Lokal demokrati och delaktighet i Sveriges städer och landsbygd : rapport från Demokratiutvecklingskommittén
Hänvisat till av
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
Lokal demokrati och delaktighet i städer Sveriges och landsbygd
lin rapport fran Delmkr.1tiiltrecklingslgnnmittens seminariinii i februari 1990
SMD
l
Statens offentliga utredningar
1996:71 Inrikesdepartementet
Lokal demokrati och
i Sveriges delaktighet och landsbygd
städer
Rapport från Demokratiutvecklingskommittén
Stockholm 1996
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90
Illustrationer: Maria Schtrutz
Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20267-0 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X
Förord
Över hela landet tas initiativ för att utveckla delaktigheten och den lokala demokratin. Att beslut skall fattas nära och så långt det är möjligt också av de direkt berörda är en stark tendens nu på 90-talet. Men formerna och metoderna varierar. Lokala utvecklingsgrupper, Stadsdelsnämnden brukarmedverkan och nykooperation är bara några exempel.
Demokratiutvecklingskommittén har regeringens uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som kan öka medborgarnas möjligheter till inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen och därmed på sikt bidra till en vital demokratisk utveckling.
Som ett led i detta arbete arrangerade kommittén i februari 1996 ett två dagars kunskapsseminarium för att redovisa erfarenheter och idéer lokal demokrati och delaktighet i om städer och på landsbygden. Närvarande var ett 30-tal forskare, tjänstemän, politiker och journalister.
I denna rapport redovisas kortfattat de föreläsningar som hölls och de diskussioner följde under seminariet. Rapporten har skrivits av journalisten Björn J erken och redigerats av kommitténs sekretariat. Längst bak i rapporten finns också diskussionsfrågor och en litteraturlista för den som vill vidare i ämnet.
Bengt Owe Birgersson Ordförande i Demokratiutvecklingskommittén
för demokrati samhälls-
Byapolitik och
nerifrån
planering och upp
Bond och Åke Edin från Folkrörelserådet Hela
Staffan
Sverige ska leva berättade om den lokala mobilisering som
skett under de senaste tio åren. Det finns idag ungefär 3 300
grupper runt om på den svenska landsbygden. I det projekt kallats byapolitik deltar 71 kommuner, rådet har som men kontakter med 150 intresserade kommuner. Projekten är inte stöpta i samma form utan har en rad olika namn och många olika sätt att arbeta. Grundläggande är strävan att få ett bra samspel mellan kommunförvaltningama och byarna i syfte att
stärka det lokala inflytandet över planeringen och vända en negativ befolkningsutveckling. Rörelsen har bidragit till att
det skapats nya, demokratiska strukturer vid sidan av
partipolitiken.
Arbetet består både utbildning och att ta fram lokala ut-
av av vecklingsprogram och formulera kommunala strategier. Projekten handlar bland annat om att starta vad Staffan Bond kallade strukturerade dialoger, t.ex. i byaråd och ta nya orga-
nisatoriska grepp, t.ex. med nämnder utan partipolitiker. Pro-
jekten kan också gå ut på att lokalt arbeta fram en fysisk pla-
nering. Han konstaterade att hindren mot ett sådant arbetssätt
inte så mycket består av lagar och regler utan mer i förhållningssätt och en gammal organisation. I ett tiotal kommuner
vill man på olika sätt pröva nämnder utan partipolitiker, men
här behövs mer stöd och utbildning.
Hittills har det mest varit mobilisering, nu krävs det mer aktiviteter, konstaterade Staffan Bond. Han tillbakavisade också kritiken mot projekten och menade att de både stärker
demokratin, förbättrar planeringen och ökar den ekonomiska
effektiviteten. Grupperna har ibland startat kring enda,
en
lokal fråga men utvecklats till att jobba med helheten.
Åke Edin betonade det måste få olika på skilda
att vara
platser och allt inte stöpas i samma form bestämd uppifrån. Han menade att det på landsbygden först såg att den
var man
stela och byråkratiska sarnhällsplaneringen inte fungerade.
HÄR ssuävsa vv NYA CYKELBANOR O 7058 FLER TRETTlO- om .SKVLTAR u EN KONsrnAu. y
VILLAOMKXDET i \\
Många lokala utvecklingsgrupper har engagerat sig i den
fysiska planeringen.
Det blev kollisioner när byarna ville ha hjälp med något från kommunen. Ilskan mot politikerna växte och den "underjordiska kraften" kanaliserades genom Hela Sverige ska levarörelsen och är nu så spridd att över en miljon invånare på ett eller annat sätt berörs av arbetet.
Åke Edin menade den traditionella att samhällsplaneringen uppifrån bidragit både till miljöproblem, torftiga bostadsmiljöer och orättvisor. Han ville inte skrota den kommunala planeringen men organisera om den så att den sker mer lokalt. Men för det krävs det förändringar i de gamla strukturerna där både partier, folkrörelser och förvaltningar kan ha svårt att lära om. Politikerna måste stimulera, samordna, lyssna, samtala och visa respekt än hittills, Åke Edin, själv mer sa med ett förflutet som socialdemokratiskt kommunalråd. I det nya, lokala utvecklingsarbetet har medborgarna och arbetsgrupperna skapat nivå mellan den kommunala en egen apparaten och folket.
Sekretessfrågor kan lösas på ett praktiskt sätt, gruppernas arbete är långsiktigt, rekryteringen till dem är inte smalare än till de vanliga kommunala nämnderna, målet för grupperna varierar från plats till plats och ansvaret för verksamheter som delegeras måste ligga på den i kommunen som delegerat dem, svarade Staffan Bond och Åke Edin på några av frågorna som ställdes.
Snart får
Svågadalen en partipolitiskt
oberoende nämnd
Rolf Krohn, tidigare kommundelschef i Hudiksvall i Hälsing-
land, berättade om Svågadalen i nordvästra delen kommuav nen där man just planerar kommunal nämnd utan partipoen litiker. Man har redan ett så kallat självförvaltningsråd som genom villkorad delegation fått sköta kommunala uppgifter. Rådet bildades bland annat för att förbättra samhällsservicen, öka den lokala demokratin och behålla de 700 invånarna i dalen.
