Levnadsvillkor i storstadsregioner : underlagsrapport från Storstadsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

LEVNADSVILLKOR

I STORSTADSREGIONER.

: .av sm ». mgzemrmxaz» ,M b? saw Jag:

V9

Statens offentliga utredningar

§99

1989:67

%

Statsrådsberedningen

Levnadsvillkor

i

storstadsregioner

Underlagsrapport från storstadsutredningen

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet I03 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8°-12°° (externt och internt) 08/763 10 05 12m- 16°” (endast internt)

Produktion Allmänna Förlaget Omslag ALLF/AD Göran Durgé ISBN 91-38-10398-2 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm l989 933127

Förord

En huvuduppgift för storstadsutredningen är enligt direktiven att göra en bred av levnadsvillkoren i storstäderna i belysning relation till levnadsvillkoren i landet som övrigt. Utredningen skall också föreslå som förbättrar storstaden som

åtgärder

livsmiljö.

har och trafikkontoret Storstadsutredningen givit regionplanei Stockholms läns i att en landsting uppdrag göra kartläggning av levnadsvillkoren i storstäderna. och trafik- Regionplanekontoret har särskild åt skillnaderna i ägnat uppmärksamhet levnadsvillkor mellan olika delar inom storstadsregionerna. Storstadsutredningen kommer senare att redovisa andra kartläggningar av levnadsvillkoren i storstäderna.

Arbetetmed föreliggande rapport har utförts av Roger Bernow vid och trafikkontoret. Material om förhållanderegionplanenai har sammanställts av Olle Strand och Göteborgs-regionen Ingrid Sondéni Göteborgs kommun samt av Per Wallinder i Göteborgs-regionens kommunalförbund. Material om förhållandena i har sammanställts av Nilsson Malmö-regionen Bengt i Malmö kommun samt av Ström i Skånes Birgitta Sydvästra kommunalförbund. I den som har diskuterat arbearbetsgrupp

tet har också ingått Åke Boalt, regionplane- och trafikkontoret

i Stockholms läns av arbetet har vilat hos landsting. Ledningen en bestående av Sören storstadsutredstyrgrupp Häggroth, ningens huvudsekreterare, samt av Robert Eriksson och Joachim båda i Vogel, experter storstadsutredningen.

kommer att till för Rapporten ligga grund storstadsutredningens fortsatta arbete.

Jan O Karlsson

Innehållsförteckning

Sid

1.1 Inledning 1.2 befolkningsutveckling 11 Storstadsregionernas 1.2.1 i Sverige och Europa fortsätter 15 Urbaniseringen 1.2.2 i 16 Befolkningsutvecklingen storstadsregionerna 1.2.3 Internationella dominerar 17 befolkningsrörelser 1.2.4 framtida folkmängd 18 Storstadsregionernas 1.3 Stora i yrkesstrukturen 19 förskjutningar 1.3.1 framväxt 21 Kunskapsyrkenas 1.3.2 Allt större andel 23 högutbildade 1.3.3 Färre arbetare och fler högre tjänstemän 24 1.4.1 25 Sammanfattning 1.5.1 27 Sysselsättningsutvecklingen 1.5.2 Var i landet sker sysselsättningsökning 27 1.6.1 utanför arbetsmarknaden 29

Många

1.6.2 Arbetslöshet 29 1.6.3 31 Förtidspension 1.7.1 32 Socialhjälpens utveckling 1.8.1 realiteter 35 Demografiska 1.8.2 ökar 35

Enpersonshushållen

1.8.3 Allt större andel äldre 36 1.8.4 Allt större andel invandrare 38

2.1 Utvecklingen inom storstadsregionerna 40 2.1.1 En mellan kommunerna i jämförelse 40 Malmöregionen 2.1.2 Yrkes- och utbildningsstrukturen 40 2.1.3 En mellan kommunerna i jämförelse 45 Göteborgsregionen 2.1.4 Den socioekonomiska utvecklingen 46 2.1.5 Den socioekonomiska i omvandlingen kommuner 46 Göteborgsregionens

Innehållsförteckning (forts)

Sid

2.1.6 En mellan kommunerna i jämförelse Stockholmsregionen 52 2.1.7 Sammanfattning 57 2.1.8 Boendesegregationen inom storstadsregionerna - en mellan bostadsområden 58 jämförelse 2.1.9 Begreppet segregation 58 2.1.10 Boendesegregationens effekter 59 2.1.11

Områdesindelning 60

2.1.12 är flerdimensionell 61 Boendesegregationen

3.5 Göteborgsregionens minst attraktiva bostads-

områden 76 3.6 i minst att-

Utvecklingen Göteborgsregionens

raktiva områden 79

3.7 minst attraktiva bostads-

Stockholmsregionens

områden 80

3.8 i minst att-

Utvecklingen Stockholmsregionens

raktiva bostadsområden 84

Innehållsförteckning (forts)

Sid

4.1 86 Dödlighet 4.2 En förändrad och konsekvenser yrkesstruktur för hälsan 88 4.3 En förändrad arbetsyrkesstruktur ger nya 90 miljöproblem 4.4 och ohälsa 90 Fysisk arbetsmiljö 4.5 91 Psykisk arbetsmiljö

1 93 Bilaga

1.1 Inledning

är indelad i Det första ka itlet inleds Rapporten fyra kapitel. med en av be beskrivning storstadsregionernas olkningsut-veckling. Här försöker vi visa att i storbefolkningstillväxten stadsregionerna till stor del kan förklaras av den pågående urbaniseringen och av internationella Vi befolkningsrörelser. visar också att storstadsre ionernas samlade andel av landets befolkning aktiskt minskat under efterkrigsti-

ärbaniserade en.

