när det gäller att omvandla andras kunskap till egna kunskaper och sprida dessa till allmänheten eller berörda aktörer. Enligt direktiven skall en viktig del av verksamheten vara att samla och förmedla kunskaper från bl.a. forskning samt att göra eller initiera uppföljningar och utvärderingar.

Utredningen att det i detta sammanhang också är nödvändigt att myndigheten anser disponerar medel för att hjälp externa resurser som ett stöd för den nya myndigav heten i kontaktema med forskarvärlden och för att fram relevant underlag för den praktiska politiken. Myndigheten skall också ha beställaransvaret for statistiken på området.

Myndigheten bör i sin egenskap av beställaransvarig för statistik sitt område inrätta ett ett sådant råd med representanter för användarna av den ofliciella statistiken området. Dessutom bör rådet bistå myndigheten vid bedömning och beställning uppföljnings- och forskningsrapporter över huvud taget inom området. av Härigenom bör bevakningen utvecklingen och beställarkompetensen kunna hållas av hög nivå. I ett sådant råd bör sammansatt kompetens ñnnas från både en en användarna och forskarna.

8.9. En sammanhållen migrationspolitik

Enligt direktiven skall sambandet mellan olika politikområden uppmärksammas och förslag utformas så att en sammanhållen rnigrationspolitik kan föras.

Utredningen vill i denna fråga först erinra att begreppet migrationspolitik är ett om ytterst vitt begrepp omfattar allt från säkerhets- och utrikespolitik till regler om som näringspolitilç och kulturfrågor kan beröra med invandrarbakgrund. Det som personer säger sig självt att det inte är möjligt eller lämpligt att samla denna politik inom ett departements eller myndighets ansvarsområde. Vad det i stället blir fråga om är att anlägga helhetssyn politikens innehåll inom skilda områden så att de övergrien pande politiska målen kan innehållas. Det blir därutöver fråga om att uppnå ett effektivt samarbete både regerings- och myndighetsnivå. Utredningen vill gärna ge ett exempel vad detta innebär rent praktiskt.

För att minska flyktingströmmarna i världen arbetar Sverige internationellt med konfliktawecklande insatser i andra länder diplomati UD och bistånd genom

SIDA. Kvotflyktingar får komma till Sverige Invandrarverket och hand i

tas om

kommunerna. Alla nyanlända invandrare får svenskundervisning Skolverket och

kommunerna och förhoppningsvis arbete AMS. Olika insatser görs för att vissa

flyktingar skall kunna återvandra de vill Invandrarverket, om SIDA och AMS.

Vad utredningen föreslår för att öka effektiviteten i arbetet och för nu att ett bättre sätt integrera invandrare i det svenska samhället och kraftigt rasism ta tag mot och diskriminering är att myndighet skall ta över Invandrarverkets integraen ny tionspolitiska arbete. Det innebär att verket helt får koncentrera sig på frågor är som relaterade till invandring och utvandring återvandring, bli ett migrationsverk som man för övrigt redan har börjat kalla sig. Den nya myndigheten å andra sidan får helt

koncentrera sig på hur invandrarna kort och lång sikt på bästa möjliga skall sätt integreras i det svenska samhället, följa den långsiktiga utvecklingen detta område

samt motverka rasism och etnisk diskriminering. Detta är enligt utredningens uppfatt-

ning i själva verket en naturlig följd utvecklingen på området under tid. av senare

Denna fördelning av arbetsuppgifter medför naturligen behov samarbete mellan av ett de två myndigheterna på olika områden. Men utredningen kan inte att detta anse samarbete är mer komplicerat än annat samarbete mellan myndigheter eller det att skulle förorsaka några speciella problem att behålla helhetssyn på politikens en inriktning. Man skall inte heller underskatta de svårigheter i dag finns inom som att Invandrarverket hålla samman många enheter, har olika delmål för sin verksom samhet, och ett bra genomslag för den övergripande politiska inriktningen. Verkets

egen analys visar snarare att haft stora svårigheter att driva igenom de man politiska målsättningarna med integrationspolitiken och på ett effektivt sätt bekämpa

rasism och främlingsfientlighet. Med beaktande dessa förhållanden även av anser utredningen att den myndigheten ett positivt sätt bör kunna bidra till de nya att övergripande politiska målsättningarna nås.

Vid en närmare analys de olika skärningspunkterna inom migrationspolitikens vida av fält kommer utredningen också till den slutsatsen att det finns naturlig punkt att en fördela ansvaret mellan de olika politiska områden kan bedömas ingå i rnigrasom tionspolitiken. Och den punkten finns invandrare har beviljats uppehållstillnär en stånd. Den fortsatta politiken handlar då förutsättningar för bra liv i om att ge ett Sverige och det är då som redovisats tidigare stor vikt för att få genomslag för av denna politik att myndighet tar över ansvaret. Eftersom det handlar liv en ny om ett i Sverige, skall inte heller denna myndighet ha för åternya ansvaret vandringsfrågoma. De hanteras bäst Invandrarverket, SIDA m.fl. har konav som taktytoma ut i världen. Med hänsyn till de psykologiskt mycket känsliga åter-

vandringsfrågoma och de signalsystem många invandrare kan uppleva rörande som dessa är det inte heller lämpligt för integrationsmyndighet för dessa. en att ansvara Det framgår tydligt av de erfarenheter gör vid den praktiska hanteringen man av dessa frågor.

8.10. Den nya myndighetens namn

När det gäller den myndighetens verksamhet vill utredningen avslutningsvis nya framhålla de förväntningar om förnyelse, initiativkrañ och behov kunskap och av ny kompetens som utredningen i sitt arbete har mött. Bland många arbetar inom som området och hos invandrare själva finns en känsla av att utvecklingen står stilla eller

går för mycket i gamla hjulspår. Många problem är kända sedan lång tid, verkar

men

vara omöjliga att lösa. Systemfel finns som försvårar initiativ.

nya

Det kan därför inte understrykas hur viktigt det är med en bred politisk förannog kring den verksamheten och med ett engagerat politiskt stöd från regering och av nya riksdag. Det krävs därutöver en kraftfull ledning av den nya myndigheten som verkligen vågar och vill lägga sig i andra myndigheters och organisationers beslut och handlingar inom området. Det är också viktigt med ett utåtriktat arbetssätt från myndighetens sida där inte de svåra diskussionerna undviks samt att den nya myndighetens personal också avspeglar det mångkulturella Sverige och den kunskap och kompetens finns här. Med dessa förutsättningar som grund bör goda möjligheter som ñnnas att nå de uppsatta politiska målen inom området.

När det gäller namnfrågan ligger nära till hands att ge myndigheten ett namn som visar vilken den huvudsakliga verksamheten Statens integrationsverk ligger då nära till hands. Samtidigt är detta ett foga klargörande namn for vad myndigheten skall syssla med.

Ett annat sätt att saken är att utgå från målen med politiken, dvs. att skapa se mera likvärdiga förutsättningar oberoende etniskt och väma det mångav ursprung kulturella samhället.

I det engelska språket talar oña om "equal opportunities" och om "racial man equality". Dessa begrepp existerar dock inte samma sätt svenska. Det närmaste kan komma är enligt utredningens uppfattning "etnisk jämlikhet". Verket for man etnisk jämlikhet är då ett möjligt namn. Det kan förkortas VEJ.

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG OM ORGANISATION OCH FINAN- SIERING Av DEN NYA MYNDIGHETEN

9.1. Organisation

Integrationspersonalen finns i dag Invandrarverkets huvudkontor och i ett tiotal kontor runt om i landet. En grundtanke med ett nytt verk är att åstadkomma en kraftsamling på integrationsområdet med b1.a. nationella mål för introduktion av skyddsbehövande.

Bakom detta ställningstagande ligger b1.a. följande överväganden.

Det är fråga om ett begränsat antal anställda dels har att fullfölja vissa arbetssom uppgifter gentemot kommunerna dels har att svara för mer övergripande och långsiktiga frågor rörande integration, främlingsfientlighet m.m. Korta beslutsvägar, möjligheter till personliga kontakter med kollegor, lärande i arbetet och enkla interna informationsvägar samt överföring kunskap mellan medarbetare med olika av kompetenser ger goda förutsättningar för att kunna bedriva ett effektivt arbete. Det ökar också förutsättningarna för en enhetlig hantering av ersättningsärenden och liknande ärenden gentemot kommunerna samt bör underlätta uttlyttningen till kommuner för nyanlända invandrare.

I kontakterna med kommunerna har utredningen också fått det intrycket att en stor del av kontakterna mellan kommunerna och myndigheten, särskilt integrationshandläggama, kan ske annat sätt än genom besök. Den ordning med nationella mål som utredningen föreslår och metoderna för uppföljning av dessa bör också avsevärt kunna minska behovet av besök i kommunerna.

Självfallet blir det ändå i många fall nödvändigt att besöka kommuner eller samla kommunföreträdare till regionala konferenser. Precis i dag måste då handsom läggarna resa. Skillnaden mot i dag blir att resandet ibland kan bli något längre. Resekostnadema kan då som Statskontoret anfört komma att öka något. Hur mycket de ökar beror dels på var den nya myndigheten lokaliseras och dels hur bra reseplanering handläggarna kommer att ha. I själva verket blir detta för integrationspersonalen en återgång till vad som gällde fram till slutet av 1980-talet, då all personal fanns samlad Invandrarverkets huvudkontor.

Det är utredningens bestämda uppfattning att en sammanhållen verksamhet, trots något ökade resekostnader, är betydligt kostnadseffektivare än en regionaliserad verksamhet. Förutom effektivitetsvinster i handläggningen hänger det samman med ett bättre utnyttjande av lokaler, billigare intemkommunikationssystem osv.

Som framgår senare uppstår vissa engångskostnader vid bildandet myndigav en ny het. Finansiering av dessa, t.ex. genom vakanshållning lediga befattningar, förutav sätter också i praktiken att den nya myndigheten hålls samman.

Som tidigare nämnts finns 40,9 årsarbetskrafter integrationshandläggare, alltså den

kategori tjänstemän förhandlar med kommunerna flyktingmottagande och" som om följer upp introduktionen.

Den personal som ansvarar för besättningen i kommunerna och handlägger som ersättningsfrågor kan med fördel, som redan framgått i ett tidigare avsnitt, samlokaliseras. Antalet årsarbetskrafter uppgår till 6,2 respektive 15,25.

Någon närmare redovisning hur sakverksamheten skall organiseras har inte av utredningen underlag för att göra i detta läge. Som framgår föreslår utredsenare ningen att en organisationskomnritté tillsätts för att skapa möjligheter till stånd att en fungerande myndighet. Denna bör bereda ett antal frågor måste beslutas i som samband med att myndigheten inrättas.

Utredningen erinrar om att det numera i princip ankommer verkschef besluta att om hur en myndighet skall organiserad. vara

9.2. Den ekonomiska ramen

9.2.1. Medel från Invandrarverket

Utredningen föreslår att det totalbelopp 58 mkr integraom som tionsverksamheten beräknas kosta skall föras över till den myndigheten nya

En utgångspunkt för dimensioneringen är att kostnaderna inte får överskrida nuvarande kostnader för jämförbar verksamhet och volym inom utgittsområde Invandrare och flyktingar. Utredningen har engagerat Statskontoret på uppdragsbasis för att göra bedömningar i dessa frågor.

Utredningen utgår i sin bedömning från de faktiska kostnaderna för 1996 som Invandrarverket har redovisat. Av de totala direkta kostnaderna l 418,6 mkr om gällde 38,4 mkr integration och samkostnader totalt 161 mkr föll 21 mkr av om integration.

Antalet årsarbetskrafter direkt sysslar med integrationsfrågor enligt Invandsom är rarverket i genomsnitt 79,8 varav 11,4 vid huvudkontoret i Norrköping. Utredningen har inget att invända mot denna bedömning avrundar bemanningen till 80 men årsarbetskrafter. De direkta kostnaderna för dessa uppgick framgått som till 38,4 mkr. Av detta belopp var 1 mkr avvecklingskostnader. De direkta kostnaderna är därmed 37,4 mkr i 1996 års kostnadsnivå.

Beträffande samkostnaderna 21 mkr har Invandrarverket påpekat verket om att fr.o.m. 1997 tillämpar en mer schablonmässig princip för samkostnadsfördelning. Om denna princip hade tillämpats för 1996 skulle samkostnaderna ha uppgått till 18 mkr.

Utredningen anser dock att den fördelningsmetod verket tillämpat för 1996 som ger ett mera exakt resultat än den schabloniserade fördelning tillämpas Huvudsom nu. orsaken härtill är att den gamla metoden är grundad bedömningar verksamav hetsansvariga, medan nuvarande metod är byggd månadslöner och inte tar hänsyn till den olika grad av service som huvudkontoret ger till olika delar verksamheten. av

Utgångspunkten är därför samkostnader 21 mkr, vilka dock skall minskas med om

2 mkr avseende awecklingskostnader. Det återstår då för den nya myndighetens del samkostnader om 19 mkr i 1996 års kostnadsläge.

Från Invandrarverket har emellertid framförts att en mycket stor del av samkostnaderna är svårpåverkbara och inte minskar om integrationsfrågorna flyttas från Invandrarverket. Exempel detta är kostnader for verks- och regionledningar, centrala och regionala staber, löne- och ekonomisystem m.m.

Invandrarverket anser därför att en mindre del av samkostnadema skall beaktas och pekar den regel som användes när verksamhet överfördes från polisen till verket. Med detta synsätt skulle aktuella samkostnader minska från 19 mkr till 6 mkr.

Utredningen gör dock i denna fråga samma bedömning som Statskontoret gjort. Integrationsverksamheten har "sin andel" av samkostnadema i samma utsträckning som övriga verksamhetsgrenar inom Invandrarverket. Om statsmakterna beslutar att överföra integrationsverksamheten till en ny myndighet, bör också denna verksamhets andel av samkostnadema följa med till den nya myndigheten.

Enligt Statskontoret brukar man också ställa samkostnadema i relation till lönekostnaderna när man bedömer vilken samkostnad som är rimlig. Invandrarverkets sarnkostnadspålägg for integrationsverksamheten utgör ca 70 procent av de direkta lönekostnadema. Det pålägget får enligt Statskontoret anses normalt for en myndighet av den storlek det kommer att gälla. Som en jämförelse kan nämnas att regeringskansliet tillämpar ett generellt pålägg om 70 procent vid flyttning av personal mellan department.

Invandrarverket har menat att verket svårligen kan minska sina gemensamma kostnader för ledning m.m. Utredningen konstaterar att verket i 1996 års kostnadsnivå förfogar över ca 1 380 mkr i direkta kostnader och ca 140 mkr i samkostnader, sedan kostnaderna for integrationsverksamheten frånräknats.

Det ligger enligt utredningens uppfattning i sakens natur att vissa tillfälliga problem uppstår när verksamhet flyttas från en myndighet till en annan. Mot den "stordriftsförlust" som Invandrarverket gör måste dock ställas den effektivitetsvinst som ligger i att de två myndigheterna kan koncentrera sina insatser på migration respektive integration. Utredningen vill också i detta sammanhang erinra om att Invandrarverket tillförs betydande resurser från polisen.

Utredningen konstaterar också att Invandrarverket i en förstudie orn sin framtida organisation funnit att kostnaderna för ledning och administration är höga. Här finns uppenbarligen rationaliseringsmöjligheter som man kan fram när man ser över organisation och verksamhet.

Som exempel vilka belopp det totalt handlar om vill utredningen peka på, att en rationalisering om två procent Invandrarverkets direkta driftskostnader motsvarar drygt 20 mkr per år.

Utredningens slutsats är alltså att den nya myndigheten bör kunna disponera 37,4 mkr för direkta kostnader och 19 mkr som utgör dess del av samkostnadema, tillhopa 56,4 mkri 1996 års löne- och prisnivå. Det innebär ca 15 procent av 1996 års del av ramanslaget for 1995/96. Statskontoret räknar med att nämnda procentsats tillämpad på det beräknade ramanslaget Al. for 1998 innebär att 57 mkr kan avdelas for integrationsverksamhet. Utredningen anser emellertid att den resurs som fanns 1996

för integration, 56,4 mkr, bör pris- och löneomräknas till 1997 års kostnadsnivå, vilket innebär att 58 mkr jämte pris- och löneomräkning för 1998 förs över till sistnämnda år.

Utredningen återkommer till vissa engångskostnader. senare

9.2.2. Medel från DO

Som framgått tidigare faller vid en propotionell fördelning DO:s anslag för 1997 av 3 305 000 generella åtgärder och l 485 000 kr individärenden. Med utredningens förslag ingår endast generella åtgärder i DO:s uppgifter avseende arbetslivet. DO bör därför få behålla större andel nuvarande anslag än vad den en av proportionella fördelningen enligt ovanstående Det behövs också ett större belopp for ger. att kunna upprätthålla nuvarande verksamhetsvolym. Marginalema kan bli för små när det rör sig om ett så litet totalbelopp. I likhet med Statskontoret utredanser ningen att av nuvarande anslag 4 790 000 kr, bör 2,8 mkr föras till den myndignya heten och 2 mkr behållas DO. av

9.3. Den nya myndighetens behov av resurser

9.3.1. Utgångspunkter

Totalramen för den myndigheten blir med det redovisade 58+2,8 60,8 mkr nya ovan i 1997 års kostnadsnivå. Av detta belopp utgör andel tidigare samkostnader av ca 19,5 mkr.

För att ge ett bättre underlag för sådan bedömning, har utredningen gjort en en mer detaljerad analys av de ekonomiska förutsättningama. Frågeställningen har varit om samkostnadema om 19,5 mkr kan bedömas räcka för de administrativa och resurser de stödfunktioner behövs för operativ verksamhet omfattande 80 tjänster. som en ca Statskontoret har analyserat denna fråga utredningen. Den följ ande redovisningen bygger denna analys.

Det bör understrykas att den följande framställningen bara skall underlag ses som ett för att bedöma dimensioneringen och därmed kostnadsnivån. Som redan nämnts ankommer det kommande verkschef att besluta myndighetens organisation. en om

En utgångspunkt för utredningen är ñamhållits tidigare den myndigheten som att nya samlar sina resurser en ort. Det ingår dock inte i uppdraget att föreslå lokalise-

ringsort. I dag är integrationspersonalen fördelad åtminstone ett tiotal i

orter landet.

Redan här bör nämnas att den närmare beredningen av organisation och bemanning och ett antal andra frågor som måste lösas för att en central myndighet skall kunna inrättas bör anförtros en organisationskommitté.

Med tanke den myndighetens storlek är det viktigt att ñnna flexibla adrnininya strativa lösningar för att minimera sådana kostnader och minska sårbarheten för störningar av olika slag. Viss service bör därför t.ex. kunna upphandlas från någon annan myndighet. Samverkan med Invandrarverket i olika frågor blir också nödvändig. Det gäller särskilt i ett inledande skede.

9.3.2. IT-förutsättningar

Oavsett var den nya myndigheten lokaliseras måste den ha tillgång till Invandrawerkets datasystem STAMM.

På kort sikt ñnns ingen annan lösning än att den nya myndigheten kan använda detta system. En förutsättning för detta är att Invandrarverket åläggs att ge ADB-service. Detta förutsätter att rättsliga förutsättningar skapas. Alternativen särskild är en registerlag kompletterad med en registerförordning eller tillstånd från Datainspektionen. För Invandrarverket gäller enligt Datainspektionen sistnämnda alternativ. Även Utlänningsnämnden och polisen har tillgång till registret terminalgenom uppkoppling. Utlänningsnärrmden registrerar också i STAMM. Det gäller dock inte beslut i överklagandeärenden. Eftersom angränsade myndigheter använder registret och det kommer att gälla samma slags uppgifter som nu används i Invandrarverket också i en ny myndighet, kan den myndigheten förväntas tillstånd att använda nya STANIIVI. Åtkomsten data måste naturligtvis regleras och bl.a. fördelas av som nu olika behörigheter inom myndigheten.

9.3.3. Beräkning av personalram för verksledning och administration

Utredningens bedömning av vilken bemanning behövs och vilka tjänster kan som som upphandlas baseras i huvudsak Statskontorets genomgång av lämplig organisation. Bedömningen får ses som ett underlag för dimensioneringen. Hur organisationen skall se ut i verkligheten tar inte utredningen ställning till.

Den beräknade personalramen för tillkommande tjänster för den nya myndigheten som medelsberäkningen baseras är 22 tjänster till kostnad 9,5 mkr. Till en om detta kommer kostnader för de administrativa tjänster utom IT beräknas - - som kunna köpas, 0,5 mkr.

För köp av tjänster for drift, underhåll och utveckling STAMM beräknas av en kostnad ca 3,5 mkr inklusive avskrivningar. För drift och underhåll nätverk av med ordbehandling, kalkyl, elektronisk post mfl. funktioner som ingår i normal ITstandard beräknas kostnaden till 1,5 mkr.

De totala datorkostnadema uppgår därmed till 5 mkr. ca

I Invandrarverkets samkostnader ingår huvudkontorets lokaler vari kostnader för ñlmsal, matsal och gymnastiksal ingår. Utredningen beräknar därför endast lokalkostnader för de tillkommande tjänsterna, dvs. för ledningen och administrationen. Utredningen beräknar kostnaden till 1 mkr. Kostnaderna för nuvarande integrationspersonals lokaler ingåri de direkta kostnaderna som skall föras över till den nya myndigheten.

En del övriga kostnader finns också. Det gäller SLÖR och Cosmos eller annat ekonomisystem, kopiering och kontorsutensilier, avskrivning möbler, kopiatorer av m.m. samt böcker och tidskrifter. Dessa kostnader uppskattas till 4 mkr året. om

De tillkommande kostnaderna sammanfattas i följande tabell.

Tabell Tillkommande kostnader för en ny myndighet

Om samverkan kan ske med annan myndighet t.ex. genom att flera administrativa tjänster köps än vad som ligger i kalkylen kan personalbehovet minska.

Utredningen räknar vidare med att den myndigheten får köpa tolk- och nya översättartjänster.

Den beräknade samkostnaden uppgår som redovisats tidigare till 19,5 mkr. Den bör alltså i stort räcka till att täcka de tillkommande kostnaderna. I det sammanhanget bör också vägas den ökade effektivitet bör uppnås när personal med likartade som arbetsuppgiñer samlas en ort.

9.4. Omställningskostnader och deras finansiering

9.4.1. Definitioner

Vid bildande av en ny myndighet uppkommer omställningskostnader. Dessa kan indelas i avvecklingskostnader och etableringskostnader.

Avvecklingskostnaderna delas i sin tur upp avveckling av personal, avveckling av lokaler och utrustning störningskostnader. -

De etableringskostnader som uppkommer är främst kostnader för att organisera den myndigheten - nya flyttkostnader rekryteringskostnader anskaffning av inventarier, dvs. möbler, datorutrustning, kopiatorer och övrig -

kontorsutrustning, bibliotekshyllor och böcker, kostnader för eventuell kabeldragning för IT-nätverk.

