SOU 1997:83

Om makt och kön i spåren av offentliga organisationers omvandling : rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Om kön

makt och

i spåren av offentliga organisationers omvandling

Redaktör: Elisabeth Sundin

Rapport till

om fördelning av ekonomisk makt

;Utredningen

goch ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Mmin

Statens offentliga utredningar

WW 1997:83

lg Arbetsmarknadsdepartementet

Om kön

makt och

-i av

spåren offentliga

organisationers omvandling

Redaktör: Elisabeth Sundin

Rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds

av svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets forvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

Omslag: Caroline Fämström ISBN 91-3 8-20619-6 Tryck: Gotab, Stockholm 1997 ISSN O375-250X

Till statsrådet och chefen för

Arbetsmarknadsdepartementet

Genom direktiv 1994:102 den 15 september 1994 beslutades att tillsätta en särskild utredare för att kartlägga och analysera fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Den 19 maj 1995 utsågs landshövding Kristina Persson, Östersund, till utredare. Utredningen har

an-

tagit namnet Kvinnomaktutredningen.

Den 1 augusti 1995 tillkallades såsom vetenskapliga experter Göran Ahrne, professor i sociologi vid Stockholms universitet, Anna G. Jönasdöttir, FD och universitetslektor vid Högskolan i Örebro, Inga Persson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, Elisabeth Sundin, docent i företagsekonomi och biträdande professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet samt Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik vid Stockholms universitet. Sekreterare iutredningen har varit Anita Nyberg, universitetslektor i nationalekonomi och docent vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, och biträdande sekreterare FK Eva Lindblad.

Inom ramen för Kvinnomaktutredningen publiceras ett antal monograñer och antologier. Experterna har i egenskap av redaktörer och monograñförfattare svarat för urval och utformning av de olika skrifterna, medan de enskilda artikelförfattarna

ansvarar för innehållet i sina egna bidrag. Experter och artikelförfattare har arbetat under vetenskaplig självständighet.

Utredningsarbetet skall vara klart före den 31 december 1997. Skrifter publiceras dock successivt. Föreliggande skrift, Om makt och kön i spåren av ojfentliga organisationers omvandling är

den första i raden. Redaktör är Elisabeth Sundin.

Östersund och Linköping i maj 1997

Kristina Persson

/Anita Nyberg

igmáázømxeâáu

Innehåll

Om makt och kön i spåren av offentliga organisationers omvandling

- ELISABETH SUNDIN

Rulltrapperegioner och social infrastruktur 31 GUNNEL FORSBERG Hälsoprofessioner i välfárdsstatens omvandling 69 STINA JOHANSSON Lokala utfall av den offentliga sektorns omvandling 103 LENA GONÄS, SUSANNE JOHANSSON INGERT SVÄRD

Den ömma bödeln Kvinnliga ledare i åtstramningstider 147 CARIN HOLMQUIST Förändrad skolorganisation makt och möjligheter 178

- JESSICA LINDVERT Städerskor inom offentlig sektor en fallstudie 207

- GUNILLA HÄRNSTEN

Kvinnoyrken i omvandling Om ändrade gränser och relationer i sjukvården 224 KERSTIN SAHLIN- ANDERSSON

Dubbla rationaliteter

diskussion kring två studier om barnstugor med resultatansvar 246 - en LILLEMOR WESTERBERG Den offentliga sektorns paradoxala maskuliniseringstendenser 273 ULLA JOHANSSON Kroppsräkning, konstruktion av kön och offentliga organisationer 306 MATS ALVESSON Den offentliga sektorns omvandling och kvinnor och mäns företagande inom typiskt kvinnliga sektorer 334 ELISABETH SUNDIN Diskrimineras vi likadant Om det sociala könet, lokala kulturer och förändringar i den offentliga sektorn 366 BARBARA CZARNIAWSKA

OM FÖRFATTARNA 385

Om makt och kön

-i av offentliga organisationers

spåren omvandling

ELISABETH SUNDIN

l Den offentliga sektorns organisationer som studieobjekt

Den offentliga sektorn är inne i en period av stark omvandling. Hur och varför diskuteras både i politiska sammanhang och vid kaffeborden. Konsekvenserna beskrivs både som eländen och solskenshistorier i massmedia. I den här antologin är syftet att komma bakom gängse

föreställningar. Den offentliga sektorns omvandling engagerar och be-

rör. Inte sällan sägs den offentliga sektorn vara kvinnornas. Orsakerna är dels att den är kvinnornas största arbetsmarknad dels att stora delar

dess verksamhet underlättar kvinnors liv. Båda förhållandena kan av ge kvinnor makt inom sektorn och förutsättningar för att utöva makt också inom andra sektorer. Den offentliga sektorn är därför ett givet studieobjekt för den så kallade Kvinnomaktutredningen eller Utredningen om fördelning av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män är dess officiella Att den offent-

som namn. liga sektorn nu sägs omvandlas i grunden gör studier än mer angelägna. Kommer det att förskjuta maktförhållandena mellan könen inom den sektorn och/eller inom andra sektorer

Föreliggande antologi behandlar främst makten i den offentliga sektorns organisationer ur de anställdas perspektiv. Medborgarnas

och politikernas perspektiv står i fokus i andra delar av utredningen.

Med organisationer menas i detta sammanhang allt från det enskilda

daghemmet till Skolverket. Kvinnomaktutredningen skall studera de

ekonomiska regelsystemens funktionssätt och makten över deras ut-

formning". Eftersom de ekonomiska regelsystemen implementeras

genom organisationer och uttolkas i organisationer är studier av organisationer nödvändiga för att förstå regelsystemens funktionssätt. De möjliga och erforderliga infallsvinklama är flera. Det är naturligtvis

1Det påståendetbygger på arbetsfördelning

en som ger kvinnor det största ansvaret för t.ex. omsorgen om barn och gamla. Om det ansvaretoch arbetetvar jämnt fördelat mellan kvinnor och män skulle den offentliga sektorn, av den anledningen, inte rubriceras somkvinnlig.

Elisabeth Sundin

helt avgörande vem som har makten över organisationerna. Det är inom den privata sektorn oftast liktydigt med ägarna. Men även ledarna, särskilt de på den allra högsta hierarkiska nivån, är personer med makt. Inom den offentliga sfären motsvaras ägarna av de folkvalda politikerna också där innehar de anställda högsta cheferna

men

maktgivande positioner. Makten över organisationer kan därför inte

utan vidare likställas med makten i organisationer. I det dagliga organisatoriska arbetet är det oftare de som finns på plats som har makten även om ramarna angivits av den tidigare nämnda gruppen. Dagens samhälle är genomorganiserat. Den enskilde medborgarens hela liv, från vaggan till graven, utspelas i olika organisatoriska kontexter. Det medför att organisationer också är viktiga som medel för att utöva

makten. Makt utövas följaktligen också genom organisationer.

Bidragen till denna antologi har skrivits av forskare som utfört och utför forskning av den offentliga sektorn ur ett organisatoriskt per-

spektiv. Bidragsgivama har ombetts att lägga utredningens aspekter,

kön/genus, ekonomi och makt, på sina studier samt ha de anställda i fokus. Varje bidrag är en egen avslutad enhet vilket medför att definitioner av centrala begrepp, det empiriska materialets avgränsning i tid, och så vidare, kan variera. Inledningsvis kommer därför, för klarhetens skull, några av definitionerna och beteckningama att presenteras. I kapitlets avslutande del görs en kort presentation av de olika bidragen. I det sammanhanget kommenteras några av de avseenden i vilka de skiljer sig åt. Allra först ges dock en snabbteckning av den offentliga sektorns framväxt, storlek och förändring som en gemen-

sam bakgrund. Därefter diskuteras antologins övriga nyckelbegrepp: kön/genus och makt.

2 Den offentliga sektorn

Avgränsning, storlek, karaktäristik

Vad menar vi då vi talar om den offentliga sektorn Låt mig börja med att diskutera begreppet som sådant innan vi kommer fram till hur den växt fram och förändras. Hur den offentliga sektorn klassificeras och beskrivs beror på i vilket sammanhang det görs. I Om den ofentliga sektorn 61 sägs att

Av tradition brukar den offentliga sektorn avgränsas till den verksamhet som bedrivs av staten, socialförsäkringssektom, borgerliga kommuner kommunerna och landstingen och statskyrkan. Gemensamt för verksamheterna är att de styrs av en politiskt vald församling.

Om makt och kön -

Därutöver läggs ibland till affársverken samt statliga och kommunala bolag de sistnämnda inte sällan genom preciseringen offent- ligt ägande till minst 50 %. I källa anförs att sektorn kan kasamma raktäriseras utifrån ett flertal utgångspunkter 65 med mina kommentarer: - ansvarsområdet är, något sätt, gemensamt för medborgarna och reglerat i lag. Det finns verksamheter, såsom skola omsorg, och brandskydd, som är obligatoriska. - ägandet- är offentligt det medborgerliga inflytandet- garanteras via demokratiska val - - finansieringen sker via skattemedel eller politiskt beslutade avgifter. Detta kriterium medför att en rad entreprenader och så kallade alternativa utförare inkluderas i den offentliga sektorn trots att de kanske inte själva vill se det så. Detta kriterium kan också lätt komma i konflikt med nästa: - Vinstsyñe skall verksamheten inte ha. Vinstsyfte har dock - en del av de entreprenader och utförare finansieras det ofsom av fentliga. Det är också möjligheterna till ekonomiskt utbyte som, åtminstone implicit, används för att locka fram anbud tidigare offentligt utförd verksamhet. - verksamheten skall präglas av tillgänglighet och allas likställdhet. Till dessa karaktäristika kan också fogas andra och de ovanstående kan uttryckas annat sätt. Finansieringspunkten kan till exempel betecknas som ett uttryck för solidarisk betalningsfördelning. Den offentliga sektorns utformning kan ses som ett viktigt instrument för förverkligandet av den svenska välfårdspolitiken. De ovan uppräknade karaktäristika kan tyckas entydiga men är det inte i praktiken. Som exempel kan ställas frågan rubricering om en som offentlig sektor skall kräva att både ägande, finansiering och utförande skall vara offentlig eller räcker det med två, eller kanske bara ett av dessa kriterier Hur stor andel ägandet skall ofav vara fentligt för att offentligstämpeln skall gälla Hundra procent, 51 procent Eller kanske bara en minoritetsposition Det svåra, godtyckliga kanske man kan säga, i avgränsningama illustreras att sektorstillav hörigheten växlar över tiden och över rummet. Det som i ett land tillhör den offentliga sektorn är i ett annat privat. Det kan till och med variera mellan olika delar av landet- det som i kommun utförs en av privata företag kan i en annan utföras kommunens anställda. av egna Likaså varierar det över tid. Det som tidigare naturligen sågs som en

del av den privata sfaren är idag integrerat i den offentliga sektorn

och tvärtom det som tidigare bedrevs i offentlig regi är eller pla- - nu, neras bli, privat.

Elisabeth Sundin

Den offentliga sektorn fullgör, som framgått, en rad olika funktioner såsom ren myndighetsutövning, och handhar uppgifter av skiftande karaktär oberoende av i vilken dimension beskrivningen görs. Där finns exempelvis tillverkning och tjänsteproduktion, kapitalintensiv och personalintensiv verksamhet, konkurrensutsatt och helskyddad produktion, manligt dominerade och kvinnligt dominerade verksamheter, allt från anställda med högsta möjliga utbildning till lågutbildade och personer med arbetshandikapp. Det offentliga effektueras också i olika organisatoriska skepnader -i egen regi, genom nyttjande av entreprenörer eller kanske på annat sätt. Innehållsligt är det ogörligt att hitta någon annan gemensam nämnare för den offentliga sektorns verksamheter än just detta att de tillhör den offentliga sektorn. Svårighetema att definiera den offentliga sektorn är således betydande. De svårigheterna avspeglas också i antologins bidrag. I praktiken överlåts definitionen till varje bidragsgivare. Låt mig så avsluta denna

del med att påminna om att den offentliga sektorn är politiskt styrd

och har politiska mål. Det glöms oña bort. I nästa avsnitt behandlas den offentliga sektorns framväxt för att öka förståelsen av varför det är som det är.

Den ojfentliga sektorns framväxt

Det finns många sätt att presentera den offentliga sektorns framväxt på beroende på vilka intressen som står i fokus och vilka definitioner som görs. Så snart stater bildas, i Sveriges fall för kanske mer än 800 år sedan, kan man tala om en offentlig sektor. Till en början bestod den svenska offentligheten framförallt av krigsmakt, beskattning, rättsskipning och ordningsskapande. På 1600-talet utformades en lokal och regional förvaltning vid sidan av den centrala. Industrialismens genombrott på 1800-talet och under det tidiga 1900-talet skedde i nära samspel med utbyggnaden av infrastrukturen som i hög utsträckning skedde i offentlig regi och blev integrerad del av den of-

fentliga sektorn Ringqvist, 1996.

Också de sociala omsorgsdelama av den offentliga sektorn har en gammal historia även om deras moderna utformning bara är några årtionden Qvarsell, 1995. Fram till sekelskiftet, då Sverige ännu kan betecknas ett bondesamhälle, ålåg det varje stånd att ta hand om

som de sina. I praktiken fungerade det inte tillfredsställande ens med den tidens mått mätt. Fattigdomen var stor och olika typer av frivilliga krafter mobiliserades för att åtgärda, eller åtminstone mildra, förhållandena. Det dels välgörenhetsorganisationer som bildades av

var samhällets mäktiga mån, skriver Qvarsell, för att hålla nere fattigvårdskostnadema för det allmänna. Dessa kompletterades av filantro-

Om makt och kön

piska föreningar främst initierade och drivna av kvinnor som önskade

hjälpa samhällets olycksbam. En politiskt inriktad filantropi sökte också förändra fattigvårdens utformning. Qvarsell ansluter sig till

dem vill dessa somen föregångare till den del av den offentli-

som se ga sektorn som domineras av kvinnliga yrkesgrupper.

Den föreningsbaserade sociala verksamheten var ett viktigt steg

mot kvinnligt professionellt arbete inom den offentliga sektorn.

De filantropiska organisationerna och de kommunala samarbetade ofta under 1900-talets första decennier. Inte förrän på 1950-talet överfördes konsekvent det sociala ansvaret till det allmärma. Ungefär vid

tidpunkt det sociala försäkringssystemet som hade sitt ur-

samma var

i att intressegrupper, t.ex. fackföreningar, startade kassor, helt

sprung förstatligat. Qvarsell sammanfattar utvecklingen i några olika processer:

en kraftig expansion av vård och omsorg under efterkrigstiden

- en ökad statlig kontroll och skatteñnansiering av försäkrings-

systemen påbörjad vid sekelskiftet samt

omvandling av små föreningar inom det sociala området till

större samarbets- och centralorganisationer.

Punkterna indikerar att utvecklingen inte är lika inom den offentli-

sektorns olika delar, och heller inte utgångsläget till den sentida ga utvecklingen. Låt erinra oss detta som en bakgrund till de föränd-

oss ringar som nu är dagsaktuella.

Äldreomsorgen som nu är en mycket stor del av den kommunala verksamheten både i och antal anställda räknat är i sin nuvar-

pengar ande form en sentida skapelse. Marta Szebehely 1995, s. 28 skriver:

Ända fram till 1950-talet bestod den offentliga äldreomsorgen i Sverige i princip enbart av institutionsvård, framförallt så kallade ålderdomshem.

I början seklet detta institutioner som få hade något gott att

av var

Folkpensionsreforrnen i slutet 1940-talet förändrade säga om. många gamlas ekonomiska situation. Ålderdomshem enda alter-

som

nativ ifrågasattes vid samma tid. Frivilliga organisationer började

göra försök med hjälp i hemmet till gamla och den strategin blev den officiella i och med Åldringsvårdsutredningen 1956 Szebehely, 1995, 28 f.. Kommunerna övertog de frivilliga verksamheterna där

s. de förekom se t.ex. Gustafsson, 1988.

Bamomsorgens historia är till början liknande äldreomsorgens

blir senare mera unik. Småbamsskolor och barnkrubbor för socimen alt missgynnade barn startades redan i mitten av 1800-talet. De var

dock "en droppe i havet". bortadoption

För ensamma mammor var

Elisabeth Sundin

inte sällan det enda alternativet Nyberg, 1995. För barn till mera gynnade föräldrar organiserades också pedagogiska aktiviteter. Organisatörer privatpersoner, företag och föreningar, till exempel

var HSB. Dessa privata bamstugor dominerade i antal ända till omkring år 1960. Under den därpå följande ZO-årsperioden expanderade barnomsorgen kraftigt och nästan uteslutande i kommunal regi. Den främsta orsaken till den kraftiga utbyggnaden var det stora behovet av kvinnlig arbetskraft i framförallt den expanderande offentliga sektorn.

Uppbyggnadstakten den offentliga sektorn var till en början

av ganska långsam men accelererade under efterkrigsdecenniema för att kulminera under 1960- och 1970-talet. Under denna tid förändrades välfärdspolitiken och sjukvården, barn- och äldreomsorgen byggdes ut kraftigt. Under 1980-talets senare del dämpades expansionen och under 1990-talet har skett en viss reduktion Lindqvist, 1989; Ringqvist, 1996. Numera är det den del handhar social omsorg

som

är störst räknat i antal sysselsatta följt hälso- och sjukvård som av

samt utbildning".

Den offentliga sektorns förändringar kan också beskrivas med fokus på de organisatoriska utfominingama. För det första skall då erin-

att samlingsbeteckningen "den offentliga sektorn innehåller ras om flera stora delar de tre största är: statlig verksamhet, landstings-

varav kommunal verksamhet och kommunal verksamhet. Deras inre funktionssätt liksom gränserna emellan dem varierar över tiden. Som ex-

empel kan nämnas vägväsendets och polisväsendets förstatligande år

1943 respektive 1965, provinsial- och stadsläkarväsendets övergång till landstingen på 1960-talet, gymnasieansvaret till kommunerna år 1966 och senare års överföring av ansvaret för sjuka gamla till kom-

munerna den s.k. Ãdelrefonnen.

Också förändringarna inom varje sektor är stora. Som ett tydligt exempel kan nämnas den kraftiga reduktionen av antalet kommuner

inleddes på 1950-talet. Bakom reformen låg inte minst behovet som

bättre ålderdomshem, något som tedde sig ekonomiskt ogörligt att av bekosta för alltför små kommuner Edbalk Lindgren, 1996. Antalet kommuner hade dittills uppgått till cirka 2.500. På drygt tjugo år försvann över 2.200 av dem. Med denna reduktion följde en radikal minskning av antalet förtroendevalda. Den processen fortsatte under de följande decennierna och medförde en specialiserad tjänstemannaorganisation för att sköta de stora och diversifierade organisationer

kommunerna utvecklats till. De anställda inom den offentliga som sektorn blev inte bara flera utan också mera sammansatta t.ex. vad gäller professionell inriktning SOU 1996:169, Kapitel

För statsförvaltningens del, menar man i Staten i omvandling 1996, kan de senaste decenniemas utveckling indelas i två stadier

Om makt och kön

ett förberedelsestadium då riktlinjerna utformades och ett genomförandestadium från 1990. Förändringarna drevs under motton som "mål- och resultatstyrning" och renodling" och konkretiserades till

exempel bolagiseringar och rättsskipningens renodling. Ett re-

genom gister har upprättats över riksdags- och regeringsbeslut som påverkar

statsförvaltningens organisation och struktur. Där framgår att många

beslut berör flera myndigheter samt att både arbetsuppgiñemas antal och inriktning berörs och därmed de anställda Staten i omvand-

ling, 1996. Den organisatoriska utformningen hänger nära samman med de

ekonomiska realitetema. Det har i texten framskymtat att de be-

ovan slutandes önskemål vilka tjänster skulle erbjudas medborgar-

om som och hur, styrdes både lagar och ekonomiska incitament. Då na, genom t.ex. statsbidragen till åldersdomshemmen upphörde och ersattes av andra former resulterade det omedelbart i att kommunerna satsade på hemtjänst och landstingen på sjukhem. Då de kommunala daghem-

bättre ekonomiska villkor är de privata reducerades de senamen gavs krañigt. Då skolpeng infördes ledde det till nya privata skolor, och re så vidare. På knappt hundra år har kommunerna förändrats från en huvudsakligen administrerande, ordningshållande och renhållande institution till institution främst sysselsatt med att framställa välfärdsen tjänster. Den betoningen är dock bara ett par decennier gam-

senare mal. Låt mig avsluta denna del med att citera Gustafssons sammanfattning accentuerar både betydelsen historisk medvetenhet som av en och den korta tid Sverige kan betecknas som en välfärdsstat.

som Under 50- och 60-talen gällde det framförallt att bygga upp den offentliga sektorn. Det gällde att mobilisera resurser, planera, fatta beslut och bygga upp område efter område. Till följd av att den nyskapade offentliga sektorn tillfredsställde såpåtagliga och akuta behov fanns också en stor glädje och tacksamhet bland medborgarna att den kom till stånd. När den ekonomiska krisen så drabbade Sverige och västvärlden vid mitten på 1970-talet var byggnadsverket färdigt i sina mest grundläggande drag: det fanns ett socialförsäkringssystem, en ny skola för hela folket, sjukhus och läkarvård, ålderdomshem, servicehus och sociala omsorger

barn och gamla. En generation utan erfarenheterer av det om ny gamla samhällets eländiga villkor hade vuxit upp och för denna generation väldfårdssamhället inte ett resultat av hårt och

var målmedvetet arbete och gåva självklarhet. Gustafs-

en utan en son, 1988, s. 13.

Orsakerna till både den offentliga sektorns expansion och kontraktion diskuteras livligt både i akademiska och politiska sammanhang.

Skiljelinjema är oftast klart politiska.

Elisabeth Sundin

Offentliga sektorns anställda

Den offentliga sektorns storlek, framförallt om den är för stor, debatteras ofta i politiska sammanhang. De nämna deñnitionsvaria-

ovan tionema indikerar att det inte är oproblematiskt att avgöra hur stor den offentliga sektorn är. Det beror på definitionen och hur räknar.

man Menar man produktionen, konsumtionen, inkomsterna, förädlingsvärde eller sysselsättning Se Ringqvists diskussion i denna fråga. I denna antologi är det, som anförts tidigare, de anställda står i

som centrum för intresset. Vad gäller antalet anställda så har den offentliga sektorn, framförallt dess kommunala del, expanderat kraftigt under efterkrigstiden fram till 1990-talets början. Arbets-

och ansvarsuppgiñema har ökat och därmed antalet anställda inte antalet

- men arbetade timmar. Se också bidraget Gonäs, Johansson Svärd i

av antologin. Antalet sysselsatta, totalt i alla sektorer, i dagsläget framgår av tabellen nedan.

Tabell Sysselsatta 1000-tal och % fördelade efter arbetsgivare

och anställdas kön. Årsmedeltal 1996.

Kvinnor Män

1000-tal % l000-tal % Statligt 92 5 l 36 7 anställda Primärkommunalt 666 35 l 79 8 anställda Landstings- 216 11 49 2 anställda Enskilt 8l 7 43 1372 67 anställda Företagareoch 113 5 321 16 medhjälpare Summa l 905 2058 sysselsatta Källa: Statistiska meddelanden AM.12 SM 9701.

Av tabellen framgår att den offentliga sektorn är arbetsgivare för ett stort antal av landets arbetstagare och särskilt då för kvinnoma. De har oftast kommuner som arbetsgivare medan staten sysselsätter flera män än kvinnor. Den stora expansionen har skett under efterkrigsti-

den. Hela sysselsättningsökningen i Sverige, åtminstone sedan 1960

fram till och med år 1985, har ägt rum inom den offentliga sektorn konstateras av Ringqvist 110. Det var framförallt inom kommunerna och landstingen som den ökade. Staten har under längre tid

en minskat antalet anställda Staten i omvandling, 1996. På år har

senare detta framför allt skett genom bolagiseringar av de affärsdrivande

Om makt och kön

verken, men också genom effektiviseringar och omprövningar. Det är inte sällan grund organisatoriska förändringar svårt att avgöra

av hur stora minskningama, eller ökningama, av antalet anställda egentligen är se t.ex. Ds 1995:25.

Den offentliga sektorns organisationer är arbetsplatser för många människor tillhörande många olika yrken med skiftande traditioner. Några, såsom präster och militärer, har mycket lång historia.

en Andra, såsom lärare har drygt 150-årig historia, medan åter andra,

en såsom fritidspedagoger, är förhållandevis nya. Den offentliga omsor-

expansion manifesteras en utvidgning och specialisering gens genom

antalet uppgifter och yrken. Socialpolitikens historia är kort och i av stor utsträckning fråga yrken Holgersson, 1977. Det gäller

om nya inom många områden såsom hår- och fotvård för gamla men också inom delar fritidssektom, socialvården och barnomsorgen. Både

goda finansiella förutsättningar och demografiska förändringar kan

förklara expansionen och diversifieringen Edbalk Lindgren, 1996. Flera dessa yrken behandlas i antologin. Kvalifikationskraven

av nya t.ex. ifråga utbildning är varierande. Vissa yrken medför en le-

om dande ställning medan andra innebär en underordnad position. Kvinnoinslaget är inom den offentliga sektorn i allmänhet, men inte alltid, stort. Variationema är betydande i alla avseenden.

De avslutande avsnitten ägnas de anställda inom de sektorer

kraftigast domineras kvinnor. Dagens situation måste, återsom av igen, i ljuset den utveckling tecknades Delar av den

ses av som ovan. sociala har, nämndes ovan, sina rötter i fattigvården.

omsorgen som Den handhades ofta någon förtroendevald för det dagliga ar-

av som betet i fattighuset utsåg någon kommandora att hålla ordning. Systemet hade många brister och några år efter sekelskiftet startade Svenska Fattigvårdsförbundet utbildning funktionärer som skulle

av bli föreståndare och husmödrar. Det till början både män och

var en kvinnor de förstnämnda försvann snart. Arbetsuppgifterna bestod

men

husmorsuppgifter och vårduppgifter. Tyngdpunkten mellan både av dessa båda delar har varierat över tiden. På samma sätt har utbildningens innehåll förändrats. Tyregård 1996 beskriver de förändring-

arbetet skett olika faser från tydlig kontrollfunktion, ar av som som en

sjukvårdande och administrerande funktion fram till dagens via en

myndighetsutövning och chefsskap.

De flesta arbetar inom vård och har inte arbetsledande

som omsorg ställning utan finns i underordnade positioner. Vårdbiträden är som regel kommunernas största yrkesgrupp. Deras föregångare sägs ofta

hemmafruama på 1950- och 1960-talet blev hemsamariter vara som ibland inom frivilligorganisations verksamhet, ibland inom det

en kommunala. Lönema mycket låga och personalomsättningen har

var

Elisabeth Sundin

förblivit hög trots att alltfler arbetar heltid inom det de benu som traktar som sitt yrke inte som fritidssyssla eller ett kall - en Szebehely, 1996. Allt ifrån början har detta varit ett nästan totalt kvinnodominerat yrke.

3 Vad är det som förändras

Av framställningen ovan framgår att den offentliga sektorn genomgår

en ständig förändring. Vad är det då som motiverar att vi nu, mer än tidigare, talar om förändringarna just förändringar och rentav som omvandling Både i Staten i omvandling, 1996, s. 105 och i SOU 1969:69 hävdas bestämt att så är fallet. Huvudförklaringen, om man

nu kan tala om en huvudförklaring, tror jag ligger i stagnationen och

rentav neddragningen av vissa offentliga verksamheter. Skulle allt det andra; omorganisationema, de ändrade styr- och kontrollsystemen, avregleringama och uttörsäljningama ha hanterats helt annorlunda om expansionen fortgått Senare års debatt har framförallt rört stora kvinnodominerade sektorer. Vilka är orsakerna Beror det på att det som diskuteras är verksamheter som anses vara viktiga och som berör många människors vardag Det är sektorer, vård, omsorg och skola, inför vilka skatteviljan är störst. De är alltså, på ett sätt, inte ifrågasatta av de vanliga medborgarna utan elitema. Har de aktuella av sektorerna kommit att symbolisera den svenska välfärdsstatens framväxt i socialdemokratisk tappning och innehåller de därmed en politisk konfliktpotential Eller beror det på att de domineras kvinnor av I bokens artiklar ges exempel på flera olika typer förändringar av och deras konsekvenser. Omorganiseringarnas praktik och utfall ser vi i bidragen av Gonäs och medarbetare, Holmquist, Hämsten och

Lindvert. Styr- och kontrollsystemens förändring och därtill hörande

tenninologiskiften är temat både för Ulla Johanssons och Lillemor Westerbergs bidrag och avregleringarnas konsekvenser berörs av Sundin. Låt mig dock, med hjälp av andra författare utveckla förändringstemat något ytterligare och även påtala att denna infallsvinkel kanske överbetonar förändringen och underskattar kontinuiteten. Både av denna och andra skrifter producerade inom utredningens ram kan slutsatsen dras att kontinuiteten ibland är slående. Särskilt tycks det gälla förhärskande genusrelationer. Det finns dock erfarenheter som visar att förändringar av alla slag, tekniska, ekonomiska och organisatoriska, kan medföra också förändringar i existerande genusrelationer se t.ex. Wikander, 1992 och Sundin, 1993. Det finns också en risk för att betona gemensamma drag och underskatta diversifieringen t.ex. mellan olika kvinnor. Slutligen bör noteras att den ut- veckling som skisseras ingalunda enbart är svensk utan förekommer

Om makt och kön -

andra länder. Newman, 1995, samt Czamiawskas biockså i Se t.ex. volym. Titeln Organisation mode Borgert, 1992 drag i denna som också i detta sammanhang. kan passa Vilka drivkrafterna bakom de senaste årens förändringar både är offentliga sektorn sådan och debatten den offentliav den som av om sektorn Frågorna måste ställas, och sökas, i båda avseenga svaren dena eftersom, många påtalat, det inte alltid finns överensstämsom melse mellan den retoriska nivån, modellnivån och handlingsnivån.

kommer vi också att exempel i antologins artiklar. Uppfatt- Det se vad initierade och motiverade de pågående förändningarna om som förekommande är att hänvisa både till firingarna varierar. Vanligt

stymingsproblem, demokratiproblem och legitinansieringsproblem,

mitetsproblem Montin, 1996. Dessa hänger med varandra. samman Tredelningen stärka demokratin, effektiviteten och produktiviteten

förekommer ofta målforrnuleringar, något få motsätter sig som som jfr Westerbergs bidrag. Det ibland startade av po1itiskt-ide0losom skäl utlöstes och försvarades på ekonomiska grunder giska senare 1996. Det föreligger därför, få poli- Kronvall Johansson, numera,

tiska meningsskilj aktigheter angående det nödvändiga i förändringar-

statsvetaren Stig Montin 1996 i sin "Statsvetenskapna menar t.ex.

liga betraktelse över den offentliga sektorns fömyelseproblem.

fömyelseprogram lanserats inom den offentliga sektorn De som rad återkommande nyckelord. Följande är hämtade från SOU har en 62-63 citerar Civildepartementets skrift Av egen 1996:169 som eftersträvar: breddad demokrati, större valfrikraft. Där sägs att man effektivitet, bättre service, mindre byråkrati samt bibehållen, eller het, kvalitet. Brister har förekommit i alla dessa avseenden. Hur bättre, då förbättringar åstadkommas Också vad gäller det finns vissa skall återkommande teman. De är decentralisering lokala enheter, mål- och resultat- - t.ex. genom styming chefsroll. I detta sammanhang kan påpekas samt en ny utvecklingen statens relation till kommuner och landsting att av motsägelsñill. Det förekommer inslag decentralisering men är av

också av ökad regelstyming.

koncentration till kämornråden för verksamheten och till ett di- för de förtroendevalda. rekt ansvar marknadisering dvs. konkurrensutsättande som förutsätts ge nya incitament resulterande i såväl rationaliseringar som nytt språk-

bruk.

integrering nämnder.

- genom nya differentiering framförallt det politiska från det operativa. En v av detta är beställar-utförarmodellen söker renodla variant på som

rollerna.

Elisabeth Sundin

- individualisering genom valfrihet och kundens fria val "kun-

den är ett exempel det språkbruket.

nya

° demokratisering t.ex. genom brukarstyrelser.

- ideologisering där den kollektiva demokratifonnen ställs mot den individuella. Som nämnts dock många forskare ovan menar

att det ideologiska inslaget reducerats.

nu Till det senaste decenniets stora förändringar inom den

offentliga

sektorn hör förändrat huvudmannaskap för några stora och viktiga områden. Den så kallade Ädelreforrnen år 1992 förde över ansvaret för äldrevården, och därmed ett stort antal anställda, från landstingen till kommunerna, och ansvaret för skolan från till kommunerna staten år 1991. Sammantaget berördes flera hundra Främst i tusen personer. början på 1990-talet bolagiserade staten flera sina affärsverk såsom av Postverket och Domänverket. En likartad tendens brukar omnämnas vad gäller kommunerna. Som framkom denna kortfattade historisav ka genomgång av den offentliga sektorns framväxt är förändovan ringar i ansvar och huvudmannaskap inget Det har förekommit nytt. tidigare.

Mera teori än praktik

En rad studier av den offentliga sektorns omvandling visar på been tydande diskrepans både mellan retoriken och praktiken och mellan modeller och praktiken. Skälen är många. Det i teorier och i som skrift ser lätt och entydigt ut visar sig i praktiken svårt tillvara att lämpa. Det visar rad studier t.ex. Femler, 1996; Jacobsson,

en se

1994. Konkurrens i teorin visar sig i praktiken fungera bäst genom samarbete och generella modeller måste modifieras till

sektorsspeci-

ñka förhållanden Viklund, 1996. Nedan skall jag återge vilka förändringar som andra verkligen tyckt sig finna. Förekommande former och varianter är många liksom beteckningen på dem. I Kommunförbundets rådgivning till

egen offentligt

verksamma som skall leda förändringsarbete att inom den anges man

egna kommunala förvaltningen s.k. egen-regiverksamhet kan välja

mellan att använda kommunala självförvaltningsorgan, resultatenhe-

ter, BUM beställar-utförarenheter i intraprenader kommunala

samt avgifter. En annorlunda lösning är att låta andra än kommunen själv stå för utförandet. Också vid detta alternativ finns dock flera variationer. I Kommunförbundets rådgivning görs uppräkning altemaen av tiva driftsformer innefattande offentliga, statliga eller kommunala, fö-

retag, driftsentreprenader, bidragsñnansierad enskild verksamhet,

kundvalssystem med enskild utförare samt köp enstaka tjänster. av Därutöver förekommer privatiseringar. Variantema också inom rena

Om makt och kön -

många. Företag kan t.ex. bedrivas under olika föredessa grupper är

omständigheterna kring bildandet eller förändringen kan tagsforrner,

betydligt, och så vidare. Delvis redovisas förvånande resultat. variera

Så konstateras i uppsats Kronvall Johansson 1996 att t.ex. en av

driftsforrnema förefaller mest företagiserade det är

de offentliga vara

det begrepp används och entreprenadema minst. som Förändringarna har varit mindre än väntat generellt sett. Variatio-

och är dock betydande. Enskild driñ är vanlinema över sektor rum

inom individ- och familjeomsorgen trots att inslagen av myndiggast hetsutövning där är betydande. Låt också i detta sammanhang eross

alternativ tradition funnits inom stora delar inra om att privata av

vård och den sektor idag diskuterats mest också inom omsorg som lämpliga i genomföra förändringar. Variationema har vad avser det att

varit betydande mellan olika kommuner och dock också tidigare t.ex.

olika delar landet Dahlström, 1993. Mål- och resultatstyming av av verksamhet är den "nyhet" tycks fått störst kommunens egen som

På sju år, mellan 1988 och 1995, ökade andelen kommuner

spridning.

tillämpade detta inom barnomsorgen från 18 till 75 procent Det som inom vilken den tillämpas mest. Andra modeller såsom är den sektor

alternativa anordnare, kundvalssystem och beställar-utförarorganisa-

fått betydligt mindre genomslag SOU 1996:169. Varför tioner har

det så litet när ville så mycket frågas därför i en rapport blev man

Expertgruppen för studier offentlig ekonomi 1995. från ESO av

få fram entydiga resultat vad förändringamas Det är svårt att avser

alltför mångfacetterad. Lägre kostnader tycks ejfekter. Verkligheten är

blivit regel SOU 1996:169, bilaga V, kap. 2. Kostnadsmedinte ha

vetenheten har dock ökat på ett markant sätt. Om detta tycks finnas en

Annorlunda är det med den andra sidan av det ekonom-

stor enighet.

dvs. intäkterna. När verksamma, antingen de finns iska tänkandet

eller verksamhet, börjar betona intäkterna tendeinom offentlig privat

leda till tävling mellan före detta arbetskamrater och det ibland att rar till vad marknaden SOU

ibland ett segmenteringstänkande avser

V, kap. 9. Inte sällan de ekonomiska och ñ- 1996:169, bilaga anses

bedömningama och bedömningsgrundema ha kommit att nansiella

alltför mycket i diskussioner kring resursfördelning, utvärdominera

SOU 1996:169, 64, jfr också med Wester-

dering och uppföljning s.

artikel. Det avspeglas också i att ett ekonomiskt språkbruk bergs

användas på områden inom den offentliga sektorns kommit att nya

i flera antologibidragen. Låt mig dock avsluta sfär se vidare av

del med något entydigt positivt med förändringarna: en denna att ange

ökad kvalitetsmedvetenhet bland både anställda och kunder.

har då de årens förändringar inneburit för de anställ- Vad senaste

frågan i antologins bidrag. I tidigare forskning har vi da Den tas upp

Elisabeth Sundin

inte så mycket att hämta Studier utgår från de som svar. som anställdas situation är inte så vanliga, även frågeställningarna ibland om aktualiseras SOU 1997:15. Ännu mindre har könsaspektema beaktats. Att uttala sig i frågan kräver studier på mikronivå i de olika organisationerna. Det tänkta kan kraftigt avvika från utfallet. För de anställda som bytt huvudman 5,5 procent de ombesörjer skolaav som vård-omsorg var 1994 anställda utanför det offentliga kan föränd-

ringarna förväntas vara betydande. Så är dock inte alltid fallet vilket

några av antologins bidrag visar. Förändringarna kan väl så

vara stora inom de verksamheter som alltjämt inom det offentliga. En ökad ryms

arbetsbelastning redovisas ofta följd rationaliseringar och

som en av effektiviseringar. Helt nya normer och kriterier skall också börja användas vilket påverkar alla anställda kanske i särskilt grad

men hög

de i ledande ställning jfr Holmquists bidrag. De skall lansera effek-

tivitet istället för demokrati eller kostnader/intäkter istället för professionella kriterier. Redan före de senaste årens förändringar sådana var ledande positioner oña förenade med ekonomiskt och ansvar personalansvar. Inom vissa den offentliga sektorns delsektorer domineav rar kvinnorna totalt dvs. också på ledande befattningar är chef,

Man

1994. Det är oftast kvinnor är avdelnings- och enhetsföreståndasom re inom barnomsorgen även männen relativt oftare är chefer, om sett det är oftast kvinnor är städledare och så vidare som

Omvandlingen isammandrag makten z organisationerna

och organisationernas makt

På de inledande sidorna har gjorts kort beskrivning den offenten av liga sektorns historiska framväxt, nuvarande omfatting och utfonn-

ning samt den nu pågående omvandlingens karaktäristika. Genom den historiska ansatsen uppmärksammas att förändring inte är

något nytt.

Den offentliga sektorn har alltid genomgått förändringar i alla de avseenden som dagens debatt fokuserar. Diskussionerna rör regelbundet både form och innehåll och dessa båda delar kan inte särkopplas från

varandra. Så har till exempel skall ha för vård och vem som ansvaret för utbildning vårdpersonal varit föremål för debatt i av mer än

Terminologin vad

avserpersoner i ledande ställning varierar mellan offentlig och privat sektor samtmellan kvinnligt och manligt dominerade sektorer. Detta temaberörs t.ex. i Lillemor Westerbergs bidrag. Tyvärr är det svårt att med siffror bevisa dessapåståenden.De kartläggningar som finns chefer och ledare t.ex. Man är av chej, SCB 1994 eller SOU 1994:3 Mäns föreställningar om kvinnor och ledarskap införlivar oña inte personer i sådanapositioner. Detta är, givet att ledarskap innebär att fördela och leda andras arbete,mycket besynnerligt. Det kommer inte heller, enligt uppgift från Statistiska centralbyrån att bli bättre framöver. Snararesämre.

Om makt och kön -

Inslagen privata utförare och frivilliga organisationer är hundra år. av något Kontroll- och stymingsfrågoma är ständigt på

ingalunda nytt.

liksom fmansieringsformer och ñnansieringsansvar. Pengar

agendan

och har varit kraftfulla sätt för staten att förverkliga som styrsystem är används existerande organisationer och sina intentioner. De genom eller för skapa och manifestera regelsystem och regelsystem att nya Det är dock ett begränsat antal variationer som

organisationsformer.

Över tiden tycks likheterna mellan lösningar som till en förekommer. helt olika, avseende bamträdgårdar och småbarnsbörjan var t.ex. blivit större. En begynnande differentiering kan därför ses som skolor, former. Sett i det perspektivet blir det kontiåtergång till tidigare en förändring, eller kanske kontinuiteten i förändnuitet och inte snarare tycks utmärka den offentliga sektorn. Kontinuiteten ringarna, som också det är majoritet kvinnor återfinns i det tycks gälla att en som medan det manliga inslaget är och varit

manuella omsorgsarbetet

andra sektorer och på andra nivåer. Detta exemplifieras i större inom

antologins bidrag. flera av

4 Jämställdhet och kön och genus, genus-

jämlikhet,

och könskontrakt, makt system

föreliggande antologi ingår i behandlar fördel- Den utredning som ekonomiska och ekonomisk makt mellan kvinnor ningen av resurser och män. Det rör således jämställdhet. Jämställdhet är ett begrepp

för markera skillnader och relationer mellan könen som lanserats att detta från skillnader och relationer rör klassoch för att särskilja som

dimensionen, jämlikhet. I dagligt tal blandas inte sällan dessa sam-

särskilt jämlikhet f°ar täcka både klass och kön. Sådan man, genom att

sammanblandning kan förekomma även i antologin.

Jämställdhetsbegreppet är nära kopplat till jämställdhetspolitiken.

åsikten jämställdhet är ett politiskt Önskvärt till- Därmed fastställs att begreppet ligger dock ingen explicit eller implicit uttalad mestånd. I inte råder. Orsaksfrågan ligger däremot i ning om varför jämställdhet

både på diskussionen hur kön förhåller sig till klass, dvs. botten om kontra jämlikhet, och hur kön förhåller sig till genus.

jämställdhet om

förstnämnda aspekten kan spåras i flera antologins bidrag. Här Den av finns omfattande litteratur att ta del av. Heidi Hartmanns 1986 en artikel Det äktenskapet mellan feminism och marxism -för

olyckliga

kom ut på svenska för drygt tio

utvecklingsbar förening som

en mer svensk debatt i frågan. Numera är den debatår sedan, följdes av en kanske tillfälligt, avstannad. Att den har relevans visas i antoloten,

Även dessa aspekter inte är de huvudsakliga i något av antogin. om

slutsatserna tydliga: De förändringar sker logins bidrag blir som nu

Elisabeth Sundin

inom den offentliga sektorn framstår sig köns- eller vare som klassneutrala.

Begreppen kön och genus förekommer frekvent i antologins

bidrag

liksom kvinnor och män, kvinnlighet och manlighet, femininitet och maskulinitet. Hur begreppen kön och används genus och hur de kan, bör och skall användas är föremål både för och allmän

vetenskaplig

debatt. Flera av bidragen tar denna fråga till diskussion liksom upp den utveckling forskningen inom området haft. Trots risken som för upprepningar tas detta också här. tema upp Begreppet "kön" utgår från biologi och genetiska skillnader mellan kvinnor och män. Begreppet "genus" utgår från vad är socialt som konstruerat kvinnligt och manligt. "Att särskilja kön och i genus är huvudsak snillrik idé skriver Maud Eduards 1995 och det en har varit pedagogiskt och övertygande att visa på hur kvinnligt och manligt varierat över tid, och klass och därvid åskådliggjort rum det godtyckliga i det som alltid presenteras mest naturligt. Genus har som därmed framstått det socialt konstruerade och

som föränderliga me-

dan kön framstått det biologiska och stabila. På år har som senare framförallt det sistnämnda börjat ifrågasättas också kön genom att setts som socialt konstruerat. Därmed har vissa forskare återgått till

att använda begreppet kön dock med betonandet att också kön, biolo-

och bedömningen och på det biologiska är socialt kon-

av synen struerat se t.ex. Carlsson Wetterberg, 1992; Butler, 1990; Nicholson, 1995; Widerberg, 1992. Begreppet kön innehåller

följaktligen idag

en stor spännvidd. Jag kommer att använda kön och parallellt genus och synonymt om inte annat anges. I Sverige har ofta använts i konstellationen genus genussystemet. Det begreppet lanserades i den år 1990 avslutade Maktutredningens huvudrapport SOU 1990:44, Demokrati och makt i Sverige för en publik också utanför den könsteoretiskt intresserade sfären. Det svenska samhället beskrevs där konstituerat maktsystem: som av tre det politiska, det ekonomiska och genusmaktsystemet. De

bygger på

olika aktörsgrupper, fungerar efter delvis olika logiker och befinner sig i potentiell konflikt med varandra även konsensus är huvudom principen. Genussystemet är ett könsmaktsystem där de båda aktörs-

grupperna utgörs av kvinnor och män. Det utmärks

av en segregering

mellan kvinnor och män samt mellan vad är kvinnligt som och vad

som är manligt. Ett annat grundläggande drag

är en hierarkisering

som innebär att det är kvinnligt är underordnat det som som är man-

ligt. Flera av antologins bidrag använder denna

begreppsbildning me-

dan andra nyttjar patriarkatsbegreppet. Patriarkatsbegreppet har varit

föremål för en livlig internationell debatt Walby, 1989. Varje antologibidragsgivare svarar härvidlag för sina definitioner. egna

Om makt och kön -

kvinnligt och feminint respektive män, manligt och mas- Kvinnor, används i dagligt tal i det närmaste synonymt. Att så ingalunda kulint

i vetenskapliga sammanhang tar flera av antologiförfatär lämpligt

till Alvesson och Ulla Johansson. Kvinnlighet tarma upp, exempel och manlighet hos kvinnor. Det socialt konkan förekomma hos män struerade ligger nära till hands för definitionerna. kallade kvinnoforskningen började växa fram för några Då den så decennier sedan det, namnet säger, först en fråga om att stuvar som Skälet oftast de exkluderats den tidigare dera kvinnor. var att av Litteraturhistorien behandlade nästan bara manliga förforskningen. byggde på mäns erfarenheter och så vi-

fattare, entreprenörsteoriema

vidtog arbete med att lägga till kvinnor. Att det ardare. Det ett stort ifrån avslutat framgår några antologins bidrag. betet är långt av av sektorer följts och/eller kompletterats med Arbetet har inom vissa av, vilket framgått betonar det socialt kon-

genusforskning som, ovan,

relationella mellan vad är kvinnligt och vad struerade och det som Det kan inte förstås utan det andra. I sig anger

som är manligt. ena

maktrelationer även det många t.ex. via gedetta ingenting om om av givits sådan dimension. Den insikten är ut-

nussystembegreppet en

för den feministiska forskningen som

gångspunkten merparten av

regel, har politiskt syfte Eduards, 1995. Sådana anockså, som ett också i antologins bidrag. En maktdimension finns satser förekommer med i den feministiska forskningen och feministbegreppet, därmed och, oñast, i genusbegreppet. Alla dessa

liksom i patriarkatsbegreppet

varit föremål för omfattande vetenskaplig debatt och begrepp har en också för allmän debatt. I antologin förekommer de inte sällan en begreppen. De används inte ett gemensamt sätt. Bidragen flesta av också olika placeringar på skalan från att lägga till representerar kvinnor till analysera maktdimensionernas karaktäristika liksom att utgå från kön till att reflektera över också manlighetens gefrån att nusinnehåll. Den relationella fokuseringen har medfört att också män

intressanta och viktiga delar av forsknings-

och manlighet lyfts som

Också detta avspeglas i antologins bidrag t.ex. Alvesson området.

och Sundin. och kön/ konstrueras har också varit föremål för en Hur, var, genus debatt. Den svenska diskussionen står i nära förbinlivaktig teoretisk med den internationella forskningen. Jag väljer att i detta samdelse den australiensiske sociologen Robert Connell manhang referera till hans diskussion tycks så väl in på antologins 1987 eftersom passa den samhälleliga skiktningen manligt och bidrag. Han benämner av Den inbegriper både arbetsfördelning,

kvinnligt som genusordning.

kontroll och känslomässiga relatiohierarkisering uttryckt t.ex. som nivåer, såsom sektorer, klasser, arbetsplatser osv. tar sig På lägre ner.

Elisabeth Sundin

den övergripande genusordningen lokala uttryck benämnda genusregimer. Dessa kan variera inom ordningens fastställda ramar. Dessa variationer ser vi exempel på i antologin. Hur de beskrivs, analyseras och förstås avgörs varje författare och uttolkare. av Den svenska antropologen Britt-Marie Thurén 1996 föreslår dimensionerna

styr-

ka, "räckvidd och hierarki för beskriva och jämföra att genusregimema med varandra. Ett annat forskare använt av begrepp, också i

denna antologi, är kontraktsbegreppet t.ex. Forsberg.

Man talar och skriver om könskontrakt och/eller genuskontrakt se t.ex. Pateman, 1988; Åström Hirdman red. 1992. Också kontraktsmetaforen kan avse olika hierarkiska nivåer och att det är fråga anger om

normerande element i relationen mellan kvinnor och män, det finns en grund för förväntningar hur umgänget skall gestaltas om mellan könen. Pettersson, 1996, s. 45

Vidare betonas metaforen att det är fråga något genom om stabilt men inte statiskt kontrakt kan omförhandlas. Detta gäller också de omsorgskontrakt diskuteras i ett antologibidragen som av Stina Jo-

hanssons.

Ovanstående är min beskrivning det teoretiska och min

av läget

beskrivning av centrala begrepp. Som kommer att framgå fortsättav ningen är den inte invändningsfri. Detta är följd kvinnor, en av att kvinnlighet och genusdimensioner fortfarande, inom många ämnen, är att betrakta som relativt eller är föremål för debatt. Ett etablerat nya synsätt är därför inte förhärskande. Intrycket skulle blivit mindre fragmentiserat alla referenser och alla antologiförfattare hämtats om från en enda disciplin. De olikheter förekommer inom som forsk-

ningsfáltet är en följd inte bara olika på kön/genus-relationema

av syn

utan också av olika forskningstraditioner, olika forskningsfokus och

olika metoder. Detta är ingen nackdel utan styrka då det visar

en på forskningsfältets livaktighet och verklighetens komplexitet. Enkla

och reduktionistiska beskrivningar och slutsatser undviks.

Föreliggande antologi publiceras inom den så kallade Kvinnomaktutredningens ram. Vad är då makt År 1990 presenterade den

några år tidigare tillsatta Maktutredningen sin huvudrapport SOU

1990:44, Demokrati och makt i Sverige Efter många diskussioner i många delrapporter sammanfattades diskussionen i "att det är svårt att

säga". Det är en av orsakerna till att Kvinnomaktutredningen

av engagerade ansvariga forskare redan initialt beslutade överge tanken att på att formulera ett för alla gällande maktbegrepp. Samma

ståndpunkt

gäller denna antologi. Att det i det här fallet görs

en begränsning till

ekonomisk makt utövad i organisatorisk kontext är

ingen stor hjälp.

Svårighetema kvarstår. Att inte kunna definiera makt innebär dock

Om makt och kön

inte att man inte erfar den eller känner igen den. I detta avseende ansluter jag mig till Rickard Swedbergs ståndpunkt angående ekonomisk makt han formulerar den i sin artikel Ekonomisk makt

så som 1987, s. 256 ff.

som en serie sociala mekanismer, vilka samtidigt skapar och vi-

dareförrnedlar en viss form av materiell makt.

För att kunna kontrollera ekonomisk makt måste man förstå hur den fungerar. Och detta, i sin tur, kan bäst visas genom empiriska studier, skriver Swedberg. Antologins bidrag ger förhoppningsvis sådana kimskaper.

5 Presentation av antologins bidrag

Dagens förändringar den offentliga sektorn sker i redan existeran-

av de strukturer i redan etablerade organisationer. De människor som berörs "har varit med förr. De har, i allmänhet, upplevt tidigare förändringar och de tolkar dagens händelser utifrån sina tidigare erfarenheter. För att understryka dessa förhållanden inleds antologin med två bidrag som, från olika utgångspunkt, betonar den aspekten. Det första är skrivet Gurmel Forsberg. I Forsbergs artikel är de rumsliga vari-

av ationema i Sverige utgångspunkten för diskussion och analys. Sverige beskrivs oña ett mycket homogent land men det är också väl känt

som att t.ex. arbetslösheten och näringslivsstmkturen, ibland uttryckt som företagsklimat, varierar. Skillnader vad avser välfardssektoms omfattning och inriktning diskuteras sällan trots att även de varierar och än sällan omtalas skillnader i lokala klimat så som de manifeste-

mer

i jämställdhet. De senare aspekterna är utgångspunkter för Forsras bergs bidrag. Hon utgår från, och pläderar för, att den sociala infrastrukturen är förutsättning för att ett modernt samhälle skall funge-

Denna är, i sin tur, avhängig både den offentliga sektorns utra. av forrrming och de regionala könskontrakten. Hon inleder uppsatsen med att presentera engelska forskares resultat kring att vissa regioner fungerar uppåtgående rulltrappor för individer som är intressera-

som de av att avancera socialt och ekonomiskt. Men, rulltrappemetaforen

används i sammanhanget, indikerar också att samma regioner som kan fungera nedåtgående för andra individer. Regionema funge-

som

olika, och olika kraftfullt, för män och kvinnor. rar

Forsberg genomför sin beskrivning, och analys, utifrån en modell

innehåller både strukturella och aktörsinriktade indikatorer. Hensom

genomgång visar att vad alla indikatorerna finns det rumslines avser

variationer. Sammantaget innebär det att Sverige rymmer olika loga kala kulturer och traditioner. Forsberg sammanfattar de förekomman-

Elisabeth Sundin

de könsrelationema i tre olika typer av könskontrakt: ett traditionellt, ett modemistiskt och ett otraditionellt. Orter och regioner präglade av det förstnämnda har ett betydande underskott av kvinnor i fertil och vårdgivande ålder. De tycks söka sig till de båda övriga, jämmera

ställda, regiontypema.

Den offentliga sektorns omvandling rör väsentliga delar av den materiella och sociala infrastrukturen. Hur de förhärskande könskontrakten påverkas beror på utfallet av de omförhandlingar initieras som av förändringarna i strukturen. Utfallen är inte givna. "Den kulturella och sociala strukturen är mycket än den ekonomiska skriver segare Forsberg. Kanske kan de mera jämställda kontrakten visa sig vara livskraftiga då de bärs upp av den mest välutbildade arbetskraften boende i de mest dynamiska regionerna Stina Johanssons bidrag sätter in dagens förändringar i ett femtioårsperspektiv. Med hjälp av ett kvinnligt dominerat yrke, sjukgymnastemas, tecknar hon bilden av hur yrkens nuvarande ställning är resultatetet av både den samhälleliga utvecklingen i stort och av yrkesföreträdamas strategier. Sjukgymnast är, och var, ett kvinnligt dominerat yrke vars företrädare aktivt agerat för att skapa professionell en arena. Det har man gjort både i samarbete med ibland också i motsatsställning till övriga näraliggande professioner och med statens företrädare. Johansson tar sin utgångspunkt i diskussionen om vad som utmärker, och vad som bör utmärka vård- och omsorgsarbeten. Hon menar att det, kanske, finns en särskild skandinavisk syn på detta som betonar möjligheten av en förening mellan oegennyttig omsorg och rättvisa. Johansson söker använda sig av så kallade professionsteorier för att förstå utvecklingen. De visar sig dock ha betydande svagheter för dessa helt kvinnodominerade yrken. Johansson är kritisk mot gängse normalvetenskap, en ansats och slutsats som också förekommer i flera av de övriga artiklarna. Den professionella kunskapen skall enligt förhärskande normer vara utformad på ett visst sätt: abstrakt, fonnaliserad och forskningsbaserad. Dessa krav är inte oproblematiska för vård- och omsorgsyrken. Johansson visar hur sjukgymnastema sökt påverka sitt ansvarsområde, få verksamheten offentligt finansierad, få inflytande över utbildningen av den egna gruppen, utveckla forskning och olika specialiteter. I flera av dessa avseenden kom yrkets ambitioner i direkt konflikt med samhällets företrädare ville ha flera som

sjukgymnaster och en annorlunda kompetensprofil.

Länge gick sjukgymnastemas argumentationslinje efter kompetens. Att de kunde rehabilitera för ett arbetsliv som "ropade" arbetskraft. I det nu förhärskande samhällsekonomiska läget, i kombination med en ny demografisk situation utmärkt av en åldrande be-

Om makt och kön

folkning, är situationen en annan och arbetsmarknadsargumentationen obsolet. Strategiema har gått både utmed en könsarbetsdelning och en professionell arbetsdelning delvis kan kläs i klasstermer. Det se-

som

blir tydligt då jämförelser görs med en annan helt kvinnligt donare minerad vårdbiträden. Vilken roll, någon, spelar det att de

grupp, om två yrkena är och varit så kvinnodominerade Har det påverkat synen på dem, företrädamas praktiska yrkesutövande och den manliga minoritetens strategier Artikeln visar att förändringar inte är unika för vår tid. Politiken och samhällsförändringama har alltid påverkat de offentligt anställda och skapat inom vilka de kan agera.

ramarna

Antologins tredje artikel, Lokala utfall av den offentliga sektorns omvandling, är skriven Lena Gonäs, Susanne Johansson och Ingert

av Svärd. Deras ansats är också historisk och brett rumslig. De sätter in sin studie och sina resultat i beskrivning av framförallt de senaste

en decenniernas omvandling av den svenska ekonomin i allmänhet och

den offentliga sektorn i syrmerhet. Den ekonomiska politiken, moav dellerna för produktion välfärdstjänster och följderna av EU-an-

slutningen utgör central bakgrund till deras framställning. Genom

en arbetsmarknadens könssegregering fungerar mans- och kvinnoyrken enligt olika logiker och de befinner sig i olika faser. I artikeln eftersträvas ett helhetsperspektiv genom att både den centrala, den lokala och den individuella nivån behandlas och verksamheter både från den statliga, den landstingskommunala och den kommunala sektorn inkluderats. Förutom strukturella förhållanden införlivar författarna också genuskontrakt i sin modell för att skapa klarhet i det som sker.

Förändringarna sammanfattar forskarna i uttrycket Från regelstyming till målstyming. De betonar genomgående, i likhet med Forsberg, att den generella utvecklingen måste ses i sina lokala kontexter eftersom de medieras och uttolkas lokalt. Det illustrerar de ge-

att presentera vad som hänt med de anställda i några kommuner nom och några landsting, vid den gamla Skolöverstyrelsen och Länsskolnärnndema samt inom Uppsala kommuns barnomsorg. Ett tydligt resultat är att det finns utrymme för särpräglade lokala strategier. De

driver förändringarna väljer olika metoder och därvid erhålls som olika utfall. Forskarna förutser en allt större skillnad mellan olika medborgares tillgång till välfårdstjänster och även stora skillnader i producentledet. Med det sista menas t.ex. de anställda. Bland dem kan differentiering märkas vad avser konsekvenserna av den nu

pågående omvandlingen. Högskoleutbildade med högre tjänster klarar

sig förhållandevis bra, det gäller både män och kvinnor, medan övriga har svårare att få fast förankring på arbetsmarknaden. Sammanta-

en get leder det forskarna fram till slutsatsen att tidigare genuskontrakt

Elisabeth Sundin

grundade på den under efterkrigstiden uppbyggda offentliga sektorns storlek och funktionssätt inte längre gäller.

De därpå följande fyra artiklarna berör förändringar inne i den offentliga sektorns organisationer. Empirin är hämtad från olika sekto-

rer och huvudfrågeställningama och de teoretiska anknytningspunkt-

ema varierar, vilket ger en mångfacetterad bild. Carin Holmquist skriver om erfarenheter från flera delsektorer: barnomsorgen, skolan, tandvården, kommunala kultursektom och sjukvården. I fokus står en kategori kvinnor som under senare år stigit fram som ledare i sina respektive verksamheter. Begreppet "sina verksamheter motiveras

av att de alla varit verksamma på lägre nivåer i samma, eller åtminstone samma typ, av organisation tidigare. Den främsta uppgiften för ledarna blev att genomföra stora besparingar introducerade i samband med ibland upprepade omorganisationer. Holmquist belyser den paradox som utökat ansvarsområde och samtidigt minskande resurser innebär samt ställer frågorna vilka fimktioner som det kvinnliga ledarskapet fyller i dessa situationer. Hon gör slutligen en analys av makten de individuella, organisatoriska och samhälleliga nivåerna. Holmquists slutsatser är, ur de kvinnliga ledamas synvinkel, dystra. Hon karaktäriserar det ledarskap dessa kvinnor utövar det vanmäktiga

som som ledarskapet. Kvinnorna internaliserar svårigheter som de egentligen inte kan påverka. Ledarpositionemas makt minskas både på grund av att kvinnor besätter dem och på grund av den minskade resurstilldelningen. Deras maktpositioner blir därmed en manifestation av kvinnlig vanmakt och manlig makt.

Jessica Lindverts slutsatser är mindre dystra. Hennes artikel utgår från skolans värld. Fokus ligger på de ändrade organisationsformema. I stort kan utvecklingen beskrivas som en rörelse från traditionell byråkrati till nätverksstruktur bland annat som en följd av en överilyttning av ansvaret för skolan från staten till kommunerna. Empirin hämtas från skolledare, både kvinnliga och manliga, och deras uppfattning om händelseutvecklingen. Antalet skolledare, särskilt antalet kvinnliga skolledare, har ökat betydligt under det senaste decenniet. Kvinnor har inte lönemässigt kunnat hävda sig. Inte heller tycks arbetsförhållandena ha blivit skolledanrollen har föränd-

bättre även om rats och relationerna till lärarna blivit mindre hierarkiska. Organisationskulturen tycks alltså ha påverkats och ledamas identitetsuppfattning likaså. Lindvert gör sina beskrivningar och analyser på olika nivåer, utifrån ett resonemang utvecklat av den amerikanska sociologen Joan Acker. De organisationsfonnema har varit gynnsam-

nya ma på den organisatoriska och individuella nivån ur ett genusperspektiv. Vissa kvinnliga värden har vunnit insteg, skriver Lindvert. Från vissa insteg till makf är dock steget långt, vilket också

Om makt och kön

- Lindvert påpekar. Men ändock kan slutsatsen dras att förändringarna

de ändrade organisationsforrnema i den del av skolans värld som av studien omfattar kan tolkas positivt ur jämställdhetsperspektiv.

Både Holmquist och Lindvert skriver arbetskraft har

om som en yrkesutbildning och som är verksamma i sina organisationers kärnverksamheter. I Gunilla Hämstens bidrag är det däremot personer verksamma i så kallad stödfunktion som står i fokus för intresset.

en Rent konkret är det städerskor ett sjukhus som vi genom Hämsten för följa under drygt tio är. Hämsten börjar sin historia i mitten på 1980-talet, dvs. före de nu aktuella omorganisationema. Påfallande är att också då det förändringar på gång" för dessa kvinnor och ock-

var så då hade de arbetsskador. Organisationsklimatet tillät dock försök med omorganisation, arbetsutvidgning, kompetenshöjning och så vidare genomförda i anslutning till en så kallad forskningscirkel. Arbetsskadoma sjönk och arbetstillfredsställelsen ökade vilket minskade arbetsgivarens kostnader. Allt sådant är numera borta. Städñmlctionen

i denna organisatoriska utformning finns inte längre och personalen

därmed spridd för vinden. Detta är den mest drastiska utveckling

visas i antologin men kanske för de anställda inte särskilt förvåsom nande. De redan före de senaste årens förändringar vana vid att

var befinna sig längst ned på den organisatoriska status- och inflytandeskalan.

Kerstin Sahlin-Andersson diskuterar typiskt kvinnlig sektor,

sjukvården, och utgår från några typiska kvinnoyrkens vardagsarbete

och dessas strategier och relationer till ett traditionellt lika manligt yrke, läkarnas. Sjukvården är, skriver hon, kanske den sektor där könsidentifieringen och klassificeringen är tydligast. Trots att könsidentitetema är tydliga är de svårbeskrivbara eftersom identiteter uppfattas

självklara. Identitetema skapar för verksamheten och försom ramar ändringarna. Sahlin-Andersson visar hur detta går till i det vardagliga arbetet där både män och kvinnor och representanter för de olika yrkena bidrar till att konstruera och rekonstruera köns- och yrkesidentiteter. Det kontinuerliga tycks massivt men förändringar sker genom de förändringar sker i samhälle och struktur, t.ex. i form av olika

som aspekter den offentliga sektorns omvandling, och genom yrkes-

önskningar och strategier. Sjuksköterskoma i Sahlingruppemas egna Anderssons studie drev en uttalad professionaliseringsstrategi som tolkas reaktion mot det som förknippas som kvinnligt i yr-

som en kesidentiteten. Delvis stöds denna strävan av att det faktiskt kommer in män i yrket liksom av att läkargruppen numera har ett betydande inslag kvinnor. Läkaryrket är också utsatt för förändringar med ut-

av vecklande av en mera kollektiv identitet. En tredje utveckling, menar Sahlin-Andersson, består att kvinnligheten i sig förändras.

Elisabeth Sundin

I Kerstin Sahlin-Anderssons artikel problematiseras gängse jämställdhetsstrategier på grund av att olika aspekter av köns-, yrkes-, och professionsidentiteter är sammanvävda och inte alltid konsistenta.

Könsidentitetsifrågasättande strategier är inte de enda förekom-

mande. Det finns också strategier som betonar kvinnlighet. Här använder Sahlin-Andersson, i likhet med Stina Johansson, framförallt sjukgymnastema som exempel. Utvecklingen är följaktligen motsägelsefull. Å sidan, i viss mån upplösta yrkesgränser och oklara

ena könsidentiteter, å andra sidan en stärkt kvinnlig könsidentitet bland kvinnodominerade grupper. Det senare förmärks också genom att könsgränsema flyttar in i tidigare enkönade men numera könsblandade yrkesgrupper. Särorganisering är dock ingenting som särskilt kvinnor ägnat sig åt. Det har snarare varit en manlig strategi för att utestänga kvinnor. Syftena med särorganisering är därför också mycket motsägelsefulla de kan drivas med målet integration likaväl som

motsatsen.

Med Lillemor Westerbergs artikel förs män och manlighet explicit in i diskussion och analys. Kommunala tjänsteinnehavare utgör den empiriska basen. Deras reaktioner och reflektioner utgör grunden till framställningen som granskar den offentliga sektorns omvandling

ett språkligt och begreppsligt perspektiv. Samma angreppssätt har

Ulla Johansson. Det är därmed i någon bemärkelse mindre konkret men rör för sektorn centrala områden såsom identifikation och mål. Särskilt det förstnämnda indikerar att män och manlighet är en lika viktig del framställning och analys för att förstå den offentliga

av sektorns omvandling som kvinnor och kvinnlighet.

Lillemor Westerbergs artikel utgår från två olika studier av daghemspersonal. Den första avsåg personal som börjat arbeta med eget budgetansvar och den andra kooperativt drivna daghem. Den nya ekonomiska styrning som tillämpades gentemot verksamheten presenteras som ett uttryck för en tekniskt/administrativ rationalitet. Tidigare har ansvars/omsorgsrationalitet präglat verksamheten. Den första typen brukar betecknas som manlig och den andra som kvinnlig. Utifrån den första studiens resultat och litteratur i ämnet bygger

Westerberg upp sitt resonemang i begreppspar. Dessa begreppspar

jämförs sedan med de kooperativt verksammas erfarenheter och hennes slutsatser är att personalen, dvs. kvinnorna, med den nya ordningen tvingas arbeta med dubbla rationaliteter. Nyordningen har inte medfört att personalen fått mera makt över sina organisationer. Däremot tycker de sig ha fått mera makt i sina organisationer men knap-

past genom organisationerna.

Ulla Johanssons Den offentliga sektorns paradoxala maskuliniseringstendenser tar upp samma svårfångade men viktiga del av den of-

Om makt och kön

fentliga sektorns omvandling. Vad är det som omvandlas Hur förhåller sig olika politikområden till varandra Pågår samtidigt patriark-

en atsbekämpande jämställdhetspolitik och en patriarkatsstärkande omvandling av den offentliga sektorn Johansson intar explicit en feministisk ståndpunkt och driver sitt resonemang i patriarkatstermer och utefter insikten att det inte utan vidare kan sättas likhetstecken mellan kvinnor, kvinnlighet och femininitet och mellan män, manlighet och maskulinitet. Hon visar hur manlighet trängt in i den kvinnligt dominerade offentliga sektorn genom en ekonomisk diskurs uttryckt som målstyming och nya ledarskapsstrategier men också att kvinnligheten inte är och varit så fast etablerad inom den offentliga sfären som det ibland hävdas. Det sistnämnda ett exempel på ifrågasättande av fast etablerade föreställningar.

Ifrågasättande är huvudtemat också för Mats Alvessons bidrag. Artikeln problematiserar dominerande tankesätt, också sådana som finns i övriga antologibidrag, inklusive den kunskapssyn som ligger bakom och genomsyrar dessa, samt anger några alternativa törståelseformer av kön. Han driver i sitt bidrag huvudtesen att den offentliga sektorn skapar kön inte tvärtom. Kön är, skriver han, socialt konstruerat och

sociala institutioner är därmed centrala i skapandet av kön och könsrelationer och av framförallt kvinnor i feminina termer. Alvesson gör i sin framställning en genomgång av den populära, ibland också i vetenskapliga sammanhang, diskussionen om kön som biologiskt determinerat eller socialt bestämt. Även bland de forskare krañfullt

som uttrycker övertygelsen att kön är socialt konstruerat finns en tendens till, menar han, att ändock hemfalla till biologisk reduktionism. Han pläderar för varsamhet med begreppen kvinna/man, kvinnligt/manligt och maskulint/feminint och med att homogenisera grupper utifrån dessa kategoriseringar. Maskulinitet till exempel, har förmodligen ingen entydig innebörd ens i en och samma organisation. Alvesson anknyter därmed till den internationella forskning som framhåller mångfald och diversiñering inte enkelhet och entydighet. Alla människor har, säger han, en mångfald av sociala identiteter varav kön är en. Av praktiska och/eller politiska skäl kan det vara lämpligt, kanske ibland det enda möjliga, att utgå från biologiska kroppar i beskrivning och analys. Det är heller inte betydelselöst vilket både Alvesson själv och andra författare i antologin visar och hävdar. Faran finns dock att viktigare förhållanden än biologi inte uppmärksammas. Att utveckla kunskap om lokala konstruktioner av manlighet och kvinnlighet kan vara alltför svårt och tidskrävande. Det kan dock vara nödvändigt för att genomföra en avfeminisering av kvinnosektorer och en avmaskulinisering av manssfärer, något som är önskvärt av politiska skäl.

Elisabeth Sundin

Också Elisabeth Sundins bidrag innehåller diskussioner om kvinnlighet och manlighet och deras konstruktioner. Konsekvenserna av en kommuns förändrade utförarstrategi inom barn- och äldreomsorg samt städning får illustrera diskussion och analys. Kommunens ledande politiker uppmuntrade så kallade alternativa utförare att ta över stora delar av den kommunala produktionen av varor och tjänster. De kommunalt anställda förväntades lägga anbud sina gamla arbetsplatser. Genom att de arbetade i egen regi skulle deras arbetstillfredsställelse öka, kreativiteten blomstra, effektiviteten öka och därmed kommunens kostnader minska. Medborgarnas och anställdas valfrihet skulle också öka att flera potentiella utförare och arbetsgivare

genom etablerades. I visionen ingick att merparten av de nya företagarna skulle kvinnor eftersom kvinnorna kraftigt dominerar bland de

vara anställda. Förväntningarna visade sig komma på skam. Grovt uttryckt kan påstås att de utförama nationella och internationella

nya var nya storföretag och entreprenöriella män. Detta kan förstås genom rent fö-

retagsekonomiska analyser kompletterade med förståelse av, fram-

en förallt, manlig identitet och konstruktion i kvinnligt dominerade miljöer. Den nya situationen innebär en möjlighet att få också manligheten stärkt i dessa alltfort av kvinnor dominerade sektorer.

I Elisabeth Sundins artikel får vi följa några tidigare offentligt anställda då de lämnar sektorn och övergår till privat verksamhet. Barbara Czamiawska tar oss i sitt bidrag med till andra delar av Europa. En internationell utblick finns också i Forsbergs artikel som inleder antologin. Den offentliga sektorns omvandling är, som nämndes inledningsvis, inte någon unikt svensk företeelse. Den förekommer överallt. Inte heller är diskriminering eller olika behandling något unikt svenskt utan en kanske universell företeelse. Men, som särskilt Gunnel Forsbergs bidrag också övrigas visar, så är inte diskrimi-

men neringens uttrycksformer lika. Czamiawska låter i sin framställ-

oss ning ta del av några olika berättelser och situationer och också av hur dessa situationer tolkas både av de involverade själva och av studenter som ännu inte är ute i arbetslivet. Diskriminering är, säger författaren i sina egna kommentarer till sitt bidrag, en aspekt av makt, och i denna diskriminering deltar såväl kvinnor som män. Det tycks också

de yngsta tycks väl så diskrimineringsbenägna som de äldre. som om Tiden i sig har liten betydelse men olika organisatoriska och strategiska praktiker tycks fungera olika. Ökad organisatorisk jämställdhet uppstår inte med automatik. Den måste tydliggöras och aktivt eftersträvas och här kan såväl officiell politik som ett medvetet språkbruk vara steg på vägen.

Om makt och kön -

6 Vad kan vi lära av antologins bidrag

I tidigare avsnitt förbereddes läsaren på att antologins bidrag inte har ett gemensamt synsätt en del av Kvinnomaktutredningens centrala begrepp; kön/genus och makt, och inte heller på företeelser som står i fokus i denna volym; organisationer och offentlig sektor. Förekommande variationer förklaras delvis att författarna kommer från av olika discipliner och olika forskningstraditioner den främsta ormen saker är, förmodligen, att området är stort och att utvecklingen inte är entydig. Även koncentration görs till de anställdas situation så om en kvarstår mångtydigheten. Det illustreras väl genom och i antologins bidrag. I dem redovisas såväl för de anställda framgångsrika strategier och lyckosamma förändringar misslyckade planer och dystra utsom fall. Av bidragen framgår att konsekvenserna av den offentliga sekomvandling ter sig olika i olika organisationer och, även inom torns och organisation, olika för olika grupper av anställda. Det en samma sett från ett håll framstår orsak blir från ett annat en försom som en klaring eller verkan. Generella beslut fattas, implementeras och medieras alltid i lokala organisatoriska kontexter. samhälleliga tendenser uppstår genom en rad, stora och små, händelser i olika organisationer. Förändringar sker vid olika tider, på olika orter och i olika organisationer som alla har förhistoria. De anställda tillhör olika kategorier exempelvis sin egen

definierade karaktäristika som position, profession, utbildning

genom och, inte minst, kön. För de enskilda människorna är det oftast den organisatoriska verkligheten är påtaglig och viktig. Bakom aggregerade begrepp som såsom effektivitet och valfrihet människornas erfarenheter i varryms dagen. Effektivitet kan upplevas både glädje över att få göra som en bättre jobb än tidigare och frustration över att vara jäktad ett som en och behöva slarva. Valfrihet kan kännas både som en befrielse över att äntligen få välja och ett hån då den valfrihet kan vara den som enes andres ofrihet. Eftersom verkligheten ser ut så är det inte möjligt att heltäckande och entydig bild. teckna en Antologins bidrag fokuserar olika nivåer och beskriver och analyempiri från olika verksamheter i olika delar av landet. Några har serar långt tidsperspektiv och några skildrar nuet. Mentala processer och ett tankemodeller tas lika väl konkreta handlingar. Olika teoreupp som tiska ansatser används. Förhoppningsvis ger antologins bidrag sammantaget, och just att så många olika infallsvinklar, en genom ge ökad förståelse för vad försiggår. Det kan naturligtvis inte utesom slutas, att aspekter framgent kommer att visa sig viktiga har försom i antologin. Den osäkerheten får vi dock leva med i förvisssummats

Elisabeth Sundin

ningen om sanningshalten i talesättet det bästa får inte bli det godas fiende".

Litteraturförteckning

Amnå, E. Regi. 1995 Medmänsklighet att hyra Åtta forskare ideell verkom samhet. Orebro: Libris Borgen, E. 1992 Organisation sommode: kontrasterande bilder svensk hälsoav och sjukvård. Stockholm: Diss. Stockholms universitet Butler, 1990 Gender Trouble: Feminism and the subversion of identity. New York: Routledge Carlsson Wetterberg, C. 1992 "Från patriarkat till och vad kommer genussystemsedan Motsättningen mellan synen på variationema inom kvinnokollektivet och kvinnors underordning i förhållande till andramakthierarkier" Kvinnovetenskaplig tidskrift. 1992:3: s. 34-48 Connell, R. 1987 Gender andpower. Cambridge: Polity Press Dahlström, M. 1993 Service production. Uneven development and local solutions in Swedish Child Care. Geografiska regionstudier nr 26. Kulturgeograñska institutionen, Uppsala universitet Edbalk, P.G. Lindgren, B. 1996 "Från bortauktionering till köp-sälj-system. Svensk äldreomsorg under 1900-talet." i Omsorgens skzftningar. Begreppet, vardagen, politiken. Eliasson, R. Red., Lund: Studentlitteratur Eduards,M. 1995 "En allvarsam lek med 0rd" i SOU 1995:110. Viljan att vetaoch viljan attförstå. Kön, makt och den kvinnovetenskapliga utmaningen i högre utbildning. Stockholm: Fritzes Eliasson, R. Red. 1996. Omsorgens skiftningar. Begreppet, vardagen, politiken. Lund: Studentlitteratur Femler, K. 1996 Mångfald eller Iikriktning. Effekter avreglering. Stockholm: av en NereniusSantérus Förlag Furåker, B. Larsson, Å. 1989 "Arbetsstyrkans omstrukturering i Välfardsstat och lönearbete. Furåker, B. Red., Lund: Studentlitteratur Gustafsson, B. 1988 Dentysta revolutionen. Det lokala välfárdssamhällets framväxt. Exemplet Örebro 1945-1982. Gidlunds förlag Hartmann, H. 1986 "Det olyckliga äktenskapet mellan feminism och marxism för en mer utvecklingsbar förening i Feminism och marxism förälskelse med - en förhinder. Ganetz, H., Gunnarssson, E., Göransson, A., Red., Stockholm: Arbetarkultur Hedlund, G. 1997 "Kön, makt, organisation och ekonomi i svenskakommuner" kommande i publikation från Utredningen omfördelningen av ekonomisk makt och ekonomiskaresurser mellan kvinnor och män. Anna G. Jönasdöttir, Red. Holgersson, L. 1977 Socialvården fråga människosyn. samarbetskommittén en om för socialvårdens målfrågor. Tidens förlag Jacobsson,B. Red. 1994 Organisationsexperiment i kommuner och landsting. Stockholm: Nerenius Santérus Förlag Kronvall, K. Johansson,A. 1996 "Nya driftsformer i kommuner och landsting. Från god kvalitet till rätt kvalitet" i SOU 1996:169. Bilaga Stockholm: Fritzes

Om makt och kön - Lindqvist, R. 1989 "Den svenskavälfárdsstatensutveckling någrahuvuddrag. i - Välfárdsstat och lönearbete. Furåker, B. Red. Lund: Studentlitteratur Loord-Gynne, U. Mann, C.-O. 1996 Vad blev det av de enskilda alternativen Ds 1995:25,Stockholm: Fritzes Man är chef 1994 Stockholm: SCB Montin, 1996 "Kommunala fömyelseproblem. En statsvetenskaplig betraktelse. i SOU 1996: 69. Bilaga Stockholm: Fritzes Newman, 1994 "The limits of management: Gender and the politics of change." i Managing social policy. London: SAGE Nicholson, L. 1995 "Interpreting gender" i Social Postmodernism. Beyond identity politics. Nicholson, L. Seidman, 1995 Cambridge: Cambridge University Press Nyberg, A. 1995 "Bamomsorgem Ett kvinnligt nollsummespel." i Medmänsklighet hyra Åtta forskare ideell verksamhet. Amnå, E. Red., Orebro: Libris att om Palme, Wennemo, Red. 1996 Generell välfärd. Hot eller möjligheter Välfdrdsprojektet. Kunskap. Fakta nr Stockholm: Norstedts Pateman, C. 1988 TheSexual Contract. Cambridge: Polity Press Pettersson,L. 1996 Ny organisation, teknik genusrelationer En studie av ny - nya genuskontrakt på två industriarbetsplatser. Linköping omförhandling av Studies in Arts and Science Qvarsell, R. 1995. Mellan familj, arbetsgivareoch stat.En idéhistorisk essäom det sociala ansvaretsorganisering under två århundraden." Medmänskligheti att hyra Åttaforskare ideell verksamhet.Amnå, E. Red., Örebro: Libris om Ringqvist, M. 1996. Om den offentliga sektorn. Vad den ger och vad den tar. Stockholm: Publica SOU 1994:3. Mänsföreställningar omkvinnor och chefsskap. SOU 1995:110. Viljan att veta och viljan attförstå. Kön, makt och den kvinnovetenskapliga utmaningen i högre utbildning. SOU 1996:169. Färändringsmodeller ochförändringsprocesser i kommuner och landsting. Slutbetänkande av Kommunala förnyelsekommittén. SOU l 996: 69. Bilaga Några empiriska exempel. SOU I 997: Det svåra samspelet.Resultatstyrningensframväxt ochproblematik. Staten iomvandling 1996 Stockholm: Statskontoret Statistiska meddelanden AM 12SM 9701 Arbetskrañsundersökningama 1996 Sundin, E. 1993 Ny teknik gamlai strukturer. Stockholm: Nerenius Santérus Förlag Svallfors, 1996 "Klass, kön och välfárdsstatlig integration: om attityder till välfárdspolitiken i Generell välfärd. Hot eller möjligheter Välfárdsprojektet. Kunskap. Fakta 1996 Palme, Wennemo, Red., Stockholm: nr Norstedts Swedberg,R. 1987 "Ekonomisk makt" i Maktbegreppet, Petersson, Red., Stockholm: Carlssons Szebehely, M. 1995. Vardagens organisering. Om vårdbiträden och gamla i hemtjänsten. Lund: Arkiv förlag Thurén, B-M. 1996 "Om styrka, räckvidd och hierarki, samtandra genusteoretiska begrepp Kvinnovetenskaplig tidskrift, I 996:3-4

Elisabeth Sundin

Tyregård, G-B. 1996 "Från kommandora till driftscheti En yrkesrolls historia i den sociala omsorgen" i Omsorgens skiftningar. Begreppet, vardagen, politiken. Eliasson, R. Red., Lund: Studentlitteratur Walby, 1989 "Theorising patriarchy". Socioløy, 1989 May, V01.23, No. 2 Widerberg, K. 1992 Vi behöver diskussion könsbcgreppet". en om Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 1992: 4. s. 27-31 Wikander, U. 1988 Kvinnors och mäns arbeten: Gustavsberg 1880-1980. Genusarbetstdelning och arbetets degradering vid enporslinsfabrik. Det svenska arbetets historia IV. Lund: Arkiv Viklund, 1996 Mellan politik och marknad. Traditionell förvaltningsstruktur i jämförelse med beställar-utlörarorganisation" i SOU 1996:169, Bilaga Stockholm: Fritzes Åström, G. Hirdman, Y. Red. 1992 Kontrakt i kris. Om kvinnors plats i välfdrdsstaten. Stockholm: Carlsson

Rulltrapperegioner

och social infrastruktur

Rulltrapperegioner

GUNNEL FORSBERG

l skyltfönster, lockbeten och rulltrappor

I kommuner och regioner formuleras slogans för att skapa en image framtidsoptimism och innovationsvilja. Slogans som: Hässleholm av Europel, Tierp tar tag och Offensiva Degerfors syftar centre of både till extern marknadsföring och inre konsolidering. Des sa slogans är kanske inte så allvarligt menade utan att likna vid fjädrarna på mera handknutna fiskeflugor. Det är på kroken, inte fjädrarna, som fisken ska Men det är ändå fjädrarna som ska locka fisken till kroken nappa. och kommunernas imageskapande satsningar är trots allt uttryck för den bild vill att kommunen ska förknippas med och näringslivet man attraheras Hallin, 1995. Man lyfter gärna fram framgångsrika föav

producerar för exportmarknader och skapar till-

retag som varor som försikt i orten där de är lokaliserade. Men hur vardagslivet ut i Hässleholm, Tierp och Degerfors I ser ambitionen att bygga strategier för framtiden i ett "Regionemas Europa försöker kommunerna överträffa varandra i företagsvänlighet. Men kvinnorna och den offentliga sektorn får för det mesta en undanskymd plats i deras strategier. Kommunerna marknadsför sig inte med hjälp god barn- och åldringsvård eller stor arbetsmarknad för av en kvinnor. Tvärtom tonar de välfärdssektorema och lyfter fram näner ringslivet. Högskoleutbildning används gärna som lockbete, men en

god grundläggande skolutbildning från lågstadium till gymnasium,

betraktas inte något säljargument. Inte heller har jag sett någon som kommun lanserat sig jämställd kommun. som som en Ändå kan lätt konstatera att det finns väsentliga skillnader vad man gäller jämställdheten och den offentliga sektorns utformning mellan olika regioner Trots att Sverige är en förhållandevis homogen enhetsstat, har vi rumsligt differentierad näringslivsstruktur och en en

långt driven decentralisering makten över offentliga tjänster. Kvin-

av och män erbjuds olika villkor i bruksort och i universitetsnor en en Men det handlar inte bara olika villkor, det handlar också om ort. om

1Regionala könsmässigaskillnader diskuteras bl.a. av Sundin, 1996 och Gunnarsson Friberg, 1996. Perrons, 1995 har genomfört omfattande analyser av de regionala skillnaderna inom EU.

Gunnel Forsberg

skillnader i makt och när det gäller makten över de vardagliga villkoren i en kommun spelar den kommunala beslutsnivån viktig roll. en Den som utövar makten över de offentliga tjänsterna, har också makt att avgöra frihetsgradema för medborgarna; att styra över enskilda individers möjlighet att förena privata och offentliga åtaganden. Därför måste kravet på en representativ demokrati väga tungt även på den kommunala beslutsnivån, där direktiven för den offentliga sektorn omsätts i praktisk politik. Inte minst viktigt är detta när det sker förändringar av omfattning av och inriktning den offentliga sektorn. Men kvinnor är ett mycket ojämnt sätt representerade i lokalpolitiken. Svenska kommunförbundet 1992 har visat detta att genom gruppera kommuner som man ansett lika i ett antal avseenden vara såsom befolkningsstorlek och näringslivsstruktur och sedan rangordna dem utifrån andel kvinnliga heltidspolitiker. De konstaterar då att andelen kvinnor i kommunfullmäktige är högst i storstadskommuner ca 30 procent, låg i bruksorter, glesbygder och s.k. nonnalkommuner under 20 procent och lägst i landsbygdskommuner endast 3 procent. Problemet med denna klassificering är att vissa kommuner grupperas samman på grund av sin befolkningsstorlek medan andra grupperas utifrån näringslivsstruktur Bergström, 1996. Dessutom är normalkommuner" heterogen kategori. Dessa problem gruppen en till trots är det ändå slående att kvinnor deltar i den lokala politiken i mycket mindre utsträckning i vissa kommuner än i andra. Dessa och andra könsmässiga skillnader mellan regioner är ämnet för denna uppsats och utgångspunkten för resonemanget är följande tre begrepp: rulltrapperegioner, social infrastruktur och regionala könskontrakt. Det första begreppet är rulltrapperegioner är ett uttryck för att som regioner erbjuder olika villkor för socio-ekonomisk mobilitet. Regioner som attraherar inflyttare kan beskrivas med metaforen av en uppåtgående rulltrappa. Med rulltrapperegioner regioner där det menas finns expansiva företag och ekonomisk tillväxt Fielding, 1992; Andersson, 1995a, 1995b. Människor väljer sådana bostadsorter eftersom de har en förhoppning om att på så vis kunna förbättra sina levnadsförhållanden. Man känner igen uppåtgående rulltrapperegion en på den positiva inflyttningen. Analogt med dessa lider nedåtgående rulltrapperegioner av låg tillväxt och ett negativt flyttnetto. Genom att inte enbart definiera regionerna utifrån villkoren för produktion och arbete, utan också utifrån reproduktion och känsloliv utvidgas rulltrappemetaforen i denna uppsats. Det andra begreppet är social infrastruktur kan sammanfattas som som den underliggande sociala struktur som är nödvändig för att ett modernt samhälle ska fungera Berger Forsberg, 1995. Till den so-

Rulltrapperegioner

ciala infrastrukturen hör såväl informella sociala system i släkt- och grarmskapsnära nätverk statligt och kommunalt organiserade välsom

fárdstjänster. Den offentligt organiserade sociala infrastrukturen ska i detta sammanhang till den offentliga sektorn At-

ses som synonym

traktiva regioner och regioner med goda levnadsbetingelser, dvs. uppåtgäende rulltrapperegioner, bör vara regioner där både det produktiva arbetet och det reproduktiva har gynnsamma betingelser. Speciellt om

vi analyserar kvinnors situation är det klart att det är lättare att förkovsig yrkesmässigt vården och omsorgen fungerar väl. I denna ra om sats vill jag illustrera några regionala skillnader när det gäller den upp offentliga sektorns utformning och hur dessa skillnader är relaterase de till andra villkor i vardagslivet. På så vis vill jag bidra till diskussionen vad den nuvarande förändringen den offentliga sektorn om av kan komma att innebära för de regionala könskontrakten och för kvini olika typer av regioner. nor Det tredje och sista begreppet är regionala könskontrakt med vilket att de informella könskontrakt som råder mellan kvinnor menas och män Åström, 1992 har regionala variationer och

Hirdman

reglerar vardagslivet och kvinnors och mäns ansvarsområden på olika

sätt i skilda regioner. I könskontrakten skapas den subjektivt upplevda

förståelsen vad kvinnlighet och manlighet är och så vis formas av regionalt varierande könsidentiteter. Kvinnor och män agerar på skilda sätt i förhållande till dessa könskontrakt. De kan utveckla olika in i mönstrets eller de kan välja att flytta. strategier för att passa

Rulltrappor för social mobilitet

När kommuner formulerar sina slogans är det uttryck för en önskan

dynamisk och expansiv plats på jorden en rulltrappa

om att vara en för allt bättre livsvillkor. Benämningen rulltrapperegioner härrör från den empiriska observationen att person som flyttar till ett expansivt en område automatiskt kan få nytta av expansionen. Personen gör en social karriär att åka med "nilltrappan" ett tag och sedan kliva av genom den att flytta till region, där hon eller han kan törgenom en annan

valta sin högre, position. Utbildningsorter är klassiska rulltrappor

nya, människor flyttar, utbildar sig och därefter lämnar. dit unga

2Visserligen kan det finnas delar denoffentliga sektorn som i strikt mening kanav ske inte kan betraktas antingen social eller infrastruktur, menjag bortser i detta som sammanhangfrån preciserad definition då detta inte skulle förändra denforten mer satta analysen. 3Friberg, 1990,har i sin avhandling beskrivit kvinnors olika former av s.k. anpassningsstrategier.

Gunnel Forsberg

Den brittiske regionalforskaren Antony Fielding a.a. att menar människor med kvalifikationer och arbetsförutsättsamma samma ningar har bättre chanser att göra socio-ekonomisk karriär i vissa regioner än i andra. Rulltrappoma går även utöver klasstillhörigheten. En ung arbetarklasskille har större möjligheter och livschanser i rullen trapperegion än i en stagnerande region. Fielding har longitugenom dinella studier geografisk och social mobilitet i England konstateav rat att sydöstra England Londonregionen är rulltrapperegion. Peren soner som flyttar till denna region har goda förutsättningar att också göra en social och ekonomisk karriär. Och då handlar det inte enbart om chansen att få ett arbete, det handlar också sådana saker om som arbetslöshetsperioders varaktighet och arbetsgivares attityder. Det här är en teori bygger på föreställningen att karriärinsom en riktad person väljer boenderegion på ett strategiskt sätt. Metaforen syftar inte bara till att beskriva skilda förutsättningar för yrkeskarriärer i olika regioner. Den beaktar också de ekonomiska effekterna av den boendekarriär man kan göra i expansiva områden. Det regionala sammanhanget förflyttar uppåt i social och ekonomisk personerna mening i sydöstra England. Man drar nytta allmänna löneökningar av

och stegrade lägenhets- och villapriser.

Den ekonomiska vinsten gör att kliva rulltrappan i man genom av rätt ögonblick, dvs. genom att flytta till ett område med lägre levnadsomkostnader. Enligt Fielding krävs nämligen vissa förutsättningar för att regionen ska kunna kallas för en rulltrappa. För det första ska regionen attrahera unga människor, dvs. att människor stiger på rullrappan. För det andra ska dessa inflyttare genomgå social uppflyttning en genom att flytta omkring i regionens utbildnings-, arbets- och bostadsmarknad. De följer med rulltrappan. Det tredje och sista kriteriet är att det finns en utflyttning gjort karriär att av personer som genom de lämnar regionen för att "kapitalisera" sin sociala ställning. De kliver av rulltrappan. Empiriskt har detta stöd i erfarenheten resonemang att de som generellt sett flyttar till de stora metropolema i västvärlden är unga, ensamstående låginkomsttagare, medan de flyttar därisom

från är medelålders höginkomsttagare med högstatusyrken. De flesta av dem är tidigare inflyttare. Utflyttama är även i större utsträckning flerpersonshushåll än inflyttarna.

Kvinnorna i rulltrappan

Frågan är om rulltrappoma verkar lika för kvinnor och män. Kan kvinnor dra nytta regions expansion på sätt män I av en samma som Londonregionen är karriännöjlighetema levnadsomkostnastora, men dema är också mycket höga vilket innebär att tvåförsöijarmodellen är mer utbredd där än i övriga England. Bristen på offentlig barnomsorg

Rulltrapperegioner

medför att hushållen har behov hjälp i hemmen. Denna arbetskraft

av utgörs av lågutbildade unga kvinnor från norra England och Skottland, visar studie av Gregson Lowe 1994. En expanderande

en och framgångsrik "service class medför alltså också expansion

en av

servant class. I rulltrapperegionema finns kanske kvinnornas huen vudsakliga arbetsmarknad inom den lågavlönade privata tjänstesektom. Andra studier har samtidigt funnit att kvinnor har mer att vinna

på att flytta till en rulltrapperegion än män. I mer perifera regioner är kvinnors möjlighet till social mobilitet mycket begränsad. Fielding

har tillsammans med Susan Halford funnit att kvinnor gjorde relativt sett lättare karriär i sydöstra regionen än män F ielding Halford, 1992. De fann också att den uppåtgående karriären var mer könsspe-

ciñk än den nedåtgående. Sydöstra England verkar således rulltrapperegion, åtmins-

vara en tone för kvinnor. Den sociala mobiliteten för kvinnor som

en grupp flyttar till London är större än för män även om också de förflyttas uppåt. Det är alltså väldigt lönsamt att kliva på rulltrappan för kvin-

Flera studier har noterat likheten och jämförbarheten mellan norna. Stockhohnsregionen E4-korridoren och Londonregionen M4-corridor. Se t.ex. Dickens et.al., 1985. Båda är regioner med tillväxt in-

tjänstenäringama och med växande innovationsföretag. Båda har om dessutom ett positivt flyttnetto, med inflyttning av främst unga, ensamstående kvinnor och män och en nettominskning av medelålders

Många yrkesverksamma och pensionärer flyttar ut från Lon-

personer. don och Storstockholm till mindre tätorter och landsbygder vilka uppvisar en befolkningstillväxt Forsberg, 1994. Storstadsregionema är sålunda en nettoexportör av kvalificerade och erfarna tjänstemän. En-

ligt rulltrappemetaforen är detta ett uttryck för att personer stiger av

rulltrappan under delen sin karriär och flyttar till mindre tät-

senare av

orter eller till den tillgängliga glesbygden. Rulltrappemetaforen kan uppfattas provokativt eftersom alla inte kan tillgodogöra sig de regionala fördelarna. Expansiva regioner ten-

derar också att locka till sig personer som blivit arbetslösa eller bostadslösa i sin hemort och som snarast erfar en nedåtgående social

levnadsbana flyttningen till rulltrapperegionen. Det är dyrare

genom att leva i expansiv region på grund att boendekostnadema och

en av prisläget i allmänhet är högt. Utan kontakter och sociala nätverk kan det vara svårt att finna såväl en bostad som ett arbete. Rulltrappan hjälper med andra ord inte alla i en region och expansionen leder sna-

till ökad polarisering med såväl en uppåtgående som en nedåtrare en

gående rulltrappa.

Gunnel Forsberg

Den sociala infrastrukturen igeografin

En analys av de regionala könskontrakten måste börja med en diskussion om de spår som det generella välfärdssystemet avsatt i geografm, i den verklighet som könskontrakten är utformade Det handlar med andra 0rd om den offentliga sektorns rumsliga utfomming. De flesta analyser av välfärdssamhället och välfärdsstaten håller sig nationell nivå och gör jämförelser mellan olika nationer eller statsskick Men när välfärden ska analyseras utifrån människors vardagliga liv måste vi också ner till den nivå där välfärden produceras och konsumeras, dvs. ner till den lokala nivån. Där handlar det om hur staten och kommunerna organiserar undervisning, vård och omsorg.

Det finns stor spännvidd mellan vilken ambitionsnivå de väster-

en ländska välfärdsstatema har haft när det gäller att skapa jämlika villkor mellan olika delar av sittterritorium Painter, 1995. I många europeiska länder har de regionala skillnaderna varit mycket stora med en expansiv centrumregion och en fattig periferi. Hur medborgarnas behov av skydd, trygghet, säkerhet, arbete, hälsa och livskvalitet tillfredsställs och var gränsen mellan privata och offentliga ansvarsområden ska gå, varierar mellan olika välfärdssystem. I den skandinaviska välfárdsmodellen har staten tagit ett stort ansvar för behovstillfredsställelsen, medan andra välfärdsmodeller, lämnar ett större utrymme för privata och individuella lösningar. Den skandinaviska välfärdsstatens arkitekt var en social ingenjör med normativa mål och ett av dessa mål var att bygga ett välfårdssystem som tillgodoser alla medborgares grundläggande behov, oavsett vem man är och var man bor.

Regionalpolitik, transfereringssystem och strukturkostnadsbidrag

har varit en del av det svenska välfärdssystemet. Under sextio- och sjuttiotalet bedrevs regionalpolitiken främst ur ett regionalt utjämningsperspektiv och den regionala omfördelningen av resurser motiverades främst av fordelnings- och rättviseskäl Berger, 1995. Men under åttiotalet skedde en förändring. Allt fler började tycka att det offentliga systemet led av tröghet, brist på nytänkande och höga kostnader och krävde förnyelse av systemet. En förnyelse som under nittiotalet i många fall tagit sig uttryck i marknadsanpassning. Den sociala ingenjören har fått lämna plats den mer moderna marknadsföra-

Nylund, 1995. Regionema måste idag specialisera sig, profilera ren sig och inte minst marknadsföra sig genom att bedriva så kallad

- -

place marketing". Den geografiska likhetsprincipen ifrågasätts av

välfárdsstatens kritiker eftersom principen stör den fria marknadens

4Set.ex. den Statsvetenskapligaforskningen välfärdsstaten t.ex. Eduards 1990.

Rulltrapperegioner

funktionssätt. Inom regionalpolitiken fokuseras numera istället tillväxtprincipen. Det finns inte längre några regionala problem, menar

De ekonomiska problemen är nationella Nilsson, 1993. Alla man. regioner måste utvecklas för att gagna den nationella tillväxten genom

regional flexibilitet, regional specialisering och profilering. Regional-

politiken ska inte nödvändigtvis leda till ökad rumslig jämställdhet

utan ska syfta till nationell tillväxt.

Men politik är inte enbart en fråga om nationell maktutövning. Det handlar också ansvarsfördelningen mellan staten och kommuner-

Painter, a.a.. I Sverige har det varit självklart att kommunerna har na haft stor makt och självständighet gentemot den nationella nivån. På

tid har kommunerna emellertid blivit utsatta för stark press såsenare väl i form krav och restriktioner från den nationella nivån som från

alltmer frustrerad allmänhet. Denna press kanske kan den kallas en för välfärdsstatens kris riktar sig mot olika delar av den offentliga

sektorns särart. Det handlar om finansieringen; att utgifterna ökar snabbare än inkomsterna och att skattefinansieringen är den huvudsakliga inkomstkällan. Det handlar om huvudmannaskapet; att staten och kommunerna har monopol på välfárdsproduktionen och inte tilllåter alternativa former av vård och omsorg på samma villkor som de

offentliga formerna. Det handlar om de mänskliga och medborgerliga

rättigheterna; att man tvivlar statens förmåga att sörja för sina medborgares välfärd. Sammantaget har detta lett till en legitimitetskris. Efter lång period av konsensus kring välfárdsmodellen kom-

kritik från olika håll. Vissa anser att staten underminerat familmer jens och individens och initiativförmåga, att familjeförsörjaren

ansvar har berövats sin uppgift. Andra kritiker har inriktat sig på indivi-

mer dens frihet att välja och att staten inte ska lägga tillrätta och fungera som den sociala ingenjören. Istället för att vara en dadda bör staten tilltro medborgarna förmågan att göra rationella val på en marknad där olika behov och önskemål kan tillgodoses på olika sätt och inte enbart den av staten förordade modellen.

genom

Den feministiska kritiken, även den haft rötter i olika politiska

om idéströmningar, har dock haft en grundläggande tillit till välfärdsstaten. På systemkritisk nivå har visserligen välfärdsstaten tolkats

en som ett uttryck för ett könsmaktsystem där kvinnor tenderar att miss-

och den maktinstitution som formulerar och utverkar de gynnas som lagar och jämställdhetsåtgärder som påverkar relationerna mellan kö-

Huvudsakligen har dock kritiken främst riktats mot välfärdsstanen. tens otillräcklighet och tendensen till nedskärningar och försämrad kvalité. Välfärdsstatens betydelse för förbättring av kvinnors villkor har dock varit i stort sett oomtvistat.

Gunnel Forsberg

Rumsligt könskontrakt

formade

I dagens regionalpolitiska diskussion ligger det underförstått att Sverige är ett regionalt utjämnat land, att välfárdspolitiken lyckats fördela sociala nyttigheter jämt över landet och att det nuvarande problemet är bristen på sysselsättning i landet som helhet. Men i könsrelationstermer är de regionala skillnaderna fortfarande stora eftersom välfárdspolitiken på den konkreta kommunala nivån utformats på oli-

- ka sätt som en följd av traditioner och politisk ideologi. Det är också ganska vanligt att massmedia rangordnar kommuner eller län ur någon aspekt, det kan gälla sysselsättning, inkomster eller jämställdhet I det följande ska jag försöka visa att de regionala skillnaderna inte är slumpmässiga, utan passar in i ett rumsligt mönster.

Det är inte helt självklart hur man kan analysera förhållanden som har både en könsmässig och en rumslig dimension. Om vi redovisar regionala skillnader i kvinnors levnadsvillkor, riskerar vi att bortse från att vi beskriver en struktur som troligtvis även gäller för män. Det kan vara svårt att avgöra om orsakerna till variationen är av geografisk eller könsmässig art. Arbetslösheten varierar exempelvis mellan olika kommuner för såväl män som kvinnor, men de varierar på olika sätt. Antalet arbetslösa är inte förvånande störst i storstads-

- länen. Andelsmässigt i förhållande till arbetskraften är det emellertid skogslänen som har de största problemen Men om vi jämför arbetslösheten mellan män och kvinnor växer det fram en delvis annan bild. Då visar det sig att arbetslösheten i Norrland är ett mansproblem, medan arbetslösheten i södra och mellersta Sverige istället är ett kvinnoproblem.

Sett över tioårsperiod, har fördelningen mellan manliga och

en kvinnliga arbetslösa varit rumsligt stabil. Däremot har gapet mellan mäns och kvinnors arbetslöshet förändrats7. År 1985 gick det

som mest 1,9 arbetslös man på en arbetslös kvinna i norra Sverige och 1,8 arbetslös kvinna på arbetslös i södra Sverige År 1990 hade

en man skillnaderna ökat. I de mest drabbade norrlandslänen fanns 2,5 man på arbetslös kvinna 2,5 kvinna på arbetslös man i södra och

en men en mellersta Sverige ett undantag var Kronobergs län och västkusten

just under 1990-talet drabbades hög manlig arbetslöshet. År som av 1995 har gapet minskat något. I norra Sverige är det dubbelt så många

5Se artikel i DN 1997-02-24 där Björn Jerkert analyserar de ökande klyftorna i

ex. landet. 6Den allra lägsta andelen förvärvsarbetande har kommunerna Pajala, Arjeplog, Dorotea, Storuman, Vilhelmina, Gällivare och Haparanda. 7Enligt SCB:s arbetskrañsundersöluiingar AKU. 8Jag kommer dennai uppsats att oña beskriva jämställdheten eller bristen den

genom kvoten mellan män och kvinnor.

Rulltrapperegioner

män kvinnor är arbetslösa 2 man/kvinna, medan kvinnor-

som som

dominans i södra Sverige är mindre 1,3 kvinna/man. nas

Könskontrakten är strukturer som utformas och reproduceras

sega i vardagliga handlingar på enskilda platser. De upprätthålls och "omförhandlas handlande individer genom social interaktion Hird-

Åström, a.a.. De är därför resultatet ett samspel mellan geman av nerella strukturer och specifika förhållanden. Det generella är samhällets övergripande könsstruktur och de processer som formar, återskapar och omformar relationerna mellan män och kvinnor. Det specifika är olika regioners varianter av könsrelationer. Det generella ramverket, i Sverige består den skandinaviska välfärdsmodellen,

som av

med de vardagliga, de yrkesrelaterade och de lokalpoli-

vävs samman tiska förhållandena till ett rumsligt mönster av regionala könskontrakt. Men hur ser dessa regionala könskontrakt ut och hur kan

på dem Könskontrakten låter sig inte utan vidare mätas eller syn studeras, eftersom de består ideologi och föreställningar. Vi måste

av översätta könskontraktet med något som vi kan se och känna. Om vi ska leta efter kontraktens regionala variationer måste vi därför söka efter deras avspeglingar i form av mer eller mindre segregerade mönster Hur dessa mönster modulationema av det generella könskon-

traktet ut kan vi vaska fram genom att studera olika indikatorer.

- ser

Det är viktigt att särskilja mellan ä sidan de strukturella ramar-

ena

och å andra sidan de konkreta handlingar som ibland sker inom na

ibland också spränger desamma. I den i denna ramarna men som uppsats aktuella analysen har jag valt att söka efter de rumsligt ut-

formade könskontrakten att kartera indikatorer inom samhälls-

genom livet, arbetslivet och familjelivet figur Inom dessa har jag iden-

tifierat strukturella respektive aktörsrelaterade indikatorer. De strukturella indikatorema, vilka kan betraktas som ramverket, får i den enskilda regionen speciell utformning resultat av kombina-

en som en

nationella förhållanden och lokala lösningar. De aktörsrelatetion av rade indikatorema, vilka jag uttryck för individuella och

ser som gruppvisa handlingar, är likaledes resultatet av ett samspel mellan generella och specifika normer för beteenden.

9För djupare diskussionen olika möjligheter att göra regionala analyser

en om av könsrelationer, seWalby, 1994, Duncan, 1994, 1995 och Forsberg 1995, 1996. Sylvia Walby diskuterar t.ex. sexolika former av patriarkala relationer vilket leder till en mindre systemdeterrninistisk analys än traditionell patriarkatsteori. Vidare diskuterar hon olika former och omfattning av de patriarkala relationerna, vilket öppnar för en förståelse rumsliga skillnader. Walbys angreppsätttenderar dock att underskatta

av kvinnors möjligheter att påverka sin situation och samhällets utformning. Ett altemativ är att, somt.ex. Duncan föreslår, utgå från könskontraktsbegreppet sombättre förmår synliggöra kvinnornas potentiella förmåga att påverka kontraktet.

Gunnel Forsberg

Figur l kan också ses som en disposition för den följande analysen och jag ska belysa dessa indikatorer att redovisa kvinnors situ-

genom ation i förhållande till mäns i olika kommuner för att urskilja regioner, dvs. grupper av kommuner inte bara liknar varandra utan även

som ligger nära varandra och därmed bildar en sammanhållen rumslig

enhet av lokala könskontrakt. Med hjälp av könsuppdelad statistik vill jag visa att det går att finna sådana regioner i Sverige, trots att vi

under lång tid åtminstone under större delen 1900-talet hatt

- av - en folkomtlyttning som borde ha blandat samman olika könskontrakt till

ett svenskt "lagomkontrakt"."

Figur 1 Modell över indikatorer på rumsligt uyormade könskontrakt.

Det generella välñirdssystemet

Strukturella Aktörsinriktade indikatorer indikatorer

Samhällsliv

kultur delaktighet i region lokalpolitiken

traditioner

Lokala Arbetsliv könskontrakt segregering, deltidsarbete,

lönegap utbildning företagsstruktur yrkesval

Vardagsliv

kommunikationer, familjebildning,

vård, fertilitet,

omsorg migration

° Där inte är data hämtade från SCB:s Regionalstatistiska Databas.

annat anges Källan ärFolk- och Bostadsräkningen 1980, 1985 och 1990. När det gäller valstatistik och arbetsmarknadsstatistik är dessutomuppgifter hämtade från Kommunalt förtroendevalda, Svenska Kommunförbundet och Arbetskrañsundersölcningatna AKU.

För att göra bilden tydlig harjag valt att måla med ganskagrova penseldrag och tvingas därmed avstå från den detaljerade analys som ibland skulle vara önskvärd.

Rulltrapperegioner

2 Kartan och verkligheten

Makt och deltagande i lokalpolitiken

Den första indikatom, har att göra med kultur och traditioner, är

som kanske den viktigaste. Den låter sig emellertid inte illustreras med tillgänglig regional könsuppdelad statistisk. Jag återkommer i slutet av detta avsnitt till denna indikator och går istället vidare till den indika-

har att göra med makten och den kvinnliga representationen i tor som

lokalpolitiska församlingar. Eftersom mitt syfte är att se representativ-

iteten indikator på vilken form könskontrakt som råder i

som en av olika kommuner och kommungrupper väljer jag att redovisa situation-

efter valet 1991 och inte 1994 eftersom partierna då gick till val en med s.k. varvade listor att det på varannan plats valsedeln skulle

finnas kvinna vilket innebar att nationella direktiv påverkade den

en -

lokalt genererade kvinnliga representationen.

Efter valet medianvärdet för kvinnlig representation i

1991 var kommunfullmäktige 33 procent. Det vanligaste var att fullmäktige hade 29 till 39 procent kvinnor. Ingen kommun hade färre än ll procent kvinnor i enstaka kommuner var till och med majoriteten av le-

men damöterna i kommunfullmäktige kvinnor. Representationen uppvisade ett tydligt regionalt mönster. Kvinnor i Mälardalen, utefter norrlandskusten, Gotland och Jämtland/V ästemorrland var väl represente-

rade i de kommunalpolitiska församlingarna. Därutöver fanns enstaka

kommuner med god representation i regioner i övrigt hade en låg

som kvinnorepresentation, nämligen Göteborg och Malmö samt residenskommuner, speciellt de med högskolor. Sämst var kvinnorna representerade i Småland, Dalarna och Tornedalen.

För att vidare få bild den faktiska makt som kvinnor utövar i

en av den lokala politiken, kan vi hur de lyckades bli representerade i den

se verkställande kommunstyrelsen. Det är en uttunnad bild vi får över

styrelserepresentationen. Medianvärdet för styrelseuppdrag var 23

procent kvinnor, alltså tio procentenheter lägre än andelen fullmäktigeplatser. Färre kommuner uppnådde också den gräns som vi allmänt accepterar jämställd, dvs. regeln om att allt inom intervallet 40

som till 60 procent är jämställt, och spännvidden större när det gäller

var styrelseuppdrag än fullmäktigeuppdragen. Tjugofyra kommuner hade

kvinnorepresentation i styrelsen högre än 40 procent och en som var

2 Jagvill tacka ñl. kand. Katarina Petterssonoch ñl. kand. SusannaCasselsomhar varit mig mycket behjälpliga med insamling av det statistiska materialet. Katarina Pettersonhar dessutomutarbetat kartunderlaget för analysen.

Gunnel Forsberg

det fanns kommuner där kvinnorepresentationen uppgick till

56 procent. Den högsta representation återfinner vi återigen i Mälardalen, Jämtland, Norrlandskusten samt i storstäderna. Å andra sidan fanns det en stor grupp kommuner inte hade någon kvinna alls i komsom

munstyrelsen. Allra lägst var den kvinnliga representationen i södra

och västra Sverige samt i Västerbotten och Tornedalen. Denna indikator på den politiska roll kvinnor spelar i olika lokalsamhällen ger en viss information om de regionalt utformade könskontrakten. De skillnader vi kan iaktta förklaras nämligen inte av

skillnader i fullmäktiges politiska sammansättning. Visserligen kan

man på en mycket grov nivå konstatera att kvinnorepresentationen var störst i de regioner som varit stabila socialdemokratiska fästen, men

kvinnorepresentationen återspeglar ändå inte ett enkelt politiskt värderingsmönster. Den är inte en effekt av varierande politisk majoritet

eftersom samtliga partier uppvisar ett likartat mönster i de olika kommungruppema. Bortsett från enstaka partier i enstaka kommuner är bilden entydig. I kommuner med hög andel kvinnliga kommunalråd var kvinnor väl representerade i alla partier i fullmäktige i Där det å andra sidan inte finns några kvinnor i kommunstyrelsen är andelen

kvinnor låg i samtliga partier i fullmäktige. Den partipolitiska

sammansättningen i kommunerna kan alltså inte förklara skillnaderna.

Arbetsmarknad och könssegregering

De kommuner som hade hög kvinnlig politisk representation är tjän-

ste- och servicekommuner medan de med låg representation utgörs av jordbruks-, skogsbruks- och industrikommuner. Det verkar alltså finnas ett samband mellan kvinnlig representation och näringslivets och arbetsmarknadens sammansättning. Men den sammantagna bilden av den lokala politiken antyder att det också finns andra mönster. Man kan alltså inte utan vidare påstå att viss typ näringsliv, t.ex. stor en av andel småföretagare inom industrisektom, sammanhänger med viss en typ av kvinnorepresentation och dänned könskontrakt. Genom att

3 Uppgiñema baseras en undersökning om kvinnorepresentation beståendeav en totalundersöluiing av de kommuner som nådde över 40 % kvinnor i både kommunfullmäktige och kommunstyrelse totalt 13 kommuner och enurvalsundersöloiing av 10av de 77 kommuner som hadeen kvinnorepresentation understigande 30 % i fullmäktige och kommunstyrelse Bergström, 1996. Kommuner med hög andel kvinnliga kommunalråd var t.ex. Ekerö, Gävle, Mjölby, Motala, Sundsvall, Söderhamn, Tierp, Tyresö, Umeå, Örebro och Östersund Bergström a.a.. 5 Kommuner med låg representation var t.ex. Bengtsfors, Bromölla, Gnosjö, Högsby, Laxå, Ljungby, Tanum, Vaggerryd, Vara och Ystad Bergström a.a..

Rulltrapperegioner

studera segregeringen på arbetsmarknaden ytterligare indikasom en strukturen "S tor kan den rumsliga förtydligas.

Primärnäringar

Den andel befolkningen är sysselsatt i jord- och skogsbruk vaav som rierar inom landet, från över tio procent i skogs- och jordbruksbygd-

till mindre än procent i storstadsområdena. Men kvinnor och ema en män arbetar inom sektorn i olika utsträckning i olika sorters jord-

bruksbygder. I genomsnitt gick det 2,5 jordbrukssysselsatt man på

varje kvinna inom sektorn 1990, där skillnaderna var störst var men det dubbelt så många, 5 män kvinna. Mest könssegregesom mest per näringen i de västra skogsbygdema med undantag av Jämtrad är lands län, i Bergslagen och i Blekinge. Endast kommuner inom

Stockholmsområdet, dvs. kommuner där jordbrukssektom huvudsakli-

består trädgårdsnäring, hade jämn könsfördelning. gen av en Bilden blir emellertid vi istället ser till ägarstruktuen annan om I de flesta kommuner utgör kvinnor fjärdedel av lantbruksren. ca en företagarna i kommun, skillnaderna är stora och i många komen men gick det sju eller fler manliga lantbruksföretagare på varje muner kvinnlig bonde 1990. Där sysselsättningen är relativt jämn, främst in-

trädgårds- och grönsaksproduktionen, är ägarstrukturen mest o-

om jämn. Där äger män företag i betydligt större utsträckning än kvinnor.

Utefter norrlandskusten är könsfördelningen relativt jämn både när

arbete och ägande. I Norrlands inland är det däremot huvud-

det gäller

sakligen både arbetar i näringen och äger företagen. Jämtmän som avviker från detta mönster så vis att kvinnor äger företag i land större utsträckning än de arbetar i näringen. Av detta kan vi dra slutsatsen att jordbruksnäringen har olika ka-

raktär i olika delar landet, även när det gäller könsstrukturen. Det av är till och med så att vi jämför kartbilder över hur betydelsefull om för den kvinnliga arbetskraften med hur betydelsefull den näringen är för sysselsättningen i sin helhet, är det två helt olika mönster som är fram. Det är faktiskt mycket få kommuner där näringen är vikväxer

6 relationerna mellan könen i respektive kommun är huvudsakligen Uppgiñerna om baserade data från Folk- och Bostadsräkningen 1990. Det har gått ganskamånga år sedandessoch arbetslivet har genomgått omfattande strukturförändringar. Enstaka och procentandelar kan därför troligen ha ändratsunder l990-talet. Men relasiffror tionerna mellan könen är strukturer och i defall vi gjort jämförelser framåt och sega bakåt i tiden har relationstalen varit mycket lika, ävenom det kan ha skett smärre förändringar i storleken på mellan män och kvinnor. För att söka eñer regionala gapen könskontrakt kan därför undersökningsåret slumpmässigt valt. Däremot kan det vara finnas anledning göra tidsserier indikatorerna för att sevar könskontrakten geatt av nomgår omförhandlingar. Inom för denna uppsatshar det dock inte varit möjramen ligt att göra en sådananalys.

Gunnel Forsberg

tig för både den manliga och den kvinnliga arbetskraften." Ser vi närmare på vilken typ jordbruk dominerar i dessa bygder finner av som vi att männens dominans är störst där skogen och

spannmålsproduk-

tionen spelar en stor roll, medan mjölk- och grönsaksproducerande jordbruksbygder är viktigare för kvinnor. En och region kan samma alltså ha olika karaktär för kvinnor och män, ett mönster som kommer att återkomma även i den fortsatta redovisningen.

Sekundärnäringar

Liksom inom jordbruket dominerar männen i industrisektom. Som mest var andelen kvinnor i industrin 1990 strax över 40 de procent av industrisysselsatta. I genomsnitt går det, liksom i jordbruket, 2,5 man på varje industriarbetande kvinna. Generellt kan säga Mälarman att dalen, Jämtland, storstadsområdena och industrikommuner i södra och mellersta Sverige hade relativt andel kvinnor i

en stor tillverkning

mellan 28 och 38 procent. Däremot är andelen kvinnor låg i de stora industrikommunema i Bergslagen, längs norrlandskusten och i Blekinge. Inte heller industrikommunema kan således slå till man samman en gemensam kommunkategori. Däremot kan att kvinnor i man se re-

lativt stor utsträckning arbetar i industrin i småindustribältet,

medan de i relativt liten omfattning arbetar inom den basindustrin, tunga järn-, stål- samt och massaindustri i pappers- Bergslagen och i de norrländska kustkommunema.

I flera branscher finns ett negativt samband mellan branschens storlek och andel kvinnor. Där branschen är störst, är kvinnoandelen lägst. Speciellt gäller det byggnadsindustrin, transportsektom och elindustrin som generellt har få kvinnor. Försörjningen elektricitet, av vatten och vänne, ombesörjs i vissa kommuner uteslutande män. I av genomsnitt går det fler än fyra män kvinna inom sektorn, vilket per gör sektorn till de mest könssegregerade alla

en av av näringsgrenar

och utmanas om tätpositionen i denna tvivelaktigt ärofulla

rankinglis-

ta endast av byggnadsbranschen där det i genomsnitt finns 10,5 män per kvinna och gruvbranschen med 6,8 män kvinna. per I de stora elproducerande regionerna i västra Sverige kvinnor 1990 var en mycket liten minoritet under 15 procent de anställda inom sektom. av I östra Sverige var däremot kvinnor mycket representerade, mer uppemot 40 procent de anställda. Ska vi försöka av oss en tolkning av skillnaden inom denna mycket heterogena sektor, det ligger nära till hands att anta att män dominerar när det gäller produktionen av vänne

7 T.ex. Öland, Vara, Boxholm, Torsås, Borgholm samtnågra kommuner i Skåne. s Med undantag av några få västkustkommuner.

Rulltrapperegioner

elektricitet, medan kvinnor i högre utsträckning deltar i distribuoch

tion och försäljning av produkten.

Tertiärnäringar

skillnad från inom jordbruk och tillverkningsindustri, dominerar

Till kvinnor inom delar tjänstesektom. I hälften av alla kommustora av kvinnor mellan 50-60 procent de anställda inom han-

ner utgjorde av

del, hotell och Norr Dalälven är kvinnor i majoritet i restaurang. om Bergslagen 3 4 anställda inom denna sektor kvinnor meär t.ex. av hälften i flertalet kommuner i Stockholm och söder dan de är färre än Men fastän andelen är lägst, utgör kvinnor ändå över 40 prodärom. de handelsanställda. Även inom tjänstesektom finns ett negacent av samband mellan sektorns storlek och kvinnoandel. Där sektorn är tivt kvinnoandelen lägst. Sådan är till exempel situationen inom störst, är banker och försäkringsföretag. Dessa branscher är starkt koncentrerade till de storstadsregionema kvinnornas andel var 1990 störst tre men långt därifrån, i inre Norrland och i Småland. I flera norrlandskomkvinnor än 60 procent de bank- och försäkmuner utgjorde mer av ringsanställda, medan de i storstadsområdena färre än 40 procent. var Men den största arbetsmarknaden för kvinnor är ändå den offenttjänstesektom. I genomsnitt går det 2,5 offentligt anställd kvinna liga offentligt anställd I hälften alla kommuner var kvinnoanper man. av den offentliga sektorn 70-77 procent. Allra mest dorninedelen inom i Småland, Värmland/Dalsland, i Bergslagen samt i rade kvinnorna kommunerna utefter norrlandskusten, där upp mot 80 procent flera av sektorns arbetskraft kvinnor. Även här råder det omvända samav var Kvinnor dominerar sektorn i samtliga kommuner men mest i bandet. de kommuner där sektorn är minst. kvinnors arbete i utsträckning alltid har varit ett be- Eftersom stor eller tjänstearbete att tjänstesamhället skulle vara ett

talt obetalt -

kan det intressant att se förnytt fenomen är en patriarkal myt vara tiden inom denna sektor. Över tioårsperiod har det ändringen över en förändringar när det gäller mäns deltagande i den offentliga skett stora Dock har inte män i någon enda kommun blivit fler än kvinsektorn. i sektorn och det är intressant att notera att det rumsliga mönstnorna mellan män och kvinnor har bestått. Det har skett ret för kvoten som skillnaden mellan kommunerna blivit allt mindre. Men ingen reär att eller kommun har bytt position i den rumsliga hierarkin under gion denna tid.

Lönegapet

mönstret kan urskilja inom arbetslivet återspeg-

Det regionala som

i lönestrukturens rumsliga variation. Att kvinnor generellt sett

lar sig

Gunnel Forsberg

har lägre inkomster än män är inte längre någon nyhet. Inte heller att norrlandskommuner Pajala och Kiruna i genomsnitt som har låg inkomstnivå medan stockholmskommuner som Lidingö och Danderyd har en extremt hög inkomstnivå. Men i detta sammanhang det de är regionala könsskillnadema jag vill analysera. inkomster

som Låga

finns i alla kommuner och i samtliga kommuner är kvinnorna i majoritet bland dem som har de lägsta lönerna. I Bergslagen och i Småland

är det i synnerhet kvinnorna har de lägsta inkomsterna, som de utgjorde till 75 procent alla hade årsinkomst

upp av som en understigande

100.000 kr år 1990. Även i löneintervall, nästa 100.000-200.000 kr, dominerade kvinnorna i flertalet regioner, till exempel i

mälarregio-

nen och de norrländska kustkommunema medan män dominerade i

skogsregionema. Bilden blir en annan när vi kommer i löner över upp denna låg- och medelnivå. Kvinnorna blir allt mindre minoritet en högre löner vi studerar. Men de regionala skillnaderna är mycket stora. I Stockholmsområdet utgjorde kvinnorna över 30 dem procent av som har en årsinkomst i intervallet mellan 200.000 och 300.000, men även i övriga Mälardalen och i Norrland utgjorde kvinnorna relaen tivt stor andel inkomsttagama i den inkomstklassen 20-30 av ca procent. Kvinnorna i övriga Sverige, speciellt i Småland, Bergslagen,

Norduppland och Dalsland, utgjorde mycket liten andel en av dem som hade sådan lön. en Det rumsliga mönstret blir alltmer splittrat högre löner vi stude-

rar, men mest ojämnt fördelade är de högre inkomsterna i Småland,

Bergslagen och Västerbotten, där kvinnorna utgjorde färre än 5 procent av inkomsttagarna med inkomst över 300.000 kr. I storstadsom-

rådena, skogsregionema och Norrbotten inkomsterna mind-

var något

re ojämnt fördelade, även där utgjorde kvinnorna endast mellan men 10 och 20 procent i den inkomstklassen.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera ett rumsligt mönster på arbetsmarknaden visar olika grader

som av könssegregering. Tydligast

befinner sig kvinnor och män på olika delarbetsmarknader i Småland,

Bergslagen, Värmlands och Dalslands skogsbygder, Norrlands norra inland samt Tornedalen. Minst har könssegregeringen varit i storstadsregionema, Mälardalen, Jämtland, Gotland norrländska samt kustbygden. Det är vidare uppenbart att kvinnor får mycket sämre en ekonomisk utdelning på sin arbetsinsats och de i vissa regioner att avlönas avsevärt sämre.

