Kooperativa möjligheter i storstadsområden : exempel, erfarenheter och förslag till åtgärder : underlagsrapport från Storstadskommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Kooperativa möjligheter i storstadsområden - exempel, erfarenheter och förslag till åtgärder Underlagsrapport från Storstadskommittén Stockholm 1996

t

712W

Om 1.12.63

MJ rim

Statens offentliga utredningar

mm 1996:54

W Socialdepartementet

Kooperativa möjligheter

i storstadsområden

- exempel, erfarenheter och förslag till åtgärder

Underlagsrapport från Storstadskommittén Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, pâ uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

notan ISBN 91-38-20236-0 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Förord

Arbetslösheten i de utsatta bostadsområdena är oroväckande hög. Svårigheten att lösa detta problem är påtaglig. Det finns ingen generell lösning, som i ett trollslag omintetgör arbetslösheten. Olika lösningar bör sökas inom flera fält. Ett av dessa fält tror Storstadskommittén kan återfinnas inom den kooperativa verksamheten. Därför gav kommittén Kooperativa Institutet i uppdrag att kartlägga förekomsten av kooperativ verksamhet i de utsatta områdena och föreslå hur nya kooperativ kan starta. I denna rapport återges och kommenteras kooperativa verksamheter från storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Här beskrivs hur de har vuxit fram ideologiskt och ekonomiskt. Rapporten innehåller inga ställningstaganden från kommitténs sida. Det är vår förhoppning att den skall bidra till ökad kunskap och stimulera till debatt om den kooperativa verksamhetens möjligheter.

Stockholm i mars 1996

Kerstin Alnebratt Ordföranden i Storstadskommittén

Innehåll 1

Innehåll

Sammanfattning 3

Inledning 7

Storstadskommittén 7 Uppdraget 8 Rapporten 9 Kooperation och kooperativa begrepp 10

Kooperation i storstadsområdena 13

Kooperation i Göteborg 13 Kooperation i Malmö 16 Kooperation i Stockholm 17

Kooperativa exempel 21

Kooperativ i korthet, Göteborg 21 Kooperativ i korthet, Malmö 22 Kooperativ i korthet, Stockholm 23 Bilkooperativ, spar- och lånekooperativ, inköpskooperativ 28 Eriksbo Kooperativa Affär 29 Vårdkooperativet LIV 33 Föreningen Galaxen 37 Teater X i Drömmarnas hus 42 Arbetskooperativet Crenova 44 Freinetskolan Kastanjen 45 Stamparkens Vänner Och Brukare 47

Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder 49

Startorsaker 49 Den kooperativa formen 50 Kooperativets roll i bostadsområdet 51 Samverkan mellan boende och proffs 53 Kooperativ verksamhet och storstadsproblem 53 Förebilder, modeller, kännedom om möjligheter 55 Stöd i politik och förvaltning 57

2 Innehåll

Stöd egna villkor, "hjälp till Självhjälp 58 Råd och vägledning 60 Utbildning 60 Samverkan med bildningsverksamhet 63 Samverkan med anslagsgivare och beställare 64 Finansiering 66 Nätverksbanker 66 Stiftelsen för nykooperativt företagande 67 Arbetsmodell för utveckling av nya arbetstillfällen genom kooperativt företagande, småföretagande och lokal företagarsamverkan 68 Samverkan med de stora kooperativa företagen 69

Projekt och åtgärder som kan leda till utveckling av

storstadskooperativ 73

Projekt som kan leda till storstadskooperation i Göteborgsregionen 73 LET S Bergsjön 73 Gemensam start 74 "Psykiatriprojekt 1 " 75 "Invandrarprojekt 1 " 75 "Invandrarprojekt 2" 76 "Utbildningsprojekt" 76 Projekt som kan leda till storstadskooperation i Malmöregionen 77 "Invandrarprojekt 3 " 77 "Invandrarprojekt 4 " 77

Ung Kraft 78

Den oslagbara staden -Lindeborg 79 "Psykiatriprojekt 2" 81 Projekt som kan leda till storstadskooperation i Stockholmsregionen 81 Livstycket 81 Unga bygger själva iRinkeby 81

Projektvaggan Tre och fler 82

Arbetslivsinstitutet Jobbex 83 ALF -projektet 84 F yrverket 84 Arbetsmarknadsprojekt i Stockholms stad 85 Förslag till handlingsprogram för utveckling nya kooperativ i S tockav holms ytterstadsområden 86

Kontaktadresser 91

Sammanfattning 3

Sammanfattning

Storstadskomittén har gett Kooperativa institutet, Koopi, i uppdrag att sammanställa exempel kooperativ i de tre storstadsområdena och erfarenheter från dessa. Kooperativen ska något sätt vara kopplade till ett bostadsområde eller boendet, bidra till att motverka sådana problem som kommittén ska uppmärksamma samt skapa något slags sysselsättning. I uppdraget ingår också förslag åtgärder för att stimulera och att ge skapa förutsättningar för fler kooperativ. Här är det till stor del frågan om att ta erfarenheter från olika arbetsmarknadsprojekt som kan leda vara till att deltagarna startar kooperativ. Koopi har samverkat med de Lokala Kooperativ Utvecklingscentra, LKU, i Stockholm, Göteborg och Malmö, både i fråga om inventering av kooperativ och erfarenheter från dessa och när det gäller förslag till åtgärder. Avsikten med rapporten är att spegla möjligheter snarare än hinder, eftersom Storstadskommitténs avsikt är att den ska spridas till "folk fältet som ska kunna använda den som inspiration och kunskapskälla för kooperativa lösningar.

Goda exempel och nyttiga erfarenheter

Som en bakgrundsteckning innehåller rapporten inventeringar av hela populationen relevanta kooperativ i Stockholm respektive Göteborg. Fördelav ningen brukar- och personalkooperativ beskrivs och i vilka typer av stadsdelar och bostadsområden de är belägna. Här konstateras bland annat att brukarkooperativ mestadels föräldrakooperativa daghem är betydligt - vanligare i medelklassområden än i de utsatta bostadsområdena, medan personalkooperativen i större utsträckning förekommer även i de senare. Drygt trettio kooperativ är omnämnda och beskrivna mer eller mindre grundligt. Alltifrån arbetskooperativ för psykiskt långtidssjuka, via tvåspråkiga föräldrakooperativa dag- och fritidshem, personalkooperativ folkhögskola för lågutbildade invandrare, en vanlig men annorlunda konsumentkooperativ livsmedelsbutik, till en sporthall med fyra idrottsföreningar som medlemmar. Sju kooperativ beskrivs grundligt med historik, verksamhet, villkor mer och framtidsutsikter. Bland dessa finns följande orsaker till att man startat kooperativ representerade:

4 Sammanfattning

0 nedläggningshot mot en efterfrågad verksamhet O politiskt beslut om verksamhet med särskilda kvaliteter både till form och innehåll 0 en upplevd bristsituation i fråga om vissa aktiviteter 0 behov av en verksamhetsform som utvecklas med deltagarna, exempelvis från rehabiliteringsprojekt till självständigt företag 0 behov av en självständig form för verksamhet enligt särskilda idéer

Bland de generella erfarenheter vi framhåller i rapporten finns vissa som som visar de speciella villkor som gäller för kooperativ i storstadsmiljö. I flera av våra exempel visar sig betydelsen av att bostadsföretaget eller bostadsrättsföreningen som äger fastigheterna i kooperativets område stödjer verksamheten. Ofta är det helt avgörande för kooperativet att det kan få tillgång till lokaler för sin verksamhet. Det kan också vara till stor hjälp för kooperativet att kunna samråda med fastighetsägaren och moraliskt stöd. Stödet grundas att fastighetsägaren inser att verksamheten kan både ge sociala och ekonomiska vinster för bostadsområdet, som minskad omflyttning, större social kontroll, minskad skadegörelse och över huvud taget ett större engagemang och varsamhet med de gemensamma tillgångarna i området från de boendes sida. I flera fall kan vi se hur en sorts bygemenskap växer fram utifrån engagemanget i ett gemensamt kooperativ. Sociala kontakter och en lokal identitet som är självklarheter i en by landet kan utvecklas även i ett storskaligt och anonymt bostadsområde. Med denna utgångspunkt är det bättre fler av de boende som engageras i verksamheten. Genom att i möjligaste mån bygga frivilliga insatser, kan många människor kan i praktiskt engageras arbete och ansvartagande för en gemensam angelägenhet. Det visar sig också att ett gemensamt kooperativ i ett storskaligt bostadsområde som välkomnar frivilliga insatser från medlemmar kan motverka isolering och stärka självkänslan för till exempel långtidssjukskrivna, förtidspensionärer och arbetslösa. Slutligen har vi exempel kooperativ skola präglas att en som av samhällsansvar och helhetstänkande kan motverka segregation att välgenom komna alla olika elever och använda deras erfarenheter och grupper av vardagsverklighet i skolarbetet. Eleverna lär sig förstå sammanhang och blir genom arbetsättet i skolan kompetenta att förändra med demokratiska metoder. Som övergripande slutsats är behovet av att öka den allmänna kunskapen och kännedomen om den kooperativa företagsformen en av de viktigaste, för att kooperation ska bli en möjlig lösning för fler. Det handlar att om utbilda och informera både blivande kooperatörer och alla olika samhällsaktörer som kommer i kontakt med dessa. Det handlar också om att sprida kooperativa exempel och modeller som förebilder och möjliga lösningar.

Sammanfattning 5

Sammanfattningsvis visar erfarenheterna att följande punkter är förutsättningar för en god jordmån för kooperativ utveckling

0 nya affärs- och verksamhetsidéer stöd för att förverkliga dessa - 0 utvecklade former för samverkan mellan offentlig verksamhet, kooperativ och föreningar skyddad start kombinerad finansiering decentraliserad ledning och brukarinflytande prioritering av lokala entreprenader - 0 nya former för finansiering deltagarnas försörjning, kombinera ersättningar företagsstarten, skyddad startperiod kombinera bidrag och affärsmässig finansiering nätverksbanker - Stiftelsen för nykooperativt företagande - O tid

Projekt med kooperativ potential

Tjugo projekt som kan leda till att nya kooperativ bildas eller att befintliga kooperativs verksamhet utvecklas beskrivs i rapporten. Mestadels är det arbetsmarknadsprojekt med statliga bidrag, men med mycket varierande intressenter, initiativtagare och målsättningar. Flera syftar till deltagarna att ge kompetens att genomföra sina idéer i en form som de finner lämplig, men bygger arbetsgrupper med demokratiskt beslutsfattande som kan utvecklas till kooperativ. Det behöver inte alltid handla om att förverkliga en företagsidé, utan kan vara till exempel föreningsverksamhet eller tidsbegränsade projekt för ett bestämt syfte. Det verkar bli vanligare att man i arbetsmarknadsprojekten går in för att förbereda deltagarna för ett verksamt liv som inte förutsätter en anställning, genom att ge dem verktyg och självförtroende att genomföra sina idéer i den form som passar bäst. Det primära verkar vara att stimulera verksamhet och handlingskraft, gärna med hjälp av andra i en grupp. I övrigt beskrivs ett projekt som syftar till att skapa den oslagbara sta-

den, där bland andra Överstyrelsen för civil beredskap, HSB och Riksbyg-

vill stärka lokalsamhället i moderna bostadsområden för att öka deras gen uthållighet och säkerhet mot yttre och inre hot", genom bland annat kooperativa lösningar. Ett annat projekt går ut att ungdomar med problem ska bygga sina egna bostäder och samtidigt kunna få utbildning till byggnadsarbetare, som ett sätt att ordning sin tillvaro och sin framtid. Ungdomarna ska föreslås att tillsammans bilda ett kooperativ för att organisera byggarbetet och

6 Sammanfattning

teckna avtal med byggherren. Förebilderna är hämtade framför allt från

England. Arbetssätt och målsättningar i projekten kan sammanfattas i följande

punkter

0 ta till vara önskningar, idéer, kreativitet och initiativ 0 utgå från utbildning, kompetens och intressen

stimulera till initiativ, aktivitet, företagande O utgå från befintliga föreningar, projekt och verksamheter studieförbunden offentliga verksamheter hyresgästföreningar, bostadsrättsföreningar bostadsföretag arbetsförmedlingar frivilligorganisationer, frivilligcentraler, resursbanker etc. - 0 matcha gruppens resurser och lokalsamhällets behov, brister och resurser, möta lokala behov med lokala resurser 0 utbilda i företagande, föreningsverksamhet, projektarbete

Inledning 7

Inledning

Bakgrunden till denna rapport är ett uppdrag i tre led. Det första var regeringens direktiv i fjol om tillsättandet av en Storstadskommitté med särskilda uppgifter. Det andra ledet var kommitténs uppdrag till Kooperativa institutet, Koopi, att utföra det arbete som redovisas i följ ande kapitel. Koopi har för det tredje i sin tur tagit hjälp av de Lokala Kooperativa Utvecklingscentra, LKU, i de tre storstäderna. Detta första kapitel beskriver kortfattat bakgrunden, arbetet med rapporten och något om innehållet samt kooperativa begrepp och företeelser, inklusive presentationer av Koopi och LKU:na.

Storstadskommittén

Regeringen har tillsatt utredning, "Levnadsvillkor i storstadsområden", en med syftet att skapa bättre förutsättningar och ändra levnadsvillkoren för människor bor i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, främst som i förorternas utsatta bostadsområden. I direktiven till utredningskommittén dir. 1995:35 att dess huvuduppgift skall vara att i dialog med beanges

rörda i områdena föreslå och initiera åtgärder", bland annat genom att:

0 kartlägga åtgärdsprogram och andra aktiviteter som kan ha betydelse för positiv utveckling i de aktuella bostadsområdena en 0 lämna förslag till riktlinjer för hur bostadsområdena bättre än för närvarande ska kunna ta tillvara sina totala resurser, både samhälleliga och frivilliga, genom samverkan och utan hinder av traditionella uppgiftsgränser 0 föreslå förändringar i lagar, jinansieringssystem och organisationer, som kan undanröja hinder och öppna möjligheter 0 ta initiativ till och genomföra eller stödja konkreta projekt I direktiven beskrivs också de konkreta förutsättningarna för Storstadskommitténs arbete: 0 Det gäller områden i de tre storstäderna där svaga punkter är: fysisk närmiljö, bostädernas skick, lekmiljö kulturellt utbud, övrig fritidsverksamhet flyttningsbenägenhet brottslighet, sociala problem samordning socialtjänst och arbetsmarknadsåtgärder svag av

8 Inledning

brist stöd till barn och ungdomar med särskilda behov överrepresentation av: invandrare, ofta med dåliga kunskaper i svenska arbetslösa varav många ungdomar och slagits ut från - - - personer som arbetsmarknaden socialbidragstagare förtidspensionerade ensamhushåll ensamstående mammor personer med dålig fysisk och psykisk hälsa missbrukare - 0 Resurser och möjligheter finns, det gäller att skapa förutsättningar för att ta tillvara dem

Utifrån dessa förutsättningar ska kommitténs arbete syfta till att:

0 motverka segregation som följer av bl.a. arbetslöshet och som yttrar sig bl.a. i att skillnaderna mellan attraktiva och icke attraktiva bostadsområden ökar 0 hindra utslagning och dålig start i livet, enskilda tillträde till arbetsen ge marknaden och den övriga samhällsgemenskapen 0 sätta fokus barn och ungdomar 0 avlägsna hinder för medborgarnas egen aktivitet, de boende och de ge som arbetar i områdena möjligheter att utveckla sina områden, utveckla brukarinflytande 0 initiera åtgärder och aktiviteter inom främst socialtjänst, utbildning, arbetsmarknad 0 utveckla samverkan och samarbete mellan olika myndigheter, skola, socialtjänst, föreningar, organisationer och befolkning, utnyttja kompetens och medel gemensamt

Det handlar alltså om att finna och stimulera okonventionella lösningar problem där nuvarande insatser inte räcker till. De allmänna medlen ska drygas ut med hjälp av samordning av resurserna och samverkan med frivilliga insatser.

Uppdraget

Kooperativa institutet, Koopi se nedan, har fått Storstadskommitténs

uppdrag att, för det första, inventera och beskriva sysselsättningsfrämjande kooperativa lösningar i de tre storstadsområdena. Uppdraget innebär att konkret visa att det finns sådana lösningar och att dokumentera erfarenheter som kan komma andra till godo, framför allt i utsatta bostadsområden. Vi har alltså ett sysselsättningsperspektiv, än ett boende- eller snarare serviceperspektiv. Men det ska handla kooperativa verksamheter där boom

Inledning 9

stadsområdet eller storstadsmiljön viktig utgångspunkt. Sysselsättär en ningsperspektivet innebär inte heller att kooperativ som kommit till utifrån de boendes behov av service och verksamheter i bostadsområdet är ointressanta. Sådana kooperativ kan mycket väl dels skapa sysselsättning och dels motverka andra problem i bostadsområdet. För det andra ska vi visa hur man kan åstadkomma mer av sådana kooperativa lösningar, genom att ge exempel och förslag åtgärder som kan stimulera och understödja en sådan utveckling. Vi vill således belysa följande två frågor:

O Hur kan kooperativa lösningar motverka problem och bidra till att vända utvecklingen i de utsatta bostadsområdena runt storstäderna 0 Hur ska man tillväga för att stimulera och understödja sådan koopeen rativ utveckling

Rapporten

Denna rapport är resultatet av ett samarbete mellan Koopi och de Lokala

Kooperativa Utvecklingscentra, LKU se nedan, i Göteborg, Malmö och

Stockholm, genom Michael Wolde Giorgis, Kooperativ Konsult i Göteborg, Rickard Persson och Bodil Almgren, KoopUtveckling i Malmö samt Eva Johansson och Jan Forslund, Kooperativt IdéCentrum i Stockholm. LKU:na har ombetts av Koopi att inventera intressanta och relevanta kooperativ och ge korta basuppgifter om dem. Därefter välja ut några dessa, av vilka de själva bedömer har en intressant verksamhet och utveckling, och återge erfarenheter och framtidsutsikter. Sätten att samla information har varierat mellan LKU:na, vilket förklarar den skiftande karaktären de uppgifter som presenteras i rapporten. Man har använt sig av registerdata, enkäter, intervjuer och befintlig dokumentation. De exempel kooperativ som presenteras i rapporten, har valts för att belysa olika kooperativa former och verksamheter i storstadsmiljö. Syftet är alltså inte att visa hela beståndet av relevanta kooperativ. För den som önskar komma i kontakt med kooperativ som omnämns, finns adresser och telefonnummer till storstads-LKU:na samt Koopi i slutet av rapporten. LKU:na har också bidragit med förslag till åtgärder och förändringar hos stat och kommuner för att understödja framväxten av fler kooperativ i storstadsområdena, särskilt som sysselsättningslösningar. Förslagen har sin grund i deras erfarenhet rådgivnings-, utbildnings- och stödverksamhet av till nya och blivande kooperativ. I rapporten beskrivs ett tjugotal exempel åtgärder i form pågående eller planerade projekt med förutsättningar av att ge upphov till kooperation. Förslagen i det sista kapitlet handlar bland annat om

10 Inledning

0 samverkan med organisationer, bildningsverksamhet, kooperativa företag och olika samhällsorgan O affärsidéer 0 utbildning, information och mobilisering 0 finansiering

De beskrivningar som ges av olika kooperativ och projekt gör inte anspråk att vara varken fullständiga eller objektiva. De bygger texter och intervjuer där inblandade personer ger sin bild av verksamheten och dess villkor. Därför finns det skäl att tro att somliga fakta har utelämnats och andra framhållits. Syftet med rapporten är emellertid att visa möjligheter, snarare än hinder, och ta vara erfarenheter, för läsaren att lära av och själv vidare med.

Kooperation och kooperativa begrepp

I rapporten används en del kooperativa termer och uttryck som kan behöva förklaras och definieras. Kooperation är verksamhet som bedrivs i enlighet med de kooperativa principerna. Grunden enskilda företag eller andra är att en grupp personer, organisationer går samman för att driva en ekonomisk verksamhet som de alla behöver och som de gemensamt styr och ansvarar för i demokratiska former. Man kan alltså säga att ett kooperativ är ett företag som drivs enligt föreningsdemokratiska principer med ändamålet att tillgodose medlemmarnas behov av verksamheten. Kooperativet kan vara ett konsument- eller brukarkooperativ där medlemmarna använder varor, tjänster eller anläggningar som kooperativet tillhandahåller. Det kan vara ett arbets- eller personalkooperativ där medlemmarnas behov är att klara sin försörjning och att utöva sitt yrke, kanske enligt särskilda idéer. Arbetskooperativ används även som benämning verksamhet med kooperativa förtecken för grupper som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden; i realiteten snarare brukarkooperativ. Kooperativet kan också vara ett producentkooperativ där medlemmarna i regel är företag som behöver avsättning för sina produkter eller tjänster och tillgång till råvararor, utrustning, administration med mera för sin produktion. Detta är de tre grundformerna av kooperativ som ibland kombineras och modifieras. En kooperatör är i princip en person som är medlem i ett kooperativ. I svensk lagstiftning finns den juridiska associationsformen ekonomisk förening som är avpassad för kooperativ verksamhet. Kooperation bedrivs i vissa fall i andra juridiska former, främst aktiebolag och ideell förening, men den ekonomiska föreningen är helt dominerande. Ibland används begreppen kooperativ och ekonomisk förening som synonymer. Bostadsrättsföreningar är ekonomiska föreningar med en särskild bostadsrättslagstift-

Inledning 11

ning. Alla ekonomiska föreningar måste få sina stadgar godkända och därefter registreras hos Patent- och registreringsverket i Sundsvall. Kooperativa institutet, Koopi, är de stora konsumentkooperativa företagens samarbetsorgan, med uppgift att bevaka, analysera och påverka sådant som har med den kooperativa verksamhetsformens villkor att göra. Medlemmar i Koopi är KF, Folksam, HSB, Riksbyggen, OK och Fonus. På tjugo platser i landet ñnns Lokala Kooperativa Utvecklingscentra, LKU, som i respektive län ger vägledning, utbildning och annat stöd till grupper som vill starta kooperativ. LKU:na finansieras av olika konstellationer av kooperativa företag, myndigheter, kommuner och landsting etc. samt intäkter från rådgivningsverksamhet. De har även ett begränsat statligt bidrag för att ge inledande kostnadsfri rådgivning.

Kooperation istorstadsområdena 13

Kooperation i storstadsområdena

I detta kapitel ges en översikt över kooperationen i de tre svenska storstadsområdena. Den ger en uppfattning hur många och vilka slags kooperaom tiva verksamheter som har växt fram, med de speciella förutsättningar som storstadsmiljön erbjuder. I början av varje avsnitt visas tabell över antalet ekonomiska fören eningar i respektive storstadsregion, som enligt SCB:s indelning omfattar delvis andra kommuner än länen. Bostadsrättsföreningarna redovisas separat eftersom de är flest till antalet och lätta att särskilja från övriga. Dessutom är de principiellt intressanta i detta sammanhang eftersom de är en form av kooperativ organisering i bostadsområden. Siffrorna omfattar inte alla verksamma ekonomiska föreningar, utan enbart sådana som betalar moms och/eller arbetsgivaravgift. Det innebär att bland annat bostadsrättsföreningar som inte har någon anställd och inte heller betalar ut arvoden, saknas i tabellerna. I Göteborgs- och Stockholmsavsnitten följer efter tabellen en sammanställning av antalet kooperativa verksamheter av olika typer. Den grundar sig en inventering som utförts av det lokala kooperativa utvecklingscentrat LKU i respektive stad.

Kooperation i Göteborg

Utmärkande för Göteborgs-regionen jämfört med de två andra storstadsområdena, är bland det finns relativt få bostadsrättsföreningar

annat att se ta-

bellen nedan. Bostadskooperationen är alltså förhållandevis svagt utvecklad i denna region. Inte heller Göteborgs kommun avviker från det mönstret. I två av kommunerna är bostadsrättsföreningarna betydligt färre än övriga ekonomiska föreningar, vilket är unikt i de tre storstadsområdena. I övrigt kan vi konstatera att ungefär två tredjedelar av de ekonomiska föreningarna i regionen som inte är bostadsrättsföreningar finns i Göteborgs kommun. Göteborgs LKU, Kooperativ Konsult, har inventerat beståndet ekonoav miska föreningar i Göteborgs kommun och dragit vissa fördelslutsatser om ningen stadsdelar och bostadsområden. Observera att siffrorna nedan bygger PRV:s föreningsregister över registrerade ekonomiska föreningar och därför inte motsäger de ovanstående siffrorna som gäller ekonomiska

14 Kooperation istorstadsområdena

Ekonomiska föreningar med företagsverksamhet registrerade för moms och/eller arbetsgivaravgift i storstadsregionens kommuner, vecka 30 1995. Källa: SCB:s centrala företagsregister BASUN Göteborgs-regionen

föreningar med företagsverksamhet. Inventeringen visar förekomsten av kooperativ verksamhet olika områden och något om verksamheternas utveckling och karaktär i storstaden Göteborg. Totalt finns i Göteborgs kommun 728 ekonomiska föreningar registre-

rade, drygt hälften är antingen bostadsrättsföreningar den absoluta

varav merparten, villaföreningar, olika former inköpsföreningar med syfte att av tillhandahålla billig mat utan butik, eller vatten och avlopps-föreningar. Resterande 295 av Göteborgs ekonomiska föreningar beskrivs nedan. Barnomsorg tillsammans med övrig vård och omsorg samt skolor är näst bostadsrättsföreningarna den största kooperativa sektorn, räknat i antal kooperativ. Den växer också ojämförligt fortast, hittills framför allt den kooperativa barnomsorgen som för närvarande omfattar runt 70 ekonomiska föreningar. Noteras bör att det verkliga antalet kooperativa daghem i Göteborg är betydligt 130. Förutom de ekonomiska föreningarna mestadels större, ca ideella föreningar. 90 de kooperativa daghemmen är föräldrakooprocent av perativ och resten personalkooperativ. Den övervägande delen de kooperativa daghemmen startas i områden av som domineras av en välutbildad medel- eller överklass. Ofta egnahemsområden i stadens ytterkanter, men även centrala stadsdelar som befolkas av och akademiskt utbildade människor. Enligt Kooperativ Konsult yngre speglar detta var de otillfredsställda behoven av barnomsorg har varit som störst och var kommunen har varit som sämst att möta barnanstormningen. Av de hittills 8 kooperativa deltidsförskolor som återfinns i Göteborg, an- 7 personalkooperativ. Merparten med en uttalad pedagogisk idé ges vara som bas för verksamheten. Dessa kooperativ ligger jämnt utspridda över staden.