-

Dessa kostnader finansieras normalt inom ramen för befintliga medel för verksamhetsområdet. Vissa kostnader faller dock utanför verksamhetsområdet. Dit hör t.ex. kostnader för insatser från Trygghetsstiftelsens sida för personer som kunnat lösa ut trygghetsavtalet, ersättningar från arbetslöshetskassa samt pensionsersättningar.

9.4.2. Personalavveckling

Utredningen vill till en början framhålla att det är svårt att beräkna kostnader för personalaweckling. Det beror flera olika orsaker.

Eftersom utredningen inte har att föreslå lokaliseringsort för den myndigheten nya är det svårt att bedöma intresset hos nuvarande personal att söka arbete hos denna. 6 b § lagen om anställningsskydd torde vara tillämplig i ett fall som detta. Enligt gällande regler kan arbetstagare, som inte accepterar byte av stationeringsort utlösa sina rättigheter enligt det statliga trygghetsavtalet.

Det är vidare ovisst i vilken utsträckning personalen kan erbjudas annat arbete inom Invandrarverket, vilket verket kan vara skyldigt att erbjuda enligt 7 § lagen om anställningsskydd. Visserligen avvecklar Invandrarverket f.n. viss personal, men samtidigt kommer verket att tillföras arbetsuppgifter och Med hänsyn nya resurser. också till 25 § lagen om anställningsskydd kan vissa av den berörda personalen då nu komma ifråga for arbete.

Ytterligare en osäker faktor är när uppsägning av personalen kan ske. Arbetsgivare det statliga området har kvar ansvaret för personal under uppsägningstiden som normalt är ett år. Utredningen håller inte for uteslutet att uppsägning kan ske innan den nya myndigheten bildats. Full arbetsskyldighet gäller under uppsägningstiden, varför kostnaderna för uppsägningslöner kan hållas nere.

Utredningen bedömer att kostnaden för uppsägningslöner ligger runt 7,5 mkr, dvs. samma nivå som Statskontoret. För DO:s personal bedöms denna kostnad bli marginell. Kostnaden för awecklingsorganisationen motsvarar en mkr. Totalt blir summan alltså 8,5 mkr.

9.4.3. Lokalavveckling

Mellan 70 och 80 kontorsrum kan bli överflödiga inom Invandrarverkets organisation. Av dessa finns tolv i huvudkontoret och hyran för dessa ingår i samkostnaden. Hyran för övriga rum ingår i de direkta kostnaderna för integrationsverksamheten. Huvuddelen av dessa lokaler bör kunna sägas upp, om inte Invandrarverket grund av nytillkommande arbetsuppgiiter har behov dem. Med Statskontorets antagande av att återstående hyrestid i genomsnitt är ett år för samtliga lokaler beräknar Statskontoret avvecklingskostnaden till 2 mkr. Statskontoret har räknat med 80 rum, medan det i praktiken torde röra sig om ett något mindre antal.

De möbler som finns i rummen bör inte flyttas till nya lokaler. För att en enhetlig möblering måste nya möbler inköpas.

9.4.4. Störningskostnader

Från det att tydliga signaler kommer om att integrationsverksamheten skall flyttas till en ny myndighet kommer oro att uppstå bland berörd personal. Det kommer att medföra störningar av verksamheten, som emellertid inte går att kostnadsberäkna.

9.4.5. Organisationskommitté för etablering myndighet av en ny

För att etablera en ny myndighet behövs redan framgått organisom en sationskommitté. Enligt Statskontoret är det lämpligt att till ordförande i kommittén utse den som är avsedd att bli generaldirektör i myndigheten. Kostnaderna för kommittén beräknar Statskontoret till 1 mkr. Dessa bör bestridas med medel från kommittéanslaget.

9.4.6. Flyttkostnader

Flyttkostnader flyttning arbetsmaterial, dossier, PC-utrustning och avser av annan kontorsutrustning ñån de orter där integrationsverksamheten bedrivs i dag. Statskontoret beräknar kostnaderna till 1 mkr.

9.4.7. Flyttersättning till personal

Statskontoret beräknar flyttkostnadema för personal till mellan l och 2 mkr beroende var myndigheten lokaliseras. Utredningen bedömer den därför till 1,5 mkr.

9.4.8. Rekrytering

Ett omedelbart rekryteiingsbehov finns när beslut fattats att inrätta myndigom en ny het. För annonsering och andra extrakostnader beräknar Statskontoret 1,5 mkr.

9.4.9. Anskaffning av inventarier m.m.

Inventarier i form av datorutrustning och kontorsutrustning utöver det flyttas som från Invandrarverket samt i förekommande fall grunduppsättrling en böcker till ett bibliotek bör enligt Statskontoret anskaffas genom utnyttjande av investeringsramen. En årlig avskrivningskostnad 1 mkr har räknats i de löpande kostnaderna om ca under tidigare avsnitt.

9.4.l0. Totala omställningskostnader

De nu redovisade omställningskostnaderna sammanfattas i följande tabell.

Tabell Omställningskostnader, mkr

Omställningskostnader . i y g Personal 8,5

Lokaler 2,0 i i

Summa avveckling 10,5

i I I H

Flyttkostnader i 1 g..;1,0.

e g

Flyttersättning

i i

LS.

VV i

Det är alltså fråga om ca 14,5 mkr i avvecklingskostnader måste finansieras med som anledning av den nya myndighetens tillkomst. En del av kostnaderna fördelar sig två budgetår.

9.4.11. Finansiering av omställningskostnaderna

Omställningskostnadema kan enligt Statskontoret finansieras olika sätt.

Alternativ Finansiering via den myndighetens anslag. nya

Alternativ Finansiering genom att anslagssparande hos Invandrarverket tas i anspråk.

Alternativ Finansiering genom att särskilda medel tillskjuts från regeringen.

Om alternativ l tillämpas måste nya myndigheten vakanshålla ett antal befattningar.

I fråga om alternativ 2 kan nämnas att anslagssparande hos Invandrarverket uppgick till 16,8 mkr vid utgången av budgetåret 1995/96.

Alternativ 3 torde enligt Statskontoret kunna väljas endast omfördelning om en mellan olika anslag inom utgiñsområde 8 kan göras.

Utredningen utgår för sin del som en möjlighet att regeringen bedömer den nya myndighetens verksamhet som så prioriterad att en omfördelning sker inom utgiftsområde 8 för att täcka omställningskostnaderna. Totalt finns inom området 3,4 miljarder kronor.

I annat fall föreslår utredningen att 2 mkr av Invandrarverkets anslagssparande används för att täcka omställningskostnaderna. Resterande belopp, 12,5 mkr, tår ca täckas genom att den nya myndigheten vakanshåller tjänster. Detta får dock inte medföra negativa verkningar för bostadsanskañiiing nyanlända invandrare i kommunerna eller ersättningsfrågor till kommunerna eller andra löpande ärenden.

Den nya myndighetens investeringsram beräknas till 5 mkr för 1998. Medel har tagits upp för avskrivning av de anläggningstillgångar som behöver upphandlas.

En kreditram om tre procent enligt huvudregeln innebär ett belopp om 1,8 mkr för ett budgetår. Ett högre belopp kan behövas under det första året. Det går inte att säga vilket belopp det gäller förrän regeringen tagit ställning till frågan om en ny myndighet genom förslag till riksdagen. Regeringen torde kunna bestämma vidare en kreditram än tre procent.

9.4.12. Ledningsformer

Regeringen har i 1995 års kompletteringsproposition prop. 1994/95: 150, bilaga 7 anfört följande om ledningsformer för centrala statliga myndigheter.

Verksamhetens art och regeringens behov av att styra myndigheten skall vara utgångspunkten vid val av ledningsform. Som ledningsforrn för centrala förvaltningsmyndigheter skall regeringen välja enrådighetsverk eller styrelse. Såväl enrådighetssom styrelsemodellen bör vid behov anpassas till de särskilda förutsättningar som

råder för den enskilda myndigheten. En styrelse kan ha ett helt eller ett med myndighetschefen delat ansvar för verksamheten infor regeringen. Enrådighetsmodellen kan också användas i modifierad form. Det kan ske att regeringen tillsätter genom särskilda beslutsorgan.

I nämnda proposition anförs vidare bl.a. att enrådighetsverk med eller - utan ett av regeringen tillsatt råd med insyn som främsta uppgift och styrelsen bör de två - vara huvudaltemativ som regeringen väljer mellan. Det sägs också att regeringen funnit skäl att behålla nuvarande styrelseform i del fall. Att statliga myndigheter leds en av en myndighetschef tillsammans med en lekmannastyrelse garanterar både den samhälliga insynen och det medborgerliga inflytandet. Modellen kan t.ex. att föredra vara där bredd och mångfald är önskvärd i verksamheten eller där samordning med andra myndigheter och organisationer är viktig. Ansvarsfördelningen mellan chef och styrelse skall i sådant fall göras tydlig i myndighetens instruktion.

När det gäller den nya myndigheten utredningen att valet ledningsform bör anser av stå mellan enrådighetsmodellen med insynsråd och styrelse traditionellt slag en av med delat ansvar mellan myndighetschefen och lekmannaledamötema. Något som talar för en lekmannastyrelse är att det i den myndighetens uppgifter kommer nya att ingå bl.a. att utfärda tillämpningsföreskrifter Det är författning riktar sig m.m. en som till kommuner och landsting. I det gällande systemet för ledning myndigheter ingår av inte att en verkschef ensam kan besluta sådana föreskriñer. Väljer enrådigom man hetsformen måste i fall tillsättas ett beslutande tillika med ett insynsråd. Ett organ alternativ kan då vara att insynsrådet också får beslutsfunktionema.

Enligt uppgift under hand är beslutsärenden inom integrationsområdet sällan förekommande i Invandrarverkets styrelse. Det kan tala för enrådighetsmodellen med nyssnämnda modiñkation. Å andra sidan har verksamheten bredd och mångfald och behov av samordning föreligger med andra myndigheter och organisationer, vilket kan tala för styrelse.

Utredningen anser att båda de angivna lösningarna är möjliga tar inte ställning men till vilken som bör väljas.

10. ÖVRIGA FRÅGOR

Utredningen är också enligt direktiven skyldig att redovisa i vilken utsträckning utredningens förslag får regionalpolitiska effekter eller de innehåller några om jämställdhetspolitiska konsekvenser.

Utredningen bedömer att de lagda förslagen sammantagna kommer att medföra positiva konsekvenser för jämställdheten mellan män och kvinnor. Det är väl känt att kommunerna for närvarande ibland har svårigheter att utforma lämpliga introduktionsprogram for kvinnor och att dessa inte alltid kan i introengageras duktionsarbetet. Med utredningens förslag blir det tydligt att alla nyanlända invandrare omfattas av introduktionen, att introduktionen bygger på ömsesidigt framtaen gen individuell introduktionsplan och att mål finns for alla invandrare. Samvuxna tidigt görs det klart att även barnen omfattas introduktionen och kommunen av rekommenderas göra särskilda insatser för kvinnor med många bam. Kunskapen om medborgerliga ñi- och rättigheter samt skyldigheter kommer också att öka bland alla

vuxna.

Förslaget att bilda en ny myndighet kan få begränsade effekter för några i orter regionalpolitiskt prioriterade områden. Av de totalt dryga 70-talet anställda skall som omfördelas från Invandrarverket till den nya myndigheten finns 25 i de tre storca stadsområdena, ca tio i Småland och 25 i större kommuner, medan ett tiotal finns ca i mindre kommuner i regionalpolitiskt prioriterade områden. Den slutliga effekten för dessa orter går dock inte klart att förutsäga. Det beror att Invandrarverket under året tillförs ett stort antal befattningar och man vet inte hur dessa kommer att fördelas och bemannas.

5 l 7-0764

11. KOMMENTARER TILL FÖRFATTNINGSFÖRSLAGEN

11.1. Förslaget till lag introduktionsprogram för vissa nyanlända om invandrare

1§

En kommun skall i enlighet med bestämmelserna i denna lag ordna introduktionsprogram för vissa nyanlända invandrare.

Skyldigheten omfattar alla invandrare för vilka kommunen har få särskild

rätt att statlig ersättning.

Skyldigheten inträder så snart invandrare fått uppehållstillstånd till en som ger rätt

folkbolsföring i Sverige och faktiskt bosatt sig i kommunen.

I denna paragraf föreskrivs kommunens skyldighet anordna introduktionsprogram att för de nyanlända invandrare kommunen har rätt att statliga bidrag for. Det som gäller invandrare med skyddsbehov och anhöriga till dessa som kommer inom viss tid samt s.k. kvotflyktingar.

Kommunens skyldighet inträder så snart invandraren fått ett sådant uppehållstillstånd som ger rätt till folkbokföring i Sverige och sedan faktiskt bosätter sig i kommunen. Skyldigheten omfattar därmed invandrare både med och tidsbegränsat permanent uppehållstillstånd i minst ett år. Det sistnämnda gäller dem som bedöms ha ett tillfälligt behov av skydd. Det finns inte tillräckliga skäl att skilja mellan dessa båda kategorier vad gäller skyldigheten att anordna introduktionsprogram. Båda kategorierna bedöms ha behov av introduktionsprogram. Många invandrare med tillfälliga tillstånd får i praktiken tillstånd. I senare permanenta annat fall måste ändå invandraren anses ha stor nytta av att ha deltagit i individuellt anpassad utbildning, en när vederbörande återvänder till sitt hemland.

2§

Kommunen skall fastställa introduktionsprogrammets närmare innehåll indivii en duell introduktionsplan. Denna skall upprättas i samråd med den enskilde invandraren eller dennes vårdnadshavare.

Varje invandrare skall ha individuell introduktionsplan. Självfallet hindrar inte en detta att många moment i utbildningen har innehåll for många invandrare. Det samma är viktigt att planen upprättas i verklig dialog med den enskilde Det en personen. är en viktig förutsättning for ett ömsesidigt ansvarstagande for planens innehåll blir att verklighet. Det är viktigt att planen får ett realistiskt innehåll, att delmål sätts och att planen kontinuerligt revideras med hänsyn till utvecklingen for individen och förutsättningarna i övrigt.

Även för minderåriga skall en plan upprättas. Det säger sig självt att den ofta kan

vara av enklare beskaffenhet och ta exempelvis de stödinsatser behövs for upp som att introducera barnet i den svenska skolan.

3 §

Introduktionsprogram för vuxna skall innehålla svenskundervisning för invandrare

sfi enligt skollagen 1985:1100, praktik, utbildning i svenska samhällsförhållanden och svenskt arbetsliv samt information vardagslivet i kommun

om en och andra liknande förhållanden.

Programmet skall så långt det är möjligt anpassas till individens behov och förutsättningar.

Här ges en kortfattad och icke uttömmande beskrivning aktiviteter skall ingå av som i introduktionen. Mer riktlinjer om detta kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ge enligt 10

Som framgår av andra stycket skall innehållet i introduktionen så långt det är möjligt anpassas till den enskilda individens förutsättningar. Det betyder att antalet moment i introduktionen kan variera mellan olika individer.

Praktiktjänstgöring bör om möjligt ingå i introduktionen.

Som vuxen räknas den som fyllt 18 år.

4§

Introduktionen skall ges under en period av högst två år. Den får avbrytas om invandraren får stadigvarande anställning under perioden.

introduktionen får förlängas högst till tre år, om det behövs med hänsyn till invandrarens personliga förutsättningar.

Introduktionsperioden pågår normalt under högst två år, kan i undantagsfall men förlängas till högst tre år. Beslut om detta fattas kommunen. Det förutsätts dock av att staten utfärdar mer detaljerade riktlinjer när detta kan ske och att dialog om en sker mellan kommunen och ansvarig statlig myndighet i sådana frågor. Ett exempel när en förlängning kan ske är när invandraren är i behov av en omfattande medicinsk rehabilitering.

Eftersom ett viktigt mål med introduktionen är att bli självförsörjande, är det naturligt att avbryta den om en invandrare får ett stadigvarande arbete. Vid tillfälliga arbeten blir det naturligen fråga om ett kortare avbrott i introduktionen. Om individen påbörjar längre utbildning, t.ex. vid högskola innebär det att introduktionen får en anses avslutad.

5§

Kommunen skall uppmärksamma nyanlända invandrares hälsoproblem och vid behov ta initiativ till rehabiliterande insatser.

I denna paragraf tas upp behovet av att uppmärksamma invandrarnas hälsoproblem. Det är angeläget att göra detta i ett så tidigt skede möjligt så att vid behov som

rehabiliterande insatser kan sättas in. Kommunen bör i sådana frågor samråda med

landstinget, som enligt hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 for rehabiansvarar literingen.

6 §

Följande nationella mål gäller för introduktionen:

Alla vuxna invandrare skall ha genomgått svenskundervisning.

Alla vuxna invandrare skall ha grundläggande kunskaper svenska samhällsom förhållanden, svenskt arbetsliv samt medborgerliga fri-, rättig- och skyldigheter.

Invandrare i arbetsför ålder som har utbildning motsvarande svensk grundskola skall ha uppnått sådana kunskaper i det svenska språket och svenskt arbetsliv om att arbetsförmedlingen kan anvisa dem arbete eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd

Invandrare i arbetsför ålder utan tillräcklig grundutbildning skall ha påbörjat kompletterande grundutbildning eller alfabetiseringsundervisning.

Alla vuxna invandrare skall ha erbjudits kontakter med landets invånare och föreningslivet.

Ungdomar som fyllt 16 år inte 20 år och inte har genomgått men som gymnasieutbilahing eller motsvarande utbildning skall med hjälp olika stödinsatser ha av erbjudits att delta i sådan utbildning eller vid behov i andra gymnasieersättande utbildningar eller praktik.

Förskolebarn och skolpliktiga bam skall ha fått sådana stödjande de insatser att kan delta i normal förskole- och skolverksamhet.

I denna paragraf ñnns de nationella mål samlade redovisats i de allmänna som övervägandena. Det ligger i sakens natur att målen inte kommer uppfyllas till att hundra procent. Den ansvariga statliga myndigheten följer måluppfyllelsen i kommunerna och sammanställer sedan hur det ser ut för hela riket. Särskilt viktigt blir det att ha en dialog med de mest och de minst framgångsrika kommunerna för att ett bra erfarenhetsutbyte och uppnå bättre måluppfyllelse for framtiden. en

När det gäller frågan om "grundläggande kunskaper" enligt punkt måste den enskilde individen samma sätt inom stl-utbildningen delta i någon form som av prov. Närmare regler för dessa bör utfärdas av den myndighet regeringen bestämmer.

7§

Tillsyn över kommunernas introduktion utövas den myndighet av som regeringen

bestämmer. Tillsynsmyizdigheten får i den utsträckning är nödvändigt infordra

som uppgifter från en kommun om hur introduktion genomförts och i vilken utsträckning målen uppnåtts.

I denna paragraf ges förutsättningar för staten att följa de nationella målen, I upp praktiken blir det den ansvariga myndigheten som i en dialog med kommunerna får utarbeta närmare riktlinjer för hur uppföljningen skall till. Allmänt blir det sett fråga om att låta kommunerna redovisa introduktionens uppläggning i drag, hur stora man hanterar de särskilda nämns t.ex. i 6 redovisa statistiskt hur det grupper som ser ut med måluppfyllelse osv. Den ansvariga statliga myndigheten kan sedan i en dialog med respektive kommun beroende omständigheterna bestämma sig för att

med olika stickprov följa upp kommunens rapportering.

8§

En kommun som åsidosätter sina åligganden enligt denna lag kan helt eller delvis åläggas att återbetala de statsbidrag utgivits till kommunen för introduktion som av

invandrare. Beslut om detta fattas av den myndighet som regeringen bestämmer.

I denna paragraf ges staten möjlighet att i yttersta fall helt eller delvis återkräva de statsbidrag som en kommun fått för introduktion av invandrare i kommunen. Detta kan ske både om kommunen åsidosätter viktiga föreskrifter i lagen och om kommunen har en så dålig introduktionsutbildning att inte alls närmar sig de man uppsatta nationella målen. Självfallet kommer då jämförelser att ske med andra kommuner.

Det bör dock understrykas att paragrafen reglerar den yttersta konsekvensen en av kommuns tillkortakommanden. Normalt bör en sådan dialog och ett sådant stöd ges till kommunen så att man inte hamnar i denna situation. Men bestämmelsen blir tillämplig om exempelvis en kommun konsekvent åsidosätter viktiga riktlinjer i lagen eller om kommunen vägrar att satsa tillräckligt med resurser för att ett bra innehåll i utbildningen. Vid bedömningen får också vägas i vilken utsträckning kommunen följt de rekommendationer som kan finnas.

Beslut om återbetalning fattas av den myndighet som regeringen föreskriver.

9 §

Under introduktionen lämnas ersättning till invandrare i enlighet med vad som särskilt föreskrivs.

Här erinras om att ersättningen till den enskilde regleras lagstiftning. av annan

10 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om introduktionsprogram.

I eller under ett antal paragrafer i det föregående, t.ex. 3 och 6 §§, anges exempel att utfyllande bestämmelser erfordras.

11.2. Förslaget till lag ändring om av lagen 1994:134 mot etnisk diskriminering

2§

Regeringen utser ombudsman

en som skall verka för att etnisk diskriminering inte

förekommer i arbetslivet.

Ändringen denna paragraf innebär

av att DO:s uppdrag när det gäller generellt verkande insatser begränsas till arbetslivet.

3§

Ombudsmannen skall genom råd eller på annat sätt medverka till att den utsatts som för etnisk diskriminering kan ta tillvara sina rättigheter.

Ändringen innebär att skyldighet initiativ

att ta till generella åtgärder etnisk mot

diskriminering utanför arbetslivet faller bort.

SÄRSKILDA YTTRANDEN

Särskilt yttrande av Björn Hammarberg, Utrikesdepartementet

Utredningen skall som ett alternativ utreda att i myndighet samla vissa statliga en ny myndighetsuppgiñer som rör introduktion av nyanlända invandrare, lika rättigheter och möjligheter samt uppföljning och utvärdering av samhällsutvecklingen. Utredningen har emellertid kommit fram till att det finns skäl att föredra ett annat alternativ till nuvarande myndighetsstruktur som innebär att de tre uppgifterna skulle finnas hos

två myndigheter, en särskild, ny integrationsmyndighet och ett beskuret DO.

