Välfärd och segregation i storstadsregionerna : underlagsrapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

VÄLFÄRD OCH SEGREGATION I STORSTADSREGIONERNA.

)5I

Statens offentliga utredningar äñâ? 1990:20

E5§ Statsrådsberedningen

Välfärd och

segregation

i

storstadsregionerna

Underlagsrapport av

§torstadsutredningen

Stockholm 1990

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best.nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/ 763 23 20 Telefontid 8°-12°° (externt och internt) 08/ 763 10 05 l2°°-16°° (endast internt)

Produktion Libergraf 687 0 004 Form: Libergraf Design Omslagsfoto: Rein Välme/Bildhuset ISBN 91-38-10530-6 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1990 032466

Förord

En för är direktiven huvuduppgift storstadsutredningen enligt att göra en bred av levnadsvillkoren i i relation till belysning storstäderna landet i skall också föreslå övrigt. Utredningen åtgärder som förbättrar storstaden som livsmiljö.

Storstadsutredningen har statistiska i givit centralbyrån uppdrag att göra en bred belysning av levnadsvillkoren i storstadsområdena. Centralbyrån har till stor del baserat sin studie 1978 m 1988 på to års undersökningar av levnadsförhållanden Andra datakäl- (ULF). viktiga lor är folk- och bostadsräkningarna (FOB), undersökningarna i av hushållens inkomster och konsumentprisstatistiken.

Föreliggande rapport har utarbetats av en omfattande arbetsgrupp docent Joachim Lars Häll, Vogel (projektledare), Göran Nordström och Hans Lindblom. J ette Bodin har medverkat vid databasuppbyggnaden.

Rapporten kommer att till för ligga grund storstadsutredningens fortsatta arbete.

Jan O Karlsson

Läsanvisning:

I tabellmaterialet förekommer bl a följande förkortningar:

Centralt före Hpriv centr -1951: belägna privata hyresrätter, byggda 195 1 Hallm centr: Centralt belägna hyresrätter som tillhör allmännyttan Brätt centr: Centralt belägna bostadsrätter Privata i när- Hpriv när- resp ytterort: hyresrätter, belägna resp ytterförorter Hallm i närnär- resp ytterort: Allmännyttans hyresrätter, belägna resp ytterförorter Brätt när- resp ytterort: Bostadsrätter, belägna i när- resp ytterförorter Blandomr när- resp ytterort: Områden med blandad bostadsbebyggelse, belägna i när- resp ytterförorter.

Dessa områden beskrivs närmare i kapitel 2.

Innehåll

Sammanfattning

1 Bakgrund 2 Dataunderlag

DELI BOENDESEGREGATION (Vogel)

3 Demograñsk segregation (Vogel)

4 Socioekonomisk segregation (Vogel) 5 Diskussion (Vogel)

DEL II LEVNADSFÖRHÅLLANDEN

Utbildning (Vogel)

7 och

Sysselsättning arbetsmiljö (Vogel)

8 Inkomster (Vogel) 9 Materiell standard

(Vogel)

10 Bostadsförhållanden (Vogel) 11 Levnadskostnader (Lindblom, Vogel) 12 Sociala relationer (Häll) 13 Kriminalitet (Häll) 14 Politiskt deltagande (Häll, Vogel) 15 Hälsa (Nordström)

BILAGOR

275 De regionala

indelningama

289 Befolknings- och bastalstabeller

297 tabeller

UI-Jâ-UJNH*

Kompletterande 369 Teknisk

beskrivning

377 och vid

Valdeltagande partival riks-

dagsvalen 1979-1988

399 Litteratur

Sammanfattning 7

Sammanfattning

SCB redovisar i denna en av levnadsförhållanden i rapport jämförelse storstadsregionema och övriga delar av en landet, resp inomregional jämförelse inom de tre har utarbetats storstadsregionema. Rapporten på uppdrag av Den omfattar Storstadsutredningen. två delar:

Dell belyser boendesegregationen i storstadsregionema, där vi jämför i 1 600 bostadsområden befolkningsstmkturen med avseende på demografiska

faktorer (ålder, hushållstyp mm), resp socioekonomiska faktorer (s k socioekonomiska grupper,

invandrare, inkomst).

Del 2 belyser levnadsförhållandena, där vi tittar utbildpå ning och och studiedeltagande, sysselsättning arbetsmiljö, inkomster, materiell levnadsstandard och levnadskostnader, bostadsstandard, sociala kontakter, kriminalitet, politiskt deltagande och valbeteende samt hälsa. Här vi dels jämför storstadsregionema med andra större städer, regioner med speciella problem resp sammanhållna landsdelar, dels kommuner och bostadsområden inom storstadsregionema.

Rapporten beskriver dels nuläget, dels sedan slutet förändringarna av 70-talet.

Datamaterialet

Datamaterialet omfattar FOB och (folk- bostadsräkningarna) från 1980 och 1985, ULF av (undersökningarna levnadsförhållanden) från 1978- 1988, HINK (undersökningarna av hushållens inkomster) från 1975-1987, HUT av (undersökningarna hushållens utgifter) från 1985,

Sammanfattning

AKU (arbetskraftsundersökningama) för 1987, SCBs löpande konsumentprisstatistik samt valstatistiken för 1979, 1982, 1985 och 1988.

För analysen av boendesegregationen och levnadsförhållandena i storstadsregionema erfordrades en indelning av storstäderna i bostadsområden. Samtliga i storstadsregionnaturliga fastigheter ema grupperades till totalt 1 600 bostadsområden som skulle utgöras av geografiska områden med i huvudsak samma typ av bebyggelse (småhus/flerfamiljshus), upplåtelseform/ ägarkategori och ålder. De skulle dessutom av de boende upplevas som naturliga bostadsområden (t ex inte delas av motorleder, vattendrag etc). För varje sådant

bostadsområde beräknades med hjälp av FOB en rad demografiska

karakteristika (befolkningens ålder, andel samboende/ ensamstående, andel barn, sysselsättningsgrad osv). Vidare beräknades varje bostadsornrådes socioekonomiska struktur (andel av befolkningen som tillhör olika yrkesgrupper/socioekonomiska grupper mm).

De 1 600 bostadsområdena klassiñcerades vidare efter läge (centrum, närförorter, yttre förorter) och dominerande bebyggelse (småhusområden, bostadsrättsområden, hyreshusområden). Hyreshusområdena klassiñcerades även efter dominerande ägarkategori (allmännyttiga

bostadsföretag, privat hyresvärd) och slutligen klassiñcerades samt-

liga bostadsområden efter dominerande byggnadsperiod. Likartade bostadsområden har sammanforts till kluster (grupper) av likartade

bostadsområden. Ett flertal sådana grupperingar utnyttjas i rapporten

för av av samt för av

beräkningar graden segregation särredovisningar

levnadsförhållanden. Vi har tittat speciellt på de bostadsområden som vi med av och har bedömt

ledning prisbildning befolkningsstruktur

som särskilt attraktiva, innerstaden och småhusomrâdena i

nämligen

de inre förorterna. Vidare särredovisas miljonprogramområdena, dvs av de allmännyttiga bostadsföretagen ägda hyreshusområden i förorterna, byggda under 1965-75.

perioden

Sammanfattning 9

Demografisk segregation

Innerstaden - färre pensionärer, färre

ensamstående, flera barn

Vi har sedan en i landet. I storlänge fortlöpande hushållssplittring stadsregionema har denna utveckling kommit längst: där är nu var fjärde person ensamstående:

De ensamstående är överrepresenterade i innerstaden (44 procent), men denna tendens har tidigare varit ännu starkare. Minskningen bör hänga samman med att många smålägenheter har försvunnit i samband med saneringen av det äldre fastighetsbeståndet.

De ensamstående är däremot kraftigt underrepresenterade i småhusområdena (8 procent), men något mindre än tidigare.

De är överrepresenterade i olika typer av hyreshusområden, mest i det äldre fastighetsbeståndet och hos allmännyttan.

Andelen barn av totalbefolkningen har minskat i

storstadsregionema.

Den andelen är högst i småhusområdena och lägst i centrum. Men även här är förändringar på väg:

Andelen minskar i och i

bam

mest småhusområdena, ökar nu centrum. Aven här bör saneringen av innerstaden vara en viktig förklaring. I samband med saneringama försvinner många småoch bildar större Och lägenheter lägenheter. nybyggnationen domineras av relativt stora bostäder.

Andelen pensionärer har ökat i storstadsregionema (från 15 till 16

procent), dels på grund av ökad medellivslängd, dels på grund av tidig-

are pensionering. Pensionäremas har förändrats relativt

bosättning

mycket:

10 Sammanfattning

Mellan 1980 och 1985 har andelen som bor i pensionärer innerstaden minskat med en tiondel. Aven här bör orsaken vara färre smålägenheter.

Pensionärema är i allt större utsträckning bosatta i bostadsrättsomrâden i förorterna.

Socioekonomisk segregation

Innerstaden - Her färre arbetare högre tjänstemän,

Småhusområden - flera arbetare

Med socioekonomisk menas att i olika segregation befolkningen socioekonomiska (arbetare, olika nivåer grupper tjänstemän på bor mer eller mindre koncentrerade till olika resp företagare) av bostadsområden. Det boendet äri huvudsak en typer segregerade konsekvens av varierande resurser (inkomster, personliga kontakter, som i vilken man i konkurrens med kunskaper), avgör utsträckning andra kan bosätta i de attraktiva bostadsområdena. sig

I hela landet en förändring av den socioekonomiska pågår tydlig strukturen: arbetarklassen minskar, och framför allt de högre ökar i antal. I storstadsregionema är denna förändring tjänstemännen är starkast i Våra särskilt stark, och den Stockholmsregionen. undersökningsresultat visar att 40 procent av storstadsbefolkningen över 18 år tillhör arbetarklassen (anställda i yrken som nonnalt inkl från sådana Andelen har organiseras av LO, pensionärer yrken). minskat med 0,6 mellan 1980 och 1985. Andelen procentenheter med minst 3 års utbildning efter studenthögre tjänstemän (yrken examen) har ökat från 12 till 16 procent på bara 5 år.

Arbetama är underre P resenterade i storstädemas centrum (29 . . .. och den tendensen har blivit annu mera markerad. procent),

På bara 5 år har andelen arbetare i innerstaden minskat med en tiondel (3,3 procentenheter).

Sammanfattning 11

Det är istället de högre tjänstemännens andel som har ökat

avsevärt: från 16 till 22 procent, dvs med en tredjedel.

Bakgrunden till dessa resultat ligger i i boendekostnadsutvecklingen

storstädemas centrum. Genom har inte fullt

saneringama många

moderna och därför liksom

billiga lägenheter, många smålägenheter

försvunnit från storstädemas äldre fastighetsbestånd. saneringama

ökar boendekostnadema vilket är lättare att bära för

höginkomsttagare.

I innerstaden sker dessutom en snabb av till

omvandling hyresrätter

bostadsrätter. Exempelvis har andelen bostadsrätter ökat med hela 8,5 procentenheter på tio år. Kravet en (i regel kon-

på marknadsmässig)

tantinsats driver alternativt förutsätter en viss upp boendekostnadema

förmögenhet.

S aneringarna har utan tvekan skapat bättre bostadsförhållanden i innerstaden, och de har gjort den gamla

stenstaden mera attraktiv. Men i samband

omflyttningama

med saneringama ledde också till att vi fick en starkt

förändrad befolkningsstruktur. Paradoxalt kan alltså den stora satsningen på sanering ha lett till att resurssvaga

- istället att en bättre - har

grupper fär få boendemiljö

ersatts av resursstarka bostadskonsumenter som kunde betala

de högre boendekostnadema.

Samtidigt kan vi emellertid konstatera en tendens till minskad segregation:

I småhusområdena, där arbetarna var

tidigare underrep-

resenterade (36 procent), har deras andel ökat något. Men

fortfarande är de

högre tjänstemännen kraftigt överrepre-

senterade där, särskilt i de mest attraktiva områdenai de inre förorterna. I där man har de

storstadsregionema högsta villaprisema är sambandet mellan klass naturligtvis

och boendcform starkast.

Det finns också stora skillnader mellan enskilda

ganska stor-

stadskommuner: andelen arbetare varierar mellan 18 och 52 procent

(Danderyd resp Botkyrka). När vi jämför enskilda bostadsområden blir

skillnaderna ännu mera drastiska. I Malmöregionen finns områden

med mer än 80 procent arbetare, och i innerstaden och vissa äldre villaområden finns områden med mindre än 10 procent arbetare.

12 Sammanfattning

Andelen i storstadskommunema varierar mellan 36

högre tjänstemän

och 7 En del bostadsområden har mer än

procent (Danderyd) procent.

50 högre tjänstemän. Våra resultat visar att även skillnaderna procent mellan storstadskommunema har ökat.

i förorterna under och

Hyreshusornrådena byggda miljonprogrammet

ägda av allmännyttan, har haft en omvänd utveckling:

Där har andelen arbetare ökat, och andelen högre tjänstemän har inte alls ökat samma sätt som i de mera attraktiva områpå dena.

Där tillhör 63 procent arbetarklassen (i centrum var det 32 procent). Och endast 5 procent utgörs av högre tjänstemän (i centrum: 22 procent).

Resultaten tyder att av dessa områden har fått dålig status.

på många

Det är där bostadsmarknaden (invandrare, storstad-

nykomlingama på

ens från landsorten) har börjat sin boende-

ungdomar, inflyttare

karriär. Eftersom många av områdena inte har en attraktiv miljö, med nackdelar som långa avstånd, nedsliten yttre miljö och anhopning av

har de blivit genomgångsornråden för dem som har problemhushåll,

haft råd att flytta. Områdena har drabbats av stark omflyttning och social Många sådana områden har stigmatiserats och låg gemenskap. fått Vi kan avläsa denna i våra siffror om dåligt rykte. utvecklingen befolkningsutvecklingen.

Alla de som vi har nämnt har försiggått under en period förändringar med stora av fastighetsbeståndet. Fram till mitten ganska förändringar av 70-talet hade vi en snabb ökning av viss mån även

hyresbostäder (i

bostadsrätter) i förorterna Sedan dess har andelen

(rniljonprogrammet).

småhus ökat, man har sanerat i de gamla bostadsområdena, där många

har försvunnit, och man har haft en snabb ökning av smålägenheter andelen bostadsrätter. Boendeforrner, och upplåtellägenhetsstorlekar

sefonner kan vara olika attraktiva för olika typer av hushåll, oavsett deras ekonomiska resurser. Därför har vi tittat närmare på arbetare och tjänstemän i olika (livscykel):

familjesituationer

Ökningen av andelen högre tjänstemän i storstädemas

centrum gäller framför allt ensamstående äldre eller från denna av yrken. Nästan 40 procent

pensionerade typ

Sammanfattning 13

av dessa bor nu i innerstaden. För dessa kan vi

pensionärer samtidigt registera ett minskat småhusboende.

Minskningen av andelen arbetare gäller framför allt äldre (över 44 är) resp pensionärer.

Även yngre barnlösa samboende högre tjänstemän har ökat sitt centnimboende.

Praktiskt taget i alla livscykelkategorier har arbetarnas centrumboende minskat.

Småhusboendet har i första hand ökat bland arbetare med barn.

Levnadsförhållanden

UTBILDNING

Befolkningens utbildning har förbättrats i hela landet, men förbättringarna är störst i Stockholms- och som har

Göteborgsregionema,

flest långtidsutbildade; där har 29 resp 24 procent någon form av eftergymnasial utbildning. I Malmöregionen är det 17 procent, i riket i sin helhet 19 procent och i norra 11 procent.

glesbygden

Inom storstadsregionerna har vi samma typ av förändringar som redan har konstaterats beträffande de socioekonomiska gruppemas bosättningsmönster.

I centrum har vi fått en allt mera markant koncentration av lângtidsutbildade (41 procent, en ökning med hela 12 procentenheter på 10 år).

I allmännyttans i förorterna är endast 16

hyreshusområden procent lån gtidsutbildade.

Utvecklingen är entydigt: de som har kvalificerad utbildning (och

därmed bosätter i allt större cen-

högre inkomster) sig utsträckning

tralt, medan de som har lägre utbildning hamnar alltmera ute i storstadsregionernas penferi.

14 Sammanfattning

S YSSELSÄTTNING

Storstadsregionema har landets högsta sysselsättningsgrad

(Stockholmsregionen: 76 procent, glesbygdsregioner: cirka 65

I Stockholmsregionen har man dessutom de längsta arprocent). betstidema och den lägsta arbetslösheten. Befolkningskoncentra-

tionen innebär större valmöjligheter pä arbetsmarknaden, där ñnns

också en större andel kvalificerade arbeten och därmed högre inkomster. I innerstaden ökar sysselsättningsgraden särskilt starkt, beroende pä bl a en minskad andel pensionärer.

Såväl ifråga om arbetstider som arbetsmiljö finns det stora skillnader mellan i de attraktiva

befolkningen miljonprogramområden resp i

innerstadsomrädena och de välbelägna smähusområdena. Dessa resultat mot resultaten rörande den socioekonomiska

korresponderar

i 4.

segregationen kapitel

INKOMSTER

Lönema är cirka 30 procent högre i Stockholmsregionen än i norra glesbygden (på grund av flera höglönejobb och längre arbetstider).

Medan lönerna har minskat sedan 1978 har de disponibla inkomsterna ökat med 6-7 (beroende på ökad förvärvsintensitet bland procent

kvinnor, ökade pensioner mm).

Aven de inkomsterna är klart högre i

disponibla

i 66 000 kr,

storstadsregionema: Stockholmsregionen

Göteborg/ 61 800 kr, större

Malmöregionerna övriga

kommuner 57 700 kr och i norra 54 200 kr/år.

glesbygden

Inom storstadsregionema är det i de mest attraktiva

naturligtvis

områdena vi hittar de högsta inkomsterna, den minsta andelen socialbidragstagare och

lâgavlönade.

Sammanfattning 15

I de småhusområdena de närbelägna är disponibla inkomsterna 25 procent högre än i allmännyttans hyreshusområden i förorterna, byggda under miljonprogrammet.

I centrum har de inkomsterna ökat med disponibla snabbast: nästan 20 procent på fem år. Detta både den gäller gamla stenstaden och de centrala bostadsrättsområdena.

Även skuldsättningen ökar i cenmim, och det påtagligt bör hänga samman med bostadsrätterna. marknadsprisema på

MA TERIELL STANDARD

Den materiella standarden i form av bl a kapitalvaror (bil, frys, video mm) är starkt relaterad till boendeformen (småhus eller lägenhet). Småhusbefolkningen har i de flesta avseenden högre standard. Vi konstaterar vidare:

Befolkningen i innerstaden har fritidshus i minskande omfattning. Det beror att det antalet antagligen på ökade bostadsrätter och den ökade i innerstaden hyresnivån lägger beslag på en större del av inkomsterna. I mån inverkar någon även en föryngring i centrum.

BOS TADS S TANDARD

Befolkningens bostadsstandard har förbättrats avsevärt

underde

senaste decennierna, och det även Aven gäller storstadsregionema. här har bostadsbeståndet en genomgått omvandling mot flera småhus, flera bostadsrätter, större lägenheter och av bostäderna. modernisering

56 av bor i procent storstadsbefolkningen ägarbøstäder (småhus eller bostadsrätter)

27 av bor i procent innerstadsbefolkningen ägarbostäder (i

regel bostadsrätter). Den siffran har ökat snabbt (med 8

procentenheter på 10 år).

16 Sammanfattning

I har marknadsvärdena stor inverkan på boende-

ägarbostädema

kostnaderna. och bostads- Storstadsregionemas bostadsefterfrågan brist och boendekostnaderna, vilket kommer att pressar upp priserna drabba framtida bostadskonsumenter. Konsekvenserna kan vi nu avläsai statistiken i form av en snabb ökning av andelen resursstarka bostadskonsumenter ex i innerstaden. I takt med att

(t högre tjänstemän)

marknadsvärdena realiseras framöver kommer boendekostnaderna att ta en allt större del av inkomsterna i Detta storstadsregionema. kommer framför allt att drabba nykomlingarna på bostadsmarknaden: från landsorten, ungdomar och inflyttare storstadsregionernas egna invandrare.

har fortsatt att öka även i storstadsregionema.

Utrymmesstandarden

Men inom kan vi notera ökad trångboddhet i storstadsregionema innerstaden. Detta hänger samman med en förändrad hushållsstruktur i bostäder av ordinär storlek) samt en relativ (flera barnfamiljer

minskning av andelen pensionärer.

LE VNADSKOS TNADER

av levnadskostnadema i visar att

Analyser storstadsregionema

boendet och även är än i

transportkostnadema betydligt dyrare landsorten. Det särskilt stora och lägenheter gäller hyreslägenheter,

under 80-talet. kostade i Storstockholm

byggda 80-talslägenhetema

446 kr/m2, i Storgöteborg 475 kr/m2 och i resten av landet 408 kr/m2 (1987 års priser).

Även bostadsrätterna är i storstadsregionema.

betydligt dyrare

är inte men är

Månadsavgiften visserligen högre, överlåtelseprisema 3-4 i Storstockholm och 2 gånger högre i Storgöteborg.

gånger högre

SCBs visar att stora barnfamiljer (minst tre småhusundersökningar 15-17 000 kronor mera i Storstockholm och Storbam) betalar per år än utanför Detta emellertid inte hela Göteborg storstadsregionema. ger bilden, eftersom husens storlek, kvalitet och lånebilden kan variera mellan för kostnaderna i likvärdiga

regionerna. Typfallsberälcningar

småhus visar att stockholmaren betalar cirka (ett medeIhus) 500 kronor mera månad än om huset är köpt med 3 per smålänningen, 100 000 kronor i insats under det senaste året (här slår de högre

marknadsvärdena igenom). Om samma hus har köpts fem år tidigare

Sammanfattning 17

blir skillnaden cirka 1 700 kr/månad. dessa är

Samtliga beräkningar

gjorda enligt det nya skattesystemet (RINK). Det nya skattesystemet ökar boendekostnadema betydligt mera i storstäderna än i landsorten (med l 000 600 kr/månad i dessa båda utöver den resp exempel, ökning som drabbar ett referensområde i landsorten).

SOCIALA RELATIONER

De sociala relationerna är i flera avseenden sämre i storstadsregionema: andelen ensamboende är högre och färre har kontakt med anhöriga och grannar. Liksom i resten av landet ökar andelen ensamstående. De är starkt i överrepresenterade hyreshusområdena och i centrum, och just där är också grannkontaktema sämre utvecklade. Motpolen är småhusornrådena - där man mera med umgås sina grannar och farniljekontakterna är mera omfattande.

KRIMINALI TE T

Kriminalstatistiken över anmälda brott visar klart högre vålds- och i Samma resultat visar

egendomsbrottslighet storstadsregionema. även levnadsnivåundersökningarna, där vi har frågat intervjupersonerna vad

de har råkat ut för under det senaste året. Medan kriminalstatistiken visar en ökad i kan vi inte brottslighet storstadsregionema, registrera flera offer när vi frågar svenska folket. Förklaringen ligger i att kriminalstatistiken endast avser anmälda brott, och de motsvarar endast 25 av den som kommer fram i Vi

procent volym intervjuerna.

anser att i kriminalstatistiken mera förändförändringarna speglar ringar av

anmälningsbenägenheten.

Vi kan alltså inte av

belägga någon ökning våldsbrottsligheten

i storstadsregionema.

Inom storstadsregionema är de boende i innerstaden samt i allmännyttans miljonprogramområdena i förorterna mest utsatta.

Under en ettårsperiod uppger två och en halv av storprocent stadsbefolkningen att man utsatts för våld med kroppsskada (märken, sår etc). I hela riket rör det sig om strax under två

18 Sammanfattning

procent. Lägger vi till hotelser och våld utan märken ökar andelen till åtta procent i storstadsregionema mot sex procent i hela landet.

Däremot är oron att drabbas av våld större i för betydligt storstadsregionema. Nästan var femte storstadsbo har någon gång under det senaste året avstått från att ge sig ut på kvällen av oro för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad.

Även andelen som har drabbats av stöld eller skadegörelse är större mot i hela

i__storstadsregionerna (32 procent 23 procent

riket). Aven här är de boende i allmännyttans miljonprogramområden i förorterna resp innerstadsbefolknin gen mest drabbad. Inte heller här kan vi se någon klar ökning.

Våra resultat tyder vidare att i bostadsområdena

på vandaliseringen

har minskat mellan 1978 och 1985.

VALBETEENDE

Valbeteendet, dvs Valdeltagandet och i olika av

partivalen typer

bostadsområden speglar dels dels be-

befolkningssarnrnansättningen

reaktioner den

folkningens på politiska utvecklingen. Förändringar

mellan valen (av eller valet av kan vara en

Valdeltagandet parti) indikation på ett ökat missnöje.

- 1980-talet har präglats av minskande mobilisering:

politisk

valdeltagandet minskar med cirka fem procentenheter mellan 1982 och

1988. Storstadsregionema har något lägre valdeltagande än riket i

övrigt, och det socialistiska blocket är cirka

fyra procentenheter

svagare. Sedan 1982 har det socialistiska väljarstödet försämrats i storstadsregionema (relativt landet i övrigt).

Vänstern är starkast i förortemas milionprogramomrâden

(allmännyttans hyreshusorrxråden), vilket främst beror på en

hög andel arbetare. Det är där som har minskat

valdeltagandet

mest, med bortåt 9 procentenheter. Och andelen som röstar på SAP/V PK har minskat ännu mera mellan 1982 och 1988 ( cirka 11 procentenheter).

Sammanfattning

Även när man kontrollerar för klasstrukturen i olika valdistrikt är det framför allt i allmännyttans miljonprøgramømråden i förorterna som Valdeltagandet liksom röstningen på SAPN PK har minskat.

Valdeltagandet är högst i smâhusområdena och där har (90 procent), man inte heller haft så stor av Där är det minskning valdeltagandet. borgerliga blocket starkast, men just där har det socialistiska blocket klarat sig bäst, medan det har minskat mer än normalt

borgerliga

(röster till miljöpartiet).

Innerstaden har, som redan har visats, fått en alltmera välsituerad

befolkning. Det sätter också spår i och Valdeltagandet röstningen:

valdeltagadet minskar inte lika starkt där och relationerna mellan blocken nu. Det socialistiska blocket förskjuts har tappat mest: i den gamla stenstaden var man 1988 nere i 34 procent av rösterna, en

minskning med 5,6 procentenheter sedan 1982.

Det är och

iinnerstaden

som har sina starkaste

miljöpartiet vpk

fästen. Aven moderaterna är överrepresenterade i den gamla stenstaden och i de mest attraktiva småhusornrådena nära stadskärnan. Centern i är överrepresenterad småhusområden i de yttre förorterna,

socialdemokratemai hyres- och samt hos allmänbostadsrättsornråden

nyttan i förorterna, och folkpartiet i alla slags småhusområden.

Valdeltagandet minskar mest i områden med hög andel arbetare, andel socialistiska röster det senaste

hög (i valet),

låg sysselsättningsgrad, många invandrare och låga inkomster.

Även när det gäller andra mått på aktiviteter förekommer

politiska

stora skillnader mellan olika bostadsområden. En mellan

jämförelse

t ex inom och närort-

allmännyttans hyresområden miljonprogrammet

emas småhusområden visar bl a att i de förra områdena är det färre (tre och en halv procentenheter) som är anslutna till något politiskt parti, det är dubbelt så många som att man inte brukar diskutera uppger politik och ungefär så som inte tror ha

fyra gånger många sig några möj-

ligheter att författa en skrivelse för att överklaga ett beslut av en myndighet.

Utvecklingen går dessutom åt motsatt håll i dessa områden, klyftorna vidgas: anslutningen till politiska partier tycks ha ökat i närortemas småhusområden mellan 1978 och 1988. Där ökar intresset för politik

20 Sammanfattning

och det är fler som skulle klara av att överklaga ett beslut. I miljonprogrammets allmännyttiga hyresornråden är andelama istället minskande för vart och ett av dessa mått.

HÄLSOTILLSTÅND

Vi har hittat relativt stora skillnader när det gäller sjukligheten, både mellan storstadsregionema och landsorten och mellan olika bostadsområden och kommuner inom storstadsregionema. De beror inte på

åldersskillnader (vi redovisar åldersstandardiserade sjuklighetstal),

utan dels av i arbetslivet),

på yrkesstrukturen (effekter förslitningen dels på selektiv omflyttning (andelen friska, arbetsföra, välutbildade

osv som in ut ur området).

flyttar resp

är betydligt friskare än befolkningen i Storstadsbefolkningen inre Norrland.

Inom är hälsan bättre i de mest storstadsregionema betydligt attraktiva bostadsområdena, dvs i den centrala gamla stenstaden och i småhusområdena, än i allmännyttans hyreshusområden i ytterområdena, byggda under miljonprogrammet.

Dessa skillnader korresponderar med den socioekonomiska strukturen i dessa områden, mot andelen arbetare, andelen socialbidragstagare, osv. Och skillnaderna är stora:

förtidspensionärer

I småhusområdena har 7 procent i hög grad nedsatt I miljonprogramornråden arbetsförmåga. allmännyttans

i de förorterna rör det om 16

yttre sig procent.

En sammanfattning:

Vad händer med de mest attraktiva bostadsområdena?

Innerstaden har en snabb omvandling: saneringarna

genomgått genom

har slagits samman till större lägenheter,

många billiga smålägenheter

och har ökat saneringen. Dessutom har andelen bostädhyroma genom er som med bostadsrätt ökat drastiskt (i Stockholms innerstad

upplåts

med 8,5 på 10 år). Det har blivit dyrare att bo i procentenheter

Sammanfattning 21

innerstaden, och det krävs allt högre inkomster och

förmögenheter.

Resultatet har blivit en snabb av

förändring befolkningsstrukturen:

Andelen arbetare har minskat med en tiondel fem år. I innerpå staden utgör arbetarna endast 29 procent för stor- (genomsnittet stadsregionema: 40 procent)

Andelen högre tjänstemän ökar en (med tredjedel på fem årl). Där utgör de 22 procent (genomsnitt i storstadsregionema: 16 procent).

Minskningen av arbetarandelen framför allt de äldre och

gäller ensamstående, medan ökningen av de alla

högre tjänstemännen gäller

åldrar, men framför allt äldre ensamstående och pensionärer.

Dessa befolkningsförändringar har haft konsekvenser för levnads-

förhållandena i innerstaden:

andelen högutbildade har ökat medelinkomstema har blivit högre andelen har minskat

lågavlönade bilägandet ökar

men: skulderna har ökat (flera bostadsrätter) flera är oroliga för sin ekonomi flera är trångbodda färre har råd med ett fritidshus

I småhusområdena har vi en annorlunda

något utveckling: där ökar

andelen arbetare, särskilt i de mera och avlägsna områdena områden som kom till under 1965-75 Man kan

perioden (miljonprogramrnet).

tänka att till innerstaden

sig tjänstemännens inflyttning öppnade

vissa möjligheter för den Fortfarande arbetarna

övriga befolkningen. är

underrepresenterade i småhusområdena:

I de inre förortemas småhusområden räknas endast 29 procent av de vuxna till arbetarklassen i storstads- (genomsnitt regionerna: 40 procent).

22 Sammanfattning

Det är betydligt dyrare att bo i småhus i storstadsregionema, jämfört med landsorten. Statistiken visar att stora barnfamiljer som bor i

småhus i betalar 15-17 000 kronor mera än i

Stockholmsregionen

landsorten. för kostnaderna i likvärdiga småhus

Typfallsberäkningar

(ett medelhus) visar att stockholmaren betalar cirka 3 500 kr mera

månad än smålänningen, om huset är köpt med 100 000 kr i insats

per

under det senaste året (här slår de högre marknadsvärdena igenom).

Om samma hus har år ett blir

köpts fem tidigare (i lägre prisläge)

skillnaden cirka l 700 lcr/månad.

Förslaget till ett nytt skattesystem (RlNK) ökar boende-

kostnaderna mera i storstäderna än i landsorten:

betydligt

med i dessa den

1 0()0 resp 600 kr/månad båda exempel, utöver

öknin g som drabbar ett referensområde i landsorten.

En i avseenden har vi konstaterat i de

många negativ utveckling allmännyttiga bostadsföretagens miljonprøgramområden (hyreshusområden i förorterna, under 1965-75). De bildar en kontrast

byggda

mot innerstaden:

arbetarandelen ökar: den är nu mer än dubbelt så stor som i innerstaden

de högre andel minskar: den är nu tre gånger

tjänstemännens

lägre än i innerstaden

medelinkomsterna har utvecklats ogynnsamt: andelen

socialbidragstagare är 15 gånger högre än i de attraktiva

småhusområdena

den materiella standarden är sämre

befolkningen har sämre hälsa.

Sammanfattning 23

Hmucm mvcwon muooax

m.mm H.vm m.mm m.Hm m.mm v.mm w.«m m.›m m.mm m.Hm m.mm

umumon

Mmmm

m.m

cam m.om ›.m› ›.mm m.›m m.om m.v› o.Nm w.mm

.øwum

EMM

Qwao MGH m.›m v.mm m.m› m.v› m.N› H.v› m.o› H.mm o.mm o.«› m.›o

wxxanm

mummamw

›.»

mnanum

m

UHHM m.vH H.mH

H.w

m.HH m.vH a.NH m.oH v.oH ›.mH

m.›

m.qñ H.om mv

m

nmvcø mcmm

nmnum

m.vv m.mv v.Hm

Hmvcm

›.mm v.mm N.mm o.mm ›.mv ›.om m.vm v.mm N.om

wumu

zoom:

uwvnm

uuoumuum

amma:

H M

cmvmusowbmumuoum

mnamumnum

uucmo

uumumvmumon

uocoamwu

novwhaöadhmoumdohwwx

uumummuas muumceaam

uuoumc

msnmem

Hamnøumuxamum0

umxau

cmuwhsömuuohnh H0üh5HNMOUWHEÖ

auQ

Hovcowmmm uuoumuuw

u«nm

muvcwz Esuucmo uuogmz

mama maam wom^ womA womA mnmm møgmsm mums

AH

24 Sammanfattning

uummumz umuwnum mmmeuow

w.m v.m H.m m.w o.m m.m m.m m.w w.mH «.m o.m ›.mH

wvmu mmma

1 :mom o.mm m.vm o.mm ›.vm H.mm o.om m.mm «.m› m.mw m.Hm m.m›

umvmxm wwawunm

m.›H m.Hm m.›m m.›m H.mm ›.m«

.vaoum

m.mm m.mm m.›m m.mm ›.mm ›.›N

m.›

ouo now Uam m.NH m.›H o.oN m.om o.mH m.HH o.mm v.mm m.mH a.mH m.wH Uam

mvmxw

m.H v.N w.H

uumwub

m.H «.m m.m m.m H.m ›.N m.m «.a o.v now E

øwmcH ucamgm uxøucox

H.mm ›.›m m.om «.mv ›.mm m.Hm m.mH m.›m o.Hv m.mv m.›H H.mm

Emmqm wvcmon

Hmvøm

uuoHmuu›

amma:

cmvmueomnmumuouw

N H

nucwo

nwcowmwu

uumumumpmon muumceaam

uuoumc

uumgmmuan

aaonmumuxamum›o covwhaomunohnh GGUWHEGEMHUOHQWOHHHE

umxay møgwem HnQ

Hovcowumm HONWSHNWOUWHEÖ

mnvcaz EDHUG®U uuoumz unouwuu»

mama maam womA womA wow^ mumm mønmem mgmm

Bakgrund 25

1 Kapitel Bakgrund

Utredningsuppdraget

Denna rapport har utarbetats på uppdrag av Storstadsutredningen. Utredningens uppdrag är att utarbeta förslag till åtgärder för att jörbättra livsmiljön i storstäderna. Därvid skall särskild hänsyn läggas på åtgärder som kan förbättra levnadsvillkoren för utsatta grupper. Vidare skall man överväga som skulle kunna vidga deltaganförslag det i det politiska livet.

I utredningsdirektiven betonas skapandet av likvärdiga levnadsvillkor för medborgarna oberoende av var i landet de bor som ett viktigt mål för den nationella politiken. Man pekar på att den snabba utvecklingen i storstäderna kan ha lett till vidgade skillnader dels mellan, dels inom storstäderna. Levnadskostnadema är höga och utslagningen på arbetsmarknaden kan vara högre än i mindre kommuner. Vidare bör miljön i storstadsområdena förbättras. I direktiven nämns också att den sociala kontrollen är svagare i storstäderna vilket kräver ett effektivare brottsförebyggande arbete, samt att bristerna i samhällsservicen åtgärdas.

Beträffande det politiska deltagandet pekar man på att de som bor i storstäderna är mindre benägna att engagera sig politiskt. Således har

Valdeltagandet minskat kraftigt i delar av storstadsregionema.

I direktiven sägs vidare att utredningen ska göra en bred belysning av levnadsvillkoren i storstäderna i relation till levnadsvillkoren i landet i övrigt. En sådan brett upplagd och studie har utarbetats

jämförande

av statistiska centralbyrån Studien en rad av SCBs

(SCB). utnyttjar

stora statistiska material, nämligen 1980 och 1985 års folk- och bostadsräknin gar (FOB), undersökningarna av levnadsförhållanden

26 Bakgrund

(ULF) från 1978-1988, undersökningarna av hushållens inkomster (HINK) från 1978-1987, arbetskraftsundersökningarna (AKU) från 1988, konsumentprisindex (KPI) samt hushållsbudgetundersökningen (HBU) från 1985. Resultaten redovisas samlat i denna rapport.

SCBs har ytterligare enligt följande: utredningsuppdrag preciserats

l. Levnadsvillkoren ska studeras med hjälp av den indelning i levnadsnivåkomponenter som tillämpas inom välfärdsstatistiken (ULF). Analysen ska således omfatta komponenterna utbildning, boende och sysselsättning, arbetsmiljö, inkomster, materiell standard i övrigt, fritid, sociala politiskt deltagande, relationer, trygghet och säkerhet samt hälsa.

2. Levnadsvillkoren ska jämföras dels inom storstadsregionerna dels mellan och landet i övrigt, där storstadsregionerna olika av särredovisningar kommer att tillämpas. typer regionala Inom storstadsregionerna jämförs levnadsförhållandena dels mellan olika kommuner, dels mellan olika typer av likartade bostadsområden.

3. Särskild tonvikt läggs vid en analys av boendesegregationen, dvs i storstäderna befolkningens rumsliga fördelning med avseeende på resurser (klass, inkomst, nationalitet) resp

demografiska faktorer (ålder, hushållstyp). Boendeseg-

studeras både kommunnivå och på bostadsregationen på områdesnivâ, dvs områden med i avgränsade geografiska regel likartad bebyggelse och upplåtelseform/ägarkategori, som av de boende i allmänhet uppfattas som deras bostadsområde. I de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö har cirka 1 600 sådana områden identifierats. Dessa områden omfattari genomsnitt cirka 1 600 personer. Boendesegregationen bostadsområdesnivå undersöks av på genom jämförelser grupper (kluster) av likartade bostadsområden (med avseende i på hustyp, upplåtelsefonn, ägarförhållanden, läge regionen och byggnadsår).

Bakgrund 27

Rapportens disposition

Rapporten inleds i kapitel 2 med en precisering av analysens tekniska uppläggning och dataunderlaget. inleds i

Resultatredovisningen kapitel

3 med mera av den översiktliga analyser demografiska segregationen mellan olika typer av bostadsområden inom Här storstadsregionerna. studerar vi bland annat efter ålder och I

segregationen hushållstyp.

kapitel 4 vi över till den socioekonomiska efter klass går segregationen (socioekonomisk grupp) resp nationalitet. Inkomstvariationer återkommer vi till senare i kapitel 8. I ett sammanfattande kapitel 5 summerar vi segregationstendensema och kombinerar och demografiska socioekonomiska faktorer.

Därefter fördjupas redovisningen en genom komponentvis genomgång av befolkningens levnadsförhållanden i landsdelar och resp kommuner bostadsområden inom storstäderna. I kapitel 6 studerar vi utbildningsresurser och utbildningsaktiviteter. I kapitel 7 behandlas befolkningens sysselsättningssituation och arbetsmiljö. I kapitel 8 och 9 fortsätter vi med inkomster och materiell levnadsstandard och 10 bokapitel gäller endet. ll sammanfattar slutsatser om levnadskostnader och

Kapitel konsumtion, hämtade från hushållsbudgetundersökningama resp konsumentprisstatistiken. Därefter går vi över till den icke materiella

välfärden: sociala relationer (kapitel 12), och där vi

trygghet säkerhet,

behandlar för våld och

exponering egendomsbrottslighet (kapitel 13),

samt politiska resurser (kapitel 14). Här ägnas ett särskilt avsnitt åt valbeteendet i olika och av vi bl

regioner typer bostadsområden, där a

utnyttjar data från valstatistiken. Det sista behandlar befolkkapitlet

ningens hälsa (kapitel 15). Rapporten inleds med en sammanfattande

diskussion.

Allmänna utgångspunkter

Med menar man i allmänhet inre

boendesegregation en differentiering

i ett tex i en kommun eller olika

geografiskt område, region, där typer

av är i vissa och

befolkningsgrupper överrepresenterade delområden underrepresenterade i andra, så att de olika delornrådena får en från

genomsnittet i avvikande På

regionen befolkningssammansättning.

senare år har man alltmera intresserat för en

sig resursmässig seg-

regation: att fördelas mellan olika bostadsområden efter

befolkningen

inkomst eller nationalitet. Man får en

socialgmpp, därigenom anhop-

28 Bakgrund

av invandrare, etc i vissa ning låginkomsttagare, socialbidragstagare medan resursstarka hushåll är mera överrepresenterade i anområden, dra omfåden. av denna Segregationstendenser typ har uppmärksammats olika nivåer, t ex i fonn av skillnader mellan olika kommuner, på vilket har konsekvenser för både kommunernas och inkomster. utgifter I debatten särskilt bostadsområden med en domineruppmärksammas ande resurssvag befolkning, eller fastigheter och rent av trappuppgångar med en ensidig befolkningssammansättning.

Men efter resurser tycks inte ha fått någon större uppmärksegregation samhet förrän på 70-talet (Danermark, 1982). Demografisk segregation efter ålder och hushållstyp har uppmärksammats befolkningens tidigare och ligger ofta som motiv bakom målsättningen om en allsidig befolkningssammansättning genom en varierad bebyggelse.

Det är emellertid mot segregation efter resurser som huvudintresset

riktas i denna rapport. Bakgrunden är främst boendekostnadsutveckbostadsbristen, den snabba omvandlingen av hyresrätter till bolingen, stadsrätter, och av andelen små och billiga lägenheter i minskningen det äldre kan ses som resultatet fastighetsbeståndet. Boendesegregation av mellan dels dels bosamspelet spelreglerna på bostadsmarknaden, stadskonsumentemas resurser i konkurrensen om bostäderna, dels konsumenternas bostadsönskemål. Man skulle kunna säga att spelreglerna på bostadsmarknaden har förändrats. Bostadsanskaffning och flyttningsrörelser i allt större utsträckning av konsupåverkas antagligen menternas resurser. När vi studerar boendesegregationen och dess ser vi resultatet av detta samspel mellan spelregler och reutveckling surser. Vi räknar med att resultaten kommer att visa en tilltagande segregation i storstäderna med avseende på befolkningens resurser.

spelreglerna på bostadsmarknaden

Spelreglema på bostadsmarknaden bestäms av aktörerna: producenter, fastighetsägare, politiker och konsumenter. Bostadsproducentema - har markägare, byggföretag och fastighetsägare ett stort inflytande över vilka typer av bostäder som finns på marknaden, var i regionen bostäderna ligger och var man bygger nya bostäder, bostadsstorlekar, hustyper, upplåtelsefonner och kostnader. De påverkar även boendei vidare bemärkelse. är av bostäder i miljön Exempelvis lokaliseringen relation till arbetsplatser av stor betydelse. Den ökande koncen-

Bakgrund 29

trationen av arbetsplatser i innebär således försämrad

city miljö genom

ökad trafik i storstädemas centrala delar, medan restidema för förlängs de förortsboende.

Samhällsplanering och politiska beslut på kommunal nivå inverkar

givetvis också på bostadsbeståndet och dess kvalitéer. Här den ligger formella beslutanderätten, som emellertid endast har

många gånger en

begränsad betydelse för vad som byggs, när det sker, och hur befolk-

ningen fördelas över bostadsbeståndet: vem som vart i bo-

flyttar stadsbeståndet. Men har också andra

samhällsplaneringen målsätt-

ningar, som ibland kan vara i konflikt med de rent

bostadspolitiska.

Samhället är emellertid en huvudaktör när det ansvaret för det gäller totala utbudet (genom

bostadsbyggnadsprogrammen, planmonopolet),

när det gäller infrastrukturen, men framför allt när det bostadsgäller

ñnansiering och boendekostnader. Bostadslån, beskattbostadsbidrag,

ning av boendet samt hyressättning (bruksvärde) styr boendekostnadema i olika delar av

storstadsregionema. De gör det dels direkt, dels

genom att marknaden sig

anpassar genom överlåtelsepriser. Exempel-

vis innebär en av

begränsning ränteavdragen att småhusprisema dämpas, gynnsam beskattning av reavinster på bostadsrätter leder till att

dessa i

stiger kraftigt värde, låga hyrori city medför att även hyreslä-

genheter på marknaden får ett bytesvärde mot småhus och bostadsrätter. Vidare

skapar generella bostadssubventioner förmögenhetsök-

ningar hos de boende. Subventionema ökar ägarbostädernas marknadsvärden, och de påverkar också hyreslägenhetemas

by-

tesvärde på bostadsmarknaden.

Ett särskilt problem i detta sammanhang är av det äldre

omvandlingen

bostadsbeståndet leder

genom sanering: modemiseringen visserligen

till en höjning av bostadsstandarden, eftersom bostäderna blir större och modernare. Men den har också lett till att

billiga smålägenheter

försvinner och att bostadskostnadema Det

stiger. betyder att bostads-

marknaden för de resurssvaga försämras. Detta i hugrupperna gäller vudsak den gamla stenstaden i storstädernas centrum. I samband med

modemiseringen sker ofta ett byte av som således kan hyresgäster,

leda till en ökad koncentration av resursstarka Den bohyresgäster. stadspolitiska satsningen kan därmed bli en motor för ökad segregation i storstadsregionema.

Slutligen hör praxis när det gäller till bostadsfördelningen spel-

reglerna. Samhällets täcker emellertid

bostadsförmedlingsverksamhet

30 Bakgrund

endast en begränsad del av alla bostadsbyten, och stort spelrum har lämnats åt marknaden.

Boendepreferenser

liksom utbudet på bostadsmarknaden således ramen Spelreglema utgör för konsumenternas val av bostad, där bostadsönskemålen ställs mot konsumenternas resurser. Bostadsönskemålen påverkas säkert kraftigt av kostnaderna, både de löpande och insatser i olika former. utgifterna Men även avkastningen i form av förmögenhetsbildning genom ökade småhus och bostadsrätter inverkar på konsumenfastighetspriser på ternas bostadsval. Just bör vara en viktig förmögenhetsbildningen förklaring till att stadskämoma liksom vissa välbelägna småhusområden har blivit alltmera attraktiva.

Bostadsönskemålen också samman med vår livscykel: barnfahänger miljer föredrar småhus medan de yngre och äldre föredrar mera centrala lägen med de fördelar närheten till service, butiker och kultur kan är en för man vill bo ge. Reseavstånden viktig fråga många: någorlunda nära sitt arbete och sina anhöriga. Vidare kan ett bostadsområdes vara attraktiv for de bostadssökande: befolkningssammansätming områden med få socialbidragstagare, inmånga höginkomsttagare, vandrare och får status och blir attraktiva redan problernfarniljer hög av det skälet. På kommunnivå innebär detta även ekonomiska fördelar (lägre kommunalskatt).

Bostadskonsumenternas resurser

Dorninerande för konsumenternas bostadsval är i regel deras resurser när det gäller att i konkurrens med andra välja bostad (och bostadsområde). Som resurser räknar vi här främst hushållens löpande inkomster, men även en allt större roll på grund av ökade förmögenheten spelar Alltflera bostäder är formellt ä garbostäder (boöverlåtelsepriser. stadsrätter och egna hem). Och även hyresbostädema i attraktiva områden i hårdvaluta i en där en utgör praktiken bytesaffár bytet gäller Detta innebär att till ett attraktivt ägarbostad. inträdesbiljetten bostadsområde allt oftare är en viss förmögenhet. Det förutsätter en boendekarriär - att man varit ute på bostadsmarknaden en tid och där kunnat reavinster - alternativt att man kan betala tillgodogöra sig höga

Bakgrund 31

löpande kostnader som i allt flera fall även omfattar räntor och arnorterin gar. Detta innebär att attraktiva bostadsområden trots normala riskerar hyresnivåer att få en underrepresentation av lägre inkomsttagare, socialbidragstagare, invandrare, resp av ungdomar och inflyttare från landsorten som ska en boendekarriär och etablera börja sig på bostadsmarknaden i Det storstadsregionema. innebär samtidigt en överrepresentation av det övre tjänstemannaskiktet.

Till resurserna hör även och kunskaper personliga förbindelser som kan vara av nytta när det gäller att forcera bostadsköema: det gäller att ställa i köerna, bevaka sina sig intressen, inventera alternativ och utnyttja personliga kontakter.

Den viktigaste resursen är emellertid den tid man har varit etablerad på den lokala bostadsmarknaden. Ju man längre har haft bostad i storstadsregionen desto större sannolikhet att den är äldre och därmed billig och centralt Eller desto inflationsvinster belägen. större har man kunnat har haft tillgodogöra sig om man en ägarbostad. Detta är i allmänhet en det är de generationsfråga: äldre som bott län ge i storstadsregionen och har sin boendekarriär gjort som bör ha de mest attraktiva bostäderna. För nykomlingama är sådana bostäder i praktiken utan oåtkomliga mycket hög skuldsättning, personliga förbindelser, medverkan av en Detta fastighetsägare etc. är också en fråga om jämlikhet mellan generationerna: på storstadsregionemas kärva bostadsmarknad blir

ungdomarnas bostadsanskaffning speciellt proble-

matisk. av Utvecklingen marknadspriser (liksom hyresrätternas bytesvärden) innebäri huvudsak en mellan resursöverföring generationerna, från ungdomar andra (liksom nykomlingar på bostadsmarknaden) till de äldre som sedan länge varit etablerade på bostadsmarknaden.

segregation och klasskillnader

segregation efter resurser kan ses i av de ljuset klasskillnader i fråga om levnadsförhållanden som finns i samhället. Med klasskillnader menas här skillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Man kan i allmänhet räkna med att segregationen speglar klasskillnadema, och att stora klassskillnader också medför hög segregation. När klasskillnadema utjärrmas och således skillnaderna om ifråga resurser (inkomster, fönnögenheter, utbildning, kunskaper) minskar, bör man kunna vänta en minskad sig segregation, dels genom en

32 Bakgrund

mindre varierad bemindre klassbunden bosättning, dels genom en

(när man jämför bostadsområden), resp större heterogenitet byggelse Sett i ett historiskt har levnadsförinom bostadsområden. perspektiv inkomstskillnadema har minskat, hållandena utjämnats, dels genom att dels att klasstrukturen har blivit mindre skev: nutida högingenom har dels relativt sett inkomster, dels är de betydkomstgrupper lägre

ligt större till antalet.

Okad behöver emellertid inte innebära mindre segregation. jämlikhet av levnadsförhållandena har storstads- Parallellt med en utjämning vuxit och storstäderna har fått ett tillskott befolkningen kraftigt som ofta innehåller en likriktad bebyggelse av nya bostadsområden och Tillskottet vände sig främst (samma hustyp, upplåtelsefonn ägare). bostadsmarknaden inflyttare från till de som var nya på (relativt unga invandrare och storstadens Den snabba landsorten, egna ungdomar).

särskilt under 1965-75 (miljonprogrammet), expansionen, perioden tillförde därmed storstäderna ett starkt element av demografisk

Karakteristiskt för dessa områden är att de under de segregation. årtiondena åldras men att i många sådana följande befolkningsmässigt, områden efter resurser växer sig allt starkare. Höginsegregationen dessa områden och vidare till tenderar att lämna flytta komstgrupper ex till innerstaden eller villaornråden, eller mera attraktiva områden (t rätt och slätt till ett område med högre status). Analogt byta upp sig att stanna kvar och bli alltmera överretenderar låginkomstgrupperna alternativt cirkulera mellan likartade mindre attraktiva presenterade, i dessa områden kommer att utgöras av främst områden. Påfyllningen den lokala bostadsmarknaden, alltså nya grupper av nykomlingar på och från landsorten. Det är således i ungdomar, invandrare inflyttare dessa områden man får sin boendekarriär i storstaden. börja

hade således en stark fram till andra Storstädema expansionsperiod Sedan dess har bostadshälften av 70-talet. miljonprogrammets åldrats och nu av en växande överområden (1965-75) många präglas vikt och Flera negativa av låginkomstfarniljer problemgrupper. samverkar till en likriktad, ofta tung och faktorer en negativ spiral: i utkanter och med resor till hög, bebyggelse storstädemas långa med små till förrnögenhetsbildning (gäller arbetsplatsen, möjligheter av hyresbostädema), en växande överrepresentation resurssvaga sådana områden grupper, nedslitning av den yttre miljön osv. Många och förlorat i har stigmatiserats i massmedia därmed ytterligare

attraktivitet.

Bakgrund

Sett i detta kan man tänka en ökad efter

perspektiv sig segregation

resurser i trots en allmän av

storstadsregionema, parallell utjärrming

klasskillnadema. Förklaringen kan således vara dels av utvecklingen befolkningsstrukturen i de minst attraktiva bostadsområdena (perifera bostadsområden, särskilt från

allmännyttans hyreshusområden miljon-

prograrnmet), dels att boendet ökar i

förmögenhetsbildningen genom

betydelse. Det senare dels i dels påverkar resursfördelningen sig, befolkningens bostadsval och flyttningsrörelser. Vi räknar med att detta kommer att avspeglas i våra Av dessa skäl

undersökningsresultat.

riktas ett särskilt intresse åt dels de bostadsområden som har byggts

under miljonprogrammet, dels de bostadsområden som har varit

särskilt attraktiva och med starkt ökande I

överlåtelsepriser. miljon-

prograrnornråden, särskilt där fastigheterna ägs av allmännyttan väntar vi oss att i ökande ska domineras av hushåll

befolkningen utsträckning

med sämre resurser, medan de attraktiva områdena (innerstaden, närbelägna äldre småhusornråden) i allt domineras av hushåll högre grad med större resurser.

segregation efter resurser uppfattas i allmänhet som negativ, medan en demografisk segregation som istället är ett för uttryck preferenser inte framstår som lika kontroversiell (t ex småhusbo-

bamfamiljemas

ende eller ensamståendes innerstadsboende). Den

resursmässiga seg-

regationen utgör naturligtvis ett

fördelningspolitiskt problem analogt

med den av materiella villkor i av ojämlika fördelningen övrigt, sjukvård, kultur, vuxenutbildning, barnomsorg etc, eftersom det är just resurserna och inte som är den faktorn

boendepreferenserna avgörande

bakom olika socioekonomiska gruppers rumsliga bosättningsmönster. Här gäller det fördelningen av de attraktiva och boendemiljöema tillträdet till de mest attraktiva bostadsområdena, med

väsentliga

värden såsom centralt läge, närhet till service, kultur och arbets-

platser, en vårdad miljö, närhet till till yttre naturen, möjligheter förrnögenhetsbildning, social status, frånvaro av störande grannar osv.

