Att röja hinder för samverkan, egenmakt, arbetslinjen : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

STORSTADS

m

ä

Att hinder

röja

for Samverkan °

Egenmakt - Arbetslinjen

D tttttttttttttttttttttttttttttt en

savfêåois

i

KE

WN 0a, San

m Statens offentliga utredningar

13 1995:142

Socialdepartementet

Att hinder för

röja

Samverkan Egenmakt

- -

Arbetslinjen

Delbetänkande av Storstadskommittén

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svaraar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvalmingskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20135-6 Stockholm 1995 ISSN O375-25OX

Till statsrådet och chefen

för

Socialdepartementet

Regeringen beslutade den 16 mars 1995 att ge utredningen S 1994:03 Levnadsvillkor i storstadsområden direktiv nya S 1995:35. Med stöd av detta förordnades den 23 mars 1995 Karl-Petter Thorwaldsson som ordförande. Samma dag förordnades ledamöter i kommittén kommunalråden som Christine Axelsson s, Vivi-Ann Nilsson s, bitr. borgarrådet Dag Larsson s, f.d. kommunalrådet Joakim Ollén och f.d.

m riksdagsledamoten Rune Thorén c samt riksdagsledamoten

Karin Pilsäter fp.

Kommittén antog namnet Storstadskommittén. Direktiven till utredningen dir. 1995:35 samt tilläggsdirektiv dir. 1995: 108 har i sin helhet bifogats betänkandet bil.

Som sakkunniga förordnades den 10 april 1995 regiondirektören Sven-Olov Andersson, Arbetsmarknadsstyrelsen, överdirektören Ann-Mari Begler, Socialstyrelsen, projektledaren Tommy Birgersson, Boverket, byrådirektören Ylva Eklund, Riksförsäkringsverket, departementssekreteraren Barbara Martin Korpi, Socialdepartementet, departementsrådet Mats Wadman, Arbetsmarknadsdepartementet samt generaldirektören Kerstin Wigzell, Ungdomsstyrelsen.

Därtill förordnades den 15 juni 1995 experter kanslirådet som Eva-Stina Hultinger, Utbildningsdepartementet, kanslirådet Kent Ivarsson, Civildepartementet, sekreteraren Birgitta Ornbrant, Arbetsmarknadsdepartementet, departementssekreteraren Tommi Riihonen, Arbetsmarknadsdepartementet, avdelningsdirektören Maria Roselius, Socialstyrelsen samt den

10 augusti 1995 sekreteraren Ulla Åhs, Bostadspolitiska

kommittén, Näringsdepartementet.

Särskilda yttranden har lämnats f.d. riksdagsledamoten Rune av

Thorén och riksdagsledamoten Karin Pilsäter fp.

c

Storstadskommittén får härmed överlämna sitt första delbetänkande; - Att röja hinder för Samverkan, Egenmakt och Arbetslinjen.

Kommitténs arbete fortsätter enligt direktiven.

Stockholm i december 1995

Ka rl-Petter Thorwaldsson

Christine Axelsson Joakim Ollén Dag Larsson Karin Pilsäter Vivi-Ann Nilsson Rune Thorén

Christina Isaksson Eldh Håkan S värdman Lena Thornberg

Innehållsförteckning

Inledning sid

Del I

Storstaden en källa till det goda livet sid

-

Arbetslinjen vittrar sid 17

Arbetslösheten sid 20 - Förtidspensioneringen sid 21 - Socialbidragen ökar i storstadsområdena sid 22 -

Egenmakt makt över sin egen vardag sid 27

-

Behov av ökad samverkan sid

1988 års

Storstadsutredning sid

Insatser efter Storstadsutredningen sid

Storstadskommittén

går vidare sid 43

Storstadskommitténs kommande arbete

och uppgifter sid 45

Del II

Genomgång av redovisade hinder sid 47

Inledning sid 47 Lagliga möjligheter till samverkan sid 48 Kommunala bolag, kommunalförbund och civilrättsliga avtal sid 48 Delegation sid V49 Försöksverksamhet med lagstyrd samverkan mellan stat, kommun och landsting sid 49

Juridiska hinder för samverkan sid 53 Sekretesslagen hinder för samverkan sid 53 - Kommitténs reflektioner kring juridiska hinder sid 54

Övriga hinder sid 56

6 Innehållsförteckning

Ekonomiska hinder för samverkan sid 59 Samverkansprojekt inte allena saliggörande sid 60 - Kommitténs reflektioner kring ekonomiska hinder sid 61

Organisatoriska och kulturella hinder

for samverkan sid 65

Måttligt med formella hinder rikligt med kulturkrockar sid 65

-

Myndighetskultur och reviitänkande sid 67 Från myndighetssammanslagning till föreningsjourer sid 68

Kommitténs reflektioner kring organisatoriska och kulturella hinder 70 Statsdelsnamnder icke gott 71 nog

Del III

Kommitténs överväganden och förslag sid 75

Överväganden sid 75

Förslag sid 77 Individen i centrum sid 77

Förstärk arbetslinjen, utöka egenmakten och samverkan sid 78

Likartad sekretess sid 79

från Thorén 89

- fd. riksdagsledamoten Rune c

Del IV

Exempel pågående samverkansprojekt sid 91

Bilagor

Bilaga Kommittédirektiven sid 137

nr

Bilaga Reglering sekretess sid 155

nr av

Bilaga Förslag till Lag om ändring i sekretess-

nr lagen l980: 100 sid

Bilaga nr Några erfarenheter från stadsdelsre-

formen i Göteborg sid

Inledning

Orsaker skall lyftas fram och åtgärdas Politiska insatser skall syfta till att lösa problem och inte enbart hantera symtom. Utvecklingen under senare tid har gått mot vad slarvigt uttryckt skulle kunna kalla för kampanj- och novalucol-politik eller kosmetika och ytförändringar i form olika korta av projektinsatser.

Olika huvudmän kan i dag driva tidsbegränsade projekt, med likartade och goda intentioner, parallellt i geografiska samma området ovetande varandras existens. om

En generell erfarenhet olika huvudmäns begränsade projektav insatser är att de uträttar del och kan stoppa pågåenen upp en de negativ utveckling, de förmår inte något grundlägmen gande sätt ändra människors levnadssituation.

Kommitténs ambition är att bryta denna trend och i stället arbeta för att initiera och stimulera lokala växer processer som fram invånarnas önskningar och behov och tar till ur egna som vara de möjligheter och varje individ besitter. resurser som

En områdesbaserad samverkan behövs strävar efter att som samordna de samlade resurserna för lokalsamhällets behov av t.ex. upprustning av den fysiska närmiljön, bostäderna, lekmiljön, det kulturella utbudet och övrig fritidsverksamhet och av tillgång till den service som finns inom ramen for social- och arbetsmarknadspolitiken. I detta arbete kommer särskilt att uppmärksamma barn och ungdomar med svåra uppväxtvillkor.

8 Inledning

Mot denna bakgrund har tagit initiativ till att stödja utveckling verksamheter för barn i åldern 1-12 år olika av som av skäl står utanför den reguljära barnomsorgen. Avsikten är att i samarbete med socialtjänsten och det lokala föreningslivet i bostadsområden utveckla och pröva olika typer verkav samheter för barn som syftar till att öka integrationsmöjligheterna i samhället.

Vi vet att den s.k. arbetslinjen är svår att upprätthålla numera inom den svenska arbetsmarknads- och välfärdspolitiken. Bidragssystemen och socialförsäkringssystemet är konstruerade för en situation med ringa arbetslöshet. En del regler i dessa trygghetssystem har under nuvarande omständigheter visat sig främja passivitet i stället for aktivitet. Ökande socialbidragskostnader och antal socialbidragstagare, särskilt bland invandrare, ger alarmerande signaler.

Det är inte kommitténs ambition att analysera och granska arbetsmarknadspolitikens roll, utan de ekonomiska och mer sociala konsekvenser denna politik fått for enskilda individers levnadssituation.

Vi kommer fortlöpande under arbetets gång att presentera delbetänkanden och rapporter med olika inriktningar, allt ifrån statistiska beskrivningar av situationen i storstäderna till goda exempel olika utvecklingsprocesser.

Vi skall även redovisa behovet av åtgärder som behöver vidtas for att inte bara samhällsinsatserna utan även kommersiella och frivilliga verksamheter skall fungera bättre tillsammans och för att nå samverkan och samordning kring dessa frågor.

Detta delbetänkande har sin avgränsning till diskussion en om förändring av lagteknisk, finansiell och organisatorisk natur som är nödvändiga for att bättre samverkan och samordning en mellan olika myndigheter skall kunna uppnås. Genomgången bygger de hinder och de synpunkter som fått via en omvänd remissrunda seminarieserie. och en

Inledning 9

Syftet med delbetänkandet är att;

skapa en öppen diskussion kring de hinderkomplex - som redovisas,

lyfta fram de samverkansmöjligheter finns i dag, - som

stimulera till att samverkansprocesser startar utifrån nuvarande myndighets- och forvaltningsorganisationer samt

underlätta försök med samverkansformer mellan - nya myndigheter och organisationer.

I del I återges den situation i dag råder och kommitténs som principiella ställningstagande till tre centrala begrepp; arbetslinjen, egenmakt och samverkan.

Del II är en redovisning av vad olika remissinstanser har angett som hinder for samverkan och de möjligheter finns for som samverkan samt våra reflektioner kring detta.

I del HI presenterar våra förslag.

Därefter presenterar i del IV reportage pågående om intressanta samverkansprojekt.

Del

I

Storstaden - en källa till det goda

livet

Aristoteles har sagt att människorna kommer till staden för att

söka sin utkomst och överlevnad, stannar där för att kunna

men leva ett gott liv. Trots att detta sades för över 2300 år sedan

gäller det fortfarande, även om dess innebörd har förändrats.

Drömmen om det goda livet har varit bärande vision for det

en

svenska välfärdsbygget. Möjligheterna att i dag leva det goda

livet i våra tre storstäder skiftar dock starkt. Här återfinns inte

enbart rika möjligheter till ett gott liv, utan också livets mörka

sidor. Det är denna dubbelhet gör att storstaden både som

skrämmer och fascinerar samtidigt.

oss

Staden ligger frestelse utkastad i landskapet. Här korsas

som en

traditioner, ideologier och gator. Här möts människor. Rik som fattig, bildad som vis och främling som vän. Här skiljs också

människor ifrån varandra fashionabla esplanader i centrum

av

och gråa fasader i förortens periferi. I storstaden pulserar det

kommersiella bruset och nöjeslivet. Och här finns de hemlösa

som ingen saknar. Det är dessa paradoxala spänningar som ger

storstadens dess karaktär och väsen.

Spänningar utgör också ett hot och dessa kan förstärkas av

ökad boendesegregation och fattigdom. Ökade klyftor skulle

förödande för den svenska demokratin, uppgift är

vara vars att

bl.a. upprätthålla och fördjupa solidariteten mellan medborgarna

för att undvika att samhället bryts sönder inbördes strider

av mellan olika grupper.

12 Dell; Storstaden

De boendesegregationsmönster som präglar dagens städer i Sverige grundlades under perioden från 1800-talets mitt till 1940-talet. Då delades staden efter klass. Denna boendeupp segregation blev bestående, inte bara som fenomen, utan också som geografisk uppdelning av staden, som över tid har förändrats i takt med städernas expansion.

På 1930-talet blev drömmen om det goda livet synonymt med det goda folkhemmet eller folkhemsideologin. Sekler av umbäranden och fattigdom skulle undanröjas. Modernismen skulle lägga grunden för ett nytt framtidsland där människan äntligen skulle bli fri och självständig. På 1960- och 1970-talen nådde folkhemsideologin sin kulmen. Staten kom att nu iscensätta det så kallade miljonprogrammet, innebar att som man skulle bygga en miljon bostäder under tio år.

Det var en bostadspolitisk satsning i en storleksordning som tidgare varit otänkbar. Parallellt med att förorterna uppfördes i städernas utkanter drog en rivningsvåg fram genom de centrala delarna. Den äldre, låga bebyggelsen fick ge vika för det nya city. Stadskärnoma tömdes boende, medan det byggdes nytt för butiker, varuhus, kontor och parkeringshus. Verksamheterna, som hade burits upp av stadens hantverkare och handelsidkare, utraderades i det närmaste for att ge plats de nya servicenäringarna. Så skapades ett specialiserat cityområde, vilket i stort sett lämnades öde vid arbetsdagens slut.

Miljonprogramsatsningen löste de klassiska bostadssociala problemen med omoderna lägenheter och trångboddhet, men boendesegregationen och den socioekonomiska uppdelningen av olika befolkningsgrupper, tenderade istället att öka. Med segregation menas inte bara en socioekonomisk och etnisk uppdelningen av olika befolkningsgrupper, det kan också vara fråga om en uppdelning i olika boendemiljöer. När dessa olika uppdelningar sammanfaller kan boendesegregationen bli allvarlig.

Miljonprogramsområdena har också kommit att starkt förknippas med just boendesegregation och storskaliga och enhetliga prefabricerade betonghus med en trist och torftig gårdsmiljö.

Del Storstaden l3

Flertalet hus är dock inte högre än tre våningar. Drygt 15

procent husen är elementbyggda och den vanligaste fasadbe-

av

klädnaden är tegel. Inte mindre än hälften av den boendeyta som tillkom under 1970-talet skapades dessutom i småhus. Det är

i mindre del miljonprogramsbeståndet som kan finna de

en av

problem sammanhänger med boendesegregation. Även

som om

dessa problem är vanligast i miljonprogramsområdena kan

även finna liknande förhållanden i äldre bostadsområden i storstädernas centrala delar. Därmed blir det också mer

missvisade att likställa miljonprogramsområdena med boende-

segregation. Vi bör istället tala utsatta bostadsområden.

om

Förra Storstadsutredningen SOU 1990:36 indentifierade drygt

50 utsatta bostadsområden. Alla dessa områden hade minst

dubbel så hög andel socialbidragstagare som storstadsregionen

i stort. Andelen utlandsfödda var betydligt högre än i övriga

delar storstäderna, andelen låginkomsttagare var mycket

av

högre, elevernas skolbetyg låga och andelen långa sjukskrivningar betydligt vanligare än i övriga stadsdelar. Storstadsutred-

ningen visade också att de boendes socioekonomiska ställning

samvarierade med deras hälsotillstånd.

Även de boendes sin boendemiljö visade allvarliga

syn brister i

skötsel och förvaltning husen och närmiljön

- av

kommunikationerna till viktiga aktivitetspunkter

-

fysisk och estetisk utformning

-

den sociala integrationen och samhörigheten mellan grannarna.

-

Dessutom uttryckte de boende rädsla, obehag och främlingskap

inför de kringboende.

I nästan alla dessa områden omflyttningen så stor att endast

var

hälften invånarna bodde kvar efter en femårsperiod. De

av

bostadsområden som är mest segregerade efter sociala och

ekonomiska kriterier visar idag även tecken etnisk segrega-

tion. I de mest invandrartäta bostadsområdena ökar också

andelen invandrare med tiden. Dessa områden är i hög grad

klassificerats som minst attraktiva. Däremot är det samma som

viktigt att påpeka att stora flertalet invandrare inte bor i de

invandrartäta områdena.

14 Del Storstaden

I invandrarnas bosättningsmönster finns viss benägenhet att en söka sig till sina landsmän. Vissa nationalitetsgrupper tenderar, i högre grad än andra, att vid sitt första val bostad i Sverige av söka sig till sina landsmän, vanligtvis till släktingar eller grannar från hemlandet. Men den etniska koncentrationen är inte alltid frivillig. Valmöjligheterna begränsas av bristande resurser, materiella såväl sociala, samt diskriminering bostadssom marknaden. Den främsta enskilda orsaken till den etniska segregationen är emellertid invandrarnas låga inkomster i förhållande till svenskar.

Många nyanlända invandrare styrdes också under 70-talet av den kommunala bostadsförmedlingen till miljonprogramsområdena for att avhjälpa den då rådande bostadsbristen.

De utsatta områdena har under de två senaste decennierna varit föremål för stor uppmärksamhet. Dessvärre har diskussionen ofta reducerats till en bostadsmiljöfråga. Den hittillsvarande politiken för att möta detta problem har i många stycken havererat. Kommunerna har framför allt satsat att försöka göra de utsatta bostadsområdena attraktivare att bryta genom storskaligheten, torftigheten och förändra upplåtelseformen hyresrätt till bostadsrätt. Dessvärre har denna politik visat sig föga ñamgångsrik. På många håll har insatserna istället resulterat i höjda hyror, ökat bidragsberoende och stora förluster för de kommunala bostadsbolagen. Orsaken härtill bör sökas i den föreställningen denna politik har präglats av, nämligen tron att någon annan ska lägga tillvaron till rätta i de utsatta bostadsområdena. Och med någon annan har oña syftat man ekonomiskt och socialt bättre rustade människor.

På år har dessbättre insikten vuxit sig allt starkare senare att problemen i de utsatta bostadsområdena inte uteslutande kan lösas av någon annan och fysiska insatser, utan också genom kräver social mobilisering invånarna. Det finns flera en av exempel framgångsrika sådana insatser i utsatta bostadsområden. I Eriksbo i Göteborg har stark man genom en kooperativ rörelse bland de boende och nära samverkan med bostadsföen retaget lyckats nå bra resultat. I Råslätt i Jönköping har man framgångsrikt satsat bred samverkan under lång tid. I Holma

Dell; Storstaden l5

i Malmö har bostadsföretaget slopat den tradtionella förvaltningen och satsat självförvaltning. Den gemensamma nämnaren för dessa områden är att de fysiska förändringarna har gjorts i samverkan mellan de boende och fastighetsägarna.

Den allmänna bilden de utsatta bostadsområdena har av fokuserats problem och brister. Både vetenskapliga och massmediala skildringarna är ofta fria från och den nyanser rikedom och möjligheter dessa områden av resurser som besitter. Problemen ska självfallet inte ignoreras, men att hänfalla ett ensidigt svartmålande av dessa områdena är varken konstruktivt eller rättvisade.

Inom socialtjänsten, skolan, polisen, fritidssektom och kulturförvaltningen görs i dag betydande insatser för att skapa bra uppväxtförhållanden i dessa områden. Det finns också ett stort i det lokala förenings- och organisationslivet. engagemang

En kartläggning som Stiftelsen för samhällsarbete och mobilisering CESAM har gjort uppdrag Storstadskommittén av visar att föreningslivets och de enskildas insatser för att främja det lokala utvecklingsarbetet i de utsatta bostadsområdena är betydande. Kartläggningen visar flera exempel där de boende har ñnnnit och okonventionella lösningar problem och nya behov de möter i sin vardag. Ett exempel är hämtat som egen från Bergsjön där den assyriska föreningen driver ekohuset Bågskytten och ett annat exempel kommer från Malmö där en lokal arbetar för att förbättra boendemiljön och de sociala grupp förhållandena i stadsdelen Möllevången. Denna bild synliggörs sällan, utan i stället dominerar brist- och problemsynen. Ett sådant synsätt kan dels uppfattas som kränkande för de boende, dels kan det leda till så kallade självuppfyllande profetior.

Naturligtvis ska inte problemen underskattas, men en viktig uppgift i arbetet med att medverka till en positiv utveckling i de utsatta bostadsområdena är att skapa motbilder som tar vara områdenas kreativitet, mångfald och kulturblandning.

16 Del Storstaden

Om storstaden ska bli en källa till det goda livet för alla dess

invånare, krävs samlad politik strävar efter ökad

en som

intregration, för att bryta det utanförskap och den vanmakt, som många medborgare känner i de utsatta bostadsområdena.

Integration utifrån detta perspektiv är följaktligen mer en strävan att kunna påverka sina liv, inte att alla ska bete sig

egna svenskar. Det handlar att tillförsäkra människor som om

möjligheter att delta i samhällslivet för att så sätt makt och

över sina levnadsvillkor och livschanser. ansvar

Målet för samhällets politik är alltså den enskilde indivi-

att ge

den möjligheter att förverkliga sina inneboende drömmar om ett gott liv. Vi är övertygade att detta görs bäst genom att

om

förstärka och förnya arbetslinjen och utveckla egenmakt och

samverkan.

Arbetslinj en vittrar

Rätten till ett arbete har sedan 1930-talet utmärkt det svenska

välfärdssamhället och satt sin prägel principerna och inne-

hållet i trygghetssystemen i form starkt betoning

av en av

arbetslinjen, där det yttersta syftet med alla åtgärder är att åstadkomma självförsörjning inkomst från eget arbete.

genom

Arbetslinjen innebär också att de arbetslösa, om de inte kan ett arbete direkt, i första hand skall erbjudas utbildning, i

en

andra hand en arbetsplatspraktik eller annan aktiverande åtgärd och det är först när dessa åtgärder inte bedöms lämpliga

som

eller när det inte finns tillgängliga resurser som ett passivt

kontantstöd skall betalas ut.

Politiken har därför inriktats att aktivera de arbetslösa och

bryta den öppna arbetslösheten så tidigt möjligt. Det sker,

som

dels genom olika åtgärder aktiverar den arbetslöse och

som

stärker möjligheterna för individen att få och behålla ett arbete

i framtiden. Grundvillkoret skall arbetslöshetserär att man

sättning när aktivt söker ett arbete. Detta stärker inte

man enbart samhällsekonomin utan medverkar också till att arbete

blir det moraliskt och föredömligt riktiga.

Under 1990-talet har situationen arbetsmarknaden påtagligt

förändrats genom;

minskad sysselsättning

ökad arbetslöshet -

fortsatt högt antal förtidspensioneringar

-

ökat antal socialbidragstagare.

-

18 Arbetslinjen vittrar

Att upprätthålla arbetslinjen har blivit svårare. Det gäller också ide utsatta bostadsområdena i våra storstäder. Här har arbetslinjen börjat vittra allt snabbare under de senaste åren i takt med att arbetslösheten har ökat. Det är många människor som dagligen upplever att de inte får göra rätt för sig och känna sig behövda. I stället hänvisas dessa människor till A-kassesystemet, kontant arbetslöshetsstöd KAS, och socialbidrag. Andelen förtidspensionärer i de utsatta bostadsområdena är också hög. En del har blivit det så kallade arbetsmarknadsav mässiga skäl. Bland dessa finns människor som skulle vara fullt kapabla att försörja sig själva om de rehabiliterades och därmed ñck möjlighet. Vissa säger att förtidspension är förmån, en en men vem förtjänar att inte vara behövd och inte ha möjlighet att bidra till sin försörjning och till vårt bästa egen gemensamma

Kommittén vill med kraft understryka det allvarliga i denna situation, vilket ytterst är ett uttryck för ett allvarligt systemfel. Vi överväger därför att längre fram lägga ett förslag där föreslår att förtidspensionssystemet skall avskaffas. Det nuvarande sjukbidragssystemet är fullt tillräckligt.

Svårighetema att integrera stora grupper av de boende i de utsatta bostadsområdena i arbetslivet och därmed i samhället som började redan 1980-talet, har fördjupat den sociala och ekonomiska segregationen. Allt fler slås ut. Utanförskap och vanmakt tenderar att bli vardag för många invånare i dessa områden. Utomeuropeiska invandrare och nyanlända flyktingar drabbas hårdast. Förvärvsfrekvensen bland vissa invandrargrupper är mycket låg. Det gäller speciellt personer från Afrika, Mellanöstern och Latinamerika. Bland med medpersoner borgarskap från afrikanska länder och Asien ligger andelen sysselsatta cirka 25 procent, vilket kan jämföras med 73 procent bland svenska medborgare. Enda alternativet för dessa personer är socialbidrag, eftersom de inte har kvalificerat sig för arbetslöshetskassa.

Kostnaderna för socialbidrag i dessa områden har ökat lavinartat. I de värst utsatta områdena kan andelen socialbidragstagare ligga mellan 50 procent och 91 procent av hushållen, d.v.s de som någon gång under året fått socialbidrag. Detta är inte

Arbetslinjen vittrar 19

enbart ett gigantiskt slöseri med våra gemensamma resurser utan också ett gigantiskt slöseri mänskligt kapital. av

Socialbidragskostnadema tär inte bara hårt storstadskommunernas resurser, utan upphäver också välfärdssamhällets grundläggande princip, nämligen sambandet mellan arbete och inkomst. Successivt har detta samband ersatts med ett nytt bidrag inkomst. Detta är något väsensfrämmande for - ger välfärdssamhällets värdegrund, som vilar idéen att varje människa har skyldighet att efter egen förmåga arbeta för sin egen försörjning. När medborgare arbetar eller har viljan att arbeta har också vissa rättigheter.

Under har det blivit allt tydligare att delar av socialbisenare draget kommit att funktion det inte tänkt att det en som var skulle ha. I stället for att främst utgöra ett temporärt stöd vid en tillfälligt uppkommen kris har det för vissa kommit att bli en långsiktig forsörjningskälla.

I stället för att verka aktiverande och frigörande gentemot den enskilde människan har det uppstått tendenser till inlåsningseffekter och en rundgång bland olika bidragssystem, som riskerar att passivisera bidragstagaren. Till exempel får man mindre ekonomiskt stöd väljer att studera under tiden om man man uppbär a-kassa.

Insatser för att stärka arbetslinjen

För att relativt omgående stärka arbetslinjen i de utsatta bostadsområdena har kommittén ansökt hos EU medel om ur gemenskapsinitiativet URBAN för att bygga upp lokala 8grupps-verksamheter. Gemensamt for dessa grupper ska att deltagarna har varit borta från arbetsmarknaden och fått vara sin försörjning via socialbidrag eller försäkringssystemet. Grupperna ska själva utveckla sin verksamhet, men syftet är att det ska vara ett steg tillbaka till arbetsmarknaden.

Vi överväger att lägga forslag om en sommarjobbsgaranti. Garantin är tänkt att omfatta grundskolans elever efter årskurs

20 Arbetslinjen vittrar

8 och 9 samt i gymnasieskolans årskurs l i de mest utsatta områdena. Praktikplatser inom kommunala förvaltningar och bolag samt ideella föreningar och organisationer avses. Denna insats skall tydliggöra sambandet mellan arbete och inkomst.

Arbetslösheten

De bistra tiderna arbetsmarknaden med låg efterfrågan arbetskraft har tvingat stora grupper människor till arbetslöshet. Det har inneburit att vissa har fått det svårare att över grupper huvud taget komma i arbetslivet och riskerar att utestängas från arbetsmarknaden. Den minskade efterfrågan på arbetskraft drabbar i hög utsträckning de unga. Också invandrarnas situation arbetsmarknaden har försämrats under lågkonjunkturen. Även människor med någon form handikapp eller av sämre hälsosituation har fått svårare att komma eller hålla sig kvar arbetsmarknaden. Generellt har arbetslösheten i hög grad drabbat lågutbildade inom alla grupper.

Sedan år 1991 håller sig den öppna arbetslösheten for en Sverige mycket hög nivå. För närvarande 8 procent. Bland ungdomarna är arbetslösheten drygt 17 procent och bland invandrare betydligt högre. För vissa invandrargrupper så stor som 50 procent.

Långtidsarbetslösheten har blivit ett allt större problem i Sverige. Till följd av den aktiva arbetsmarknadspolitiken, som är starkt inriktad att bryta långtidsarbetslöshet, är problemet fortfarande mindre i Sverige än i många andra länder. Antalet personer som har varit inskrivna vid arbetsförmedlingen under långa perioder, ett eller flera år, har ökat kraftigt. Sannolikheten för personer ur denna grupp att erhålla ett arbete är betydligt mindre än for korttidsinsktivna. Trots en aktiv arbetsmarknadspolitik, som är starkt inriktad att bryta långtidsarbetslöshet, har man inte kunnat undvika betydande rundgång mellan en arbetslöshet, åtgärder och tillfälliga jobb, när efterfrågan är svag.

Arbelslinjerz vittrar 21

Förtidspensioneringen

År 1995 uppgick antalet förtidspensionerade till närmare 420000 En starkt ökad andel förtidspensionärer personer. utgörs av personer mellan 40 och 59 år, men även andelen mellan 16 och 39 år har ökat. Bland invandrare är andelen förtidspensionerade högre och ökningen större än bland svenskar. I förtidspensionärer ingår också de som gruppen redan från födseln är allvarligt funktionshindrade samt sådana i slutet sin förvärvsaktiva tid tvingas lämna arbetsmarksom av naden till följd av nedsatt arbetsförmåga. För några är det tyvärr i dag den enda tänkbara lösningen.

Orsakerna till de stora skillnaderna i förtidspensionering mellan invandrare och svenskar är mycket komplexa. En förklaring är att invandrare är överrepresenterade i yrken där förtidspensioneringar är vanligare än bland svenskar. Bristande grundutbildning, dåliga kunskaper i svenska, sociala problem också men motivet för flyttningen till Sverige, t.ex. att snabbt tjäna mycket pengar, kan ligga bakom många förtidspensioneringar av invandrare. skaffade sig många anställningar samtidigt De som blev ofta utslitna i förtid. Många invandrarkvinnor tog jobb i typiska mansyrken. Man kan fråga sig varför inte invandrare rehabiliteras i större utsträckning De skäl som anges är att det har varit svårt att nå alla med de åtgärder i dag grupper som finns att tillgå. Detta gäller bland andra personer med bristande kunskaper i svenska. Är det vetskapen att invandrare om av olika skäl har svårare än svenskar att komma arbetsmarknaden gör att rehabiliteringsinsatser uteblir som

Det stora antalet förtidspensioneringar är oroväckande. Det är nödvändigt att denna situation bryts både kostnadsskäl och av av sociala skäl.

Skärpta regler för sjukpenning och för förtidspensionsjukbidrag gäller från 1 oktober år 1995. Krav ställs försäkringskassan att utreda den sjukskrivnes arbetsförmåga inför beslut om förtidspension och sjukbidrag. Större krav ställs också den sjukskrivne att medverka i sådan utredning. Ökade krav ställs också utlåtanden från behandlande läkare i dessa ärenden.

22 Arbetslinjen vittrar

Förhoppningsvis kan dessa skärpningar bidraga till att bryta trenden att fler och fler människor blir utestängda från av arbetsmarknaden.

Socialbidragen ökar i storstadsområdena

Socialbidraget är det yttersta skyddsnätet mot fattigdom när försörjningen inte kan tillgodoses annat sätt, till exempel genom arbete eller de generella välfardssystemen. genom

År 1994 erhöll cirka 391 800 hushåll, eller cirka 715 200 personer, socialbidrag någon gång under året. Det motsvarar 10,5 procent av hushållen i yrkesaktiv ålder eller drygt 8 procent av hela befolkningen SCB:s statistik. Socialbidragskostnaderna har ökat med 3,5 Mdr kr från år 1985 och uppgick till närmare 9 Mdr kr år 1993. Under år 1993 levde 221 OOO barn i familjer fick socialbidrag Socialstyrelsens som rapport 1995:4.

Genomgången som Socialstyrelsen har gjort i rapporten; socialbidragstagare och socialbidragens utveckling 1995:4, visar att den kraftiga ökningen socialbidragskostnader av som har skett under de senaste åren beror, förutom att bidragsberoende hushåll blivit fler, framför allt på att fördelningen mellan hushållstyper förändrats samt att bidragstiden blivit längre. Det är också stor skillnad i kostnadsökningen mellan svenska och utländska hushåll. Utbetalningarna till svenska hushåll har ökat med 34 procent och till utländska med hela 138 procent. Närmare två tredjedelar kostnadsökningen beror ökade av utbetalningar till utländska hushåll. Medan kostnaderna för svenska hushåll varierar med konjunkturerna, bl.a. minskade de för 1994, ökar bidragen stadigt för utländska hushåll.

Arbetslinjen vittrar 23

Enligt Socialstyrelsens rapport, 1995:4 förekommer socialbidrag betydligt oftare hos: jämfört med äldre unga ensamstående män utan barn jämfört med kvinnor i samma situation ensamboende jämfört med sammanboende födda utanför Norden jämfört med svenskfödda personer personer med låg utbildning jämfört med övriga de bor i storstadsornråden och större städer vid jämförel som se med landsbygdens och glesbygdens befolkning.

Speciellt utsatta är ensamhushåll. Kombinationer dessa av riskfaktorer ökar bidragstagandet, t.ex. ensamstående unga med flera bam. Ensamstående kvinnor med barn har mammor det högsta bidragstagandet. En tre får socialbidrag någon av gång under året. Det är den ännu högre andel unga ensamstående mammor som har socialbidrag. Ungefär 40 procent av de med ett barn och 60 procent dem med två unga mammorna av barn hade socialbidrag år 1992.

Storstädema har den högsta andelen hushåll med socialbidrag och har det genomsnittligt högsta bidraget per hushåll. Betydligt fler hushåll i storstäderna får bidrag nästan hela året. Andelen ensamstående män och utländska hushåll har betydelse för socialbidragstagandet. Storstädema har hög andel ensamstående män. Andelen utrikes födda är högst i storstäder och lägst i glesbygdskommuner. Även storstädernas andel bidragstagande ungdomar i befolkningen är betydligt högre än övriga kommungrupper.

Den l januari 1996 träder en rad nedskärningar i krañ i välfärdssystemen kommer att drabba bl. barnfamiljer. som a. Sannolikt kommer detta att ytterligare öka socialbidragskostnaderna.

Nu har delvis grupper kommit i socialbidragssystemet till nya följd av att de inte omfattas av andra trygghetssystem. De nästan 200 000 flyktingar kommit till Sverige under den som senaste perioden har haft svårt att och bibehålla sin anknytning till arbetsmarknaden. Därmed har de i stor utsträckning

24 Arbetslinjen vittrar

blivit hänvisade till socialbidragssystemet för sin försörjning. För dessa riskerar socialbidragssystemet att bli ett nytt, permanent forsörjningsstöd. Det är allvarligt både för de individer som hänvisas till socialbidragssystemet för sin försörjning och ur kostnadssynpunld. Speciellt allvarligt är det för ungdomar som saknar arbete och som under en längre tid får socialbidrag till sin försörjning.

Sammantaget visar studier om socialbidragstagares levnadsförhållanden att dessa har det sämre ställt i fråga arbete, om inkomst, bostad och utbildning än befolkningen i sin helhet. Detta gäller också jämför med andra med låga om man grupper inkomster men utan socialbidrag. Det finns alltså stora skillnader mellan socialbidragstagare och andra när det gäller hälsa, psykosociala problem och missbruk. Det är ofta samma grupper som återkommer som de mest drabbade när olika problem med ekonomi, boende eller arbetslöshet redovisas mönstren upprepar sig.

Koncentrationen av invandrare till storstäderna för med sig ökade kostnader för staten och de berörda kommunerna. Socialbidragskostnadema skjuter nu i höjden i dessa kommuner.

I exempelvis Göteborg har socialbidragskostnaderna mellan 1990 och år 1994, ökat från 0,5 till 1,2 Mdr kr och Göteborgs stad räknar med att hälften av bidragen går till invandrare och flyktingar. I Malmö hade två tredjedelar invandrarbakgrund av de som hade socialbidrag 1994. Av Malmös befolkning uppgår antalet personer med utländsk bakgrund till drygt 20 procent. Av dessa saknar 70 procent förvärvsarbete.

En slutsats som Invandrarpolitiska kommittén har dragit i sitt delbetänkande Arbete till invandrare SOU 1995:70, är att åtgärder for att undvika ett permanent bidragsberoende kan bli lönsamma sikt och därför bör investeringar. En ses som slutsats är att det kan finnas goda skäl att pröva annan mer radikala grepp för att komma till rätta med den nuvarande ohållbara situationen och de långsiktiga effekter den leder till. En tredje slutsats är att kommunernas direkta och indirekta utgifter till följd av den låga sysselsättningsnivån bland vissa

Arbetslinjen vittrar 25

invandrargrupper inte fördelas rättvist mellan kommunerna. Kommunerna i storstadsområdena, har tredjedel som nu en av landets invånare och hälften de utländska medborgarna, har av ett särskilt intresse av att förbättra invandrares möjligheter till sysselsättning.

En inte oansenlig del av storstädemas permanenta socialbidragstagare utgörs av personer som inte har rätt till full svensk pension. Detta driver upp socialbidragskostnaderna framför allt i de invandrartäta bostadsområdena. Vi tycker inte att det är rimligt att enskilda kommuner ensamma ska bära försörjningsansvaret för denna Det borde nationell angelägrupp. vara en genhet. Vi anser därför att dessa personer bör överföras till folkpensionssystemet eller finansieras ett annat sätt av staten.

I debatten socialbidrag, liksom i kommitténs så kallade om omvända remissrunda, har det ofta framkommit krav att bidragsmottagama ska krävas någon form av motprestation. Vi vill i likhet med Socialtjänstkommittén SOU 1994:139 understryka att vissa krav redan i dag kan ställas och ställs socialbidragstagare som är arbetslösa. Skulle en person vägra att ta ett arbete med avtalsenlig lön socialtjänsten hänvisar, som upphävs rätten till socialbidrag. Undantag från detta krav skall endast göras om socialtjänsten finner att grund personen av sociala eller hälsomässiga skäl har uppenbara svårigheter att påbörja ett arbete eller sysselsättning.