Enligt min mening finns det aspekter som kan utvecklas mer allsidigt och ytterligare aspekter som kan ha betydelse. I det följande kompletteras därför utredningens analys i några avseenden. Synpunktemas relativa tyngd får bedömas i den fortsatta beredningen av ärendet kring vilka uppgifter den integrationsmyndigheten skall ha. nya

Myndighetsstruktur

Sedan flera årtionden är den invandrarpolitiska huvudprincipen att invandrarnas behov skall kunna tillgodoses den generella politiken och anpassning genom en av denna politik. Säråtgärder skall i huvudsak endast vidtas lösning inte finns när en genom generella åtgärder och de skall i princip avvecklas så fort de inte längre är nödvändiga. Ansvaret för den övergripande anpassningen politiken ligger av regering och riksdag. Varje fackrnyndighet har ansvar för utländska medborgare som är bosatta i Sverige enligt samma ansvarsfördelning gäller för befolkningen i som övrigt. Tunga integrationsmyndigheter är de myndigheter har för de som ansvar områden som ur invandrarpolitisk synpunkt är strategiskt viktiga.

Invandrarfrågoma inom migrationspolitiken bereds f.n. inom Inrikesdepartementet. Invandrarpolitiska kommitténs förslag innebär att behovet säråtgärder under av en första tid med uppehållstillstånd i Sverige betonas samtidigt huvudprincipen som om den generella samhällspolitilcen i övrigt enligt kommittén mellan politik som riktar sig till nyanlända invandrare och den generella samhällspolitiken.

Hur detta tydliga särskiljande skall ske är enligt min mening fråga bör ta en man hänsyn till vid utfonnandet av den särskilda myndighetsstrukturen integrationsområdet för fackmyndighetemas del kan ett sådant särskiljande självfallet inte göras. - Det skulle ligga ett stort värde redan i att tydliggöra politiken att inte genom sammanföra de till stor del operativa särskilda uppgifter gäller bosättningen som av nyinvandrade skyddsbehövande med uppföljningen samhällsutvecklingen. av

Det krävs en avvägning mellan särinsatserna under introduktionsfasen och de generella insatserna inom ramen för samhällspolitiken i stort. Detta gäller både resurser, inriktning och synsätt. Vad gäller just de myndighetsuppgifter omfattas som av direktiven har de till stor del olika konkret verksamhetskaraktär. Uppgiften under introduktionsfasen är i hög grad att träffa överenskommelser med kommunerna, betala ut statlig ersättning till dem och föra över information enskilda om personer till kommunerna. Det rör sig ett till stor del operativt arbete utifrån ett eget om verksamhetsansvar. Självfallet måste kommuner, berörda fackmyndigheter och den

särskilda statliga myndigheten området göra utvärderingar detta område liksom när det gäller den egna verksamheten i övrigt. När det gäller samhällslivet i stort rör det sig främst om att sammanställa kunskaper och göra ytterligare utredningar om samhällssituationen i olika avseenden, utvärdera resultaten den generella av samhällspolitiken och myndigheternas verksamhet utifrån de invandrarpolitiska målen samt ge spridning goda exempel. Denna uppgift innefattar naturligt även verksamhet som berör invandrare under deras första tid i landet med uppehållstillstånd. Utredningen har inte tillräckligt lyft ñam den olikartade karaktären för deluppgifcerna inom integrationsområdet.

De tre tunga skäl utredningen anser finnas för sitt förslag till myndighetsstruktur gäller presumtion mot att "två områden med så skilda politiska mål" immigrasom tionspolitik och integrationspolitik "ligger inom myndighets ansvar" samt kraften samling och trovärdighet. En bedömning bör emellertid göras av de olika uppgifter det konkret rör sig myndighetsplanet. om

Erfarenheterna av det ansvar Invandarverket haft sedan sin tillkomst 1969, med de ändringar som skedde from. år 1985 med ansvaret att främja det kommunala flyktingrnottagandet, måste självfallet tillvaratas. Till skillnad från utredningen anser jag att de närmast talar för att resursfördelningsproblemet och den latenta intressekonflikten går emellan de operativa uppgifterna i samband med besättningen i kommunerna och uppföljningsuppgifterna rörande samhällspolitiken i stort. När utredningen finner att Invandrarverket under intryck av ett stort antal ansökningar satt uppgiftema rörande de asylsökande före det invandrarpolitiska arbetet torde detta delvis vara riktigt. Uppgiften att sluta överenskommelser med kommunerna för deras mottagande av skyddsbehövande mfl. har dock knappast lågprioriterats. Sannolikt har den tyngd denna operativa uppgift getts däremot medfört att Invandrarverket avsatt mindre resurser för det övriga invandrarpolitiska arbetet och påverkat inriktningen av detta.

Det finns även andra omständigheter som bör tas med i övervägandena för att finna den lämpligaste myndighetsstrukturen. Effektivitetsskäl av mer generellt slag talar för att den centrala utlänningsmyndigheten svarar för överenskommelsema med kommunerna och hanterar den statliga ersättningen för mottagandet. Det är fråga om att överföra verksamhetsansvar rörande enskilda personer från den centrala utlänningsmyndigheten till kommunerna. Jag kan inte dela utredningens uppfattning brist om på konkreta samband. Nackdelarna med särskild integrationsmyndighet en som mellankommande länk har inte tillräckligt belysts av utredningen. Dit hör inte minst statens ekonomiska intresse av att utlänningar som har uppehållstillstånd snabbt tas emot av kommunerna. Detta intresse tillvaratas sannolikt bäst den centrala av utlänningsmyndigheten, ligger kvar med kostnader utflyttningen sker som om senare.

Att följa upp och utvärdera den allmänna samhällsutvecklingen och -politiken är en stor uppgift, att ett särskilt organ bör koncentrera sig på den utan att ägna sig sådana operativa uppgifter som överförandet till kommunerna medför. Det övergripande uppföljningsansvaret omfattar emellertid självfallet också introduktionsperioden för nya invandrare. Att ansvaret för överföring ligger kvar hos den centrala utlänningsmyndigheten är alltså förenligt med myndighet för integration att en ny också följer och har synpunkter kvaliteten i introduktionsåtgärdema. upp

Om myndighetsuppgiften rörande överenskommelsema med kommunerna som ovan föreslagits ligger kvar hos den centrala utlänningsmyndigheten kan man överväga att

låta de särskilda myndighetsuppgiftema rörande lika rättigheter och möjligheter samt utvärdring av samhällspolitiken ligga ett och Detta skulle betyda samma organ. att också handläggningen sådana enskilda ärenden diskriminering handav om som nu läggs av D0 i så fall skulle kunna ske där. Därigenom skulle den fördelen uppnås att man inte som med utredningens förslag behövde utöka antalet myndigheter.

Återvandring

Utredningen anser att introduktionen skall ske i ordning for med samma personer tidsbegränsat uppehållstillstånd. Utredningens uppfattning om tyngden av nackdelar-

na med att ta upp återvandringsfrågoma i samband med introduktionen synes svårförenligt med denna ståndpunkt och med synsättet i den migrationspolitiska

propositionen prop. 1996/9725. Det är oñånkomligen så att återvandringsperspek-

tivet for denna kategori måste vara en viktig grund for utformningen introdukav tionsprogrammet.

Särskilt yttrande av sakkunnig Ulrika Lindström, Finansdepartementet

Detta yttrande avser kapitel 3 i betänkandet behandlar introduktionen som av nyanlända invandrare och de mål och riktlinjer som skall gälla för introduktionen.

Idag utgår en ersättning från staten till kommuner tar emot flyktingar. Kommusom nerna skall bl.a. använda medlen till introduktion invandrare. I betänkandet av redovisar utredaren förslag till mål vad gäller introduktionen alla nyanlända av invandrare.

För att målen skall få genomslag, har utredaren valt att lagstifta målen för vissa om

grupper av invandrare de som i dag berättigar kommunerna till särskild ersättning

från staten. Skälen härför är något motsägelseñilla bl.a. sägs det att å sidan kan ena inte målen kopplas ihop med ersättningen till kommunerna eftersom kommun kan en välja att avstå från ersättningen, å andra sidan måste staten knyta vissa regler till de stora ersättningsbelopp som kommunerna erhåller. Ett annat argument är visserliatt gen är det frivilligt for kommunerna att ta emot flyktingar, denna frivillighet men att är klart begränsad eftersom riksdagen beslutat att Sverige skall ta emot flyktingar och att dessa måste bosätta sig någonstans. Ovanstående argumentation kan lika gärna användas för ett alternativ innebär att staten för in målen i de avtal skrivs som som med kommuner som tar emot flyktingar. Jag att detta är bättre alternativ anser ett eftersom riksdagen har uttalat att tlylctingsmottagandet skall frivilligt för vara kommunerna.

Enligt min mening behövs det en mer noggrann analys konsekvenserna föreslaav av gen lagstiftning än vad som redovisas i betänkandet. Att lagstifta mål för kommuom nerna kan innebära ekonomiska konsekvenser för den offentliga sektom. Dessa ekonomiska konsekvenser bör ett tydligt sätt redovisas både totalt för den offentliga sektorn och uppdelat stat respektive kommun. Föreslagen lagtext måste också jämföras med andra näraliggande lagar och förordningar så inga motsättningar att skrivs in. Även andra konsekvenser bör analyseras och redovisas såsom risken för att staten måste lagstifta om mål för alla andra är eller känner sig utsatta. grupper som Detta sammantaget innebär att jag inte kan ta ställning till varje enskilt mål.

Förslaget om introduktionstidens längd och hur utbildningen skall utformas går vidare inte att ta ställning till eftersom det är starkt kopplat till hur ersättningssyste-

met mellan stat och kommun ut kommer att ut vad gäller nyanlända invandra-

ser se re. Det bör dock tydligare markeras att introduktionsutbildningen skall utgå från den enskilda individens behov och att utbildningen högst får pågå i två år. Om kommunerna anser att introduktionen behöver förlängas efter de två åren skall det inte längre vara någon statlig angelägenhet.

Särskilt yttrande av experten Pontus Ringborg, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

I huvudsak tillstyrker jag utredningens förslag vad gäller en ny myndighetsstruktur. Jag delar vidare helt utredningens uppfattning att karaktären DO:s verksamhet gör att en särskild DO-ñinktion bör bibehållas.

Enligt min mening är emellertid den gränsdragning mellan myndighetsstrukturens och DO-ämbetets respektive verksamhet utredningen föreslår inte bra. Det jag som vänder mig emot är dels att utredningen inte markerar att DO bör ha möjligheten att när så är särskilt påkallat vidta generella åtgärder avseende andra delar av samhällslivet än arbetslivet, dels att DO, och inte den nya myndighetsstrukturen, ges det övergripande ansvaret för åtgärder mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering och för goda etniska relationer arbetslivets område.

Vad gäller den första frågan är de viktigaste skälen till mitt ställningstagande följande.

DO har under hela den tid ämbetet existrerat ägnat stor uppmärksamhet samemas och situation, något som varit självklart mot bakgrund av dessa båda romernas gruppers särskilda ställning och historia.

Med utredningens förslag kommer DO i och för sig att liksom tidigare hantera diskrimineringsärenden som anhängiggörs av enskilda samer och romer. En stor del DO:s hittillsvarande arbete rörande samer och romer har emellertid bestått av av myndighets- och organisationskontalcter, diskussioner med departement och politiker samt anordnande av seminarier och initierande av forskning.

För mig framstår behovet av sådan generell verksamhet som uppenbart. Vem som ska göra vad detta område dock i utredningsförslaget oklart, något som synes förstås är synnerligen olyckligt. Det förefaller naivt att tro att den nya myndighetsstrukturen, så som den är tänkt, skulle ägna särskilt mycket kraft och intresse ñågor rör romer och i synnerhet samer. För övrigt kan man förstås goda som - grunder ifrågasätta hur lämpligt det egentligen är att organisatoriskt koppla samman dessa frågor med t.ex. frågor introduktionen av flyktingar och andra. om

Ett argument som framförs i utredningen för att behålla en särskild DO-ñinlction med för enskilda ärenden är att "jävsfrågor" skulle kunna bli aktuella i vissa fall. ansvar Det är ett argument som enligt min mening har fog for sig. Emellertid menar jag dessutom, att det också ett generellt plan finns en "jävsrisk" som man inte kan bortse ifrån.

En myndighetsstruktur den föreslagna kommer djupt involverad som t.ex. att vara iden kommunala flyktingmottagningen. I det perspektivet är det inte oproblematiskt myndighetsstrukturen och dess generaldirektör samtidigt förutsätts att olika om sätt, t.ex. genom att göra kritiska synpunkter offentliga, med kraft motarbeta tendentill diskrirnineringi t.ex. kommunernas socialbidragshantering och de kommunala ser bostadsbolagens uthyrningspolicies.

Ett DO-ämbete beskärs möjligheten att agera ett generellt plan i enlighet med som

utredningsforslaget riskerar vidare, enligt min mening, att marginaliseras ett olyckligt vis. Generella insatser är inte sällan de som ger den största uppmärksamheten i massmedia och massmedial exponering har t.ex. stor betydlese när det gäller att sprida kunskap om ämbetets existens och i förlängningen for tillströmningen av enskilda klagomål.

En allmän reflektion är att ett DO-ämbete med möjlighet att vidta generella åtgärder där så är särskilt påkallat skulle kunna utgöra ett värdefullt komplement till den nya myndighetsstrukturen genom sin verksamhetsmässigt annorlunda profil och sin begränsade storlek och därigenom större flexibilitet.

Jag vill for tydlighetens skull framhålla att det jag vänder mig emot i utredningsförslaget inte är att huvudansvaret för de långsiktiga insatserna mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering förs till den myndighetsstrukturen för det talar inte nya minst resursskäl. Inte heller har jag några invändningar mot att DO:s roll i norrnalfallet skulle vara att föra vidare de erfarenheter samlats hos ämbetet som genom handläggningen av de enskilda ärendena till myndighetsstrukturen, för att denna i sin tur skulle kunna vidta åtgärder ett generellt plan.

Min huvudinvändning är i stället just att DO-ämbetet inte uttryckligen möjligheges ten till olika slags generella insatser.

Visserligen kan man tycka att det finns allmän byråkratisk logik i att söka undvika en att två myndigheters verksamheter tangerar varandra. I detta fall väger emellertid som jag ser det de ovan anförda argumenten tyngre och min uppfattning är att en lösning i linje med vad jag förordar varken i praktiken eller författningsmässigt skulle innebära några större problem.

Vad sedan gäller frågan huvudansvaret for generella åtgärder arbetslivets om område har jag följande att anföra.

Utredningen gör, enligt min mening, riktig bedömning när D0 ska en man säger att ha ett påtagligt ansvar vad gäller arbetslivsområdet. Med uppdraget föra talan i att Arbetsdomstolen i enskilda fall följer naturligen att DO bör ha uppgift att sprida som kunskap om de aktuella lagreglema, inte minst i kontakter med arbetsgivare och

arbetstagarorganisationer. Emellertid menar jag att detta endast är ett flera

av argument för att DO skall ha ett mandat att vidta generellt syftande insatser olika av

slag jfr. ovan att slutsatsen inte blir att DO skall ha ett primärt for

men ansvar åtgärder mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering och för goda etniska relationer arbetslivets område.

Arbetslivet är, härom torde de flesta vara eniga, ett område största strategiska vikt av både när det gäller arbete mot rasism och diskriminering och kanske i synnerhet - mer långsiktiga integrationssträvanden. Verksamhet på detta område torde ha beröringspunkter med många andra frågor enligt utredningsforslaget skall som handhas av den nya myndighetsstrukturen. I utredningen talas vidare bl.a. behovet om av en "kraftsamling... och kompetensmässigt" vad gäller arbetet rasism resurs- mot och främlingsfientlighet och man refererar den s.k. AGAR-rapporten i vilken ur varnas for en onödig splittring av verksamheten området. Mot denna bakgrund menar jag att det är naturligt att föra huvudansvaret for åtgärder också arbetslivsområdet till den myndighetstrukturen. nya

Jag kan i sammanhanget inte underlåta att tillägga att det, mot bakgrund arbetsav livsornrådets centrala betydelse, enligt min mening är uppenbart att de ekonomiska ramar utredningen föreslår for DO:s verksamhet, 2 mkr, är alldeles for knappt tilltagna i det fall ett huvudansvar för åtgärder på detta område trots allt skulle komma att läggas på D0.

Särskilt yttrande Anders Westerberg, Statens Invandrarverk av

Migrgationspolitiken sammanhållen helhet är en

Invandringspolitiken och invandrarpolitiken är helhet. De två delarna har en ett nära samband och hör ihop. Detta fastslogs av riksdagen hösten 1996 i samband med

behandlingen av den migrationspolitiska propositionen.

Samma synsätt slår igenom i direktiven till utredningen: "Förslaget skall utformas så

att en sammanhållen rnigrationspolitik kan föras".

Det naturligaste och enklaste sättet att operativt förverkliga sammanhållen politik en är självfallet att lägga verkställigheten under och myndighet. Så också en samma är förhållandet i dag; Invandrarverket ansvarar för tre sammanhållna steg i rnigrations-

tillståndsprövning, mottagning och introduktion/integration. processen -

Sett utifrån det av riksdagen fastlagda helhetsperspektivet bör det finnas starka skäl

för att lösa upp det nuvarande nära sambandet mellan prövning, mottagning och

integration. Jag kan se tre möjliga skäl:

Invandrarverket har misskött integrationsarbetet. Någon sådan bedömning har framförts i debatten, sig i invandrarpolitiska kommitténs betänkande eller i vare direktiven eller kommitténs arbete.

Integrationsarbetet skulle skötas effektivare myndighet. Detta hävdas i - av en ny utredningen. Dock talar fakta för motsatsen. SIV har två eñektivitetsfördelar:

sambandet med tillståndsprövning samt möjligheten till decentraliserad verksamhet.

Verksamheten kan skötas billigare av en ny myndighet. Som framgår Statskon- - av torets utredning är så fallet. En myndighet förlorar SIV:s stordriftsfördelar och ny måste släppa den decentraliserade verksamhet.

Verksamheten kan skötas billigare myndighet. Som framgår Statskon- - av en ny av torets utredning är så fallet. En myndighet förlorar SIV:s stordriñsfördelar och ny måste släppa den decentraliserade närheten till kommunerna och centralisera en ny

myndighet till en ort för att ha råd med lika många anställda SIV. som

Utredningens huvudargument för att bilda myndighet en ny

Utredningen anför för det första att det krävs en kraftsamling och kompetensresursmässigt för att klara den framtida integrationspolitiken. Man Invandrarveranser att ket tvingas splittra sina krafter olika arbetsområden och att det krävs myndigen het som enbart krañsamlar kring integrationsarbetet.

Vad utredningen här uppenbarligen bortser från är den riksdagen anbefallda av utgångspunkten och riksdagens övergripande perspektiv den sammanhållna rnigra- tionspolitilçen. SIV gör en dygd att hålla ihop tillståndsprövning, mottagning och av integration i i kedja. Utredningen gör dygd skilja och en process, en en av att ut

isolera länk i kedjan och bilda myndighet "helt kan koncentrera sina

en en som ansträngningar och resurser att arbeta målinriktat enbart inom dessa områden".

Jag att SIV:s modell med en sammanhållen process står i bättre överenskomanser melse med riksdagens kraftansamlingsperspektiv än vad utredningens gör.

Vad krañsamling i övrigt anbelangar har Invandrarverket knappast legat latsidan inom integrationsområdet. Som ett resultat av det arbete Invandarverket utfört inom integrations- och introduktionsområdet kan nämnas att verket enbart under 1997 publicerat tre större egenproducerade böcker inom området. "Individuell mångfald" behandlar SIV:s uppföljning introduktion, "Mångfald och ursprung" i samarsom av bete med SCB samt "Årsbok för integration".

En avgörande skillnad mellan SIV:s krañsamling och en ny myndighets kraftsamling är att SIV genom sina nio över hela landet decentraliserade integrationsenheter kan arbeta i nära samarbete med kommunerna medan myndighet får det svårare en ny med kommunikationerna från sin lokalisering en ort. Den decentraliserade närheten till kommunerna har visat sig ovärderlig för att bygga upp nätverk och samarbete med alla aktörer i den kommunala flyktingmottagningen.

Utredningen anför for det andra att tillståndsprövning och integration är två politikområden med skilda politiska mål att de bör ligga inom ramen för en myndighets ansvar. "Det finns alltså ingen naturlig kedja från asylprövningen och mottagningen in i integrationspolitiken, som påstås, utan det är ett tydligt skifte av fokus som sker i och med att uppehållstillstånd beviljas".

Ovanstående framstår ett avståndstagande från det av riksdagen anbefallda som helhetsperspektivet och från de delar direktiven som förespråkar ett förslag av utformat så att en sammanhållen rnigrationspolitik kan föras. Utredningens ställningstagande på denna punkt är enligt min uppfattning grundläggande och avgörande för de slutsatser och förslag som utredningen presenterar. Det är därför desto mer allvarligt att ställningstagandet sker i öppen fondering mot riksdagsbeslutet om en sammanhållen migrationspolitik.

Utredningen anför för det tredje att det är en trovärdighetsfråga att skilja ut integrationsarbetet från SIV. Man att myndighet fattar beslut om avvisning av anser en som asylsökande inte samtidigt med full kraft och trovärdighet kan ägna sig integration.

Utredningen har här ett perspektiv, enligt min uppfattning, är felaktigt och som som, är besläktat med uppfattningen att politikområdena immigration och integration inte går att förena.

Att värna asylrätten innebär dels att kunna säga till sådana asylsökande som har om skyddskäl enligt lagen därför att det är deras rätt. Men det innebär också att kunna säga nej till dem inte har tillräckliga skäl. Även detta är ett uttryck för att slå som vakt asylrätten att hålla den i helgd och till att den inte urholkas och mister om - se allmänhetens stöd.

Att arbeta med imrnigrationsfrågor och integrationsfrågor står alltså inte i motsättning till vartannat. Att säga till vissa asylsökande och nej till andra är två sidor av sak att hävda asylrätten inom ramen för ett migrationspolitiskt helhetspersamma spektiv.

Ansvarsområden för eventuell myndighet en ny

Utredningen föreslår tre ansvarsområden för myndighet. Huvuduppgiften bör en ny rimligtvis vara att inom ramen för den integrationspolitiken följa och nya upp utvärdera samhällsutvecklingen mot bakgrund samhällets etniska och kulturella mångav

fald. Här ligger arbetets fokus den integrationspolitiken där det gäller följa

nya att upp den generella politiken och där vare sig invandrare eller några andra utpekas och stigmatiseras med säråtgärder.

Den andra arbetsuppgiñen som utredningen föreslår för myndighet har helt en ny en annan karaktär och innehåll. Jag syñar uppföljning introduktionsprogrammen. av Här handlar det om utpräglade och uttalade säråtgärder riktade väl definierad mot en grupp av invandrare de nyanlända har skyddsbehov enligt utlänningslagen. - som

Om en ny myndighet skulle bildas jag att den naturliga gränslinjen mellan SIV anser och denna myndighet går efter introduktionsperioden. Den myndigheten slipper nya då att blanda säråtgärder och den integrationspolitikens generella politik i sitt nya uppdrag.