Bland annat har Svågagården byggts och där samsas nu skola, barnomsorg, kyrka, äldrebostäder De kommunalt mm. anställda på platsen har skrivit kontrakt att jobba fritt om över yrkesgränsema, vilket lett till att man täcker upp för var andra i barnomsorg, skola och äldreomsorg. I rådet sitter representanter för ortens olika föreningar, kyrkan och personalen.
Processen började egentligen redan 1987 att Svågadagenom len utsågs till framtidsby i Hela Sverige ska leva-kampanjen, då det också startades studiecirklar och serviceutredningar. De politiska partierna har inte tynat bort utan fått fler medlemmar men befolkningen har minskat något och rådet har inte alltid hörts när kommunen fattat sina beslut, berättade "glesbygds-byråkraten" Rolf Krohn. Från sommaren 1996 och fram till och med 1998 ersätts rådet med den folkvalda Svågadalsnämnden som kommer att ha eget ansvar och eget reglemente. Till den nya nämnden blir det fri nominering och vid det val som sedan sker kommer varje invånare att få kryssa för högst sju namn på valsedeln. De väljs utses som sen formellt av kommunfullmäktige. Rolf Krohn önskade att försöket skulle få mer tid sig än till 1998.
Svdgadalsnämnden i Hudiksvalls kommun blir det första försöket med självförvaltning genom en partipolitiskt oberoende nämnd.
En folkrörelse på landsbygden
ny
Kulturgeografen Ulla Herlitz berättade om en del av resulta-
ten från sin stora pågående studie de lokala utvecklingsav gruppemas betydelse för demokrati och samhällsekonomi. Ungefär 1 500 av landets 3 300 lokala utvecklingsgrupper har svarat på hennes enkäter. 10 000 aktiviteteri 1 300 grupper
finns också i kunskapsbank upprättats.
numera en som
Den här bygderörelsen tog ordentlig fart 1987 i samband med den nya landsbygdskampanjen och inrättande Glesbygds-
av
delegationen. Svaren på enkätema visar att verksamheterna i
regel drivs i form av ideella föreningar men i obyråkratiska former. Kommunerna upplevs ömsom stöttepelare för som
verksamheten i 42 procent svaren, ömsom broms-
av som
klossar i 50 procent svaren. Bland bromsklossarna finns
av
även statliga myndigheter men också J antelagen dvs. den
lokala avundsjukan.
De vanligast syftena med grupperna är att skapa trivsel och
att främja den lokala kulturen. Det som grupperna bland annat åstadkommit är enligt svaren också återkommande kulturaktiviteter, att byn fått en samlingslokal, väg eller en förbättrad service i någon form.
Arbetet har ökat engagemanget, sammanhållningen och
gemenskapen och det handlar inte bara om att ställa krav på
kommunerna utan mer om att ta saker och ting i egna händer, konstaterade Ulla Herlitz. Det upplevts viktigast som som var dock att lobba för landsbygden.
De lokala utvecklingsgrupperna pd landsbygden upplever ofta kommunerna som en bromsklossar för verksamheten. Men nästan lika ofta upplevs kommunerna stöttepelare. som
ll
Det visar sig att i genomsnitt 20 personer är aktiva i varje grupp med en ganska jämn fördelning mellan könen men få ungdomar. I genomsnitt lägger de aktiva uppskattningsvis ner 65 timmars arbete per år.
Detta innebär att det i de 3 300 grupperna i Folkrörelserådets nätverk finns 66 000 aktiva och om värdet av arbetet uppskattas till 150 kr timmen, så görs en ideell insats värd 643 miljoner kronor.
Ulla Herlitz har också jämfört förekomsten av lokala utvecklingsgrupper med hur landsbygden genom kommunsammanslagningarna förlorat sina politiska representanter. Hon visade kartor över hur centralorterna Falköping respektive Karlshamn nästan totalt tagit över representationen i sina fullmäktigeförsamlingar. Den kringliggande landsbygden, där det före sammanslagningama 1950- och 1970-talen vimlade av små kommuner, saknar idag nästan helt politiker i fullmäktige. Det som idag är Karlshamn i Blekinge hade tidigare 131 fullmäktigeledamöter i flera kommuner. Nu är de 51 i ett enda fullmäktige varav 24 bor i centralorten. Samtidigt har 209 personer på kommunens landsbygd engagerat sig i l7 lokala utvecklingsgrupper.
Bygderörelsen har skapats genom det demokratiska vakuum som uppstått i en tidsanda som både är lokal och global, menade Ulla Herlitz. Det har skapats rad mötesplatser en nya vilket ger positiva effekter. Demokratin har fördjupats, välfärden har förbättrats både materiellt och socialt, ideellt arbete och egna pengar har bidragit till samhällsekonomin, det har skapats nya jobb och ALU-projekt. Det här är en ny folkrörelse som är på väg upp och som är inriktad på praktiskt arbete, menade Ulla Herlitz, vars rapport kommer att publiceras senare under år 1996.
Demokrati och samverkan i det lokala
utvecklingsarbetet
Anna-Karin Berglund, kulturgeograf vid Uppsala universitet, har studerat lokalt utvecklingsarbete i Växjö, Vansbro och
Östhammar. Dessa kommuner alla positiva till arbetet
var
hade inbördes olika organisationer och hade också fått
men
olika resultat när det gällde den lokala demokratin. Denna jämställs ofta med lokal samverkan, vilket har rört till begreppen och orsakat problem, tyckte hon. Medan demo-
kratin är politisk metod är samverkan ett samarbete mellan
en
olika aktörer. Man blandar ofta ihop beslutsprocessen med en
strävan att nå vissa mål och att öka effektiviteten.