Ett skäl, som är nära med tredje sammankopplat urbaniseringtill att i ökat är att näen, befolkningen storstadsregionerna ringslivet utvecklats mot allt intensivare och tjänsteproduktion en Ett med allt intenstagnerande varuproduktion. näringsliv sivare talar för ett ökat tätortsberoende. Det tj änsteproduktion är en av att i logiskt följd tjänsteproduktionen högre grad än varuproduktionen förutsätter breda mycket personkontakter. Denna av att visa hur omvandling näringslivet belyses genom andelen akademiker, högre tjänstemän och personer sysselsatta med kvalificerad växer som kunskapshantering samtidigt andelen arbetare och andelen i direkt sysselsatta varuproduktion minskar. Denna sker i hela men har nått omvandling riket, i och då särskilt i längst storstadsregionerna Stockholmsregionen.

I första också en översikt över hur

rapportens kapitel ges

yrkesstrukturens 1 skett omvandling storstadsregionerna parallellt med att hamnat utanför arbetsmarknaden och hur

många

blivit beroende av för sin

många socialhjälp försörjning.

Kapitlet avslutas med en kort av hur storstadsrebeskrivning till allt större delar kommit bestå gionernas befolkning att av ensamboende, av mycket gamla och av personer som är födda utomlands.

I rapportens andra kapitel beskrivs och analyseras boendesegregationen inom respektive storstadsregion.

Beskrivningen görs dels genom att jämföra befolkningen i

olika kommuner, i olika delar av och i storstadsregionerna olika bostadsområden. beskrivs Befolkningen huvudsakligen

efter en socioekonomisk, en etnisk och en dimendemografisk sion. Dessa uppgifter med en översiktlig beskrivkompletteras ning av befolkningens hälsa. Vi försöker här visa hur olika delar av utvecklas olika med hänstorstadsregionerna mycket syn till befolkningens sammansättning. Vidare visas att de mellankommunala skillnaderna är störst i Stockholmsregionen och minst i Göteborgsregionen.

Särskild tonvikt läggs vid att försöka beskriva och analysera de bostadsområden inom kommun där koncentratiorespektive

nen av lågresurshushåll är som störst. Här visas hur mestparten

av dessa områden är inne i negativa spiraler i den meningen att koncentrationen av tenderar att förstärkas

lågresurshushåll

över tiden. Vidare visas att mestparten av dessa bostadsområden är byggda under miljonprogrammets dagar och att de allra flesta bostäderna i dessa områden förvaltas av allmännyttiga är områdena koncentrerade till bostadsföretag. Geografiskt centralkommunerna i Malmö- och men i Göteborgsregionen, återfinns dessa bostadsområden i 15 oli- Stockholmsregionen ka kommuner.

Därefter sammanfattas en rad undersökningsresultat som ganska att de boendes med dessa bostadsentydigt pekar på missnöje områden främst är riktat mot skötseln och och förvaltningen mot de Här visas också att de boende i dessa kringboende. områden har en förhållandevis röst - ett svag politisk mycket 1985 har minskat fram till 1988.

lågt valdeltagande ytterligare

I av dessa bostadsområden

många pågår idag vitaliseringsför-

sök och vi en allmän översikt över dessa insatsers gör inriktning och omfattning.

Kapitlet avslutas med våra egna förslag till vitaliseringsinsatser och där framhåller vi att de områdesanknutna insatserna måste kompletteras med allmänpolitiska insatser och med satsningar i infrastrukturen.

I tredje kapitel redovisas hur boenderapportens utförligare bostadsområdesnivå utvecklats inom

segregationen på respek-

tive storstadsregion. Avsnittet utgör i allt väsentligt en fördjupning av resultatredovisningen i avsnitt två.

I det fjärde kapitlet beskrivs hälsoutvecklingen i storstadsre-

Därefter resoneras om hur omgionerna. yrkesstrukturens från varu roduktion till kan tänkas vandling tj änsteproduktion det framtida

påverka sjukdomspanoramat.

1.2 Storstadsregionemas befolkningsutveckling

I detta avsnitt beskrivs befolkningsutvecklingen i storstadsregionerna och hur denna är med utveckling sammankopplad landets urbanisering, internationella befolkningsrörelser och näringslivets omvandling mot en allt intensivare tjänsteproduktion.

Det finns sätt att Stockholms-, Malinget självklart avgränsa mö- och Den framtida talar Göteborgsregionen. utvecklingen t ex för att flera arbetsmarknader att arbetsintegreras genom resor över blir allt Så har t ex sedan regiongränsen vanligare. början av 1970-talet de vuxit mellanregionala pendlingsresorna Denna är i där framför

årligen. utveckling tydlig Mälardalen,

allt Uppsala och Stockholmsområdet utvecklats till en allt mer sammanhållen arbetsmarknad.

Under 1960 till 1980 för stora perioden vidgades gränserna delar av de lokala arbetsmarknaderna. Under denna tidigare period blev bilismen för arbetsmarknadernas utavgörande veckling i flertalet orter. av Stockholmsre- Undantaget utgörs gionen där förlängda och tunnelbanor tillsamkompletterande mans med blev en för Stock-

pendeltåg avgörande betydelse

holmsregionens pendlingsmönster.

Den avgränsning som gjorts av de tre storstadsregionerna i denna bygger i stora delar det

rapport på pendlingsmönster

som gällt under 1970- och 1980-talen, men strikt indel-

någon

ning av storstadsregionerna efter detta kriterium har inte gjorts.