Skälen för att Invandrarverket skall för uppföljning introduktionen ansvara av är kortfattat följande:

- SIV arbetar med lagstiftande säråtgärder, bla. LMA, under asylprövningstiden och det är naturligt att SIV fortsätter att för kommande lagstiñade säråtgärder ansvara under introduktionsperioden fram till att den generalla politiken vid efter introtar duktionen.

Det finns uppenbara samband mellan å sidan förläggnings/mottagnings- - ena periodens organiserade verksamhet med dess svenskundervisning, utbildning, information och arbete och å andra sidan introduktionsverksamheten i kommunerna. Från kommunernas sida finns också behov hålla sig jour med asyl- och av att a tillståndsverksamheten kvottlyktingar, anknytningar m.m.

- Från både individuella och statsñnansiella utgångspunkter är det viktigt att bosättning i kommun flykting inte fördröjs efter det uppehållstillstånd klart. av en att är I direktiven påpekas att Invandrarverket måste kunna initiativ ta och aktivt verka för att kvotflyktingar och bor förläggning, kan bosätta sig i personer som en kommun så snart som möjligt etter det att tillstånd beviljas. Direktiven fastslår dessa att förhållanden måste beaktas vid utformningen av myndighetsstrukturen för introduk-

tion.

Utredningens förslag innebär att Invandrarverket i besättningen fråntages möjlighet till initiativ och eget aktivt påverkansarbete gentemot kommunerna. Verket kommer att vara beroende av en annan myndighet inte själv har ekonomiskt intresse som av att förläggningstiden minimeras. Detta problem undanröjs Invandrarverket blir om ansvarigt för bosättning och introduktion.

Ekonomiska konsekvenser

Avgörande för de ekonomiska konsekvenserna vid överförande av de integrationspolitiska arbetsuppgifterna till myndighet är det faktum Invandrarverkets en ny att overheadkostnader för integration till stor del delas med andra verksamhetsområden.

Detta får följande konsekvenser.

Overheadkostnaderna för integration består av två delar, dels direkt service till området skulle falla bort vid delning och dels ledningsfunktioner m.m. som som en inte alls eller enbart marginellt påverkas. SIV kan därför bara till en mindre del minska de overheadkostnadema vid en "delning". Gemensamma chefer gemensamma och administration måste ñnnas kvar för att serva kvarstående verksamhet.

Utifrån detta har SIV till Statskontoret framfört procentandel overheadatt samma kostnader skall övergå till myndighet den SIV får ta över från polisen en ny som som vid verksarnhetsövergången den l oktober 1997. Denna procentandel är 16 procent de direkta kostnaderna. Detta skulle betyda överförande av 6 miljoner i overheadav kostnad Till detta kommer i direkta kostnader. Summa till en ny myndighet. 37,5 43,5 rrriljoner.

Statskontoret och utredningen emellertid att även de delar av overheadkostnaanser den inte påverkas delning ograverat skall överföras till en ny myndighet. som av en Detta innebär 51 procent eller 19 miljoner i overheadkostnader och att totalt 57 miljoner skulle överföras till den nya myndigheten.

Av framgår att SIV omöjligen kan minska sina overheadkostnaresonemanget ovan der med 19 miljoner. Resultatet utredningens förslag skulle alltså bli att SIV av tvingas skära ned sin operativa verksamhet inom kvarvarande verksarnhetsornråden samt att andelen administration för staten som helhet ökar.

Det framstår dessutom stötande att SIV när tar över verksamhet från som man polisen får 16 % polisens direkta kostnader för att täcka administrativa merkostnaav der, när lämnar över verksamhet till myndighet måste lämna ifrån sig men man en ny 51 % den direkta kostnaden. Det kan svårligen hävdas att statsmakterna av egna skall använda olika metoder för att beräkna medföljande samkostnader när verksamhet tillförs SIV respektive bortförs från verket.

Invandrarverkets stordriftsfördelar med gemensam ledning och administration leder till motsvarande ekonomiska nackdelar för en ny myndighet. Som Statskontoret uttryckt det "Statskontoret instärnmeri att det finns skalfördelar som blir skalnackdelar vid en delning av verket".

Enda möjligheten för utredningen att vid delning hålla kvar verksamheten en ungefär personalmässiga nivå hos SIV är att släppa SIV:s decentraliserasamma som de organisation integrationsverksamheten och i stället centralisera den nya mynav digheten till en ort.

Utredningen försöker här göra dygd nödvändigheten och hävdar att en centralien av sering innebär en effektivisering.

Detta framstår som föga trovärdigt.

SIV:s erfarenhet från den tid 1985-1989 då verksamheten var centraliserad till Norrköping är att detta inte främjade kontakter och samarbete med landets kommuner. Därför decentraliserade SIV verksamheten from. 1989 till efterhand nio

orter. Verkets erfarenheter detta är goda och en återgång till centralisering

av framstår för mig som ett steg tillbaka.

Bildande av en centraliserad myndighet skulle ny leda till stora omställningskostnader. Statskontoret räknar med 15 miljoner for den myndigheten ca nya och ca 15 miljoner belastar andra statliga anslag såsom som det statliga trygghetssystemet och

A-kassan.

Jag anser att Statskontoret här antagligen har räknat for lågt. Statskontoret utgår

nämligen från att 50 de 80, ca av som idag arbetar med integration inom SIV, kan

övergå till den nya myndigheten. Om till "generöst" man tar ett pendlingsavstånd till

en ny centraliserad myndighet kan detta område beräknas omfatta Norrköping,

Stockholm och Mälardalen. Inom detta område arbetar ca 35 SJV-anställda inom integration. Antalet kan övergå till myndighet som en ny torde därmed bli högst 35 och 45 blir övertaliga alltså 15 vad Statskontoret - mer än räknar med. Därmed ökar

den nya myndighetens omställningskostnad med miljoner. 3,8

Utredningen förslår att 2 miljoner tages SIV anslagssparande för ur :s att klara delar av ñnansieringen av den myndighetens omställningskostnader. nya Jag motsätter mig detta.

Övrigt

Lagstiftning angående introduktion. Flyktingpolitiken - är av hävd ett statligt ansvar. Samarbetet med kommunerna introduktionen har hittills realiserats om genom avtal som for kommunerna varit frivilliga. Invandrarverkets erfarenheter tolv års av samarbete med avtal är goda. Avtalen leder bl.a. till ansvariga kommunpolitiker att

måste ta ett aktivt även opinionsmässigt

ansvar for mottagande flyktingar. av

Utredningen skall, enligt direktiven, ge förslag till nationella mål for introduktionen.

Målen skall ge staten möjligheter till uppföljning och kontroll. Utredningen har valt

lagstiftningen som instrument för att realisera de nationella

målen. Jag anser att målen

kan fastställas och bli effektiva annat sätt än lag. Målen genom kan knytas till avtal

med kommunerna och statens ersättningar till kommunerna kan villkoras mot målen.

- Återvandring. Återvandring bör del i migrationspolitisk

ses som en en helhet. Den bör därför inte skiljas ut från den myndighet som ansvarar for introduktionen.

Utredningen föreslår att SIV:s samtliga för integration resurser överförs till en ny myndighet. Om SIV, i enlighet med utredningens förslag, skall svara for åter-

vandringen bör motsvarande inklusive

resurser samkostnader återföras till SIV.

BILAGA I

Dir. 1997: 10

Kommittédirektiv

Introduktion för nyanlända invandrare samt ny myndighetsstruktur för det integrationspolitiska området

Beslut vid regeringssammanträde den 16januari 1997

Sammanfattning uppdraget av

En särskild utredare tillsätts med två nära sammankopplade uppgifter. Den föreslå ena är att inriktning av introduktionen för nyanlända invandrare. Den andra är att föreslå en ny myndighetsstmktur på det integrationspolitiska området. Förslaget till myndighetsstruktur skall innefatta statens uppgifter när det gäller

att introducera nyanlända invandrare i det svenska -samhället att verka för lika rättigheter och möjligheter för alla -- oavsett etnisk bakgrund och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism

att följa upp och utvärdera utvecklingen mot bakgrund -- av samhällets etniska och kulturella mångfald samt att

stimulera integrationsarbetet.

Förslagen skall redovisas senast den 30 maj 1997.

Invandrarpolitiska kommitténs förslag

Lnvandrarpolitiska kommittén överlämnade sitt slutbetänkande Sverige, framtiden och mångfalden till regeringen i april 1996 SOU 1996:55. Kommitténs förslag har remissbehandlats och mer än 125 remissinstanser har sig betänkandet. yttrat över Kommittén hade bland annat i uppdrag att diskutera den generella politikens räckvidd och behovet av särskilda insatser riktade endast till invandrare. Vidare skulle kommittén lägga fram förslag till hur invandrares situation skulle kunna förbättras, inte minst vad gäller förhållandena

arbets-marknaden. Diskrirnineringen och attitydbildningen i samhället var andra frågor som kommittén skulle uppmärksammai sitt arbete. Kommittén hade också i uppgift att lämna förslag till hur den långsiktiga integrationen skulle kunna uppmärk-sammas på ett annat sätt än hittills,

hur ett "vi och dom-tänkande" skulle kunna förhindras samt hur en politik som inte passiviserar och gör invandrare till klienter borde utformas.

En slutsats som kommittén har dragit är att det behövs en klarare uppdelning mellan politik som riktar sig till nyanlända invandrare och den generella samhällspolitiken. Politiken för de nyanländaskall syfta till att så snabbt möjligt förstärka nyinvandrades som egna förutsättningar att leva och försörja sig i Sverige.

Kommittén föreslår att statlig en ny myndighet får det övergripande ansvaret för genomförandet av introduktionen. Denna myndighet skall enligt förslaget upphandla försörjningsinriktade introduktionsprogram, medverka vid besättningen av flyktingar och andra

invandrare samt följa introduktionen. upp Kommitténs förlag innebär också stark styrning en av nyanländainvandrares boende. Vidare föreslås att den ekonomiska ersättningen för asylsökande

vid eget boendeupphävs. När uppehållstillstånd beviljats, föreslås att en introduktionsersättning utgår i stället för socialbidrag vid aktivt deltagande i introduktionsprogram.

De behov och önskemål som invandrade kan ha efter den första tiden i Sverige skall, enligt kommittén, tillgodoses inom ramen för den generella samhällspolitiken. Den generella politiken skall ett helt annat sätt än hittills utgå från och ta hänsyn till befolkningens etniska och kulturella samman-sättning. Bland annat mot denna bakgrund föreslår kommittén att ett särskilt organ inrättas inom regeringskansliet för att följa och utvärdera samhällsutvecklingen med särskild inriktning på den etniska och kulturella mångfalden.

Vad gäller diskriminering och rasism, föreslår kommittén en Översyn såväl lagstiftningen av området som av Diskrimineringsombudsmarmens DO uppgifter. Kommittén betonar vikten av att diskriminering betraktas som en allmän rättsfråga och inte som en invandrarfråga. En överföring till DO av Invandrarverkets nuvarande arbete med att främja goda etniska relationer och motverka diskriminering, bör enligt kommittén kunna övervägas.

En stor majoritet remissinstansema stöder kommitténs av förslag att tydligt avskilja den politik som riktar sig till nyanlända invandrare från den generella samhällspolitiken. Flertalet

remissinstanser är positiva till grundidén med introduktionen. Det är dock endast ett mindre antal stöder kommitténs förslag att staten skall styra de nyinvandrades första bosättning. som Genomgående påpekas att förslagen behöver preciseras och utvecklas. Detta gäller bland annat konstruktionen introduktionsersättningen och relationen till socialtjänstlagen samt vilka av som kan komma i fråga för de föreslagna introduktionsåtgärdema. Flera remissinstanser att kommitténs förslag att inrätta en ny myndighet är otillräckligt anser utrett. Många anser att de ekonomiska kalkylema är bristfälliga både vad gäller förslaget till introduktion och förslaget att upprätta en ny myndighet. Majoriteten dem yttrat sig över förslaget att inrätta ett särskilt uppföljningsorgan av som inom regeringskansliet är positiva till detta. Flera poängterar dock att det är funktionen som är viktig och att alternativa organisatoriska former bör kunna övervägas.

Behov av fortsatt utredning

På flera punkter framhåller remissinstanserna behovet att kommitténs förslag utvecklas av ytterligare. En fortsatt utredning är också motiverad av regeringens prioritering av integrationspolitiken. En särskild utredare tillsätts därför med uppgift att lämna förslag till förändringar syñar till att främja integrationsprocessen både individ- och sarnhällsnivå. som Vissa frågor kommer att utredas parallellt med detta utredningsarbete men i särskild ordning.

Uppdraget

Utredaren skall, med utgångspunkt i Invandrarpolitiska kommitténs överväganden, lämna förslag till inriktning för introduktionen för nyanlända invandrare. Utredaren skall även lämna förslag till hur en ny myndighetsstrulctur för det integrationspolitiska området bör utformas för arbetet med

att introducera nyanlända invandrare i det svenska samhället, att verka för lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk bakgrund och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism samt att mot bakgrund av samhällets etniska och kulturella mångfald följa upp och utvärdera samhällsutvecklingen samt aktivt stimulera integrationsarbetet.

Utredaren skall med utgångspunkt i de integrationspolitiska målsättningarna som ett alternativ pröva att samla dessa tre uppgifter i en ny myndighet.

Introduktionen i det svenska samhället

Staten skall övergripande mål för introduktionen för styrning och uppföljning ange samt svara central myndighet. Det operativa ansvaret för introduktionen skall i första hand ligga genom en på kommunerna, där den närmare utformningen introduktionen i nära samarbete med den av nyinvandrade sker. Kommunerna bör i sitt arbete med introduktionen inte bara samarbeta med lokala statliga aktörer, t.ex. arbetsförmedlingarna, utan det är också angeläget att fackliga organisationer, idrotts- och ungdomsorganisationer och andra ideella organisationer finns med i utformandet och genomförandet introduktionen. Även andra aktörer, t.ex. inom näringslivet, av bör medverka. Samverkan mellan kommuner är också betydelsefull. Utredaren skall förslag till nationella mål för introduktionen. Dessa skall preciseras så att ge de staten goda möjligheter till uppföljning och kontroll. Utredaren skall också i övrigt föreslå ger

riktlinjer för introduktionen, ange vad staten respektive kommunerna skall belysa göra, närmare hur staten kan underlätta kommunernas arbete samt vilken roll har initiativtagare staten som i detta sammanhang. Vad gäller samhällsinformationen under introduktionen skall utredaren redovisa var ansvaret för denna bör ligga. Utredaren skall utgå från att introduktionen skall utgöra stöd för individens ett integrationsprocess och i övrigt utformas ett utifrån både individens och samhällets perspektiv effektivt sätt. Det innebär bland annat att introduktionen skall vara anpassad till individuella behov och vara försörjnings-inrilctad. introduktionen måste helt ett annat sätt än hittills utgå från att individen är och bör utfonnas så den inte förbinds en resurs att med socialpolitik och socialbidragstänkande. Vidare skall den utgå från integration att är en ömsesidig process. Utredarensövervägandenskall utgå från att introduktionstiden för nyanlända skall begränsas till två år. Om det finns anledning att under vissa omständigheter förlänga introduk-tionstiden, skall detta redovisas. Personer som nyligen invandrat till Sverige torde i de allra flesta fall behöva svenskundervisning och viss samhällsinformation. De mer omfattande introduktionsprogram som finns idag är avseddaför skyddsbehövande och anhöriga kommer i som nära anslutning till dessa.Invandrarpolitiska kommittén har föreslagit att även andra anhöriga skall kunna erbjudas särskilda introduktionsprogram och delta i utforrnandet introduktionsplaner. Det av är inte utredarens uppgift att ta ställning till dessa frågor. De kommer beredas i att annan ordning. Däremot skall utredaren redovisa hur denna grupp anhöriginvandrare kan bättre information än i dag om vad som finns tillgängligt för dem inom den generella politikens ram, exempelvis vad gäller utbildningsmöjligheter och olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Flera skäl talar mot att styra invandrares första bosättning det lnvandrarpolitiska sätt som kommittén föreslagit. Utredaren skall i sina förslag utgå från att det i normalfallet är den invandrade själv som väljer bosättningsort. Den gör det bör emellertid ha tillgång till som information om vilka möjligheter bjuds i olika delar landet. som av Utredaren skall redovisa på vad sätt sådan information kan utformas och pröva eller vilka bör ha för den. vem som ansvaret Vid en större invandring och i vissa andra fall, t.ex. vid besättningen organiserat av överförda flyktingar, kan staten emellertid behöva medverka vid bosättningen. Utredaren skall lämna förslag till på vilket sätt detta bör ske. I dessaspeciella situationer kan det vara nödvändigt att statens medverkan utvidgas även sätt, exempelvis annat genom att staten förhandlar fram och tillsammans med kommunerna utarbetar introduktionsprogram for de inflytande.

Utredaren skall utgå från att staten normalt inte skall ta initiativ till och delta i utforrnandet av introduktionsprogram, överväga ett sådant behov finns i fall men om då mottagningskapaciteten är hårt ansträngd, vid massflykt eller särskilt invandring stor av andra skäl. Om sådant behov finns bör utredaren ange vad som skall avgöra när det råder en extraordinär situation samt ge förslag till hur den organisatoriskt och på annat sätt kan mötas. Invandrarpolitziskakommittén har föreslagit att en statlig introduktionsersåttning skall betalas ut till invandrare under introduktionsperioden. Regeringen att det anser är ytterst angeläget att finna alternativ till socialbidrag som försörjnings-källa för nyanlända invandrare. Regeringen avser att åter-komma i denna fråga. Flera frågor med central betydelse för introduktionen hänger samman med dels socialbidragssystemets framtida utfonnning, dels möjligheterna att utforma ett alternativ till

socialbidrag för nyanländainvandrare. Hit hör bland annat frågan om under vilka förutsättningar en enskild invandrares introduktionsplan kan avbrytas. Även den ekonomiska ansvarsfördelningen mellan stat och kommun har nära samband med socialbidragssystemets och alternativa ersättningssystems utformning. Dessa frågor kommer att beredas inom Regeringskansliet. Utredaren skall emellertid hålla sig fortlöpande infonnerad vad sker detta om som område och beakta konsekvenserna för utredningsuppdraget.

Myndighetsstrukturen

Uppgift I Introduktion för nyanlända invandrare --

Den statliga myndighetsstrukturen för introduktionen skall utformas med utgångspunkt i

utredarens förslag till precisering av introduktionen och dessirmehåll.

Enligt regeringens mening bör det finnas ett samlat myndighetsansvar för samtliga nyanlända invandrares introduktion, oavsett vilket statligt stöd och vilka introduktionsåtgärder som den enskilda invandraren har rätt till. Den myndighet som har ansvaret för introduktionen skall också ha ett övergripande ansvar för den samhällsinformation som behövs under introduktionsperioden samt för att olika sätt underlätta för de nyinvandrade att bli delaktiga i samhällsutvecklingen och ge kunskaper om det svenska samhällets uppbyggnad och struktur. Såväl deltagande i etniska gruppers egna organisationer som i andra organisationer bör stimuleras och stödjas. I vissa fall kan det även behövas stöd till etablering av nya organisationer. Detta bör då vara en uppgift för den statliga myndigheten. Ekonomiska resurser samt kontroll och uppföljning skall utgöra den statliga myndighetens viktigaste styrmedel gentemot de kommuner som har det praktiska och operativa ansvaret för introduktionen för nyanlända. Andra styrmedel är att precisera nationella mål och att återföra resultat och kunskaper från uppföljningsarbetet till kommuner och andra som deltar i introduktionsarbetet. En aktiv och utvecklande dialog mellan berörda parter är ett annat viktigt instrument, som utredaren skall beakta i sitt arbete. För en effektiv uppföljning behöver såväl kvantitativa som kvalitativa metoder utvecklas. Kontroll- och uppfoljnings-ansvaret ställer också krav personalrekrytering och kompetensuppbyggnad. Utredaren skall beakta detta i sitt förslag till ny myndighetsstrulctur. Politiken måste präglas av en helhetssyn. Utredaren måste därför beakta behovet av samordning mellan introduktions- och integrationsarbetet å den ena sidan och tillståndsasylsökande å den andra. Åtgärder under asylsökandesvistelse prövningen och mottagandet av i landet och för personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd samt organiserad överföring av flyktingar, är exempel frågor där samordningsbehovet är påtagligt och där ansvarsfördelningen och gränserna mellan uppgiñema behöver klarläggas. Detta gäller även i viss utsträckning infonnation samt tolk- och översättningsverksarrthet. Ansvaret för introduktions- och integrationspolitiken respektive för invandrings- och asylpolitiken kräver skilda kompetenser. Särskilt när det rör sig om organiserat överförda flyktingar och personer som inte valt eget boende under asyltiden utan bor förläggning, eller ett läge då många asylsökandekommer samtidigt till landet, torde den myndighet som har ansvar för invandrings- och asylpolitiken ha en kunskap om de enskilda individerna och om motiven för migrationen som är betydelsefull för introduktions- och integrationsarbetet. Ur ett invandringsoch asylpolitiskt perspektiv och för att hålla nere samhällets kostnader är det i dessafaH också ytterst angeläget att utflyttningen i kommuner sker ett snabbt och effektivt sätt. Detta är inte bara nödvändigt av humanitära och ekonomiska skäl utan också för att hindra frarnväxt av främlingsñentlighet och för att ge invandrings- och asylpolitiken en bred förankring i samhället. Dessa förhållanden måste beaktas vid utformningen av myndighetsstrulduren för introduktionen, samtidigt som stor hänsyn måste tas till att det också finns ett samband mellan själva besättningen och förutsättningarna för integrationen. Återvandring är fråga med stark koppling till den myndighet har för en annan som ansvar invandrings- och asylpolitiken. Även avgränsning respektive samordning med andra politikområden och myndigheter bör uppmärksammas och redovisas. Vid utforrnandet av förslagen bör utredaren också beakta frågor som rör sekretess och datasystem samt ge förslag till hur eventuella problem skall lösas.