Engagerade människor i dessa lokala nätverk satsar lätt på de projekt mest nyttiga. Det finns i regel en företags-
som anses
anda landsbygden och både kompetens och självförtroende
ökar i de här grupperna som snart bildar en ny beslutsnivå under kommunens olika organ. Problemet är att det kanske är liten människor dominerar och att det lokalt en grupp som
saknas demokratisk förankring och demokratiska
både en
institutioner, menade Anna-Karin Berglund. Hon påpekade att demokratin inte går att effektivisera och det är viktigt att de här är kopplade till kommunen och partierna.
grupperna
Gärna samverkan först demokratisk ordning och
- men en
demokratiska beslut, avslutade Anna-Karin Berglund.
Demokratisk samhällsplanering
Tommy Birgersson från Boverket berättade om behovet av en
ny sons samhällsplanering som nu växer fram och som har
förespråkare även i det statliga verket. Den styrs inte av centrala visioner och social ingenjörskonst utan utgår från de
lokala kunskaperna och önskemålen. Dagens medborgare kräver att få vara med själva och vill ha en planering är
som bättre förankrad i den lokala kulturen. Det innebär att planerarna måste ända attityd, bli pedagoger, lyssna och mer mer helst själva bo i de samhällen de jobbar med. Men det behöver också ändras i regelverk och lagar.
En sådan förändring sker nu i en rad lokala utvecklingsprojekt både på landsbygden och i stabila bostadsområden i stä-
derna. Tommy Birgersson menade att arbetssättet bör prövas också i storstädernas miljonprogramsornråden. De är liksom avfolkningsbygderna inne i en nedåtgående spiral av utflytt-
ning, av sämre service osv. och slåss också för sin överlevnad. En ny sorts planering där kan bidra till att samhället blir mer överskådligt, mindre rotlöst och historielöst.
Politiker och planerare måste oftare lämna sammanträdesborden, befolkningen i områdena bli mer blandad, samverkan mellan myndigheter och organisationer förbättras, ansåg Tommy Birgersson. Proffsplanerarna ska dock inte försvinna och de lokala, akuta önskemålen måste alltid vägas mot långsiktighet och riksperspektiv. Men initiativen ska oftare än idag komma underifrån.
De här nya tankama inom Boverket har bland annat diskuterats på träffar verket under 1995 haft med 1 500 särskilt utvalda personer runt hela landet.
En demokratisk samhällsplanering kräver en ny attityd bland planerare och politiker. Initiativen som kommer underifrån måste tas tillvara.
Lokal demokrati i praktiken
Nina Jarlbäck är socialdemokratisk ordförande i Eskilstuna kommunfullmäktige. Hon beskrev de demokratiska reformer som med växlande framgång har prövats där. Kommunsammanslagningama innebar att sju kommuner blev en. I början av 1980-talet infördes sen kommundelsnämnder. Det bestämdes att enbart nya, fräscha politiker skulle sitta i dem och att man skulle ha kollektivt ledarskap i stället för de gamla cheferna. Båda sakerna blev fel, tyckte Nina J arlbäck nu. De nya, oerfama förtroendevalda hade svårt att klara sina uppgifter och resultatet blev tjänstemannastyre. Vissa verksamheter kom att dominera för mycket över de andra och kultur och fritidsfrågor kom exempelvis i kläm i den här samordningen. Man har senare infört traditionella förvaltningschefer och kräver nu också att nämndpolitikerna ska bo i sina områden.
Nina J arlbäck leder nu en ny, parlamentarisk grupp i kommunen som ska utreda hur man kan utöka inflytandet för brukarna och personalen, utjämna mellan områdena och ge en vision om den lokala demokratin. Den har hållit hearings, gjort enkäter och utredningar.
Några av bristerna idag är kontakten mellan invånarna och politikerna, berättade hon. De valda upplevs inte gå folkets ärenden och värna alltför mycket om kommunen i stället för att t.ex. släppa fram kooperativ. Fullmäktigedebattema handlar nästan uteslutande om detaljer i verksamheterna.
Nina J arlbäck tyckte att det krävs en ny politikerroll och att både tjänstemän, personal och politiker måste släppa ifrån sig makt. Partierna bör ta till vara det engagemang som människor har i enstaka frågor. Det kan leda till att de vill senare jobba med helheten inom ett parti, trodde hon. Man bör heller
inte avstå från samarbete med sådana grupper bara för att de inte representerar alla invånare.
Kommundelsnämndema har inte lett till bättre kontakter mel-
lan väljare och valda. Däremot har förvaltningarna effektiviserats och har fått fler aktiva politiker. Den centrala poli-
man tiska styrningen har dock försvårats och då kommunfullmäktige bestämde att det generellt bara skulle skäras 0,5 procent inom barnomsorgen valde nämnden i ett område ändå att minska 7,5 procent just i den verksamheten. Nina J arlbäck
tyckte ändå att de centrala politikerna ska fördela pengarna
och våga ta beslut om att vissa grupper ska ha mer. De måste också värdera och kontrollera verksamheten, vilket försummas idag.
Bland frågorna som diskuteras i Eskilstuna finns exempelvis den vilken makt tjänstemännen har, hur skolråden ska
om kunna till lokala skolstyrelser och rektorernas makt göras om över pengarna brytas.
Är stadsdelsnämnder en väg mot ökat
medborgarinflytande och fördjupad
demokrati
Marika Sanne och Jonas Sandqvist, doktorander vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, berättaoch andras studier stads- och kommundelsde om egna av nämnder. De koncentrerade sig på vilka effekter dessa haft på delaktighet, medborgarinflytande och demokrati. De har själva studerat Stockholms tre försöksområden Rinkeby, Aspudden och Skarpnäck. I korthet konstaterade de att stadsdelsnämnderna inte ökade invånarnas deltagande i politiken. Det är bara de invånare som varit rejält missnöjda med något som tagit kontakt med lokalpolitikema och då i regel med ordföranden eller vice ordföranden.