Kooperation i storstadsområdena 15

Det finns 9 kooperativa skolor, fördelade 5 föräldrakooperativ och 4 personalkooperativ. De personalkooperativa skolorna ligger jämnt spridda över staden medan de föräldrakooperativa väger över de nordöstra stadsdelarna, vilka har högst anbetslöshet, flest invandrare och de lägsta medelbetygen i Göteborg. Kooperativ Konsult menar att man delvis kan se startandet av dessa föräldrakooperativa skolor som ett underkännade av den utbildningsverksamhet staden erbjudit i förorterna.

Övriga omsorgskooperativ, är hittills endast 3 till antalet; en finsk dag-

central, ett vårdhem för psykiskt sjuka och ett boendekooperativ för handikappade. Sammanlagt finns 72 kulturkooperativ i Göteborg. De är verksamma inom teater, musik, författande, hantverk, foto och film. Många de här av verksamheterna har sprungit ur den gamla Fritidsförvaltningens verksamhet. Den kooperativa representationen är stark kulturområdet och kommer förmodligen att fortsätta vara det. Den traditionella kooperationen är till antalet 40 ekonomiska föreningar. Tittar man hur många som arbetar inom respektive sektor intar den traditionella kooperationen en överlägsen tätplats. Här finner vi företag som Konsum Väst, OK Västra Sverige, Riksbyggen, HSB mfl. Nästan lika många till antalet som den traditionella kooperationen är en kategori som kan kallas kunskapskooperativ; små tjänsteföretag vars huvudsakliga produkt är baserad akademisk kompetens. Flera av de här kooperativen har också mer eller mindre starka band till Göteborgs universitet och andra forskningsinstitutioner. Vissa kunskapskooperativ tjänar som paraply för en grupp enskilda näringsidkare med gemensam bakgrund, som använder kooperativet för att effektivare nå ut till sin marknad. Det kan handla om gemensam marknadsföring, att utbyta och förmedla kontakter, gemensamma lokaler och administration etc. De yrkesgrupper som idag har startat paraplykooperativ är arkitekter, designers och journalister. Det finns också ett antal konsultverksamheter med en för området ovanlig associationsforrn och i vissa fall mindre vanliga tjänster, som miljökonsulter och kooperativa konsulter. I Göteborg finner vi 28 producentkooperativ. 18 av dessa är åkerier och taxiverksamhet. Medlemmarna är alla enskilda näringsidkare som slutit sig samman för att marknadsföra sin tjänst och i likhet med de ovan nämnda paraplykooperativen utnyttja gemensamma administrativa rutiner. Den äldsta organisationen, Taxi Göteborg, startade 1928 och fungerar än idag. Övriga 10 representerar allt från torvbränneri till begravningsbärare och elektronikföretag. Det finns ett antal "idébuma" kooperativ som främst sysslar med vad som brukar kallas alternativ handel, det vill säga inköp och försäljning av ekologiskt odlade livsmedel, varor från kooperativ i tredje världen etc. Det typiska idébuma kooperativet startade under tidigt 80-tal och vill med sin verksamhet ge ett alternativ till vad man uppfattar som expolatering av män-

16 Kooperation i storstadsområdena

niskor eller natur. Såvitt Kooperativ Konsult kan bedöma sker för närvarande ingen större tillväxt detta område. Slutligen finns 6 sparkasseföreningar vars syfte är att förränta medlemmarnas insatta medel och att fungera som inköpsföreningar. Alla sex föreningarna är anknutna till något företag, till exempel Göteborgs Spårsom vägars Sparkasseförening. Samtliga är mellan 40 och 50 år gamla. Inom de flesta av de uppräknade områdena är de kooperativa verksamheterna av sent datum. Ett fåtal är äldre än tio år. Det är endast den traditionella kooperationen, producentkooperativen och sparkasseföreningarna som till övervägande delen etablerades för flera decennier sedan. Sammanfattningsvis tyder materialet, enligt Kooperativ Konsult, att de kooperativ som finns främst startats av relativt välutbildade människor, eller åtminstone med en stabil social bas. Detta stöds både av att de flesta kooperativen finns i bostadsområden med en dominans av medel- och överklass och att de personalkooperativ som startats till större delen kräver någon form av högre utbildning. En annan slutsats är att den kooperativa formen förefaller ha upplevt en renässans de senaste åren då det startats en mängd kooperativ. Dock måste vi reservera oss för att materialet inte visar hur många kooperativ som lagts ned under senare år.

Kooperation i Malmö

Till skillnad från Göteborgs-regionen har bostadskooperationen i Malmö med kranskommuner en mycket stark ställning, vilket framgår av tabellen nedan. Samtidigt är antalet övriga ekonomiska föreningar inte uppseendeväckande, varken högt eller lågt. Dock är det förhållandevis av dessa som finns i huvudkommunen. Framför allt är det Lund som utöver Malmö har ett större antal. I Malmöområdet har det inte gjorts någon detaljerad sammanställning av olika typer av kooperativ motsvarande de i Göteborg och Stockholm.

Ekonomiska föreningar med företagsverksamhet registrerade för moms och/eller arbetsgivaravgift i storstadsregionens kommuner, vecka 30 1995. Källa: SCB:s centrala företagsregister BASUN

Malmö-regionen

Kooperation i storstadsområdena 17

Kooperation i Stockholm

Stockholms-regionen har i kraft av sin folkmängd det klart största antalet ekonomiska föreningar av de tre storstadsområdena. Liksom Göteborg har Stockholms kommun ungefär två tredjedelar av regionens samtliga ekonomiska föreningar, utom bostadsrättsföreningar, vilket framgår av nedanstående tabell. Bostadskooperationen är utbredd, men inte i samma utsträckning som i Malmö-regionen. Stockholms-regionen omfattar statistiskt sett alla kommuner i Stockholms län utom tre, nämligen Södertälje, Norrtälje och Nynäshamn. Dessa redovisas i en fotnot under tabellen. Ekonomiska föreningar med företagsverksamhet registrerade för moms och/eller arbetsgivaravgift i storstadsregionens kommuner, vecka 30 1995. Källa: SCB:s centrala företagsregister BASUN

Stockholms-regionen

Stockholmslän utom Södertälje 23 ekför, 90 brf, Norrtälje 19 ekför, 94 brf och Nynäshamn 10 ek för, 40 brf.

LKU i Stockholm, Kooperativt IdéCentrum, har också gjort en sammanställning baserad uppgifter om registrerade ekonomiska föreningar från PRV, men till skillnad från Göteborg omfattar den hela länet. Dessutom har man använt uppgifter om kooperativ eller kooperativ-liknande verksamheter i andra juridiska former, företrädesvis ideell förening, som hämtats från KIC:s eget register. Man har försökt att i möjligaste mån lokalisera verksam-

heter som finns i miljonprogramområden och hur många dessa är

ange av

18 Kooperation i storstadsområdena

totala antalet av en viss sorts kooperativ. De stora kooperativa företagen finns inte med i kartläggningen och inte heller andra kooperativa verksamheter saknar bostadsområdesanknytning. Det finns alltså flera skäl till som att de siffror följer skiljer sig från de företagsverksamma ekonomiska som föreningarna i tabellen. Det finns ca 65 arbetskooperativ av olika slag i hela Stockholms län. Här finns en stor del inom media, kultur och andra tjänster, samt en del med hantverksproduktion. Vissa är av karaktären fritids-, hobby- eller bisysslokooperativ. Omkring 5 arbetskooperativ finns i miljonprogramområden. Av 57 personalkooperativa daghem eller förskolor finns 10 i miljonprogramområdena. Föräldrakooperativen uppskattar man till drygt 300 och 16

av dem finns i miljonprogramområden.

Personalkooperativa fritidshem och sexårsverksamheter är totalt 6

stycken, varav 1 verksamhet finns i ett miljonprogramområde. Bland de 14 föräldrakooperativen finns inget i ett miljonprogramområde. Ett antal mellanstadieverksamheter har kommit till för att ersätta fritidshem som numera bara är tillgängligt för lågstadiebarn. Oftast är det ideella föreningar föräldrar samarbetar med skolan, vilken står för personaav som len. Undantag är 2 personalkooperativ, varav inget finns i miljonprogrammet. De föräldradrivna verksamheterna är 65 till antalet och 10 av dessa finns i miljonprogramområden.

Det finns också 5 fritidsverksamheter av olika slag för barn, ungdomar

eller vuxna. Ett av dessa finns i ett miljonprogramområde. När det gäller skolor finns det 9 personalkooperativa friskolor i Stockholms län och 5 av dem ligger i miljonprogramområden. Av de 5 föräldrakooperativa skolorna är det 1 som ligger i ett sådant område. Det finns runt 20 ekonomiska föreningar som sysslar med inköp och förmedling av främst matvaror sina medlemmar, utan att driva butik. 4 av dessa finns i miljonprogramområden. Inköpsföreningarna lämnades utanför Göteborgs-kartläggningen. 8 arbetstränings- och sysselsättningsverksamheter för psykiskt handikappade i länet är registrerade som ekonomiska föreningar. I regel får deltagarna/medlemmarna ingen reguljär lön, utan en kombination av sjukbidrag, pension eller dylikt och stimulans-peng. I länet finns ungefär 10 "nya frivilligverksamheter, så kallade frivilligcentraler, resursbanker eller liknande, i regel ideella föreningar. De förmedlar frivillig arbetskraft till privatpersoner och institutioner, men arbetar också med att skapa självhjälpsgrupper med mera. 2 sådana verksamheter finns i miljonprogramområden. KIC sammanfattar med att det är påtagligt kooperativen som finns av i Stockholms miljonprogramområden. Den fördom" som säger att de nya kooperativen är en medelklassföreteelse, bekräftas alltså av kartläggningen, menar man. I miljonprogramområdena har stora delar av befolkningen dåliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället. Flertalet tillhör

Kooperation i storstadsområdena 19

dessutom grupper som inte har någon tradition av företagande, påpekar man KIC. Denna karta över kooperativ i Storstockholm bekräftar åtminstone två av inslagen i den bild som Göteborgs-sammanställningen gav. Dels att kooperativ över huvud taget är vanligare i medelklassområden än i de utsatta bostadsområden vi intresserar för, dels att detta är mindre markant i fråga oss om personalkooperativ än när det gäller föräldra- och andra brukarkooperativ.

Kooperativa exempel 21

Kooperativa exempel

I detta kapitel följer exempel verksamma kooperativ som belyser bland annat de många olika utgångspunkter och ändamål som tar sig uttryck i kooperativa verksamheter i storstadsregionema. De är valda med tanke att de i något avseende ska kunna stå som modell för andra, när det gäller att vara en motkraft till de slags problem som Storstadskommittén har till uppgift att hitta lösningar på. Antingen är människor ur problemgrupper medlemmar i kooperativet och aktiva i utförandet uppgifterna eller också av är kooperativets verksamhet ett slag som motverkar problem eller tillför av något utsatta bostadsområden har brist på. Många gånger finns en komsom bination av dessa aspekter i ett och samma kooperativ. Vissa av kooperativen beskrivs helt kort, medan andra är grundligt beskrivna. V1 tar också upp mer tre modeller för kooperativa lösningar som skulle kunna tillgodose viktiga behov i ett utsatt bostadsområde, men där vi inte har tillgång till några beskrivningar verksamma kooperativ Kapitlet avslutas med sju längre fallav . beskrivningar med historik, verksamhet, villkor och framtidsutsikter. För den som skulle vilja kontakta något av kooperativen finns adresser och telefonnummer till Koopi, Kooperativt IdéCentrum, Kooperativ Konsult och KoopUtveckling i slutet av rapporten.

Kooperativ i korthet, Göteborg

Assaredskolan skolkooperativ ekonomisk förening

Assaredskolan är en föräldrakooperativ skola i en gammal arbetarstadsdel. Den startade 1991 sedan kommunen tänkt lägga ned skolan. Idag har Assaredskolan 125 elever låg- och mellanstadienivå och det finns planer att bygga ut med högstadium. Femton personer är anställda i kooperativet. Den kooperativa organisationsformen spelar en stor roll för Assaredskolan. Bland annat försöker man aktivt realisera läroplanens idéer om en demokratisk skola.

Ilka Tähti Aftonstjärna ekonomisk förening

Ilka Tähti eller Aftonstjärna är en dagcentral för finsktalande pensionärer. Dagcentralen har ingen särskild anknytning till närområdet, då målgruppen är vitt spridd över staden. Den kooperativa formen betyder mycket för såväl

22 Kooperativa exempel

anställda som besökare. Det demokratiska arbetssättet är viktigt eftersom en stor del av verksamheten baseras frivilliga insatser. Vid starten var meningen att hela verksamheten skulle skötas ideellt, men man har kommit fram till att arbetsinsatsen är alldeles för stor och för beroende av kontinuitet för att helt läggas över ideella krafter. I dagsläget består kooperativets personal av ett antal frivilliga samt en heltidsanställd, en lönebidragsanställd och två ALU-anställda.

Musikens hus ekonomisk förening

Musikens hus startades 1984 av Göteborgs kommun. I januari 1993 ombildades verksamheten till ett självständigt arbetskooperativ, med idag sju medlemmar och anställda. Man bedriver en omfattande verksamhet med uthyrning dels av husets repetitionslokaler till lokala musiker i alla åldrar och dels studios och scener för olika arrangemang, bland annat rockkonserter och barnteater. Musikens hus ligger i stadsdelen Majorna med många ungdomar i rätt ålder och med rätt inriktning. I och med att verksamheten tidigare drevs av fritidsförvaltningen var namnet och platsen redan inarbetade när kooperativet tog över. Rent teoretiskt skulle dock, sådan menar man, en verksamhet fungera bra var som helst. Den kooperativa formen anser man har stor betydelse. Den demokratiska styrelseformen gör att alla är delaktiga i beslutsprocessen och tar ett större ansvar för det gemensamma, bland annat genom att verkligen anstränga sig för att få fram pengar till verksamheten. Man framhåller samtidigt att den beslutsfattande inte får för gruppen vara stor, för att inte urholka den demokratiska processen.

Kortedala Bergsjöns Idrotts- Motionscenter ekonomisk förening

Föreningen förvaltar en idrottshall och har fyra idrottsföreningar som medlemmar. Idrottshallen fyller en stor social funktion för dem som använder den, främst ungdomar. Den kooperativa formen ser man som "ett praktiskt arrangemang. Dessutom bygger den ekonomiska föreningen en styrelseform alla är familjära med. Anläggningen skapar ett ordinarie arbetstillfälle, för en intendent som sköter anläggningen. Under sig har intendenten tre ALU-anställda som byts ut var sjätte månad. Intendenttjänsten finansieras genom lokalhyror och intäkter från gym, solarium och annan verksamhet.

Kooperativ i korthet, Malmö

Efter sonderingar med olika kommunala förvaltningar och enheter samt genomgång av egna uppdrag och register KoopUtveckling i uppger man

Kooperativa exempel 23

Skåne, det LKU ligger i Malmö, att det finns mycket få kooperativ i som Malmö/Lund-regionen in i denna kartläggning. Hittills har det som passar över huvud taget varit trögt att få igång ekonomiska föreningar i den storstadsregionen, Det finns antagligen fler ute i länet, landsbygmenar man. den. Samtidigt noterar att det är det händer. Flera kommuner har man nu visat intresse för den kooperativa modellen och KoopUtveckling är gång med att, i samarbete med bland andra kommunerna och försäkringskassan, dra igång sysselsättningsfrämjande projekt i Malmö, Lund och Helsingborg. Ett generellt ökat intresse för kooperation från det offentligas sida uppger orsak. En är de möjligheter som nu finns att söka medel man vara en annan EU:s sysselsättningsfrämjande fonder. ur Ett intressant fall är Cooperativa Uruguaya ekonomisk förening i Malmö driver butik, bensinmack, kiosk och dagis/fritis. Import och export till som och från Uruguay. Turistbussverksamhet i Sverige. Det är dock svårt att upplysningar deras verksamhet eftersom de två som svarar när man om ringer förstår och pratar svenska mycket dåligt. Två andra exempel, Teater X och Crenova, presenteras nedan.

Kooperativ i korthet, Stockholm

Föräldrakooperativet Delfi ideell förening

Tvåspråkigt daghem, svenska och grekiska, i Tensta för barn med minst en grekisk förälder. Fyra anställda i föreningen. Elva medlemmar familjer. Föräldrarna sköter administration, städning och inköp. Initiativet till kooperativet togs 1987 föräldrar. Orsaken var brist barnomsorg och av en grupp behov tvåspråkighet. Verksamheten finansieras sedvanligt sätt genom av avtalsersättning från socialdistriktet och föräldraavgifter.

Förskolan Solåsen ekonomisk förening

Personalkooperativ i Akalla. Tvåspråkig förskola som satsar svenska och iranska traditioner och mycket språkträning. Fyra tidigare kommunalt anställda och fyra nya anställda.

Botkyrka grannars kooperativa ekonomiska förening

Brukarkooperativ. Främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att skaffa lokaler, utrustning etc. för att hjälpa hantverkare, affärsmän och professionella inte kunnat utöva sin kompetens, samt att sänka priserna som varor och tjänster.

24 Kooperativa exempel

89:an Hyresgästemas ekonomiska förening i Edsberg

Förenings-organisations-brukarkooperativ. Främja medlemmarnas ekono-

miska intressen genom att tillhandahålla boservice såsom städning, flytthjälp, blomvattning, husdjursmatning och daglig tillsyn. Samarbete med kommunala bostadsföretaget Sollentunahem. Verksamheten finansieras med verksamhetsbidrag från Sollentunahem, medlemsavgifter och intäkter från verksamheten. Driver områdescafé är basen i verksamheten. Till som servicehusets boende tillhandahålls väntjänster i form städning, flyttav

hjälp, blomvattning med Uthyrning lokaler. Övernattningslägenhet

mera. av i området. Förutom personalen deltar medlemmar med ideellt arbete. Två anställda som också är medlemmar och boende i området, arbetstillfälnya len. Mellan 400 och 500 medlemmar. Orsaken till att startade att man var man ville ordna ett café som mötesplats för de boende i Edsberg.

Rubinen ekonomisk förening

Personalkooperativ i Rinkeby. Fritidshem för zigenska barn, startat och drivet av zigensk personal. Projektbidrag från allmänna arvsfonden och avtalsersättning från stadsdelsnämnden i Rinkeby. 2-3 arbetstillfällen. Tydlig områdes- och grupptillhörighet. Viktigt som förebild om det går bra. Dock problem just nu.

Spanska kooperativet Omega ekonomisk förening

Brukarkooperativ i Hässelby. Inköpsförening, utbildning med mera.

Nyokabi Swahilisk kultur ekonomisk förening

- Arbetskooperativ i Tyresö. Handel, kulturellt utbyte.

Ryckets ekonomiska förening

Brukarkooperativ i Rågsved. Café, dagligvaruverksamhet.

Akropol BBK FTH ideell förening

Föräldrakooperativt fritidshem i Rinkeby knutet till basketbollklubb. en

Arbetskooperativet Kupan ekonomisk förening

Förenings-organisations-kooperativ Södermalm i Stockholm. Mellan-

vård för utsatta ungdomar.

Kooperativa exempel 25

Kooperaform ekonomisk förening

Arbetskooperativ centralt i Stockholm. Hantverk med invandrarkvinnor.

HSB Reimersholme Boservice ekonomisk förening

Medlemmar är HSB Stockholm, HSB Pensionärslubb Reimersholme, bostadsrättsföreningarna ön samt ett föräldrakooperativt daghem. Föreningen utför viss hemtjänst i området entreprenad för socialdistrikt 4 i Stockholm, med pensionärer som frivillig arbetskraft. Hemtjänsten kompletteras med så kallade granntjänster, tillgängliga för alla boende. Föreningen driver även postkontoret i området, med utlämning av paket, postförskott och stora brev samt försäljning av frimärken och dylikt. I samtliga verksamheter sammantaget är ungefär trettio pensionärer mer eller mindre aktiva.

Arbetskooperativet Nyckeln ekonomisk förening

Brukarkooperativ i Gustavsberg. Tillverkar, bereder och saluför hantverksprodukter. Utför legoarbete och reparationer. Verkar för arbete, sysselsättning, arbetsträningsmöjligheter och gemenskap för medlemmarna som är före detta psykiatripatienter. Entreprenad kommun och landsting. Två anställda, nya arbetstillfällen. Oklart om verksamheten består efter årsskiftet. Ingen bostadsområdesanknytning.

Kooperativet Fyren ekonomisk förening

Brukarkooperativ i Nynäshamn. Bedriver hantverk i form av snickeri och textil. T-shirt-tryck. Försäljning och beställningsarbeten. Verksamheten ger sysselsättning under arbetsliknande former samt arbetsträning. Uppdragsgivare är psykiatriska kliniken i Nynäshamn. Två anställda som också är medlemmar. Totalt har kooperativet 13 medlemmar. Startade 1990 initiativ personal inom psykiatrin. Syftet att täcka det behov av arbetsträning av var som finns för personer med psykisk sjukdom/handikapp som inte klarar kraven inom Samhall. Verksamheten finansieras genom att landstinget betalar lokal och löner inkomst försäljning. samt genom av

Rinkeby folkhögskola, Mångkulturellt folkbildningscentrum,

ekonomisk förening

Personal- och organisationskooperativ i Rinkeby. Utbildning, praktik och aktiviteter för att ge praktisk arbetsmarknadskunskap till främst lågutbildade invandrare. Utbildning av resurspersoner till etniska grupper. Grund-

26 Kooperativa exempel

läggande vuxenutbildning, gymnasial utbildning, högskoleutbildning. Verksamheter riktade till barn och kvinnor läxläsning. 34 anställda, 20 varav är medlemmar i kooperativet. 20 nya arbetstillfällen, främst invandrare. Totalt 45 medlemmar, även föreningar. Startades 1991 folkbildare. av en grupp Orsaken var att man såg att det fanns kunskaper och kompetens inte som utnyttjades i invandrarområden. Det fattades långsiktighet. Målet är att skapa arbetsplatser för invandrare. Man samarbetar med olika föreningar som syriska, finländska och hyresgästföreningen samt arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialtjänsten. Verksamheten finansieras förgenom säljning av kurser, kursavgifter och anslag. Upptagningsområde är Husby, Rinkeby, Tensta och närliggande områden, med sammanlagt ungefär 60 000 invånare.

Fittjahöjdens barn- och ungdomscenter ekonomisk förening

Personalkooperativ i Fittja, Botkyrka kommun. Driver parklek och fritidsgård, med bland annat bad, bakning, skapande, sångkör, fri lek, utflykter och friluftsaktiviteter samt, i fritidsgården, disco, tjejgrupp, dans/gymnastik, körkortsteori, projektgrupper resor, stormöten, studiebesök och föreläsningar. Entreprenadavtal med Botkyrka kommun. Tio anställda, varav fyra är kooperativets enda medlemmar. Gårdsdemokrati för besökarna/deltagarna. Grupper där deltagarna planerar, beslutar, och ansvarar genomför verksamheten. Kooperativet startades 1992 fyra bildade av personer som den ekonomiska föreningen med avsikt att arbeta i verksamheten. Orsak till

starten var ett uppdrag från kommunen. Kooperativet har målsättning

som att fungera som ett kontaktcentrum för de boende i Fittja. Verksamheten finansieras av kommunen enligt entreprenadavtalet. Man samarbetar med polis, socialtjänst, skola med flera samt företagare i centrum för vettig sysselsättning för ungdomarna.

Stenby ekonomisk förening personalkooperativ

Driver daghem med två avdelningar och fritidsgård för ungdomar 13-19 år i Rinkeby. Tretton anställda, fem är de hittills enda medlemmarna i varav kooperativet. Startades 1992 de fem medlemmarna för att skapa sig av arbetstillfällen, varefter åtta arbetstillfällen tillkommit. Samarbetar med nya Rinkeby Stadsdelsnämnd och Rinkebyskolan. Finansieras med entreprenadersättning och anslag.

Vita halvmånen ekonomisk förening

Föräldrakooperativt daghem för muslimska barn i Skärholmen med två avdelningar. Kooperativet tar emot familjer från hela Stockholms kommun.

Kooperativa exempel 27

Sex anställda varav en medlem. Man har praktikanter genom arbetsförmedlingen och arbetslösa föräldrar till barn i barnomsorgskön har fått arbete i kooperativet. Totalt sexton medlemmar familjer. Föräldrar sköter inköp och reparationer. Daghemmet startades 1993 av en grupp föräldrar, utifrån behov av barnomsorg som bedrivs i enlighet med islam och som ger möjlighet att lära barnen om islam. Finansieras som andra föräldrakooperativ med entreprenadersättning från kommunen samt föräldraavgifter.

Återbrukscentret Tippen

Drivs av den ideella föreningen Tippen. Second hand-varuhus i Skarpnäck och eventuellt inom kort en butik i centrala Stockholm. Renoveringsverkstäder för begagnade saker som säljs i varuhuset. Textilverkstad lapptäcke- produktion av tygrester. Dekorationsmålning och snickeri. Elreparationer utförs av två elektriker. Transport för hämtning av skänkta saker. Föreningen ingår i ett miljönätverk och har kretsloppssamarbete med Holland. Totalt är 39 personer anställda i form av ALU, invandrarpraktik och arbetsträning. Tre av de anställda är medlemmar i föreningen som totalt för närvarande har tolv medlemmar. Diskuterat att ombilda till ekonomisk förening. Man har gemensamma planerings- och arbetsmöten varje måndag för att engagera och motivera. Grupputveckling tillsammans med beteendevetare. Verksamheten startade 1995 initiativ av Föreningen Tippen som uttryck för en längtan att skapa ett projekt som integrerar Miljö-Sysselsättning-Fritid- Kultur. Metoden är att ta hand om saker som folk tänker kasta och skapa miljö-sysselsättning för ungdomar. Verksamheten finansieras bidrag genom från Ungdomsstyrelsen samt intäkter från försäljningen. Man samarbetar med arbetsförmedlingen när det gäller ALU-platser och invandrarförvaltningen för praktikplatser.

Kretslöpama ekonomisk förening

Arbetskooperativ i Skärholmen/Sätra. Genom att driva egna projekt och delta i andras med utbildning vill man sprida kunskap om miljö- och kretsloppstänkande, bland annat genom att utbilda ungdomar till miljöambassadörer. Verksamheten integrerar teori och praktik genom egen produktion

av miljöprodukter kompostbänkar med mera och försäljning dessa. IT-

av projekt för att sprida och söka kunskap området. Man vänder sig i första hand till arbetslösa ungdomar i Skärholmen/Sätra. Kooperativet har fyra deltidsanställda. Dessa samt ytterligare en person är kooperativets medlemmar. Föreningen startades 1994 av en grupp helt eller delvis arbetslösa miljöintresserade personer med olika yrkesbakgrund. Syftet var att skapa arbetstillfällen för medlemmarna och sprida kunskap om miljö och kretsloppstänkande. Målsättningen projekt och utbildning vidga verkär att genom

28 Kooperativa exempel

samheten för att skapa ytterligare arbetstillfällen. Man samarbetar med Kooperativt IdéCentrum, Socialdistriktet i Skärholmen och Föreningen Gyl-

lene Spiken se avsnittet arbetsmarknadsprojekt. Verksamheten finan-

om sieras med projektbidrag för arbetsmarknadsprojekt från Stockholms Stad.