En komplikation i detta sammanhang är om socialtjänsten anvisar arbete eller sysselsättning utan lön villkor för att som socialbidrag. Detta gjorde socialtjänsten i Tyresö för en grupp studenter sökte socialbidrag år 1993. som sommaren Socialtjänsten ställde som krav att studenterna skulle arbeta vid de kommunala baden vakter och med andra smärre som göromål. En person vägrade delta och överklagade till länsrät- Ärendet till ten. gick slutligen regeringsrätten som fastslog att socialtjänsten inte kan vägra personer socialbidrag om de väljer att avstå att deltai sådan sysselsättning utan lön. Emellertid ger regelsystemen socialtjänsten möjlighet att lösa detta problem genom att anvisa ett beredskapsarbete den vägrar delta. som

26 Arbetslinjen vittrar

Skulle personen även vägra ta detta erbjudande, upphävs också rätten till socialbidrag.

Vi tycker det är djupt otillfredsställande att socialtjänsten ska behöva laborera med olika regelsystem. Detta kan allvarligt undergräva medborgarnas rättssäkerhet och förtroende för socialtjänsten. Villkoren for socialbidrag måste lika för alla. vara

Att kravet motprestation har aktualiserats bör naturligtvis ses mot bakgrund att socialtjänsten har fått for större av ansvar en grupp arbetslösa som av olika skäl inte uppbär någon trygghetsförsäkring. Därmed har också socialbidragssystemet successivt utvecklats till att fylla ut bristerna i socialförsäkringssystemet, vilket principiellt felaktigt. Socialtjänstens huvudanser vara sakliga uppdrag är att arbeta med att hjälpa och stödja människor befinner sig i svår social situation. Den ska inte som en ägna sig försörjningspolitik. Det uppgift ska skötas är en som av andra organ. Vi är dock inte övertygade om att huvudmannaskapet for arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknadsverkets verksamhet uteslutande ska vara en statlig angelägenhet. I stället bör man diskutera i vilken utsträckning kommunernas för arbetsmarknadspolitiken kan vidgas. Vi att ansvar avser återkomma i ett särskilt betänkande i denna fråga.

Egenmakt makt över sin var-

- egen

dag

Maktutredningen SOU 1990:44 visade att medborgarskapsrollen har förändrats kraftigt under seklets hälñ. I senare dag är medborgare mer ekonomiskt och socialt oberoende och slår vakt rätten att bilda uppfattning om oss en egen oberoende av andra. Vi är självständiga och finner det mer motsägelsefullt att bli företrädda och livet tillrättalagt enbart genom kollektiva beslut. Detta innebär också att förväntar ökat personligt inflytande. Denna oss individualisering av medborgarskapet ökar spänningarna gentemot det kollektivistiska ideal länge har varit förhärskande i den svenska som demokratin. Detta ideal förutsätter att folkviljan kanaliseras endast via de politiska partierna förverkligar medborgarnas som önskningar och behov huvudsakligen genom den offentliga sektorn.

Otvivelaktigt har också medborgarnas levnadsvillkor och livschanser blivit starkt beroende hur den offentliga sektorn av fungerar. Den givna frågan är då i vilken utsträckning äger styrka att påverka våra levnadsvillkor. Maktutredningen visade att människor olika samhällsklasser upplever de har ur att skiftande möjligheter att påverka sin vardag. Det konstaterades att medborgarna upplevde att de hade minst möjligheter att påverka skolan, boendet och hälso- och sjukvården. De som upplevde sig ha den allra minsta möjligheten till inflytande bodde i hyresrätt inom de utsatta bostadsområdena, medan de som ägde sin bostad kände att de förfogade över stora möjligheter att påverka sin boendesituation. egen

28 E genmakt

När medborgarnas förväntningar inflytande inte motsvarar Vanmakt, Ökad det faktiska handlingsutrymmet uppstår Vanmakt undergräver demokratin befinner sig i ett ouppsom lösligt samband med medborgarnas förmåga att utöva makt sin och samhällets framtid. I de utsatta bostadsområöver egen dena är det allt fler medborgare upplever vanmakt. Det som kommer tydligt till uttryck i deltagandet i kommunalvalen. Vid valet år 1994 uppgick valdeltagandet i Stockholm, Göteborg och Malmö till 81 procent i genomsnitt. I städernas förortsområden röstade omkring 75 procent medborgarna. Trots att av invandrarna fick rösträtt år 1976 har Valdeltagandet ständigt sjunkit i de invandrartäta områdena. I de utsatta områdena pendlade deltagandet mellan 50-60 procent. Storstadsutredning- SOU 1990:36 visade att parti- och föreningsaktiviteten var en högre i stadskärnan än i ytterområdena.

Kommittén att ökad Vanmakt lämpligast ska mötas med anser vad kallar för egenmakt. Innebörden av begreppet egenmakt har debatterats livligt under de senaste åren, utan att någon allmängiltig definition har accepterats. Trots detta har valt att använda begreppet. Vi att använda följande definition: avser egenmakt är den makt medborgaren utövar över sin som egen vardag.

Medborgare har makt över sin vardag boendet, som egen arbetet, skolan, fritiden växer människor och mår bättre. - som Detta är också nyckeln till att medborgarna tar större ansvar. En diskussion enbart ökat socialt och personligt ansvar som allt om oftare framförs i den politiska debatten skulle leda fel. Ansvar utan makt kan nämligen leda till vanmakt.

Vanmakt är inte ovanligt inom arbetslivet där anställda blir ha möjlighet påverka hur ålagda att prestera mera utan att att detta ska till.

ABB:s T-50 projekt är ett gott exempel hur egenmakten kan förstärkas inom arbetslivet. Projektets målsättning var att halvera produktionstiden. ABB de anställda förtroendet att gav själva lösningar, att delegera och presentera genom ansvar befogenheter hur produktionstiden skulle kunna halveras. De

Egenmakt 29

anställda fick följaktligen makt över sitt eget arbete och resultatet blev mycket slående. Produktionen ökade samtidigt som produktionstiden minskade i de olika processdelarna. Dessutom upplevde de anställda större tillfredsställelse med sitt arbete.

Även definitionen egenmakt betonar om av medborgarens makt över sin egen vardag så ska detta inte tolkas något uttryck som för inskränkt egoism eller egenmäktighet. Den enskilde medborgarens vardag är självfallet inte oberoende av andra, utan sammanhänger med relationen till samhällets övriga medborgare iden direkta omgivningen. Medborgarens egenmakt kan därför komma till uttryck i två skilda dimensioner, dels i makten över sin egen vardag, dels i den makt hon kan utöva tillsammans med andra i den gemensamma vardagen, till exempel i bostadsområdet, i arbetet och i skolan.

Som exempel dessa två dimensioner kan hyreslagstiñningsutredningens senaste delbetänkande SOU 1995:119 tjäna som exempel. Utredningen föreslår att det ska vara den enskilde hyresgästen som godkänner renoveringsplanerna som berör dennes lägenhet, medan det för de utrymmena gemensamma gäller att en majoritet av hyresgästerna måste bifalla planerna. Fastighetsägaren föreslås möjlighet att förhandla direkt med den enskilde hyresgästen. Hyresgästen i sin tur, kan hon så om önskar, företrädas av hyresgästorganisation vid förhandlingen.

När hyresgästen väljer att själv förhandla med fastighetsägaren är detta enligt kommittén uttryck för egenmakt. Men ett väljer hon att förhandla tillsammans med övriga hyresgäster har hon i stället använt sin egenmakt i kollektiv beslutsprocess. Vad en medborgaren då gör är att hon väljer, inte påtvingas, den kollektiva lösningen ett individuellt problem. Även när det gäller fastighetens gemensamma utrymmen använder hyresgästen sin egenmakt i ett kollektivt beslut för att avgöra en angelägenhet som berör fastighetens gemensamma vardag.

Medborgarnas möjligheter att utnyttja sin egenmakt har senare ökat i de kommuner verksamheter har decentralivars serats och avreglerats. Ett exempel detta är att föräldrar som

30 Egenmakt

har behov barnomsorg för sina barn har fått möjlighet att av starta kooperativa daghem. Ett annat exempel är när skolor

inrättar förtroenderådstyrelser föräldrar och barn

som ger större makt över skolan. Skolkommittén SOU 1995:103 har dessutom nyligen föreslagit att kommunerna ska kunna genomföra försöksverksamhet med lokala skolstyrelser med föräldra-

majoritet. Dessa förändringar och förslag är steg i riktning mot

ökad egenmakt. De är dock inte tillräckliga för att skapa reell makt för medborgarna lokal nivå.

Kommittén återkommer i ett särskilt betänkande under år 1996

där ska utveckla diskussionen kring egenmakt och lämna förslag hur medborgarnas egenmakt kan vidgas och fördju-

pas.

Behov av ökad samverkan

Samverkan är ett centralt begrepp i våra direktiv. Vårt uppdrag

är att föreslå hur hinder för ökad samverkan kan

undanröjas. Det sägs också att ska lämna forslag hur myndigheter och

ideella insatser bättre kan samverka for till de totala att ta vara resurserna i bostadsområdena. Vad däremot inte som sägs är

hur ska tolka samarbete, samverkan eller

samordning som är

vanligt förekommande i direktiven. Problemet är dessutom

att

dessa begrepp ibland används synonymt med varandra och

ibland med skiftande betydelse.

Vi har utgått ifrån att samarbete är det sker mellan enskilda

som

individer, alltså individnivå.

Samverkan är det kan ske och sker mellan olika

som myndigheter, organisationer och förvaltningar organisationsnivå,

men även mellan enskilda individer och myndigheter, organisa-

tioner och förvaltningar.

I direktiven används samverkan i tre olika sammanhang

som ett

medel för att uppnå olika syñen. Det första ökad

är, att samverkan ett medel for effektivare

ses som resursanvändning. I ett annat sammanhang samverkan medel for

ses som ett att

uppnå bättre service. I det tredje sammanhanget betraktas

samverkan ett medel för utveckla

som att större inflytande.

Av detta kan sluta till att samverkan innebär oss att man

handlar eller fungerar för visst

gemensamt syfte. Avgörande vid

samverkan är alltså målet.

32 S4 verkan m7

Kommitténs mål är att medverka till en positiv utveckling att stimulera ett processinriktat lokalt utvecklingsarbete. genom Detta mål förutsätter samverkan inom och mellan olika berörda aktörer såväl vad gäller det privata näringslivet, det offentliga och det civila samhället Hur denna samverkan ska gestalta sig kan och bör inte precisera. Det väsentliga är att samverkan man

uppstår kring mål och lokala förutsättningar.

gemensamma Kunskaperna och erfarenheterna av samverkansprojekt är entydiga punkt, nämligen att samverkan inte kan beordras en fram, utan måste växa fram underifrån.

När det gäller samverkan mellan myndigheter är det av avgörande betydelse att samverkansarbetet får stöd den administratiav och politiska ledningen. Detta stöd handlar ytterst om att va berörda får makt och ansvar att själva förverkliga personer samverkansarbetets målsättningar Samverkanslösningar mellan myndigheter kan antingen informell eller formell i form av vara offentligrättsliga eller civilrättsliga avtal. Vi återkommer i del detta. När samverkan formaliseras kan också i vissa fall om tala om samordning.

Samordning är enligt kommittén när olika verksamheter organiseras ekonomiska principer för gemensamma genom syften.

Ekonomisk samordning mellan huvudmän med näraliggande verksamheter, kan väg att till stånd kostnadsvara en en mer effektiv användning tillgängliga resurser och samtidigt bättre av tillgodose enskilda människors behov olika stödåtgärder. så av att välfardsvinster för enskilda och samhället uppnås.

Som ett exempel kan nämnas att inom socialtjänsten finns behov vård: och stödinsatser i viss grupper vars av omsorgsmån bör tillgodoses inom socialförsäkringen och hälso- och

sjukvården. Ett samlat kostnadsansvar för dessa insatser

mer skulle kunna starka motivationen hos beslutsfattare och verkställare att välja de handlingsalternativ som sammantagna är mest effektiva.

Samverkan 33

Även när det gäller förbättra arbetet med stödja

att att grupper

som är särskilt utsatta att hävda sig arbetsmarknaden krävs samverkan mellan socialtjänsten, arbetsförmedlingen och andra

myndigheter som arbetar med rehabiliteringsfrågor. Särskilt viktigt är åtgärder som avser att hjälpa ungdomar eller

invandrare arbetsmarknaden.

2 15-1387

1988 års

Storstadsutredning

År 1988 tillsatte regeringen storstadsutredning i syfte en att bl.a. analysera förhållandena i olika bostadsområden i de tre svenska storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Utredningen kunde visa att många socialbidragstagare, låginkomsttagare och invandrare var missnöjda med sin boendemiljö och med hur området förvaltades. Invånarna kände bl.a. främlingskap och oro.

Andelen hushåll som var socialbidragstagare ökade snabbare i de minst attraktiva bostadsområdena än genomsnittligt i storstadsområdena. Andelen förtidspensionerade, ensamhushåll och kvinnor med bam hög. I dessa områden fanns ensamma var också en stor överrepresentation av personer med dålig hälsa. Sjukskrivningama var många. Vårdkonsumtionen och dödligheten var högre i storstadsområdena än genomsnittet i Sverige.

Utredningen föreslog olika åtgärder för att öka förvärvsfrekvenoch för att motverka fortsatt högutslagning från sen en arbetsmarknaden. Utredningen pekade olika exempel framgångsrika samarbetsprojekt där personal från arbetsförmedling, försäkringskassa och socialtjänst genom förändrade samverkansformer kunnat effektivare individuellt stöd till ge olika grupper hade svårigheter arbetsmarkav personer som naden.

Storstadsutredningen framhöll att en förnyelse av dessa storstadsområden förutsatte befolkningens medverkan och ökad en samverkan över sektorsgränserna. En social och kulturell

36 1988 års S torstadsutredning

förnyelse förutsatte tillgång till olika vilket enligt resurser, utredningen redan fanns i bostadsområdena i tillräcklig omfattning, i synnerhet bostadsområdenas samlade resurser kunde om utnyttjas effektivare ökad samverkan över huvudmannagenom skapsgränserna.

Utredningen lade också tyngdpunkten utbyggnad av en infrastrukturen i de tre storstadsregionerna.

Insatser efter Storstadsutredningen

Under år har rad verksamheter igångsatts senare en som en uppföljning av Storstadsutredningen och som syftar till att stärka förutsättningarna for och områden i svaga grupper storstadsregionerna;

# Regeringen beslutade år 1990 att under treårsperiod anslå en 10 miljoner kronor per år till projekt for samordning av insatser för utsatta ungdomar i bostadsområden med sociala problem, det s.k. Plusprojektet.

Sammanlagt tolv projektområden valdes i Göteborg, Malmö, Norrköping, Stockholmsområdet samt Sundsvall.

Varje lokalt Plus-projekt har bestått av ett antal delprojekt, där sammanlagt ett sjuttiotal föreningar aktivt deltagit.

Arbetet har skett utifrån tre nyckelfrågor: att utveckla metoder när det gäller arbete med individuella insatser, att utveckla metoder för allmänt förebyggande insatser, att stimulera ökad lokal samordning. - en

En genomgående erfarenhet är att gemensamma utbildningsdagar kombinerat med mångfald, både vad gäller aktörer och mötesplatser, har skapat en positiv samverkanskultur. Efter utbildningen framstod inte aktörerna institutioner som anonyma för varandra.

38 Efter Storstacisutredningen

De lokala Plus-projekten har gett möjligheter att analysera om samverkan alltid pluseffekter. Den samverkansform ger som bäst fungerat i Plus-projekten har varit när de enskilda aktörerhar behållit sina specifika kompetenser har träffats och na men samverkat kring vissa gemensamma frågor eller problem.

# Regeringen uppdrog år 1990 Arbetsmarknadsstyrelsen att ekonomiskt stödja ett antal samverkansprojekt inom vissa storstadsornråden med hög andel arbetslösa, socialbidragstagare och sjukskrivna. Sammanlagt 6 miljoner kronor beviljades. Syftet med försöksverksamheterna var att vidareutveckla samverkan mellan i första hand arbetsförmedlingarbetsmarknadsinstitut, socialtjänst och försäkringskassa så att de berörda myndigheternas samlade insatser effektiviserades.

Arbetsmarknadsstyrelsens slutredovisning pekar på vissa faktorer krävs för framgångsrik samverkan, bland annat som en behov av samsyn ledningsnivå, projektledarens strategiska roll, behov stödfunktioner i inledningsskedet och en tydlig av ansvarsfördelning mellan olika yrkesfunktioner. Försöksverksamheten bidrog till att många enskilda fick kortare tider i arbetslöshet och sjukskrivning. Passivt bidragsberoende har kunnat ersättas med aktiva åtgärder med inriktning en förankring arbetsmarknaden. Sammantaget bidrog de olika samverkansprojekten till former for samverkan kunde att nya utvecklas och inordnas i den ordinarie verksamheten.

# Utvecklingsarbetet med samordnad boendeservice, bl.a. i storstadsornråden. Regeringen beviljade under åren 1985-1990 sammanlagt 100 miljoner kronor till 103 lokala utvecklingsarbeten för samordnad boendeservice. Det lokala utvecklingsarbetet kom att genomföras har handlat om att försöka som åstadkomma nära samverkan mellan offentlig verksamhet, en kommersiell verksamhet och frivilligt arbete. Allt inom ramen för väl avgränsade och väl sammanhållna lokalsamhällen.

Sitt till trots så har utvecklingsarbetet långt ifrån handlat namn enbart försök att förbättra servicen. I lika hög grad har det om handlat att öka gemenskapen mellan de boende i lokalsamom hället. Bättre resursutnyttjande, ökat inflytande och social

Efter Storstadsutredningen 39

förnyelse är andra syñen som har varit vanliga. I över 80

procent av de lokala projekten har det förekommit någon form av fysisk förnyelse. Det har främst varit fråga om att iordningställa gemensamhetslokaler och servicebyggnader det har

men

också byggts bostäder och gjorts insatser for förbättra

att

tillgängligheten.

Utvecklingsarbetet med samordnad boendeservice visar att

lokalsamhället är grundläggande utgångspunkt för

en

förändrings- och utvecklingsarbete. Utvärderingen stöd för

ger

de delar den gamla grannskapsidén betonar av som betydelsen av samverkan, gemenskap och hushållning inom för

ramen lokalsamhällen för de boende är överblickbara och fattbara. som

Utvärderingen visar att det i sådana lokalsamhällen finns goda möjligheter att bryta ett förhärskande sektorstänkande och i

stället utgå från ett helhetsperspektiv i utvecklingsarbete och

samhällsplanering.

I Boverkets slutrapport för att i alla lägen ta till

varnas samver-

kan när problem behöver lösas. Samverkan låter

vare sig kommenderas fram eller växa fram sig själv. Det måste finnas

av incitament så ekonomiska fördelar för enskilda som att personer

eller människor eller organisationer ska

grupper av ingå i samverkan.Vill man att samverkan ska bli framgångsrik måste

enligt slutrapporten åtminstone två villkor ställas

upp:

l Lokalsamhället får inte splittras i mängd resultatenhe-

upp en .

ter som var för sig försöker optimera sitt ekonomiska

resultat ofta blev

som

ett resultat av de senaste årens

omorganisationer i kommunerna. Hela lokalsamhället måste

utgöra en sammanhållen resultatenhet.

Kommunerna måste i sin samverkan med lokala aktörer föra

en dialog som präglas av filosofin två steg framåt ett steg

-

bakåt. I ett sådant arbetssätt måste kommunens planerare

visa respekt för de förändringsbehov

som är gemensamt

upplevda av de boende och gärna också av den personal

som

är verksam i lokalsamhället. Kommunens planerare måste också visa respekt för den tid lokala aktörer behöver för

som

40 Efter Storstadsutredningen

till sig det Denna mognadsprocess är både viktig att ta nya. och nödvändig.

Utvärderingen projektet visar att samordnad boendeservice av utvecklats till ett boendesocialt instrument med betydelse för alla människor. Utvärderingen visar också att det grupper av går att göra ekonomiska besparingar samverkan. Det går genom vidare att samverkan förbättra servicen och öka gemengenom skap och inflytande för de boende och det går att genomföra fysisk förnyelse med sociala förtecken.

# År 1992 regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att beskriva gav utvecklingen barns villkor med anledning av det förnyelsearav bete och de besparingar pågår i kommuner och landsting. som Socialstyrelsen har redovisat uppdraget i rapporten Barns villkor i förändringstider. Undersökningen visade att besparingarna barn- och ungdomsverksamheter var speciellt stora i storstadsregionerna. Socialstyrelsen drar emellertid slutsatsen inte alla barn i storstäder generellt löper större risk att råka att ut för försämringar än andra barn i landet. Skälet är i stället att det i storstadsregionerna finns ett antal barnrika delområden med hög koncentration invandrare, ekonomiskt svaga av och människor med psykosociala problem. Enligt grupper Socialstyrelsen talar mycket for att de negativa utvecklingstendensema i sådana områden förstärks samt att förutsättningarför att kompensera barnen med individuella särlösningar är na sämre i dessa områden.

# Regeringen har tillsatt kommitté for översyn av invandraren politiken bland annat skall överväga särskilda åtgärder i som invandrartäta bostadsområden och analysera drivkrafterna bakom och eventuella olägenheter med koncentrationen av invandringen till vissa kommuner samt överväga hur sådana olägenheter kan motverkas.

# Regeringen har tillsatt utredning för översyn av bostadspoen litiken. En kommitténs uppgifter är att överväga vilka av bostadspolitiska medel kommunerna behöver for att som motverka segregation och öka valfriheten i boendet. Kommittén skall utvärdera gällande regler för stöd till ombyggnad och nu

Efter S torstadsutredningen 41

andra förbättringsåtgärder inom bostadsområden med särskilda problem och överväga stödet till dessa områden bör om ges en annan utformning än stöd för ombyggnad i största allmänhet. I direktiven för utredningen framhålls segregationsprocess att en tillåts gå tillräckligt långt lätt blir självgående. som

# Regeringen har också nyligen tillsatt en kommitté med uppdrag att belysa det inre arbetet i det offentliga skolväsendet för bam och ungdom och föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen. Enligt sina direktiv skall kommittén bland annat överväga vilket sätt skolan kan ta tillvara det faktum att vårt samhälle är mångkulturellt och använda det som en resurs i sitt arbete.

# År 1993 igångsattes fem lokala försök med finansiell samordning mellan hälso- och sjukvården och socialförsäkring enligt lagen lokal försöksverksamhet med finansiell samordning om mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård. Syftet är att skapa incitament inom systemen för respektive område för att de skall utnyttjas bästa sätt så att gemensamma resurserna medborgarna får bättre vård och service samtidigt som samhäl-

lets totala kostnader minskar. Se vidare del IV.

:

Storstadskommittén

går vidare

Trots dessa omfattande satsningar har gjorts under följd som en av år kvarstår orsakerna till problemen. De har till och med fördjupats och förstärkts.

Storstadskommitténs uppdrag skiljer sig avsevärt från vad som är brukligt i komrnittésammanhang. Kommittér har av hävd haft till uppgift att ta fram fakta, analysera dem och lägga fram förslag. Det hör däremot inte till vanlighetema att en kommitté får ett aktionsinriktat uppdrag, vilket är fallet med Storstadskommittén. Som redan har nämnts ska initiera och genomföra projekt som syftar till att skapa bättre förutsättningar för utsatta bostadsområden. Projekt är dock ingen bristvara i dessa områden, snarare har det under de senaste åren brett ut sig en påtaglig projekttrötthet. Projekten har avlöst varandra i en strid ström, utan att några synbara trendbrott har skett. Insatsema har till stora delar haft karaktär kampanjer vilka har en av fokuserats symtomen och inte orsakerna. Ett exempel detta var det tidigare subventionssystemet för fysisk bostadsupprustning,

Projekten har ofta en tendens att bli isolerade öar utan samband med andra projekt i området. Det är inte ovanligt att kommunala projekt har pågått under många år utan att de har förts i den reguljära kommunala verksamheten. Statskontoret påpekar i rapporten 1995: 12 att det finns en uttalad ambition att göra omfördelning så att verksamhetsbidrag till kultur, en föreningsliv och folkbildning minskar till förmån för projektstöd regional och kommunal nivå. Det utveckling inger är en som farhågor inför framtiden. Drivs projektstödsforrnen för långt

44 Storstaciskommittén går vidare

finns det risk for utarmning den generella välfärdspolitiken

en av och den ordinarie verksamheten till förmån for selektiv en sådan.

Allt starkare har insikten vuxit sig att problemen i de utsatta bostadsområdena endast kan åtgärdas genom en kombination av inre social mobilisering hos invånarna och yttre strukturella

förändringar, såsom förändringar bidrags- och försäkrings-

av

system, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, principer för flyktingpolitiken samt förändringar i boendemiljön.

Kommitténs målsättning är att satsa ett 20-tal bostadsom-

iden kan identifiera, både utifrån ett statistiskt underlag

som

och i dialog med berörda kommuner och lokala företrädare.

Vårt stöd till dessa områden ska främst ske att kommitgenom

tén ska fungera hävstång for att få till stånd olika

som en

samverkanslösningar som i dag inte är möjliga att genomföra inom rådande lagstiftning. Det kan alltså handla försöks-

om verksamhet. Detta utesluter dock inte att i inom vissa områden kommer att bistå med finansiellt stöd där det anses

strategisk betydelse. De övergripande målen för

vara av

kommitténs processstöd ska att främja ökad integration

vara

ökad samverkan, egenmakt och förstärkt arbetslinje.

genom

Vi har också for avsikt att bygga upp ett nätverk och i samver-

kan med andra statliga givare projektmedel försöka samord-

av

statens projektstöd berör storstadsområdena for att

na som

härigenom bättre ta till

vara resurserna.

Storstadskommitténs kommande ar-

bete och uppgifter

Följande förstudier har kommittén beställt:

Kooperativa institutet, KOOPI, har fått i uppdrag av kommittén att kartlägga förekomsten av kooperativ verksamhet i de utsatta bostadsområdena och utarbeta ett åtgärdsprogram för hur 1000 kooperativa kan starta. nya

Centrum för samhällsarbete och mobilisering, CESAM, ska kartlägga det lokala utvecklingsarbetet som genomförs av föreningslivet och ideella organistioner i de utsatta bostadsområdena. Förstudien kommer att publiceras rapport i som en början år 1996. av

Närplan gör studie serviceutbud och behov i de en om utsatta bostadsområdena.

INREGIA gör uppdatering förra Storstadsutreden av ningens statistiska material, samt tillför vissa kompletteringar är specifikt intresse för kommitténs framtida arbete. som av

46 Kommande arbeten och uppgifter

Storstadskommittén överväger att under år 1996 och år 1997 publicera delbetänkanden gällande följande sak- och ämnesområden, ex.;

Arbetslinjen Egenmakt Barn och ungdomars levnadsvillkor i storstadsområden

Skolan som ett integrationsinstrument förutsättningarna för

den jämlikhetssträvande skolan Segregationens orsaker och verkningar Ensamstående förälder

Integration

Ytterligare delbetänkanden kan komma att bli aktuella.

Del

Genomgång av redovisade hinder

Inledning

I kommitténs direktiv anges att i ett särskilt delbetänkande skall redovisa behövliga förändringar av regelsystem och organisatoriska företeelser som lägger hinder i vägen för statliga och kommunala myndigheter att samverka med varandra och tillsammans med det lokala förenings- och näringslivet.

För att utröna vilka dessa hinder är valde att genomföra en s.k. omvänd remissrunda, framför allt vände sig till berörda som statliga och kommunala myndigheter, folkrörelser och förenings- och näringsliv. Sammanlagt var det 167 stycken som tillfrågades, varav 77 svarade. Vi ombad remissinstanserna att återge vilka hinder de möter när de i sin verksamhet har velat utveckla samverkan, samordning och integration för att råda bot storstädernas ojämlika levnadsvillkor. De ombads också att föreslå förändringar skulle kunna förbättra möjligheterna som för samverkan.

Vi genomförde också seminarium i Stockholm, Göteborg och Malmö i avsikt att inititiera en diskussion kring de hinder som finns för samverkan.

48 Redovisade hinder inledning -

Genom detta tillvägagångssätt har tätt information de om lagar, regler och i synnerhet olika myndighetskulturer som upplevs som hinder för ökad samverkan. Vi har grupperat hindren följande sätt:

juridiska hinder, ekonomiska hinder och organisatoriska och kulturella hinder. -

Innan redovisar dessa hinder och våra reflektioner vill ge en kort introduktion myndigheternas lagliga förutsättningar om för samverkan.

Lagliga möjligheter för samverkan

I förvaltningslagen, kommunallagen, socialtjänstlagen, hälsooch sjukvårdslagen, lagen allmän försäkring samt skollagen om och Läroplan 94 ñnns det uttryckligt föreskrivet att myndigheter som lyder under dessa lagar ska samverka med andra myndigheter eller berörda medborgare.

Kommunala bolag, kommunalförbund och civilrättsliga avtal

Kommunallagen föreskriver inga särskilda begränsningar vad avser valet av företagsfonn för driften olika verksamheter. av Det kommunala företaget får dock inte hantera ärenden som gäller myndighetsutövning eller uppgifter är specialreglesom rade. Ett kommunalförbund är däremot enligt kommunallagen en offentligrättslig samarbetsform, det vill säga myndighet, vilket har kompetens att hantera alla typer kommunala av frågor. När ett kommunalförbund väl är bildat får det en exklusiv kommunalrättslig kompetens att sköta den eller de uppgifter som lagts över. Förbundets medlemmar tappar motsvarande kompetens i och med att uppgiften förs över från dem till förbundet. Kommunal beslutanderätt får enligt kommunallagen inte delegeras till någon utanför den kommunala organisationen.

Redovisade hinder inledning 49 -

Av den kommunala kompetensen följer också kommun att en inte får ha hand sådana angelägenheter ankommer om som enbart ett landsting. Civilrättsliga samverkansavtal mellan kommuner och landsting har störst möjlighet att slutas inom den icke obligatoriska verksamheten. Staten eller statliga myndigheter nämns inte i kommunallagen som en tänkbar mottagare av vården kommunala angelägenheter, utesluts inte heller. av men

Delegation

Delegation kan vara ett sätt att främja och utveckla samverkansformer. Något hinder finns i princip inte enligt kommunallagen för delegering från nämnd till anställd lyder under en som en nämnd. Alla anställda hos kommunen kan således vara annan delegater for en viss nämnd utan att de för den skull lyder under den nämnden. När en anställd fattar beslut med stöd av delegering, gör han eller hon det den delegerande nämndens vägnar och i dess ställe. Kommunen kan också tillämpa villkorad delegation dels genom att delegaten måste inhämta brukamas förslag eller yttrande innan beslut fatts, dels att delegaten måste brukamas godkännande innan beslut fattas. Sedan år 1994 har också kommunerna möjlighet att uppdra ett självforvaltningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av vissa kommunala angelägenheter eller institutioner.

I bilaga 2 redovisas allmänt vad kommunallagen ytterligare Där återges också vad förvaltningslagen, lagen anger. om allmän försäkring, socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen ger för möjligheter for samverkan mellan olika parter.

Försöksverksamhet med lagstyrd samverkan mellan stat, kommun och landsting

Under de senaste åren har ett antal försök startat med formell samverkan mellan kommunala och statliga myndigheter. Den formella samverkan kommun- och landstingsnivå är i huvudsak begränsad till kommunalförbund, beställarförbund och gemensamma företag.

50 Redovisade hinder inledning -

Denna samverkan syftar till att hitta en effektivare hantering av individuella åtgärder, inte för att åstadkomma strukturella förändringar.

Samarbete av ett mera genomgripande slag sker i vissa lokala försöksverksamheter med ekonomisk samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård. Försöksverksamheten FINSAM, syftar till att sammanföra från båda områderesurser na och därigenom skapa incitament for samordnade bedömningar och for åtgärder som bidrar till förbättrad hälsa och minskad belastning samhällsekonomin. Försöket startade år 1993 och avslutas i och med utgången år 1996. av

Med samma syfte finns också sedan juli månad år 1994 SOC- SAM, en finansiell samverkan mellan socialförsäkring, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Här har man bildat ett för alla i försöket ingående parter gemensamt fristående ledningsorgan, kallat beställarforbund.

Försöksverksamhetema speglar strävan att försöka ñnna en nya former för hur offentlig förvaltning det sociala området skall kunna bedrivas i samverkan mellan myndigheterna. Försöksverksamhetema pågår och det är för tidigt att säga vilka organisatoriska och ekonomiska öppningar dessa eventuellt kommer att leda till.

Den 1 juli 1994 trädde en försökslag i krañ som gav kommunerna möjlighet att också bedriva försöksverksamhet med medborgarkontor. Syftet med försöksverksamheten med medborgarkontor är att ytterligare kunskaper och erfarenheter dels hur ett organiserat samarbete över myndighetsgränom ser kan utformas, dels hur dialogen mellan medborgarna och myndigheterna kan fördjupas.

Redovisade hinder inledning 51 -

Det är tre modeller for medborgarkontor har varit aktuella: som

Medborgarkontor med enbart kommunal verksamhet.

Medborgarkontor där kommuner, statliga myndigheter, allmänna forsäkringskassor och landsting samlokaliserar verksamheter, där och svarar for sin egen personal. men var en

Integrerade medborgarkontor, där kommunen genom sin personal sköter uppgifter statliga myndigheter.

Det finns inga lagliga hinder att inrätta medborgarkontor enligt modell 1 och Att kommuner ska sköta uppgifter statliga myndigheter, i enlighet med modell kräver däremot särskilt lagstöd mot bakgrund de begränsningar som ställs upp i av kommunallagen.

I anslutning till beslutet om medborgarkontor utsågs en särskild utredare MBK-utredningen, SOU 1995:61 fick till som uppgift att analysera de rättsliga möjligheterna att utvidga verksamheten vid medborgarkontor till områden som även innefattar myndighetsutövning.

MBK-utredningens forslag berör frågor som till exempel hantering hittegods, utfardande personbevis och pass, av av medge deklarationsanstånd, bevilja bostadsbidrag och bostadstillägg och skriva arbetssökande.

Juridiska hinder för samverkan

Sekretesslagen hinder för samverkan

-

En övervägande majoritet av remissinstanserna anser att sekretesslagstiftningen kan ett hinder. Myndigheter tolkar vara lagen ett sätt försvårar ett individinriktat arbete. I vissa som fall hävdas att den används ursäkt för att komma undan som behovet och kravet samverkan. De skiftande tolkningama av sekretesslagen är ett problem. En översyn av sekretesslagen efter-frågas.

Arbetsmarknadsstyrelsen AMS säger t.ex. att sekretess- 1agstiltningendatalagstifmingen medför att samarbetsmöjligheter kompliceras och upplevs ibland så hindrande att avstår man ifrån ett i övrigt fruktbart samarbete.

Arbetsmarknadsdepartementet framhåller att sekretesslagstiñningen och dess tillämpning inom och mellan olika delar av socialtjänsten samt samspelet mellan socialtjänst och andra myndigheter, liivilligorganisationer mfl. kompliceras inte sällan oro inför och svårigheter av att hantera sekretess rätt sätt. av Värdefullt preventivt arbete försvåras i det här fallet snarast av okunskap om reglemas tillämpning än enstaka reglers hindrande karaktär.

Malmöhus läns allmänna försäkringskassa anser att det är viktigt att former och möjligheter skapas i syfte att lämna information horisontellt mellan myndigheterna lokalt och regionalt Härvidlag är det naturligtvis av vikt att sekretessla-

54 Juridiska hinder för samverkan

bestämmelser efterlevs också att sekretesslagen gens men ses över i de fall den motverkar eller försvårar samverkan.

Även Försäkringskassan i Stockholms län upplever sekretessbestämmelserna hindrande. Samverkan försvåras att som genom kassan hindras att och ta emot den information som behövs ge for att ett bra sätt ska kunna ge en bra service.

Länsarbetsnämnderna i både Malmö och Göteborg betonar också problemet med sekretesslagstiñningen.

På motsvarande sätt förs också fram synpunkter datalagen.

Kommitténs reflektioner kring juridiska

hinder:

Lagstiñningen inom olika delar av trygghetssystemet har blivit allt mer forgrenad och komplicerad. Detta har medfört ökad specialisering myndigheter och handläggande tjänstemän för av att tillgodose kraven rättssäkerhet.

Lagstiftningen medför också den rundgång tidigare har som nämnts mellan olika huvudmän. Ett exempel från socialförsäkringsområdet är att det räcker att någon är tillräckligt frisk for att kunna ta ett arbete, for att socialforsäkringsformånen ska upphöra. Inte att det faktiskt finns ett arbete att få. Arbetslöshetsersättning eller socialbidrag får ta vid.

Vill komma ifrån denna rundgång krävs att uppgifter man om de människor som berörs denna samverkan mellan olika av myndigheter har ett likartat sekretesskydd. Samtidigt är det nödvändigt att de tjänstemän och enskilda personer är som engagerade i samverkansprojekt mellan sig kan utbyta information de individer kommer i kontakt med i verkom som man samheten.

Det säger sig självt att myndigheter som deltar i en samverkan har inriktning detta slag med nödvändighet kommer som en av att få befatta sig med mycket ömtålig och integritetskänslig

Juridiska hinder för samverkan 55

information om enskilda människor. Ett grundläggande krav en sådan samverkan måste därför att den organiseras ett vara sätt som gör att verksamheten åtnjuter allmänhetens fulla förtroende.

En nära samverkan i de ärenden som berör enskilda människor nödvändiggör ett infonnationsutbyte för att ett helhetsperspektiv ska kunna uppnås. En nära samverkan där den enskilde är en aktiv huvudperson som själv lämnar nödvändig information om sin eliminerar dessa hinder. person

Sekretessen följer alltid uppgiften och regleras i sekretesslagen. I bilaga 2 återfinns en beskrivning om regleringen i sekretesslagen och datalagen.