De nya stadsdelspolitikema ökade däremot sitt inflytande gentemot tjänstemännen och kan därför sägas ha förstärkt demokratin. Men det ledde inte till fler medlemmar eller fler aktiva i de politiska partierna i områdena. I nämndema blev det öppna, pragmatiska diskussioner och försök till ärlig mer problemlösning än i fullmäktige där politiken är mer teater och låsta positioner, konstaterade Marika Sanne.
slutsatserna baseras också på den stora utvärderingen som gjorts av stadsdelsnämnderna i Göteborg. Med fler politiker blir fler grupper i samhället representerade och stadsdelsnämnderna har därmed på sätt och vis gett mer bredd och mer lokalt självstyre.
Det är vikti både för legitimiteten och lokalkännedomen att närrmdpolitikema bor i området, ansåg de. Därför är det olyckligt att det inte blir ett krav i Stockholm som nu inför stadsdelsnämnder i hela staden.
Att Stockholms stadsdelar blir så stora är också olyckligt, menade de två. De 130 politikerna innebär ökad politinya en kertäthet men bara från Stockholms mycket låga 1,7 politiker per tusen invånare till 1,9. I de här områdena, som kommer att ha uppemot 60 000 invånare, tvingas fritidspolitikerna bli en slags kvasiexperter eller helt lita till tjänstemännen. I så stora områden uppstår varken någon gemensam identitet eller lokalkänsla. Stockholms modell är en olycklig kompromiss, tyckte Marika Sanne och Jonas Sandqvist.
Jonas Sandqvist refererade en sammanfattning av utvärderingar av en rad kommundelsnämndsförsök i landet. Bara hälften av de här kommunernas invånarna visade sig känna till institutionen och det hade inte blivit fler som försökt påverka de kommunala besluten. Dessutom fortsatte folk att framför allt vända sig till tjänstemännen. Samma erfarenheter har konstaterats i undersökningar av liknande försök i USA.
En enkät som gjordes i Göteborg ville 60 procent av alla som uttalade en åsikt att nämnderna skulle skrotas. Delvis har stadsdelsnämnderna i Göteborg blivit symboler för de nedskärningar som skett och orättvisor som samtidigt blivit mer synliga, menade forskarna. Kritiken i medierna har också spelat in. Göteborgsposten har mest skildrat de negativa effekterna.
Marika Sanne och Jonas Sandqvist jämförde de tre områdena med stadsdelsnämnder i Stockholm med tre områden utan sådana. I alla sex områdena var det efter tre år klent med medborgarnas försök att aktivt påverka sina politiker. I ett av områdena utan stadsdelsnämnd ökade kontakterna dock markant, vilket berodde på att det dök två heta lokala frågor; upp det så kallade tredje spåret och nedläggningen av ett badhus.
Jonas Sandqvist menade ändå att även om antalet kontakter inte Ökat så hade de ändrat karaktär. Politikerna hade fått mer
vardagskontakter med invånarna, vilket lett till en bättre kommunikation och mer dialog. Mycket den spontana
av
kritiken mot stadsdelsnämndspolitikema innebar dock oftast
inte att kritikerna tyckte att det var bättre förr.
Forskarna förordade direktval till nämnderna, dvs att de ska återspegla den lokala opinionen och därmed kunna ha en annan politisk majoritet än kommunfullmäktige. Det är viktigt for legitimiteten, menade de.
LQNA Du son snTTER
o STApSDELSNÅWNDENI
,
Stadsdelsnämnder har lett till mer vardagskontakter mellan
politiker och väljare. Därmed har kommunikationen och
dialogen blivit bättre.
Stora förändringar i kommunerna under
90-talet
Erik Amnd, sekreterare i den parlamentariska utredning som studerar erfarenheterna av det kommunala fömyelsearbetet, berättade om de åtta teman kan skönjas under 1990som talet:
Decentraliseringen och ansvarsförskjutningen nedåt. Koncentrationen till kämverksamheterna. Marknadiserin gen genom att externa aktörer tas i politikens tjänst eller att man internt försöker använda marknadsmekanismer. Integreringen genom fusioner, genom att bryta yrkesmonopol och slå ihop nämnder. Differentiering genom att skilja på politik och produktion. 6.Individua1isering med mer valmöjligheter i servicen. Demokratisering där en del kommuner och landsting försöker öka både brukarnas inflytande och politikernas grepp om förvaltningarna och pröva nya politiska arbetssätt. Ideologisering där den kommunala apparaten tydligare präglas av den härskande politiska ideologin.
Iden parlamentariska kommittén undersöks 18 kommuner och sju landsting alla prövat olika organisatoriska som grepp. Slutrapporten ska vara klar i december, så Erik Amnå kunde inte redovisa några färdiga resultat. Före kommer sommaren dock delbetänkanden insynen i de privata företag om som kommunerna anlitar och regler för kommunalförbund. om Kommunerna och landstingen har inte bara valt olika arbetssätt utan också olika organisation för skilda verksamheter t.ex. en för myndighetsutövning och för serviceproen annan duktion. Erik Amnå menade att man numera ser mer pragmatiskt och mindre ideologiskt modellerna.
Att bryta vanmakt och utanförskap
Karin Pilsäter, folkpartistisk riksdagsledamot, berättade om Storstadskommitténs arbete är inriktat på att bryta som vanmakt och utanförskap i en rad utsatta bostadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö. Kommittén har lagt ett delbetänkande där det skissas på olika sätt att öka människornas egenmakt. Det gäller att få dem att förändra sin situation både att försörja sig arbete i stället för att genom genom vara beroende av bidrag och genom att vara mer delaktig i samhället och i området. Invånamas inflytande över skola, sjukvård osv har på senare år ökat men inte för alla grupper.
En av många åtgärder som behövs är att samhället underlättar och tar bort hinder för den här Det kan gälla att få processen. myndigheterna att samarbeta bättre och t.ex. inte stoppa allt sådant genom att hänvisa till sekretesslagstiftningen. Om den berörda personen sitt medgivande och sekretessnivån höjs ger inom försäkringskassan så kan socialtjänsten mycket väl samordna sina insatser med arbetsförmedling och andra. De stora offentliga medel som går till de här bostadsområdena kan användas flexiblare och därmed bättre än idag t.ex. genom att förvaltningsanslag delvis ersätts med åtgärdsanslag. Men det gäller också att områdena får behålla sina statliga och privata serviceinrättningar. Kommittén kommer att hjälpa de lokala aktörerna med det, berättade Karin Pilsäter.