Bilkooperativ, spar- och lånekooperativ,

inköpskooperativ

I detta avsnitt tar vi upp tre kooperativa modeller med rätt förutsättsom ningar kan bidra till att utveckla och berika ett utsatt bostadsområde. För det första är det bilkooperativ, även kallat bilpool, i och med att som det ger medlemmarna tillgång till bil till Överkomlig kostnad också kan göra omvärlden mer tillgänlig, och så vis kanske motverka isolering och göra att människor slipper vara hänvisade till det begränsade utbudet service av och verksamheter i området. På KoopUtveckling i Skåne har intrycket man att intresset för bilkooperativ ökar. Man att det finns flera anledningar menar till detta, men en viktig orsak är att folk får mindre att röra sig med. Man framhåller att bilkooperativ kan lösa kommunikationsproblem i områden som Rosengård, där många saknar bil. För det andra spar- och lånekooperativ, credit unions, med medsom lemmarnas gemensamma identitet och intressen boende i området som som grund, kan ge dem en bättre kontroll över sin ekonomi, sparande till bättre ränta än bankerna och möjlighet att låna när bankerna säger nej. Särpengar skilt hushåll med låga inkomster behöver ekonomisk buffert, dels för att en bättre klara eventuell arbetslöshet och dels som kompensation för minskade bidrag och subventioner från samhället. Det finns här tydlig relevans för en sådana bostadsområden som är aktuella i Storstadskommitténs arbete. För det tredje inköpskooperativ för gemensamma inköp förbrukningsav varor av något slag, direkt från grossist eller producent. Koopi har utförligare information och skrifter dessa kooperativa lösom ningar.

Kooperativa exempel 29

Fallbeskrivning 1.

Eriksbo Kooperativa Affär EKA

Livs

ekonomisk förening

EKA Livs är en konsumentkooperativ livsmedelsbutik mitt i stadsdelen Eriksbo, som är en del av Angered i Göteborgs förorter. Affärsidén är norra enkel men långt ifrån unik; bra till bra priser. Affärsytan är 650 kvm varor och butiken omsätter omkring tio miljoner kronor. Kooperativet har för närvarande fem heltidsanställda inklusive föreståndaren. Butiken har tidigare drivits Ica, med sju anställda. Årsomav som mest sättningen har som mest varit i 17 miljoner under 80-talet, i uppe ca men takt med lågkonjunkturen, och att lågprisbutiker och stormarknader breder ut sig alltmer i förorterna har konkurrensläget skärpts och omsättningen sjunkit. Detta ledde till att Ica 1993 sålde butiken till privat intressent. en Denne lyckades driva butiken i 12 månaders tid innan även han och gav upp i sin tur sålde till en grupp boende i området. Butiken är ensam inom bostadsområdet och den geografiskt närmsta konkurrenten är en medelstor Ica- butik ca tre kilometers avstånd. Med bil kan man emellertid ta sig till ett par av stadens absolut billigaste livsmedelsbutiker och till Obs stormarknad tio minuter.

E riksbo

Eriksbo är en klassisk milj med knappt tusen lägenheter som stod färdigbyggd 1970. Området ligger lite avsides, med närmaste bostadsområde ungefär två kilometer bort och däremellan vacker natur. De första tio åren av Eriksbos historia innehöll alla de ingredienser gjort som miljonprogramsstadsdelarna ökända; omfattande social utslagning, många arbetslösa, hög andel invandrare, missbruk och ungdomsbrottslighet. Idag skiljer sig Eriksbo emellertid från övriga stadsdelar i Göteborg genom att vara ett starkt fäste för kooperativa idéer. Omkring 1980 flyttade en grupp unga entusiastiska människor till Eriksbo. De såg sin främsta som mission i livet att genom exemplets makt visa att det går att förändra samhället. Genom ett omfattande arbete under flera års tid har de första eldsjälarna lyckats dra igång en omfattande kooperativ aktivitet i området. Från att ha börjat med att tillsammans med bostadsföretaget Familjebostäder ansvara för drift och budget, har de boende startat ett föräldrakooperativt daghem, en föräldrakooperativ låg- och mellanstadieskola, föräldrakooperativ en högstadieskola, ett kooperativt gym, en gemensamt driven fritidsgård och en gemensamt driven parklek med djur, EKA Livs och slutligen numera också en kooperativ videobutik. Området har inte haft någon hyreshöjning de senaste tre åren, bland annat tack vare att de boende har tagit över trappstädning och skötsel av områdets grönytor.

30 Kooperativa exempel

En lång historia

Det första projektet där hyresgästerna direkt inbjöds att med i ett vara samarbete, var när Familjebostäder 1986 beviljats ombyggnadspengar för att totalrenovera det vid det här laget ganska nedgångna bostadsområdet. Via Hyresgästföreningen ingicks en överenskommelse om utse en områdesstyrelse bestående fyra eriksbobor, två politiker samt representant för Familjeav en bostäder. De boendes representanter valdes inom den förening bildats som för att förvalta bostäderna Eriksbo Kooperativa Förening. Många de - av boende som tidigare varit skeptiska började nu få upp ögonen för vad som hände i området. Från 1986 till 1990 genomgick Eriksbo häpnadsväckande förändring. en Den yttre miljön förändrades radikalt, alla lägenheter renoverades varav vissa byggdes om fullständigt, fasaderna fick ansiktslyftning och områen det gick till det yttre inte att känna igen. Samtidigt som människor började se dessa konkreta resultat områdesav styrelsens arbete, korn de kommunala besparingsbetingen att bli kännbara. De boende beslöt sig för att pröva den metod dittills visat sig fungera som för att ändra hela bostadsområdet- började bilda föreningar. När områman dets lilla fritidspark hotades av nedläggning något som förmådde - engagera människor som tidigare inte varit aktiva bildades Eriksbo parkförening för att ta en del av ansvaret för driften av parken. Ett utbrett missnöje med hur den kommunala skolan fungerade resulterade slutligen i kostarten av en operativ skola. Därför var det i Eriksbo ganska naturligt att, när områdesbutiken fungerade illa, tillgripa den för området vanliga metoden att hantera problem; vi gör det själva.

Starten

Den person som tagit över butiken efter Ica misslyckades med att driva den, vilket ledde till att kunderna övergav den. Under våren 1994 inleddes förhandlingar mellan butiksägaren och en grupp eriksbobor. Två månader senare, i juni, bildades en ekonomisk förening med målet att ta över driften av butiken snarast. På det konstituerande mötet fick man omedelbart 100 medlemmar, som alla erlade en insats om 100 kronor, redan innan de visste om affärsprojektet skulle kunna drivas i land. Föreningens styrelse satte sig genast i intensiva förhandlingar med Familjebostäder, som ledde till att företaget gick med att ställa upp som borgenär för ett banklån 1,5 miljoner kronor till föreningen. I september 1994 slutligen, övergick butiken i den ekonomiska föreningens ägo och blev Eriksbo Kooperativa Affär. Målsättningen för det första året sattes optimistiskt till att höja den årliga omsättningen till tio miljoner kronor netto. Från styrelsens sida var man klar över att uppgiften inte kunde klaras ideell basis, utan att det behövdes proffs. För att hålla kostnaderna nere beslöt man sig dock för att försöka

Kooperativa exempel 31

med en kombination av frivillig personal och anställda. En butiksföreståndare och fyra övriga anställda rekryterades. Personalfinansieringen under de första månaderna sköttes med hjälp sex av arbetsmarknadsstöd. Ytterligare ekonomisk starthjälp bidrog Familjebostäder med; förutom borgensåtagandet erbjöd ytterst förmånlig hyman en ressättning under ett halvår. Det stöd EKA Livs har behövt i övrigt har varit minimalt, tack vare den stora kunskap och den långa erfarenhet i områman det har av att starta och driva kooperativa verksamheter.

Driften

Butiken fungerar idag normal livsmedelsbutik. Den främsta synliga som en skillnaden mellan EKA och vanlig butik finner i bemanningen. Tillen man sammans med den ordinarie personalen är det i dagsläget ett tjugotal personer som frivilligt och utan betalning arbetar i affären. Arbetsuppgifterna och frekvensen skiljer sig mellan olika beroende arbetssituation i personer, övrigt, ålder, kunskap etc. Det finns allt från de pensionärer varje torssom dag hjälper till och packar upp och prismärker varor, via före detta charkuterister som hoppar in och hjälper till vid sjukdom och arbetstoppar, till de som tar emot tomglas och plockar i hyllorna var tredje söndag. Till exempel arbetade en rullstolsbunden tidigare ganska passiv och isoleman, som var rad, med telefonjour för matbeställningar från pesionärer. Han plockade också ihop beställda varor och vidtalade någon kunde bära hem som varorna till beställaren. Flera arbetshandikappade gör frivilliga, obetalda personer insatser i EKA Livs. Det bidrar till att hålla dem igång både fysiskt och psykiskt.

E jfekter

För området har det betytt oerhört mycket att den enda livsmedelsbutiken finns kvar. Det finns ett brett bland de boende i området; engagemang av drygt 900 hushåll är 350 betalande medlemmar i EKA. Det är fortfarande relativt lätt att rekrytera frivilliga till butiksarbetet, vilket också pekar ett brett stöd. Dock är det främsta stödet för butiken att Eriksbos invånare använder den som sin närbutik. Ett mått engagemanget för butiken är att när dagskassorna under sommaren sjönk drastiskt och styrelsen skickade ut ett flygblad med betydelsen "Du behövs kund hos oss ökade försäljsom ningen omedelbart och kassörskorna fick ta emot många oroliga kunder som ville veta om det var fara för butikens fortlevnad. Omsättningssiffrorna pekar för det första året ett resultat strax under det uppsatta målet.

Problem

För närvarande har föreningen problem med att fâ ekonomin att ihop. Det saknas ca 500 000 kronor och man har beslutat sig för att avskeda den

32 Kooperativa exempel

anställde styckmästaren och i stället köpa färdigstyckat kött samt att utbilda övrig personal i att sköta vissa charksysslor. Ovriga sysslor skulle, resonerar kunna skötas av frivilliga. man,

Framtid

Inom styrelsen råder idag, trots det lite kärva läget, stor optimism inför en framtiden. Man nätt och jämnt har börjat tulla den potenmenar att man tial butiken har. Det finns långtgående planer att göra butiken till en social träffpunkt i området. Det finns också en uttalad vilja att profilera butiken inte bara billig och kundvänlig butik, utan också som en annorlunda som en butik. Som exempel vad med detta visar man en bokhylla man menar med begagnade böcker säljer kommission för ett antikvariat. som man I julas hade i området boende konstnär ett litet stånd med hemgjorda en adventsljusstakar och dylikt. Man även att i framtiden försöka försörja områdets kooperativa avser skola och det kooperativa daghemmet med nybakt bröd, med hjälp av djupfryst deg köps in och bakas till bröd i affären. Man har investerat i en som antik kaffekvarn efter renovering hos en av kunderna kommer att ansom vändas för att mala färskt kaffe. Man har inlett en satsning att sälja större kvantiteter nystyckat kött beställning. Frivilliga har satt igång att måla i den tidigare ganska trista butiken. Idéer finns cateringverksamhet. om Och så vidare. Allt sker i optimistiska anda som använts för att starta butiken. samma Styrelsen använder ibland arbetsnamnet den digitala handelsman Flinks butik för sin vision butiken. Tanken är att med modern teknik försöka av att återskapa lite den gammaldags handelsboden, samma vis som man av lyckats att återskapa lite gamla tiders stabilitet och bykänsla i hela stadsav delen. Framtiden får utvisa hur det går för eriksboborna och deras butik, spontant känner att om det är någonstans det finns förutsättningar men man för att sådan idé skall lyckas, då är det i Eriksbo, summerar Kooperativ en Konsult.

Kooperativa exempel 33

Fallbeskrivning 2.

Vårdkooperativet

LIV

Lillkullegatans

vårdhem ekonomisk förening

Vårdkooperativet LIV i Göteborg startade sin verksamhet i januari 1992 efter ett politiskt beslut om att pröva den kooperativa modellen i ett vårdhem för psykiskt långtidssjuka. Den politiska målsättningen att skapa ett var småskaligt och hemlikt alternativ inom den psykiatriska vården, i Götesom borg tidigare i första hand bedrevs vid Lillhagens sjukhus. Anledningen till att man valde den kooperativa formen var att statsmakterna vid denna tid starkt uppmuntrade personal inom den offentliga sektorn att knoppa av och starta eget. Just den kooperativa formen var speciellt populär i svallvågorna efter en nyligen avslutad statlig utredning om nya kooperativa lösningar. Man gjorde från politiskt håll bedömningen att ett eget verksamhetsansvar skulle kunna öka den egna arbetsinsatsen och frigöra inneboende kreativitet hos personalen. För kommunen skulle detta öka den ekonomiska effektiviteten; man kalkylerade helt enkelt med att mer vård till en lägre kostnad. Som lämplig plats för kooperativet utsågs en kommunägd vackert belägen gammal sekelskiftesvilla med två våningar och en stor trädgård i den

välbärgade stadsdelen Örgryte nära stadens centum.

Starten

Beslutsunderlag och modeller för kooperativstarten tillhandahölls av Kooperativ Konsult. När beslutet om start av ett kooperativ fattats av sjukvårdspolitikerna och man enats om vilken av de föreslagna modellerna som var att föredra, fick sjukvårdsförvaltningen uppdraget att rekrytera en föreståndare som var intresserad av att starta ett kooperativ. Denna person fick en dubbel roll både som föreståndare och som nykooperatör, med full frihet att ut och rekrytera personal till sitt nya kooperativ. Föreståndaren kunde ensam bestämma såväl kooperativets sammansättning medlemmarnas kvalifisom kationer. De sex medarbetare som anställdes hade alla skötarutbildning och flera års erfarenhet av arbete inom den traditionella psykiatriska vården. Vårdhemmet hade från början sju platser och med hjälp av annonser rekryterades patienterna från långvårdsavdelningar och akutavdelningar i Göteborgs södra sjukvårdsdistrikt.

LIV idag

LIV drivs som ett personalkooperativ med sju medlemmar vilka alla arbetar i kooperativet. Vårdhemmet är ämnat för är psykiskt långtidspersoner som sjuka med behov av fortsatt vård, omvårdnad och rehabilitering och som

34 Kooperativa exempel

inte kan eller vill bo själva eller i gruppboende utanför sjukvårdens regi. Det fungerar främst som en mellanvårdform mellan sluten psykiatrisk vård Lillhagens sjukhus och ett eget boende. LIV kan också fungera som ett alternativ till vård sluten psykiatrisk klinik för tillfälliga vårdinsatser. Idag har vårdhemmet nio platser och den enda kunden är Göteborgs kom-

muns sjukvårdsförvaltning. Målet är patient ska vistas högst må-

att en sex nader vårdhemmet, för att därefter kunna fungera i eget boende. För att detta ska kunna uppnås är det viktigt att patientgruppens sjukdomsbild är så homogen som möjligt. Intagningen till LIV sker efter ett kollektivt beslut av personalen samt efter vårdhemsföreståndarens samråd med chefsöverläkare vid Östra Sjukhuset. LIV har ett avtal med Göteborgs kommun löper fem år. Kommusom nen åtar sig i avtalet att köpa åtta de nio vårdplatserna, medan kooperatiav vet kan sälja den nionde till vem man vill. Den andra delen avtalet rör av som vårddygnskostnaden omförhandlas varje år. Avtalstiden är i sammanhanget ovanligt lång, vilket motiveras att det är fråga etablering helt av om av en

ny vårdinrättning i helt nya former.

De ursprungliga sju vårdplatserna har succesivt utökats till först åtta och sedan nio platser att det gamla personalutrymmet tagits bort. Motivet genom till den utökade verksamheten är, att från LIV vill rustad att möta man vara ett framtida läge där låga vårdkostnader är konkurrensfördel. Man tycker en sig idag ha lyckats optimera förhållandet mellan högt kvalificerad vård en och en låg kostnad. Det nuvarande entreprenadavtalet löper ut under 1996, varefter det är meningen att LIV skall börja att sälja sina tjänster öppen marknad. Det en försöker man just nu alla upptänkliga vis att förbereda sig på. I början rekryterades alla patienter från den slutna psykiatrin. Men i och med den stora psykiatrireformen där målet är att psykiskt sjuka skall från ut instutitionerna, så rekryteras patienterna de olika stadsdelsnämnnu genom derna i Göteborg.

Stöd

Man poängterar från LIV att det är oerhört viktigt att ha stöd från alla delar i den kommunala organisationen, från politiker och nedåt. Kooperativet har också känt ett stöd, framför allt från de politiker beslutade att som man skulle starta. Men grund brist information fanns inte motsvarande av stöd ute i resten av organisationen, vilket ledde till att starten mycket var svår I förutsättningarna för skapandet LIV ingick betald utbildning i koav en operativt företagande för de nya kooperatörerna, genomförd Kooperativ av Konsult.

Kooperativa exempel 35

Effekter

Patienternas livskvalitet förefaller har ökat avsevärt genom rehabiliteringen LIV. Statistiken visar att ingen av de patienter som skrivits in har kommit tillbaka, vare sig till LIV eller till Lillhagens sjukhus. Ett remarkabelt resultat med tanke att de patienter man åtagit sig varit människor som åkt ut och in Lillhagens sjukhus. För Göteborgs kommun har LIV inneburit har fått vårdinrättatt man en ning som fungerar synnerligen effektivt. Följden är att man spar pengar att patienterna rehabiliteras. Dessutom har LIV lyckats sänka vårddygnskostnaden tre år i rad, från att redan från början ha legat under den kommunala kostnadsnivån. Politikernas förväntningar om en billigare och bättre vård har alltså infriats. För personalen har effekten av LIV varit att man fått ett ökat ansvar, och med detta också en större press att prestera resultat. Föreståndaren sammanfattar den tid som varit med följande ord: Ingen vill idag tillbaka till den gamla organisationen, men det har varit en oerhört slitsam tid. Hade jag fått göra det igen är jag inte säker att jag hade haft kraft till det. Hon tillägger raskt: Men det har varit värt varenda svettdroppe." Och med ett skratt: "Men det är klart, det är synd inte har några vänner kvar längre, att man eftersom man inte har tid att träffas."

Problem

Kooperativet har under sin korta livstid upplevt relativt få problem, men grund problemens art har det ändå varit mycket motigt. av Det första större problemet hade sin grund i från politiskt håll att man inte hade bemödat sig med att förankra sitt beslut om att starta ett kooperativ. Framför allt chefer mellannivå visade olika sätt en negativ inställning, från att helt enkelt sluta hälsa de medlemmar i kooperativet som tidigare arbetade inom Göteborgs kommun till en relativt omfattande ryktesspridning där kooperativet utmålades som ett hot mot hela den psykiatriska vården i Göteborg. LIV har inte heller i alla lägen upplevt att man kunnat lita den information som kommit genom kommunens instanser, vissa personer har varit ytterligt ovilliga att lämna från sig information överhuvudtaget. För LIV innebär detta naturligtvis problem eftersom man är helt beroende

av sin enda kunds beslut. Sammantaget har situationen varit mycket påfres-

tande och har gott och ont inneburit att kooperativet fått klara sig självt utan annat stöd än politikernas moraliska. Nästa problem har varit en femtioprocentig personalomsättning sedan starten. Genom att informationen om det blivande kooperativet inte var allmän och utbredd inom organisationen var det många i den ursprungliga personalstyrkan som inte visste vad man gav sig in Föreståndaren: "Man trodde helt enkelt att ett kooperativ innebar att man skulle få lite mer att säga till om, men man var inte beredd allt ansvar som skulle följa. Bristen

36 Kooperativa exempel

kunskap om kooperativt företagande skulle täckas upp genom den kurs Kooperativ Konsult gav, men personalen upplevde att denna utbildning var i kortaste laget. Man hade från personalens sida önskat sig lite mer tid att acklimatisera sig till de nuvarande förhållandena, inte minst att börja tänka i termer av att prissätta sina tjänster och ta betalt. Föreståndaren sammanfattar det hela följande vis: "När personalen väl var anställd gick det hela väldigt fort, vi förväntades en snabbkurs i kooperation och sedan vara i full gång så fort som möjligt." Till sist har de ständiga omorganisationerna av sjukvården inneburit problem. LIV har genomlevt tre större förändringar inom loppet av tre och ett halvt år. Genom att kooperativet har stått utanför den vanliga sjukvårdsorganisationen har det varit svårt att få information om syftet och innehållet i omorganisationerna, vilket har gjort att det har varit svårt att överblicka konsekvenserna för LIV.

Framtid

Det största hotet mot personalkooperativet LIV ligger idag i eventuella förändringar i den kommunala ekonomin. I den sektor där man verkar finns idag ingen konkurrent förutom den kommunala vården. Föreståndaren och hennes arbetskamrater ser relativt ljust framtiden, men har också vissa farhågor: "Vi kan idag tillhandahålla vård mycket hög kvalitet till ett en av mycket lågt pris. Men, det är klart att det blir tufft. Många stadsdelsnämnder ser idag bara enkronor framför ögonen, för dem spelar vårdkvaliteten en mindre roll. Då finns risken att vi får tampas med många lågpris-lycksökare i branschen. För att förebygga dessa svårigheter satsar LIV idag att marknadsföra sig hårt gentemot sina kunder. Man vill profilera sig som ett seriöst alternativ till den traditionella vården, som erbjuder en av marknadens bästa vårdformer till ett mycket attraktivt pris.

.

Kooperativa exempel 37

Fallbeskrivning 3:

Föreningen Galaxen ideell förening

Galaxens fritidspark ligger i Bergsjön i Göteborgs norra förorter. Stadsdelen byggdes under miljonprogrammet och är en av de mest utsatta. Ungdomskriminaliteten är högst i kommunen. För ett par sedan toppade Bergsjön riksstatistiken över tonårsaborter. Befolkningens medelinkomst är bland de lägsta i Göteborg. Enligt undersökningar är området samtidigt ett av de videotätaste i kommunen. Bergsjön med sina totalt 12 000 invånare kan delas in i tre delar som skiljs av två mindre berg. Den del som blivit Galaxens naturliga upptagningsområde kallas Västra Bergsjön och innefattar cirka 2 000 lägenheter. Där finns en livsmedelsbutik, två daghem, en kiosk och två servicebutiker. All annan service i form av större köpcentra, bibliotek och övrig kommunal service ligger i den östra delen av stadsdelen. Fram till 1983 fanns heller ingen skola i Västra Bergsjön. Genom åren har detta förhållande återkommande påpekats invånarna. Man har uppvaktat generalpoststyrelsen för att av ett postkontor till området och kommunen har uppvaktats för att utöka den kommunala servicen. Allt utan annan framgång än ett vänligt deltagande från de uppvaktade. Fritidsparken Galaxen byggdes 1970 samtidigt som området i övrigt och startade verksamhet i kommunal regi. Från början riktade man in sig att ha en så kallad bygglek. Barn och ungdomar snickrade allt från små fågelholkar till vikingabyar och berg-och-dalbanor i full storlek. Ett mindre stallbygge 1976 gjorde att man för barnens skull skaffade in en get att ha i stallet. Föga anade man då att denna get skulle ändra hela verksamhetens inriktning. Allteftersom tiden gick ändrade verksamheten karaktär. Man fick bygga fler stallar för att hysa allt fler djur. Idag har Galaxens fritidspark hästar, getter, kor, grisar, änder och höns en hel bondgård mitt inne i stads- delen. Parkleken drevs av fritidsförvaltningen fram till 1989, men grund av budgetbesparingar beslöts det året att verksamheten antingen skulle läggas ned eller läggas ut entreprenad. Idag drivs Galaxens fritidspark av boendeföreningen Galaxen.

Föreningen

Vid ett stormöte 1978 bildades boendeföreningen Galaxen av en grupp föräldrar, med målet att erbjuda stadsdelens ungdomar en vettig fritidssysselsättning. Det enda kommunala utbud som då fanns tillhanda var den lilla parkleken som huvudsakligen inriktade sig barnverksamhet. En av föreningens första uppgifter var att finna en lokal för olika aktiviteter. Efter förhandlingar ställde kommunen upp med att låna ut parkleken. Där började man med lördagsdiskotek för tonåringarna, vilket blev mycket

38 Kooperativa exempel

uppskattat. Parklekens dryga 30 kvm dansyta förslog inte långt, utan föreningen fick försöka finna något större. Man vände sig till bostadsföretagen i området, och Familjebostäder ställde upp med en lokal. Den var inte så mycket större dryga 40 kvm - viktigast att det var föreningens egen lokal. Här fortsatte man med men var diskotek varje lördag, och höll även öppet två andra kvällar i veckan med hjälp av frivilliga medlemmar. Nu hade hunnit utvidga föreningens mål till att även ge områdets man vuxna en meningsfull uppgift och en givande fritid. I två års tid höll man till i Familjebostäders gamla undervisningslokaler, medan man förhandlade med fritidsförvaltningen en mer ändamålsenlig lokal. Förvaltningen erom bjöd ingen lösning, med motiveringen att det inte fanns pengar för dylika investeringar, men ställde sig i princip positiv till föreningens framställan. 1983, fem efter föreningen Galaxen, köpte fritidsförvaltstarten av ningen in sig i en nybyggd skollokal nära fritidsparken. Föreningen fick därvid tillstånd att disponera skolmatsalen och ett intilliggande förråd för sin verksamhet. Nu hade den lokalyta sökt, målet fortfarande man man men var en egen lokal. Bland annat måste man nu alltid återställa lokalen i ursprungligt skick till kommande skoldag. Samarbetet om lokaler mellan föreningen Galaxen och Gärdsmosseskolan varade ända fram till 1990 då det egna föreningshuset slutligen stod färdigt.