Vid kommitténs genomgång av sekretesslagen kunde konstateras att skyddet är olika respektive myndighet och har olika styrka.

Inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten är sekretesskravet strängare än hos försäkringskassan.

För att ansvariga huvudmän skall kunna samarbeta effektivare bör även försäkringskassans sekretess beträffande uppgifter som de får från andra samverkande myndigheter höjas till den nivå som motsvarar de övriga aktörernas nivå. För att stärka Sekretessen för de uppgiñer som lämnas från socialtjänsten, hälso- och sjukvården och arbetsförmedlingen föreslås att regleringen sker där just dessa uppgifter är sekretessbelagda. Alternativet att höja sekretessnivån i 7 kap. 7 som gäller sekretess inom socialförsäkringsområdet, är mindre lyckat, då det skulle den konsekvensen att ü uppgifter inom socialförsäkringsområdet skulle erhålla det starkare sekretesskyddet. Det strider mot de grundläggande bestämmelserna i Tryckfrihetsförordningen om offentlighetsprincipen.

Kvalificerade utbildningsinsatser sekretessområdet bör genomföras av respektive huvudman, så att den oklarhet som i dag tycks råda elimineras. Detta kan underlätta närmare en samverkan.

56 Juridiska hinder för samverkan

Övriga juridiska hinder

Avsaknaden möjligheten att kräva motprestation från - av bidragstagare som uppbär socialbidrag.

Lagen asylmottagande kapsejsade Hela Sverige- - om strategin.

Statens Invandrarverk anser att det är angeläget att samhälleliga bidragsgivare bör ställa krav motprestation bidragstagaav ren.

Dessutom hävdar de att den nya lagen om asylmottagande har medverkat till att kapsejsa Hela Sverige-strategin. För att kunna upprätthålla strategin krävs morötter, exempelvis en högre introduktionsersättning i mindre och medelstora kommuner. Det skulle kompletteras med lockande utbildning som är gångbar vid eventuell återvandring. en

Beredskapsarbete kvalificerar inte till a-kassa, enligt ett nytt förslag som for närvarande diskuteras.

Botkyrka kommun vänder sig mot det förslag som nu diskuteras; att reglerna för beredskapsarbete ska ändras och därmed inte berättigar till inträde i a-kassan. Kommunen arbetar hel en del med att omvandla socialbidrag till beredskapsarbete. Dessutom ifrågasätts varför man inte kan använda 6-månaders ALU till vuxeninsatser i skolan eller varför inte får delta i man

Juridiska hinder för samverkan 57

frivilligarbete parallellt med att man uppbär a-kassa och söker arbete. De efterlyser ett regelverk utrymme for ett som ger obyråldatiskt och näringslivsanpassat samarbete mellan näringslivet, länsarbetsnärnnden och kommunen. Angående regelsystemet for arbetsmarknadsåtgärder är det ett märkbart hinder att de ständigt ändras och omtolkas.

A-kassereglerna och SVUX. -

Folkhögskoleforeningen i Angered invänder mot a-kassereglerna och SVUX. De ifrågasätter varför det ska löna sig att inte studera enligt bidragssystemen. Man får mindre ekonomiskt stöd av samhället om man studerar än om man låter bli.

Skatterättsliga hinder for självforvaltning inom boendet. -

Hyresgästernas riksförbund ser faror med att stämpla vissa områden därför att detta kan leda till självuppfyllande profetior. De framhåller att lagstiftningen inte kommunerna tillräckligt ger starka instrument for att den vägen motverka segregation. De vänder sig mot att Skattemyndigheten hävdar att hyresgäster . som får hyresåterbäring tack att de deltagit i förvaltningen vare skall likställas med lönearbete och därmed beskattas.

Dessa juridiska hinder återkommer Storstadskommittén till i kommande betänkanden.

Ekonomiska hinder för samverkan

I remissvaren var det skrivningar berörde finansiella som hinder for samverkan. AMS understryker i sitt remissvar att olika pengapåsar för olika ändamål kan ett bekymmer. Om vara anslagen är så hårt reglerade att det blir komplicerat eller till och med omöjligt att hitta utvägar, finansiering for otraditionella verksamheter, riskerar idéflödet för samverkan att avta. Det kan också enligt AMS innebära att goda idéer urholkas därför att de måste till rådande anslagsreglering och målet blir anpassas därmed lägre satt än vad ursprungligen tänkt. Ett som var föredömligt sätt att uppmuntra till samverkan enligt AMS är att använda den modell för medelanslag till Arbetsmarksom ges nadsverket för att bekosta otraditionella insatser som motiveras av arbetsmarknadsskäl och som inte inom ordinarie ryms regelverk.

Länsarbetsnämnden i Göteborg invände mot att AMS har allt för strikt uppdelning mellan förvaltnings- och åtgärdsanslag. Detta ger upphov till svårigheter vid samverkansprojekt grund av att det är ur åtgärdsanslaget som pengarna måste tas for detta ändamål, samtidigt detta anslag inte får användas som for personalkostnader, trots att projektkostnaderna till stor del handlar om personal.

Arbetsförmedlingen Södermalm i Stockholm vänder sig mot att ñnansieringsreglema av projekt är omständiga. I stället föreslår de att myndigheterna borde arbeta med en aktivare revision av projekt.

Det var även många som har reagerat mot anslagsuppdelningen mellan förvaltningsanslag och åtgårdsanslag inom försäkrings-

60 Ekonomiska hinder

kassan. Det hävdas att mindre strikt uppdelning skulle en möjliggöra bättre kontroll och administration, vilket skulle leda till stora kostnadssänkningar for utdebiteringen av försäkrings-

pengar.

Unga Ömar invänder mot att bidragsreglerna for föreningslivet är krångliga och styr verksamheten.

Arbetsmarknadsbyrån i Stockholm skulle hellre se att statsbidratill kommunerna for arbetsmarknadsåtgärder bör utformas gen som ett schablonbidrag.

I flera remissvar tar man upp frågan om samverkansprojekt utifrån ett principiellt plan. AMS framhåller att finansieringen av samverkansprojekt är ett problem och att det är svårt att permanenta projekt som är bärkraftiga.

Samverkansprojekt inte allena saliggörande

-

Försäkringskassan i Malmöhus ansåg att projektverksamhet kunde trög att genomföra ñnaniseringsregler och vara g.a. svårigheten med långsiktig planering, i och med att projekten medlen tilldelas endast ett år i taget. Västra socialförvaltningen i Malmö tycker att projektformen i sig kan ett hinder om vara inte redan från början är observant de problem som man uppstår när olika myndighetskulturer möts. De problem som kan uppstå hänför sig till följande punkter: status inom projektet skillnader i mål sammanjämkning av olika regelsystem för kort varaktighet. - Samverkan får inte tid att utvecklas.

AMS erfarenhet är att samverkansprojekt oña mycket goda ger samhällsekonomiska vinster. Problemet som man ser det i dag är dock att dessa vinster endast är teoretisk karaktär och kan av inte räknas i överskott eller liknande. För att skapa motiv till att starta och driva projekt möjliggör for fler att hitta en som

Ekonomiska hinder 61

meningsfull sysselsättning anser AMS att man bör inrätta någon form av vinståteranvändning för de deltagande myndigheterna.

Försäkringskassan i Stockholm föreslår att alla myndigheter bör ha pengar till samverkansprojekt, avsätts i som en gemensam pott vilket skulle tvinga fram samverkan. Ett liknade förslag framfördes också av Västra socialförvaltningen i Malmö.

Kommitténs reflektioner ekono-

kring

miska hinder:

Uppdelningen mellan åtgärds- och förvaltningsanslag kan skapa svårigheter. Kommittén har tagit del av erfarenheter av projekt inom socialtjänsten där delar av åtgärdsanslaget har används för personalförstärkningar. Exempel hur inom man socialtjänsten har öppnat upp mellan de båda kostnadsslagen finns i t.ex. Tyresö kommun och Höganäs kommun där goda resultat uppvisas.

I Tyresö kommun har Socialbidraget inom individ- och farniljeomsorgen minskat med drygt 5 miljoner kronor år 1994 jämfört med år 1993. Trots att Socialbidraget påverkas rad olika av en faktorer, allt ifrån arbetslöshet, förändringar i de generella försäknngssystemen, samhällssatsningar arbetsmarknadspolitiska åtgärder, löneutvecklingen, boendekostnader, konstruktionen av socialbidragsnormen, interna arbetsrutiner och förvaltningssätt, barnomsorgsköer, kommunala taxor och flyktingmottagande etc., så har beslutet att öka antalet socialsekreterare under år 1992 och år 1993 gett goda effekter. En rimlig ärendemängd har ökat socialsekreterarnas möjligheter att utveckla arbetsrutinema och finna alternativ till socialbidrag.

I Höganäs har man också tittat hur utbetalningarna för socialbidrag har sett ut under perioden åren 1992-1994 före respektive efter att de gått med i projektet.

Den totala kostnaden månad per var

62 Ekonomiska hinder

före projektet 287 007 krmånad efter projektet 90 716 krmånad

Det genomsnittlig besparing 196 291 krmånad. gav en

Med tanke att många deltagarna i projektet har haft av flerårig kontakt med socialkontoret, kan det antas att dessa utan projektets insatser skulle ha erhållit socialbidrag personer under flera år till sin försörjning. För att beräkningen av projektets besparingar gällande socialbidragskostnaderna for projektdeltagama skulle bli så korrekt som möjligt bad man 1:e socialsekreteraren i ekonomigruppen, att tillsammans med projektledama igenom projektets deltagarförteckning. I varje enskilt ärende har skattning gjorts antalet månader som en av hushållet skulle uppburit ekonomiskt bistånd, hushållet om varit föremål för socialbidragsprojektets insatser. Denna skattning baserad 1:e socialsekreterarens erfarenhet av var långvariga socialbidragstagare.

Den totala besparingen månad under projekttiden blev eñer per denna genomgång och bedömning 115 901 krmånad. Totalt under den period projektet bedrevs uppgick besparingen till som 2 781 636 kr. Det gav en genomsnittlig besparing per projektdeltagarhushåll 2 726 krmånad. Den totala driftskostnaden för socialbidragsprojektet beräknad till 600 000 krår. var

Projektets arbetssätt har tillsammans med övrig metodutveckling inom individ- och familjeomsorgen inneburit en Förändring av arbetssättet i ekonomigruppen, när det gäller socialbidragshanteringen. Arbetssättet i ekonomigruppen har en tydligare struktur. Den dagliga genomgången av aktuella ärenden har medfört mer konsekvent handläggning, med större rättsen säkerhet. Arbetssättet har lett fram till att ekonomigruppen gjort besparingar, trots den rådande konjunkturen.

Dessa socialbidragsprojekt visar tydligt betydelsen av att ha bra personaltäthet i socialsekreterargruppen, för att det passiva socialbidragsberoendet skall brytas. Vid lägre antal ärenden per tjänst får varje socialsekreterare tid för varje enskild mer individ. Tid där de i större utsträckning kan följa med till

Ekonomiska hinder 63

arbetsförmedling, försäkringskassa eller läkare. Utrymme för att kunna träffa individerna ofta, betyder också mycket.

Dessa projekt visar möjligheterna att vända den negativa trenden.

Liknande möjligheter bör finnas för försäkringskassoma. De allmänna försäkringskassoma finansieras med statsbidrag och vissa ersättningar från Allmänna Pensionsfonden och arbetsskadeförsäktingen. Det statliga anslagets storlek beslutas varje år riksdagen i behandlingen av av budgetpropositionen.

Av årets budgetprop. 199495:100 bil. 223 s. framgår att Riksförsäkringsverket sedan budgetåret 198485 anvisats särskilda medel för projektverksamhet hos Försäkringskassorna. De särskilda medlen skall användas i syfte att effektivare en verksamhet avseende försäkrings- och bidragshandläggning.

Storstadskommittén att det skulle stor betydelse anser vara av for aktörer inom försäkringskassan kunde till stånd om man en mjukare uppdelning mellan förvaltningsanslagadministration

och åtgärdsanslagförsäkxing.

Det som AMS, Försäkringskassorna i Malmöhus län och i Stockholms län for fram vad gäller finansieringen olika av samverkansprojekt är angeläget att beakta för de aktörer som skall initiera och driva olika samverkansprojekt.

64 Ekonomiska hinder

De hinder Unga Örnar och Arbetsmarknadsbyrån i Stock-

som

holm återger får kommittén återkomma till i ett senare skede.

Organisatoriska och kulturella

hinder för samverkan

Måttligt med formella hinder rikligt med kultur-

-

krockar

Den nya kommunallagen som trädde i kraft år 1992 ger kommunerna stor frihet att besluta den organisationen och

om egna verksamhetsforrnema.

Det är snarare just denna frihet som vissa remissinstanser upplever hinder eller problem. Framför allt

som

är det territoriella stadsdelsnämnder och de funktionella

beställarnämnd och resultatenheter organisationsfonnerna som

väcker mest irritation.

Mot bakgrund av erfarenheter från lokalt utvecklingsarbete menade Boverket att kommunal verksamhet organiserad i resultatenheter kan utgöra ett hinder. Varje enhet riskerar att endast se till sitt eget ekonomiska resultat och uppfattar därmed lokalt inflytande och samverkan störningsmoment i

som en rationell verksamhet. Vad är rationellt och bra för helheten som blir irrelevant. Ett annat hinder Boverket också framförde som

var att kommunallagen begränsar möjligheterna för lokalt

samverkande parter att förfoga över kommunala medel.

Samhall AB anser att nedskärningarna inom den offentliga sektorn och transfereringssystemet samt ändrade sektors- och huvudmannagränser har försvårat möjligheterna för en effektiv

samverkan. Kommunikationen och kontakterna mellan Samhall

och kommunerna, försäkringskassor och andra aktörer blir svåra att upprättahålla. Detta får till följd att kunskaperna

om

Samhalls möjligheter blir ojämna och ofta för små hos den stora mängd av lokala aktörer som finns inom rehabiliteringsområdet. Samhall befarar därför att decentraliseringen kan leda till

bristande överblick och fortsätter:

3 l5-l387

66 Organisatoriska hinder

Bred ansvarfördelning kan leda till pulverisering av handger inte ökad delaktighet och integrering i samhället för kunderna.

Från föreningslivet framkom synpunkter angående stadsdelsnämndsorganisationen. Ett av de lokalt största problemen i Göteborg är enligt IOGT-NTO bristen samordning mellan stadens 21 stadsdelsnämnder och förvaltningarna. Om IOGT- NTO vill etablera verksamhet för ungdomar i centrala en ny staden är de tvungna att kontakta samtliga 21 stadsdelsnämnder för att söka bidrag i proportion till hur många deras av ungdomar som förväntas komma till verksamheten. En genväg, vilken de själva tycker år olycklig, för att passa i bidragsmallama är att omdeñniera verksamheten till missbruksförebyggande verksamhet.

Unga Ömar stadsdelsnämnder har goda anser att möjligheter att bättre samordna de gemensamma resurserna för att uppnå en sund samverkan och en komplettering av olika organisationers och institutioners arbete. De ifrågasätter hur kommunövergripande frågor ska hanteras vad gäller bidrag till föreningar som har medlemmar från olika stadsdelsnämnder.

Rädda Barnen menar att det kan så att incitamenten för var samverkan inte finns i en konkurrensutsatt kommunal verksamhet eftersom ingen, utom barnen, i vissa lägen tjänar att berörda myndigheter faktiskt samverkar. I denna mening kan samverkan till och med vara olönsam från strikt ekonomiska utgångspunkter.

Ett problem också sammanhänger med ökad decentralisesom ring inom kommunerna är att de statliga myndigheterna kommunal nivå inte alltid har möjlighet sin att anpassa egen organisation efter de förhållandena. Både försäkringskassor nya och arbetsförmedlingar har framfört sådana synpunkter. Malmöhus läns försäkringskassa påtalade att försäkringskassornas indelning bygger helt på församlingarna. Detta medför många nackdelar och svårigheter ur samarbetssynpunkt. Ett försäkringskontor kan ibland arbeta med flera socialförvalt-

Organisatoriska hinder 67

ningar och vårdcentraler, som i sin tur får samarbeta med andra försäkringskassor för att täcka sina respektive medborgare. Detta försvårar också kartläggnings-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet i och med att kommunal statistik inte är jämförbar med försäkringskassornas socialförsäkringsstatistik.

Ett snarlikt problem Östra som Socialförvaltningen i Malmö framförde var att arbetsförmedlingen inte längre verkar i förhållande till geografiska områden, utan i förhållande till yrke.

Myndighetskultur och revirtänkande

Även de organisatoriska hindren för samverkan har stått i om förgrunden så ger de ingen rättvisande bild hur remissinstanav serna upplever förutsättningarna för samverkan. En övervägande majoritet remissinstansema hävdar nämligen att det av framför allt är förvaltningskulturen och revirtänkandet är som ett av det största hindren for samverkan.

Invandrarverket och Ungdomsstyrelsen erfarenheter är att det inte är regler eller lagar är huvudproblemet utan attityder som och traditioner. Skolverkets allmänna intryck är att kommunerna belastas av ett kvardröjande sektorstänkande ofta som medför hinder for samverkan mellan olika verksamheter.

Floran olika förvaltningskulturer sammanhänger enligt flera av remissinstanser med att myndigheterna har olika mål och ideologier, vilket ger upphov till olika prioriteringar.

Försäkringskassan Stockholms län pekade att förutsättningarna för samverkan inte heller blir bättre att myndigheterna av har bristfälliga kunskaper varandras ansvarsområden, om arbetsmetoder, mål, inriktning och kultur. De menade också att ett annat problem i sammanhanget är att det finns stora resurser avsatta för projekt, att det är tung byråkratisk men en process att loss dessa och att överhuvud taget reda det finns var pengar att söka.

Länsarbetsnämnden i Stockholm befarar att den pressade situationen inom den offentliga sektorn kan öka revirtänkandet.

68 Organisatoriska hinder

Därför är det viktigt att samverkan mellan myndigheter bygger trygghet i den egna yrkesrollen.

Länsarbetsnämnden i Göteborg uppmärksammar i sitt remissvar myndigheternas alltmer preciserade och avgränsade uppdrag. De tycker att detta i grunden är positivt, men att det gör det svårare att samarbeta lokal nivå. I stället borde det konstrueincitament för att lokala myndigheter att samarbeta, vilket ras förutsätter att uppdragsgivama inte kräver mätbara, traditionella åtgärder för 100 procent de tilldelade ekonomiska resurserav Även AMS har liknande synpunkter. na.

Ett hinder Boverket pekade och som anknyter till som diskussionen kring förvaltningskultur är politikers och tjänstemäns förhållningssätt och ovilja att överlämna makt till de boende: Politiker kan ha ett motstånd mot att överlämna makt och beslutsrätt till inte utifrån partipolitiska personer som agerar hänsyn och motsättningar. Mandatperiodernas längd kan också dem att ställa krav snabba resultat, vilket medför risk för att inte sig tid att samarbeta och lyssna man ger vad de direkt berörda har att säga.

Från myndighetssammanslagning till förenings-

jourer

I remissvaren presenteras en rik skörd av förslag och idéer hur de organisatoriska hindren ska kunna undanröjas. Kommittén har valt att återge några exempel;

Stockholm Stad och Malmöhus försäkringskassa föreslår samarbete mellan olika myndigheter, där frågor samordnas under myndighet. En sådan förändring skulle en gemensam kunna frigöra och effektivisera resurserna.

Invandrarenheten Arbetsmarknadsdepartementet tycker att en möjlig väg för att mer systematiskt fånga upp regelhinder att låta några myndigheter som idag upplever att deras vore regelverk hindrar eller motverkar vidgad samverkan skall ges laglig dispens att pröva en ny organisationsform. Vilka myndig-

Organisatoriska hinder 69

heter skulle aktuella för detta sägs inte. Stockholms som vara stad däremot är mer konkreta. Deras grundläggande mål är att samhällets försörjningsgaranti utlöses i så liten en utsträckning som möjligt. Problemet i dag för stat och kommun är att möta det ökade försörjningsansvaret och att det finns alldeles för länkar från passivt bidragsberoende till integration i arbetslivet och i samhällets sociala gemenskap. Därför vill de pröva en aktivitetsgaranti för att därigenom minimera den tid medborgaren är passivt beroende av socialbidrag. Garantin ska innebära att medborgaren erbjuds utbildning, samhällsarbete eller traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder efter högst ett halvt med bidrag eller ersättning. En förutsättning för att kunna organisera sådan garanti är enligt Stockholm Stad, en att myndigheter med ansvar för arbetsmarknadsfrågor, vuxenutbildning, beredskapsarbete, socialtjänst för arbetslösa, försäkringsfrågor och lokala näringslivsfrågor samordnas under en gemensam myndighet.

Att överbrygga vissa målkonflikter mellan myndigheter, i synnerhet mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen skulle enligt Malmöhus läns försäkringskassa kunna göras genom att försäkringskassan blev huvudman för gruppen sjukskrivnaarbetslösa. Försäkringskassan skulle då kunna köpa tjänster från AM] samma sätt gjorde för sjukskrivsom man na med anställning under Arbetslivsfondens tid. En gemensam myndighet som Stockholm stad föreslår, tycker inte Malmöhus läns försäkringskassa är någon fördelaktig lösning. De vill även fortsättningvis att rehabiliteringsarbetet bygger den kompetensuppdelning som i dag finns mellan AMIAf och försäkringskassan.

Samordningsbristerna i en stadsdelsorganisation IOGTsom NTO pekade skulle enligt dem kunna lösas genom att kommunerna inrättar så kallade föreningsjourer eller medborgarkontor. Dessa bör ha kompetens och beslutsbefogenheter som gäller verksamhetsstöd och samordningsansvar gentemot övriga förvaltningar. F öreningsjourema skulle också kunna bistå föreningslivet med professionell hjälp med utformning, inriktning och marknadsföring av verksamheten i syfte att bättre kunna konkurrera i storstädernas allt kommersiella mer miljö.

70 Organisatoriska hinder

Kommitténs reflektioner kring organisa-

toriska och kulturella hinder:

Vi kan efter denna redogörelse konstatera att de formella

hindren for samverkan förhållandevis få. I

organisatoriska är stället är det myndigheters skiftande målsättning, traditioner och

kulturer är de största hindren. som

Med myndighetskultur alla de regler synliga och

menas -

osynliga och överenskommelser som styr personalens handlan-

de i verksamheten. De växer fram utan att de berörda alltid är

medvetna hur det går till. Det kan förstärka känslan av

om

kompetens i personalgrupp och bidra till ökad samhörighet

en

i det vardagliga arbetet.

En myndighetskultur kan också bygga sofistikerade hinder

för samverkan att hävda exklusiv äganderätt till

genom

myndighetsspeciñka system som är nödvändiga att tillgå i

samverkan, inte den verksamheten ska belamras med om nya

omfattande onödig byråkrati. Myndighetskulturens förespråkare stöter bort det till förmån för det egna välbeprövade.

nya -

Kommittén vill dock understryka vikten att inte proble-

av matisera dessa hinder, utan försöka betrakta de olika kulturerna

som en tillgång. Kulturmöten skapar ofrånkomligt konflikt, men samtidigt kreativitet, inspiration, intryck och vidgade

genererar

En utveckling av samverkan mellan myndigheter innebär

vyer. att de olika kulturerna sikt växer och bildar en samman

helhet. Denna process möjliggörs genom tydliga politiska

beslut, ledning stimulerar verksamheten i beslutad

en som

riktning och tid för utvecklingsprocessen att verka.

som ger

Samverkan mellan olika personalgrupper måste grundas i tilltron till varandras vilja och kompetens att skapa en bra och

sammanhållen verksamhet.

Innehållet i verksamhet utvecklas i som med en en process

nödvändighet tar tid. För att utveckla samverkan mellan personal behövs planering och fortbildning. Led-

gemensam

Organisatoriska hinder 71

ningen för verksamheten måste skapa goda förutsättningar för denna process.

Vi vill betona att den politiska och administrativa ledningen har ett ansvar for att de olika personalkategorierna får utrymme att diskutera, bearbeta och reflektera över dessa kulturskillnader så att de inte blir ett bestående hinder för samverkan.

För att främja ökad samverkan är de ovanstående insatserna inte tillräckliga. Kommittén delar den åsikt Arbetsmarknadssom verket med fler uttryck för att det behövs ekonomiska ger incitament för myndigheterna för att understödja samverkansarbete. Vi därför kommuner och statliga uppmanar myndigheter att i större utsträckning pröva olika metoder finna ekonoatt miska incitament för samverkan. Kommunerna i som dag har stor frihet att disponera sina kan de önskar resurser, om avsätta särskilda anslag endast kan tillfalla som förvaltningar under förutsättning att de driver sin verksamhet i samverkan med andra.

Vi anser att Stockholms Stads förslag inrätta form om att en ny av myndighet med ansvar for arbetsförmedlingens, försäkringskassans och vissa delar socialtjänstens uppgifter skulle av vara av stort värde. En sådan myndighet skulle kunna prövas inom ett antal bostadsområden. Vi återkommer även denna

till fråga

i vårt kommande betänkande om arbetslinjen.

Stadsdelsnämnder icke gott nog

De formella organisatoriska hinder framfördes i remissvasom ren sammanhänger med den decentraliseringsvåg som svept över den kommunala organisationen under de två senaste decennierna. Dessa förändringar har också påverkat förutsättningarna för arbetsförmedlingen och försäkringskassorna vars geografiska indelning inte alltid överensstämmer med den decentraliserade kommunala organisationen.

Vår principiella inställning till den offentliga förvaltningens organisation är att den ska vara underkastad medborgarnas

72 Organisatoriska hinder

inflytande och insyn. Det väsentliga är alltså att organisationen rationellt och ändamålsenligt förverkligar de öiskpå ett sätt ningar och behov medborgarna förväntar sig. Men strävan efter rationalitet bör dock inte leda till konstruerar organisaatt man tioner allt för hårt specialiserade så att de blir sårbara för som är yttre och inre förändringar.

Organisationen bör i stället sträva efter att vara robust och användbar i olika sammanhang och miljöer och hållbar över vara längre tid. Vad gäller den olfenliga förvaltningen i de utsatta en bostadsområdena att den ska organiseras ett sådant anser sätt att den möjliggör ett lokalt utvecklingsarbete som sitter medborgaren i och främjar egenmakt och samercentrum som kan.

Ett remissinstanser framförde synpunkter stadsdelspar nämndsorganisationen i Göteborg stad. Det var dock inte synpunkter principiell karaktär utan berörde svårigheterna av för föreningslivet att samverka med stadsdelsnämnderna.

Vi vill dock uppehålla oss en stund vid denna organisationsmodell har börjat vinna terräng i storstäderna. Både Stacksom holms stad och Malmö stad kommer nämligen under de närmaste åren att inrätta stadsdelsnämnder SDN.

Stadsdelsorganisationen har i respektive stad lanserats som en demokratireform. Detta väckte vårt intresse och tillfrågade därför Jörgen Westerståhl, har gjort en utvärdering av som stadsdelsnämndsreformen i Göterborg, han kunde delge oss om sina erfarenheter och kunskaper om denna organisationsmodell och vilka förutsättningar den har för att främja samverkan. Westerståhl ñck också möjlighet att reflektera över de synpunkoch idéer framkom i den omvända remissrundan. Hans ter som promemoria återfinns i bilaga

Flera utvärderingar visar att stadsdelsreformen i Göteborg avsevärda rationaliseringsvinster, medan de möjliggjort demokratiska landvinningama hittills har varit ganska marginella. Jörgen Westerståhl har dock kunnat konstatera att stadsdelsreformen har medverkat till att skapa politiska genera-

Organisatoriska hinder 73

lister, politiker med förankring i vardagen och en renodling av

poliiiker- och tjänstemannarollen. stadsdelsnämnderna har också fördelar vad gäller resursfördelningen mellan stadsdelar-

stadsdelsnämnderna har större kompetens att avgöra vilka

na. insatser stadsdelen behöver.

Även stadsdelsreformen inte blev det demokratiska om genombrott efterlystes, anser kommittén att denna typ av organisom sation har en ambition att vara ett steg i rätt riktning. Den är dock inte tillräcklig för att skapa reell makt för medborgarna loka nivå. Stadsdelsreformens främsta förtjänst är trots allt att den blottlägger de demokratiska bristerna i den kommunala organisationen, vilket tydliggör behovet fortsatt reformarbeav te.

Andra former decentralisering, såsom resultatenheter, av bestállar-utforarnämnder och konkurrensutsättning har skapat

villkor och möjligheter for den kommunala demokratin.

nya

Flera studier visar att kommunerna har allt mer gått mot en marlznadsorienterad förvaltningsorganisation. De centrala värdet är effektivitet, som förverkligas bland annat genom konkurrens, flexibilitet och kundanpassning.

Utifrån vår egenmakt och samverkan är det inte alltid syn förenligt med en kommunal organisation att strikt tillämpa ett marknadsorienterat synsätt. Att betrakta medborgarna som

kunder går förvisso när det gäller tjänster såsom kollektivtrafiken eller tjänster annan teknisk natur, men att betrakta

av föräldrarna daghemmet eller eleverna i skolan som enbart kunder tycker inte överensstämmer med vår medsyn borgarskapet.

En kund definition köper tjänst eller

är per en person som en

och har möjlighet att återlämna eller reklamera

vara som

densamma. En outnyttjad tågbiljett kan återlämnas, inte

men

omvårdnad och kunskap.

Möjligheterna till samverkan kan också bli begränsade i de fall den offentliga förvaltningen blir allt för marknadsorienterad.

Detta problem uppmärksammade också Lokaldemokratikom-

74 Organisatoriska hinder

mittén SOU 1993:90. De föreslog att kommunerna skulle utnyttja möjligheterna att skriva samrådsförfarande i avtal med entreprenörer, vilket ger medborgarna brukarna - möjlighet till ett begränsat inflytande över verksamheten. De underströk också att det är väsentligt att medborgarna tar som del servicen får delta i diskussionerna hur avtalet skall av om utformas.

Lokaldemokratikommittén behandlade också frågan om resultatenheter inom den kommunala förvaltningen. En resultatenhet är en enhet inom en förvaltning som helt eller till större delen är uppdragsavgiftsñnansierad och vars tjänster köps av beställamämnder, medborgare eller andra förvaltningar.

Nackdelarna Lokaldemokratikommittén kunde påvisa som var, i likhet med Boverket, att det finns en risk för att dessa enheter i alltför hög grad endast till sin del produktionen ser egen av och mindre till helheten. Dessutom förelåg också risk för att en kostnadsjakt och kortsiktig effektivitet premieras framför kvalitet och långsiktiga investeringar.

Den främsta styrkan med resultatenheter var däremot att dessa är lättare att styra och samordna än verksamhet i extern regi. Bristerna och svagheterna med resultatenheter kan dock enligt Lokaldemokratiutredningen avhjälpas att kommunerna genom utvecklar bättre system för budget och redovisning, samt för uppföljning och utvärdering.

Avslutningvis vill statliga och kommunala förvaltuppmana ningar, folkrörelsema och föreningslivet att stimulera ett lokalt utvecklingsarbete där egenmakt och samverkan står i förgrunden. Vi finner det dock inte möjligt eller lämpligt att försöka presentera någon generell organisatorisk lösning hur detta ska ske lokalt. Lösningarna måste sökas i de lokala strukturerna, förutsättningarna och problemen. Att identifiera och definiera dessa förhållanden vitalt intresse för de lokala är av aktörerna. Ett grundläggande villkor är dock att det sker i dialog mellan medborgarna och berörda lokala offentliga förvaltningar och andra aktörer såsom förenings- och näringsliv.

Del

III

Kommitténs

överväganden och förslag

Överväganden;

# I de utsatta bostadsområdena är det allt fler medborgare som upplever vamnakt. Kommittén anser att ökad vanmakt lämpligast bryts med vad kallar egenmakt. Medborgare som har makt över sin vardag boendet, arbetet, skolan, fritiden egen - växer som människa och mår bättre. Detta är också nyckeln till att medborgare tar större ansvar. Kommittén återkommer i ett särskilt betänkande under 1996 där ska utveckla diskussionen kring egenmakt och lämna förslag hur medborgarens egenmakt kan vidgas och fördjupas.

# En inte oansenlig del storstädernas socialbiav permanenta dragstagare utgörs av personer som inte har rätt till ñill svensk pension. Detta driver upp socialbidragskostnaderna framför allt i de invandrartäta bostadsområdena. Vi tycker inte att det är rimligt att enskilda kommuner ensamma ska bära försörjningsansvaret för denna grupp. Det borde vara en nationell angelägenhet. Vi därför att dessa bör överföras anser personer till folkpensionssystemet eller finansieras ett annat sätt av staten.

# Socialbidragssystemet har successivt utvecklats till att fylla ut bristerna i socialförsäkringssystemet, vilket anser vara principiellt felaktigt. Socialtjänstens huvudsakliga uppdrag är att arbeta med att hjälpa och stödja människor befinner sig i som svår social situation. Den ska inte en ägna sig försörjningspolitik. Det är en uppgift som ska skötas av andra organ.

76 Förslag och överväganden

Vi är dock inte övertygade att huvudmannaskapet för arom betsmarknadspolitiken och Arbetsmarknadsverkets verksamhet uteslutande ska vara en statlig angelägenhet. I stället bör man diskutera i vilken utsträckning kommunernas ansvar för arbetsmarknadspolitiken kan vidgas. Vi att återkomma avser med ett särskilt betänkande i denna fråga.

# Kommittén vill med kraft understryka det allvarliga med det stora antalet förtidspensioneringar, vilket ytterst är ett uttryck för ett allvarligt systemfel. Vi överväger därför att längre fram lägga ett förslag där föreslår att förtidspensionssystemet skall avskaffas. Det nuvarande sjukbidragssystemet är fullt tillräckligt.

# Vi att Stockholms Stads förslag att inrätta en anser om ny form av myndighet med ansvar för arbetsförmedlingens, försäkringskassans och vissa delar av socialtjänstens uppgifter skulle stort värde. En sådan myndighet skulle kunna vara av prövas inom ett antal bostadsområden. Vi återkommer även till denna fråga i vårt kommande betänkande arbetslinjen. om

# För att relativt omgående stärka arbetslinjen i de utsatta bostadsområden har kommittén ansökt hos EU medel om ur gemenskapsinitiativet URBAN för att bygga lokala 8upp grupps-verksamheter. Gemensamt för dessa grupper ska vara att deltagarna har varit borta från arbetsmarknaden och fått sin försörjning via socialbidrag eller försäkringssystemet. Grupperna ska själva utveckla sin verksamhet, men syftet är att det ska vara ett steg tillbaka till arbetsmarknaden.

# Vi överväger att lägga förslag sommarjobbsgaranti. om en Garantin är tänkt att omfatta grundskolans elever efter årskurs 8 och 9 samt gymnasieskolans årskurs 1 i de mest utsatta områdena. Praktikplatser inom kommunala förvaltningar och bolag samt ideella föreningar och organisationer avses. Denna insats skall tydliggöra sambandet mellan arbete och inkomst.

# Kommittén har också tagit initiativ till att stödja utveckling av verksamheter för barn i åldern 1-12 år som av olika skäl står utanför den reguljära barnomsorgen. Avsikten är att i samarbete

Förslag och överväganden 77

med socialtjänsten och det lokala föreningslivet i bostadsområden utveckla och pröva olika typer av verksamheter för

barn som syftar till att öka integrationsmöjligheterna i samhäl-

let.

Förslag;

Individen i centrum

Påfrestningarna trygghetssystemen är i dag mycket stora.

Med en fortsatt hög arbetslöshet ökar behovet av fungerande system samtidigt som det statsñnansiella läget innebär minskade

resurser. Sämre sjukförmåner, lägre arbetslöshetsersättningar,

minskade barnbidrag, lägre bostadsbidrag, höjda läkemedelskostnader, restriktivare arbetsskade- och sjukpensionsregler

med är del verkligheten i dag. Samtidigt minskar de

mera, en av ekonomiska hos landsting, kommuner och statliga resurserna myndigheter.

Det sociala trygghetssystemet utövas av försäkringskassan,

arbetsförmedlingen, primärvården och socialtjänsten. Många

enskilda riskerar att skickas runt ett kort i ett Svartesom Petterspel mellan myndigheter där ingen vidkänner ett helhetsansvar.

78 Förslag och överväganden

Förstärk arbetslinjen, utöka egenmakten och

samverkan

Bidragssystemen bör kunna anpassas så att de dels förutsätter samverkan mellan kommunernas socialtjänst, arbetsförmedling, primärvård och försäkringskassa, dels ger incitament till aktiviteter hos de bidragsberoende. Det gäller både aktiviteter i syfte att komma den reguljära arbetsmarknaden och för att undvika passivisering dem inte lyckas ett vanligt av som arbete.

Samhällets aktörer måste samverka för att kunna erbjuda helhetslösningar. Människan är en helhet. I besparingstider måste ha ett helhetsperspektiv och inte enbart den se egna myndighetensförvaltningens kostnad och spara genom att knuffa över människor till andra system. Samverkan ska stimuleras och inte regleras fram. Det är de aktörer finns som nära den enskilda invididen som ska samverka för att stödet ska bli effektivt och inte passivisera.