Av och administrativt, politiska skäl har Stockholms-

praktiska

regionen definierats som Stockholms län, minus Norrtälje, och som de kom- Södertälje Nynäshamn, Göteborgsregionen muner som i ionens kommunalförbund och

ingår Göteborgsre

Malmöregionen som det omr de som omfattas av sydvästra Skånes kommunalförbund. av de tre storstads- Avgränsningen

ll

regionerna visas nedanstående kartor. Det har inte i alla fall

på

varit möjligt att erhålla data för just denna nivå och vi har

ibland tvingats väla en något annorlunda geografisk

avgräns- Detta där ning. framg data presenteras.

Stockholmsregionen

Nomlljo

Haninge

Nynuhnmn

Göteborgsregionen

Malmöregionen

Staffanstorp Svedala

1.2.1 i och fortsätter

Urbaniseringen Sverige Europa

och har och fortfarande

Europa Sverige genomgått genomgår

en Vi förväntar oss mot denna

urbaniseringsprocess. bakgrund

att skall öka både i storstäder och i mindre städer.

befolkningen

Under 1950 till 1980 växte antalet boende i

perioden personer

tätorter med 2,5 och

ungefär miljoner personer glesbygden

minskade med strax över 1

nnljon personer.

Sveriges urbanisering 1950-1980 Miljoner invånare

Milj. 6

men

5 / /

4 /

3 \$

2 Glesbygd

1950 1960 1970 1980

Under samma finner vi att roll för

period storstadsregionernas Sveriges urbanisering avtagit högst väsentligt. Sammantaget

minskar de tre andel av den urbaniserade

storstadsregionernas

från 47 1950 till 41 1980. En allt

befolkningen procent procent

mindre andel av urbaniserade bor således

Sveriges befolkning

ide tre

storstadsregionerna.

1.2.2 Befolkningsutvecklingen i storstadsregionema

andel av rikets ökade under

Storstadsregionernas befolkning en lång följd av år. Efter 1970 har dock andelen av landets

varit i stort sett oförändrad.

befolkning

Storstadsregionernas andel av Sveriges befolkning

1920-1987

%

m Stor- Malmö N 7

15 E] Stor- Göteborg

\\W å

Stor-Stockholm å / / ø ø / \\\\\ \\\§\\ ø ø 10å ø ø ø ø ø ø ø 5-1 ø ø

K Ҥ\\\

ø å å ø ®\\\\\\\\\\\\\\\§\ ø á

1920 19300 1940 1950 0196 ° 198 O 198 \l

De i och

årliga befolkningsförändringarna storstadsregionerna

storstäderna sedan 195 O visar att den snabbaste befolkningsök-

var under då den samlade i

ningen 1960-talet, folkmängden

rikets tre storstadsregioner växte med 37 000 personer per år. Under 1950-talet var motsvarande siffra 26 900 personer, under 1970-talet 6 700 personer och hitintills under 1980-talet 15 300 år. (-1987) personer per

Årlig

Tabell: i storstäderna och storbefolkningsförändring stadsregionerna 1951-1987

1951- 1961- 1971- 1981- 1985 1960 1970 1980 1984 1987

Stor-Stockholm 15800 18300 4200 8300 13800 Stockholm 6100 -6600 -9300 1600 4400 Stor-Göteborg 6900 11200 1600 1400 5700 Göteborg 5300 4300 -3500 2400 -1800 Stor-Malmö 4200 7500 900 500 2600 Malmö 3600 3100 -3200 - 1200 600

Såsom av tabellen innebar

framgår ovan befolkningsutveck-

lingen inom under 1950- och 1960-talen storstadsregionerna en kraftig ökning av förortskommunernas folkmängd.

Under början av 1980-talet har ändrat karaktär. utvecklingen har under

Stockholmsregionen hitintills 1980-talet ökat snab-

bare än under 1970-talet. Aven i Stockholms stad har folkmängden ökat I de båda andra

något. regionerna var ökningen

de första åren det finns

svag under på 1980-talet, men en

tendens till snabbare under senare år. ökning

1.2.3 Internationella dominerar befolkningsrörelser

Nettoinvandringen från utlandet till har Stockholmsregionen sedan 1960-talets varit cirka 4 000 början personer per år och således svarat för en tredjedel av regionens befolkningstillväxt. Under den senaste har de internationella be-

tio-årsperioden

folkningsrörelsernas betydelse för regionens folkökning förstärkts och motsvarar 45 av tillväxten. ytterligare procent Tillsammans med födelseöverskottet är helt nettoinvandringen dominerande för Stockholmsregionens tillväxt. Under den

senaste tio-årsperioden har dessa två faktorer tillsammans förklarat nära 90 procent av Stockholmsregionens folkökning.

Detta innebär att cirka 15 av idag utgörs procent befolkningen i av som är födda utomlands. Stockholmsregionen personer

För de båda andra har det utrikes storstadsregionerna flyttningsöverskottet varit mindre centralt, men ändå av avgörande betydelse för folkökningen.

1.2.4 Storstadsregionemas framtida folkmängd

De befolkningsprognoser som redovisats för de tre storstadsregionerna tyder på en befolkningstillväxt i alla tre storstadsregionerna.

Befolkningsprognosen som här redovisas för Stockholmsregionen har utarbetats av i Stockholms län och landslänsstyrelsen tingets regionplane- och trafikkontor.

Prognosen bygger den förväntade framtida

på sysselsättnings-

utvecklingen. Antalet sysselsatta beräknas öka med 130 000 ersoner (0,9 procent per år) under perioden 1985-2000. Inyttningsöverskottet från övriga riket beräknas till omkring 2 000 år och från utlandet beräknas personer per inflyttningen till över 4 000

personer årligen.

blir en fortsatt Sammantaget prognosresultatet befolkningstillväxt och länets beräknas öka från 1 606 000 persofolkmängd ner 1988 till cirka 1 757 000 personer år 2000. Under denna period beräknas således länets befolkning öka med 151 000 personer eller 11 600 personer per år.

