Egenmakt : att återerövra vardagen : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

v

ut rm

Statens offentliga utredningar

WW 1996: 177

E99 Socialdepartementet

Egenmakt

återerövra

- att vardagen

Delbetänkande av Storstadskommittén Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall pâ remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20441-X gotab Stockholm 1996 ISSN O375-250X

Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet 3

Till statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Regeringen .beslutade den 16 mars 1995 att ge utredningen S 1994:03 Levnadsvillkor i storstadsområden direktiv nya S 1995:35. Med stöd av detta förordnades den 23 mars 1995 Karl- Petter Thorwaldsson som ordförande. Karl-Petter Thorwaldsson ent-

ledigades den l februari 1996. Till ny ordförande utsågs kommunal-

rådet Kerstin Alnebratt den 1 februari 1996. Den 23 1995 förmars ordnades som ledamöter i kommittén kommunalråden Christine Axelsson s, Vivi-Ann Nilsson s, bitr. borgarrådet Dag Larsson s, f.d. kommunalrådet Joakim Ollén och f.d. riksdagsledamoten

m Rune Thorén c samt riksdagsledamoten Karin Pilsäter fp.

Kommittén antog namnet Storstadskommittén. Direktiven till utredningen dir. 1995:35 dir. 1995:108 har i sin helhet bifogats betänkandet bil. 1. Som sakkunniga förordnades den 10 april 1995 regiondirektören Sven-Olov Andersson, Arbetsmarknadsstyrelsen, överdirektören Ann-Mari Begler, Socialstyrelsen, projektledaren Tommy Birgersson, Boverket, byrådirektören Ylva Eklund, Riksförsäkringsverket, departementssekreteraren Barbara Martin Korpi, Socialdepartementet, departementsrådet Mats Wadman, Arbetsmarknadsdepartementet samt generaldirektören Kerstin Wigzell, Ungdomsstyrelsen. Kerstin Wigzell entledigades den l februari 1996. Till ny sakkunnig tillförordnades departementssekreteraren Gunilla Malmborg, Socialdepartementet, från och med 3 1996. mars Därtill förordnades den 15 juni 1995 som experter kanslirådet Eva- Stina Hultinger, Utbildningsdepartementet, kanslirådet Kent Ivarsson, Civildepartementet, sekreteraren Birgitta Ornbrant, Arbetsmarknadsdepartementet, departementssekreteraren Tommi Riihonen, Arbetsmarknadsdepartementet, avdelningsdirektören Maria Roselius, Socialstyrelsen samt den 10 augusti 1995 sekreteraren Ulla

Ãhs, Bostadspolitiska kommittén, Näringsdepartementet. Eva-Stina

Hultinger entledigades den 10 maj 1996. Till ny expert förordnades departementssekreterare Catharina Wettergren, Utbildningsdepartementet, den lO maj 1996.

4 Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet

Storstadskommittén får härmed överlämna sitt andra delbetänkande;

EGENMAKT att återerövra vardagen

-

Kommitténs arbete fortsätter enligt direktiven.

Stockholm i december 1996 Kerstin Alnebratt . Christine Axelsson Joakim Ollén Dag Larsson Karin Pilsäter Vivi-Ann Nilsson Rune Thorén

/Mikael Romero

Innehåll 5

Innehåll

Sammanfattning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kapitel I Medborgarroll i storstad. Ett samtal om van makt 13

1.1 Inledning 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.2 Fokusgrupp Stockholm 16

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.3 Fokusgrupp Göteborg 24

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.4 Fokusgrupp Malmö 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.5 Politiska resurser och aktiviteter i de tre storstadsregio-

nema 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.6 Valdeltagandet 46

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kapitel 2 Tankar som styrt 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1 Inledning 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2 Utopistema tänkte 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Rationalistema tänkte 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Folkhemsinredarna tänkte 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Kritikerna tänkte 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.6 De självkritiska tänkte 53

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kapitel 3 Politik som styrt 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1 Inledning 55

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Närvaron eller frånvaron ett egenmaktsperspektiv 55

av . .

3.3 Sammanfattning och slutsatser 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kapitel 4 Egenmakt ett idéhistoriskt perspektiv 65

ur . . . . . . . . .

4.1 Inledning 65

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2 Representativitet och medborgerligt direkt deltagande 65

. 4.3 Olika demokratideñnitioner 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Den antika direkta demokratin 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.5 Representativ demokrati i nationalstater 67

. . . . . . . . . . . . . .

4.6 Två förhållningssätt 68

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.7 Individualismens perspektiv 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8 J akobinska traditionen 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.9 Risken för elitstyre 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll SOU 1996: 177

4.10 Modern demokratidiskussion revisionistiska demokra- tiskolan 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.11 Pluralistisk eller monolitisk demokratiuppfattning 70

. . . . . 4.12 Tunn, snabb eller stark demokrati 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.13 Deltagardemokrater 72

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.14 Värderingsförskjutningar 72

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

4.15 Individualism och sekularisering 72

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.16 Det sociala kapitalet 73

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.17 De svenska kommunernas ställning 74

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.18 Centralisering och institutionalisering 75

. . . . . . . . . . . . . . . .

4.19 Decentraliseringens decennier 76

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.20 Det civila samhället 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.21 Medborgaren, politiken och staten 77

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.22 Sammanfattning och slutsatser 78

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kapitel 5 Resonemang kring egenmakt 81

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1 Den representativa demokratins kris 81

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2 Människosyn 86

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Vanmakt 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4 Lanseringen av begreppet egenmakt 91

. . . . . . . . . . . . . . . . .

5.5 Resonemang kring egenmakt 92

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kapitel 6 Egenmakt och folkhälsa 99

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.1 Inledning 99

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Hälsa folkhälsa 99 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3 Sambandet mellan egenmakt och folkhälsa 100

. . . . . . . . . . .

Kapitel 7 Egenmakt i boendet 105

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7.1 Samhällets syn boendet 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2 Miljonprogrammet 106

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3 Traditionella åtgärder för att lösa miljonprogrammets

problem 109

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.4 Självförvaltning kan bryta negativ utveckling 110

. . . . . . . . .

7.5 Hyresrätten utvecklas ständigt 112

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6 En berättelse om bostadsområdet Holma 112 . . . . . . . . . . . . .

7.7 Exemplet Holma 115

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.8 Utgångspunkter för uppskattning av ekonomiska effek-

ter av självförvaltningen i Holma 117

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.9 Sammanfattning av ekonomiska effekter 118

. . . . . . . . . . . . .

7.10 Förslag om lag om självförvaltning 119

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1996: 177 Innehåll 7

Kapitel 8 Möjligheter till egenmakt 123

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.1 Inledning 123

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.2 Brukare med egenmakt 125

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.2.1 Barnomsorg 126

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.2.2 Former för kommunal och enskild barnomsorg 127

.

8.2.3 Rätt till brukarinflytande 129

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Självförvaltningsorgan 130

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2.4 Skola 132 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2.5 Fritid 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

8.3 Medborgare med egenmakt 137

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.3.1 Förslag om medborgarberedning 139

. . . . . . . . . . . . ..

8.3.2 Förslag motivrätt beslutsnivå 140

om av . . . . . . . . . . .

8.3.3 Förslag om folkomröstningar på stadsdels/kom-

mundelsnivå 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.3.4 Förslag om medborgerlig motionsrätt till stads-

dels- och kommundelsnämnder 142 . . . . . . . . . . . . . . . .

Reservationer och särskilda yttranden

Reservation av ledamoten Karin Pilsäter fp 145

. . . . . . . . . . . . . .

Reservation av ledamöterna Karin Pilsäter fp, Rune Thorén

c, Joakim Ollén m 155

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Reservation av ledamoten Dag Larsson s 156

. . . . . . . . . . . . . . . .

Reservation av ledamoten Rune Thorén c 157

. . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilt yttrande av sakkunnige Tommy Birgersson 159

. . . . . . . .

Särskilt yttrande av ledamoten Joakim Ollén m 164

. . . . . . . . . ..

Särskilt yttrande ledamoten Karin Pilsäter fp 165

av . . . . . . . . ..

Särskilt yttrande av ledamöterna Dag Larsson s och Vivi-Ann Nilsson s 167

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga Kommittédirektiv

Levnadsvillkor i storstadsområden 169 . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 Politiska resurser i de tre storstadsregionerna 189

. . . . .

Bilaga 3 Inventering ekonomiska effekter av de senaste

av

årens utveckling i bostadsområdet Holma i Malmö 219

Lzâgåä

fi. m I"

,..3.,.g,x.

SOU 1996: 177 Sammanfattning 9

Sammanfattning

I vårt första delbetänkande SOU 1995:142 varnade vi för den växande vanmakten i storstädemas utsatta bostadsområden. Vi skrev: "När medborgarnas förväntningar på inflytande inte motsvarar det

faktiska handlingsutrymmet uppstår vanmakt. Kommittén anser att

ökad vanmakt lämpligast ska mötas med vad vi kallar egenmakt". Vi definierade begreppet enligt följande: "Egenmakt är den makt som medborgaren utövar över sin vardag Uppdraget för detta delbetänkande formulerade vi följande sätt: "Kommittén återkommer i ett särskilt delbetänkande under år 1996 där vi ska utveckla diskussiokring egenmakt och lämna förslag på hur medborgarnas egennen makt kan vidgas och fördjupas". Vårt fokus i detta delbetänkande egenmakt har således varit om den enskilde medborgarens maktmöjligheter i förhållande till sina vardagssituationer. Vi vill anslå ansats och ett nytt förhållningsen ny sätt till den vanmakt och det utanförskap som många medborgare upplever idag. Vi att det är dags för ett förändrat synsätt. Istället anser för att "lägga livet till rätta borde den framtida politiska uppgiften att "rätta till det ligger i vägen för livet". Att betrakta medvara som borgaren subjekt istället för objekt. som Erfarenheterna från de försök tidigare gjorts för att bryta segsom regationen i storstäderna har i stor utsträckning präglats av att konlösningar och modeller åt de berörda. Det är enligt vårt sätt struera det ingen framkomlig väg. Politiken blir kraftlös utan uppslutatt se ning och aktiv medverkan från de är målet för politiken. som Vi finner det inte meningsfullt att närmare definiera begreppet egenmakt. Det är istället exempel och strävan att öka medgenom en borgarnas makt över sin vardag begreppet äger sin giltighet. Det som är verkligheten som formar definitionen. I kapitel ett Medborgarroll i storstad har vi lyssnat till medborgare i storstäderna och deras förhållande till och uppfattning om makt och vanmakt. Vi har provat ovanlig metod. I formen av så en kallade fokusgrupper samlade vi drygt ett trettiotal medborgare från Stockholm, Göteborg och Malmö till samtal makt, vanmakt, syom politiker och uppfattningen vår demokrati. Det blev intresnen om

10 Sammanfattning SOU 1996: 177

santa samtal som utvecklade frågeställningarna medborgarens

om förhållande till makt. Samtalen beskriver stor förtroendekris melen lan väljare och valda. De återger känsla att politikerna är elit en av en som skor sig, som man inte känner eller har kontakt med. Men där fanns också en vilja till bättre kontakt och ökad kunskap varandom ras verkligheter. En annan viktig slutsats av samtalen är att många inte känner att de har kunnande och att sig själva aktiva vana se som i demokratiska Men viljan finns där. Boendet pekades processer. ut som det område i vilket vill påbörja ett eget ansvarstagande. man I det efterföljande avsnittet har vi gjort traditionell kvantien mer ñering av medborgarnas politiska resurser och aktiviteter. SCB:s stora undersökning området har bearbetats storstadsregionema.

Den visar bland annat att i synnerhet låginkomsttagare i miljonpro-

gramsområdena är missnöjda med hur kommunpolitikema sköter sitt arbete. Storstadsboma är också mindre aktiva via de formella politiska kanalerna. Vi avslutar det första kapitlet med kort beskrivning valdeltaen av gandet. Skillnaderna i valdeltagandet inom storstaden är stort. Mellan ett utpräglat höginkomstområde och ett låginkomstområde kan det skilja drygt 40 procent i valdeltagande. I kapitel två "Tankar styrt gör.vi tillbakablick och som en en analys av vilka tankar som legat till grund för hur det svenska samhället organiserats. I kapitel tre "Politik styrt" gör vi historisk tillbakablick som en med avsikten att kartlägga frånvaron eller närvaron egenmakt i den av svenska politiska debatten och besluten. Vi kan konstatera att egenmaktsperspektivet i stort varit frånvarande i svensk modern politisk historia. I kapitel fyra "Egenmakt ett idéhistoriskt perspektiv gör ur vi en exposé över den demokratiska spänning mellan representativitet och medborgerligt direkt deltagande diskussionen som om egenmakt medverkat till. I kapitel fem Resonemang kring egenmakt" vi bakger en grund till och motiverar varför den demokratiska mobilisering som egenmakt är ett uttryck för är så nödvändig. I kapitel sex "Egenmakt och folkhälsa gör vi kortfattad en genomgång av studier kring denna relation. Om betydelsen att mänav niskor får verktyg för att behärska sin omgivning för undvika att vanmakt och ohälsa.

SOU 1996: 177 Sammanfattning 11

I kapitel sju Egenmakt i boendet fokuserar vi oss bostadsområdet Holma, Malmö. Vi vet att självförvaltningen som pågått sedan några år tillbaka haft en positiv utveckling för människorna som bor där och för hela bostadsområdet. Vi har också gjort ett försök att mäta ekonomiska förändringar för framförallt de offentliga aktörerna verkar i området. Resultatet är glädjande. Vi föreslår lag om som en självförvaltning i boendet. Det är av helt avgörande betydelse för ut-

vecklingen i miljonprogramsområdena i första hand, att människor

tillåts engagera sig i sitt boende för att påverka sin boendemiljö och sina boendekostnader. Exemplet Holma måste få fortsätta och få spridning. I kapitel åtta Möjligheter till egenmakt" för vi fram våra övriga förslag. Vi föreslår förstärkning lagen självförvalten av om ningsorgan. Om minst 50 procent av brukarna vid en anläggning eller institution så kräver, måste nämnd inom de regler som gäller i övrigt, överlämna ansvaret för driften. Vi föreslår intiativrätt för medboren att kräva folkomröstningar stadsdels/kommundelsnivå. Vi garna föreslår möjlighet för kommunfullmäktige och stadsdelsnämnder en att tillsätta medborgarberedningar. I dessa skall intresserade medbormöjlighet att medverka i den demokratiska processen begare ges redningsstadiet. Vi föreslår ett införande motivrätt. Det är av en en rätt för berörda medborgare att få valet beslutnivå motiverat. Beav visbördan ligger politik/förvaltning. Vi föreslår medborgerlig en motionsrätt stadsdels/kommundelsnivå för att öka den enskilde individens möjlighet att påverka den politiska dagordningen. Vi föreslår att dessa förslag prövas i storstäderna med början årsskiftet 1997/98 för att pågå över mandatperioden och utvärderas år 2003.

Medborgarroll i storstad. Ett samtal om vanmakt 13

Kapitel 1

i storstad. Ett samtal

Medborgarroll om

vanmakt

1.1 Inledning

"Min personliga förmåga att kunna påverka ett beslut ska gå igenom någon, som ska gå genom någon annan och helst ska det gå genom någon sådan där som springer i korridorerna i Bryssel. Det är inte alls konstigt att man istället sluter sig i sin privata sfär och börjar med idrott eller umgås med kompisarna istället". en "Det är bara ett jävla käbbel. Det jag skulle vilja göra är att låsa in alla riksdagsman i riksdagshuset, under pistolhot. En catering

firma som kommer in med käk och så får de några våningsslafar att Nu sitter ni ta mig fan här tills ni har löst den här skiten. Punkt

sova slut. Ingen press, ingenting. När de kommer ut är det inget tjafs. Vi gjorde det och det och det. Alla har enats. Så här skall det köras. Nu har vi målinriktning år framåt, vi. Så skulle de kunna en sex nu gasar lösa det har Men inte med det här käbblet". "Tänk er till exempel här i Stockholm bara när de pratar om att höja hyror och allt. Vi har ju nått taket snart. Tänk om alla skulle gå ut på sina balkonger och slå med några kastrullock eller kastruller. Vilket himla liv det skulle bli i hela Stockholm. Det skulle höras i alla

fall

Ovan återges några av de uppfattningar som Storstadskommittén fick ta del av när vi i formen av så kallade fokusgrupper lyssnade till några medborgares uppfattning makt, vanmakt, synen politiker och om demokratin. Det känns rätt och riktigt att inleda ett delbetänkande om

egenmakt med de boende i miljonprogramsområdena och deras egna

beskrivningar. I Storstadskommitténs första delbetänkande Att röja hinder SOU 1995: 142 uttrycker vi farhågor över den växande vanmakten bland medborgarna i storstädemas miljonprogramsområden. En faktor som vi lyfte fram som ett uttryck för medborgarnas ökande vanmakt, det sjunkande valdeltagandet i storstäderna. Även detta var om kan bero en mängd olika faktorer anser vi att det sjunkande valdeltagandet kan härledas till en ökad resignation bland medborgarna, i deras uppfattning att kunna påverka sin och andras vardag.

14 Medborgarroll i storstad. Ett samtal om vanmakt SOU 1996: 177

Vi ville se vad som fanns bakom statistiken och siffrorna. Målsättningen var att försöka tränga djupare in i frågeställningar om makt och vanmakt. De kvantitativa maktundersökningar som gjorts och görs saknar det djup som vi eftersträvar. Vanmakt ser olika ut. Människors individuella upplevelse vanmakt är heller inte något lätt av som låter sig kvantiñeras. Därför tog vi initiativ till så kallade fokusgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö. Så vitt vet är det första gången som denna metod används av en statlig offentlig utredning. Kommittén gav SIFO uppdraget att samla medborgare för ett samtal om makt och vanmakt. Vi koncentrerade oss de typiska miljonprogramsområdena. I Stockholm inbjöds människor från Vårby Gård och Fittja, i Göteborg från Gårdsten och Biskopsgården och i Malmö från Rosengård och Möllevången. En målsättning också att förvar söka finna ett så representativt urval de boende möjligt. av som Samtalen fördes av arbetslösa, invandrare, i stort lika många kvinnor som män och yrkesverksamma inom framförallt den offentliga sektorn. Trots att de bodde i område hade de aldrig träffat varandra samma tidigare. De visste heller inte förhand vem som beställt undersökningen. Samtalen leddes av en person med stor vana av arbete med denna metod. Tanken från vår sida var givetvis att införskaffa kunskap och få ögonblicksbild hur dessa människor upplever livet en av i miljonprogramsornrådena och låta denna kunskap ligga till grund för Storstadskommitténs fortsatta arbete med delbetänkandet om egenmakt. Tio till tolv personer per fokusgrupp och stad, inbjöds således att

kring följande frågeställningar. Även frågeguiden inte

resonera om följdes slaviskt, utgjorde den ramen för samtalet. Varje möte inleddes med en presentation av deltagarna. Därefter följde ett samtal med i huvudsak följande frågeställningar:

Hur tycker Ni att Sverige har utvecklats och förändrats under o de sista tio åren Hur har stadsdelen där Ni själva bor utvecklats och förändo rats På vilket sätt tycker Du att Du som medborgare kan utöva Ditt o inflytande Exempelvis i boendet, inom skola och barnomsorg. - Upplever att det är generellt svårt att utöva inflytande o man Skulle Du vilja ha mer att säga till medborgare o om som Över vad. Beskriv vilka områden. -

Medborgarroll i storstad. Ett samtal vanmakt 15

om

Är Ni själva aktiva i något o sammanhang/politiskt parti, förening, grannsamverkan

o Har Ni någon kontakt med politiker

Vad vill Ni ha för slags kontakt

Har vi ett demokratiskt system i Sverige

- Röstar Ni

Tror Ni att Ni själva skulle få inflytande Ni

mer om engage-

rade Er politiskt Föreställ Er att Ni som medborgare fått i uppdrag

- en grupp

av Er kommun att föreslå åtgärder gör att Ni själva får

som mer makt över Ert bostadsområde. Om Ni helt fritt fick bestämma hur skulle det då ut, vad Ni framför Er då se ser

Det blev intressanta samtal makt, vanmakt, politik, politiker

om om

och synen på demokrati. Avståndet mellan väljare och valda

synes av samtalen att döma vara hisnande. Politikerförakt är ett starkt och

ofta missbrukat begrepp. Men klart är att var och tar del

en som av dessa samtal finner en enonn förtroendekris. Storstadskommittén ser

ett värde i att återge huvuddelen samtalen. Det är några röster från

av

människor av kött och blod. Det förmätet att analysera eller

vore

kommentera samtalen löpande. Det skulle försvaga berättelserna och i viss mån styra läsaren. Visst finns där ett demokratiskt utanförskap

som förskräcker. Det går dock att spåra vilja att ta ett större

en ansvar

för egen del. En viktig lärdom som bekräftades i dessa samtal och

som legat till grund för kommitténs synsätt, är att det finns resurser i de utsatta bostadsområdena. Många skulle säkert bli överraskade

över hur starka de är. Det är människor vars resurser måste tas tillvara

om den negativa utvecklingen i miljonprogramsområden ska brytas.

De citat som följande kapitel om fokusgrupperna bygger är nå-

got textmässigt och språkligt bearbetade där det varit nödvändigt. Vi har medvetet valt återhållsamma den punkten. Sakligt och

att vara

innehållsmässigt har givetvis inga förändringar gjorts. De personer

som deltog i fokusgrupperna är garanterade anonymitet. Det innebär att deras namn också skyddas i utskriften samtalen

av

Bandutskrifter från fokusgrupper genomförda av SIFO i Stockholm, Göteborg och Malmö den 11 och 12juni 1996.Samtalsledare var Ronnie Fridenäs,SIFO.

16 Medborgarroll i storstad. Ett samtal makt om van

1.2 Fokusgrupp Stockholm

Jag tänkte att vi skulle börja prata lite hur ni ser på

- grann om Sverige. Vårt land och vad som har hänt med Sverige. Hur det

har utvecklats och förändrats under de senaste fem, tio åren

Jag har hållit med barn mycket, har märkt att våldet - som

avancerat. Det är det första - Ja, det tycker jag är det första. Det är obehagligt, att det har blivit ett så hårt samhället.

Ja, någon annan som tänker på något annat eller samma

- Jo, jag har varit mycket utomlands och kommer hem, då - som märker skillnaden när har varit borta i tre år. Att man kanman man ske inte kan ut sent kvällarna och att man inte kan komma hem

sent nätterna. Man är rädd att man blir ofredad.

Jag har inte åkt kommunalt tio år. Var en tunnelbana förra nyårsafton. Vart mörkrädd när jag gick ner där.

Felet är att vuxna inte säger någonting till små barn. - De vågar inte. - De vill att man skall se dem. En åttaåring kan försena ett tåg tio minuter, från Mörby centrum till T-centralen. Tio minuter försenat.

Minst två hundra vuxna åker till jobbet. Ingen säger någonting.

Man hör att man blir antastad om man säger något. Jag har själv råkat ut för det. Säger något så blir man kallad allt möjligt, man och det är inte roligt att få det i ansiktet. Då drar man sig hellre undan.

Man vet inte de har sig. En kniv kommer fram så om vapen himla lätt i dag.

Finns det andra saker än barn och uppfostran som ni tänker -

på kring det här med Förändringar

Där kommer vi tillbaks till sossepolitiken. Alla skall ha. Jag är andra generationens invandrare, mina föräldrar flyttade hit från Ita-

lien och Tyskland. De korn till mig i tredje klass och sa att du skall

ha hemspråk. Jag började gråta. Jag är inte jäkla svartskalle, tänkte en jag. Jag är svensk som ni. Då gick jag hem till morsan och farsan och

att får ni fan ringa upp rektorn och säga honom. Tyska och sa nu italienska lärde jag mig hemma, jag ville lära mig sådant. Jag om skall lära mig svenska i skolan. De ringde upp och sa: att är det

någonting han skall ha, så skall han ha extra undervisning i svenska.

Hur tycker ni själva stadsdelen eller området har utvecklats - Jag flyttade till mina föräldrar i Fittja, när jag tre år tror - var jag. Så jag har bott där. Hela området var inte ens färdigbyggt när jag

flyttade dit. Sen bodde jag där tills jag flyttade upp till Alby för sex

Medborgarroll i storstad. Ett samtal van makt 17

om

år sedan. Jag har sett hela skillnaden och hela förfallet som har skett under alla de här åren. När jag började skolan vi två stycken var invandrare, tre om man räknar med en kille finsk. Men de som var räknas väl nästan till svenskar. Det var en som hade språksvårigheter. Det var en turkisk tjej. Det var liksom inga problem. I hela skolan hade vi kanske tio stycken. Vi kanske tio stycken och det fan var var om man skall säga det, ordning överallt. Idag är förhållandet tomer talt omvänt. Det är ingen fel, än politikernas fel. För att vi får annans bosätta oss var vi vill. Men när man ser att det är sådan total en massflytt på människor som det varit under slutet av åttiotalet till just Fittja, så kan man inte göra gör. Bengt Westerberg höll som man att tjafsa om det i tre kvart och sa: "Jag kan gärna bo där ute". Jag sa brorsan att vi pyntar en lägenhet honom här Krögarvägen, så kan han åka taxi fram och tillbaka. Han skulle ta mig fan inte sätta sin fot där en natt. Det kan jag garantera. Då skulle han inte beens höva betala hyra, utan det skulle två goda skattebetalare göra. Men de förstår liksom inte problemet. Man kan lätt tolka att jag är rasist, men jag måste nog säga att jag nästan har blivit invandrarñentlig, för att jag ser hur allting blir fel. Det är inte invandrarnas fel, utan det är politikernas fel som låter dem placera sig hur de vill. Så kan man inte göra. Man måste fördela i samhället, det gäller allting. Det gäller pengar det gäller sjukvård, vad som helst. Du måste ha balans i samhället för att det skall fungera. Förlåt om jag pladdrar här. Vi har anställt en grekisk kille. Han har jobbat hos i ett år och han är oss nu nitton år. Han talar bara svenska när han är jobbet. När han är hemma talar han grekiska. När han är med sina kompisar talar han grekiska. Han har pengarna grekisk bank. Han tittar på grekisk TV. Grekiska, grekiska, grekiska. Jag och hur fan tror du att du sa: skall få något arbete. Du får aldrig arbete någon annanstans än möjligtvis i Fittja. Om ni tänker er själva som medborgare i det här samhället. - På vilket sätt tycker ni att ni kan utöva ert inflytande Har ni

påverkan på det som händer och sker runt omkring er

Det går inte, säger en vanlig medelsvensson, vanlig männi- - som ska. Det går inte att påverka. Man får väl försöka göra det i sitt eget hus först. Jag har varit runt och ringt alla mina och skällt ut deras jävla grannar ungar som håller att skräpa De slänger skräp överallt och kluddar. ner. Ser jag de göra det, så får de smäll. en

Du säger att du kan påverka ditt trapphus. Där har du något

slags inflytande. Ja, jag försöker i alla fall. För jag blir bara förbannad när jag - ser

18 Medborgarroll i storstad. Ett samtal om van makt

skit ligga överallt. Det finns ett soprum, liksom.

Skolan då Har något inflytande över skolan

- man

Jag har min syster i skolan och jag är uppe och skäller på dem

-

gång i månaden. Jag glömmer aldrig när jag var och skällde ut

en

lärarna när hon gick i eller sjuan. Jag blir så förbannad. Hon

sexan

märkte att hon inte kunde tala ren svenska. Jag gick upp till hennes

svensklärare och att "när du hör att hon säger fel då skall du rätta sa

henne, det är ditt jobb. Annars kan du lika väl börja steka hambur-

McDonalds. Är du svensklärare, skall du rätta till det så att gare det blöder i öronen henne. Man säger Den där och Det där.

Vad säger ni Har ni något inflytande där ni bor

-

I Alby har vi haft nattvandring en del. Det var ett tag sen jag var

-

med nu. Men några gånger har jag varit med och gått nätter och

kvällar.

Vad känner du då att du kan med och påverka för nå-

- vara

gonting Ja, förhindra våld. Det tycker jag är jättevettigt.

-

Uppskattar ungdomarna det då

-

-Ja, det är många som kommer fram och pratar och tycker att det

är bra.

I andra länder så demonstrerar ganska häftigt och får ige-

- man

saker och ting. I Sverige hör man aldrig talas om det.

nom

Tänk till exempel här i Stockholm bara när de pratar om att

- er

höja hyror och allt. Vi har nått taket snart. Tänk alla skulle

om

ut sina balkonger och slå med några kastrullock eller kastruller.

Vilket himla liv det skulle bli i hela Stockholm. Det skulle väl höras

i alla fall. En protest, det här går inte.

Känns det svårt att utöva något slags inflytande i det här

samhället

Man får inte säga någonting, blir tystad en gång.

- Hur då du - menar

Så fort det sitter någon som har en vettig kommentar i något prat-

-

program TV, då är det en gång, "du är rasist eller du har

fel dig.

Det är liksom inte fel. Det är bara att alla vill hålla locket -

på. Så det blir bara värre och värre allting. Vad säger ni andra det här inflytande Är det svårt

- om om Ja. - Varför är det, det - Man har väl kanske inte det rätta engagemanget. - Är det så -

Jag tror många inte har det. Det går bra att sitta och prata, men

-

Medborgarroll i storstad. Ett samtal om van makt 19

att göra någonting, det är längre steg dit. Är det mycket det lägger

att man locket på, när någon höjer

rösten Då obekväm. - är man När vi satt i grupper när vi skulle bygga om Botkyrka, Hallunda -

och Norsborg fick vi gårdsgrupper. Vi ville påverka någonting där,

men då var Botkyrkabyggen ganska tvära med "nej, det går inte. Hyresgästföreningen hade också sina principer. Vi hade ganska vettiga förslag. Men det gick bara inte. För då bromsade Botkyrkabyggen och Hyresgästföreningen. Boendeinflytande som vi skulle ha, som det heter så vackert. Okej, vissa grejer var kanske för avancerade för att få, men ändå kände man att man inte alls fick den talan man ville ha. Det gick inte, det vi ville ha. Ändå det inte så orimliga var krav man ställde. De satte sig bara tvären och sa bara nej, det går inte. Det är lite skendemokrati i det här landet, tycker jag. Nu har de byggt om Tumba centrum. Vilka skall betala för det Jo, det är vi som bor i Botkyrka. Vem ville bygga om Tumba centrum Jo det är jönsar sitter i kommunledningen vill ha fjäett par som uppe som en der i hatten: Titta vad jag har gjort. Vad gjorde han när han satt i kommunledningen. Han byggde upp den där skiten. Sen gick det back några gånger och konkurs fyra, fem gånger. Vem var det som fick betala Jo, det alla andra stackare. Vad fan, skulle var man man ur huse och rösta för prylar. Ska vi bygga om centrumet, omröstning den och den dagen på Tumba torg, klart slut. Så röstar man om det. Fan, folket skall säga till. Det finns inget sådant, utan det är bara vi kör över dem. De byggde Globen. Kånkat tre eller fyra gånger. Nu skall vi ha - OS i Sverige. Fan, det finns inga pengar. Men är det så att man vill ha närmare demokrati där - man bor. Där verkar. Är det så du menar man Ja. - Jag tror att lösningen är att folk skall ut och säga till. Nu fan får det vara nog. Vadå, sitta hemma med ett pilsner och snacka par skit och klaga. Alla är bäst fotboll med några pilsner framför Tipsextra. Så är det ju. Gå ut och lira, det är det ingen som fixar. Det skall börja hemma i hemkommunen. Sen kan det spridas. - Bara får igång sådan där rörelse. man en Är

ni själva aktiva på något sätt i föreningar, politiskt parti

-

eller någon klubb

Nej. -

Har ni någon reell makt, tycker ni

-

20 Medborgarroll i storstad. Ett samtal om van makt

Nej.

-

Ingenting

-

Vart tredje år, nej vart fjärde år. Rösta.

-

Det är bara ett jävla käbbel. Det jag skulle vilja göra är att låsa

-

in alla riksdagsmän i riksdagshuset, under pistolhot. En catering finna kommer in med käk, och så får de några våningsslafar att

som

Nu sitter ni ta mig fan här tills ni har löst den här skiten. Punkt

sova

slut. Ingen press in, ingenting. Sen när de kommer ut, är det inget

tjafs. Vi gjorde det och det och det. Alla har enats. Så här skall det

köras. Så

Nu har vi en målinriktning sex år framåt, nu gasar vi. skulle

de kunna lösa det här. Men inte med det här käbblet bara.

Vill ni ha något inflytande eller spelar det ingen roll Vill ni

-

ha någon makt

Ja. Makt under ansvar. -

Makt och ansvar. Vad skulle du vilja ha makt och ansvar för

-

Det här är någonting som måste långsamt fram. För det är

-

ingen som är van vid det.

Men om du tänker på dig själv. Vad skulle de vilja ha makt

och ansvar över

Det vet jag inte.

-

Vad skulle du vilja ta tag i för bitar du fick välja då

- om

Var skulle de engagera dig om du kunde och kände att du hade

möjligheter Vad är det som ligger dig närmast

Där jag bor.

- Där du bor. Ditt bostadsområde - Ja, det är där man är närmast. -

Hur skulle du vilja utöva ditt inflytande där, din makt där

-

Vad är det du skulle vilja göra Förändra det. Snygga upp det. Göra det mer attraktivt så folk

-

vill bo där, inte bara flytta därifrån. Minska genomströmningen av

människor.

Som det är nu känner man att det är ett hotell bara. De bor här -

månader, är de borta igen.

ett par sen

Om du fick den här möjligheten. Känner du att du är beredd

att ta ett ansvar for det här

Nej, men Hyresgästföreningen i all ära. De är väldigt aktiva

-

och så, jag i ett något vidare begrepp, i området, så att

men menar

alla känner delaktighet. Man månar planteringen och de träd som

om

finns. Jag har upplevt att kommunerna och samhället har satsat miljoner arkitekter som ritat anläggningar och gjort fint och plan-

terat. Det skövlas olika sätt och träd som har kanske vuxit i tio år

bryts av och man kör med bilar upp i planteringama. Jag menar det

SOU 1996: 177 Medborgarroll i storstad. Ett samtal om van makt 21

är människorna som bor där, att det skall aktas och så. Att det skall

vårdas. Att det skall vara vårt.

Du pratar lite om den yttre miljön. Men vi måste först och

främst ta hand våra människor bor där. Vi får inte bara om som

hem och stänga vår dörr och tro att det är bra. Utan man umgås och

blir en grupp, så man känner hela sitt trapphus. Som om man vore

loftkompisar i Vårbygård, där är det faktiskt trettiofem familjer i ett

hus.

-Ja, när människor börjar känna varandra, då börjar de också akta

sin yttre miljö, för då börjar man känna ansvar.

Man går in och stänger dörren.

-

Ja precis. Ingen känner varandra. man känner möjligtvis sina när-

-

maste Man nickar och så går in och stänger dörren och

grannar. man

tar tidningen.

Hur åstadkommer det här då Att det blir att - man mera av man känner varandra

Man tar sitt sociala ansvar. För alla har ett ansvar mot sin granne. - Alla har det ansvaret.

Man börjar prata.

- Man har det ansvaret, då vaknar också det yttre ansvaret. -

Så funkade det i byalagen. De gick tvärs över alla samhälls-

-

skikt och alla åldersgränser.

Vad säger du i de här frågorna med att bestämma och ta an-

svar och makt

Jag tänker på Alby där jag bor. Där har vi startat en internationell

-

kvinnoförening. Jag är själv inte med eftersom jag jobbar så mycket,

att jag inte har haft tid. Jag har en kompis som är med där. Det tycker jag är något väldigt positivt. Där samlas kvinnor från alla åldrar och

de försöker få till någonting, där de kan träffas. Det tycker jag är jätte-

spännande, jätteintressant.

Har ni någon kontakt med politiker tycker ni

-

Nej.

-

Känner ni någon politiker Har ni pratat med någon

-

Nej, de är inte anträffbara.

-

Jag snackade med Uffe A en gång. Han var kul.

-

Jag har pratat med Göran Person, men...

-

Ja, men han tror jag är bra för Sverige. För han är den första

-

auktoritära politikern som vi har haft jättelänge. Han kör stilen Nu är det min båt. Jag styr, ni kan hoppa det inte passar.

av om

Kronan går upp och allt blir liksom bättre för näringslivet, därför de ser att det är någon som har tagit tag i den här skiten och styr. Sen

22 Medborgarroll i storstad. Ett samtal vanmakt

om

om det inte funkar. Sorry, hoppa då. Du behöver inte med

av vara min båt.

Men hur skall politikerna uppföra sig då Eller hur skall de

-

bete sig egentligen För att man skall få kontakt och känna att

man är med och har inflytande och makt över den tillvaro som

man har

Lyssna sina väljare, som har gett dem förtroendet.

- Hur skall de göra det då -

De vågar inte.

-

De skall vända sig ut, inte sitta på sina och låta den där röda

- rum

knappen lysa.

Vart fjärde år ser man dem.

-

Vad säger ni mer om politiker och kontakter Har du någon

-

kontakt med politiker Skulle du vilja ha någon överhuvudta-

get

Nej, jag tror inte det.

- Inte alls -

Nej.

- Du vill inte -

Nej, jag tror inte att de tilltalar mig.

-

Vad säger ni andra då politiker, kontakter och inflytande

- om och makt

Nu träffar de bara topparna inom näringslivet. I slutna samman-

trädesrum.

Träffar de inga medborgare menar du

-

Nej, de träffar bara topparna.

-

Är någon

det annan som har någon kommentar kring politi-

-

ker Skulle du vilja ha någon kontakt med politiker

-Jo, det skulle nog vara bra.

Vad skulle du säga om det satt en politiker framför dig

-

Det är lite svårt. Jag har varit så mycket utomlands och så...

- Men vad är det du känner att du vill. Om du fick chansen -

att påverka någonting då

Det är svårt. -

Har vi ingen demokrati i Sverige alltså

-

Nej.

- Skendemokrati. - Vad säger ni andra då - Ja, skendemokrati. - Är det så - Ja. -

Alla går och röstar och tror att de har någonting att säga till om.

-

l

i storstad. samtal

Medborgarroll i Ett om van makt 23

l

Men det är skiten. De kör över. De gör de vill ändå. rena som

Röstar ni förresten Är det någon idé att rösta på dem

- Egentligen inte, gör det för måste. - men man man Man ska göra det, för det är ta mig fan en människas plikt att göra det. När det finns människor i världen som är förtryckta och de får inte säga hej, när de vill, då tycker jag, att har man en röst, ens så ska man utnyttja den. Det är så vaga gränser mellan de politiska blocken. Vänsterpar- tiet på sidan skall ett kvinnoparti, nu senast hörde jag. ena som vara Jag vet inte vad de håller på med. Och så Miljöpartiet som tycker att bara skogarna och träden är gröna och mår bra, så kommer hela ekonomin i Sverige att må jättebra. De borde spärra in, är min man uppfattning.

Om ni ñck i uppdrag kommun att föreslå åtgärder

av er som gjorde att ni själva fick makt över ert bostadsområde; Hur skulle då ni fått den här makten Hur det se ut Vad skulle hända när skulle ni organisera det, vad skulle ni göra Att omforma sin kommun går inte, de har sina bromsar i alla fall. - Men hur skulle vi bära för att få makt och inflytande i våra - oss kommuner Hur ska vi starta Det går inte, det funkar inte. - Genom ett byalag. - Ja, de var jättebra. Vi skulle införa dem igen. Ett byalag i varje bostadsområde. Jag skulle göra rent hus. - Jag skulle samla allt folk, de har bekymmer med sina barn, - som bekymmer med bilar, inkomster, arbetslöshet etc och diskutera i denna. Att få föräldrar som inte förstår att det ligger grupper som

deras att uppfostra sina barn. Man måste börja någonstans.

ansvar Att få folk att förstå att det är fel, det ungdomarna håller med. Vi ska börja samla folk i de olika bostadsområdena. Olika kate- gorier folk i olika möten för att diskutera med dem hur vi ska lösa av problemen. T ex föräldrar som har bekymmer med sina barn. De som har ekonomiska bekymmer, olika kategorier av människor och tillförsöka få fram lösningar inom området ifråga. Hur man sammans ska få det bättre och hur ska kunna hjälpa varandra. Plus också, man det viktigaste, att få fram ett föräldralag. De skulle runt och ta kontakt även med ointresserade föräldrar med busiga ungar. Påpeka att det är deras att ta hand sina barn och till att de sköter ansvar om se sig. Få tillbaka det lite gammaldags. Du känner att det här vore ett sätt att kunna utöva lite infly-

tande

24 Medborgarroll i storstad. Ett samtal makt om van

Ja, det tror jag. - Det skulle vara fullt möjligt du menar Det är fullt möjligt att göra, det är bara att ta initiativ. Själv har jag inte tid.

Är det någon ska göra det

annan som Jag är gärna med, om någon annan också är med, som har tid. - Det är nästan ett heltidsjobb att börja med sånt här. Politikerna ska bytas ut. Först mot sådana politiker vill sätta - som sig ner och ha sådana här gruppdiskussioner. Det är det politiken ska ut på. Hur ska vi lösa det här Vi har problem med att arbetslösheten ökar. Då måste kolla, varför ökar den i det här området Jo, man därför att folk isolerar sig i sina små samhällen och de lär sig inte det viktigaste av allt, det som är A och O när kommer till ett nytt man land språket. Det är där grundfelet ligger. Det är därför det - är massarbetslöshet i de där områdena. Kommer det någon till arbetsinteren vju ett företag och han är svarthårig, mörkhyad och har svarta ögon, men talar flytande svenska. Inga problem han får jobbet, det kan jag garantera. Men kommer det in snubbe det stod i tiden som ningen om, det var någon från något land. Han var svart och han hade alla möjliga sorters betyg och allt från sitt hemland. De intervjuade honom TV och karln kunde inte tala svenska. Fan, klart att ens han inte får något jobb. Det är sådana grejer. Man måste till botten från början, redan kommunal nivå. Det här har vi problem med. Varför Vad föranleder det här problemet Samla ihop människor och diskutera, hur löser vi det här

Något mer ni vill säga innan vi avslutar

Det här skulle funka du hade varit politiker och du hade - om samlat upp oss så här. Då skulle du härifrån lite rikare. OK, så här tänker dom. Då skulle du kunna fatta beslut utifrån, det du har fått intryck av.

1.3 Fokusgrupp Göteborg

Jag tänkte att vi skulle börja lite allmänt och prata hur ni - om tycker att Sverige har utvecklats och kanske också förändrats. Det har hänt väldigt mycket. -

Ja, på vilket sätt menar du då att det har hänt väldigt

mycket Ja, ekonomiskt och arbetsmarknaden. Där har det hänt rätt mycket.

Ja, tänker du på något speciellt

- Det är dåligt med jobb. -

Medborgarroll i storstad. Ett samtal om van makt 25

Det är så mycket indragningar våra arbetsplatser. Vi får

-

aldrig vikarier när det är någon som är sjuk och man tycker att det är konstigt när det är sådan arbetslöshet. De jobbar, de får jobba

som

så mycket

mera. Vad får det här for effekter menar du Vad leder det till -

Vi blir utslitna. Dels drar de in tjänster och dels blir det inga

-

vikarier när någon är sjuk.

Jag har sökt jättemånga sommarjobb. Jag har sökt 50 jobb som

-

jag har ringt runt på. Jag är 26 år. Jag har jobbat dagis i fem år

och jag har jobbat i sex år innan jag började studera.

Jag var arbetslös, men jag hade jobb samtidigt som jag var arbets-

lös, nästan hela tiden, för jag tog olika jobb. Jag kan bara säga, att jag har ringt runt och det har varit 500 sökande ett städjobb, 150 sökande rehabiliteringshem. Även har försökt och sökt

ett om man

och sökt, så är det ingen idé.

Det är den stora tunga biten ni känner att ni tar upp, det här -

med arbetslösheten. Det är en stor fråga. Hur känner ni att själva

staden eller stadsdelen där ni bor har utvecklats och förändrats

under de här åren ni har bott där som

Där jag bor har det förbättrats.

- På vilket sätt har det förbättrats du - menar

Det är mycket gemenskap och vi har mycket aktiviteter ihop,

-

runt omkring där vi bor. Både vuxna och barn och äldre människor. Är det ni själva har tagit initiativ till allt det här

- som Ja. -

Har du varit en drivande person

-

Nej, det har varit drivande personer i det hela.

-

Vad är det som du tycker är bra att de gör

-

Det är omgivningen, utformningen gårdar, plantering, lekplat-

-

ser för barn och mycket annat.

Känner ni själva att ni har någonting att säga till om Har

-

ni något inflytande generellt som medborgare i Göteborg Har ni

någonting att säga till om när det gäller bostaden, kanske skolan,

barnomsorgen

Nej, inte speciellt.

-

Jag tycker att det är svårt, jag bor i ett hus med tio våningar. Jag

har mycket svårt att få kontakt med mina grannar.

Jag känner faktiskt bara några stycken.

- Det är svårt att få kontakt, du - menar Jag bodde förut andra sidan gatan och där var det bara tre -

våningshus, så jag kände alla. Det var mycket lättare. Det är många bara flyttar, kommer in och kommer ut. Varje månad är det nå-

som

26 Medborgarroll i storstad. Ett samtal om vanmakt

gon som flyttar in eller ut. Man känner knappt varandra. Det saknar jag faktiskt. När man åker hiss, så säger hej eller Ska du ut i detta - man vädret när det regnar och när det är kallt. Det är sådana saker. Det är egentligen inte mycket mer. - Nej. - Jag känner många eftersom jag har bott i samma område i 20 år. Jag känner alla, det är mest hej. Mer än så pratar inte men man faktiskt. Skolan då, hur är det med den Hur känner du for den Kan man vara med och bestämma i skolan som förälder Nu kan säkert det, inte då när mina barn 70- - man nog men talet gick i skolan. Då kunde inte direkt, för pratade man om man med läraren och frågade om man kunde göra eller så, så fortsatte det inte upp och diskuterades. Jag tror att föräldrarna engagerar sig lite mer i sina barn, nu och går träffar och sådana saker. Det var mycket så förr när jag att skolan skulle ta hand - var yngre, om barnen och föräldrarna skulle inte lägga sig Idag är det tvärtom. Det går att opponera sig mer nu i dagens läge än det gjorde för 10-15 år sedan. På vilket sätt tycker du det Är det generellt i samhället - Så fort pressen och TV får tag i det, så händer det alltid någon- ting. Jag tror att vi har väldigt mycket nytta utav både tidningar och TV. Det har en genomslagskraft utan dess like. Är det den vägen känner medborgare att kan - man som man göra något Man vill gärna att TV får tag i det och så, men det är inte alltid att man får rätt reporter.

Men det måste gå så långt för att någon ska lyssna

- Jag tror det i många fall, för att det ska hända något. - Vad säger ni andra - Jag tror att de behöver den pressen för att tänka om ekonomiskt, lägga ett annat sätt. Det får vi börja, vi invånare i stadsdeom nog lama, att tänka på, tror jag. De drar ner så pass mycket de sociala förmånema både i skola, äldrevård och bam, sjukvård och allting. Titta pensionärerna som får en timma i veckan och de ska handla städa, diska och laga mat till dem. De lagar inte för tiden för mat nu de går bara över gatan och hämtar mat till de gamla, så får de värma sin mat själva. Jag tycker att det är höjden utav sorglighet. Social nedrustning är det som pågår nu. Ja, men tyvärr så är det så att vi har inte vaknat ännu. - Det ligger nog på ytan och kokar. -

Medborgarroll i storstad. Ett samtal makt 27

om van s

5 Är det generellt svårt att utöva något inflytande över saker

-

du vill bestämma över som medborgare och skattebetalare

som

Känner du att det är svårt att utöva någon makt och inflytande

Vad menar du med inflytande

-

Inflytande, att ha någonting att bestämma över. Att få

vara med och bestämma. Känner du att du är med och bestämmer

någonting

Nej, nej.

-

Det gör du inte

-

Det gör jag inte.

-

Inte på något område i samhället

-

Nej.

-

Finns det ingenting som du är med och bestämmer över

-

Nej, jag har inte varit med i någonting som bestämmer.

-

Jag tänker inte bara föreningar, jag tänker generellt, allmänt

-

sådär Känner du att du har någonting som du kan vara med

och bestämma över

Nej, jag har inte tänkt så sätt att jag ska bestämma. Området

-

jag flyttade till 1992, där har det inte hänt någonting. En gång

som

det smutsigt i ingången och trapporna. Jag ringde till boservice,

var

men de ville inte lyssna på mig.

Skulle du till p i samhället

vilja ha mera och säga om runt om-

-

kring dig Skulle du vilja vara med och bestämma mer om saker

och ting som du ser

Jag har inte tänkt det.

-

Du har inte tänkt alls på det

-

Nej, nej.

-

Vad säger ni andra Skulle ni vilja har mer att bestämma

-

över, mer att säga till om Det beror hur mycket ansvar som läggs ens axlar.

- Hur tänker du då -

Hur stort ansvar man ska bära själv.

- Är det ett hinder for att ha lite makt, att får - mera man mera ansvar automatiskt

Det kan det Väl Det beror vad du sysslar med för övrigt

- vara.

också. Då vill jag ställa en liten återfråga. Makt, vad menar du att jag

skulle få ett annat jobb inom stadsdelen, stadsdelsnämden eller me-

du makt liten individ eller nar som en

Ja, jag tänker så att säga som medborgare.

-

Jo, tack det skulle jag nog.

-

Tänker du på något speciellt då när du tänker så Vad är det

-

du skulle vilja vara med och bestämma över mera

28 Medborgarroll i storstad. Ett samtal makt

om van

Bara boendet. Boendeinflytande.

-

Att få vara med och bestämma hur lägenheten ska ut och

- om se

vilken typ av ventilation det ska När renoveringar ska ske, när

vara.

området ska börja projekteras inför nybyggnationer och dylikt. Det

skulle jag gärna vilja vara med om. Då kan jag med och påverka.

vara Är du beredd lite din tid att ta av

Ja, det gör jag redan idag.

- Du är beredd att offra, om säger offra inom citations- - man

tecken någonting för det

Ideellt ja.

- Är

det någon annan som tänker att det här skulle jag vilja

-

vara med och bestämma mer om

Det ska vara rent. Det är inte Skanskas fel utan det är de bor - som

där. Jag tycker att det är fruktansvärt att mammor inte ser att barnen

slänger skräp. Man skäms när man får främmande ibland faktiskt. Skanska har lapp det hjälper inte, de skräpar ändå.

satt en men ner

Vad är det du skulle vilja bestämma över du, de

- menar om

här människorna ska få bo kvar eller inte Vad skulle du vilja

bestämma över då

Man skulle tvinga dem att möten när Skanska har möten

och prata med dem, och säga att de skulle till att deras barn inte se

slängde skräp. De fattar inte att det inte är snyggt.

Har ni någon kontakt med era politiker Ni har stadsdels-

-

nämnder här i Göteborg.

Nej.

- Ni har inte det -

Man hör lösa rykten att han aldrig är där i stadsdelsnämnden.

- Har han telefontid så är han inte där.

Vet ni vilka ni har politiker, ni kan vända till

- som som er

Om jag får tänka så vet jag två i alla fall.

-

Det blev väl en förändring förra året tror jag.

-

Den enda jag känner till är Göran, de andra är totalt

- anonyma,

som sitter i kommunfullmäktige.

Jag tror att det har kommit till två kvinnor i år, men jag vet inte

-

riktigt. Är det ingen har med som pratat politikerna, ni som har valt

dem Varför gör inte det då Varför pratar inte med man man

sina egna politiker

Egentligen skulle man rösta på namn, men man tar inte detta

-

initiativet. Jag tror inte gång att får tid för intervju

ens en man en

eller lära känna någon stadsdelsnämndsledamot eller på Gustav

nere

Adolfs torg. Jag tror inte att de tar sig den tiden.

SOU 1996: 177 Medborgarroll i storstad. Ett samtal vanmakt 29

om

Vet du vad de heter de som sitter i din stadsdelsnämnd -

Två vet jag, men jag kommer inte ihåg vad de andra heter.

-

Vad säger ni andra. Har ni haft någon kontakt med dem

-

Nej.

-

Ingenting

-

Ingenting.

- Man vet inte var de sitter. -

Vad säger ni andra Är det svårt att komma i kontakt med

-

politiker, eller

Ja, jag tror det.

-

När ska få tid. Man gör inget annat än jobbar och hem

- man och barn.

Man kan ta sig tid.

- Ja. -

Det är ingen har försökt

- som

Jag tror att det är såhär, alla sitter och tror att de är svåra att få

-

tag Det är ingen försöker. Alla bara gnäller. Jag tror att det är

som

så det ligger till. De få försöker få tag i dem, får kanske tag i

som dem.

Det demonstration här vid apoteket och då det

var en nere var -

jag pratade med och hon hade hållit i tre veckor och

en som

sökt telefontid, och han var aldrig där. Hon skrev brev, men fick aldrig Jag tror att det är ganska vanligt både högre upp och lägre

svar.

ner.

Om de ringer politiker du, så är de skyldiga att

- en menar

svara. Ja, men det gör de inte. - Det gör de inte -

Nej, nej det gör de inte.

-

Jag vet innan jag gick gymnasiet när jag gick i skolan och vi

-

skulle ha tag i politikerna. Jag tyckte att de var väldigt tillmötes-

nog

gående. Vi tjatade med våra frågor, det var inte en eller två som

kom. Det är klart att det var val också, så det var väl det. Jag tror nog att är rädda för att ta kontakt med dem många gånger. Det är min

uppfattning. Vad skulle vilja ha för slags kontakt med politiker. Hur

- man

ska de agera Hur ska de göra eller uppträda Har ni behov av

det eller har ni inte behov av det

Eftersom jag har svårt att komma i kontakt med dem så måste

-

de också ha svårt att komma i kontakt med mig. Just massmedia kan-

ske, de regionala nyheterna skulle ta och granska mer, just vad de i

30 Medborgarroll i storstad. Ett samtal vanmakt om

kommunfullmäktige gör. Det enda vi får genom massmedia, det är

vad herrarna i Stockholm gör.

Det är någon gång Göran är med i Västnytt, och specifik tar upp en sak.

Men att du själv hittar någon form för att få kontakt.

- Jag har inte tid. Jag vill bara veta vad de gör. - Om man går in 7.50 på baksidan av "Börsen, då träffar du - Göran varje morgon. Du kan diskutera med honom gatan och han

kommer att svara dig, men det kommer inte att bli några halvtimmars

resonemang, om vad du har hjärtat. Han svarar dig.

Jo, jag har träffat Göran gång och jag tycker att det är väl- - en en digt sympatisk människa. Det är okej, man kan väl ta ledigt från sitt

jobb och försöka smita in bakvägen och få fem minuter med Göran

Johansson. Visst.

Du kan ta honom parkeringen bakom "Juridiska". - Jo, men vad jag vill med de är folkvalda, är att de ska - som komma till oss. Förstår du vad jag menar

Det gör de vart fjärde år. - Att de kommer ut och berättar att det här har vi gjort och det här ska vi förbättra. Vad vill ni att vi ska göra Jag vet inte ett dyft vad

de gör. De har aldrig gått ut i media och sagt vad de ska göra, som jag vet i alla fall.

Men du kan alltid och lyssna dem. - Jo, jo. - Jag har varit två gånger under ett valår. - Skulle ni vilja ha kontakt alltså Är det så - mera Många gånger. - Jo, det skulle man. - Har vi ett demokratiskt samhälle idag - Nej, det har vi inte. - Har vi inte det - Nej. - Är det ingen demokrati alltså - Nej. - Ja, högt upp. Det är så att pengar styr i Sverige. Lilla jag kan inte komma till dig.

Kan du inte ens till din politiker och utöva ditt inflytande menar du

Jag kan inte, om jag jobbade väldigt en månad och ringde två gånger om dagen så tror jag att han tröttnade på mig. Men jag tror

inte att han lyssnade bara för att han satt och nickade. Jag tror inte

det. Han sitter där i fyra år.

1 Medborgarroll i storstad. Ett samtal om vanmakt 31

Blir politiker särskilda människor när de blir politiker

-

De har blivit det, ja.

-

Vad säger ni andra Hur ser ni på det här med demokrati

och den demokratiska Har vi demokrati processen.

Nej.

-

Varför har vi inte det egentligen

-

Om jag inte betalar min skatt, får jag problem. De stora som sitter

-

där... Jag hörde förra veckan en i Kommunal i Uddevalla, tror jag. Han har lånat flera miljarder kronor och betalar inte tillbaka det. Han

behöver inte betala dem. Det är vi, skattebetalare, som ska betala

dem. Om jag fuskar med min skatt så får jag betala dubbelt så

mycket.

Det är orättvisa utan dess like. Det har blivit värre med fall- - en

skärmama. Fruktansvärda grejer. Barnfamiljer och pensionärer, de har det inte lätt i dagens läge.

- Oavsett demokrati så har det kommit in fel sorts människor i -

demokratin, har blivit folkvalda, som det tar ganska lång tid att

som få bort.

Vad är det for sorts fel människor du tänker på

-

Ja, sådana utnyttjar sin position och som inte gör det de ska

- som göra.

Känner man inget förtroende För dem

-

Nej, inte efter alla de här skandalerna som har varit med konto-

-

kort och det är det efter det andra, husaffärer, fastighetsaffärer.

ena Det känns de missbrukar sin makt med dessa fallskär- - som om

mar. De sitter några år och avgår med massor med pengar, summor vi aldrig kan drömma och få ihop.

som om Som vi kanske har under ett helt liv, arbetsliv. -

Ja, precis.

-

De är ute och reser också som vi aldrig kan drömma om att göra.

-

De folkvalda tänker väl i första hand sig själva.

-

Är det så

- Det är så. - Eller också är det de hör talas missbrukar sin - som man om som

makt. Jag vet inte. Titta han som bodde i Alingsås eller Borås, som blev avpollet-

-

terad. Han fick jättehög fallskärm och så byggde han ett konsult-

en

företag.

En politiker

-

Ja, det politiker, så arbetade han konsult för 300 kro-

- var en som nor i timmen.

Med samma syssla.

-

32 Medborgarroll i storstad. Ett samtal vanmakt SOU 1996: 177

om

Ja, med exakt samma syssla. Det är så att vill kräkas.

- man Men ni röstade eller gör ni inte det

Jo. -

Nej.

- Ja. -

Varför gör ni det då, egentligen

-

Pliktskyldighet.

-

Kan du förklara en sak Vad fan ska folk rösta på

-

Du som håller med undersökningar, du vet folks inställning.

-

Varför gör man det egentligen känner att är

- om man man tveksam

Man ska ha sin rättighet.

- Att kunna göra detta. -

Det är någonting man aldrig kan ta ifrån mig.

-

Du vet Sverige hade en mycket, mycket fm standard,

- var

ganska respekterade i utlandet fram till 75-78. Det glada 80-talet

kom. Allting raserades på 10 år. Nu försöker de att ta tillbaka detta till år 2000. Det går inte.

Om ni föreställer att just ni sitter här, är

- er som en grupp

medborgare har fått i uppdrag kommun att föreslå åt-

som av er

gärder gör att ni själva får lite makt över det här

som mera om-

rådet där ni bor och lever. Om ni helt fritt fick välja. Hur skulle

det då ut Vad är det då ni skulle vilja bestämma över Vad

se

är det ni vill åstadkomma för något Vad är det ni skulle prata

med varandra om

Det blir svårt det. -

Då vet jag inte vad ska säga.

- man Men om ni nu fick mer makt i er kommun. Hur skulle ni ta -

hand om den Vad skulle ni göra

Man skulle lära sig att ta hand om makten. Jag att jag kan

- menar

inte få makt utan att veta hur jag ska hantera makten.

Det är väl så det har gått till kanske.

- nu Ja, kanske det. -

De har fått för mycket makt och vet inte vad de ska göra den.

- av

Det kan också så, för inom politiken så är det så att de

- vara

som har läst och studerat de har aldrig varit ute arbetsgolvet och

fått erfarenhet. De har kommit från skolbänken till ett skrivbord. Det

har blivit att här kommer jag, och så och så ska vi göra. Det är vårt

eget fel, tror jag. Om jag tolkar det så här. Om du fick bestämma så skulle

-

politiker vara folk...

Medborgarroll i storstad. Ett samtal om vanmakt 33

Med vanlig månadslön. De skulle inte sitta med 40-60.000 i

- en

månaden.

Då hade du aldrig fått någon som hade velat in i politiken

-

överhuvudtaget.

Nej.

-

Däremot de är högt uppsatta kanske skulle ha den stora lö-

- som alla de här små. nen, men

Vad är det för makt och inflytande ni vill ha Hur ska det

-

gå till Hur det ut och vad är det

ser

Makten skulle att sparka varenda jävel som sitter Gustav

- vara

Adolfs torg.

Va -

Makten skulle att sparka varenda jävel som sitter nere

- vara

Gustav Adolfs torg och Stockholm.

Allting handlar ekonomi.

- om

Javisst. -

Ta hellre de tjänar väldigt mycket och sänk deras löner istäl-

- som let. Det är inte helt fel. Ta bort fallskärmsavtalen.

Jag håller inte med fallskärmarna. De kan slopas men jag

- om

har ett jätteansvar, ska driva ett företag

menar en person som som

och ta in vinst och premier till de anställda, de måste ge den här per-

sonen hög lön.

Det kan jag hålla med Men sedan har vi alla de här under-

om. huggarna också sitter med alldeles för stora löner, som inte har som

sånt Den där lilla tjejen 21 år gammal förra året

stort ansvar. som var

och skulle sitta med i regeringen eller vad det var. Hon fick en enorm

summa. Det får folk att bli förbannade. -

Hur ska till väga för att gripa makten

- man

Pengar är makt.

-

Pengar är makt.

- Det har vi kommit fram till, hur vi ska handskas med men nu detta.

Så du ñck pengar, så hade du makt - om en massa Vi satt och diskuterade hur man ska få folk att inta dessa - om

positioner, det är en tjock fet lön. Var det bra att hade liten hygglig lön Var det så du

man en menade eller

Ja, det hade inte jag sagt nej till.

-

Nej, nej, för det jobbet och det ansvaret och ligga och sova

-

soffan fem dagar i veckan där och sedan pendla hem till Göte-

uppe

borg.

34 Medborgarroll i storstad. Ett samtal vanmakt

om

Du menar rikspolitiker

- som Ja. -

Det är väl inte det djävligaste. Det är väl deras förmåner de

- som har. De har sommarstuga och så får de traktamente för det och det och det. Det är det som gör att blir förbannad, rent ut sagt. man

Om ni själva skulle ta tag i det här och få inflytande.

- mer

Hur skulle ni tillväga

Det är så stort, så att det har aldrig reflekterat över. Men

- man

troligen är det nog så att man blir sådan de Det är så.

som nog Hur då du - menar

Att man aldrig är anträffbar och att arbetar 12-13 timmar

- man

om dagen, kanske mera ibland. Det är så. Sedan kan det

man se

lite olika, 3-4 veckors julledigt och 8-10 veckors

semester som-

maren. Jag har hört att Stockholms politikerna är semester. Det

räcker inte med den ledigheten de har utan de är

som semester

igen.