Huset

Det har aldrig varit svårt för föreningen att loss pengar till verksamheten. svåra varit få finansiera lokal. År 1986 Det har att kommunen att en egen bestämde man sig för att försöka finna finansiering annat håll. Man skickade ett brev med ansökan om medel till Socialstyrelsen. Vi skickade ett brev där det stod ungefär Goddag vi är en förening i Bergsjön och fortsatte med att beskriva vår verksamhet. Kan vi få pengar till en lokal av er berättar en av initiativtagarna till föreningen. Brevet resulterade i ett svar med innebörden "Nej tyvärr, vi har inga pengar till ert hus, men vi har en idé om var ni kan hitta dem. Föreningens nästa brev gick till Allmänna Arvsfonden som 1987 lovade att bidra med 300 000 kronor om föreningen kunde hitta resten av de drygt två miljoner kronor som bygget skulle kosta. Det tog drygt ett att klara ut finansieringen. Till slut löstes den genom att regeringen bidrog med 300 000 kronor i en ungdomssatsning, samtidigt 400 000 kronor utgick som kommunalt anläggningsstöd och Familjesom bostäder gick in som borgenär för ett lån 700 000 kronor samt gav ett möbelbidrag 200 000 kronor. Föreningen samlade själv in 600 000 kronor genom diskotek, lotterier med mera. I oktober 1990, tolv år efter bildandet, kunde föreningen Galaxen inviga sin egen fritidsanläggning alldeles bredvid den kommunala parkleken där man en gång startat. Ungefär samtidigt tog man över ansvaret för den gamla

parkleken, då denna hotades av nedläggning 1989. Övertagandet var möjligt

Kooperativa exempel 39

tack vare att parkleksverksamheten, ända sedan den första geten inköptes 1976, var beroende av att någon tittade till djuren helger och när personalen var ledig. Denna tillsyn hade hela tiden skötts av medlemmar i föreningen Galaxen.

Driften

I dagsläget sköts Galaxens fritidspark entreprenad av föreningen. Stadsdelsförvaltningen betalar motsvarande tre heltidstjänster för att sköta djuren och övrig verksamhet parkleken. I övrigt har föreningen en lönebidragsanställd person som huvudansvarig Galaxhuset. All annan verksamhet sköts ideellt av föreningens medlemmar. Inom föreningen vill man inte kalla sig för ett kooperativ i traditionell bemärkelse, utan betraktar sig mer som en ideell förening som arbetar efter kooperativa principer, främst genom medlemmarnas arbetsplikt i verksamheten. Idag kan man räkna in 210 betalande medlemmar som alla har en arbetsplikt minst 25 timmar år. Ungefär lika många är stödmedlemper mar. Föreningens medlemmar lade tillsammans ned 7 000 timmar ideellt arbete under 1994. Det obligatoriska arbetet kan bestå i att storstäda, utföra underhållsarbete anläggningen, sköta djuren, arbeta med ungdomsverksamheten eller något annat. Man räknar med att man idag tar emot mellan 150 och 200 besökare dagligen, varav en stor del kommer från skolor och daghem som gärna vill besöka en levande bondgård mitt i ett bostadsområde.

Stöd

Det samhälleliga stöd som kommit föreningen till del har primärt varit ekonomiska bidrag till lokaler och verksamhet. Verksamhetsmedlen har tagits ur den kommunala föreningsstödskassan, och majoriteten av de bidrag som kommit in till husbygget har varit statliga medel. I övrigt har man fått hjälp från fritidsförvaltningen med bidragsansökningar och konkreta råd verkom samheten. Från föreningens sida påpekar man att en stor del av den nuvarande styrkan kommer sig av att man inte har haft någon hjälp med att genomföra verksamheten, vilket tvingat fram ett brett ansvarstagande hos alla medlemmar. Man framhåller samtidigt att Familjebostäders finansiella stöd och aktiva medverkan i att finna lokaler har betytt oerhört mycket. Vidare menar man att den hjälp man fick från tjänstemän Socialstyrelsen i samband med den första ansökan om bidrag till husbygget var ovärderlig. Ytterligare stöd har varit en utbildning i föreningsorganisation och enteprenad genomförd av Kooperativ Konsult och finansierad med medel från kommunen.

40 Kooperativa exempel

Effekter

Föreningen Galaxens medlemmar menar att verksamhetens tillgänglighet har ökat. Bland annat har öppethållandet utökats för att bättre motsvara de boendes behov. Vidare menar man att de boendes engagemang i anläggningen och verksamheten har ett särskilt värde, i det att de därigenom tar ansvar för både sin egen och sina barns hela situation. Man tror att engagemanget i föreningen Galaxen dessutom kan smitta av sig så att man också engagerar sig i andra föreningar som exempelvis Hem och skola. En annan effekt är att invånare som detta sätt är engagerade i sin stadsdel kan förväntas bo kvar i större utsträckning än andra. Detta är oerhört betydelsefullt i ett område med hög genomströmning. Från förvaltningshåll pekar man samma positiva effekter. Inom stadsdelsförvaltningen menar man idag att "visst betalar vi en hel del pengar för att stötta föreningen Galaxen i dagsläget ungefär en miljon kronor till per- sonal och aktiviteter och skall vi riktigt kritiska så skulle vi kanske - vara ha gjort en del av verksamheten bättre i egen regi, men frågan är om man

kan sätta ett pris människors aktiva engagemang Det är oerhört viktigt

att människor känner att det här har vi gjort själva.

Problem

Från Galaxens sida sig inte ha upplevt några problem under säger man större starttiden. Man har haft ett relativt gott stöd från både förvaltningar och inblandade hyresvärdar. Men det är klart, säger en representant för för-

eningen, nog hade det varit bättre om vi fått medel att bygga vårt hus för

i ett tidigare skede. Men, å andra sidan kanske vi inte hade varit helt mogna att ta det det trots allt innebär att driva både en bondgård och en ansvar som öppen verksamhet för de boende. Även det inte kan sägas ett problem för föreningen Galaxen, om vara finns det en smula missnöje i den personalgrupp som tidigare arbetade med ungdomar och fritidsfrågor inom stadsdelsförvaltningen. Gruppen har krympts från tjugo till fyra anställda inom loppet av sex år, samtidigt som föreningen Galaxen har fått medel att driva verksamhet för. I denna grupp undrar man hur en anställning som förr krävde två års högskola plötsligt kan klaras utan utbildning. Man har uppfattningen att Galaxens frivilliga och anställda inte bedriver verksamhet av samma höga kvalitet som de tidigare kommunanställda gjorde.

Framtid

Från stadsdelsförvaltningens sida är man i dagsläget i stort sett nöjd med föreningen Galaxens verksamhet och ser ingen anledning att ompröva sitt stöd. Inom föreningen ser man ljust framtiden. Det närmaste projektet är att samla pengar till ett nytt djurstall som kommer att betinga närmare en miljon

Kooperativa exempel 41

kronor, men som man är säkra att lyckas med. En annan garant för att föreningens verksamhet skall kunna bestå över åren är att man har goda förbindelser med de lokala politikerna, som är mycket entusiastiska inför vad föreningen gör och har gjort i stadsdelen.

42 Kooperativa exempel

Fallbeskrivning 4:

X i Drömmarnas Teater hus ekonomisk

förening

l början av 1989 tog de första planerna Teater X form. Tre utbildade amatörteaterledare hade då i några år haft projektuppdrag social- och fritidsförvaltningarna i Malmö. Uppdraget gällde ett antivåldsprojekt kallat "Tillsammans kan vi som innefattade bland annat filminspelning i samarbete med polisen, drama med barn och vuxna samt rollspel. En av ledarna var engagerad av BRIS för information om samma sak. När gruppen sökte starta-eget-bidrag för sin idé om ett kooperativ nekades detta då Arbetsförmedlingen hävdade att ekonomisk förening inte man är riktigt företagande. Man lyckades då få igenom ett krav en skräddarsydd 20 veckors utbildning omfattande teater, ledarskap, kooperation och administration, för att höja sin kompetens som företagare och i sitt yrke. Man lade själv upp utbildningsplanen efter sina behov. Det hela betalades med pengar från socialförvaltningen, kulturarbetsförmedlingen och skolförvaltningen och sju personer deltog. Den 1 april 1990 bildade man kooperativet Teater X ekonomisk förening med sju medlemmar i åldrarna 19 till 26 år. Då väl kooperativet startat erbjöd mångfacetterad verksamhet till man en alla möjliga tänkbara beställare; drama, pedagogisk verksamhet i problemklasser, rollspel, "ring så spelar vi", cabaréer företag, barnteater i stadsparkerna uppdrag av kulturstödsförvaltningen, föreställningar i hyresgästföreningar med mera. Under denna period hade kooperativet sju heltidsanställda. Redan det första året var omsättningen cirka 1,3 miljoner kronor och man gick med överskott. Detta utan några bidrag. Gruppens hemvist var då som nu en herrgård belägen mitt i bostadsområdet Rosengård i Malmö. Det var ingen slump att man valde att ha sin verksamhet där. Några av medlemmarna bodde i Rosengård och gruppen hade tidigare arbetat mycket i området med ungdomar med olika problem. Man ville även i fortsättningen nå denna grupp. Herrgården döptes till Drömmarnas hus, eftersom Teater X vill hjälpa människor att förverkliga sina drömmar. I Drömmarnas hus finns också barnverksamhet, café, skolinformation om droger med mera. Efter hand har verksamheten inriktats andra saker förutom teater. Man har fått pengar från kommunen för att renovera herrgården och bygga ett nytt kök. Just nu ämnar några kvinnor starta ett kooperativt café och unga bageri i lokalerna. Teater X hoppas komma igång med en skrivarverkstad för invandrare som i sina hemländer har arbetat som journalister och liknande. Man planerar också att vara barnkalasarrangör, ordna konstutställningar och ha naturskola i parken runt herrgården.

Kooperativa exempel 43

Kooperativet har nu fem medlemmar två är fast anställda. Ytterlivarav gare sju personer som inte är medlemmar har någon form av anställning ALU, beredskapsarbete eller rekryteringsstöd. Det finns därutöver många som mer eller mindre kontinuerligt har arbetat och hjälpt till teatern. Flertalet är ungdomar som har eller har haft problem av olika slag. Teater X har drivit flera projekt i samarbete med skolan och socialförvaltningen i Malmö. Bland annat ett uppdrag från socialförvaltningen att tjugo timmar per vecka arbeta med tjugo arbetslösa socialbidragsberoende ungdomar mellan 18 och 24 år. I projektet använde man drama och gruppdynamik som metod för att stärka ungdomarnas självförtroende. Man arbetade också med deras kroppsspråk, kroppshållning och tal. Projekttiden ett och ett var halvt år och har genomfört två sådana perioder. Hösten 1995 avslutades man arbetet med de tjugo ungdomarna i den andra projektgruppen. Socialförvaltningen kommer inte, oklara grunder, att fortsätta projektet. I stället kommer Teater X att fortsätta i egen regi. Den nyinrättade stadsdelsförvaltningen har reserverat deltagarplatser i projektet, som går under namnet Utmaningen. Andra Stadsdelsförvaltningar är också intresserade av platser. Dessutom kommer två socialsekreterare, som tagit tjänstledigt från kommunen, att arbeta Teater X med projektet. Planeringen och rekryteringen av ungdomar görs under våren och sommaren och Utmaningen startar i september 1996. Man ska dessutom starta en verksamhet, kallad arbetsprövning, för fyrtio andra ungdomar, varav tio problembarn och trettio arbetslösa undomar i åldern 16 till 24 år. De ska arbeta med olika saker i lokalerna. Även detta är ett samarbete mellan kooperativet och kommunen. Projekttiden är planerad till ett och därefter individuell uppföljning under en tid. Kooperativet har slutligen ett samarbete med HSB i området som håller att bygga om ett antal bostadshus, där markplansvåningarna ska bli lokaler för småföretag. Tanken är att ungdomarna från kooperativets verksamheter ska få praktik hos dessa företag.

44 Kooperativa exempel

Fallbeskrivning 5 .

Arbetskooperativet Crenova i Lund ekonomisk förening

På initiativ av Intresseföreningen För Schizofreni och KoopUtveckling drogs projektet hustomtarna igång hösten 1989. KoopUtveckling anställde då den nuvarande projektledaren 60 procent deltid, med finansieringshjälp av bland andra försäkringskassan i Malmöhus län. Den 13 november 1990 bildades så den kooperativa ideella föreningen Hustomtarna som sedermera, i mars 1992, blev den kooperativa ekonomiska föreningen Crenova. Namnet associerar till kreativitet och renovering. Medlemmarna är huvudsakligen före detta mentalpatienter med diagnosen schizofreni. De är utskrivna som varande färdigbehandlade, men är för den skull inte redo att fullt ut klara de krav som dagens arbetsmarknad ställer. Crenova utför renoveringsarbete i fastigheter, renoverar möbler och har en viss tillverkning av träprodukter. En specialitet är renovering av äldre fönsterbågar. De har själva renoverat hela det hus i centrala Lund typer av där de har sina lokaler. En renovering som fått de kulturvårdande myndigheternas pris.

Idag finns nitton personer i Crenova totalt i Lund och Eslöv varav tret-

ton är medlemmar, två är så kallade provmedlemmar, och femton är anställda av kooperativet. Kooperativet har en filial i Eslöv där fem personer arbetar, varav tre medlemmar. I Lund arbetar en projektledare och en projektassistent, vars tjänster betalas av kommunen. Dessutom finns en handledare, för närvarande halvtid, i Eslöv. Crenova erhåller lönebidrag för tretton av de femton anställda, som dock trappas ned succesivt. Med början i år får kooperativet 1,2 miljoner kronor sammanlagt under tre år från socialstyrelsen. Tidigare har man fått ekonomiskt stöd från bland andra kommunen och allmänna arvsfonden. Omsättningen är idag cirka en miljon kronor exklusive bidragsdelen. Kooperativet har ett projekt gång att renovera två våningar av det nu gamla vattentornet, för att där inrymma café och samlingslokaler. Man utför här också visst legoarbete ett privat företag i plast- och gummibranschen. Crenova har skapat ett meningsfullt och långvarigt arbete människor som med största sannolikhet inte skulle beredas anställning den öppna arbetsmarknaden. Kooperativet är inte ett mellansteg väg mot ett annat arbete, utan det är ett företagsmässigt fungerande arbetskooperativ. Samtidigt bidragen minskas blir Crenova mer och mer självförsörjande. De som samhällsekonomiska och sociala vinsterna är stora, menar man KoopUtveckling.

Kooperativa exempel 45

Fallbeskrivning 6:

Freinetskolan Kastanjen ekonomisk förening

Personalkooperativet Freinetskolan Kastanjen friskola är en i Botkyrka kommun söder om Stockholm. Beteckningen freinetskola kommer att av man arbetar enligt en pedagogik utarbetats den franske läraren och som av reforrnpedagogen Célestin Freinet. Hans idéer arbetsformerna i skolan om bygger demokrati och samarbete. Bland annat menade han att klassen ska fungera som ett kooperativ. I Kastanjens presentationsbroschyr tecknas skolans historia följande sätt: I Botkyrka kommun finns sedan många en lokalförening den svenska av Freinetrörelsen. Lärare, förskollärare och fritidspedagoger har regelbundet träffats för att lära av varandras erfarenheter. Under 1989 gjorde sommaren gruppen en studiebesök i Köpenhamn Freinetskolan i Valby. Det fanvar tastiskt att se hur bra man kan arbeta i skolan om personal och elever samarbetar för att lösa pedagogiska problem. Efter de positiva upplevelserna bestämde en lärargrupp att starta en freinetskola i kommunen. Efter många turer satte vi igång en arbetsenhet Borgskolan. Efter att ha arbetat tre där står det klart för oss i att vi inte får det pedagogiska utrymme gruppen vi behöver för att utvecklas vidare. I våras 1994 bestämde vi att till höstterminen 1994 friskola i det nedlagda daghemmet Kastanjen. starta en Eleverna tas i den ordning de söker till Kastanjen, förutom att man tillämpar syskonförtur. Inga elevavgifter tas ut. Man vill att skolan inte ska vara större än att alla barn och alla vuxna kan lära känna varandra. Kastanjen kommer fullt utbyggd att ta emot 120 elever i årskurs ett till nio. Där finns också en daghemsavdelning och ett integrerat fritidshem med fritidspedagoger som hjälper barnen både före, under och efter skoldagen. Eleverna är indelade i åldersblandade med tjugo i varje. grupper Kastanjen anknyter i sitt arbetssätt mycket till närområdet. Eleverna ska ut i verkligheten och hämta sina erfarenheter. Över huvud är eleegna taget vernas egen erfarenhet och eget intresse viktiga. Teoretiskt och praktiskt arbete varvas. "Handens och hjärnans arbete värderas lika. Skolan har mycket utbyte med föräldrarna och drar deras kunskaper och erfanytta av renheter, besöker deras arbetsplatser och tar hjälp av dem i olika aktiviteter. Man vill att både barn och föräldrar ska vara delaktiga i allt sker i som skolan. Genom att ge barnen ansvar så är vi övertygade att de också om tar ansvar, och äldre barnen blir desto låter vi dem bli delaktiga i de mer beslut som rör deras egen skoltid." Såväl barn föräldrar tar aktiv del i som skolans skötsel och underhåll. Föräldrarna sköter städningen. Skolan vill ge eleverna "ett engagemang för sin miljö och verklighet egen likaväl som ett engagemang för att hälpa till att förändra samhället mot mer solidaritet, jämlikhet, kunskap och känsla för alla människors lika värde."

46 Kooperativa exempel

I presentationsbroschyren skriver att i Freinets egen skola blev man verkligheten barnens lärobok och det är det vi också vill utveckla i nittiotalets Botkyrka. Vi vill att vår vackra natur blir en lärobok genom att eleverna ofta vistas ute bland träd, buskar och djur och lär sig att vara rädda om sin miljö. Vi vill att samhället runt omkring blir en lärobok genom att vi besöker arbetsplatser, följer byggen eller besöker kyrkor och andra heliga byggnader. Genom att tala med människor vet något det man är intresserad som om arbetare fabriker, äldre människor som kan berätta om hur det var av, förr, beslutsfattare i kommunen eller invandrare från andra länder, bygger barnen kunskapen steg för steg, tror vi Kastanjen. Samtidigt lär sig upp barnen att umgås med alla sorters människor, att uppträda artigt, samla fakta och förstå hur samhället är uppbyggt." Barnen arbetar i verkstäder med teman, till exempel religion, vikingatiden, barn i världen. Det finns fem verkstadsgrupper där barn från sex till tretton samarbetar; skrivarverkstad, bildverkstad, naturverkstad, videoverstad och musicalverkstad. Fem gånger läsår redovisar alla barn sitt per tema för alla föräldrar i gymnasieskolans aula. I presentationsbroschyren säger man vidare: Vår strävan är att skapa en mångkulturell skola där alla elever och föräldrar kan bidra med sina erfarenheter. Det skapar skola med stor tolerans för olika kulturer. Hälften av en barnen Kastanjen bor i området närmast skolan som är villabebyggelse, hälften kommer från höghusområdena. Nästan två tredjedelar av eleverna har insvandrarbakgrund. Man anser dock att skolan bidrar till att svenska familjer väljer att bo kvar, vilket gör att segregationen inte ökar ytterligare. Samtidigt som det minskar omflyttningen. Den personalkooperativa formen inte avgörande, men det finns ses som kooperativa aspekter också i att verksamheten bygger föräldramedverkan i hög grad och barnens egen delaktighet i demokratiska former. Relationerna och delaktigheten i lärargruppen skulle heller inte vara lika goda med en driftform, Nu har personalen gemensamt ansvar för ledannan menar man. ningen av skolan. Kastanjen är inne sitt andra läsår och har kö till såväl daghem som nu skola.

Kooperativa exempel 47

Fallbeskrivning 7.

Stamparkens

Vänner Och Brukare ideell

förening

Verksamheten i parkleken Stamparken kan sägas vara en hybrid mellan frivilligt föreningsarbete i föreningen Stamparkens Vänner Och Brukare SVOB, en HSB-bostadsrättsförening och Stockholms kommun.

Stamparken ligger i gamla Östberga, en av Stockholms södra förorter.

Stadsdelen består till största delen ett HSB-område med 834 hushåll, av byggt i en ring runt ett grönområde där parkleken ligger. Området ligger

relativt isolerat från villaområden och miljonprogramområdet nya Öst-

berga. HSB-bostadsrättsföreningen är normalt aktiv. Det hela hade sin upprinnelse i att några föräldrar fick veta att den tidigare helt kommunalt drivna parkleken var nedläggningshotad vid årsskiftet 1992/93. Under hösten 1992 hade det dessutom kommit besked att ett om daghem och ett fritidshem skulle läggas ned. Detta i ett läge när det sker en generationsväxling bland de boende i området och antalet barnfamiljer åter Ökar. Ett möte sammankallas föräldrarnas begäran för att informera om motiven för nedläggningen, som är besparingar i budgeten. Där sträcker chef en från fritidsförvaltningen ut en hand genom att föreslå att en halvtidstjänst kan vara kvar i parkleken om föräldrarna själva ställer upp något vis. Hon föreslår dessutom att föräldrarna tar kontakt med LKU:t i Stockholm, KIC. Med hjälp av KIC lyckas man genom brev och telefonkontakter få fritidsnämnden att skjuta beslutet om nedläggning och anta föräldrarnas förslag att täcka hälften av kostnaderna för parkleken lokalt HSBom man genom bostadsrättsföreningen kan klara den andra hälften. Detta motsvarade att kommunen skulle stå för en föreståndare och parklekens utomhusmaterial medan de boende skulle stå för den andra fritidsledaren och en inomhuslokal. Vid bostadsrättsföreningens stämma i februari 1993 skulle det hela avgöras. En del driftsmedel skulle också tillföras genom medlemsavgifter och föreningsbidrag i en planerad brukarförening, sedermera SVOB. KIC hjälper till att formulera ett förslag till stadgar för den ideella föreningen Stamparkens Vänner Och Brukare. Stadgarna säger bland annat att bostadsrättsföreningen ska tillförsäkras inflytande och kontroll genom en styrelse- och en revisorspost. Både barn, ungdomar och vuxna ska ha representation i styrelsen. Föreningen bildas och den första stora uppgiften blir att mobilisera bostadsrättsföreningens medlemmar inför stämman, då det ska beslutas om en hyreshöjning 25 kronor lägenhet och per månad för att finansiera åtagandet i parkleken. Man lyckas nå över 80 pro-

48 Kooperativa exempel

de boende och den ovanligt välbesökta stämman godkänner förslacent av get om hyreshöjning. Därefter vidtar förhandlingar om ett avtal mellan SVOB, bostadsrättsföreningen och fritidsförvaltningen. Det avtal som sluts överensstämmer i stort med det ursprungliga förslag som föräldrarna lade fram i sitt brev till fritidsnämnden. Det inkluderar brukarinflytande genom villkorad delegation till parklekens föreståndare innebär att personalen inte får fatta beslut om som verksamhet, ekonomi eller drift om man inte är överens med SVOB:s representanter. Under 1993 fortsätter så parklekens verksamhet som tidigare. Samtidigt händer det andra saker tyder ett ökat engagemang bland de boende. som Valborgsmässofirandet utvecklas ordentligt med frivilliga krafter och blir en stor succé. Bland annat säljs korv och annat så det ger ett överskott 12 000 kronor. En mycket uppskattad julmarknad genomförs. SVOB värvar det året 450 de 834 hushållen som medlemmar. av Under detta första år med den nya verksamhetsformen uppstod en del mindre konflikter mellan SVOB:s styrelse och parklekens personal, som berodde att man inte hade hunnit reda ut vilka befogenheter respektive part skulle ha. Detta redde dock snabbt ut sig när man kommit överens om rutiner och en praxis hade etablerats. Våren 1994 tar några SVOB-medlemmar initiativ till att försöka få till stånd en kompletterande mellanstadieverksamhet i parkleken. De lyckas med detta och hösten 1994 startar verksamheten med en halvtidstjänst som skolförvaltningen betalar. Allt fler frivilliga dras med i föreningsarbetet under 1994 och olika arbetsgrupper arrangerar valborgsfirande, midsommarfirande, kräftskiva, svamputflykter, klädbytardag, adventsfest och julmarknad. Det fanns i början ett visst motstånd bland de boende, främst pensionärerna, mot bostadsrättsföreningens bidrag till SVOB. Bland annat lades flera motioner till 1994 års stämma som förordade att man skulle slopa bidraget, vilka dock röstades ned med förkrossande majoritet. Samtidigt startades under 1994 en del pensionärsverksamheter i parklekens inomhuslokal, i regi av de boendes trivselförening. Efter att frågan diskuterats inom SVOB under en längre tid och kontakter tagits, slöts våren 1995 ett avtal med fritidsförvaltningen om brukarskötsel vissa gräsytor, och syrénbuskar samt smâodlingar. Förvaltningen av rosenhåller med gräsklippare, trädgårdsverktyg och förbrukningsmaterial och de boende håller genom SVOB med arbetskraften. Genom denna satsning har helt nya grupper dragits in i arbetet, inte minst några män. Våren 1995 hade SVOB över 700 medlemmar, varav ca 30 personer uträttar regelbundet frivilligt arbete för SVOB och ännu många fler medverkar med olika tillfälliga insatser.

Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder 49

Sammanfattande kommentarer och till

förslag

åtgärder

Nedan görs ett försök att formulera erfarenheter och lärdomar i mer generella termer, genom att sätta samman det som berättas om de olika kooperativen i föregående kapitel med tidigare kunskap om kooperativ verksamhet. Kapitlet bygger framför allt de sju utförliga kooperativa exemplen. Det innehåller även erfarenheter, modeller och förslag åtgärder från de tre LKU:na. Till stor del är det fråga om kommentarer som gäller kooperativ mer generellt, inte endast i storstadssammanhang. Delvis är de också lika giltiga för andra former av verksamhet föreningar eller företag för koopera- - - som tion. Icke desto mindre har kommentarerna något att säga den intressesom rar sig för att starta och driva kooperativ med de förutsättningar som gäller för denna rapport. Kommentarerna har grupperats under rubriker behandlar olika som aspekter av kooperativens förutsättningar, verksamhet och effekter. Utifrån kommentarerna kan slutsatser dras åtgärder måste till för att underom som lätta och stimulera fler kooperativ. Under vissa rubriker formulerar start av vi mer eller mindre konkreta förslag.