9 När det gäller löner baserasanalysen på förvärvsinkomst, vilket innebär att inkomst av kapital inte ingår.

Rulltrapperegioner

Deltidsarbete och utbildning

årslönen är arbetstidens omfattning. Nära En faktor som påverkar förvärvsarbetande kvinnorna arbetar deltid och i vissa hälften av de andelen mycket högre. Men även arbetstiden varierar åldersgrupper är Heltidsarbete 1990 vanligast för både män och kvinnor

regionalt. var

Mälardalen och samt på Gotland, medan heltid i stor utfrån norrut arbetstid söder Mälardalen. Småland, sträckning var männens om västra Värmland är regioner med stor

Norduppland/Bergslagen samt

deltidsarbetande kvinnor och där kvoten mellan män och andel var Allra kvinnotypiskt deltidsarbetet i kvinnor störst 1990. mest var hittar vi alltså del förklaringen till löneskillnader- Småland. Här en av lönegapet mellan kvinnor och män är störst är också gapet na. Där mellan kvinnors och mäns arbetstid störst. förklaring ibland framhålls orsak till löneskill- En annan som som skillnader i utbildningsnivån. Kan det så att utbildningsnader är vara sig mellan olika regioner så att det kan bidra till att för-

nivån skiljer

löneskillnadema Först kan vi konstatera att det

klara de regionala

mycket liten skillnad, kvinnor och män har i stort sett numera är en utbildning, även det är stora skillnader när det gälsamma grad av om Däremot finns det stora regionala skillnader. Den

ler utbildningslinjer.

kvinnor enbart förgymnasial utbildstörsta andelen lågutbildade med storstadsornråden, i Bergslagen, Gotland och utefning finner vi i Småland, västra skogsbygdema samt i flertalet ter Norrlandskusten. I inlandskommuner i Norrland har kvinnor i större utsträckning än män utbildning. Den lönestrukturen för

eftergymnasial ogynnsamma

en alltså inte förklaras med brister i utbildningsnivå. Istället kvinnor kan kvinnor i vissa regioner får extremt dålig valuta verkar det vara så att

för sina utbildningsansträngningar.

förklaring till löneskillnader brukar frågan om le- En tredje vara befattningar och ansvarsfulla positioner. Sammanhänger kvindande med fördelningen och arbetsled-

nornas utbildningsnivå av ansvar

förändring har skett över tiden när det gäller tjänstening En stor har skett såväl könsmässig rumslig utjämmarmayrken. Det en som ledande befattningar, såsom direktörer och ning. Men när det gäller skillnaden fortfarande stor mellan olika landsdelar. I södra chefer, är mellersta Sverige, speciellt i Småland, hade män 1990 i mycket och utsträckning kvinnor ledande befattningar, relationen var högre än Norrlands inland samt Gotland situatio- 3:1. I storstadsornrådena, var där fanns färre än två manliga chefer per kvinnlig

nen mer jämställd,

över tiden. År 1985 situatiochef. Här har det skett en utjämning var och mansdominansen tydlig i hela landet.

mer ojämställd var mer

nen

Gunnel Forsberg

Ännu större förändringar kan vi

se när det gäller tjänstemän på

mellannivå. År 1990 detta yrken var som var manligt dominerade i

några få kommuner, kvinnligt dominerade i ytterligare några få i

men

övrigt könsmässigt jämt fördelade. Fem år tidigare situationen

var annorlunda. Då även chefer på mellarmivå i första hand i de

var manliga

flesta kommuner. Här vi ett rumsligt uttryck för pågående ser en

könsmässig förändring. Huvudsakligen är detta en effekt organisa-

av toriska förändringar, inte minst inom den offentliga sektorn, det men

är samtidigt ett uttryck för omkodning mellanchefspositionen.

en av En motsvarande förändring kan också iakttas för lägre tjänstemannagrupper. Kvinnor blir allt vanligare inom dessa Endast i grupper. Småland, Bohuslän och i de västra skogsbygdema fortnorra var män farande i majoritet bland de lägre tjänstemännen. Också i den grupp

som i den socio-ekonomiska indelningen benämns tjänsteprodu-

som cerande arbetare, dvs. yrken barnskötare, frisörer, affärsbiträden, som m.m., dominerade kvinnor och mest dominerade de i Småland, Vännland, Bergslagen och i övre Norrland. Mindre ojämnt fördelad var yrkesgruppen i storstadsornrådena. Slutsatsen av detta blir att regioner med jämnare lönestruktur också har jämnare yrkesstmktur. Däremot inte

en sammanhänger den so-

cio-ekonomiska situationen lika väl med utbildningsnivän.

Kommunikationer, vård och

omsorg

De indikatorer visar de vardagsvillkor under vilka kvinnor och som män arbetar analyseras med hjälp den sociala infrastrukturen i oliav ka kommuner. "Utan välfungerande kan

en infrastruktur ett modernt

samhälle inte fungera", säger i Sveriges Nationalatlas, bandet man om Infrastrukturen 1992. Det är uppenbart och det ligger nära till hands att använda sig metaforer blodomlopp, av som nervsystem och syreupptagning när talar vägarna, telenäten och

man om elförsörj-

ningssystemen. Vi kan framför hur trafiken pulserar fram se oss genom landet och binder orter till nätverk. Samhällsplaneringsamman en har uppdraget att se till att dessa flöden kan flyta friktionsfritt och förhindra infarkter dvs. trafikstockningar i trafiken. Speciellt manliga planerare kan bli rent lyriska när det ska förklara infrastrukturens

betydelse, säger samhällsplaneraren Clara Greed 1995

i sin bok om planeringens framväxt sedan antikens Grekland.

Kvinnorna är de stora användarna kollektiva färdmedel för sin av

arbetspendling Pemehagen Strömquist, 1995. Endast i några regi-

oner reser kvinnor och män i ungefär lika stor kollektivt.

utsträckning

Det är i skogsbygdema i Värmland, Norrbotten och Västerbotten samt i enstaka kommuner i södra Sverige. I övrigt är det fler, i

många fall

Rulltrapperegioner

dubbelt så många, kvinnor pendlar med tåg eller buss. I mer som gengäld dominerar, inte överraskande, män när det gäller pendling

med bil. De är i många kommuner än tre gånger så många som mer kvinnorna. Men även det i samtliga kommuner är fler män än om kvinnor åker bil, är skillnaden störst i storstadsområdena, Mälarsom Småland och i Norrland och minst i södra och västra Sverige dalen, samt Bergslagen och Gotland. Även det lätt att hålla med den fysiska infrastrukturens beom om tydelse för samhälles funktion och inse betydelsen av större logistett iska revolutioner, ångmaskinen och automobilen, vilka radikalt som förändrat förutsättningarna för transporter varor och människor, är av det även något krävs för att ett modernt välfärdssamhälle annat som ska fungera. Detta uppmärksammas visserligen i nationalatlasbandet

efter beskrivning landets fysiska infrastruktur, avslutar som, en av redogörelse för de s.k. mjuka infrastrukturema. Men dessa demed en

huvudsakligen den administrativa maktapparaten i form

finieras som

rättsväsende, ordningsmakt, kyrkan, tullverket, sjöav län, landsting,

fartsverket och försvaret. Här handlar det alltså infrastrukturen för om nationalstatens inte välfärdsstatens upprätthållande. - - Men det finns också andra systern som håller samhället igång. Det

barnomsorg, skola, fritidsverksamhet, det kan även gälkan gälla men andra områden skapar goda förutsättningar för ett fungerade som vardagsliv eller konkret bostadsområde. Att verksamheten är ett ett understödjande innebär att det inte handlar om en service som system enbart syftar till underlätta vardagsbestyren. Istället handlar det om att avgörande för hela det ekonomiska, sociala och politiska det som är Ett samhälle bärs inte enbart de stora tekniska systesystemet. upp av eller de politiska och ekonomiska besluten. Lika viktiga är men stora små vardagliga handlingar utförs enskilda individer. Förde som av svåras dessa finns risk att hela fundamentet se vidare Beren raseras Forsberg, a.a.. ger den sociala infrastrukturen är hur gamla männi- En indikator på och tillgodoses. Över hela landet har skors behov av hjälp omsorg äldre kvinnor kommunal hemhjälp i större utsträckning än äldre män,

vilket har sin orsak i att kvinnor lever längre och därmed har större

vårdbehov än män samt att män i stor utsträckning vårdas av sina

hustrur. Den offentliga åldringsvården är bäst ut-

vanligtvis yngre

Norrland, i inlandskommunema. Störst tillgång till

byggd i speciellt

kommunal hemtjänst har såväl män kvinnor i Norrland, medan som Bergslagen och i södra Sverige, speciellt Småland och Skåne, män i i mycket liten utsträckning. En förändring har dock inhar hemtjänst efter Ädelreformen. År 1994 har andelen äldre i Småland i träffat utsträckning än tidigare hjälp eller vård i hemmet. Men det bestörre

Gunnel Forsberg

ror sannolikt på att hemvård har ersatt ålderdomshem. Det kan vara noterbart att de områden har störst andel äldre som personer, sammanfaller med de områden har det största underskottet som av kvinnor i åldern 20-39 år, den är viktig arbetskraft grupp som en inom åldringsvård och hemtjänst. Det är främst sammanhängande tre områden som har en ålderstigen befolkning, där till fjärde inupp var

vånare är över 65 år: Småland/Blekinge, de västra skogsbygderna och

Tornedalen. De kvarvarande kvinnorna har arbetsbörda, efteren tung som andelen äldre som vårdas anhörig också är störst just i dessa av områden.

Hur utbyggd är då den offentliga barnen Enligt tidiomsorgen om gare studier finns inget direkt samband mellan utbyggnaden t.ex. av

barnomsorg och kvinnorepresentation i den lokala politiken Dahl-

ström, 1993. Barnomsorgen kan mycket dåligt utbyggd i komvara muner med många kvinnor i politiken och väl utbyggd där kvinnor är

dåligt företrädda. Detta visar på att enkla samband det inte finns några mellan kvinnostödjande politik och kvinnor i politiken. Vad som är uppenbart är att vissa regioner har svagt utbyggd barnomsorg. Det en gäller Småland, speciellt kommuner i Kronobergsoch Jönköpings län, Kristianstad län, Älvsborgs län, Bergslagen samt norrländska kustkommuner. Väl utbyggd är barnomsorgen däremot i storstadsområdena, Mälardalen, Norrlands inland, väst- och ostkusten Gotsamt land. Denna regionala skillnad har varit mycket stabil under den senaste tioårsperioden 1985-1994 Över två valperioder vilket inne- - bär att eventuella politiska skiften i den kommunala politiken inte i

grunden påverkat omsorgens omfattning.

Familjebildning och migration

De regionala skillnader och regionala mönster vi hittills kunnat som identifiera utifrån den politiska positionen i sarnhällslivet och den ekonomiska positionen i arbetslivet, vill jag relatera nu till demografiska förhållanden. Hur omsorgsbehovet och hur är den ser ut stor oavlönade arbetsbördan i hemmet En stor del de sociala infrastrukturav tjänsterna i samhället utför kvinnor alltjämt betalning inom utan ramen för familje- och släktband. Att dela hushåll med en annan vuxen människa innebär märkligt inte att kvinnor avlastas del husnog en av hållsarbetet, ska tolka sammanställningen över den obetalda om man arbetsbördan inom olika hushållstyper unpaid work

Time for life

2°Att det å andra sidan ingalunda heller är oväsentligt att kvinnor deltari det politiska livet, visar t.ex. Hedlund 1996 i sin analys den lokala politiken i Orebro. av En djupare analysav barnomsorgen inom olika kommuner finns i Dahlström, 1993.

Rulltrapperegioner

cycle 1990/1991. Det högsta antalet oavlönade arbetstimmar har samboende kvinnor med små bam. De arbetar 50 timmar i veckan med oavlönat hushållsarbete. Om de däremot bor själv med sina bam reduceras arbetstiden till 40 timmar. Sammanboende fäder har där-

arbetsbörda på endast 25 timmar. Även i familjer där barnen emot en har blivit större har kvinnor nästan dubbelt så hög arbetsbörda som männen och arbetar fler timmar i hemmet om de är Sammanboende än om de är ensamstående.

Att vara sammanboende är en vanlig boendefonn i hela landet. Däremot är giftermål inte lika vanligt överallt. År 1990

var varannan person över 16 år gift i Småland, Bohuslän och i Västerbotten, mot ca 35 procent i Mälardalen, i Norrlands inland utom Västerbotten och

Gotland. gifter sig i hög utsträckning är också skilsmässo-

Där man

frekvensen låg. Att skilja sig är betydligt vanligare i Mälardalen än i

Småland och Västerbotten. Hushåll bestående vuxen med barn

av en är därför också vanligast i Mälardalen, Gotland, västkusten, utefter norrlandskusten och i Norrbotten. Ser vi till hur vanligt det är att hushållet består av en far med sina barn, framträder en delvis annan bild. Män utgör större andel av de ensamstående föräldrarna i stock-

en holmsområdet, men också på Gotland, i skogsbygdema, i Bergslagen och på ostkusten. Däremot är det ovanligt att män är ensamstående med barn i Småland, Skåne/Blekinge, Bohuslän/Dalsland och Gästrikland/Hälsingland. De utgör en påfallande liten andel även i samtliga residensstäder

Arbetsbördan i hemmet samvarierar med födelsetalen. Demografer och ekonomer talar alltmer om att den nya demografiska perioden innebär att födelsetalen sammanhänger med människors livsstil och värderingar och inte längre kan förklaras i ekonomiska termer Löfström, 1997. Det finns ingen rumslig samvariation mellan höga födelsetal och till lönenivåer. Inte heller gäller det

exempel höga motsatta, att födelsetalen är särskilt höga där arbetslösheten är störst. Inte heller finns någon entydig rumslig samvariation mellan höga födelsetal och tvåsamhet. Födelsetalen är höga i Småland där giftermålsfrekvensen är hög. Men födelsetalen är också höga i förortskommunema där giftermålsfrekvensen är låg.

De åldersspecifika födelsetalen kan ge oss ytterligare en indikation på könskontraktets utformning. Födelsetalen för kvinnor under 25 år är höga i Småland, Värmland, Bergslagen, Västerbotten och Norrbotten. Residensstäder med högskolor har däremot inte förvånande

- -

n När det gäller födelsetalen har jag använt data från 1994/95 eftersom situationen kring 1990var så speciell när det gäller de svenska Födelsetalen.Vi låg då på andra plats i europatoppen tillsammans med Irland. Därefter har talen sjunkit igen och ligger nu en för ossmer "normal", låg, nivå.

Gunnel Forsberg

låga fodelsetal bland kvinnor under 25 år. I gengäld föder kvinnor över 35 år fler barn än genomsnittet för åldersgruppen på högskoleorter, i Jämtland samt i inre Norrland. Kvinnor blivit över 45 år fösom der i mycket liten utsträckning barn, det är ändå vanligare i men norra än i södra Sverige. Abortstatistiken uppvisar ett motsatt rumsligt mönster födelsemot talen. De 1994 påfallande få i Småland, Bohuslän och Västerbotvar tens inland färre än 12 aborter/ 1000 kvinnor. Däremot aborter var

betydligt vanligare i de norrländska skogsbygderna, i Bergslagen och

i Stockholm fler än 25 aborter/ 1000 kvinnor. Även när det gäller tonårsaborter, dvs. aborter bland kvinnor under 19 år, dominerade de norrländska skogsbygderna tillsammans med storstadskommunema. Skillnaderna var mycket stora, från färre än åtta aborter 1000 per tonårsflickor i Jönköping, till mot 40 i vissa norrlandskommuner. upp När det gäller migration kan vi att kvinnor flyttar från kommunse

er som har en stark könssegregering arbetsmarlmaden, obe-

en stor tald omsorgsbörda och få kvinnor i lokalpolitiken. De norrländska kommunerna har ett negativt flyttnetto, medan storstadskommunema och kustkommunema har ett positivt netto. Även vissa kommuner i Norrlands inland har ett positivt netto. Men denna bild avviker inte särskilt mycket från det allmänna flyttningsmönstret till exempel

Sveriges Nationalatlas: Befolkningen. Intressantare blir det järnatt föra flyttströmmarna mellan män och kvinnor. Då finner vi kvinatt nor till exempel är mer benägna än män att flytta till storstäderna och till Jämtland, medan män är benägna än kvinnor till

mer att flytta

Smålandskommuner. Allmänt flyttar kvinnor sett tidigare i livet än män och i större utsträckning ensamstående. De flyttar med andsom ra ord innan de skaffat ett yrke och familj. Män flyttar i större en utsträckning som ett led i yrkeskarriär. I detta sammanhang kan det en också vara värt att notera att den urbanisering vi levt med under som hela 1900-talet har mattats och i vissa områden vänts till av en ny flyttström som går från större tätorter till landsbygd. När vi vilka ser områden mest utpräglat haft sådan utveckling under 1980- och som en 1990-talet, finner vi att de sammanfaller med områden som har ett po-

sitivt kvinnligt flyttnetto. Det gäller Mälardalen/Dalarna, kustregio-

nema och Jämtland, medan Småland och inre Norrlands skogsbygder

fortfarande har befolkningsminskning på landsbygden.

23Varför ungakvinnor flyttar från landsbygder och glesbygder analyseras av Dahlström, 1996 och Little, 1994. 24När det gäller befolkningsförändringama inom dessalandsbygder, set.ex. Cloke etal. 1995, Whatmore etal. 1994, Forsberg 1994 och 1996 samtUrry 1995.

Rulltrapperegioner

Traditioner och lokal kultur

Man hör ofta folk säga "Vi har speciell anda här i bygden", och

en med det ett icke formaliserat sätt att umgås som alla följer

menar man utan att regelverket är konkretiserat eller forrnaliserat. Det man beskriver då är de lokala sociala kontrakten och integrerade i dessa finns de speciella kontrakten mellan män och kvinnor. Därmed är vi fram-

vid den indikator jag lämnade därhän inledningsvis och lovame som de återkomma till i avslutningen, nämligen den handlar om tradi-

som tioner och lokal kultur. Sällan hör detta sägas om storstaden

man ändå finns den där, "storstadsandan" kan beskrivas som en mo-

som dern atmosfär med kosmopolitisk öppenhet och tolerans mot alter-

en nativa livsforrner. Storstaden präglas ett könskontrakt som erbjuder

av öppningar för jämställd relation mellan män och kvinnor. I storsta-

en den kan kvinnor och män välja livsforrn. Man kan välja att leva som ensamboende eller i parrelation. Men storstadsandan innefattar

en också porrklubbar, prostitution och kvinnomisshandel i en utsträck-

inte har sin motsvarighet i andra områden. Storstadsandan ning som ska därför kanske bäst beskrivas som en paradoxal anda innefattande båda ytterlighetema utefter jämställdhetsaxel. I storstaden finns

en kanske både de mest jämställda och de mest ojämställda könskon-

trakten.

till storstadsandan kan identifiera andra andor

I motsats man

uttryck för mindre jämställda kontrakt. Bruksandan i Bergslagen som och gnosjöandan i Småland kan ses som exempel på sociala system där tradition och långsiktiga relationer har stor betydelse, där samhörighet med bygden är del identiteten och där könskontrakten kan

en av beskrivas traditionella Berger, 1987. Båda finner vi i regio-

som se

med lång tradition industriell produktion, men i Bergslagen har ner av den ekonomiska basen varit gruvindustri och tung basindustri medan den småländska industrin har utmärkts av tillverkande små och medelstora företag. Enligt den allmänna föreställningen om dessa regio-

finns där stor respekt för manuellt tungt manligt arbete mener en dan intresset för studier och utbildning är mindre.

Den kanske mest berömda andan är den s.k. gnosjöandan". Så mycket gott har skrivits detta småföretagarens Mekka, så jag vå-

mig att delvis bild orten och den region den begar ge en annan av finner sig Svenska Arbetsgivareföreningens strukturrapport om välståndets regionala grunder 1996, analyserade de svenska länen utifrån olika indikatorer på gynnsamma företagsbetingelser. Gnosjö ut-

25 bl.a. attraktionskraft och förtroende, långsiktig konkurrensförmå-

Indikatorema var

motivation för arbete och växt, regleringsbördan, försörjningskällan, det osynliga ga, företagsklimatet samt offer eller aktörsmentalitet.

Gunnel Forsberg

nämns till exempelkommun och andra kommuner att man uppmanar försöka skapa lite gnosjöanda. Men vad består denna anda av Enligt Svenska Arbetsgivareföreningen är det framförallt det kallar för man "det osynliga företagsklimatet" i Gnosjö är Gnosjö är som gynnsamt. en typisk småföretagarkommun baserad på metall- och plastvaruindustri. Men samtidigt är Gnosjö den mest atypiska kommunen alla. av Mest ovanlig är kommunen kanske sina ekonomiska framgenom gångar. Kommunen förs ofta fram som ett föredöme när det gäller entreprenörsanda och företagsamhet. Kommunen har även uppmärk-

sammats i internationella ekonomisk-geografiska sammanhang

som exempel på en utveckling liknande den skett i andra regioner i som västvärlden med en expansiv småföretagsbaserad produktionsverksamhet. Kommunen är Sveriges mest industrialiserade, både när det gäller andelen av de sysselsatta och när det gäller antal företag i förhållande till befolkningstalet på cirka 9 000 invånare t.ex. Asheim,

1993 och øljasaster, 1989. De flesta företag är små, med cirka 10-20 anställda. Företagen är i stor utsträckning underleverantörer till andra företag. I en del fall kan det gälla produktion avancerade och speciav aliserade specialverktyg medan det i andra fall är enklare insatsvaror till annan produktion. Produktionen förbrukningsartiklar är vanligtav

vis mycket enkel såsom vid tillverkning av köksredskap, klädhängare,

takboxar och takräcken med Gnosjö symboliserar den typ mera. av region som i enlighet med den moderna ekonomiska geografin uppfyller kraven på att vara en dynamisk näringslivsregion Pettersson, 1997 Men Gnosjö är också ovanlig när vi mäter utifrån indikatorer över könskontrakt. Kommunen placerar sig bland de kommuner och de regioner som har mycket traditionella könskontrakt med den lägsta an-

delen kvinnor i kommunalpolitiken, den största könssegregeringen på

arbetsmarknaden, det största lönegapet, den lägsta andelen barn i offentlig barnomsorg, den högsta andelen anhörigvårdare äldre och av handikappade samt den högsta fertiliteten. I den sammantagna bedömningen de olika företagsindikatorema av finner Svenska Arbetsgivareföreningen att det är Göteborgs, Malmöhus, Jönköpings, Stockholms, Kronobergs och Älvsborgs län i som, nämnd ordning, placerar sig bäst när det gäller framtida förutsättningar. När det gäller storstadslänen har även jämställdhetsindikatorema placerat dem som de mest jämställda. I övrigt är det snarast en omvänd relation. De län som utöver storstadslänen rangordnat sig

mest fördelaktigt ur jämställdhetssynpunkt, kommer mycket långt ner på Svenska Arbetsgivareföreningens rankinglista. Så placeras till

exempel Gävleborgs och Jämtlands län långt ner på den nedre halvan när det gäller företagsklimat på den övre halvan när det gäller men

Rulltrapperegioner

jämställdhet. Detta anledning till funderingar över på vilka grunger det osynliga företagsklimatet vilar. Är det på de der gynnsamma traditionella könskontrakten där kvinnor oavlönat står för mycket av

den sociala infrastrukturen Bruksandan beskrivs också som en kulturell samhörighet, som ett sätt att reglera förhållandet mellan olika grupper i lokalsamhället, mellan arbetstagare och arbetsgivare, mellan arbetarna och tjänsteockså mellan män och kvinnor. Även bruksandan har männen men sin hemvist i ett industrisamhälle, till skillnad från det småländmen ska industribältet bygger på småföretagsamhet, är bruksandan som

framvuxen inom för storföretagsdominans i enföretagsdomine-

ramen rade orter och regioner. Utmärkande är också det hierarkiska, slutna samhället med livslång anställningstrygghet och tydliga oöverträdda barriärer mellan socio-ekonomiska klasser. Men i bruksandan finns också den starka kopplingen till naturresursema, till skogen, malmen

och sjöarna inte längre spelar samma roll, varken för - resurser som den lokala ekonomin eller för den nationella, som de tidigare gjorde

Berger, 1987. Bruksandan står därför idag för tröghet i det lokala en ekonomiska livet och nämns främst något att försöka ersätta med som

entreprenörsinriktad mentalitet. Den patriarkala brukspatronen

en mer hade i viss utsträckning faderlig om sina manliga arbetaen omsorg och deras familjer med ett stort inslag naturafönnåner och utre av byggnad såväl fysisk social infrastruktur Berger Forsberg, av som a.a.. Kvinnorna i brukssamhället har dock tillskrivits en reproduktiv

roll och deras produktiva arbetsinsatser har undervärderats. Det som skiljer bruksandan från gnosjöandan är bland annat att Bergslagen,

den mest utpräglade bruksregionen, under lång tid varit föremål för

omfattande strukturförändringar genom att den ekonomiska basnäringen mött internationell konkurrens som den inte ktmnat hävda en Bruksandan och den patriarkala sociala ordningen har påversig mot. kats att den arbetsmarknaden består av service- och tjänstearav nya beten. Trots det finns det många exempel att bruksandan som en social struktur fortsätter att sätta sina spår i människors handlingar

och val lösningar på uppkomna problem. Till skillnad från den av tilltro inom företagsvärlden tillmäter gnosjöandan, ses bruksanman dan ofta belastning för företagsamhet. I Svenska Arbetsgisom en

26För djupare diskussion Bruksandan set.ex. Berger Lundmark 1987, en om Beier-Sörensen 1995,Ekman red 1996. 27 Bergslagen inte helt okomplicerad och det finns motiv för olika Avgränsningen av avgränsningar. I detta sammanhangväljer jag dock att hålla mig till den former av begränsningen med delar Upplands, Västmanlands, Värmlands, Örebro snävare av och Kopparbergs numera Dalarnas län. Se Berger et.al. 1981

Gunnel Forsberg

vareföreningens rangordning placerades Bergslagslänen långt på

ner listan.

3 Regioner för och framgång motgång

Kartläggningen av de olika indikatorema har visat ett samstämmigt rumsligt mönster för såväl det politiska livet arbetslivet och som vardagsvillkoren. Det som framförallt har blivit tydligt är att segregeringen varierar mellan regioner samt att ansvarsfördelningen mellan offentlig och privat social infrastruktur är olika utformad. Med ut-

gångspunkt i dessa två mått, graden segregering och graden

av av vård och omsorg arrangerad inom ramen för familj- och Släktband, har jag funnit belägg för att särskilja tre olika typer könskontrakt, av nämligen det traditionella könskontraktet där segregeringen på arbetsmarknaden är omfattande och inslaget familjebaserade lösav ningar är stort, det modernistiska könskontraktet där större integreen ring råder och där offentliga omsorgsformer gäller respektive mer otraditionella könskontrakt bildar form komsom en egen genom en bination av de övriga två. Inom för dessa tre kontrakt kan ramen man urskilja ett antal regiontyper. Jag vill inte påstå att följande indelning är fullständig och entydig. Inte heller är det säkert att jag valt rätt nivå för den regionala nedbrytningen. Inom de regioner jag identifiesom rat finns även mindre, lätt urskiljbara regioner kunde utgöra som en egen kategori med en egen form könskontrakt, exempelvis Roslaav

eller Siljansbygden. Ändamålet med denna regionbeskrivning är

gen emellertid att diskutera regionala skillnader -inte fastslå gränser. Jag vill alltså betona att jag inte vill bestämma några fasta gränser mellan regionerna utan vill låta dem flyta samman och ibland kanske överlappa varandra. Det är inte heller så de beskriver

att regioner jag

nedan ger en heltäckande bild av Sverige, de är endast exempel. Jag vill också betona att jag här har ett relativt perspektiv på vad är som

jämställt och mindre jämställt. Naturligtvis kan vi inte någonstans

finna en region där situationen är omvänd eller där den relativa un-

derordningen har upphävts. När jag alltså i fortsättningen

talar om en jämställd situation är det alltså med den reservationen att något ñJllständigt jämställt könskontrakt har jag, med de indikatorer jag mätt, inte funnit någonstans.

23Att hålla gränsernaflytande" är viktig del den feministiska geografin en av som ett alternativ till det slutna rum som ofta utmärkt traditionell forskning. Se Rose, 1995 eller Bondi l 992. Detta är ocksåanledningen till attjag valt restriktiv med , att vara kartor över de indikatorer jag redovisat

Rulltrapperegioner

Traditionella könskontrakt

I de gamla jordbruks- och industribygdema råder ett förhållande mellan könen är traditionellt än genomsnittligt. Med det menar

som mer jag att segregeringen på arbetsmarknaden är större än i övriga landet och att denna arbetsdelning mellan könen har historiska rötter som en

följd ensidigheten i näringslivet och patriarkala principer för so-

av av

cial organisation. Kvinnor deltar i liten utsträckning i de politiska be-

slutsorganen i kommunerna. I den sociala organisationen ligger också ett relativt stort inslag religiösa moralregler och normer med en

av livaktig kyrklig verksamhet. Den sociala infrastrukturen utförs i stor utsträckning i privat form inom för familje- och släktband. Un-

ramen der lång period har utflyttningen varit omfattande än inflytt-

en mer ningen.

Utifrån de indikatorer redovisats kan exempelvis i

som ovan man nedanstående regioner beskriva de dominerande könskontrakten som traditionella.

Bruksbygder t.ex. Bergslagen. Här kan man se att det traditio-

nella bruksortskontraktet mellan klasser också har ett motsvarande kontrakt mellan könen. Detta kan man också se som det ursprungliga folkhemmets könskontrakt med traditionell arbetsdelning mellan

en män och kvinnor och där kampen för familjeförsörjarlönen var som starkast. Det gamla Bergslagen, sträckte sig över hela mellansve-

som rige, kan vi könskontraktsperspektiv idag endast finna i en inre

ur kärna i Västmanland, Örebro län och delar Dalarna. Här har kvin-

i liten utsträckning förtroendeuppdrag i den kommunala politiken

nor och trots att industriarbetet halt mycket betydande roll i regionen

en har kvinnoandelen varit liten. Däremot dominerar kvinnorna mycket stort i den offentliga sektorn. Arbetslösheten har under lång tid varit hög i regionen, speciellt för den manliga arbetskraften och utflyttningen från regionen har varit större än inflyttningen. En påtaglig könsmässig utjämning har skett när det gäller ledande befattningar, såväl på lägre nivåer på mellannivåer. Inkomstklyftoma är dock

som stora, delvis till följd omfattande deltidsarbete bland kvinnor. Ut-

av bildningsnivån är relativt låg för både män och kvinnor och de åldersspecifika födelsetalen visar att kvinnor föder barn vid unga år. Födelsetalen är dock ganska låga och andelen tonårsaborter är bland de högsta i landet. Giñennålsfrekvensen är låg men skilsmässoma är många. Bland de ensamstående föräldrarna är fäderna relativt vanliga. Relativt många de äldre har hjälp offentlig vård och det är få

av av

29Men i absoluta tal kan det naturligtvis vara många kvinnor som arbetar i industriarbete,vilket oña glöms bort när man diskuterar kvinnorna i Bergslagen.

Gunnel Forsberg

som vårdas av anhöriga. Barnomsorgen är relativt väl utbyggd, dock inte i samma utsträckning som i till exempel storstadsområden. Skogs- och jjällbygder V ärrnland/Dalsland, inre Norrland exkl. - Jämtland, Tornedalen. Dessa regioner har under lång tid haft stor en och omfattande nettoutflyttning, vilket inneburit minskande och en åldrande befolkning. Traditionellt har jordbruk, skogsbruk och rennäring dominerat näringslivet med en tydlig uppdelning arbetsuppav gifter. Även transportsektorn är betydande för den manliga arbetskraf-

ten. Regionemas könskontrakt liknar bruksbygdernas när det gäller bristen på kvinnor i den lokala politiken, den manliga arbetslösheten, segregeringen på arbetsmarknaden, med få kvinnor i skogsnäringen och i industrin. Det finns samtidigt skillnad mellan de södra skogsen bygdema Värmland och Dalsland och de fjällbygderna. I sönorra der ñnns en stor dominans av kvinnor i den offentliga sektom. I de norra delarna är även män i relativt stor utsträckning offentligt anställda. Samma skillnad finns när det gäller arbetstid och inkomster. I söder är lönegapet stort, med stor dominans kvinnor i de låga löneav nivåema och en motsvarande dominans män när det gäller högre av nivåer. I den norra regionen är däremot lönefordelningen mindre ojämn än i landet i övrigt såväl när det gäller årslöner under 100.000 som när det gäller lönenivåer över 400.000. I hela regionen kan man se att kvinnor har högre utbildning än män, när det gäller arbetad men tid finns en påfallande skillnad med deltidsarbetande kvinnor i den södra delen och mer heltid i norr. En korrelerande skillnad kan vi se när det gäller barnomsorg. I de södra skogslänen är den offentliga barnomsorgen mycket sparsamt utbyggd medan de norra delarna har en väl utbyggd omsorg. De allmänna födelsetalen är låga i hela skogsregionen men de åldersspecifika födelsetalen visar att de kvinunga norna och de medelålders har höga födelsetal, medan kvinnor i åldersgruppen 25-34 har låga födelsetal. Även antalet aborter är högt. Såväl giftermålsfrekvens som skilsmässofrekvens är låg andelen men ensamstående föräldrar är hög och här liksom i Bergslagen är ensamstående fäder förhållandevis vanliga. I hela skogsregionen finns ett överskott av ensamstående män. I hela regionen har äldre hjälp av an-

hörigvårdare i större utsträckning än i övriga landet, många

men äldre, framförallt äldre män, har också hjälp den offentliga sektorn av i form av hemtjänst eller servicehem. -Religiösa bygder t.ex inre Småland, Västerbotten, Bohuslän. De regioner som traditionellt har kännetecknats av stark religiositet,

har vissa drag med bruksbygder och skogsbygder

gemensamma genom att kvinnor i liten utsträckning har kommunala förtroendeuppdrag, att arbetsmarknaden är segregerad, att kvinnorna arbetar deltid samt att lönegapet mellan kvinnor och män är stort. När det gäller ar-

Rulltrapperegioner

betsmarknaden deltar dock kvinnor i större utsträckning i jordbruk

och industri i dessa regioner, medan män inte på motsvarande sätt deli den offentliga sektorns arbetsmarknad. Kvinnor har också påfaltar högre utbildningsnivå än män. Ändå är mansdominanslande mycket inom samtliga arbetsledande befattningar mycket stor. Utmärkande en är därutöver det stora inslaget traditionella fa-

för religiösa bygder av

hög giftermålsfrekvens, låg skilsmässofrekvens, hög miljemönster, fertilitet och mödrar. De ensamstående föräldrarna är nästan uteunga slutande kvinnor. Dessutom är inslaget privata vårdlösningar stort, av det barn och gamla. De äldre vårdas både när gäller omsorgen om om anhörig och barnen sker inom familjen. av omsorgen om

Modernistiska könskontrakt

könskontrakt jag vill beskriva relativt jämställda, dvs. De som som än riksgenomsnittet, bygger på funktionalistisk

mer jämställda en

än patriarkal idé ett effektivt samhälle. Det är det mogsnarare en om industrisamhällets könskontrakt där kvinnodominansen inom den na offentliga sektorn är effekt att de utgjorde den stora arbetsen av kraftsreserven vid den tid då denna sektor expanderade. Detta är ett

könskontrakt är samtida med slit- och slängepoken, miljonprosom inom bostadsbyggandet och den moderna kvinnorörelsen. grammet samtidigt könskontrakt visar att det finns ett samband Det är ett som mellan omflyttning och utjämning relationen mellan kvinnor och av Ju influenser inflyttning region har haft, män. mer genom som en verkar jämställdheten Den sociala infrastrukturen desto större vara. sker huvudsakligen i offentlig regi ett komplement till familjens som och släktens och på arbetsmarknaden och inom politiken är ansvar kvinnor och män relativt integrerade med varandra. exempelvis följande regioner kan beskriva de dominerande I man könskontrakten som modemistiska. Mälardalsregionen huvudstadsregion, utmärks av en jämnare arbetsmarknad, lönestruktur och utbildningsnivå än de traditionella

regionerna. Regionen utmärks stor andel service- och tjänstenärav ingar och har hañ nettoinflyttning människor under en en av unga lång både från andra delar landet och från andra länder. At-

period, av

mosfären har därmed också kommit att bli mångkulturell. Olika mer levnadsforrner tillåts. Generellt sätt kan man också säga att regionen

sekulariserad. En mindre andel befolkningen är aktivt utövande är av religiösa. Kvinnorna är väl representerade inom olika näringslivsbranscher och inom den lokala politiken. Även arbetslösheten är relativt

jämt fördelad mellan könen. Likaså delar män och kvinnor mer rättde låga och medelhöga förvärvsinkomsterna här än i de tradivist

Gunnel Forsberg

tionella könskontraktsregionema. De allra högsta lönerna erhålls dock här i högre utsträckning av män än av kvinnor, jämfört med andra regioner. Tjänstemän och tjänsteproducerande arbetare på mellarmivå är män och kvinnor i ungefär lika utsträckning, de lägsta tjänstemen mannanivåema är kvinnornas och de högsta är männens. Likaså är det huvudsakligen män som äger företagen. Det finns ingen större skillnad när det gäller utbildningsnivåer, däremot är det fler kvinnor än män som arbetar deltid, även om deltidsarbetet är mindre vanligt här än vad är genomsnittligt för landet. Äldre människor klarar sig som förhållandevis bra utan hjälp, när de behöver kommer hjälpen i men stor utsträckning från den offentliga sektorn. Födelsetalen är höga och

den offentliga barnomsorgen är relativt väl utbyggd. Utbildningsmöj-

lighetema är goda och de kvinnor föder barn gör det relativt som sent i livscykeln. Många kvinnor väljer att inte alls föda bam. Samtidigt är andelen aborter speciellt tonårsaborter liten. Giftennålsfrekvensen är låg och skilsmässofrekvensen är hög. En stor andel befolkningen av är ensamboende och många är ensamstående föräldrar.

Storstadsregioner Göteborg och Malmö liknar Mälarregionen,

men deras spridningsområde är mycket begränsat och industrimer

sysselsättningen har betydligt större omfattning. Även dessa regio-

ner har ett positivt inflyttningsnetto. Liksom i Mälarregionen utgör

kvinnor en relativt stor del de politiskt förtroendevalda och deras av andel av sysselsättningen i olika branscher och yrken är större än genomsnittet för landet. Även förvärvsinkomstema fördelas lika. mer

Residensstäder/utbildningsorter har, genom sin traditionella roll

i det regionala nätverket, alltid varit avvikande från kringliggande

kommuner. De har en nettoinflyttning och nettoinpendling. De har

en också en situation som liknar storstäderna när det gäller politisk repre-

sentation, integration i arbetslivet, familjestruktur och offentlig

omsorg. Främst i södra Sverige kan vi finna dessa kommuner awisom ker från det i övrigt homogent könssegregerade mönstret och istället liknar kommunerna i Mälardalen med stor andel sysselsatta i ofen fentlig sektor och en mer jämställd könsstruktur. Den speciella vård-,

utbildnings- och förvaltningsstruktur finns i dessa regioncentra är

som

naturligtvis den huvudsakliga förklaringen till detta. Men identifie-

ringen dessa avvikare" också antydan att det finns av ger en om en struktur som ligger på nivå än den rumsliga. Samtidigt en annan som vi kan identifiera klart urskiljbara regioner, dvs. kommuner liksom nar varandra och ligger nära varandra, med till lika könssom synes relationer, kan vi också identifiera icke-rumsliga kommungrupper som liknar varandra i kraft sin speciella roll i det regionala nätverav

ket. Flera av dessa kommuner är utbildningsorter. Förhoppningsvis

kan man tolka detta så att utbildning och kunskap leder till ett mer

Rulltrapperegioner

jämställt könskontrakt och att utbildningsinstitutioner i sig skapar en

jämställd relation mellan kvinnor och män. mer

Otraditionella könskontrakt

Den tredje huvudgruppen könskontrakt som jag kunnat identifiera av har drag båda de ovanstående. De utgörs regioner med stort inav av slag primämäringar de har mer jämställd relation mellan av men en kvinnor och män än de traditionella könskontrakten. Kvinnor och män är relativt integrerade på arbetsmarknaden och i det politiska livet. Den offentligt finansierade sociala infrastrukturen är relativt väl utbyggd, även det också finns ett stort inslag av privat och ideell orom ganisering. Detta är regioner ett påtagligt sätt avviker från sin som

rumsliga omgivning olika sätt, till exempel när det gäller närings-

liv och historia. De kan också beskrivas som regioner som alltid haft omfattande utbyte med andra länder/regioner och hañ ett livligt inter-

nationellt handelsutbyte. I exempelvis följande regioner kan man, utifrån de indikatorer som redovisats i detta kapitel, beskriva de dominerande könskontrakten otraditionella. som "Autonoma " regioner Gotland och Jämtland är exempel - ex. på regioner med tydlig regional identitet och som oña markerar sin en särart. På flera indikatorer avviker de från regionerna i sin näregen het. De har under tidigare historiska perioder haft ett mycket omfattande kontaktnät utanför landet. Under tid har regionerna hatt senare

viss inflyttning familjer med bam. Utmärkande är att näringsli-

en av är mycket traditionellt med stort inslag jordbmksnäring. Segrevet av geringen är dock relativt liten och kvinnor deltar i stor utsträckning

såväl inom jordbruket inom tillverkningsindustrin. Dessutom är

som företrädda inom den offentliga sektorn. Även män förhållandevis väl arbetsledningen, också på högre nivåer, fördelas lika här än i övmer riga landet. Inkomstmässigt liknar regionerna de modemistiska med ett mindre lönegap än i genomsnitt. Dock är lönenivån generellt sett låg. I Jämtland har kvinnorna, liksom i skogslänen i övrigt en högre utbildningsnivå än män, medan utbild på Gotland är lika mellan könen. Deltidsarbetet är inte så vanligt och kvinnor och män har därmed likartad arbetssituation. Födelsetalen är meen mer delhöga och speciellt i Jämtland är de högre än i övriga Norrland för åldersgrupperna över 25 år. Den offentliga om barn och älomsorgen dre är omfattande. Andelen gifter sig eller skiljer sig är liten par som och.andelen män bland de ensamstående föräldrarna är relativt sett

hög.

Gunnel Forsberg

Kustregioner. Västkusten, ostkusten och norrlandskusten är sins- emellan olika men är var och en tydligt utskiljbar från sin omgivning. Västkusten skiljer sig till exempel från Västergötland eller Skaraborgs län och ostkusten skiljer sig från inre Småland. Tydligast skiljer sig dock norrlandskusten från inre Norrland. Arbetsmarknaden är mer ijämställd baseras på areellt men ett mer näringsliv än storstadsområdena. Speciellt utmärker sig kustkommuner har omfattande tusom en

ristnäring.

Dynamiska landsbygder är områden där det pågår omfattande - en

förändring av näringsliv och befolkningsstrulctur med befolkningstill-

växt och -föryngring Forsberg, 1994 och Amcoff m.fl., 1995.

Traditionellt domineras dessa regioner de areella näringama, av men den tillväxt sker idag återfinns inom service och tjänstenäringar. som

Hit här landsbygden i Mälarregionen och i de övriga otraditionella

regionerna. Till dessa hör också landsbygder med omfattande turism, främst kustregionema. Genom att detaljstudera landsbygdens olika delar kan vi lätt konstatera att olika landsbygder blir alltmer olika varandra. Medan kvinnor är mycket aktiva i den lokala politiken och i

olika utvecklingsgrupper, såsom byalag, vägföreningar, och andra på-

tryckningsgrupper i vissa landsbygder är de inte alls framträdande i andra landsbygder. På sätt kan att yrkessegregeringen samma man se

varierar. I de dynamiska landsbygderna har stor del befolkning-

en av en sitt arbete i någon tätort och när det gäller verksamheter på nya landsbygden är kvinnor framträdande som nystartande företagare. Den offentliga vården och omsorgen organiseras i stor utsträckning i form av kooperativa verksamheter i dessa typer landsbygder, vilka av också kännetecknas av en ökad inflyttning barnfamiljer och av pensionärer Forsberg, 1994. Nu är det inte så att det i de regioner som jag beskrivit endast ovan finns ett sorts könskontrakt. Självklart finns det i och regien samma on flera olika sorters könskontrakt bland individuella familjer och hushåll. Poängen är att det finns ett sorts könskontrakt är domisom nant och som gör att det blir lättare att klara vardagslivet det priom vata könskontraktet stämmer överens med det offentliga. En person som själv lever i ett jämställt könskontrakt kan uppleva bristen på

barnomsorg mycket frustrerande, speciellt om omgivningen antyder att barnomsorg egentligen bäst ombesörjs inom familjens Å and-

ram. ra sidan kan det lika frustrerande att leva i ett samhälle förvara som väntar sig att barnen skall vara på daghem för den själv lever i ett som mer traditionellt könskontrakt. Det är alltså inte helt enkelt att ha ett norrnativt förhållningssätt till de olika formerna könskontrakt. Utiav från ett existentiellt perspektiv kan detta alternativa uttolkningar. ges Är den statistiska analysen ett mått på graden jämställdhet Kvinav

Rulltrapperegioner

aktiva deltagande i lokalpolitiken kan exempelvis vara ett uttryck

nors för känsla delaktighet och samhörighet eller ett uttryck för en en av reaktion rådande manlig maktstruktur. Eller har kvinnor blivit mot en invalda för att männen har lämnat lokalpolitiken for andra maktornråden Jag vill kalla samtliga könskontrakt jag beskrivit i denna som

artikel för genderiserade, dvs. de bygger på en könsmässig sortering

och värdering arbetsuppgifter, fenomen och artefakter. Det som av skiljer dem är graden särskilj ande mellan könen. Däremot är den av grundläggande relationen mellan könen i samtliga könskontrakt en asymmetri där individernas biologiska kön avgör deras i position i ar-

betslivet, i politiken och i familjelivet.

I denna artikel handlar det emellertid möjligheterna till social om mobilitet och jämlika könskontrakt. I den meningen är resultatet nor-

mativt på så vis att könsintegrerade arbetsuppgifterna på ar-

mer betsmarknaden, i politiken och inom familjen är desto mer jämställt könskontraktet vara. Det leder över till slutsats. Orantas en annan ganiseringen den sociala infrastrukturen, speciellt den offentliga av

sektorns organisering, har avgörande betydelse för könskontrak-

en tens utfomming och för regionens förutsättningar att vara rulltrappor

för social mobilitet för kvinnor.

4 När vindar blåser

förändringens

Rulltrappemetaforen är poängrik att den påvisar det faktum att

genom det rumsliga sammanhanget har betydelse för våra utvecklingsmöjligheter. De regioner domineras modemistiska könskontrakt kan som av alltså rulltrapperegioner för kvinnor. Förutom de relativt jämvara ställda könskontrakten, finns en väl organiserad och utbyggd offentlig

sektor, både social infrastruktur och som arbetsmarknad. Om den som sociala servicen fungerar dåligt är det inte lätt att konkurrera på den lokala arbetsmarknaden och det är inte lätt att jämbördig i maktvara hänseende. Att flytta till rulltrapperegion kan alltså för kvinnor inte en

bara yrkesstrategi utan även jämställdhetsstrategi. När de

vara en en utbildat sig och bildat familj väljer del att flytta hem igen eller att en lämna storstaden för lugnare miljö. I det sammanhanget kan man en de regioner jag beskrivit otraditionella är attraktise att som som mer

3°Här kan det finnas anledning att diskutera huruvida olika former av könskontrakt, definierat integration den horisontella nivå somjag gjort, verkligen ger som grova rättvisande bild det faktiska förhållandet mellan könen. En mer detaljerad staen av tistisk analys och kvalitativ studie de olika könskontrakten kommer att ge en en av betydligt djuplodande förståelse för könskontraktens variation. Dock har jag anmer sett att det viktigt att göra denna aggregeradeanalys för att göra den regionala var variationen tydlig.

Gunnel Forsberg

va än de mer traditionella. Där kan inflyttare omsätta sin erhållna

kompetens och styrka genom socialt och inflyttade kvin-

engagemang nor är ofta mydcet aktiva i lokala utvecklingsprojekt på mindre orter Forsberg, 1997. Även dessa regioner kan alltså i viss

utsträckning

fungera som rulltrappor, kanske inte för de kvinnorna på men unga grund av att utbildningsmöjlighetema är små här. Däremot kan regionerna fungera som rulltrappor för de inflyttade och återflyttade som

lämnat utbildningsortema.

Traditionell geografi har haft ett ganska oproblematiskt förhållande till rummet. Vi har framför allt studerat hur människan utnyttjar rummets resurser samt formar och omfonnar den fysiska karaktären av rummet. I mindre utsträckning har vi analyserat hur rummet påverkar människan. Men enligt Doreen Massey 1994 är rummet just "utdragna sociala processer lever sina liv de människor som genom som bor där. Hon menar med detta att vi ska förstå rummet social som en konstruktion, skapad genom det liv levs där och att vi ska förstå som det ömsesidiga sambandet mellan den individuella handlingen och den rumsliga kontexten. De sociala relationer finns lagrade i som rummet är just det jag beskrivit rumsligt formade könskonsom som

trakt. Med utgångspunkt i denna platser och regionen just

syn som utdragna sociala dvs nedärvda könskontrakt, skulle jag processer, vilja avsluta med att diskutera frågan hur könskontrakten i olika om

regioner kommer att påverkas den offentliga sektorns förändring.

av För det första kan vi konstatera att det finns ett samband mellan näringsliv och könskontrakt, men detta samband samverkar också med andra icke-ekonomiska faktorer bildar regionala drag. Det är som till exempel skillnad mellan könskontrakten i den och i den norra södra glesbygden, eller vid kusten jämfört med inlandet. Vissa de av indikatorer som diskuterats i denna artikel tenderar att återskapas generation efter generation medan andra förändras i samband med att nya typer av verksamheter etableras och åldersgrupper inträder i nya arbetslivet. Samtidigt är den kulturella och sociala strukturen mycket segare än den ekonomiska. Bruksandan och bilden den inte minst av romantiseringen av den fortlever långt efter det att verksamheterna som var dess grund upphört att dominera vardagslivet. Enligt Massey är det just i tider strukturell förändring av som könskontrakten omprövas och omförhandlas. Enligt hennes tes omför-

handlas könskontrakten vid varje stmkturförändring. I denna antologi möter vi en mängd genomgripande förändringar den offentliga

av sektorn, exemplifierad olika detaljerade beskrivningar från oligenom ka nivåer. Det är ingen tvekan om att dessa förändringar kommer att få mycket långtgående konsekvenser för de lokala och regionala könskontraktens utformning och påfrestningar. Såväl den kommunala

Rulltrapperegioner

den regionala politiken bör ta i beaktande vad som gör en komsom eller region till uppåtgående rulltrappa. Utformningen av den mun en sociala infrastrukturen, välfärdssektom, är naturligtvis utslagsgivande. Finns det barnomsorg och finns det utbildning Om regionalpolitikens grundläggande idé är att skapa goda levnadsvillkor måste den passa för såväl män kvinnor. Utbyggnaden den sociala infrastruktursom av har varit den mest effektiva regionalpolitiken för kvinnor, men en nog den har uppenbarligen inte byggts ut i samma omfattning i hela landet. De generella direktiven har omformulerats inom ramen för det rådande könskontraktet, kan anta. Det betyder att även nu pågåenman de och framtida förändringar kommer att bemötas och formuleras om på den lokala nivån, utifrån hur könskontraktet ser ur, men då detta är ömsesidiga relationer kommer naturligtvis också könskontrakten att påverkas förändringen. av Det finns förändringsdynamik i det faktum att vi i olika regionen kan finna olika former könskontrakt. Det hjälper oss att inse att er av de socialt konstruerade inslagen i relationerna mellan män och kvinskiljer sig mellan olika regioner. Det som man lätt kan uppfatta nor naturligt och biologiskt betingat, blir inte så naturligt längre. som Dessutom kan de regionala olikhetema medföra skilda lösningar på den pågående omstruktureringen välfärdssektom. De bästa lösav ningarna kanske uppstår där vi minst anar, där könskontrakten är otraditionella eller okonventionella till följd pågående strukturförändav ringar. Slutligen skulle jag önska kommunala slogans som slog mynt av sin strävan att skapa jämställda förhållanden, dvs. att vara en rulltrapperegion för såväl män kvinnor. Jag är naiv nog att tro att detta, som trots vissa antydningar motsatsen, är ett gott säljargument även för om

att locka företagsetableringar. Modern företagsamhet kräver kvalifice-

rad och utbildad arbetskraft och bland dessa finner vi också de mest jämställda privata könskontrakten, mellan kvinnor och män som under utbildningstiden levt i jämställda regioner. Att de även fortsättningsvis helst vill bosatta i regioner där könskontrakten är jämvara ställda torde vara en ganska enkel aritmetik.

Litteraturförteckning

Amcoff, Jan,Forsberg, Gunnel Stenbacka, Susanne1995 Inflyttning och nybyggnation iMälardalens landsbygd. Arbetsrapporter nr 155,Uppsala: Kulturgeografiska institutionen, universitet Andersson, Roger 1995 Invandrarnas rörlighet. Om mobilitet och integration i ett geografiskt perspektiv. Bidrag till idésymposium "Etniska minoriteter i svensk kommunal planering", Umeå universitet

Gunnel Forsberg

Andersson, Roger 1995 Socio-Spatial Mobility, Gender and Ethnicity in Sweden. Paper presentedat the international conference on Population Geography, University of Dundee g Asheim, Bjørn Terje 1993 "Industrielle distrikt og fleksibel spesialisering i Norden en komparativ analyse av industriregionene Jaarenog Gnosjö." I :Isaksen, - Arne Red. Specialiserteproduktionsomrâder i Norden. Uppsala: Nordisk Samhällsgeografisk Tidskrift Beier-Sörensen, Ole 1995 Trotjänare och tusenkonstnärer kultur, livsforrner och omstrukturering" i Samhällets geograji. Red. Berger, Sune. Uppsala: Nordisk Samhällsgeograñsk Tidskrift Berger, Sune 1987 Bergslagen världeni mot en ny regional arbetsdelning. Det nya Bergslagen. Regionalpolitiken i stöpsleven. Konferens på Skinnskattebergs Folkhögskola. 13 november Berger, Sune, Bohlin, Magnus Forsberg, Gunnel 1981 Bergslagsprojektet. ERU- Rapport nr Stockholm: ERU Berger, Sune Forsberg, Gunnel 1995 Välfärd en social infrastruktur." Ditt - Värmland. Om välfärd och .levnads1örhållanden.Karlstad: Länsstyrelsen i Värmlands län Berger, Sune Lundmark, Mats 1987 Arbete och kultur i förändring." Kulturens roll iBergslagen, Rapport nr Styrelsen för Uppsala Högskoleregion Bergström, Kristina 1996 Kvinnor i kommunpolitiken engeografisk studie över den lokala variationen iSverige. Kulturgeograñska institutionen, Uppsala universitet Bondi, Liz 1992 "Other figures in other places: on feminism, postrnoderism and geography" Environment and planning: Society andspace vol 10,s 199-213 Cloke, Paul, Phillips, Martin Thriñ, Nigel 1995 "The new middle classesand the social constructs of rural living". Butler, Tim Savage,Mike Red. Social change and the middle classes, London: UCL Press Dahlström, Margareta 1993 Service production. Uneven development and local solutions in swedish child care. Geografiska regionstudier nr 26, Uppsala: Kulturgeografrska institutionen Dahlström, Margareta 1996 "Young women amale Periphery experiences from the Scandinavian North", Journal of rural studies, Vol 12, 3 nr Dickens, Peter, Duncan, Simon, Goodwin, Mark Gray, Fred 1985 Housing states and localities, London: Methuen Duncan, Simon 1994 Theorising differences in patriarchy, Environment and planning vol 26, s 1177-1194 Duncan, Simon 1995 "Theorizing gender systems",Journal of European european Policy, nr 54, s 263-284 Eduards, Maud Landby 1990 "Att studera och värdera välfärd." Kvinnovetenskaplig Tidskrift nr S3-10 Ekman, Ann-Kristin Red. 1996 Bortom bruksandan. Föreställningar om kultur, historia och utveckling i Bergslagen. Stockholm: Fritzes Fielding, AJ. 1992 Migration and social mobility: South East England as an escalatorregion." Regional studies, vol 26, 1-15 nr s.

Rulltrapperegioner

Fielding, Tony Halford, Susan1993 "Geographies of opportunity: A regional

analysis of gender-specific social and spatial mobilities in England and Wales

1971-81." Environment and Planning/i Folk- och Bostadsräkningen 1980 Statistiska Centalbyrån, Örebro Folk- och Bostadsräkningen 1985 Statistiska Centalbyrân, Örebro Folk- och Bostadsräkningen 1990 Statistiska Centalbyrån, Örebro Forsberg, Gunnel l989 "Industriomvandling och könsstruktur. Fallstudier fyra

lokala arbetsmarknader." Geografiska regionstudier Nr 20. Uppsala: Kulturgeograñska Institutionen vid Uppsala universitet

Forsberg, Gunnel, Red. 1994 BefoIkningsom/Iyttningarpâ landsbygden.

Kunskapsäversikt ochstatistisk analys. Delrapport inom projektet Mälardalens

landsbygd i förändring. Arbetsrapport nr 55, Kulturgeograñska institutionen, Uppsala universitet

Forsberg, Gunnel 1995 Kvinnor och regional rättvisa. Nordisk Samhällsgeografisk

Tidskrift, nr 20, s 88-100 Forsberg, Gunnel 1996 Är landsbygden en kvinna/Zilla Bidrag till NUTEKzs

symposium i Östersund 2-3 oktober 1996 Friberg, Tora 1990 Kvinnors vardag. Om kvinnors arbete och liv.

Anpassningsstrategier i tid och rum. Lund: Lund University Press Gunnarsson,Ewa Friberg, Tora 1996 "Kvinnors arbetsmarknad exemplet

- Norrland" Tillväxt- enfråga om kompetens.Några inlägg för debatt. Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens. Jämtlands,Västernorrlands och Gävleborgs län

Greed, Clara 1994 Womenand Planning. Creating gendered realities. London:

Routledge Gregson, Nicky 1990 "Nannies theNorth East", Northern Economic Review, s.

5 5

- Gregson, Nicky Lowe, Michelle 1994 Servicing the middle classes class,

gender and waged domestic labour in contemporary Britain. London: Routledge

Hallin, Göran 1995 "Slogan, image och lokal utveckling" i Samhällets geografi.

Red. Berger, Sune. Uppsala: Nordisk Samhällsgeograñsk Tidskrift Hedlund, Gun 1996 "Det handlaromprioriteringar. "Kvinnors villkor och

intressen i lokal politik. Örebro studies 14.Högskolan i Örebro Hirdman, Yvonne l989 Att lägga livet tillrätta studier i svenskfolkhemspolitik.

Stockholm: Carlssonsförlag Hirdman, Yvonne Åström, Gertrud Red. 1992 Kontrakt i kris. Om kvinnors

plats i välfärdsstaten.

Stockholm: CarlssonsFörlag Jerkert, Björn, "Klyftoma ökar mellan olika delar av landet." Dagens Nyheter 1997-

02-24 Kommunalt förtroendevalda -parti och kön, arvoden,partistöd 1992 Svenska

Kommunförbundet, Stockholm Little, Jo 1994 "Gender relations and the Rural Labour Process" i Gender and

rurality. Whatmore, Marsden, Lowe. London: David Fulton Publishers Löfström, Åsa l99.6 Regionala variationer i barnajödandet. Bidrag till NUTEK:s

symposium i Östersund 2-3 oktorber 1996

Gunnel Forsberg

Massey, Doreen 1984 Spatial Divisions of labour. Social Structuresand the geography of production, Critical Human Geography. London: Macmillan Education Massey, Doreeen 1994 Space,place and gender. London: Polity Press Nilsson, Jan-Evert 1993 En tillväxtfrämjande regionalpolitik, översyn över regionalpolitiken. Arbetsmarknadsdepartementet, Ds 1993:78 Nylund, Katarina 1995 Det förändrade planeringstänkandet. Stockholm: Nordplan Painter, Joe 1995 Politics, geography political geography- critical a perspective. London: Arnold Pemehagen, Beatrice Strömquist, Ulf 1995 Fyra mil om dagen.Sverige Rörelsei en skriftserie från Svenska vägtöreningen - Perrons,Diane 1995 "Gender inequality in regional development", Regional sciencev0129.5, s. 465-476 Pettersson,Katarina 1997 Kvinnor och män i lokala kontexter. Exemplen Bergslagen småländska höglandet, Opublicerad PM, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, mars 1997 Rose, Gillian 1993 Feminism and Geogaphy The limits of geographical knowledge. London: Polity Press Sundin, Elisabeth 1996 "Gender, Technology and Local Culture: tradition and transition in aSwedish municipality", Gender, place and culture, Vol no s. 61-76 Sveriges nationalatlas, Befolkning, 1991 Stockholm: Bra Böcker Sveriges Nationalatlas, Infrastruktur. 1992Stockholm: Bra Böcker Timefor unpaid work by life cycle 1990/1991. Statistiska centralbyrån Urry, John 1995 A Middle-class countryside Butler, Tim Savage, Mike, Social change and the middle classes. London: UCL Press Walby, Sylvia 1994 Methodological and theoretical issues the comparative analysis of gender relations". Western Europe, Environment and planning A vol

Whatrnore, Marsden, Lowe 1994 Gender and rurality. London: David Fulton Publishers Välstándets regionala grunder. 1996 Svenska Arbetsgivareforeningen Strukturrapport, 1996. ørjsaszeter, Elin 1989 "Gnosjöandan, ett nyttigt ideal" Nordisk Samhällsvetenskaplig Tidskrift, nr 10,s. 21-26

Hälsoprofessioner

i välfärdsstatens

omvandling

STINA JOHANSSON

Under efterkrigsåren var den offentliga sektorns omvandling liktydigt med expansion. I dagsläget har omvandlingens karaktär forbytts från en stark centralisering och homogenisering av sektorn till en decentralisering och diversifiering. Denna artikel har sitt huvudsakliga fokus på perioden mellan 1950 och 1990. Tanken bakom detta val av tidsperiod är att den offentliga sektorn under denna tid institutionaliserats. Förväntningar har byggts upp. Förväntningar som styr den fortsatta utvecklingen och ibland trotsar politiska beslut som innebär att forändringar ska i en annan riktning. Artikeln tar fasta på ett

par sven-

ska hålsoprofessioners sjukgymnasters och i viss mån vårdbiträdens

utveckling i dialog med företrädare för staten och den offentliga -

sektorn under en femtioårsperiod.

l Omsorg som kärlek och/eller arbete

Vårdarbete har ansetts vara en traditionellt kvinnlig syssla. Därom finns oreflekterade föreställningar. Invanda könsroller och normer är tecken på detta. I den vetenskapliga litteraturen framkommer också argument för att vårdarbetet svarar mot traditionellt kvinnliga dygder. Där talas om att två slags rationaliteter står mot varandra, omsorgstationalitet och en teknisk rationalitet. I den anglo-sachsiska traditionen finns en tendens att se dessa två rationaliteter som oförenliga. Man

labour love. Filosofen Nel Noddings 1984 skiljer på talar om or

"genuine caring och caretaking", det senare en slags behovsprövad

omsorg Noddings 1984, s. 25. Genuine caring betyder däremot -i

hennes terminologi en oegennyttig omtanke. Denna vårdande princip är inte bara annorlunda utan överträffar moraliskt verksam-

sett annan het styrd av rättviseprinciper. Omsorgen störs, i det senare fallet, av abstrakta regler och krav på att någonting särskilt ska bli utfört. Vård blir till abstrakta projekt, frikopplade från själva relationen. Personer

anförtros vårduppgifter saknar i värsta fall den nödvändiga hänsom givenheten för detta. De åstadkommer någoming annat. Noddings

25. Noddings skriver: 1984, s.

The danger that caring, which essentially nonrational in that

requires a constitutive engrossment and displacement of moti-

Stina Johansson

vation, may gradually or abruptly be transforrned into abstract problem solving. There a shift of focus from the cared-for to the "problem". Opportunities arise for self-interest, and

persons entrusted with caring may lack the necessary engrossment in those to be cared for. Litteraturen ger otillräcklig ledning om hur vårdarbete, the labour

of love som det oña kallas, ska definieras. Forskare har ofta varit slarviga med att definiera den vardagliga omsorgen, när de till exempel menat att det ligger i den kvinnliga naturen och socialiseringen, och att den inte kan eller ska definieras. Det finns en ideologisk föreställning att ska vård och omsorg av kärlek och inte för pengar.

man ge Sjuksköterskor har ansetts som sjukhusets husmödrar, där det ofta sattes likhetstecken mellan en god sjuksköterska och en god kvinna. För hemsamaritema det husmorskompetensen som kom att värde-

var

I dessa tankesystem blir det motsägelsefullt att ta betalt för omras. sorg.

Sådana tankar kan också få stöd i viss empirisk forskning. Filosofer som Carol Gilligan 1982 har hävdat att kvinnor har en moraluppfattning grundad på relationen och dess krav och möjligheter omsorg istället för absoluta principer rättvisa. Därmed har hon också utmanat Kohlbergs schema för moralutveckling se t.ex. Tong, 1993 där ett rättvisetänkande hamnat på ett högre utvecklingsplan än relationstänkandet, och alltså systematiskt satt kvinnor på ett lägre utvecklingsstadium än männen. Kvinnor förhåller sig, visade Gilligan,

kontextuellt till moral än vad män med sina universella och abmer strakta principer gör. Ansvar för relationen ligger till grund för handlingar med någon annans behov som förevändning. Denna princip

andra. Gilligans analys och ställningstagan-

passar väl för omsorg om de har stött på kritik. En god sammanfattning av hela diskussionen

den avancerat fram till 1993, och som också Gilligan tagit insom tryck finns i kapitlet Ethics of Care" i Rosmari Tongs bok Femi-

av, nine and Feminist Ethics. Samma bok innehåller också ett kapitel om Noddings etik.

Man kan Gilligans och Noddings resonemang dra slutsatsen att

av en omsorgsrationell handling kräver en annan slags kompetens än en handling byggd på en rättvisemoral. Det behöver inte vara den enda tolkningen, Det svenska vårdspråkef uttrycker inte självklart en motsättning mellan kärlek och arbete. Vårt begrepp vård och omsorg kan inbegripa så mycket än den oegennyttiga omtanken: bamom-

mer

kriminalvård etc har vuxit fram ur vitala samhällsintressen. Det sorg, har i Skandinavien funnits en önskan att finna ett begrepp som överskrider gränsen mellan det privata och det offentliga, och som inkluderar också vuxna personer ur stånd att klara sig på egen hand se

Hälsoprofessioner

Waemess 1996, 203. Vårt sätt att tala om omsorg närmar sig ofta

s. begreppet nurturance", dvs. fostran, föda upp eller ge näring. Det rör sig utvecklandet och understödjandet mänskliga funktioner i

om av allmänhet. Även dessa olika i omsorgsbegreppet finns utför-

nyanser ligt diskuterade i litteraturen. Emily Abel och Margret K. Nelson 1990 tar i introduktionskapitlet till sin bok Circles Care upp någ-

ståndpunktema i denna diskussion och att omsorg inte ra av menar uteslutande behöver kopplas till befintlig relation. Fostran kan leda

en till självständighet autonomi. För att komma till en sådan utvecklingsnivå krävs relation inbegriper både närhet och distans.

en som Fostran till självständighet ska leda till att dessa personer kan ta på sig

för andras beroende. Det är i denna diskurs möjligt att erkänna ansvar att professionella tillför kunskaper som överskrider gränserna för vad familjens kan åstadkomma. Inte heller behöver man se en

omsorg motsättning mellan den abstrakta kunskapen och det konkreta hantverket. Abstrakt och konkret kunskap blandas t.ex. när arbetsterapeut-

tränar patienten i ett hantverk. Systematiska teorier ligger till grund en för hur rörelsen övar upp kroppens funktioner.

Kvinnorna i vården ska enligt lång tradition kodiñerad av

- en Florence Nightingale och hennes efterföljare -inta en tjänande attityd

gentemot sina patienter och överordnade. Att tjäna patienten/klienten

är inte detsamma att underlåta att ställa krav. Hugman 1991

som

till exempel att sjukgymnasters strävan efter rehabilitering av menar

patientens kropp träning och massage uppfyller kravet på

genom kvinnlig dygd, trots att samhällets satsning motiverats av en önskan att ta den rehabiliterade patientens arbetskraft i anspråk på en tuff arbetsmarknad. Det finns i professioners diskurs motiveringar till att i teorin överskrida motsättningen mellan att se vård och omsorg som kärlek eller arbete, mellan tanke eller handling, mellan oegennyttigt tjänande eller nyttomotiverade krav. Tyngdpunkten kan ligga på "och". Det blir, liksom i det refererade resonemanget hämtat

ovan från Abel och Nelson, möjligt att framföra kritik mot det som betraktats oegennyttig Det blir möjligt att erkänna att den kär-

som omsorg. leksfulla kan utföras i intressen, till exempel att behål-

omsorgen egna

kontrollen över den Dessa nedslag i olika traditioner och

svagare. språkkulturer visar att innehållet i vård och kan vara kontext-

omsorg uellt beroende. För att förstå innebörden i begreppen måste man också förstå det sammanhang de presenteras Ett viktigt sammanhang är

det professionsbundna.

2 Professionalisering

Framgångsrika yrken i betydelsen statusbemängda och inflytelse-

Stina Johansson

rika har fått bilda underlaget för teorier professioners strävanden

- om för att nå status och autonomi. Yrken som läkare Freidson, 1986, ad-

vokat Abbott, 1988, apotekare Claesson, 1989, veterinär Hell-

berg, 1978 och präst har fått stå förebilder. Professionsbegreppet

som har bidragit till att sprida glans över de yrken inkluderas i defini-

som tionen, och det är inte förutan att denna prestige har lockat många

yrken att kopiera strategier och egenskaper hör professioner till.

som

Professionsbegreppet är knutet till prestige och maktutövning. Det

finns en diskussion som hänför begreppet till ett manligt nonnsystem Florin, 1994. Ett problem med detta är att inom hälso- och sjukvården finns mest kvinnoyrken som på den offentliga konkurrerar

arenan om medel och utrymme för utvecklingen av sitt yrke.

Flera teoretiska traditioner finns företrädda i litteraturen om professionalisering. En socialpsykologisk tradition betonar exempelvis vägen in i en yrkesidentitet. Karriärvägama, interaktionen, professionella värden och etisk standard, den tar sig uttryck i det dagliga,

som har blivit centralt. Det traditionella sättet att närma sig professioner är att betona deras effekter på den sociala stratiñeringen. Dessa tankegångar har sina rötter i Webers och Marx tänkande. Att uppnå monopol på en yrkesuppgiñ, att stänga ute andra grupper gränsbe-

genom vakning och monopol är väsentliga grunder. Webers tänkande har fått efterföljare som bl.a. utvecklat teorier stängning social closure.

om En yrkesgrupp sätter gränser som utestänger personer inte

som uppfyller de formella kriterier som professionen satt som villkor för medlemskap. En sociologisk tradition, den som brukar benämnas den funktionalistiska, ser professionalisering som ett sätt att kollektivt få mer makt och större befogenheter att uppnå högre status, auktoritet och prestige på fler områden. Utbildning och regler är vägar för att få samhällets sanktion for yrkesutövningen. Denna tradition har sina rötter i Durkheimianskt tänkande för diskussion dessa olika traditio-

av ner se t.ex. MacDonald 1995, kap. 1 och 2. Freidson 1970 diskuterar frekvent i termer av "organiserad autonomi, dvs. möjligheter att utöva makt över andra utan insyn från kringliggande samhälle. Professionen ses som en aktör. Denna tradition har ofta benämnts den interaktionistiska, och MacDonald 1995 nämner t.ex. Sarfatti-Larson och hennes begrepp "det professionella projektet. Sociala

processer är produkter av både individuella och kollektiva aktioner. I detta

perspektiv kan man se hur påtryckningsgrupper och professionella

sammanslutningar förhandlar med exempelvis företrädare för staten.

Abbott 1988 har kritiserat ovan relaterad traditionell professionsteori. Han menar bland annat att professioner behandlats alltför individualistiskt dvs. att man inte tagit hänsyn till att de konkurrerar med andra yrken på en och samma arena vilket leder till ständiga för-

Hälsoprofessioner

skjutningar mellan yrken. Han också att traditionell profes-

menar sionsteori sett den yttre strukturen kring ett yrke som mer betydelsefull för utveckling än det som händer arbetsplatsen. Vidare har

sett yrken homogena, trots att yrken inom sig är stratiñerade man som och kan sträva olika håll Abbott 1988, s. 17.

Jag väljer för denna artikel Abbotts omvärldsrelaterade syn på professioner och professioners utveckling. Jag kommer att fokusera på sjukgymnastprofessionens yttre relation, de två arenor varav Abbott beskriver den för public opinion" dvs. där professio-

ena som arenan

bygger sin officiella image for att pressa på i offentligheten. nen upp Den andra Abbott definierar, den legala, omfattar de insti-

arenan som tutioner som kan ge vidgade möjligheter att kontrollera professionens

arbete och andra förutsättningar för yrkesutövningen Abbott 1988, s.

59. Dessa två arenor ska skiljas från den arena som arbetsplatsen utgör, och Kerstin Sahlin-Andersson behandlar i sin artikel i denna

som antologi. Arbetsplatsens logik har ofta väldigt lite att göra med logik-

de offentliga Abbott 1988, s. 66, vilket förklarar disen arenorna krepansen mellan våra respektive bidrag.

En professionsbunden rationalitet

I mitt sökande efter omsorgens innehåll och form har begreppet professionsbunden rationalitet" inom för en offentlig organi-

ramen sering och kommit att stå i centrum. Ett av syftena med

mer mer denna artikel har därmed tagit fonn. Hur ser denna profes sionsbundna rationalitet ut Med hjälp professionaliseringsteori och omsorgste-

av ori ska jag söka ett svar den frågan. Inspirationskällor är argumenten bakom den svenska välfårdsstatens utveckling av välfárdstjänster. Det är möjligt att omsorg i denna offentliga svenska kontext är uppbyggd kring både omsorgsprincip och rättviseprincip, dvs. ett

en en

gränsöverskridande utgår från Gilligans och Noddings defini-

om man tioner. Den bärs ofta professioner. Staten och/eller andra all-

upp av männa intressen kan utifrån rättviseaspekter intervenera i organiseringen vård och omsorg.

Centralt för definitionen "den professionsbundna rationaliteten

är hur kunskapen organiseras. Formen för professionsbunden kunskap är ganska given. Det är den abstrakta kunskapen som är organiserad

på ett logisk sammanhängande sätt eftersträvas. Kunskapen ska

som

generell, dvs. den ska applicerbar i situationer som liknar vara vara varandra. Den lärs bäst formell utbildning avskild från prak-

ut genom tisk verksamhet, och den ska kunna prövas systematisk forsk-

genom ning. Om forskningsresultat visar att tidigare arbetsmetoder leder till sämre resultat än vad nya metoder kan ge ändrar den professionelle

Stina Johansson

sina arbetsmetoder. Detta har under industrialiseringsprocessen lett till att kunskapsbaserade yrken trängt ut andra kunskapstyper som organiserats kring annan erfarenhet. I samband med hälso- och sjukvårdens uppbyggnad har många områden tidigare organiserats kring som kvinnors vardagsliv trängts ut, exempelvis de som bybarnmorskor och "kloka och gubbar praktiserade. För Macgummor resonemang se Donald 1995, 133 Även anhörigas insatser kan i olika kontexter s. te sig mer eller mindre attraktiva. Exempelvis ville äldre och handikappade på 1980-talet i högre utsträckning än 1960-talet ha hjälp från offentlig omsorg än från sina anhöriga Daatland 1990; Hammarström 1991. Den professionella kunskapsbasen måste också stöd i ett ges nonnsystem och en auktoritetsstruktur. Parsons 1937 har försökt beskriva nonnsystemet i en profession i anslutning till sina mönstervariabler,

"disinterestedness", "universalism", "affective neutrality, känslo-

en mässig neutralitet inriktad mot oegennytta och maximering effekav ter samt "functional speciñcity" dvs. specialinriktar arbetet att man

till det hör till kompetensområdet. Den professionelle ska alltså

som se till sakfrågoma och tona ner de personliga intressena. Man kan se en motsättning till ovan presenterade omsorgsteorier som sätter personliga egenskaper som ideal, dvs. känslomässig inblandning, parti-

kularism, organisering kring personliga egenskaper och specifika

omständigheter. Oegennyttan finns dock som princip i båda, vilket ger förutsättningar för ett möte. Christina Florin 1994 beskriver hur universiteten där de professionella utbildades var dominerade av män. Utbildningskulturen fördes ut i det professionella livet. Blev professionalisering därmed ett manligt projekt Florin presenterar två olika teoretiska förhållningssätt:

Om man betraktar professionalisering som en process framsprimgen ur en manlig kultur, utförd av män och exkluderande kvinnor då måste könsmaktrelationema i den professionella diskursen på något sätt skrivas in redan i teorin. Professionalisering och maskulinisering är då två sidor av samma mynt. Utestängningen av det kvinnliga går inte att urskilja från själva den professionella essensen.

Enligt det konkurrerande synsätt som Florin presenterar kan könsstrategier och professionella strategier hållas isär. Vad det i så fall handlar om är att männen när de försökte utestänga kvinnorna från

sina yrken egentligen hade bytt de professionella strategiema mot

könsstrategier. Med hjälp av de här motstridiga synsätten vill Florin försöka förstå varför kvinnor sina professionella organisatiogenom ner använder sig av strategier kopplade till en speciell och exklusiv

Hälsoprofessioner

grund för sina krav på förbättringar.

utbildningskompetens som

Också den organisatoriska basen för professionell verksamhet kan olika I ett alltmer komplext vårdarbete kan detta, enligt James se ut. sig i det emotionella arbetet och vårdarbete som krä- 1993 yttra att teknisk-rationell kunskap delas upp och kommer att följa ver mer olika moraliska och organisatoriska auktoritetsstrukturer. James sätter likhetstecken mellan professionell och teknisk-rationell kunskap. Hon de medicinska rutinerna manifesterar värderingen att menar också att läkarna i första hand är forskare och i andra hand praktiker. James hänför sig till den organisatoriska auktoritets-

iakttagelser råder arbetsplatsen. Där understryks auktoriteten via

struktur som på och möjligen teknisk apparatur kräver rutiner och

en ledning en som

Med Abbotts att det säkerhetssystem. hjälp av resonemang ser man också finns auktoritetsstruktur hänför sig till organiseringen en som

offentliga De professionella är organiserade i exklusi-

den arenan. medlemmar delar yrkesgemenskap, tillika

va yrkesföreningar vars en

åtaganden för sina medlemmar. ett brett spektrum av gemensamma offentliga handlingen i denna berättelse Det är på dessa arenor som sig. Med Abbotts uppdelning i åtanke gör jag två antaganden.

utspelar

rationaliteter beskrivits omsorgsrationalitet och tek- De två som ovan, nisk rationalitet, hör enligt det antagandet till arbetsplatsens logik. ena Samtalet kring sionens mål och inriktning förs, enligt det andra

profes

i anda på den offentliga än det skulle ha antagandet, en annan arenan

förts arbetsplatsen, i undervisningen eller i den vetenskapliga konpå

texten.

3 Frågeställningar

I denna artikel analyserar jag med material från en femtioårsperiod

professionernas strategier för att utveckla främst statens respektive och i mindre mån vårdbiträdesyrket, kunskaps- och sjukgynmastyrket,

resursmässigt. Har kvinnor yrken byggt särskilda strategigenom upp Hur har olika företrädare för staten fun-

er den offentliga arenan

törändringsagenter Kan tala maskulinisering gerat som man om en från början kvinnligt arbetsinnehåll Med inriktning på sjukav ett

Hur har den professionen samspelat med sin gymnastyrket frågar jag:

omvärld, yrkesgrannar, för att stärka sina positioner Viktiga t.ex. rikta uppmärksamheten mot är kontrollen över finansiefaktorer att

över kunskapsutvecklingen samt strategiema för att beringskälloma,

andra yrken. Vilka kan konsekvenserna av dessa vaka gränserna mot strategier bli i krympande ekonomi i den pågående omvandtidiga en

lingen den offentliga sektorn

Stina Johansson

4 Professionsteorier och

staten

Staten framstår vital part för professioner relatera som en att sig till. Det monopol som professioner strävar efter att skapa för sin verksam-

het kan endast garanteras staten. Inom professionsteorin har av staten kommit att framstå komplicerad eftersom som en part, den nationella kontexten uppvisat så stora variationer i ansvarsförhållande mellan staten och medborgarna och mellan staten och professionema. I den anglosachsiska traditionen har exempelvis kunskapsbaserade

tjänster

förvaltats privata intressen medan i den andra av extremen, f.d. Sovjetunionen och Östeuropa, dessa tjänster reglerats helt och hållet av staten. Nordeuropeiska samhällen har tradition stark ekonomisk en av inblandning från staten vilket inte utesluter ett marknadssystem Mac-

Donald 1995, s. 98 f.. MacDonald konstaterar relation till att statens professioner kan mångskiftande. Ändå pekar han sektor vara ut en där staten kan ha speciella moraliska och ideologiska intressen, något som

han kallar "the moral-ideological crystallization"

MacDonald 1995,

s. 116, nämligen inom hälsoområdet. Det behövs

en välfárdspolitisk

infrastruktur för att garantera samhällets behov exempelvis av arbetskraft, MacDonald 116. menar I Sverige har omfattande ekonomiska allokerats till resurser välfärdssektom efter andra världskriget. Aktörer inom välfärdsstaten har

sökt skapa lösningar för att undvika ett enskilt beroende praktisk av hjälp från familj och släkt. Pensioner, föräldraförsäkring, vårdnadsbi-

drag m.m. möjliggör individers ekonomiska oberoende släktingar av eller närstående. Ett offentligt innefattande rättigheter och föransvar delningsprinciper för omsorg om barn, handikappade, sjuka och äldre

har successivt vuxit fram. Staten erbjuder enligt forrnaliserade - rättviseprinciper service för grupper inte klarar sig själva helt och - som hållet. När det gäller Skandinavien, har också inom

offentliga sektorn

och med statsbidrag skapats arbetsmarknad för kvinnor. Framför en allt i Finland har dessa två sidor, erbjudandet service

av offentlig och

skapandet av en specifik arbetsmarknad för detta, problematiserats

med hjälp begreppet servicestaten 1990, 1994; Simonen

av Anttonen

1990. Överflyttningen av kvinnors försörjning från familjen till det off-

entliga blev efter långa politiska diskussionerz ideologiskt gäng- - bart under perioden för välfärdsstatens uppbyggnad. I den epok under

1Staten används här i en avgränsad betydelse, som instrument för central och demokratisk fördelning av allmänna medel. 2 Om man ser till de tidiga särartsfeministema Ellen Key, 191 Elin Wägner, 1941 var det vård om bam, gamla och handikappade, undervisning barn biblioteksav samt arbete och trädgårdsarbetesom ansågskvinnliga. Inom dessayrken kunde kvinnor skapa sig en arenautan att blanda sig med männen på arbetsmarknaden.

Hälsoprofessioner

vilken vår nuvarande socialpolitik skapades, var det möjligt att ta ett helhetsgrepp på hela samhällsutvecklingen. Företrädare för staten så sätt först lösa arbetslösheten 1930-talet och sedan

lyckades på

bristen på arbetskraft på 1940-talet och framgent. Till grund för utvecklingen den i världen så unika skandinaviska väl färdsstaten låg av den samhälleliga kvinnan. Kvinnans krafter och kun-

ideologin om

skaper erhållits arbete i hemmet kimde, enligt Alva Myrsom genom

in i samhällsarbetet3. Myrdal pekade i ett tal inför

dal 1942 sättas

yrkeskvinnors klubb på att

reformviljan och reformmöjlighetema kommer liksom att ..

måste i väntan på detta utbilda sig mindre slentrianmäs- Kvinnorna sigt, för kunna beredas plats i det omgjorda samhället. Driftiga att en kvinnor

skulle kunna skapa vändpunkt i kvinnornas historia. De en skulle kunna bryta så många tvångsgränsema kring "manligt" av och kvinnligt arbete, de bara funnes fardigitbildade under om den korta tid när dessa gränser är luckra. ibid.

denna vision ingick pensioner och andra socialförsäkringar, bo- I

stadspolitik, arbetsmarknadspolitik, befolkningspolitik och regional-

exempelvis Möller 1940, 1946. Inom hälso- och sjukvår-

politik se

den kom efterkrigsprogram att läggas fram gick ut lika ett som vård för alla. beroende varandra i stat kunde påverka med- Alla blev av en som villkor transfereringar mellan olika och geborgarnas genom grupper nerationer. Utbildning sågs ett medel för utjämning av klasssom Samspelet mellan denna ideologi och ekonomiska och klyftor. nya faktorer ledde till utvecklingen det som har kommit

demografiska av

kallas en kvinnovänlig stat", ett begrepp myntat Helga Maria att av Hemcs 1987. Den kvinnovänliga staten innebär att staten genom socialförsäkringar, social service och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

gjort det möjligt for kvinnor att leva ett självständigt liv utan alltför starkt ekonomiskt beroende till och/eller marknaden. Jämför en man servicestaten ovan. Hemcs menade att det inte helresonemanget om ler skapades barriärer mellan kvinnorna. nya Strömmen gifta kvinnor till den svenska arbetsmarknaden, över av halv miljon mellan år 1965 och 1985, gick främst till offentliga en Men även kategorin "tjänstefolk, t.ex. hembiträden som tidisektor. sålde sin arbetskraft på marknaden, har övergått till att bli offentgare

3För diskussion Alva Myrdals vision familj och samhälle, seMargareta en om om Lindholm 1990.

Stina Johansson

liganställda omsorgsarbetare Axelsson 1992. Det har också vuxit fram en preferensstruktur där de offentliga tjänsterna efterfrågas i högre grad än tidigare. Staten har bidragit till att göra tjänsterna attraktiva och därmed efterfrågade.

En kvinnovänlig stat i expansiv sektor

en offentlig

Bland kvinnoforskare och feminister har kvinnors relation till välfärdsstaten diskuterats. Hur har välfärdsstaten påverkat kvinnors livssituation I diskussionen har det utkristalliserats två riktningar. Pateman 1988 och andra tar fasta på att staten visserligen undanröjt vissa orättvisor beroende på kön, samtidigt patriarkatet finns som kvar. De beskriver den förtryckande eng. "oppressive" staten. Skandinaviska forskare har tagit fasta på den frigörande sidan. Man kan med facit i hand ana att den kvinnovänliga staten hade sitt i ursprung den arbetskraftsbrist fanns efter andra världskriget och som som gjorde kvinnorna till viktig för inträde på arbetsmarknaden. en reserv Den nya välfárdspolitiken expansionsutrymme för vissa och

gav yrken

professioner att utveckla sin verksamhet i för dem önskvärd riktning. Statens satsningar i arbetsmarknads- och välfárdspolitik fick konsekvenser, om än inte alltid avsiktliga. Kvinnoyrkena kom bli att en viktig del av arbetsmarknads- och välfärdspolitiken. Statens interak-

tion med kvinnoyrkena grundlades tidigt. I Lisa Öbergs avhandling

Barnmorskan och läkaren 1996 framgår till exempel hur staten kunde locka bammorskoma till offentlig anställning pensionsgenom att möjligheter kopplades uteslutande till sådana tjänster Öberg, 1996, s. 135, s. 328. Detta inträffade så tidigt 1904. När sedan pensionssom systemet öppnades även för privatpraktiserande barnmorskor 1916 hade denna grupp nästan försvunnit. Genom pensionspolitiken hade staten banat väg för en inordning bammorskoma i statlig och komav

munal förvaltning som senare blev förutsättning for bammorskeyr-

en kets inlemmande i det statliga efterkrigsprogrammet. Olika aktörer i staten kunde ta ett samlat grepp om vårdyrkena. Staten har medverkat till att förskjuta gränserna mellan lönat och oavlönat arbete. Den har medverkat till att avlasta kvinnor i deras privata omsorg om barn och gamla i hemmet, samt befriat kvinnan från ekonomiskt beroende och familj. Å andra sidan har den också av man medverkat till att skapa ekonomiskt beroende själv F - av staten razer Gordon, 1994. Befrielsen och beroendet innehåller spänningar och motsägelser. En motsägelse ligger i den dubbla roll offentligt som anställda kan få kontrollörer också distributör som men som av resurser. Hugman 1991 för i sin bok Power in caring professions ett resonemang där han att det inte enbart handlar hantera motsägmenar om att

Hälsoprofessioner

också hur och professioner ömsesidigt kan stödja elser utan om staten varandra i genomdriva sina mål. Han pekar ut tre olika sätt att att var maktrelationer kan föreligga mellan staten, en profession beysa som yrkesgrupp och klientgruppen de vill tjäna. Hugman 1991 :26 eller modellen bestämmer staten sitt agerande villkoren I den första genom och dess klientgrupp. Staten omvandlar deras

för både professionen

respektive intressen. I den andra modellen intar professionen en motroll förmedlare mellan statens och klientgruppens insvarande som den tredje modellen ingår staten och professionen i en intritressen. I komplex maktrelation i förhållande till sin klientgrupp som de kat och båda har förhållande till. För enskilda individer pågick en ett separat förskjutning från beroendet familjen till ekonomisk självständigav form och innehåll blev föremål för omdefinihet. Också omsorgens välfárdsyrkenas förändring. tion genom

5 Professionsteorier och kvinnorna

förutom läkaryrket, världen över kvinnodominerade.

Vårdyrkena är,

detta förklaras de båda könens olika Hugman 1991 menar att av etablera sig arbetsmarknaden. Det har varit möjligt

möjligheter att

för kvinnor sig in på vissa ideologiska och praktiska att ta arenor av kvinnor arbetar idag i lågbetalda arskäl. Numerärt stora grupper av Vårdbiträden, undersköterskor och andra biträden bildar i Svebeten. Professionsteoriema har i stort sett negligerat kvinnoyrkerige yrken. den mån kvinnoyrkena diskuteras har det varit kring fenomen na. I deltidsarbete, horisontell arbetsdelning och underordning. som attribut värderas med klar låg profil i professionssamman- Dessa en

Elgkvist-Salzman, 1990; Hugman, 1991; Öberg,

hang. Se t.ex.

1996.

Deltidsarbetet

kvinnors annorlunda beteende i professioner och yrken Teorier om i undantagsfall. Vad sådana teorier kan

har endast uppmärksammats är exempelvis kvinnors benägenhet att anpassa prioriteringarna

ta upp till hela sin livssituation. Struktureringen tiden i arbetssituationen av viktig sådan faktor där viktiga vardagsvärderingar komhar blivit en 1989; Davies Esseveld, 1989. Professionstemer i dagen Davies, oriema förutsätter hög närvaro på arbetsplatsen. Inflytande över en arbetssituationen viktig faktor i dessa teorier. För många yrken är en offentliga sektorn har t.ex. deltidsarbetet blivit en förutsättinom den kvinnors medverkan Elgqvist-Saltzman, 1991; Johansson, ning för

Heltidsarbetet nödvändighet, Inga Elgqvist-Saltz-

1995. som menar

Stina Johansson

man, är ett oretlekterat antagande inom professionsteorierna kan som behöva skärskådas. Man får inte falla till föga och betrakta hemarbete,

deltidstjänstgöring och annan bortovaro från heltidsarbetet som en svacka i karriären, Elgqvist-Salzman och hänvisar till sina menar studier av lärarinneyrket. Livslång anställning på heltid blev då inte den

enda formen för i arbetslivet, utan timanställning och engagemang deltidsarbete i olika former skulle kunna accepteras som lika normala

och lämpliga.

Horisontell arbetsdelning

Ledarskap och arbetsdelning har varit viktig fråga där disso-

en annan nansen mellan professionsteorier och teorier kvinnokulturer varit om uppenbar. Det har till exempel inte ansetts kvinnligt

att ta ledningen

över andra. Detta har ideologiskt motiverat horisontell arbetsdelen ning. Kvinnor kan enligt denna filosofi visa sin kompetens direkt i

vårdpraktiken. En eventuell professionalisering skulle i så fall ske via förbättringar av patientarbetet, inte undervisning, administragenom

tion eller forskning.

egen I praktiken har det ändå skett förändring inom flera

en av vårdyr-

kena i relationerna till patienter och till underordnade. Flera dessa av yrken ingår numera i en vertikal arbetsdelning, dvs. hierarki. Detta en har fört med sig utveckling av en yrkesetik, dvs. har tvingats abman strahera vissa principer för att förhindra alltför omedveten maktuten

övning.

Fortfarande finns en spänning kring den vertikala arbetsdelningen

inom flera vårdyrkena. Ska yrket satsa på utvecklingen den

av av

praktiska patientrehabiliteringen Ska yrket satsa på forskningen Ska

arbetsdelningen idealt horisontell eller vertikal Vid närmare efvara tertanke finner att det ofta är kunskapsfrågoma det handlat man om. Professionsteorierna redskap för att analysera maktfrågan, medan ger kunskapens roll i utvecklingen framstår relativt oanalyserad. Exsom

terna intressen kunskapsutveckling, exempelvis statliga,

av kan stå i motsättning till yrkesförbundens eget sätt att driva professionskam-

pen, något som jag ska återkomma till.

Underordningen

En vertikal arbetsdelning förutsätter över- och underordning. Dessa två roller har kommit att bli könsuppdelade. Den abstrakta

kunskapen

har kommit att bli prestigeladdad och attraktiv mera för män än den konkreta. Lisa Öberg visar i sin doktorsavhandling barnmorskor om

och läkare hur den mäktigare läkarprofessionen, också är manligt

som

Hälsoprofessioner

dominerad, monopoliserade kunskap hade med de komplicerade som förlossningarna göra och stängde barnmorskoma, och även de födatt ande kvinnorna, från kontrollen över dessa. En strategi som tillute lämpades att dela med sig kunskaper till barnmorskoma men var av behålla kontrollen över dess utförande. Hanterandet av vassa redatt skap korn hamna inom läkarnas revir. De tog hand om tillväxten att

systematisk kunskap. Den mer komplexa och kunskapskrävande

av kontrollen över liv och död kom att definieras som professionell, medan arbetet med normalförlossningarna kom att betraktas som mindre Öberg, 1996, 197-98. Professionsteorins kriterier

professionellt s.

arbetet leder också fram till sådan värdering. Obstetrikems kunen skap abstrakt och krävde längre utbildning. Läkaren grep var mera en med sin professionella auktoritet in i situationer då liv var hotat. Barnmorskan, däremot, skötte självständigt de allra flesta forlossningama. detta kan vi dra slutsatsen att professionsteoriema inte ger oss red- Av för värdera arbete med det normala, vanliga och rutinmässiga. skap att krävs vertikal arbetsfördelning, hierarki, för att det ena yr- Det en en ska framstå i sin professionalitet. Med tanke på dagens arbetsket marknad är det sannolikhet att män blir överordnade och kvinstor underordnade. norna

6 Kunskap och formell kompetens

Abbott 1988 diskuterar den professionella kunskapen i samband beskrivningen professionell praktik. Han delar in praktiken i med av delar, i dialog med patienten/klienten söka sig fram till rätt väg tre att

arbeta med just den patienten/klienten diagnosis, att med ut-

att i information sluta sig till diagnos inference, och slutli-

gångspunkt i dialog med patienten/klienten genomföra behandlingen. I ett

gen att kunskapsteoretiskt perspektiv är det det mellersta ledet som är intreseftersom utveckling den professionella kunskapen kan sant, en av fler vägar för behandling än vad tidigare känt till. Abbott öppna man 1988, 48 beskriver det ett pusslande där den professionelle s. som arbetar exklusivt med sin kunskap och tillämpar olika former av uteför komma så långt möjligt i sitt fastställan-

slutningsmetoder att som

de diagnos. Den professionelle ska ge upp inför ett problem som av det inte finns lösning på inom hans eller hennes kunskapsområde. en

Den professionella reflektionen sker avskilt från patienten/klienten,

komplex kunskapsmassa kräver att mycket tid läggs på just och en stadium. finns möjligheter att skapa rutiner så att enkla fall detta Det

lätt kan för vidtagande rutinåtgärder. Man kan hävda att

sorteras ut av

inom detta professionella led patientrelaterade krav på

det är som hälsa, arbetskapacitet och livskvalitet kan avgöras. Det är det som

Stina Johansson

skiljer professionella från amatörer. Det är reflektionsledet är som själva arbetet. Detta arbete sker utanför kontroll andra än som av yrkeskunniga personer kan genom sin avskildhet lätt intryck ge av maktutövning.

F örtro genhetskunskap

Professionsteoriema har -i likhet med vad Öberg konstaterat angåen-

de bammorskoma ett inbyggt värderingssystem leder till - som att

specialistktmskap väger tyngre än generalistkunskap. Att bota ett fåtal

med avancerad apparatur och avancerad abstrakt kunskap enligt ger teorierna status än att hjälpa många med hjälp enkel vardagsmer av kunskap. Det är lättare att se vilka konsekvenser ett genomfört professionellt tänkande får analyserar ett yrke ursprungligen om man som

byggts upp kring vardagsktmskaper, nämligen vårdbiträdesyrket.

Vårdbiträdesyrket präglades från början inte alls det vanliav som gen brukar betecknas professionella attribut: formell utbildning, som systematisk teori och auktoritet. Andra värden än de brukar betosom nas inom professioner sattes i centrum: personliga egenskaper och färdigheter, det sunda fömuñets kunskap förvärvad i vardagslivet och

i personliga relationer. Det också så att offentliga företrädare ville var se det som en möjlighet för hemmafruar i behov lite extra av pengar att hjälpa sina medmänniskor. Det skulle inte ett yrke. Relavara tionen mellan dessa hemsamariter och de gamla skulle inte störas av

byråkratiska och abstrakta principer. Men företrädare för offentlighet-

en ändrade sig. Genom statsbidrag kunde staten 1960-talet ställa

krav på verksamheten. Avgränsade uppgifter skulle ingå i hembesöken och arbetsledare skulle fördela arbetet mellan vårdbiträdena. Kon-

sekvenserna blev att yrket differentierades och det skapades hieren arki inom hemtjänsten. Ledningsfunktionen koncentrerades. Utbild-

ningen blev längre. Ledarna i hemtjänsten, hemtjänstassistentema, har ofta numera en högskoleutbildning omfattande minst 100 poäng fem tenniner, dvs. social Möjlighet finns på samtliga Studieorter omsorgsexamen. att studera upp till 120 poäng. Utbildningen kan antingen inriktad vara mot äldre, funktionshindrade och utvecklingsstörda eller Socialpedamot

gogiskt behandlingsarbete. Professionaliseringen hemtjänsten har

av betonats genom att ett teoretiskt innehåll getts arbetet. Det skedde

redan under 1970-talet framför allt under 1980-talet då den socimen alpedagogiska inriktningen blev tongivande i arbetet. Aktivering, so-

cial rehabilitering och hjälp till Självhjälp blev ledstjärnoma. Formell

utbildning av personalen blev det yrket satsade på Szebehely, 1995. Ädelrefonnen 1992, enligt vilken kommunerna fick huvudansvaret

Hälsoprofessioner

för äldreomsorgen, öppnade för utveckling i syfte att bryta gränser

en mellan sjukvård och den kommunala hemtjänsten. Rationaliseringar

inom sjukvården har lett i riktning. När patienten är medi-

samma

cinskt färdigbehandlad på sjukhuset återstår omsorgsuppgifter. De

vård i hemmen kommer bättre medicinskt utbildade som ger att vara än sina fdegångare. Examen från gymnasiets vårdlinje ger idag en medicinsk kompetens motsvarande undersköterskans.

Tanken att kompetens vunnen ur erfarenheter av att ta omsorg om barn, sjuka och gamla i det hemmet skulle vara mindre kvalifice-

egna rande än erfarenhet skett inom offentligheten har ännu inte

om samma diskuterats i professionslitteraturen. Professionsteoriema har varit alltför inriktade på maktbegreppet, och för lite analyserat kunskapsfrågorna för att vi med hjälp dessa teorier ska kunna föra en väl-

av grundad diskussion kring kunskapens fonner. Alltmer sjukvård sker i hemmet. Mer tid läggs på planering arbetet, kommunikation inom

av vårdlag etc och mindre tid för det mänskliga mötet ges än i de ursprungliga planerna när yrket blev till.

Kari Wzemess 1995 har inom ramen för omsorgsbegreppet påbörjat analys kunskapsfrågoma. Hon är rädd för att vardagens

en av behov och erfarenheter går förlorade i en alltmer rutiniserad och abstrakt yrkesverksamhet. Waemess menar att vare sig den professionella socialarbetarkulturen eller den medicinska kulturen som sjuksköterskor har sin professionella bas har varit i stånd att organisera en

som individuell och situationsanpassad hjälp, den som var kärnan i hemvården. De professionella systemen tenderar att lägga sin syn på hjäl-

utan att den i sitt vardagssammanhang. Istället för måltid blir pen se det näringsriktig och allsidigt sammansatt "kost". Maten reduceras därmed till något ligger utanför den personliga smaken. Estetiken

som har ersatts fysiologi. Ingela Josefsson 1991 tillhör dem som starkt

av pläderat för ett reflekterat yrkeskunnande, och tar utifrån en mer generell och språkvetenskaplig utgångspunkt upp samma kritik som Waar-

Inga Elgqvist-Salzman 1990 också denna motsättning ness. ser mellan vardagens behov och professionens nonnsystem när hon kon-

staterar att

Vi har en tradition att uppvärdera yrkesverksamhet det offent-

liga livet och nedvärdera det privata, det reproduktiva.

Jag ska över till att skildra sjukgymnastyrket med avseende

deras strategier för professionalisering efter andra världskriget. I

artikeln förekommer ett antal förkortningar på olika professionella

och fackliga organistioner. En lista på förkortningar presenteras efter

artikelns slut.

Stina Johansson

7 från till

Sjukgymnastema yrke profession

- Sjukgymnaster sitter organisatoriskt i kläm mellan många andra yrkesgruppers intressen, ovanifrån läkaren, från sidan arbetsterapeuter, naprapater och chiropraktorer och yrken vars position som sidoordnad respektive underordnad kan variera sjuksköterskor. Det har, som många andra vårdyrken, både humanistisk/beteendevetenen skaplig och en naturvetenskaplig sida Tamm, 1984; Bellner, 1991, vilket kan ha att göra med dess rötter i både frisk- och sjukgymnastik. Yrket är kvinnodominerat och delas i könssegregerade arbetsområden. En större andel män än kvinnor väljer att bli företagare, att egna arbeta inom yrkesmedicin och inom den öppna vården, medan kvinnor väljer att arbeta på sjukhuset Bergman, 1989, 74. Andelen s. män i yrket varår 1970 14 % och år 1990 18 %. Den formella placeringen överensstämmer också med uppleovan velsen av att vara i kläm. Sjukgymnasten placerar sig själv mellan lä-

karen och sjuksköterskan Bergman, 1989. De yrkesgrupper

vars kompetens gränsar till sjukgymnastemas eget område är, förutom ar-

betsterapeutema, naprapater och chiropraktorer. Alla håller på med

leder och muskler. Det är alldeles uppenbart att naprapater och chiropraktorer är konkurrenter om patienter med rygg- och nackbesvär. Den "klämda" ställningen innebär att sjukgymnastema måste finna olika strategier gentemot fonnellt överordnade yrken läkare, kunsom skapsmässigt närliggande yrken som arbetsterapeuter, naprapater och chiropraktorer, yrken som de möter i vårdlag eller i Vårdplaneringsgrupper som exempelvis sjuksköterskor och hemtjänstassistenter, samt eventuellt underordnade biträden och assistenter.

Expansionen, relationerna

och kopplingen till försäkringssystemet

Redan tidigt i välfärdsstatens uppbyggnad kan att sjukgymman se nastema var aktiva när det gällde att skapa sig en arena inom de ekonomiska ramar som välfärdsstaten kunde erbjuda. På 1930-talet hade bland annat sjukgymnastema utretts med anledning av att statsmakterna befarade överutbildning av arbetskraft. SOU 1935:52 Utredningen förde fram tankar om att "sjukkassereformen skulle kunna öka dessa personers arbets- och inkomstmöjligheter" 357. Med "dessa menade utredningen de som valt att utbilda sig till både gymnastiklärare och sjukgymnaster, vilket det vanliga för de sysslavar som de med sjukgymnastik på den tiden. Sjukgymnastema bestämde sig tidigt för att liera sig med läkarna. Pierce Butler, själv marinläkare, argumenterade i mitten 1940-talet av

Hälsoprofessioner

i Tidskrift i sjukgymnastik nr 1946, tidigare införd i Läkartidning-

45/1945 för vidgning sjukgymnastemas ansvarsområde en en av eller territorium. Butler ville visa på vad yrken som arbetsterapeut och

sjukgymnast hade för betydelse för arbetsrehabiliteringen. "Slutmålet för all sjukdomsbehandling bör vara att åter placera patienten i arbete.

Detta måste ske under läkarens energiska påverkan, skrev han. Han refererade till arbetet med krigsskadade och menade att det farms

möjligheter att organisera hjälparbetet på annat sätt än genom Stads-

missionen och fackliga organisationer. Man skulle garantera skadade personer full social trygghet så att de kunde delta i det rehabiliterande arbetet. Vad han menade var att om de arbetsskadade fick hjälp i sin ekonomiska situation så fick de möjligheter att satsa på sin hälsa, vilket samtidigt var lönsamt för samhället. Sjukkassoma visade stort intresse. Att hitta en nisch där försäkringsmedel finansierade en del av sjukgymnastemas professionella verksamhet måste ha varit av vitalt intresse för dem.

Sjukgymnaster föreläste på lokala sjukkasseföreningar

och bad om statligt stöd för att göra det rehabiliterande arbetet möjligt Tidskrift i sjukgymnastik 1951. Argumentationen gick ut på att sjukgymnasterna genom sitt arbete med att få ut folk på arbetsmarknaden arbetade i statens intresse. Sjukgymnasternas arbetsfält skulle utvidgas. Det skulle bli en ökad efterfrågan på deras tjänster. Tidigare hade deras uppgifter varit diffusa. Vanligt var att utbildade sjukgymnaster arbetade ideellt de första åren etter utbildningen i väntan på anställning.

Den Cederströmska utredningen

en ny arena för professionell expansion skapas

Det dokument som låg till grund för utvecklingen under efterkrigsti-

den inom sjukgymnastikens och arbetsterapins område var den s.k. Cederströmska utredningen SOU 1945:26, Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkanden, bilaga nr under beteckningen Riktlinjer

för skapande av socialväsendets forskningsorganisation. Där slogs

fast att allas möjligheter att delta i arbetslivet skulle tas till vara ge-

koordinering resurser. Läkaren Cederström skrev: nom av

I det föregående har jag sökt antydningsvis påpeka hur intimt de partiellt arbetsföras problem sammanhänger med skiftande förhållanden på socialväsendets och andra områden och att förutsättningen för att kommitténs skyddslingar skola få det av regeringen önskade biståndet är, att problemet koordineras med ett flertal andra. SOU 1945:26, s. 9

4 Vid tidpunkten för utredningen ageradesjukgymnaster och arbetsterapeutertillsammans.

Stina Johansson

En social forsknings- och försöksorganisation förväntades kunna bidra till en bra lösning på rehabiliteringsbehoven. Ett nytt sarnhällselement, ett produktivt socialväsen skulle skapas med utgångspunkt från: "Ungdomens, fullarbetskrañens, partiellt arbetsföra och överårigas problem var för sig 25.

Detta innebär, att man övergår från det nu tillämpade, rena understödsväsendet till vad jag kallar ett produktivt socialväsen, d.v.s. ett hittills saknat samhällselement, som suger upp och absorberar all arbetskraft vid sidan om fullarbetskrañen och därmed avlägsnar aIl konkurrens mellan prima och sekunda arbetskraft från fria arbetsmarknaden. SOU: 1945:26, s. 25

En forsknings- och försöksorganisation skulle svara för att nya

ny sysselsättningar skapades. Det behövdes nya tjänster och utbildningsmöjligheter för dem som skulle ut i arbetslivet, vilket också ledde till att det skapades arbetsmöjligheter vid "en centralt arbetande

nya forsknings-, försöks-, och utprovningsorganisation". Där skulle ett pionjärarbete inledas 34. I utredningen skisserades också planer for

hälso- och sjukvårdsorganisation. Det gällde att använda samen ny hällets på for alla produktivt 5sätt. Alla hade till

resurser ett som uppgiñ att rehabilitera för arbetsmarknaden ñck tillträde till den spatiösa arenan. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster var yrken som skulle kunna svara mot dessa krav. Utredningen riktade sig inte explicit till något särskilt yrke, utan det stod öppet for var och en som kände sig manad att utveckla idéerna och göra dem till sina. Hur utnyttjade de dessa möjligheter För ett yrke i professionaliseringstankar var naturligtvis expansionen en drömsituation.

Det ekonomiska utrymmet for yrken och professioner skapade möjligheter att konkurrera eller samarbeta om ny tjänster och förmå-

ner. Sjukgymnasterna påverkade genom Kvinnliga legitimerade sjuk-

gymnasters riksförbund KLSR, fr.o.m. 1960 Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, LSR efterfrågan på service, nya klientgrupper identiñerades med hjälp av statligt stöd.

Gränsbevakning, exklusion och usurpation

De signaler professionen ger till den offentliga arenan är viktiga.

som För att vinna på offentlighet måste en profession i expansionstankar ha ett gott rykte. Genom att påverka de legala medel som står till buds, som legitimation och utbildning kan man påverka sin prestige och sitt rykte. Att arbeta med sin image gentemot allmänheten så att den får riktig uppfattning vad som är yrkets värderingar

senare en om

5För definition produktivitet SOU 1945:26 136-137.

av se s.

Hälsoprofessioner

och arbetsmetoder ingår därför i professionella strategier. Ett sätt att upprätthålla förväntningar om god kvalitet är att bevaka gränserna.

KLSR såg till att ingen obehörig använde yrkesbeteckningen "sjuk-

gymnast". Sjukgymnasternas yrkesförbund bildade under 1950-talet front mot odefinierade massörer. Jag ska ge några exempel.

Då lagen om allmän sjukförsäkring tillkom 1955 bestämdes att försäkrad skulle erhålla ersättning för sjukgymnastisk behandling, om behandlingen utfördes av läkare, legitimerad sjukgymnast eller av person som upptagits i en av Riksförsäkringsverket efter samråd med Medicinalstyrelsen fastställd förteckning, s.k. förteckningsgymnaster. För att kunna upptagas på denna förteckning måste vederbörande ha bedrivit en läkare väl vitsordad sjukgymnastisk verksamhet.

av Förutom kvalifikationer skulleman också ta hänsyn till behovet av sjukgymnaster på den ort där vederbörande varit verksam. KLSR framhöll med anledning av en motion 1958 att denna lösning var en nödlösning. Förbundet ville ha endast en typ av sjukgymnaster, nämligen de som legitimerats genom examen eller genom dispens.

Företrädare för staten respektive KLSR hade olika intressen, vilket ledde till flera kollisioner när det gällde strategier. Sjukgymnastema kom tidigt i konflikt med dåvarande socialminister Gunnar Sträng som ville ha flera sjukgymnaster till rehabiliterande arbetsuppgifter, vilket skulle kunna leda till att lägre krav på utbildning accepterades. KLSR protesterade mot Sträng och Riksförsäkringsverket Tidskrift i sjukgyrrmastik, mars 1955, ledare. Här visade sjukgymnastema att de kunde agera självständigt gentemot vitala välfärdsintressen. Kanske bröt de också mot en kvinnlig norm enligt vilken samverkan är en

dygd.

Att utesluta de som inte uppfyller gängse krav som professionen ställer är den sidan arbetet med att bevaka sin arena. Den andra

ena av sidan är att vidga sitt eget arbetsområde och få tillgång till privilegier som tillfallit ett överordnat yrke. Denna strategi brukar benämnas usurpation. Man kan ana att sjukgymnastema i samband med 7-kronorsreforrnen, då bl.a. specialistläkamas möjligheter att bedriva privatpraktik inskränktes, kände sig mogna för att öka sin professionella autonomi. Reformen påverkade även de privatanställda sjukgyrnnastema. De argumenterade för att göra sig kvitt läkarnas överinseende över vissa behandlingsformerá som ställde mindre krav på kunskap och kompetens än andra behandlingsformer. Enligt bestämmelserna

skulle patienterna inte någon ersättning om tjänsten inte var läkar-

ledd. Sjukgymnastemas strävan till autonomi, genom kunskapsut-

Elektrisk retningsbehandling och mekanisk sträckbehandling, behandling med ultraljud och tryckvariationsbehandling.

Stina Johansson

veckling, kom att gå före strävan att erbjuda enkla, osjälvständiga och subventionerade tjänster till patienten. Kunskapsutvecklingen förutsatte en förbättring av kvaliteten i tjänsten läng sikt. Att till varje pris upprätthålla relationen till patienten som den sett ut dittills var inte lika viktigt. Därmed bröt de mot traditionen, något som anses

nödvändigt i en professionell utvecklingsprocess.

Sjukgymnastemas relation till läkarna har varit ambivalent vilket

visade sig i samband med kampen om legitimationen. Sjukgymnas-

terna har legitimation, något som villkorades och förutsatte ett samarbete med läkarkåren. I en artikel i Sjukgymnasten 1972 168-170 påpekade redaktör Agnete Wilund att sjukgymnastema skulle vara

rädda om sin lagstadgade legitimation, något unikt i Sverige. Legiti-

mationen innebär både rättigheter och skyldigheter, menade Wilund,

rättighet att utöva sjukgymnastik och en skyldighet att inte göra detta utan att läkare förklarat sådan behandling lämplig. Det är denna skyldighet som särskiljer oss från de icke legitimerade. En skyldighet som vi ska vara aktsamma om.

Läkarnas och sjukgymnastemas intressen flätades samman kring dessa skyldigheter. Artikeln var skriven 1972 och det finns all anledning tro att en omprövning har skett sedan dess. 1968 års utbildningsutredning, U6S, den som skulle bli symbol för 1977 års högskolereform betänkande: SOU 1973:58, uppmuntrade inte tanken på att

sjukgymnastema skulle särskiljas genom en egen legitimation

sjukgymnasten 1974. Staten ville homogenisera villkoren i häl-

soprofessionema/yrkena. Sjukgymnastema ville diversiñera dem.

specialisering är ett annat sätt att förbättra sin ställning på arbetsmarknaden. För att kunna göra sig synlig i den medicinska hierarkin kan det finnas fördelar med att låta specialiseringen bli relativt långt-

gående. Läkarkåren tillämpar systematiskt specialiseringsstrategin.

I sträng hierarki kan det finnas en poäng med att etablera flera un-

en derhierarkier. I många sammanhang finns fördelar med att sprida riskerna. Detta resonemang ger stöd för strategier mot att utveckla sig

som både specialist och generalist. Specialist för att profilera sig mot

överordnade, generalist för att hävda sig i konkurrens med yrken med kortare utbildning och i underordnad ställning. Sjukgymnastema har uppmuntrat specialisering, bl.a. genom att verka för att specialisttjänster ska inrättas. Av strategiska skäl, att sprida riskerna, har sjukgym-

nastema stöttat både offentliganställda och privatpraktiserande, något

som också kan ses som ett stöd för generalisering.

Ett viktigt arbete för sjukgymnastema bestod i att behålla den efterfrågan som man fått hjälp att skapa. I början av 1970-talet svarade

LSR i ett remissyttrande på .Sjulqörsäkringsutredningen betänkande V

den s.k. 7-kronorsreformen att deras synpunkter kommer att gagna

Hälsoprofessioner

både patienterna och dem själva. .Sjukgymnasten71971, s. 30-34. I detta skede ömmade LSR för de privatanställda, som förbundet mena-

de skulle ha samma möjligheter att ge sina patienter reseersättning

som den offentliga sjukvården gav. Privatanställda utgjorde och utgör fortfarande endast en liten andel, cirka 10 %, av LSR:s medlemmar. LSR överbetonade de privatanställdas intressen om man ska utgå från medlemsantalet. I april 1977 genomfördes den s.k. sjukgymnastreformen som innebar att enhetlig taxa infördes för privatpraktiker och offentligt anställda sjukgymnaster. Regeringen skulle bedöma behovet

etableringskontroll för privatpraktiserande sjukgymnaster Sjukav gymnasten nr 1977, s. 9.

Kunskapsutveckling och utbildning

Om kunskapsutvecklingen är stark inom ett område finns två något motstridiga sätt att hantera detta inom en profession. Den ena är

en uppdelning i additiva kunskapsmängder, att lägga till nya specialom-

råden Eriksson, 1995. Den andra är en disciplinär kunskapsutveck-

ling mot abstraktioner, kunskap räcker längre än specifika

en som fakta och tekniker. formen förutsätter en horisontell arbets-

Den ena fördelning, den andra en vertikal. Strategiema som utvecklas kring detta har delvis olika syften. En del strategier innebär en inre strukturering i karriärrnönster, medan andra medför direkta konkurrensstrategier gentemot andra yrken Abbott, 1988:179. Jag ska granska motiven för sjukgymnastemas strävan efter förlängd utbildning och dess effekter på yrkets inre strukturering och relationer till andra yrken, och se vilken roll företrädare för staten har tagit i dessa strävanden.

Strategier för geografisk spridning utbildningen

med och mot företrädare för staten - Sjukgymnastemas och statens agerande för att genomföra en geografisk spridning av utbildningen kan ses som medel för att genomföra både en ämnesmässig breddning och fördjupning. Det kan också ses som ett mål för de inblandade parterna att göra utbildningen tillgänglig. Mot slutet av 1960-talet i samband med U68 började statsmakter-

dra riktlinjer för yrkesutbildning "med successiv profile-

na upp en ny

ring". Vårdutbildningarna skulle då i inledningsskedet bli gemen-

samma för flera yrkesgrupper för att efter hand låta sig specialiseras. Vidare skulle sjukgymnastutbildningen byggas ut i flera landsting.

U68 föreslog sjukgymnastutbildning på lO orter, medan sjukgymnas-

terna var mer restriktiva i sina ambitioner Sjukgymnasten nr 12,

7Tidskrift i sjukgymnastik bytte till .Sjukgymnastenfrån och med 1959.

namn

Stina Johansson

552. Att inrätta utbildningar i Jönköping, Örebro och Umeå 1973, s. diskuterades inom LSR. Statsmaktema strävade mot en decentralisering och tillväxt av antalet yrkesverksamma. Den stora svårigheten

en låg vid den tidpunkten i att det saknades kompetenta lärarkrafter. Yrkets relation till läkarna var en annan knäckfråga.

Med viss besvikelse konstaterades i Sjukgymnasten nr 1972

336 att Jönköpingsaltemativet försenats, samtidigt som man beklas. gade att Umeå ännu inte kunnat starta det beslutade sjukgymnastinsti-

Hoppet sattes till Örebro. t.ex. sjukgymnasten 1975. tutet. se nr Där inrättades också utbildning i sjukgymnastik, men den blev inte

en långlivad. Skandal, menade de egna leden Sjukgymnasten nr 10, 1975. Problemet låg i att skapa en utbildning på en ort som saknade universitet. Det innebar svårigheter att rekrytera läkar-lärarpersonal. Medicinsk föreståndare saknades, liksom pedagogiskt utbildade lärare. Här kom professionens kvalitetskrav och medicinska inriktning, som krävde läkar-lärare, på tydlig kollisionskurs mot U68-förslaget enligt vilket ville sprida utbildningen till flera orter. Örebrout-

man bildningen inställdes efter en halv termin Sjukgymnasten nr 10, 1975.

Staten stödde en relativt odifferentierad verksamhet. Staten har också verkat för att olika vårdutbildningar skall hållas samman. En gemensam teoretisk grund för alla vårdyrken är fortfarande en strategi från statsmaktemas sida Högskoleverkets rapport 1995. Stats-

maktema har alltså inte velat stötta vertikal arbetsdelning. U68

en ville heller inte stödja en särskild utbildning för sjukgymnastassistenter. De kortare utbildningar som skisserades var alltför generellt inriktade för att passa biträden en enskild yrkesgrupp.

Tankarna i U68 sattes i verket i slutet av 1970-talet med en förlängning sjukgymnastutbildningen med en termin. Redan höstter-

av minen 1977 började en sådan 5-tenniners utbildning i Uppsala. I både U68 och Sjukvård 80 betonades vikten av kunskaper i beteendevetenskapliga ämnen samt kunskaper i öppen vård och habilitering Sjukgymnasten nr 1977, s. 6. Statsmaktema kan därmed sägas ha uppmuntrat en nedtoning av den medicinska kunskapen i yrket.

I två frågor befann sig sjukgymnasterna kollisionskurs med företrädare för statens intressen. Den ena gällde den vertikala arbetsdelningen som förutsatte sjukgymnastbiträden. Den andra frågan gällde innehållet i utbildningen, den professionella kunskapen, där staten ville se en mer samhälls- och beteendevetenskaplig inriktning och ett brott med den kunskapsmässiga alliansen med läkama.

En egen sektion för sjukgymnaster inom psykiatrin bildades inom LSR i maj 1975 Sjukgymnasten nr 1977, s. 16. Breddning har därefter skett successivt genom inrättandet av nu 1997 sammanlagt 14

Hälsoprofessioner

specialsektioner inom LSR. Förbundets strategi kan här sägas vara att

horisontell arbetsdelning. stödja en

Fördjupningsstrategier i allians med läkarna

Redan 1948 föreslog sjukgymnastema själva en professur i sjukgymnastik. Det skulle ge möjligheter till bättre samarbete med läkarna ge-

att sjukgymnastema kunde få tillträde till deras forskningsarena. nom

Vid den tidpunkten tycks inte tanken ha funnits att sjukgymnastema

skulle bli självständiga gentemot läkarna. Inte heller fanns kxmskapsmässiga betingelser för detta. För att bli självständiga mot läkarna måste sjukgyrrmastema låta den abstrakta kimskapen växa.

En allians tycks ha skapats med läkarkåren kring teoriutveckling och högre medicinsk kompetens för sjukgymnaster. En sådan hög-

kompetens skulle bana vägen för forskarutbildning. Tillre en egen

kunde sjukgymnastema kämpa mot intressen i staten som sammans ville påverka utbildningen i kortare och mer praktisk riktning.

en Staten uppmuntrade yrket hantverk. Några motionärer i Riksda-

som

hade riktat kritik mot sjukgymnastutbildningen och låtit påskina

gen

den borde praktiskt inriktads. Docenten och universitetsatt vara mer lektom i anatomi vid Sydsvenska sjukgyrrmastinstitutet i Lund Bertil Sonesson gjorde ett inlägg sjukgymnasten 1972, s. 339-40:

Ersättes kraven på välkvaliñcerade lärare med bred medicinsk

utbildning kommer sjukgymnastens verksamhet att efterhand re-

duceras till okvaliñcerat, manuellt arbete.

Fortfarande sjukgymnastema beroende läkarnas beskydd

var av

garanter för en abstrakt kunskapsutveckling. som

Egen kompetenshöjning och exklusion avjäkar-lärarna

För att kunna expandera vertikalt och horisontellt måste sjukgymnastema kunna utbilda sina lärare. Förslag till nordisk specialutbild-

egna ning till lärare i fysioterapi, som är den internationella benämningen

sjukgymnastyrket, lades fram i Nordiska rådet. Utbildningen skulle

behörighet till lärartjänst i fysioterapi9. En sådan utbildning korn ge igång i Malmö höstterminen 1975.

3l motion 1101, 1972,undertecknad Socialdemokraten Gusti Gustavssonoch fyra

av partikamrater, fördes argumentation för att sjukgymnastyrket skulle vara ett prak-

en tiskt och "jordnära" yrke. Motionärerna menadeatt sjukgymnastyrket då 1972 hade

alltför omfattande teoretisk utbildning. l motionen skrev motionärerna att "Sjuken gymnastutbildningen borde sålunda ha större anknytning till vårdyrkesskola än till universitetsklinik. °Lärarutbildningen relativt praktiskt inriktad med 2 årstjänstgöring efter

skulle vara grundutbildningen, ett år specialklinik. Den teoretiska utbildningen skulle

varav bestå i 4 veckors pedagogisk utbildning samt 12veckors ärnnesfördjupning Sjukgymnastennr 1974,s. 5.

Stina Johansson

På de olika sjukgymnastutbildningama hade läkarna spelat viken tig roll som lärare. Att ha kontroll över den utbildningen är ett egna viktigt kriterium på professionalisering varför gränslinjen mellan sjukgymnasterna och läkarna var viktig att bibehålla för läkarna och viktig att spränga för sjukgymnasterna. Vid sjukgyrrmastutbildningen i Uppsala inrättades vid starten 1976 nio tjänster biträdande översom läkare inom olika discipliner: kirurgi, Ortopedi, och så vidare. För

sjukgymnasterna själva blev det bara tre lärartjänster. Utbildningens

organisation var olika på de olika orterna. Att låta undervisningen domineras av läkare med läkaravtal betydde lika delar forskning, som undervisning och klinisk tjänstgöring blev emellertid mycket kost-

samt. Ewa Wolgast, prefekt vid Uppsalautbildningen från och med

1988, verkade för att få in sjukgymnaster lärare på de sjukgymsom nastiska områdena. Det kunde hon göra att säga avtalen genom upp med klinikerna, och satsa på kompetenshöjning sjukgymnasterna. av Budgeten räckte då både till vidareutbildning av lärarna och till undervisningen studenter. "Vi sparade så vi kunde av massor av pengar kompetenshöja sjukgymnastlärama i stället. Intervju, december 1996. Man öppnade också för vertikal arbetsdelning i yrket, en genom att sjukgymnasterna kunde gå in på högre poster i utbildningshierarkin. Ekonomin gav en sådan strategi vind i seglen. Läkarna undervisade även fortsättningsvis i sjukdomslära på sjukgynmastutbild-

ningen utifrån sina respektive disciplinära utgångspunkter.

Utbildning och autonomi

Beroendet av staten och statens aktörer kan uppträda som en icke önskvärd konsekvens av den ekonomiska expansionen. Hur skulle

sjukgymnasterna skapa en autonom ställning inom välfärdsstaten

Professioner kan bli autonoma genom att kvalificera sin teoriegen bildning, förlänga utbildningen, etablera etiska koder, och att genom yrkesutövarna sluter sig samman i föreningar. Den förmodade kvalitetshöjningen i arbetet kan skapa förutsättningar för detta. En arbetsgrupp inom LSR genomförde en översyn sjukgymav nastutbildningen, vilket ledde till ökning antalet teoritimmar en av delvis på bekostnad av praktiktimmar. Den abstrakta kunskapen premierades. Dessutom samplanerades chefsgymnastkurs under 1971. en Yrket hierarkiserades. överläggningar skedde med Socialstyrelsen angående förlängd grundutbildning för sjukgymnaster, lagligt skydd

för titeln sjukgymnast, nya antagningssystem, samt specialkurser och specialistkompetens i ett flertal ämnen. Internt PM Utbildningsfrâ-

gor Allt detta lade grunden för flera kontrollstationer för att sortera kompetens och skicklighet. Kampen för en längre utbildning tjänade

Hälsoprofessioner

under 1970- och l980-talen som en legitimeringsstrategi. Sjukgym-

nastema ansträngde sig för att öka sin egen autonomi.