Det känns som ni pratar hur politikerna har det,

- om mer om

mer än hur ni själva skulle vilja ta hand beslutanderätt.

om er

Hur ni skulle hitta kanaler för att bestämma det ni själva vill be-

stämma som medborgare Ja, då hade de inte fått någon semester.

- Om du fick bestämma - Ja. -

Inte en semesterdag

-

Nej.

-

Jag tror att det är nog ganska svårt att fatta det greppet.

-

Jag menar inte att det är lätt. Jag vill bara väcka tanken hos

er.

Om jag skulle raka vägen in och riva det här och jag ska

- upp

göra så och så, då tror jag att jag jorden väldigt, väldigt

tas ner fort.

På vilket sätt menar du då, tas ned på jorden

-

Det här stämmer inte med verkligheten. Hallå, lugna dig

- nu.

Lugna dig nu. Är det bemötandet du känner du kan bli irriterad - att på

Om du hade tankar och idéer du skulle utveckla som

Jag tror att man får ett helt annat synsätt, när vi Väl kommer in

och ser det här. Hur då Vad får du för annat synsätt du då - menar

Idag så ser vi inte vad de gör. De har feta löner och de gör

och de gör så.

Snygga skrivbord.

-

Medborgarroll i storstad. Ett samtal van makt 35

om

När du väl kommer in där så tror jag att du får en aha upplevelse.

-

Det är någonting annat egentligen

-

Ja, det så här det fungerar Är det såhär mycket ni jobbar,

är -

13-14 timmar per dygn Då tycker jag inte att det är konstigt att man får 8 veckors semester, strunt i det för att jag tror att du får en

men

helt det. Jag menar, hur ska jag kunna greppa det som

annan syn

du pratar att in och förändra. Vad har jag för visioner Förverk-

om

liga visionema, när jag inte vet vad de gör. Hur ska jag kunna

ens

veta hur jag ska kunna tillväga, vilka kanaler Det tycker jag är

svårt.

Ja, jag förstår att det är svårt. Jag har inte sagt att det är

-

lätt. Jag ville bara väcka tanken hur ni fritt själva tänker

om

kring det här med makt och inflytande. Får jag tolka

att ta mer

dig såhär då Om du lär känna dina politiker lite mer, om du

förstår dem mera, vad de gör, vad de sysslar med och hur deras vardag ut och vad de har för bakgrund. Skulle det förändra

ser din bild menar du

Ja, det är högst troligt.

-

Skulle det vara lättare på något sätt att som person försöka

-

gå in och med och påverka också

vara

Ja givetvis för då har jag fått vetskap hur det ut i mörker-

- om ser heten.

Jag skulle kunna tänka mig att vara pryo i sex månader ett

-

sådant jobb. Egentligen när det gäller sådana här arbeten, så vet man

inte alls vad de gör och vad det gäller. Man skulle ordna lite medborgarpryo alltså, hos politi-

kerna

Ja. - Omvänt kanske skulle bra också. - vara Ja. - Gör de inte det då -

Nej.

-

Man skulle ner till kommunfullmäktige och sätta sig.

-

Och höra på. Javisst. Tanken har väl varit där men det har bara

blivit en tanke.

Jag gick i skolan och så hade vi samhällskunskap och då fick vi

-

just och sätta oss där. Jag hade aldrig varit där under alla mina

ner

ar. intressant. - Det är nog

det faktiskt. - Det var

Har ni några andra tankar kring det här med inflytande,

-

makt och medel utifrån det vi har pratat om

36 Medborgarroll i storstad. Ett samtal vanmakt

om

Nej.

-

Man vet inte vad de sysslar med.

-

Vad menar ni Att folk ska rösta för varje beslut. Att regeringen

-

vill sänka barnbidrag. Ska folk rösta eller nej. Jag tror att det i

Schweiz finns såna regler att folk röstar vid viktiga beslut.

Som berör folket - Ja. -

Ja, det skulle man göra här med så blev inget sänkt.

-

Ja, men tror ni politiker är intresserade att lyssna på den

- av

här typen av resonemang ni har fort här idag

som

Ja, det tror jag.

- Det borde de vara. -

Men sen om de följer det, det är väl sak. Men de vill

- en annan

säkert lyssna vad människorna tycker och vad de har för åsikter.

Jag tänker avrunda lite Är det någonting ni kän-

- grann. som

ner att ni vill säga ytterligare, koncentrerat kring det vi har

pra-

tat om, som ni tyckte var viktigast i den här frågan makt och

om

inflytande och ansvar, som kanske är svåra och stora begrepp i och for sig Det är svårt att veta vad ska göra. Hur ska

man man

egentligen gå tillväga for att få mera inflytande, for att få känna

sig mer delaktig som invånare eller medborgare Vad tycker ni

Är det någonting det här ni

av som tyckte var mera viktigt än

något annat, kring allt som alla har pratat om

Det är väl att få vetskapen och förståelse hur går tillväga

- man

för att få makt och inflytande i ett demokratiskt samhälle,

om man

säger så. Okej, jag förstår att det är den här långa banan att du går

med i någon fackförening. Om du kanske är med i ett ungdomsför-

bund, typ SSU. Är det, det

viktiga

-

Det är hur jag skulle vilja tillväga.

-

Jag skulle tycka att det var bättre om det var mer kommunikation

-

mellan politikerna eller folket så att säga.

Hur skulle du vilja att den åstadkoms egentligen. Hur tycker

du att det borde ske om du fick bestämma

Hur det skulle ske Politikerna skulle lyssna än vad de gör.

- mer

Inte bara ekonomi, ekonomi. De skulle och egentligen hur

ner se

det fungerar. Engagera sig mer.

Genom att vara ute du - mer menar Vara ute mer, inte bara sitta sitt kontor utan ute i arbetsli- - mer vet.

Ja, tänker du på någonting av det vi har pratat du

- om som

tyckte var viktigast

Medborgarroll i storstad. Ett samtal vanmakt 37 om

Jag tycker att det är lite svårt för att vet inte riktigt vad de - man sysslar med. Man jobbar, så man bryr sig inte så mycket om politik. Jag gör inte det. Ni behöver inte bara tänka på politiken. Jag tänker på allt som vi har pratat om det här med makt och inflytande. Det kan också vara politiska uppgifter, det kan även andra men vara sa-

ker. Något annat också du tänkte på eller det politikerna

som var och kanalerna till inflytandet

Nej, inget mer. - Vad säger du Vad tycker du har varit det viktigaste det - av vi har pratat om hitintills idag Vad är det viktigaste Det viktigaste för mig det är makten. Det är så att folk har ett hopp ett parti när det är val. När de röstar och det partiet kommer till makten blir folk besvikna. De gör ingenting. Många personer som sitter i riksdagen eller regeringen bestämmer över allt. Till slut som ser man att de gör ingenting. Det är så viktigt att tar ett viktigt man steg fram, att folk har sig själva, inte bara några ansvar om personer. Varje individ ska få ta större för sig själv är det så du - ansvar menar För sig själv och tillsammans varje beslut. De kan rösta - om om viktiga saker.

Vad tänker du på Vad är det viktigaste vi har pratat om,

generellt, kring det här med makt, inflytande och bestämmande Det är ganska svårt det där med makt. Det är ett önsketän- kande.

1.4 Fokusgrupp Malmö

Vi ska prata lite storstad, jag tänkte att vi kunde börja - men med att prata lite grand kring hur ni på det här med Sverige ser och hur Sverige har utvecklats Jag tycker att människor blivit så misstänksamma mot varandra och det tycker jag är tråkigt. På vilket sätt du misstänksamma - menar De tror alltid att människor har baktankar. Det tycker jag är jät- tetråkigt. Är det vissa sammanhang du tänker på då - Nej. Jag tycker det i största allmänhet att folk är misstänksamma. - Känner du själv att du är lite misstänksam idag än du - mera var tidigare Jag är det, men jag försöker att undvika det. Jag lever inte så att jag är misstänksam, men innerst inne så är jag det.

38 Medborgarroll i storstad. Ett samtal vanmakt

om

Vad säger ni andra Hur tycker ni Sverige har utvecklats eller förändrats Ja, misstänksamheten riktar sig väl mot ekonomiska skoj are och högre yuppisar och beslutsfattare de är, desto större fel tycks mer de kunna begå och det gäller oavsett deras sociala bakgrund i övrigt. Det gör att jag uppfattar det som att alla vi andra som ska bära bördan. Man tappar själv motivet för att själv betala sin skatt och ärlig i sin deklaration och leva upp till de normer som man lärde vara sig redan som liten gosse.

Det påverkar en menar du

- Ja, jag uppfattar att Sverige under lång tid varit känt för att ett land där rättvisa har kunnat råda och att det på något sätt har vara skilt ut sig från alla kultursfärer. Att det faktiskt har funnits ett socialt tänkande, att samhället bygger att är lojal med varandra. man

Tänker du på något speciellt med lojalitet

- Den allmänna trenden i politiken från höger till vänster har blivit att i stort sett får sköta sig själv. Så kallade bidragstagare, man eller jag kan uttrycka det så här. Man ska individualisera så om mycket som möjligt och ta vara möjligheten att bli miljonär även den möjligheten är mindre än miljarden så är det liksom om en den trenden att att och en får sin chans så kan man bli genom var miljonär. En liten amerikansk filosofi och den har spritt sig hit. När hela den här bankkrisen korn för några år sedan och det bör- jade utför då jag så så jag liksom fullständigt var pass ung, var överrumplad det där. Jag hade kort tid innan dess gått i skolan. av Hela tiden när mindre och ända till gymnasiet så skulle man var upp dels lära sig Sverige och dels andra länder och gjort jämman om om förande studier. Man hade fått lära sig att Sverige är världens bästa land. Här finns inga oegentligheter. Det finns inga ohederliga makthavare. Här har vi ett socialt skyddsnät är evigt. Det kvittar vad som händer, vad du än råkar ut för så finns det apparat som hjälper som en dig. Så när arbetslösheten kröp upp över fyra procent och det här skyddsnätet riktigt börjar darra, förstod jag att det håller inte i längden det här. Man har haft en arbetslöshet två och en halv, tre procent. Stiger det med och halv procent då börjar jätteapparaen, en en ten att vackla. Det många illusioner brast och så har man var som försökt att undvika att dra den här dystra slutsatsen om det här med solidaritet. Det kanske är lyx som man bara har råd med när man en har det väldigt bra under korta perioder. Att det har blivit så här mer att folk lever hand i och att de måste, precis du säger, ur mun som och får klara sig själv och då är också beredd att fiffla var en man Jag själv har haft arbetslös period och har jag kommit in mer. en nu

Medborgarroll i storstad. Ett samtal makt 39 om van

i det här systemet och jag ser att det inte funkar. Det fungerar väldigt klumpigt och dåligt på något sätt, oflexibelt. När då får möjman en lighet att hjälpa sig själv så måste man ta den och även om den vägen kan vara omoralisk eller till och med olaglig, så är det många människor som tvingas fatta sådana beslut och därav kommer kanske också den där misstänksamheten även från lägre nivåer.

Tänjer man även på moralgränserna och de lagliga grän-

serna menar du För att ta ett sådant exempel att jobba svart. Det är jätte- - som många människor som gör det. Det är jag ganska övertygad om. Många människor som har svårt med försörjningen tar åtminstone tillfälliga svartjobb. Arbetsförmedlingen eller socialen kan inte erbjuda något bättre. Man har att välja mellan att under eller nästan under och att tänja de här bestämmelserna, så tänjer man dem.

Någon annan som har synpunkter

- Jag tycker, det som jag upplevt de sista fem åren är att rädslan har ökat och misstänksamheten. Statens kaka den liten, den var men var trygg. Tryggheten som fanns, men helt plötsligt försvann. Det är inte så lätt att solidarisk när inte finns till mat. Det är vara pengarna lätt att vara ödmjuk och solidarisk när börsen är full. Hur känner ni er, där ni bor, den stadsdelen eller området, hur har den delen utvecklats om vi går från det stora till det lilla Där ni bor och verkar. Vad har hänt där under de åren Hyroma har i alla fall gått upp. - Jag kan snacka om Rosengård. Det är det värsta i Malmö. Jag har bott vid sidan om där och jag tycker inte det är så farligt som man skriver i tidningarna. Det är samhället själv har gjort fel och som satt alla utlänningar där. Att de sätter ställe. Det är fel samma därför att de har sin egen kultur. I skolorna är det två procent svenskar så barnen lär sig aldrig riktig svenska. Det är fel mot de barnen. Mitt barnbarn går skola bara därför att de har själva haft svåen annan righet att börja tala. Det är svårt att snacka ett språk hemma och ett annat språk i skolan. Det är mycket svårigheter. På sådana ställen ska man inte sätta så mycket från andra länder på ställe. När vi samma bor i Sverige måste det svenskt också. Språket är det vi vara som måste lära oss om vi ska bo här. De kunde sätta dem i Limhamn istället och så lite runtom. Från början i Malmö sade alla att de har gjort fel, men det finns Rinkeby och Tensta i Stockholm. Det är i början som de har gjort fel. Jag också att tog in för mycket folk anser man samma gång. Man kunde först hittat bostäder till alla och att alla hade det bra och sedan ta femtio eller hundra till och sedan titta efter.

40 Medborgarroll i storstad. Ett samtal makt

om van

Vad säger du - Jag har bott i Rosengård sedan 1971. Då var det faktiskt nästan - 75 till 80 procent svenskar som bodde i Rosengård. Sedan började de helt plötsligt försvinna.

Som medborgare och malmöbor, på vilket sätt tycker ni att

ni kan utöva ert inflytande Jag har varit väldigt engagerad tidigare både politiskt och i Hy- resgästföreningen. Jag är född 1951 och korn 60-talet från Norrland. Det gruvstrejken, det mycket engagemang och det var var var mycket påverkan. Engagemanget, det har man överlåtit till några andra. Engagemanget att driva sina åsikter har överlåtit till egna man professionella att sköta. Det är inte någon annan än jag själv som väljer ansvaret att jag har slutat engagera mig. Jag ägnar mig annat istället. Att folk orkar inte sig menar du - engagera Engagemanget har försvunnit i samhället något sätt. Det har gått till professionella. Men vill inte med och bestämma längre då - man vara Jag tyckte att det bekvämt. Jag är bekväm. Jag lade av. Jag var ägnade mig något annat istället. Man är lat, tycker det verkar för komplicerat, för svårt att - man sätta sig in Det känns som för mycket. Att man tar något som ligger mycket närmare själv. Att kanske lägger ner intresse för en man mer sin hobby, eller något annat intresse, träffa vänner, sitta och prata. Det här att aktivt ut och söka få makt, det är väl inget jag har träffat utan överlåter det till de andra förvisso inte har nåman som man got förtroende för, så det är så absurt. -Jag uppfattar det som att det har under lång tid funnits en trend bland beslutsfattare att det är bra att man slår ihop, gör större enheter, flyttar besluten högre nivå. När Sverige hade småkommuupp en det är inte längre tillbaka än på 60-talet, så visste man vem det ner, politisk företrädare för det ena och för det andra. Vem var som var drev frågor och kunde till vederbörande och få direktkommusom nikation. Men sedan så i ett slag halverades antalet kommuner och sedan har det fortsatt den trenden. De fritidspolitiker som bytte skjorta, så att säga, när de hade lämnat gjuteriet eller kontoret och sedan tog tag i sina politiska uppdrag. De finns inte längre. Ursäkta är det bara heltidsanställda politiker idag - Det är de som har något inflytande egentligen. Det är de som sätter trenden och sedan de övriga uppfattar jag att de är slav som triumfvagnarna. Det gäller folkrörelser, det gäller de politiska partioch det gäller Sverige i och med EU-inträdet. Min personliga erna

Medborgarroll i storstad. Ett samtal vanmakt 41

om

förmåga att kunna påverka ett beslut, den ska igenom någon, som

ska någon och helst ska det genom någon sådan där

genom

springer i korridorerna i Bryssel. Det är inte alls konstigt att man

som

istället sluter sig i sin privata sfär och börjar med en idrott eller umgås

med kompisarna istället. Det är underbyggt att det ska det

vara

sättet. Att sedan då bygger statsdelsförvaltningar och tror

man upp

ska decentralisera besluten igen, är möjligen en vacker tanke,

att man

jag är övertygad att det kommer att stanna vid det. Den bak-

men om

omliggande hos folk att jag faktiskt kan göra någonting om

vanan av

jag mig i det, den är borta.

bara engagerar

Är det just de här sakerna du pekar på som har gjort att

engagemanget försvunnit

-I korta drag menar jag det. Vad säger du det här med att sig och få be-

om engagera -

stämma över saker och ting Där bor eller där man lever.

man

Vill man det

Jag tycker synd invandrarna när det gäller jobb. Vi har ingen

om -

chans komma in i samhället här i Sverige och få ett jobb som vi

att

är intresserade av.

Jobbet är det viktigaste alltså

- Ja. Så invandrare och även svenskarna också kommer in i sam- -

hället istället för att sitta hemma och få socialbidrag. Jag tycker det

är viktigt. Det är också helt annorlunda i jämförelse med gamla tider, 50

-

och 60-talet. Jag kom inte till Sverige för jobbet, men den tiden

behövde mycket utlänningar här i Sverige och man hade inte

man

hemspråk eller svenska språket och man visste ingenting om sjukkaseller sådant. Man gick själv till restaurangen och frågade, får man

san

diska Man hade roligt och sedan kom till kaffeköket och sedan

man

gick hela tiden uppåt. Diska och sådant där skulle ingen, inte

man

utlänningar eller invandrare göra frågan. Det är sådana jobb

ens i alla fall invandrare gör, det är sådant inte vill ha. Men som men man

vi tyckte det roligt. Man 17, 18 år, liftade till Finland

var var men man

ibland. Man tyckte att allting roligt. Jag ska säga er att det var

var

1978 som jag första gången hörde talas om sjukkassan.

Är det bara viljefråga du får jobb

en menar om man -

Visst att Arbetsförmedlingen måste skaffa mera jobb, men man

-

kan göra lite själv. Man vågar inte göra det längre i dessa

mera

tider. Folk är att man ska till Arbetsförmedlingen. I gamla

vana

tider fick köpa tidning när behövde jobb. Och just det

man en man

är invandrare. Man tog kanske in för mycket invandrare

att man

gång. Man hann aldrig skola dem.

en

42 Medborgarroll i storstad. Ett samtal

om vanmakt

Får jag tolka det så här Menar du

- att Arbetsförmedlingen har tagit bort initiativförmågan hos människor Man förväntar sig att Arbetsförmedlingen ska lösa problemen åt en

Jag tror det är lite så. - Är det så du tänker -

Vi kanske vågade på den tiden. Jag inte. Nu det för-

- mer vet är

valtningen. Det hade jag aldrig hört talas om. Jag har aldrig behövt tolk eller någonting. Du måste kunna svenska. Vi fick lära

oss själv. Det hörs på mig också att jag har lärt mig själv.

Det finns flitiga. De kom 60-talet. De flyktingar - som som kommer idag, är inte det. Det är smutsig stad. Det finns

en många arbetslösa, det finns flyktingar. Sätt igång och jobba. Sätt igång och gör någonting. Sätt igång, det finns jobb i stan.

Jag tror att initiativkraften har försvunnit. - På grund vad då du - av menar På grund att det har funnits institutioner har - av som tagit hand om allting. Så länge de har gjort det, har det varit bra. Det har varit väldigt bekvämt och lyckat så länge det fungerar. Ingen sade någonsin att det kan så här och då måste du beredd. Så vara jag var oförberedd. Fram till i julas jobbade jag några terminer lärarvisom

karie på gymnasiet och då insåg jag de går där de

att som nu, är fortfarande fullständigt oförberedda på vad dem. som väntar De vaggas fortfarande in i den här känslan säkerhet. Att liksom hela av vuxenvärlden och det de uppfattar samhället fortfarande som som står där och säger att det är okej. Vi ordnar det här. Det de inte gör längre. Jag förstod det de ungdomarna. De väntade sig fortfarande att få väldigt mycket serverat. Jag hade diskussion med en en klass när de sänkte studiebidraget för gymnasister från 750 till 690 kronor, tror jag det var. De blev jättearga. Jag försökte belysa det från andra hållet. Hela den här skolan är fri. De får de här pengarna. De bara får de här från staten. De här 60 kronorna, eller vad pengarna det var. Jag har för mig att vi resonerade fram att den här sänkningen motsvarar två bussresor och ett biobesök varje månad de då fick avstå som ifrån. De tyckte då det på

att var något sätt nästan en mänsklig rättig-

het att få hela det här, att bara få det. De hade infört restriktioner alldeles nyligen den skolan elev frånvarande att om en var mer än 80 procent, då skulle hota med att dra in man studiebidraget. De var

jätteupprörda för det också. Det var mycket sådant att ställa

grupper mot varandra eller sluta ge mat folk sitter i fängelse och såsom dant. Bara vi får behålla våra 60 spänn. Vill ni

göra något det här,

så får ni ut banikaderna. Men det också engagera er, var helt otänkbart för dem. Nej, de ville ha det så att de skulle sitta där och

Medborgarroll i storstad. Ett samtal varumakt 43

om

de skulle få sina oavsett vad som hände. Krav motprestapengar

det helt de såg det. Jag försökte få dem att förstå tion, var befängt som

när ni kommer härifrån kommer det att helt annan visa. att ut vara en Ni kommer stå enbart fötter. Ingen kommer att ta hand att era egna

så där fruktansvärt mycket, utan ni får göra det själv och då

om er

kan ni inte tänka det sättet.

Om ni själva försöker ta någon slags makt eller ansvar i den

-

här frågan. Hur skulle ni gå tillväga egentligen för att ni skulle

kunna med och påverka aktivt Går det över huvud

vara mer

taget eller går det inte Man har känsla att det inte går, för även man ställer

en av om -

så har väl den känslan okej, där är de upp i ett politiskt parti man att bestämmer vad jag ska tycka eller mindre. Om det så är

som mer

moderaterna, socialdemokraterna.

Är det partivägen du tänker på i första hand

-

Om jag skulle välja den så blev väl styrd där. Det är gub-

man barna där bestämmer och det är de hörs. Det märker man som som

här i Malmö. Det är bara enstaka politiker från respektive parti

hela tiden hörs. Så jag skulle ansluta mig till ett parti,

som även om

så hade jag inte kommit så långt där heller har jag känsla av. Så

en

jag vet inte vad ska göra. En insändare hjälper inte mycket.

man

politiker här i Malmö Träf-

Har ni någon kontakt med era

-

far ni på dem Vet ni vilka de är och så vidare Har ni pratat

inte har valt Är

med dem på något sätt Dem ni har valt eller det någon brukar prata med dem

som

Jag har sett Reepalu bio en gång.

- Vad sade du att... -

Jag har sett Illmar Reepalu bio en gång.

-

Jag har sett honom cykelvägen.

- Vilken film var han med i -

Han biografen. Han såg, jag tror han såg...

- var

Vad säger ni andra det här med politiker och kontakten

om -

Är det lätt att få kontakt med dem och vad skulle man vilja ha

för kontakt med dem egentligen Om fullständigt ärlig så bryr jag mig inte att ha jag ska vara om

-

någon särskild kontakt med dem. Du vill inte ha någon kontakt med dem

-

någon kontakt med dem. Jag vill också att Nej, jag vill inte ha

-

de lämnar mig ifred så att jag i så stor utsträckning som möjligt kan klara mig själv. Det tycker jag känns bäst. Jag har aldrig haft någon

direktkontakt med vald politiker sitter och med folk

en som resonerar

och fattar beslut.

44 Medborgarroll i storstad. Ett samtal makt

om van

Du röstar kanske inte heller -

Jo, det görjag.

-

Varför gör du det då egentligen

-

För att försöka styra det någorlunda i den riktning jag tycker

- som

är viktig.

Men du vill inte med och påverka sedan du

- vara menar genom att prata med dem

Nej. Jo, det skulle jag väl kunna om jag försökte det är inte

- men

min läggning, myndighetskontakter har varit så klumpigt som att jag vill helst slippa.

Du känner dig lite bränd kontakterna med myndighe-

- av terna

Nej, inte bränd direkt.

- Irritation -

Ja, frustration är det. Jag retar mig att det är så långsamt och

-

att det ska så mycket intrigmakeri och att det är så lite den här

var av

verksamheten som når ut konstruktivt någorlunda kort tid. Allting tar så lång tid och det blir aldrig färdigt.

Jag tänkte att vi skulle göra en liten avslutningsrunda. Att

-

var och en kunde göra en kort reflektion. Bara gå runt bordet

vad ni tyckte det viktigaste det vi har pratat i kväll.

var av om

Hur får att säga till egentligen Vad är det

man mera om som krävs Just i samband med det här att få lite att säga till mer om

själv Lite mera makt själv

Ja, det är en svår fråga. Det är svårt att hålla ihop

- oss.

Jag tror att av det som vi har pratat så är det tydligen rätt

- om

många som upplever det som svårt eller till och med ointressant

att

skaffa sig något inflytande i den meningen.

Vad beror det här ointresset på du då Vad tänkte du

- menar

på då

Jag vet inte riktigt vad det beror på. Det beror säkert väldigt

-

många saker som har pågått under lång tid.

Det är många saker alltså

- Ja, massor med saker samverkar. Det är det alltid. Det är - som

sällan något beror enda sak. Jag tror att det är sånt har

en som

varit inne på. Man får börja med sig själv och så får försöka och

man

bygga upp någon sorts initiativkraft och för sig själv

att ta ansvar och

sitt eget. Därmed inte ska skita i alla andra. Jag tycker

sagt att man

inte att det finns sådan motsättning.

en

Okej, vad säger du om det Vad är det viktigaste vi har

- pra-

tat om eller vad ser du for hinder för att inte ta makt själv

mera

Det är väldigt svårt på.

- att svara

Medborgarroll i storstad. Ett samtal vanmakt 45 om

Jag tror inte jag skulle kunna påverka någon. Det tror jag inte. - Vad är det största hindret du ser - som Jag tror inte att jag skulle kunna göra det. -

Det beror på dig själv menar du.

- Ja, dels så är det lättare är kanske. Det tror - nog om man yngre jag nog. När man blir äldre som jag, följer man med. Det är väl många, många saker skulle velat ändra som man men man känner sig maktlös. Man kan liksom inte göra något.

1.5 Politiska och aktiviteter i de tre resurser

storstadsregionema

I föregående avsnitt har vi lyft fram direkt framförda uppfattningar och åsikter makt och politiskt deltagande. Befolkningom synen ens politiska resurser och deltagande i skilda samhällsaktiviteter kan också beskrivas med hjälp data från SCB:s undersökningar levav av nadsförhållanden. Dessa baseras årliga intervjuundersökningar. Vid undersökningarna 1992 och 1993 hade fördjupat frågorna man kring människors engagemang i samhälleliga och politiska frågor samt vad som brukas kallas deras politiska resurser. Undersökningen Politiska resurser och aktiviteter 1978-1994 presenterades i mars 1996. Storstadskommittén har gjort ett urval frågeställningar av som

är särskilt intressanta ur ett egenmaktsperspektiv. Se bilaga 2

För att närmare beskriva befolkningens politiska i storresurser stadsregionema och olika typer av bostadsområden, har SCB:s intervjumaterial uppdrag av Storstadskommittén specialbearbetats av INREGIA Institutet för regional analys för de tre storstadsregionerna. Antalet intervjuer blir dock relativt få när man delar dem upp på både mindre geografiska områden och olika befolkningsgrupper. Analysen måste därför göras relativt översiktlig. Storstadskommitténs uppdrag rör storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö och i synnerhet dess problemområden läs miljonprogramsområdena. I dessa områden är, som beskrivs i en särskild bilaga till detta delbetänkande, den demokratiska krisen särskilt djup och växande. I vår bearbetning av SCB:s statistik, medborgarnas om politiska resurser och aktiviteter på storstadsnivå, understryks det demokratiska utanförskapet. I vår undersökning kan vi bland annat se att medborgarnas deltagande och engagemang i mer formella politiska aktiviteter är lägre i storstadsregionema än i övriga landet. Inställningen till hur kommunalpolitikerna sköter sina uppgifter är också betydligt mindre positiv. Storstadsboma är också väsentligt mer kritiska till den kommunala servicen i form exempelvis barnav

46 Medborgarroll i storstad. Ett samtal vanmakt

om

skola, ungdomsverksamhet och äldrevård. Denna kritik blir omsorg, starkare med sjunkande inkomstnivå. Undersökningen visar också att låginkomsttagare sig mindre spontant i jämförelse med engagerar hög- och medelinkomsttagare. För låginkomsttagama handlar det om ett lågt förtroende för det allmänna, liksom vanan och kunskaperna hur individ kan agera. Det finns ett tydligt mönster som om man som visar att det politiska deltagandet är mindre bland låginkomsttagare och utrikes födda. Hög- och medelinkomsttagare har ett högre demokratiskt utnyttjande. Det är i sammanhanget också värt att påpeka att den politiska representativiteten i storstäderna är väldigt låg i jämförelse med övriga

landet. I småkommuner under 10.000 invånare var antalet ordinarie

förtroendeuppdrag i fullmäktige, styrelser och nämnder 15,8 på 1000 invånare. I Stockholm där situationen var sämst var siffran 0.9 1000 invånare 1989.2 Även avståndet minskat med införandet om av stadsdelsnämnder är problemet alltjämt stort.

1.6 Valdeltagandet

Valdeltagandet kan ses som ett mått hur stort det samhälleliga engagemanget är, hur de politiska partierna fullföljer sitt uppdrag, om medborgaren är nöjd med sin situation, eller som vi väljer att göra

utifrån våra erfarenheter om situationen i miljonprogramsområdena,

ett tecken ökande resignation. Förra Storstadsutredningen gjorde genomgång olika sätt att tolka Valdeltagandet. Vi väljer utifrån en av våra studier och erfarenheter att ansluta oss till Robert Morlans egna ord förra Storstadsutredningen SOU 1989:68 "Ju större kommun ur eller stad, desto opersonligare, komplicerad och avlägsen blir mer den. I små, gång oberoende kommuner fungerade sociala, kultuen rella och politiska nätverk. I sådana små kommuner har människor starkare känsla politisk efektivitet; ta kontakt, se resultat snaben av bare". Sverige har ett högt valdeltagande internationellt sett, men mycket talar för att det långsiktigt är vikande. Framförallt bland invandrarna är det påtagligt vikande, också bland låginkomsttagare. Demokmen ratiutvecklingskommittén har i sitt betänkande SOU 1996:162 beskrivit det så här: "Invandrarnas deltagande i de kommunala valen har minskat från 60 procent år 1976 till 40 procent år 1994. Bland medborgarna har den lägsta sociala positionen i samhället, ung, som arbetare, ensamstående, lågutbildad och låginkomsttagare, är det

zPremfors, Sandqvist,Sanne. Demokrati i storstad". 1993.

Medborgarroll i storstad. Ett samtal

om van makt 47

endast två tredjedelar som utnyttjar sin rösträtt. Valdeltagandet bland de arbetslösa har ökat, låg ändå 1994 tio procentenheter men under Valdeltagandet för förvärvsarbetande En andel dessa stor av människor bor i miljonprogramsområdena. Redan den förra Storstadsutredningen varnade i en underlagsrapport SOU 1990:20 för

att Valdeltagandet var lågt och sjunkande i dessa områden.

Gör man ett försök att beskriva Valdeltagandet på områdesnivå framträder stora skillnader. Väljer vi att enbart till Valdeltagande se i relation till inkomstnivå framträder skarpa differenser. I exempelvis

Södra Ängby, Stockholm, med extremt hög inkomst, uppgick Valdel-

tagandet i riksdagsvalet 1994 till 95,3 procent. I kommunalvalet något lägre, men fortfarande högt, 94,1 procent. I Rinkeby, Stockholm,

med extremt låg inkomst, Valdeltagandet i riksdagsvalet 1994,

var 65,7 procent. I kommunalvalet avstod nästan hälften invånarna av att rösta, 53,6 procent. I Malmö och Göteborg är den socioekonomiska relationen till Valdeltagandet i stort likadan. Det skiljer således i en del fall mellan 30 till 40 procent i Valdeltagandet mellan småhusom-

råden med höga inkomster och miljonprogramsornråden med låga in-

komster. Det beror givetvis på mängd olika skäl. Men det beror en dock enligt Vårt förmenande inte att människorna i miljonprogramsområdena skulle vara nöjdare med sin livssituation än sina grannar i småhusområden. Tvärtom tolkar Vi det växande försom en troendekris mellan väljare och Valda, växande vanmakt eller alieen

nation som behöver brytas. Det är också utgångspunkten i vårt arbete

med detta delbetänkande egenmakt. Egenmakt uttryck för om är ett att öka de demokratiska möjligheterna för människor känner som vanmakt eller alienation. Det är därför särskilt motiverat att upp-

märksamma och föreslå åtgärder har till syfte att stärka demo-

som kratin och det medborgerliga engagemanget i storstäderna.

Tankar 49 som styrt

Kapitel 2

Tankar som styrt

2.1 Inledning

I uppdraget med delbetänkandet egenmakt ingår bland annat att om reflektera över regelsystem förhindrar egenmakt. Det visar sig som att delar av regelsystemet faktiskt begränsar den enskilde individens handlingsutrymme. Med andra 0rd, de facto förhindrar egenmakt. Dessutom blir regelsystemen i många fall obegripliga andra skäl, av i just det enskilda fallet. Det beror till stor del att de är just generella och att de sällan medger hänsyn till den enskilde medborgarens önskningar och vilja. Det finns självklart också regelsystem rättigheter. Men i som ger många fall är bruket av dessa rättigheter beroende av en uttolkare. I de fall det uppstår problem är det ofta i tolkningen reglerna. Tolkaav ren är givetvis inte heller den enskilde utan oftast myndighetsrepresentanten. Denna har också allt oftast ett kunskapsövertag över som den enskilde som önskar utnyttja sina rättigheter. En aktuell konflikt i genomförandet egenmakt är exemplet från av bostadsområdet Holma, i Malmö. Politiskt är alla överens att om man måste göra något utanförskapet i miljonprogramsområdena. Härom råder konsensus. I miljonprogramsområdet Holma inleds ett försök med självförvaltning av inre och yttre skötsel boendemilav jön. En demokratisk process startar. Utvecklingen blir positiv. Det politiska systemet applåderar utvecklingen. Åtminstone till bören jan. Skattemyndigheten hävdar med stöd av dagens lagstiftning att detta måste betraktas avlönat arbete och ska därmed bli föremål som för beskattning. Inom det politiska systemet uppstår intressant en konflikt. Ska man liera sig med regelsystemet själv utforsom man mat eller ska man se till resultatet och väga alla dess positiva samman effekter Det är möjligt eller troligt att exemplet Holma inte mer kommer att bli det sista exemplet i raden konflikter mellan ett av medborgerligt engagemang och tidigare uppbyggda regler och strukturer. I genomförandet egenmakt kan alltså mängd konflikter av en uppstå. Historiskt och rent faktiskt är det sällan någon frivilligt som av-

50 Tankar styrt som

stått makt. Förmågan att bemäktiga sig bygger också till stor del kunskapen makten i beslutsprocessema finns. Makten i det om var svenska samhället är inte lätt att överblicka. Innehas den av det politiska systemet, dess verktyg förvaltningen, eller utanför politikens sfär i marknadssektom Det är riktigare att säga att makten är nog sammanflätad i ett svåruttolkat mönster. En egenmaktens hörnstenar är just kunskap. Bara med kunskap av kan behärska sin omgivning. Det borde finnas fler som försöker man göra samhället begripligt. Istället får vi i stort sett dagligen veta att samhället är så komplext att det knappt går att förstå. Det finns otaliga exempel hur man kan krympa människor genom att utestänga dem, medvetet eller omedvetet, från förståelse. Vi kan ta ett exempel den långa raden. Vi hämtar det från idéskrift från Folkhälsour en

med titeln "Jordmån för ett gott liv". "Många former av

gruppen psykisk ohälsa begriplig mänsklig reaktion på dåliga kan ses som en inre och yttre förhållanden. Ur detta perspektiv är den bra att ha, ett incitament till nödvändig inre och/eller yttre förändring. Jfr ångest livsbevarande emotion. Den psykiska ohälsan kan således ansom vändas motor för önskvärd samhällsförändring. I det arbetet som en blir ett stärkande av hälsoprocessen det tunga perspektivet allmän prevention Fritt översatt menar väl Folkhälsogruppen att om människor mår dåligt i sin själ så är det bra, för då kan man använda detta för att förändra deras sätt att leva. Författaren och samhällsdebattören Tage Danielsson förmådde sitt speciella sätt klä av eliternas språk och göra det synligt och tillgängligt för de många människorna. "Jo sannolikt, det måste ju betyda nånting är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning som är det inte det är sann0likt...Jag menar till exempel före Harrisom burg, då det ju ytterst osannolikt att det hände i Harrisburg var som

skulle hända. Men så fort det hade hänt, då rakade ju sannolikheten

plötsligt till inte mindre än 100 procent, så att det blev nästan upp sant att det hade hänt. Men bara nästan, det är det som är det konstiga, för det dom går omkring och tycker så

är fortfarande som om

där lite i att det hände i Harrisburg, det var nog så ytterst smyg som osannolikt så att egentligen har det inte hänt...men att vi å andra nog sidan måste ha mycket bättre säkerhetsanordningar, så att det inte händer här...enligt alla hittills tillgängliga sannolikhetsberäkningar så har det ju varit så sån där olycka inträffar kanske bara nån att en

enstaka gång på flera tusen år. Och jag då är det ju inte sär-

menar, skilt troligt att den skulle ha hänt redan nu...om det nu till äventyrs är så att det där som hände i Harrisburg verkligen hände, mot förmodan, då är ju sannolikheten för att det ska hända en gång till, den är

SOU 1996: 177 Tankar 51 som styrt

ju då så nästan löjligt liten, så att egentligen kan säga det

man att

var nästan bra att det som hände i Harrisburg hände det

- om nu

gjorde det -för då kan vi va nästan alldeles säkra på att det inte

händer en gång till. I varje fall inte i Harrisburg. Ja, och i varje fall

inte samtidigt som förra gången. Nej, sannolikheten för sån sak,

en

den är så fullständigt larvigt liten så den är försumbar, heter det då.

Med det att den finns inte -fast bara lite...Men det får vi inte

menas säga till våra bam. Vi måste lära våra barn att alltid tala sannolikt att säga sannolikheten, endast sannolikheten och ingenting annat än

sannolikheten. På så sätt kanske de lär sig så småningom att förstå

att det som hände i Harrisburg, inte kan hända här eftersom det ju

inte ens kunde hända där, vilket ju hade varit mycket sannolikt

mera -

med tanke på att det där det hände "ll

var

Vilka tankar ligger till grund för hur det svenska samhället ut

ser

idag Vi har valt att kategorisera dominerande tankeströmmar i följande rubriker: Utopister, rationalister, folkhemsinredare, kritiker

och självkritiker. En vanlig tolkning ordet utopi beskriver något

av

som är omöjligt att förverkliga. Att vara rationell skall i det här

av-

seendet betyda att man är förståndig, frågar efter syften och reflekte-

över vad är meningen. Är rationell så är också ef-

rar som man man

fektiv, gör saker och ting snabbt och rätt. Kritisk är den inte okri-

som

tiskt tillgodogör sig själv vad andra Är

påstår. man självkritisk ifrågasätter man sina egna tankar och prövar de stämmer med verklig-

om

heten. Ordet "f0lkhemsinredama är ett 0rd egentligen skapats

som

för att kritisera de som trodde att det möjligt att enbart med plane-

var

ring och arkitekttänkande bygga det goda samhället. Under 1800-talet växte det fram mängd idéer hur skulle bygga ett män-

en om man

niskovärdigt samhälle. De som deltog i denna diskussion brukar vi

dag kalla för utopister". Vi väljer därför att börja genomgången

med dem. Därefter fortsätter vi med rationalistema fick ett som

stort inflytande på folkhemsinredarna. Men kritiker och självkritiker

har funnits där hela tiden.

2.2 Utopistema tänkte

För utopistema var det med övertygandets och den förnuftiga över-

enskommelsens metod som samhället skulle byggas. Den ledighet

som maskinen lovade människan, skulle betyda ett utsträckande

av

privilegiet av att få vara en politisk varelse. Utgångspunkten kunde

vara farniljeenheten. Vad som inte längre syntes vara möjligt inom

Tage Danielsson.TV-versionen av "Under dubbelgöken".

52 Tankar styrt som

familjens lilla kanske möjligt i familj, utvidgad till att

ram vore en

omfatta flera hundra människor. len familj finns ingen polis och inget

fängelse och ändå vet familjens medlemmar hur de ska bete sig mot

varandra. Det lilla samhället, kommunen sågs som framtidens lösning. Där kan vise varandra, ingen kan smita undan sitt och ingen be-

ansvar höver ensam med sin sorg. Det skulle vidare, menade man, vara

omöjligt att förtrycka folk satt inne med kunskaper och medbor-

som

gerlig bildning. Det förutsattes också att den geografiska närheten

mellan arbete och bostad skulle vara för evigt. I utopisternas tänkande fanns således hel del är aktuellt idag utifrån ett egenmaktspers-

en som

pektiv. Den sociala kontrollen, det gemensamma ansvarstagandet,

småskaligheten underlättar kunskapen om sin omgivning.

som

2.3 Rationalisterna tänkte

Rationalisterna förespråkade värdeneutrala faktorer för samhällsbyg-

gandet, det vill säga fakta. Fakta skulle framställas genom tillämp-

ning det vetenskapliga hantverket. Det moderna samhället skulle

av

med andra ord bygga framväxten av speciella experter vars upp-

drag skulle bli förmedlande länk mellan kunskap och att vara en

handling. Begreppet planerare dyker allvar 1920-talet. Det

upp

är beteckning experter arbetar med fysisk och ekonomisk

en som

planering. Sedan dess har planerarna i stor utsträckning hävdat att valet mellan olika tillvägagångssätt är en teknisk fråga som kan och

bör beslutas effektivitetsgrunder. Miljonprogrammet kan tjäna

exempel. Maktutredningen har skrivit om det svenska expertsty-

som ret: "Den svenska modellen innehåller ett väsentligt inslag av social ingenjörskonst. Vetenskap, saklighet och kunskap är viktiga legitimi-

tetsgrunder. Experter och specialister har aktivt medverkat vid den

ojfentliga politikens utformning och genomförande. Inte minst hem-

och familjens liv har kartlagts för att kunna "lägga livet mens noga

tillrätta "för den enskilde medborgaren".2

Men någonting har börjat hända. Expertrollen och planerares ställning börjar ifrågasättas. Svensken i har troligen börjat få lite

gemen

distans till expertkunskap. Maktutredningen påstår också: "Expert-

styrets auktoritet har försvagats".

2.4 Folkhemsinredarna tänkte

Det är l940-tal och arkitekten Uno Åhren skriver till Alva Myrdal:

"Genom utvidgning den sociala ingenjörskonsten blir behovet en av

3 Maktutredningens huvudrapport. SOU 1990:44.

SOU 1996: 177 Tankar som styrt 53

teknikens redskap, det vill säga vetenskap, större eftersom en ut-

av vidgad planering för skapandet av bättre människor kräver mer kunskap C3 Detta citat kan tjäna illustration till hur rationalisternas tankar som har blivit sanning och accepterade fullt ut. Vetenskapsmännen fick betydelsefull och avgörande roll som experter det politiska syen stemet. Och så är det än idag. Politikerna, och tredje statsmakten, medierna, går ofta till experterna, forskarna, planerarna och frågar hur folket mår, tänker, vilka de röstar eller vad de tycker i olika frågor. Experter samlar alltså in allt det som den politiska makten behöver för sitt beslutsfattande och medierna bär fram sanningen. Medborgarna/väljama behöver inte längre själva bära fram sina tankar, åsikter och insikter till de förtroendevalda. Behovet av det medborgerliga samtalet upphör.

2.5 Kritikerna tänkte Det fanns givetvis kritiker mot planeringsideologerna. De pekade risken att den politiska makten förskjuts från de demokratiska församlingarna till olika expertorgan. Därför att det fanns en strävan att eliminera tyckande, värderingar och ideologier. Omvandlingen till ett modernt samhälle skulle kunna innebära att systemvärden tränger undan livsvärden. Vetenskapen tar makten över självförståelsen. Det är även idag utifrån vårt perspektiv ganska lätt att delvis instämma och i viss mån rätt den kritik då fördes fram. I vår ge som tolkning vill vi säga att vi människor känner, tycker och tänker om vad är rätt och fel. Vi funderar över framtiden och reflekterar över som samtiden. Det var detta som kritikerna kallade tyckande, värderingar och ideologier. Vad kritikerna hade farhågor inför var att experterna skulle stjäla våra tankar med hjälp av enkäter och intervjuer. Att helt enkelt kvantifiera människan. Inom industrin var detta väldigt vanligt. Man tidsstuderade arbetarna och fick då reda hur olika människors kroppar rörde sig. När sammanställt detta kunde man utarbeta man standardrörelser effektiviserade arbetet. Studierna blev följaktlisom ett sätt att styra människan. Planeringssystemen trängde in i varje gen människas liv och gjorde den egna kunskapen oanvändbar.

2.6 De självkritiska tänkte

Under 1970-talet kan vi nämna två huvudnummer som exempel planeringstänkandet inom den kommunala sektorn. Det är kommu-

3Yvonne Hirdman. Att lägga livet till rätta.

54 Tankar som styrt SOU 1996: 177

nalekonomisk långsiktig planering KELP och kommunala

gemen-

samma planeringsförutsättningar GPF. I mitten av 1970-talet dyker en samhällskritisk bok systemsamhället författad profes-

upp om av

sor Erik Rehnman. I Boken han tio förslag skulle medverka

gav som

till verkligt ökad effektivitet i kommunerna: "Det är endast människorna själva kan avgöra när ett samhälle helhet fungerar.

som som

Experter förstår sig bara på delarna. Därför förnyelse de-

är en av

mokratins former nödvändig, vilket i sin tur kräver ett experimente-

rande. Glöm inte därvid att demokratin inte bara är konfliktutjäm-

en

ningsmetod utan kanske framförallt i ett föränderligt samhälle

en metod för människorna att själva pröva, göra misstag, diskutera och

läraf Han riktar strålkastaren problemet med ideologi för-

en som

härligade fakta, framtagna och uttryckta av experter. Värderingar

an-

sågs inte passa som underlag för ställningstaganden och beslut.

Ett halvt decennium senare blir faktaproducerande

en annan pro-

fessor väldigt självkritisk. Bo Hedberg skriver i bok med undenu-

en

briken Handbok för omäktiga: "Experterna, känner den in-

som

formella organisationen och som sedan länge insett att de egentliga besluten fattas under förstadier och beredningar, samspelet med

ser

lekmännen som en fråga taktik och upplysning för att underlätta

om

att ett beslut accepteras. De folkvalda måste upplysas och påverkas till riktiga ställningstaganden".5 Boken handlade samspelet och

om

maktfördelningen mellan lekmän och experter. Hedberg vill med sin

bok visa att lekmännen eller de förtroendevalda är maktlösa i vår tids

samhälle: "När det är dags för det formella valet, beslutet, vår

an-

märkning är alla andra alternativ överspelade. En snöboll har satts

i rullning och nåde den försöker stoppa lavinen. Bakom förslaget

som

ligger utredningar och expertis. Den som vill plädera för ett alternativ har redan på förhand ett grovt handikapp". En liknande slutsats

kommer Maktutredningen fram till: "Makten över den offentliga sek-

torn, som enligt teorin skall vila hos de valda representanterna, kom-

mer de facto i stor utsträckning utövas tjänstemän och experter.

av Systemets makt ökar, men makten över systemet minskar".

Storstadskommittén att det är dags för ett förändrat synsätt.

anser

Istället för att lägga livet tillrätta, borde uppgiften att "rätta

vara

till det som ligger i vägen för livet".

4Eric Rhenman.Systemsamhället.Bokförlaget Aldus. 1975. 5Bo Hedberg.Konsten att inflyta Handbok för omäktiga. Liber 1980. -

Politik som styrt 55

Kapitel

3 Politik som styrt

3.1 Inledning

Egenmakt är i någon mening reaktion mot det som i politiska samen manhang brukar kallas den sociala ingenjörskonsten. Detta brukar tyvärr onödigt ibland uppfattas kritik hela välfärdsstaten. som en av Så är det naturligtvis inte, det ska definitivt som en kritik av men ses individens roll och möjlighet att ta befälet över sin vardag. Välfärd har både begrepp och innehåll främst setts som något som politisom ker fördelar/producerar. I synnerhet under 1960-talet grundlades i hög utsträckning det synsättet. I det politiska livet kretsade debatten kring hur mycket kranarna skulle kunna öppnas. Det var självfallet uppskattat medborgarna. Den materiella välfärden växte. Sten laav des till sten i folkhemmet. I en sådan situation av växande ekonomi och stort reformutrymme följer ofta den politiska logiken lagen om fler löften. Tage Erlander talade om "förväntningarnas missnöje

och det är i själva verket inte någonting som vi ska vara ledsna för".1

Utan att bära våld historien brukar tolkningen vara den att medborgarna otåliga över att få del reformer. Men i Erlanders var av nya ofta citerade uttalande sägs också att detta i princip är att välkomna. Men det var, om det var politiken eller medborgarna som hissat vem förväntningarna så till den milda grad är osäkert. Troligen går upp det att tala symbios. Fram till någonstans i början av 1970om en talet rådde något som skulle kunna kallas för reformhegemoni.

Med undantag av framförallt planhushållningsstriden 1940-talet

och ATP-striden 1950-talet har i stora stycken välfärdsstatens expansion skett i relativ konsensus.

3.2 Närvaron eller frånvaron ett egenmaktsperspektiv

av Men hur är det historiskt med egenmaktsperspektivet Har det funnits något värt namnet Hur har det i så fall sett ut och tagit sig uttryck För att besvara frågorna har vi valt att studera diskussionerna vid några större strategiska beslut. Områden som vi senare behandlar

Björn Elmbrant. "Politikens ABC". 1995.

56 Politik styrt som

och utpekar som möjliga för att stärka individens bestämmanderätt. De områden som vi kommer att koncentrera kring är: bostadspooss

litiken miljonprogrammet, kommunsammanslagningsreformen,

skolan, och den offentligt organiserade och producerade fritidsverksamheten. Vilket synsätt har varit det förhärskande Är det ovanifrånperspektivet eller underifrånperspektivet Går det överhuvudtaget att rekonstruera begreppet egenmakt den allmänna politiska ur debatten Att begreppet har idéhistoriska rötter vet vi, har det men

kommit till uttryck allvar i den politiska processen Källan är i

första hand den politiska debatten så den förts i riksdagen och i som massmedia. Tiden har begränsat oss att tränga djupare än så in i ämnet, men vi tror att dessa två källor ger oss en ganska bra bild hur av debatten förts och om egenmaktsperspektivet överhuvudtaget varit närvarande vid de stora politiska besluten. Såvitt vi kunnat konstatera rådde i stort politisk konsensus under 1940-talet att staten skulle åta sig ett större än tidigare för om ansvar medborgarnas välfärd. Något egenmaktsperspektiv fanns knappast. Välfärdsstaten sågs befriaren. Moderaterna, dåvarande Högersom partiet, kom med sitt handlingsprogram "Frihet och Framsteg att ansluta sig till välfärdsstatsidén. På i stort sett alla livets områden formulerade de konkreta mål för statens i syfte Öka engagemang att folkets välfärd. Det dock arbetarrörelsen ledde utvecklingen. var som I dess efterkrigsprogram finns intressant skrivning i välvilen som en lig tolkning skulle kunna ses som ett egenmaktsfrö: "All planering, all samverkan, all organisation för med sig begränsningar och band. De kan brukas till att skapa likriktning och underkastelse. Men de kan också bli medel för att utlösa de mångas självverksamhet, ge dem

känslan av den frihet det innebär att med och bestämma över

vara sitt eget öde, dra upp gränserna för den omkrets där den enskilde, i

hägn av den trygghet organisationen skänker, kan fritt utveckla sin personliga egenart".2 Här finner vi en del intressanta ord och tanke-

gångar som vi de facto känner igen från dagens debatt egenmakt. om Det skrivs om gränserna för den enskildes omkrets". Det behandlar någon form av geografi. Det är därför i någon mening synonymt att jämföra med dagens debatt om makten över sin vardag eller makten över sin geografi. Dåvarande finansministern Ernst Wigforss sammanfattade välfärdsstatens befrielseverkan. Folket kunde "kalla för medman nu borgare istället för undersåtar. Ingen förnekar att vi här har framför oss en frigörelseprocess som gett ökad självständighet och ökad

2Arbetarrörelsensefterkrigsprogram. De 27 punkternamed motivering, 1944:218.

Politik styrt 57 som

känsla av individuell frihet".3 Och visst var det rätt. Statens insats

skulle vara att förse medborgaren med en slags frihetsnäring som skulle utveckla och tillåta personlig sfär frihet. Men det går inte en av att spåra ett konkret egenmaktsperspektiv. Dåvarande statsministern Tage Erlander lanserade i en broschyr från 1962 en socialdemokratisk tolkning av begreppet valfrihet Valfrihetens samhälle. I skriften hävdades att frihet var för den enskilde att välja den sysselsättning och det liv han önskade och inte gjordes beroende av brister i samhällsorganisationen. Människor skulle inte tvingas till ett liv som inte motsvarade deras önskningar eller begåvning. Genom ett solidariskt samhälle kunde alla få möjlighet att leva

och utvecklas efter sina anlagf Storstadskommittén har inga problem

att skriva under den målsättningen. Det är i valet av metod som skiljelinjen går. Iden tidsanda som präglade politiken sågs en fortsatt utbyggnad av det offentliga rummet som en förutsättning för att uppnå de önskade målen. Med facit i hand kan vi konstatera att det bästa ibland blev det godas fiende. Individens eget utrymme fönninskades i allt för stor utsträckning.

Det är i detta sammanhang viktigt att uppehålla något vid

oss 1960-talet. Det är i detta årtionde bland annat beslutet milsom om jonprogrammet tas. Först kan vi konstatera att Sverige förändrades rejält under detta decennium. De politiska omvälvningarna kring 1968 innebar inledningen en diskussion och ifrågasättande om människans roll i välfärdsbygget. I de politiska partiernas program från 60-talets början kan man inte märka mycket av den polarisering som kännetecknade slutet av årtiondet. Socialdemokraterna skriver i sitt från 1960: "Samhällets program gemenskapsformer har visat sig otillräckliga för att bryta oförvållad isolering och ge möjligheter till levande mänskliga kontakter. Demo-

kratins yttre former och det demokratiska organisationslivet har

främjat samhörigheten mellan människorna, ändå inte förmått men ge alla en upplevelse av verklig gemenskap och delaktighet i samhällslivet". Det är förvisso en intressant analys. Problemet sågs vara människors utanförskap eller bristen verklig gemenskap. Samma problem som vi brottas med idag identifierades såpass tidigt. Men i analysen brister det. Något var otillräckligt eller fungerade inte som det skulle. Kommersialismen utpekas som en negativ faktor. Men ingenstans i programmet står att finna att det starka samhället i sig kunde ha bidragit till utanförskapet. Programmet förkunnade

3Artikel i tidskriften Tiden 1948. Tage Erlander här refererad från Lewins "Planhushållningsdebatten".

58 Politik som styrt

dock behovet av att förankra demokratin hos hela folket genom

"en spridning och decentralisering av beslutanderätten i alla de fall

där detta låter sig förenas med medborgarnas gemensamma krav på ejfektiv förvaltning och planering I från samma program hämtar vi analys över vad enligt vår mening blir följden sådan en som av en förankring: "Människor med självständighet och inre trygghet har de bästa förutsättningar att samarbeta och förverkliga den gemenskap som socialdemokratin eftersträvar".

I Sveriges Kommunistiska partis program från 1961 reviderat

1964 finns ingen antydan till kritik mot att välfärdsstaten i någon mening kunde bidra till utanförskap. Någon egenmaktsliknande diskussion fördes överhuvudtaget inte. Högerpartiet hävdade i sina grundsatser antagna 1956, här kompletterade med texter ur andra programskrivningar bland annat att socialpolitiken borde utformas så "att det personliga ansvaret och den enskildes insatser främjas". Partiet försvarade också den kommunala självstyrelsen, eftersom denna "befordrar bygdesamhörig-

heten och gör stora kretsar av folket direkt medansvariga i vården

av allmänna angelägenheter". Annars finns inte mycket som skulle kunna kallas frön till egenmakt, snarare ägarmakt. De förespråkade en samhällelig maktdelning som kallades ägardemokrati" med mo-

tiveringen: "Ju flera kapitalbärare ett samhälle har, desto större blir

ansvars- och maktfördelningen och desto större möjligheter får de enskilda individerna att hävda sig". I Centerpartiets från 1959 menade att den ökade välprogram man färden öppnade möjligheter för en större grad av självständighet: "Sedan de grundläggande behoven tillgodosetts, träder vid en högre standard personligt präglade behov och önskemål alltmer i förgrunden". I programmet återfanns också en kritik mot det så kallade expertväldet. Två möjliga motmediciner ordinerades. En högre allmänbildning och ett förstärkt lokalt styre ansågs vara lämpliga motmedel. Inom folkpartiet hävdades det i ett program antaget 1962 att samhället nu är inne i ett skede med frigörelse av mänsklig skaparkraft" som "nu fört västerlandets demokratiska samhällen in i ett skede, då personlig frihet, social trygghet och ekonomiskt välstånd kan tillkomma alla Det var den politiska miljön under 1960-talets början. Men snart skulle vindar blåsa inte bara i Sverige för övrigt, utan i hela nya upp, världen. Protesterna mot Vietnamkriget, kårhusockupationen och Almstriden" är tecken ett helt nytt tonläge. Proteströrelsema har samlats under många namn, kulturradikalismen är ett av dem. Denna har av många betecknats mer som en proteströrelse mot det civila

SOU 1996: 177 Politik styrt 59 som

samhällets moraluppfattning än mot statsmakten. Men de tre ovan givna exemplen är mer ett uttryck för en protest mot "makten". Det är enligt vår analys möjligt att 1960-talets politiska protester se som en rot till dagens diskussion om egenmakt. En protest mot individens underordning. Ett annat frö ur egenmaktsperspektiv är att den medvetne konsumenten blir ett nytt ideal. Slit-och-släng-kulturen blir föremål för ett ökat ifrågasättande. Det handlar i och för sig inte i första hand om makt, men om ett ökat individuellt ansvar, för sig själv och andra och inte minst den gemensamma miljön. En annan protest, med delvis andra förtecken, var att drygt två miljoner människor skrev protestlistor till försvar för kristendomen skolschemat. Olika motrörelser för moralisk upprustning kulminerade och ett parti som såg som sin främsta uppgift att bekämpa sekulariseringen och det moraliska förfallet, Kristen Demokratisk Samling, bildades 1964. Den politiska tyngdpunkten har alltså förändrats vid slutet av decenniet. Flera partier har reviderat sina program. Kan tänkas influerade av medborgarnas mer kritiska hållning börjar mer konkreta skrivningar om medbestämmande och delaktighet se dagens ljus. Moderaterna har exempelvis i sitt handlingsprogram från 1969 gjort medbestämmandet i arbetslivet till en viktig fråga: "Det är nödvändigt att söka skapa meningsfulla arbetsuppgifter Genom att bredda och fördjupa arbetslivets demokrati kan vi förbättra den enskildes möjligheter att överblicka och påverka sin situation i arbetslivet...Frågorna om arbetslivets demokrati måste därför föras framåt inom alla sektorer av vårt samhälle Handlingsprogrammet konstaterar vidare att många medborgare inte nås av de offentliga initiativen "därför att de saknar kännedom om sina rättigheter eller av andra skäl inte förmår initiativ". Även med dagens mått mätt är detta ta ganska radikala skrivningar. Men det finns också här i den senare skrivningen bäring till dagens situation i miljonprogramsområdena. De medel och resurser som riktas idag når inte heller önskvärd effekt i många stycken. Centerpartiets från 1970 betonar decentraliseringspersprogram pektivet. Besluten om gemensamma samhällsangelägenheter "skall

fattas så nära individerna som möjligt". Vidare anknyter man till en

deltagardemokratisk tradition i skrivningen om att samhällets styrelse skall grundas medborgarnas aktiva deltagande. Även vänsterpartiet börjar kring den enskildes möjligatt resonera het att påverka sin vardag. I programmet från 1967 ingick skrivningar om "självverksamhet" i kvarteren och i kommunala kulturanlägg-

60 Politik styrt som

ningar. Med hjälp av kulturen skulle man skapa en ökad "kollektiv och individuell aktivitet". En sådan ansågs vara viktig för "den personlighetsutveekling som måste ingå i ett demokratiskt samhällsliv Med undantag medbestämmandelagstiftningen är det svårt att av också under 1970-talet spåra egenmakten. Kanske går det att hävda att socialdemokratins valförlust 1976, den första 44 år, var en konsekvens växande kritik mot den starka staten. Också under de av en borgerliga regeringsåren 1976 1982 är det svårt att finna förslag som ökade medborgarnas makt över sin vardag. Några exempel på frihetssökande reformer skulle kunna vara att bötesföreläggandet för den som gick mot röd gubbe togs bort samt att det blev tillåtet att snickra ihop en liten stuga den egna tomten friggeboden. Inom socialdemokratin påbörjas en stundtals mycket hätsk debatt om självförvaltning. Och just i denna politiska debatt kan vi spåra de verkliga rötterna till det som över tio år senare skulle komma att samlas under begreppet egenmakt. Under 1980-talet står individen i centrum för den politiska debatten. Såväl vänsterkrafter med fömyelseambitioner som krafter med nyliberala förtecken ägnar sig i hög grad att diskutera människors frigörelse från olika typer av auktoriteter. Den socialdemokratiska regeringen som återkommit till regeringsmakten efter sex år i opposition inrättar ett civildepartement under ledning av Bo Holmberg. Uppgiften var att förnya den offentliga sektorn och stärka medborgarnas inflytande över densamma. Bo Holmberg gav själv följande

förklaring till tanken bakom hans nya fögderi: "Olof Palme presenterade idén att skapa ett nytt departement för mig...Det skulle bli ett

departement för medborgarna mot myndigheterna. Min uppgift skulle att försvara det är bra i den svenska modellen, vara som men

samtidigt självkritiskt komma på förbättringar".5

Svenska Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet lanserar 1979 den kontroversiella kampanjen "Satsa på dig själv". Debatten de så kallade "pysslingdagisen" rasade, kraven föräldra/perom sonalkooperativ inom barnomsorgen ökade, för att bara nämna några exempel. Gemensamt för denna revolt, om man nu kan kalla den så, är att den handlar om individens frihet eller rätten att förverkliga sig själv i strid med traditioner och restriktioner. LO ger i mitten av decenniet ut skriften Offentliga samtal". I denna sammanfattar Bernt Lindholm en intressant analys ur egenmaktsperspektiv: "Allaförväntar sig lösningar uppifrån. Man är inte van att ta initiativ och sätta

5 Bo Holmberg. Här refererad ur Tommy Möllers Brukare och klienter i välfardsstaten. Publica 1996.

Politik styrt 61 som

igång verksamheten Det har andra alltid gjort. Därmed dör till sist också förmågan och tanken hos medborgarna att ta saker och ting i händer".6 egna En hel del i denna 1980-talets strömning kom att karakteriseras egoism. Vi vill inte här och nu värdera rimligheten i det, utan som bara konstatera att 1980-talet i hög grad präglades av en renässans för individen. Detta var en mycket fragmentarisk genomgång av några årtionden med egenmaktsglasögon.