Socioekonomisk återverkar

boendesegregation på resursfördelningen

genom två mekanismer. En inverkar

tilltagande segregation på förmögenhetsfördelningen en utveckling av genom gynnsam fastig-

hetsvärden, bostadsrätter och även i de

hyresrättemas bytesvärden

attraktiva områdena: de som redan bor bra får ett ökande av sitt utbyte boende. Vidare gäller att kommuner med en

resurssvag befolkning tvingas hålla en högre kommunalskatt, vilket ytterligare pressar

34 Bakgrund

resurser. Och kommuner med hög medelinkomst låginkomsthushållens har råd med en mera omfattande service, trots lägre skatteuttag. Segefter resurser blir därför ett centralt planeringsproblem. Här regation kan kommunal och till centrala komskatteutj ämning statliga bidrag munala verksamheter mildra effekter. Men grundprosegregationens blemet, till och mellan olika bostadsomnämligen flyttningrörelsema råden överlåts i till marknaden. Den kommunala bostadsförprincip torde endast ha i det sammanhanget. medlingen marginell betydelse

efter resurser kan också ses som negativ ur demokratisk Segregation En för en fungerande demokrati är kunskaper synpunkt. förutsättning villkor. av olika och förståelse för andra gruppers Geografisk isolering skikt i stora bostadsområden med en befolkning motverkar homogen det Därför måste man se en socioekonomisk segregation som ett syftet. hinder for ökad Man kan emellertid också för jämlikhet. argumentera i kan vara för av gemenskap att segregation sig positiv uppkomsten inom bostadsområdena (lika barn leker bäst). Just denna fördel kommer dock i konflikt med en mera universell gemenskap, som närmast bör vara en för en vidare solidaritet. Det är förutsättning andra sidan tveksamt om av dessa två har någon å någon ståndpunkter i Båda tål en inom vissa större praktisk betydelse Sverige. segregation Det är endast en del av bostadsområdena som har en mera gränser. eller resursstark befolkning. Det är utpräglad homogen resurssvag emellertid att utvecklingen: om dessa bostadsområden viktigt följa upp tenderar att bli alltmera ökar i antal, och om befolkningsstrukturen extrem.

Dataunderlag 35

2 Kapitel

Dataunderlag

Om av

mätning segregation

segregation mäts genom jämförelser av andelen i olika bostads-

områden som tillhör en viss Vi intresserar oss för grupp. befolkningsstrukturen i vissa typer av likartade bostadsområden, som karakteriseras av områdets med avseende

sammansättning på hustyp

(småhus, lägenhet), bostädemas ålder, upplåtelseform,

ägarkategori

och geografiskt i Områden av likartad

läge regionen. karaktär läggs

samman till kluster (grupper) av bostadsområden.

Två av ska utföras. För det

typer beräkningar första beräkningar av

andelen av de boende i varje sådant kluster som tillhör en viss kategori (viss socioekonomisk Dessa andelar

grupp, åldersgrupp etc).

jämförs sedan med genomsnittet i hela vilket kommer regionen, att visa i vilken i de olika klustren

utsträckning befolkningen av bo-

stadsområden skiljer sig från den i

genomsnittliga storstadsregionema. Dessa beräkningar belyser således situationen för olika av bo-

typer stadsområden. Motsvarande beräkningar även för storstadsgenomförs kommunerna.

För det andra beräknas för hela ett sammanfattande regionen segregationsindex. Detta index beräknas

enligt följande:

D = 1/2

z/(Pi-Pp/

36 Dataunderlag

där

= andelen i i inom

Pi av alla personer grupp storstads-

som bor i ett visst område, och regionerna

= andelen av den i storstadsregionen

Pj övriga befolkningen

som bor i detta område.

Detta mått visar hur stor andel som skulle behöva flytta inom regionen . för att skulle vara helt Indexet en övergri-

regionen osegregerad. ger

bild av i mellan de områden man vill

pande segregationen regionen studera. Det kan (med vissa reservationer) användas för jämförelser mellan olika storstadsregioner eller för jämförelser över tid. Seg-

däremot inget om vad som karakteriserar de

regationsindexet säger

områden som har en avvikande befolkningsstruktur, eller i vilka typer av områden som har förändrats. Indexberäk-

befolkningsstrukturen

ñnns i 4, där de gäller socioekonomisk segregation.

ningar kapitel

Vid av krävs beträffande dels de

beräkningar segregation preciseringar

vars man vill studera, dels befolkningsgrupper rumsliga fördelning beträffande de områden man vill studera.

varierar något mellan de olika material som ut- Befolkningsgruppema och därföri i anslutning nyttjats (FOB, ULF, HINK) presenteras detalj till Redovisningen omfattar dels socioekonoresultatredovisningen. miska medborgare som får regrupper, inkomstgmpper resp utländska med varierande dels och presentera grupper resurser, åldersgrupper som med varierande boendepre-

hushållstyper representerar grupper

ferenser.

Valet av geografiska områden

Utfallet av av beror i stor utsträckning på storle-

analyser segregation

ken av de områden man studerar. Allmänt gäller att ju mindre vi delar vi studerar större områden man således arbetar

upp den region (och ju

desto mindre framstår regionen. Valet av delområden

med) segregerad

har skett utifrån tre huvudprinciper. Gränser som av de boende upplevs som skulle följas. Vidare skulle likartad bebyggelse hållas naturliga

ihop, liksom områden med samma upplåtelseforrn och ägare. Och be-

av samma ålder skulle föras samman.

byggelse

Dataunderlag 37

Den är tredje principen praktisk. Analysen förutsätter gemensamma klassiñceringsprinciper för de tre vilket innebär storstadsregionema, ett omfattande manuellt arbete. För var och en av de tre storstadsregionema fanns emellertid redan en form av som delområdesindelning kompletterade den s k nyckelkodsområdesstatistiken som utnyttjas av flertalet kommuner. Bostadsområden i den bemärkelse vi eftersträvade omfattar större geografiska områden än nyckelkodsområdena.

En av de visade den granskning befintliga indelningama att indelning som av Stockholms och trafikkontor sedan tillämpades regionplane- ett tiotal år kunde utnyttjas som mall. Motsvarande fram indelning togs för och i Göteborgs- Malmöregionema av stadsbyggnadskontoret Göteborgsregionen resp Sydvästra Skånes kommunalförbund, i samarbete med SCBs regionalstatistiska kontor. De tre destorstadsregionema lades in i totalt cirka 1 600 i bostadsområden, varav 839 Stockholmsregionen, 434 i och 326 i I Göteborgsregionen Malmöregionen. genomsnitt omfattar stockholmsområdena cirka 1 700 invånare, medan områdena i de båda andra omfattar cirka regionerna 1 500 resp l 400 invånare.

Den totala i de befolkningen tre storstadsområdena utgjorde 1985 ca 2,5 miljoner, varav 1,4 miljoneri Stockholmsregionen (exkl Södertälje), 670 000 i och 450 000 i De Göteborgsregionen Malmöregionen. tre storstadsregionema innefattar kranskommunema den redoenligt som finns i bl a tabell 3.l.b visning (se bilaga 3). Storstadsregionemas geografiska av kartorna i avgränsningar framgår bilaga 1.

Klassificering av likartade kluster av bostadsområden

Det primära syftet med vår analys är emellertid inte att redovisa enskilda bostadsområdens utan hur befolkningssammansättning, befolkningssammansättningen varierar mellan likartade bostadsområden, som bl a innehåller samma typ av bostäder, har samma typ av ägare och tillhör samma och upplåtelseform, byggnadsperiod, ligger lika centralt eller perifert i är att likartregionen. Målsättningen ade bostadsområden (t ex i de förallmännyttans hyresområden yttre orterna, byggda under miljonprogrammet) ska kunna studeras i ett och med andra likartade den sammanhang jämföras områden (t ex gamla stenstaden i city).

38 Dataunderlag

Sådana kluster av likartade områden bildades på empirisk grund med hjälp av Folk- och från 1980 och 1985. En bostadsräkningarna ny bostadsområdesdatabas (där de statistiska enheterna utgörs av bostadsområden) upprättades och kompletterades med av beräkningar bostädemas resp befolkningens egenskaper enligt folkräkningama. Denna bostadsområdesdatabas omfattar således statistik om bostadsstruktur för de cirka l 600 resp befolkningsstruktur bostadsområdena, såväl för år 1980 som för 1985. Databasen har sedan använts för att i nästa steg bilda kluster av med till bostadsvariablema homohänsyn gena bostadsområden. Variablema som beskriver anbefolkningen vänds för att beskriva hur fördelas mellan de olika befolkningen bostadsornrådesklustren.

för av den statistiska var Principema uppläggningen bearbetningen ande. Flera skulle användas följ regionala indelningar parallellt. Redoskulle de administrativa och visningen givetvis utnyttja indelningama, således innehålla en sammanhållen av de tre storstadsomredovisning rådena varför sig och en av storstadskommun särredovisning vatje för sig. Dessutom skulle de tre delas in i censtorstadsregionema trumdel, närjörorter och yttre förorter. Eftersom de tre regionerna är av så olika storlek kommer denna inte att motsvaras av indelning samma avstånd. I l visas kartor för dennna geografiska bilaga indel- Av tabell 2.1 i dessa i de ning. framgår befolkningstalen tre zoner tre storstadsregionema.

Vidare identifierades utanför centrumdelen med avseende boendepå formen rena bostadsområden. Vi skiljer här mellan smâhusomrâden, bostadsrättsømråden och hyreshusområden. Som småhus räknas i detta alla en- eller i eller sammanhang tvåfamiljsbostäder friliggande sammanbyggda hus oavsett upplåtelseforrnen. Som småhusområden definieras områden där minst 80 procent av bostäderna är småhusbostäder. Som bostadsrättsområden räknas områden där minst 80 procent av bostäderna utgörs av bostadsrätter. Analogt definieras hyresrättsområden. Ca 1,5 miljoner människor bor i rena områden enligt denna definition (se tabell 2.1), medan de resterande 1,1 miljonerna bor i centrum elleri förortsornråden i med antingen (400 000) avseende på bebyggelsen heterogena bostadsområden (ca 600 000).

De följande båda försöker kombinera fem indelningama egenskaper hos bostadsområdena, nämligen läge, hustyp, bebyggelsens ålder, och Det antalet variabler upplåtelseform ägarkategori. stora förut-

Dataunderlag 39

sätter givetvis någon form av reduktion av det stora antalet möjliga kombinationer. var här att definiera kluster Målsättningen homogcna av tillräcklig storlek för att även skulle kunna klassiñceringen användas vid beräkningar baserade på de som stickprovsmaterial skulle analyseras (ULF, HINK). Den gränsen sattes vid cirka 30 000 invånare.

Den vi använder i denna kallas huvudindelning rapport i det följande områdeskluster. De har bildats enligt och med följande principer angiven prioritetsordning:

1 Vi med att definiera rena börjar småhusornråden, där minst 80 procent av lägenheterna ligger i eller friliggande sammanbyggda småhus.

2 Därefter identifierar vi blandområden där 20-80 procent av är lägenheterna småhuslägenheter.

3 Resterande områden är således områden där minst 80 procent av bostäderna ligger i flerbostadshus. Dessa områden fördelas på tre med avseende grupper på upplåtelseformen/ägarförhållanden, beroende på vilket av följande tre alternativ som dominerar: andel bostadsrättslägenheter, andel hyreslägenheter som av eller andel ägs allmännyttan privatägda hyreslägenheter. I den senare även kategorin ingår stiftelser och staten.

Ett kriterium fjärde är en särredovisning av centrum, närförorter resp yttre förorter. Detta ger totalt 5x3=l5 områdeskluster. Av dessa faller fyra för vårt lcriterium om minst 30 000 invånare. Hit hör småhusområden och blandområden i centrum, liksom privatägda hyreshusornråden i de yttre förorterna.

Iden vissa slutliga klassificeringen gjordes kompletterande justeringar. Bostadsrättsområden i när- och sarnmanfördes till en ytterförortema Vidare renodlades den stenstaden i de tre storstadsomgrupp. gamla rådena. Den definieras som som i huvudsak är hyreshusområden byggda före 1951 och har privata ägare.

Som ett stöd för utarbetandet av denna har klassificering klusteranalyser genomförts med såväl de ovannämnda variablema avseende be-

a mm mv mm ma hm rm mm mv

maa

om mh

mmm m›H mom

mmma

›mv

a om vp mm mv om ma Hm mm mh mv

mom

ozqmz

mmv mmm amd poa

omma

.mcuocoammnmvmumuoum

vv mm oa mm vm mm

maa mmm

pv

vmm mma vma

mv mv ma oa mm mm

mma mom mma vma

›H

vvm

.^amucwmøuv

mm mm A mm mm ma

mmm mma oaa amm maa mmm mmm mmm mhm hmm

cmvmueowvmumon

vm Ha ma dm mm

mmm mmm avm amd mma mam vaa

mama

amma

mv mm

mov mam mam mma vmm oam mvm mmm mva

mmma mmoa

Hmm ›mm

mmma vmmm

mmomammoam

omma

4UHABZ4m

m

mm mm

mmm mmm oma mmm mmm amm mmm mam ama

wmoa

hmm

owma mmvm mmma

›m›

mom

msaumoauwmmmam

umaacm

uuouwuu›

mmqmoowmmm

zmommzomomammoam

.HEOUCGHQ

amma:

uuoumc

Hm

uuoumc

uumumvmuwonvwom

uuoumc uuoumc

uumnmmumnvwom

uucmo nucwo

mmamoqmmmommzo

am

uuøwo

aam

:um:

aøummaacxaowmm

wHqmmoø0m

AMOZOHOMM unoumuuw wøgwsmvwom ueovcmam

wsnmem

uuoumz Eøuucwo

EDHUGQO eaamm uumum

Hamnms

ddqd Humm baumm Eaamm pumum

Dataunderlag

v wm ma om om wm ma

v mm pa ma mm vw ma

m mm wm mm av

oma

Hm ›m

oa om om mm om um av

oma

mm mn mm mm mm mm

wmñ mmm ova

mm vn mm pm Hm

wma o›m ama omd

mm mm

mva m›v opa mva moa oma mma

vw ov

mma

bh

mvv hva mma Hoa mmd mha

øwvwuso

zmo«mzozmwommzowqHz

uuouwuum

nmuu›

uuoumuua

mumumowwammmaxo

uwuum uuoumc unoumc uuoumc

nwuu› umpum

ueovcmam

msamem upmum uumum msnmsm mønmem

EHMME EHHME EHHMI

Dataunderlag

byggelsen som Dessa befolkningskarakteristika. analyser understryker att den övervägande delen av de cirka 1 600 bostadsområdena utan större svårigheter faller i ett antal I begränsat homogena kluster. tabell 2.1 visas således att endast 12 procent av befolkningen bori blandornråden där mellan 20 och 80 procent av bostäderna utgörs av småhus. Cirka 97 procent av har kunnat klassificeras befolkningen till något av våra ll områdeskluster.

Som synes ingår inte en klassificering efter bostadsområdenas ålder i dessa områdeskluster (bortsett från vår av den stenrenodling gamla staden). De områden som byggdes under 1965-75 är emelperioden lertid av speciellt intresse i detta Vi särredovisar därsammanhang. för dessa med miljonprogramornråden, klassificering i övrigt enligt ovan. Här utgår emellertid centrum.

Befolkningstalen för dessa av tabell klassificeringar framgår 2.1.

Datamaterial

De datamaterial som utnyttjas i denna rapport är folk- och bostadsräkningarna 1980 och 1985 av levnadsförhållan- (FOB), undersökningen den 1978-1988 (ULF), av hushållens inkomster undersökningarna (HINK) samt arbetskraftsundersökningama (AKU). Undersökningarna skiljer sig i flera avseenden och kompletterar varandra flera på punkter. FOB är en som femte totalundersökning genomförs vart år medan ULF, HINK och AKU är som stickprovsundersökningar genomförs årligen. FOB kan genom sin karaktär av totalundersökning ge god statistik även för små geografiska områden. Stickprovsundersökningama förutsätter av sammanslagning geografiska områden till grövre kategorier, såsom beskrevs i I FOB informationen föregående avsnitt. är rörande befolkningens resurser mera och här begränsad, kompletterar ULF och HINK genom en och mera omfattande betydligt allsidigare information.

Klassificeringen av bostadsområden bygger som redan nämnts på FOB-data. Bostadsområdesdatabaser med skapades utgångspunkt från dels FOB 1980 dels FOB 1985. De statistiska enheterna av utgörs bostadsområden och variablema av karakteristika för och bebyggelse befolkning. Detta arbete koordinerades mellan 1980 och 1985, så att bostadsområdena är identiska i sin geografiska utbredning. 1985 tillkom emellertid ett fåtal nybyggda bostadsområden. i Redovisningen

Dataunderlag 43

denna avser emellertid endast de områden som existerade såväl rapport 1980 som 1985. Vi kan således med av de båda bostadsomhjälp rådesdatabasema enstaka områden över tid och studera hur befölja befolkningsstruktur har förändrats. byggelse respektive

I samband med av dessa båda bostadsområdesdatabaser

upprättandet

ett där hänfördes till ett

skapades fastighetsregister, varje fastighet

visst bostadsområde. Med av detta nyckelregister kan samtliga hjälp bostadsområdeskarakteristika föras över till andra register som innehåller Därigenom blir det möjfastighetsnummer (ULF,HINK,AKU). ligt att genomföra sambandsanalyser mellan bostadsområdeskarakteristika och i dessa undersökningar, nämligen

detaljerade uppgifter

individemas resurser och levnadsförhållanden i vid bemärkelse. har lärrmat tillstånd till dessa sarnkömingar. De olika

Datainspektionen

undersökningarna har kompletterats med bostadsområdeskarakteristika från närmaste Således har ULF 197 8-1982 kompletterats folkräkning. med data från FOB 1980, och ULF 1983-88 från FOB 1985.

Allmänt om av levnadsförhållanden

undersökningen (ULF)

Sedan 1974 SCB årligen av svenska

genomför intervjuundersökningar

folkets levnadsförhållanden. Antalet intervjuer har varierat mellan

6 000 och 14 000 per år. Personerna är utvalda slumpmässigt och utgör

ett stickprov ur Sveriges vuxna befolkning i åldrarna 16-

representativt

74 år o m 1980 16-84 som i regel görs vid ett (fr år). Vid intervjuerna, besök i hemmet, ställs ett stort antal frågor om levnadsförhållandena.

brukar ta cirka en timme. Deltagandet i undersökningen är

Intervjuerna men 83 av de utvalda har ställt sig frivilligt, drygt procent personerna

till för en intervju. Detta är ett genomsnitt för åren 1978-88 förfogande

- de från vilka i denna är hämtade. Totalt

år uppgifterna rapport bygger

i på med 67 000

uppgifterna rapporten intervjuer drygt personer

mellan 16 och 74 år. I bilaga 2 anges antal intervjuer och befolkningstal för de grupper som redovisas i denna rapport.

SCB resultaten från dessa i serien Levnads-

publicerar undersökningar förhållanden i officiella statistik. Serien omfattar fyra

Sveriges typer som avser de olika välfärdskompoav rapporter: detaljerade rapporter nentema, rörande olika utsatta gruppers situation (t ex invan- . rapporter drare, handikappade), som behandlar vissa ak-

pensionärer, rapporter

Dataunderlag

tuella samhällsproblem (t ex sjukfrånvaro), samt översiktsrapporter över välfärden i sin helhet.

Den tekniska informationen i denna är starkt Här rapport begränsad. finns t ex ingen allmän av den statistiska i rebeskrivning precisionen sultaten liksom andra i statistiken. En mera tillförlitlighetsproblem fullständig diskussion av finns i undersökningsmetodiken övriga rapporter i serien Levnadsförhållanden och framför allt i den särskilda metoddokumentation som ges ut som appendix till denna serie.

I bilaga 2 finns en över i förteckning stickprovsstorlekama alla redovisade Tillsammans med t ex 7 eller andra i grupper. appendix rapporter serien kan de utnyttjas för signiñkanstestning.

Trendanalysema i 6-15 kapitel

Undersökningarna av levnadsförhållandena har år från år genomförts med i huvudsak konstant i undersökningsmetodik fråga om uppläggning, intervjuteknik, definitioner och skattningsförfaranden. Detta för att så långt som att möjligt garantera mätningarna för varje år avser samma fenomen, vilket är en för förutsättning trendanalysen

I tabellerna över tiden anges utvecklingen genom förändringen av procentandelen mellan 1978 och 1988. Vi redovisar således hur många flera eller färre (+) (-) som har resp situation. Beräkningarna har gjorts med hjälp av en med s k modellanpassning regressionsanalys (se vidare bilaga 4). Med hjälp av denna funktion har differensen mellan andelama 1978 och 1988 framräknats. Skattningarna bygger således på hela det under 1978-88 insamlade cirka 67 000 intervjumaterialet, intervjuer. För indikatorer omfattar kortare några trendanalysen en tidsperiod, vilket av tabell. framgår resp Nulägesbeskrivningen för storstadsregionema bygger på data från ULF 1983-88 och omfattar drygt 10 000 intervjuer.

I tabellerna om trenden eller anges (i positiv negativ riktning) är statistiskt Detta säkerställd. har prövats med signifikanstest på 95-procentnivån. markeras med Signiñkans en stjärna (*) i tabellmaterialet.

Med hänsyn till det relativt långa tidsintervallet som vi studerar här ett tiotal år - redovisar vi i tabellerna även om uttilläggsinfonnation

Dataunderlag 45

vecklingen under perioden 1978-88. Här intresserar vi oss för om utvecklingen gått i samma riktning under hela perioden resp om den gått lika snabbt under perioden. I det senare fallet kan vi tänka oss en avtaeller accelererande Vi således inte

gande (retarderande) ökning. följer

utvecklingen år från år, utan utnyttjar för att be-

andragradsekvationen

skriva den allmänna karaktären hos trenden. I tabellerna markeras utvecklingen med hjälp av symbolerna A (accelererande utveckling), R (retarderande), T och D dal - dvs visar ett (topp resp utvecklingen markant eller värde under perioden än vid dess högre lägre någon gång eller slut). I 4 åskådliggörs och exempliñeras dessa början bilaga trendbeteckningar.

Man kan att detta tillvägagångssätt och

säga ger en allmän övergri-

pande bild av utvecklingen genom en utjämning av de registrerade procenttalen under vart och ett av åren. Med hänsyn till den ibland bedärmed i beräkningarna gränsade stickprovsstorleken (och precisionen för enskilda år) är det i allmänhet inte tekniskt möjligt att följa utvecklingen år för år. I regel är förändringstakten alltför liten i förhållande till de s k konñdensintervallen.

Demografisk segregation 47

- DEL I BOENDESEGREGATION

3 Kapitel

Demografisk segregation

I kapitel 3 resp 4 redovisas storstädemas boendesegregation i två avseenden. Vi inleder i kapitel 3 med en översiktlig analys av demogra-

fisk segregation och avslutar sedan i kapitel 4 med en mera

utförlig analys av segregation med avseende på befolkningens resurser. Segregation studeras genom jämförelser av befolkningsstrukturen i olika av den som finns i typer geografiska områden, enligt presentation kapitel 2. Vi gör dels jämförelser av olika typer av bostadsområden, dels jämförelser mellan kommuner i storstadsregionema. Vissa jämförelser gäller storstadsregionema i sin helhet och olika landsortsregioner. Genom utnyttjande av upprepade tvärsnittsundersökningar av bostadsbeståndet resp av befolkningsstrukturen kan segregationen studeras inte bara beträffande nuläget utan även i tidsperspektiv. Analysen behandlar utvecklingen under en tioårsperiod. Vissa analyser spänner över 1980-85 andra över 1978-88 perioden (FOB), perioden Redovisningen i 3 är till (ULF). kapitel begränsad inomregionala jämförelser i storstadsregionema med av FOB 1980 och 1985. hjälp

Med demograñsk segregation menas i detta sammanhang skillnaderi befolkningsstmkturen vad gäller andelen ensamstående vuxna (av alla över 17 år), andelen hemmavarande barn resp andelen av pensionärer den totala befolkningen, samt slutligen andelen sysselsatta av befolkningen i åldrama 18-64 år.

Den strukturen i bostadsområden demografiska storstadsregionemas varierar troligen än i mindre städer. Dels har storstäderna en kraftigare relativt stor andel sent byggda sammanhållna bostadsområden, som den fick en relativt I storstadsregången ung och inflyttad befolkning. gionema finns också större sammanhållna bostadsområden med rela-

48 Denzograjisk segregation

tivt homogen bebyggelse och befolkning. Där finns också en större variation av boendemiljöer, vilket innebär möjligheter och restriktioner

när det gäller olika livsstilar.

De ensamstående

I storstadsregionema finns betydligt fler ensamstående vuxna (med eller utan barn) än i resten av landet. Enligt ULF 1985 bodde 19 procent av den vuxna befolkningen helt ensamma. I Storstockholm var siffran klart högre (24 procent enligt ULF). Göteborgs- och Malmönågot lägre än Stockholmsregionen. FOB-data i tabell

regionerna låg

3.1 visar att de ensamstående vuxna (av befolkningen över 17 år) är starkt överrepresenterade i storstädemas centrum och i hyreshusbeståndet. I tabell 3.1 visas således att 43,7 procent av de vuxna i centmmdelen är ensamstående (andra raden). Index har beräknats till 1,75 av motsvarande andel i Och trenden är

samtliga storstadsregioner.

stigande: sedan 1980 har andelen ensamboende ökat med 2.3 procentenheter i storstäderna. Vi har emellertid samma tendens i hela landet. Enligt ULF kan man för efter 1975 konstatera en av

perioden ökning

de ensamboende med en tiondel. Hela denna kunna

ökning tycks

hänföras till åldrarna mellan 20 och 40, då de flesta brukar ha funnit en partner.

I tabell 3.1 kan vi vidare se att de ensamstående i storstadsregionema i vissa avseenden tenderar att bo alltmera koncentrerat: andelen ökar i vissa bostadsområden där de redan tidigare var starkt överrepresenterade (i hyres- resp bostadsrätteri förorterna). Och deras relativa andel

av befolkningen i småhusområdena, där de redan tidigare var kraftigt

minskar mellan 1980 och 1985. Där-

underrepresenterade, ytterligare

emot har de blivit något mindre i centrum mellan

överrepresenterade

1980 och 1985. Detta samman med en annan trend

hänger troligen

som vi kommer till senare, en relativ av andelen

nämligen minskning

pensionärer i centrum. Detta gäller emellertid inte samtliga centrumområden utan endast den gamla stenstaden: privatägda

hyreshusområ-

den som i huvudsak är byggda före 1951. Där minskar andelen ensamstående relativt sett, liksom andelen pensionärer. Och där ökar också andelen barn. En rimlig tolkning är att lediga bostäder i ökande utsträckning övertas av yngre barnfamiljer. Det är en konsekvens av saneringen av det äldre bostadsbeståndet, som bl a innebär att andelen

Demograflsk segregation 49

har minskat. I 3 finns motsvarande tabell med smålägenheter bilaga säiredovisning av samtliga storstadskommuner.

I 3.1.a visar vi nu ett av dessa tendenser i diagram sammandrag grafisk form. över hur olika av bostadsom- Diagramrnet ger en överblick typer råden utvecklats med avseende på andelen ensamstående. I detta diagram visas således vilka typer av bostadsområden som bidrar till att regionen i sin helhet blir mera segregerad, och vilka som bidrar till att den blir mindre segregerad, Vi kommer att se att båda dessa tendenser förekommer i olika delar av storstadsregionerna. I fält 2 och 4 hittar vi bostadsområden där utvecklingen bidrar till en tilltagande segregation i storstadsregionerna. Det innebär att befolkningsstrukturen avviker allt starkare från den gemensamma strukturen i storstadsregionerna. I fälten 1 och 3 finns områden som bidrar till en utveckling mot avtagande segregation. Diagramrnet ger såväl en helhetsbild (punktsvärmens allmänna som en inblick i situa-

orientering)

tionen för enskilda typer av bostadsområden. I diagrammet visas ett representativt urval av kluster av bostadsområden hämtade från tabell 3.1. I diagram 3.1.b visas motsvarande diagram för vår mest detaljerade indelning i områdeskluster. Lägg märke till att urvalet i diagram 3.1.a är selektivt och innehåller områden hämtade från flera indelningar, vilket innebär att vissa områden räknas flera gånger. I diagram 3.1.b förekommer alla områden en och endast en gång.

I falt 1 och 2 faller således kluster av områden där de ensamstående

ökar mera än genomsnitteti storstadsregionerna (ca 2.3 procenten-

heter), och i fält 3 och 4 där de minskar eller ökar mindre än genomsnittet. Särskilt intressanta är de kluster som blivit alltmera

naturligtvis

avvikande från den gemensamma befolkningsstrukturen. Vi hittar dem i 2 och 4. I fält 2 finns bl a centrala bostadsrättsområden

fält resp all-

männyttans mest perifera byggda under åren 1965-

hyreshusområden,

75. Där är de ensamstående överrepresenterade, och denna tendens ökar dessutom. I fält 4 finns olika typer av småhuskluster. Där är de

ensamstående redan tidigare underrepresenterade, och den tendensen

ökar dessutom. I fält 3 finns den gamla stadskärnan (Hpc), liksom centrumområden mera generellt (C). Där är de ensamstående överrepresenterade, men den tendensen har minskat mellan 1980 och 1985.

Demografisk segregation

ucmuu

o.m m.m m.m v.m m.m ›.m N.N m.m m.v o.v m.m m.H m.m w.m ›.m w.m «.m m

umummmcacuuwmaommam

xouca

oo.H mm.o mm.o vo.H mo.H ao.H vm.o wm.o mm.o mm.o ›m.o mm.o oo.H vo.H mo.H mm.o mo.H mo.H HWV

.mcacuummcmeemm

H.mm m.m› o.Hm m.mm m.mm H.mm m.m› v.m› m.m› m.m› m.w› «.mm w.mm m.«m ›.Hm m.mm 0.0»

mama

›.»

o.H o.H m.H m.H m.H o.H

HDMHOOUUMÅMUCHCMHOWOQ

vcouu

N.N ›.o m.v m.m m.a o.m o.v m.o m.ø m.m› ›.m- a.a|

.cwvmueomvmumon

mxmawmumosov

mo.H mv.H mo.H ›o.H

uwumcowmcom

oo.a mm.a mm.o mm.o Hm.a mm.o om.” am.ñ oa.m mm.a mm.o mm.o Hm.0 o›.o

:musa mama m.mH

w.m m.m m.mH ›.oH ›.m a.m a.HH m o.wa m.mm m.mH v.mm o.vm v.mm m.wm «.mH m.om o.›H

MMHHO

uøumøax

mcmmcwcxaowon

o.H m.a v.a o.o ›.a- w.m- ›.m- m.«- m.H- m.o- ›.H| m.m- m.N- m.o- «.m- o.m- w.m-

HDÅAAHU umw

xouca

oo.H mm.H om.H 0o.H Hv.H um ›v.o ›m.o hN.a om.o mm.o w«.o mm.o m.o om.o mm.o m›.o ›H.a mm.a

mama

EOW

wavcumm

wa m.m o.mH m.m a.NH m.m m.om o.ow m.mm m.mm H.ma w.NH v.mH m.wH N.›N a.mm v.vN v.mm N.mN

:oo mama

UCOUOHQ

ov:øwmm

owma m.N

ucouu

N.H m.m m.m m.o o.« o.v v.o ›.N w.v m.m m.v N.« o.o w.H v.« ›.o o.m

mcx:

cmaaos

vmñ

xuuca

oo.H m›.H oo.H ›w.o Nm.o mH.H ›m.H ww.a mm.H mm.H mm.H om.H wm.H om.o ».o Hm.H mm.o ›m.o

.MCHOCOHUOHWUMUWHOUW

.umåmmcm

coaummuumomovcwom

o.m m.› m.m H.mm ›.mv H.mN m.ma m.mm m.em «.m« «.o« m.m« m.mm m.mm m.Hm m.aa m.mm m.mH

mama

.mcwuømwwvv

.mama

uuouøuua

n zoo

vcmuu

amma:

zmaxomo<ammoam

uuouwuuh

emma

uuouwuua

uuouw:

av

uuoumc

uuwumvaunonvaom

uuou0uu›

zmamzomamomom

uucwu uucmu uuoumc uuoumc

mmamaqxmmomzo

.H.m mom

Qmvu uucøu

uumumou›Qvwom

:um:

COUWHEOMUMUWOM qmozoHumm uuououuw maswemvaow ueovcmam ueovcmam

Haonme nnaamx Esuucwu uuouwz

xouca dqqá «uQm EHHGI uumum auQm EHHMI uumum mønmem EHHNE m:nmEm

Demografisk segregation 51

00.0 wm.o oo.H mo.a mo.H ›o.a m.m› m.om m.Hm m.mm m.mm o.mm m.H m.H m.v w.m o.H w.o mm.o v«.o ›o.H m›.o a«.o mm.o ›.w m.m m.m o.›H m.aH H.m m.m- ›.m- m.m| m.mu «.«- v.m| mN.H mN.H mo.H HH.a m«.H Nm.H H.›N N.mN m.HN m.mm m.mm ›.Hm w.m m.« w.m m.« v.o N.o oN.H om.H mo.a om.H mm.o vN.o ›.m H.o m.mm m.mm N.›N m.mm

zmagzoz<moommzonqHz

uuoumuua

uuogmc

uuoum: noga» auoumc uuoumuu›

EHHM: eaamm uuwum uuwum mønmem møsmem

52 Demografisk segregation

Diagram 3.1 .a Andel ensamstående i vissa typer av bostadsområden. 1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trend 1980- 1986

6 o

1 2

4 41 HayM Brc

0 4.2-

4_ . .80hy

3a- 80br 3.5- 3.4- 3.2- 3- . 2s- N

d .Hae

zsa 2.4- 2.2- Ö

2- Y 4 3

ie- 1.6- 14- C 12 O 1- .e-

44 Q 80sm Hpc O snM 24 .

0 I SyM

V I I I 1 Y 1 0 2 4 6 .8 1 1.2 1.4 I .6 1.8 2 . . 1WO (Index) TECKENFORKLARING

C = Centrum N = Närort Y = Ytterort

Förortsområden 80sm = 80% småhus i området 80br = 80% bostadsrätter i omrâdet = 80% i området 80hy hyresrätter

= centralt före 1951 Hpc Hyresrätter. privata, belägna. byggda Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna Sn = Småhus i närförort Sy = Småhus i ytterförort =

HayM Hyresrätter, allmännyttan. belägna i ytterförort. miljonprogrammet

SnM = Småhus i närförort. byggda under miljonprogrammets tid

SyM = Småhus i yttertörort. byggda under miljonprogrammets tid

Demografisk segregation

Diagram 3.1.b Andel ensamstaendeivissa omrâdeskluster. 1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trond1ä-198ö

4.6- 0 2

1 44- Hay Brc 4-2- C Han 4_ Brny 3.8- 3.6- 34- H p 32« Q 3_ 2.8- Hac O

25_ .Bly

24-

”4 3

2-1 184 16l.4 1.2-

.8- s V .- H

4- Sn PC.

2 4 6 I 12 14 1.6 1 §8 2

1980 (Index)

TECKENFÖRKLARING

= centralt före 1951 Hpc Hyresrätter, privata. belägna. byggda Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna Hpn = Hyresrätter, privata i närtörort Han = Hyresrätter. allmännyttan i närförort Brny = Bostadsrätter i när- eller ytterförort Sn = Småhus i närförort Bln = Blandomrâde i närförort =

Hay Hyresrätter, allmännyttan. belägna i ytterförort.

Sy = Småhus i ytterförort Bly = Blandomrâde i ytterlörort

Demografisk segregation

Avslutningsvis kan vi konstatera att båda visar att diagrammen bostadsområdena företrädesvis i fält 2 och 4 ligger (undantag: centrumområden). Det betyder att segregationen ökar i det här avseendet.

Liknande tendenser återñnner vi också när vi jämför segregationen inom var och en av de tre de olika storstadsregionema, resp jämför storstadskommunema med varandra (se 3). Tabell B.3.2 visar bilaga således att ensamståendehushållen är i Stockholmsöverrepresenterade regionen jämfört med Stockholms övriga storstadsregioner. kommun, Sundbyberg och Solna har störst överrepresentation. Där är var tredje vuxen ensamstående. De kommuner som ut och har en ligger längst relativt omfattande och har relativt få ensamung småhusbebyggelse stående. Det gäller t ex Vallentuna, Osteråker och Salem i Täby, Stockholmsregionen, Staffanstorp och Lomma i Malmöregionen resp Lerum och Kungsbacka i Det finns Göteborgsregionen. ganska stora skillnader mellan olika storstadskommuner: andelen ensamståendehushåll varierar mellan 9 och 34 procent. Ser man ut över hela landet är det mellan storstadskommunema vi hittar de just största skillnadema. Förklaringen ligger framför allt i den inre differentieringen inom storstadsregionema vad gäller karaktär. bebyggelsens

Andelen barn

Mellan 1980 och 1985 kan vi vidare konstatera en av anminskning delen bam i Den andelen storstadsregionerna. låg 1985 på 20,8 procent och hade då minskat med en tiondel fem år på (-1,8 procentenheter tabell Barnen enligt 3.1). är naturligtvis överrepresente rade i småhusområden (28,5 procent) och i förorterna, och underrepresenterade i centrum. sammanfattas med Utvecklingen analogt föregående avsnitt i 3.2.a-b för dels ett urval av kluster dels diagrammen för samtliga områdeskluster tabell 3.1. enligt

Overrepresentationen av barn i småhusområdena minskar emellertid: andelen barn minskar mer än normalt i småhusområdena de var (där överrepresenterade), och barnen ökar istället i centrum (där de var underrepresenterade). Som av 3.2.a faller dessa områframgår diagram den i fallt 1 eller 3. I tabell 3.1 kan vi också konstatera att andelen bam framför allt minskar i samtliga av dvs typer miljonprogramområden,

Demografisk segregation

de bostadsområden som under 1965-75. En viktig byggdes perioden till detta är dessa områdens Den beförklaring befolkningsstmktur. som in i dessa områden var relativt då dessa omfolkning flyttade ung råden var har i viss åldrats i sin nybyggda. Befolkningen utsträckning bostad, och barnen har delvis vuxit flyttat hemifrån. Vidare upp och har utbudet av stora innerstadslägenheter ökat genom saneringsverksamheten. En ansluter till den kraftiga ökkompletterande tolkning av småhusen i Denna ningen marknadsprisema på storstadsregionema. utveckling innebär relativt sett större restriktioner för yngre familjer.

kan vi konstatera att helhetsintrycket i både Avslutningsvis 3.2.a och 3.2.b talar för en avtagande segregation diagram med avseende på andelen bam.

I vår kommunvisa (tabell B.3.2) kan vi konstatera en överredovisning av barn i de kommunerna. Det hänger naturrepresentation perifera samman med andelen småhus. Andelen bam varierar mellan 14 ligtvis och 31 och Salem). Men vi kan också procent (Solna Sundbyberg resp se att Stockholms kommun har fått en relativt sett större andel barn, medan flertalet kommuner i såsom Staffanstorp, och periferin Tyresö, Järfälla har fått en minskad överrepresentation av barn.

Pensionärer

har vilket bör leda till en något större Medellivslängden ökatlångsamt andel som är över 64 år. Aven andra faktorer kan emellertid inverka, såsom och barnafödandet. ökar invandringen Enligt follcräkningarna andelen i storstäderna med en till 16 pensionärer procentenhet procent mellan 1980 och 1985 (se tabell 3.1).

Pensionärema är starkt i centrum och underrepreöverrepresenterade starkt i senterade i de yttre förorterna. De är också underrepresenterade till dessa resultat är de äldres miljonprograrnområdena. Bakgrunden boendekarriärer. De flesta kom ut på bostadsmarknaden före eller under andra De områden som då var aktuella låg i allvärldskriget. mänhet i centrum eller i närförortema. Man har ofta stannat kvar i dessa områden, och 70- talens med högre hyror, ty 60- nybebyggelse avstånd och sämre miljö var knappast något attraktivt alternativ. längre Det centrala boendet har dessutom särskilda fördelar när man blir äldre.

Demografisk segregation

Diagram 3.2.a Andel barn under 18 år i vissa typer av bostadsområden. 1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter) Trend 1%- 1985 Lu

tz-Hpc .Hac 1 2 8

.8- C .4-

o_ .Bro

S4_ __8- _]_2-1 1

-24- 80hy -234 -32-

Yo .sy

-35-

-4- Huan

ÅÅ-l 0 4,8 52- 55 . I I l I I I .2 .4 .s .s 1 1.2 1.4 1.s 1.8

TECKENFÖRKLARING 1990 (lndüx)

C = Centrum N = Närort Y = Ytterort

Förortsområden 80sm = 80% småhus i området 80br = 80% bostadsrätter i området = 80% i området 80hy hyresrätter

= centralt Hpc Hyresrätter. privata. belägna. byggda före 1951 Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna Sn = Småhus i närförort Sy = Småhus i ytterförort =

HayM Hyresrätter_ allmännyttan. belägna i ytterförort, miljonprogrammet

SnM = Småhus i närtörort. byggda under miljonprogrammets tid

SyM = Småhus i ytterförort. byggda under miljonprogrammets tid

Demografisk segregation 57

Diagram 3.2.b Andel barn under 18 år ivissa omrâdeskluster. 1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trond 190-1985

1.4- O Hac

2 _ 1

.

Lä_ Hpc

.a- .sa .4-

12): . Brc

:å: Bln

-B-t 0 Hpn

Han _1_s_

-24

3 -2 2-. OSn

-2.e- 05W

-2.8- Sy

Hay

Brny o

180 (Index)

TECKENFÖRKLARING

= centralt före 1951 Hpc Hyresrätter. privata, belägna. byggda Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna = Bostadsrätter. centralt

Brc belägna

= närförort Hpn Hyresrätter, privatai Han = Hyresrätter. allmännyttan i närförort Brny = Bostadsrätter i när- eller ytterföron Sn = Småhus i närförort Bln = Blandomrâde i nårförort = Hay Hyresrätter. allmännyttan. belägna i ytterförort. Sy = Småhus i ytterförort Bly = Blandomrâde i ytterförort

58 Demografisk segregation

Diagram 3.3.a Andel pensionärer i vissa av bostadsområden. typer 1980 och trend 1980 - 1985

(index) (förändring i procentenheter)

Trond1980-1985

4.3- 1 . 2

u« 50h 4a 3.6- 3.2- 23 N 2.4- . o

, å: 53” Y 3,, Brc °

12-1 HayM o

-8-

Os y M F

4- 4 .80sm 3

.0- ,44 _g_ -l.2- Hac g -l.6- .2_ -2.4- C. -zs- -32- -35- Hpc g -4 i I r r I I I I i 2 4 .6 8 l 1.2 1.4 l 6 18 2 2,2

TECKENFÖRKLARING *°°°““°*l

C = Centrum N = Närort Y = Ytterort

Förortsområden 80sm = 80% småhus i området 80br = 80% bostadsrätter i området 80hy = 80% hyresrätter i området

= Hpc Hyresrätter. privata. centralt belägna. byggda före 1951 Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna Sn = Småhus i närförort Sy = Småhus i ytterförort =

HayM Hyresrätter. allmännyttan. belägna i ytterförort, miljonprogrammet

SnM = Småhus i närförort. byggda under tid miljonprogrammets

SyM = Småhus i ytterförort. under tid

byggda miljonprogrammets

Demografisk segregation 59

Diagram 3.3.b Andel pensionärer i vissa omrâdeskluster. 1980 (index) øch trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trond 1980- 1985 442 9

33_ Brny 2 1

3.4- 3- 0 2.6-

1.8-

.Hay

0 Hpn Brc.

-l - Hac .

H Pc

å qp-l a.. _. d.. h) 1.4 l .e 1.8 2 2.2

1980 (Index)

TECKENFÖRKLARING

= centralt före 1951 Hpc Hyresrätter. privata. belägna. byggda Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna = i närförort Hpn Hyresrätter, privata Han = Hyresrätter. allmännyttan i närförort Brny = Bostadsrätter l när- eller ytterförort Sn = Småhus i närförort Bln = Blandomrâde i närföron = Hay Hyresrätter, allmännyttan. belägna i ytterförort. Sy = Småhus i ytterförort Bly = Blandomrâde iytterlörort

60 Demografisk segregation

Överrepresentationen

av pensionärer har således en historisk bak- Vi kan emellertid också konstatera att nu mingrund. pensionärerna skar i storstädemas centrala delar. Trots att andelen pensionärer har ökat totalt (med l har den minskat i centrum procentenhet) ordentligt (med 2,5 procentenheter på fem år, vilket utgör ungefär en tiondel av

pensionärsandelen fem år tidigare). Huvudförklaringen ligger även

här i i ålder och

ålderspyramidens utseende, bebyggelsens fördelning-

en av lägenhetsstorlekar. I storstädemas äldre bostadsbestånd pågår nu ett generationsskifte. Under fem år ersätts fem ovanligt överrepresenterade årskullar av pensionärer, och successionema efter dessa utgörs i allmänhet av yngre. Här spelar säkert saneringen av bostadsbeståndet en roll. Andelen minskar i det

viktig smålägenheter

äldre centrala och de modemiserade och större

fastighetsbeståndet

lägenheterna förutsätter högre inkomster: de är lättare att betala av samboende fullt förvärvsarbetande par.

Pensionärsandelen minskar således i centrum, men den ökar i förort- Det framför allt bostadsrättsornråden och i närförorterna. erna. gäller Aven andelen pensionärer varierar starkt mellan olika storstadskommuner, analogt med andelen barn och ensamstående. Andelarna ligger mellan 6 och 22 procent m fl resp

(Tyresö, Upplands-Bro Stockholm).

Diagramrnen 3.3.a och b visar denna gång inte någon dominerade trend mot ökad segregation eller integration. Punktsvärrnen visar inget påtagligt mönster. En viktig tendens är emellertid den tydliga minskningen av pensionärernas representation i centrum.

sysselsättningsgrad

Den sista indikatom i denna redovisning gäller andelen sysselsatta i åldrarna 18-64 år. Den framför allt åldersstrukturen, faktorer

speglar

som är relaterade till de lokala arbetsmarknadema (andel pensionärer under 65 år) och det lokala

utbildningsutbudet (andel studerande).

Sverige har sedan en trend mot Den länge högre sysselsättningsgrad. faller i huvudsak kvinnorna som dels förvärvsarbetar allt oftare,

på

dels på senare tid även förlängt sina arbetstider. Mellan 1980 och 1985 ökade förvärvsfrekvensen i med hela tre pro-

storstadsregionema

centenheter till 82,1 bland i åldrarna 18-64 år

procent befolkningen

Demograjisk segregation 61

varierar emellertid betydligt mindre

(tabell 3.1). Sysselsättningsgraden

än variabler mellan olika av bostadsområ-

övriga demografiska typer

den. i olika av bostadsområden visas analogt med Utvecklingen typer

tidigare avsnitt i diagrammen 3.4.a-b.

Demogrqfisk segregation

Diagram 3.4.a Andel sysselsatta i vissa av bostadsområden. typer 1980 och trend 1980 - 1985 (index) (förändring i procentenheter)

Trcnd1Q0-1985 444

4.3- 1 H ac 2

4.2- O 4-1 Brc 4-. 3.9- 0 OHPC 3.8- C 0 3.7-

HayM

ss- 3.5-

3.4« YO 0

3.3« 3.2-

Oggsm

3.1+ n

4 3

:få: 5 0

2 7-1 O

2.6- SyM

80br 2.5- N 0

2.:*

.SnM

2. -

2.2- 30W 0

2.: - Ö 8 86 9 5 1.06 1.1

1990 (Index) TECKENFÖRKLARING

C = Centrum N = Närort Y = Yttercrt

Förortsomrâden 80sm = 80% småhus i området 80br = 80% bostadsrätter i omrâdet = 80% l området

80hy hyresrätter

= centralt Hpc Hyresrätter, privata, belägna. byggda före 1951 Hac = Hyresrätter. allmän nyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna Sn = Småhus i närförort Sy = Småhus i ytterförort =

HayM Hyresrätter. allmännyttan, belägna i ytterförort, miljonprogrammel

SnM = Småhus i närförort. under tid byggda miljonprogrammets

SyM = Småhus i ytterförort. byggda under tid

miljonprogrammets

Demografisk segregation

Diagram 3.4.b Andel sysselsatta ivissa omrâdeskluster. 1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trend 1980- 1985 4.4

4.2- 1 0 Hac 2

4 - H pc

Bro. O

33 “ Bln Hay 3,6- O 3.4- Hpn 3.2+

my

28-14 0 3

2a . - B my . 2.4- 2.2-

1.8- 1.6- ”- Han 1.2-

1980 (Index)

TECKENFÖRKLARING

= centralt före 1951 Hpc Hyresrätter. privata. belägna. byggda Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna

Brc = Bostadsrätter. centralt belägna

= i närlörort Hpn Hyresrätter, privata Han = Hyresrätter. allmännyttan i närförort Brny = Bostadsrätter i när- eller ytterförort Sn = Småhus i närlörort Bln = Blandomrâde i närförort = Hay Hyresrätter. allmännyttan. belägna i ytterförort. Sy = Småhus i ytterförort Bly = Blandomrâde i ytterförort

Socioekonomisk segregation 65

4 Kapitel

Socioekonomisk

segregation

De viktigaste resurserna på bostadsmarknaden är givetvis befolkningens ekonomiska resurser, dvs inkomster och förmögenheter. Dessa askommer att tas upp i ett fristående kapitel längre fram i pekter utförligt samband med vår av levnadsförhållanden i olika av genomgång typer bostadsområden (kapitel 8). I det följande skall vi se på den viktigaste faktorn bakom fördelningen av ekonomiska resurser, nämligen klass-

tillhörighet. Vår utgångspunkt är att yrkestillhöxighet, klassificerad till

s k socioekonomiska grupper, innebär resursskillnader som inverkar på Resurserna inte bara av inkomster (löner, bosättningsmönstren. utgörs kapitalinkomster) och förmögenheter (t ex arv eller inflationsvinster från tidigare boende), utan även av kunskaper och personliga förbindelser. Eftersom i huvudsak sker på marknadens bostadsanskaffning villkor är det resurserna som kommer att avgöra hur befolkningen fördelas mellan olika typer av bostäder och bostadsområden.

De ekonomiska resursemas betydelse är uppenbara. Bostadsmarknaden har förändrats på flera punkter: allt flera bostäder kräver någon form av insats: andelen och

bostadsrätter egna hem har ökat

snabbt och insatserna ökar kraftigt. Aven överlåtelser av rena hyreslägenheter förutsätter ofta någon form av ex

motprestation (t nedsättning

av priset på ett bytesobjekt). I samband med saneringen av det äldre bostadsbeståndet i storstädernas centrum har andelen smålägenheter minskat, och bostadskostnaderna i de sanerade bostäderna har ökat starkt. Denna utveckling gäller särskilt för den gamla stadskärnan. Därför finns det mycket som talar för att ekonomiska resurser har blivit alltmera för av bostäder, särskilt i inbetydelsefulla fördelningen nerstaden, och att detta leder till ökande segregation: attraktiva bostadsområden får en alltmera resursstark Detta innebär befolkning.

66 Socioekonomisk segregation

att andelen resursstarka minskar i andra typer av bostadsområden, där denna kategori kan bli ännu mera underrepresenterad.

Beträffande de minst attraktiva områdena, främst hyreshusområden i förorterna under 1965-75, har man konstabyggda miljonprogrammet terat en motsatt I sådana områden har man kommit utveckling. många in i en och avstånden områnegativ spiral: miljön, förslitningen gör dena oattraktiva och områdena får därmed dålig status. De som har råd vidare och de resurssvaga stanna kvar. I en med flyttar tvingas region svår bostadsbrist blir sådana områden lätt genomgångsområden för nya bostadskonsumenter, for ungdomar, invandrare och inflyttare från landsorten. Det och en instabil befolkbetyder hög flyttningsfrekvens I dessa områden riskerar man en koncentration av rening. tilltagande surssvaga.

Till resurserna hör även kunskaper och färdigheter när det gäller att tolka marknaden och tillvarata sina rättigheteri bostadsköema. Dessa färdigheter har framför allt de långtidsutbildade och de som i sitt vanliga yrke arbetar med information och administration, dvs det övre tjänstemannaskiktet. Vi bör också räkna med att personliga kontakter kan ha en viss betydelse, framför allt när det gäller dem som är uppvuxna i Aven här bör de ha fördelar. regionen. långtidsutbildade

En annan viktig resurs är Senioritet marknaden, dvs den tid man på har varit etablerad på den lokala bostadsmarknaden. De som kom ut på bostadsmarknaden i storstäderna för 30-50 år sedan och fortfarande bor kvar i dessa äldre områden bor i dag i den mest attraktiva delen av där är ofta och man har de kortaste storstadsregionema: hyrorna lägst avstånden till storstadens kulturella och kommersiella utbud. Tyvärr har vi inte tillgång till statistik om sambandet mellan tiden på marknaden och bostadsförhållanden. Vi kommer emellertid att redovisa resultat för de utrikes födda, som är en grupp som genomsnitthar kortare tid marknaden än de svenskfödda. ligt på

Senioritet på marknaden är en faktor som inte berörs av några samhälleliga korrektioner i mot såsom sker beträffande riktning utjämning, inkomstvariationer, utbildningsskillnader etc. Det är just detta ompå råde som vi har sett omfattande förändringar som har gynnat dem som varit etablerade_ på marknaden, och dessa förändringar är särskilt stora i storstadsregionema. Det gäller inflationsvinster boendet i småhus på och bostadsrätter, och permanent lägre boendekostnader i äldre bostä-

Socioekonomisk 67 segregation

der, vilket gynnar de som bor där, dvs främst de äldre. Detta är en huvudfaktor bakom de ökade standardskillnadema mellan generationerna (Vogel m fl, 1987, kap 14).

Totalräknad statistik från

folkräkningarna

Sammanfattande index

Innan vi tittar variationema mellan olika av bostadsområden

på typer

skall vi studera ett sammanfattande index socioekonomisk

på segrega-

tion. Det mäter för och en för

samtliga storstadsregioner, resp var sig,

hur varierar mellan våra l 600 bostadsområden

befolkningsstmkturen

resp mellan indelningama i kluster av bostadsområden. Indexet visar hur stor andel av en utrikes

befolkningsgrupp (arbetare, tjänstemän,

födda) som skulle behöva flytta om skulle vara helt

regionen osegre-

gerad (se 2 för en av

kapitel ytterligare beskrivning indexet). Be-

räkningarna ett sammanfattande mått variationema mellan

ger på om-

råden när det gäller

befolkningsstmkturen.