Att omvandla sysslolöshet till meningsfulla aktiviteter för att förhindra passivitet, sjukdom och destruktivt beteende hos framför allt unga människor är viktigt. Att människor får behålla sin värdighet, ekonomiskt och socialt, förhindrar ohälsa och utslagning sikt och blir därför ekonomiskt lönsamt för samhället.

För att effektivt arbeta med att hantera problemet, måste det finnas vida gränser för omdisponering mellan olika anslagsposter.

Förslag och överväganden 79

Likartad sekretessnivå

Den personliga integriteten är viktig. Sekretesslagen är en garanti för att uppgifter som kan skada individen inte lämnas ut till obehöriga. Effektiva spärrar måste finnas för att inte i onödan infonnationsutbyten sker är till förfång för den som enskilde. Samtidigt är en individ som är arbetslös och socialbidragsberoende inte fri i den meningen att kunna göra vad den vill. Beroendet av socialtjänsten resulterar i krav som kan formuleras olika, det kan handla att den enskilde men om skall besöka arbetsförmedlingen, visa att lediga arbeten verkligen söks etc.

Mottagandet av arbetslöshetsersättning innebär skyldighet att aktivt söka jobb. Vägrar individen att ta lämpligt arbete eller åtgärd innebär det avstängning från ersättning i en månad.

Informationen av vad respektive myndighet gör skyddas av sekretessen, vilket egentligen leder till att individen inte har någon insyn i det dubbelarbete som kan förekomma, heller det möjlighet att samordna insatser, vilket borde ligga i den ges enskildes intresse. Blir då sekretessen något skyddar som individen eller skyddar myndigheten från insyn och krav samordning

Att betrakta samverkan blandning olika verksamheter som en av med skilda huvudmän innebär att olika sekretessbestämmelser gäller beroende vilken typ av verksamhet en viss aktivitet hänförs till. Sekretesskyddet för uppgift hos försäkringskassan är svagare än de andra aktörernas. Detta medför problem när

80 Förslag och överväganden

det gäller det interna samarbetet och uppgiftlämnandet mellan de personer som är engagerade.

En fördel med en enhetlig sekretess är att samarbetet mellan de deltagande huvudmännen underlättas samtidigt som man utåt tillgodoser den enskildes behov av ett fullgott integritetsskydd.

Individens samtyckeskontrakt

Socialtjänstkommittén har framfört att utgångpunkten bör vara att alltid skall eftersträva att den enskildes samtycke till man de kontakter med myndigheter och andra utomstående som bedöms nödvändiga. Detta kan lösas genom att ett kontrakt upprättas för varje individ for att underlätta kommunikationen myndigheterna emellan.

Kontraktet bör består två delar; av

En integrationsdel där den enskilde individen tar aktiv ställning for medverkan i sin egen rehabiliterings- och integrationsprocess.

En samtyckesdel där den enskilde individen ger en sam- tyckesförklaring till att olika aktörer samverkar. Detta underlättar for den enskilde individen att ta aktiv del och ansvar för sitt eget arbete med att bli anställningsbar.

Samtyckesforklaringen ger den enskilde ansvaret för rehabiliteringen och for att samverkan kan ske mellan olika myndigheter. Dessa får släppa sekretesskravet inom alltså gruppen, en begränsad krets. Inga andra än de myndighetsrepresentanter

Förslag och överväganden 81

är berördai samtyckesforklaringen med den enskilde har som denna möjlighet.

Om verksamheter ligger skilda håll skulle föras som nu under huvudman kan det vara lättare att få den samman samma uppgiñsöverforing önskas. Dock gäller sekretesslagen som också inom en myndighet om den är uppdelad i olika verksamhetsgrenar.

En organisatorisk och finansiell samordning mellan olika huvudmän behöver inte uppfyllas for att samverkan mellan olika huvudmän ska kunna ske, det föreslagna kontraktet. genom Genom en likartad sekretessnivå for uppgifter som lämnas mellan berörda huvudmän öppnas möjligheternafor effektien vare samverkan.

De deltar i ett samverkansprojekt där ett konpersoner, som trakt med den enskilde finns, kan alltså fritt utväxla information med varandra utan hinder sekretess. Därmed minskar av risken for rundgång av Svarte-Petterkortet mellan olika aktörer.

Från integritetssynpunlct torde det inte finnas något som hindrar att också enskilda människor, t.ex. personer från föreningar och andra organisationer, knyts till ett samverkansprojekt detta av slag. Sådana kommer att omfattas sekretess personer av samma som gäller för de deltagande tjänstemännen. Det enda som krävs är att de grund uppdrag eller liknande grund av annan faktiskt deltar i verksamhet som omfattas av sekretess.

82 Förslag och överväganden

Utveckling av olika samverkansformer

Vi har i del IV lyft fram några exempel kommittén har som funnit vara intressanta och beskriver olika samverkansforsom mer för att stoppa den rundgång finns och som som ger öppningar för nytänkande.

Det bör påpekas att de myndigheter verkar lokal nivå som har skyldighet enligt den offentligrättsliga lagstiftningen att samverka. I detta arbetet är det viktigt läns- och att man kommunnivå börjar mål mellan myndigsätta upp gemensamma heterna. I gemensamma handlingsplaner slås fast vad man tillsammans och för sig skall utföra för att målen skall nås. var

Är inte detta tillräckligt utan man vill längre för att förbättra för individen och undanröja Svarte-Pettersyndromet och samtidigt väsentligt sänka samhällets kostnader bör de kommuner så vill ökat för verksamheten, ledning som ges ansvar och resurser. Här kan kommittén förhoppningsvis underlätta försök med samverkansformer. nya

När det gäller nya verksamhetsformer bör målet långt-

vara gående samordning. Man bör naturligtvis förutsättningslöst först pröva om dagens arbetsformer är de mest ändamålsenliga. Man kan t.ex. utveckla olika typer samverkansformer med av olika huvudmän eller med olika delar olika verksamheter, av t.ex. bilda;

en försörjningsenhet med delar som i dag sköts av arbets- förmedlingen, försäkringskassan och socialtjänsten, en rehabiliteringsenhet med delar från arbetsförmedlingen, - AMI, försäkringskassan, socialtjänsten och primärvården, en förebyggande folkhälsoenhet, med lämpliga aktörer -

Förslag och överväganden 83

en geografisk indelning med ett tydligt befolkningsansvar där olika team samarbetar kring ett gemensamt mål, osv.

Alltså olika samverkansformer utifrån de behov lokala aktörer finner lämpligt. Nya strukturer, nya idéer och nya möjligheter bör prövas och utvärderas.

Den politiska förankringen är mycket viktig för att ge försöksverksamheten tyngd, likaså de ekonomiska incitamenten.

försöksverksamhet ska kommuninvånama och För att en främja samordningen mellan parterna, bör verksamheten ha en inriktning som utgår ifrån;

en helhetssyn människan

den enskilda människans behov, inte systemens

ett samlat arbetssätt stödjer människor i deras arbete som med att förändra sin livssituation. Detta kräver en tydlig individuell planering.

ett bättre gemensamt utnyttjande huvudmannens resurser av

utveckling av nya rehabiliterings- och integreringsalternativ for att förhindra att människor hamnar i ett passivt bidragsberoende

ett förebyggande socialt- och folkhälsoperspektiv

ett tillvaratagande och utveckling av de medverkande personalgruppernas samlade kompetens i syfte att så tidigt som möjligt fånga upp problem, erbjuda rätt stöd samt påvisa möjliga förändringsvägar.

För att skall ha en chans att hantera problemet med den växande utslagningen, där människors utanförskap leder till lidanden för individen och kostnader för samhället, måste hitta och okonventionella sätt att samverka. Utanför det nya etablerade samhällets organisationer och myndigheter kan också

84 Förslag och överväganden

idéer och kraft sökas. Frivilligorganisationer och nya ny självhjälpsgmpper kan ge impulser till nytänkande. Det måste ñnnas utrymme for experiment och försök i ökad utsträckning Gränsöverskridande och vid tolkning lagar och regler är en av en förutsättning för utveckling.

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande till avsnitten Arbetslinjen vittrar och Egenmakt makt över sin egen vardag

-

av riksdagsledamoten Karin Pilsäter fp

Grundbulten for att häva utanforskapet, bryta vanmakten är att

ge den enskilde individen möjlighet att förverkliga sina egna drömmar. Utgångspunkten for kommitténs arbete bör att

vara

ge människor makt över sin egen tillvaro, makt över sitt eget

liv.

Att ha kommandot över sin egen tillvaro, och därmed makt över

de skeenden som påverkar just den framtiden, det egna

egna livet. Att ha makt över sin tillvaro innebär att kunna ta egen

vara på de olika valmöjligheter som står till buds, välja vilken

väg att gå. Vägarna är inte stängda beroende bakgrund,

etnisk tillhörighet eller bostadsort. En viktig del i makten över

sitt eget liv är också känslan att bli repekterad för den jag är,

av

det jag står för och det jag kan åstadkomma.

En viktig del i detta är ett levande föreningsliv, en frivillig

medborgerlig aktivitet. Att människor frivilligt sluter sig

samman ger ett socialt kapital av kontakter, en kultur av

samverkan och tillit mellan människor. Man samarbetar, inte en bara för att nå sina egna, utan även mål. gemensamma

Att inte ha makten över sitt eget liv skapar vanmakt och leder

till utanförskap. Det är den vanmakten ska bryta. Integration

och innanförskap leder till multietniskt samhälle där

ett mer

olika etniska, kulturella, idéburna eller andra grupperingar lever

86 Särskilda yttranden

sida vid sida, i relation till varandra och i ömsesidigt beroende. Där grupptillhörigheten inte fyller hela tillvaron, där men utövande av makt över sin tillvaro leder till byggande egen av etniskt eller kulturellt styrda nätverk och institutioner. Där kittet mellan människor blir starkare.

Den yttersta yttringen vanmakt och utanförskap är det låga av Valdeltagandet i de utsatta bostadsområdena. Det finns ett samband mellan makten över sin vardag och makten över egen samhällets framtid. Kvittot vårt arbete lyckas blir om om Valdeltagandet och deltagandet i det gemensamma samhällsbygget ökar bland människor i de utsatta bostadsområdena.

Maktutredningen SOU 1990:44 visade att människor upplever skiftande möjligheter att påverka sin vardag. De konstaterade att medborgarna upplevde att de hade minst möjlighet att påverka skolan, boendet och hälso- och sjukvården. Allra minst inflytande kände de som bodde i hyresrätt i de utsatta bostadsområdena, medan de ägde sin bostad kände att de förfosom gade över stora möjligheter att påverka sin boendesituaegen tion.

Sedan Maktutredningen kom har stora reformer beslutats när det gäller skola, hälso- och sjukvården och andra sociala tjänster vilka ger den enskilde större inflytande och valfrihet. Detta är delar vår vardag har stor betydelse och där det av som är angeläget att fortsätta arbetet för att även människor i de utsatta bostadsområdena kan ha reell makt, reellt ett inflytande. Olika typer av enskilda alternativ inom skola och barnomsorg såväl som olika former inflytande för föräldrar och elever i av skolan är några bra metoder. Rätten att välja enskilda alternativ inom skola, barnomsorg, sjukvård ekonomiska villkor samma som de offentliga är samtidigt rätten for människor att i fria gemenskaper ordna sina viktiga delar av vardagslivet och att kunna stärka kittet mellan människor.

Även inom andra områden, boende och arbete måste vanmakten brytas. Reformer inom arbetslivet är en väg. Ett ökat reellt boendeinflytande för den enskilde hyresgästen är en annan.

Särskilda yttranden 87

Bostadsrätten är ett exempel hur människor kan uppnå stort inflytande över vårt vardagsliv, där enskilda har som en långtgående bestämmanderätt över den personliga bostaden och i gemenskap med övriga bostadsrättsinnehavare bästa sätt förvaltar och ordnar de gemensamma angelägenheterna i fastigheten eller bostadsområdet. Att ha makt över sin egen vardag handlar ingalunda om inskränkt egoism eller egenmäktighet. Målen nås tillsammans, inte bekostnad andra. av Kommittén bör arbeta vidare med att skapa förutsättningar för många fler att genom olika lokala metoder uppnå makt och inflytande i boendet.

En absolut avgörande betydelse för att uppnå makten över sin egen vardag är arbetet. Antingen som anställd, eller som företagare i någon form. Att kunna försörja sig själv och sina nära med det arbetet självrespekt och kontroll över egna ger situationen. Arbetet inte bara försörjning, det ett ger ger kontaktnät, ett sammanhang och identitet. Därför måste en en politik för social integration ha arbete företeelse som som en av sina viktigaste beståndsdelar. I denna politik kan inte arbetsmarknadspolitiken isolerad, utan de näringspolitiska ses insatserna från lokal såväl som central nivå är minst lika viktiga.

Kommittén bör därför återkomma med ett delbetänkande om ökad makt över de offentligt finansierade tjänsterna och om näringspolitik för fler företagare i de utsatta bostadsområdena.

Yttrande betr del Il, sid 73;

Att föra besluten nära dem de berör är en viktig liberal princip. Stadsdelsreformen i de kommunerna är viktig. Även stora om reformema inte blivit det demokratiska genombrott skulle som behövas är de ett steg i rätt riktning. Ett fortsatt reformarbete är nödvändigt. Demokratin handlar inte bara att de valda om representanterna fattar majoritetsbeslut om de övrigas liv. Ett helt omistligt inslag i det demokratiska systemet är det offentliga samtalet där deltagarna tar hänsyn till varandra, där olika intressen och värderingar kan vägas, skärskådas och stötas mot varandra.

88 Särskilda yttranden

Viktiga delar i det fortsatta reformarbetet är decentraliserad kommunal verksamhet där uppdragen blir fler, politiken mer idéell och generell och mindre professionell, där människor får möjlighet att delta som aktörer i det politiska arbetet. Kommunalpoltiken måste öppnas för insyn med fler öppna möten och

färre kommunala bolag, den nya informationsteknologin används för att sprida information och öppna för debatt.

Styrsystem och metoder måste givetvis utvecklas allt eftersom erfarenheter kommer fram.

Reformeringen av den kommunala verksamheten genom exempelvis resultatenheter och konkurrensutsättning ger ökad

effektivitet, flexibilitet och ökad anpassning till de enskilda

människornas önskemål. Fortsatt reformering, ökad valfrihet och ökade möjligheter till eget inflytande över den kommunalt

finansierade verksamheten är viktiga delar i att låta människor

göra de viktiga valen själva och att själva vara skapande och

ta ansvar.

Särskilda yttranden 89

Särskilt yttrande f.d. riksdagsledamoten Rune

av Thorén;

De problem Storstadskommittén har att behandla grundar som sig till del den arbetslöshet har i vårt land samt det stor utanförskap många bl.a. härigenom känner. Men också som få många deltaga aktivt i lokala aktiviteter problem att att tidsbrist. Socialbidrag, arbetslöshetsunderstöd, grund av i dag kostnader för samhället fortidspensioner m.m. utgör stora innebär också att många känner sig obehövda. Enligt min men mening skulle många de problem Storstadskommittén av som har hantera kunna minska ganska radikalt därest allmän att en arbetstidsförkortning sker i vårt land. Genom att minska 8timmarsdagen till 7 timmar och till 6 timmar vid övergång till skift skulle såväl fler arbete och många kunna hinna med andra vid sidan sitt dagliga jobb och är arbetsuppgifter om som viktigt för såväl den enskilde individen som samhället egenmakt. Vi skulle också ett bättre och kostnadseffektivare sätt investeringar i lokaler och maskiner utnyttja många gjorda övergång till skift i större utsträckning än vad nu sker. genom På skulle också många människor kunna inhämta ledig tid kompletterande utbildning, något torde bli alltmer aktuellt som i vårt framtida kunskapssamhälle. Minskade samhällskostnader, bättre effektivitet framför allt men högre livskvalité för alla, skulle kunna bli följden av en en allmän arbetstidsförkortning.

La? ;

v

r .Fâäüêâiâç 4

åøâäâéêaraxüz äng {

å

7$§§s+aEg§W

Del IV

samverkans-

Exempel på pågående projekt

Här lämnas några beskrivningar olika samverkansprojekt;

FINSAM Södermanland - -

FINSAM Gävleborg

- - FINSAM Västmanland - - FINSAM Gotland - - F INSAM Malmöhus - -

SOCSAM Stenungsund

- -

Det finns bruk for alla Södra Skaraborg

- -

Myndigheter i samverkan Rinkeby

- -

Projekt KAL Göteborg

- -

SAK Södermalms arbetsmarknadskontor, Stockholm

- -

Finspångsprojektet Finspång

- -

Detta är inte vetenskapligt utvärderade projekt, har ändå

men

valt att lyfta fram dessa exempel olika samverkansfor-

som

mer.

Pågående samverkansprojekt 93

Delat ansvar

sparade milj

Projekt: Finsam Södermanland - En finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård.

Huvudmän: Landstinget Sörmlandoch Södermanlands allmäna försäkringskassa.

samverkande Landsting och försäkringskassa.

parter:

Tommy Sundholm. projektledare. 0155 24 59 62. Kontaktpersoner: - Monika Agnedal. avtalssekreterare. landstinget. 0155 24 58 69. - Lars Gustafsson. Försäkringskassan i Eskilstuna. 016 16 70 50. -

Bakgrund Södermanlands sjuktal har länge legat över riksgenomsnittet. 1992 var medeltalet i Nyköping Eskilstuna 48 dagar rikets 38,2. Värst utsatt är Eskilstuna som haft länets högsta och mot mätningarna började 1950-talet. Om det beror den av tradition tunga ohälsotal sedan invandrare eller något är oklart. svårigheterna att göra något industrin, en stor andel annat men uppenbara för alla myndigheter. problemen var från försäkringskassan och landstinget var därför stort när Socialdepartementet Intresset försök med finansiell samordning sjukvård och sjukförsäkring. presenterade Finsam ett av penningpåse borde samarbetet ändå smidigare. Ett delat ekonomiskt Med en gemensam skulle öka motivationen snabbare vård och rehabilitering. ansvar att ge områden landet i Södermanland ut till försöket som skulle pågå 1993 Som ett av fem togs - 1995. De utvalda försökskommunema Eskilstuna och Nyköping hade mycket olika förutsätmed många industriarbetare. högt ohälsotal och strukturella problem, och tningar - Eskilstuna tjänstemannastad med många småföretag och ett ohälsotal nära Nyköping som mer är en riksgenomsnittet.

Mål sänka kostnaderna för sjukvård och sjukförsäkring genom ökat Målet med Finsam är att samarbete och gemensamt ansvar för behandlingoch rehabilitering. patienten minskar lidandet snabbare vård. kortare sjukskrivningstid och mindre För genom byråkrati.

Samverkande parter Huvudmannaskapct är delat mellan landstinget och försäkringskassan. På det lokala plzmct i Nyköping samverkar forsäkringskassornzi. all primärvård samt de sjukhus- Eskilstuna och kliniker har många patienter i li'3$'Cl'l{Si1lll ålder. som Sammanlagt berörs 5 300 anställda.

94 Pågående samverkansprojekt

Genomförande

Organisationen har lagts upp på så sätt att tre personer från försäkringskassan och från tre landstinget bildar ett gemensamt beslutsorgan Finsamberedningen tillsammans med - - som en projektledare beslutar om vilka projekt som ska satsas på,

Det innebär att försäkringskassan kan påverka sjukvårdens-ordinära verksamhet, säger projektledaren Tommy Sundholm, och det har fått till följd till exempel följer att man upp sjukvkskrivningar ett helt annat sätt än tidigare. Det är ingen prioriterad uppgift inom

sjukvården annars.

Två politiker från respektive huvudman följer försöket och överlägger regelbundet med

Finsam-beredningen. På det lokala planet finns i vardera stad en grupp bestående av

representanter från ledningen inom sjukhus, primärvård och försäkringskassa. Deras uppgift är att informera ute i verksamheten och stimulera till projekt.

Beredningens strategi var från början dels att informera om Finsam och dels att uppmana till projekt. Genom konferenser, utbildning och ett nyhetsbrev delas ut till samtliga som anställda tre -fyra gånger om året spreds vetskapen. De lokala jobbade grupperna mot arbetsplatsernaoch uppmuntrade projektidéer.

Det tog lite tid innan det sjönk in, säger Monika Agnedal - som representerar landstinget i beredningen. Det är så stora organisationer med många led nâ Men när väl hittat att ut man eldsjälarna så blir resultatet väldigt bra. Just nu har ungefär 50 projekt igång.

Projekten, som finansieras med lån ur den beräknadebesparingen, rör allt från fram att ta en ny, enklare form av läkarintyg som en grupp läkare gjort i samarbetemed försäkringskassan till metoder att tidigare identifiera missbrukare. - Teamarbete har blivit allt vanligare. En mycket uppskattad förändring är att en handläggare från försäkringskassan jobbar på varje vårdcentral och de aktuella sjukhusklinikerna.

Tillsammans med läkare. kurator och sjukgymnast beslutar man snabbt och enkelt hur en patients rehabilitering ska gå till. Vi har tjänat flera veckors sjukskrivning det, säger Tommy - Sundholm. Om du har en person som varit sjuk länge, och som ortopeden bedömer ska försöka gå tillbaka till jobbet, så tar det två veckor innan läkarsekreterarenskrivit brevet till försäkringskassan, och ut två veckor innan de i sin tur hunnit kontakta arbetsgivaren. Nu går det dag. en Finsamförsöket har också inspirerat till att en bonus införts i all primärvård i Sörmland.

Den delas ut efter sex månader om patienten inte sökt läkare för åkomma igen. samma

Resultat

Nästan 40 miljoner kr har Sörmland sparat tack Finsamförsöket under 1993-94, enligt vare riksförsäkringsverket. Resultatet får man fram genom attjämföra med utvecklingen i cirka 50

kontrollkommuner.

Ohälsotalet har sjunkit med 0,6 dagar till 47,4 medan siffran för riket har ökat med 1,1

dagar till 39,3. Ser man till var kommun för sig visar det sig det är Eskilstuna att som står för minskningen, kostnaderna 1995 är bara 57 procent l992-års kostnader. I Nyköping har av sjukkostnaderna förvisso också minskat, men inte lika mycket i kontrollkommunerna. som Arbetslösheten som drabbadeNyköping ganska bidragandeorsak. sent antasvara en Det positiva resultatet för länet som helhet har också haft det goda med sig 19.4 att miljoner kr hälften av minskningen gått rakt i den kassan. Så löd villkor, - - egna statens liksom att hälften av ett eventuellt underskott skulle tiickas.

Organisationen har i stort sett fungerat mycket bra. Beslutsviiggrrnzi iir korta och ha att en central beredningsgrupp anses ha gjort bedömningen projekten abiektixu av Teamarlvetet har varit mycket lyckat och cn helt ny förståelse for varandras roller har uppslirtt. till exempel mellan ftirsakringskasseliartdIiiggure och kikare. Eftersom har man gemen

Pågående samverkansprojekt 95

samt ekonomiskt ansvar ligger det nu i allas intresse att kona ned sjukskrivningstidcrna. För patienterna i målgruppen 16 65 århar väntetiderna blivit mycket kortare, och undersökningar visar att det inte är de övriga patienternas bekostnad. Resultaten av de olika projekten har även kommit andra tillgodo. Nya metoder och ny kunskap sprids till hela länet och ibland som i fallet med det förenklade sjukintyget även - till andra delar av landet. Också grupper utanför Finsams målgrupp drar nytta av försöket. En del av vinsten ska t ex användas till satsningar inom barn- och ungdomspsykiatrin i länet. Försöket skulle hålla på t 0 m 1995 men har förlängts ett år. Under 1996 kommer socialstyrelsen och riksförsäkringsverket att göra en stor utvärdering av samtliga fem Finsamförsök.

Erfarenheter Ett totalt stöd från organisationsledningen och mycket tid är förutsättningar för att lyckas. I Sönnland har ledande tjänstemän engagerat sig i Finsam-försöket, vilket visar att man tar det allvar, säger Lars Gustafsson, kontorschef försäkringskassani Eskilstuna. Det han tycker saknas är en samverkan där även kommunen och någon arbetsmarknadspan ingår. l dagenspressadeläge då pengar saknasöverallt skickas kundernalätt vidare för att belasta någon annans budget. säger han. Istället för att samarbetar. Försäkringskassan och landstinget är som organisationer väldigt olika uppbyggda, och det tar tid att lära sig förstå varandra. Pâ försäkringskassan finns en tradition av att efter direktiv. lnom landstinget skulle det inte alls fungera att komma med direktiv uppifrån. Där fattas besluten om hur saker ska utföras ute i verksamheten, säger Monika Agnedal. Men längre tiden går desto bättre fungerar samarbetet. Båda parter ser nyttan av att arbetarihop.

Sjukförsäkringens kostnadsutveckling

Eskilstuna Nyköping Riket

1992 1993 1994 1995 år

Pågående samverkansprojekt 97

på

Alla vann

samarbete

Projekt: Finsam Gävleborg - En finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso-och sjukvård.

Huvudmän: Landstinget Gävleborgoch Gävleborgs allmäna försäkringskassa.

Samverkande Landsting och försäkringskassa. parter:

Kontaktpersoner: Zelmira Kabatnik. projektledareoch överläkare. 026 27 80 00. - Kenneth Hillborg. bitr. projektledare. försäkringskonsult, 026 - 26 89 49. Bengt Stjärnsten, försäkringskassedirektör, 026 l7 52 60. - Roland Johansson. kanslichef, lokala hälso- och sjukvårdsnämnden. 278566. 026 -

Bakgrund Samarbetet mellan landstinget och försäkringskassan i Gävleborg hade utvecklats genom olika rehabiliteringsprojekt sedan 1980-talet. Finsamförsöket sågs som en möjlighet att fortsätta och förstärka detta arbete. Tanken med Finsam är att samordna resurser för socialförsäkring och hälso- och sjukvård. Kan man istället för att betala ut långvarig sjukpenning t ex använda en del av pengarna en i aktiv insats som ger samma resultat fast snabbare, så blir alla vinnare. Inte minst patienten. Försöket drivs fem platser i landet. Lyckas man sänka kostnaderna mer än ett antal kontrollornråden får behålla halva besparingen. Ökar kostnaderna står staten för hälften. man Det är också möjligt att låna pengar från den tänkta besparingenför olika projekt. Ohälsotalet i länet var högt. 50.8 mot landets 38.2 dagar 1992. Hofors med sina ll 500 invånare och industri hade det näst högsta Ohälsotalet i landet 75,1 dagar. Även tunga arbetslösheten i länet låg över riksgenomsnittet, och andelen invånare i arbetsför ålder var procentuellt sett lägre än i riket. Sammanlagt bor 57 000 personer i försöksområdet, och ett drygt hundratal anställda inom landsting och försäkringskassadeltar i något projekt.

Mål Målet är att ge människor en snabbare och bättre vård, och så sätt minska vårdköerna och sänkakostnaderna för socialförsäkringen. Ett annat mål är att riva barriiircrnzi mellan de båda organisationerna, Öka llcxilvilitetcn och förståelsenför varandra.

4 l5-l387

98 Pågående samverkansprojekt

Samverkande parter Försöket drivs av landstinget och försäkringskassan i Gävleborgs län i kommunerna Sandviken, Hofors och Ockelbo. På det lokala planet samarbetar försäkringskassan främst med primärvårdens åtta hälsocentraler, men också med företagshälsovård och arbetsledning företagenSandvik och Ovako.

Genomförande För att driva Finsamförsöket etablerades ett kansli med två projektledare en från landstings- sidan och en från försäkringskassan. En styrgrupp med nio politiker och tjänstemän från landsting och försäkringskassa har det politiska ansvaret. Efter ett och ett halvt år inrättades, projektledamas initiativ, en samrådsgrupp med fyra kontorscheferfrån försäkringskassan och fyra chefsläkare från hälsocentralema. Det har hjälpt till att få igång samarbetet. Nu diskuteras och förankras allt först i samrådsgruppen. Att cheferna ute i verksamheten är insatta underlättar genomförandet, säger Kenneth l-lillborg, en av projektledarna. Till att börja med kartlades områdets samtliga sjukfall. Det visade sig att 55 procent var sjukskrivna på grund av rygg- eller nackproblem. tio procent av psykiska problem och sju procent av hjärt- och kärlsjukdomar. Med detta som grund visste man var insatserna borde sättas in. Initiativet till de projekt som satts igång kommer i huvudsak från personer ute i verksamheten. De två projektledamas taktik har varit att projekt som båda tror på, eller där förslaget kommer från den lokale försäkringskassan och hälsocentralen tillsammans. får klartecken. Är de däremot vilket hittills inte har hänt- lämnas det vidare till oense - styrgruppen. Redan förarbetet i ställs krav projektförslagen, de ska vara genomtänktaoch välplanerade. Dels för att riksförsäkringsverket och socialstyrelsen begär noggranna utvärderingar, men också för att det är ett bra sätt att jobba, att kritiskt granska och lära sig av sina projekt. Sedan starten har ett 40-tal olika projekt startat och delvis utvärderats. De handlar om allt från utbildning till eftervård för hjärtopererade. Aktivering under sjukskrivning, rehabilinya teringsmetodereller inrättandet av en smärtmottagning är andraprojekt. Några är samarbetsprojektdär till exempel en handläggarefrån försäkringskassan jobbar ute hälsocentralen. I ett annat sitter en arbetsfönnedlare på försäkringskassanoch jobbar med sjuka arbetslösa.Tobaksinfonnation i skolorna är en annan genomförd idé. Det är det som är så positivt med Finsam, att man kan testa udda metoder som blir givande för alla. säger Kenneth Hillborg. Det var väldigt låst tidigare.

Resultat Under Finsams tvâ första år, 1993 och 1994, har kostnaden för socialförsäkringen i Gävleborgs försökskommuner minskat med över 25 miljoner kronor i förhållande till kontrollområdena,enligt riksrevisionsverket. Ohälsotalet har minskat med 1,8dagar till 49,1. I Hofors var minskningen 6.3 dagar, medan kontrollområdenas ohälsotal ökat med 0,2 dagar. Det förvånade mig att det gick så väldigt bra, säger försäkringskassans direktör Bengt - Stjämsten. Resultatet är bättre än summan av de enskilda projekten. Men en huvudförklaring är det gemensamma ekonomiska ansvaret som gör att alla strävar samma håll. Projektiedaren Zelmira Kabatnik, som även jobbar halvtid som överläkare i rehabiliteringsmedicin har en annan teori: Vad vi sannolikt har åstadkommit under Finsamâren är ökad kunskap om de olika dimensionerna av hälsa och ohälsa; om människan. inte bara som biologiskt fenomen, utan även psykologiskt och socialt. Samarbetet mellan organisationerna har blivit bättre liksom förståelsen för varandras yrkesroller. Samverkan varierar från enkla tclefonkontzikter till gemensamma genomgångar.

Pågående samverkansprojekt 99

Vi lade med flit mycket av utbildningen internat. Då lär man bättre känna personen bakom doktorstiteln eller handläggaren.säger Kenneth Hillborg. Projektet erfarbetsförmedlare försäkringskassan har mycket bra resultat. Antalet med gett sjuka arbetslösa har sjunkit från 30 till 18 procent. Ett annat resultat är att fler personer som tidigare var sjukskrivna på heltid nu är deltidssjukskrivna. En undersökning om hur patienterna upplever förändringarna är planerad. Genom de kartläggningar av väntetider som genomförs regelbundet har det visat sig att Finsamförsökets målgrupp inte behandlas de andra gruppernas bekostnad. Jag har inte hön någon kritik mot försöket, säger Kenneth Hillborg. Och besvärsskrive- serna till kassan har inte ökat. Däremot har jag hört motsatsen; att projektet är det bästa som hänt dem. Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen kommer att utvärdera hela Finsamförsöket under 1996, och försöksornrådena har fått klartecken för att fortsätta samverka även under det året.

Erfarenheter Beslutet att ha två projektledare, en från varje organisation. har varit mycket lyckosamt. Inte minst visar man konkret att det handlar om samarbete. Att projektledaren Zelmira Kabatnik även jobbar som överläkare halvtid har förmodligen underlättat infonnationsspridningen till läkarna. Vi skulle nog förankrat Finsamidéerna mer i verksamheten, och satt igång samråds- gruppen tidigare, om vi startade idag, säger Kenneth Hillborg. Det infomtationsblad som vi började ge ut till alla inblandade under 1994skulle jag också satt igång med från början. Roland Johansson,kanslichef för hälso- och sjukvårdsnämnden Västra i Gästrikland, hoppas permanentning av försöket. Den stora förtjänsten med Finsam ärjust att öppnat vägarna mellan varann. Handläg- garen försäkringskassan kan bara lyfta luren och ringa läkaren om något är oklart. Det som skulle kunna utvecklas är kassans sätt att utforma beställningar. Finsam är en bra arbetsmetod som alla borde få möjlighet att prova, anser Roland - Johansson.

Ohalsotalets utveckling 1992 1994 -

. LänetexklFinsam Finsamomrádena E] Riket

År

Pågående samverkansprojekt 101

sätt

Ett nytt

tänka att

Projekt: Finsam Västmanland - En finansiell samordning mellan socialförsäkring

och hälso- och sjukvård.

Landstinget Västmanlandoch Västmanlands allmäna Huvudmän: försäkringskassa.

samverkande Landsting och försäkringskassa. parter:

Britt Arrelöv, projektledare. försäkringsöverläkare, Kontaktpersoner: l9 23 73. 02l - Roger Rudolfsson. projektsekreterare. försäkringskassan.

19 25 15. 021 - Hans Folkesson. projektchef socialstyrelsen,

08 - 783 32 71.

Bakgrund delta i socialdepartementets Finsamförsök Västmanland tidigt ute med sin ansökan att var sjukvård och sjukförsäkring. Nästan ett år kunde ägnas med finansiell samordning mellan

information och förberedelser innan starten. försäkringskassan betalar ut för Grundidén i Finsam är att föra över de pengar som kostnadsansvar. Det förmodas ge sjukskrivning till landstinget, och i stället ha ett gemensamt rehabilitering patienterna. och därmed minskade kostnader. snabbare av kontrollgrupp får de behålla hälften av Lyckas försöksontrâdena sänka kostnaderna mer än en beräknade besparingen för att sätta igång olika besparingen. De kan också låna en del av den projekt. Vid eventuell förlust betalar staten hälften. en hade just genomfört organisationsförändringar. Både landstinget och försäkringskassan stora tyngde de anställda. Organisationerna arbetade mycket Nedskämingar och ökade arbetsbördor påfallande, framför allt mellan olika och misstron mot varandras förhållningssätt var

försäkringskassan och den praktiska sjukvården. rikets genomsnitt, 44,2 mot 38,4 dagar. liksom Ohälsotalet för länet var 1991 högre än

arbetslösheten.

.Mål sjukskrivningstiderna och därigenom sänka kostna Målet för Finsamförsöket är att förkorta språk hoppas samhällsekonomisk helhetsderna. Ett ökat samarbete och ell gemensamt ge cn

syn i båda organisationema. väntetiden och de blir snabbare friska. Ett annat mål iir att det som För patienterna minskar åstadkoms under försökstiden blir bestående.

102 Pågående samverkansprojekt

Samverkande parter De kommuner som valdes ut var Köping, Arboga och Kungsör. Försäkringskassan och landstinget delade huvudmannaskapet. Inom landstinget riktade sig projektet främst till de fem vårdcentralerna, men efter ett år även till sjukhuset.

Genomförande Innan försöket startade 1993 gick en enkät ut till de anställda om deras förväntningar. Eftersom resultatet visade att många inte ansett sig ha fått tillräcklig information satsades mycket, framförallt under första året, att genom föreläsningar och konferenser sprida kunskap om försöket. Ett informationsblad delas ut till alla inblandade tre-fyra gånger om året. Flera större rapporter har också skickats ut. För att få in Finsam som en naturlig och förhoppningsvis bestående del av den vanliga verksamheten valde man en decentraliserad modell. Besluten om projekten fattas av en lokal ledningsgrupp med en läkare och en representant från den lokala försäkringskassan - repektive vårdcentral. Vi ville att de skulle styra inriktningen. Det ärju de som har kontakten med patienterna och som ser behoven, säger projektsekreterare Roger Rudolfsson. Ledningsgrupperna samarbetar dessutomi en styrgrupp. En central referensgrupp med en politiker och två tjänstemän från vardera försäkringskassan och landstinget följer försökets utveckling. Dessutom finns en projektledning i form av ett arbetsutskott som hjälper ledningsgruppema. ansvarar för utvärdering med mera Organisationen råkade dock ut för några bakslag under första året. Dels nekade datainspcktionen samkörning av två dataregister för att kunna se vad sjukförsäkringama kostade varje enskild vårdcentral, vilket gjorde att den tänkta starka kopplingen mellan vårdgivare och sjukskrivningskostnader blev svagare. Dels innebar husläkarlagen från och med 1994 att de fem landstingsdrivna vårdcentralerna blev fem privata famjljeläkarenheter och tre dito med landstingsanställdaläkare. För att med privatläkarna i Finsamförsöket erbjöds de att teckna ett vinstdelningsavtal för att få del av vinsten, samtidigt som de inte behövde stå för en eventuell förlust. Eftersom bara en tredjedel av läkarna anslöt sig blev kopplingen mellan sjukskrivande läkare och kostnadsansvaret ytterligare försämrat. Den valda modellen, med fokus primärvården. visade sig också ge svårigheter när det gällde att nå verksamheten vid Köpings lasarett. För att även där igång diskussionen om sjukskrivningsproblematiken inrättades därför en sjukskrivningskommitté under 1994. där representanter för de olika klinikerna. från försäkringskassan och en familjeläkare ingår. Kommittén kan också sätta igång egna projekt. Under första året satsades mest information och attitydförändring, inte så mycket konkreta projekt. Vi ville först kartlägga problemen och ta reda hur skulle göra. säger projektledaren - Britt Arrelöv. Det är lätt att snabbt till handling. men det kan bli dyrkopta pengar. När nu det tredje året närmar sig sitt slut är ett tiotal större projekt är igång. Ett gäller inrättandet av ett diagnostiskt team med läkare, sjukgymnast och kurator, som ett effektivt och samlat sätt gör upp en behandlingsplan tillsammans med patienten. Andra projekt gäller till exempel kontakten mellan psykiatrin och försäkringskassan eller gravida kvinnors ryggproblem.