3.3 Sammanfattning och slutsatser

Efter denna historiska genomgång är det naturligt att beskriva var de

politiska partierna står idag i relation till vad begreppet egenmakt innefattar. En definitiv konsekvens av den förnyade diskussion om medborgarens roll egenmaktsdiskussionen, makten över vardasom framkallat är att de politiska partierna tvingats föra upp frågegen, ställningen sin dagordning. Det moderata samlingspartiet hävdar i programskriften "En värld

full möjligheter" att: "Problemet är emellertid att livet inte rimligt-

av vis kan något ägnar sig åt utöver det har med vardagen vara man som skaffa. Att människor utvecklas socialt och kulturellt om de får konatt centrera sin huvudsakliga uppmärksamhet och tid på arbetsliv, kulturyttringar och socialt umgänge överenstämmer illa med hur människor

normalt faktiskt fungerar Det är tvärtom så att det är i den styrka som

ansvaret och kontrollen över den vardagen ger, som individer kan egna växa och gå vidare till andra sfärer samhällslivet". av I Centerpartiets rapport till stämman i Växjö 1996 beskriver man lokalsamhället där människor samspelar "för att lösa som en arena angelägenheter". På denna arena måste människorna gemensamma få att säga till "Medborgaren måste ett större inflytande mer om:

över och möjlighet att forma sin vardag i lokalsamhället. Det innebär

att möjligheter att ta ett ökat ansvar för samhällets service". Insikten att utformningen välfärdsstaten kom att innebära att av

politikerna någon annan skulle lösa problemen medborgarna be-

skrivs så här: "Egenmakten och ansvaret flyttades från medborgaren till politiker och tjänstemän. Standardiserade och centralt producerade modeller på klassrummens storlek, lekplatsens utformgav svar ning, skolbokens innehåll och boendet för äldre Rapporten innehål-

ÖBernt Lindholm, Barnen i välfärden. Bamomsorgens utveckling och framtid. Offentliga samtal, LO, 1985:76-77.

62 Politik styrt som

ler också en kritik 1980-talets modeller för ökat medborgerligt inav flytande: "Människor har tröttnat på undersåtar i vänsterns att vara storskaliga och centraliserade samhällsmodell, men vill heller inte reduceras till kunder i högerns köp-sälj-system. Medborgarrollen måste innebära än så". Sammanfattningsvis hävdar centerparmer tiet att: "Centerpartiet att vi måste återföra makten till medanser borgarna samtidigt som vi tar tillvara marknadens möjligheter och det politiska inflytandet". I Vänsterpartiets program antaget vid dess kongress 1996 finner vi också egenmaktsresonemang: "Varje människa behöver ha makt över sitt eget liv, kunna påverka sin situation och välja sin väg. Hon behöver också gemenskap och samhörighet, i familjen och släkten och bland vänner, arbetskamrater och grannar". Programmet fortsätter: "1 vårt samhälle är avståndet alltför stort mellan å sidan ena den enskilda människan i vardagen å andra sidan politikerna, näringslivet och arbetsplatsema. Många känner vanmakt inför de

enorma krafter som styr deras liv...0lika former av bogemenskap el-

ler självförvaltning i boendet ska uppmuntras och stödjas". Också hos folkpartiet finns människans maktförresonemang om hållande till sin vardag: "Politiken kan människor till uppmuntra ett

ökat medborgerligt ansvarstagande att överföra funktioner

genom från centrala till lokala nivåer; från offentliga förvaltningar till frivil-

liga sammanslutningar. Stat och kommun bör överföra drift del

av en verksamheter till exempelvis ideella föreningar. Det måste

finnas ut-

rymme och möjligheter för ideella insatser i vård och utbildomsorg, ning och kultur; bistånd och totalförsvar: Detta kan människor ge ökad makt över sin vardag, också stimulera till det aktiva medmen

borgarskap som är demokratins livsluft".7

I Miljöpartiet de Grönas partiprogram från 1994 finner vi också skrivningar med bäring till egenmakt. "Vår ideologi är decentralistisk. Den bygger på uppfattningen att koncentrationen makt och av ägande fjärmar oss människor från vår naturliga miljö och begränsar vårt direkta deltagande I programmet poängterar och man använder begreppet deltagande demokrati". "För att människor i större utsträckning än idag ska känna och krävs delakta ansvar mer tighet och deltagande i beslutsprocessema". De har också klara skrivningar och överväganden till förmån för ett större användande av folkomröstningsinstrumentet. "I dagens verklighet är direkt de-

mokrati inte möjlig än i begränsad utsträckning...Vi vill att be-

mer slutande folkomröstningar möjliggörs på alla nivåer".

7Frihet att växa. Liberala idéer för ett mänskligaresamhälle". Folkpartiet liberalerna, 1996.

Politik som styrt 63

l debatten inom kristdemokraterna är det svårare att härleda direkta resonemang som tar sin utgångspunkt i medborgarens vardagssituation i relation till det offentliga. Det handlar att utveckla mer om de små naturliga gemenskapema och stärka familjens roll. Det är där människan utvecklas och genom sampel med andra individer som kan utveckla sin unika personlighet. Vid ett extra riksting hösten 1993 antogs bland annat följande skrivningar: "Bristen på insikt om detta har bidragit till att familjepolitik, arbetsliv och samhällsliv i övrigt har organiserats på ett sätt står i strid med principen om som de små gemenskapernas betydelse. Bristen på fungerande nära ge-

menskapei; där människan kan finna meningsfullhet och uppleva sig

själv som värdefull, kan leda till främlingsskap och frustration". Närmare egenmaktstanken ligger Kristdemokraternas betoning "subsidiaritet som syftar till att fastställa olika kompetensnivåeri all mänsklig organisation Principen innebär att det en liten gemenskap själv klarar att hantera skall den ansvara för och själv besluta De överordnade gemenskapema skall stödja de små gemenskaom. att bevara denna kompetens. De uppgifter som de underordperna nade gemenskapema inte ett effektivt sätt fyller skall överordnade gemenskaper för. Subsidiaritetsprincipen innebär att bevista ansvar bördan alltid vilar dem vill beröva lägre nivå dess funktion som en och därmed dess frihet och De måste bevisa att den lägre niansvar. vån är stånd att fullgöra sin uppgift ett tillfredsställande sätt ur och att den högre nivån kan göra det mycket bättre. Principen är en maktfördelningsprincip; rätt makt på rätt plats". I den socialdemokratiska debatten har egenmakten debatterats flitigt. Det är naturligt eftersom begreppet ursprungligen lanserades där inför partikongressen 1993. Vid den extra partikongressen 1996 diskuterades egenmakten, eller vardagsmakten, som kongressprogrammet använde synonymt begrepp. I underlaget för en diskussion som politikens riktlinjer inför den extra partikongressen 1996 uttryckom tes självkritik över det i mångt och mycket egna verket välfärdsstaten: "det starka samhället i något avseende blev för starkt...kanske förlorade vi del det personliga ansvaret på vägen mellan Peren av

Albins folkhemstal och 1970-talets stora reformer". I programmet

konstateras, samma sätt som Storstadskommittén gjorde i sitt första delbetänkande, att många människor känner vanmakt i sin vardag. Det finns: "en skillnad mellan människors önskan om inflytande och deras begränsade möjlighet till inflytande Programmet konstaterar att många svenskar "känner sig vilsna "Samhället blir alltmer komplext och förändras hela tiden. Många känner att besluten över

det händer fattas över deras huvuden. Samtidigt vill alltfler vara

som

64 Politik som styrt

med och bestämma. Men många finner inte vägarna till inflytande.

En av politikens viktigaste uppgifter är därför att möjliggöra ett sa°dant engagemang...Människ0rs brist på makt i den egna vardagen är ett resursslöseri för samhället, arbetslivet och individen Vi kan således konstatera att den politiska debatten ringat in ett område rör människan och makten över hennes vardag. Flera som partier uttalar med ibland förbluffande likhet samma tankegång att stärka medborgarens makt över sin vardag. Vardagen har blivit ett politiskt modeord. I just detta ligger ett nytt intresse och en uppvärdering av det operativa till nackdel för det konstruerande. Vi har beskrivit hur politiken under i stort sett hela efterkrigstiden varit inriktad planering och konstruktioner och via dem konstruera den goda, fria människan. Det kan i det sammanhanget inflikas att det kan ses som en smula besynnerligt att välfärdsstatens teoretiker i uppgiften att befria människan inte sett den vardagsdemokratiska dimensionen i problemlösningen. Det verkar som ett oerhört viktigt perspektiv politiken helt enkelt saknas. Men här och var kan vi finna intressanta spår om individens roll i samhällsbygget. Den enskilde medborgaren har ibland hamnat i kläm. Detta kan ha sin förklaring i att bygget av den svenska välfärdsstaten har skett under relativ stor konsensus. Emil Uddhammar, forskare, har politiskt delat in 1900-talet i fyra perioder. Under den första perioden från början av seklet fram till dess mitt är konfliktnivån avseende de offentligas befogenheter mycket låg. Åren 1949 till 1959 Uddhammar anser vara präglade av ökad konfrontation i exempelvis ATP-striden. Under 1960- och 1970-talet återgår klimatet till liknande det första halvseklets. Slutligen under 1980-talet distanserar sig moderaterna från socialdemokraterna. Uddhammars slutsats är att: "den ojfentliga expansionen under nittonhundratalet skett utan konsekvent och principiellt grundat motstånd från något parti. Några väsentliga punktvisa undantag har funnits; ATP, och löntagarfonderna är de största".8 omsen

8Emil Uddhammar."Partiema och den storastaten. En analys av statsteorieroch svenskpolitik under l900-talet". City University Press Stockholm 1993:461.

Egenmakt ett idéhistoriskt perspektiv 65 ur

4 Kapitel

idéhistoriskt perspektiv Egenmakt ur ett

4.1 Inledning

"Demokrati grek. demokratia folkvälde", av demo- och efterleden kratia "valde", krateo "härska" betyder bokstavligen - - av eller folkstyre. Härom råder enighet. Däremot kan åsik-

folkmakt

bryta sig hur skall definiera det styrande folket och om

terna om man

vilka förutsättningar måste uppfyllas för att folket skall kunna

som förverkliga C1 sin rätt att styra Den demokratidiskussion som tagit ny fart i samband med introduktionen begreppet egenmakt är intet sätt En del idéav ny. av

godset kan spåras till upplysningsñlosoñns strävan om att frigöra

människans inneboende kraft eller till den direktdemokrati som praktiserades i det antika Aten. Vår avsikt i detta kapitel är att resonera kring två begrepp i högsta grad aktualiserats av diskussionen som kring egenmakt. Det gäller spänningen mellan den representativa demokratin och det medborgerliga direkta deltagandet, mellan att vara styrd och att själv styra. Det är naturligtvis vanskligt att i ett sådant här begränsat omfång försöka beskriva och ge en bakgrund till en

demokratisk utveckling pågått under så lång tid. Detta avsnitt

som skall således inte empirisk vetenskaplig studie, snarare ses som en

som en exposé över en demokratidiskussion som pågått och pågår.

Men det är enligt vår uppfattning nödvändigt att göra en historisk tillbakablick och göra nedslag i den moderna politiska demokratidiskussionen för att belysa avvägningen och spänningen mellan begrepdiskussionen egenmakt har aktualiserat. pen som om

4.2 Representativitet och medborgerligt direkt deltagande

Dessa två begrepp kan naturligtvis ses som väldigt vida eller en smula diffusa och upphov till en mängd olika tolkningar. De ska ge rubriker till kring demokrati. Det är dock ett ses som ett resonemang medvetet val. Det nämligen möjlighet att diskutera andra ger oss en

Ur Nationalencyklopedin.

66 Egenmakt ur ett idéhistoriskt perspektiv

närbesläktade frågeställningar och motsatspar. Exempel sådana

motsatspar är representativ demokrati och direkt demokrati, central planering och lokal autonomi, offentlig maktutövning och det civila samhället, nationella demokratiska beslut och lokala demokratiska beslut. Allt detta behöver inte nödvändigtvis upphov till skarpa ge motsättningar, men det är Viktiga avvägningar när det gäller begreppet egenmakt. Begreppen anknyter förvisso till klassiska frågeställningar inom den politiska filosofin, men de är alltjämt högaktuella i vår tid.

4.3 Olika demokratidefinitioner

"All makt utgår från folket", heter det i regeringsformen. Det är naturligtvis en närmast bokstavlig tolkning av begreppet demokrati. Men en springande diskussionspunkt är över vad Och hur mycket Timbro idé" utvecklade inom för projektet Makten och friramen heten ett resonemang kring demokratins verkningskrets. "Demo-

krati betyder ordagrant folkvälde, alltså att folket styr. Men vad är det folket i demokrati styr över På den punkten finns hur under-

en ligt det än kan vara, inte mycket enighet bland statsvetare, varken klassiska eller moderna §2 Såväl omfånget demokratins poliav som tikens verkningskrets styrs i väldigt hög grad värderingar. Detta av har varit diskussionspunkt sedan demokratins genombrott i Sveen rige. Så kommer det sannolikt att förbli.

4.4 Den antika direkta demokratin

Demokrati som beteckning statsskicket har främst använts under två perioder, dels i de antika stadsstatema

cirka 500 fKr till cirka

300 fKr och dels efter franska revolutionen 1789. Skillnaderna i

dessa epoker är emellertid stora. Flera centrala element i vad vi idag

menar vara en modern demokratiuppfattning saknades i den antika

demokratin. Den antika demokratin innefattade inte allmän och lika rösträtt för alla. Kvinnor, invandrare och slavar uteslutna från delvar tagande i politiken. heller fanns någon rätt att kritisera fattade beslut eller bilda oppositionsgrupper. En viktig skillnad att annan var grekerna inte förknippade demokratin med representativitet. Den grekiska demokratin var en direkt demokrati. Medborgarna, den minoritet som hade rösträtt, i Aten samlades på en gemensam mötesplats för att fatta direkta beslut sina angeläom

2 "Vad är demokrati Nyläsning av klassiker". Timbro 1987.

SOU 1996: 177 Egenmakt ett idéhistoriskt perspektiv 67 ur

genheter. Den antika demokratin är inte alls typisk för politiska styrelseskick historien. Den överlevde inte heller. Den byggde genom alldeles speciella förutsättningar. Framförallt att den praktiserades ett begränsat geografisk utrymme staden eller stadsstaten. - Trots sina begränsningar både vad gäller geografisk utbredning och vilka omfattades den, har den direkta demokratins inflytande som av över de centrala frågeställningarna inom den västerländska demokratidebatten varit och är alltjämt stort.

4.5 Representativ demokrati i nationalstater

Det representativa styrelseskicket mer modernt snitt uppkommer av inte förrän 1700-talet efter de franska och amerikanska revolutio- I dessa fall rörde det sig om demokratiska styrelseskick som nerna. i högre grad anpassade efter nationalstatens geografi. Med den var representativa demokratins intåg skapades ett modernt styrelseskick. Men det är ändå värt att påpeka att demokratin förknippades med ett direkt beslutsfattande ända fram till 1700-talets slut. Demokrati mer alltså länge synonymt med direkt demokrati. Den franske filosovar fen Montesquieu menade däremot att folket skulle utöva sitt inflytande "genom sina representanter", och ställde det i motsats till "demokrati C3 I likhet med många andra ansåg han att demokrati var omöjlighet i stora stater eftersom folket i sin helhet inte kunde en samlas till överläggningar. Den representativa formen demokrati, eller folkrepresentatioav växte dock fram i vissa länder redan under medeltiden. I Sverige nen, infördes exempelvis tidigt riksdagar byggda en ståndsindelning. Detta självfallet ingen demokrati i vår moderna parlamentariska var mening. Det är rättvisande att säga att när traditionen av folkrepresenmer tation förenas med demokratiska idéer, när folket och dess representanter blivit suveräna, myndiga att fatta beslut, då har en viktig grund för modern demokrati lagts. En demokrati där alla medborgare en väljer representanter växer successivt fram och gjorde det möjligt att förverkliga ett demokratiskt system i en stor stat. Från franska revolutionen får idéerna ett representativt demoom kratiskt styre i kombination med allmän manlig rösträtt spridning och ökat genomslag. Men fortfarande gjorde en del franska revolutionärer gällande att ett verkligt folkstyre måste bygga direkt demokrati. De direktdemokratiska förespråkarna önskade en författnings-

3 Sven-OveHansson. Idéer om demokrati". Tiden 1992.

68 Egenmakt ett idéhistoriskt perspektiv SOU 1996: 177 ur

reform där makten flyttades från nationalförsamlingen representanterna till väljarförsamlingama folket. Det var emellertid förespråkama för ett representativt demokratiskt system som korn att sätta prägel Frankrikes författning. nya Dock innehöll författningen en möjlighet att via folkomröstning upphäva beslut fattade i nationalförsamlingen. Det kan efterses som en gift de direktdemokratiska anhängama.

4.6 Två förhållningssätt

Det är i första hand två huvudlinjer som verkat i framväxten det av representativa folkstyret. Det första argumentet var det praktiska. Nationalstaten var för stor för direkt demokrati. Det andra argumentet är mer värderande. Folket klarar inte riktigt att styra sitt öde själva. Komplicerade beslut krävde specialistkunskaper som bara "representanterna" hade tid och möjlighet att tillägna sig. Ett uttryck för denna sviktande tilltro till människors förmåga gjorde den engelske filosofen och politikern Jeremy Bentham:

"Om man vore sin egen lagstiftare så skulle lagarna bli lika dåliga som kläderna skulle bli och skulle sin skräddare. om var en vara egen Det är inte varje kan göra sko, när sko har gjorts man som en men en kan var och utan stor svårighet avgöra den honom. en om passar Envar kan inte vara skomakare, helst kan välja sin men vem som egen skomakare C4 Andra tänkare har haft positiv inställning till människors en mer möjlighet att fatta och delta i politiska beslut. En av liberalismens främsta förgrundsgestalter John Stuart Mill menade att det representativa systemet krävde ett mått medborgerligt deltagande: "Det är av uppenbart att alla dessa överväganden att det enda styrelseskick som

fullt ut kan tillgodose allt vad en social stat kräver är ett styrelseskick där hela folket deltar, att varje deltagande, även i den minsta offent-

liga funktion, är det värdefullt att deltagandet överallt skall så vara stort som samhällets allmänna utvecklingsgrad tillåter; och att det slutligt önskvärda är inget mindre än att alla har del i statsmaken

tens utövning".4

I dessa två tidiga synsätt exempliñeras den spänning mellan representativitet och medborgerligt deltagande är aktuella än idag. som

4 Sven-OveHansson.Idéer om demokrati.

SOU 1996: 177 Egenmakt ett idéhistoriskt perspektiv 69 ur

4.7 Individualismens perspektiv

N aturrättens idéer om individualismen fick åter aktualitet under

1500- och 1600-talen. Utgångspunkten att människan naturen

var av har vissa grundläggande rättigheter. De knutna till individen, och var fick inte överskridas eller förtrampas. Ur dessa idéer växer kampen för demokrati, yttrandefrihet och föreningsfrihet. De bildar

utgångs-

punkt för en demokratisk rörelse och demokratiska ideal. Från dessa

idéer utvecklas också tankegångar att individerna kan förenas i

om kollektiv, i det som kan kallas gemenskapsidealet. Idéhistorikem Ronny Ambjömsson skriver om hur den sanna gemenskapen styrdes: "demokratiska beslut där alla medborgare i Rousseaus mening, var politiskt medvetna, självständigt agerande individer".5 I 1900-talets gillesocialismen spelar gemenskapstanken viktig en roll. Som komplement till staten ställde gillesocialistema kommunen och det självstyrande lokalt organiserade samhället. Gillesocialisterna menade att den lokala kommunen i det framtida samhället skulle styras ett råd med representanter från olika gillen och av producentkooperativ.

4.8 Jakobinska traditionen

Mot denna tradition kan modern tankefåra ställas. Under en annan

den franska revolutionen, påpekar Ambjömsson, utvecklas

en motsatt idétradition: "Jakobinerna stod inför den svårighet möter som alla revolutionärer att förverkliga vision ett annat och bättre en om samhälle med människor inte i alla avseenden är för som mogna denna vision. De ville skapa människor medborgare det nya - - men

fanns bara de gamla. Och det med dessa revolutionen måste

var som genomföras. Situationen komplicerades av att revolutionärerna hyste en rousseuansk misstro mot partisammanslutningar och representativa församlingar. Det var allmänviljan skulle bestämma C5 Ansom hängare till denna tradition menade att denna allmänvilja bäst uttrycktes av den revolutionära gruppen. En särskilt medveten elit som hade ett högre förnuft än majoriteten de vanliga medborgarna. av

4.9 Risken for elitstyre

I modern debatt finns det många är kritiska till och för som varnar elitstyre, intelligensstyre, expertstyre eller meritokrati. Byråkrati ställs mot folkstyre. Att nomenklatura sina kunskaper en som genom

5Ronny Ambjömsson. Socialismensidéhistoria.

70 Egenmakt idéhistoriskt perspektiv SOU 1996: 177 ur ett

och positioner besitter avgörande makt har uppmärksammats inte minst i forna Sovjetunionen. Nu är situationen inte alls jämförbar med Sverige. Men den svenska förvaltningen har en stark maktposition det finns anledning att diskutera. En sådan kritik rymmer som framförallt intressanta frågeställningar har att göra med medborsom möjlighet skaffa sig de kunskaper krävs för att kunna garnas att som påverka besluten och reellt deltagande i den demokratiska provara cessen.

4.10 Modern demokratidiskussion revisionistiska demokratiskolan

I den vedertagna eller moderna föreställningen om demokratin ingår ofta att det är angeläget att människor ett djupare plan är numer delaktiga i de beslut fattas och dess medverkan i den demokrasom tiska Det kan sägas vara ett värde i sig. Men deltagandets processen. problem har präglat den moderna demokratidiskussionen under lång tid. Problemet har varit och är att det är svårt att etablera ett djupare demokratiskt deltagande mellan valtillfällena. Ett förhållningssätt att den demokratiska idealbilden behövde var revideras och till det faktum att deltagandet var svagt. Föreanpassas trådarna för den så kallade demokratiska revisionismen hävdade i detta sammanhang ett slags elitistisk demokratiuppfattning. Den österrikiske nationalekonomen Joseph Schumpeter hävdade att demokrati bara innebar har möjlighet eller

att folket att acceptera

förkasta de män ska styra dem".° som Demokrati i själva verket enbart konkurrens mellan de olika var en eliterna folkets röster. Den politiska handlingen skulle vara förbeom hållen den politiska ledningen. Mellan valen skulle de lämnas i fred för att utöva den makt de fått mandat för i valen. Medborgarnas roll och möjlighet till påverkan hade uppfyllts. Så länge den mandatgivna makten åsiktsrepresentativ, fanns det inga problem. var

4.11 Pluralistisk eller monolitisk demokratiuppfattning

Det finns givetvis andra motsatspar att resonera kring. Statsvetaren Olof Petersson beskriver två i sin bok Kommunalpolitik: "Den

monolitiska demokratin kräver egentligen bara en stat och ett folk

bestående ett antal individer. Den pluralistiska demokratin fordav

också att det mellan individer och stat finns en mångfald av själv-

rar

6 Idéer om demokrati", volym Tidens idéserie,Tiden 1992.

Egenmakt ett idéhistoriskt perspektiv 71 ur

ständiga institutioner och grupperingar såsom föreningar, kyrkor,

företag, universitet och massmedier. Ett sådant organiserat medbor-

garsamhälle, eller civilt samhälle, är förutsättningen för öppen,

en

dynamisk och frihetlig samhällsordning".7

4.12 Tunn, snabb eller stark demokrati

Statsvetaren Rune Premfors, mfl väljer demokratikategori-

en annan

sering. Han ger uttryck för tre olika demokratisyner, den tunna, den snabba och den starka demokratin. I kring den tunna

resonemangen

demokratin hävdar man att staten i första hand främst ska skydda in-

dividens frihet i samhället. Politiskt är därför inte ett engagemang

primärt mål. "Ett mer direkt deltagande från medborgarnas sida är

både orealistiskt och orationellt".8 I den snabba demokratin fokuse-

ras konflikten mellan eliten och "Demokratins berättigande

massan.

ligger främst i att den är det effektivaste sättet att utjämna fördel-

ningen av det goda i samhället. Folkomröstningar och opinionsun-

dersökningar kan således snabba på folkopinionens genomslag

i po-

litiken Slutligen i den starka demokratin författaren att

menar

denna skulle ett uttryck för ett försök till avvägning mellan indi-

vara

vidualism och kollektivism och dialog mellan medborgarna. Den

en

starka demokratin "förverkligas i den utsträckning vanliga män-

som

niskor ges tillfälle att samtala och samhandla kring

gemensamma

angelägenheter på ett kvalificerat sätt. För detta krävs tid än i

mer den snabba demokratin och tillit än i den tunna demokratin. mer

Demokratidiskussionen ger som synes upphov till mängd olika

en

tolkningar, definitioner och diskussioner. Det finns således en rikhaltig och modern begreppsflora. Vi har valt att bara kort beröra några

frågeställningar som berör spänningen mellan representativitet och

medborgerligt direkt deltagande. I vår tolkning av begreppen vill vi också inrymma den i högsta grad existerande spänningen mellan lo-

kal och central nivå, mellan individuell bestämmanderätt och över-

gripande beslut, mellan de valdas makt och folkets makt. Allt detta

som diskussionen om egenmakt framkallar. Det är den engelske

som

professorn i politik och sociologi, David Held konstaterat: "I histo-

rien...ingår striden huruvida demokratin ska innebära form

en av

folklig makt som innebär att medborgarna är engagerade i själv-

styre och självbestämmande eller ett hjälpmedel för att fatta beslut

7Olof Petersson."Kommunalpolitik. Publica 1992. 8Premfors, Sandqvist,Sanne.Demokrati i storstad.Stadsdelsnämnderi Stockholm. Carlsson 1994.

72 Egenmakt ett idéhistoriskt perspektiv

ur

ett medel för att legitimera de beslut med jämna mellanrum rös-

som

tas fram till makten-representanterna.9

4.13 Deltagardemokrater

I slutet 1960-talet blev det emellertid allt vanligare att sträva efter

av

att ändra praktiken istället för idealbilden. De så kallade deltagarde-

mokraterna hävdade att demokratin mer måste ses som en livsform

än ett institutionellt system. Statsvetaren Lennart Lundqvist

snarare

"Ju högre deltagandet är vid besluten på olika nivåer i sam-

menar: hället, desto högre är graden demokra "C10 av

1960-talets politiska förändringar handlade till stor del om en breddning de demokratiska uttrycksformerna. Det ett årtionde

av var med demonstrationer, bildande av solidaritetsgrupper, byalag och annat i viss mån kan som en reaktion mot institutioner, samsom ses hällsordning och samhällsideal.

4.14 Värderingsförskjutningar

Brytningen eller konflikten mellan den revisionistiska och den delta-

gardemokratiska ansatsen kan också konsekvens av vär-

ses som en

deringsförskjutningar. Detta brukar beskrivas utvecklingen från

som

materialism till postmaterialism. Begreppen har sitt ursprung i

Ronald Ingelharts bok The silent revolution. Changing values and

political styrel western publics. Ingelhart anser att de väster-

among

ländska samhällena genomgår långsam värderingsförändring från

en

betoning materiellt välstånd och fysisk trygghet till betoning

en av

ickemateriella värden som livstillfredsställelse och självförverkli-

av

gande. Denna förändring kan också beskrivas en yttring för ökad

som

mångfald och vilja till ökad delaktighet i politiken och samhället i

stort.

4.15 Individualism och sekularisering

Religionssociologen Thorleif Pettersson och Kalle Geyer, dr i religionsñlosofi pekar två förändringar, dels den ökande individuali-

seringen, dels den allmänna sekulariseringen i det svenska samhället.

De konstaterar att: "Den enskilde individens bedömning av vad som är rätt och fel, ont och gott, tar över traditionella normer och värde-

ringar Den enskilde individen får svårare att acceptera olika påla-

° David Held. Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. 1995. O Back och Gustafsson.Modern demokrati. Liber 1980.

SOU 1996: 177 Egenmakt ett idéhistoriskt perspektiv 73 ur

och begränsningar de individuella uttrycksmedlen". En ingor av aspekt den ökade individualiseringen är att andelen otilltressant fredsställda ökar. År 1955 ansåg 25 procent svenskarna i åldern av särskilda sitt liv. År 1970 hade 18 till 55 år att de hade planer med andelen ökat till 70 procent. Samtidigt ökade andelen inte kunde som

realisera sina individuella planer från l l procent till 42 procent. Det

finns väldigt goda skäl att tro att denna utveckling ytterligare för-

stärkts sedan 1970. Förre statsministern Tage Erlander talade om förväntningamas missnöje. Idag är det rimligare att fokusera debatten kring de individuella livsplanema kolliderar med möjligheterna att förverkliga som dessa. Det skulle kunna uttryckas den växande individualisesom ringens missnöje. Maktutredningen skrev också om att det tidigare förhärskande kollektivistiska demokratiidealet är i avtagande till förmån för individualistisk demokratihållning. Det är sammanen mer

fattningsvis rimligt att påstå att dessa värderingsförskjutningar på-

verkar demokratins funktionssätt och medborgarnas roll i förhållande

till de demokratiska institutionerna.

4.16 Det sociala kapitalet

Professor Robert D. Putnams studie Den fungerande demokratin, medborgarandans rötter i Italien", resonerar kring demokratins moderna problem. Putnams studie visade att demokratin ur alla synvinklar fungerade bättre i Italien, jämfört med de södra delarna. Renorra gionaliseringen det politiska systemet fick helt olika resultat. Fråav han ställde sig Varför lyckas somliga demokratiska regegan var: ringar och varför misslyckas andra.12 I korthet visade undersökningen att i landets norra delar uppfyllde de demokratiska sina åtaganden. De var effektiva och okororganen rumperade. Medborgarna hade positiv inställning till sina politien ker, till myndigheter och till den service de blev erbjudna. I syd var det Varför denna skillnad Förklaringen står, mönstret motsatta. enfinna i den grad medborgaranda och i tyngden i ligt Putnam, att av det civila samhällets samverkansforrner. Putnam erkänner och framhåller också egenintressets drivkraft: "Dikotomin mellan egeninoch altruism blir ibland överdriven, ingen dödlig och inget tresse mäktiga motivation... Även samhälle kan avstå från egenintressets handlingar till begås egenintresse antar annan kasom synes av en

" Thorleif Pettersson, Kalle Geyer. Värderingsförändringar i Sverige. Den svenska modellen, individualismen och rättvisan. Samtal om rättvisa LO. 12 Robert D Putnam.Den fungerande demokratin medborgarandansrötter i Italien. -

74 Egenmakt ett idéhistoriskt perspektiv SOU 1996: 177 ur

raktär när de förankras i sociala nätverk ömsesidigt som uppammar förtroende 13 Det är förekomsten av ett nät sammanslutningar skapar den av som medborgaranda som gör att demokratin fungerar. Putnam kallar detta för socialt kapital. Socialt kapital skapar förtroende och ett samarbetsklimat och fungerar ett sammanhållande kitt befrämjar som som företagande och ekonomisk utveckling. Slutsatsen är att mänmer niskor engagerar sig desto bättre fungerar demokratin.

4.17 De svenska kommunernas ställning

Den moderna kommunen tar form 1862 års kommunalförordgenom ningar som skiljde kyrkliga och borgerliga uppgifter. Kommunallagarna och de moderna kommunerna byggde äldre tiders självstyrelse för städer och lokala menligheter på landsbygden. Men hur definieras och uppfattas den kommunala självstyrelsen idag Är kommunerna självstyrande eller är det staten som bestämmer och delegerar makt till lokala instanser Gunnar Wetterberg, idag Kommunförbundet, konstaterar att primärkommuner, landsting och kyrkliga kommuner själva fattar beslut inom de staten och den lagramar som stiftande församlingen sätter och fastställer. Detta brukar kallas upp för självstyre, enligt Wetterberg är det delegerat men staten som makt: "Denna självständighet har ibland föranlett jämförelser mel-

lan Sverige och federala stater Skillnaden är emellertid att det egentligen inte finns någon federal tradition i Sverige det

som gör att ena eller andra området villkorligen är kommunernas eller landstingens ansvar I själva verket var grundtanken vid 1862 års kommunallagars tillkomst att alla kommunala angelägenheter egentligen statliga, var men delegerade till kommunerna staten 4 av Någon enhetlig definition av vad som avses med kommunal självstyrelse finns egentligen inte. Synen kommunal självstyrelse har också varierat över tiden. I och med 1974 års regeringsform skrevs den kommunala självstyrelsen in i grundlagen. 1991 års kommunallag anger att kommunerna och landstingen den kommunala självstyrelsens grund sköter de angelägenheter i kommunallasom anges gen eller i särskilda föreskrifter. Ingvar Paulsson, idag expeditionschef inrikesdepartementet och Curt Riberdahl, före detta chefsjurist Kommunförbundet har skrivit: "Kommunernas allmänna plats i samhällssystemet har motiverats på

13Robert D Putnam.Den fungerandedemokratin medborgarandans rötter i Italien. - 4 GunnarWetterberg.Det nya samhället.Om denoffentliga sektornsmöjligheter. Tiden 1991.

Egenmakt ett idéhistoriskt perspektiv 75 ur

olika under tidernas lopp. Hit hör tankar på decentralisering, sätt ejfektivare verksamhet lokal förvaltning, kommunerna som genom bärare demokratin Kommunallagskommittén SOU av m.m. 1990:24 uttryckte grundidén bakom den kommunala självstyrelsen

folket på det lokala som en styrelse av folket, genom folket och för

och regionala planet. Den franske statsmannen och politikern Alexis de Toqueville hävdade i sina skrifter att det är i det kommunala

en av de vinner sin kraft. De kommunala institutionerna

som fria folken

för det primärskolorna är för vetenskapen. Synen på

år friheten som kommunerna någon sorts medborgarskola i demokrati fanns ti-

som digare också i Sverige, verkar ha försvunnit det minskade men genom

antalet politiker

Man skulle kunna spänningen mellan statlig överordning och se kommunalt självstyre aldrig avgjord dragkamp mellan olika som en förhållningssätt, kanske inte heller ska få någon definitiv segsom Just spänningen dem emellan skapar möjlighet till dynamik och rare. utvecklingsmöjligheter.

4.18 Centralisering och institutionalisering

En viktig utgångspunkt för den svenska demokratidebatten under efterkrigstiden är centraliseringen i samhället och expansionen av den offentliga sektorn. Samhällets offentliga åtagande och därmed ansvar medborgarna ökade i takt med den ekonomiska tillväxten gentemot och den sociala reformpolitikens utbyggnad. Det innebar att många områden tidigare drivits i enskild regi eller föreningar komsom av munaliserades. uppgifterna ansågs kräva ökad effektivitet och De nya större enheter. I början 1950-talet fanns det 2.500 kommuner. Ett av decennier bara 288. Medborgare med kommunala förtropar senare endeuppdrag minskade mellan 1950-1988 från 225.000 till idag 40.000. Antalet fullmäktigeledamöter minskade från cirka drygt 40.000 till idag omkring 14.000. Denna förändring har varit och är föremål för intensiv debatt. Två går urskilja. Det handlar de

huvudspår i den debatten att ena om att

politiska partiernas legitimitet minskat när allt färre innehar förtroendeuppdrag. Det andra är givetvis att detta medverkat till att klyftan

mellan valda och väljare ökat.

Redan 1962 regeringen kommitté "Om den kommunala

gav en lokala förankring SOU 1965:6 i uppdrag att utreda självstyrelsens

5 Ingvar Paulsson,Curt Riberdahl, Den kommunala självstyrelsen och lagen, Kommentus, 1992.

76 Egenmakt ett idéhistoriskt perspektiv SOU 1996: 177 ur

om någon form av lokala organ var möjliga för att förankra den kornmunala förvaltningen inom kommundelama. Kommittén fann det dock inte möjligt eller önskvärt att i någon högre grad decentralisera den kommunala verksamheten. Emellertid kan man successivt ett ökat intresse för stärka den se att kommunala demokratin, att konkret vidga medborgarinflytandet men fick inte mycket till genomslag i de förslag fördes fram under som 1960 och 1970-talen.

4.1.9 Decentraliseringens decennier

Den politiska scenförändringen efter 1960-talet kom förändra den att demokratiska debatten. Långsamt vinner kritik centraliseen mot ringen gehör. De röster som förespråkar decentralisering blir allt en starkare. Idéerna får också genomslag i de politiska partierna. Folk-

partiet förespråkar införandet av lokala institutionsstyrelsen Modera-

terna talar under Gösta Bohmans ledning liberal revolt. Cenom en

terpartiet driver för ett decentraliseringsperspektiv politiken. I

dess ungdomsförbund förespråkas ett lokalsamhälle med lokalt självstyre. I socialdemokratin växer kraven lokalt inflytande. Det socialdemokratiska ungdomsförbundet för argumenterar en vitalisering

av folkrörelsema och självförvaltning inom den offentliga sektorn. Denna nya ideologiska tyngdpunkt fick också återverkningar på

central nivå i statliga utredningar och i den nationella politiken. 1983 års Demokratiberedning funderade kring vägar för nya att fördjupa

och förstärka demokratin: "Det finns allvarlig svaghet med den

en representativa demokratin. Graden delaktighet och medansvar i av beslut och verkställighet blir låg. Det är därför angeläget komatt

plettera den representativa demokratin med olika former direkt

av inflytande och delaktighet 16 De förändringar sedan tidigt 1980-tal skett i framförallt den som gemensamma sektorn har tagit sig många uttryck. Det har blivit allt

vanligare med försök med målstyming istället för regelstyrning. Vi-

dare har försök med institutionsstyrelser, brukarinflytande i olika hög grad, kommundelsnämnder och frikommuner genomförts. Kommunallagen från 1991 förändrade relationen stat/kommun och innebar en avreglering med betydande frihet för kommunerna att organisera sin verksamhet.

Ö DemokratiberedningenSOU 1984:83

SOU 1996: 177 Egenmakt ett idéhistoriskt perspektiv 77 ur

4.20 Det civila samhället

Debatten har dock inte enbart handlat decentralisering den om en av gemensamma verksamheten. Det har också behandlat hur omfattande den politiska styrningen av samhället skall Begreppet vara.

det civila samhället" har bildat utgångspunkt för kritisk diskus-

en sion om statens roll i de moderna västerländska samhällena. Begreppet användes först av historikern Håkan Arvidsson och statsvetaren Lennart Berntsson. Därefter i moderaternas framtidsprogram under Hans L Zetterbergs ledning i "Idéer för vår framtid. Det civila samhället har blivit ett begrepp som nära nog alla politiska krafter velat definiera och göra till sitt. Arvidsson och Berntsson menade att i den marxistiska traditionen: "bortföll mellannivån, den civila samhällssfär som består medborgarnas privatliv, de sociala klasserna av av och deras organisationer, frivilliga och ideella föreningar, det av av kulturella och intellektuella liv är oberoende staten, den som av av civila opinionsbildningen som också har kallats det ojfentliga - rummet eller den borgerliga ojfentligheten". 17 De vände sig alltså mot statens tillväxt. I sin bok kom några som år tidigare skrev de att: "Statliga ingrepp kan inte längre åberopas

på ett enkelt och oreflekterat sätt, eftersom de i växande grad också

ger upphov till ökad samhällelig och politisk underordning de av

folkliga krafterna 18

Som synes handlade det inte enbart decentralisering den om en av offentliga sektorn utan också om att stärka en sektor utanför politiken. Att helt enkelt stärka det civila samhället, samhällelig sfär en mellan politik och marknad. Debatten begreppet har utvecklats om till en ideologisk strid om hur definitionen ska ut och se vem som äger begreppet.

4.21 Medborgaren, politiken och staten

Senare års svenska demokratidebatt bekräftar att motsättningen mellan representativitet och medborgerligt deltagande är levande. Författaren och samhällsdebattören Göran Rosenberg efterlyser aktivitet en som sträcker sig utöver röstningsförfarandet: "Demokrati förutsätter inte nödvändigtvis att varje människa alltid deltar i politiska beslut. Men min bild av en fungerande demokrati är att ganska många människor borde göra det då och då. Det är dessutom inte bara min bild. Ejfektiv delaktighet i politiska beslut de klassiska kriterierna är ett av

17Arvidsson, Berntsson,Om statsmaktenstillväxt, DN 13 april 1983. 18Arvidsson, Berntsson.Makten, socialismenoch demokratin. Zenit. 1980.

78 Egenmakt ett idéhistoriskt perspektiv SOU 1996: 177 ur

på demokrati. Ett är vi förstår vad vi är delaktiga i 19 annat att Ett annat exempel är Demokratirådets första rapport. I denna ligger betoningen i större utsträckning deltagartraditionen. Man konstaterar att det civila samhället föreningslivet fortfarande är livak- tigt, att det finns tydliga tecken stagnation. Vad gäller den men lokala självstyrelsen heter det: "Kommunalpolitiken har blivit allt-

dominerad yrkespolitiker. Det finns emellertid en reform som

mer av skulle vända utvecklingen i positiv riktning. Antalet kom-

kunna en

munalpolitiska förtroendeuppdrag skulle kunna mångdubblas från dagens cirka 40.000. Vår tanke är att införa i storleksordningen 150.000 förtroendeposten Skolor, daghem, vårdinrättningar, innya stitutioner skulle kunna styras direktvalda fritidspolitiker. De beav häver inte nödvändigtvis nomineras de politiska partierna utan av skulle kunna vanliga människor. Medborgare skulle därmed vara

dela på fler förtroendeuppdrag

Decentraliseringen, betoningen deltagandet och debatten om av det civila samhället har självklart sina motståndare. Kritikerna har i drag skjutit in sig decentraliseringen av den offentliga sekgrova torn, den politiska målsättningen att revitalisera den civila sektorn. Om så vill kan beteckna kritiken ett försvar för den man man som starka välfärdsstatens glansdagar.

4.22 Sammanfattning och slutsatser

Vi har i detta kapitel diskuterat olika aspekter på demokratin och givit bakgrund och relation till dagens diskussion om egenmakt. Vi har en pekat att olika demokratisyner betonar olika värden. Vi har kortfattat belyst utvecklingen från den antika direkta demokratin till den

moderna representativa demokratin som uppstår inom nationalsta-

tens Vi har speglat ett skifte där en mer elitistisk demokratiuppram. fattning ger plats för en mer deltagardemokratisk ansats. Denna hänger i hög grad med de värderingsförändringar som skett samman de senast decennierna. Vi har beskrivit spänningen mellan nationell demokrati och lokal demokrati. Vidare decentraliseringen av den offentliga sektorn, politikens uppgifter och verkningskrets. Sammantaget illustrerar detta att konflikten gränsen ska om var mellan direkt deltagande och representativitet spelat en viktig roll för demokratins utveckling och att den även i nuläget intar en central roll i den politiska demokratidiskussionen. Det finns förmodligen ingen

19 Göran Rosenberg.Medborgaren som försvann. Om politikens kris och möjligheter. Brombergs 1993. 2° Demokrati som dialog. Demokratirådets rapport 1995.SNS-förlag.

SOU 1996: 177 Egenmakt idéhistoriskt perspektiv 79 ur ett

lösning konflikten där spänningen mellan dessa poler upphör. Det vi måste göra är att bygga broar mellan de båda synsätten. Också sett i just detta ljus är diskussionen egenmakt värdefull. om Det är vår övertygelse att deltagaraspekten måste förstärkas. För att motverka centralistiska och elitistiska tendenser i samhället måste demokratin och deltagandet utvecklas på lokal nivå, gräsrotsnivå. Det räcker inte att sätta likhetstecken mellan röstande och demokratisk delaktighet. Det demokratiska utanförskapet är inte givet utan en konsekvens av hur samhället organiseras. Kraften och legitimiteten i demokratin anser vi står i direkt relation till ett högt och brett medborgerligt deltagande.

Resonemang kring egenmakt 81

Kapitel

5 Resonemang kring egenmakt

5.1 Den representativa demokratins kris

"De skall vända sig ut, inte sitta på sina och låta den där röda rum knappen lysa." "Vart fjärde år, ser man dem." "Alla går och röstar och tror att de har någonting att säga till om. Men det är rena skiten. De kör över De gör de vill ändå." som "Den enda jag känner till är Göran, för de andra är totalt anonyma, som sitter i kommunfullmäktige." "De fritidspolitiker som bytte skjorta, så att säga, när de lämnat gjuteriet eller kontoret och sedan tog tag i sina politiska uppdrag. De

finns inte längre" ur fokusgrupp.

Kommunalfullmäktige eller sockenstämman var länge en bärande beståndsdel i det svenska samhället. Det fanns kommuner sina håll som inte var större än att alla kommuninvånare kunde delta direkt i beslutsfattandet. Årsskiftet 1951/1952 genomfördes en omfattande kommunsammanslagningsreform som i ett slag minskade antalet kommuner från drygt 2.500 till drygt 900. Det hävdades bland annat att detta var nödvändigt mot bakgrund koncentrationen arbetsav av

platser till städerna och de ökande kraven kommunala åtaganden.

Detta minskade självfallet antalet medborgare med förtroendeuppdrag. 1952 var antalet förtroendevalda en trettio, 1962 en på sextio, 1974, en 160.

Hur fördes då debatten i pressen Det fanns ett betydande samför-

stånd mellan de flesta debattörer, även vissa såg om mer sammanslagningen som ett nödvändigt ont. De flesta valde trots allt att ge sitt stöd för sammanslagningen eftersom den skulle möjliggöra en offentlig expansion inom skol- och socialväsendet. En modernisering av Sverige krävde en reformering av kommunväsendet. Kritikerna varnade för att avståndet mellan väljare och valda skulle bli för stort. Vissa varnade för att "ejjfektivitetssträvanden" skulle medverka till att människan glömdes bort. Styrkan i den kommunala nivån, den personliga kontakten, det personliga ansvaret och medbestämmandet skulle försvinna.

82 Resonemang kring egenmakt

Hur fördes då debatten i riksdagen I en debatt i första kammaren interpellerade centerpartisten Ferdinand Nilsson. Han anförde bland annat: "Ju större kommuner desto mindre folkliga inslag och desto färre lekmän, verkligen vet vad det gäller och kan handlägga som

ärendena... I småkommunerna kan flera med och handlägga

vara ärendena. Där kan intresset gripa över det hela på ett helt annat sätt,

där kan fortfarande hänga med. Låt oss tillvarata

gemene man detta". Statsvetaren Urban Strandberg använder begreppen "servicevärden" och "medborgarvärden" om den förändrade medborgarrollen i en kommunideologisk genomgång av de senaste tre decennierna: "Där 60-talets kommunideologiska debatt mellan socialdemokrater och borgerliga handlade om olika idéer om medborgarvärden och medborgarskap har debatten därefter handlat olika idéer om serom vicevärden och konsumentskap Han menar vidare därmed att medborgare reducerats till konsument som en följd av politikens och politikernas inriktning: "Att kommuninvånarna i första hand ser sig som konsumenter, att de inte längre upplever sig som kommunalt politiska

personer...Svenska politiker har fått sådana medborgare de förtjänar,

det vill säga "krävande konsumenter", som man ansträngt sig för att

skapa".1

Decentraliseringsdebatten fick förvisso förnyad kraft i början av l980-talet. Den socialdemokratiska regeringen initerade det så kallade frikommunförsöket. Det försöksverksamhet med ökad var en kommunal självstyrelse och minskad statlig detaljreglering. Det viktigaste inslaget i försöksverksamheten blev den fria nämndorganisationen. Frikommunförsöket fick stor betydelse för utforrnsenare ningen 1991 års kommunallag. Vid denna infördes den fria av nämndorganisationen praxis. Frikommunema inrättade lokala som organ kommundels- eller stadsdelsnämnder. Inledningvis lanserades dessa nämnder främst som ett led i en fördjupning av den kommunala demokratin. Medborgaren betraktades under en period således som aktiv politisk varelse. Men mer tiden led under 1980-talet fören sköts tyngdpunkten och nämnderna blev alltmer målstyrda organ för effektivare kommunal förvaltning i vilken den kommunala servicen skulle förnyas och utvecklas. Iden målstyrda förvaltningen reducerades medborgaren än en gång till kund. Delegering istället för demokratisering, i realiteten inte en reell

Urban Strandberg. "Servicevärden eller medborgarvärden Kommunideologisk debattunder

30 år". Uppsats för Karlstadskonferenseni politisk teori, 1996.

Resonemang kring egenmakt 83

medborgerlig maktdelning blev således facit de demokratiska av ambitionerna "All offentlig makt i Sverige utgår folket", heter det i regeringsformen. Det innebär förenklat att alla beslut fattade i politiska församlingar är våra beslut. Numer medborgarna gemensamma ger de förtroendevalda politikerna sitt mandat vart fjärde år. I en representativ demokrati av svensk modell vi någon makt att ger annan företräda och representera vår intresseinriktning i den politiska beslutsprocessen. Tanken är givetvis inte att kommunikationen mellan valda och väljare endast ska ske under en söndag vart fjärde år. Det ska vara en ständigt pågående process och en dialog om avvägningar och hänsynstagande kring de olika intressekonflikter följer som av det politiska beslutsfattandet. Så är det inte idag. Den bristfälliga kommunikationen har därför stärkt lobbyisters påverkansmöjligheter. Olika särintressen vinner mark i samhällsdebatten bekostnad av det medborgerliga samtalet. Styrkan i den representativa demokratin bygger huvudsakligen förtroendet från medborgarna. När förtroendet urholkas minskar också den demokratiska legitimiteten. Det har genomförts mängder av undersökningar kring förtroendet för våra politiker. En relativt färsk undersökning över medborgarnas förtroende för kommunpolitiker ger en alarmerande bild. Frågeställningen var följande: Allmänt sett hur stort förtroende har du för kommunpolitiker i Sverige Bara 12 procent av de tillfrågade har stort förtroende för politiker och så många 62 procent har litet som förtroende Andra undersökningar, här refererade Demokratiutur vecklingskommitténs betänkande SOU 1996:162 visar en ökande misstro mot politiker och det representativa systemet. Från redan höga 55 procent som kände misstro vid valet 1988 har den vid valet 1994 ökat till 63 procent. Vid valet till Europaparlamentet 1995 hade siffran ökat till 68 procent. En förklaring kan vara de så kallade affärer som blivit allt vanligare de senaste åren. Men kanske är det djupare än så. Förtroendekrisen kanske också bottnar i en okunskap hur arbetssituationen om ser ut för politiker, hur verkligheten uppfattas av politiker och hur den

3Dettaavsnittbygger artikelsökningar UniversitetsbiblioteketCarolina, Uppsala.Pressarkivet Uppsala.Tore Ivarsson,Kommunernas släktträd,Sverigeskommuner, 1863-1992 Sveriges kommunförbund 1992.Tore Ivarsson Från fattigvård till välfärd, om den kommunala utvecklingen under 1900-talet Sveriges Kommunförbund 1988.Riksdagsprotokoll från debatternai andrakammarenoch förstakammaren29 oktober 1960 samt 21 februari 1962. 3Tidningen Kommunaktuellt lät opinionsinstitutet SKOP tillfråga 1022 personer i åldern 18-74 per telefon underperioden3- 3juni. 1 Undersökningenredovisadesi Kommunaktuellt nummer 22 den 20 juni 1996.

84 Resonemang kring egenmakt

uppfattas medborgarna. Detta avstånd bekräftades i de fokusgrupav genomfört. I grunden handlar det vilja att få tillbaka per om en något av den makt man delegerat till sina förtroendevalda. Samspelet väljare och valda löpte relativt bekymmersfritt så länge det handlade om att fördela ett växande överskott. Nu, när mycket i politiken kretsar kring att fördela, en bland medborgarna uppfattad, aldrig sinande mängd av nedskärningar blir tonläget ett annat. Politiker är inte längre alla goda gåvors givare. Snarare uppfattas de numer som alla goda gåvors rivare. Politiskt är det uppenbart att det är allt svårare att göra de rätta avvägningarna i en allt mer komplex verklighet. Det är inte längre givet förhand vilka konsekvenser olika åtgärder får. Det är svårt att överblicka helheten. I allt internaen mer tionaliserad och medialiserad verklighet skruvas tempot i beslutsfattandet upp till nackdel för samtal och reflektion. Den politiske beslutsfattaren anser eller bedöms vara den som har möjlighet att fatta de mest rationella besluten. Men den situationen finns inte längre. I ett storskaligt samhälle, som många av storstäderna miljonprogramsområden måste betraktas, kan ingen besitta all kunskap, eller alltid identifiera rätt problem för att fatta rätt beslut. Det är ett skäl så gott som något för politiker att sprida beslutsfattandet och involvera fler i beslutsprocessen. Medborgarna, som i den här meningen inte kan ses som en homogen grupp, menar ofta att prioriteringarna inte är de rätta. Kopplingen mellan handling och konsekvens är för väldigt många otydlig. Ett annat uttryck för ett växande missnöje med de etablerade partikan också framväxten de så kallade missnöjespartierna erna av ses. Enligt Demokratiutvecklingskommittén finns 123 lokala partier representerade i olika kommunala församlingar i Sverige. Det behöver inte negativt. Men många dessa partier brukar framhålla ses som av och växa sig starka av en kritik mot de etablerade partierna, vanligtvis uttryckt att de inte lyssnar till vanligt folks uppfattningar. som Enligt Storstadskommittén krävs en förstärkt dialog mellan politiker och medborgare och en ökad kunskap om varandras verkligheter. Det kan ske genom en demokratisk mobilisering vilket egenmakt är ett uttryck för. Om människor ges makt över sin vardag, över exempelvis barnomsorg, skola, boendet och fritidsverksamheten kommer insikten och kunskapen om samhällslivet att växa. Med makt följer Om medborgaren får makt blir det också ansvar. var och ens egna handlingar som de får skörda konsekvenserna av. Om fler deltar i beslutsprocessen blir besluten ofta som en logisk konsekvens bättre eftersom fler åsikter ligger till grund för besluten. Människor med egenmakt kommer enligt vår övertygelse att

Resonemang kring egenmakt 85

stärka demokratin och minska utanförskapet. Landsorganisation LO har i sin rättviseutredning talat om en andra demokratistrid: Vi inne i andra demokratistrid. Den första striden gällde vilka är nu en

skulle med och fatta besluten, allas lika rätt att rösta. Den

som vara andra demokratistriden gäller den politiska demokratins räckvidd och handlingsutrymme, vad den ska bestämma Den gäller också om. människors delaktighet att hindra uppifrånstyrning, expertvälde, utanförskap och segregation C4 Engagemang skapar engagemang. Ett deltagande i föreningsmer livet, i sin närmiljö, binder ett socialt nätverk till individen. En proett socialt och kulturellt kapital inleds. Detta påvercess som generar kar medborgarnas övriga medborgerliga aktiviteter positivt. En liknande slutsats kom Maktutredningen fram till: "medvetande utvecklas också resultatet aktiva handlingar och försök att behärska som av sin omgivning". Det kan bli en väg till ett ökat politiskt deltagande. Det behöver bli det. Aktiviteten och medlemsantalet i de politiska partierna har sjunkit drastiskt sedan 1960-talet. Enligt Demokratiutvecklingskommittén är färre än tre procent befolkningen aktiva i ett politiskt av parti och andelen minskar. Den representativa demokratins hörnsten är att medborgarnas enkommer till uttryck de politiska partierna. Man begagemang genom höver inte öda mycket kraft på att konstatera att det brister idag. De politiska partierna har förvaltat ansvaret dåligt. Om medborgarna med viss rätt inte anser att medlemskap och engagemang i politiska partier är framkomlig väg för ett reellt inflytande måste det rimlien gen få konsekvenser. I kommunallagen finns vissa möjligheter till inflytande oorganiserad medborgare, men det finns rejält med utsom rymme för en förstärkning av den enskilda oorganiserade individens bestämmanderätt. I vårt första delbetänkande SOU 1995: 142 beskriver vi hur med-

borgarrollen förändrats. är mer självständiga och finner det mot-

sägelsefullt att bli företrädda och livet tillrättalagt enbart genom kollektiva beslut". Detta leder självklart till ett ifrågasättande av den representativa demokratins omfång. Vi skriver därför: "Detta ideal förutsätter att folkviljan kanaliseras endast via de politiska partierna förverkligar medborgarnas önskningar genom den offentliga som sektorn Så har det varit och så är det idag. När ett behov uppstår ses det ofta som en nödvändighet att det helst organiseras av och produceras

4 Rättviseutredningens rapport till LO:s 23:e ordinarie kongress7-12 september 1996.

86 Resonemang kring egenmakt

i den offentliga sektorn. Samhällsdebattören Marit Paulsen har kriti-

serat detta rakt och utan omsvep: "Allt sköts idag projfs, endast av av projfs. Projfspolitiker styr och ställer ihop med sina tjänstemän.

Proffs sköter det sociala på alla håll och kanten De större frivillig-

organisationerna har också profs 15 Erfarenheten har visat att utför-

andet av proffs inte är någon garant för framgång. Nu vill medbor-

gare i allt högre utsträckning försöka själva. Det borde välkomnas. Låt gång säga att det kommer att bli fel här och

oss en var, men

det kommer, viktigt nog, att bli människors misstag och erfaren-

egna heter.

Vi har tidigare beskrivit och också givit uttryck för kritik kom-

av

munsammanslagningarna av demokratiska skäl. Jörgen Westerståhl

har skrivit vad han den ideala storleken för ett demoom anser vara

kratiskt utövande på kommunal nivå: "...den lilla tätortskommunen

under 8.000 invånare, dvs den typiska köpingen eller småstaden, i

många avseenden framstår som den ideala kommunen ur demokra-

tisk synpunkt. Här är vanligen medborgarna mest informerade, mest

aktiva och intresserade av kommunala frågor".° Om vi instämmer i

ovanstående kan vi också spåra ett specifikt problem

resonemang

med den demokratiska legitimiteten i storstaden. Det är inte ovanligt

med förorter i exempelvis Stockholm med över 20.000 invånare. Därför behövs just i storstaden mängder demokratiska forum.

av nya

5.2 Människosyn

Djupt förankrat i det svenska folkdjupet är uppfattningen alla

om

människors lika värde. Men i den traditionella politiska uppfatt-

ningen och som en följd därav också i den offentliga förvaltningen,

har människor alltför ofta definierats som svaga. Det är inte att värdera människor lika. Det är att reducera människovärdet. I den

offentliga debatten används termen ofta och med allt mindre urskilj-

ning. Under detta negativa samlingsbegrepp finner man ofta missbru-

kare, arbetslösa, invandrare, socialbidragstagare och, senast till-

nu förd, ensamstående kvinnor.

Storstadskommittén är starkt kritisk till sådan uppdelning.

en

Kommitténs fokus är levnadssituationen i miljonprogramsområdena.

Där finns ofta en relativt hög koncentration missbrukare. Arbets-

av lösheten är enorm. Det finns bostadsområden med förvärvsfreen

kvens drygt 30 procent. Bland vissa etniska är den ännu

grupper

5Marit PaulsenHela havetStormar. Gidlunds. 1995. Jörgen Westerståhlhär refererad i "Servicevärden eller medborgarvärden", Urban Strandberg, uppsats för Karlstadskonferenseni politisk teori, 1996.

SOU 1996: 177 Resonemang kring egenmakt 87

sämre. Socialbidragstagarna uppgår sina ställen till över 50 pro- Det är svår situation. Många de här människorna lever i

cent. en av

kraftigt utanförskap, de behöver inte betraktas och karakteri-

ett men seras som svaga. Ett sådant synsätt leder bara till att dessa människor ofta ses enbart

objekt eller klienter med problem. Vad händer i ett samhälle som

som

ersätter den rätten med och skapa sammanhang med

egna att vara

ställföreträdare Ett sådant samhälle producerar passivitet och mot-

sättningar. Som subjekt är medborgaren själv aktiv. När medborgaren

blir objekt blir hon eller han passiv och föremål för andras aktiviteter.

Enligt gängse uppfattning i behov av hjälp och behandling. Här finns

också politisk spänning. Från del debattörer hävdas att proble-

en en

med passivitet och utanförskap utvecklats grund av de sam-

men hälleliga systemen. Från andra sidan hävdas att bara dessa system om

får kommer utvecklingen att bli positiv. Storstadskom-

mer resurser

mittén att det är förlegad syn. De systern och verktyg som

menar en utformats under helt andra förhållanden räcker inte idag och de är heller inte helt utan skuld till den situation vi befinner oss i idag.

Vi att verklig förändring och en bestående sådan ska

anser om en komma till stånd måste alla människors resurser tillvaratas. Det är bland annat också därför vi inte vill definiera de boende i miljonpro-

gramsområdena Betraktas de svaga utan egen för-

som svaga. som

måga att förändra sin situation blir också lösningarna av läkare-pa-

tient-karaktär. Dessa människor har resurser och styrka som säkert

förvånar många. I antologin Att återerövra vardagen SOU

1996: 146 är intimt sammanbunden till detta delbetänkande som

framträder människor vill bli sedda subjekt. De vill ha stöd

som som för de möjligheter till aktivitet finns. Därför vill vi från egen som

betrakta medborgaren objekt, ett generellt problem, ka-

att som som

tegoriserad arbetslös, socialbidragstagare och så vidare, till sub-

som jekt, individ med alldeles unik situation. Vårt mål är att sätta en en människan i centrum. En bild en ny människosyn som skulle av

kunna vägleda beslutsfattare och myndigheter i dess bemötande

skulle enligt Storstadskommittén kunna se ut som följer:

88 Resonemang kring egenmakt

Traditionell politisk

Storstadskommittén

askádning och förvaltning

människosyn

individkategoner från till

"de svaga" människor med resurser

missbrukare arbetslösa ensamstående invandrare socialbidrag

problemlösningar i individbemötande från till objekt subjekt problem möjligheter kiient medborgare statistik verklighet hjälp stöd ansvarslös ansvar okunnig kunskap behandling á handling passivitet aktiVitet kontroll a egenmakt

En framkomlig väg att inte nedslås problem,

vore av utan an-

stränga oss för att se möjligheter, i varje människa.

resurserna

Inte betrakta människor klienter och därmed skapa ojämlik

som en

relation utan jämlikar, medborgare.

som som

Inte som en siffra i statistiken ska hanteras så översiktligt

som som

formen av generalisering kräver, utan individ i verk-

som en en egen

lighet.