I tabell 4.1 kan vi se att det inte större

föreligger några förändringar av

graden av segregation, och att tendensen i vart fall inte mot ökande går Detta således om vi summerar utvecksegregation. gäller generellt, lingen för hela regionen. Men inom denna generella bild kan vi ha en ganska stor överrepresentation av vissa i vissa

befolkningsgrupper ty-

per av områden, och vi kan också tänka oss att vissa områden har fått en alltmera ensidig tvärtemot den

befolkningssammansättning, gene-

rella trenden. Således kan en allmän trend mot en av befolk-

utjämning ningsstrukturen dölja en stark tendens till ökad av resursanhopning

starka i en viss typ och av områden, av resurssvaga i andra typer av områden. Syftet med vår analys är detta, att lokalisera sådana omjust råden och förklara en sådan utveckling. I det blir den perspektivet generella utvecklingen av mindre intresse, men det är ändå värdefullt att veta att vi inte har en trend mot ökad segregation som storstadsgäller

regionerna i sin helhet.

Tabell 4.1 visar att den socioekonomiska segregationen beräknad på detta sätt är relativt konstant, minskande. Vi kommer

möjligen svagt

att visa längre fram, att utvecklingen är sammansatt av olika tendenser i motsatt riktning: en viss grupps överrepresentation kan ha förstärkts i

68 Socioekonomisk segregation

E0

smmnoamuoo

amcowumomoum

E®UHmHH®U

mumcxmu

“um mmma H.›m m.mm m.om m.om o.om m.›H m.mm «.mm ›.mm «.om H.vm v.vm

Cmewumcmnu

mmHu0|mUU0w

How

wmxanub mmmoh

xumeaosxuoum

omma m.›m «.mm m.Hm w.mm H.om ›.›a «.mm m.mm H.mm m.Hm m.mm m.Nm

muommoh

mcacamvcwmmvmueo

mwumMmuw:

mucm:m

mamma Hmm

:Enn mmma m.Hm ›.mm ›.mm H.vm H.HN w.mm v.«m v.om «.om m.mm H.mm o.mm

umuwmnmb

m uuxoänuus

mcnmuxcsmvwu

Eocmm mumom mmHu© .mnmuwnum omma H.mm m.mm o.«m m.mm w.mm m.mm o.›m ›.Hm m.om m.Hm o.mm m.mm

mcHcmHoUmuumm

.mmmom HMS

uxmwcxmu

Hmwmcwmums

mama a.Hm m.Hm HOW o.›m H.mm v.mm m.›N w.om m.om m.mm o.om H.mm m.mm .N

mbwn amma mcmbumb

nwumumnnm

awuammx

owmd m.Hm wOHH© m.vm m.mm w.om m.«m o.am m.om H.«m m.mm mh m.›m ›.mm m.om

HGHHG owmom mnmmmom .mmmom

Hxwvcamqoaummwumwm

.mvvow munmsmn H

mbmummwuuox

nom HSUMBHMW Hawa

cwmcHcHuxm®Q

zmammzomomsmom

mwxanuø

umaoammu

mcczx

gmcoamwg umcowmmg

zmowmzo2moommzonqHz

.mcnwcowmwumeamz

cmxmnmw

mo

wummmmmcm

mucmmoh H.v uum

mmamøqmmmommzo

mHuxmQmwu mmaausmm saonxooum muonwuoo mmwapemm eaogxooum muonmuow mmaauamm saonxooum mgonwuno

.=m:wuuwm nom aaonmh pmwacm oaamz osams oeamz mcxmumn

A00 QAQ4 Hwwu Hmm

H

Socioekonomisk segregation 69

en viss typ av områden, medan överrepresentation minskar i andra om-

råden. Det förra bidrar således till ökad och det senare till

segregation,

minskad segregation. Det är emellertid först när vi studerar utvecklingen i en viss kategori av bostadsområden som vi kan knyta an till de processer som inverkar på bosättningsmönstren. Eftersom vi studerar segregation ur ett fördelningsperspektiv är det de minst attraktiva bostadsområdena, liksom de mest attraktiva, vi framför allt intresserar oss för.

I tabell 4.1 kan vi också se att av segregation tycks vara minst i graden Stockholmsregionen (lägst index). Detta kan i viss mån förklaras av ornrådenas storlek: ju större områden desto mindre indexvärde. Vidare kan områdesstmkturen ha en viss inverkan vid dessa jämförelser. Slutsatsen blir därför osäker.

storstadsområden

Samtliga

Resultatredovisningen inleds med FOB -data rörande andelen arbetare och samt utrikesfödda i olika typer av bostadsområden i

tjänstemän storstadsregionema. Vi genomför även motsvarande analys med hjälp

av ULF-data. ULF är till skillnad från FOB en stickprovsundersök-

ning, men kan ge en vidgad bild av den geografiska fördelningen av de socioekonomiska grupperna. I FOB kan nämligen endast de yrkesak-

tiva klassificeras, medan man i ULF klassificerar hela befolkningen, således även ULF anses även en exaktare klassifice-

pensionärerna. ge ring. I bilaga 4 finns en beskrivning av principerna för den socioeko-

nomiska klassiñceringen.

I tabell 4.2 visas hur vissa av de socioekonomiska fördelar grupperna sig på olika typer av bostadsområden (enligt FOB). Andelen arbetare (av samtliga sysselsatta) är 1985 40.1 procent, och den har minskat något sedan 1980 (-0,6 procentenheter). Tjänstemännen har ökat något, framför allt de högre tjänstemännen. Tjänstemännen på mellan och nivå har ökat med 1,7 och de

hög (M+H) procentenheter, högre tjänstemännen med hela 3,8 procentenheter under dessa fem år. Det

senare är en ökning med en tredjedel. är dessutom betydligt Okningen större än för riket i sin helhet. Dessa resultat visar hur klasstrukturen i storstadsregionema förskjuts uppåt, och att ökningen är kraftig under denna korta period: på bara fem år har andelen högre tjänstemän i storstäderna ökat från cirka 12 till 16 procent.

70 Socioekonomisk segregation

Av tabell 4.2 också att arbetarna är framgår ordentligt underrepresenterade i centrum - dvs i centrum finns index=O,73, endast 73 procent av den nonnala arbetartätheten som vi armars har i storstadsregionema. Denna har dessutom blivit ännu större: andelen underrepresentation arbetare i centrum har minskat med 3,3 procentenheter, vilket som synes motsvarar ungefär en tiondel av arbetarandelen 1980. Arbetarna är istället överrepresenterade i förorterna. I de yttre förorterna ökar nu också deras andel, och detta trots att arbetartätheten annars är nedåtgående i storstadsregionema.

Vi kan sammanfatta dessa resultat med att konstatera att arbetarna alltmera har trängts uti storstadsregionemas periferi. Istället har de högre tjänstemännen ökat mest i centrum, och de har Ökat svagare än normalti förortema. Enligt tabell 4.2 har andelen högre tjänstemän i centrumomrâdena ökat med en

tredjedel på bara fem år, från cirka 16 till 22 procent. En del

av denna ökning hänger naturligtvis samman med att andelen högre tjänstemän har ökat generellt i men storstadsregionema, även utöver detta har deras andel i centrum ökat med en tiondel (cirka två procentenheter).

Tabell 4.2 visar De ökar ytterligare detaljer, högre tjänstemännen (relativt sett) även i förortemas småhusområden, där de redan tidigare var överrepresenterade. I de yttre småhusområdena ökar emellertid även arbetarna, och detta ger bidrag till en minskad segregation i storeftersom arbetarna var starkt stadsregionema, tidigare underrepresenterade i småhusområdena. I de inre förortemas småhusområden, där de högre tjänstemännen redan tidigare var överrepresenterade fortsätter emellertid denna utveckling.

Dessa resultat motsvarar slutsatser från SCBs som visar lO-årsanalys att arbetarna tenderar att öka sitt småhusboende m (Vogel fl, 1987). Här ser vi att detta gäller i de yttre förorterna, men inte i de mest attraktiva småhusområdena i de inre förorterna.

Utvecklingen skiljer sig mellan de socioekonomiska grupperna framför allt när det gäller centrum och miljonprogramområdena i förorterna. I tre typer av centrumområden ökar samtliga överrepresentationen av högre tjänstemän, såväl i det privatägda äldre bostadsbeståndet (byggt före 1951) som i de centrala hyreshusområden som ägs av

Socioekonomisk segregation 71

allmännyttan och i bostadsrättsområdena. I dessa tre typer av centrumområden minskar också arbetarandelen överlag. Vi kan således konstatera att detta är en gemensam tendens för alla centrumområden, oavsett ägar- och upplåtelseformer.

I allmännyttans i förorterna är miljonprogramområden tendensen den omvända. Där ökar arbetarandelen med ca två trots att den minskar med 0,6 procentenheter, generellt procentenheter i storstäderna. Och de blir högre tjänstemännen ännu mera där. Tabell 4.2 visar också att underrepresenterade det är just i ytterförortemas småhusområden, byggda under miljonprograrnmet som arbetarna har gjort en inbrytning. Där bidrar således utvecklingen till minskad segregation i storstadsregionema.

Vi har tyvärr inte tillgång till data om flyttningsrörelser som kan ge exakt om vem som flyttar vart i Den kunskap storstadsregionema. främsta till den vi har observerat bör emellerförklaringen utveckling tid vara en selektiv utflyttning från allmännyttans miljonprogramområden (att resursstarka grupper har lättare för att flytta) och i andra hand en selektiv (att resursstarka är underrepreinflyttning grupper senterade även bland inflyttarna). Dessa områden skulle således få en karaktär av genomgångsområden för de resursstarka, medan de resursblir mera där eller oftare mellan liknande svaga permanenta flyttar områden.

[detta kapitel tar vi inte upp segregation efter inkomster. I kapitel 8 följer en detaljerad analys av inkomster och inkomstslag samt ekonomisk rörelseförmåga. Där kommer vi att redovisa en korresponderande om inkomster i de olika av utveckling ifråga befolkningens typerna bostadsområden.

I diagram 4.1.a-b resp 4.2.a-b visar vi nu ett sammandrag av dessa tendenser i grafisk form. Dessa diagram ger en överblick över hur olika typer av bostadsområden utvecklats med avseende på andelen arbetare resp högre tjänstemän. I fält 2 och 4 hittar vi bostadsområden där uti mot Ifålten 1 och 3 vecklingen går riktning tilltagande segregation. finns områden som bidrar till en utveckling mot avtagande segregation i storstadsregionema. Diagrammen ger såväl en helhetsbild (punktsvärmens allmänna orientering) som en inblick i situationen för enskilda typer av bostadsområden. I diagram 4.1.a visas ett selektivt

72 Socioekonomisk segregation

m.H w.o m.o H.o m.o «.o m.m ›.o ›.o m.o ›.o ›.o m.o

ucouu

m.o m.o ›.o «.o ›.H

nmvmumuoum

mvvww

Amcoumwwwnv

mo.H mH.H

xuucw

oo.a om.o ›o.H ›m.o mm.o mo.a ww.H ›m.o oH.H ow.o ›m.a mm.o m›.o oo.m Hm.o mm.o

a

moxwuua

m.m m.mH m.m m.m m.› w.oH m.› m.NH H.aH m.mH m.HH v.mH v.om ›.oH m.mH H.mH m.om m.vm

mmmñ

ucwuu

cwvmueombmumom

w.H m.m m.v w.m m.m ›.a «.m H.m H.m a.H w.m o.v

ucwuu

m.m m.m m.m m.m m.« m.m

mmou

.mmma

cwñwumcwnu

mm.H vH.H vm.H

xmvcw xoucw

:oo oo.a ov.a mm.o ›m.o mm.H mm.o w«.o m«.a HH.a Hm.H am.o m«.o «m.o ov.H «m.o

.ummuømøu

emma

m.w m.m m.›H m.m m.› ›.ma m.Hm m.ma m.mH m.ma m.mm v.›a o.mH ›.mH o.oH o.mm o.om «.mH

mumm: mama

mom

.uwmmøummmcacxaowmn

m.N m.H «.m o.w m.m H.m m.o ›.m «.o N.o

ucouu

›.a m.v o.m m.o a.o v.v ›.H v.o-

mcomcwcxaowmn

maamx

^m+E.

mm.H ›a.H mH.H

xovca

oo.H ›m.a mm.o ma.o mH.a m›.o mm.o om.H ma.a mH.H om.o Hw.o m›.o mm.o HH.H

cmemumcmns

.coumueomvmumon

m.oN m.wm H.om m.om m.mm o.m« w.mm m.›H H.›m m.›m

ma m.mm m.m« m.om ›.mm a.mm m.mm q.mv «.mm

mama

mxwao

mvcmwmm

m.o ›.o m.H o.H

vcouu

m.o m.o w.o| m.m- m.o- m.H- o.m- o.m- m.o- o.N- v.o-

umsaawu

›.«- ›.«- ›.H-

m

Ume mo.H mm.H mm.H

xouca

oo.H m›.o ›o.H Ho.H ow.o mm.H o«.H wm.o mm.o om.o o«.a m›.o vm.o mm.o mm.o

uoumaax

Eon

oumuwnum

mama H.o« m.mm m.m« m.ov m.mm w.m« m.om m.›m m.›m m.mm m.mv v.wm m.mv H.mm w.mm m.Hm m.«m m.mm “mm mama

coaummøummmwvcøom

um

uuououu›

mama

ucoooum

amma-

zmogzomo<ammoam

uuouøuua

:oo

uuoumc

uuoumuux

am

uuoumuua

uuoumc

uumumumumonvmom

uuoumc

emma

uusou uucmo uucou

mmamaqxmmomzo

»uoumc auwc

N.v

.mcuøcoamwn qmazoHumm uuouwuuw ZMOÅMEOMHMOKOM mønmemvwom uumumou›nv*cm ueoucmam usoucmam

aaøams cmaaos dáqá eøuucmo uuoumz auam eHHm: uumum «uQ: saamm uumum msnmsm eaamm mszwsm

Socioekonomisk segregation 73

om.N mm.m m0.H ›n.a om.o ow.o m.m v.mH m.mH m.› w.om m.wm

ov.o om.o mv.o om.o v«.H om.H m.m ›.v m.w m.› w.Nm m.ma Yo má m; fo- ma- m4- «m.o mv.o ow.o mw.o om.H om.H a.mH m.mH o.om H.NN «.m« m.mm

mm.H mm.H mv.H wm.a mm.o om.o m.mm m.mm m.›m m.vm N.›N o.mm

zmaamzozmmoommzomqaz

uuoumuua uuoumuua

uuoumc uuoumc uwuum uuoums Eaamm EHANI Smum uumum mssmem mønmem

74 Socioekonomisk segregation

urval av kluster av bostadsområden hämtade från tabell 4.2.

Diagram

4.1.b bilden att kluster vår

kompletterar genom återge samtliga enligt huvudindelning (ornrådeskluster).

I fält 2 i 4.1 a-b visas områden där arbetarna är

diagram överrepre-

senterade, och där denna tendens dessutom har förstärkts. Det rör sig om i de yttre förorterna, som av allmän-

miljonprogramområden ägs

nyttan, liksom om hyreshusområden i förorterna mera generellt. Och i fält 4 hittar vi de områden där arbetarna är underrepresenterade och där de har tappat ytterligare terräng: i den gamla stadskärnan (Hpc), men även i andra typer av centrumområden. I fält 2 och 4 hittar vi således de typer av områden som bidrar till ökad segregation i storstadsregionema. I fält 1 finns däremot tecken på avtagande segregation: arbetarnas underrepresentation i småhusornråden minskar mellan 1980 och 1985.

I diagram 4.1.a-b kan vi också få en helhetsbild av den allmänna tendensen. Punktsvärmen är inteentydigt orienterad i någon av diagonalema. Detta visar att utvecklingen av arbetarklassens bosättning går i olika för olika

riktningar typer

av bostadsområden: blandas med

segregationstendenser

integrationstendenser.

Motsvarande diagram för andelen högre tjänstemän visar däremot mera entydiga tendenser (diagram 4.2.a-b). Här är de olika typerna av bostadsområden väl samlade utefter den ena (cell 2 och 4),

diagonalen

och bilden av ökande segregation är iögonfallande. I fält 2 hittar vi de kluster av bostadsområden som de flesta uppfattar som de mest attraktiva: det är här de högre tjänstemännen är överrepresenterade och de ökar dessutom sin andel mer än genomsnittet för storstadsregionema.

Det gäller den gamla privatägda stenstaden (Hpc), men även nyare centrumområden, liksom småhus i närförortema. Och högre tjänstemän underrepresenterade och har blivit det ännu mera mellan 1980 och 1985 i miljonprogramområden i de yttre förorterna, som ägs av allmännyttan.

Den socioekonomiska har välfärdskonsekvenser flera

segregationen på

plan. De mest attraktiva är i ökande utsträckning reserverade

miljöerna

för de resursstarka. Men ifråga om resurser har också

segregationen

kommunalekonomiska konsekvenser. Kommunalskattesatserna

påver-

kas och trots skatteutjämning är det kommuner med den socioekono-

Socioekonomisk segregation 75

miskt som har de skatterna, men samti-

svagaste befolkningen högsta

digt de största behoven. Vår kommunala redovisning (tabell B.4.2 i bilaga 3) visar att det finns betydande skillnader mellan storstadskommunerna när det gäller socioekonomiska struktur.

befolkningens

Andelen arbetare (bland de sysselsatta) varierar mellan 18 procent (Danderyd) och drygt 50 procent (Burlöv, Ale och 55, Bot-

Trelleborg

kyrka 52). Om vi går ned bostadsområdesnivå blir skillnaderna

på

ännu mera drastiska. I Malmöregionen finns vissa områden med mer

än 80 procent arbetare, och i city eller vissa attraktiva äldre

villaområden ligger arbetarandelen under 10 procent. Analogt finns det

betydande skillnader ifråga om andelen högre Där varierar tjänstemän.

kommuntalen mellan 7 procent och 36 procent (Danderyd). På bostadsområdesnivå är variationerna ännu större. Vissa områden har bara

1-2 procent högre tjänstemän, dvs en tiondel av det genomsnittliga i storstadsregionema och i andra siffran över 50. ligger

Aven den kommunala jämförelsen visar en tilltagande

segregation.

Många kommuner som redan hade för

tidigare underrepresentation

högre tjänstemän (enligt FOB 1980) visade fem år senare en ännu större Det t ex for Bur-

underrepresentation. gäller Haninge, Sigtuna,

löv, Malmö och Ale. Och en rad kommuner med av

överrepresentation

högre tjänstemän har blivit ännu mera extrema. Det t ex Dande-

gäller

ryd, Sollentuna, Stockholm, Nacka, Lomma och Lund.

Jämförelser mellan de tre

storstadsregionema

Stockholmsregionen hade 1985 den lägsta andelen arbetare (av den

förvärvsarbetande befolkningen). Andelen var 36.1 procent vilket var cirka nio procentenheter högre än i

Göteborgs- resp Malmöregionema

(se bilaga 3, tabellerna B.4.1.S-M). Under femårsperioden 1980-85 har andelen arbetare minskat något i samtliga

regioner. Stockholmsregi-

onen hade också den högsta andelen högre üänstemän (17.5 procent mot 13 procent för de båda andra regionerna). Andelen högre

tjänste-

män har ökat starkt i samtliga regioner, men mest i

Stockholmsregio-

nen.

I tre är arbetarna i samtliga storstadsregioner underrepresenterade centrum. Denna tendens vara starkare i Stockholms- och Götetycks

borgsregionema. I Malmöregionen är den relativt svag. Denna skillnad

hänger delvis samman med avgränsningen av centmmdelen: i Mal-

76 Socioekonomisk segregation

Diagram 4.1 .a. Andel arbetare i vissa typer av bostadsområden. 1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trend 1980 - 1985 22-

“SV” HayM

1.3- 1 2 1.4-

1- SnM 03V

80m, .6- . .

. Y.

2- 80sm “2” O Sn N -e O .1- 3 4 80br _m_ . _22_ -2.6- Hpc -a- O C 4.4- . 6.8- 42-

.Hac

4.6- BVC ” D5

.6 1 1.2 1:4 1.6

.. 1980 ( index) TECKENFORKLARING

C = Centrum N = Närort Y = Ytterort

Förortsområden 80sm = 80% småhus i området 80br = 80% bostadsrätter i området 80hy = 80% hyresrätter i området

Hpc = Hyresrätter, privata, centralt belägna, byggda före 1951

Hac = Hyresrätter, allmännyttan, centralt belägna Brc = Bostadsrätter, centralt belägna Sn = Småhus i närförort Sy = Småhus i ytterförort

HayM = Hyresrätter, allmännyttan, belägna i ytterförort, miljonprogrammet

SnM = Småhus i närförort, byggda under miljonprogrammets tid

SyM = Småhus i ytterförort, byggda under miljonprogrammets tid

Socioekonomisk segregation 77

Diagram 4.1.b Andel arbetareivissa områdeskluster. 1980 och trend

(index) (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trend 1980- 1985 1.8

1.4- 1 2 .

Hay

I- 05)

Han Bly

Hpn -I .a-l ° Bln

.Brny

4,2%

= -l .6 ,8 l l .2 l .4 1 .6 1980 (Index)

TECKENFÖRKLARING

= centralt Hpc Hyresrätter. privata. belägna. byggda före 1951

Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna

Brc = Bostadsrätter. centralt belägna = i nårförort Hpn Hyresrätter, privata

Han = Hyresrätter. allmännyttan i närförort

Brny = Bostadsrätter i nár- eller ytterförort Sn = Småhus i närförort Bln = Blandområde i närförort = Hay Hyresrätter, allmännyttan, belägna i ytterförort. Sy = Småhus i ytterförort Bly = Blandområde i ytterförort

78 Socioekonomisk segregation

Diagram 4.2.a Andel högre tjänstemän i vissa typer av bostadsområden.

1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trond 1ü0- 19%

6-1

1 2 0 Hpc

Brc 564 . C .

O 4.8- SnM

Hac.

(4- . 80sm 4-1 e

asyl»

3544 ON Sy 3

80h

2.8- 2.4-

0 80W

å .2 .4 .6 8 1 l .2 l 4 l 6 19°°(°°“) TECKENFÖRKLARING

C = Centrum N = Nårort Y = Ytterort

Förortsområden 80sm = 80% småhus i området 80br = 80% bostadsrätter i området = 80% i området 80hy hyresrätter

Hpc = Hyresrätter. privata. centralt belägna. byggda före 1951 Hac = Hyresrätter. allmän nyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter, centralt belägna Sn = Småhus i närförort Sy = Småhus i ytterförort = i yttertörort. miljonprogrammet

HayM Hyresrätter. allmännyttan. belägna

SnM = Småhus i närförort. byggda under miljonprogrammets tid

SyM = Småhus i ytterförort. byggda under miljonprogrammets tid

Socioekonomisk segregation 79

Diagram 4.2.b Andel högre tjänstremän ivissa omrâdeskluster. 1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trend 1980 -

1985_

°

1 2 0 “i”

gig_ . Brc

5.4- Bln

5?

g S) 43a 4.6- Hac 4.4- . 42- 4 - O BW

sy

3.3 . 3.e«

3.4- 4 3 Bmy O

32- .H D

3 _. 2.8- 2.e- 2.4- 2.2- 2 .. 1.8- . 15- 1.4- 1.2- 1 j, 7 .4 .6 .8 l 1.2 1,4 1.6 1980 (index)

TECKENFÖRKLARING

= centralt före 1951 Hpc Hyresrätter. privata. belägna. byggda Hac = Hyresrätter, allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter, centralt belägna = i närförort Hpn Hyresrätter. privata

Han = Hyresrätter. allmännyttan i närförorl

Brny = Bostadsrätter i när- eller ytterförort

Sn = Småhus i närförort Bln = Blandomrâde i närförort = Hay Hyresrätter. allmännyttan. belägna i ytterförort. Sy = Småhus i ytterförort Bly = Blandomrâde i ytterförort

80 Socioekonomisk segregation

möregionen en omfattande bebyggelse med allmännyttiga ingår centrala hyresbostäder från 60- och 70-talet, där arbetarklassen är

starkt Motsvarande i de andra re-

överrepresenterad. bebyggelse ligger

gionerna i huvudsak utanför centrum.

Det finns också vissa skillnader ifråga om den inornregionala fördelav andelen tjänstemän: i Stockholms- och Göteborgsningen högre är de starkt överrepresenterade i regionerna högre tjänstemännen och dessutom ökar denna mellan 1980

centrum, överrepresentation

och 1985. I är de istället i Malmöregionen underrepresenterade centrum, men däremot överrepresenterade i närförortema. I tabellmaterialet visas således att andelen högre tjänstemän är 25 i medan den endast är 12 procent Stockholmsregionens centrum,

Återigen

i centrum. är säkert områdesprocent Malmöregionens av I Malmöregionens centrum ingår stora indelningen betydelse. från miljonprogrammet. I Malmöregionen är dess-

hyreshusområden

utom de avstånden mindre och förorterna får därmed en

geografiska

annan funktion än i de båda större regionerna. Centralt läge har inte lika stor betydelse ur välfärdssynpunkt.

Vi kan vidare konstatera att arbetarna blir alltmera underrepresen-

terade i den gamla centrala privatägda stadskärnan (hyreshussområ-

den), och det tre regioner. I Stockholm och Göteborg gäller samtliga detsamma även för i

gäller allmännyttans yngre hyreshusområden

centrum, liksom för bostadsrättsområdena. I Malmö är utgångsläget

annorlunda. Där har man tidigare haft en överrepresentation av

arbetare i såväl allmännyttans centrumområden som i bostadsrättsområdena. Men även här nu i riktning mot en relativ går utvecklingen av arbetarandelen. Men 1985 hade Malmö fortfarande en minskning stark av arbetare i sina allmännyttiga centrum-

överrepresentation

områden.

Vi har tidigare nämnt att Stockholm- och Göteborgsregionernas cen-

trum har fått en starkare av och

överrepresentation högre tjänstemän,

detta även bostäder. motsvarande generell

gäller allmännyttiga Någon

finns inte i andra sidan var andelen hö-

utveckling Malmöregionen.

tjänstemän redan i Malmös allmännyttiga cen-

gre tidigare mycket låg trala 1 procent). Och just där minskar nu rehyreshusområden (endast

av Det är en som

presentationen högre tjänstemän ytterligare. process

vi i Stockholm- och hittar i motsvarande

Göteborgsregionema

Socioekonomisk segregation 81

förortsornråden - i motsvarande centrumområden däremot ökar andelen högre tjänstemän.

Småhusområdena i närfärorterna är attraktiva genom sin närhet till centrum och sin boenderniljö. I alla tre regionerna är högre tjänstemän överrepresenterade i dessa områden, och den tendensen blir starkare. Arbetarna är underrepresenterade, men varierar mellan

utvecklingen

regionerna. I denna medan

Stockholmsregionen förstärks tendens, den

i Där har arbetarna viss

försvagas Malmöregionen. gjort en inbrytning

(arbetarandelen ökar), men fortfarande består en

tydlig underrepre-

sentation av arbetare i dessa områden. Arbetarnas i småhus-

inbrytning

områdena är annars generell för samtliga tre I Malstorstadsregioner. möregionen inträffar den såväl i närförortema som i ytterförortema. I Stockholms- och den bara

Göteborgsregionema föreligger i ytterort-

erna.

Det är i

ytterförorternas miljonprogramomrâden, byggda av allmännyttiga bostadsföretag och upplåtna med hyresrätt, som vi hittar den

starkaste överrepresentationen av arbetare, liksom en underrekraftig presentation av I dessa områden denna

högre tjänstemän. förstärks nu utveckling, och det gäller samtliga tre storstadsområden. I Malmöre-

gionen är således 81 procent (av de sysselsatta) arbetare, och endast 2

procent är högre tjänstemän.

Utrikes födda

De utrikes födda utgör en grupp med sämre resurser, dels av på grund en av arbetare, dels

överrepresentation på grund av en överrepresen-

tation av personer med kort tid den lokala De

på bostadsmarknad.en.

bör också ofta ha sämre att kontakter.

möjligheter utnyttja personliga

Utrikesfödda är således i de mindre attraktiva överrepresenterade bostadsområdena. Det gäller förorterna, och vidare Den hyresrättema. största överrepresentationen hittar vi i

allmännyttans miljonprogram-

ornråden. Där utgör de utrikes födda två och en halv större angånger del än vad som är normalt i storstadsområden samtliga sammantagna. Och där förstärks också denna tendens (se även 4.3

diagrammen a-b).

82 Socioekonomisk segregation

Diagram 4.3.a Andel utrikes födda ivissa typer av bostadsområden. 1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Tr0nd1980-1985 1.8

1 0 2

1 .e« 80W

1.4-

1.2-

1_

l

805m 4 3

8 _. .

.Ã/ HayM

Brc

SV SV” 80br 0

1 y I | I | I 1 I 4 6 8 1 1.2 1.4 1.6 18 2 2.2 2.4 2.6 .. 1980 (Index) TECKENFORKLAR|NG

C = Centrum N = Närort Y = Ytterort

Förortsområden 80sm = 80% småhus i området 80br = 80% bostadsrätter i omrâdet 80hy = 80% hyresrätter i området

= centralt före 1951 Hpc Hyresrätter, privata. belägna. byggda Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna Sn = Småhus i närförort Sy = Småhus iytterförort = i ytterförort,

HayM Hyresrätter. allmännyttan, belägna miljonprogrammet

SnM = Småhus i närförort. byggda under miljonprogrammets tid

SyM = Småhus i ytterförort. byggda under miljonprogrammets tid

Socioekonomisk segregation 83

Diagram 4.3.b Andel utrikes födda ivissa områdeskluster. 1980 och trend (index) (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trend 1980-1985

2.6- 1

0 Han 2.4-

2.2-

2+

rea

1.8-

4 Brny 3

.sy Brc o Hay . 5* S 0 0

BIn Bry o

.4- O HP Hpc o

Hac

Q I r .l r T I v

.4 .s .s 1 1 .2 1.4 1.s 1.s 2 2.2 1980 (index)

TECKENFÖRKLARING

= centralt före 1951 Hpc Hyresrätter. privata. belägna. byggda

Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna

Brc = Bostadsrätter. centralt belägna = i närförort Hpn Hyresrätter, privata Han = Hyresrätter. allmännyttan i närföron Brny = Bostadsrätter i när- eller ytterförort Sn = Småhus i närförort Bln = Blandomrâde i närföron = Hay Hyresrätter, allmännyttan, belägna i ytterförort. Sy = Småhus i ytterförort Bly = Blandomrâde i ytterförort

84 Socioekonomisk segregation

Data från levnadsnivåundersökningarna ( ULF)

Jämförelser med hela riket

ULF-materialet har dels for att ta fram motsvarande data rö-

utnyttjats rande den variationen, dels regionala jämförelser över inomregionala

hela landet med de som i SCBs 10-årsana-

indelningar ingick tidigare

m fl, 1987). av ULF

lys av välfärdsutvecklingen (Vogel Utnyttjandet

till en bättre av de socioekonomiska ger oss möjliheter klassificering men vi får istället eftersom vi här analyserar

grupperna, stickprovsfel

ett till skillnad från folkräkningarna som omfattar

stickprovsmaterial

hela Vi redovisar andelen i olika socioekonomiska befolkningen. som andelar av hela Det innebär således att. grupper befolkningen. arbetslösa och hemarbetande klassificeras enligt tidigare

pensionärer,

eller makens Detta förfarande samt det förhållande att ULF yrke yrke. är en innebär att resultaten kan avvika något

stickprovsundersökning

från FOB-resultaten i det föregående.

I tabell 4.3 visas skillnader i klasstrukturen mellan s k RUT-regioner i mellan och de s k re-

och i tabell B.4.3 bilaga 3 H-regioner speciella

av dessa finns i kan konstatera gionerna (deñnitionema bilaga 1). Vi har extremt som tillhör det övre tjänatt Stockholmsregionen många och arbetarna är starkt Göte-

stemannaskiktet att underrepresenterade.

och har en liknande tendens, men den är beborgs- Malmöregionema mindre markant. och Malmös kommuner liknar tydligt Göteborgs mera länsresidensstäder än Stockholm. Andelen arbetare varieövriga

rar mellan 34 (Stockholmsregionen) och drygt 50 procent

procent

inre Norrland, Norrköping, Sjuhäradsbygden, Sydöstra

(Bergslagen, Götaland).

motsvarande sätt är det övre överre-

På tjänstemannaskiktet kraftigast

i me-

presenterat Stockholmsregionen (13 procent högre tjänstemän)

dan och ett lä-

Göteborgs- Malmöregionema ligger par procentenheter I vissa finns endast en av denna nivå (Norra in-

gre. regioner tredjedel landet, Götaland). Bortsett från vissa universi- Bergslagen, Sydöstra

tetsoner länsresidenserna på 7-10 procentenheter.

ligger

visar dessutom att andelen har ökat snabbast Trendanalysen tjänstemän i Det är egentligen endast en av de större Stockholmsregionen.

Socioekonomisk segregation 85

mmwauemm Eouwcmnu

o.mm m.om m.mm o.mv m.mm

q*m.v

«.mm ›.mm m.mm m.«m

mao: Q«M.m

m

ummn

cmaamz

a.NN m.mH o.mH m.vH

Qxw.M

m.am ›.vm v.mm m.mm q.om

.o «W.m *o.v

m:acmHov0uumw

.o

wummm Humn.umH

Hmcowmwm

m.wH

cmaamz

..

H.va m.ma v.mH o.vH v.HH m.Ha

.. .. .. .. .. ..

›.ma o.ma

.. ..

mH:

.uwmazum cmeøumcmna

m.mH o.mH N.mH m.mH o.mH

m.m

v.mH m.oH m.oH

oummq *v.N m.0 «v.v |m.0 «m.m m.0 |m.0 H.m

m.o|

.mmmauwpma

mxwweocoxwowuom

mmaausmm oumumnum

m.vv ›.mm m.av H.oe m.mq m.mv m.mv m.mm ›.Hm

«m.N-

ucouu

a.ma m.mH o.mH H.«H m.ma v.mH m.mH m.ma H.mH

-xomm mnuma

m.g

uemm

mxaao

-xumw m.mN m.HN m.mm o.mm m.mm m.mm m.mm ›.«m w.mm

umnaawu

wmmH-mmmH

.muuOw.v.

*w.m-

nu muumd

v

uwvwm Mmvnm

Eon

uucc

“mm

umunm uno: umvmm HNOC

HHOQGU

a H H

ucwooum

H a N w

uuacmeocmo

cmcoamwumeaonxooum cwcoamwummuonmumw hgnuggguggg

mmxmwma uocoamwu uwcoammu Nmcowmmu

uwvcmmcw umvcmwcw

cmcowmmhmmuonmuwu

.NOUCQ

mmnmmmw

:m:owmmumEw0cM0oum

mm\mmmH

mmummmw

c0cowmwumEHmE uwuxcnmmwvmum umuxzzmonvmum

mmmmwmmmummm

m.v

C®COHmmM©ENm2 Hmuxcaümhbmum

amxam

uwuxcømmnvmum

uOC

ommasz vcmus wuvcaz ouvcaz muuoz muvcwä muuoz .uovcma ommasz

Um

Haønma mama vcmus .H

86 Socioekonomisk segregation

Q

mmaausmm ewumcmmu

o.wm m.mm a.mv H.ov m.om ›.mv m.mm

Q«H.v

MHMCOHOOHEOCH

«m.v

.m.vH

«H.v m.” H.N m.H

Q Q

unna

H.wN m.mH

:maaoz

ñ.mm H.mm m.›m H.mm m.vm

.m.mH

*n.m N.v m.N m.g |m.m v.N

HUUWU

o

.o

.mmma|m›ma Huon.uoH

o.m n.m v.m

m.mH v.oH m.Ha m.vH

.. .. .. .. .. .. ..

oummm

UCHCWHOUOHRWm

vcouu H.vH m.›H m.oH w.›H a.vH

.. .. .. .. .. ..

cmaaoz

..

m.om m.ma

a««c

uemm

cmeoumcwwa

.HOQQSHU m.mH ›.mH m.›H o.›H m.oH ›.›a m.›H

Mumma

o

«v.H |w.H

mmmaummma

.n.m -m.o

m.H| nw.on

mmaauemm oumuonum

m.ev ›.wN v.mm N.wm o.mm ›.mv ›.om

MMWHEOCOMUOHUOW

uww

*m.H| kN.vI m.m| H.o- m.m- l°.HN

«O.NH|

uuazmiocoo

H.mH a.oH N.va m.ma «.aa v.vH m.oH

-n.o

mogna |va®| lH.°- |vo$|

v.H

-xoøm w.v|

m.o

MMAHO

&

axumu w.mH

H$ÅdHHU

N.mN m.mH m.mm «.mm m.mN ›.mm

wumuonud

.m.m- .n.m| *o.v-

m.H

mvuma

m.H| w.H- &

.mcovmusomvmumuoum

nu

EOM

uumumvmumon uumumvmumon

UCOUOHM

uumummuan uuwummuän

a

mm\mmmH mannen macmsm

mmawnmm mmxmwma mm\mmmH mmumnma mm-mmmH

mmmmmammmmmmmm

amxax

«.« a a u u 0 m

uø:o«umaum

uHOH0uuN

Amummmmmm

omwaøz ucmus EDHHCOU uuoumz Ezuucmu uHOHWZ UNONUUUN

oowasz

om om om

ommasz

om om ow

Haønma mqmm mamma vcmua

A A A A A A

Socioekonomisk segregation 87

o.›m m.om N.Nm H.mv m.om m.Nv m.mm m.om m.mm m.m« m.am

-N.m

*.93

W.v m.N

m.mm m.mm m.mm ›.vm m.mH m.mm m.mm m.mm m.mH m.mm o.mm

xm.m ›m.m N.w Ih.N

H.n

m.NH v.m v.m m.› ›.v o.mH m.mH m.mH m.mH w.NH m.vH

m.›a v.mH m.om m.mH H.vH v.hH v.om v.mH N.aa o.oN m.ma

m.om o.›H v.mH «.om N.›H m.›H m.oH m.mH m.wH o.wH m.mH -m.H -m.N

-o.m- Na-Ql

o.m m.o o.m m.H o.w

H

m.vm m.›m o.om o.ov m.Hm H.mv v.mN ›.mm m.mm m.mm m.om

|Wav|

*v.oH-

0.0 m.o |W..ä| m.H| m.o-

v.aH- m.oH-

s

m.m m.mH v.m m.mH m.mH H.ma ›.oH m.oH v.mH m.HH m.oa ›m.o -m.H

-n.m-

›.m m.o m.o w.H- w.v- m.v-

.mUHOW.v.@

m.mH N.aN ›.aN v.vm m.«m m.om m.vH v.mm m.›m m.›H m.ma 1:5

*m.m- |vu@l

H.m w.v- m.v- & uTo| m.H- u.m-

uuouwuua uuoumuu»

HHUQMU

amma: amma:

uuoumc uuoumc

am

uwuuh

am

umuuä HOUCD

uuouwc

mm\mmmH

uuoum: uouua

uuouwc uuouwc

Mmuuä

mm›wumH

uucoo uucwu uuswo uuoum: uouuä Mucmo uNOHWC Hmuuä

rum: law:

UOC

ueovcmam

wuQm uumum wumm Eaamm uumum msnmew msnmem HEOUCMHN wNmW wHQW Ewwmm uuwmm mzcwsw HEOUCNHW macwsm NEOUCMHN

Om

EHHME EHHMI EHHNW

omwaøz hamna

.ñ

00 oo Oo 0 .U w %% % .U LK %% W %Y nu .0 n

mcuomasum

Q

mwaauemm Eoumcmnu

=:mEmumcmnu

o.mm m.om w.mm ›.mm o.ov H.›m o.mm *m.v -o.m -H.o m.N

-m.o- m.v-

uwuww

uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu

m

mmm:

cmaamz

m.vH o.mH H.ma o.vN o.mm m.mm

a.mm

*m.m -H.m -m.o

wumoz:

mcacmmamcmeemm

N.m- m.m-

.o

UCGHU

mcwcmwoUouumm

.o

mmwu

Humn.vwH

UEMW m.m m.m m.› ›.m

w.wH m.mH

.. ..

o.m

.. .. .. ..

oumwm uwumm

:mH::maawE

m.m

m.mH

..

H.Ha m.aH

.. .. .. ..

.ummmøum

..

m.om

cmaawz

H.va v.mm

am«c

.mmma

cweoumcmms

ma

uu»

m.mH m.mH m.mH m.mH o.wH a.mH v.›a

mxmaeocoxmoaoom

mummq *v.H -m.o n*v.n

-m.o- m.o- -m.H-

mwvuwwEoc0m

UUHCMEOCUU

:mE0um:mnu=

mmwauemm oumumnum

m.vv m.mm m.om m.om «.ov m.mm v.mm

.ummmsum

-m.o -v.m

*m.H- -v.v- -o.m-

m.o

Eom

uww

uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu

mxaao

umummwm

mumnumwemn

a.oH

m.m

.MCUUWHEOMUMUMHOUW

H.mH o.ma H.om o.mH «.vH

uxumm mnuwa

-m.o -m.m m.H

-m.o-

m.o H.o

ummcauvcmuwwmcoauacawwu

umnaawu

mmuwm

nxomw

mumumnum

m.mm m.›m H.ov m.mm o.mm H.mH H.ma -m.H

Eom

-H.o

*m.m- -›.v- -m.H- uN.H| nova»

mvuma

no -- mm

ucwuoum

cmx

uwcoaumwum

u®m

cmvmueoemn

mmma

vwuumaaoso

ummcacxmumnvcwua

mmxmmma uuoumc

muuou.v.v

uouua

mm-mnmH

uuouw:

uuoumc uuouwc

mmnmmmm

noga»

mm\mwma uwuuw uuoum: umuux

m

ou uuoum: uøuum

amxHm

NAMCOHUUHEOEH

vcsum

mssmem msswsm mzcwsm macwsm

maamnum

owmasz vcmue saamm uumam uumum saamm saamm uumum

aamnma

adam:

mqmm co.H«z ommaøz vcmus ma

nu .a

_

Socioekonomisk segregation 89

kommunerna i landsorten som har haft en kraftigare utveckling än

Stockholm (Linköping).

Inomregionala jämförelser

baserade ULF visar i allt samma tenden- Beräkningarna på väsentligt ser som har sett i föregående avsnitt i FOB-materialet (se ta-

vi__redan

bell 4.4). Aven här framgår att de attraktiva centrumområdena har en lcraftig överrepresentation av tjänstemän och underrepresentation av arbetare. Dessa tendenser har förstärkts under den senaste tioårsperioden. Arbetare är överrepresenterade hos allmännyttan, särskilt i rrüljonprogramområdena. De är underrepresenterade i småhusområden, men den tendensen minskar, i vart fall i de yttre förorterna. Arbetarandelen varierar mellan 27-28 procent i centrum resp i småhusområden och 60 procent hos allmännyttans hyreshusområden i ytterförorterna under miljonprogrammet.

byggda

I bilaga 3 (tabell B.4.4) ñnns motsvarande tabellmaterial rörande nuläget for samtliga storstadskommuner. Här kan vi bl a konstatera att ar-

betarandelen varierar från 15 procent i Danderyd till 47-48 procent i

Haninge, Trelleborg och Burlöv och hela 56 procent i Ale i Göteborgsregionen.

Diskussion 91

Kapitel 5 Diskussion

I 3 och 4 har vi i kapitel gått igenom boendesegregationen storstadsregionema i två avseenden, dels med avseende på bostadsområdenas demografiska struktur, dels med avseende socioekopå befolkningens nomiska sammansättning. Resultaten visade ett splittrat mönster: tendenser till ökad segregation blandades med tendenser till ökad integration.

Eftersom vi i första hand intresserar oss för ur ett bosättningsmönstren fördelningsperspektiv tittade vi särskilt på de bostadsområden som kan anses som särskilt attraktiva resp de minst attraktiva områdena. Det gäller i första hand centrumområdena, särskilt i den gamla stadskärnan, som bör ha blivit alltmera attraktiva genom saneringen och omvandlingen till bostadsrätter. I-Iit hör också småhusområdena, särskilt äldre områden nära stadskärnan. Den inflationen har samtilångvariga digt gjort dessa bostäder till goda Detta ökar emelinvesteringsobjekt. lertid boendekostnadema, och det begränsar de resurssvaga gruppemas möjligheter. Allmännyttans hyreshusområden från miljonprogrammet, särskilt i storstadsregionemas periferi, representerar motpolen. Många sådana områden nu en en av re-

upplever negativ spiral: anhopning

surssvaga bostadskonsumenter, stark omflyttning, förslitning och ökade sociala problem.

Resultaten i 3 och 4 att i kapitel understryker bosättningsmönstret många avseenden har utvecklats mot ökande attraktiva segregation: bostadsområden har fått en mera exklusiv och de mindre befolkning attraktiva en mera Men vi har också visat att resurssvag befolkning. det sett ur ett inte finns en ökande socioekonomisk helhetsperspektiv segregation: de tendenser till ökande vi har observerat segregation kompenseras i bostadsområden av en i motsatt riktmånga utveckling

92 Diskussion

dvs mot mindre avvikelser från den för hela regionen gällande ning, befolkningsstrukturen.

I det ska vi komplettera den bild vi de föregående kaföljande gav i

pitlen pä ett par punkter.

och klass Familj

De faktorerna bakom bosättningsmönstren inom en storhuvudsakliga är ekonomiska resurser position i stadsregion befolkningens resp livscykeln. Det är dessa faktorer som mera direkt avgör individemas och hushållens val av boendefonn, av bostadsområde och av den konkreta bostaden. Men bakom detta val också bedömningar av ligger i av av utbild-

levbarheten regionen: sysselsättningsmöjlighetema,

av kulturutbudet, möjligheterna till friluftsliv osv. Inom ningsutbudet, en är det i att bosätta var som helst storstadsregion regel möjligt sig och utnyttja hela regionens utbud. Men åtkornligheten i termer av restider kan variera avsevärt: i centrum har man nära till kultur och arbetsplatser, och i periferin är det nära till naturen, men man kan ändå utnyttja storstadsregionernas breda utbud av arbete, av kultur, av fri natur osv. Valet av bostadsområde påverkas naturligtvis av våra värdeav sådana kvalitéer. Boendepreferenserna varierar mellan olika ringar individer och här finns det stora variationer mellan olika i liperioder vet. Våra möjligheter att realisera preferensema varierar emellertid: de ekonomiska resurserna avgör om vi kan bo hur och var vi vill.

En annan faktor av betydelse för ett bostadsområdes befolkningsstruktur, som vi återkommer till senare, är bostadsområdets ålder: utseende i ett område samverkar med områdets

befolkningspyramidens

ålder. I nybyggda bostadsområden finns en dominans av de nya konsumenterna på bostadsmarknaden, som i regel är relativt unga, och åldras med bostadsområdet så att samma födelsekohorter

befolkningen

förblir under flera årtionden.

något överrepresenterade

I denna rapport är vi emellertid främst intresserade av hur bosättningsmönstren samvarierar med befolkningens ekonomiska resurser, såsom dessa framträder vid mellan

jämförelser socioekonomiska grup-

4) och efter inkomstnivå Aven i

per (kapitel (kapitel 8). positionen

kan tolkas i termer av resurser. Således kan de som är samlivscykeln boende göra stordriftsfördelar: två lever billigare tillsammans än var

Diskussion 93

och en för sig, och då kan man t ex bära boendekostnader. Ålder högre innebär senioritet på bostadsmarknaden. Man har ofta kommit en bit i sin boendekarriär, man bor i en och på väg äldre, billigare mera central bostad, som ofta både total bostadsstandard och ett ger en bättre marknaden. De flesta bytesvärde på äldre har genom sitt boende kunnat bilda en latent som kunnat eller förmögenhet, antingen realiseras, kunnat för ett utnyttjas billigare boende. De nya på bostadsmarknaden (ungdomar, invandrare, från bor i allmänhet

inflyttare landsorten)

mindre attraktivt och dyrare. Att ha en försörjningsbörda be- (barn) gränsar vidare de ekonomiska resurserna.

Positionen i livscykeln (dvs hushållstyp och ålder) kan alltså förstärka

effekterna av inkomst- och förrnögenhetsskillnader. Därför är det sannolikt att de attraktiva bostadsområdena har en särskilt stark överrepresentation av äldre med goda ekonomiska resurser, och att denna överrepresentation växer sig allt starkare i takt med att dessa områdens relativa fördelar ökar (dvs bostädemas kvalitet, till

läge, möjligheterna förmögenhetsbildning).

För att belysa samspelet mellan ekonomiska resurser och i position livscykeln har vi tittat närmare på dessa faktorer i ett I sammanhang. tabell 5.1 redovisas inledningsvis resultatet från sex separata regresdär vi tittar arbetar-

sionsanalyser på resp tjänstemannarepresentatio-

nen (beroende variabler) i tre typer av

områdesindelningar (oberoende

variabler). Underlageti tabell 5.1 är ULF 1983/87, totalt 9 305 personer. I dessa analyser ingår även kön, ålder,

hushållstyp (samboende/ensamstående, barn) samt pensionering såsom oberoende

variabler. Det innebär att andelen arbetare i de olika områdena beräknas som om den strukturen densamma i

demografiska var

samtliga områden. I tabellen visas skillnaderna i andelen arbetare

(resp högre tjänstemän) mellan ett referensområde och vissa

namngivna typer av bostadsområden.

Tabell 5.1 visar att andelen arbetare är 15,5 större i närprocentenheter förortema, och 14 procentenheter större i de yttre förorterna än i centrumområdena. Dessa resultat (där alltså strukturskillnademografiska der är eliminerade) kan med tabell inte

jämföras 4.4 där beräkningarna tog hänsyn till sådana smikturskillnader. Vi får som sett

synes i stort samma resultat. Andelen högre tjänstemän är även vid

hänsynstagande

till struktur i centrum

demografisk betydligt högre än i förorterna.

94.DühuM0n

Tabell 5.1 Andel arbetare resp högre

i olika typer av bostadsområden.

tjänstemän

av skillnader mellan

Regressionsskattningar

olika bostadsområden (se resp referenser i

tabellen). Procenttal. I regressionsanalyserna

ingår vidare kön, ålder, hushållstyp

(samboende/ensamstående, barn) samt pensioner-

Andel Andel

arbetare högre tjänste-

män

REGIONDEL reférens=centrum Närort +15.5 -9.1 Ytterort +14.0 -8.8

OMRÅDESKLUSTER

MILJONPROGRAMSOMRÅDEN

referens= samtliga övriga bostads-

områden Hallm närort +21.5 -8.3

Hallm ytterort +28.6 -10.6

1 i centrum inkl småhusområden

Diskussion 95

J ämförelsema mellan områdesklustren i tabell 5.1 visar vid (även justering för demografiska strukturskillnader) att de privatägda hyreshusområdena i centrum huvudsak den (i gamla stenstaden) har den lägsta andelen arbetare av alla ornrådeskluster i (enbart plustecken tabellen), och den andelen högsta högre tjänstemän (enbart minustecken). Vi märke till lägger att småhusornrådena i närförortema är mest lika de privata centrumornrådena.

De båda sista analyserna gäller allmännyttans hyreshusområden i förorterna, byggda under rniljonprogrammet. Särskilt ytterortsområdena har en andel arbetare och anmärkningsvärd hög en mycket mindre andel högre tjänstemän än i regionen övrigt.

Dessa resultat tyder alltså på att den socioekonomiska strukturen inte i någon större kan återföras till omfattning demografiska strukturskillnader. Däremot kan det ändå ett föreligga visst samband, så att dominansen av en viss socioekonomisk grupp är särskilt stark i ålnågra dersgrupper eller och att hushållstyper, utvecklingen främst avspeglar sig i vissa kombinationer av socioekonomiska och demografiska grup- Detta vill vi beskriva i tabell som per. 5.2, visar hur arbetare resp högre tjänstemän inom olika är hushållstyper fördelade över bostadsområdena i Materialet storstadsregionema. utgörs av ULF 1978-88, där vi dessutom studerar att utvecklingen genom jämföra perioden 1978-81 med 1982-88.

Läsanvisning - ett exempel: I tabell 5.2 visas t ex hur stor andel av de arbetare som har hemmavarande barn (föräldrar i som bori tabellen) centrum, i småhusområden, i miljonprogramområden osv. Vi kan sei tabellen att endast 3-4 procent av alla arbetarföräldrar bor i centrum ULF bor emellertid enligt 1982/88. Där 16 procent av den totala i befolkningen storstäderna (första kolumnen i tabellen). Arbetarföräldrarna är alltså starkt underrepresenterade där. Kvoten mellan dessa tal vi (3,5/ 16,0) säger oss att egentligen borde ha drygt fyra gånger så många arbetarföräldrari centrum, om helt storstadsregionema vore osegregerade. En till detta viktig förklaring låga tal är emellertid att barnfamiljer generellt är underrepresenterade i centrum, därför att under denna i sitt liv många period föredrar den glesare småhusmiljön i förorterna. Men om vi samma gör beräkning för högre tjänstemän (som är föräldrar) kan vi konstatera att

96 Diskussion

i centrum: kvoten

dessa endast är måttligt underrepresenterade

är alltså större än för arbetarna.

11,8/ 16,0 och betydligt

har alltså tre gånger större

Tjänstemannaföräldrarna drygt

i centrum än arbetarföräldrarna. Av tabell 5.2 representation

också att denna skillnad nu tycks vidgas ytterligare. framgår

Efter dessa sammanfattar vi nu följande tendenser i taläsanvisningar

bell 5.2. Beträffande bosättning i storstadsregionemas centrum gäller

följande:

l Yngre ensamstående (l6-44-å1ingar utan bam) är ge-

nerellt överrepresenterade i centrum, men överrepresen-

tationen minskar för både arbetare och högre tjänstemän.

De yngre ensamstående högre tjänstemännens representation

är emellertid dubbelt så som arbetarnas, och det är hög arbetarnas som minskar mest.

representation

åldern 16-44 år) har vi 2 Aven bland yngre barnlösa par (i

funnit samma relationer mellan arbetare och högre tjänstemän:

de är klart starkare i centrum. Arbetar-

senare representerade

motsvarar den men

nas representation genomsnittliga, högre

dubbelt så starkt som arbetarna.

tjänstemän är representerade

de änstemännens medan

Aven här ökar högre tj representation,

den minskar för arbetarna.

3 Föräldrar är som redan nämnts klart underrepresenterade i centrum, och de har drygt högre tjänstemännen tre större där.

gånger representation

4 Aven bland äldre barnlösa par (45-64 år) finns samma skillnader mellan de socioekonomiska grupperna. Arbetarna minskar sin relativa närvaro i centrum med en tredjedel, och de med endast en tiondel. I det senare fallet högre tjänstemänen småhusboendet i de förorterna starkt. En ökar yttre ganska detta attraktiva miljöer i äldre

hypotes är att troligen gäller

f d fritidshus och småhus.