Iprognosen har inte beaktats de tillväxthämmande krafter som

finns, t ex bristen på bostäder. Detsamma gäller för de progno-

ser som utarbetas för och Göteborgs- Malmöregionen.

Sydvästra Skånes kommunalförbunds befolkningsprognos fram till år 2000 mot att folkmängden i Malmöregionen ökar pekar med cirka 3 000 ersoner er år under 1985-2000. perioden Detta innebär i s fall att ökar från 458 000 år olkmängden

1985 till cirka 500 000 år 2000. I antas

personer prognosen

således en betydligt snabbare folkökning i reg10nen än vad som varit fallet under 1970-talet och av 1980-talet. början

Göteborgsregionens befolkningsprognos har här utarbetats av stadskansliet i stad och mot Göteborgs pekar att folkmängden i år 2000 kommer att till cirka Göteborgsregionen

uppgå

769 000 dvs en från år 1985 personer, p 65 000 perso-

ner. består av dels ökning ett ödelseöverskott, dels en flyttningsvinst, Ökning rämst gentemot utlandet.

På föregående sidor har vi sett hur storstadsregionernas andel

av rikets urbaniserade befolkning under sjunkit ganska kraftigt de senaste 35 åren. Vi har också sett att födelseöverskottet och de internationella en befolkningsrörelserna spelat avgörande roll för befolkningsutvecklingen.

Vi har också visat att storstadsregionernas egna befolkningsprognoser pekar mot en befolkningsökning i alla tre storstadsregionerna. Optimismen förefaller vara härvidlag ganska stor i alla storstadsregionerna.

Den

långsiktiga befolkningsutvecklingen styrs i hög utsträck-

ning av och visar i avsnitt näringslivets utveckling v1 nästa att det skett stora och i systematiska förskjutningar yrkesstrukturen bland de i sysselsatta storstadsregionerna.

1.3 Stora i förskjutningar yrkesstrukturen

I hela minskar andelen praktiskt taget Västeuropa personer inom och andelen sysselsatta tillverkningsindustrin sysselsatta inom tjänstesektorn ökar. Detta vara den internationella tycks trenden, som gäller hela Västeuropa med för undantag Irland, Grekland och Portugal. I hela Västeuropa gäller att denna omvandling varit snabbast i de mest utvecklade ekonomierna och regionerna och har varit snabbast i de utvecklingen större städerna. Den snabbast växande delen av har i

tjänstesektorn

hela och särskilti varit såsom kon- Västeuropa, städerna, yrken sulter, inenjörer och anställda inom databranchen, marknadsförare och designers.

I tabellen nedan visas att andelen inom den kunsysselsatta skapsintensiva tjänstesektorn (”professional, technical och related worker”) ökat kraftigt i alla västliga demokratier sedan 1960-talet.

Tabell: Workers of Economically Active Population in Western Liberal Dernocracies: 1960-1985

1960 1970 1980 1985 Country

Sweden 12,9 19,2 25,8 29,6 Denmark 7,8 12,2 17,0 21,5 Norway 8,0 12,3 18,6 21,1 Netherlands 9,2 13,3 17,3 18,7 Finland 8,2 11,9 17,0 ...*

United Kingdom 8,6 11,1 15,9 ...* * Switzerland 8,9 12,1 15, 1 United States 10,8 13,8 15,0 14,8

utpräglade terna.

Dessa tendenser är och visar att utomordentligt entydiga

uppbyggnaden av det nya kunskapskapitalet och annat immat-

r1ellt kapital får en växande inte bara i Sverige, utan betydelse även internationellt.

Nedan betraktas tre indikatorer som visar av de ökningen bland de i riket och storkunskapsintensiva yrkena sysselsatta stadsregionerna.

1.3.1 Kunskapsyrkenas framväxt

Kunskapsfördjupningens bäst en betydelse belyses genom indelning av arbetsmarknaden efter de sysselsattas arbetsuppgifter och utbildningsnivå.

Vi med att dela in alla i fem börjar yrken grupper:

1 inom områ- Kunskapsyrken tekniskt, naturvetenskapliga den som bland annat omfattar kemisingenjörer, fysiker, ter, läkare och arkitekter

2 bland omfattar

_Övriga

kunskapsyrken som annat lärare, Journalister, artister, jurister och programmerare

3 som bland annat omfattar Informationsyrken företagsledare, kamrerer, revisorer, bokhållare och sekreterare

4 där bland annat Serviceyrken sjuksköterskor, poliser, busschaufförer och frisörer

ingår

5 Varuhanteringsyrken som i huvudsak omfattar jordbrukare, fiskare och manuellt arbete inom industrin.

De två första kallas kunskapsyrken, därefter grupperna följer informationshanterande yrken, serviceyrken respektive varuhanteringsyrken.

I både riket och sker den tillstorstadsregionema kraftigaste växten i de och en

kunskapshanterande yrkena betydligt lång-

sammare tillväxt i de informationshanterande och en yrkena

tillbakagång för de varuproducerande yrkena.

Strukturomvandlingen, sett detta har i

på sätt, gått längst

och då särskilt i medan storstadsregionema Stockholmsregionen, i är svagare. Det sker dock en förändringen Malmöregionen

omstrukturering av yrkesstrukturen i hela landet och denna går snabbast i och i andra uniomvandling storstadsregionerna versitetsregioner.