Startorsaker

I exempelsamlingen i förra kapitlet kan vi många olika orsaker och bakse grunder som leder fram till starten kooperativ verksamhet. Detta pekar av en mot att kooperation kan vara en ändamålsenlig form från en mängd olika utgångpunkter. Gemensamt är att kooperation uppstår när särskild verken samhet är behövd och när behovet inte tillgodoses tillfredsställande något annat sätt. Vissa verksamheter startas mycket medvetet kooperativ, som andra övergår efterhand i en kooperativ form, när deltagarna utvecklat sitt samarbete eller när andra omständigheter kräver det. Vi har sett prov till exempel

0 nedläggningshot efterfrågad verksamhet mot en 0 politiskt beslut om verksamhet med särskilda kvaliteter både till form och innehåll en upplevd bristsituation i fråga om vissa aktiviteter behov av en verksamhetsform som utvecklas med deltagarna, exempelvis

50 Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder

från rehabiliteringsprojekt till självständigt företag 0 behov av en självständig form för verksamhet enligt särskilda idéer

Den kooperativa formen

Starta vårat är ett uttryck för vad det innebär att starta ett kooperativ, till skillnad från att starta eget. Människor gör något tillsammans som blir gemensam angelägenhet. Oavsett om det är ett brukarkooperativ eller en ett personalkooperativ så finns betonandet av det gemensamma där som en värderingsmässig grund. Detta präglar de arbetsmetoder man väljer; ett kooperativ är ofta benäget att arbeta ett sätt som främjar samarbete och gemenskap, än konkurrens, bland medlemmar, brukare, kunder och snarare klienter. I exemplet Stamparken hade det troligen stor betydelse att de boende redan hade bostadsrättsföreningen gemensam sammanslutning. När som en det gällde att mobilisera de boendes ekonomiska resurser och att sätta av en lokal till parklekens verksamhet, underlättades detta avsevärt av att föreningen kunde ta beslut därom. Därigenom blev också den nya verksamheten i Stamparken snabbt alla boendes angelägenhet. Med en annan upplåtelseform än bostadsrätt hade det sannolikt varit svårare att åstadkomma allt detta. Många brukarkooperativ, men även vissa personalkooperativ, tenderar att öppna verksamheter där människor är välkomna att bidra och delta i vara verksamheten. Fast anställda, projektanställda, ALU- och beredskapsarbetare, praktikanter och frivilliga, med eller utan arbetsplikt, mer eller mindre kontinuerligt. Denna öppenhet yttrar sig också ibland i att nya verksamhetsgrenar växer fram och kanske knoppas av. Kooperativet alstrar så vis sysselsätting även för andra än medlemmarna. Beroende vilken verksamhet man bedriver, så kan det ibland vara lättare att få gehör hos offentliga anslagsgivare för en begäran om ekonomisk eller hjälp om man är ett kooperativ än om man är ett traditionellt annan bolag. I vissa sammanhang kan det uppenbarligen inge större förtroende att vara mer av en förening än ett vanligt företag. Kanske förutsätts det att man har ett ärligare, idealistiskt uppsåt, utan vinstintresse. Kooperativ har mer egenheten att vara både förening och företag, vilket ibland kan vara en fördel, ibland en nackdel. Den kooperativa formen har stor betydelse för Vårdkooperativet LIV geatt den demokratiska icke-hierarkiska beslutsprocessen underlättar annom svarstagande och gör att information cirkulerar och sprids till hela personalen. Därigenom kan personalen sålla bort allt ovidkommande och koncentrera sig på det är viktigast patienternas behov. Därmed fyller den som kooperativa formen också viktig funktion för patienternas rehabilitering en och är starkt bidragande orsak till lyckas uppnå så goda behanden att man lingsresultat, framhåller man Kooperativ Konsult.

Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder 51

Kooperativt IdéCentrum menar att många personalkooperativ, framför allt sådana som drivs av kvinnor, inte kan tänka sig någon annan form för sin verksamhet. Detta visar sig bland annat i att förhållandevis många avknoppningar i kommuner och landsting har blivit kooperativ och inte aktiebolag. Erfarenheten säger att många ojfentliganställda ogärna går in i en roll som företagare. Ett sätt att hantera detta är att välja en företagsform som tillåter dem att ta gemensamt ansvar och kontroll över ägandet i företaget, det vill säga kooperativ. Flera exempel finns att verksamheter har börjat som projekt för psy-

kiatripatienter eller andra arbetshandikappade, för att efter hand utvecklas

mot mer och mer ansvar och självbestämmande för deltagarna, vilket har följts av att man så småningom bildat en ekonomisk förening och agerat mer som ett självständigt företag. Arbetskooperativet Crenova är inte en tidsbegränsad åtgärd förberedelse till riktigt arbete, utan ett fungesom rande företag som utvecklats med sina medlemmar och kommer att fortsätta göra det. Den kooperativa formen är central också eftersom deltagarna kräver och behöver känna sig delaktiga i alla beslut som rör arbetet och arbetsplatsen. Annars skulle de inte delta ett konstruktivt sätt.

Kooperativets roll i bostadsområdet

Vissa kooperativ fyller flerfaldiga funktioner i bostadsområdena. Förutom att de erbjuder en efterfrågad service, så engagerar de invånare i att utföra verksamheten. Detta gagnar självfallet sammanhållningen, i första hand mellan de boende som är aktiva men troligen även i en större krets. Det öppnar också i många fall möjligheter för olika grupper att bidra med insatser efter sin förmåga. För brukarstyrda verksamheter i storstädernas bostadsområden kan det vara viktigt att sträva efter att vidga sina uppgifter för att kunna omfatta och engagera så många som möjligt i området. I synnerhet om som i fallet - Stamparken alla boende är med och finansierar verksamheten genom ett särskilt hyrespåslag. Kopplingen mellan de boendes behov, engagemang, stöd och utnyttjande å ena sidan och verksamhetens existens och kvalitet å den andra är mycket tydligare i ett kooperativ än i en kommunalt eller privat driven verksamhet. Detta har en positiv effekt de boendes uppslutning bakom verksamheten och ger en starkare känsla för att behov och villkor är gemensamma. Sammanhållning och beslutsamhet blir följden. Förändringar i verksamheten för att exempelvis klara ekonomin, kan ske i samförstånd med de som berörs, vilket förhindrar att människor överger kooperativet i ren besvikelse eller protest. Kooperativ samverkan mellan människor i ett förortsområde kan vara ett sätt att upprätta en sorts bygemenskap. Skillnaden är att medan det i byn ofta faller sig naturligt att samverka i ett byalag eller en ekonomisk förening

52 Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder

för någon gemensam angelägenhet, så är det i förorten snarare så att man varken känner till varandras behov och önskningar eller känner någon större gemenskap. I byn finns gemenskapen och de sociala kontakterna som grund för samverkan, vilken i och för sig kan stärka banden ytterligare. I förorten kan ett försök till samverkan ge gemenskap och kontakter som inte funnits tidigare. Ett brukarkooperativ har ett inbyggt samhällsansvar för bostadsområdet där medlemmmarna bor. Eller med andra ord att verksamheten sätts in i ett större sammanhang av medlemmarnas hela livssitutation. Därför behöver steget ibland inte vara så långt till att tillgodose andra av deras behov genom att utveckla och utvidga verksamheten med nya inslag som medlemmarna efterfrågar. En verksamhet som syftar till att intressera och engagera boende i ett område har naturligtvis en fördel av att vara belägen väl synlig i området. Om den har den karaktären att den ska vara alla boendes angelägenhet, kan det finnas en viss symbolisk verkan i att den också ligger "mitt i byn". På Kooperativ Konsult man att det hittills har gjorts ganska lite för menar att stimulera och hjälpa fram kooperativa lösningar i storstädernas utsatta bostadsområden. Man tror dock att kooperation kan komma att spela en stor framtida roll i dessa områden. En grundförutsättning för en hållbar och djupgående förändring av problemen i förorterna är emellertid att alla förslag till lösningar grundar sig ett aktivt deltagande från de direkt berörda. Som exempel tar man utvecklingen i Eriksbo. Det är viktigt att påpeka att man inte bytt ut människorna i Eriksbo under förändringsprocessen. Det är de gamla eriksboborna som steg för steg vuxit med uppgiften och idag med stolthet gärna visar upp området för besökare från när och fjärran. Ett belysande citat från en kvinna som arbetar aktivt i området är följande: Det är helt otroligt det här, om du för fem sedan hade sagt mig att jag skulle stå och arbeta frivilligt i livsmedelsen butik utan betalning hade jag inte trott du var riktigt klok. Jag vet inte hur det fungerar i en butik Men nu ser jag att det går, jag har blivit en helt annan människa den här tiden. Förut hade jag aldrig vågat tala inför en grupp men nu vet jag att jag har något att vara stolt över och att jag har något att visa upp som inte finns någon annanstans...Flytta från Eriksbo Aldrig i livet, du kommer att bära mig härifrån Det finns inte längre några tomma lägenheter i området. De sociala problemen har minskat och besökare slås den familjära atmosfären och en av värmen människor emellan. Man tror sig ha kommit så långt att många invånare kan tänka sig att bo kvar i Eriksbo, som länge varit ett genomgångsområde. I stället för att flytta skaffar de sig en social bas i området och börjar tillsammans bygga en lokal identitet och historia för Eriksbo. I slutändan visar det sig så att Familjebostäders långsiktiga engagemang är både socialt och ekonomiskt fruktbart, konstaterar man Kooperativ Konsult.

Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder 53

Samverkan mellan boende och proffs

Oavlönade och avlönade arbetsinsatser kombineras ofta i kooperativa verksamheter. Det håller personalkostnaderna nere och är ibland en förutsättning för att en verksamhet ska runt ekonomiskt. Kooperativ kan i en helt annan omfattning än andra verksamheter vila sådana lösningar, eftersom den frivilliga personalen arbetar i eget intresse som medlemmar och själva beslutar om fördelningen mellan avlönat och oavlönat arbete. Det är i alla kooperativa verksamheter viktigt att vårda både de professionella och de ideella inslagen. Båda behövs och kompletterar varandra. Vissa uppgifter kan bara lösas av utbildad och erfaren personal, medan andra, även i den praktiska verksamheten, sköts lika bra eller bättre oavlönat av medlemmar. Aldrig så entusiastiska och hängivna medlemmar kan dock inte klara allt. De måste se gränserna för sin förmåga, för att verksamheten ska bli den bästa möjliga. Medlemmarnas oavlönade arbetsinsatser i ett brukarkooperativ kan ofta

vara den flexibla resurs som behövs för att anpassa verksamheten efter deras

behov och önskemål. Det kan gälla till exempel öppethållandetider eller extra tjänster som inte ryms i arbetsvillkoren för den anställda personalen. Generellt är det viktigt att kooperativets styrelse inte låter sig uppslukas av det dagliga administrerandet, utan även ger utrymme visioner och strategiska frågor. Detta kan kräva att man skaffar sig kompetens, kanske genom att ta med någon med de rätta professionella kunskaperna i styrelsen. Samtidigt måste man ha beslutskraft för att inte förhala svåra beslut.

Kooperativ verksamhet och storstadsproblem

Patienter som skrivs ut från den slutna psykiatriska vården riskerar ofta att isoleras och hållas utestängda från samhällsgemenskap och arbetsmarknad. I storstädernas stora bostadsområden är risken särskilt påtaglig. Kooperativ eller kooperativliknande verksamheter används framgångsrikt för att ge dessa människor en möjlighet till meningsfull sysselsättning, gemenskap, ansvar och ökad självkänsla. Den kooperativa formen är viktig för denna grupp, uppger man KoopUtveckling. De måste för sin självkänsla känna att de har inflytande över sitt eget liv. Många patienter har dåliga erfarenheter från den psykiatriska vården av att bli beordrade. Det blir då viktigt för dem att ha medbestämmande för att över huvud taget fungera och utvecklas i en organiserad verksamhet. På Ko0pUtVeckling menar man att det är svårt att tänka sig ett fungerande traditionellt hierarkiskt företag där flertalet anställda är före detta psykiatripatienter, i det att dessa människor kräver och behöver känna sig delaktiga i alla beslut som rör arbetet och arbetsplatsen. Många kooperativ engagerar frivilliga medlemmar i oavlönat, men viktigt arbete. Detta kan bland annat vara ett sätt att hjälpa boende i området som

54 Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder

står utanför arbetsmarknaden att stärka sitt självförtroende. I kooperativet är dessa människor själva intressenter i verksamheten som medlemmar. Det ger en självklar mening deras arbete, eftersom kooperativet fyller ett behov som är gemensamt för alla medlemmar. Det obetalda arbetet ger fysisk och psykisk arbetsträning och övning i att följa rutiner och fasta tider. För vissa innebär det också en välbehövlig social träning och gemenskap. Som förberedelse för att ut arbetsmarknaden är detta värdefullt, men även rent allmänmänskligt och socialt i bostadsområdet. Kooperativa verksamheter som delvis bygger oavlönat arbete har många gånger möjlighet att engagera många människor. I ett bostadsområde är det i sig ett socialt värde att ett stort antal boende är engagerade i en och verksamhet. Ett brukarkooperativ kan organiseras så att medsamma lemmarna har arbetsplikt, vilket är vanligt inom föräldrakooperativ barnomtillämpas även i andra verksamheter. Om verksamheten tillåter sorg, men kan det samlade arbete som ska utföras i kooperativet delas av många som var och en sköter ett visst antal timmar obligatoriska uppgifter. Det innebär en större investering eller satsning för medlemmen att välja att arbeta regelbundet detta sätt än att delta i en föreningsverksamhet utan särskilda förpliktelser. Å andra sidan blir belastningen mindre och fler var en, som är med. Detta kan bli en liten bidragande orsak till att kvarboendet ökar och att sociala nätverk knyts tätare, samtidigt som ansvarstagandet för både den egna, andras och i många fall barnens situation ökar. Engagemang och ansvar föder mer av samma sak, ibland i andra sammanhang; kanske privat eller i yrkeslivet. Det har visat sig att samhällsansvar och helhetstänkande är något som ofta kommit till uttryck i kooperativ idéutveckling och praktik. Uppenbarligen handlar det om ett värderingsmässigt samband hos kooperativt sinnade människor. En skola som vill se sin roll i ett samspel med det omgivande samhället och har som mål att ge eleverna kompetens att fungera i detta samhälle, har sannolikt nära till ett kooperativt sätt att fungera. Omvänt är det troligt att en kooperativ skola fäster stor uppmärksamhet närområdet och den större omvärlden. Elevernas egna verkligheter och erfarenheter får utrymme eftersom de är naturliga länkar till omvärlden och dessutom det som eleverna ofrånkomligen bygger när de tillägnar sig kunskaper och färdigheter. nya Detta blir ett sätt för eleverna att påverka skolarbetet. Föräldrarna kommer också naturligt i bilden, eftersom de är betydelsefulla delar av omvärlden och barnens erfarenheter. Närområdet har åtminstone sikt mycket att vinna detta. Eleverna lär sig att förstå sammanhang i sin vardag och kan se förklaringar till egen missförhållanden och orättvisor. Samtidigt vänjer de sig vid att utöva medbestämmande med demokratiska metoder och att kunna åstadkomma något av egen kraft. De blir således kompetenta att förändra. Dessutom får de en bättre förankring i lokalsamhället.

Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder 55

En kooperativ skola med ambitionen att använda närområdet i sitt arbete har större förutsättningar än de flesta andra verksamheter att knyta ett nätverk av resurser kring sig, med föräldrar, arbetsplatser, äldre, invandrare, beslutsfattare m.fl. Dessa kan bidra till skolarbetet en mängd olika sätt. Integration är ett ledord. Olika erfarenhetsvärldar integreras med varandra. Insikter och nya erfarenheter uppstår hos de inblandade. I praktiken bygger

man en motkraft mot segregationen. Man kan också tala om att skolan ägnar

sig ett socialt nätverksbygge i lokalsamhället.

Förebilder, modeller, kännedom om möjligheter

Starten av ett kooperativ kan självfallet till olika sätt, enligt olika m0deller. Bland annat när det i vissa sammanhang gäller att forma en grupp människor som tillsammans ska kunna driva ett kooperativ. Ett sätt är att rekrytera lämplig ledare som i sin tur får fria händer att lägga grunden en till verksamheten och rekrytera övriga medarbetare och medlemmar, som i fallet LIV ovan. Ett annat är att någon utomstående konsult samlar en hel

grupp som gemensamt tar sig igenom alla stegen i processen se Gemen-

sam start i nästa kapitel. Så fort det första kooperativet existerar ett visst verksamhetsområde,

så finns det inspiration och erfarenhet att hämta för andra som vill göra

något liknande. Utgångsläget för att snabbt finna sina former och komma igång med en bra verksamhet är avsevärt mycket bättre om man har möjlighet att lära av andras framgångar och misstag. Ibland kan förebilder för den verksamhet man vill utveckla behöva hämtas långt bort ifrån, kanske utomlands. Det kan löna sig att vidga horisonten och försöka se likheter och paralleller med den egna verkligheten andra håll, bakom allt som kan verka olikt och främmande. Ett litet bekymmer är bara att spåra upp dessa fjärran förebilder, vilket är något som en professionell stödstruktur borde stå för. Det kan göras betydligt mer för att berika den svenska erfarenheten med utländsk. Exempelvis finns samarbete kring kooperativ utveckling mellan landsbygdsregioner i olika europeiska länder. Storstäder borde kunna utveckla något liknande. När en kommunal verksamhet står inför ett hot om nedläggning kan det kanske avvärjas om de berörda snabbt kan föreslå en konstruktiv och okonventionell lösning där personal eller brukare själva tar ett större ansvar, ekonomiskt eller praktiskt. En helt avgörande första hjälp från kommunens sida kan i det läget att öppna möjlighet att antyda en sådan lösvara en genom ning. För detta krävs självfallet att kommunens representanter själva har kännedom om olika möjligheter. Om de dessutom vet vart de berörda kan vända sig för att vägledning, är de troligen än mer benägna att bjuda denna möjlighet. Det är alltför ofta så att de som drabbas av en nedläggnog ning intrycket att det inte finns någon utväg, att de inte kan annat än ges acceptera faktum. En parallell inom den privata sektorn är ett konkurshotat

56 Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder

företag, där konkursförvaltaren i många fall borde kunna möjlighet öppna en för de anställda att ta över driften och utbildning för det. På Kooperativt IdéCentrum nämner man att det inom för kampanramen jen Ny väg för ideellt arbete har tagits fram exempel, erfarenheter, idéer och fakta för att underlätta idéspridning. De finns i både skriftlig och videoform via Brevskolan och Utbildningsradion och kan vara till nytta även i kooperativa sammanhang. När det gäller att sprida budskapet till människor som bor i de aktuella områdena är "mun-mot-mun-metoden " absolut bäst, enligt Kooperativt Idé- Centrum. I det sammanhanget ska man i första hand lyfta fram exempel som finns nära. Områdesarbetare som kan söka upp och prata direkt med grupperna har en viktig roll. Seminarier och liknande för dem som ska understödja och stimulera ska vara konkreta och visa verkliga exempel och människor från etablerade verksamheter. På KoopUtveckling ser man det som viktigt att kontinuerligt förse lokalpressen med kooperativa nyheter. Detta kan ske antingen genom kontakter med kooperativa journalister. Eller genom att utrymme skapas för artikelskrivande LKU:na.

Förslag till åtgärder

Något som genomsyrar hela denna rapport är behovet information och av utbildning kring kooperativa möjligheter. Det handlar bland annat om att sprida modeller för kooperativa lösningar och kooperativ "mobilisering det vill säga metoder för att hjälpa och stimulera människor att samman och starta kooperativ samt exempel existerande kooperativ. Mycket kan göras för att öka utbytet av erfarenheter inom landet och med andra länder. Kooperativa möjligheter behöver inte minst planteras in i kommuner och landsting som alternativ till nedläggning eller nedskärningar i verksamheten. En konkret åtgärd skulle kunna vara att inrätta en tjänst eller funktion inom kommunen som har till särskild uppgift att hjälpa personal eller brukare att hitta lämpliga sätt att ta saken i egna händer och lotsa dem vidare till LKU:n eller andra som kan ge dem kvalificerad handledning. Ett sätt att öka uppmärksamheten och intresset för kooperativa lösningar, som framhålls av KoopUtveckling, är att regelbundet utvärdera LKU:nas verksamhet och sprida resultaten till politiker, AMS med flera. Man vill också få möjlighet att utvärdera de nya kooperativa företagen för att i olika sammanhang kunna visa att de, som man tror, är lyckade och billiga företag. LKU:na måste, menar man, arbeta fram ett uppföljningssystem för att kunna föra statistik hur många arbetstillfällen respektive kooperativ som skapats och hur många som finns kvar efter två år. Utvärderingarna anser man bör kunna finansieras av Civildepartementet.

Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder 57

Stöd i politik och förvaltning

Det kan vara en god investering för ett kooperativ att knyta kontakter med lokala politiker och hålla dem informerade om sina göranden och låtanden. Man kan se detta som en utbildningsinsats som gör politikerna införstådda med villkoren för kooperativ verksamhet och vad som är unikt för den. Med sådana kunskaper fattar de troligen klokare beslut än utan dem. Det finns ett politiskt stöd för kooperation i Göteborg, men Kooperativ Konsult uppfattar man inte detta som en dominerande tanke, utan som "spritt mer fläckvis. Utvecklingen i Eriksbo har flera sätt bidragit till att många politiker är positiva till kooperation, menar man. Dels har många av de aktiva kooperatörerna varit- och är fortfarande politiskt aktiva, vil- ket har gett goda kontakter med politiker. Dels har man målmedvetet gått in för att sprida och förankra sina kooperativa idéer både bland politiker och andra intresserade. Detta i kombination med de framgångsrika verksamheterna har gjort att det kooperativa Eriksbo, och därmed idén om social kooperation, har fått stor uppmärksamhet och lockar många studiebenumera sök. Även Kooperativ Konsult har haft politiska kontakter och bedrivit ett ganska intensivt lobbyarbete. Kooperativ som har avtal med kommun eller landsting och utför samma typ av uppgifter som offentligt drivna enheter, behöver ha stöd och förankring i den kommunala organisationen. Det kan bli ohållbart för kooperativet att arbeta gentemot en organisation som inte accepterar dess existens och behov av att fungera egna villkor. För ett kooperativ som är det första eller ett av de första inom sitt verksamhetsområde, är det särskilt värdefullt att ha politiskt stöd. Ofta förhåller det sig dock så att stödet finns hos politikerna, men inte i samma utsträckning hos tjänstemännen. Det gör att förverkligandet av de politiska visionerna om kooperativa lösningar försvåras, inte av brist potentiella kooperatörer med ambitioner och idéer utan av brist information och förankring hos den organisation som ska verkställa den beslutade politiken. Det är viktigt att de unga kooperativen har en stödstruktur både inom den kooperativa sfären och utanför. Det är också mycket viktigt att ha en organisation eller instans som stödjer det kooperativa projektet lokalt i det område där det är verksamt. I Göteborg nämns två aktörer som visat stort engagemang och stöd. Den ena är fritidsnämnden som i sitt fritidspolitiska program 1979 stadgade att fritidsförvaltningens verksamhet skall ut att få människor att själva ta ansvaret för sin fritid. Både i Galaxen och Musikens Hus har fritidsförvaltningen varit drivande i människor. Den andra att engagera aktören är det kommunala bostadsföretaget Familjebostäder, utan vars aktiva stöd omdaningen av Eriksbo inte varit möjlig. Företagets betydelse har varit likartad i Galaxen-projektet. Det är utmärkande att i de två miljonprogramområden som Familjebostäder förvaltar Bergsjön och Eriksbo finns - det ett aktivt boendeengagemang som det är svårt att finna någon motsvarighet till.

58 Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder

För kooperativ verksamhet kan ett moraliskt stöd väl så betyen ny vara delsefullt som ett finansiellt, framhåller Kooperativ Konsult. Familjebostäder har i Eriksbo långsiktigt stött de boende i deras strävan att förändra sin vardag. Förutom ett visst direkt ekonomiskt stöd har man upplåtit lokaler. Man har arbetat aktivt med att fånga upp och engagera de nödvändiga eldsjälarna och stötta dessa. Man har också fungerat som "bollplank" för galna idéer och sist men inte minst- man har haft tillräckligt mycket is i ma- -

gen för att låta människor misslyckas. I Bergsjön har stödet till föreningen

Galaxen utöver det ekonomiska framför allt bestått i att låta människor pröva sin egen förmåga.

Förslag till åtgärder

Varje kommun eller landsting som planerar att samarbeta med ett kooperativ inom ett verksamhetsområde där kommunen själv driver merparten av verksamheten, bör se till att chefer och övrig kommunal personal som kommer i beröring med kooperativet får information och ges möjlighet att diskutera vad detta innebär. Politiker och tjänstemän behöver information och utbildning om värdet av lokala entreprenörer i bostadsområdena. Kommunen kan göra stor insats för kooperativ utveckling i bostadsomen rådena genom att införa nya modeller för decentraliserad ledning kombinerat med möjlighet till lokalt brukarinflytande. På så sätt stödjer också man en attitydförändring hos personalen gentemot de boende. Även bostadsföretagen, i de flesta fall kommunala, bör information ges och utbildning för att komma till insikt om att det lönar sig med boendesociala projekt i bostadsområdena.

Stöd på egna villkor, "hjälp till SjälVhjälp

För de offentliga förvaltningarna är det fråga om att dra konsekvenserna av att tillkomsten av kooperativ är en politiskt önskad utveckling, samtidigt som kooperativen ska vara fristående enheter och affärsmässsiga motparter. För att de ska bli fullvärdiga, självständiga företag marknaden krävs sannolikt i större utsträckning än i motsvarande traditionella företag en period av uppbyggnad och inskolning. Kooperation är fortfarande ny och okänd verksamhetsform de flesta områden, både för dem som startar som kooperativ och för omvärlden. Om det finns en uppriktig vilja från politiskt håll att utveckla kooperativa lösningar måste man ge detta nya och okända tid att bli etablerat och känt. Lagen om offentlig upphandling kräver i princip att verksamheter som inte drivs av kommunen älv upphandlas anbud

om de har en omsättning som överstiger 200 000 ecu ca 1,6 miljoner kro-

nor. Det är oklart vilka möjligheter kommunerna har att göra undantag från denna regel. I andra europeiska länder kan en kommun avtala med ett lokalt förankrat kooperativ att sköta en viss uppgift, utan anbudsupphandling.

Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder 59

Erfarenheter från olika kooperativ säger att man har uppnått sin styrka och stabilitet tack vare att man inte haft någon utomstående hjälp att bygga upp verksamheten. Det förutsätter dock att omständigheterna i övrigt är gynnsamma, att man har kunnat få stöd på egna premisser. Vad detta framför allt vill säga är inte att stöd till kooperativ är bortkastat, men att det ska inriktas att ge goda villkor för kooperativet att utveckla sin egen verksamhet, vad som i vissa sammanhang brukar kallas hjälp till Självhjälp. Från landstingens och kommunernas sida kan det ibland vara befogat att diskutera vilka aspekter av en viss kooperativ verksamhet som är dess främsta kvaliteter och som kan vara värda att stödja. Kan man vara beredd att överse med sådant som man bedömer som smärre brister i utförandet av huvuduppgiften, för att i stället värdesätta de sociala vinsterna med kooperativet Det handlar om sådant gemenskap, stolthet och som engagemang, ansvar. Ett kooperativ vinner i stort sett utan undantag att ses i ett större socialt sammanhang, till exempel bostadsområdet. I skattefinansierad verksamhet har stat och kommun ansvaret för att ställa kvalitetskrav och följa dessa. Även kooperativen behöver få bli beupp om dömda utifrån sin särart, så är de inte betjänta lägre krav än jämförbara av verksamheter när det gäller den avtalade uppgiften. Både gentemot medborgarna och gentemot en kooperativ samhällsutveckling har det enskilda kooperativet ett ansvar att vara minst lika bra som jämförbara verksamheter i andra former. En begränsning hos kooperativa lösningar som kan upplevas av sam- hällsaktörer som vill åtgärda akuta problem, exempelvis i storstädemas utsatta bostadsområden är att man inte uppifrån" kan initiera fungerande kooperativ enligt en plan. Utom i undantagsfall måste kooperativet formas från grunden av människor som tänker använda sig av det för egna behov. Genom att erbjuda bästa möjliga förutsättningar vilket är konst i sig - en kan man emellertid lugnt överlämna initiativet till de potentiella kooperatörerna. Om inget kooperativ kommer till stånd är den kooperativa vägen inte framkomlig. Samtidigt innebär detta att man från samhällets sida inte uteslutande kan förlita sig kooperativa lösningar områden där kommun eller landsting har det yttersta ansvaret gentemot medborgarna.

Förslag till åtgärder

I fall där ett kooperativ har uppdrag av kommun eller landsting att sköta en viss uppgift, är det ett stort stöd för kooperativet att ha ett avtal löper som under flera år. Detta nödvändig arbetsro för att finna formerna och etager blera stabila kontakter med kommunen och omvärlden i övrigt. Med hänsyn till bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling bör rättsläget ses över.

60 Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder

Råd och vägledning

Det är tydligt att olika kooperativ har sökt och funnit ekonomiskt och annat stöd ett otal olika ställen och nivåer i samhället. Ofta vilar verksamheten ett lapptäcke lån, bidrag, fondmedel och borgensåtaganden från av en mängd olika instanser och projekt inom stat, kommun, bostadsföretag etc. Många gånger verkar det ha varit tillfälligheter som avgjort att man fått det ekonomiska, juridiska eller erfarenhetsmässiga stöd man behövt för att kunna starta verksamheten, utveckla den eller klara en kris. Uppenbarligen är det mycket värdefullt och kanske avgörande för många kooperativ att hjälp någon utomstående som kan lotsa dem till rätt stödinstans. av De Lokala Kooperativa Utvecklingscentra har en central funktion att fylla i utvecklingen av kooperativ i storstäderna, såväl som i övriga delar av landet. De bidrar med viktiga erfarenheter från andra håll inom kooperatiolika verksamhetsområden. De utbildar i kooperativt företagande, orvens ganisationsfrågor, grupprocesser, entreprenader med mera. De bistår i förhandlingar med kommuner, landsting och andra. De hjälper kooperativen att hitta och söka relevanta ekonomiska bidrag. De medlar och föreslår lösningar i konflikter, internt och externt. De tillhandahåller modeller för startoch uppbyggnaden av kooperativ. De agerar bollplank i affärsprocessen idéutvecklingen, att ställa frågor som gör klart för gruppen vad den genom egentligen vill och så sätt för processen framåt. Med mera.

Förslag till åtgärder

En sådan kommunal tjänst eller funktion som föreslås under Förebilden modeller, kännedom om möjligheter" ovan kan också ha en viktig roll i att hjälpa kooperativ och föreningar att hitta finansiering av verksamhetsstarten, i form lån och bidrag från olika håll. av De tjugo LKU:na bör få större statliga anslag än idag för att i större utsträckning kunna ge kostnadsfri rådgivning och handledning till kooperativstartargrupper. De kräver, genom sin gemensamma förening FKU Föreningen för Kooperativ Utveckling i Sverige, att minst tio procent av de statliga medel som idag går till småföretagsutveckling 248 miljoner plus 149 miljoner till kvinnolån, varav det mesta förvaltas och förmedlas av NU- TEK till ALMI bör öronmärkas för kooperativ utveckling och företagande. På KoopUtveckling menar man att fler politiker måste bearbetas för att uppnå detta, även lokalt. Man har uppfattningen att finansieringen av LKU:verksamhet måste över rejält, befarar man att många av dem nas ses annars inte kommer att överleva sikt.

Utbildning

Om är intresserad av att skapa förutsättningar för att fler nya kooperativ man ska etableras, i storstäderna och annorstädes, framstår det som en absolut

Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder 61

nödvändighet att öka den allmänna kännedomen och kunskapen den koom operativa företagsformen och dess möjligheter. Med vissa undantag gäller regeln att kooperation startas människor själva tar initiativ av en grupp som till och bygger verksamhet de har ett behov upp en som gemensamt av. Utomstående kan bidra att skapa ett tillåtande klimat och erbjuda genom gruppen utbildning och handledning. Här finns ett behov att utbilda såväl av de blivande kooperatörema som olika samhällsaktörer. Behovet av utbildning går inte att överskatta. Kooperation är företagsen form som de flesta har ganska dålig kunskap Än mindre erfarenhet om. egen av att arbeta eller vara aktiv medlem i ett kooperativ. Eller för den delen samverka med ett kooperativ beställare dess tjänster eller undersom av stödja en grupp i färd med att starta ett kooperativ. Det handlar att mänom niskor måste grundläggande insikter i den kooperativa företagsformens särart. För många handlar det också om att tillägna sig ett företagstänkande, där man ska agera en marknad enligt gängse företagsekonomiska princi-

per. Utbildning kan vara lönande investering flera sätt för ett blivande en kooperativ. Ofta finns anslag för utbildningsändamål att få, kan om man presentera en genomtänkt plan. Dels förbättrar man sin kompetens yrkessom människor eller som kooperativa företagare. Dels höjer sin status i man omvärldens ögon, bara genom att visar sin vilja till kompetensutveckling. man Man kan också tillägna sig kunskaper inger förtroende hos bidrags- och som kreditgivare och så sätt öka chanserna till ekonomiskt stöd. För ekonomiska föreningar kan detta springande punkt för att bli accepterade vara en som riktiga företag.

Förslag till åtgärder för kooperativt inriktade

arbetsmarknadsutbildningar

För att råda bot sysselsättningsproblemen i de utsatta storstadsområdena handlar det om att utbilda arbetslösa och arbetssökande i första hand. Kooperativ Konsult menar att alla kurser för arbetslösa borde ha ett annat ingångsperspektiv än de flesta dagens arbetsmarknadsutbildningar av som bygger att utbildningsanordnaren känner marknadens behov arbetsav kraft. Eftersom de etablerade företagens behov att nyanställa är begränav sade, behövs emellertid snarare nya ajfärs- och tjänsteidéer som kan ge nya arbetstillfällen.

Arbetsmarknadsutbildningarna bör därför ha ett aktiverande förhåll-

ningssätt, menar Kooperativ Konsult, där deltagarna inom kursens får ram utforma en plan för hur de ska vidare. Kurserna bör till låta anpassas att

kursdeltagarna föda sina egna affärsidéer och komma fram till hur de ska

förverkliga dessa. Lärarens eller handledarens uppgift blir då att hjälpa deltagarna att hjälpa sig själva, med kunskaper och färdigheter som svarar mot deras egna behov. Så kan mobilisera människor utbildning, i man genom bästa upplysningsfilosofiska anda, menar Kooperativ Konsult.

62 Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder

De månader utbildningsbidraget normalt omfattar är en mycket sex som kort tidsrymd för att tillsammans med andra förverkliga en ny affärsidé. Det är viktigt att understryka att kooperativstart tar lång tid eftersom det är en fråga Fördelen är att när ett beslut väl är fattat blir geom en grupprocess. nomförandet så mycket effektivare. För att det ska möjligt att ändå genomföra kooperativ kurs kort vara en tid har Kooperativ Konsult tagit fram ett förslag utgår från ett antal som färdiga affärsidéer själv utvecklat. Man har gjort en inledande som man marknadsundersökning visar att det finns utvecklingspotential hos som idéerna. Avsikten är att genom arbetsförmedlingarna rekrytera grupper som skulle kunna tänka sig att tillsammans förverkliga någon av affärsidéerna. start kapitel har för Ar-

Programmet Gemensam se nästa presenterats

betsförmedlingen till dags dato hösten 1995 har visat ett ljumt insom - tresse.

Förslag till åtgärder för ökad allmän kunskap och kännedom

Här nedan KoopUtveckling sin hur utbildningsinsatser till mynger syn digheter och organisationer ska inriktas, organiseras och finansieras. Man framhåller också att viss del statsbidraget till de lokala kooperativa en av utvecklingscentra borde öronmärkas för information och utbildning om den kooperativa formen. Dessa åtgärder ser KoopUtveckling som ett minimum för att öka kunskapen om kooperation i samhället.

Information och utbidning för nedanstående samhällsaktörer. 0 ALMI 0 Nyföretagarcentra Länsstyrelsernas näringslivsenheter, lantbruksenheter, utbildningsansva- 0 riga samt EU-handläggare Kommunernas näringslivssekreterare och handläggare kvinnliga re- O surscentra 0 Länsarbetsnämndernas EU-handläggare, startaegethandläggare samt chefer 0 Arbetsförmedlingarna O Banker, försäkringsbolag och revisorer Patent- och registreringsverkets bolagsavdelning, registret över ekonomiska föreningar Skattemyndigheterna N U TEKs rådgivare Kommunförbundet med länsavdelningar Företagarnas riksorganisation småföretag SAF De fackliga organisationerna De politiska organisationerna

Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder 63

0 I stort sett alla som ett eller annat sätt kommer i kontakt med människor som vill starta en verksamhet

LKU:na har redan påbörjat utbildning främst arbetsförmedlingar och en av länsstyrelser över hela Sverige. Det var ett uppdrag från arbetsmarknadsdepartementet som nu är slutfört, men som var tämligen begränsat. Mycket återstår att göra, framhåller KoopUtveckling. I första hand att fullman följa ovanstående utbildning till dem ännu inte nått i de båda målgrupman perna. I nästa steg föreslår KoopUtveckling att man skulle prioritera NU- TEKs rådgivare, PRV, ALMI, Företagarnas riksorganisation, näringslivssekreterarna och skattemyndigheterna. Utbildningen skulle även fortsättningsvis genomföras LKU:na, där vart och ett informerar och utbildar av sina respektive samarbetspartners i den ordning finner lämplig. man Finansieringen tror man endast kan lösas särskilda "öronmärkta genom medel från någon myndighet, departement eller liknande. Man kommer att begära fortsatt anslag för informationsändamål från Arbetsmarknadsdepartementet, när det avslutade uppdraget redovisas. Det behövs också ekonomiska resurser för att producera informationsmaterial och läromedel. Vidare menar man att det handlar om att få in ämnet kooperation i grundoch gymnasieskolor, högskolor och universitet. För detta fattas läromedel. Man pekar att kampanjorganisationen Ung företagsamhet får arbeta oemotsagda ute i gymnasieskolorna idag. Landets LKU:n har i sin gemensamma förening, FKU, påbörjat arbetet i en utbildningsgrupp och fören lagsgrupp. Man saknar dock resurser för att kunna arbeta med detta det sätt man önskar. Utbildningsdepartementet säger sig inte ha några pengar att avsätta för detta. Inte heller kommunerna. I Skåne har också under man hösten sökt medel hos de båda länsstyrelserna, ännu inte fått något bemen sked. En förhoppning är att man kan hitta finansiering något EUgenom program, vilket dock är oklart.

Samverkan med bildningsverksamhet

Bildningsförbund och folkhögskolor kan ha viktig roll i att organisera en utbildning och gruppstudieverksamhet grund för kooperativ utvecksom ling. LKU:nas intryck är att studieförbunden för närvarande letar former nya och uppgifter sig, vilket gör dem öppna för samarbete och intresserade av att spela en roll i kooperativ utveckling. LKU:na har också konstaterat att flera folkhögskolor är intresserade kooperativ utveckling och att dessa av är bra samarbetspartners. Vissa studieförbund är redan involverade i samarbete med LKU:n. Ett förslag till hur ett sådant samarbete kan läggas finns i avsnittet upp om projekt i Göteborg. I Stockholm tog till exempel ABF initiativet till Arbetslivsinstitutet Jobbex och vissa Kooperativt IdéCentrums kurser i av annonseras ABF:s kursprogram. Kooperativt IdéCentrum har intrycket att ABF och

64 Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder

andra gärna vill aktiva i utsatta bostadsområden. Studiefrämjandet och vara Vuxenskolan i samarbete ska starta Av gemensam kraft som är en kooperativ utbildning för kvinnor i Stockholmsområdet.

Samverkan med anslagsgivare och beställare

Vi har i det förra kapitlet sett exempel att bostadsföretaget ställt upp som borgenär för banklån till ett bostadsområdesanknutet kooperativ. Det handlar att fastighetsägaren inser värdet att de boende engagerar sig för om av gemensamma angelägenheter i bostadsområdet. Detta har alla fördelar sett ut företagets synvinkel. Det är i Eriksbo-fallet också frågan om att behålla ett minimum kommersiell service i området, vilket är avgörande för att av få lägenheterna uthyrda. I Eriksbo hade företaget- Familjebostäder dess- utom goda erfarenheter tidigare gemensamma initiativ från de boende. av Vi har även sett att bostadsföretag kan ge värdefull starthjälp till kooperativ etableringsfasen. i form av förmånlig hyressättning under Inte sällan har funnit ganska okonventionella lösningar som innebuman rit samverkan mellan kommun eller landsting och ett kooperativ, och som båda parter vunnit på. Ett exempel är att Lunds kommun har upplåtit ett kmärkt hus i centrala staden till kooperativet Crenova som fått sitt ansvar huset och i utbyte får disponera lokaler för sin verksamhet. Kooatt renovera perativets medlemmar har förutom fina lokaler vunnit stolthet, ansvar och självkänsla. Kommunen har fått hjälp att vårda kulturmiljön och samtidigt ett framsynt sätt ta för kommuninvånare som har svårt ansvar en grupp att hävda sig. Stadsmiljön och lundaborna har vunnit ett vackrare hus. Ett kooperativ kan få roll projektverkstad" där kommunen och en som andra offentliga lägger nyskapande och okonventionella projektuppdorgan och kanske lånar ut personal, med syftet att pröva nya åtgärder för till rag exempel arbetslösa ungdomar. Poängen är att det ñnns en ram för projekten genom kooperativets profil, särskilda kompetens och övriga verksamhet. Möjligen kan kommunen känna ett större förtroende för ett kooperativ eller förening än för ett privat företag när det gäller att i samverkan realisera en oprövade projektidéer, särskilt om de vänder sig till utsatta grupper som nya exempelvis ungdomar med problem. Kooperativ Konsult framhåller att en grundläggande förutsättning vid den sortens uppifråninitiativ till kooperativ verksamhet som Vårdkooperativet LIV representerar, är att kommunen från början rekryterar rätt person föreståndare. Det kräver en kompetent personalavdelning som kan forsom mulera och ställa rätt krav den person man söker. Kraven är stora och sinsemellan motstridiga. I början processen ska föreståndaren först rekryav tera rätt sina medarbetare och sedan kunna vara chef enligt personer som det klassiska offentliga synsättet, med klart uttalade mål för verksamheten, personalbehov med I ett senare skede skall han eller hon fungera som mera. demokratisk ledare och kunna låta de andra medlemmarna i kooperativet

Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder 65

plats att växa och vara med i skapandet av såväl arbetsplatsen som visioner för verksamheten. Alternativet är att göra som i Gemensam-start-model-

len se kapitlet Projekt och åtgärder... där en utomstående konsult rekryte-

rar en hel grupp som får en gemensam utbildning och möjlighet redan från start att enas kring gemensamma visioner, arbetsfördelning med mera. I kooperativ som arbetar inom traditionellt offentlig verksamhet uppstår emellanåt krockar mellan de två skilda organisationskulturer kooperatisom vet å sidan och den offentliga förvaltningen å den andra representerar. ena I synnerhet vissa delar av den offentliga sektorn är mycket strikt hierarkiskt uppbyggda med makten utgående från toppen, medan kooperativet har i princip motsatt uppbyggnad. Det finns sätt att låta de två kulturerna mötas. Den villkorade delegation som Stockholms kommun tillämpar i Stamparken

se fallbeskrivning i föregående kapitel, där viktigare beslut om verksam-

heten och ekonomin måste godkännas brukarföreningens styrelse, är i av själva verket ett kooperativt inslag i verksamheten. Andra goda exempel konstruktiv samverkan mellan offentliga strukturer och kooperation är psykiatrikooperativen, där patienterna är medlemmar. Att man i dessa kooperativ inte fullt ut orkar att hålla ett normalt arbetstempo tillåts spela en mindre roll i sammanhanget. Samhället gör stora vinster genom att människor får tillbaka lite sin självkänsla, vilket av ger en direkt kostnadsminskning vårdsidan. Kooperativet överbryggar också ett glapp som idag finns i rehabiliteringstrappan mellan sjukvård och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För LKU:na är bred samverkan med olika myndigheter och samhällsinstanser en nödvändig förutsättning för att kunna driva kooperativa projekt för sysselsättning och bostadsområdesutveckling. Länge har det varit svårt att åstadkomma och organisera sådan samverkan, bland annat de men exempel vi tar upp i nästa kapitel visar att utvecklingen är väg rätt håll. Exempelvis uppger man KoopUtveckling i Skåne att det för dem är något nytt med sådana projekt, där man samverkar med bland andra länsstyrelsen, arbetsförmedlingar, universitetet, Försäkringskassan, landsting och kommuner.

Förslag till åtgärder

Kooperativt IdéCentrum vill framhålla utvecklad samverkan med Aratt en betsförmedlingen i Jobbex, Alfa och liknande projekt

se nästa kapitel för

det första skulle ge tillgång till registret över arbetssökande, vilket skulle underlätta rekryteringen och arbetet med att sätta samman fungerande grupper. För det andra skulle en sådan samverkan ge möjlighet att finansiera proj ekt och verksamheter ur flera kassor, till exempel arbetsmarknadsutbildningspengar och medel från socialtjänsten. För det tredje skulle den ge möjligheter att lösa deltagarnas ekonomi ett smidigt sätt, som ger dem kontinuitet och möjlighet till långsiktig planering i stället för en kretsgång mellan olika välfärdssystem a-kassa, socialbidrag, sjukpenning. Detta anknyter

66 Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder

till modeller för så kallade solidaritetsföretag som finns i andra europeiska länder, påpekar man Kooperativt IdéCentrum.

Finansiering

Erfarenheten säger att det är svårare för ett nystartat kooperativt företag att få banklån än för motsvarande privatföretag. Även kooperativet har om en bra företagsidé är det ofta ett stort problem att finna tillräckligt med riskvilligt kapital för att komma igång. Det finns emellertid exempel goda ansatser att lösa detta problem. Nätverksbankef är ett och den göteborgska Stiftelsen för nykooperativt företagande ett annat. Båda beskrivs nedan. Finansiering kooperativa utbidningar är även det ett problem. Även av om många är intresserade av större kooperativa projekt av typen Eriksbo, är det idag snart sagt omöjligt att hitta en finansiell lösning för utbildningsbehov av den storleksordningen, enligt Kooperativ Konsult. Det behövs medel för att utbilda dels de första kooperatörerna och dels handledare i projektet. Dessutom behöver kooperatörerna ha sin försörjning tryggad den tid de arbetar med bygga kooperativet. Även i mindre och "normala att upp mer projekt, till exempel det i Lerum nämns kan det vara svårt att som ovan, finna finansiering för utbildning.

Förslag till åtgärder

Bidragssystemet måste över huvud taget anpassas så att det blir mer möjligt att starta kooperativ. Exempelvis borde nyföretagarlån kunna ges även till ekonomiska föreningar, samt kunna beviljas av LKU:na. ALMI bör få direktiv att samarbeta med andra som har till uppgift att understödja nyföretagande.

Nätverksbanker

Så kallade nätverksbanker; här beskrivna av Kooperativt IdéCentrum, är ett

förslag till form för finansiering företagsstarter, såväl kooperativ

av som andra företag. Förslaget bygger en modell som utvecklats i Bangla Desh för att stimulera framför allt kvinnor att starta småföretag. Modellen har prövats i Norge med stor framgång och ett försöksprojekt drivs sedan 1993 i Dalarna.

Nätverksbanken bygger följande principer 0 Gruppsolidaritet 0 Nätverk 0 Socialt ansvar

Organisation 0 En instans med övergripande ansvar bankledningen bedömer affärs- - -

Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder 67

idéer och trovärdighet hos de som söker medlemskap 0 Medlemmarna ingår i grupper om fem blivande företag i varje grupp 0 Gruppen förvaltar en summa pengar och fattar beslut om fördelning av lån inom gruppen 0 Lån ges till projekt som bygger låntagarnas erfarenhet och kompetens 0 Gruppen gör återbetalningsplan och fattar beslut om räntenivå som kan varierar beroende finansiär och behovet av riskfonder 0 Alla låntagare måste delta i gruppmöten gång i månaden en 0 Låntagarna får kontinuerlig utbildning och stöd. Detta organiseras av bankledningen utifrån låntagarnas behov 0 Låntagarna får personligt stöd av bankledningen Mentorprogram t ex gamla medlemmar blir mentorer för nya - 0 När låntagare betalt tillbaka sitt lån tas medlem in efter prövning en en ny i bankledningen

Erfarenheter 0 Bangla Desh, Grameen. Startade 1983. Lånar främst ut till kvinnor eftersom det ger bäst effekter. Idag 2 miljoner låntagare, 82 procent kvinnor, 98 procent återbetalning. O Norge. Projektet Nettverkskredit startade 1992 i Lofoten, med stöd av fiskeridepartementet. Riktat till kvinnor. Idag finns 15 banker över hela Norge, med en till sju grupper med fem företag i varje grupp. Olika former av finansiering, offentlig och vanliga banker. Ett nätverk och informationscenter är under uppbyggnad i Lofoten. 0 Dalarna, Nätverksbank. Start i projektform 1993. Riktat till kvinnor glesbygden. Idag finns en bank med tre grupper om vardera fem kvinnor. Finansieras av länsarbetsnämnden. Kapitalet är 200 000 kr.

Stiftelsen för nykooperativt företagande

Vid mitten av 80-talet bildade Göteborgs kommun, tillsammans med Folksam, Konsum, Riksbyggen, HSB och OK, Stiftelsen för nykooperativt företagande i Göteborg. Syftet var att i första hand befrämja kooperativa lösningar bland ungdomar för att bereda dem arbete. Dock har även kooperativ och grupper med andra målsättningar beviljats stöd. Stiftelsens styrelse har fyra ledamöter; en från kommunens näringslivssekretariat, två från de nämnda kooperativa företagen samt en person från Kooperativ Konsult. Stiftelsekapitalet uppgår idag till en miljon kronor. Stiftelsen gör borgensåtaganden, ger lån och i vissa fall bidrag till verksamma och blivande kooperativ som ger eller bevarar arbetstillfällen. Stiftelsen har hittills inte informerat aktivt om sin existens. Inget skriftligt material finns att få. Man upplever inte något hårt tryck av ansökningar. I

68 Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder

regel har de som ansökt om stöd fått kännedom om stiftelsen genom Kooperativ Konsult.

Arbetsmodell för utveckling av nya arbetstillfällen genom

kooperativt företagande, småföretagande och lokal

företagarsamverkan

Kooperativt IdéCentrum beskriver här ett arbetssätt slag

av samma

som projektet Jobbex se nästa kapitel använder sig av.

Arbetsmodellen bygger att nya arbetstillfällen kan skapas genom: utveckling av lokalt nyföretagande stöd till etablerade småföretagare samverkan mellan lokala företag etablering av kommunala och privata verksamheter i området

Organisation Projektet genomförs huvudsakligen i området boende arbetslösa, av men förutsätter ett aktivt samarbete mellan berörda förvaltningar, bostadsföretag, privata företagare, arbetsförmedling med flera. Den lokala rådgivaren svarar för denna samordning. Målgrupper Arbetslösa Småföretagare i de aktuella områdena.

Samverkansparter och uppgifter Arbetsförmedling rekrytering av arbetslösa till projektet, projektgrup- pens försörjning Länsarbetsnämnd finansiering utbildning, arbetsmarknadsåtgärder - av Stockholms stad eller annan kommun -tillhandahålla beredskapsarbetsplatser, API eller liknande, samordning av olika förvaltningars behov, önskemål och resurser, finansiering av startstöd till nyföretagare Bostadsföretag -lokaler, subventionering av lokalhyra för nystartare 0 KIC eller annat LKU kursanordnare, samordningsansvar i projektet - 0 Studieförbund utbildningspartner, delfmansiär av utbildning - Projekttid O 12 till 14 månader

Rekrytering och projektstart En grupp av åtta till tolv arbetslösa i varje område, med lokal förankring och intresse för projektet, rekryteras av arbetsförmedlingen, eventuellt i samverkan med socialtjänsten. Denna grupp ska arbeta med mobilisering, samordning, information, idéutveckling och länkning. Deltagarna bör även få möjlighet att utveckla egna företagsidéer. Det är viktigt att skapa mötesplatser för människor i området för att sti-

Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder 69

mulera utvecklingen. Kanske ska projektgruppen samlokaliseras med ett områdescafé eller träfflokal. Om inte detta finns är det uppgift annan en för gruppen att stimulera initiativ till att sådant kommer till stånd.

Utbildning av ovanstående grupp, tre veckor Småföretagandets villkor Företagsformer och förutsättningar för start Kooperation och andra former för samverkan Finansieringsmöjligheter, stödresurser i samhället med mera Marknad och marknadsundersökningar Intervjumetodik Mobiliseringsmetoder

Gruppen genomför områdesundersökning

0 Intervju av områdets arbetslösa om deras resurser, önskemål och behov 0 Inventering av företagsidéer och behov i området 0 Intervjuer med etablerade företagare om deras behov av att förändra verksamheten för att överleva, utvecklas och eventuellt nyanställa 0 Intervjuer med boende och arbetande i området om behov service med av mera 0 Inventering av befintlig service och övriga verksamheter och resurser Materialet från områdesundersökningen sammanställs 0 Program för lokal företagsutveckling utarbetas 0 Programmet skickas remiss till samtliga intressenter med uppmaning till aktivt deltagande i genomförandet 0 Uppföljning

Genomförande av programmet för lokal företagsutveckling 0 Arbetsgrupper av samverkanskaraktär med representanter för områdets intressenter bildas för att arbeta vidare med idéer från undersökningen, till exempel företagarsamverkan i området, marknadsföring området av till företag och förvaltningar, åtgärder för att underlätta nyetablering etc. 0 Utbildning och annat stöd erbjuds till dem har affärs/företagsidéer som som bedöms ha överlevnadspotential 0 Utbildning och stöd till etablerade företagare för att stimulera utveckling av företagen 0 Projektgruppen fortsätter under denna fas att verka som katalysator i området genom att kanalisera behov och idéer, samordna insatser, förmedla kontakter och skapa lokala nätverk.