5 Även bland äldre ensamstående (45-64 år) kan vi konen när det arbetarnas närvaro i statera minskning gäller centrum. Däremot ökar nu de högre tjänstemännens representation: den är nu nästan tre högre än de ensam-

gånger

Diskussion 97

stående äldre arbetarnas. Enligt tabell 5.2 bor 18 procent av de äldre ensamstående arbetarna i centrum, vilket kan jämföras

med 47 procent av de äldre ensamstående högre tjänstemännen.

6 Vi har samma tendenser bland pensionärer, men här är den olikartade utvecklingen för dem som har varit arbetare och högre tjänstemän ännu mera markerad. Vid slutet av 70-talet var de båda grupperna ungefär lika starkt representerade i centrum, men nu är de högre tjänstemännens närvaro dubbelt så hög. Arbetarpensionäremas representation har minskat med en fjärdedel, medan de högre tjänstemännens nästan har fördubblats. Notera att det rör sig om en snabb utveckling: dessa under en förändringar utspelas femårsperiod.

Vi kan alltså konstatera att minskningen av arbetarrepresentationen i

centrum har inträffat i praktiskt taget samtliga hushållstyper och

livscykelfaser. Okningen av de högre tjänstemännens representation i alla barnlösa men i huvudsak

gäller princip par, pensionärer.

Nu ska vi se hur olika socioekonomiska i viss är

grupper livscykelfas

i andra attraktiva bostadsområden, nämligen i smårepresenterade husømrâdena, särskilt i de inre förorterna. Dessa bostadsområden har relativt nära till city, de är i allmänhet äldre och med en mera etablerad

befolkning, och de erbjuder oftast en varierad bebyggelse med upp-

vuxen grönska. I småhusen är bamfamiljema starkt överrepresenterade (se 3). Sedan barnen hemifrån äldre att bo

kapitel flyttat väljer många

kvar i sin Småhusboende förutsätter i storstädsmåhusmiljö. speciellt erna insatser, och det innebär ofta att man har kommit mehöga upp i

delåldern. Därför är de äldre generellt överrepresenterade i småhusom-

rådena, och detta gäller såväl arbetare som högre tj änstemän. När man närmar sig pensionsåldern ökar emellertid åter andelen som bor i flerfamilj shus, och där innerstaden kan bli ett alternativ. Beträffande småhusornrådena

gäller följande:

7 Arbetama är generellt i små-

underrepresenterade

husområdena. Detta gäller även

bamfamiljema.

8 Just i detta avseende har emellertid i

utvecklingen gått positiv riktning: arbetarföräldrarnas representation har ökat, och detta viktiga särdrag bidrar således till minskad segregation i storstadsregionema.

98 Diskussion

9 Även representationen i småhusområdena av föräldrar som är högre tjänstemän är fortfarande betydligt större än representationen av arbetarföräldrarna (54 resp 35 procent).

10 Pensionerade högre tiänstemäns representation i småhusområdena har minskat. I gengäld har deras representation ökat i centrum.

Nu vänder vi oss till miliønprogramomrâdena som förvaltas av allbostadsföretag i förorterna, av vilka många idag måste männyttiga betecknas som De hari många avseenden haft en problemområden. Redan från präglades många sådana områnegativ utveckling. början den av bostadsbristen 60-talet: en snabb med enpå bostadsproduktion sidiga miljöer, ofta långt från centrum, där man frck en överrepresentation från invandrare och låginkomstfaav unga, inflyttare landsorten, miljer. Omtlyttningen blev hög, problernhushållens andel ökade, de sociala relationerna försämrades och påverkades negativt, ordningen områdena blev utsatta för en förslitning, vilket gav områdena dålig status som i sin tur ledde till ökande I av dessa omutflyttning. många råden ñnns idag en överrepresentation av arbetare, socialbidragstagare, etc. låginkomsttagare

11 I allmännyttans är arbetarmiljonprogramområden minst starkare än

firäldrama fem gånger representerade

högre tjänstemän med bam. Och av de högre tjänstemännen med barn är en större andel bosatta i småhusbetydligt områdena, jämfört med andelen bland arbetarföräldrarna. I småhusornråden i närorterna är de två gånger starkare re- Men i detta avseende har vi också kunnat presenterade. just konstatera en utveckling mot mindre skillnader mellan de socioekonomiska grupperna.

Bostadsmarknaden

Vi har sett i det att av i föregående utvecklingen befolkningsstmkturen olika typer av bostadsområden i storstadsregionema inom sig rymmer varierande trender: här blandas tendenser i mot seriktning avtagande och tendenser till ökande och dessa effekter begregation segregation, rör olika delar av storstadsregionema.

Diskussion 99

Vi har nämt att individemas och hushållens tidigare resurser samt deras preferenser valet av boendefonn, bostadsområde och avgör bostad. I detta avsnitt ska vi titta närmare och de på bostadsmarknaden, förändringar som inträffat vad bostädemas storlek och gäller kvalitet, boendekostnader. Under de senaste 10 åren har bostadsbeståndet förändrats avsevärt i dessa avseenden. Dessa bör leda till förändringar förav ändringar befolkningsstrukturen i olika typer av bostadsområden. Längre fram kommer vi att diskutera demografiska förändringar som är relaterade till bostadsområdenas åldrande.

Bostadsmarknaden har förändrats i följande avseenden:

1 Sanering i den gamla stenstaden Under de senaste 10-15 åren har och ombyggnadema modemiseringen av det äldre bostadsbeståndet fart. Saskjutit nering ökar bostadsstandarden, men också boendekostnaderna: dels därför att leder till dels Saneringen högre hyresnivåer, därför att mindre bostäder slås samman till större i samband med ombyggnad.

Mellan 1975 och 1985 har andelen smålägenheter (mindre än 2 rok) i Stockholms innerstad minskat 50 till 42 från procent. Under dessa 10 år har således 15 000 smålägenheter försvunnit enbart från Stockholms innerstad. I och Göteborg Malmö har varit likartad. utvecklingen Smålägenhetema vari äldre och inte fullt och de hade regel moderna, därför låg hyra. Saneringen innebar i regel avtlyttning tried en formell rätt att flytta tillbaka eller till en annan bostad, men då ofta till en större och alltid Ofta blev emellertid betydligt dyrare bostad. alternativet en Den i den förortslägenhet. ökade kostnadsnivån moderniserade bostaden drabbar i första hand resurssvaga hushåll, som därmed i praktiken ofta förlorar sina möjligheter till till den bostaden eller sitt återflyttning gamla gamla bostadsområde.

Eftersom ofta förutsätter sanering att bo-städema töms, ställs samtliga berörda hyresgästers bostadsval på sin spets vid en och samma tidpunkt: sker inte avflyttningen ju naturligt vartefter hyresgästemas hushållssituation eller arbetsplats förändras, eller deras bostadspreferenser således har förändrats,

100 Diskussion

utan för att fastighetsägaren ska kunna genomföra just framtvingas en onaturlig omflyttning saneringen. Därigenom . som kännetecknas av att den kombineras med stora förjust av bostadskostnadema. En eventuell återflyttning ändringar efter flera månader eller år, kanske till en annan fastighet, innebär ett hinder, särskilt för de äldre.

ytterligare psykologiskt

I tabell 5.2 kunde vi se att det var bland arbetare i de övre

just

åldrarna som innerstadsboendet minskade. Det gäller äldre ensamstående eller samboende arbetare i åldern 45-64 år, liksom arbetare. Dessa var sannolikt överrepre-

pensionerade grupper

senterade i de mindre och omoderna innerstadslägenhetgamla ema. Tabell 5.2 visade också att ensamstående äldres och innerstadsboende

speciellt pensionerade högre tjänstemäns

ökade mycket lcraftigt.

Paradoxalt nog kan alltså den stora satsningen på sanering ha lett till att resurssvaga grupper istället för bättre bostäder till mindre attraktiva bostadsområden i

fick se sig utträngda

förorterna.

2 Ökningen av bostadsrätterna

Vidare har förändrats lcraftigt i stor-

ägandeförhållandena

städemas centrum: Mellan 1975 och 1985 har andelen boi Stockholms innerstad ökat från 8 till stadsrättslägenheter Samma i Göteborgs och 16,5 procent. utveckling föreligger Malmös kommuner. Enbart Stockholms centrum har således under en fått cirka 14 000

tioårsperiod nya bostadsrätter.

har framför allt inträffat inom den

Förändringen gamla

stenstaden. Det innebär att en allt större del av innerstadsförutsätter en en marklägenheterna hög inträdesbiljett, med en kontantinsats och belåning, nadsmässig köpesumma vilket ökar boendekostnadema. Samtidigt ger naturligtvis de en som kan

utvecklingen gamla ägarna förmögenhetsökning

realiseras vid av ett småhus eller belåning för

flyttning, köp

annan konsumtion. av överlåtelseprisema visar Utvecklingen varit enastående för En

att förmögenhetsutvecklingen säljarna.

Diskussion 101

trerumslägenhet med bostadsrätt i Stockholms innerstad kostar mellen en och två Samma har vi idag miljoner. utveckling också i förortemas lägenhetsbestånd, men där är priserna betydligt lägre.

Innerstadens bostadsmarknad har således blivit relativt sett mindre för de åtkomlig resurssvaga konsumenterna. Prisutvecklingen har också haft konsekvenser för hyreslägenheterna. De också ett reellt värde marknaden betingar på såsom t ex vid av småhus. bytesobjekt, köp

3 Inflationsutvecklingen Under de senaste 20-30 åren har av

ägandet fast egendom

blivit särskilt fördelaktigt. i med en Småhusägande regioner överhettad bostadsmarknad har lett till stora förrnögenhetsökningar, och därför har Det fastighetsprisema pressats uppåt. har inneburit att har haft sämre resurssvaga grupper möjligheter att finansiera ett småhusboende i och storstadsregionema, därför har också skillnaderna mellan andelen småhusägare bland arbetare och varit i tjänstemän störst just storstäderna. Förändringarna i har under 80-talet ändrat avdragsreglerna småhusboendets i form av avkastning förmögenhetsökning. Istället har nu bostadsrätterna blivit en bättre penningplacering: där har värdestegringama varit större, eftersom realisationsvinstbeskattningen och förmögenhetsbeskattningen var extremt och eftersom utbudet marknaden gynnsamma, på var mindre. ökade andelen resursstarka Följaktligen som istället valde bostadsrätter. Detta är en bidragande förklaring till den snabbt ökade andelen högre tjänstemän och minskande andelen arbetare i centrum.

Samtliga dessa tre faktorer bör således ha till de forbidragit påtagliga ändringarna av den socioekonomiska strukturen i framför allt centrum. För att kunna bedöma och dessa faktorers relativa effekter jämföra erfordras data egentligen longitudinella om förändringar av de enskilda hushållens Vi behöver vilka bosättning. veta som lämnar smålägenhetema i centrum, vilka som flyttar i samband med och inte saneringarna flyttar tillbaka, vilka som flyttar från bostadsrätterna i cenresp till trum, och vilka som flyttat från storstädernas småhusområden. Tvärsnittsmaterial av den här kan starka typ vi har använt ge oss hypoteser,

102 Diskussion

man

«.m« m.›m m.mH

H m o.ooa

umm«

wumnm

m.›v m.mm v.mH

Hmxmp o.ooH

ummñmuw

ouøuwnum

.ummhumaamnmøn

Uwe

mmamunwåmn

mmm m.«

wwxmm

m.am m.m« m.mm m.vm

uoxaa

o.ooH

H.NH

mmuowåmn

mvcmmumemmdw

oumuwnum

mxwao

mwm ›.m m.m

m.m« «.Hm

o.ooH

o.om m.mm

Hm\m›

m«Umm

a aux

.mvmuwowumwm

umawvam

»mm m.« m.m

m.Nv m.›H

mmxmm

m.›« m.›v

mums» o.ooa

cwñwumcwmu wumumnum

.mvmuñomumumon

m moa

ouo

m.› m.w «.mm m.mm o.mm m.mm

Hmxmp o.ooa

mmmwo

uaoooum

oumnn

.acwmcacxaouwnamuou

musa

m

o.ooH

m.mm m.m« m.«m

.covmuño

mmwu

mau

mmcwê

mcumcoammumvmumuoum

wumwm

m.oN m.mv m.Hm

o.ooa

wumuonum

usa mmwu anwa m

A M

awvcm

umm« memw

m.m

mmxmm

m.aH m.mn m.mm m.«m o.mN

now o.ooa

muummon

wumuonum

Umumuømmoummu

oomm

m.›

o.ooH

«.«H v.«m m.om H.om «.mm

Hm\m›

øøaaonmu

E0 um

mcomhumwvmuäov

som

HOUWDEMOCHCUMWMOQ

coaumucwmwumou

mmxmmma

o.mH m.Hm

o.ooH

m.mm um

MOHHUEMW

naomñoxmv mmøum

møuwcoammumvmumuoum

COGEDHOX

mannen .umvmpmon

.umoumn

N.m mmou

.amuucoooum Umucmu©w uwømumuca mmaauemm nmvmumuoum uuououuw mmamomom

w w w

aaønmh uxumum mumunu amucm ømvmueo QWOZOHUHM Eduucmo uuoumz

omA omA omA

Diskussion 103 5.0 2.3 8.2 6.4 2.3 1.8 37.0 11.4 13.7 . 5:9 35.5 13.2 10.2

4.5 6.9 16.9 14.5 20.8 10.9 11.8 9.1 20.0 10.9 23.1 10.1 10.7

5.1 9.5 5.0 14.7 15.6 27.3 11.6 4.8 6.9 7.37.2 24.8 11.1 13.7 18.3 10.1

6.4 6.7 7.3 1.38.5 17.2 18.8 20.1 1.2 8.6 6.8

16.2 11.3 12.9 16.4

-51 närort ytter

ytterort ytterort

MILJONPROGRAMSOMRÅDEN

ytterort ytterort ytterort

närort närort centr centr centr närort närort förort närort närort

OMRÅDESKLUSTER

Blandomr Blandomr

Hpriv Hallm Brätt Hpriv Hallm Brätt Småhus Hallm Småhus Hallm Hallm Brätt Brätt Småhus Småhus

104 Diskussion

mmxmm

m.aH m.«« «.m«

Em» o.ooa

wumnm

m.HH o.wv m.o«

Hm\m› o.ooa

o.N

emma

m.o m.o v.o m.m «.mH m.m

mmxmm

m.Hm m.mm m.om

o.ooH

H.«« m.«m N.HH

wumuonum

mmva

o.m m.m m.o m.o m.› w.m h.NN m.« ›.Hv m.om H.ma

o.ooH

m.mm m.mm

amxmp

o.Hm m.m« m.mN

Ena o.ooa

mumom

m.mm m.«m

o.ooH

N.NN

. mmv m.m

mmxmm

o.mH m.mv m.ov m.ma ›.mm

o.ooH

a

wumuonum

. mom H.m ›.wH «.mm m.›H m.Hm

o.ooH

›.mm

am\m›

H a N a

muuou

Hmu

.umvmumon uuoumc uuonmc

mannen uuounu

UHOHWC

.ummu›n nucwo uunoo Hucwo

m.m

mmumaamsmøm umvmumuoum mmamøqzmmommzo

uosmuou:« coumuso qmozoHwmm eauucoo mmamomom

w w w

Haonma mmaauñmm uuoumz uuoumuu» wumm uumum

Hmucm omA omA omA EHHMI auQm EHHMI uumum msnwñm

Diskussion 105

9.6 1.6 1.2 28.2 12.6 12.1

27.8 15.3 14.8

6.3 10.4 22.5 10.7

10.4 17.6 12.7

3.2 3.2 3.0 12.8 13.0 10.2

3.5 9.8 3.8 9.6 8.0 3.7 3.3 3.2 4.1 10.6

närort

LJONPROGRAMSOMRÅDEN

ytter

ytterort ytterort ytterort ytterort ytterort

närort närort närort

Blandomr Blandomr

Hallm Småhus Hallm Hallm Brätt Brätt Småhus Småhus

MI

106 Diskussion

mmxmm

oaa m.m m.›H «.m m.m v.m m.m n.Ha m.› m.mm o.mm m.mm m.mm

Ena o.ooa

Hm

oummm Hwxmh o.ooH

m.mm m.«v m.mm

mm» m.› m.m a.m m.mH «.mH m.ñH H.N m.mH m.vd

o.ooH

m.mm H.ma o.›m m.am

mw\mm

uouwcoamcom

øumuonum

man 0.» v.w m.Hw m.vH ›.vH v.m «.m m.vH m.›H

o.ooH

m.vm «.vm w.mm H.ma

Hm\m›

maa ›.v v.N o.m m.m H.m

wmxmm

a.Ha m.mH o.oH a.NH

o.ooH

N.›v ›.mm H.ma ›.mm

Enn

av

m.m m.a n.› m.m

wummm

m.mH a.›H m.«H h.oH ›.mH

o.ooH

o.mv m.mm v.mm 0

Hw\m›

wvcowumemmcw

m.› m.« m.m m.«H N.v

mmxmm

«.wH a.NN m.oH m.mH

o.ooH

mmm o.mm w.vm m.oa m.›m

oumuwnum

mpm m.m «.m v.m m.m

w.oH m.mN m.mH m.vH m.Na

ouvad

w.«m H.›m o.ma m.mm

Hm\w› o.ooa

omm m.H m.m

wmxwm

m.mH m.m ›.oH m.vH m.o m.› m.m« m.mm N.mH

o.ooH

N.vm ›.›

Ena

w«m m.v v.N m.vH m.m

m.Hm

H.H m.oH m.om

o.ooH

man m.mm «.vm m.mm «.ma H.oa

mums: am\m›

mmmacudn

ooaa

m.o

mmxmm

m.oH m.Hm m.› ›.m m.oH m.wH w.aH .N

o.ooH

m.›m v.mm m.mm c.ea

oumuønum

vv» v.m

o.mH m.Hm

o.m m.m m.v m.mH w.mH

ouvam

N.› H.ma

o.ooH

m.›m m.wm m.mm

Hm\m›

muuou Hm-

mannen .umumumon uuoumc uuoumm

uuouw:

.nmou›: uucou uuaou uucou

mmsmaqzmmngzo

uuoum:

m.m

a›unHHwsm9: uo:muøu=« mmaausmw umvmumuoum 4mnzoHomm mmamomom

aoumueo

0 a 0

Hampus Hmucc Esuucøu uuoumz uuououu» «um: edamm uumum «uam aaamm uumum mznwem

omA owA omA

Diskussion 107

c.m ›.o m.m m.o m.H

m.oH

m.m m.m H.m

m.m m.m m.H

›.vH

m.m 0 m.m o.m m.m m.m . .

m.› .m.m m.› m.v m.m m.” H.m a.H H.m v.H

›.v H.m v.m m.« m.m m.o o.m v.H m.a o.m .

m.. v.m o.m m.m m.m m.o H.H H.m o m.v

o.v o m.› 0 m.H o o m.m m.H o

m.« 0.0 w.w w.m H.m ›.v m.m H.a v.o w.o

H.m v.m H.m a.m H.m m.H m.H o.H ›.o m.H

m.› o.H m.m m.o m.H m.› o.›

›.mH m.oH

m.m

m.m m.m «.m H.H m.m o.m ›.o m.m m.v

›.HH

m.m man ›.m ›.m m.m a.m m.a m.v m.v

w.«H

H.w m.m m.v w.H

m.mH

m.v ›.m m.m ›.m v.v

uuouwc

uuououuz uuououua

uøuu›

uuouøuua uuououua uuououua

uuoum:

uuouwc

amzcmwommzowqaz

guouwc

usovcmam ueoucøam zmnagzo mssmem

saamm møsnsm eaamz eaamm uumum uumum nønnsm

108 Diskussion

men inte ett svar den relativa hos de ovan slutgiltigt på betydelsen nämnda faktorerna.

Till stor del bör emellertid i storstadsregionema

flyttningsrörelsema

som helhet ha sin i demografiska faktorer såsom bakgrund naturliga av skilsmässor, dödsfall, av arbetsplats osv. utflyttning ungdomar, byte samband med kommer emellertid faktorer som de I sådana byten gäller aktuella villkoren bostadsmarknaden att aktiveras: man tvingas anpå till utbudet kvalitet, kostnader) och till konkurpassa sig (omfattning, rensen från andra bostadskonsumenter.

Men av villkoren kan också stiförändringarna på bostadsmarknaden mulera eller en utan en bakgrund i

frarntvinga omflyttning naturlig ändrade eller arbetsplatsbyten. Exempelvis bör familjeförhållanden

av ränteavdragen för egnahem, de höjda taxeringsvärskärpningen reala värdestegringen småhusen under början

dena, den minskande på

av 80-talet, de starka på bostadsrätterna, modemisevärdestegringama

av den stenstaden ha stimulerat en omflyttning:

ringen gamla bostadskonsumentema anpassar sig till marknaden. Sådana flyttningar kan tex innebära att man byter ett fördelaktigt läge (innerstadsmot ett småhus i förorterna eller

lägenhet) (till lägre köpeskillning),

tar ut marknadsvärdet en central bostadsrätt vid mot en att man på byte osv. Denna marknadsanpassning innebär att det i förortslägenhet

första hand är de resursstarka som kan utnyttja förändringarna på

bostadsmarknaden och söka sig till ett attraktivare (och dyrare) boende. Här har vi en till förändringarna av

kompletterande förklaring

i innerstaden, i småhusområdena och i allmänbefolkningsstrukturen

nyttans miljonprogramområden.

Demografiska förändringar

I 3 kunde vi konstatera att vi under också hade

kapitel tioårsperioden vissa i den demografiska strukturen: fler ensamstående, förskjutningar

färre bam och fler Dessa förekommer även

pensionärer. förändringar

utanför Inom storstadsregionema har vi också sett

storstadsregionema.

vissa skillnader i den I centrum

demografiska strukturens utveckling.

de förvärvsarbetande, där minskar och där

ökar således pensionärerna,

minskar även de relativt sett mer än i resten av stor-

ensamstående

Aven dessa tendenser kan emellertid tolkas i termer

stadsregionema.

av ekonomiska resurser. Boendet i den sanerade och alltmera attraktiva

Diskussion 109

stadskärnan kräver större inkomster, och de båda nämnda grupperna har genomsnittligt mindre resurser. I stadskärnan finns också fler barn, och det betyder numera att de vuxna är relativt fullt unga och sysselsatta.

Det är svårt att bedöma om dessa demografiska är relater-

förändringar

ade till ändrade värderingar av olika boendeformer, i riktning mot en mera urban livsstil och bort från en grön livsstil och ett glesare småhusboende. Antagligen betyder boendets ekonomiska villkor mera för

förändringarna av befolkningsstrukturen i centrum.

En annan demografiska är relaterade till bostads-

typ av förändringar

områdets ålder. Nybyggda områden har i regel en relativt ung befolkning. När bostadsområdet åldras åldras även befolkningen: trots en

betydande omilyttning kan befolkningspyrarniden innehålla en

(successivt minskande) överrepresentation av personer i de åldrar som

flyttade in när området var nytt. En för en sådan utveckförutsättning

ling är dock att bostäderna i området är för att

tillräckligt heterogena

fånga upp ändrade utrymmesbehov (lägenhetsstorlekar). I de äldsta bostadsområdena har denna effekt blivit relativt liten, och där bör man

räkna med en föryngring när den generation som in när områflyttade det var nytt kommer upp i pensionsåldem och dör undan. Detta gäller

nu många bostadsområden i storstädemas centrala delar, som är byggda under 40-50 talet. Nu under 80-talet inträffar dessa demografiska förändringar samtidigt med en snabb modernisering av bostäderna, bortsaneringen av billiga smålägenheter och en snabb ökning av bostadsrätterna. Dessa faktorer samverkar således till att öka flytt-

ningsrörelsema. Man kan säga att omvandlingen av bostadsbeståndet i

den gamla stenstaden med ett

försiggår samtidigt generationsskifte.

Hur mycket resp faktor betyder kan man emellertid inte bedöma med

den typ av tvärsnittsdata vi har haft till. En rimlig är

tillgång tolkning

att

generationsväxlingen ger ett större spelrum åt marknadskrafterna,

och därmed en ökning av andelen resursstarka hushåll, eftersom den ökar utbudet av centrala bostäder.

I de minst attraktiva bostadsområdena kan man tänka en annan

sig typ

av De kan rollen av utveckling. spela genomgångsområden för nya bostadskonsumenter. Storstadens ungdomar, inflyttare från landsorten och invandrare är i första hand hänvisade till de områden där bostads-

förmedlingen har ett större inflytande på och där bostadstilldelningen,

utbudet är störst. Perifera och ensidiga bostadsområden med dålig yttre

1 10 Diskussion

kan drabbas av en av hushåll med små resur-

boendemiljö anhopning

i sin leder till att området som mindre attraktivt

ser, som tur uppfattas

Området hamnar i en ond cirkel där de som kan

och får dåligt rykte.

har lämnar det och vidare till mera attraktiva om-

(dvs resurser) flyttar

medan stanna kvar. I sådana områden

råden, de resurssvaga tvingas ett åldrande av befolkningen få tenderar man att istället för naturligt

en alltmera markant dominans av hushåll med små resurser, av invandi förekommeri

rare, nyinflyttade regionen. Den typen av utveckling

i för-

många av de allmännyttiga bostadsföretagens hyreshusområden

som under 1965-75.

orterna, byggdes miljonprogrammet

Sammanfattning

Vi har visat att den socioekonomiska i storstads-

segregationen

det hela inte har förändrats om vi be-

regionerna på taget mycket,

traktar som en helhet. Eftersom vi sätter fördel-

storstadsregionema i centrum har vi emellertid intresserat oss för de

ningsperspektivet

attraktiva liksom för de minst attraktiva, såsom detta mest områdena, med från och socioekonomisk

kan bedömas utgångspunkt prisbildning

struktur. Vi fann varierande tendenser i olika typer av bostadsområden,

som kan förklaras i utbudstermer: lägenhetsstorlekar, ägandeformer,

bostädemas kvalitet resp områdenas yttre miljö.

hyresnivåer,

En som återstår att besvara är om dessa skilda tendenser kan ha

fråga inom en del av bostadsmarknaden och en ett samband. Förändringar viss kan ha återverkningar i andra delar av

typ av bostadsområden Om de ekonomiska villkoren för boendet förän-

storstadsregionema.

dras eller om förändras i en del av storstadsregionema, boendemiljön

och mera På

påverkar detta efterfrågan bosättningsmönstren generellt. av sådana på bostadsmarknaden kan en gradvis grund förändringar

av bidra till ökad eller minskad

förskjutning befolkningsstrukturen

koncentration av resursstarka hushåll i olika delar av storstadsregion- Sådana selektiva kan ses som en fortlöpande

ema. flyttningsrörelser

mellan utbudet bostadsmarknaden och konsumenternas

anpassning på

och resurser. En av de tendenser vi har

preferenser sammanfattning

kunnat se basis av vårt tvärsnittsmaterial skulle kunna leda till föl-

på jande sammanfattning.

innerstaden har haft konsekvenser för

Saneringen av betydande

boendevillkoren: bostäderna har blivit större och de har moder-

Diskussion 111

niserats, och därmed har

innerstadsrniljön blivit alltmera

attraktiv. Men innerstadsbostädema har också fått högre bostadskostnader. har Samtidigt en betydande del av lägenhetsbeståndet omvandlats till bostadsrätter. Aven detta har ökat boendekostnadema. Värdestegringen på bostadsrätterna innebär att framtida bostadskonsumenter tvingas betala extremt

höga marknadsvärden.

Denna leder till utveckling att resurssvaga grupper stöts bort. Värdestegringarna i innerstaden attraherar hushåll med höga inkomster eller En förmögenheter. del av dessa resursstarka konsumenter utgörs av äldre med relativt småhusägare, höga inkomster och reavinster från sitt småhusboende, som inför sin pensionering flyttar in till centrum. I småhusområdena öppnar sig därmed för en mera möjligheter homogen befolkningsstruktur och nu kan arbetarnas småhusboende öka något. Fortfarande är dock arbetarna kraftigt underrepresenterade i småhusomrädena. I innerstaden minskar däremot arbetarandelen ganska snabbt.

Arbetama trängs således ut till och förorterna, speciellt till de minst attraktiva bostadsområdena. Hos de

allmännyttiga bo-

stadsföretagens perifera bostadsområden från perioden 1965-75 dominerar arbetarna redan Där tidigare. utgör de två tredjedelar. allt starkare Tjänstemännens orientering mot innerstaden samspelar med arbetarnas ökande orientering mot småhusområdena.

Utbildning 113

-

DEL II LEVNADSFÖRHÃLLANDEN

6 Kapitel Utbildning

Variationer ifråga om levnadsförhållanden mellan olika kan regioner uppstå på två sätt: de kan skapas genom strukturella skillnader mellan regionerna eller de kan uppstå genom selektiv flyttning. När det gäller

utbildningsskillnader mellan olika regioner är huvudfaktorema ett va-

rierande utbildningsutbud respektive skillnader i arbetskraftsefterfrågan. Ett bredare utbildningsutbud i stimulerar na-

storstadsregionema

turligtvis till högre utbildning. I storstadsregionema finns också en större efterfrågan på långtidsutbildad arbetskraft. Man kan säga att dessa båda faktorer samverkar till att skapa bättre levnadsförhållanden i bemärkelsen bättre utbildningsresurseri storstadsregionema.

Men i en utbildningsnivån region påverkas också av flyttningrörelserna. har alltid attraherat Storstadsregionema långtidsutbildad arbetskraft från landsorten, och omvänt har det i stora delar av landet varit svårt för de långtidsutbildade att bo kvar eller återvända till hemkommunen efter fullbordade studier och finna adekvata arbeten.

De strukturskillnadema och

regionala ifråga om utbildningsutbud arbetskraftsefterfrågan måste ses i ett historiskt perspektiv. Den

viktigaste till att man skaffar

förklaringen sig högre utbildning är primärt

inte eller arbetsmarknadens den

utbildningsutbud efterfrågan, utan so

ciala bakgrunden. Föräldrar med stimulerar barnens

lång utbildning studiebenägenhet, deras studieresultat och I storframtidsplaner. stadsregionema har man traditionellt en överrepresentation av

högutbildade. Denna faktor förstärks således av det lokala

utbildningsutbu-

det och de lokala arbetsmarknadema i

storstadsregionema.

114 Utbildning

Inom kan emellertid andra faktorer förklara utstorstadsregionema mellan olika bostadsområden. Här är det istället bildningsskillnader som resurs för bosättning som bör vara dominerande: högre utbildning innebär möjligheter till högre inkomster, och därmed större utbildning förutsättningar att konkurrera på bostadsmarknaden: betala höga boendekostnader och höga i de attraktiva bostadsområöverlåtelsepriser dena. Inom storstadsregionema bör därför en selektiv omflyttning vara en till variationer av befolkningens utbildbetydelsefull förklaring ningsresurser.

Det lokala är således för den regionala förutbildningsutbudet viktigt av likvärdiga levnadsvillkor. har en delningen Högskoleutbildningen betydelse i detta sammanhang: högskolorna är viktiga för strategisk den lokala 1977 års högskolereform skulle näringslivsutvecklingen. lokalisering av utanför storstadsregionema och genom nya högskolor de gamla högskoleortema åstadkomma en rättvisare regional förav Antalet högskolenybötjare har också delning högskoleutbildningen. mellan olika län, minskade i vissa av de utjämnats rehyteringstätheten gamla universitetslänen, och den ökade i de län där den tidigare var låg. Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Uppsala län fick under den senaste en minskad tillströmning till högskolorna, tioårsperioden medan den ökade i Malmöhus län liksom i flera glesbygdslän (V ästerbottens, Blekinges, Gotlands, Vännlands län m fl). Men fortfarande studerar endast hälften av de i sitt eget hemlån. högskolestuderande Det finns också stora skillnader mellan länen: denna andel varierar mellan en och fyra av fem studerande. Storstadslänen behåller naturligtvis flest studerande, eftersom utbildningsutbudet är störst där (SCB, 1989).

Den allmänna trenden emellertid mot en ökning av högskolestudier går utanför hemlänet. När man emellertid jämför mellan kommuner framstår närheten till högskolorna som en betydelsefull faktor. Rekrytekan vara i vissa kommuner (t ex Danringstätheten fyra gånger högre än i de kommuner som har lägst rekrytering. deryd, Lund)

Var man sedan bosätter sig beror mycket på den lokala arbetsmarknaden. Man söker till orter där de speciella kvalifisig naturligtvis kationer man har är efterfrågade. De högskoleexaminerade är således i Stockholms och län, liksom i Göteborgs överrepresenterade Uppsala och Bohus län av åldrarna 18-64 (cirka åtta procent befolkningeni år).

Utbildning I 15

Den statistiska i detta redovisningen kapitel omfattar utbildningsnivå resp studiedeltagande. Utbildningsnivån mäts med tre indikatorer. Extremt lâgutbildade är personer vars skolgång var kortare än den obligatoriska som gällde under deras uppväxttid och i den kommun där de bodde. De slutade således skolan i och har inte heller förtid, kompletterat sin sedan utbildning dess. Den här gruppen har visat sig ha låg levnadsnivå i de flesta avseenden. Antalet utbildningsår varierar i den här gruppen beroende deras ålder och i vilken på kommun de växte upp. Dessa skillnader skolväsendets speglar expansion under de senaste 60 åren.

Vi redovisar vidare andelen som endast har förgymnasial utbildning, resp andelen som har eftergymnasial utbildning. Studiedeltagandet beskrivs genom andelen som vuxenstudier deltagiti under den senaste tolvmånadersperioden. Materialet for dessa redovisningar är ULF för åren 1978-1988. omfattar dels Redovisningen jämförelser mellan storstadsregionema och andra delar av landet, dels inomregionala jämförelser inom storstadsregionema.

Utbildningsnivå

Cirka tre procent av den vuxna är befolkningen enligt vårt kriterium extremt lågutbildade. De är klart i överrepresenterade glesbygder, men även i en del kranskommuner till stor städerna. Stockholmsregionen har endast cirka en procent extremt Samma tendenser lägutbildade. gäller för andelen som har eftergymnasial utbildning. Enligt tabell 6.1 har 19 procent av landets 16-74-åringar eftergymnasial utbildning. I Stockholmsregionen gäller detta för 29 i procent, Göteborgs- resp Malmöregionema 25 procent och i norra glesbygden 11 procent. Variationema mellan olika kommuner är än större: i har Danderyd ca 45 procent någon form av eftergymnasial medan utbildning, glesbygdskommuner i regel ligger på omkring 10 procent Se bilaga 3, tabell B.6.2). Och det är i Stockholms- och Göteborgsregionema som befolkningens utbildningsnivå ökar starkast. har där- Malmöregionen emot en sämre än utveckling riksgenomsnittet.

En blick de på inomregionala Variationema i storstadsregionema och utvecklingen av utbildningsnivån (tabell 6.2) visar samma tendenser som vi redan konstaterade i kapitel 4. I storstädemas centrum ökar andelen högutbildade kraftigt under perioden 1978-88. I centrum har 41

116 Utbildning

och där är ökningen hela 12 procent eftergymnasial utbildning, procent under Utanför centrum är störst i 10-årsperioden. utbildningsökningen bostadsrättsornrådena. I allmännyttans hyreshusområden i de yttre förorterna fmns endast 16 procent med eftergymnasial utbildning.

Resultaten visar att vi har betydande skillnader mellan framför allt_ _den centrala stenstaden och områden i Aven gamla allmännyttans periferin. här kan vi se att dessa områden har blivit alltmera extrema under 10-

årsperioden:

de har blivit alltmera i cenhögutbildade överrepresenterade trum och i underrepresenterade periferin.

Småhusområdena i förorterna intar en mellanställning: även där är de men denna tendens tycks ha minskat högutbildadeöverrepresenterade, Resultaten överensstämmer med resultaten om den rumsnågot. ifråga av de olika socioekonomiska i 3. liga fördelningen grupperna kapitel

Vuxenstudier

av den vuxna har i form av 38 procent befolkningen deltagit någon studieaktivitet under det senaste âret. Här inkluderas såväl mera omfattande studier som enstaka kurser av hobbykaraktär och utbildning arbetstid. Den allmänna utvecklingen under perioden går mot en på av andelen studerande (4 Studiefrekvensen i ökning procentenheter). olika är relaterad till bl a sysselsättningsgraden, utbildregioner och i regionerna. I storstadsregionema är ningsnivån yrkesstrukturen således andelen störst. Utvecklingen varierar mellan studiedeltagare där tycks ha en snabbare utstorstadsregionema, Göteborgsregionen veckling.

De variationema i storstadsregionema är relativt beinomregjpnala Indikatom är ett globalt mått där även demografiska faktorer gränsade. inverkar vid sidan av och det lokala (åldersstmktur) yrkesstrukturen vara störst i centrum och utbildningsutbudet. Studiedeltagandet tycks småhusområdena i förorterna, dvs i områden med den bäst utbildade

befolkningen. ar...

w M M W I I 7

|

Q |

umavsum wmmuawv

m.Hw

|

H.mm w.mm m.mm v.Hm «.mm ›.vw m.mm m.mw

I

uwmcH

*v.cH|

I

v.v| m.ou m.m- m.v| n.m- m.v» m.m- m.m-

I

.mmmaamnma

I

.uwvcma

|

I

nu:

I

v.mm m.mm m.mm m.mm m.mm w.›m m.›v m.mv H.mw

I

*m.mHa «m.0H| *m.HH| *m.HH| *m.mHu

I

ummvcm

*v.mH- *m.vH- *m.mH- *m.vH|

m

|

cemm

I

:nom

vcouu

I

I

umamv

I

.amma

|

o.mH m.vN m.mH a.mH m.Ha m.HH

I

›.mm m.vm N.›H

I

*o.m *m.m xm.m *m.m

cvaanus

*m.m *m.m *m.m *m.v

uemm

m.m

I

uuwumm

I

cewm

zoo

mxaao

I

I

I

I

mmmanmmma

mama

| H

m.m w.H w.N m.m m.m m.m m.m m.m m.v

|

o I

*o.m- |N.0| «m.H| *m.m- *m.m- *m.m›

I

m.o| m.H-

uewnuxm avmvaan

I

upsmma

I

I

.amma

I

.vmma

|

nom

nmwuswwuwmcwcvawnub

I

|

cwum

umvom nmnnm

|

uuoc

I

um

HMOG

umnom

I

uuoc umbmm unoc

uuacmaocww

I

I

H H H H I

mmaxmm mmaxwm

|

M H H H |

cmcowamnmsaoaxooum

|

uwcoammn umcowmmu

cwcowmmuwmuonmuoo

uwcowmmu

cmcowmmnmauonmuow

|

|

HGCOHÖGH

uwucmaqa umbcmwcw

cmcowmwumäaonxooum

mm\mmmH mm\mmmH

|

mmumuma

cmcoammuoeamz uouxcsamnuoum umuxcsmmmnnum

ww-wmmM

|

umuxcsmmwboum

nwuwwmmmo

I

umzoammmuaom

a.w

uwuxcømonvoum

|

umumamaaø

CWCOHUWHDEHNE

BHMHM

|

I

.Hmuuqmooum

|

muvcaz muuoz muucuz munoz

I

aamnme wmmasz mmmasz

wanna: MHUCHE

ncmus

I

mqmm Uümwh

I

.II AH Am

118 Utbildning

m.mm m.mm m.om m.mm m.mm m.mm m.vm

mmmuamv

m.Hm |m.m

nwavøuw

m.m| *o.m| m.v- m.m-

ummcH

H.oa H.vv.w-

ueoca

.amuucwooum

nu: o.mm m.vm m.vm m.mm «.mm m.mm v.mm

q*v.mu

v.mm

«m.HH| *m.mH» *m.oH- *m.oH-

m v.m-

*m.mHn

«N.HH|

ummvcm

inom nemo

m.›H

mcHcmaoUwuumm

w.›m ›.ov m.«m ›.mm H.om H.«m

.wmmalwbma

*m.n

*v.mH

o.ma *u.u *v.m *m.w m.m *m.v

*o.m

uuwuwm cvaanus

cewm

.maumsoammumvmumuoum

vcmuu

w.m o.m o.H m.m m.H m.H m.o ›.m

-w.o

*o.mn um.o- am.o»

m.o

o.H| m.os m.mu

uäouuxm Hnmoaan

uemm nuømma

.uwmuømwnmmcacvaanuo

a

mmmaummma

uwcowumaum

uwcowmmumvmumnoum

uumuwumumon uumumbmumon

uumummu›s uumummuxc

mmxmmma

gsm

msnmew msamsm

mm\mmmH mmamnma mmxmmma mwxmmma mmummma mmammma mmumuma

cmvwueowuuounm

m.m

smxHm

uuaamsocwo

w w w

mamcowmwu

w w w

ssnucmu

Hwvcoamwm

mmmaøz ncmue eøuucmo uuoumz uuoumuu» uuoumz unoumuu»

mmmasz mmmasz

om om om

aawnma mmmasz

om om om

mqmm hamna maaá hamna ncmna

A A A A A A

Utbildning I I 9

v.vm H.mm «.mm «.mm m.mm m.mo v.mm v.mm ›.«m ›.›m m.mm

xm.wI

am.o uv.u

*m.oHa

m.m- -v.m- w.m- m.oa |0.N|

›.mm v.Hm w.vm m.«m m.mm «.mm ›.›N o.mm v.wm m.om m.Hm

Q«m.m| *o.u- -o.m- -m.m- «H.wH| *n.mH- «N.mH| *m.mH- *m.mH-

m.Hv m.mm a.mm v.mm m.mH v.mm v.mm o.Hm «.mH m.›m w.mm .mama

Q*N.mH

*m.m m.m m.m *m.m m.w um.m m.m um.v

:oo

o m.H o.N mmma m.o H.m ›.H m.m ›.m H.m m.H H.N ›m.o um.o -m.N -m.s- m.o| N.w| -m.ou m.m| |m.0|

.amma

.vmma

cmuw

um

uuoumuua uhohmuuä

mmcxøm mmcxmm

amma» amma:

uuoumc umuum uuonm:

Hm Hm

Hmuuä

uuoumc uuoumc

mmxmmma

umuum

uuoumc

mmumnma

ugoumc “Homme

Hmuuä

uuqmo uucmo uucwo unmc nmuum Menmo UHOHWC umuuä

uoumammaa uwuwammmb

IHM:

uwumøaxmwuwuso

uaovcmam neoucmam usoncmam

Huam eaamm uumum wumm saamm uumum wsnmem Eaamm msnmsm wumm Eawmm uumhm mscwsw Eaamm m:cmEm HEOUCMHQ

HHQW

mmmaøz

UCGHH Aa Am

W _ W

120 Utbildning

m.mm m.mm v.vm m.mm v.ow m.vm

mmmuaov

H.mm

uwuwm

m.Hm

nmwvøum

-m.m- -n.H- |m.H|

m.o m.m

ummaa

v.v- m.m|

.amuucwooum

aus o.mm m.mm m.mm v.o« ›.mm v.›m m.mm

v.mm

«N.NHn

*H.m|

*m.mH- *m.Hw|

m.m› m.ms g.m-

.OCHCWHxrOUOHHWW

ummvcm

|u©m cawm

o.›m m.wH m.vH ›.›H m.mm m.Hm w.om .mmma

.mmmaumwma

o.mH *o.m *m.n -m.m

-m.m- -m.N-

m.m

cvaanus

.mcnwcoamwumvmumuoum

N.H|

uumuwm

zoo

csmm

mmma

vcouu

o

w.m o.m m.m ›.m m.m m.H o.H 0

*o.wu um.oa

..

m.m H.o

|H.H|

uewuuxm

.uwmnømwummcacvaanub

Humuaan

uamm uuømma .amma

a

.vmma

cmam

mmmaummma

um

uwøoaumaum

|

uwcoaownmvmumnoum

|

mmcxmm mmcxmm

|

|

|

unoumuux

|

uuoumpum

nom

|

mm\mmmH

munomñmd

uuoumc

mmxmmma mmumumw

cwvwneoemnöouaøorawz

uuogmc

mm\mmmH uuoumc uuoumuu› uuoumc uuoumuu›

mmummma mmammma

uuoum: umuux unoum:

mawcowmmueoca

gmpmamaao nmuwammmb

HMMHM

uuaqmsocmo

mmmasz saamm eaamm uumnm uumum mønmem uumum msamsm msawsm

nqmna møamam

mmmasz

Eawmm Eawmm

ncmue

.

HHQQMH_ mmmaøz nqmue maam

.

mqmm

nu Aa Am

och arbetsmiljö 121 Sysselsättning

7 Kapitel

Sysselsättning och arbetsmiljö

i hela landet. Vi har haft en starkt ökad för- Sysselsättnin gen har ökat värvsfrekvens bland kvinnor, med en svag minskning bland parallellt män. Under hela efterkrigstiden har ungdomsutbildningen förlängts, och det har till att minska sysselsättningen, eftersom inträdet bidragit arbetsmarknaden nu sker allt senare. En faktor som bidrar till en läpå är sänkningen av pensionsåldem och ökningen av gre sysselsättning som har lett till en i förtidspensionärema, sysselsättningsminskning absoluta tenner bland äldre män. Sammantaget har vi emellertid haft klar av även under efter 1975, en ökning sysselsättningen, perioden och den kan helt tillskrivas kvinnornas utträde på arbetsökningen marknaden. Mellan 1950 och 1985 ökade kvinnornas förvärvsfrekvens från 33 till 85 procent.

arbetsmarknaden domineras av två huvudtendenser. Utvecklingen på En inom industrin avlöstes av en expansion av sysselsättningsökning och sedan av 70-talet Särskilt den offentliga tjänstesektom, början sektorn. Kvinnornas kom således i den offentsysselsättningsökning sektorn Den andra trenden gäller liga (vård, omsorg, utbildning). spe- De

cialisering och professionalisering inom arbetslivet. traditionella

minskade och Aven arbetaryrkena tjänstemannayrkena expanderade. inom skedde omfattande Mekanisering av arresp yrken förändringar. ändrade arbetets innehåll. Och alltflera yrken är numera betaryrkena kvalificerade: de kräver och möjligheter till självlång utbildning ger realiserin g.

Dessa allmänna har haft konsekvenser för ututvecklingstendenser av arbetsmarknadema i olika delar av landet, och för bevecklingen Storstadsregionerna utvecklades från folkningens bosättningsmönster.

122 och Sysselsättning arbetsmiljö

nationella servicecenua till nationella och de har kompetenscentra, alltmera dominerat över landsorten under de senaste decennierna. Tillväxten av den sektorn var inte större än i landet i sin helhet, offentliga utan det var mest inom som företagssektom storstadsregionemas dominans blev allt starkare. Eftersom dessa är med tjänster förknippade hög utbildning innebar att kom att bli utvecklingen storstadsregionema nationella kompetenscentra (ERU,1989). Denna förstärks utveckling av att det är i som är särstorstadsregionema utbildningsutbudet störst, skilt inom högskolesektom. Denna bild framför allt för Stockgäller holmsregionen, som har blivit ett alltmera dominerande nationellt centrum. Stockholmsregionens roll som för nationella och knutpunkt internationella kontakter har förstärkts. har Samtidigt Göteborgsregionens nationella roll blivit Dess som landets ledande svagare. betydelse import- och har blivit mindre och den karakteriexportharnn markant, seras idag framför allt av en stor industrisektor. har Malmöregionen omvandlats från ett centrum för nationell till industriproduktion ett regionalt servicecentrum (ERU,1989).

Under har fått efterkrigstiden storstadsregionema en betydande befolkningstillväxt. Sedan 1950 har ökat från 27 till 34 storstadsbefolkningen av landets Vid en full procent totalbefolkning. utveckling mot sysselsättning för både män och kvinnor blir de stora städerna särskilt attraktiva: deras större arbetsmarknad för alla i ger bättre valmöjligheter familjen. På mindre orter är utbudet av arbetstillfällen mindre och även mindre varierat.

Storstadstillväxten förde med att sig storstadsregionemas yta växte, och den nya befolkningen bosatte sig allt längre ut från stadskärnan. Inom en inre mostorstadsregionema uppstod differentiering: nya och derna bostäder utanför och byggdes centrum, där ligger också huvuddelen av småhusen. En betydande andel av de nya kvalificerade arbetena emellertid i centrum, relativt ligger på stort avstånd från de nya bostadsområdena, och med långa resavstånd. På sikt bör därför innerstaden bli alltmera attraktiv som bostadsområde med för personer kvaliñcerade Detta aktualiseras också med yrken. anledning av samer-ingen av den gamla stenstaden under de senaste 10 åren .

Sysselsättning och arbetsmiljö 123

Sysselsättning och välfärd

Sysselsättningsutvecklingen är av central betydelse för befolkningens materiella levnadsförhållanden. Trots den ekonomiska krisen har sysselsättningen fortsatt att öka även efter 1975. Det är bland kvinnorna hela ökningen har fallit, och den faller i huvudsak inom den offentliga sektorn. Kvinnornas sysselsättningsökning har parerat reallöneförsämringarna. Den har också inneburit en allmän inkomstutj ärnnin g mellan hushållen, och en allt större andel av de vuxna har blivit ekonomiskt har ATP slagit årskullar utan eller självförsörjande. Samtidigt igenom: med ATP har ersatts av årskullar av med full

minimal nya pensionärer

ATP. Aven detta har till en mellan husbidragit inkomstutjämning hållen. fortsätter nu att öka att arbetstidema sysselsättningen genom per anställd tenderar att Öka: deltidsarbetet bland kvinnorna ersätts alltmera av längre arbetstider. Det innebär att hushållens inkomster liksom fortsätter att utvecklas i rätt inkomstfördelningen riktning. som blir mera innebär den Samtidigt undersysselsättning ovanlig emellertid ett problem framför allt i glesbygder med en svag arbetsmarknad.

En vars ekonomiska villkor har utvecklats sämre än gegrupp nomsnittet är ungdomarna. Deras inkomstutveckling har släpat efter: ungdomsutbildningen har förlängts successivt och arbetslöshetsriskema har i allmänhet varit större bland ungdomarna. Inkomsterna har kommit senare och är mera osälcra.

Sysselsättningen har länge varit högst i storstäderna, och många av de nya kunskapsorienterade arbetena faller inom just storstadsområdena. Stockholms- och har haft arbetslös- Göteborgsregionen länge lägre hetstal, och har också en fördel i större valmöjstorstadsbefolkningen ligheter genom ett större utbud av arbetstillfällen.

Inom storstadsregionema finns det vissa skillnader mellan olika typer av bostadsområden som speglar sambandet mellan sysselsättning och inkomster, resp bostadsområdenas ålder. I kapitel 4 visade vi att tjänstemän var överrepresenterade i de attraktiva bostadsområdena och att den tendensen had.e förstärkts. talar för att hus- Kostnadsutvecklingen hållen i sådana bostadsområden i allt större måste vara utsträckning fullt sysselsatta. Vi kunde konstaterai materialet från folkräkningama att var i centrumområdena. sysselsättningsökningen lcraftigast just

124 och Sysselsättning arbetsmiljö

Sysselsättning

I detta behandlas två Vi inleder med kapitel aspekter på sysselsättning. en redovisning av och avarbetslcraftsdeltagandet resp arbetslöshet, slutar med några mått på arbetsmiljö.

till tabell 7.1 allmänna Inledningen ger den sysselsättningsutvecklingen i hela landet: Vi konstaterar att andelen sysselsatta har ökat med 3 procentenheter till 71 procent av hela i åldern 16-74 år. befolkningen Förändringarna är sammansatta av en svag i sysselsättningsminskning de övre åldrarna och bland (tidigare pensionering förtidspensionering män), mera studier bland men en stark ungdomar, sysselsättningsökning bland kvinnor i alla åldrar. Andelen heltidsarbetande 63 ligger på procent, vilket inte innebär någon större förändring under . tidsperioden. Fyra är från dvs procent utslagna arbetsmarknaden, förtidspensionerade eller arbetslösa sex Också det långvarigt (sedan minst månader). är relativt oförändrat, och inte heller andelen akut arbetslösa har ökat. De utgör 1988 cirka två procent. Däremot har andelen som har varit arbetslösa (någon under de senaste fem ökat med två progång åren) centenheter till 14 procent. När detta skrivs emellertid tillförsiktycks ten inför framtiden ha förbättrats: nu är 12 procent oroliga för att bli arbetslösa, vilket är klart lägre än 1978. Bakom denna siffra döljer sig ett medelvärde för 1983-88. Under perioden högkonjunkturens 1988 låg siffran på sju procent.