Tätortsstorlek och

kunskapsyrken,varuhanteringsyrken

H-regioner 1960-1985

4* Varuhanteringsyrken Kunskapsyrken

50- A 1960 25 1985

40- 20.

1985 1960 30_ 15_

20- 10-4

10- 5-

I I v v r u t; i I I I I r | › å, Landsbygd Landsbygd

g å, ö s ?s . s

ss ?s . s

Es ss äs

03 ä” 8 3 å å” å? 8 å §8

Denna omvandling mot en större andel av de sysselsatta inom kunskapshanterande yrken gäller också för de industrisyssel-

satta och för servicesektorn. Aven här är andelen större i och snabbast i

storstadsregionerna omvandlingen tycks gå

storstadsregionerna. Andelen kunskapshanterare inom den

offentliga sektorn har traditionellt varit men är inte i hög,

växande.

1.3.2 Allt större andel högutbildade

Som en andra indikator att arbetskraftens

på kompetensnivå höjts använder vi här de formella sysselsattas skolutbildning.

Aven när vi ser till denna finner vi att andelen

högutbildade

ökar i hela riket och ökar särskilt i

kraftigt storstadsregionerna

och att andelen med kort minskar i hela riket och

utbildning

särskilt snabbt i

storstadsregionerna.

Andelen av de sysselsatta med

lång högskoleutbndning

1970 1980 1985 15-

10-

5_

Riket ---›- Stockholm ---- ----- Göteborg Malmö

Den andelen med återfinner vi högsta lång högskoleutbildning i Andelarna med Stockholmsregionen. lång högskoleutbildi och under hela ning Göteborgs- Malmöregionen är perioden i med och de har därmed andelar paritet riksgenomsnittet lägre välutbildade än andra medelstora städer. Att Stock-

många

holmsre ionen har haft, och har, en större andel välutbildade kan delvis förklaras av de olika huvudstadsfunktionerna som är förlagda till Stockholm.

En stor andel av den arbetskraften hamnar tradihögutbildade tionellt inom den sektorn. Men den snabbaste ökoffentliga ningstakten av andelen återfinner vi inom det högutbildade privata näringslivet. Det vill samma tendens som vi återsäga fann när det framväxt. gäller kunskapsyrkenas

En bidragande förklaring till att ökar sin storstadsregionerna andel med lång akademisk utbildning snabbare än övriga riket är I har studier flyttningsmönstret. Stockholmsregionen gjorts där man bland annat in- och jämfört utflyttarnas utbildning. Resultaten visar att tenderar att vara mera välutbilinflyttarna dade än vi oss till att se dem med

utflyttarna. Begränsar på

minst tre års akademiska studier finner vi att 21 ungefär av utflyttarnai åldern 18-54 år har en sådan procent utbildning och motsvarande bland 28 grupp inflyttarna utgör procent. Tendensen är således men inte särskilt markerad och tydlig, det är också oklart om samma resultat skulle ha erhållits om studier i och Malmöre-

motsvarande genomförts Göteborgs-

gionen.

1.3.3 Färre arbetare och fler högre tjänstemän

Ett tredje sätt att är att belysa yrkesstrukturens omvandling från en socioekonomisk I tabellen nedan fram-

utgå indelning.

att under 1975 till 1985 så har andelen

går tio-årsperioden

arbetare minskat i hela riket och andelen högre tjänstemän har ökat. Snabbast har i de tre

omvandlingen gått storstadsregio-

nerna. De högsta andelarna återfinner vi i Stockholmsregionen och Malmö- och därefter. Det vill Göteborgsregionen följer samma allmänna som för säga precis utvecklingsförlopp gäller andelen akademiker och för andelen

långtidsutbildade syssel-

satta inom K-yrken.

Anta! högre tjänstemän. 1975- 1985

1975 1985 _gøl 15» /./ .e)-

_ -o _ - Ã ,ø* Z .- o” Z ZZ 10- /// g

- -- Ovri a Sverige_ --- Stpc holmsregronen "" Gotebprgsreglonen Malmoreguonen

Sammanfattning

På föregående sidor har vi försökt visa att och utbild-

yrkesningsstrukturen har omvandlats mot allt större kunskapsfördjupning. Denna utveckling för tycks gälla praktiskt taget hela Västeuropa och också för Sverige. Den kraftigaste omvandlingen i Sverige har skett i Aven detta storstadsregionerna. tycks vara en internationell trend.

Att sker snabbare och först i

yrkesstrukturens omvandling

å

storstadsregionerna hänger samman med flera faktorer. En förklaring av den s k produktcykelteorin somi korthet ges säger att centrum för produktion och sysselsättning skiftar mellan länder och olika i takt med att en utvecklas regioner produkt från det första FoU-intensiva stadiet, över ett stadium av till ett stadium av av expansion, mognad. Empiriska analyser den regionala i 1960-1980 på att utvecklingen Sverige pekar har lokaliseringsfördelar i

storstadsregionerna produktcykelns

första stadier dominerade av forskning, allmänt kunskapsorienterade verksamheter, teknisk och kommersiell utveckvisar bland annat att ling. Analyserna kunskapsorienterade verksamheter har särskilt i Stockgynnsamma tillväxtbetingelser holm.

Storstadsregionernas fördelar för kunskapsorienterad verksamhet kan enkelt återföras deras

uttryckt på höga tillgänglig-

het. Verksamheter av detta har ett stort av personslag inslag kontakter och detta ställer i sin tur krav på tillgänglighehöga ten, inomregionalt såväl som och internatiomellanregionalt nellt. Teknikhandeln, som svarar för en stor del av den svenska importen av teknik, är ett en verksamhet

ny gott exempel på

med krav internationell och höga på interregional tillgänglighet. Det framstår därför som att Stocktämligen självklart kommit att utvecklas till ”svensk holmsregionen importhamn” för denna snabbt växande handel.