Samverkan med de stora kooperativa företagen

Det finns en hel del idéer och önskemål hos de tre storstads-LKU:na om hur de stora kooperativa företagen skulle kunna bidra till utvecklingen av nya kooperativ i storstäderna. Det finns också exempel sådant stöd. Trots de

70 Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder

stora skillnaderna i villkor mellan de stora och de nya små kooperativen finns det rötter, värderingar och målsättningar. Idag är dock gemensamma samverkan mellan den gamla och den nya kooperationen svagt utvecklad. Några idéer punktas nedan.

0 Bostadsrättsföreningar inom HSB och Riksbyggen har verksamhet som kan tjäna förebild koperativ i bostadsområden. som för nya 0 HSB och Riksbyggen kan bidra med sin kompetens vid ombildning till bostadsrätt för att minska omflyttningen i ett område. 0 HSB och Riksbyggen skulle, i samband med nybyggen, kunna engagera LKU:na för att mobilisera människor i områdena. Detta skulle kunna utveckla verksamheter både i bostadsrättsföreningarna och kanske i nya kooperativ. 0 De kooperativa bostadsföretagen skulle också kunna utnyttja sin erfarenhet av kooperation i boendet till att stödja utveckling av självförvaltning i andra former än bostadsrätt. 0 Konsum kan hjälpa till när ett nybildat kooperativ vill ta över en nedläggningshotad butik. O Konsum kan också visa ansvar för lokalsamhället till exempel genom att gynnna lokala leverantörer och entreprenörer. 0 Konsum skulle kunna använda LKU:na för att mobilisera folk att ta mer del i sin butik, vilket skulle kunna göra den till en sammanhållande gemensam angelägenhet. 0 Ideologiskt inriktade personer från de stora kooperativa företagen kan visa kooperationens rötter. 0 De stora kooperativa företagen kan också stödja nya kooperativ genom affärsidéer, utbildningsinsatser, att köpa tjänster, skänka gamla datorer etc., erbjuda bra försäkringar, social sponsring.

Beklagligt nog verkar det vara svårt att finna goda exempel att de stora kooperativa företagen aktivt stöttar kooperativt nyföretagande utanför den organisationen. Ett sådant är dock det ekonomiska och moraliska stöd egna utgår till de lokala kooperativa utvecklingscentra. Ett annat exempel är som

det ekonomiska stöd som göteborgskooperationen ger "Stiftelsen för nyko-

operativt företagande se ovan.

På Kooperativ Konsult har man dock intrycket att det i stort förefaller saknas strategi för hur den gamla" kooperationen skall stödja ny koopeen ration. En del företrädare säger öppet ungefär följande: Vaddå stödja nya kooperativ, varför det Även vi är ett kooperativt företag får vi inte om glömma att vi opererar marknadsbasis precis som alla andra företag. Vi kan inte tänka bort företagsekonomiska realiteten" Andra är tillmötesgående. Kooperativ Konsult uppger att det föremer kommer att ett stort kooperativt företag stödjer en nystartad verksamhet sponsorbasis. Exempelvis kan Konsumbagaren bidra med kaffebröd till en

större tillställning. Dock tror att ett mera fast och genomtänkt stödpro-

man

Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder 71

gram vore att föredra framför ett löst sponsorförhållande där de nya kooperativen från gång till gång är beroende givarens välvillighet. Å andra siav dan medger man att det ligger något i att de kooperativa företagen måste konkurrera med andra aktörer som inte alls har samma ideologiska förpliktelser.

Projekt och åtgärder kan leda till utveckling storstadskooperativ 73 som av

Projekt och åtgärder som kan leda till utveckling av storstadskooperativ

Detta kapitel innehåller exempel framför allt arbetsmarknadsprojekt som bedöms ha en kooperativ potential. Det vill säga att de har förutsättningar att ge upphov till nya kooperativa verksamheter. Hela projekt eller delar av dem kan ses som förslag åtgärder som kan understödja och stimulera utvecklingen av nya sysselsättningsskapande kooperativ.

Projekt som kan leda till storstadskooperation i Göteborgsregionen

LETS Bergsjön

Den engelska förkortningen LETS står för Local Employment and Trading Systems och kan översättas med Lokala sysselsättningsskapande system. Det är en organisationsmodell för nätverkssamarbete, där de deltagande personerna eller företagen understödjer varandras utveckling genom utbyte av varor, tjänster och information. Förebilderna hämtas i Australien, Storbritannien, Kanada och USA. LETS bygger att det finns en grupp människor som har idéer och vilja att skapa något nytt tillsammans. Man bildar ett nätverk därför att man tror sig ha nytta av vad var och en kan bidra med i form tjänster eller produkav ter. Allt eftersom den enskildes tjänster eller produkter tas i bruk av de andra tillgodoskrivs han eller hon ett värde i LETS-bokföringen. Detta värde blir sedan betalningsmedel när man tar andras bidrag i anspråk. LETS-nätverket är en helhet där deltagarna tillsammans kan besluta om inriktning och utveckling av tjänster och produkter, även gemensamma insatser. Samarbetet kan gälla allt från ett enkelt byte av personliga tjänster till produktions-, försäljnings- eller informationstjänster, eller gemensamma satsningar att förbättra närmiljön och boendet. Inte minst handlar det om att kontakter mellan användare och producenter är en viktig stimulans för utveckling och innovation. Projekt som växer fram inom ett nätverk kan mogna och stabiliseras gradvis, till skillnad från när allt sätts ett kort i en avgörande satsning. Målsättningen är att stärka lokalsamhället och skapa lokala utvecklingsförutsättningar. Tanken är att nätverket som Organisationsform stärker anpassningsförmåga och flexibilitet och skapar förutsättningar för långsiktig, lokalt baserad utveckling. På detta sätt kan människor börja förverkliga sina

74 Projekt och åtgärder som kan leda till utveckling av storstadskooperativ

idéer i liten skala och med ganska små insatser. Man får stöd i samarbetet. Projekt mognar och växer. De satsningar som visar sig ha stor bärkraft kan också etablera sig marknaden utanför nätverket. Det finns då ett erfarenhetsunderlag att grunda investeringsbedömningar på. Men i första rummet är LETS ett hjälpmedel för människor som vill åstadkomma något i sin närmiljö. Personerna bakom Bergsjön-projektet är bland annat lärare och forskare vid Göteborgs universitet. De hänvisar till samhällsekonomisk forskning som pekar behovet av att skapa alternativt organiserade verksamheter genom vilka människor kan skapa sig meningsfullt arbete och försörjning. Detta i en tid när den alltmer integrerade globala marknadsekonomin inte kan ge sysselsättning alla och statens förmåga att kompensera för detta minskar. Projektet syftar till att bistå dem som vill förändra sin situation med medel för att göra detta, genom att göra LETS-modellen känd och tillgänglig. Det ska samtidigt vara ett pilotprojekt som ska ge erfarenheter och samlad kunskap för anpassning och utveckling av LETS andra håll. Man hoppas kunna starta lokala processer som efter hand ska kunna få efterföljare genom att de fungerar som förebilder. Projektet ska erbjuda utbildning, stöd och problemlösning särskilt till utsatta grupper som vissa invandrare, arbetslösa kvinnor och ungdomar. Man vill också utbilda "LETS-ambassadörer som i sin tur ska kunna infomera och utbilda andra bergsjöbor. Det ska åtföljas av en löpande utvärdering, teoretisk och erfarenhetsmässig kunskapsutveckling i det svenska sammanhanget och utbyte med andra länder.

Gemensam start

Gemensam start är ett utbildningsprogram med syftet att etablera nya kooperativa företag, utarbetat av Kooperativ Konsult. I samarbete med flera arbetsförmedlingar rekryteras lämpliga personer som sammanförs till grupper som gemensamt genomgår utbildningen samtidigt som de utvecklar en affärsidé och bygger upp sitt kooperativa företag. Kooperativ Konsult har tagit fram och testat marknaden för fem preliminära affärsidéer: ekoturism, kommersiell databas, vård för invandrare, personlig assistans för handikappade samt pedagogiska kretsloppshus. Dessa erbjuds grupperna. En prövning sker succesivt av affärsidéerna och gruppernas förmåga att realisera dem. Gemensam start riktar sig till grupper som har svårt att hävda sig arbetsmarknaden, som invandrare, kvinnor, ungdomar och arbetshandikappade. Inledningen av projektet, rekryteringsfasen, är viktig för att hitta personer med sådana kvalifikationer och värderingar att de kan antas fungera i ett kooperativt företag med de tänkta affärsidéerna. Deltagarna söker till utbildningen och antas efter granskning av ansökningarna och intervjuer.

Projekt och åtgärder som kan leda till utveckling av storstadskooperativ 75

Utbildningen är tänkt för 25 deltagare i fem grupper och pågår i åtta månader. Om någon grupp efter de första åtta veckorna under vilka de utveck- lar affärsidén, undersöker marknaden och formulerar en preliminär affärsplan inte verkar klara att starta ett företag, avslutas utbildningen för denna grupp. Därefter vidtar byggfasen då gruppen med hjälp av utbildning, rådgivning och handledning ska bygga upp sitt kooperativa företag. Utbildningen omfattar både generell företagsekonomi och administration och specifikt kooperativa delar om organisation, gruppprocesser och demokrati. Här ingår även praktik i verksamma kooperativ. Efter utbildningens slut och företagens start ges handfast konsultstöd under tolv månader. Deltagarna förväntas satsa 10 000 kronor vardera i medlemsinsatser i sina respektive kooperativ. Stiftelsen för kooperativt nyföretagande inom Göteborgs kommun är medintressent och ger ett startbidrag och borgensåtagande eller förlagsinsatser till de koperativ där en majoritet av medlemmarna är skrivna i Göteborg. I projektplanen förelås en styrgrupp med representanter från Länsarbets-

nämnden, Arbetsförmedlingar, Göteborgs näringslivssekretariat/Stiftelsen

för kooperativt nyföretagande, Länsstyrelsen, LO, TCO och Kooperativ Konsult.

Psykiatriprojekt l"

I Kinna finns ett mycket uppmärksammat kooperativ med före detta psykiatripatienter som gått i ekonomisk förening och driver samman en en personalmatsal en vårdcentral. Medlemmarna ser ut att ha höjt sin livskvalitet betydligt. Medicinering och den tid de skrivit in sig institution för vård har minskat rejält. Troligen som en följd av att de plötsligt betyder något och har en uppgift att fylla. Projektet är ett samarbete mellan Försäkrings-

kassan och Älvsborgslandstinget. Utbildningen sköts av Kooperativ Konsult

och Viskadalens Folkhögskola. Försöksprojektet har slagit så väl ut att ett andra psykiatrikooperativ redan startat. I december 1995 tog kooperativet Gryningen över personalmatsalen väveriföretaget Marks Pelle Vävare.

Invandrarprojekt 1"

Lysekils kommun finansierar en kooperativ utbildning för nyanlända invandrare. Meningen är att deltagarna under kursens gång skall förädla redan färdiga affärsidéer och sedan få hjälp att genomföra idéerna i praktiken. Utbildningen bygger att teori och praktik så att deltagarna genast får varvas tillämpa sina kunskaper. Då projektet är det första i sitt slag för Kooperativ Konsult och ännu inte är avslutat vill man inte sia om utfallet. Men man ser det som särskilt viktigt för invandrare att en vettig utbildning och hjälp

76 Projekt och åtgärder kan leda till utveckling storstadskooperativ som av

med att kritiskt utvärdera affärsidéerna. Kulturella skillnader gör att det för en invandrare kan vara svårt att direkt förstå till exempel varför handsnidade Jesusfigurer i trä och plast från Jerusalem inte är en lysande affärsidé i Sverige. Intressent i projektet är Lysekils kommun och utbildare Kooperativ Konsult.

"Invandrarprojekt 2"

På Kooperativ Konsult att det i Göteborgsområdet för närvauppger man rande finns ett antal intressanta projektidéer där de tänkta kooperatörerna stöds av utomstående intressenter. Bland annat ligger en ansökan inne hos länsarbetsnämnden om medel till en kooperativ kurs i Lerum som är tänkt att utmynna i ett eller flera fungerande kooperativ. Upplägget är snarlikt det genomförs i Lysekil, vänder sig till både svenskar och invandrare. som men Samarbetsparter är ABF, LO-distriktet, Arbetsförmedlingen och invandrarförvaltningen i Lerum.

"Utbildningsprojekt"

Kooperativ Konsult håller nu att återupprätta ett samarbete med studieförbundet Folkuniversitetet, som varit vilande sedan 1991 då Kooperativ Konsult höll en studiecirkel i kooperation för cirkelledare. Nu skall de båda gemensamt marknadsföra längre kooperativa utbildningar för människor med arbetshandikapp. De skall även genomföra en studiecirkel för handledare i kooperativ för psykiskt handikappade. Ett förslag en gemensam utbildningsplan har utarbetats. Den riktar sig i första hand till kvinnor, invandrare och ungdomar. Målet för utbildningen är att hjälpa deltagarna att finna sina starka och svaga sidor, för att därefter arbeta med att utveckla de starka sidorna till marknadsmöjligheter och samtidigt stärka de svaga sidorna. Siktet är inställt att ge deltagarna verktyg att starta egna kooperativ, utifrån antagandet att det är viktigt för dem att komma in i ett sammanhang där de känner sig behövda och där de gemensamt kan öka sin självkänsla genom att använda och visa upp sina kunskaper. Utbildningen ska skräddarsys för varje grupp och deltagarna ska ha inflytande över uppläggningen, med utvärderingar efter hand. Folkuniversitetet ska svara för ämnena matematik, svenska, engelska, samhällskunskap, företagsekonomi och data, som generellt underlättar att få ett arbete. Kooperativ Konsult ansvarar för ämnena affärsutveckling, kooperativ idé och historia, kooperativ arbetsorganisation, kooperativ demokrati och arbetsgivarrollen. Utbildningen är upplagd i tre block, från baskunskaper via affärsutveckling och företagsekonomi till kooperation och kooperativ företagsstart.

Projekt och åtgärder som kan leda till utveckling storstadskooperativ 77 av

Projekt kan leda till som storstadskooperation i Malmöregionen

På KoopUtveckling i Malmö uppger man att det är först allra senaste tiden som det har börjat uppstå projekt i samverkan mellan olika aktörer och instanser som har till uppgift att främja sysselsättning och där kooperation är ett viktigt inslag. Utöver de som presenteras nedan nämner ett komman

munalt projekt i Raus Ättekulla, Helsingborg, bland annat handlat

som upp nyföretagarutbildning av ABF och där KoopUtveckling ska med och vara informera om ekonomisk förening och kooperation.

"Invandrarprojekt 3"

I Malmö förbereds ett projekt för relativt välutbildade arbetslösa inmen vandrarkvinnor som varit i Sverige minst tre till fem år, i samverkan mellan KoopUtveckling, Malmö stad, länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen. Projektet ska löpa tre år, med cirka fyrtio deltagare och förutsätter medel från EU:s strukturfonder troligen europeiska socialfonden, mål 3 som fördelas av länsarbetsnämnden. Deltagarna antas och anställs i projektet efter att de själva ansökt och intervjuats, i princip vid vanlig anställsom en ning. Detta för att få deltagare som inte är projektet utan är motiverade att delta. En röd tråd är svenska språket och datakunskap. Projektet ska ha ett bottom-up-perspektiv, vilket innebär att de deltagande invandrarkvinnorna ska vara med från början i projektets uppläggning och delta i alla dess moment. Deras kompetenser tillvaratas under projekttiden i olika utbildningsavsnitt. De får själva ta hand lokalernas utformning och skötsel. om Syftet med projektet är att invandrarkvinnor möjlighet att ge en grupp komma ur sitt bidragsberoende och stärka sin självkänsla. Det ska också bidra till ökad jämställdhet för invandrarkvinnor att bättre tillvarata genom deras utbildning och kompetens och därigenom förbättra deras möjligheter arbetsmarknaden. Ambitionen är också att de efter projektet kunna driva verksamhet tillsammans i kooperativ form.

"Invandrarprojekt 4

l Lund planeras ett projekt för arbetslösa muslimska invandrare och flyktingar som vill starta eget företag, främst kooperativ. Samverkansparter i projektet är Akademiker-arbetsförmedlingen, Lunds kommuns invandraroch flyktingservice, KoopUtveckling samt sektionen för islamologi vid Lunds universitet. Några inledande möten med de olika intressenterna hölls under hösten 1995.

78 Projekt och åtgärder kan leda till utveckling storstadskooperativ som av

En utgångspunkt för projektet är har konstaterat att det finns ett inman tresse för kooperativt företagande hos muslimska invandrargrupper. De kollektiva grundvärdena är starkt framträdande i den islamiska kulturen, vilket borde göra den kooperativa samverkansformen väl lämpad, resonerar man. Projektets huvuduppgift är att för gruppen muslimska invandrare introdukooperation verksamhetsform. Häri ligger således utbildning i allt cera som rör små kooperativ och den juridiska formen ekonomisk förening. Stor som vikt kommer också att läggas vid rådande svenska affärs- och näringsprincisamt rättsformer. Målsättningen är att projektdeltagarna skall starta koper operativ och att projektanordnarna skall stödja detta olika sätt, till exempel att identifiera verksamheter som är lämpliga för kooperativt föregenom tagande och hjälpa till med kontakter. För närvarande diskuteras att projektet ska omfatta cirka 200 deltagare under en treårsperiod, med 50-65 persoår. Utbildningstiden ska vara sex till åtta månader. ner per

Ung Kraft

Den ideella kulturföreningen Pinocchio i Lund har initierat projektet Ung Kraft för arbetslösa ungdomar, främst invandrare men även svenskar. Inom för projektet diskuterar man att starta ett kooperativ. Troligen sker ramen det att Pinocchio knoppar av en ekonomisk förening, där man läggenom de verksamheter kan ha ekonomisk utveckling, i syfte att helt ger som en eller delvis försörja medlemmarna. Man har planer bland annat en återvinningscentral och verkstad för renovering cyklar med Även en av mera. den redan existrande teaterverksamheten kan inrymmas här. I Pinocchio fortsätter kultur- och kursverksamheten. Föreningen har bland annat de senaste nio åren arrangerat årlig internationell dockteaterfestival för barn en och ungdomar i Lund. Nu har erhållit från kommunen för ett man pengar stort multimediaprojekt med syftet att lära ungdomar data. All verksamhet inom föreningen bygger en kombination av professionellt och ideellt arbete. Den del Ung Kraft som inte handlar om multimedia rör sig för närvaav rande ganska långsamt framåt. Det blir troligen inte aktuellt att bilda ekonomisk förening förrän hösten 1996. Enligt projektplanen för Ung Kraft vill man effektivisera integrationsproför invandrarungdomar så att färre dem hamnar i kriminalitet och cessen av missbruk. I projektet vill man arbeta enligt principen lära genom att göra och reflektera. Man söker samarbete med berörda institutioner och organisationer över sektorsgränserna. Målen för Ung Kraft är följande:

0 främja barns och ungdomars kreativitet i stället för uppgivenhet 0 förbättra ungdomars identitet och integration i samhället och så vis dels förebygga våld och drogmissbruk och dels främja ett mångkulturellt samhälle

Projekt och åtgärder kan leda till utveckling storstadskooperativ 79 som av

0 öka uppmärksamheten ungdomars behov och intressen samt understödja ungdomars kommunikation, sinsemellan och med samhället O ge ungdomar tillgång till meningsfull sysselsättning i form utbildning, av arbetspraktik eller fritidsaktiviteter inom viktiga framtidsområden och så vis stärka deras möjligheter arbetsmarknaden 0 ge ungdomar möjlighet att utveckla sin kreativitet, göra en insats för kulturutvecklingen och vara en utbildningsresurs

Pinocchio kan hjälpa till att initiera projekt som ungdomarna sedan får driva själva. Tanken är att de ungdomar som vill starta aktivitet bildar en egen en arbetsgrupp och får stöd av föreningen. Genom att ungdomarna själva får genomföra och ta ansvar för sina aktiviteter, menar man att de får möjlighet att skapa och påverka sin omgivning, sin situation och sin fritid. Dessutom får de träna inför vuxenlivets roller arbetare, förälder och medborgare - med de skyldigheter och rättigheter som detta innebär. Föreningen disponerar ett hus av kommunen i utkanten av Lund, som man håller att Man har gett huset namnet OIKOS, är renovera. som grekiska för hus, ekonomi och ekologi. OIKOS ska utvecklas ekologiskt, självstyrt och tvärvetenskapligt och fungera som ett "returhus, ett centrum för

återanvändning och kretsloppstänkande. Här ska finnas utrustning för enkla

reparationer; exempelvis ska barn, ungdomar eller ensamstående kunna komma dit och få hjälp att laga eller måla. Trasiga saker som inte kan lagas kan plockas isär och delarna sorteras för återbruk. OIKOS ska också ha ett utställnings- och informationsrum som ska kunna användas för allmän information, kurser, föreläsningar, dockteater med mera. Initiativtagare är invandrarna i kulturföreningen Pinocchio. På KoopUtveckling framhåller att det finns goda förutsättningar för kooperativ man utveckling, genom att initiativet kommit underifrån och eldsjälarna är organiserade föreningsmedlemmar.

Den oslagbara staden Lindeborg

- Lindeborg är ett bostadsområde i södra Malmö i huvudsak byggdes som under perioden 1970 till 1985. Där finns idag ungefär 4 500 invånare i närmare 2 100 lägenheter i flerfamiljshus, upp till åtta våningar höga. 90 procent av lägenheterna är bostadsrätter och resten rad- och kedjehus är - äganderätt. Ungefär 75 procent av bostadsrätterna är anslutna till HSB Malmö och resten hör till Riksbyggen Södra Skåne. Stora delar av samhällelig och kommersiell service ligger utanför området, exempelvis har banken, posten och konsumbutiken i området lagts ned. Det finns risk för att ytterligare affärsverksamhet lämnar området. Lindeborg är idag inget problemområde, svårigheter arbetsmarknaden för framför allt äldre invånare men och ungdomar kan komma att bli problematiskt för området. Invånarnas medelålder är relativt hög.

80 Projekt och åtgärder kan leda till utveckling av storstadskooperativ som

Lindeborg har utsetts till försöksområde i ett projekt kallat Den oslagbara staden. Utgångspunkten är något udda jämfört med övriga projekt presenteras här, nämligen att öka samhällets uthållighet och säkerhet som

mot yttre och inre hot". Initiativtagare är Överstyrelsen för civil beredskap,

Boverket och Byggforskningsrådet. Det intressanta är att många de målav sättningar förs fram i projektet är gemensamma med projekt som syftar som till att förbättra de sociala levnadsvillkoren för människor i storstädernas problemområden, här handlar det att "säkra överlevnadsnivå, men om en möjliggör att lokalsamhället, stad och omland, kan fungera även i hänsom delse kris och krig. Kooperativa lösningar är högaktuella i projektet, av till exempel för förvaltning bostäder, lokaler och mark och kommunala av verksamheter som skola och barnomsorg. Syftet är "att analysera förändringsfaktorer i samhället och att utvärdera deras konsekvenser i ett bostadsgrannskap ett sådant sätt att resultatet blir grunden för ett konkret förnyelseprogram. Forskare är inkopplade, men det är i studiecirklar med invånare i området som idéer om boende, miljö, försörjning och det sociala livet ska växa fram. De första fem eller sex studiecirklarna med vardera cirka tio deltagare, är planerade att starta i början av 1996. I denna första omgång riktar man sig till förtroendevalda och mars funktionärer i bostadsrättsföreningarna och andra föreningar som är verksamma i Lindeborg. Tanken är att dessa i nästa steg, planerat till hösten 1996, själva ska kunna leda cirklar. Utgångspunkten för projektet är att moderna bostadsområden i storstäder är sårbara. De är helt beroende att omvärlden förser dem med mat, energi, av vatten med Dessutom har de boende ofta ett svagt inflytande över mera. närområdets teknik och organisation och små möjligheter till lokal självförsörjning. segregation och samverkan mellan de boende framhålls jämsvag sides med tekniska riskfaktorer. Man vill skapa ett allsidigt fungerande grannskap som kan vara i hög grad självförsörjande både vad gäller mat och energi, kretsloppsanpassat och med starka sociala nätverk, samverkan och lokalt ansvar. Detta innebär också att skapa arbetstillfällen i området. Säkra och hållbara livsmilnya jöer kan endast skapas människor som känner delaktighet i närsamhälav let. Man vill också stärka den lokala kulturen och identiteten. Man söker vägar för att öka den demokratiska medverkan för brukarna i grannskapets förvaltning och sätt att överföra förvaltningsansvar från kommun och fastighetsbolag till brukare och deras organisationer. Både HSB och Riksbyggen är engagerade i förnyelseplanerna för Lindeborg. De målsättningar som finns i projektet om samverkan och lokalt ansvar kan till stor del kanaliseras genom bostadsrättsföreningarna, genom att de redan finns som gemensamma demokratiska organisationer för de boende. Enligt uppgift finns det stora positiva förväntningar projektet i bostadsrättsföreningarna. När och det svenska nationella programmet för EU:s gemenskapsiniom

Projekt och åtgärder kan leda till utveckling storstadskooperativ som av 81

tiativ URBAN se inledningskapitlet blir godkänt kommissionen, kom-

av mer några stadsdelar i Malmö bli föremål för EU-programmet. Malmö stad har angett Lindeborg ett de områden bör komma ifråga. som av som

Psykiatriprojekt 2"

Ett hantverkskooperativ för tidigare psykiatripatienter förbereds

i samverkan mellan Helsingborgs stads servicenämnd, KoopUtveckling, Försäk-

ringskassan och landstinget. Syftet är målgruppen

att ge en meningsfull sysselsättning och göra dem helt eller delvis självförsörjande, liknande vis

som Crenova. Kooperativet ska drivas marknadsmässig grund,

men med

anpassningar efter medlemmarnas särskilda förutsättningar. Deltagarna har

tidigare erfarenhet av olika slags hantverksarbete i från den terapi de grupp erhållit då de vistats institution, nämligen vävning, sömnad, korgflätning, keramik och foto. Deltagarnas antal ska vara cirka tretton. Kooperativet behöver projekten ledning under i första hand tre år. Större delen beräknas kunna ñnansieras av Försäkringskassan, som redan idag betalar ut olika bidrag till deltagarna.