8 Inarbetade strategiers betydelse

i ekonomi- en diskussion

en krympande

Den utveckling skett under den offentliga sektorns expansionspesom riod kan inte negligeras i omvandling samma sektor. Många en av professionella har funnit sitt näste i statens hägn. Relationergrupper till socialförsäkringama har garanterat finansieringen för dem. Att na företrädare för statliga intressen fungerat aktiva pådrivarc i uppsom

byggnaden välfärdsprofessionema skapade speciella problem inom

av yrkena när staten skar grenen. Förväntningar har skapats på sjukav gymnaster och vårdbiträden både från patienter/klienter, från olika statliga intressenter och internt från yrkesgruppema. I den berättelse jag gjort handlar det källor för finansiering av verksamheten som om samt utvecklingen kunskapsbas kan antas passa till lösav en som ningen vissa problem inte andra. Det har också pågått en anav men utveckling jag valt att inte närmare in på. Under tiden för nan som den offentliga sektorns uppbyggnad har det skett förändringar internt inom sjukvården, vilket lett till omstrukturering av vården i stort. Alltvård sker i hemmet, vilket även får konsekvenser för sjukgymmer

nastyrket. Det har också skett förändringar i befolkningsstrukturen

och arbetsmarknaden. En Abbotts huvudpoänger är att professioner utvecklas i relaav tion till varandra och till sin omgivning. Arbetsuppgifterna omfördelas ständigt. Statushierarkiema växlar. Omvärldens behov och yrkesskicklighet att hantera den situationen avgör den aktuelgruppens nya arbetsfördelningen. Ofta visar det sig nödvändigt att avskilja vissa arbetsuppgifter gentemot underordnade yrken Abbott 1988, s. 69 f.. Även radikala omstruktureringar skulle kunna bli möjliga, exempelvis under påverkan tryck. Ädel-refonnen syftade till sådan av ett yttre en förändring med konsekvenser för professioners och yrkens strategier. Denna reform förde samman två skilda autoritetsstrukturer genom att föra över delar landstingets för äldreomsorgen till kommuav ansvar Ädel-refonnen gjorde det möjligt att gå den motsatta vägen nerna. mot vad Nicky James föreslagit, då hon menade att det emotionella arbetet och det tekniskt rationella tenderar att sorteras i skilda auktoritetsstrukturer. I den strukturen ska exempelvis sjukgymnastema nya

sammankopplas med vårdbiträdesyrket som vuxit fram under statens

beskydd med helt andra traditioner. Båda yrkena kommer att spela en roll i arbetet med vård och rehabilitering. Slutligen ska jag också stor

beröra genusaspektema i hälsoprofessionema.

Stina Johansson

Kunskap och kompetens

Sjukgymnastema har blivit mer och mer välutbildade och formellt kompetenta. De har både breddat sig genom olika specialiseringar och fördjupat sig genom exempelvis möjligheten till forskning och egen

forskarutbildning. Är kunskapsbasen relevant för problem

som yrkesgruppen i framtiden ska hantera. Av historien att döma kan man diskutera den framtida kompetensutvecklingen i förhållande till några viktiga förutsättningar för professionens utveckling: förändringar i omvärlden som har att göra med patientgruppens sammansättning, förändringar inom sjukvården och på arbetsmarknaden. Vidare kan man tala om förändrade samarbetsrelationer, förskjutningar i dispositionen av arbetstiden. Jag ska avsluta med att diskutera några etiska överväganden med anledning av förändrade villkor. Mycken möda har lagts ner på att rehabilitera för arbetsmarken

nad i expansion. Idag står hälsoprofessionema inför andra utmaning-

ar. De kan inte uteslutande sälja sina tjänster till rehabilitering så att fler ska kunna ut på arbetsmarknaden i en situation med arbetsen löshet på över 10 %. Man kan inte längre som Pierce Butler argumentera i lönsamhetstenner, om man med detta lönsamhet i menar tenner av samhällsproduktivitet. Jag förutspår att hemmiljön istället kommer att bli plats för en sjukgymnasters förebyggande arbete. Om ska utgå från de deman mografiska villkoren med en ökande grupp äldre i befolkningen kan

man anta att efterfrågan på sjukgymnasttjänster i framtiden kommer

från äldreomsorgen. Idag finns inget större intresse för den patientgruppen bland sjukgymnastema. Vad är skillnaden mellan att arbeta med arbetslivets för normer ögonen och att arbeta med den arbetsfria tidens normsystem Arbetslivets krav på effektivitet kräver att kunskaper och rutiner för det professionella arbetet utvecklas enligt andra värden än hittills. Livskvalitet har blivit ett begrepp som sätter sökarljuset på hela livssituationen inte bara på arbetet. Detta kan komma att innebära att sjukgymnastema får lägga mindre tyngd vid ett av de områden de blivit mycket duktiga på. Sjuksom gymnastema har i Sverige tack var sin koppling till försäkringssys- temet och yrkesmedicinen utvecklat spjutspetskumkap i arbetslivets psykosociala miljöproblem. En stor del av tiden har gått till arbets-

platsbesök för att i förebyggande syfte korrigera arbetsmiljöer, ett sätt

att angripa det vanliga, normala och rutiniserade. Detta sätter en del av de frågor som jag diskuterat i de inledande avsnitten i nytt ljus. Vad innebär arbete med det normala, vanliga och rutinmässiga Hur kan man använda sin auktoritet i hemmiljön Man kan undra om

Hälsoprofessioner

sjukgymnasterna och flera andra hälsoprofessioner tvingas arbeta mer

generellt, dvs. med delegering behandlingsuppgifter till patient-

en av och dennes närstående. en

Arbetsdelningen

Professioner har kritiserats för att de i sin strävan efter status och utveckling fjämiar sig från det praktiska arbetet. Genom allt längre och teoretisk utbildning kan de hävda att professionens medlemmar mer abstraktare o kvalificerar sig för allt svårare i betydelsen uppgifter. - - Abbotts väcker tankar hur sjukgymnasterna kan gå resonemang om till väga för att hantera de problem kräver kvalificerad insom en mer I den stora mängden systematiska kunskaper som utvecklats sats. av har det skett förskjutning i arbetsuppgifterna från anamnes och been handling i dialog med klienten till diagnos och reflektion enskilt eller

i samarbete med arbetslaget. Diagnostiserandet som enligt Abbott

- -

bygger vidgade och fördjupade professionella kunskaper, kommer

att uppta alltmer arbetstiden. av I liknande situationer har yrken och professioner hierarkiserats, dvs. har skapat fler autonoma positioner, vertikalt och horisontman ellt. Vissa uppgifter, professionen definierat som mindre kvalifisom cerade, kan rutiniseras och delegeras till underordnade grupper. Några uppgifter kan lättare än andra att mejsla ut. På den positiva sidan vara ligger Standardisering uppgifterna nära till hands. Det förefaller en av rimligt det är anamnestagning och behandling kan deatt tro att som legeras, medan analys och diagnosticering förutsätter en professionell kunskap och känslighet. Mycket behandlingsarbetet sker också av idag via handledning andra yrkesgrupper. Med en sådan prioriteav ringsordning uppstår dilemmat att det delegeringsbara är mer synligt

än det icke-delegeringsbara. Det är i ananmestagning och behandling

mötet med patienten sker. De finansieringssystem som är koppsom lade till patientkontakt och behandling kan då komma att missgynna det arbete sjukgymnasterna det mest kvalificerade, disom anser som

agnosticering och forskning.

Denna antologi handlar genusaspekter den offentliga sekom omvandling. Det ligger nära till hands att fråga det finns en torns om könskodad arbetsdelning. Finns män respektive kvinnor på skilda positioner vertikalt eller horisontellt Jag vill gärna anknyta till det resojag tidigare förde kring barnmorskeyrket och profesnemang som

1°Det finns de söker andrakriterier för professionell utveckling, en alternativ som professionaliseringsprocessChristensen, 1990. I detta perspektiv får utbildning uppgiften att inympa ett systematiskt tvivel på sig själv, dvs. att man ökar sensibiliteten i patientkommunikationen.

Stina Johansson

sionsteoriemas undervärdering arbetet med det normala, vanliga av och rutiniserade. Det skapades vertikal arbetsfördelning mellan en dem som kom att arbeta med riskgrupper och de kom att arbeta som med den majoritet vars utgång var någorlunda förutsägbar. Teorier som jag tidigare refererat antyder att män ofta etablerar vertikala hierarkier medan kvinnor etablerar horisontell arbetsdelen ning. Jag har nännat mig arbetsdelningens problem från två utgångspunkter. Dels har jag beskrivit den statushierarki uppstår mellan som det abstrakta och det konkreta arbetet. Jag har också beskrivit den arbetsdelning som innebär en tidsmässig uppdelning mellan anamnes-

tagning, diagnos och behandling. Uppdelningen sker även där mellan

det konkreta mötet med patienten och diagnosen i avskildhet. Det skulle passa väl med de teoretiska förebildema manliga sjukgymom naster sökte sig till forskning, undervisning och administration. Sjukgymnastema etablerar sig inte alls efter detta mönster. De manliga sjukgymnastema finner man som privatpraktiker, de arbetar exempelvis inom idrottsmedicinen intervju med förbundsordförande Åsa Holmstrand. Männen finns i den privata sektorn och undviker den offentliga Brunstedt, Wallin Nordholm, 1990. De söker sig alltså till sidoordnade positioner istället för att söka chefspositioner. Denna grupp privatpraktiserande har blivit viktig för LSR. en grupp Privatpraktiserande, Åsa Holmstrand, hjälper till att skapa menar nya marknader för yrkeskåren. Teorierna om att kvinnorna söker horien sontell arbetsdelning medan männen söker vertikal kommer alltså en på skam. En möjlig förklaring kan att männen inte accepterar de vara låga löner som råder inom yrket utan söker sig till lukrativa verkmer samheter. Männen tror att deras intåg ska innebära högre löner för yrket som helhet Brunstedt mil., 1990.

Den moraliskt-ideologiska frågan

I de inledande avsnitten refererade jag till Hugmans olika modeller för hur staten kan samspela med professioner. Jag refererade också MacDonalds konstaterande att staten kan ha särskilda behov att av in i hälso- och sjukvårdens område. Anledningen att samhället har var behov av en frisk arbetskraft för att dess olika delar ska fungera i det dagliga. Från individens perspektiv finns det naturligtvis också starka inci-

tament att sjukvården fungerar. Undersökningar visar att befolkningen

är beredd att satsa skattemedel för att så ska ske. Från individens synvinkel kan det också finnas skäl att ställa också andra krav på sjukvården. Den sjukvård som byggts upp i avskildhet från den privata sfáren har kunnat fungera enligt särskilda förutsättningar. När vården

Hälsoprofessioner

flyttas till hemmet och den privata sfären kommer helt andra problem

i dagen.

Det finns etisk problematik har att göra med på vems sida

en som vårdpersonal olika kategorier står i sitt arbete. Den alltmer komp-

av lexa vården sker i vårdtagarens hem, på privat arena. Vi kan se den

en etiska problematiken i historisk belysning genom att betrakta ett enskilt yrke vårdbiträdets i öppen vård. Den tidiga hemsamariten

som såg sig själv ombud för sin klient. Hon hade stor frihet att välja i

som vilken grad hon ville sig själv som myndighetens representant. Idag

se bör vårdbiträdet foga sig i myndighetens regelverk och de hierarkiska regler upprättats. Vårdbiträdesyrket har förvandlats från ett arbe-

som te där det mänskliga mötet i vardagen var målet till ett arbete med

flera och komplexare mål. En del komplexiteten ligger i den kim-

av skapsutveckling skett. Vårdbiträdet har fösts in i ett system som

som förändrats i takt med den medicinska utvecklingen och de ändrade ekonomiska förutsättningarna i vården. Som följd av detta har

en också den etiska problematiken komplicerats. Neddragningar i den offentliga kan skapa nygammal etisk problematik förknip-

omsorgen en pad med frågan hur långt företrädare för familjens respektive all-

om männa intressen ska återta ansvaret för hälso- och omsorgsfrågoma.

Hur långt kan anställd i uppfyllandet av abstrakta regler på

en att någonting särskilt ska bli utfört när hon eller han befinner sig i nå-

hem och att prioritering borde ha gjorts

gon annans ser en annan Kanske är det i dessa situationer omsorgsmoralen på allvar kom-

som

att ställas mot rättvisemoralen i den svenska kontexten av vård mer och omsorg.

Genusaspekter

Kvarstår analysen vad skett med sjukgymnastema och vård-

av som

biträdena genussynpunkt under den gångna 50-årsperioden. Kan

tala maskulinisering" Sjukgymnasterna har distanserat man om en sig från kroppen och arbetet med det vardagliga, patientnära. För ett

utvecklat maskulinisering, se Ulla Johanssons mer resonemang om

bidrag i denna antologi. Yrket har kommit att ingå i en arbetsorgani-

sation hierarkisk än för 50 år sedan, sjukgymnastema har

som är mer blivit självständigare i förhållande till läkarna, till staten och förmod-

ligen till patienterna. Alla dessa kriterier visar att professionalisering

skett, och bygger maktanalys. Men är det ett tillfredsställande

Även andra förändringar har skett. Likaväl somman kan tala om en maskulinisering då sätter i centrum skulle man kunna sättaklassbegreppet i centrum

man genus Freidson, 1994:76 och ställa frågor omstruktureringen av den offentliga sektorn

om leder till en ökad klassdifferentiering.

Stina Johansson

svar ur genussynpunkt Innehållet i det offentliga vårdutbudet har genomgått stor fören ändring efter andra världskriget. Den vård och omsorg som erbjuds idag skiljer sig i mångt och mycket från Noddings "genuine caring" eller från den ganska "jordnära" omsorg som gavs av både sjukgymnaster och vårdbiträden på 1950-talet. Kunskapsutvecklingen har, delvis genom statens försorg, varit omfattande. Möjligheten att reha-

bilitera har därigenom vuxit liksom möjligheterna till habilitering.

Mot bakgrund av detta vill jag lämna en kommentar till argumentationen att den offentliga sektorn genomgått maskulinisering. en Utvecklingen har gått från en relativt ostrukturerad tidsanvändning till en klarare strukturerad disposition av tiden. Vård har blivit ett abstrakt projekt, men har den frikopplats från relationen Saknas därför hängivenheten Dessa frågor ställs i anslutning till Noddings resonemang som jag inledningsvis refererade. Sjukgymnastema lägger idag mycket tid på handledning av annan personal som sedan utför arbetet vilket skiljer sig från att de tidigare var de som själva utförde behandlingen. För patienten/klienten innebär detta att de får träffa sjukgymnasten kort tid jämfört med den en ktmskapsvolym som han eller hon kan dra nytta av för egen del. Det går att se det som att behandlingen har effektiviserats tack kunvare skapsökningen. Engagemanget behöver för den skull inte ha reducerats. Vårdbiträdet befinner sig i situation. Hon tillhör de en annan grup-

per som ska utföra en del av de delegerade behandlingsuppgiftema.

Hennes ostrukturerade tid med vårdtagaren har minskat, antalet men uppgifter som hon ska göra har ökat. Det som tidigare var normala uppgifter för ett vårdbiträde konkurrerar nu med en mängd delegerade uppgifter från medicinsk personal. I hennes fall kan säga att det man blir mindre tid för en personlig omsorg i betydelsen byggd på omsorg medlevarskap och s.k. sunt förnuft. Nu har den systematiska kunskapens norrnsystem, den professionsbundna rationaliteten, blivit gängse även för vårdbiträdet. En känslomässig neutralitet, universalism och distans ska prägla arbetet istället för det personliga, specifika och känslostyrda. Komplexiteten i dagens situation reser dock frågor om vart hälsoprofessionema är på väg. Produktivitetstanken har legat grund som

för eñerkrigsstrategiema för sjukgymnaster. Samma tanke har delvis

präglat vårdbiträdets arbete, att frigöra arbetsföra personer för produktivt arbete. Analogt med resonemanget ovan om scenbytet från sjukhuset till hemmet, samt skiftet från medelålders till äldre patienter kan

också målsättningen skifta från produktionsinriktning till relationsinriktning. Detta kan närma professionemas strategier till omsorgsteori-

Hälsoprofessioner

emas tankestruktur.

Också andra förändringar i tankestrukturen kan bli möjliga. I en expanderande ekonomi kunde sjukgyrrmastema, liksom andra företrädare för hälsoprofessionema, söka lösningar som inte särskilt betonade solidaritet kvinnor emellan. De försökte, oberoende av varandra, nå egna framgångar. Staten var vänlig mot kvinnorna, och kvinnostrategiema skapade inga nya barriärer, som Hemes uttryckte det. I ett skede där de offentliga utgifterna skulle skäras var staten inte längre så vänlig. Vid 1990-talets början kom också andra frågor upp på agendan i centrala yrkesförbund. Företrädare för hälsoprofessionema upptäckte varandra som kvinnor. Konkurrensen om medlen hade hårdnat påtagligt. Sjuksköterskor SHSTF, undersköterskor och vårdbiträden SKAF, hemtjänstassistenter SKTF, sjukgymnaster LSR och socionomer SSR gjorde 1993 en ansträngning att föra gemensamma löneförhandlingar, och bildade inför avtalsrörelsen den s.k. plattformen. Detta försök till samarbete mellan de kvinnodominerade förbunden gick dock om intet. SACO-K lovade att "angripa osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män", vilket ledde till att LSR och samarbetet Sjukgymnasten 5/93

SSR gav upp

LSR försökte 1995 återigen och utan större framgång att göra

- en poäng av sin ställning som kvinnoyrke Sjukgymnasten 9/95 genom att poängtera kvinnolönema i avtalsrörelsen. En särskild pott för kvinnolöner kvinnodominerade yrken hade avsatts i landstingen. LSR betonade att en stor del av dessa skulle avsättas för de kollektivt och strukturellt diskriminerade sjukgymnastema. Sjuksköterskornas förbund, SHSTF, hade samma anspråk, varför sjuksköterskorna och sjukgymnasterna gick samman och betonade sina gemensamma intressen. Arbetsterapeutema, sjukgymnastemas tidigare partner, gick

väg. LSR menade att lönen skulle kopplas till produktivien annan tetsökningar. En lång historisk tradition med kopplingar till tidigare krav på arbetstidsfönnåner i form av deltidstjänster en kvinnostra-

tegi och en alltför stor frivillig underdånighet under läkaryrket etc.,

lade hinder i vägen för ett omedelbart förverkligande av en sådan produktivitet.

Stark tilltro finns idag till att via lagstiftning utjämna skillnaderna i arbetsvillkor mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden. Att uppnå en balanserad könsfördelning på arbetsplatserna är målet, liksom lika lön för lika arbete. Jämställdhetsmålet har ersatt målet att skapa fler arbetstillfällen. Staten deltar i professioners utveckling genom att reproducera visionen om jämställdhet. Kampen om professurer till kvinnor sker parallellt med att stora grupper kvinnor avskedas. Viktiga jämställdhetsmål har drivits i arbetsdomstolen av professioner.

- Man kan fråga sig om jämställdhetslagen på symbolplanet har fått er-

Stina Johansson

sätta den utmaning om ett produktivt socialväsende efter-

som var krigstidens drivkraft för ett bättre arbetsliv.

Tack För värdefulla synpunkter tackar jag de personer i Kvinnomaktutredningen som kontinuerligt bidragit i diskussionen kring detta kapitel. Vidare har Lars Evertsson, doktorand i sociologi vid Umeå universitet och Kari Waemess, professor i sociologi vid Universitetet i Bergen, gett viktiga kommentarer. I en tidigare version presenterades artikeln i arbetsgruppen för genusstudier vid sociologförbundets årsmöte i Lund 30-31 januari 1997. Kolleger vid Centrum för tjänsteforskning i Karlstad har bidragit till tankeverksamheten kring denna artikel. Likaså har deltagare i Mastersprogrammet vid Institutionen för sjukgymnastik, Huddinge sjukhus, givit värdefulla synpunkter.

Förkortningar KLSR Kvinnliga legitimerade sjukgymnasters riksförbund 1943-1960 LSR Legitimerade sjukgymnasters riksförbund from. 1960 SACO-K Sveriges akademikers centralorganisation, kommunalsektionen SHSTF Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund SKAF Svenska kommunalarbetarförbundet SKTF Svenska kommunaltjänstemannaförbundet SSR Sveriges socionomers riksförbund

Litteratur- och Källförteckning

Intervjuer:

Wolgast, Eva, intervju den4 december 1996. Holmstrand, Åsa, törbundsordförande i LSR. Intervju hösten 1994.

Abbott, A. 1988 The Systemof Professions. An Essay on theDivision of Expert

Labour. The University of Chicago Press Abel, E. K. M. K. Nelson 1990 Circles of Care. Work and Identity in Womens

Lives. StateUniversity of New York Press Anttonen, A. 1990 The Feminization of the Scandinavian Welfare State iF innish

debateson womens studies s. 3-25. Red. Simonen, Leila. University of Tampere

Anttonen, A. 1994 Dilemmas in engenderingthe welfare the social service

state -

state as afeminist struggle concept. Opublicerat manus Axelsson, Ch. 1992 Hemmafrun somförsvann. Diss. Stockholms universitet Bellner, A.-L. 1991 Specialist eller generalist omyrkesutvecklingen hos

arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Lic. avhandl. Tema H, Linköpings universitet

Bergman, B. 1989 Beeinga physiotherapist. Professional role, utilization of time,

and vocatiønal strategies. Diss. Umeå universitet

Hälsoprofessioner

Brunstedt, A. O. Wallin L. Nordholm "Män inom sjukgymnastik"

sjukgymnasten/Vetenskapligt supplement, 1/90, 18-19 Claesson, C. 1989 Apotekaryrke förändring.i Diss. Uppsala universitet Christensen, K. 1990 Professionalisering og modprofessimalisering i et omsorgs-

arbejde. Center for samñmnsforsloiing. Universitetet i Bergen Daatland, S.-0. "What families for On family solidarity and preference for

are

help." Ageing and Society, No 10, 1990, l-15. Davies, K. 1989 Womenand time: Weaving the strands of everyday life. Diss.

Sociologiska institutionen, Lunds universitet Davies, K. Esseveld 1989 Kvalitativ kvinnoforskning. Stockholm:

Arbetslivsccntrum Elgkvist-Salzman, 1990 Utbildningsforskares perspektiv påjämställdhet."

Läroplansdebatt, 46, 8-10 Elgqvist-Saltzman, 1991 Educational Reforms Womens Life Patterns: A

Swedish Case Study " i Women Higher Educations 1n Comparative

Perspective. Red. Kelly, G.P. Slaughter, Kluwer Academic Publishers Eriksson, B. Vetenskapens framträdesformer. En teoretisk skiss."

VEST 1/1995, I 7-49. Eriksson, 1989 "De professionellas makt över pensionärema." Socialmedicinsk

tidskrift, 5-6, s. 238-244. Florin, Ch. 1994 Kön och professionalisering Rapport från Nordiska

kvinnohistorikennötet i Tampere 1994"Kvinnohistoriens nya utmaningar". Tampere

Fraser, N. L Gordon 1984 "A Genealogy of Dependency: Tracing aKeyword of

the U.S. Welfare State." Signs: Journal of Women,Culture and Society, vol. 19,

no 2.1 Freidson, E. 1994 Professionalism Reborn. Cambridge: Polity Press Gilligan, C. l 982 Med kvinnors röst. Stockholm: Prisma Hammarström, G. 1991 Generation Bonds and Elderly WomensAttitudes to F ormal

and Informal Support. Paper presentedat the European Congress of Gerontology. Madrid

Hellberg, 1978 Studier professionelli organisation. Enprofessionsteori tillämpad

på veterinäryrket. Diss. Göteborgs universitet Hemes, H.M. 1987 Welfare State and WomenPower. Oslo: Universitetsforlaget Hugman, R. 1991 Power in Caring Professions. London: The Macmillan PressLtd Högskoleverkets utredning: Vârdutbildningari högskolan. En utvärdering. 1985. James,N. 1993 Divisions of emotional labour. Red. Fineman, London: Sage

publications Johansson, 1995 Sjukhus och hemsom arbetsplats. Stockholm: Bonnier

Utbildning Josefsson, 1991 Kunskapensformer. Det reflekterade yrkeskunnandet. Carlssons Key, E. 191 1 Kärleken och äktenskapet Stockholm: Bonniers förlag. l uppl. Lindholm, M. 1990 Talet omdet kvinnliga. Studier feministiskt tänkande Sverigei i

under 1930-talet. Diss. Sociologiska isntitutionen Göteborg MacDonald, K. 1995 The Sociology of Professions. London: Sage

Stina Johansson Myrdal, A. 1942 "Återuppbyggnadsarbetet och vi: Samhällskrav och nya yrken."

Yrkeskvinnan,juni, 2-8 Möller, G. 1940 Ensvenskväggenom krisen. Stockholm Möller, G. 1946 De planerade socialreforrnema. Tiden, 2/1946, s 70-85 Noddings, N. 1984 Caring: A FeminineApproach T0Ethics and Moral Education.

University of California Press Pateman, C. 1988 TheSexual Contract. Cambridge. Polity Press Parsons, T. 1937 The Structure Social Action. New York: Mac Millan, Free Press Simonen, L. 1990 Cøntradictions in the Welfare State Womenand Caring. Acta

Universitatis Tamperensis serA V01 295 sjukgymnasten tidigare Tidskrifl i .yukgymnastik 1945-1995 SOU 1935:52Betänkande anledningi av tillströmningen till de intellektuella yrkena SOU 1945:26 Riktlinjer för skapande avsocialväsendetsfarskningsorganisation SOU 1973:58 Högskoleutbildning Hälso- och sjukvårdslinje. social omsorgslinje,

medicinsk assistentlinje, arbetsterapeut- och sjukgymnastlinje Szebehely, M. 1995 Vardagens organisering. Om vårdbiträden och gamla i

hemtjänsten. Lund: Arkiv förlag Tamm, M. 1984 Sjukgymnastens roll ur beteendevetenskaplig synvinkel."

.Sjukgmnasten, 10, 9-10 Tong, R. 1993 Feminine and Feminist Ethics. Belmont, California: Wadsworth

Publishing Company Ubu 1971:26uppdraget till U6S. Wägner, E.1941 Väckarklocka. Stockholm: Bonniers förlag 1 uppl. Waamess,K. 1995 Den hjemmebaserteomsorgen i den skandinaviska velfredsstat.

En offentlig tjeneste i spenningsfeltet mellom olika kulturer" i Sjukhus och hem

som arbetsplats. Red. Johansson, Stockholm: Bonnier Utbildning Waemess,K. l 996 "Omsorgsrationalitetz Reflexioner över ett begreppskaraktär" i

Omsorgensskzftningar. Red. R. Eliasson. Lund: Studentlitteratur Öberg, L. 1996 Barnmorskan och läkaren. Kompetens och konflikt i svensk

förlossningsvård 1870-1920. Stockholm: Ordfront

Lokala utfall

av den offentliga sektorns omvandling

LENA GONÄS, SUSANNE JOHANSSON INGERT SVÄRD

1 Svensk arbetsmarknad i omvandling

Vad händer med kvinnors arbete när den offentliga sektorn omvand-

las I vårt forskningsprojekt om strukturomvandling inom offentlig

sektor har vi ställt oss den frågan. Här kommer vi att diskutera vissa resultat från vårt arbete. Tidsperioden som studerats är i huvudsak 1990-1993 med undantag för viss statistik som sträcker sig till och

med 1994. Studien tillämpar ett samhällsgeografiskt perspektiv, vil-

ket innebär att vi eftersträvat ett helhetsperspektiv där studieobjekten innefattar såväl det övergripande sarnhällssystemet som den enskilda märmiskan. För att förstå samhällsutvecklingen menar vi att det är nödvändigt att länka de nationella förändringarna till de regionala och lokala nivåerna jämför Berger, red., 1991. Fokus är riktat mot strukturomvandlingens effekter på kvinnors arbetsmarknad.

I början 1990-talet inträffade stora omvälvningar på svensk ar-

av betsmarknad. Arbetslösheten steg snabbt, från en och en halv procent 1990, till över åtta procent år 1995. Utvidgas arbetslöshetsdefmitionen till att omfatta dem som deltog i arbetsmarknadspolitiska stöd, dem

deltidsarbetslösa eller dolt arbetslösa år 1995, ingår en femtesom var del alla kvinnor och sjättedel av alla män i vuxen ålder i denna

av en grupp. Gonäs Spånt, 1996.

Männens sysselsättningsnivåer började att sjunka under 1990-ta-

lets första år vilket hade till följd att det mitt under den djupa lågkonjunkturen år 1993 uppstod situation där sysselsättningstalen för

en kvinnor och män i olika åldersgrupper blev i det närmaste identiska. Kvinnornas sysselsättning i krisens inledning förhållandevis sta-

var bil. Export- och byggnadsindustrin, med en hög andel manlig arbetskrañ, berördes först av konjunktumedgången. Samtidigt började den

l Projektet harfinansierats Arbetsmilj öfonden, sedermeraRådet för arbetslivs-

av forskning och påbörjades med en studie avnedläggningen av Skolöverstyrclsen och fyra länskolnämnder. Efter två år utvidgades projektet till att omfatta även omvandlingen inom kommuner och landsting. SeGonäs, Johansson Svärd Vad händer med kvinnors arbete när den øjfentliga sektorn skär ned Arbetslivsinstitutet. Undersökningsrapport 1995: 22. Stockholm 1995.

Lena Gonäs, Susanne Johansson Ingert Svärd

statliga sektorn att omorganisera och bolagisera stora delar av den affärsdrivande verksamheten, där en hög andel av de anställda var män. Järnväg, post och televerk var de verksamheter främst berördes.

som Därefter följde nedgången i den privata tjänsteproduktionen som berörde både kvinnor och män. Uppsägningama inom de s.k. välfärdssektorema, undervisning, omsorg samt hälso- och sjukvård, har skett i olika omgångar från år 1990 och framåt och främst berört kvinnors

sysselsättning.

Förklaringama till skillnaderna arbetsmarknadsförändringama för kvinnor och män står till stor del att finna i existerande

segregationsmönster på arbetsmarknaden. segregationen i både dess horisontella och dess vertikala dimensioner påverkar dessa skillnader. Såväl svensk som internationell forskning har diskuterat orsakerna till de olikartade sysselsättningsmönstren som utvecklas för kvinnor och män över konjunkturcykeln se t.ex. Borchorst, 1984; Rubery, red., 1988; Forsberg, 1989; Gonäs, 1989, 1992; Humphries Rubery, red., 1995; Nyberg, 1995. Samtidigt är det viktigt att poängtera att de bakomliggande orsakerna till sysselsättningsförändringama inom exportindustri och offentlig verksamhet är av olika karaktär. Omvandlingen inom den offentliga sektorn är en långsiktig och struktunell anpassning till starkt förändrade ekonomiska förutsättningar. Kraven på budgetsanering och en sänkning av de offentliga verksamheternas andel av produktionsutrymmet ligger långsiktigt fastlagda i den ekonomiska politiken och inte minst genom medlemskapet i EU och strä-

vandena att uppfylla konvergenskraven till EMU. Under tidigare lågkonjunkturer och omvandlingsperioder har köns-

segregationen delvis tjänat som ett skydd för stora kvinnogrupper. Anita Nyberg påvisar detta i en uppsats rörande perioden 1987 till 1993 Nyberg, 1995. Nybergs resultat pekar på en minskad segregation, dvs. jämnare fördelning av kvinnor och män inom olika sektorer och yrken. Kvinnors sysselsättning har blivit mer koncentrerad till traditionellt kvinnodominerade sektorer medan männens sysselsättning blivit mer utspridd över olika sektorer och yrken se även Gonäs och Spånt, 1996. Yrkessegregationen förändras långsamt, sannolikt främst beroende på att männen ökar sina andelar inom traditionellt kvinnodominerade områden. Många kvinnor i stora kvinnodominerade yrkesområden i de offentliga verksamheternas bas kommer att förlora sina arbeten i ett läge där den ekonomiska politiken kräver fortsatta åtstramningar av de offentliga utgifterna. Samtidigt pekar arbetsmarknadsutvecklingen på att andra kvinnogrupper stärker sin konkurrensförmåga på arbetsmarknaden, genom att unga högutbildade kvinnor bryter in i tidigare mansdominerade yrkesområde se t.ex. Blom-

Lokala utfall

qvist, 1995. Utvecklingen flera motstridande utvecklings-

rymmer tendenser.

Syfte och frågeställningar

I projektet har vi studerat effekter av omvandlingen inom offentlig sektor på kvinnors situation på arbetsmarknaden och mer specifikt in-

ett urval lokala arbetsmarknader. Vi har behandlat organisationsom förändringar inom utbildning, vård och omsorg. När det nu sker en samtidig förändring inom de mans- och kvinnodominerade sektorerna på arbetsmarknaden borde det finnas öppningar för ändrade könsrelationer. "hållfast är svenska kvinnors arbetsmarknadsförank-

Hur pass ring Klarar de kvinnor sägs att finna arbeten, och i så

som upp nya fall vilka Går de vidare inom den offentliga sektorn, eller över till privat verksamhet, till arbetslöshet eller lämnar de arbetsmarknaden helt Vilka effekter har decentraliseringen av beslutsfattandet på de lokala arbetsmarknademas funktionssätt

Det är dessa frågor vi kommer diskutera i denna uppsats. Med hjälp kartserier och exempel från olika fallstudier kommer vi att

av visa hur den offentliga arbetsmarknaden ändrats i och med 1990-talets

styr- och regelförändringar.

Offentliga sektorn i omvandling

Tillgången och omfattningen av välfårdstjänster varierar stort över landet vidare avsnitt 4. Det finns en parallell till den arbetsdel-

iakttagits inom industrin med arbeten med högre kvalifikaning som tionskrav i större städer och lägre kvalifikationskrav i de mer perifera delarna riket. Jfr. Gunnel Forsbergs artikel i denna antologi. Ef-

av terfrågan på vård och påverkas av befolkningens storlek och

omsorg sammansättning. På en ort med en hög andel äldre och/eller bam krävs det ett stort utbud vård och omsorgstjänster. Lokalisering av

av offentlig tjänsteproduktion är dessutom avhängig politiska beslut, både på nationell och lokal nivå. Skatteinkomster, avgifter och statsbidrag är naturligtvis även de avgörande för den kommunala verksamheten.

I och med 1990-talets reformer och lagändringar har rad föränd-

en ringar genomförts i den offentliga sektom. De mest genomgripande med relevans för denna studie är:

övergång från regelstyrd till resultatorienterad verksamhet

övergång från detaljreglerade till mer generella statsbidrag

Lena Gonäs, Susanne Johansson Inger Svärd

kommunerna har fått ansvar för alltfler verksamheter genom hu- vudmannaskapsförändringar, överflyttning och delegering av verksamheter från statlig till kommunal nivå lagen om offentlig upphandling innebär att kommunerna måste konkurrensutsätta minst 20 procent av verksamheten att det offentliga monopolet på vissa offentliga verksamheter har upphört och etableringsfrihet råder inom omsorg, vård och undervisning. lag- och regelförändringar i samband med EU-medlemskapet främst i den svenska statsförvaltningen Därtill kommer de ekonomisk politiska besluten: ingen nominell ökning av statsbidragen till kommunerna under resten av 1990-talet samt ett tak för de kommunala utgiftsökningama - Beslut om ett nytt statsbidragssystem fattades i juni 1992. Systemet består av tre delar: en inkomstutjämning där alla kommuner garanteras minsta - en inkomstnivå, f.n ca 126 procent av medelskattekrañen i riket; . ett strukturellt tillägg/avdrag med avseende på kostnader och be- hov; tillägg för befolkningsminskning. - Den omfördelning som görs utifrån strukturellt betydande skillnader sker helt mellan kommunerna utan bidrag från staten får en kommun mer får en annan mindre. De offentliga finanserna har hittills stärkts genom neddragningar av de offentliga utgifterna. Denna utveckling kommer att fortgå och innebär med stor sannolikhet ytterligare sysselsättningsminskning inom sektorn se t.ex. SOU 1996:54. Hur kommunerna väljer att anpassa verksamheten efter de nya villkoren påverkar naturligtvis efterfrågan på arbetskraft. Även nedom skärningarna inom offentlig sektor kan ses som ett generellt fenomen, där 90 procent av landets 284 kommuner hade en negativ sysselsättningsutveckling inom offentlig förvaltning åren 1990-1993, så varierar storleken och graden av förändring kraftigt från kommun till kommun. Detta påverkar naturligtvis tillgången på arbetstillfällen på de lokala arbetsmarknaderna och framförallt kvinnors möjligheter till förvärvsarbete.

2 olika nivåer

Omvandling på geografiska

Med nedanstående figur som utgångspunkt kommer vi att sammanfatta teoretiska referensram och diskutera effekter struk-

studiens av

turomvandlingen inom offentlig sektor på olika nivåer.

Lokala utfall

Figur 2.1 Analysmodell

Staten Genuskmltmktets politisk struktur Central nivå - Smhâneüga nivå ekonomisk struktur -

Primär/sekundär kommun 17 politisk struktur Lokal nivå ekonomisk struktur -

I BeblkningsstruktuLl ñroduktionsstmkturj

Lokala genuskontrakt

Oiêntlig Privat

V Enskilda arbetstagare

Individnivå

Den centrala nivån

ökad grad decentralisering sätter staten och mål Trots en av upp ramar for den kommunala verksamheten inte minst genom statsbidragen. Även den centralt beslutade arbetsmarknadspolitiken och de offentli-

vad gäller reproduktionssfáren är stor betydelse för ga åtagandena av

hur offentliga sektorn fungerar arbetsmarknad. som

nivå den och sekundära verksamhe-

Kommunal primära

tens produktionsstruktur

på den svenska statenz producent välfárdstjäns- Tanken som ensam av

vård och undervisning har alltmer ifrågasatts. Det ofter omsorg,

fentliga monopolet är avskaffat och offentlig verksamhet konkurrensdet rör myndighetsutövning och rikets säkerhet utsätts utom som 1992:108; SOU 1993:74. För att kommunernas och landstingens

verksamheter ska kunna prövas i konkurrens krävs en organisations-

När "staten" användsutan efterföljande sektor åsyñasstaten nationell nivå, oña i betydelsen välfárdsstaten.

Lena Gonäs, Susanne Johansson Inger Svärd

förändring till mer marknadsanpassade förhållanden. Hur omfattande och genomgripande dessa organisationsförändringar kommer att bli avgörs i stor utsträckning av politiker i respektive kommun Ds 1992: 108. Det generella statsbidraget till kommunerna leder till ett betydligt större beslutsutrymme for politiker på lokal och regional nivå, vilket i sin tur troligen leder till större lokala skillnader i omfattning och kvalitet på tjänsterna. Detta innebär att förutsättningar skapats for nya att forma lokalt anpassade lösningar for olika verksamheter. De lokala arbetsmarknaderna kommer därigenom att präglas vilka produkav

tionsforrner kommunen/landstinget väljer samt valet omfattning

av och kvalitet på dessa. Enligt von Otter och Saltman finns fyra metod för organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet inklusive välfárdstjänster inom omsorg och undervisning. Dessa redovisas i figuren nedan.

Figur 2.2 Metoder för organisation väljfirdsgänster av

efterfrågan

konsumtion

marknad kontroll

marknad marknaden blandad marknad

tillgång

produktion kon troll offentlig parlamentarisk/ konkurrens byråkratisk modell

Organisationen av hälso- och sjukvården i Sverige, och även till stor del i Storbritannien, har tidigare byggt på parlamentarisk/byråkraen tisk modell box 4 i figuren dvs. starkt centralt styrd organisation en där politikerna formulerade detaljerade mål och ekonomiska för ramar respektive verksamhet. Målen för verksamheterna de primära, var dvs. de ekonomiska styrdes i stor utsträckning målen ramarna av von Otter, 1989 i red. Kronvall 1989; Johansson 1992. Det var en toppstyrd organisation, med stark hierarki, där ingen hänsyn togs till brukamas eller personalens intresse och val. Utrymmet för

egna lösning-

ar på respektive klinik, daghem etc. obeñntligt

var Saltman von

Otter, 1992.

3Figuren är hämtad ur boken "Valfrihet styrmedel" Saltman och Otter, som av von s. 73. Dock har vissa ändringar gjorts för att underlätta redovisningen.

Lokala utfall

marknadsstyrd organisation hälso- och sjukvård box 1 i fi- En av har mycket stort inslag privata intressenter på marknad-

guren ett av

för hälso- och sjukvård. Andelen statligt ägda och finansierade en vårdimättningar och sjukhus är få och staten har mycket liten konen troll över hälso- och sjukvård i privat regi eftersom den är helt privat

finansierad, ofta privata hälso- och sjukvårdsförsäkringar genom Saltman Otter, 1990. von Offentlig konkurrens 3 innebär att det råder konkurrens mel-

box

lan landstingets/kommunens olika producenter, dvs. daghem, kliniker,

servicehus Alla producenter finns inom kommuner eller landsetc. ting, fungerar små företag med budget- och verksarnhetsanmen som Valfrihet för brukaren är det primära syftet med denna modell. svar.

elev, dagisbarn ska alltså själva få välja det sjukhus, Varje patient,

den skola eller det daghem vill bruka och utifrån det får enheterman sina ekonomiska Otter, 1990; 1992. na ramar Saltman von skiljer blandad marknad box 2 från offentlig konkurrens Det som blandad marknad även anlitar privata serviceleverantörer och att är att tjänster sker på marknad där både offentliga produ-

upphandling av en

konkurrerar kontraktet. Modellen blandad center och privata om marknad fokuserar på kostnaderna i första hand. Det är styrelsen besluten vilka ska utföra befintliga tjänster vilket som fattar om som leder till mindre brukarinflytande Saltman von Otter, 1992; ett 1990. I både blandad marknad och offentlig konkurrens sker en upp-

handling tjänster i konkurrens. Kontrakt skrivs med de producenter av väljs beställama, där mål och ekonomiska ramar anges. Besom ut av ställarna är i detta fall politiker och deras tjänstemän se bl.a. SOU

1993:73; Balrnér mfl., 1992; Ds 1989:10. främst de två sist redovisade modellerna, blandad marknad Det är och offentlig konkurrens, varit förebild vid omorganisationen av som

kommunal/landstingsverksamhet i Sverige under de senaste åren. För

dessa modeller ska fungera krävs omfattande decentralisering att en beslutsfattandet och budgetansvaret, vilket genomförts de tio seav åren. Idag har nästan alla landsting/kommuner infört någon naste form resultatenhet eller prestationsbudget på t.ex. kliniknivå. Perav sonalen har det, större möjligheter att påverka sin arbetssinu, anses och samtidigt blivit medveten kostnader, vilket tros leda tuation om till personalen blir försiktigare med de ekonomiska resurserna se att bl.a. Gonäs, Johansson Svärd, 1995; Jönsson Rehnberg 1992; Jo-

hansson, 1992; Brulin Nilsson, 1994. Oberoende av vilken organi-

sationsmodell kommunen/landstinget väljer att använda kommer den

påverka den lokala arbetsmarknaden på både

nya organisationen att

lång och kort sikt. I den modellen, blandad marknad, finns utrymena för arbetsgivare, medan den andra modellen, offentlig kon-

me privata

Lena Gonäs, Susanne Johansson Ingert Svärd

kurrens, inte ger samma möjligheter. I båda fallen skrivs kontrakt med viss löptid och de kontraktsanställda kan säkra på sysselsättning vara bara så länge kontraktstiden löper, ofta ett eller två år.

Befolkningsstruktur

Statsbidragen till kommunerna varierar följd demografiska som en av förhållanden. Befolkningens ålderssammansättning förklarar en stor del av de strukturella kostnadsskillnadema mellan kommunerna. En hög andel unga respektive hög andel äldre i befolkningen leder en ofta till ett stort behov välfárdstjänster. Behovet barnomsorg beav av räknas på grundval antal barn i kommunen och förvärvsfrekvens av

hos den vuxna befolkningen.

I äldreomsorgen vägs pensionäremas socioekonomiska in status såväl som merkostnader för långa för hemtjänsten i glesbygdsresor områden. Kostnader för individ- och familjeomsorg grundas "indi-

på

rekta orsakssammanhang, t.ex. andelen ensamstående kvinnor med bam. Grundskolans omkostnader bestäms bl.a. andelen barn, av omfattning på hemspråksundervisning, skolskjutskostnader osv.

Välfärdszjänsternas betydelse

för den lokala arbetsmarknaden

Den lokala arbetsmarknaden formas faktorer lokal näringsav som

livsstruktur, arbetskraftssarmnansättning, kvinnlig förvärvsfrekvens,

andel i offentlig sektor samt lokal arbetsmarknadspolitik. Den offentliga sektorn som arbetsmarknad påverkas bl.a. förändringar i beav

folkningens sammansättning, förändringar i välfärds- och arbetsmarknadspolitik. När personalnedskämingar görs inom kommunal barn-

omsorg minskar efterfrågan på barnskötare ingen alternativ om omsorg till den kommunala finns på marknaden. Görs dessutom perso-

nalnedskämingar utan nämnvärd hänsyn till efterfrågestrukturen blir

följden kvalitetsförsämringar och försämrade arbetsförhållanden för den kvarvarande personalen. Tillgången på kvinnlig arbetskraft har hittills haft stor betydelse för omfattningen och kvalité på dessa tjänster, en viktig förutsättning i det vi valt att kalla genuskontraktets samhälleliga nivå se vidare avsnittet med denna rubrik, även samt Gunnel Forsbergs artikel.

Den enskilde arbetstagaren

Att vara förankrad på arbetsmarknaden innebär att ha säker posien tion och att ha flera alternativ att välja mellan. När eller en man en

Lokala utfall

kvinna förlorar sitt arbete är det flera faktorer som spelar in för att han eller hon ska återfå förankringen arbetsmarknaden. Den lokala arbetsmarknaden består alla arbetsgivares efterfrågan på arbetskrañ av arbetssökande lokalt. Den arbetssökandes bakgrund ifråga och alla utbildning, erfarenhet och yrkestillhörighet måste stämma överens om

med arbetsgivarens behov.

omstrukturering förändras ofta arbetsmarknaden så att en Vid en kunskap och kompetens efterfrågas. Möjligheterna för den ny sorts individen klara sig igenom den omfattande strukturomenskilde att sker inom den offentliga arbetsmarknaden idag är därvandling som fråga huruvida arbetstagarens kunskap och för till stor del en om efterfrågad och överensstämmer med de nya organisakompetens är tionemas behov.

samhälleliga nivå Genuskontraktets

internationella och svenska feministiska forskare har försökt Många på skillnader i förhållandet mellan män-välfärdsstaten och kvinpeka nor-välfårdsstaten Esseveld, 1991; Eduards, 1991; Gonäs,

Davies

1994, 1995; Hirdman, 1990, 1994; Lewis, 1993. När det talas om välfárdsstaten och välfirdsstatens kris i den offentliga och vetenskap-

liga debatten så sker det utifrån rad alternativa utgångspunkter. Det en de utgår från att män och kvinnor har lika stor del av välfinns som och villkor. Andra påstår att kvinnor har gått från ett färden samma beroende den enskilde till ett beroende staten, med den av mannen av meningen kvinnor har ett större beroende av den offent-

explicita att

Vidare del forskare att i och med liga sektorn än männen. anser en

välfärdsstatens uppbyggnad blev del reproduktionsarbetet en of-

en av angelägenhet och dänned har kvinnor haft större "nytta av

fentlig

eftersom del detta arbete tidigare utfördes som välfärdsstaten, en av kvinnorna i hemmen Esping-Andersen, 1990; Rothobetalt arbete av stein, 1995; Duncan, 1990; Walby, 1990; Siim, 1991. och kvinnor är i större eller mindre utsträckning beroen- Både män

de staten välfårdsproducent. Något annan utgångspunkt

av som en skulle felaktig. Men även på ett mycket övergripande plan finns vara skillnader. En sådan skillnad är att kvinnor i Sverige även det stora arbetsgivare i stor utsträckning. Omfattningen och inhar staten som åtagande när det gäller välfärdsrelaterade tjänsriktningen av statens mellan olika regioner, mellan olika tider och mellan olika ter varierar påverkar naturligtvis omfattningen och organipolitiska styren. Detta den sektorn arbetsmarknad inom välfärdsseringen av offentliga som 1994; Esping-Andersen, 1990; Gonäs, Johansson segmenten. Jessop,

Svärd, 1995.

Lena Gonäs, Susanne Johansson Ingert Svärd

Produktionen välfärdstjänster måste två synvinklar. Å av ses ur ena sidan handlar det välfärdspolitiska ambitioner och fördelom

ningspolitiska målsättningar, där olika befolkningsgruppers behov

av vård, utbildning och ska tillgodoses, geografisk beläomsorg oavsett genhet. Å andra sidan är fortfarande dessa

tjänster en förutsättning för

att många kvinnor ska ställa sig "till arbetsmarknadens förfogande. De välfärdspolitiska åtgärder infördes under 1960- och 1970som talen bidrog å ena sidan till att underlätta kvinnors möjlighet till lönearbete men innebar å andra sidan tillskapandet speciell kvinnoav en arbetsmarknad med speciella regler och Vi kan använda Sylnormer. via Walbys terminologi och säga att kvinnors ökade förvärvsarbete skedde i enlighet med det offentliga patriarkatets strategi

Walby,

1990, s. 24. Denna strategi beskriver Walby som en process som särskiljer kvinnors och måns arbetsuppgifter och yrkesornråden och un-

derordnar kvinnor. Särskiljandet princip och som värderingen av

mäns arbete som överordnat kvinnors är även de bärande principerna enligt Carol Pateman 1988 och Yvonne Hirdman 1990. Könsuppdelningen kan sägas återspegla den arbetsdelningen som rådde mellan kvinnor och män när reproduktionsarbetet allvar

på

började organiseras som lönearbete. Detta är naturligtvis ett påstående

som kräver kvalificering. Industriomvandlingen har ekoav många

nomer och geografer betraktats som ett förlopp går i vågor, där som

nya teknologiska landvinningar vid en viss tid leder till investeringar

och ny arbetsorganisation sedan dominerar under

som en tidsperiod

se t.ex. Massey, 1994. Lika väl kan vi anta att periodiskt återkommande förändringar inom tjänstearbetet också sätter sina spår i lokaliseringsmönster, teknologi och i arbetets utförande. Unga kvinnor kunde under expansionsperioden ta ett lönearbete efter att de avslutat sin skolgång. Även kvinnor med småbarn kunde finna arbetstider och göra kombinationer gjorde som det möjligt för dem att både lönearbeta och behålla ansvaret för barnens uppväxt. Den offentliga sektorn både dem återvände till arbetslivet efgav som ter förvärvsavbrott och dem ville undvika förvärvsavbrott

som möjlig-

het till lönearbete. Detta skedde ofta för båda yrkesgrupperna genom byte och deltidsarbete. Christina Axelsson visar i sin genom avhandling att det fanns ett klart samband mellan minskningen av antalet hemmafruar och ökningen antalet gifta anställda i

av kvinnor offentlig

sektor Axelsson, 1992. 1960-talets värderingar och arbetsmarknadsbeteende präglade sannolikt mycket utformningen den kvinnodominerade arbetsmarkav av naden under ett decennier. Hög sysselsättning, låg arbetslöshet par och stigande efterfrågan på kvinnlig arbetskraft inom den

offentliga

sektorn karaktäriserade perioden. Jämlikhetsbegreppet präglade den

Lokala utfall

diskussionen. Frågan ett patriarkalt förtryck i ny skepnad politiska om

aldrig fram i den allrnänpolitiska debatten. Trots att kvinnornas nådde lönearbete den största förändringen skedde dramatiskt ökade var som arbetsmarknaden under denna period kom det ändå att betraktas på skedde vid sidan det riktigt viktiga, nämligen avinsom något som av dustrialiseringen i och med övergången från industri- till tjänstesam-

hälle Gonäs, Johansson Svärd, 1995.

har gjorts många försök att karaktärisera olika välfárdsstater. Det indelning när han med utgångspunkt i

En sådan gör Esping-Andersen

och inriktning på välfärdsåtagande delar in olika välbl.a. omfattning olika modeller, den skandinaviska, den kontinentala färdsregimer i tre är indelning där naturligtvis inget land och den liberala. Det en grov

in helt i de respektive typologiseringama. Sverige, lik-

renodlat passar nordiska länder, tillhör den socialdemokratiska eller skansom övriga välfárdsmodellen bygger på tanken att fördela välfärdinaviska som skillnader mellan olika sociala tillgång till den och utjämna gruppers

välfärdstjänster. Därför är de flesta välfärdstjänstema offentligt orga-

finansierade. Att tillhandahålla välfardstjänster såniserade och/eller utbildning, barnomsorg och andra sociala program har enligt som modellen varit de främsta verktygen för att omfördela den svenska och utjämna samhällets orättvisor. En annan utgångspunkt resurser tanken den heltidsarbetande, fast när systemet byggdes upp var om med försörjningsansvar för familjen, där kvinnan anställde mannen bidrog till familjens ekonomi med deltidsarbete.

möjligtvis

feministiska kritiken har stundtals varit

Den mot Esping-Andersen

1991; Lewis, 1993; Orloff, 1993; Sainsbury, red.,

hård Borchorst,

1994. Kritiken har i mycket koncentrerats på underlåtenheten att ta

med det obetalda reproduktionsarbetet i analysen. Esping-Andersen

sitt begrepp decommodifikatiod. Där utgår Eskritiseras även för från människor under industrialiseringen blev allt

ping-Andersen att

handelsvaror tvungna att sälja sin arbetsbetraktade som som var mer faktorerna väger in kraft på en marknad. En av som Esping-Andersen

typologisering olika välfårdsstatsregimer är i vilken grad stai sin av leder till decommodification arbetskraften. Efter-

tens åtagande av välfärdstjänster i många fall har inneburit att

som statligt åtagande av obetalda reproduktionsarbete blivit offentligt och avlönat arkvinnors kvinnor har blivit alltmer "commodifrerade". bete går det att säga att utveckling kan inte heller betraktas enbart negativ efter- Denna som

därmed fått större självständighet och möjlighet till

kvinnor en en som

egen försörjning. Med tanke projektets frågeställning är dock Esping-Andersens

välfärdens organisering och arbetsmarknadens

sammankoppling av

Lena Gonäs, Susanne Johansson Ingert Svärd

funktionssätt mycket intressant och utgångspunkt ger en för att studera mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden.

Den decentraliseringen välfárdsproduktionen ägt

av som rum under l990-talet innebär att ansvaret för att uppfylla genuskontraktet flyttats från samhällelig övergripande nivå, till den nivå där en ner tjänsterna produceras. Det övergripande fördelningspolitiska kontraktet är brutet. Den differentiering är möjlig att skönja ska som nu ses

mot bakgrunden av denna uppbrytning på samhällelig nivå Åström

Hirdman, red., 1992.

Lokala genuskontrakt

Att använda sig av begreppet lokala genuskontrakt innebär att föra ner begreppet och analysera könsrelationer på en lokal nivå, på specien fik plats. Vår tolkning av lokala genuskontrakt är att det handlar om de "0ff1ciella villkor och avtal finns mellan och kvinnor som män som grupp i en viss kontext. Det rådande kontraktet på nationell nivå bestäms av faktorer maktfördelning, ekonomiskt oberoende, insom flytande i politiken, offentlig arbetsdelning mellan stat, hem och marknad. Dessa villkor kan på den lokala nivån mätas i exempelvis andel män och kvinnor i arbetskraften, mäns och kvinnors positioner på arbetsmarknaden, kommunalt ansvarstagande vad gäller bamomsorg och skola, andel kvinnor och män i politiskt beslutande församlingar men också i fonn och värderingar vad är av normer av som manliga och kvinnliga yrken på den undersöks. Det handlar ort som alltså inte om förhållanden mellan enskilda män och kvinnor utan om män och kvinnor som kollektiv möts olika möjligheter och som av begränsningar i den lokala miljön de lever Det är av största vikt inte minst i omvandlingssituationer att lyfta fram de lokala specifika förhållanden där omvandlingen sker. Då framgår det även att kvinnor lever under olika förhållanden. Eller för att citera Pratt Hansson:

You can speak of women as a group without submitting to the idea that nature that binds the category. This be done can you dont do on an abstract level but place-specific basis. on a Hanson Pratt, 1995

Det går att tänka sig en rad scenarier följd de genomgrisom en av pande förändringar pågår på den svenska arbetsmarknaden. Försom ändringarna påverkar de lokala kontrakten på olika sätt beroende var omvandlingen äger rum.

ll4

Lokala utfall

3 Från regelstyrning till målstyming

Syftet med detta avsnitt är att ge en översiktlig bild av de organisationsförändringar inom de statliga och primär- och landstingskommunala sektorerna under 1990-talet som påverkat den offentliga arbetsmarknaden. I avsnittet görs även en kort redovisning av sysselsättningsförändringama på nationell nivå för respektive sektor under tidsperioden 1990-1994.

Riktlinjer för statlig verksamhet

De flesta förändringarna för statlig verksamhet de senaste åren har gått ut på att renodla den verksamhet den statliga sektorn bedriver så att den sker i myndighetsform. Följaktligen bör konkurrensutsatt verksamhet inte drivas den statliga sektorn alls. Myndigheter bör

av inte ha bolag under sig och inte heller verka i stiftelseforrn mer än i undantagsfall. Dessa principiella regler fastslogs i 1992 års budgetproposition, men redan i kompletteringspropositionen 1990 står det uttalat att de affársverk som arbetar på en konkurrensutsatt marknad ska bolagiseras och att dessa bolag kan komma att privatiseras efterhand. Ett stort antal affärsdrivande verk har således bolagiserats och/eller sålts.

I de senaste årens budget- och kompletteringspropositioner framgår att omstruktureringarna inom statlig verksamhet kommer att fortsätta och att de riktlinjer fastslogs i början av 1990-talet kvarstår.

som Resultatstymingen kommer att ligga kvar liksom besparingskraven, som en följd av de dåliga offentliga finanserna. I den senaste kompletteringspropositionen 95/96 står det dock uttalat att den statliga sektorn har tagit sin del besparingskraven. De besparings- och

av rationaliseringskrav som är beslutade ska dock genomföras, men därefter är det kommuner och landsting som får stå för de återstående offentliga besparingarna, enligt regeringen.

Statliga nedskärningar Enligt statistiska centralbyråns årliga statistik över sysselsatta inom olika sektorer var cirka 401 000 sysselsatta inom statlig sektor 1990, 234 000 män och 166 000 kvinnor. Under åren 1990-1994 minskade antalet sysselsatta med nästan 135 000, en minskning med 34 procent. Förändringarna i sysselsättningen har inneburit att statliga sektorn sysselsatte cirka 266 000 1994, cirka 152 000 män och cirka

personer 114 000 kvinnor. Antalet kvinnor minskade med drygt 30 procent och männen med nära 35 procent.

Lena Gonäs, Susanne Johansson Ingert Svärd

Figur 3.1 Sysselsättningsförändringar inom statlig sektor 1990-94

antag ä

1990 500000 m 1992

F55 1994

. 400000 - g

å 300000 -

200000 -

: 100000 ä ä

0 m

Försvars- Allm Affairs- Totalt

väsendet civilförv verken statlig

sektor

Källa: Statistiska meddelanden, Statlig personal SCB 1990-1994.

Vid en uppdelning av den statliga verksamheten på affársverk och övrig statlig sektor framgår att det är affársverken som stått för den största sysselsättningsminskningen. Mellan åren 1993 och 1994 skedde en minskning med över 80 000 sysselsatta. Dessa förändringar kan till stor del förklaras av den omfattande bolagiseringen av statlig verksamhet de här åren. Några exempel är bolagiseringen av större delen av Vattenfall, Domänverket, delar SJ och den slutliga bolagisering-

av en av Posten och Televerket åren 1993-1994. Det är främst Posten, Televerket och SJ som stått för sysselsättningsminskningarna Statistiska meddelanden 1990-1994.

Antalet sysselsatta har minskat också av andra orsaker: På Skolöverstyrelsen och länsskolnärnndema blev uppsagda

personer som en följd av att verksamheten upphörde vidare avsnittet individuella

mönster i omvandlingen. I andra fall beror minskningen på förändrat

huvudmarmaskap där personalen inte har blivit uppsagd bytt

men arbetsgivare och därför inte längre ingår i den statliga sysselsättningsstatistiken. Det är därför av stor vikt att undersöka antalet uppsagda

Lokala utfall

inom staten de här åren. Ett sätt att göra detta på är att titta antalet

som anmälts som uppsagda till Trygghetsstiñelsen.

personer

Uppsägningar inom den statliga sektorn

Från den 1 april 1990 till den 30 juni 1994 anmäldes drygt 35 000 personer som uppsagda till TrygghetsstiftelsensDiagrammet nedan

visar fördelningen per halvår den första stapeln omfattar tre kvartal och sektorer. Anslutna avser till Trygghetsstiftelsen anslutna bolag

inte innefattas i det statliga avtalsområdet men har samma m.m. som trygghetsavtal och i princip partsförhållande. Som exempel

samma kan nämnas Riksdagen och Telia som den 1 juli 1993 ombildades från affársverket Televerket till ett staten ägt aktiebolag. I övri-

av ga ingår framförallt uppsagda inom skolområdet innan detta kommunaliserades och försvann från avtalsområdet.

Figur 3.2 Antalet uppsagda i staten under perioden 1990-till juni I 994

antal övriga

3°°° E anslutna

ä försvaret

6000 n civil statsförv.

B affársverken

á 1-

å i

8 ..-

m O

,. ...

Källa: Trygghetsstiñelsen

Trygghetsstiñelsenbildades somen följd av detstatliga trygghetsavtal som trädde i kraft 1990.Trygghetsstiñelsens målsättning är att så långt som möjligt förhindra att statsanställdablir arbetslösa till följd av arbetsbrist eller omlokalisering. Till Trygghetsstiñelsen rapporterasde som blir uppsagda och lyder under statlig eller statligt lönereglerad verksamhet. 5Uppgiftema hämtade från När kaka krymper, De anställdas

är rapporten statens situation vid Skolöverstyrelsen och länsskolnâmndernaföre, under och efter avvecklingen av Gonäs,Hallsten, Johansson Thorsson, Institutet för arbetslivsforskning, Arbetsmiljöinstitutet och Trygghetsstiñelsen 1995.

Lena Gonäs, Susanne Johansson Ingert Svärd

Som framgår av diagrammet ökade inströmningen krañigt från 1992 och låg under åren 1992 och 1993 på ca 12 000-13 000 uppsagda per år. Diagrammet visar också att affarsverken under 1992 och första halvåret 1993 svarade för ungefär hälften av det totala antalet sägupp ningar. Genomförandet av 1992 års Försvarsbeslut med flera förbandsnedläggningar sätter också tydliga spår i diagrammet. Den kraftiga ökningen för civil statsförvaltning under andra halvåret 1993 hänger samman med att flera kraftiga omstruktureringar genomfördes då, bl.a. ombildningen av AMU-gruppen och Byggnadsstyrelsen till bolag. Under första halvåret 1994 har som synes takten i inströmningen av uppsägningar minskat. Framförallt gäller detta affårsverken och de anslutna bolagiserade f.d. affårsverken Posten och Telia. Detta innebär dock inte att övertalighetsproblemen skulle lösta. Tvärtom vara har dessa organisationer betydande övertalighet, har sökt lösa men problemet genom andra åtgärder än uppsägning.

Organisations- och sysselsättaingsförändringar

i kommunal sektor

Vissa kommuner och landsting i Sverige har genomfört stora förändringar både vad gäller det ekonomiska styrsystemet och organisationen av verksamheten. I andra kommuner och landsting har omfattningen av organisationsförändringama varit betydligt mindre. I de extrema fallen har kommunen gjort sin organisation så radikalt att den om fungerar som ett företag, där inget utrymme för budgetunderskott finns. En organisationsförändring i stort sett skett i alla kommunsom er och landsting är att politikerna beslutar om målen och de ekonomiska ramarna för respektive verksamhet medan detaljplaneringen och hur pengarna ska fördelas i smått beslutas längst ut i organisationen,

på resultatenhetemaö

En omdiskuterad organisationsförändring som har genomförts i många kommuner och landsting i Sverige är Beställar- och utförarmodellen BUM. De centrala delarna i BUM är att "separera politik och produktion, skapa ajfârsmässighet och konkurrens" SOU 1993:73. Tyngdpunkten ligger på separationen mellan politik och produktion. Upphandlingen av kommunal verksamhet ska alltså ske på marken nad där konkurrens råder. Offerter begärs in de tänkta producentav

6Enresultatenhet kan allt från vara ett dagis med nio anställda inklusive en föreståndare till en klinik med 250 anställda och en ekonomiskt ansvarig. Varje resultatenhet är en egenekonomisk enhet som ska budgeten att gå ihop i slutet av budgetåret. Omett underskott finns förs detta över som en minuspost till följande år medanen vinst till stor del går tillbaka till dencentrala förvaltningen i kommunen.

Lokala utfall

ema. Tjänstemännen väljer den som är mest lämpad för uppdraget och priset är därvid av stor betydelse.

De kommunala sektorernas personalfárändringar

Inom den primärkommunala sektorn har antalet anställda ökat från cirka 600 000 år 1990 till cirka 740 000 år 1994, en ökning med 23 procent. Detta beror i stor utsträckning på huvudmannaskapsförändringar. År 1991 gick skolverksamheten över från staten till kommunerna och lärarna blev kommunalt anställda. Antalet anställda inom den primärkommunala sektorn har Ökat med cirka 131 000 personer, vilket motsvarar en ökning med 26 procent under perioden se figur 3.3. Exkluderas effekterna av huvudmannaskapsförändringar skedde istället minskning med 10 000 personer mellan 1990 och 1991.

Figur 3.3 Antalet anställda inom den primärkommunala sektorn uppdelat

på kön under åren 1990-94

E kvinnor

antal

5:1: :nån

200000 "

e+0

9 4Ö

1§ö

v 44440

5 ++

1990 1991 1992 1993

Källa: Kommunal personal 1990, 1991, 1992, 1993, 1994

Lena Gonäs, Susanne Johansson Ingert Svärd Ett år senare, 1992, genomfördes Ädelreformen7, vilket innebar att cirka 66 000 anställda bytte arbetsgivare från landstingen till kommunerna. Inte heller i denna huvudmanaskapsförändring togs alla över, utan antalet anställda i kommunerna ökade endast med 33 000. Övertagandet av vård av äldre och handikappade ledde till att andelen kvinnor i den kommunala sektorn ökade, liksom antalet deltidsanställda kvinnor som nu blev fler än antalet heltidsanställda kvinnor. Denna trend har hållit i sig under de följande åren. Andelen män har legat mellan 20 och 23 procent under de studerade åren. Högst andel män var det år 1991 med 23 procent. Deltidsarbetande män har ökat under hela tidsperioden men ökningen har varit marginell de senaste aren.

Antalet anställda inom landstinget har minskat med 161 000, 37

under 1990-95 figur 6. År 1990 cirka 430 000 procent, se var sysselsatta och motsvarande siffra 1995 var 270 000. Antalet kvinnor har minskat mer än antalet män, och 1995 var andelen män två procent högre än 1990. Nedgången av antalet anställda inom landstingen beror inte bara på huvudmannaskapsförändringar utan också på att det har skett en medveten personalrationalisering.

Många landsting ägnar sig i allt mindre utsträckning så

omsorg, har t.ex. eftervård vid operationer minskat, liksom eñervården vid förlossningar. Detta synliggörs i de förkortade vårdtidema på sjukhusen. Den nya tekniken inom t.ex. kirurgin titthålskirurgi har även inne-

- burit att ett mindre antal vårdplatser behövs och mindre vårdpersonal. Tekniken kräver inte någon längre eftervård och patienterna åker oftast hem samma dag som ingreppet skett. Samtidigt sker en kompetensförändring av personalen inom hälso- och sjukvården i landstingets regi. Sjukvårdsbiträden har rationaliserats bort och antalet undersköterskor har minskat markant, medan bristen sjuksköterskor blir i större i takt med den ökade efterfrågan på välutbildad personal. Sjukskötersketätheten är idag större än för tio år sedan och allt fler underskötersketjänster omvandlas till sjukskötersketjänster Gonäs, Johansson Svärd 1995.

7Ädelreformen innebar att kommunen tog över ansvaretför långvarig vård och service för de äldre och handikappade från landstinget.

Lokala utfall

Figur 3.4 Antalet anställda kvinnor respektive män i landstinget under

åren 1990-94

ä kvinnor

anta

män

1990 1991 1992 1993 1994 år

Källa: Landstingsanställd personal 1990, 1991, 1992, 1993 1994, 1995.

Under den studerade perioden har antalet anställda totalt minskat i den landstings- och primärkommunala verksamheten. Om huvudmannaskapsiörändringama exluderas rör det sig om en minskning med cirka 131 000 personer, 13 procent, under åren 1990-94. Andelen män har ökat från 18,2 procent 1990 till 22 procent 1994. Det är främst de lågutbildade, deltidsarbetande och visstidsanställda även de tillsvidareanställda i denna grupp har minskat kvinnorna som drab-

bats av sysselsättningsminskningama. De flesta nedskärningarna har gjorts inom yrkesgrupperna städare, ekonomipersonal och vårdbiträ-

den. I många fall, där männen har minskat, i antal har verksamheten lagts ut på entreprenad och många män har fått återanställning i dessa företag.

Lena Gonäs, Susanne Johansson Inger Svärd

4 De offentliga tjänstemas geografi

I föregående avsnitt redovisades förändringarna på en nationell nivå. I följande avsnitt görs en beskrivning av den offentliga sektorns arbetsmarknad och dess förändringar 1990-93 med hjälp av ett antal kartor. Dessa visar på vilken betydelse sektorn har som arbetsmarknad i olika kommuner. För att förklara resultatet eller utfallet av en förändringsprocess är det nödvändigt att först fastställa och beskriva utgångsläget. Med andra ord: hur såg kvinnors och mäns positioner ut på de olika lokala arbetsmarknadema i startläget, 1990 Andelen sysselsatta inom offentlig förvaltning 1990 låg i de flesta kommuner i intervallet 35-45 procent. Storleken på den offentliga sektorn varierar dock kraftigt över landet: från 64 procent Boden av de förvärvsarbetande ner till 16 procent Gnosjö.

Kartbilder

Offentlig förvaltning sysselsatte mellan 6 och 19 procent av männen år 1990 i landets olika kommuner. Den kommun som hade den högsta andelen sysselsatta män inom offentlig förvaltning var Karlsborgs kommun med 57 procent och den lägsta var Gnosjö där endast 6 procent av männen var offentliganställda.

De allra flesta kommuner hade över 50 procent av den kvinnliga arbetskraften inom offentlig förvaltning. Boden var den kommun som hade den högsta andelen sysselsatta kvinnor i förvaltningen, 78 procent. De kommuner som hade den lägsta andelen kvinnor låg mellan 29 och 50 procent och återfanns i södra Sverige.

Lokala uçfall

Karta 4.10 Andelen sysselsatta män i offentlig förvaltning av den förvärvsarbetande befolkningen 1990

D 5.97.1019.9%

2o.0%m 29.9%

E 30.0%to 39.9%

I 40.0%to 56.9%

Källaztill samtliga kartor: RSDB 1990, SCB

Lena Gonäs, Susanne Johansson Ingert Svärd

Karta 4.1b Andelen sysselsatta kvinnor i ofentlig förvaltning av den förvärvsarbetande befolkningen 1990

|.l 29.6%to 49.9% B 5007.10 59.9% I 60.0%to 69.9% I 70.0%to 75.2%

Lokala utfall

Mellan åren 1990 och 1993 har antalet sysselsatta inom offentlig förvaltning i Sverige minskat med cirka 152 000, eller 9 procent. Kvin-

minskade med 112 000 cirka 10 procent, och minskningen för norna

, män cirka 41 000, 9 procent, under samma period.

var

Karta 4.2a Sysselsättningsutvecklingen för män i ofentlig förvaltning åren 1990-1993

I -5s.s% to -2o.o°/.

49.9% to 40.0%

E -9.9% to -o.1%

El 0.07,to 16.8%

Lena Gonäs, Susanne Johansson Ingert Svärd

Karta 4.2b Sysselsättningsutvecklingen för kvinnor i o/Yentlig förvaltning

åren 1990-1 993

U 49.9% to 40.0%

I -9.9%to -o.1%

00% to 21.0%

Av Sveriges kommuner hade 90 procent negativ sysselsättningsutveckling i offentlig förvaltning mellan 1990 och 1993. Generellt ligger minskningen i de flesta kommuner i intervallet 0,1-10 procent för både kvinnor och män. Värt att notera är att männen har ökat sin

andel sysselsatta i offentlig förvaltning i fler kommuner än kvinnorna har gjort. I projektet har vi valt att använda Svenska kommun-

oss av

Lokala utfall

förbundets indelningar i olika kommuntypersför att kunna urskilja några mönster i sysselsättningsförändringama i offentlig förvaltning i respektive kommun. Samtliga storstäder 3 stycken och större städer 25 stycken har alla negativ sysselsättningsutveckling avseende offentlig förvaltning.

Nästa att närmare studera tre extremt kvinnodominerade

steg var näringsgrenar inom offentlig förvaltning nämligen barnomsorg, äldre-

samt hälso- och sjukvård. Inom dessa grenar var andelen omsorg kvinnor 92, 94 respektive 84 procent 1990. Av Sveriges kommuner har 74 procent genomfört sysselsättningsminskningar inom bamom-

I de flesta kommuner ligger den i intervallet 10-25 procent. sorgen. Även inom hälso- och sjukvård har stora nedskärningar gjorts. I 90

procent av landets kommuner har sysselsättningsminskningar gjorts.

De ligger i de flesta kommuner i intervallet 15-25 procent. Inom äld-

är det flera kommuner som ökat än minskat andelen sysreomsorgen selsatta under den studerade perioden; dock har flera kommuner gjort rejäla nedskärningar. Östhammars kommun står för den mest omfattande nedskämingen med 87,7 procent.

Lokala exempel på omvandling i kommunal sektor

I våra lokala fallstudier har vi analyserat de förändrade förutsättning-

för produktionen välfärdstjänster och därigenom även kvinarna av

förändrade sysselsättningsmöjligheter på olika lokala arbetsnors marknader. Studier har gjorts organisationsförändringar inom fem

av kommuner Kristianstad, Göteborg, Örebro, Botkyrka och Umeå och fyra landsting Kristianstad, Örebro, Stockholms och Västerbottens landsting och dess effekter på de lokala arbetsmarknademag Gonäs, Johansson Svärd, 1995. Vi redovisar här resultaten från två kom-

Botkyrka och Umeå och två landsting Stockholm och Väsmuner

terbotten. Här lyfter vi fram hur organisationsförändringama i de oli-

ka kommunerna påverkat den offentliga arbetsmarknadens funktionssätt och arbetskrañens sammansättning.

Antalet anställda i offentlig förvaltning minskade i Botkyrka under 1990-1993 med 17 procent, vilket låg klart över riksgenomsnittet på

8 indelning delaskommunerna i nio olika kommuntyper. Dessa är

Enligt denna upp storstad, större städer,mellanstora städer, glesbygdskommuner, landsbygdskommuner, industrikommuner, förortskommuner, övrig mindre kommun, övrig större kommun. 9 våra studier har låtit kommungränsen den geografiska avgränsningen för

I vara en lokal arbetsmarknad.Detta val motiveras utifrån flera faktorer. För det första: ett landsting kan innehålla flera olika kommuntyper med olika förutsättningar. Ett landsting utgör sällan arbetsmarknad, speciellt inte i norra Sverige där ett landsting kan

en sträckasig över vida geografiska områden.

Lena Gonäs, Susanne Johansson Ingert Svärd

9 procent. I Umeå däremot har antalet anställda endast minskat med 5 procent. Skillnader i omfattningen av personalrationaliseringar är ett exempel på det ökade utrymmet för lokala variationer uppstått som som en effekt av den ändrade kompetensfördelningen mellan stat och kommun.

Stockholms läns landsting

omorganisation och sysselsättningsminskning

- Stockholms läns landsting började genomföra sina mest omfaten av tande organisationsförändringar, den s.k. Stockhohnsmodellen, år 1992. Den skulle vara fullt genomförd 1995. Den organisationen nya innebär ett nytt ekonomiskt styrsystem och även ett förändrat arbets-

sätt för den politiska ledningen av hälso- och sjukvården i landstinget.

Modellen innebär ett helt nytt sätt att tänka i fonn beställare och av producenter-utförare. Motiven bakom införandet modellen av var många, som att vården inte levde upp till patienternas krav, att vårdköerna var för långa, att samarbetet i vårdkedjan bristfällig, samt var att resurserna inte utnyttjades optimalt i det kärvare ekonomiska klimatet. Frågan är om inte landstingets allt sämre ekonomi den var främsta anledningen till reformen. Stockholmsmodellen innebar att arbetsuppgiñema kom att omför-

delas och ledningsansvaret att öka för de verksamhetsansvariga chef-

ema. Därigenom ställdes nya krav på personalen och i vissa fall krävdes vidareutbildning. Om effektivitetsvinster uppnåddes förgenom

ändringarna ansåg politikerna att dessa borde komma personalen till

del i form av något slags bonussystem. Eventuellt överskott, efter det att service- och kvalitetsmâl uppnåtts, får enheten behålla och regler

för resultatutj änming och resultatfördelning har upprättats.

Varje sjukvårdsområde får en summa pengar sig tillhanda, relaterat

till ett befolkningsindex. Sjukhusen och vårdinrättningama i respektive sjukvårdsområde fungerar som producenter-utförare och sjuk-

vårdsområdets styrelse fungerar beställare. Varje produktionsensom het är en resultatenhet med eget budgetansvar. Pengarna för prestation delas ut när den är utförd. Varje resultatenhet ska intäktsfmansievara rad. Det viktigaste med Stockholmsmodellen är att ett konkurrenstänkande finns, samt att arbetet sker under marknadsmässiga villkor. P0litikernas roll är att ställa upp de kvalitativa och kvantitativa målen för den övergripande verksamheten i landstinget bl.a. sjukvårdsplan

och budget. Tjänstemännen sköter detalj styrningen och målen. Hälso-

och sjukvårdsnämnden HSN har ansvaret för att deras mål uppfylls samt att HSN fungerar som en koncemstyrelse. Det är HSN försom delar resurserna mellan sjukvårdsområdena samt för ansvarar perso-

nalpolitiken och finansieringen de verksamheter kan in-

av som

Lokala ufall

täktsñnansieras. HSN även för strukturomvandlingar i form

ansvarar

beslut om start och nedläggning av kliniker. av

I landstinget har antalet sysselsatta minskat med cirka 12 000 un-

der åren 1990-1993 exklusive huvudmannaskapsförändringar. Viss-

tids- och timanställda har minskat drastiskt under perioden och även deltidsarbetande har minskat något. Detta berör främst kvinnorna i ba-

verksamheten. Personalpolitiskt finns ett beslut att lägsta komsen av petens inom vården 1995 ska undersköterska och att alla lands-

vara

tingsanställda ska ha lägst gymnasiekompetens.

Allt forsörjningsverksamheten, kök, städning, Vaktmästeri

mer av etc. läggs ut på entreprenad. Det är i dessa yrkesgrupper som de lågutbildade deltidsarbetande kvinnorna har funnits. Även lågutbildade män ingår i dessa yrkesgrupper, männen har arbetat heltid i de

men flesta fall. När entreprenör tar över verksamheter har den fram till

en 1995 kunnat ta med sig den personal ansågs lämplig, alltså ploc-

som kat russin kakan". Detta har medfört att många inom försörjnings-

ur verksamhetema idag är arbetslösa. Detta går att jämföra med sjukvårdsbiträden som inte fick lats i kommunerna i samband med att Ädelreformen genomfördes Jfr även med Hämstens artikel i anto-

Bolagiseringen S:t Görans sjukhus och Sabbatsbergs sjukhus

av har lett till stora omflyttningar och osäkerhet för all personal i landstinget. Läkarna och sjuksköterskorna som inte kunde beredas plats i de bolagen har hañ lätt att nya anställningar inom landstinget.

nya

Däremot har undersköterskor, sjukvårdsbiträden och försörjningsper-

sonal haft betydligt svårare. År 1993 sade landstinget l 717

upp per-

på grund arbetsbrist. Det var 972 sjukvårdsbiträden och unsoner av dersköterskor, 268 inom köks- och städpersonalen, 238 laboratorieassistenter. I den sista fick alla ville återanställning kort tid

gruppen som

efter uppsägningen.

I och med maktskiftet i landstinget 1994 till socialdemokratisk majoritet beslutades att anställningstrygghet skulle råda för de tillsvidareanställda till och med december 1998. Att de aktuella sparkraven inom Stockholms läns landsting på 3 miljarder kronor ska kunna ske

naturlig avgång, är det få som tror kommer att vara möjligt genom Gonäs, Johansson Svärd,1995.

mEU medlemskapet har bl. inneburit entreprenör tar över verksam-

a. att en som en het även måsteta med sig all personal utan att göra undantag. Entreprenören kan sedan sägaupp personal om han så tycker men ingen får bli kvar hos sin gamla arbetsgivare när en entreprenör tar över.

Lena Gonäs, Susanne Johansson Inger Svärd

Botkyrka kommun

Det har skett relativt genomgripande omorganisationer i Botkyrka under den undersökta tidsperioden. När den borgerliga koalitionen kom till makten 1991 infördes beställar-utförarorganisation BUM i de s.k. hårda verksamheterna. Året efter valet 1992 introducerades systemet även inom den mjuka sektorn, främst då inom barnomsorgen. Ett beställarkontor köpte barnomsorg de olika bamstugoma. Även av inom äldreomsorgen gjordes det försök med BUM att satgenom man te pris och tidsmarginaler utförda tjänster exempelvis fick det ta tjugo minuter att duscha en äldre. Det är bara de hårda verksamheterna som har kvar BUM i dagsläget med undantag för vatten- och avloppsverksamheten, kommunen har bedömt viktig att ha som vara kvar inom den kommunala verksamheten. Det går inte att såga att systemet fungerade helt enligt BUM eftersom det inte fanns några inslag av konkurrens från den privata sidan när det gäller de mjuka sektorerna. Modellen fungerade bara inom den egna förvaltningen. Kommunen har hög andel och en unga har därför satsat mycket på barnomsorg och skola. Detta har resurser medfört att det inte funnits något behov av att bygga kooperativ upp eller privata alternativ till den kommunala verksamheten. Den nya modellen för tung att administrera eftersom det måste skrivas invar temfakturer mellan de olika enheterna om exempelvis ett område behövde köpa en vikarie från ett annat område. Anledningen till att kommunen ändå har kvar beställare-utförareorganisation inom de hårda verksamheterna är lagen offentlig upphandling innebär om som att man måste ange starka skäl till att inte konkurrensutsätta verksamhet. Dessutom kostar det både tid och att riva systemet. pengar upp Hur har då dessa omorganisationer påverkat kommunens behov av arbetskraft Inom den primärkommunala sektorn minskade antalet sysselsatta med cirka 950 under tiden 1990-93, varav 740 var kvinnor. Personalminskningarnalzhar två bakomliggande orsaker: Kom-

munen var under några år närmast konkursmässig och hade ingen kreditvärdighet i banken. Neddragningarna inom den offentliga sektorn hade också inslag med rent ideologiska förtecken. I och med att vissa verksamheter gick över till privata alternativ så krymptes den kommunala personalen automatiskt. Det största antalet övertaliga fanns inom yrkesgruppema bamskötare, hemspråkslärare, viss administrativ personal, städare, köks- och

H Avsnittet om Botkyrka kommun bygger intervjuer med bl.a. kommunfullmäktiges ordförande, personalchefen och ordförande i Svenska kommunalarbetarförbundet. 12Minskningama har skett främst genom garantipensioner, vikariat löpt ut, som men ävenreella uppsägningar.

Lokala utfall

ekonomibiträden. Dessutom innehöll gruppen ett antal bamstugechefassistenter och hemtjänstpersonal del personal från kulturer, samt en och fritidsverksamheten. Risk för övertalighet bedöms fortfarande fininom städsidan, gamla gatusidan, och bland fastighetsskötare, tenas lefonister och ekonomiassistenter. Många de här grupperna finns av inom beställare-utföraresystemen och har därmed alltid uppsägningsrisken hängande över sig. Den offentliga arbetsmarknadens funktionssätt har ändrats på många vis de senaste årens omorganiseringar och rationalisegenom ringar. Konkurrensutsättningen har lett till försämring av arbetsen villkoren både för dem är kvar i de kommunala bolagen och dem som fått anställning i de privata alternativen när det gäller de hårda som verksamheterna. Inom den tekniska sektorn har kommunen konkurremed privata alternativ och gör så fortfarande. När kommunen lägrat bud måste räkna kostnader för året-runt-anställda och ger ett man även för chefer på olika nivåer i verksamheten. I vissa fall har kombolag konkurrerats privata intressenter. Detta förfarande munens ut av innebär naturligtvis osäkerhet hos personalen oavsett om de är anen ställda kommunen, ett intrabolag eller ett rent privat bolag efterav de bara vet att de har arbete så länge kontraktet löper. som För de anställda inom de "mjuka" sektorerna har inte de privata alternativen funnits med hotbild. Dock har mångas anställningssom en villkor försämrats. Flera de barnskötare blev uppsagda är tillav som baka i kommunen tillfälliga kontrakt. Antalet tillfälligt anmen nu ställda har ökat markant. Barnskötama är även den grupp som i störst utsträckning fortfarande går arbetslös. Se även Westerbergs artikel i

antologin. Bland Svenska kommunalarbetarförbundets medlemmar i Botkyrka har arbetslösheten ökat med över 100 procent under 1990-talet. De först blev drabbade arbetslöshet männen inom de grupper som av var hårda sektorerna. Dessa har dock i mycket hög utsträckning grupper

kunnat beredas arbete fastighetsskötare eller parkarbetare inom

som den privata sektorn. Bamskötarkåren är de grupper där det inte en av verkar ske någon förbättring. Även det inte finns uttalat policy om en i kommunen, vilket det gör i många andra kommuner, så är trenden det är förskollärare och fritidspedagoger kommer att efterfråatt som inom barnomsorgen i framtiden. Det är följaktligen främst kvingas drabbats arbetslöshet i samband med omorganiseringama nor som av och rationaliseringama i Botkyrka.

Några ytterligare personalnedskämingar är inte planerade av den

anledningen att kommunledningen inte att det är möjligt. Persoanser nalen inom de olika förvaltningarna bedöms ha sådan arbetspress en på sig att ytterligare nedskärningar skulle påverka kvalitén negativt.

Lena Gonäs, Susanne Johansson Ingert Svärd

Kommunen har tvärtom ett behov att öka personaltätheten och av ser en möjlighet att göra det genom de regeringsförslag ligger att som om ta in arbetslösa över 55 år i kommunal verksamhet kvalitetshöjasom re. Kommunen vill även se över möjligheten att omvandla socialbidrag till aktivitetsbidrag, dvs. att arbetslösa kan arbeta i kommunal verksamhet med bibehållen a-kassa.

Västerbottensläns landsting ständiga

organisationsförändringar

- Redan 1986 infördes en form av resultatredovisning inom landstinget för varje s.k. basenhet. Målet att decentralisera beslut och göra var varje basenhet ansvarig för sin ekonomi och administration. Poegen

litikerna skulle ägna sig övergripande frågor och tjänstemännen

verkställa. Organisationen fungerade inte förväntat och år 1991 som förstärktes målstymingen ytterligare och ett nytt ekonomisystem infördes. Varje sjukvärdsnämnd tre stycken ska beställa sjukvård nu och tandvård inom sitt geografiska område. Det sker ingen insamling av offerter utan tjänstemännen informerar sig vilken vård invånom arna vill ha och utifrån det göra sina beställningar. Regionsjukhuset i Umeå införde prestationsbudget istället för resultatenheter, vilket innebär att varje enhet, klinik etc., får betalt efter utförd prestation.

Det pågår ständiga organisationsförändringar för att effektivisera

och minska kostnaderna i landstinget. Detta ska ske ytterligare genom decentralisering av beslutsfattandet till enheterna. Målet är att öka effektiviteten, produktiviteten och kvaliteten på vården. Valfrihet finns för invånarna vid val av läkare och sjukhus här finns möjlighet att välja bland alla sjukhus i Jämtlands, Västernorrlands och Norrbottens läns landsting förutom det egna. Det geografiska avståndet mellan

sjukhusen och läkarna och den låga befolkningstätheten i landstinget

leder till att ingen omfattande konkurrens kan skapas. Receptet för att effektivisera, höja kvaliteten, valfriheten och tillgängligheten vård har visat sig vara samarbete mellan olika läkare, sjukhus och nämnder i länet. Antalet anställda i landstinget har minskat med cirka 400 personer

exklusive huvudmannaskapsförändringar. Andelen kvinnor har min-

skat några procentenheter. Få uppsägningar har gjorts, eftersom det har räckt med den naturliga avgången. Liksom i övriga landsting i studien är det främst yrkesgrupper i basverksamheten drabbats som av personalrationaliseringar. De största minskningama har skett i grupperna sjukvårdsbiträden, undersköterskor och försörjningspersonal. Även inom detta landsting är det personalpolitiskt mål höja ett att kompetensen hos personalen så att undersköterskenivån ska lägvara sta kompetens inom sjukvården. I övriga yrkesgrupper ska personalen

ha lägst gymnasieutbildning. Detta innebär att alla biträdesgrupper

Lokala ugfall

kommer att försvinna inom landstinget om ett par år. Den nya tekniki sjukvården kräver allt fler läkare och sjuksköterskor med specialen utbildning och antalet anställda inom dessa yrkesgrupper kommer att öka i framtiden. Den kortare vårdtiden beror på den nya tekniken som innebär att allt mindre omsorgspersonal behövs, vilket främst drabbar undersköterskor och vårdbiträden. Även antalet administratörer har minskat markant under de senaste åren till följd av datorisering och en

policy att minska byråkratin inom sjukvården. Regionsjukhuset i

Umeå har stått för den största delen personalrationaliseringama i av länet. Inom yrkesgruppema som omfattar en hög andel lågutbildade deltidsarbetande kvinnor har landstinget generellt minskat antalet, dock inte i lika stor omfattning på Regionsjukhuset. Antalet som visstids- och timanställda ska även i framtiden minskas för att i så stor utsträckning möjligt undvika uppsägningar tillsvidareanställda som av Gonås, Johansson Svärd, 1995.

Umeå kommun marginella förändringar

- Umeå kommun har infört BUM inom de hårda verksamheterna. Offerter krävs in och kontrakt skrivs ingen speciell beställarenhet men finns. Syftet med BUM att uppfylla kravet på att 20 procent av var verksamheten måste ha prövats i konkurrens innan 1995. Detta har inte lyckats främst beroende på lågkonjunkturen. En upphandling av 25 procent tjänsterna har skett inom den hårda verksamheten de av senaste 10 åren och utökning är inte att vänta. Inom de mjuka verken samheterna infördes resultatenheter 1988, ett steg mot mindre centralstyrning. Kommunfullmäktige och socialnämnden ställer upp mål och ekonomiska för verksamheten och resultatenhetema. Försök ramar med konkurrens har gjorts inom de mjuka verksamheten i form av bidrag till personal vill starta kooperativ eller dylikt. Dessa lades som då intresset mycket svalt från personalens sida och idag finns ner var endast ett fåtal alternativ till den kommunala verksamheten. Under perioden 1990-1993 minskade antalet anställda med ca 250 naturlig avgång. Personalrationaliseringama har varit personer genom mest omfattande inom yrkesgruppema kökspersonal, vaktmästare, lärteknisk personal och anläggningspersonal. I övriga grupper har en are, ökning skett, till viss del beroende på huvudmannaskapsförändringar- De mansdominerade yrkesgruppema inom teknik och anläggning na.

minskade i och med lågkonjunkturen inom byggbranschen. Men det

även resultat effektivisering och rationalisering av verkvar ett av en samheten. Kökspersonalen består i stor utsträckning av kvinnor, där teknik och rationaliseringskrav lett till personalminskningar. har ny Vaktmästama, de flesta män, har minskat i samma takt som antalet kommunala fastigheter har minskat. Genom sammanslagningar av en-

Lena Gonäs, Susanne Johansson Ingert Svärd

heter inom skola och barnomsorg behövs idag färre föreståndare vilket främst drabbat lärare.

Om ytterligare besparingar måste ske kommer undervisningen och

omsorgen inte att kunna behålla sin nuvarande kvalitet, vilket varit möjligt hittills trots nedskärningar. Rationaliseringen administrativ

av personal så omfattande under tio år att kommunen måste göra

var nyanställningar 1994. Uppsägningar ska undvikas och personalbehovet i äldreomsorgen är så stort att de som blir övertaliga i andra verksamheter förhoppningsvis kan få en ny arbetsplats där. Behovet räknas vara ca 100 nyanställningar per år 1994-1997 Gonäs, Johansson Svärd, 1995.

5 Effekter

av omvandlingen

för den enskilde

arbetstagaren

I detta avsnitt redovisar vi resultat från två studier omstrukturer-

av ingen inom offentlig sektor och dess konsekvenser för den enskilde arbetstagaren. Det är dels vår undersökning av nedläggningen

av Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna dels en studie konsek-

av venserna av personalnedskämingar inom barnomsorgen i Uppsala kommun Gonäs, Hallsten, Johansson, Thorsson, 1994; Svärd, 1994. Här diskuterar vi arbetsmarknadsrörligheten för kvinnor och män tillhörande olika yrkesgrupper och tjänstenivåer. Vi har ställt frå-

oss

hur hållfast svenska kvinnors arbetsmarknadsförankring gan pass är. Klarar de kvinnor som sägs upp att finna nya arbeten, stannar de inom offentlig sektor eller går de över till sektorer och yrkesom-

nya råden

Fallet Skolöverstyrelsen och Länsskolnämnderna

Den 19 september 1990 meddelade dåvarande skolminister Göran Persson att Skolöverstyrelsen SÖ och länsskolnämnderna skul-

avvecklas och ersättas av en ny, mycket mindre myndighet Skolverket. Beslutet att lägga SÖ och Ln, följd den

ner som en av att sven-

n Undersökningen av nedläggningen av Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna utfördes hos de anställda från Skolöverstyrelsen och de fyra länsskolnämnderna i Västerbotten, Örebro,

Kristianstad och Göteborgs och Bohus län, drygt 400 personer, som fått svara frågor via enkäter, intervjuer och telefonkontakter. Uppgifterna

om neddragningarna inom Uppsala barnomsorg bygger en enkät som skickades ut 1992 till 100av de 15223 förskollärare och 128 barnskötare somblev uppsagda inom barnomsorgen. Enkäten berörde tiden första juni 1992, uppsägnings tillfället, till och med november sammaår. En uppföljningsenkät skickades sedermeraut till dem som svarade på första enkäten i december 1993 och gällde tidsperioden december 1992 till och med november 1994.

Lokala utfall

ska skoladministrationen ändrades från regelstyrd till en målstyrd

en verksamhet, inget isolerat beslut. Det kan ses som startskottet till

var

den decentralisering och avreglering inom den statliga sektorn, som

pågått under hela 1990-talet. Omkring 700 personer sades upp och

ingen garanterades återanställning i den nya organisationen utom en handikappkonsulenter fick anställning på det nybildade

grupp som Statens institut för handikappfrågor SIH.

Både vid SÖ och Ln hade många anställda kvalificerade utbildningar och lång erfarenhet inom sina arbetsområden. De dominerande

yrkesgruppema vid SÖ byråassistenter, byråsekreterare, byrådi-

var rektörer, avdelningsdirektörer och experter för olika skolområden. Vid Ln fanns skolinspektörer, biträdande skolinspektörer, avdelningsdirektörer, konsulenter och stor andel administratörer på olika ni-

en våer. Flera befann sig på en högre tjänstenivå. Könssegregeringen var tydlig på både SÖ och Ln. Skolinspektör ett manligt dominerat yr-

var ke, konsulenter och kontorspersonal på olika nivåer var kvinnodominerade yrken med viss integration båda hållen. Det fanns kvinnliga skolinspektörer, det fanns manliga konsulenter. Kvinnorna var indelade i två I den ingick de hade positioner i

grupper. ena gruppen som

nivå med männen, antingen som avdelningsdirektörer, byrådirektörer,

skolinspektörer eller konsulenter. Den lägre tjänstenivån var där-

som emot helt kvinnodominerad, liksom mellantjänstnivån. Som framgår

beskrivningen organisationerna tydligt hierarkiska, det av ovan var fanns både välutbildade tjänstemän och stor andel administrativ

en personal. De hade olika förutsättningar när det gällde att söka nya arbeten. För vissa från Sö och Ln var den nya organisationen en

grupper möjlighet. Skolverket hade platt struktur med en förhållandevis

en liten centralenhet i Stockholm och ett mindre antal regionkontor och undervisningsråd spridda över landet. Administrationen var kraftigt nedbantad och undervisningsråden kunde klara de flesta administrati-

uppgifterna själva. Det följaktligen få från de lägre va var personer tjänstenivåema aktuella för en tjänst i den nya organisatio-

som var nen.

Länsskolnämnderna

I undersökningsgruppen går skolinspektörema tre vägar. Det är unge-

fär tredjedel går över till den organisationen som under-

en som nya visningsråd, ungefär lika många stannar inom skolvärlden som

som skolledare, experter eller konsulenter och resten avgår med pension.

MI studien använder socioekonomiska indelningen SEI förvärvs-

ossav en av arbetandebefolkning enligt folk- ochbostadsrälcningen1990. De grupper somfrämst användeshär är lägretjänstemän, tjänstemän mellannivå, högre tjänstemän/ ledandebefattningar, egnaföretagare.

Lena Gonäs, Susanne Johansson Ingert Svärd

Handikappkonsulentema fick en garanterad anställning vid Statens institut för handikappfrågor. Det cirka 12 procent männen och

var av 28 procent av kvinnorna som arbetade konsulenter, totalt 24

som pro-

cent av undersökningsgmppen.

Drygt hälften av kvinnorna från Ln arbetade med administrativa uppgiñer. Av den administrativa personalen är det 52 procent har

som fått ett nytt fast arbete, 21 procent har ett tillfälligt arbete, 12 procent har valt pensionsersättning det kan i sig ett uttryck för svårig-

vara heter att ta sig tillbaka på arbetsmarknaden och 15 procent är helt

arbetslösa. Av dem som har fått fast eller tillfällig tjänst finns det

en ny en tydlig tendens att det nya arbetet innebär lägre tjänstebefattning.

en Byrådirektörema arbetar byråsekreterare eller assistenter.

som som Byråsekreterama har fått arbete assistenter eller kontorister och

som assistenter i sin tur fått andra assistentarbeten. Bland assistentema finner vi majoriteten av dem helt arbetslösa.

som var

Tabell 5.1 Den procentuella andelen kvinnor återfått förankring på

som

arbetsmarknaden, antingen iform ett fast arbete eller eget

företag ett år efter nedläggningen, fördelade på socioekonomisk

tillhörighet.

Länsskolnämnd | Lägre tjänst Mellan tjänst

Högre tjänst

Västerbotten	34	100	78
Örebro	40	50	88
Göteborg	44	75	100
Kristianstad	0	100	100

Källa: Sö/Ln-enkäten.

En ökad dijferentiering

En av våra hypoteser att vi skulle ett differentierat mönster

var se bland framförallt kvinnorna. Detta skulle orsakat att kvinnor-

vara av na i de administrativa yrkena förväntades möta minskad efterfrå-

en gan på den öppna arbetsmarknaden, och därmed bli tvingade att ner i krav på det jobbet, för att få ett arbete överhuvudtaget. Av

nya tabellen 5.1 framgår det tydligt att den gamla positionen inom organisationen hade betydelse på så sätt, att det kvinnorna från högre

var tjänstenivå inom länsskolnämndema i störst utsträckning fick

som nytt arbete. Då bör noteras att det är där vi återfinner de konsulenter som automatiskt ñck anställning i den organisationen SIH.

ny nya Även de anställda från SÖ inkluderats pekar resultaten

om på ett differentierat mönster.

Lokala ujall

Två relativt jämnstora högre tjänstemän bland kvinnor grupper, och män, genomgick i stort sett likartad utveckling. Omkring en en femtedel dessa fick arbeten som innebar ett byte nedåt av grupper nya i socioekonomiskt hänseende. Vi jämför här de arbeten de hade när de sades från den gamla organisationen 1990 med de arbeten som upp de hade i december 1992. Undantagen utgjorde männen från Ln. De hade i det närmaste helt stannat kvar på nivå, således på den samma högre tjänstemannanivån. Däremot framträder ett mycket tydligt mönnär det gäller kvinnorna på mellannivå figur 5.1. Här finner ster se vi över hälften de kvinnor fått ett nytt arbete gått ned i kvaatt av som lifikationsnivå. Det gällde för både SÖ och länsskolnänmdema. Kvinfrån den lägsta nivån hade förblivit inom sina respektive områnorna den. Nedanstående figur illustrerar dessa mönster. Här ingår samtliga anställningar, således även tillfälliga anställningar. typer av nya

5.1 Socioekonomisk tillhörighet för kvinnor vid SÖ och Iänsskol- Figur nämnderna i den anställning de lämnade och i den de hade den sista december 1992.

fria yrk lägretjmän mellannivå chefer högretjmån högretjmän chefer fria mamma

lägretjmän Ant 0 20 40 60 80 100

Källa: SÖ/Ln enkäten.

De högre tjänstemännen är de gjort anställningsbyten som innesom burit uppåtgående rörelse i socioekonomiskt hänseende. Det gällde en i lika utsträckning för kvinnor män. Vi finner således här stor som visst stöd för vår hypotes att omställningen inneburit en differentiering i socioekonomiskt hänseende. De högre tjänstemannagruppema har lyckats att finna likartade eller bättre arbeten. Mellannivän, till allstörsta delen bestående kvinnor har gått tydlig försämring till ra av en mötes när det gällt kvalifikationsnivå. En frågorna vi ställde i studien könssegregationen i av oss var om organisationen hade någon betydelse för individernas möjligheter att få ett nytt arbete. Svaret måste bli ett om man beaktar det faktum vissa yrken och befattningar helt dominerade av ett kön och att att var dessa yrken och befattningar hade olika möjligheter på arbetsmarkna-

Lena Gonäs, Susanne Johansson Inger Svärd

den. De med högre befattningar och längre utbildningar efterfrågades

både av den organisationen och skolvärlden i övrigt. De från den nya lägre administrativa tjänstenivån mötte dagens minskande marknad för kontorister och sekreterare.

Uppsala kommuns barnomsorg ett sorgebarn

I fallet Uppsala kommun kan orsakerna till uppsägningama finnas in-

om flera olika områden. En generell förändring övergången

mer var från detaljreglerade till generella statsbidrag för kommunal verkmer samhet: Uppsala kommun kunde omfordela och välja vilka nu pengar områden som skulle prioriteras. De minskade statsbidragen till kommunerna och andra ekonomiska faktorer, såsom betydande upplåen ning under 1980-talet, lade grunden till den dåliga kommunala ekonomin, liksom det minskade skatteunderlaget i och med stigande arbetslöshet. Ekonomin dock inte den enda orsaken till uppsägningvar arna och nedskärningarna i verksamheten. I den borgerliga koalitionen fanns även en vilja att minska den kommunala verksamheten för att ge en större möjlighet för privata alternativ att etablera sig på "marknaden. Ett ökat antal aktörer på marknaden ansågs leda till billigare omsorg på sikt. En större frihet vid val utbildning av omsorg, och vård för kommunens invånare ansågs även stor vikt för vara av Uppsalas invånare. De uppsagda som ingick i undersökningen fick vid olika tidsperioder svara på frågor hur, och i vilken utsträckning de fått om var ett

nytt arbete under tidsperioden från uppsägningstillfállet 1992 till och

med november 1993. Under denna period hade alla, utom de föräldralediga åtta procent, hañ arbete under längre eller kortare perien od. I november 1993 hade 27 procent fått tillsvidare anställning, en ny 49 procent en tillfällig anställning, 6 procent arbetslösa och 10 var procent studerade. Majoriteten av dem arbetade gjorde det inom som

någon form av välfárdsproduktion i kommun eller landsting. Detta är

inte förvånande med tanke på att Uppsala kommun har mycket en ensidig arbetsmarknad. Omkring 50 procent arbetstillfällena finns av inom den offentliga förvaltningen och för kvinnorna utgör den 60 procent av arbetstillfállena. De privata alternativen inom vård, omsorg och undervisning var få i Uppsala och den alternativa arbetsmarknaden för de uppsagda från den kommunala därigenom omsorgen var begränsad. De alternativ som farms var olika kooperativ, eftermen frågan på arbetskraft var liten.

Lokala utfall

Gemensamma drag

likhet mellan Uppsalastudien och SÖ/Ln-studien är att de högsko- En leutbildade från högre tjänstebefattning klarat omställningen bra en och i stor utsträckning fått ett nytt fast eller tillfälligt arbete. Däremot

hade de lågutbildade från de lägre tjänstebefattningarna haft svårare

återfå fast förankring arbetsmarknaden. Det var dock ett fåtal att en arbetslösa i de båda fallen, sannolikt beroende på att dessa som var studier utfördes innan de stora nedskärningarna i de offentliga verksamheterna sin början. En tydlig parallell mellan de båda studitog är de med nytt arbete främst återanställts i offentlig verksamerna att het och ofta kvar inom sina respektive yrkesområden, dock till var priset lägre socioekonomisk status. av

6 Effekter av omvandlingen

Folk sliter ut sig jobbar för mycket, inom barnomsorgen man är det jättetungt och man känner sig utarbetad. Ökat antal barn anställd det är fruktansvärt i många fall. Jag tänker min per förvaltning, det finns del jobbar, jobbar, jobbar, egen en som dom blir utbrända för att man inte anställer fler, istället för att ta in vikarier så delar jobben, och till sist år dom jätteman upp trötta och får ont både här och där och så blir dom sjuka och sedan när dom blir sjuka så är dom inte sjuka utan då tar dom semester istället. Och så går det massor av människor arbetslösa och det är klart att man kan byta ut personalen i halvtid då så säga när dom har blivit utbrända då har den andra att men hälften varit hemma i tio år och tappat kompetens. Intervju med f.d. jämställdhetsombudsmannen kvinnan i Botkyrka kommun

Som framgår inledningen till detta kapitel tillhör en femtedel av av alla kvinnor och sjättedel alla män som antingen är helt en av grupper arbetslösa, deltar i arbetsmarknadspolitiska stöd, är deltidsarbetslösa eller dolt arbetslösa dvs står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Frågan vi ställde i början vad som händer med kvinnors aross var bete när den offentliga sektorn omvandlas enligt de riktlinjer som råder idag. Det spontana svaret måste bli att kvinnors arbete försvinner. Men även det är ett sanningsenligt och välgrundat svar kräver den om komplexa problembild arbetsmarknaden utgör i dag ett mer difsom ferentierat Den omvandling offentliga sektorn som vi sett unsvar. av der de senaste åren har förändrat den offentliga arbetsmarknadens funktionssätt rad olika sätt och fått rad olika effekter för olien en ka Det finns med andra ord inget enkelt och entydigt svar. grupper.

Lena Gonäs, Susanne Johansson Ingert Svärd

I kapitlet har strävat efter så mångfasetterad bild

att ge en av omvandlingen som möjligt, inte minst ett geografiskt perspektiv. ur Med våra fallstudier har vi visat att det har stor betydelse omvandvar lingen äger rum. Vi har även poängterat betydelsen den enskilda av

individens olika förutsättningar i omvandlings- eller avvecklings-

en situation, beroende på kön, utbildning, yrke och position i organisationen. Låt oss ändå först peka på några generella drag i omvandlingen.

Organisationsförändring och kompetensutveckling

Gemensamt för så gott alla kommuner är att personalminskningsom ar har följt i spåren av organisationsförändringama, vilket inte är förvånande när ett av målen med förändringarna är just att samordna och effektivisera verksamheterna så att mindre personaltäthet krävs. Generellt för de organisationsförändringar skett i landets som

kommuner/landsting är en ökad efterfrågan på högre kompetens.

Många politiker och tjänstemän att det går att bevara kvaliten anser välfárdstjänster trots mindre personal, bara den är kvar har hög som

utbildning. De högre kompetenskraven har lett till att vissa yrkesgrup-

per inte längre efterfrågas på arbetsmarknaden: hit hör t.ex. sjukvårdsbiträden som inte finns inom landstinget längre. I Kristianstads kommun är målet att alla arbetar inom barnomsorgen ska ha lägst försom

skoleutbildning, alltså inga barnskötare inom barnomsorgen. Gonäs,

Johansson Svärd 1995.

Ökad arbetsbelastning

Effektiviseringen och kravet på besparingar, kanske varit den

som största bidragande orsaken till organisationsförändringama, har lett till att högre krav ställs på att personalen kan arbeta 100 procent hela arbetstiden. Här finns inget utrymme för med lättare arbetspersoner skada, personer som ofta är sjukskrivna eller hemma med sjukt bam. Det är främst personer som arbetat inom försörjningsverksamheten i kommunema/landstingen som drabbats av de tuffaste effektiviseringarna och personalrationaliseringama. Städare och kökspersonal är den grupp som främst drabbats av konkurrensutsättning och privatisering. Det är även i dessa grupper vi hittar stor andel kvinnor och dessen utom personer med arbetsskador och invandrarbakgrund. När verksamheten lades ut på entreprenad hände det ofta att den arbetsginya "plockade russinen kakanms. De anställda med hög frånvaro varen ur hade inget hämta hos den 16

att nya arbetsgivaren.

15SedanEU-medlemskapet 1995 måste en entreprenör som tar över verksamheten äventa med all personal, vilket inte betyder att alla kommer att beredasarbete hos

Lokala utfall

Konkurrens och marknadsgenomslag

Den offentliga arbetsmarknadens funktionssätt har ändrats på många sätt i och med de senaste årens rationaliseringar. Konkurrensutsättningen har lett till försämring arbetsvillkoren både för dem som en av är kvar i de kommunala bolagen och dem fått anställning i de prisom alternativen när det gäller de hårda verksamheterna. Inom den vata tekniska sektorn har vissa kommuner konkurrerat med privata alternativ och gör så fortfarande. Kommunerna har haft svårt att konkurreut vissa bolag ibland drivs en á två personer som kan anra som av ställa tillfällig billig arbetskraft. När kommunen lägger ett bud måste de räkna kostnader för året-runt-anställda och chefer på olika nivåer i verksamheten. I vissa fall har kommunens bolag konkurrerats ut av privata intressenter. Detta förfarande innebär naturligtvis en osäkerhet hos personalen bara vet att det har arbete så länge kontraktet lösom Nästa anbudsomgång kan innebära att de förlorar sina arbeten. per.

Ändrade segregationsmönster

I och med den pågående omvandlingen på 1990-talet har kvinnornas sysselsättning blivit allt koncentrerad till tjänstearbetet och icke mer minst till den offentliga sektorn. Männens sysselsättningsmönster har utvecklats i riktning, nämligen mot ökad spridning över en annan en sektorerna, främst till finansiella tjänster även offentlig verksammen het. På aggregerad nivå finner vi således att kvinnors och mäns sysselsättning utvecklats i olika riktningar, kvinnornas mot ökad koncentration och männen mot ökad spridning över sektorerna Gonäs Spånt, 1996. Men vi närmare på vad sker på arbetsplatserna, ser som vilket vi kan göra våra fallstudier, finner vi ökad variation genom en och differentiering. Fallet SÖ och länsskolnämndema pekade på de

högutbildade kvinnornas möjligheter att behålla sina positioner och i

vissa fall stärka dem, medan den administrativa personalen och konto-

ristema mötte stora problem. Slutsatsen blir att det idag kan minskad segregation som se som på nationell nivå beror inte främst ändrade yrkesval bland kvinnor och män, utan på de strukturella förändringarna arbetsmarknaden. av krympning kvinnoyrkena inom offentlig sektor och

En ytterligare av

ökad spridning männen över sektorerna kan således leda till en en av minskad segregation på arbetsmarknaden helhet men samtidigt som innebär dessa faktorer starkare koncentration kvinnorna till visen av

den arbetsgivaren utan här kan uppsägningarske. nya mIntervju med Inga Holmberg, Nordvästra sjukvårdsområdet, Stockholms läns landsting 7/1-95,

Lena Gonäs, Susanne Johansson Ingert Svärd

sa sektorer på arbetsmarknademvilket knappast långsiktigt kan stärka deras positioner.

Geografiska skillnader

I de kommuner och landsting här behandlats återfinns tydliga som skillnader i valet av organisation produktionen välfärdstjänster. av av Stockholms läns landsting har genomfört beställar-utförarmodellen BUM, den s.k. Stockholmsmodellen, vilket innebär främst offentlig konkurrens mellan olika resultatenheter i landstinget. Västerbottens läns landsting har varit betydligt restriktivare i sin organisationsförändring. Olika geografiska områden inom länet har dock genomfört olika organisationsförändringar. Regionssjukhuset i Umeå har infört

prestationsbudget samt upphandling mellan de olika enheterna

sjukhuset. Utanför regionssjukhuset har däremot stora delar den av traditionella organisationen behållits resultatenheter har införts. men Möjligheterna till konkurrens är mycket små på landsbygden och i glesbygden i Västerbottens län, och organisationen hälso- och av sjukvård har fått lov att ta hänsyn till det. Dessutom har inte det politiska målet varit att främst konkurrensutsätta verksamheten utan att andra sätt på I båda landstingen har det gjorts personalspara resurser. nedskärningar men de har varit betydligt mer omfattande i Stockholm där 25 procent av de anställda mist sin sysselsättning under åren 1990 till 1993; motsvarande siffra för Västerbotten är 13 procent. Umeå kommun tillhör de kommuner i landet genomfört små som och få organisationsförändringar. Resultatenheter har genomförts, men de försök som gjorts att konkurrensutsätta verksamhet har misslyckats och det finns ingen politisk vilja att försöka igen. I Botkyrka däremot infördes BUM inom såväl de hårda de mjuka verksamsom heterna. Systemet övergavs etter några år när de gäller de mjuka verksamheterna medan de hårda fortfarande utsätts för konkurrens av pr.vata alternativ. De anställda vet bara att de har arbete så länge kOIl trakten gäller. I Umeå kommun har det skett marginell ökning personaler., en av medan Botkyrka kommun har gjort kraftiga personahninskningar.

Med de förändringar som pågår idag med decentralisering väl-

fårdstjänstemas organisering och prioritering till kommunnivå

ner kommer det bli en allt större skillnad mellan olika medborgares tillgång till vålfårdstjänster och även stora skillnader i producentledet De förändrade spelreglerna tar sig olika uttryck, beroende på de lokalt specifika förhållande råder där förvandlingen sker. I vissa komsom muner blir det bara en krusning på ytan och i andra är det fråga om genomgående förändringar i den kommunala verksamheten. De fall-

Lokala utfall

studier redovisats i detta kapitel är i mångt och mycket att besom trakta pilotstudie. Orsakerna till kommunernas skilda utvecksom en lingar kräver djupare analyser den lokala kontexten och dessbetyav delse för det lokala utfallet omstruktureringen av den offentliga av sektorn.

Förändringar i genuskontraktet

Genuskontrakten påverkas av hur fördelningen av reproduktionen ser ut mellan stat, marknad och familj. Den lokala politiken organise- ring vård och har stor betydelse för kvinnornas valmöjav omsorg, en ligheter i arbetslivet likväl för deras arbetslivssituation. Nu ändsom detta samband på olika nivåer i och med de senaste förändringarras både vad det gäller utformning socialpolitiken och organisena, av ringen offentlig tjänsteproduktion. Det har skett en gradvis försämav ring olika socialpolitiska stöd bla. sänks ersättningen vid sjukav föräldra- och arbetslöshetsförsäkring. Samtidigt försvinner tusentals arbetstillfällen inom den offentliga sektorn. Därmed försvinner två viktiga grundpelare gjort att kvinnor i Sverige har uppnått ett resom lativt stort mått ekonomiskt oberoende. Genuskontraktet är brutet av vad kommer därefter är svårt att sia om i dagsläget. som

Litteratur- och källförteckning

Intervjuer: Arne Arnesson, Kommunfullmäktiges ordförande i Botkyrka Marissa Navarette, Svenskakommunalarbetarförbundets ordförande i Botkyrka

Thonny Bergqvist, näringslivschef i Botkyrka

Statistik: Arbetslcraftsundersökningarna AKU 1989-95 Landstingsförbundet. 1990, 1991, 1992, 1993, 1994, 1995 Landstingsanställd personal, Stockholm Löner och sysselsättning inom ofentliga sektorn, Del 1 Statsanställda 1990-1992 Regionalstatistiska databasen ÅRSYSS 1990-1994 Statistiska särtryck Statligt anställda 1993-1994, Stockholm SvenskaKommunförbundet. 1990, 1991, 1992, 1993, 1994 Kommunal personal, Stockholm

Acker, mil. 1992 Kvinnor och mäns liv och arbete, Stockholm: SNS-förlag Axelsson, Ch. 1992 Hemmafrun försvann. Övergången till lönearbete bland som gifta kvinnor i Sverige 1968-1981. Stockholm: Institutet för social forskning avhandlingsserie nr 21. Stockholms universitet

Lena Gonäs, Susanne Johansson Ingert Svärd

Balmér, P. 1992 Kommunal service inya former, Arlöv: A1mqvistWiksel1 Berger, Red. 1991 "Samhällets geografi." Uppsala: Nordisk samhällsgeografsk tidskrift, 1991 Borchost, A. Siim B. 1984 Kvinder i velfardsstaten: mellem moderskab og lønearbejde gemen 100 år. Aalborg: Aalborg Universitetsforlag Borchorst, A. l 991 Europeisk integration, känsarbejdsdelning och Iikestillingspolitik. Stencil. Institute of Political Science, Denmark: University of Aarhus Brulin, G. Nilsson, T. 1994 Arbetsutveckling ochförbättrad produktivitet. Stockholm: Arbetslivsfonden Davies, K. Esseveld, 1990 spänningar i välfárdsstaten-exemplet tidsbegränsad anställning." Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1990,nr 2 Temanummer Välfärd och ofärd Ds: Depattementserien 1989:10, Beställare-utffirare-ett alternativ till entreprenad i kommuner. Stockholm: Almänna förlaget Ds: Departementserien 1992:108.Alternativa verksamhetsfbrmer inom vård och omsorg, Stockholm: Allmänna förlaget Esping-Andersen, G. 1991 The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity Press Forsberg, G. 1989 Industriomvandling och känsstruktur-Fallstudier pâjøra lokala arbetsmarknader. Uppsala: Geografiska regionstudier nr 20 Gonäs, L. 1989 En fråga om kön: kvinnor och män istrukturomvandlingens spår. Stockholm: Arbetslivscentrum Gonäs, L. 1991 Industriomvandlingi välfirdsstaten. Stockholm: Arbetslivscentnnn Gonäs, L. Viklund, B. Red. 1992 Det nya arbetslivet. Stockholm: Arbetslivscentrum Gonäs,L. 1994 77:etransformation of the welfare state and its labour markets: on gender segregation and newpatterns. Stockholm: Institutet för Arbetslivsforskning Gonäs, L., Johansson, Svärd, 1995 Vad händer med kvinnors arbete när den offentliga sektorn skärs ned Undersökningsrappon 1995:22, Stockholm: Arbetslivsinstitutet Gonäs, L., Hallsten, L., Johansson,S. Thorsson, L-I. 1995 När statenskaka krymper. De anställdas situation vid Skolöverstwelsen och länsskolnämnderna före, under och efter avvecklingen. Stockholm: Trygghetsstiñelsen Gonäs, L. Spånt, A. 1996 Trends andprospectsfor s employment in the women 1990s. Submitted to the European Commission Network of Experts the on Situations of Women in the Labour Market. Stockholm Hansson, Pratt G. 1995 Gender, work and London: Routledge space. Hirdman, Y. 1990 "Genussystemet" Maktutredningen. Demokrati och makt Sverige, SOU 1990:44. Stockholm: Allmänna förlaget Hirdman, Y. Åström, G. Red. 1992 Kontrakt i kris: kvinnans om plats i välfärdsstaten. Stockholm: Carlsson Hirdman, Y. l 994 "Genusanalys välfárdsstaten: utmaning dikotomierna." av en av Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Särtryck, 1994, nr 5 Hnmphries, 1988 "Womens employment in restructuring America.: the changing experience of women in three recessions". i Womenand recession.Rubery ed. London: Routledge Kegan Paul

Lokala utfall

Jessop,B. 1994 "The transition to post-Fordism and the Schumpeterianworkfare state." Towardsi post-fordist welfare state London: Routledge a "Makt och i formellt decentraliseradeorganisationer" i Johansson,A. 1992 ansvar ojentlig framtid. Stockholm Forskning om JönssonB. RehnbergC. 1992 "Ekonomisk styrning av icke-vinstdrivande sjukvårdsorganisationer." i Forskning om offentlig sektor. Stockholm Landby E. M. 1990 Att studeraoch värderavälfärd" Kvinnovetenskaplig tidskrift, Temanummer Välfärd och ofärd 1990, nr Lewis, 1993 "Women, work andfamily policies in Europe." i Womenand Social Policies in Europe. Lewis red. London: Edward Elgar Liljeström R. Dahlström E. 1981 Arbetarkvinnor i hem- arbets- och samhällsliv. Stockholm: Tiden Massey, D. 1984 Spatial divisions labour- Social structures and the Geography of production. London: Macmillan Massey, D. 1994 Space,place and gender. Oxford: Polity Press Nyberg, A. 1995 Konjunkturer ochjämställdhet. Arbetsnotat nr 135, Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen Otter, C. 1989 "Effektivitet skapas människor. i Alternativ regi och von av effektivitet i ojfentlig verksamhet.Kronvall K. red. Stockholm Orloff A. 1993 "Gender and the Social Rights of Citizenship: Il1e Comparative Analysis of Gender Relations and Welfare States." American Sociological Review, 1993,No. 58 Pateman,C. 1988 Thesexual contract. Stanford: Stanford University Press Rothstein, B. 1994 Vad bör statengöra Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik Stockholm: SNS Förlag, Rubery, Red. 1988 Womenand recession, London: Routledge Rubery, 1995 "Wage determination and segregation in employment in the sex EuropeanCommunity" i Network of Experts the Situation of Womenin the on Labour Market. Rubery PaganC. Luxembourg: Office for Official Publications of the EuropeanCommunities Sainsbury D. Red. 1994 Gendering Welfare States.London: Sage Otter, C. 1990 Valfrihet styrmedel Fem artiklar omden Saltman, R. von som offentliga sektorns möjligheter, Stockholm: Brevskolan Saltman, R. Otter, C. 1992 Planned markets and public competition von - Strategic reform in northern European health system.St Edmundsbury Press SOU 1993:56Hälften kvinnor och mänpå 90-talets arbetsmarknad : vore nog om: slutbetänkande Utredningen kvinnors arbetsmarknad. Stockholm: Fritzes av om förlag SOU 1993:73.Radikala organisationsförändringar i kommuner och landsting. Stockholm: Allmänna förlaget SOU 1993:74.Kvalitetsmätning i kommunal verksamhet. Stockholm: Allmänna förlaget SOU 1996:54. Kooperativa möjligheter i storstadsområden. Stockholm: Fritzes Walby, 1986 Patriarchy at work, Oxford Walby, l990Theorizingpatriarchy, Oxford

Lena Gonäs, Susanne Johansson Inger Svärd

Women and Geography Study Group of the IBH. 1984 Geography and gender

An introduction tofeminist geography. London: Hutchinson

- Whelehan, 1995 Modern feminist thought -from the second post-

wave to

feminism . Edinburgh University Press Ltd

Den ömma bödeln

Kvinnliga ledare i åtstramningstider

CARIN HOLMQUIST

l Kvinnliga ledare i offentlig förvaltning

Utgångspunkten för detta kapitel är erfarenheter från kurser för kvinarbetade i ledande befattningar, dvs. chefer, i Norr- och nor som som Västerbotten under 1990-talets första år. Totalt deltog 120 kvinnliga ledare, arbetade i den offentliga sektorn. Samtliga varav merparten ledarel, deras uppgifter skiljde sig åt. En del arbetade som var men

daghemsföreståndare, andra VD. De flesta hade begränsad erfa-

var renhet sitt chefsjobb. Detta fenomen, med ett stort antal kvinnor av nyligen blivit ledare i offentlig förvaltning, är inte specifikt för som just dessa län Lindvert, 1997. Samtliga deltagare, dvs. kvinnliga ledare från såväl offentlig som privat sektor, använde sin erfarenhet bas för arbetet under egen som kursen. Gemensamt för ledare i båda sektorerna var problem som hade göra med att bli respekterade, att kunna delegera samt att föratt arbete och familjeliv. Dessa frågor lätta att diskutera i hela ena var eftersom de flesta kunde identifiera sig med situationer som gruppen sekreteraren inte accepterar kvinnlig chef eller att maken kräver att en fortsatt markservice. Däremot visade det sig att de offentliganställda kvinnorna desshade helt separat historia att berätta. Som en röd tråd genom utom en beskrivningar sitt arbete löpte paradoxal situation med deras av en minskad resurstilldelning och samtidig utökning ansvarsområde. av Genom sammanslagningar verksamheter minskar antalet chefer, av varför befordringar till utökade uppgifter var vanliga i gruppen de inte befordrats hade oña förlorat sina chefsuppgiñer och farms som

därför inte bland kursdeltagarna. Ett typiskt exempel är den dagistö-

restândarinna befordras till ansvarig för kommunens barnomsorg. som Arbetet innebär hon ska in och dra ned. När hon nätt och att spara jämnt hunnit komma igång med detta ges hon ett utvidgat uppdrag.

Begreppet ledare används i dennaframställning för att betecknarollen hos de aktuella kvinnorna. Distinktion görs ibland mellan begreppenledare och chef, i denbechefer är formellt utseddaoch ledare är ett vidare begrepp.Fallen visar märkelsen att kvinnor har ett vitt ledningsansvar, med budget- och personalansvar. som l47

Carin Holmquist

Hon blir ansvarig för de hopslagna områdena barnomsorg och skola -

med ett nytt och högre sparbeting. Samtidigt åligger det henne att in-

tegrera de två helt olikartade organisationskulturer råder inom som dessa två verksamhetsområden.

Denna situation är paradoxal: ledarna mandat för ett utökat ges

område genom sammanslagningar och den viktigaste uppgiften blir

att dra ned i det område precis blivit ledare för. Det som man som förvånade mig var att de flesta kvinnor i denna utifrån sett helt omöjliga situation intemaliserade problemen. Med intemalisering jag avser här att man väljer att tillskriva sig själv ansvaret för att lösa uppgiften.

Istället för att ifrågasätta nedskärningarna eller ifrågasätta målen arbetade man för att fylla alla oförenliga mål. Ett alternativt sätt att beskriva förhållningssättet är att i Hirschmans 1972 tenner säga att kvinnorna valde lojalitet istället för eller sortiz. protest Ett exempel på denna mentalitet är de kvinnliga tandvårdsklinikchefer på min som fråga om hur stor del arbetstiden de lägger på administraav tion/ledarskap svarade: "det gör vi på kvällar och helger eftersom vi är så produktiva som tandläkare måste vi stå heltid kliniken för att

hålla upp intäkterna administration kommer utöver normal arbets- tid.

Syftet med min artikel är för det första att belysa hur kvinnliga le-

dare i offentlig förvaltning hanterar den diskuterade paradoxen:

ovan utökat område/minskade Ett annat syfte är att analysera vilresurser. ken funktion kvinnliga ledare fyller i denna situation där den konventionella bilden ledarskap manligt definierad och av som en expansiv funktion inte fungerar. Det tredje syftet är att i makttermer analy-

sera det kvinnliga ledarskapets funktion i neddragningstider. Här

avses funktionen såväl för individen, för organisationen för samhälsom let i stort.

2 Illustrationer fyra fall

För att illustrera situationen har jag valt att beskriva några fall där ovannämnda situation är tydlig. Fallen är bearbetade så att ingen enskild kvinna ska kunna identifieras. Det första fallet är det jag som anser mest tydligt visar mekanismema. Efter den ingående beskrivmer ningen av ett fall ger jag också några kortfattade exempel på dimer lemmat nytt ledarskap nedskärningar kommer från andra verk- - som

2Sorti förekommer visserligen, t.ex. i avhopp för att startaeget.En öppen fråga är huruvida män i samma situation också intemaliserar problematiken. Det finns tecken somtyder på att det inte är lika vanligt utan att istället väljer sorti och/eller man protest,t.ex. genom öppna protester se även avsnittet Makten urholkas . .