Resultat Efter två år har det visat sig forsöksområdcna i Vastmanlantl jwroccntucllt sunkt sina att sett sjukförsäkringskostnadcr mest av alla de fem Finsamomrâidena l lantlet. Kostnaderna hur minskat med 2l miljoner krjämfört med en kontrollgrujiji. enligt riksforsxikringsvcrkets titriik-

Pågående samverkansprojekt 103

effekt inte riktigt, enligt projektsekreterare Roger ningar. Exakt vad som gett vet man men

förmodligen den medvetna satsningen på attitydförändring bakom det goda Rudolfsson ligger

resultatet.

tänka än sätt jobba. Det förvånade oss också att Finsam är mer ett nytt sätt att ett nytt att skulle såjämn mellan Arboga hade ett betydligt lägre ohälsotal besparingen vara orterna. som

från början sänkte sina kostnader lika mycket som Köping och Kungsör.

under perioden sjunkit med två procent till 42,2 dagar medan siffran för riket Ohälsotalet har

ökat till 39,3 dagar. Fler i försöksområdethar blivit friska än resten i av länet. har

för varandras olika roller har också klan förbättrats. Den gamla misstron mellan Förståelsen

försäkringskassan och psykiatrin har till exempel blivit avsevärt bättre, bland annat genom ett

från försäkringskassan regelbundet finns med i det psykiatriska teamet i en handläggare

Köping, och överläkare inom psykiatrin sitter i sjukskrivningskommittén. genom att en

mig lite aktiviteter, säger Roger Rudolfsson. Men vår modell med att Jag hade väntat mer direkt vårdcentralen har gjort dem extra försiktiga med att spendera ansvaret ligger nog

eftersom förlust skulle drabba den egna arbetsplatsen. Det har varit lite trögt att pengarna en

fram de ekonomiska och därför visste inte alls hur vi låg till i början. rapporterna

skulle pågå 1995. har förlängts och fortsätter även under 1996. Finsamförsöken t 0 m men

också riksförsäkringsverket och socialstyrelsen att göra en stor utvärdering av Då kommer

resultaten.

Erfarenheter

Att rikta sig så hån läkarna fick till följd att derastid blev avgörande för engagemanget.

på husläkarrefonnens konsekvenser borde vi kanske mer jobbat mot någon Med tanke förvaltning landstinget för arbetet stabilt, säger Roger Rudolfsson. att mer

erfarenhet behovet information är omåttligt. Både internt och mellan En annan att av

försäkringskassan och landstinget.

organisationerna såpass tröga överraskning för mig, säger Roger Att var var en - Rudolfsson. Som idé är Finsamförsöket såsjälvklar, när man sätter igång märker man men

hur djupt gamla vanor och konflikter sitter.

med Finsam är enligt Hans Folkesson. projektchef En av huvudpoängerna

socialstyrelsen, kan bekosta projekt med ur den förmodade besparingen. att man pengar

goda idéer, de faller att det inte finns några pengar. De Ofta finns det massorav men goda resultaten med Finsam beror att det finns pengar att låna, att kostnadsansvaretär

och utvärderingama ett mått hur det går. gemensamt. att ger

Pågående samverkansprojekt 105

efter

Nytt lyft

start

trög

Projekt: Finsam Gotland - En finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård.

Huvudman: Gotlandskommun.

samverkande Kommunens sjukvårdsförvaltning och försäkringskassan.

parter:

Kontaktpersoner: Björn Söderberg. projektledare. försäkringskassan, 0498 - 28 35 54. Inga-May Engberg. försäkringskassedirektör. 0498 28 35 00. - Elof Pettersson. utvecklingschef Gotlands kommun.

26 93 40. 0498 -

Bakgrund Gotlands cirka 57 000 invånare ligger tradition under rikets genomsnitt. Ohälsotalet bland av det 33,1 dagar 38,2 i riket. En stark social kontroll. en stor andel sysselsatta 1992 var mot jämfört med landet helhet, och färre inom industrin, är några av inom jordbrukssektom som orsakerna. huvudman för hälso- och sjukvården. Något landsting har man På Gotland är kommunen år Finsamförsöket startade, 1993, omorganiserades verksamheten. Istället inte. Samma som sjukvårdsförvaltning inrättades fyra lokala vårdförvaltningar och en särskild för att ha en central förvaltning för Visby lasarett. En undersökning i samtliga landets fem Finsamområden hade visat att samarbetsav traditionerna var svagast Gotland. . inte tänkt söka. så åkte till information om Finsam, och Vi hade först men upp en bestämde för försöka, berättar Inga-May Engberg, direktör försäkringshemvägen oss att kassan. Finsam föra över de försäkringskassan betalar ut för sjuk- Grundidén i är att pengar som till hälso- och sjukvården, och i stället ha ett gemensamt kostnadsansvar. En skrivning snabbare rehabilitering patienterna, och därmed minskade kostnader, är poängen. av kostnaderna än hos kontrollgrupp, kan behålla hälften av besparingen. Sänks mer en man också möjligt låna den beräknade besparingen för att sätta igång olika Det är att pengar ur projekt. Vid eventuell förlust betalar staten hälften. en

Nül rehabiliteringen och sänka sjukförsäkringskostnadcrnu. Samtidigt ger- Målet är att förbättra försöket möjlighet utvecklas. något som annars är svårt i bcspziringslider. en att

106 Pågående samverkansprojekt

samverkande parter Gotlands fyra lokala vårdnämndsområden,länssjuk-vårdenlasarettet och försäkringskassan är inblandade i Finsamförsöket. Eftersom -dct är kommunen som har hand sjukvården har om även socialtjänsten till viss del varit inblandad.

Genomförande Någon direkt förberedelsetid fanns inte, eftersom man hakat ganska sent. En kommunal nämnd Finsamnämnden inrättades.Där sitter - - tre ledamöter på förslag från kommunen och tre på förslag från försäkringskassan prioriterar och fördelar medel. som Försäkringskassan har vetorätt när det gäller vilka projekt man ska satsa på. Ett kansli öppnades försäkringskassandär en projektledare, rekryterad från försäkringskassan, håller trådarna. Den inledande informationen om Finsam spreds bland annat via central ledningsgrupp en med försäkringskassanskontorschefer och vårdnämndemas chefer. - Vi ordnade också infonnationsträffar. Det var främst läkarna vi riktade oss till, säger Inga- May Engberg. Projektförslagen kommer från verksamheten. någon styrning uppifrån finns inte. De första två åren startadedrygt tjugo projekt. Ett projekt i Hemse går ut snabbareomhändertagande patienten. säger projektledaren - av Björn Söderberg. Det är egentligen inget bara till väntetiden inte blir längre nytt, man ser att än fjorton dagar. Effekten har varit en stadig vinst sedanprojektet startade. Ett annat projekt hjälper de patienter inom psykiatrin skrivs från sjukvården, som ut men som inte anses klara för yrkesinriktad utbildning av AMI. Tidigare hamnadede i gråzon. Nu en erbjuds de förberedandearbetsträning. Eftersom kommunen är huvudman har även socialtjänsten varit med i vissa projekt. I Visby har socialförvaltningen och försäkringskassangjort upp en gemensam rehabiliteringsplan för långtidssjuka och socialbidragstagareistället för att bolla dem mellan sig. Finsamförsöket har också öppnat för att använda metoder till exempel ryggkurser nya som och annat som inte används normalt. Samtliga projekt inom Finsam förbinder sig att göra noggranna utvärderingar.

Resultat Resultatet 1993 blev 600 000 kr, 1994 fick man ett underskott på 1,7 milj kr. Under Finsams två första år ökade ohälsotalet från 33.1 till 35,8 dagar. Första halvåret 1995 visar däremot ett överskott miljoner kr. sex Vi kom igång sent och hade lång inkörstid, förklarar Björn Söderberg. Kommunens - en omorganisation gjorde att det tog tid att finna fomterna för samarbete. Resultaten varierar inom de olika områdena.Påsödra Gotland kom samarbetetigång snabbare och där finns också de bästaresultaten. - Läkarna och försäkringskassan har kommit varandra mycket nännare och med Finsam. i Tidigare var det svårt för oss att tag i förtroendcläkarc,det är det inte längre, säger Inga-May Engberg. Man har ett gemensamt mål och känner för ett gemensamtansvar pengarna. Projektet inom psykiatrin har lett till ändrade arbetsmetoder, med djupare bedömning av rehabiliteringar. Samarbetet med socialtjänsten upplevs som mycket positivt, även om man inte riktigt vet vart det barkar ekonomiskt Finsam har också gjort att en mängd statistik ctch underlag for projekt tagits fram. Kostnader och behov har kommit upp till ytan och diskuterats gemensamt. Fastjag tror att dc hårda krav lönsamhet i projekten fanns i början ltáimtnade - som en del. Man vågade knappt pröva när sån lönsamhet. lngaman var tvungen att en enorm säger May Engberg.

Pågående sanzverkansprojekt 107

Försökstiden har förlängts 1996. Då kommer också riksförsäkringsverket och socialt 0 m styrelsen att göra stor utvärdering av samtliga Finsamområden. en

Erfarenheter Som röd tråd hela Finsamtiden finns mötet. säger Björn Söderberg. en genom Människor möts verkligen. Projektet har gett legitimitet att verkligen träffas. - En viktig sak är att Finsam har gjort det möjligt att utveckla nya metoder och annan arbetssätt, trots att det allmäna ekonomiska klimatet är mycket bistert och fyllt av nedskär.

ningar. Det har funnits pengar att söka, även om det inte är nya medel utan de gamla som används ett annat sätt. säger Björn Söderberg. Mer information till fler. är en annan erfarenhet. När informationen väl kom ut var det

verksamhetsnivâ nappade. Pâ ledningsnivå var intresset svagare. man Vi borde haft dubbel förankring i den operativa ledningen med till exempel en läkare, säger Björn Söderberg. bara försäkringskassan representerad. Då hade kanske inforrnanu var tionen gått fram snabbare.

Pågående samverkansprojekt 109

Svårt att minska

låg

ohälsa

Projekt: Finsam Malmöhus - En finansiell samordningmellan socialförsäkring och hälso-och sjukvård.

Huvudmän: Malmöhuslänslandstingoch Malmöhusläns allmäna försäkringskassa.

Samverkande Landsting och försäkringskassa. parter:

Kontaktpersoner: Hasse Larsson. projektledare. försäkringskassechefi Eslöv, 0413 669 49. - Göran Lindelöw, projektsekreterare.landstingsekonom. 0413 636 13. - Kent Nilsson. tidigare projektledare. försäkringskassan. 046 10 01 31. Mogens Hey, distriktsläkare. 0413 639 40. -

Bakgrund Försäkringskassan i Malmöhus län har sedantidigare varit försökskassaoch ligger därför långt framme i samarbetstänkande. Redan 1990 lämnade försäkringskassan och landstinget ett förslag om samverkan. När Finsamförsöket presenteradesbeslöt man efter viss tvekan att med, och att försöka genomföra sina idéer inom ramarna för Finsam. Tanken med Finsam är att samordna resurser för socialförsäkring och hälso- och sjukvård. Istället för att t ex betala ut pengar som långvarig sjukpenning kan en del av pengarna användas för aktiva vårdåtgärder. Patientenblir snabbarefrisk och kostnaderna minskar. Försöken startade 1993 och drivs fem platser i landet. Minskar kostnaderna mer än ett i antal kontrollområden får huvudmännen behålla hälften besparingen. Ökar kostnaderna står av staten för hälften. Det är också möjligt att låna pengar ur den tänkta besparingen för att kunna driva olika projekt. l Malmöhus län valdes Orups sjukvårdsdistrikt ut som försöksområde. Dels för att området var greppban med sina 55 000 invånare och dels for att det inte fanns något sjukhus i området, något som finns i alla andra Finsamområden. Ohälsotalet i Orups sjukvårdsdistrikt var mycket lågt: 31.6 dagar mot rikets 38,2.

Mål .Målet iir att minska samhällskoslnadcrna genom att samordna fcirsiikriitgskzissunsoch lands tingets resurser för vård och socialförsäkring. Samarbetet lkirvantzis ge snabbareoch bättre vård samt lägre ohälsotal.

l 10 Pågående samverkansprojekt

Samverkande parter Försöket drivs försäkringskassan och landstinget i Malmöhus län. Som försöksomrâce l av länet fungerar Orups sjukvårdsdistrikt med kommunerna Eslöv, Höör ochHörby.

Genomförande En första organisationsmodell byggde decentraliserat ekonomiskt ansvar. Beslut om insaser skulle fattas lokal nivå av distriktsläkare och försäkringstjänstmän i de respektive kom min. ema. Som stöd i arbetet hadede lokala gruppernaen projektgrupp bestående av sjukhusdirektöen, distriktsläkare och medicinska rådgivare, försäkringskassanschef och förtroendeläkare. sant en en projektledare. De skulle svara för information, uppföljning och utvärdering. En referensgrupp med chefsöverläkareoch kontorscheferinom försöksområdet var förbintelselänk mellan projektgruppen och de lokala grupperna. Men modellen blev svårhanterad.Det var oklart vem som hade ansvar och beslutanderitt, skulle skriva köpsäljavtalen. Att resultatansvaret låg den lokala kassanvädvem som centralen blev ett problem eftersom vårdcentralemabara stod för 20 procent av sjukskrivniig- 40 procent görs av läkare Lunds universitetssjukhus, som inte ingår i försöksområcet. arna. Under 1994 ändrades därför organisationen. Projektgruppen döptes om till styrgrupp och 181 ansvar för inriktning, avtal och ekonomi. De lokala grupperna lämnar förslag om projekttill styrgruppen som beslutar om de ska genomföras eller ej. Referensgruppen togs bort för att kommunikationen mellan styrgruppen och den lokala nivån skulle bli mer direkt. Information till de anställda står de lokala grupperna för. För läkarna ordnades informatimsträffar där diskuterade paniell sjukskrivning. Även privatläkare och företagshälsoman t ex vårdsläkare bjöds in. Ett 20-tal projekt har startats under Finsamtiden. Teambedömningar där läkare, handläggare från försäkringskassan och psykologkurator samrådetvid långa sjukskrivningar har inletts vid samtliga vårdcentraler. En ortopedisk mottagning öppnades i Eslöv. där en läkare från ortopadkliniken vid Lunds universitetssjukhus tillsammans med en distriktsläkare och en forsäkrirgskassehandläggare gjorde bedömningar. Under 1995 har slutit avtal med ortopeden om att klinikens läkare bara ska sjukskriva man Ortopediska fall. och remittera tillbaka de patienter där diagnosen är osäker till prirrärrena vården där man bättre känner till patientens arbetsplatsforhållanden etc. Ett annat projekt gäller en studie av 100 långtidssjukskrivna patienters flöde genom sjikvârdsapparaten: Varje patient. deltagandet är frivilligt, får en bok där alla kontakter förs in På så sätt blir det möjligt att flaskhalsama finns, var väntetiderna är långa etc. Där ñins se var även utrymme för patientens personliga kommentarer. Kraven utvärdering av projekten är höga från socialstyrelsen och riksförsäkringsvertet. Därför har hälsoekonom från landstinget och en tjänsteman från försäkringskassan tagit: in en i styrgruppen för att följa upp och utvärdera projekten. Några politiker har inte deltagit aktivt i Finsamförsöket,

Resultat Det lokala samarbetet har utvecklats betydligt. Man talar mer med varann och det har blviit enklare att ta kontakt. Förståelsen för varandras synsätt och problem har ökat. Något positivt ekonomiskt resultat har arbetet dock inte gett. l993 fick man ett lllCl överskott åts upp 1994.Totalt blev resultatet ett minus 88 000 kr. som Men med tanke vad lagt ncd de olika projekten är summan inte stor, sågar projektsekretcraren och ekonomen Göran Lindelöw. Att vån resultat är sämre trorjag beror pvå att vi redan innan Finsam gjort en del av de enklare åtgärderna. som att sätta ein lörsäkringskasschundläggare vftrdccntrulcntn.

Pågående samverkansprojekt lll

Ohälsotalet har ökat med 2,5 dagar till 34,1, men fortfarande ligger Orup lägst av alla landets Finsamområden. Ett stort problem har varit att nå ut till de läkare inte finns i primärvården och som som står för 80 procent av Orupinvånarnas sjukskrivningar. På sjukhuset finns så -väldigt många läkare. Det är svårt att nå- ut med infonnation säger - Hasse Larsson, projektledare och chef försäkringskassan i Eslöv. Att engagera primärvårdsläkama var inte heller det lättaste. Husläkarreformen diskuterades livligt och tog upp mycket av läkarnas tid. Samtidigt menar distriktsläkaren Mogens Hey som varit med i Finsam från början, att problemen med onödig och kostsam tidsspillan inte bara beror läkarna utan finns i båda organisationerna. Försäkringskassan har långsamma rutiner och är inte datoriserad. Handläggarna åläggs också allt fler uppgifter medanantalet tjänster skärsned. Att så förhållandevis projekt kommit igång förklaras med de hårda kraven på lönsamhet. Risken att behöva ta en förlust har verkat dämpande försökslustan. Försöket har förlängts t o m 1996. Då kommer också riksförsäkringsverket och socialstyrelsen att utvärdera samtliga Finsamförsök.

Erfarenheter Att projektledaren kom från försäkringskassan har gjort att Finsam setts lite som ett försäkringskasseprojekt. Om man fått börja om skulle det även finnas läkare projektledare. en som En annan lärdom är att man borde gjort en patient- och personalundersökning innan start, så att resultaten kunde jämföras. Vi borde också ha definierat särskilda insatserså att vårdcentralerna hade genomfört dem samma sätt och kundejämföra resultaten, säger Mogens Hey. När beslutet om Finsam togs visste många bland personalen inte vad Finsam var. Beslutet fattades hög nivå, och vi fick försöka förankra i efterhand ute i verksamheten, vilket gick ganska trögt. säger förre projektledaren Kent Nilsson. Att så starkt trycka på vinstmöjlighetema i början slog tillbaka försöket. Förväntningarna drevs upp enormt innan vi startade. Det skulle bli så väldigt lönsamt. - När vi sedan inte kunde visa särskilt goda resultat tappade många intresset, säger Kent Nilsson.

Pågående samverkansprojekt 113

räddar

modell

Ny

välfärd

Projekt: Sosam.4 Stenungsund Ett samordningsprojektmellan sjukvård, socialförsäkring och socialtjänst.

Huvudmän: Bohuslandstinget, Stenungsundskommun och Bohusläns allmäna försäkringskassa. samverkande parter: Landsting, kommun och försäkringskassa.

Kontaktpersoner: Aston Carlsson. ordförande i bcställarnämnden. 010 67l 08 26. - Majbritt Boström, verkställande chef beställarförbundets kansli. 0303 680 19. - Hans Folkesson. projektchef socialstyrelsen. 08 783 32 7l. -

Bakgrund I Stenungsund finns en läng tradition av samarbete över myndighetsgränser, en tradition som utvecklats och varit nödvändig för att klara den kraftiga befolkningstillväxten i kommunen. Stenungsund blev kommun för 20 år sedan. Då var befolkningen 5000 personer. en egen Idag är den 20 000. Inflyttningen har fört med sig att invånarnas sociala kontaktnät inte har lika djupa rötter som många äldre orter. Redan 1983 ansökte kommunen och försäkringskassan om att få använda sjukpenningen mer aktivt, tiden ännu inte mogen. l början 1990-talet däremot var man även på men var depânementsnivåinne flerpattssamverkan. Det tog några år att klartecken för projektet från regeringen. Framförallt de lagtekniska bitarna drog ut tiden. Det definitiva beskedetkom inte förrän dagen innan projektet startade. Vi hade fått positiva signaler, men osäkerheten kändes ändå jobbig, säger Majbritt - Boström, verkställande chef beställarförbundetskansli. Tiden innan starten l juli l994 användes bland annat till utbildning av de inblandade politikerna.

Mål Målet är att förbättra vård, omsorg och service genom att samordna resurser och kompetens. För invånarna innebär projektet mindre rundgång mellan olika myndigheter, och snabbare behandling. De insparadc pengarna läggs i en speciell riskfoitd och används till att ge mer vård och service, eller för att täcka sparbcting.

Samverkande parter Projektet drivs Boltuslztndstittget. Stenungsundskonmtutt och Boltusliins ztllinåinu försäk- :tv

1 14 Pågående samverkansprojekt

ringskassa.

Ett samverkansavtal med Arbetsmarknadsverket Arbetsförmedling och AMI innebär att de

är med i samarbetet inte i den finansiella samordningen. men

Genomförande människornas behov och vård och sevice utifrån det, inte utifrån Tanken är att se ge myndigheternas olika befogenheter. För lyckas med det lägger man i Stenungsund landsatt tingets för hälso- och sjukvård, kommunens för socialtjänsten och försäkringspengar pengar kassans för sjuk- och arbetsskadeförsäkring i en gemensam kassa. pengar Huvudmännen har bildat Beställarförbund med tre erfarna politiker från respektive ett Beställarförbundet förfogar över kassan och beställer vård. omsorg och service. I de huvudman. med utförarna skrivs kravet samverkan in. avtal som tecknas Under förberedelsetiden hade nämnden diskuterat och skrivit ihop sig om mål och prioriteringar. Några särskilt intressanta hade fokuserats, bland annat missbrukare, grupper med ryggnackont och med psykosociala behov. Det är grupper som ofta personer personer hade kontakt med flera myndigheterna. Några problem att prioritera har det inte varit. av vi partigränser och huvudmannaskap. säger Aston - Vi resonerar tills är överens över Carlsson är ordförande i beställamämdnen. som För verkligen vad medborgarna har och i nämnden sina specialområden. att veta anser var en nämligen individernas behov ska styra utbudet, inte vad utförarna tror är Det är som individemas behov. Vi lägger mycket vår tid att träffa folk, säger Aston Carlsson, det kan vara - av föreningar eller enskilda människor talar med och ber om synpunkter. På så sätt stärker som projektet den lokala demokratin. Projektet följs samarbetsråd med ledamöter från huvudmannens styrelser. Till sin av ett hjälp har de ledningsgrupp bestående vardera huvudmans ledande tjänsteman. en av Huvudmännen har också satsat utvärdering med hjälp av utomstående forskare. en Lokalt finns tjänsteman för samordning, information och ser till att en som ansvarar resultatet av utvärderingarna följs upp.

Resultat Ett år efter starten är ett antal olika samverkansprojekt igång. Vi börjar skönja resultat, säger Aston Carlsson. Framför allt utförarsidan har de - ett jobbar direkt mot kunderna funnit att de gör en hel del dubbelarbete. Flera utför samma som sak. Inom äldrevården finns goda exempel samverkan: Samlad hemvård. äldrerehabilitering nâitverksarbete. Samarbetet barn i riskzon och missbrukare har också tagit form. och runt Även samarbetat tidigare så gör det samlade ansvaret nu att det blir mer - om man riktigt, säger projektledaren Majbritt Boström. Sedan några månader har beställarnämnden slutit avtal även med arbetsförmedlingen,

lansarbetsnämndenoch AMI, där intresset är ston för konkret samarbete. Utvärderingar och uppföljningar är mycket viktiga. Alla projekt lämnar årliga rapporter. Utöver de utomstående forskarna följs 4 S-projektet socialstyrelsen och riksförsäkringsav verket fått regeringens uppdrag att utvärdera projektet. som

Erfarenheter l-örandringszirbctct hade förmodligen gått smidigare information gått ut till verksamom mer heten: till administratörer och utförare. Det osäkra läget innan projektet kom igång gjorde att inte ville lägga för mycket resurser utbildning ifall det skulle bli ett nej. Men man utformade vcrksamhetsmål hade underlättat arbetet. menar Majbritt Boström. gcmcnszimt

Pågående samverkansprojekt 115

förändringsarbete tid. Att finna sina roller och arbetssätt är inget som går Allt tar nya

snabbt.

Bohuslandstinget har redan tidigare arbetat decentraliserat med sjävständiga Inom man och sjukvårdsnämnden inom kommunen modellen ny, och där har svårighälso- men var

heterna att ställa varit störst, berättar Aston Carlsson. om kärva ekonomiska läget har också krävt besparingar. Vinster med projektarbetct har Det

tagits ut i förväg. vilket minskar utrymmet att prova nya modeller.

Ett problem är projektets budgetprocess inte ligger i fas med landstingets och kommunatt

vilket orsakar svårigheter. ens. projekt i halvårsskiftet är inte att rekommendera, säger Majbritt Boström, det - Att starta

del administrativa övergångsproblem. innebar en

Projektet skulle från början pågå till och med 1997, har man fått ytterligare ett år men nu

sig.

När det gäller så här förändringsprocesser så får man räkna med två år innan pass stora igång, säger utvärderarna socialstyrelsen, Hans Folkesson. Dct är en helt ny skutan är en av

välfardsmodell som växer fram.

Pågående samverkansprojekt l 17

En

process

som kraft

ger

Verksamhet: Dctfzuxs brukför alla, Södra Skaraborg.

Huvudman: Ideella föreningenDe finns brukför alla.

samverkande Kommunerna Falköping. Tidaholm. Habooch Mullsjö. parter: arbetsförmedlingarna. länsarbetsnämnden försäkringskassorna. hälso- och sjukvården.och de fackliga organisationerna.

Kontaktpersoner: Sture Höggrund. initiativtagare. 0515 109 73. - Stig Karlsson. initiativtagare. 0500 41 40 83. - Lars Westh, chef för arbetsförmedlingeni Falköping, 0515 - 865 00. Lennart Andersson. ordförandei styrelsen. kommunalråd. 0392 140OO. -

Bakgrund I kommunerna Falköping, Tidaholm, Mullsjö och Habo bor totalt 62 000 personer. Av de 38 000 är mellan 16 och 64 år står drygt en fjärdedel utanför arbetsgemenskapen grund som av arbetslöshet, lângtidssjukskrivning. förtidspension eller annat. Under 1993 betalades ungefär ntiljard kronor ut i direkta bidrag till dessa människor. en Inom Det finns bruk för alla tror man att pengarna skulle kunna användas ett betydligt bättre sätt. Det finns i samhället en tro att om människor bara har sin försörjning så är det frid och fröjd, säger Sture Höggrund, en av initiativtagarna. Villkoret för att ekonomiskt stöd från myndigheterna är att man inte jobbar. Men att inte ha en meningsfull sysselsättning är en stor hälsorisk. Under sin tid som landstingstjänsteman hadeSture Höggrund och kollegan Stig Karlsson sett bristerna i systemen. Men det var först som pensionärerde hade tid att formulera ett alternativ. Ett alternativ som inte byggde utanförskapoch passivt bidragsberoende utan egenvärde och lön för meningsfull sysselsättning, Arbetsuppgifter finns. Och pengarna finns ju. Vi tillför inget nytt, bara administrerar annorlunda, säger Sture Höggrund. I de inblandade kommunerna var den politiska enighetentotal. trots att tre kommuner har borgerlig majoritet och en socialdemokratisk. Den allmäna uppfattningen hos de inblandade var också att arbetslösheten kommer att vara fortsatt hög.

Mål Målet är att förbättra hälsan hos personersom står utanför arbetsmarknaden, genom att förändra bidragsberoende till aktivt lönearbcte där och efter förmåga bidrar till sin lön. På två år var en ska 1000 nya jobb ha skapats.

118 Pågående samverkansprojekt

Målet är också förändra myndigheternas regler. så att samverkan kan gå smidigare. Ett att förändrat mönster väntas även ge positiva effekter samhällsekonomin.

Samverkande parter I styrelsen för föreningen sitter kommunalråd från samtliga fyra kommuner, förvaltningschefer från försäkringskassa och arbetsförmedling. representant för den lokala hälso- och samt en sjukvården. De fackliga organisationerna och folkbildningen finns med. och en person från det lokala näringslivet håller på att rekryteras. fått från landstinget, länsarbetsnämnden, Ekonomiska resurser har föreningen kommunerna. länsstyrelsen folkhälsoinstitutet och arbetslivsfonden.

Genomförande Fram till juni 1994 när föreningen Det finns bruk för alla bildades pågick ett tålmodigt arbete för att med alla paner. Vi utnyttjade våra kontaktnät sedan landstingstidcn. Vår första kontakt var idén och sammankalladeberört folk i området, säger försäkringskassansom verkligen tände Sture Höggrund. Det visade sig att insikterna systemets brister var spridda bland samtliga myndigheter. om Vi från arbetsförmedlingens sida sökte ett angreppssätt och såg nu en möjlighet att samarbetamed kommunen, säger Falköpings AF-chef Lars Westh. Bland våra arbetslösa har fjärdedel ingen ersättning, och står alltså utanför arbetsmarknadsåtgärdema. Genom en sådan en här aktivitet kommer även denna gruppen med. l september 1994 startade en tioveckorskurs för 24 blivande processledare. De hade målgruppen hade länge varit arbetslösa eller sjukskrivna. Länsarbetsnämnden rekryterats ur och stod för kurskostnadema. Trots att kursen var hård genomfördealla den. Utbildningen betonade det ledarskapet och kraften kommer underifrån. Mycket tid lades också att planera nya att den fortsatta verksamheten, komma idéer, göra kalkyler etc. I januari 1995 startade processledama sina egna projekt, mångainom miljö, återanvändning eller kultur. Till varje projekt knöts åtta-tio andra människor. Second hand för möbler och husgeråd, konsthantverk, dansteatrar, datastuga är några idéer som genomförts. Ett projekt riktar sig till ortemas föreningar som kan hjälp med kansliservice. Idéerna bygger på människornas intressen.Ingen uppifrån bedömer dem. egna Vi i styrelsen träffas gång månaden och i får då rapporter om vad som är gång, hur - en många är engagerade och det ekonomiska läget, berättar ordföranden Lennart Andersson som också är kommunalråd i Mullsjö. Vi håller dessutom ett öga att projekten inte som snedvriderkonkurrensen. De ekonomiska resurserna hämtas ur flera påsar. Rekryteringsstöd, Dagmar-medel. kommunalbidrag, fonder och med Processledama har lön från föreningen. medan sponsorer, mera. övriga aktiva behåller de bidrag de redan har. En EU-ansökan om fem miljoner kr har lämnats och fått positiva signaler. En ny kurs för processledare börjar i januari 1996.

Resultat Totalt har 208 fått sysselsättning under det första âret.Arbetsförmedlingen har anvisat personer 36 och sociulförvaliningnma lO. flest, 143 personer, försäkringskassan Processen är i full gång, Några vetenskapliga resultat är det för tidigt för. men enligt proccsslcdarnaär deltagarna mycket nöjda. Vi kan konstatera att de deltar blir mer aktiva. säger Lennart Andersson. Av de - som utbildade processledarnahar femsex fått andra ;trhcten eller börjat studera.Tre andra processledurc tidigare sjukpcnsioncradc, men arbetar igen idag. vilket iir en vinst. var

Pågående samverkansprojekt 119

Hela processen följs av forskare från Bergslagsgruppen och från Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin i Stockholm, som etablerat en lokal forskningsstation i Falköping. De ska följa och utvärdera arbetet gäller folkhälsan och de samhällsekonomiska effekterna. Som hjälp i forskningsarbetet har de ett antal hälsoobservatörcr, som rekryteras ur den tredje sektorn som målgruppen för Det finns bruk för alla kallas. Processenkommer också utomstående till godo genom de sociala projekten t ex besöks- grupper som besöker ensamma människor, invandrare och folk institutioner. Andra projekt, bland annat återanvändningen, ger redan ett ekonomiskt tillskott till föreningen. Deltagarna håller också att bilda en egen förening för att tillvarata sina intressen. Pengar i nedskämingstider är dock inte det lättaste. Det här med finansieringen är fortfarande svårt, säger Sture Höggrund. Parterna bevakar varandra och det är noga hur mycket de andra har gett. Vi hoppas nu EU-medel tills myndigheternas regelverk hunnits ändras.

Erfarenheter En förutsättning för att lyckas är att man hittar eldsjälarna som kan driva och föra idéerna vidare. Vi i styrelsen är mycket engagerade, och en annan sak som underlättar är att alla har höga positioner. Träffas vi och kommer överens om något så blir det så. För en underordnad tjänsteman hade det varit svårare,eftersom han måste förankra mer säger Lars Westh, AF. Att initiativtagarna hade lång erfarenhet och kunskap om hur samhällssystemet fungerar, och inte minst ett brett kontaktnät, är förmodligen också en av anledningarna till att myndigheterna vågat hoppa på. Den politiska enigheten är en annan förutsättning. Man måste vara beredd att tumma lite reglema. säger kommunalråd Lennart Andersson. - Vi ser till den enskilda människan. Och om cheferna ställer upp och säger: Lös det ur människornas perspektiv. så går det.

Pågående samverkansprojekt 121

Smidighet

resultat gav

Myndigheter i samverkan. Rinkeby, Stockholm. Verksamhet: arbetsmarknadsprogram för långtidsarbetslösa. Ett

stadsdelsförvaltning. arbetsförmedlingen i Rinkeby och Huvudmän: Rinkeby

Stockholms läns försäkringskassa.

Samverkande Kommun, arbetsförmedling och försäkringskassa. parter:

Jutfelt. bitr. stadsdelschef 08 761 90 32. Kontaktpersoner: Dag - Bäckström. byrådirektör länsarbetsnämnden. Hans

59. 08 - 629 10 chef för arbetsförmedlingen. 08 795 31 00. Jukko Lehtonen. -

Bakgrund invandrare eller personer med invandrar- Rinkebys 14 000 invånare är 80 90 procent Av och språksvaga. Redan under högkonjunkturen var bakgrund. Många dem är lågutbildade av gjort det ännu svårare att komma ut i arbetslösheten hög. och 1990-talets lågkonjunktur har

ålder står utanför den ordinarie arbetsmarkarbetslivet. En tredjedel alla personer i arbetsför av socialbidrag även om orsakenär arbetslöshet. naden. Många lever

tidigare högst i landet över 80 dagar per år. Ohälsotalet var Rinkeby insåg tidigt att det traditionella arbetssättet inom t ex Myndigheterna i denna långvariga strukturella arbetslöshet. De socialtjänsten inte effektivt när det gällde var erbjudas för för att ge någon effekt. åtgärder som kunde var myndighetsgränserna borde arbetet gå effektivare. istället kunde samarbeta över Om man dubbelarbete skulle frigöra resurser som kunde åtgärder skulle bli större. Minskat Utbudet av arbetslöse skulle det bli mindre rundgång mellan användas för riktade åtgärder. För den

myndigheterna.

Mål den tid är passivt beroende av med gemensamma insatser begränsa en person Målet är att

socialbidrag, sjukpenning eller arbetslöshetsundcrstöd.

Samverkande parter dcn lokala försäkringskassan och arbetsför- Projektet drivs Rinkeby stadsdelsförvaltning. av

medlingen i Rinkeby. chef och administratörer från stadsdels- Personalen består fem socialsekreterare, en tre av från försäkringskassan och 14 personer från arbetsfomtedlirtgcrt. forvaltningen, två handläggare

Alla anställda avlönas respektive ntyndighcir av

122 Pågående samverkansprojekt

Genomförande När Myndigheter i samverkandrog igång som ett AMS-stöttprojekt i-.november 1991 var strategin att utnyttja de samlade resurser som fanns för aktiva åtgärder. Det rör sig om utbildning, praktik, arbetsträning, beredskapsarbete,ALU, stanaeget-bidrag med mera. Alla som jobbar i projektet i gemensamma lokaler, och arbetet leds av arletsfönnedlingens chef. Det övergripande ansvaret för verksamheten har en ledningsgrupp bestående av cheferoch biträdande chefer för stadsdelsnämnden,försäkringskassanoch arbetsförmedlingen.De träffs en gång i månaden och följer upp verksamheten och hur målen uppfylls. Målen är mytket konkreta; x antal ungdomar ska vara igång, x antal beredskapsarbeten etc. Märker vi till exempel att vi har färre ungdomar än planerat kan vi direkt se til att fördela om resurserna, säger bitr. stadsdelschefDag Jutfelt. När projektet startade ingick bara två personer från Stadsdelsförvaltningen och sju rån arbetsförmedlingen, men man fann snabbt att det behövdesfler. ldag jobbar 24 personer ned Myndigheter i samverkan och projektet har pennanentats. Arbetet är uppdelat tre grupper: De långtidsarbetslösa, ungdomar och övriga. Itom grupperna jobbar personlen tillsammans oavsett myndighet, och istället för att skick: de besvärliga fallen mellan sig sätter man sig ner och resonerar fram en lösning tillsammans. För att få ut folk i arbetslivet har man tagit till en del okonventionella lösningar. Stadsdelsförvaltningen har t ex anställt 130 arbetslösa som sedanlånas ut till privata föreag. Det kan man förstås reagera mot, men anser inte att de konkurrerar. jobben hadeinte funnits om inte vi gått in, säger Dag Jutfelt. Av Rinkebys 2500 arbetslösa är 1164 i åtgärd hösten 1995. Alla som är ute i åtgärder öljs upp två månader innan tiden går ut. Då görs en ny plan för fortsatta arbetsliv. personens Myndigheter i samverkan har också lett till två godkända EU-ansökningar. Den ena gå ut att öppna ett företagarhotell för invandrare. Vi vet att svenskar inte anställer invandrare, och att invandrare ofta startar ;må enmansföretag. Vår idéär att hjälpa dem att bli större och så sätt anställa fler. Genon att hålla med lokaler och kontorspersonal hoppas det, säger Dag Jutfelt. Av kostnaden 10 miljoner kr står EU för hälften. Det andra projektet riktar sig till ungdomar i riskzonen som idag bara driver runt. I fösta omgången ska 32 unga mellan 18 och 25 år få syssla med något de tycker är intressant. :må I grupper om fyra-fem personer ska de få ta körkort och lära sig köra folkrace, lära sigITutvecklingen, få filma eller spela teater. Som handledare finns vuxna men efter hand ska klara sig allt självständgt. grupperna mer Efter nio månader har de unga förhoppningsvis en annan framtid att till mötes. Arbetetska vara riktigt. Teatergruppen kommer till exempel att ledas av en regissör och åker efter projektet till Lissabon för att spela upp en pjäs engelska.