Stockholmsregionen har högst liksom flest heltidsarbetsysselsättning ande. Göteborgs- och Malmöregionerna ligger några procentenheter lägre och ganska nära andra större städer. Landets glesbygdsområden ligger ca 10 procentenheter efter Stockholmsre- Stockholmsregionen. gionen har också färre utslagna, färre akut arbetslösa och färre som har egen erfarenhet av arbetslöshet än riket i övrigt. Göteborgs- och Malmöregionerna liknar mera övriga större städer och i glesbygdema är andelarna som drabbas av dessa dubbelt så stora som i Stockproblem holmsregionen. Både och Malmö emellertid över Göteborg ligger riksgenomsnittet. I viss mån är dessa siffror en av underskattning otryggheten, eftersom selektiv kan inverka resultaten. flyttning på

De inomregionala skillnadernai bör i första hand storstadsregionema ses i ljuset av det bosättningsmönster som ges av marknadskraftema på bostadsmarknaden: boendekostnader (insatser, månadskostnad) i relation till de boendes ekonomiska resurser, samt olika gruppers boende-

Sysselsättning och arbetsmiljö 125

mmnamuwn

-um

H

mHHouO

H.m

HHn «.mH H.oH a.vH w.mH m.mH H.mH «.HH m.HH

H.m- H.m» *m.m» m.m- m.m- m.m- o.m- m.m- -m.v-

.umvcma

nmuwnum -muonmoH Ncwumwum

H H

m.vH H.oH o.«H H.mH H.mH «.mH H.mH m.mH m.mH

h*N.N H*m.m H*m.v

m m.o v.H m.m m.H m.H H.H

He

nmuonum

H H H

umamu

m.H m.H m.m m.N H.m H.m

.mmmH-mHmH

m.m «.H H.«

-H.o -m.o -H.H

-v.o- -m.o»

moH m.o

m.o- m.o-

mxHHo

.HmmcmA -mumnum

m.v H.m m.m m.H m.H H.m m.v m.m o.m

Ucouu

H

mna -w.o »m.c »H.o -H.o -m.o

-m.o-

m.o 0.H

m.o-

uwnmnamumnnm

uemm

H H H H H H H

:Hon

-Hmz\uHu

m.mm H.Hm m.mm m.Hm H.Hm m.mm m.mm m.mm m.HH

Humawn

-m.H

.muuoH.m.H

m.o m.H o.v m.H m.o m.H m.m

mm m.v-

mmmH-mmmH

cuo o.HH m.mH m.mH m.m› «.oH H.oH H.oH m.mm m.mo

nawmmäm

o*v.m

muumm

«m.m «m.m |H.v H.m m.H *o.v m.m -H.o

HHmnmu

una

mcwcuummawmmam

Honom uuoc Honom uno:

umonn uuo: Honom uno: HOUGD

H H

uuHcmE0cw0

H H

H H H H

umcoHmmu uocoHomu uozoHumu um:oHmmH uouocuou

ømcøHmmummuonmuow =mcoHmmummuonmunu

uoucmHcH umu:mHcH

ømøoHmmumsHogxooum :m:oHmmumsHoc«ooum

mm\mmmH mm\mmmH

uouxcsmomuoum uouxcsmmnvoum uouxcsmunuoum

mm-mHmH mm-mHmH

cmcoHmwuoeHmz :m:oHmmuosHmz umuxcsqumunum

H.›

.Hmuunmooum HOCOMMOMIHDM

& om

ouvcHz muvcHz muuoz muu:Hz mHn=Hz munoz

Hampus mqmm mmmHøz u:muH wmmHsz u:muH

^muH

126 Sysselsättning och arbetsmiljö

mmoamumn

:um

mwaouo

aan m.oH m.HH H.oH

|®

m.n- *m.m- m.v- UN m.v- v.m-

1 N

nmumnuc muwnmna Cwummuw

H H B 5

m

m.«H m.aH m.«H a.Na m.oH

H.m

«.oH ›.ma

H*N.N a*N.u v.v m.a W.H

v.o- m.o- |M.ø|

nmuwnum

RQ

.HMUUCOOOHN

m.H m.H

mcacmwoUouumm

N.N ›.H «.H H.a m.H m.m Q

|N.0I

una |v.0

|H.0| -v.o-

m.o

|N.QI

.ummcmA nmuwnum

m.« m.m v.m m.« m.N o.m m.m m.m

una -m.o :m4 -m.o

-m.o- «n.m- -m.o-

m.e m.o

.wmmaumuma

namn

.MCHGCOHUOHWUMUWHOUM

a a

.uonmnamumnum

a a a

»Hmn\u«u

m.om u.«m ›.Hm o.mm a.wm m.mm m.Hm

Humaon

m.o N.mm

m.o m.H

mm m.o- m.v- 0.H| nå: m.m-

vcwuu

naommmw

o.H› m.«› m.mm o.m› m.m› o.m› m.mw

n«v.m

m.o›

:oo

muumm

*m.v

*m.aH

ua.” *m.v *m.m

»Emm |H.v|

.n

AGI

mcacuummammmhm

mmmaummma

H®COHUMHHM

zmammzomnmsmmoam

uumunvmunon uuwnmbmumon

uumummuzn uumnmmuaa

uou

om\mmmH mannen

mmxmmma mmumnma mwxmmma mmxmmma mmumuma

møzaem

mmumnmn mmumnma

N.b

amxHm

uu

cwvmuåomuuouoh

mamcoawouñocw uuacmeocwo

m w w w w m

OM

vcmua Eønucoo uuoumz Esuucmo uuoumz uuoumuu»

aaonme HOUCOHWOM

mmmaøz

om om om om om om

mmmaøz uzoua ommaøz ucmua mmmaøz uumua

099%

mama mage

A A A A A A

Sysselsättning och arbetsmiljö 127

.. m.m m.m m.› m.m

m.mH m.oH «.«H o.mH m.HH H.oH

m.m› o.m- a*m.m› m.»- m.w- *m.m› :m6: -m.mu m.m-

Q a

m.› «.m m.m

m.«H o.mH H.ma v.«a m.mH «.HH ›.aH a.›H

›w.a- a*m.mu

m.v v.v m.H m.H m.m m.u

nd:

m.H m.m ›.o m.m H.u m.H m.H m.a m.m m.o m.o

-m.o -m.o -m4

am.o- |m.ou

H.a

v.Hu w.ou o.mn

›.N v.m m.« m.m m.m m.m o.m m.m m.m m.a m.m 0

-n.a am.e

um.o-

w.H

nm.m:

vä

m.H- |N.H| .MUHW

a a 5 .m

m.Hm m.Hm mamma

m.mm ›.mm m.om «.mm o.mm m.wm «.›m ›.›m o.mm

m.o a«m.n m.H -o.m

m.mu m.ma v.m- n.m- m6:

N.H› ›.Hh v.om H.o› m.mm m.H› m.m› m.m› m.m› m.om o.m›

*o.m um.o -v.H ›m.H *a.m -m.m

uw.m›

o.m

m4..

COHHWQMU

uuououua uuoumuuä

HOUCS

amma- Hmmm:

uuoumø umuua uuoumc umuum

am am

uuoumc unouwu HOUOCUOM

mmxmmma

uouum umuua

uuoumc

mmummmn

uucoo uucoo uucmo uouum uuemo

umumaaxmovmuao

uuoum: »unc uuoum: unoum: amma umuuä

ueovcmam usoucmam usoucmum

Om

saamm uumum aaamm uumum aaamm msnmem uaouømam saamm uumum mscmsm msamsm

mønmsm

mmmasz

«um= ›«umm ›wnmw ›wuaw 53mm

uqmua AMIH

128 och arbetsmiljö Sysselsättning

mmmamumn

-um

mwaouo

H.m

Han v.NH ›.oH H.om ›.NH m.mm H.oH «.HH

-m.Q-

.. .. w.H

m H.m| u.ma m.v-

UUHCMEOCOU

|WU®QH4 umumzmoa Ncwummuw

.hmlmmma

N.vH w.HH v.mH m.HH

hxN.N h«N.H

m.wa H.› H.› H.om

mc«cmaoUmuumm

-H.o- -m.m-

m.m m.m- m.o-

se

.amuucwooum

N.N w.H ›.m m.« m.H m.m m.o m.o :oo

IMU®DH@

una -u.o -H.o

-o.m-

m.v |H.Q| m.o-

. mm-

Nwma

.HmÖCNÅ nmuonum

m.« m.m ›.› m.m w.m m.a o.m m.H

maa -m.o -m.m -o.N

-m.o-

m.m o.H

UOEWDHDUUQHM

H.o-

cwum

.maumcowmounvmumnoum

a s a

namn

IH®Q\UwU

mmcxmm

m.om m.vm m.mm o.mm H.›m «.›m o.mm m.mm

Humaon

-m.H am.e

.. m.o B00 mm m.oa m.m- m.mu

.mmmanwhma nawwmmm

o.H› m.v› ›.mm m.m› m.mm o.m› v.om m.m›

m*v.m -o.H

muumw

mcacuummammmmm

*m.v

-v.m- |v.ma am.v-

HQUMHOQQD

H m.v

.mpma

uocowumaum

namn»

um

mmcxmm

zmammzomomemmoam

.muummawmmhm

»Emm

.muaamumcm

uuoumuua uuoumuux uuouwuum

mm\mmmH uuoumc uuoumc

mmxmmma wmumnma

cmvmuñoemnmoumcomaaz

MUHOM.N.F mm\mwmH uuoumc uncumc uuonwc

mmumumw mm|m›mH

umuua umuux

mmmaummma

uuoum:

uouuqmmaø

HEMHM

MHMGOHOOHEOGM

»umncm UHMQCW

mmmaøz ucmue aaamm uumum uumum msamem mssmsm saamm sawmm uuwum mscmsm wscmsm ommasz

sdamm

HHOQMB una mama ommaøz ucmua mqqm Ucmuñ

AH Am AM

Sysselsättning och arbetsmiljö 129

preferenser. Vi har sett i 4 att i de övre åld-

kapitel högre tjänstemän

rarna tenderar att bli alltmera överrepresenterade i centrum, och att andelen ensamstående samt pensionärer minskar. Den främsta orsaken bör vara av bostadsbeståndet och

förändringarna (färre smålägenheter

färre omodema bostäder) och därmed av boendekostnadema. Sysselsättningssituationen för de boende bör i huvudsak vara en följd av de omflyttningar som denna utveckling alstrar.

I tabell 7.2 kan vi se att fortfarande är i sysselsättningsgraden lägst centrum, vilket hänger samman med en högre andel äldre. Den har emellertid ökat mest där, och detta bör bero på en ökad inflyttning av i den övre I centrum finns också en ökande

yrkesaktiva medelåldern.

andel som arbetar heltid. Okningen är större än i förorterna. Tendensen är således och den vad vi fann i kapitel 4: stortydlig understryker kärna tenderar att utvecklas i riktning mot ett stadsregionernas bostadsområde för fullt sysselsatta tjänstemän på högre nivå och i den övre medelåldern. I centrum finns emellertid fortfarande en överrepre-

sentation av icke förvärvsaktiva resp icke heltidssysselsatta.

I förorterna hittar vi variationer som hänger samman med bosättningsmöstren för olika typer av hushåll. I småhusområdena ökar nu sysselsättningen. Det bör i första hand bero på den allmänna sysselsättningsökningen bland kvinnor i bamhushållen.

I tabell 7.2 ser vi vidare sambandet mellan boendeform och trygghet på arbetsmarknaden. I småhusområdena dominerar de som har en stark arbetsmarknaden, och detta är ju ofta också en förutsättställning på ning för att kunna välja det relativt dyra småhusboendet i stortstadsregionema. I småhusområdena är således personer med arbetslöshetserfarenhet, akut arbetslösa, utslagna från arbetsmarknaden, och personer som känner oro för sin klart Dessa

sysselsättning underrepresenterade.

grupper är istället överrepresenterade i flerfamilj sbostadsornrådena, särskilt i rena hyreshusområden, och hos allmännyttiga bostadsföretag. Allmännyttans i förorterna ha den mest

miljonprogramområden tycks

utsatta Var femte vuxen i befolkningen. allmännyttans hyresornråden från miljonprogrammet har varit arbetslös någon gång under de senaste fem åren.

130 Sysselsättning och arbetsmiljö

Arbetstider

redovisas endast i detta De konkreta

Arbetsmiljön översiktligt kapitel.

arbetsförhållandena i olika och för i olika bo-

regioner befolkningen

stadsområden bestäms i huvudsak av den lokala och yrkesstrukturen,

bosättningsmönstren för olika yrkesgrupper. I tabell 7.3 visas hur arbetstidema resp hur den kronkreta arbetsmiljön ter sig.

Arbetstidema i tabell 7.3 kompletterar den bild som vi fick i tabell 7.1 av arbetskraftsdeltagandet. Vi arbetari medeltal 35.9 timmar per

vecka, och arbetstidema ökar med knappt en timme 10 år. I stor-

på

stadsregionema har man de längsta arbetstidema, och Stockholmsregionen ligger högst även här. Eftersom restidema är längst i storstadsområdena innebär detta att även den sammanlagda bruttoarbetstiden är

längst i Stockholmsregionen. Eftersom storstadsregionerna har en

överrepresentation av kvalificerade är obekväma

tjänstemannayrken

arbetstider mera sällsynta.

Inom hittar vi variationer som variationen

storstadsregionema speglar

mellan olika yrkesgruppers Vi kan

bosättningsmönster (tabell 7.4). konstatera att hyreshusområdena i förorterna, särskilt allmännyttans från miljonprogrammet har en överrepresentation av som har

personer obekväma arbetstider (var fjärde i ytterortema). I de mera attraktiva bostadsområdena (t ex småhusområden i närförorterna) ligger den andelen på cirka 12 procent.

Arbetsmiljö

Skillnaderna i yrkesstrukturen leder också till regionala skillnader när det gäller befolkningens arbetsmiljö. I tabell 7 .3 visas att befolkningen i storstadsregionema, och då i

speciellt Stockholmsregionen, praktiskt

taget alla avseenden har bättre fysiska arbetsförhållanden: arbetet är mera sällan fysiskt tungt, mindre bullrigt, och dessutom mindre monotont. Däremot är flera berörda av psykisk som är

ansträngning,

vanligare i mera kvalificerade arbeten. är mindre

Göteborgsregionen extrem i dessa avseenden, vilket hänger samman med en mera ornfat-

tande industrisektor.

De inomregionala variationema följer samma mönster. Centrumbehar mera kvalificerade och

folkningen arbeten, följaktligen något

Sysselsättning och arbetsmiljö 131

H E4

:ch

m.oH m.NH v.HH o.HH a.Na H.Na v.NH o.mH

W H M W M M N Q

Q 0 0 a N ? I T

B EEE-ch l

|cm.x›mm Imcmuum

H.vv m.Hv o.H« ›.o« m.mm o.mm m.mm ›.«m

Q W W W N N W Q

Nmvcm

.HMUUCOOOHQ

H N Q N W H Q W

nmncono mUcm©U mumaaøn

.UGUCMH

m.«m m.oN «.mN o.oN ›.«m o.«m w.›m m.›m m.«N

mmwammo

PG

*o.v

mmcøu muu›H

.mmmH-m›mH

HMHQU

m.mH H.mH N.aN «.wH m.mH m.oN m.mH v.«m m.mH

»omv «A.H

MMHHC

umccm anwa

vcmuu

cm

H

m.mm H.›m o.mm m.mm m.mm v.mm m.mm N.mm m.mm

a*m.c *N.H |m.o q*u.o |m.0 «H.w *m.o

|v.e|

Hu«u.num

»Emm

N.H

HMEHOZ |ox0m

uwvnm uuoc Hmbnn

GÖUCMHHMCHOMWUWQHW

mmmaummma

HNOC

umvnm HHOG umnnw HHOC

a M H H

.muummammmam

a M H H

.muaamumcm

cmaowmmumeaonxooum aocowmmummuonmunw cmcowmmummnonmuco

Hmcowmmu Mmcowmmn

ung

uøcoamwu uwøowmmu

mmxmmma mmxmmma uwvqmaca umU=mH=w

mmumnma mmumnmw

cmcoammuosamz umuxcsmwmvcum CGCONOGHWEHOCMOOUW umuxqsmonvnum Hmuxcsmvhvnum

.M.F

umuxcømwmvnum CMCOHUOHDEHNE

uuaamsocmw

uumncm uumacm

&

muvcwz muvcaz muuoz mnucwä mubcwz muuoz

mmmaøz ucmua mmmasz

HHGQMB mamm Ucmuh

Aa .N

132 Sysselsättning och arbetsmiljö

H B H h H H

m.HH m.m H.m m.mH m.mH

:cm

m.HH ›.oH m.ma

Numaeuow

sxN.v|

aw.N

umauxmb

N.w|

m.H| m.ou m.H- m.c- m.H-

zoo

mmmaammma

H B

«.mm

m.m« m.om m.m« o.m« o.mv m.m« m.Hv

umcmuum

o

m.H

|cm.x›mm

m.o v.v m.a -m.w m.a

Novum

N.N|

nom

m.m

MHMGOHÖQHEOCH

m.m m.m ›.m ›.w «.m H.› m.m

umncouo

*m.m-

®U:m©U

|a.0

|m.0| -m.o- -v.o-

Numaaøn

v.H| 0.N| m.N|

UUHCWEOCGU m.«m

M

«0.v o.am ›.›a m.Hm m.am N.›a ›.vm o.›m

*H.m -m.v

mmaammo

-m.o-

a.m n.v m.H o.n

mmcsu Nuwwa

.OCHCWHxVOUÖHHWW

.amuucoooum

m.mH m.mH a.mH o.›H o.mH ›.mH m.mH o.Hm

:omv *u.a |o.N -m.a

|v.o|

m.H m.m o.m m.H

umaC Huan

en

m.›m m.mm ›.øm

amsuoz |ox0® Hv«u.num

.mcuoøowmoumñmumuoum

.CMUBMHHNÃHDWWUQQHG .mmmHum›mH

zmammzomamammosm

uumumvmumon uumumvmunon

mmxmmma uumumwuwn uumummuxc

mannen mzcmsm

mmxmmma mmummma mmxmmma mmxmmma

mmumnmw mmumnma GQUNHEOW mm-mnmH

vcouu

«.›

a.umcowum«um

BMMHM

W w w

uuouwuuw

w w w

aovcoamom

UHOHMH

ummua Ednucwo »uoumz EDHHCOU uuoumz

wmmasz

om

mmmaøz

om om om om om

Haonms wmmasz UHOHDh

»Emm mama ucmua mqqm wmmaøz ucmua ucmua

HN A A A A A A

Sysselsättning och arbetsmiljö 133

5 a H m.m

o.mH m.mH m.mH

m.› o.m «.m m.m

›.mH ›.mH m.mH

uo.w-

m; o.H H6- m.on m.o» H.N| m.vu m.m-

a

›.mv H.›« m.mm m.H« m.o« m.m« H.mv v.m« m.mm m.H« ›.m«

»m.mu

?m n.a in m.m m.o- m.o- H.o- a.m-

v.« m.m 0.» «.m m.m m.› o.m o.m m.m ›.m «.m

nåd: *v.m: av.o- Ls- -m.o› -m.mu

m.m

m.m- m.au

v.oH H.Hm ›.«m o.mN m.mm m.mm m.mH m.mH m.Hm o.mH m.mH

v.n -m.m m6 m.m m.m -m.v uv.w

nå: w.o»

H.mH H.ma m.mH m.wH m.om ›.wH m.ma w.mH m.mm «.«H m.ma H.m -m.H :MQ m.m -m.w »m.w uv.o

mig- m.m-

m.›m H.›m o.›m m.om m.mm m.mm m.mm ›.mm m.mm m.mm m.mm o

...Yo -o.u -c.H -m5 -H.e -H.o -m.o uo.w

uuouwuum unououä

.muummammwzm

amma- amma:

umuua .mvaawumcm

uuoum: uwuua uuoum:

ao E

uuoumc umuux

mm\mmmH

uuoum:

uuoumc uuoumc

mmuwnma

puoumc

uwuu›

uucmo uucwo uucou -umø uwuua uucmo uuoum: -äs umuua

uumncu uumncm

ueoucmam uaovcmam usoncmwm usoncmam

HÖUWDHMWGUWHEÖ

saamm uumum saamm uumum msnmsm eaamm mønmsm wuaw snamm mscmsm saamm msamsm wmmasz

«umx ›auam ?Hmmm uäum

hamna

Aa .N

.k

HN A. co .M nd m

W, mo 0 .M .w .M W mw H0

H H

nam m.Ha m.HH

m.› m.m

o.mH ›.mH m.Hm

a.m

umnuxwb mumqeuow

N.H| *m.m

..

m.w| m.m» m.nu o.v|

:oo

R

h

«.mm

m.H m.m« H.Nv m.mm m.Nv v.m« ø.m« H.o«

1øm.x›mm :mamman

-m.m

..

|v.w|

m.o

moucm

m.o

MHMCOMOOHEOGH

v.m-

usmm

uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu

m.m

mmmaammma

m.w

H.oH

«.m m.› m.› m.m ›.m

uoncouo muoaasn

*m.m-

wUcm©U

..

m o.v

v.H| |H.H|

H.N

unw N.vm

OCHCWHxVOUUHHWW

*o.v o.HN m.›m H.«m m.›m ›.mm N.mH o.«H

mmaammo

am.m :n.m *w.w

..

|m.H|

o.m

mmcøu muuaa

uuwcmeocww

H

m.mH m.mH m.HN m.«m m.mH o.mH H.mH m.mH

ummv xn.H

.

m.H um.m -m.m

..

|m.H|

m.o

umccm Hvwu

cm

m.mm m.mm ›.mm H.›m m.mm m.›m «.mm m.mm

n*m.e -m.o nm.c

GQUGMHHWQHOMWUÖQHC

..

|H.H

|H.o|

HuHu.num

m.m

amsuoz |ox0w

.mcumcowmmumumumuoum

.mvaamumcm .muummammmwm

mzomnmammoam

MHHOM

uuouwuum

mmxmmma

w

uuouwuum

uuoumc uuoumn uuoumuuä

mmxmmma mmnmmmw

cmvmuåoemumonmconaaz

mmxmmma

.mmmanmnma

.

mmamnma

uuoumc uuoumc uuoumz

mmumnmm

umuum uuoumø umuux

V

.

m.

.EEE

uumncm

u0c0wumaum

uumnøm

wmmaøz ucmua eaaøm eaamm uuwum uuwum møsmsm msnmsm saamm sawmm uumum msamsm mscmsm

HHQQMB uaouu wmmaøz mamma mmmaøz bcmuh

mama 43m

ss -- AH Am

Sysselsättning och arbetsmiljö 135

mindre i arbetet. Det också småhusområ-

fysisk belastning gäller

dena i förorterna. De som har tunga arbeten bor framför allt i hyreshusområden i förorterna, och särskilt hos allmännyttan och i

rrüljonprogramormâdena.

Inkomster 137

Kapitel 8 Inkomster

variationer av inkomster beror i

Geografiska befolkningens princip på

tre huvudfaktorer. De lokala arbetsmarknadema (arbetstillfällen, yrkesstruktur och lönenivåer) förklarar variationema mellan stora geo-

områden, dvs de av hela landet som tillämpas i grafiska indelningar

denna rapport. De variationema inom mindre

inomregionala geografi-

ska områden som fungerar som en gemensam arbetsmarknad, kan däremot återföras till de lokala bostadsmarknademas sätt att fungera. Där räknar vi med att befolkningens bosättningsmönster är en konsekvens av bostadsområdenas attraktivitet och av boendekostnaderna: de resursstarka hushållen tenderar att bli överrepresenterade i de attraktiva områdena. Utöver dessa effekter kan vi räkna med att

demografiska

faktorer av betydelse för boendepreferenser kan inverka. Exempelvis

väljer barnfamiljer oftare ett småhusboende. Aven skillnader i åldersstruktur kan förklara variationer mellan olika delar av landet. Sådana variationer har delvis en i den allmänna

bakgrund urbaniseringsproces-

sen. Inom spelar även bostadsområdenas ålder en storstadsregionema viss roll: tendensen att bo kvar i den bostad eller det bostadsområde där man först bosatte innebär att och bostadsområden

sig befolkning

åldras tillsammans. Man får således en av äldre i de

överrepresentation

äldre bostadsområdena.

Flera av de inkomstmått vi använder i detta kapitel beskriver indivi-

demas ekonomiska resurser i relation till deras behov: de tar hänsyn till den man har och därmed till levnadskostnadema

försörjningsbörda

(tabellerna 8.1-4). Dessa beräkningar visar levbarheten i olika regioner och bostadsområden. En dålig inkomstsituation kan således bero på dåliga inkomster, men även på höga bostadskostnader, hög företc. Det innebär att vi delvis tar till att man be-

söijningsbörda hänsyn

höver ha högre inkomster i vissa typer av hushåll resp regioner, beroende En skillnad mellan storstäderna och på omständigheterna. viktig

138 Inkomster

resten av landet är boendekostnadema som inte beaktas i samband med inkomstberäkningama. Boendekostnaderna tar vi istället upp i ett särskilt appendix till kapitel ll.

I detta kapitel använder vi statistik dels från ULF, dels från HINK (undersökningarna av hushållens inkomster). Redovisningen i tabellema 8.1-2 HINK som har tidsserier bygger på längre (1978-1987), medan tabellerna 8.3-4 bygger på ULF som här i huvudsak enbart omfattar perioden 1983-87. varandra: Undersökningarna kompletterar HINK bättre information om olika och ULF om imger inkomstslag komstproblem. Vi inleder med i redovisningen några delkomponenter befolkningens totala inkomster. Sedan vi över till ett sarnmanfattgår ande inkomstmått: disponibel inkomst konsumtionsenhet. per

Lön

Vi inleder med en av lönenivåema redovisning enligt deklarationsmaterial som i HINK 1978-87. inkomst utnyttjats Beräkningarna avser av tjänst för personer i åldrarna 16-74 år som har haft sådana inkomster. Här således alla anställda. Variationema har ingår att göra med två faktorer: dels lönenivå (tirnlön) dels under arbetstidsvolym året. Regionala variationer som visas i tabellerna beror båda faktorpå ema.

I tabell 8.1 visas att lönerna (i 1988 års penningvärde) ligger väsentligt högre i har en lönenivå storstadsregionerna. Stockholmsregionen som 30 procent än i norra och ligger drygt högre glesbygden nästan 10 högre än i och procent Göteborgs- Malmöregionema sammantagna. Tabellen visar däremot också att tillsammans med Stockholmregionen, de nona delarna av landet, har haft en sämre än de anlöneutveckling dra storstäderna.

Inom är löneskillnadema De storstadsregionerna också ganska stora. speglar olika socioekonomiska gruppers bosättningsmönster, och överensstämmer därför med de resultat vi fann i 4. I småhuskapitel områdena bor en mera välsituerad med särskilt befolkning högre löner, i de mera attraktiva områdena nära stadskärnan. Där lönerna ligger på 108 OOO kronor år. I i per allmännyttans miljonprogramsområden förorterna ligger lönerna på cirka 80 000 kronor, alltså en tredjedel lägre. I centrumområdena motsvarar lönerna för storstäderna genomsnittet

Inkomster 139

.^mmmaV

Mum aan H.v m.H m.H

.wv

m.m ›.m H.m

0Uummca:cwm

›.« .. .. .. .. .. .. ..

uuwcmñocmo amucm mmvnm um\ m.mH m.mH m.ma m.›H H.wH o.mH m.›H

-m.a

-m.w- |H.N| |m.H| -m.H- w.Hm.HH|

ummm

.umvcma

.›m-m›mH uamaoom mmuvwn

a

Auxuv

m.m m.v N.« w.m o.m m.m «.m

m *u.H N.H H.H *m.w *v.H n.H w.m

xzam mvunuuø

umaov

nvaøxm uoucmu

Auxuv

›.m ›.« N.m m.m a.m o.m m.a

*n.m *v.m *m.a *m.H

um

*m.m *o.m «H.H

nmaamx

mxaao

wxxxca amuwmmx

m.mm o.mm m.Hm ›.›m m.mm m.›m m.wm

Qmao Auxuv *e.v *m.m *w.m *m.m *m.m v.H

H

H.m

.›mmH-m›mH

COA ^uxuv m.mm m.mm ›.Hm m.mw H.om m.Hm ›.m› muumv

*m.m- *w.m- m.o- m.m- *a.m- «m.uu *m.w-

H

HCOUCMHHWLHOMMWEOXCH

vcwuu

ummcacxmumn

covmancmaawa cmumancmaams

osams osams

umcsssox

uamm

cmvmmnumu cwUm›nmmHm

cmummnpmu :mummnmoam

umøsssox

pmxmmma ›m\mmmH

mmumnma mmumnma

nmmaummma eaonxooum .muonwuno saocxooum .muoamumm

H.w

muuoum munmum

mmaauñmm

muunm muuoz muuoz

HMMHM

mmmmmwmmum

øuvom muuoz muuoz

aamnma mqmm mmmaøz mamma mmmaøz ncous

Hm mm mm vx mm mm am wm mm vw mm mm

now Åa

_ _

140 Inkomster

.

m

Hun

Awv m.«

H.v m.« H.m m.m a.N ›.a

N . .. .. .. .. ..

uåmm

umxuov

m.ma m.mH m.ma v.0N m.mH a.NN

Hmucm

o.›a m.›m

|m.vI

|H.H

MHMCOHUMHEOCH

|m.m› sv.v- |v.Q|

*o.uH-

m.v- m.m-

pmmanmmma

uamaoom mmuvan

Ayxuv

m.m «.« m.m m.« m.m m.o H.H m.m

xm.H m.H *m.w

M

m.N

|v.o:

m.w m.o w.m

men

uoucmu

h

-uaaxm

Auxuv

m.« a.w H.m o.« m.« m.m

uuacmeocoo

N N.N

I0.H «n.H

mcacmwxøovwuumm

*N.N *v.m *o.n *m.m *m.m m.m

mxxxca

m.mm m.«m m.mw w.mo H.mm H.mm w.om

Auxuv

o.mm

mmwa *e.v *h.v

.›m:m›ma

m.wm «.mm w.«m o.mm

m.moH

w.om «.mm

xH.vI

KZHE

*m.w›

.mcuwcowmmnmvmumuoum

m.m- H.M|

.COUCMHHWEROWUWEDXCH

umaamx

uumumvmumon uumummumn uumuwumumon

COÖWHEOWUMUWHOUW

uumhmmhäâ

H

›m\mwmH ›m\mmmH munnen wscmsw

nmammma

.nmmauwwma

nm-mnma

mmummmm mmummmm

›m\mmma ›m\mmma

N.m

cwvmuñomuuouom

ammHm

u®Go«umHum

m

uuououuw

w w w w w

awvcoamom

mmmasz Ezuucwo uuoumz Eznucmu uuoumz uuoumuu»

ucmua wmmaøz hamna

wmmasz

om om om om om om

HH®QMB vcouu mqmm MHHAN mmmaøz hamna

A A A A A A

&

Inkomster 141

m.« m.o ›.m m.m o.m m.m o.› m.› m.o m.w m.› .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .

m.ma m.mH m.om m.mm m.wm m.Hm a.vH w.mH m.om m.mH m.«H

-v.g |N.0

-m.n- -m.m- -m.H-

*m.mH- *m.Hv-

m.m- H.N| m.va m.m-

«.m m.« H.v m.« m.m ›.m ›.o w.m a.a m.m

o.aH

-m.v n.N u.H *c.m

-m.o-

m.v m.m v.H H.m m.o

*m.ow-

o.› H.m ›.› a.m a.m «.v m.v m.m m.m m.m m.m

*m.m «n.H «o.m *m.H m.m m.w *m.H m.m o.m

m.Ha

H.H

›.›m o.mm o.›m w.mm H.mm m.mm H.o› m.ww «.›m ›.oo m.mm

m

-m.m *m.m *w.m

*m.ma

m.m H.w m.v

m.m- m.ou w.N|

m

H.Hm m.mm

«.moH N.moH m.moH

o.›m m.ow

›.ooH

m.mm

m.moH

›.aw

-w.Q

-a.m-

m.0

m.a- 0.m| m.m- m.m| m.v› m.v|

m.nH| m.maa

uuouwpux uoumuum

amma: amma-

uuoumc uuoumq umuux

am am

Moan»

uuoumc uouum uuoumc umuux uuoumc uuoumc uuoumc

nmnmnma

›m\mmma nucwo uucwo uucwo namn mona» uucmo uucmo Hucmu uuoum: umuux

-ams

HWUWSHMWOUWHEO

ueovcmam usobcmqm usoncmam

aumm saamm uumum «umm Eaam: uumum mssmem HEOUCMHM eaamm mønmem Huqw Eawmm uumum wHQE saamm uumum mzcwsm Ewamm wsamsm

mmmaøz bcwua

142 bdmnmnv

Ucmuu

www .Han Awv m.m .. m.v .. a H o .N m w

MHMCOHOGHEOGH

uemm

umxumv

m.mH m.mH H.wN v.mH N.mH ›.mH

Hansa

m.mm m.mm -xsnm |m.N| m.v|

pmmaummma

M

-Hmaoom mmuuan

Auxuv w.m w.H 0.» m.o o.H o.«H o.mH «.« «u.H m.H |m.H -v.o -w.oo.m m.w m.o

.OCHCWHxVOUQHHWW

unm

øvaøxm uoucmu

Auxuv ›.m m.« m.H «.m m.m m.m w.m a.«

uuwcmeocow

«N.N *v.m *v.w *m.H *v.m -m.Nm.g m.v

wx\x:M

m.mm m.vw o.om m.mm «.mm m.›m ›.m› ›.mm

mman Auxuv *o.v «n.v

*w.Hm

*m.m o.H- o.H- -v.H-

«H.HH|

.CGUCMHHWCHDMUWEOMCH

.›m-w›mH

Auxuv m.mm m.mm m.m› ›.Hm ›.Hm «.mm

o.mHa m.›oH

coq

.mcumcowmwumvmumnoum

*m.ms *H.v|

m.H m.n- w.m- m.mo.wH- H.mw-

xzHm

nmaamx

cwvmueosmnmoumconaaz

muuom

uuouwuum

CGUNMEOWUMUWHOUM

a

uuoumuum uuououum

pmxmmma uuonmc uuoumc uhoumuuä

mmummma

›m\mmma

nm-mnmH nmxmmma uuoumc uuoumc uuoumc

nmnmnmw

uwuua Hmuuä unonm:

m.m

uwcoaumaum

amzHm

.wmmmumwma

mmmasz ncmua mmmaøz Ucmna uumum uumum mønmäw møcmem uumum uumum mscmsm wscmsm ommasz

Ewwmw

Hamnma

eaaø:

ncmus

EHHGI EHHMI

mqmm MHHC

Inkomster I 43

(drygt 95 000 kr). Att inte den siffran är beror det inkomsthögre på vi har valt: här har inkomst av

begrepp ingår samtliga som tjänst, såle-

des även pensionärer och studerande. Om vi istället hade haft tillgång till timlöner skulle innerstaden än legat betydligt högre genomsnittet för storstadsregionema.

Skuldräntor

I tabell 8.1-2 visas även nettoskuldräntor för i åldrarna 16-74 samtliga år. Redovisningen avser skuldräntor som tas i deklarationen under upp kapital. Räntor som tas upp under fastighet kommer inte med här. Dessa skuldräntor återkommer vi till i kapitel 11.

Skuldema under har beräknats till 2 700 kronor for hela riket,

kapital

4 700 för och 3 200 för Mal-

Stockholmsregionen Göteborgs-och möregionerna samrnantagna. Och det är i storstadsregionema som den

har ökat mest. Det är stora förändringar det är om: i

posten frågan Stockholmsregionen är ökningen (i fast penningvärde) 3 700 kronor, dvs tre fjärdedelar av nivån vid mitten av 80-talet.

Tabell 8.2 visar att det är i centrumområdena, särskilt i centrala bostadsrättsområden som vi har fått en av skuldräntorna. Förkla-

ökning

i den ökade andelen bostadsrätter, som förutsätter allt ringen ligger högre insatser och belåning. Men även i småhusområden vi ha tycks fått en ökad skuldsättning, särskilt i närortsområden byggda under 1965-75.

Fri bil

Fri bil som löneförmån har speciellt stor i storstadsregio-

betydelse

nema. I hela riket har tre procent fri bil, i

storstadsregionema

gäller det 4-5 procent. De som har fri bil bor företrädesvis i småhusområdena men i har fri

(6-7 procent), även centrum drygt fyra procent

bil.

144 Inkomster

Disponibel inkomst

Det vi här är den disponibla inkomsten per inkomstbegrepp väljer konsumtionsenhet. Den av summan av löner, inkomster av kautgörs rörelse, och förvärvsverksamhet samt

pital, jordbruksfastighet tillfällig

minus direkta skatter. Summan divideras med ett kontransfereringar sumtionsenhetstal för familjen, där man tar hänsyn till stordriftsfördelar (två lever än var och en för sig) till att bamen är billigare resp i drift än de vuxna. Här får vi således ett inkomstbe som billigare grepp relaterat till och kan därmed inkomst-

är försörjningsbördan, jämföra

variationer mellan och som i fråga om grupper regioner skiljer sig hushållsstrukturen. är beräknat i reala termer med justering Beloppet för inflationen.

Teknisk kommentar: har utförts både för HINK och ULF, med i stort Beräkningar sett samma men med något annorlunda koninkomstbegrepp, sumtionsenhetstal. I HINK räknas ensamstående som 1,15 enheter, ett samboende par som 1,90 och varje barn som ytterligare mellan 0,55 och 0,75 konsumtionsenheter, beroende på ålder. Denna konsumtionsenhetsskala är härledd ur socialstyrelsens rekommendationer för I ULF följer vi socialbidrag. istället existensminirniregler, och koeffi-

skattelagstiftningens

cientema är då (0,95, 1,65 0,40). De båda benågot lägre resp sett samma resultat, men inkomsterna räkningarna ger i stort skalorna olika nivåer. HINK utnyttjas för ligger pga de olika på att beräkna trenderna mellan 1978 och 1987 medan ULF i detta enbart avser åren 1983-87. finns i kapitel HINK-beräkningarna tabellerna 8.l-2 och ULF-beräkningarna i tabellerna 8.3-4.

inkomst ke redovisas som en individuell egenskap: vi

Disponibel per visar vilken inkomststandard som individen har, mot bakgrund av bl a sin hushållssituation. Just detta mått tar emellertid inte till bohänsyn endekostnadema. Det innebär att man i med högre boenderegioner kostnader (t ex storstadsregionema) behöver ha något högre disponibel inkomst för att kunna hålla samma materiella levnadsper ke standard.

inkomst är således sammansatt av flera kompo- Disponibel per ke nenter. Man kan ha en inkomst trots låga lönenivâer, hög disponibel om man inte har (barn). Och man kan ha en

någon försörjningsbörda

Inkomster 145

mycket låg disponibel inkomst per ke trots höga löner, om man har * flera bam och hemarbetande vuxen.

I tabell 8.1 kan vi nu se att disponibel inkomst per ke ligger på 59 200 kr i riket. Sedan 1978 har inkomsterna ökat med genomsnittligt 4 000 kr (cirka sju procent). Det beror i huvudsak på en ökad sysselsättningsgrad och ökade pensioner. Lönema för heltidsanställda har inte alls utvecklats så gynnsamt under denna period.

Stockholmsregionens har cirka 20 procent högre inkomster befolkning än landets glesbygder i norr. Aven Göteborgs- och Malmöregionerna ligger klart lägre än Stockholmsregionen. I det längre perspektivet har storstadsregionema haft en bättre inkomstutveckling än andra områden.

Inom storstadsregionema föreligger endast obetydliga skillnader mellan centrum och Här inverkar bl a effekter periferi. demografiska (unga fullt sysselsatta i förorterna) och löneskillnader (höginkomsttagare resp pensionärer i centrum). Smähusomrädena i förorterna har högre inkomster (främst pga den högre sysselsättningsgraden samt högre löner), och har inkomster hyreshusområdena lägre (flera låg- I i de förorterna, särskilt hos inkomsttagare). hyreshusbeständet yttre allmännyttan och i miljonprogramomrâdena har man den lägsta inkomststandarden. I dessa förorter är den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet nästan 20 procent lägre än i den gamla stenstaden eller i småhusomrâdena i de inre förorterna.

Den bästa inkomstutvecklingen finns i de mest attraktiva bostadsområdena, ett resultat som överensstämmer med den snabba ökav i dessa områden I småhusningen högre tjänstemän (se kapitel 4). områdena har vi under perioden 1978-87 en ovanligt stor ökning av medelinkomsten, större än genomsnittligt för storstadsregionema. Och i den gamla centrala stenstaden har inkomsterna ökat med 20 procent mellan 1978 och 1987. Samma tendens ser vi i innerstadens bostadsrättsomräden. Bakgrunden till denna utveckling ligger naturligtvis i saneringama (som ger högre hyror) och den snabba värdestegringen på bostadsrätter i innerstaden, som leder till en selektiv De som in måste ha inkomster för att omflyttning. flyttar mycket höga kunna betala de ökade hyrorna de höga bostadsrättresp priserna på ema.

146 Inkomster

Resultaten i tabell 8.4 rörande inkomst kontantdisponibel resp marginal (se nästa avsnitt) har kontrollerats med avseende på eventuella effekter av hushålls- och åldersstnrkturen i de olika områvisar i huvudsak samma indestypema. Regressionsanalysema komstrelationer mellan områdena som av tabellerna 8.3 och framgår 8.4. Småhusornrådena i förorterna har cirka ll 000 kronor inhögre komst än bostadsrätts- och hyresrättsområdena, alltså 2-3 0()0 lcronor mera än i tabell 8.4. För i förorterna allmärmyttiga hyresrättsområden minskar inkomsterna ytterligare något. Relationema mellan me- . delinkomstema i olika områden således men de förändras inte, skärps en aning.

Inkomstproblem

indikatorer i tabell olika

Övriga

8.3-4 berör typer av inkomstproblem. Vi räknar andelen under existensminimum, som motsvarar ungefär den gräns som socialstyrelsens allmänna råd om socialbidrag anger. I denna beräkning ingår inte kvarboende ungdomar, studerande, företagare samt jordbrukare, och skälet är jämförbarhetsproblem.

Vi beräknar vidare andelen som tillhör ett hushåll som fått socialbidrag under intervjuåret. I bör dessa båda indikatorer princip ge samma resultat, eftersom de har ett nära samband. I praktiken är andelen under existensminimum dubbelt så stor som andelen socialbidragstagare. Det beror i någon mån att på socialbidragsnormerna varierar mellan kommunerna. Dessutom kan obenägenheten att söka socialbidrag ge lägre siffror för socialbidragstagandet. En annan förklaring är att inkomstsituationen beräknas medan soper taxeringsår, cialbidragen oftast gäller i nödsituationer. Man kan hjälp tillfälliga vara berättigad till tillfälliga socialbidrag trots att man sett över hela året har haft relativt goda inkomster. Ofta utgörs även de som beräknats ligga under existensminimum av övergångsfall: ungdomar som kommer ut arbetsmarknaden under året, invandrare, etc. på flyttare

ga variabler gäller intervjupersonemas subjektiva bedömningar av

sin inkomstsituation. Vi frågade om man har en rimlig kontantmarginal (Om Du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där Du på en vecka måste skaffa fram 9 000 kronor, skulle Du klara det?). Beloppet följer inflationen och har höjts från 4 000 till 9 000 kronor sedan år 1978. Den andra indikatom gäller oro för den egna ekonomin

i W ?

1. .m m w r mm

vCHEOCOxG

m.«N

mwaouo

›.mm o.mm H.›m ›.mm m.wm m.mm m.mm ›.›m

a.m m.v m.o H.m m.m m.H m.H o.v 5.5

wow

m .

ucmpcox

w.vH m.mH m.«H m.mH m.«H o.mH m.mH v.mH m.mH

.›mmH-mmmH

cmmcH

»n.m

*m.m| -m.m-

H.0

.amuucwooum

mmm.: m.H- m.H: v.m- H.N| m.m-

namaoom

o.« m.« ›.m m.v m.« ›.m N.m m.m w.m 0

»m.o -o.H

.OMHUHQ

mqb m.o H.o v.o m.o w.o

»pmm m.o-

.uwvcma

umaamx

m.o« m.«m m.mm m.ov m.m« m.›m m.›v v.m« o.m«

:omg |©am NUMC -m.o

m.o

w.m-

m

m.w- m.m- u.w- N.H| m.v- g.m-

umaøv

.wmmanmwma Imcmumaxm

m.› m.m m.› m.m m.› m.w m.m

m.HH

H.›

uwvcb HESEHCME

*v.vu -v.a-

v.H

m.H- m.H› a.H- m.m- m.H- m.H-

mxwao

vaouu

a

›.Hm

mxxxca

m.›m m.«› H.m› a.o› H.›m m.›m «.mm o.vm

m.Q m.H m.H m.H -m.H

anwa

?v35

m.o

m.o- v.v- m.H-

uemm

cmUcmaamnu©mumEoxcH

umvnm umnnm uuoc

wwmanmmma

guoa

umnnm uaoc umunw uno:

M a w H

M M H H

uocoamma umcowmmn umcowmmu

cocoamoummuonwuow

uocoamou

cmcoamwumeaongooum qmcowmmunsaocxooum mmcowmmuwmnonmuom

unw

›m\mmmH ›m\mmmH uovamaca umucmwqw

nmnmmmw nmummmw

cmcoammnneamz cmzowmounsamz nmuxcsmumuoum nouxqsmuwnnum

mmmmmmmmummm

uopxcømmwvoum uwuxcømomvwum

m.m

amvüm

uuqcmsocow

ouvcaz muuoz muncwz muucwz muuoz

aawnma

wanna:

mqmm mmmaøz nqmua mmmaøz ucmus

148 Inkomster

vcweocoxw

a

.rmmanmmma

maaouo

›.om

H.m o.mN ›.mm m.›m m.mm N.mm m.mm o.vm

wow m.m m.m n.m m.o a.m *m.n m.m

HGCOHUMHHM

Ucwuu

h

ucmucox

m.«H m.Ha

›.m

H.ma ›.ma v.«H m.vH ›.mm

cwmca m.mumE

m.H- m.m- *m.w- m.w- g.m- H.w| |w.H: m.m-

UEMM

uamaoom

m

mmuvwn

MHMCOHOGHEOCH

o.v m.m H.m m.m m.a m.m m

uumm

«.«

wmmanmmma

:m.o ›N.0 aw.0 -v.Q

-a.o- |a.0›

v.H

0.v|

m.w«

bm

m.o« w.mm m.«m H.›m ›.«m ›.›m m.mm

namn |©am

m*m.m-

now Nvmc ›m.m

m.N| m.m- m.m› w.m- w.m-

m.Hwa

nmcoumaxw

UüHCmEOC®U

mcacmføovwnumm

m.› o.m o.m m.m m.m m.›

HEDEHCHE

›.› ›.«

uwöcb m.a» 0.N| m.o- m.H| a.m- m.ms m.m- -n.H-

wxxxca

m.›m m.m› m.«› m.m› a.«› m.m› H.mm o.wm

Auxuv -m.m-

w.Q

|H.0| |H.H1 uw.m-

v.Q

mmwo

.amuucwooum

m.o- w.Q-

.COUCMHHWQHDMUWEOMGH .wmmanmmma

uumumvmumon uumumnmumon

zmammzomømammoam

uumumwuaa uumunmuxn

.mcuocowmmumvmumuoum

msnaam mscmsm

nmxmmma wmxmmma pmxmmma

nmummmw nmammmw umnmmma mmummma

›m\mmma

cmvmueomuuounm

v.® man

amvüm

uuououuw

w w w w w W

ssuucwo ssuucmo

Hwvcowmmm

uuoumz uuoumz uuoumuu»

mmmasz mmmasz wmmasz

om om om om om om

HH®QMB umaamx Ucmuh owmaøz ucmna hamna ucmne

44mm 465

A A A A A A

H

Inkomster 149

a

m.mm «.mm o.wm m.›m m.mm m.mm m.vm m.mm «.Hv v.mm m.mm

.. .. .. m.m v.m m.H m.v m.m m.H-

ummH

m.m H.m H.m

m.oH m.mH ›.›H m.mm ›.mH m.aH m.Hm m.mH

cwvcwuu

*m.m- |a.o- -v.w-

w.H o.H v.vs v.01 m.H- m.m-

:oo m.m m.m m.« m.m m.m m.m v.a m.m o.H m.m

m.oH

-m.g -m.o

sw.o| -m.o-

m.m m.H m.m

.oummmuwuou

w.mu H.H|

mmmaummma

m.«m o.mm ›.«m m.o« o.m« o.o« m.mN «.mm o.om m.mm m.om

|m.H .mama

|H.m| *m.ma -m.o-

n.m H.m- m.w- v.m- m.m-

umaaw :oo

cwøoauwm

m.› m.m ›.m m.› m.m m.« m.v a.m m.« «.m

N.Ha

m.a m.m m.o -m.a mama

o.nn v.m- m.m- v.o|

umuñamunm

H.v:

.mmmanmwma

nom u

.wwma

.mvaamumcmmumams

w.v› m.N› o.m› w.o› m.›w m.H› a.m› m.›m m.m› m.» mon

m.H

aN.H| -m.m-

›.» H.Q m.m v.m o.m- m.m- m.m-

uuacmñocmm

cwum

cmvoauwm

®UC®oQumx

ummvcm

uum

uuououua uuoumuux

:oo

uwvc:

amma: amma: umma mccwu

uuoumc uwuum uuoum: umuux -mvwuamn

Hm am

uuoumc

.mvcmumvøum

umuux

›m\mmmH

uouua uuoum:

uuonmc uuoumc

nmummma

uucwo uucwo gucmu pgoumc uwuuw uucmo uuoum: umuux

cwmcaHxowuø uoumaaamo

-unc nam:

=uwmmHsz=

HOQWEHMWGUNHEO

uumncm

ueoncmam usoncmam usoncmam

uumum eaamm møgmem HEOUGMHD aaamm msnmem uumum mzcmsm saamm msnmsm ommasz

Mumm upmum wnQw wuQw Eawmm

wm

EHHMI «umm

Ucmuh

AH .N Am Av

150 Inkomster

mwaouo vCHEOCOX®

›.mm

H.m o.mm m.mv m.mv m.mm m.Hv ›.aN m.««

now m.m

hmmanmmma

m.m m.›

m.«H H.mH ›.›m m.mm m.›H m.mm

ucmucox

-o.H

-w.o-

m.mumE

m.H- m.m- H.u- m.H- m.m-

cwmcH

mamcoammuêoca

now

namwoom mmuvan

o.« «.v

H.vH

m.« o.› m.o «.o

m.Ha

uumm -m.o -m.o *H.m ø*ç.m

m.m- m.Qm H.n-

uuacmeocmo

s

.mvam

m.ov m.›« m.mm «.mm m.mm ›.Hm m.›m

uoabm

w.mm

tmma mvmc »m.v

H.w

mcacm«oU®uumm

n.m- n.m- m.m-

H.QN| v.0H|

obcommoumw

nmcwumaxm

v

.amuucwooum

m.› o.m

m.Na

m.m w.m m.m ›.N

HESEHCME

m

.›mmH-mmmH

-o.m

umvcb

m.H| e.m- m.m- v.a- m.m| m.w|

mm

.covcmaHmsunuumeoxcH

wxxxca

m.›w «.mm m.›m m.mm ›.mm m.» m.m›

coaawnmu

man

mmao Auxuv

m.o m.o-

maamm

.mcumcowmwnmömumuoum

umvcø

zmommzomamammoam

.nmmaummma

mcuwuocuom

muuom

uuouwuuh

H

uhouwuuä

uuouwpua

uuonmc

covmusoâmumoumconaaz

uuohmc

pmxmmma ›m\mmmH ›m\mmmH uuoumc uuoumc

umummma nmnmmma

uhoumc

nm-mmmH

unoum: Hwuua Hmuuä

vcouu

«.m

umcowumwum

HMMHM

om

eaamm uumum uumum msnmem msnmäm saamm uumum mscmsm mscmêm mmmasz

adam:

Hamnma vcmua ncmua

EHHMW

»Emm mmmaøz mqqm mmmaøz Ucmuh

GAME Åvua

Inkomster 151

(har Du under den senaste tiden känt Dig orolig för Din familjs ekonomi under det kommande året?). Denna indikator har ett nära samband med konjunkturutvecklingen.

Cirka 7-8 procent ligger under existensminimum. Andelen fattiga i

denna bemärkelse tycks ha minskat en aning sedan 1983, den period

som vi överblickar med ULF. Andelen socialbidragstagare ligger relativt oförändrat på fyra procent. Andelen under existensminimum är lägst i storstadsregionema (mindre arbetslöshet), men här finns å andra sidan flera socialbidragstagare.

Inom storstadsregionema tycks centrum ha någon övervikt för såväl som socialbidragstagare. I småhusområden är dessa andelar

fattiga

lägst, och de är högst i förortemas hyreshusområden. Det är framför allt hos allmännyttan och i i förorterna vi

miljonprogramsområdena

hittar de fattiga och socialbidragstagama. Där tillhör var åttonde ett och mer än var tionde under existens-

socialbidragshushåll, ligger

minimum. Detta hänger samman med att dessa bostads-

givetvis

områden är de minst attraktiva, och att de resurssvaga bostadskonsumentema har större utsikter att få bostad i allmännyttans

områden. Således är andelen socialbidragstagare tio gånger större hos allmännyttan än i småhusområdena, och två gånger större än hos pm-

vata värdar.

Endast 15 procent saknar en kontantrnarginal motsvarande en ordinär bruttomånadslön. Nästan dubbelt så många, 27 procent, känner emellertid oro för sin ekonomi. För båda dessa indikatorer är det relativt små skillnader mellan olika regioner i landet.

I storstädemas centrum tycks man oftare vara orolig för sin ekonomi,

och den andelen tycks öka. Det kan möjligen hänga samman med för-

väntningarna på den framtida bostadskostnadsutvecklingen. Analogt med övriga resultat är det framför allt i allmännyttiga bostadsområden som man har likviditet. Och där känner man oftare oro för sin eko-

låg

nomi.

Inkomststandarden i olika befolkningsgrupper

Vi avslutar detta kapitel med beräkningar av inkomstsituationen for några viktiga grupper som är bosatta i olika regioner. Vi tittar på dels

152 Inkomster

arbetare och tjänstemän (mellan och hög nivå), dels samboende föräldrar, dels yngre barnlösa ensamstående (under 45 år) och äldre samboende utan bam (över 44 år).

I tabell 8.5 visas att de disponibla inkomsterna är högre i storstadsregionerna än i riket i övrigt för samtliga dessa grupper utom yngre ensamstående resp äldre bamlösa. Eftersom levnadskostnadema är högre i se erforstorstadsregionerna (särskilt boendekostnadema, kapitel ll) dras också högre inkomster här. Vi kan också konstatera att tjänstemännen har en relativt sett bättre inkomstsituation i storstadsregionerna (+3 800 kr), medan denna skillnad är klart lägre för arbetarna (+1 900 kr). Störst skillnad kan vi registrera för samboende med barn (+6 400 kr). Detta bör i första hand bero på en hög förvärvsintensitet bland kvinnor i storstadsregionerna.

Inom är inkomstskillnadema mellan olika områden

storstadsregionerna

relativt små när det gäller arbetama, men de är klart större för tjänstemännen. Mellan arbetare och tjänstemän det nästan 20 000 kr

skiljer

(30 procent) i de mest attraktiva områdena (den gamla stenstaden, småhusområden i närort).

Det finns ganska stora inkomstskillnader mellan samboende med barn som bor i olika typer av bostadsområden: de som bor i centrum resp i småhusområden har cirka 20 procent högre inkomster än de som bor i

miljonprogramsområdena.

I tabell 8.5 finns även en jämförelse mellan generationer. De yngre har

överlag mindre inkomster än de äldre, vilket hänger samman med högre arbetsinkomster bland de äldre (stordriftsfördelen av samboende är redan beaktad i Det finns inte större sam-

inkomstbegreppet). någon spelseffekt mellan generation och områdestyp.

På motsvarande sätt visas i tabell 8.6 andelen som saknar en kon-

tantmarginal. För arbetarnas del föreligger här en samspelseffekt:

denna andel är högre i för arbetare

storstadsregionerna (4 procenten-

heter), medan den är ungefär densamma som i riket för de andra För samtliga framträder en markant andel i grupperna. grupper högre i förorterna, särskilt i som hyreshusområden miljonprogramsornråden ägs av allmännyttan. Bland arbetarna saknar här nästan varannan en kontantmarginal.

Inkomster 153

.

?HM

m

COWDUV

Aux

amus

cmwøuv anwa

uuw

mums» m.m› a.m› ›.o› o.m› m.mm m.H› m.o› ›.›m m.›m

.