Den ömma bödeln

samheter. Det bör påpekas att fallen belyser de kvinnliga ledamas situation de beskriver den. Även också ett stort antal andra som om kvinnor, i situation, beskriver situation är det inte en samma samma objektiv beskrivning i strikt mening.

Fall 1 Administratör inom den krympande barnverksamheten

Elsa hade i många år arbetat inom barnomsorgen. Hon är förskollärasedan drygt 20 år. För 10 år sedan blev hon föreståndare för det dare gis där hon tidigare arbetat. När hon fick erbjudandet för några år sedan att bli ansvarig för barnomsorgen i distriktet blev hon både stolt över att bli vald bland ett tiotal sökande och lite orolig det var an- svarsfullt. Hennes familjesituation med fyra barn och en make som sig vid att hon skötte hemmet gjorde inte heller att det nya arvant betsansvaret helt lätt att kombinera med privatlivet. var Hon började sitt arbete, blev snart att det krävde mer än men varse hon trott. Till de arbetsuppgifter hon förväntat sig kom ett mycsom ket timgt sparbeting. I hennes kommundistrikt fanns det när hon började tre daghem med tre avdelningar vardera samt ett 20-tal dagbamvårdare. De ökade budgetkraven gjorde att Elsa under en period av drygt ett år måste dra ned kostnaderna med 10 %. Detta upplevde hon svårt, hon fick magbesvär och bar ständigt arbetet med sig. Det som värsta att hon såg att blev sämre, med mindre personal. var omsorgen Elsa tog dessutom mycket illa vid sig att tvingas säga upp mäimiav skor, vilket hon tvungen att göra. I många fall var det personer var hon personligen bekant med. Därför lade hon ner stor energi som var underlätta omställningen för alla inblandade, hon gick t.ex. in på att

själv extrapersonal på avdelning där en anställd sagts upp.

som en Många gånger kände hon sig mycket otillräcklig och önskade att hon haft tid att på kurser och utbildning så att hon kunnat klara uppgiften bättre. Trots allt och eñer mycket pusslande lyckades Elsa få verksamheten att fungera hyfsat- dock långt ifrån perfekt med sina

egna mått mätt. Då kom nästa stora förändring antalet distrikt skulle minskas. - Alla distriktsansvariga plötsligt i den situationen att jobben skulle var Elsa fick liksom flera sina kollegor stressrelaterade utannonseras. av åkommor. Mitt under annonseringen av områdeschefstjänstema utannonserades även platsen chef för hela barnomsorgen i kommusom Denna tjänst sökte Elsa eñer stor vånda eftersom hon var tveknen. till hon skulle klara uppgiften. Elsa fick posten som chef sam om av för hela barnomsorgen, dock med endast fyra områdeschefer under sig när hon själv distiiktschef var antalet områden åtta. Det nya var jobbet innebar större ansvar och Elsa upplevde ansvaret som timgt,

Carin Holmquist

även om hon också tyckte att det stimulerande. Elsa fick återigen var ett kraftigt sparbeting nu på 8 %. Det visade sig oerhört svårt - vara att klara detta, eftersom hela verksamheten varit utsatt för stora nedskärningar under flera år. Elsa försökte minska sin egen administration, t.ex. upphävde hon beslutet att hon och hennes kansli skulle ha datorer. Hon konstruerade också ett schema för att kunna utnyttja vikarier inom barnomsorgen maximalt och därigenom spara pengar. Återigen lyckades Elsa genomföra sitt sparbeting, till priset att men ge avkall sina egna värderingar om vad en bra omsorg Det gick ett år och så var det dags för nästa omorganisation. Nu skulle barnomsorgen slås ihop med skolan inom parentes sagt

som

genomfört samma hopslagningar och neddragningar. De båda chefsjobben, Elsas och skolchefens, slogs ihop till en tjänst som utannonserades. Elsa och skolchefen sökte båda det nya jobbet. Hon började fundera på den utslagning som hon varit del av. Förut hade hon blivit chef i konkurrens med andra. Kanske var det hennes tur att bli utkonkurrerad Tillsättningen visade att det var det inte Elsa fick jobbet och blev lycklig över det. Den här gången var hon lite mer härdad när ett sparbeting på modesta 5 % dök upp. Detta skulle hon nog klara. Hon satte igång med seminarier för samtliga anställda och upptäckte då att konflikterna var stora. Skolans och bamomsorgens personal talade helt olika språk, och Elsa hade svårt att bli respekterad av skolpersonalen eftersom de tyckte att hon bara barnsköterska. var en Situationen liknade i mycket ett rent ställningskrig, där skolans personal ansåg att de, och bara de, hade den pedagogiska kompetensen och där bamomsorgens personal ansåg att de, och bara de, kompetenta var för sociala och omsorgsrelaterade sidor av verksamheten. Elsa hade att hantera två grupper. När hon försökte lägren uppfattades det ena mestadels av bamomsorgspersonalen som att hon sålde ut sin egen grupp och av skolans personal att hon enbart prioriterade bamsom omsorgen. Trycket på Elsa var hårt. Eftersom hon ansåg att det borde gå att förena verksamheterna och dessutom misstänkte att hennes begränsade kompetens förvärrade situationen, ansträngde hon sig för att skapa möjligheter att nå enighet och prestera en god gemensam omsorg. Den ekonomiska situationen gjorde naturligtvis uppgiften svår. Alla idéer om att ta in extern hjälp eller att samla personalen för större interna överläggningar utsattes för hård budgetprövning. Den viktigaste metoden för Elsa var att tala med personalen: inte bara chefer utan även personal på daghem, dagbarnvårdare, lärare och annan skolpersonal. Tidsåtgången för detta var stor, dels eftersom hon vinnlade sig om att verkligen ta sig tid med dem hon talade med, dels eftersom kommunen geografiskt omfattar ett stort område och dels för att hon

Den ömma bödeln

också ansträngde sig för att möta hela personalen efter att ha talat med ett tiotal lärare på skola fick hon veta att några av de övriga

missnöjda med att hon inte talat med dem, därför åkte hon tillbaka var och talade med samtliga. Samtidigt med detta projekt skulle Elsa sköta själva arbetet.

Sammantaget arbetade hon extremt mycket under några månader, och försökte pussla för att kunna nyttja tiden väl. Familjen klagade,

i stort sett hjälpsamma och stöttade henne de få timmar de men var kunde träffas. Däreñer kallade Elsa till ett stort personalmöte där hon presenterade sina erfarenheter och också visade det förslag till intern arbetsorganisation grupper sammansatta av de olika kategorierna

hon utarbetat. Mottagandet blev bättre än hon väntat, även om som den gamla misstänksamheten kunde anas. Elsa tog en hel helg ledigt med familjen och på måndagen tog hon sig också tid för ett besök på vårdcentralen. Magbesvären värre än vanligt och dessutom hade

var hon svårt ordentligt.

att sova

Fall 2 Administratör inom den krympande tandvården

Birgitta är tandläkare. Hon hade arbetat på tandvårdsklinik i

samma

liten ort sedan 15 år. Enheten hade dragits ned, från 6 tandläkare en

mest. Kliniken hade tre heltidstjänster förutom tandsköterskor som och administrativ personal. Förutom Birgitta bestod tandläkarteamet

nyutexaminerad och en som skulle i pension om två

av en som var år, vilket kan förklaringen till att Birgittas nettointäkter utgjorde

vara

än hälften klinikens. För några år sedan då kliniken bestod av mer av 4,5 tjänster blev Birgitta klinikföreståndare. Det innebar att hon hade det övergripande chefsansvaret för kliniken, som t.ex. personalfrågor, ekonomi och kontakter med tandvårdsförvaltningen och landstinget i övrigt.

Birgitta såg klinikchefsuppgiñen utmaning och nystart i

som en en arbetet. Det tufft i början eftersom kliniken skulle minska sin om-

var fattning, Birgitta hade vuxna barn och kunde därför helhjärtat

men

sig i planeringen och genomförandet av förändringen. Med engagera den nuvarande dimensioneringen upplevde Birgitta att det största problemet att motivera klinikens fortsatta existens i tider av neddrag-

var

ningar. Kliniken så liten att ytterligare neddragningar lika

var nu gärna kunde innebära nedläggning av enheten. Lösningen var enligt Birgitta att motivera kliniken att visa ett gott resultat, dvs. att

genom kliniken lönsam. Ett problem i detta sammanhang var produktivi-

var teten bland tandläkarna på kliniken. Birgitta stod med sina intäkter för

oproportionerligt stor andel intäkterna. Därför valde Birgitta att en av arbeta minst fulltid tandläkare, för att kompensera för lägre pro-

som

Carin Holmquist

duktivitet hos de andra Birgitta påpekade att de båda fullgoda

var

kollegor med goda patientkontakter, hon skulle absolut inte vilja byta ut dem.

Situationen gjorde att Birgitta i huvudsak skötte sin klinikchefssyssla på tider utanför den ordinarie arbetstiden. Hon utnyttjade sina luncher och kaffepauser till kontakter med personalen och externt. Administrationen skötte hon på kvällar och helger. Eftersom kliniken var relativt liten uppskattade Birgitta att hon bara lade tio

ner ca timmar i veckan. Eftersom klinikens policy var att datorn inte skulle tas hem till de anställda ville inte Birgitta göra undantag för sig själv utan hon åkte till arbetet. Det dock inte dessa uppgifter och hur/-

var när de skulle utföras som Birgitta oroade sig mest för. Istället det

var ansvaret för klinikens överlevnad som var tyngst, och hon bekymrade sig mycket över att hon de sista månaderna sett en förhoppningsvis tillfällig nedgång i sin produktivitet som tandläkare.

Fall 3

Administratör inom den krympandefiitid/kulturverksamheten

Marianne hade arbetat sedan ett decennium med kulturfrågor. För några år sedan blev hon kulturchef i en glesbygdskommun. Bud getläget hade inte varit gott. Marianne, som kom från en större stad, började sitt arbete med höga ambitioner. Hon mötte direkt ett hårt motstånd, vilket förvånade henne eftersom kommunens image verkade vara positiv till ett levande kulturklimat. Hela verksamheten, vare sig det

gällde satsningar på teaterengagemang, ungdomsverksamhet eller kul-

turminnesfrågor, var ifrågasatt. Framförallt märktes motståndet i budgetsammanhang, där det var kompakt mot Mariannes försök att formulera långsiktiga mål och strategier för en kulturellt levande glesbygd. Verksamheten utsattes för nedskärningar i alla budgetomgångar. Det tog bara drygt ett år innan Marianne blev sjukskriven, på grund av huvudvärk, magont och yrsel. Efter sjukskrivningen gick hon in för sina uppgifter. Hon engagerade sig kraftigt i satsning på

en folkmusik. Som tidigare mötte hon ett motstånd inom kommunen, men hon lyckades med hjälp av aktivt arbete för sponsring få ihop pengar till sitt evenemang. Under denna tid gjorde hon inte annat än arbetade. Marianne gjorde gärna det eftersom hon tyckte att kommunen var i så stort behov av aktiviteter. Folkmusiksatsningen blev välbesökt, framförallt lockade den ungdomarna i kommunen. Däremot blev den en ekonomisk belastning för Marianne, fick pruta på

som andra verksamheter.

Ganska snart efter detta evenemang kom beskedet stor

om en om-

organisation i kommunen. Kulturförvaltningen skulle slås ihop med

fritidsförvaltningen. Mariannes och fritidschefens arbete slogs ihop

Den ömma bödeln

och utannonserades. Marianne var rädd att förlora jobbet med den

krympande ekonomin kände hon inte att det var säkert att hon skulle få kvar. Magen gjorde sig påmind. Dag en efter det att Marianne

vara lämnat in sin ansökan till det nya jobbet var hon tvungen att sjukskri-

va sig.

Arbetet chef för såväl kultur- som fritidsförvaltningen tillföll

som så småningom Marianne. Hennes ambitioner var nu begränsade till att kunna göra åtminstone något. Det nya området, fritid, hade hon ingen tidigare erfarenhet av. Hon ville använda ungdomsverksamhet-

brygga mellan verksamheterna. Det visade sig finnas två olika en som mentaliteter inom områdena såväl i på dem. Inom fritids-

- som synen sektorn betraktades kulturförvaltningen onödig överklasssyssel-

som sättning", inom kultursektom betraktades fritidsförvaltningen mest

fråga fotboll och arenor. Marianne försökte få de två sisom en om dorna att förstå varandra och uppmuntrade till samarbete. Samtidigt med hopslagningen minskade anslaget totalt med 16 % vilket ledde till missnöje och misstänksamhet hos de anställda. Marianne arbetade med att hitta organisatoriska lösningar skulle förena de två sekto-

som

och samtidigt pengar. Hon startade t.ex. ett projekt med rerna spara ungdomsteaterverksamhet integrerades med programmet för fri-

som tidssektom. Hon experimenterade också med andra former för att få ungdomar inom idrott och kulturverksamhet att mötas.

Även del satsningar fungerade så upplevde Marianne ett

om en stort motstånd mot alla nya former, från politiker i ledande position och ofta också från föräldrar och andra kommuninnevånare. De ekonomiska blev allt trängre, och Marianne var tvungen att skära

ramarna hårt. Eftersom intresset för klassisk musik var lågt, lade hon ned denna satsning vilket kändes som ett personligt misslyckande. Ofta

låg Marianne vaken och funderade vad hon gjort för fel och vad hon istället skulle kunna göra för att få gehör för sina idéer. Hon kände hon sig otillräcklig i ekonomiska frågor. Stressen tog återigen ut sin tribut och när Marianne sjukskrev sig, ledde hennes funderingar till att hon sade upp sig och flyttade från orten.

Fall 4 Administratör inom den krympande sjukvården

välutbildad sjuksköterska med lång erfarenhet. Sedan lång Anna är en tid hon ansvarig för akutavdelning. Hon trivdes med sitt arbete,

var en gillade vårdarbetet och ledare och chef. Anna tyckte sig ha

att vara stor rutin vad gäller organisation och ledning av anställda. Hon hade inte heller haft särskilt svårt att kombinera familjen make och två små barn med arbetet.

Carin Holmquist

Anna tyckte att 90-talets nedskärningar vården hade skapat be-

av kymmer för henne i arbetet. Krympningarna av budgeten motsvarades inte av samtidiga sänkningar av ambitionsnivân. Samma arbete skulle genomföras till samma kvalitet men till lägre kostnad. Anna såg di-

en rekt relation mellan personalkostnad och kvalitet i vården. Även

om Anna inledningsvis tyckte att det farms visst utrymme för nedskärningar, var hon negativ till att detta gjordes utan urskillning. För att

kompensera personalbortfallet arbetade Anna mycket med att utveck-

rutiner där personalen utnyttjades maximalt. Akuten hade en speciell karaktär med mycket varierande belastning. Anna gjorde en egen studie av variationen i arbetsbelastning och byggde in dessa erfarenheter i sin nya organisation. Hon ansträngde sig också för att skapa en hög arbetsmotivation det menade hon kan kompensera ett tyngre

schema. Anna klarade av denna neddragning utan större svårighet, hon arbetade hel del övertid och planerade hemma. Det

en som oroade henne var när patienter blev lidande av neddragningen t.ex. när

människor med smärtor fick vänta längre än tidigare på att få hjälp.

Nyligen omorganiserades dessutom sjukvården, ambulansverk-

samheten och akuten skulle föras ihop. Plötsligt fick Anna en helt ny personalkategori i sitt team, män som framförallt identifierade sig med tekniken. Hennes försök att utnyttja ambulanspersonalens väntetid genom att tilldela dem arbete på akuten mottogs inte väl denna

personal. Även vårdpersonalen lite skeptisk mot de männen

var unga som nu var deras kollegor. Anna ordnade en fest för alla, vilket lättade upp klimatet men den grundläggande klyftan mellan grupperna finns kvar. Eftersom nedskärningarna fortsatte ställdes Anna inför dilemmat att hon hade personal från ambulanssidan som skulle kunna användas men p.g.a. de helt olika kulturerna var det en tung uppgift att genomföra. Denna uppgiñ tog upp stor del av Annas tid, även om hon med sin positiva och energiska läggning också såg det som en

utmaning.

Sammanfattning

Dessa bilder ur verkligheten kan mångfaldigas. Många kvinnliga chefer kärmer igen sig i beskrivningarna. De problem som Elsa, Birgitta,

Marianne och Anna har finns inom alla delar av den offentliga sektorn, framförallt i de identifieras med "mjuka värden vård,

som som omsorg och service. Ett gemensamt drag i fallen är att ledarens roll under senare tid har varit att dra ner på kostnaderna, dvs. krympa verksamheten, men att samtidigt upprätthålla kvalitén Gonäs mfl., 1997. Samtliga kvinnor i fallen tar ett stort personligt för detta

ansvar egentligen sympatiserar de inte med tanken att goda prestation er kan

Den ömma bödeln

utföras med lägre resursinsats. Det verkar t.0.m. som att bättre de lyckas t.ex. Elsa i rollen ansvarig för ett distrikt desto större är som chansen att de får till uppgift att genomföra ännu större besparingar. Ytterligare observation är att många kvinnorna är nya i sitt leen av darskap. Det verkar modernt med kvinnliga ledare i offentlig sektor åtminstone. Resten denna artikel ägnas analys av vilka de krafter är som av leder till detta mönster. Speciellt vill jag diskutera vilken roll genus avsnitt 3.3 spelar i den situation och till det förhållningssätt som

jag här har beskrivit. Först diskuterar jag det kvinnliga ledarskapet, på detta och varför det verkar så populärt just nu mycket mer synen populärt i offentlig sektor än i den privata. Därefter går jag över till att diskutera ledarskapets negativa sida, dvs. att den som har mest vara ganska få befogenheter. Slutligen analyserar jag den ovan ansvar men beskrivna situationen utifrån ett maktperspektiv. Det kvinnliga ledarskapet blir jag det inte källa till makt, sig för kvinsom ser en vare själva eller för kvinnokollektivet, utan snarare en källa till vannorna makt i maktens förklädnad.

3 Bilden av ledarskap

är den kvinnliga ledaren en anomali

Ledarskap är tradition ett centralt begrepp inom forskning kring av organisation. Även i praktiken har alltid stort intresse ägnats ledarskapets funktion. Det finns härvidlag ingen skillnad mellan offentliga och privata organisationer. Man kan t.0.m. med visst fog hävda att de tidigaste och fortfarande mycket inflytelserika författarna, som Weber 1978 och Fayol 1949 utgår från det vi idag skulle definiera som offentlig sektor. En mycket stor del den tidigaste organisationsav och ledarskapslitteraturen ägnade sig den växande byråkratins or-

ganisatoriska problem. Förebilderna för att organisera stora verksam-

heter två: kyrkan och militären. Det kännetecknade dessa orvar som ganisationer dels den tydliga auktoritetsordningen, dels den totala var avsaknaden kvinnor. Även världen idag helt annorlunda ut av om ser än när dessa teorier skrevs, kan vi fortfarande spår dessa tidiga se av bidrag, t.ex. i talet strategier och operativ ledning, i talet om att erom övra marknader och i talet om att vinna över konkurrenterna Rumelt et al., 1994; Porter, 1985. Den bild ledarskapet växte fram Generalen, av enhetsav som var befälet tydliga och väl avskilda nivåer i organisationen. Orgaoch av

3Machiavelli 1513, första gångentryckt 1532, utgiven svenska 1988 är ett ännu tidigare och fortfarande använt exempel om ledarskap och makt i den politiska sfáren.

Carin Holmquist

nisationen av "fálttåg krävde att varje visste sin plats och inte man

ifrågasatte den. Mest extrem är kanske Taylor 1913 tidigt in-

som riktade sina studier på privata företag i syfte att få ut maximalt av "maskinen Människan". Under mitten vårt århundrade fick erfaav

renheter av ledarskap stora privata företag inflytande på på

av synen ledarskapet. Jämför med Ulla Johanssons bidrag i denna antologi. Bamards 1938 beskrivning av ledarens funktioner är klassiker. en Synen på ledarskapet förändrades inte i och med att fokus försköts till privata organisationer. Däremot fick successivt idé fotfäste; att leen darskap och organisation behövde andra ingredienser än enbart att organisera enligt de tidigare principerna. Skälet till detta att industrivar

aliseringen nått dithän att produktivitetsökningar ytterligare

genom mekaniseringar var svårt. Arbetarnas motivation som källa till produktivitetshöjningar kom i fokus. Mest berömda är Hawthome-studiema. Till den tidigare synen på ledaren General fogades som en nu medvetenhet att människor inte bara är maskiner utan de måste om uppmuntras för att fungera väl. Ledaren var fortfarande en Han, det så uppenbart att det inte var behövde sägas4.Även samhället förändrades, framför allt efter ens om andra världskriget, större andel kvinnor den offentliga mot en are-

nan var ledarskapet en entydigt manlig sfar. De förändringar som

kommit att förskjuta synen på ledarskapet har att göra med att inrikt-

ningen i organisationer har förskjutits från produktion till marknad.

Därigenom fick Generalen i sitt fälttåg, förutom att försöka hålla sina mannar motiverade, även försöka etablera något mindre krigiska relationer till sin organisations omvärld. Vi detta i teorier ser om system och om nätverk Lawrence Lorsch, 1967; Axelsson Easton, 1992. Från 1970-talet är dennabild det komplexa ledarskapet av regel snarare än undantag Carlson, 1968; Mintzberg, 1980; Schein, 1992 Under senare tid har Generalen blivit kulturell. Inte så att han går på teatern, utan i den meningen att han i sina fälttåg har att ta numera hänsyn till medarbetarnas motivation, till relationer med omgivningen och dessutom till att hans organisation bör ha kultur, dvs. en gemensamma värderingar och nonner, är bra för målen Deal Kensom nedy, 1985. I detta praktiska arbete har han idag mindre direkt stöd

från forskningen, eftersom den idag arbetar på ett djupare,

snarare mer hermeneutiskt, plan där frågor mening och alternativa tolkom ningar är centralare än att ge norrnativa förslag till praktikens män.

Fortfarande är våra stereotypier starka, så fick Nutek/ALMI frågor t.ex. om varför de bara skrivit om kvinnor i Läneboken. Fakta var att texten i boken riktade sig till företagare i allmänhet, men eñersom de tecknade illustrationema visade hel del kvinen nor så"lästes" det att budskapet riktade sig enbart till kvinnliga företagare. som

Den ömma bödeln

Den institutionella teorin, som i hög utsträckning tagit över systemteorins roll dominerande fält inom organisationsforskningen, har som fokus där ledarskapets funktion är mindre intressant i sig. Idag ett tvingas Generalen förskjuta intresset alltmer från konventionell protjänster Grönroos, 1992. Än så länge har duktion till produktion av dock detta synsätt fått ganska liten genomslagskraft, såväl i ledarskapets teori i dess praktik. I dagsläget kan vi konstatera att Genesom ralen lever kvar ledarideal. Det är fortfarande manligt defmie som en rad värld, där begrepp initiativ, styrka och karisma är centrala som och där bilden verkligheten är att det gäller att exploatera och av för att nå maximal tillväxt och avkastning. avancera Den här skissade utvecklingen på ledarskap är naturligtav synen vis rapsodisk och kunde ha beskrivits betydligt mer ingående. Man kan t.ex. över tiden skönja pendling mellan ledarsyn som fokuen en uppgiften och fokuserar människor Sköldberg, 1984. serar en som Naturligtvis finns det också andra trender, t.ex. att den ovan beskrivna utvecklingen från fokus på militär och andra byråkratier till fokus på stora företag kompletteras med trenden att tankar från företag direkt i den offentliga förvaltningen köp-säljsystem, marknadsanammas tänkande, ledarskapsstil Arvidsson Lind, 1992.

Ledarskap i ofentlig förvaltning

Under 1980-talet kom den offentliga förvaltningen att till mycket stor del ta över värderingar som fonnulerats i företagssammanhang. Denna trend är fortfarande tydlig Hasselbladh, 1994. Dessa värderingar överfördes framförallt på ledningsnivåema, medan värderingute på basplanet fortfarande styrs annan rationalitet. Liljearna av en ström, 1981. Se också Lillemor Westerbergs bidrag i denna antologi. Hasselbladh 1994 visar i ett intressant exempel denna diskrepans: när tandvårdspersonal uppmanas att se den som ska ha tandvård som kund och inte patient uppstår diskussion bland denna persosom en nal. Resultatet blir att de kan acceptera att se personen som kund tills han/hon sitter i behandlingsstolen och från det att han/ hon reser sig från den. Däremot vidhåller de att han/hon är patient under själva behandlingen då utrymmet för att kund i konventionell bemärkel- - vara är litet. Detta exempel belyser i sin enkelhet en problematik som se

har med uppifrån dikterade värderingsförändringar att göra frågan är

tjänar på att den ska ha tandvård betraktas kund i vem som som som stället för som patient.

Carin Holmquist

Den rådande kraftiga lågkonjunkturen har förstärkt "ekonomiseringen av den offentliga sektorn. Ledorden är idag effektivitet och lönsamhet snarare än likabehandling och starkt samhälle Johansson, 1997; Westerberg, 1997. Med en vokabulär hämtad från Generalens tid ska den offentliga sektorns ledare anträda fälttåget mot den Ofantliga sektorn. Den lede är inte här den hårda marknaden utan den onödigt stora egna organisationen. Detta kräver sin man, så ledarna inom offentlig sektor har viktig uppgift. Även det finns been om skrivningar av heroiska ledare i dåliga tider Iacocca, 1985 så är det inte Generalens rätta element att vara kontraktiv än expansiv, snarare vilket gör att ledning under kris och neddragning är mindre attraktivt och att det finns mindre kunskap detta Bohman Johansson om Lindfors, 1995. En svår situation uppstår alltså i den offentliga sektorn. Den traditionella ledarrollen, som omhuldat ideal god tillgänglighet ofsom av fentlig service och likabehandling, är svår att förena med rollen som den som ska avveckla verksamhet. Dessutom är deras värderingar inte förenliga med den nya ideologin om att sektorn är ofantlig än snarare offentlig. De ledare som omfattar den nya strikt företagsekonomiska värdestrukturen, omfattar även Generalsidealet och väjer därför för den mindre glamourösa kontraktionsrollen. Vad ska man då göra för att få omställningen till stånd Ledarskapets funktion inom den offentliga sektorn är vare sig förr, dvs. som en positiv tjänstemannafunktion i det allmännas tjänst, eller i föresom tagsvärlden, dvs. en effektiv, framåtriktad och tillväxtorienterad funktion. I dagens situation är ledarskapets funktion istället att liksnarare na vid exekutoms ledaren ska trimma den ofantliga sektorn till ett mindre störande element i vårt samhälle. Så vem vill och kan utföra

denna uppgift som uppenbarligen är så politiskt väsentlig

Kvinnors ledarskap

Lyckligtvis finns det en parallell förändring i samhället som kan användas för att lösa denna svåra situation. Kvinnors inträde på arbetsmarknaden, som tog riktig fart på 1960-talet, har åtföljts av en hög andel välutbildade kvinnor i arbetskraften. Idag är kvinnorna i majoritet i den offentliga sektom, dit de flesta söker sig för att arbeta i vård-, omsorgs- och servicerelaterade funktioner. Kvinnorna har också en hög andel av många högskoleutbildningar, naturligtvis inom de närrmda områdena men också inom ekonomi, juridik och andra samhällsvetenskapliga områden. Dessa utvecklingstendenser medför att det så-

5Eller Brunsson 1992 kallar det: "företagisering" som

Den ömma bödeln

väl inom den offentliga sektorn utanför den finns en kader av posom tentiellt tänkbara kvinnor skulle kunna ta över ledningsfunktiosom

nen. Förekomsten kvinnliga ledare är fortfarande liten. Debatten om av kvinnors andel ledarskapspositioner är relativt det är ändå av ny, men enkelt att andelen kvinnor i såväl VD- som styrelsepositioner i att se företagen är låg. Vi ökad andel kvinnor mellande stora ser en

chefsnivå, utvecklingen är långsam inom det privata näringslivet

men i början 1990-talet hade endast 1 de 500 största svenska föreav -

VD Holmquist, 1996. Även i småföretagen tagen kvinnlig Boter

är kvinnornas andel låg, endast 10 % företagsledarna i tillverca av kande företag är kvinnor Boter Holmquist, 1994. Däremot verkar

det hindren psykologiska och/eller institutionella är mindre som att för kvinnor vill bli ledare i offentlig verksamhet. Under senare år som har andelen kvinnliga chefer i den offentliga sektorn ökat markant-

parallellt med nedskärningarna.

Men hur ska då den kvinnliga ledaren förhålla sig i denna, oftast

situation Som nänmts, finns det knappast identiñkationsmöj lignya, heter för henne i den traditionella Generalsrollen. Manliga ledare identifierar inte heller kvinnor med traditionella ledaregenskaper

SOU 1994:3. Naturligtvis finns det kvinnor som enkelt kan anpassa sig till kanske t.o.m. redan disponerade för denna manligt

eller vara

definierade roll. Men för det mesta talar kvinnor som är ledare ett anspråk Spender, 1980; Lakoff, 1975 och redovisar andra värdenat Roos, 1992. Detta medför ett väl dokumenterat dilemma för

ringar

kvinnliga ledare, där de finner sig vara i ett ingen-mans-land eller

korrekt ingen-kvinnas-land, t.ex. Kerfoot Knights, 1993. I

mer se andra sammanhang har jag belyst den skillnad finns mellan som

kvinnligt och manligt definierade områden Sundin Holmquist,

1989; Holmquist, 1995. Denna skillnad mellan områden i eller sek-

samhället kan t.o.m. hävdas spela avgörande roll Billing torer av en Alvesson, 1994.

Ledarskap och kvinnor en fråga om genus

Merparten ledarskaps- och organisationsteoriema behandlar, som av framställningen visade, inte ledarskap i offentlig sektor, ledar-. ovan skap i mellanchefspositioner eller ledarskap utfört kvinnor. Avsakav naden perspektiv som inkluderar här definierat som socialt av genus kön, har kritiserats kraftigt under senare tid Calás Smir-

se nedan

cich, 1986; Mills, 1988; Wilson, 1996; Calás Smircich, 1996.

Även andelen studier där kvinnor del av organisationom ses som en ännu är låg, finns det dock tidiga exempel på sådana som t.ex. en

Carin Holmquist

Moss Kanters 1977 klassiska beskrivning hur män och kvinnor av förhåller sig till varandra i organisationer. Men fortfarande är teore-

tiska studier av ledarskap och organisationer till stor del ett ingen-

kvinnas-land, liksom ledarskapets praktik° För att kunna förstå kvinnors och mäns förhållningssätt i organisationer och annorstädes måste begreppen täcka in könsaspekter. Inom feministisk litteratur har sedan länge använt begreppet man genus istället för kön gender istället för engelska. Motiven sex var att komma ifrån biologiseringen kvinnor och att påtala att kön av framförallt är socialt. Med detta att det biologiska könet utgör menas grunden för en systematisk särbehandling, så att bam med biologiskt kvinnligt kön över tiden socialiseras in Chodorow, 1995 och behandlas annorlunda än barn med biologiskt manligt kön. Därigenom uppstår det sociala könet- genus Scott, 1988. Den feministiska forskningen är livaktig och spänner över många

discipliner. Därför är det inte konstigt att begreppet över tiden

genus kommit att användas på ett mångfacctterat sätt Ferguson, 1988; Alcoff, 1988; Nelson, 1992; Nicholson, 1994. En viktig del i att använda genus som begrepp är att det är ett relationellt begrepp. Det sociala könet existerar inte absolut storhet, utan får sin mening först i som en relation till det andra könet. Detta innebär också förändras att genus över tiden, det som är manligt kan bli kvinnligt och tvärtom. En implicit förutsättning i litteraturen är, enligt min mening, att allt/alla tillskrivs genus Genus som ett relationellt begrepp kan användas för att analysera sammanhang där kön biologiskt och/eller socialt är aktuella. Framför allt har genus använts för att förstå hur kvinnor och män förhåller sig till varandra i det offentliga såväl i det privata livet. Studier som har visat att genus fungerar som en sorteringsmekanism i många sammanhang Acker, 1991. Detta har Hirdman 1988 beskrivits av som ett genussystem. Genussystemet består av två sammansatta delar. Den första delen är att genus fungerar som en sorteringsmekanism där allt

definieras endera manligt eller kvinnligt. Sorteringen gäller allt

som ifrån känslor till yrkesområden och sektorer i samhället. Allt är könat och strikt indelat i manligt och kvinnligt indelningen kan - även om förändras över tiden så är gränsen mellan manligt och kvinnligt alltid tydlig Sundin, 1993. Detta blir särskilt uppenbart i reaktionerna på att individer går utanför gränsen för den tilldelade rollen, t.ex. när kvinnor blir ledare. När det gäller hur kvinnor och män ses som yrkesmärmiskor är det klart att kvinnligt och kvinnor associeras med

Situationen är dock i förändring, det teoretiska området kanske sig närmar ett enstaka-kvinna-land.

Den ömma bödeln

och manligt och män med prestation Sargent, 1983. Jäm-

omsorg

för med Westerbergs begreppsgenomgång i denna antologi. Ledar-

skap är manligt definierat och i analogi med detta betonas prestation än relationer och att vara förskollärare och ansvara snarare omsorg för 14 bam ses inte som ledarskap. Den andra, och sammanhängande, delen av genussystemet är att

genus också fungerar som en hierarkiseringsprincip. Genus rangord-

Även rangordningen gäller, liksom sorteringsmekanismen, allt nar. ifrån känslor till yrkesområden och sektorer i samhället. Uppdelningi manligt och kvinnligt används för att positionera i hierarkin. Det en definieras kvinnligt lägre i hierarkin: omsorg undersom som ses som ställs prestation, känslor underställs förnuft etc. Genussystemet innebär att makten tillskrivs det manligt definierade Eduards, 1992. Geden dubbla funktionen hos genussystemet säkerställs ordningen nom mellan könen, ordning inte bara kan kritiseras för sina effekter en som på relationerna mellan kvinnor och män utan också för att den teoretiskt blandar ihop just separering och hierarkisering Nelson, 1992. Kvinnor är ledare är något anomali, vilket jag antydde som av en redan i huvudrubriken detta avsnitt. Ledarskap är som framgått av beskrivningen Generalen starkt associerat med egenskaper som kaav rakteriseras som manliga. Att vara ledare är att vara genusbestämd manlig. Kvinnor biologiska varelser associeras mycket som som starkt med kvinnligt Det är till och med så att kvinnokroppen genus. nästan automatiskt genusbestämning som kvinnlig. Detta syns ger en tydligt i uttryck kvinnligt ledarskap eller kvinnligt företagande som där det enda motiverar ordet kvinnligt är det biologiska könet. som Prefixet manligt behövs inte före ledarskap eller företagande det är underförstått att det är det nonnala. Avvikelsen kvinnligt måste dock markeras. Kvinnors ledarskap är dubbelt genusbestämt, dels som kvinnligt eftersom det är biologisk kvinna och dels som manligt eftersom leen

darskapsfunktionens är manligt. Denna dubbla genusbestäm-

genus ning gör att kvinnorna har att möta dubbla uppsättningar attityder. Dels ska de motsvara bilden kvinnligt, dels ska de utöva den manav ligt bestämda funktionen ledarskap. Som ledare verkar det som att det är graden uppgiñsorientering som hänger ihop med bestämningen av ledarskap som avgör hur effektiva såväl manliga som kvinnliga av ledare anses vara Hawkins, 1995. Den forskning och de studier finns kring kvinnor som ledare som är, liksom studierna av kvinnor som företagare se NUTEK 1995,

inte speciellt integrerade i kunskapen om ledarskap som sådant. Det

kvinnliga ledarskapet och den kvinnliga ledaren ses som en kategori för sig ska specialbehandlas. Liksom i feministiska och - något som

Carin Holmquist

andra studier kring kvinnor på den offentliga dvs. utanför faarenan, miljen, kan vi se två generella perspektiv Klinger, 1993. Det ena perspektivet är att kvinnor och män som ledare kännetecknas likhet av Fagenson, 1993; Donnell Hall, 1980; Hawkins, 1995. Med detta perspektiv kommer utvecklingen successivt att medföra fler kvinnliga ledare som också fungerar väl enligt samma system männen. De som hinder som detta perspektiv tar är framförallt kvinnornas upp egna ambitioner, även om yttre hinder också beaktas. Som skäl för avsaknaden av kvinnliga ledare anförs oña att kvinnor har psykologiska spärrar för ledarskap s.k. inre hinder Asplund, 1988. Det andra perspektivet är att kvinnor och män ledare kännetecknas särsom av art. Detta perspektiv hävdar att kvinnor står för genuint annorlunda en ledarskapsstil. Hindren karakteriseras här framför allt yttre, t.ex. som institutionella Höj gaard, 1990. Det finns naturligtvis även studier av

kvinnligt ledarskap som tar ett bredare perspektiv, där finns

genus med i analysen ett genomgripande sätt Due Billing Alvesson, 1994; Wahl, 1995. När kvinnliga ledare studeras, sig studierna utgår från särart vare eller likhet, behandlas oftast ledarskapet individuell synvinkel. Det ur är den enskilda kvinnan analyseras och diskuteras Vinnicombe som Colwill, 1995. Ett vanligt område att diskutera är de problem som uppstår när ledaren är kvinna. Detta vi t.ex. i debatten inre och ser om yttre hinder. Vem har debatt inre hinder för manliga lesett en om dare När skillnader mellan kvinnliga och manliga ledare diskuteras så är det framförallt skillnader i förhållningssätt till arbetet betosom nas Hennig Jardim, 1978; Goffee Scase, 1985. Däremot finns det förhållandevis få studier som till den ser kvinnliga ledarens funktion och beskriver skillnader/likheter mellan kvinnor och män därvidlag. Även kvinnor generellt sägs om sett vara mer socialt inriktade Gilligan, 1985; Gibson, 1995 finns det få be-

skrivningar av hur denna inriktning skulle yttra sig i praktiskt ledningsarbete. Mintzberg 1980 till exempel beskriver ledaren

genom att fokusera funktionen. Man kan konstatera att när män är ledare är det funktionen som står i centrum för forskningsintresset vad han gör medan det är personen hur hon är står i centrum när kvinsom nor är ledare Minzberg, 1983; Sargent, 1983.

Sammanfattning

Som framgått har den kvinnliga ledaren mycket olikartade förväntningar på sig när hon ska utföra sitt arbete. Dels finns bilden Geneav ralen som ett basmönster den manliga ikonen, dels finns den kvinn- liga ikonen bilden av den ömma modern/system ett disparat - - som

Den ömma bödeln

samtidigt uppträdande mönster. Det finns naturligtvis vissa bas-

men strategier, t.ex. att fylla den manliga ikonen eller att

som amazonen välja att fylla den kvinnliga ikonen, dvs. slags Florence Nightin-

en gale. Kombinationen, att samtidigt prestationsinriktad och social,

vara är svår Hood Koberg, 1994; Sargent, 1983. Dilemmat gäller alla kvinnliga ledare oavsett de vill det eller tillskrivs kvinnliga

som värden och oavsett de vill det eller måste fylla den manligt definierade ledarrollen. Till skillnad från sina manliga kollegor blir de kvinn-

liga ledarna värderade efter två, till stor del oförenliga, måttskalor

samtidigt.

I situation där Generalsrollen är mindre klar, i kontraktiva snar-

än expansiva sammanhang, blir dilemmat ännu tydligare. I tider are

kris är den kvinnliga ikonen mycket användbar, dess funktion av av att lindra, lugna och trösta är som gjord för denna situation. Kuratorsfunktionen är central i organisation i kris. Däremot är den manliga

en ikonen, Generalen, svåranpassad i krislägen utan större hopp om

mer snabb vändning situationen. Hela ledarñlosofin är uppbyggd för

av positiv utveckling och långvarig kontraktionssituation blir mycket

en svårhanterad. Med andra ord är det lättare att anpassa den kvinnliga ikonen än ett expansivt manligt ledarideal till en kontraktion. Detta kan omedveten anledning till att kvinnliga ledare uppmärk-

vara en

i krissituationer. sammas

4 onda sida för

Ledarskapets ansvar nedskärningar

Vår på ledarskapet är format den framåtriktade, positiva bild-

syn av

En god ledare är den för verksamheten framåt, ser till att segen. som

blir och att manskapet är motiverat. Trots alla mer eller rar vunna mindre gloriñerande bilder goda ledare, kan hävda att ledar-

av man skap i tider expansion och tillväxt är en relativt enkel uppgift den

av ökande kakan möjlighet att genomföra många målsättningar utan

ger större krav på prioriteringar. I starka faser av marknadsetablering är tillväxten eller mindre självgående och ledarens roll blir mer att

mer övervaka skeendet.

Den negativa sidan av ledarskapet, den där radarparsbegreppen ansvar-befogenheter kantrar över mot ansvarssidan, är mindre enkel. Vid kontraktion verksamheten krävs det såväl mod som omdöme

av när ledaren ska ta för vilka delar som ska skäras bort. Avväg-

ansvar ningen mellan kort och lång sikt är inte minst svår. Ansvaret för att vrida situationen till mer positiv trend ligger också på ledaren. Le-

en daren blir också naturligt ifrågasatt i dessa negativa

som person mer lägen, där situationen kan beskrivas som en negativ spiral längre situationen pågår.

Carin Holmquist

Det är detta läge som ledare i den offentliga sektorn sedan flera år befinner sig För mycket stor del verksamheten, framförallt en av den som inriktas mot vård och omsorg, är situationen sådan att många ledare tvingas skära bort en stor del verksamheten. Framtiden av ser inte annorlunda ut, så vi befinner oss i detta avseende mitt i ett tydligt utvecklingsförlopp. Till skillnad från sina ledarkollegor i den privata

företagsvärlden har ledare i den offentliga verksamheten små möjligheter påverka sin uppgift för de offentliganställda ledarna inom vård

och omsorg sätts målen eller uppgiñema av politikerna. De stora förändringarna inom offentlig sektor beskrivs retoriskt inte som nedskärningar, utan snarare som omorganisation. Målen är oförändrade sägs det, vad gäller t.ex. skola, barnomsorg, kultur, äldreomsorg, fritidsförvaltning och sjukvård. Däremot de medel och ses den organisation som funnits/finns som inadekvata. Retoriken omfattar tankar om privatisering av omsorg, tankar ökat anhöriginflyom tande samt om företagisering av sektorn. Att många privata daghem inte går ihop, att ökat anhöriginflytande i äldreomsorgen i praktiken innebär att anhöriga läs kvinnor får ta obetalt ansvar för hemvård och att många kommunala företag i praktiken är monopol är aspekter som sällan ges utrymme i debatten. Nedskämingama framställs från politiskt håll som enbart nödvändiga effektiviseringar medan de från de anställda och från "kundema ses som allvarliga hot mot verksamhetens övergripande mål. I detta läge har ledaren av offentlig verksamhet att utföra sin uppgift att med bibehållen nivå i målen krympa verksamheten utan att det märks. Delvis maskeras också nedskärningarna genom att verksamheter slås

ihop, dvs. verksamheter krymps men slås samtidigt ihop, varför varje

enskild förvaltning kan förbli ganska stor.

5 Kvinnlighet och kontraktion del

som av ledarskap

I föregående avsnitt har jag pekat på två förhållanden. För det första är ledarskap traditionellt genusbestämt som manligt, vilket gör att kvinnligt ledarskap är en anomali. Hierarkiseringen innebär av genus också att kvinnligt ledarskap inte bara är en anomali utan också är underordnat manligt ledarskap det är "det främmande och negativa. - För det andra är ledarskap lika traditionellt associerat med expansion som ses som positivt medan ledarskap under kontraktion är negativt, möjligtvis kan ledarskap under kontraktion ses som heroiskt under en kortare tid men normen om expansion är tydlig. Som synes är ledarskap förknippat med manligt och med expansion. Det som är kvinnligt är inte förknippat med ledarskap eller expansion. Det vore fel, enligt min mening, att helt associera kvinnligt

Den ömma bödeln

med kontraktion snarare är det reproduktion som förknippas med

kvinnligt medan produktion är manligt genusbestämt. Med detta re-

vill jag betona att jag inte tar ställning till om kontraktion, i sonemang

motsats till expansion, är genusbestämt som kvinnligt eller manligt,

även nedskärningar torde innefatta mer av reproduktion än av

produktion.

För att sammanfatta det kan Nelsons uppställning 1992 användas. Hon, liksom Hirdman 1988 och andra, pekar på genussystemets dubbla roll som särskiljande och hierarkiserande. Från detta resone-

utvecklar Nelson en modell som kan tillämpas för att beskriva mang den situation jag diskuterar, kvinnligt ledarskap i nedskämingstider:

Figur I Kvinnligt ledarskap i nedskämingstider i Nelsons 1992:142

genus/värdekompass

Positivt

Manligt. Kvinnligt.

ledarskap i ledarskap i

expansions- expansions-

tider tider

+ + - + Maskulint Femmmt

+ -

Manligt Kvinnligt

ledarskap i ledarskap i

nedskämings- nedskämings-

tider tider

+ - - -

Negativt

Modellen ovan sammanfattar den teoretiska diskussionen. Det manli-

ledarskapet i expansionstider ställs diametralt mot det kvinnliga lega darskapet i nedskämingstider. Eftersom är så stark kategori-

genus en seringsgrund är det sannolikt så att manligt ledarskap har högre hierarkisk rang, även när detta ledarskap utförs i nedskämingstider. Med andra ord har en manlig ledare i nedskämingstider högre rang än kvinnliga ledare i expansionstider.

De fall jag presenterat befann sig samtliga i den "dubbla negationens ruta, de var kvinnor och de arbetade i organisationer som utsatts

för kraftiga nedskärningar.

Frågan är hur någon, frivilligt, kan ta på sig att leda en verksamhet som krymps årligen men som samtidigt ska utföra samma uppgifter. Det är i detta sammanhang det är intressant att se den ökning av kvinnliga finns inom den offentliga sektorn. Att ledarska-

ledare som

Carin Holmquist

pet blir mer "kvinnligt" i termer av antal kvinnor kan t.ex. betyda att ledarskap, i offentlig sektor, går mot en förändring av genusbestämning från manligt till kvinnligt. Om det är så kan det få olika effek-

ter. Från andra sammanhang är det väl känt att arbetsmarknaden är tudelad och att kvinnors områden har lägre status och lägre lön. Genus är starkt kopplat till makt och det är kanske t.0.m. så att där kvinnor går in går makten ut och där makten går ut ges kvinnor tillträde. Nyckeln till att denna förändring kan uppträda är kontraktionen av verksamheten som i sig ger mindre makt i det ledarskap som utövas, makt i tenner av befogenheter och resurser.

Vad är det som händer när man tillsätter en kvinna som ledare i en organisation där nedskärningar är aktuella Dels följer bilden av det kvinnliga med in i ledarskapsfunktionen, förväntningarna på en kvinna som ledare är annorlunda, t.ex. mer empati och förståelse SOU 1994:3. Dels skapar det en större kulturell gemenskap när de flesta anställda är kvinnor ledaren är "en oss" Bloor Dawson,

- av 1994. Den kvinnliga ledaren ska också hantera den överordnade nivån, som domineras av helt andra värden. Den som är oerfaren i sitt

ledarskap har mycket små möjligheter att verbalt eller praktiskt på-

verka kraven. Hennes roll blir i mångt och mycket att medla mellan de överordnade kraven som hon oftast lojalt följer även om hon inte sympatiserar med dem och de krav som hon uppfattar från de anställda och från den praktiska verksamheten.

Detta skulle kunna beskrivas som det vanmäktiga ledarskapet, där kvinnornas uppgift är att utföra det omöjliga. Jag vill dock längre och istället beskriva dessa kvinnors funktion som: den ömma bödelns. Deras uppgift är att samtidigt agera ut kvinnliga värden som förståelse, empati och omsorg den ömma modern som ledare -men samti-

digt ska de skära ned verksamheten den grymme bödeln. Kanske det

till och med är så att en medkännande ledare medverkar till att eventuella protester tystas i sin linda de anställda ser att ledaren gör så

gott hon kan.

6 ledares makt blir vanmakt

Kvinnliga

Låt oss återvända till våra fyra kvinnor från verkligheten. Samtliga blev mycket glada över att få ansvaret att vara ledare. I deras ögon var det fortfarande ett uttryck för att de blev delaktiga i ett större sammanhang, med större ansvar och befogenheter för ett område som de gillade att arbeta Visst kan vi se vissa skillnader, av individuell och organisatorisk art, mellan fallen, men likhetema är stora. Samtliga befann sig i det dilemma som jag beskrivit mer teoretiskt i föregående avsnitt de hade ansvar för att verksamheten skulle drivas med

Den ömma bödeln

mål tidigare, i sammanslagen organisation, men de

samma som en hade också för att dra ned kostnaderna, dvs. göra nedskäransvar ningar. Samtliga kände de ett stort för verksamheten och för de ansvar

anställda.

Individuella strategier internalisering av problem

och professionell dubbelbindning

strategin för att hantera situationen kan beskrivas Den gemensamma

intemalisering. Med-detta jag att kvinnorna tog på sig ansom menar även på ett personligt plan, problemet eller dilemmat blev deras svaret

det den offentliga verksamhetens7.

privata minst lika mycket som var

Hur kvinnorna sedan klarade denna intemalisering varierar, från av Anna robust personlighet över Birgitta och Elsa som klasom var en rade det hyfsat till Marianne faktiskt blev sjuk att arbeta av som av

under dessa förhållanden.

Intemaliseringen fungerar också där kvinnorna inte som en process bara tog till sig problemen utan också lade hela ansvaret på sig själva.

De arbetade extra, de utarbetade eller mindre sofistikerade orgamer nisationslösningar, de försökte vara lyhörda mot personalen och, inte

minst, de kände sig trots detta otillräckliga. Detta förhållningssätt

hade dubbla effekter, dels tog kvinnorna på sig hela ansvaret istället

delegera och/eller hänskjuta uppåt och dels blev deras förhållför att

ningssätt såväl nedåt i organisationen uppåt ganska passivt. De

som ställde inte stora krav sig på sina chefer eller på sina anställda. vare Istället försökte de klara av allt självas.

Samtidigt fanns det mer eller mindre vaga signaler om missnöje

såväl uppifrån nedifrån, det tydligaste exemplet Marianne

som var överhuvudtaget inte kände sig accepterad sina kollegor och som av överordnade, något hon tillskrev sin egen oförmåga att klara av som situationen. Missnöjet från personalen försökte Elsa lösa dels genom

7Bland kvinnorna i de ledarskapskurserjag drev var dettaett mycket vanligt försex hållningssätt. Deltagarna skulle göra ett projektarbete om ett problem de hadesomledare.Exempel deförsta formuleringama är: mitt problem är att kommunen har så dålig ekonomi, alternativt; mitt problem är att det föds så få barn i kommunen. Gespetsatill uttalandenagick det oftast att få dessakvinnor att inse att de som nom att individer knappastkunde lösa sig ansträngd kommunekonomi eller själv föda vare en de barn behövdesför ett underlag för bamomsorg/skola de tog alltså sig för som över saker derimligtvis endastkunde påverka marginellt. stort ansvar

Vilket i sigär ett mönster vanligt bland de 120kursdeltagarna, dvs. att kvinsomvar lever i föreställningen att alla problem kommer att lösa sig om de baraär duktignor Sannolikt är dettvärtom som när en kvinna söker acceptansav ledningen geare. att bli ännu effektiv och kompetent och det står klart att hon är oaecepterad nom mer och illa tåld ledningen just på grund av sin kompetens. av

Carin Holmquist

att tala med alla, dels genom att visa att hon ansträngde sig än de mer flesta istället för att alternativ strategi och placera missnöjet - ta en med neddragningarna där besluten om dessa hade fattats på politisk nivå. I samtliga fall hade kvinnorna bakgrund inom det område en egen de satts att förvalta, alla utom Marianne till och med inom just den organisation de ledde. Detta skapade speciell situation, där de en anställda och ledaren del professionella kultur Maavar av samma Van nen Barley, 1984; Bloor Dawson, 1994. De upplevdes de av anställda mer eller mindre som en i Marianne stod dock lite gruppen utanför under hela sin tid ledare de identifierade sig också i hög som utsträckning med de anställda och ansträngde sig för organisaatt se tionen ur denna synvinkel. Troligtvis fungerade detta stötsom en dämpare för kritik från underställda. Genom att Elsa gammal var en kollega och eftersom hon arbetade hårt, blev det svårt att öppet kriti-

sera henne för situationen det uppenbart att det inte hon - var var som gjort fel. På detta sätt kan existensen ledare identifieav en som ras med den "professionella" kulturen inom organisationen verka passiviserande för eventuell kritik.

Makt och vanmakt

Traditionellt förknippas ledarskap med makt. Den får och som ansvar befogenheter att leda en verksamhet har makt att styra denna verk-

samhet. Detta gäller även mellanchefer och förmån, än på lägre om nivå. Makten är organisatoriskt baserad, chefskap formell möjger en lighet att få någon att göra det han/hon inte skulle ha gjort" annars

Dahl, 1957. Den organisatoriska ledarskapsrollen innefattar normalt

också en ekonomisk makt, t.ex. befogenheter att kontrollera som utgifter och påverka budgetens utformning samt ofta också ett inflytande på de ekonomiska utbyten de anställda får, löner och övsom som riga förmåner. Den som har makten över ekonomiska flöden har

också ett stort inflytande över verksamhetens allmänna inriktning. Det finns många olika sätt på vad makt Dahl, 1957; att se som ger Bachrach Baratz, 1970; Lukes, 1974, t.ex. Petersson 1987 else

ler Clegg 1989 för översiktliga beskrivningar. Ett genomgående

mer

drag i dessa beskrivningar är, trots de många skiljaktiga meningar

som finns, att makt inte är statisk storhet utan att makt är ett relaen

tionellt och föränderligt fenomen. Jag har nämnt organisatorisk posi-

tion och ekonomiska befogenheter. Ett alternativt sätt på vad att se som ger makt är att den som behärskar strategiska osäkerheter får makt Crozier, 1964. Ett enkelt exempel är den makt följer med som viss professionalism, t.ex. är privatrnänniskan helt i händerna på juri-

Den ömma bödeln

disk eller medicinsk expertis i sakfrågor. Den strategiska osäkerheten i de fall jag här har beskrivit, dvs. inom den offentliga sektorn med sina neddragningar, gällde framförallt framtiden för verksamheten. Framförallt är det efterfrågan på tjänster samt möjligheterna att ge ett utbud dessa tjänster är centrala. Ingen de kvinnor som jag av som av beskrivit såg ljust på framtiden, istället funderade de mycket över hur framtiden skulle bli för verksamheten. De beskrev sig mindre som styrande utvecklingen utan redskap i försöken att jämka av mer som

höga anspråk med krympande Efterfrågan har fått en

ihop resurser. underordnad roll i politiska sammanhang. Behovet omsorg och av service underordnas budgetprocessens krav på nedskärningar, vilket radikalt förflyttar makten från verksamheten, där efterfrågan är en daglig realitet, till den politiska nivån. De kvinnliga ledarna talade inte heller makten att forma framom tiden, de utvecklingen eller mindre som given. Den kritik de tog mer verbaliserade gällde framförallt att utvecklingen gick så snabbt, och inte minst att de såg kritiskt på sin förmåga att fullfölja de uppegen gifter de hade. Däremot kunde de inte längre använda argument som hade med efterfrågan och kvalitet att göra kunskapen om och när- heten till medborgare och/eller vård- och omsorgstagare var inte längre faktorer makt i organisationen. Med Croziers 1964 som gav

hävdar jag att den egentliga makten i de organisationer

resonemang de kvinnliga ledarna fanns i låg på politisk nivå i kommunerna som respektive landstingen. En viktig maktbas utgör de politiska organi-

sationer från vilka politiskt aktiva rekryteras till ansvariga positioner i

kommuner och landsting. Detta är dock inget kvinnorna berörde, som de gång på gång kom tillbaka till dilemmat höga ambitioner även om och krympande Dessa oförenliga mål och medel baserades resursram. politiska beslut Petersson, 1991 det är där makten låg att endera

på -

sänka ambitionerna eller öka Den reella makten låg alltså resurserna. utanför dessa kvinnliga ledares domäner Hirdman, 1988. Den makt tillkom Elsa och de andra makten att lojalt gesom var nomföra de åtgärder skulle skapa minsta möjliga diskrepans melsom lan oförändrat höga ambitioner och krympande resurser. Makten över definiera verksamheten och dess mål och medel, helt eller delvis, att försköts till den politiska sfáren. Det fanns kvar makten att, som var allsköns innovativa och kreativa lösningar, söka uppfylla genom mål tidigare inom de krympta budgetramarna. Tyvärr var samma som balansen mellan givna mål och givna resurser också sådan att resur-

utgjorde begränsningen det inom vilken givna mål

serna - var ramen skulle nås. Traditionellt följer makt med de befogenheter ledare har. som en Eftersom makt inte är statiskt utan formas och omfonnas i relationer

Carin Holmquist

kan den förändras när situationen förändras. I den offentliga sektorn kan vi generellt se en förskjutning makten uppåt i sektorn, av samt en förskjutning från organisationerna i sektorn till den politiska nivån. Denna förskjutning har med de politiska målen att göra, de mål som förändrat verksamheten till fråga att krympa budgeten. Resursbeen gränsningen är en central källa till minskad makt för de kommunala

och statliga förvaltningarna.

Makt är, som påpekats, viktig hierarkiseringsprincip. Manligt är

förknippat med överordning, och därmed makt. Kvinnligt är förknip-

pat med underordning. När kvinnor blir ledare kommer detta i vårt genusbestämda systern att förknippat med minskad makt för den vara

ledarposition de innehar. Denna maktförskjutning, sker inom le-

som darpositionen, är inte kopplad till individen utan till hur strukgenus turerar samhället. Med detta följer att maktförskjutningen i detta avseende är "osynlig, det väcker inte starka reaktioner hos kvinnorna ens själva. I de fall beskrivits upplevde kvinnorna sig arbeta i som motvind framförallt Mariarme. Ingen dem kopplade denna upplevelse av till annat än nedskärningarna och sin upplevda oförmåga - egen att samarbeta eller klara av uppgifterna. Denna dubbla förskjutning av makt, dels förändrade maktgenom relationer på grund av nedskärningar, dels på grund att kvinnlighet av genom fysiska kvinnor förändrar maktrelationema för ledarpositionema, vill jag benämna vanmakt. Begreppet är starkt fångar den men situation kvinnorna befann sig där makten i deras ledarskap som urholkades från två håll utan att de såg möjligheter att förhindra detta. -

Makten urholkas på alla nivåer

Sammantaget verkar det att den makt normalt följer med ett som som organisatoriskt ledarskap blir till vanmakt i kvinnornas händer, beroende dels på avsaknaden av ekonomiska möjligheter i den krympande ekonomin, dels på att kvinnlighet genom fysiska kvinnor introduceras i ledarskapet vilket ger mindre makt Sundin, 1995; Hirdman, 1988. Med de förväntningar som finns på kvinnlighet, framförallt i nedskämingstider där den reproducerande funktionen och relativt passiva överlevnadsideal är viktiga, kommer de kvinnliga ledarna snabbt in i ett mönster där de söker verksamheten till minsta möjliga anpassa skada för anställda och s.k. kunder dvs. de traditionellt omsorgsrela- terade förväntningarna på kvinnor blommar De kvinnliga ledarna upp. får, sina fysiskt arbetande medsystrar, ofta städgurnmor som agera och klara besvärlig situation. Den politiska nivåns villkor upp en utgör ramen och de anställdas och verksamhetens mål är samt resurser

arbetsredskapen.

Den ömma bödeln

makt blir vanmakt i de kvinnliga ledamas Detta mönster av som

effekt "the gendered nature of work relationships händer är en av

det alla beskrivningsnivåer, från

Gherardi, 1995:97. Vi kan se

individuella nivån. Om vi börjar med den indivisamhällsnivå till den

finner vi de fyra beskrivna kvinnorna, liksom duella nivån så att

i och för sig blivit ledare att det individumånga andra kvinnor, men

blir urholkat. Jämfört med att chef för barnomella ledarskapet vara

1960-talet är innehållet i ledarskapet un-

under det expansiva

sorgen förändrat. Den minskade resursbasen medför att der 1990-talet helt

faller utanför för denna artikel makten minskar. En fråga som ramen

ökande andel kvinnor i ledarpositioner mindre är hur sambandet, -

De fyra kvinnor jag beskrivit talade inte ens makt för ledarna, ser ut.

bristande makt, de försökte bara klara situationen genom att satsa om De beskrev sin situation som giall sin tid och allt sitt engagemang.

förändra inom sitt mandat omstrukturoch försökte bara genom ven

innovativa idéer än att t.ex. utmana den eringar och snarare genom

det ingen t.ex. tydliggjorde situatiopolitiska makten. Varför är som

barnomsorgen helt och hållet eller bara ergenom att lägga ner nen Eller protestera som rad bjuda 4 timmars tillsyn/dag genom att - en

hösten 1996 DN 18 okt, AB 21 okt, SvD manliga chefsläkare gjorde

internalisering kvinnorna gjort, de identi- 22 okt Svaret är den som

och med målen till den grad att de blev frerade sig med problemen

den politiska nivån. På individnivå passiviserade gentemot makten på

den formella makten blir vanmakt i kvinblir det alltså uppenbart att

råder med oförändrade mål.

händer i den budgetsituation som

nors de fyra kvinnorna delar krympande och

Organisatoriskt var av

verksamheter. Den organisatoriska basen blev alltmer sammanslagna

minskade liksom antalet anställda. De sektor-

försvagad, budgetbasen

till del uppbyggda kring värden som förknipvi här talar om är stor er vård och samt samarbetstradition med kvinnligt, som omsorg, en pas Sahlin-Andersson, 1994. Många av de Barsade, 1995;

Chatman

kvinnor, sköterskor, lärare och bamavårdare. Dessa anställda är som

kollektiv har anställda fått mindre makt att

kvinnodominerade som

och mål, på grund det rådande budgetlägenomdriva sina intressen av

situation får de ledare är kvinna och oftast dessutget. I denna en som

förhållande, samhörighet och förkommer kollektivet. Detta en om ur

kollektivet Maanen Barley, 1984, ståelse mellan ledaren och Van

den kvinnliga ledarens vanmakt. Kollektivets protester förstärker

med den kvinnliga ledaren, liksom binds delvis genom samhörigheten

kollektivet. Den makt som organisatiohon binds av sin lojalitet mot

ekonomisk situation blir alltså också vanmakt vid

god en

nen ger i en

den dubbelbindning finns mellan den nedskärningar, förstärkt av som

och hennes underställda. För makten, dvs. den polikvinnliga ledaren

Carin Holmquist

tiska nivån, fungerar den kvinnliga ledaren som en avlastare av protester för mig framstår detta som en följd den sortering och.hier- - av arkisering som genussystemet innebär Acker, 1991; Kvande Rasmussen, 1992. Eftersom det kvinnliga är underordnat blir de kvinn-

liga ledamas strategier, jag benämnt intemalisering som och dubbel-

bindning, en förstärkning denna underordning.

av På samhällsnivån kan vi mekanismer se samma fast i något annorlunda fonn. Den rådande ekonomiska krisen är det främsta argumentet för att skära ned den offentliga sektorn.

Nedskämingama och ut-

flyttandet av funktioner är stora, enligt Gonäs m.fl.

1997 har

131.000 jobb försvunnit i de kommunala sektorerna mellan 1990 och 1994. Det är framförallt lågutbildade, visstids- och deltidsanställda

som fått gå, yrkesmässigt är det i stor utsträckning vårdbiträden,

städare och ekonomipersonal berörts. Ekonomin är motivet som för att

nedrusta den offentliga sektorns omsorgsverksamhet9. Återigen ser vi

att makten förflyttas från de kvinnliga områdena, istället som kommer att kännetecknas vanmakt. De enskilda kvinnorna av i sektorn, ledare och anställda, gör stora insatser för upprätthålla verksamheten att med de lägre resurserna och de intemaliserar oña problemen. - Det jag vill betona med ovanstående resonemang är att genus, som

sorterings- och hierarkiseringsmekanism, fungerar tydligt

extra i tider av neddragningar. De kvinnligt definierade delarna den

av offentliga

sektorn ifrågasätts tydligare än andra delar, och tillsättandet av kvinnliga ledare är snarare ett uttryck för kvinnlig vanmakt än för nya

maktpositioner. Även

om det inte är medvetet, så torde tillsättningen

av kvinnliga ledare i dessa situationer omedvetet mycket tydvara ett ligt uttryck för den manliga makten och den kvinnliga vanmakten.

Sammanfattande diskussion

Först en not vad jag inte har diskuterat här, om men som jag fått kommentarer Det är framförallt om. två frågor som jag inte har be-

handlat. Den ena är är giltigt sektor. Även om resonemanget i privat om det finns kvinnliga ledare i privat sektor så de är få jämfört med i offentlig sektor. Den andra skillnaden är

marknadskopplingen, d.v.s.

företagssektom är hänvisad till marknaden och efterfrågan, medan

den offentliga sektorn är politiskt styrd och kan

efterfrågan negligeras

9Ett tydligt uttryck for att argumentenför att nedrusta är ideologiska omsorgen snarare än strikt ekonomiska är t.ex. att andraskattesubventionerade verksamheter, som tjänstebilssystemet, inte utsätts för neddragning tvärtom, med de bestämmel- - nya sernakommer subventionema till bilföretagens fromma att öka.

Den ömma bödeln

Styrkan i sorteringsmekanism är eller uppmärksammas. genus som

båda sektorerna, den offentliga sektorn innehåller mer av stor i men

områden. Med utgångspunkt från min figur 1 kvinnligt definierade

mekanismema är desamma att styrkan i dem vill jag hävda att men

beroende politisk styrning och på hur kvinnkan variera på graden av

ligt könad verksamheten

andra jag inte berört är resonemanget även gäller

Den frågan om

1995 argumenterat för att kvinnor män. Jag har tidigare Holmquist,

till den verksamhet de arbetar d.v.s. om en och män anpassar sig

arbetar i mansdominerad bransch tenderar hon att agera kvinna en

denna bransch och vice När det gäller män som männen i versa. som och i områden de här diskutearbetar i samma positioner samma som

jag att nedskärningarna gör deras verklighet rade kvinnorna menar

finns skillnader. En sådan skillnad är de ganska likartad, men att det

ställs på kvinna respektive man. Den kvirmförväntningar som en en

rollen den ömma modern vilket sällan tillskrivs liga ledaren får ta av

verkar det att män är mindre villiga manlig ledare. Dessutom som en strategi. Jag har pekat på exempel där män välatt välja lojalitet som

är skillnaden mellan män och jer protest eller sorti. Sammantaget

kvinnor ledare i offentlig sektor i nedskämingstider att genus som

förväntningar på dem och dem olika värde. formar olika ger

sammanfatta denna artikel. Jag har diskuterat hur Slutligen ska jag

påverkar hur kvinnliga ledare i of-

genus och budgetneddragningar

hanterar ökning ansvarsområde med samtidig fentlig förvaltning av

budget. Jag har dels syñat till att belysa hur kvinnliga

neddragning av

offentlig förvaltning hanterar denna paradox. Det har jag gjort ledare i

med fyra fall. Dessutom har jag att illustrera verkligheten genom konventionella bilden ledarskapet till genus och till

kopplat den av

och visat kombinationen kvinna och kontraktion ger nedskärningar att

kan beskrivas dubbel negation i termer av ett ledarskap som som en

genusbestämt manligt och ses dessutom som

makt. Ledarskap är som

funktion. Mot detta har jag ställt det kvinnliga ledarskap-

en expansiv

i nedskärning. Genus handlar om makt och även et samt ledarskap

maktaspekt. Med detta grund har jag analyserat

budgeten är en som

med maktbegreppet. Det kvinnliga ledarskapet situationen hjälp av

till makt, sig för kvinnorna älva eller för kvinblir inte en källa vare

källa till vanmakt i maktens förklädnad. nokollektivet, utan snarare en

analysera vilken funktion kvinnli- Jag har också haft som syñe att

i den situation här beskrivits. Här har jag pekat på ga ledare fyller som

maktminskningen i ledarskapet, nedskärning och den dubbla genom

form det lägre rangordnade kvimiliga. Detta leder genom genus i av

den politiska nivån får ökad makt genom att budgeten snarare till att

dominerar norm. Kvinnliga ledares strategier kan

än efterfrågan som

Carin Holmquist

i detta läge beskrivas som intemalisering och dubbelbindning

se avlojalitet mot systemet, inte till protester eller sorti. Därigenom fungerar kvinnorna som en stötdämpare i omvandlingen den offentliga sektorn. av Strategiema leder till vanmakt på alla nivåer, från den

samhälleliga

där det kvinnliga underordnas än tydligare, till organisationsnivån där dubbelbindningen skapar en lojalitet inom kvinnokollektivet och till individnivån där den enskilda kvinnliga ledaren intemaliserar problemen istället för att protestera. Till sist vill jag betona att den beskrivning och analys jag här har gjort inte lägger någon som helst skuld på de kvinnliga ledare besom skrivits. Deras upplevelser och deras handlingar är helt adekvata, givet hur vårt samhälle förhåller sig till Att de är delar genus. av ett system där de kan beskrivas vanmäktiga är helt och hållet fråga som en om maktens mekanismer.

Litteraturförteckning

Acker, 1991 "Hierarchies, jobs, bodies: atheory of gendered organizations" i Lorber, Farre11,S.A. ed The social construction of gender Sage:Newbury Park Alcoff, L. 1988 "Cultural feminism versus post-structuralism: the identity crisis in feminist theory Signs: Journal of Womenin Culture and Society, v01.13: pp.405-43 6 Arvidsson, G. Lind. R. red 1992 Ledning företag ochförvaltningar. av SNS Förlag: Kristianstad Asplund, G. 1988 Womenmanagers: Changing organizational cultures. Wiley: Chlchester Axelsson, B. Easton, G. ed 1992 Industrial networks -A view of reality. new Routledge: London Bachrach, P. Baratz, M. 1970 Power andpoverty Theory and practice. MacMillan: London Bamard, C. 1938 Thefunctions of the executive.Cambridge Mass Billing, Y. D. Alvesson, M. 1994 Gender, managers and organizations. de Gruyter: Berlin Bloor, G. Dawson, P. 1994 "Understanding professional culture organizational context" Organization Studies, vol. 15, pp.275-295 Bohman, H. JohanssonLindfors, M-B. 1995 Den strategiska ledningens dualismer. Arbetsrapport. Företagsekonomi, Umeå Universitet Boter, H. Holmquist, C. 1994 Internationalization of small and medium-sized industries in manufacturing 1991-1994. Interstratos Sweden Umeå Boter, H. Holmquist, C. 1996 Swedish management style: European or american heritage" i Jönsson, ed Perspectives of Scandinavian management. BAS: Kungälv

Den ömma bödeln

"Politisering och foretagisering institutionell förankring Brunsson, N. 1992 - om organisationemas värld" i Arvidsson G Lind R red se och förvirring i

ovan

Smircich, L. 1992 "Re-writing gender into organizational Calás, M. B. from feminist perspectives" Reed, M.i Hughes, M. theorizing: Directions New directions in organization theory and ed Rethinking organization: analysis. Sage:London

From The womans point of viewz Feminist Calás, M. B. Smircich, L. 1996 studies" i Clegg, R., Hardy, C. Nord, W. R. approachesto organization ed Handbook of organization studies. Sage:London

öretagsledare i arbete: undersökning avföretagsledares Carlson, 1964 F en arbetsbörda och arbetsmetoder. Prisma: Stockholm

G.1995 "Personality, organizational culture, and Chatman, A. Barsade, S. from businesssimulation" Administrative Science cooperation: Evidence a Quarterly, vol. 40.pp.423-443

"Gender personal and cultural construction" Signs: Chodorow, N. 1995 as a Culture and Society, vol. 20,pp.516-544 Journal of Women in

1989 Frameworks of Sage:London Clegg, R. power. Thebureaucratic phenomenon. Phoenix Books: Chicago Crozier, M. 1964

The of power" vol. pp.201-215 Dahl, R. A. 1957 concept s, 1985 Företagskulturer. Sv Dagbladet: Stockholm Deal, T. E. Kennedy, A. A.

1980 Men and A significant caseof no Donnell, Hall, women asmanagers: significant differences" i Shtogren, A. Modelsfor management: The structure

Teleometrics Intl: Woodland, Texas competence. "Den feministiska utmaningen: kvinnors kollektiva Eduards, M. L. 1992 handlande" Åström, G. Hirdman, Y. Kontrakt i kris. Om kvinnors plats i i välfärdsstaten. Carlssons:Helsingborg

1993 Personal value systemsof men andwomen entrepreneurs Fagenson,E. A. managers" of Business Venturing, vol. pp.409-430

versus Journal

General and industrial management.Pitman: London Fayol, H. 1949 "Subject-centredness in feminist discourse" i Jones,K.B. Ferguson,K. E. 1988 of gender. Developing theory and Jönasdöttir, A. G. ed Thepolitical interests research with feminist face. Sage.London a Gherardi, symbolism and organizational cultures. Sage:London 1995 Gender,

"An investigation of gender differences in leadership across Gibson, C. B. 1995 International BusinessStudies, vol. 26,pp.255-2 79 four countries" Journal of

C. 1985 Med kvinnors röst. Prisma: Stockholm Gilligan, 1985 Womenin charge. The experiences female Goffee, R. Scase,R. George Allen Unwin: London entrepreneurs. 1997 "Lokala utfall denoffentliga sektorns Gonäs,L., Johansson,S. Svärd, av omvandling" Artikel i denna antologi

Ledning, strategi och marknadsföring i Grönroos, C. 1992 Service management: servicekonkurrens. ISL: Göteborg

institutioner, tolkning och Hasselbladh, H. 1994 Lokala byråkratiseringsprocesser -

handling. Diss: Uppsala

Carin Holmquist

Hawkins, K. W. 1995 "Effects of Gender and Communication Content on Leadership Emergence in Small Task-Oriented Groups" Small Group Research, vol. 26, pp.234-249 Hennig, M. Jardim, A. 1978 The managerial woman. Marion Boyars: London Hirdman, Y. 1988 Genussystemet:teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Maktutredningen rapp 23: Uppsala Hirschman, A. O. 1972 Sorti eller protest. Enfråga lojaliteten Raben om Sjögren: Uddevalla Holmquist, C. l 995 Den kvinnliga företagaren. Kvinna och/eller företagare i NUTEK Serie B 1995:3 Hood, N. Koberg, C. 1994 "Pattems of differential assimilation and acculturation for women business organizations" Human Relations, v01.47, pp. 159-181 Höjgaard, L. l 990 Vil kvinder Iede Et spärgsmål omfornyelse. Sats tryk: og Viborg Iacocca, L. 1985 Iacocca, en självbiografi. Sv dagbladet: Stockholm Johansson,U. 1997 "Den offentliga sektorns paradoxala maskuliniseringstendenser" Artikel i denna antologi Kanter, R. M. 1977 Men and Womenof the Corporation. Basic Books: New York Kerfoot, D. Knights, D. 1993 "Management, masculinity and manipulation: from patemalism to corporate strategy financial services Britain" Journal of Management Studies, vol. 30,pp.659-676 Klinger, C. 1993 "Likhet eller särart Feministiska frigörelsestrategier déjâ-vu" Håften för kritiska studier, vol. 26, pp.3 7-5 7 Kvande, E. Rasmussen,B. 1992 Nye kvinneliv Kvinner i - mennsorganisasjoner. Ad Notam: Gyldendal Lakoff, R. 1975 Language and womans place. Harper Row: New York Lawrence, R. Lorsch, W. 1967 Organization ana environment: managing differentiation and integration. Boston Mass Liljeström, R. 1981 Arbetarkvinnor i hem- arbets- och samhällsliv. Tiden: Stockholm Lindvert, 1997 "Förändrad skolorganisation - makt och möjligheter" Artikel i denna antologi Lukes, 1974 Power: radical view. MacMillan: Basingstoke a Machiavelli, N. 1988 Fursten. Natur Kultur: Stockholm utgiven första gången 1532, Principe Mills, A. 1988 "Organization, gender and culture" Organization Studies, v01. pp.351-369 Mintzberg, H. 1980 77:enature of managerial work. Prentice-Hall: Englewood Cliffs NJ Mintzberg, H. 1983 Structures injives: Designing efective organization. Prentice- Hall: Englewood Cliffs NJ Nelson, A. 1992 "Thinking about gender" Hypatia, v01. pp.I38-154 Nicholson, L. 1994 "Interpreting gender" Signs: Journal of Women in Culture and Society, vol. 20, pp. 79-105

Den ömma bödeln

och livet perspektiv på kvinnorsföretagande. Serie B NUTEK 1995 Pengarna - 1995:3Nutek: Stockholm 1991 Makt: sammanfattning maktutredningen. Allmänna Petersson,O. en av Förlaget: Stockholm 1987 Maktbegreppet. Carlsson: Stockholm Petersson,O. Competitive advantage: Creating and sustaining superior Porter, M. E. 1985 preformance. FreePress:New York ledarskap. Det kvinnliga perspektivet. SvDagbladet: Borås Roos, B. 1992 Liv och P., Schendel,D. E. Teese, D. 1994 Fundamental issuesin strategy: Rumelt, R. research agenda. Harvard BusinessSchool Press:Boston Mass a 1994 "Group identities the building blocks of Sahlin-Andersson, K. as aboutnurses daily work" Scandinavian Journal of organizations. A story Management, vol. 10,pp.I3I-l45 hårdmjuke chefen-förenar traditionellt manliga och Sargent,A. G. 1983 Den kvinnliga egenskaper. Liber: Stockholm Organizational culture and leadership. Jossey-Bass:San Schein, E. H. 1992 Francisco and thepolitics of history. Columbia University Press: Scott, W. 1988 Gender New York 1984 Ledarskapetsfyrklöver. FE-publikationer 1984:64 Sköldberg, K. Företagsekonomiska institutionen, Umeå universitet kvinnor och chefskap. Fritzes: Stockholm SOU 1994:3 Mänsföreställningar om made language. Routledge Kegan Paul: London Spender,D. 1980 Man 1989 Kvinnor företagare. Osynlighet, mångfald Sundin, E. Holmquist, C. som och anpassning. Liber: Malmö och organisation i teori ochpraktik. Nerenius Santérus: Sundin, E. 1995 Teknik Lund gamla strukturer. Nerenius Santérus:Göteborg Sundin, E. 1993 Ny teknik i principles of scientific management.Harper Brothers: Taylor, F. W. 1913 The New York 1984 "Occupational communities: culture and Van Maanen, Barley, R. organizations" Research in Organizational Behavior, vol. pp.287control 365 Vinnicombe, Colwill, N. L. 1995 Theessenceof women in management. Prentice Hall: Padstow Comwall "Företagsledning konstruktion manlighet" Wahl, A. 1995 som av Kvinnovetenskaplig tidskrift, vol. 16,pp.15-29 protestantiska etiken och kapitalismens anda. Argos: Lund Weber, M. 1978 Den Organizational theory: blind anddeaf to gender" Wilson, F. 1996 "Researchnote: Organization Studies,vol. 17,pp.825-842 "Dubbla rationaliteter diskussion kring två studier om Westerberg, L. 1997 - en med resultatansvar" Artikel i denna antologi barnstugor

Jessica Lindvert

Förändrad

skolorganisation

makt och

- möjligheter

JESSICA LINDVERT

l Inledning

Sverige är känt för att ett de jämställda länderna vara av mest i världen. Mindre känt är att vår arbetsmarknad i likhet med de flesta andra industriländers också är mycket könssegregerad SOU 1993:7, s. 87; Ds 1989:44, 120. År 1990 arbetade endast nio s. procent av löntagarna i Sverige i yrken med jämn könsfördelning Detta behöver i sig inte vara negativt jämställdhetsynpunkt, effekter ur men av samhälleliga förändringar blir särskilt tydliga då de ofta slår olika hårt inom olika yrkesornråden. Kvinnoyrken ställs mansyrken. Kvinnodomot minerade områden vård, utbildning, socialarbete som och service är dessutom i hög grad behäñade med sämre villkor ifråga om exempelvis lön och arbetstider SOU 1996:56, 196. s. Sedan kvinnornas intåg på arbetsmarknaden i slutet 1960-talet av har en majoritet den kvinnliga arbetskraften arbetat inom den av offentliga sektorn där byråkratiska värden stått i centrum SOU 1996:56, s. 13. Lönen samt arbetets innehåll har varit knutna till tjänsten, vilket innebär att individuell lönesättning och flexibla ar-

betsuppgifter varit ett undantag.

Den offentliga sektorn har under de senaste åren genomgått struk-

turella förändringar i form effektivisering och av omorganisering. I

utredningen Hälften kvinnor och män på 90-talets vore nog - om arbetsmarknad 1996 betonas att de förändringar skett inom som den offentliga sektorn inte med nödvändighet behövt innebära försämringar för jämställdheten. Utredningen framhåller något

att entydigt

svar inte kan på frågan de strukturella

ges om förändringamas effekter

SOU 1996:56, l97f. Vad vi emellertid är antal s. vet att ett arbetsuppgifter som traditionellt uppfattats "kvinnliga" förlorade

som gått vid den pågående effektiviseringen.

I så gott samtliga inför återstoden

som konjunkturberäkningar av

1990-talet väntas sysselsättningsgraden inom den sektorn

offentliga

1Med jämn könsfördelning åsyftas att andelen kvinnor och män är 40-60 procent ellerjärrmare.

Förändrad skolorganisation -

minska Vad vi dessvärre vet mindre är vilka effekter de förändom

rade organisationsformerna hañ. Omorganisering i sig är inget ne-

gativt. I den nämnda utredningen påpekas dock vikten av att ålderstrukturer gör den svenske till den "nonnalaste domliga som mannen människan" inte förs över till moderna organisationer. Utredningen

förespråkar en

förnyad kompetensutveckling och arbetsorganisation som utgår från båda könens förutsättningar och villkor SOU 1996:56, s. 197.

Avsikten med detta kapitel är att söka en vidgad förståelse av en

aspekt den offentliga sektorns förändring ur ett genusperspektiv;

organisationsfonnen. Den organisation är i fokus är skosjälva som

lan. Skolan har under de senaste åren genomgått omfattande organisatoriska Med några få nyckelord kan förändringen be-

förändringar. skrivas övergång från central regelorienterad byråkratisk styr-

som en ning till decentraliserad flexibel målstyming med inslag av marknadslösningar i form valfrihet och konkurrens. Vad gör skoav som lan, och i synnerhet högstadiet, särskilt intressant att studera ur ett ge-

nusperspektiv är dess jämna könsfördelning Bland högstadielärama

har könsfördelningen under flera decennier varit jämn. fråga kapitlet kretsar kring är vilka effekter de organisa- Den som toriska förändringarna med fokus på ledarskapet haft högstadiet,

där kvinnlig och manlig organisationskultur sedan

en arbetsplats tidigare torde ha tillåtits att utvecklas i samklang. Hjälper eller stjäl-

förändring organisationsforrnen från byråkrati till mer nät-

per en av

verksliknande organisationsfonner jämställdhetsutvecklingen inom

organisationen

2 Högstadiets organisatoriska förändring

Att skapa Europas bästa skola" är uttalad svensk målsättning. en Skolans framtida position i samhället är dock långtifrån självklar. Det

finns rön pekar på att skolans allmänna status i samhället sjunkit, som samtidigt det finns stark tendens att alltmer betona utbildsom en centrala roll i samhället, inte minst för demokratins

ningsväsendets

2Konjunkturinstitutet, AMS, Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Trygghetsstiftelsen SOU 1996:56 s206. 3 påstår här inte organisation med jämn könsfördelning med nödvändighet är ag att en jämställd än andraorganisationer jfr 1987/881105s Nermo 1994:178. mer prop Jämställdhet inom arbetslivet behöver inte implicera att lika mångakvinnor sommän bör bli sopåkareeller att lika många män kvinnor bör bli bibliotekarier. Det som brännande är jag det traditionellt kvinnliga arbetsområdenuppvärderas, så som ser att den samlade arbetskraften inte flyr dessayrken på grund av mindre gynnsamma att arbetsvillkor.

Jessica Lindvert

styrka och ekonomins tillväxt. Trots förväntat minskad sysselsätten ningsgrad inom den offentliga sektorn förutser Statistiska centralbyrån särskilt stor efterfrågan just inom grundskole- och gymnasieläen raryrket fram till år 2010 SOU 1996:56, 204ff. s. Den förändring som den svenska grundskolan genomgått under de senaste femton åren beskrivs Bert Stålhammar med följande ord: av En förändringsprocess från centralstyming mot ökad decentralisering inom skolområdet gjorde sig också starkt gällande från slutet av 1970-talet och under hela l980-talet. Främst märktes detta i att statsbidragen kom att bli schabloniserade då allt mer fler beslut om medlens användning och fördelning fördes över till konmunema från de statliga Processen fortsatte organen. med att också det formella arbetsgivaransvaret för all skolans personal fördes över till kommunerna. Den 1juli 1991 upphörde länsskolnämndema och Skolöverstyrelsen. Istället inrättades det nya Skolverket med sin fáltorganisation/ / Den kommunya nala friheten har således medfört att det tidigare ytterst enhetliga svenska skolsystemet brutits upp. Varje kommun har rätt numera att organisera sin skolverksamhet efter de förutsättningar och med hänsyn till de möjligheter som den enskilda kommunen kan erbjuda. Stålhammar 1993:31

Huvudmannaskapet för skolverksamheten har alltså stegvis övergått från staten till kommunerna. Kommunerna bestämmer hur skolans organisation skall se ut: antalet skolor, vilken personal skall som

finnas, lokalanvändning med Den statliga styrningen finns dock

mera. kvar genom att riksdag och regering upprättar nationella måldokument. I skollagen finns exempelvis bestämmelser för de grundläggande krav ställs på kommunerna, t.ex. skolplikt och rätten till som utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 1995; Stålhammar 1993:31. Den nya organisationsstrukturen kännetecknas två parallella av system, dels det statliga systemet uppgift inte längre är att detaljvars styra utan snarare att övergripande utvärdera och utveckla verksamheten, dels det kommunala systemet via kommunernas skolforsom valtningar har till uppgift att producera god utbildning

Ankarstrand

Duvemyr 1994:15. På den direkta verksamhetsnivån kan tre förändringsprocesser utskiljas. För det första finns en stark tendens att decentralisera skolledningen så att varje skola och skolenhet får var sin chef. En andra tendens är att grundskolans och gymnasieskolans verksamheter alltmer utvecklas i olika riktningar. En tredje tendens är att andra kommunala verksamheter som ñ-itidsverksamheter och barnomsorg böljar att integreras med grundskolan Stålhammar, 1993:31.

På respektive rektorsområde inom grundskolan har förändringarna

tagit sig uttryck i att de tidigare tydliga stadieindelningama har börjat

Förändrad skolorganisation

att luckras Nya tjänster har kompletterat eller ersatt tidigare be-

upp. fattningar studierektorer, tillsynslärare och föreståndare. Istället

som finns inom skolorna biträdande skolledare, byråasshtenter eller

nu samordnare, helt beroende på vad väljer att benämna funktionen

man Arvidsson, 1996. Lönesättningen är individuell och differentierad, skolornas ekonomiska har ökat, elevvården och föräldra-

egna ansvar kontakten givits större utrymme, och lärarna arbetar i större omfattning i lag, i arbetsenheter. Vidare är idag samarbetet mellan lärare och skolledare närmare och mindre hierarkiskt, nätverkstänkandet kan alltså sägas ha ökat inom grundskoleorganisationen. Med andra ord, skolans Organisationsform har förändrats och skolledarskapet ställts inför nya utmaningar.

3 Med en feministisk utgångspunkt

Förändringen skolans organisatoriska struktur har med största san-

av nolikhet haft betydelse i flera avseenden. Syftet med analysen begrän-

till att avse omorganisationens effekter ur ett genusperspektiv. sas Med ett genusperspektiv åsyftas här inte enbart studiet av män och kvinnor fysiska objekt utan även de relationer och processer i det

som kulturella sammanhang där förståelsen av kön skapas

Studien tar sin utgångspunkt i att samhällets normer är patriarkala, att män dikterat villkoren, och att manliga värderingar ofta oreflekterat likställs med "sanningen". Den rådande samhällsordningen upprätthålls mäns makt över kvinnor, samt genom en särskiljning

genom

den offentliga och den privata sfáren. Med denna ansats framhålls av vikten att kvinnor och män ges lika villkor individnivå, men

de samhälleliga i sig måste förändras till att bygga även att normerna på vad brukar benämnas traditionellt manliga och traditio-

som som nellt kvinnliga värderingar och erfarenheter.

En återkommande uppfattning hos feministiska organisationsteo-

retiker den byråkratiskasorganisationsstrukturen är kvinno-

är att mer förtryckande än andra. Typiskt kvinnliga värderingar och erfarenheter

inte in i byråkratiska strukturer, utan bidrar till kvinnors underpassar ordning Ferguson, 1984; Blomqvist, l994z38t. Inom den byråkratiska regelstyrda organisationstypen framhålls mäns "naturliga" ledar-

4Det finns inom den feministiska diskursen omfattande diskussion om distink-

en tionen mellan och kön för inblick i diskussionen seHallberg 1992;Järvinen

genus 1996. Jagnöjer mig med att betonaatt jag här inte ställer kön och genusi motsats till varandra. 5Med byråkrati här hierarkisk uppbyggnad, med väl definierade och från

avses en varandra avgränsadearbetsuppgifter där och position är knutna till position i

ansvar hierarkin, kontroll och styrning uppifrån samt fastaregelsystem Blomqvist 1994:39.

Jessica Lindvert

förmåga och tas för given, vilket innebär att kvinnor inte någon ges chans att visa sin kompetens Davis, 1990:70. Snarare framhålls

inom denna inriktning av organisationsforskningen nätverksbaserade

och decentraliserade organisationsfonner positiva ett som mer ur genusperspektiv. Elin Kvande och Bente Rasmussen belyser i Nye kvinneliv. Kvinner i menns organisasjoner 1990 kvinnliga och manliga civilingen-

jörers utvecklingsmöjligheter inom olika arbetsorganisationer. För-

fattarparet gör en åtskillnad mellan statiska företag traditionell organisation med statisk, hierarkisk struktur och dynamiska företag organisationer i förändring, företag som är flexibla, anpassade efter marknadens och teknologins förändringar. Deras huvudresultat är att mansdominansen reproduceras i statiska, hierarkiska organisationer medan nätverksbaserade, dynamiska organisationer möjliggör att mansdominansen bryts Kvande Rasmussen 1990. Vidare framhåller Henriette Christrup 1993 att inom den nätverksliknande organisationsfonnen adhocratin kvinnliga egenskases per som en tillgång och inte, i den byråkratiska organisationssom formen, som ett hinder. Den adhocratiska organisationsfonnen kännetecknas av en flexibilitet i och med en fortgående etablering av nya självstyrande grupper. Karaktäristiskt är vidare att de som utför arbetet i hög grad har del av makten att påverka arbetets innehåll, i arbetsdelningen och i koordineringen. Christrup hävdar att den adhocratiska organisationsfonnen under senare tid gjort allt större landvinningar på bekostnad av den byråkratiska. Hon framhåller fruktbarheten i dynamiken mellan traditionellt manliga och traditionellt kvinnliga funktioner, och i att kombinera den traditionellt tekniskt-rationella organisationsfonnen med den relationsinriktade. De människor klarar sig som bäst i adhocratisk organisation är de förenar något från det en som traditionellt kvinnliga eller omsorgsrationella med aspekter det traav ditionellt manliga eller tekniskt-rationella, menar Christrup Christrup 1993; Flensted-Jensen 1995 z58ff. Stöd för att kombinera det traditionellt manliga och traditionellt kvinnliga ges även i Martha Blomqvists avhandling Könshierarkier i gungning 1994. I studien av data-, reklam- och marknadsundersökningsföretag förklarar Blomqvist att den tekniskt-ekonomiska rationaliteten inte är tillräcklig. I denna typ av företag är det extra viktigt att de anställda har förståelse för kunden och anpassar sig till kundens behov. I en relationsorienterad organisation är målen ekonomiska, medan dess medel är relationella. Blomqvist finner dock inget direkt samband mellan relationsekonomisk rationalitet och fysiskt kön. Den relationsekonomiska rationaliteten är snarare något som såväl män som kvinnor skapar inom organisationen Blomqvist, 1994:1611.

Förändrad skolorganisation -

I de refererade undersökningarna finns sammanfattningsvis ovan

föreställning att nätverksbaserade, dynamiska, de-

en gemensam om centraliserade, relationsorienterade eller adhocratiska organisationsformer synliggör traditionellt kvinnlig fonnåga, medan statiska och hierarkiska strukturer reproducerar den manliga maktdominansen. Vidare görs poäng skillnaden mellan traditionellt manliga och traen av ditionellt kvinnliga erfarenheter och värderingar. Det kanske mest kända arbetet inom detta forskningsområde är Carol Gilligans In a Voice 19982. Gilligan påvisar olikheter i moraliska resone-

Different

och menar att den moraluppfattning som länge ansetts som mang neutral måste omvärderas. Den "neutrala" moralforrnen struktureras typiskt manliga och värderingar och utgår från idéer om av normer rättvisa och rättigheter. Andra värden som omsorg och skyldigheter istället till grund för traditionellt kvinnliga normer och värde-

ligger

ringar, Gilligan. Vidare tar den manliga rättvisemoralen sin menar

utgångspunkt i generella moraliska rättviseprinciper medan den kvinnliga omsorgsmoralen tar sin utgångspunkt i det speciella fal-

lets villkor Gilligan, 1982; Tronto, 1993; Noddings, 1984; Holm 1993 Gilligans målsättning med sin forskning är inte att cementera könsstereotyper utan att påvisa att det finns sorts moral som en annan inte ansetts lika högtstående. Trots uppdelningen i traditionellt manlioch traditionellt kvinnliga förhållningssätt och erfarenheter bör ga alltså dessa inte förstås hänvisning till det fysiska könet. Tisom en teln Gilligans bok är inte "ln Womans Voice utan In Different

på a a

Voice. Genus bör alltså utifrån detta resonemang ses som något som arbetstagarna själva utvecklar, något kan finnas i olika blandforsom och något inte är" utan skapas i tid och rum. Se Scott, mer, som 1988; Hagemann, 1994:27; Wahl, 1996:15; Flensted-Jensen, 1995;

Højgaard, 1995; Holmquist, 1995; for generell diskussion se

en mer Giddens, 1984. Idag avstår många könsteoretiker helt enkelt att ta ställning i frågan huruvida män och kvinnor i grunden är lika eller om olika. Det omöjlig väg för att komma vidare. Deborah ses som en Rhode förklarar:

always already the and different: the same in women are same their humanity, different in anatomy. Whichever category we privilege legal discourse, the other will always be waiting in our to disrupt Rhode, 1992: l 54.

6Gilligan har kritiserats för att vara essentialist, dvs. att hon hävdar att omsorgsetiken något specifikt kvinnligt. En sådanståndpunkt avvisar hon tydligt i senare skulle vara verk. Gilligan framhåller då att hon inte uttalar sig om huruvida dessamoraluppfattningar har sitt ursprung i natur eller kultur Gilligan, 1993:209.

Jessica Lindvert

Diskussionen av manligt" och kvinnligt förhållningssätt inom organisationen har här i den teoretiska diskussionen givits ett förhållandevis stort utrymme. Den kommer även del i den kommanvara en de analysen. Återigen poängteras att analysnivån inte syftar till att skilja fysiska män och kvinnor åt. Män kan ha ett kvinnligf förhållningssätt och vice Syftet är att bredda förståelsen mäns och versa. av kvinnors villkor inom organisationer, och så sätt ifrågasätta gängse

normer.

4 Processer olika nivåer

på

Vilka effekter har då de organisatoriska förändringarna, med fokus på ledarskapet, haft på högstadiet Med hänsyn till den tidigare forskning som presenterats här kan en förändring från byråkrati till nätverksstruktur förväntas ett genusperspektiv. Men är vara gynnsam ur det så enkelt Organisationsteoretikem Joan Acker att det krävs ett stumenar dium på flera nivåer för att förstå Genus blir då genusprocessema. inte så starkt kopplat till konkreta kvinnor och män, utan grupper av problematiserarfemininitet och maskulinitet inom organisationsstrukturer. Med begreppet genusprocesser betonar Acker att är något genus som skapas av individen och kollektivet och etableras i deltagansom det i arbetsorganisationer och andra sociala relationer Acker, 1990, s. 146; se även Wahl, 1996; Flensted-Jensen, 1995; Kvande, 1995. Genusprocessema, Acker, kan urskiljas på fyra analysnivåer menar inom organisationer; könsdifferentiering, symboler, interaktionsmönster och identitet Acker, 1992:25 lft. Upplägget för min analys är inspirerat Ackers indelning och av struktureras utifrån samhällsnivå, organisationsnivå och individnivå. Det övergripande analysornrådet har sin tyngdpunkt i tillgänglig statistik och lägger tonvikt vid könsmaktsförhållanden på strukturell en nivå. Här läggs fokus på förhållanden som påverkar mäns och kvinnors möjligheter att överhuvudtaget verksamma i organisationen. vara De indikatorer används är löneskillnader mellan män och kvinsom nor, könsfördelningen inom organisationen samt möjligheten att kombinera familj och arbete. På andra nivå analyseras skolledamas en syn på manligt och kvinnligt inom högstadieorganisationen, och relationer mellan kvinnor och män inom organisationen. Här tas utgångspunkten i Gilligans och de ovan refererade organisationsforskamas diskussion om "manligt och kvinnligt. En tredje nivå belyser skolledamas identitet. Här läggs tonvikten vid individemas förståelegen se av sin plats i organisationen, dvs. skolledamas uppfattning av sig

Förändrad skolorganisation

själva skolledare, om deras förebilder, och om uppfattningen av

som könsstrukturer.

Vilka slutsatser skulle då kunna dra av denna studie Har av-

man

byråkratiseringen haft de effekter ett genusperspektiv som i så po-

ur sitiva ordalag presenteras i de feministiska teorierna ovan Genom att studera skolledamas könsfördelning, löner, möjlighet att förena familj och arbete, könsstereotypa uppfattningar, samt den egna förståelsen

förändringens effekter ur ett genusperspektiv ges riktmärken för av slutsatsdragning. Tre förenklade bilder de förändrade organisa-

av tions- och styrformemas effekter kan målas upp för den fortsatta analysen. En första bild förklarar att de förändrade organisations- och styrfonnerna betytt lite, eller ingenting alls ur ett genusperspektiv och att eventuella förändringar inte kan knytas till de förändrade organisationsforrnerna. En andra bild förklarar att de förändrade organisations- och styrformerna medfört negativa effekter, medan en tredje bild förklarar att de förändrade organisations- och styrformerna hañ positiva effekter ett genusperspektiv. Dessa bilder återkommer

sett ur i resultatdiskussionen.

De källor studien grundas på är dels statistik från SCB, Lärar-

som förbundet och Skolverket, dels långa intervjuer med skolledare. Inter-

vjuundersökningen inleddes med ett antal telefonintervjuer 20 st

med skolledare på högstadiet inom Göteborgs kommun. I dessa intervjuer diskuterades de organisatoriska förändringamas betydelse för arbetstider, arbetsintensitet och privatliv för att bilda en uppfattning om hur förändringarna uppfattades.

Urvalet till telefonintervjuema gjordes med avsikt att få så stor spridning möjligt. Såväl kvinnor som män, yngre och äldre skol-

som ledare, medelklass- och arbetarklassornråden fanns representerade.7 De flesta skolledare gifta/sambo och hade två eller tre bam som

var redan flyttat hemifrån. De tjugo telefonintervjuema mynnade ut i att åtta respondenter åter kontaktades två månader senare.

De långa intervjuerna genomfördes med åtta skolledare, både kvinnliga och manligas Av de skolledare som valdes ut för de långa intervjuerna hade alla utom varit skolledare både före och efter

7Telefonintervjuema genomfördes 24-26 1996.

v 8De långa intervjuerna genomfördes 31-33 1996.Intervjuerna varade från 45 mi-

v. nuter till 1timma och 15 minuter. Några statistiska generaliseringar kan inte görasutifrån intervjumaterialet. Det intressantaär inte huruvida sju avåtta skolledare har

uppfattning, och en åttonde har en motsatt åsikt. Inte heller om hälften av samma kvinnorna tycker en viss sakmen ingen av männen. Det centrala ärsnarareatt presenteraförekomsten de föreställningar som finns hos skolledama jfr McCracken

av 1988.

Jessica Lindvert

förändringen De var alla före detta lärare. De yngsta skolledama

var i fyrtiårsåldem och de äldsta i sextioårsåldem. En klar socioekono-

misk spridning mellan skolornas upptagningsområden kvarstod även

vid de långa intervjuerna. Undersökningen avgränsas till att ge en bild endast av skolledares förståelse av de organisatoriska förändringarna. Det ges alltså ingen inblick i lärares eller elevers uppfattningar. De följande fem avsnitten är strukturerade utifrån de tre analysnivåema. I avsnitt 6 och 7 diskuteras effekterna på samhällsnivå, i avsnitt 8 förhållandena inom organisationen, och i avsnitt 9 skolledamas

egna identitet. Avsnitt 10 och 11 syftar till att knyta ihop diskussionen.

Könsfördelning

Såsom inledningsvis framhölls är högstadiet intressant organisa-

tion i det att könsfördelningen inom organisationen är mycket jämn.

Högstadiet är unikt inom skolvärlden då ungefär lika många kvinnor som män arbetat där under flera decennier. På låg- och mellanstadiet dominerar andelen kvinnor, på gymnasiet och universitet andelen män. o Tabell 5.1 visar andelen kvinnliga lärare mellan 1985 och 1995:

Tabell 5.1 Andel kvinnliga lärare inom grundskola och gymnasium

1985-1995 procent.

Nivå	I 1984/85 1987/88 1994/95
Lågstadiet	99	99	98
Mellanstadiet 64		65	69
Högstadiet	47	50	52
Gymnasiet	44	44	47

Källa: SCB-statistik samt Utbildningsstatistisk årsbok 1986, 1988, 1992, 1995.

Vidare har andelen kvinnliga skolledare inom grundskolan

ökat ex-

plosionsartat sedan de organisatoriska förändringarna Läsåret

ägt rum.

9 I det avseendetattjag med hjälp av intervjuer studerar förändringamas betydelse har studien sina begränsningar. den bästaI avalla världar hade skolledama intervjuatsäven innan förändringarna ägderum. Såärnu inte fallet. Jag får alltså nöja mig med att återge hur de nu erinrar sig sina tidigare upplevelser. 0 Påsenareår har könsfördelningen blivit betydligt jämnare även gynmasiet. Frågan om skolan i sin helhet håller på att förändras till en kvinnoorganisation belyses närmare i avsnitt ll.

Förändrad sko/organisation -

endast 15 alla skolledare kvinnor. Idag är siff- 1979/80 var procent av hela 53 procent läsåret l995/96." ran

Tabell 5.2 Andel kvinnliga skolledare inom grundskolan 1979-1 995 @rocent.

Andel kvinnliga skolledare År inom grundskolan

1979/80	15
1980/81	17
1983/84	18
1985/86	18
1986/87	21
1989/90	21
1993/94	47
1995/96	53

Utbildningsstatistisk årsbok 1980, 1982, 1986, 1988, 1992, 1995 ; Statistiska Källa: meddelanden Lärare 1993/94; utdrag SCBs utbildningsstatistik. ur

totala antalet skolledare har ökat väsentligt under det senaste de- Det

Ökningen beror dels att de tidigare betecknades som cenniet. som

inom förskola och fritidshem ingår i skolledarkategoföreståndare nu

rin, och till viss del i att rektorsområdena i och med omorganisationen

mindre, vilket i sin lett till ett ökat antal skolledare lågblivit tur

mellanstadiet. Bland skolledartjänstema har yrkeskategorin biträoch

skolledare tillkommit, andelen skolledare fördubblats, medan dande

studierektorema i det närmaste försvunnit SCB-statistik 1996. En

totala ökningen andelen kvinnliga skolledare kan förkladel av den av

tillträtt de skolledartjänstema för låg- och melav att de som nya ras och förskola i hög grad är kvinnor. lanstadium

delar statistiken på olika skolledarfunktioner inom Om man upp

1995 rektor, biträdande rektor och studierektor framgår

grundskolan

internationellt perspektiv är det överhuvudtaget mycket ovanligt med" Sett ur ett Davis 1990:62. Den situation just nu ärvid handeni den kvinnliga skolledare som högstadieorganisationen, med lika andel kvinnliga och manliga lärare i komsvenska andel kvinnliga och manliga skolledare saknar alltså motstycke i bination med lika

andra delar avvärlden. n består den föreståndargruppen 84 procent kvinnor Arvidsson Exempelvis av Könsfördelningen är betydligt jämnare i detraditionella skolm.fl., 1994bilaga 2. ledarfunktionema Arvidsson m.fl. 1994:1.

Jessica Lindvert

att andelen kvinnor är störst bland biträdande rektorer 60 procent, något mindre bland rektorer 53 procent, och minst bland studierektorer 41 procent SCB-statistik 1996. Även på gymnasiet har andelen kvinnor vuxit, men inte i omfattning. Läsåret 1989/90 samma var andelen kvinnliga skolledare på gymnasiet 31 procent, vilket läsåret 1993/94 hade ökat till, i sammanhanget, blygsamma 35 procent Utbildningsstatistisk årsbok 1992; Statistiska meddelanden Lärare 1993/94.3 Uppdelat på gymnasiets olika ledarkategorier studierektorer, rektorer och biträdande rektorer, framkommer att könsfördelningen 1993/94 var betydligt jämnare bland gymnasiets biträdande rektorer 48 procent och studierektorer 39 procent än bland rektorerna 27 procent Statistiska meddelanden Lärare 1993/94. Även

här tenderar alltså utvecklingen, än något långsammare, att mot

om en större andel kvinnor i ledarposition. Vid en närmare betraktelse framgår att den ökade andelen kvinnliga skolledare inom grundskolan inte medfört att antalet manliga skolledare minskat Arvidsson m.fl. 1992. Det är istället det totala antalet skolledare ökat. 4 som Statistiken visar vidare på ett mönster att kvinnliga skolledare av fortfarande befinner sig på nivåer med lägre status. I intervjuerna framkommer att skolledaryrket på de lägre nivåerna fortfarande anses ha lägre status än skolledaryrket på högre nivåer. För den typen nya av förskoleledare finns redan ett nedsättande uttryck; blöjrektorer". Uttrycket används inte av respondenterna själva, flera talar men om det som ett vedertaget begrepp. En uppfattning är att det är svårt för skolledare med förskolebakgrund för äldre bam. Responatt ansvara dentema är dock med att poängtera att de positivt på förenoga ser ståndamas integration i yrkesgruppen. De att dessa har mycket menar att bidra med i sitt pedagogiska tänkande, och att dessa tids nog kommer att kunna axla ett större Här kan urskiljas dynamik ansvar. en mellan professions- och statusresonemang. En central tanke inom professionsteorin bekräftas; ledare bör själv ha bakgrund en samma som

sina medarbetare för att nå legitimitet. Samtidigt finns i intervjuerna

ett statustänkande som yttrar sig i över att föreståndare från en oro förskolan inte skulle klara att ledare på låg-, mellan- eller av vara högstadiet. Farhågoma över det motsatta, f.d. högstadierektor att en inte skulle förstå sig på förskolan är dock inte iögonenfallande. En annan tolkning är att maskuliniteten fortfarande företräde och det ges som är mest feminint ges ett lägre värde även Holmquists respek-

tive Westerbergs och Ulla Johanssons artiklar i antologin.

3 Med reservation för att statistiken inte är lika aktuell. Det totala antalet skolledare år 1985 2942. År 1995 hade siffran stigit till 3366 var SCB-statistik 1996.

F ärändrad skolorganisation -

Sammanfattningsvis har de förändrade organisations- och styrfor-

medfört ökad andel kvinnliga skolledare. Av statistiken går merna en dock inte utläsa hur stor del ökningen kan förklaras av nyatt av som inrättade tjänster, förändringar i yrkesklassificeringen från föreståndare till skolledare, eller helt enkelt av ett förändrat organisationsklimat. Alla dessa faktorer kan hur helst delar den försom ses som av ändrade organisationsformen. I detta avsnitt har konstaterats att de nyinrättade tjänsterna och förändringarna i yrkesklassiñceringen haft

effekter könsfördelningen. Frågan om den förändrade

gynnsamma

organisationsfonnens effekter på organisationsklimatet sett ur ett ge-

nusperspektiv kommer att belysas närmare i avsnitt 8 och

6 Löner

förändrade lönesystemet inom skolan är del omställningen Det en av skolorganisationen. Lönesystemet inom stat och kommun var tidiav knutet till tjänsten och arbetets innehåll än till den engare snarare skilde tjänstemännen och det sätt på vilket han/hon utför sina arbetsuppgiñer. Denna princip härrör dels från den byråkratiska idealtypens krav på formell kompetens, och dels från den fackliga rörelsens krav på solidaritetsprinciper vid lönesättning och löneförhandlingar Montin, 1990:253-254; Söderlind Petersson, 1988. Sedan 1986 förs en lönepolitik individuell lönesättning tillämpas. Stig Montin ny där en skriver 1990, s.254 om effekterna: Lönegrader och tjänsteklasser ersätts med individuell och löpande lönebildning. Individuell betygssättning av anställda blir allt vanligare varvid de fackliga organisationerna får en ny roll / / Införandet denna lönepolitik innebär i praktiken att vissa av nya värden får stå tillbaka för andra: byråkrati- och solidaritetsvärden ersätts med flexibilitets- och effektivitetsvärden.

För vilka yrkeskategorier uppdelat kön har då de organisatoriska

förändringarna lönemässigt varit gynnsammast I tabell 6.1 visas löneutvecklingen i procent mellan 1991 och 1994 för olika yrkeskategorier inom skolan är här inte möjligt att skilja skolledare på gym-

det

nasiet och grundskolan åt. Av tabellen framgår att de biträdande skolledama båda kön, de manliga rektorerna samt de manliga adjunktema haft löneutveckling än andra grupper unen gynnsammare dessa år. Tabell 6.1 visar vidare att skillnaderna i lönelyft under der åren 1991 och 1994 mellan män och kvinnor i de redovisade kategoriär störst för rektorer 6,5 procentenheter och adjunkter 4,3 proerna centenheter.

15Jämförelser över tid försvåras dock eñersom en ny yrkesklassificering införts.

Jessica Lindvert

Tabell 6.1 Löneutveckling 1991-1994 uppdelad på kön procent. Genom-

snittslig månadslön 1994 inom parentes.

Yrkesbetecknjng Män Kvinnor Procent-

Genomsnitts- Genomsnitts- differens

ökning ökning m-k

% samt kr % samt kr Rektor 19,4 24 391 12,9 22 780 6,5 Studie-/bitr. rekt.

	18,7 21 975 19,5 20 968	-0,8
Adjunkt gr.sk./gymn. 16,6 18 696 12,3 17 967		4,3
Mellanstadielärare	10,4 16 972 10,1 16 439	0,3
Lågstadielärare	11,3 14 979 10,0 16 824	1,3

Kommentar: Vad gäller differensen mellan män och kvinnor angesett positivt värde då männens löner har ökat mer än kvinnornas. Källa: Egna beräkningar utifrån Löner för Sveriges olika yrkesgrupper 1992/93, 1995/96.

Av Lärarförbundets rapport Den kommunala lönesättningen skolav ledare 1995 framgår att skolledare vid högstadiet i de flesta fall har högre lön än skolledare vid lägre stadium. Det finns dessutom ett mönster som påvisar att bakgrund från förskola/fritidshem en ger en lägre lön än bakgrund från grundskolan Spånt, 1995:3-4. Undersökningen visar vidare att skillnaderna i lön mellan könen kvarstår då man kontrollerar för faktorer som tidigare befattning och ålder. Det finns alltså inom skolledaryrket 1994 ett samband mellan lön och kön. Männens lön är i genomsnitt tre procent högre för rektorer och fyra procent högre för biträdande rektorer Spånt,-1995:3-4. Här bör dock tilläggas att antal år inom skolledaryrket inte tagits i beaktande. Det kan vara så att märmen tillträtt skolledaryrket vid i genomsnitt en ålder än kvinnoma." Detta torde dock inte ha yngre någon större effekt på själva löneökningen mellan 1991 och 1994 se tabell 6.1. Den sammantagna uppfattningen de siffror trots allt finns av som att tillgå är att den individuella lönesättningens effekter knappast kan tolkas som positiva ett könsmaktsperspektiv. Bilden är den ur snarare att kvinnliga skolledare förlorat på individuell lönesättning. en

6 Mellan åren 1991 och 1994 försvann yrkesbeteckningen studierektor i det närmaste och ersattesmed biträdande rektor, därför jämförs här studierektorer 1991 med biträdande rektorer 1994. 7 Av tabell l 1.1 framgår att av alla kvinnliga rektorer 1993/94 61 % under 50 år var medan andelen manliga rektorer under 50 år endastvar 44 %. Bland de kvinnliga biträdande rektorerna var 75 % under 50 år medan 70 % männen under 50 år. av var

Förändrad skolorganisation -

7 Arbetsliv och privatliv

Den ökade arbetsbelastningen och de flexibla arbetstidema innebär att skolledama arbetar än tidigare. Alla de intervjuade skolledarnu mer förklarar sig arbeta än heltid. De har, i motsats till lärarna, inte na mer

någon längre sommarledighet. De upplever dock att de organisatoris-

ka förändringarna gjort att dagarna kan spenderas friare. I huvudsak de dock den flexibiliteten innebär, skolledare menar att nya som en utrycker det, "man kommer tidigare och går senare. Många tycker att privatlivet allt kommit i andra hand. De flesta har emellertid att mer barn är utflugna, och att med dagens arbetsbörda skulle som menar det omöjligt småbamsförälder. Vid telefonintervjuema vara att vara skolledare: Jag samlar barnen hos fotografen. Det är det säger en bästa knepet. Annars skulle jag aldrig hinna dem. se Att både kvinnor och män skall ha möjlighet att stanna hemma

med barn självklarhet hos respondenterna. Skolledama

ses som en ikläder sig emellertid traditionella könsroller så sätt att de diskutesvårigheten med hemma på skilda sätt. Männen fokuserar rar att vara på sin roll skolledare och menar att man måste ha ett ISO-prosom centigt engagemang, och att det därför kan innebära problem att vara föräldraledig. Kvinnorna lägger i högre grad vikt vid sin roll som förälder; att barnen blir lidande eftersom de inte kan uppfylla sina åtaganden föräldrar. Yrket kräver ett starkt engagemang, och kan som ibland flera veckokvällar i anspråk. Arbetsdagen kan heller inte avta slutas vid exakt tidpunkt. en Kan de organisatoriska förändringarna då tolkas som positiva ur genusperspektiv vad beträffar arbetsvillkoren Knappast. En paralett lell till utvecklingen beträffande skolledamas möjlighet att kombinera yrke och privatliv kan hämtas Askungen. Först ville ur sagan om Askungen på bal, tilläts inte. När prinsen senare utfärdade pâmen budet alla ogifta kvinnor skulle närvara, försvårade hennes om att rika detta att överbelarnra henne med arbete, och styvsystrar genom inte låna ut skor och halsband. Askungens formella rättiggenom att heter uppfyllda hon saknade de nödvändiga resurserna matevar men riella rättigheter. På motsvarande sätt har på föräldraledighet synen blivit positiv. Trots detta har inga åtgärder vidtagits för att öka mer möjligheterna att kombinera skolledarskapet med småbarn. Tvärtom har möjligheterna snarast försämrats. Den sammantagna bilden är att de organisatoriska förändringarna med avseende på arbetsvillkoren knappast kan tolkas som gynnsam-

för skolledares möjligheter att förena yrkes- och familjeliv många

ma kvällar i veckan är uppbokade. Men inte heller kan man säga att det blivit mycket sämre än tidigare arbetstidema har blivit mer flexibla.

Jessica Lindvert

På samma sätt inom andra chefsyrken är yrket fortfarande förenat som med stora svårigheter att kombinera med familjelivet. Som skolleen dare "skolledare har helt enkelt inte småbam." sa:

Organisationskultur

På nästa analysnivå, organisationsnivån, studeras hur skolledama ser manligt och kvinnligt, och relationen till lärare och till andra skolledare. Högstadieorganisationens könsneutralitet framhålls i intervjuerna.

Skolledama är överhuvudtaget mycket ovilliga att göra uppdelningar

av kvinnligt och manligt. De förklarar att de ideala ledarna för en kunskapsorganisation som skolan är manliga kvinnor eller "kvinnliga män. En skolledare säger: Män blir rektorer är intresserade som av människor. Kvinnor som blir rektorer är intresserade att av vara med och bestämma." Det finns samstämmighet hos respondenterna en om att man måste besitta både typiskt manliga och typiskt kvinnliga egenskaper. Detta uttrycks med skolledare bör lyhörd att en vara:

och drivande, administrativ och målorienterad, "pedagogisk och

administrativ. Trots att respondenterna i inledningsskedet intervjuerna betonar av könsneutraliteten i skolledarskapet, så utvecklar de under samtalets gång utförliga resonemang som behandlar manlighet och kvinnlighet inom organisationen. De är noga med att förklara att skillnaderna är större mellan individerna än mellan män och kvinnor " grupper av men om man skall tala om könsskillnader så finns det vissa mönster. Blandningen av det manliga och kvinnliga symbolspråket inom organisationen är uppenbar. En manlig skolledare säger att ledarskapet i det militära inte är så olikt skolledarskapet, och att organisationen lika gärna kunnat heta AB Raka Rör i det att den inte skiljer sig från vilket annat företag som helst. Det är samma grundregler om ansvar som gäller för personal, mål och vinst, förklarar han. En kvinnlig skolledare talar istället i bilder ledare råttfångarens flöjt", av en som som lockar med sig andra mot sin vision, och samtidigt är att lita på. Såväl manliga som kvinnliga skolledare uttrycker behovet lärare och av skolledare som faders- och modersgestalter. Några att skollemenar darskapet är ett unikt ledarskap som inte kan jämföras med andra. Det symbolspråk som kommer till uttryck i intervjuerna kan ställas mot den allmänt förekommande bilden att organisationskulturer av präglas av manligt symbolspråk. Joan Acker skriver 1992, 253 s. exempelvis:

The organization itself oñen defined through metaphors of masculinity of a certain sort. Today, organizations lean, are

Förändrad skalorganzlsation -

aggressive, goal Oriented, efñcient and competitive but ramean, rely empathetic, supportive, kind, and caring.

Visserligen talar de manliga respondenterna i högre grad i föreoch de kvinnliga i omsorgstermer. Dock framhålls och tagsterrner, synliggörs såväl positiva kvinnliga" positiva "manliga" ledarsom egenskaper både kvinnliga och manliga skolledare, vilket talar av emot Ackers resultat. Vidare är högstadiet idag arbetsplats där könsskämten, enligt av en

respondenterna, inte är påtagliga. Det är möjligt att föra tillbaka detta

på att de traditionella kvinno- och mansrollerna kvinna-lärarinna, man-rektor håller på att suddas ut, i och med den jämna könsfördelningen bland arbetstagare och arbetsledare, och att det då inte ligger lika nära till hands att skapa karikatyrer.

Generella uppfattningar manligt och kvinnligt ledarskap finns

om dock i andra avseenden hos respondenterna. De menar exempelvis att kvinnliga skolledare har lättare än de manliga för att överarbeta jfr

Holmquist kapitel i denna antologi. Respondenterna förklarar att män

är överbelastade obekymrat säger det skiter jag medan som mer kvinnorna plikttrogna, ambitiösa och samvetsgranna. Responär mer denterna dessutom att män är duktigare på att "smygändra". menar När inte räcker till är män kreativa och bygger upp alresurserna mer

ternativa fungerande organisationsstrukturer. Kvinnor, menar de, sli-

ter istället ut sig medan män inte skärrar sig på samma sätt. upp i övrigt skiljer traditionellt manligt och kvinnligt ledar- Vad som skap åt, är att män prestige i saker. Män kan, som en kvinnlig ser mer skolledare uttrycker det:

med hög timpeng sitta och debattera om vem som skall stå för en utgiñen ifråga. Trots att denna utgift i det långa loppet är billiän dessa högavlönade mäns timlöner. gare

Skolledama framhåller vidare att män har svårare att tala om för andra när de själva inte behärskar situation. en En manlig skolledare att vad å andra sidan är typiskt menar som

för kvinnligt ledarskap är att kvinnor:

diskuterar frågor längre alla möjliga synvinklar, att de involur många människor vilket ibland kan bli tidsödande. verar Han förklarar att män oftare istället säger nu gör vi så här, att män order. Män beslut även inte "alla fattar vad det handger tar om lar om". En kvinnlig skolledare fyller i resonemanget med att män inom organisationen har lättare att infoga sig i hierarkiska strukturer. Hon att kvinnor är med att förankra beslut. Manmenar noggrannare liga ledare "kör utan att på sätt ha förankrat beslutet hos pa samma medarbetarna. En manlig respondent säger att kvinnor är bättre ledare

Jessica Lindvert

än män, att kvinnor har större bredd i sin kompetens och betonar det där med att lyssna, tålamod och att känna stämningar. Kvandes av och Rasmussens resultat bekräftas alltså i skolledama upplevelser av att typiskt manliga egenskaper bättre i hierarkiska strukturer, passar medan typiskt kvinnliga egenskaper lyfts fram i relation till dynarniska strukturer. Skolledama upplever att de idag har närmare relation till läen rarna. En skolledare säger:

Gamla tiders rektorer kunde renodla arbetsuppgiñema på ett helt annat sätt. Rektorsjobbet handlade då mer om en envägskommunikation, från skolledare till personal. Det också ett större var avstånd tidigare.

Eftersom lärargruppema under enskild skolledare minskat i en

storlek i och med omorganiseringen finns idag större möjligheter

att få en inblick i deras arbete. Ledarna betonar också att de är mer noga med att inte kontrollera sina medarbetare. En manlig rektor säger:

Det är svårt att styra lärare, de uppträder själva chefer. De som kommer in till mig och förklarar hur det skall vara.

En av de kvinnliga skolledama ser överhuvudtaget ingen skillnad mellan sina relationer till manliga respektive kvinnliga lärare. En annan säger att hon tycker att de manliga lärarna är besatta sitt mer av ämne än vad de kvinnliga lärarna är, att kvinnorna i sin yrkesroll istället betonar både omvårdnad och ämnet i sak. Hos de övriga skolledarna finns en benägenhet att framhålla fördelen att arbeta med manliga lärare. En kvinnlig ledare betonar att hon med sin rakhet redan egen

då hon var lärare passade bättre in i den manliga lärargemenskapen.

En annan kvinnlig rektor förklarar att hon har svårast att arbeta med kvinnor i sin egen ålder. De som hon i stället tycker det funkar bäst att arbeta med är män i trettiofem- till fyrtioårsåldem. De andra lärarna på skolan, förklarar hon, använder lite skämtsamt beteckningen rektorspojkar om dessa mån. Men hon ser inte att detta är illa menat, utan som en del i jargongen. Klart är ändå att denna relation till viss del bryter med det konventionella mönstret i organisationen. En annan skolledare menar att män har ett lättare förhållningssätt, att humorn är viktigare, att det är raka rör. Hon att mer menar kvinnliga lärare låser sig i högre grad, är nervigare och oftare har taggarna utåt. En manlig skolledare uttrycker det med att det mer är "rätt upp och ner med mån. Att kvinnliga lärare har svårare lojala att vara mot kvinnliga ledare tror han beror på att kvinnor betonar i

gruppen

högre grad än vad män gör och att ingen kvinna skall former än vara någon annan". En rektor beskriver skillnaden med kvinnor slåss att mot varandra medan män istället klättrar varandra".

Förändrad skolorganisation -

När det gäller att ta emot kritik respondenterna återigen att menar skillnaderna mellan lärarna individer är större än skillnaderna som mellan könen. De könsmönster framhålls är att män i högre grad som tenderar att distansera sig själva från kritiken i det att de som en man-

lig skolledare uttrycker det:

förstår vad kritiken gäller, medan kvinnor ser det mer som att det år hemskt att över huvud taget bli kritiserade.

En annan respondent säger:

Kvinnor blir ledsna kritik, män blir förbannade. Det finns en av tydlig könsskillnad. Det tar längre tid för kvinnorna att komma över det.

Både manliga och kvinnliga skolledare säger sig framföra kritik på

olika sätt till män och kvinnor inom organisationen. De säger sig vara hänsynsfulla och ömsinta mot kvinnorna. En kvinnlig rektor sämer

ger: Jag tänker efter två gånger innan jag tillrättavisar en kvinna. Ibland så får så försiktig att man knappt inte kan framman vara föra kritiken. Med män kan direkt sak. Ta till exemman vara pel nån inte är ute och vaktar så kan jag lättare gå fram till en om kille och säga Du är inte ute och vaktar. Ditt namn är på vaktschemat. Och så går dom och så är det inte mer med det. Han tänker "går det att slippa så går det". Medan jag till en mer kvinna skulle säga "du har du glömt kanske att du skulle ...", för skulle rakare skulle kvinnorna tänka "förstår om man vara hon inte.att jag faktiskt skulle gått ut om jag bara hade kommit ihåg det. trixande något sätt. Det är mer

En man säger:

En stor del av lärarna är kvinnor. Dessa har lättare att acceptera manliga än kvinnliga chefer. Det är legitimt att vara chef mer och karl. Det är lättare att få respekt och kunna skälla.

En kvinnlig skolledare tycker att det är svårare att män kritik då ge hon känner de kanske hellre skulle tagit kritik från en manlig rekatt tor. En kvinnlig skolledare säger: annan

Kvinnor är villiga att ha överseende med en dålig manlig mer rektor än med dålig kvinnlig. Kvinnor dömer kvinnor hårdare. en Det är jättestor skillnad. en

Vad gäller relationen till andra skolledare är de kvinnliga respon-

denterna med att framhålla att de känner sig uppskattade. Denna noga iakttagelse stämmer väl överens med de manliga skolledamas uppoch kvinnliga skolledare. Även de manliga skolle-

fattning syn om

dama förklarat det enklare att arbeta med män i ett hierarkiskt vara sammanhang, lägger de istället betoning på hur bra det fungerar att en

Jessica Lindvert

arbeta med kvinnor på nivå. Skolledarna kvinnor i samma menar att högre grad förstår sig på att bedriva ett delat ledarskap. En manlig skolledare som framhåller fördelarna med att arbeta med kvinnor på ledningsnivå säger att han känner sig uppskattad, att han även men kan bli avspisad med tomma argument " så säger du är som som man men jag som är kvinna tycker något helt annat. De kvinnliga skolledama nämner inte huruvida det skulle vara bättre eller sämre att arbeta med manliga eller kvinnliga skolledare. Detta skulle kunna tolkas i ljuset av att kvinnorna är de är nytillskottet inom yrket, som det annorlunda", och att de det normalt arbeta med ser som att manliga skolledare. Vilka effekter har då de organisatoriska förändringarna haft på denna nivå Det finns tydliga uppfattningar vad är "typiskt om som

manligt och typiskt kvinnligt inom organisationen. Med största

sannolikhet har dessa uppfattningar även funnits innan förändringen ägde rum. Vad som dock kan tolkas jämställdhetsutveckling som en inom organisationskulturen är att det också finns uppfattning nu en

om vad goda kvinnliga ledaregenskaper innebär. Typiskt kvinnliga

egenskaper har alltså uppvärderats. En rimlig tolkning är att den

nya organisationsfonnen medverkat till att dessa blivit efterfrågade. mer Ett traditionellt könsmaktsföihållande finns dock i på lärarna, i synen det att respondenterna fortfarande tenderar att uppleva relationen till kvinnliga lärare som mer problematisk än relationen till manliga lärare. Detta indikerar att det välkända uttrycket "män välj män forter farande äger giltighet, med det nedslående tillägget att kvinnor inte samma sätt verkar välja kvinnor. De kvinnor som trots allt nått ledarposition har sannolikt kunnat ta till sig och följa de "manliga" spelreglerna. De intervjuade kvinnorna förklarade sig, till exempel, redan tidigt ha känt sig hemma i manliga miljöer. Vad gäller de horisontella relationerna, skolledama emellan, tyder resultatet entydigt på att mer de organisatoriska förändringarna haft effekter ett gynnsamma ur genusperspektiv.