Uppgift H Främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk bakgrund och -motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism

Inom ramen för sin hittillsvarande verksamhet har Invandrarverket bedrivit arbete nationell nivå för att motverka främlingsfientlighet och rasism. Detta arbete har bland annat bestått i att ta fram utbildnings- och informations-material, medverka i utbildningar och andra informationsinsatser samt att ge projektbidrag till organisationer och andra för försöks- och utvecklingsverksamhet. Regeringen disponerar också medel för att stödja projekt mot främlingsfientlighet och rasism. - Invandrarpolitiska kommittén har poängterat att insatser som ökar möjligheterna till egen försörjning och delaktighet är det bästa vapnet mot diskriminering och främlingsfientlighet. Kommittén har också föreslagit en översyn av lagstiftningen och av DO:s uppgifter. Bland

DO:s uppgifter ingår att verka för att etnisk diskriminering inte förekommer i arbetslivet eller på

armat sätt i samhället, ta initiativ till åtgärder mot diskriminering samt att olika sätt medverka till att den som utsätts för diskriminering kan ta till sina rättigheter. vara En interdepartemental arbetsgrupp, AGAR, har föreslagit att ett centralt organ inrättas -- en motor för att systema-tisera, samordna, stimulera, -- utveckla och konkret stödja arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. Arbetsgruppens förslag är delvis inspirerade Commission for av Racial Equality CRE i Storbritannien. Samma rättigheter, villkor och möjligheter för alla i samhället oavsett etnisk bakgrund är målet för kommissionens arbete. Utredaren skall med utgångspunkt i dessa och andra erfarenheter och idéer föreslå hur ett samlat och samlande ansvar för arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism bör utformas. Det breda samhällsansvaret, att det rör sig om för alla samhällsfrågor och inte gemensamma om invandrarfrågor, bör lyftas fram. DO:s nuvarande uppgifter, som bland annat består i att övervaka att lagar efterlevs och att diskriminering bekämpas och motverkas, skall utgöra kärna i detta arbete, i övrigt bör en som byggas upp för att på ett mångsidigt sätt aktivt och pådrivande. vara Förutom för att övervaka lagstiftningen och medverka till att människor för som utsatts diskriminering kan ta till vara sina rättigheter, skall myndighetsstrukturen utformas så att den kan följa utvecklingen och de insatser som görs för att motverka diskriminering och skapa ett samhälledär människors rättigheter och möjligheter inte begränsaseller hindras av deras etniska bakgrund. Den bör även kunna ftmgera kunskapsbas för andras arbete med dessafrågor. som en En del av verksamheten kommer således att utgöras övervakning, myndighetskontroll och av juridisk granskning med syfte att bekämpa och motverka det oönskade. Verksamheten i sin helhet bör emellertid så långt möjligt präglas av en positiv och offensiv ansats med syftet att kämpa och verka för det önskade. Att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk bakgrund, bör vara vägledande för verk-samheten. Arbetet bör bygga på såväl etablerad kimskap som nya arbetsformer och metoder. Med den utåtriktade och offensiva profil som myndigheten bör ha, blir uppsökande verksamhet och kontakter med aktörer olika nivåer både inom den privata och den offentliga sfären viktiga delar i dess arbete. Utredaren skall också överväga på vilket sätt myndighetsstrukturen kan utformas för aktivt och uppsökande arbete ute fältet samt överväga på vilket sätt myndigheten i sitt utåtriktade arbetekan samverka med andra. Det är vidare utredarens uppgift att närmare precisera verksamheten och de instrument som behövs för denna. Vad gäller diskriminering i arbetslivet skall dock utredaren inte göra några egna överväganden om vilka rättsliga instrument myndigheten bör kunna förfoga över, eftersom lagstiftningen mot etnisk diskriminering i arbetslivet kommer att ses över i särskild ordning.

Uppgift III samhällsutvecklingen mot bakgrund samhällets etniska och kulturella -- av mångfald

Regeringen anser att det är angeläget att följa samhällsutvecklingen och bedöma i vilken noga utsträckning och på vilket sätt samhället och dess institutioner utgår från och tar hänsyn till befolkningens etniska, språkliga, kulturella och religiösa mångfald. Utredaren skall lämna förslag till hur ansvaret för sådan uppföljning kan utfonnas. Detta innebär inte att myndigheten skall ta över andra fackrnyndigheters uppföljningsansvar för invandradeoch etniska grupper inom respektive verksamhetsområde. Däremot är samarbete med andrafackrnyndigheterviktigt när det gäller såväl initiering genomförande utvärderingar. som av Ansvaret för uppföljningsuppgiften bör utformas så att det ges möjligheter till att föreslå förändringar. Såutformat kan arbetet medverka till att förbättra integrationsprocessen. Stor kraft måsteläggas på att föra ut resultaten av forskning och utvärderingar, att väcka debatt och på att överbrygga den klyfta som ofta finns mellan forskare och brukare forskningsresultat. av Uppföljningen är stor betydelse för utvecklingsarbetet inom Regeringskansliet. I av myndighetens ansvar bör därför ingå att till regeringen lämna årlig olika en rapport, som ur aspekter belyser situationen och samhällsutvecklingen. Denna rapport tillsammans med övrig verksamhet skall kunna fungera underlag för bred och kreativ debatt, för som en policyutveckling och åtgärder. Denna uppgift inom myndighetssüukturen bör alltså i likhet med

uppgift ses som en motor och ges en utåtriktad profil.

Utredaren skall precisera och uppgifter samt även överväga om det bör finnas ett ansvar för att beställa statistik inom myndighetsstrukturen. Förutom den överblick över ansvar befintliga kunskaper, inhemska och internationella, som bör finnas inom myndighetsstnikturen, bör utredaren också pröva vilka resurser som bör finnas för att kunna lägga ut uppdrag och initiera forskning.

Sammanfattning, arbetets uppläggning m.m. Utredarenskall i sitt förslag till myndighetsstruktur för det integrationspolitiska området som ett alternativ pröva att samla de tre uppgifterna i en ny myndighet. Förslaget skall utformas så att en sammanhållen migrationspolitik kan föras. Såväl integrationspolitiken invandringspolitiken måste präglas av samma grundläggande syn på som integration och utformas så att fientliga stämningar och attityder i samhället undviks och motverkas. Den statliga myndighet som har ansvaret för tillstånds- och asylfrågor måste kunna fullgöra sina uppgifter ett sätt som ger invandrings- och asylpolitiken en bred förankring i samhället samtidigt integrationsprocessen och den invandrades individuella behov av som introduktion måste lyftas fram. Visar det sig att en ny myndighet förorsakar problem för invandrings- och asylpolitikens genomförande, bör utredaren redovisa detta samt överväga möjliga alternativ. I utredarens förslag skall den inbördes avgränsningen respektive samarbetet mellan de tre uppgiñema/-ansvarsområdena belysas. Utredaren bör vidare redovisa vilka krav myndighetens kontakter med exempelvis kommuner och andra aktörer ställer myndighetsstrulcturen. Om utredaren finner skäl att inte hålla samman de tre uppgiftema i en ny myndighet för det integrationspolitiska området och alternativ myndighetsstrulmrr är att föredra, skall detta att en redovisas. Invandrarverket, som har ansvar för invandrings- och asylfrågoma, måste kunna ta initiativ och aktivt verka för att de invandrare som inte själva ordnar sin bosättning, dvs. organiserat överförda flyktingar och personer som bor på förläggning, kan bosätta sig i en kommun så snart möjligt efter det att tillstånd beviljats. För denna bosättning krävs kontakter och samarbete som med lämpliga kommuner. Om utredaren föreslår att en ny myndighet inrättas för det integrationspolitiska området, skall utredaren överväga vad sätt utflyttningen i kommuner bäst kan organiseras och samordnassamt hur uppgifterna bör fördelas mellan den nya myndigheten och Invandrawerket. I sitt förslag skall utredaren särskilt beakta hur integrationsprocessen kan tänkas påverkas av den föreslagna ansvarsfördelningen samt klargöra vilka möjligheterna är för den nya myndigheten att följa upp och kontrollera introduktionsinsatsema. Utredaren skall vidare belysa konsekvenserna av sina förslag för den vid Invandrarverket kvarvarandeverksamheteni fråga om flexibilitet, samordning, kostnader och möjligheter att i de fall så behövs upprätthålla service i hela landet. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering är av avgörande betydelse för samhällsutvecklingen och påverkar starkt enskilda människors liv och levnadsförhållanden. DO:s roll i detta arbete är av största betydelse. Utredaren skall noga väga för- och nackdelar med att DO ingår i en större myndighetsstruktur, bland annat med avseende DO:s rättsliga verksamhet. Utredaren bör även pröva om arbetet med att verka för allas lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering ges större tyngd om myndighetens generaldirektör år identisk med den person som är diskrirnineringsombudsman. Frågan bör belysas och med speciell uppmärksamhet riktad mot tillsyns- och övervägas noga förtroendeaspekter. Utredaren skall redovisa kostnaderna för sina förslag samt ange finansieringen i den mån några förslag skulle innebära utgiftsölcningar. Kostnadsredovisningen skall innefatta även eventuella alternativa förslag. En utgångspunkt för förslagen till introduktion och myndighetsstruktur skall vara att kostnaderna inte får överskrida nuvarande kostnader för jämförbar verksamhet och volym inom utgiftsområde Där förslag lämnas om åtgärder som påverkar kommunsektoms verksamhet och ekonomi ska en bedömning göras av de kommunalekononiiska effekterna och om finansierings-principen är tillämplig. Det ingår även i utredarens uppdrag att lämna förslag till namn den föreslagna myndigheten eller till de olika myndigheter som föreslås.

Redovisning uppdraget av

Utredarenskall redovisa sina förslag senast den 30 maj 1997. Förslaget skall utgå från att en ny myndighetsstrulctur skall kunna träda i kraft senast den 1 maj 1998.

För att utredaren skall kunna arbeta skyndsamt, bör företrädare för berörda myndigheter knytas till utrednings-arbetet. Vidare skall utredaren samråda med andra utredningar som berör

Invandrarverketsoch DO:s verksamhet samt fortlöpande hålla sig underrättad om det arbete som pågår inom Regeringskansliet och som har relevans för utred-ningsuppgiñen.

För utredningsarbetetgäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare

om redovisning av regional-politiska konsekvenser dir. 1992:50, om prövning offent-liga av åtaganden dir. 1994:23, jämställdhetspolitiska aspek-ter om dir. 1994: 124 och om redovisning av konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Inrikesdepartementet

BILAGA 2 ram ä STATSKONTORET MISSIV Datum Diarienr Ippdragsenhet 1 1997-04-28 148/97 Ert datum Er beteckning 1997-03-21 Dnr G 4/97

Utredningen om introduktion for nyanlända invandrare samt en ny myndighetsstruktur för det integrationspolitiska området

Bo Bylund

Enligt dragsavtal mellan utredningen och Statskontoret, upp uppdragsenhet 1 har vissa frågor myndighet på det om en ny integrationspolitiska området utretts. Resultatet av utredningsarbetet har ställts i bifogade promemoria, som härmed samman överlämnas.

Uppdragsledare har varit avdelningsdirektör Bernt Emanuelsson.

Med vänlig hälsning

f A b

Ny Ulm/vx J " C/Vc.

Carl-G ran Högås Direktör

Postadress Besöksadress Telefonväxel Telefaxregistrator Postgiro Box2230 Norra Riddarholmshamnen 1 os 4544aoo os 791as 72 1a 20 154; - . 10317 STOCKHOLM Stockholm internet:registrator@statskontoret.se X.400: GRegistrator;SStatskontoret;P=Statskontoret;A=S|L;C=SE

man:

SSTATSKONTOR

ET PM 1 32 Uppdragsenhet1 1997-04-28

Resurser för en integrationsmyndighet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 Sammanfattning 2 Uppdraget 3 Nuvarande integrationsverksamhet 3.1 Organisation, personalresurser och kostnader

BILAGOR Bilaga 1 Statens invandrarverk Bilaga 2 Avtal mellan Statskontoret och NOU

6 17-0764

man:

ESTATSKONTORET

PM

Uppdragsenhet1 1997-04-28

1 Sammanfattning

Integrationsverksamhetens del i SIV:s kostnader

De direkta kostnaderna för SIV:s integrationsverksamhet år 1996 uppgick till 37,5 mkr, efter avdrag för avvecklingskostnader. En fråga, avsnitt 3.2, har gällt vilken del av SIV:s samkostnader som bör flyttas över till föreslagen särskild integrationsmyndighet. en

Den metod SIV använt för att fördela samkostnaderna år som 1996 på verksamhetsgrenar anser vi vara den bästa. Integrationsmyndighetens del samkostnaderna, 21 mkr, bör dock jusav teras ned med 2 mkr beroende på att däri finns medel för avvecklingskostnader som hör till SIV:s ansvar.

Det innebär att av SIV:s kostnader år 1996 uppgår den del som skulle ha flyttats till ett tänkt anslag för integrationsverksamhet till 56,5 mkr. Beloppet kan behöva justeras efter omräkning till 1998 års budget till 57 mkr förutsatt att inga ytterligare ned- justeringar sker av SIV:s anslag. Därtill kommer sedvanlig löneomräkning.

Uppdelning av DO:s anslag

Vi har utgått från att den beräkning som gjorts av DO av dess kostnader år 1996 för generella åtgärder respektive verksamhet inriktad på individuella fall är riktig. Detta redovisas i avsnitt 3.3. Med fördelning skulle 3,3 mkr av årets anslag gå till samma generella åtgärder och 1,5 mkr till individuella fall. För att nå verksamhetsvolym i ett DO som endast ägnar sig åt indisamma viduella fall vi att ytterligare 0,5 mkr behöver läggas på anser individuella fall. Det innebär att 2,8 mkr årets anslag om 4,8 av mkr skulle föras till ett nytt integrationsverk medan 2,0 mkr skulle stå till det krympta DO:s förfogande.

IT-forutsättningar

Statskontoret visar i avsnitt 4 att det är nödvändigt för en särskild integrationsmyndighet att åtminstone under de första åren utnyttja SIV:s datasystem for ärendestöd STAMM System för - Tillstånd, Asyl, Mottagning och Medborgarskap. SIV bör därför åläggas att lämna ADB-service till den nya integrationsmyndigheten. Vi utgår från att Datainspektionen ger den nya myndigheten tillstånd att använda STAMM, något som redan Utlänningsnämnden och polisen har.

:du

ESTATSKONTOR

ET PM

Jppdragsenhet1 1997-04-28

En lokalisering till SIV:s närhet i Norrköping kommer att ge lägre ADB-kostnader för integrationsmyndigheten än vid en lokalisering i Stockholm. Genom fast teleförbindelse mellan Stockholm och Norrköping blir likväl en lokalisering i Stockholm möjlig. Det är också möjligt, och vid lokalisering i Norrköping direkt lämpligt, att anknyta till SIV:s datasystem för ordbehandling, kalkylering, presentation och elektronisk post. Vid service mellan myndigheter brukar självkostnadsprincipen gälla.

SIV har nyligen tecknat avtal med servicebyrå Frontec som en innebär att servicebyrån tar över drift inklusive kundstöd, underhåll och utveckling av SIV:s datasystem.

Personalresurser for verksledning och administration

I avsnitt 5 behandlas vilka personalresurser behövs for som verksledning och vid integrationsmyndighet

administration en

med 80 årsarbetare åa. Aven kostnadsuppskattningar lämnas.

De lägsta administrativa kostnaderna erhålls vid en lokalisering till Norrköping eftersom vissa Servicetjänster då med fördel kan köpas från SIV. På det sättet minskas också den lilla integrationsmyndighetens sårbarhet.

För verksledning och styrelse eller råd samt internrevisor beräkkostnaderna uppgå till knappt 2 mkr. För en administrativ nas enhet uppskattas kostnaderna till 5 mkr för 13 tjänster vid lokalisering i Norrköping respektive till 7,5 mkr för 20 tjänster vid lokalisering i Stockholm. Vi har i Norrköpingsalternativet räknat med att administrativ service köps från SIV i ganska stor utsträckning. I Stockholmsalternativet köps administrativa tjänster for lönerapportering samt växel- och receptionstjänster.

Gemensamma kostnader

I avsnitt 6 redovisas beräknade gemensamma kostnader, dvs. kostnader för personal och lokaler for verksledning och gemenadministration samt IT- kostnader och övriga kostnader for sam hela myndigheten

Som framgått redan i avsnitt 5 beräknas de gemensamma personalkostnaderna uppgå till 7 mkr vid lokalisering av myndigheten till Norrköping och till 9,5 mkr vid lokalisering till Stockholm. I Norrköpingsalternativet tillkommer 2 mkr för köp av administra-

man:

gsTATSKONTOR ET PM

Uppdragsenhet l 1997-04-28

tiva service från SIV. I Stockholmsalternativet tillkommer åtminstone 0,5 mkr för köp av administrativ service.

Lokalkostnaderna for verksledning och gemensam administration uppskattas till 0,5 mkr vid lokalisering i Norrköping och till 1 mkr vid lokalisering i Stockholm.

IT-kostnaderna beräknas uppgå till 4,5 mkr inklusive avskrivningar vid lokalisering i Norrköping och till 5 mkr vid lokalisering i Stockholm.

Till övriga kostnader hör kostnader for SLÖR och Cosmos, kopiering och kontorsmateriel, böcker och tidskrifter m.m. samt avskrivningar av möbler, kopiatorer m.m. Vi beräknar att de övriga kostnaderna uppgår till 4 mkr.

Totala gemensamma kostnader

De gjorda uppskattningarna av kostnadsslagen leder till att de totala årliga administrativa kostnaderna för integrationsmyndigheten, utifrån gjorda antaganden, väntas uppgå till ca 18 mkr vid lokalisering i Norrköping och 20 mkr vid lokalisering i Stockholm.

Till detta kommer 2 mkr i högre lokalkostnader för den operativa personalen vid lokalisering i Stockholm i jämförelse med lokalisering i Norrköping.

Vid en centralisering antingen till Norrköping eller Stockholm - uppkommer ett ökat behov av resor jämfört med dagens decentraliserade verksamhet. Vi har som ett räkneexempel utgått från 200 tillkommande resor med en årlig merkostnad om cirka 0,5 mkr.

Lägre resekostnader torde dock en lokalisering i Stockholm medföra till följd av Stockholms bättre kommunikationer med det övriga landet än Norrköping. Vi har dock inte kunnat beräkna kostnadseffekterna för de olika resemönster som uppkommer vid placering av myndigheten i Norrköping respektive Stockholm.

:an:

SSTATSKONTORET

PM

Jppdragsenhet l 1997-04-28

Omställningskostnader

I avsnitt 7 behandlas omställningskostnader, underindelas i som avvecklingskostnader och etableringskostnader.

Det uppstår avvecklingskostnader för personal inte kan följa som med till den ort där integrationsmyndigheten lokaliseras, för lokaler lämnas efter inom SIV samt störningskostnader. som sistnämnda kostnader kan inte beräknas.

Etableringskostnaderna utgörs kostnaderna för den organisaav tionskommitté förbereder den myndighetens start, flyttsom nya kostnader avseende datorutrustning, dossiéer och arbetsmaterial ilyttersättning till personal följer med från SIV till den m.m., som myndigheten och byter bostadsort samt rekryteringskostnanya der. Därtill kommer utgifter för anskaffning av inventarier m.m. Sistnämnda utgifter bestrids investeringsmedel. av

De omställningskostnader faller på integrationsmyndigheten som väntas uppgå till 14 mkr vid lokalisering till Norrköping och 15 mkr vid lokalisering till Stockholm. Skillnaden beror på högre kostnader för ilyttersättning eftersom fler dem arbetar av som nu med integration väntas flytta med till den nya myndigheten om denna lokaliseras i Stockholm. Kostnaderna torde fördelas över

två budgetår.

Utöver dessa tillkommer ca 15 mkr som kommer att summor belasta andra statliga anslag, främst till följd av det statliga trygghetssystemet och A-kasseersättningar. Dessa kostnader fördelas över flera år med successivt avtagande belopp.

Finansiering

En inriktning har varit att pröva 1996 års samkostnader för om SIV:s integrationsverksamhet förslår till administrationen av en särskild integrationsmyndighet. Vi har tidigare visat att detta klaras vid lokalisering i Norrköping under förutsättning att vissa administrativa köps från SIV. Det blir däremot en viss resurser brist vid lokalisering till Stockholm, något som får finansieras via minskad operativ verksamhet.

En fråga är hur omställningskostnaderna kan finansieras. annan Vi skisserar tre alternativa lösningar:

6GB

ESTATSKONTOR

ET PM

Uppdragsenhet1 1997-04-28

Finansiering via integrationsmyndighetens anslag.

Finansiering genom SIV:s anslagssparande.

Finansiering genom omfördelning mellan anslag inom utgiftsområde

Om alternativ 1 tillämpas måste minst 15 tjänster inom den nya myndigheten hållas obesatta under två år. I fråga om alternativ 2 anser SIV att dess anslagssparande är intecknat för kommande personalavvecklingar sedan resurser från polisen övertagits den 1 oktober i år. Alternativ 3 är en närmast politisk fråga, som vi inte har anledning att ha någon uppfattning om.

CBE

ESTATSKONTOR

ET PM

Uppdragsenhet l 1997-04-28

2 Uppdraget

Utredningen introduktion för nyanlända invandrare samt en om myndighetsstruktur för det integrationspolitiska området Dir ny 1997:03 uppdrog den 21 mars 1997 åt Statskontoret att:

Upprätta förslag till fördelning Statens invandrarverks av SIV ekonomiska för å sidan migration och å andra resurser ena sidan integration. Vad delningen gäller är myndighetsanslaget.

Upprätta förslag till fördelning Ombudsmannens mot etnisk av diskriminering DO ekonomiska på en integrationsresurser myndighet och kvarvarande DO. en

Göra uppskattning av vilka administrativa resurser som en behövs för myndighet övertar de i punkt 1 fördelade en ny som till integration och de i punkt 2 fördelade resurserna resurserna till integrationsmyndighet. Egen administration, IT-funktion, en information och utbildning förutsätts finnas i den nya myndighe-

ten.

Med IT-funktion datasystem som omfattar for integrationen avses relevanta uppgifter i SIV:s datasystem och övriga funktioner som

normalt behövs i en central myndighet.