Resultat Under 1993 genomförde högskolan i Växjö en utredning av de samhällsekonomiska vinner som projektet gett under 1992. Den visade att 22 miljoner kr sparats in. Ohälsotalethar sjunkit till cirka 73 dagar. Någon senare ekonomisk uppföljning har inte gjorts. Av de personer som deltar någon åtgärd i får 14 procent jobb öppna marknaden efttråt, siffror som alla är mycket nöjda med. -Jag är fruktansvärt nöjd, säger Hans Bäckström. byråchclpå låittsarbctsnâindcn och tidigare bitr. chef arbetsförmedlingen. Vi har lyckats hålla områdetstabilt trots lågkonjunkturen Arbetet fungerar mycket smidigare. Bcslutsvägarnahar kortnts och dubbclarbetct är bota. De samlade kunskaperna gör att det är lättare att hitta rått åtgärd för den arbctslösc. Att Rinkeby är en stadsdelsnämnd iir en stor förtjänst. Att kunna ta vissa beslut själv lCh -

Pågående samverkansprojekt 123

inte behöva till Stockholms stad för allt har underlättat. säger Hans Bäckström. En annan fördel, menar arbetsförmedlingens chef Jukko-Lehtonen är att de inblandade parterna jobbarihöm sammageografiska område. Här finns en arbctsfönnedling, ett försäkringskassekontor och en socialförvaltning. Det gör att man kan samordna till maximal nytta. Ett problem är dock all pappershantering. Att ha ett gemensamt dataregister tillåter inte lagen, så allt måste skötas manuellt. Ett annat problem är myndigheternas interna strukturer. När det gäller våra socialarbetare så har det inte ansetts ett riktigt jobb att jobba med - som arbetsförmedlingen. Socialarbetama i projektet hamnadelängst ned i den hierarkiska ordningen. Men då flyttade vi dem så att de är anställda av tekniska byrån istället. och är det rusning nu för att jobba här. säger Dag Jutfelt. Att det krävs smidighet att jobba äver myndighetsgränser är alla överens om. Det går inte att läsa lagen för varann. utan handlar om att ge och ta.

Erfarenheter Projektet har fungerat över förväntan, men spärrarna mellan de olika myndigheternas ansvarsområden och befogenheter är ett hinder i arbetet. Därför har Stockholms Stad under november 1995 ansökt till regeringen om att få driva projektet under en huvudman, där alla resurser läggs i en gemensam påse. Man vill bilda en politisk ledningsgrupp med representanter från stadsdelsnämnden,stadens arbetsmarknads-och utbildningsnämnd, länsarbetsnämndenoch försäkringskassansstyrelse. Gruppen skulle ha ansvar för arbetsmarknadspolitik, socialpolitik för arbetslösa och vissa sjukförsäkxingsfrâgor.

Pågående samverkansprojekt 125

Samarbete ger

motivation

Projekt: Projekt Kal, Göteborg. Ett arbetsmarknadsprojektför långtidsarbetslösasvenskar och invandrare.

Huvudman: AMI Hisingen.

Samverkande AMI, arbetsförmedlingar. parter socialkontor och Komvux.

Kontaktpersoner: Jukka Luukkonen, projektledare. AMi, 031 779 22 80. - Eva Bondesson, socialsekreterare,031 50 74 41. - Anna Danielsson, handledare Komvux. 031 779 22 80. -

Bakgrund Situationen för de långtidsarbetslösa Hisingen i Göteborg var ganska hopplös när arbetslösheten sköt i höjden 1990-talet. Det var lättare för arbetsförmedlingarna att prioritera människor som stod närmare arbetsmarknaden än till exempel invandrare och lågutbildade. Många av de långtidsarbetslösa hade behov av mer individuell hjälp vid jobbsökning än vad arbetsförmedlingen kunde erbjuda. Över 80 procent av deltagarna i Projekt Kal var socialbidragstagare. Under 1994 fick länsarbetsnämnden stora resurser för att sätta in åtgärder mot arbetslösheten, vilket gjorde att attityden mot nya projekt var öppen och pådrivande. Komvux Hisingen hade, efter neddragningar på Volvo och Götaverken bland annat, arbetat fram en metod för undervisning som gick ut att vitalisera den arbetsiöse. De hade funnit inriktar sig den arbetslöse aktiv i sin framtidsplanering så det att om man gav mycket mer än att läsa ämne för ämne.

Mål Målet med Projekt Kal är att långtidsarbetslösa ska jobb, eller utbildning, efter kursens 20 veckor. Alla som lämnar Kal ska ha en tydlig handlingsplan för sin framtid. Det processinriktadc arbetssättet gör deltagarna mer aktiva, och de ska känna att lösningen för deras framtid ligger hos dem själva och inte hos samhället. Målet är också att skapa möten mellan deltagarna och de småföretag där tror att jobben finns. Med rätt stöttning vågar småföretagen satsa nyanställningar, menar projektledare Jukka Luukktvrten AMI.

Samverkande parter l arbetsgruppen ingår font urbctskonsulettter från AMIAF. Sju lärare och en syokortsulcttt från Hisingens Komvux finns med. samt två socialsekreterare vilkas kostnader delas :tv sztttttlign

126 Pågående samverkansprojekt

Hisingens socialkontor. AMI Hisingen är projektets huvudman.

Genomförande Hösten l994 träffades Jukka Luukkonen,.AMl. Eva Bondesson, socialtjänsten, och Felix Reinhard från Komvux, för att diskutera upplägget. Ramen var att göra något för långtidsarbetslösa svenskaroch invandrare. Innehållet forrnades efter de sökandesbehov. För de inblandade lärare, arbctskonsulenter och socialsekreterare innebar arbetet att den - egna arbetsuppgiften inte var självklar längre. Nu var alla en del av gruppen. Det var mycket roligt att jobba ihop sig kring en gemensam metod även om det tog ett tag att hitta sin nya roll, berättar Eva Bondesson. En tom varvslokal byggdes om för att passa projektet. Alla finns på samma ställe vilket underlättar kommunikationen. Personalstyrkandelade också sig i två mindre arbetslag. Målgruppen deñnierades noggrant. För att komma med ska man vara mellan 25 och 45 år, och behärska svenska. Förhållandet mellan invandrare och svenskar liksom mellan män och kvinnor ska helst vara femtiofemtio. - När en person remitteras från arbetsförmedling eller socialtjänst har projektets arbetskonsulenter först ett kartläggningssamtal. Därefter bjuds personen in till två studiedagar om projektet. där lärarna får grepp om språknivån. l-lur man fungerar i grupp är också viktigt. Efter det väljs gruppen ut. Under våren 1995 har tre ZO-veckorskurscr genomförts med sammanlagt 130deltagare. Kursens första veckor går till aktiviteter som stärker gruppkänslan och tränar den sociala förmågan. Efter hand för man in mer om arbetsmarknaden. försöker förklara hur den ser ut. olika branscher. krav på flexibilitet etc. Olika söka jobb-aktiviteter, och privatekonomisk rådgivning ingår också. Studiebesöken är många, både moderna och gamla företag. och deltagarnasegna frågor får till stor del styra kursens innehåll. Några lektioner med fasta ämnen har man inte. och lärarna är mer handledare än auktoriteter. Många av invandrarna och de lågutbildade svenskarna som kanske just fått sparken efter tjugo års arbete samma ställe, förstår inte arbetsmarknaden.Därför har de ingen chans att få jobb eftersom de inte vet hur de ska göra, säger Jukka Luukkonen. Det är det hjälper dem med. En datasal är tillgänglig där deltagarna lär sig hantera en dator. skriva meritlistor och ansökningshandlingar, användaInternet etc. Efter femsex veckor får kursdeltagarna börja söka praktikplats. Hur lång praktiken blir är upp till den enskilde. Under praktikperioden jobbar samtidigt grupphandledarna med arbetsgivaren för att se om de kan tänka sig fortsatt anställning, och vad som i sånt fall måste kompletteras i utbildningsväg. Arbetskonsulenterna fyller med information om olika stödfomier. De två sista veckorna av kursen görs individuella handlingsplaner. Alla som slutar ska veta vad de vill jobba med, och hur vägen dit scr ut.

Resultat Tre kurser med sammanlagt l30 personer har hållits hittills. och resultatet iir lovande.

22 har fått jobb eller vantar Samhall. - 9 håller att starta cgct. - 51 har funnit och rckommcntlcrzits utbildning H10 nrhctc. -

Pågående samverkansprojekt 127

2l fonsätter praktik eller beredskapsarbete. -

10 fortsätter AMl eller AF -

l7 avbröt deltagandet. kick och sig själv-och sin förmåga. Några Pedagogiken har gett människorna en en ny tro gått, andra skulle behövt och får i viss mån fortsatt fick jobb innan de 20 veckorna - -

stöttning. varit mycket positiv, även antalet invandrare blev fler invandrarnas språkutveckling har om

än önskat i grupperna 70 procent. främlingsfientlighet har inte funnits. Svenskarna i grupperna var till Några problem med - Reinhard. reserverade, sedan mycket hjälpsamma, berättar Felix en början men effektivt och verksamt tack att man jobbat över myndighets- Att Projekt Kal varit mer vare inblandade överens Kursdeltagarna står i centrum och deras behov styr gränserna är alla om.

inriktningen istället för tvärt om. förståelse för varandras roller har också blivit större i takt med att kunskapen om Personalens

varandras områdenökat.

Erfarenheter samverkansprojekt mellan olika myndigheter är att det prioriteras lägre än myn- Risken för ett gäller neddragningar. Därför blir projektet också dighetens ordinära verksamhet, när det

sårbarare det räcker parterna backar så vacklar allt. - att en av kontorschef till sin budget, förståeliga skäl, säger Jukka Luukkonen. Varje ser egen av - Men jag saknar strategiskt medveten planering. en cheferna AMl och AF, rektorn på Komvux, slutade under Ett annat problem var att samt koppling till projektet. De är positiva i teorin, men har våren. De nya cheferna har inte samma

tänka på, och det kan bli svårare att resurser. sina resultat att projektet ska kunna fortsätta är att kommunen tar en större del av En förutsättning för att kostnaden,tror Jukka Luukkonen. utvärdera projektet, i samverkan med alla inblandade, och Länsarbetsnämnden kommer att EU-mål 3-ansökan. År resultatet bra görs en formell EUredovisa resultatet i form av en

ansökan. planeringstiden innan starten bör vara väl tilltagen. Om alla hinner En annan erfarenhet är att så flyter kommunikationen bättre när projektet är igång. känna sig trygga i sina nya roller

Upplägget och pedagogikenär alla nöjda med. svenskkunskap hos deltagarna för högt, berättar Eva Vi fick kritik för att satte kraven - inte svenska har det känns helt rätt idag. Målet ärju arbete och kan man man Bondesson,men

ingen chans att jobb.

i 1 i 1

Pågående samverkansprojekt 129

Samverkan

fler jobb

gav

Verksamhet: Södermalms arbetsmarknadskontor.SAK. Stockholm. Ett arbetsmarknadsprojekt för långtidsarbetslösa.

Huvudman: ArbetsförmedlingenSödermalm. Stockholmstadssocialförvaltning och arbetsmarknadsbyrån.

Samverkande Arbetsförmedling. socialtjänst och arbetsmarknadsbyrån. parter:

Kontaktpersoner: Ingemar Paulsson, bitr chef AF-Södermalm.08 615 86 2l. - Krister Mannert. socialsekreterare, 08 615 86 88. -

Bakgrund Av Södermalms cirka 120 000 invånare är ll 000 inskrivna arbetsförmedlingen. Många av de långtidsarbetslösalever socialbidrag även om orsaken är arbetslöshet. Både inom arbetsförmedling och socialtjänst har man insett att beröringspunktema för de båda verksamheterna är många. Människor slussas mellan de olika myndigheterna. utan att någon förbättring inträffar. Att arbetslöshetenkommer att ligga kvar på en hög nivå är alla inblandade överens om. Samhället håller att omstruktureras. låglönejobben försvinner och de lågutbildade har svårare att hitta jobb. Vi har redan märkt att långtidsarbetslösheten ligger kvar höga nivåer, säger Ingemar Paulsson, bitr chef på arbetsförmedlingen Södennalm. 1992 började planerna på en gemensam handläggning ta form. Genom att ställa frågorna: Var står nu Vad har för problem Vem gör vad så diskuterades en modell for samarbete fram chefsnivå.

Mål Målet är att förhindra att människor slås ut från arbetsmarknaden.Genom olika insatser ska de istället komma ut den öppna marknaden.

Samverkande parter Projektet drivs av arbetsförmedlingen Södennalm, socialdistrikt 4 och samt arbetsmarknadsbyrån som hanterar alla beredskapsarbeten och jobb skyddadearbetsplatser Stockholm.

Genomförande Under ett antal konferenserutfonnadc cheferna arbelsfomicdlingen, arbctsmarknadsbyrån och socialförvaltningen cn handlingsplan för hur ett samarbetekonkret skulle se ut. Bland annat hur många sökande som skulle komma från vardera organisation. Målgruppen var långtidsarbetslösa socialbidragstagare utan drogproblcm och dylikt. som är inskrivna arbetsförmedlingen.

5 l5-l387

130 Pågående samverkansprojekt

arbetsmarknadskontor. SAK, med två arbetsförmedlare. fyra 1993 startade Södennalms från arbetsmarknadsbyrån. arbetspsykolog deltid och en socialsekreterare, två personer en ställe. i projektledare. All personal var samlad på ett

chefer från de olika huvudmännen följer arbetet och har det En styrgrupp bestående av

övergripandeansvaret.

beslut socialbidrag kan omvandlas till sociala beredskaps- Efter att kommunen fattat om att

de första deltagarna emot hösten 1993. De kom via arbetsförmedlingen eller var arbeten, togs

remitterade från socialkontoren. Deltagandet har hela tiden varit frivilligt.

får handläggare. och under hela perioden ordnas olika jobbsökar- Den inskrivne en egen

arbetsplatser erbjuds är till 60 procent privata. och utplaceringen görs av aktiviteter. De som arbetsplatserär inte något problem, många arbetsgivare ringer själv handläggarna. Att få tag i

och vill ha folk.

tillgång till hela utbudet åtgärder, allt från AMS- Tack vare samverkan har man av

andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. till sociala och vanliga beredskapsutbildning och

arbeten. ökade. säger socialsekreterare Krister Mannen som varit Möjligheterna som handläggare varandras och lär Jag kan idag till exempel med från start. Vi använder resurser. oss av varann.

personal möte för att igenom veckans händelser och Varje fredag har all ett gemensamt

planera inför framtiden.

500 inskrivna SAK. Att ha en hanterli g grupp och Två år efter starten år knappt personer

ingick också i grundtanken. Hur lång tid varje person är inskriven inte ta in för många

kort insats. jobbsökarkurs, medan andra kanske varierar. En del behöver bara en som en

behöver såväl utbildning som beredskapsarbeten.

anpassade lösningar efter och behov, säger Krister Mannert. Vår idé är individuellt var ens lämnar SAK varje halvår, och då har de med sig en handlingsplan för Cirka 200 personer

sin framtid.

Resultat

drag får 20 fler jobb öppna marknaden Verksamheten är effektiv. I grova procent personer - FUB, med andra liknande verksamheter utan samverkan. säger Ulf Karlsson jämfört Utvecklingsbyrån inom Stockholm stads socialförvaltning. som utvärderat Forsknings och

arbetet under 1994.

fått fram genom hur många de utflugna som inte har vare sig Siffrorna har man att se av

socialbidrag eller någon arbetsmarknadsersättning tre månaderefter att de lämnat SAK.

deltagarna jobb öppna marknaden. Hos jämförelse- Under 1994 fick 29 procent av

Arbetsmarknadsbyråns deltagare, fick endast tio jobb. Målgruppen är dengruppen, en av förklaringen. enligt utredningen. är att samverkan gett fler samma, och den sannolika

möjligheter.

har vinster både för jobbar och för deltagarna, säger Krister Arbetssättet gett stora oss som slipper remissförfarandet. och skickar inte längre folk mellan oss. Och för de Mannert. Vi

arbetslösaär det stor fördel att ha all hjälp under ett tak. en

Att ha sin handläggare har också uppskattats mycket. egen myndighetsnivåer har fördjupais. såväl lednings- och organisations- Samarbetet alla

handläggarnivå. nivå som och tidigare teamutveckling, säger Krister Mannert. Vi Fast borde nog ha satsatmer behovet Det är svårt att komma från olika mvndighetskulturcr. märkte efterhand att var stort.

Man sig sak, men tolkar ändå olika sätt. tror mena samma

Erfarenheter

finns det hinder för samverkan. Myndigheterna har olika regelverk. och vid krav Fortfarande

Pågående samverkansprojekt 131

strikt åtlydnad drabbasofta samverkansfonner, där det krävs flexibilitet. Det finns ett revinänkande försvårar, säger Ingemar Paulsson, AF. Myndigheternas - som uppbyggnad är delvis förlegad och borde luckras Medborgama vill ha tjänster och service. upp. En svårighet för dem jobbar SAK är att de som kommer från staten och de från som kommunen harolika avtal. Yrkesrollema är inte heller lika självklara i ett samverkansprojekt. 1997 kommer Södermalm att delas i tre Stadsdelsnämndenoch hur det då går med SAK är upp oklart. Men jag ingen återvände, säger Ingemar Paulsson. Resurserna blir allt knappare och - ser jag måsteanvända alla medel för att klara situationen. tror man

Resultat för de 192 personer som lämnade SAK jan-jun 1995

I Arbete 35%

Skyddat arbete 3% a. EI Utbildning 9%

DÅter AF 21%

uu

.Åter

soc.tjänst 6%

53°. 50.0 Till försäkringskassan 7% no0 E] Flyttade 3%

avhörda 8% g

äövrigt, i

t ex graviditet 8%

Pågående samverkansprojekt 133

Fyra parter

en helhet ger

Projekt: Finspångsprojektet. Ett samverkansprojektmellan fyra paner.

Huvudmän: Finspångskommun. Östergötlands läns allmäna försäkringskassa. Landstingeti Östergötland och länsarbetsnämnden i Östergötland.

samverkande Kommun. försäkringskassa.landsting, arbetsförmedlingoch parter: arbetsmarknadsinstitutet.

Kontaktpersoner: Hans Lindberg. projektledareoch utvecklingschef. Finspångs kommun.0122 850 00. - Lena Johansson, teamledare,försäkringskassan,0122 235 04. - Mats Hasselrot, personal-och utvecklingschef inom hälso- och sjukvården,0122 224 30. -

Bakgrund Finspångsborna upplever sig må bättre än sina jämnåriga. De har mindre ångest och sover gott om nätterna. Det visar två enkäter som landstinget i Östergötland gjorde 1991 och 1993. Ohälsotalet i Finspång är lägre än i länet helhet, 37,7 39,6 dagar. som mot I Finspång finns två stora tillverkningsindustrier är framgångsrika exportföretag. som Arbetslösheten är en procent lägre än i riket, 9,2 procent i september 1994. - Vi har tryggheten i att ha jobb, och har inte haft några direkta kriser, säger Hans Lindberg, projektledare och utvecklingschef kommunen. Intresset för nya myndighetsmodeller har ökat i takt med insikten de nuvarande om att systemen inte är anpassade till vår tid. Eftersom kommunen är såpassliten 23 000 invånare - så var de berörda chefspersonemaväl bekantamed redan innan samverkansplanema varann tog form. Det gjorde att idéerna snabbt fick fäste. Man fastnade för Stenungsundsmodellen, men ville utöka den så att även länsarbetsnämnden kunde ingå.

Mål Målet är att fördjupa samverkan mellan myndigheterna så att kvalitén på insatserna till invånarna blir bättre. samtidigt som stora samhällsekonomiska vinster kan göras.

Samverkande parter l samarbetet ingår Finspångs kontmun. hiilso- och sjukvården i Finspång, Iänsarhctsniitnnden med arbetsförmedling och ttrhetstnarknadsinstitutct. samt länets fiársakringskasszt.

Genomförande När idéerna om samverkan började konkretiserasunder 1992 bildades två grupper. lin styrgrupp med kotnmunalråtlet. försäkringskassans direktör liinsarbctsnätttittlstlirektörctt, chefen för

6 I5-l387

13 4 Pågående samverkansprojekt

sjukvården och direktören för länets arbetslivsfond skulle dra upp riktlinjer hälso- och - som och projektgrupp med de lokala cheferna för arbetsfönnedlingen, försäkringsoch ramar, en kassan, hälso- och sjukvården samt socialchefen. beslöt genomföra förstudie. Dels för att få ett bättre underlag, dels för att Styrgruppen att en några inbyggda målkonflikter mellan verksamheterna. Dessutom skulle en se om det fanns sådanstudie vara bra att mäta de framtida resultaten mot. genomfördes under 1994. Data, information och uppfattningar hämtades från Studien arbetslivsfonden, yrkesinspektionen, landstinget, Linköpings universitet, försäkringskassan, hälsoskyddskontoret, läkemedelsdata, företagshälsovården, alkoholförsäljningsdata, miljö- och fackliga organisationer och arbetsgivare. grund skrev projektgruppen ihop ett förslag med konkreta åtgärder för att Med studien som samarbetet. Det gällde allt från bedömarteam till gemensam utbildning. öka kartlägga antal typiska fall fick fram ett tydligt mönster över hur folk Genom att ett man kan vandra mellan systemen. Det blev väldigt tydligt, berättar Hans Lindberg. Jag hade aldrig kunnat gissa att det var det handlade Vi upptäckte också hur mycket dubbelarbete vi gör. och att så mycket pengar om. åtgärderna ibland faktiskt är motsttidiga. beslöt sig för verka två fronter. med en kortsiktig och en långsiktig Styrgruppen att långsiktiga planen går lägga ihop de ekonomiska resurserna. I december strategi. Den ut att ansökan få bedriva fyrpartssamverkan från och med 1997 in till 1995 lämnades en om att regeringen. Eftersom det kändes viktigt att snabbt igång något och visa att samverkansidéerna var

riktigt så startades ett bedömarteam. sitter läkare, handläggare från försäkringskassan, en socialsekreterare och en I teamet en en från arbetsfömtedlingenAMI. Dessutom ingår en teamledare som fungerar som medarbetare länk mellan team och beslutsfattare. försöker hitta lösningar för människor som tidigare valsat runt i Gruppen gemensamt Man har valt fyra där det visat sig att personerna ofta haft kontakt med systemen. ut grupper myndigheterna: Människor med problem i rörelseorganen, med psykiska besvär, flera av missbrukare och invandrare. teammedlem har det uttalade uppdraget att jobba obyråkratiskt. vilket inte är det Varje lättaste eftersom varje myndighet har sina regelverk att följa. remitteras till har gått med på det. Sekretessen kommer vi förbi genom Alla som teamet skriftlig fullmakt från Vi har också gemensamma samtal, säger Lena Johansson, en personen. teamledare från försäkringskassan. är lokalt folkhälsoråd under uppbyggnad. Det går också ut att se Utöver teamen ett det är snöoväder så den gamla tanten inte snubblar och helheten. Att sanda trottoarer när att lårbenshalsen både lidande och Eller att dela ut cykelhjälmar till alla bryter sparar pengar. försteklassare. Folkhälsorådet beräknas komma igång allvar under 1996. folkhälsorådet håller arbetsmarknadsråd att byggas upp. I rådet Parallellt med ett företag, fack och företagarorganisationernär det till exempel gäller arbetsskador. Ett samverkar har Verkstan har ont i ryggen och ett annat har behov av en företag en person som vaktmästare. Så kan en överföring ske.

Resultat förstudien blev inte bara mycket bred och heltäckande bild av befolkningens Resultatet av en gjorde också idéerna samverkan spreds i hela kommunen. Många känner till ltälsa. Den att om projektet. jobbar i verksamheten behoven förändring och förväntningarna blev höga De som ser av lvlats Hasselrot. personaL och utvecklingschef inom hiilso- och sjukvårdniir gick ut. sager

Pågående samverkansprojekt 135

en. Det förslag i projektgruppen tog fram var väldigt konkret men när styrgruppen gjorde det till sitt så höjdes abstraktionsplanet och många av de konkretaidéerna togs bort. Det har gjort att inte så mycket hänt som hade velat. Även förändringarna tid så har bara det faktum de lokala cheferna träffats gång om tar att en i veckan gjort att en samsyn och förståelseför varandrasroller växt fram. Det bedömarteam som satt igång upplevs som väldigt lyckat. Det fungerar mycket bra. Sedan september har haft ett 40-tal personer och vad jag känner till ser de teamet som en fördel, de slipper runt mellan oss. säger Lena Johansson. I den ansökan om fyrpanssamverkan som lämnats in till regeringen beslöt styrgruppen först att hela hälso- och sjukvården skulle ingå. även äldrevården. Men den politiska förankringen var inte tillräcklig, så det ströks igen.

Erfarenheter Om fler politiker hade engagerats skulle processen förmodligen gått snabbare. Finspångsprojektet har huvudsakligen drivits av tjänstemän, den enda politiska representanten var kommunalrådet. När de inblandade väl kommit överens om hur man borde gå tillväga så återstod att övertyga politikerna vilket innebar att igenom allt en gång till. - Man måste ha med politiker som kan bära idén, det är ändå den politiska nivån som besluten fattas, säger Mats Hasselrot. Personkemin spelar stor roll och vikten av att lära känna varandras verksamheter kan inte underskattas. Att känna sig trygg i förändringsarbetet är en förutsättning för att lyckas. menar Hans Lindberg. Finspångsprojektet hade oturen att tre nyckelpersoner slutade tätt inpå varann, vilket gjorde att verksamheten stannade av under någramånader. Det vi funderar över nu är det demokratiska perspektivet. I en så här liten kommun finns risken att det bildas ett organ ovanför kommunen. säger Hans Lindberg.

Bilaga nr 1 137

Kommittédirektiv

Levnadsvillkor i storstadsområden

Dir 1995:35

Beslut vid regeringssammanträde den 16 1995 mars

Sammanfattning av uppdraget Utredningen S 1994:03 Levnadsvillkor i storstadsområden får nya direktiv och skall arbeta som en kommitté med företrädare för de tre storstadsområdena. Kommittén skall ha till uppgift att i dialog med berörda i områdena föreslå och initiera åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för bostadsområdena i storstäderna att ta till de olika vara resurser och möjligheter som finns och som kan användas för positiv en utveckling, särskilt vad beträffar barn och ungdom med svåra uppväxtförhållanden. Kommittén skall för att fullfölja sitt uppdrag bl.a. genomföra en kartläggning av de åtgärdsprogram och andra aktivi- teter inom framförallt social-, utbildnings- och arbetsmarknadsområdena som kan ha betydelse för positiv utveckling i de aktuella en bostadsområdena, lämna förslag till riktlinjer hur bostadsområdena bättre än för närvarande skall kunna ta till vara sina totala resurser, i form av myndighetsinsatser och ideella insatser, i samverkan och utan hinder av traditionella uppgiftsgränser, ta initiativ till och genomföra konkreta projekt med den angivna inriktningen,

138 Bilaga nr l

föreslå behövliga förändringar av lagteknisk, finansiell och organisatorisk natur för att bättre samordning och samverkan mellan olika myndigheter och samhällssektorer skall kunna uppnås.

Bakgrund

Allmänt Storstadsutredningen tillkallades i oktober 1988 med uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra livsmiljön och vidga deltagandet i det politiska livet däribland valdeltagandet i storstäderna. - Utredningen avlämnade under åren 1989-1990 tretton underlagsrapporter, bl.a. Välfärd och segregation i storstadsregionema SOU 1990:20, samt slutbetänkandet Storstadsliv Rika möjligheter hårda villkor SOU 1990:36. Utredningen konstaterade att i storstadsområdenas minst attraktiva bostadsområden invandrarna överrepresenterade liksom arbetslösa var och personer som var mer eller mindre pemianent utslagna från arbetsmarknaden. I dessa bostadsområden var många hushåll beroende av socialbidrag. Andelen sådana hushåll ökade snabbare än genomsnittligt i regionerna. Andelen förtidspensionerade, ensamhushåll och ensamma kvinnor med barn var hög. I dessa områden fanns också en stor överrepresentation av personer med dålig hälsa. Sjukskrivningarna var många. Vårdkonsumtionen och dödligheten var högre än genomsnittet i regionerna i Sverige. Utredningen föreslog olika åtgärder för att öka förvärvsfrekvensen och for att motverka en fortsatt hög utslagning från arbetsmarknaden. Utredningen pekade olika exempel framgångsrika samarbetsprojekt där personal från arbetsförmedling, försäkringskassa och socialtjänst genom förändrade samarbetsformer kunnat ge effektivare individuellt stöd till olika grupper av personer som hade svårigheter arbetsmarknaden.

Bilaga nr l 139

Storstadsutredningen framhöll att en förnyelse av dessa storstads-

områden förutsatte befolkningens medverkan och ökad samverkan

en över sektorsgränsema. En social och kulturell förnyelse förutsatte tillgång till olika vilket enligt utredningen redan fanns i resurser,

bostadsområdena i tillräcklig omfattning, i syrmerhet bostads-

om områdenas samlade kunde utnyttjas effektivare ökad resurser genom

samverkan över huvudmannaskapsgränsema.

Som en uppföljning av Storstadsutredningen beslutade regeringen 1990 att under en treårsperiod anslå 10 miljoner kronor år per ur Allmänna arvsfonden till projekt för samordning insatser för utsatta av ungdomar i bostadsområden med sociala problem där även utbildnings-

frågor berörts, det s.k. Plusprojektet. Projektet har pågått sedan år

1991. I april 1995 lärrmar de lokala utvärderama sina rapporter.En

samlad redovisning skall överlämnas till regeringen senast den 30

september 1995.

Ytterligare en uppföljning Storstadsutredningen att regeringen

av var

i februari 1990 uppdrog Arbetsmarknadsstyrelsen att ekonomiskt

stödja ett antal samverkansprojekt inom vissa storstadsområden med hög andel arbetslösa, socialbidragstagare och sjukskrivna. Sammanlagt 6 miljoner kr beviljades. Syftet med försöksverksamhetema att var vidareutveckla samverkan mellan i första hand arbetsfönned-

lingarbetsmarknadsinstitut, socialtjänst och försäkringskassa så att de

berörda myndigheternas samlade insatser effektiviserades. En uttalad ambition att redan upparbetade samverkansfonner skulle kunna var permanentas eller inordnas i ordinarie verksamhet efter försöksperiodens slut.

Arbetsmarknadsstyrelsen slutredovisade uppdraget till Arbetsmark-

nadsdepartementet och Socialdepartementet den 23 juni 1993.

I redovisningen verksamheterna pekas på vissa faktorer krävs av som

for en framgångsrik samverkan, bl.a. behov på ledningsnivå,

av samsyn projektledarens strategiska roll, behov stödfunktioner i inledningsav

skedet och en tydlig ansvarsfördelning mellan olika yrkesfunlçtioner.

F örsöksverksamheten bidrog till att många enskilda fick kortare tider

i arbetslöshet och sjukskrivning. Passivt bidragsberoende hade kunnat

140 Bilaga nr 1

ersättas med aktiva åtgärder med inriktning på en förankring på arbetsmarknaden. Sammantaget bidrog de olika samverkansprojekten till former för samverkan kunde utvecklas och inordnas i den att nya ordinarie verksamheten. Parallellt med Storstadsutredningen pågick utvecklingsarbetet med samordnad boendeservice, bl.a. i storstadsområden. Regeringen beviljade under åren 1985-1990 sammanlagt 100 miljoner kronor till 103 lokala utvecklingsarbeten för samordnad boendeservice. Syftet var att förbättra möjligheterna för äldre och funktionshindrade att leva ett så normalt liv som möjligt i vanliga bostäder genom bättre samordning av offentliga, kommersiella och informella resurser i bostadsområdena. Boverket, som fått i uppdrag att utvärdera erfarenheterna, konstaterar i rapporten Samverkan i lokalsamhället Rapport 1994:3 att samordnad boendeservice utvecklats till ett boendesocialt instrument med betydelse för alla grupper av människor. Utvärderingen visar också att det går att göra ekonomiska besparingar genom samverkan. Det går vidare att genom samverkan förbättra servicen och öka gemenskap och inflytande för de boende och det går att genomföra fysisk förnyelse med sociala förtecken. Några de projekt boendeservicedelegaav som tionen stödde blev också föremål för fömyelsebidrag från Boverket. Under tiden 1986 1989 fördelade Boverket 155 miljoner kronor till förnyelse den fysiska miljön i allmännyttiga bostadsföretag i av problemområden. Stödet fördelades i stor utsträckning inrådan av de boende. Erfarenheter av stödets effekter bör tas tillvara. I arbetarrörelsens debattbok 90-talsprogrammet behandlas också behovet att förnya bostadsområdena i storstäderna. Förutom förslag av om övergång till nya boende- och förvaltningsfonnenframhåller författarna att det viktigaste antagligen är att avlägsna hinder för medborgarnas egen aktivitet, så att de boende och de som arbetar i området får en möjlighet att utnyttja de redan existerande resurserna ett sätt som passar dem och deras önskemål och krav. Även i regeringsförklaringen den 4 oktober 1994 betonas att hela samhället måste mobiliseras för att öka integrationen och motverka segregationen i samhället. Alla områden av betydelse är berörda. Det

Bilaga nr 1 141

gäller såväl arbets- och bostadsmarknaden, skolorna och kulturlivet som kommunerna och organisationerna. Socialstyrelsen har i Social rapport 1994 pekat på den förändrade arbetsmarknadssituationen framför allt har drabbat ungdomar, som invandrare och ensamstående föräldrar. Man pekar också på att en ökad

boendesegregation är en tänkbar följd av de senaste årens samhälls-

förändringar, såväl förändringar som rör själva bostadsmarknaden

som den ökande arbetslösheten, en tilltagande ekonomisk knapphet bland

hushållen och den ökande flyktinginvandringen. Man framhåller vidare

att det finns anledning att anta att skillnaderna mellan attraktiva och icke attraktiva bostadsområden i storstadsregionema kommer öka att ytterligare i framtiden. De klassiska boendesociala problemen -

trångboddhet och omodema bostäder

- har lämnat plats för andra som i stället handlar om människors miljö i bostadens omedelbara närhet.

Inom skolan finns signaler tyder på att språkktmskapema i

som svenska hos många invandrare är oroväckande låga och tenderar att sjunka. I de invandrartäta områdena med få svenska elever skapas en

språkmiljö i och utanför skolan, försvårar språkinlärningen och

som ger för få naturliga tillfällen att använda det svenska språket. Flera

undersökningar visar också att många vuxna invandrare, har varit

som länge i Sverige, har alltför dåliga språkfärdigheter för att komma på arbetsmarknaden.

7 l5-l387

142 Bilaga nr 1

Barn och ungdom I september 1992 regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att beskriva gav utvecklingen barns villkor med anledning av det fömyelsearbete och av de besparingar pågår i kommuner och landsting. som Socialstyrelsen har redovisat uppdraget i rapporten Bams villkor i förändringstider Socialstyrelsen följer och utvärderar 1994:4. I upp rapporten redovisas bl.a. att kommunernas besparingar under åren 1993 och 1994 väntades bli något större i verksamheter riktas till som barn och än i den totala kommunala verksamheten 7 procent unga jämfört med 6 procent. Speciellt besparingarna i storstadsrestora var gionema. Där räknar kommunerna med kostnadsminskningar inom

barn- och ungdomsverksarnheter i genomsnitt 9 procent.

Socialstyrelsen drar emellertid slutsatsen att inte alla bam i storstäder och förorter generellt löper större risk att råka ut för församlingar än andra barn i landet. Skälet är i stället att det i storstadsregionema finns ett antal barnrika delområden med hög koncentration av invandrare,

ekonomiskt och människor med psykosociala problem.

svaga grupper Enligt Socialstyrelsen finns det särskilda skäl att åter uppmärksamma dessa bostadsområden och överväga vilka åtgärder behövs där. som Enligt Socialstyrelsen talar mycket för att de negativa utvecklingstendensema i sådana områden förstärks samt att förutsättningarna för att kompensera barnen med individuella särlösningar är sämre i dessa områden.