9 Identitet

Skolledama säger sig känna sig till rätta i ledarrollen än tidigare. mer De förklarar att de arbetar för någonting de själva tror på. Tidigare nu gällde det ofta att förmedla beslut från högre instanser de själva som inte varit delaktiga Beträffande organisationens ideologi framhålls att högstadiet är en organisation som sysslar med inlärning och att detta är ett alldeles speciellt område, där lyssnande och inkännande är en förutsättning. Här kan alltså Blomqvists studie betonar vikten som

av relationsorientering inom kimskapsorganisationer få stöd. Skolor-

Förändrad skolorganisation -

ganisationen kan alltså relationsorienterad organisation. ses som en Blomqvist att det i denna typ organisationer är viktigt att ha menar av förståelse för kunderna och sig efter deras behov. Kunderna anpassa här eleverna. Att organisationen är anpassad efter elevmotsvaras av behov avspeglar sig i så enkla saker att flera intervjuerernas som av avbröts då elever ringde eller knackade på. Skolledama välkomnana de och sig tid för elevernas ärenden. De betonade också denna tog "närhetspolicy uttalanden "barn tar tid och måste genom som: man ha barnen med sig. Det inte går att styra över deras huvuden." Eller rektor "Jag vill att Kalles föräldrar skall kunna känna att som en sa: de kan ringa till mig och berätta att han glömt sin klocka i gymnastiken.

I intervjuerna betonas att den nya organisationsfonnen gjort att

särskilt de kvinnliga skolledama känner sig mer hemma i sin roll som skolledare. De har överhuvudtaget inga traditionella byråkratiska rekförebilder. Föreställningar gamla tiders rektorer antorer som om

skräckexempel. En kvinnlig skolledare ansåg rektorsjobbet

vänds som

som ett de tråkigaste jobben kunde tänka sig när hon själv

av man gick i skolan. En kvinna förklarar att hon som skräckexempel annan hade: den skällande rektorn, den man hotade med när man var som lärare." Flera skolledare tror att rektorsrollen förändrats eftersom synen fler kvinnor kommit in i yrket. En viss försiktighet bör dock vidtas vad gäller förklaringen till den förändrade rektorsrollen. Dels har organisationsforrnen förändrats, dels har antalet kvinnliga ledare ökat. Vilket skall tillmätas störst betydelse vad gäller den förändrade som rektorsrollen är här vanskligt att säga. Sannolikt har båda faktorerna

spelat in. Respondentema är med att betona någon slags allmänmänsknoga liga värden i presentationen sig själva. Anrnärkningsvärt är att alla av skolledama, då frågan ställs på sin spets, har någon slags uppfattning skiljer kvinnor och män åt inom organisationen, samtiom vad som digt de avvisar tanken sig själva del i detta genusmönssom om som ter. Både männen och kvinnorna uttrycker en positiv självbild. De är stolta över sig själva, sina skolor och sin personal. De manliga respondenterna tillträdde sina skolledartjänster i yngre ålder än sina kvinnliga kollegor. En berättar att det bara tog honom ett halvår man vikariat innan han blev övertalad äldre rektor att söka sig på ett av en till skolledartjänst. Han tror själv inte att han skulle blivit uppen

Jessica Lindvert

märksammad så tidigt han hade varit kvinna. De manliga rekto-

om rema talar i högre grad om rektorsskapet personlig utmaning,

som en medan kvinnorna förklarar att de tagit jobbet efter lång tids övertalning och mer sällan drivits av ett genuint intresse för yrket. Flera av de kvinnliga skolledama poängterar att de fortfarande saknar sina lärarjobb, och att det var på grund av att de inte ville släppa lärarjobbet som de tvekade att ta rektorsjobbet. Någa av dem undervisar dock fortfarande. En av de kvinnliga skolledama förklarar att hon tog rektorsjobbet då hon efter ihärdiga försök förstod att det inte gick att förändra underifrån. Skolledama tror också att kvinnliga skolledare har ett tuffare första år som skolledare; att de måste övertyga mer än männen för att lärarnas förtroende.

I intervjuerna betonas att den förändrade organisationsstrukturen lett till att allting blivit mycket osäkrare. En manlig skolledare säger: "Innan handlade det mest att kunna läsa regelboken." Gruppsam-

om arbetet anses nu vara viktigare än tidigare. Beslut tas i större omfattning i samråd. Skolledaryrket har utvecklats till ett yrke där man måste kunna tåla en hög grad av osäkerhet. En manlig respondent sä-

Det är viktigt idag är att klara avsaknaden besked, ger: som av avsaknaden av allting. Att kunna leva i en ovisshet om att det kan komma ett besked fram igenom." Både manliga och kvinnliga skolledare talar dock om en ny sorts meningsfullhet i yrket. Ansvaret, me-

är idag mycket större. En kvinna säger: "Innan kunde nar man, man bli studierektor för att man inte fungerade i lärarrollen. Nu ställs högre krav. Det är större konkurrens. De intervjuade kvinnorna känner sig alltså mer hemma i den nya ledarskapsrollen. Den förändrade organisationsforrnen har emellertid inte medfört att männen känner sig främmande i organisationen. Även männen trivs bättre i den

mer

nya ledarskapsrollen.

Den sammantagna bilden den organisatoriska nivå är att de förändrade organisations- och styrformerna, sett ur ett genusperspektiv, har haft positiva effekter för skolledamas självbild och förståelse av tillhörighet i organisationen.

10 Förändrad Organisationsform fördel kvinnor

- Vilka samlade effekter ur ett genusperspektiv har då de förändrade styr- och organisationsformema haft hittills Ingen av de bilder som i avsnitt 4 målades upp kan sägas ge en bra avspegling av utvecklingen. De måste nyanseras. En rimlig slutsats är dock att de förändrade or-

Om detta är ett generellt mönster, torde antalet år inom yrket vara centralt i jämförelsen av mäns och kvinnors löner jfr Spånt 1995.

Förändrad skolorganisation -

ganisationsfonnema haft effekter i de i studien undersökta avseende-

na. Pâ den första analysnivån, skolorganisationens struktur, framkommer motstridiga resultat. Kvinnliga skolledare verkar ha förlorat gentemot manliga skolledare på den individuella lönesättningen, samtidigt de organisatoriska förändringarna medfört en jämnare som könsfördelning. Vad beträffar arbetsvillkoren verkar den förändrade organisationsforrnen emellertid inte ha haft så stora effekter på möj-

ligheten att förena yrket med familjeliv.

Förändringarna på den andra nivån, traditionellt manliga och kvinnliga förhållningssätt, bör i ljuset av de positiva förändringses i könsfördelningen den övergripande nivån. Denna höga andel arna kvinnliga ledare inom arbetsorganisation är unik. Anna Wahl skrien

exempelvis: Ingen vet vad skulle hända med betydligt fler

ver som kvinnor i ledande positioner. Skulle ledarskapet förändras Skulle ingenting hända Frågorna får förbli obesvarade, då empiri saknas.Wahl 1996:26. Här finns emellertid empiri, om än i litet format. Det är på denna nivå möjligt att argumentera för att den ökade andelen kvinnliga ledare tillsammans med nedmonteringen av den byråkratiska strukturen i sin tur verkar för skiftning mot en förändrad, en

jämställd, organisationskultur inom högstadiet. Den ökade ande-

mer len kvinnliga ledare har medfört att traditionellt kvinnlig kompentens uppmärksammats i högre grad, och tillmätts ökad betydelse. Forten farande verkar det dock vara så att det är just de kvinnor som även kan identifiera de manliga som nått ledarpositionema. Men normerna både män och kvinnor säger sig märka hur även detta håller på att förändras. Initiativ tas idag till former för skolledarskap som inte nya skulle varit tänkbara för tjugo år sedan. Att det ökade antalet kvinnor förändrat organisationskulturen bekräftas i statsvetaren Ingrid Pincus forskning. En manlig förvaltningschef säger i hennes undersökning följande sina erfaren heter av det om ökade antalet kvinnliga skolledare:

Det märks att det tillför. Vet inte om det har med person eller kön att göra, men det har betytt mycket. Man kvinnorna tar uppgiften skolledare lite mer på allvar än de manliga skollesom dama. Låt mig förklara mig det tillförs en pedagogisk kompe- tens. Tidigare det mycket organisationsdiskussioner. var mera Nu blir det innehållslig diskussion vad är det för inneen mera håll vi skall ha i skolan istället för hur vi ritar fyrkanter och fyl- ler i Diskussion innehåll är mycket viktigare Vi namn. om måste idén, vad det är vi vill åstadkomma invara överens om vi sätter oss och organiserar. Pincus 1995:11. nan Den tredje analysnivån rör skolledarnas identitet. Både män och kvinnor förklarade sig känna sig hemma i den nya rektorsrollen, trots

Jessica Lindvert

att den bygger på en hög grad av osäkerhet från dag till dag. Skolledama har kommit närmare såväl lärarna elevema. Kvinnorna besom tonade dock att deras val att bli skolledare föregåtts övertalningar i av olika fonner, medan männen i högre grad såg skolledaryrket som en personlig utmaning. Den samlade bilden är även denna nivå positiv. De organisatoriska förändringarna har inneburit att avståndet mellan skolledare och lärare och skolledare och elever minskat. Idag ser skolledama en ny yrkesidentitet födas, identitet inte längre en som förknippas med en skällande man med stängd dörr. En förhoppning, som kan knytas till dessa resultat, är att de kvinnor och män som är med och skapar det nya skolledarskapet skall komma att bli förebilder hos framtida generationers skolledare där sådana koder som signalerar "den normalaste skolledaren mannen som skall komma att bli överflödiga. Christrups 1993 beskrivning den av adhocratiska organisationsforrnen har tydliga beröringspunkter på den organisatoriska nivån och individnivån. Intervjuerna bekräftar bilden av att kvinnorna i högre grad känner sig hemma i adhocratisk en organisation än i en regelstyrd hierarkisk organisation, och att kvinnlig

förmåga och kvinnligt ledarskap här uppmuntras i högre grad.

ll Och framtiden

Hur kan då den framtida fördelningen mellan män och kvinnor på högstadiet komma att se ut Respondentema är att det vid ense om nyrekryteringar av lärare är svårt att hitta lika bra män kvinnor som bland de sökande. Kvinnorna är ofta överkvalificerade. En manlig skolledare att männen ofta är "mesar". En respondent säger: menar

De tjejer tidigare utbildade sig till lärare i omfattning

som var stor Flitiga Lisor, jätteambitiösa formats efter den traditionella men som lärarinnerollen. Idag möter vi även den självständiga tjejen, tar som för sig på ett helt annat sätt. Rekryteringsbasen har ändrats hel en del." Dessa uttalanden tyder på förändrad attityd till manliga en respektive kvinnliga lärare. Mönstret "män väljer män" verkar här vara mindre påfallande.

Genom att åldersfördelningen inom olika yrkesgrupper närmare

studeras uppdelat på kön kan den framtida könsfördelningen skymtas givet att dessa stannar inom skolans och att personalvolyramar men består. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors åldersmönster i skolvärlden är överlag små. I tabellen nedan redovisas skolledarkategoriema samt de yrkesgrupper inom grundskolan 1993/94 bestod fler än 10 000 insom av divider. Tabell 11.1 visar att det finns feminiseringstrend bland en skolledama eftersom de kvinnliga skolledama är än de manliga. yngre

Förändrad skolorganisation

Tendensen är tydligst bland rektorema. Av de kvinnliga rektorema är 61 under 50 år medan motsvarande siffra för manliga rek-

procent

Här skiljer det alltså hela 17 procentenheter. Ål-

torer är 44 procent. dersmönstret mellan könen är jämnare i de två "tunga" lärargruppema

på högstadiet, lärare i praktisk/estetiska ämnen och adjunkt/ämneslä-

Bland adjunktema är en något större andel 5 procentenheter av rare. alla kvinnor under 50 år än bland motsvarande grupp män. Bland lära-

i praktisk-estetiska ämnen är mönstret det rakt motsatta, 5 procentre

under 50 år. 19 enheter fler män är

Tabell 11.1 Ålders- och könsfördelning inom olika yrkeskategorier

läsåret 1993/1994 Qrocent.

Yrkes-	Kön -29 30- 40- 50- 60- Sza Medel Andel Andel
kategori		39 49 59 % ålder under kv. 50år
Rektor	m	0 6 38 41 15 100 51 44
grundskola kv		0 9 52 34 6 101 48 61 46
Studierektor m		0 9 43 36 12 100 49 52
grundskola kv		10 47 36 7 100 49 57 43 -
Bitr. skolled.	m	13 57 21 9 100 47 70 -
ggnsk	kv	1 12 62 24 2 101 46 75 57
Adjunkt/	m	4 17 35 34 10 100 47 56
ämneslärare kv		6 17 38 33 7 101 47 61 54
Lär. prakt-		10 26 36 22 5 99 43 72

m estetämnen kv 10 24 33 28 4 99 44 67 52

Mellanstad. m		4 20 47 21 8 l 00 45 71
lärare	kv	7 19 48 19 6 99 44 74 69
Lågstadie-	m	14 36 45 4 0 99 39 95
lärare	kv	5 14 47 28 6 100 46 66 98

Källa: Statistiska meddelandenLärare 1993/94.

Den framtida högstadielärarkårens utseende skulle dessutom kunna skymtas att könsfördelningen bland dem som nu utbildar sig

genom till lärare studeras. Andelen kvinnor var 73 procent bland dem som påbörjade 4-9-lärarutbildningen läsåret 1989/90. Denna andel hade 1994/95 gradvis sjunkit till 63 procent. De påbörjade utbild-

som ningen 1994/95 har ännu inte 1997 avslutat utbildningen och trenden pekar alltså mot att andelen kvinnor bland de utexaminerade 4-9lärama kan förväntas sjunka under de närmaste åren givet att avhop-

inte är större i någotdera könet. I statistiken de utexaminerade pen av 4-9-lärarna visas att andelen kvinnor nådde kulmen läsåret

en 1991/92 med 73 procent. Läsåret 1994/95 hade andelen sjunkit till 67

9 Kategorierna låg- och mellanstadielärare är mindre aktuella vad gäller högstadiets utveckling, och kommenterasdärför inte.

Jessica Lindvert

procent. I ljuset av att andelen kvinnor bland nybörjarna under läsåret 1994/95 var ännu lägre 63 procent kan den sjunkande trenden, sedan kulmen 1991/92, förväntas fortsätta Den samlade bilden inför de närmaste åren är att det inte finns något som tyder på att andelen kvinnor bland dem utexamineras som nu från 4-9-lärarutbildningen ökar, eller att lärarna i de âlderskoyngre hortema på högstadiet kommer att bestå större andel kvinnor än av en tidigare. Detta trots att en ökad andel dem befinner sig i ledarav som funktioner är kvinnor. Likväl finns hos skolledama uppfattning en gemensam om att skolan håller på att bli kvinnoorganisation. Statistiken och intervjuen erna bär alltså i detta avseende på motsägelsefulla resultat. De flesta skolledare framhåller till exempel sambandet mellan kvinno dominans och låg lön. De är rädda för att männen skall försvinna från yrket. En kvinnlig respondent drar paralleller till det tidigare mansdominerade kontoristyrket vars status sjönk när männen försvann jfr Wahl 1996. Trots dessa farhågor är skolledama över lag ovilliga till att inkvotera män. En kvinna säger: "Har jag duktigare kvinnor måste jag så klart välja dem." I synnerhet framhåller de manliga skolledama det att är tragiskt att skolan håller att förändras till kvinnoorganisation. en De ser sin yrkesstolthet i kanten. Kvinnorna å andra sidan benaggas tonar att de som kvinnor själva måste kämpa för sina löner. De menar att statusen kan behållas genom att inte acceptera lägre löner. De manliga ledarna verkar inte detta någon kamp de själva kan se som vara aktiva utan kvinnornas kamp". En kvinna har snarare som dock en hoppfull Hon att läraryrkets status kommer mer syn. menar att öka, i och med att fler och fler människor kommer att överge högstatusjobb för att finna meningsfullhet i sitt yrkesliv, och att läraren yrket då ligger nära till hands. Det torde hur som helst svårt att skymta skolledarnas framtivara da villkor utifrån den förväntade könsfördelningen bland lärarna. Studiens resultat, med utgångspunkt i de olika analysnivåema hur om kvinnor och män flmgerar i det ledarskapet, torde bättre indinya ge kationer. På den organisatoriska nivån och individnivån är resultatet förhållandevis samstämmigt. De organisationsforrnema har dessa ninya våer haft övervägande effekter ett genusperspektiv. gynnsamma ur

2° Siffrorna gäller dem som utbildar sig för att kunna arbeta såväl högstadiet som mellanstadiet. Här är det alltså själva förändringen och inte den faktiska könsfördelningen bland lärarstuderandesom är intressant. Se Utbildningsstatistisk årsbok 1992, 1995, Statistiska meddelanden Universitet och högskolor: Nybörjare, registrerade och examinerade 1994/95; Statistiska meddelanden Högskolan: Grundutbildning, registrerade höstterminema 1989-91 .

Förändrad skolorganisation -

känner sig idag hemma i det skolledarskapet, och Kvinnorna mer nya fortsatt andel kvinnliga skolledare borde alltså utifrån dessa reen stor vänta. Såväl manliga kvinnliga skolledare menar sultat vara att som kvinnorna står sig bra i den hårdnande konkurrensen. att såsom Acker betonar och också är uppenbart i samman- Men, som hanget, är det viktigt att beakta genusprocessema på flera analytiska

samhällsnivån pekar på att möjligheten för kvinnivåer. Resultatet överhuvudtaget verksamma inom högstadieorganisationen nor att vara har i jämförelse med männen vad gäller t.ex. löner,

inte förbättrats

möjligheterna förena yrket med familjeliv. Resultatet är nedoch att vad kan framtida möjlighet är att det här slående, men som ses som en kan dynamik mellan genusprocessema på de i studien urskiljas en olika nivåerna. Det mönster framträder är att förändringar en som

får genomslag på i sin tur ger återverkningar analysnivå en annan som första nivå; kraftig ökning kvinnliga ledare påverkar

på en en av

själva organisationskulturen mot att kvinnlig kompetens efterfrågas

vilket i sin öppnar vägen för fler kvinnliga ledare. Den förändring tur organisationsformen varit i fokus i studien har visats

av själva som förutsättning för jämställd arbetsorganisa-

utgöra en gynnsam en mer den torde inte ensamt kunna förklara den positiva utvecktion. Men skett inom organisationen. Dynamiken mellan de olika geling som

måste även beaktas. nusprocessema fråga för framtiden är då vilken betydelse den förändrade skol- En ledaridentiteten och kan tänkas få för arbetsta-

organisationskulturen

livsvillkor vad gäller t.ex. lönen och möj-

garnas mer grundläggande

förena arbetsliv med familjeliv. Kan de kvinnliga vär-

ligheten att

vunnit mark inom organisationen få till stånd förändring den som en ökad jämställdhet även i dessa avseenden mot skolledare påtalar kvinnornas handfallenhet vad

En kvinnlig egen

gäller löner och arbetsvillkor. Hon säger:

väldigt kvinnorörelse inom det här jobbet. Vi har Det är en svag inga kvinnliga nätverk. Vi är inte vaksamma på vad som hän-

der. Våra fackliga ombud och våra fackliga representanter är Detta är ingenting är sakernas tillstånd. Vi kan män. som sitta och konstatera att det är på detta sättet. Och sen så inte tycka herregud vad är det händer Vi styr egentligen - som utveckling. Och gör vi inte det så styr någon annan vår egen

den.

Citatet är träffande beskrivning vad som kan skymtas som en av

överhängande hindret för kvinnliga skolledarna på högsta-

det mest kvinnor skall få större makt inom arbetslivet torde det diet. För att

tillräckligt stor del arbetsstyrkan och cheferna be-

inte vara att en av står kvinnor. Att individer som utgår från ett genusperspektiv av ge

Jessica Lindvert

mandat att vara med och definiera kompetens, bestämma. samt över arbets- och lönevillkor borde ett nästkommande i jämställdvara steg hetsarbetet. För att återknyta till den indelningsvis refererade utred-

ningen torde detta vara ett led i "fömyad kompetensutveckling och

arbetsorganisation som utgår från båda könens förutsättningar och

villkor".

Litteratur- och

källförteckning

Intervjuer: Arvidsson, Bo Lärarförbundet. Telefonintervju 11 april 1996 Göransson, Inge Statistiska centralbyrån. Telefonintervju l mars 1996 Acker, Joan 1990 "Hierarchies, jobs, Bodies: A Theory of Gendered Organizations" i Gender Society vol 4 2 nr Acker, Joan 1992 "Gendering organizational theory" i A Mills P Tancreds red Gendering organizational analysis. New York: SAGE Ankarsüand, Helen och Katarina Duvemyr l 994 Nya styrformer skolan.i Handelshögskolan i Stockholm stencil Arvidsson, Bo, Martin Bäckman och Jan Forsell 1994 Enkät omskolledarlöner. rapport Lärarförbundet, Beskrivande dataom skolverksamheten. 1994. Skolverkets 52 rapport nr Blomqvist, Martha 1994 Känshierarkier i gungning. Kvinnor kunskapsföretag.i Uppsala: Almqvist Wiksell Christrup, Henriette l 993 Konflikt og kwrlighed i adhocratiet. København: Samftmdslitteratur Davis, Lynn 1990 Equity and Efficiency School Management in International Context. London: The Falmer Press Ds 1989:44 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 1988 ökade krav på omställ- ning Stockholm: Allmänna förlaget Ferguson, Kathy 1984 Thefeminist caseagainst bureaucracy. Philadelphia: Temple University press Flensted-Jensen,Elisabeth 1995 "Den lille havfrue prinsens rige tale og at om køn i organisationsudvikling i Køn kultur i organisationer. red Flensted-Jensen og m Odense: Odense universitetsforlag Giddens, Anthony 1984 77:eConstitutiøn of Society. Cambridge: Cambridge University Press Gilligan, Carol 1982 In a Different Voice. Psychological Theory and Womens Develapment. Cambridge: Harvard University Press Gilligan, Carol 1993 "Reply to Critics" iAn Ethic of Care. Feminist and Interdisciplinary perspectives red M J Larrabee. New York: Routledge Hagemarm, Gro 1994 "Postmodernismen användbar opålitlig bundsförvant" en men i Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 3 1994 Hallberg, Margareta 1992 Kunskap och kön. En studie avfeministisk vetenskapsteori. Göteborg: Daidalos

Förändrad skolorganisation -

Ulla 1993 Modrande praxis. Enfeministfilosofisk undersökning. Holm, Göteborg: Daidalos "Den kvinnliga företagaren Kvinna och/eller företagare" Holmquist, Carin 1995 och livet. Perspektiv på kvinnorsföretagande. Stockholm: NUTEK i Pengarna Lis 1995 "Når praktiserer køn i organisationer" i Køn og kultur i orga- Højgaard, Red. Flensted-Jensen fl. Odense: Odenseuniversitetsforlag nisationer. rn Margaretha 1996 "Makt eller vanmakt i Kvinnovetenskaplig tidskrift årg Järvinen, 17 nr 1 Elin och Bente Rasmussen1990 Nye kvinneliv. Kvinner i mennsorganisa- Kvande, sjoner. Oslo: Ad Notam "Forståelse kjønn organisasjon" Sosiologiski tidskrift s. Kvande, Elin 1995 av og 285-300 olika yrkesgrupper årsbok 1992/93, 1995/96 Höör: Borkon Lönerför Sveriges McCracken, Grant 1988 Thelong interview. London: SAGE

1990: "Den kommunala multiorganisationen" i Statsvetenskaplig tid- Montin, Stig skrift vol 93 nr 4 1994 "Den ofullbordade jämställdheten" i Vardagens villkor. Lev- Nermo, Magnus nadsförhållanden i Sverige under tre decennier. Red. JFritzell O Lundberg.

Stockholm: Brombergs Nel 1984 Caring: feminine approach to ethics and moral education. Noddings, a Berkeley: University of California Press insikt och handling. jämställdheten, männen och ambi- Pincus, Ingrid 1995 Mellan kommunala organisationen. Örebro: Kvinnovetenskapligt forum valensen i den 7/88:105 Omjämställdhetspolitiken inför 90-talet. Riksdagen Prop 198 1992 "The politics of paradigms: Gender difference and gender Rhode, Deborah L disadvantage Beyond equality and diference: Citizenship, feminist politics i female subjectivity. red. G Bock, S James.London: Routledge and Grundutbildning, registrerade höstterminerna 1989-91 " SCB 1992 "Högskolan" Statistiska meddelanden

1995 "Lärare 1993/94" Statistiska meddelanden SCB och högskolor: Nybörjare, registrerade och examinerade SCB 1996 "Universitet 1994/1995" Statistiska meddelanden

Utdrag skolstatistik från 1985och 1995.Stencil SCB 1996 ur Gender and the Politics of History. New York: Columbia Univer- Scott,Joan1988 sity Press Läneskillnader och lönedilslcriminering. Om kvinnor och mänpå SOU 1993:7 arbetsmarknaden. Stockholm: Allmänna förlaget kvinnor och mänpå 90-talets arbetsmarknad. SOU 1996:56 Hälften vore nog om - Stockholm: Fritzes 1995 Den kommunala lönesättningen av skolledare rapport. Lärar- Spånt, Anna förbundet Personalpolitiska avdelningen

1993 "Förord" i Skolledare i föränderlig omvärld. Red. Bert Stålhammar, Bert en Stålhammar. Göteborg: Förlagshuset Gothia

och Olof Petersson1986 Svenskförvaltningspolitik. Uppsala: Söderlind, Donald Diskurs

Jessica Lindvert Tronto, Joan C 1993 Moral Bøundaries. A Political Argument for an Ethic of Care.

New York: Routledge Utbildningsstatistisk årsbok 1980, 1982, 1986, 1988, 1992, 1995 Wahl, Anna l 996 Företagsledning konstruktion

som av manlighet" i Kvinnoveten-

skaplig tidskrift årg 17nr 1

Städerskor

Städerskor inom offentlig sektor

en fallstudie

GUNILLA HÄRNSTEN

inledande artikeln till denna antologi citerar Elisabeth Sundin en I den utredning från 1997 Det svåra samspelet. Resultatstatlig offentlig

och problematik SOU 1997:15 och konstaterar

styrningensframväxt

den "Studier utgår från de anställdas situation i samklang med att som ibland aktualiseras.

inte är så vanliga, även om frågeställningarna

anställda inom den offentliga sektorn i Detta konstaterande gäller

allra det för de befinner sig på allmänhet men mest gäller grupper som

dvs. till exempel städerskor. Mitt botten hierarkien, grupper som av handlar landstingsanställda städerskor som jag bidrag om en grupp

och från olika infallsvinklar sedan vi tillsammans star-

följt periodvis

1989. Vårt arbete har genomgått många olika

tade en forskningscirkel

här blir därför delvis nutidshistorisk faser och den skildring jag ger en

inte längre existerar i den utformberättelse från en arbetsplats som

vi Samtidigt den pekar på vilka möj-

ning den hade när började. som

använda de outnyttjade som slurnrar ligheter som finns att resurser

denna, visar den också hur samhällets förhos kvinnor som en grupp det svårare att ta tillvara människors egna ändrade strukturer gjort

möjligheter till förbättringar.

samhälle förändras mot ett marknads- Sverige 1997 är ett som mer

tänkande kanske också ökande segregering mellan orienterat men en Vårt inträde i den europeiska unionen innebär i vissa olika grupper. avseenden centralisering beslutsfattande samtidigt väsentliga en av

former för stärka och organisera människor losökandet eñer att som till lokala initiativ ökar. Det finns kalt och att ta vara på möjligheterna

behov sammanhang där tystade grupper kan göra helt klart ett stort av

och hörda och spela roll i det demokratiska arbe-

sig själva synliga en

betalda arbeten inom den offentliga sektorn är en tet. Kvinnor i lågt

Trots att den arbetsplats där förbättringar genomfördes

sådan grupp. vår forskningscirkel inte längre existerar och flera ett resultat av som inte har något arbete jag det som viktigt att kvinnorna nu ens ser av arbetssätt präglade vårt projekt, de försprida våra resultat. Det som

sammankomster ledde till och inte minst kvinändringar som våra - -

sig själva sina livshistorier förtjänar

nornas synliggörande av genom

sammanhang. De illustrerar väl antologins tema. Artisin plats i detta

i två huvudavdelningar, med forskningscirkeln

keln är uppdelad en

Gunilla Härnsten

som den röda tråden och den andra med analyser från kvinnornas

egna livsberättelser och våra tolkningar dem gemensamma av som

huvudsakligt innehåll.

l Att städerska i

vara en offentlig verksamhet

Första delen av innehållet i denna artikel är hämtat från arbetet kring

en forskningscirkel med städerskor vid städcentral på Salberga en specialsjukhus i Sala Den arbetsenhet kvinnorna utgjorde som var den enda enhet inom sjukhuset sysslade enbart som med städning. Deras uppgifter att städa de allmänna inte var utrymmen som avdelningamas egen personal tog hand Framför allt handlade om. det om kontorsutrymmen, korridorer, trappor, gymnastiksalar I etcetera. gruppen fanns en person utöver den städningen, hade som, egna uppgiften att fungera överstäderska. Cirkeln initierades och som genomfördes i samarbete mellan SKAF Svenska kommunalarbetarförbuns det lokalavdelning i Sala och mig, pedagogisk forskare från Uppsala

universitet. De arbetet handlar är kvinnor, personer som om lågutbildade eller i alla fall så kallade lågutbildade, vidare nedan, lågavlöse nade, till stor del invandrare och således på många olika sätt en utsatt grupp. En kort presentation hur några dessa kvinnor uppfattade av av sin arbetsplats får inleda denna redogörelse. De sig här presenterar genom att själva tala med delar de beskrivningar de lämnade i cirav keln under våra första träffar våren en av 1989. Dessa korta berättelser samlade vi i ett stencilerat häfte med den talande titeln Tio små städerskeflickor. Hur talande den egentligen skulle visa sig hade vara vi, kanske tack och lov, ingen aning när den skrevs om

Ellis 51 âr

Jag började städa på Salberga 1977. Arbetet var då 4 timmar om dagen. Tidigare hade jag arbetat hemma, jag har fyra bam. I början var det ett trevligt arbete. Jag hade ett bra område städa att och städningen hann göras ordentligt på den tid tilldelad. som var Totalt var det då 25-30 anställda på städcentralen. Storpersoner städningen sköttes av en särskild och alla områden blev grupp storstädade en gång om året. Det fanns också särskild fönsterputsning som låg helt utanför.

l Organisationen och omorganiseringen av Salberga specialsjukhus är historia i en sig se Lönnheden Hämsten 1997. 2 I den fortsatta redogörelsen förekommer på flera ställen kvinnornas fömamn. På egenbegäran har de valt att i den bok håller på att slutföra framträda med sina autentiska namn. De är stolta över sitt arbete och vill kunna exempel för andra vara kvinnor i liknande situationer. Av det skälet är namnen autentiska även i denna artikel.

Städerskor

Vid omorganisation 1986 började jag med storstädsommaren ning, fortfarande 4 timmar dagen. Det minns jag också, åtom minstone så här i efterhand, ganska bra. Denna tjänst uppesom höll jag till 1987. Då gjordes åter omorganisation sommaren en och jag fick då pooltjänst på 4 timmar om dagen samt en timen ett "eget" orriråde. me

Nu fungerar det så att arbetsområdet varierar under de fyra första

timmarna beroende på det är någon borta eller Arbetet den om sista timmen består i att städa gamla gymnastiksalen tre dagar i

veckan och snickeriet två dagar i veckan. Gymnastiksalen är

jobbig eftersom det är gamla slitna och dåligt underhållna golv. Det är också mycket oña oordning och massa redskap i väen

gen.

Nu har jag känningar i ben och fötter efter dagens arbete. armar, 1982 ñck jag eksem har dömts arbetsskada. Åtgärden

som som

består att jag får gratis salva av

Merja, 31 år

började pool 1978. Då arbetade jag 4 timmar om dagen Jag som eftersom jag hade ett litet bam. Det då ett djävla område rent var bland annat bestod kontor. Det var jobut sagt, som av en massa bigt. Sedan jag på storstädningen fram till 1985. Det var ett var bra arbete. Det farms då hjälp med att bära möbler. Fönsterputsning ingick inte heller. På slutet försvann hjälpen med att bära

och fönsterputsen skulle också göras storstädningspersonalen. av Då kunde jag definitivt känna arbetet i musklerna. Det sista av året fick också storstädningspersonalen hoppa in mycket som vikarier den vanliga städningen. Arbetet blev osäkert och betyd-

ligt mera stressigt.

Vid omorganisationen 1986 sökte och fick jag arbetet som överstäderska. Jag arbetar 6.30-10.30, dvs. 4 timmar om dagen. nu

överstäderska har bara inneburit problem redan från Arbetet som början. Omorganisationen innebar bara ändringar till det sämre.

Det finns heller inget helst gensvar från städinspektören som de problem påtalas. På tid har jag i stället tagit konsom senare takt med facket for att kunna få till stånd förbättringar.

Terttu, 48 år

har arbetat på Salberga sedan oktober 1970. Jag arbetade Jag först 4 timmar dagen och gick till heltid 1979. Jag är den om upp enda just arbetar heltid. Jag städar 47 kontor, kafferum, som nu toaletter, trappor, maskinavdelningen, källarvåningen med mera.

Det är jobbigt med långa korridorer där det sällan är tomt vid

städningen. Det är också problem med stora tunga möbler som inte går flytta. Mycket sladdar, skor, kartonger osv. ñnns i att Dessutom måste det låsas och låsas massa dörkontoren. upp en

Gunilla Härnsten

rar något inte alls finns med i några beräkningar. som Jag har det mycket stressigt på morgonen börjar 6.00 för att hinna så många kontor möjligt medan det är På eñersom tomt. middagama är det lugnare. En mycket ojämn arbetsbelastning således.

Jag har ont i axlarna och höften. Vänster ben värker efter ena halva arbetsdagen. Jag hade en propp i benet för länge sedan. Nu svullnar det och vill inte "följa med". Läkarna säger det inte att går att göra något. Enligt röntgenläkare röntgat som går det att operera.

Vid vila är också benet mycket bättre. Värst är det efter den tunga vaskningen.

Tellervo, 46 år

Jag fick fast anställning på Salberga 1977. Jag arbetade då 4 timmar om dagen. Det var ett bra arbete när jag bland annat städade vårdskolan och gymnastiksalen. Ett arbetade jag tag med storstädning. I samband med det började en viss värk.

Vid omorganisationen 1986 hade jag först 4 timmar dagen om plus en del extratimmar ibland. 1988 blev det 6 timmar fast anställning. Det omfattar ett stort område med mycket spring. Inga gångtider finns inräknade i planen. Jag städar i fackets lokaler, A- B- och E-enheten, elva omklädningsrum, trädgårdspersonalens lokaler med mera. Det är stora lokaler med mycket jäkt.

Nu har jag ont i höger Vid besök hos företagsläkaren arm. nonchaleradc han smärtan. Han ville heller inte tro på att hela handen domnadez°°det brukar bara två fingrar". vara Botemedlet var medicin som fick musklerna att slappna av, tre veckors sjukskrivning och rådet: "Detta är normala åldersförändringar. Du ska bara ta det lugnt och göra gymnastik."

Vid röntgen av allt utom höger arm framkom ingenting särskilt.

Jag är nu tillbaka på arbetet utan att några förändringar gjorts.

Tio små städerskeflickor, 1989

Som tydligt framgår dessa berättelser det av var stora fysiska påfrestningar för denna grupp kvinnor. Vidare är det uppenbart av att en större förändring och omorganisation började så tidigt 1986 och som att denna förändring kvinnorna upplevdes klar

av som en försämring.

Den städinspektör tog vid ivrig genomföra de rationalisesom var att ringar som redan då förekom inom den offentliga verksamheten i Sve-

rige.

Städerskor

2 Vad är en forskningscirkel

väg handskas med problem det annars inte Det är en att som finns något givet utrymme for, varken inom det fackliga arbetet eller inom forskningen. Forskningscirkeln innebär ett frigörande från den gängse strukturen, det är form, ett slags mötesen ny plats. Den tillhandahåller ett frirum for reflektion över såväl vardagsproblemen övergripande frågor. Här öppnas kanske nya som perspektiv och här läggs kanske grunden till ett nytt kunskapssökande. För alla cirkeldeltagama fackliga och forskare betyder forskningscirkeln att för stund lämnar det vardagliga arman en distans och möjlighet for eftertanke. Kanske är betet. Det ger forskningscirkeln i sina bästa stunder en ovanligt kreativ miljö. Holmstrand, Hämsten Isacson 1989, s. 3

samarbetsform mellan företrädesvis fack-

Forskningscirkeln som

liga medlemmar och forskare vid universitet och högskolor är numera

så spridd och accepterad jfr t.ex. Göransson, 1988; Hämsten, 1991,

1994; Nilsson m.fl., 1990; Prop 1996/97:5, 69 att jag i detta sams. manhang nöjer mig med kortare presentation för att betona dess en

pedagogiska aspekter.

Arbetet i forskningscirkel går i korthet ut på att grupp diskuen en och ett gemensamt problem för att med forskarens

terar analyserar

belysa frågor där det inte finns några enkla eller självklara lös-

hjälp

Forskarens uppgift i cirkeln är att med och utkristallisera ningar. vara

problemen, infonnation den forskning som finns antingen

ge om bjuda in andra forskare, stimulera till egna kartsjälv eller genom att

läggningar, utmana och ifrågasätta både deltagarnas utgångspunkter

forskningens lösningar, med Varje forskningscirkel är unik och mera. och utmaningen ligger i att kunna finna sina egna arbetsformer. rimligt i princip klassificera forskningscirklar antingen Det är att

"emancipatoriska" eller strategiska. Gränsen mellan dessa kan

som naturligtvis flytande. Den förstnämnda typen är den som vänder vara till deltagare "på botten hierarkin", som relativt sig främst av grupper kortutbildade och har låg status. Här t.ex. Freires Freire sett är passar 1975 pedagogiska tänkande väl i sammanhanget. Den andra 1972, forskningscirklar vänder sig främst till deltagare något högre typen av

i organisatorisk hierarki t.ex. inom fackföreningsrörelsen och

upp en

handlar för organisationerna strategiskt viktiga frågor jfr t.ex.

1987. Den "emancipatoriska forskningscirkeln bidrar i

Negt 1974, första hand till utveckla den interna demokratin inom en grupp, att medan den strategiska företrädesvis stärker den extema demokra-

tin", dvs. ökar möjligheterna att få inflytande på ett större samman-

hang i arbetsliv och samhälle. För att forskningscirklama ska kunna

medverka till utveckla den dubbla demokratiska funktionen är det att

Gunilla Härnsten

nödvändigt att båda slagen av cirklar uppmuntras och att ett fruktbart samspel mellan dem stimuleras. Hittills har vi kunnat konstatera att flertalet av de cirklar där det övervägande antalet deltagare varit kvinnor har varit den emancipatoriska arten. Det är uppenbart det, av att inte minst för kvinnor i låglöneyrken är viktigt med en sådan grund för att komma vidare i strategiskt inriktade cirklar också mera jfr

Svenning 1984, 1988; Strömberg Sölvebom 1994; Thysk, 1994.

3 Städerska

på Salberga på botten av hierarkin

En ohållbar arbetssituation bland annat på gnmd återkommande av

yrkesskador i form värk, stelhet med hos städpersonalen

av mera var den huvudsakliga orsaken till att de fackliga förtroendevalda inititog ativ till att starta denna cirkel. I cirkelns inledningsskede arbetade vi därför mycket med att kartlägga och ingående beskriva hur arbetet

faktiskt bedrevs. Genom detta förfaringssätt blev och också var en "expert på sitt eget område och sin verksamhet. Eftersom alla egen städcentralen deltog i cirkeln låg städningen

under arbetstid nere

vilket innebar ett merarbete övriga dagar.

Var och en fick berätta hur hon själv uppfattade sin arbetssituom ation några år tillbaka samt hur den såg ut då cirkeln startade. Ge-

nomgående i allas berättelser uppfattningama att arbetet blivit var sämre, stressigare och tyngre efter omorganisation 1986. Vid en denna tidpunkt minskades intensiteten på städningen och områdena

utökades. Fördelningen gjordes då nyanställd städinspektör av en en manlig sådan och uträknade enligt Sprizs Sjukvar normer Spri vårdens och socialvårdens planerings- och

rationaliseringsinstitut.

Kvinnorna hade ingen helst talan varken vid uträkningarna eller som vid fördelningen områden. Däremot de mycket intresserade av var av hur dessa egentligen gjorda. För att bringa klarhet i detta var togs kontakt med städinspektören och Spri för få för

att underlag tidsplane-

ring och tips om tidskriñsartiklar, litteratur med sätt mera om nyare

att se på städning. De beräkningar själva gjorde med hjälp

av erhållen information visade att städtiden mycket snålt

var tilltagen.

Bland annat saknades tid för tömning papperskorgar och

av gångtid

mellan olika byggnader. Den stora tidspressen innebar i sin det tur att stora flertalet anställda inom städcentralen hade yrkesskador något av slag. Flera exempel på hur miljön faktiskt försämrats helt

nyligen togs

fram. Ett exempel var att personalmatsalen fått helt nytt möblemang trevligt, det bara det att stolarna fick ställas på borden, det var upp

tålde inte bordsytan.

Så här sa överstäderskan åren gått: om som

Städerskor

överstäderska har bara inneburit problem redan från Arbetet som början. Omorganisationen innebar bara ändringar till det sämre. Det finns heller inget helst från städinspektören som gensvar de problem vi tar På tid har jag i stället tagit kontakt upp. senare med facket för att få hjälp.

Från högre nivå inom sjukhuset kvinnorna vid att alltid få var vana

höra omorganisationer som innebar nedläggningar

om sparprogram, och så vidare. Den mycket traditionellt hierarkiska inställning som för övrigt präglar hela sjukhusadministrationen har gjort att städerskoma inte såg några utvägar till förbättringar. De var dessutom rädda att om de började ställa krav skulle städningen läggas ut på entreprenad till

privata städbolag i stället.

Sökande goda exempel

efter

Cirkeldeltagama tidigt inställda på att söka goda exempel på var bättre arbetsförhållanden. De nämligen säkra på att de hade det var värre än de flesta andra. Ett sådant exempel förts fram i massmesom dia AB SOPP MOPP i Gävle. I rapport med titeln Rapport var en från morgondagen beskrev chefen för Kost- och städförvaltningen i Gävle kommun sin personliga erfarenheter från ett projekt som genomförts socialstyrelsens uppdrag. I rapporten kunde vi t.ex. läsa bara fysiskt starka kunde få anställning i detta bolag. Inatt personer anställningen måste enligt chefen undersökas noggrant: nan man - - Inför anställningen medarbetare vänder sig i Gävle till av en man företagsläkare ett nålsöga det ska vara svårt att komma en - som igenom. En sökande skall undersökas så noggrant, att ett eventuellt handikapp eller symptom på något skall komma fram. En gammal ryggskada t.ex. , ...Vi skall inte anställa någon fel plats av ren snällhet.

...Om sökanden blir godkänd -ja, då kan man känna sig relanu tivt säker. Det vill säga: åtminstone hoppas på att ingenting ska hända vederbörande. tyvärr är det så att alltför ofta har man blivit besviken.

Det tidigare alltför lätt att få jobb som städare. var Konstigt har några hållit sig friska tills dom fått en fast nog tjänst. Socialstyrelsen 1988, s. .9-10

Ett studiebesök där visade också att de åtgärder som vidtagits mestadels förhållandevis ytliga gladare kläder, del bra maskiner, var : en rehabilitering för de arbetsskadade dären annan anda samt som var inte någon förebyggande friskvård. Det cirkeldeltagama sökte emot efter något annat och betydligt mera gediget. var

Gunilla Härnsten

Andra exempel vi läste om var t.ex. LAN Länsarbetsnärrmden i

Malmö och Umeå universitet Burholm 1988a, l988b. Även i dessa

exempel fanns det vissa förbättringar, de kunde olika skäl inte men av stå som modeller för vårt arbete. Genom att ta del andras förhållanav den blev det däremot uppenbart för deltagarna att problemen är generella, även om det på ytan ibland kan lite annorlunda Situatiose ut. nen som sådan hade de emellertid gemensamt med många andra, en kunskap som i viss mån gav styrka att arbeta vidare.

De arbetsskador deltagarna hade gjorde det naturligt att in på

frågan om en ergonomiskt riktigare städning. Detta initiativ från min

sida möttes emellertid med stark misstänksamhet kvinnorna i av forskningscirkeln. Av sjukhusets sjukgymnast hade de t.ex. fått rådet

att dansa med moppen" vilket de närmast fnös åt. Tidspres i arbesen tet innebar att alla kände det totalt omöjligt att dessutom tänka på som hur man rör sig. Och hur gör för att dansa med på yta man moppen en av några kvadratmeter dessutom är full med sladdar, stolsben, som kartonger, pärmar och skor

Genom en av artiklarna från Spri Örtengren, 1988 fick vi kontakt

med en forskare utarbetat kriterier för bättre arbetsmiljö. som en Denne forskare professor i industriell ergonomi medverkade i en

cirkelträff och kunde då utöver övergripande åtgärder också inmera formera om hur viktigt det är med rätt rörelseschema, korta pauser osv. Insatt i ett större sammanhang kommer denna kunskap till sin rätt

på ett helt annat sätt.

De förutsättningar han nämnde kan sammanfattas i åtta punkter:

Tekniska systemet dvs. golvmaterial, ytbehandling osv. . Maskiner t.ex. moppmoped . Anpassad byggnadsutformning t.ex. städskrubbarnas

utseende

. Redskap moppskaft, städvagnar . Arbetsteknik omväxling . Träning och friskvård . Arbetsorganisation .

Utbildning

. Det är uppenbart att verksamhet där dessa förutsättningar för en ett gott arbete är tillfredsställda kräver långt gående förändringar jämfört

med hur städarbete utfördes även i de så kallade goda exempel vi som läste om. Framför allt kräver det medveten yrkeskår får möjen som lighet att hålla sig ä jour med och till och med ligga före utvecklingen

inom branschen. Det blev också uppenbart för de deltagande städer-

skorna i cirkeln dels att de redan hade värdefulla kunskaper inom området, dels att det verkligen fanns behov utbildning i för dem av nya ämnesområden.

Städerskor

Förslag till förändring

Inom städcirkeln arbetade vi fram ett förslag till en organisation av städcentralen för att den skulle kunna bli modellarbetsplats. Fören slaget byggde att städerskorna så småningom skulle vara helt själv-

styrande och att de också skulle ha eget budgetansvar. Beräkningar

visade yrkesskadefrånvaron kostade så mycket att tiden till städatt ning skulle kunna utökas med två hela tjänster och dessutom med vinst arbetsskadoma eliminerades på sikt. I den plan som lades om bestämde städerskorna själva, utifrån sin mångåriga erfarenhet, den tid borde gå för att städa olika områden. I den totala arbetstisom den ingick vidare halvtimmes planering varje dag för en gemensam fördela städningen, beställa gå igenom ledigheter osv., obliatt varor, motion två gånger i veckan samt utbildning och fortbildning

gatorisk

för alla i LO rekommenderad omfattning dvs. 19 dagar om en av året. En viktig del i planen att utvidga arbetstiden för flertalet av var städerskorna. Majoriteten dem hade enbart fast anställning fyra av timmar dagen även de hade arbetat under en längre peom om mer riod. kvinnorna större trygghet i sin anställning och också För att ge

öka deras möjligheter till ett självständigt liv och försörjning efter-

flera ensamstående mödrar det således viktigt att utöka som var var den fasta arbetstiden. De arbetsområden vi hade räknat fram i kombination med utbildning, planering och motion krävde också en utvidgtiden. I gengäld skulle landstinget få friskare och bening av en grupp tydligt välmående anställda vid städcentralen. Alla områden tillmer delades inte utökad tid, det hel del områden tidigare städavar en som des onödigt mycket enligt Det kan således inte sägas så gruppen. vara särskilt extravaganta krav som sattes. Den utbildning städerskorna framför allt såg som nödvändig som för att nå målet, var följande:

Mer grundläggande kunskaper inom sitt speciella yrkesområde

bland annat för att kunna starkare i olika "samarbetsorgan". vara Budget. En allmänt hållen kurs i budgetfrågor kompletterad med del direkt riktad mot städningens budget, t.ex. beräkningar en slitage vid dålig städning osv. om Utbildning i hanterandet datorer. Även denna kurs Data. av måste särskilt inriktad mot användandet på städcentralen. vara 4. En särskild introduktionskurs för nya medarbetare. alla medarbetarna fått utbildning på 1-3, fortsätter utbild- När ning i ergonomi, svenska osv.

Vid ett möte presenterades förslaget för sjukhusdirektören, en

driftsintendent, företagssjuksköterska samt socialdemokratisk en en

Gunilla Härnsten

politiker. Trots en verbalt uttryckt välvilja präglades mottagandet av en kritiskt avvaktande attityd. Vid genomgången tiden för städning av

yttrade sjukhusdirektören:

Vad tror ni Landstingsförbundet säger om ni går ifrån Sprizs normer Det kan sprida sig till andra arbetsplatser. Det här är regler som fastställts för att följas.

Även den plan för utbildning skisserad och skulle som var som omfatta alla ifrågasattes. I detta fall var det driftsintendenten ville som framhålla att han skulle "skicka arbetsledaren på kurs" för att bättre kunna leda sin personal. Deltagarna poängterade å andra sidan vikten av att alla fick utbildning, och i första hand en utbildning gäller som specifika kunskaper för städpersonal.

En period optimism

Forskningscirkeln fortsatte efter detta möte mera sporadiskt, mest för att genom kontakterna hålla motivationen och engagemanget uppe, vilket behövdes av flera skäl. Ett var det sparkrav 25 % låg på som

hela förvaltningen. SKAF satte sig emot nedskärningar städcentra-

lema. I stället lade cirkeln ett förslag om att kombinera städningen med utbildning via en folkhögskola. På detta sätt utökas den totala tiden, arbetet blir mer omväxlande och så vidare. Samtidigt krävde facket bättre redskap och motion arbetstid. Noteras kan också att städerskoma 1990 fick del den lokala löav nepotten, att de figurerade i lokal-TV, TV2:s Rapport och i tidningen Kommunalarbetaren nr 12, 1990, och att de inte I Kommugav upp. nalarbetaren framträdde dessutom den fackliga ombudsmannen i Kommunals Salbergasektion med att framhålla att facket till och med var berett att stämma arbetsgivaren för brott mot arbetsmiljöavtalet. Han redogjorde för en beräkning han hade gjort i enlighet med forskningscirkelns framlagda förslag där han tagit med kostnader för sjukskrivningar i storlek med de varit de föregående åren. Hans besom räkning visade att städerskomas förslag skulle vinst på 534 000 ge en kronor om sjukfrånvaron upphörde. Detta skulle utrymme för två ge

tjänster, maskininköp och tid för såväl motion som utbildning. I

samma artikel beskriver städerskorna de svårigheter de hade med sina arbetsskador menade också att forskningscirkeln gett dem råg i men ryggen:

Vi har blivit modigare säger Ellis Zettergren. Och än har vi inte riktigt tappat sugen.

Vi har ingenting att säga till om. Och vi har aldrig sagt.någon- ting heller, förrän nu, säger Pirjo. Nu törs vi säga vad vi tycker

Städerskor

och tänker. Kommunalarbetaren 12/90, s. 9

Samtidigt påverkade dock motståndet från arbetsgivaren den

kamplust finns i bakgrunden:

som

De säger att det inte finns några pengar. Vad finns det då att

diskutera suckar Tellervo Pavola.

Hösten 1990 fortsatte vi med att försöka finna vägar. Utbild-

nya ning kimde vi t.ex. ordna folkhögskolans försorg och i sjukhu-

genom

lokaler. Städerskoma fick undervisning på sin arbetstid. Gesets egna

detta minskades emellertid återigen tiden för städningen, vilket nom inte kan särskilt gynnsamt för städerskomas totala situation.

anses

Utbildning via folkhögskolan pågick från och till under ett år. Under den tiden läste städerskoma kemi, arbetsmiljöfrågor, budget samt diskuterade åter sin organisation. Förutsättningarna förändrades näm-

ligen ständigt eftersom sjukhuset inne i omorganisationsfas och

var en avdelningar stängdes respektive kom till.

Undervisningen ledde till hel del konkreta resultat. I samband

en med kemiundervisningen fick kvinnorna till exempel veta att den sprit de i alla år använt till att tvätta handfat med är starkt uttorkande. Detta står det ingenting i de föreskrifter som följer med spriten.

I undervisningen budget och data har städerskoma fått en in-

om blick i och kunskap det budgetsystem sjukhuset just då höll

om som på att gå över till. Då systemet presenterades vid en träff för sjukhusets personal kunde städerskoma ståta med att vara de enda som förstod sig på det. Detta naturligtvis något av en triumf för städer-

var skorna.

Vid genomgång städmetoder fick kvinnorna också veta att

en av vaskning golven, vilket i hög grad bidragit till deras stora arbets-

av skadeprocent, sliter onödigt mycket på golven och bör undvikas Efter detta fuktmoppade de i stället och sparade på så sätt såväl golv som

ryggar och axlar.

4 Hur gick det sedan

Hösten 1991 påbörjades grupporganisation där städerskomas egen

en kunskap skulle komma bättre till sin rätt. Kvinnorna fick sin egen

budget fast sattes sjuldiusdirektionen, de planerade själ-

ramarna av

sina stådorriråden, fick så kallad moppmoped en slags mopedva en liknande mopp och de hade tid för studier och gymnastik. Arbetsskadoma minskade avsevärt i omfattning. Däremot såg de sig fortfarande

mycket utsatt när det gäller omflyttningar, osäkerhet som en grupp vid omstruktureiingar som skötts från högre nivå och så vidare. Deras känsla att på botten hierarkin och utsatta för godtycke från

av vara av

Gunilla Härnsten

"de höga herrarna kvarstod Hur gick det sedan Ja, sju städerskor och jag sammanträffade hösten 1993 i städerskomas källarlokal. Dörren till korridoren hade då bytts ut till en stor jämdörr i stället för trä med glasfönster. Nu en av kunde man inte ens se in i korridoren utifrån. Kvinnorna glada att var se mig, men för övrigt var det mest och bekymmer. Städstyrsorger kan var reducerad från tio till åtta och vid detta tillfälle personer var hela städcentralen nedläggningshotad. Ingen gymnastik förekom läng-

re och inte heller någon utbildning. Ekonomin och städledningen

mer sköttes under fyra timmar dagligen överstäderskan, hon fick av men bara ta beslut om sådant som understeg 5.000 kronor. För övrigt var det basenhetschefen avgjorde alla frågor. som Städerskoma var också irriterade över att deras budget innehöll så stora overhead-kostnader, till exempel allmänna förvaltningsavgiñer och att de därmed, hur mycket de än arbetade, aldrig skulle kunna med förtjänst. Även vi upphörde enhet skulle vi med förom som lust, var deras kommentar. Vi diskuterade ett tag köp- och säljsystemet som sådant delvis med stöd Gustafsson, 1994 kom inte av men vidare. I detta läge den fackliga organisationen heller inte till nåvar gon hjälp. De stödde det budgetsystem med långtgående decentraen lisering som landstinget höll på att bygga ut. Kvinnorna formulerade nu nya frågor:

Hur kan det komma sig att firmor med ett vinstintresse kan vara billigare än landstingets egen verksamhet Vem får till slut betala

Kanskehade en fortsatt diskussion t.o.m. lett dithän att städerskorna själva bildat en finna och sålt sin verksamhet till landstingetvem vet

För städerskoma innebar fortsättningen slags anpassning till det

en politiska och ekonomiska läge som var för handen. Att genomföra de förändringar vi vet skulle de bästa för att städersom nu vara ge skoma en bättre arbets- och också livsmiljö, inte in i de "förpassar delningspolitiska överväganden" som gäller. Att det behövs många och stora genomgripande förändringar innan människor på botten av hierarkin får det annorlunda, är inte minst deltagarna i cirkeln medvetna om. Denna kunskap gör att de trots sin utsatta situation orkar fortsätta kampen, ställa i officiella sammanhang och säga sin upp mening.

Vi är inte tysta längre nu när vi blivit medvetna.

Städerskor

5 En fördjupning av perspektivet

Hur kan det komma sig att kvinnor, som mest berättat om en grupp hur de smög längs väggarna, hur de ljög sitt yrke och om hur dåom ligt de mådde, efter förhållandevis kort tid visar så annorlunda anen sikten Vilka erfarenheter har de gjort i sitt tidigare liv och vad har den arbetssituation de försatts i gjort med dem Det finns så oerhört litet kunskap erfarenheter inte minst i fråga om inlärningsprocesom och inlämingsperspektiv hos de i samhället som inte finns ser grupper

representerade varken i själva utbildningssystemet eller i de samhälleliga system eller beslutar om utbildningars organisation

organ som och innehåll. Jfr också Hämsten 1995a, l995b; Köhler Hämsten, 1996. I dag när begrepp livslångt lärande och lärande organisasom tioner är honnörsord jag det viktig demokratifråga att få så ser som en mycket vetskap möjligt hur kvinnor som dessa städerskor ser som om på sitt eget lärande. Under hela vårt arbete tillsammans jag också oerhört imponevar rad styrkan hos denna kvinnor. De var trots alla nedskärav grupp ningar i tid och utökningar städområdena stolta över det arbete av de gjorde. Det skulle och lukta rent Denna spänning som finns vara hos städerskoma har jag funnit intressant att dokumentera. Jag har livshistorieintervjun metod, t.ex. Harrits Schamberg, med som se 1988 intervjuat de sju kvinnor 1993 fanns kvar samma arsom betsplats. Efter utskriñema intervjuerna följde ny period av samarbete av en då vi tillsammans analyserade några olika teman som jag plockat ut ur och intervju. I detta sammanhang ser jag det som mest intresvars ens belysa vad sades tidigare arbete, arbetet på städcentsant att som om ralen vad forskningscirkeln gett. Övriga områden gällde uppsamt om växt, skolgång samt familj och bam. De liksom vars och egna senare, hela berättelse, har vi också arbetat fram för publicering i ett anens nat sammanhang Hämsten, 1997: se också Hämsten 19950.

Traditionellt kvinnoarbete på botten av hierarkin

Många skulle naturligtvis säga att ingen väljer att bli städerska, att det

är mycket lågutbildade med små utvecklingsmöjligheter som

personer har detta yrke eller att det är något sysslar med en kort period för man vidareutbilda sig till något annat. Ingen dessa föreställatt senare av ningar visar sig hålla när de sju kvinnornas liv granskas. Den utbild-

kvinnorna sammanlagt har är ganska imponerande. Det handlar ning

hushållsskolor, storköksutbildning, lantbruksskola, verkstadsutom

Gunilla Härnsten

bildning, kontorskurs. Dessutom har de haft arbeten inom områden som barnpassning, kontrollassistent, på fabrik, fabrikssömmersynare

ska, försäljning, servering.

Naturligtvis är det traditionellt kvinnliga sysselsättningar med undantag för verkstadsutbildningen skedde i ett läge då i Svesom man rige allmänt utbildade arbetslösa till och också

Verkstadsmekaniker

sådant som vanligtvis inte värderas särskilt högt i lön. Däremot torde det vara svårt att hävda att det inte behövs ett ganska gediget kunnande för att klara sådana uppgifter. Denna kvinnor kan heller grupp av inte karaktäriseras som lågutbildade, den sammanlagda utbildningen hos flertalet ligger kring tio-elva år. När vi i gruppen tog upp de olika arbetsplatserna och verksamheterna genom åren blev också det kunnande de skaffat sig tydligt för oss alla. Ett kunnande göms i traditionellt kvinnoarbete och behöver som synliggöras och värderas. Deras berättelser gjorde det så uppenbart, inte minst for kvinnorna själva, hur mycket alla egentligen kan de om arbeten de har kräver det. I samband med att de började städa efterfrågades emellertid inte på långa vägar det faktiska kunnande de som hade. Genom själva arbetssituationen skedde slags avlärande" och en efter många år i yrket trodde heller inte kvinnorna sig att kunna om lära så mycket. Och för resten; varför skulle de det Det de gång en hade lärt hade de ingen nytta I den situation de befann sig fanns av. inte behov kunskaper i den allmänna bemärkelsen och heller inte av det särskilda yrkeskunnande de lärt andra utbildningar. Alltså genom "skolbänken" de uttrycker det, ingenting för dem. var som När vi genom cirkelarbetet, utifrån deltagarnas erfarenheter egna tog fram sådant som skulle leda till förändrad arbetssituation och en ge kvinnorna större inflytande över sin situation förändrades egen synen på och intresset för utbildning. Naturligtvis är det inte någon kvinnorna säger att de under av som sin skolgång tänkt sig att i sitt framtida yrkesliv bli städerskor. Däremot visar det sig att flera, när de så småningom stått inför möjligheten att till exempel arbeta på fabrik, som vårdbiträde eller köksbiträde faktiskt valt städning. Detta motiveras på flera sätt. Ett är de fasta arbetstidema till skillnad från t.ex. arbete i storkök, där skiñesarbete och helgarbete är nödvändigt och möjligheterna till deltidsarbete. Ett annat är den frihet som de säger att yrket har. Ingen bryr sig om var man finns och vad gör, bara det blir städat". Dessutom framman kommer en inte så liten yrkesstolthet till exempel tar sig uttryck i som en glädje över att det blir rent, att det luktar gott, att folk mår bra i de lokaler som städats. I samband med vår arbetsdiskussion blev det ytterligare tydligt för kvinnorna att de faktiskt kan mer än de själva dagligen tänker på och

Städerskor

det egentligen inte finns några hinder ligger hos dem själva att som ha ett annat yrke. Att in på ett sådant är ändå inte som personer att de ville göra frivilligt, de trivdes i de trivdes med något gruppen, själva städarbetet. Det för dem är problemet är dessa ständiga som

nedläggningar och förändringar.

hos underordnade grupper

Kraften

Den intervjuade kvinnor hade vid vår cirkels början varit på gruppen arbetsplats och haft arbetsuppgifter mellan 13 och 24 samma samma år. De hade inga planer på att byta yrke utan såg förändringen av det de hade den viktigaste uppgiften. Att städerska är bra och som vara viktigt, under förutsättning att det organiseras bättre och värderas men omgivningen. Ett led i detta den cirkel vi hade. När vi mer av var samlades för att diskutera avsnittet städutbildning och forskningscirkeln hade åter mycket hänt städcentralen. Bara fyra av kvinnorna därför närvarande denna gång och en stor misstärnning rådde. var På sätt är naturligtvis kvinnorna besvikna över resultatet. De ett hade fått några konkreta förbättringar som var oerhört nödvändiga och under period hade de rimligare arbetsförhållanden. De har en också ökat sin medvetenhet samhälleliga faktorers betydelse för om deras situation, i dag 1997 är det till ganska liten hjälp egen men - organisera sig och försöka att arbeta fackligt eller politiskt för föratt ändring för denna. Vad som bäst kan hoppas är en grupp som man ändå känslan att mindre värd har minskat och att det finns att av vara potential för förändring den dag det förhoppningsvis ser annorlunen da ut.

6 Att och förändra rådande strukturer

synliggöra en pedagogisk utmaning

Nu är alla skingrade för vinden. Den arbetsplats där vi genomförde

vår forskningscirkel, och den efterföljande deltagarorienterade stu-

dien, fmns inte längre. Några kvinnorna har fått arbete på en annan av avdelning inom landstingets städverksamhet, flera är utan arbete. men Den verksamhet vi hade inom för forskningscirkeln syftade ramen bland annat till att finna former för rimligare arbetsförhållanden och vägar till inflytande för de kvinnor befinner sig även grupper av som på botten hierarkin. År 1997 visar utredning LO enligt UNT av en av den 3 april 1997 att mörkertalet växer när det gäller anmälan av arbetssjukdomar. Hårdare bedömningar av vad som kan klassas som arbetssjukdomar i kombination med rädslan att mista jobben framhålls orsaker till tveksamhetema att göra anmälan. som

Gunilla Härnsten

Det exempel jag här gett hur städerskor kämpat för en grupp ett värdigare liv pekar en viktig distinktion.i dagens debatt. Det torde vara uppenbart att det inte är brister i kvinnornas kunnande, eller som det så populärt kallas kompetens, är orsaken till dåliga arbets- - som förhållanden eller arbetslöshet. Det är strukturella förhållanden och politiska överväganden som avgör och människors inneom var egna boende och erfarenhetsbaserade kunskaper tas till jfr t.ex. Hämvara sten mil., 1994. Kanske kan systematisk uppbyggnad goda en av pedagogiska sammanhang utmana de organisationer underbygsom nu ger och bär upp det strukturellt förankrade synsätt förminskar som och förhindrar de många människornas betydelse och möjligheegna ter.

Litteraturförteckning

Burholm, A. 1988a Ett annat sätt att städa och leva. Om ett demokratiprøjekt bland de 41 lokalvårdarna på länsarbetsnämnden Malmö 1986-88.i Stockholm: Arbetslivscentmm Burholm, A. 1988b Bara städerska Glöm det! Om tolv års .självstyre bland en de 186 lokalvårdarna på Umeå universitet 1974-87. Stockholm: Arbetslivscentrum Freire, P. l 972 Pedagogik för förtryckta. Stockholm: Gummesson Freire, P. 1975 Utbildning för befrielse. Stockholm: Gummesson. Göransson, 1988 Arbetslivdørskning och utbildning för fackliga kunskapsbehov 11.Lund: PU-enheten Lunds universitet Press,rapport nr 166. Harrits, K. Schamberg,D. 1988 Om arbejderes livshistorie indsamling for- - og midling I Årbog for arbejderbevcegelsenshistorie. SFAH, 93-1 18. s. Holmstrand, L., Hämsten, G. Isacson, M. 1989 PM angåendeforskningscirklar. Stencil Hämsten, G. 1991 Forskningscirkeln -pedagogiska perspektiv. Stockholm: LO. The research circle. Building knowledge on equal terms, 1994 Hämsten, G. 1995a "Skolan och familjen. I Köhler red Familjen III. Pedagogiska uppsatser34. Pedagogiska institutionen, Lunds universitet. Hämsten, G. 1995b Den långa vägentill föräldrainflytande. Pedagogisk forskning i Uppsala 125. Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Hämsten, G. 19950 "Choice or chance. Lifelong learning of of cleaners" In a group Alheit, P. et Eds. The Biographical Approach in European Adult Education. Wien: Verband Wiener Volksbildung. Hämsten, G. l 997 De säger att det intefinns några pengar, vadfinns det då att prata om Manus för publicering. Hämsten, G., Jonsson, M., Lindh-Munther, A. Strömberg, L. 1994 Kvinnoperspektiv pedagogiken.i Rapport från forskarutbildningskurs. Arbetsen rapporter från pedagogiska institutionen nr 184. Uppsala universitet. Kommunalarbetaren 12/90

Städerskor

Köhler, E.-M. Hämsten, G. 1996 För våra barn. Fem europeiska kvinnor i tiden. Stockholm: Carlssons. Köp och sälj, god svälj 1994 Red. R. Gustafsson. Stockholm: Arbetsvar miljöfonden. Lömiheden, C. . Härnsten, G. 1997 När de tysta kunskaparna börjar tala. En rapfrån projekt medvårdpersonal vid Solberga specialsjukhus. Manus för puport blicering. Stockholm: Trygghetsfonden. Negt, O. 1974 sociologisk fantasi eksemplarisk indlaering. Roskilde: RUC förlag og Negt, O. 1987 Levande arbete, stulen tid. Göteborg: Röda bokförlaget. Nilsson, K-A. 1990 Forskningscirkeln växerfram. Lokalfacklig kunskapsuppbyggnad i samverkan medforskare. Stockholm: Arbetslivscentrum. Prop l996/97:5. Forskningspolitiska propositionen. Socialstyrelsen 1988 Rapport från morgondagen. Stockholm: Allmänna förlaget. StrömbergSölvebom, L. red 1994 Barnskötarens roll iframtiden SKAF i Uppsala län och Uppsala universitet. Sverming, M. 1984 Tjejerna på tvätten. Lund. Svenning, M. 1988 Arbete påverkan och livskvalitet. Lund: Lunds universitet PUrapport nr 88:165. Thysk, E. 1994 Vad gör undersköterskorna inom primärvården i Uppsala SKAF i Uppsala län och Uppsala universitet. Tio småstäderskejlickor stenciLarbetsmaterial i forskningscirkeln vid Salberga sjukhus Uppsala Nya Tidning, 3 april 1997 Örtengren, R. 1988 Risker och åtgärder i städarensarbetsmiljö. Krav och möjligheter med metoder och redskap. I .Sjukhuset1988; 65 5:407-408. nya

Kerstin Sahlin-Andersson

Kvinnoyrken i omvandling

Om ändrade och relationer i

gränser sjukvården

KERSTIN SAI-ILIN-ANDERSSON

l Yrkesidentiteter och organisationer i

omvandling

Den svenska arbetsmarknaden är extremt könssegregerad. Majoriteten män arbetar inom vissa yrken och majoriteten kvinnor inom andra. De flesta yrken tillskrivs dessutom manlig eller kvinnlig identitet och en med detta följer hur yrkesgruppen uppfattas relaterad till andra, vara hur relationerna inom gruppen utvecklas samt hur uppgifter och ansvar fördelas inom gruppen. Kanske är sjukvården de sektorer en av

där könsidentiñeringen yrken är allra tydligast och kanske är sjuk-

sköterskor den mest typiskt kvinnliga yrkesgruppen i Sverige. Inte ba-

ra därför att mer än 90 % av alla sjuksköterskor är kvinnor, och att titeln sjuksköterska uttrycks i femininum, utan också därför att sjuksköterskomas arbete oña associeras till traditionell stereotyp hur en av kvinnor är och bör vara. Omvårdnad, anpassning och underordning är

några sådana drag i yrket brukar förknippas med dess kvinnliga

som karaktär. Könsidentiteten är inte helt bestämmande för hur enskild utövaen re av yrket agerar, den sätter för vad förväntas men ramarna som av hennes arbete, hur arbetet beskrivs och uppfattas, vad framstår som som önskvärt och problematiskt, vilken betydelse hennes yrkessom utövande ges och hur hon blir bemött. Identiteten bidrar också till vilken ställning och status och därmed vilket utrymme och vilken självständighet som gruppen ges. Den bidrar till att avgränsa med grupper olika identitet från varandra, och utgör därmed utgångspunkt för en arbetsfördelning och organisation. Yrkens könsidentitet sätter ramar för verksamheter och verksamheters omorganisering. Ett yrkes kön följer inte automatiskt dess nuvarande av sammansättning av män och kvinnor. Klassificeringen följer hisav gruppens toria och förändras vanligen inte lätt Williams, 1989, även om man kunnat visa hur byter kön exempelvis i samband med införgrupper andet av ny teknologi Sommestad, 1992; Sundin, 1993. Yrkens

könsidentitet är grundläggande och trögföränderliga strukturer.

Arbetsformer, yrkesgrupper och yrkesroller inom sjukvården är stadda i omvandling. De senaste åren har präglats återkommande av

Kvinnøyrken i omvandling

arbetsorganisatoriska reformer, arbetskonflikter, stora personalom-

flyttningar, nedskärningar och omfattande debatt. Förändringarna drivs politiker och administratörer också enskilda yrkes-

av men av

Av de många uppföljningar och studier som gjorts av den grupper. omfattande offentliga refonnverksamheten framgår att de ofta inte lett till förväntade effekter till exempel Bnmsson Olsen, 1990; Ja-

cobsson, 1994. Förklaringama givits härtill är många, men ändå

som återstår, vill jag mena, mycket att förklara när det gäller frågan om

driver fram eller hindrar förändringar i offentlig verksamhet. vad som Flertalet studier administrativa och organisatoriska reformer i den

av offentliga sektorn har fokuserat beslutsfattare och ledare. Vad som sker i verksamhetens vardag har rönt mindre uppmärksamhet. Det har varit min utgångspunkt när jag gjort ett antal studier av offentliga or-

ganisationers vardag. Jag har bland annat följt arbetet vid en sjuk-

vårdsavdelning, och därefter gjort återkommande intervjuer med före-

trädare för olika yrkesgrupper i sjukvården. När jag påbörjade dessa

studier tänkte jag inte alls på frågor skillnader mellan kvinnor och

om män, efterhand blev det allt tydligare hur grundläggande köns-

men strukturen är i sjukvården. Därmed också sagt att om vi skall förstå varför vissa förändringar sker och inte sker i sjukvården, varför refor-

uppstår och varför de får eller inte får vissa resultat, är det viktigt mer att förstå de och villkor som könsstrukturen ställer för verksam-

ramar hetens utövande och verksamhetens utveckling.

I den här artikeln visar jag hur yrkesgrupps kön tar sig uttryck i

en sjukvårdens vardag. Jag beskriver hur sjukvårdens verksamhet och or-

ganisation präglas av könsidentifieringen och könssegregeringen. Jag

skall vidare visa att många de förändringar som idag sker av yrkes-

av mönster och yrkesroller kan förstås reaktion mot, också

som en men ett spel i linje med, gruppemas kön.

De kvinnodominerade yrkesgrupperna närmast under läkarna, till exempel sjuksköterskor och sjukgynmaster, är kanske de som allra mest aktivt söker förändra sina yrkesroller och arbetsformer. De förändringar drivs handlar i hög grad försök att ändra yrkes-

som om gruppemas könsidentitet. Yrkesgxupper söker betona och belysa, stärka och försvaga kön i syfte att stärka gruppens position

gruppens arbetsmarknaden. Förändringarna leder till del yrkesgränser är i

att en

1Under 1991-1992 följde jag arbetet vid en sjukhusavdelning. Studien finansierades

HSFR. Studien resulterade bland annat i en artikel om sjuksköterskomas vardag av Sahlin-Andersson, 1994a. Avsnittet om sjuksköterskor bygger i stora delar den. Jagarbetar för närvarande med projekt som inriktas mot andra yrkesgrupper: sjukgymnaster och läkare. Dessastudier finansieras avRådet för arbetslivsforsluiing respektive Landstingsförbundet.

Kerstin Sahlin-Andersson

upplösning, men de bygger också nya gränser mellan och inom yrkes-

gruppen

Könsidentifierade yrken

När ett yrke identifieras som ett kvinnoyrke innebär detta dels att yrket får etiketten kvinnligt i motsats till manligt eller tycks som vara högst ovanligt, könsneutralt. Dels ges kvinnoidentiteten och därmed yrkesidentiteten visst innehåll. Samtidigt yrkets kön i så hög grad som formar vad som förväntas av yrkesutövningen, vad typiskt som anses för yrket, är det svårt att finna uttalade preciseringar vad utav som märker den ena eller den andra identiteten. Detta är ett uttryck för att identiteten tas som självklar. Synen på vad som är kvinnligt och manligt och gränser där var emellan går skiftar över tiden och rummet. Yrken kan också ha olika kön i olika tider och på olika platser. Samtidigt tas yrkets kön ofta för givet, som vore det inbyggt och självklart, hade det fysiska som grunder. Sådant tas för givet i samhället, är institutionaliserat, som som ges för övrigt ofta förklaringar hämtade från naturen Douglas, 1986. Både vad som karaktäriserar ett visst yrke och vad är kvinnligt som och manligt tas vanligen för givet. Det är just detta förhållande; att något tas som givet och för tiden betraktas sant och fast, som men som skapas i samhället och i mänskligt samspel och därmed kan förändras, som jag vill peka på genom att att ett yrkes kön är instiange tutionaliserat och socialt konstruerat jämför t.ex. Meyer mfl., 1987;

Czamiawska-Joerges, 1994. identiteter

finns med andra ord inte som något inneboende fast i eller individer. De konstrueras och grupper omkonstrueras fortlöpande i samspelet mellan individer och grupper samt i samspelet mellan och dem de jämförs med. De kongrupper strueras vidare i ljuset i samhället spridda kategoriseringar och föav

reställningar. Könet är en av de mest grundläggande kategoriseringar

som används i samhället för att identifiera skillnader och likheter Berger, 1966. Det är därför inte så förvånande att just könet vanligen är en så betydelsefull del av yrkens identitet. Jag skall i det följande avsnittet några illustrationer från ge en

sjukhusavdelning, i syfte att ge en bild av sjuksköterskomas vardag,

och visa hur yrkets kön präglar arbetsfördelning och verksamhet i sjukvården. Illustrationema är hämtade från avdelning och jag kan en inte göra några anspråk på att den skulle typisk. Särskilt vara som yrket är i omvandling kanske många tycker att det är ganska en gammaldags yrkesroll som här målas upp. En varierad bild längre mer ges

fram i kapitlet där jag visar hur sjuksköterskorna mot sin

reagerar

Kvinnoyrken i omvandling

identitet de forändringskrav de driver. Hänvisningar till andra genom och andra yrkeserfarenheter är vanliga i det sammanhanget.

platser

2 Sköterskomas vardag på en sjukhusavdelning

under några dagar i månaden i ett och ett halvt års tid

Jag genomförde deltagande observationer på sjukhusavdelning vid ett 1991-1992 en

större svenskt sjukhus. Det är därifrån mina illustrationer hämtas. Merparten patienterna på avdelningen låg inne för utredning, varav för huvuddelen vården planerad. Avdelningen hade då nyligen av var bildats sammanslagning mellan två medicinavdelningar genom en med något olika specialiteter. Avdelningens överläkare kliniker var och forskare och de specialiserade på olika områden. Antalet unvar dersköterskor och biträden hade skurits väsentligt under senare år ner varför endast undersköterskor och ett biträde arbetade på ett par nu

avdelningenz.

mellan sjuksköterskor och läkare Tydliga gränser

Varje sköterska hade för grupp patienter vilket betydde att ansvar en hon skulle göra allt från att hjälpa dem med tvättning och toalettbesök till medicinera, i telefonen etc. Så hade arbetsföratt ta tester, svara delningen också varit på den av de två avdelningar som nu var ena sammanslagna. På den andra avdelningen hade arbetet istället varit i rad väldefinierade uppgifter sköterskorna gjorde

uppdelat en som

visst schema på så sätt sköterska till exempel tog vissa

enligt att en

blodprov på avdelningens samtliga patienter. Medan sköterskor, undersköterskor och läkarsekreterare anställda på avdelningen hörde var läkarna till kliniken. Den rumsliga och tidsmässiga strukturen på arbeskilde så mellan sköterskor och läkare att det var svårt att ur tet pass den perspektiv få inblick i den andra gruppens arena gruppens en betssituation. Det svårt, de dagar jag följde läkare, att till exvar en huruvida sköterskorna hade mycket eller lite att göra och

empel se

Detta är uttryck för de tydliga gränser finns mellan vice versa. ett som läkare och sköterskor. Jag skall belysa skillnaderna mellan läkar- och sköterskegruppen ytterligare att beskriva sättet att fördela argenom betet och sättet att kommunicera inom och mellan grupperna. Sköterskoma rapporterade till varandra muntligen, i samband med nattsköterskor, dagsköterskor och kvällssköterskor avlöste varandatt

2Jaganvändergenomgåendefeminin form sköterskor och maskulin form om läom karna. Detta i syfte att inte röra till texten och att markera att det äryrkets kön som står i fokus för analysen.Påavdelningen knappt hålñen av läkarna kvinnor och en var sköterska var man.

Kerstin Sahlin-Andersson

ra. Mötena hölls i informell stil. Där blandades berättelser och en reflektioner sakemas tillstånd i största allmänhet med information om om patienternas hälsotillstånd, viktiga tidpunkter och information om vilka undersökningar, mediciner etc. skulle

som ges. Rapporteringen

liknade till formen vardagliga samtal. Samtalen strukturerades

kring

patientdokumentationen. Morgonen började med att sköterskoma delade patienterna upp mellan sig. Fördelningen gjordes inte mot bakgrund sköterskomas av olika specialisering. Istället tog hänsyn till vilka patienter sköman en terska kände sedan tidigare, om något särskilt skulle hända under dagen och så vidare. Detta innebar att det kimde skifta üån dag till dag hur mångapatienter varj sköterska hade för. Det inte som e ansvar var bara specialiseringen, utan också hierarkin dvs. vilken sköterskorav na som var avdelningschef, ställföreträdande avdelningschef etc. bland sköterskoma tonades Gruppens sköterskor diskuterade som ner.

tillsammans fram en lämplig arbetsfördelning.

På morgonen bestämde ungefärliga tider för lunch. Dessutom man fanns fastslagna scheman för dagens regelbundna och återkommande aktiviteter. Hela planeringen under präglades dock morgonen av att alla ansåg att dagen inte ktmde planeras. Så mycket kunde hända under dagen att alla fick beredda att ändra sig. Sköterskomas arbete vara var nuorienterat. De hela tiden inställda på att sitt var anpassa eget arbete efter patienter, andra avdelningars rutiner och särskilt efter läkarna. Kollektivet sköterskor anpassade sig efter varje individuell doktor. Så hände återkommande att sköterskoma fick invänta läkaren eller att de måste avbryta arbeten de höll på med eller att de måste ändra sina planer för dagen för att följa läkarens arbetsrytm.

Idén bakom den princip fanns for arbetsfördelningen

som var att varje sköterska själv skulle för "sina patienter". I det dagliga ansvara arbetet värvades denna princip med omfattande överlappning en av

arbetsuppgifter och en mängd delade uppgifter. Detta delande

av uppgifter underlättades att sköterskoma hela tiden höll varandra underav rättade om vad de höll på med, vad de planerade att göra hämäst, hur patienterna mådde och så vidare. Så hände det exempelvis när att en sköterska, då hon blev kallad att göra något annat och därför lämnade några prover stående för att ta hand dem farm om senare, att en arman sköterska hade gjort arbetet åt henne. Delningen arbetsuppgifterna av underlättades också att det fanns tydliga och rutiner av gemensamma för arbetet.

Kvinnoyrken i omvandling

sammanhållen enhet

.Sjuksköterskorna formade en

Sköterskorna såg sig själva grupp, som delade arbetsuppsom en gifter och kunde rycka in för varandra när så behövdes. De följde som varandra och de fyllde i för varandra. De sinsemellan utbytbara. var Så blev de också betraktade och bemötta patienter och av läkare. av Patienterna vände sig till den sköterska närmast till hands då som var de behövde hjälp. Läkarna kunde en sköterska viss information, ge det kunde röra patient eller ändrad rutin, och förväntade sig att en en alla sköterskor sedan skulle detta. Det förutsattes att inforveta om mation spreds med automatik bland sköterskoma. På samma sätt kunde läkare vända sig till sköterska för att få information om en en sköterska eller kollektivet sköterskor. Denna ordning unannan om derstöddes att arbetet fördelades löpande och av att sköterskoma av bytte arbetsuppgifter med varandra. Hanteringen uppgiñer, relationer inom gruppen och relationer av till andra läkare och patienter uttryck för och bekräftade och - - var förstärkte sköterskegruppen sammanhållen enhet. Gruppen som en sköterskor bemöttes och agerade inom sig sammanhållen och som en koordinerad och konsistent medveten om sina handgrupp som var lingar och hade klara gränser gentemot andra. Inom gruppen liksom interaktion med andra förutsattes att varje sköterska som i gruppens medveten och insatt i vad de andra gjorde. sjuksköterskorna var om kunde rycka in för varandra och, utan att någon egentligen märkte det, bytas mot varandra. Varje enskild sköterska betraktades sålunda ut inte unik individ, utan del kollektivet sköterskor. som en som en av De den formella arbetsfördelningen föreskrev ett indivitog, trots att duellt gemensamt för att arbetet blev gjort och inforansvar, ansvar mation spridd. Det skulle inte göra någon skillnad vilken sköterska gjorde vad och de skulle hela tiden kunna avlösa varandra. som Naturligtvis betydde inte detta att alla sköterskor var lika. Det förekom självklart skillnader mellan sköterskoma, men det var skillnader tonade Att flera individer tillskrivs liknande identiteter som man ner. behöver inte betyda att deras erfarenheter eller deras uppträdande är lika. Vad det innebär är att vissa aspekter av erfarenheterna och agerandet lyfts fram och betonas medan det inte passar i erfarensom heten nedtonas. Individuella skillnader mellan sköterskor uppmärksammades inte och kom inte att utgöra någon viktigt grund för hur arbetet lades och hur kommunikationen drevs inom med upp gruppen, patienterna eller med läkarna. Jag hörde nästan aldrig kommentarer eller referenser till skillom nader mellan sköterskor. I de fall detta beskrevs, sköterskor eller av

Kerstin Sahlin-Andersson

av läkare, var det i termer avvikelser från det att föredra av som vore eller det kunde förväntas. Trots att den formella arbetsfördelsom ningen indikerade klara gränser mellan sköterskorna, då varje sköterska skulle ha helhetsansvaret för en grupp patienter, inte detta nåvar gon för givet tagen ordning. Man delade istället i hög grad på uppgifterna och sköterskegruppen fungerade sammanhållen kropp som en utan interna gränser, med tydliga gränser gentemot andra. Det fömen rekom nästan aldrig några oklarheter med avseende på vad som var

sköterskeuppgifter och vad som var läkaruppgifter. Inom

gruppen sköterskor flöt uppgiñema istället. När det gällde läkarna däremot var bilden en helt annan. Visst fonnade läkarna också en tydlig med klara gränser grupp mot andra, men det var en grupp individer. Gruppen fungerade av som en professionell grupp där varje individ tillskrevs stor autonomi, individuella skillnader och individuellt Ingen tog för givet att ansvar. alla doktorer skulle agera likadant och ingen tog för givet att information som givits till en doktor med automatik kom alla doktorer till del. Läkarnas gruppidentitet tillät och till och med uppmanade till individuella skillnader. Såväl läkare, sköterskor patienter refererasom de ofta till individuella skillnader mellan läkama, skillnader i specialitet och kompetens, i sättet att samt i det sätt på vilket varje agera enskild läkare valde att lägga upp sitt arbete och sina relationer till andra. I motsats till sköterskoma betraktades varje läkare som en autonom aktör en som hade kontroll över sina handlingar och - som upprätthöll tydliga gränser vad avsåg kontroll och mellan sig ansvar själv och andra, en som kunde välja hur han skulle handla. Så föll det sig naturligt att kollektivet sköterskor svarade mot och anpassade upp sig efter varje individuell doktors handlingar och önskningar.

Kvinnliga och manliga identiteter

Den bild jag givit är överordnad inte bara kontrolen av en grupp som lerar sin egen, utan också den underordnade arbete, arbetssigruppens tuation och arbetsutveckling. Men det är, vill jag hävda, inte bara en skillnad mellan hierarkiska nivåer, det är också skillnad i yrkesen gruppemas identitet. Läkarens identitet överensstämmer väl med den moderna individens identitet. Även han del kolom ses som en av ett lektiv, ses varje individ självständig aktör, med vilja, och som en egen med egen kontroll över sina handlingar. Kollektivet tillhandahåller information och kunskaper till individen, dvs. grund för individens en beslut och resonerande, kollektivet inte styrande för inmen ses som dividen eller överordnat individen.

Kvinnoyrken i omvandling

Vi känner igen motsvarande identitet i professionella ideal och

identiteterj. Professionella är yrkesutövare som grundar

professionella

individuella beslut i för professionen kompetens och en gemensam

praxis. Den professionelle har att hantera komplexitet varför beprövad

förutsätts självständighet och ett individuellt ansvar. Den han ges en yrkesutövning förnuft och kunskap, en teore-

professionelles styrs av

baserad kunskap på vilken den enskilde professionelle kan tiskt grunda diagnoser och beslut behandling eller agerande. Den samom lade kunskapen för utgör grund för den enskilde profesgruppen en sionelles självständiga och på kunskap baserade beslut. Så ser i korta

drag det professionella idealet ut och professionaliseringsstrategier

går vanligen på att etablera, vidmakthålla och stärka de professionut och autonomi, både och enskilda ellas kunskapsbas som grupp som

yrkesutövare. Sköterskomas identitet annorlunda än läkarnas. Varje skötervar ska sågs del kollektivet, som ett exemplar av en generell som en av integrerad och kollektivet styrd del. Individuella

kategori, som en av

särdrag lyftes inte fram. Sköterskans identitet överensstämmer väl

med den traditionella identitet Gergen 1991 kontrasterat mot som moderna individen. Den traditionella individen i kontrast till den ses

den moderna styrd intuition och erfarenhet, snarare än av rasom av tionellt resonerande. Handlingarna därför inte heller som syftande ses individuella intentioner utan de sker i anpassning till

till att uppfylla

och styrda av kollektivet

Skillnaden mellan läkarnas och sköterskomas identitet överens-

inte bara med distinktion mellan traditionella och mostämmer en derna individer utan också med konventionella kategoriseringar av

och kvinnligt. Medan kvinnor ofta betraktas som delar av ett

manligt

3Professionsforskningens historia är lång, intressant och brokig. En såkort genomgång här riskerar att bli alltför förenklad. En god introduktion till professom ges sionsforskning och till dessutveckling får den tar del förslagsvis Torstendahl som av Burrage 1990 och Abbott 1988. 4Naturligtvis jag här högst förenklad bild moderna och traditionella identiger en av till exempel Czamiawska Joerges1994 för en diskussion om dettai teter, men se anknytning till organisationers omvandling och Gergen 1991 för definitioner av se traditionella och moderna identiteter eller snarare av moderna och förrnoderna som den terminologi Gergen huvudsakligen användesig av. Jaghar dock valt att är som min Gergeninspirerade distinktion till modern och traditionell, termer översätta av jag bättre i sammanhanget. Jagvill också markera attjag inte lägsom menar passar någon värdering i distinktionen mellan modern och förrnodem eller traditionell, ger det enbart distinktioner. Avsikten med denna artikel är inte heller att beutan ser som huruvida nuvarandeutveckling, vart den leder, ärbra eller dålig för sköterdöma nu för patienter eller för samhället i stort. Ambitionen här ärmycket mer blygsam, skor, beskriva utveckling och dra fram några aspekterav dennautveckling för att peatt en vissa dilemman yrkesgruppers könsidentiñkation, liksom strategierför att ka som förändra derma,reser.

Kerstin Sahlin-Andersson

kollektiv ses män som autonoma, självständigt tänkande och handlande individer Ferguson, 1991; Gergen, 1991.

Sjuksköterskegmppens

kvinnliga, traditionella och kollektiva identitet står i stark kontrast till läkarnas moderna, manliga och individuella identitet.

3 Strävan efter

en mer individualiserad identitet

Sjuksköterskoma beskrev det rådande arbetsmönstret, med den ständiga anpassning det innebar till läkama, med den oklara ansvarsför-

delningen inom kollektivet och med det stora inslaget

av muntlig

kommunikation, som otidsenligt och ineffektivt. Även också om man agerade enligt och förstärkte det rådande mönstret i vardagen, betonades vid möten och i samtal kring arbetet strävan efter en mer autonomi, planerbarhet och struktur i arbetet. Vid snartsagt varje möte,

det gällde såväl möten med enbart sköterskor närvarande möten som med andra yrkesgrupper, betonade sköterskoma denna sin strävan. De betonade att planer och scheman skulle hållas, vilket i praktiken ofta

inte var fallet. De betonade vikten att läkarna inte skulle betrakta av sköterskekollektivet sammanhållen enhet, utan att till exempel som en information avsedd för alla sköterskor, såsom information ändraom de rutiner, skulle gå via avdelningschefen. Inom sköterskor gruppen strävade man också efter att upprätta starkare gränser mellan personer. Man strävade efter mer individuellt och kontinuitet i den ansvar enskilda sköterskans arbete. Särskilt betonades vikten skära av att ner den muntliga rapporteringen och istället utveckla skriftlig dokuen mentation. Sjuksköterskoma hade också klara förebilder för dessa strävanden.

Andra avdelningar och andra sjukhus hade gått mycket längre

i att fördela ansvar individuellt. Ett individuellt stöddes ansvar som av framförallt en utvecklad kodiñerad dokumentation och tydligare en schemalagd arbetsfördelning. Särskilt betonades vikten att skära av

ner på den muntliga rapporteringen och istället införa skriftlig

mer dokumentation. Ofta hänvisade sköterskoma här till läkarnas journalföring som ett exempel på en skriftligt baserad rapportering. Möjligen är det intressant att notera att i det sammanhanget talade sköterskoma,

eller för den delen läkarna, aldrig den omfattande muntliga komom munikation vid exempelvis ronderna, kompletterade den skriftlisom ga kommunikationen mellan läkarna. Diskussionen fördes istället så att man tänkte sig att en utvecklad skriftlig journalföring skulle ersätta

den muntliga rapporteringen. Detta är många exempel hur

ett av på skillnaderna mellan yrkesgruppema betonades, medan likheterna tonades ner.

Kvinnoyrken i omvandling

Ändå upprätthölls och förstärktes i vardagens arbete ute på avdelningen det traditionella sättet att arbeta och därmed förstärktes också

sköterskomas traditionella yrkesidentitet. En strategi för förändring drevs yrkesgruppen sköterskor, i vardagen återskapades de av men traditionella köns- och yrkesmönstren, både följd av skötersom en skomas och läkarnas agerande. Vardagens mönster i liten grad var uttalat och formaliserat utan istället för givet taget och institutionali-

i vardagens eller mindre rutinmässiga handlingar. Eftersom serat mer så inbäddat i vardagen och så för givet taget var det könsmönstret var också syrmerligen svårt att förändra. Den strävan att bryta de traditionella köns- och yrkesmönstren, jag beskrivit, drevs ute på arbetsplatsen den reflekterade som men

också förändringar och förändringskrav i sjuksköterskeyrket i stort.

inte heller unik för sjuksköterskor. Strävan har beskrivits som Den är

professionaliseringssträvan. Det finns inte någon entydig definition

en vad är, del karaktäristika brukar, som jag

en profession men en

nämnde förknippas med professioner. Yrkesgmpper som driver ovan, söker utveckla dessa karaktäristiska.

professionaliseringssträvanden Sköterskoma har drivit professionaliseringsstrategier, både som

i bland annat att förlänga utbildningen och

profession stort genom

bygga forskning och forskarutbildning samt genom satsupp egen ningar på utvecklade för dokumentation och kvalitetssäkring systern och på arbetsplatserna med krav på individuellt baserad arute en mer

betsorganisation, inrättande särskilda utvecklingstjänster, fortbild-

av och dokumentation. Vi kan alltså förstå sköterskomas reaktion ning på den beskrivna avdelningen mot den tidigare yrkesidentiteten som

en professionaliseringssträvan.

Samtidigt är det påtagligt att de aspekter yrket sköterskorav som uppfattade problematiska också de som närmast förknipna vara var kvinnlig yrkesidentitet. Sköterskoma reagerade sålunda pas med en de betraktades och agerade enhetlig grupp, utan gränmot att som en mellan individema. De sökte bryta mönstret nuorientering och ser av ständig anpassning efter andra, vilket innebar svårigheter att planera arbetsdagen. De sökte införa skriftlig dokumentation och dra ner mer

den muntliga rapporteringen. Betoningen på forskning, specialistpå

utbildning och generellt strävan efter teoretiskt baserad yrmer en en kesutövning reaktion mot synen på yrkesutövningen som var en byggd primärt erfarenhet, känsla och intuition. Sjuksköterskomas

kan sålunda också strävan att bryta den könsidentisträvan ses som en

tillskrivits Sköterskornas professionaliseringssträvan

tet som gruppen. har bromsats de i hög grad fortsatt tillskrivs en traditionell av att kvinnoidentitet. Sköterskomas yrkesidentitet, underordningen till lä-

karna och yrkesgruppens kvinnodominans har getts som förklaringar

Kerstin Sahlin-Andersson

till att de åtminstone tidigare inte helt lyckats med sina professionali-

seringssträvanden.

.Sjuksköterskeyrket i omvandling

Sjuksköterskomas professionaliseringssträvan kan, den får

om genomslag bland sköterskoma och i deras relationer till andra yrkesgrupper, leda till att ändrad yrkesidentitet. En identitet blir en som mindre särskiljande från den överordnade läkargruppen. De exempel jag här beskrivit är några år gamla, och många tecken har visats under senare år på att sköterskomas ställning har stärkts. Vid årsskiftet 1996/97 ändrades exempelvis det tidigare tillägget i hälso- och sjukvårdslagen som stadgade att endast specialistkompetenta läkare kunde vara chefer över diagnosticerande, vårdande och behandlande enheter. Ändringen av lagen innebär att kan även sjuksköterskor numera vara chefer över sjukvårdskliniker. Sjuksköterskor har med andra ord fått ökat tillträde till chefspositioner i sjukvården. De kan därmed bli chefer också över läkare. Jag skall här nämna ytterligare två förändringar driver utvecksom lingen av sjuksköterskegruppens identitet i liknande riktning den som ovan angivna. Idag finns fler manliga sköterskor och samtidigt fler kvinnliga läkare än vad fallet för bara några år sedan. Så

var länge

sköterskor var kvinnor och läkare män, inte bara i och var romaner sagor utan också ute på sjukhusen, tedde sig skillnaden dem emellan lätt som distinkt och självklar. När blivit könsblandade grupperna mer framstår inte yrkesskillnaderna lika naturligt skillnad mellan som en kvinnor och män. Det ökade antalet manliga sköterskor kan leda till att sköterskeyrket ses som mindre kvinnligt och kanske i ännu högre grad är fallet att det ökade antalet kvinnliga läkare leder till läkaratt yrket blir mindre manligt. Det kan för övrigt tänkas att läkama, delvis till följd av det ökade antalet kvinnor inom också till gruppen, men följd av ett antal organisatoriska reformer i mycket kan förstås som som en reaktion mot och ett undergrävande den professionella loav giken utvecklar en kollektiv identitet t.ex. Jacobsson Sahmer se lin-Andersson, 1995; Sahlin-Andersson, l994b. För tid sedan en hörde jag en läkare uttrycka att "Vi håller på att bli sjukskömer som terskor med hänvisning till tjänstestrukturen bland läkare att blivit mindre särskiljande i samband med att biträdande

överläkartjänster

tagits bort och att överläkama delvis fått sina befogenheter och sitt ansvar beskuret. Denna kommentar pekar mot att förändringarna av yrkesgruppemas identitet har många grunder. Här fortsätter vi dock att koncentrera intresset till identitetens könsaspekt.

Kvinnoyrken i omvandling

En tredje utveckling, bidrar till att förändra sjuksköterskomas

som är den pågående förändringen kvinnoidentiteten.

yrkesidentitet, av

Definitionen kvinnor och det kvinnliga har under senare år förändav Ferguson, 1991, för översikt. En sådan omkonstruktion är rats se en kvinnor börjar att mindre kollektiv och mer som grupper att ses som individer. Kvinnor börjar att, precis som män, ses som självständiav och åtskilda aktörer, kan uppvisa stora skillnader sinsemellan ga som de börjar, i Gergens moderna individer. dvs. termer, ses mer som - Yrkens kön torde följa motsvarande mönster. Sålunda kan vi tänka på sjuksköterskor sarnrnanhållna kollektiv likar oss att synen som av med på professionen sköterskor grupp av från ersätts en syn som en varandra olika individer. slutsats dra den nuvarande utvecklingen, baserat En möjlig att om beskrivning och analys jag givit är att könet tycks bli på den ovan, mindre särskilj mellan yrkesgrupper, och att gränserna mellan läkare och sköterskor därmed också blir mindre klara och tydligas. De

olika utvecklingstrender jag pekat tycks alla leda till att gräns-

tre mellan yrken blir mindre klara och tydliga, sätten på vilket erna men detta sker är i grunden olika och de tre utvecklingstrendema pekar ut

olika möjliga strategier för den söker uppvärdera kvinnliga yrsom ken. De två förstnämnda utvecklingstrendema innebar att yrket blev mindre kvinnligt, den tredje att kvinnligheten bytt innebörd. Bland

försök gjorts uppvärdera kvinnors och kvinnoyrkens situation som att arbetsmarknaden återfinns både sådana där kvinnligheten nedto-

på

och sådana där kvinnligheten har betonats i syfte att uppvärdenats ras. Jag skall i nästa avsnitt utifrån några exempel på strategier av det

slaget, där kvinnlighet betonas snarare än nedtonas, senare gruppers diskutera i vad mån sådana strategier kan bidra till att stärka de kvinnyrkesutövamas ställning. Låt mig här ta exempel från såväl sjukliga sköterskor och sjukgymnaster som läkare.

4 Kvinnoidentitet som facklig strategi

Genom den uppmärksamhet kön fått under senare år har grupper, som handlingar och händelser tydligt etiketterats i termer av manligt mer och kvinnligt. Med denna utveckling har yrkesgrupper också kommit

5Självklart uppbärs gränsernamellan yrkesgrupper mycket annat än könet, något av inte minst uppmärksammats i professionsteorin se till exempel diskussionen om som closure i exempelvis Parkin, 1979; Collins, 1979. Men, vill jag hävda, då könet är en fundamentala kategoriseringar finns betyder försvagning och förav de mest som en sådanagränsdragningar att yrkesgrupper och relationerna mellan dessa ändring av torde förändrasi grunden se Sahlin-Andersson, l994b, för en utvecklad diskussion på detta tema.

Kerstin Sahlin-Andersson

att beskriva sig själva och sin utveckling i könstenrrer. I lönerörelsen 1995/96 aviserades särskilda satsningar kvinnogrupper vilket bland annat förde med sig att yrken tidigare inte betonat sin kvinnliga som identitet gjorde så. Sjukgyrrmastema sådan grupp. nu var en

.Sjukgymnastyrket i omvandling

Sjukgymnastyrket är och har alltid varit ett kvinnoyrke. Det första förbundet, som bildades 1942/43 hade också namnet KLSR, det vill säga Kvinnliga Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. 1959 byttes namnet till Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund och då fick också män tillåtelse att medlemmar. Samtidigt har sjukgymnastvara ema av sig själva och andra länge betraktats med relasom en grupp tivt hög professionell status. De har haft förhållandevis kon-

en god

troll över sin yrkesutövning och yrkesutveckling. Gamla krav de drivit har varit att stärka utbildning och forskning. En anledning till sjukgymnastemas förhållandevis starka ställning är att de, till skillnad från

de flesta yrkesgrupper i den offentliga sjukvården, haft tillgång

till en arbetsmarknad utanför den offentliga sektorn. En är att deras annan kompetens inte i så hög grad har överlappat läkarnas, utan de har kunnat definiera egna kompetensonrråden. En tredje anledning till deras starka ställning är att de under efterkrigstiden växte i takt med välfärdsstaten. Stort hopp ställdes i det sammanhanget till att yrkesgruppen skulle rehabilitera skadade och därmed förse arbetspersoner marknaden med bristvaran arbetskraft. När det gäller den alternativa arbetsmarknaden utanför den offentliga sektorn är det intressant att notera att denna del av sjuk gymnastkåren har mycket större andel män än vad som är fallet med de offentligt anställda. Den grupp som sjukgymnastema varit så beroenden för att hålla sin har av uppe status sålunda varit förhållandevis manligt dominerad en grupp. De tre grunderna som vi här identifierat till sjukgyrrmastemas förhållandevis höga status har eller mindre undergrävts under mer senare år. Sjukgymnastema har besuttit en unik kompetens idag som av många inte uppfattas som lika unik. Nya yrkesgrupper med liknande

kompetens har tillkommit och rehabilitering är idag inte lika högprio-

riterat, när det gäller frågor kring samhällets ekonomiska och industriella utveckling, som det under den tid efterfrågan på arbetskraft var vida överskred tillgången. Tillgången till alternativ arbetsmarknad en är numera inte särskilt unikt för sjukgyrrmaster. Med privatisering har en alternativ arbetsmarknad utanför den offentliga sjukvården öppnats

6 Se även Stina Johanssonsartikel i denna antologi, där hon behandlar sjukgymnastemas fackliga strategier.

Kvinnoyrken i omvandling

i sjukvården. Samtidigt har nedskärningar i för de flesta yrkesgrupper

betytt också bland sjukgymnaster finns idag viss ar-

sjukvården att

betslöshet, även den är så låg och gruppen så liten att man om pass fortfarande räknar de arbetslösa i absoluta tal och inte i procent. har länge betonat vikten att förlänga sin ut-

Sjukgymnasterna av

bildning och bedriva forskning. Utbildningen har förlängts, först egen 70-talet från två till två och ett halvt år och sedan 1993, denna under hänvisning till EU-nonner, till tre år. Forskarutbildning för gång med sjukgymnaster inrättades 1977 och därefter har egna forskartjänster kommit till. har anställt personer med särskilt

Sjukgymnastförbundet

utveckling. Ändå är detta ingen utveckling

ansvar för professionell

unik för sjukgymnastema. Det är så att flera andra som är snarare kvinnodominerade sjukvårdsyrken utvecklats enligt liknande mönster.

Många yrkesgrupper, inte minst inom sjukvården, driver strategier syñande till att göra yrket professionellt. Så byggs en yrkcsrelate-

mer

rad forskning och ett språk eller terminologi för yrket skapas

upp en och sprids. Så söker etablera ett eget område för ansvar, gruppen

och befogenheter. Professionaliseringssträvan syftar till att kompetens

öka kvaliteten i yrkesutövning, också till att höja yrgruppens men och kontrollen över det arbetet. Och det är kesgruppens status, egna

påtagligt att yrkesgrupper söker professionalisera sig följer unge-

som fär linje. Vi kan nästan tala om ett spritt professionaliseringssamma

recept. Det är också påtagligt att detta professionaliseringsrecept

i och utgör något kopia läkargruppens sätt att fung-

grundats av en av

kan beskrivas professionen excellence och har era. Läkarna som par fått stå modell för professionsteoriemas begrepp och modeller samt yrkesgrupper strävar efter att bli professionella. Den nåför som mer paradoxala situationen idag är den att samtidigt som sjukgymnastgot utvecklat allt tydligare professionella strategier, har de kommit ema bli mindre unika. De är idag flera kvinnodominerade och att en av kvinnodefmierade mellanyrkesgrupper inom sjukvården som driver

professionaliseringsstrategier enligt det spridda receptet.

Sjukgymnasterna tillhör SACO. De har återkommande slagit sig

läkare i diskussionerna kring exempelvis lagstiftning och

ihop med ny arbetsmarknaden. De har markerat avstånd till

nya regleringar av sjuksköterskorna, ofta kombinerat med uppfattningen att sjukgymnas-

inställning också deterna besitter högre status en som genomsyrar - Under lönerörelsen 1995/96 slog sig emellertid sjuk-

ras facktidning.

istället ihop med sjuksköterskorna och tillsammans drev gymnastema lönekrav, bland med hänvisning till att yrkena var kvinde sina annat nodominerade. Bakgrunden den särskilda satsningen på kvinnovar

nämnde Sjukgymnasterna har också fört livliga

grupper som jag ovan.

Kerstin Sahlin-Andersson

diskussioner det inte dags att byta fackförbund och ansluta om vore sig till TCO där grarmprofessionen sjuksköterskorna finns. - - På sjukgymnastemas arbetsplatser har omfattande förändringar skett under senare år. Vi kan grovt sett urskilja tre olika organisationsformer för sjukgymnaster: klinikanslutning, enhet och paramediegen cinsk enhet. Merparten sjukgymnaster uttrycker preferens för att en organiseras i en egen enhet. En sådan organisationsform förefaller stämma väl överens med deras sedan tidigare starka och självständiga ställning. På många håll har dock istället paramedicinska enheter bildats med sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer och ibland ytter-

ligare yrkesgrupper, vanligtvis initiativ sjukhusledningen. Även

av ute på arbetsplatserna ser vi sålunda att sjukgymnastema organisatoriskt knyts till och kopplas ihop med andra kvinnodominerade grupper.

En rad förändringar arbetsorganisatoriska, samhälleliga och

drivna av professionaliseringsstrategier har lett till att sjukgymnas- tema idag alltmer sållas in i fållan kvinnodominerade och kvinnliav ga mellanyrken i sjukvården. En tendens är därmed att sjukgymnastemas kvinnliga identitet stärks samtidigt åtskillnaden mellan som sjukgymnastema och andra kvinnliga sjukvårdsyrken minskar.

Upplösta och stärkta yrkesgränser

Den bild av utvecklingen jag söker mejsla fram här är nåsom en got motstridig bild. Å sidan upplöses i viss ena mån gränserna mellan

yrkesgrupper, genom könsblandningen, genom professionaliserings-

strategier och genom ändrad kvinnoidentitet, i det ovanstående en exempliñerat av den minskande åtskillnaden mellan läkare och sköterskor. Å andra sidan stärks de kvinnodominerade könsgruppernas identitet. Dessa utvecklar också sins emellan alltmer lika grupper strategier och de placeras organisatoriskt allt närmare varandra i sjukvården. Trots att professionaliseringssträvan sker i syfte att stärka en yrkesgrupps gränser till andra, kan just det faktum tycks att grupperna driva så liknande strategier leda till att gränserna mellan dessa kvinnodominerade mellangrupper i sjukvården blir mindre tydliga, och att varje grupp framstår som mindre unik. Det finns också drag i särskiljningen mellan kvinnliga och manliga visar att tradigrupper som en tionell kvinnoidentitet lever starkt kvar och bidrar till att vidmakthålla och återskapa gränsen mellan kvinnliga och manliga Och grupper. återigen kopplas, som vi skall tydligare nedan, kvinnliga se grupper samman med en traditionell underordnad, kollektiv, identitet. Sjukvården präglas, vad avser könsstrukturer, två samtida motsatta utav vecklingstrender. Å sidan blir yrkens kön mindre tydligt och köena

Kvinnoyrken i omvandling

blir mindre särskiljande mellan yrkesgrupper, å andra sidan blir net yrkens kön och gränser mellan yrken med olika kön allt tydligare.

Kvinnogrupper särskiljs

Så långt har jag beskrivit olika yrkens olika kön. Jag har identifierat

tendens där könet blivit mindre särskiljande mellan yrkesgrupper en och mottrend där könet tycks bli särskiljande. En härtill knuen mer

förändring är att könsgränser flyttar in i yrken. Delar av yrken

ten det kan vissa specialiteter, vissa arbetsplatser, vissa positioner vara eller vissa sätt att arbeta inom yrket- blir manligt respektive rent av kvinnligt dominerade och de definieras kvinnliga eller manliga. som Könsgränser inom respektive yrkeskategori hur alltmer kommit att

uppmärksammas i takt med att jämställdhet och könsfrågor blivit

uppmärksammade i samhället i allmänhet. Kvinnliga läkare är sådan har uppmärksammats i dien grupp som sarmnanhang. Det fanns 1996 omkring 1250 chefsöverläkare i verse Sverige. En knapp femtedel dessa kvinnor. De kvinnliga chefsav var överläkama alltså i minoritet. Vid många sjukhus fanns bara envar staka kvinnliga chefsöverläkare. Jag har intervjuat ett flertal kvinnliga

chefsöverläkare och samtliga har beskrivit att det ibland varit problematiskt de varit så De har fått för att hitta sin roll att ensamma. agera och for bli accepterade i chefsöverläkargruppen och på kliniken. att Kvinnorna har också påpekat vikten att ha kollegor att diskutera av med, gärna kvinnliga kollegor förstås också manliga. men Nätverk kvinnliga chefsöverläkare, kvinnliga läkare, kvinnliga av

chefer, kvinnliga specialister och liknande har organiserats av led-

ningen för flera sjukhus och landsting. Syftet med dessa nätverk har just varit det stöd och den for diskussioner som kvinnorna att ge arena beskrev så betydelsefulla i intervjuerna. Av stor vikt i det här som sammanhanget är dock att nätverk organiseras är något annat än som nätverk växer fram. Några de intervjuade kvinnorna beskrev som av visst det ett lovvärt initiativ ledningen att fonna sådana att var -av det kunde också ett problem. En av de kvinnliga grupper, men vara chefsöverläkama påpekade "Jag har lite gemensamt med 25-åriga

AT-läkare med småbarn. Uttalandet pekar på att det är svårt att sätta

fingret på och entydigt fastslå på vad sätt och hur det kan vara besvärligt kvinnlig chefsöverläkare eller kvinnlig läkare. Därför att vara det också svårt definiera vad de kvinnliga nätverken skall bidra är att med. Flera kvinnorna kände helt enkelt inte igen sig i den bild av av

den kvinnliga läkarens problem kringgärdade bildandet av och

som aktiviteterna inom de organiserade nätverken. Flera de intervjuade av läkarna menade kvinnonätverken mycket traditionell att omgavs av en

Kerstin Sahlin-Andersson

bild av kvinnorna underordnade, enhetliga kollektiv, som som som mindre individuella, som svagare och problemtyngda än som mer man. De intervjuade kvinnorna beskrev också nätverk bildats som som resultat av en annan aktivitet. I ett fall hade ett nätverk kvinnliga av chefsöverläkare bildats resultat ett forskningsprojekt där kvinsom av norna deltog som "studieobjekt". Här hade en grupp uppstått därför att kvinnorna fann ett intresse att träffas, och kvinnorna beskrev av dessa nätverk som viktiga arenor för diskussion och utveckling i arbetet. De beskrev också hur de i dessa tillsammans formade grupper strategier i syfte att öka de kvinnliga chefsöverläkarnas inflytande i för sjukhuset och sjukvården strategiska frågor. Trots att de kvinnliga nätverken uppskattades av kvinnorna särskilt de kvinnorna bil- - som dat själva befarade man att nätverken riskerade att förstärka schab- loniserade föreställningar kvinnor. De pekade ut kvinnor om som en speciell grupp och de kunde därmed bidra till att läsa fast könsstrukturer och förstärka gamla föreställningar skillnader mellan kvinnor om och män.

5 Kvinnlig särorganisering: förändring och återskapande av könsgränser

I den här artikeln har jag med hjälp exempel tagna från sjukvården av visat att relationerna inom och mellan yrkesgrupper i hög grad präglas av det kön som grupperna tillskrivs. En yrkesidentitet har djupa som

rötter i en tidigare utveckling, förstärks, försvagas och för-

men som ändras både genom drivna förändringssträvanden och förändgenom ringar i vardag och i samhälle. Jag har identifierat två motsatta tendenser. En där skillnader mellan kvinnliga och manliga yrken blir mindre. Detta kan leda till att gränser mellan blir mindre tydgrupper liga och det kan leda till att relationer inom respektive yrkesgrupp blir

mer likartade. Med ett spritt professionaliseringsrecept många

som tycks ha tagit till sig, med en ändrad kvinnoidentitet lett till att som kvinnor konceptualiseras likartat männen samt med större andel en kvinnor i traditionella mansyrken och fler män i traditionella kvinnoyrken tycks det betydelsen yrkens kön blir mindre och som om av mindre särskiljande. Men det finns en tydlig mottendens, också den i mycket har som sitt ursprung i den uppmärksamhet under år ägnats åt som senare könsfrågor allmänt i samhället. Kön uppmärksammas och med detta följer att man i lönerörelser driver krav kopplade till att yrken är kvinnliga och kvinnodominerade. Därmed betonas och möjligen för-

stärks könsidentifieringen. Skapandet särskilda kvinnogrupper är

Kvinnoyrken i omvandling

andra sådana åtgärder utgått från och bidragit till att betona könssom skillnader. Vi har också kunnat konstatera att samtliga kvinnodominerade yrkesgrupper i sjukvården tycks driva av läkargruppen inspirerade likartade strategier i syfte att hävda den egna gruppens unika kompetens och stärka den gruppens kontroll och status. egna Kan vi då förvänta att kvinnornas och kvinnoyrkenas ställning kommer att förbättras till följd de drivna förändringarna Vardagen av våra sjukhus och reaktionerna på bildandet särskilda kvinnoav möjligen vink att den traditionella kvinnoidentitegrupper ger en om och kvinnornas underordning lever kvar starkare än vad som företen

faller önskvärt för den med särskiljande kvinnostrategier söker

som stärka kvinnornas ställning inom sjukvårdens organisationer. En garnmal fråga aktualiseras därmed: vad är fördelen och faran med kvinnlig särorganisering I beskrivningen har vi återkommande stött på att yrkens eller ovan kvinnlighet har betonats. Kopplingen mellan sjuksköterskorgruppers sätt att arbeta och yrkesgruppens kvinnodominans och kvinnlighet nas påpekades återkommande också bland sjukvårdens personal. För det andra pekade jag på hur kvinnoidentitet använts facklig strategi. som Jag beskrev hur sjukgymnaster och sjuksköterskor i lönerörelse betoatt de tillhör kvinnoyrken. För det tredje nämnde jag olika former nat nätverk bildats bland kvinnliga läkare, på initiativ av ledningav som samt initiativ de kvinnliga läkarna. För det fjärde omnämnde en av

jag tidigare facklig och professionell organisation som organiserat

en kvinnor, Kvinnliga Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. Alla

dessa exempel kan benämnas kvinnlig särorganisering i den bemärk-

elsen att kvinnorna och det kvinnliga särskiljts och att det kvinnliga betonats just särskiljande. Men det rör sig om olika former av som

kvinnlig särorganisering. Kvinnlig särorganisering är inte något nytt7.Mellankrigstiden kän-

netecknades omfattande och mycket aktiv kvinnlig särorganiseav en ring. Det fanns rad kvinnliga fackföreningar. Ett exempel var en Kvinnliga Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, som jag nämn- Det fanns kvinnliga fredsföreningar och kvinnopolitiska föde ovan. reningar. Tillsammans formade de hela nätverk för kvinnor att verka inom sträckte sig över snart sagt alla samhälleliga områden. som

7Den historiska tillbakablicken bygger på Kjell Östbergsbok Efter Rösträtten 1997-. Den stiliserade kategoriseringen av olika former av särorganisering somjag här utvecklar analyshjälpmedel liksom slutsatsernaom olika former av kvinnlig särsom organisering utgörs emellertid av min tolkning av denhistoria och den analys som Östberg utvecklat. Tillbakablicken görs i syñe att hitta just ett verktyg för att diskuterakvinnlig särorganisering. I övrigt skall jag inte här diskutera demångaparalleller och skillnader naturligtvis finns mellan de tidsperioder jag har refererat till. som

Kerstin Sahlin-Andersson

Kvinnoorganisationema var integrationistiska. Det integrationistiska draget återfinns både i kvinnoorganisationemas sammanssätming och i målet för deras verksamhet relativt arbetsmarknad och samhälle i övrigt. Kvinnor med högst skiftande värderingar och ideologier samlades till handlingar och Vidare, med Östgemensamma program. bergs ord: Målet för de allra flesta aktiva i kvinnorörelsen var att jämställas med männen och ta sig in i politik och på arbetsmarknad utan att särbehandlas. Kvinnorna formade alltså organisationer egna i syfte att få lika rättigheter som männen. Motivet för att organiseras separat var inte att hävda kvinnornas särart utan istället att existerande organisationer präglades av mekanismer som ledde till att kvinnor uteslöts och att kvinnor underordnades männen. De som istället hävdade kvinnors särart och tog detta intäkt som för kvinnors särställning var manliga särorganisationer. Det manliga Sveriges Folkskollärarförbund drev exempelvis kraftfullt tesen att kvinnor var annorlunda än män och därför skulle inte kvinnorna ha samma ställning som männen i skolan. De skulle exempelvis inte ha rätt att inneha de högsta posterna också Florin, 1987. Manliga

särorganisationer har drivit tesen att det finns typiskt kvinnliga och typiskt manliga arbetsuppgifter. Här utkristalliseras två olika former för särorganisering. Å siena dan särorganisering för lika rätt, å andra sidan särorganisering för särprägel. I den första formen av särorganisering betonas likheten mellan kvinnor och män. Särorganiseringen motiveras då att kvinnorna av inte har möjlighet att hävda och utöva lika verksamhet i den könsblandade organisationen. Den andra formen särorganisering görs i av syfte att betona olikhet mellan könen, varför dessa skall ha olika arbetsuppgifter och olika villkor. Kvinnorna utestängdes från positioner och situationer genom en särorganisering som betonade kvinnornas särart. En andra åtskillnad kan göras mellan särorganisering initieras som av kvinnorna själva och sådan som organiseras andra. I den av senare kategorin finner vi både uteslutande särorganisering till exempel

som

de manliga folkskollärama i exemplet ovan, och sådan särorganisering som görs i syfte att stärka kvinnorna sjukhusledningamas kvinnonätverk är exempel på detta. För det tredje kan vi skilja mellan å ena sådana sådana grupper som definieras abstrakt kvinnlighetav en som i sig kan omfatta såväl kvinnor som män och å andra sidan så- dana grupper som faktiskt endast om fattar kvinnor. I den förra kategorin finner vi yrken som definieras som kvinnliga. I den katesenare gorin finner vi exempelvis dels de tidigare kvinnliga fackföreningama och dels nätverken av kvinnliga läkare.

Kvinnoyrken i omvandling

Vi finner de olika typerna av särorganisering också dagens arbetsmarknad. Även jag gjorde klar åtskillnad mellan olika om ovan en fonner särorganisering är denna åtskillnad inte alltid lika glasklar i av praktiken. Grupper skapas i syñe att integrera kan leda till utesom stängning. Särskilt lätt kanske det är att förväxla de olika typerna av särorganisering med varandra i de fall det handlar om yrkesidentiteter än fysiska Identiteter är i sig förenande för en snarare om personer. och särskiljande från Den könsbaserade identiteten grupp en annan. leder därför i sig lätt till betoning särprägel. Låt mig återvända en av till de olika exemplen på särorganisering, jag beskrev ovan och som visa några de dilemman dessa i ljuset den distinktion av som reser av mellan olika former särorganisering som jag beskrivit ovan. av Vi kan börja med att till de nätverk formades av sjukhusse som ledningar för kvinnliga chefsöverläkare. De ovanifrån organiserade nätverken har formats med det uttalade syftet att kvinnor haft det svårt att ta sig in i delar organisationen och få tillgång till vissa poav sitioner och relationer. De har sålunda ett klart integrationistiskt syñe, blir lätt omgärdade en syn på kvinnor som mer problemtyngmen av da, armorlunda, behövande särskilt stöd etc. En form av särsom som organisation kan leda till att kvinnorna just blir definierade som som särskilda. Det kan också betyda att de fonnerade nätverken i lika hög grad de fungerar plattform för kvinnorna, kan bidra till som som en återskapa skillnader mellan män och kvinnor och kvinnornas unatt derordnade ställning och därmed tränga undan dem från vissa positiooch relationer. Det också sådan risk som de kvinnliga ner var en chefsöverläkama såg då de inte ville med i de av ledningen forvara merade grupperna. När det gäller sjuksköterskor och sjukgymnaster är det tydligt att de drivit kvinnostrategier, påminner om de som drevs av mellansom krigstidens kvinnoorganisationer, i den meningen att de varit tydligt

integrationistiska. De har sökt tillträde till en form för yrkesutövning

och yrkesutveckling varit förbehållen överordnade manligt dosom minerade och manligt definierade grupper. En mer individualiserad

sjuksköterskeroll, uppstöttad stärkt professionalitet, en utveck-

av en lad dokumentation, ett individbundet och individualiserad ansvar en kvinnoidentitet har också bidragit till att förändra sjuksköterskerollen och åtminstone sina håll i någon mån lösa gränser mellan yrupp mellan sköterskor och läkare. Å andra sikesgrupper också gränsen dan kimde vi också exemplen att den traditionella kvinnoidentise av betonar att kvinnor är sinsemellan lika samtidigt som de är teten, som annorlunda än och underordnade männen, lever kvar starkt i dagens fortfarande mycket hierarkiska sjukvård. Vi såg vidare att likartade förändringsstrategier samtidigt drivits rad kvinnodominerade av en

Kerstin Sahlin-Andersson

yrkesgrupper vars gränser och skillnader sinsemellan blivit allt otydligare. De förändringskrav som sjukgymnaster och sjuksköterskor drivit har också kopplats ihop med en betoning att yrkena är kvinnoav yrken och därför speciella. Återigen, eftersom sjukvårdens organisationer i så hög grad fortsatt präglas ordning där kvinnor och av en kvinnlighet är särskilt från och underordnat det manliga, riskerar sjuksköterskors och sjukgyrnnasters strategier, även om syñet är integrativt, att slå tillbaka i en särskiljning och utestängning. Särorganiserade grupper som skapas i syfte att forma plattform en för att stärka kvinnornas ställning i sjukvården riskerar att istället slå tillbaka mot kvinnorna och återskapa och förstärka traditionell och en underordnad kvinnoidentitet. Kvinnlig särorganisation framstår därmed både som en stor möjlighet för att bryta organisationers könssegregering och som ett sätt att förstärka och återskapa denna könssegregenng.

Litteraturförteckning

Abbott, A. 1988 Thesystemsof professiøns. Chicago: University of Chicago Press. Berger, P. 1966 "Identity as a problem the sociology of knowledge", European Journal of Sociology, VII, s. 105-115. Brunsson, N. Olsen, 1990 Makten att refonnera. Carlssons. Collins, R. 1979 "The politics of profession" i Collins, R. Red. The Credential Society. New York: Academic Press. Czamiawska-Joerges, B 1994 Narratives of individual and organizational identities" i Deetz, S., Red., Communication yearbaok. v01l s. 193-221. Douglas, M. 1986 How institutions think. Syracuse:SyracuseUniversity Press Gergen,K. 1991 The saturated self New York: Basic Books Ferguson, K. 1991 "Interpretation and geneaology feminism Signs:journal of womenin culture ana society Florin, C. 1987 Kampen om katedern. Almquist och Wiksell Jacobsson,B. 1994 Red. Organisationsexperiment i kommuner och landsting. Stockholm: Nerenius Santérus Jacobsson,B. Sahlin-Andersson, K. 1995 Skolan och det nya verket. Stockholm: Nerenius Santérus Meyer, J.W., Boli, Thomas, G.M. 1987 "Ontology and rationalization in the western cultural account" i Thomas, G.M., Meyer, J.W., Ramirez, F.O. Boli, Institutional structure. Beverly Hills, Calif.: Sage Parkin, F. 1979 Marxism and class theory. A bourgeois critique. London: Routledge Sahlin-Andersson, K. 1994a "Group identities the building blocks of as organizations" Scandinavian Journal of Management Sahlin-Andersson, K. 1994b Varför låter sig organisationer omvandlas" i Jacobsson,B. Red., Organisationsexperiment i kommuner och landsting. Stockholm: Nerenius Santérus, sid 170-204.

Kvinnoyrken i omvandling

Sommestad,L. 1992 Från mejerska till mejerist. Lund: Arkiv förlag Sundin, E. 1993 Ny teknik gamla strukturer.i Stockholm: Nerenius Santérus Torstendahl, R. och Burrage, M. 1990 Red. Theformation of professions:

Knowledge, state and stratey. London: Sage Williams, CL. 1989 Gender diferences at work: Womenand men in nontraditianal

occupations. Los Angeles: University of California Press Östberg, K. 1997 Efter rösträtten. Symposion

Lillemor Westerberg

Dubbla rationaliteter

en diskussion två studier

- kring

om bamstugor med resultatansvar

LILLEMOR WESTERBERG

Problem som uppstår för en individ med dubbla lojaliteter är väl kända. I det här kapitlet diskuteras om motsvarande problem kan

uppstå för individer som förvärvsarbetar i en verksamhet i vissa

som av-

seenden skiljer sig från gängse föreställningar och förväntningar

om på företag. Kvinnors ekonomiska makt är inte enbart fråga

en om ekonomiska tillgångar utan också om vem eller vad som har tolkningsföreträde på områden som skapar ekonomiskt värde.