Inte med hjälp, presterad av någon utan med stöd att för-

annan,

söka lösa problemet kraft.

av egen Inte som ansvarslös för sin situation, utan med eget att föransvar ändra sin situation.

Inte som okunnig över de möjligheter samhället, här i bred

som en

SOU 1996: 177 Resonemang kring egenmakt 89

definition erbjuder, utan stimulera till kunskap och därmed ge de verktyg som behövs för att behärska sin omgivning. Inte med behandling, utan med handling. Inte med passivitetsfrämjande åtgärder, utan med stöd och uppmaning till egen aktivitet. Så länge lösningarna konstrueras någon annan blir medborav kontrollerad. Det ligger i sakens natur. När medborgaren tillåts/ garen återerövrar initiativet uppnås egenmakt. Den traditionella institutionella synen människan kritiserades också i Maktutredningen: "Den hierarkiska organisationen får även psykologiska konsekven- En underordnad position är förknippad med beroende och maktser. löshet. Den underlydande uppmuntras inte att ta initiativ och egna utveckla Resultatet blir försvagat självförsin egen självständighet. troende som ytterligare förstärker maktlöshet, passivitet och tystnad".

5.3 Vanmakt

Det går inte, säger en vanlig medelsvensson, som vanlig människa.

Det går inte att påverka " ur fokusgrupp.

Vanmakt. Det är egentligen en omöjlig uppgift att bestämma vad begreppet står för. Vanmakt är en individuell upplevelse och innehåller många dimensioner. Ett sätt att beskriva ramen för begreppet skulle ändå kunna att säga, att det är känsla när individens vara en önskan att ta befälet över sin situation förhindras av maktstruktuom rer osynliga eller synliga som ligger utanför möjligheten att för- - ändra. Eller som Maktutredningen definierade det i sin huvudrapport: "Medborgarnas förväntningar på personligt inflytande stiger

snabbare än det faktiska handlingsutrymmet. Samhällsutvecklingen

kännetecknas därför också medborgerlig Vanmakt". av Den växande vanmakten utpekades ett de stora hoten i vårt som av första delbetänkande. Egenmakt var det begrepp med varvid vanmakten skulle motas porten. Egenmakt kan förvisso ses som vanmaktens motsats. Vanmakt skulle följdriktigt kunna tolkas som frånvaron av möjligheter att påverka den egna tillvaron. Men att endast relatera begreppet vanmakt till påtvingad maktlöshet innebär att vi förlorar en viktig dimension. Alienation fångar något mer. Det handlar inte bara känsla maktlöshet utan också, och kanske än viktigare, om en av känsla att stå utanför. Ett främlingskap eller individuellt upplevt en av utanförskap inför samhällslivet. Detta försvårar också våra mobiliseringssträvanden. En alienerad människa kommer åtminstone inledningsvis ha svårt att utöva egenmakt därför att det blir fler samman-

90 Resonemang kring egenmakt

träden och storrnöten i bostadsområdet, i skolan eller i kommundelen. Den alienerade människan vänder sig inåt, krymper vardagshorisonten gentemot omvärlden. Men genom att bygga demokratiska nätverk, skapa rörelse och aktivitet i närmiljön kan vi inleda processer som involverar allt fler i ett gemensamt ansvarstagande. Det politiska målet är att steg för steg underlätta för människor att förflytta sig i riktning mot egenmakt. Egenmakt bör i den meningen i likhet med andra ideologiska begrepp frihet, rättvisa, jämlikhet ses som en färdriktning. Att ge individen verktyg för att skaffa sig kontroll över den egna geograñn. I följande resonemang har vi försökt kategorisera och därmed analysera medborgarens upplevda och verkliga kontroll över den geograñn. Vi väljer således två ytteregna ligheter, representerade av egenmakt och alienation.

Den aktive medborgaren:

Kunnig, trygg och medveten, klarar att orientera sig i och aktivera sig i den egna geograñn. Stor social kontroll med intensivt utbyte med andra medborgare. Känner identifikation med det politiska och samhälleliga systemet. Upplever sig ha befälet över sitt liv.

Egenmakt

Medborgarskap

Vanmakt Passivitet

Utanförskap

Alienation

Den vanmäktiga medborgaren:

Orienterar sig i sitt grannskap och artikulerar missnöje och frustration. Kan, får inte utveckla sin medborgerliga kraft. Ser handmen lingsmöjligheter för att lösa problem för egen och andras del.

Resonemang kring egenmakt 91

Den passive medborgaren:

Ointresse och oförmåga att kontrollera den egna geograñn. Viss aktivitet inom begränsade områden, men i stort sett passiviserad. Artikulerar missnöje med samhällsförändringar. Upplever att egna synpunkter år ointressanta för makthavare. Förtroendekris i relation till det politiska systemet.

Den utanför stående medborgaren:

Totalt ointresse eller oförmögenhet att orientera sig i den egna geografin. Uppvisar knappt intresse av att artikulera något missnöje. Här finns den stora gruppen av "nyfattiga och delar av etniska grupper. Upplevelse av meningslöshet.

5.4 Lanseringen av begreppet egenmakt

Egenmakt. Begreppet lanserades ursprungligen av Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbunds SSU dåvarande ordförande Karl- Petter Thorwaldsson i en debattartikel inför den socialdemokratiska partikongressen hösten 19937. I artikeln redogjorde Thorwaldsson för bakgrunden till ställningstagandet. I huvudsak handlade kritiken den representativa demokratins brister, om medborgarens tilltaom gande vanmakt samt att människor som kommunmedborgare borde ha större rättigheter än att bara välja exempelvis skola. "Det starka samhället drevs för långt. Systembyggandet blev ett självändamål.

Besluten flyttades längre och längre från folket till politiker och tjänstemän i den offentliga förvaltningen...Det är dags att slå hål på

myten att man har makt över sin tillvaro bara för att man är om

kund...Vår läs SS Us definition av Egenmakt är därför mer än att

välja på en marknad...Det handlar om självförvaltning i den ojfentliga sektorn. Om elevernas makt över skolan och om pensionärens rätt att bestämma på servicehuset...Representativ demokrati måste ersättas med direkt demokrati. Direkt makt över välfärden... Det är

det SSU ger uttryck för genom att lansera begreppet egenmakt

Debattinlägget blev mycket uppmärksammat. Det framkallade starka känslor, positiva och negativa. En av de som reagerade upprört var författaren och samhällsdebattören Göran Greider. Han var inbjuden att tala till den socialdemokratiska partikongressen i Göteborg

7 Björn Elmbrant. Politikens ABC". 1995. Referenseri form av tidningsklipp från Svenska akademins ordboksredaktion och Svenska språknämnden. 8 DN-Debatt måndagen den 13 september 1993.

92 Resonemang kring egenmakt

1993. Hans anförande kritiskt mot de så kallade förnyarna inom var socialdemokratin. Längst fram i skottgluggen stod Thorwaldsson. kan ta en sådan figur som SS Us Karl-Petter Thorwaldsson,

denne levande katastrof som tror sig rebell fast han låter

vara ung

som en gammal borgerlig moraltant från sekelskiftetmVarken hans

idéer eller språkbruk går att överhuvudtaget skilja från borgerlighe-

tens eller från de värsta nyliberalerna...Allt detta tal aktiva med-

om borgare och om brukarinflytande, som det vimlar av i dessa kongressdiskussioner, leder ju enbart till att de starka i samhället får ännu större makt. Det leder till att egoismen gynnas när och var en ska försvara sitt daghem eller sin skola istället för till det att se gemensamma bästamDå jag något avancerat och modernt menar mer

än nyliberalernas fria individ eller förnyarnas dunkla prat om egenmakt".9

5.5 Resonemang kring egenmakt

"Engagemanget har försvunnit i samhället på något sätt. Det har ju

gått till professionella " ur fokusgrupp. I vårt betänkande SOU

1995: 142 skrev vi att ökad vanmakt lämpligast ska mötas med vad vi kallar egenmakt. I samma betänkande definierade vi egenmakt: "Egenmakt är den makt medborgaren utövar i sin vardag. I en stor medborgarundersökning som genomförts av Aalborg universitet beskrivs bland annat att danskar är aktiva och de danska mer institutionerna mer inriktade deltagande från brukarna än vad som är fallet i Sverige. Det är också så att danskarna är nöjda med mer servicen inom skola och barnomsorg än vad svenskar uttryck för. ger En annan viktig och intressant slutsats i undersökningen är att bru-

karinflytande ökar jämställdheten. J ämställdhetsperspektivet

brukarinflytandet är intressant. I de danska Skolebestyrelserna framkom att kvinnor i högre grad än män var engagerade i dessa styrelser. I Sverige har vi goda förutsättningar att inleda syftande till processer egenmakt. En stor del av den sfär berör medborgarens vardag som är gemensamt finansierad och föremål för demokratisk kontroll och medborgerligt tillgänglig. Sverige är ett av världens mest föreningsaktiva land. Svenskar har internationellt väldigt god grundutsett en bildning och därmed en god förförståelse för medverkan i samhällslivet.

9 Protokoll från den socialdemokratiskapartikongressen1993. 1°SvenskaKommunförbundet.Ur skriften Brukarinflytande i Norden dokumentation av studiebesök1995.

Resonemang kring egenmakt 93

Vår utgångspunkt är att det har makt över känner också man - man för. Makt och är i detta sammanhang två djupt samansvar ansvar manhållna begrepp. Egenmakt är medborgarens makt över sin vardag. Det är således vardagssituationema står fokus. Man skulle som kunna kalla det vardagsdemokrati för att kategorisera det i demokratisk terminologi. Det är den makt individen kan utöva utan att representeras av andra. Några sätter likhetstecken mellan kooperativa former och egenmakt. Det är inte riktigt rätt. Kooperativ är en speciell drifts- och ägarfonn. Det är visserligen form i vilken man kan säga att männien egenmakt kommer till uttryck, Kooperativa möjligheter i

skors se

storstadsområden" SOU 1996:54. Egenmakti Storstadskommitténs definition är något annat. Egenmakt bygger frivillighet. Det är inte de handlingar kommer till uttryck i allmänna val eller i konsumsom tion marknaden. Egenmakt är inte heller det samma som valfrihet. Det är inte fråga att praktisera den så kallade "Exit-voice-modelom len. Det är att reducera medborgaren till konsument. Det har visat sig att det är väldigt få som flyttar sitt barn mellan olika barnomsorgsalternativ så fort missnöje uppstår. Egenmakt är således att förändra inte att förflytta. Det är vardagsmänniskan eller individens förhållande till sina vardagliga gärningar står i fokus. Frågan om indisom viduell makt är intimt förbunden till demokratin. Maktutredningen skriver: Demokratins ideal förverkligas i den mån medborgarna för-

mår att utöva makt över sin egen och sitt samhälles framtid.

Vi har behandlat distinktionen mellan egenmakt i rent individuell tappning och det individuella utövandet i kollektivet i vårt första del-

betänkande SOU 1995: 142 "Även definitionen egenmakt be-

om av tonar medborgarens makt över sin vardag så ska detta inte tolegen inskränkt eller egenmäktighet. Den kas som något uttryck för egoism enskilde medborgarens vardag är självfallet inte oberoende av andra, utan sammanhänger med relationen till samhällets övriga medborgare i den direkta omgivningen. Medborgarens egenmakt kan därför komma till uttryck i två skilda dimensionen dels i makten över sin vardag, dels i den makt hon kan utöva tillsammans med egen andra i den vardagen, till exempel i bostadsområdet, i gemensamma arbetet och i skolan". Det är onekligen så att politik och förvaltning idag har stor makt över vår vardag. Det är inte särskilt vanligt att människor med makt frivilligt avstår den. Kanske blir frågeställningen lättare att svälja om samtidigt tillägger att mindre makt också innebär mindre ansvar. man

" Maktutredningenshuvudrapport. SOU: 1990:44.

94 Resonemang kring egenmakt

De ekonomiska realiteterna tvingar fram så kallade impopulära beslut. Vi mot dom-känslan förstärks. Vår uppfattning är att förståelsen om de ekonomiska realiteterna skulle öka av den kunskap som medborgarna får av att själva arbeta med budgeten för sitt dagis eller i sin skola. Demokratins omfång och verkningskrets förändras ständigt. Internationaliseringen mer eller mindre tvingade fram ett svenskt EUmedlemskap. Ett av huvudargumenten för ett svenskt medlemskap var ett rent maktargument. Att via medlemskap i den europeiska unionen återerövra nationalstatens makt över nationen. Svaret till kritikerna om maktkoncentration blev den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga att besluten skall fattas lägsta möjliga nivå. Demokratin rörde sig således uppåt. Det borde lika naturligt vara att föra besluten nedåt. En kommunal eller vardaglig subsidiaritetsprincip borde utgöra rättesnöre också i det nära beslutsfattandet. Subsidiär i meningen understödjande individens initiativ. av egna Människor har inte tid att engagera sig, brukar vanlig invänden ning mot egenmakt vara. Det är naturligtvis ett bekvämt sätt att avfärda värdet av ett ökat medborgerligt Hade engagemang. samma resonemang använts vid början av seklet skulle vi idag inte haft demokrati i Sverige. Arbetstiden var betydligt längre än idag. Det fanns ingen lagstadgad 40 timmars vecka, man arbetade också lördagar. Detta till trots slöt sig människor och byggde sitt Folkets samman Hus, sitt Konsum, slöt sig samman i nykterhetsrörelsen och inledde själva ett gigantiskt folkbildningsarbete. I kraft av sina egna ansträngningar skaffade sig människor makt över sin tillvaro och därmed ett eget ansvarstagande för sin livssituation. Egenmakt återknyter i den meningen till den gamla folkrörelsetradition Sverige som byggdes på. Dygnet består fortfarande 24 timmar. Den tekniska utveckav lingen, tvättmaskiner, mikrovågsugnar med har burit med sig mera tidsbesparingar och effektivitet. Vi har alla våra tider Faatt passa. miljesituationen är en annan idag. Det finns ingen anledning att blunda för att exempelvis ensamstående föräldrar kan ha det extra motigt att få almanackan att ihop. Men att döma TV:s tittarmätav ningar sitter miljoner människor varje vardag och tittar underhållningsprogram under den tid när andra är föreningsaktiva och utövar makt över de som inte är engagerade. Det är uppenbarligen ett val som många medborgare gör idag. Och kanske är det ett befogat och rationellt val med tanke hur möjligheterna med och beatt vara stämma ser ut. Vi är övertygade om att det genom tillräckligt starka incitament och en förändring möteskulturen kan skapas demoav nya

Resonemang kring egenmakt 95

kratiska mötesplatser och involvera fler. Egenmakt är medborgarens möjlighet att direkt utöva eller avstå från bestämmanderätt över sådant ligger nära henne eller hosom nom. Egenmakten utövas i den enskildes "geografi. I den verklighet inviden känner, som hon eller han möter ofta, som de har som över. Det är i en nära omgivning som medborgaren har möjliggrepp het att förstå, överblicka och i möjligaste mån behärska. Idag är det

inte så. Frågan är då kan benämna den tillvaron som en de-

om man mokratisk sådan. Om inte förstår eller har verktyg att tolka sin man omgivning kan man heller inte utöva inflytande. Det är egentligen ganska självklart. Viljan till egenmakt eller engagemang bygger i stor utsträckning ett mervärde eller provokativt uttryckt egennytta. Det behöver mer inte finnas självklar motsats mellan solidaritet och egennytta. Snaen kan det väg att nå det förstnämnda. Det måste rare senare vara en finnas ett incitament för engagemanget. De överväganden gör vi människor ofta. När vi väljer att gör vi ofta en bedömengagera oss

ning vad vi vinner på att engagera oss. Vi går med i OK och Kon-

av för återbäringens skull, men avstår oftast från något djupare ensum I båtklubben jobbar vi ideellt för att minska våra kostnagagemang. der eller bara för att det är roligt. Vi oss politiskt för att engagerar förändra vårt eget och andras liv, vi tröttnar snart om vår faktiska men förväntan och förhoppningar om att förändra inte motsvaras av insat- Om röst inte riktigt räknas, tystnar den snart. Storstadssen. ens egen kommittén tror därför goda grunder att det är ett skälen till att av alla dessa olika förtroenderåd inom barnomsorg eller skola och så vidare misslyckas så ofta. Det måste finnas ett konkret incitament. Det kan ekonomiskt, i omtanke om andra, eller vilja att bry sig vara sina barns vardag, värdet i möten med andra människor, att uppom leva sig behövd, att betyda något för andra samt ökade kunskaper tillfredställelse tillräckligt nog för att engagera sig. som ger Det kan i någon mening uppfattas enkelt att tala ökad indisom om viduell makt för medborgarna. Men tidigare nämnts handlar det som också ökat Frågeställningen är således inte bara vilken om ansvar. makt medborgaren ska ha över sin vardag utan också vilket ansvar. Om vi använder termen ansvar blir maktdiskussionen kanske än mer utmanande. är egentligen det brukar definieras

Vilket ansvar som

samhällets Hur stort har den enskilde Man skulle som ansvar kunna reflektera över detta med hjälp följande exempel. I en artiav kelserie i en stor kvällstidning alarmerades det om att drunkningsdöden ökar. Bilden som spreds gav intryck av att politikerna som sparar Simundervisning är direkt skyldiga till att barn drunknar. Den

96 Resonemang kring egenmakt SOU 1996: 177

givna frågan blir: är det samhällets uppgift att lära folk att simma eller är det föräldrarnas eller den enskildes Är uppfattningen sådan att det är samhällets är ansvaret enonnt och ska i sådana fall där det kan påvisas utkrävas ansvar. Att ungdomar drar omkring stadens gator betraktas oftast som ett politiskt problem utlöser krav som politiskt och politiska lösningar. Är det föräldrarnas eller poliansvar tikens ansvar Kan tala delat ansvar Vi skulle välkomna man om en

större och bredare diskussion frågeställningar kring medborgar-

om nas eget ansvar i förhållande till den offentliga verksamheten. Det är ingen god väg att att redovisa färdiga modeller för egenmakt. Det går att lära inte att kopiera lösningar. Varje demoav, men kratiskt forum är enskilda individuella insatser. Varje summan av form av egenmakt kommer därför ha sin specifika lösning. Vi anser det också viktigt att försöka undvika att detaljreglera vilka områden som ska innefattas så som exempelvis gjorts i lagen självförvaltom ningsorgan. Detta skall givetvis inte ses som en nonchalans mot gällande lagstiftning. Men demokratin utvecklas i intressekonflikter. Låt konflikter uppstå och hantera dem därefter. Lagstiftningen demokratiornrådet får inte vara statiskt. Storstadskommittén vill undvika begrepp delaktighet, samråd som och inflytande. De har givetvis ett demokratiskt värde, mått men som demokrati eller rätten till enskilda maktbefogenheter är de väldigt diffusa och kan vara väldigt begränsande. Begreppet brukarinflytande och brukare är det som vanligen används i dessa sammanhang. I departementsskrivelsen Vidga brukarinflytandet 1991 18 finns : ett avsnitt om begreppet brukare. "Medborgarnas möjligheter att såsom användare ojfentlig service påverka tjänsternas utformning av De områden vi berör är barnomsorg, skola och fritidsverksamsom het. Inom barnomsorgen ska föräldrarna brukare. I skolan ses som kan det vara både föräldrar och elever. I fritidsverksamheten är det användarna av verksamheten. Det finns även andra begrepp. Samråd, konsultation eller information handlar ofta välvilja. Vi föredrar om att tala om makt och ansvar. Att inneha makt innebär inte suverän makt. Man kan exempelvis i detta sammanhang göra jämförelse en med Valdeltagandet. Där har medborgaren enligt vårt det sätt att se inte inflytande. Hon eller han har makt, lika stor makt andra, att som säga sitt om vilken riktning man tycker att samhället ska utvecklas. Bara det förhållandet att individen har makt innebär inte att det med nödvändighet blir som denne vill. Hon/han får som i alla demokratiska sammanhang böja sig för majoriteten. Men är jämbördig. man Man har inte bara inflytande över någon makt. annans Det är inte så att man kan införa demokrati. Demokrati är ingen

Resonemang kring egenmakt 97

färdig materia kan införas inom olika samhällssektorer. Det går som sig att producera eller sälja demokrati. Den verkliga demokrativare produktionen sker i möten och mellan människor. Det är processer utan tvivel så att det brukar kallas det civila samhället förstärks som i möten mellan människor. En förstärkning av det civila samhället, eller den informella sektorn är inte enbart önskvärd utan också nödvändig. Vårt viktigaste stöd människor hämtar vi ofta från familj som eller vänkrets. Det är i de vi lånar pengar fram till lörummen som ning, ordnar barnpassning, blir tröstade och stöttade när vi har personliga problem. Det kan olika starkt. Ensamhet och isolering vara har länge uppfattats som ett allvarligt samhällsproblem. Demokratiska mötesplatser och möten mellan människor kan enligt processer, vår mening bryta isolering och utanförskap. En ny känsla av att de hör ihop, att de behöver varann, att de betyder något för varann. Solidaritet är ett slitet ord, helt klart kan man säga att den blir starmen kare möten mellan människor. av Så kallade självhjälpsgrupper, hjälp till Självhjälp andra medav borgare har erfarenheter av samma problem som man själv har som att hantera, är också ett uttryck för ett civilt engagemang som vi borde vi exempel verkligt värdefullt ha mer av i Sverige. Visst har frivilligarbete i Sverige, det har olika skäl inte riktigt värdemen av rats efter förtjänst. I vårt grannland, Danmark, finns också det här området helt tradition. Där har sedan 1987 startats ett nittioen annan

tal självhjälpskontor. Denna möjlighet skulle enligt vår mening

svenska myndigheter och institutioner strategiskt använda sig mer av. Inte konkurrent till den offentliga verksamheten utan som ett som en komplement. En stor del framförallt socialtjänstens arbete handlar av att möta människor i kris. Myndighetens insatser blir med viss om nödvändighet storskalig och bland annat tidsskäl och sekanonym av retesskäl. Ibland heller inte tillräckligt djup och personlig. Säkert är det så att många anställda inom framförallt socialtjänsten ofta känner vanmakt över att inte kunna räcka till som de önskar. En väg som borde stimuleras strategiskt är således att stat och kommun, i mer likhet med Danmark, verkligen stimulerar till Självhjälp inom den civila sektom. Rent samhällsekonomiskt, framförallt mänskligt, men skulle det säkerligen innebära väsentliga förbättringar av människors vardag. En utveckling lokala demokratiska är svårare i storav processer städer än landsbygden. Den sociala kontrollen, överblickbarheten och kanske inte minst viktigt den identiteten i ett milgemensamma

Folkhälsoinstitutet. "Visst kan stötta varann. 1994:33.

98 Resonemang kring egenmakt

jonprogramsområde är sämre. Det beror till viss del att områdena knappt har funnits längre än i 30 år, omflyttningen är stor, men också att intressegemenskapen är mer mångfacetterad. Frivilligarbete har många gånger betraktas kontroversiellt. som Kanske är det i grunden ideologiskt betingat. Tankarna bakom välfärdsstaten handlade i grunden att ingen ska behöva utlämom vara nad till välgörenhet. Det finns ingen anledning att vika på den punkten. Ingen ska heller fortsättningsvis behöva uppleva att vara utlämnad välgörenhet. Det är ett samhälleligt, gemensamt Men ansvar.

anser att frivilligarbetet många gånger oförtjänt fått stå måltavla

för kritik. Det har felaktigt konkurrent till det offentliga. setts som en De insatser som exempelvis Stadsmissionen och Frälsningsarmén gör i storstaden för bland annat hemlösa är värt allt erkännande. Man skulle kunna tro att frivilligarbetet är marginellt i Sverige. Så är det inte. I en undersökning Sköndalsinstitutet tillsammans med som Handelshögskolan genomfört visar ett omfattande frivilligarbete som många gånger sker i det tysta. I undersökningen beräknades antalet frivilligorganisationer till drygt 170.000. Den frivilliga sektorns ekonomiska omsättning mätt andel BNP uppgår till 60 miljarder som av eller 4 procent av BNP. Därmed konstaterar undersökningen att fri-

villigarbetet i Sverige är i paritet med övriga Europa.

Vi har i detta delbetänkande om egenmakt valt att bara kort beröra de olika demokratiska strukturer har hög utvecklingspotential som till förmån för en koncentration till den enskilde individens maktbefogenheter. I den växande byalagsrörelsen bedömer man att drygt 70.000 människor är aktiva. Vi återkommer dock med fördjupning en när det gäller modeller för ett lokalt demokratiskt utvecklingsarbete, det organiserade och oorganiserade frivilligarbetet, inrättandet om av

särskilda områdesstyrelser, erfarenheter byalagsrörelsen och

om av ett starkare föreningsliv i vårt slutbetänkande under 1997.

3 Lars Svedberg.Frivillighet som ideologiskt slagträoch faktisk verksamhet". Sköndalsinstitutet. 1996.

SOU 1996: 177 Egenmakt och folkhälsa 99

6 Kapitel

och folkhälsa

Egenmakt

6.1 Inledning

För drygt sex år sedan presenterade den statliga Makturedningen SOU 1990:44 sin undersökning. I utredningen konstaterades att det förelåg växande klyfta mellan vad man kallade det möjliga och en det förverkligade medborgarskapet. Medborgarnas förväntningar personligt inflytande steg snabbare än det faktiska handlingsutrymmet. Maktutredningen tyckte sig en stigande vanmakt samhällsse livets olika områden. Vi kommer i detta avsnitt att göra en kortfattad

empirisk genomgång studier gjorts relationen mellan sy-

av som om begrepp till egenmakt och dess folkhälsomässiga betydelse. nonyma Människors vanmakt har vuxit under 1990-talet. Det kan vi säga med säkerhet. En mängd faktorer som vi av erfarenhet och forskning området vet är vanmaktsproducerande har utvecklats negativt för människor. Den höga arbetslösheten skapar indistora grupper av vidnivå oro över att få ekonomin att ihop. Sysslolösheten, känslan att inte behövd, verkar negativt. Den struktur och känsla av av vara sammanhang ett arbete individen försvinner vid arbetslössom ger het. De neddragningar skett i trygghetssytemen genererar oro insom för framtiden. Den ökade segregationen ökar känslan av utanförskap och hopplöshet. Känslan av att inte själv förfoga över de verktyg som behövs för att förbättra sin situation. Känslan av att vara utlämnad opåverkbara krafter. Allt detta samverkar negativt, sannolikt även ur folkhälsosynpunkt.

6.2 Hälsa folkhälsa - Nyckelbegreppet i detta avsnitt är folkhälsa. Begreppet har sitt ur-

i FN:s världshälsoorganisations WHOs konstitution, enligt

sprung vilken: hälsa är ett tillstånd fullständigt kroppsligt, psykiskt och av socialt välbefinnande och inte endast frånvaro sjukdom eller hanav dikapp. Man betonar också att det är en grundläggande rättighet att få komma i åtnjutande bästa möjliga hälsa utan hänsyn till ras, av

100 Egenmakt och folkhälsa

religion, politisk uppfattning eller sociala förhållanden. Denna definition antogs 1946 och är sålunda idag 50 år. Med folkhälsa avses vetenskapen om och utövandet av hälsoskydd och hälsofrämjande i ett samhälle. I sedvanlig medicinsk verksamhet är patienten indien vid. I folkhälsoperspektivet är patienten ett kollektiv arbetsplats, - en en kommun, ett landsting, en nation.

6.3 Sambandet mellan egenmakt och folkhälsa

Den forskning som finns om sambandet mellan egenmakt och folkhälsa har inte använt sig det politiska egenmaktsbegreppet, av men väl av flera näraliggande begrepp. I det följande kommer därför att diskuteras vad tror sig veta sambandet mellan folkhälsa och man om en rad näraliggande begrepp till egenmakt. De är:

o egenkontroll och beslutsutrymme autonomi och självständighet o känsla av sammanhang o o slitstyrka och kontrollcentrum o problemhanteringsförmåga o livskompetens

Om sambandet mellan just dessa egenskaper hos individer i relation till folkhälsa finns omfattande forskning. en Begreppen egenkontroll och beslutsutrymme ingår i den så kallade krav-kontroll-stöd modellen i sin ursprungliga form introducesom rats av Robert Karasek och sedan bearbetats främst Töres Theorell av och Jeffrey J ohnson.1 Det mätinstrument/frågeformulär, som har denna modell som grund innehåller frågor om psykiska krav individen, individens kontrollmöjligheter egenkontroll och individens tillgång till socialt stöd till exempel från arbetskamrater eller överordnade. Frågan om psykiska krav individen innefattar både kvantitativa, det vill säga till exempel hur mycket arbete har att utföra tidsenhet, och man per kvalitativa, det vill säga hur krävande arbetet är, till exempel det om utsätter individen för motstridiga krav. Kontrollmöjligheter för individen innefattar enligt modellen både möjligheter att bibehålla och utveckla kunskaper. En stimulans som i sin tur har avgörande betydelse för hur mycket kontroll kan ta man till exempel i oväntade situationer i arbetet och det inflytande man

har över beslut rörande det egna arbetet, påverkansmöjligheter och

beslutsutrymme.

Jfr Karasek,R. Theorell, Healthy Work. 1990.

Egenmakt och folkhälsa 101

I en hel rad studier sammanfattade av Theorell har man funnit

att hög mental belastning är sjukdomsalstrande. Men endast om det samtidigt föreligger lågt beslutsutrymme. Kombinationen av hög mental belastning och lågt beslutsutrymme kallas "spänt arbete. Det är den hälsoskadliga stressen. Hög mental belastning vid högt beslutsutrymme kallas aktivt arbete. I en sådan situation är man inte spänd utan tänd. Arbetet är mindre börda och av en mer av en utmaning. Låg mental belastning vid litet belutsutrymme kallas passivt arbete och låg mental belastning vid högt beslutsutrymme, avspänt arbete,3 I det spända arbetet där alltså saknar egenmakt får - man man enligt teorin en ackumulerad spänning som försvårar inlärande och utveckling och som samtidigt ökar risken för sjukdom. I det aktiva arbetet där egenmakt föreligger får visserli - - man gen ett högt varvtal i kroppen, men samtidigt stimuleras också psykisk tillväxt med en ökning möjligheterna för individen att klara av av framtida påfrestningar. Aktivt arbete karakteriseras vad av man ibland kallar den glada stressen. Och det medför inga väsentliga hälsorisker. Förekomsten av hjärtinfarkt i relation till spänt arbete där - egenmakt saknas har undersökts i 20 publicerade studier. I 16 dessa - av har man funnit ett klart samband spänt arbete desto högre - mera risk för hjärtinfarkt, sammanfattat i Theorell,1996. I uppföljande undersökningar har man studerat yrkesarbetande personer i arbetssituationer som de inte kunnat påverka. Man fann att de reagerade dels med högre blodtryck under arbetstimmama, dels med sömnrubbningar och tecken på försämrad aktivitet i de system i kroppen som reparerar och återställer vävnader. Spänt arbete, karakteriserat låg av egenmakt och hög belastning, kan alltså påverka olika kroppsfunktioner som i ett nästa steg kan öka risken för olika slags ohälsa. En besläktad ansats, med inriktning autonomi och självständighet, i studiet av sambandet mellan olika aspekter egenmakt och av

folkhälsa beskrivs av Grossarth-Maticek och Eysenckf De utgår från

Mowrers och andra teoretikers uppfattning att själva kärnan i en neurotisk personlighet utgörs av frånvaro av autonomi, självständigt av beslutsfattande. När autonomi saknas uppkommer hos individen ett alltför starkt känslomässigt beroende olika förhållanden och av per-

2Theorell, T. Om den psykosociala miljön och hur den samvarierar med hälsoparametrar. Sivik, S och Theorell, red. Psykosomatiskmedicin. Studentlitteratur, Lund, 1995. 3Theorell, T. Kontroll över livet prevention av hjärtinfarkt. Manuskript 1996. - 4 Grossanh-Maticek, R. Eysenk, HJ. Creative novation behaviour therapy as a prophylatic treatment for cancer and coronary heart disease.1991.

102 Egenmakt och folkhälsa

individen. Detta alltför starka beroende hindrar hosoner som omger eller henne att fatta sådana beslut om den egna livssituationen, nom som gynnar ens kort- och långsiktiga intressen. Detta i sin tur medför att individens livsbehov förblir otillfredsställda, vilket i sin tur kan framkalla reaktioner av nedstämdhet, hopplöshet, ångest, upprördhet och aggression riktad mot det egna jaget Författarna konstaterar att sådana reaktioner i sin tur kan påverka många organismens funktioner i sjukdomsframkallande riktning. av De refererar ett flertal studier som visat att undertryckta känsloreaktioner av ilska och ångest och oförmåga att hantera motgångar - och frustrationer tillsammans förutsäger ökad risk att utveckla cancer, medan ilska, fientlighet och aggressivitet på motsvarande sätt förutsäger risk för hjärt-kärl-sjukdom. I fråga om uppkomsten av båda dessa folksjukdomar utgörs enligt författarna ett av problemen av människors oförmåga att av egen kraft styra sina reaktioner och därmed i sitt eget intresse framegna kalla önskade och undvika oönskade konsekvenser. Om de tillägnar sig denna förmåga kan de lättare ta sig ur en eventuell inlärd hjälp-

löshet Seligman.5

Författarna redogör slutligen för sina egna framgångsrika försök att hjälpa båda dessa slag människor till ökad autonomi och självav ständighet, genom vad de kallar självständighetsträning, autonomy training", en teknik som bland annat innebär ökad egenmakt, genom empowerment ett begrepp socialminister Margot Wallström som föreslagit översatt som "kraftgörande". En annan vinkling samma problemkomplex har föreslagits av

Antonovskyf Han sammanfattade sina tankar i begreppet sense of

coherence, känsla sammanhang, som så att säga förser männiav skan med karta, kompass och roder, som hjälper henne att navigera livets Begreppet innehåller tre komponenter: ocean. 0 begripligt comprehensibility hanterbarhet manageability o o meningsfullhet meaningfullness

Som synes har komponenten hanterbarhet klart släktskap med begreppet egenmakt, Hanterbarhet betyder att tycker sig ha resurman till sitt förfogande att effektivt möta de krav och påfrestningar ser man utsätts för. Människor som har denna känsla av sammanhang har i en rad un-

5 Seligman, M,E,P. Helplessness,On, Depresseionand Death. 1975. 5 Antonovsky, A. Unraveling the Mystery of Health. 1987.

Egenmakt och folkhälsa 103

dersökningar visat sig ha och behålla en klart bättre mental och kroppslig hälsa än sådana som saknar den. En relevant ansats kommer från Kobasa7 även hon inannan som tresserat sig för sjukdomsmotverkande och hälsofrämjande förhållanden. Hon ger exempel tre komponenter:

o engagemang commitment o egenkontroll, förmåga att påverka control

o utmaning challenge Kobasas egenkontrollkomponent innefattar att människor tror sin förmåga att påverka det de utsätts för och att de agerar i enlighet med denna uppfattning, söker förklaringar till varför någonting har hänt dem och ser som sitt eget ansvar att försöka påverka händelsernas fortsatta utveckling i önskad riktning. Vid vad Kobasa kallar "internal locus of control" tror människan att hon själv håller i rodret till sitt livsfartyg, kan bestämma sin egen kurs. Vid external locus of control tror hon omvänt att hon är ett frö för vinden, helt styrd av yttre krafter och händelser. I sitt bidrag till forskningen om stress och dess hälsomässiga konsekvenser har Lazarus och Folkmang framhållit betydelsen inte av bara hur man har det" alltså vad man är utsatt för utan också - hur man tar det, hur man hanterar sitt liv i med- och motgång. De beskriver två principiellt olika möjligheter till problemhantering. Dels att ändra de problemframkallande förhållandena, dels att ändra vår känslomässiga reaktion dessa förhållanden. Den förstnämnda ansatsen är vanligen att föredra där avsedd påverkan verkligen är möjlig. Den andra strategin är vad står till buds när sådan möjligsom het inte föreligger. Speciellt den förstnämnda problemorienterade hanteringsstrategin har många beröringspunkter med egenmakt. Livskompetensbegreppet har senare år förts fram av FN:s världshälsoorganisation WHO 1994 i organisationens hälsofrämjande och sjukdomsmotverkande program "Healthy Schools" häl- soskolor. Programmet syftar, som namnet antyder, bland annat till att inom ramen för det traditionella skolväsendet lära kommande generationer att hantera livet i med- och motgång. I programmet ingår att lära sig:

7 Kobasa,S.C.The Hardy personality. Toward Social Psychologyof Stressand Health. 1982. a 8 Lazarus, R.S. Folkman, Stress,Appraisal and Coping. 1984.

104 Egenmakt och folkhälsa

kommunicera o fatta beslut o lösa problem tänka kritiskt stå sig motstå kamrattryck hantera egen oro, nedstämdhet och stress anpassa sig till nya miljökrav, och känna sig själv. o Att besitta all denna livskompetens kommer mycket nära det som är målet för Storstadskommitténs ställningtagande för de processer som egenmakt framkallar. Egenmakt har således inte bara en demokratisk dimension. I det här avsnittet resonerar vi kring näraliggande begrepp och folkhälsa. Vi kan konstatera att det, i synnerhet i de utsatta bostadsområdena, värdefullt också folkhälsoskäl att undervore av stödja en demokratisk mobilisering. Detta bland annat eftersom en hög andel av de boende i de utsatta bostadsområdena saknar ett arbete och därmed sämre möjligheter till påverkan av sin egen livssituation. Storstadskommittén avser att återkomma med en fördjupning detta område.

Egenmakt i boendet 105

7 Kapitel

l

Egenmakt i boendet

"Boendeinflytande Att med och bestämma om hur lägenhevara ten ska ut och vilken typ av ventilation det ska vara, när renovese ringar ska ske, när området ska börja projekteras inför nybyggnatiooch dylikt. Det skulle jag gärna vilja med om. Då kan jag ner vara vara med och påverka ska börja samla i de olika bostadsområdena. Olika kate-

folk

gorier olika för diskutera med dem hur vi ska lösa

av folk i möten att

problemen. T föräldrar har bekymmer med sina barn, de som ex som har ekonomiska bekymmer; olika kategorier människor och tillav

försöka fram lösningar inom området ifråga. Hur man

sammans ska det bättre och hur ska kunna hjälpa varandra ". ur foman kusgrupp. I de samtal vi inom Storstadskommittén fört med som boende i miljonprogrammen om deras möjlighet att gripa makten har svaret ofta blivit att det måste börja i boendet.

7.1 Samhällets syn på boendet

Samhället i definitionen kommun/stat har under lång tid påtagit sig

för bostadsförsörjningen. Ansvarsuppdelningen har i stora ett ansvar drag varit sådan att kommunerna givits ansvaret för genomförandet. Statsmakten har framförallt sin uppgift att ställa lagmässiga sett som och finansiella medel till förfogande. Riksrevionsverket har sammanfattat målen för bostadspolitiken följande sätt: "Centrala mål i den svenska bostadspolitiken är goda bostäder, goda bostadsmiljöer

jämlikt fördelade till rimliga kostnader; för hela befolkningenl. Re-

dan 1947 statsmakten uttryck för de nationella målen med den gav kommunala bostadsförsörjningsplaneringen: "En kommun skall fortlöpande bedriva bostadsförsörjningsplanering i syfte att främja att alla i kommunen får bostad god kvalitet. en av De samhälleliga ambitionerna har varit goda. Också i en internationell jämförelse måste det sägas att den sociala bostadspolitiken va-

Riksrevisionsverket promemoria "Bostadsförsörjningsplanering". Dnr 1988:1591. 2 åtgärderför bostadsförsörjningens främjande. § SFS 1947:523,Lag om kommunala

106 Egenmakt i boendet

rit framgångsrik. Sverige har undvikit den europeiska utvecklingen med miljoner hemlösa. Detta till trots finns ändå hel del allvarliga en sociala problem i framförallt miljonprogrammets bostadsområden. En förklaring till problemen är den närmast totala avsaknaden av en egenmaktsdimension vid utformandet bostadspolitiken. av Så sent som i mitten av 80-talet, med facit och lärdom miljonprogrammets av problem, skrev regeringen i en proposition: "Saknas planerade och samordnade insatser från samhällets leder gemensamma organ utvecklingen snabbt till segregation, färslamning och

omfattande kapitalförstörinf .

En högst rimlig frågeställning, utifrån Storstadskommitténs ställningstaganden kring individens kraft är, var de boendes kraft egen och möjlighet till bestämmanderätt fanns. Och finns är det väl bäst att tillägga. Den 9 mars 1995 tillsatte regeringen utredningen Översyn av bostadspolitiken. Kommittédirektivet behandlar framförallt förhållandet mellan stat och kommun: "Uppgiften är att precisera

målen för en fortsatt social bostadspolitik... Statens ekonomiska in-

satser måste begränsasmlømmunernas inom bostadsförsörjansvar ningen skall klarläggas". Storstadskommittén konstaterar det är att egendomligt att det inte nämns något i direktiven kring de boendes eget ansvar och kraft i en så vittgående statlig utredning bostadsom politiken. Nu har det dock visat sig att utredningen detta, tagit trots fasta de boendes kraft.

7.2 Miljonprogrammet

Även bostadspolitiken haft central roll åtminstone om en sedan början av 1930-talet väljer vi att fokusera och inleda vår genomgång av det så kallade miljonprogrammet. 1950-talet dominerades av en skriande bostadsbrist. Skälen många. Byggandet hölls tillbaka för var att minska överhettningen ekonomin. Omstruktureringen av av arbetsmarknaden framkallade flyttlassvåg. Den moderna urbanien seringsvågen tog fart, samtidigt som de ökade materiella kraven fick

återverkningar bostadspolitiken. År 1965 sjösätter riksdagen mil-

jonprogrammet. En miljon bostäder ska uppföras tio år. Det ska bli möjligt tack massiv satsning på storskaliga lösningar och vare en en industrialiserad byggteknik, med långtgående för uppfönormer randet och utseendet bostäderna. Det modernisering var en enorm av Per-Albin Hanssons folkhem. Lägenheterna väl planerade, var med alla moderniteter och innebar rejäl välfärdsförbättring för alla en

3Prop. 1983/84240,bilaga sid.14

Egenmakt i boendet 107

de fick möjlighet att lämna ett omodemt och trångbott boende som en bakom sig. Den goda standarden till trots stämplades många av miljonprogrammets områden väldigt snart som fysiskt och socialt otillfredsställande boendemiljöer. De uppfattades som alltför storskaliga med tiden allt förslitna. Det skulle med facit och monotona och mer i hand visa sig att boendesegregationen och den socioekonomiska uppdelningen olika befolkningsgrupper istället ökade. Detta anav kan givetvis inte exklusivt tillskrivas verkningarna av miljonprosvar Förorterna växte fram i hastighet. Människor i grammet. en enorm tusental samlades i regel runt ett köpcentrum i föga estetiskt tilltalande hus. Just utseendet många miljonprogrammets bostadsav åren. Även områden säger en del om maktens självbild under de här med facit i hand är det knappast en grundlös gissning att anta att dessa boendeområden fått ett annat utseende de boende fått möjom lighet till inflytande över planeringen den fysiska miljön. En anav aspekt miljonprogrammets genomförande var också att pronan jektet upphov till enorm rivningsvåg som var ifrågasatt redan gav en då, men säkert än mer idag. Hur såg då den offentliga debatten ut kring miljonprogrammet I inledningen präglades mycket otålighet att få komma igång. av en Nybyggarandan bländade. Detta gällde alla partier och så gott som alla debattörer. Någon egentlig för projektet fanns inte. Men eforo terhand tog debatten fart. Från borgerligheten påpekades att programmet höll att spricka, att det således inte byggdes tillräckligt. Andra röster handlade bland annat om markpolitiken, hyressättningen, det byggdes för få småhus och att rivningstakten var för att hög. Men det är oerhört svårt, för att inte säga omöjligt, att finna ett

egenmaktsperspektiv. De något tveksamma kom att betraktas som

bromsklossar. I riksdagen diskussionen snarlik. Markpolitiken var dominerade samt tempot i byggandet. Som en följd av den politiska löfteslogiken gick Folkpartiets oppositionslinje ut att det inte räckte med 1 miljon bostäder utan det borde byggas 1,1 miljon nya bostäder. Viss kritik med egenmaktsförtecken fördes emellertid fram. Centerriksdagsmannen Lars Eliasson uttryckte farhågor: "En god boendemiljo är inte främst samhällsekonomisk fråga, även om de ekoen

nomiska aspekterna ofta står i förgrunden i debatten, utan här gäller

det i hand den enskilda människan... Vi måste inrikta samhällsförsta planeringen och bostadsbyggandet på att tillgodose den enskilda människans önskemål och behov". Från Högern och dess företrädare Gösta Bohman efterlystes mer marknadsanpassning och individuell frihet: "I Sverige har vi mer

108 Egenmakt i boendet

valfrihet, hög levnadsstandard, inte i den sektor

men som omfattar

den viktigaste delen den enskilda medborgarens materiella behov.

av

Här finns ingen balans mellan tillgång och efterfrågan, ingen valfri-

het, ingen mojlighet att få individuella, angelägna önskemål tillgodo-

sedda".

I riksdagsmaterialet finner vi överhuvudtaget väldigt få röster

som

kritiserar rivningama. De flesta tycktes nöjda med projektet.

vara

Men så händer plötsligt något. Hösten 1968 tar kritiken det fula,

mot

människofientliga byggandet fart. Detta förblir under en period det övergripande temat i massmedia. I var och artikel talas

varannan om

behovet av miljöhänsyn och den ensamhet betongkomplexen

som

skapar. Många börjar tala bristen medinflytande, att allde-

om om

les för lite hänsyn tagits till estetiska värden. En illustration kan

som

tjäna som exempel när de starka rubrikerna plockades fram,

var

vid invigningen Skärholmen 1968. Media vände sig kraftigt

av mot

detta omänskliga betongfundamenet. Med rubriker "Skärhol-

som

men tvingar fruarna att smygsupa" och "välfärdssamhällets kon-

centrationsläger" fällde media tung dom över miljonprograms-

en

medaljens baksida

Samhället har dock med olika medel försökt bosvara upp mot

stadssegregationen. Exempel detta har bland annat varit den kom-

munala förmedlingsrätten och bostadsanvisningslagen. Även bo-

stadsbidragen motverkar i viss mån segregation.

Förra Storstadsutredningen SOU 1990:36 identifierade drygt 50

utsatta bostadsområden. Alla dessa områden hade minst dubbel så

hög andel socialbidragstagare som storstadsregionen i stort. Andelen

utlandsfödda betydligt högre än i övriga delar storstäderna.

var av

Andelen låginkomsttagare också högre. Elevernas skolbetyg låga

var

och andelen långa sjukskrivningar betydligt vanligare än i övriga

stadsdelar. Storstadsutredningen visade också de boendes socioe-

att

konomiska ställning samvarierade med deras hälsotillstånd.

Även de boendes sin

syn boendemiljö visade allvarliga brister

skötsel och förvaltning husen och närmiljön.

- av

kommunikationerna till viktiga aktivitetspunkter.

-

4Dennaframställning är baserad en genomgång av material i Pressarkivet,Uppsala,mellan 1965och 1969,artikelsökningar universitetsbiblioteketCarolina, Uppsala.Tidskriften Arkitekten 1968-1974.Hans Redtzer "Bakgrunden till miljonprogrammet", historiska institutionen, Stockholms universitet, maj 1996. Karl-Olof Arnstberg och Lars Ekenbom, "Tio efteråt: Skärholmen.Anteckningar och fotografier, Liber förlag 1979.Boris Schönbeck,"Stad i förvandling, Byggforskningsrådet 1994.Proposition 1965:1,Bil. 13 samt debatteni Andrakammarenoch Förstakammaren7 april 1965.Proposition 1967:100,Riktlinjer för bostadspolitiken samt riksdagsprotokoll från debatteni AK och FK 23 maj 1967, samt referenslitteratur.

Egenmakt i boendet 109

fysisk och estetisk utformning. den sociala integrationen och samhörigheten mellan - grannarna. rädsla, obehag och rent av främlingskap inför de kringboende. - I nästan alla dessa områden var omflyttningen så stor att endast hälften av invånarna bodde kvar efter en femårsperiod. De bostadsområden som är mest segregerade efter sociala och ekonomiska kriterier visar idag även tecken ökad etnisk segregation.

7.3 Traditionella åtgärder för att lösa

miljonprogrammets problem

De utsatta bostadsområdena har under de två senaste decennierna varit föremål för stor uppmärksamhet. Från statens sida har flera insatser gjorts för att skapa kunskaper om förhållandena och för att åstadkomma förbättringar. Den bostadssociala delegationen startade under första hälften av 70-talet försöksverksamheter i områden med uthyrningsproblem. 1979-1986 lämnade staten miljöförbättringsbidrag till att rusta upp närmiljön. 1986-1990 lämnade staten, tillsammans med kommunerna, förnyelsebidrag till områden med sociala problem och många lägenheter ägdes

tomma som av allmännyttiga bo-

stadsföretag. Sedan mitten av 80-talet har staten lämnat bidrag och förmånliga lån till reparation, ombyggnad och tillbyggnad ROT. Via Boendeservicedelegationen satsade staten 100 miljoner kronor under perioden 1985-1990 att utveckla och stimulera verksamhet med samordnad boendeservice. 1988-1990 arbetade den statliga Storstadsutredningen med uppdrag att föreslå åtgärder och förbättringar i livsmiljön i storstäderna. Detta resulterade bla i att staten anslog medel för samordning insatser för utsatta ungdomar i boav stadsområden med sociala problem. Många av de statliga insatserna har följts upp av forskning. De lokala utvecklingsarbeten startades inom för Samordnad som ramen boendeservice har för sig utvärderats, oftast med hjälp profesvar av sionella utvärderare eller forskare från lokala universitet och högskolor. Forskningen har skapat en användbar erfarenhetsbank som ger kunskaper om hur man kan genomföra lokalt utvecklingsarbete. Kommunerna har framför allt satsat att göra de utsatta bostadsområdena attraktivare att bryta storskaligheten, torftigheten och genom i några fall förändra upplåtelseformen hyresrätt till bostadsrätt. Parallellt med forskarinsatserna har många kommuner under 80talet genomfört sociala områdesbesktivningar. Dessa har emellertid ofta visat sig svåra att använda. Ett skäl till detta är att syftet vara

sällan från början klargj ordes. Många kommuner har emellertid gjort

110 Egenmakt i boendet

stora ansträngningar för att förbättra situationen i miljonprogrammets områden. Servicen har förbättrats, verksamheter har startats, personal har anställts och olika förnyelseprojekt har genomförts. Dessa insatser har dessvärre inte visat sig tillräckliga. Orsaken bör sökas i föreställningen vad denna politik präglats nämligen tron av på att någon annan ska lägga tillvaron till rätta i de utsatta bostadsområdena. Och med någon annan har man ofta syftat ekonomiskt och socialt bättre rustade människor. Politiker och planerare har med höga ambitioner försökt förbättra situationen i miljonprogrammet. De boende har i praktiken haft väldigt lite inflytande över planering och upprustning. Och utan inflytande och medverkan i processen blir också ansvaret för insatserna mindre. I den traditionella förvaltningsfilosofin är det också mer eller mindre uttalat att det är bostadsförvaltningens ansvar att lösa alla de små eller stora problem som förknippas med boendet. Inget, eller väldigt lite, utrymme lämnas för lösningar i grannsamverkan. Ett exempel som vi alla känner igen, är problemet med störande grannar. Många fastighetsbolag har organiserat särskilda störningsjourer dit boende ibland motiverat, ibland mindre motiverat, kan vända sig för att få tyst grannens stereoapparat. Många gånger har dessa problem också betraktats som en polisiär uppgift. Bara i detta enda och lilla exempel illustreras att något väsentligt gått förlorat. I en fastighet där känner trygghet och har en relation till sina grannar är det man naturliga att älv ringa hos grannen och be dem vrida ner volymen något. På år har dess bättre insikten vuxit sig allt starkare senare att problem i de utsatta bostadsområdena inte uteslutande kan lösas av "nåannan och genom fysiska insatser, utan framförallt kräver en gon social mobilisering av invånarna. Det är Storstadskommitténs utgångspunkt.

7.4 Självförvaltning kan bryta negativ utveckling

I de utsatta bostadsområdena har de traditionella förvaltningsåtgärderna visat sig otillräckliga. I den traditionella förvaltningen finns oftast målsättningen att allt skall fungera bra utan någon medverkan och insats från de boende. Om hyresgästerna inte behöver engagera sig känner de heller inte något ansvar för ambitionerna. En vällovlig och ambitiös målsättning från bostadsföretaget kan därför medverka till fortsatt passivitet, fortsatt känsla utanförskap. Genom det traditionella förfaringssättet av angrips ofta enbart problemens symptom eller följdverkningar.

SOU 1996: 177 Egenmakt i boendet lll

En ny förvaltningsfilosoñ håller nu att växa fram inom hyressektorn. Den utgår från att hyresgästerna i så stor utsträckning som möjligt och på olika sätt, skall ges makt och ansvar över förvalt-

ningen. En gemensam ornrådesförvaltning förutsätter ett aktivt delta-

gande och regelbundna aktiviteter. Om de boende ett direkt sätt får makt och ansvar över förvaltningen sitt boende, kommer också av isoleringen och anonymiteten mellan hyresgästerna att brytas. Det leder till att trygghet, trivsel och gemenskap i bostadsområdet ökar. De boende får genom sitt makt- och ansvarstagande i förvaltningen

också möjligheter att påverka sina boendekostnader.

egna En vanligt förekommande invändning från kritiker till egenmakt i boendet är att de boende själva inte skulle vara intresserade. Det finns inga belägg för ett sådant påstående. Tvärtom visar studier att intresset för engagemang i den egna närmiljön är stort. I en stor undersökning genomfördes under 1995 HSBs som av riksförbund och Hyresgästernas riksförbund bekräftas de boendes och vilja att ta ett större ansvars. I undersökningen sägs engagemang att omkring trettio procent har gjort frivilliga insatser i sitt bostadsområde. Det är både sociala och ekonomiska skäl anförs som som motiv för viljan till engagemang i undersökningen. Drygt sjuttio procent anser att det ökar kontakten och främjar gemenskap. Hälften av de tillfrågade att frivilliga insatser kan hålla kostnaderna anser nere. Ett annat viktigt besked som undersökningen ger är att intresset för frivilliginsatser i boendet i princip är likvärdigt mellan hyresrätt och bostadsrätt. En rimlig slutsats är att boende i hyresrätt är positiva till ökad bestämmanderätt bara de får möjligheter och tillräckliga incitament. Hyresgästema har självfallet mycket olika förutsättningar för sitt deltagande i de olika förvaltningsuppgiftema och intresset för att delta varierar också. Storstadskommittén att någon form menar av individuellt ekonomiskt incitament ökar viljan för hyresgästemas

deltagande. Det är ett konkret mål för de boende för att få i gång en

demokratisk process. Boverket har kommit till slutsats. I samma en utvärdering menar man att ekonomiska incitament eller ekonomiska

fördelar är den viktigaste stimulansen för sig.6

att engagera Förra Storstadsutredningen pekade också behovet ett ökat av

inflytande för dem som bor i allmännyttans bostäder. De ansåg att

hyresgäster inom allmännyttan och hos privata fastighetsvärdar

5Telefonundersökning om svenskarnasattityder till frivilligt arbetei bostadsområdet och samhället. Sammanlagtintervjuades 3 277 personer i ålder mellan 18 och 79 år. Boverket "Samverkan i lokalsamhället, rapport 1994:3

1 12 Egenmakt i boendet SOU 1996: 177

borde få likvärdig rätt att bestämma över sitt boende jämfört med dem bor i eget hem eller med bostadsrätt. som Utredningen påtalade också att trots att olika system för ett ökat inflytande över lägenhetens skötsel har utvecklats ansåg många av dem som bor i hyresrätt att de har begränsade möjligheter att påverka sitt boende t ex bostadskostnadema. Förra Storstadsutredningen föreslog därför en utvidgning av upplåtelseformen kooperativ hyresrätt.

7.5 Hyresrätten utvecklas ständigt

Självförvaltningsprojektet i Holma är en naturlig fortsättning den utveckling som hyresrätten som upplåtelseform har genomgått under de senaste decennnierna. Detta har skett genom en successiv anpassning av lagstiftningen till de förhållanden såväl statsmakterna som av hyresmarknasom av dens parter ansetts ändamålsenliga. Därvid har självfallet hyresgästernas inställning varit av stor betydelse. Som exempel en sådan anpassning kan nämnas att hyresgästerna år 1974 fick rätten att själva utföra lägenhetsunderhåll under förutsättning att arbetet utfördes ett fackmannamässigt sätt. Seav blev det möjligt för hyresvärdarna att genom avtal friskrivas från nare

sin skyldighet att ombesörja lägenhetsunderhåll med skäliga tidsmel-

lanrum. Den reformen möjliggjorde ett införande det så kallade av

hyresgäststyrda lägenhetsunderhâllet. En vanlig tillämpning består i

att hyresgäster kan avstå från att nyttja ett underhållserbjudande från hyresvärden mot att de i stället får en hyresrabatt. Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll i varierade modeller är numera infört i många lägenheter i de kommunägda bostadsföretagens bestånd. Dessa och andra förändringar hyreslagstiftningen har ofta tillav kommit bekräftelse den praxis som redan vuxit fram inom som en hyresmarknaden.

7.6 En berättelse bostadsområdet Holma om

"På barndomens tid lyckan inom räckhåll. Den var nästan alldevar les naturlig. Att sedan äga koloni var att återuppleva barndoms-

landet. Det gräset som fanns där och trasten och gullvivan och

var vinden. Allt detta mig ett nådigt öde till skänks. Nästan. Och gavs av

det varÄrtholmens koloniområde jag fick komma till och det

som var

tio år sedan. Men mitt i ljuvheten fanns ett moln oro. Jag insåg,

av jag kom till Ärtholmen så kom jag till Holma. Holma stadsdeatt om len byggts hem och plats på jorden för så många männisom upp som

Egenmakt i boendet 113

skor från så många kulturen Holma blev hotfullt för mig därför att

jag där såg det kalla ansiktet. Jag såg kanske mest mitt eget kalla

ansikte spegla sig i andra människors ansikten. Jag såg min egen

rädsla för det främmande i mina medmänniskors ögon. Jag erfor en

underlig känsla: det plötsligt jag inte "alla andra

var som var som

Det var plötsligt jag som var "en annan

Nåja, mindre poetiskt verkligt så det också faktiskt

och mera var

på det sättet att Holma för tio år sedan var en ganska brutal miljö.

I vart fall såg jag en glimrande hårdhet i Holma. Jag tyckte mig känna aggressiv ton i vardagens miljö. Jag kände att många faser

en

ömhet och vänlighet och förståelse slipats bort. Främlingsskapet

av

var stort. Och detta angick mig. Det angick mig i allra högsta grad.

Dels därför att jag tycker att samhällets strukturer och form och

människorna i mitt samhälle angår mig. Liksom jag angår dem. Och dels därför bor på Ärtholmen fyra månader året i tio

att om man om

år har tillbringat fyrtio månader tio år på en plats som har

man av

just Holma "köpcentrum" och nästgårds granne. Så var det.

som

Detta verkligheten. Efter detta hade jag mig att rätta. Först tror

var ju att det bara handlar invandring. Och bara om segregeman om

ring. Att tala så är ganska bekvämt. Det blir lättare att hitta fel då.

Fel och förtjänsten Felen hos andra och förtjänsterna hos mig. Eller

oss. De och oss. Men den "hårda kanten i Holma ju ändå hur jag än vände var -

på det verklighet. Det var vanlig enkel grå vardagsrealism. Det

-

fanns kyla i ögonen hos människor jag mötte. Kanske var det rädsla.

Som hos mig. Mest kanske ändå okunskap. Men jag såg också en

sorts livets förfulning. Jag såg blomsterrabatter i Holma centrum

ödelades. Jag såg klotter och klotter och åter klotter som förfu-

som

lade. Jag såg människor i brist på sysselsättning ristade

som annan

leda och förbannelse i huskropparna och trappuppgång-

in sin egen

Och jag läste våldet på Holma och jag fick mina åsikter

arna. om

och teorier bekräftade. Invandrarbarns ögon såg jag på Holma. Och

efter tid blev dessa nakna ögon mina vänner. Förstå mig rätt nu:

en

Jag såg sakta och efter mycket besvär att jag kände en stor ömhet

inför dessa ögon. Det var tysta ögon. Nyfikna ögon. Stora ögon som

inte sällan hade en glimt av värme i sig.

Men mitt Holma ändå och än så länge ett kylans Holma. Det var också "nedbusningens " Holma. Det ett Holma jag suckvar var som ade över när jag varit där och handlat. Och det var ett Holma som

jag aldrig egentligen brytt mig att försöka lära känna. Inte känner

om

jag heller Holma eller folket på Holma nu. Jag har fortfarande inga vänner eller bekanta iHolma och jag är fortfarande en gäst i Holma

114 Egenmakt i boendet SOU 1996: 177

under den tid jag vistas i kolonin på Men något har skett

sommaren.

med Holma. Tveklöst och storslaget påstår jag: Holma har ett skim-

mer av förtröstan och värme över sig är ett lyckligt barns

som som

andetag. Hur saker och ting sker, får man ofta numera bara veta

ge-

nom press eller andra media. Personligen fick jag TV veta att

genom

Holma slutat att förblöda Det är drastisk formulering den

en men

är inte särskilt förljugen formuleringen är dessutom bara min.

För den sorg som det funnits så mycket i Holma har börjat att

av

förbytas i livskraft, gemenskap, och tilltro. Livskraft hur då

ansvar

Jo så att människor själva får Ansvar för sin miljö. Ansvar

ta ansvar.

för en bra bit sina liv. Gemenskap påstod jag. Hur gemenskap

av Jo människor tvingas möta detta ansvar:

Människor får veta att de förvaltar sina liv och sina hus, sina nycklar och sina hjärtan. Människor tilltros kraft. Och den

egen egna

kraften blommar ut. Den egna kraften gör under.

Blommar ut. Jag "blommar" ut rent jäsiskt. För när jag

som van-

ligt ställer min cykel vid Konsum i Holma om vardagen,

om somma-

ren, så ser jag i betongkrukorna prunkande buketter blommande

av

solljus. Jag ser överallt i Holma detta skimmer som lånat sin glans

av solen. Och när jag frågar mig fram vad hänt blir näs-

som svaret tan ett leende. H11 en mycket stor del. Jorå, detta har hänt: människor

har själva fått ta över vården sitt boende. Till mycket stor del.

av en

Och i och med detta så har en bit skapande liv fått börja pulseras.

av

Så enkelt är det. Så svårt. Och så fantastiskt enkelt. Jag skulle kunna

intervjua människor och få detta också. Jag skulle kunna citera politiker, samhällsbyggare, direktörer och socialarbetare. Jag skulle

kunna låta de boende själva tala min röst. Men det jag gör genom

istället är att jag berättar vad jag själv sett. Jag berättar nå-

om om

got jag sett och som jag blivit tvungen att fundera över Ingen har

pådyvlat mig något. Jag har bara själv sett detta ske inför mina ögon

och jag har känt mig föranlåten att berätta vad jag sett. För mig

om

är det som skett på Holma något stort. Det liknar ett vårskimmer med

blidväder efter lång mörk vinter".

en

Det är frilansjoumalisten Stig-Åke Stålnacke som tecknar denna hi-

storia om miljonprogramsområdet Holma och de människor bor där.