4. Göra uppskattning omställningskostnaderna och bedöma en av hur dessa kan finansieras.

Utöver det återgivna skrivna uppdraget har kontakter med ovan utredningen givit vid handen att vårt arbete skulle utgå från att särskild integrationsmyndighet i sin helhet lokaliseras i Norren köping alternativt Stockholm.

maa

ESTATSKONTOR

ET PM

Uppdragsenhetl 1997-04-28

3 Nuvarande integrationsverksamhet

3.1 Organisation, personalresurser och kostnader

I integrationsverksamheten ingår att

teckna avtal med kommunerna, handlägga statliga bidrag till kommunerna, lämna stöd och råd till kommunerna, handlägga projektbidrag, arbeta med bosättningsfrågor for invandrare, ha kontakt med andra myndigheter, utveckla och bibehålla kontaktnät, verka for förbättrade etniska relationer, syssla med metodutveckling, m.m. -

Integrationsverksamheten liksom all annan verksamhet inom

SIV är i hög grad decentraliserad. Verksamhetsstöd lämnas från

huvudkontoret i Norrköping. En kort beskrivning av SIV:s orga-

nisation med en något utförligare framställning om huvudkonto-

ret lämnas i bilaga

Med integrationsverksamhet arbetade följande antal, årsarbets-

krafter åa och personer heltid, ht respektive deltid, dt i sep-

tember 1996:

åa personer Huvudkontoret 11,4 10 ht, 2 dt

Norra regionen 34,0 31 ht, 12 dt

Södra regionen 34,4 27 ht, 16 dt

Totalt 79,8 68 ht, 30 dt

Huvudkontoret

Inom huvudkontorets mottagnings- och integrationsenhet var

integrationsarbetet indelat i

introduktion av nya flyktingar och anhöriga i samhället, utbildning i svenska, övrig utbildning, arbetsmarknad, organisationsstöd, etniska relationer, återvandring, -

:Om

SSTATSKONTOR

ET PM

Uppdragsenhet l 1997-04-28

kontaktnätet, internationella kontakter och EU. -

10 åa ägnades åt handläggning, 0,7 åa åt Chefskap och 0,7 åa åt

administration sekreterare.

Regionerna

Inom Norra regionen, med regionkansli och fem distrikt, ägnades

22 åa åt integrationshandläggning, - 6 åa åt ersättningsfrågor, - 3 åa åt bosättningsfrågor och, - 3 åa åt Chefskap och planering. -

De fem distriktscheferna använder mellan 10 och 25 procent av sin arbetstid åt integrationsfrågor. Fem processchefer ägnar ca 10 till 25 procent sin arbetstid åt dessa frågor. av

Södra regionen består regionledning och fyra distrikt. av en Integrationsinsatserna där fördelades med

18,9 åa på integrationshandläggning, - 9,25 åa på ersättningsfrågor, 3,2 åa på bosättningsfrågor, 3,05 åa på chefskap och planering.

Cheferna på olika nivåer använde mellan 15 och 100 procent av sin arbetstid för integrationsfrågor.

Totala resurser

Totalt inom SIV ägnades

50,9 åa åt integrationshandläggning, - 15,25 åa åt ersättningsfrågor, - 6,2 åa åt bosättningsfrågor samt, - 7,45 åa åt chefskap, planering och övrig administration. -

Kostnader

Kostnaderna for integrationsverksamheten under kalenderåret 1996 uppgick till 59,4 mkr, 38,4 mkr direkta kostnader varav var och 21,0 mkr samkostnader, dvs. del i SIV:s gemensamma kost-

nader for administration m.m.

man

E

STATSKONTOR ET PM l O

Uppdragsenhet 1 1997-04-28

3.2 Del i samkostnader

I en PM 1997-02-17 har SIV:s ekonomienhet behandlat frågan om hur SIV:s resurser kan delas upp på invandringsfrågor och på integration. De kostnader som fordelats är SIV:s driftskostnader netto år 1996. Följande uppdelning har gjorts, i mkr.

I samkostnader ingår kostnader för:

centrala och regionala lednings-, stabs- och administrativa - servicefunktioner,

administrativa system och verksamhetssystem, -

låneräntor och viss gemensam avveckling, -

informations-, praxis- och utbildningsenheterna vid SIV:s huvudkontor,

lokaler för huvudkontoret inklusive utrymmen för - gemensamma de delar av SIV som är lokaliserade i Norrköping.

Samkostnaderna har fördelats på verksamhetsgrenar verkav samhetsansvariga.

I de direkta kostnaderna for integration ingår ca 1 mkr kr för avveckling och i samkostnader för integration 2 mkr for avveckca ling.

Från och med 1997 tillämpar SIV en schablonmässig princip för fördelning av Samkostnaderna, nämligen efter månadslönebelopp. Om denna princip tillämpats under 1996 skulle andelen samkostnader for integrationsområdet minska från 21 till 18 mkr.

SIV anser att en mycket stor andel samkostnaderna är svåra av att påverka och att de inte skulle minska om integrationsfrâgorna

I l invandringhar här sammanförtsverksamhelsgrenamatillståndsprövning, asylprövning, asylmottagning ochmedborgarskapsprövning.

ma

E 11

STATSKONTOR ET PM

Uppdragsenhet l 1997-04-28

flyttades från SIV. Till dessa hör, SIV, kostnaderna for menar verks- och regionledningar, centrala och regionala staber, löneoch ekonomisystem. Andra kostnader påverkas visserligen av att volymerna minskar stora samordningsfördelar gör att kostmen nadsminskningen är betydligt mindre än vad som motsvaras av den andel verksamheten flyttas från SIV. Detta gäller av som exempelvis kostnader for servicefunktioner löneadministrasom tion och ekonomiadministration. Den del av samkostnaden som avveckling är dessutom av engångskaraktär. avser

För komma fram till rättvisande beräkning av de att en mer skulle kunna tas från SIV for att bilda en integraresurser som tionsmyndighet utgår SIV från beräkningsmetodiken i den rap- SIV och Rikspolisstyrelsen lämnat till regeringen 1996port som 05-02. Rapporten benämns "Förutsättningar for och konsekvenser att flytta över vissa verksamhetsuppgifter från av polismyndigheterna till Statens invandrarverk". I denna rapport kommer fram till att overhead-kostnaderna del i ledning, man staber, löne- och ekonomiadministration, ADB-stöd och övrigt utgör 16 procent de direkta kostnaderna. av

Utgående från detta procenttal for overhead-kostnaderna beräk- SIV följande kostnader for sitt integrationsarbete under 1996: nar

Direkt kostnad 38,4 mkr

Avgår kostnad för avveckling av personal inom SIV 1,0 mkr -

Delsumma 37,5 mkr

Tillkommer overheadkostnad beräknad till delsumman 6,0 mkr. 16 % av

Totalt 43,4 mkr for integrationsarbetet

Vår bedömning

SIV:s avuecklingskostnader tas bort

Vi delar SIV:s uppfattning att integrationsverksamhetens andel avvecklingskostnaderna inte skall föras över till en ny integraav tionsverksamhet. Det är SIV och fortsättningsvis har det som nu ekonomiska ansvaret for gjorda avvecklingar. Avvecklingskostnader ingår i direkta kostnader for integration, ca 1 mkr, och som

aan ä STATSKONTOR ET PM 12

Uppdragsenhet1 1997-04-28

i samkostnader for integration, 2 mkr, skall således dras bort ca från den del anslaget A1 Statens invandrarverk avsätts av som for integrationsmyndighet. en

SIV:s fördelningsmetoder

Den fordelningsmetod som SIV använt för 1996 måste anses ge ett exaktare resultat än den schabloniserade fördelning skall som användas fr.o.m. 1997. Huvudorsaken är att den gamla metoden

är grundad på bedömningar som orts verksamhetsansvariga av medan den senare metoden, byggd på månadslön, inte tar summa hänsyn till den olika grad service huvudkontoret till av som ger olika delar av verksamheten. Om fördelning sker efter månadslö-

nesummor kommer personalkostnaderna inom forläggningsverk-

samheten att medföra att asylmottagningen blir tilldelad allten för stor del de kostnaderna, i vilka kostnaderna av gemensamma för huvudkontoret ingår med lejonparten.

SIV anför att verket svårligen kan minska sina gemensamma kostnader för ledning Statskontoret instämmer i att det m.m. finns skalfördelar blir skalnackdelar vid delning som en av verket. Men organisationen kan anpassas och verksamhet kan ses över och därigenom finns möjligheter att minska kostnaderna.

Om en delning genomförs och integrationsmyndigheten placeras i

Norrköping kan SIV få avgiftsinkomster den myndigheten av nya för den service som ges och därigenom få bidrag till de gemensamma kostnaderna.

SIV:s samkostnadspålägg för integrationsverksamheten utgör ca 70 procent på de direkta lönekostnaderna. Pålägget får anses normalt för myndigheter motsvarande storlek tillämpar av som motsvarande redovisningsprinciper. Som jämförelse kan nämnas

att Regeringskansliet tillämpar ett generellt pålägg 70 om procent vid flyttning personal mellan departement. av

Det kan teoretiskt finnas delar i samkostnaden inte alls kan som kopplas till integrationsarbetet. Sådana kostnader borde i så fall

lyftas bort vid rättvis fördelning de en av gemensamma resurserna. På samma sätt kan det teoretiskt finnas service gemensam som integrationsverksamheten utnyttjar inte fördelas men som via samkostnadspålägget. I det senare fallet borde motsvarande kostnader läggas till integrationsmyndigheten vid rättvis fören delning av resurserna. Statskontoret har inte funnit att det i

detta fall finns anledning att göra sådana justeringar.

man:

ESTATSKONTOR

ET PM 1 3

Uppdragsenhet 1 1997-04-28

Statskontorets slutsats

Statskontoret därför att till integrationsmyndigheten bör anser överföras de samkostnader enligt Invandrarverkets tidigare som fördelningsprinciper har redovisats för integrationsmyndigheten år 1996.

De beräkningar Statskontoret gjort baseras på utfallet för 1996.

En omräkning bör ske for att motsvara verksamhetsåret 1998.

Kostnaderna för integration under budgetåret 1995/96 uppgick

till 15 procent SIV:s ramanslag. Efter samma procentsats av skulle för integrationsverksamhet avdelas 57 de 494 mkr ca av för 1998 beräknats för anslaget A Statens invandrarverk, som utgiftsområde

Räcker SI V:s samkostnader till två myndigheter

Frågan är de samkostnader som faller på den del av SIV nu om blir kvar den större delen och de samkostnader som förs som - till den myndigheterna räcker för den administration som de nya två myndigheterna behöver.

Den situation uppstår när två myndigheter skall bildas av en som är den motsatta till den då två myndigheter läggs samman och

ekonomiska vinster kan göras tack de stordriftsfördelar som vare då kan tas till Om integrationsmyndighet skapas av vara. en delar SIV innebär det att statsmakterna anser att de effektiviav tetsvinster förväntas att SIV koncentrerar sitt arbete på som av mottagning och tillståndsprövning och en särskild myndighet på

integration större än förlusten stordriftsföirdelar. anses vara av Effektivitetsvinsterna bör också överstiga de omställningskostna-

der uppstår. De är för övrigt av övergående art. som senare

Teoretiskt sett borde SIV ha lättare att klara sin administration efter uppdelning samkostnaderna än en integrationsmynen av dighet. Detta av två skäl.

Det skälet år att det återstående SIV är mycket större än den ena tänkta integrationsmyndigheten. 142 161 mkr faller på SIV av medan den integrationsmyndighetens del skulle vara 19 mkr. nya I de 142 mkr ingår avvecklingskostnader på ca 9 mkr. Dessa

minskar dock successivt.

Det andra skälet är att SIV har stor regional och lokal organien sation också finansieras anslaget A1 till Statens invandsom av

man: % STATSKONTOR ET PM 14

Uppdragsenhetl 1997-04-28

rarverk. Det finns därför möjligheter till omdisponering mellan central och lokal nivå för att klara de gemensamma uppgifterna.

3.3 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Den verksamhet som Ombudsmannen mot etnisk diskriminering DO bedriver bestrids av ramanslaget B3 inom utgiftsområde För budgetåret 1997 uppgår anslaget till 4 790 000 kronor, varav högst 60 000 kronor får användas för Nämnden mot etnisk diskriminering.

DO har två verksamhetsgrenar, dels att handlägga klagomål från enskilda, dels att vidta generellt syftande åtgärder. Kostnaderna i hanteringen av de individuella fallen utgörs framför allt av kostnader för arbetskraft och lokaler medan de generella initiativen inte sällan innebär kostnader även av annat slag, t.ex. tryckningskostnader, resekostnader, konsultarvoden m.m.

föreslås bli överfört till integrationsmyndighet från Det som en ny DO är DO:s generellt syftande åtgärder.

I DO:s resultatredovisning för budgetåret 1995/96 18 månader, som denna framställning till stor del bygger på, har DO redovisat en uppskattad fördelning av sina kostnader under 1995/96 på de två verksamhetsgrenarna. Detta redovisas i följande tabell.

Verksamhetsgren Totalkostnad 1995/96 Proc. fördelning Generella åtgärder 4 898 345 69 Individuella fall 2 201 639 31 Totalt 7 099 989 100

En grund för redovisade fördelning är uppskattningar ovan av hur DO med kanslipersonal fördelar sin arbetstid, nämligen med 60 procent på individuella ärenden och 40 procent på generella åtgärder. Att huvuddelen 69 procent av kostnaderna avser generella åtgärder trots att merparten 60 procent av personalens tid ägnas åt individuella åtgärder beror på att konsultarvoden, tryckningskostnader och resekostnader på sammanlagt 1,7 mkr avsett generella åtgärder samt att personal i högre löneläge i större utsträckning arbetat med generella åtgärder än personal i lägre löneläge.

Av DO:s driftkostnader på drygt 7 mkr under 1995/96 avsåg 54 procent personalkostnader, 11 procent lokalkostnader, 7 procent

:an:

g STATSKONTORET PM 15

Jppdragsenhet l 1997-04-28

tryckkostnader, 7 procent konsultkostnader och 2 1 procent övriga driftkostnader.

Under 1995/96 har medelantalet anställda vid DO uppgått till 8 eller 7,8 uttryckti årsarbetskrafter. Enligt myndighepersoner tens resultatredovisning har diskrimineringsombudsmannen f.n. till sin hjälp två handläggare, tre biträdande handsex personer, läggare och registrator, Tidvis anlitas extrapersonal och konen sulter.

Personalens arbetstid på de två huvudverksamheterna har grovt sett fördelats på följande sätt:

Generella Indiviåtgärder duella fall

handläggare

Arbetet med den ekonomiska redovisningen och lönerapporteringen är mot ersättning utlagt på Kammarkollegiet.

Vid samtal med företrädare för DO har det inte framkommit något tyder på att den i tabellen redovisade fördelningen i som inte längre rättvisande. Årets anslag på 4 790 000 procent är kronor skulle därmed kunna delas upp så att 3 305 000 kronor generella åtgärder och 1 485 000 kronor individuella fall. avser

De beräknade medlen, 3,3 mkr, skulle således föras över till en ca integrationsmyndighet medan återstående 1,5 mkr skulle ñnansiera ett krympt DO. Det är emellertid högst tveksamt om ett anslag på 1,5 mkr till ett DO för enbart individfall skulle räcka till för verksamhetsvolym i dag. Skälen är att ett samma som större belopp än det ingår i de 1,5 mkr sannolikt skulle som nu behövas för ledning och administration. Det är därför rimligt att föra ytterligare 500 000 kronor till ett minskat DO for att dess nuvarande verksamhet med individfall skall kunna upprätthållas.

man

ESTATSKONTORET

PM 16

Uppdragsenhet1 1997-04-28

Slutsats:

Vi uppskattar därför att nuvarande anslag på 4,8 mkr av ca behöver ca 2,0 mkr för ett krympt DO medan 2,8 reserveras ca mkr kan föras till ett ny integrationsmyndighet.

vana

S

STATSKONTOR ET PM l 7

Jppdragsenhet1 1997-04-28

4 IT-förutsättningar

Vid SIV finns ett egenutvecklat datasystem för ärendehandläggning, STAMM System for Tillstånd, Asyl, Mottagning och Medborgarskap. Det togs i drift under 1995. Utvecklingskostnaden uppgick till 70 mkr.

STAMM är uppbyggt med flera delsystem som har gemensamma tabeller varifrån uppgifter hämtas till de olika funktionerna. De delsystem har med individen att göra är: individ mi, ärende som

ma, mottagning mm och ersättningar me. Det finns också

system inte är individbaserade. som

Integrationsverksamheten är stor användare av delsystemet me också kallas ROSE. Med ROSE hanteras ersättningarna till som kommunerna for flyktingmottagandet. Under 1996 betalades ut närmare 5 miljarder kronor i ersättningar till kommunerna.

Ett annat delsystem integrationsverksamheten använder är som SUS System for Uppföljning Statsbidragssystemet för komav munalt flyktingmottagande. Detta uppfoljningssystem kompletterar den statistik kan erhållas från ROSE och SIV:s ekonosom misystem. Informationen från dessa system är viktig källa till en information flyktingarnas introduktion i kommunerna. om

SIV har dessutom datasystem for ordbehandling Word Perfect, kalkylering Lotus 123, grafisk presentation Freelance Graphics och elektronisk post CC:Mail. Personalen har tillgång till programmen via nätverk.

Som ekonomisystem används Agresso som körs på basdator. PIR är ett personaladministrativt system som också körs på basdator.

De olika enheterna inom SIV är anslutna till ett datanätverk Sivnet varigenom tillgång erhålls till de olika datasystemen. Mellan huvudkontoret i Norrköping och större lokala enheter finns fasta förbindelser.

SIV har just avslutat upphandling servicebyrå-tjänster för av drift inklusive kundstöd, underhåll och utveckling av sina IT-system. Som servicebyrå har valts Frontec i Norrköping. I samband med överlämnandet driften, underhållet och utvecklingen hösav ten 1997 väntas ADB-enheten inom verket läggas ner. Kvar blir IT-enhet med 4 Hittills har ett femtontal personer en personer. arbetat med ADB-frågor inom SIV.

7 17-0764

car:

ESTATSKONTORET

PM l 8

Uppdragsenhetl 1997-04-28

En blivande integrationsmyndighet behöver tillgång till STAMMsystemet för sin verksamhet. Integrationsmyndigheten behöver också tillgång till datasystem for ordbehandling, kalkylering, presentation, E-post och Internet.

Oavsett en integrationsmyndighet lokaliseras är denna i stort var behov att ha tillgång till datasystemet STAMM for sin operaav tiva verksamhet. En lokalisering till lokaler nära SIV:s huvudkontor skulle förbilliga tillgången till STAMM i och med att en anknytning kunde ske till det lokala nätverket vid huvudkontoret. Det skulle i ett sådant alternativ också vara naturligt att anknyta till SIV:s system for Ordbehandling, kalkylering, presentation och elektronisk post.

Vid en lokalisering i Stockholm behövs en fast teleförbindelse med SIV:s datasystem. En lokalisering i Stockholm medför vidare behov ett eget lokalt nätverk for Ordbehandling, kalkylering, av presentation, E-post och Internet.

På kort sikt finns ingen annan lösning än att en ny integrationsmyndighet måste utnyttja det existerande datasystemet hos SIV. En förutsättning är därför att SIV åläggs att ge ADB-service till integrationsmyndigheten och att rättsliga förutsättningar tillstånd enligt datalagen, sekretess m.m. för detta skapas. Vid service mellan myndigheter brukar självkostnadsprincipen gälla. Den kostnadsandel som ingår i samkostnaderna och som avser ADB-stöd bör därför någorlunda kunna motsvara den ersättning myndighet får betala till SIV, alternativt den servicesom en ny byrå som SIV anlitar.

STAlVJlVl-systemet är ett personregister. För ett statligt personregister kan det endera finnas en särskild registerlag kompletterad med en registerförordning eller ett tillstånd av Datainspektionen.

Enligt Datainspektionen har SIV tillstånd av Datainspektionen för sina system. Även Utlänningsnämnden och polisen har tillstånd för att använda sig av SIV:s system. Utlänningsnämnden både registrerar i SIV:s STAMM-system och använder sig av detta via terminaluppkoppling. Polisen använder sig av STAMlVI terminaluppkoppling. Eftersom redan andra myndigheter genom inom invandrarområdet utnyttjar STAMM kan man förvänta att en blivande integrationsmyndighet kommer att få tillstånd att utnyttja STAMM i erforderlig utsträckning. Det finns möjlighet i STAMM att begränsa åtkomsten till uppgifter i systemet.

man:

ESTATSKONTORET

PM 19

Uppdragsenhetl 1997-04-28

5 Personalresurser för verksledning och

administration

För ledning av och stöd till den verksamhet som en integrationsmyndighet skall bedriva behövs en verksledning och vissa administrativa resurser. Vilka personalresurser gemensamma erfordras inom myndigheten och vilka som kan köpas dissom en kuteras här. De arbetsledande och administrativa resurser som behövs inom de operativa enheterna behandlas inte. Uppskattningar erforderliga personalresurser och kostnader presenteav för två alternativ: lokalisering till Norrköping eller till Stockras holm. Båda alternativen skapar möjligheter till att hålla nere de administrativa kostnaderna köp administrativa servigenom av cetjänster. En lokalisering till Norrköping ger lägst administrationskostnad.

Vid lokalisering till ort än Norrköping eller Stockholm annan ökar svårigheterna att kunna köpa administrativ service och specialistkunnande olika slag. Effekten kan bli att myndigheten av måste skaffa personal för uppgifterna och att detta blir en egen kostnadskrävande lösning. Vidare kan omställningskostnamer derna ökai ett sådant alternativ, bl.a. med hänsyn till att tillgången på lämplig personal kan vara mer begränsad.

Med tanke på att myndigheten endast kommer att ha 80 åa för ca integrationsverksamhet blir administrationen relativt stor om den helt och hållet skall tillhandahållas i regi. Den admiegen nistration avgjort bör utföras inom den egna myndigheten är som den utgör direkt stöd till verksledning och operativ verksamsom het.

När myndighet köper tjänster det slag som det här är fråga en av upprättas skriftligt avtal. I bilaga 2 visas ett avtal mellan om Statskontoret och Nämnden för offentlig upphandling N OU. NOU har ett tiotal tjänster. Dess kanslichef svarar för ledningsuppgifter medan annan anställd svarar for registratur m.m. en All övrig administrativ service köps. Löneadministration, ekonomisk redovisning och bokslut är utlagda på Kammarkollegiet. Av Statskontoret, är beläget samma hus som NOU, erhålls som telefontjänst, Vaktmästeri och övrig service, skrivmateriel, internt ADB-stöd, bibliotekstjänster, rådgivning på det personaladministrativa området samt backup för registrator for en ersättning 16 000 kr per månad. om

man:

gsTATsKONTOR ET PM

Uppdragsenhetl 1997-04-28

Verksledning

För verksledning behövs en generaldirektör assisterad av en sekreterare.

Med tanke på de omfattande transfereringarna integrationssom myndigheten skall hantera torde en internrevisor behövas. Denna befattning knyts direkt till generaldirektören.

Personalkostnaderna for verksledning inklusive internrevisor beräknas till 1,7 mkr. För en eventuell styrelse eller ett råd tillkommer kostnader på 150-200 tkr.

Administrativ enhet

Erforderliga administrativa samlas i administrativ resurser en enhet under ledning av en administrativ chef tillika är som personalchef.

För sekreteraruppgifter på avdelningen beräknas en person.

En registrator beräknas för postbehandling, diarieföring och arkivering.