1 Från kommun till

kooperativ

I slutet av 80-talet prövade många kommuner att införa eget budgetansvar" bl.a. Westerberg, 1992 på sina bamstugor, utveckling

se en

som ledde till allt större ekonomiskt ansvar för enheten. Personalen i de nybildade enheterna skulle få större arbetsglädje genom påverkan över arbetsinnehåll och organisationl. För den stora allmänheten

presenterades refonnema som ett sätt att öka medborgarnas valfrihet. Effektiviten skulle öka genom att kontrakt slöts med dem som åtog sig att bedriva verksamheten till lägsta kostnader. Detta, i kombination med personalens ökade engagemang, skulle leda till effektivisering och rationalisering av verksamheten, vilket in sin tur skulle leda till

minskade kostnader. Vågen av decentraliseringar sköljde över kom-

munerna och de organiserades om för att möta kraven från de for-

nya mer som såg dagens ljus: entreprenader, kooperativ och i några enstaka fall, aktiebolag. Inom barnomsorgen, som detta kapitel behandlar, valdes i de allra flesta fall den kooperativa formen. Mellan åren 1988 och juli 1993 startade 595 bamstugor som ekonomiska föreningarz. I

slutet av perioden omfattade gruppenpkooperativa daghem 54 %

av alla nystartade ekonomiska föreningar. Tillväxten har alltså varit mycket stark de senaste åren.

1PUB, Projektansökan Socialdistrikt 10, 1986-11-24 2 Statistiken är hämtad från Kooperativa institutet, KOOPI, daterad maj 1994

Dubbla rationaliteter

Vid införandet beskrevs förändringen med positiva ordalag i massmedia och aktörer drev förändringsprocessen3.En part som

av som sällan hördes i debatten de anställda. Majoriteten dem är kvin-

var av

arbetar med vad brukar beskrivas som kvinnliga arbetsnor som som

uppgifter, vård och De frågeställningar detta kapitel be-

omsorg. som handlar rör de anställdas, kvinnornas, uppfattning om förändringen från kommun till kooperativ vad gäller arbetsorganisation, anställningstrygghet, ekonomi, makt och ansvar. Upplevde de att de fått ökad makt över, i och den nya organisationen Stämmer anta-

genom gandet att de arbetar efter dubbla rationaliteter

2 Bakgrund

två studier om resultatansvar på bamstugor

I slutet 80-talet genomförde jag ett utvecklingsarbete på bamstugor

av i ett antal kommuner i Sverige kring införande eget budgetansvar.

av Reformen beskrevs nämnts ovan med positiva ordalag, men i mi-

som

kontakter med personalen på bamstugorna möttes jag av misstänkna samhet och motstånd. Jag fick t.ex. tillåtelse att göra en intervju ett daghem sedan några år tillbaka hade eget budgetansvar eftersom

som

kvinnlig ekonom. I mina tidiga kontakter med kommuntjänstejag var män fick jag höra att kvinnorna på daghemmen var rädda för siffror och ansvaret4, att detta skulle kunna ändras om de fick undervis-

men ning. Personalen hävdade att den var skolad i pedagogik, inte i ekono-

vid flertalet intervjuer kunde jag konstatera att de kvinnliga mi men daghemsföreståndama inte var rädda för siffror eller okunniga om barnstugans ekonomiska läge, att de misstänksamma till

men var reformen. Iakttagelsema styrktes kvinnlig ekonom som haft kur-

av en

i ekonomi för barnstugeföreståndare. Hon var förbryllad över ser stämningen hos kursdeltagarna, ett otydligt motstånd som hon tolkade

motsättningar mellan ekonomi och "den kvinnliga kulturen". Gesom

arbetet med utvecklingsprojektet och reflektioner över grundlägnom gande antaganden kring ett antal begrepp som används för att beskri-

mäta och värdera enheter med ekonomiskt ansvar kunde den avova,

inställningen till ekonomer och ekonomi förklaras med olika förega ställningar ekonomi hos kommunernas administration respektive

hos barnstugepersonalen Westerberg, 1992.

Den andra studien är ett delprojekt inom ramen för en undersökning med namnet Arbetsmiljö och social service i kooperativ regi som

3T.ex. på den första bamomsorgsmässani Sollentuna hösten 1987. 4Påinformationsmöte 8maj 1987restekommuntjänstemän farhågor för att det ekonomiska ansvaretskulle missbrukas.

Lillemor Westerberg

utförts av en forskargrupp inom programmet Tredje sektorn företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Syftet att

var

undersöka den fysiska och psykiska arbetsmiljön på kooperativa barn-

stugor, servicehus och vårdenheter. Projektet startade med en under-

sökning av kooperativa barnstugor i Storstockholm, Göteborg, Mal-

mö, Uppsala och Västerbotten. Totalt besöktes och intervjuades före-

ståndama 49 barnstugor. På åtta barnstugor intervjuades förestånd-

ama per telefon. Därutöver skickades 301 enkäter till personalen,

varav 238 besvarades. Intervju- och enkätfrågoma hade byggts efter

upp

andra arbetsmiljöundersökningar i avsikt att möjliggöra jämförelser

och var därför könsneutrala, trots att drygt 98 % av de svarande var kvinnor. Undersökningsuppläggningen beskrivs närmare i en rapport av Pestoff Gullström 1994. I min delstudie Westerberg, 1996 diskuterar jag det faktum att majoriteten av de intervjuade är kvinnor som arbetar med vad som traditionellt har hänförts till kvinnliga sysselsättningar som att ta hand om barn i en hemliknande miljö med allt från blöjbyten, matning, på- och avklädning och förberedelse för kommande vuxenliv. Genom att sätta fokus på den dubbla förekomsten av kvinnlighet, kvinnor i kvinnliga sysselsättningar, kommer jag att föra en diskussion kring möjliga konsekvenser av ekonomisk styrning av omsorgsverksamhet genom att problematisera några av de begrepp som förekommit i debatten om reformema i offentligsektom. Jag hävdar att begreppen är mångtydiga och därför kan ge upphov till olika tolkningar om vad som kan betraktas som ett rationellt beteende, något jag kommer att utveckla nedan.

3 Rationaliteter

Jag inleder med en genomgång av rationalitetsbegreppet för att låta

den utmynna i en polarisering mellan två rationaliteter, den teknisk/-

administrativa rationaliteten respektive ansvars/omsorgsrationaliteten.

Därefter diskuteras ett antal begrepp som brukar behandlas som könsneutrala i organisatoriska sammanhang och ger exempel hur de kan uppfattas inom respektive rationalitet. Det bildspråk vi använder för att beskriva organisationerna påverkar vår uppfattning och vice

- versa. Jämför med Ulla Johansson bidrag i denna antologi.

De begrepp som oftast används tör att beskriva, mäta och värdera

arbetsplatsens effektivitet har sina förebilder från tidigt organiserande,

i organisationer där kvinnor inte fanns med. Armén och kyrkan är exempel både på uteslutandet av kvinnor och på den hierarkiska, byrå-

kratiskt styrda organisationen. Industrialiseringen bidrog med rationaliseringsrörelsen och effektiviseringssträvanden, med ökat välstånd

Dubbla rationaliteter

samt en stark privat sektor. Industriföretaget blev synonymt med det

effektiva företaget.

Rationalisering av verksamheten har som nämnts ovan varit medel för ökad produktivitet i industriföretaget. De tidiga ansatsema till rationellare produktion lanserades forskarna i rationaliseringsrö-

som av relsen fokuserade på den dåvarande största utgiftsposten, lönerna till arbetskraften Björkman Lundqvist, 1981. Genom att förenkla och specialisera rörelserna vid de olika arbetsmomenten minskades tidsåtgången för respektive arbetsmoment. Kunskapen om vilka moment som behövdes för utförandet av arbetsuppgiften omsattes i konstruktion maskiner kunde ersätta den mänskliga arbetskraften. Ma-

av som skinerna var snabbare än människan och kunde uträtta flera personers arbete. I industriföretagets rationalitet finns en uppfattning om tiden som linjär. Den kan ses som en sträcka mellan punkterna A och B. När sträckan förkortas vinner man tid. Rationaliteten i industriföretaget bygger alltså i hög grad på tidsbesparingar. Gustafsson 1988 hävdar att begreppet rationalitet kan ses som uppfattningar om hur drivkrafter hos individer kan kopplas till samhällets bästa, dvs. den rådande samhällsmoralen. Uppfattningen om samhällets bästa har skiftat under seklen. För närvarande kan hävdas att marknadstänkandet präg-

lar den pågående debatten om offentligsektom Hugemark, 1994.

Marknaden som metafor tydliggör dess dominerande egenskaper, t.ex. prissättning produkten samt dess avskiljande från produktionen

av Kallinikos, 1993. Marknadstänkandet har alltså kommit att dominera debatten om offentligsektom och ingår som en viktig drivkraft i offentligsektorns omvandling, vilket även borde påverka synen på de

former för bamomsorgsverksamhet som uppkommit som en följd nya av omvandlingen.

Flera rationaliteter

I min diskussion om rationaliteter utgår jag från Hargreaves-Heap 1993 definierar rationalitet som individens omedvetna ställ-

som ningstagande. Den första rationalitet som han beskriver, den instrumentella, överensstämmer i stort med marknadstänkandets utgångspunkter. Den andra typen av rationalitet som Hargreaves-Heap tar upp är den procedurala. Den kan ses som en praktisk tillämpning av den instrumentella rationaliteten eftersom individen sällan har den information och tid som krävs för att göra det bästa valet utan får nöja sig med att ta beslut byggt tillräcklig information. I stället för att rangordna olika alternativ följer individen normer och procedurer i sitt agerande och blir därmed en del av det sammanhang i vilket interaktionen sker. Ett givet mål behöver inte vara anledning till handlingen

Lillemor Westerberg

utan kan bli en följd av agerandet och normerna. Den tredje rationaliteten kallar Hargreaves-Heap för den expressiva. Den avspeglar individens behov av att göra världen meningsfull och utgår från en individ som inte oreflekterat följer det omgivande norrnsystemet utan som begrundar sina preferenser utifrån ett jagmedvetande. För att exemplifiera rationalitetema kan debatten i massmedia om kvinnors och mäns yrkesval väljas. Enligt den instrumentella rationaliteten borde kvinnor och män välja de yrken som har störst framtidspotential och har höga löner. Kvinnorna gör felaktiga val om de väljer yrken inom vård och omsorg som har låga löner. I den procedurala rationaliteten är valen inte felaktiga utan rationella eftersom de sker efter de normer och värderingar som finns i samhället där flickor socialiseras in i kvinnoyrken och pojkar i mansyrken. Om vi i stället tänker oss att individen väljer efter sin egen grundade jaguppfattning, sin inre struktur som Noddings 1984 uttrycker det, och om denna jaguppfattning skiljer sig mellan könen, kan den expressiva rationaliteten förklara varför kvinnor och män generellt väljer olika yrken. Detta exempel är kontroversiellt från flera utgångspunkter, inte minst från ett feministisk perspektiv, något jag återkommer till nedan.

Även i uppfattningar ekonomi finns än rationalitetet.

om mer en Heilbroner 1988 skriver i sin bok Behind the veils of economics om ekonomi som rationalitet och gör skillnad mellan ekonomiskt tänkande på kort respektive lång sikt, mellan produktion och reproduktion samhällets fortlevnad. Han varnar för att låta föreställningar från en rationalitet styra förhållanden i den andra rationaliteten. Som ett exempel på ett missriktat ekonomiskt tänkande tar han upp en forskare som värderar ett föräldrapar efter samma utgångspunkter som en ekonom värderar aktierna i en aktieportfölj. Enligt Heilbroner är det att ha en en alltför reduktionistisk syn på tillvaron.

Som framgått av ovan domineras rådande samhälleliga värderingar av den instrumentella rationaliteten. Den brukar benämnas teknisk/administrativ rationalitet och anses stå för manliga värderingar Ress ner, 1982; Svensson, 1986.

Kvinnlig rationalitet

Inom vård- och omsorg menar vissa forskare t.ex. Sörensen 1982, Svensson 1986 och Ressner 1982 att en ansvars/omsorgsrationalitet råder. De båda senare har undersökt organisationer med stora inslag av personal som arbetar med vård och omsorg och de har noterat

5Se Sundins inledande kapitel i denna antologi för närmare beskrivning

en av feministisk teori, genusteori, genussystemm.m.

Dubbla rationaliteter

motsättningar mellan vårdarbetare och administrativ personal. I båda fallen var majoriteten av vårdarbetama kvinnor som arbetade i små arbetslag och majoriteten av beslutsfattarna högre upp i hierarkin bestod av män. Motsättningama mellan vårdarbetarkollektivet och den administrativa ledningen beskrivs som konflikt mellan olika värden och uppfattningar om rationellt beteende. Den administrativa personalen bar den teknisk/administrativa rationalitetens värderingar medan omsorgspersonalen styrdes av ansvars/omsorgsrationalitetens värderingar. Ansvarsrationaliteten brukar kopplas till den kvinnliga kulturen Avotie, 1990; Gunnarsson, 1989; Ressner, 1982 vars kännetecken bland andra anges som samverkan i stället för konkurrens, en vilja att organisera i nätverk i stället för hierarki, att relatera sig till andra, sna-

rare än att åstadkomma något specifikt eget. Några exempel an-

svarsrationalitetens värderingar ges av Sarah Oerton 1995 som studerat kooperativ i England. Oerton gör en åtskillnad mellan kvinnor och män i sina exempel varför det är viktigt att markera att alla kvinnor inte automatiskt styrs av ansvars/omsorgsrationaliteten eller att alla den teknisk/administrativa rationaliteten. Man kan

män styrs av däremot hävda vilket Oerton gör, att fler kvinnor än män är bärare av ansvarsrationaliten.

4 Diskussion

värden i kvinnliga företag

Kvinnliga

- Diskussionen är uppbyggd kring ett antal områden. Inom varje område behandlas ett antal begrepp med en genomgång byggd på litteratur och rön från den första studien, utvecklingsarbetet på bamstugor med eget budgetansvar varefter begreppen polariseras i termer av den tek-

nisk/administrativa rationaliteten respektive ansvars/omsorgsrationa-

liteten. Förklaringarna i respektive rationalitet bygger varandra varför en beskrivning som används för ett begrepp kan vara giltig även för ett annat begrepp. Det är inte givet att alla läsare håller med

alla påståenden.Vidare är gränsen mellan manligt och kvinnligt om flytande över tid och rum. Det som igår ansågs som manliga sysselsättningar kan i dag vara kvinnliga. Vad som består är genussystemets

definierar gränsen mellan de båda kulturema och där den mansom liga kulturens värden utgör normen och alltid värderas högre än de i den kvinnliga Sundin, 1993. Efter genomgång och polarisering hämtar jag exempel från den andra studien arbetsmiljöundersökningen på de kooperativa barnstugoma for att belysa förekomsten av dubbla rationaliteter. Jag vill påminna om att syftet med tillvägagångssättet inte

6 Se not

Lillemor Westerberg

är att hävda att kvinnor och män är olika eller att värdera kvinnligt och manligt i tenner t.ex. bättre eller sämre. Syftet med dikotomi-

är att är att tydliggöra hur ett begrepp kan uppfattas från respekema tive rationalitet. Genomgående lägger jag större vikt vid att utveckla ansvars/omsorgsrationalitetens föreställningar eftersom de får antas

mindre kända än de i den teknisk/administrativa rationaliteten. vara De kan till och med okända, även för utövare i verksamheten.

vara Kollisioner mellan rationalitetema visar sig i att utövama kan bli upprörda över t.ex. en replik som andra inte uppfattar som provocerande. Ett annat exempel är att utövarna betraktas som irrationella genom att deras beteende tolkas utifrån den dominerande rationalitetens värde-

ringar. Upprördheten uppstår följd av kollision mellan ra-

som som en tionalitetema låter sig inte formuleras i ord, eftersom vi sällan känner källan till känslorna. De uppstår i vår moral och normer när någon passerat normgränsen och kraften i känslorna riktas mot överträdaren jfr Gustafsson, 1988. Först om och när eventuella skillnader mellan rationalitetemas föreställningar blir tydliggjorda och fått ord kan de bearbetas på ett fruktbart sätt.

Ekonomi, inkomster och resultat

Ekonomi betyder hushållning i dagligt tal är det troligare att ter-

men

associeras med finansiella fenomen som lån, ränta, aktier, tillväxt men och vinst. Tillväxt t.ex. naturlig och önskvärd del av af-

ses som en färslivet eftersom det uppfattas som kommande inkomster, medan tillväxt i omsorgssektom uppfattas som ökade kostnader. En bamstu-

ofta att ta in fler barn för att öka inkomsterna, men det ga uppmanas är inte så lätt som det kan låta. Barnstugan måste växa språngvis, t.ex. med hel avdelning, för att fä lämplig avvägning mellan lokal, per-

en sonal och antal barn Westerberg, 1992. Ett annat exempel påhur

språkbruket formar uppfattningarna ges i en lärobok i strategisk pla-

nering där inköp av maskiner kallas för investeringar medan utbildning arbetskraft benämnes utgifter Chakravarthy Lorange,

av 1991.

Ytterligare skillnad mellan rationalitetema är förhållandet mel-

lan inkomster och utgifter. I det privata företaget kan vinst uppstå ge-

att inkomsterna är högre än utgifterna. Vid oförändrad försäljnom ning kan vinsten öka att priset höjs och eller att utgiñema min-

genom skar. Den budgetfinansierade barnstugan kan i regel endast minska

utgifterna. Ca 90 % är personalkostnader W einberg, 1992.

Dubbla rationaliteter

Teknisk / Ansvars/omsorgsadministrativ rationalitet rationalitet är tillväxt, att få Ekonomi är hushållning, tillgångarna att Växa lagom stor,

att vara

att pengarna att räcka

skapas genom försälj- Inkomster budget anslag

produkter, oftast i förväg ning av skapas i efterhand

vinst Resultat synligt osynligt

Dessa begrepp och de föreställningar de förknippas med i de

som båda rationalitetema prövades alltså i den kooperativa studien Westerberg, 1996. En viktig punkt att de kooperativa bamstu-

var se om

börjat beskriva sig i gängse företagsekonomiska termer i stället goma för att beskriva innehållet i verksamheten, det pedagogiska uppdraget. En näraliggande frågeställning var om den ekonomiska situationen i sig präglade verksamheten. Nedan ges exempel kommentarer som

personalen de kooperativa bamstugoma skrivit som motivering till

sitt valda svarsalternativ.

Ekonomi Tillväxt eller hushållning

På enkät från ett personalkooperativ i uppsalatrakten har man angi-

en vit bekymmer för ekonomin med tillägget: Vi har det bra och är nöjda med det vi har och vidare att det inte behövs någon satsning

anges på t.ex. höjda löner. Trots att denna uppfattning inte delas av den övriga personalen samma bamstuga är det ingen som har gjort förslag

utökning verksamheten för att åstadkomma förbättringar. De om av förslag är prioritering redan tillgängliga medel.

som ges en annan av

Ett exempel på tillväxt gavs av en bamstuga som börjat med förskoleverksamhet, kompletterat med lågstadium och nu stod i att låta lågstadiebamen börja också mellanstadiet i regi. Andra exem-

egen pel daghem med avdelning funderade att öppna ytterli-

var en som

avdelning och förskola som planerade att ta över en fritidsgare en en avdelning. Förklaringama i det första fallet att kontinui-

som gavs var teten för barnen inte skulle brytas, i de andra fallet att möjligheten att kunna hålla öppet vid sjukdom skulle öka. Flexibiliteten, snarare än tillväxten uppgavs vara drivkraften.

Lillemor Westerberg

Inkomster i efterhand eller iförväg

- Det kommande årets inkomster baseras avtal med kommunen som tecknas i förväg, men enligt undersökningen hade inte alla bamstugor ett skrivet avtal vilket skapar en osäker situation. Inte ens efter överenskommet avtal kan bamstugan känna säkerhet. I många kommuner är barnstugans inkomster beroende föräldrarnas inkomster och på

av barnens åldrar. familj flyttar kan inkomsterna ändras eftersom

Om en det inte är troligt att föräldrarna till det nya barnet har samma inkomster som den förra familjen eller att det nya barnet har samma ålder som det som slutat. Ett yngre barn ger visserligen högre intäkter, men

arbete. Den s.k. 3-timmarsregeln ger möjlighet för fler barn att mer vistas på bamstugor under dagens lopp då de byter av varandra och avgiften sänks för föräldrar endast utnyttjar bamstugan tre tim-

som

per dag. I Stockholm tillkom regeln efter det att kontraktet gjorts mar

för de kooperativa barnstugoma vilket minskade dess beupp en av räknade inkomster eftersom ett 3-timmarsbam ger lägre intäkter än ett heltidsbam. Dessutom hindras ett heltidsbam från att få plats.

En skillnad mot "vanliga" företags prissättning är kommunens möjlighet att riktlinjer för de avgifter som föräldrarna skall betala

ge till bamstugan. Om t.ex. avgifter är inkomstrelaterade ställs bamstu-

inför ett dilemma. Hur skall låginkomsttagares barn hanteras gorna Hur skall flerbamsfamiljer hanteras Många kommuner har sjunkande avgiñ barn i en syskonkull. En barnstuga med många syskonkul-

per lar kan därför få räkna med lägre tillskott från kommunen. Det är effektivt från teknisk/administrativ synpunkt men innebär att bamstu-

måste ta in barn och pussla med barnens tider för att få gorna nya

intäkter budgeten baseras på. För personalen uppstår då samma som sociala kostnader som inte kan mätas i pengar utan yttrar sig i oroligare barn och arbetssammare dagar. Barn är inte utbytbara på samma sätt som delarna i en maskin, det vill säga maskinmetaforen Morgan, 1986 är inte tillämpbar på barnomsorgen. Tänkandet är dock vanligt hos politiker och administratörer. Det finns fler exempel detta:

De kommunen kunde lägga sig i vem som skulle arbeta på vilken avdelning. De kunde komma till ett fungerande arbetslag och säga du flyttar hit eller dit.

Resultat vinst eller effekter på lång sikt I utvecklingsarbetet som jag genomförde i slutet av 80-talet uppfattade inte bamstugeföreståndama det ekonomiska åtagandet som tidskrävande, vilket däremot är fallet i arbetsmiljöundersökningen. Här har bamstugan tagit över alla administrativa rutiner och skall dess-

Dubbla rationaliteter

utom ta fram underlag för att förhandla med sin kommun. Anna som arbetar på en barnstuga önskar

att de ekonomiska frågorna löses/ /att ekonomiska bekymmer skall stjäla så mycket kraft från det arbete som vi skall sköta; att ta hand om barnen enligt vår idé och fortsätter Merarbetet har gjort att jag tappat orken och all den entusiasm jag hade vid startandet.

Det finns fler kommentarer som ger en bild av kooperativet som en arbetsplats där det administrativa arbetet inkräktar på engagemanget, till exempel

kooperativet var spännande att utforma och påverka

men samma person ställer sig tveksam till om verksamheten finns kvar två år grund ekonomiska problem". Bortsett från

om av oron över ekonomin som framgår, nämns andra sätt att se resultat som verksamma vid barnstugan i Stockholrnstrakten som skriver

Vi har alltid en förälder hos oss varje dag, så de är ett viktigt re-

sultat i arbetet. De är mycket engagerade och positiva.

De ekonomiska frågorna verkar upplevas som en restriktion, inte som måttstock för att bedöma resultatet.

Ejfektivitet, produktivitet, rationalisering och kvalitet

Effektivitet är ett begrepp bidrar till att förstå skillnaden mellan

som de båda rationalitetema. Begreppet definieras sällan i debatten vilket tyder på att dess innehåll förmodas känt och odiskutabelt. I af-

vara fårslivet är effektivitet ett mått som visar graden av måluppfyllelse, det vill säga hur väl ett företag har nått sitt mål Pihlgren, 1985, Becker m.fl.,1975. Målet anges ofta som avkastning investerat kapital eller marknadsandelar, mått som är formulerade i kvantitativa tenner. En viktig beståndsdel i begreppet är produktivitet. Det definieras vanligen som antal producerade enheter per given enhet, t.ex. per timme. Om den producerade kvantiteten har ökat under den givna tidsenheten har produktiviteten ökat. I regel ökar därmed också effektiviteten, det vill säga grad av måluppfyllnad, givet att företaget kan sälja de tillverkade produkterna.

I branscher med stora inslag av vård och omsorg är det betydligt svårare att uttala sig om höjd effektivitet på grundval av ökad produktivitet. Det beror dels på avsaknad av klara och entydiga mål, dels på att effektiviteten till stor del beror på personalens engagemang von Otter, 1987. Svårigheter med att mäta effektivitet i en barnstuga kan

Lillemor Westerberg

illustreras enligt följande: Uppställningen utgår från tre bamstugor med jämförliga förhållanden Westerberg, 1992:

Input/ resurser Barnstuga Ek. resultat Effektivitet

budgeterad summa Bst 1 överskott

Bst 2 noll

- -

Bst 3 underskott

- -

Enligt traditionell uppfattning är bamstuga 1 mest effektiv eftersom den kan driva sin verksamhet billigast. En vanlig anledning till överskott i bamstugan är inte rationaliseringar utan sjukfrånvaro, något

bamstugan inte själv styr över. Detta leder till att resterande persom sonal täcker in även den frånvarande arbetsstyrkan. De arbetar över på ordinarie arbetstid. Ett annat skäl kan givetvis vara att budgeten är för generös. Normalt skall budgeten täcka utgiftema, varför bamstugan

varken visar överskott eller underskott borde vara den mest efsom fektiva. Det ekonomiska resultatet säger dock ingenting om verksamhetens kvalitet, dvs. bamstugan är effektiv. Paradoxalt nog kan

om bamstugan som visar underskott vara den med högst kvalitet eftersom den kan ha använt extra resurser som är kostsamma på kort sikt, men lönsamma på längre. Granqvist 1990 lyfter fram att input-outputmodellen, som använts i uppställningen ovan, inte har samma rele-

för vård och omsorg som för varuproducerande företag utan anvans

att det är effekten av behandlingen output som skall matchas mot ser konsumentens behov. Uppställningen ovan säger mer om vårt sätt att mäta effektivitet än om effektiviteten i sig.

Kraven ökad effektivitet med bibehållen kvalitet utlöste ett behov mätbara storheter kvalitet se t.ex. Rombach, 1990 och

av krav på klara och entydiga mål. Den s.k. tjänsteforskningens rön sär-

skilt kring kvalitetsmätningar blev betydelsefulla då de förmodades

kunna appliceras på vård- och omsorgssektom. Tjänster som forskningen omfattar har exempelvis varit bilreparationer, undervisning Thomasson, 1993 och banktjänster Olsen, 1992. Vård- och omsorgssektom omfattar tjänster mycket personlig, oña intim, karak-

av tär. De innehåller tunga arbetsmoment och vårdgivaren kan utsättas för hård till och med misshandel vårdtagaren och/eller vård-

press, av tagarens anhöriga. Att använda beteckningen tjänste- eller servicesektom osynliggör tjänstemas innehåll och ger fel signaler om relationen mellan den utför tjänsten och den tar emot den. Kunden är

som som inte kund, utan vårdbehövande på grund av hög eller låg ålder, sjukdom eller handikapp, vilket innebär att vårdtagarna har betydande svårigheter att ställa krav på tjänsten eller att utvärdera den. Vård- och

Dubbla rationaliteter

omsorgstjänstema kan alltså inte utan komplikationer bedömas efter

tjänsteforskningens rationella utgångspunkter.

Teknisk / Ansvars/omsorgsadministrativ rationalitet rationalitet

Varor, tjänster Produktion Personliga tjänster

Ökad Effektivitet Personalens

engagemang

produktivitet

Kvantitativt for- Mål Kvalitativa, mulerade, lätta att svåra att mäta mäta Genom maskiner, Rationalisering

teknik ny Bestäms genom Kvalitet Ibetraktarens ögon, t.ex. kontroll och vårdgivarens arbetstillkvalitetssäkring fredsställelse eller vård-

tagarens tillfredsställelse

med tjänsten

Produktion/resultat, efektivitet och mål Personalen på de kooperativa bamstugorna beskriver sitt arbete ge-

att nämna med barnen och att den försöker uppnå sin nom samvaron

målsättning, t.ex. att driva barnstugan efter en viss angiven pedagogik

Henry Plackrose-metodiken "helhet plus tema, plus Föräldrasamsom arbete". På bamstuga är målet att skapa en miljö där barnen kan få

en uttrycka sig på flera områden "ett skapande livsglädje. När

- som ger kvinnorna i undersökningen kommenterar begreppen effektivitet och rationalisering nämner de besparingar som de är ålagda att utföra, dvs. att driva verksamheten till lägre kostnader.

ledarskap och karriär

Organisation, styming,

Som ett led att pröva idéen kvinnor i organisationer som arbetar

om med traditionellt kvinnliga sysselsättningar också väljer en arbetsor-

ganisation efter kvinnliga mönster inleder jag stycket med några refe-

renser till litteratur som i olika grad ger stöd för antagandet om ett

kvinnligt sätt att organisera. Efter uppställningen av värden för de två

rationalitetema knyter jag an till undersökningen på kooperativen.

Sjöstrand 1988 beskriver tre grundformer för mänsklig interak-

tion och samverkan. De är de genuina, familje-, släkt- eller vänskapsbanden, de idémässiga som utgår ifrån religion eller gemensam ideo-

Lillemor Westerberg

logi och de kalkylerande som bygger på ekonomisering och beräkning. Varje grundform följer sin osäkerhetsreducerande logik och har även tidsmässiga skillnader. Varaktigheten i förbindelsen är kortast i den kalkylerande grundformen och längst i den genuina formen. Den senare kännetecknas av en hög frekvens i interaktionen, ömsesidighet och ofta med emotionell bindning mellan personerna.

De är unika, oersättliga för varandra och därför inte utbytbara.

s.59

Kvinnor anses ha långa och nära relationer Goldhor-Lemer, 1990. Kvinnor sägs söka efter vad som förenar dem, medan männen söker efter vad som skiljer dem åt.

Calás Smircich 1993 diskuterar vad ett kvinnligt ledarskap

utgår från den kvinnliga kulturens värderingar skulle kunna innesom bära för organisationen ett företag. De föreslår att kvinnligt ledar-

av skap skulle utövas mitt i organisationen, kopplad till personalen och inte som i den traditionella organisationen genom avstånd till personalen. De tar vidare upp att arbetsuppgiften i stället för ledningen borde styra organisationen. Med andra ord ett uppgiftsrelaterat istället

för personrelaterat ledarskap. I uppgiftsstyrd organisation saknas

en fokuseringen ledningsgruppen vilket vänder och ned den

upp

hierarkiska organisationsmodellen.

Den hierarkiska organisationen är en förutsättning för begreppet karriär, konkurrens med andra klättra till högre positioner.

att genom Bland kvinnor är uppfattningen om karriär annorlunda vilket Wahl 1992 genomfört undersökning på några stora industrier häv-

som en dar. Hon skriver 56

Kvinnorna beskriver ofta den önskade karriären som annorlunda än den traditionella. De tycker att lärande, utveckling och glädje skulle ha ett större utrymme.

I verksamhetsområden med omsorg och socialt arbete finns få karriärvägar förutom den administrativa. Det finns dock en karriärväg

kan ständig förkovran inom yrket, som kan nås gesom ses som en

vidareutbildning och genom ett reflekterande arbetssätt. Jag vill nom kalla det för en horisontell karriär till skillnad från den traditionella, vertikala karriären. En ingrediens i denna karriärutveckling är s.k. tyst kunskap tacit knowledge, ofta kallad erfarenhetskunskap Göranzon

Josefsson, 1988.

Den hierarkiska organisationen som är designad för olikheter och

man i sitt fack, rätt man för rätt jobb etc., har den kalkylerande var grundformen enligt Sjöstrands klassificering. Enligt vad som framgår

den inte för verksamheter som följer den kvinnliga av ovan passar kulturens värden. Detta styrks av Ianello 1994 som i sin undersök-

Dubbla rationaliteter

ning tre organisationer. med enbart kvinnliga deltagare, funnit and-

av former för organisering än den traditionella hierarkin. Ferguson ra 1984 hävdar att den hierarkiska principen är konstruktion byggd en

manliga principer. Ett viktigt inslag i omvandlingen offentligsektom var decentra-

av liseringen. De stora kommunala hierarkiema bröts ned till mindre,

målstyrda enheter. Södergren 1992 hävdar att decentraliseringen in-

nebar ökade möjligheter till påverkan och högre effektivitet i de traditionella industriföretag decentraliserat. På de kommunala barnsom i decentraliseringens tecken införde resultatansvar blev stugoma som effekten den motsatta. Föreståndarna fick utbildning i ekonomi och ledarskap och det tydligare ledarskapet bidrog till att en hierarki bildades. Förr hade vi föreståndare, det var vi. Nu börjar vi höra en men Ullas eller Brittas bamstuga. Det är inte vi längre. Westerom berg 1992, s. 154

Teknisk / Ansvarslomsorgsadministrativ rationalitet rationalitet Hierarki Organisation Horisontell Positionering organisation

Konkurrens tävlan Relationering

Samverkan Order Styrning Samtal Personrelaterat Ledarskap Uppgiñsrelaterad ledarskap ledarskap Vertikal Karriär Horisontell

Organisation hierarkisk eller horisontell - I undersökningen av de kooperativa bamstugoma tillfrågades perso-

nalen hur de uppfattade bamstugomas styrning och ledarskap.

Frågeställningen anledning till många kommentarer visar

gav som tecken på att horisontell organisation föredras framför en hieraren kisk. Gunilla kommenterar t.ex.: Vi är ett "team och våra målsättningar är att alla, oavsett en av befattning ska ha möjlighet till påverkan när det gäller arbetssituationen.

Camilla tar upp:

Lillemor Westerberg

Vi har hela tiden en öppen och rak diskussion, vilket gör att inget egentligen sker över huvudet på någon och det känns bra. Jag känner att jag kan påverka det allra mesta tillsammans med mina arbetskamrater. På en av enkätema har den som svarat på frågan den formella om arbetsledningen markerat alla svarsalternativ så att svaret blir att personalkooperativet har en styrelse, en föreståndare som formell arbetsledare, dels att det inte finns någon formell arbetsledning eftersom

"arbetsledningsfunktionen växlar inom arbetslaget". För säkerhets

skull har den svarande också markerat svarsaltemativet annan form arbetsledning" med ett Ja". På enkät fanns kommentaav en annan ren: Föreståndaren är kvinna men ansvarar lika mycket på ett personalkooperativ, fördelade arbetsuppgifter. Jag har ingen chef. Föreningen är vår arbetsgivare och föreningen består av oss själva. Därmed driver vi tillsammans våra frågor.

Organisation -positionering eller relationering Relationer är bamomsorgens kännetecken. Arbetet, mötet mellan barn och personal kan inte förutbestämmas av ett antal regler. Det är barnets personlighet som ställs mot personalens. Och de anställdas personligheter gentemot varandras, föräldrarnas nonner gentemot personalens norrner. I dessa möten prövas, utvärderas och kritiseras normerna för passande beteende, normalt och ononnalt, i aldrig sien nande ström. Att få kritik på sitt arbete är därför en allvarlig fråga eftersom det rör sig om kritik på djupt liggande värderingar hos individen Boalt Boêthius. Det stämmer med beståndsdelarna inom en av ansvars/omsorgsrationaliteten, ansvarsetiken, där kritik uppfattas som att hon själv inte duger, inte med rättighetsetiken förpassar men som kritiken mot det hon gör. Kvinnornas kommentarer ger uttryck för att de tar så illa vid sig av kritik att de gör en sämre arbetsprestation än tidigare. Lösningen som anges bland kommentarerna ligger i samtal och utveckling av relationerna; har en öppen och rak diskussion på en gång så saker och ting klaras av direkt och inte blir uppförstorade.

Organisation konkurrens eller samverkan - Samverkan hellre än konkurrens är ett annat kännetecken i ansvars/ omsorgsrationaliteten. Vad personalen på de kooperativa bamstugorna önskar är samverkan med kommunen men i stället har den upplevt konkurrens. De upplever att de får tävla mot kommunens handläggare om att ha bäst kunskap om villkor för etablering och de upplever att

Dubbla rationaliteter

de måste tävla, på ojämlika grunder med de kommunala barnstumen Från bamstuga i Göteborgstrakten kommenteras goma. en

Det verkade bra i början, när de kommunen ser hur bra men nu vi fungerar vill de börja ta tillbaka olika bitar som t.ex. avgiñer och möjligheten att ha egen kö Vi får enligt dem bara ta bam ur deras kö. 6 % nedskärning i bidrag hotar man också med etc. En önskan att de skulle vara stolta över sin alternativa bamomvore i stället luktar det avundsjuka. sorg, men

Ännu trögare gick det i förhandlingarna för en bamstuga i Stockholm fick skaffa juristhjålp för att komma till tals med kommusom nens tjänstemän.

Ledarskap person- eller uppgiftsorienterat - På bamstugoma har föreståndaren tagit på sig en chefsroll. En en av förskollärama på bamstuga kommenterade: av samma

Vi år fem stycken har gått ihop och alla ska ta lika stort ansom för det händer och sker och hur man ska lägga upp svar som har blivit litet ensidigt / E / verksamheten, men det nog att en då har tagit på sig litet ansvar till exempel. Och då person mera blir det litet styrning i det hela och det är inte riktigt rätt / / Man får väl inte ta på sig för mycket själv för det får inte vara så att får dra ett lass utan man måste dela på det/ / det kan en inte bara så att nån ska säga alltihop, det här tycker jag är vara viktigt måste lyssna varandra och kanske jämka litet utan man båda hållen / / och sen vara beredd på att allting som jag tycker, det är inte säkert att det blir så.

bestämmer alldeles för mycket själv / / trots att jag tycker att vi alla i kooperativet ska våra egna arbetsgivare tillsamvara mans.

Ett personalkooperativ fick förälder som ordförande i styrelsen, en

då den ursprungliga blev tjänstledig. Först upplevdes det som ho-

tande, men:

-jag tycker att det här har fungerat bra. Nu är det här en liten förening. Vi är en stor familj, egentligen. som

Svaren från föräldrakooperativen skiljer sig från personalkooperativen eftersom föräldrarna har det formella ledarskapet. Det är föräld-

sluter sig och anställer personal. Kommentarerna rarna som samman rör sig mellan

ingen att tala med vid problem -

över

Lillemor Westerberg

Min arbetsgivare är inte insatt i pedagogiken. De fattar beslut som påverkar det dagliga livet utan att ha kunskap om den speciella pedagogik de förväntar sig att jag ska arbeta eñer.

till

Våra arbetsgivare är 20 stycken och byts ut var femte år.

Ett försök att fånga in vad de anställda uppfattar verksom samhetens styrning har gjorts i frågan vad styr det dagliga om som arbetet. Det som styr är:

barnen; genomtänkt pedagogik och ordentlig planering är A och O, men man måste vara lyhörd för vad barnen är mottagliga för.

och

att hitta en bra rytm, harmoni i det dagliga arbetet som gör till- varon runt barnen så okonstlad som möjligt.

Andra exempel är

möta barnen i deras skapande livslust. - Kommentarerna ger en tydlig bild av att arbetsuppgifterna styr organisationen, inte en formellt eller informellt utsedd chef.

Karriär vertikal eller horisontell - Ovan hävdades att kvinnor föredrar glädje och utveckling i arbetet framför klättring i hierarkin. Ett av sökornrådena att hur var se personalen såg på möjligheter till utveckling i arbetet. Kommentarerna ger uttryck för att personalen valt ett yrke de stortrivs med och de som vill utvecklas

fördelarna är att man i denna form har tillgång till föräldrarnas erfarenheter

eller

Jag lär mig något nytt varje dag och det är spännande.

Den senare kommentaren kan exempel på uppbyggande ses som av en horisontell karriär, medan

Engagemang i barn och föräldrar, inte fastna i invanda rutiner. Bearbetar och arbetar ständigt med vår egen målsättning

är exempel på ett reflekterande förhållningssätt möjlighet som ger

för organisationen att öppen för förändringar inom och utom

vara organisationen jfr Borgen, 1992 och Garsten, 1994, och som är en förutsättning för en lärande organisation.

Dubbla rationaliteter

Förhållande till och uppfattningar om

omvärlden, moral och tidsuppfattning

fullfölja arbetet med att exempel på föreställningar i de För att ge båda rationalitetema jag mig här in på ett fält som kan tyckas ligger utanför företagandets område. Anledningen är att uppfattningar om ga omvärlden, moral och tidsuppfattning sällan eller aldrig tas upp från

existensiella utgångspunkter trots att de påverkar uppfattningen

mer vad utgör ett rationellt och normalt beteende. I nedanstående om som ställning görs försök att fånga karaktäristika för kvinnlig reupp ett en spektive manlig kultur; föreställningar om vad som anses som "tyen piskt manligt respektive kvinnligt. En kollision mellan "kulturerna återges i en artikel av Eneroth 1990 där och kvinnans skilda städsätt beskrivs. Mannen mannens går systematiskt igenom efter medan hustrun städar litet i rum rum, taget i varje en städuppgift i ett rum t.ex. undanplockande av rum, smutstvätt leder till städuppgifter i tvättrummet och så vidare. Ennya ligt Eneroth de skilda angreppssätten lika lång tid, de är bara tar lösa problem. Överfört till uppfattningar skilda sätt att samma om

omvärlden kan verkligheten i den kvinnliga kulturen uppfattas som

bestående helhet där allt hänger medan den i den av en samman, manliga kulturen uppfattas "delar griper sig an enligt som som man "en sak i taget. Gunnarsson 1989 ett annat exempel på agerande efter uppger fattning verkligen i helhet och delar. Exemplet är från en verkom stadsindustri där kvinnorna kom igång senare med sina arbetsuppgif-

eftersom de startade arbetet med uppdukning av verktyg etc.. De ter ville ha helheten innan arbetet med detaljerna började. Männen därstartade arbetet direkt och hämtade verktyg allteftersom de beemot hövdes. Andra exempel på helhet och delar från arbetslivet är sammanträden där deltagarna följer punkterna på mötets agenda och behandlar dem i taget. Möten med majoritet kvinnliga deltagare en en av följer struktur Y lander Löfstrand, 1992; punkter som en annan hänger ihop behandlas samtidigt, oavsett deras plats agendan. I den teknisk/administrativa rationaliteten styrs individens moral

rättighetsetik, medan ansvarsetiken råder i ansvars/omsorgsra-

av en

tionaliteten. Rättighetsetiken är förutsättning för positioneringen

en bygger på över- och underordning. Ansvarsetiken däremot bygsom för andra, att till andras behov, ibland före sina egna. ger ansvar se med städningen kan användas för att illustrera skillna-

Exemplet ovan der mellan etiska grunduppfattningar. I exemplet klargjordes att båda

tillvägagängssätten tog lika lång tid, förutsatt att städningarbetet fördelats lika mellan makama. I det fall bärare rättighetsetiken blir en av

Lillemor Westerberg

färdig först tillhör det vinnarens privelegium att vila sig medan partnern fortfarande kämpar med sin del. En individ styrs som av ansvarsetiken skulle i motsvarande fall gripa så att hela städningen blev färdig på kortare tid. Den kanske mest problematiska skillnaden mellan rationalitetema gäller uppfattningen tidens förlopp. Industrisamhällets produktion om har tid knapp där varje tidsinbesparing ökar effektivitetsom en resurs

en. En enkel definition av rationaliseringsrörelsen scientific

management är just tidbesparing. Inom ansvars/omsorgsrationaliteten har snabbhet inte samma potential. Ett snabbt och otåligt agerande gentemot ett barn kan resultera i i hela barngruppen och ta ytterligare oro tid i anspråk. Ett effektivt beteende åstadkommes med tålamod. Ytterligare en aspekt på tidsuppfattningen är bamomsorgens återkommande verksamheter som följer årets rytm att årstider och helgenom ger uppmärksammas.

Teknisk / Ansvarslomsorgsadministrativ rationalitet rationalitet

Globalt Förhållande till Lokalt omvärlden

Additativa delar Uppfattning Helhet om omvärlden

Rättighetsetik Moral Ansvarsetik

Linjär Tidsuppfattning Cirkulär

Globalt eller lokalt

Den kommunala barnomsorgen byggdes lokalt med tanken att upp barn från samma bostadsområde skulle barnstuga. Verksamma samheten är lokalt förankrad vilket framgår många kommentarer av

om närmiljön. Några av bamstugoma arbetade efter ekologiska prin-

ciper, vilket kan sägas innebära att de agerade lokalt med ett globalt perspektiv.

Delar eller helhet

Hur ser personalen på sina arbetsuppgifter Speglar kommentarerna om arbetet på bamstugan att det avskilt från den ses som egna personen, eller tenderar de anställda att beskriva sig del helsom en av en het som medlemmar i familj där svårigheten är att avgränsa sin - en egen person från helheten. Ingen har har gjort kommentarer kan som

Dubbla rationaliteter

hänföras till kategorien "förvärvsarbete mellan 9 och 5", däremot finns flera exempel på svårigheter att dra gränser mellan förvärvsarbete och fritid, mellan personal och föräldrar.

kan svårt sätta gräns mellan att vara personal och Det vara att en vän.

vilket förstärks av

fin kontakt vid inlämning och hämtning. De ringer, Vi har en frågar och rådslår, har även del kontakt på fritiden. en

och

Vi har roligt ihop, har fester ihop. Föräldrarna är intresserade och mycket med Vi har öppen dialog och de ifrågasätpratar oss. en inte vårt arbetssätt negativt, utan säger att de är nöjda med oss ter och kommer med funderingar eller tankar de inte tycker som om vi

Rättighets- eller ansvarsetik

Enkätkommentarer exempel på ansvarsrationalitet ta ansvar som ger för andra från en bamstuga: ges Styrelsen brukar göra så den kan, de flesta engagerar sig i gott kooperativet . . eller

viljan finns det brister ibland vid genomförandet - men

i likhet med kommentaren

försöker verkligen, brister kanske ibland då hon har för Hon mycket att göra.

På enkät har den svarande kritiserat föräldrar som lämnar in en sjuka barn med tillägget

det beror mycket på att vi ställer för lite krav föräldrar- - men na

och en annan tar upp att föräldrarna kan ha svårt helheten och prioritera utifrån att se detta. Det privata intresset f°ar lätt avgöra vilket ställningstagande gör. Detta är naturligt och inte konstigt. man och viktigt område vid bedömning olika arbeten är lö- Ett stort av Från perspektivet rättighets- respektive ansvarsetik är frågan om ner. individens uppfattning den egna lönen intressant. Känner personaom den får rättmätig lön Oerton 1995 konstaterade i sin unlen att en endast 1/5 kvinnorna kände sig undersökning av kooperativ att av derbetalda, 3/5 männen. I arbetsmiljöundersökningen är det mot av

Lillemor Westerberg

bara på en bamstuga som de verksamma att de har löner under anger det normala, de övriga att de har löner över vad är normalt anger som i branschen. Däremot är det enligt enkätema vanligt med obetald

övertid vilket kommenteras med

vissa dagar känns det tungt att arbeta gratis utan uppskattning. - Vi gör minst 5 tim. övertid i veckan, utan betalning.

På en annan bamstuga får personalen utföra inslag i arbetet som tidigare låg ordinarie arbetstid, ledig tid. Så t.ex. läggs de s.k.

planeringsdagama på lördag/söndag och de håller

öppet även om personalstyrkan inte är fulltalig och de är kvar måste arbeta även för som dem är sjuka. Om inte lönen höjts för denna utökade arbetstid har som de i realiteten fått en lönesänkning.

Linjär eller cirkulär tid

I teorigenomgången framhölls att den teknisk/administrativa rationali-

teten utgår från en linjär tid. Tiden mäts med timmar och minuter som om de kunde läggas efter varandra på linje, medan ansvars/omen sorgsrationalitetens tidsuppfattning är cirkulär där dagens återkommande sysslor, veckodagarnas olika aktiviteter och årstidema samt

årets helger styr tidsuppfattzningen. Detta påverkar på vad

synen som uppfattas som rationella, effektiva företag. Flera enkätsvar tar upp tidsfrågor av olika slag, t.ex. nedanstående kommentar från ett daghem som sagt upp sin kokerska på grund dålig ekonomi klagar av som att arbetet med ekonomin stjäl tid från själva arbetet:

Vi har så mycket idéer som vi vill genomföra, eñersom men aldrig hinner diskutera under arbetstid krävs det så oerhört mycket mer energi och för att genomföra det vill. av var en man Vi måste dessutom hålla våra halvtimmesraster på minuten och börja första rasten prick 11.00 för att tre ska få sin rast. personer Detta är mycket frusterande för ofta blir försenade eller av en annan orsak.

En första tolkning citatet kan att personalen klagar över av vara att de måste hålla halvtimmesrastema på minuten och de kommer för om sent till rasten så missar de del rasten. Det är logiskt enligt en av upp-

fattningama i den rationella organisationen där arbetsdagen

delas upp i arbetsutövande och raster och där varje börjar och slutar vid pass en i förväg bestämd tid. Punktlighet och snabbhet premieras och rasten ses som avbrott från arbetet. En tolkning personalens komannan av mentarer till tidsbrist och frustration över att bli styrd klockan är av att verksamheten, mötena med barnen, inte blir effektivare punktav lighet och snabbhet utan tid och tålamod. Det är i mötena genom som personalen mäter kvaliteten sitt arbetsutövande, inte i det fmansielav

resultatet jämför även Wahlgren, 1996 och Szebehely, 1993.

Dubbla rationaliteter

Ansvars/omsorgsrationalitet i kvinnliga företag

Visar genomgången att kvinnor arbetar i företag med kvinnsom

liga sysselsättningar uppfattar ekonomi och vanliga ekonomiska be-

utifrån andra föreställningar än de är gängse i debatten grepp som Har kvinnorna valt att organisera efter vad som i litteraturen kallas för ett kvinnligt sätt att organisera Präglas föreställningarna av ansvars/omsorgsrationalitetens kännetecken Frågorna ställs mot bakgrund kapitlets syfte; kvinnor i kvinnliga branscher arbeav att se om tar efter förutsättningar från dubbla rationaliteter. En kvinnlig organisation skall alltså enligt genomgången ovan kännetecknas frånvaro önskan tillväxt, hierarkier och önsav av om kan karriär I materialet finns några få önskningar om tillom m.m. växt, de skall mot bakgrund ansträngd ekonomi. Att men ses av en öppna ytterligare avdelning större flexibilitet och exempel som en ger givits på utökning verksamheten i fonn av mellanstadium eller friav tidshem kan förklaras med att kontinuitet önskas. Kommentarerna förts har i högre grad gällt att få pengarna att räcka, än att få dem som växa och målsättningen är att lagom stor. Den enskilda barnatt vara stugan har viss möjlighet att ta in fler barn, men det kräver en aven vägning så att inte de befintliga barnen kommer att sluta om bamtätheten blir högre. Jfr Holrnquists artikel denna antologi. Begreppen produktivitet och effektivitet används mycket sällan och inte enligt den teknisk/administriva rationalitetens betydelse. Det finns inte heller något exempel på kvantitativa målforrnuleringar, t.ex. i termer vinst. Oftast bamstugans pedagogiska profilering av anges och talar sitt i verksamheten, det som enligt von man om engagemang Otter 1987 kan tecken på definition effektivitet i välses som en av fárdstjänster. Samtidigt finns de ekonomiska restriktionema som t.ex.:

Alla får tala hur de vill ha det, men ekonomiska aspekter väom ger alltid tyngst.

exempel på omgivningens teknisk/administrativa ratio- Ett annat nalitet är starten ett kooperativ. Kommunen misstrodde personaav lens idé och förhalade "vi fick lägga ett anbud och seprocessen men dan gick det vägen", dvs. de fick tala administratöremas språk. När verksamheten väl kom igång lämnades den ekonomiska administrationen över till revisor och till bankkontakten. Flera kommentarer en hänvisar till bristade tid och svårigheter att få tid till de egentliga ar-

betsuppgiftema. I utgångspunktema har antagits att ett företag med kvinnliga för-

tecken skulle kännetecknas närvaron relationer, uppgiftsrelateav av ledarskap, horisontell karriär och andra. Jag hävdar att rat omsorg om personalen uttryck för dessa värderingar. Bamstugan som anger ger

Lillemor Westerberg

att de arbetar eñer målformuleringen "helhet plus tema, plus föräldra-

samarbete" har t.ex. begreppet samverkan inbyggd i målformulering-

en. Personalen talar om relationer till barnen och till föräldrarna och föreslår samtal som lösning på eventuella motsättningar, vilket är ett tecken på relationering snarare än positionering. I enkäterna och i intervjuerna fanns inga spår av önskan om en stark ledare. Ledarskapet definieras inte utan arbetsav en person av uppgifterna. Mot detta kan givetvis invändas att nykooperativen består av små, platta organisationer och att dessa oavsett bemanning och slag av produktion kännetecknas av liknande värderingar. Det är först när företagen växer som hierarkier, karriär och tydlig orderlinje blir tydliga inslag. Kooperativen i undersökningen strävar efter att vara lagom, inte att växa för växandets egen skull. Andra tecken att föreställningama enligt ansvars/omsorgsrationaliteten finns är kommentarerna om övertidsarbete där man söker föräldrarnas uppskattning inte materiell kompensation. Det finns alltså tecken som tyder på att kvinnorna arbetar med dubbla rationaliteter, med föreställningar både från ansvars/omsorgsrationaliteten och från teknisk/administrativ rationalitet. Vad betyder det för kvinnors möjlighet att ha makt över, i och sin organisagenom tion

5 Fick kvinnorna makt

Kvinnorna i undersökningen har tagit steget från att ha kommunen som arbetsgivare till att arbeta i egen regi. Under denna transfonnering och under de första årens verksamhet har maktens ansikte visat sig i flera skepnader. Om makten över organisationen definieras som kvinnornas möjlighet att påverka sina inkomster kan man med ledning undersökav ningen hävda att de fortfarande till del avgörs av kommunens agerande då bamstugomas största inkomstpost kommer därifrån. Det är också ofta kommunen som har hand om administrationen efterfråav gan på omsorgsplatser. Kommunen som tidigare varit arbetsgivare åt personalen har i många fall blivit en motpart i förhandlingar etabom lering av kooperativet och till möjligheter till fortsatt drift. I ett fall var förhandlingsläget så låst att juridisk expertis fick anlitas. Andra bamstugor har upplevt god samverkan i inledningsskedet, hårdmen nande attityd efterhand. Makt över organisationen kan också definieras möjlighet att som bedriva sin verksamhet utifrån dess logik. Ett exempel på att omgivningens värderingar dominerar i kommentar på enkät. Barnges en en stugan får inte sin betalning i tid och föreslår därför:

Dubbla rationaliteter

att bidragen betalades ut direkt från staten

Varför barnstugan att den får bidrag för barnen från komanser när de i själva verket tar emot betalning för utförande av armunen, kommunen ålagd att sörja för Ingen talar om bi-

betsuppgifter som drag när det gäller den kommunala gatuskötseln eller sophanteringen.

kvinnorna tycker sig ha fått makt över sin organisation Frågan om därmed besvaras med knappast. Däremot kan frågan kvinkan om

makt i organisationen besvaras positivt. Framförallt gäl-

nornas mera ler detta personalkooperativen där alla är med och påverkar. Kom-

uttryck för att de själva beslutar sina egna angelämentarerna ger om och att de driver kooperativet tillsammans. I det här sam-

genheter

manhanget är bamstugomas målformuleringar liksom beskrivningar

verksamhetens resultat viktiga att beakta. Trots ekonomiskt resulav är målen fortfarande kvalitativt formulerade vilket kan toltatansvar den teknisk/administrativa rationalitetens påverkan inte kas som att ändrat uppfattningama bamstugomas verksamhet. om När det gäller föräldrakooperativen har föräldrarna fått ett större

verksamheten än de haft på daghem i kommunal regi

inflytande på

även här hävdar personalen att den fått större möjligheter till påmen verkan eftersom de har tätare och närmare kontakt med föräldrarna i

vad de hade med kommunförvaltningens tjänstemän. De styrelsen än

ökade möjligheterna till påverkan kan dock paras med en ängslan att

få förälder vill styra verksamhet den inte har kimskap om, en som en rädsla kan förklaras med att personalen då kommer att styras en som dubbla rationaliteter. av Vidare uttalas ofta vaming7 till kvinnor för att sitt företag en se "sin familj" och därmed fastna i kvinnofálla. Anledningen är som en ansvarsetiken enligt innebär arbetsinsatser oavlönad arsom ovan betstid, dvs. kvinnor förväntas service, omvård och omtanke även ge utanför arbetsuppgiftema och ordinarie arbetstid. Det goda rådet inne-

bär i klartext kvinnorna inte skall följa sin eventuella ansvarsratioatt nalitet. Det finns dock anledning att ifrågasätta varningen för att an-

vända familjemetaforen. När kvinnorna talar om kooperativet som en

gör de det bevis på den goda samhörigheten mellan perso-

familj som

och föräldrar, att de har fester eller att personal nal t.ex. gemensamma och föräldrar är värmer än arbetsgivare och arbetstagare. mer som som Alla metaforen familj gjorde det för att visa att kooperatisom angav fungerande tillfredsställande och att de själva trivdes. Wahlgren vet

och Szebehely 1993 har båda undersökt omsorgstjänster och 1996

konstaterar att personalens arbetstillfredsställelse skapas av att få göra

7 konferensen Kvinnor och kooperation i Östersund 15-17 maj 1995framhöll flera På fara för kvinnligt företagande. talare detta som en

Lillemor Westerberg

ett meningsfullt arbete som uppskattas vårdtagarna, än att av snarare utföra arbetsuppgiftema snabbt och mekaniskt efter ett standardiserat schema. Kanske skall varningen för kvinnofálla den teknisk/ ses ur administrativa rationalitetens perspektiv dvs. enligt den grundform där interaktionema mellan individerna är kortvarig, beräknande av natur Sjöstrand 1988. Oerton 1995 föreslår att "familj" står för progressiva värden eftersom en familj är plats för utbyte stöd, en av

förståelse och ömsesidighet, plats där familjemedlemmen hämtar

en näring och energi för fortsatt arbete Det är med andra ord ett högt betyg åt ett företag. Vad gäller frågan kvinnorna fått ökad makt organisatioom genom nen är bilden splittrad. Överflyttning från kommunal till kooperativ regi upplevs "att starta eget och det finns kommentarer visom som sar på att självkänslan stärkts och glädje över att kunna omgivningge en av sin pedagogik. Ett exempel på möjligheter till ökad makt genom organisationen är det nätverk for kooperativa bamstugor startats som av en bamstugeföreståndare. Det talar emot är besparingarna som inom offentligsektom och många kommentarer for kooperarör oron tivets överlevnad. Andra svårigheter for de nystartade enheterna uppges vara okunskap om organisationsformen i samhället. Ett exempel på det är

att det är mycket svårt för att inte säga omöjligt att söka lån eller checkkredit i bank.

Fortfarande har kvinnorna lång väg kvar innan de kan hävda att de fått ökad makt över och genom organisationerna. I alla fall de om startat eget" inom området social service.

Litteraturförteckning

Avotie, Leena 1990 De genusspecijika kulturerna och ledarskap, Working Paper, 1990/10, Uppsala: Företagsekonomiska inst., Uppsala universitet Becker, Selwyn W 1975 Theepicient organization, Amsterdam: Elsevier Björkman, Torsten Lundqvist, Karin 1981 Från Max till Pia: reformstrategier inom arbetsmiljöområdet, Lund: Arkiv avhandlingsserie Boalt Boêthius, Siv 1985 Att arbeta på daghem: Psykosociala aspekterpå daghemspersonalens arbetsmiljö. Arbetarskyddsfondens sammanfattningar, nr 763. Borgert, Leif 1992 Organisation som mode, Stockholm: Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet Calás, Marta B. Smircich, Linda 1993 "Dangerous Liasons: The femininc-inmanagementå" Business Horizons, March -April,: s. 73-83. Chakravarthy, Balaji Lorange, Peterl 991 Managing the Strategy Process, London: Prentice-Hall International, Inc Eneroth, Bo 1990 "Hur i helvete tänker killar egentligen" Ottar, 1990 nr

Dubbla rationaliteter

Ferguson,Kathy E 1984 Thefeminist case against bureaucracy, Philadelphia: Temple University Press Garsten, Christina 1994 Apple World, Stockholm studies social anthropology 33, Stockholm: Almqvist Wiksell International Goldhor Lerner 1990 H. Kvinnors nära relationer, Forum Granqvist, Roland 1990 Effektivitet ochproduktivitet i sjukvården, Stockholm: Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet Gunnarsson,Ewa 1989 Kvinnors arbetsrationalitet och kvalifikationer, 6 i Qvist-projektet, Stockholm: Arbetslivscentrum Arbetsrapport nr Gustafsson,C. 1988 Omföretag, moral och handling, Lund: Studentlitteratur Göranzon, Bo Josefson, Ingela 1988 Red. Knowledge, Skill and Arti/icial Intelligence, Berlin: Springer-Verlag Hargreaves-Heap, S 1993 Rationalitet och ekonomisk teori, Lund: Studentlitteratur Heilbroner, Robert, L 1988 Behind the veil of economics:Essaysin the Wordbz Philosophy, London: W.W. Norton Company Hugemark, Agneta 1994 Denfängslande marknaden: Ekonomiskaexperter om välfárdsstaten, Lund: Arkiv förlag Ianello, K. 1992 Decisions without hierarchies, London: Routledge Kallinikos, Jatmis 1993 TheMarket Methaphor, Stockholm: Department of BusinessAdministration KOOPI 1994 Statistik över nystartade kooperativ, Kooperativa institutet Morgan, Gareth 1986 Images of organizations, London: SagePublications Noddings, Nel 1984 Caring: Afeminine appproach to ethics and moral education, London: University of California Press Sarah 1995 Women the Crossroads. Conference Paper,Östersund Oerton, at Olsen, Morten J.S.1992 Kvalitet i banktjänster. Privatkunders upplevda problem med banktjänster studie med hjälp kritisk-händelsemetoden, Karlstad: - en av CTF, Högskolan i Karlstad Otter, Casten1987 Produktivitetsmätningar är improduktiva. Blickpunkten nr von 1987 Pestoff, Victor Gullström Nyland, Liliana 1994 Social service i kooperativ regi: desspopulation, mätinstrument och urval av daghem samt annan social service Stockholm: Företagsekonomiska institutionen Pihlgren, Gunnar 1985 Management i Förvaltning: Efektivitet ochförnyelse, Stockholm: Liber Förlag PUB, Projektansökan, Socialdisüikt 10daterad 1986-11-24 Ressner,Ulla 1982 Vårdarbetarkollektivet ochfacket inom omsorgsvården, Stockholm: Arbetslivseentrum Rombach, Björn 1990 Kvalitet i ojentlig sektor. Stockholm: Norstedts förlag Sjöstrand, Sven-Erik 1988 Kooperativa Företag verksamheter med skäl och äl" i Motbilder: sju samhällsdebatttörer omkooperativa framtiden Red. Inga-Lisa Sangregorio. Stockholm: Kooperativa institutet Sundin, Elisabeth 1993 Ny teknik igamla strukturer, Stockholm: Nerenius SantérusFörlag

Lillemor Westerberg

Svensson, Lennart 1986 Grupper och kollektiv: en undersökning hemtjänstens av organisation i två kommuner. Utredningsrapport Stockholm: Arbetslivscentrum Szebehely, Marta Hemtjänst eller anhörigvård: förändringar under 80-talet Socialstyrelsen artnr 1993-00-30. Södergren, Birgitta 1992 Decentralisering: förändring iföretag och arbetsliv. Stockholm: Ekonomiska forskningsinstitutet Sörensen, Björg Aase 1982 "Ansvarsrasjonalitet" iKvinner ifelleskap. Red. Holter, H. Oslo: Universitetsforlaget Thomasson, Bertil 1993 Tjänstekvaliet: Kundorienterad och kompetensbaserad kvalitetsutveckling. Karlstad: CTF, Högskolan i Karlstad Wahl, Anna 1992 Företagsledning konstruktion manlighet." i Red. som av Sjöstrand Holmberg. Företagsledning bortom etablerad teori. Malmö: Studentlitteratur Wahlgren, Ingela 1996 Vem tröstar Rut En studie av alternativa driftdarmer i hemtjänsten. Stockholm: Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet Weinberg, Suzanne1992 Kostnadsefektivitet på daghem. lic.avhandling. Stockholm: Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet Westerberg, Lillemor 1992 Föreställningar på arenan: ett utvecklingsarbete kring eget budgetansvar på kommunala barnstugor. Stockholm: Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet Westerberg, Lillemor 1996 Social service i kooperativ regi: hot eller möjlighet för kvinnligt företagande l 996 Researchreport 1996. Stockholm: Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet Ylander, Christian Löfstrand, Stig 1992 En bok kring kvinnors och mänsskilda världar. Stockholm: Läroverket, Arbetsmiljöfonden

paradoxala maskuliniseringstendenser

Den offentliga sektorns paradoxala maskuliniseringstendenser

ULLA JOHANSSON

Den här artikeln diskuterar den offentliga sektorn ur ett könsperspektiv. Det söker dels visa på vilka perspektiv som kan framträda om skiljer mellan å sidan "kvinnor" och "män biologiska man ena som varelser och delar dikotomi innebär att man antingen är av en som eller och å andra sidan "kvinnliga och manliga tankesätt kvinna man är något betydligt diffust, kulturellt än biologiskt som mer snarare förankrat. Ty individ kan bärare såväl så kallade samma vara av kvinnliga manliga tankesätt, det vill säga det dikotomiska försom hållningssättet finns bara i den stereotypa benärrmingen. Tesen förs fram är att det verkar om kvinnor invaderat som som och accepterats i den offentliga sektorn i högre grad än kvinnliga tankesätt tankesätt kulturellt varit och är kopplade till kvinnors som liv och vardag. Kvinnor har fått ökat tillträde till den ursprungligen helt manligt dominerade offentliga sektorn i så hög grad att kvinnorna idag dominerar antalet anställda inom offentlig sektor. En genomgång visar emellertid att den kvinnliga invasionen är en ganska sen företei sektorns historia. Om skiljer mellan antalet kvinnor och else man

kvinnliga förhållningssätt" ingalunda är förbehållna kvinnor är

som

det dessutom inte så säkert att sektorn är så kvinnlig".

l Kvinnlig ansvars- och omsorgsrationalitet

i både kvinnliga och manliga kroppar

som ryms

inledande utgångspunkter och frågeställningar

- I den offentliga debatten betonas ofta vikten att man förändrar anav

talet kvinnor i organisationer där de är underrepresenterade till ex-

delar universitetsvärlden och vice som sjukvård och empel av versa

Sådana tankar är grunderna för de obligatoriska så bamstugor. en av kallade jämställdhetsplanema för offentliga organisationer. Mer likar-

tad fördelning mellan könen ofta ett jämställdhetsmål i sig. ses som Dessutom antas ofta jämn könsfördelning påverka tankesätt en mer och arbetsförhållanden och leda till kreativ och utvecklande en mer miljö.

Ulla Johansson

I den här artikeln har emellertid fokus förskjutits från diskusen sion om fördelning och jämställdhet mellan män och kvinnor mot en diskussion om fördelning och strömmar av värderingar och förhållningssätt som på olika sätt är kopplade till män och kvinnor. Kopplingen är en historisk och kulturell realitet, men den måste inte nödvändigtvis vara densamma i den historia heter framtid, och som som vi till stor del reproducerar eller skapar våra föreställningar. genom Vad är "traditionellt kvinnligt beror vilka traditioner, det som vill säga vilken kultur och tid, utgör referenspunkt. Dessutom som finns en mängd olika institutionaliserade föreställningar eller schab-

loner om vad som är "kvinnligt" respektive manligt Två perspektiv

utgör utgångspunktema för denna artikels resonemang. Feministisk forskning Haraway, 1988; Fox Keller och Longino, - 1996 har visat hur vårt moderna västerländska samhälle både osynliggjort och nedvärderat just de förhållningssätt och det arbete som varit knutet till det som traditionellt utgjort och kopplats till kvinnors liv och vardag. I stället har de traditionellt manliga schablonerna och förhållningssätten hierarkiskt överordnats i det offentliga samhället och samtalet. Det traditionellt eller stereotypt kvinnliga förhållningssätt - som emanerar från vad Holm 1993 kallar modrande utgör grunden för denna artikels femininitetsbegrepp eller "kvinnligt tänkande med citationsteckenl, två begrepp används synonymt. som Med kvinnligt eller kvinnligt tänkande" således i detta avses sammanhang den tankelogik som i stort sett sammanfaller med vad Westerberg i sin artikel i denna antologi benämner ansvarsoch om-

sorgsrationalitet. Den antas ha sin grund i traditionellt kvinnliga

omsorgsaktiviteter; vård och barn och gamla, dvs. ett arbete omsorg om som kräver att man agerar med känsla och omtanke och sätter relationer och den specifika situationen i centrum Chodorow, 1978, 1989; Gilligan, 1982; Rose, 1994; Eliasson, 1996. Denna logik sätts i motsats till det traditionellt maskulina förhållningssätt som innebär separation av tanke och känsla, kropp och förnuft, och söker efter det som generella och abstrakta snarare än det specifika och kontextuella Smith, 1987; Haraway, 1988; Chodorow, 1989; Fox Keller, 1996. Westerberg benämner denna logik den tekniskt/administrativa senare rationaliteten". Såväl "manlig" som "kvinnlig" rationalitet, definierad på ovanstående sätt, kan enligt min mening betraktas som något positivt och likvärdigt i betydelsen förhållningssätt har lika värde och kompletsom terar varandra. Denna jämställdhet mellan förhållningssätt än snarare kön ställs i motsats till ett "patriarkaliskt perspektiv kan definiesom ras som en hierarkisering och nedvärdering av det som traditionellt

paradoxala maskuliniseringstendenser

och empiriskt varit fortfarande till stor del är kopplat till kvin-

och

nors värld. Utifrån detta perspektiv blir det viktigt att inte enbart rikta uppmärksamhet på olikheter mellan män och kvinnor utan också fokusera de strömmar värderingar patriarkaliserar, dvs. nedvärderar av som det traditionellt kvinnliga oavsett det är kvinnor eller män som gör om det. Patriarkalisering blir inte något män gör mot kvinnor, utan något vi alla eller mindre gör utan att tänka det och något vi gör mer inte enbart kvinnor utan mot de värderingar som framförallt mot kopplats till kvinnor inte med nödvändighet måste göras så. men En genomgång de senaste decenniemas utveckling inom samav hället i skulle förmodligen leda till identifiering av strömmar stort en såväl femininisering såväl män kvinnor som maskuliniav hos som sering såväl kvinnor män. Det finns tecken som tyder på

hos som

bådadera jfr. Alvessons diskussion i denna antologi. I den här artikeln vill jag några illustrationer koncentrera genom mig på följande perspektiv: Först och främst vill jag för analytisk distinktion propagera en mellan kvinnor och kvinnliga förhållningssätt i på den offentlisynen sektorns jämställdhet samt utnyttja denna distinktion i tecknandet ga den offentliga sektorns framväxt. av Jag vill också teckna ett perspektiv där jag ifrågasätter om inte decenniets införande företagsekonomisk diskurs det senaste av en inom offentlig sektor innebär maskuliniseringstendens som såväl en kvinnor medverkar till att reproducera. män som Jag vill dessutom visa hur djupt institutionaliserade våra patriarkaliska föreställningar i betydelsen nedvärdering av omsorgs- och an-

svarsrationaliteten När språk och begreppsbildning från sektor förs över till en anen innebär det förändring verklighetskonstruktionen; vi är våra nan en av föreställningar och våra föreställningar konstrueras med hjälp av språk och begrepp i vid bemärkelse Berger Luckmann, 1967. Im-

det privata näringslivets språkbildning har inneburit en

porten av identitietsförändring för den offentliga sektorn Blomquist, 1996. Jag vill här ett perspektiv där jag hävdar att detta i sig kan bepresentera traktas maskulinisering, eftersom den traditionellt företagssom en ekonomiska världsbilden är konstruerad i linje med tankemönster som är inbäddade i eller har starkt släktskap med de traditionellt manliga tankemönstren Fergusson, 1984; Calás Smircich, 1991; Acker, 1992; Hirschmann, 1992; m.tl..

Denna form tankemässig maskulinisering den offentliga

av av sektorn sig för mig parodisk eftersom det offentliga samtalet i stort ter enbart uppehållit sig vid frågan hur kan få in fler kvinnor sett om man

Ulla Johansson

i de delar av den offentliga sektorn där kvinnor är underrepresenterade. En total fokusering på kvinnor och män biologiska varelser som döljer frågan om hur olika socialt och kulturellt förankrade tankemönster, hur det som hör till den traditionellt kvinnliga kulturen och dess status, hanterats. För några årtionden sedan begreppet "smygvar socialisering ett populärt uttryck som i det här sammanhanget skulle

kunna översättas med begreppet smygmaslculinisering.

Är månne den offentliga sektorn på väg mot maskulinisering samtidigt som delar av den privata sektorn i vissa avseenden går den motsatta vägen Ett absurt perspektiv tecknar sig framför mig när jag iakttar hur en del av de strömningar som är populära inom den privata sektorn t.ex. "team work och empowennent delvis kan tolkas som försök att integrera tankesätt som i högre grad vilar i den traditionellt kvinnliga snarare än den manliga kulturen. Inom den privata sektorn förekommer givetvis flera olika utvecklingstendenser, men en sådan tendens innebär en modifiering de traditionellt manliga disav kurserna och ett försök att utveckla synsätt integrerar eller på ett som annat sätt tillvaratar sådana perspektiv och synsätt traditionellt som hört hemma inom den kvinnliga världen Johansson, 1995. Håller offentliga sektorn på att introducera tankegångar blir alltmer obsosom leta inom den privata sektorn; tankegångar är anpassade till eller som äger giltighet i förhållande till andra och förlegade förhållanden Om man vill hårdra perspektivet kan säga att det verkar pågå man en paradoxal utveckling där man på ett plan talar och betonar om vikten av ökat antal kvinnor på ledande poster i ett uttalat syfte att göra organisationerna mer jämställda. På andra plan pågår däremot ett befástande av patriarkatet, dvs. att det som kopplas till traditionell kvinnlighet eller femininitet förtrycks och nedvärderas i relation till det som kopplas till maskulinitet. Dessa olika utvecklingar existerar parallellt och bildar två olika institutionella, delvis frikopplade strömningar. Men endast den nämligen fler kvinnor på ledande beena fattningar diskuteras allmänt, medan den andra i stort sett inte - uppmärksammas. Den uppmärksamheten vill jag inrikta mig på i denna artikel. Artikeln har tre olika avsnitt. Först presenteras kortfattat den feministiska plattform från vilken analysen gjorts. Därefter görs histoen risk genomgång av hur dels kvinnor och dels feminint relaterade logiker introducerats i den offentliga sektorn, som ursprungligen dominerats av såväl män som maskulinitet. Slutligen kommer diskussion en och exempliñering av olika patriarkatsbefistande tendenser påsom går för närvarande.

paradoxala maskuliniseñngstendenser

2 Könet något att uppmärksamma

och glömma på samma gång

Feminismen är inte bara kamp för kvinnors rättigheter och jämen ställdhet. Det är också eller flera vetenskapliga diskurser som en söker uppmärksamma och problematisera relationen mellan män och kvinnor, mellan manlighet och kvinnlighet. Syftet är att påvisa och bryta stereotyper och för givet tagna föreställningar som verkar upp hämmande för såväl män kvinnor inte in i de socialt som som passar konstruerade schablonema. Det är också att demonstrera på vilket sätt samhället reproducerar olika föreställningar och hur de styr och påverkar utan att är medvetna om det. oss Målet för de flesta feminister är att på ett sätt göra könet ointreslåta det innehålla allt eller inget. En sådan upplösning av kösant, att betydelse aktualiserar emellertid ökad observans på förtrycket nets en

de värderingar, attityder och synsätt är kopplade till det tradi-

av som tionellt kvinnliga, till de perspektiv och röster inte artikulerats som männens Gilligan, 1982; Chodorow, 1978; Hirschsamma sätt som 1992 och ofta tagit rollen avvikande, av anomali i den mann, som av offentliga debatten Smith, 1987; Acker, 1992. Det finns, som jag ser det, risk att både män och kvinnor anpassar sig till villkor som reen ducerar det traditionellt kvinnliga, vårdande, omhändertagande med tonvikt på medkänsla och empati med de och att vi skapar ett svaga, samhälle där vi alla till de traditionellt manliga villanpassar oss koren där konkurrens, styrka och intellektualisering dominerar. Det finns risk vi alla, både män och kvinnor, bygger vidare på tradien att tionellt maskulina värderingar och kastar ut det feminina barnet med badvattnet. Att synliggöra det arbete och de värderingar som varit knutet till kvinnors traditionella arbete med barn och hushåll och som varit osynliga eller nedvärderade i det publika och patriarkaliskt dominerade offentliga rummet är utifrån detta perspektiv en viktig uppgift kan berika och befria både mäns och kvinnors liv. som I många diskussioner handlar kön talar man om män och som om kvinnor alla de väsentliga skillnaderna mellan män och som vore kvinnor kopplade till våra anatomiskt skilda utfornmingar, en reducering sociala konstruktioner till biologisk dikotomi Man räknar av en antal kvinnor och män och fördelningen däremellan som vore det den enda måttstocken eller det enda intressanta. Kvinnor är kvinnor och män är män Kvinnligt tänkande uppmärksammas visserligen allt-

Jag tänker här dels dikotomitänkandet, dels på sättet att låta de biologiska skillnadernaståockså för de sociala dvs. biologisk reduktionism somsamtidigt är enbioen logisk kolonialism av den sociala sfåren. ZJagtänker härpå alla statliga utredningar och den allmänna debattendär man ett

Ulla Johansson

mer och ses ibland som en bristvara men kopplas med blixtens automatik såsom enbart boende i kvinnors kropparf Manligt tänkande"

talar vi inte lika mycket om; möjligen beror det på att även vi kvinnor med akademisk utbildning tillgodogjort oss det som vårt eget elmer ler mindre mänskliga tänkande. I motsats till det kvinnliga" anses det inte som awikande Calás Smircich, 1996 utan motsatsnarare vi definierar det utan att koppla det till männens sen; som norm ens kroppar Kön är något som bara kvinnor har männens tankevärldar är mänskliga I den här artikeln vill jag emellertid frigöra de manliga och kvinnliga kropparna från de tankestrukturer som av hävd varit intimt och schablonmässigt sammanlänkade med män respektive kvinnor men som inte nödvändigtvis måste vara så. För att - exempliñera och göra det tydligt så anser jag tex mig själv entydigt vara kvinna som biologisk varelse. Men när det gäller tankemönster betraktar jag mig som typiskt tvåkönad; i vissa avseenden är jag förhållandevis "manlig" och i andra förhållandevis kvinnlig om man

mäter utifrån de schablonföreställningar om kvinnligt och manligt

som för närvarande florerar vilt i såväl massmedia vetenskap. Jag som skäms inte över detta förhållande, utan jag finner det intressant att betrakta mig som en person med tvåkulturell bakgrund något jag - som också ser som en förutsättning för att kunna hävda mig i det akademiska arbete jag valt. Däremot skräms jag över hur de sidor betraksom tas som traditionellt kvinnliga är nedvärderade och har svårt att hävda sig inom såväl Akademia som det offentliga livet i stort. För att kunna upplösa schablonerna behöver de och deras förtryckande verkan därför uppmärksammas de krafter man inte ens ser är svårare att vär- sig mot och de värden man inte har lättare att trampa på. ser man

Tre kohorter

av feminism

Den feministiska rörelsen håller, som jag ser det, på att gå in i en tredje kohort.° De olika kohortema skiljer sig när det gäller para-

helt oproblematiskt sätt talar om män och kvinnor, t.ex. i betydelsen "varannan damemas". sDettaär grunden för nuvarande "Women Management" diskursen till skillnad från tidigare diskurser där kvinnor skulle lära sig att uppträda som män. 4Det finns, såvitt jag vet, ingen litteratur som efterlyser femininitet hos både kvinnor och män. sUtom möjligen när vi talar "manlig aggressivitet" ibland kopplas till djuom som en risk manlighet som vore denna helt frikopplad från det dagens sociala sammanhang i vilket den utövas ett resonemang som förekommer enhel del bland de biolog- - nya istema, hos vissa kvinnliga läkare och i en del varianter av mansforskning Robert Bly t.ex.. Begreppet kohort används i stället för generation för att markera att det inte rör sig om att den enaföds och efterträder den andrautan för att markera att sambandetär

paradoxala maskuliniseringstendenser

digmatiska föreställningarna om hur män och kvinnor respektive manligt och kvinnligt förhåller sig till varandra.

Den första kohorten lyfter fram likheterna mellan män och kvin-

Den problematiserar inte skillnaderna. Den konstaterar enbart att nor. sådana finns, och fokuserar i stället på att skapa lika förutsättningar. Den implicita förutsättningen är att män och kvinnor i grunden är lika sameness" och därför ska behandlas lika. Om så sker kommer män och kvinnor att så småningom bli jämställda det är det implicita an-

tagandet följer detta Fokus för forskningen blir där-

som resonemang. för att beskriva skillnader och leta hinder av olika slag, hinder som det sedan gäller att försöka undanröja. Till denna kohort räknar jag företrädesvis den liberala feministiska rörelsen, som var den dominerande fram till 1960-talets slut och som fortfarande enligt den genom-

Calás och Smircich gjort dominerar den tillämpade forskgång som ningen kvinnor och män inom det företagsekonomiska fältet

om Calás Smircich, 1996.

Denna kohorts strategi att inte problematisera könet var kanske den enda rimliga i en tid då kvinnor var direkt utestängda från det offentliga rummet saknade rösträtt och rätt till utbildning och offentliga arbeten samtidigt det liberala paradigmet basunerade ut jämlik-

som het och yttrandefrihet. Kampen kom, för de borgerliga kvinnliga förkämpama helt naturligt att inriktas på vi vill också in, vi vill också

med, vi kan vi också. Att kvinnorna blev tvungna att spela på vara männens planhalva och med deras regler för att få tillträde till det publika rummet säkert något även de tidiga feministema var upp-

var märksamma på, att acceptera detta och visa att de var lika duk-

men tiga männen männens förutsättningar var förmodligen

som egna deras enda chans att göra sig gällande.

Problemet med denna kohort är emellertid att det blir männens situation och villkor omedvetet blir den enda grunden den som

som kvinnorna ska tillträde till och sig till. Det som varit

ges anpassa kopplat till kvinnors traditionella vardag, dvs. värderingar, tankestrukturer och förhållningssätt som hör samman med familjen och nära relationer, blir därför lätt osynliggjorda, faller utanför ramen och finns inte med i underlaget för teoretiseringar av olika slag. Vilka begränsningar detta innebär har framförallt andra kohorten av feminister påvisat.

Den andra kohorten lyfter i stället fram mäns och kvinnors olik-

het "difference och söker synliggöra det som icke varit synligt, det

i dikotomin män-kvinnor varit kopplat till kvinnors värld i den som västerländska moderna kulturen. Om den första kohorten kan liknas

komplext och att de existerar delvis parallellt med varandra. mer

Ulla Johansson

vid ett enda spår, så försöker den andra kohorten att synliggöra ett andra spår, synliggöra det som legat eller ligger utanför den traditionellt manliga världen och visa på alternativ som varit och/eller är kopplat till kvinnors värld, beteenden och känslor. Om den första kohortens paradigmatiska förutsättningar leder till krav på lika behandling, så leder den andra kohorten till krav olika behandling för att nå jämställdhet mellan könen; eftersom förutsättningarna är olika måste könen också behandlas olika.

Till denna andra kohort räknar jag ett antal inbördes mycket olika

feminister. Simone de Beauvoirs bok "det andra kögrupper av om

net är föregångarna. Den stora spridningen parallelltänkan-

en av av det ägde rum på 80-talet då olika psykologiskt inriktade feminister t.ex. Chodorow, 1978; Gilligan, 1982 bildade skola för en ström

av forskare. I opposition till dessa men med samma separationstanke spred sig radikalfeministiska värderingar som framförallt grundade sig på sexualitet och som kritiserade det manliga samhällets utnyttjande av kvinnor och kvinnors kroppar.

Genom att lyfta fram det specifikt kvinnliga diskuteras män och kvinnor i tenner av två olika världar; man tillhör antingen den ena eller den andra. Det senaste decenniet har detta synsätt blivit alltmer

populärt, troligen eftersom det lyfter fram tidigare icke uppmärksam-

made, icke formulerade och icke tillräckligt officiellt värderade

perspektiv som vi samtidigt har lätt att känna igen. Problemet med det är emellertid att de socialt konstruerade skillnaderna som uppmärksammas, samtidigt lätt fortsätter att återskapas genom detta synsätt. Stereotypema reproducerar sig själva. För att undvika detta är en förflyttning mot en tredje kohort nödvändig; förflyttning mot synsätt

en som på samma gång uppmärksammar och upplöser stereotypema.

Den tredje kohorten ser manligt och kvinnligt som egenskaper

som traditionellt och stereotypt är kopplade till män och kvinnor men som samtidigt kan och bör ges en friare koppling till manliga respektive kvinnliga kroppar. Den andra kohortens dikotomi problematiseras och kritiseras för att den omvandlar stereotyper till essentiella skillnader, och för att den härigenom medverkar till att reproducera snarare än upplösa dikotomin.

l denna kohort där gränsen mellan män och kvinnor delvis är upplöst, blir det biologiska könet på sätt och vis åter ointressant. Utgångspunkten är att de skillnader som empiriskt kan konstateras mellan mäns och kvinnors sätt att tänka, känna och förhålla sig bildar stereotypa dikotomier som paradoxalt nog både existerar och inte existerar på samma gång. De existerar såtillvida att de finns som för givet tagna och institutionaliserade tankefonner som reproduceras, men de finns inte som essentiella fritt svävande universella skillnader utan tid

paradoxala maskuliniseringstendenser

och Den tredje kohorten kritiserar de tidigare för att de bygger rum. på universalism paradigm. I stället framhävs att könsbegreppet som bör kopplas till klass och etnicitet, till tid och rum, dvs. kontextualise- Det finns inte utan flera såväl maskuliniteter som feminiteter ras. en och det den andra kohorten har lyñ fram har framförallt varit den som västerländska medelklasskvinnans situation och stereotyp. I likhet med de tidigare kohortema konstateras att vi lever i ett samhälle, där det kopplas till männens värld värderas högre än som det på olika sätt kopplas till kvinnor, dvs. ett patriarkaliskt samsom hälle. Därför gäller det att vi alla män kvinnor motarbetar de - som patriarkaliska värderingarna och uppmärksammar deras uttryck. Den tredje kohorten bygger vidare på den andra såtillvida att en sådan

upplösning kräver samtidigt uppmärksammar de tidigare

att man osynliggjorda dimensioner den andra kohorten ser som sin uppsom gift att lyfta fram. Till denna kohort räknar jag bland andra Butler 1990 samt postmodema feministiska strömningar Weedon, 1987; Elam, 1994. Jag har i denna artikel utgått från växelverkan mellan andra och en tredje kohorten. Jag söker i likhet med den andra kohorten att analyseoch lyña fram två olika spår. Men jag gör det inte utifrån ett essenra tiellt utan från ett konstruktivistiskt perspektiv och i syfte att både

synliggöra och problematisera de två spåren. Utgångspunkten är att

det rör sig schabloner både män och kvinnor kan medverka om som till att såväl återskapa upplösa. Maskulint och feminint tänkande som blir olika tankemönster tradition och på ett generellt plan som av kopplats till manligt och kvinnligt Calás Smircich, 1991, 1996; Fletcher, 1994. Men det handlar mer om analytiska begrepp och tankestrukturer manliga och kvinnliga kroppar. Enskilda män och än om kvinnor kan ha såväl ett manligt ett kvinnligt förhållningssätt. som Det är till exempel troligt att stor del de kvinnor som når en av chefspositioner har tillgodogjort sig många traditionellt manliga sätt att tänka och bete sig, samtidigt märmens inträde i barnuppfostsom och modrande Holm, 1993 har lett till att männen i högre utran sträckning fått erfarenheter gör dem lyhörda för och kapabla till som förhållningssätt traditionellt sett kopplats till den kvinnliga kultusom ren. Med ovanstående perspektiv utgångspunkt blir det väsentligt som

att uppmärksamma och till att traditionellt kvinnliga värderingar

se inte osynliggörs så ofta gjorts och görs samt att visa hur de på

som

olika sätt hotas.

Ulla Johansson

3 Den offentliga sektorn: invaderad kvinnor

i högre utsträckning än kvinnliga värderingar

Ökat antal kvinnor är inte identiskt sak ökning och

samma som en /eller uppvärdering av traditionellt kvinnliga värderingar. Eftersom vi lever i ett samhälle där den offentliga arenan av tradition inte bara är manligt dominerad, utan också i ett samhälle där "det manliga i

oss värderas högre än "det kvinnliga dvs. i ett patriarkaliskt förtryck

av kvinnligheten, finns det stor risk att kvinnor omedvetet söker inträde till männens för att Visa "att vi kan minsann också. En sådan

arena attityd innebär lätt ett implicit och omedvetet införlivande av de existerande och högre värderade manliga villkoren som vi ofta inte ens uppmärksammar att de är manliga, samt att vi överger de i samhället

mindre uppmärksammade och mindre synliga kvinnliga värderingar-

na. Män, åtminstone de som faller inom ramen för de manliga schablonerna, betraktas oftast den normala utgångspunkten" och

som som representanter för mänskligheten jfr. konstruktionen av mänsklighetenl, medan kvinnor alltid är kvinnor och det inte

- senare ses sällan som en anomali Acker, 1992. Kvinnor kan därför mycket väl träda in på den offentliga arenan utan att ta med sig de tankemönster och värderingar som traditionellt kopplats till kvinnor.

Det finns därför en risk att strömmarna av kvinnlig arbetskraft in på den offentliga arbetsmarknaden inte åtföljts av motsvarande strömmar av kvinnliga värderingar. Tvärtom finns det tecken på delvis motsatta tendenser, dvs. att de ledande skikten fortfarande utgörs män

av och att värderingar som är traditionellt kopplade till männen genomsyrar sektorn i än högre grad än antalet män i sektorn helhet.

som Uttryckt på ett annorlunda vis innebär det att trots att männen utgör en minoritet i offentliga sektorn, finns det anledning att problematisera och fråga sig hur det förhåller sig med de traditionellt och schab-

lonmässigt manliga och kvinnliga värderingarna. Anledningen till att

jag vill resa den frågan är inte bara att jag vill särskilja kvinnor och traditionellt kvinnliga värderingar. Det är dessutom en rädsla för att det fanns och finns kvaliteter i det som traditionellt hört till kvinnors värld som inte uppmärksammats och synliggjorts och som därför

riskerar att förtryckas av såväl kvinnor som män utan att vi

ens märker det.

Naturligtvis är inte alla män som konkreta varelser liktydiga med den schabloniserade manlighetsrollen. Alla män behöver inte nödvändigtvis vara förtryckare, även om samtliga män på samma sätt som kvinnor har att förhålla sig till de institutionaliserade och för givet tagna föreställningar som finns i samhället och dess norrnsystem. På 1990-talet har också de sätt på vilka männen förtrycks manlig-

paradoxala maskuliniseringstendenser

hetsidealen och de patriarkaliska förväntningarna kommit

att uppmärksammas alltmer inom den vetenskapliga världen Heam, 1993; Collinsson Heam, 1994. I samhället har rimligtvis under betydligt längre tid avvikelser från de schabloniserade föreställningarna förekommit i en grad som är svår att fastställa.

Nedan diskuteras först kvinnors inträde som arbetskraft i den offentliga sektom. Därefter diskuteras samma inträde ur ett genusperspektiv, dvs. hur socialt konstruerade och kvinnligt relaterade tankesätt gjort inträde. Avsikten är att fästa uppmärksamheten att kvinnor verkar ha fått tillträde till den offentliga i högre utsträckning

arenan än femininiteten och att visa på hur femininiteten i vissa avseenden hotas av de ekonomiska diskurser som kommit att genomsyra sektorn under 1980- och l990-talet.

Kvinnors inträde på den ojfentliga

arenan

en relativt sen företeelse

- När nationalstaten eller statsmakten i det västerländska samhället byggdes upp under 1500- och 1600-talet var det männens suveräna domäner där kvinnorna och kvinnornas värld lämnades utanför både i mer konkret och mer abstrakt bemärkelse. Kvinnor saknade tillträde och kvinnors värld och tankesätt inte del i de tankemässiga fun-

var dament som formades kring statsmakten och dess funktion.

Idag består offentliga sektorn övervägande av kvinnor; två tredjedelar av de anställda är kvinnor. Kanske kan detta förleda oss att oretlekterat betrakta den offentliga sektorn som en kvinnlig sektor. En genomgång av kvinnans ställning i den offentliga sektorn visar emellertid hur slående kort denna historia är och vilken svag ställning såväl kvinnor som kvinnligt relaterade förhållningssätt verkar ha.

Statistik över fördelningen mellan män och kvinnor i den offentliga sektorn i ett längre tidsperspektiv är inte särskilt vanlig och relativt svårtillgänglig. SCB:s arbetskraftsundersökningar med uppdelning på män och kvinnor samt särskiljande av olika arbetslivssektorer började först 1962. Merparten av de böcker jag gått igenom behandlar

som förändringar i offentlig sektor saknar antingen en uppdelning mellan män och kvinnor eller skildrar endast situationen de fem till tio senaste åren.7 Eftersom könsmönster är djupt förankrade institutionella mönster med ofta för givet tagna grunder som ändras mycket långsamt borde de rimligen betraktas ur ett flergenerationsperspektiv.

7 Jag har gått igenom ett antal olika statliga utredningar, statistik från SCB samt statsvetenskapliga och företagsekonomiska böcker som behandlar offentlig sektor och sompublicerats de senaste10-15 åren.

Ulla Johansson

Också utifrån ett modemitetsperspektiv borde perspektivet sträcka sig

över längre tidsperspektiv. Om man ser den moderna staten som sammanlänkad med modemitetens uppkomst, dvs. samhälleliga och kulturellt förankrade tankemönster och därmed sammanlänkade värderingar föddes för omkring 300 år sedans och som brett ut sig

som och kommit i blomning under de senaste 100 åren, blir perspektivet

på de förändringstendenser förekommit i fördelningen mellan kö-

som

nen tydligare.

När statsmakten efter medeltiden byggdes upp var det männen som formade den. Fram till mitten 1800-talet medelklassens och

av var överklassens9 kvinnor eller mindre bundna till hemmet inte bara

mer

tradition. Olika lagar och regler omöjliggjorde för dem att utbilda av sig, starta näringsverksamhet med mera. I mitten på l800-talet skedde vissa förändringar påverkade och stärkte kvinnornas ställning

som både i privat och offentlig sektor. Änkor, frånskilda eller ogifta kvin-

får 1846 tillåtelse att arbeta inom hantverk och handel, och blir nor därmed inte enbart hänvisade till husligt arbete. Ogiña kvinnor kunde från 1858 bli myndiga gifta kvinnor dock icke förrän 1921 efter domstolsbeslut. När industrin byggs ut tillåts kvinnorna arbeta i den. Skråtvånget slopas och ogifta kvinnor får möjlighet att starta egna småföretag, t.ex. butiker och syateljéer Bladh, 1991; Ohlander, 1994; samt SCB:s lathund om jämställdhet.

Om kvinnor saknades vid statsmaktens uppbyggande har de efter hand fått rätt till tillträde till område efter område men i flera fall

vad kanske vanligtvis tänker på. Även när det inte rått disenare än

rekt yrkesförbud mot kvinnor som gällt för t.ex. prästerskapet ända

fram till 1958 har kvinnor i praktiken ändå varit utestängda från flertalet professionella tjänster, eftersom de förvägrats tillträde till ett stort antal utbildningar krävts för att inneha officiella tjänster.

som

Eftersom den offentliga sektorn i hög utsträckning är uppbyggd och

professionellt reglerade tjänster i än högre grad än privata nästyrs av

ringslivet, har just utbildningsrestriktionema utgjort en effektiv spärr

mot kvinnors tillträde till de offentliga tjänster som styr och utgör dess kämverksamhet. Officiellt fick kvinnor rätt att ta akademisk ex-

8Det finns mångaforskare se bl.a. Fox Kellers antologi 1996 sommenar att modernitetens grund är sammanlänkad med naturvetenskapensgenombrott på 1600-talet då det hade med dåtidens föreställningar "kvinna och "natur" korn att bli un-

som om derordnat och "mörklagt" till förmån for "den rationella tanken" "objektiviteten" och den naturvetenskapliga utvecklingen, skulle leda samhället i ohämmat positiv

som riktning. Huruvida dennamodemitet håller på att eñerträdas av en postmodem-

nu itet" eller modemitetens kulmen ännu inte är nåddett perspektiv sombl.a. Giddens diskuterar i sin bok 1989, råderdet blandade uppfattningar om. 9Arbetarklassen har aldrig haft råd att ha sina kvinnor hemma förrän i mitten 1900-talet. Statareoch arbetare tvungna att arbetasåvälmän som kvinnor.

var

paradoxala maskuliniseringstendenser

amen med undantag av juridisk och teologisk examen 1873 om-

kring 400 år efter det att männen fått den möjligheten när Uppsala universitet grundades 1477. Men inte förrän 1927 fick kvinnor officiellt tillträde till statliga läroverk. Och det dröjde ända till början av 1990-talet innan lika stort antal kvinnor som män avgick med fullbordad utbildning från gymnasieskolans 3- och 4-åriga teoretiska linjer. Den offentliga sektorn befolkades under hela 1700, 1800- och första delen av 1900-talet huvudsakligen av män.

Läraryrket var ett av de första yrken som kvinnor fick tillträde till. Sjutton år efter folkskolans införande, dvs. 1859, fick kvinnor rätt att inneha tjänst som småskollärare och folkskollärare. Lönen var dock olika för män och för kvinnor. Kvinnors lön jämfördes med och ansågs böra stå i paritet med pigomas Intressant med kvinnornas förhållandevis tidiga "intrång i läraryrket är också att "lärare i teoretiska ämnen drygt hundra år är det enda de 30 vanligaste yrkena

senare av som har en jämn könsfördelning, det vill säga har en könsfördelning inom ramen 40-60 % enligt SCB:s lathund om jämställdhet. Ett an-

nat yrke idag betraktas "typiskt kvinnligt", nämligen konto-

som som ristens/sekreterarens, betraktades ingalunda så från början. I likhet med en del andra yrken har det femininiserats och kommit att bli förknippat med kvinnor och låg lön Greiff, 1992.

Ovanstående summariska genomgång visar att kvinnornas inträde på den offentliga sektorn är en relativt sen företeelse och att kvinnor varit i minoritet under större delen av statsmaktens existens.

Den verkliga boomen kvinnor i den offentliga sektorn kom

av under 1960- och 1970-talet. Parallellt med utbyggnaden av välfärdsstaten och överförandet av traditionellt kvinnliga uppgifter från familjen till samhället, trädde kvinnorna in i den offentliga sektorn. Utbyggnaden av barnomsorg, äldreomsorg och fritidsverksamhet i samhällsregi gjorde att de tidigare hemmafruarna blev kommunalan-

nu ställda, och att de tidigare arbetsuppgifterna kunde räknas med i bruttonationalproduktionen.

Om den offentliga sektorn i sitt uppbyggnadsskede och i sin ide-

ologi byggde på maskulinitet och män så utgör emellertid kvinnorna

idag en majoritet av de anställda i offentlig sektor. Idag utgör kvinnorna två tredjedelar av de anställda inom offentlig sektor och män-

endast tredjedel. År 1995 över hälften alla kvinnor nen en var av som förvärvsarbetar anställda inom den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn har således kommit att befolkas av kvinnor i sådan utsträck-

mEn genomgång Statistisk Årsbok åren 1980-1996 visar att andelen kvinnor varit

av mycket nära hälften under hela 1980-talet, men att det var först läsåret 1992/93som de kom att utgöra 50 %.

Ulla Johansson

ning att den, åtminstone om man räknar antalet kvinnokroppar, är en kvinnodominerad verksamhet."

Kvinnor i ledande befattningar är fortfarande en minoritet. Av myndighetschefer i central och regional statsförvaltning var enligt utredningen för kvinnorepresentation SOU 1987: 19 var år 1986 enbart 6 respektive 12 % kvinnor, dvs. mansdominansen var överväldigande. I kommunerna är de kvinnliga cheferna något fler, men fortfarande i klar minoritet. Dessutom fanns kvinnorna huvudsakligen inom de

diskuterade traditionellt kvinnliga sektorerna. Den medvetna ovan förändringen inom statsförvaltningen har emellertid lett till att exempelvis antalet kvinnliga generaldirektfrer fördubblats under de senaste tio åren från cirka 10 % 1986/87 till cirka 20 % 1996 enligt finansdepartementets beräkningar. Kvinnor och män röstar i lika höga grad, och den första kvinnan kom in i riksdagen 1921 men år 1986

andelen kvinnliga riksdagsledamöter fortfarande endast 31 % var SCB. Det senaste decenniet har emellertid andelen ökat avsevärt så att den hösten 1996 44 % Riksdagens informationstjänst .

var

Slutsatsen genomgången blir att kvinnor kommit att invadera

av den offentliga sektorn endast de senaste decennierna, dvs. en mycket kort del sektorns totala livslängd, och att kvinnor fortfarande be-

av finner sig i lägre positioner och att kvinnligt dominerade sektorer och sektorer utför de sysslor som traditionellt utförts av kvinnor har

som lägre lönenivåer.

Har kvinnligt förankrade förhållningssätt svårare

haft

att hävda sig än de kvinnliga kropparnas arbetskraft

Statsmaktens grammatiska är neutrum, men formandet av den

genus moderna statsmakten är i hög grad en manlig produkt. Det var män

under 1600- och 1700-talet utarbetade de grundläggande resosom

den moderna statsmaktens legitimitet, demokratiska nemangen om villkor och rationalitet- resonemang som även om de utsatts för hård kritik och modifierats fortfarande utgör tankemässiga grundvalar för

moderna västerländska samhällsprojektet. Även männen själva det om såg sig representanter för alla har forskare tydligt visat

som senare hur tankarna formats utifrån de borgerliga männens villkor och refe-

" 1995 enligt SOU 1996:56, över nämen av alla kvinnor som förvärvsarbetade

var, anställda i offentlig sektor 56 %, medanendasten femtedel 22 % av männen var det s. 13. Det innebär att offentlig sektor och dess förändringar påverkar enmycket stor del kvinnornas mindre del av männensarbetsvillkor. Den offentliga

av men en sektornsnuvarande kvinnodominans framgår ännutydligare om man serdet totala antalet anställda inom offentlig sektor. Av samtliga offentliganställda var samma år 1995 cirka två tredjedelar kvinnor 994.300 och en tredjedel män 371800.

paradoxala maskuliniseringstendenser

rensramar Hirschmann, 1992. Under lång tid hade männen monopol

samtliga tjänster inom statsmakten; det männen

var som ensamma handhade såväl beslutsrätt som verkställighet statens angelägen-

av heter. Den kvinnliga rösträtten har i de flesta länder inte

en ens hundra år gammal tradition dvs. endast några få generationer. Den offentliga sektorns traditionella karaktär av manlig arena torde knappast vara ett kontroversiellt ämne.

Offentligheten har i många avseenden stått for genuin koppling

en såväl manliga kroppar maskulint tänkande. Vad jag vill rikta

av som uppmärksamheten på är emellertid att det under efterkrigstidens första decennier pågick en femininisering av den offentliga sektorn på flera olika plan, men att denna femininisering i vissa avseenden verkar hotas av en bakslag. Detta bakslag verkar inte uppmärksammas i sin fulla vidd eller konstrueras som den maktkamp mellan könen och mellan traditionellt könsförankrade värderingar som den enligt min mening kan betraktas som.

Sociologen Gunnar Olofsson 1988 gör i "Den stränge fadern "

och "den goda modern Sociologiska perspektiv på den moderna

svenska staten en genomgång av statsmaktens utvecklingsskeden. I rubriken talar han om denna femininisering av statsmakten i termer

av en övergång från liknelsen med den stränge fadern" till "den goda modem. I själva kapitlet diskuteras de förändringar den svenska

som staten genomgått under efterkrigstiden ur ett sociologiskt perspektiv

dock utan att explicit diskutera de kopplingar till kön mot bak-

som grund av rubriken ter sig naturliga och jag gör nedan. Den

- som statliga verksamheten indelas Olofsson i tre olika skikt

av som representerar olika tillkomstepoker och olika genuskopplingar:

l. Det första skiktet, som enligt Olofsson är den nuvarande statens urspnmgliga käma, utgörs Makt- vålds- och militär staten. Till

av denna grundläggande kärna räknar Olofsson militärmakten, polisen

12Jag tänker här på att många feminister gjort dikotomi mellan privat och offent-

en ligt och att offentligheten och maskulinitet kopplats påsamma sätt somden privata sfáren och femininitet, en dikotomi somemellertid också kritiserats både for att den stereotypiserar och essentialiserar förhållandet mellan kvinnor och män. 3 Trots titeln på artikeln har Olofsson emellertid sig feministiskt perspektiv

vare ett eller ett könsperspektiv. Med undantag av den ökade kvinnliga förvärvsfrekvensen under efterkrigstiden diskuteras inte några skillnader mellan män och kvinnor, än mindre görs några kopplingar till femininitet och maskulinitet, kopplingar som är både naturliga och lätta att göra i relation till hansmaterial. Titeln Olofssons artikel "Den strängefadern " och "den goda modern sociologiska perspektiv på den moderna svenskastaten används endastsom allmän metafor, inte som analysredskap. Därigenom blir Olofssons egentext paradoxalt nog motsatsen till vad titeln anger, nämligen ytterligare en text i raden avtexter där det maskulina perspektivet får representeradet allmängiltiga och där följden blir att det feministiska perspektivet implicit fortrycks.

Ulla Johansson

och det dömande rättsväsendet. I ett globalt perspektiv är det dessutom vad Olofsson benämner "nationalstatens vardagsklädsel" dvs. statens huvudsakliga uppgift och form.

Samtliga dessa kämverksamheter är sådana som huvudsakligen befolkas män och är starkt knutna till maskulina traditioner, dvs.

av som det är både männen och maskuliniteten som utgör nationalstatens grund och kärna. Det är också verksamheter som formellt sett utestängt kvinnor mycket långt fram i tiden. Militärverksamheten är fortfarande förbehållen männen med några få undantag. Den statliga polisskolan har formellt alltid varit öppen för kvinnor, men andelen kvinnliga poliser är fortfarande förhållandevis liten och poliskåren har få kvinnor i ledande befattningar. Alternativa verksamhetsstrategier

är knutna till feminina traditioner t.ex. icke vålds- eller som mer maktutövande konfliktlösning och rättsinläming genom uppfostran

är verksamheter tillkommit långt Dessutom är det verk-

som senare. samheter är ifrågasatta och vars status generellt sett varit

som mer betydligt lägre. 6 Det är verksamheter "med röst Gilligan,

en annan 1982, röst varit betydligt mer osynlig, och som fått kämpa för

en som uppmärksamhet på den maskulina arenan.

Det är emellertid klart att det också inom dessa kämverksamheter åtminstone på ytan pågår förändringsprocesser inte bara mot ökat antal kvinnor inom dessa sektorer, utan också mot mer femininitetsrelaterade logiker. Jag tänker på vedergällningstanken kontra vårdideologins intåg i rättsväsendet, militärutbildningens förändring när det gäller disciplinsyn och polisväsendets förebyggande arbete i form av kvarterspoliser med Strömmama är emellertid mångtydiga och

mera.

och utvecklingsriktningen osäker. Även t.ex. antag-

komplexa, om

ningen till polisskolan de senaste åren haft stor andel kvinnor är detta första verksamhetsskikt fortfarande dominerat av såväl män som maskulinitetsrelaterade logiker.

2. Från mitten 1800-talet växer successivt ett andra historiskt

av skikt statens uppgifter och institutioner fram. Kommunikations-

av och samfårdsleder byggs, alltifrån Göta kanal till vägar, hamnar, järnvägar, telegraf och telefonnät. De stora affärsdrivande statliga verken SJ, Posten, Televerket, Vattenfall, Statens Vägverk, liksom senare Luftfartsverket tillhör enligt Olofsson samtliga detta skikt och är

14Den statliga polisskolan grundades 1965. Innan desshade utbildningen hanterats lokalt och inställningen till kvinnor skiljde sig mellan de olika distrikten Cedermark- Hedenberg 1985. 5 År 1960 l % av landetspoliser kvinnor. 1990var andelen 14 % enligt Folk-

var och bostadsräkningen 1990. 6 Jämför t.ex. lön ochutbildning för förskollärare och polismän, och för socialarbetareochjurister

paradoxala maskuliniseringstendenser

sprungna ur de allmänna produktionsbetingelsemas förändring under

1800-talets senare hälft. Framförallt tillvaratas här då ing-

- som nu -

enjörskonstens framsteg.

Detta är en sektor som skiljer sig från det första skiktet så till vida att de affärsdrivande verkens logik är betydligt lik den privata

mer

sektorns och tillverkningsindustrins logik; det gäller i båda fallen att

tillhandahålla materialiserade tjänster bygger teknisk produk-

som tion och tekniskt kunnande. Utifrån genusperspektiv är det de rationaliteter som traditionellt kopplas till maskulinitet

som gynnas av

ingenjörsprofessionen. Ingenjörskonsten vilar i den rationalism

som implicerar en dualism mellan känsla och tanke och reduktion

- en av känslan till förmån för den rationella tanken". I denna traditionellt logiska diskurs betraktas mångtydigheter och paradoxer något

som negativt som bör elimineras. Det handlar tankemässigt emotionell

om reduktionism snarare än om emotionell integrering och mogenhet. Det torde därför vare sig vara någon tillfällighet eller för verksamheten

som sådan besvärande om än en praktiskt komplicerad förändring

att utsättas för den avreglering, ökade konkurrens och därmed marknadstänkande som flertalet av de affärsdrivande verken utsatts för

under 90-talet. 7

3. "Det tredje skiktet i den nuvarande staten är det välfärdsstatliga. Olofsson påpekar att det finns många olika begrepp för att skildra den nuvarande förhärskande samhällsformen i Västeuropa och

att begreppet välfärdsstat" är blandning ett ideologiskt och ett

en av analytiskt och beskrivande uttryck bygger på den Keynesianska

som

ekonomiska teoribildningen som bildat grund för efterkrigstidens samhällsutbyggnad.

Välfärdsstaf kan också markering de uppgifter

ses som en av

som staten rent faktiskt utövar, via lagstiñning, utgiñer, och in-

nehållet i offentlig verksamhet, för befolkningens reproduktion i

fråga om hälsa, försörjning, utbildning etc. Olofsson, 597.

Detta tredje verksamhetsskikt skiljer sig från tidigare skikt i ett antal avseenden. Den verksamhet som det är sådan tidigare

avser som främst utförts inom hemmet och kvinnor, dvs. haft intim

av som en koppling till det som här benämns kvinnlig rationalitet. Det är också en verksamhet som enligt feministiska forskare kräver

en omsorgstationalitet för att ftmgera Ideologin för välfärdsstaten kopplas ofta till värderingar och logik som är kopplade till femininitet snarare än

maskulinitet så är t.ex. rubriken för Olofssons artikel "Den stränge

fadern " och "den goda modern Dessutom gäller att utbyggnaden

7 En avreglering Olofsson, artikel är skriven 1988, helt naturligt inte

som vars nänmer.

Ulla Johansson

dessa sektorer skapat samhällssektor har fler anställda kvinnor

en som än män. Huruvida sektorn verkligen fått möjlighet att byggas upp med

den kvinnliga omsorgsrationaliteten grund eller verksam-

som om heten ideologiskt koopterats, dvs. att den åtminstone i viss utsträckning annekterats maskulin rationalism", kan diskuteras. Det

av en finns anledning att ställa sig den frågan. Samtidigt måste jag tyvärr konstatera att frågan har sådan räckvidd att det ligger utanför

en denna artikels möjlighet att besvara. Studier Waemess 1984 och

av Eliasson mil 1996 tyder emellertid på att det inte varit eller är helt lätt att hävda omsorgsvärderingama i synnerhet inte i den organisa-

toriska verklighet som styr verksamhetens villkor.

Den traditionella könskopplingen och de hot framförallt detta

som verksamhetsskikt idag är utsatt för är naturligtvis inte orelaterade till varandra. Att dem nödvändigt sammankopplade vore emeller-

se som

essentialisera könsstrukturerna, och därmed lätt befästa pågåtid att ende utveckling. Det år emellertid i samband med utbyggandet av detta tredje skikt såväl kvinnor kvinnliga värderingar än

som som om

ett mångtydigt och komplext sätt kommit att göra sitt inträde på den offentliga ett inträde inte enbart kvinnor utan både

arenan - som kvinnor och män kämpat för.

Hugemark 1994, 23 daterar välfärdsstatens rötter till sekelskif-

dvs. när de första socialförsäkringarna uppstod. Dessa var emeltet, lertid inledningsvis ytterst begränsade både vad gäller andel av befolkningen omfattades och hur stor del av en normal levnadsstan-

som

kunde täckas via försäkringarna. En utbyggnad skedde efdard som

terhand olika försäkringar sjukförsäkring, pensionsförsäkring,

av arbetsskadeförsäkringar etc. samt social och medicinsk vård och om-

Det först under efterkrigstiden försäkringarna korn att sorg. var som omfatta hela befolkningen så 1953 omfattades t.ex. bara

sent som drygt hälften befolkningen sjukförsäkring de sociala skikt som

av av bäst behövde stod utanför. Obligatorisk och inkomstrelaterad sjukförsäkring allmän tilläggspension trädde i kraft 1955. Det vill säga

samt även välfárdsstaten diskuterats och i vissa avseenden grundats

om kring sekelskiftet är det först under 1950-, 1960- och 1970-talet som

den praktiskt genomförs.

När det gäller könet på detta tredje skiktet, välfärdsstaten och den

vårdsektom, är förhållandena inte entydiga. Även

starkt expanderande

vård och när det utövas i hemmet, av många anses utgöra om omsorg själva kärnan de erfarenheter skapar den kvinnliga logiken

av som och fernininiteten, år det inte självklart så att dessa sektorer får vara kvar på den kvinnliga logikens grund när de överförs i samhällets och

offentlighetens tjänst. Inom den offentliga finns och har all-

omsorgen tid funnits starka strömmar såväl maskulinitet som femininitet som

paradoxala maskuliniseringstendenser

både kompletterat och kommit i konflikt med varandra. Gnmdläggande för sjukvården är t.ex. en kombination av diagnosticering, en relatering det specifika till generell diagnos och ett individuellt

av en mer omhändertagande, det vill säga en rationalitet som inte entydigt faller inom för det eller andra utan snarare utgör en naturlig

ramen ena kombination maskulinitet och femininitetsrelaterade logiker. Den

av västerländska medicinen har emellertid i ett antal avseenden kommit att gå mot en ökad rationalisering och teknifiering, och styrs alltmer

ekonomiska Det företagsekonomiska tänkande som av resonemang. under flera decennier styrt utbyggnaden av specialistvården har i hög grad grundat sig på en produktionsanpassad maskulin logik snarare än servicetänkandets femininitetsrelaterade logik Edgren,

mer

1991. Vårdsektom utgör därför ett spänningsfált där olika maskulinitets- och femininitetsrelaterade logiker kämpar med eller mot varandra. Spänningen mellan målstyming och ansvarsrationalitet som bl.a. Sörensen 1982 noterar och beskriver i sina studier av några tillverkningsindustrier är troligen inte begränsade till tillverkningssektom, utan förekommer förmodligen också inom vårdsektom. Hon beskriver kvinnliga industriarbetare som betraktar och responderar gentemot enskilda individer utifrån medkänsla och helhetssyn, eller utifrån logik hon benämner "ansvarsraticnalitet och manliga

en som kollegor och överordnade hanterar de anställda mer som medel

som att uppnå mål än som individer i sig, dvs. ett målstyrt och mer reduktionistiskt förhållningssätt. Att placera en essentiell skiljelinje mellan de olika förhållningssätten mellan män och kvinnor är emellertid lika förenklande att förneka att det finns starka kopplingar mellan den

som manligt dominerade läkarkåren och den kvinnligt dominerade sjuksköterskekåren och de professionella förhållningssätt och hierarkier som utvecklats mellan dessa grupper.

Situationen vid slutet 1900-talet.

av Komplexa strömmar både uppläser och befäster stereotyper

som Trots att offentliga sektorn sådan domineras av kvinnor, vilka ut-

som gör klar majoritet de anställda idag, finns det anledning att fråga

en av sig inte verksamheten åtminstone när det gäller urspnmg, villkor

om och toppstyming domineras mer av traditionellt manliga värderingar än traditionellt kvinnliga. Att mäta förhållandet mellan maskulinitet och femininitet eller manliga och kvinnliga förhållningssätt är inte lika enkelt att mäta proportioner mellan män och kvinnor, efter-

som

I detta sammanhang detsamma med "manligt respektive "maskulint"

avses

orden används omväxlande endastav språkliga skäl. -

Ulla Johansson

som både män och kvinnor kan rymma såväl maskulint feminint

som

grundade tanke- och förhållningssätt.

Det finns mycket som tyder på att det de senaste decennierna på-

gått och pågår ett flertal delvis motstridiga förändringsprocesser när

det gäller offentliga sektorns könsformering, dvs. att det finns såväl

maskuliniseringsprocesser som femininiseringsprocesser pågår

som parallellt i komplexa kombinationer. Självfallet har det ökade antalet kvinnor inte kunnat sektorn spårlöst förbi, men det verkar inte ha lett till en ökad femininisering i motsvarande grad antalet kvin-

som nor ökat. För närvarande befinner vi oss i många sektorer mitt i

en pågående diskussion om hur kvinnor kan forma villkor. "Wo-

egna men in Management" är en av dessa diskussioner där man söker bygga upp en egen plattform, formulera sig inifrån i stället för att

acceptera männens bild av hur vi kvinnor är och bör vara. Samtidigt

som denna diskurs bygger altemativ" på ledarskap och legi-

upp en syn timerar traditionellt kvinnliga egenskaper, bidrar den självfallet till en stereotypifiering genom att göra en essentiell koppling av egenskaperna till kvinnliga kroppar.

Inte bara kvinnornas utan också männens roll i förändringen

av balansen mellan maskulinitet och femininitet har börjat uppmärksammas. Männen kan bidra till ökad positiv balans och minskat för-

tryck av de traditionellt kvinnliga förhållningssätten. Målsättningen

eller strategin kan knappast att förtrycka maskuliniteten, detta

vara skulle innebära ett spegelvänt förtryck. En annan strategi för balans och ömsesidig frigörelse utgår från att män utvidgar sitt känslo-

mässiga register och tillåter en kompletterande utveckling av drag,

som tidigare mer direkt kopplats till kvinnor och kvinnlig logik. Omsorgen om nästa generation anses av många feminister utgöra grunden för femininiteten eller omsorgsrationaliteten som logik. Männens ökade deltagande i denna eller "modrande Holm kallar

omsorg, som det, torde därför påverka såväl män som kvinnor, pojkar flickor

som så att en del stereotyper slås sönder och en ökad dubbellogik forhoppningsvis växer fram. Även det fortfarande är ett mycket litet

om antal män som tar pappaledigt for att ta hand om sina bamm, så är det troligt att det ökade antalet fäder som deltar vid barnens födsel och omsorgen om de små barnen påverkar dem som personer och påverkar deras syn på kvinnor. Många beteenden, som t.ex. att far måste

från arbetet vid viss tid för att hämta sina barn på dagis, vilket for endast tjugo år sedan väckte stor uppmärksamhet i de flesta kretsar,

9 Så har t.ex. ett par av de svenska bidragen till FN:s kvinnokonferenser behandlat männensroll. 2°1988tog män ut 6,5 % det totala antalet uttagna dagar för föräldrapenning. 1993

av tog de ut 10,1% enligt Statistisk Årsbok 1991respektive 1996.

paradoxala maskuliniseringstendenser

föranleder på många håll idag inte någon reaktion alls. Det finns således skäl att anta att det pågår strömningar som tillåter männen att visa och utveckla sina mer känslomässiga sidor, dvs. sidor som tidigare

schablonartat kopplades till kvinnor. Den nya mansrörelsen, som mer visserligen är oerhört svag i relation till kvinnorörelsen, liksom den begynnande mansforskningen, börjar fokusera och visa på hur även männen har varit offer under patriarkatets förtryck.

De motsatta strömmar som diskuterats tidigare, dvs. en maskulinisering kvinnor, pågår förmodligen fortfarande. En sådan process

av kan innebära flera olika saker och värderas på skilda sätt. Det kan ses

tillåtelse för kvinnor att leva traditionellt maskulinitetssom en ut mer relaterad styrka och möjligheter att spränga schabloniserade föreställningar. Men det kan också kooptering av kvinnor, ett

ses som en omedvetet tvång att förtränga kvinnligt relaterade egenskaper som inte utrymme eller växtrum eftersom en maskulinitetsrelaterad lo-

ges gik ibland är det enda som gäller inom arbetslivet och ofta utgör för-

utsättningar för avancemang inom den of-fentliga organisationen. Det

är således en fråga om huruvida kvinnor tillåts tillägna sig en ny logik, i betydelsen utöka de traditionella mer snäva rollerna till fömån för dubbelkönad integrerad logik, eller om kvinnor tvingas

en mer

förtrycka sina grundläggande förhållningssätt och maskuliniseras

femininitetens bekostnad. I det senare fallet skapas en hårdare värld

mänskligheten ingalunda tjänar på, det kortsiktigt kan

som även om leda till framgång för såväl enskilda personer som företag. Det är emellertid helt uppenbart att antalet kvinnor som uppmärksammar denna konflikt och som diskuterar i termer att behålla eller utveckla en dubbellogik blir allt fler. Kanske är det rentav så att det finns betydligt fler kvinnor än män som har kompetens när det gäller de dubbla logikema, som har öppen tillgång till både hjärta och hjäma.

Samtidigt finns andra tendenser. Det hårdnande ekonomiska klimatet i Sverige och den ökade internationella konkurrensen, den ökade arbetslösheten och de sjukskrivningsreglema har lett till att

nya varken kvinnor eller män vågar stanna hemma för vård av sjuka barn eller sig själva. Det finns många vittnesmål om ett hårdnande klimat

där gamla stereotypa och patriarkaliska värderingar åter breder ut sig

och förtrycket såväl män som kvinnor.

Det förekommer således en mängd olika rörelser att analyseras var för sig. I nästa avsnitt har jag bland ett oändligt antal tänkbara valt

ut några olika perspektiv exemplifierar diskrepan sen mellan den

som medvetna kampen för jämställdhet mellan män och kvinnor och den

omedvetna acceptansen av patriarkatsvärderingar.

Ulla Johansson

Exempel på några patriarkatsbefästande tendenser

som både kvinnor och män medverkar till

Det är troligt att det i vissa avseenden varit lättare att släppa in kvinnor än femininiteten i den offentliga sektorn. Kvinnorna har varit välkomna in som arbetskraft, och femininiteten har varit välkommen och exploaterats, såtillvida att man i synnerhet inom den expanderande vård- och omsorgssektom behövt denna kompetens bara delvis som lärs ut via traditionella utbildningssystem. Det är en kompetens som på samma gång är högt värderad i betydelsen att vi inte bara värdesätter den och saknar den när den inte finns utan att den faktiskt är livsnödvändig och lågt värderad i den lön avspeglar den instisom tutionellt förankrade värderingen och marknadsvärdet delvis är som kopplat till den officiella utbildningslängden. Kvinnorna har varit välkomna in på maskulinitetens och patriarkatets villkor, dvs. villkor där femininiteten förtrycks och nedvärderas t.ex. att den genom mänskliga omsorg som är starkt knuten till traditionellt kvinnlig verksamhet värderas lägre än de tekniska verksamheter varit traditiosom nellt knutna till män. Samtidigt utgör just den nedvärdeomsorg som ras en väsentlig förutsättning för stor del den offentliga verken av samhetens, hela livets, fortskridande Waemess, 1984; Rose, 1994, Eliasson, 1996. Rose påpekar i drastisk jämförelse att det lilla en spädbamet dör utan den mänskliga värmen och att den således är lika väsentlig för livets upprätthållande som den teknik vi uppenbart mer lärt oss inse ofta är det. Maskulinitet är i sig inte negativ, det är själva balansen mellan maskulinitet och femininitet som behöver uppmärksammas Bemer. greppet patriarkalisk" avser däremot ett förtryck och är således, från demokratiska utgångspunkter, något negativt. Patriarkalisk definierar jag i detta sammanhang som en hierarkisering, dvs. att maskulinitet anses ha större värde och bör vara överordnad femininitet. Det är en hierarkisering få människor idag öppet ställer på. Samtidigt upp genomsyras samhället av patriarkaliska värderingar avskaffande vars skulle innebära omvälvande förändringar.

Utifrån mitt feministiska perspektiv behöver patriarkatsvärdering-

arna både blottläggas och bekämpas såväl män kvinnor. Alla - av som män är inte patriarker och vill inte förtiycka kvinnor, möjutan ser en lighet till friare och intressant gemenskap såväl maskulinitet mer om som femininitet släpps fria och dessutom inte schabloniseras till kvinno- respektive manskroppar. Blottläggandet utgör del i det feen ministiska vetenskapsprojektet och bekämpandet del i det feminisen tiskt-humanistiska samhällsprojektet. Nedan vill jag några ilgenom lustrationer rikta uppmärksamheten på några patriarkatsbefástande

paradoxala maskuliniseringstendenser

perspektiv, perspektiv visar på ett paradoxalt befástande av patri-

som arkatsvärderingar samtidigt motsatsen officiellt deklareras. som

Illustration nummer ett:

Risker för maskuliniseringstendenser

okritiskt överförande ekonomiska diskurser

genom av

det tidigare har varit kutym inom offentlig sektor att årligen Från att erhålla ökade anslag för verksamheten blev det i början av 1980-talet motsvarande sätt kutym det skulle sparas", att de ekonom-

på

for den existerande verksamheten skulle minska med iska resurserna varje år åtminstone i reella termer. Denna minskning viss procent har på flera håll kommit att uppfattas eller mindre liktydigt som mer med "sparande". Man talar både i offentliga utredningar och i var skillnaden mellan behov och resurser och att man mans mun om måste spara, ekonomisk spardiskurs har under 80-talet kondvs. en

struerats och legitimerats.

Parallellt och starkt integrerat med detta spartänkande har en förediskurs och marknadstänkande införts i kommu-

tagsekonomisk ett

Hugemark, 1994, Blomquist, 1996. När jag i början av 1970nerna talet läste företagsekonomi med intresse för offentlig förvaltning upp-

levdes applikationen företagsekonomiska teorier på den offentliga

av sektorn oftast udda företagsekonomi sysslade med privat föresom tagsamhet, och det något annat än offentlig verksamhet. Bara ett var decennium situationen helt annorlunda. l början av 1980senare var talet skedde flera förändringar i dessa avseenden. Företagsekonomiska aspekter och diskurser kom under några få år att imperialisera den offentliga sektorn i betydelsen överta makt och påverkan över ett fält där de tidigare icke haft den rollen. Införandet "företagsekonomisk diskurs i offentlig förvaltav en är givetvis lika lite ämnet sådant någon enhetlig företening som som else. Det har handlat ett flertal olika tendenser. Dels har företagsom ekonomiska forskare och konsulter ibland samma sak kommit att intressera sig för och använda modeller utvecklats för den privata som sektorn också inom offentlig förvaltning. Dels har företagsekonomiska i allmänhet fått hög status inom det offentliga falresonemang en Ökat antal ekonomer har efterfrågats och andra professioner har tet. börjat och tvingas legitimera sina verksamhetsresoneargumentera i företagsekonomiska termer än i den egna verksammang snarare

2 Denna ökning argumenteradesenligt Tarschys Eduards1975 för påflera olika Vanligast utökning verksamheten eller att mer resurser behövdesför att sätt. var av effektivt utnyttja redan erhållna resurser.