Hur de mot alla odds gjort det omöjliga möjligt. Det är egentligen

en

berättelse om hur hopplöshet, uppgivenhet och vanmakt ersätts

av framtidstro, stolthet och egenmakt.

Egenmakt i boendet 115

7.7 Exemplet Holma

Det finns flera framgångsrika exempel hur bostadsområden har lyckats vända negativ utveckling. I Eriksbo i Göteborg har man en stark kooperativ rörelse bland de boende och med en nära genom en samverkan med bostadsföretaget lyckats nå bra resultat. Boendet spelar en central roll eller utgångspunkt för processer syftande till egenmakt. Vi har därför valt att koncentrera och därmed också i viss mån exemplifiera vårt boendeavsnitt med miljonprogramsområdet Holma, beläget strax utanför centrala Malmö som uppfördes i början l970-talet. Huvuddelen bostadsbeståndet i av av Holma förvaltas och ägs av ett kommunalt fastighetsbolag, MKB Fastighets AB och Riksbyggen. MKBs bostadsbestånd i Holma uppgår till drygt 1000 lägenheter. I Holma, liksom i många andra av miljonprogrammets bostadsområden, blev snart den sociala utvecklingen väldigt negativ. Det handhög omflyttning, otrygghet, anonymitet med lade om vandalisering,

medföljande stora sociala problem. I MKBs fastighetsbestånd i

Holma kan det också uttryckas i siffror: Under 1992 var omflyttningen 35 procent. Mer än vart tredje hushåll flyttade bara under ett år. Under 1990 stod drygt tio procent lägenheterna tomma. Nästan av hälften Holmaboma beroende socialbidrag. År 1991 uppbar av var av 45 hushållen År 1992 hade 54 procent av socialbidrag. procent av

invånarna utländsk bakgrund.7

Tidningen Kvällsposten sin förstasida sitt omdöme: Med gav rubriken Mänskliga soptippen, dömde tidningen ut Holma som ett katastrofområde

Holma hade precis som många andra miljonprogramsområden en

negativ utveckling. De hade ekonomiska möjligheter flyttade som från området. Kvar blev främst de med låga inkomster, arbetslösa och invandrare. Situationen syntes hopplös. Inom MKB växte insikten om att lösningarna problemen inte låg i vad de själva och andra allmännyttiga bostadsföretag prövat tidigare. De insatser tidigare gjorts i som det fysiska kapitalet fysiska miljön löste inte problemen. De boende måste mobiliseras. Det sociala kapitalet behövde stimuleras och förstärkas. Men förtroendet för MKB hos de boende var dåligt. Det gällde alltså att skynda långsamt. Processen måste ske de boendes villkor. Varje hyresgäst fick ett personligt besök i ett försök att åter-

7 Björn Alfredsson och Göran Cars. Ur skriften De boende som medarbetare självförvalt- ning i Holma". 8 Ur tidningen Kvällsposten onsdagen den 9 oktober 1985.

116 Egenmakt i boendet

skapa en jämlik dialog. Steg för steg växte en demokratisk process fram. I Holma finns sedan några år tillbaka väl fungerande självfören valtning som berör cirka 20 procent av hushållen. Denna bygger ett avtal mellan MKB och Hyresgästföreningen i Södra Skåne som ger de boende möjligheter att sköta vissa delar fastighetsförvaltav ningen själva. De vanligaste uppgifter som omfattas av självförvaltningen är skötsel av utemiljö och inre städning. Det kan också handla om reparationer av lekutrymmen och staket, byte av lampor och plantering av sommarblommor. För den enskilde hyresgästen fastställs hyran vanligt sätt genom en förhandingsöverenskommelse. Därefter prissätts de olika förvaltningsuppgiftema som hyresgästerna själva kan stå för. Det kan t.ex. gälla inre underhåll och trappstädning samt yttre skötsel grässom klippning och rabattskötsel etc. I systemet med självförvaltning ingår också att det halvårsvis sker avstämning utifrån det faktiska en ut-

nyttjandet av skötselgradg Detta ökar också kunskaperna hos hyres-

gästerna om kostnader i området. Det blir därmed också ett ekonomiskt incitament för varsamhet och ansvarstagande för andra boende. Hyresgästerna kan således genom den egna insatsen i förvaltningen sänka sin boendekostnad. En begränsning finns dock. Den

sammanlagda återbetalningen kan högst uppgå till 35 procent av den

preliminära hyran. Självförvaltningen i bostadsområdet Holma har medfört mycket påtagliga positiva effekter för såväl den fysiska som den sociala miljön. De boendes isolering, anonymitet och passivitet har minskat avsevärt och språkbarriärer har överbryggts. Människor har växt av ansvaret och fått ett stärkt självförtroende. Den sociala kontrollen i området har ökat avsevärt. Detta har i sin tur inneburit trygghet och att trivsel ökat. En annan och mycket viktig effekt har varit hyresgästernas möjligheter att påverka sina boendekostnader. En utvärdering älvegna av förvaltningen som gjorts är överraskande positiv. Oavsett om man som boende deltog eller inte var så många 80 procent positiva som

eller mycket positiva till självförvaltningen.

I spåren av älvförvaltningen växer det fram informella demonya kratiska och sociala nätverk med stor betydelse för den sociala tryggheten i bostadsområdet.

9Förhandlingsöverenskommelsemellan MKB FastighetsAB och Hyresgästföreningeni Södra Skåne. ° Göran Cars. Ur Utvärdering av utvecklingsinsatseri projektområdenaKroksbäck, Holma, Rosengårdoch Persborg.Malmö. 1994

Egenmakt i boendet 117

Det finns många exempel kan nämnas, bland annat "Kvinnosom caféet, en mötesplats för framförallt invandrarkvinnor, fritidsgården Kamratskaparna, och kolonilottsföreningen Krattan. Självförvaltningsverksamheten hotas dock nu av att länsskattemyndigheten i Malmö har valt att betrakta den individuella hyresåterbäringen som ersättning för ett arbete som utförts för hyresvärdens räkning. Ersättningar som i så fall skall beläggas med sociala avgifter och tas upp till beskattning. Skattemyndigheten skriver i sitt beslut: "På sätt lön, anställd fastighetsskötare får för samma som som en detta arbete, är skattepliktig inkomst tjänst, är den ersättning, av som hyresgästerna får också skattepliktig inkomst av tjänst. Demokratiutvecklingskommittén föreslog att det förs in bestämmelser om skattefrihet för belopp intill ett halvt basbelopp som bostadshyresgäst erhåller för arbete hyresgästen gör för hyresvärsom dens räkning med stöd av en träffad förhandlingsöverenskommelse om självförvaltning. Regeringen avvisade förslaget. I budgetpropositionen 1996/97:1 skrev regeringen: Regeringen lägger inte fram något förslag om skattefrihet för ersättning hyresgäst får sin hyresvärd för som en av arbete hyresgästen lagt ned k självförvaltning. s Storstadskommittén menar att hyresgäster i stället för att behöva köpa alla tjänster måste få möjlighet i likhet med boende i andra upplåtelseformer, själva kunna utföra vissa uppgifter i sina bostäder och bostadsområden utan att drabbas beskattning. av

7.8 Utgångspunkter för uppskattning ekonomiska

av

effekter självförvaltningen i Holma

av "Det man har ansvar för är man också rädd om", är måhända ett slitet uttryck, men icke desto mindre sant. Vi har genom att tagit del av den offentliga debatten, kontakter med berörda myndigheter och viktigast, vid besök och samtal med de boende i miljonprogramsområdet Holma förstått att självförvaltningen inneburit ett lyft för området och de boende. Att de boende är nöjda med självförvaltningen framgår av undersökningar som gjorts, men har försöket med självförvaltningen också inneburit positiva ekonomiska utfall för de aktörer som är verksamma i området Har vandaliseringen i skolan, i det lokala affärslivet och i bostadsområdet minskat Har följaktligen polisens och rättsväsendets engagemang i området minskat Hur har det påverkat MKB Går det att beräkna värdet av det föreningsliv som vuxit fram som en följd av självförvaltningen Har det inneburit minskade sociala kostnader Detta några frågor bildade utvar som

1 18 Egenmakt i boendet SOU 1996: 177

gångspunkt för ett försök att uppskatta det ekonomiska värdet av

självförvaltningen i Holma.

7.9 Sammanfattning av ekonomiska effekter

Föreliggande utredning presenterar beräkningar av ekonomiska effekter de senaste årens utveckling i bostadsområdet Holma i

av

Malmö. Beloppen effekternas årliga värde i 1995 års pris- och

anger

lönenivå. Nedanstående tabell sammanfattar inventeringen. De angivna beloppen varierar i säkerhet. En del baseras räkenskaper el-

ler statistik, medan andra är erfarenhetsgrundade bedömningar och

några är schablonmässiga uppskattningar.

Totalt summeras de gjorda beräkningarna till 27 miljoner kronor år. Denna storleksordningen de ekonomiska

per summa anger

värden de vidtagna åtgärderna har skapat i Holma. Konsekven-

som andra håll, tex vad hänt i andra bostadsområden i Malmö ser som

till följd av åtgärderna i Holma, ingår inte i beräkningen.

Det visade sig snabbt att denna typ av mätningar är sällsynta och svåra att göra. Detta ska därför inte empirisk stu-

ses som en

die vetenskaplig karaktär. En sådan skulle kräva år studier.

av av

Det är ett försök till försiktiga uppskattningar och beräkningar

av tendenser och riktningar. Resultatet är glädjande. Entydigt är det så att mobilisering människors egen kraft inte bara har

en av

positiva effekter i livskvalitet utan också ett positivt ekonomiskt

utfall för de offentliga aktörerna och därmed skattebetalarna.

UPPSKATTNING GJORDA AV KERAB Av EKONOMISKA EFFEKTER Av DE sENAsTE ÅRENS UTVECKLING i BOSTADSOMRÅDET HOLMA 1 MALMÖ:

Mkr/år Mkr/år Minskning av stölder och Värdet av självforvaltningen 1,2 skadegörelse 4,6 För hushållen 0,5 Värdet av egna fritidsaktiviteter 1,0 För MKB 3,8

I Skolan 0,1 Minskade vårdkostnader 0,5

1 områdets butiker 0,2 Inom swlaltjänsten 0,5 I busstrafiken 0,0 Inom SJUkl/ården Oso

Sänkt vakansgrad och Minskade kostnader för omnyuuing 3,8 polis- och rättsväsendet 0,9 Minskad vakansgrad 0,5 Polisen 03 Minskad omflyttning 3,8 Rättsväsendet Osö

Minskade investeringar i Värdet V ökat MKgzs fastigheter 5,5 förvärvsarbete 4,2 Planerade investeringar 3,5 FörVärVsarbete i nuläget 13 Enligt statliga stimulanspaket 2,0 FörVärl/Sarbete Sikt 3:0 Minskad sjukfrånvaro 0,0

Hela utredningen se bilaga

SOU 1996: 177 Egenmakt i boendet l 19

7.10 Förslag om lag om självförvaltning

Storstadskommittén konstaterar i sitt delbetänkande Att röja hinder SOU: 1995:142 att det krävs en samlad politik som strävar efter ökad integration för att skapa förutsättningar för en positiv utveckling i de utsatta bostadsområdena. Integration utifrån detta perspektiv handlar om att tillförsäkra människor möjligheter att delta i samhällslivet för att så sätt få makt och ansvar över sina levnadsvillkor och livschanser. Vi är övertygade om att detta görs bäst genom att förstärka och förnya arbetslinjen samt utveckla egenmakt och samverkan. Mot bakgrund detta anser Storstadskommittén det mycket anav geläget att självförvaltningsprojektet i Holma får möjlighet till fortutveckling och spridning. Ökad självförvaltning individen satt ger makt över sin egen och den gemensamma vardagen i sitt boende. Hyresgästers medverkan i förvaltningen medverkar också till stabilare förhållanden och ökad trivsel i bostadsområden med problem. Det synsätt och regler som idag försvårar sådan medverkan bör därför förändras. Det är viktigt att i det här sammanhanget poängtera att mobiliseringen av de boende inte är en lätt operation. Regelsystemet som reglerar den här typen av medborgerligt engagemang i boendet får inte bli för komplicerat. Regeringen har vid olika tillfällen dock klargjort att detta problem måste få lösning. Storstadskommittén en vill därför föreslå att regeringen till riksdagen för fram vårt förslag lag självförvaltning enligt vårt förslag. Vi har valt att knyta om en om en lag om självförvaltning till hyresförhandlingslagen med följande kommentarer:

1 § I hyresförhandlingslagen ges bestämmelser om förhandlingsordning mellan hyresvärd och organisation av hyresgäster. Hur en förhandlingsordning träffas, vad den innebär, omfattning etc. Vem som har rätt till förhandlingsordning regleras också samt formerna för förhandling och förhandlingsöverenskommelse. Vidare förhandhur en lingsöverenskommelse binder parterna och de enskilda hyresgästema. För att en förhandlingsöverenskommelse skall bli gällande mellan parterna förutsätts att det finns en förhandlingsordning. Förhandlingsordningen reglerar rätten för hyresgästorgainsationen att förhandla om villkor i hyresförhållandet. En överenskommelse om självförvaltning hör till de områden i hyresförhållandet som regleras hyresförhandlingslagen, varför det är naturligt att knyta sådan av en överenskommelse till gällande förhandlingssystem.

120 Egenmakt i boendet

5 § Enligt 19 § hyreslagen skall hyran för bostadslägenhet vara till beloppet bestämd i hyresavtalet eller i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen. I denna paragraf regleras hur hyran skall bestämmas i anslutning till överenskommelsen självförvaltom ning. Tanken är att de hyresgäster som inte deltar i självförvaltningen skall betala den hyra som skulle utgått för samtliga hyresgäster om det inte funnits något avtal Övertagande förvaltningsuppgifter. om av

6 § Hyran kan inte tas ut av annan än hyresvärden. Man kan alltså inte föreskriva att de hyresgäster som inte deltar i självförvaltningen skall betala till områdesföreningen för det arbete som föreningen utför för icke deltagande hyresgäster. Vad som avses med lydelsen av denna paragraf, är att den del hyran kostnader för förav som avser

valtningsåtgärder, som områdesföreningen utför, skall kunna ställas till områdesföreningens förfogande.

Förslag till lag om självförvaltning i boendet

1 § Denna lag är tillämplig hyresförhållanden som omfattas av en förhandlingsordning enligt bestämmelserna i hyresförhandlingslagen 1978: 304 2§ Med självförvaltning att hyresgäster boende i ett flerfaavses miljshus eller i ett bostadsområde omfattar flera fastigheter som gemensamt ansvarar för vissa förvaltningsuppgifter i bostadsområdet. 3 § Minst hälften hyresgästerna boende i berörda fastigheter av skall skriftligen ha förklarat sig villiga att bilda förening för själven förvaltning. 4 § I förhandlingsöverenskommelsen får parterna föreskriva att hyresgästerna övertar den fastighetsskötsel varom parterna är överens. 5§ I förhandlingsöverenskommelsen får hyran för de hyresgäster som deltar i självförvaltning fastställas till ett belopp exkluderar som kostnaderna för den fastighetsskötsel parterna är överens. varom Detta belopp skall vara samma för lägenheter är lika stora. För som hyresgäst, som inte deltar i självförvaltningsverksamheten, får hyra uttagas med motsvarande belopp.

Egenmakt i boendet 121

6§ I förhandingsöverenskommelsen får föreskrivas att det hyresbelopp enligt § 5 erläggs hyresgäster, vilka inte deltar i fastigsom av hetsskötseln, skall kunna ställas till områdesföreningens förfogande angelägenheter i bostadsområdet. för gemensamma

Denna lag föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

Möjligheter till egenmakt 123

8 Kapitel

Möjligheter till egenmakt

8.1 Inledning

"Men hur skulle vi bära åt för att makt och inflytande i våra oss kommuner Hur ska vi starta "P "Det här läs makt och någonting måste gå långsamt

ansvar är som fram. För det är ingen är van vid det." ur fokusgrupp

som ganska vanlig frågeställning. Det är säkert så att många Det är nog en inte förstår vad brukarinflytande, villkorad delegation eller andra lagtekniska formuleringar står för. I detta avsnitt har vi för avsikt att lägga fram våra förslag för ökad egenmakt. Vi gör det med stöd av de tidigare avsnitten i delbetänkandet. I kapitel ett har vi konstaterat växande och oroande demokratiskt utanförskap. I kapitel två kritiett vi expertrollen och planerares tankar

serar uppifrånperspektivet, som påverkat samhällsbygget. I kapitel tre gör vi en kritisk genomgång

den svenska politiska debatten och hur avsaknaden av en egenav

maktsdimension, enligt vårt sätt att se det, påverkat utformningen av

negativt. I kapitel fyra visar vi historiskt hur demokratidispolitiken kussionen återkommande reflekterat över värdet av medborgerligt deltagande för livskraftig demokrati. I kapitel fem argumenterar en vi för egenmakt och betydelsen ansats i politiken och ett av en ny nytt förhållningssätt gentemot medborgaren. I kapitel sex konstaterar vi hur viktigt kärnan i begreppet egenmakt också är för folkhälsan. I

beskriver vi vad självförvaltningen i Holma betytt för de

kapitel sju i livskvalité och ekonomiskt perspektiv. Vi lägger också boende ur ett ett förslag lag självförvaltning i boendet. om om

Låt gång påpeka att egenmakt inte ensidigt låter sig kom-

oss en menderas fram traditionellt politiskt beslutsfattande. genom ett handlar möten mellan människor, trevande Egenmakt om processer, och därmed verktyg för behärska sin steg i att skaffa sig kunskap att närmaste omgivning. Egenmakt är således inte bara en lagstiftningsfråga. Det finns redan idag stöd i lagstiftningen för att öka människors egenmakt. Men det kan med visst fog anses bedrägligt. Egenmakt eller maktdelning. I be-

makt handlar som framgår av ordet om

lagstiftning finns sina håll skrivningar samråd, att insatfintlig om

124 Möjligheter till egenmakt SOU 1996:177

serna ska ske i samverkan med den enskilde. Dagens lagstiftning utgår från ett uppifrånperspektiv. Det är svårt för att inte säga omöjligt för enskild att kräva verkligt bestämmande. Makten en delegeras uppifrån.

I kommunallagen återfinns skrivningar "verka för samråd

om att med brukarna Hur detta samråd ska till finns inte närmare reglerat. l lagen om villkorad delegation finns två handlingsvägar. En nämnd kan uppdra en anställd att ta beslut för nämndens räkning, men först måste de ha lyssnat till berörda brukares uppfattning. I den andra delen är brukarnas ställning något starkare. I denna måste brukarna tillstyrka beslutet, återgår frågan till den nämnd annars som delegerat ansvaret. En kommunal nämnd kan också besluta att inrätta särskilda om

självförvaltningsorgan vars uppgift kan vara att besluta klart defi-

om nierade ansvarsområden såsom driften och förvaltningen av en anläggning. En kommun kan också entreprenadavtal överlåta driften genom en ideell förening. Exemplet från Svågadalen visar också att det är möjligt att utse partipolitiskt obundna nämnder att svara för ansvaret vid kommuen nal institution eller ett geografiskt område. Men allt detta grundas på välvillig inställning uppifrån. I olika en lagstiftning finns krav samråd med berörda och så vidare. Men det handlar inte makt. Det handlar inte rätt om om att själv ta initiativ, om rätt att formulera problem, rätt att beskriva verkligheten om som ska ligga till grund för besluten. För att påbörja demokratiprocess en syftande till egenmakt krävs stora förändringar enligt Storstadskommitténs uppfattning. Det handlar i hög grad bildning, och metoder, om processer att ge stöd och vägledning till medborgare vill få ökad makt och som an-

svar. Demokratiutvecklingskommittén SOU 1996:162 har föresla-

git inrättande av så kallade demokraticentrum. Det kan väg vara en att gå, men ett demokraticentrum kan lätt reduceras till informaett tionscentrum inte medborgaren har demokratiska om egna verktyg att operera med. Den lokala demokratin vitaliseras också den genom dialog mellan förtroendevalda och övriga medborgare kommer som till stånd öppna möten, offentliga genom hearings och andra former av lokala mötesplatser. Det synsätt detta delbetänkande som om egenmakt präglas av är vilja att påbörja till sätt en en process ett nytt att styra egna och gemensamma angelägenheter. Många, eller till och med det stora flertalet medborgare saknar

{{{{{{{ få

så OU 1996:177

Möjligheter till egenmakt 125

kunskap och vana att agera som subjekt i demokratiska processer. Det är avgjort så att det finns ett stort behov stöd. Örebro är av en kommun med höga demokratiambitioner. Man har inlett en process för fördjupad demokrati, för medborgarstyrt Örebro. Det gör ett som försöket i Örebro särskilt intressant är att också insett det man att behövs stöd för att få fart processen och i utvecklandet metoder. av Därför har man rekryterat en person till kommunstyrelsens stab med programansvar för demokrati. Det är ett sätt att uppvärdera betydel-

sen av demokratifrågan samt att fungera som ett centralt stöd. Därut-

över har utbildning av handledare/inspiratörer på kommundelsnivå inletts. Diskussions- och studiematerial som vänder sig till kommunens medborgare har producerats om hur man kan till väga, just för att ge stöd och handledning till medborgare som önskar engagera sig i sitt barns vardag inom exempelvis barnomsorg och skola. Men det som kan göras inom ramen för en statlig offentlig utredning ska självfallet göras. Det som kan göras i lagstiftningshänseende

är att påbörja en perspektivomläggning i befintlig lagstiftning. Det

borde göras brett inom en stor del av lagstiftningen. I plan och bygglagen och i socialtjänstlagen, för att bara nämna två exempel. Det behövs inte en ny maktutredning. Det behövs hundratals. Individens

demokratiska deltaganderätt är ett perspektiv som borde ingå som en

självklarhet i utfonnandet av ny lagstiftning och förändringar av befintli Storstadskommittén har i detta delbetänkande valt att koncentrera sig på kommunallagen av framförallt två skäl. Det ena handlar den begränsade tid stått till buds. Det andra är att just komom som munallagen ett konkret sätt berör människor i deras vardagssituationer. Tidsaspekten innebär också att vi helt utelämnat egenmaktens

betydelse i arbetslivet. Det är en stor och komplicerad fråga som

skulle kräva en särskild utredningsinsats. Om Storstadskommitténs ambition skulle misslyckas i arbetet med att stimulera till positiva processer är det allvarligt. Det måste till en förbättring mycket snart och det måste ske de berördas villkor. Allt annat kan bara tolkas som en politisk resignation inför problemen.

8.2 Brukare med egenmakt

De förslag som vi för fram i detta kapitel har stora användningsområ-

den. Vi har valt att koppla dem till olika kommunala verksamheter bara för att exemplifiera förslagen. Det innebär naturligtvis inte en begränsning. De kan givetvis också kopplas till andra verksamheter. På skolans område har vi anslutit till Skolkommitténs förslag, oss

126 Möjligheter till egerimakt

men det begränsar givetvis inte användandet av de förslag som vi för fram.

8.2. Barnomsorg

Inom den kommunala barnomsorgen har föräldrasamarbetet alltid ansetts som verkligt. Barnomsorgen tillhör den kommunala verksamheten som i allmänhet uppskattas vad gäller föräldrainflytande och medverkan. Detta är också något som de nationella målen för barnomsorgen understryker. Men det går inte att säga att målsättningen infriats om de ursprungliga tankarna var att ge föräldrar reell makt och ansvar. l Barnstugeutredningen utpekas föräldrasamverkan som ett övergripande mål för verksamheten. Exempel former var bland annat föräldramöten och dropp in kaffe Inte heller i andra statliga offentliga utredningar om barnomsorgen vågar man ta steget fullt ut. Föräldramedverkansperspektivet finns visserligen där, men det är återigen inte fråga att överlämna makt till föräldrarna en om Det finns stor mängd föräldrakooperativa daghem och andra en av enskilda daghem som måste tas till intäkt för att föräldrarna är intresserade att ta Men föräldrakooperativen har inte fått något av ansvar. fotfäste hos medborgarna i de utsatta stadsdelarna i våra storstäder. I vår underlagsrapport Kooperativa möjligheter i storstadsområden SOU:l996:54 framgår också att föräldrakooperativa daghem är mycket vanliga i de välbärgade innerstadsområdena. Detta mer mer bekräftar också Socialstyrelsen i sin rapport Barns villkor i förändringstider. l denna visade att andelen barn med invandrarbakman grund, med ensamstående föräldrar och barn till låginkomsttagare var kraftigt underrepresenterade i privata daghem. Vi tror oss goda grunder kunna säga att föräldrarna i låginkomstområdena inte är mindre engagerade i sina barns vardag. Vår studie av SCBs siffror visar att det handlar om bristande vana och kunskap om hur man går tillväga. I Socialstyrelsens rapport framgår också att allt fler kommuner sätter barnomsorgstaxan i relation till barnens närvarotid. Utvärderingar visar att det är en högre andel medel- och höginkomsttagare som kan reducera avgiften genom att förkorta närvarotiden. De högavlönade kan ibland tjäna ekonomiskt att placera sina barn framför allt föräldrakooperativa daghem. De har en fast taxa som ofta är lägre än vad de skulle få betala ett kommunalt daghem tillämpar som

BarnstugeutredningenSOU 1972:27 3 Barnomsorgsgruppens slutbetänkande om föräldrautbildning SOU 1980:27 FamiljestödsutredningenSOU 1981:25

SOU 1996: 177 Möjligheter till egenmakt 127

inkomstrelaterade avgifter. För låginkomsttagare är förhållandet det motsatta. De skulle få betala en högre taxa i ett föräldrakooperativ än i ett kommunalt daghem. Men det ska enligt Storstadskommitténs uppfattning inte behöva vara nödvändigt att omvandla kommunal verksamhet till ett traditionellt kooperativ för att få verkligt inflytande och en möjlighet att med egen insats påverka sina barnomsorgskostnader.

Det är viktigt att ha insikt om att det inte är någon lätt operation

för föräldrarna att ta över ansvaret. Det gäller i synnerhet kooperativ sådan. Det finns en enorm mängd regler hur lokaler ska utom vara formade, om hur ventilation skall fungera och så vidare. Regler som säkert har tillkommit i all välmening, men som lämnar väldigt lite manöverutrymme och förtroende över till föräldrarnas egen förmåga att ta ansvar för sina barns vardag. Det saknas också tradition och även i många fall kunskap och metoder hur går tillväga. Det om man krävs juridisk, ekonomisk och pedagogisk kompetens för att driva en barnpedagogisk verksamhet. Föräldrarna behöver stöd i denna pro- Ett exempel kan hämtas från Örebro kommun. De har insett cess. problematiken i detta och har bland annat på barnomsorgsornrådet producerat en enkel och lättfattlig metodhandledning för föräldrar som är intresserade av att bilda en lokal styrelse. Här finns mycket

att lära av till exempel Danmark och Italien Reggio Emilia för att

öka brukarinflytande, kulturkompetensen, öka bostadsområdesanknytningen, öka självkänslan hos barn och föräldrar, öka resurserna och de demokratiska värdena. I våra mest utsatta bostadsområden bör lokala styrelser med föräldrar, personal och boende möjlighet att ges utvecklas.

8.2.2 Former för kommunal och enskild barnomsorg

Kommunal barnomsorg i förvaltningsform Den kommunala barnomsorgen drivs till övervägande delen i förvaltningsforrn dvs, i egen regi och med egen personal. Iden traditionella förvaltningsfonnen är det formella brukarinflytandet begränsat till samrådsförfarande och villkorad delegation. Föräldrarna kan emellertid, om kommunfullmäktige beslutat det, ta över ansvaret för den dagliga driften genom ett av den ansvariga nämnden inrättat kommunalt självförvaltningsorgan.

Kommunal barnomsorg på entreprenad Kommunal barnomsorg kan också drivas i privaträttslig fonn, dvs av privata eller offentligt ägda rättssubjekt med kommunen som huvud-

128 Möjligheter till egenmakt

Den kommunala barnomsorgen drivs då på uppdrag av kommuman. nen. När ett företag driver kommunal barnomsorg uppdrag av kommunen föreligger driftentreprenad. Det förhållandet att komen munen är huvudman för den kommunala barnomsorgen oavsett om den drivs i regi eller entreprenad innebär att verksamheten i egen båda fallen är att betrakta som en kommunal verksamhet. Detta innebär i sin tur att det är kommunen som skall bestämma i frågor som rör normgivning och myndighetsutövning placering av barn, fastställande taxa och föräldraavgifter i enskilda fall samt eventuella av sanktioner avgift inte betalas i rätt tid. Om en kommun anlitar om entreprenör för drift av kommunal barnomsorg skall driften uppen handlas enligt lagen om offentlig upphandling. I kommunal bamomsorg entreprenad svarar kommunen för eventuell skadeståndsskyldighet gentemot barnen om något barn skulle skadas till följd av entreprenörens vållande. Kommunen ansvarar även för kontroll och uppföljning. Den ansvariga nämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnden skall också till att verksamheten bedrivs ett i övrigt tillfredsstälse lande sätt. Exempel driftentreprenader inom kommunal barnomsorg är när kommunen anlitar Pysslingen, personalkooperativ m m.

Bidragsfinansierad enskild barnomsorg Enskild barnomsorg föreligger när ett föräldrakooperativ eller annan enskild driver barnomsorg i huvudsak för föräldrarnas eget behov av barnomsorg utan något uppdrag från kommunen. Kooperativet är huvudman för verksamheten. Föräldrakooperativet är i regel en ideell eller ekonomisk förening. Verksamheten har initierats av medlemmarna själva och barnomsorgsplats förutsätter som regel medlemskap i föreningen och aktivt deltagande i verksamheten. Enskild barnomsorg kan i praktiken inte drivas utan kommunala bidrag. Kommunen har det löpande tillsynsansvaret enligt socialtjänstlagen. Detta innebär dock inte att kommunen är huvudman för verksamheten. Den enskilda barnomsorgen är inte en kommunal utan en enskild verksamhet. Någon myndighetsutövning förekommer inte. Det är kooperativet bestämmer om placering av barn, försom äldraavgifter samt eventuella sanktioner om avgift inte betalas i rätt

tid. Eftersom det inte föreligger ett uppdragsförhållande föreligger

det inte någon upphandlingssituation. Detta förutsätter att bidraget inte är förknippat med sådana villkor att det i själva verket utgör er-

Möjligheter till egenmakt 129

sättning för utförd prestation. Kommunen ansvarar inte för evenen tuell skadeståndsskyldighet gentemot medlemmarnas barn.

Blandformer hybrider mellan kommunal och enskild barnomsorg

Det är sällsynt att kooperativ utan vidare kan hänföras till en ren entreprenad eller ren bidragsfinansierad enskild verksamhet. en Blandformer eller k hybrider är vanliga. Detta beror till en del s att de kommunala målen för bidragsgivning till den alternativa barnomsorgen ofta är otydliga. I vissa kommuner, tex Nacka kommun, förekommer s k kommunala kooperativ. I dessa förutsätts att kommunen är arbetsgivare för den personal arbetar i verksamheten. Kooperativet har dock ett som avgörande inflytande över rekryteringen. Ett kommunalt föräldrakooperativ är i regel en ideell förening med barnens föräldrar som medlemmar. Kooperativet och kommunen sluter ett avtal finanom sieringen och hur verksamheten skall bedrivas. En fördel för förom äldrarna är att deras behov barnomsorg till låg kostnad och önskeav mål om inflytande och delaktighet i den dagliga driften kan tillgodoutan något egentligt ekonomiskt risktagande. För kommunen ses upplevs ofta att denna blandform medför ett ekonomiskt och personalpolitiskt ansvar utan motsvarande möjligheter till inflytande. Det är oklart verksamheten är att hänföra till kommunal eller enskild om verksamhet.

8.2.3 Rätt till brukarinflytande

Nästan medborgare 44 procent kan tänka sig att engagera varannan sig i styrelse för skola, daghem eller ålderdomshem. Det visade en en undersökning presenterades i tidningen Kommunaktuellt nr en som 1 1994. Förutom att stödja utveckling lokala styrelser bör också av information och stöd till etablering av självförvaltningsorgan utvecklas. I kommunallagens 7 kapitel 18 till 22 § finns en möjlighet att deleviss förvaltning till brukare nyttjare, användare av anläggning gera eller institution, brukarna kan inte själva kräva självförvaltning men inom befintlig struktur. Detta är ett exempel på ovanifrånprincip som bör kompletteras med underifrånprincip. Storstadskommittén föen reslår därför att brukamas ställning stärks genom att lagen om självförvaltningsorgan kompletteras. Om minst 50 procent av brukarna institution kräver självförvaltning måste fullvid en anläggning eller mäktige utse en självförvaltningsstyrelse vilket kräver följande förändringar. Skillnaden blir att fullmäktige inte kan avstå från att under

130 Möjligheter till egenmakt SOU 1996: 177

nämnd utse ett självförvaltningsorgan. Nämnden blir också skyldig att samråda med brukarna vid fastställandet uppgifter, av sammansättning, arbetsformer och mandattid. Självförvaltningsorganet blir dock att betrakta kommunal verksamhet och att jämföra med som en en nämnd/styrelse.

Självförvaltningsorgan

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap 18§ 7 kap 18§ Om inte något annat följer av lag Om inte något annat följer lag av eller annan författning får full- eller författning får fullannan mäktige besluta att en nämnd får mäktige besluta att en nämnd får uppdra ett självförvaltningsor- uppdra ett älvförvaltningsorgan under nämnd att helt eller under nämnd att helt eller gan delvis sköta driften viss delvis sköta driften viss av en an- av en anläggning eller en viss institution. läggning eller en viss institution. Om minst 50 procent bruav karna vid en viss anläggning eller institution kräver det måste

nämnden överlämna driften till

ett självförvaltningsorgan under nämnden.

7 kap 19§ 7 kap 19§ Nämnden skall i samråd med Här behövs ingen lydelse ny brukarna fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid.

7 kap 20§ 7 kap 20 § Ett självförvaltningsorgan skall Här behövs ingen lydelse ny bestå av företrädare för dem som nyttjar anläggningen eller institutionen och de anställda där. Företrädarna för nyttj arna skall vara fler än dem som företräder de anställda. Nämnden väljer förslag av

SOU 1996: 177 Möjligheter till egenmakt 131

nyttjarna de ledamöter och ersättare som skall företräda nyttj arna och på förslag av de anställda dem som skall företräda de anställda.

7kap 21§ 7kap 21§ De ledamöter och ersättare som Här behövs ingen ny lydelse företräder nyttjarna har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för uppdraget och de ekonomiska förmåner fullmäktige bestämt för de som förtroendevalda i kommuner och landstinget.

7kap 22§ 7kap 22§ En nämnd kan efter samråd med Här behövs ingen ny lydelse brukarna återkalla uppdraget som givits till ett självförvaltningsorgan om det finns särskilda skäl för det. Detsamma gäller uppdraget för enskild ledamot.

7 kap 23§ Är nämnd och företrädare för ett självförvaltningsorgan oense om uppdragets återkallande avgör fullmäktige frågan. Om fullmäktige återkallat uppdraget gäller inte föreskriften i 18 § om skyldighet för nämnden att inrätta ett självförvaltningsorgan.

Det finns annorlunda exempel egenmakt inom den kommunala barnomsorgen. Rent skatterättsligt är det i dagens lagstiftning oklart gränser går för och beskattningbarhet. En förskola var engagemang inledde hösten 1989 ett försök med verklig föräldramedverkan inom den kommunala barnomsorgens ram. Verksamheten är nu permanen-

132 Möjligheter till egenmakt

tad. I korthet kan det beskrivas följer: Föräldrarna inte intressom var serade av ett helhetsansvar eller att sitta i styrelsen. De ville bara skaffa sig direkt medverkan i den dagliga verksamheten. Förälden rarna delar på en halv barnskötartjänst. Det renderar dem reduken tion av barnomsorgsavgiften drygt 300 kronor/mån, dock lägst nolltaxa. Arbetet schemaläggs föräldrarna och omfattar cirka två av halvdagar i månaden. Resultaten är väldigt positiva. Föräldrarna har fått ökad kunskap om hur deras egna barn fungerar i grupp, om personalens villkor samt reell möjlighet att påverka och bidra i det en vardagliga arbetet. Samarbetet och förtroendet mellan personal och föräldrar har ökat. Personalen också att föräldramedverkan stärkt menar dem i sina yrkesroller. Den här typen av direkt deltagande bör få ökat stöd och nödom vändigt även juridiskt stöd.

8.2.4 Skola

Det finns anledning att välja att studera egenmakten skolans område. Medborgarnas möjligheter att påverka skolans verksamhet, främst föräldrarnas och elevernas makt över skolan i förhållande till andra makthavare. Har det förekommit någon diskussion försom ser äldrar och elever ur ett brukarperspektiv än ett klientperspeksnarare tiv På detta område har Sverige och exempelvis Danmark helt olika traditioner. En studie om skolan låter sig väl göras utifrån Anders Lindboms avhandling "Medborgarskapet i välfärdsstaten. F öräldrainflytande i skandinavisk grundskola". En sådan diskussion förs från slutet av l940-talet. Funderingarna kretsade kring hur hemmet skulle kunna mobiliseras som stödkraft till skolan. I diskussionen förekom förslag om att inrätta ett skolråd med uppgiften att ett slags rådgivande vara organ eller förbindelselänk mellan hem och skola. Förslaget mötte dock kritik, bland annat från kommunerna ansåg att de existesom rande föräldraföreningarna räckte. I skollagen från 1962 hade förslaget om "skolråd" försvunnit. Man ansåg att föräldraföreningarnas mandat var tillräckligt. I 1969 års läroplan får föreningarna närmare och mer konkret beskrivna funktioner. De skulle bland annat: "underlätta rektors och lärares arbete vid föräldramöten olika slag av Av detta drar Lindbom slutsatsen att diskussionen relationen om

mellan skolan och hemmet: framförallt kretsat kring att informera

föräldrar om hur skolan fungerar än att dem möjlighesnarare om ge ter att påverka verksamheten". Makthavarna tycks ha varit inmer tresserade av att hemmen skulle sig till skolans och anpassa normer

.SOU

1996:177 Möjligheter till egenmakt 133 l

inte, vilket borde vara en rimligare tanke, tvärtom. Men Lindbom understryker samtidigt, som beskrivits tidigare, att i skiftet mellan l960-och 1970-tal växte idéer direkt demokrati om och närdemokrati sig allt starkare. I SIA-utredningen 1974 föreslogs bland annat att varje rektorsområde borde ledas av en slags "bestyrelse " med representanter för personal, elever och lärare, samt rektor som ordförande. Denna bestyrelse skulle ha mandat att fatta beslut i frågor som gällde rektorsområdet. Skolledning och lärare skulle dock ha majoritet. I den fortsatta diskussionen avfördes resonemangen om bestyrelse. Istället förordades lokala styrelser med enbart förtroendevalda utsedda av fullmäktige. Kritiken var således stark mot ett ökat brukarinflytande. I remisser och andra inlägg framkom att kommuner och politiska aktörer var negativa eftersom ansåg att samhällsinman tresset inte fick tillräckligt med representation. Från berört fackligt håll var man också kritisk, eftersom det ansågs strida mot gällande arbetsrättsregler. Lindbom helt riktigt enligt vår uppfattning, att det är svårt menar, att finna en enhetlighet i kritikernas ställningstaganden. Ambitionerna att göra brukarna mer reellt delaktiga har till slut fallit institutionella hinder av arbetsrättslig eller kommunalrättslig natur. Lära för livet, brukar det heta. En modern politisk definimer tion som ofta används är det livslånga lärandet. Det är lärandet och förberedelsen för vuxenlivet som är det centrala. Det är därför ingen tvekan om att vad som utspelar sig i skolan och hela utbildningsväsendet har stor betydelse för samhället och för den enskilde individen. Skolan har genom åren av många upplevts sluten institusom en tion. Dialogen mellan å ena sidan skolan och den andra sidan föräldrar och elever har varit milt uttryckt bristfällig. Den reella makten över skolan har legat hos regering och riksdag, hos den centrala myn-

digheten idag Skolverket i kommunen och inte minst hos rektor.

Handlingsutrymmet för föräldrars och elevers bestämmanderätt har varit rejält begränsat. Maktutredningen konstaterade i slutet 80av talet att skolan det område i samhället där möjligheten till medvar borgarinflytande var sämst. Det behöver inte vara så. I skollagen står: "Verksamheten i skolan

skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska

värderingar "3. Med verksamhet i den här meningen borde väl i rimen lig tolkning menas främst gälla planering och inflytande över uppläggningen av studierna. I läroplanen utvecklas tankarna om demokratin i skolan ytterligare: "Det är inte tillräckligt att i undervisningen för-

3Skollagen 1985:11001 kap. 2§

134 Möjligheter till egenmakt SOU 1996: 177

medla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Under-

visningen skall bedrivas i demokratiska former och förbereda ele-

för aktivt deltaga i samhället. Denna skrivning uttryck verna att ger för insikten att kunskap demokrati är i första hand ingen teoreom om tisk sådan. Demokratin förutsätter aktivitet och praktiskt utövande och lärande. Det borde egentligen inte vara en kontroversiell fråga sna- rare självklar. För eleverna har skolgången i många fall en avgörande betydelse för hur deras liv som vuxna kommer att gestalta sig. En fråga av sådan vikt bör man självfallet ha reellt inflytande över. Detta är givetvis också av stor vikt för föräldrarna. Undersökning efter undersökning bekräftar att föräldrar verkligen är angelägna om att påverka sina barns skolgång. En undersökning i Stockholm som bygger över 6000 från föräldrar 86 procent att det är viktigt att påverka svar menar

vad som sker i skolan. Bara två procent har motsatt uppfattning.5

I vårt grannland Danmark finns en helt annan tradition av brukarinflytande, bland annat inom skolan. Redan 1933 antogs lagen om föräldraråd som gav föräldrarna möjlighet till inflytande i brukaror- Brukarnas möjlighet till inflytande förstärktes i och med ingan. förande av lagen om skolebestyrelser som infördes 1990. Enligt denna ska det varje skola finnas lokala styrelser med föräldrarnajoritet med vittgående bestämmanderätt. I Sverige är Sundsvall en kommun som kommit långt med demokratiutvecklingsarbetet i skolan. Alla skolor i kommunen har idag lokala skolstyrelser. I kommunens Skolplan formulerades de demokratiska målen för skolorna i Sundsvalls kommun. På bara några rader och med stor möjlighet för lokala lösningar stod att läsa: "Varje skola och varje skoldistrikt skall därför ha en egen styrelse med rätt att

fatta för skolan viktiga beslut. 1 de styrelserna skall företrädare för

såväl elever som föräldrar och personal ingå. Rektor är en självskriledamot och kan väljas till ordförande. Föräldrar och elever bör ven ha majoritet i styrelsen. Inom de ramar och mål som läroplanen, den här skolplanen samt andra lagar och förordningar anger skall skolstyrelsen och den av föräldrar; elever och personal valda styrelsen

sköta skolans egna angelägenheterTö Svårare behöver det uppenbar-

ligen inte bara viljan finns. vara - Andra exempel elev- och föräldrainflytande samt en allmän belysning av ökat brukarinflytande står att finna i Utbildningsdepartementets Ds 1995:5, Där inte har något inflytande finns inget man

4Läroplan LPO 94. Sid. 6 5 Stockholms skolbarometer 1996.Tabell 19. 6Skolplan 1992-1994.Sundsvallskommun.

SOU 1996: 177 Möjligheter till egenmakt 135

personligt ansvar". En översyn av elev- och föräldrainflytandet i skolan. Storstadskommittén anser att de förslag om ökat föräldra- och elevinflytande som Skolkommittén lämnat i delbetänkandena Föräldrar i självförvaltande skolor SOU 1995:103 och "Inflytande riktigt SOU 1996:22 är positiva och kommer att leda till ökad egenmakt för föräldrar och elever. Sveriges riksdag har nu också beslutat att pröva försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet. Även lagrummet i lagen villkorad delegation och om om självförvaltningsorgan även tidigare medgivit lokal föräldra- och elevmakt är det värdefullt med en ytterligare förstärkning och markering från statsmaktens sida. I de utsatta bostadsområdena i storstäderna är mobiliseringen av elever och föräldrar särskilt nödvändig. Det är inte sällan så att dessa skolor kräver särskilda ekonomiska resurstillskott. Men att bara se detta som ett ekonomiskt resursproblem är att göra frågan för endimensionell. Ett viktigt komplement och en rejäl resursförstärkning är föräldrars och elevers resurser.

8.2.5 Fritid

Begreppet fritid anses ha en relativt kort historia. Fritid som poli-

tiskt begrepp kan sägas vara resultatet av den sena industrialismen vars revolutionerande inverkan samhället resulterade i att människor började sälja sitt arbete per timenhet. Det var en väsentlig skillnad i jämförelse med jordbrukarsamhället. I det samhället hade inte människor rutat dagen i arbete och icke-arbete. Men i synnerhet sedan arbetstidema börjat regleras juridiskt genom införande av 8-timmarsdagen blev tiden föremål för samhälleligt intresse och fritiden skulle senare komma att uppmärksammas politiskt. Så småningom kom fritiden sagt att betraktas politisk som som en angelägenhet och också som ett politiskt problem. Fritiden, eller sysslolösheten ansågs vara negativ. Den kan ge upphov till ur ett samhälleligt intresse icke önskvärda aktiviteter. Det kan gälla drogmissbruk eller kriminalitet. Detta också utgångspunkten i det kommuvar nala inrättandet av fritidsgårdar. Debatten har nu som då, koncentrerats till den föreningslösa ungdomen. Denna grupp har ansetts vara ett problem. I ett folkrörelseförankrat samhälle har oviljan att engagera sig i någon form av organisation betraktats som asocialt. Var befinner sig då brytpunkten i utvecklingen av fritiden som politikområde Var finns rötterna till en egenmaktsdiskussion Hans- Erik Olsson som skrivit om fritidspolitikens historia anser att bakom

136 Möjligheter till egenmakt

inrättandet ungdomsgårdar ideologisk strävan från de av var en mer etablerade klasserna att försöka vinna kontroll över alla de arbetarklassbarn som "släpptes helt autonoma på barnickeområdenas gator och parker". Olsson menar att "uppfostringsideologerna" insåg att det inte räckte med frivilliga krafter för att uppnå den önskade kontrollen av den föreningslösa ungdomen: "Det går en rak linje från det tidiga 1900-talets klubbar för ligapojkar, via hemgårdsrörelsen till de kommunalt drivna ungdomsgårdarna för föreningslös

ungdom".7

Ett av de avgörande fritidsideologiska besluten var när riksdagen den 21 maj 1954 beslutade om att ge bidrag till ungdomsorganisationer, med hänvisning till att deras insatser skulle främja nykterheten bland ungdomen. Beslutet i riksdagen föregicks knappt av någon debatt. Det enda kritiska inlägget var en. motion från högerns sida. Högerpartiet sade sig föredra ett aktivt frivilligt ungdomsarbete och pläderade vidare för fullständig frihet, där ungdomens eget initiativ är utslagsgivande". Olsson kommenterade beslutet: "Idén att fritidsverksamhet kunde förebygga olika slags missanpassningar accepterades nu av en bred majoritet av Sveriges riksdag. Denna idé hade på 1880-talet lanserats av den djupt konservativa Anna Hierta-Retzius.

Efter 70 år fick hon stöd av socialister och mittenpartister, men av

sina ideologiska fränder inom högern Utifrån diskussionen om fritiden som politikområde kan vi konstatera att ingen rejäl egenmaktsdiskussion har förts. Brukarinflytandet och därmed styrningen och målsättningen med fritidsverksamheten har i det stora hela varit försumbar. Staten har inget ansvar för fritidspolitiken i så måtto att den regleras i lagstiftning. Följaktligen är den i detta sammanhang inte föremål för några lagförslag från vår sida. Statens Ungdomsråd nuvarande Ungdomsstyrelsen inledde för några år sedan insats för att en stärka ungdomars delaktighet i Demokratiprojektet och i Träffpunktsstödet. I skriften Makt Möjligheter redovisas en mängd goda exempel som blivit frukten av ungdomars engagemang. Men i linje med att demokratiarbetet syftar till att utgå ifrån de lokala förutsättningarna, är förutsättningarna för framgång bäst kommunal ansvarsnivå. Detta till trots så skulle vi ändå vilja peka ut en viljeinriktning med fritidspolitiken. Kommunerna har således inga tvingande krav att producera och finansiera fritidsverksamhet, men de flesta satsar rätt stora resurser. Just detta att verksamheten är frivillig

7Hans-Erik Olsson. "Staten och ungdomens fritid. Kontroll eller autonomi Lund, Arkiv, 1992

m

SOU 1996: 177 Möjligheter till egenmakt 137

och inte omgärdas lagstiftning borde kunna ge utrymme för egenav makt och nytänkande.

Fritidsgårdarna eller ungdomsgårdarna har en lång historia. I en

utvärdering gårdsdemokrati Fritid Stockholm initierat framom som går att den första hemgården i Stockholm startades 1912. Under 1930-talet skedde expansion ungdomsgårdar. Från 1944 överen av tog kommunen ansvaret för gårdarna. I inledningen till utvärderingen konstateras att del lovvärda försök prövats, generellt har ungen men domarnas inflytande över gårdsverksamheten inte ökat de senaste 30 åren konstateras bland Det verkar inte I en tidigare utvärdering annat: tillräckligt med rådgivande Besökarna måste troligtvis få beorgan. slutanderätt över hela verksamheten. Enbart då får man demokratisk träning och ansvarstagande för verksamheten.9 Egenmakten inom detta område har inte fått något genombrott. Ett växande problem för kommunerna och direkt relaterat till frånvaron egenmakt, är att allt större del av kommunernas resurser går av en till drift och produktion fritidsverksamhet. l rapporten Barns villav kor i förändringstider Socialstyrelsen 1993:2 uppskattas att 60-70 kommunens kostnader för fritidsverksamhet går till komprocent av munägda fritidsanläggningar. I exempelvis Stockholm satsas under verksamhetsåret 1996 över halv miljard kronor. Låt oss för orden ningens skull säga att Storstadskommittén anser att det är bra att kommunerna på detta område. Vad vi utifrån våra ersatsar resurser farenheter ställer frågande inför är varför väljer att använda oss man så stor andel till drift och produktion. Vi är övertygade om en pass verksamheten kvalitetsmässigt och finansiellt skulle stärkas av ett att egenmaktsperspektiv.

8.3 Medborgare med egenmakt

"Man skulle lära sig hand makten. Jag att jag kan att ta om menar ju inte makt utan att veta hur jag ska hantera makten Ur fokus-

grupp

Begreppet demokrati folkstyre brukar användas för att beskriva arbetssätt syfte är att styra och hålla samman samhällen. ett vars Folkstyrelseprincipen bygger dock ett antagande om medborgarförmåga förstå samhällsfrågoma och utifrån den förståelse nas att

8Gårdsdemokraliprojektet” utvärdering av Diana Pettersson. Fritid Stockholm. Forsk- - en ningsenheten. 1989. 9 "Gårdsdemokratiprojektet". Blomdahl/Borgerlin. 1984. Refereratur

138 Möjligheter till egenmakt

kunna göra kloka och rationella val. Statsvetaren Robert Dahl har kodiñerat detta i fem punkter:

o Öppenheten

Rösträtten o Rätten att delta o o Rätten att påverka dagordningen o Rätten att reflektera och tänka

Öppenheten, eller offentligheten, syftar till och ska ha

att var en

möjlighet att reflektera över det som sker eller pågår i samhället.

Den som inte vet vad pågår utestängs från möjligheten delta som att i meningsutbytet. Förståelsen minskar och därmed individens möj-

ligheter att påverka den politiska dagordningen. Det leder till svårig-

heter att göra rationella val rösta. Det innebär också individen att utestängs från möjligheten att ta ansvar. Varför är dessa fem grundbultar så avgörande vikt för livskrafav ten i demokratin Och hur kan vi veta att det är just dessa faktorer och inga andra Därför att dessa kräver aktiv varelse. Att aktiv i en vara processer leder till egenmakt och eget ansvarstagande. Det finns ett kinesiskt ordspråk som är över 2000 år gammalt är relevant i som detta sammanhang: "Jag hör och jag glömmer; jag och jag komser mer ihåg, jag gör och jag förstår". Ordspråket betonar vikten av en aktiv människa rätten att ett subjekt. Vi har tidigare beskrivit vara att individen oftast istället förvandlats till objekt för marknaden och välfärdens ingenjörer.

En mer vetenskaplig hållning hämtar vi från den finländske hjäm-

forskaren Matti Bergström. Han har i olika sammanhang hävdat att vi människor vill kreativa och skapande. Skälet är vårt vara att eget

jag livet pendlar mellan två krafter, ordning och oordning: "Kun-

skap litar vi på, men vi glömmer sak. Kunskap är alltid gammal en kunskap. Vi klarar oss inte med bara kunskap. Vi lever i ett värdesamhälle tro inte att det är ett kunskapssamhälle Det värld - är en av opinionen som kämpar med varandra Eftersom värden hela nya tiden skapas så uppstår ständigt oordning. Det är när vi deltar i processer som denna oordning förvandlas till ordning inne i själva oss och på sikt i samhället. Röstningsförfarandet i den representativa demokratin används som en metod för att utse representanter med ett mandat att under en bestämd period företräda folket. En söndag vart fjärde år har medborgaren makt att andra makt att bestämma under de kommande fyra ge åren. Det kan sägas vara en delegation nedifrån. Men i gällande lagstiftning är förhållandet det motsatta. Därför måste kommunallagen

1996:177 Möjligheter till egenmakt 139 SOU

förändras i riktning att medborgarna under valperioden får möjmot och påverka det politiska skeendet löpande. I det föllighet att delta därför fram antal principiella förslag i syfte att stärka jande för vi ett makt i det demokratiska systemet. Vi att dessa medborgarens menar förslag bör prövas i storstäderna under mandatperioden 1998-2002. De lagtekniska konsekvenserna dessa förslag är icke gjorda i detta av delbetänkande.

8.3.1 Förslag om medborgarberedning

här skulle du hade varit politiker och du hade samlat

"Det funka om

så här Då skulle du gå härifrån lite "rikare". OK, så här upp oss Då skulle du kunna beslut utifrån det du har fått

tänker dom. fatta

fokusgrupp. Medborgarnas möjlighet att delta i det

intryck av" ur

reflekterande arbetet samhället och förstärka sin förmåga att akom tivt deltaga i demokratiska har minskat i samma takt som processer de demokratiska försvunnit. Bland annat har minskningen arenorna antalet förtroendevalda kommunsammanslagningama biav genom till detta. Därför behövs för det politiska samtalet dragit nya arenor återskapar möjligheten att delta i reflekterandet om samhällets som utveckling. Beredningsarbetet i den demokratiska är den aktivitet processen eller fas i huvudsak styr beslutsfattandet. Om fler medborgare som och förtroendevalda i beredningsarbetet kommer kunskaengageras samhället att öka ett dramatiskt sätt och sikt stärka depen om mokratin. Redan idag kan fullmäktige tillsätta beredningar bestående av en eller flera ledamöter. Utökas denna möjlighet till att även omfatta så breddas basen för besluten. Nuvarande ordning med medborgarna

i bara expertberedningar och granskningstvång måste kom-

princip pletteras och breddas med medborgarberedningar. Vi möjlighet att införa medborgarberedningar bör pröanser att en Fullmäktige och stadsdelsnämnd skall kunna tillsätta medborvas. för bereda ärenden. Beredningen skall bestå garberedningar att av

utsedda fullmäktige/stadsdelsnämnd utifrån intres-

medborgare av seanmälan.

Ärenden i fullmäktige/stadsdelsnämnd skall kunna väckas av

medborgarberedning. Detta innebär också att ärenden i fullmäktige/stadsdelsnämnd kan avgöras utifrån medborgarberedning. De ändringar föreslagits innebär en makt- och perspeksom ovan tivförskjutning kommer att skapa utrymme för medborgarna att som aktivt medverka mellan valen. Möjligheterna att påverka dagord-

140 Möjligheter till egenmakt

ningen och fundera kring samhällets utveckling förbättras avsevärt med föreslagna förändringar beredningsförfarandet. av

8.3.2 Förslag motivrätt beslutsnivå

om av

Det är ingen lätt uppgift för medborgarna att förstå och informevara rad om var besluten rör deras vardag fattas. Det kan beslut som vara som fattas kommunala bolag, förvaltningen av av delegation, fullmäktigebeslut eller stadsdelsnämndsbeslut. Saknar medborgaren denna kunskap är möjligheten till egenmakt närmast obeñntlig. Det är säkerligen också så att de ytterst politiskt ansvariga har svårt att överblicka beslutsapparaten. Vi föreslår ett införande motivrätt av över val av beslutsnivå. Egenmakt handlar i vår definition om en medborgerlig rätt till makt och ansvar. Detta ställningstagande behöver få stöd i lagstiftningen. När rätten och befogenheterna fatta att egna beslut avvisas kan medborgaren kräva motivering. Med en andra ord behövs det bättre förklaringar för att avvisa beslut om autonomi varför får inte vi fatta besluten. Bevisbördan över varför besluten måste fattas fullmäktige eller delegation av av förvaltningen

ska ligga i fullmäktige eller stadsdelsfullmäktige/nämnden. I

just denna mening handlar det mindre kärnan i beslutet, nivån om snarare för beslutsfattandet. Man skulle kunna tala kommunal subsiom en

diaritetsprincip. Ett införande av motivrätt skulle således radikalt för-

bättra kunskapen hos medborgarna i beslutsapparaten besluom var ten faktiskt tas samt möjliggöra för dialog och ständig prövning en av beslutsnivåerna. Därför bör motivrätt införas i kommunallagen berörda en som ger

rätten att kräva en redovisningsskyldighet hur val beslutsnivå

om av vägts in och motiveras. Motivrätten skärper kraven på saklighet, rationalitet och demokrati.

Motivrätten kan infogas i kommunallagen 10 kap. I kapitlet finns redan regler om hur beslut överklagas med Därför kan det mera. vara lämpligt att infoga motivrätten i detta kapitel. Varje medlem av en kommun skall således ha rätt att få beslutsmotiven belysta med avseende val beslutsnivå. Detta gäller

av av kommunfullmäktige och

stadsdelsnämnd. En begäran motivprövning kan ske inom om en tre veckor från den dag då beslutet är justerat och tillkännagivet.

7 l

l Möjligheter till egenmakt 141

8.3.3 Förslag folkomröstningar på

om stadsdels/kommundelsnivå

"Det är lite skendemokrati i det här landet, tycker jag. Nu har de byggt om Tumba centrum. Vilka skall betala för det Jo, det är vi som bor i Botkyrka. Vem ville bygga Tumba centrum Jo, det är ett om par jönsar som sitter uppe i kommunledningen som vill ha en fjäder i hatten: "Titta vad jag har gjort". Vad fan, man skulle gå man ur huse och rösta för prylar Ska vi bygga om centrumet, omröstning den och den dagen på Tumba torg, klart slut. Så röstar man om det.

Fan, folket skall säga till. Det finns inget sådant, utan det är bara "vi

kör över dem 1994 infördes en ny lag med möjlighet till initiativrätt för medborgarna att kräva kommunala folkomröstningar. Om minst fem procent de röstberättigade står bakom sådan begäran. Det finns således av en en procentuell spärr, men en begäran kan också stoppas kommunav fullmäktige. Det är fullmäktige som beslutar om en folkomröstning skall genomföras eller inte. Någon skyldighet att verkställa begäen folkomröstning finns således inte. Enligt Demokratiutveckran om lingskommittén har ett 40-tal sådan initiativ tagits utan att någon enda gång renderat i en folkomröstning. Man kan bara spekulera i skälen till varför inga kommunala folkomröstningar genomförts sedan den nya lagen trätt i kraft. Vanligen förekommande invändningar till folkomröstningsinstrumentet brukar vara att man är rädd för tillfälliga opinioner som kan hota den representativa demokratin och skapa instabilitet i det politiska systemet. Det tycks också finnas en uppfattning bland många förtroendevalda om att medborgarna inte skulle vara tillräckligt kunniga och ansvarsmedvetna för att ta ansvar för helheten. Under senare år har opinionsundersökningsinstrumentet ökat i användning explosionsartat. Många har talat om risken för en SIFOkrati. Dessa undersökningar karakteriseras som ett direkt mått vad medborgarna tycker. Det är tveklöst så som de ofta presenteras och tolkas. Men de beskriver enbart vad en individ anser vid ett givet tillfälle utan att ha konfronterat sin uppfattning med andras. De uppfördheller således inte till kunskapsfördjupning och sällan rar ger svar frågan varför man har kommit fram till sitt ställningstagande. En folkomröstning inleder sådana stimulerar till möten processer, och fördjupad kunskap. En folkomröstning borde inte ett stövara rande inslag utan en metod eller rätt för medborgarna att påverka den politiska dagordningen. Att få en sakfråga belyst och ett sätt att starta samtal eller dialog. Ingen kan väl neka till att exempelvis folkomröst-

142 Möjligheter till egenmakt

ningen om ett svenskt EU-medlemskap medverkade till ökad kunskap och ökad dialog mellan valda och väljare. Vi förordar en möjlighet för medborgarna att kräva folkomröstningar stadsdels- och kommundelsnivå. Vi ansluter oss till samma princip som Demokratiutvecklingskommittén för fram och föreslår regler för folkomröstningar föreslås gälla för komatt samma som mun även skall gälla för stads/kommundel. Detta innebär att om minst fem procent de röstberättigade i stadsdel/kommundel så av en kräver, skall stadsdels/kommundelsnämnd genomföra folkomröstningen kvalificerad avslår förslaget. Följaktligen om inte en majoritet räcker det med att en tredjedel av nämndens ledamöter röstar för en folkomröstning för att den skall genomföras, under förutsättning att frågan väckts genom ett folkinitiativ.