Kommittén vill att man lokalt får igång inte bara processer, projekt som avslutas efter en tid. Modellerna att arbeta efter kan skifta från plats till plats. Man kommer till att börja med att komma med konkreta förslag i ett tiotal av de mest utsatta områdena. Man kommer däremot inte att försöka hindra in-
vandrarna att bo ihop i samma områden. Åtgärderna kan för-
bättra situationen även de inte löser problemen med det om
som orsakar vanmakten, t.ex. invånarnas ekonomiska förhållanden, konstaterade Karin Pilsäter.
Kommittén har även studerat förortsproblemen i andra länder Lex. i Glasgow i Skottland. Där tals om urban regeneration,
community work och empowerment begrepp som knappt
-
finns i vårt språk. Varför finns det på. svenska inget ord för
empowerment och vad heter motsatsen till vanmakt undrade Karin Pilsäter.
Goda erfarenheter av självförvaltning
Göran Larsson, en av fyra fastighetschefer hos Malmö Kommunala Bostadsaktiebolag, MKB, talade också folk om att ge ökat inflytande över sin vardag och inte försöka egen om att minska andelen invandrare i invandrar-täta områden.
I Holma och Kroksbäck har så kallad självförvaltning införts, vilket gett hyresgästerna lägre hyror och bolaget mindre kostnader. De ekonomiska incitamenten har använts och fungerat med stora besparingar också positiva sociala effekter. men 200 hushåll började år 1993 med för sina gårdar att ta ansvar och trappupp gån gar mot att de fick hyresrabatter på 500-700 kri månaden. Det blev ändå vinst för företaget ñck en som mycket mindre utgifter för personal, omflyttning, reparationer och tomma lägenheter. De anställda blev konsulter de boende och kontakterna med skola, barnomsorg, äldreomsorg, polis osv i området utökades. Men samarbetet med de kommunala myndigheterna har ofta varit trögt, erkände Göran Larsson.
Företaget hade långa samtal med och hyresgästvar en av erna, men det tog lång tid att övervinna misstron i de här områdena med de stora sociala problemen och det grundmurat dåliga ryktet.
Nu är 1750 av de 1900 hushållen uppdelade i områden som har egna budgetar och som undan för undan får utökade uppgifter och större hyresrabatter. Även syftet delvis - om varit företagsekonomiskt och invånarna här "kunder" ses som så verkar människorna uppleva sitt ökade inflytande över boendet mycket positivt. De uppgifterna har gemensamma fört folk samman och pratar över trädgårdslanden, när man man städar trapporna eller samlas i systugan. Man diskuterar
möten, ordnar trivselträffar för de arbetslösa, teater, miljödagar osv.
Fx
UUUU
aaaüügüü/UUUU
UU 174700570 go
00 2
.g
Hyresgästernas självförvaltning i Holma i Malmö har blivit
ett lyft för bostadsområdet. Många hyresgäster är engagera-
de i fastighetsskötseln. Det tidigare problemområdet är nu både snyggt och tryggt samtidigt boinflytandet och den som sociala gemenskapen stärkts.
Vi har fått det fint i området men det har också hänt mycket med människorna. Det har blivit en sådan sammanhållning, som en hyresgäst sa i en video från MKB.
Göran Larsson menade att det varit viktigt att områdena inte blivit för stora, man har 17 olika så kallade avtalsområden
med egna Servicekontor och kundtjänstgrupper. Företaget
tog reda på vad kunderna ville ha, vilket var förändringar,
ökad trygghet, mer samarbete och eget ansvar. Att låta dem få det innebar att vi trodde på människorna vilket sen skapade
en massa goda cirklar både för dem och för företaget, konstaterade Göran Larsson.
50 procent av hyresgästerna i området är invandrare. MKB försöker inte minska den andelen utan vill göra området bra
med dem bor där Ett frågetecken är dock vad som
som nu.
händer med de besvärligaste hushållen. Vandaliseringen har
minskat radikalt och andelen arbetslösa och socialbidragsta-
gare har också sjunkit. Beror det bara på att de mest utslagna
har tvingats flytta undrade någon.
Fler missbrukare har fått rehabilitering och de som inte vill -
engagera sig flyttar självmant, svarade Göran Larsson.
Ett bekymmer med självförvaltningen är att de anställda meatt de boende tar deras jobb och att facket anser att det
nar strider mot kollektivavtalen. Ett annat och allvarligare hot är att skattemyndighetema vill beskatta hyresrabattema, vilket
kan stoppa hela projektet.
En kooperativ stadsdel
I Ättekulla i Helsingborg planeras kooperativ stadsdel, dvs en invånarna ska älva driva den kommunala verksamheten. Christina Tunström från HSB i nordvästra Skåne berättade om de tankarna. Bakom initiativet står HSB och några andra bostadsföretag som på det här sättet hoppas minska problei områdena Ättekulla och Raus. men
Det hela ska starta i januari 1997, men formerna och omfattningen ännu inte klara. Invånarna kommer att få ta
ställning till om de till exempel vill börja med barnomsorgen,
hemtjänsten, skolan eller något annat. Den kommunala
personalen ska då tas över samtidigt. Det är heller inte klart om verksamheten ska drivas ekonomisk förening eller
som en
inte eller hur eventuella besparingar ska användas. Om driften blir billigare så kan tänka sig att får behålla
man man
pengarna för gemensamma utflykter eller återbäring,
som sa
Christina Tunström. Utgångspunkten är att människorna vill
känna trygghet i sina bostadsområden och förstå vad som sker i närsamhället. Områdena har haft problem med tomma
lokaler, höga ohälsotal, vandalisering Men förstörelsen
osv.
har minskat och isoleringen delvis brutits bl.a. så
genom
kallad granntjänst för de äldre. Folk jobbar frivilligt på fritidsgården, man har gemensamma julbord och soppluncher,
man träffas på kaféet och samarbetet mellan socialtjänst, kyrka och andra institutioner har blivit bättre.