För att tillgodose behovet av forvaltningsjuridisk kompetens inom myndigheten reserveras medel for jurist. en

Till en integrationsmyndighets operativa verksamhet hör att ta fram och sprida information integrationsverksamhet. Som om professionellt stöd för detta räknar vi med behov informaav en tionschef och två informatörer for extern information, presstjänst och intern information. Dessa tjänster kan alternativt delvis köpas utifrån. Vid lokalisering till närheten SIV i Norrköping av torde behovet av egen personal på området reduceras till två. Grafisk kompetens m.m. kan då köpas SIV. av

För personaladministration och kompetensutveckling beräknas två personer. I personaladministrationen ingår rekrytering, omplacering och avveckling; arbetsmiljöfrågor; personalsociala frågor och rehabilitering. I kompetensutveckling ingår att driva frågor om personalutbildning och övrig personalutveckling inom myndigheten.

Vi utgår från att löneadministrationen läggs ut på annan myndighet eftersom detta är en serviceuppgift som kräver relativt

lcd

EISTATSKONTOR 2 l

ET PM

Jppdragsenhet1 1997-04-28

mycket den skall utföras på en liten myndighet. resurser om Skulle myndigheten välja att själv ha hand lönerapporteringom får räkna med ett behov backup for denna uppgift en man av att någon inom myndigheten har lönerapportering genom annan uppgift på deltid. Alternativt kan backup-tjänsten köpas utisom från.

För ekonomiadministration och ekonomisk uppföljning behövs en ekonomichef och två ekonomiadministratörer.

I ekonomiadministration ingår budgetering, extern och intern redovisning, likviditetsplanering, prognoser och bokslut. Till detta kommer att upprätta budgetunderlag och årsredovisning. Vi har här räknat med att hanteringen av de statliga ersättningtill kommunerna mil. görs inom den operativa verksamhearna ten. Dessa utbetalningar skall dock redovisas i ekonomisystemet.

Vid lokalisering till Norrköping torde såväl ekonomiska som praktiska skäl tala för anslutning även till SIV:s IT-system för en Ordbehandling, kalkylering, e-post m.m.

För beställaruppgifter beträffande IT-stöd från SIV:s servicebyrå samt för praktiskt stöd till användarna IT-systemen behövs en av IT-chef och två IT-administratörer myndigheten själv skall om driva eget datanätverk for gängse kontorssystem för ordbeett handling, kalkylering, e-post, Internet mil. Detta blir fallet vid lokalisering i Stockholm. Vid lokalisering i Norrköping torde det förslå med IT-ansvarig under förutsättning att det mesta av en erforderligt IT-stöd köps från SIV eller dess servicebyrå.

För lokalforsörjning, inköps- och utrustningsfrågor ej IT behövs intendent. Anskaffning utrustning underlättas av de ramen av avtal statliga myndigheter tecknat leverantörer och som som av förtecknas i Riksrevisionsverkets skrift Ramavtal statlig inköps- samordning. Vid lokalisering till Norrköping kan integrationsmyndigheten delta i det omfattande samarbete på upphandlingsområdet ñnns mellan de statliga myndigheterna i Norrsom köping. Upphandlingsservice kan vid behov också köpas från

SIV:s upphandlingsgrupp.

För vaktmästeriuppgifter, omfattar posthantering, omflyttsom ningar, installationer, reparationer och skötsel av kontorsutrustning, behövs två Vid lokalisering nära SIV i Norrköping personer. skulle med fördel hela eller delar denna service kunna köpas av minskar sårbarheten. från SIV. Köp av dessa tjänster

man

ESTATSKONTORET

PM 22

Uppdragsenhetl 1997-04-28

SIV har en distributionsgrupp som kan distribuera stora mängder av informationsmaterial. Det är rimligt att antal att denna tjänst skulle köpas av integrationsmyndigheten vid en lokalisering till Norrköping. Vid lokalisering till Stockholm behöver vaktmästeriet vid integrationsmyndigheten förstärkas med en person for att klara av egen distribution.

SIV i Norrköping har ett bibliotek inom migrationsområdet. Om integrationsmyndigheten förlades till Norrköping ter det sig naturligt att den myndigheten köper bibliotekstjänster från SIV. En lokalisering till Stockholm skapar behov av ett eget bibliotek som förestås av en bibliotekarie.

Telefonväxel- och receptionstjänster kan köpas SIV vid lokaliav sering till Norrköping. Vid en alternativ lokalisering till Stockholm kan behov uppstå att två personer for bemanning av egen växel och reception. Dessa tjänster kan dock med fördel även i Stockholm köpas från en extern leverantör. Vi räknar med att dessa tjänster köps.

Vi beräknar att personalkostnaderna for den administrativa enheten uppgår till

5 mkr vid lokalisering i Norrköping, 13 tjänster -

7,5 mkr vid lokalisering i Stockholm, 20 tjänster. -

SSTATSKONTORET 23

PM

Tppdragsenhetl 1997-04-28

6 Gemensamma kostnader

Personal

Som framgått tidigare beräknar vi att personalkostnaderna för verksledning och administration uppgår till ca 7 mkr gemensam vid lokalisering i Norrköping och till 9,5 mkr vid lokalisering i Stockholm.

Orsaken till kostnadsskillnaden är att i Norrköping kan administrativa Servicetjänster köpas avseende

information, lönerapportering, - Vaktmästeri, distribution, bibliotek, telefonväxel och reception pers.. -

Vi beräknar att kostnaderna för köp dessa tjänster från SIV av uppgår till åtminstone 2 mkr förutom kostnaderna för köp av ITtjänster nedan. Även vid lokalisering till Stockholm som tas upp kommer vissa administrativa tjänster att köpas, dock sannolikt för betydligt lägre belopp. Här räknar vi med att lönerapportering och växel- samt telefonisttjänster köps för något mer än 0,5 mkr förutom det IT-stöd som köps.

dessa tjänster torde minska kostnaderna något för integ- Köp av rationsmyndigheten förutom att det minskar sårbarheten vid långtidssjukdom, semestrar o.dyl.

Lokaler för verksledning och administration

I SIV:s samkostnader ingår lokaler vid huvudkontoret. Lokalkostnader för ñlmsal, matsal och gymnastiksal ingår. Därför beräknar vi här endast lokalkostnaderna för en integrationsmyndighets ledning och centrala administration. Vi utgår ifrån att hyresläget är avsevärt högre i Stockholm jämfört med Norrköping, där nivån ligger på 750 kr kvm förutom och lokalper vård. Norrköping beräknar vi 0,5 mkr och för 22 För 15 rum i i Stockholm 1 mkr. rum

För att kunna jämföra med integrationsverksamhetens del i SIV:s samkostnader tar vi således inte med lokalkostnaderna för 80 för den operativa personalen. Det skall dock observeras att rum

man:

ESTATSKONTOR

ET PM 24

Uppdragsenhet 1 1997-04-28

vid lokaliseringi Stockholm kommer lokalkostnaderna for dessa 80 rum att uppgå till ca 4,5 mkr mot ca 2 mkr vid lokaliseringi Norrköping.

IT

För köp av tjänster for drift, underhåll och utveckling av STAMM for integrationsmyndighetens behov beräknar vi en kostnad på ca 3,5 mkr inklusive avskrivningar. Till detta kommer kostnader for en fast telelinje till Norrköping om integrationsmyndigheten forläggs i Stockholm.

För drift och underhåll av nätverk med ordbehandling, kalkyl, presentation, elektronisk post och internet beräknar vi en kostnad av 1 mkr i Norrköping och 1,5 mkr i Stockholm.

En nybildad myndighet kommer att få vissa utgifter for programlicenser som måste nylösas. Det gäller t.ex. EA/PA-system men även ordbehandling, kalkyl m.m. Vi utgår ifrån att dessa utgifter på ca 0,5 mkr finansieras av investeringsmedel. Kostnaderna ingår sedan i avskrivningarna.

De totala datorkostnaderna skulle därmed stiga till kanske 4,5 mkr vid lokalisering i Norrköping och 5,5 mkr vid lokalisering i Stockholm.

Övriga kostnader

Till övriga kostnader förs bl.a. kostnader för

SLÖR och Cosmos eller annat ekonomisystem, kopiering och kontorsutensilier, avskrivning av möbler, kopiatorer m.m. böcker och tidskrifter. -

Vi uppskattar dessa övriga kostnader till 4 mkr årligen.

Totalt

De gemensamma kostnaderna, i mkr, kan sammanfattas enligt följande:

vara

Slutsats

Den i avsnitt 3.2 beräknade samkostnaden på 19 mkr för integrationsverksamhet vid SIV räcker for integrationsmyndighets en kostnader myndigheten lokaliseras i Norrkögemensamma om ping och hel del administrativa tjänster köps från SIV. Vid en lokalisering myndigheten i Stockholm kan brist uppstå till av en följd kostnader for administrativ personal samt av mer egen högre lokal- och IT-kostnader än i Norrköping.

Till detta kommer nämnts tidigare högre lokalkostnader i som Stockholm pâ 2 mkr for den operativa personalen. ca

Vid centralisering antingen till Norrköping eller Stockholm en - uppkommer ett ökat behov jämfört med dagens decentraav resor liserade verksamhet. Vi har ett räkneexempel utgått från som 200 tillkommande med årlig merkostnad om cirka 0,5 resor en mkr.

Beroende på resemönster kan dock resekostnaderna for den operativa personalen minska vid lokalisering i Stockholm, som har bättre kommunikationer med landet i övrigt än Norrköping.

6GB

ESTATSKONTORET

PM 26

Uppdragsenhet1 1997-04-28

7 Omställningskostnader

Om en särskild integrationsmyndighet bildas som ersättning för den integrationsverksamhet SIV bedriver uppstår omställsom ningskostnader. Dessa underindelas i avvecklingskostnader och etableringskostnader.

Avvecklingskostnaderna delas i sin på tur upp

avveckling av personal, avveckling av lokaler och utrustning, störningskostnader. -

De etableringskostnader som uppkommer är främst

kostnader for organisering av den nya myndigheten, -

flyttkostnader, -

rekryteringskostnader, -

anskaffning av inventarier, dvs. möbler, datorutrustning, kopia- torer och övrig kontorsutrustning, bibliotekshyllor och böcker,

kostnader för eventuell kabeldragning för IT-nätverk. -

Dessa kostnader finansieras normalt inom ramen för befintliga anslag för verksamhetsområdet.

7.1 Avvecklingskostnader

Personalavveckling

När en verksamhet flyttas från myndighet till följer en en annan personalen med till den nya myndigheten lagen 1982:80 om anställningsskydd, LAS, § 6 b. Omkring 80 inom SIV personer arbetar med integrationsfrâgor till mer än 50 procent. Det är dessa som "automatiskt" övergår till den nya myndigheten. 18 av de 80 arbetar i Norrköping och 8 i Stockholm.

I Mälardalens distrikt arbetar 11 anställda med integration. Vi antar att dessa kan bo kvar och pendla till Norrköping respektive Stockholm.

SSTATSKONTORET

PM 27

lppdragsenhet l 1997-04-28

Trots att staten enligt det allmänna löne- och formånsavtalet Alfa betalar kostnader for enskild anställd vid byte av bostadsort, vilket tas nedan, torde ett ganska stort antal av de upp anställda i praktiken bundna vid nuvarande bostadsort, vara bl.a. att maka/make har förvärvsarbete där. Vi finner det genom inte osannolikt att 30 de 80 inte kan flytta med till Norrköping av eller Stockholm. Integrationsmyndigheten kommer då att få betala uppsägningslön inklusive sociala avgifter på sannolikt 250 000 kronor i genomsnitt, dvs. 7,5 mkr. per person

De anställda är omkring 60 år kommer att ges möjlighet att som avgå med pension. Vi antar att 10 de uppsagda befinner sigi av den åldern. Vi antar vidare att de blir pensionerade 4 år tidigare än normalt. Den årliga pensionskostnaden uppgår till ca 150 000 kr eller 1,5 mkr for 10 Detta finansieras per person personer. anslag till SPV:s förfogande. genom

Trygghetsavtalet blir tillämpligt på dem som sägs upp. Trygghetsstiftelsen kommer att ställa med sin arsenal av åtgärder upp for att hjälpa de uppsagda till ny anställning eller till att starta I genomsnitt går Trygghetsstiftelsens kostnader till eget. upp drygt 40 000 kr uppsagd. Den totala kostnaden för Trygghetsper stiftelsen skulle därmed uppgå till 1,2 mkr vid avveckling av ca 30 anställda. Härtill kommer avgångsersättningar enligt trygghetsavtalet, nedan. Myndigheterna betalar årligen avgifter se skall täcka kostnaderna enligt trygghetsavtalet. Dessa avgifsom ter kan betraktas som försäkringspremier.

Den personal inte kan börja på den integrationsmyndigsom nya heten placeras i avvecklingsorganisation. För att leda denna en och stötta de uppsagda att förbättra sin kompetens och till att få arbeten behövs till två personer. Det uppstår också i nya en avvecklingsorganisationen kostnader för löne- och ekonomiadministration, porton, tillgång till datorer och kopiatorer och telefon för de uppsagda Dessa forvaltningskostnader beräknar vi m.m. till cirka 1 mkr.

Ett antal de uppsagda kommer efter uppsägningstiden att av uppbära ersättning från arbetslöshetskassa. Vi räknar med att 20 de resterande får ersättning från A-kassa i ca ett år till en av total kostnad om 3 mkr.

Enligt trygghetsavtalet betalas avgångsersättning som tillägg till A-kasseersättningen så att den sammanlagda ersättningen mot- 80 procent tidigare lön. Vidare betalas i vissa fall forsvarar av

cam

§STATSKONTORET

PM 28

Uppdragsenhetl 1997-04-28

längd avgångsersåttning till dess fem år gått sedan personen blev arbetslös. Ersättningen utgör 80 procent av den tidigare lönen. Vi beräknar att dessa avgångsersättningar kostar sammanlagt 3 mkr.

De på detta sätt beräknade personalavvecklingskostnaderna uppgår totalt till ca 22 mkr. Ca 9,5 mkr inträffar inom 12 månader efter uppsägningen. På den nya integrationsmyndigheten faller 8,5 mkr av de 22. Integrationsmyndighetens kostnader torde emellertid kunna fördelas på två budgetår. A-kassekostnaderna inträffar främst under de två år som följer närmast efter uppsägningsåret. Då börjar också avgångsersättningarna enligt trygghetsavtalet att falla ut. Under året efter uppsägningsåret börjar pensionsersättningarna att utbetalas.

Lokalavveckling

Ett åttiotal kontorsrum blir överflödiga inom SIV:s organisation integrationsmyndighet bildas. 12 dessa finns på när en av huvudkontoret och ingår i samkostnaden. De övriga rummen ingår i de direkta kostnaderna för integrationsverksamheten. Vi räknar med att huvuddelen av rummen kan sägas upp men att det finns en kvarstående kontraktstid.

Om den kvarstående kontraktstiden är 1 år uppgår lokalavvecklingskostnaderna för 12 rum vid SIV:s huvudkontor till ca 300 000 kr. Under samma antagande om återstående kontraktstid for 68 rum i regionerna och distrikten uppstår en lokalavvecklingskostnad där på 1,7 mkr. De totala lokalavvecklingskostnaderna uppgår därmed till 2 mkr. Dessa bör bäras av integrationsmyndigheten SIV har kostnadsansvaret enligt lokalavtalet. även om

De möbler m.m. som finns i de rum som lämnas inom SIV:s loka-

liteter centralt och regionalt bör inte flyttas till den nya myndig-

heten. Möblerna torde vara av olika fabrikat och modell och passar därför inte till den nya myndigheten, som bör ha enhetlig möblering.

Störningskostnader

Från det att tydliga signaler kommer om att integrationsverksamheten inom SIV skall brytas ut och bilda en egen myndighet kommer oro att uppstå bland berörd personal. Vi får då räkna med att integrationsverksamhetens volym och kvalitet kommer att sjunka. Dessa störningskostnader är det dock svårt att sätta en prislapp på.

:an:

SSTATSKONTORET

PM 29

Jppdragsenhet1 1997-04-28

7.2 Etableringskostnader

Organisationskommitté

För att organisera särskild integrationsmyndighet behövs en en organisationskommitté. Det är synnerligen lämpligt att som ordförande i denna kommitté utses den person som är avsedd att bli myndighetens generaldirektör. På det sättet tappas inte tempo när organisationskommitténs verksamhet avslutas och den nya myndigheten startar. Till sekreterare i kommittén utses en perpå heltid kan arbeta med erforderliga förberedelser för son som den myndigheten. Vi beräknar att denne är anställd i sex nya månader för denna uppgift. Vi beräknar 1 mkr för organisationskommitténs verksamhet, vilka kostnader bestrids av kommittéanslaget.

Flyttkostnader

Flyttkostnaderna flyttning arbetsmaterial, dossiéer, PCavser av utrustning, kopiatorer och kontorsutrustning från de orter annan där integrationsverksamhet bedrivs i dag till den nya integrationsmyndighetens kontor.

Vi beräknar att flyttkostnaden för utrustning uppgår till storleksordningen 1 mkr och att kostnaderna är relativt oberoende av lokaliseringsort.

Flyttersättning till personal

till Norrköping beräknar vi att 10 anställda Vid en lokalisering flyttar med dit från plats i landet. I Stockholmsfallet antar annan vi att 20 anställda flyttar dit. Anledningar till att fler väntas flytta till Stockholm är att ett antal inom huvudkontorets integrationsenhet väntas flytta dit från Norrköping och att andra anställda kan flytta till Stockholm i högre utsträckning än till Norrköping på grund Stockholms större utbud på arbets- och av studiemöjligheter för medföljande familjemedlemmar.

Om flyttersättningen inklusive enligt avtal beräknas upp gå resor till 100 000 kronor anställd som flyttar blir flyttersättningen i per Norrköpingsalternativet 1 mkr och i Stockholmsalternativet 2 mkr.

Gaä

g STATSKONTOR ET PM

3O

Uppdragsenhetl 1997-04-28

Rekrytering

Ett omedelbart rekryteringsbehov finns när den integrationsnya myndigheten startar. För annonsering och andra extra kostnader, t.ex. för konsulter, i samband med rekrytering ett tjugotal av medarbetare beräknas 1,5 mkr.

Anskaffning av inventarier

Inventarier i form av datorutrustning och kontorsutrustning utöver det som flyttas från SIV samt, vid Stockholmslokalisering, en grunduppsättning böcker till ett bibliotek kommer att anskaffas genom utnyttjande investeringsram. En årlig avskrivningsav kostnad om ca 1 mkr har räknats in i de gemensamma kostnader som redovisas i avsnitt 6.

7.3 Totala omställningskostnader

De ovan beräknade avvecklings- och etableringskostnaderna som faller på integrationsmyndigheten ställs i följande samman tabell. De fördelas på två budgetår.

Utöver de omställningskostnader som faller på integrationsmyndigheten kommer ca 15 mkr att belasta andra statliga anslag, dock med fördelning med successivt minskande belopp över flera år.

man:

ESTATSKONTORET PM 3 1

Uppdragsenhetl 1997-04-28

8 Finansiering

Den framräknade for integrationsverksamhet, knappt 60 ramen mkr, 57 mkr härrör från SIV:s integrationsverksamhet varav ca och knappt 3 mkr från DO:s kostnader för generellt syftande åtgärder mot etnisk diskriminering, skall räcka för en integrationsmyndighets kostnader. Vi har i avsnitt Gemensamma kostnader, visat vid lokalisering till Norrköping kan admiatt en nistrationskostnaderna inom de 19 mkr som motsvarar rymmas integrationsverksamhetens del i SIV:s samkostnader. Det förutviss administrativ service köps från SIV. P.g.a. framförsätter att allt högre lokalkostnader kan brist uppstå vid lokalisering till en Stockholm, något kan finansieras att resurserna för som genom den operativa verksamheten dras ner något.

Omställningskostnaderna kan finansieras på flera sätt.

Alternativ Finansiering via den myndighetens anslag. nya

Alternativ Finansiering att anslagssparande hos SIV genom tas i anspråk.

Alternativ Finansiering att särskilda medel tillskjuts genom från regeringen.

Om alternativ 1 tillämpas sker finansiering genom att ett stort antal befattningar hos den myndigheten inte bemannas nya de första två åren då Omställningskostnaderna faller ut. under Minst ett femtontal tjänster får vakantsåttas.

alternativ 2 finns 17 mkr i anslagssparande till förfo- I fråga om gande hos SIV. Dessa är dock intecknade enligt SIV:s uppfattning förväntad kommande personalavveckling inom SIV, efter det för personal från polisen den 1 oktober i år forts över till SIV. att

torde kunna väljas endast omfordelning mellan Alternativ 3 om olika anslag inom utgiftsområde 8 kan göras. Detta är närmast

en politisk fråga.

Vid bildandet integrationsmyndighet aktualiseras också av en ny vissa ekonomiska frågor dock inte ingår i Statskontorets som uppdrag att utreda. Det rör exempelvis:

eventuellt besparingskrav på SIV for 1998 skall fördehur ett las

ana

gsTATSKONTORET

PM 32

Uppdragsenhet l 1997-04-28

investeringsram och kreditram för den nya myndigheten -

Vi har redan berört den första frågan då vi i avsnitt 3.2 nämnt att

med den andel som integrationsverksamheten hade SIV:s av anslag för 1995/96 15 procent får integrationsverksamheten ca - - 57 mkr av beräknade 494 mkr i ramanslag till SIV för år 1998.

man:

§STATSKONTOR

ET Uppdragsenhet 1 1997-04-28

BILAGA 1

Statens invandrarverk

Utveckling Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet migrationspolitik framgår följande sammanställning miljoner kronor. av Utg. Utg. Därav Försl Ber. Ber. 94/95 95/96 1996 1997 1998 1999

utl.ärenden A6 Utresor för avvisade 130 134 138

Mellan budgetåret 1994/95 och kalenderåret 1996 har utgifterna för migrationspolitiken minskat väsentligt eller med 39 procent. Det är följd att asylmottagandet kraftigt reducerats. Anslaen av get för Statens Invandrarverk SIV har däremot endast minskat marginellt. Det ökar de fakto innevarande år med ca 100 miljoner jämfört med föregående till följd att SIV övertar vissa uppgifav ter från polisen.

Utvecklingen antalet anställa inom verket framgår av fölav jande.

1994/95 1995/95 Dec. 1996 April 1997 Medeltalet anställda 2 909 1 732 1 449 1 414

Det är framför allt inom asylmottagandet personalen har som reducerats.

man:

SSTATSKONTORET

Uppdragsenhetl 1997-04-28

Organisation

Statens invandrarverk SIV är f.n. organiserat enligt följande figur. Beskrivningen läget i och april 1997. avser mars

Generaldirektör

Huvudkontoret I vator råksektion o s o

| 1

Södra l lTM-avdelningä regionen Norra regionerd

4 distrikt 5 distrikt

Huvudkontoret stöder generaldirektören i dennes planering, styrning, uppföljning och utveckling verksamheten. Enheterna av inom huvudkontoret dessutom verksgemensamt stöd inom ger flera områden till hela verket samt visst lokalt administrativt stöd till tillstånds- och medborgarskapsavdelningen TM-avdelningen och huvudkontoret. En närmare beskrivning verkav samheterna inom huvudkontorets olika enheter lämnas nedan.