Den växande också att näkunskapsorienteringen betyder ringslivets lokaliserin i växande av till

grad styrs tillgången

välutbildad arbetskra t. Traditionell industri etablerades ofta vid råvarukällorna och lockade där till sig arbetskraft. För det i motsatsen: verksamheter nya näringslivet gäller hög grad etableras och utvecklas där till

tillgången/ tillgängligheten

välutbildad arbetskraft är Det att universitetsrehög. betyder dvs bland gioner, annat storstadsregionerna, har gynnats av näringslivets kunskapsorientering. Aven detta har visats i empiriska analyser av den regionala Analyserna

tyder på att det inte är storstadsregionernas utvecklingen. be olkningsstorlek

i som förklarar deras relativt snabba sig kunskapsorientering. Det snarare vara deras fördelar avseende kommunikatiotycks ner och till välutbildad arbetskraft och

tillgång FoU-kapacitet

som fäller Olika delar av infrastrukturen avgörandet. (vägar, universitet är med andra ord för storstadsflyg, etc) avgörande regionernas utveckling.

1.5.1 Sysselsättningsutvecklingen

Under hela har en allt större andel efterkrigstiden personer inträtt arbetsmarknaden. i

på Förvärvsintensiteten för män

åldrarna 16 år och däröver har dock sedan 1945. sjunkit Speciellt markant är nedgången för de yngsta och för de äldsta. Bland kvinnorna har förvärvsintensiteten i stället ökat kraftigt. för kvinnor med barn. Speciellt gifta

Andelen som arbetar deltid timmar personer (1-34 per vecka) har ökat under 1960- och kraftigt. Sysselsättningsökningen 1970-talen får nästan helt tillskrivas av deltidsarbete. ökningen Det ärnfrämst de långa deltiderna, 20-34 timmar vecka, som per ökat. Okningen av deltidsarbetet har främst skett bland kvinnorna.

Den förvärvsfrekvensen har således kvinnliga stigit kraftigt, men är ännu inte riktigt i nivå med männens.

Männens förvärvsfrekvenser i är storstadsregionerna ungefär desamma som 1 hela riket.

För kvinnornas del att förvärvsfrekvenserna i Göte-

gäller

borgs- och är desamma som för Malmöregionen ungefär riket, men kvinnorna i har cirka 10 Stockholmsregionen procent högre förvärvsfrekvens.

1.5.2 Var i landet sker sysselsättningsökning

De snabbast växande arbetsmarknadsregionerna

(A-regioner)

är Umeå och Luleå med en snabb Uppsala, Linköping, mycket tillväxt under 1965 till 1985. Där har perioden sysselsättningen under den senaste

20-årsperioden ökat nästan 20 procent snab-

bare än i landet som helhet.

Tabell: av 1965-1985 Förändring sysselsättningsandelar

Procent Region Sysselsättning

Uppsala/ Linköping

Luleå

Umeå/

Primära centra i norra Norrland Mälardalen

Norra

i Ovriga A-regioner Västsverige Stockholmsregionen

i Småland Ovriga A-regioner Primära centra i Småland Primära centra i mellersta Norrland +++

-PUÖ[\)i-4›-4$@›-*

Primära centra i södra I Skogsbygden Primära centra i I Västsverige Lund l Malmö/ /Trelleborg i I Ovriga A-regioner Mellansverige Primära centra i l Mellansverige

i l Ovriga A-regioner Sydsverige

ONON

I lfrimära centra i Sydsverige i norra Norrland Qvriga A-regioner Ovriga A-regioner i södra Skogsbygden

›_»_»'_»'_›' muuNooo

Norra Småland

Borås/ Falköping

Bergslagen

i mellersta Norrland -18 Ovriga A-regioner

Denna tabell över de senaste 20 årens sysselsättningsutveckling i olika visar att både Stockholms- och Göte-

A-regioner

tillhör de som haft en sysselsättborgsregionen A-regioner även om vissa andra tillväxt ningsökning, A-regioner betydligt

snabbare. Här framgår också att Malmöregionen haft en svagt

negativ utveckling och hamnar i gruppen med stagnerande sysselsättningsandelar.

Någon enhetlig utveckling för de tre storstadsregionerna fram-

skymtar knappast.

1.6.1 utanför arbetsmarknaden Många

I föregående avsnitt har vi sett hur de sysselsattas utbildningsoch förändrats och att denna yrkessammansättning omvandling varit i Vi har också hur kraftig storstadsregionerna. sett antalet inom främst minskat sysselsatta tillverkningsindustrin kraftigt. Vidare har visats att Stockholms- och

Göteborgsregio-

nen ökat sina som sysselsättningsandelar samtidigt utvecklingen i varit Malmöregionen svagt negativ.

Ett annat sätt att beskriva arbetsmarknaden utvecklingen på är att se på hur befinner

många som sig utanför densamma. Vi

redovisar dels arbetslösheten och dels andelen som personer blivit förtidspensionärer.

1.6.2 Arbetslöshet

Den relativa arbetslösheten under de senaste 20 åren har i storstadsregionerna alltid varit än i sammantaget lägre övriga riket. Som har skillnaden varit mellan och 1 regel 0,5 procentenhet. Under 1981 till 1985 var arbetslösheten perioden överoch skillnaden mellan och lag ovanligt hög storstadsregionerna övriga riket ökade betydligt.

Utvecklingen för de tre storstadslänen sammantagna döljer dock stora inbördes skillnader.