Projekt som kan leda till storstadskooperation

i

Stockholmsregionen

Kooperativt IdéCentrum i Stockholm nämner ett antal projekt de som menar har potential att ge upphov till kooperativa verksamheter i stockholmsnya området.

Livstycket

Livstycket i Tensta är ett utbildningscentrum med hantverksinriktning

kombinerat med teoretisk undervisning startade 1992. Idag deltar 60 insom ca vandrarkvinnor har socialt beredskapsarbete som eller utbildningsplatser. Utvidgning till 100 deltagare är planerad. Utbildning i svenska, samhällskunskap och grundläggande företagsekonomi konsthantverk. Textilsamt verkstad och försäljning produkter, catering. Målet är integration av egna genom bättre kunskaper i svenska språket och det svenska samhället. om Projektet är närområdesförankrat och kan leda till avknoppning av -troligast- små kooperativ.

Unga bygger själva i Rinkeby

Projektet Unga bygger älva i Rinkeby går ut tio till femton ungdomar att ska bygga sina egna bostäder. Förebilden är hämtad från Storbritannien där självbyggeri för ungdomar prövats sedan många år i flera projekt.

Projekt och åtgärder kan leda till utveckling storstadskooperativ 82 som av

Bygg Din Framtid är ideell förening vill verka för att ungdomar en som med problem ska få möjlighet att bygga sin egen bostad som ett sätt att ordning sin tillvaro och sin framtid. Erfarenheterna från England visar ungdomarna deltar i älvbyggeriprojekt bygger upp både kunskaper att som och självförtroende ett meningsfullt arbete. genom I Rinkeby-projektet, är det första i Sverige, samverkar föreningen, som Stadsdelsförvaltningen och Svenska Bostäder. För närvarande letar man en lämplig i Rinkeby, eventuellt kommer att utnyttja ett parkeringstomt man däck. Troligen dröjer det ungefär två år innan man kan börja bygga. ungdomar i projektet ska föreslås att tillsammans bilda De som engageras kooperativ, organisera byggarbetet och teckna avtal med byggherett för att Det är dock inte klart i byggprocessen ungdomarna ska komma ren. var som in. Det konkreta förutsättningarna måste vara klara innan ungdomarna re-

kryteras. Ungdomarna ska praktisk och teoretisk utbildning varvat med att de ges arbetar med bygget. En tanke är undersöka möjligheterna att byggkostnaderna och att pressa samtidigt bygga ekologiskt att återanvända material och installagenom tionsdelar. Med arbetsinsats ungdomarna skulle dyra nya delar en extra av billiga begagnade. Bygget kommer ändå att bidra till uppkunna ersättas av rustningen av stadsdelen. Runt årsskiftet kommer det att beslutas EU-pengar till ett projekt som om syftar till utveckla former för nio organisationer i sex länatt gemensamma Bygg Din Framtid är för hur ska arbeta med yrkesutbildder, varav en, man ning och självbyggeri för ungdomar. Man vänder sig till ungdomsgrupper riskerar permanent hamna utanför arbetsmarknaden. som att Ett älvby ggeriprojekt seglat är ett samarbete mellan HSB annat som upp och Föreningen Ekologiskt Kollektivboende i Orhem, EKBO, där man tillköper Gebers konvalescenthem i Orhem nära Bagarmossen söder sammans Stockholm landstinget. Huset ska byggas till ekologiskt boende om av om i ungefär 25 lägenheter, HSB och EKBO får hälften vardera. EKBO varav har kontaktat föreningen Bygg Din Framtid för råd och stöd för sin idé som

också omfattar några smålägenheter för ungdomar.

Projektvaggan Tre och fler

Kooperativt IdéCentrum i Stockholm bedriver i samarbete med Stockholms stad projekt mot ungdomsarbetslöshet kallat Projektvaggan Tre och fler. ett ingår tillsammans med ett stort antal andra projekt i Stockholms stads Det

sysselsättningsprogram nedan och pågår från oktober

näringslivs- och se

till juni 1996. Ungdomsstyrelsen har anslagit till projektet för

1995 pengar förstärka utbildningen i demokrati och deltagarstymingen i projektet. att

Projektvaggan syftar till att ge ungdomar framtidstro, kun-

grupper av

skap företagandes villkor och kollektivt projektarbete. Syf-

om gemensamt

Projekt och åtgärder kan leda till utveckling storstadskooperativ 83 som av

tet är alltså inte främst att knoppa av fungerande företag, att ungdomen ge marna "verktygen att starta små nya kooperativ eller andra företag/föreningar och att genomföra något slags projekt. Vill de företag ska de starta ha en god grund för att försöka hand efter projektets slut. egen Deltagarna är 50 arbetslösa ungdomar mellan 20 och 25 själva har som idéer och ambitioner som de vill göra något Dessa 50 är fördelade av. mindre grupper med verksamhets- eller affärsidéer. Rekrytegemensamma ringen inriktades särskilt kvinnor. Projektvaggan erbjöd grupper av unga inledningsvis några verksamhetsidéer, för saknade sågrupper som egna dana, med inriktning miljö, informationsteknik, ungdomscaféer samt ar-

bete KIC med projektet och kooperativ rådgivning.

Grupperna finansieras att kommunen formellt står för arbetsplatgenom sintroduktion hos KIC under nio månader. Projektvaggan ska fungera demokratiskt och ungdomarna ska kunna styra, utveckla och påverka både sina delprojekt och helheten. Projekegna tet ska främst arbeta med ekonomisk och ideell förening som form för företag och verksamheter.

En viktig målsättning är att de visioner och idéer arbetas fram

som av ungdomarna i projektet ska spridas dem till andra ungdomar. Projektdelav tagarna och deras verksamheter ska kunna tjäna förebild och draghjälp som för andra grupper. Eldsjälar bland ungdomarna ska särskilt uppmärksammas och få hjälp att utvecklas till kollektiva entreprenörer, med förmåga leda att och samtidigt förmå andra att ta ansvar. I projektet ingår att ungdomarna ska simulera föreningar och företag som grund för sina delprojekt, studera i cirkelform, processhandledning, göra studiebesök, genomföra kortare projektarbeten och ha tillgång till "mentorer som är verksamma i kooperativa företag. nya Grupperna ska ha nytta och stöd varandra, bland annat att det av genom överskott som genereras i gruppernas delprojekt, delvis går till gruppernas och projektvaggans sammanhållande husförening för ängemensamma damål. Projektvaggan ska så vis bli ett solidariskt ekonomiskt system. En del av projektet kan att knyta kontakter kan möjligheter vara som ge till stöd om de efter projekttiden vill pröva att starta ett kooperativ eller annan verksamhet. De har då också rätt att använda sparad tredjedel det en av eventuella överskott deras delprojekt gett. som På Kooperativt IdéCentrum att Tre fler-idén med lokal menar man o anknytning och rekrytering skulle bra åtgärd i ett bostadsområde med vara en hög ungdomsarbetslöshet.

Arbetslivsinstitutet J obbex

Kommunalt projekt i Kista, Husby och Akalla med 28 000 invånare, Stock-

holms stad. Bedriver undersöknings-, rådgivnings-, och konsultverksamhet

för att skapa arbetstillfällen i Husby, Akalla och Kista. Man inventerar vad

84 Projekt och åtgärder kan leda till utveckling storstadskooperativ som av

arbetslösa bor i Kista församling vill och kan arbeta med och söker som användning för deras kompetens och arbetsförmåga att undersöka genom lokalt kan tillgodose angelägna behov och tjänster i och om man av varor utanför området. Söker stimulera framväxt av kooperativa och andra före- En projektledare och tio med beredskapsarbete arbetar i protag. personer jektet. Startades 1995 Stockholms stad efter förslag från en lokal organiav sation inom arbetarrörelsen. Bakgrunden är att arbetslösheten i området är och kunskaper, arbetsförmåga och arbetsvilja utnyttjas illa. Målsättstor att ningen är att finna stadiga jobb så många möjligt och att ge näring som debatten arbetslösheten att ta reda fakta. Man samarbetar om genom med Kooperativt IdéCentrum stöttar med rådgivning för vissa grupper, som ABF, Svenska Bostäder och Arbetsförmedlingen. Söker form för att permanenta verksamheten i samarbete med myndigheter och KIC. Jobbex har inventerat och registrerat hittills ca 200 personer, intervjuat dem framtidsplaner, önskningar med mera. Man har också inventerat om behov hos företagare i närområdet lokal service och arbetskraft. Likav nande projekt finns i Tensta, Alfa-projektet, och i Rågsved, Arbetscentrum.

ALF-projektet

Projektet är kopplat till De arbetsledigas förening, ALF ideell förening. Föreningen vill ordna sysselsättning för arbetslösa/socialbidragstagare i väntan arbete. Projektet syftar till att utveckla ALF:s föreningsverksamhet. Nu har bland annat café och lunchrestaurang, studier, teaterverksamhet, man musik, kurser i data och personlig utveckling, upprustning Lindholmen av Mälaren, utanför Aspudden och stödverksamhet till Riga. I ett sär-

en ö i

skilt projekt förbereds ett lokalt miljöhus i Älvsjö som ska lära ut källsorte-

ring och kompostering med öka det lokala intresset för kretsloppsmera, samhället samt driva återbruksbutik och miljöcafé. Föreningen har en anställd också är medlem. Antalet medlemmar är 200 varav 30 är aktiva. som Verksamheten startade 1992 initiativ två arbetslösa personer. Man av ville medlemmarna något att syssla med och underlätta för dem att få ge arbete samt skapa sociala kontakter. Man samarbetade vid starten med Stockholm Fritid, Kooperativt IdéCentrum och Arbetsförmedlingen, Liljeholmen och har samarbete med Stockholms socialdistrikt 13. Verksamnu heten finansieras med bidrag från Stockholms stad och intäkter bland annat

från caféet.

Fyrverket

Arbetsmarknadsutbildning inom Stockholms folkhögkola i Rinkeby för ungdomar 20 till 25 år gamla, uppdrag länsarbetsnämnden. Upptagav ningsområde är Norra Järva, det vill säga förutom Rinkeby, Tensta, Husby,

Projekt och åtgärder kan leda till utveckling storstadskooperativ 85 som av

Akalla och Kista. Syftet är idéutveckling, att samla ungdomars kreativitet och släppa lös den, bland att förbättra deras kunskaper. Viktigt annat genom är också att skapa verksamheter i närområdet skulle kunna leda till arsom

bete. Starta dra igång förening, starta café med Erbjuder utbild-

eget, mera.

ningar i företagande, projektdrift och mycket mer. Praktisk övning i att ar-

beta med projekt, eller externa, gärna kooperativa. Kursens innehåll egna och form bestäms kursledningen de olika projekten planeras och av men drivs kursdeltagarna. Utbildningstiden är åtta månader. Tre personer är av anställda i projektet är ett samarbete med arbetsförmedlingarna i Rinsom keby och Kista, Folkets hus i Rinkeby, Rinkeby mediaverkstad, Rinkeby stadsdelsnämnd och Familjebostäder. Verksamheten finansieras med pro-

jektbidrag och ersättning för uppdragsutbildning från länsarbetsnämnden.

Projektet startades 1994 följd att idéer från olika håll kanaliserasom en av des i ett förslag från Folkets Hus, riktat till arbetsförmedlingen och länsatbetsnämnden. Verksamheten söker sin form, eventuellt ideell förening med kooperativ inriktning.

Arbetsmarknadsprojekt i Stockholms stad

Kansliet för arbetsmarknad och utbildning, KARU, i Stockholms stad har sammanställt förteckning över nästan 40 arbetsmarknadsprojekt som staen

den driver eller stöttar under 1995. KARU handlägger projektansökningar

och fördelar medel från arbetsmarknadsdepartementet, bland annat för sysselsättning och integration i storstadsområdena, samt samordnar stadens arbetsmarknadsåtgärder. Deltagarna i projekten har i regel beredskapsarbete, arbetslivsutveckling

ALU eller arbetsplatsintroduktion API. Här ingår bland andra Livs-

tycket, Projektvaggan Tre och fler, Jobbex och ALF som presenterats ovan. Det finns ytterligare några projekt med en inriktning mot bland annat kooperativa lösningar. Det kan handla att deltagarna driver delprojekt i om egna så småningom kan ta formen kooperativ, samtidigt som de grupp som av erbjuds utbildning och handledning för att kunna starta och driva ett kooperativ tillsammans. Bland de aktuella projekten finns följande, man KARU bedömer som vara kooperativt intressanta:

Forum 50+ är "en organisation arbetar för utveckling och främ- 0 som som efter 50. jande av livskvalitet Finn din styrka, SKTF för arbetslösa kvinnor mellan 40 och 60 år. Målen O

med utbildningen är bland annat att öka kvinnornas förmåga att ta egna

initiativ samt integration mellan svenskar och invandrarkvinnor. Projektet omfattar 100 personer.

0 Siden, sammet, trasa, lump är ett projekt i Skärholmen för långvarigt socialbidragsberoende invandrarkvinnor. Projektet, som påminner om

86 Projekt och åtgärder som kan leda till utveckling storstadskooperativ av

Livstycket se ovan, syftar till arbetsträning och integration och har 10

deltagare. O Gyllene spiken är en förening i Skärholmen med hantverksverkstad. en Man vänder sig till arbetslösa invandrare med intresse för hantverk och har 12 deltagare i det aktuella projektet.

På KARU betonar man att så gott samtliga projekt är och att det som nya

är för tidigt att se några effekter. Man att det är många kooperativa

uppger projekt gång, inte minst i invandrarföreningar. Det finns intresse ett stort för kooperativa lösningar olika håll inom kommunen, särskilt menar man, i samband med arbetsmarknadsåtgärder för Det är dock svaga grupper. oklart hur detta intresse kommer att utvecklas och saknar idag straman en tegi för att stötta de kooperativa verksamheter växer fram. som

Förslag till handlingsprogram för utveckling

av nya kooperativ i Stockholms

ytterstadsområden

Kooperativt IdéCentrum i Stockholm har utarbetat i punktform ett program

för att skapa förutsättningar för och hjälpa fram kooperativa nyetable-

ringar i de utsatta bostadsområdena runt Stockholm. Kooperativa projekt i de utsatta bostadsområdena runt Stockholm bör i möjligaste mån ta avstamp i de strukturer föreningar, projekt och verkav samheter som redan finns etablerade i områdena. I många fall finns rad en föreningar både med etnisk grund även andra, redan är aktivt men som engagerade i såväl sysselsättnings- och sociala frågor i kultur- och fritidsfråsom gor. Likaså finns ofta verksamheter och projekt för sysselsättning, språkträning och social gemenskap drivs studieförbund, Hyresgästföresom av ningen och kommunala förvaltningar. Dessutom bör uppsökande arbete och mobilisering bedrivas med målet att nå de oorganiserade arbetslösa, vilket kan ske i första hand genom samarbete med arbetsförmedling och socialförvaltningar. De nya kooperativ som initieras bör i första hand bygga deltagarnas egna resurser av utbildning, kompetens och intressen. Dessa tillsammans med de behov, brister och resurser som finns i närsamhället bland annat service, lokaler, privat företagsamhet och offentlig verksamhet grund- - ger förutsättningarna för kooperativen. Den kooperativa processen och utbildningen måste kombineras med utbildning olika nivåer i såväl svenska språket yrkes- och verksamsom hetsinriktade ämnen. För att till stånd kooperativ utveckling i dessa områden behövs en nya former för ñnansiering av såväl individemas försörjning under projekttiden som själva företagsstarten. Det är viktigt att finansieringen möjlighet till ger en "skyddad" startperiod. Det behövs också former för samverkan mellan

Projekt och åtgärder kan leda till utveckling storstadskooperativ 87 som av

offentlig verksamhet å sidan och kooperativ och ideell verksamhet å den ena andra, liksom öppenhet för lokal entreprenadläggning. en

Svårigheter hinder att överbrygga för kooperativ utveckling - Språksvårigheter ojämna kunskaper i svenska, gemensamt språk sak- nas Ojämna kunskaper om det svenska samhället, villkor för företagande, regelverk m.m. Låg grundutbildning brist eller fel yrkesutbildning - Hög omflyttning brist förankring och social gemenskap i lokalsam- hället Traditioner av egenföretagande och familjeföretagande Bidragssystem bidrar till passivisering och otrygghet kring den egna som försörjningen Finansieringssvårigheter Brist samverkan mellan offentliga förvaltningar och myndigheter

Resurser goda grunder för kooperativ utveckling - Föreningar för kultur och fritid, etniska och andra

Specialkunskaper om kulturella faktorer och i språk

Utbildning och yrkeskompetens Traditioner gemensamt ansvarstagande för välfärden inom familjen av eller gruppen Vilja hos enskilda och myndigheter att bryta sysslolöshet, bidragsberoende och segregation Projekt och verksamheter för utbildning, aktivitet, sysselsättning och social gemenskap, initierade av enskilda, föreningar eller myndigheter

Exempel strukturer kan utgöra grund för kooperativ utveckling som Studieförbundens verksamheter Offentligt drivna verksamheter öppna förskolor parklekar fritidsgårdar kvinnojourer kvinnorådgivning - - - m Hyresgästföreningar Bostadsrättsföreningar Kommunala bostadsbolag Arbetsförmedlingar Frivilligorganisationer, frivilligcentraler, resursbanker mm.

Yttre förutsättningar för kooperativ utveckling Tillgång till kooperativa rådgivare för mobilisering, rådgivning, utbildning, bedömning och utveckling av affärsidéer i grupper Samarbete mellan välfärdsaktörerna myndigheter och förvaltningar - -

88 Projekt och åtgärder kan leda till utveckling som av storstadskooperativ

för att garantera individens försörjning under processen och för att motverka det nuvarande systemets passiviserande effekter 0 Lokaler och övriga för utbildning resurser

0 Finansieringsmöjligheter

0 Samverkan mellan offentlig verksamhet och kooperativ som ger möjligheter till skyddad start

Vilja till lokal entreprenadläggning utan upphandling - Kombinationer av offentlig kooperativ ideell drift och

- - - finansiering

se SVOB

Kombinationer av bidrags- och affärsmässig finansiering driften och - av

individens försörjning

Process genomförande - 0 Information och utbildning kooperation i första hand till lokala eldom själar, föreningsaktiva, offentliganställda handläggare, studieförbund

m.fl. som kan bidra med att mobilisera, samordna, driva projekt och utbilda i olika skeden 0 Genomförande följande punkter, med hjälp av av resurspersonerna Inventering av gruppens i form utbildning, kompetens och resurser av intressen Inventering av behov, brister och i lokalsamhället och samhälresurser let i stort

Idéutveckling utifrån 1 och med mål att skapa kooperativa företag eller föreningar, marknadsanalys och ekonomisk analys

Identifiering av svårigheter och hinder behöver övervinnas

som samt kompetens som saknas eller behöver kompletteras

Åtgärdsprogram utifrån individuellt och i i samverkan med

grupp,

aktuella myndigheter, utbildningsorganisationer m.fl.

Utbildning i kooperativt företagande

starta ekonomisk förening redovisning ekonomisk planering och uppföljning -

lagar och regler arbetsmarknaden, skattelagstiftning

- m.m. arbetsorganisation

Uppföljning och stöd i form företagsrådgivning och kompetensut-

av veckling

Verksamhetsidéer för kooperativt företagande i Stockholms ytterstadsområden

O Hantverkshus 0 Handelshus

Självförvaltning av hus och gårdar

0 Förvaltning lokal entreprenad 0 Lokalt förankrade kooperativ för städning och fastighetsskötsel skolor av och offentliga byggnader bidrar till Ökad social förankring och kontroll. -

Projekt och åtgärder kan leda till utveckling storstadskooperativ 89 som av

Företagarservice till områdets enskilda och kooperativa näringsidkare Etnisk vård och omsorg, fr.a. inom äldreomsorgen Etnisk catering Språk- och kulturutbildning för internationella företagare Miljö och återvinning i lokalsamhället Semesterutbyte Sommarbarn hus/stugbytarservice - - Grannskapsservice lägenhetspassning, övernattningslägenhetsuthyr- ning, hundpassning, barnvaktarservice etc. Ungdomsföretagande. Bilpooler Inköpsföreningar Import export -

Kontaktadresser 91

Kontaktadresser

Kooperativ Konsult

Andra Långgatan 29 413 27 Göteborg Telefon 031-85 94 80 Fax 031-85 94 29

KoopUtveckling i Skåne

205 03 Malmö Telefon 040-22 05 10 Fax 040-94 76 80

Kooperativt IdéCentrum, KIC

Sverkersgatan 8 126 51 Hägersten Telefon 08-19 86 86 Fax 08-19 80 40

Kooperativa institutet, Koopi

Box 20063 104 60 Stockholm

Telefon 08-772 89 90 vx

Fax 08-642 81 06

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. Den nya - . Samverkansmönster i svenskforsknings- 27. En strategi för kunskapslyftoch livslångt lärande. finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiska landskapet i Norden Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet.U. 4. Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler infor Forskning och Pengar. U. regeringskonferensen 1996.UD. Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. w Attityder f och lagstiftningi samverkan Ett år med EU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. erfarenheter av arbetet EU. i UD. w5"Möss och människor. Exempel bra Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användning blandbarn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. .Banverkets myndighetsroll m.m. K. laddadfråga. M. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.A. . Batterierna en - Om järnvägens trafikledning m.m. K. Kriminalunderrättelseregister . - .Forskning för vår vardag.C. DNA-register. Ju. .EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför Högskolai Malmö. U. två- och trehjuliga motorfordon.K. Sveriges medverkani FN:s familjeår. .NKommuner och landstingmed betalnings- Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39. Rapport från klimatdelegationen1995. .Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelaterad forskning. M.

l Elektronisk dokumenthantering.Ju.

Budgetlagregeringens befogenheter 40. finansmaktens område.Fi. 41. Statens maritimaverksamhet.Fö. P Union for både öst och väst. Politiska,rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentligheti EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheten i EU. Spelregleroch 16. Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. uttrådesrätt, medborgarskapoch mänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen. rättigheteri EU. UD. Reformerat förhandsbesked.Fi. 17. Bättre trafik med väginformatik.K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. 18. Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklars betydelser for försäkringar. Fö. individ och lokalsamhâlle.U. 19. Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. Shaping SustainableHomes an Urbanizing bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReport for Habitatll. N. UD. 49. Regler for handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 50. Förbud mot vapen allmänplats m.m. Ju. U. 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 21. Reform och förändring. Organisation och ring alternativ och förslag. A. verksamhetvid universitet och högskolorefter 52. Precisering av handelsändamålet i detaljplan.M. 1993års universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendragM. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsområden. inflytande, delaktighetoch ansvar. U. 23. Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänstermed miljöpåverkan.N. 24. Från Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga EU-ländersförslagoch debattinför regeringskonferensen 1996.UD. 25. Från massmediatill multimedia att digitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens

offentliga utredningar

1996 Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Bättretrafik medväginformatik.17

Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. 26 Mössoch människor. Exempelpå bra Banverketsmyndighetsroll m.m. 33 IT-användningbland barn och ungdomar.32 Enskildavägar. 46 Justitiedepartementet

Finansdepartementet

Kriminalunderrâttelseregister DNA-register. 35 Kommuneroch landstingmedbetalningssvärigheter.12 Elektroniskdokumenthantering.40 Presumtionsregelniexpropriationslagen.45 Budgetlag regeringensbefogenheter - Förbud allmän plats 50 ñnansmaktensområde.14 mot vapen m.m. Borgenärsbrotten en översyn av kap. - Utrikesdepartementet brottsbalken. 30 Översyn skatteflyktslagen. Vem bestämmervad av EU:s internaspelreglerinför Reformeratförhandsbesked. 44 regeringskonferensen 1996. 4 Politikområdenunder lupp. Frågor om EU:s första

Utbildningsdepartementet

pelareinfor regeringskonferensen 1996.5 Ett år medEU. Svenska Den nya gymnasieskolan hur går det 1 statstjärtstemårts erfarenheter arbetet i EU. 6 Samverkansmönster i svenskforskningsfmarsiering.2 av Av vitalt intresse. EU:s utrikes-och Samordnadrolltördelning inom tekniskforskning. 20 säkerhetspolitikinfor regeringskonferensen. 7 Reform och förändring.Organisation och verksamhet Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga vid universitetoch högskolorefter 1993års och ekonomiskaaspekter EUzssjätte universitets-och högskolereform.21 av utvidgning. 15 Inflytandepå riktigt Om eleversrätt till - Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, inflytande,delaktighetoch ansvar. 22 utträdesrått,medborgarskapoch mänskliga En strategiFörkunskapslyftoch livslångtlärmde.27 rättigheteri EU. 16 Det forskningspolitiskalandskapeti Nordennå 1990-talet.28 Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningarinför regeringskonferensen 1996.19 Forskningoch Pengar.29 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga Högskolai Malmö. 36 EU-ländersförslag och debattinför Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserlö regeringskonferensen 1996. 24 individ och lokalsamhälle.47

Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament

Jordbruksdepartementet

ochoffentligheti EU. 42 JämställdhetenEU. Spelregleroch i Offentlig djurskyddstillsyn.13

verklighetsbilder.43

Arbetsmarknadsdepartementet Försvarsdepartementet Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 +

Totalförsvarspliktigam95. Förslag jobb/studier Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförzäkring om efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, alternativoch förslag.51

försäkringar. 18

Kulturdepartementet

Statensmaritimaverksamhet.41 Från massmediatill multimedia

Socialdepartementet -

att digitaliserasvensk television.25

Sverigesmedverkani FN:s familjeår. 37

Näringsdepartementet

Kooperativamöjligheteri storstadsområden. 54 Kartläggningoch analys av den offentliga senoms

Kommunikationsdepartementet upphandling

av varor och tjänstermed Omjärnvägenstrañkledning m.m. 9 miljöpåverkan.23 EU-mopeden. Ålders- ShapingSustainableHomes Urbanizing och behörighetskravför an två- och trehjuliga motorfordon. 11 World. SwedishNationalRepon for Habitat 48

. .

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Regler för handelmed el. 49

Civildepartementet Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Forskning för vår vardag. 10 Attityder och lagstiftning i samverkan + bilagedel.31

Miljödepartementet

Batterierna en laddadfråga. 8 - Nationalstadsparken38 Rapport från klimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning. 39 Precisering av handelsändamálet i detaljplan.52 Kalkning av sjöaroch vattendrag53

FRITZES KUNDTJÄNST: 47 106 STOCKHOLM FAX:08-20 5021, TELEFON: 08-690 9190 ISBN 91-38-20236-0 ISSN 0375-250X