Ulla Johansson

hetslogiken. Företagsekonomiska modeller och organisationsförändringar följer företagsekonomiskt utarbetade principer har blivit som både mode Røvik, 1996 och identitet Blomquist, 1996 inom den offentliga sektorn. Detta gäller både för den traditionella myndighetsutövningen, för mer tekniskt affärsdrivande verksamhet för vård-

och

sektor, undervisning och social Företagsekonomin har blivit omsorg. en del av den offentliga sektorns vardag och språkbruk, dvs. del en av det som konstituerar den organisatoriska verkligheten. Som foretagsekonom är det självfallet svårt att uttrycka allmän en kritik mot det egna ämnets applicerande verksamhetsfält. Som nya offentliganställd i stat och kommun under många år jag givetvis ser möjligheter att utnyttja företagsekonomiska tankemodeller på ett sätt som gynnar verksamheten och dess effektivitet. Vad jag vill fästa uppmärksamheten på i det här sammanhanget är emellertid överföatt randet av en företagsekonomisk diskurs till offentlig sektor inte är oproblematisk vare sig utifrån traditionella validitetsresonemang eller från ett feministiskt perspektiv. Ty sådan översättning innebär risen ker risker som sällan uppmärksammas blir tydliga utifrån - men som ett feministiskt perspektiv. Ett den vetenskapliga feminismens huav vudprojekt har gått ut på att avslöja sexism i betydelsen vetenskapliga resonemang som utger sig för att undersöka mänskliga förhållanden och bibringa allmänmänsklig kunskap när det i själva verket handlar

om manligt förankrade förhållningssätt och plattfonnar, episte-

vars mologiska grunder radikalt måste omkonstrueras de ska äga den om allmängiltiga tillämpning de utger sig för att ha Smith, 1987; Hirschmann, 1992; Fox Keller, 1996. Parallellt har också påvisats att den

allrnängiltighet som många traditionella samhällsvetenskapliga teorier

eftersträvar och/eller utger sig för att ha helt enkelt inte existerar, inte är möjliga att konstruera. I traditionella vetenskapliga termer innebär det att validiteten dvs. giltigheten måste problematiseras. De "översättningssvårigheter" som feminismen uppmärksammat dvs. problem att översätta från förment allmänmänsklig kunskap till allmänen

mänsklig kunskap som kan appliceras på såväl kvinnor män,

som torde ge anledning till viss tvekan när det gäller översättning av traditionella töretagsekonomiska till den offentliga sekresonemang

torn. Nyare företagsekonomisk forskning Czarniawska Sevon,

1996 har också börjat uppmärksamma översättningssvårigheter för att inte säga översättningsomöj ligheter olika slag. - av Vi vet att de klassiska företagsekonomiska utveckresonemangen

lats med tillverkningsindustrin empirisk grund, det vill säga

som en empirisk grund som är giltig endast för mycket liten del vad den en av offentliga sektorn "producerar". Inom service-management har bl.a. Norrnann 1992 visat hur otillräcklig och ofta rent skadlig för av

paradoxala maskuliniseringstendenser

verksamhetens effektivitet och utveckling i bredare bemärkelse en tillämpning tillverkningsindustrins synsätt och logik varit för serav viceverksamheter. Edgren 1991 har i sin forskning exemplifierat hur inom vårdsektom kommit att tillämpa tillverk-

ytterligare man

synsätt och logik. Björkegren 1992 har i sin forsk-

ningsindustrins

visat andra logiker råder och troligen bör råda för att tillvarata

ning att

inte reducera de speciella kvaliteter just kultur syftar till att och som

åstadkomma, och kulturproduktion inte helt oproblematiskt låter

att sig inordnas eller ske enbart inom ramen för traditionellt företagsekonomiska Användningen traditionellt företagsekonoresonemang. av diskurs inom den offentliga sektorn anledning till tvekan på misk ger två sätt: Dels vi den offentliga sektorn till allra största delen vet att verksamhetsbas i andra typer verksamhet än de, där de föhar sin av retagsekonomiska utvecklats. Dels ger insikten om resonemangen anledning att problematisera skillnaderna,

översättningsproblemen en

vari de består och vilka konsekvenser de har för möjligheterna att överföra teorier och synsätt från den sektorn till den andra. ena tydliggöra det företagsekonomiska ämnets komplexa Att mer könskopplingar utgör till stora delar ett framtida forskningsfält för feministiskt inriktad forskning. Redan genomförd forskning har emellertid tydliggjort att ämnet ingalunda äger den könsneutralitet som of-

utgör den implicita grunden vid ämnets tillämpning, utan att den

tast klassiska ekonomin vilar på maskulinitet logisk/ tankemässig som Fergusson, 1984; Martin, 1990; Acker 1992; Calás Smir-

grund

1991,1996; Gherardi, 1995. Den falska könsneutraliteten blir cich, vansklig i samband med ämnets expansion och till-

naturligtvis extra

områden, t.ex. den offentliga sektorn. Där exist-

lämpning nya som

naturligtvis inte heller någon könsneutralitet. Men här är det, som erar tidigare, traditionell maskulinitet under ett antal de-

påpekats en som

cennier kommit balanseras alltmer och där expansionen åv offentatt lig sektor och uppbyggandet välfärdsstaten snarare vilar på en omav sorgspolitik, till stora delar antingen har femininiteten som som logik eller lätt kan kopplas till femininitetsrelaterade

grundläggande

värderingar.

Att i organisationer med omsorgsmål okritiskt applicera en huvud-

sakligen maskulint präglad ekonomisk effektivitetsdiskurs ter sig självfallet vanskligt och utgör ett icke tillräckligt uppmärksammat bland annat berör teoriemas grundläggande validitet i

problem som

giltighet. Särskilt vanskligt är det också att företagseko-

betydelsen

nomiska inom offentlig sektor ska döma av såresonemang om man väl utredningar, tidningsartiklar bland offentligansom resonemang ställda träffat i olika sammanhang tenderar att bli reduktionistiskt

jag

inriktade kostnader och "sparande". Detta är ett resonemang som

Ulla Johansson

står i klar strid mot det värdeskapande allmer vägleder effektisom vitetsskapande åtgärder inom den expanderande privata sektorn Wikström, 1992. Om det förhåller sig så, innebär det offentlig att sektor tar till sig alltför reducerade gammaldags eller obsoleta teorier som appliceras förhållandevis dogmatiskt i synnerhet eftersom det är ett väl känt faktum att det är mycket svårt att verkligen mäta effekti-

viteten i offentlig förvaltning medan inom det privata näringsli-

man vet håller på att överge dessa alltför fyrkantiga till förresonemang mån för mer komplexa kvalitativt inriktade tankesätt. Dvs. detta skulle innebära att i delar den privata sektorn inför tankemoman av deller som femininiserar än maskuliniserar verksamheten, snarare medan man inom den offentliga snarast gör tvärtom.

Illustration två: nummer

Risker för maskuliniseringstendenser genom mâlstyrningsverksamheten

Den offentliga sektorns effektivitet har varit "på tapeten i den offentliga debatten under hela efterkrigstiden. Fram till början 1980-talet av har effektivitetsdiskussionen i statliga utredningar och debatter huvudsakligen vilat på nationalekonomiska makroresonemang om pro-

duktivitetsförändringar inom offentlig respektive privat verksamhet.

Under 1980- och 1990-talet har emellertid allt större ansträngningar gjorts för att mäta den offentliga sektorns effektivitet i företagsekonomiska termer. Ett antal statliga utredningar, departementsskrifter och material från Statskontoret har det senaste decenniet behandlat utvärdering av mål och effektivitet i företagsekonomiska termer. Kursverksamheten i såväl kommuner, stat och landsting har kommit att i allt högre utsträckning omfatta företagsekonomiska resonemang och företagsekonomiska konsulter har kommit anlitas att av stat, kommun och landsting i allt högre utsträckning. Från nationalekonomiska produktivitetsresonemang under 1950-, 1960- och 1970-talet

har företagsekonomiska effektivitetsresonemang och begrepp

som målstyming och kvalitet under 1980- och l990-talet alltmer kommit att stå i centrum för den offentliga sektorns utveckling. Begreppet målstyming har blivit allt centralt Fock, 1988; mer Pihlgren, 1989; Rombach, 1990. Den svenska diskussionen målom styming av offentlig sektor har rötter både i den amerikanska programbudgeteringstekniken som utvecklades USA:s federala av myndigheter under l960-talet och i det privata näringslivets utveckling av strategisk styrning, en företeelse rötter brukar dateras till 1920vars talet och de styrsystem då utvecklades for att styra General Mosom tors. Det rör sig således om tankesätt åtminstone delvis har ofsom

paradoxala maskuliniseringstendenser

fentlig sektor empirisk grund. Målstyming har kommit att stå

som

dels för ett alternativ till den detaljerade medelstilldelning som tidiga-

kännetecknat offentliga myndigheters anslagstilldelning, dels för en re diskussion vad utgör kärnverksamheten, kombination av om som en

ifrågasättande och angivande målsättningar med verksamheten.

av av Målstyming har också kopplats till den kvalitetsdiskussion för inte säga kvalitetsverksamhet fått en omfattande utbredning att - som både inom offentlig och privat verksamhet Rombach, 1990; Olsen, 1993. Under rubriken "mer praktiska råd än forskningsresultat gör

Rombach genomgång den s.k. kvalitetsforskningen som han kaen av raktäriserar på följande sätt:

till litteraturens innehåll är den till stora delar inriktad Ser man på kvalitetsstyming Quality Management och kvalitetssäkring Quality Assurance. Böckerna handlar oña om hur man vid massproduktion varor undviker slutprodukter som kunderna av besitter fel. Samt hur man minskar antalet produkter som anser inte klarar organisationens interna kontroll eller myndighetsstandarder de ställs mot. Litteraturen om kvalitetskontroll är ofta statiskt orienterad. Huvudpoängen i böckerna och de exempel från praktiken som presenteras är inte sällan att satsningen på ökad kvalité lönar sig ekonomiskt. Högre kvalité ger ökade marknadsandelar. Den dramatiska ökningen japanska varor i amerikanska hem förklaras av i denna litteratur med den japanska satsningen på kvalité. Rombach, 1990:13

Problemen med kvalitets- och målstymingsdiskussionema så som de tillämpas i dagens offentliga samhälle är, utifrån den plattform jag valt i denna artikel, flera slag. Nedan konstrueras ett antal perav spektiv visar på riskerna för att den omsorgsrationalitet som är som knuten till traditionellt kvinnliga förhållningssätt och verksamheter kommer i kläm och på olika sätt förtrycks i samband med det mål-

stymingsarbete pågår i offentliga sektorn. Det är ett arbete som som har syfte att effektivisera" verksamheten, dvs. skapa ökat värde. som Det finns dock anledning att fundera över resultatet, åtminstone i om vissa avseenden, eventuellt är det motsatta.

n Det är troligt att såvälmålstymings- somkvalitetsarbetet halt mångapositiva effekoch lett till ett medvetet hanterande resursernaoch till ökaduppmärksamter mer av het förbättringar olika slag. Min avsikt i detta sammanhangär inte att utvärdera av dessadiskurser. Det är inte heller min avsikt att göra någon allmän kritisk granskning deraseffekter -jag vill bara rikta uppmärksamheten vilka genusaspektersom av kan läggas dennatyp verksamhet, aspektersomvanligtvis inte brukar uppmärkav sammasi dessasammanhang.

Ulla Johansson

Förstärkta maskulina ledningsvärderingar

Målstymingen innebär ett instrument med hjälp ledningens vär-

vars

deringar förstärks. "Ovanifrånstymingen" sker både avsiktligt

genom att de av ledningen uttalade verksarnhetsmålen ska utgöra riktmärke för verksamheten det är detta är vitsen med målstyming och som oavsiktligt genom att ledningen har kontrollen över processen och det sätt vilket verksamhetsdiskursen officiellt definieras. Eftersom ledningen i högre grad än fältet domineras såväl män maskuav som linitetsvärderingar innebär det att dessa värderingar i än högre grad än tidigare kommer att genomsyra verksamheten. Att ledningen ökar sin styrning och kontroll verksamheten bruav kar ofta kombineras med att man söker inhämta synpunkter "nerifrån" eller "utifrån fältet för att integrera i mål och verksamhetsplaner. Att i demokratisk anda inbjuda de anställda att delta i refonneringsarbetet anses viktigt. Detta fenomen skulle eventuellt kunna tolkas ett som tecken på att det inte enbart är toppskiktets värderingar gäller. som Men det kan, förrädiskt lika gärna förhålla sig tvärtom, nämligen nog, att inhämtandet är skenbart och därmed snarast förstärker ledningens värderingar. Flera olika perspektiv talar för att så är fallet oberoende

av ledningens egna intentioner.

. För det första är det inte säkert att fältet kan uttrycka och formulera sina egna värderingar. Den reaktion kom efter Gilligan 1982 som och hennes bok In a dijferent voice ordagrant: "med röst", i en annan svensk översättning 1985 kallad Med kvinnors röst pekar på hur artikulerandet av de egna känslomässigt integrerade åsikterna kräver att det finns lyssnare förstår den dimension och plattform från en som vilken åsikterna uttalas något som ingalunda är självklart i den of- -

fentliga verksamhetens pyramider. Tvärtom pekar t.ex. den forskning

som Waemess, Sörensen m.fl. genomfört på att just de Omvårdnadsvärderingar som råder bland de utför arbetet ingalunda sig som vare uppmärksammas eller omfattas av verksamhetsledningen. Corvellec 1996 diskuterar också publikens betydelse för framträdandet och konstaterar att "the audience constitutes the performance dvs. det är publiken eller lyssnaren i detta fallet företagsledningen och dess konnässörskap som avgör prestationen eller vad kommer att som uppmärksammas. Om de femininitetsrelaterade logikema saknar lyssnar-jordmån i ledningen kommer de förmodligen inte att kunna kommuniceras till ledningen på ett för den föreståeligt sätt. Även fältet om skulle kunna uttrycka sina värderingar, är det ingalunda säkert att ledningen kan ta till sig och integrera fältets perspektiv.

Självfallet är det bara de perspektiv är möjliga att och

som se som anses väsentliga av ledningen som kommer att tas med och ha bety-

paradoxala maskuliniseñngstendenser

delse för konstruktionen de slutliga målbildema och inte minst av viktigt för resurstilldelningen. -

Målstyming som "aifokusering" och reducering av omsorgsvärderingar

Målstymingen innebär dessutom det är själva poängen att de - värderingar inte finns med i målformuleringama och de resurser som till det är målrelaterat skall "skalas bort". Detta är som går som också vitsen med målstyming och effektivitet att ska

själva - man

på det vill ha och skala bort koncentrera resurserna man medvetet

resten. Att mål är således inte bara att styra mot ett visst håll, utan ange implicit också att styra bort från andra alternativ. Det är en kraftsamling innebär reducering utrymmet för det icke angivna, det som en av icke uppmärksammade eller det icke redovisade. Fokueringen på vissa dimensioner behöver inte nödvändigtvis innebära att man anser övriga dimensioner oväsentliga, det innebär att det som inte står i men fokus för uppmärksamheten lätt omedvetet faller bort. Så innebar t.ex. norrneringen ytor för bilar och den starka fokuseringen på trafikav förhållanden i närmiljön infördes i slutet 60-talet indirekt en som

påverkan på barns upplevelsemiljö på ett sätt som ingalunda var av-

sedd eller önskad. Fokuseringen på vissa medvetna dimensioner innebär emellertid att sådana kvalitéer blir medveten om först som man när de tas bort, lätt faller utanför prioriteringarna. De kvaliteter som är

kopplade till traditionellt kvinnlig omsorgsverksamhet och omsorgs-

rationalitet, såsom värme och utgör kvaliteter som är livsomsorg,

icke uppmärksammade eller integrerbara i nödvändiga men

traditionellt rationella verksamhetsbeskrivningar. De riskerar därför falla i skymundan än att dras fram i ljuset i samband med att snarare

målstyming och utvärdering.

I denna reduktionism kommer lätt icke uppmärksammade, icke artikulerade och icke högvärderade femininitetsrelaterade

officiellt

omsorgsvärderingar och de kontextuellt baserade aktiviteter som kan relateras till dessa att hamna i allt trängre läge, eftersom det då vare sig finns medvetet avsatta eller "luftutrymme" där de kan resurser trängas in oavsett ledningen är medveten om det eller om I samband med de sparåtgärder målarbetet oftast kombineras som den offentliga sektorn kommer eventuell tidigare luftmed inom

"Att tillföra mänsklig vänne "love räknas t.ex. normalt inte somen särskild den i realiteten värdesätts, i betydelsen saknas,när den inte finns aktivitet, även om närvarande. 24Jagtänker här bla på Waemess studier hur man på lägre hierarkiska nivåer inom av olika former vård satsarenergi på omvårdnad och kärlek till dem man vårdar av en utan att detta sig uppmärksammas eller värderas av ledningen. vare

Ulla Johansson

utrymme" att tas bort dvs. utrymme kunde utnyttjas till sådana - som aktiviteter som inte tillräckligt uppmärksammade eller värderade var av ledningen, men den enskilda omsorgsarbetaren bedömde som väsentliga och därför prioriterade. Den slimmade" organisation som utifrån mer begränsade perspektiv "effektivare" kommer i nu anses själva verket att vara reducerad på sådana omsorgsvärderingar som tidigare eventuellt kunnat leva i till ineffektiv verksamhet en synes och omvårdnad.

5 Sammanfattande reflektioner

I den offentliga debatten framhålls ofta vikten ökad jämställdhet i av betydelsen fler kvinnor ledande poster och jämn könsfördelmer ning i yrken med sned representation av ena könet. I den här artikeln har jag velat demonstrera ett alternativt gått ut på att resonemang som upplösa det likhetstecken ofta sätts mellan fler kvinnor och föresom komsten av kvinnligt relaterade förhållningssätt. Även ökat antal om kvinnor troligen leder till ökad förekomst sådana förhållningssätt av har jag velat rikta uppmärksamheten på att det inte är sak. I samma stället finns det mycket som talar för att kvinnor tvingats sig anpassa till männens villkor och att tänkesätt och värderingar varit relatesom rade till det som traditionellt varit kopplat till kvinnors vardag haft svårare att komma in på den offentliga arenan än de kvinnliga krop-

pama. Jag har också velat visa på hur kort del den svenska statens av historia som kvinnorna utgjort den majoritet de idag utgör, samt att de omsorgsperspektiv och värderingar traditionellt varit kopplade som till kvinnor och kvinnors vardag i flera avseenden verkar hotade. vara Vi lever i ett samhälle där den officiella retoriken är starkt inriktad på jämställdhet. Samtidigt pågår ett antal processer mot bakgrund som, av ovanstående utgångspunkter, befäster förtrycket femisnarare av nint relaterade värderingar. Vi lever i ett samhälle på som samma gång officiellt bekämpar patriarkat och på gång samma genomsyras

av patriarkatsbefästande tendenser.

Litteraturförteckning

Acker, Joan l 992 "Gendering Organizational Theory" i Gendering Organizational Analysis. Newbury Park London: SAGE Publications. Att utveckla och styra yänsteverksamhet. Tjänsteprocessen fokus.i 1993 Red. M. Olsen m.fl.Karlstad: Samhällsvetenskap Högskolan i Karlstad. de Beauvoir, Simone 1995 Orig. utgåva 1949 Det andra könet. Stockholm: PAN/Norstedt.

paradoxala maskuliniseringstendenser

Berger, Peter Luckman, Tomas 1967 TheSocial Construction of Reality. New York: Anchor Books. Björkegren, Dag 1992 Kultur och ekonomi. Stockholm: Carlssons. Bladh, Christine 1991 Mânglerskor: Att sälja från korg och bod i Stockholm 1819-1846. Solna: Stockholms kommun Scelig distribution. Blomquist, Christine 1996 I marknadens namn. Mångtydiga reformer isvenska kommuner. Stockholm: Nerenius SantérusFörlag. Bly, Robert 1990 Iron John book about men. Reading, Massachusetts: Addison- - a Wesley cop. Butler, Judith 1990 "Subjects of Sex/Gender/Desire" i Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity. London: Routledge. Calás, B. Marta and Smircich, Linda 1996 From The Womens Point of View. Feminist Approaches to Organizations Studies" i Handbook of Organizations Studies, edited by S. Clegg, Hardy, C., and Nord W. London: SAGE. Calás, M. Smircich, L. 1991 "Voicing Seduction to Silence Leadership" Organization Studies 12. Carlsson, Jan 1985 Riv Pyramiderna En bok den människan, chefen och om nya ledaren. Stockholm: Bonniers. Cedermark-Hedenberg, Gunilla 1985 Kvinnor och Män i polisutbildning. Polissystemets reaktioner på en ökad andel kvinnor i polisyrket. Lidingö:Science and Art AB Chodorow, Nancy 1978 TheReproduction of Mothering: Psychoanalysis and the Sociology of Gender. Berkely and Los Angeles: University of California Press. Chodorow, Nancy 1989 Feminism and Psychoanalytic Theory. New Haven and London: Yale University Press. Collinson, David Heam, Jeff 1994 Naming Men asMen: Implications for Work". Organization and Management I l :2-23. Corvellec, Hervé 1996 Stories of Achievements. Narrativ Features of Organizational Performance. Lund: Lund University Press. Doing "Womens Workf Men in Nontraditional Occupations. 1994 Red. Christine Williams. Newbury Park and London: SAGE. Edgren, Lars 1991 Service management inom svensk hälso- och sjukvård afjärsutveckling och kundorganisation. Lund: Lund University Press. - Elam, Diane 1994 Feminism and Deconstruction. London: Routledge. Eliasson, Rosmari 1996 Red. Omsorgensskiftningar. Begreppet, vardagen, politiken, forskningen Lund: Studentlitteratur. Fergusson1984 Feminist CaseAgainst Bureaucracy. Philadelphia: Temple University Press. Fletcher, Joyce 1994 Toward Theory of Relational Practice in Organizations: A a Feminist Reconstruction of "Real" Work. Doctoral Thesis, Boston University. Fock, Henrik 1988 Verksamhetsutveckling inom ofentlig sektor. Malmö: Liber. den offentliga sektorn. 1992 Civildepartementet, Arbetsgruppen for Forskning om forskningsfrågor. Stockholm: Allmänna förlaget. Fox Keller; Evelyn Grontkowski, Christine. orig. 1983reprinted 1996 "The MinePsEye" i Feminism ScienceOxford: Oxford University Press.

Ulla Johansson

Feminism and Science, Oxford Readings in Feminism. 1996 Red. Evelyn Fox Keller Helen Longino. Oxford: Oxford University Press. Gherardi, Silvia 1995 Gender, Symbolism and Organizational Cultures. London: SAGE. Giddcns, Anthony l 989 The Consequences Modemity. Oxford: Polity Press. Gilligan, Carol 1982 In a Diaêrent Voice. Cambridge, MA: Harvard University Press. Greiff, Mats 1992 Kontoristen -från chefens högra hand till proletär. Proletarisering, femin isering ochfacklig organisering bland svenska industritjänstemän. Ystad. Haraway, Donna 1988 "Situated Knowledges: The Science Question Feminism and the Privilege of Partial Perspective" Feminist studies 14 3:5 75-599. Heam, Jeff 1993 "Emotive Subjects: Organizational Men, Organizational Masculinities and the Deconstruction of Emotions" Emotions in Organizations. London and Newbury Park: SAGE. Hirschmann 1992 Rethinking Obligation. New York: Columbia University Press. Holm, Ulla 1993 Modrande ochpraxis enfeministisk filosofisk undersökning. - Göteborg: Daidalos. Hugemark, Agneta 1994 Denfängslande marknaden - Ekonomiska experter om välfärdsstaten. Lund: Akriv Förlag. Hälften vore nog. SOU 1996:56. Stockholm:A1lmänna Förlaget Johansson,Ulla 1995 Transformation of Gender Images: Single and Double Gendered Men andWomen in aSwedish Housing Company". Paper presented at EGOS, Istanbul, Turkey, July 1995. To bepublished in Ethnographic Studies. Kvalitetsmätning i kommunal verksamhet. SOU 1993:74. Rapport till Lokaldemolcratiutredningen. Stockholm: Allmänna Förlaget. Kvinna- och mansvärlden: fakta omjämställdheten i Sverige. 1986 Stockholm: Statistiska centralbyrån. Kunskap och värde -företaget somett kunskapsprocessandeoch värdeskapande system.1992 Red. Solveig Wikström Rikard Normann. Stockholm: Norstedts. Martin, Joanne 1990 "Deconsnucting organizational taboos: The suppression of gender conflict organizations" Organization Science Vol.I No 4:339-359. Normann, Rikard 1992 Service Management- ledning och strategi i yänsteproduktionen. Malmö: Almqvist Wiksell Förlag AB. Ohlander, Arm-Sofie 1994 Kvinnor, barn och arbete Sverige 1850-1993.i SOU 1994:38. Stockholm: Allmänna förlaget. Olofsson, Gunnar 1988 Den strängefadern och Den goda moder-rf: Sociologiska perspektiv den moderna svenskastaten" i Sverige vardag och struktur: - Sociologer beskriver det svenska samhället. Stockholm: Norstedt. Omsorgens skzftningar. Begreppet, vardagen, politiken, forskningen 1996 Red. Rosmari Eliasson. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Gunnar Svensson,Arne 1989 MåLstJzrning.90-talets ledningsfonn för ojizntlig verksamhet. Malmö: Liber. Rombach, Björn 1990 Kvalitet i ofentlig sektor. Att mäta ochförbättra kvaliteten i landstingets verksamhet. Stockholm: Norstedts förlag.

paradoxala maskuliniseringstendenser

Rose, Hilary 1994 Love, and knowledge. Towards afeminist transformation power of the Sciences.Cambridge: Cambridge Polity Press. Røvik, K A. 1996 "Deinstitutionalization and the logic of fashion" i ranslatingT organizational change.Berlin: De Gruyter. Sandahl, Rolf 1991 Resultatanalys. Stockholm: Riksrevisionsverket. SCB:s lathund omjämställdhet 1990 Stockholm: SCB Ska även morgondagenssamhälle formas enbart av män Kartläggning av könsfärdelningen i central och regional statsförvaltning 1986 Stockholm: Liber/Allmänna förlaget Ds A 1986:4 Smith, Dorothy 1987 Theeveryday world asproblematic. Afeminist sociology. Boston: Northeastem University Press. Statistisk Årsbok 1980-1996 Szebehely, Marta. 1995 Vardagens organisering: Om vårdbiträden och gamla i hemtjänsten. Lund: Arkiv. Sørensen,Bjørg Aase1982 "Ansvarsrasjonalitetz Om mål- middeltenkning blant kvinner" i Kvinner ifelleskap. Oslo Tarschys, Daniel Eduards, Maud 1975 Petita över hur svenska myndigheter argumenterarför högre anslag. Stockholm: Liber Förlag. Translating Organizational Change 1996 Red. Barbara Czarniawska Guje Sevon. Berlin New York: Walter de Gruyter. Varannan damernas. slutbetänkande ñån utredningen for kvinorepresentation. SOU 1987:19. Stockholm: Allmänna förlaget Waemess, Kari 1984 "The Rationality of Caring" Economic and Industrial Democracy V0. 5:185-21 Weedon, Chris 1987 Feminist Practice Poststructuralist Theory. Oxford: Basil Blackwell. Wieselgren, Greta 1969 Den höga tröskeln: Kampenför kvinnans rätt till arbete. Lund: Gleerups.

Mats Alvesson

konstruktion av kön

Kroppsräkning, och offentliga organisationer

MATS ALVESSON

Denna artikel diskuterar kön i dess två centrala innebörder män/kvinnor respektive former av maskulinitet och femininitet, dels i allmänhet, dels med avseende på offentliga organisationer. I någon mån berörs också makt, främst ideologisk och disciplinerande sådan. Temat är hur vi tänker om kön i förhållande till offentliga organisationer och

makt, än hur det är i gränssnittet kön/offentlig sektor/makt.

snarare Mot det senare talar dels stora problem med att fastslå hur det "objek-

tivt" är i komplexa frågor, dels områdets föränderliga natur.

Artikeln inleds med en allmän diskussion av vad kön är genus och av en kort genomgång av utvecklingen inom forskningen. Därefter följer en kritik av en stark fokusering på att räkna kroppar och att se fördelningen män/kvinnor inom olika områden som avgörande för förståelsen av könsrelationer i samhället. Istället framhålls vikten

av att uppmärksamma kulturella föreställningar om maskulinitet och femininitet och de dominanstörhållanden som följer härav. Resonemanget appliceras på offentliga organisationer, vilka belyses utifån spänningsförhållandet maskulint/feminint. Huvuddelama den of-

av fentliga sektorn kan sägas präglas av inte bara övervikt av kvinnor utan även av en utpräglat feminin identitet. Denna bidrar till att konstruera kvinnor i feminina termer. Inte bara könsfördelning utan även verksamhetsbetingelser och ideologier i offentliga organisationer bidrar således till att skapa kvinnor och därmed indirekt män som so-

ciala varelser. Snarare att anställning i vissa delar av offentlig sektor är uttryck för kvinnors essentiella natur dvs. något genuint

kvinnligt är offentlig sektor en skapare av kvinnors kulturella karak-

tär. Att transformera könsrelationer handlar således delvis trans-

om formering av offentliga organisationer.

1 Vad är kön

I samhällsvetenskapliga sammanhang understryks att män och kvin-

nor utvecklas och blir till i ett socialt och kulturellt sammanhang. Män och kvinnor i olika kulturer utvecklar olika vanor och orienteringar och verkar inom olika arbetsområden. Att en del yrken betraktas

som kvinnliga respektive manliga och reserveras för det ena könet är i hu-

Kroppsräkning

vudsak uttryck för sociala förhållanden, vilka kan vidmakthållas om

könssegreringen uppfattas normal och förankras i kvinnors och som

förhållningssätt. På ganska kort tid kan yrken förvandlas från mäns

till kvinnoyrken, kontorister är ett klassiskt exempel, eller ges mans-

könsneutral prägel, t.ex. personalchef. Biologiska skillnader upp-

en fattas avgörande för mäns och kvinnors agerande och arbetsvara Det finns dock olika åsikter biologin har viss betyfördelning. om

eller inte. En del feminister att "bör varken överbedelse menar man

eller förneka betydelsen biologiska skillnader, utan ger dessa tona av

viss Cockbum, 1991. Födande och omvårdnad av barn

en betydelse

enligt vissa forskare kvinnor orientering klart skiljer sig ger en som

1978; Hartsock, 1987. Även omvårdnad från mäns Chodorow, om

barn påverkas kulturella förhållanden, poängteras att främst av av historiskt och i nuläget tagit hand denna. Andra hävdar att kvinnor om

män/kvinnor, maskulint/feminint så gott uteslutande förkön - som sociala frikopplade från biologiska könsskillnaklaras av processer,

Vad framstår könsspecifika orienteringar kan bättre förder. som som

de och sociala förhållanden män och klaras av positioner yttre som

hamnar i Kanter, 1977. Enligt detta synsätt finns inga kvinnor

kvinnliga värderingar kopplade till kvinnokönet som sådant, utan en-

värderingar är uttryck för de omständigheter, arbetsvillkor, dast som

karriärutsikter präglar viss kvinnor och män, med som en grupp av -

liknande villkor. Den omsorgsrationalitet ibland tillskrivs kvinsom

skulle således bäst förstås uttryck för att kvinnorna ifråga arnor som med omsorgsarbete och med de villkor kännetecknar detta. betar som

Kvinnor inte arbetar med sådant i lönearbete eller i obetalt arsom bete skulle enligt detta synsätt inte utmärkas någon särskild omav -

sorgsrationalitet, till skillnad från manlig sjukvårds- och bamom-

Någon essens" särskiljer de två könen föreligger

sorgspersonal. som

således inte, enligt detta synsätt.

Även de forskare inte år beredda att härleda tillbaka eventusom karaktäristika hos medlemmar ett visst kön på dess ella en grupp av

omedelbara sociala och materiella livssituation utan ger tidig psykisk

utveckling och socialisation stor betydelse dock i regel att en menar

socialt föränderligt, än i långsamt tempo. Aktuella könskön är om

således historiskt tillfälliga fenomen. Kön idag och kön i mönster är

övermorgon är eller mindre annorlunda fenomen. mer understryka detta görs ofta åtskillnad mellan biologiskt För att en

eng. och socialt kön eng. gender, på svenska används

kön sex

Distinktionen har utsatts för del kritik, bl.a. ibland termen genus. en

för inte innebörden det biologiska könet också är soatt notera att av

definierat, dvs. kulturellt fenomen jfr Hallberg, 1992. Som cialt ett

framgår nedan finns också tendens att utgår från biologiska en man

Mats Alvesson

bestämningar av män och kvinnor jfr nedan kroppsräkningsom forskning även om man påstår sig intresserad kön social vara av som konstruktion, vilket viss förvirring. ger En definition av socialt kön gender, vilken kontrasterar biologiskt kön sex, bestämd kromosomuppsättningen och uttryckt i av könsorgan, interna reproduktionsorgan och hormoner, kan låta så här:

Gender refererar till en klassifikation konstruerad samhälav len vilka överdriver skillnaderna mellan män och kvinnor i syfte att vidmakthålla könsojämlikhet. Reskin Padavic, 1994:3

Kön refererar här till något felaktigt eller förvrängt medför som att något illegitimt fasthålles. Kön blir således närmast ideologi vilken en inte skapar utan förvränger faktiska förhållanden. Resultatet är till kvinnors nackdel. De får lägre lön, blir befordrade mindre ofta, utsätts ibland för sexuella trakasserier och får göra hemarbete. Utan mera att förneka att så är fallet kan det anföras att kön aktivt skapar män mera och kvinnor än bara överdriver skillnaderna och ojämlikhet inte att är det enda resultatet av socialt kön" gender. Reskin och Padavic tycks mena att bortom "socialt kön finns något objektivt så som utsätts för en förvrängningsprocess överdriver skillnader. De hävsom dar att några signifikanta skillnader mellan män och kvinnor existerar. Kanske kön -i meningen idéer män, kvinnor relationerna

om och

mellan dessa skapar män och kvinnor i de socialisationspro- - snarare cesser och fortgående sociala konstruktioner utmärker socialt liv. som Ett sådant synsätt uttrycker Acker 1992 då hon skriver kön

att gen-

der refererar till strukturerade, socialt producerade distinktioner mellan kvinna och man, feminint och maskulint 250. Kön är något som vi åstadkommer, inte bara i tidig uppfostran när vi deltar utan i arbetsorganisationer och i andra sammanhang. Även det är svårt och ibland om inte så lyckat- att fasthålla ett processperspektiv är det fruktbart att förstå kön könsorganimera som seringsprocess än att omtala kön som ett bestämt system jfr patriarki, genusordning eller förvrängande klassifikationssystem. Kön förstås enligt min mening bättre dynamiska, mångtydiga och varierande som fenomen än som statiska, entydiga sådana. Detta gäller i synnerhet i det svenska samhället av idag. Snarare än könsordning finns en en pluralitet av könsordnanden. Dessa kan tämligen olika vid vara t.ex.

vårdnadstvister, utnämning chefer i näringslivet, på dansgolv

av osv. Viktigt enligt min mening är att kritiskt studera användandet, innebörden, organiserandet och effekterna distinktionema kvinna och av man, feminint och maskulint och de relationer föregår respektive

som följer

därav. Detta är, för mig, kärnan i könsforskning jfr Alvesson Bil-

ling, 1997.

Kroppsräkning

2 Om kön

perspektiv

Inom könsforskningen liksom åtskillig annan samhällsvetenskap - finns stort antal perspektiv och ansatser Alvesson Billing, ett 1997; Calás Smircich, 1996. Dessa varierar utifrån en rad olika di-

mensioner: vetenskaplig-metodologisk ståndpunkt, politiskt intresse,

fokus Jag skall här kortfattat igenom några dessa, typ av osv. av varvid traditionell på vetenskap, politik och fokus konfronteras en syn med alternativa ståndpunkter. I artikeln ansluter jag mig till

utpräglat

de och söker bidra till problematiserande förståelse av senare en mera kön än de dominerar i forskning och debatt som I vetenskapsuppfattning kan med fördel konfrontera termer av man

dominerande neo-positivistisk ståndpunkt, i vilka följande av etab-

en lerad vetenskaplig metodik möjliggör fastställande objektiva sanav ningar det är", med den utvecklingen inom samhällsvehur senare tenskap, vilken är skeptisk mot möjligheten att fastslå objektiva san-

ningar Moderna forskare framhåller istället hur utsagor om verklig-

heten är avhängiga forskarens perspektiv, språkbruk och olika av

operationer i vilka verkligheten konstrueras.

En viktig sentida inriktning är de poststrukturalistiska/postmoder-

nistiska, vilka utgår från att vi inte kan säga något definitivt, objektivt

något helst Rosenau, 1992. Istället framhålls alla utsasant om som

vetenskapliga likaväl vardagliga tvetydiga, instabila ka-

gors som - raktär. Det saknas stabila fundament att bygga på. Mera allmänt råder

bland många vetenskapsfilosofiskt bevandrade samhällsvetare enighet

forskarens paradigmatiska och teoretiska utgångspunkter, hen-

om att kulturella och politiska hemvist, den tidsanda i vilken hon verkar, nes syften med forskningen, det språkbruk hon utnyttjar, alla val hennes i forskningsarbetet från urval referensramar till kläder, som görs av ordval och kroppsspråk vid intervjuer bidrar till att producera forsk-

ningsresultat Sköldberg, 1994. Även de flesta forsk-

Alvesson om

envist bortser från alla dessa komplikationer i samhällsvetenskapare och gör anspråk på empiriska resultat avbildar hur lig forskning att det är eller individers upplevelser och föreställningar, är trenden att

forskning inte längre förstås producent objektiv kunskap. Snasom av betona data grunden för forskning och kunskapsprorare än att som duktion läggs tonvikten vid hur data olika sätt och vis konstrueras.

Dessabrukar koncentrera sig attjämföra män och kvinnor och derasrespektive om villkor i kvantitativa termer eller utgå från vad somuppfattas vara kvinnors intressen, upplevelser och erfarenheter. 2Neo-positivism refererar till ansatser präglas noggrant procedurföljande i som av vilka insamling och bearbetning otolkade datasessom denrobusta grunden för av kimskapsresultat. Även mångakvalitativa ansatsersåsomgrundad teori kan räknas neo-positivism Alvesson Sköldberg, 1994; Guba Lincoln, 1994. som

Mats Alvesson

Kvantitativt material kan förefalla objektivt, robust och ge en god utgångspunkt för tolkning, men det döljer ofta tvetydigheter och är baserat på normer för kategorisering. Som framgår nedan är t.ex. benägenheten att definiera individer män eller kvinnor uttryck för som objektiv verklighet utan snarare viss konstruktion. Att det finns en vissa skillnader med fördel kan betrakta objektiva är som man som en sak, att dessa privilegeras vid bestämmandet individers karaktärisav tika är en annan. Tolkningsarbetet är således centralt vid dels produktion av empiriskt material, dels vid vad eventuellt kan fås ut som av detta; inte så mycket i form objektiv, neutral, kunskap, av sann men kanske som insikter, idéer, impulser till tänkande, omtänkande och reflektion och kanske punktering myter och förutfattade av meningar Alvesson Sköldberg, 1994. En viktig implikation av senare decenniers insikter ifråga metod är att fokus bör mindre ensidigt om än vad som traditionellt gjorts i empiriska studier läggas på att utreda hur det är, på data och större uppmärksamhet riktas mot tolkning, konstruktion av data och reflektion kring de kategorier och distinktioner utifrån vilka konstruktionen sker. Ibland framhålls intersubjektivitet ett viktigt kriterium på god som vetenskap. En god studie bygger på bedömningar även andra som kompetenta personer delar. Reduktion subjektivitetens betydelse är av möjlig genom bl.a. förlitande på forskarsamhällets konventioner och regler för forskning. Reliabilitet kan uppnås att nyttjar sig genom man av väl beprövade, standardiserade instrument och nyttjar sig flera av bedömare vid studiet av komplexa fenomen och så vidare. Att det skulle råda konsensus vid bedömningar/kodningar vilket naturligt- vis långtifrån alltid är fallet- garanterar dock inte "objektivitet", utan kan ofta förstås som att bedömama har paradigmatisk bakgemensam grund och är inskolade i att se världen på ett visst sätt, använda viss vokabulär och så vidare Alvesson Deetz, 1997. Att forskare el- ler andra människor är överens kan lika väl signalera konfonnitet -

som objektivitet.

En konventionell vetenskapsuppfattning i vilken det politiska, utöver att detta avgör tema för studiet t.ex. jämställdhet, liktyses som dig med en slags felkälla kan konfronteras med alternativ vilen syn,

ken hävdar att samhällsvetenskap i sin grundläggande karaktär

är politisk i vid mening. Detta gäller inte bara vad beforskas även som utan hur detta sker är en fråga om värderingar och politiska-etiska ställningstaganden. språkbruk är t.ex. bärare av olika laddningar. Vad och hur vi betecknar är inte neutralt. Jämför t.ex. ord arbetsgivare och som arbetsköpare, arbetslös och arbetsfri, personalman och barnmorska, marknadsekonomi och kapitalism. Att beteckna något manligt som eller kvinnligt eller betona att någon är eller kvinna inte

man och

Kroppsräkning

"bara chef eller ingenjör är att viss gestaltning av fenomenet ge en och privilegiera vissa innebörder. Dessa kan legitimera kvinnliga

värderingar eller förtrycka typiskt kvinnligt". Att bestämma nå-

kvinnligt antyder också att det är "naturligt och riktigt för got som kvinnor på ett visst sätt. Som framhålls i Alvesson Sköldatt vara berg 1994 kan samhällsvetenskap inte undgå att antingen reproduceoch förstärka eller problematisera och försvaga dominerande instira tutioner, ideologier, idéer och intressen. Bara att utnyttja etiketter som

ledare och framhålla betydelsen av ledarskap bidrar att reproducera/förstärka asymmetriska relationer mellan ledare" och "ledda och

indikera att distinktionen är naturlig. De förknippas med ledarsom skap främst folk i chefspositioner tillskrivs betydelse medan de - är objekt för ledarskapet konstrueras som ledarberoende, dvs. desom underordning och osjälvständighet framhålls. Givetvis finns seras dan variationer beroende på ledarskap. Även "demokratiskt letyp av darskap normalt inte förstås att chefen reduceras till att - som som hantera ordförandeskapet under demokratiska möten innebär att de underlydande, efter att ha blivit hörda, skall underordna sig che-

fens uppfattning.

Viktigt blir således att medveten om den politiska karaktären vara all samhällsvetenskap, att forskare, i stort sett i varje element i av forskningsarbetet och särskilt kanske i skrivandet, antingen konserveeller utmanar föreställningar och idéer. Vad fokuseras och problerar matiseras Vad tas för givet och reproduceras Ansluter sig till man konventionell "common sense" vilken kan te sig neutral och objek- tiv ofta inverkar konservande eller lyckas man de-familjämen som risera, dvs. betrakta det existerande inte som naturligt och självklart

märkligt, exotiskt och förändringsbart Alvesson Deetz, utan som 1997; Ehn Löfgren, 1982 Med hänseende på könsforskning moti-

den komplexa politiska karaktären läggs vid hur

verar att stor omsorg hanterar könsteman i annat fall riskerar man att bidra till konman -

serverande och emot de egna förändringsambitionema.

En viktig fråga är grundsynen på kön i termer särart/likannan av het/heterogenitet. Man kan utvecklingslinje från att feminister se en intresserat sig för kvinnor unik och enhetlig kategori till att som en framhålla heterogenitet och diversitet i förhållande till kön. Bakom föreställningen unik och enhetlig kvinno-kategori finns dock om en två tämligen olika uppfattningar. En har intresserat sig för att jämföra kvinnor och män, betraktade klumpvis. Motivation, ledarskapsstil,

värderingar, kognitiva färdigheter, likväl som diskrimineringstendeni olika sammanhang, t.ex. bedömningar prestation, anställning ser av och befordran, lönesättning har gjorts till föremål för studier i m.m. vilka variablerna män och kvinnor jämförs. En riktning har inannan

Mats Alvesson

tresserat sig för kvinnors särart, deras grundläggande förhållningssätt och orienteringar, erfarenheter och upplevelser. Denna omnämns ibland som den feministiska ståndpunkten Harding, 1987; Hartsock, 1987. Ofta är företrädare för den senare positionen engagerade i att ta ställning för kvinnor och deras intressen. Man vill framhålla kvinnors erfarenheter och upplevelser. Kvinnors röster utgör ett slagord. Mot ett fokus på kvinnor att jämföra med män eller att nå djup - en grupp kunskap om och för kan så ställas tar avstånd från idén - en syn som om kvinnor som en meningsfull, enhetlig kategori. Istället framhålls att kvinnor kan frikopplas från klass, etnicitet, med En ras, mera.

tidig kritik mot idén om en enhetlig kvinnlig ståndpunkt kom från

svarta feminister i USA menade att idéer "Kvinnan" eller som om "kvinnor" med erfarenheter och intressen som en grupp gemensamma var uttryck för vita medelklasskvinnors etnocentrism, vilka sökte överföra sina upplevelser och idéer till universell kvinnlighet, vilen ken dock hade föga relevans för t.ex. svarta kvinnor i USA West F enstermaker, 1995. Det är idag allmänt accepterat inte kan att man tala om kvinnor som en universell kategori utan att även klass, etnicitet, ålder, sexuell orientering måste beaktas. Möjligen måste m.m.

man också gå bortom dessa sociologiska standardkategorier och beak-

ta mera subtila förhållanden, t.ex. föräldraidentifikation, familjeförhållanden och livsstil, för att belysa kvinnor och män också, naturligtvis. En senare och mera radikal kritik kommer från postmodemistiskt/ poststrulcturalistiskt håll t.ex. Flax, 1987; Nicholson, 1990; Weedon, 1987. Språket ses här som instabilt, metaforiskt, oförmöget att spegla

något yttre utanför det självt. Verkligheten ses som fragmenterad,

processuell. Varje försök att säga något bestämt densamma är om problematiskt, verkligheten ordnas och tämjs snarare än belyses informativt. Postrnodemister uttrycker bl.a. skepsis mot nyttjande uniav versella begrepp som man, kvinna, manliga och kvinnliga värderingar, moderskap, familj, företag, ledning och så vidare. Dessa begrepp verkar oña totaliserande, då de används utan noga beaktande av sammanhang och mångtydighet. Totaliserande begrepp och stela dikotomier låser tänkande och förståelse. Alternativa förståelser blockeras. En hel del postmodemister för ansatsen väldigt långt. Den blir då okonstruktiv och irrelevant för samhällsvetenskap Rosenau, 1992. I mera moderata versioner kan den ge fruktbar input till sensien mera tiv förståelse av bl.a. könsförhållanden. Könsforskning och könstänkande i allmänhet skulle då bli historiskt och kulturellt sensitiv, mera

vara uppmärksam på mångfald och fragmentering,

ersätta enhetliga föreställningar om kvinna och kvinnlig köns- identitet med plurala och komplexa konstruktioner av social

Kroppsräkning

identitet och behandla kön som ett relevant tema bland andra Fraser Nicholson, 1988:391.

Även begrepp manlig och kvinnlig rationalitet, omsorg, mosom derskap, maskulinitet och femininitet skulle få stryka på foten, såvida de inte används med stark känsla för varierande innebörder i förhållande till lokala kontexter. Det skulle då motivera ett intresse senare för t.ex. skiftande och mångtydiga maskuliniteter och femininiteter än grovkomig dualism. Den ansats som rekommenderas snarare en står således i viss motsatsställning till idéer om samhället som patriarkat, könsordning, värdet att jämföra block "män" och av av kvinnor, och så vidare. Jag har själv blandade känslor kring postmodemism en kritisk diskussion finns i Alvesson Sköldberg, 1994 men menar att den sensitivitet för språket och ökad uppmärksamhet av mångfald och en tvetydighet samt den lokala, processuella karaktären av olika fenomen betonas, är fruktbar. Vi är alltför benägna att ordna världen med som totaliserande begrepp. Viljan att behärska att fastställa hur det genom är innebär läsningar vad kanske bättre bör öppnas upp. Osäav som kerhet, mångtydighet, fruktbarheten i att pröva multipla tolkningar

bör större tyngd i samhällsvetenskap.

ges De tre aspekter behandlats här synen på samhällsvetenskapsom lig kunskap, dess politiska natur, antaganden om kön och språk överlappar varandra. Icke desto mindre kan det vara fruktbart att mot dominerande syn på könsforskning i vilken "data, kartläggning av en hur det är, försök till objektivitet och neutralitet och ett fokus på kvineventuellt jämförelse mellan män och kvinnor ställa en altemanor tiv kunskapssyn. Den senare framhåller betydelsen av genomtänkta tolkningslinjer och forskarens sociala konstruktioner socialt av en konstruerad verklighet dubbelkonstruktion, jfr Steier, 1991 och forskningens politiska karaktär. Ett nedtonande av enhetlighet, mönster, användande universella begrepp åtföljs av erkännande av av mängtydighet, fragmentering och värdet lokal teori, dvs. teori som av tar det situationsspeciñka på allvar och undgår totaliserande.

3 En kritik av kroppsräkningssynen

Den dominerande på kön behandlar könet som en variabel att synen studera i relation till andra variabler. Man utgår då från människors biologiska kön. Detta är i regel entydigt, även om det finns undantag. Just enkelheten i att kategorisera människor kvinnof och som män" är väl basen för varför distinktionen är så central, inte bara i vardagslivet utan även i könsforskning. Den appellerar till sunt förnuñ, till politisk retorik och till den entydighet i underlaget som pas-

Mats Alvesson

sar fint in i statistiska bearbetningar och även sorterande av kvalitativa data. På tid har dock ett fokus på att räkna kroppar" utsatts för senare mer och mer kritik Alvesson Billing, 1997; Calás Smircich, 1996. Genom att utgå från vissa kroppskaraktäristika främst köns- organ definierar man människor. Man antar därmed att kroppsut- rustningen i sig säger något väsentligt kanske t.o.m. det mest avgör- ande om en person. Statistik lika väl som utsagor i vilka en enskild definieras "man" eller kvinna" utan närmare övervägperson som anden kring i vilken utsträckning definitionen säger något relevantskapar eller återskapar därmed en föreställningen om att kroppen är avgörande för förståelsen kön. Det sociala och biologiska tenderar av att bindas ihop. Detta trots att könsforskare i regel hävdar inatt man tresserar sig för könet som en social konstruktion, det vill säga inte för biologiska könsskillnader utan för de sociala och kulturella proi vilka män och "kvinnor" blir till sarnhällsvarelser. cesser som Detta är värt att notera mot bakgrund av att avsikten med huvuddelen av feminismen är att upphäva könets betydelse i meningen undvika att det biologiska könet är en fundamental utgångspunkt för arbetsdelning på arbetsmarknaden och i hemarbetet och för särskiljningsbehandling i olika hänseenden. För en gynekolog är distinktionen man/kvinna utifrån kroppskriterier relevant och viktig. För en samhällsvetare är detta inte nödvändigtvis så. Vi kan tänka oss könskonstruktioner i vilka kvinnor bärare av en viss kropp, dvs. bio-kvinnor identifierar sig med modern, upplever en särskild sorts individuationsprocess, blir defineras såsom omvårdnadsorienterade, empatiska, relationsorienterade, föder barn, tar primärt ansvar för dessa och hemmet, utvecklar en modersorientering, värderas primärt utifrån sexuell attraktivitet,- upplever sig regelmässigt och entydigt som "kvinnor, hamnar i ett kvinnojobb, diskrimineras i arbetet av personer som också definierar bio-kvinnoma som "kvinnor, underordnas männen i omgivningen och sig själv av och/eller andra instängs i kvinnoroll.3 Sådana könskonstruktionsen processer förekommer förvisso. Enligt många könsforskare antas de t.o.m. dominera. Ovan har huvuddelen av de idéer om könet som so-

3För att inte i onödan tynga framställningen avstårjag från att visa motsvarande konstruktioner av mån. I delar av texten i övrigt nöjer jag mig med att behandla kvinnan/kvinnor som exempel. Det betyder naturligtvis inte attjag likställer kön med kvinna. Att jag i regel exemplifierar könskonstruerandet med kvinnan hänger samman med att litteraturen området, vilken jag utgår från, gör så och att de delar av offentlig sektor somjag främst behandlar mera handlar om konstruerandetav kvinnor än män. Implicit konstrueras dock därmed de senare.Då vad som utmärker kvinnor/ kvinnligt endast kan förstås i relation till män/manligt innebär utsagor om det ena könet att något sägsouttalat om det andra.

Kroppsräkning

cial konstruktion summerats. Olika forskare framhåller olika element i detta. För del är segregation och underordning central, för andra

en är omvårdnadsorientering det som utmärker kvinnan. En möjlighet är att definiera kvinnan i social köns-mening utifrån dessa aspekter. En socialt konstruerad kvinna en genus-kvinna skulle då karaktärise-

- -

huvuddelen nänmda karaktäristika. Nu stämmer knappast ras av av dessa in på alla eller de flesta kvinnor En del kvinnor identifierar

ens sig med sin far än sin mors, alla utvecklar inte högfeminina

snarare

orienteringar av omsorgsrationalitetstypen, alla föder inte barn, de

gör det delar åtminstone ibland farniljarbetet med den äkta masom ken och så vidare. Ställs höga krav på den sociala kvinnan kan endast

minoritet bio-kvinnor definieras som kvinnor i den mening som en av

primärt intresse för samhällsvetenskapliga könsforskare, dvs.

är av genus-kvinnor. Även med låga krav blir del bio-kvinnor knappast

en kvinnor i denna mening jfr den nedsättande beteckningen sociala män kvinnor som anses skilja sig tillräckligt från män. Om

om t.ex. födande och vårdande barn det som utmärker kvin-

av ses som

erfarenheter, upplevelser och genererar en viss orientering vilnors ket många feminister t.ex. Cockbum, 1991; Hartsock, 1987 gör

blir del bio-kvinnor aldrig kvinnor. Av viss t.ex.

en en grupp, anställda i organisation, har flera blivit det vid en viss tidpunkt. Ut-

en ifrån detta kvinnobegrepp är kanske 2/3 av de offentliga sektorns biokvinnor vid viss tidpunkt kvinnor. För en utveckling av detta

en och idéer kring hur detta kan hanteras i forskning, se Alvesson Billing, 1997.

Av större intresse än övergripande, statiska beteckningar är dock de specifika konstruktioner av kön som sker i olika processer. Det blir då inte fråga någon essens som finns i kvinnors biologi, blir till i

om tidig psykisk utveckling och socialisation och/eller etableras i och med t.ex. barnafödande och omvårdande, utan kön är ett tema i dynamiska skeenden. Man kan här säga att män och kvinnor ibland konstrueras av andra eller konstruerar sig själva i könstenner t.ex. i könsfokuserat beteende såsom flörtande, vid engagemang i könsstereotypt beteende, t.ex. råsupande eller älgjakt för män, eller vid direkt anspelning identitet, som kvinna kan det svårt att ...", "vi

en vara kvinnor måste värna om den offentliga sektom", ibland konstrueras i andra tenner. Människor har en mångfald sociala identiteter. Kön är

4Wahl 1992 ställdefrågan Upplever du dig annorlunda behandlad än dina manliga kollegor rent allmänt till kvinnliga ekonomer och civilingenjörer och erhöll 7 i hög grad", 77 "ja, i viss mån" och 147,nej, inte alls", vilket skulle kunna antydaatt

hel del upplever att de av omgivningen särskilt markant definieras somkvinna i en meningen "armorlunda änen man". Seockså not 6 nedan. 5Det t gälla eller i varje fall ha gällt- för många kvinnliga chefer på högre

synes ex nivå Hennig Jardim, 1977.

Mats Alvesson

en. Den dominerar inte alltid. Tillvaron, inte minst i organisationer, genomlevs i form av att olika identiteter accentueras och de-accentueras. En viss person är dvs. uppfattar sig och definieras av andra som

chef, underordnad, kvinna, ekonom, svensk, medelålders, frånskild, mor, religiös, kollega, vän Identiteterna kan sammanfalla t.ex.

kvinnlig chef eller vara frikopplade chef snarare än kvinna vid

- - olika tillfällen. Denna dynamiska syn kan kombineras med erkännande livshistoria och "fasta" situationer: att ha småbarn kan inne-

av bära att konstruerandet av kvinno-identiteten sker mera frekvent och intensiteten i identitetsupplevelsen eller tillskrivandet ökar. Troligen minskar den oña då barnen blir äldre och mera självgående.

Detta ger en helt annan förståelse än om individer ses som definierade av sina könsspecifrka kroppssärdrag och en till denna tätt kopplad essens "kvinnlighet"/manlighet. Kroppssärdragen är i nor-

malfallet konstanta. Identiteter liksom relationer, handlande, prak-

- tiker är det inte.

m m -

Som försvar för kroppsräkningsfeminism kan anföras att kroppen förvisso är en utgångspunkt för vissa kulturella och sociala

processer, i vilken bärare av kvinnokroppar och manskroppar utvecklas eller bemöts diskrimineras olika. När en kroppsbärare bio-man tillskrivs en viss essens manliga egenskaper får detta självfallet konsekvenser. Givetvis säger oss statistik som hävdar att 2/3 av de offentligt an-

ställda och den stora majoriteten av sjukvårdsbiträden, sjuksköterskor,

förskollärare, städ- och hemtjänstpersonal är kvinnor, en del. Kroppen är i vissa hänseenden helt klart en viktig törankringsinstans för förståelsen av kön och könskonstruktion i samhället. Den är utgångs-

en punkt för kollektivt handlande och politiskt kravställande.

Hur kan det empiriska värdet av vissa uppgifter om individers kroppar i relation till lön, befattning, yrkesgrupp balanseras

- m.m. mot den teoretiska idén att betona sociala konstruktioner i könsforskning En avvägning av värdet av, respektive problemen med, kroppsräkning kan t.ex. medföra att kroppsdistinktionen noteras och viss statistik används som ingång för tänkande och analys, men att könsforskning, liksom tänkande i allmänhet, bör underordna intresset för människors könsdistinkta kroppar ett övergripande fokus på människors subjektivitet, orientering, verksamhet, sociala praktiker, och så vidare. I korthet: av större intresse än antalet chefer med kvinnliga könsorgan är antalet chefer med en viss t.ex. feminin ledningsstil ett visst relationsmönster, osv.. Då relationen mellan en persons chefsarbete och dennes kromosomer och könsorgan är tämligen svag, säger de mycket lite det förra. 6

senare om

6 Forskningsresultaten om kön .och ledarskap varierar. En del merajournalistiska och

Kroppsräkning

Beteckningar "män" och kvinnor bör då användas med som återhållsamhet i samhällsvetenskaplig forskning, eventuellt reserveras för de subjekt och de sammanhang då dessa konstrueras som sådana i psykologisk och social mening. Med andra ord måste man utreda en någon är man eller "kvinna i viss mening som går utöver om en den kromosomella. Den mening som avses kan då lämpligen specifit.ex. omsorgsperson, maskulinist, diskrimineringsoffer. Därutceras: över kan naturligtvis med fördel studera idéer och utsagor vilka man ofta bidrar till formerandet "män och kvinnor". I övrigt kan beav teckningar såsom bio-man och bio-kvinna användas om det enda man uttalar sig är på grundval kromosomer och könsorgan. om av Jag skall snart återkomma till det mest framträdande alternativet till kroppsräkning, dvs. att undersöka maskulinitet och femininitet i kulturella värderingar och innebörder samt sociala praktiker. Först dock diskussion kroppsfokusering i förhållande till legitimeen om

ringsproblem.

4 Kroppsrepresentation som legitimering

Ett utmärkande drag för den offentliga sektorn är kravet legitimitet i förhållande till olika krav och värderingar. Medan privata företag i första hand är tänkta att maximera ekonomiska resultat är offentliga organisationer utsatta för krav på legitimitet i relation till domimera nerande värderingar. En allt viktigare dimension här är könssammansättningen, dvs. förhållandet mellan manliga och kvinnliga kroppar i högstatuspositioner. Antalet bio-kvinnor i regering, riksdag och på de högsta och även andra chefsposter i offentlig verksamhet uppmärk- Politiker och organisationsledningar utsätts för press att utsammas. jämna könsfördelningen genom att utnämna flera bio-kvinnor till hög-

re poster. Detta kan verkningsfullt på lite olika sätt: utöver att ge legitivara mitet och good will kan ökningen av kvinnorepresentation minska den traditionella, kulturella föreställningen om män som dominerande och kvinnor relativt sett underordnade. Att inspiration till omsom ge tänkande innebörden biologiskt kön i förhållande till status och av av auktoritet kan bidra till att reducera den konventionella asymmetrin

konsultbaseradeskrifter framhäver skillnader medan denstora delen av den omfattande akademiskalitteraturen menar att det finns inga eller småskillnader mellan mäns och kvinnors ledarskap. En samrnanvägning avall forskning ger vid handen att skillnaderna är måttliga och att man i varje fall inte kan säganågot bestämtom en persons chefsbeteendeutifrån vederbörandesbiologiska kön för en översikt, seAlvesson Billing, 1997, kap 6-7. Tilläggas bör att förändringar ifråga om såväl kön och könsrelationer somorganisationsverksamhet och ledningsideal gör att vid visst tillfälle genomförda studier inte behöver sägaså mycket om förhållandena ett antal år senare.

Mats Alvesson

mellan könen både mellan män och kvinnor och mellan maskulinitet

och femininitet. Symboliskt sett kan detta vara värdefullt. Det är dock

osäkert så är fallet "substantiellt" sett. Att den svenska mera om regeringen vid tidpunkten för denna artikels författande består av hälften kvinnor en historiskt och globalt sett mycket hög andel behöver

- inte betyda att den politik som förs är utpräglat "kvinnlig".

Inom universitetsvärlden har konstaterandet att andelen bio-kvinnliga professorer endast var 7 % föranlett inrättandet av bl.a. 30 professurer mer eller mindre vikta för bio-kvinnor. Detta kan vara en insats

underlättar för potentiella forskare med kvinno-kroppar att ta sig som fram i forskarvärlden, kanske främst i den mån det biologiska könet fungerar som bas för identifikation. Kvinno-identiteten skulle då

nackdel på sätt kvinna associeras till sekrevara en samma som om terare eller assistent och man till lektor eller professor.7 Rent substantiellt sett är det kanske mer intressant med den forskning, den handledning och övrig verksamhet som innehavama bedriver. Om denna säger det biologiska könet föga. Bortsett från att den allmänna

könsarbetsdelningen påverkar även könsfördelningen mellan olika

ämnen män är i övertal i naturvetenskap och teknik, kvinnor åter-

finns främst inom humaniora och beteendevetenskap är det en öp-

pen fråga om biologiskt kön säger så mycket om en persons forsknings- och undervisningsverksamhet. Mitt intryck är att så sällan är fallet inom ett visst givet område. Inom mitt eget ämne kan det biologiska könet på författaren till en avhandling i regel inte utläsas utifrån innehållet. Kvinnor lyser dock i stort med sin frånvaro i de mera matematiska delarna av fältet.

Diskrepansen mellan det symboliska i ökad köns-representation och det substantiella i form förd ekonomisk politik och verksam-

av hetens karaktär är värd att notera. Det kan mycket väl vara så att kvinno-representation ökar samtidigt som inriktningen blir mera maskulin eller i varje fall lätt skulle kunna uppfattas mindre

som kvinnovänlig än tidigare. Detta påpekas också i Ulla Johanssons artikel. En ökad andel bio-kvinnor på framträdande poster kan t.ex. ge ekonomiska åtstramningar som till stor del drabbar kvinnoarbetsplatser och bidrag som kommer kvinnor till del en bättre legitimitet jfr

7 Symbolpolitiken har dock uppenbara negativa konsekvenser. Detta i syrmerhet som någon diskriminering av kvinnor vid tjänstetillsättningar synesföreligga. I en studie avuniversitetslärartjänster som lockat minst en kvinnlig sökande,är 22 % av de sökande och 31 % av de som fått tjänster är kvinnor Riis Lindberg, ref. i Universitetsläraren 1996. Införandet av tjänster för underrepresenterat kön stöter mångas rättskänsla, signalerar att kvinnor inte klarar konkurrens och kan dessutom leda till att det ännu relativt ringa antal kvinnor som annarsskulle söka och kunna få "riktiga" professurer i vanlig ordning ytterligare minskas. Synen kvinnor som handikappade och i behov avsärskilt skydd mot konkurrens kan stärka en problematisk kvinno-syn.

Kroppsräkning

Carin Holmqvists artikel. Inom högskoleområdet kan man tänka sig att utnämningar ett antal bio-kvinnor ger viss legitimitet samtidigt

satsningar sker främst "maskulina" områden telmik. som som

En fokusering på representationen bio-kvinnor kan således inte

av bara leda till tonvikt på mindre viktiga aspekter av könsförhållanden utan också dra uppmärksamheten från mera substantiella förhållan-

den, t.ex. ekonomisk politik, ledningsstil och forskningens inriktning,

vilka kan ha fortsatt eller t.0.m. förstärkt "maskulin karaktär.

5 Om maskulinitet och femininitet

har kommit temat maskulinitet och femininitet. Att stu-

Jag nu

dera hur beteenden, arbetsområden, känslor, tankesätt, prioriteringar

i viss kultur samhälle, klass, organisation, profession,

med mera en etc. uppfattas maskulina eller feminina är en central uppgiñ för

som könsforskning. Studiet kulturella innebörder och av hur former av

av maskulinitet dominerar -i företag, telmik, vetenskap, politik, organisationsledning etc. utgör det centrala alternativet till synen på kön

som variabel/lcroppsrälmingsforskning.

Man kan dock betrakta maskulinitet och femininitet MOF på många olika sätt. En del forskare kopplar begreppen snävt till biologi. Maskulinitet betecknar så innebörden i Även

att vara en man. om maskulinitetens innehåll kan skifta över tid, klass och kultur är den relaterad till bio-mannen. Andra frikopplar MOF från de biologiska könen och dessa som kulturella aspekter av alla möjliga fenomen.

ser I förhållande till biologi kan MOF existera tämligen fritt. Bio-män kan vara/uppfattas som/se sig själva relations- och bamoriente-

som rade, bio-kvinnor kan gilla jakt, pomografi, kärnkraft, dricka whisky, vara konkurrensinriktade och önska göra karriär. I regel uppfattas dock män bärare främst maskulina tanke- och förhållningssätt

vara av och kvinnor feminina sådana. Gränsen mellan det är sant

av som och stereotypt i dessa uppfattningar är minst sagt oklar. Dessutom sker förändringar över tiden.

Ibland ses MOF närmast i tenner av egenskaper eller orienteringar. Typiskt menar man då att alla människor har något av varje "pol" i sig, t.ex. kombination manligt och kvinnligt tänkande. För män

en av dominerar i regel maskulinitet medan femininitet är mindre framträdande. Vice versa gäller för kvinnor. Denna uppfattning kan benämnas cocktail-synen. I den manliga versionen blir det då mycket gin och li-

8Begreppen överlappar manligt och kvinnligt. Jag skiljer mellan maskulinitet /femininitet och manligt/kvinnligt genom att det förra begreppsparet är mera abstrakt och frikopplat från biologiska kön medan det senareligger tätarevad män och kvinnor de facto gör, arbetar med m m.

Mats Alvesson

te lime medan i den kvinnliga är det mest lime eller tonic och en mindre dosis av den starkare vätskan. Jämställda eller androgyna

personer blandar mera välbalanserat: inte för mycket och inte för försik-

tigt. Slut på ironin.9

Själv menar jag, som inledningsvis antyddes, att begrepp

som maskulinitet och femininitet bör användas för att beskriva de kulturella och symboliska innebörder som folk i en viss kulturell

grupp samhälle, klass, organisation lägger i olika fenomen. Genom att definiera fenomen i dessa termer ordnas världen: bio-män och bio-kvinnor ges vissa anvisningar om vad som är naturligt att känna, tänka, tycka, vilja och bete sig utifrån att de bestäms män och "kvin-

som nor". Världen uppdelas i sfárer: maskulina och feminina. Värderingar uppdelas i manliga och kvinnliga. Givetvis kan inte allt underordnas denna indelning: att se på tv-nyheter, arbeta som gymnasieadjunkt i biologi, rösta på socialdemokraterna eller spela badminton är knappast könsspecifikt. Faktiskt kan det diskuteras om inte en hel del

eller i varje fall allt i tillvaron undgår att tillskrivas någon di- - mera rekt maskulin eller feminin innebörd.

Ofta hävdas från feministiskt håll att det maskulina överordnas det feminina. Det tror jag är alltför kategoriskt, åtminstone i det moderna samhället, i vilket maskulina institutioner som tung industri och militären tappat viss terräng och "mjuka" teman som ekologi och psykoterapi fått en större genomslagskraft. I företagsvärlden har tjänstesektom kommit att bli alltmer dominerande. Näringslivets omvandling kan i vissa hänseenden karaktäriseras som en de-maskulinisering. Stora hierarkiska maskinbyrålcratier röner lägre status än mera organiska, decentraliserade organisationer. Medan traditionella byråkratiska och rationalistiska organisationsprinciper ofta bedöms som maskulina Lex. Ferguson, 1984 signalerar ord som företagskultur och nätverk vikten av känslor, gemenskap, sociala relationer och team, vilka är mera i överensstämmelse med femininitet Blomqvist, 1994; Gherar-

di, 1995. Aktuell populär ledningslitteratur uttrycker ledarskapsideal

som överensstämmer med föreställningar om femininitet även om

författarna explicit gör denna koppling Fondas, 1997. När man använder sig av termer som maskulinitet och femininitet bör

man se upp så att detta inte görs alltför generellt och entydigt.

Genom de processer i vilka vi konstruerar och återskapar könspräglade innebörder skapar vi också män och kvinnor. Viktigt är här att vara sensitiv för lokala och varierande kulturella definitioner. Delar av könsforskningen utgår från standarddefinitioner av maskulinitet

9För diskussion och motivering ironin intellektuell stil, t.ex. Brown

en av som se 1977 och Sköldberg 1990.

Kroppsräkning

och femininitet, vilka cirkulerar i internationell litteratur och som inte säger så mycket hur lokalt, dvs. i specifik ser sin om man en grupp, sociala verklighet i tenner av maskulinitet och femininitet och även i andra tenner, för den delen. Som exempel på sådana universaliserande definitioner kan nämnas Hines 1992 som menar att maskulini-

tet betonar egenskaper såsom "hård, torr, opersonlig, objektiv, expli-

cit, rationalistisk, reduktionistisk och materialistisk" 328 och

Marshall 1993 framhåller självtillräcklighet, seperation, obero-

som ende, kontroll, tävlan, fokusering, rationalitet och analys 124. För Kerfoot Knights 1996 är kärnan i maskulinitet en upptagenhet med särskild form "rationell kontroll" 79. Femininitet, å en av andra sidan, handlar att prioritera känslor, betydelsen av det fantaom sifulla och kreativa Hines, 1992:314 och om ömsesidigt beroende,

samarbete, receptivitet, sammansmältning, problemmedvetenhet, hel-

heter och kontexter, emotionell ton, personlig perception, varande, intuition och syntetisering Marshall, 1993:124. Dessa författare representerar delar av forskarsarnhällets syn på maskulinitet och femininitet. Denna överlappar säkert delvis med meallmänt omfattade idéer. Samtidigt kan tänka sig en stor variara man tion inom ett samhälle och naturligtvis än mera mellan olika sådana. - Olika kan ha olika föreställningar vad som är maskulint grupper om och feminint. De kan också eller mindre benägna att konvara mera struera världen i dessa terrner. En obenägenhet därtill är vad jämställdhet skulle kunna sägas ut på, även om medlet något paradoxalt till stor del handlar att framhålla bio-könets betydelse och foom

kusera på kroppsräknande Deetz, 1992.

maskulinitet och femininitet influerar hur människor be- Idéer om lönar och bestraffar ofta på subtila sätt varandra för att agera - könsmässigt riktigt. Men det handlar också om hur människor utvecklar, upprätthåller och omkonstruerar identitet i enlighet med den en gruppversionen maskulinitet och femininitet, inklusive av egna av vad rimligt i frigörandet från dessa kategorier. Könssom anses vara identiteter konstrueras knappast längre entydigt utifrån gamla könsstereotypier. Här är det lämpligt att konsultera modern maktteori. Makt kan de och mekanismer som formar våra ses som processer

föreställningar, värderingar, vilja och identitet. För en översikt av

modern maktteori, t.ex. Clegg, 1989. Makten är då relaterad till se diskurser ett visst sätt att bestämma och resonera om verkligheten förknippat med ett visst språkbruk vad som är nonnalt - som anger och naturligt. Makten ordnar bl.a. i termer maskulina och femioss av nina, den föreskriver viss maskulinitet i t.ex. företagsledningssam-

manhang och utpräglad femininitet i modern barnomsorg vari

mera kroppsbestraffelse numera närmast ses som symptom psykisk stör-

Mats Alvesson

ning hos den stränge föräldern. Enligt Foucault 1980, 1982 och moderna maktforskare handlar makten om att disciplinera oss genom att ange norrnalitet, bl.a. med hjälp av kunskap. Via denna skapas subjekt. Moderna maktdiskurser verkar bl.a. genom att de i utbildning, terapier, ledarskapsteorier, idéer om barnuppfostran och pedagogik, i konsumtionspåverkan, jämställdhetsåtgärder m.m. ordnar och reglerar individer, de gör anspråk att förbättra människor. De

anger normer för hur vi skall vara och när maktutövningen är effektiv få oss

- att kritiskt granska oss själva och försöka utveckla oss så att vi lever

till vad som definieras som normalt, naturligt, sant, gott och proupp gressivt. Makt är således inte enkelt god eller ond utifrån den öp-

penhet och osäkerhet som kännetecknar människors möjligheter, underordnar/kvalificerar oss makten utifrån olika institutionella arrangemang. Olika former för makt olika föreställningar och sociala

praktiker baserade dessa pekar olika håll.

I stora delar av det aktuella samhället är utpräglat maskulina män och feminina kvinnor enligt definitionerna ovan delvis illa sedda

uttryck "Rambo typer och "fångna i könsroller bidrar till att

som ange nonnerna. Såväl slagskämpar som hemmafruar har låg status. Förr var krogsslagsmål och hemarbetande kvinnor mera accepterade. Idag definieras de fenomen som dessa uttryck refererar till som i behov av kriminal-/socialvård respektive medvetandegörande. Jämställdhet utmärker den som följer med sin tid. Ofta är män och kvin-

nor som lever i parförhållanden nästan jämställda. Det är förmodligen

idag, i Sverige bland yngre människor inte ovanligt. Detta kan innebära att båda tar ansvar för hem och barn, men kvinnan prioriterar dessa lite högre dvs. mannen prioriterar dessa lägre. Karriärrnässigt ligger mannen kanske något före. För män är kanske inslagen av maskulinitet mindre uttalade än traditionellt och många kvinnor ser yrkeskarriären som viktig, men såväl föräldraskap som yrkeskarriär ges en viss könsmässig innebörd, vilka viktar familj och arbete som aktivitetsområden och identitetskällor något olika. Just denna olika viktning kan ses som uttryck för den moderna makten: diskurser relaterade till jämställdhet och meritokrati nonnerar män i ökad utsträckning till föräldrar och kvinnor till yrkeskaniärister samtidigt som traditionella föreställningar och praktiker patriarkatet, "genussystemet bidrar till segregering och kvinnors underordning i organisationer. Hur dessa och andra maktformer sam- och motverkar varandra varierar starkt mellan och inom olika grupper, varför återhållsamhet med

generaliseringar är sin plats.

Att utveckla klmskap om lokala konstruktioner av MOF är svårt och tidskrävande. Istället tillskrivs grupper ofta maskulina och feminina orienteringar "på distans. Det gör jag delvis själv också, även

Kroppsräkning

jag i huvudsak för resonemang och undgår definitiva empiriska om utsagor. Sådana distanserade tillskrivningar samspelar ofta med totaliserande begrepp och med forskarens priori/elitistiska bestämningar a vad är att räkna t.ex. maskulinitet och femininitet Alvesson av som Billing, 1997. En bestämd uppsättning principer, värderingar eller karaktäristika då maskulina eller feminina. Bilden blir annorses som lunda beaktar mångfalden av divergerande och delvis konom man kurrerande maskuliniteter/feminititeter och beaktar för vilka något eventuellt är maskulint eller feminint. Kroppsarbetare, företagsledare, kustjägarsoldater och feminister kan t.ex. ha väldigt olika idéer om vad är maskulint respektive feminint. som

6 Den offentliga sektorn

maskulin och/eller feminin

som

Feministiska forskare beskriver förändring i den offentliga seksom framhåller ibland tendenser till maskulinisering. Försök till ny torn

ekonomisk styrning inrymmande privatisering och marknadslösningar

utgör framträdande exempel t.ex. Ulla Johanssons och Lillemor

Westerbergs artiklar i denna antologi. I bok amerikansk ofen om fentlig administration skriver Stivers 1993 att föreställningar om expertis, ledarskap och moral markerar försvar för administrativ som makt

inte bara har maskulina förtecken utan bidrar till att vidmakthålla eller bringa politiska och ekonomiska privilegier till bärare kulturellt maskulina kvaliteter på bekostnad av de som uppviav sar kulturellt feminina sådana 4.

Hon t.ex. att idén den offentlige administratören som promenar om fessionell expert, karaktäriserad av teknisk expertkunskap, opartisk-

het, objektivitet och med förmåga att uppträda som självständig auktoritet i diverse bedömningssituationer står i motsatsställning till soci-

ala föreställningar kvinnor. Stivers noterar också den undanom trängda feminititeten hos administrativa ideal som responsivitet, service och underdånighet och att offentlig administration i USA menar såsom reflekterad i föreställningar ledarskap, expertis och moraom liska dygder, är kulturellt maskulin även dess maskulinitet fortfaom rande inte är erkänd att den samtidigt reflekterar ett betydande men inslag femininitet även medvetenhet härom låter vänta på av om sig s. 122. Stivers arbetar med idé om icke erkänd men en faktisk maskulinitet/femininitet. Att folk inte förstått att det handlar kulinitet hindrar inte att forskaren försöker påvisa sådan den om mas bristande förståelsen kanske särskilt motiverar denna kritiska snarare ambition. Genomgående för Stivers bok är att hon refererar till de i

Mats Alvesson

den offentliga administrationen verksamma människorna och deras föreställningar om t.ex. professionalitet, ledarskap m.m. i förhållande till verksamheten och hur de eventuellt ser på dessa fenomen i termer av MOF. Istället uttolkas idéer och praktiker utifrån egna föreställningar om vad som är maskulinitet/femininitet.

Liksom för många andra som berör maskulinitet är maskulinisering för Stivers något negativt, inte nödvändigtvis i största alhnänhet

de flesta skulle förmodligen mena att expertis, rationalitet, analys m.m. är nyttig vid t.ex. brobyggande, jämvägstransporter, produktion och distribution av kylskåp men väl inom stora delar av den of-

fentliga sektom. Mest uttalat blir det senare om det handlar om utpräglat "kvinnliga" verksamheter som barn- och äldreomsorg. Företagsekonomiskt tänkande uppfattas här lätt som ett maskulint intrång i en verksamhet som är feminin till sin karaktär.

Som en följd av maskulina föreställningar och rationalitetsformers allmänna dominans är det också rimligt att anta att dessa också får

genomslagskraft på feminina områden där företrädarna för de of-

senare ta är skeptiska i Ulla Johanssons och Lillemor Westerbergs artiklar i denna antologi. På liknande sätt tycks det förhålla sig med verksamhetsforrner som uppfattas maskulina den maskulina kring

som - auran privatisering och egenföretagande tycks bidraga till att dessa inte

appellerar till kvinnlig personal i offentlig verksamhet se Elisabeth Sundins bidrag.

Istället för att utgå från den naturligt kvinnliga karaktären hos omsorgsinriktad offentlig verksamhet, vilket de verksamma i densam-

men även en del forskare gör, kan emellertid göra karaktären ma man till en mera öppen fråga. Ur forskarsynpunkt avstår man då från att fastslå någon maskulin eller feminin essens hos en viss verksamhet och studerar istället hur denna socialt konstrueras. Tar vi t.ex. barnomsorg, är detta traditionellt extremt kvinnodominerat, kanske

mera så i termer av hur det konstrueras som feminint än i termer bio-

av könsrepresentationm,men vi kan inte utgå från att förhåller sig så i framtiden. Poängen med mycket jämställdhetstänkande är väl att avkvinnliggöra omvårdnad av barn och få män att ta föräldraledighet, arbeta i barnomsorg och få omvårdnad av barn vid tvist i anslutning till skilsmässa i lika stor utsträckning som kvinnor. Man kan tänka sig en av-femininisering av bamsomsorg vilket inte betyder detsamma som maskulinisering, om nu inte allt skall underordnas en endimensionell MOF-kategorisering. Barnomsorg som offentlig institu-

mMan kan likställa andelen kvinnliga yrkesutövare med områdesfeminina ka-

ett raktär. Ett område kan vara kvinnodominerat utan att i särskilt hög grad definieras som feminint enligt ovan relationsorienterat, intuitivt, emotionellt osv. Det gäller t.ex. för städ- och kontoristjobb.

Kroppsräkning

tion är för övrigt öppen för mångfald av sociala konstruktioner. en

Den kan präglad "ren" omsorgsrationalitet, varvid kärleks-

ses som av fullhet och omvårdnad är huvudingrediens, den kan ses som ett peen dagogiskt projekt i vilket barnen är objekt för diverse utvecklingsbe-

främjande insatser bamexperter eller den kan ses i tenner av tillsyn av och fysisk omvårdnad, varvid barnens säkerhet och fysiska behov till-

"törvaring. Jag föreställer mig att den första varianten varatages

skulle uppfattas högfeminin, den andra som mindre entydigt så

som och den tredje könsneutral. I den senare varianten kan man som mera tänka sig att betoning säkra fysiska ramar för lekande t.o.m. en av skulle framhålla förmåga att skapa ordning och regelföljande m.m. teknisk kunskap lekplatser skulle medföra att bamomsorgssamt om arbetaren konstruerades maskulin. Vi kan dock notera att som bamsomsorg normalt konstrueras "feminin, vilket alltså är ett som kulturellt fenomen än någon slags naturlig självklarhet. Ett snarare möjligt ideal för samhällsvetenskap är ständig kamp mot en okriten isk reproduktion dessa naturliga självklarheter. En konsekvens är av markant feminin konstruktion leder till vissa problem för män att en att arbeta i densamma. De kan misstänkas för skumma avsikter eller också tror kvinnlig personal och föräldrar att de är alltför maskulina

och okänsliga för att riktigt kunna ta hand om de små Allan, 1993. Bamomsorgspersonal är, liksom många andra yrkesgrupper, en ka-

tegori professionaliserats. Det har f.ö. många bio-kvinnod0mi-

som nerade yrken i offentlig sektor. Psykologer och psykoterapeuter har

fått legitimation. socialarbetare och sjuksköterskor har vetenskaplig-

gjorts. Frågan är detta medför maskulinisering eller inte anom en tingen i form att yrkesutövama konstruerar sig själva i och av andav konstrueras i maskulina termer t.ex. experter eller i form av inslag ra maskulinitet verkar i det dolda och därför endast kan tolav som som kas fram duktiga forskare har jag svårt att avgöra. Det torde av också svårt att säga något bestämt om andra teman kring en vara eventuell maskulinisering offentliga organisationer, som t.ex. priav

vatisering/eget företagande samt anammande av företagsekonomiskt

språkbruk. Man kan tänka sig motstånd mot desamma detta verkar dominerande denna antologis bidrag att döma men också att vara av i kvinno-dominerande sektorer verksamhets- och man anammat nya Sådant anammande kan "pro-feminint" eller "maskustyrfonner. vara liniserande eller bäst beskrivas i andra termer. Här är det det lokala konstruerandet är det centrala. Återigen: Det finns inte någon som maskulin/feminin Militärer kan t.ex. konstrueras i feminina essens: fredsbevarare och konfliktlösare. Medan aggressivitet termer, som och i regel tillskrivs maskulin mening kan försvar ses som angrepp en negationen av detsamma.

Mats Alvesson

Kön genus, gender är som framhållits en konsekvens sociala av konstruktionsprocesser. Hur konstrueras då kvinnan" Mest tydligt och, i termer av direkta och indirekta konsekvenser, i form bioav kvinnor som dominerar i "feminina" verksamheter bedrivs enligt som feminina värderingar under "feminina former. Formen kan här hänföras bl.a. till graden konkurrensutsatthet. Jag utgår då från att av konkurrens brukar definieras som maskulin, avsaknad dylik av ses som feminin. Jag använder inte uttrycket "feminina" här tautologt. Det feminina refererar till fyra distinkta inslag i könskonstruerandet: den procentuella andelen de två bio-könen, av verksamhetens aura, dvs. vilka föreställningar finns i som omgivningen verksamheten, om vilka värderingar och föreställningar som dominerar i verksamheten och formen under vilken verksamheten bedrivs, t.ex. offentlig eller privat, konkurrensutsatt eller "skyddad". Man kan t.ex. tänka sig vart och ett av dessa inslag avvikande som från de övriga i termer MOF. Jag har t.ex. studerat reklambyrå av en som starkt dominerades av män vilka konstruerade verksamheten i feminina termer intuitiv, emotionell, relationsorienterad etc dvs. i termer som överensstämmer med vad som enligt könsforskare ses som feminint Alvesson Köping, 1993. Inslagen l och 4 drar då åt olika "MOF-håll. Konstruktionen kvinnan blir starkare och entyav digare mer av multiplicitet av femininitet i en viss kvinnodominerad verksamhet. Om t.ex. barnomsorg i ett land bedrivs nästan uteslutande av kvinnor, uppfattas verksamheten allmänt feminin, stysom rande värderingar bland personalen är av utpräglad omsorgskaraktär och verksamheten bedrivs i vad uppfattas offentlig seksom vara en tors moderliga famn, bidrar detta till allmän tendens i samhället till en konstruktion av kvinnan som åtskild mannen. Indirekt konstrueras därmed mannen. Det är relationen mellan män och kvinnor är som det intressanta. Varje utsaga eller idé kvinnor har konsekvenser om för förståelsen av män och vice versa. De i verksamheten ingående kvinnorna lär i första hand konstrueras/konstruera sig utpräglat som icke-maskulina, men även bredare kulturella könskonstruktioner som avspeglar sig kvinnor i allmänhet påverkas sektorns karaktär. av Det finns således en tendens att delar av offentlig sektor och kvinnor mera generellt definieras i termer varandra: den offentliga sektorn av är feminin och offentlig sektor som naturlig hemvist för kvinses en yrkesaktivitet. 12 nors

l Senot 3 för enmotivering av fokusering på kvinnor. 2 Givetvis kan man inte dra hela offentliga sektorn över en kam. Här avsesnaturligtvis detunga, kvinnodominerande områdenasomgrundskola, sjukvård, bam- och äld-

Kroppsräkning

På motsvarande sätt gäller att t.ex. exportindustrin leds utesluom tande män, verksamheten bland allmänheten ytterst manlig av ses som

erövringslik, styrande värderingar präglas av hierarki, krävande,

resultatkrav, och survival of the fittest" hävdas gälla under höga osv. mördande konkurrens bidrar detta kraftñillt till konstruktion av män och maskulinitet radikalt annorlunda kvinnor och femininitet. som Om vi tänker att andelen underrepresenterat bio-kön skulle öka oss av i respektive sektor, dvs. flera mjukis-män och tuffa kvinnor, skulle detta i sig endast i måttlig utsträckning modifiera könskonstruktionen.

Om verksamhetens och/eller styrande värderingar skulle ändras aura från moderlig till professionell pedagogik i bamomsort.ex. omsorg småskalig, decentraliserad, kunskapsbaserad, kreativ

gen respektive

exportverksarnhet centrerad kring "kulturmöten sna-

problemlösande

än erövrande skulle liknande köns-effekt moderat av-femirare - en ninisering av-maskulinisering kunna tänkas, även utan att bioresp könsammansättningen ändrades. På samma sätt förhåller det sig om

de allmänna betingelsema skulle ändras, t.ex. barnomsorg skulle om konkurrensutsättas så att daghem fick dåliga föräldravärderingar som eller handelshinder, monopoliseringstendenser eller högslogs ut om minskade konkurrensintensiteten i exportföretag. Även i

konjunkturer

dessa fall skulle barnomsorgen av-femininiseras och exportindustrin i lägre grad tillskrivas maskulin innebörd och det bio-kön som fören knippas med detsamma konstrueras mindre entydigt. offentliga sektorn i Sverige bidrar starkt till markerad kon- Den en struktion kön då privat/offentlig sektor är så stark bio-könsuppdeav lad och det inom den finns stora sektorer är särskilt att senare som bio-kvinnodominerande och samtidigt brukar konstrueras som utpräglat feminina. Bam-,äldreomsorg, delvis skola och sjukvård blir femi-

nint överdeterminerande, vilket skapar stark feminin identitet, båen de hos sektorn och troligen också hos de bio-kvinnor verkar däri. som Icke-feminina element dvs. element uppfattas sådana, föresom som

tagsekonomi, marknad, egenföretagande, konkurrens, ses då som

och negativa/hotande for sektorns starka, konsistenta identitet aparta Sundins artikel. Lillemor Westerbergs notering att hon

jfr Elisabeth

fick tillgång till sitt studoeobjekt då hon kvinnlig ekonom illustrevar fasthållandet vid det kvinnliga. rar manliga offentliga sektorer finns också "feminina element I vissa avsaknad konkurrens, t.ex. försvarsmakten, polisen och centsom av ral statsförvaltning. Här har dock verksamhetens inriktning, image"

och de styrande värderingarna traditionellt gynnat maskulin kon-

och socialt arbete.Även inom dessafinns givetvis delar somnormalt reomsorg uppfattas maskulina, tex. kirurgi och matematikundervisning. som

Mats Alvesson

struktion av verksamheten, vilket gör att dessa påverkas på det sätt som gäller för feminina verksamheter. Mera övergripande idéer om offentlig sektor som feminin vid sidan det maskulina näringslivet av får således här ingen större genomslagskraft. Utan att vilja överdriva konkurrensutsatthet och prestationskrav som något som direkt påverkar varje enhet och medarbetare i ett privat företag finns nog ändå tendens till att offentlig verksamhet i en mindre utsträckning präglas dessa. I åtskilliga offentliga organisaav tioner, t.ex. "human service" organisationer, är resultat alltför svårmätbara för att styrande, blir att undvika konflikter, vara snarare det hela att bra ut och maximera resursflödet viktigt Perrow, se 1978. För vän ordning och ekonomi motiverar då föreställning av en om den offentliga verksamhetens ineffektivitet att verksamheten skall privatiseras eller sättas fart på med hjälp olika marknadsimitationav

er. Ur könskonstruktionssynpunkt kan finnas tendens de något

en att lägre resultatkrav som ofta ställs i offentlig verksamhet bidrar till att de som arbetar i denna många gånger kan barn och familj ge större utrymme än de som arbetar i näringslivet. En offentlig arbetsgivare är t.ex. troligen mindre benägen att söka få anställda att avstå från att vårda sjukt barn eller att ta föräldraledighet. I Danmark har infört man en tjänstledighetsordning för att bana väg för flera arbetslösa att tillfälligt komma in på arbetsmarknaden. Den övervägande delen de av tjänstlediga var offentliganställda, till stor del på grund svårigheter av eller risker för de privatanställda att nyttja densamma. Då dessutom privatanställda ofta tjänar än offentliganställda bidrar säkert mera detta till att konservera könsmönster ifråga föräldraledighet med om mera. Den offentliga sektorn är således på olika sätt central i konstruerandet av kön. Den är i sig i vårt samhälle könskonstruerad, femisom nin, svag och skyddad jämfört med det maskulina, produktiva, muskulösa näringslivet. Det verkar finnas föreställningar om att det är naturligt för kvinnor att verka i den offentliga sektorn. Många hävdar att denna tjänar kvinnors intressen, inte minst då de flesta arbetar där. Andra ser kvinnors fastlåsning vid det offentliga historisk tillsom en

Det kan inte uteslutas att brett omfattade föreställningar offentlig sektor jämfört om med näringslivet kan vara missvisande. Hur det "egentligen" är betyder kanske mindre än föreställningarna härom för artikelns tema och tes. 14På denna punkt, liksom på många andra, utgår jag från mina intryck av utbredda idéer och tillskrivningar. Givetvis är risken betydande attjag är offer för förutfattade meningar, generaliserar utifrån vad jag har hört och läst i massmediam.m. Viktigt är naturligtvis att uppmärksamma variationer, motsägelser och förändringar i föreställningar och ageranden. Självklart måsteman undgå att övergeneralisera. Denna artikel behandlar offentlig sektor i Sverige vid slutet av 1900-talet och uttalar sig ofom fentliga sektorer i andra länder vari ibland ordningsskapande dominerar över bidragsgivande och service.

Kroppsräkning

och olyckligt konservativ. Södersten 1996, känd som ivrig fållighet

offentliga sektorns storlek, att det är unikt för kritiker av den menar

land ökningen i kvinnlig sysselsättning helt skett inom den ofvårt att

sektorn och många dragit slutsatsen att kvinnor enbart kan fentliga att

är, han, grovt sexistisk". Nedskärsysselsättas där. Denna syn menar

sektorn skulle öppna former för kvinnliningar av den offentliga nya

varvid "kvinnoma skulle få säkra jobb och erhålla ga entreprenörer,

marknadsmässiga löner. Ett kommunalråd, citerad i Elisabeth Sun-

artikel i denna antologi, att viktig del av nyttjandet av dins menar en

altemativa utförare för offentliga tjänster är att få ett ökat kvinnligt

"avskaffa näringsförbudet för kvinnor". Ahltorp

företagande att

vänder sig vad de uppfattar på den of- Franke 1991 mot som en syn

sektorn skyddad verkstad för kvinnor och menar att fentliga som en

för kvinnor finna utkomst på den privata marktiden är mogen att en

naden.

svårt bedöma detta. Det är fullt möjligt att den historiskt Jag har att

konstruktionen maskulinitet och fe-

genererade och rätt ingrodda av

och kvinnor medför identitetsmässiga nackdelar hos mininitet, män

delvis överlappande benägenheten för kvinnor att ta ett kvinnor för barn i konkurrens på den privata arbetsmarknaden. större ansvar -

Diskrimineringstendenser i företag kan dessutom försvåra för kvin-

Mitt intresse gäller här dock hur kön konstrueras inte konseknor. detta i form diskriminering med Om ett större anvenser av av mera.

kom i företag skulle detta leda till att kön rekontal kvinnor ut privata

vidmakthålla distinktionen maskulin och struerades. Benägenheten att

mänskligheten i "mån" feminin skulle reduceras och uppdelningen av

kvinnor i någon mån minska i meningsfullhet i organisations-

och

arbetssammanhang. Allt detta under förutsättning att förändringen och

skulle förstärka könsarbetsdelningen i privata företag och sektorer.

bli fallet blir naturligtvis könsrekonstruktionskonsek- Om så skulle

begränsade, även redistribution av bio-kvinnor vensema mera om en

feminina offentliga sektorn till den maskulina privata i sig från den

kan ha viss effekt könskonstruerandet. en

7 Avslutande diskussion

artikel har jag utgått från antagandet att kön är socialt skapat. I denna

biologiska och psykologiska skill-

Utan att förneka möjligheten av att

viss betydelse är de historiska och kulturella variationema i nader har

så det är uppenbart att sociala institutiokönsrelationer betydande att

producerar kön. Många könsforskare säger sig

idéer och praktiker

ner, från kön är socialt konstruerat tar inte alltid implikationutgå att men

detta på allvar. Ofta betonas det statiska framför det dynaema av

Mats Alvesson

miska-processuella; det fortlöpande konstruerandet och omkonstruerandet av könsrelationer behandlas inte. Vidare fokuseras typiskt män och kvinnor definierade utifrån kroppar medan sociala och kulturella aspekter kring könets innebörd får mindre uppmärksamhet. I artikeln föreslås ett intresse för kulturella former maskulinitet av och femininitet än fokusering på män och kvinnor definiesnarare en rade som kroppar. Ett kroppsräkningsfokus leder lätt till missvisen ande enhetliggöring "män" och kvinnor och reproduktion av en av

en, ur jämställdhetssynpunkt, mindre lyckad föreställning den

om kroppsbaserade distinktionens naturliga och essentiella natur. Att primärt bedöma den offentliga sektorn i relation till variabeln kroppsbaserat kön är således diskutabelt, liksom entydig betoning det bioen av logiska könet vid t.ex. tillsättning högre tjänster. Utbredda föreav ställningar om att med bio-könet följer automatiskt vissa orienteringar tycks vara svagt grundade och riskerar att vidareföra stereotypier. Istället för att utgå från att kvinnors orienteringar och situationer skapar den offentliga sektorns struktur och verksamhet, framhålls i artikeln hur den offentliga sektorn skapar kön. Frågan hönan och om ägget är naturligtvis relevant här, utifrån idén kön socialt men om som konstruerat ter det sig rimligt att sociala institutioner centrala i se som skapandet av könsrelationer. I artikeln naturligtvis endast anges en övergripande förståelse av hur offentliga organisationer verkar könskonstruerande. En djupare förståelse kräver detaljerade studier mera

av specifika verksamheter och könskonstruktionsprocesser Billing

Alvesson, 1994. Mångfald och motsägelser bör då uppmärksammas Alvesson Billing, 1997. Hur förhåller sig här skisserad på kön till jämställdhetspolitik syn Ett sätt att uppnå jämställdhet är att reducera eller upphäva genom skillnaderna mellan bio-män och bio-kvinnor, dvs. minimera eller utsudda det sociala könet. Detta leder till vad kan tala man om som 50/50-lösningen. Denna skulle ut på att uppnå jämn bio-könsfördelning i regering, riksdag, på chefsposter, vid föräldraledighet och utfall av vårdnadstvister, i fängelser, militärtjänst, i barn- och äldreomsorgsarbete och så vidare. Detta skulle då rimligen förutsätta en

fortgående av-feminisering av kvinnosektorer och av-maskulinisering

av manssfárer. Renodlingar kvinnosektorer i feminina termer och av

avvisande av av-femininiseringsinslag blir i detta sammanhang mind-

re lyckade. Ett exempel på lyckad av-maskulinisering kunde en vara att militärer och polis längre professionella i våld" i ses som utan ökad utsträckning fredsarbetarä. Detta kunde underlätta

som rekryt-

ering och assimilering flera bio-kvinnor, vilket ytterligare kunde av bidra till av-maskuliniserandet. Någon mekanik mellan bio-kön och MOF finns dock sagt inte. På sikt skulle naturligtvis kategorier som

Kroppsräkning . ..

maskulinitet och feminitet sakna mening och indelningen män/ som kvinnor bli underordnad betydelse i de flesta sociala sammanhang. av Sociala förhållanden typ social differentiering och arbetsdelning skulinte längre kretsa kring könsrelationer. Denna idé bygger på en föreställning att könen är lika eller i varje fall kan göras lika med hjälp -

av jämställdhetspolitik.

Jämställdhet kan kanske också uppnås försöker genom att man uppvärdera undervärderat kön och nedvärderade områden. Detta benämns ibland lika värde. Poängen skulle då inte vara att omdefiniera det kulturellt maskulint och feminint samt, relaterat därsom ses som till, manliga och kvinnliga aktiviteter, i syfte att åstadkomma en jämn könsfördelning. Ambitionen är istället att försöka motverka skevheter i de värden följer dessa definitioner. Denna värde-idé, som utsom av går från könens historiska och eventuellt biologiska olikhet, blir lätt något Ibland sätts lönelapp på detta "värde", men socialt defivag. en nierat värde kan inte reduceras till lönestorlek. Oña är det också väldigt svårt avgöra hur värderat något är. Värderingar skiljer sig naatt turligtvis också ofta åt, varför kanske bör ställa sig frågan lika man värde, för vem Nämnda mål blir lätt väl mekaniska respektive vaga. De förra är dessutom väl kroppsfokuserade för att fånga kärnan i kön som samhälleligt fenomen. De är dessutom statiska och anger en alltför be-

stämd uppfattning möjliga/önskvärda könsrelationer. I och med

om att kön är ett så rörligt, svårbestämdbart fenomen är kunskap därom alltid provisorisk och osäker. I denna artikel förespråkas ett mera processuellt perspektiv, vilket innebär mindre entydiga slutmål. Det föreslagna perspektivet tar fasta könskonstruerandet och kan syfta till minska entydigheten i detta, varvid maktens verkan via maskuliniatt och regulativa ideal kan reduceras. I denna

teter femininiteter som

artikel har jag diskuterat hur maskulinisering och femininisering av verksamhet är kärnan i den sociala konstruktionen av kön. I den mån önskar bryta med traditionella könsmönster troligen idag i man - som mindre grad handlar renodlad diskriminering än om hur vi gemenom kulturellt kontinuerligt skapar dessa mönster, inklusive konsersamt verande könsidentiteter handlar detta till stor del om att av-femi- ninisera det "högfeminina" och av-maskulinisera det "högmaskulina. Makten verkar i form fastlåsande anvisningar av hur män och av kvinnor bör leva sina liv och uppfatta sig själva i termer av de varianter det maskulina och det feminina som dominerar i de sociala av fält i vilka de befinner sig. Att igångsätta kulturella omdefinieringsär ett svårt och även konfliktfyllt företag. Den offentliga processer sektorn är i väsentliga hänseenden producent kvinnor som socien av alt kön. Att ändra på detta skulle i linje med vissa jämställdhetsvara

Mats Alvesson

ambitioner men stöta starkt motstånd utifrån etablerade könsidentiteter och kortsiktiga intressen kopplade till bio-kön.

Litteraturförteckning

Acker, 1992 Gendering organizational theory. I A. Mills P. Tancred. red. Gendering Organizational Analysis. London: Sage. Ahltorp, B. Franke, E. 1991 Spelet pyramiderna. Om kvinnori och mänpå jobbet. Stockholm: Norstedts. Allan, 1993 Male elementary teachers: experiences and perspectives. I C. Williams red. Doing "Womens Work Men in Nontraditianal Occupations. Newbury Park: Sage. Alvesson, M. Y. D. Billing 1997 Understanding Gender and Organization. London: Sagekommande Alvesson, M. Deetz 1997 Doing Critical Management Research. London: Sagekommande Alvesson, M. A-S Köping 1993 Med känslan som Iedstjkirna. En studie av reklamarbetare och reklambyråer Lund: Studentlitteratur. Alvesson, M. K. Sköldberg 1994 Tolkning och reflektion. Vetenskaps/ilosoji och kvalitativ metod Lund: Studentlitteratur. Billing, Y. D. M. Alvesson. 1994 Gender, Managers and Organizations. Berlin/New York: de Gruyter Blomqvist, M. 1994 Könshierarkier i gungning. Kvinnor i kunskapwretag. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Sociologica Upsaliensia 39. Brown, R. H. 1977 A Poeticfor Sociology. Chicago: University of Chicago Press. Calás, M. L. Smircich. 1996 From the "womans" point of view. Feminist approachesto organization studies. I Clegg, C. Hardy W. Nord. red. Handbook of Organization Studies. London: Sage. Chodorow, N. 1978 Reproductian of Mothering. Berkely: The University of California Press. Clegg, S. R. 1989 Framework.: of Power. London: Sage. Cockbum, C. 1991 In the Way of Women. London: Macmillan. Deetz, 1992Discip1inary power in the modem corporation. IM. Alvesson and H. Willmott. red. Critical Management Studies. London: Sage. Ehn, B. O. Löfgren 1982 Kulturanalys. Lund: Liber. Ferguson, K. 1984 77:eFeminist CaseAgainst Bureaucracy. Philadelphia: Temple University Press. Flax, 1987 Postmodernism and gender relations in feminist theory. Signs. 12: 621-643 Fondas, N. 1997 Feminization unveiled: managementqualities in contemporary writings. Academy of Management Review. 22: 257-282. Foucault, M. 1980 Power/Knowledge. New York: Pantheon. Foucault, M. 1982 The subject andpower. Critical Inquiry. 777-795. Fraser, N. L. Nicholson 1988 Social criticism without philosophy: anencounter between feminism and postmodernism. Theory, Culture and Society. 52-3: 373-394.

Kroppsräkning

Gherardi, 1995 Gender, Symbolism and Organizational Cultures. London: Sage. Guba,E. Lincoln, Y. Competing paradigms qualitative research. l Denzin, N. Y. Lincoln red. Handbook of Qualitative Research.Thousend Oaks: Sage. Hallberg, M. 1992 Kunskap och kön. Göteborg: Daidalos Harding, 1987 Feminism Methodology. Milton Keynes: Open University Press. Hartsock, N. 1987 The feminist standpoint: developing the ground for a specifically feminist historical materialism. Harding red. Feminism Methodoloy. Milton Keynes: Open University Press. Hennig, M., Jardim, A. 1977 TheManagerial WomanNew York: Anchor Press. Hines, R. 1992 Accounting: ñlling the negative space.Accounting, Organization and Society. 17, 3-4, 314-341. R. M. 1977 Men and Womenof the Corporation New York: Basic Books. Kanter, Kerfoot, D. Knights, D. 1996 The best yet to come: The questfor embodiment in managerial work. I D. Collinson Heam red. Men as Managers, Managers asMen. London: Sage. Marshall, 1993 Organizational communication from a feminist perspective. I Deetz. red. Communication Yearbook, Vol. 16.Newbury Park: Sage. Nicholson, L. red. 1990 Feminism/Postmodernism. New York: -Routledge Perrow, C. 1978 Demystifying organizations. 1R. Sarri Y. Heskenfeld. red. The Management of Human Services.New York: Columbia University Press. Reskin, B. Padavic. 1994 Womenand Men at Work. Thousand Oaks:Pine Forge Press. Riis, U. Lindberg, L. Värdering kvinnors respektive mäns meriter vid av tjänstetillsättning inom universitet och högskolor. Ds 1996:14 Stockholm: Fritzes Rosenau,P. M. 1992 Post-Modernism and the Social Sciences.Insights, Inroads, and Intrusions Princeton University Press. Sköldberg, K. 1990 Administrationens poetiska logik. Lund: Studentlitteratur. Steier, F. 1991 Research and Reflexivity. London: Sage. Stivers, C. 1993 Gender Images in Public Administration. Newbury Park: Sage. Södersten,B. 1996 Nedskämingar bra för kvinnor. Dagens Nyheter 13.7.1996 Wahl, A. 1992 Kvinnliga civilekonomers och civilingenjörers karriärutveckling Sockholm: EFI. Weedon, C. 1987 Feminist Practice Poststructuralist Theory. Oxford: Basil Blackwell. West, C. Fensterrnaker, 1995 Doing difference. Gender Society. 9l, 8-37.

Elisabeth Sundin

Den offentliga sektorns omvandling

och kvinnor och mäns

företagande inom typiskt kvinnliga sektorer

ELISABETH SUNDIN

l Inledning

Också denna artikel behandlar den offentliga sektorns omvandling ur ett makt- och könsperspektiv. Jag fokuserar särskilt de så kallade privatiseringar som redan ägt rum men även på de förväntas. som Privatiseringar berör ett särdeles tydligt sätt makt, både ekonomisk makt och makt, i samhället. Artikeln syftar till att klargöra annan om kvinnor lyckats stärka, eller åtminstone bevara, sin position inom den offentliga sektorns typiskt kvinnliga ansvarsområden i samband med de privatiseringar som skett. Jag kommer att använda mig av en organisation, Linköpings kommun, eller delar denna organisasnarare av tion barnomsorgen, äldreomsorgen och städverksamhet, för att il- lustrera skeendet. De empiriska exempel jag använder är följaktligen relativt begränsade de möjliga generaliserande implikationema men vida omfattande både andra kommuner och andra delar den offentav liga sektorn. Linköpings kommun, liksom många andra svenska kommuner, har genomgått och genomfört stora förändringar under år. I senare samband med de borgerliga partiernas Övertagande av makten i Linköpings kommun i början på 1990-talet inleddes där, liksom i många andra kommuner, ett förändringsarbete bland annat innefattade som

en övergång till beställar-utförarsystemet BUM-modellen och

ett minskande av kommunens eget i många verksamheter. engagemang

Beställar-utförarsystemet presenterades i korthet i antologins inledan-

de artikel. Här skall erinras att modellen innebär ett särskiljande om av kommunens beställar- och utförarroller vilket kan genomföras också om privatiseringar inte förekommer. Politikernas huvudsakliga roll är i BUM-kontexten att avgöra vad man vill har utfört och utarbeta villkor för denna produktion och produktionens utförande. Besluten

Det problematiska med privatiseringsbegreppet framgick av den inledande artikeln. Jagkommer att här använda det utan att ytterligare diskutera deñnitionens giltighet i de enskilda fallen.

omvandling och företagande

sammanfattas i kravspecifikationer också anger vilken tidsperiod som Efter det att kravspecifikationer föreligger inbjuds till ansom avses. budsgivning från potentiella utförare. Utförama skall uppfylla de uppställda kraven, kan också föreslå kompletterande service och/ men eller arbetsuppgiñer, och vilken ekonomisk ersättning de kräver ange för att fullfölja uppdraget. l valet av leverantör spelar priset en stor, men inte den enda, rollen. Med begreppet altemativa utförare andra än kommunen avses

själv i regi. "De altemativa kan följaktligen vara mycket olika

egen såsom kommunala bolag, stiftelser eller privata företag av olika slag. I sistnämnda kategori kan ingå enheter "knoppas av från kommusom eller flera anställda tar över sin före detta arbetsplats nen genom att en och etablerar sig företagare. Det var skeenden det slaget som egna av de tongivande kommunala politikerna hade i åtanke då de i börsom jan på 1990-talet presenterade exempelkommunens nya strategi som åtgärd skulle leda till att kreativitet och entreprenörskap frien som

gjordes. Eftersom överväldigande majoritet kommunens an-

en av ställda är kvinnor, år 1995 7.400 totalt 9.000 anställda, var förav hoppningen att kvinnors kreativitet alldeles särskilt skulle gynnas av förändringarna. Ett citat från kommunens kommunalråd får ilen av lustrera detta resonemang:

En viktig del uppluckringen är att vi kan få ett ökat kvinnligt av företagande uttryckte att vi ville avskaffa näringsoss som förbudet för kvinnor det kan ses som en jämställdhetsåtgärd det ligger ett egenvärde i att vi får flera företag sysselsättningen i framtiden kommer att mycket ligga i hur vi kan lyckas utveckla små företag bättre och det här är branscher som är alldeles utmärkta har sitt eget lilla företag och man är om man fyra, fem stycken om jag söker arbete då går jag till det lilla företaget för de är beredda att betala mera för där kan man lättare se den enskildes insatser.

Hur gick det Och hur skall det skedde tolkas ett makt- och som ur könsperspektiv Det är de frågor behandlas i den här artikeln. Utsom gångspunkten är de anställda, särskilt då kvinnor, som fanns i kominnan politiska beslut fattades att aktivt uppmuntra så kalmunen om alternativa utförare. Med de anställda i åtanke beskrivs de privata

lade

utförare fick teckna kontrakt med kommunen efter den första, som och i några fall efter den andra, anbudsomgången år 1992 respektive 1994. Särskild uppmärksamhet dem inom städning, barn- och ges äldreomsorg. De visade sig, vilket behandlas längre fram, vara få men

utgjorde blandning stora och små, lokala och geografiskt

en av spridda företag. Dessa företag diskuteras utifrån de frågeställningar är artikelns huvudsyfte att besvara: har kvinnor lyckats stärka, som

Elisabeth Sundin

eller åtminstone bevara sin position inom den offentliga sektorns ansvarsområden som övertagits av privata utförare De kvinnor besom rörs är de som valde att knoppa av" också de tog anställmen som ning hos andra alternativa utförare liksom de stannade kvar i som kommunens tjänst. Män är i liten utsträckning verksamma inom de valda sektorerna men visade sig trots det väl representerade vara bland de som uppträdde som privata utförare. Männens förändrade position utgör därför en viktig, kanske dominerande, del i diskussion och analys. Svaren på artikelns frågor har vida implikationer rörande maktförskjutningar inom den offentliga sektorn och följd den ofsom en av fentliga sektorns omvandling. Detta diskuteras i artikeln avslutande del. Fram tills dess är framställningen relativt snävt begränsad till den empiri som valts för att illustrera skeendet.

2 Centrala

begrepp:

privatisering och företagande/entreprenörskap

De företeelser och begrepp som artikeln handlar offentlig sektor, om,

privatisering, entreprenörskap/företagande, kön och genus, används

frekvent i dagligt tal och till utan problem vad innehåll. I synes avser

vetenskapliga sammanhang framgår dock inte sällan begreppens

oprecisa karaktär och kanske också ideologiska laddning. Det är därför motiverat att något kommentera dem före beskrivningen hänav

delseutvecklingen som illustrerar problemställningama.

Hur den ojfentliga sektorn skall avgränsas och beskrivas berördes i det inledande kapitlet varför det lämnas därhän i detta sammanhang. Privatiseringarnas innebörd har ett nära samband med karaktäristika hos de delar av den offentliga sektorn berörs i varje enskilt fall. som För att visa det tas hjälp av statsvetaren Stig Montin i uppsats som en i Statsvetenskaplig Tidskrift l 1992 diskuterar privatiseringsnummer processer i kommuner ur både teoretiska och empiriska perspektiv.

Han menar där att begreppets mångfald åskådliggörs de fyra

genom frågorna: till vem sker privatiseringen, vad är det skall privatisesom ras, hur och slutligen varför sker det. Startpunkten för alla frågorna är att något är offentligt och skall förändras så att det blir mera

privat.

Svaret på första vem-frågan kan vara olika typer privata utförare av såsom företag, frivilliga organisationer, familjen, och här i står i

som

fokus för intresset före detta anställda. Privatiseringens innehåll vad avser styr- och kontrollsystem varierar mycket beroende är. vem Också vad som privatiseras, vilka funktioner berörs, varierar. som Vanligt är att urskilja de tre funktionerna finansiering, produktion och

omvandling och företagande

reglering. Finansieringen står för kostnaderna, pro-

avser vem som duktionen utför och kontrollerar den och regleringen vilka vem som kontroller krävs och hur de utförs. Hur-frågan berör vem som tar som initiativ till nyordningen. I den studerade kommunen kan påstås att initiativet korn från politikerna även om vissa tongivande aktörer bland dem att deras beslut skall på stark önskmenar ses som svar en både från medborgarna och de anställda. Hur kan diversiñeras an

mellan avyttring, avñnansiering, delegering och ersättning. I det

förstnämnda fallet kan det fråga ren försäljning eller åtrninsvara om skötselansvar, i det andra att kostnaderna förs bort från det oftone fentliga, i det tredje att ansvaret för produktionens utförande läggs på någon och i det fjärde ett möjliggörande för privata utförare att annan ekonomiskt vederlag fullgöra de förpliktelser kommunen har. mot Varför-frågan har berörts och kan sammanfattas i sina nyckelord: effektivitet och valfrihet. Svaren på de fyra grundfrågorna vad, vem, hur och varför kan kombineras på ett stort antal sätt vilket medför att privatisering kan rymma många olika varianter.

I föreliggande artikel är, nämndes ovan, vem-frågan utgångs-

som Det är privata alternativa utförare valts för att illust-

punkten. nya som

framställningen. Varför-frågan har också berörts. Svaret på den rera övertygelse att det skulle leda till ökad effektivitet och var en om kostnader för kommunen och samtidigt medborgarna större

lägre ge

valfrihet. Som kommer att framgå fortsättningen var det framför av allt produktionen, dvs. ansvaret för själva utförandet, som privatiserades. Finansieringen förblev i hög grad ett kommunalt ansvar. Montin 1992 att svårigheterna med att entydigt definiera vad privatimenar sering innebär inte skall avhålla från att nyttja begreppet men låta oss

dess innebörd processorienterat markerande en rörelseriktning

vara från det offentliga till olika blandfonner med privata inslag. Det är så

det är nyttjat i detta sammanhang.

Entreprenörskap och företagande är också de två vanliga begrepp

i den allmänna debatten. De används för övrigt inte sällan synonymt med varandra vilket dock, enligt mitt fönnenande, inte är helt adek- Under ordet entreprenör i Nationalencyclopedin återfinns nyckelvat.

ord såsom konkret handling", "nydanande sätt, "fömyare" och

och risktagande". Det är också dessa karaktäris-

"experimenterande

tika återkommer i olika fram ställningar och utvecklingar av, vad som jag vill beteckna olika varianter de så kallade, entreprenörstesom av oriema. Där betonas egenskaper och drivkrafter av ovan nämnt slag och den viljan hos egenföretagare att vara sin egen.

genomgående

Som lätt inses har mycket företagande små inslag av entreprenörskap

såsom det definieras utan kan enda sättet att utöva ett yrke, ovan vara exempelvis konstnär, eller ett traditionellt sätt att göra detsamma som

Elisabeth Sundin

t.ex. som tandläkare. Fömyande och experimenterande är inte heller allmänt förekommande. Många små företag utmärks likforrnighet av och anpassning till stora företag, det gäller många underleverantörer, eller etablerade kedjebildningar franchising är variant. Det varav en kan i detta sammanhang nämnas företagares vanligaste bakatt nya grund är arbete inom det yrke som företaget etableras; Ur den synvinkeln var alltså de kommunala privatiseringsförespråkamas förhoppningar välgrundade. Köns- och genusdimensionen är viktig för att förstå utfallet av exempelkommunens privatiseringspropåer. Också dessa begrepp diskuterades i den inledande uppsatsen liksom i andra bidrag varför de inte ges någon större plats här. Några aspekter är här dock viktiga att

uppmärksamma. Genussystembegreppet berördes i inledningen. Det

beskrevs där i likhet med de andra maktbärande systemen, som, verkande på alla samhälleliga nivåer och i alla samhälleliga kontexter. Det samhälleliga genussystemet har således enligt detta synsätt sin motsvarighet i organisationer där det ibland betecknas gender som regime Connell, 1987, könsordning, könsarbetsdelning eller liknande. De organisatoriska könsarbetsdelningama uppkommer och upprätt-

hålls genom ständigt pågående könsstämplingar och könskodningar

se Sundin, 1993 och 1995 för genomgång manifesteras en som genom mer eller mindre explicita könskontrakt se t.ex. Pettersson, 1996 och uppfattningar och normer om vad som är kvinnligt och vad som är manligt. Då förändringar sker, internt eller externt initierade, kan de förutsättningar på vilka de organisatoriska könskontrakten utformats också förändras. Omförhandlingar kan därför bli nödvändiga innan den nya ordningen kan läggas fast. Omförhandlingama synliggör det icke-deterrninistiska i den bestående ordningen. Organisationsstudier kan bidra till att explicitgöra och förklara det som annars förblir oförklarat också på en samhällelig nivå. Det synsätt som ovan relaterades kommer att användas för att förstå privatiseringspropåernas resultat i några av exempelkommunens kvinnodominerade sektorer såsom det manifesteras både i de nytillkomna organisationema/ företagen och i delar av den gamla organisationen.

3 hinder

Tidigare

och traditionella alternativa utförare

I inledningen och citatet från kommunalrådet betonades det ovan nya i kommunernas sätt att fullgöra sina åtaganden. Det är dock en sanning med modifikation. Alternativa utförare är ingalunda något nytt. Även regler och hinder många farms också om var tidigare utrymme för privata företag inom det offentligas ansvarsområde. Dessa aspek-

omvandling och företagande

berörs i detta avsnitt bakgrund till de senaste årens utveckter som en ling och initierade förändringar. Många den offentliga sektorns verksamheter har varit monopolav iserade. Det gäller försvaret och polisen. Men och det bör betot.ex. andra har inte formellt varit monopoliserade utan rätten att starta nas, konkurrerande verksamheter har fimnits. Orsakerna till att detta förhållandevis sällan har realiserats kan ha varit många. Som exempel kan krav stora initiala investeringar och klara stordriñsnämnas att fördelar avskräcker konkurrenter. Det uppstår en slags naturliga mo- Samma konsekvens blir följden att det ekonomiska utfallet

nopol. av

klent eller alltför riskfyllt. Det kan inte heller uteslu-

uppskattas vara

att det också varit fråga tröghet, slags konservatism, där tas om en

vissa verksamheter åsatts ideologisk offentlighetsstämpel. De som

en sökt sig till den offentliga sektorn har inte sällan haft den åsikten Öberg, 1996. utbildar sig till bibliotekarier har t.ex. sett De som bibliotek del offentligt finansierad och driven verksamsom en av en het Sundin, kommande bok. Senare års förändringar har för vissa sektorer eller verksamheter inneburit monopoliseringen upphört och för andra att ansvariga att politiker sökt tvätta bort" offentlighetsstämpeln t.ex. genom att ändra betingelserna på olika sätt för att underlätta övergång från offenten ligt till privat. Som exempel på det kan nämnas införande av senare skolpeng i vissa kommuner, uppdelning verksamheter i enheter av bedömts lämpliga för utförare att lägga anbud på, och så som vara nya vidare. Variantema och de praktiska lösningarna är många. Det skall betonas hur det ut varierar betydligt mellan olika sektorer, melatt ser lan olika kommuner, mellan olika landsting. Med tanke på den livliga politiska debatt och det stora massmediaintresse visas dessa nyordningar är det förvånande litet som som verkligen har hänt. Redan innan det tidiga 1990-talets politiska beslut Linköpings kommun, illustrerar framställningen, inte

fullgjorde som

sällan sina förpliktelser med hjälp andra utförare än den egna perav sonalen. Kommunen använde sig t.ex. sedan länge av alternativa utföinom flera områden. Det fanns några friskolor i allmänhet rare som rörelse- eller föräldradrivna. "Några föräldrar vill ordna var och är sina skolgång" kommunal tjänsteman uttrycker det. ungars som en Verksamheten är och starkt reglerad Skolverket, tidigare Skolvar av överstyrelsen. Alternativa utförare inom kultur- och fritidsnämndens område har gamla traditioner. Där är det framförallt idrottsföreningar avtal med kommunen fick och får hjälp att bedriva sin som genom verksamhet skötselansvar för fotbollsplaner. Utrymmet för mot t.ex. entreprenörer, inställda på att göra vinstgivande affärer, torde

genuina

därmed litet. Vägverket handhar och har handhaft viss renhållvara

Elisabeth Sundin

ning inom och för kommunen. Det finns också tradition att köpa av tjänster från privata företag. Det gäller t.ex. färdtjänst och behandling av socialt drabbade individer och familjer. I detta sammanhang bör också nämnas att bolag, i varierande utsträckning ägda-av kommunen, varit etablerade länge. Det gäller t.ex. lokaltrafikbolaget

Hammar

Chiriac Sundin, 1995. Låt mig så avsluta denna del med att beröra vilka alternativa utförare som redan före den politiska nyordningen fanns inom de sektorer som här särskilt står i fokus. Inom barnomsorgen fanns ganska ett stort antal alternativa utförare vid sidan den bedrivits i av omsorg som kommunens egen regi. Det är påfallande ofta fråga ekonomiska om föreningar eller föräldrakooperativ. Många dem startades av som en följd av att underdimensionerad. Äldre- och handikappomsorgen var omsorgsverksarnheten har varit delad mellan kommunen, landstingen och andra. I dessa "andra" ingår t.ex. Pingstkyrkan närstående organisationer. Vad gäller städningen är förhållandena svårare att fastställa.

Det förekom, förmodligen, att mindre städföretag utförde rengöring åt

delar av kommunala enheter. Svårighetema att "få grepp" städsekom torn har varit och är fortfarande stora. Det är utifrån detta utgångsläge som de fattade besluten och de vidtagna förändringarna skall ses. Förhållande i exempelkommunen tycks inte avvika från förhållandena i andra kommuner.

4 Privatiseringarna det som en följd av tidiga

1990-talets beslut-

politiska exemplet Linköping

Den offentliga sektorn är, som visades inledningsvis stor arbetsgiven are. De flesta av de offentligt anställda har kommun arbetsgiven som are och kommunen själv är ofta den störste arbetsgivaren i många kommuner. Så är det också i Linköping, den kommun från vilket den empiri illustrerar framställningen är hämtad som År 1995 hade Linköping nästan 9.000 anställda, cirka 7.400 kvinnor och 1.500 män. Näst störste arbetsgivare SAAB med drygt var 5.700 anställda. Där var könsproportionema de omvända. Antalet kommunanställda minskade något under 1990-talets första år. Minskningen tillskrivs i en PM från kommunledningskontoret både privati-

seringar och rationaliseringar.

Kvinnor och män är ojämnt spridda över olika delar den komav munala verksamheten. Det innebär, med den terminologi använsom

2Uppgiftema nedan är hämtade,om inte annat från kommunens Årsredoanges, egna visningar och statistik samt från intervjuer med kommunala tjänstemän, både beställar- och utförarsidan, och politiker.

omvandling och företagande

des könsarbetsdelningen är markant och att könsordningen ovan, att därmed, med sannolikhet, varierar mellan organisationens olika stor delar. Könsordningen är viktig del den förhärskande organisaen av tionskulturen. Många andra förhållanden påverkar också kulturen. I detta sammanhang vill jag framförallt nämna att inom vissa kommunala sektorer finns många företrädare för professioner, semiprofessioeller, åtminstone, tydliga yrkesgrupper med en stark yrkesidentitet ner medan det i andra helt saknas sådana. Detta tema återkommer i analyoch är framträdande också i Stina Johanssons och Kerstin sen teman Sahlin-Anderssons bidrag i denna volym.

Metodfrågor och metodproblem

Artikeln utgår från de privatiseringar gjordes under 1990-talets som första år följd politiska beslut i Linköpings kommun. Som som en av kommer framgå är det svårt att få någon klar bild utfallet. Svåatt av righetema är inte unika 1993:27. Detsamma gäller erfarenheten

de förändringar skett tycks vara mindre än förväntats Inte att som heller i detta avseende avviker alltså exempelkommunen från andra. kartlägga vad verkligen hänt visade sig, nämndes Att som som förenat med betydande svårigheter. Ett skäl till svårighetovan, vara är den genomförda BUM-modellen vilken medfört att ansvar och erna befogenheter är fördelade mellan beställare och utförare. Sammantamed resultatansvarets decentralisering har det medfört att ingen get samlad kunskap finns hur det förhåller sig i många sektorer. För om heltäckande bild måste uppgifter sökas från rad olika kälatt en en lor och uppgiftslämnare. Både externt och internt material har använts i kartläggningen. Det sistnämnda har till exempel bestått av sammanställningar olika tjänstemän gjort över situationen inom aktuellt som

ansvarsområde. Huvudsakliga uppgiftslämnare och intervjupersoner

har varit näringslivsansvariga på Kommunledningskontoret samt tjänstemän på i huvudsak beställarnämndema även inom centrala men produktionens ekonomifunktion. Beställartjänstemännen har intervjubåde efter första och andra anbudsomgången. Intervjuer har också ats med flera de alternativa utförama samt med anställda

genomförts av

hos de samt i kommunens egen produktion. senare Metodsvårighetema varierar mellan olika sektorer flera olika av skäl. Äldreomsorgen har under senare år reformerats och omorganise- Kommunerna har Ädelreformen och förändringar

rats kraftigt. genom

i lagar rörande psykiskt sjuka och utvecklingsstörda fått överta arbetsuppgifter och ansvarsområden från landstingen. Ett antal anställda följd därav förts över från landstingen till kommunerna har som en och ökat antalet kommunanställda arbetar inom dessa sektorer. som

Elisabeth Sundin

Att uppskatta förändringarna exklusive påverkan denna överföring av är svårt.