Invandrarfrågor

Den nyligen tillkallade Kommittén för översyn av invandrarpolitiken

dir. 1994: 130 skall bla. överväga särskilda åtgärder i invandrartäta bostadsområden och analysera drivkrafterna bakom och eventuella olägenheter med koncentrationen invandringen till vissa kommuner av samt överväga hur sådana olägenheter kan motverkas.

Bostadspolitik

Bilaga nr 1 143

Den av regeringen nyligen beslutade utredningen för översyn av bostadspolitiken dir. l995:20skall göra bred översyn bostadsen av politiken. I direktiven för utredningen framhålls att en segregationsprocess tillåts tillräckligt långt lätt blir självgående. som Bristande känsla av samhörighet övergår i främlingskap, otrygghet och oförståelse inför dem som upplevs tillhöra de andra. Direktiven konstaterar, att det som ligger framför är att säkra att goda bostäder oss är tillgängliga för alla på sådant sätt att integrationen främjas och ekonomisk, etnisk eller social segregation motverkas de samt att ge boende möjligheter att utveckla sina områden ett sådant sätt att

boendemiljön fungerar väl och boendet berikas.

En av kommitténs uppgifter är att överväga vilka bostadspolitiska medel som kommunerna behöver för att motverka segregation och öka valfriheten i boendet. Kommittén skall också utvärdera gällande nu regler för stöd till ombyggnad och andra förbättringsåtgärder inom bostadsområden med särskilda problem och överväga stödet till om dessa områden bör utformning än stöd för ombyggnad i ges en annan allmänhet.

Skolan

Regeringen har nyligen beslutat tillkalla kommitté med uppdrag att en belysa det inre arbetet i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska

utvecklingen dir. 1995: 19. Enligt sina direktiv skall kommittén bl.a.

överväga på vilket sätt skolan kan ta till vara det faktum att vårt samhälle är mångkulturellt och använda det i sitt arbete. En som en resurs annan uppgift är att överväga eventuella åtgärder när det gäller inflytande för elever och föräldrar.

Samverkan på lokal nivå

Människor med position i samhället har ofta behov en svag av samhällets välfärdsinsatser. Ansvaret för olika stödinsatser är ofta

144 Bilaga nr 1

spridda på många olika huvudmän. Socialtjänsten, skolan, hälso- och sjukvården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen är exempel olika huvudmän som har viktiga uppgifter i sammanhanget. Bristande samverkan medför inte sällan att insatserna blir ineffektiva och ibland till och med motverkar varandra.

Socialtjänstens samverkan med andra myndigheter Socialtjänstens olika former bistånd skall utformas så att de stärker av den enskildes möjligheter leva självständigt liv. Även att ett om socialtjänsten förfogar över ett brett register av handlingsalternativ i arbetet med att stödja och hjälpa människor i utsatta situationer är det stor betydelse att man samverkar med övriga som har ansvar för av andra områden inom välfärdspolitiken. I arbetet med att stödja grupper har det extra besvärligt att hävda sig arbetsmarknaden krävs som samarbete med arbetsförmedlingen och andra myndigheter som arbetar med rehabiliteringsfrågor. Särskilt viktiga är åtgärder som avser att hjälpa ungdomar eller invandrare arbetsmarknaden. Rätten till arbete måste alla medborgare i Sverige. Att vara arbetslös under avse längre period försätter människor i en situation som skapar en uppgivenhet och passivitet samt riskerar att skapa ett permanent bidragsberoende. Ett nära samarbete mellan skolan, barnomsorgen och övrig socialtjänst kan innebära hotande utslagningsprocess att en stoppas i ett tidigt skede. Utbildning spelar en stor roll för att höja individens attraktionskraft arbetsmarknaden och öka förutsättningarna för ett aktivt liv även i övrigt. Både gymnasieskolan och komvux har numera bättre möjligheter att individanpassa utbildningen. Det är i dessa perspektiv viktigt att överbrygga avståndet mellan skolan och kommunal verksamhet. annan

Samverkan mellan barnomsorg och skola De möjligheter till fri nämndorganisation för socialtjänstens uppgifter, gäller sedan den l januari 1992, har lett till utveckling i som en

Bilaga nr 1 145

kommunerna med gemensamma bam- och ungdomsnämnder, där hela eller delar av barnomsorgen samordnas med skolan. Integration mellan

skola och skolbarnsomsorg har inneburit ett effektivare resursutnyttjan-

de av lokaler och personal. Samtidigt har utvecklingen gått mot att öppethållandet inom barnomsorgen har minskat och öppna verksamheter lagts ned. Barn och ungdomar behöver vuxna förebilder. Frånvaron av män i många utsatta barns vardag har allt mer kommit att uppmärksammas. De samordningsvinster som har erhållits integrationen mellan genom skola och barnomsorg, fritid och kultur, skulle kunna utnyttjas genom en mer differentierad, lokalt anpassad resurstilldelning och att genom också mer områdesbaserade öppna fritidsverksamheter utvecklas med brukarinflytande från föräldrar, personal och andra boende.

Finansiell samverkan mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst

Sedan den l januari 1993 pågår fem lokala försök med finansiell

samordning mellan hälso- och sjukvården och socialförsäkring enligt lagen 1992:863 om lokal försöksverksamhet med finansiell samord-

ning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård. Syftet med denna

försöksverksamhet är att skapa incitament inom systemen för respektive område för att de gemensamma skall utnyttjas på bästa resurserna sätt så att medborgarna får bättre vård och service samtidigt som samhällets totala kostnader minskar. Sjukvårdshuvudmarmen utöver ansvaret för hälso- och sjukvård, ges, ett ansvar att i ett försöksområde täcka kostnader för sjukpenning och

rehabiliteringsersätming enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring

AF L samt lagen 1976:380 arbetsskadeförsäkring LAF. Även

om medel som är avsedda för yrkesinriktade rehabiliteringstjänster kan

ingå i verksamheten. Försöksverksamheten ingår i en samlad strategi

för att minska ohälsa, befrämja rehabilitering och begränsa socialförsäkringsutgiftema. Genom möjligheten att lokalt kunna använda de samlade resurserna för sjukförsäkring och sjukvård ett

146 Bilaga nr 1

friare bättre förutsättningar till samarbete mellan olika lokala sätt, ges leder till effektivare och snabbare rehabilitering. organ som Ytterligare steg för att överbrygga sektorsgränser har tagits genom försökslag SFS 1994:566 även gör det möjligt för socialen som tjänsten medverka i lokal försöksverksamhet. Även här är huvudsyfatt tet att samverkan mellan berörda huvudmän och genom genom samordning de ekonomiska öka den samlade effektiviteav resurserna ten i versamhetema. För närvarande pågår sådan verksamhet i Stenungsunds kommun.

Uppdraget

Allmänt

Många bostadsområden i främst storstadsregionema kännetecknas av att invånarna i högre grad än andra håll är beroende samhällets av stöd och service. Det innebär att betydande ekonomiska resurser i fonn arbetsmarknadsstöd, socialförsäkringsersättningar och socialbidrag av tas i anspråk i dessa områden. Socialtjänsten, skolan, polisen, fritids-

och kulturförvaltningama liksom folkrörelser, enskilda organisationer

och andra grupper gör betydande insatser för att skapa bra uppväxtförhållanden och meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och unga. Trots detta tenderar många områdena att utarmas genom hög av

arbetslöshet, stor flyttningsbenägenhet, ökad ungdomskriminalitet,

drogmissbruk och andra sociala problem. Motsättningar mellan människorna i dessa områden tar ofta formen konflikter med etniska av förtecken, vilket bidrar till att öka spärmingarna mellan olika befolkningsgrupper. Nedskämingar inom offentliga ekonomiska stödsystem och offentlig service drabbar samtidigt särskilt hårt familjer, bam och ungdomar i sådana områden. Bidrags- och skattesystemen kan vidare ha marginaleffekter som skapar bidragsberoenden och gör det svårare att uppnå målet att så många som möjligt skall försörja sig eget arbete.

Bilaga nr l 147

Punktvisa nedskärningar och en striktare regeltillämpning inom de olika stödsystemen var för sig riskerar att leda till ökad rundvandring mellan olika myndigheter och andra instanser och till ökad passivise-

ring i stället för motsatsen. Åtgärder för att samhällsinsatsema skall

fungera bättre tillsammans är angelägna. Det allra viktigaste är att en utveckling som kan minska beroendet av särskilda stödåtgärder kan komma igång. Även det genomförts vissa förändringar befintliga regelsystem om av kan det fortfarande finnas organisatoriska, finansiella eller lagtekniska hinder för ett bredare samarbete till stöd för att förbättra levnadsvillkoren framför allt för utsatta grupper. Samverkan behövs individuell nivå för att möjliggöra att en person ges tillträde till arbetsmarknaden och den övriga sarnhällsgemenskapen. Men det behövs också en omrädesbaserad samverkan som strävar efter att samordna de samlade resurserna för lokalsamhällets behov av t.ex. upprustning av den fysiska närmiljön, bostäderna, lekrniljön, det kulturella utbudet och övrig fritidsverksamhet och av tillgång till den service som finns inom ramen för social- och arbetsmarknadspolitiken. Det finns i dag ett stort intresse och en hög beredskap inom olika samhällssektorer för att hjälpa de boende och kommunerna att lösa

segregations- och utslagningsproblemen i bostadsområdena i storstads-

regionerna.

Uppgifter En särskild kommitté med företrädare för de tre storstäderna tillkallas. Kommitténs huvuduppgift skall vara att i dialog med berörda i områdena föreslå och initiera åtgärder som syftar till att skapa bättre

förutsättningar for de berörda bostadsområdena att ta till vara de olika

resurser och möjligheter finns och kan användas för positiv som som en utveckling. Kommitténs överväganden skall särskilt ta sikte på de grupper bland barn och ungdom som på grund svåra uppväxtvillkor av eller svårigheter att få tillträde till arbetsmarknaden riskerar att få en dålig start i livet.

148 Bilaga nr 1

Kommittén skall kartläggning de åtgärdsprogram och göra en av andra aktiviteter inom framför allt social- och arbetsmarknadsområdena som riktar sig till storstadsområdena och som kommittén bedömer ha betydelse för ett positivt förändringsarbete. Kartläggningen skall omfatta såväl statliga insatser som regionala och lokala insatser av olika slag med denna inriktning. En kartläggning bör också genomföras av internationella erfarenheter olika projekt genomförts med av som syfte att angripa storstadsproblem. Frågor om hur polisens insatser och andra åtgärder mot kriminalitet skall utformas faller i huvudsak utanför kommitténs uppgifter. I kartläggningsarbetet bör kommittén dock ta del det arbete av som Brottsförebyggande rådet BRÅ regeringens uppdrag utför som underlag for ett nationellt brottsförebyggande program. Kommittén bör även ta del av det arbete som utförs i Trygghetsutredningen Ju 1993:05 liksom av det arbete som nu pågår inom polisen med inriktning att polisens verksamhet skall bli mera problemorienterad och organisatoriskt utföras bl.a. i form närpolisverksamhet. Även av den utredning som regeringen aviserat medborgarnas delaktighet om och inflytande i samhällsutvecklingen berör kommitténs arbete. Kommittén skall lämna förslag till riktlinjer hur de aktuella bostadsområdena bättre än för närvarande skall ta till vara sina totala resurser och hur myndigheternas kompetens och medel kan utnyttjas gemensamt- t.ex. genom särskilda samverkansprojekt- utan hinder av traditionella uppgiftsgränser. Det är viktigt i detta sammanhang att också beakta de resurser, inte minst i form ett stort av engagemang, som finns i det lokala förenings- och organisationslivet. l detta avseende bör kommittén fästa blicken inte bara det traditionella föreningslivet utan också alternativa gruppbildningar och träffpunkter inom bostadsområdena. Om det skulle visa sig att regelsystem och organisatoriska företeelser av olika slag lägger hinder i vägen för effektiv och ändamålsenlig en samverkan, skall kommittén föreslå behövliga förändringar. Som ett viktigt led i arbetet skall kommittén själv ta initiativ till och genomföra eller stödja konkreta projekt med den angivna inriktovan

Bilaga nr 1 149

ningen. I detta sammanhang bör regeringen noteras att under

Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel avsatt särskilda medel för

insatser för invandrare i storstadsområden. När det gäller utvecklingsoch försöksverksamhet för barn och ungdomar finns dessutom möjlighet för ideella organisationer söka medel Allmänna att ur arvsfonden. Möjligheten att dra Europeiska nytta av unionens program, nätverk och fonder bör härvid också undersökas. Kommittén skall oförhindrad fortlöpande under utredningsarvara att

betet föreslå sådana förändringar lagteknisk, finansiell och organisa-

av torisk natur behövs dels för att olika projekt skall kunna som genomföras och dels för att uppnå förbättrade möjligheter till samordning och samverkan mellan de totala insatser dom olika myndigheter och organisationer gör.

Tidsramar och samråd

Kommittén skall senast den l oktober 1995 redovisa behovet av åtgärder behöver vidtas för nå den samordning som att och samverkan som beskrivits Resultatet det samlade utredningsarbetet ovan. av skall redovisas senast den I juli 1997. Kommittén skall samråda med berörda myndigheter, kommuner och organisationer samt med Kommittén för översyn

av invandrarpolitiken

dir. 1994: 130 och med Utredningen för översyn av bostadspolitiken dir. 1995:20. För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga

kommittéer och särskilda utredare redovisning om av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, pröva offentliga åtaganden

om att dir. 1994:23 och jämställdheten mellan könen dir. 1994:124. om

Kommitténs förslag skall kostnadsneutrala

vara såväl för den statliga sektorn som för den samlade offentliga sektorn. Dessa direktiv ersätter de vid regeringssammanträde den 23 juni 1994 beslutade direktiven Levnadsvillkor i storstadsområden dir. 1994:68.

Socialdepartementet

Bilaga nr 1 151

Kommitttédirektiv

Tilläggsdirektiv till Kommittén S 1995:01

om levnadsvillkor i storstadsområden

Dir 1995: 108

Beslut vid regeringssammanträde den 13 juli 1995

Sammanfattning av uppdraget

Kommittén S 1995:01 levnadsvillkor i storstadsområden får i om

särskilt uppdrag att utarbeta förslag till svenskt för

program gemen-

skapsinitiativet URBAN, syftar till att finna lösningar på

som sociala problem i storstadsornråden.

Kommitténs nuvarande uppdrag

Den 16 1995 beslutade regeringen dir. 1995:35 Utredmars att ningen om levnadsvillkor i storstadsområden skall arbeta som en kommitté med företrädare for de tre storstadsområdena. Kommitténs uppgift är att i dialog med berörda föreslå och initiera

åtgärder syftar till att skapa bättre förutsättningar för i

som att bostadsområdena i storstadskommunema till de olika ta vara resurser och möjligheter som finns och kan användas för positiv som en

utveckling, särskilt vad beträffar bam och ungdom med svåra

uppväxtförhållanden.

Kommittén skall för att fullfölja sitt uppdrag bl.a. genomföra en kartläggning de åtgärdsprogram och andra

- av

aktiviteter inom framför allt social-, utbildnings- och arbetsmarknadsområdena kan ha betydelse för positiv som en utveckling i

de aktuella bostadsområdena,

lämna förslag till riktlinjer för hur bostadsområdena bättre för

- än närvarande skall kunna ta till sina totala i form vara resurser, av myndighetsinsatser och ideella insatser, i samverkan och hinder utan

av traditionella uppgiftsgränser,

152 Bilaga nr 1

ta initiativ till och genomföra konkreta projekt med den angivna inriktningen, föreslå behövliga förändringar lagteknisk, finansiell och - av organisatorisk natur för att bättre samordning och samverkan mellan olika myndigheter skall kunna uppnås.

Gemenskapsinitiativ l medlemsavtalet mellan Sverige och Europeiska unionen fastslås bl.a. hur mycket medel skall tillfalla Sverige ur strukturfondema som under perioden 1995-1999. l överensstämmelse med gällande regler för dessa fonder skall nio procent det totala svenska av

strukturfondsbeloppet l27,8 miljoner ecu avsättas för gemen-

skapsinitiativ. Den 4 april 1995 beslutade EG-kommissionen om beloppets fördelning mellan olika initiativ, bl.a. att 3,37 miljoner motsvarande 30 miljoner kronor skall avsättas ecu, ca

till gemenskapsinitiativet URBAN. Gemenskapsinitiativet URBAN syftar till att finna lösningar

sociala problem i storstadsornråden att stödja sociala och genom ekonomiska åtgärdsprogram, förnyelse infrastruktur och service av samt miljömässiga förbättringar. Projekt som stöds bör vara fleråriga och kunna användas som förebilder så att erfarenheterna av projekten kan användas i andra liknande områden. Projekt som är av innovativ karaktär samt utgör delar långsiktig strategi prioriav en teras. l skrivelse från kommissionen den 18 maj 1995 meddelas att Sverige inom fyra månader, räknat från nämnda datum, skall ut-

arbeta och till ansvarigt generaldirektorat överlämna förslag till

för respektive initiativ. program

Det särskilda uppdraget

Kommittén fär i uppdrag att utforma ett förslag till svenskt URBAN-program. Antalet projekt föreslås i programmet bör som begränsas till ett eller ett fåtal.

Förslaget skall utarbetas i enlighet med de riktlinjer gäller för

som

initiativet, bl.a. skall det framgå hur genomförande och övervakning

programmet skall ske. Vidare skall det förslaget framgå hur av av den nationella medfinansieringen statliga, kommunala och

landstingskommunala medel skall ordnas.

I arbetet bör kommittén beakta det pågående arbetet med att utarbeta ett nationellt brottsförebyggande program samt Sveriges

Bilaga nr 1 153

initiativ inom Europeiska unionen åtgärder det brottsföreom byggande området.

Tidsramar och samråd Det särskilda uppdrag kommittén härmed får skall redovisas till som

Arbetsmarknadsdepartementet senast den 7 september 1995.

Vad gäller utfornmingen av genomförande- och övervakningsorganisation skall kommittén samråda med Närings- och teknikutvecklingsverket.

Socialdepartementet

Bilaga nr 2 155

Reglering av sekretess

Offentlighetsprincipen

I Sverige råder den s.k. offentlighetsprincipen. Denna princip är av gammal hävd. Principen innebär frihet för allmänheten till en insyn i offentlig verksamhet. I det ligger bl.a. en rätt att ta del av myndigheters allmänna handlingar.

Offentlighetsprincipen gäller också för myndigheter. En myndighet har således i princip rätt till fri insyn i en annan myndighets angelägenheter.

Offentlighetsprincipen gäller inte utan begränsningar. Bl.a. är vissa myndigheternas handlingar av hemliga. Offentliga ñmktionärer är också underkastade tystnadsplikt. Genom sekretesslagen från 1980 bestäms förutsättningarna under vilka handlingar kan hemlighållas och tystnadsplikt råder. I denna lag anges uttryckligen att sekretess också råder mellan myndigheter.

Sekretess råder emellertid inte endast mellan myndigheter. Sekretessen gäller även i förhållandet mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet, när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.

Utgångspunkten är alltså en fri tillgänglighet till uppgifter. Sekretesslagen inskränker denna möjlighet. Sekretessen gäller emellertid med olika styrka från verksamhetsområde till verksamhetsområde. Inom t.ex. socialtjänsten råder en sträng sekretess. Sekretessen är inte lika inom sträng socialförsäkringsområdet. Det är alltså allmänt lättare för sett socialtjänsten att uppgifter från försäkringskassan än vice versa.

156 Bilaga nr 2

Men sekretess hindrar inte alltid att uppgifter får lämnas ut till andra myndigheter. Det finns regler i sekretesslagen som gör det möjligt i vissa fall kunna lämna ut uppgifter från en att myndighet till även uppgifterna är sekretessen annan om belagda.

Vidare kan sekretessbelagda uppgifter lämnas mellan myndigheter den enskilde samtycker till att så sker. om

I det följande görs kortfattad genomgång av sekretesslagen.

en

Sekretesslagen

Sekretesslagen innehåller ett kapitel sekretess med hänsyn

om

främst till skyddet for enskilds personliga förhållanden. Härmed

kapitel Där regleras vilka krav gäller för bl.a. avses som

sekretess inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, socialförsäkringsområdet och elevvårdande verksamhet inom skolan.

Kraven varierar.

Presumtionen for sekretess är inte lika hög socialförsäkringsområdet inom de övriga områdena. Inom vissa delar av som skolans verksamhet ligger dock sekretesskraven nivå samma inom socialförsäkringsområdet. som

Inom hälso- och sjukvården gäller enligt huvudregeln sekre-

tess for uppgift enskilds hälsotillstånd eller andra personliga om förhållanden det inte står klart att uppgiften kan röjas utan om den enskilde eller honom närstående lider Det innebär att men. presumtion for att uppgifter inte får lämnas ut. Man talar här en ett omvänt skaderekvisit. om

På socialtjänstens område gäller enligt huvudregeln sekretess for uppgift enskilds personliga förhållanden det inte, och om om här används uttryckssätt inom hälso- och sjuksamma som vården, det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller honom närstående lider Här gäller alltså men. också en presumtion för att uppgifter inte skall lämnas ut.

Bilaga nr 2 157

Även det finns bestämmelser i om socialtjänstlagen som tar direkt sikte socialtjänstens samverkan med andra finns det i lagstiftningen olika legala begränsningar när det gäller samverkan individnivå. Dessa begränsningar har i huvudsak sin grund i de Sekretessregler som gäller inom socialtjänsten liksom hos många de myndigheter är aktuella för sådan av som en samverkan. Det finns därför anledning att närmare undersöka de hinder för samarbete individnivå beror sekretesslasom gens bestämmelser.

Ett annat hinder för samverkan kan de olika organisavara toxiska strukturer socialtjänsten och dess potentiella som samarbetspartners uppvisar och som bla. sammanhänger med att verksamheterna grundar sig olika lagar och dessutom ofta bedrivs skilda huvudmän. Av intresse i sammanhanget av är därför att undersöka vilka hinder kan finnas i som lagstiftningen mot att lokal nivå etablera fast samarbete mellan ett mera socialtjänsten och verksamheter med andra huvudmän.

Inom socialtjänsten gäller stark sekretess for uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sålunda gäller sekretess för sådana uppgifter, det inte står klart uppgiften kan om att röjas utan men för den enskilde eller någon honom närstående.

Begreppet men har en vid betydelse i detta sammanhang. Vid bedömningen av vad som är men i det särskilda fallet skall man utgå från den enskildes egen upplevelse. Det räcker i princip att den enskilde tycker att det är obehagligt att en uppgift om honom lämnas ut.

Med socialtjänst förstås all verksamhet bedrivs enligt som socialtjänstlagen samt den särskilda lagstiftningen om vård av och missbrukare utan samtycke. Till unga av socialtjänst räknas också verksamhet hos kommunal invandrarbyrå. Vidare jämställs med socialtjänst ärenden bistånd asylsökande och om andra utlänningar, ärenden introduktionsersättning för om flyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden tillstånd till om riksfardtjänst eller till parkering för rörelsehindrade samt verksamhet enligt lagstiftningen stöd och service till vissa om funktionshindrade.

8 15-1387

158 Bilaga nr 2

Socialtjänstsekretess gäller inom all individinriktad social verksamhet socialnämnden bedriver. Den omfattar handsom lingar och uppgifter i övrigt som gäller uppsökande verksamhet, social hemhjälp och äldre- och handikappomsorg, vård annan och behandling vid kommunala och landstingskommunala institutioner såsom barn- och ungdomshem, behandlingshem och inackorderingshem samt över huvud taget all social service och socialt bistånd lämnas Socialnämnd. Den kommusom av

nala hälso- och sjukvården hör i sekretesshänseende till samma

verksamhetsområde socialtjänsten. Hit hör också ärenden som fastställande faderskap och underhåll, vårdnad, namnbyte om av samt handräckning enligt 21 kap. föräldrabalken.

Sekretessen innebär ett förbud mot att röja en uppgift vare sig det sker muntligen eller genom att en handling lämnas ut eller det sker annat sätt. Till förbudet mot att röja en uppgift har också kopplats ett förbud mot att i övrigt utnyttja en sekretess-

belagd uppgift utanför den verksamhet där sekretessen gäller.

En regel härom finns i l kap. 4 § sekretesslagen.

Sekretessen gäller både gentemot enskilda och mot andra myndigheter. Däremot får hemliga uppgifter i princip utväxlas fritt mellan olika tjänstemän inom en och samma myndighet. Sekretess kan dock i vissa fall även gälla mellan olika verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet om detta är att betrakta självständiga i förhållande till varandra. som

Som exempel fall där det kan förekomma självständiga

verksamhetsgrenar inom en kommunal myndighet kan nämnas skolan, där Skolhälsovården och skolans verkamhet i övrigt

brukar betraktas självständiga i förhållande till varandra.

som Sekretess lär således gälla mellan Skolläkare och skolkuraen en tor inom elevvården. Däremot torde sekretess inte hindra att

skolkuratorn lämnar uppgifter viss elev till dennes

om en klassföreståndare. I vilken utsträckning detta kan ske torde närmast etisk fråga. vara en

Vad gäller nämnder med integrerade verksamheter, såsom kommundelsnämnder eller stadsdelsnämnder, måste också tas i beaktande att dessa nämnder inom sig har verksamheter som

Bilaga nr 2 159

tillhör olika sekretessområden, t.ex. elewårdande verksamhet inom grundskolan samt socialtjänst. I dessa fall måste sekretessen iakttas också melllan de olika verksamhetsområdena trots att de lyder under och kommunala nämnd. en samma

Undantag från sekretess i socialtjänsten

Det bör framhållas att förbudet inom socialtjänsten röja mot att uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte är undantagslöst. Således är det regel tillåtet lämna sekretesssom att ut belagda uppgifter om den enskilde om denne samtycker till det. Vidare följer regel i 1 kap. 5 § sekretesslagen socialav en att nämnden utan hinder sekretess får lämna av ut en uppgift om det är nödvändigt för nämnden skall kunna att fullgöra sin verksamhet. Som exempel kan anföras socialnämnden att utan hinder sekretess kan lämna av ut sekretesskyddade uppgifter till barnhälsovården, skolan eller den bam- och ungdomspsykiatriska verksamheten för att få deras medverkan i en utredning som gäller ett enskilt barn.

Enbart effektivitetsskäl får dock inte åberopas for att bryta sekretessen med stöd undantagsregeln i av 1 kap. 5 § sekretesslagen. Inte heller gäller detta undantag från sekretessen om syftet med uppgiñslämnandet är att hjälpa en annan myndighet i någon angelägenhet uteslutande ankommer den andra som myndigheten. En allmän regel att myndighet skall om en samverka med andra myndigheter bryter inte sekretessen.

I 14 kap. sekretesslagen finns ytterligare antal ett sekretessbrytande bestämmelser. Bl.a. hindrar sekretess inte att en uppgift lämnas till myndighet det en annan om föreligger en skyldighet enligt lag eller förordning att lämna uppgiften i fråga. I samma kapitel finns också bestämmelser om att sekretess inte hindrar att uppgift lämnas till polis eller åklagarmyndighet vid misstankar vissa allvarligare brott om mot minderåriga eller misstankar om brott med ett minimistraff två år. om

Av stor betydelse är den uppgiftsskyldighet som följer av 71 § socialtjänstlagen och som ålägger alla myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom andra samt myndigheter

160 Bilaga nr 2

inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten att genast till

socialnämnden anmäla de i sin verksamhet får kännedom om om

något kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till

som

underårigs skydd. Denna skyldighet gäller för alla som är

en

anställda hos sådana myndigheter samt vissa yrkesutövare inom privat verksamhet. Med anmälningsplikten följer också viss

en

uppgiftsskyldighet.

Slutligen kan här nämnas att sekretessen inom socialtjänsten

samt hälso- och sjukvården inte hindrar att uppgift om någon inte har fyllt arton eller någon med allvarliga missbruks-

som

problem lämnas mellan socialtjänsten och sjukvårdsmyndigheter

det behövs för att den enskilde skall nödvändig vård,

om

behandling eller annat stöd. Detta gäller även i fråga om uppgifter gravid kvinna eller närstående till henne om det

om en

behövs till skydd för det väntade barnet

Frågan gäller sekretesslagen eller annan lagstiftning lägger

om

hinder i vägen för integration skilda verksamheter lokal

en av

nivå eller det finns lagliga möjligheter att utveckla ett

om

fungerande samarbete mellan olika huvudmän i våra bostadsom-

råden.

I propositionen till 1991 års kommunallag uttalade regeringen det inte finns några hinder mot att inordna verksamheter av

att

skilda slag med olika sekretessområden under en och samma nämnd. Genom att anta den kommunallagen får riksdagen

nya

ha ställt sig bakom den i propositionen uttryckta uppfatt-

anses

ningen sekretesslagens betydelse för inrättande nämnder

om av med verksamheter tillhörande olika sekretessområden.

Lokaldemokratiutredningen ansåg emellertid i betänkandet

Sekretesslagen i fri kommunal nämndorganisation SOU

en

1992:140 att det fanns gräns för en sådan integration.

en

Utgångspunkten är att längre ner i förvaltningsorganisationen man kommer desto mindre blir riskerna för integritetskränkning-

Enligt kommittén bör således personal som endast osjälv-

ar

ständigt biträder vid handläggningen ärenden utan risk för

av för den enskilde kunna verksamma inom olika men vara sekretessområden. Mera tveksamt är det att kombinera arbets-

Bilaga nr 2 161

uppgifter med olika sekretess en nivå där självständiga bedömningar skall göras.

Kommittén ifrågasatte här förbudet i 1 kap. 4 § sekretesslaom gen mot att utnyttja sekretessbelagda uppgifter utanför den verksamhet där sekretessen gäller kunde upprätthållas tillräckligt effektivt. I vart fall kunde sådan kombination handlägen av garen låta sig påverkas uppgifter han fick del från av som av skilda områden.

Möjligheten att integrera olika verksamheter med olika sekretess har också övervägts MBK-utredningen i dess arbete av rörande myndighetsutövning vid medborgarkontor. I betänkandet SOU 1995:61 sid. 159 redovisar utredningen den uppfattningen, att en kombination av olika tjänster eller arbetsuppgifter ett medborgarkontor i första hand bör begränsas till för den enskilde enbart positiva eller neutrala beslut. Dessa får annars således, menar utredningen, inte förknippade med någon vara som helst tvångsmedelsanvändning från samhällets sida.

Det innebär enligt utredningen att det inte blir fråga om att handlägga några känsliga ärenden vid medborgarkontoren. En annan begränsning är att det inte får finnas något utrymme för tjänstemännen vid medborgarkontoret att göra självständiga bedömningar skönsmässiga grunder. Hans tillgång till sekretessbelagda personuppgifter bör dessutom begränsas ett sådant sätt han inte får del andra att ta av uppgifter än sådana behövs för att utföra den ifrågavarande som arbetsuppgiften.

Utredningen blundar inte för att det i en integrerad verksamhet kan uppkomma del problem det en när gäller skyddet för den enskildes integritet. Utredningen likväl dessa, med de anser att begränsningar som den föreslår i fråga arbetsuppgifter och om åtkomst till registerinformation, inte innebär den enskildes att integritetsskydd försämras.

Hos försäkringskassan gäller sekretess för uppgift någons om hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden det kan om antas att den uppgiften rör eller någon honom närstående som lider uppgiften röjs. Här sägs det råder men om att presumtion

162 Bilaga nr 2

för att uppgiñerna skall lämnas ut. Man talar om ett rakt skaderekvisit.

Sekretessen skolområdet är uppdelad dels i sekretess inom den särskilda elewården, dels i sekretess inom elevvården i övrigt. Sekretessen inom den särskilda elevvården tar sikte på uppgifter hos psykolog och kuratorer. Sekretessen gäller här med ett omvänt skaderekvisit. Det råder alltså presumtion för sekretess. Skälet härtill är att den verksamhet som psykologer och kuratorer bedriver elewårdens område delvis har en karaktär än den som övrig skolpersonal fullgör. Sekretess annan för elevvården i övrigt gäller med rakt skaderekvisit.

I 7 kap. sekretesslagen finns också regler sekretess i ärende om arbetsförmedling, yrkesvägledning, antagning till om arbetsmarknadsutbildning Bestämmelserna är främst m.m. tillämpliga vid de statliga lokala arbetsförmedlingsorganen, länsarbetsnämndema, de regionala arbetsmarknadsinstituten och Arbetsmarknadsstyrelsen. Sekretessen gäller här med ett omvänt skaderekvisit. Presumtionen är alltså för sekretess. Uppgifterna får lämnas ut bara det står klart att detta inte om leder till for den uppgiften rör eller honom närstående. men som

Denna genomgång för den enskilde viktiga verksamhetsomav råden inom den offentliga förvaltningen visar en hög grad av sekretess. Det är således svårt att ut uppgifter och detta påverkar myndigheters möjligheter att ta uppgifter från andra myndigheter. Huvudprincipen offentlighet har en begränsad om finns vissa regler gör det betydelse. Men som ovan nämnts som möjligt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter mellan myndigheter. För detta lämnas en kortfattad redogörelse i det följande.

Uppgiftsskyldighet följer lag eller förordning. av

I 14 kap. 1 § sekretesslagen föreskrivs att uppgifter får lämnas ut utan hinder sekretess när det följer av annan lag än av sekretesslagen eller förordning att uppgiften skall lämnas till av en annan myndighet.

Bilaga nr 2 163

Som exempel kan nämnas den anmälningsskyldighet som finns i 71 § socialtjänstlagen. Där föreskrivs skyldighet för vissa myndigheter att anmäla till Socialnämnd de i sin verksamhet får om kännedom något kan innebära socialnämnden om som att behöver ingripa till underårigs skydd. en

Ett annat exempel när sekretess inte hindrar uppgiftslämnande är bestämmelserna i 20 kap. 9 § lagen 1962:381 om allmän försäkring. Där föreskrivs, som ovan redovisats, bl.a. skyldighet för kommunala myndigheter att begäran lämna allmän försäkringskassa uppgiñ för namngiven person rörande förhållande är betydelse för tillämpningen denna som av av lag. Det finns många bestämmelser i lag och förordning om uppgiñsskyldighet mellan myndigheter. Det skulle behövas fullständig en genomgång av dessa bestämmelser för att fullt ut kunna värdera begränsningarna i möjligheterna för en myndighet att lämna uppgifter till myndighet. Det skulle dock föra for en annan långt att i detta sammanhang sådan göra en genomgång.

Unngiñsskvldighet i vissa särskilda situationer

Enligt 14 kap. 2 § punkt 1 sekretesslagen hindrar sekretess inte att uppgift i vissa fall lämnas till en en annan myndighet om uppgiften behövs mottagarsidan, t.ex. för förundersökning eller rättegång.

I punkt 2 samma paragraf behandlas det fallet den att mottagande myndigheten skall ompröva beslut eller ett en åtgärd av den myndighet där uppgiñen förekommer. Innebörden de g är att uppgifter som behövs för omprövningen får lämnas till den omprövande myndigheten även de skulle sekretessbeom vara lagda.

Enligt punkt 3 i paragrafen hindrar sekretess inte att uppgifter lämnas till myndighet behöver dem för en som tillsyn eller revision hos den myndighet där uppgiñen förekommer.

164 Bilaga nr 2

Generalklausulen

Vid sidan de specificerade undantagen i 14 kap. 1 och av mer 22 finns deti 14 kap. 3 § s.k. generalklausul som medger en sekretessbelagd uppgift får lämnas till en annan myndigatt en het, det är uppenbart att intresset att uppgiften lämnas ut om av har företräde framför det intresse sekretessen skall skydda. som med generalklausulen sekretessen mellan myndig- Syftet är att heter inte skall hinder i för nödvändigt samarbelägga vägen ett te och informationsutbyte.

Generalklausulen är emellertid inte tillämplig alla slags Så får sekretessbelagda uppgifter inom hälsouppgiñer. t.ex. och sjukvården och socialtjänsten aldrig överlämnas till någon myndighet med stöd generalklausulen. Bestämmelsen annan av är dock tillämplig uppgifter hos försäkringskassoma.

Uppgiñslämnande är nödvändigt för att myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet.

Sekretess utgör enligt 1 kap. 5 § sekretesslagen inte hinder mot att uppgift lämnas ut det är nödvändigt för att den utlämom nande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet. Detta är generell bestämmelse är tillämplig även där generalen som klausulen inte gäller.

I den mån någon uppgiftsskyldighet inte föreligger enligt lag eller förordning kan det bli aktuellt att tillämpa 1 kap. 5 Som där paragrafen kan bli tillämplig har i förarbeexempel fall tena nämnts att en myndighet behöver ge en annan myndighet del hemlig information till grund för ett remissyttrande. av Paragrafen är avsedd att tillämpas restriktivt.

Datalagen

Datatekniken stora möjligheter att sammanföra och överger blicka stora informationsmängder. Informationen kan ges en stor bredd genom sammanställning av uppgifter om många människor och ett stort djup genom sammanställning av många varje människa. Informationen kan hållas samlad uppgifter om

Bilaga nr 2 165

centralt i t.ex. rikstäckande register. När de väl har lagrats kan de hållas aktuella och görs tillgänglig ett enkelt sätt.

Datatekniken kännetecknas också att den möjlighet av ger att göra jämförelser, sorteringar och urval bland de uppgifter som lagrats. Man kan låta flera olika system samverka med varandra och så sätt sammanställa information från helt olika källor.