8.3.4 Förslag medborgerlig motionsrätt till stadsdels-

om och kommundelsnämnder När 1955 års kommunallag trädde i kraft avskaffades rätten för medborgarna att själv ta initiativ till frågor som skulle behandlas av kommunstämman, kommunfullmäktige eller stadsfullmäktige. Initiativrätten är idag förbehållen fullmäktigeledamöter, kommunala nämnder, fullmäktiges revisorer, fullmäktigeberedningar och viss utsträckning kommunala bolag. Medborgarnas initiativrätt är begränsad till att väcka frågan om folkomröstning i en viss fråga. Det krävs dock att minst fem procent av de röstberättigande i kommun skriftligen begär detta. Demokratiutvecklingskommittén har aktualiserat medborgarnas ytterst begränsade initiativrätt i sitt slutbetänkande SOU 1996: 162. De anser att detta är ett problem som skulle kunna lösas genom en medborgerlig motionsrätt. En medborgerlig motionsrätt skulle, enligt Demokratiutvecklingskommittén, dels anknyta till vår demokratiska tradition inom föreningslivet, dels skulle det bidra till att öppna dörrarna till de politiska rummen, minska avståndet mellan väljare och valda och öka förståelsen för den representativa demokratins arbetssätt. De föreslår därför att det i kommunallagen införs bestämmelser om motionsrätt för de som är röstberättigade i kommunalvalet. Gällande lag för hur motioner skall beredas föreslås också gälla för motioner som väckts av medborgare som inte sitter i fullmäktige. Dock med den begränsningen att denna motionär inte har yttrande- och förslagsrätt när motionen behandlas av fullmäktige. Närmare detaljer för handläggning av motioner bör däremot regleras i den arbetsordning som varje fullmäktige själv fastställer anser kommittén.

Möjligheter till egenmakt 143

Storstadskommittén instämmer i förslaget. Vi dock att den anser medborgerliga motionsrätten ska utvidgas till att även gälla stadsdels- och kommundelsnämnder. Det skulle bli ett värdefullt demokratiskt bidrag till den stadsdelsorganisation som samtliga storstäder infört eller står i begrepp att införa. Stockholm står i begrepp att införa stadsdelsnämnder från årskiftet 1996/97. Malmö har redan infört. Göteborg gjorde det redan 1990 och de hittillsvarande erfarenheterna har inte kunnat påvisat några större demokratiska vinster utifrån ett medborgarperspektiv. Anledningen till detta kan främst sökas i att stadsdelarna i de tre storstäderna har väldig många invånare. I Stockholm kommer de flesta stadsdelarna att ha fler än 30 000 invånare, vilket motsvarar den svenska genomsnittskommunen i invånarantal. Demokratiutvecklingskommitténs förslag om medborgerlig motionsrätt innebär i likhet med gällande lag att fullmäktige måste fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Vi att detta anser även skall gälla för den medborgerliga motionsrätten till stadsdelsoch kommundelsnämnd. Dock med ett undantag. Om minst två procent av de röstberättigade i stadsdelen eller kommundelen har skrivit under motionen skall frågan till behandling i stadsdels- eller tas upp kommundelsnämnden inom sex månader. Skälet till detta är att vi i våra undersökningar har funnit att medborgarna ofta uttrycker en önskan om ökad snabbhet mellan förslag och beslut. Genom att införa ovanstående regel skulle medborgarnas initiativrätt och möjlighet att påverka den politiska dagordningen förbättras väsentligt.

Sammanfattningsvis hävdar Storstadskommittén att våra förslag kommer att stärka människors egenmakt. Det sker genom möjligen het till verkligt inflytande över sin boendemiljö i förslaget till lag om självförvaltning i boendet. Därutöver som medborgare i möjligheten att delta i beredningsarbetet, att påverka dagordningen genom en motionsrätt och en förstärkt initiativrätt för folkomröstningar stadsdels/kommundelsnivå samt genom förslaget om motivrätt öka kunskapen om var besluten tas och få till stånd dialog val been om av slutsnivå. Medborgaren brukare/användare får starkare posisom en tion genom förslagen om ett stärkt brukarinflytande. Detta kommer att öka allmänandan i samhället genom den bildningsprocess som deltagandet och reflekterandet skapar. Demokratin kommer att vitaliseras. Vilket är absolut nödvändigt, inte minst i storstädemas miljonprogramsområden.

SOU 1996: 177 Reservationer 145

Reservationer

Reservation av Karin Pilsäter fp

I Storstadskommitténs första delbetänkande Att röja hinder SOU 1995: 142 skrev kommittén enigt följande i avsnittet Kommitténs - överväganden och förslag: "I de utsatta bostadsområdena är det allt fler medborgare som upplever vanmakt. Kommittén anser att ökad vanmakt lämpligast bryts med vad kallar egenmakt. Medborgare som har makt över sin egen vardag boendet, arbetet, skolan, fritiden växer som män- - niska och mår bättre. Detta är också nyckeln till att medborgare tar större ansvar. Kommittén återkommer i ett särskilt betänkande under år 1996 där vi ska utveckla diskussionen kring egenmakt och lämna förslag hur medborgarens egenmakt kan vidgas och fördjupas. Utifrån denna avsiktsförklaring från kommittén, och utifrån de argumenterande resonemang som kommitténs majoritet då förde i delbetänkandets textavsnitt Egenmakt makt över sin egen vardag måste denna produkt ses som ett totalt misslyckande. betänkandet Att röja hinder skrevs: Innebörden av begreppet egenmakt har debatterats livligt under de senaste åren, utan att någon allmängiltig definition har accepterats. Trots detta har vi valt att använda begreppet. Vi avser att använda följande definition: egenmakt är den makt som medborgaren utövar över sin egen vardag. Den livliga debatt man refererar till har främst förts inom det socialdemokratiska ungdomsförbundet och bland en del andra socialdemokrater. Att någon allmängiltig definition inte accepterats i dessa kretsar torde närmast bero att man med hjälp av nyskapade ord försöker komma runt sina egna ideologiska skygglappar. Egenmakt i bemärkelsen den makt människan utövar över sin egen vardag borde enklare kunna uttryckas just som makt över sin egen vardag. Det viktiga är den faktiska innebörden i analysen av brist makt och de förslag till förändring som läggs. Det är i det perspektivet kommitténs avsiktsförklaring i betänkandet Att röja hinder ska ses. I stäl let har man valt att öda tid och kraft meningslösa återblickar, utblickar och beskrivningar av Egenmakt.

146 Reservationer SOU 1996: 177

Redan i sammanfattningen menar man nu att det inte är meningsfullt att närmare definiera begreppet egenmakt." I avsnitt 5.4 anges att begreppet ursprungligen lanserades av SSU:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson i en debattartikel inför den socialdemokratiska partikongressen 1993. I denna debattartikel står bl a: Det handlar om självförvaltning i den offentliga sektom, Representativ demokrati måste ersättas med direkt demokrati. Direkt makt över välfärden, det är det SSU ger uttryck för genom att lansera begreppet egenmakt. I resterande delar av kapitel fem förs så resonemang om vad egenmakt är och inte Beskrivningar och resonemang fyllda av motsägelser staplas varandra. Ändå är det uppenbart det för kommitatt téns majoritet är SSU:s ursprungliga tankar om självförvaltning i offentliga sektorn och deltagande i den kommunala beslutsprocessen som finns i fokus när man behandlar ämnet. Detta framgår också klart av inledningskapitlets avslutande stycke. Och trots att det begrepp som alltså lanserades 1993 inför s-partikongressen inte närmare definieras eller fylls med innehåll lyckas med konststycket att ägna man kapitel 4 och 6 att analysera historiskt, idéhistoriskt, politiskt, som tankegods och till och med som folkhälsoeffekt ett begrepp som alltså inte finns och inte har någon innebörd. Att man då finner att knappast några andra tänkare eller rörelser haft egenmaktsperspektiv är inte så märkligt. Det historiska och politiska urval, de exempel och tolkningar, de slutsatser och kommentarer som finns i dessa kapitel är givetvis för en liberal omöjliga att ställa sig bakom i sin helhet. För mig som gått till val under paroller som "Allt ska inte bestämmas uppifrån", "Dagis, dagmamma eller hemmapappa det ska du be- stämma och Vi törs låta sig välja skola, för det parti som föddes ur den svenska rösträttsrörelsen och där den första motionen om inrättande av stadsdelsfullmäktige väcktes för 50 år sedan, är det uppenbart att beskrivningar och tolkningar kan göras olika. Det är dock direkt fel att som s 61 påstå att det är egenmaktsdiskussionen som tvingat de andra partierna att föra upp frågan dagordningen. Oavsett om med egenmakt menas makt över den egna vardagen, eller delaktighet i den kommunala beslutsprocessen, är detta debatter som i olika former funnits levande i alla partier under mycket lång tid. De konkreta förslag till ökad egenmakt som läggs i avsnitt 7 och 8 avser inte den makt man kan utöva utan att representeras av andra, rätten som kommunmedborgare att utöva sin egen makt varje dag", eller rätt som medborgare att direkt utöva eller avstå från bestäm-

manderätt över sådant ligger nära citat kapitel fem. De

som ur avser ökade möjligheter för medborgarna att vara delaktiga i den kom-

SOU 1996: 177 Reservationer 147

munala beslutsprocessen. Folkpartiet har mycket länge arbetat med dessa frågor, vi brukar kalla det närdemokrati. Det behov att föra debatten egenmakt vidare inom socialdeav om mokratin där kan finnas måste möta andra vägar än genom utgisom vande partipolitiska pamfletter via Statens offentliga utredningar. av Som de frågeställningar och den problemformulering komsvar mittén reste i Att röja hinder är materialet oanvändbart. Det är också bakgrunden till att jag vid kommitténs sammanträde 1996-12- 03 begärt att föreliggande material ska utgöra grund för delbetänkande Egenmakt att återerövra vardagen. om -

Mina utgångspunkter för ett betänkande Makt över den

om

egna vardagen

Grundbulten för att häva utanförskapet, bryta vanmakten är att ge den enskilde individen möjlighet att förverkliga sina egna drömmar. Utgångspunkten för kommitténs hela arbete bör vara att ge människor makten över sin tillvaro, makten över sitt eget liv. egen Att ha makt över sitt eget liv innebär att ha kommandot över sin tillvaro, och därmed makt över de skeenden som påverka just egen den framtiden, det livet. Att kunna de olika valegna egna ta vara möjligheter står till buds, välja vilken väg att gå. Vägarna är inte som stängda beroende bakgrund, etnisk tillhörighet eller bostadsort. Att ha makt i sin vardag är också att kunna påverka det som egen berör mig, och delaktig i utformning de viktiga funktioner vara av jag eller mina närstående berörs Människor måste få makt att förav. ändra sin tillvaro. En viktig del i makten över det livet är också egna känslan att bli respekterad för den jag är, det jag står för och det av jag vill åstadkomma. En viktig del i detta är ett levande föreningsliv och en frivillig medborgerlig aktivitet i frivilliga gemenskaper. Att människor frivilligt sluter sig ett socialt kapital kontakter, en kultur av samman ger av samverkan och tillit mellan människor. Man samarbetar, inte bara en för att nå sina utan även gemensamma mål. Men makten över egna det livet kan aldrig kollektiv. Makten över det egna livet är egna vara individuell eller inte alls. - All utveckling bygger enskilda människors skaparkraft och initiativförrnåga. Om politiker betraktar människor som offer för opåverkbara krafter, riskerar kraften att förtvina både hos den enskilde och samhället. Om politiken istället strävar efter ett samhälle med aktiva medborgare kan och vill ta ansvar, växer engagemanget som och solidariteten. En viktig politisk uppgift är att skapa och stödja de

148 Reservationer

mötesplatser där människor gemensamt kan lösa problem. Politiken ska ge alla människor redskapen för att ta makten över sitt eget liv. Ett sådant arbete för att vidga och fördjupa människors makt över den egna vardagen måste givetvis ta sitt avstamp just i vardagen. Analysen borde sålunda utgå från människors vardagssituationer och den brist makt över dessa själv upplever för att utifrån denna man analys kunna lägga förslag som minskar vanmakt och utanförskap, som ökar makten över det egna livet, den egna tillvaron, den egna vardagen.

Medborgarkontrakt

Medborgarkontraktet är ett sätt för förtroendevalda och anställda i kommunen att möta medborgarna. Kontraktets innebörd är för det första att varje medborgare ska veta vilka rättigheter och skyldigheter hon har inom välfärdspolitiken. För det andra ska kunna jämföra man tillgängliga alternativ. Man ska lätt kunna söka information och jämförelser. För det tredje ska veta vart vänder sig för frågor, man man för att få saker uträttade och för att klaga. Genom införande medborgarkontrakt underlättas för den av enskilde att ta makten över sitt eget liv att möjligheten att oriengenom tera sig ökar, alternativen klarläggs och rationella beslut kan fattas. Tydlighet, kunskap och tydligt ansvar är vikti ga steg för att bryta vanmakt och ersätta den med makt. Därför bör medborgarkontrakt införas i våra storstadskommuner.

Medborgarkontor

Medborgarkontoret är en modell för att enkelt och rationellt skapa det forum där medborgarkontraktet blir vardag för människorna. Genom medborgarkontoret ska människor inte känna oro och vanmakt över att bli skickade fram och tillbaka mellan kontor, där det alltid är någon annans bord. Ansvaret ska vara tydligt placerat och tjänstemännen ha klara beslutsbefogenheter så att problem kan lösas och vardagen fungera. Har misstag begåtts ska medborgaren ha rätt till förklaring, ursäkt och kanske till och med ersättning. Medborgarkontor bör inrättas och förläggas till utsatta förortsområden i våra storstadskommuner. Att personalen ska behärska fler språk än svenska borde vara en självklarhet.

SOU 1996: 177 Reservationer 149

Makten över vardagen att kunna försörja sig

- Att ha ett arbete är av absolut avgörande betydelse för att vuxna uppnå makt över sin egen vardag. Antingen som anställd, eller som företagare i någon form. Att kunna försörja sig själv och sina nära med det egna arbetet ger självrespekt och kontroll över tillvaron. Arbetet ger inte bara försörjning, det ger ett kontaktnät, ett sammanhang och en identitet. Grundbulten för storstadskommitténs arbete för att öka människors makt över sin vardag måste därför vara en politik för arbete i storstad att skapa förutsättningar för fler jobb, för att människor ska kunna bli anställda eller företagare och att bekämpa diskriminering i arbetslivet. Storstadskommittén avser också att återkomma med ett delbetänkande om förutsättningar för arbete, En förstärkt arbetslinje. I denna politik kan inte arbetsmarknadspolitiken ses isolerad, utan en näringspolitik för förorten från lokal såväl som central nivå är minst lika viktiga. När människor med goda idéer vill starta en verksamhet, ett företag, behöver ofta stöd. Riskkapital, man rådgivning, administrativt stöd styrs i hög grad av politiska riktlinjer till Almi, Nutek med flera. Det nuvarande stödsystemet fungerar knappast alls för invandrare eller för människor i storstädernas förorter. Riktlinjerna för denna verksamhet bör därför ändras. Grundinställningen måste att människor är kapabla att såväl vara försörja sig som ta ansvar för sina egna liv. Bidrags- och stödsystem måste just stödjande och delar i att skapa livschanser och vara vara mänsklig växt. Passivitet och utanförskap ska motverkas, inte underblåsas. Bidragssystemens utformning får inte hindra människor från att ta makten över sina egna liv och ansvaret för sin och sina närmastes framtid. Därför behöver konkreta förändringar göras i reglerna för starta-eget bidrag så att de som idag står utanför arbetsmaknadsåtgärderna kan komma fråga för sådant. De lokala tillämpningarna är minst lika viktiga, det måste alltid vara bättre att försöka göra något sin situation genom studier, praktik etc jämfört med att vara passiv. I riktlinjerna för socialbidrag bör detta ingå.

Utbildning ger möjligheter

Grundskola och gymnasieskola har en avgörande betydelse för de barn och ungdomar som växer upp i storstädernas utsatta områden. Att dessa fungerar väl och högklassig utbildning är utmager en en ning som kan ge ungdomar bättre livschanser, redskap att forma sin framtid. Skolor i utsatta områden ska vara så bra att de lockar andra elever dit, vi kan kalla det magnetskolor. Det krävs ett resursfördel-

150 Reservationer

ningssystem som kan styra inte bara inom kommunerna utan mellan kommuner så att de skolor som har ett stort antal elever med behov särskilt stöd kan få mer pengar. Det kommunala inkomst- och av kostnadsutjämningssystemet måste ta en större hänsyn till dessa behov. Ständigt återkommande chanser till utbildning är viktiga förutsättningar för att själv kunna forma sin vardag och framtid. I ett samhälle som förändras snabbt är människors vilja och förmåga att ta del av kunskap och nya idéer avgörande. Där studietradition och uppny muntran är lägre måste i gengäld tillgänglighet, praktiska och ekonomiska villkor vara desto bättre. Samtidigt saknas det i många våra utsatta områden komvux, av folkhögskolor och högskoleutbildning. Tillgänglighet för lågutbildade till vuxenutbildning bör prioriteras då kommunen tar lokaliseringsbeslut. Folkhögskoleetableringar bör kunna ske där de människor finns har behov folkhögskolan, vilket kräver en förändsom av ring av dagens korporativistiska beslutssystem i Folkbildningsrådet. Det måste finnas möjligheter för vuxna att finansiera studier. För den som har bristande studietradition och usel privatekonomi är detta särskilt viktigt. Att få lov att ta ut ett pensionsår i förskott är en möjlighet utöver befintliga och tänkbara studiestödssystem. Tillgänglighet till utbildning är inte bara ett bra sätt att locka människor att utbilda sig. Där högre utbildning och forskning finns, där sker avknoppningar, företagsetableringar och lokal utveckling, som ringar vattnet. Vid beslut om platsantal och lokalisering av högre utbildning bör den sociala integrationen väga tyngre.

Det mångkulturella samhället

I Storstadskommitténs målområden är stor andel av invånarna av en utländsk härkomst, eller har föräldrar med utländsk härkomst. Att bortse från detta då makten över vardagen diskuteras är att bortse från människors verklighet och vardag. För vissa invandrare har den strängare attityd till tidigare grupper felaktigt lämnade uppgifter gjort att vardagen präglas av vanmakt. En förändring preskriptionsreglema är angelägen. Att bli svensk av medborgare är för vissa invandrargrupper mer eller mindre omöjligt, då de kommer från länder vars uppgiftslämnande inte godtas av svenska myndigheter, eller då den sökande inte kan begära uppgifter från ursprungslandet olika skäl. Att inte kunna bli svensk medborav gare är för dessa ett hinder för att ta makten över sin egen vardag. Anhöriginvandringen skärps. Genom att anhöriga omedelbart blir be-

Reservationer 151

rättigade till bistånd enligt SoL nödvändigt att begränsa antalet anses anhöriga. Detta innebär för vissa hinder för att ta makten över sin egen vardag, eftersom man inte ges möjlighet att ta ansvar för sin familj. Det här är bara några de frågeställningar som många mänav niskor med invandrarbakgrund för fram viktiga för att erövra sin som vardag. Att återerövra makten över vardagen handlar för många invandrare det mångkulturella samhället. Sverige av idag är i alltför hög utom sträckning ett monokulturellt samhälle, där många människor ställs utanför. Segregation och utanförskap följer i det monokulturella sam-

hällets spår och leder till vanmakt.

Integration och innanförskap leder till ett mer mångkulturellt samhälle där olika etniska, kulturella, idébuma eller andra grupperingar lever sida vid sida, i relation till varandra och i ömsesidigt beroende. Där grupptillhörigheten inte fyller hela tillvaron, men där utövandet makt över sin tillvaro leder till byggande av etniskt eller kulav egen turellt styrda nätverk och institutioner. Där kittet mellan människor blir starkare. I det mångkulturella samhället tillåts olikheten bli styrkan. Gemensamma grundläggande värderingar såsom demokrati, jämställdhet och tolerans, och ett gemensamt språk är då nödvändigt för att bygga bryggor mellan människor. Många invandrarföreningar har en helt annan samlande funktion än de många olika föreningstypema i traditionell svensk folkrörelse. Ofta såväl profan sakral verksamhet, barn, ungdom, kvinryms som män, äldre har sina verksamheter, kultur och idrott likaså. Detta nor, gör att invandrarföreningama inte passar in i det svenska föreningsstödet. Ungdomsstyrelsen, Riksidrottsförbundet med flera statliga aktörer liksom kommunerna bör därför förändra bidragsgivning och föreningsservice så att alla människor får samma möjlighet till frivilliga gemenskaper. Då dessa nätverk och institutioner ska byggas upp av människor själva, krävs att redskapen i form regelverk och ekonomiska förutav sättningar är styrda av insikten att människor som sluter sig samman för att gemensamt lösa ett problem eller en uppgift bör uppmuntras, inte till varje pris hindras. Särskilt inom äldreomsorgen kommer ett behov av att inom ramen för de frivilliga gemenskaperna organisera för äldre invandomsorg inom den Storstadskommittén skulle här kunna rare egna gruppen. för att bana väg för sådan utveckling. agera en Den nuvarande ogina politiken för enskilt driven barnomsorg, skola och sjukvård drabbar därför särskilt hårt i storstädernas segregerade förortsområden. Istället bör möjligheterna för makt och infly-

152 Reservationer SOU 1996: 177

tande över de viktiga delarna av vardagen stärkas. Skolpeng för grundskola och gymnasiet, rätt till stöd för enskilda alternativ i barnomsorgen, husläkarsystem med valfrihet för patienterna och äldreomsorg med respekt för de äldre utgångspunkt är några viktiga som delar. Under den borgerliga regeringen ökade kraftigt de formella möjligheterna för människor att få makt och inflytande över dessa viktiga områden genom att stärka den enskildes rätt gentemot kommunen. Samtidigt vet vi att långtifrån alla upplevde reella möjligheter att använda denna makt. Den socialdemokratiska regeringen har, av ideologiska skäl, samtliga områden i praktiken tagit tillbaka rätten att själv bestämma och möjligheten att själv utforma sin vård, omsorg och utbildning. En utmaning för storstadskommittén är att finna redskapen så att många fler kan ta makten över dessa viktiga delar av vardagen.

Valfrihet och utveckling myndigförklara medborgarna

- Att olika sätt människor makt i mötet med det offentliga ge mer har varit en av de viktigaste ledstjärnorna i den valfrihetsrevolution som genomfördes under den borgerliga regeringen. Det har både handlat om att öppna möjligheter för styrelseformer för skolor nya och dagis och om människors möjlighet att faktiskt välja mellan de olika formerna. Den reformen klarar sig inte utan den andra. ena Egenmakt är att förändra inte att förflytta skriver kommittén. Man väljer då att bortse från två fundamentala ting. För det första är en faktiskt möjlighet att välja bort förutsättning för att få makt och en inflytande där man är. För att tala i termer kommitténs samma som majoritet. Voice-makten fungerar helt enkelt bättre då exit-makten finns. För det andra är det avsevärt större möjligheter för och oss var en att finna den form vi själva får välja vi vill ha som passar om var barnomsorg, skola, äldreomsorg etc. Vi är alla olika. En förutsättning för att de som önskar självförvaltning ska få sådan barnomsorg och de som vill slippa ska slippa ärju just att kan välja mellan de institutioner har respektive inte har självförvaltning. som När människor sluter sig för att gemensamt lösa samman en uppgift skapas utveckling. När exempelvis de föräldrar som så önskar startar och driver en efterlängtad tvåspråkig förskola i stadsdel en sker utveckling och makten över deras liv ökar. För dessa är egna det inte ett alternativ att söka vinna en majoritet föräldrarna ett av kommunalt daghem för denna idé. Skulle så ändå ske, skulle sannolikt makten över den tillvaron minska radikalt för de föräldrar egna som ogillar en tvåspråkig förskola.

Reservationer 153

Ett radikalt program för Ökad makt över människors egen vardag kräver att man myndigförklarar medborgarna. Rätt att välja dagis, skola, äldreomsorg, husläkare måste då införas, liksom rätten att med likvärdig kommunal finansiering få driva verksamhet i egen regi.

Att i regelfällan istället för påverka vardagen

fastna att

Många människor fastnar i kommunens och statens gemensamma moment 22. Regelverket säger ofta att utan jobb ingen dagisplats, utan dagisplats inget jobb. Ensamma mamman kan inte påverka sin och barnens vardag genom en förändrad ekonomi, marginaleffekter inkomstskatt, dagistaxor, bostadsbidrag och underhållsstöd kan av överstiga 100 %. Den har socialbidrag får inte studera, den som som inte studerat kan inte få jobb. Listan kan göras oändlig. Häri ligger en av storstadskommitténs verkliga utmaningar. Ska människors vardag återerövras måste det som verkligen är människans vardag vara utgångspunkt. En systematisk kartläggning de regler som föder av maktlöshet och förslag till att undanröja dessa borde ha varit en bjudande uppgift för kommittén.

Den kommunala beslutsprocessen

De förslag kommittén lägger i detta betänkande rör huvudsaklisom olika delar den kommunala beslutsprocessen och kan knapgen av past sägas ägnade att mer direkt öka makten över den egna varvara dagen. Inte är de heller något avgörande sätt ägnade att förnya den kommunala demokratin. Avståndet mellan väljare och valda är stort. Avståndet kan minska många olika sätt och det finns ingen anledning att dogmatiskt avfärda några förslag som syftar till att öka medborgarinflytandet. Kommundelningar, utveckling av stadsdelsnämnder, institutionsstyrelser och stopp för nya kommunala bolag är exempel ytterligare vägar som kan prövas. Idag kan brukare av kommunalt driven verksamhet teckna överenskommelse självförvaltning. Kommittén föreslår att i det fall om minst hälften brukarna så kräver måste nämnden överlämna drifav ten till ett älvförvaltningsorgan under nämnden. Värdet av detta förslag kan ifrågasättas. Såvitt är känt finns inget fall då så många brukare krävt, men nekats självförvaltning. Tvärtom har svårigheterna varit att hitta intresserade brukare. Det måste också anses vara ett förslag som ökar makten över den egna vardagen ett tämligen långsökt vis. Kommittén föreslår inrättandet av medborgarberedningar. Dessa ska bestå medborgare utsedda fullmäktige eller stadsdelsnämnd av av

154 Reservationer

utifrån intresseanmälan, och bereda ärenden. De ska också kunna väcka ärenden. Enligt min uppfattning är det idag fullt möjligt att tillsätta sådana beredningar. Det förefaller dock inte särskilt troligt att denna typ av organ i någon nämnvärd utsträckning skulle bidra till makt över den egna vardagen för människor. Kommittén föreslår motivrätt över val beslutsnivå. När rätten av att och befogenhetema att fatta egna beslut avvisas kan medborgaren kräva en motivering, skriver kommittén. Att detta skulle makt ge över den egna vardagen synes osannolikt. Förändringar mänsom ger niskor rätten att och befogenheten att fatta beslut behöver istälegna let bli verklighet. Våra storstadskommuner är stora, med klart avgränsade kommun/stadsdelar. Stadsdelsnämndsrefonner har genomförts i de största städerna och i flera förortskommuner. Det kan öka det lokala engagemanget och inflytandet. Kommittén föreslår att stadsdelsnämnderna skall kunna förfoga över folkomröstningsinstitutet, och att medborgarna i en kommundel ska kunna fram till nämnden med en sådan begäran. Detta är bra, och anpassning systemet en av till de stora och mångfacetterade kommuner kallas storstäder som som bör göras. Medborgerlig motionsrätt till stadsdelsnämnder föreslås vidare. Demokratiutvecklingskommittén har arbetat med denna och andra

kommunala demokratifrågor. Idén är förvisso intressant. Det är dock

uppenbart att denna, precis som övriga förslag ovan snarast är ett försök till svar det behov förnyelse de politiska arbetsformerna av av som borde vara de olika partiernas och de förtroendevaldas ansvar. Det råder ett uppenbart behov ökad dialog mellan väljare och av valda, mellan förtroendevalda och övriga medborgare. Genom det ökade inslaget av personval kan sådan utveckling komma till en

stånd, liksom ökad insikt hos många förtroendevalda att

genom en

l

arbetsformerna måste förändras. Olika typer reformer inom av ramen för kommunallagen kan aldrig förnya politiken inte de förtroenom devalda och partiaktiva förändrar sina arbetsformer. Detta bör ske

många olika sätt: Direktval till stadsdelsnämnder och där öppna mö-

ten, hearings i mötesplatser mellan väljare och valda samt framför allt en öppen dialog med aktiva förtroendevalda.. Detta i kombination med personval skulle givetvis vitalisera den lokala politiska debatten och öka representativiteten och därmed legitimiteten hos de folkvalda i de utsatta områdena på ett sätt som ovan föreslagna förändringar aldrig kommer att göra.

Utöver det som framgår av denna reservation vill jag instämma i

det särskilda yttrandet Tommy Birgersson. av

1996: 177 Reservationer 155 SOU

Reservation avseende direktval till stadsdelsfullmäktige

Thorén Joakim Ollén

av Karin Pilsäter fp, Rune c, m

Vi att storstadskommittén borde lagt förslag om försökslagstift-

anser

ning med direktval till stadsdelsnämnder/fullmäktige i storstadskom-

Medborgama i stadsdelen ska direkt kunna utse de perso-

munema.

ska fatta de viktiga besluten i den egna stadsdelen.

ner som

156 Reservationer SOU 1996: 177

Reservation Dag Larsson

av s

Jag delar inte den ensidigt positiva till folkomröstningar

syn som

kommittén uttryck för. Att försvaga den representativa demokra-

ger

tins beslutskompetens att minoriteter i beslutförsamling-

genom ge

arna ökade möjligheter att framtvinga folkomröstningar kommer inte

att öka demokratins trovärdighet eller beslutskompetens.

Folkomröstningar kan vara ett bra komplement till den

representa-

tiva demokratin, de förutsätter dock tydliga

frågeställningar med

bred förankring bland olika politiska Felaktigt kan

grupper. använt

minoriteter med hjälp kommitténs förslag obstruera demokratiska

av valresultat.

Reservationer 157

Reservation Rune Thorén

av c

Texten sidan 94 fro m tredje stycket, samt to m sista stycket samma sida som avslutas sidan 95 utbytes mot nedanstående text. Människor har inte tid att engagera sig brukar en vanlig invänd- , ning mot egenmakt vara. Vid första påseende kan detta vara ett tveksamt argument. TV:s tittarmätningar visar nämligen att miljoner människor varje dag sitter och tittar underhållningsprogram under den tid när väldigt många andra är föreningsaktiva och utövar makt över de som inte är engagerade. I början av seklet fanns ingen lagstadgad 40 timmarsvecka. Detta till trots slöt sig människor samman och byggde sitt Folket Hus, sitt Konsum, slöt sig samman i nykterhetsrörelsen och inledde själva ett gigantiskt folkbildningsarbete. I kraft av sina egna ansträngningar skaffade sig människor makt över sin tillvaro och därmed ett eget ansvarstagande för sin livssituation. Egenmakt återknyter i den meningen till den gamla folkrörelsetradition som Sverige byggdes på. Trots detta går det att bortse ifrån att åldersammansättningen i våra politiska organisationer liksom inom nykterhetsrörelsen och den fackliga rörelsen börjar bli alltmera ålderstigen. Unga familjer där båda jobbar sina 8 timmar har härutöver ofta mer eller mindre tidskrävande resor till och från arbetet. Hämta barn från daghem Tiden för annat än familjen blir då många gånger osv. mycket knapp. Därmed kan man säga att tiden för allt flera har minskat för att kunna genomföra någon form av egenmakt. Samtidigt har vi en situation där oerhört många människor går arbetslösa och därmed borde ha tid för ett aktivt föreningsarbete. Situationen är dock ofta den att man då inte orkar med något föreningsarbete eftersom man upplever sin egen situation allt för dyster och istället känner en form av utanförskap. En allmän arbetstidsförkortning skulle därför enligt kommitténs uppfattning kunna ge en dubbel positiv effekt. Dels ge människor som i dag bevisligen upplever brist tid, nya möjligheter att vara med och påverka såväl sin egen situaiton som samhället i stort. Dels skulle en sådan åtgärd ge ökad sysselsättning och därmed minska risken för utanförskap samt radikalt minska samhällets stora kostnader i arbetslöshetsbidrag och socialhjälp, också minskad men ge en brottslighet liksom mindre behov av sjukvård. Vi är medvetna om att arbetstidsfrågoma inte ligger inom ramen för vår kommittés uppdrag men enligt storstadskommitténs uppfattning vore en förkortad arbetsdag ett av de bästa sätten att förstärka egenmakten och i sin helhet därmed ge människor en bättre livskvalité i våra storstadsområden.

Särskilda yttranden 159

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande av sakkunnige Tommy Birgersson

Enligt regeringens direktiv ska Storstadskommittén lägga förslag till hur den negativa trend som allt tydligare kan iakttas i utsatta bostadsområden, kan brytas. En trend som innebär att alltfler av de boende blir arbetslösa, fastnar i långvarigt bidragsberoende, blir utslagna och så småningom riskerar att hamna i ett utanförskap. Det finns en allmän uppfattning om att en ökad samhällelig integration är den väg som leder till trendbrott. Ett av de medel som Storstadskommittén för fram för att nå detta mål är ökad egenmakt. Min uppfattning en är att Storstadskommittén siktar fel med de förslag som läggs i egenmaktsbetänkandet. Förslagen kan möjligen leda till en allmänt vitaliserad demokrati men knappast till att de som bor i utsatta bostadsområden får mer makt över sin egen vardag. Förslagen kommer därför inte heller, enligt min mening, att medverka till en ökad integration.

Goda föresatser men fel slutsatser

På flera ställen i betänkandet återkommer Storstadskommittén till det, enligt min mening, skapar verklig egenmakt: . genom att som . . bygga demokratiska nätverk, skapa rörelse och aktivitet i närmiljön

kan vi inleda processer som involverar alltfler i ett gemensamt ansvarstagande. . sidan 90. ". .Det är således vardagssituatio-

. . står i fokus. Man skulle kunna kalla det nerna som vardagsdemokrati. Det är den makt individen kan utöva utan att . . representeras av andra Det är inte de handlingar som kommer till . . . uttryck i allmänna val. Det är vardagsmänniskan eller individens . .

förhållande till sina vardagliga gärningar som står i fokus f si-

. . dan 93. . .Egenmakt är således inte bara lagstiftningsfråga. en . Det handlar kanske i ännu större grad om bildning, processer och metoder, att ge stöd och vägledning till medborgare som vill ökad

makt och ansvar. sidan 123. . .I olika lagstiftning finns krav

. . på samråd med berörda och så vidare. Men det handlar inte om makt.

160 Särskilda yttranden

Det handlar inte rätt att själv ta initiativ, rätt att formulera

om om problem, om rätt att beskriva verkligheten som ska ligga till grund för besluten. . sidan 124. Trots dessa goda utgångspunkter drar . kommittén den slutsatsen att det är en allmän vitalisering av demokratin och förbättringar av det parlamentariska systemet är lössom ningen och därmed förslag om ändringar i kommunallagen. Jag kan inte ställa upp denna slutsats.

Samverkan istället for konflikt

I det första delbetänkandet Att röja hinder SOU 1995:142 pekade Storstadskommittén ut tre medel för att nå målet ökad integraom en tion; samverkan, egenmakt och arbetslinjen. I betänkandet kartlades de hinder som finns för en bättre samverkan mellan främst olika offentliga aktörer. Även samverkan mellan medborgarna och den offentliga verksamheten berördes liksom behovet samverkan mellan av offentlig verksamhet, kommersiell verksamhet och frivilligt arbete. Den allmänna slutsatsen var att det finns mycket få hinder för samverkan i befintliga lagar. Enligt kommittén handlade det mer om behovet av förändrade attityder och förhållningssätt hos de samverkande parterna. Dessa erfarenheter har, enligt min mening, inte alls legat till grund för betänkandet om egenmakt och än mindre kommit till uttryck i de förslag som presenteras. Ett grundläggande fel, enligt min mening, är att kommittén har valt att betrakta medborgare och politik/förvaltning motstående istälsom let för samverkande parter. Jag uppfattar detta som en konfliktmodell vars hörnstenar präglas av konfrontation, konkurrens och kontroll. I denna modell blir makt en ändlig tillgång som några har mer av läs politik/förvaltning och andra har mindre läs medborgare. av Om medborgare ska ha mer makt så måste, enligt denna logik, politik/förvaltning ha mindre. För kommittén blir därför egenmakt något som måste erövras att gripa makten det formuleras sisom dan 105. Det blir då logiskt med förslag tvingande folkomröstsom ningar "om ni inte fattar rätt beslut så får vi rösta om saken, m0-

tivrätt efterhandskontroll av beslutsnivå och tvingande självför-

valtning om ni inte sköter er, tar vi över". Jag delar inte kommit-

téns synsätt i detta avseende och att förslagen står i strid med menar såväl kommittédirektiven som intentionerna i det första delbetänkandet. Förslagen måste, enligt min mening, istället bygga en samverkansmodell där lösningarna söks i fasen före beslutsfattandet i demokratiskt valda församlingar.

SOU 1996: 177 Särskilda yttranden 161

Lokalt utvecklingsarbete visar vägen

Erfarenheterna från det omfattande lokala utvecklingsarbete för som närvarande bedrivs runt om i landet visar att samverkan mellan medborgare och politik/förvaltning är en klart mer framgångsrik modell än konkurrens och konflikt. Särskilt framgångsrikt har det lokala utvecklingsarbetet varit när kommunen eller bostadsföretaget valt att föra ut mycket makt och till sammanslutningar medboransvar av gare. Lokalt utvecklingsarbete handlar just om medborgare slusom ter sig samman för att åstadkomma förbättringar i den nännilegna jön. Det kan vara en otillfredsställande barnomsorg, behov mötesav plats, ökad sysselsättning, bättre kommunikationer, bättre service etc. Agenda 21 är ett bra exempel på lokalt utvecklingsarbete med ekologiska förtecken. Det handlar alltså om frågor som har direkt betydelse för vardagslivet för enskilda medborgare eller grupper av medborgare här finns såväl en individuell som en kollektiv egenmaktsdimension. I dessa frågor blir det nödvändigt med tidig en kontakt och samverkan med kommunen/bostadsföretaget. Framgången i det lokala utvecklingsarbetet eller, om man så vill, medborgarnas försök att få makt över sin vardag är starkt knuten till egen attityder och förhållningssätt hos kommunens politiker och tjänstemän. En beredskap att förse medborgarna med makt och beansvar höver inte nödvändigtvis innebära att makten hos politik/förvaltning minskar. Det handlar istället "en typ makt där politiker om annan av och tjänstemän går in i roller att lyssnare, stödjare eller rådgiav vara vare snarare än roller som uppifrån styrande, drivande eller genomförande.

Ökad makt i vardagen istället för ökad parlamentarisk

makt

För mig handlar egenmakt om att medborgare ska kunna få ett ökat bestämmande över sin vardag. I praktiken blir det då fråga egen om samverkan mellan å ena sidan medborgare och å andra sidan bostadsföretagets personal, kommunens politiker och tjänstemän t ex områdesansvariga, fastighetsskötare, rektorer, förskollärare, lärare, vårdbiträden, etc. Det handlar inte i första hand vitaliserad demoom en krati eller förbättringar det parlamentariska systemet. Enligt min av mening tar flera av kommitténs förslag sikte just detta. Förslagen om medborgarberedningar och motionsrätt förefaller i sig vara bra förslag för att vitalisera demokratin. Jag tror emellertid att de vare sig leder till ökad egenmakt eller att de ens faller inom ramen för

162 Särskilda yttranden

kommitténs uppdrag. Denna typ förslag faller snarare inom ramen av för direktiven till Demokratiutvecklingskommittén. Det är angeläget att Storstadskommitténs arbete istället koncentretill de vardagssituationer som medborgarna uppfattar som probleras matiska från ett egenmaktsperspektiv. Enligt min uppfattning är det sannolikt få de boende i de utsatta bostadsrområdena som skulle av utnyttja den föreslagna motivrätten eller motionsrätten, som skulle anmäla sig till medborgarberedning eller ta initiativ till att bilda kooperativ eller ta över kommunal verksamhet i ett självförvaltningsor- Även detta skulle förekomma så jag att egenmakt inte gan. om menar kan reduceras till en fråga om att delta i självförvaltning eller i ett kommunalt kooperativ och jag bedömer att effekterna från ett egenmaktsperspektiv skulle bli ytterst marginella eftersom så få skulle bli berörda.

Makt över planering och beslut som rör vardagen

Enligt min uppfattning skapas egenmakt genom en nära samverkan mellan medborgare och politik/förvaltning. Medborgarna måste ges möjlighet att formulera problemen och visionerna och därmed ta initiativet till lokalt utvecklingsarbete. Detta kommer inte att ske av sig självt, särskilt inte i de utsatta bostadsområdena. Det är i just dessa områden nära samverkan med politik/förvaltning blir så viksom en tig. Politikerna behövs katalysatorer i den så viktiga målformusom lerings- och kunskapsbildningsfasen och tjänstemännen behövs för stöd, råd och struktur utvecklingsarbetet och för att länka att ge detta med den kommunala planeringen. Genom ett ödmjukt samman och pedagogiskt förhållningssätt kan politik/förvaltning bidra till att sådana positiva processer kommer igång som kan leda till att medborgarna får en ökad makt över den planering och de beslut som rör den vardagen. Denna kommer emellertid att ta tid och egna process måste få ta tid, för att såväl medborgare politik/förvaltning ska som kunna växa in i nya roller. Organiseringen av det lokala utvecklingsarbetet går inte att lägga fast i förutbestämda former. Det tar sig de uttryck som behövs för att lösa uppgiften och de ambitioner de boende har. Ibland är det som tillräckligt med tillfälliga aktionsgrupper för att lösa vissa sakfrågor eller skapa egenmakt i vissa vardagssituationer. Ibland kan det lokala utvecklingsarbetet resultera i en ny förening eller ett kooperativ vill för exempelvis självförvaltning i något avseende. som svara Ibland kan egenmakten manifesteras i mer formaliserade självför-

SOU 1996: 177 Särskilda yttranden 163

valtningsorgan eller lokala organ enligt kommunallagen där medborgarna får ett uttalat ekonomi- och verksamhetsansvar. mer

Att vända planeringsperspektivet och skapa uthållig

förändring

Den väg som jag här har pekat ut för att åstadkomma ökad egenmakt är en annan än den som kommer till uttryck i detta betänkande. Min väg tar sikte en uthållig förändring som kommer att ställa krav stora personella insatser under lång period. Men det finns ingen annan väg. Det går, enligt min mening, inte att åstadkomma förändringar genom de förslag som kommittén har lagt om en vitaliserad demokrati och genom snabba penndragsförändringar i kommunallagen. Det handlar istället om att vända planeringsperspektivet när det gäller vardagsfrågor som berör den egna närmiljön, barnomsorgen, skolan, äldreomsorgen, fritiden etc. Betänkandet om egenmakt borde därför ha startat i en översyn av de lagar som påverkar och reglerar människors vardag; främst socialtjänstlagen och plan- och bygglagen. Det går naturligtvis inte att lagstifta om förändrade attityder eller

förhållningssätt mellan olika aktörer i besluts- och planeringsproces-

ser. Ytterst är detta en fråga om strategival, vilja och ambitioner hos politiker och planerare att skapa en ny typ av planering och beslutsfattande. Socialtjänstlagen och plan- och bygglagen har emellertid en struktur och uppbyggnad som förstärker konventionella roller och uppifrånstyming av planeringen. Här finns en stark tilltro till en rationell planeringsñlosoñ som utgår från att centrala kommunkanslier är bäst att identifiera problem, förändringsbehov och initiera planering. Enligt detta synsätt kan medborgarnas synpunkter i bästa fall inhämtas vid planeringsrationella tillfällen som samråd och utställning. Kännetecknande för båda är att medborgarna endast reagerar på andras förslag och inte agerar för egna idéer och uppfattningar. Såväl socialtjänstlagen som plan- och bygglagen innehåller redan eller kan förses med, planeringsinstrument som kan bli arenor för lokalt utvecklingsarbete och samverkan mellan medborgare och kommunala aktörer. Arenor där problembeskrivningar, visioner och intressemotsättningar kan lyftas fram för att sedan ligga till grund för demokratiska beslut. En sådan koppling mellan medborgarnas direkta inflytande och demokratiska beslut, mellan lokalt utvecklingsarbete och kommunal planering borgar för att ett förändringsarbete med egenmaktsperspektiv blir uthålligt.

164 Särskilt yttrande

Särskilt yttrande ledamoten Joakim Ollén

av m

Hur medborgarnas makt över sin egen tillvaro skall kunna ökas, är temat för detta betänkande från Storstadskommittén. Att verkligen stärka individens ställning i vårt samhälle kräver långsiktiga och genomgripande förändringar ett antal områden. Några dessa ligger inom den politiska sfären, andra åter har att av göra med attityder och traditioner. Storstadskommittén har emellertid ett starkt begränsat mandat. Detta mandat inrymmer inga möjligheter att presentera sådana större förändringar måhända kunde förvänsom tas med hänsyn till kommitténs ambitiösa anslag. Kanske blir och annan, med viss rätt, besviken över kommitténs en betänkande. Förslaget löser alltså inte några grundläggande problem i den svenska samhällsstrukturen. Detta är det viktigaste påpekandet i detta särskilda yttrande. Beträffande den terminologiska frågan, huruvida uttrycket egenmakt är det begrepp som bäst täcker problemställningen, kan förvisso frågetecken resas. Kommittén har valt att använda detta begrepp som samlingsbenämning för politiska strävanden med ett brett ideologiskt spektrum. För min del låter jag frågan vila med detta konstaterande. Det är emellertid värt att notera att den analys som kommittén gör representerar mycket av nytänkande i förhållande till traditionell svensk politik. Beträffande de konkreta förslagen i betänkandet finner jag att de, ehuru av begränsad räckvidd, är värda att pröva. Jag har därför inte funnit anledning att reservera mig annat än till förmån för ett förslag direktvalda stadsdelsfullmäktige. Som framhålls i särskild om en reservation är detta ett förnuftigt alternativ till de både från demokratisk och ekonomisk synpunkt helt otillfredsställande stadsdelsnämnder som nu förekommer. Jag tror dock att den långsiktigt bästa lösningen på de problem som stadsdelsnämnder syftar till att motverka är att i väsentligt större utsträckning flytta ut makt och ansvar till de enskilda medborgarna och deras sammanslutningar genom att genomföra kommundelningar där en rimlig grad av kommunidentitet finns i det som idag är delar av storkommuner.

Särskilt yttrande 165

Särskilt yttrande avseende kapitel 7 "Egenmakt i boendet ledamoten Karin Pilsäter fp

av Trots att jag vid upprepade tillfällen under behandlingen av betänkandet begärt att avsnittet om Holma skulle kompletteras med fakta kring de faktiska ersättningsformerna för de enskilda hyresgäster som nu beskattas, har så inte skett. Detta är givetvis otillfredsställande. Läsaren kan därmed inte skapa sig en bild av vad som verkligen sker i Holma, vilka grunder beskattning sker och vad som är problemställningarna. Kommittén har istället valt att framställa beskattningen som något Skattemyndigheten självständigt beslutar om och nu valt att genomföra. Majoriteten i kommittén resonerar här som om beskattning av inkomst skulle kunna eller borde kunna beslutas godtyckligt av skattemyndigheterna, utifrån bedömning kringvärde, samhällsnytta en av eller andra värderingar. Detta är ett mycket anmärkningsvärt synsätt. Lika inkomst ska givetvis beskattas olika oavsett vilka arbetsuppgifter som ligger bakom inkomsten. Tanken godtycklig beskattning är för en liberal lika främmande som tanken bristande likhet inför lag. Rättstrygghet och rättssäkerhet får aldrig åsidosättas. annan Demokratiutvecklingskommittén föreslog att inkomst av förvaltningsinsatser i boende skulle skattebefrias upp till viss nivå, i likhet med inkomst av bär- och kottplockning. Den socialdemokratiska regeringen vill dock inte införa sådan skattefrihet. Självförvaltningen i Holma hotas inte av skattemyndighetens beslut att beskatta de inkomster som hyresgäster fått för gjorda arbetsinsatser. Den hotas om hyresvärd och hyresgästförening inte förmår ändra utformningen av självförvaltningen och skriva ett förvaltningsavtal med hyressänkningsmodeller står i samklang med som nuvarande skattelagstiftning. Det vill säga ett avtal som innebär att hyran sänks efter generella regler för dem som ingår i avtalet och inte efter mängden faktiskt, individuellt utfört arbete. Det lagförslag som kommittén nu föreslår heller inget stöd för nuvarande Holma-modell. ger Storstadskommitténs majoritet skriver att hyresgäster i stället för att behöva köpa alla tjänster måste få möjlighet i likhet med boende i andra upplåtelseformer att själva kunna utföra vissa uppgifter i sina bostäder och bostadsområden utan att drabbas beskattning." Detta av uttalande grundas okunnighet eller ideologisk blindhet. Det föreligger i beskattningshänseende ingen som helst skillnad mellan ersättning för utfört arbete i en bostadsrättsförening, villasamfällighet, vägförening eller hyresfastighet. En bostadsrättsförening som i överenskommelse med de enskilda bostadsrättshavama inför likvärdig

166 Särskilt yttrande

typ av avgiftsreduktion efter arbetsinsats skulle behandlas på samma sätt som självförvaltarna i Holma. Storstadskommittén föreslår nu i betänkandet en lag om självförvaltning i boendet. Lagförslagets modell skulle underlätta för boende i en eller flera fastigheter att bilda en gemensam förening och teckna avtal med hyresvärden om ansvar för överenskomna delar av förvaltningen. Det är framförallt en modell som underlättar för boende med intresse för självförvaltning att teckna avtal även om den avtalsslutande hyresgästföreningen inte är intresserad eller boende i resterande område som omfattas av samma förhandlingsöverenskommelse är intresserade sådant avtal. Jag biträder därför givetvis det av i betänkandet framlagda förslaget till lag om självförvaltning.

SOU 1996: 177 Särskilt yttrande 167

Särskilt yttrande

och Vivi-Ann Nilsson

av ledamöterna Dag Larsson s s

Vi delar i allt väsentligt de uppfattningar som kommittén ger uttryck för i kapitlet; Politik styrt. Vi reagerar dock över de resonemang som förs kring den offentliga sektorns tillväxt. När man hävdar att som det bästa ibland blev det godas fiende" när man underförstått menar , att människors egenmakt inskränktes av välfärdssamhällets utbyggnad, så tycker vi att kommittén brister i analysen. I själva verket mevi att välfärdssamhällets utbyggnad efter kriget innebar en kraftnar full förstärkning medborgarnas egenmakt. För första gången gavs av breda medborgargrupper reella materiella förutsättningar att vidga sin makt över sina liv och tillvaron.

a i

SOU 1996: 177 Bilaga I 169

Kommittédirektiv

Levnadsvillkor i storstadsområden

Dir 1995:35

Beslut vid regeringssammanträde den 16 mars 1995

Sammanfattning av uppdraget

Utredningen S 1994:03 Levnadsvillkor i storstadsområden får nya direktiv och skall arbeta som en kommitté med företrädare för de tre storstadsområdena. Kommittén skall ha till uppgift att i dialog med berörda i områdena föreslå och initiera åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för bostadsområdena i storstäderna att ta till vara de olika resurser och möjligheter som finns och som kan användas för en positiv utveckling, särskilt vad beträffar barn och ungdom med svåra uppväxtförhållanden. Kommittén skall för att fullfölja sitt uppdrag bl.a.

genomföra en kartläggning av de åtgärdsprogram och andra aktivi- teter inom framförallt social-, utbildnings- och arbetsmarknadsområdena kan ha betydelse för positiv utveckling i de aksom en tuella bostadsområdena, lämna förslag till riktlinjer hur bostadsområdena bättre än för när- varande skall kunna ta till vara sina totala resurser, i form av myndighetsinsatser och ideella insatser, i samverkan och utan hinder av traditionella uppgiftsgränser, ta initiativ till och genomföra konkreta projekt med den angivna inriktningen, föreslå behövliga förändringar av lagteknisk, finansiell och organi- satorisk natur för att bättre samordning och samverkan mellan olika myndigheter och samhällssektorer skall kunna uppnås.

170 Bilaga 1

Bakgrund

Allmänt

Storstadsutredningen tillkallades i oktober 1988 med uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra livsmiljön och vidga deltagandet i det politiska livet däribland Valdeltagandet i storstäderna. - - Utredningen avlämnade under åren 1989-1990 tretton underlagsrapporter, bl.a. Välfärd och segregation i storstadsregionerna SOU 1990:20, samt slutbetänkandet Storstadsliv Rika möjligheter hårda villkor SOU 1990:36. Utredningen konstaterade att i storstadsområdenas minst attraktiva bostadsområden var invandrarna överrepresenterade liksom arbetslösa och eller mindre permanent utslagna från personer som var mer arbetsmarknaden. I dessa bostadsområden många hushåll beroende socialbivar av drag. Andelen sådana hushåll ökade snabbare än genomsnittligt i regionerna. Andelen förtidspensionerade, ensamhushåll och ensamma kvinnor med barn var hög. I dessa områden fanns också en stor överrepresentation av personer med dålig hälsa. Sjukskrivningarna var många. Vårdkonsumtionen och dödligheten var högre än genomsnittet i regionerna i Sverige. Utredningen föreslog olika åtgärder för att öka förvärvsfrekvensen och för att motverka en fortsatt hög utslagning från arbetsmarknaden. Utredningen pekade olika exempel framgångsrika samarbetsprojekt där personal från arbetsförmedling, försäkringskassa och socialtjänst genom förändrade samarbetsformer kunnat ge effektivare individuellt stöd till olika grupper av personer som hade svårigheter arbetsmarknaden. Storstadsutredningen framhöll att en förnyelse av dessa storstadsområden förutsatte befolkningens medverkan och en ökad samverkan över sektorsgränserna. En social och kulturell förnyelse förutsatte tillgång till olika resurser, vilket enligt utredningen redan fanns i bostadsområdena i tillräcklig omfattning, i synnerhet om bostadsområdenas samlade resurser kunde utnyttjas effektivare genom ökad samverkan över huvudmannaskapsgränserna. Som en uppföljning av Storstadsutredningen beslutade regeringen 1990 att under en treårsperiod anslå 10 miljoner kronor år Allper ur männa arvsfonden till projekt för samordning av insatser för utsatta ungdomar i bostadsområden med sociala problem där även utbildningsfrågor berörts, det s.k. Plusprojektet. Projektet har pågått sedan

år 199 I april 1995 lämnar de lokala utvärderarna sina rapporter.En

Bilaga I 171

samlad redovisning skall överlämnas till regeringen senast den 30 september 1995. Ytterligare uppföljning av Storstadsutredningen var att regeen ringen i februari 1990 uppdrog Arbetsmarknadsstyrelsen att ekonomiskt stödja ett antal samverkansprojekt inom vissa storstadsområden med hög andel arbetslösa, socialbidragstagare och sjukskrivna. Sammanlagt 6 miljoner kr beviljades. Syftet med försöksverksamhevidareutveckla samverkan mellan i första hand arbetsförterna var att medling/arbetsmarknadsinstitut, socialtjänst och försäkringskassa så att de berörda myndigheternas samlade insatser effektiviserades. En uttalad ambition att redan upparbetade samverkansforrner skulle var kunna permanentas eller inordnas i ordinarie verksamhet efter försöksperiodens slut. Arbetsmarknadsstyrelsen slutredovisade uppdraget till Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet den 23 juni 1993. I redovisningen verksamheterna pekas vissa faktorer som av krävs för en framgångsrik samverkan, bl.a. behov av samsyn ledningsnivå, projektledarens strategiska roll, behov stödfunktioner av i inledningsskedet och tydlig ansvarsfördelning mellan olika yren kesfunktioner. Försöksverksamheten bidrog till att många enskilda fick kortare tider i arbetslöshet och sjukskrivning. Passivt bidragsberoende hade kunnat ersättas med aktiva åtgärder med inriktning förankring arbetsmarknaden. Sammantaget bidrog de olika en samverkansprojekten till att nya former för samverkan kunde utvecklas och inordnas i den ordinarie verksamheten. Parallellt med Storstadsutredningen pågick utvecklingsarbetet med samordnad boendeservice, bl.a. i storstadsområden. Regeringen beviljade under åren 1985-1990 sammanlagt 100 miljoner kronor till 103 lokala utvecklingsarbeten för samordnad boendeservice. Syftet att förbättra möjligheterna för äldre och funktionshindrade att var leva ett så normalt liv möjligt i vanliga bostäder genom bättre som samordning offentliga, kommersiella och informella resurser i boav stadsområdena. Boverket, som fått i uppdrag att utvärdera erfarenheterna, konstaterar i rapporten Samverkan i lokalsamhället Rapport 1994:3 att samordnad boendeservice utvecklats till ett boendesocialt instrument med betydelse för alla människor. Utvärderingen visar grupper av också att det går att göra ekonomiska besparingar genom samverkan. Det går vidare att samverkan förbättra servicen och öka gegenom menskap och inflytande för de boende och det går att genomföra fysisk förnyelse med sociala förtecken. Några av de projekt som boendeservicedelegationen stödde blev också föremål för förnyelsebidrag

172 Bilaga I

från Boverket. Under tiden 1986-1989 fördelade Boverket 155 miljoner kronor till förnyelse av den fysiska miljön i allmännyttiga bostadsföretag i problemområden. Stödet fördelades i stor utsträckning inrådan de boende. Erfarenheter stödets effekter bör tillav av tas vara. I arbetarrörelsens debattbok 90-talsprogrammet behandlas också behovet av att förnya bostadsområdena i storstäderna. Förutom förslag om övergång till nya boende- och förvaltningsformer,framhå1ler författarna att det viktigaste antagligen är att avlägsna hinder för medborgarnas egen aktivitet, så att de boende och de som arbetar i området får möjlighet att utnyttja de redan existerande en resurserna ett sätt som passar dem och deras önskemål och krav. Även i regeringsförklaringen den 4 oktober 1994 betonas att hela samhället måste mobiliseras för att öka integrationen och motverka segregationen i samhället. Alla områden av betydelse är berörda. Det gäller såväl arbets- och bostadsmarknaden, skolorna och kulturlivet som kommunerna och organisationerna. Socialstyrelsen har i Social rapport 1994 pekat den förändrade arbetsmarknadssituationen som framför allt har drabbat ungdomar, invandrare och ensamstående föräldrar. Man pekar också att en ökad boendesegregation är tänkbar följd de senaste årens en av samhällsförändringar, såväl förändringar som rör själva bostadsmarknaden som den ökande arbetslösheten, tilltagande ekonomisk knappen het bland hushållen och den ökande flyktinginvandringen. Man framhåller vidare att det finns anledning att anta att skillnaderna mellan attraktiva och icke attraktiva bostadsområden i storstadsregionerna kommer att öka ytterligare i framtiden. De klassiska boendesociala problemen trångboddhet och omoderna bostäder har lämnat plats - för andra i stället handlar människors miljö i bostadens som om omedelbara närhet. Inom skolan finns signaler tyder att språkkunskaperna i som svenska hos många invandrare är oroväckande låga och tenderar att sjunka. I de invandrartäta områdena med få svenska elever skapas en språkmiljö i och utanför skolan, som försvårar språkinlärningen och för få naturliga tillfällen att använda det svenska språket. Flera ger undersökningar visar också att många vuxna invandrare, som har varit länge i Sverige, har alltför dåliga språkfärdigheter för att komma in arbetsmarknaden.

Bilaga I 173

Barn och ungdom

I september 1992 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att beskriva utvecklingen av barns villkor med anledning av det fömyelsearbete och de besparingar som pågår i kommuner och landsting. Socialstyrelsen har redovisat uppdraget i rapporten Barns villkor i förändringstider Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1994:4. I rapporten redovisas bl.a. att kommunernas besparingar under åren 1993 och 1994 väntades bli något större i verksamheter som riktas till barn och unga än i den totala kommunala verksamheten 7 procent jämfört med 6 procent. Speciellt stora var besparingarna i storstadsregionema. Där räknar kommunerna med kostnadsminskningar inom barn- och ungdomsverksamheter i genomsnitt 9 procent. Socialstyrelsen drar emellertid slutsatsen att inte alla barn i storstäder och förorter generellt löper större risk att råka ut för försämringar än andra barn i landet. Skälet är i stället att det i storstadsregionema finns ett antal bamrika delområden med hög koncentration av invandrare, ekonomiskt svaga grupper och människor med psykosociala problem. Enligt Socialstyrelsen finns det särskilda skäl att åter uppmärksamma dessa bostadsområden och överväga vilka åtgärder som behövs där. Enligt Socialstyrelsen talar mycket för att de negativa utvecklingstendensema i sådana områden förstärks samt att förutsättningarna för att kompensera barnen med individuella särlösningar är sämre i dessa områden.

Invandrarfrågor

Den nyligen tillkallade Kommittén för översyn av invandrarpolitiken dir. 1994: 130 skall bl.a. överväga särskilda åtgärder i invandrartäta bostadsområden och analysera drivkrafterna bakom och eventuella olägenheter med koncentrationen av invandringen till vissa kommuner samt överväga hur sådana olägenheter kan motverkas.

Bostadspolitik

Den regeringen nyligen beslutade utredningen för översyn av boav stadspolitiken dir. 1995:20 skall göra en bred översyn av bostadspolitiken. I direktiven för utredningen framhålls segregationsproatt en cess som tillåts tillräckligt långt lätt blir självgående. Bristande känsla samhörighet övergår i främlingskap, otrygghet och oförståav else inför andra. Direktiven konstaterar, dem som upplevs tillhöra de att det som ligger framför oss är att säkra att goda bostäder är till-

174 Bilaga 1

gängliga för alla sådant sätt att integrationen främjas och ekonomisk, etnisk eller social segregation motverkas de boende samt att ge möjligheter att utveckla sina områden ett sådant sätt att boendemiljön fungerar väl och boendet berikas. En av kommitténs uppgifter är att överväga vilka bostadspolitiska medel som kommunerna behöver för att motverka segregation och öka valfriheten i boendet. Kommittén skall också utvärdera gälnu lande regler för stöd till ombyggnad och andra förbättringsåtgärder inom bostadsområden med särskilda problem och överväga stöom det till dessa områden bör utformning än stöd för ges en annan ombyggnad i allmänhet.

Skolan

Regeringen har nyligen beslutat tillkalla en kommitté med uppdrag att belysa det inre arbetet i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen dir. 1995: 19. Enligt sina direktiv skall kommittén bl.a. överväga vilket sätt skolan kan ta till vara det faktum att vårt samhälle är mångkulturellt och använda det som en resurs i sitt arbete. En annan uppgift är att överväga eventuella åtgärder när det gäller inflytande för elever och föräldrar.

Samverkan på lokal nivå

Människor med en svag position i samhället har ofta behov av samhällets välfärdsinsatser. Ansvaret för olika stödinsatser är ofta spridda många olika huvudmän. Socialtjänsten, skolan, hälso- och sjukvården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen är exempel olika huvudmän som har viktiga uppgifter i sammanhanget. Bristande samverkan medför inte sällan att insatserna blir ineffektiva och ibland till och med motverkar varandra.