Invånarna är positiva till förslagen många känner också men en viss oro inför det stora ansvaret. Bland frågetecken räta att ut innan det hela startar finns arbetsrätten för personal som
inte tas över, konkurrensen vid lokal upphandling
m.m.
Hundra år efter det att konsumentkooperationen är det dags
att starta ett tjänste-Konsum, tyckte Christina Tunström.
Hur går vi vidare
De elva olika programpunkterna sammantaget en mycket
gav varierad bild vilka vägar den lokala demokratin söker av nya
sig i dagens Sverige. Det är svårt att se något enhetligt möns-
ter. Några tendenser är att politikerna själva prövar sig fram
med kommundelsnärnnder och annat. Men det finns också
folkliga rörelser vill sköta de lokala samhällsfrågoma
som
utan partier och etablerade politiker.
Frågan hur ska fördjupa demokratin verkar också
om man
intimt ihop med sociala och ekonomiska förhållanden hänga och samhällsutvecklingen i stort. Den arbetslöse, missbruka-
invandraren, den handikappade och den ensamma mam-
ren,
har med sina egna problem och engagerar sig sällan
man nog Å sidan det kanske
i de lokala frågorna. andra är partierna och de demokratiska arbetsformerna avskräcker många.
som
Landsbygdens folk har på år mobiliserats och slåss nu
senare
utsträckning få sköta sig själva och därmed
för att i högre vända negativ utveckling. Kan invånarna i storstädernas
en
förorter på sätt börja jobba tillsammans för att lösa
samma
sina problem
Sedan tio år pågår en ny folkrörelse på landsbygden där om-
kring miljon människor berörs av det som utförs av byalag
en
och utvecklingsgmpper. De bildar demokratiska struktu-
nya
vid sidan partier och kommunala förvaltningar. Inom
rer av
för Folkrörelserådet och byapolitikprojekt tar det här
ramen
sig olika uttryck med stora lokala variationer. Grepp som
är bland ha kommunala nämnder utan parti-
prövas annat att
och införa planering utgår från de lokala politiker att en som
förhållandena.
Flera talare menade liknande rörelse kan uppstå i
att en storstädernas mest utsatta områden. De har också kommit i
kläm samhällsutvecklingen och hotas liksom av glesbygden
av utflyttning, sämre service osv. Men det är också svårare att skapa samma gemenskap i ett område med tusentals hushåll än i en liten by.
FÖRENWGSMEDDELANDEN
Sedan tio år pågår på den svenska landsbygden folk-
en ny
rörelse som siktar på delaktighet, inflytande och lokal
ut-
veckling. Finns det möjligheter till en motsvarande folk-
rörelse i storstädernas bostadsområden
Städemas demokratiska underskott handlar inte bara att om människorna är fler där utan lika mycket sociala problem om och segregation. Storstadskommittén jobbar på att få sarnhällets resurser att användas effektivare uppmuntrar också men folk att ta makten över sina egna liv. Bostadssegregationen måste brytas, tyckte någon, medan andra ansåg att det är viktigare att försöka få områdena att fungera med den befolkning de redan har.
I storstäderna och på de flesta platser är problemet ofta att få med även de tysta, passiva, de mest vanmäktiga. Demokrati blandas ofta tyvärr ihop med samverkan där effektiviteten prioriteras, inte allas deltagande, påpekade någon.
Det talades från flera håll om behovet att få bort hinder för av en levande lokal demokrati. I landsbygdsprojekten upplevdes kommunerna ömsom de främsta stöttepelama ömsom som som de värsta bromsklossama. Men motståndet ligger inte så mycket i lagar och förordningar i attityder och förhållsom ningssätt, påpekade flera talare.
Den vildvuxna folkrörelsen på landsbygden kartläggs nu vetenskapligt av Ulla Herlitz som ser den som ett resultat av ett demokratiskt vakuum. Hon syftade bland annat på kommunsammanslagningarna som slutfördes på 1970-talet och som gick som en röd tråd genom seminariet. Det var de som hade tömt de små landsbygdsförsamlingama lokala politiker och gjort kommunerna mer anonyma.
Kommundelsnämnder hari många städer blivit ett försök att minska avstånden mellan välj are och valda. I Stockholm, Göteborg och Malmö hoppas man nu att de ska vitalisera demokratin. Men både forskare och politiker berättade om problem med reformen. På många håll har invånarna inte alls
kommit närmare sina politiker. Samtidigt verkar vardagskontakterna dem emellan ha ökat och den politiska debatten blivit mer ärlig problemlösning och mindre teater, som en forskare
sa.
strukturella reformer och smidigare offentlig sektor kan en underlätta för medborgarna kunna delta i och få att inflytande över både den egna vardagen och samhällsplaneringen. Samtidigt kommer initiativen till många av de försök att fördjupa demokratin som det talades på det här seminariet från om samhällets institutioner, inte från människorna själva. I vissa fall kan till och med ekonomiska incitament, som möjligheten att lägre hyra, samla invånarna till gemensamt arbete och ett ökat engagemang i de lokala frågorna.
För del är själva gemenskapen med andra det en viktigaste, några drivs av ett missnöje med de lokala förhållandena, vissa av en övertygelse eller vision. Medborgarnas motiv för en att vilja delta i samhällsbygget varierar liksom formerna för den lokala demokratin. Statliga och andra myndigheter kan inte beordra fram engagemanget ta bort vissa hindren. men av
Eller som Demokratiutvecklingskommitténs ordförande
uttryckte det: Man kan leda en häst fram till vattnet men man kan inte tvinga den att dricka.