En konsekvens datatekniken är att den möjlighet av ger att samla personuppgifter känsligt slag. Det kan gälla av t.ex. sjukdomar och förekomst missbruk. av

Sedan lång tid tillbaka har ñmnits skydd för den ett personliga integriteten genom sekretesslagstiftning. Man har dock inte ansett denna reglering tillräcklig för att skydda den personliga integriteten i ett datoriserat samhälle. En särskild lagstiftning datalagen har tillkommit till skydd för den personliga integrite- ten vid ADB-behandling. Detta skedde år 1973.

I det följande lämnas kortfattad en beskrivning av regler i datalagen.

Allmänt datalagen om

Endast den anmält sig till Datainspektionen och erhållit som licens får inrätta och föra personregister. Datainspektionen granskar inte anmälan i sak utan endast den registeransvager

rige ett bevis licens om att anmälan gjorts.

För vissa typer register med känsliga uppgifter krävs av utöver licens även ett särskilt tillstånd från Datainspektionen. Sådant tillstånd behövs i regel för inrätta och föra att register som innehåller i sig känsliga uppgifter, omdömen den registrerade, om uppgifter om personer som saknar sådan anknytning till den registeransvarige som följer av medlemskap, anställning, kundförhållande eller något därmed jämförligt förhållande, personuppgifter som inhämtas från något annat personregister s.k. samkörning.

166 Bilaga nr 2

Samkörning

En allmänt godtagen grundsats när det gäller personregistrering är att personuppgifter har samlats för ett visst register i

som princip inte bör utnyttjas för andra register. Det krävs därför i princip tillstånd för register skall innehålla personuppgifter som inhämtas från något annat personregister. Detta innebär att som det normalt krävs tillstånd för samkörning. Det krävs alltså tillstånd även uppgifterna i sig inte skulle känsliga eller om vara innehålla omdömen.

Inte så sällan uppstår i den allmänna debatten diskussioner om

samkörning register. Ibland kan det uppfattas som svårt att av förstå varför samköming inte skall ske för att motverka fusk. Ett verktyg finns till hands som förbättrar möjligheterna att komma det. Vid andra tillfällen ses ev. samkörning som mycket negativt. En rädsla uppstår för vad den insamlade informationsmängden kan komma att användas till.

Avslutningsvis skall nämnas att det fn. sker en utveckling mot

stiftande särskilda registerlagar. På sjukförsäkringsområdet

av

inom den allmänna försäkringen finns sedan några år tillbaka lagen sjukförsäkringsregister. Nyligen har också en annan

om

registerlag socialförsäkringsområdet trätt i kraft, nämligen

socialförsäkringsregisterlagen. Inrättandet register beträffanav de ärenden förmåner från den allmänna försäkringen styrs av om dessa lagar. Försäkringskassan har rätt att under

sjukförsäkringsregisterlagen inrätta de register kan behövas

som

sjukförsäkringsoirtrådet. Lagen detaljerade regler vad

ger om som skall gälla för sådana register. Socialförsäkringsregisterlagen inte kassorna samma möjligheter. Register enligt ger denna lag inrättas förordning utfärdas av regegenom som ringen.

Sammanfattningsvis kan sägas att samhället är i dag datoriserat ett helt annat sätt än det år 1973 när datalagen tillkom. var Den större vid datamediet gör det kanske lättare för vanan allmänheten att acceptera användningen denna teknik. av

Bilaga nr 2 167

Patientsekretessen

Patientens ställning stärks ytterligare patientsekretessen. av Denna, 7 kap. l § sekretesslagen 1980: 100, säger att uppgifter om patienten och hans närstående inte får lämnas ut än annat då det är uppenbart att uppgiften inte kan till skada för den vara enskilde. Från huvudregeln finns antal ett undantag för t.ex. skydd för minderåriga, att underlätta missbrukarvård, att underlätta bekämpning mycket allvarliga brott, bedöma av att rätten till ersättning enligt lagen allmän om försäkring.

Då huvudregeln gäller krävs att man antingen prövar att men inte kan uppkomma eller att patienten lämnar sitt medgivande till att uppgifter lämnas ut. Detta kan medföra information att inte kan föras över mellan t.ex. ett sjukhus och en vårdcentral eller mellan husläkare och en hemtjänstassistent. Inom ett verksamhetsområde, såsom ett sjukhus eller primärkommuen nal vårdnämnd, behöver ingen menprövning göras. Dock gäller att verksamheten skall bedrivas med respekt för den enskildes integritet.

Sammanfattningsvis innebär bestämmelserna att patientens integritet uppfattad ur patientens subjektiva synvinkel har ett - starkt skydd. En samverkan eller samordning mellan myndigheter innebär inte automatiskt att man går förbi sekretesshinder.

Bilaga nr 3 169

Förslag till Lag i sekreom ändring tesslagen 1980: 100

Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen 1980:100

Härigenom föreskrivs att 7 kap 7 och 10 §§ skall ha följande lydelse.

7 kap. 1 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider Detsamma gäller i men. annan medicinsk verksamhet, såsom rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk

undersökning, insemination, fastställande könstillhörighet, abort,

av sterilisering, kastrering och åtgärder mot smittsamma sjukdomar samt i verksamhet som avser särskilda psykiskt utvecklingsomsorger om störda och därmed likställda.

Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan verksamhet hos myndighet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård.

Sekretess gäller i verksamhet som gäller omhändertagande patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård för uppgift enskilds om hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Utan hinder av

sekretess får uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal

om uppgiften behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas. Har uppgift för vilken sekretess enligt första stycket gäller lämnats till allmän försäkringskassa eller arbetsförmedling gäller sekretessen också där. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i beslut den av mottagande myndigheten.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

170 Bilaga nr 3

En landstingskomunal eller kommunal myndighet som bedriver verksamhet som avses i första stycket får lämna uppgift till en annan sådan myndighet för forskning eller framställning av statistik eller för administration verksamhetsområdet, det inte kan antas att den om enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen 1984: l 140 om insemination, lagen 1988: 1473 om undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål och lagen 1991:1129 om rättspsykiatrisk vård.

4 § Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röj utan att den as enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretessen gäller dock inte beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycker

Inom kommunal familjerådgivning gäller sekretess för uppgift som enskild har lämnat i förtroende eller har inhämtats i samband med som rådgivningen.

Har uppgift för vilken sekretess enligt första stycket gäller lämnats till allmän försäkringskassa eller arbetsförmedling gäller Sekretessen också där. Sekretessen gäller dock inte, om uppgiften ingår i beslut av den mottagande myndigheten.

Med socialtjänst förstås verksamhet enligt lagstiftningen socialom tjänst och den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av Socialnämnd. Till socialtjänst räknas också verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet samt verksamhet hos

kommunal invandrarbyrå. Med socialtjänst jämställs ärenden om

bistånd asylsökande och andra utlänningar, ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar,

ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst eller till parkering för

rörelsehindrade samt verksamhet enligt lagstiftningen stöd och om service till vissa funktionshindrade.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Bilaga nr 3 171

Sekretess enligt första stycket gäller inte beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård. Beträffande anmälan i sådant ärende gäller sekretess det kan antas om att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

10 § Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling eller yrkesvägledning för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Motsvarande sekretess gäller i ärende arbetsvård, om

antagning till arbetsmarknadsutbildning, hjälp och stöd vid arbetslöshet

eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja enskilds anpassning till arbetslivet. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke.

I ärende hos allmän försäk- Har uppgift för vilken sekre-

ringskassa, riksförsälcringsver- tess enligt första stycket gäller

ket eller domstol gäller 7 § i lämnats allmän försäkringsstället för första stycket. kassa, gäller sekretessen också där. Sekretess gäller dock inte,

om uppgiften ingår i beslut

av den mottagande myndigheten.

I fråga uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio

om år.

Bilaga nr 4 173

Några erfarenheter

från stadsdels-

reformen i Göteborg

av Jörgen Westerståhl

Allmänt om organisationsförändringar

Det finns ingen organisation är helt idealisk, dvs. är som tillfredsställande från alla synpunkter. En organisation löser som vissa problem skapar normalt Man får alltså väga för- och nya. nackdelar.

Av avgörande betydelse för framgången med viss åtgärd en är att man noggrant preciserar det problem man vill lösa och lägger ned kraft att skapa samsyn kring problemformuleringen. Det är mot denna bakgrund som åtgärderna skall bedömas. Det räcker alltså inte med att t.ex. allmänt tala om segregation, utan det måste noga anges vad det är för konsekvenser segregationen är otillfredsställande och av som som så vitt möjligt bör åtgärdas.

Den organisation föreslår bör robust, användbar man vara i olika sammanhang och miljöer och hållbar under vara en längre tid.

Stora organisationsförändringar får inte komma för tätt. Det tar tid för en organisation att sätta sig och personalen får inte utsättas för upprepad stress. Allt för ofta visas här hänsynslöshet mot personalen. Många reformer stannar dessutom i retorik, som pågår till dess en ny reformvåg med ny retorik introduceras. Stadsdelsreformen i Göteborg är förverkligad reform. en

174 Bilaga nr 4

Allmänt den kommunala organisationen om

Medan den statliga nivån ministerstyrelse i Sverige inte i de flesta andra länder anses som något otillbörligt, men har de förtroendevalda sitter i kommunernas nämnder och som styrelser ett kontinuerligt för den verksamhet kommuner ansvar bedriver inom respektive område och de är skyldiga att ingripa, om missförhållande inom verksamheten uppstår.

Den kommunala verksamheten har från början varit sektorsindelad. Sektorerna bildar naturlig för utvecklingen av en ram speciell kompetens. Organisationen förtroendevalda en av nämndledamötema har varit densamma som tjänsteorganisationen, vilket självklart under tid då de förtroendevalda var en själva svarade för de flesta besluten i verksamheten eller för alla beslut, så i de många små kommunerna där det inte fanns som några kommunala tjänstemän.

I samband med den kommunala verksamhetens våldsamma expansion, har dessa verksamheter kommit att allt oñare stöta när det gäller behandlingen enskilda och familjer samman, av och ett behov samordning eller integration mellan skilda av verksamheter har uppstått. Därmed har också frågan aktualiserats, inte organisationen förtroendevalda om av kan skiljas från verksamheten så politikerorganisationen sätt att politikerorganisationen svarar för flera verksamhetsoch alltså får för samordning och integration grenar ett ansvar dem emellan. Det är här kommundels- eller som stadsdelsnämnderna kommer i bilden: de står för både decentralisering och integration.

Storstadsområdena kännetecknas främst av den väldiga spännvidden inom området; där finns både många högutbildade och många med bristfällig utbildning, många höginkomsttagare och många socialhjälpsmottagare etc. Stockholm, Göteborg och Malmö skiljer sig det viset att i Stockholmsregionen finns några verkliga toppar också de värsta sociala problemommen rådena utanför Stockholms stad, medan i Göteborg och i Malmö de största problemområdena ingår i staden.

Bilaga nr 4 175

Homogenitet heterogenitet. Den stora kommunblocksrefor- men innefattade medveten strävan att blanda kommuner en av olika typ, dvs. öka heterogeniteten i kommunstrukturen. En stadsdelsreform leder naturligen till ökad homogenitet inom en stadsdelarna, eñersom nybyggnation och flyttningsmönster brukar resultera i uppkomsten från socioekonomisk synpunkt av relativt homogena områden. När det gäller att tillgodose det överordnade demokratimålet i ett representativt system, folkviljans förverkligande, förefaller detta vara lättare mer homogen befolkningen är, liksom det också bör vara lättare att utforma policy för att hantera problem. en gemensamma Samtidigt kan en homogenisering också beskrivas som en segregering och koncentrationen av olika resurssvaga grupper till ett område kan tänkas negativ effekt förvärrar en som problemen.

Centrum delarna. Vid decentralisering är det fråga - en om att flytta ut vissa beslutsfunktioner från centrum till delarna. Den centrala staden behåller i detta fall den väsentliga rätten att göra den grundläggande fördelningen mellan av resurser stadsdelarna bestämmer hur stora deras påsar skall vara. Mellan fristående kommuner i Stockholmsregionen sker som denna fördelning nationell nivå där t.ex. glesbygdskommuner i övre Norrland tävlar med invandrartäta kommuner i Stockholmstrakten, medan utjämningen i Göteborg sker inom

staden. övervägande skäl synes tala för att en regional utjäm-

ning blir mer rationell än en utjämning det nationella planet.

Särskilda erfarenheter

Information. Stadsdelsorganisationen är ostridigt bättre än traditionell kommunal organisation ägnad att belysa förhållandena och utvecklingen med avseende t.ex. segregationstendenser, eftersom stadsdelarna har närmare anknytning till en olika typer bostadsområden. Det tar emellertid tid för av förvaltningarna att producera ny och jämförbar statistik och det tar också tid för massmedierna lära att sig utnyttja den nya organisationens möjligheter. Att jämföra förhållandena inom olika stadsdelar inom större enhet också unika samma ger

176 Bilaga nr 4

förutsättningar för att utvärdera effekten de åtgärder av stadsdelarna vidtar för att lösa olika problem.

Politikerrollen. Politikerna blir genom stadsdelsorganisatiolokalrepresentanter och identifierar sig i första hand med nen stadsdelen; presidieledamöterna brukar dock starkare betona

hänsynen till staden som helhet. Stadsdelspolitikernas styrka

i förhållande till tjänstemännen ligger just i denna lokala förankring. I Göteborg bor 85 procent av stadsdelspolitikerna i stadsdelen, trots att formellt bostadsband saknas, medan för tjänstemännen gäller motsatsen, dvs. endast ca 15 procent av dem brukar bo i stadsdelen. Politikerna har alltså egen en

erfarenhet stadsdelens förhållanden de kan stödja sig på.

av som Denna erfarenhet tycks främst grunda sig själva boendet och de dagliga erfarenheterna och den informella kontakten med medborgarna. Tjänstemännen har observerat denna nya

politikerroll och försöker ibland antecipiera politikernas

reaktion att själva bättre informera sig om lokala genom opinioner.

stadsdelsnämnderna täcker ett flertal kommunala verksamhetsområden. Stadsdelspolitikerna blir därför allmänpolitiker

och inte sektorspolitiker; något större utrymme för specialise-

ring inom stadsdelsnämnderna finns inte, med utantag för det sociala området där bland annat sekretessreglerna har nödvändiggjort införandet av ett socialutskott inom respektive nämnd. De flesta politiker dock inte alla, tycks föredra rollen som men allmänpolitiker och uppfattar den som mer naturlig och mer stimulerande än rollen som sektorspolitiker: det är tjänstemänskall specialister och politikerna står för allmän nen som vara samhällssyn och lokal opinion.

Den politikerorganisationen alltså vara mer lämpad än

nya synes den traditionella for att hantera problem inom olika delar av storstaden.

Tjänsteorganisationen och tjänstemännen. Tjänsteorganisationen

har följt den politiska organisationen så att de områden stadsdelsnämnderna för har den gamla centrala förvaltsvarar ningen ersatts av Stadsdelsförvaltningar. Organisationen

Bilaga nr 4 177

fältet är i huvudsak oförändrad, även i Göteborg i om som många andra kommuner resultatenheter fått självstänen mer dig ställning. Omorganisationen gäller främst chefsnivå och stabsnivå, där stadsdelschefen med sina medhjälpare bildar kärnan. Mellanchefsnivån, är organiserad olika sätt. I vissa stadsdelar finns en områdesuppdelning med områdeschefer, i andra har man genomfört en funktionell uppdelning och i åter andra förekommer blandforrner.

Vad beträffar samordning och integration mellan olika verksamheter chefsnivå övervägande nöjd med vad är man som skett. Bland de anställda fältet är det bara fjärdedel en som anser att det skett ökad samverkan, medan hälften en svarar knappast eller inte alls. Till en del kan kanske skillnaderna förklaras att det varit lättast att åstadkomma samordning av övergripande områden som lokaler och organisation, medan de olika verksamheternas speciella kulturer eller ideologier har skapat svårigheter för samarbetet verksamhetsnivå. Politikerna rapporterar att de observerat påtagliga problem här. om

Några problem med stadsdelsnämnderna

specialisering kompetens. När delar större - man upp en förvaltning, får det givetvis konsekvenser för den professionella kompetensen. I den centrala skolförvaltningen finns det exempelvis större utrymme för att anställa specialister än i en lokal stadsdelsförvaltning. Man kan att t.ex. låna genom experter klara av vissa av dessa problem, här finns klagomen mål bl.a. på bristande pedagogisk expertis.

Revirtänkande eller bvpolitik. När söker utforma lokala man lösningar stimulerar man såväl bland medborgare som tjänstemän, uppkomsten av en vi-känsla som med natumödvändighet också får baksida, de andra. Ju framgångrik är när en mer man det gäller att skapa lokal gemenskap desto större blir en riskerna. Här kan knapppast göra annat än att söka man begränsa farorna för skadligt revirtänkande.

178 Bilaga nr 4

Kritik mot decentralisering. I några yttranden till Storstadskommittén framförs kritik mot stadsdelsnämnderna från centrala myndigheter och organisationer. Denna typ av kritik är begriplig, eftersom decentralisering alltid innebär att centrala instanser får svårare att påverka eller kontrollera vad lokala aktörer företar sig. I Göteborg har man i detta fall fått att göra med 21 aktörer i stället för Vad de centrala instanserna kan göra är en. eventuellt att själva decentralisera sin verksamhet, som ex. facket delvis gjort. Den negativa reaktionen är alltså begriplig bör bedömas efter vad den är ett uttryck för. men

Några personliga synpunkter Storstadskommitténs uppdrag

Stadsdelsorganisationen i storstäderna bör underlätta kommitténs strävanden. Samtidigt utgör det ett påtagligt problem att denna organisation hittills bara är genomförd i Göteborg och att det kommer att ta tid innan motsvarande organisation i Stockholm och Malmö har funnit sin definitiva form.

Det måste dock vara naturligt att kommitténs försöksverksamhet knyter an till stadsdelsorganisationen och därvid i första hand till den politiska organisationen som också snabbast kan börja ñingera.

Behovet av samordning och samverkan sträcker sig enligt direktiven utöver den kommunala kompetensens område. Detta är givetvis en komplikation, men jag är tveksam om det verkligen kan lämpligt att, för lösningen de speciella vara av problem kommittén har att uppmärksamma, introducera en ny politikerorganisation; de lokala politikerna skall så ha en långt möjligt klar ansvarsrelation till medborgarna. Jag tror alltså att stadsdelsnämnderna räcker politisk organisation. När det som gäller överförande eller gemensamt bruk av ekonomiska och personella mellan olika huvudmän, så borde pröva resurser man om inte en lösning tidsbegränsade kontrakt kan uppnås. genom

Vad tjänsteorganisationen beträffar bör befintliga professionella kulturer inte bara betraktas hinder för utvecklingen. De som representerar i sig ett värde som grundval för tjänstemännens

Bilaga nr 4 179

kompetens. Det gäller alltså att ñnna samarbetsformer inte som onödigt skadar den professionella kulturen.

Genom verksamhet i arbetsförmedling och försäkringskassa byggs givetvis upp en yrkesskicklighet. Man kan emellertid ifrågasätta om det här är tal om professionalism i den mer kvalificerade mening brukar använda och där som man numer en fristående specialinriktad yrkesubildning utgör väsentlig en ingrediens. För en mer grundläggande omorganisation av arbetsförmedling och försäkringskasseverksamhet är kanske kommitténs uppdrag för smalt. Genom tidsbegränsade särlösningar kan emellertid en öppning ske mot mer långtgående reformer.

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ett renodlat näringsförbud. N. 40. Älvsäkerhet. K. . Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.A. 41. Allmän behörighetför högskolestudier.U. . - Grön diesel miljö- ochhälsorisker. Fi. 42. Framtidsanpassad Gotlandstrafik.K. . - .Lángtidsutredningen1995.Fi. 43. SambandetRedovisning Beskattning.Ju. - Várdenssvåraval. 44. Aktiebolagetsorganisation.Ju. . slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. 45. Grtmdvattenskydd.M.

Muskövarvets framtid. Fö. 46. Effektivare styrning och rättssäkerhet . Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.A. i asylprocessen.A. . Pensionsrättigheter och bodelning.Ju. 47. Tvángsmedelenligt 27 och 28 kap. RB . Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samt polislagen.Ju. ..Översyn skattebrottslagen.Fi. 48. EG-anpassade körkortsregler.K. av .Nya konsumentregler.Ju. 49.Prognoser över statens inkomster och utgifter. Fi.

12.Mervärdesskatt Nya tidpunkterför 50.Kunskapslägetpå kärnavfallsomrâdet1995.M. redovisning och betalning. Fi. 51. Elförsörjning i ofred. N.

13 Analys av Försvarsmaktensekonomi. Fö. 52. Godtrosförvärv av stöldgods Ju. . l4. Ny Elmarknad + Bilagedel.N. 53. Samverkan för fred. Den rättsligaregleringen.Fö.

15. Könshandeln. S. 54. Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat - 16.Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.S. och kommun.M.

17.Homosexuellprostitution. S. 55. Ett samlatverksamhetsarisvar för asylärenden.A.

18.Konst offentlig i miljö. Ku. 56. Förmåneroch sanktioner

19.Ett säkraresamhälle.Fö. utgifter för administration.Fi. - 20. Utan stannar Sverige.Fö. 57. Förslag om ett internationellttlygsäkerhets-

21. Staden vattenutan vatten. Fö. universiteti Norrköping-Linköping. U.

22. Radioaktiva ärrmen slår ut jordbruk i Skåne. Fö. 58. Kompetensoch kunskapsutveckling om yrkes- - 23. Brist på elektronikkomponenter.Fö. roller och arbetsfältinom socialtjänsten.S.

24. Gasmolnlamslár Uppsala.Fö. 59.Ohälsoförsäkringoch Samhällsekonomi

25. Samordnadoch integreradtågtrafik olika aspekterpå modeller, finansiering - Arlandabananoch i Mälardalsregionen.K. och incitament.S.

26. Underhállsbidragoch bidragsförskott, 60.Kvinnofrid. Del A+B. S.

Del A och Del B. S. 61. Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C.

27. Regionalframtid + bilagor. C. 62. Ett renat Skåne.M.

28. Lagen om vissainternationellasanktioner 63. Översyn av skattereglernaför stiftelseroch ideella

en översyn.UD. föreningar. Fi. - 29.Civilt bruk av försvarets 64. Klimatförändringari trafikpolitiken. K. resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar. Fö. 65. Näringslivetstvistlösning. Ju.

30.Alkylat och Miljöklassning av bensin.M. 66.Polisensanvändning av övervakningskamerorvid

31. Ett vidareutvecklarmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju.

32. IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. 67. Naturgrusskatt, m.m. Fi.

Förslagtill nya samverkansformer.Ju. 68. IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.SB.

33.Ersättningför ideell skadavid personskada.Ju. 69. Betaltjänster.Fi.

34.Kompetensför strukturomvandling.A. 70.Allmännakommunikationer för alla K. - 35. Avgifter inom handikappomrádet.S. 71. Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för

36. Förmåneroch sanktioner en samladredovisning. antagningtill Universitetoch högskolor.U. - Fi. 72. Svenskainsatserför internationellkatastrof-och

37. Värt dagligablad stödtill svenskdagspress.Ku. - tlyktinghjälp. Kartläggning,analysoch förslag.

38. Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Fö. yrkesutbildning.U. 73. Ett aktiebolagför servicetill universitetoch

39.Somereflections on SwedishLabour Market högskolor m.m. U.

Policy. A. 74. Lägenhetsdata.Fi.

Någrautländskaforskares syn på svensk 75. Svenskflyktingpolitik i globalt perspektiv.A.

arbetsmarknadspolitik.A. 76. Arbete till invandrare.A.

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77. Rösterom EU:s regeringskonferens 108.Ny ellag. N. hearing med organisationsföreträdare, 109.Likvärdig utbildning lika villkor. U. debattöreroch forskare.UD. llO. Viljan att veta och viljan att första - 78. Den svenska rymdverksarnheten. N. Kön, makt och den kvinnovetenskapliga 79. Vårdnad,boendeoch umgänge. JU. utmaningen i högre utbildning. U. regeringskonferensen 1996 ll .Omvärld, säkerhet,försvar. 80.EU om institutionernasrapporter Frågor om EUzs andrapelare inför regerings- synpunkteri övriga medlemsländer.UD. konferensen 1996. UD. - 81. Ny rättshjälpslag och andra bestämmelser om ll2. Svensksjöfart näring för framtiden. rättsligt bistånd. Ju. + Bilagor. K. 82. Finansieringslösningar för Göteborgs- och 113. Fristående gymnasieskolor.U. Dennisöverenskommelsema. K 114. Indirekt tobaksreklam. S. . 83. EU-kandidater 12 länder som kan bli EU:s 115. Ny lag om europeiska företagsrád. A. nya medlemmar. UD. 116.Jämställdhet ett mål i utvecklingssamarbetet. UD. 84. Kulturpolitikensinriktning. Ku. ll7. Jordbruk och konkurrens jordbrukets ställning i - 84. Kulturpolitikens inriktning i korthet. Ku. svenskoch europeisk konkurrensrätt.Jo. - .Tjugo árs kulturpolitik 1974-1994.Ku. 118. Totalförsvarspliktiga m 95. En utvärdering av de 86. Dokumentationoch socialtjänstregister.S. totalförsvarspliktigas medinflytandeoch av deras 87. Försäkringsrörelsei förändring Fi. sociala och ekonomiska situationunder 88. Den brukade mångfalden.Del l+2. Jo. grundutbildningen.Fö. 89. Svenskar i EU-tjänst.Fi. 119. Ändringar hyresförhandlingslagen. i

.Kämavfall och Miljö. M. Hyresgästinflytandevid ombyggnad m.m. Ju. 91. Ett reformerat straffsystem.Del I-lIl. Ju. 120.TV och utbildning. U. 92. EG:s arbetstidsdirektivoch dess konsekvenser för 121. Riksdagen, regeringenoch forskningen.U. det svenskaregelsystemet.A. 122. Reform recept. S. 93. Omprövning av statligaåtaganden. Fi. 123 .Subsidiaritetsprincipeni EU. UD. 94. Personalavveckling, utbildningoch beskattning. 124. Ett reformerat hovrättsförfarande.Ju. Fi. 125. Finansiellverksamhet i kris och krig. Fi. 95. Hälsodataregister Várdregister.S. 126. Kostnaderför den statliga assistansersättningen. S. - 96.Jordensklimat förändras.En analys av hotbild 127. Framtida central Europainformation.UD. och globala átgärdsstrategier.M. 128.Kulturegendomar och kulturföremál. KU. 97. Miljöklassning av Snöskotrar.M. 129.En styrande krigsorganisation.Om avsikternamed 98. 1990-talets bostadsmarknad LEMO-reformen. FÖ.

en första utvärdering.N. 130. Sverigei EU makt, öppenhet, kontroll. - - 99. SMHI:s verksamhetsformK. Sammanfattning av ett seminariumi september 100.Hållbar utvecklingi landets fjällområden.M. 1995.UD. l0l. Ett utvidgatEU möjligheteroch problem. 131. Enklareoch effektivare. Om EU:s komplexitet - Sammanfattning av en hearingi augusti1995. och maktbalanser. UD. UD. 132. Utvidgningoch samspel.EU:s östintegration ur 102. MedborgarnasEU frihet och säkerhet historiskt och ekonomisktperspektiv. Förhållandet - Frågor unionens tredjepelare inför regerings- smâstat stormakt : svensktidentitetsbyte. UD. om konferensen1996.UD. 133.Bostadsbidragen 103. Föräldrari självförvaltandeskolor. U. effektivare inkomstprövning - 104. Skattereformen 1990-1991. En utvärdering. Fi. besparingar.S. - 105.Konkurrens i balans. Åtgärder för ökad 134. Verklig ledning obegränsad skattskyldighetför konkurrensneutralitetvid offentlig prissättning juridiska personer Fi. m.m. N. 135. Ubåtsfrägan1981-1994.Fö. 106. Rapporteringsskyldighet för revisoreri finansiella 136.Rättsväsendets resultat så kan det redovisas. företag.Fi. Ett förslagtill modell för en samlad 107. Avbytarverksamhetens organisation och resultatredovisning.Ju.

finansiering.Jo.

Statens offentliga utredningar

1995 Kronologisk förteckning

137.Kapitalförlusteroch organisationskostnader vid beskattningen.Fi. 138.Departementskontoret statsrådsarbete - utanför regeringskansliet.SB. 139.Omställning av energisystemet.N. 140.Omställning av energisystemet. Underlagsbilagor,del 14. N. 141.Folkbildning och vuxenstudier. Rekrytering,Omfattning,Erfarenheter.U. 142. Att röja hinder för Samverkan Egenmakt - - Arbetslinjen. S.

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Subsidiaritetsprincipen i EU. [123]

Framtida central Europainformation. [127] IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96. [68] makt, öppenhet, kontroll. Departementskontoret statsrâdsarbete utanför Sverigei EU -

- Sammanfattning ett av seminariumi september 1995. regeringskansliet. [138] [130]

Enklare och effektivare. Om EU:s komplexitet Justitiedepartementet och maktbalanser. [131] Pensionsrättigheter och bodelning. [8] Utvidgning och samspel.EU:s östintegration ur Nya konsumentregler.[11] perspektiv. Förhållandet historiskt och ekonomiskt IT och verksarnhetsförnyelse inom rättsväsendet. smâstat stormakt : svenskt identitetsbyte. [132] till samverkansformer. [32] - Förslag nya

Ersättning för ideell skada vid personskada. [33] Försvarsdepartementet

Sambandet Redovisning Beskattning.[43] - Muskövarvets framtid. [6] Aktiebolagets organisation.[44] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Tvångsmedel enligt 27 och 28 kap. RB Ett säkrare samhälle. [19] samt polislagen. [47] Utan stannar Sverige. [20] Godtrosförvärvav stöldgods [52] Stadenpå [21] vatten utan vatten. Näringslivets tvistlösning. [65] Radioaktivaämnen slår ut jordbruk i Skåne.[22] Polisens användning av övervakningskameror vid Brist pá elektronikkomponenter. [23] förundersökning. [66] Gasmoln lamslâr Uppsala. [24] Vårdnad, boende och umgänge.[79] Civilt bruk av försvarets resurser Ny rättshjälpslag och andra bestämmelser om helikoptrar. [29] regelverken, erfarenheter, rättsligt bistånd.[81] Samverkan för fred. Den rättsliga regleringen. [53] Ett reformerat straffsystem. Del l-III. [91] Svenska insatser för internationell katastrof-och Ändringar hyresförhandlingslagen. i flyktinghjälp. Kartläggning, analysoch förslag. [72] Hyresgästinflytande vid ombyggnad m.m. [119] Totalförsvarspliktiga m 95. En utvärdering av de Ett reformerat hovrättsförfarande. [124] totalförsvarspliktigas medinflytandeoch av deras Rättsväsendets resultat såkan det redovisas. - sociala och ekonomiska situationunder Ett förslag till modell för en samlad grundutbildningen. [118] resultatredovisning. [136] En styrande krigsorganisation.Om avsikternamed

LEMO-reformen. [129] Utrikesdepartementet Ubätsfrâgan 1981-1994. [135] Lagenom vissa internationella sanktioner

en översyn. [28] Socialdepartementet - Rösterom EU:s regeringskonferens Várdenssvåra val. hearing med organisationsföreträdare, debattörer - slutbetänkandeav Prioriteringsutredningen.[5] och forskare. [77] Könshandeln. [15] EU om regeringskonferensen 1996 Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige.[16] - institutionernasrapporter [17] Homosexuell prostitution. synpunkteri övriga medlemsländer. [80] - Underhâllsbidrag och bidragsförskott, EU-kandidater 12 länder som kan bli EU:s - Del A och Del B. [26] nya medlemmar. [83] Avgifter inom handikappomrádet.[35] Ett utvidgatEU möjligheter och problem. - Kompetens och kunskapsutveckling om yrkeshearingi augusti 1995.[101] - Sammanfattningav en arbetsfält inom socialtjänsten. [58] roller och Medborgarnas EU frihet och säkerhet - Ohälsoförsäkring och samhällsekonomi Frågorom unionens tredje pelare inför regeringsolika aspekter modeller, finansiering konferensen 1996. [102] och incitament. [59] Omvärld, säkerhet, försvar. Kvinnofrid. Del A+B. [60] Frågorom EU:s andra pelare inför regerings- Dokumentation och socialtjänstregister. [86] konferensen 1996. [111] [95] Hälsodataregister- Vårdregister. Jämställdhetett mål i utvecklingssamarbetet. [116] Indirekt tobaksreklam. [114]

Statens offentliga utredningar

1995 Systematisk förteckning

Reform recept. [122] Utbildningsdepartementet

Kostnaderför den statligaassistansersättningen. [126] Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial - Bostadsbidragen yrkesutbildning. [38] effektivare inkomstprövning - Allmän behörighetför högskolestudier.[41] - besparingar.[133] Förslag om ett internationelltflygsäkerhets- Att röja hinder för Samverkan Egenmakt - universiteti Norrköping-Linköping.[57] Arbetslinjen. [142] Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för

Kommunikationsdepartementet antagningtill Universitetoch högskolor. [71]

Ett aktiebolagför servicetill universitetoch Samordnadoch integreradtågtrafik högskolor m.m. [73] Arlandabananoch i Mälardalsregionen.[25] Föräldrar i självförvaltandeskolor. [103] Älvsäkerhet.[40] Likvärdig utbildning lika villkor. [109] Framtidsanpassad Gotlandstraftk.[42] Viljan att veta och viljan att förstå EG-anpassade körkortsregler. [48] - Kön, makt och denkvinnovetenskapliga Klimatförändringari trañkpolitiken. [64] utmaningeni högreutbildning. [110] Allmännakommunikationer för alla [70] - Friståendegymnasieskolor.[113] Finansieringslösningarför Göteborgs-och TV och utbildning. [120] Dennisöverenskommelserna. [82] Riksdagen,regeringenoch forskningen.[121] SMHI:s verksamhetsform [99] Folkbildning och vuxenstudier. Svensksjöfart näring för framtiden. - Rekrytering, Omfattning,Erfarenheter.[141] + Bilagor. [112]

Jordbruksdepartementet Finansdepartementet

Den brukademångfalden.Del 1+2. [88] Grön diesel miljö- och hälsorisker.[3] - Avbytarverksamhetens organisationoch Lángtidsutredningen1995. [4] finansiering. [107] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Översyn Jordbrukoch konkurrens jordbruketsställningi av skattebrottslagen.[10] svenskoch europeiskkonkurrensrätt.[117] Mervärdesskatt Nya tidpunkter för -

redovisningoch betalning.[12] Arbetsmarknadsdepartementet

Förmåneroch sanktioner en samladredovisning.[36] - Arbetsföretag En - ny möjlighet för arbetslösa.[2] Prognoseröver statens inkomsteroch utgifter. [49] Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.[7] Förmåneroch sanktioner Kompetensför strukturomvandling.[34] - utgifter för administration.[56] Översyn Somereflections on SwedishLabour Market av skattereglernaför stiftelseroch ideella Policy. [39] föreningar. [63] Någrautländskaforskares syn svensk Naturgrusskatt, m.m. [67] arbetsmarknadspolitik.[39] Betaltjänster.[69] Effektivare styrningoch rättssäkerhet Lägenhetsdata.[74] i asylprocessen.[46] Försäkringsrörelsei förändring [87] Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden.[55] Svenskari EU-tjänst. [89] Omprövning Svenskflyktingpolitik i globalt perspektiv. [75] av statligaåtaganden.[93] Arbete till invandrare.[76] Personalavveckling,utbildningoch beskattning.[94] EG:s arbetstidsdirektivoch desskonsekvenserför Skattereformen1990-1991.En utvärdering.[104] det svenskaregelsystemet.[92] Rapporteringsskyldighet för revisoreri finansiella Ny lag om europeiskaföretagsrád.[115] företag. [106]

Finansiellverksamheti kris ochkrig. [125]

Verklig ledning obegränsadskattskyldighetför -

juridiska personer [134]

Kapitalförlusteroch organisationskostnader vid

beskattningen.[137]

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18] Vårt dagliga blad Pstödtill svensk dagspress.[37] - Kulturpolitikens inriktning. [84] Kulturpolitikens inriktning i korthet. [84] - Tjugo års kulturpolitik 1974-1994. [85] Kulturegendomar och kulturföremál. [128]

Näringsdepartementet Ett renodlat näringsförbud. [1] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14] Elförsörjning i ofred. [51] Den svenska Rymdverksamheten. [78] 1990-talets bostadsmarknad en första utvärdering. [98] - Konkurrens i balans. Åtgärder för ökad konkurrensneutralitetvid offentlig prissättning m. m. [105] Ny ellag. [108] omställning av energisystemet. [139] Omställningav energisystemet. Underlagsbilagor, del 1-4. [140]

Civildepartementet Regionalframtid + bilagor. [27] Myndighetsutövning vid medborgarkontor. [61]

Miljödepartementet Alkylat och Miljöklassning av bensin. [30] Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31] Grundvattenskydd.[45] Kunskapsläget kämavfallsomrâdet 1995. [50] Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat och kommun. [54] Ett renat Skåne.[62] Kämavfall och Miljö. [90] Jordens klimat förändras.En analys av hotbild och globala átgärdsstrategier. [96] Miljöklassningav Snöskotrar. [97] Hållbar utvecklingi landets fjällomráden. [100]