Socialtjänstens samverkan med andra myndigheter

Socialtjänstens olika former av bistånd skall utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Även om socialtjänsten förfogar över ett brett register av handlingsalternativ i arbetet med att stödja och hjälpa människor i utsatta situationer är det av stor betydelse att man samverkar med övriga har som ansvar för andra områden inom välfärdspolitiken. I arbetet med att stödja grupper som har det extra besvärligt att hävda sig arbetsmarkna-

Bilaga I 175

den krävs samarbete med arbetsförmedlingen och andra myndigheter som arbetar med rehabiliteringsfrågor. Särskilt viktiga är åtgärder att hjälpa ungdomar eller invandrare in arbetsmarknasom avser den. Rätten till arbete måste avse alla medborgare i Sverige. Att vara arbetslös under längre period försätter människor i en situation en som skapar uppgivenhet och passivitet samt riskerar att skapa ett permanent bidragsberoende. Ett nära samarbete mellan skolan, barnomoch övrig socialtjänst kan innebära att en hotande utslagningssorgen stoppas i ett tidigt skede. Utbildning spelar stor roll för process en att höja individens attraktionskraft arbetsmarknaden och öka förutsättningarna för ett aktivt liv även i övrigt. Både gymnasieskolan och komvux har numera bättre möjligheter att individanpassa utbildningen. Det är i dessa perspektiv viktigt att överbrygga avståndet mellan skolan och annan kommunal verksamhet.

Samverkan mellan barnomsorg och skola

De möjligheter till fri nämndorganisation för socialtjänstens uppgifter, gäller sedan den 1 januari 1992, har lett till utveckling i som en kommunerna med gemensamma barn- och ungdomsnämnder, där hela eller delar barnomsorgen samordnas med skolan. Integration av mellan skola och skolbarnsomsorg har inneburit ett effektivare resursutnyttjande av lokaler och personal. Samtidigt har utvecklingen gått mot att öppethållandet inom barnomsorgen har minskat och öppna verksamheter lagts ned. Barn och ungdomar behöver förebilder. Frånvaron män vuxna av i många utsatta barns vardag har allt mer kommit att uppmärksam- De samordningsvinster har erhållits integrationen mas. som genom mellan skola och barnomsorg, fritid och kultur, skulle kunna utnyttjas genom en mer differentierad, lokalt anpassad resurstilldelning och att också områdesbaserade öppna fritidsverksamheter utgenom mer vecklas med brukarinflytande från föräldrar, personal och andra boende.

Finansiell samverkan mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst

Sedan den 1 januari 1993 pågår fem lokala försök med finansiell samordning mellan hälso- och sjukvården och socialförsäkring enligt lagen 1992:863 lokal försöksverksamhet med finansiell samom

ordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård. Syftet med

denna försöksverksamhet är att skapa incitament inom systemen för

176 Bilaga

respektive område för att de skall utnyttjas gemensamma resurserna bästa sätt så att medborgarna får bättre vård och service samtidigt som samhällets totala kostnader minskar. Sjukvårdshuvudmannen ges, utöver ansvaret för hälso- och sjukvård, ett att i ett försöksområde täcka kostnader för sjukpenansvar ning och rehabiliteringsersättning enligt lagen 1962238 l allmän om försäkring AFL samt lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring LAF. Även medel är avsedda för yrkesinriktade rehabilitesom ringstjänster kan ingå i verksamheten. Försöksverksamheten ingår i en samlad strategi för att minska ohälsa, befrämja rehabilitering och begränsa socialförsäkringsutgifterna. Genom möjligheten att lokalt kunna använda de samlade för sjukförsäkring och sjukresurserna vård ett friare sätt, bättre förutsättningar till samarbete mellan ges olika lokala organ som leder till effektivare och snabbare rehabilitering. Ytterligare steg för att överbrygga sektorsgränser har tagits genom en försökslag SFS 1994:566 som även gör det möjligt för socialtjänsten att medverka i lokal försöksverksamhet. Även här är huvudsyftet att genom samverkan mellan berörda huvudmän och genom samordning av de ekonomiska resurserna öka den samlade effektiviteten i versamheterna. För närvarande pågår sådan verksamhet i Stenungsunds kommun.

Uppdraget

Allmänt

Många bostadsområden i främst storstadsregionerna kännetecknas av att invånarna i högre grad än andra håll är beroende samhälav lets stöd och service. Det innebär att betydande ekonomiska resurser i form av arbetsmarknadsstöd, socialförsäkringsersättningar och socialbidrag tas i anspråk i dessa områden. Socialtjänsten, skolan, polisen, fritids- och kulturförvaltningarna liksom folkrörelser, enskilda organisationer och andra gör betydande insatser för att skapa grupper bra uppväxtförhållanden och meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och unga. Trots detta tenderar många områdena att utarmas av genom hög arbetslöshet, stor flyttningsbenägenhet, ökad ungdomskriminalitet, drogmissbruk och andra sociala problem. Motsättningar mellan människorna i dessa områden tar ofta formen konflikter med etav niska förtecken, vilket bidrar till att öka spänningarna mellan olika befolkningsgrupper. Nedskärningar inom offentliga ekonomiska stödsystem och offentlig service drabbar samtidigt särskilt hårt fa-

Bilaga I 177

miljer, barn och ungdomar i sådana områden. Bidrags- och skattesystemen kan vidare ha marginaleffekter som skapar bidragsberoenden och gör det svårare att uppnå målet att så många möjligt skall som försörja sig eget arbete. Punktvisa nedskärningar och en striktare regeltillämpning inom de olika stödsystemen var för sig riskerar att leda till ökad rundvandring mellan olika myndigheter och andra instanser och till ökad passivise-

ring i stället för motsatsen. Åtgärder för att samhällsinsatserna skall

fungera bättre tillsammans är angelägna. Det allra viktigaste är att en utveckling som kan minska beroendet av särskilda stödåtgärder kan komma igång. Även det genomförts vissa förändringar befintliga regelsysom av tem kan det fortfarande finnas organisatoriska, finansiella eller lagtekniska hinder för ett bredare samarbete till stöd för att förbättra levnadsvillkoren framför allt för utsatta grupper. Samverkan behövs individuell nivå för att möjliggöra att en person ges tillträde till arbetsmarknaden och den övriga samhällsgemenskapen. Men det behövs också områdesbaserad samverkan strävar efter en som att samordna de samlade resurserna för lokalsamhällets behov av t.ex. upprustning av den fysiska närmiljön, bostäderna, lekmiljön, det kulturella utbudet och övrig fritidsverksamhet och av tillgång till den service som finns inom ramen för social- och arbetsmarknadspolitiken. Det finns i dag ett stort intresse och en hög beredskap inom olika samhällssektorer för att hjälpa de boende och kommunerna att lösa segregations- och utslagningsproblemen i bostadsområdena i storstadsregionerna.

Uppgifter

En särskild kommitté med företrädare för de tre storstäderna tillkallas. Kommitténs huvuduppgift skall vara att i dialog med berörda i områdena föreslå och initiera åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för de berörda bostadsområdena att ta till de vara olika resurser och möjligheter som finns och som kan användas för en positiv utveckling. Kommitténs överväganden skall särskilt ta sikte de grupper bland barn och ungdom som grund av svåra uppväxtvillkor eller svårigheter att få tillträde till arbetsmarknaden riskerar att få dålig start i livet. en Kommittén skall göra en kartläggning av de åtgärdsprogram och andra aktiviteter inom framför allt social- och arbetsmarknadsområriktar till storstadsområdena och kommittén bedödena som sig som mer ha betydelse för ett positivt förändringsarbete. Kartläggningen

178 Bilaga 1

skall omfatta såväl statliga insatser regionala och lokala insatser som av olika slag med denna inriktning. En kartläggning bör också genomföras av internationella erfarenheter olika projekt av som genomförts med syfte att angripa storstadsproblem. Frågor om hur polisens insatser och andra åtgärder mot kriminalitet skall utformas faller i huvudsak utanför kommitténs uppgifter. I kartläggningsarbetet bör kommittén dock ta del av det arbete som Brottsförebyggande rådet BRÅ regeringens uppdrag utför som underlag för ett nationellt brottsförebyggande program. Kommittén bör även ta del av det arbete som utförs i Trygghetsutredningen Ju 1993:05 liksom av det arbete som nu pågår inom polisen med inriktning på att polisens verksamhet skall bli mera problemorienterad och organisatoriskt utföras bl.a. i form närpolisverksamhet. Även den av utredning som regeringen aviserat om medborgarnas delaktighet och inflytande i samhällsutvecklingen berör kommitténs arbete. Kommittén skall lämna förslag till riktlinjer hur de aktuella bostadsområdena bättre än för närvarande skall ta till sina totala vara resurser och hur myndigheternas kompetens och medel kan utnyttjas gemensamt t.ex. genom särskilda samverkansprojekt- utan hinder av traditionella uppgiftsgränser. Det är viktigt i detta sammanhang att också beakta de inte minst i form ett stort resurser, av engagemang, som finns i det lokala förenings- och organisationslivet. I detta avseende bör kommittén fästa blicken inte bara det traditionella föreningslivet utan också på alternativa gruppbildningar och träffpunkter inom bostadsområdena. Om det skulle visa sig att regelsystem och organisatoriska företeelser av olika slag lägger hinder i vägen för en effektiv och ändamålsenlig samverkan, skall kommittén föreslå behövliga förändringar. Som ett viktigt led i arbetet skall kommittén själv ta initiativ till och genomföra eller stödja konkreta projekt med den angivna ovan inriktningen. I detta sammanhang bör noteras att regeringen under Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel avsatt särskilda medel för insatser för invandrare i storstadsområden. När det gäller utvecklings- och försöksverksamhet för barn och ungdomar finns dessutom möjlighet för ideella organisationer att söka medel ur Allmänna arvsfonden. Möjligheten att dra nytta av Europeiska unionens program, nätverk och fonder bör härvid också undersökas. Kommittén skall oförhindrad att fortlöpande under utredvara ningsarbetet föreslå sådana förändringar av lagteknisk, finansiell och organisatorisk natur som behövs dels för att olika projekt skall kunna genomföras och dels för att uppnå förbättrade möjligheter till sam-

Bilaga I 179

ordning och samverkan mellan de totala insatser dom olika myndigheter och organisationer gör.

Tidsramar och samråd Kommittén skall senast den l oktober 1995 redovisa behovet av åtgärder behöver vidtas för att nå den samordning och samverkan som beskrivits Resultatet av det samlade utredningsarbetet som ovan. skall redovisas senast den 1 juli 1997. Kommittén skall samråda med berörda myndigheter, kommuner och organisationer samt med Kommittén för översyn av invandrarpolitiken dir.1994: 130 och med Utredningen för översyn av bostadspolitiken dir. 1995:20. För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 1994:124. och om jämställdheten mellan könen dir. Kommitténs förslag skall vara kostnadsneutrala såväl för den statliga sektorn som för den samlade offentliga sektorn. Dessa direktiv ersätter de vid regeringssammanträde den 23 juni 1994 beslutade direktiven Levnadsvillkor i storstadsområden dir. 1994:68. Socialdepartementet

180 Bilaga 1 SOU 1996: 177

Uppfattning om samhällets service

Fråga: I vilken utsträckning har Du under de senaste 12 månaderna

haft anledning att känna missnöje när det gäller nio olika

serviceområden

Skala från 0-10, där 0 står för "Inget missnöje " och 10 för

"Mycket stort missnöje

Av de nio olika serviceornrådena var man mest missnöjd med möjligheterna att få arbete. Man också missnöjd med kollektivtrafiken.

var

Den service man var mest nöjd med möjligheter till fritidsaktivi-

var

teter, skolor och utbildningsmöjligheter samt tillgången på bostäder

och bostadsplanering.

Missnöje med tillgången på bostäder och bostadsplanering i kommunen skala från 1-10, där 1 anger ingen grad av missnöje och 10 mycket stort missnöje Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela l-lög- Medel- Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 1,2 2,8 1,7 1,9 1,6 2,6 2,7 3,2 2,8 Ensamstående med barn 1,4 2,8 0,9 1,3 1,7 3,3 2,8 2,5 2,8 Samboende utan barn 0,9 2,2 1,2 1,2 1,2 2,1 2,2 2,4 2,2 Samboende med barn 1,0 1,8 1,2 1,2 1,2 1,4 1,7 3,0 1,8 Föddai Sverige 1,0 2,3 1,3 1,4 1,3 2,1 2,3 2,7 2,3 Utrikesfödda 1,6 2,7 1,5 1,4 1,9 2,1 2,2 3,4 2,7 Samtliga 1,0 2,4 1,3 1,4 1,3 2,1 2,3 2,9 2,4

Göteborgsregionen Malmöregionen Hög Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 2,1 1,5 2,1 1,9 2,4 1,6 1,8 1,7 Ensamstående med barn 1,1 1,3 1,2 1,3 0,0 2,1 1,1 0,9 Samboende utan barn 0,9 1,4 1,4 1,2 0,8 1,4 1,4 1,2 Samboende med barn 1,5 1,0 1,9 1,2 0,9 2,0 1,3 1,2 Föddai Sverige 1,5 1,4 1,7 1,4 1,2 1,7 1,6 1,3 UtrikesFödda 0,8 1,4 1,9 1,4 1,7 1,5 1,3 1,5 Samtliga 1,4 1,4 1,8 1,4 1,2 1,6 1,5 1,3

Bilaga 1 181

Totalt sett kan man konstatera att man är nöjd med tillgången bostäder och bostadsplanering. Man kan dock finna regionala skillnader samt skillnader mellan olika åldersgrupper. Man är mest missnöjd med tillgången bostäder och bostadsplanering i Stockholmsregionen. Det är framför allt ungdomarna som är missnöjda. Utrikesfödda i Stockholmsregionen hör också till den grupp som är mest missnöjd. Redovisningen inkomstområden visar att det är boende i låginav komstområden som är mest missnöjda i Stockholm och Göteborg. I Malmöregionen är det väldigt jämt mellan boende i medelinkomstområden och låginkomstområden.

Missnöje med kollektivtrafik i kommunen skala från 1-10, där 1 anger ingen grad av missnöje och 10 mycket ston missnöje Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel- Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensambocnde 2,3 2,1 2,7 2,9 2,3 2,6 2,0 1,7 2,1 Ensamstående med barn 3,0 2,5 3,7 3,7 3,0 1,8 2,5 1,8 2,5 Samboende utan barn 1,9 2,0 2,3 2,1 2,0 2,3 1,8 1,8 2,0 Samboende med barn 2,7 2,4 2,5 3,2 2,7 2,7 2,0 1,6 2,4 Föddai Sverige 2,3 2,2 2,5 2,8 2,3 2,5 2,0 1,8 2,2 Utrikesfödda 2,3 1,9 2,7 2,0 2,2 2,0 2,0 1,5 1,9 Samtliga 2,3 2,2 2,5 2.7 2,3 2,4 2,0 1,7 2,2

Götebogsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 3,6 2,2 2,5 2,9 2,8 2,5 2,5 2,7 Ensamstående med barn 4,3 4,2 2,8 3,7 4,6 1,2 4,1 3,7 Samboende utan barn 2,1 2,2 2,2 2,1 1,4 2,2 1,9 2,3 Samboende med barn 3,0 3,1 2,8 3,2 1,9 2,9 2,5 2,5 Föddai Sverige 2,9 2,6 2,7 2,8 1,9 2,3 2,6 2,5 Utrikesfödda 3,3 1,2 1,6 2,0 3,2 2,9 2,2 2,7 Samtliga 2,9 2,4 2,5 2,7 2,1 2,4 2,4 2,5

182 Bilaga I SOU 1996: 177

Missnöjet med kollektivtrafiken är mest utbrett i Göteborgsområdet och det är främst ungdomar mellan 16 och 24 år är missnöjda. som De är mest nöjda är pensionärerna i Stockholmsområdet. som En uppdelning inkomstområden för de tre regionerna visar att det för Stockholmsregionen finns en tendens till att missnöjesgraden

ökar parallellt med inkomstområdet. Dvs boende i höginkomstornrå-

den är mest missnöjda.

I Göteborgsområdet finner man de mest missnöjda bland unga

boende i höginkomstregioner. Både i Malmö och Göteborg är ensamstående med barn en grupp som är missnöjd med kollektivtrafiken.

Missnöje med möjlighet att få arbete i kommunen skala från 1-10, där 1 anger ingen grad av missnöje och 10 mycket stort missnöje Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel- Låg- Summa Sverige holms- regionen borgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 3,6 3,4 4,3 3,4 3,6 3,5 3,1 3,8 3,4 Ensamstående med barn 5,0 3,9 5,8 5,0 4,8 4,3 4,1 3,5 3,9 Samboende utan barn 3,2 3,0 2,6 2,8 3,1 3,0 2,9 3,3 3,0 Samboende med barn 3,7 3,5 3,6 3,8 3,7 3,0 3,5 4,3 3,5 Föddai Sverige 3,5 3,2 3,3 3,2 3,4 3,1 3,2 3,4 3,2 Utrikesfödda 4,3 3,8 4,9 4,0 4,2 3,8 3,0 4,6 3,8 Samtliga 3,5 3,3 3,6 3,4 3,5 3,2 3,2 3,7 3,3

Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 3,7 3,3 3,6 3,4 3,9 4,0 5,1 4,3 Ensamstående med barn 4,3 4,1 5,2 5,0 5,6 5,3 5,9 5,8 Samboende utan bam 2,1 3,6 2,4 2,8 2,4 2,5 3,1 2,6 Samboende med bam 3,4 4,4 4,0 3,8 2,2 4,5 5,3 3,6 Föddai Sverige 3,1 3,5 3,3 3,2 2,6 3,4 4,5 3,3 Utrikesfödda 3,1 5,2 3,7 4,0 5,5 4,6 4,9 4,9 Samtliga 3,1 3,7 3,4 3,4 2,9 3,6 4,6 3,6

Bilaga 1 183

Möjligheterna att få arbete det under de senaste 12 måna-

var man

derna mest missnöjd med i sin kommun. Ungdomar mellan 16

var och 24 år samt ensamstående med barn var de grupper som var mest

missnöjda i de tre storstadsregionema. Missnöjet bland dessa grup-

var även stort i övriga riket.

per

Det största missnöjet med möjligheterna att få arbete fanns i Mal-

möregionen. Ensamstående med barn och ungdomar boende i lågin-

komstområden var mycket missnöjda.

Missnöje med barnomsorgen i kommunen skala från 1-10, där l anger ingen grad av missnöje och 10 mycket stort missnöje Riket Stockholmsregonen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 0,8 1,5 1,1 1,7 1,0 1,5 1,3 1,7 1,5 Ensamståendemed barn 1,7 2,1 2,3 2,5 1,9 3,1 2,0 1,0 2,1 Samboende utan barn 0,9 1,1 1,0 1,6 1,0 1,2 1,0 1,7 1,1 Samboende med barn 1,8 2,6 2,2 2,8 2,0 2,2 2,9 2,9 2,6 Föddai Sverige 1,2 1,9 1,6 2,2 1,4 1,9 2,0 2,0 1,9 Utrikesfödda 1,6 1,5 1,6 2,2 1,6 1.2 1,3 2,1 1,5 Samtliga 1,2 1,9 1,6 2,2 1,4 1,8 1,9 2,0 1,9

Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 0,9 1,7 2,7 1,7 0,5 0,9 2,5 1,1 Ensamstående med barn 1,1 0,5 3,1 2,5 0,5 5,8 2,2 2,3 Samboende utan barn 1,4 2,8 1,1 1,6 0,6 1,5 1,4 1,0 Samboende med barn 2,8 2,5 3,3 2,8 1,5 2,7 2,4 2,2 Föddai Sverige 1,9 2,2 2,5 2,2 1,0 1,8 2,5 1,6 Utrikesfödda 2,3 2,0 2,3 2,2 1,4 2,0 1,7 1,6 Samtliga 2,0 2,2 2,4 2,2 1,0 1,8 2,2 1,6

184 Bilaga I SOU 1996: 177

De allra flesta var nöjda med den service i form barnomsorg

av som

kommunen En jämförelse mellan storstadsområdena och övriga

gav.

riket visar dock något missnöjd i storstadsområdena

att man var mer

och då främst i Göteborg.

Missnöje med skolor och utbildningsmöjligheter i kommunen skala från 1-10, där 1 anger ingen grad av missnöje och 10 mycket stort missnöje Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel- Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 1,2 1,8 1,7 2,0 1,4 1,7 1,9 1,7 1,8 Ensamstående med barn 1,6 2,1 1,6 2,4 1,8 1,6 2,6 2,0 2,1 Sarnboende utan barn 0,9 1,3 0,6 0,9 1,0 1,4 1,2 1,3 1,3 Samboende med bam 1,4 2,2 1,7 2,0 1,6 2,1 2,2 2,7 2,2 Föddai Sverige 1,2 1,8 1,2 1,7 1,3 1,7 1,8 1,7 1,8 Utrikesfödda 1,3 2,1 1,7 1,4 1,6 1,8 2,0 2,3 2,1 Samtliga 1,2 1,8 1,3 1,7 1,3 1,7 1,9 1,9 1,8 Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 1,9 1,2 2,7 2,0 1,5 2,0 2,1 1,7 Ensamstående med barn 0,0 3,7 2,5 2,4 0,9 2,7 1,5 1,6 Samboende utan barn 0,8 1,0 0,5 0,9 0,4 0,8 0,9 0,6 Samboende med barn 1,8 2,3 2,3 2,0 1,5 2,4 1,7 1,7 Föddai Sverige 1,5 1,5 2,2 1,7 1,0 1,6 1,3 1,2 Utrikesfödda 1,4 1,7 1,3 1,4 2,4 1,4 1,8 1,7 Samtliga 1,5 1,5 2,0 1,7 1,1 1,6 1,5 1,3

Skolor och utbildning var en service inom kommunerna invå-

som

narna skattade högt, dvs man var nöjd med servicen. Resultaten

var

någorlunda jämt fördelade både över regioner och inkomstområden.

SOU 1996: 177 Bilaga I 185

Missnöje med åldringsvården i kommunen skala från 1-10, där 1 anger ingen grad av missnöje och 10 mycket ston missnöje Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel- Låg- Summa Sverige holms- regionen borgs- landet inkomst- inkomst-inkomstregionen regionen områden områdenområden

Ensamboende 1,8 2,6 2,5 3,0 2,1 2,1 2,7 3,2 2,6 Ensamstående med barn 2,7 2,2 2,9 3,9 2,7 1,4 1,7 2,9 2,2 Samboende utan barn 2,2 2,4 3,0 2,3 2,3 2,0 2,5 3,2 2,4 Samboende med barn 2,1 2,5 1,7 2,9 2,1 1,8 2,9 2,5 2,5 Föddai Sverige 2,1 2,5 2,5 2,8 2,2 2,0 2,6 3,0 2,5 Utrikesfödda 1,9 2,7 3,0 2,7 2,3 2,0 2,8 3,3 2,7 Samtliga 2,0 2,5 2,5 2,8 2,2 2,0 2,7 3,1 2,5

Göteborgsregionen Malmöregionen l-lög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 3,1 3,0 3,5 3,0 0,9 3,0 4,0 2,5 Ensamstående med barn 2,3 4,8 4,1 3,9 1,2 4,1 3,7 2,9 Samboende utan bam 2,3 2,7 2,5 2,3 2,2 3,5 3,6 3,0 Samboende med barn 2,7 3,4 3,4 2,9 0,6 3,0 2,6 1,7 Föddai Sverige 2,6 3,0 3,3 2,8 1,4 3,2 3,5 2,5 Utrikes födda 2,7 3,2 2,5 2,7 0,6 3,9 3,5 3,0 Samtliga 2,6 3,0 3,1 2,8 1,3 3,3 3,5 2,5

Invånare i storstadsregionema var mer missnöjda med åldringsvår-

den än invånare i övriga riket. Göteborgsområdet utmärkte sig genom att vara det område där man var mest missnöjd bland storstadsregio-

nerna

Det framför allt ensamstående med barn som var missnöjda

var

med åldringsvården. En förklaring till detta kan antas att hårt

vara en

arbetsbelastad ensamförälder till 90 procent kvinnor har väldigt lite

tid över för att ta hand åldriga anhöriga och att därför förlitar

om man

sig till samhällets service. En dålig service i åldringsvården slår så-

lunda väldigt hårt i denna

grupp.

186 Bilaga 1

Det var i synnerhet ensamstående med barn boende i låginkomstornråden som var missnöjda.

Missnöje med sjukvården i kommunen skala från l-10, där l anger ingen grad av missnöje och 10 mycket stort missnöje Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel- Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 1,6 2,1 2,2 2,0 1,8 1,9 2,3 2,3 2,1 Ensamstående med barn 2,5 2,0 3,0 2,5 2,4 1,7 1,7 2,7 2,0 Samboende utan barn 1,8 1,9 1,6 1,5 1,8 1,5 2,1 2,4 1,9 Samboende med barn 2,3 2,2 2,4 2,0 2,3 1,8 2,3 2,7 2,2 Föddai Sverige 1,8 2,0 1,9 1,8 1,9 1,7 2,1 2,3 2,0 Utrikesfödda 2,3 2,5 2,9 2,0 2,4 3 2,5 2,7 2,5 Samtliga 1,9 2,1 2,1 1,8 1,9 1,8 2,2 2,4 2,1

Göteborgsregionen Malmöregionen l-lög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 1,7 2,0 2,5 2,0 1,9 1,9 3,0 2,2 Ensamstående med barn 2,1 1,9 3,0 2,5 2,3 3,5 3,8 3,0 Samboende utan barn 1,5 1,9 1,0 1,5 1,6 2,2 1,6 1,6 Samboende med barn 1,7 1,9 1,6 2,0 1,8 3,3 3,0 2,4 Föddai Sverige 1,6 1,8 1,9 1,8 1,6 2,3 2,4 1.9 Utrikesfödda 1,9 2,6 1,7 2,0 3,0 2,7 3,0 2,9 Samtliga 1,6 1,9 1,9 1,8 1,8 2,3 2,6 2,1

De tre storstadsområdena samt övriga riket relativt jämt fördelade

var

missnöjesskalan när det gällde servicen inom sjukvården. Pensio-

närema var den mest nöjda gruppen och de ensamstående med barn den mest missnöjda totalt sett.

gruppen

Boende i låginkomstområden missnöjda än boende i hög-

var mer inkomstområden.

SOU 1996: 177 Bilaga I 187

Missnöje med möjligheter till fritidsaktiviteter i kommunen skala från 1-10, där 1 anger ingen grad av missnöje och 10 mycket stort missnöje

Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel- Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst- inkomstregionen regionen områdenområden områden

Ensamboende 1,6 1,7 1,8 1,5 1,6 1,9 1,3 2,0 1,7 Ensamstående med barn 1,5 1,8 1,6 2,0 1,6 0,6 1,8 2,4 1,8 Samboende utan bam 0,8 1,0 0,9 0,8 0,9 0,8 1,3 0,9 1,0 Samboende med barn 1,4 1,5 1,2 1,5 1,4 1,4 1,4 1,7 1,5 Födda i Sverige 1,3 1,3 1,2 1,3 1,3 1,3 1,2 1,4 1,3 Utrikesfödda 1,3 1,8 1,9 1,2 1,5 1,4 1,7 2,2 1,8 Samtliga 1,3 1,4 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,6 1,4

Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 1,7 1,2 1,6 1,5 1,9 1,5 2,1 1,8 Ensamstående med barn 1,4 1,4 1,5 2,0 0,5 3,4 1,1 1,6 Samboende utan barn 0,6 0,9 0,2 0,8 0,7 l 0,9 0,9 Samboende med barn 1,0 1,9 2,2 1,5 0,7 1,5 1,7 1,2 Föddai Sverige 1,1 1,1 1,2 1,3 0,9 1,3 1,3 1,2 Utrikes födda 0,5 1,5 1,2 1,2 1,6 1,9 1,9 1,9 Samtliga 1,1 1,2 1,2 1,3 1,0 1,3 1,5 1,3

Ju desto missnöjd med de fritidsaktivite-

yngre man var mer var man

ter som erbjöds inom hemkommunen.

Det fanns en svag tendens till att boende i låginkomstomrâden var

missnöjda med fritidsaktivitetsutbudet än boende i höginkomst-

mer

områden. För ungdomar boende i Göteborg och Malmö var denna

tendens dock starkare.

188 Bilaga I

Missnöje med barn- och ungdomsverksamhet i kommunen skala från 1-10, där l anger ingen grad av missnöje och 10 mycket stort missnöje

Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel- Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 2,0 2,6 2,6 2,7 2,2 2,9 2,8 2,3 2,6 Ensamstående med barn 2,7 3,7 3,8 3,8 3,1 3,5 3,6 3,1 3,7 Samboende utan barn 1,3 1,9 1,5 1,6 1,4 1,8 2,0 2,0 1,9 Samboende med barn 2,0 2,7 2,1 2,5 2,2 2,4 2,6 2,8 2,7 Föddai Sverige 1,8 2,5 2,1 2,4 2,0 2,4 2,5 2,2 2,5 Utrikesfödda 2,0 2,8 2,5 2,0 2,3 2,5 2,7 2,9 2,8 Samtliga 1,8 2,5 2,2 2,4 2,0 2,4 2,6 2,4 2,5

Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 1,9 2,5 3,6 2,7 1,9 2,5 3,6 2,7 Ensamstående med bam 3,2 4,2 2,7 3,8 3,2 4,2 2,7 3,8 Samboende utan barn 1,4 2,3 1,0 1,6 1,4 2,3 1,0 1,6 Samboende med barn 2,4 2,0 2,3 2,5 2,4 2,0 2,3 2,5 Föddai Sverige 2,1 2,4 2,8 2,4 2,1 2,4 2,8 2,4 Utrikesfödda 1,7 2,7 2,0 2,0 1,7 2,7 2,0 2,0 Samtliga 2,1 2,4 2,5 2,4 2,1 2,4 2,5 2,4

De som hade mest klagomål barn- och ungdomsverksamheten

var

ungdomarna själva. I Göteborgs- och Malmöområdet såg ett lik-

man

artat mönster med avseende ungdomarna. Där det framför allt

var

ungdomar boende i låginkomstområden som var missnöjda. I Stockholmsområdet missnöjet med bam- och fritidsverksamheten

var

bland ungdomar utbrett över alla inkomstområden, dock såg

man att

missnöjet var allra störst bland ungdomar boende i höginkomstområ-

den.

Bilaga 2 189

Politiska resurser i de tre Storstadsregionerna

Befolkningens politiska resurser och deltagande i skilda samhällsaktiviteter kan beskrivas med hjälp av data från SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden. Dessa baseras årliga intervjuundersökningar. Vid undersökningarna 1992 och 1993 hade fördjupat fråman gorna kring människors engagemang i samhälleliga och politiska frågor samt vad som brukas kallas deras politiska resurser. För att närmare beskriva befolkningens politiska resurser i storstadsregionema och olika typer av bostadsområden, har SCB:s ntervjumaterial specialbearbetats för de tre storstadsregionema. Antalet intervjuer blir dock relativt få när man delar det både mindre upp geografiska områden och olika befolkningsgrupper, så analysen måste göras relativt översiktlig.

I Storstadsregionerna betyder de

formella politiska formerna

mindre

Det är ganska stor skillnad i befolkningens sammansättning i storstadsområdena jämfört med övriga landet. Storstadsregionerna har en yngre befolkning och andelen utrikes födda är drygt dubbelt så hög. Ser man hushållsstrukturen så är andelen ensamstående föräldrar väsentligt högre liksom andelen enpersonshushåll. Sådana skillnader är viktiga för att förklara skillnader i värderingar och synsätt. SCB:s material visar att deltagande och engagemang i mer formella politiska aktiviteter är lägre i storstadsregionema än i övriga landet. Det gäller sådant som om man varit politiska möten eller medlem i à är något politiskt parti. andra sidan är det vanligare att storstadsborna deltagit i demonstrationer, undertecknat upprop och brukar delta i diskussioner om politiska frågor. Inställningen till hur kommunalpolitikema sköter sina uppgifter är också betydligt mindre positiv i storstadsregionema än i övriga landet. Vad gäller kontakter med föreningslivet facklig, politisk eller annan förening finns inga större skillnader mellan storstadsregionema och resten av landet.

190 Bilaga 2

Andel som är medlem i något Andel som brukar delta i popolitiskt part i procent litiska diskussioner procent Storstads- Övriga Hela Storstads- Övriga Hela regionerna Sverige landet regionerna Sverige landet

delvis samman med tradition och livsstil. Yngre personer engagerar sig oftare med utgångspunkt från en eller flera lite snävare avgränsade frågeställningar, medan en äldre generation i högre grad förlitar sig partier och organisationer med breda program. Att storstadsbor är mindre engagerade via de formella politiska kanalerna kan delvis förklaras med social stuktur, yngre befolkning och därmed sammanhängande olikheter i värderingar. Men de yttre levnadsförhållandena skiljer sig också ganska mycket. Andelen som bor i flerfamiljhus är högre, beroendet av den kommunala servicen vad gäller kollektivtrafiken, omsorgen om barn och äldre etc är större. För många storstadsbor är den lokala förankringen och lokala nätverk inte särskilt stark vilket innebär att man blir mer beroende av den offentliga servicen. Det finns också tydliga skillnader i hur man värderar kommunernas och landstingens verksamhet. Storstadsboma är väsentligt mer kritiska. Det gäller så viktiga frågor som tillgången och planeringen av bostäder, barnomsorgen, skolorna, barn- och ungdomsverksamheten och åldrings- och sjukvården. En viktig del av det som brukar beskrivas som politiska resurser är, i vad mån individerna sig kunna påverka myndigheters beanser slut som rör dem själva. Betydligt högre andel av Storstadsboma än i övriga landet anser att de själva skulle kunna överklaga ett beslut. När det gäller möjligheten att överklaga beslut, kan man se en tydlig skillnad mellan de tre storstadsområdena. Andelen i Stockholmsregionen som anser sig själva kunna skriva ett överklagande är mycket högre än i Göteborgsregionen, med Malmöregionen mitt emellan. I övrigt är det dock påfallande små skillnader mellan regionerna. Det

Bilaga 2 191

gäller både i vilken utsträckning befolkningen i de tre storstadsområdena deltar i skilda politiska och andra samhällsaktiviteter och vilka vägar man utnyttjar för att påverka förhållandena.

Politisk aktivitet och politiska resurser varierar kraftigt

mellan grupper Materialet har delats upp i några delgrupper, efter ålder, familjetyp och efter om man är född utomlands samt män och kvinnor. Gruppen utrikes födda omfattar personer med mycket olika bakgrund och förutsättningar. En stor del utgörs av personer som är väl etablerade i samhället och som kommer från t ex de nordiska länderna och nordvästeuropa. Materialet innehåller dock alltför invandrare för att det skall vara möjligt att dela upp det mer preciserade invandrargrupper. Det visar ändå tydligt på att invandrarna deltar betydligt mindre i politiska och samhälleliga aktiviteter än andra grupper. Man deltar mer sällan i politiska diskussioner och tar t ex i mindre utsträckning själv kontakt med kommunala tjänstemän och politiker. Deltagande i politiska möten, kontakt med fackliga eller politiska föreningar etc ligger också lägre. 13 procent de utrikesav

födda skulle inte själv, eller med hjälp av någon man känner, kunna

överklaga ett beslut. Motsvarande andel bland de födda i Sverige är 3,5 procent. Med tanke att utrikesfödda" är så heterogen en grupp, får man räkna med att stora delar har mycket svag eller en obefintlig anknytning till de lokala politiska och samhälleliga aktivitetema. Ungdomarna har också ett väsentligt lägre deltagande i de politiska aktiviteterna, men det går inte att utläsa att det skulle ligga lägre än tidigare ungdomsgenerationer. Däremot har de säkert en svagare anknytning till de formella kanalerna. Skillnader mellan generationer syns också tydligt för de i åldrarna 25-44 år jämfört med de i åldrarna 45-64 år. Den yngre gruppen deltar i politiska diskussioner och demonstrationer väsentligt mer än genomsnittet, men har i lägre utsträckning kontakt med politiska och fackliga föreningar, politiska partier etc. Förtroendet för kommunalpolitikernas sätt att sköta sina uppgifter är också markant lägre i den yngre gruppen.

192 Bilaga 2

Andel somanser deförtroendevalda Andel som brukardeltai politiska skötersinauppgifter på ett brasätt% diskussioner % Stockholms-Göteborgs- Malmö- Stockholms-Göteborgs-Malmöregionen regionen regionen regionen regionen regionen

De vuxna i bamhushållen har väsentligt fler kontaktpunkter gentemot kommunerna genom sitt engagemang för sina barn. De tillhör

också den mest aktiva åldersgruppen. Detta slår också tydligt ige-

Både ensamföräldrar och samboende föräldrar har väsentligt nom. större engagemang i de politiska och samhälleliga aktiviteterna än ensamboende och andra hushåll utan barn.

Hur ser det utför olika områdestyper

De skillnader i politiska resurser som finns mellan befolkningsgrup-

per återspeglas naturligtvis även i de lokala bostadsområdena. För att

belysa detta har materialet bearbetats för olika typer av bostadsområ-

den. Bostadsområdena har grupperats efter inkomststruktur andelen

låginkomsttagare i förhållande till andelen höginkomsttagare i respektive bostadsområde enligt nedanstående.

Kvot låginkomsttagare/ Invånare 1994 Antal

Det finns ett tydligt mönster i hur det politiska deltagandet varierar

mellan olika områdestyper. Den politiska aktiviteten stiger mer

området domineras av höginkomsttagare. Det gäller dels sådant som

Bilaga 2 193

andelen av invånarna som är medlemmar i något politiskt parti, men också i vilken utsträckning man deltar i politiska diskussioner och haft kontakt med kommunala tjänstemän eller förtroendevalda. På motsvarande sätt ökar förtroendet för kommunalpolitikemas sätt att sköta sina uppgifter med ökande inkomstnivå i områdena, liksom andelen som själv anser sig kunna överklaga myndigheters beslut. Detta är generella företeelser som återspeglar olika sociala gruppers deltagande i den politiska processen, men den sociala segregationen i storstäderna innebär att dessa förhållanden får starkt genomslag också lokalt. Intervjumaterialet är inte tillräckligt stort för att man skall kunna analysera hur det ser ut med en mer detaljerad uppdelning olika typer bostadsområden. Men det är alldeles klart att spridningen av följer samma mönster som visas med denna grova uppdelning och att spännvidden i befolkningens engagemang i samhällsaktiviteter lokalt och politiska resurser är väsentligt större än vad som anges här. För att belysa detta anges i föregående tablå antalet invånare 1994 i de skilda områdestyperna, liksom antalet bostadsområden förts till som respektive Iden bostadsområden förts gruppp. grupp av som samman under beteckningen låginkomstområden bor sammantaget över 700 000 invånare i de tre regionerna, därav bor 95 000 personer i bostadsområden som har en mycket oförmånlig social struktur och karaktäriserats områden med extremt låg inkomstnivå. som som en Intervjuundersökningarna visar att befolkningen i hög- och medelinkomstområden engagerar sig ofta spontant för att lösa missförhållanden i den lokala miljön, medan förutsättningarna att driva förnyelsearbete i renodlade låginkomstområden är mycket svårare. Förtroendet för det allmännas sätt att lösa sina uppgifter är betydligt lägre, liksom vanan och kunskaperna om hur man kan agera för att förändra situationen. Dessa huvudtendenser återfinns i alla tre storstadsregionerna.

194 Bilaga 2

Andel som tagit kontakt med kommunala tjänstemän/förtroendemän % Stockholmsregionen Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Hög- Medel- Åg- l-lög- Medel- Låginkomst-inkomst-inkomst-inkomst-inkomst-inkomst-inkomst-inkomst-inkomstområde område omrâde område område område område område område

Ensamboende 10,8 14,7 10,2 13,4 15,1 11,3 8,3 12,8 10,0 Ensamstående medbam 30,6 38,3 29,1 34,0 39,8 37,7 23,7 51,2 9,6 Samboende utan bam 26,8 15,4 15,4 29,1 15,0 14,5 24,2 17,0 20,0 Samboende med barn 31,8 28,5 18,6 34,6 30,8 21,5 25,3 18,2 215 17:3 Födda Sverige i 24,4 20,1 16,6 27,0 20,9 17,3 20,5 18,5 Utrikesfödda 17,2 11,7 9,3 17,9 14,6 11,2 14,3 0,0 7,3 Samtliga 23,6 18,8 14,6 26,0 19,8 15,6 19,9 16,5 15,1

Andel som skulle kunna överklaga beslut från en myndighet själv %

Stockholmsregionen Göteborgsregionen Malmöregionen l-lög- Medel- Låg- Hög- Medel- Låg- Hög- Medel- Låginkomst-inkomst-inkomst-inkomst-inkomst-inkomst-inkomst-inkomst-inkomstområde område område område område område område område område

Ensamboende 68,4 69,8 63,0 69,0 71,6 63,5 63,6 66,2 58,9 Ensamstående medbarn 78,3 89,4 75,8 73,1 93,1 88,4 77,7 100,0 48,6 Samboende utan barn 78,1 75,4 62,7 81,4 74,0 61.4 72,0 73,3 71 Samboende med bam 85.5 79,7 65 l 86,2 80,1 66,4 86,5 79,2 71,4

68:1

Föddai Sverige 79,0 76,1 80,0 77,0 69,1 76,0 73,9 67,8 Utrikesfödda 63,9 65,7 53,4 67,9 66,4 53,5 59,9 57,1 51,7 Samtliga 77,5 74,5 64,1 78,7 75,2 64,7 74,4 72,1 64,2

Att servicenivån varierar mellan olika områdestyper är naturligt,

av-

stånd och tillgänglighet är sämre i glesare exploaterade småhusornrå-

den än i innerstad och flerbostadshusornrådena i förorterna. Men

själva tillgängligheten synes vara underordnad andra aspekter

kvalitet. Graden av missnöje med offentlig service som skola,

barnomsorg, åldrings- och sjukvård ligger högst i låginkomstornrå-

dena och sjunker med stigande inkomstnivå. Men det är inte bara

med offentlig service missnöjet växer enligt detta mönster. Det gäller

också andra lokala förhållanden som den egna bostaden, det egna bo-

stadsområdet och möjligheterna till fritidsaktiviteter. Det är bara vad tycker kollektivtrafiken skillnader i tillgänglighet slår

man om som

igenom, här är man mest missnöjd i höginkomstornrådena.

Bilaga 2 195

De stora skillnaderna i engagemang i samhälleliga och politiska

frågor finns mellan olika befolkningsgrupper slår således tydligt

som igenom på det lokala planet. När man använder begrepp som resursstarka områden, så tillgången på ekooch resurssvaga avses inte bara nomiska resurser. Väl så viktigt är t ex invånarnas förmåga och möj-

ligheter att positivt påverka sin omgivning och engagera sig i de lo-

kala frågorna. I bostadsområden där invånarna har politiska resurser i denna mening är de lokala förhållandena ofta mycket goda och behovet av eninte så stort. Men den andra sidan skalan, i områden gagemang av där invånarna förhållansjälva har svaga politiska resurser upplevs dena i bostadsområdet och den samhälleliga servicen som sämre. Behovet av lokalt engagemang för t ex förändringsarbete är stort, men intervjumaterialet pekar entydigt på, dels att förtroendet för de offentliga myndigheterna är lägre, dels på att befolkningens erfarenhet av och kunskaper om hur man kan engagera sig och verka för lokala förändringar är mycket lägre.

196 Bilaga 2

Politiska resurser hos olika befolkningsgrupper i

storstadsområdena

Bearbetning och sammanställning av data från SCB;s undersökning av levnadsförhållanden 1992-1993

Bakgrund På uppdrag av Storstadskommittén har Inregia AB beställt en specialbearbetning hos SCB av ett urval frågeställningar från SCB;s undersökningar om levnadsförhållanden ULF-undersökningama. Frågeställningarna avsåg befolkningens politiska resurser vilka särskilt har belysts i de tematiska fördjupningarna i ULF- undersökningarna åren 1992 och 1993. SCB har, levererat tabeller i ett mycket grovt skick. Inregia har gått igenom SCB;s material, redigerat och kontrollerat tabellerna samt kommenterat huvuddragen och vissa anmärkningsvärda förhållanden. Ãke Boalt har varit ansvarig för projektet, Erika Borgny har svarat för granskning av tabellmaterialet och kommentarerna till dessa:

Da ta De frågeställningar i ULF- undersökningarna som belysts har preciserats av beställaren elva frågor med vissa delfrågeställningar, se bilaga. Data har hämtas från det sammanslagna materialet från undersökningarna l992 och 1993. Antalet genomförda intervjuer i de tre storstadsregionerna uppgår till 3 786 personer.

Geografiska redovisningsnivåer Bearbetningarna redovisas två nivåer, dels nationell nivå med en uppdelning på de tre storstadsregionerna, övriga riket och totalt, dels för var och en av de tre regionerna. Inom respektive region har materialet grupperats i tre typer av bostadsområden. Bostadsområdena är grupperade efter inkomststruktur på det sätt som använts i Inregias analys av social utveckling i storstadsregionerna.

Kvot låginkomsttagare/

-

Bilaga 2 197

Medelinkomstområden Över medelinkomst 0,80 1,25 - Under medelinkomst 1,25 2,00 -

Låginkomstområden Låg inkomst 2,00 4,00

-

Mycket låg inkomst 4,00 10,00

-

Extremt låg inkomst över 10,00

Gruppering i befolkningskategorier

Inom respektive region och områdestyp har befolkningen delats upp i ett antal redovisningsgrupper återkommer i alla tabellerna

som

Ålder 16-24

25-44 45-64 65-84 Kön Män Kvinnor

Familjetyp Ensamstående utan barn

Ensamstående med barn Samboende utan barn Samboende med barn

Etnicitet Födda i Sverige

Utrikes födda Totalt

En uppdelning efter socioekonomiska förhållanden kunde också varit

intressant, men då områdesklassningen i sig tar sikte att belysa socioekonomiska skillnader har detta inte varit meningsfullt.

När man delar upp materialet regioner och efter svarsalternativ

blir det relativt få observationer i gruppen ensamstående med barn.

Bearbetning av data

Med hjälp av nyckeltabeller från Inregia har SCB påfört de enskilda

intervjusvaren rätt områdestyp. Materialet är påfört de ursprungliga åtta områdestypema, då antalet observationer blev mycket lågt

men

i vissa celler så redovisas endast den grövre nivån med tre områdesty-

per. Av de 3 786 intervjuerna kunde 93 procent hänföras till rätt om-

rådestyp. Övriga bodde i områden som inte omfattas av den sociala

analysen av utvecklingen i storstadsområdena t ex glesbygd och helt

områden Ruddammen och Södra Station i Stockholm. nya som

De frågeställningar som bearbetats är uppdelade en stor mängd

198 Bilaga 2

svarsalternativ och i vissa fall används glidande skalor för att mäta värderingar. För att hålla nere tabellmaterialet så har svarsalternativen grupperats kraftigt. För de glidande skalorna redovisas endast medelvärdet inom respektive grupp. För frågor som besvaras med ja eller nej" redovisas andelen svarat ja, motsvarande som sätt har olika svarsalternativ grupperats se bilaga. Genom dessa grupperingar av svarsalternativen har man i mycket hög grad undvikit de svårigheter som uppkommer när man bryter ner redovisningarna både geografiskt och på delgrupper av befolkningen. Antalet intervjuer blir då mycket sällan för få för tillräcklig att ge statistisk säkerhet i skattningarna.

SOU 1996: 177 Bilaga 2 199

Bilaga

Gruppering av svarsalternativ

Fråga 19 Redovisamedelvärdet per befolkningskategori för delfrågoma a och b

av resp bef kategori.

Fråga 21 Redovisaendast personersom åtminstone delvis fick sina önskemål tillgodoseddaalt 1 + alt 2. Antal och procent av resp bef kategori.

Fråga 26 Redovisa endast personer som har åsikten att kommunens service är Bra Mycket bra + Ganskabra. Antal och procent av resp bef kategori.

Fråga 27 Redovisa medelvärdet per bef kategori för delfrågoma i som i det material a som sänts över.

Fråga 29 Redovisaendast personersom uppgivit att de a själva skulle kunna Antal och procent av resp bef kategori överklaga. b känner någon som n c vet var man skall vändasig u

Fråga 117 a Redovisaendastpersoner a med ett eller fler besök... Antal och procent av respektivebef kategori b som är medlem... n c som aktivt deltagit... " ej endastde som svaratja 117b.

Fråga 120 Redovisaendast personersom angivit intresse för arbetei intresseorganisation. Antal och procent av resp bef kategori.

Fråga 122 Redovisaendastpersonersom någon gång tagit kontakt med fackförening antal och procent av resp bef kategori politiskt parti annan förening

Fråga 124 Redovisaendast personersom uppgivit att de brukar delta i politiska diskussioner 3 + 4. Antal och procent av resp bef kategori.

Fråga 125 Redovisaendast personersom uppgivit att de någongång försökt 1+ 2 kontakt m tjänsteman.. antal och procent av resp bef kategori insändare artikel " upprop demonstration annat

200 Bilaga 2

Antal intervjuade

Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel- Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst- inkomst-inkomstregionen regionen områdenområden områden

Ensamboende 2722 826 217 355 4 120 231 342 212 826 Ensamstående med barn 217 87 32 40 376 27 30 23 87 Samboende utan bam 3061 687 228 335 4 311 261 234 139 687 Samboende med barn 2382 580 163 236 3361 231 198 95 580 Föddai Sverige 7742 1817 536 840 10 935 673 665 336 1817 Utrikesfödda 630 362 104 124 1220 76 139 133 362 Samtliga 8382 2 180 640 966 12168 750 804 469 2 180

Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Hög- Medel- Låginkomst- inkomst- inkomst- inkomst- inkomst- inkomstområdenområdenområden Summa områdenområden områdenSumma

Ensamboende 85 119 109 355 51 82 57 217 Ensamstående med barn 9 8 19 40 7 7 13 32 Samboende utan barn 96 100 80 335 59 78 55 228 Samboende med bam 88 49 39 236 58 42 38 163 Föddai Sverige 251 246 190 840 159 181 111 536 Utrikesfödda 27 30 56 124 16 28 52 104 Samtliga 278 276 247 966 175 209 163 640

Bilaga 2 201

Fråga: Hur brukar Du själv göra Du är med i ett sällskap, där

om

samtalet kommer in på politiska frågor Nedan redovisas an-

delen som uppgivit att de brukar delta i politiska diskussioner

alternativ 3 + 4

Andel som brukar delta i politiska diskussioner % Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst- inkomstregionen regionen områdenområden områden

Ensamboende 66,4 74,8 80,3 79,2 70,1 77,7 77,5 74,3 76,7 Ensamstående medbarn 77,8 77,3 72,6 76,8 77,1 72,9 87,6 71,1 76,3 Samboende utan barn 71,2 76,8 72,1 78,3 72,8 80,0 77,3 70,5 76,3 Samboende med barn 81,6 84,8 77,4 81,3 82,0 86,6 81,5 73,7 82,8 Föddai Sverige 73,2 80,4 78,5 82,1 75,5 82,5 80,7 76,9 80,5 Utrikesfödda 68,0 67,0 63,5 60,7 66,5 68,6 67,4 61,5 65,1 Samtliga 72,8 78,2 76,1 79,3 74,5 81,1 78,7 72,8 78,1

Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 74,6 76,4 72,5 74,8 85,6 77,1 75,1 79,2 Ensamstående medbarn 76,9 84,1 71,1 77,3 63,1 100,0 72,3 76,8 Samboende utan barn 82,0 73,2 73,5 76,8 79,0 81,6 76,6 78,3 Samboende med bam 89,0 82,0 75,0 84,8 86,0 75,3 73,8 81,3 Föddai Sverige 82,3 79,6 77,0 80,4 85,7 80,6 79,5 82,1 Utrikes födda 75,9 65,0 63,7 67,0 55,1 67,9 60,0 60,7 Samtliga 81,6 77,1 73,2 78,2 82,7 79,2 75,2 79,3

Tre fjärdedelar är själva aktiva i samtal där det handlar om politiska

frågor. Pensionärer och invandrare undviker i något högre grad att

säga vad de tycker när det samtalas om politik.

Boende i höginkomstområden var mer benägna att uttrycka sin politiska åsikt jämfört med boende i låginkomstområden.

202 Bilaga 2

Övriga medborgerliga aktiviteter

Under "medborgerliga aktiviteter" sorterar frågor själv nåom man gon gång försökt att göra någonting åt någon brist eller felaktighet

här i kommunens namn

Man frågade om man tagit direkt kontakt med någon tjänsteman eller förtroendeman, om man skrivit insändare eller artikel i någon tidning, om man undertecknat något upprop samt om man deltagit i någon demonstration. Nedan redovisas andelen någon gång som

försökt... alternativ I + 2

Andel som själv kontaktat kommunala tjänstemän/fortroendemän % Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 13,0 13,7 9,0 10,9 12,8 10,8 14,7 10,2 12,4 Ensamstående med barn 20,0 37,8 35,1 26,0 26,2 30,6 38,3 29,1 34,4 Samboende utan bam 22,5 20,8 18,4 22,3 21,9 26,8 15,4 15,4 20,8 Samboende med bam 29,8 31,0 25,8 28,8 29,7 31,8 28,5 18,6 29,6 Föddai Sverige 22,0 23,0 19,3 21,5 22,0 24,4 20,1 16,6 22,0 Utrikesfödda 14,1 13,9 11,5 9,7 13,4 17,2 11,7 9,3 12,7 Samtliga 21,4 21,5 18,1 19,9 21,1 23,6 18,8 14,6 20,5

Göteborgsregionen Malmöregionen l-lög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 13,4 15,1 11,3 13,7 8,3 12,8 10,0 10,9 Ensamstående med barn 34,0 39,8 37,7 37,8 23,7 51,2 9,6 26,0 Samboende utan bam 29,1 15,0 14,5 20,8 24,2 17,0 20,0 22,3 Samboende med bam 34,6 30,8 21,5 31,0 25,3 18,2 21,5 28,8 Föddai Sverige 27,0 20,9 17,3 23,0 20,5 18,5 17,3 21,5 Utrikesfödda 17,9 14,6 11,2 13,9 14,3 0,0 7,3 9,7 Samtliga 26,0 19,8 15,6 21,5 19,9 16,5 15,1 19,9

SOU 1996: 177 Bilaga 2 203

någon gång skrivit insändare/artikel i någon tidning % Andel som Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel Låg- Summa Sverige holms- regionen borgs- landet inkomst- inkomst- inkomstregionen regionen områdenområden områden

Ensamboende 7,8 6,5 6,5 9,4 7,6 6,0 7,9 7,5 7,2 Ensamstående med barn 10,8 12,7 13,9 15.3 12,0 13,7 14,3 13,2 13,6 Samboende utan barn 8,9 5,8 10,2 7,7 8,3 7,6 8.6 5.3 7,1 Samboende med bam 10,3 9,0 9,6 9,5 10,0 8,9 10,3 7,6 9,2 Föddai Sverige 9,3 7,5 9,4 9,8 9,0 7,9 9,1 8,6 8,4 Utrikes födda 5,6 5,4 7,5 3,9 5,5 6,2 7,9 3,4 5,5 Samtliga 9,0 7,2 9,1 9,1 8,7 7,8 8,9 7,2 8,0

Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 5,8 6,9 6,9 6,5 6,6 10,3 10,8 9,4 Ensamstående med barn 14,6 9,9 18,1 12,7 9,7 16,1 9,6 15,3 Samboende utan bam 7,3 6,9 1,3 5,8 8,8 9,2 7,0 7,7 Samboende med barn 8,4 9,8 7,3 9,0 8,3 12,2 11,0 9,5 Föddai Sverige 7,5 7,6 7,3 7,5 8,6 11,2 11,2 9,8 Utrikes födda 7,2 8,0 2,2 5,4 3,0 4,0 3,4 3,9 Samtliga 7,4 7,7 5,9 7,2 8,0 10,4 9,5 9,1

204 Bilaga 2

Andel som någon gång undertecknat något % upprop Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 29,8 28,3 34,1 39,0 30,5 31,3 33,2 29,3 31,7 Ensamstående med 46,9 45,2 51,2 38,3 45,9 33,7 51,3 41,0 44,7 barn Samboende utan 34,8 36,0 31,8 40,2 35,3 39,8 38,3 29,9 36,3 barn Samboende med 47,7 47,9 47,1 53,5 48,2 53,0 50,5 37,8 49,1 barn Föddai Sverige 38,0 39,4 39,9 44,8 38,9 43,0 41,8 35,8 40,9 Utrikesfödda 27,4 21,8 23,8 29,3 25,5 24,1 25,6 21,0 23,7 Samtliga 37,1 36,5 37,3 42,9 37,5 41,1 39,3 31,8 38,2

Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa l-lög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 26,5 30,1 27,8 28,3 40,1 38,1 34,9 39,0 Ensamstående med barn 33,4 51,1 48,5 45,2 25,5 72,0 21,7 38,3 Samboende utan barn 42,0 37,7 23,5 36,0 43,5 39,0 43,0 40,2 Samboende med barn 49,7 51,4 36,7 47,9 61,7 40,8 53,4 53,5 Föddai Sverige 41,0 41,3 33,0 39,4 50,5 41,1 42,1 44,8 Utrikesfödda 23,6 24,0 20,0 21,8 23,6 30,3 29,8 29,3 Samtliga 39,2 38,3 29,4 36,5 47,8 39,9 39,4 42,9

SOU 1996: 177 Bilaga 2 205

Andel som brukar delta i politiska diskussioner % Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 14,6 16,0 16,8 27,0 16,1 19,1 20,3 17,8 18,8 Ensamstående med barn 16,2 21,7 19,6 21,2 18,4 14,4 31,0 22,3 21,2 Samboende utan barn 15,0 13,9 13,6 15,2 14,8 13,6 15,7 16,2 14,2 Samboende med barn 18,0 19,0 12,2 20,9 18,1 15,2 24,0 21,0 18,3 Födda i Sverige 16,0 16,7 15,5 21,2 16,5 16,1 20,8 19,5 17,7 Utrikesfödda 12,9 14,2 9,8 20,4 13,8 13,3 15,5 14,7 14,7 Samtliga 15,7 16,3 14,6 21,1 16,2 15,8 20,0 18,2 17,2

Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 15,0 16,6 16,8 16,0 35,0 29,6 19,9 27,0 Ensamstående med barn 14,1 30,3 26,0 21,7 27,2 23,3 15,3 21,2 Samboende utan bam 14,1 15,6 12,3 13,9 17,7 15,8 20,4 15,2 Samboende med barn 13,7 25,4 22,8 19,0 17,4 23,9 31,0 20,9 Föddai Sverige 14,4 20,1 17,5 16,7 23,5 23,3 22,7 21,2 Utrikesfödda 13,2 13,7 16,2 14,2 17,4 23,2 16,8 20,4 Samtliga 14,3 19,0 17,1 16,3 22,9 23,3 21,4 21,1

Av de övriga medborgerliga aktiviteterna var undertecknande av upp-

rop den mest förekommande aktiviteten, andelen var allra högst i Göteborg. För både undertecknande samt kontakt med äns-

av upprop

teman såg man att det var boende i höginkomstområden som var mest

aktiva i alla tre regioner.

Boende i medelinkomstonnåden visade sig demonstrera oftare än

andra, i alla tre regioner. Andelen demonstrerande minskade i takt

med att åldern steg, dvs de unga demonstrerade mest och de äldre

minst.

206 Bilaga 2

Kontakter med förtroendemän

Andel som någon gång tagit kontakt med ansvarig företrädare for en fackförening för att påverka ett beslut i en fråga % Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel- Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomsl-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 18,1 21,1 19,4 21,0 19,1 17,3 22,6 22,6 20,9 Ensamstående medbarn 38,1 35,4 34,9 34,2 36,8 35,0 39,9 32,3 35,0 Samboende utan barn 32,9 35,5 36,3 34,3 33,7 36,8 36,3 30,6 35,3 Samboende med bam 39,9 39,9 42,2 41,4 40,1 37,0 44,9 36,1 40,6 Föddai Sverige 30,5 32,0 33,6 31,8 31,0 31,1 33,8 30,2 32,2 Utrikesfödda 26,8 27,0 25,2 27,2 26,7 30,0 26,2 23,4 26,7 . Samtliga 30,2 31,2 32,3 31,2 30,6 30,9 32,6 28,3 31,4

Göteborgsregionen Malmöregionen l-lög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 18,6 23,3 21,0 21,1 17,1 21,3 24,7 21,0 Ensamstående medbarn 36,5 29,4 40,3 35,4 35,2 51,2 22,2 34,2 Samboende utan barn 39,8 35,0 27,4 35,5 31.0 36,3 36,1 34,3 Samboende med bam 34,1 44,6 34,3 39,9 40,6 36,6 47,9 41 Föddai Sverige 31,5 33,4 27,9 32,0 29,7 31,9 32,8 31,8 Utrikesfödda 30,8 26,6 23,0 27,0 34,1 18,5 28,4 27,2 Samtliga 31,4 32,2 26,5 31,2 30,1 30,4 31,8 31,2

När det gällde att ta kontakt med någon person i ansvarig ställning i

någon fackförening eller politiskt parti fanns en klar dominans den

fackliga sidan. Ungefär en tredjedel hade någon gång kontaktat facket, medan en tiondel tagit kontakt med någon förtroendeman i ett

politiskt parti.