Arbetslösheten i storstadsregionerna 1970-1985

I I I T l 1970 N 1975 Ovr a Sverige ---- Stoc holm -- Göteborg Mal

Det är framför allt under 1980-talet som varit utvecklingen mycket ogynnsam i Malmöregionen som då uppvisar en arbetslöshet som är mer än dubbelt så hög som Stockholmsregionens och också betydligt högre än Göteborgsregionens.

Den relativa arbetslösheten i under de allra Malmöregionen senaste åren är till och med än i resten av landet och högre än under annan under högre någon sammanhängande period de senaste 20 åren.

Även för Göteborgsregionen är arbetslösheten under början och mitten av 1980-talet sett i relation till de två ovanligt hög decennierna.

föregående

I alla tre har och

storstadsregionerna ungdomar, lågutbildade

invandrare arbetslöshet. högre

1.6.3 Förtidspension

Under 1980-talet har bland sysselsättningsfrekvensen äldre män i minskat och storstadsregionerna en av huvudförklaringarna är i antalet ökningen förtidspensionärer.

Ser vi till andelen förtidspensionerade i så storstadsregionerna kan vi inte tillbaka till gå längre än början av l970-talet. De olika i regeländringarna början av 1970-talet medförde en ökning av antalet i hela Under nytillkomna pensionärer riket. andra hälften av 1970-talet höll andelen sig nytillkomna pensionärer konstant 45 000 tills ganska kring per år i hela landet en nu skett till över 50 000

uppgång nytillkomna per år. Under

denna har det inte förekommit formella

period några regel-

ändringar även om vi måste hålla öppet för att kanske praxis förändrats. Detta innebär att under 1980 till så perioden 1988 har andelen av i åldern

befolkningen 60-64 år som är förtids-

pensionärer utvecklats tabellen nedan. Aven andelen enligt

långtidssjukskrivna har ökat

samtidigt.

Stockholmsregionen

majoriteten förtidspensionerade det av hälsoskäl, inte av arbetsmarknadsskäl.

De tre orsakerna till vanligaste förtidspension är rörelseorganens mentala och sjukdomar, rubbningar hjärt-kärlsjukdom. Från 45 år och är den

uppåt rörelseorganens sjukdomar vanli-

gaste anledningen till Före 45 års ålder

sjukpensionering.

dominerar diagnosen mentala rubbningar.

Andelen har under 1980talet varit nybeviljade pensioner mycket stort i och särskilt i Malmö kommun. Malmö Malmöregionen kommun har klart över rikssnittet och resten av Malmölegat regionen har haft ungefär samma nivå som övriga riket.

Ser vi andelen som är förtidspensionerade av ar-

på personer

betsmarknadsskäl finner vi att av storstadsregionerna så intar en Här är till och med andelen Malmöregionen särställning. på grund av arbetsmarknadsskäl större än i förtidspensionärer resten av landet.

I vissa är andelen förtidspensionerade extinvandrargrupper remt Det gäller särskiltvissa typiska arbetskraftsinvandrahög. re. Till detta återkommer vi i samband med avsnitten om boendesegregationen.

har vi i detta avsnitt visat att vad avser arbetslös- Sammantaget het så intar en särställning bland storstadsre- Malmöregionen I de båda andra och särskilt i gionerna. storstadsregionerna, arbetslöshetsnivåerna klart under Stockholmsregionen, ligger Vad avser andelen förtidspensionärer är riksgenomsnittet. som mest i som ökar utvecklingen ogynnsam Malmöregionen, sin andel i åldern 60-64 år snabbare än de förtidspensionärer båda andra och snabbare än i riket. storstadsregionerna

Vi har också visat att under de senaste sysselsättningsökningen 20 åren varit i Stockholms- och Göteborgsregionen positiv som en negativ sysselsamtidigt Malmöregionen uppvisat svagt sättningsutveckling.

1.7.1 Socialhjälpens utveckling

Så jämförelsesiffror funnits över socialhjälpens omfattlänge

har i städerna alltid varit högre än på

ning bidragsberoendet landsbygden.

Under första hälften av 1980-talet till den steg bidragssiffrorna I sida visas social-

högsta efterkrigsnivån. figuren på följande

mellan 1970 och 1980 för de tre storstäbidragens utveckling derna och för riket.

socialbidragstagare i Stockholm, Göteborg, Malmö och

Riket 1970-1987

15*

.

r,

I I I

10 ,Il

. ,As\ _,ø--_ l l /*--\-- /\; \“\\ /- Ä \\ /,-“-.ø / -u \___._T{ ,l /

*s-c_ .\ä.

/?

v v u u u u v | u x | r u z v u r 1970 1975 1980 1985 Hmm ----- Stockholm --- ---- -- Göteborg Malrno

Av figuren andelen under

framgår att socialhjälpstagare ökat

1980-talets första hälft både i de tre storstäderna och i hela

riket. Storstäderna fortfarande en nivå än

ligger på högre

landet som helhet. I alldeles särskild utsträckning gäller detta

för Malmö kommun där cirka 12 procent av alla personer fick

socialbidrag 1987. Detta innebär att Malmö kommun är en av

kommuner med det allra i hela

högsta bidragsberoendet

pe andet.

Siffrorna för hela Malmöregionen blir dock lägre eftersom alla

andra kommuner inom siffror

Malmöregionen uppvisar lägre

än centralkommunen. Samma förhållande i

gäller Göteborgsregionen, men inte i Vi återkommer i Stockholmsregionen.

senare avsnitt till inom olika delar av

socialhjälpens fördelning storstadsregionerna.