Diskussionsfrågor:
Är demokratin i kris eller är det kris för de etablerade en
demokratiska strukturerna Eller är det egentligen ingen
kris alls
Skall avsaknad omfattande medborgerlig aktivitet i sam-
av
hällsfrågor tolkas att medborgarna är nöjda med de
som
beslut de styrande fattar Krävs det allvarliga missför-
som hållanden för att ett aktivt engagemang skall utvecklas
Hur bör ett samhälle ut skapar de bästa förutsätt-
se som
ningama för medborgarinflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen Vilken är statens och kommunernas roll
i ett sådant samhälle
Vilka hinder finns för delaktighet och medborgarinflytande
i lagar och i förordningar, i kulturen och i traditionerna
-
Hur kan individens inflytande ut i de olika rollerna han
se
eller hon har medborgare, väljare, kund, förälder,
- som
anställd i offentlig tjänst osv Finns det motsättning mel-
en lan dessa roller
Vad kan stad och landsbygd lära av varandra när det gäller att utveckla delaktighet och lokal demokrati
Hur kan ökade inslag lokal och direkt demokrati kombi-
av
neras med det partipolitiska systemet
Litteratur:
Att röja hinder för samverkan, egenmakt, arbetslinjen,
Byapolitiken goda exempel, Folkrörelserådet Hela Sverige
ska leva, 1994
Demokrati som dialog, Demokratirâdets rapport 1995, SNS,
Lokalt utvecklingsarbete och frivilligt arbete iNorden,
Ds 1994:102
Lokalt utvecklingsarbete och samhällsplanering, Boverket,
rapport 1995:14
Premfors, R, Sandqvist, Sanne, M, Demokrati i storstad,
Carlsson, Stockholm, 1994
Putnam, Robert D, Den fungerande demokratin
-
medborgarandans rötter i Italien, SNS, Stockholm, 1996
Vi vill vara med och bestämma, modeller för
medborgarinflytande i stadsmiljö och på landet,
- Ds 1994:123
Statens 1996
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
Den nya gymnasieskolan hurgar det U. 26.Ny kursi trafikpolitiken + Bilagor.K. . - .Samverkansmönster i svenskforsknings- 27.En strategi för kunskapslyft och livslångtlärande. finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiska landskapet i Nordenpá . Om kön och fördelning fritidsresurser. av C. 1990-talet. U. Vembestämmer vad EU:sinternaspelregler inför 29.ForskningochPengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Politikområden underlupp.Frågor om EU:s första brottsbalken. Fi. . pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. 31.Attityderochlagstiftningsamverkan i Ett år medEU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter arbetet av i EU. UD. 32.Mössochmänniskor.Exempel pábra Av vitalt intresse.EU:sutrikes-och IT-användning blandbarnochungdomar. SB. . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33.Banverkets myndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddadfråga.M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitikexpertbilaga. + A. . - Omjärnvägens trafikledning m.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister . 10.Forskningför varvardag. C. DNA-register. Ju. 11. EU-mopeden. Alders-ochbehörighetskrav för 36. Högskola i Malmö.U. tvá-och trehjuligamotorfordon. K. 37.Sveriges medverkan i FN:sfamiljeår.S. .Kommuner och landsting medbetalnings- 38.Nationalstadsparker. M. svårigheter. Fi. 39.Rapportfrån klimatdelegationen 1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning.M. 14.Budgetlag regeringens befogenheter på 40. Elektronisk dokumenthantering. Ju. finansmaktens område. Fi. 41.Statens maritimaverksamhet. Fö, 15. Union för både öst och väst. Politiska,rättsliga 42.Demokratiochöppenhet. Om folkvalda parlament och ekonomiska aspekter av EU:ssjätte och offentligheti EU. UD. utvidgning.UD. 43Jämställdheten i EU.Spelregler och .Förankringoch rättigheter.Omfolkomröstningar, verklighetsbilder. UD. utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen. rättigheter i EU. UD. Refonnerat förhandsbesked. Fi. .Bättretrafik med väginfonnatik. K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. .Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier 46.Enskilda vägar. K. eftermuck, bostadsbidrag, dagpenning, 47.Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för försäkringar.Fö. individochlokalsamhälle. U. 19.Sverige, EU ochframtiden.EU 96-kommitténs 48.Shaping Sustainable Homes an Urbanizing bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World.Swedish National Reportfor Habitat ll. N. UD. 49.Regler för handel med el. N. 20.Samordnad rollfördelninginomtekniskforskning. 50.Förbud motvapen allmänplats m.m. Ju. U. 51. Grundläggande i drag enny arbetslöshetsförsäk- 21.Reformoch förändring.Organisation och ring alternativ ochförslag.A. verksamhet vid universitet ochhögskolorefter 52.Precisering handelsåndamålet av i detaljplan.M. 1993 års universitets- högskolereform. och U. 53. Kalkning sjöaroch av vattendrag.M. 22. inflytande påriktigt - Om elevers rätt till 54. Kooperativamöjligheter i storstadsomráden. inflytande, delaktighet och ansvar. U. 55.Sverige,framtiden och mångfalden. A. 23.Kartläggning och analys av den offentliga sektorns 55.På vägmot egenföretagande. A. upphandling av varor ochtjänster med 55. Vägar i Sverige. A. miljöpåverkan. N. 56.Hälften vorenog om - kvinnoroch män på 24.Från Maastrichttill Turin.Bakgrund och övriga 90-talets arbetsmarknad. A. EU-länders förslag och debattinfor 57. Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst.Fi. regeringskonferensen UD. 1996. 58.Finansieringen av det civilañrsvaret.Fö. 25.Från massmedia till multimedia
- Nit/o
att digitaliserasvensktelevision.Ku.
i
X
Statens offentliga utredningar
1996 Kronologisk förteckning
59.Europapolitikens kunskapsgrund. Enprincipdiskussion utifrân EU 96-k0mmitténs erfarenheter. UD. 60.Miljö och jordbruk.Om EU:smiljöregleroch utvidgningens effekterpådengemensamma jordbrukspolitiken. UD. öLMedlemsstater ochmedborgare. Förhållandet mellan stora ochsmáländeri EU.Rättsligaoch inrikesfrågor.UD. 62.EU, konsumenterna ochmaten - Förväntningar ochverklighet.Jo. 63.Medicinska undersökningar i arbetslivet. A. 64.Försäkringskassan Sverige Översyn - av socialförsäkringens administration. S. 65.Administrationen EU:sjordbrukspolitik av i Sverige.Jo. 66.Utvärderatpersonval. Ju. 67.Medborgerlig insyni kommunala entreprenader. Fi 68.Någrafolkbokföringsfrágor. Fi. 69.Kompetens ochkapital bilaga.N. + 70.Samverkan mellanhögskolan ochnäringslivet. N. 71.Lokaldemokrati ochdelaktighet i Sveriges städer ochlandsbygd. ln.