Bilaga 2 207

Andel som någon gång tagit kontakt med ansvarig företrädare för ett politiskt parti for att påverka ett beslut i en fråga % Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel- Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst- inkomst- inkomstregionen regionen områdenområden områden

Ensamboende 6,4 9.0 5,6 5,8 6,9 7,2 8,9 6,2 7,7 Ensamstående medbarn 10,2 14,7 20,3 4,5 11,6 13,9 20,1 11,2 13,3 Samboende utan barn 13,4 11,4 11,5 9,4 12,6 14,9 9,1 7,3 10,9 Samboendc med barn 13,6 18,6 11,1 16,9 14,7 16,7 17,0 14,3 17,0 Föddai Sverige 11,5 13,7 10,7 10,4 11,7 13,6 11,8 9,9 12,3 Utrikesfödda 6,6 6,7 6,3 5,4 6,5 8,1 7,3 4,3 6,4 Samtliga 11,1 12,5 10,0 9,7 11,2 13,1 11,1 8,4 11,4

Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 8,2 10,6 6,4 9,0 5,3 4,7 8,1 5,8 Ensamstående medbarn 18,1 13,4 16,8 14,7 0,0 9,7 5,2 4,5 Samboendc utan barn 17,2 9,6 4,9 l 1,4 9,1 7,9 10,3 9,4 Samboendc med barn 19,6 18,0 16,1 18,6 10,7 16,2 18,6 16,9 Födda Sverige i 16,1 13,2 9,5 13,7 7,9 8,3 12,2 10,4 Utrikesfödda 7,2 7,4 5,7 6,7 11,5 5,9 3 2 5,4 10:2 Samtliga 15,1 12,2 8,4 12,5 8,2 8,0 9,7

208 Bilaga 2

Andel som någon gång tagit kontakt med ansvarig företrädare for annan förening for att påverka ett beslut i en fråga % Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel- Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 17,2 20,5 25,2 20,4 18,6 22,9 21,6 17,7 21,2 Ensamstående 24,0 25,4 10,5 29,9 23,8 18,7 36,3 14,7 23,5 medbarn Samboende utan 22,4 24,3 22,4 22,3 22,7 26,0 22,6 21,5 23,4 barn Samboende med 29,8 31,5 25,3 26,0 29,6 32,2 29,1 21,1 29,2 barn Föddai Sverige 23,5 27,1 25,6 24,5 24,4 28,0 25,9 22,8 26,2 Utrikes födda 14,2 13,2 12,1 11,7 13,5 15,1 13,9 10,0 12,7 Samtliga 22,8 24,8 23 22,8 23,2 26,7 24,1 19,4 24,1

Göteborgsregionen Hög- Medel- Låginkomst- inkomst- inkomstområdenområdenområdenSumma

Ensamboende 22,7 19,9 17,1 20,5 Ensamstående medbam 22,7 33,8 18,0 25,4 Samboende utan barn 28,3 22,1 17,6 24,3 Samboende med barn 35,7 28,8 25,0 31,5 Föddai Sverige 30,0 24,8 22,8 27,1 Utrikesfödda 16,3 15,7 8 9 13,2 18:9 Samtliga 28,5 23,3 24,8

Bilaga 2 209

Synen på kommunalmännens sätt att sköta sina uppgifter

Andel av befolkningen i respektive svarat "Mycket bra"

grupp som eller "Ganska bra"

Andel som anser de förtroendevalda i kommunen sköter sina uppgifter på ett bra sätt % Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel- Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 47,5 41,5 39,4 36,2 44,7 41,9 39,7 36,8 39,9 Ensamstående med barn 48,4 41,0 29,7 47,6 44,9 46,2 33,6 40,6 40,3 Samboende utan barn 55,8 46,5 49,6 42,3 52,7 49,5 42,2 42,5 46,0 Samboende med barn 49,8 42,6 53,1 37,6 47,8 46,0 40,6 35,9 43,1 Föddai Sverige 51,5 42,8 47,0 39,8 48,7 46,4 40,0 37,4 42,7 Utrikesfödda 48,2 46,0 41,8 35,2 45,6 43,2 43,4 42,0 43,1 Samtliga 51,2 43,3 46,2 39,2 48,4 46,0 40,5 38,6 42,8

Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 41 40,5 41,4 41 40,3 38,3 28,9 36,2 Ensamstående med barn 49,0 31,8 38,9 41,0 41,6 55,1 53,2 47,6 Samboende utan barn 50,3 42,7 43,1 46,5 43,0 39,9 39,7 42,3 Samboende med barn 46,7 41,3 31,3 42,6 34,9 35,2 38,5 37,6 Föddai Sverige 46,4 39,7 38,3 42,8 41,0 39,5 35,2 39,8 Utrikesfödda 47,0 47,1 43,3 46,0 26,3 33,8 38,0 35,2 Samtliga 46,4 41,0 39,7 43,3 39,6 38,9 35,8 39,2

Nästan hälften av Sveriges invånare ansåg att de förtroendevalda

kommunalmännens sätt att sköta sina uppgifter varit ganska eller

mycket bra. Man var något mer nöjd utanför storstadsområdena. Minst nöjd var man i Göteborgsområdet.

För samtliga storstadsregioner gällde att man var mest nöjd med de förtroendevalda om man bodde i höginkomstområden. Ett undantag från detta utgjorde invandrargruppen i Malmö där betydligt färre

boende i höginkomstområden var nöjda med de förtroendevalda.

210 Bilaga 2

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Frågan om förmågan om att överklaga ett beslut av en myndighet

bestod av tre steg:

Skulle Du själv kunna författa en skrivelse och överklaga ett be-

slut av en myndighet

De som svarade nej eller vet fick frågan: Känner Du någon som Du vet att Du skulle kunna få hjälp av i ett sådant fall

Slutligen, till dem även här svarade nej eller vet ställdes

som

frågan." Vet Du vart man kan vända sig för att få hjälp i sådana

situationer

Steg 1: Andel i respektive befolkningsgrupp som svarat "Ja"

Andel skulle kunna överklaga beslut från en myndighet själv % Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel- Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst- inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 55,8 68,9 70,3 63,1 60,0 68,4 69,8 63,0 67,7 Ensamstående med barn 67,9 85,0 84,8 71,3 73,9 78,3 89,4 75,8 81,7 Samboende utan barn 61,6 74,6 71,5 69,2 65,1 78,1 75,4 62,7 72,6 Samboende med barn 74,4 81,1 74,2 80,7 76,1 85,5 79,7 65,1 79,9 Föddai Sverige 64,3 77,2 74,8 72,1 67,8 79,0 76,1 68,1 75,5 Utrikesfödda 53,5 61,4 60,4 54,4 56,6 63,9 65,7 53,4 59,8 Samtliga 63,5 74,6 72,5 69,8 66,6 77,5 74,5 64,1 73,0

SOU 1996: 177 Bilaga 2 211

Götebo Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 69,0 71,6 63,5 68,9 63,6 66,2 58,9 63,1 Ensamstående med barn 73,1 93,1 88,4 85,0 77,7 100,0 48,6 71,3 Samboende utan barn 81,4 74,0 61,4 74,6 72,0 73,3 71,4 69,2 Samboende med barn 86,2 80,1 66,4 81,1 86,5 79,2 71,4 80,7 Föddai Sverige 80,0 77,0 69,1 77,2 76,0 73,9 67,8 72,1 Utrikesfödda 67,9 66,4 53,5 61,4 59,9 57,1 51,7 54,4 Samtliga 78,7 75,2 64,7 74,6 74,4 72,1 64,2 69,8

Pensionärer och invandrare hade svårast att själv kunna författa en

skrivelse och överklaga ett beslut av en myndighet.

Det var fler i storstadsområdena än i övriga Sverige som själva

hade förmågan att överklaga beslut. Andelen var högst i Stockholmsområdet och lägst i Göteborgsområdet.

Andel som känner någon som skulle kunna ge hjälp med att överklaga beslut från en myndighet %

Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel- Låg- Summa Sverige holms- regionen borgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 34,5 25,1 26,3 29,5 31 28,3 23,9 28,8 26,4 Ensamstående med barn 26,4 11,6 10,1 18,7 20,6 19,2 6,6 15,5 13,0 Samboende utan barn 30,5 19,9 23,8 25,3 27,9 17,8 20,8 28,9 22,1 Samboende med barn 22,6 15,3 21,4 16,1 20,7 12,4 16,8 26,9 16,5 Föddai Sverige 28,9 19,2 22,0 23,4 26,3 18,7 19,7 26,9 20,7 Utrikes födda 37,3 26,1 30,1 30,4 32,5 24,6 25,8 29,7 27,7 Samtliga 29,5 20,4 23,3 24,3 26,9 19,3 20,7 27,6 21,8

212 Bilaga 2

Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensambocnde 27,9 21,1 29,2 25,1 32,9 27,9 28,7 29,5 Ensamstående med barn 23 3,4 7,9 1 1,6 22,3 0,0 30,0 18,7 Samboende utan barn 14,4 20,7 30,9 19,9 23,0 23,2 22,5 25,3 Samboende med barn 12,4 15,9 25,3 15,3 10,2 18,9 23,9 16,1 Föddai Sverige 17,8 18,1 27,3 19,2 21,2 22,5 25,4 23,4 Utrikesfödda 22,7 23,6 29,2 26,1 26,3 33,7 28,1 30,4 Samtliga 18,4 19,1 27,9 20,4 21,7 23,8 26,0 24,3

Många av de invandrare och pensionärer som själva inte kunde författa en skrivelse och överklaga ett beslut kände istället någon person

som de visste att de skulle få hjälp av i en sådan situation.

Andel som vet vart man kan vända sig för att få hjälp med att överklaga %

Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö Göte- Hela Hög- Medel- Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområden områden

Ensamboende 7,9 4,8 3,0 5,5 6,8 2,7 5,2 6,6 4,7 Ensamstående med barn 4,3 2,2 5,1 9,9 4,4 0,0 4,0 8,6 4,6 Samboende utan barn 6,9 5,1 4,2 4,9 6,3 3,9 3,9 7,6 4,9 Samboende med barn 2,7 3,3 3,8 2,4 2,8 1,1 3,5 8,0 3,2 Föddai Sverige 5,9 3,0 2,8 3,5 5,0 1,8 3,9 4,1 3,1 Utrikesfödda 7,9 11,3 8,7 12,9 9,6 9,2 6,9 16,0 11,2 Samtliga 6,0 4,4 3,8 4,7 5,5 2,5 4,3 7,3 4,4

Bilaga 2 213 Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 2,2 6,1 6,3 4,8 3,5 5,1 8,7 5,5 Ensamstående med barn 0,0 3,4 3,7 2,2 0,0 0,0 21,4 9,9 Samboende utan barn 3,9 5,3 7,7 5,1 5,1 3,5 4,6 4,9 Samboende med barn 0,5 4,0 8,3 3,3 2,3 2,0 4,7 2,4 Föddai Sverige 1,5 4,6 3,2 3,0 2,8 3,5 4,6 3,5 Utrikesfödda 8,1 8,4 16,5 11,3 10,4 6 1 18,4 12,9 Samtliga 2,2 5,3 7,0 4,4 3,6 7,6 4,7

214 Bilaga 2

Partipolitiska aktiviteter

Fråga: Har Du varit på något möte eller sammankomst med något

politiskt parti även politiskt ungdomsförbund eller kvinnoförbund under de senaste 12 månaderna

Andel som under senaste året varit på något partipolitiskt möte % Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel Låg Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 6,4 6,5 5,5 7,1 6,4 5,4 6,5 7,2 6,5 Ensamstående med barn 3,4 5,6 7,8 2,4 4,2 1,9 4,9 7,5 5,3 Samboende utan barn 8,5 5,4 6,6 5,8 7,6 6,8 4,4 4,9 5,7 Samboende med barn 5,7 6,3 3,8 5,6 5,7 4,6 6,3 5,9 5,7 Föddai Sverige 7,1 6,1 5,8 6,3 6,8 5,7 5,9 6,6 6,1 Utrikesfödda 4,1 5,5 4,6 4,7 4,7 4,3 4,9 5,3 5,2 Samtliga 6,9 6,0 5,6 6,1 6,6 5,6 5,7 6,2 6,0

Götebo Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hog- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 6,0 7,3 6,0 6,5 5,7 5,0 10,7 7,1 Ensamstående med barn 2,9 3,4 13,1 5,6 0,0 0,0 5,1 2,4 Samboende utan barn 7,5 2,9 5,5 5,4 3,8 5,9 4,5 5,8 Samboende med barn 5,4 5,9 8,6 6,3 3,3 6,2 4,6 5,6 Föddai Sverige 6,4 5,7 7,0 6,1 4,5 5,2 8,5 6,3 Utrikesfödda 5,5 4,7 6,0 5,5 0,0 7,0 3,1 4,7 Samtliga 6,3 5,5 6,7 6,0 4,1 5,4 7,3 6,1

Andelen som varit något möte eller sammankomst med något poli-

tiskt parti under de senaste 12 månaderna kan tyckas vara låg. De

mest aktiva finner man i den övre medelåldern 45-64 år. Materialet

är för litet för skall kunna dra slutsatser den regionala in-

att man

komstgrupperingsnivån.

Bilaga 2 215

Andel som är medlem i något politiskt parti % Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst- inkomst-inkomstregionen regionen områdenområden områden

Ensamboende 8,9 7,6 6,6 6,6 8,3 6,5 7,8 6,5 7,2 Ensamstående med barn 7,3 8,0 7,8 2,4 7,0 6,7 7,3 5,8 6,7 Samboende utan barn 15,9 8,5 12,5 11,2 14,0 11,8 8,1 7,6 10,0 Samboende med barn 11,0 6,5 5,3 5,7 9,5 7,0 5,4 5,0 6,1 Föddai Sverige 12,4 8,2 9,6 8,6 11,2 9,0 8,1 7,2 8,6 Utrikesfödda 6,8 4,5 3,0 2,7 5,3 4,5 2,9 4,8 3,9 Samtliga 12,0 7,6 8,5 7,9 10,6 8,6 7,3 6,5 7,8

Göteborgsregionen Malmöregionen l-lög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 7,7 8,7 6,1 7,6 6,6 5,7 7,0 6,6 Ensamstående med bam 10,3 7,0 9,3 8,0 0,0 0,0 5,2 2,4 Samboende utan barn 10,4 6,6 7,2 8,5 13,2 8,4 7,2 11,2 Samboende med barn 7,4 6,2 5,9 6,5 4,6 2,1 7,5 5,7 Föddai Sverige 9,0 8,2 7,1 8,2 9,0 6,6 7,4 8,6 Utrikesfödda 5,6 3,5 5,3 4,5 0,0 0,0 5,9 2,7 Samtliga 8,7 7,4 6,6 7,6 8,1 5,9 7,0 7,9

Ungefär tiondel var medlem i något politiskt parti även politiskt

en

ungdomsförbund eller kvinnoförbund. De flesta medlemmarna åter-

fanns bland 45-64-åringama. Väldigt få i åldern 16-24 år var med-

lem i något politiskt parti, medlemsskapen var speciellt lågt i Malmö

i denna åldersgrupp.

216 Bilaga 2 SOU 1996: 177

Andel som är aktiv i partiets verksamhet % Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela l-Iög- Medel Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 2,0 1,8 1,3 1,7 1,9 1,4 1,8 1,9 1,7 Ensamstående med barn 1,3 0,0 7,8 0,0 1,4 0,0 2,6 0,0 1,5 Samboende utan bam 3,8 1,2 2,6 1,0 3,1 1,1 1,8 1,3 1,4 Samboende med bam 2,7 2,4 0,0 1,4 2,4 0,5 2,9 1,7 1,8 Föddai Sverige 2,9 1,9 2,1 1,4 2,6 1,0 2,3 2,1 1,8 Utrikesfödda 1,5 0,9 0,0 0,6 1,1 0,9 1,1 0,3 0,7 Samtliga 2,8 1,7 1,8 1,3 2,4 1,0 2,1 1,6 1,6

Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 1,7 2,4 1,3 1,8 1,1 1,6 2,9 1,7 Ensamstående med barn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Samboende utan barn 1,5 1,2 0,7 1,2 0,8 0,9 2,2 1,0 Samboende med barn 0,8 4,2 3,0 2,4 0,0 0,0 0,0 1,4 Föddai Sverige 1,3 2,5 2,0 1,9 0,7 1,1 2,2 1,4 Utrikesfödda 1,4 1,5 0,0 0,9 0,0 0,0 1,4 0,6 Samtliga 1,3 2,4 1,4 1,7 0,6 1,0 2,0 1,3

För få observationer för att kunna dra några slutsatser.

Bilaga 2 217

Missnöje med egen bostad skala från 1-10, där 1 anger ingen grad av missnöje och 10 mycket stort missnöje Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel Lâg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst- inkomstregionen regionen områdenområdenområden

Ensamboende 1,1 1,8 1,4 1,4 1,3 1,4 1,8 2,3 1,8 Ensamstående med barn 2,0 2,6 1,5 1,2 2,0 1,6 2,6 3,8 2,6 Samboende utan barn 0,8 1 l 1,3 0,9 0,9 1,7 1,7 1 Samboende med barn 1,1 1,9 1,5 1,2 1,3 1,4 2,2 2,7 1,9 Föddai Sverige 1,0 1,6 1,2 1,3 1,1 1,2 1,8 2,1 1,6 Utrikes födda 1,4 2,2 1,8 1,5 1,7 1,5 2,1 2.8 2,2 Samtliga 1,0 1,7 1,3 1,3 1,2 1,3 1,9 2,3 1,7

Göteborgsregionen Malmöregionen Hög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 1,6 0,9 1,8 1,4 1,6 0,9 1,8 1,4 Ensamstående med bam 1,2 0,4 1,8 1,2 1,2 0,4 1,8 1,2 Samboende utan barn 1.3 1,5 1,4 1,3 1,3 1,5 1,4 1,3 Samboende med barn 1,0 1,5 1,8 1,2 1,0 1,5 1,8 1,2 Föddai Sverige 1,3 1,2 1,8 1,3 1,3 1,2 1,8 1,3 Utrikesfödda 1,6 1,6 1,6 1,5 1,6 1,6 1,6 1,5 Samtliga 1,3 1,2 1,7 1,3 1,3 1,2 1,7 1,3

Den högsta andelen missnöjd med sin bostad återfanns i

som var

Stockholmsområdet, både i förhållande till övriga riket samt övriga

storstadsområden. De ensamstående med barn var den grupp som var

mest missnöjd med bostaden och då framför allt boende i låginkoms-

tornråden.

Generellt sett var missnöjet med bostaden störst bland boende i

låginkomstområden.

218 Bilaga 2

Missnöje med egna bostadsområdet Riket Stockholmsregionen Övriga Stock- Malmö- Göte- Hela Hög- Medel Låg- Summa Sverige holms- regionenborgs- landet inkomst-inkomst-inkomstregionen regionen områden områdenområden

Ensamboende 0,8 1,4 1,0 1,1 1,0 1,2 1,2 l 1,4 Ensamstående med barn 1,2 2,0 0,5 1,6 1,4 0,5 2,0 3,5 2,0 Samboende utan barn 0,7 l 0,9 1,2 0,8 0,9 1,3 1,3 1,1 Samboende med barn 0,9 1,5 0,9 1,1 1,1 1,1 1,6 2,8 1,5 Föddai Sverige 0,8 1,3 0,9 1,2 0,9 1,0 1,3 1,9 1,3 Utrikesfödda 1,1 1,8 1,1 1,2 1,3 1.3 1,4 2,5 1,8 Samtliga 0,8 1,4 0,9 1,2 1,0 1,0 1,3 2,1 1,4

Göteborgsregionen Malmöregionen l-lög- Medel- Låg- Summa Hög- Medel- Låg- Summa

Ensamboende 0,9 0,8 1,6 1,1 0,9 0,8 1,6 1,1 Ensamstående med barn 2,0 3,3 1,0 1,6 2,0 3,3 1,0 1,6 Samboende utan barn 0,9 1,4 1,5 1,2 0,9 1,4 1,5 1,2 Samboende med bam 1,0 1,6 1,8 1,1 1,0 1,6 1,8 1,1 Föddai Sverige 1,0 1,2 1,6 1,2 1,0 1,2 1,6 1.2 Utrikesfödda 0,8 1,2 1,4 1,2 0,8 1,2 1,4 1,2 Samtliga 1,0 1,2 1,6 1,2 1,0 1,2 1,6 1,2

Samma missnöjda med bostaden också miss-

grupper som var var

nöjda med bostadsområdet, dvs de ensamstående med barn var en i förhållande till andra missnöjd Missnöjet med bo-

grupper grupp.

stadsområdet var störst bland boende i låginkomstområden.

Bilaga 3 219

Inventering av ekonomiska effekter av de

årens bostadsområdet

senaste utveckling i

Holma i Malmö

Sammanfattning

Föreliggande utredning presenterar beräkningar av ekonomiska effekter de senaste årens utveckling i bostadsområdet Holma i

av

Malmö. Beloppen effektemas årliga värde i 1995 års pris- och

anger

lönenivå. Nedanstående tabell sammanfattar inventeringen. De angivna beloppen varierar i säkerhet. En del baseras räkenskaper el-

ler statistik, medan andra är erfarenhetsgrundade bedömningar och

några är mycket grova och schablonmässiga uppskattningar.

Totalt summeras de gjorda beräkningarna till 27 miljoner kronor år. Denna storleksordningen de samhällsekono-

per summa anger

miska värden de vidtagna åtgärderna har skapat i Holma. Konse-

som kvenser andra håll, t vad hänt i andra bostadsområden i ex som

Malmö till följd åtgärderna i Holma, ingår inte i beräkningen.

av

Tabell över ekonomiska effekter de senaste årens utveckling i

av bostadsområdet Holma i Malmö: Mkr/år Mkr/år Minskning av stölder och Värdet av självforvaltningen 1,2 skadegörelse 4,6 För hushållen 0,5 Värdet av egna För MKB 3,8 fritidsaktiviteter 1,0 I skolan 0,1 I områdets butiker 0,2 Minskade vårdkostnader 0,5 I busstrafiken 0,0 Inom socialtjänsten 0,5 Inom socialtjänsten 0,5 Inom sjukvården 0,0 Sänkt vakansgrad och Minskade kostnader för omflyttning 8,8 polis- och rättsväsendet 0,9 Minskad vakansgrad 5,0 Polisen 0,3 Minskad omflyttning 3,8 Rättsväsendet 0,6

Minskade investeringar i Värdet av ökat MKBzs fastigheter 5,5 förvärvsarbete 4,2 Planeradeinvesteringar 3,5 Förvärvsarbetei nuläget 1,2 Enligt statliga stimulanspaket 2,0 Minskad sjukfrånvaro 0,0

220 Bilaga 3

Inledning

1990-talets första hälft har präglats konjunkturnedgång, kraftig

av en ökning av arbetslösheten och nerdragningar inom offentliga sektorn. De negativa effekterna av denna utveckling har framförallt drabbat de resurssvaga i samhället. Miljonprogramsområdena i grupperna storstäderna har proportionsvis stor andel de boende tillhör en av som dessa grupper. De yttre förutsättningarna för ett gott liv i miljonprogramsområdena, som i många fall var dåliga redan vid ingången till 1990-talet, har därmed försämrats. Riskerna för förslumning och social oro har ökat. Bostadsområdet Holma i Malmö är ett sådant område. I Holma har emellertid hyresvärden MKB Fastighets AB, i samarbete med olika offentliga förvaltningar, lyckats åstadkomma en helt motsatt utveckling. Metoderna för detta har i all korthet varit fysisk förnyelse, imageförändring, decentraliserad förvaltning med ny organisationskultur, införande av självförvaltning och utveckling av sociala nätverk bland de boende. De vidtagna åtgärderna och deras resultat finns beskrivna i olika rapporter och återges inte närmare här. Storstadskommittén inom Socialdepartementet har gett KERAB i uppdrag att göra en beräkning av olika ekonomiska effekter av de senaste årens utveckling i Holma. Följande förutsättningar har gällt för uppdraget.

o Utredningen begränsas till att beräkna ekonomiska konsekvenser av de olika insatser som gjorts i området hyresvärden MKB, av av de boende och av offentliga förvaltningar. Den tar inte kostnaupp derna för dessa åtgärder och syftar således inte till att göra komen plett lönsamhetsberäkning. Vidare avgränsas den till beräkningar som uppfyller följande två villkor, vilket innebär att den inte gör anspråk att visa de totala ekonomiska effekterna för sig vare samhällsekonomin i dess helhet eller någon dess olika sektorer. av Det ska röra sig om direkta ekonomiska effekter i Holma, d för- - v s ändringar av kostnader eller intäkter för någon intressent i området, exempelvis de boende, hyresvärden MKB, butikerna i ornrådet och de offentliga verksamheter betjänar området. Konsesom kvenser på andra håll, vad hänt i andra bostadsområden t ex som i Malmö till följd utvecklingen i Holma, bortses ifrån. av Kostnads- eller intäktsförändringama ska samhällsekono- - vara miska vinster eller förluster, d tillskott eller bortfall reala v s av resurser. Förändringar som enbart är finansiella, t ex att hushållens försörjning betalas av AMS eller försäkringskassan i stället för av socialtjänsten, tas inte med.

Bilaga 3 221

De ekonomiska förändringarna avser skillnader mellan före och o efter införandet självförvaltningen i MKB:s bostadsbestånd. av Grunduppgifterna för de ekonomiska kalkylema behöver inte nödvändigtvis knytas till speciella år, men i den mån det är praktiskt ska år 1992 representera före och år 1995 representera efter. o Inventeringen får inte fastna på detaljer eller att det saknas räkenskaper eller statistik att utgå ifrån. Subjektiva bedömningar som grundas egna erfarenheter duger som kalkylgrunder. Jämna hundratal tusen kronor räcker som avrundad uppskattning. Förändringarna ska redovisas årskostnader i 1995 års o som penningvärde. Olikheter i penningvärdet neutraliseras genom omräkning med hjälp konsumentprisindex. Investeringar och andra tyav per av engångsbelopp omräknas till årlig annuitet. Den reala kalkylräntan ska då 5 %. vara MKB har deklarerat att företaget är berett att bistå olika sätt om Storstadskommittén i ett efterföljande arbete skulle vilja tränga djupare in i vissa frågor och ta fram säkrare bedömningar, än vad som legat inom ramen för denna utredning. KERAB har fått hjälp med inventeringen av följande uppgiftslämoch vill detta sätt framföra ett tack för deras arbetsinsatser. nare MKB, bostadsförvaltningen i Hyllieområdet, fastighetschef Göran o Larsson och bostadskonsulent Tina Kjellsten. Dessa har i sin tur skaffat uppgifter från bl a medarbetare inom MKB, Länstrafiken, Konsum i Holma och olika befattningshavare inom Hyllie stadsdelsförvaltning. De har också haft egna kontakter med en del av nedanstående förvaltningar. Malmö stad, Hyllie stadsdelsförvaltning, individ- och familjeomo sorgen, sektionschef Mats Dahlberg och socialsekreterare Peter Bodis. Malmö stad, Primärvården, avdelningschef Janet Andersson o vårdcentralen i Kroksbäck, samt distriktssköterska Eva Andersson distriktssköterskemottagningen i Holma. Malmö stad, Stadskontoret, aktuarie Kennet Hvarvenius och planeo ringssekreterare Anders Ardmar. Polisområde Malmö, Limhamns polisdistrikt, polisinspektör o Tommy Berggren.

o Ãklagarmyndigheten i Malmö, bitr överåklagare Gunnar Adell,

byrådirektör Margareta Liljemark och kansliåklagare Ulla Öhman. Försäkringsbolaget SKANDIA, Malmökontoret, skadechef Rolf o Håkansson och områdeschef Ulf Mohlin.

222 Bilaga 3

Resultatredovisning

Kostnadsminskningar på grund av minskning av stölder och skadegörelse

Minskning av stölder och skadegörelse som drabbar hushållen 0,5 Mkr/år Försäkringsbolaget SKANDIA, som MKB samarbetar med för att kunna erbjuda hemförsäkringar med förmånliga premieavgifter, har undersökt om deras statistik kan användas för att få fram ett användbart skattningsunderlag för denna minskning, har funnit att så men inte är fallet. Som en helt egen bedömning antas då här att minskningen för hushållen uppgår till 0,5 Mkr år. Det motsvarar i per genomsnitt 300 kr per familj och år. Uppskattningen grundas den allmänna positiva utvecklingen i området när det gäller stölder och skadegörelse och att området totalt inrymmer drygt 1.600 familjer. SKANDIA anser att denna bedömning sannolikt inte innebär en överskattning. Man har en egen allmän uppfattning att en positiv förändring inträffat och vet att skadeersättningen per inbrott/stöld i genomsnitt uppgår till 13- 14 tkr tillfälle när de stora skadorna, över per 50 tkr, är borträknade.

Minskning av stölder och skadegörelse som drabbar MKB 3,8 Mkr/år MKB anger att bolagets kostnader för vandalisering i området har sjunkit från tidigare 4 Mkr till nu 0,2 Mkr per år

Minskning av stölder och skadegörelse i skolan Stadsdelsförvaltningen Hyllies områdesansvarige för skolan har uppgett att Vandaliseringskostnaderna i Holmaskolan gått ner till ungefär 25 % av vad de tidigare, då de uppgick till ett hundra tusen var par kronor per år. Försiktigt räknat innebär detta sänkning minst en etthundra tusen kronor per år.

Minskning av stölder och skadegörelse i områdets butiker 0,1 Mkr/år Konsumbutiken i Holma är områdets största butik. Dessutom finns en liten ICA-butik och en liten torghandelsbutik. Den positiva utvecklingen i området har inneburit att Konsumbutikens omsättning dubblerats. Butikens föreståndare har angett att snatterikostnaderna är ungefär oförändrade, vilket innebär en halvering i relation till omsättningen, medan skadegörelsen minskat från ett- ä två hundratusen

Bilaga 3 223

kronor tidigare till nästan ingenting nu. Uppskattningsvis innebär detta sänkning cirka tvåhundra tusen kronor år för de tre en per butikerna tillsammans.

Minskning av stölder och skadegörelse i busstrafiken 0,0 Mkr/år Länstrafiken, även för lokaltrafiken, att man inte som ansvarar anger har några påtagliga vandaliseringskostnader i bussarna eller busshållplatsema kan hänföras till Holma och att man inte heller haft som det tidigare.

Resultatförstärkning för MKB på grund av sänkt vakans-

grad och omflyttning i bostadsbeståndet

Intäktsökningar på grund minskad vakansgrad 5,0 Mkr/år

av MKB har 1.038 lägenheter i Holma. Förvaltningsområdet Hyllie omfattar också 850 lägenheter i Kroksbäck. Av de drygt 1.000 lägenheterna i Holma är genomsnittligt ett femtiotal outhyrda numera. Lägre vakansgrad har det visat sig svårt att åstadkomma trots områdets vara popularitet. Tidigare hade drygt ett hundratal fler tomma vunna man lägenheter i genomsnitt. Hyresintäkten per år är i genomsnitt 45 tusen kronor för varje lägenhet. Det innebär att hyresintäktema ökat med cirka 5 Mkr per år.

Kostnadsminskningar på grund av minskad omflyttning

3,8 Mkr/år Varje byte av hyresgäst i en lägenhet kostar hyresvärden ungefär 25 tusen kronor i reparationer och förlorade hyresintäkter under 1-2 månader. MKB uppger att omflyttningen har minskat med cirka 150 hyresgästbyten år. Det innebär att omflyttningen nu kostar företaper get ungefär 3,8 Mkr mindre per år än tidigare.

Minskade investeringar i MKB:s fastigheter

Minskning planerade investeringar 3,5 Mkr/år av I samband med planeringen av den förnyelse som genomförts i Holma räknade företaget med att göra investeringar för 150 Mkr. Geatt sedan planerade investeringarna i samråd med de nom man boende kunde de begränsas till ungefär 100 Mkr. Investeringskostnader cirka 50 Mkr sparades därmed in. Avskrivningstiden för dessa kan beräknas till 25 år. Omräknat till årlig annuitet med en real kal-

kylränta 5 % uppgår investeringsbesparingama till drygt 3,5 Mkr.

224 Bilaga 3

Minskning av investeringar till följd av statliga stimulanspaket 2,0 Mkr/år För att stimulera sysselsättningen och för att tillgodose angelägna underhållsbehov gör staten då och då särskilda satsningar förnyelse av bostadsbeståndet, tex ROT-bidrag. Sådana stödinsatser riktas främst till de mest behövande och nedslitna områdena. Genom att Holma inte längre är ett sådant område uppskattar MKB att detta minskar denna typ investeringar med i genomsnitt ett Mkr av par per år. Bedömningen kan ställas i relation till det nuvarande bokförda värdet av MKB:s fastigheter i området, är 140 Mkr. som

Värdet av självförvaltningen 1,2 Mkr/år

MKB:s belöning till de boende för självförvaltningen är dels hyresreduktion, dels öronmärkta investeringsmedel. Hyresreduktionen uppgår till 0,9 Mkr och investeringsmedlen till 0,3 Mkr per år, sammanlagt 1,2 Mkr. Det beloppet inräknas i denna sammanställning. Det verkliga värdet av självförvaltningen är säkerligen betydligt större. Bl a kan de ovanstående kalkylpostema räknas dit.

Värdet de boendes fritidsaktiviteter 1,0 Mkr/år av egna Genom införandet av självförvaltningen och drivandet nätverkav sprocesser bland de boende har MKB stimulerat till fritidsaktiviteter av skilda slag som drivs självständigt de boende. Trädgårdsföreav ningen Krattan, de idéella arbetsinsatserna i Kvinnokaféet och PRO:s kaféverksamhet i seniorbostadshuset Nejlikan är sådana exempel. MKB uppskattar att drivandet dessa verksamheter med anställd av personal skulle kräva minst 2 årsarbetare. Personal- och kringkostnaderna för varje sådan anställd kan grovt uppskattas till 0,5 Mkr per år. Värdet av de boendes egna fritidsaktiviteter kan med detta synsätt beräknas till minst 1,0 Mkr år. per

MINSKADE VÃRDKOSTNADER

Minskade stöd- och behandlingsinsatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg 0,5 Mkr/år S jälvförvaltningen och de sociala nätverken tjänar rehabilitering som för många av deltagarna. Parallellt i tiden med MKB:s införande av dessa aktiviteter har individ- och familjeomsorgen inom kommunens socialtjänst, numera Hyllie stadsdelsförvaltning, bedrivit Holmaprojektet, 1992-94, och därefter Ronjaprojektet. Holmaprojektet genomfördes i samarbete med arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Ronjaprojektet bedrivs i samarbete med Försäkringskassan,

Bilaga 3 225

AMI och Psykiatrin. Ett viktigt syfte med projekten har varit att hjälpa människor att aktivera sig och att komma ur ett beroende av socialbidrag. Individ- och familjeomsorgen har också ett öppenvårdscentrum i området stödjer missbrukare. MKB:s och socialsom tjänstens aktiviteter är samordnade sinsemellan. I den mån aktiviteterna medför att människor gör sig fria från eller slipper få behov av aktiva stöd- och behandlingsinsatser lediggörs resurser inom främst socialtjänsten.

Öppenvårdscentrum uppfattar inte att någon enda person kan anses

ha tagit sig ur ett sådant beroende till följd de sociala framstegen av i området. Från MKB:s sida anser man dock att det är helt klart att självförvaltningen och nätverken gett många människor en positiv personlig utveckling. Detta har en förebyggande effekt. Hade Holma följt trenderna andra håll hade ett antal hamnat i ett beropersoner ende som de nu har sluppit. I brist underlag uppskattas här att det sammanlagda nuvärdet av denna förebyggande effekt uppgår till 0,5 Mkr år. per

Minskad sjukvård 0,0 Mkr/år Primärvården uppfattar inte att det är någon skillnad mellan hur det var tidigare och hur det är nu när det gäller Holmabornas behov av sjukvård.

Minskade kostnader för polis- och rättsväsendet

Minskade kostnader for polisen 0,3 Mkr/år Limhamns polisdistrikt uppger att brottsanmälningarna från Holma har halverats, från cirka 400 år 1992 till cirka 200 år 1995. Holma utgör cirka 5 % av hela polisdistriktet. Distriktets personalstyrka uppgår till 29 årsarbetare och dess driftsbudget är ungefär 11 mkr per år exkl bilkostnadema. En halvering av brottsanmälningarna från Holma kan därmed uppskattas frigöra 0,7 årsarbetare och 0,3 Mkr per år inkl bilkostnader för andra arbetsuppgifter inom polisdistriktet.

Minskade kostnader for åklagarväsende, domstolar,

rättshjälp och kriminalvård 0,6 Mkr/år Polisen har uppgett att drygt 20 % av brottsanmälningarna kan beräknas vidare till åklagare. Minskningen av brottsanmälningarna till polisen kan därmed antas ha medfört att de inkomna anmälningarna till åklagarväsendet minskat med 40-50 st år. Hur stor andel per av

Åklagarmyndighetens i Malmö totala arbetsvolym detta motsvarar

226 Bilaga 3

låter sig inte bedömas så lätt att myndigheten inte använder verkpga samhetsmåttet anmälningar. I stället redovisar man ärenden/mål resp diarieförda personer. 1995 hade myndigheten 12.661 nya ärendenlmål och 14.761 nya diarieförda personer. Som en grov bedömning, grundad äldre undersökningar, kan myndigheten dock ange att hälften målen endast innehåller anmälan och den andra hälften av en flera anmälningar. Hur många anmälningar per mål som gäller för den sista hälften har man dock ingen uppfattning om annat än att snittet ligger en bra bit över Här konstateras att om snittet för den sista

hälften är 3 så blir snittet för samtliga mål 2 anmälningar. Åklagar-

myndighetens kostnader 1995 var 30,4 Mkr. 2 anmälningar i snitt per mål skulle innebära 25.000 anmälningar under 1995 och en genomsnittskostnad per anmälning 1.200 kronor. 3 anmälningar i snitt per mål skulle innebära 38.000 anmälningar under 1995 och en genomsnittskostnad per anmälning 800 kronor. Det kan vara rimligt genomsnittskostnad anmälning 1.000 kr. Minskatt anta en per ningen anmälningar från Holma skulle därmed ha frigjort resurser av

om 40-50 tusen kronor för andra arbetsuppgifter inom Åklagarmyn-

digheten. Brottsminskningen får också effekter övriga delar av rättsväsendet, dvs domstolsväsendet, rättshjälpen och kriminalvården. Utgiftsvolymen för de sistnämnda verksamheterna i statsbudgeten är tillsammans ungefär 12 gånger så stora åklagarväsendets. De som sammanlagda effekterna för åklagarväsendet, domstolarna, rättshjälpen och kriminalvården av brottsminskningen i Holma kan därmed

beräknas uppgå till 0,6 Mkr.

Värdet ökat förvärvsarbete av Ökat antal förvärvsarbetande i nuläget 1,2 Mkr/år I resonemanget ovan om minskade stöd- och behandlingsinsatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg redovisas hur MKB:s införande av självförvaltning och igångsättning av nätverksprocesser, tillsammans med socialtjänstens och andra myndigheters arbete för att aktivera Holmaborna, har gett många människor en positiv personlig utveckling. Cirka 350 personer har deltagit i självförvaltningen under 1994-95 och ungefär 250 personer har besökt nätverken. För många har detta varit det första steget mot att våga träffa andra människor. Osäkerhet, passivitet och beroende har bytts mot aktivitet och självförtroende. Ett trettiotal personer har påbörjat olika former av reguljär utbildning, t ex inom komvux, och ett tiotal av

dessa har också genomgått kortare resursledarutbildningar. Utifrån

Bilaga 3 227

den kännedom MKB har om de boende bedöms att 4 personer som deltagit i självförvaltningen eller nätverken har skaffat sig fasta anställningar och att drygt 20 personer tagit sig in arbetsmarknaden i form av olika tillfälliga anställningar. En del av dem skulle sannolikt klarat detta ändå, det det förefaller inte orimligt att här anta att men för hälften av dem beror övergången till förvärvsarbete på utvecklingen i bostadsområdet. Säg att de tillfälliga anställningarna motsvarar halvtid. Då kan 7 årsarbeten hänföras till den nämnda utvecklingen. Antag vidare att lönen och arbetsgivareavgiftema per årsarbetare uppgick till i genomsnitt 175 tusen kronor, vilket motsvarar en månadslön 11 tusen kronor. Värdet det skapade förvärvsarbetet av kan då beräknas till 1,2 Mkr per år.

Ökat antal förvärvsarbetande på sikt 3,0 Mkr/år

Självkänsla och framtidstro är viktiga förutsättningar för att fler Holmabor ska komma in arbetsmarknaden när konjunkturen blir gynnsammare. En sådan personlig utveckling har som framgått ovan ett stort antal människor genomgått. Antag att 30 fler Holmabor har förvärvsarbete tre år än vad skulle varit fallet utveckom som om lingen i Holma efter 1992 och fram till nu inte inträffat. Antag att detta motsvarar 20 årsarbeten med samma lönenivå som den ovan angivna. Värdet av förvärvsarbetet om 3 år, 175 tusen kronor per årsarbete, omräknat till nuvärde med 5 % real kalkylränta, är drygt 150 tusen kronor. För 20 årsarbeten blir detta ett nuvärde 3,0 Mkr.

Minskad sjukfrånvaro 0,0 Mkr/år

Sjukfrånvaro innebär minskat förvärvsarbete och därmed också minskat värde av sådant arbete. Under perioden 1991-94 har sjukfrånvaron minskat med 18 % i holma mot bara 8 % i malmö helsom het. Det finns dock inte något vägande skäl för att anta att den minskade sjukfrånvaron är en effekt av självförvaltningen och nätverksprocessema. Den beror snarare att förvärvsintensiteten sjunkit snabbare i Holma under samma tid än i Malmö som helhet. I Holma sjönk den från 58 % till 38 % och i Malmö helhet från 75 % till som 62 %. Det blev helt enkelt relativt sett färre förvärvsarbetande personer i Holma som kunde vara sjuka. Här antas således att sjukfrånvaron inte påverkats.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönster i svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiska landskapeti Nordenpå Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet.U. 4. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar. U. regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenårsbrotten en översyn av ll kap. - 5. Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. 3l. Attityder och lagstiftning i samverkan Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel. C. erfarenheter arbeteti av EU. UD. 32. Möss och människor. Exempel bra Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningbland barn och ungdomar.SB. säkerhetspolitikinfor regeringskonferensen. UD. 33. Banverkets myndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. A. - Omjärnvägenstrafrkledning m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister 10.Forskningför vår vardag.C. DNA-register. Ju. ll. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför 36. Högskolai Malmö. U. två- och trehjuliga motorfordon. K. 37. Sverigesmedverkani FNzs familjeår. S. 12.Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39. Rapportfrån klimatdelegationen 1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelaterad forskning. M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheterpå 40. Elektronisk dokumenthantering.Ju. fmansmaktens område.Fi. 41. Statensmaritima verksamhet.Fö. 15.Union for både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokrati och öppenhet. Om folkvalda parlament och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregler och 16.Förankringoch rättigheter.Om folkornröstningar, verklighetsbilder. UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen. rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked. Fi. 17.Bättretrafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarsplilctigam95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelser för försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle. U. 19.Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainable Homes in an Urbanizing bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReportfor l-labitat II. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbudmot vapen på allmänplats m.m. Ju. U. 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 2l.Reform och förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Precisering av handelsändamålet i detaljplan.M. 1993års universitets-och högskolereform. U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsområden. inflytande,delaktighetoch ansvar. U. 55. Sverige,framtidenoch mångfalden.A. 23.Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns 55. På väg mot egenföretagande. A. upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägar in Sverige. i A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrtmdoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslag och debattinför 57. Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen av det civila försvaret. Fö. 25. Från massmediatill multimedia -

att digitaliserasvensktelevision.Ku. ;söt

usa/bf

cåno

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskunskapsgrund. 86 Utvecklad samordninginom det civila försvaret En principdiskussion utifrån . och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, EU 96-kommitténs erfarenheter. UD. överväganden och förslag. Fö.

60. Miljö ochjordbruk. Om EUzsmiljöregler och 87 .Tredimensionell fastighetsindelning. Ju.

utvidgningens effekter på den gemensamma 88 .KameraövervakningJu.

jordbrukspolitiken. UD. 89.Samverkan mellanhögskolan och de småoch

6l.0lika länder olika takt. Om flexibel integration medelstora företagen. N. ochförhållandetmellan stora och småstater i EU. .Sammanhållet studiestöd.U.

UD. .Den privatavårdens omfattning och framtida

62.EU, konsumenternaoch maten ersättningsforrner En översynav de nationella - Förväntningaroch verklighet. Jo. för läkareoch sjukgymnaster. - taxoma 63.Medicinskaundersökningari arbetslivet. A. 92. IT i miljöarbetet.M. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn av - 93. Ny yrkestrafiklagstiftning.K. socialförsäkringensadministration.S. 94. Nationell teleadresskatalog. K.

65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik Botniabanan. K. i Sverige.Jo. . 96. Strukturförändringoch besparing. 66. Utvärderatpersonval.Ju. En uppföljning genomförda förändringar av 67. Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. inom försvarsmaktens ledningsorganisation. Fö.

Fi. 97. Effektivare försvarsfastigheter

68.Någrafolkbokföringsfrágor. Fi. Utvärdering reform. Fö. av en 69.Kompetensoch kapital + bilaga. N. 98. Vem styr försvaret Utvärdering av

70. Samverkan mellan högskolanoch näringslivet.N. LEMO-reformen. Fö. effekternaav 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder 99. Aweckling med inlärning. Erfarenheter från

och landsbygd. In. personal.Fö. LEMO-reformensavvecklingav 72. Rättspsykiatrisktforskningsregister. S. för skattebetalningar. Del A. 100.Ett nytt system 73. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Ett nytt system för skattebetalningar. Del B.

Volym l En granskning.M. Förfatmingsförslag, författningskommentarer - 73. SwedishNuclear Regulatory Activities. och bilagor. Fi.

Volume l An Assessment. M. 101 .Kämavfall teknik ochplatsval. KASAMs - - 74. Svensk kämteknisktillsynsverksamhet. yttrandeöver SKBsFUB-Program 95. M.

Volym 2 - Faktaredogörelser.M. 102 .TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar. U. - 74. Swedish NuclearRegulatory Activities. 103.Miljöbalken. En skärptoch samordnad

Volume 2 Descriptions.M. miljölagstiftningför hållbar utveckling. - en 75.Värdeni folkhögskolevärlden.U. Del l och 2. M.

76. EUzsregeringskonferens procedurer,aktörer. 104 .Konsumentskyddpå elmarknaden. C. forrnalia. Sammanfattning av ett seminarium i 105.Att främja donationer till universitet

april 1996.UD. och högskolor. U.

77. Utländska försäkringsgivare med verksamheti 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö. - Sverige.Fi. fyra regionala möten Sammanfattningav 78.Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och finansiering.N. 107.Union gränser konsekvenser, möjligheter, utan - 79. Översyn av revisionsreglerna.Fi. seminariumi problem. Sammanfattning av ett 80. Viktigt meddelande. november1995. UD.

RadioochTV i Kris och Krig. Ku. 108.Konsumenterna och miljön. C.

Skyddför sparandei sparkasseverksamhet. Fi. .Från äkerlotter till Paradis ett delbetänkande - .En översyn av luft- sjö- och spårtrafikens från Utredningen universitetsfastigheter m.m. om tillsynsmyndigheter.K. angående överlåtelseroch tomträttsupplåtelser av

.Allmänt pensionssparande. vissa högskolefastigheter.Fi.

.Ekobrottsforskning.Ju. ll0. Inför ett Svensktkultumät IT och framtiden - .Egon Jönsson en kartläggning av lokala sam- inom kulturomrâdet.Ku. verkansprojektinom rehabiliteringsomrádet.S.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

l1l.Bevakad övergång. Åldersgränser för 137. Kommunalförbund och nämnd ungaupp gemensam till 30 år. C två former för kommunalsamverkan.In. 112.Integrering av miljöhänsyninom denstatliga 138. Ny behörighetsreglering hälso-ochsjukvårdens förvaltningen.M. område m.m. S. 113.En allmänoch aktiv försäkring vid sjukdomoch 139.Skatt avfall. Fi. rehabilitering.Del l och 2. S. 140.KO:s biträde enskilda.In. 114.En körkonsreform. K. 141.Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, m.m. 115.Barnkonventionenoch utlänningslagen.S. 142.Lânsstyrelsemas roll i infrasmrkmrplaneringen. K. ll6.Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- 143.Krock eller Om denmångkulturella möteutredningen.Fi. skolan.U. 117.Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén.Fi. 144. Ökad konkurrensi handelnmedlivsmedel.N. 118.StationStockholmNord. K. 145.Arbetstid 119.Lättnadi dubbelbeskatmingen mindre företags av längdjörlåggning och inflytande + bilagedel.A. inkomster.Fi. 146.Att återerövra vardagen.S. 120.Högskolani Malmö Slutbetänkande.U. 147. Övergångsbestämmelser till miljöbalken. M. - 121.Spår, miljö och stadsbild i centralaStockholm.K. 148. Översyn av förvärvslagenochhyreslagen 122.Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Borgenoch pant. Ju. och hantverksutövande.U. 149.Elberedskapen. Författningsfrågor.N. 123.iakttagelser och förslag efter omstruktureringen av 150.En allmänochsammanhållen arbetslöshetsförsvaretsledningoch stöd. Fö. försäkring.A. 124.Miljö för en hållbar hälsoutveckling. 151.Bidrag genom arbete En antologi. S. - Betänkande. Förslagtill nationellthandlingsprogram. 152.Gruvornaoch framtiden. N. Bilaga Miljörelateradehälsorisker.S. 153.Hållbarutveckling i Sveriges skârgårdsområden. Bilaga2. Aktörer ochverktyg i miljöhålsoarbetet.S. M. Environmentfor SustainableHealthDevelopment 154.Tre rapporterom studiecirklar.U. an Action Planfor Sweden.S. 155.Omtankar om vattendrag 125.Drogeri trafiken.Ju. ett nytt angreppssätt. M. 126.Dopingi folkhälsoperspektiv.Del A ochDel B. S. 156.Bostadspolitik2000 från produktions-till - 127.Folkbildningensinstitutioner.U. boendepolitik Särtryck + + Bilaga.ln. 128.Skyddet kulturmiljön. En översyn av av 157. Översyn redovisningslagstifmingen. Ju. av ltulttrrminrteslagens bestämmelser om byggnader 158.Sverige ochEMU. Fi. ochkulturmiljöer, prästgårdar,kyrkstäderoch 159.Folkbildningen en utvärdering.U. ortnamn. Ku. 160.Bouppteclutingar ocharvsskatt.Ju. 129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.In. 161.Rätt att flytta en fråga om bemötande av äldre.S. - 130.De två kulturema.Rapporter KlausRichard av 162.Påmedborgarnas villkor en demokratisk - Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvant samt Kent infrastruktur + bilaga.In. Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterial till 163.Behovoch resurser i vården en analys.S. - UTFÖR:sslutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 164.Livslångtlärandei arbetslivet steg vägenmot - 131.Externvärdering av hot ochförmåga.Bilagor med ett kunskapssamhälle. Ett diskussionsunderlag. U. underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande 165.Ny kurs i uañlcpolitilcen.Delbetänkande om SOU 1996:123.Fö. beskattning vägtrafiken.K. av 132.Det stora ochsnabba greppet. Om LEMO-reformens 166. Lärare för högskolai utveckling.U. metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial 167.Gymnasieutbildning för vissaungdomarmed till UTFÖR:s slutbetänkande sou 1996:123.Fö. funktionshinder.U. 133.Jämställdvård. Olika vård lika villkor. S. 168. Översyn PBL och va-lagen. ln. av 134.Jämställdvård. Möteni vården ur ett 169. Fömyelsen kommuneroch av landsting. ln. tvärvetenskapligperspektiv.S. 169.Kommunalafomyelseproblem. 135.Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystroñ. En statsvetenskaplig betraktelse. Bilaga ln. Kunskapsläge ochbehov av framtidaFoU. S. 169. Kommunernaochdenstatliga styrningen. 136.Effekter av EU:sjordbrukspolitik.Jo. BilagaII. ln.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

169. Budgetpolitik. En studie av behovsbudgetering i tvâ decentraliserade organisationer.Bilaga Ill. ln. 169. Konkurrensutsättning inom äldreomsorgen i Stockholmsstad. Politisk-demokratiska aspekter. Bilaga IV. In. 169. Förändringsmodeller och förändringsprocesser i kommuner och landsting.Några empiriska studier. BilagaV. ln. 170. Fritidsbáten och samhället.K. 171. Konsekvenserna för CAP av WTO-åtgärderna och en östutvidgning.Jo. 172. Licensavgift en principskiss.Ju. - 173.När maktengör fel. Den offentligatjänstemannens ställning och ansvar. Fi. 174. Handikappinstitutet för bra hjälpmedeloch ökad livskvalitet.S. 175.Styrningoch samverkan. 176.Den lokalaradion.Ku. 177. Egenmakt att återerövra vardagen. -

Statens

offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Högskolai Malmö. 36 Inför ett Svensktkulrurnät IT och framtiden - Cirkelsarnhället.Studiecirklarsbetydelserför inom kulturområdet.110

individ och lokalsarnhälle.47 Skyddet kulturmiljön. En översyn av av Värdeni folkhögskolevärlden.75 kulmrminneslagens bestämmelser byggnader om Sammanhálletstudiestöd.90 ochkulturmiljöer,prästgärdar,kyrkstäderoch

TUFF Teckenspräksutbildningför föräldrar. 102 128 - ortnarrm. Att främja donationertill universitet Den lokalaradion.176

och högskolor. 105

Högskolani Malmö Slutbetänkande.120 Näringsdepartementet

- Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirldar Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns och hantverksutövande.122 upphandling av varor och tjänstermed Folkbildningensinstitutioner.127 miljöpåverkan.23

Krock eller möte Om denmångkulturellaskolan.143 - ShapingSustainableHomesin Urbanizing an Tre rapporterom studiecirklar.154 World. SwedishNationalReportfor Habitatll. 48 Folkbildningen en utvärdering.159 - Reglerför handel medel. 49 Livslångtlärandei arbetslivet steg vägen mot Kompetensoch kapital + bilaga. 69 ett kunskapssamhälle. Ett diskussionsunderlag. 164 Samverkanmellanhögskolan och näringslivet. 70 Lärareför högskolai utveckling.166 Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch

Gymnasieutbildning för vissaungdomarmed finansiering.78 funktionshinder.167 Samverkanmellanhögskolan och de små och

medelstoraföretagen.89

Jordbruksdepartementet

Offentlig djurskyddstillsyn. 13 Närings- och handelsdepartementet

EU, konsumenternaoch maten Ökad konkurrensi handeln livsmedel. med 144 - Förväntningaroch verklighet. 62 Elberedskapen. Författningsfrägor.149

Administrationen av EU:s jordbrukspolitik Gruvomaoch framtiden.152 i Sverige.65

Effekter av EU:s jordbrukspolitik.136 Civildepartementet

Konsekvenserna for CAP av WTO-åtgärdernaoch Fritid i förändring. en östutvidgning.171 Om kön och fördelning av fritidsresurser.3

Forskningför vår vardag. 10

Arbetsmarknadsdepartementet

Attityder och lagstiftningi samverkan Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + + bilagedel.31

Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring Konsumentskydd elmarknaden.104 alternativoch förslag.5l Konsumenternaoch miljön. 108 Sverige,framtidenoch mångfalden.55 Bevakadövergång. Åldersgränser för till ungaupp Pâväg mot egenföretagande. 55 30 år. lll

Vägar in i Sverige.55

Hälften vore nog om kvinnor och män på Inrikesdepartementet

- 90-taletsarbetsmarknad.56 Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäderoch Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 landsbygd.71

Arbetstid Denkommunalasjälvstyrelsen och grundlagen. 129 längd,förläggningoch inflytande + bilagedel.145 Kommunalförbundoch gemensam nämnd En allmänochsammanhållen arbetslöshets- tvâ former för kommunal samverkan. 137 försäkring.150 KO:s biträde enskilda.140

Bostadspolitik2000 från produktions-till

Kulturdepartementet -

boendepolitik Särtryck + + Bilaga156 Från massmediatill multimedia Påmedborgarnas - villkor en demokratisk att digitaliserasvensktelevision. 25 infrastruktur bilagor. 162 + Viktigt meddelande. Översyn av PBL ochva-lagen.168 RadioochTV i Kris och Krig. 80

Statens offentliga 1996 utredningar

Systematisk förteckning

Allmänt pensionssparande. 83 Fritidsbåtenoch samhället.170 EgonJönsson en kartläggning av lokala samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet.85 Finansdepartementet

Denprivata vårdensomfattningoch framtida Kommuneroch landstingmedbetalningsersättningsformer En översynav de nationella - svårigheter.12 taxoma för läkareoch sjukgymnaster.91 Budgetlag regeringensbefogenheter En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch fmansmaktensområde. 14 rehabilitering.Del 1 och 113 Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. Barnkonventionen och utlänningslagen.115 brottsbalken.30 Miljö för en hållbarhälsoutveckling. Översyn av skatteflyktslagen. Förslagtill nationellthandlingsprogram. 124 Reformeratförhandsbesked.44 Bilaga Miljörelateradehälsorisker.124 Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst.57 Bilaga Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet.124 Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 Environmentfor Sustainable HealthDevelopment an - Några folkbokföringsfrågor. 68 Action Planfor Sweden.124 Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti Dopingi folkhälsoperspektiv. Del A ochDel B. 126 Sverige.77 Jämställdvård. Olika vård lika villkor. 133 Översyn revisionsreglema.79 av Jämställdvård. Möteni vården ett ur Skyddför sparandei sparkasseverksamhet. 81 tvärvetenskapligperspektiv.134 Ett nytt system för skattebetalningar.Del A. FibromyalgiochDuchennesmuskeldystrofi. Ett nytt system för skattebetalningar. Del B. Kunskapsläge ochbehov av framtidaFoU. 135 Författningsförslag,författningskommentarer Ny behörighetsreglering hälso-ochsjukvårdens och bilagor. 100 område m.m. 138 Från åkerlottertill Paradis ett delbetänkande Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, m.m. 141 från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. Att återerövravardagen.146 angående överlåtelseroch tomträttsupplåtelser av Bidrag genom arbete En antologi.151 - vissahögskolefastigheter.109 Rätt att flytta en fråga om bemötande äldre. 161 av - Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- Behovoch resurser i vården en analys.163 - utredningen.116 Handikappinstitutetför bra hjälpmedelochökad - Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén. 117 livskvalitet.174 Lättnadi dubbelbeskattningen mindreföretags av Styrningoch samverkan.175 inkomster. 119 Egenmakt att återerövravardagen.177 - Skatt avfall. 139

Kommunikationsdepartementet Sverigeoch EMU. 158

När makten gör fel. Den offentliga tjänstemannens Omjärnvägenstrañkledning m.m. 9 Ålders- ställningoch ansvar. 173 EU-mopeden. och behörighetskravför

två- och trehjuligamotorfordon.11 Utbildningsdepartementet

Bättretrafik medväginformatik. 17 Den nya gymnasieskolan hur går det 1 Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 - Samverkansmönster i svensk forskningsfmansiering. Banverketsmyndighetsroll m.m. 33 2 Enskilda vägar. 46 Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. En Översyn luft- sjö- och spártrafikens av 20 tillsynsmyndigheter.82 Reform och förändring. Organisationoch verksamhet Ny yrkestrafiklagstiftning.93 vid universitet och högskolor efter 1993års Nationell teleadresskatalog. 94 universitets-och högskolereform.21 Botniabanan.95 Inflytandepå riktigt Om eleversrätt till En körkortsreform 114 inflytande, delaktighetoch ansvar. 22 StationStockholmNord. 118 En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande. 27 Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.121 Det forskningspolitiska landskapet i Norden Länsstyrelsemas i roll infrasttukmrplaneringen. 142 1990-talet.28 Ny kurs i uafikpolitiken.Delbetänkande om Forskningoch Pengar. 29 beskattning vägtrafiken.165 av

Statens offentliga 1996 utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Olika länder olika takt. Om flexibel integration

och förhållandet mellan stora och små stater i EU. Mössoch människor.Exempelpå bra 61 IT-användningblandbarn och ungdomar.32 EU:s regeringskonferens procedurer, aktörer, -

Justitiedepartementet forrnalia. Sammanfattning av ett seminariumi

april 1996.76 Kriminalunderrättelseregister EU och Sverige frän Kiruna till Malmö. DNA-register. 35 - Sammanfattning fyra regionalamöten av Elektroniskdokumenthantering.40 1995-96.106 Presumtionsregelni expropriationslagen.45 Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, Förbud mot vapen på allmänplats m.m. 50 problem. Sammanfattning av ett seminariumi Utvärderatpersonval.66 november1995. 107 Ekobrottsforskning.84

Tredimensionellfastighetsindelning.87 Försvarsdepartementet

Kameraövervakning.88 Drogeri trafiken.125 Totalförsvarspliktiga m95. Förslagom jobb/studier

Översyn efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, av förvärvslagenochhyreslagen Borgenoch försäkringar. 18 pant. 148 Översyn redovisningslagstiftningen. Statensmaritima verksamhet.41 av 157 Boupptecloiingar Finansieringen av det civila försvaret. 58 och arvsskatt.160 Licensavgift Utveckladsamordning inom det civila försvaret en principskiss.172 - och fredsräddningstjänsten. Kartläggning,

Utrikesdepartementet övervägandenoch förslag. 86

Strukturförändringoch besparing. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför En uppföljning av genomfördaförändringar regeringskonferensen 1996. 4 inom försvarsmaktensledningsorganisation. 96 Politikområdenunder lupp. Frågor om EU:s första Effektivare försvarsfastigheter pelareinför regeringskonferensen 1996.5 Utvärdering av en reform. 97 Ett är medEU. Svenskastatstjänstemäns Vem styr försvaret Utvärdering av erfarenheter av arbeteti EU. 6 effekterna av LEMO-reformen. 98 Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och Avveckling med inlärning. Erfarenheter frän säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7 LEMO-reformensaweckling av personal.99 Union för bådeöst och väst. Politiska, rättsliga ochekonomiskaaspekter EU:s sjätte iakttagelseroch förslag efter omstruktureringenav av försvaretsledning och stöd. 123 utvidgning. 15 De två kulturerna.Rapporter KlausRichard av Förankringoch rättigheter. Om folkorrtröstningar, Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStálvant samt Kent utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga Zetterberg. Bilagormedunderlagsmaterial till rättigheteri EU. 16 UTFÖR:sslutbetänkande SOU 1996:123.130 Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs Externvärdering av hot och fömtága.Bilagormed bedömningarinför regeringskonferensen 1996. 19 underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga SOU 1996:123.131 EU-ländersförslag och debattinför Det stora ochsnabba greppet. Om LEMO-reforrnens regeringskonferensen 1996. 24 metoder ochresultat.Bilagormed underlagsmaterial Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123.132 och offentligheti EU. 42

JämställdheteniEU. Spelregleroch

Socialdepartementet

verklighetsbilder.43 Sveriges medverkani FN:s familjeár. 37 Europapolitikenskunskapsgrtmd. Kooperativamöjligheter storstadsomráden. i 54 En principdiskussionutifrån Försäkringskassan Sverige Översyn av EU 96-kommitténserfarenheter.59 socialförsäkringens administration. 64 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och Rättspsykiatrisktforslmingsregister.72 utvidgningenseffekter på dengemensamma

jordbrukspolitiken. 60

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Fömyelsen av kommuner och landsting.169 Kommunala fomyelseproblem. En statsvetenskaplig betraktelse.Bilaga 169 Kommunernaoch den statligastyrningen. BilagalI. 169 Budgetpolitik. En studieav behovsbudgetering i två decentraliserade organisationer.Bilaga Ill. 169 Konkurrensutsätming inom äldreomsorgen i Stockholmsstad.Politisk-demokratiska aspekter. BilagaIV. 169 Förändringsmodeller och förändringsprocesser i kommuneroch landsting.Någraempiriska studier. BilagaV. 169

Miljödepartementet Batterierna en laddadfråga. 8 - Nationalstadsparken38 Rapport från klimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning. 39 Precisering av handelsändamálet i detaljplan.52 Kalkning av sjöar och vattendrag53 Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Volym En granskning.73 l - SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume 1 An Assessment.73 - Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Volym 2 Faktaredogörclser.74 - SwedishNuclear Regulatory Activities. Volume 2 Descriptions.74 - IT miljöarbetet. 92 i Kärnavfall teknik och platsval.KASAMs yttrande över SKBsFUB-Program95. 101 Miljöbalken. En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Del l och 103 Integrering av miljöhänsyninom den statliga förvaltningen. 112 Övergångsbestämmelser till miljöbalken.147 Hållbarutvecklingi Sverigesskärgárdsomráden. 153 Omtankar om vattendrag ett nytt angreppssätt. 155