5 H.H›

uwacmmsoaueømaox

H

mxxumeoxaw

GHMQ

onemw

E v.om m.m› m.m@ m.m› H.m› m.Hm m.mm m.m› m.» m.Hm

ummmønmmmcacxaommn

Gmaawz

um:

mmm

+ Enn «.» m.mm m.ww m.mw v.wm w.» m.m› m.wm m.mm o.m›

Hmnacommao

umsoxca

umnum mnmu

m.mm H.mm m.mm m.mm a.mw m.mm w.mm o.mm m.mm ›.mm

.nmmaummma

mxaao uwvnm

amnwcommwo

cmvmueomnmumnoum

H

m

man

amma»

zma«mzomzmwommzowqH2

pumumvmumon

uuoumuuw

uwqodmmu unoumc

upmummumg

mcwcmHoUwHumm zmommzomemomom

gucmo

m.w

umxau

mmemøqmmmawmzo

møamem

.ummmumwvmueo

aawnma muncaz AMQZOHOMM eøuucoo uuoumz uuoumupw

mama maam wom^ wom^ wom^ Hnam mønmem eaamm

154 Inkomster

sump

m.w m.w

onemm

0.» o.m m.m m.› o.v m.m m.w H.m

m.NH m.«m

®HUHN

OCHCwHOU®HHmm

cumn

.ummmummvmuäo

Emmcm mums» m.Hm m.mH m.oN H.mH m.mm m.«m m.ma w.0H N.mm ›.ma m.Na m.mm

.

sump

onemm

m

v.aH m.oH

›.m m.m m.m m.«

E v.Ha ›.Na w.mH m.aH m.›m m.mm

.HMCHOHMEUGMUCOM

Hmu5

um:

QMHHQE

m.v m.v ›.v m.m m.m «.m H.m H.m m.m m.m

ppm Enn H.NH o.mH

+

H

I®QH4 wumu m.mH v.mH m.mm ›.HN w.mm m.mm m.mH H.om m.mm m.mH mama w.«v

HMCMMW

nmnom

nmmmøummmcwcxaomwn

ECM

a

qmvmueownmumuoum

HGUC4 amma-

zmo4m2omzm0ommzonqHz

uumumvmumon

umcoammu unoumc

uuonmupa

zmommzomamomom

uumummu›n

.mmmanmmmñ

mmamoqxmmommzo

uucmo

©.w

umxag mønmew

mxwao

qmozoHomm asuucmo uuoumz uuoumupw

muucqz msnmem eaamm

HHOQMB man mama maam wowA wom^ wowA «uam

m

Materiell standard 1554

9 Kapitel

Materiell standard

I 8 redovisade vi inkomstsituationen och dess variationer melkapitel lan olika delar av landet bostadsområden i storstadsregionerna. resp Inkomstema bygger på från bl a olika registeruppgifter taxeringen resp transfereringssystem. Dessa kan delvis vara missvisande: alla uppgifter inkomster är inte deklarerade, och och förinkomstdispositioner som inte i kan störa mögenhet syns taxeringssammanhang jämförelserna. Inkomstema bör också ses i relation till Exempelvis utgifterna. kan höga eller hög skuldsättning för anskaffningskosthyresnivåer nader i samband med boendet (insatser, svarta överlåtelsepriser) innebära att man i storstadsregionerna och särskilt i vissa attraktiva bostadsområden behöver ha högre inkomster för att leva på en i övrigt lika god levnadsstandard.

I detta skall vi se hur den materiella levnadsstandarden ter i kapitel sig storstadsregionerna i konkreta termer. Vi redovisar andelen som har till ett urval och annan konsumtion. Urvalet omtillgång kapitalvaror fattar fritidshus, bilar, vissa hushållsmaskiner (video, diskmaskin, frys) samt semesterresor. Levnadsstandarden i dessa avseenden är naturrelaterad till inkomsterna. Detta inverkar även de ligtvis på regionala skillnaderna: bestäms i viss mån av hushållens ekonomibesättningen ska resurser. andra sidan kan levnadskostnadema, och då speciellt boendekostnadema i områden sambandet mellan inkomst dyra påverka och konsumtion i andra avseenden. I den typen av områden kan man tvingas att använda en större del av sin inkomst till bostadskostnader. Detta talar i så fall för en av den materiella jämnare fördelning standarden. Och om är och varieboendekostnadsutvecklingen kraftig rar mellan olika områden kan man t o m en successiv sig i de mera attraktiva bostadsområdena. standardsänkning

156 Materiel! standard

Våra konsumtionsval speglar emellertid inte bara våra inkomster utan även Sådana val samman med vår allmänna livspreferenser. hänger stil, och den varierar med bosättningsmönstren. De småhusboende satsar oftare på hushållsmaskiner, på bilar och ett stationärt på liv, medan de som bor i lägenheter satsar ett liv och på rörligare (semesterresor) annan konsumtion än kapitalvanor till hushållet.

Maskinell utrustning i bostaden

Diskmaskin och frys ingår normalt inte i hyresbostäder, men finns ofta som standard i småhus. Där har de också eftersom viktigare funktion, de allra flesta med fullt förvärvsarbetande föräldrar bor i barnfamiljer småhus. Detta samband bakom resultat som visas i tabell 9.1 ligger och 2. Idag har 39 procent av den vuxna befolkningen diskmaskin, och 92 procent har frys. I storstadsregionema där andelen småhusboende är mindre, ligger dessa tal en aning lägre (37 resp 87 procent). 26 procent har video i riket, men 30 procent i storstäderna. Dessa tre utrustningshar ett särskilt eftersom detaljer intresse, de representerar de senaste innovationerna För diskmaskin och på kapitalvarumarknaden. frys gäller att de först penetrerade marknaden utanför storstadsregionema. För video är det tvärtom.

Samtliga tre kapitalvaror finns i mindre hos utsträckning befolkningen i centrum, och i större utsträckning i småhusornrådena. Beträffande som är den äldsta är innovationsfasen nära frys, detaljen, nog avslutad: på senare år har därför varit snabbast i ökningstakten flerfamiljsbostädema och i centrum. De nyare detaljerna diskmaskin och video ökar snabbast i förorter och i småhusområden.

Bilägande

Bilägandet har ökat under hela och har fortefterkrigstiden, ökningen satt även under efter 1975. I centrala krisperioden storstadsregionemas delar är bilägarna fortfarande färre än i riket i sin helhet, men ökningen är lika kraftig som i resten av landet. I riket har 82 procent bil, och även i storstädemas centrum är nu en I majoritet bilägare (53 procent). storstadsregionemas småhusområden har 93 procent bil, och det är flera än i norra inlandet och andra glesbygder.

Materiel! standard 157

v.m v.m H.m ›.m o.m m.m N.vH m.aa N.› 55m:

m*o.oH-

:wmCH *m.w- *m.m- *v.v- *a.m- *o.mH- xH.vH| *m.oau mäuu

.amuucwooum

h

nmoemm mmwuumu

m.›m «.vm m.mm w.vm m.mm m.mm m.«« m.m« «.mv comCH *TT -m.o- *m.m- *menu m.w- m.m- m.m› o.v- n.N|

.DOUCMH

m.mH H.om m.am m.Hm m.›H h.mH m.mH o.«H o.«H

*m.m|

M

HMHÖU N.Nm m.Hm m.Hw

cwxmme

v.vm ›.mm m.›m ›.mm H.mm c®maH -xmav

MMHHO

.mmmaumpma

H

comcH aowU«

vcouu

UHmUCMUmWUMG®H

mm Q Q Q

-mvauauu .Hmam›mH

m.Nw «.Hm av m.m› o.m› m.om m.w› H.vm m.» m.mm

v.n m.m w.o N.m n.v |%.QI o.m 0.m »Emm Mmmm man .Hu

cmam

uouom uuoc umbnw

mmmaummma

uno:

umuom uuoc umuom uno:

« M H H

mmcxmm

HHGHHUUMZ.

H a w H

cwcowmmumswoaxooum

uwcowmmu umcowmmn Hmcowmmu

una

umvcmacw umucmmcw

mmmmumumw

Cwcoamwummuonmuno Cmcowamummuonmunm

HGCOHOQH

mmxmmma

cwcowmmumñaonxooum

mmumnmm

mm\mmma

cmcoamwunsamz umuxcsmwnvoum umuxcsmvwuoum Hmuxczmvhvmum

.H.m

mummmmwmummm

uwuxcømwmvoum :®:oHmmH©EHm2

umuuamamø

BmMHm

puacmaocoo

muvcwz wnvcaz muuoz muncwz mubcwz munoz

aamnma mmmasz

mama hamna ommaøz Ucmnh

Ad

158 Materiel! standard

v.m m.ma

N«h.mI

mxQ.WHI %«N.mNI

*m.m- xm.M|

*Q.vH| tv.%H| kN.%H|

mmmanmwma

mamcowmwueoca

uuonm

mmmuuwu

m.›N m.«N

ammewm

m.›m m.›m m.om m.mm H.Nm ›.«m

|N

xH.vI a*m.m- xm.mI

v.v mm v.m- m.v- .Q| N.H|

Mmm

H

m.mH

m

m.mm o.m« m.›m m.mH

uuacmeocww

*m.ma *m.m| n.mu *v.vu *m.vn «o.v- N.HI m.g-

UCHCmHOU®HHmm

H.Hw o.Nw

ømmcH

o.mm m.›w m.m«

GHXWME

H.mm m.» H.›m

»gagn

a*m.v-

*H.mw| xH.mH| *m.HH| *w.mH- *m.waa

w.m- m.m-

.amuucmooum HoouH

m.Hm

cwmcH

›.m› o.o› m.o› ›.vm m.mm ›.m› m.H›

*v.Hm- *m.wma *m.om- *m.om- *u.mmu *H.ov: «H.mN| *m.mm-

.UumUømummvmqwa

mm

-mnwuauu

ummm

.mcumcoamoumvmumuoum

man

aawwuwumz

.mmmH-m›mH

zmammzomomammoam

uumumumumon uumummumn uumunnmumon

uumummuäc

A

mmmaamnma

mm\mmmH mannen mannen

mmxmmma mmnmmma mmxmmma mm\mmmH mmsmnma mmummma

mwmmmammmwmmmm

N.m

nqmuu amxHm

Hmcowumaum

m w w w

wmwmmwmum

w w

ommasz Eøuucwo uuoumz UHOHOHUW Ennucob uuoumz uuoumuu»

aawnma

hamna

mmmasz

om om om om om om

»ann mama ommaøz Ucmuh mqqm ucmus mmmaøz vcmus

A A A A A A

Materiell standard 159

mxm.QMI «H.mHI

*m.m-

«Q.vHI

*m.v-

*m.mw- *n.mau *v.mH|

E H m.mm H.mm m.Hm m.mm o.mm m.om «.mm o.mN H.mm H.mm m.HN Ö

H*N.0HI

|Q.N m.H Q.Hl Q.HI nä nanm» |®au$| o.mu

›.m m.› m.›« ›.mm m.mm m.o« m.o« m.mm m.mH m.›m H.ma |êuv| lQUH| .lv-ä *m.vn *m.m| n.m v.M| n.mm.0H|

N.Nw ›.mm «.mm H.mm o.›m m.m› N.«m m.Hm o.«m m.mm m.v«

.amuwhma

H 0 m w v m H M en

cmum

uuoumuua uuouwuuä

ammau amma» mmcxmm

uuoumc uwuum uuoumc

am Hm

umuuä

uuoumc

mmxmmma uuouwc uuoumc

uwuuh

mmsmnma

UHOHWC umuuä

mmmmmammmummaa

uunmo uucoo uucwo uuonmø :unc umuua Hucmo UHOHWC \NmC Nmuuä

umumammmb

weovcmam

«umm EHHME uumum wuQm EHHMI uumum møzmñm eaamm mønmåw HEOUCMHM wHQE HHQW EHHMW uumum mscwsm HEOUCMHW Ewan: n:cmEm HEOUEMHN

ommaøz Ucmuh

AH

160 Materiel] standard

Q

v.m m.m o.H

m.mQ

m.m m.m

m.mH o.›H

m*n.m|

aH.H

cmmcH

m*a.mH|

MHMCOHU®HEOCM

mmuu

*m.mH| *m.vQ- *v.mH|

m.m|

mmmaummma uuomm

mmmnuwu

m.Hm ›.Hm m.›Q

nmoåwm

m m.›m m.›m Q.›m m.mm m.mm uow |H.N -v.v

*H.v| v.m| -v.m- -m.m- v.51

mm

uuacmeocwo

cwmcH

a.v m.m

aan m.mQ m.mm m.mm m.H« ›.mm m.om

|m.H

UCHCWHOUQHHWW

*m.m| *m.m- -m.m- um.ou.

m.m v.n

a

Q.Qm m.Hm o.›N

cw@cH Ixmav

o.m@ m.«m ›.mm m.H› m.mm

CHMWME -m.H

«H.mH| «H.mH| *Q.oa- *n.mH»

H.n| m.ma

.amuucwooum

.UHMUCMPWWUMC®H

›.m› o.o› m.om o.mw o.H› m.›m m.om m.mm

aomUa

*v.Hmu *m.mm-

c®mcH

..

*m.nm| *m.mm- *m.mv- *m.mva

.Qm-m›mQ

Q Q Q no

smvauwuu

m.m› m.» m.›m o.›m o.m› m.mm H.m› o.m›

m.H aH.m

-w.H-

o.m m.m m.m m.v

.mcumcowmwumvmumuoum

Mmmm man

HHQHHOUGZ

:mun

.wmma|m›mH

mmcxmm

zmommzomomammoam

uuoumuuz uuoumuua

zmnmmzozmmwommzonqaz

uuouwuum uuoumuua uuoumuua

a

mmmanmnmu

mm\mmmQ uuoumc uuonmc

WUHOM.N.m mmxmmma mmnmnmw mmxmmma uaoumc uuoumc uuoumc

mmnmmma

uuonm:

uoumamama

vcwuu amxHm

uwco«um«um

mmmaøz ucmua eaamm saamm uumum uumum mønmsm mønmem sawmm swamm uumum msawsm mscmsm mmmasz

HHÖQGB »Emm mama ucoua mqam wmmaøz ucmua

AH

Materiel! standard 161

Fritidshus

Ett fritidshus kan det täta boendet i storstädemas centrala

kompensera

delar. Samtidigt är kostnaderna större i storstadsregionernas närhet,

och kostnadsutvecklingen har varit lika kraftig som för ägarbostäderna

i den vuxna storstadsregionema. 21 procent av befolkningen äger ett fritidshus, flera i (23 Fritidsboen-

något storstadsregionema procent).

det tycks ha minskat något, även bland Minsk-

Storstadsbefolkningen.

ningen är särskilt kraftig för befolkningen i storstädemas centrum (13 i fritidshuset har den procentenheter), just den typ av bosättning där funktionen att ett tätt boende. kan

viktigaste kompensera Tolkningen

här vara att konsumenterna p g a kostnaderna tvingas göra ett val mellan ett centralt boende och en fritidsbostad. En annan tolkning kan vara av en mera urban livsstil, där investering i en (dyr) utvecklingen fritidsbostad inte prioriteras lika starkt.

Semesterresor

Semesterresandet är i hög grad relaterat till inkomsterna, men det påverkas också av bosättningen. Småhusboende innebär vissa kvalitéer (tomt, trädgård, närhet till naturen) som kan ersätta en semesterresa.

Storstadsbefolkningen reser oftare än landsortsbefolkningen. Av be-

folkningen i centrum har tre fjärdedelar gjort en semesterresa på minst en vecka under de senaste tolv månaderna. I landets glesbygder gäller det var annan. Semesterresandet ökar i hela landet, däremot inte i vissa

delar av storstadsregionema. Det gäller bl a allmännyttans förortsom-

råden.

Den materiella levnadsstandarden i olika av bostadsområden är typer till stor del en konsekvens av befolkningens resurser, men den påverkas också av livsstil och val mellan olika konsumtionsaltemativ. Olika typer av bosättning innebär samtidigt ett val av livsstil. Exempelvis är andelen bilägare mindre i storstädemas centrum, medan det för i småhusområden nästan är en

barnfamiljer perifera nödvändighet. Konsumtionsmönster följer livscykeln (t ex semsterresor, friluftsliv,

kulturkonsumtion) och kan vara mer eller mindre starkt företrädda i

olika områden, beroende på befolkningens ålder och hushållsstruktur. Om vi tar hänsyn till sådana strukturskillnader blir skillnaderna mellan

olika typer av bostadsområden betydligt större än i tabell 9.2. Regresdär utöver även har ålder och

sionsanalyser områdestypen ingått kön,

162 Materiel! standard

hushållstyp visar t ex att andelen skulle vara mindre

bilägare betydligt

i småhusområdena, om inte vore så starkt

bamfamiljema överrepresen-

terade där.

Bostadsförhållanden 163

Kapitel 10

Bostadsförhållanden

Våra bostadsförhållanden bestäms av tre huvudfaktorer. Utbudet på bostadsmarknaden (hustyper, bostadsbeståndets utrustning, bostadsstorlekarna, bildar den ram upplåtelsefonnerna, boendekostnader) inom vilken konsumenterna kan välja. Vi väljer bostad i enlighet med våra preferenser för olika boendemiljöer och våra resurseri form av inkomst och förmögenhet, kunskaper och personliga kontakter. Boendekostnadema inverkar vårt val: om boendekostnaden eller inpå satsen blir för får vi revidera våra och söka oss till ett hög önskemål, billigare boendealtemativ. Det är konsumenternas samlade preferenser och efterfrågan som avgör hur åtkomliga olika bostäder är för olika Om det råder en stark boendekostnaderna grupper. efterfrågan pressas uppåt: på bostadsrätter och småhus ökar, överlåtelseprisema hyresbostäderna får ett allt högre bytesvärde, och och renovernybyggnation ing ökar den allmänna bostadskostnadsnivån. till för- Möjligheterna mögenhetsbildnin g genom boendet innebär att bostadsvalet ofta kan bli en och även detta bostadsvalet. framtidsinvesterlng, påverkar

Dessa tendenser leder till en kostnadsdifferentiering mellan attraktiva bostäder (centrum, småhusområden i de inre förorterna) och de mindre attraktiva områdena (höghusområden i de yttre förorterna, allmännyttans hyresområden, under storskaliga höghusomrâden byggda miljonprogrammet). Flera faktorer stimulerar och förstärker denna process. Den snabba av till bostadsrätter i omvandlingen hyresrätter centrum, som i kombination med gynnsamma leder till markanta reavinstregler förmögenhetsökningar och för nästa höjer inträdesbiljetten generation konsumenter. av den stenstaden leder till Saneringen gamla påtagliga hyresökningar och en minskning av antalet små och billiga lä- . « genheter. Detta innebär att ekonomiska resurser blir allt för viktigare

164 Bostadsförhállanden

tillträde till den mest attraktiva delen av bostadsbeståndet. Valmöjlighetema för de resurssvaga minskar.

Vissa förändringar är också att vänta med hänsyn till storstadsregionemas tillväxt och förändringarna av yrkesstrukturen. Storstadsregionemas tillväxt, som var relativt snabb fram till 70-talet, innebär i en sig ökad differentiering. De nuvarande stadskärnoma inrymde för några decennier sedan en betydligt större andel av regionemas befolkning, men idag har de en annan funktionell roll. Befolkningstillväxten har utvidgat storstadsregionemas gränser och innerstaden har kontoriserats i stor Den äldre dominerad av arbetare och utsträckning. befolkningen lägre tjänstemän som flyttade in i centrala bostäder under 30- och 40talen tenderar nu att ersättas av en yngre befolkning med högre utbildning och mera kvalificerade arbeten. Denna generationsväxling sammanfaller i tiden med en av bostadsbeståndet och

omvandling ägarför-

hållandena. Tendenserna bör förstärka varandra i de mest attraktiva bostadsområdena till nackdel för de svaga bostadskonsumenterna.

Vi väntar oss att dessa tendenser ska inverka dels på bosättnings-

mönstren (dvs befolkningens rumsliga fördelning mellan olika bo-

stadsområden, vilket visades i kapitel 3 och 4), dels på befolkningens bostadsstandard vad gäller själva bostaden. I detta kapitel kan vi således komplettera den bild vi fick i kapitel 3 och 4 med en koppling mellan individ och bostad.

Regionala variationer av bostadsförhållandena kan i princip uppstå på tre sätt: genom att den lokala arbetsmarknaden skapar ekonomiska resurser som används till ökad bostadsstandard, genom förändringar av bostadsutbudet (ny- och ombyggnad), resp genom selektiva flyttnin gsrörelser. Den ekonomiska utvecklingen och arbets-

utvecklingen på marknaden bör i princip ha samma effekter för storstadsregionema i

sin helhet, eftersom de utgör en gemensam arbetsmarknad. Bostadsstandarden ökar naturligtvis i de områden där bebyggelsen

genomgår

större t ex eller

förändringar, genom sanering kompletterande nybe-

byggelse. Men variationer av bostadsförhållanden kan

inornregionala

också uppstå selektiv Om de ekonomiskt starka

genom omflyttning.

konsumenterna, som kan välja sitt boende, tenderar att bli överrepresenterade i vissa attraktiva områden kan bostadsstandarden (i vidare bemärkelse) öka i dessa områden därför att bostäderna då blir bättre utrustade. Om hushållsstorleken minskar i ett bostadsområde (t ex när befolkningen åldras och barnen flyttar ut) leder detta till att

Bostadsförhållanden 165

utrymmesstandarden ökar. Befolkningsstrukturen kan således ha effekter för bostadsstandardens utveckling inom de bostadsområden vi studerar här.

Upplåtelseform och hustyp

I kapitel 4 har vi redovisat vissa förändringar av bostadsbeståndet som är av för boendekostnadsutvecklingen. Vi visade att andelen betydelse hade minskat, framför allt i den gamla stadskärnan, och smålägenheter att andelen bostadsrätter och andra hade ökat Till ägarbostäder kraftigt. bilden hör också den starka ökningen av överlåtelsepriser. I detta kapitel inleds därför tabellredovisningen med uppgifter om andelen som äger sin bostad, resp andelen som bor i bostäder i flerfamiljshus. Bostadsstandarden redovisas sedan genom två mått på trångboddhet. Ytterligare mått på bostadsstandard finns i kapitel 9 (utrustningsstandard).

Sedan mitten av 70-talet har vi haft en snabb omvandling av bostadsbeståndet mot en större andel småhus. har allt flera kommit

Samtidigt

att framför allt av till boäga sin bostad, pga omvandlingen hyresrätter stadsrätter. Villkoren för bostadsñnansiering har lett till att även nya småhus i viss omfattning upplåts med bostadsrätt eller hyresrätt.

Den för viktigaste utvecklingen är emellertid den storstadsregionema

snabba av andelen bostadsrätter. Två tredjedelar av den

ökningen

vuxna befolkningen äger numera sin bostad. I Stockholmsregionen rör det om 50 procent, i Göteborgs- och Malmöregionen om 57

sig drygt

67 Malmöregionens höga tal samman med

resp procent. hänger hög

andel bostadsrätter, och Stockholms relativt låga tal med en låg andel småhus. I bor 61 i (i fler-

Stockholmsregionen procent lägenhet

i är det 53 och i Malmö-

familj shus), Göteborgsregionen procent regionen 51 procent. I riket i sin helhet ligger den andelen nu på 40 procent, och den har sjunkit med 5 procentenheter på lO år, i storstadsregionema med 6-8 procentenheter (tabell 10. l).

Inom storstadsregionema har ökningen av andelen som äger sin bostad varit störst i centrum. Detta gäller Stockholm och Göteborg, och det gäller bostadsrätter som bara tio år (mellan 1975 och 1985) har

på

ökat från 8 till 16,5 procent av bostadsbeståndet. Det innebär att Stockholms centrum tio år har fått cirka 14 000 i på nya bostadsrätter,

huvudsak i de gamla bostadsområdena som byggdes före 1951.

166 Bostadsförhállanden

Variationen mellan de olika storstadskommunema är betydande. I Täby och Lomma äger bortåt 95 procent sin bostad, medan det i Sundbyberg bara är 14 procent. I Ekerö och Vellinge bor mer än 90 procent i småhus, i Solna och Sundbyberg är det mindre än 10 procent (bilaga 3, tabell B.10.2).

Utrymmesstandard

Utrymmesstandarden har ökat under hela efterkrigstiden, och bör idag höra till den högsta i världen. Antalet boende per 100 rumsenheter (kök samt rum på minst 6 kvm) ligger för hela riket på 55,2. Andelen

trångbodda (enligt norm 3) ligger på 15 procent av den vuxna be-

folkningen. Som trångbodda räknas här personer i hushåll där man har mindre än ett (sov)rum per person, kök och vardagsrum oräknade. Samboende anses dock dela sovrum. Det innebär att ett par med två barn behöver minst 4 rum och kök, en ensamstående vuxen eller ett barnlöst par 2 rum och kök osv.

Skillnaderna mellan storstadsregionema och resten av landet är relativt små. Stockholms- och Göteborgsregionema har något flera trångbodda (enl norm 3), och det bör framför allt hänga samman med en lägre andel småhus. På den här punkten har också utvecklingen i storstads-

regionerna, och särskilt i Stockholmsregionen, varit sämre än riket som helhet. i Stockholms kommun avviker vidare från

Utvecklingen Göteborg och Malmö. I Stockholms kommun har andelen trångbodda

ökat sedan av 80-talet tabell B.10.1 i Den andra

början (se bilaga 3).

indikatom visar här också en relativt sett sämre men inte

utveckling, negativ. Måttet antalet boende 100 rumsenheter är inte lika på per

känsligt för lägenhetsstorleken som norm 3: skillnaden beror att

på

Stockholm har färre småhus och därmed färre stora bostäder (med mer . än 3 rum och kök).

I tabell 10.2 kan vi sei vilka bostadsområden vi har många trångbodda, och var trångboddheten har ökat. Det gäller i första hand den

gamla stenstaden där 26 procent är trångbodda, och__där trångbodd-

heten har ökat med 15 sedan 1982. Aven i

procentenheter miljonprogramornrådena är mer än var fjärde vuxen trångbodd.

, W W

B m M mp Hm nu M e n M 7

mm

rasmus

.

v.mH m.m.m H.mH v.vH ›.mH m.mH m.mH wm

Uvop EHOC

«m.vu -o.m- *m.mu *m.m- -m.m|

H.H

m.m- w.m- v.m.l

.umncma

.wmmanwwma

amu .

Km

m

mvcwon

m.mm m.®m m.mm m.wm H.vm m.mm «.«m

awucm

ooax *o.m- *o.vu *g.m» *v.v- *m.m- *N.m- *m.m- .xm›.m.I «H.m-

Ucmuu

Hmamv

.

uemm mznw www

H

m.Hm

ncmmma

m.mm o.mm m.H« m.mm m.mm

mxaao *H.ma *m.m- *m.m- *o.m- *m.m- o*u.m| tQ.WI -m.H-

nom um: |H.N|

H

mwmanmmma

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

mm

son .

w.mm m.ww o.mq a.mm ›.«m o.mm m.vm www

.m.oH

q*m.m-

Umuw

m*o.m›

Mmmm cam

*u.uu *H.m| *m.m- *m.v- *u.m- “lvl H.m-

cmvcmaamsunmmumumom

nom

Hamann

gwunm umnnm .HHOC gmunm ugoc umunm uuoc

uuacmeocmo

W H H w.

uwbcø

H H H H

umcowmmu

CMGOHÖGHwEHOQMUOUW mmqowmmumsaonxooum cmcoummummuonmunu

umncmacw

gmøowmou .HmüoHömh

cmcoammummuonwpow

mmxmmma mmxmmma

nouoc

mmumnma

mwwmmgwwmmwm

mmnmmma

cmcowmmuosamz umuxcsmmnvoum umuxqsmumuoum umuxcsmmnucum

a.oH

gopxcømmnunum cmcowumunsamä

Mwdoamwmuabm

Hmm?

.amuucwooum

mm

mguawz muncwz muuoz

mmmasz

GHUEHE

dämpas 445m Ucmua wmmaøz hemma Amra

II

168 Bostadsförhållanden

mm

:mamma

v.mH m.w

UUOQ EHOC m.wH o.mm m.mH v.mH o.om o.mm

*m.v-

«H.mH

EOCH

*m.v| *H.m-

3 m.H| m.m› m.m-

.amuucwooum

m Hmm

mvcwon

m.mm m.mm m.dm m.mm v.mm «.vm m.›m m.mm

Hmucm

ooax *o.m- «m.w- *H.v| «N.m| *m.w- 3.?

*H.wH|

m.m-

mcacmHoUmnumm

.wwmanwbma

.mcnwcoamwumvmumuoum

Ucmuu

m.m› m.m« ›.mm

uemm *v.mu QxW.mI

«H.W|

.amncmaamguommumumom

H

mmmaummma

umcoHumHnm

zmommzomomammoam

uumumvmumon uumumumumon

uumummuwn uumummuxc

gem

msnmem mscmsm

mmxmmma mmxmmma mm\mmmH mmxmmma

mmumnmw mmumnma mmummma mmammma

zmommzomemomom

N.oH

BMMHM

uuacmeocwo

unonmuuw

w w w w m w

mamcoamwu qmozoHomm

Esnucmo ugonmz Eshucmb uuoumuu»

om om om

wmmasz

om om om

aamnma

MHOHWZ

mqmm mmmaøz mamma mqqm mamma mmmaøz mamma mmmaøz mamma

A A A A A A

Bostadsförhâllanden I 69

umu

H

E:nwmmUum

m.m

N.mm ›.mm m.mm m.mm m.mm m.om m.ma o.mm m.oH

›.›

-m.o

xw.mH *H.m- *m.u-

m.o m.m

o.v- o.m- n.mu

umuwammmb

Hamsmsn

o.Hm m.mm m.mm H.mm m.om m.›m m.mm w.vm m.Hm H.mm m.mm ^EM

Q

*m.m- *m.mu *u.m- *u.v» *v.m|

H

m.m- m.m- N.H|

o

.Esuom

xnx

uwcowuwm

m.m m.« umcaâ

w.mm m.«m m.mm a.«m «.mm ›.mm o.vm m.mm m.mm

-m.o am.o uo.m

-m.H- -v.w» *n.vu

.comnwm

m.m| m.H| m.mn mm mamn

mmcxmu

xoon

EDR

mmm

m.w

«.m› m.mw w.mm w.m› m.wm o.mm ›.Hm m.m› H.›m

›.›

Q*m.oH›

*m.m: um.m» |o.H| *v.va am.mn uemw

m

v.v- |H.Q| m.mL

mmmcm

ESH

EHOG

xoxv

ppm

uaoumuum uuoumuux .HwmH-m›mH

acw am

möcmonemm

amma: amma-

muvcae

uwuwncwmeøu

mvvonocmuu

uuoumc umupa uuoumc umuux

Hm Hm

cmgm

uuoumc umuum

uuoum:

uuoumc uuoumc uuonmc

mmumuma

mm\mmma

umuu»

gpamo gucmo uucmo pgogmc nmuum uucmo nmuum

mmemoqmmmowmzo

-ams nam: mms

.mvmcxmuo mmcxmm

ueovcmam ueovcmam usoncmam usoncmam

n

msamsm msamsm

som swe

eaamm uumum saamm uumum møzmsm eaamm møsmsm wumm HuQm uumum saamm

ma

Huam Humm Ewan:

Usama

mmmaøz

Aa Am

170 Bostadsförhállanden

Nm

:mamma m Uvon m.mH o.› m.m

.amuucmuonm

EHOC v.ma m.«m v.›m o.mm m.om

*m.w| .. *v.m| *m.mm.n m.H| m.vH

@CHCmHOU®HHmw

HGH

m.Ho

mvcwon

m.mm m.mm v.mm v.mo ›.wm v.«m H.mm

amucá *a.m| *m.v- um.a- *m.HH| ooH\ m.m- m.H: o.v-

.mmmH-m›mH

.mzuwcoammumvmumuouw

H o.m m.Hm v.v

ncmmma

m.mm H.mm m.vm m.om m.mm -m.H nom UMC *H.m| *u.m- |m.Ha |H.N| m.m| H.Q|

ucmnu

mm non

.CGUGGHHWQHOMWUMUWOM

m.› m.v m.mm m.vv m.mm m.m› ›.mH m.›a

Mmmm Umum m*o.mn cam |m.H -m.H uamm *m.m› um.m: *o.mmu m.H| H

mmmaammma

Hmc0aumHnm

zmømmzomomemmoem

zmo«m2omzmwommzomqHz

mUHOM.N.OH

uuoumuum uuoumuum

nom

uuoumuum

uuoumc

wmxmmma mmxmmma wmxmmma unonmuu›

uuoum:

uuoumc uuouma uuoumc

mmummmm mmammmw mmummma

umuuä uuoum:

mamcoamwneocw

emmHm

uuacmsocmo

saamm saamm uumum uumum mønmsm mønmem uumum mscmsm msamsm mmmasz

Ewamm Eaamm

HHOQQB mqmm mmmaøz mamma mqqm mmmaøz vcmus Uzmuh

Bostadsförhållanden 171

andelen

Ökningen

av trångbodda i centrum gälleri huvudsak barnfamiljer. Vi konstaterade i 3 att andelen barn hade Ökat, och ankapitel delen pensionärer hade minskat.

Bostadsstandarden för olika befolkningsgrupper

Vi avslutar detta kapitel med en analys av standardvariationer mellan

olika befolkningsgrupper i storstadsregionema. Vi visar i kapitel ll att

boendekostnadema är högre i storstadsregionema. Det bör ha konsekvenser för bostadsstandarden, och detta bör i första hand gälla grupper med mindre ekonomiska resurser och större behov. I tabell 10.3 visar vi utrymmesstandarden (antal boende per 100 rumsenheter) i vissa av bostadsområden i och vi redovisar typer storstadsregionema, som även hela riket i söder

referenspunkter resp mindre regioner (dvs

landsortskommuner exkl s k stödjepunkter, se kom- Regionalpolitiska mittén, 1984). De grupper vars ulrymmesstandard vi redovisar är arbetare tjänstemän (pga inkomstskillnader) samt

resp barnfamiljer (för-

sörj ningsbörda ger större utrymmesbehov samt sämre ekonomi).

Beträffande arbetarnas och tjänstemännens (mellan och högre nivå) utrymmesstandard gäller följande:

Båda grupperna har något sämre utrymmesstandard i storstadsregionema än i resten av landet Det bör bero på att andelen småhus (där antalet rum är högre) är i

lägre storstadsregion-

ema.

Skillnaden mellan är något större i storgrupperna

stadsregionema.

Skillnaderna är störst i särskilt

hyresrättsområdena, allmännyttans områden byggda under miljonprogrammet.

Beträffande samboende med barn gäller följande:

De har sämre utrymmesstandard i än i res-

storstadsregionema

ten av landet.

Det är naturligtvis i hyreshusornrådena är utrymmesstandarden sämst, och den är allra sämst i Där

miljonprogramornrådena.

172 Bostadsförhâllanden

Tabell 10.3 Antal boende per 100 rumsenheter.

Särredovisning av olika befolkningsgrupper i ett

urval av områdestyper.

Antal boende per 100 rumsenheter

Regiondel

Förortsområden

Områdeskluster

Hpriv centr -1951 54.3 50.0 77.7

Småhus närort 54.8 53.5 64.2

Miljonprogramsområden

Hallm ytterort milj. 65.0 56.3 92.1

1) Exkl kvarboende hos föräldrarna

Bostadsförhållanden 173

är antalet boende per 100 rumsenheter bland samboende föräldrar 18 högre än i den gamla stenstaden, och 40 procent procent högre än i småhusområdena.

Det även innerstaden, där de genomsnittligt mindre bo-

gäller

städerna också de kostnadema) bidrar till (och troligen högre att stora är mera trångbodda.

speciellt familjer något

Småhus är större och de barnfamiljer som bor genomsnittligt

där har därför större utrymmesstandard.

Levnadskostnader I 75

Kapitel 11

Levnadskostnader

I kapitlen 8- 10 har vi tittat dels ekonomiska resurser i termer av in-

på komster, dels på konsumtion i termer av materiell välfärd såsom bostadsstandard och förfogande över vissa kapitalvaror. I detta kapitel

följer nu en bredare analys av konsumtionen i vid mening. Den bygger

på SCBs hushållsbudgetundersökningar och konsumentprisundersök-

ningar.

Regionala variationer av konsumtionsnivåer

Att mäta skillnader i levnadskostnader mellan olika regioner är förenat med stora mätproblem och höga kostnader. Den senaste undersökningen av sådana skillnader gjordes år 1964. Undersökningen tog cirka tre år och kostade i den tidens penningvärde cirka 3 milj kronor.

Undersökningen omfattade 90 000 prisnoteringar för 105 varor, upp-

gifter om 20 000 bostäder och resedata avseende cirka 30 000 hushåll. Avsikten med var att mellan

undersökningen belysa dyrhetsskillnader

dåvarande kommunblock.

Undersökningen visade att Stockholm i var genomsnitt något dyrare

för de varor och tjänster som prissattes på marknaden. Räknade man till detta kostnaden och tidsåtgången för nödvändigt resande blev skillnaden ännu något mindre. Med hänsyn tagen till skillnaderna i kommunalskatt var Stockholm snarast något billigare att leva i än genomsnittet för kommunblock.

övriga

Som antytts av det föregående så är det inte bara fråga om att mäta skillnader i prisnivåer mellan olika regioner. Minst lika viktigt är det

1 76 Levnadskostnader

att av eller klimatiska orsaker mer eller mindre på-

belysa geografiska

skillnader i tex när det arbets- och inköpsresor tvingade utgifter, gäller eller boendekostnader. Det kan därför vara av intresse att redovisa skillnader och likheter mellan olika regioner beträffande hushållens utgifter.

SCB gör med olika långa mellanrum undersökningar för att belysa fördelningen på olika varor och tjänster när det gäller hushållens konsumtion. Den senaste avser år 1985. Undersökningen avsåg ett urval cirka 6 000 hushåll som hade att föra kassabok över sina utgifter

på

under en har denna undersökningar fyraveckorsperiod. Tyvärr typ av relativt stort bortfall. Undersökningen avseende år 1985 redovisar en svarsfrekvens på 73 procent.

Resultaten av 1985 års visar att hushållen i Stockholm undersökning konsumerade för i genomsnitt 125 000 kr. I Göteborg och Malmö sammantaget låg konsumtionsnivån på cirka 120 000 kr i genomsnitt, dvs i nivå med Stockholm. I övriga landet var

genomsnittsutgiften per

hushåll cirka 110 000 kr. För landet som helhet var konsumtionen per hushåll ca 115 000 kr.

olika varor och i olika som är möj- Fördelningen på tjänster regioner att redovisa visar att utgiftsmönstret är likartat i Stockholmsliga regionen jämfört med Göteborgs- och Malmöregionema i genomsnitt. Stockholmarna ägnar sig dock i något högre grad åt uteätande, har större utgifter för lokalresor och lägger ner något större del av sin inkomst på alkohol och tobak.

Jämför man storstadsregionerna med delen av landet blir skill-

Övriga

nader av olika slag mer märkbara. Hushållen utanför storstadsregionerna lägger en större andel av sin inkomst på

mat, - för energi uppvärmning, - räntor i samband med boendet, - och drift av inköp bil,

och en mindre del av sin inkomst på

- att köpa s k hushållstjänster, - fritids- och kulturella aktiviteter,

Levnadskostnader 1 77

- resor och hotell

än hushållen i storstadsregionema.

Till en del är skillnaderna i utgiftsmönster betingade av geografiska och klimatiska skillnader. Utanför storstadsregionema behövs oftare bilen för arbets- och inköpsresor, liksom för sociala kontakter, medan mycket av det lokala resandet, framför allt i Stockholm företas med kollektiva färdmedel. I storstäderna utgör flerfamiljshusen en kvantitativt betydande boendeforrn, vilket i genomsnitt ger ett stort genomslag för hyra i hushållens budget. Utbudet av fritidsaktiviteter, kultur och tjänster är sannolikt markant större i storstadsregionema än i landet i övrigt, vilket förklarar skillnaderna i denna del.

Regionala prisvariationer

Men skillnaderna i konsumtionsnivåer är främst ett för inuttryck komstskillnader. För bedömningar av välfardsskillnaderna mellan olika är det att de oss om

regioner viktigt jämföra prisnivåema: säger

det är dyrare att leva i en viss region, och om det eventuellt krävs högre inkomster i en (dyr) region för att en

kompensera hög prisnivå.

För att belysa mellan olika har i det

prisnivåskillnader regioner följ-

ande en systematisk genomgång gjorts av den indelning som används

vid av SCBs konsumentprisindex De prisuppgifpubliceringen (KPI). ter som månatligen samlas in för KPI-beräkningarna kan tyvärr inte utan vidare användas för geografiska jämförelser mer än undantagsvis.

Det beror att KPI, och därmed är avsedd för

på prismaterialet, jämförelser i tiden. En jämförelse i rummet kräver prismätningar för

varor och som är identiska vid ett och samma tillfälle alla

tjänster på

mätställen. KPI kan därför endast på spridda områden ge en bild av de regionala variationema.

Dagligvaror

För dagligvaror (livsmedel, och tobak), vilka ut-

förbrukningsartiklar

gör ca 20 procent av den totala privata konsumtionen, har dock KPIunderlaget kunnat utnyttjas. Här samlas månatligen in prisuppgifter för ca 900 produkter från prislistor som ges ut av de tre stora dagligvaru-

178 Levnadskostnader

Genom att här till erhåller kedjorna. undersökningen knyts prislistor man en landsomfattande jämförbarhet för de utvalda varuvariantema. De bearbetningar som har gjorts avser hela år 1988. Eftersom bearbetningarna är gjorda på ett urval prislistor, som också är begeografiskt gränsade, kan resultaten endast ligga till grund för kvalitativa utsagor.

Resultaten tyder på att skillnaderna både mellan storstadsregionema och mellan storstadsregionema och landet i är relativt små. övrigt Skillnader förekommer inom en och samma mellan olika kedja regioner, men när samman försvinner skillnaderna dagligvarukedjoma läggs i stort sett.

Vin och sprit

Konsumtionen av vin och sprit utgör ungefär 5 procent av den totala privata konsumtionen. Eftersom försäljningen sker från ett monopolföretag under starkt är desamma över hela politiskt inflytande, priserna landet

Kläder och skor

Köpen av kläder och skor svarar för cirka 8 procent av svenskarnas konsumtionsutgifter. Skillnaderna i prisnivåer mellan storstäder och övri ga landet kan bedömas vara av mindre storlek. För detta talar att de större rikstäckande detaljistkedjorna på beldädnadsområdet normalt håller samma över hela landet. prisnivå på jämförbara produkter

Boende

för boendet tar så som cirka 26 procent av de sam- Utgiftema mycket manlagda utgifterna för hushållen i Sverige. I SCBs bostads- och hyresundersökningar redovisas hyres- och andra boendekostnader uppdelade bl a på regioner, men också på bostädemas byggnadsår och storlek. Några möjligheter att i övrigt jämföra kostnaden till en mellan olika regioner konstant standard föreligger inte. Resultaten i det följande visar således kostnaden att bo inom olika med det utbud regioner som där är tillgängligt.

Levnadskostnader 179

När det gäller hyreskostnadema, dvs kostnaderna för att bo i lähyrd genhet, härrör resultaten från den senast tillgängliga undersökningen från 1988. De avser totalt 1 471 000 lägenheter. I Stockholm finns 26 och i finns 11 procent av det totala antalet procent Göteborg hyreslägenheter. Resten, 63 procent, finns i övriga landet (Malmö är inte särredovisat i undersökningen). Det relativt beståndet nyproducerade (lägenheter färdigställda under perioden 1981-1987) utgör drygt sex av hela beståndet. Andelen är densamma i Stockprocent ungefär holmsregionen, medan andelen av det totala beståndet i Göteborgsregionen uppgår till drygt fyra procent.

Ser man på hela beståndet hyreslägenheter i resp region är den genomi Stockholm och än i snittliga årshyran något högre Göteborg övriga landet. När materialet fördelas efter bostadens storlek kan man konstatera att skillnaderna är nästan inga beträffande smålägenheter men blir större, ju större lägenheter man jämför. Jämför man den senast redovisade åldersklassen lägenheter, dvs lägenheter färdigställda 1981- 1987, blir bilden något annorlunda. Hyresnivån för dessa lägenheter ligger i än för äldre storstadsregionema betydligt högre lägenheter, medan motsvarande skillnad i övriga landet är mindre. Därigenom blir det en märkbar skillnad i hyresnivåema mellan storstäderna ä ena sidan och landet å den andra när det övriga gäller nybyggda lägenheter. Denna bild bekräftas av utvecklingen av från hyrorna januari 1988 till januari 1989.

Kvadratmeterhyran för hela beståndet var 1988 i genomsnitt 371 lcr i Stockholmsregionen, 385 kr i Göteborgsregionen och 346 lcr för övriga landet. För lägenheterna som färdigställdes 1981-1987 var motsvarande hyror 446 kr, 475 kr resp 408 kr. Kvadratmeterprisema har stigit, när man jämför årgångarna 1981-1987 med årgångama 1961-1970, med 29 procent för Stockholmsregionen, 28 procent för Göteborgsregionen och med 19 procent för Övn landet. ga

Bostadsrättslägenheter omfattas av SCBs bostads- och hyresundersökning 1987. denna fanns då nära 600 000 i Enligt bostadsrättslägenheter Av dem fanns 23 i 9 i Sverige. procent Stockholmsregionen, procent Göteborgsregionen och resten, 68 procent, i övriga Sverige. Eftersom undersökningen grundar sig på ett urval är möjligheterna begränsade att särredovisa de betydande regionala skillnader som förekommer när det gäller boendeutgtftemaför bostadsrättslägenheter. Avgiften till bostadsrättsföreningen går att fastställa relativt säkert. Här visar det sig

180 Levnadskostnader

att några större skillnader inte föreligger, oavsett man gör jämförelsen för avgiften för hela lägenheten eller för avgiften per kvadratmeter. Man kan konstatera att avgiften ligger klart högre för de bostadsrättslägenheter som har fardigställts under åren 1981-1987 i Stockholmsoch än för motsvarande i

Göteborgsregionema övriga Sverige.

Avgiftemas storlek är dock av mindre betydelse. Man kan konstatera

att (det officiella) ö verlåtelsepriset för bostadsrättslägenheter som

förvärvades under 1987 i Stockholmsregionen i genomsnitt låg på ca

375 000 kr, i ca 200 000 kr och i resten av Göteborgsregionen på landet på strax under 100 0()0 kr. Sedan 1987 har skillnaderna sannolikt accentuerats. Det innebär att skillnaden att bo i bostadsrätts-

lägenheter är betydligt större än vad skillnadernai avgift visar.

dvs sedan man till

Nettoutgiften, tagit hänsyn räntor, amorteringar,

skatteeffekter och bostadsbidrag, för ett i bostadsrätt

enpersonshushåll

var 1987 i genomsnitt 2 500 kr högre i Stockholmsregionen än i landsortskommunema en bostadsrätts-

(detta gäller genomsnittlig

lägenhet oavsett byggnadsår). Motsvarande skillnad för Göteborgsregionen var l 500 kr. För ett hushåll med endast makar var motsvarande tal cirka 4 200 kr resp cirka 2 100 kr.

SCBs bostads- och hyresundersökningar omfattar också småhus. Den

senaste avser år 1987. År 1987 fanns det cirka l 160 000 småhus, dvs

friliggande småhus samt rad- och kedjehus, i Sverige. Av dem fanns ca 416 000 småhus eller 36 procent i storstadsregionema, och 765 000 småhus eller 65 procent i övriga landet. Huvuddelen var friliggande, även om rad- och till 30 procent i storstads-

andelen kedjehus uppgick

regionema. Aven i antal räknat var rad- och kedjehusen vanligare i

storstadsregionema än i övriga landet. Småhusen var vidare något

till ytan i större än landsorten. En fjärdedel av småhusen i storstadsregionema har en yta i intervallet 121-140 kvadratmeter.

När det gäller storlek en skillnad

taxeringsvärdenas föreligger påtaglig

mellan och landet. I

storstadsregionema övriga storstadsregionema

hade 31 procent av småhusen ett taxeringsvärde på 350 000 kr eller mer år 1987. Motsvarande tal för övriga landet var endast 4 procent. Detta avspeglar skillnader i marknadsvärdena.

Bostadsutgiften för småhus, dvs summan av ränteutgifter, arnorteringar, bränslekostnader och andra avgifter (före skatteeffekter), var 1987 ca 12 000 kr i än i övriga landet. högre storstadsregionema

Levnadskostnader 181

Skillnaden storleksklasser. Skillnaden i är gäller samtliga bostadsutgift dessutom större när man äldre hus med hus betydligt jämför byggda senare än 1971, främst till följd av att för äldre hus i

ränteutgiftema

storstadsregionerna är betydligt högre än i landet. Det är också

övriga

intressant att konstatera att bränsleutgiftema sjunker med

stigande

färdigställandeår i alla storleksklasser, mer i något storstadsregionerna än i övriga landet.

Eftersom även undersökningen rörande småhus sig ett ur-

grundar på

val hushåll har inte de betydande skillnader som finns när det gäller boendeutgiftema kunnat redovisas i sedvanliga tabeller. För några typhushåll har emellertid regionfördelade resultat tagits fram. För makar med ett bam i var nästan Stockholmsregionen nettoutgiften 10 000 kr än för motsvarande hushåll utanför högre storstadsregionerna. För samma typ av göteborgshushåll var skillnaden ca 9 000 kr. Detta trots att skatteeffekt och räntebidrag är större i betydligt

storstadsregionerna. Skuldbeloppet är dock mer än dubbelt så högt som för icke storstadsregioner. Bostadsytan är i dessa beräkningar densamma i samtliga jämförda regioner.

Samma bild får man för makar med två barn resp makar med tre eller flera bam. Skillnaderna blir ännu större. för hushåll med

Nettoutgiften

tre eller flera barn är mellan 16 000 och 17 000 kr högre i Stockholmsregionen och mellan 15 000 och 16 000 kr i

högre Göteborgsregionen

än utanför storstadsregionerna.

Utvecklingen över tiden kan belysas med SCBs

fastighetsprisstatistik. Den bygger på uppgifter från lagfartsbevis om försålda fastigheter. Fastighetsprisema, dvs vid överlåtelser av småhus, har från priserna

1981 till 1988 ökat med i genomsnitt 54 procent (6,4 procent per år i

genomsnitt) for riket som helhet. För Stockholms- och Göteborgs-

regionerna har ökat med 90 procent

fastighetsprisema (9,6 procent per

år) 84 procent (9,1 år), medan i Mal-

resp procent per uppgången

möregionen under den redovisade perioden stannade vid 59 procent (6,8 procent per år). Enbart under 1988 steg småhusprisemai Stockholm med 28 procent och i med 24 procent. För riket totalt

Göteborg stannade uppgången vid 18 procent.

Det är intressant att konstatera att 1981-1988 har varit

prisupp gången

mest markant för småhus i 401-550 tusen taxeringsvärdeintervallet kronor med 80 procent (8,8 procent per är i genomsnitt). I Stockholms

182 Levnadskostnader

län låg köpeslcillingen under första kvartalet 1989 3 gånger högre än taxeringsvärdet, vilket är en betydligt högre kvot än för hela riket trots att i Stockholm 50 (drygt 2,2), taxeringsvärdena ligger drygt än för riket i procent högre genomsnitt.

Inventarier och husgeråd

Inventarier och husgeråd utgör cirka sju av den totala privata procent konsumtionen. Här bl a möbler, där de stora rikstäckande föreingår Om skillnader i tagen ger ut rikstäckande prislistor/kataloger. prisnivåerna inom detta område förekommer, torde de vara små.

Transport och samfärdsel

Transport och samfirdsel, med ca 17 procent av den totala privata konsumtionen, är ett område där, vilket har antytts tidigare, priskan bli missvisande. Undersökningen av hushållens nivåjämförelser liksom resultaten av 1964 års visar att utgifter, dyrortsundersökning, fördelas olika beroende och till färdutgifterna på region på tillgång medel. Att konstatera att t ex bensinen kostar lika i ungefär mycket hela landet - bortsett från lokala och tillfälliga prissänkningar - är därför inte eftersom behovet av att använda bilen till vägledande, liksom körsträckema, varierar kraftigt mellan nödvändiga transporter, olika I förutom lokalresande och driftsregioner. varugruppen ingår kostnader för fordon, även och teletaxor samt inköp av m0postporto torfordon.

Fritid

och kultur cirka 10 av den totala

Fritid, nofien utgör procent privata

konsumtionen. Här ingår radio och TV, andra fritidsartiklar (t ex och rekreation samt böcker, och tid- Sportartiklar), nöjen tidningar skrifter. För de varor och som är och i tjänster jämförbara prismäts KPI är skillnaderna i mellan olika regioner inte speciellt prisnivåer stora (TV -licens, tidskriftsprenumerationer och lösnummerpriser på tidningar och tidskrifter), även om de förekommer (dagstidningsprenumerationer). Totalt sett torde eventuella prisnivåskillnader inte vara stora och vara av mindre betydelse.

Levnadskostnader 183

Resten av hushållens konsumtion kallas diverse i konsumentprisindex och utgör ca 8 procent av privata konsumtionen. Här ingår hälso- och sjukvård, vin, sprit och öl på restaurang, utemåltider, hotellvistelse m m. Här är det svårt att utan speciella undersökningar ge en uppskattning av om regionala skillnader föreligger och hur stora de i så fall

Sammanfattning

Den genomgång som gjorts i det föregående visar att skillnader mellan regioner när det gäller prisnivåer och levnadskostnader föreligger för i första hand boende och resor. Boendet är betydligt dyrare i storstadsregionerna, en skillnad som förefaller bli allt större. När det gäller resekostnadema behövs en specialundersökning som också tar hänsyn till tidsåtgången för och ändamålet med resorna för att fastställa vilka skillnader som föreligger mellan regionerna och hur stora de

184 Levnadskostnader

Appendix

Bostadskostnaderna i småhus: en mellan

jämförelse

storstäder och landsort

(Vogel)

I 11 visades att boendekostnadema i storstadsregionema var kapitel avsevärt större än i resten av landet. Skillnaden var 12 000 kr/åri

medeltal. Dessa resultat bygger på intervjumaterial som ger en sam-

manfattande bild av samtliga kostnader som i deklarationssamman-

hang tas upp i fastighetsdeklarationen.

Det finns ett flertal problem vid regionala av denna sta-

jämförelser

tistik: här även kostnader som inte bör räknas som

ingår egentligen

boendekostnader (t ex konsumtionslån med fastigheten som säkerhet). Det finns vidare regionala skillnader i husens storlek, ålder och utrustning. Dessutom visar statistiken boendekostnadema för dem som just nu bor i smáhusen. Kostnaderna beror till stor del på den aktuella lånesituationen, och den avgörs av hur man har bott i huset (dvs i

länge

vilket det är i vilken utsträckning man har reno-

penningvärde köpt), verat eller av andra skäl lånen, och de beror också på de boendes höjt

personliga ekonomi. Om de småhusboende i en region utgör ett selektivt urval med höga inkomster och underskattas boende-

förmögenhet

kostnadema. Just detta gäller för storstadsregionema. Vi vet att boendekostnadema för samma typ av hus kan variera avsevärt både inom och mellan regioner, beroende på sådana faktorer.

Därför kan av faktiska boendekostnader i olika

jämförelser regioner

vara missvisande när man vill bedöma levnadskostnaderna i en Sådana måste vara oberoende av vem som bor i region. jämförelser husen, och de måste gälla samma hus.

I detta appendix beräknar vi därför hypotetiska boendekostnader för ett medelhus med hänsyn till lokala marknadspriser och beskattning.