Statens 1996
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen Statens maritimaverksamhet. 41 Finansieringen av det civilaförsvaret.58 Mössochmänniskor. Exempel påbra IT-användning blandbarnochungdomar. 32 Socialdepartementet
Justitiedepartementet Sveriges medverkan i FN:sfamiljeår. 37 Kooperativa möjligheter i storstadsområden. 54 Kriminalunderrättelseregister Försäkringskassan Sverige Översyn av DNA-register.35 socialförsäkringens administration. 64 Elektronisk dokumenthantering. 40 Presumtionsregeln iexpropriationslagen.45 Kommunikationsdepartementet Förbud motvapen allmän plats m.m. 50
s
Utvärderat personval. 66 Om järnvägens trañkledning m.m. 9 EU-mopeden. Ålders- ochbehörighetskrav för
l
Utrikesdepartementet två-ochtrehjuligamotorfordon. l l
l
Bättretrafikmed väginformatik, 17 Vem bestämmer vad EU:sinternaspelregler inför Ny kurs i traftkpolitiken Bilagor, + 26 regeringskonferensen 4 1996. Banverkets myndighetsroll m.m. 33 Politikområden underlupp. Frågor om EU:sförsta Enskilda vägar. 46 pelare inför regeringskonferensen 1996.5 En år med EU.Svenska statstjänstentäns Finansdepartementet erfarenheter arbeteti EU. av 6 vitaltintresse. EU:sutrikes- Kommuner och landsting med betalnings- Av och säkerhetspolitik införregeringskonferensen. 7 svárigheter. 12 Unionför både ochväst. Politiska, rättsliga Budgetlag regeringens - befogenheter på öst ochekonomiska aspekter EUzssjätte ñnansmaktens område. 14 av utvidgning.15 Borgenärsbrotten översynav - en ll kap. Förankring ochrättigheter. Omfolkomröstningar, brottsbalken. 30 utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga Översyn skatteflyktslagen. av
rättigheter i 16 Refortnerat förhandsbesked. 44 EU. Sverige,EUochframtiden,EU 96-kommitténs Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst.57 Medborgerlig insyni kommunala entreprenader, 67 bedömningar införregeringskonferensen 1996.19 övriga Någrafolkbokföringsfrågor. 68 FrånMaastricht till Turin.Bakgrund och EU-länders förslagochdebatt inför Utbildningsdepartementet regeringskonferensen 1996.24 Demokrati ochöppenhet. folkvaldaparlament Om Den nya gymnasieskolan - hurgår det l ochoffentlighet i EU, 42 Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. 2 Jämställdheten i EU.Spelregler och Samordnad rollfördelning inomtekniskforskning. 20 verklighetsbilder. 43 Reformochförändring. Organisation verksamhet och Europapolitikens kunskapsgrund. vid universitet och högskolor efter 1993 års Enprincipdiskussion utifrån universitets- ochhögskolereform. 21 EU 96-kommitténs erfarenheter, 59 Inflytande riktigt Omelevers på rätt till - Miljö ochjordbruk OmEU:smiljöregleroch inflytande,delaktighet ochansvar. 22 utvidgningens Enstrategi för kunskapslyft ochlivslångtlärande, 27 effekter dengemensamma jordbmkspolitiken. 60 Detforskningspolitiska landskapet i Norden på Medlemsstater ochmedborgare. Förhållandet 1990-talet, 28 mellan ochsmåländer i EU. Rättsliga och Forskning och Pengar. 29 stora inrikesfrågor,61 Högskola i Malmö.36 Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för Försvarsdepartementet individochlokalsamhälle, 47
Totalförsvarspliktiga m95.Förslag om jobb/studier eftermuck, bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar. 18
Statens offentliga utredningar 1996
Systematisk förteckning
Jordbruksdepartementet Miljödepartementet Offentligdjurskyddstillsyn. 13 Batterierna en laddadfråga.8 - EU, konsumenterna och maten Nationalstadsparker. 38 Förväntningar ochverklighet.62 Rapportfrånklimatdelegationen 1995. - Administrationen EU:sjordbrukspolitik av Klimatrelaterad forskning.39 i Sverige.65 Precisering handelsändamålet av i detaljplan.52 Kalkning sjöaroch av vattendrag 53 Arbetsmarknadsdepartementet Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. 34 Grundläggande dragi enny arbetslöshetsförsäkring alternativochtörslag.5l Sverige,framtidenochmångfalden. 55 Pa vågmot egenföretagande. 55 Vägarin i Sverige.55 Hälften vorenog om kvinnoroch män på - 90-taletsarbetsmarknad. 56 Medicinska undersökningar i arbetslivet. 63
Kulturdepartementet Franmassmedia till multimedia att digitalisera svensktelevision.25
Näringsdepartementet Kartläggning ochanalys denoffentligasektorns av upphandling avvaror ochtjänstermed miljöpåverkan. 23 ShapingSustainable Homes an Urbanizing World.Swedish NationalReportfor Habitat 48 ll. Reglerför handelmedel. 49 Kompetens kapital bilaga. och + 69 Samverkan mellanhögskolan ochnäringslivet. 70
Civildepartementet Fritid i förändring. Omkönochfördelning fritidsresurser. av 3 Forskningför varvardag.10 Attityderoch lagstiftning i samverkan + bilagedel. 31
Inrikesdepartementet Lokaldemokratiochdelaktighet i Sveriges städeroch landsbygd.7l
ISI,-I)RI'.SSI Srck|IOI.;| 10h47 FAX: 08-20 50 21, TI-ZLEI-ON2 08-690 91O
ISBN 91-38-20267O ISSN 0375v250X