Lika dramatiska förändringar och omorganiseringar skett

som inom äldreomsorgen har inte hänt inom barnomsorgen under de senaste åren. Svårighetema att renodla effekterna omorganisation av och/eller privatiseringar hänger vad gäller barnomsorgen snarare samman med att de är svåra att separera från arbetslöshetens och bamkullamas inverkan. Med ökande arbetslöshet minskar behovet av barnomsorg och ett mindre antal barn kräver ett mindre antal platser inom barnomsorgen. Svårighetema att bedöma hur antalet anställda inom städsektom fluktuerar är stora till och med då det gäller att räkna hur många som fortfarande arbetar kvar inom kommunen, än att avgöra hur mer många som finns kvar inom yrket hos andra arbetsgivare. Hänmen delseförloppet beskrivs längre fram i denna artikel i samband med att städsektoms privatiseringar presenteras och diskuteras. Redan här skall dock nämnas att ansvaret för städningen tidigare oña delegevar rat till enskilda skolor, daghem etc. Det fördes sedan i samman en resultatenhet. Hur mycket städning som blev kvar ute i organisationen är svårt att avgöra. En svårighet gemensam för alla sektorerna är i utförarkedjan var man skall stoppa för att ge en rättvisande bild. Låt mig några ge exempel på oklarheter. I den fortsatta framställningen nämns privatiserade bamstugor. Man kan tänka sig att de fortsätter att köpa sin städning från kommunens städ-produktionsenhet, eller att de byter till en

privat städentreprenör, någon från kommunen avknoppad eller någon

annan, eller att de utför städningen själva. Trots att deras val alterav nativ är en följd av de politiska besluten har här inga försök gjorts att uppskatta storleken på förändringar bortom de mest närliggande.

Mångfalden av samverkande förändringar har gjort det ogörligt att

exakt fastlägga om, och i så fall hur mycket, antalet anställda inom de nämnda sektorerna förändrats ett resultat fattade omorganisesom av

rings- och privatiseringsbeslut. Metodproblemen är för stora. Alla

dessa förhållanden bör has i åtanke då vi kommer in på beskrivningen av hur det var, hur det blev och varför det blev det blev. som Med dessa svårigheter i åtanke avslutas denna del med ett åternu givande av kommunens egna uppgifter de kvantitativa förändringom arna av antalet anställda i de studerade sektorerna. Andelsmässigt ökade de manliga anställda i Linköping kommuns äldreomsorg mer än de kvinnliga under 1990-talets första år, med 103 % jämfört med 33 %. Detta innebar att kvinnornas andel sjönk några procentenheter. Inom barnomsorgen tycks antalet anställda ha minskat. Kvinnornas andel av de anställda har varit jämn och hög, nästan 90 %. Antalet an-

omvandling och företagande

ställda inom kommunens egen städenhet har, som berörs på annan plats i texten, reducerats kraftigt. Eventuella förändringar i könsproportionema finns inte beräknade men andelen män var mycket liten både före och efter reduktionen. Huruvida anställda med städning som arbetsuppgift återfinns i andra resultatenheter är oklart.

Nya utförare efter första anbudsomgången

Linköpings kommun eftersträvade att öka antalet s.k. alternativa utföi det uttalade syftet att renodla kommunens verksamhet, minska rare kostnaderna samt öka effektiviteten och valfriheten. De sistnämnda förhållandena såg automatisk följd av att konkurrensen man som en ökade Den första anbudsperioden blev kort, bara ett och ett halvt år. Nedan relateras utfallet i stort efter första anbudsomgången men framförallt presenteras vad hände inom barnomsorgen och äldresom samt städverksarnheten de sektorer valts för att illusomsorgen - som trera utvecklingen och skeendet. Som nämns tänkte sig kommunens ledande ideologer att ovan många anställda skulle vilja "knoppa av sina gamla arbetsplatser. Så blev dock i mycket begränsad utsträckning fallet. Inom vissa sektorer och områden fick inte ett enda anbud utöver det som lämnats in man kommunens produktionsenhet. Antalet små enskilda företagaav egen blev utförare för kommunen är få. Skall till det kopplas att re som nya de skall avknoppare de ännu färre men de farms. Det mest vara var omskrivna är ett handelsbolag delägt av en kvinnlig bibliotekarie som anbud "sitt bibliotek Sundin, kommande bok. respektive på städområdet etablerade sig: Inom omsorgen två kvinnliga vårdbiträden och ñck ett anbud på det - som gav hemtjänstområde inom vilket de arbetade sedan tidigare. De var då chefer eller arbetsledare. städverksamhet företag ägt flera män och med en tidi- - genom av manlig städledare som talesman. gare Till denna vill jag också hänföra de enheter som startades av grupp de anställda än i kooperativ form. Det var om fyra ekonomiska föreningar sysslar med barnomsorg, ägda - som och drivna av de f.d. anställda. Ett mellanting, dvs. inte avknoppare väl lokalt verksamma men etablerat sig inom ett område från vilket de har erfarenpersoner som het, finns också. Den mest spektakulära är den manlige

3Ocksåutvecklingen i Linköping är väl dokumenterad och mycket omskriven. En genomgång finns i Sundins kommande bok.

Elisabeth Sundin

- sjuksköterskan som etablerat sig såväl inom hemtjänsten in-

som

om äldre- och handikappomsorgen. Hans företag har vuxit och

har verksamhet också i andra kommuner i mellersta Sverigef gruppboende bedrivet i mindre skala av en f.d. distriktssköterska inom landstinget. I detta sammanhang bör också nämnas de nya alternativa utförama

inom äldreomsorgen som inte är avknoppare utan av annan karaktär:

- Grannskapsservice AB som ägs av HSB och Partena Care,

samt inom städverksamheten

Partena Clean och ISS.

Grannskapsservice AB ägs av HSB. Partena har numera franska ägare och ISS är en stor världsomspännande koncern med sin bas och sitt ursprung i Danmark. Alla tre företagen är i Sverige rikstäckande. Huruvida de ledande kommunpolitikema också hade denna typ av företag i åtanke då de talade om vad det utförarsystemet skulle

nya komma att innebära är oklart. Oberoende därav är det dessa

som volymrnässigt kommit att dominera den lokala bilden, något som diskuteras mera nedan i samband med att utvecklingen i de tre valda sektorerna behandlas.

Det klena intresset bland kommunens egna anställda var en av orsakerna till att kommunen beslutade sig för att erbjuda Starta-eget-

en kurs för de anställda. Flera hundra människor kom till den första infonnationsträffen ett gensvar som gav intrycket att det faktiskt

- av var väldigt många som ville komma igång. Till den kurs

som gavs anmälde sig betydligt färre än de som kom till informationsträffen. Totalt har drygt 50 personer genomgått kursen och av dem har 23 stycken startat totalt 18 företag. Några av dem återfinns i den här nämnare diskuterade och presenterade gruppen Sundin, 1996.

5 Utförare inom

barn- och samt

äldreomsorg städning

Ovan redovisades vilka alternativa utförare som efter den första anbudsomgången etablerat sig som inom de valda sektorerna, barn- och äldreomsorg samt städning. Situationen varierar mellan sektorerna men också mellan olika företag. För att besvara de inledningsvis ställda frågorna rörande eventuella förändringar i makt och inflytande mellan kvinnor och män måste se både kvantitativa och kvalitativa förändringar både i de nytillkomna enheterna och i de gamla.

Med en annan terminologi kan frågorna relateras till den organisator-

4Våren 1997 såldes detta företag till en rikstäckande koncern Bure Vård Omsorg. Östgöta Correspondenten, l 997-03- 13.

omvandling och företagande

iska genusordningen och anknytas till de tidigare diskuterade vem-, vad-, hur- och varför-frågoma. Intressefokus varierar mellan de olika kategorierna utförare och mellan sektorerna. Vad gäller kommuav verksamhet är det de anställdas upplevelser som är relenens egen De behandlas dock fortsättningsvis nästan inte alls. Huvudfråvanta. geställningen angivits tidigare, huruvida de stora förändringär, som påverkat kvinnornas, och märmens, relativa position såsom det arna manifesteras alternativa utförare verksamma inom några genom kvinnligt dominerade sektorer.

Barnomsorgen

företag drivna övertygade bevarare

- nya av

Som framgick uppställningen ovan var det några nya kooperativa av företag etablerade sig i kommunen efter den första anbudsomsom gången. Sambandet mellan de politiska besluten och dessa etableringär dock inte "solklart". Syftande på dessa företag yttrade en av ar kommunens beställartjänstemän:

Merparten externa utförare och anbudsgivare är inte uttryck av för ett genuint företagande.

De startar gör det inte för att de vill driva företag eller ändra som barnomsorgen för att slippa ändra. "Man känner sig utan snarare inte riktigt företagare dem säger och det av flera orsom som en av saker dels vill inte känna sig företagare, dels ger systemet - man som litet för ett genuint företagande inkluderande marknadsexutrymme pansion, intäktsökningar De alternativa utförama inom bamomosv. får i allmänhet 100 % sina intäkter från kommunen. Med de sorgen av minskande ekonomiska och mindre antal barn försöker man ramarna skapa sig det utrymme tycks krympa alltmer inom kommunen: som vi är inte ute eñer att tjäna pengar, i det syñet, utan vi vill göra ett bra jobb och ha det bra under tiden.

I det uttalandet ligger några de faktorer som tycks vara allra av viktigast för dessa alternativa utförare: att göra ett bra jobb enligt professionella kriterier tillsammans med som delar kriegna personer terierna och värderingama. Genom att driva verksamheten i egen regi erhålls känsla frihet och ett visst skydd mot de frekventa föränden av ringar drabbar de kommunalt anställda, till exempel byte av arsom betsplats. Och visst kan entreprenörsegenskaper spåras också hos dessa Flera dem drömmer om att kunna expandera verkpersoner. av samheten och t.ex. differentiera mot barn med särskilda behov. I inget de nämnda avseendena framkommer i de underav ovan

Elisabeth Sundin

sökningar som genomförts i samband med studien några skillnader

mellan manliga och kvinnliga förskollärare och fritidspedagoger. De

tycks framförallt starta eget för att bevara sitt arbetssätt och sina visioner för arbete inom barnomsorgen. Svaren på vad- varför

vem-, och hur-frågoma är, följaktligen, vad gäller barnomsorgen förhållandevis lätta att besvara. Det är yrkesutbildade anställda privatise-

som rar produktionen, men inte finansieringen, för att slippa ändra sitt etablerade sätt att arbeta. Inga skillnader har kunnat konstateras mellan kvinnor och män avseende vare sig beredvilligheten att sluta sig

samman eller i argumentationen.

Äldreomsorgen en växande sektor för

nationella företag och lokala entreprenörer

Inom äldreomsorgen, inklusive hemtjänsten och omsorg för handikappade och psykiskt sjuka, kom det största intresset från alternativa utförare. Detta förvånade till en början de ansvariga de hade väntat

sig rakt över så att säga och de förvånades också över att in-

mera tresset var ojämnt inom omsorgen. Vissa anbudsområden lockade flera andra ingen alls utom kommunens egen produktionsenhet. Den

alternative utförare som väckt störst uppmärksamhet lokalt är den lokale entreprenör vars företag vuxit så att det blivit regionalt. Hans företag är inte störst, det är HSB-ägda Grarmskapsservice AB,

men som skrivet- mest uppmärksammat. Sammantaget såg det efter den

andra anbudsomgången följer nedan. Det är penningmässigt

ut som "tunga" verksamheter det rör sig om. Hemtjänsten i kommunen

omsatte år 1996 över 200 miljoner kronor och det särskilda äldreboendet

285 miljoner.

Tabell 1 Utförare tjänster inom delar omsorgsverksamheten

av av

Sektor Utförare

Kommunen Alternativa

Lokala Regionala Nationella

företag företag företag

Hemtjänst 78 % 1 område l område 4 områden

24 områden Särskilt 66 % 26 platser 64 platser 128 + 99

boende platser

De 99 platserna avser verksamhet driven av en företagsbildning som står Pingstkyr-

omvandling och företagande

kan nära, samt ett privat sjukhem nyttjats kommunen sedan gammalt. Blandsom av procentangivelser och platsantal beror på att alla platser inom det särskilda ningen av äldreboendet inte är lika dyra.

Låt mig så presentera de alternativa utförama för att närma oss ar-

tikelns huvudfrågeställningar. Den nämnde omtalade manlige

ovan ägaren till det företag klassificerast regionalt kom som insom som vandrare till Sverige för 30 år sedan och har alltsedan dess funnits inom den offentliga sektorns ansvarsområden. Han utbildade sig till sjuksköterska 1960-talet, började därefter inom äldreomsorgen och blev chef för omsorgsenhet inom kommunen. Där fanns han snart en under hela 1970-talet för att sedan arbeta med liknande arbetsuppgifter med Statens Invandrarverk som arbetsgivare. I början på 1990-talet startade han så eget och kunde därmed, säger han i en intervju i Östgöta Correspondenten, förverkliga mina idéer ett annorlunda om boende för äldre. Han är alltså idédriven entreprenör som också en uttrycker sig i företagsekonomiska termer och laborerar med delsom ägarskap för de anställda för att öka motivationen. Hans idéer har inkluderat arbetssätt och delvis ny organisation. nya alla de anställda i företaget är kvinnor. Som regel har Så gott som de lägre formell utbildning än sin arbetsgivare. Till några av sina enheter har han rekryterat med utbildning som han personer samma själv. Därmed förändras, kanske, karaktären på verksamheten. Från

att styrd lågutbildade kvinnor tillhörande löntagarlivsfonnen

vara av

blir den styrd med entreprenörsideal och semiprofes-

av en man sionskriterier. Detta diskuteras i nästa avsnitt. mer Den manlige entreprenör här stått i centrum har mött litet som motstånd från de anställda. Man kan rent säga att vissa dem viav av entusiasm över de nyheter introducerats. Detsamma kan sägas sar som dem stannade kvar hos de enheter som övertogs av de stora om som rikstäckande företagen. I kontrakten mellan nya alternativa utförare och kommunen att de f.d. kommunalt anställda har rätt att eranges bjudas anställning på minst villkor tidigare. Detta är en samma som delförklaring till att så många följt med över till de nya företagen inom äldreomsorgen, särskilt ledande nivå. En delförklaring annan de anställda i de rikstäckande företagen står för all lokal kompeär att inom det aktuella området varför de nya ägarna varit påtagligt tens angelägna att få rekrytera kommunens personal. Detta gäller naom

turligtvis särskilt för de arbetsuppgiñer som kräver yrkeskompetens.

Den största skillnad de anställda som följt med till de nya utförarsäger sig märka är att den enskildes ansvar blivit större. Detta anna dels följd att dessa företag, trots att de är stora och riksses vara en av täckande, ändock är små orten i jämförelse med kommunen, dels resultatet medveten ledningsstrategi. Till en början farms en utav en "

Elisabeth Sundin

talad stor tveksamhet bland de kommunalt anställda till att följa med till de nya utförama även det sällan resulterade i konkreta om mera handlingar. Med tiden har dock tveksamheterna minskat. De rikstäckande företagen har i kommunen något ändrat personalens samman-

sättning genom att de i ökad utsträckning satsat på specialistfunktio-

ner såsom sjukgymnast, arbetsterapeut och större andel sjuksköteren skor. Många som varit med från den kommunala tiden befarade att de högutbildade inte skulle vilja delta i den dagliga vården och omsorgen. De farhågoma är i stort borta. Den allmänna uppfattningen tycks vara att det varit bra för de gamla att få tillgång till professionell hjälp. Många menar dessutom att det ökade inslaget relativt högutav bildade är följd Ädel-reformen än privatiseringama snarare en av av samt att det inte alls ställer sig dyrare tvärtom. - Om man förenklar det litet och säger så här: Behövs det fyra personer en morgon för att göra morgonarbetet så istället för att sätta in fyra vårdbiträden så kan sätta in tre vårdbiträden och en sjuksköterska eller sjukgymnast. Vi räknar dem ett som par händer. Och det tror jag är största skillnaden.

Det ökande inslaget av yrkeskompetens anses också ge högre kvalité:

for något år sedan hade kommunen två sjukgymnaster på 1800 eller något sånt där. Vi har en sjukgymnast på 47. Det är inte bara på marginalen.

Denna debatt om behovet sjukvårdskompetens inom äldreomav sorgen och hur den skall tillgodoses är ingalunda Se till exempel ny. Trydegård, 1995 och Szebehely, 1995. Förutom den lokalt välkände mannen som driver det nämnda ovan företaget kan ingen nämnvärd inbrytning av män förmärkas. En inhyrd sjukgymnast är man men för övrigt är det på lägre nivåer lika kvinnodominerat som tidigare. Intervjupersonerna tror att traditionell äldreomsorg har svårt att locka män. Det är alltför bundet och alltför

"skitigt.

Så det här med killar som fortsätter undersköterskor eller vara vårdbiträden länge, dem har jag knappt träffat.

De relativt problemfria relationerna mellan huvudmän och nya anställda skisserats står i skarp kontrast till de reaktioner som ovan som mötte de två kvinnor som tillsammans lade anbud på sin gamla arbetsplats, ett hemtjänstområde i kommunens utkant. Orsakerna till detta är säkerligen flera bland de viktigare är förmodligen att de men båda ägamas/ledamas kompetens ifrågasattes den tidigare ledningav en av verksamheten. Ingen de ansvariga hade halt ledande av nya arbetsuppgiñer i den gamla organisationen, de hade dittills endast arbe-

omvandling och företagande

nattetid och deras utbildning förhållandevis låg. Starten blev tat var också svår eftersom de första åtgärderna, i analogi med vad som en av närrmdes blev att reducera antalet anställda, "Det såg vi på en ovan, gång skulle kunna ta bort ganska många". De båda har inga att man planer på expandera verksamheten möjligtvis förändra den och att också för hemmaboende eller med lättare handita ansvar personer kapp för kunna hålla verksamhetsvolymen intakt. Arbetsstyrkan är att helt kvinnlig. Något annat är heller inte att förvänta menar de båda

då nästan ingen deras anställda arbetar heltid. ägarna, av

Vem-frågan är vad gäller äldreomsorgen mera komplicerad än för

barnomsorgen. Det förekommer både kvinnor och män som lägger

anbud på sina gamla arbetsplatser liksom rikstäckande företag. De olika företagen drivs på till olika sätt beroende på de nya ägarsynes skiftande intentioner och strategier också på hur de bemöts nas men omvärlden och de anställda. Liksom då det gäller barnomsorgen av av

framförallt produktionen privatiseras medan övriga funk-

är det som såsom finansiering, inte förändrats. Situationen för de anställda tioner, kvinnorna, för det är nästan uteslutande kvinnor, varierar något melde olika företagen. De anställdas hierarkiska position tycks dock lan

väl så viktig som organisationstillhörighet.

Städning turbulens och sparande

Den städning utförs inom den kommunala verksamheten har vasom rit föremål för organisatoriska förändringar. Det är därför svårt stora få någon samlad bild utfallet. I några avseenden är städsektom att av Detta är betydelsefullt att känna till, för att förstå

särpräglad.

vem/vilka etablerade sig alternativa utförare och varför ansom som dra inte gjorde det. För några år sedan sammanfördes all städning

inom Linköpings kommun till särskild resultatenhet som gick unen der beteckningen LK Städ. Detta innebar potentiellt stora omställ-

ningar för många de 400 anställda. En fjärdedel av dem var konav Nyordningen via resultatenhetstänkandet innebar

stant sjukskrivna.

omställningar för de anställda. Dittills hade de oftast solidarisestora sig med sina s.k. städobjekt. Det dessa de anställda tänkte på rat var sin arbetsplats. Genom nyordningen skulle de tänka om. Identifisom kationsobjekt skulle resultatenheten LK Städ. vara Både det ekonomiska tänkandet och det faktum att nya utföranya över del kommunens städning har inneburit att re tagit en stor av många kommunalt anställda städerskor blivit övertaliga och måst

sluta. Hösten 1996 fanns 160 dem kvar i verksamheten. Få av stäav derskoma de utföramas anbud att byta arbetsgivare. antog nya om Merparten har föredragit att stanna inom kommunen även om det va-

Elisabeth Sundin

rit en kortsiktig lösning. Jag återkommer till detta nedan. Socialt bedömer den nye chefen för kommunens städverksamhet händelseutvecklingen som mycket olycklig.

Man måste ha klart för sig att städ har tagit emot väldigt mycket personal som inte har platsat den övriga arbetsmarknaden. Det har varit omplaceringar inom kommunen, både från barnomsorgen och äldreomsorgen, då ringt till snälla städ som som då tog hand om en. Det är de kvinnorna drabbas som värst nu. Det har blivit ett mycket hårdare arbetsklimat.

Städverksamheten har varit, och är, mycket kvinnodominerad. Nästan alla anställda städare inom kommunen har varit kvinnor. På lägre nivåer vill säga. Under högste chefen, fram till 1992 som var en man, satt fyra manliga och en kvinnlig distriktschef/städinspektör. Ingen av männen hade någon praktisk erfarenhet städning varje av i fall inte som avlönat arbete. Mellan dem och de många städerskoma fanns ett antal instruktionsstäderskor, det vill säga kvinnor, som var städerskor med extra för t.ex. beställning material. ansvar av Då kommunen gick ut med sina propåer anbudsgivning korn om inget anbud från någon av de många kvinnorna. Intervjupersonen tror inte att det någonsin skulle falla dem in:

som städerska tror jag inte att man var i närheten det själv- - av förtroende som gjorde att de ens skulle vilja gå på starta-egetkurs.

Det gjorde däremot två av de fyra manliga städinspektörema. Inte heller någon av dem lämnade dock anbud på något städobjekt. Kommunens nya städresultatenhet har i anbudsgivning förlorat stora delar till alternativa utförare. De alternativa är tre företag: två stora rikstäckande och ett lokalt. De små eller enmans-, snarare enkvinns-företagen, som tidigare fanns med i bilden tycks helt nu vara borta. Som framgick tidigare fanns efter första anbudsomgången aven knoppare inom städområdet. Det är också det företag väckt som störst uppmärksamhet både inom kommunen bland de anställda och externt. Det drivs av en manlig f.d. städledare tillsammans med tre kompanjoner. Trots att ägarna är flera har företaget framställts som synonymt med den tidigare anställde städinstruktören. Han har lång erfarenhet från sektorn. I mer än tio år hade han arbetat städinsom spektör inom kommunen och före det arbetsledare vid ett privat som städföretag. Han var alltså branschkunnig och vid ledande arbetsvan uppgifter. Städverksamheten i det avknoppade företaget inleddes med något mer än 30 anställda. Antalet har vuxit eftersom företaget lyckats flera anbud antagna. De anställda är över ett hundra, dem är nu av

omvandling och företagande

nästan alla kvinnor. Merparten de varit verksamma i de vid av som första anbudsomgången övertagna städområdena tackade nej till an-

ställning hos den utföraren. Städerskoma befarade att en anställnye ning hos honom skulle innebära lägre löner och sämre anställnings-

villkor. Turbulensen kring anbudsgivningen bidrog säkert också till

deras beslut. Några problem för företaget att bedriva verksamheten innebar dock inte bojkotten. Det kunde finna andra villiga arbetstaga-

För de blev kvar hos kommunen var det ibland en tillfällig re. som frist fram till arbetslöshet. Vem-frågan vad städning liknar den inom äldreomsorgen. avser Här finns både rikstäckande och lokala företag. Men det finns också

skillnader jämfört med inga de anställda kvinnorna viomsorgen - av sade intresse för över sina eller andras städornrâden. Vad är åter att ta produktionen kommunen är inte enda kund för dessa stora föremen Den vertikala könssegregering fanns inom städverksamheten tag. som fore de organisatoriska förändringarna tycks bestå och kanske rentav

förstärkas.

6 Analys och diskussion

Ovan gjordes genomgång hur Linköpings kommun förändrat ef-

en av fektuerandet sina kommunala uppgifter inom några stora sektorer, av städning, barn- och äldreomsorg, under l990-talet. Orsakerna till det intresset för företagande bland de anställda diskuteras i nästa

ringa

avsnitt. En viktig del förklaringen tycks ligga i att företagande inte av

appellerar till de professionella kriterier finns bland de yrkesut-

som övare dominerar de valda sektorerna. Detta utgör därför det som Men visst har det tillkommit vissa utförare och även andra temat. nya etablerats företag för å kommunens vägnar. Jämförelsenya att agera vis många, även de är få, är ägda och drivna män. Särskilt gälom av ler det de företag är inställda på expansion. Inom andra föresom framförallt i föräldrakooperativen, finns inte männen med i tagstyper, det arbetet väl förhandlare med den kommunala be-

dagliga men som

ställarenheten. Detta leder över mot artikelns huvudfrågeställning oss rör eventuellt ändrade maktrelationer mellan kvinnor och män som som följd de förändringar skett. Den tredje deltemat been av som handlar därför män är verksamma inom typiskt kvinnliga sektosom Relationen mellan manlighet och företagande diskuteras särskilt. rer. Därefter sammanfattas de tre deltemana och framställningen i övrigt. Låt mig dock innan vi kommer in på dessa avslutande avsnitt på-

minna den korta tid förflutit från det att de diskuterade förom som inleddes fram till idag. De långsiktiga följderna är vad

ändringarna

ekonomi och makt svåra att uppskatta. Tidigare forskning har avser

Elisabeth Sundin

entydigt fastslagit att organisationer är ytterligt svåra att genomgripande ändra. Trögheten är stor och strävan att ändra så litet som möjlig tycks genomgående. Vad vi kan se idag är tendenser det kan - vara

början på en genomgripande förändring men det kan också

vara en tillfällig krusning på ytan. Det som hittills skett ger utrymme för

båda dessa tolkningar.

Det genuina företagandet bristvara

Av redogörelsen ovan framgick att det var ett fåtal företag det ideav ala slag som de ledande politikerna tänkt sig som kom till stånd. Det var i stort sett de som berört ovan: den manlige företagaren i äldreomsorgen, de kvinnliga vårdbiträdena lade anbud på sin gamla som arbetsplats, den manlige före detta städledaren som övertog inte en obetydlig del av kommunens städning, en kvinnlig bibliotekarie och kanske några till. Men varför var de så få Det frågar sig både de ledande politikerna och andra. En av förklaringama till de svikna för-

väntningarna är felaktiga föreställningar. De personer som förutskick-

ade att den offentliga sektorns omvandling skulle åstadkomma ett kraftigt nyföretagande förutsatte att det fanns stor uppdämd önskan en att så göra. Hur realistiska de önskningama Ett mått på det kan vi var

naturligtvis få genom att se hur många hörsammade inbjudan

som till anbudsgivning. Låt dock komplettera den bilden med erfarenoss heter vunna genom några andra undersökningar vilket också bidrar till att förklara varför det inte blev flera. Den första jag vill referera till är Per Davidssons skrift Folket om

företagandet- en ögonblicksbild av svenska folkets uppfattningar

om småföretag och eget företagande 1993. Skriften redovisar resultat från studie genomförd år 1991. En en enkät tillställdes över 1500 slumpvis utvalda 18-åringar och 35-åringar. De svarande har genomgående positiv på företagande både en syn för samhället och för de ägnar sig det. Det vispersoner som anses serligen vara svårt och krävande att driva företag de sociala och men ekonomiska följderna av det ses som positiva. De köns- och åldersskillnader som framkom var små men det fanns nâgra. Män tror, mera än kvinnor, att det är ekonomiskt lönsamt att företagare. vara Kvinnor tror, å andra sidan, mer än män att det är arbetsamt och krävande. Av detta att döma borde det vara mera lockande för män än för kvinnor att starta eget. Davidsson har också testat om offentliganställda har en mera ne-

gativ uppfattning än övriga om egenföretagare. Detta tycks inte

vara fallet och Davidsson sammanfattar 15:

omvandling och företagande

I den mån det föreligger allmän fördom om att offentliganen ställda skulle negativt inställda, får denna inget stöd i vara mer denna analys

Inte heller vad gäller bedömningar småföretag som arbetsplats av skiljer sig män och kvinnor eller offentliganställda och övriga särskilt

mycket åt. Endast vad ett påstående, det rörande egna utveckavser lingsmöjligheter, är kvinnor mera positiva. De tror, mer än män, att sådana möjligheter finns i små företag än i stora organisationer. mer Från dessa frågor allmän inställning till företagande går så Daom vidsson vidare och söker utröna intentioner svarspersonemas egna vad gäller egenföretagande. En tredjedel dem säger sig ha eller har av hañ sådana planer. Män i högre grad än kvinnor 25 % jämfört med

17 %. Det är hög siffra också Davids son påpekar, det är en men, som fundera och planera att sätta planerna i verket. en sak att - en annan Generationsskillnadema är dock starkare än könsskillnadema. De företagsbenägna än de äldre. I den multivariata analys yngre är mer prövats för att förklara skillnader i intentioner framkommer inte som anställning inom den offentliga sektorn något bidrar till försom som klaringen Skillnaden mellan kvinnor verksamma i offentlig och prisektor är liten. I vissa avseenden tycks dock sektorsskillnadema vat framträdande än könsskillnadema något som organisationsteomera retiska inriktade studier inte sällan visat genomgång i Billing

Alvesson, 1994. En liknande studie, med ett annat forskningsfokus, ger en nåmen bild den redovisats. År 1992 Baude Tyrkgot annan än som ovan kö, 1995 gjordes enkätundersökning föräldraskap och arbetsen om liv tillställdes föräldrar med hemmavarande barn. De svarande som hämtades från nio olika yrkesgrupper; läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, journalister, kontorister, polisassistenter och arbetare inom metall- och textilindustri. Gruppen utgjordes följaktligen både av

kvinnor och män anställda både inom den offentliga och den samt av privata sektorn. Bland frågorna fanns två berörde företagande. som

anknöt till typiska entreprenörsmotiv:

En som

starta eget företag skulle fylla mitt behov av självförverkligatt ande

och berörde relationen arbets- och familjeliv: en som

5Genom tillmötesgående från Davidsson har jag fått tillgång till hansmaterial och kunnat göra ytterligare bearbetningar utifrån köns- och sektorsvariabel. Män anställda i denoffentliga sektorn utgör mycket liten del undersökningspopulationen de en av är endast25 stycken varför det ärvanskligt att dra några slutsatser.Låt mig dock dessa25 tycks betydligt företagarbenägna än sinakvinnliga kollegor sägaatt mera och sinabröder i andrasektorer.

Elisabeth Sundin

att starta eget företag skulle vara ett bra sätt att kombinera för- värvs- och hemarbete.

Även enligt denna undersökning har de svarande positiv inen ställning till företagande, männen än kvinnorna 33 respektive 24 mer procent. Den privata sektorns kvinnor är mera positiva än den offentligas. Särskilt negativa är de anställda inom vården. Skillnaden är relativt stor mellan kvinnor och män som är undersköterskor respektive sjuksköterskor. Där instämmer männen framför allt i självförverkligandepåstâendet. Den enda yrkesgrupp inom vilken kvinnor ett ger mera positivt svar än män är läkare. De båda forskarna, Annika Baude och Arj a Tyrkkö, noterar också att inom den privata sektorn är de som är mest positiva till egenföretagande de har bäst anställningsförsom hållanden medan det tycktes vara det motsatta inom den offentliga sektorn. De företagsbenägna offentliganställda männen påfallande var missnöjda med sina lönevillkor. Kvinnornas villkor inte bättre var men de var mindre missnöjda och mindre företagarbenägna. Den andra frågan ovan, som rörde egenföretagares möjligheter att reglera arbetstid och andra arbetsförhållanden, förhållandevis vikvar tigare för kvinnor än självförverkligandeaspekten. Noterbart är att kvinnor som biträder detta tänker sig kortare arbetstid medan män önskar sig längre arbetstider. Den offentliga sektorn kanske, skriver ger Baude och Tyrkkö, förhållandevis goda möjligheter till deltidsarbete vilket leder till att de offentliganställda kvinnorna med goda arbetsvillkor är mer anställningsinställda än andra grupper på arbetsmarknaden Kvinnornas förnöjsamhet har dock inte bara med detta att göra utan också det faktum att de är utbildade för sitt yrke, sig anser har kompetens och har sökt sig dit för att de finner arbetsuppgifterna viktiga. Kanske tycker de ibland också att verksamheterna naturligen hör hemma inom den offentliga sektorn. Den åsikten refereras Toav ra Friberg 1995 och Lillemor Westerberg 1995. Både Westerbergs och Fribergs studier är gjorda och med kvinav nor anställda inom barnomsorgen och som av sina arbetsgivare, respektive kommun, uppmanades att "avknoppa sina arbetsplatser. I mycket liten omfattningen hörsammades propåema. Forskarna försöker förklara varför. Det är inte självständigheten och ansvaret de anställda är negativa till eller rädda för. Det sätt på vilket småföretagare beskriver sin vardag liknar i mycket kvinnornas sätt att beskriva sitt arbete där är både helheten och mångsyssleriet, möjligheter att i kritiska ögonblick hitta kreativa lösningar undersökningspersoosv. nema är, kort sagt, ansvarstagande och självständiga. Varför är de då inte villiga att driva verksamheten i regi De båda författarna egen anför två typer av förklaringar: bristande företagartradition och idenen titet förankrad i yrket och i livsfonnen. I professionen ingår etiskt

omvandling och företagande

tänkande tycks stå idirekt motsats till företagande och ekonomisom seringar. Jfr Westerbergs artikel i antologin. För de grupper det här är fråga har Friberg tidigare 1990 lanserat begreppet mellanlivsom forrnen. Det är speciell variant löntagarlivsforrnen som särskilt en av omfattas de kvinnor finns inom den offentliga sektorns typiskt av som kvinnliga omsorgsyrken. Mellanlivsforrnens kvinnor vill förvärvsarbeta under omständigheter inte rubbar deras ansvar för hem och som familj. De väljer därför ett förvärvsarbete i anpassning till det övriga livet. I sådan livsforrn inte egenföretagande det såg vi en ryms som, från Per Davidssons studie, ställer stora krav på engagemang ovan många dygnets timmar. Arbetstidens omfattning är, förmodligen, av

central betydelse för avvisandet av egemegialtemativet yrkesen-

av gagemanget har redan dessa kvinnor. Det är en viktig del av insociali-

seringen i yrket. Andra stora kvinnodominerade områden, t.ex. städning, har inte

dessa yrkeskaraktäristika och professionssträvanden. Dess utövare har inte genomgått socialiserande utbildning och deras yrkesutövning

en liten träning i beslutsfattande och självständighet som förberedelger till anbudsgivning och företagande. Dessa kvinnor är, på många se sätt, de svagaste på arbetsmarknaden. Egenföretagande framstår som möjlighet de inte ens överväger. en De studier relaterades gjordes i högkonjunktur och innan som ovan de stora besparingarna började tillämpas inom den offentliga sektorn. Trots det finner vi stora likheter mellan de resultat som där framkom och de här presenteras från undersökningskommunen. Sammansom fattningsvis tycks det så att företagande inte framstår som ett locvara. kande alternativ för många verksamma inom den offentliga sektorn. Inte hot arbetslöshet rubbar den inställningen. ens om

De professionella och bristande företagaridentitet

I avsnittet relaterades både mina och andra forskares erfarovan egna enheter att företagande inte framstår ett särskilt lockande alav som ternativ för många kommunalt anställda. I vissa fall torde det rent av strida mot den yrkesmässiga identiteten, något som antyddes ovan. De tre sektorer illustrerar framställningen skiljer sig åt i dessa avsesom enden. I diskussioner detta slag är det vanligt att utgå från profesav sionsbegreppet och professionsteorier. Jämför med Stina Johanssons, Kerstin Sahlin-Anderssons och Lillemor Westerbergs bidrag i denna

antologi. Begreppet profession har vardagsbetydelse liktydig med

en yrkesgrupp kvalifrceras i vetenskapliga sammanhang på olika men sätt. Jag skall här inte fördjupa mig i defrnitionema men betona några särdrag relevans för att förstå utfallen i de olika sektorerna. Bland av

Elisabeth Sundin

dessa vill jag särskilt nämna hög, akademisk utbildning

med en egen kunskapsbas baserad forskning, sanktion samhället och

av en egen kultur kännetecknad yrkesstolthet och ett inte obetydligt inslag

av av revirtånkande Selander, 1989. Urtypema för professioner är läkare och jurister som anses vara särdeles framgångsrika i sin strategi. And-

ra yrkesgrupper eftersträvar att likna dem. Professionstillhörighet är ofta så identitetsgivande att moderna organisationer kan beskrivas

som konstituerade av olika professioner med identitet och

gemensam lojaliteten primärt inte knuten till organisationen utan till För

gruppen. att ändra organisationer präglade professioner måste professioner-

av na ändras och detta i sin tur kräver, förmodligen, att medlemmarnas identitetsuppfattning ändras något som är mycket svårt att åstad-

komma Sahlin-Andersson, 1995.

De tre grupper av yrken som här står i fokus för intresset skiljer sig i detta avseende väsentligen åt. Bamomsorgens dominerande personalgrupper är, numera, utbildade direkt för sitt yrke. De har lägst gymnasieutbildning några har också högskoleutbildning. Även

men om den kunskap de tillämpar inte är utvecklad av dem själva så står den på en klart vetenskaplig grund. Det finns ett väl utvecklat pedagogiskt tänkande inom och för barnomsorgen som är starkt identitetsskapande. Dess karaktäristiska drag återges delvis i Westerbergs framställning i denna bok. De styr- och kontrollsystemen och fö-

nya retagsekonomiska principer, som bygger på begrepp och logiker utgående från vinst och effektivitet, är problematiska att förena med barnomsorgens pedagogiska ideal. Företagandets logik tycks strida mot barnomsorgens logik. En följd av den starka yrkesidentiteten är att bevarandet av verksamhetens omfattning, form och inriktning står i centrum för de aktuella yrkesgruppema. Nya företagsfonner och

organisationsprinciper anammas och tillämpas om de bedöms bättre än de gamla kunna bevara identiteten intakt.

Förhållandena i äldreomsorgen är liknande men inte lika. Svårigheten att tillämpa traditionella ekonomiska styrsystem är desamma som för barnomsorgen. Äldreomsorgens företrädare tycks dock inte präglade av samma starka yrkesidentitet. En gemensam kunskapsbas är inte utvecklad. Sektom är inte heller attraktiv som arbetsplats. Inte ens under arbetslöshetsperioder kan alltid tillräckligt antal anställda rekryteras Szebehely, 1995. Kunskapsbasen är svag och kopplingen till medicinsk sakkunskap inte särskilt stark. Som framgick kan

ovan detta förändras om mer sjukvårdskunnig och sjukvårdsutbildad

personal rekryteras. Äldreomsorgen har inte samma status barnom-

som sorgen och utsätts inte sällan för stark både intern och extern kritik. Önskan att bevara arbetssätt och Organisationsform är därmed in-

om te, till skillnad från inom barnomsorgen, särskilt utvecklad.

omvandling och företagande

yrkesidentiteten bland de verksamma inom äldreomsor- Den svaga "underträffas" dem arbetar inom städsektom. Jag tror inte gen av som det är för djärvt att påstå att städare tillhör arbetsmarknadens allra minst statusfyllda yrkesgrupp. De personer som finns där har sällan identiteten knuten till yrkesverksamheten. Inget motstånd den egna finns, det skälet, mot krav på identitetsförändring. Städning som av yrke har heller inte den starka könsidentitetsprägel som omsorg, även inom äldrevården, har. Möjligheten for utan utbildning i och/eller erfarenhet av personer barnomsorg att etablera sig inom sektorn är rudimentär. Dels beror det att de yrkesgrupper dominerar sektorn bevakar att så inte som sker dels beror det på att det ekonomiska utrymmet inom denna sektor är krympande. Krympningen beror både på att antalet barn i de aktuella åldrarna minskar och på att den per barn som kommunersumma är beredda att satsa minskar. Äldreomsorgen däremot måste exna

pandera demografiska skäl. Pris sättningen tycks vara svårare att

av reglera entydigt. Förhandlingsutrymmet är därmed större än inom Vidare finns det inte, nämndes starka barnomsorgen. som ovan, yr-

kesgrupper .agerar som "gate-keepers" mot anbudsgivare utan

som erfarenhet sektorn. Äldreomsorgen kan därför bli en arena för egen av företag och företagare. Detsamma, och av samma skäl, gäller nya nya städsektom.

Företagande och könsidentitet

Vi såg ovan vid resultatredovisningen att några män grundade expan-

siva företag inom städsektorn, att någon man gjorde sammalunda inom äldreomsorgen, att några kvinnor startade små företag utan plapå expandera inom äldreomsorgen och att ingen alls startade ner att privata alternativ inom barnomsorgen. Det sistnämnda tillskrevs den starka identitetsuppfattningen bland barnomsorgens yrkesutövare vilken inte rubbats de organisatoriska propåema. Hur kan det då av nya komma sig att det är män startar de mest entreprenörslika enhetsom inom äldreomsorgen och städsektom då det är kvinnor som anerna talsmässigt dominerar Förklaringen torde sammanhänga med identitetsuppfattningar hos kvinnor och män och kvinnor och män vilket om utvecklas nedan. De män startade de enheter vi läste ovan hade egen praksom om tisk erfarenhet från arbetet. Det innebär att de under sitt yrkesverkliv funnits i sektorer anses som typiskt kvinnliga. Mänsamma som har varit minoritet på arbetsplatsen och i yrket. Det kan ge nen en problem med den manliga identifikationen Williams, 1993. Människor, både kvinnor och män, befinner sig i en minoritetsposition som

Elisabeth Sundin

utvecklar strategier för att hantera den situationen både internt inne i organisationen och externt gentemot omgivningen. En tidig och mycket refererad bok på detta tema är Rosabeth Moss Kanters Men and Women of the Corporation från 1977. Under den senaste tioårsperioden har en hel del forskning kring hur kvinnor agerar i manliga miljöer producerats se t.ex. Alvessons artikel i denna bok och på

senare år har även män i kvinnliga yrken fått uppmärksamhet både i Sverige och utomlands se t.ex. Williams, 1993. Minoritetspositioner har vissa gemensamma drag oberoende av vem som är minoriteten så att säga medan andra är köns- eller ras- specifika. Här är det de manliga strategiema som är relevanta.

Gemensamt för de resultat som presenteras i forskningen tycks vara att män i minoritetsposition blir mycket synliga och att denna synlighet kan upplevas både positiv och negativ företrädes-

som men vis det förstnämnda. Männen tycks gärna markera avstånd och annorlundhet till sina kvinnliga arbetskamrater det är också

men något som de direkt och indirekt uppmanas till av sina kvinnliga kollegor. En variant på detta tema är att det i den populära debatten ofta hävdas att alla män på dagis snabbt blir föreståndare eller fackliga ombud. Denna föreställning får visst stöd i forskningen Heikes, 1991; Robertsson, 1993.

Att männen markerar att de är unika och annorlunda än kvinnorna är adekvat. De tillhör ett kön som i det omgivande samhället är högre värderat än yrkets majoritet. Männen har alltså någonting att komma med" till organisationen. Därtill kommer att infogandet i den massivt kvinnliga omgivningen riskerar att ifrågasätta deras manlighet. Genom separering kan manligheten lättare försvaras. Separeringen kan också upplevas som en anpassning till rådande dominerande manlig könsnonn. Detta, menar t.ex. Harris 1995, belönas alltid. Den valda strategin måste genomföras med hänsyn tagen till rådande lokala och organisatoriska föreställningar. Detta innebär att män företrädesvis kan ta på sig arbetsuppgifter med krav fysisk styrka, med tekniskt innehåll eller andra traditionellt manliga karaktäristika.

Både ledarskap och företagande har en manlig "image. Det förstnämnda har t.ex. Jeff Heam, ibland tillsammans med medforfattare, hävdat i flera skrifter Heam, 1990, 1994a 1996. Detsamma gäller företagare och företagande. I boken The Entrepreneurial Personality Chell, 1991 görs en uppräkning av egenskaper som karaktäriserar en entreprenör. Det är att vara: nydan pioneering, äventyrlig adventurous, vågad venturesome, risktagande daring, framåt goahead, progressiv och innovativ. Individerna ses som chanstagare opportunistic, innovativa, fantasifulla imaginative, idérika an ideas person, förändringsagenter agent of change, rastlösa rest-

omvandling och företagande

less, äventyrliga och handlingsinriktade proactive. Många av dessa nyckelord överensstämmer med det Harris karaktäriserar som som "Budskap män hör gällande hur de bör och uppträda. vara Sett i detta perspektiv förefaller de nya kommunala propäema som egenföretagande ett utmärkt sätt för män att stanna i uppmuntrar vara kvinnliga yrken utveckla manlighetsstärkande strategier. Förmen hållandena i de studerade sektorerna varierar något. Företagarna inom äldreomsorgen har professionella kriterier att ta hänsyn till. De innehåller dock inga starka föreställningar att allt skall bevaras och utom föras det Öppenheten för innovationer finns särskilt om de som var. anknyter till vårdideologier och omsorgstänkande. Inom städningen behöver inga sådana hänsyn tas. Där fungerar uttalad ekonoen mera misk retorik då sektorns anställda nämndes ovan, saknar professom , sionella anspråk. För de kvinnliga yrkesutövama inom äldreomsorg och städning ter sig detta helt annorlunda. De får inga identitetsstärkande pluspoäng att starta eget inom yrket. av

Den offentliga sektorns omvandling

och företagande ur ett makt och könsperspektiv

Artikeln syftar till att diskutera makt i organisationer utifrån ett könsperspektiv illustrerat den offentliga sektorns omvandling och genom detta, i sin tur, exemplifierat kommuns strävan efter att låta de av en kommunala uppgiftema utföras så kallade alternativa utförare, särav skilt sådana tillhör den personalen. Den inledningsvis som egna ställda frågan formulerades som

att klargöra kvinnor lyckats stärka, eller åtminstone bevara, - om sin position inom den offentliga sektorns typiskt kvinnliga ansvarsområden i samband med de privatiseringar som skett.

Frågan kräver att diskussionen inkluderar begreppsparen kvinna

/kvinnligt-man/manligt, offentligt-privat och företagande-entrepre-

nörskap. Ett första lätt konstaterat resultat undersökningen var att de av kvantitativa förändringarna i den valda kommunen ur många synvinklar tycktes små. Antalet alternativa utförare blev och är litet. Antalet nytillkomna kvinnor företagare är ännu färre. Den delen av som politikernas förväntningar infriades inte. Det fanns inte, åtminstone manifesterades det inte, något stort uppdämt behov att driva egna av företag inom sitt yrke bland kommunens kvinnliga anställda. Men hos några fanns det och för dem det viktigt. Låt efter denna ervar oss nu inran återgå till de ursprungliga frågorna och aktualisera omvandlingden offentliga sektorn ett maktperspektiv. Har kvinnorna en av ur

Elisabeth Sundin

lyckats behålla sin relativa position inom sektorn eller har de fått ge plats ett ökat antal män och manliga värderingar Återigen begränsar jag mig till städ- och omsorgssektorer dominerades kvinsom av

nor då förändringsperioden inleddes.

Det antal före detta anställda som etablerade sig visade sig alltså vara förvånansvärt litet. Förvånansvärt givet den debatt förts i losom kal- och rikspress. Bland de verkligen uppträdde levesom som nya rantörer av varor och tjänster till kommunen var det manliga inslaget större än deras andel av de anställda. En trolig orsak till detta är att männen befinner sig i en minoritetsposition i yrket och att ett företagande, om än med kommunen enda kund, kan bli könsidensom en ny titetsstärkande strategi. Den kommunala nyordningen bidrar, i så fall, i detta avseende till att stärka den förhärskande könsordningen. Detta innebär, också med reservationen så fall, inte nödvändigtvis att traditionellt manliga värderingar° får större betydelse. Detta torde

kunna sammanfattas som att män men kanske inte manlighet stärkt sin ställning som en följd av de organisations- och styrprincipernya na. Jämför med Mats Alvessons, Ulla Johanssons och Lillemor Westerbergs artiklar i denna volym. Detta intryck stärks att de av kvinnor som sökt bli alternativa utförare inom professionsdominerade sektorer mötts av betydligt större misstro än sina manliga kollegor. Temat utvecklas mera avslutningsvis. Professioner, och yrken med professionsambitioner, är känsliga för hot mot verksamhetens identitet. Män föreslår förändringar i som organisatoriska avseenden skyddas, nämndes att de redan som ovan, av inledningsvis är avvikande och att handlingen i sig kan ses som manlig. För kvinnor däremot är det annorlunda. Förändringsförslag från dem uppfattas lätt enbart som hot. Om de argumenterar för att nya organisationsformer kan vara ett sätt att möta det hot ett ekonosom mistiskt tänkande från kommunen utgör anses de mindre trovärvara diga än männen. Risken för kvinnorna är att de upplevs brytare som både av köns- och professionsordningen. Männen kan ett genom kraftfullt agerande manifestera återgång till den könsordning deras en yrkestillhörighet ifrågasätter samt uppträda som försvarare profesav sionsordningen. Detta beteende hos män har konstaterats inom andra kvinnodominerade professioner Norell, 1989. För de kvinnor som går in som ledare i de nya stora företagen etablerar sig inom som dessa sektorer tycks skillnaden mot situationen den ter sig inom som kommunens ram vara försumbar. Sammanfattningsvis tycks det vara

6Att tillskriva män och kvinnor vissa värderingar i dagligt tal vanligt är men inte desto mindre vanskligt. Genom att tillägga "traditionellt" markerar jag attjag med uttrycket inte vill påståär män och kvinnor är på något speciellt sätt. Detta diskuteras mera i andra bidrag.

omvandling och företagande

så att män kan uppträda både förändrare och bevarare med större som auktoritet och trovärdighet än sina kvinnliga kollegor. Detta har ingenting med professionell kompetens att göra utan är ett uttryck för de

organisatoriska och samhälleliga genusordningarna.

För kvinnorna inom städsektom är förhållandena både enklare och kanske deprimerande. De befinner sig både i gamla och nya remer gimer längst ned på status- och löneskalor. Eftersom löner i deras verksamhet är den absolut största utgiñsposten kan ett förbättrat företagsekonomiskt resultat enbart uppnås ett ökat utnyttjande av genom arbetskraften. Då alternativa utförare kontrakteras innebär det att städerskoma sprids över olika arbetsgivare. Risken finns att deras kollektiva styrka då minskar. Förekomsten alternativa leverantörer av kan, å andra sidan, att antalet presumtiva arbetsgivare ökar ses som vilket kan positivt för de anställda. Vilket synsätt som anförs, vara liksom vilket utfall förväntas, är en politisk bedömningsfråga som idag inte kan ett välgrundat svar. som ges Det visar sig, i analogi med års könsteoretiska forskning, att senare utfallet för kvinnor den offentliga sektorns omvandling så som den av manifesteras alternativa utförare svårligen låter sig beskrigenom nya på entydigt sätt. Det varierar betydligt mellan olika kvinnor vas ett också inom dessa kvinnodominerade sektorer. Samma iakttagelser har för övrigt gjorts i studier utomlands Newman, 1994. Kvinnorna inbarnomsorgen tycks vara en inbördes relativt homogen grupp som om likheter med sina yrkesbröder. En sektorsgemensam kultur har stora är inte heller ovanligt Billing Alvesson, 1989 vilket alltså manifesteras i den kommunala omvandlingen. Kvinnorna och männen inbarnomsorgen gör sak för att bevara. De kan mycket om gemensam väl tänka sig över produktionen och behålla kontrollen på villatt ta kor att finansieringen förblir offentlig. Inom äldreomsorgen öppnas möjligheter utnyttjas ett antal män, kan få sin könsidensom av som titet stärkt, också några kvinnor. De förstnämnda är inställda men av på att expandera de sistnämnda på att bevara. De nya expansiva na- tionella och internationella företagen som etablerar sig i kommunen skapar ledarpositioner också för kvinnor. För dem på lägre hierarkiska nivåer tycks skillnaden utförarskiften liten. Det som påp.g.a. vara verkar dem mest är de besparingar bedrivs oberoende av vem som är arbetsgivare. Inom städsektom accentueras den könssegregesom ringen som redan inledningsvis fanns. Det beskrivits och diskuterats är ögonblicksbild tagen i en som en ständigt pågående Ett antal stora företag, både nationella och process. internationella, har börjat uppträda leverantörer och utförare av som kommunala tjänster och åtaganden. De förändringar som skildvaror, är inte unika för Linköping, exempelkommunen, och heller inte ras

Elisabeth Sundin

för Sverige. Andra länder, både europeiska och i andra delar värl-

av den ligger Töre i utvecklingen. Vissa förutsägelser tycks kunna

oss göras genom de erfarenheter som vunnits utomlands. Några direkta projektioner är dock inte tillrådliga. Den svenska offentliga sektorns uppbyggnad och funktionssätt överensstämmer till exempel inte med den engelska och detsamma kan sägas om arbetsmarknadens funktionssätt och partsuppbyggnad. Men det finns också likheter. De stora städföretag som etablerat sig i undersökningskommunen finns verksamma också i andra länder. Också där har små lokala företag haft svårt att klara sig i konkurrensen. Å andra sidan tyder de utländska

erfarenheterna också på att verksamheter den typ artikeln hand-

av som lar om allestädes kan vara svåra att styra och kontrollera Allen Henry, 1995. Det ger ett visst handlingsutrymme för lokala entrepre-

nörer om än inte för typiska kvinnliga företagare.

Sedan den ovanstående relaterade huvudundersökningen gjordes har inträffat nya anbudstillfällen. Till dem tycks den avknoppningsverksamhet som trots allt skedde omedelbart efter introduktionen av nya utförarstrategier ha stannat av. Inga anställda som vill ta över sin arbetsplats nyanmäler sig. De som tidigare försökt men inte fått anbud återkommer inte. De som börjat i egen regi under den första

anbudsomgången återkommer däremot. De stora nationella och regiona-

företagen tycks konsolidera sin ställning och dela expansionsutrymmet med kommunens egen verksamhet. De har också, det är de ansvarigas uppfattning, pressat priserna till fördel för kommunen

men till nackdel för de små lokala företagen. I likhet med inom andra sektorer lever de små företagen som konkurrerar med de stora farligt. De stora kan, nästan alltid, pressa de små ut marknaden de så

ur om

skulle vilja. Ur organisatorisk genussynvinkel tycks dessa stora före-

tag vara snarlika kommunen. Ur genusmaktsynvinkeln är sådan ut-

en veckling därför egal.

Spännvidden i arbetsvillkor och inflytande mellan kvinnor som är verksamma inom offentlig sektor tycks öka som en följd om sektorns omvandling. De svagaste har fått en ännu sämre position och de starkare har fått ökade möjligheter. Det sistnämnda gäller dock allra mest för den offentliga sektorns hittills fåtaliga män. Låt mig dock avslutningsvis erinra om att det faktiskt fanns kommunalt anställda kvinnor

ville starta eget inom sina gamla yrken och gjorde det. Även som som om detta är betydelselöst i ett stort perspektiv så kan det vara mycket viktigt för individerna. Min huvudkonklusion rörande vad hittills

som skett är dock att män, men kanske inte manlighet, stärkt sin ställning inom kommunens kvinnodominerade ansvarsområden. Så tycks vara

fallet inom barnomsorgen. Inom äldreomsorgen är utvecklingen

mindre tydlig. Män tycks komma in framförallt som ägare/ledare och

omvandling och företagande

entreprenörielladrivkrafter åtminstone delvis står i

för med sig som

till omsorgstänkande. Men de pläderar också för ökad

motsättning en också stöds sektorns kvinnligt dominera-

vårdprofessionalitet som av

Inom städsektom tycks det vara såväl män som man-

de professioner.

tränger tillbaka kvinnorna även män sällan väljer att lighet som om med kvinnor de vanliga städjobben. Sammantaget inkonkurrera om dikerar den inledda utvecklingen ännu inga stora maktförskjutningar manifestering sakernas tillstånd. utan snarast en av

Litteratur- och källförteckning

Intervjuer: Kommunpolitiker och kommunalt anställda Anställda hos alternativa utförare samtmed ägareavutförande företag. Allen, J Henry, N 1995 "Fragments of industry and employment. Contract work and the shiñ toward precaroius employment" i Changingforms of service employment. Organisations, skills and gender. Crompton, R. et.al. Red. .London and New York: Routledge Tyrkkö, A. 1995 "Anställd eller företagare reflektioner kring Baude, A. kvinnors möjligheter välja sin plats i arbetslivet" i Pengarna och livet. att Perspektiv på kvinnorsföretagande. NUTEK B 1995:3. Alvesson, M. 1989 Kön, ledelse, organisation. Et studium af tre Billing, Y. D. forskellige organisationer. Köpenhamn: Jurist- og ökonomforbundets forlag Bolagisering, privatisering eller fortsatt myndighetsdrift En introduktion BR 96 374. till olika frågor huvudmannaskapoch driftformer för statlig om aøärsverksamhet. Stockholm: RRV Chell, E. 1991 Theentrepreneurial personalitv Concepts,casesand categories. London: Routledge Cochrane, A. McLaugin, E. Red. 1994. Managing social policy. Clarke, London: SAGE Publications Heam, 1996 Men as men: critical Collinson, D.L. asmanagers, managers perspectives masculinities and managements.London: SAGE an men, Collinson, D. Heam, 1994 "Naming men asmen: implications for work, organization andmanagement" Gender, Work ana Organization, 1994,Jan. Vol. No Connell, R.W.1987. Gender andpower. Cambridge: Polity Press R. et.al. Red. 1995 Changing forms of employment. Organisations, Crompton, skills and gender. London and New York: Routledge Davidson, M.J. Burke, R. Red. 1994 Women in management.London: Paul Chapman 1993 Folket företagandet ögonblicksbild svenskafolkets Davidssons, P. om -en av småföretag och företagande. Umeå: Handelshögskolan i uppfattningar om eget Umeå Departementsserien 1993:27.Alternativa produktionsformer i kommunal Ds: verksamhet. Stockholm

Elisabeth Sundin

Friberg, T. 1990 Kvinnors vardag. Om kvinnors arbete och liv. Anpassningsstrategier i tid och rum. Lund: Lund University Press Friberg, T. 1995 "Potentiella företagare i offentlig sektor" i Pengarna och livet. Perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3. Hammar Chiriac, E. Sundin, E. 1995 Den ofentliga sektorns omvandling och kvinnligt företagande. Rapport från ettpilotprojekt Arbetsnotat 147. Tema Teknik och social förändring, Linköping: Linköpings universitet Harris, M. 1995 Messages hear. Constructing masculinites. London: Taylor men Francis. Heam, Morgan, D. Red. 1990. Men, masculinites social theory. London: Unwin Hyman Heam, 1994 "Changing men and changing managements:Social change, social research and social action" i Davidson, MJ. Burke, R. Red. Women in management. London: Paul Chapman Heikes, E.J. 1991 "When men arethe minority. The of in nursing" The case men Sociology Quarterly 323:339-401. Kanter, R.M. 1977 Men and Women of the Corporation. New York: Basic Books Man är chef 1994 Stockholm: SCB Montin, 1992 "Privatiseringsprocesser i kommunerna teoretiska utgångspunkter och empiriska exempel" Statsvetenskaplig Tidskrift, 1992, årg. 95 nr s.31-5 Newman, 1994 The limits of management: gender and the politics of change" Clarke, Cochrane, A. McLaugin, E. Red. Managing social policy. London: SAGE Publications Pengarna och livet. Perspektiv pâ kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3. Pettersson, L. 1996 Ny organisation, ny teknik genusrelatiøner En studie - nya av omförhandling avgenuskontrakt på två industriarbetsplatser. Linköping: Linköping Studies Arts and Science Robertson, H. 1993 "Män i vård och omsorgsyrken ett steg mot jämställdhet." - Nordisk psykologi 45 4, 255-273. Sahlin-Andersson, K. 1994 "Group identities the building blocks of as organizations: astory about nursesdaily work" Scandinavian Journal of Management 1994, V01.10, No. pp. 131-145. , Sundin, E. 1993 Ny teknik gamla strukturer.i Stockholm: Nerenius Santérus Förlag Sundin, E. 1995 Teknik och organisation i teori ochpraktik. Stockholm: Nerenius SantérusFörlag Sundin, E. 1996 The Public Sector s Deregulation. Entrepreneurship -female liberation or male encroachment Tema Teknik och social förändring: Linköpings universitet Sundin, E. kommande Bibliotekarien som startade eget.Tema Teknik och social förändring. Linköping: Linköpings universitet Statens ofentliga utredningar 1990:44 Demokrati och makt Sverige:i Maktutredningens huvudrapport Stockholm: Allmänna förlaget Statistiska meddelanden. Am 1l SM 9603. AKU kvartal 1996. Tabell Westerberg, L. 1995 "Hur kommer företagare i kvinnliga branschertill tals" Pengarna och livet. Perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3

omvandling och företagande

Williams, C.L. Red. 1993 Doing womenswork. Men in nontraditiønal

occupations. Newsbury Park, Calif.: SAGE Åström, G. Hirdman, Y. Red. 1992 Kontrakt i kris. Stockholm: Carlssons Öberg,T. 1996 Identitet och lärande Lärandestrategier vid en

privatiseringspracess. Stockholm: Rikswapnet-RW Entreprenad AB

Barbara Czarniawska

Diskrimineras vi likadant

Om det sociala könet, lokala kulturer

och förändringar i den offentliga sektorn

BARBARA CZARNIAWSKA

I många publikationer som behandlar diskriminering är det vanligt att man hittar det för modemismen så typiska universella antagandet att kvinnodiskriminering tar sig samma uttryck i alla moderna kulturer och således bör åtgärdas på samma sätt överallt framför allt genom en serie lagar. Detta antagande stämmer såtillvida att de kulturer vi lever i verkligen är modema. Latour har t.ex. hävdat att We have never been modern 1993. Min uppfattning sträcker sig inte lika långt -

jag anser att arbetsorganisationer är moderna åtminstone i betydelsen

standardiseradé. Många de fenomen hittar av som man i de allra flesta arbetsorganisationer i den västerländska världen är likartade som ett resultat av en Standardisering har accelererats bland som nu annat som en följd av uppbyggnaden av det globala kommunikationsnätet. I den mån vi inte är modema, dvs. icke standardiserade tradimen tionella, är det att vänta sig att könsdiskriminering kommer att uppträda i olika former beroende på det lokala sammanhanget. Likaledes kommer de kvinnor som arbetar i dessa olika situationer att utveckla olika coping strategies". Det ligger många fördelar i att närmare undersöka dessa olika diskrimineringsforrner och de olika strategier som uppkommer när man försöker hantera dem. För det första är det ett faktum att människan oftast tar sin situation för given och, med egen denna så kallade natural attitude Schütz, 1973; Smith, 1996, blir hon hemmablind för olika former social diskriminering särskilt av de mest typiska. Genom att kontrastera hemmaarenan" med ett annat kulturellt sammanhang kan denna diskriminering göras synlig. För det andra, bör en sådan upplysning kvinnorna därmed gynna som utrustas med en utökad repertoar av coping strategies de kan använda som för att komplettera formella åtgärder i sina försök att påverka de dag-

liga praktikema sina arbetsplatser. Begreppet kulturellt sammanhang kopplas vanligtvis till natio-

nella kulturer. Som påpekats flera etnologer t.ex. Löfgren, 1993, av är en sådan koppling inte helt oproblematisk. Det lättaste är likatt ställa ett kulturellt sammanhang med lokal uppsättning praktiker, en

Diskrimineras vi likadant

värderingar skapar för det vardagliga handlanregler och som en ram betyder kulturellt sammanhang för t.ex. de flesta itadet. Detta att ett

lienska arbetsorganisationer kommer att innehålla många gemensamlagar. Ändå är

drag, inte minst på grund av deras gemensamma ma säkert arbetsorganisationer i Italien inte delar fler det inte att norra än med dem på Sicilien. Det kan även hävdas drag med dem i Tyrolen inom den offentliga sektorn, står i fokus i

att organisationer som

artikel, har många drag, oavsett i vilket land de denna gemensamma deras syñe och likartade verkbefinner sig, på grund av gemensamma det är intressant att följa kopplingar mellan samhet. Kort sagt, upp könsdiskriminering och de åtgärder insatts mot den i det lokala som sammanhanget, därför just sådana kopplingar är av generellt inatt Den globala sfåren består inte universella påverkansfaktorer tresse. av lokala utan kopplingar mellan lokalideterrninerar processer, av som

teter. artikel kommer jag att använda mig flera studier mina I denna av andra forskares fokuserar just lokala skillnader i disegna och som krimineringsmönster och"coping- strategier. Fältrnaterialet presente-

berättelser från fältet med undantag för avsnittet där ras i form av kommenterar "episoder" skrivna forskarna. Den narrativa studenter av används här är närmare presenterad i Czarniawska ansatsen som

1995, 1997.

börjar med skissa diskrimineringsproblematiken i relation

Jag att till organisationer sådana, för att senare fokusera på offentliga som särskilt då de effekter den dynamik som på sistone

organisationer, av

den offentliga sektorn i de flesta europeiska länder.

präglat

l Studenter berättar om makt i organisationer

Materialet används här kommer från studie som genomförsom en des del den förra Maktutredningen Czamiawska-Joerges, som en av Czamiawska-Joerges Kranas, 1991. Istället för att utgå från 1988; vetenskapliga definitionen makt, antogs i studien att makt är den av begrepp människor använder för att strukturera

ett vardagligt som

erfarenheter 1965. Det föreföll mig intressant att stude-

sina Bittner,

människor här inom företagsekonomi och liknande ämra hur unga

nen, dvs. de kommer att skapa morgondagens organisationer,

som den organisatoriska makten. Därför ombads flera grupper

uppfattar

italienska, polska, tyska och svenska studenter att berätta om finska,

sina upplevelser av makt i organisationer.

egna Genusfrågan belystes inte i alla och inte heller i de flesta berättel-

den kom i dagen den dock tillräckligt intressant för att serna. Där var

särskild analys Czamiawska-Joerges, 1994. Jag kommer förtjäna en

Barbara Czarniawska

här att citera de mest typiska exemplen från analysen. Den första berättelsen kommer från polsk student. Berättelsen valdes på en ut grund av den stora möda författarinnan lagt ned på dölja de som att involverade kön vilket är särskilt svårt på polska där personernas även verb har genus. Berättelse 1 "Nädbidraget. " En student hade lyckats en lägenhet tilldelad sig hade inte men pengar vare sig till att betala möbler, lån eller andra utgiñer. När hon pronomenets kön härleds från de verb som används i samtalet ñck reda på att det fanns möjligheter att ett så kallat nödbidrag, fyllde hon i en ansökan och gick för att lämna in den på det kontor som handlade sådana ärenden : Studenten: God morgon. Jag skulle vilja lämna in ansökan, kan en jag göra det här Handläggaren: Vad för ansökan en S: Om ett nödbidrag. H: Och vad exakt rör det sig för nöd om Jo, jag har fått en lägenhet och H: Det brukar betraktas tur och inte nödsituation. Att som som en vara i nöd innebär att är ensamstående till exempel. man mor S: Men... H: Det finns inga men. Det finns ingen anledning dig något att ge bidrag så det är ingen idé att du lämnar din ansökan. Under samtalet fakultetsforeträdare var i studentärendcn närvarande. Studenten vände sig till denne kön oklart i originalet: Kanske ni kan hjälpa mig Jag är verkligen i svår sits. en F Du: hörde väl vad som gällde Det finns inga bevekelsegrunder i ditt fall. S: Men ni kunde kanske läsa min ansökan i alla fall och ge mig några goda råd F: Det finns inga råd att Det finns inga skäl och det är allt ge. som finns att säga. S: Ja, men varför F: Reglerna tillåter det inte all relevant information finns läsa - att på anslagstavlan i korridoren. S: Men reglerna kan inte täcka alla nödsituationer F: Det kan jag inte uttala mig Faktum är att du inte har rätt till om. någonting. S: förtvivlat: Jag har väl åtminstone rätt att överklaga det här beslutet hos rektorn F: Du kan alltid överklaga. Det är din rätt. Men jag slår vad att om ingenting skulle ändras ändå.

H. ler ironiskt

Ett försök att dölja de organisatoriska aktörernas kön förekom ofta i de svenska berättelserna, och med större framgång än i den polska

Diskrimineras vi likadant

"människa" oftast ersätts med det feminina hon eftersom svenoch verben inte har För mig budskapet klart: berättama ska genus. var försökte framföra kön inte hade någon betydelse för den organisaatt makten. I och med detta har de instämt med vad de tidiga fetoriska trodde, enligt Dorothy Smith 1989, nämligen att organiministema sationer neutrala rationalitetsinstrument. Makt och organisationer var hör ihop, inte och organisationer. Om forskarna upplevde men genus hade någon betydelse för organiserandet pratade de om att genus "avvikelse" eller dysfunktion. Studentskan presenterar sin upplevel-

sätt berättelsen handlar själlösa och maktsugna byse på samma : om råkrater, inte Men stämmer det Hade samma scen ägt rum om genus. det varit en manlig student om Här måste gå vidare, förbi det första tolkningsstadiet som man Hemadi 1987 kallar för redogörelse explication, till det som kallas

för explanation. I det första stadiet försöker uttolkaren

förklaring

med hänsyn till läsarens omständigheter; i det andra närma sig texten till författarens omständigheter, dvs. den kultur-

gör hon en koppling

ella kontexten i vilken texten tillkommit.

Handläggaren i den polska texten har valt att förödmjuka den unga

på sätt inte skulle möjligt i Sverige. En ensam kvinnan ett som vara i Sverige hjältinna, inte minst i populär tecknad semamma är en en ensamstående i det katolska Polen är en katastrof, rie. Att vara en mor och tvekan nödsituation. Det finns ingen anleden skandal, utan en in detta exempel i samtalet, ändå görs det. Det bioning att föra men logiska könet används här för att påvisa makt.

och studenter trodde att inte hade med Om svenska polska genus så finska och italienska studenter av en helt annan makt att göra, var åsikt. Bland många finska berättelser har jag valt en av en kvinnlig

gjorde sin praktik på ett företag, därför att den ett student som sammanfattar ett antal andra berättelser, både från

mycket tydligt sätt

privata och offentliga organisationer.

Berättelse 2: "En julsaga "

En chef, också ägde företaget i fråga, påstod en dag att en som hade försvunnit. Han anklagade personalen för att summa pengar stulit från kassorna och påkallade polisutredning. ha pengar en Kvinnorna förklarade för den kvinnliga studenten som då senare arbetade där de trodde att förskingringen berodde på att man att felaktig och gammalmodig bokföringsmetod som inte använde en räckte till för redovisa vissa utgifter och som följdaktligen uteatt lämnades i redovisningen. Även var liten varje år om summan blev den betydande storlek när lät den ackumuleras under av man ingen bad dem någon förklaring. Den kvinnliga flera år. Men om studenten skrev så här:

Det otrevligast sättet chefen förödmjukade persom var var som sonalen på. Han sade till exempel att de °gamla käringar som var

Barbara Czarniawska

alltid gnällde och som aldrig hade gjort ett ordentligt handtag det var svårt att ta för någon som hade arbetat däri 10 till 30 år. Jag kan inte berätta vad som verkligen hade hänt eftersom jag kom till företaget efter att allt det där redan hade inträffat, stämmen ningen var fortfarande infekterad och det så länge jag arbetade var

De anställda kunde inte, eller ville inte, försvara sig öppet. De reagerade genom att hålla en låg profil både medan de arbetade och när de konfronterades med chefen. De flesta hoppades att polisen inte skulle kallas in eftersom de visste vad det skulle innebära. De visste mycket litet om vad som egentligen framkommit i undersökningen eller varför chefen hade valt just det tillfället dagen före julfesten att tillkännage problemet." Denna berättelse innehåller de flesta de typiska av moment som fanns i nästan alla historier berättade finska studenter. Det är nämav ligen generellt männen har makten över kvinnorna som och yngre män, en aspekt som inte syns här, och de maktlösa gör inget motstånd. Den finske hjälten och hjältinnan, blev jag upplyst Gusom tafsson, 1984 är mästare i att hålla låg profil" och i att överleva en utan att klaga ens i de besvärligaste omständigheter. Detta är dock inte fallet i Italien där motståndet är mycket verbalt. Följande berättelse är också intressant eftersom studenten är så analytisk: Berättelse 3 "F örjörelse: ledarskapsmetod" som Den kontorschefen saknade erfarenhet från sitt nya nya område. Han hade en helt annan yrkesbakgrund än vad krävdes för som att leda just det här kontoret. Han bestämde sig för att organisera och leda både personal och kontor som om det vore helt och hållet en byråkratisk inrättning full av ritualer. Personalen tvingades arbeta på ett sätt som skilde sig markant från den tidigare ordningen. Konsekvenserna blev dels att saker och ting sattes i omlopp dels att det uppstod en brist på kommunikation. Chefens nya stil som gick ut på att förföra så många sina medav arbetare som möjligt gav resultat efter några månader. Vissa personer började klä sig mer strikt och formellt. Andra, särskilt kvinnorna, började klä sig mer förföriskt. Och så var kampen mellan professionaliteten och sexualiteten i full gång. Den nye chefen, som var en man som såg mycket bra ut, dolde inte alls sin öppet chauvinistiska inställning och kallade kvinnorna "Frun" och "Fröken" vilket klingade helt helt annorlunda än "Doktom eller Professom". Sålunda fungerade byråkrati och ceremonialitet gentemot de manliga yrkesutövama, hur tog kvinnorna det De hade känt men som sig marginaliserade av den föregående ledningen för att de varit alltför begåvade trodde först att de äntligen hade funnit ett eget utrymme. Detta utrymme började emellertid snart att krympa. Alli-

Diskrimineras vi likadant

dubbelallianser och intriger letade sig in i lägret anser, Denna händelse, i vilken jag själv var delvis inblandad, visar att ännu i dagens organisationer är kvinnas roll som yrkesmännien ska långt ifrån okomplicerad. Detta blir speciellt uppenbart när makten, med sina olika mekanismer, försöker utöka gränserna mellan män och kvinnor, som om de vore två separata territorier att erövra den å yrkets vägnar även om det bara är ytligt - ena sett den andra med sexualitet." ren Här behövs det ingen redogörelse eller förklaring: allt står i texten. Ändå skulle jag vilja vidare i min tolkning till det tredje stadiet, utforskning exploration, Hernadi, 1987. Jag tog hjälp av en teknik Silverman och Torode 1980 har kallat för avbrytande interrupsom tion. Redogörelser och förklaringar följer med textens intentioner: ett avbrytande avviker från dessa. Det finns två saker att utläsa i varje berättelse, säger Silvennan och Torode: det text säger och det som en den gör därför är avbrytande ett slags mild dekonstruktion. som Det är ungefär att lyssna ett meddelande samtidigt som man som den talandes kroppsspråk. "Trevligt att träffas säger en

observerar

med min så att vi inte känner välkomna trots person, men en sur oss vad som sagts. Berättelser hur det är i det verkliga livet innehåller oftast om en särskild intrig, säger Silverman och Torode. Man berättar om typ av hur det fasaden, för att kontrastera detta med hur det ser ut, om verkligen är, med verkligheten. Denna kontrast kan sedan utnyttjas för många olika syften och dessa syften är det som texten gör. Här använder jag denna teknik på alla tre texterna.

Vad säger texterna och vad gör de

Vad säger texterna Polska Finska Italienska

fasad byråkratiska organisatorisk byråkratisk org.

regler ordning ordning

verklighet förtryck exploatering sexism och manipulation

Vad gör fastställer exponerar exponerar

texterna hyckleri visar påmonnalfallet förförelsen som

moralisk och undantagen en

dimension visar på en politisk dimension

Barbara Czamiawska

Alla tre visar att rationell organisation är fasad döljer något

en som

annat: förtryck, exploatering eller sexism och manipulation. Kontrast-

tjänar dock olika syften. Den polska texten påkallar moralisk en en dimension bakom fasaden döljer sig hänsynslösa märmiskor". Den finska texten, genom sin förvåning och brist på förklaring, avslöjar författarinnans åsikter om vad som är normalt detta är väl inte

normalt. Den italienska berättelsen avslöjar sexism som ett mikropolitiskt verktyg, högst användbart i den organisatoriska kontexten. Ligger dessa skillnader i tolkningen av den organisatoriska verkligheten eller ligger de i de olika verklighetema Eftersom studenterna bara fick en hastig inblick i det organisatoriska livet, måste vi vända oss till berättelser från de på riktigt anställda i organisationer.

2 Bilder från organisationsgolvet

I denna del kommer jag att hålla mig kvar på det första tolkningsstadiet, det vill säga vid redogörelsen, eftersom texterna är författade

av mig. Det blir läsarens uppgift att vidare.

Jag börjar med ett utdrag från mina egna observationsprotokoll. Inom ramen för en studie av stadsförvaltningen i Warszawa Czarniawska, under utgivning deltog jag bland annat i ett möte med Stadsdirektionen varifrån några moment finns avrapporterade nedan.

Berättelse 4: Ett möte i stadsdirektionen "

Personer: Väldigt Viktig Tjänsteman Viktig Tjänsteman Yr-

keskvinna 2 och 3 alla med mycket höga befattningar,

2 har också en hög verkställande befattning.

Mötet kan inte börja eftersom gruppen inte är beslutsmässig. Yr-

keskvinna l en kvinna runt 60 år står mittemot VVTl, på andra

sidan bordet och lyssnar till hans klagomål under det att hon ler

vad jag skulle vilja kalla ett välvilligt och förstående leende mot

honom. Kan ni så vänlig och sluta med det där dumma leen-

vara

det" säger han. Leendet försvinner sakta från hennes läppar och

hon försöker förklara "det inte alls något hånfullt, jag log in-

var

här situationen

Y1 återvänder till sin stol som en flicka som just fått bannor. Un-

derläppen darrar. VVTl säger med dyster röst: "Antingen väntar

vi på de andra Gud vet hur länge eller så träffas igen på lördag.

VVT2: Vi kan kanske träffas klockan l 1

Y2 bryter in: Herregud

VVT2: Du får väl ställa in din kärleksträff klockan ll och skicka

hem din älskare.

Y2: Jag har ingen älskare, jag, har ett arbete att sköta.

VVT2: Alla har väl arbete att sköta.

Diskrimineras vi likadant

VVTl: För att återkomma till förslaget: borde det inte finnas med appendix delar upp uppgiftema en som Y3: Så länge som det inte säger någonting om hur man formulerar lagar, för det är bara nonsens. VVTl: Du lyssnar inte som vanligt. Ingen sade någonting om lagar. Y3: Jag lyssnar, för Guds skull sluta behandla oss som barn men VVTl allmänt känd för att vara en otrevlig person. Men medan var han aggressiv mot män, betraktade han kvinnor som barn precis var - Y3 påpekar. VVT2 ansågs mycket sympatisk person, och som vara en det verkade det bara var jag som reagerade hans ständiga som om sexuella antydningar. Utan tvekan kunde kvinnorna på fältet hantera situationen mycket bättre än jag. Däremot måste det vara omöjligt att skapa ett stabilt självförtroende i ett sammanhang som detta där kvinbjöds två stereotypa roller: den lilla flickan eller sexobnorna en av jektet. Det mest förvånande var dock att dessa två roller förväntades vara fullt förenliga med en hög professionell kompetens. En manlig toppledare mottog och följde ett råd från lågstatuskvinna men kompeen tent var tvärtemot ett råd som givits honom av en direktörskolsom lega. Samma kvinna, storvuxen människa, blev dock av sin kollega en i sin frånvaro kallad "den lilla kvinnan. Det också intressant att var höra vilka tilltalsfonnerna använde. Kvinnorna, med undantag man för de i de högsta ledarpositionema, kallades för "Fru Babsan vilket är jämföra med att män i position tilltalades Herr Direkatt samma tör" vanligtvis titel som lät högre än den de verkligen hade, att en män stod ett snäpp längre på skalan tilltalades Herr Kowalski som och att tilltalet först på den allra lägsta nivån för männen "Herr var Kalle". Är det då så överallt Vi får vända oss till Italien. Bilden är lånad från Silvia Gherardis Gender, symbolism and organizational cultures 1995. Berättelse 5. "F iammetta " "Jag började arbeta i stadshuset när jag var 20. Livet på kontoret alltid okomplicerat. Jag kom väl överens med mina kollegor var och chefen hygglig man. Han tog hand om det mesta och vi var en såg bara till löner och pensioner och sådant. Jag hade all tid i världen för att gifta mig, läsa in en examen i ekonomi och skaffa två bam. Jag trodde aldrig att jag en dag skulle bli avdelningschef och

personalchef."

Chefen pensionerade sig tidigt och Fiammetta bestämde sig för att ansöka hans jobb. Hon trodde inte att hon hade någon chans om lokalpolitisk reform som genomfördes ungefär samtidigt men en ändrade reglerna för tillsättning av offentliga tjänster. Hon ñck

Barbara Czarniawska

jobbet. Sen ändrades hennes liv: Mina kollegor behandlade mig någonting katten släpat in

som och som den bokförare de alltid känt. De trodde att jag skulle fortsätta lyda order och vara lydig. Det tog ganska lång tid innan jag ñck hela situationen klar för mig och när och hur jag skulle börja ändra på saker och ting. Det tog också lång tid att få min kommunfullmäktige att backa upp mig. Jag ville inte bli någon Jeanne DArc så jag var tvungen att agera försiktigt. Ju mer jag gick i klinch med de andra avdelningscheferna desto mer blev jag bemött som en fiende och ansedd som ormen i paradiset. Jag hade varit ett misstag, jag hade slunkit genom nätet. Framförallt verkade det som om jag inte kunde förstå vad de ansåg vara normalt när jag tyckte att det gränsade mot det olagliga. De skulle givit en man rätten att inte hålla med, till och med rätten

deras fiende, för han skulle betraktats som en jämlik. " att vara De trodde att jag skulle fortsätta lyda order och lydig Fi-

vara sa ammetta, som helt klart ansåg att hennes befordran hade varit ett undantag som skulle förbises av hennes kollegor om hon också var beredd att betrakta den ett sådant. Det gällde, i berättelsen "En

som som julsaga, att etablera vad som var en nonn och vad som var en avvikelse från kvinnligt och manligt beteende, och från under-

en ordnads och en chefs beteende. En kvinna kunde bli chef om hon fortsatte att bete sig som kvinna", dvs. underordnad. Observe-

en som en ra att Fiammetta inte ville bli någon Jeanne dArc; detta tema återkommer snart. Ett annat italienskt exempel kommer från en studie av Tatiana Pipan, labirinto dei servizi 1996. Berättelse 6. "Det elektroniska studentkortet" Studentexpeditionen, Fakultet X, Universitet Y. När antagningarna började närma sig sitt slut hösten 19... så rapporterade tidningarna felaktigt hur många som antagits till fakulteten. Det var inget misstag man bara kunde strunta journalisten hade talat om en "boom" på 10 000 studenter, när det egentligen bara rörde sig om 3000-4 000. Den utredning som Rektorn inledde visade att felet berodde dels på en dålig arbetsstämning och organisation i gruppen 17 personer, 15 av dem kvinnor, dels på tekniken man använde manuell granskning. Rektorn valde personligen ut en ny chef för gruppen att ersätta den gamla expeditionsföreståndaren, en kvinna som var känd för sitt auktoritära beteende. Den nye chefen, en man, gjorde klart att han var beroende av de färdigheter och kvalifikationer som fanns i gruppen och att hjälpa studenterna var avdelningens primära mål och att de interna organisationsfrågoma alltid korn i andra hand. Fem personer som kände lojalitet gentemot den gamla chefen slutade men de kvarvarande svarade positivt på den nya utmaningen. Med hjälp av bättre lön och bättre arbetsvillkor lyckades de skapa

Diskrimineras vi likadant

ett sorts byråkratiskt mammeri. Studenterna lät sig gärna tas om hand och deras behov tillgodosågs väl och på alla sätt. Andra steget i den förändring som Rektorn hade tagit initiativet till var att införa ett datasystem. Med detta skulle man administrera ett elektroniskt studentkort med vars hjälp mycket av personalens arbete skulle kunna standardiseras och den manuella granskningen,

dittills gjort för hand, göras via dator. Detta skulle och annat man också innebära att studenterna inte själva skulle behöva komma till expeditionen. När arbetet var genomfört skulle studenterna kunna få all nödvändig information per brev. Om förändring det nämnda slaget genomförts med

en av ovan framgång skulle ha kunnat få ett slut på "mammeriet" och

man högst troligen också reducerat antalet anställda. För närvarande går dock utvecklingen i motsatt riktning. Datahanteringen är ännu för liten och använder fortfarande vissa manuella tjänster.

man Studenterna är förvirrade och tillbringar ännu mer tid på expeditionen och blir mer och mer beroende av personalen. Datasyste-

är stelbent och svårhanterligt har också medfört att fel met, som uppstår som bara kan korrigeras av systemtekniker. Kvinnorna tvingas alltså att ge upp sin nyvunna självständighet och känsla av kompetens. Denna berättelse är intressant inte minst på grund av sin tvetydig-

het. En refonn genomfördes; en ny, positiv, modern arbetsorganisa-

tion skulle införas i gruppen. Refonnen lyckades genom att de invol-

verade gjorde den till en pre-modem lösning, där en

personerna om traditionell kvinnoroll "en erbjöd både bra service och hög

mamma

självständighet hos de anställda. Men refonnen fortsätter i okänd

riktning. Syftet är att modernisera helt, dvs. avpersonalisera tjänsten och avlägsna självständigheten hos de anställda en självständighet

kan kallas för godtycklighet om man så vill. Men eftersom det som elektroniska systemet. ännu inte fungerar, blir det pre-modema "mammeriet" än så länge desto starkare. I detta läge är det dags att förflytta till Sverige. Det är inte

nu oss så lätt att hitta exempel liknar de ovan eftersom sexuella antyd-

som ningar är relativt ovanliga på svenska arbetsplatser och diskriminering kan anmälas till JÄMO, oavsett tror att kan vinna fallet

om man man

eller ej. studie offentliga organisationer i Sverige bestämde

I en av jag därför ställa frågan rent ut: Är kvinnornas situation på job-

mig att

bet problematisk Här är några av de svar som jag fick Czarniawska- Joerges, 1992. Berättelse "Problem och åtgärder" En manlig chef Den ekonomiska sektionen består nästan enbart

kvinnor. Ibland så känner jag att det har blivit en snedrekryteav

"relativt" betonas i detta påstående.Det skulle räckamed upplysa Ordet måste att läsarenom att i Polen har hittills 1996 endastett fall av sexuella trakasserier arbetsplatsen

Barbara Czamiawska

ring av någon anledning men det beror på kompetensen. Bland ekonomema är det oña så att kvinnor har de bästa kvalifikationerna. I vårt personalpolitiska program står det så här:

En god balans mellan män och kvinnor organisationen, - gagnar därför eftersträvar vi en bra sammansättning av kvinnor och män på alla enheter och nivåer för bättre effektivitet och bättre arbetsförhållanden" Amen. Ha,ha, ha.

Menar du att det inte finns några problem -

Nej, absolut inga. - En kvinnlig chef: Vi hade ett önskemål att det skulle vara ungefär hälften män och kvinnor, men det är inte så lätt att genomdriva. Det är ingenting som går av sig självt. Intresset från ledningen är

inte heller så väldigt stort och det märks i organisationen också. Det sägs litet för många vackra ord, utan att det blir så mycket handling utav det. Men det finns några stycken som driver frågan och som gör bra saker, funderar och tänker så att det händer något, även om det inte går så väldigt fort. Det blir for mycket motstånd om man går for fort fram. Det är jättesvårt. En annan kvinnlig chef Jag tror att det är bra att kvinnlig

vara chef. Jag tror att det finns fördelar med det, när jag började

men här, vilket i och för sig är länge sedan, då sa den manlige anställaren till mig att, jaha, då var jag anställd under förutsättning att jag kunde tänka mig en kvinnlig chef Det kunde jag tänka mig och senare berättade jag det för henne och hon blev jätteforbannad Jag tror också att det är viktigt att inte vara den enda kvinnan. Det är klar kvinnodominans i min närmaste ledningsgrupp så jag tänker inte på det till vardags. Däremot har jag den bestämda uppfattningen att en kvinnlig chef inte får misslyckas. Jag tänker sammanfatta mina iakttagelser ett enkelt sätt i ta-

en bell. Jag vill dock påminna läsaren om att "sexuella, det vill säga könsrelaterade roller för kvinnor kan betyda allt från "en liten flicka till en älskarinna eller en mor", Rosabeth Kanter 1977 redan

som visat. Man behöver knappast återigen påpeka att ingen dessa har

av något som helst att göra på arbetsplatsen.

Problem- och lösningsarenor

Diskrimineringsarena C0ping"-arena polskt exempel sexuell professionell italienska exempel professionell sexuell svenskt exempel professionell politisk

Det polska exemplet bekräftas av den tidigare berättelsen är

som

Diskrimineras vi likadant

ganska speciellt eftersom kvinnors kompetens sällan ifrågasätts i Polen. Istället blir de jämt påminda om sina sexuella roller, framför allt

kvinnor flickor eller älskarinnor, vilka står i direkt motsom unga sats till deras professionalitet. En kan vis och erfaren, men

mor vara knappast flicka eller ett sexobjekt. Kvinnorna försöker att motver-

en ka detta med att betona sin professionalitet "jag har ett arbete att sköta" det verkar inte lösa problemet. Vad man åstadkommer är

men snarare ett slags statisk balans.

Både de italienska och svenska exemplen pekar på att det är kvin-

kompetens först och främst ifrågasätts. I de italienska exnans som emplen blir sexualiteten räddningsplanka en attraktiv kvinna; en

till alla studenter, men Fiarnrnettas exempel visar att detta är mamma

falla. Att ta på sig en "kvinnlig" roll är att acceptera sin underorden nade roll i den organisatoriska hierarkin. Skall man då som kvinna tvingas bli en Jeanne dArc

Det verkar coping-strategin resultat framträder i det

som vars svenska exemplet, dvs. ett politiskt agerande som leder till formella åtgärder, är den mest framgångsrika. Polska och italienska kvinnor skulle kunna dra nytta den. Men inte ens den kan skydda en yrkes-

av kvinna från många små men diskriminerande händelser jobbet.

Det är intressant är att ingenstans i de exempel som återgetts

som här nämndes någon solidaritet mellan kvinnorna. Visst kan man reso-

så att mina exempel är för få för att fånga in just detta men, nera som för det första, ett starkt fenomen kommer alltid att synas i den vardagliga praktiken oavsett antalet exempel. För det andra: min egen erfarenhet från de tre länderna säger mig att det skulle vara ovanligt att höra talas denna solidaritet. I ursprungligen katolska hovkulturer

Polen och Italien, uppfattar kvinnorna varandra först och främst som

konkurrenter männens uppmärksamhet. I Sverige föredrar som - om

offentliga och formaliserade solidaritetsforrner. Kvinnor uppman muntras till att bygga "egna nätverk med hjälp de offentliga kana-

av lema, medan "broderskapet fungerar, kanske inte i strikt hemlighet,

rent privat. Allt detta står i kontrast till t.ex. de kvinnor i USA men

har lärt sig solidaritet och inom den feministiska rörelsen. som genom Detta innebär dock inte att problemen är lösta i USA tvärtom finns

det där rad andra problem och andra "coping-strategier som jag

en inte tänker in på Jag vill bara betona att kvinnlig solidaritet inte

nu. är automatisk eller organisk", för att använda ett Durkheim-

snarare ianskt begrepp, men ändå fullt möjlig.

Det finns aspekt på bilderna från organisationsgol-

en gemensam vet. De flesta bilder är tagna från offentliga organisationer, och i vart och ett länderna befinner sig den offentliga sektorn i en kraftig

av omvandling. I Polen är omvandlingen följd en generell föränd-

en av

Barbara Czarniawska

ring av den institutionella ordningen. I Italien är den en följd av en serie politiska skandaler och allmänhetens missnöje med den offentliga tjänsten. I Sverige är den en följd av en legitimitetskris, ett ideologiskifte och det kallas för "den svenska modellens död. Vad bety-

som der då allt detta för kvinnorna, som överallt utgör en majoritet av de offentligt anställda

I alla tre länderna är den offentliga sektorn inne i fömyelsepro-

en cess, men det är bara i Sverige som jämställdhet är ett tydligt forrnulerat syfte, men inte heller i Sverige sker någon automatisk förbättring. En organisatorisk förändring kan, lika väl som att förbättra kvinnornas situation, lämna kvinnornas situation oförändrad, återskapa diskriminering under nya former, eller t.o.m. skapa nya diskrimineringsmetoder. Acker 1994 studie av organisatoriska förändringar

har i en i svenska banker visat att "en organisation bara former för

ny ger nya det uppfattas "organisationsessens. Även det sällan

som som en om uttrycks offentligt, verkar kvinnornas underordnade position höra till den moderna organisationens essens Smith, 1989; Calás och Smircich, 1993.

Är denna bild alltför pessimistisk Är det inte så att diskrimineringen minskar och att jämställdheten dagligen erövrar nya former För att svara dessa frågor kommer jag återigen att vända mig till de som har nyckeln till framtiden, nämligen studenterna.

3 Studenter kommenterar yrkeskvinnors öden

I en studie fick studenter från Sverige, Polen, Italien, USA och Puerto Rico en uppsättning texter som beskrev yrkeskvinnor i en serie svåra situationer Czamiawska och Calás, under utgivning.2 De fick kommentera de olika episodema och tolkade sedan deras kommentarer med hjälp av triaden redogörelse, förklaring, utforskning Hemadi, 1987. Jag kommer här att återge endast ett litet fragment av tolkningarna. Episodema var tvetydiga det var inte helt klart att det var dis-

kriminering som var förklaringen En var dock ganska tydlig:

Episod: Utebliven fast tjänst En ingenjör har jobbat fem år på ett utländskt företag. Under den tiden har hon avancerat till en huvudfunktion på forsknings- och utvecklingsavdelningen. Hon har producerat ett flertal uppfinningar, publicerat ett större antal artiklar i facktidningar och med tiden utvecklat goda professionella kontakter med sina kollegor, som nästan uteslutande består av män. Nu är hon på en kort semesterre-

ZStudienhar finansierats av FRN. Vi är tacksamma för rådets stöd. 3Bådei studien och här i kallas de för "episoder" för påpeka de inte är

texten att att spontanaberättelserutan texter konstruerade för att belysaen viss typ av händelse.

Diskrimineras vi likadant

i ett annat land töratt besöka en vän. När hon sitter i Vännens sa vardagsrum anförtror hon sin vän att hon nyligen blivit nekad den sedvanliga befordran och den fasta tjänst som brukar erbjudas efter fem år på företaget. Istället har hon blivit erbjuden en förlängning av sitt kontrakt med ytterligare fem år. Hon känner sig förvirrad och vet inte riktigt vad hon ska tro om det inträffade.

Innan jag kommer till studenternas reaktioner på episoden vill jag nämna en aspekt som inte har att göra med genus men som ändå är intressant i detta sammanhang. "Episoden" berättar i en stiliserad form händelse har utspelats på ett universitet dvs i den of-

om en som fentliga sektom. Vi ändrade "ett universitet" till ett företag" föratt anonymisera ett fall som då var ganska känt. Studenterna lade dock mycket vikt vid att det just ett företag". Vi fick då en bild av de

var två sektorerna, av vilka näringslivet uppmålades som "grymt" men meritinriktat. Om hon inte fick sin befordran betydde det att hon inte var meriterad; det är bara i offentlig sektor som man blir befordrad på andra grunder än sina meriter.

I det följer citerar jag dock bara svar som har att göra med ge-

som

De har klassificerats under gemensamma rubriker: nus.

"Detta måste ha hänt någon annanstans" Det är helt enkelt omöjligt att den här motgången skulle ha någonting med det faktum att hon är kvinna att göra; en sådan förklaring är otänkbar nu, så nära år 2000 Kanske måste hon arbeta ännu mer, kanske erbjuds hon något annat mer tid helt enkelt att visa

upp vilken fantastisk potential hon har. Kanske erbjudes hon 5 år till därför att hon är en sådan fantastisk ingenjör. Det kan finnas många anledningar, både positiva och negativa, men det är omöjligt att den här situationen skulle ha på grund av att

uppkommit

huvudpersonen är en kvinna. l0cbF24 I citatet pratas det "någon tid" inte så

ovan snarare om annan nu,

nära år 2000 än någon armanstans, men vi räknade ändå in det bland de många andra då att "det måste ha hänt i något annat land.

man sa Tid och plats hör ihop. Alla menade samma sak: det kunde inte ha hänt här och Och det hade hänt här och då berodde det inte

nu. om nu, på någon diskriminering. Man ansåg att det måste finnas någon annan förklaring.

I de två följande exemplen är det ingen som förnekar patriarkatet

eller diskrimineringen.

"Tveksam idé att slå pannan blodig"

stämningar är svåra att ge sig på det slutar ändå bara med att

man säger upp sig 5fsF25.

Om hon är beroende av sitt arbete för sitt uppehälle och tror att

4För att kunna urskilja anonymiserade har vi använt följande kod:

svar svarsnummer/stad/kön/ålder.

Barbara Czamiawska

hon har chans visa hon har rätt måste hon kvar

en att att stanna

5smF 26.

Beroende på vilka orsaker som angivits skulle detta kunna vara ett fall för jämställdhetslagen, men jag tror att det skulle vara till större nackdel för henne än att se sig om efter ett annat arbete 2smF33. Hon måste se till att skydda sig utifall hon skulle förlora fallet. Om hon ser till att ha en alternativ lösning i beredskap kan hon strida bättre, eftersom ofta måste man ta strid och det

ensam 17ssM35. Det är ett stort dilemma: Skall man utsätta sig själv för en risk för att få en rättvisa som skulle hjälpa alla kvinnor eller skall man välja det som passar en själv bäst 3trF 3l Slutsatsen verkar bli den att man måste överväga det lönar sig

om att bråka, med en stark antydan om att chanserna att vinna är små. Jeanne dArc är inte särskilt populär som förebild i dagens läge. Citaten

i nästa exempel, "Lämna systemet, ifrågasätter förnuftet i att kämpa

överhuvudtaget. Kvinnorna bör istället starta alternativa organisationer båda uttalandena kommer från män. "Lämna systemet" Den organisationen styrs av ett patriarkaliskt system 6fsM28 Hon borde skapa självständiga situationer i vilka hennes yrkeskunskaper skulle bedömas enligt andra kriteria vikt läggs vid projekt och skapande av alternativa modeller l4cbM40. Den mest överraskande typen av respons var en öppen fientlighet mot yrkeskvinnoma tre uttalanden kommer från män, ett från en kvinna. Deras resonemang är känt i litteraturen som "blaming the victim". Varför gör kvinnorna ingenting sitt öde Återigen vill jag erinra läsaren om att alla episodema handlar om ytterst framgångsrika yrkeskvinnor, som trots detta blir diskriminerade på många subtila sätt eller, som man kan uttrycka det, på det svenska sättet. De döms ändå och passiva, typiska kvinnor": vara svaga "Serves her right " Hennes uppñnnningar kanske inte var så nyskapande och dessutom, om alla runt omkring henne var grabbar varför är den dumma kossan, överhuvudtaget så förvånad 6wpM24 Den här kvinnan eller kvinnorna i de här olika situationerna erhåller inte så mycket sympati eftersom hon är inåtvänd och ouppmärksam i sitt beteende. De övriga personerna verkar inte kunna eller önska skapa några möjligheter för henne och på det sättet slutar det med att hon blir marginaliserad i flertalet sammanhang 5trM27 Jag står inte ut med att läsa om kvinnor som inte kan eller vågar ta saken i egna händer 10fsF23. Kvinnor mäste gå ut och ta för sig av sina rättigheter; ingen kommer att servera dem silverfat 4ssM27.

Diskrimineras vi likadant

Av denna studie drog vi alltså slutsatsen att unga människor oavsett kön är lika beredda att diskriminera, eller åtminstone att tolerera diskriminering kvinnor, sina föräldrar. Parallellt med

av som denna pessimistiska slutsats drog vi dock också den mer optimistisks slutsatsen att de studenterna trots allt utvecklade innovativa

unga "copingstrategier" bestod vägrade bygga sin identitet

som i att man med könet som avgörande konstruktionsfaktor. En lösning för framtida generationer, men vad kan göras nu

4 Språket som bedrager och befriar

Language both a resource and a constraint. makes social and

personal being possible but also limits the available forms of be-

ing to those which make sense within the terms provided by the

language Bronwyn Davies, 1989:1.

/Fritt översatt: Språket är både en tillgång och en begränsning. Det

gör social och personlig tillvaro möjlig, men det begränsar också

de tillgängliga formerna av tillvaro till sådana som ges mening in-

de ramar som språket medger./

Flera tidigare studier har visat vikten av de två uppenbara copingstrategiema politisk agerande som leder till formella jämställdhets-

åtgärder, och informell solidaritet. Dessa berördes också i berättelser och kommentarer från fältet. I min kommentar vill jag dock peka

behov och möjligheter för ytterligare strategier verksamma mot mer

subtila diskrimineringsförsök. De vanligaste inte de grövsta formerna av diskriminering

men

går och inom språket. Studentskan i Nödbidragef fick slutli-

genom

sitt bidrag, diskrimineringen hade redan skett i hennes gen men samtal med Handläggaren. Den chefen i Förtörelse ledar-

nye som skapsmetod" diskriminerade genom kroppspråk, men även genom att använda olika titlar för kvinnor och män. VVTl och VVT2 vände sig till sina kvinnliga medarbetare vänder sig till sexobjekt, el-

som man ler bam. Olika språkkulturer tillåter olika sätt att diskriminera genom språket och därmed olika motståndsstrategier. Det är omöjligt att genomföra "Ms. kampanj i Polen eller Sverige eftersom "fröken"

ett sätt att adressera kvinnor försvann ur bruk för många decensom nier sedan. På polska och tyska betyder Pani" och Frau" ungefär

"Madam" och det blir underhållande än nedlåsamma som snarare tande när det översätts till "Mrs. Dear Mrs. Professor". Men det är utan tvekan så att diskriminering genom språkbruk endast kan hejdas genom och inom språket. Feministiska författarinnor som Sara Paretsky och Sue Grañon har skapat hjältinnor som är utomordentligt språk-alerta inte tillåter någon verbal diskriminering. De kan

och som även tillbaka med samma mynt. Här är det Warshawskis faster som

Barbara Czarniawska

pratar med en yuppybankir i Paretskys Burn marks s.54:

You dont want to frown in that angry way its just as important

for a man to keep his looks these days as for a girl, and youll get terrible wrinkles around your eyes you keep scowling like that. And youve got very nice eyes. /Fritt översatt: Du skulle inte rynka pannan det där sättet det är lika viktigt för en karl som för en tjej att se bra ut nu för tiden. Och du får gräsliga rynkor kring ögonen om du fortsätter att se så där hotfull ut. Dina ögon är riktigt ñna/

Det är ytterst sällan som kvinnor i det verkliga livet pratar detta sätt. Men just detta är ett viktigt moment i vad Dorothy Smith har kallat for "grasping our authority to speak" 1987: 34-36. Att exemplet

är oseriöst är inget misstag. Kvinnor tillåts att prata ovan numera med en allvarlig röst och klaga över sitt öde i dramatiska termer, men de får sällan visa sin kvickhet De skall earnest". Det finns alltså

vara enklaver inom språket dit kvinnor inte ges tillträde.

Att språket är en arena och ett medium för diskriminering är viktigt att poängtera, lika viktigt som att språket är en avspegling och en kritik av diskrimineringen. I texterna ovan är det bara studentskan

berättar "Förförelse ledarskapsmetod har använt som om som som språket i detta syñe. Hon använder den samhällsvetenskapliga vokabulären för att åstadkomma detta, eftersom det vardagliga språket inte innehåller några lämpliga ord for att beskriva detta. Här har vi ett problem och en möjlighet.

Problemet består i det faktum att även den samhällsvetenskapliga vokabulären har skapats i en värld där kvinnor är tysta och den manliga rösten har auktoritet. Som redaktör för ett specialnummer av Scandinavian Journal of Management 1994, 10/2, ägnat temat genuskonstruktion i organisationer, fick jag nyss erfara just detta. Några av de manliga recensenterna, duktiga kollegor och sympatiska människor, hade svårigheter med författarnas överdrivna feministiska tolkningar. Detta kan tolkas någonting annat än diskriminering

som sa de, precis som vissa av studenterna hade gjort i sina kommentarer.

Möjligheten finns i samma faktum. Eftersom det samhällsvetenskapliga språket är konstgjort, kan det lättare utnyttjas för medvetna syften. Samhällsvetenskapen kan då låna ut sina ord till det vardagliga

språket vid beskrivningar och analyser av diskriminering. Men för att

kunna göra detta med framgång måste samhällsvetaren göra någonting som hon ogärna gör: lära sig pendla mellan det abstrakta och det konkreta, det teoretiska och det praktiska, det globala och det lokala. Universalismens pretentiösa språk lånar sig inte gärna till ett sådant syñe.

Jag är väl medveten om att mitt åberopande inte är särskilt nytt eller originellt. Det har gjorts av många feminister, bl.a. dem som cite-

Diskrimineras vi likadant

i denna artikel. Men jag ville med dessa mina exempel från prakrats

visa på: vad göra är långtifrån funnet, och att uppgif-

tiken att svaret fortfarande är aktuell. De senaste förändringarna inom ten att hitta ett den offentliga sektorn, många sett som en möjlighet att ta ett som riktning från diskriminering, visar att gamla praktiker kan långt steg i organisationsforrner. Diskriminering måste bekämpas

återuppstå i nya

olika lokaliteter kan stöd och hjälp till varandra. lokalt, men ge Paradoxalt tror jag att offentlig sektor har bättre möjligheter nog bekämpa diskriminering i språkbruket. Om vi skall än näringslivet att etnologer Löfgren, 1988 har informaliseringen av Sverige tro våra hjälp det förändrade språkbruket inom offentlig sektor skett med av det är från försäkringskassan Varför inte göra ett liknande

Hej, försök med jämställdhet

Litteraturförteckning

1994 "The gender regime of Swedish banks." Scandinavian Journal of Acker, Joan Management, 1994, 2: s. 117-130. Egon 1965 The concept of organization". Social Research, 1965, 32: 239- Bittner, 255. Calás, Marta B. Smircich, Linda 1993 "Dangerous liaisons: The feminine-inmanagement." BusinessHorizons, 1993, March-April: s. 73-83. Barbara 1988 "Power experiential concept." Czamiawska-Joerges, as an Scandinavian Journal of Management, 1988,41/2: s. 31-44. Barbara 1992 Styrningens paradoxer. Stockholm: Norstedts Czamiawska-Joerges, Czamiawska-Joerges,Barbara 1994 "Gender, organizations: An intermptive power, interpretation." Towards theory of organization: 227-247. London: a new s. Routledge Czamiawska, Barbara .l995 "Narrating science Collapsing the division in or organization studies." Organization, 1995,21: s. 11-33 Czamiawska, Barbara 1997 Narrating the organization. Dramas of institutional identity. Chicago: University of Chicago Press Czamiawska, Barbara. Zmiana kadru. Zarzadzanie Warszawaw I 990s. Poznan: Instytut Kultury under utgivning Czamiawska-Joerges,Barbara Kranas, Grazyna. Power in the eyesof the innocent students talk in organizations." Scandinavian Journal of on power Management, 1991, 17: s.41-60 Czamiawska, Barbara Calás, Marta B. "Another country: Explaining gender discrimination with culture." Finnish Administration Studies under utgivning 1989 Frogs and snails andfeminist tales. Gender andpreschool Davies, Bronwyn children. Sydney: Allen Unwin Gherardi, Silvia 1995 Gender, symbolism and organizational cultures. London: Sage Hero-myths and managers-description. Åbo: Åbo Akademi Gustafsson,Claes 1984

Barbara Czarniawska

Hemadi, Paul 1987 "Literary interpretation and the rhetoric of the human sciences." The rhetoric of human sciences.Language and argument in scholarship and public affairs: s.263-275. Wisconsin: University of Wisconsin Kanter, Rosabeth. M. 1977 Men and womenof the Corporation. New York: Basic Books Latour, Bruno 1993 We havenever been modern. Cambridge, Mass: Harvard University Press. Löfgren, Orvar 1988 Hej, det ärfrån försäkringskassan Infonnalzlreringen av Sverige. Stockholm: Natur och Kultur. Pipan, Tatiana 1996 labirinto dei servizi. Milano: Raffaello Cortina. Schütz, Alfred 1973 "Common senseand scientific interpretation of human action" Collected Papers, v01.I: s. 3-47. The Hague: Martinus Nijhoff. Silverman, David Torode, Brian 1980 The material word. Some theories of language and its limits. London: Routledge and Kegan Paul. Smith, Dorothy E.1989 "Feminist reflections political economy." on Studies in Political Economy: s 37-5. Smith, Dorothy E. 1987 The everyday world problematic. Afeminist Sociology. as Milton Keynes: Open University Press. Smith, Dorothy E. 1996 Studiesin Cultures, Organizations and Societies, 22

Omförfattarna

Om författarna

MATS ALVESSON i företagsekonomi vid Lunds universitet.

är professor

Alvessons forskningsområde är främst kulturstudier av organisa- Av hans böcker kan i detta sammanhang föl-

tioner och arbetsplatser.

intresse: Gender, and organization 1994, jande vara av managers medförf. Y. D. Billing, Understanding gender and organization medförf. Y. D. Billing och Tolkning och re-

under utgivning 1997;

och kvalitativ metod 1994, medförf. K.

flektion. Vetenskapsfilosofi

Sköldberg.

BARBARA CZARNIAWSKA

företagsekonomi vid GRI Gothenburg Research Instiär professor i

tute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. organisationer i flera länder och är in- Hon har studerat komplexa

genusskapande i organisationer samt kim-

tresserad av styrprocesser, Hennes senaste böcker är Good novels, better man-

skapsöverföring.

Pierre Guillet de Monthoux; 1994, Translating

agement medförf.

change medförf. Guje Sevön; 1996 och Narrating

organizational

1997. Czamiawska är för närvarande ansvarig för the organization forskningsprogrammet Managing the Big City vid GRI.

GUNNEL FORSBERG docent i kulturgeograñ vid Uppsala universitet. är intresserad kvinnors och mäns olika villkor och ser det Hon är av forskningsuppgift att utveckla förståelsen

mycket angelägen

som en skillnader sig uttryck och vad påverkar dem. I hur dessa tar som av Industriomvandling och könsstruktur 1989 analyseavhandlingen och mäns möjlighet att erhålla ett nytt arbete efter rade hon kvinnors blivit till följd nedläggningar. Om kvinnor det att de uppsagda av svenska arbetsmarknaden har hon också skrivit i boken Kvinnors den och mäns liv och arbete l992; red. Acker. forskar hon regionala skillnader i relationerna För närvarande om och vad betraktas kvinnlighet och mellan kvinnor och män som som Dessutom studerar hon tillsammans med manlighet i olika regioner. andra forskare den förändring befolkning och bebyggelse några av

sker landsbygden.

som

Om författarna

LENA GONÄS

är forskningsledare vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm och

adjunge-

rad professor i kulturgeograñ vid Uppsala universitet. Hennes forskning handlar strukturomvandling och arbetsmarkom

nadsförändring, samt arbetsmarknadspolitikens betydelse. Från

att

först ha studerat industriomvandlingen är inriktningen fokuse-

numera rad på den offentliga sektorn och kvinnors framtida sysselsättnings-

möjligheter. Kommande forskning handlar könssegregering och

lokal arbetsmarknadspolitik.

Hon har bland annat skrivit En fråga Kön. Om kvinnor och om

män i strukturomvandlingens spår 1989 och Industriomvandlingen i

välfärdsstaten 1991. Under utgivning är Reconstructing the

welfare

state: On changing gender relations and labour new market patterns.

CARIN HOLMQUIST

är docent i företagsekonomi vid Umeå Universitet. Hennes forskning rör organisationer och småföretag. Inom dessa fält arbetar hon för närvarande främst med frågor. Den första tre är

kvinnligt företagande, den andra är internationalisering småföretag

av och den tredje är kulturella aspekter på organisation och

företagande.

Hon har publicerat böcker och artiklar inom dessa områden. I detta sammanhang är främst Sundin E. Holmquist C.: Kvinnor föresom tagare 1989 av intresse. Under 1997 startar hon med Sundin ett stort projekt om kvinnor företagare. som

GUNILLA HÄRNSTEN

är docent i pedagogik och universitetslektor vid institutionen för specialpedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm. Sammanfattande begrepp täcker större delen hennes forsksom av ning är utbildningars sociala funktion eller inlärningens sociala villkor. Inom dessa områden har hon särskilt intresserat sig för lärprocesser hos underordnade i samhället och även fördjupat i grupper sig metoder och förhållningssätt kanske utmanar rådande strukturer. som Skrifter av intresse i detta sammanhang är F orskningscirkeln -pedagogiska perspektiv 1991, Den långa vägen

till

1995, Arbetarbarnen och skolan bild segregering och disci- - en av plinering medförf. E.-M. Köhler, 1996. En allt viktigare inriktning i hennes forskning och i undervisningen handlar kvinnors kimskaom

per, kvinnors pedagogik och kvinnor inom pedagogisk vetenskap.

Om författarna

STINA JOHANSSON är docent i sociologi vid Uppsala universitet och universitetslektor vid Linköpings universitet. Hon är forskningsmässigt knuten till Centrum för forskning om människa, teknik och organisation CMTO. Hon forskar inom det

medicinskt-sociologiska fältet, bland hälsoprofessioner och

annat om är redaktör för boken Sjukhus och hem arbetsplats 1995. En som kommande bok är Anhöriga i hemvård i ett könsperspektiv. Hon arbetar för närvarande med projektet Sjukgymnasters professionalisering under organisatoriska och ekonomiska villkor tillsammans med nya Kerstin Sahlin-Andersson, samt det kommande Utbildning som proyrken med medellång vårdutbildning iför-

fessionaliseringsstrategi

ändring. Båda projekten finansieras Rådet för Arbetslivsforskning. av

SUSANNE JOHANSSON är doktorand vid Kulturgeograñska institutionen, Uppsala universitet och arbetar for närvarande i ett projekt med titeln Genderstrukturer, inom offentlig sektor och lokal arbets-

organisationsförändringar

marknadspolitik. Forskningsintresset liksom avhandlingsarbetet är fo-

kuserat frågor rör sambandet mellan välfárdspolitik och kvinsom arbetsmarknad och de lokala skillnader existerar vad gäller nors som kvinnors och mäns villkor i arbetsliv och samhällsliv, definierat som

lokala genuskontrakt.

Publicerat: Vad händer med kvinnors arbete när den offentliga sektorn skär ned 1995 tillsammans med Lena Gonäs och Ingert Svärd.

ULLA JOHANSSON ñl.lic. och doktorand vid Företagsekonomiska institutionen vid är Lunds Universitet. Hon arbetar med doktorsavhandling om anen svarsbegreppet i organisationsteori. I fältstudie har hon studerat en hur arbetare sig själva och sitt arbete ett nytt sätt när de blir ser ansvariga för ett eget område och hur det förändrar den organisa- toriska verkligheten. Ansvar kopplas till begreppen narrative identi-

ty", organizational sensemaking och "organisationsförändring ge-

meningsskapande. Hon har gett ut boken Föreställningar om nom i bostadsföretag 1994 samt ett antal artiklar om ansvar ansvar ett och empowerment. Ulla Johansson disputerar senare under 1997.

Om författarna

JESSICA LINDVERT är ñl. mag. och doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes huvudsakliga intresseområde är jämställdhet på policynivå. Lindvert är för närvarande verksam inom projektet Arbetsmarknadens förändring och jämställdhetspolitikens villkor. Avhandlingen nya som skrivs inom ramen för projektet jämförande studie australienen av sisk och svensk jämställdhetspolitik under perioden 1960-1990.

KERSTIN SAHLIN-ANDERSSON är professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Hon är också föreståndare för SCORE Stockholms centrum för forskning

om offentlig sektor.

Hennes forskning har berört en rad olika aspekter den offentliga av sektorns omvandling. Hon har bland annat studerat tillkomst och genomförande av stora projekt; införande och effekter moderna av styr- och kontrolltekniker samt de professionellas ändrade roll i den omvandlade offentliga sektorn. Hon har bland annat givit ut: Skolan och det nya verket: skildringar från styrningens och utvärderingarnas tidevarv medförf. Bengt Jacobsson och Från sanningssökande till styrmedel: moderna utvärderingar i offentlig sektor medförf. Björn Rombach. Båda böckerna gavs ut 1995.

ELISABETH SUNDIN är docent i företagsekonomi och biträdande professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hennes forskning rör sig inom området organisation-ekonomiteknik, ofta sett ur genusperspektiv. Sundin ledde den forskargrupp

som följde det så kallade KOM-programmet, den största satsningen någonsin på jämställdhet i svenskt arbetsliv. Hon är ansvarig för

nu den del inom Kvinnomaktutredningen fokuserar makten över, i som och genom organisationer. Bland hennes arbeten kan nämnas Kvinnor som företagare medförf. Carin Holmquist, 1990, Att göra landet jämställt 1995; tillsammans med Jan-Erik Hagberg och Anita Nyberg samt Ny teknik och gamla strukturer 1993 och Teknik och 0rganisation i teori och praktik 1995.

INGERT SVÄRD är projektanställd vid Kulturgeograñska institutionen, Uppsala universitet i projektet Genderstrukturer, organisationsförändringar inom offentlig sektor och lokal arbetsmarknadspolitik. F orskningsintresset är främst fokuserat på organisationsförändringama inom den offent-

Om författarna

hälso- och sjukvården under 1990-talet och hur för-

ligt organiserade

efterfrågan på kvinnlig respektive manlig arbetsändringar påverkar krañ på den lokala arbetsmarknaden. Publicerat: Barnomsorgen ett sorgebarn i Uppsala. Ett exempel nedskärningar i kommunal verksamhet 1994, och Vad

på effekter av

kvinnors arbete när den offentliga sektorn skär ned händer med tillsammans med Lena Gonäs och Susanne Johansson. 1995

LILLEMOR WESTERBERG universitetslektor och för inriktningen i organisation vid är ansvarar Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet och är sedan hösten 1996 även jämställdhetshandläggare halvtid. Westerberg är ED och disputerade 1992 på avhandlingen Före-

utvecklingsarbete kring bamstugor med

ställningar på arenan, ett budgetansvar. Utvecklingsarbetet skedde efter riktlinjer som aneget vändes i Arbetsmiljöfondens LOM-program och det är i kölvattnet av utvecklingsarbetet diskussionen föreställningar företagssom om av ekonomiska begrepp förs. Tillsammans med forskare i programmet sektorn har hon deltagit i undersökning arbetsmiljön på Tredje en om

kooperativa bamstugor.

Statens offentliga 1997 utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32. Följdlagstiñning - till miljöbalken.M. lnkomstskattelag,dell-III. Fi. 33.Att lära övergränser.En studieavOECD:s Fastighetsdataregister..Iu. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. Förbättradmiljöinfonnation.M. 34.Övervakning miljön. M. av Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35. Ny kursi trafikpolitiken bilagor. K.+ arbetshandikappade.A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi.av Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrågor.K. 37. Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U. Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38. Myndighetellermarknad. påsextörvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsformer. Fi. Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa. 39. Integritet offentlighet Informationsteknik.Ju. Flexibel förvaltning.Förändringoch verksam- 40. Ungaocharbete.ln. hetsanpassning statsförvaltningensav 4l. Statenochtrossamfunden struktur.Fi. Rättsligreglering 10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag l Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lag trossamfund - om l2. lT-problem infor ZOOO-skiñet.Referatoch Lag Svenskakyrkan. Ku. - om slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden lT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku. T-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenochtrossamfunden 13.Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen l4. T i kulturenstjänst.Ku. ochde kyrkliga arkiven.Ku. l5. Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenochtrossamfunden ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku. l6. Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden 17.Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering.Ku. + Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden 18.Granskningavgranskning. Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.Ku. Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden l9. Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkliga egendomen.Ku. 20. Konkurrenslagenl993-l996. N. 48. Arbetsgivarpolitiki staten. 21. Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barnoch För kompetensochresultat.Fi. unga6-l6 år. U. 49. Grundlagsskyddför nyamedier.Ju. 22. Aktiebolagetskapital.Ju. 50. Alternativautvecklingsvägarför EU:s 23. Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, jordbrukspolitik. gemensamma Jo. demokratiochdelaktighetden8 november1996 5 Brister i omsorg anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- fråga - en ombemötande äldre.av kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapoch inlevelse beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.K. fråga bemötande äldre. - en om av 24. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53. AvskaffareklamskattenFi. - 25. Svenskmat- EU-fat.Jo. 54. Ministem ochmakten. 26. EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi. försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarna av 27. Kontroll Reavinst Värdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningama.Ku. 28. l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56.Folket rådgivareoch beslutsfattare. som vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga ochl Ju. 29. Bampomografifrågan. 57. l medborgarnastjänst. lnnehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladförvaltningspolitikför staten.Fi. 30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58. Personaluthyrning.A. svenskstatsförvaltning.Fi. 59. Svenskhemmet Voksenåsensforvaltningsform.Ku. 31.Kristallkulan-tretton rösteromframtiden. 60. Betal-TV inom SverigesTelevision.Ku. lT-kommissionensrapport3/97.K.

TW ä å

rebâ v7

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61. Att växablandbetongochkojor. Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars uppväxtvillkori storstådemasutsattaområdenfrån Storstadskommittén. 62.Rosoravbetong. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland betongochkojorfrånStorstadskommittén. 63.Sverigeinför epokskiñet. IT-kommissionensrapport5/97.K. Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd . + Bilagedel.A 65.Polisensregister.Ju. 66.Statsskuldspolitiken.Fi. Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. . 68.Grannlands-TVi kabelnät.Ku. 69.Besparingaristortochsmått.U. 70.Totaltörsvaretochfrivilligorganisationema uppdrag,stödochersättning.Fö. - 71.Politik för unga. + 2 stbilagor. ln. 72.Enlagomsocialförsäkringar. 73.Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk kommunikation.Referatfrånettseminarium anordnatav lT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementetochSElSden ll december l996. lT-kommissionensrapport6/97.K. 74. EU:sjordbrukspolitik.miljönochregional utveckling.Jo. 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför fysiskapersoner.Fi. 76.Invandrarei vårdochomsorg frågaombemötandeaväldre. - en 77.Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. 78.Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.ln. 79.Försåkringsmåklare.Enlagöversynav Försäkringsmäklarutredningen.Fi. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 81.Allmännyttigabostadstöretag. +Bilaga.ln. 82.Likamöjligheter.ln. 83.Ommaktochkön ispårenavoffentliga organisationersomvandling.A.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Sverigeinför epokskiftet.

Fastighetsdataregister.3 lT-kommissionensrapport5/97.63

Aktiebolagetskapital. 22 Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk

Bampornografifrågan. kommunikation.Referatfrånettseminarium anordnatav lnnehavskriminaliseringm.m.29 lT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet

och SElSden decemberl996. Integritet Offentlighet lnfonnationsteknik.39 Grundlagsskyddför medier.49 IT-kommissionensrapport6/97.73 nya Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

Finansdepartementet

+ Bilaga l och 56

Polisensregister.65 lnkomstskattelag,delI-lll. 2

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändringpåsex Utrikesdepartementet förvaltningsområden.7

Återkallelseavuppehållstillstånd.67 Flexibelförvaltning.Förändringoch verksam-

hetsanpassning statsförvaltningensav struktur. 9

Försvarsdepartementet Ansvaretför valutapolitiken.IO

Totalförsvaretoch fdvilligorganisationema Skatter,miljö ochsysselsättning.l l

uppdrag,stödoch ersättning.70 Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt ochproblematik.IS

Socialdepartementet Skatter,tjänsterochsysselsättning.

+ Bilagor. 17 Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8 Granskningavgranskning. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte.24- Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18 Bristeri omsorg fråga bemötande äldre.51 Kontroll ReavinstVärdepapper.27 - en om av l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och Omsorgmedkunskapoch inlevelse vån offentligaetos.28 enfrågaombemötande äldre.52av - Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Att växablandbetongochkojor. svenskstatsförvaltning.30 Ett delbetänkande barnsochungdomarsom Att läraövergränser.EnstudieavOECD:sförvaltningsuppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån politiskasamarbete.33 Storstadskommittén.6l Rosor betong. Bekämpande penningtvätt.36av av Myndigheteller marknad. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.38 betongochkojor från Storstadskommittén.62 Enlag socialförsäkringar.72 Arbetsgivarpolitiki staten. om För kompetensochresultat.48 Invandrarei vårdochomsorg fråga Avskaffa reklamskatten53 - en ombemötande äldre.76av Ministem ochmakten.

Kommunikationsdepartementet Hur fungerarministerstyrei praktiken 54

l medborgarnastjänst. Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6 Ensamladforvaltningspolitikför staten.57 lT-problem infor ZOOO-skiftet. Referatochslutsatserfrån Statsskuldspolitiken.66

enhearinganordnad lT-kommissionendenav Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för l8 december.lT-kommissionensrapportl/97. 12 fysiskapersoner.75 Digital dem0kr@ti.Ett seminariumomTeknik, Uppföljningavinkomstskattelagen.77 demokratiochdelaktighetden8 novemberl996 Försäkringsmäklare.Enlagöversynav anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- Försäkringsmäklarutredningen.79 kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Reformeradstabsorganisation.80 beredningen.lT-kommissionensrapport2/97. 23

Kristallkulan framtiden. - trettonrösterom lT-kommissionensrapport3/97.3l

Ny kurs i trafikpolitiken bilagor.35+

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Närings- och handelsdepartementet gymnasieskolan stegför steg.l Regionpolitikför helaSverige.13 Dennya - Växai lärande.Förslagtill läroplanfor barnoch Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 6-16år. 21 Konkurrenslagen1993-1996.20 unga Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Inrikesdepartementet Besparingar storti ochsmått.69 Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Jordbruksdepartementet Ungaoch arbete.40 Svenskmat- EU-fat.25 Politik för unga. EUzsjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- + st2 bilagor.71 törsörjningen.26 Medelstörvalmingi kommunerochlandsting.78 Alternativautvecklingsvägarför EU:s Allmännyttigabostadstöretag. jordbrukspolitik.50 + Bilaga.81 gemensamma EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional Lika möjligheter.82 utveckling.74 Miljödepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Förbättradmiljöinfonnation. 4 Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför Följdlagstiñningtill miljöbalken.32 arbetshandikappade.5 Övervakning miljön. 34 av Personaluthyrning.58 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd + Bilagedel.64 Ommaktochkön i spårenavoffentliga organisationersomvandling.83

Kulturdepartementet 1Ti kulturenstjänst.14 Statenochtrossamfunden Rättsligreglering Grundlag - Lag omtrossamfund - Lag omSvenskakyrkan.41 - Statenochtrossamfunden Begravningsverksamheten.42 Statenochtrossamfunden Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomenoch dekyrkligaarkiven.43 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd,skatterochfinansiering.45 Statenochtrossamfunden Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46 Statenochtrossamfunden Denkyrkligaegendomen.47 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav förslagenfråndestatligautredningarna.55 SvenskhemmetVoksenásensfdrvaltningsfonn.59 Betal-TVinomSverigesTelevision.60 Grannlands-TVikabelnät.68