Levnadskostnader 185

I dessa beräkningar konstanthåller vi den boendes inkomster, husets storlek, standard och och dessutom in-

byggnadsår,

köpsåret, kontantinsatsen och låneräntan, men låter marknadspriserna variera mellan regioner.

I det redovisas av boendekostnadema i följande typfallsberäkningar småhus i de tre storstadsregionema med jämförelse med ett referensområde. Vi har valt Småland, exkl kommunerna Kalmar, Växjö och Referensområdet får representera utanför de

Jönköping. landsbygden

större städerna.

Vi utgår från följande förutsättningar:

Vi studerar ett medelhus i SCBs fastighetsprisstatistik. Detta

hus är 60-talet, har värdepoäng 13-16 och en area

på på

116-136 bygât m .

För var och en av de fyra regionerna hämtas taxeringsvärdet

samt för denna hus ur fas-

köpeskilling typ av tighetsprisstatistiken.

Vi tittar två fall: ett sådant hus som köpts 1983 på resp 1988.

årsinkomst är 180 000 kr, han betalar i båda fallen Köparens 100 000 kr kontant, och låneräntan är 12 procent.

visar kapitalkostnadema inkl fastighetsskatt Typfallsberälcningarna

1988 års års regler (enl Vi bortser enligt Skatteregler resp 1991 RINK). visar således från underhållskostnader och amortering. Beräkningarna tre typer av effekter:

variationer i kapitalkostnader regionala

skatteomläggningens effekter

effekter av den tid man ägt småhuset.

representativ bild av marknaden som mäter bo- Beräkningarna ger en stadskonsumenter som är relativt nya på bostadsmarknaden. Aldre småhusägare som ägt sitt hus längre än fem år bör ha en mera gynnsam situation. För en av bostadsmarknaden är det emellerbedömning

186 Levnadskostnader

tid de nya konsumenterna som bör stå i blickpunkten: det är de som möter de av och bostadskostmarknadspriserna beskattningen skapade nadema. Boendekostnadema för är den gamla resp nya småhusägane idag kanske viktigaste i järnlikhetsfrågan: gamla småhusägare (särskilt har kunnat enorma latenta storstadsregionema) tillgodoräkna sig inflationsvinster, som nu kan tas ut antingen som ett boende eller billigt som konsumtion (reavinst, I har värdebelåning). storstadsregionema stegringen på småhus legati storleksordningen en (skattefri) miljon. Dagens marknadspriser måste betalas av de nya konsumenterna i form av höga boendekostnader. Det är frågan om en dramatisk omfördelning mellan generationerna, som leder till att får ungdomar väsentligt högre boendekostnader än föräldragenerationen. Reavinstbeskattningen har haft en allt mindre korrigerande effekt. Den här effekten är störst i storstadsregionema.

Marknadsvärden

I tabell 11.1 visas att 1983 års marknadsvärde och köpesumma var 72 högre i än i Småland. Fem år senare procent Stockholmsregionen (1988) var stockholmshuset 130 dyrare än smålandshuset. procent Motsvarande hus i Malmö- var 1988 72 resp Göteborgsregionen resp 103 procent dyrare. I Stockholmsregionen kostade medelhuset 768 000 honor år 1988 enl SCBs Detta hus fastighetsprisstatistik. skulle i den nya ha fått ett taxeringen taxeringsvärde på 776 000 kr. Vid slutet av 1989 bör marknadsvärdet vid en kroligga drygt miljon nor. baseras sålda i kommuner Beräkningarna på fastigheter samtliga enl redovisningen i i denna I statistiken dominerar övrigt rapport. småhusen i de yttre förorterna. I de inre förorterna i Stockholmsregionen ligger priserna betydligt högre. Där bör marknadspriset ligga på närmare 1,5 i tabell 11.1 relativt miljoner. Beräkningarna är således snälla: de varken småhus i extremt inte heller gäller dyra områden, nya hus eller extrema lyxhus.

Fastighetsskatten

Fastighetsskatten baseras som i sin tur baseras på taxeringsvärdena, på fastighetsprisstatistiken. Det innebär att marknadsvärdena pressar upp fastighetsskatten. I Stockholmsregionen är den således nästan dubbelt så som i Småland. 1991 och hög enligt det nya skattesystemet (RINK)

Levnadskostnader I87› -

ökar denna skillnad ytterligare: i Stockholmsregionen blir

fastighetsskatten 130 procent högre än i Småland, i Göteborgsregionen 85 pro-

cent högre. Merkostnaden blir i Stockholmsregionen cirka 5 244 kronor och i 3 456 kronor.

Göteborgsregionen

Kapitalkostnader

De totala kapitalkostnaderna inkl fastighetsskatten varierar ännu kraftigare, trots att vi tittar på samma typ av hus. Den övre delen av tabellen visar hur det går för den som har köpt medelhuset år 1983. Fem år senare (1988) betalar stockholmaren 26 357 kr/år och smålänningen 12 778 kr för samma hus, köpt fem år tidigare. Göteborgaren och Malmöbon betalar 21 resp 19 000 kr per år. Skillnaden blir ännu större om man tittar på ett nyköpt hus (år 1988). Då betalar stockholmaren 46 815 kr, smålänningen 17 230 kr, göteborgaren 40 243 och Malmöbon 33 337 kronor alltså skillnaden i per år. Här ligger kapitalkostnad i samma typ av hus på närmare 2 500 kronor per månad mellan

Stockholmsregionen och Småland.

Dessa beräkningar gäller det gamla skattesystemet. Om vi får en

skatteomläggning enl RINK blir skillnaderna ännu större: stockholmaren som har köpt hus år 1988 får betala 65 452 kr, och smålänningen

betalar 23 388 kr för samma hus. Här ligger alltså skillnaden på 3 500

kronor per månad. I det nya skattesystemet blir det alltså ännu dyrare att bo i merkostnaden i kan

storstadsregionema: Stockholmsregionen

ur tabell 11.1 härledas till följande

belopp:

Extra kapitalkostnad (kr/år)

jämfört med Småland

Skattesystem 1989 1991 (RINK) Ökning

Inköpsår 1983 13 579 20 924 + 7 345 1988 29 585 42 064 +12 479

Inköpsår

Som synes boendekostnadema med kr ökar 7 12 000 mera i resp

Stockholmsregionen jämfört med Småland: med RINK blir det alltså

relativt sett ännu dyrare att bo i småhus i storstadsregiønerna.

188 Levnadskostnader

xzmm omm mmm

mmov

momhm

mvcmmmam

UQOx

mmmm omm omm mmm oom omm mmm

Ewummmwuumxm

m»mm

ueocwo

xzmm omm www

mmnm

:MWMDQHGUGE:

mmvmm

um

mwunemmz

mmm

ummcmcxmumn

mmmm omm nvm omm oom pmm mmmm

mmmm mvmmm

HOW

xzmm

mmummuonwuoo

omm

mmmu

»mm

wmmmm

«mm›

UMCQWOXHMUHQQM

mmm

mmmmuämm

mmmm omm omm oom momm »om ›mm

mmmom

mmmm

.ux

moumemonxooum

xzmm

.mmmmmo

omm mmmm S00 m»

mmvmm

ummmcw

ooo

oom mmmm omm www mom oom mwwm ›«m

nmmmm

umvmcumox

wUummcmccwm

UUMMWMUOQOHDMMM

mummcmucmucox

.ago Auxp. .uxpo

Auxuo

.mmmm mmm .uxpo

uumxmmumnmmummm .uxomumcumoxmmummmm

MEEMW Auxuo

mvummmcmuoxma

H

mummmuamzmmmm

m.mm

emummmouumxm

mmwu

mummcmuømpaox

m

measmmmnx mmomonvmøxm mmmmmmmmm

umaoxcm

mmonma .^Mzmmo

mnuow commmm MNWNOMZH

mmmm

Levnadskostnader 189

ewa mmm

owa omm mma ooa omm mmm

omN›a

oma mpv

Nanm

mamma

ewa pmm omm ooa

mama

»mv

wmmmm

oma »mm

van»

vpvvm

oma oww ooa

moma

a›m a›m

mvmov

mcamoxcon

oma

mama

mn»

mmwmm

oma mom ooa mmm

mwwa

mm› ;oo

mamma

nnxm

auxv

Auxuv

uumxmmpwnmaummu

Auxuv

auxuv

Auxpv

amma

.umeamx

auxuv

mmmamwamwammm uumxmmumsmaummm ^ux.mvm:umoxamuammx

®Unmmmqauwxma mummcwpcmucox

Qmoamnvasxm muummmmmm

axxw axca

umeoxca msäømmmnx

NMWMONZH

a N

Sociala relationer 191

12 Kapitel

Sociala relationer

Kontakter mellan människorna - kontakter med familj, grannar, arbetskamrater, vänner och bekanta eller inom - i föreningslivet präglas betydande utsträckning av faktorer som grundläggande urbaniseringen, hushållssplituingen, och den sektorns sysselsättningen offentliga Övertagande av hushållssektoms traditionella servicefunktioner.

Urbaniseringen innebär och har under förflyttningar efterkrigstiden medfört att en stor del av har bosatt befolkningen sig långt från uppväxtorten och därmed ofta förlorat till täta kontakter möjligheterna med föräldrar och andra släktingar, bamdomsvänner och sin förankring i ett lokalt socialt nätverk. På det inflyttningsortema var nödvändigt att socialt bygga upp ett nytt nätverk, där släkten och barndomsvännerna spelade en mindre roll och där istället grannkontaktemas, arbetskamratemas och Mindre föreningslivets betydelse ökade. kontinuitet i de sociala relationerna, mera i de stora städerna anonymitet och en mellan arbete och fritid tydligare uppdelning gav säkert livet på inflyttningsortema mindre av den sociala som ett kvarbogemenskap ende kunde på uppväxtorten ge.

Under har vi också sett dramatiska i efterkrigstiden förändringar sysselsättningen. Kvinnornas förvärvsintensitet har ökat och därkraftigt med vidgat de sociala kontakterna. Detta inte minst i storstadsgäller länen, där år 1988 83 procent av alla kvinnor förvärvsarbetade, mot något under 80 procent för övriga län - 54 procent av storstadskvinnoma arbetade heltid mot cirka 40 procent av kvinnorna i det på övriga landet SCBs I (enligt arbetskraftsundersökningar). omstruktureringen av arbetsmarknaden ingår en av överföring arbetsuppgifter från hus-

192 Sociala relationer

hållen till främst den offentliga sektorn. Det gäller dels bamtillsynen,

vården av anhöriga och utbildningen. Barnstugorna, sjukvården, åld-

och omsorgsfunktioner som

ringsvården yrkesutbildningen övertog

på gott och ont innebar praktiska och emotionella band mellan faoch Ett minskat beroende av familj och

miljemedlemmar generationer.

kan vara för de som inte för egen del och just då be-

släktingar positivt

höver sitt nätverk. Men det kan också vara negativt t ex för svaga personer för vilka familjerelationer kan innebära stöd och emotionell trygghet.

Under de senaste årtiondena har vi vidare haft en omfattande hushållssplittring i fonn av ökande skilsmässofrekvens och avbrutna samboendeförhållanden. Sålunda har skilsmässofrekvensen fördubblats sedan av 1960-talet vilken i sin tur var dubbelt så hög som den början var i mitten av 1940-talet. Den ökade brukar sättas i familjesplittringen samband med den ökade förvärvsfrekvensen bland urbaniseringen, kvinnor och sekulariseringen.

är således stabilare i landsorten än i storstads-

Familjema betydligt

Det är mellan 30 och 50 vanligare att familjema regionerna. procent upplöses i de tre storstadsregionerna än i riket som helhet. Om man gör en av kommunerna med den högsta isärflytmingstio-i-topp-lista frekvensen hamnar, med ett undantag, samtliga inom storstadsregionerna (åldersstandardiserade indextal; genomsnitt för riket=100): Solna 169, Sundbyberg 154, Stockholm och Malmö 145, Haninge 144, Bot-

och Oxelösund 132. Påden kyrka 139, Göteborg, Huddinge, Sigtuna

motsatta kommuner som Over-

sidan, med lägst isärflyttning, hanmar

kalix 32, Sorsele 41, Ockerö 43, Habo, Overtorneå och Götene 48 osv nr 3, har alltså en mer än fem

(Välfárdsbulletinen 1989). Solna gånger

så hög som i Overkalix.

familjeupplösning

I detta kapitel skall vi redovisa mått på kontakter mellan män-

några niskor i olika avseenden grannkontakter, kontakter familjekontakter,

med vänner och bekanta osv. Men kan man göra statistik av detta? de levnadsförhållanden som redovisas i övriga ka-

Många aspekter på pitel är ganska enkla att beskriva statistiskt, t ex trångboddhet, bilinnehav och andra materiella förhållanden. Men när man vidgar

till olika livskvalitet saknar man ofta veder-

perspektivet aspekter på

tagna indikatorer som fångar upp det väsentliga i dessa begrepp.

Sociala relationer 193

Ensamhet och är kanske i första hand ett

isolering välfärdsproblem på

ett inre individuellt plan. Upplevelsen av ensamhet finns inom individen. Samhällets möjligheter att individen i detta avseende är hjälpa också mera begränsade än när det gäller den materiella levnadsstandarden. Ensamhet kan också vara något om

positivt förindividen

den är - till skillnad från

självvald påtvingad isolering. Aven detta på

område gäller att människor har olika behov och intressen.

På grund av dessa svårigheter att den inre av

kartlägga upplevelsen

ensamhet studerar vi istället för ensamhet eller

förutsättningarna

gemenskap, nämligen omfattningen av kontakter med andra människor i olika avseenden. Det är med andra ord kvantitet och i de

allsidighet

sociala relationerna som välfärdsstatistiken kan När det där-

belysa.

emot - att älska

gäller kvalitetsaspekten positiva upplevelser och vara

älskad, att känna trygghet i sina sociala relationer och möta

uppskatt-

ning från omvärlden saknar vi användbara statistiska mått.

Familjekontakter

Redan i kapitel tre, som handlar om demograñsk redovisegregation, sades utvecklingen när det gäller olika - an-

familjers sammansättning delen ensamstående, andelen barnfamiljer, pensionärshushåll osv. Vi

kommer i detta avsnitt att ansluta till och dessa

komplettera uppgifter

genom att dels visa hur många som bor helt ensamma i de olika områdena, dels hur många som inte brukar ha kontakt med nära annågon hörig så ofta som en gång i månaden.

i mot allt mindre hushåll. I ett

Utvecklingen Sverige går längre pers-

pektiv finner man att år 1945 utgjorde 14 pro-

enpersonershushållen

cent av samtliga hushåll. år senare, 1985, hade denna andel ökat Fyrtio till 36 procent. Under samma tid minskade medelantalet personer per hushåll från 3,1 till 2,2.

I tabell 12.1 visas att 19 procent av alla personer mellan 16 och 74 år bor helt ensamma. Under mellan 1978 och 1988 är detta en perioden ökning med två procentenheter. Ensarnboendet är vanligast bland de

allra äldsta. I åldersgruppen 75-84 år bor 34 procent bland männen och

64 procent bland kvinnorna ensamma. Den större andelen ensarnboende bland äldre kvinnor förklaras av att kvinnor lever än män längre

194 Sociala relationer

och att de i ett ofta är än männen. Det fanns 1987

par-förhållande yngre

cirka 455 000 änkor men bara 116 000 änklingar.

Men även i medelåldern - efter den normala åldern för

farniljebildnin g

- finns antal och det antalet har ett stort som är helt ensamboende, ökat markant. Bland är 20 ensamboende och det är

25-34-åringama procent

en andel som ökat med 6 bara 12 år. Det är här

procentenheter på

främst männen som är ensamboende, en följd av att dessa bildar par något senare och att kvinnor i större utsträckning väljer äldre partners.

De regionala skillnaderna blir då i stor utsträckning en återspegling av köns- och I det äldre i regionens ålderssammansättning. hyresbeståndet de stadskämoma bor många äldre människor - här är också engamla samboendet utbrett. Motsatsen gäller då ofta för de nybyggda bostadsområdena i periferi. Enligt tabell 12.1 är 24 prostorstadsregionemas cent inom ensamboende, (hela 32 i Stockholmsregionen procent Stockholms cirka 20 i Göteborgs- och Malmöre kommun), procent gionerna samt 15-17 procent i områdena utanför de större kommunensamboende erna. I samtliga områden visas ökande andelar högst är i det norra inlandet (fem vilket kan bero på

ökningen procentenheter)

en relativt sett ökande andel åldringar med fler änkor/änklingar till följd.

Då man ser specifikt till storstadsregionema visas en mycket tydlig trend när det ensamboendet i centrum kontra - 42

gäller periferin pro-

cent i de centrala delarna, 22 i närorter och 14 i ytterorter. I de centrala delarna dominerar bland de ensamboende. Av de hyreslägenhetema som bor i områden med i huvudsak allmännyttans bostäder är 45 proensarnboende mot 33 i områden med de mera

cent procent kapital-

lcrävande bostadsrätterna. har emellertid varit störst i Okningstakten närort - här har också andelen personer över 65 år ökat.

lndikatom i tabellemas andra kolumn - kontakt med anhörig - reej dovisar dem som dels är ensamboende, dels inte träffar någon nära anså ofta som en i månaden. Detta

hörig (föräldrar, syskon, barn) gång

för i befolkningen. Här har emellertid utvecklingen

gäller sju procent

i - mot andelar utan familjekontakter. Paral-

gått positiv riktning lägre

lellt med en ökad i form av allt flera från

familjesplittring uppbrott

och ett ökat ensamboende, har med

parförhållanden familjekontakterna

föräldrar, barn och syskon ökat i betydelse.

Sociala relationer 195

avmuwaomw

NkømmññOr-l

v.H

uamqoom

ÖII-lr-lu-lrir-iriri

. «H.HI

umcxmm

1%

m.om m.mH m.mH v.mH m.Hm o.mm m.HN v.Hm a.«N

mama

Q*m.v-

HMQUCWUOMQ

cm

..

uccmum Npxmucox

a.mm m.mm m.om m.mm ›.›N N.aN m.0N ›.mH m.vH

:®mcH o*m.v- .UQUCMH

.E I-OUOONkONONNI-i

|Gox

M 0

m.m CD®®®FF®®

uxmu HH®GCW *m.m- «m.nu m.m-

mm

.HMHGU

.mwmalmhma

KONMFWVGES Q

Qxv.NI

ON®FKOkDlDKDF

MMHHO

WUNIN m.NI *u.HI Qxm.Q| m.o›

vcouu

.n

:Emma

.mnamnma

möcwo ›.mH ›.mm m.mH m.om H.ma h.wH v.ma m.bH v.ma

usmm

*H. Q- «n. «Q.

|m.0 «a.m

H. m. m.

HGCOHUMHQH

M Q N N H H N H M

.mpma

uwvnm

cmum

uuoc Hmbnm

mmmaummma

um

HHOC

uovom .HHOC umbnw HNOQ

H w H H

mmcxmm mmcxmm

MHMHUOW

H .n H H

cmcoammummuonwuow

umcowmwu umcowmmn

G®GOHOOHm5HOQMOOUm

Hmcowmmn

now

C®GOHm®HWEHOCM00uW

uovcmaca umvcmacw

Cmcowmmummuonmunu

HÖCOHOWH

mmxmmma mmxmwma

mmummmw mmumnma

G®COHO®H©EHmE umuxcsmmmvnum Hmuxcnmuhbmum

uouuammms

H.NH

mmmmwmmmnmmm

uwuxcømwmvwuw umuxcsquhbnum

umumammmp

amxHm

uuacmsoamø CGCOHOGHDEHME

wuvcaz mmmasz

muvøwz muhcwä mubcwä muuoz

Hawnma

øuuoz

mqmm hamna mmmaøz ucmus

.H Am

196 Sociala relationer

uamaoom Hvmumaoma

«.a o.N m.m m.H «.H ›.o m.N N.N

xH.H| *m.m-

v.w

*H.HI m.e- w.o- m.o- v.a|

mmmanmmma umcxmm

Q

mumc

HCW m.oN m.mH «.mH m.oN H.mH H.ma m.mm w.om

q*m.va n*o.m| *v.mo o*n.mn *o.m: n*n.m: 0.M| v.NI

now

MHMCOHOÖHEOCH muxmucox

Q

a.mN m.Hm m.mH o.H«

:ccmum

«.mv m.›m

uuacmeocmo

›.mm

C®mCH

m.om

0*m.v| *w.m| *n.na *v.m- *N.mH| xm.©H|

o.m- M.WI

m .E

lcox

aumccm

F N M

m.w m.m F ® ®

m*m.m›

uxmu

*m.m- *o.m› *m.m- *n.m|

m.v

*m.m- *v.w|

mm

ÖCHCWmTDOUGHHWW

.amuuømooum

.E

Icox

amwuocøm

H.h w.m

Qxv.HI

uxmu

«0.NI

0.N

*m.m- *o.m- v.H- m.H-

mm

wvcmon

h.wH a.NN w.Hv m.«H

Iñmncm

›.HN

xH.N m.H -m.H *m.m |N.H

.H®COHUMH®H

.mcuwcoammnmvmumuoum

.wmmH-m›mH

MHMHUOW

uumumvmpmon uuwuwumuwon

uumumwumn uumuwmumc

mzomomammoam

a

mm\mmmH mannen mamman

mm\mmmH mmsmhma mm\mwmH

mmumnma mmumnmu mmumnma

mm\mwma

mmummammmmmmum

N.NH

ucmgu amxHm

w w

uuoumuum

w W W W

uaoumuuw

nwc0«umaum amummmmwm

mmmasz ucmna Eønucwo Esuucmb uuonmz

om om om om om om

aaonma mmmasz

UHOHWZ

usmm mama hamna mqqm ommaøz ucmua ommaøz Ucmus

A A A A A A

Sociala relationer 197

m.m ›.m m.m H.m Q.m H.m «.o «.Q o.m m.o m.Q

:m.o:

m.H

:m4:

m.o m.m: m.o: m.o: v.m: m.o:

«.mQ m.mQ ›.mH o.mm ›.om «.mH Q.Hm H.›a o.mH ›.mQ

o.mQ_

*n.m: Q«v.m: :Q.v:

v.v

§23:

m.m: v.m: m.o: m.m:

Q

m.m« H.›m Q.›« o.m« ›.m« m.mm m.›Q o.mm m.«m m.«Q m.mQ

:m.m: 97m: *m.n:

*m.mQ:

n.m: a.m: u.m: m.m: w.v:

m.› o.m m.m m.m m.m m.› «.w m.› m.oH ›.HQ ›.› :H.H

*m.n: *m.m: v.m: m.w: w.n: Q5: *m.m: H.m:

m Q

m.m m.› m.« m.oH m.m m.mQ ›.om m.QQ «.mQ o.oQ

:Q.o :n.Q

*m.w: *m.m: :m6:

HH N.H| m.v: 0.H: m.H:

.m›:m›mH

Q

m.m« m.mm m.mm m.mm Q.mQ m.mQ Q.› o.mv ›.mm m.›m «.› m.o *m.m «n.m *Q.m :m.o :m6 v.m

o.m: m.c:

.anwa

um cwum

uuoumpum uuoumuux

amma: amma: mmcxmm mmqxmm

puoumc uuoum: umuua

am ao

uwpua

uuogmc umuua umuux

mm\mmmQ

Quoumq

uucmo uucmo unonmc nucmo uuoumc

mm:mmmH

Qucøu uuoumø :unc umupa Quonm: :um: .Sug

uouuwmQQo

uwumsaxmmöwuâo

uwuwwmmmø

uaovcmam ueoncmam usoncmam usoucmam

eaamm uumum eaamm msnmsm aaamm mønmsm uumnm mscmsm wscmsw mmmasz

QuQm QuQm pumum wnQr wuQw Ewwmm 53mm

ucmua

AH Am

198 Sociala relationer

uamaoom Hvmuwaomw

mmmaummma

›.«m N.›H m.Hm o.NN o.ma m.ma

mamcowmouäocw

umcxmm mums

HUND unw

Q

H.mN m.om m.m« H.mm «.mm m.Hm m.ma N.va

muxmucox

Q*m.va Q«0.m|

m

«m.m|

H.m n.H

|0.oH|

uuacmeocwo

m.m›

cwmcu uøcmum

m.m o.m m.m m.› m.m v.›

OdHGmHOU®HHmm

m.ma a.mH

.E

:Cox

||||||||||||||l|||||I.||.|I.I|.||c|..||.|n||||||||||||||||||||||||||||||||||a|||||||u|||||

|Q.H |N.H

*m.mu *v.mx

auoccmb

v.m› m.m- m.m-

mm uxmu

.amuucwooum

ucox

.E

Hmwuoncm

mm uxmu

.HWGOHJMHOH

.m›-m›mH

Q

›.mH

nemmcm wvcwon

H.NN

|m.m

«o.mH

«H.N m.H

N N N m

m.m

|N.H:

.mcuwcowmwumvmumuoum

.mwma

cmum

MHMMOOW

um

.mmmH-m›mH

mmcxmm mmøxmm

muuom

mzomnmammoem

mmxmmma uuouwuuh

a

uuouwuua uuououum

uuoumc uuoumc uuoumuuä

mmxmmma mmumnma mmxmmma uuoumc uuoumc uuoumuuä mmnmmmw mmnmmmw

CQUWHEOEMHUOHQCOTHMZ

uuoum: unoum:

uoumammmo

N.Na

uwuwwmmmb

vcouu BMMHM

u®co«umaum

mmmasz ucmua uumum uumum msnmam swamm uuwum mzcmsm mszwsm

aawnma

mønmem

womaaz ucmua vcoua

EHHMI EHHME EHHMW

uemm mama mqqm mmmaøz

Aa Am

Sociala relationer 199

Skillnadema mellan de olika regionerna samvarierar naturligt nog med andelen ensamboende, men påverkas också av hur stor andel av bei ett område som är I Stockholms kommun folkningen nyinflyttade. saknar var åttonde sådana här mot var person familjekontakter ungefär sextonde i områdena utanför de större kommunerna. I de centrala delarna av storstadsområdena uppger 15 procent att man inte umgås med - är andelen i områden med anhöriga högst allmännyttans hyresrättslägenheter (21 procent). I ytterområdena är motsvarande andel endast sex procent. Trendema visar dock på en snabbare positiv utveckling i centrum-områdena, en minskning med fem procentenheter.

Kontakter med grannar, vänner och bekanta

Med indikatorer i tabell 12.l-2 vi så ett steg utanför övriga går själva hushållet och ser till överhuvud umgängeskontakter taget.

Inga grannkontakter sägs de ha som svarat nej på frågan Finns det någon här i området som Du brukar utbyta små t ex tjänster med, genom att hjälpa varandra med blomvattning eller lån av småsaker? och som svarat mindre än i kvartalet Hur ofta någon gång på frågan brukar Du själv träffa och vara tillsammans med någon av Dina grannar?. Här hamnar var fjärde vuxen person, 25 procent, men även här har trenden mot ökande grannkontakter. Under sedan gått perioden 1978 minskade således andelen med fem procentenheter, bl a innebärande en viss utjärrming. regional

Fortfarande är dock skillnaderna mellan olika områden i stora. Sverige I Stockholms-, och andelar-na Göteborgs- Malmöregionema ligger på cirka 30 procent mot 15 procent i norra inlandet. Men skillnaderna har varit större: under minskade andelen utan betydligt perioden grannkontakter med ll- 12 procentenheter i Stockholms- och Malmöregionema men ökade med tre procentenheter i norra inlandet.

Skillnader i grannkontakter mellan boende i olika delar av storstadsregionerna kan antagligen bero på flera samverkande faktorer, t ex boendetid i området, hur stora omflyttningarna är mellan områdena samt hur homogen eller heterogen befolkningen i de olika områdena Det är således betydligt vanligare att människor har kontakt med varandra i småhusområden än i områden med i huvudsak hyres- och bostadsrätter. andelen utan redovisar de som bor i ornrå- Högsta grannkontakter

200 Sociala relationer

den med centrala bostadsrätter (47 procent), följt av privata hyresläi centrum och närort samt bostäder i närorter genheter allmännyttans Här således människor emellan vara (43 procent). tycks anonyrniteten större än i t ex förortemas småhusområden, där endast cirka betydligt 16 inte säger sig ha några utvecklade

procent grannkontakter.

Andelen som inte träffar några vänner eller bekanta så ofta som en i kvartalet däremot litet åt mellan de olika

gång skiljer sig ganska regionerna i landet. Totalt harrmar åtta procent av befolkningen här -

en minskning med hela sex sedan 1978. Liksom när det

procentenheter

har denna inneburet en viss

gällde grannkontakter utveckling regional så att samtliga RUT-regioner nu har andelar på 7-10 utjämning pro-

cent. Aven i de olika bostadsområdena i storstadsregionema är skillnaderna förhållandevis små.

har vi också ställt en fråga om man, vid sidan av den egna Slutligen

har nära vän som man kan ta kontakt med och

familjen, någon riktigt prata med om vad som helst. Syftet med frågan är att få en viss upp-

om de sociala kontaktemas kvalité - om man har någon att an-

fattning

förtro sig åt. Var femte person i den vuxna befolkningen säger sig sakna någon sådan vän, men även för denna indikator har det skett en

snabb utveckling under den senaste tioårs-perioden. 1979 ganska upp-

gav nämligen var fjärde person att man inte hade någon nära vän. Denna utveckling går igen även i de olika storstadsregionema, där skillnaderna mellan områdena är ganska små och dessutom förefaller vara relativt oberoende av områdenas karaktär.

Social isolering

En liten del av befolkningen, cirka en och en halv procent, kan betecknas som socialt isolerade. Utvecklingen sedan 1978 visar en minskning med cirka en procent, dvs närmast en halvering av andelen isolerade. Våra resultat bör emellertid snarast som minirri-

uppfattas

skattningar - man bör räkna med att de intervjuade ibland undviker att berätta om ensamhet.

Med att vara socialt isolerad menas att man dels är ensamboende, dels under av en normal vecka inte haft några kontakter med anhöloppet arbetskamrater eller andra vänner och bekanta. I ULFriga, grannar, undersökningarna har visats att denna sociala är vanligasl i de

isolering

Sociala relationer 201

övre åldrarna, där döden har bort anhöriga och vänner. Den är ryckt

också hög bland förtidspensionärer och personer med rörelsehinder

och andra men framför allt bland ensamstående män i mehandikapp,

delåldern (11 procent).

Storstädema tycks ha en något högre andel socialt isolerade. Högst är den bland de boende i de centrala citykärnoma där 3-4 procent är socialt isolerade enligt detta sätt att räkna. Här har dock också varit särskilt - tre

minskningen hög drygt procentenheter.

Kriminalitet 203

Kapitel 13

Kriminalitet

Det är väl känt att är starkt koncentrerad till vissa brottsligheten begränsade delar av landet och varierar markant med befolkningstätheten. Områden med många individer har således en per ytenhet hög brottsnivå och vice versa. De brottsnivåema finns högsta följaktligen i de tre storstäderna Stockholm, och medan de Göteborg Malmö lägsta nivåerna finns i Norrland samt i delar av Sydsverige.

Att de mest tättbefolkade delarna av landet också har det största antalet brott brukar främst två tillfällessmikturen och den ges förklaringar: svagare sociala kontrollen.

Tillfillesstrukturen utgörs, när det gäller egendomsbrott, tex av affa-

remas rikhaltiga varuutbud i citykämoma, av under mängden dagtid övergivna lägenheter och småhus i storstädemas eller av ytterområden och fullbelagda parkeringsplatser garage. Mängden av presumtiva frestelser är således större i storstäder mindre betydligt än på orter. När det gäller våldsbrott har också ett mer utvecklat storstadsregionema nöjesliv med restauranger, nattklubbar, discotek etc, oftast i den centrala innerstaden, där ungdomar från hela storstadsområdet samlas och konfronteras. Den svagare sociala kontrollen som finns i storstadsregionerna gör det lättare att leva som social awikare och detta kan underlätta uppkomsten av brottsdelkulturer. Härtill kommer att upptäcktsrisken också är mindre.

Brottsnivån och utseende varierar markant brottslighetens också mellan stadens olika delar; ett område som har mycket gatuvåld behöver inte ha och omvänt, samtidigt många bostadsinbrott, ett område med många bostadsinbrott kan kanske vara nästan fritt från En gatuvåld.

204 Kriminalitet

i stadens olika delar är dess grad av Ytterligare aspekt på brottsligheten i vissa områden brotten huvudsakligen av dem som áor

lokalitet; begås

1 i det besökare som står för de området, andra områden är tillfälliga

flesta brotten. I vissa delar av staden är en större andel av de boende

kända för brott än i andra delar, detsamma gäller också offer för bror.

Områden är inte alltid samma områden som .tar med många brottsoffer

många boende där (Wikström, 1988). brottslingar

I detta skall vi först redovisa utifrån krimikapitel brottsligheten

nalstatistikens om de anmälda brottens regionala fördelning. uppgifter Därefter vi kriminaliteten ur ett I debatten kring ser offerperspektiv.

har ofta riskerna för olika typer av brottslighet obsertlygghetsfrågan som med levnads verats. Genom s k offerundersökningar integrerats

kan vi riskerna att bli utsatt för olika fornivåundersökningama följa mer eller Liksom i de fleav våld eller hotelser, stölder skadegörelser.

Sta andra länder har en ökning av den registrerade brottslig- Sverige heten. Ur individuell är det förstås sannolikheten att välfardssynpunkt men även den psykolodrabbas som står i centrum för vårt intresse,

människor kan I andra kapitel som många uppleva.

giska øtryggheten

1 denna behandlas ur övriga perspektiv,

rapport trygghetsdimensionen

t ex när det ekonomi och boende. gäller sysselsättning,

kriminalstatistiken

Utvecklingen enligt

Det att våldet och kriminaliteten brett är en allmän uppfattning ganska allt meri Detta också bekräftas av den offent-

ut sig samhället. tycks

liga kriminalstatistiken. År 1988 polisanmäldes 955 043 brottsbalks-

brott i Under sedan 1978 är detta en ökning Sverige. tioårs-perioden

från 683 646 dvs en kvarts miljon brott. brott, drygt

DC variatlonema med en stark koncenär betydande mycket

_regionala

tration till de tre I Stockholmsregionen polisanstorstadsregionema. mäldes 19 391 brottsbalksbrott 100 000 invånare. IGöteår 1988 per

motsvarande siffra 15 776 och i Malmöregionen

borgsregionen

är

18 Dessa tre områden har brottsnivåer som är betydligt högre

_O33.

i där 10 450 brott anmäldes 100 000 invånare övrigt, per

äglârâdet

ä?

I tabell visas den av några olika brottsty- 13.1 regionala fördelningen

för i övrigt. Brottskoncentrationen per storstadsregionema resp landet

Kriminalitet 205

m

mm

mmm

mH

mmm mmm mmm mmm mmm Hmm mmm mmm mHm mmm mmm

mHmm uwxHu

H m H H

mH

nma

H

mH mm

mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm

mmHum

mmH mmH mHm mHm

umxmn

mnmamvnow

mH

m

mH mm

mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mHm mmm mmm

-meHmz

mmH mHm

mmm

mmmH

m m H H H

mmmH

mH

m

mom

nmmuon

mm mm

Hmm mmm mmm mmm Hmm mmm mmm Hmm mmm mmm mmm mmm

-mpmm

uwcommwu

m8 m m H H

mH

- .mom

m

mm

mmm mmm mmH mmm mHm mmm mmm mmH mmm mmm Hmm mHm Hmm

-xooum :memo:

.mmmH

-mm

mmmH

m m H H H H

mH

H

mHHH xonmym

mcmmuø

uuonn møgøum

awvcmammme

unmncm

.covmcmexHomHmmme

Ho

ammumHHHuHHn

mHHumv

:oo

mvmmecm Hnmuumcm

mucmvmumo

xmHpmHumummuumm

mom

umscmmmH

.wvmmHovmu

uuounwumnmwuxmcoxHmmnm

.mmnv mcmmpø xHusn

mm

uuonn

H

.vHmum

H

H.mH

uuounmxHuoxmmz

m

vHmpmmpuouncH

Hwaaw

mmHwummmvmxm

.pos

mHHvmU

unmmuuoum .HwmømgmmHz

mmmu mumu

ovmnmopHHøm

cmo

mmm

uxmumHm Huwmmuvmm mmHHuemm

HHmnmm mmmHo mHHm mHHmm

mmH Uno: Uwe :mm

-- mm

206 Kriminalitet

till här mer eller mindre markant för var storstadsregionema framgår och en av En av de mera brottskategoriema. iögonfallande brottstypema i detta avseende är rånen. Av de 4 177 rån som anmäldes 1988, inträffade två av tre i av varav Stockholmsnågon storstadsregionema, ensamt svarade för 1 758 rån (42 detregionen procent). Ungefär samma är förhållandet för Av 42 000 anmälda biltillgreppen; drygt fullbordade inträffade närmare 17 000 i tillgrepp Stockholmsregionen, närmare 6 000 i och 2 000 i Göteborgsregionen drygt Malmöregionen. I relation till innebär detta att dessa brott förebefolkningsstorleken kommer drygt dubbelt så ofta i Stockholms- som i Malmöregionen och närmare fyra gånger så ofta som i riket utanför de tre storstadsregionema.

När det gäller våldsbrott som misshandel, olaga hot och ofredanden är de regionala skillnaderna något mindre. I Stockholmsregionen anmäldes 1988 1 109 sådana brott per 100 000 personer. I Göteborgs- resp Malmöregionen är motsvarande siffra 847 resp 1 065 och i riket i övrigt 654.

De brottskategorieri tabellen som är jämnast spridda över landet är och narkotikabrott. För narkotikabrotten noteras trafiknykterhetsbrott en överrepresentation i Göteborgsregionen - närmare 600 anmälda brott per 100 000 personer mot mellan 200 och 400 i Stockholm, Malmö och övriga delar av landet. Eftersom såväl narkotikabrott som trañknykterhetsbrott så starkt hänger samman med polisens insatser, går det dock inte att ur dessa uppgifter utläsa omfattningen och hur de varierar mellan olika regioner.

I ett längre tidsperspektiv är en tilltagande brottslighet i storstadsregionerna ett framträdande regionalt mönster. Antalet anmälda brottsbalksbrott har ökat mycket kraftigt i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län, där man under perioden 1975 till 1987 registrerat 70 resp 76 procent fler brottsbalksbrott. I Malmöhus län är motsvarande ökning 42 procent och i övriga län 33 procent. Under de 13 åren ökade antalet anmälda brottsbalksbrott i Sverige med nära 300 000. Av dessa polisanmäldes 200 000 i något av de tre storstadslänen medan återstående 100 000 hörde hemma i något av de övriga länen (BRÅ, 1988)

Kriminalitet 207

Offer för våld och hotelser

Resultaten från statistiken

ULF-undersökningarna skiljer sig från över

anmälda våldsbrott. I dessa kan vi inte

undersökningar finna något

belägg för att våld har blivit i under den

vanligare Sverige senaste tioårsperioden. Utvecklingen sedan 1978, då de första mätningarna

gjordes, har varit mycket stabil. Andelen som blivit utsatt för något

våld eller hot under den senaste har hela tiden

ettårsperioden pendlat

mellan fem och medan - våld sex procent, den grövsta fonnen av våld med - har

kroppsskada rapporterats av cirka två procent av befolk-

ningen.

Det finns dock risker med att använda resultaten från offerundersök-

ningar som facit. Data över polisanmälda våldsbrott och offerdata

beskriver sannolikt inte helt och hållet samma del av den

verkliga våldsbrottsligheten. De som är inblandade i den polisanmälda vålds-

brottsligheten hör till stor del till kriminellt belastade och/eller

missbrukargrupper. Offerdata beskriver bäst det våld som den

troligen vanlige medborgaren utsätts för (Wikström, 1987).

En annan orsak till de resultaten de

skiljaktliga enligt båda statistik-

källorna kan vara att människors toleransnivå mot

våldshandlingar

minskat och därför Den debatt

anmälningsbenägenheten ökat. på

våldsområdet som tidvis förts med stor intensitet skulle kunna tolkas som ett för en t ex debatterna

uttryck toleransminskning, om ung-

domsvåld, kvinnomisshandel, barnmisshandel, mobbning, polisvåld

etc. kan man dock inte enkelt

Självklan anta något samband av typen

att en av en

toleransminskning åtföljs höjd anmälningsbenägenhet.

Dessutom bör man tänka att det bara mindre del alla

på är en av vålds-

händelser som överhuvud till kännedom.

taget kommer polisens Ut-

ifrån 1988 års har vi

ULF-undersökning gjort en mycket grov uppskattning att den vuxna i mellan och befolkningen Sverige 16 74 år

under en blivit

ettårsperiod utsatta för närmare 350 000 våldsbrott

(med eller utan kommer

kroppsskada). Härtill drygt en halv miljon fall

av hotelser som var eller så att man blev

farliga allvarliga rädd.

Under 1988 anmäldes emellertid endast 80 957 brott som klassificerades som brott mot Om vi till detta 4 177 vi totalt

person. lägger rån, får

cirka 85 0()0 anmälda våldsbrott eller de 25 procent av ovannänmda 350 000 våldshändelserna.

208 Kriminalitet

och 13.3 redovisas andelen drabbade i olika I tabellema 13.2 personer och storstadsområden. I indelningen efter RUT-regioner (likregioner efter i tabell B. 13.1 i visas således en klar som H-regioner bilaga 3) tendens mot en andel våldsoffer i de mera tättbefolkade ornråhögre dena i landet. I Stockholmsregionen uppger drygt nio procent att man blivit våld eller hot under en Motutsatta för något ettårsperiod. svarande andel i hamnar mellan sju och åtta pro- Göteborgsregionen i närmare sex medan övriga områden cent, Malrnöregionen på procent i landet får andelar mellan och fem på fyra procent.

över tiden visar små förändringar och den

Utvecklingen genomgående

enda statistiskt säkerställda trenden erhålls för Göteborgs kommun, där andelen drabbade ha minskat med tre procentenheter sedan antyds 1978.

När man ser till de olika finner man att risken att storstadsregionema drabbas av våld eller hotelser är störst för dem som bor i stadskärnoma liksom för dem som bor i områden vars huvudsakliga bebyggelse består av När så regiondel och bebyggelsetyp komhyresrättslägenheter. - där mer än var tionde bineras erhålls några områden person uppger sig ha blivit utsatta för våld eller hotelser under en Dessa utettårsperiod. av bostäder såväl centralt som i när- och ytterort görs allmännyttans områden med i centrum. andel samt privata hyreshus Högst anges bland dem som bor i bostäder i och som dessallmännyttans ytterorter utom tillhör Här sig 15 av den miljonprogramområdena. säger procent vuxna ha blivit drabbade under ett år - fyra procent av ett befolkningen våld att det ledde till märken eller kroppsskada. så allvarligt synliga

På vilka platser äger då våldet rum? Är allt slags våld (lägenhetsvåld, våld i storstadsregionema än i på arbetsplatser, gatuvåld etc) vanligare delar av landet? I tabell 13.4 redovisas för våldet efter övriga platsen med data från ULF-undersökningarna 1988. H-regioner

I tabellen kan vi se en tendens att såväl gatuvåld som läganska tydlig och våld är i storstadsregiom genhetsvåld på arbetsplatser vanligare ema. Ett undantag utgör våld eller hotelser på restaurang, dansställe, eller annat där den drabbade av befolkpark nöjesställe, procenten är fördelad över landet. När det däremot gälfolkningen ganska jämnt ler och våld andra allmänna totalt sett drabbas årgatuvåld på platser var stockholmare mot 2-3 i områdena utanför ligen tjugonde procent storstadsregionema. I tabellen ges också ett intryck av att våld på

M .1 .% H m 2 m,

.umvcma

mwmamuom

.uaoum amvmxm

Q

m

®.mm ›.«m a.Hm m.mm m.mm m.mH m.›H ›.vH m.ma

w.Qu

m.m a.m m.o

0.N› N.m| m.m-

.wwmñampma

H.H|

nmamv

..

maaono Hnam

Q Q Q

Mmm

m.mH

m.› m.›

m.mH ›.vH ›.wH H.oH

m.v

m.va

mxaao

q*w.m -m.o

vcmuu

w.H m.o m.a Q.H m.o v.H

m.mvme

amamoux

H

H

uemm -mvmxm

m.H m.H

nHm

m.m v.m ›.a v.H w.a v.H m.H Q

»m.o -v.o

|N.0| |m.o| |v.Q| |m.0|

m.o

m.o›

uwuwamcaewnx wmmH-mmmH

nHm nwaam

m.m m.m m.› ›.m o.m m.« m.v m.v H.v

pos

.awmauwwma

m.o |H.o |m.0 |v.Q -m.o

m.o- m.o| H.N| 0.H|

nom

.mmma

uow

amum

umvom unoc umbnm uno:

um

mcwuwcomxm

gmvom Mmbnm

uuacmsocmw

HHOC uno:

a H H H

mmcxmm mmaxmm

M H H H

umcoamwu

Gwcoamwnweaonxooum

Hwcowmwu Hmcowmmu

uwvcmacw

Gmzowmwummuonmuow

HWEOHÖGH

wmxmmma umbcmacw

cmcowümumswoaxooum

mmxmmmd

mmumuma

cmcowømnmmnonmunw

mmammma

umuxcsmmnunuw Hmuxcsmmhbnuw Hmuxcsmmhbbum

N.mH

umuwammma umuuammma

øwcoamwuøeamz nmuxcømwnvnum C®COHü®H©ENN2

mumdwmumnamm

BMMHM

.Hmuucmoogm

muvcwz

aawnms

muuoz

wmmasz

muuoz

mmmasz

wuöcwz GHUCHE mubcwå

mama names Ucmuh

i AH Am

210 Kñmümüwt

mmmamuom

m

.vaoum nwvmxm

m.mm w.mm m.›m m.mm m.am

o.H ›.mN ›.›m w.›m

-m.o-

m.o m.v N.N m.n

H.o| m.m-

.amuucwooum

mc«cmHoUmunmm

maaouo

Q Q Q

aUHm m.mH m.›H

now o.om m.om o.mH

m.aH o.mm «.mm m.N m.Q

H.H m.g o.m o.m m.m

m.H›

vas

.mwmH-m›mH

uwmaonx nwvmxm

m.H v.m m.m m.m v.m w.H H.m ›.m

vam

o

-m.H

-m.o» -m.o-

m.o

.mcmvmueowvmuwuoum

m.o- m.o- v.H|

.uwuaamcwewux

Ucwuu

ONKDO NKOOW

OPC!) KOCDCX) KOKOON

|®,.Q|

QIHQ I & &

uämm

a

acw

mmmaammma

nocoHumHum

mcanwcomxm

uumumnmumon

zmomzomo<ammoem

uumumwnmn MMWHWUMMWOQ

mmxmmma uumnmmuäc

una

mamman

mmxmmma mmnmnma mmxmmma mmxmmma

wønmem

mmummma mmammmw mmumuma

mamcoamwueoca

m.ma

covmnsompmdwmm

HMMHM

uuoumuuw uuoumuux

m w w w W m

puacmsocmo Hmncoammm

wmmasz ncmue Eøuucmo EDHMCQU uuonmz

om om

mmmasz

om

mmmasz mmmasz

om om om

aawnma uuoumz.

mqmm Ucmuh 4444 hamna hamna

A A A A A A

Kriminalitet 211

m.›m m.›m o.Hv ›.mm m.›m H.mm H.mm ›.wm o.v« v.wm m.om

m.H *m.m -v.om.m N.H m.m m.m- Q.N| v.m-

Q m.m m.ma H.mm v.om m.om o.mm o.mm H.mH m.mH H.mH m.va -m.g *m.v -m.H |o.m» m.m o.m w.m H.v m.m|

Q m.m m.m v.o m.N ›.m ›.m «.H «.m H.« H.N m.a

uv.o |N.H am.o uw.o |m.g -m.H- o.H- -m.H- |v.Q|

m.w m.› m.m m.› 0.» H.oH v.oH ›.mH m.m

.HmmH-m›mH

›.HH ›.› -m.v |v.H |Q.H| ›n.o- |N.H| ›o.a- o.m| m.m| |H.H|

.wmma

cmnm

um

uuonmuum

unonmuu›

wmaxmm mmcxmm

amma- amma:

unoumc

am Hm

umuu› UHOHWC amma»

uuoumc

mw\mmmH

unoum: umuux

uuoumc

mmammma

umuu›

uucwo gucmo gpømo uuonmø uwuua uucmo uuoum: uuonm: umuux

uwumammmo

:um: :um:

gmuuwmmma

uwumøaxmwvmuâo

usoucmam usovcmam HEOUGmHm usoncmam

Huam eaamm uumgm Humm eaamm uumnm msnwsm eaamm mssmem wumm Hnmw sasmm uumum msawsm Eaamm mscwsm

mmmaøz hamna

AH Am

212 Kriminalitet

Nwmawnnm

Q

nwvmxm

o.mN

@CHCmHOU®HHmm

m.mm ›.mv m.wm ›.›m o.mm

.uaoum

m.mm m.mm

.amuucmooum

-v.o- |H.0|

m.m

n.mH

m.o

H.Q| *m.vH-

maaouc

Q

aUHm

m.m m.mH o.mH Q nom m.NH m.›H m.mm m.mH m.mm

-m.v -m.H -m.g

*m.uH

m.o H.v

H.H

vwa

umamoux

.mwmaampma

umvmxw

m.m m.H w.H

.UMUHAMGHEHHM

m.a v.m ›.m o.v ›.N

.GCMUWHEOWUGUMHOUW

vHm

-o.m

m.o- v.m- -v.H- m.m- |H.0| |N.0|

vcmnu

nmaam

m.m m.« m.o

.HmmH-w›mH

m.w w.mH m.m m.oH m.mH

vHm

HOW uoz

-m.H :0.H

*m.m- -m.w-

a N.0| m.o- m.v-

uemm

.wmma

OGHMGCOQNW

uwc0Humwum

cmum

mmmaummma

um

mmcxmw mmcxmm

zmommzcmamammoem

muuou

mmxmmma uuonmuum

uuouwuum

nom

uuonmc uuoumc uuonmuuä

mmummma

øwnwuaoemucouacoraaz

mw\mmmH uuoumuu› uuoumc uuonmuuä

mmammma mmnmnmw

wm\mmma

mamøoamwueoca

uuoum: uuoumø uuoum:

umumamamo

m.MH

nmumammmb

HMMHM

uuacmaocmo

mmmaøz Ummnh uumum upmum møsmem msamem uumum mssmsm m:cmEm

aamnma

ncmne

EHHME EHHME EHHME EHHMW

damm mmmaøz hamna 4444 mmmaøz

m AH ^m

Kriminalitet 213

arbetsplatser skulle vara i det närmaste dubbelt så som våld vanligt

i bostadslägenheter. Detta samman med

hänger naturligtvis svårigheterna att kartlägga det privata våldet, där gärningsmannen ofta tillhör den familjen eller Detta egna bekantskapskretsen. är en typ av våld

som människor ofta inte vill berätta om - vare sig för polisen eller för en intervjuare. Mera rättvisande är de värdena för antagligen angivna det s k gatuvåldet samt våld den på egna arbetsplatsen.

Avslutningsvis, och som en summering, ett citat från Brottsförebyggande rådets årsbok Brottsutvecklingen 1988 (sid 43): Den övervägande delen av våldet mellan sker i Det är sällan främlingar nöjeslivet. främlingar slåss under andra Det rör oftast om omständigheter. sig män som slår män. Parterna är eller vuxna. ungdomar yngre Vanligtvis utspelar sig händelserna på sen kvälls- eller nattetid i städernas cityområden i och och andra Brotten kring restauranger nöjeslokaler. är starkt geografiskt koncentrerade. I städer sker också en del av detta våld på allmänna kommunikationer när folk är mera på väg till eller,

vanligt, hem från olika nöjesaktiviteter.

Oro för att bli utsatt för våld

Andelen som säger sig vara rädd för våld står ofta i kontrast till skarp

andelen som faktiskt blivit utsatt för något våld eller hot. I hela be-

folkningen, 16-74 år, drygt 12 procent, motsvarande uppger omkring

750 000 att man under det senaste har

personer, någon gång året av-

stått från att ge sig ut på kvällen av oro för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Denna andel har varit ganska konstant under hela perioden mellan 1978 och 1988.

Sedan vi varierar

tidigare undersökningar vet att oron för våld främst

med ålder, med kön och med var i landet man bor. Aldre är mer oro-

liga än yngre, kvinnor mer än män och storstadsbor mer oroliga än människor i glesbygd. Kombineras dessa förstärks bakgrundsvariabler

tendensema dramatiskt. Praktiskt bland de i

taget ingen yngre männen

de norra delarna av landet vara Däremot: bland

säger sig oroliga. kvin-

nor, 65-84 år, i Stockholm närmare 55 procent att man uppger på grund av rädsla har avstått från att ut kvällen

ge sig på (1988 års upp-

gifter) - en skrämmande hög siffra. Aven om denna variabel, såsom den framställs vid inte förmedlar

intervjuerna, några objektiva fakta,

214 Kriminalitet

vam

ha

uHHan uummuz umaaw

gmm mom uon

umumm

›

meeøm eaam uumam

m8 N.m m8 o.m o.m mä

Uaw Hmm

a

mm

o

uoumm

u0

numam

mcHcmHoUmm

m.m md må H.a må

Eaam

TN

mmm

H

mm 0

uømumwn

m

uxaou xuma

.mama

oâ ›.o m5 m; vä

ouw

. o

menu

mm

UC®UOHm

mcmnus

To

uwUam

To m5 a.o m5

.mmsn

a.a

.own oum

o

mm

.

nmuwn mumam

m; ›.m m; m.a må m.o

Mmmm

TN

mm :um

.um

umvmum ncmmma

|on

oâ m.H må m.o To w.o

mcmumcommq

TH

umn

vwnma

H

nmcomumm

um OEHMZ

cmvmwnumu cwUm›Qmwam

Gwmøwcxaowwn

umcøeeox

:oo

v.mH

saonxooum

&

.coammnum coamwunm

aawnms mnonwuøo wnunum

maom muvom munoz mnnoz

Kriminalitet 215

ger den dock sannolikt en bild den den ganska god av attityd försöker spegla - oron för våld och på gator torg.

Iden tredje kolumnen i tabell 13.3 visas de förhållandevis små regionala skillnaderna mellan olika bostadsområden i storstadsregionema. Det här att andelen oroade framgår är genomsnittligt högre bland dem som bor i centrum eller i närort och, när det gäller bebyggelsetyp, högre bland dem som bor i än i småhusområden. Den flerfamiljshus högsta andelen, 27 procent oroade, förekommer bland dem som bor i närortemas bostadsrätter och som tillhör miljonprogramområden. Detta beror på en mycket markant med hela 17 ökning procentenheter sedan 1978, som bör vara en konsekvens av att förhållandevis många gamla personer flyttat in i dessa områden under perioden.