Det operativa arbetet sker i regionerna och på TM-avdelningen. Den senare avdelningen, är placerad i Norrköping, som prövar ansökningar om visering, uppehålls- och arbetstillstånd och ansökningar samt ansökningar svenskt medborgarom pass om skap. Distrikten inom de två regionerna utför de operativa uppgifter inom områdena asylprövning, mottagning, bosättning och integration.

En intern organisationsöversyn har startats med sikte på att en ny organisation skall vara klar den 1 oktober i år. Enligt uppgift är en bärande tanke att en nivå i organisationen skall tas bort.

Samtidigt som en ny intern organisation tas i bruk kommer SIV att från polisen överta ansvaret for utredningar i utlännings- och medborgarskapsärenden, ansvaret for de utlänningar tas i som förvar enligt utlänningslagen samt registrering fingeravtryck av som tas med stöd av utlänningslagen. SIV:s myndighetsanslag tillförs 130 mkr for dessa uppgifter. nya

5GB

SSTATSKONTOR

ET

Llppdragsenhet l 1997-04-28

Huvudkontoret

består verksledning, internrevision, stab och Huvudkontoret av kanslienheter.

kort beskrivning verksamheten inom de olika Förutom en av lämnas två slag antalsuppgifter om de anställda, enheterna av antalet anställda uttryckt anställningnämligen som summan av omfattning inom parentes, antalet årsarbetare deñniarnas samt, anställningarnas omfattning plus övertid erat som summan av minus sjuk-, kompensations- och tjänstledigoch timanställning het. Semesterfrånvaro är inte frånräknad.

internrevisionen och staben omfattar 9 anställda Verksledningen, 8,2 âa.

verksledningens kansli ñnns, förutom generaldirektören, en Inom kanslichef två sekreterare. Kanslichefen samordnar arbetet samt inom huvudkontoret.

internreuisionen finns internrevisor. lnternrevisionen Inom en självständigt granska myndighetens kontroll i systern, rutiskall organisation intern kontroll och hur myndigheten fullner och ekonomiska redovisningsskyldigheter. SIV är en av de gör sina myndigheter med omfattande ekonomisk verksamhet fyrtiotal den september 1996 eller den 1 januari 1997 omfatsom sedan 1 förordningen 1995:686 intern revision vid statliga tas av om myndigheter mil.

omfattar två controllers och två planeringssekreterare. Staben med planering och uppföljning. Staben vidareut- Staben arbetar vecklar metoder för styrning och utveckling av verksamsynsätt, åtgärder förbättrar verkets resultat. heten samt ger idéer om som

finns åtta kanslienheter, nämligen informationsenheten, Det och integrationsenheten, praxisenheten, personalmottagningsekonomienheten, lT-enheten, utbildningsenheten och enheten, enheten för administrativ service.

med 17,5 anställda 14,2 åa driver de stra-

Informationsenheten

tegiska informationsfrågorna, ledningsstöd och service till ger verksamheten i hela organisationen. Enheten producerar internt och informationsmaterial och svarar för verkets pressexternt tjänst.

cars

g STATSKONTOR ET

Uppdragsenhetl 1997-04-28

Mottagnings- och integrationsenheten, 16,0 anställda 13,9 åa, ger stöd till regionernas mottagnings- och integrationsarbete och

driver de strategiska frågorna inom dessa områden, Enheten föl-

jer och dokumenterar integrationen i samhället och samverkar med centrala myndigheter. Enheten följer de statliga ersättupp ningarna for flyktingmottagandet, handlägger bidragsgivningen till invandrares riksorganisationer, samordnar det statliga stödet till projekt, arbetar med frågor rör återvandring samt med som frågor kring rasism och främlingsfientlighet.

Praxisenheten, 16,5 anställda 16,1 åa,ger stöd till verksamheten i asyl-, tillstånds- och medborgarskapsprövningen vad gäller länderkunskap, praxisbildning och kvalitetsfrâgor. Enheten svarar för EU-arbete och andra internationella kontakter inom sitt sakområde. Samordning och dokumentation det regelverk av som utges av huvudkontoret samt allmänjuridiska frågor hör också till arbetsuppgifterna.

Personalenheten, 13,0 anställda 11,8 åa, driver de strategiska personalfrågorna personalpolitik och ledarmot en gemensam skapsutveckling. Enheten för uppgifter rörande stratesvarar giska personal- och organisationsfrågor, arbetsgivarfrågor, arbetsrätt samt beredning av ärenden till personalansvarsnämnden. Enheten har systemansvar för personal- och löneadministrativa system samt ger personal- och löneadministrativt stöd till verksamheten vid huvudkontoret och TM-avdelningen.

Ekonomienheten, 16,8 anställda 15,7 åa, arbetar i nära samverkan med regionerna och TM-avdelningen med ekonomisk styrning, uppföljning och redovisning. Enheten för statistik till svarar grund för uppföljning och information samt ekonomiservice till huvudkontoret och TM-avdelningen. O IT-enheten, 15,0 anställda 12,6 åa, utvecklar IT-strategin, ITplaner och gemensamma system, nät och verktyg for IT-verksamheten. Enheten samordnar olika informationsstrukturer, utvecklar gemensamma modeller, metoder och verktyg och har externt/internationellt samarbete angående verkets IT/IS-utveckling samt leder och deltar i verksövergrip ande informationsgivning.

Av personalresurserna avser 11,0 9,3 ADB-enheten levesom rantör av IT-tjänster fram till hösten 1997. Upphandling av extern leverantör systemdrift, systemunderhåll och systemutav veckling pågår.

Bad

gSTATsKONTOR ET

1997-04-28 Uppdragsenhet l

anställda 4,1 åa, arbetar på uppdrag av Utbildningsenheten, 5,5 generaldirektören med strategisk kompetensutveckling. Genom råd och stöd arbetar enheten med att, på beställning utbildning, öka personalens kompetens. Enheten skall från organisationen, också medverka till att profilera invandrarverket genom att

marknadsföra verkets kompetens externt.

för administrativ service, 57,0 anställda 48,5 åa, ger Enheten och ledningsstöd inom områdena bibliotek, administrativ service beredskap och säkerhet, upphandling, distribution, registratur växel/reception samt Vaktmästeri. För ledningsfunkoch arkiv, enheten åtgår 2 anställda 1,8 åa, för bibliotek 6,0 tionen inom beredskap/säkerhet 4,0 4,0, för upphandling 5,0 4,9, 4,5, för

for distribution 6,0 5,1, for registratur och arkiv centralarkivet

växel/reception 9,0 8,3 samt för Vaktmästeri 10,0 15,0 11,9, for 8,0.

för inköpsfrågor vid huvudkontoret Upphandlingsgruppen svarar TM-avdelningen. Växel/receptionsgruppen och Vaktmästeoch för huvudkontoret och TM-avdelningen. riet är gemensamma

écé BILAGA 2

SSTATSKONTORET

AVTAL 1

1994-09-01

§ l Mellan Statskontoret och Nämnden för offentlig upphandling NOU träffas följande avtal.

Statskontoret åtar sig att lämna administrativt stöd inom nedan angivna områden till NOU.

Utgångspunkten är att NOU för i avtalet angivna områden skall få administrativ service motsvarande den som gäller för Statskontorets egen personal.

§2- Avtalet gäller 1994-07-01--1995-06-30. Uppsägning av avtalet skall ske skriftligen minst tre månader före den avtalade hyrestidens utgång. l annat fall är avtalet förlängt med ett år för varje gång.

§3 Som ersättning för utförda tjänster betalar NOU till Statskontoret 16.000 kr per månad. Ersättningen erläggas månadsvis i förskott mot faktura. Härutöver debiteras i efterskott vissa tjänster och visst materiel särskilt enligt vad som anges nedan.

§4 Under avtalsperioden tillhandahåller Statskontoret följande tjänster och materiel.

Telefonisttjänst - Telefonväxeln är vintertid öppen mellan 08.00 och 18.40 och sommartid mellan 08.00 och 16.00. En eventuell lunchstängning av växeln skall infalla mellan 11.30 och 13.00.

inkommande, icke direktadresserade samtal till NOU skall dock omhändertas i en automatisk köordningsfunktion.

Vaktmästeri och övrig service o

Daglig hämtning och lämning enligt Statskontorets turlista i NOUs lokaler av extern post samt post mellan NOU och Statskontoret.

Hantering av returpapper. -

Posthantering frankering av normala volymer. - För större utskick mer än 500 försändelser per

Cad

g STATSKONTOR ET

AVTA L 2

1994-08-30

tillfälle för vilka Statskontoret måste anlita extern hjällp debiteras särskilt. Portokostnader för högst 150 kr per dag ingår

Tillsyn av hjälpmedel samt interna omflyttningar, enklare installationer och småreparationer.

Statskontoret tillkallar extern hjälp eller service när så erfordras. Sådant stöd faktureras NOU direkt.

c Skrivmateriel

Normal förbrukning dvs samma genomsnittliga förbrukning som för Statskontorets egen personal av sådant kontorsmateriel pennor, papper, plastfickor, pärmar, till papper kopiatorer etc som normalt inköps av Statskontoret ingår i ersättningen enl § 3.

Kuvert, brevpapper etc med NOUs tryck upphandlas av Statskontoret och faktureras nämnden direkt.

Sådant materiel som behöver inköpas endast för NOU debiteras eller faktureras särskilt. l avgiften ingår dock normal förbrukning av bläckpatroner och toner även om NOU använder andra fabrikat än Statskontoret.

o Internt ADB-stöd

NOU skall ha tillgång till samma ADB-stöd som Statskontoret vid inflyttningen i kv. Gråmunkeholmen. För funktioner utöver dem som finns tillgängliga för Statskontorets personal kan särskild överenskommelse träffas för installation, prov, driftsättning och support. lnstallationsarbetet utförs leveranav törens eller Statskontorets egen personal och debiteras särskilt. Samma riktlinjer beträffande teknisk miljö och val av programvaror m.m. gäller för NOU som för Statskontoret. Dessa riktlinjer har preciserats i PM 1993-11-12 och 1994-01-28.

Inköp av utrustning och material flexskivor m ombesörjs m av Statskontoret på beställning av NOU. lnköpskostnaden faktureras NOU direkt.

Löpande användarstöd, rådgivning och tekniskt stöd tillhandahålls av Statskontoret.

o Bibliotekstjänster

- Utlån av litteratur ur bibliotekets bestånd.

Tillgång till referenslitteratur inkl offentligt tryck och tidskrifter.

acw:

g STATSKONTORET AVTAL 3

1994-08-30

med inköp litteratur inkl offentligt tryck. Hjälp av -

databaser och hjälp med inlån från Sökning i externa andra bibliotek.

tidskrifter, årsböcker etc, som direkt- Prenumeration av adresseras till NOU.

Gemensam cirkulation av tidskrifter av gemensamt intresse med Statskontoret.

tidskrifter samt publikationer i form av Direktadresserade m m arbetsmaterial debiteras separat eller faktureras nämnden

direkt.

EA och PA 0

åtar signatt särskilt på PA-området ge löpande Statskontoret och stöd. Aven stöd vid rekrytering ingår. rådgivning

o Registrator

registrator sköter nämndens diarieföring när Statskontorets är sjuk eller har annan tillfällig NOU:s registrator har semester,

frånvaro.

Sedvanliga sekreterartjänster t.ex. utskrifter, kopiering etc §5 som avtal, Statskontoret kan förmedla omfattas inte av detta men och i mån kapacitet och efter särskild sådana tjänster av överenskommelse kan Statskontoret även tillhandahålla sådana

tjänster.

gäller för sådana varor och tjänster, vilkas §6 Allmänt att skall debiteras NOU, skall upphandlingen föregås av kostnader samråd med eller beställning av NOU.

Stockholm den 2 lfC/Ifádf-Ã-C-v.. 77

ç"- ø- y; v

l-ientze

Johan Haage argareta Nämnden för offentlig Statskontoret upphandling

Statens offentliga utredningar

1997 Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg for steg. U. 32 Följdlagstifttningtill miljöbalken. M. . - . lnkomstskattelag,del I-III. Fi. 33. Att lära över gränser. En studie av OECD:s . Fastighetsdataregister. Ju. forvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättrad miljöinformation. M. 34. Övervakning av miljön. M. . Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd for 35.Ny kurs i trañkpolitiken bilagor. K. + . arbetshandikappade. A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi. av Länsstyrelsemas roll i trafik- ochfordonsfrâgor.K. 37. Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioår av förändring 38 Myndigheteller marknad. . . sex förvaltningsområden.Fi. Statsforvaltningensolika verksamhetsformer. Fi.

Röster om bamsochungdomarspsykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik. Ju. . Flexibelförvaltning. Förändringoch verksam- 40 Unga och arbete.In. . . hetsanpassning statsforvaltningens av 41. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretfor valutapolitiken.Fi. Grundlag ll. Skatter, miljö och sysselsättning.Fi. Lag trossamfund - om 12.IT-problem infor ZOOO-skiftet. Referatoch Lag om Svenskakyrkan.Ku. slutsatserfrån en hearinganordnad av 42. Statenochtrossamfunden

lT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten. Ku.

IT-kommissionens rapport l/97. K. 43. Staten ochtrossamfunden

13.Regionpolitikfor helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen

14.IT i kulturenstjänst.Ku. ochde kyrkliga arkiven.Ku.

15.Det svårasamspelet.Resultatstymingens framväxt 44. Statenochtrossamfunden

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16. Att utvecklaindustriforskningsinstituten. N. 45. Statenochtrossamfunden

17. Skatter, tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering.Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

Granskning av granskning. Statligmedverkanvid avgiftsbetalning. Ku. . Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden

19. Bättre information om konsumentpriser.In. Den kyrkliga egendomen.Ku.

20. Konkurrenslagen1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitiki staten.

21. Växa i lärande.Förslagtill läroplanfor bamoch För kompetens ochresultat.Fi.

unga 6-l6 år. U. 49. Grundlagsskyddfor nya medier. Ju.

22. Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EUzs

23. Digital demokr@ti.Ett seminarium om Teknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo.

demokratiochdelaktighetden8 november1996 51. Brister i omsorg

anordnat av Folkomröstningsutredningen, lT- en fråga om bemötande äldre. S. - av kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52. Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen.IT-kommissionens rapport 2/97.K. en fråga om bemötande äldre. - av 24. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte.S. 53. Avskaffa reklamskattenFi. - 25. Svensk mat- EU-fat.Jo. 54. Ministem ochmakten.

26. EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerar ministerstyrei praktiken Fi.

forsörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningama av 27. Kontroll Reavinst Värdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku.

28. demokratins I tjänst.Statstjänstemannens roll och 56. Folket som rådgivareochbeslutsfattare.

vån offentliga etos. Fi. + Bilaga l och Ju.

29. Bampomografifrågan. 57. I medborgarnas tjänst.

Innehavskriminalisering m.m. Ju. En samladförvaltningspolitikfor staten. Fi.

30. Europaoch staten. Europeiseringens betydelseför 58. Personaluthyrning.A.

svenskstatsforvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsforrn.Ku.

3 Kristallkulan -tretton röster om framtiden. 60. Betal-TV inom SverigesTelevision.Ku. . IT-kommissionens rapport 3/97.K.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61. Att växa blandbetong ochkojor. Ett delbetänkande om barns ochungdomars uppväxtvillkor i storstädemas utsatta områdenfrån Storstadskommittén. 62. Rosorav betong. En antologi till delbetänkandet Att växa bland betong och kojor från Storstadskommittén. 63. Sverige inför epokskiftet. lT-kommissionensrapport 5/97.K. 64. Samhall.En arbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel.A 65. Polisens register.Ju. 66. Statsskuldspolitiken. Fi. 67. Återkallelse av uppehållstillstånd.UD. 68. Grannlands-TV i kabelnät.Ku. 69. Besparingari stort och smått. U. 70. Totalforsvaretoch frivilligorganisationema uppdrag,stöd ochersättning.Fö. - 7 Politik för unga. . + 2 st bilagor. ln. 72. En lag om socialförsäkringar. 73. Infor en svenskpolicy om säker elektronisk kommunikation. Referatfrån ett seminarium anordnatav lT-kommissionen, Närings- och handelsdepanementet ochSElS den 11 december 1996. lT-kommissionens rapport 6/97.K. 74. EUzsjordbrukspolitik,miljön ochregional utveckling.Jo. 75. Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga reglerFör fysiskapersoner. Fi. 76. Invandrare i vårdoch omsorg en fråga om bemötande av äldre.S. - 77. Uppföljning av inkomstskattelagen. Fi. 78. Medelsforvaltningi kommuner och landsting.ln. 79. Försäkringsmäklarc. En lagöversyn av Försäkringsmäklarutredningen. Fi. 80. Refomierad stabsorganisation. Fi. 81. Allmännyttiga bostadsforetag. + Bilaga.In. 82. Lika möjligheter. In.

Statens offentliga 1997 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Sverigeinför epokskiftet.

IT-kommissionens rapport 5/97.63 Fastighetsdataregister. 3 Infor en svenskpolicy om säkerelektronisk Aktiebolagetskapital. 22 kommunikation.Referatfrån ett seminariumanordnat av Bampomograñfrågan. IT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepanementet Innehavskriminalisering m.m. 29 och SEISden 11december1996. Integritet Offentlighet Informationsteknik.39 IT-kommissionens rapport 6/97. 73 Grundlagsskyddför nya medier.49

Folket som rådgivareochbeslutsfattare. Finansdepartementet + Bilaga 1och2. 56 Polisensregister.65 lnkomstskattelag,del I-Ill. 2

Byråkratini backspegeln.Femtioår av förändring sex

Utrikesdepartementet förvaltningsområden.7

Återkallelse uppehållstillstånd.67 Flexibelförvaltning.Förändringochverksamav hetsanpassning statsforvaltningens av struktur. 9

Försvarsdepartementet Ansvaretfor valutapolitiken.10

Skatter,miljö ochsysselsättning.1 1 Totalförsvaretochfrivilligorganisationema Det svåra samspelet.Resultatstymingens framväxt uppdrag,stödochersättning.70 - ochproblematik.15

Socialdepartementet Skatter,tjänsteroch sysselsättning.

+ Bilagor. 17 Röster om barnsochungdomarspsykiskahälsa.8 Granskning av granskning. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24 - Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 Bristeri omsorg Kontroll ReavinstVärdepapper.27

en fråga om bemötande äldre.51 av - I demokratins tjänst.Statstjänstemannens roll och Omsorg medkunskap och inlevelse vårt offentliga etos. 28 en fråga om bemötande äldre.52 av - Europaoch staten. Europeiseringens betydelsefor Att växa blandbetongochkojor. svenskstatsforvaltning.30 Ett delbetänkande om bamsochungdomars Att lära övergränser. En studie av OECD:s förvaltningsuppväxtvillkor i storstädernas utsatta områdenfrån politiska samarbete.33 Storstadskommittén. 61 Bekämpande penningtvätt.36 av Rosor av betong. Myndigheteller marknad. En antologitill delbetänkandet Att växa bland Statsförvaltningens olika verksamhetsfonner.38 betongochkojor från Storstadskommittén. 62 Arbetsgivarpolitiki staten. En lag om socialförsäkringar.72 För kompetens ochresultat.48 Invandrarei vårdochomsorg Avskaffa reklamskatten53

en fråga om bemötande äldre.76 av - Ministem ochmakten.

Kommunikationsdepartementet Hur fungerarministerstyre i praktiken 54

l medborgarnas tjänst. Länsstyrelsernas roll i trafik- ochfordonsfrågor.6 En samladförvaltningspolitik för staten. 57 IT-probleminför 2000-skiftet.Referatochslutsatserfrån Statsskuldspolitiken.66

en hearinganordnad IT-kommissionenden av Bosättningsbegreppet. Skatterättsligareglerfor

18 december. lT-kommissionens rapport l/97. 12 fysiska personer. 75 Digital demokr@ti.Ett seminarium om Teknik, Uppföljning av inkomstskattelagen. 77 demokratiochdelaktighetden8 november1996 Försäkringsmäklare. lagöversyn En av anordnat av Folkomröstningsutredningen, lT- Försäkringsmäklarutredningen. 79 kommissionenochKommunikationsforsknings- Reformeradstabsorganisation. 80 beredningen.IT-kommissionens rapport 2/97.23

Kristallkulan -tretton röster om framtiden.

lT-kommissionens rapport 3/97.31

Ny kurs i trañkpolitiken + bilagor. 35

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Närings- och handelsdepartementet gymnasieskolan steg for 1 Regionpolitikför helaSverige. 13 Dennya - steg. Växa i lärande. Förslagtill läroplanfor barn och Att utveckla industriforskningsinstituten. 16 6-16 år. 21 Konkurrenslagen 1993-1996. 20 unga Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg. 37 Inrikesdepartementet Besparingar stort i och smått.69 Bättre information om konsumentpriser. 19 Jordbruksdepartementet Unga ocharbete. 40 Svensk EU-fat. 25 Politik för unga. mat4 EU:s jordbrukspolitik och denglobala livsmedels- + st 2 bilagor. 71 forsörjningen. 26 Medelsforvaltning i kommuner och landsting.78 Alternativa utvecklingsvägar for EU:s Allmännyttiga bostadsforetag. gemensammajordbrukspolitik. 50 + Bilaga.81 EUzsjordbrukspolitik,miljön och regional Lika möjligheter. 82 utveckling. 74 Miljödepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Förbättrad miljöinfonnation. 4 Aktivt lönebidrag.Ett effektivare stödför Följdlagstiftning till miljöbalken. 32 arbetshandikappade. 5 Övervakning av miljön. 34 Personaluthyrning. 58 Samhall.En arbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel.64

Kultu rdepa rtementet IT kulturens i tjänst. 14 Staten och trossamfunden Rättslig reglering Grundlag - Lagom trossamfund - Lagom Svenskakyrkan. 41 - Statenoch trossamfunden Begravningsverksamheten. 42 Staten och trossamfunden Den kulturhistorisktvärdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven.43 Staten och trossamfunden Svenska kyrkanspersonal. 44 Staten och trossamfunden Stöd,skatter ochfinansiering. 45 Staten och trossamfunden Statlig medverkanvid avgiftsbetalning. 46 Staten och trossamfunden Den kyrkliga egendomen.47 Staten och trossamfunden. Sammanfattningama av förslagen från de statliga utredningarna.55 Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsform. 59 Betal-TV inom Sveriges Television.60 Grannlands-TVi kabelnät. 68

.mura

w

km