Offer för stöld eller skadegörelse

I finns ULF-undersökningama jämförbara uppgifter om stölder och skadegörelser sedan 1982. Under den vi därmed kan sjuårsperiod överblicka finns ingen tendens till en av andelen som drabbats ökning av stölder, till skillnad från av den utvecklingen registrerade tillgreppsbrottsligheten. 1982 berättade 25 procent av om befolkningen någon stöld eller skadegörelse under en Fram till ettårsperiod. 1985-86 sjönk andelen ned till 21-22 procent för att under 1987-88 på nytt nå upp till cirka 25 procent.

I tabellerna l3.2-3 (kolumn fyra) visas, liksom när det gällde våld, kraftiga regionala skillnader. Enligt indelningen efter RUT-regioner har i medeltal mer än var inom tredje person (35 procent) Stockholmsregionen årligen berättat om stöld eller under någon skadegörelse perioden 1983-88. I Göteborgs- resp Malmöregionen är motsvarande andel 31 resp 29 procent för att sedan successivt minska i de mindre tättbefolkade områden till 13 procent i norra inlandet. I vissa storstadskommuner fås andelar: i mycket höga Stockholmsregionen när Haninge 45 procent, Järfälla 41 och Huddinge 39 procent, i Malmöregionen har Lomma 39 procent (tabell B.13.2 i bilaga 3).

När man ser till över tiden andel utvecklingen antyds en ökad drabbade i med Malmöregionen 7 procentenheter (framför allt i Malmö kommun med 13 och en i inlandet procentenheter) minskning norra med 7 procent. Då vi för denna indikator endast har data sedan 1982

216 Kriminalitet

krävs det emellertid ännu större skillnader for att trenden skall vara statistiskt säkerställd.

Sedan vet vi att offren för stöld och ska-

tidigare undersökningar oftare bor i områden med höghusbebyggelse än i degörelser betydligt

villa- och småhusområden. Vid t ex 1988 års ULF-undersökning konstaterade vi att av boende i 39 procent samtliga höga flerfamiljshus blivit utsatta för stöld/skadegörelse, medan mot-

(minst fyra våningar)

svarande andel bland boende i villa eller småhus var 19 Dessa procent. skillnader tenderar att minska då vi enbart jämför olika bebyggelsei - andelen drabbade i småhusområden typer storstadsregionema ligger här närmare motsvarande andel i flerfamiljshus. Både i områden som till sin har småhus är

huvudsakliga bebyggelse resp bostadsrätter

andelen drabbade totalt sett strax under 30 procent medan boende i områden med i allmänhet ligger cirka 10

hyresrätter procentenheter

Generellt sett också de som bor i storstädemas centrala högre. tycks delar mer drabbade i med dem som bor i när-

(38 procent) jämförelse

eller ytterort.

Kombineras dessa faktorer, av och närhet till

typ bebyggelse centrum,

erhålls riskområden. Ett sådant är bo-

några specifika allmännyttans

städer ha blivit drabbade av i ytterort hela där 44 procent säger sig stöld eller under en Trots den nuvarande ni-

skadegörelse ettårsperiod.

vån dock en minskad andel under - i

noteras egendomsbrott perioden

inom de av allmännyttans bostäder i ytterort som ligger miljonprovisas en statistiskt säkerställd nedgång med hela 15 gramsornrådena Detta att i början av 80-talet var närmare 60

procentenheter. antyder procent av dessa hushåll drabbade årligen.

Ytterligare en bostadstyp, centrala bostadsrätter, hamnar över 40 procent. Skillnaden centralt hyresrätter är dock liten

gentemot belägna

och man kan knappast i att de mera välsituerade bostadsrätt-

spekulera

erna i centrum skulle utgöra en speciell lockelse för brottsangrepp. Flertalet områden, såväl bostadsrätter, småhus- och blandområ-

övriga

den både i när- och hamnar 30 eller strax därunder. ytterort på procent

Vi skall också något närmare se hur stöldema/skadegörelsema för delar olika Här har vi enbart uppgifter för de olika

sig på brottstyper.

H-regionema, ej för skilda bostadsområden.

Kriminalitet 217

H

”Im Tv Mim

naoum

9» mä m;

nam..

m

ams

Qmumuuonn

|oE

umawv mmmmv

:mo oz m

m§ mS md mä NS Tm

HHHHQ

v

nwuwm

m.. .awx \uom am m

a

m6 v; m;

cwaan

mä

uomwc

mg:

Hm

TS.

m

m.. H CWHM

UOHHMQWHWUUM

mcHcmHoUwuumm

m.

mä md Hd m5 ma. md

m.. Han

m

CM

:www -mnap Umum To To To

H.. ICQ m5 m5 vä o

HQUGS

H

xmumaamx

nmumm

oum

Mim ma im må m;

.mwawuommvmxm

0a må

sUGH

ECM

mm.. H mm

cmñ »op

.ucwooum nmcwvno

od o.m mä m; To

cmömum

TN o

Hawswøswvmumom

maa

H..

H®HH®

.mwma

neamz

cwvmmncmaawe

UHDUW

cwUm›Qwmam

nmcøeeox

CwUm›Qump

zoo

m.mH

HOW

aamnmsgmumumop

.øoammuum

mmaauswm eaoaxooum muonwuow

Hawnme MUUMWUD wnuoum muvnm mnnoz muuoz

:oo

218 Kriminalitet

Den i storstadsregionema slår igenom för flertalet högre brottsligheten I särskilt detta i olika brottstyper. hög grad gäller stöld/skadegörelse förvaringsutrymmen, vind, källare eller garage (9 procent av hushållen i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionema), stöld av bilar (6 eller stöld eller skadegörelse av något i eller från bilen (hela procent) 13 11 i och Malmöregionprocenti Stockholmsregionen, Göteborgsema). Stölder eller åverkan eller likpå cyklar, mopeder motorcyklar som inbrott i fritidsbostäder är däremot mera jämnt fördelade över landet

ett par om eller vandaliseringstenden- Slutligen uppgifter skadegörelse ser i bostadsområden i olika samt i vilken utstäckning regioner det_ förekommer variationer när det innehav av hemförsäkring. Aven gäller här finns enbart för olika H-regioner, de senaste från 1985. uppgifter

I tabellen nedan redovisas således i de båda första kolumnerna de andelar som år 1978 svarat eller ja, resp 1.985 ja, mycket vanligt ganska Ar det här i bostadsområdet att det förevanligt på frågan vanligt kommer skadegörelse eller åverkan på gemensamma utrymmen, lekeller dylikt?. Här framgår två tydliga tendenser: För platser, parker det första, ökar med och är såvandaliserings graden befolkningstäthet ledes högst i Stockholmsregionen där var femte person 1985 ansåg att det var med i bostadsområdet. I och vanligt skadegörelse Göteborgsvar motsvarande andel 16 för att sedan Malmöregionema procent, till 4 i norra Den andra tendensen är att det sjunka procent glesbygden. är som vandalisering i sitt bostadsområde 1985 än det färre upplever var 1978 - en således. Detta i större eller minpositiv utveckling gäller dre i var och en av de beskrivna - störst har utsträckning regionerna minskningen varit i Stockholmsregionen, från 30 till 21 procent.

I de båda sista kolumnerna visas de som att man inte

andelar uppger

har för bostaden. Aven här finns det en klar utnågon hemförsäkring vecklingstrend. Andelen som saknar hemförsäkring har närmast halverats under de åtta åren. I Stockholmsregionen, där 13 procent angav att man ej var hemförsäkrad 1978, har andelen minskat till mellan 7 och 8 1985. Fortfarande tycks andelen försäkrade vara något procent ej högre i de tre än i landet. I samband med storstadsregionema övriga 1985 års kunde vi konstatera att andelen icke försäkundersökning ringstagare varierade markant med boendeforrn liksom bostadens standard och utrustning. Så gott som alla som bor i villor och småhus

uwuww

Kriminalitet 219

mcwuxmwnowewn

mcHcwHoUmnumm

UEMW «.v min Nim ›.m a.m m.m w.v

mmmñ

cwvmumon

uwvmneowvmumon

mm

H.m mi› mim o.m m.m

wpma m.mH

«.›

Mmm nom

.mmma

amma

H

|qm

wwma

mcHnmmwamUcm

mmma

m.m o.m w.m ›.m

umvwueomvmumon

m.HH m.om m.ma

mcanwmHamUGm

.mcanxmmunmewn

E0

m›mH m.mH m.mH

m.› m.v

›.mm m.vH ›.aH

H

umwcd

maa

mcwcuummmmb

umcxmm

osams

.amuucwooum

cmvmmncmaawe

Eom

AH

umcsaeox

cwummnumu cmvm›nmmam

:oo

m.ma

nmcomumm

umxau

Cowmwncm saosxooum mgonwuou

aaonma .coamwuum onunum muuoz muuoz

mama mguom

Am

220 Kriminalitet

är försäkrad e. För dessa är hemförsakn

ju ngen vanligen kombinerad

med den oftast obligatoriska k villa-hemförsäkvillaförsäkringen (s ring). Bland boende i flerfamiljshus saknar cirka 10 procent försäk- Att ha är också bland ring. försäkring betydligt vanligare dem som bor med ägande- eller bostadsrätt än bland dem som enbart har hyresrätt. Utrymmes- och utrustningsstandard är Andelen också_ viktig. försäkökar med antal rum och antal ringstagare utrustningsdetaljer som diskeller tvättrnaskiner. En som i stor saknar hemförgrupp utsträckning säkring är de utländska medborgarna. Både 1978 och 1985 var uppgav fjärde av dessa att man saknade hemförsäkring.

Politiskt deltagande 221

14 Kapitel

Politiskt deltagande

Variationer i det tex och aktiviteter politiska deltagandet, medlemskap i eller olika intresseorganisationer, liksom valdelpolitiska partier kan tolkas flera olika sätt. Deltagandet kan öka när viktiga tagandet på Ett lågt kan vara ett politiska frågor engagerar väljarna. deltagande tecken större konsensus i befolkningen: att det inte finns några på som Men låg mobiliserstörre motsättningar engagerar befolkningen. kan också vara ett tecken att Väljarna inte ser några ing på resignation: alternativ som lösningar på deras problem och svarar mot politiska ger deras Skillnader mellan olika och geografiska Värderingar. grupper områden kan alltså till olika tolkningar. ge uppslag

80-talet av minskande mobilisering. Mellan 1982 och präglas politisk 1988 har Valdeltagandet minskat med 5,4 procentenheter. 1988 röstade De skillnaderna mellan olika Valkretsar är rela- 86 procent. regionala tivt små i Vid 1988 års riksdagsval varierade Valdeltagandet Sverige. mellan län och 88,0 procent i 84,0 procent Kopparbergs Alvsborgs likfonnade - i läns södra valkrets. Aven trenderna är mycket samtliga Valkretsar minskade mellan 1985 och 1988, som mest i Valdeltagandet Västmanlands och län (-4,7 procentenheter), som minst i Kopparbergs Gotlands län (-3,1 procentenheter).

i storstäderna i sin helhet visar ganska små avvikelser Valdeltagandet från Stockholms och Göteborgs kommuner ligger riksgenomsnittet. - 84,6 traditionellt något under riksgenomsnittet 84,7 resp procent vid Valet 1988 (en minskning med 4,1 resp 4,0 procentenheter deltog sedan Malmö kommun ligger nära riket i dess helhet- 85,8 1985). procent 1988, en minskning med 3,3 sedan 1985.

222 Politiskt deltagande

I vissa valdistrikt i storstadsområdena är däremot valdeltagandet mycket lågt, och är delvis detta utvecklingen alarmerande. I kapitel skall vi inleda med en analys av valbeteendet i storstäderna. Sedan fortsätter vi med andra indikatorer på politiskt beteende, såsom föreningsaktiviteter, intresse för politiska frågor osv.

Riksdagsvalet 1988.

SCB gör regelbundet vid varje särskilda riksdagsval valdeltagandeundersökningar, som bygger på urval från Arbetskraftsundersökningarna vilka med (AKU) kompletteras uppgifter från röstlängdema. Vid den senaste efter valet 1988 omfattade urvalet cirka 37 000 personer. Dessa en undersökningar möjliggör redovisning av valdeltagandet inom skilda efter befolkningsgrupper, kön, ålder, utbildningsnivå, inkomstförhållanden osv. På av har uppdrag storstadsutredningen en särskild tabellredovisning tagits fram för en i storstadsjämförelse regionerna och riket i övrigt (SCB: 19900).

I tabell 14.1 görs en jämförelse av i Valdeltagandet storstadsområdena och resten av landet efter kön, ålder, inkomstförhållanden utbildning, och facklig tillhörighet. (Konsekvenserna av att detta är en urvalsundersökning visar sig t ex i att vi skattar i hela riket Valdeltagandet till 85,2 i stället för det sanna värdet Men intresset i den 86,0. här tabellen knyter ju främst an till skillnaderna mellan olika och regioner olika befolkningsgrupper inom dessa regioner.)

Tabellen visar att kvinnor röstar i större än män. utsträckning I landet i sin helhet är skillnaden närmare tre i procentenheter, men storstadsregionema är den mindre än i det något övriga landet. Både i Stockholms kommun och i Stor-Malmö är skillnadema mellan könen obetydliga.

Valdeltagandet är bland de allra och de allra lägst yngsta äldsta. Bland förstagångs- och det andragångsväljarna (l8-24-åringar) var ungefär en som avstod att rösta vid Sedan fjärdedel riksdagsvalet 1988. stiger deltagandet med ökande ålder för att nå sitt maximum i åldrarna mellan 55 och 69 år - över I den 90-procentigt deltagande. äldsta åldersgruppen, personer över 75 år, har andelen röstande åter ner till sjunkit omkring 77 procent. Skillnaderna mellan storstad och det övriga landet är mest uttalade bland de 80 procent yngsta väljarna: av 18-24 åring-

Politiskt deltagande 223

arna röstade i storstadsområdena mot cirka 73 i landet i procent övrigt. I åldrar 75 år är skillnaderna små och varierövriga upp till ganska ande, medan bland de äldsta förhållandet snarast vara det omtycks vända - fler röstande bland utanför storstadsområdena. åldringar

Högutbildade röstar betydligt flitigare än lågutbildade: nästan 94 procent bland dem med eftergymnasial utbildning röstade 1988 mot cirka 85 procent bland dem som har gymnasial eller förgymnasial utbildning. Skillnaden mellan könen är mindre bland de eftergymnasialt utbildade (en och en halv fler än procentenheter kvinnliga röstande) bland fem och utbildgymnasialt (drygt procentenheter) förgymnasialt ade (tre och en halv procentenheter fler kvinnor). Tendensen är ungefär densamma i storstadsområdena som i resten av landet.

varierar också mellan med olika in- Valdeltagandet kraftigt personer vid inkomster - cirka i komster. Det är lågt små 80 procent inkomstklasser under 60 000 kronor - sedan successivt till och stiger över 93 procent bland dem som tjänar mer än 140 000 kronor.

Den mest påtagliga regionala skillnaden gäller dem som har inkomster inom Stockholms kommun. I inkomstlägena låga under 60 000 lcronor valskolkar 27-28 - en nivå som procent mer än 20 procentenheter lägre än bland de ligger högsta inkomsttagama (6 procent valskolkare).

Här kan också påpekas att inkomstfördelningen i Stockholm är starkt förskjuten i med hela landet. Bara 25 procent av uppåt jämförelse stockholmarna har under 60 000 kronor mot 34 procent i hela landet. I har cirka 30 procent av stockholmarna inkomster över gengäld 120 000 kronor mot 21 av befolkningen i hela landet. procent

I tabell 14.1 visas även efter valdeltagandet facklig tillhörighet. Totalt sett är knappt hälften av de röstberättigade (48 procent) anslutna till något förbund inom TCO eller SACO. Fackfackligt LO, har samband både med och förbundstillhörighet utbildningsnivå inkomstförhållanden. Tendensen blir således liknande den vi har sett för dessa med 83 procent indelningar: LO-gruppen ligger lägst drygt röstande, TCO-medlemmarna 92-93 och SACO ligger på procent på närmare 97 är bland de anslutna procent. Valdeltagandet högre fackligt i storstäderna än i landet i sin helhet (90 procent, cirka två procenten-

224 Politiskt deltagande

m\Hm m.Nw o.Hm m.Hm umxau m.mw m.mm m.om m.m› m.v› m.mm m.mm w\mm m.mm «.om «.mm m.» mama

umvdma

mwaxomm

uwvcma

mwmw m.Hm m.Hm ›.Hm m.mw m.ww mm«u0 ›.vm o.mm m\ow m.m› m.ow m.›m m.›m m.mm o.mw v.w› mm«u0

zoo

umv

nuoum neamz

v.›w a.›m ›\›m m.mm m.om H.mw m.›w v.mm ›.«m m.mm m.mm ›.mm m.Hm H.›m m.Hm o.m›

mwwu

cwvcmaawauouumeoxcw

nuoum :musa muoa m.›m ›.mm m.wm m.m› H.mm m.mm m.vm w.mm m.om v.om m.Hm ›.mm m.Hm m.Nm N.«m o.m›

uxooum

mcmvmuäomvmuwnoum

nuoum

.ucoooum

u0 EHOQ m.mw m.«w m.›m «.om m.» «.m› m\mm m.mm a\mm m.mm o.mm v.mm m.mm m.mm m.mm ›.Hw

nxooum

.mama

mumv

a.Hm

msaon øøesox

m.«m m.vm m.vm m.» ›.mw o.mw m.wm a.›m m.mm m.mm w.wm m.mm m.am m.›m m.mm

H

.mbacmmcwøvaaauø

nmvmum

m.Hm

umamwmmumxHm

m.Hm uwueo «.mw m.mm H.›m a.om H.om m.vm m.mw H.am m.mm m.om m.om m\mm ›.om m.m› uuopm

mUcmmmuHwUam

cwv

.uwvaw

a.«H

.cnx

.umnmauonaaau

å

mmaauemm uocqaM

Hawnme

mmamm vmnom mmumm wvuov mvumv vmuom mmumm vmuow mmnmm vwuow

umumw

HGUHN Hmuma vmuñm

CDM cm: -mn

Politiskt 225

deltagande

v.mm

m.vm m.Nm m.mm m.mm m.mm «.wm v.am o.Hm m.Hm m.mm

N.mm v.mm ›.›m m.mw m.mw m.mm v.mm ›.mm a.vm m\w› o.m› a.m› m.mm m.›m H.mm H.om m.mm m.mm m.mm m.mm

uosmwunauuwu

mmm mmm mmm mmm mmm mmm uwe

conumanwcnnuumsoxcn

mm mm mn mm

maa mma

Hm

uoccax

amwmmcemmumuwm

HOCCHM HOCCHM UWEOMGH

ax

w›w:mm:w=uawnun amwmmcemmuom

n | u | | |

ams sme sme

a

ooo ooo ooo ooo ooo ooo

amammøemo mwuxomh

mnmn mumu

_

mgmv qwmcH oomm

cv om om

ooa oma ova og 005

226 Politiskt deltagande

heter än i hela landet). Det främst som vihögre gäller LO-gruppema sar ett relativt i storstäderna än riket i övrigt högre valdeltagande

Valbeteende i valdistrikt inom storstadsregionerna

I i denna rapport har vi systematiskt redovisat tidigare kapitel levnadsförhållandena för människor som bor i storstädemas olika till närhet till i delar, med hänsyn centrum, huvudsaklig bostadstyp området osv. För att en motsvarande redovisning även när möjliggöra har vi val-

det gäller valdeltagandet klassificerat storstädemas

distrikt på samma sätt som vi har gjort beträffande de tidigare efter efter förortsom-

definierade bostadsområdena: regiondelar,

råden, efter områdeskluster och efter distrikt som domineras av Dessa båda överensstämmer i rniljonprogrambebyggelse. indelningar sina med varandra. Notera således att ornrådesindelhuvuddrag således inte är identisk med den som i övriga kapiningen tillämpas tel.

Genom att klassificera valdistrikten efter bebyggelsens karaktär och med av folk- och bostadsräkningama, kan vi befolkningssmrkttrr hjälp dessutom beskriva valbeteende och i valdistrikt med röstningsmönster karakteristika: andel arbetare eller andel högre speciella hög/låg inkomstnivå, andel utrikes födda, andel barnfamiljer, tjänstemän, eller ensamboende. Och detta har vi gjort för pensionärsfamiljer vart och ett av mellan 1979 och 1988. Valet 1979 har riksdagsvalen vi relaterat till folk- och bostadsräkningen 1980 (FOB 80), valet 1982 till både FOB -80 och FOB -85 samt valen 1985 och 1988 till FOB -85.

Vi har inte bara till andelen röstande i de olika bostadsområtillgång dena utan även hur rösterna har fördelats på de olika politiska partiema. Det bör också observeras att detta medför en totalredovisning av i de definierade storstadsområdena, dvs resultaten samtliga personer visar det faktiska och den faktiska röstfördelningen. valdeltagandet

I 14.1 visas av Valdeltagandet inom olika diagram utvecklingen typer valdistrikt i I tabell 14.2 detta av storstadsregionema. kompletteras genom att redovisa samt andelen röster på respektive valdeltagandet politiskt block (socialdemokratema + vänsterpartiet kommunisterna resp + + moderata samlingspartiet) dels för rikscenterpartiet folkpartiet

Politiskt 227 deltagande

dagsvalet 1988, dels för sedan 1979 eHer utvecklingen (ökning minskning räknat i procentenheter).

Den andra raden i tabellen visar således resultatet för storsamtliga stadsvaldisuikt Vid 1988 sarnrnantagna. riksdagsvalet deltog 84,9 procent: en minskning med och en halv fyra procentenheter sedan valet 1979. Det socialistiska blocket minskade med 2,3 procentenheter till 44,8 medan det blocket minskade med 5,7 procent borgerliga procentenheter till 45,5 procent. De resterande 9,7 av procenten utgörs miljöpartiet (6,6 procent) och främst övriga partier, KDS, (3,1 procent).

I förhållande till hela riket är valdeltagandet drygt en procentenhet lägre i storstadsområdena, men sedan har i utvecklingen 1979 stort sett varit densamma som i riket. Det socialistiska blocket är i storsvagare städerna än i hela riket (drygt fyra procentenheter lägre) medan det omvända gäller för det blocket: borgerliga närmare fyra procentenheter starkare i storstadsområdena.

Tabell 14.2 visar också att det socialistiska blocket har

haft en sämre

utveckling i storstäderna än det Detta borgerliga blocket. gäller i relation till i riket. Medan i hela riket med utvecklingen S+VPK ökade 0,2 procentenheter minskade man i med storstadsregionema 2.3 procentenheter. De minskade borgerliga med 7,2 procentenheter i riket men endast med 5,7 i storstäderna. Den större för de bornedgången gerliga inträffade parallellt med en stor för ökning miljöpartiet.

Mil jonprogramområden

Valdeltagandet är i lägst allmännyttans hyresbostäder. Detta gäller såväl centralt som i när- och ytterort. Allra lägst är deltagandet i de av allmännyttans bostäder som byggdes under miljonprograrnrnet. Här röstade endast cirka tre de fjärdedelar av röstberättigade vid riksdagsvalet 1988. Det är också här som har minskat valdeltagandet mest. Traditionellt är det socialistiska blocket starkt i dessa områden: cirka 60 av rösterna år 1988 mot procent 30 procent eller därunder for det blocket. borgerliga

När det de gäller allmännyttiga hyreshusområdena är bilden generellt ganska negativ ur det socialistiska blockets I synvinkel. allmännyttans

228 Politiskt

deltagande

m.›- ›.m- m.m- m.m| H.m- m.m- v.m- m.w» o.›» m.wa m.vo m.mu «.ma v.m- H\m- m.m- H.m-

-xoou0

H.›|

mcaa mmamp

.mmma m.Hv m.mv ›.›v m.mv m.av m\m« qxmv m\›v w.›m m.vm m.mm o.mm o.«m o.ov m.o« H.mm m.mm m.ow

amma

.mcwvmueomvmumuoum

mnma

»xoou0

saa mm-m› m.o+ m.m- m.m- a.o- a.Hu o.m| «.a- m.m- m.o+ m.H- ›.mu m.«- ›.m- m\m- v.H› m\H» ›\o+

o

:mHm

mama o.mv m\vv m.mv m.mv m.mv m.mm m.mv o\m« v.mm H.mm m.mm m.vm o.mm w.m« m.m« m.mm «.«m m.om

uwwcmuwwmumauumm

cmaawe

»xomuø

saa mm-m› m.v: m.«- m.v- osv: m.m- m.«: m.m- v.v- m.m- o.ma m.v| Hxmu m.m- ›.m: m.«- ›.m-

cwmcHaxowuø

›.«- ›.«-

wUcmmmuamUam

zoo

o.mm m.vm w.vm ›.vw m.mm o.mm ›.vm H.mm o.om m\mm «.m› w.mm m.am m.mm m.mm m\m› o.mm m.Hm

amma

-umwmmmmwmwwmgugmnøm

wUqmmmuamUam

Qmmu

uuoumuua

w

mwma

m

om Hm:

w A om

cmnwusomvmumuoum

Hm

uuoums

A

om

Eøuucwo ESLHUCQU eøuucwo uuoumc uuonmc

m.vH

uwammmmUmxHm amuwusomuuounh

umxau

»amg

A

eaosxooum awvcoamwm uumumvmpmom uumummuam HGHMBHMWQUWHEÖ

aawnma .uqmooum mmaauemm mgonwuoo esuucmo uuoumz uuoumuuw

mama osams mønmem «nQm EHHNI uumum auam aaamm uumum mønmsm

Poüädudbhugande 229

m.v«

m.mm

uuouwuum

uuouwuum uuoumuum

uuonmø

cwvwueöamuuonmdohwwz

uuouwuum uuoumuua

unonmc

uuonmc uuouwpum uuoumc

ueovcmam ueovcmam

EHHMS møcmem EHHMG EHHMI uumum uumum møswem mønmem

230 Politiskt deltagande

zoo ›.ma v.›u m.mu m.›a m.›- mxmu m.o- m.›- v.ma m.m› m.o+ m.o+

-xomuø

m.mH- m6? m.mH-

2+mm+o mmemw

onda

IWUMUWHOUW

arma m.mm ›.ov H.mm o.om ›.mv m.mm m.mm ›\mv m.mm TS m.ov m.mm «.mm m.Hm m.›m

Hwvcm mama

Gmam

H

axumua

mmump

CmHH®E

onda m.ou

mm\mm

H.o+ m.o› m.o+ m.m+ m.ou m.H- «.o- mg? v.H+ a\m+ m.H+ o.wu o.mn o

HQWCWHQMMHQHUHMQ

amma m.mw m.mv «.mm m.ov H.mv ›.mm o.mm m.mv o.vm mám ›.mv m.mm H.Hm «.mm m.mm

Hmncm

cw@cwax0wuø

C00

-xomuø mmumw

anwa o.›a m.v- m.m- m.m- H.m- m.m- v.›| m.v» o.m- im- m\m| a.ma o.m| m.m› v.va amma

®UCmOd#H®UHm mvcmmmuamvam

mmma m.m› m.vm m.mm H.mm m.mm m.m› m.» m.mw m.mm v.vm m.m› m.mm m.mm ›.mm

?å mama

cwsuumuwnu

uwammmmUmxHm

AWUHOMV

muummHmmmhm

DGWGHEÖU

mhmumuonnw

w w w

.uqwoonm mumuonüm mamma

N.Va gm- -mm vw-mm

.mcwvmueo MWHHHHON HmUu cmaamz cmaawz cmaamz cmaamz

HHMQMB .mmma xm+m mm+m xm+m mom Hound mom HOUEW mom Hound mmm

omg omg omg omg

Politiskt deltagande 231

H.mm

H\am m.mm

MUUPH

uonuwaøuøumø Hokwcowmømm

OUQOODEGWQO

...mammas

wxrwcumeoacH

amaawz nous.. cmaamz Huvud cmaamz anus.. cmaaoz Huvud cmaaoz

mmm omg mom mwq mo: mmq mom m3 mom

232 Politiskt deltagande

i ytterorter har minskat S+VPK än . lägenheter kraftigare genomsnittligt för storstadsområdena - en med 4,2 minskning procentenheter: -3,4 för socialdemolcratema, -0,8 för VPK. Detta ska jämföras med genomsnittet för storstadsvaldistrikten (-2,3) resp riksgenomsnittet (+0,2).

Småhusområden

Områden med i huvudsak småhusbebyggelse har det högsta valdelmed i 90 procent. Här har av valtagandet genomsnitt minskningen också varit förhållandevis 3,6 deltagandet måttlig, procentenheter. Det är i dessa områden som det socialistiska blocket har hållit sina ställningar bäst; detta är de enda områden där man kan se en ökning av andelen socialistiska röster. Här är det istället det borgerliga blocket som under samma tid har minskat (med omkring åtta procentenheter), men fortfarande dominerar de borgerliga kraftigt i småhusbebyggelsen med cirka 58 procent av rösterna.

Områden som i huvudsak består av bostadsrätter hanmar ungefär mitt emellan hyreshus-och småhusområden, både vad beträffar valdelnivå (cirka 85 och (i snitt minus och tagandets procent) utveckling fyra en halv procentenheter).

Det socialistiska blocket är ofta starkt i flerfamiljshusorrtråden (både bostadsrätt och hyresrätt). Vid valet 1988 fick dessa partier 56 procent av rösterna i bostadsrättsområden och 53 procent i områden med hyresrätter. Motsvarande andelar för de var 35 resp borgerliga partierna 36 procent.

Innerstaden

Ett markant undantag utgör de gamla privata i inhyreshusområdena nerstaden. Här fanns 1988 endast 34 procent socialistiska sympatisörer mot närmare 54 procent för de borgerliga. Det är också här, liksom i de centrala områdena i Övrigt, som det socialistiska blocket har fått vidkärmas de kraftigaste förlusterna. Sedan valet 1979 har SAP/VPK tappat 5,7 procentenheter, vilket är mer än dubbelt så mycket som för storstadsornrådena i sin helhet. Detta hänger antagligen samman med den ökade tillströmningen av högre tjänstemän som ägt rum under perioden.

Politiskt deltagande 233

I tabell 14.2 finns också en redovisning av valdistrikt med speciella

karakteristika: hög/låg andel arbetare, utrikes Födda, barnfamiljer,

osv. De 20 av samtliga områden som har den pensionärer procent andelen arbetare betecknar vi med hög andel arbetare. På högsta motsvarande sätt tillskrivs de 20 av områdena med lägst procent arbetarandel andel arbetare. Mellannivån således av de låg utgörs resterande 60 av områdena. Samma princip gäller för de procenten

övriga indelningama, med undantag av den första, politisk domin-

ans. Här har vi helt enkelt delat in områdena efter andel röster på socialdemokraterna och VPK samrnantagna: mer än 65 minprocent, dre än 35 resp något däremellan. procent

Här att är lägst i de områden där det framgår tydligt valdeltagandet socialistiska blocket är starkt, och att utvecklingen mellan 1979 och 1988 har förstärkt denna tendens. Numera är det hela tio procentenheter i de socialistiskt starka områdena

lägre valdeltagande jämfört

med de svaga områdena. Däremot ger den decimerade gruppen röstande i de starka fástena lika stora röstandelar åt SAP och VPK

ungefär

1988 som man 1979. Det blocket har under motsvar-

gjorde borgerliga ande tid minskat med närmare sju procentenheter.

I tabellen kan vidare noteras att valdeltagandet är lågt i områden med andel arbetare (77,5), hög

låg sysselsättningsgrad (75,8 procent), hög

andel utrikes födda (78,2) och områden med en låg inkomstpersoner

nivå (78,4 procent).

Partiernas i olika av områden

förankring typer

I en annan av tabell, tabell 14.3, visas valdeltagandet och röstemas

typ

fördelning på de olika partierna vid riksdagsvalet 1988 som indextal.

Andelen för samtliga storstadsområden har satts till 100. Indexberäkunderlättar en överblick över i vilka områden som valdelningarna var relativt och var de olika har sina starka

tagandet lågt/högt partiema

och svaga fästen.

Man kan här t ex se att VPK och är starkast i

miljöpartiet representerat

i de centrala stadskämoma (index=169

allmännyttans hyreslägenheter

Båda har också i den

resp 144). partierna ovanligt många väljare gamla

stenstaden 139). Socialdemokraterna är starkast i de (index=132 resp

234 Politiskt deltagande

hw Nm pm pm wm mm Nw ooa NNa aaa woa ›oa woa aaa vaa mNa woa mNa Noa

mm wm mp vm ww mm mp om maa hm moa m› ooa mma mva oaa m› v› Noa aNa wNa

.mcmvwueowvmumuoum

vb pm pm mb mw aw vw mm oh mw .ooa ooa vaa roa oaa voa m› Noa vNa Moa hNa aNa

Nm vm vr vw aw vb wh mm wm mp ww mw mm mw ooa aNa Nma ava voa mwa mNa

H

vm om wm am ww om mw am vw mm vm mm mm ooa Naa oma woa mma vva Naa

GOUWHEOWUMUWHOUM

HQWCGHMMGHQHUHMQ

vm ow mm mp mm mm ooa moa wma mh ooa aoa maa woa Nma maa woa mNa mma woa

mm mn mm mm wh mwa woa mma moa pm moa wva ›v ooa aaa voa ›Na Nma NNa Nma

MDHHUEMW

C00

|amUam mvcmmmu

wwma

wm vm pm am ooa aoa woa ooa woa woa moa ›m ooa ›m ooa ooa ooa Noa Noa Noa

.XQUCH

®UCMOMUH®UHM

w

.wwmñ Hmuum

w ow am:

uuonmc uuoumuum

ow

uuouwuum

w A am

cmvmnsomvmumuoum

uuouwuum

A

unoumc uuoumc

om

eønucwo Eøuuqmo Eøuucwu

UHOHWC

Govwusomuuounh

M.vH

U®HMw@MUmMHM Høumuwämovwua

:mms

uumumvmumom

A

mmaauemm saosxooum muonouww Hmvcowumm uuoumuuw uumumwnmm ueoncmam

Eønuqmo uuoumz msnmem usobcmam

HHMQMB osams aumm Eaamm uumum anQm Eaamm uumum mønwim Eaamm mønmem

Politiskt deltagande 235

mm

mma ooa maa

›m ›m

mm om om qp

mva maa

mm mw mm

maa

»

vmñ

mm om mm mm

ooa mma

va mm » wo om va

mm

vmd mma mwa maa

H»

va mm mm

mma mma maa

mm om na

ooa mod moa

:ovwuñoadümonmcoh

uuouwuum

uuonmuum

uuoumc

uuoumc uuoumc uuonmuu›

eaamm eaamm pumum upmum msamsm mønmem

HHS

236 Politiskt deltagande

om om mp mm va

Hua Hoa maa mva wmd ooa voñ wmñ maa ved .ooa

nmvmumnouw

u mv mm om Hw av Hm mm mv mm mm

maa

mp amd moa »ma amd NHH mwa

cmvwueowvmumuoum

H mm mm mm om mm mm om maa pm ng oma ooa oma wma maa moa Hma ooa

uwmcwnwwwumauumm

Ho om mm om on mm mm moa maa Hm ah wp

woa oaa moa maa HHH maa

m» mm vw mm Hm voa moa moa moa aoa maa ›m moa voa ›m poa Noa »

mmaauemm

om wa mm om om mm oaa oma woa maa mma m› »md Hoa mmd mad moa ›mH

zoo .

om mp mo om vw mm mma maa maa vma woa ›m ›mH mod moa maa

NOUCH

NNH NNH

mUcmmmuawUam

.mmma

aHmvHm mvcmmmu

mmma

mm om mm Hm mm mm mm ooa woa voñ Hoa mod voa ooa Noa Noa woa Moa

cwsmumcmnu

uwammmmUmxHm

Amuuomv

MCNCHEOU

mhmmmumunh

w w w

muummwmmmäw

OHMDWQHM

vmu

m.vH

munen

«m-mm

-mw

W5HGUWEONCH

Hawnme .wcmnwueo MMHNHHON Hmvcd cmaamz cmaawz Hmunm cmaawz Hmnmw qmaamz cmaamz

mm+m mm+m mm+m mom omg Hmuâ mom omg mom omg mom omg mom omg

Politiskt deltagande 237 va maa maa oaa ooa

po wa va woa moa ama

bh voa maa

vw pm am vma Noa moa Noa » ›HH

mm mm ›m mm Nm mm Noa mNa aaa

va mm mNa

pm vw om mm mm vma wma aoa maa

Nm wo Noa voa ooa hoa moa ooa

muunw

mvnmonsmmcm umnnwemwcnmn Hohwcowmuwm

mmawnua

Hmucm cmaawz Hmnnm cmaamz ømaawz Hmbnd qmaamz

mom mma mom mwa HGUGG men mwa mom

238 Politiskt deltagande

bostadsrättsområden i närortema som tillhör rniljonprogrammet (149). De är också överrepresenterade i miljonprogrammets allmännyttiga hyreshusornråden, men svaga i den gamla stenstaden och (liksom VPK) i småhusområdena. Centerpartiet är starkast i ytterortemas småhusområden (165), medan och moderaterna är starkast folkpartiet i närortemas småhusområden (index=127 resp 143).

I centrumområdena är således tre starkt i partier överrepresenterade förhållande till sitt normala Det är VPK, och väljarstöd. miljöpartiet moderaterna. Iden gamla stenstaden är socialdemokraterna starkt underrepresenterade, liksom centern. Man kan också konstatera att miljöpartiet är ett utpräglat innerstadsparti, medan centern har sitt huvudsakliga stöd i förortemas småhusområden.

Förändringar av röstbeteendet i storstadsregionerna

I tabell 14.2 och 3 visades och vid valdeltagandet panival 1988 års riksdagsval. I det följande ska vi titta närmare sedan på utvecklingen senaste regeringsskiftet 1982. Med hjälp av multivariat ska vi analys visa hur och andel har valdeltagande avgivna röster på S+VPK förändrats i olika av valdistrikt. Den metod som använts typer är regressionsanalys med (kluster av klassornrådestypen valdistrikt) resp strukturen i valdistrikten som förklarande variabler. De statistiska enheterna utgörs av valdistrikt i och variablema storstadsregionema, beskriver således hos valdistrikten, via den egenskaper beräknade totalräknade folk- och 1985 bostadsräkningen resp den likaledes totalräknade valstatistiken för 1982-88. riksdagsvalen

Valbeteendet har här uppfattats som en effekt av dels den socioekonomiska strukturen i ett område (andelen arbetare), dels av boendemiljön i valdistriktet såsom denna klassificeras i enligt beskrivningen kapitel 2. Genom att i regressionsekvationen ta med den socioekonomiska strukturen kan vi beräkna befolkningens valdeltagande resp partival i valdistriktet som en ren Med andra ord: vi kan miljöeffekt. visa hur befolkningen skulle ha röstat om det inte hade förekommit några skillnader mellan valdistrikten om klasstruktur. Beräkifråga ningarna som redovisas i tabell 14.4 och 14.5 har för en genomförts reducerad uppsättning valdistrikt, de mest attraknämligen resp minst tiva områdena (centrumområden, småhusområden och miljonprogramområden).

Politiskt 239 deltagande

Valdeltagande

Beträffande valdeltagandet visar tabell 14.4 ande resultat. Andelen följ arbetare har fått Ökad betydelse för valdeltagandet. Analysen visar att det framför allt är i de arbetartäta distrikten som valdeltagandet har minskat. tabell 14.4 ökar arbetarkvotseffekten från till - Enligt -0,10 0,17. Det innebär att man i valdistrikt med 10 flera arbetare än procent genomsnittet i hade ett som var en storstadsregionema valdeltagande procentenhet lägre än genomsnittet. Detta gäller för 1982. 1988 hade effekten ökat till -1,7 procentenheter.

I milionprogramområdena i

(allmännyttans hyreshusområden förort-

erna, byggda 1965-75) har Valdeltagandet minskat med 9,4 procentenheter mellan 1982 och 1988, dvs dubbelt så ungefär mycket som i i medeltal. Därav kan huvuddelen storstadsregionema hänföras till skillnader i andelen arbetare. Men om vi konstanthåller klassstrukturen kvarstår en viss områdeseffekt. I sista kolumnen i tabell 14.4 ser vi att områdeseffekten är i negativ miljonprogramområdena både 1982 och 1988, vilket visar att man har ett lägre valdeltagande där än i Och dessutom har genomsnittligt storstadsregionema. områdeseffektenförstärkts. 1982 låg valdeltagandet 1,9 procentenheter under det genomsnittliga i 1988 det 4,9 storstadsregionema. låg procentenheter under, allt beräknat med antagande av genomsnittlig klasstruktur. Differensen har alltså ökat med -3,0 procentenheter. Detta visar att det finns en tydlig av i minskning Valdeltagandet just som inte kan förklaras med skillnader i miljonprogramområdena, klasstrukturen, och att den effekten är större än i andra av typer valdistrikt.

I småhusomrâdena minskar det observerade med envaldeltagandet dast 2,9 procentenheter (inre förorter) resp 4,3 procentenheter (yttre förorter). Båda talen klart än den ligger lägre genomsnittliga minskningen i storstadsregionema. är således Minskningen markant lägre än den i som vi hade i minskning valdeltagandet miljonprogramområdena. Om vi tittar områdeseffekten på (vid konstant klasstruktur) ser vi att småhusområdena har valdelhögre tagande än genomsnittet såväl 1982 som 1988. Dessutom är utvecklingen positiv: relativt områden ökar i övriga valdeltagandet småhusområdena.

240 Politiskt deltagande

n\n v.o H\H v\o

NMHQ w.o- o.m-

o

uxmmwmmwvmneo

mmma

m.m

m\v- m.m» m.o- m.v-

›.«

m\m

mmma

m\m

o.v| m.m- ›.o- m.H|

NMHQ oxmu w\v- m\m- v.vu m\m- mxvu v\m-

.wUcmmmuamUam

›m

mmma

mUcmmmuawUam

m.vw m.mw m.Hw ›.vw v.am N.wm H.m›

›H.o|

mv

mwma m.mw m.wm m.mm a\mw m.«m m.mm m.mm

oa.o|

m

amucm GGUWHEO

mm vw

mom maa mma omm oma

mmamcmmøoammwnmmm

H

Awv

m›-mmma

HGUWSHMWGUWHEO

amma-

cwumueo

m:maum

uxmmwomuoxgmpmnu

UHOHmG uwuum

uucmo nuøwo uucmo ugouom

«.«H

w

Haonme mmaauemm Umnmaxuom

amxønb Humm EHHME uumgm wønmem møzmem eaamm

Politiskt 24]

deltagande

Aven i centrumområdena är i det observerade

nedgången valdeltagan-

det än i

lägre genomsnittet storstäderna, men det ligger ganska nära

detta genomsnitt. Områdeseffekten är varierande: starkt något negativt

värde i den stenstaden och i

gamla allmännyttans centrala områden,

vilket visar att de har

lägre valdeltagande än småhusområdena. Utvecklingen är i den stenstaden och i

genomsnittlig gamla bostadsrätts-

områdena och klart i

positiv allmännyttans centrumområden.

Notera att dessa områdeseffekter alltså inte har att göra med klasstrukturen i områdena, utan är beräknade som om klasstmkturen

(andelen arbetare) hade varit densamma i alla områden. Skillnaderna

kan alltså i tolkas som en ren ornrådeseffekt.

princip Det innebär att

det minskande i

valdeltagandet miljonprogramområdena måste ses

som en reaktion och levnadsförhållanden

på miljö- som är unika för

dessa områden. En

kompletterande förklaring är befolkningens sam-

i andra avseenden än den

mansättning socioekonomiska. I den mån

i dessa faktiskt

miljön områden har försämrats, om de har stigma-

tiserats i massmedia och blivit allt mindre attraktiva, kan det i sin tur leda till selektiva som har

omflyttningar tillfört miljonprogramområ-

dena en relativt

stor andel andra resurssvaga bostadskonsumenter

(socialbidragstagare, låginkomsttagare, problemfarniljer), dvs hushåll

som har de sämsta

valmöjlighetema på bostadsmarknaden. Och dessa

har också ett

antagligen exeptionellt lågt valdeltagande. Vi kan inte

avgöra vilken av dessa som är mest

hypoteser relevant. Båda berör

emellertid områdenas attraktivitet.

Partival

I tabell 14.5 visar vi en av tittar vi

analog analys partivalet. Här

istället på av alla har

andelar; röstberättigade som lagt sin röst på

SAP eller VPK. Aven här kan vi se skillnader mellan olika

tydliga typer av valdistrikt. Till att börja med kan vi konstatera att klass-

strukturen i ett valdistrikt roll

spelar en stor för partivalet: när

arbetarandelen ökar med 10 ökar andelen

procentenheter röster på

SAP/VPK med 5 procentenheter.

Aven här kan vi konstatera störst effekter i

milionprogramømrâdena:

det är där för det socialistiska blocket

nedgången är störst. Tabell 14.5

visar att de socialistiska samlade hela

partierna 10,9 procentenheter

mindre vid i

riksdagsvalet 1988 än 1982 miljonprogramområdena. I

242 Politiskt deltagande

småhusområdena var bara en av detta 3 nedgången fjärdedel (knappt procentenheter). Det mesta av kan tillskrivas klassnedgången strukturen, men vi ser att det även här finns tydliga skillnader när det gäller områdeseffekten. I har miljonprogramområdena SAP/VPK-väljarna minskat med 4,3 procentenheter, medan den har ökat med cirka 3 procentenheteri småhusområdena (allt räknat relativt till den genomsnittliga utvecklingen och vid konstant klasstruktur).

Aven här kan vi alltså mellan 1982 och 1988 konstatera betydande röstförluster i medan vänstern har klarat miljonprogramorrtrådena, sig betydligt bättre i småhusområdena. Den av data vi har till typ tillgång (aggregerade data) tillåter tyvärr inte några säkra slutsatser om individuella partival. Den mest naturliga tolkningen av dessa resultat bör emellertid vara att man i miljonprogramområdena har fått en stark minskning bland traditionella vänsterväljare, och att det i huvudsak rör sig om minskat valdeltagande. Det ligger nära till hands att se denna utveckling som en reaktion på miljöfaktorer i vid bemärkelse. Områdeseffekten ligger i relativ på ytterligare 4,3 procent minskning av vänsterröster, jämfört med den genomsnittliga.

I smáhusområdena har de socialistiska partierna de allra minsta förlusterna i registrerade röster 3 vilket är mindre (knappt procentenheter, än genomsnittet i storstadsregionerna). Och om vi enbart tittar på områdeseffekten så konstaterar vi att SAP/VPK istället har klarat sig bättre än i småhusområdena: där ökar genomsnittligt vänsterrösterna med cirka 3 procentenheter (relativt till utvecklingen i samtliga berörda områdena). En är att har rimlig tolkning småhusbefolkningen blivit (relativt sett) mera med de socialistiska nöjd partiernas politik, medan man har blivit allt mera missnöjd i En miljonprogiamorrtrådena. annan förklaring kan vara selektiv att omflyttning: vänsteranhängare (oavsett klasstillhörighet) i större bosätter i småhusutsträckning sig områdena.

Centrumområdena intar en mellan småhusområdena mellanställning och i förorterna. Aven här har SAP/VPKs miljonprogramområdena ställning försvagats (mera än genomsnittligt).

I bilaga 5 finns en av och komplett redovisning valdeltagande partival för de olika bostadsområdena och för områden med olika befolkningsför vart och ett av mellan 1979 och 1988. egenskaper riksdagsvalen

Politiskt deltagande 243

mvmmwuumnwnuwou

MMHQ

wwma

mmma

mmaauemm

mwwq m\m| n\m: n\u- m\m| m\ma m\w-

m\onu

m om

amma

m.o m.wm ›.›m m.m« m.ov m\›m v.om v.m«

cmawvcm mama

m

cmumuec

.Mm

mm vw mom maa mma own omd

mmamcmwcowwmmnmwm

amuøm H

nwaao

umumøaxmwvmuso

m›ummma

mmm

amma-

cwvwnao

mcmwumxø

mm

uxmmmwmuoxumuwQu

uuonmc nmuua

uucwu uuounu

m.va

uuqmo Hpcmo

nmumøn

m

aaonma mmwauemm wsnwem UOHMHMHOM

HmuD HnQm eaamm uumnm mønmsm eaamm

Eom

244 Politiskt deltagande

Övriga indikatorer på politiska resurser

Förutom valdeltagande redovisar vi i detta kapitel (tabellerna 14.6 och 14.7): - och aktivitet i

medlemskap politiska

partier - och aktivitet i medlemskap fackliga

organisationer

- intresse för att diskutera

politik

- till

tillgång daglig tidning

- att ett förmåga överklaga myndighetsbeslut

Föreningsaktiviteter

Ett av de mer traditionella sätten att försöka påverka samhällsutveckär att i eller andra tillsamlingen politiska partier sammanslutningar mans med andra föra fram sin åsikt. i är

Deltagande föreningslivet

också ett sätt att använda sin fritid som kan ha den dubbla funk-

på,

tionen att förströ och stimulera som man kan för-

samtidigt därigenom

söka och

styra påverka samhällsutvecklingen.

15 procent av cirka 890 000

Ungefär befolkningen, personer, uppger

sig vara medlemmar i politiska partier. Detta kan vara en viss underskattning. Bland dem som är fackligt kollektivanslutna finns det säkert de som inte uppgett sig vara partimedlemmar vid intervjuerna. En del personer upplever också frågor om politisk tillhörighet som känsliga och då kanske även frågor om eventuellt medlemskap. I den första kolumnen i tabell 14.6 ser vi att andelen medlemmar har varit i

stort sett oförändrad under perioden sedan 1978.

Av medlemmarna säger sig ungefär var fjärde delta aktivt i partiets verksamhet. I absoluta tal blir detta närmare en kvarts männimiljon skor eller ungefär en tjugondedel av befolkningen.

Andelen partimedlemmar är lägre i storstadsregionema än i de glesbefolkade delarna av landet. 10-11 procent i Stockholm och Göteborg, 12 i Malmö, ökar till 17-18 procent i norra tät- och glesbygden. För andelen aktiva medlemmar är skillnaderna små och krympande. I områdena utanför storstadsregionema antyds ökande andelar av ej aktiva

Poünüktdehugande 245

mm

m.v H.m m.m m.v m.v o.m m.m m.«

›mmmHx

«.«

|v.o

cum |uwo m.m| sm.n- w.m- .m.w- -m.H- -v.o- N.N| |H.w|

wmcwcvwu

.ammv

Q

m.mH o.vm H.mH m.vH m.mH o.Ha m.HH m.vH o.ma

*v.m *c.m *m.m *m.m w.H *m.m

m.o N.H n.m

nu

xmav

mxauaaom

m.mm a.NN m.mm N.›N ›.mm o.om ›.vm m.mm m.mm

umxøum *›.m- *m.m› -m.o- *m.m-

m.m

m.m- m.v- o.m- m.m-

.UWUCMH

no

H

nxomm

m

.mmmanmwma vEmmxum

m.›m m.mm H.mm m.›m m.mm m.mm m.mm m.mm H.«m

a*m.m a*m.m m.m a*n.v a*m.v w.H a*m.w v.m

v.m-

umaa

HMHGU

mm

Q

vcouu axumu

Hvma

m.aH

m.› ›.m m.m

›.vH ›.«m m.›a m.mH «.mH

Qxw.m| Q«0.m| o*m.m- Qxm.b|

MMMHO

mmuo vH.H| «N.m| «H.m|

w.o

mm M m.o|

d

»Emm

›«uxm

|| I i

aom o.mm m.mm m.mm v.›m m.mm m.om m.vm m.mm H.mm

Nwuumm

NB N N V

-a.a

nwu®uwauxm mmmaummma

QQQHMQIHQ

mm M I

«.mm m.mm w.›m H.mw m.«m ›.om v.mm «.mm

|B

IUUE m.H -H.o m.o -v.e N.H m.H-

HHQQNU

ux

wow

v.HIH®U©W

mm

mmwauomuonvwz

H

uwñnm uno:

umunm

no:

Hwvom HOUCU

uuacmeocmo

uno: uno:

a M w H

H . H w w

coaoamwummuonmunw cmcowmmumsaocxooum

uwcowmwu umcowmwu

cmcowmmnmmuonmumm

Hmcowwmn Nmcowmmh

uwvcmacw

HOUOCUOM

mmxmmma

coøowmmumäaonxooum

mmummma mmumnma

mm\mmma UGUCMHCH

uouxcsmununum Hmuxcsmwhboum

m.va

mmmmmmumnwmm

Hmuxøsmmnvoum uwuxcømwnöwum

amxHm

COCOMOQHDEAMZ CGCOHUOHDEHNZ

.Hmuuamooum

®m

wuöcaz wuvcwz muuoz mnbcwz mubcwä

aamnma

MHHOZ

mqmm ommaøz Ucmus oomaøz Ucmus

AFIH

246 Politiskt deltagande

v.H m.m m.m N.N m.v m.m

-v.o

*m.m- -m.o-

N.H m.w m.Hmm m.« m.m

-uoo hmmmax

cmx m.H| m.o:

Q

N.oN o.aN m.oN m.Ha m.mH m.vm

im n m. m. v.

.ammv

v.m m.w v

mmøqøuau

m.mH ›.om

*v.m

I m.H

mmmanmmma

mm

mamcoamwueoca

N.ma o.mm «.«m o.Hm ›.mm m.Hm

-v.o

mxwuaaoa

xmqv o.m- m.m- *N.m| |H.H|

«N.NH|

umxsum

m.mm m.mm

now no *n.ma «m.v|

H s

m.mm H.mm m.mm m.wm m.vm N.mm

a*m.m

m m

«m.v m.u w.m w.w H

-xomw

vEmmxuo

m.›m m.mw

a*m.m s«m.v

UUHGMEOCOU

mm »maa

mcwcmwoU®uumm

H.mN o.mH ›.mm m.mm o.oN ›.mH

-m.m

|H.o|

m.m

m.H| m.w- m.H|

Q

Hume

Hxomw ›.«H ›.au

mono qaa.ms

m.e

.amuucmuoum

nu M

m.mm m.›m m.mm m.wm m.mm m.›m -m.o -N.o ›m.o

|w.o| -w.o» w.m- «uxm

mwuumm

aom o.mm H.›m

uu.a |H.o

.umu®ua«uxm

nu H

m.mm m.mm m.mm m.mm N.mm ›.Hm

|v.H

:H.Hn

-m.o

›w.o- |v.0|

H.0

.Hon «.mm m.mm

|U0E

-m.o-

awuumm

m.ea

.mcuwcowmmumvmuwuoum

mm ewa

mmwaummuonöoz

.mmmHam›mH

zunmmzomnmammoam

uumumvmumon uumumwuwn uumumnmumon

mmxmmma uumuwmhäe

a

mamman

mmxmmma mmamnma mwxmmma mmxmmma

m:cmEm

mmumuma mmumnma mmummmw

mmummammmmmmuw

›.vH

vcmuu amxHm

uuoumuuw

w w m m w w

Hwco«um«nm Auummmwum

mmmasz mamma Eøuucmo uuoumz Esuucmo unoumz uuoumuu»

wmmasz ommasz mmmasz

om om om om om om

Hampus uamm mama ucmua mage ucoua ucoua