En allmän när det vilka som får utvecklingstendens gäller socialhjälp är värd att uppmärksamma.

var andelen alltid bland de yngre Tidigare bidragstagare lägst och ökade successivt med ålder. I slutet av 1960-talet och i av 1970-talet skedde en och 1984 var början omsvängning andelen i särklass högst för de unga för att sedan

bidragstagare

med ålder. sjunka stigande

i olika åldersklasseri Riket socialbidragstagare 1955 och 1984

% ^ H0

mi

r

Under 1980-talet har fortsa t mot en allt större utvecklingen dominans av 1985 bestod cirka unga bland bidragstagarna. hälften av av ensamstående under 30 år.

bidragshushållen

Sammanfattningsvis har vi i de senaste avsnitten visat att andelen personer som hamnat utanför arbetsmarknaden ökat under 1980-talet i och att andelen storstadsregionerna socialhjälpstagare utvecklats i samma riktning.

Det är värt att notera att denna skett med utveckling parallellt näringslivets omvandling och

.mycket tyder på stora svårigheter

på arbetsmarknaden dels för nytillkomna och ungdomar nyanlända invandrare - och dels varit för äldre som sysselsatta i stagnationsbranscherna.

1.8.1 realiteter Demografiska

I avsnitt har vi hur

föregående sett yrkes- och utbildningsstruk-

turen i snabb Vi

storstadsregionerna genomgått en förändring.

har också sett hur hamnat i

många storstadsmänniskor arbets-

löshet och blivit förtids ensionerade och hur blivit många beroende av socialhjälp ör sin försörjning.

Det är inte bara den

socioekonomiska strukturen som genom-

gått en Aven har kraftig omdaning. demografiskt storstadsregionerna omvandlats. Här två den belyses aspekter av demodels det ökande antalet omvandlingen, enpersonshus-

grafiska åll och dels det ökade antalet gamla.

1.8.2 Enpersonshushållen ökar

Det har län e en andelar

pågått utveckling mot ökande ensam-

boende ocå denna utveckling tycks vara en internationell

företeelse. Samma allmänna tendenser återfinner vi i både riket som helhet och i storstadsregionerna.

Störst andel finner vi i de enpersonshushåll tre storstäderna och andelarna har ökat kraftigt under de senaste tio åren.

I Stockholms kommun har andelen från

enpersonshushåll ökat

46 procent 1975 till 51 1985. I från 38 till 44 procent Göteborg under samma och i Malmö kommun från till procent period 40 47 procent. I hela riket är motsvarande siffror 30 och 36

procent.

Ser vi de andelarna i de tre

på genomsnittliga enpersonshushåll

finner vi värden än för

storstadsregionerna genomgående lägre

centralkommunerna, men fortfarande högre värden än för

riket.

Andel enpersonshusháll i riktet,storstadsregionerna

1975. 1985

1975 1985

0 . - Riket . ockholmsregnonen “ “ - Malmöreglonen Göteborgsregionen

1.8.3 Allt större andel äldre

I alla tre storstadsregionerna blir de allra äldsta allt fler och

en allt större andel av Dessa tendenser är

utgör befolkningen.

uttalade i de tre storstäderna Stockholm, och

Göteborg

särslkilt Ma mö.

I riket de som är minst 75 år 7,5 av hela

utgör idag procent

Motsvarande siffror är i Stockholms kommun

befolkningen. i Malmö kommun 9,4 och i Göteborgs

9,6 procent, procent kommun 8,3 procent.

Ser vi till i stort blir andelarna - i

storstadsregionerna lägre Stockholmsregionen 6 procent, i Malmöregionen 8 procent och i Göteborgsregionen 7 procent.

Andel 75 år och äldre i storstadsregionen och riket 1975 och 1985

1975 1985

Riket , ----- ---- ockholmsregnonen " Göteborgsregionen Malmöregionen

Vi har nu konstaterat att andelen och ande-

enpersonshushåll

len äldre ökat samtidigt.

Detta att i finns 33 187 män

Stockholmsregionen idag

över 75 beg/der r och cirka 30 procent av dessa är ensamboende.

Antalet kvinnor i motsvarande ålder till mer än dubbelt

uppgår

så - dessa

cirka

många 68 000 personer. Av är 62 procent

ensamboende. Aven i Malmö- och råder

Göteborgsregionen

samma allmänna förhållanden mellan ensamboendet bland män och kvinnor.

Ibåde Malmö- och bor cirka 50 av

Göteborgsregionen procent

alla över 75 år ensamma.

1.8.4 Allt större andel invandrare

Andelen invandrare har ökat i riket som helhet

kontinuerligt

och i de tre under en av år.

storstadsregionerna lång följd

Under 1960-talet dominerades av arbets-

invandringen kraftigt

kraftsinvandrare och då var också invandrarnas

åldersspecifi-

ka förvärvsintensiteter högre än för den infödda befolkningen.

Men bilden förändrades under 1970-talet och

flyktinginvand-

ökade då. Detsamma för

ringen gäller anknytningsinvandring-

dvs föräldrar, äkta makar och barn söker till

en, syskon, sig släktingar här. Denna förändring innebar bland annat att vid

av 1980-talet var de

början åldersspecifika förvärvsintensite-

terna för de utländska medbor arna klart än bland den

lägre

infödda Naturaliserade invandrare hade dock

befolkningen.

fortfarande samma förvärvsintensiteter som den in-

ungefär

födda Detta samman med att studier i

befolkningen. hänger

åldrar är bland relativt in-

något högre vanligare nytillkomna

vandrare och att invandrare är förtidspensionerade och arbets-

lösa i än den infödda

högre grad befolkningen.

Andelen invandrare har alltid varit störst i

storstadsregionerna

och cirka 40 av alla utlandsfödda är bosatta i

procent idag Stockholmsregionen.

I alla att invandrarna är

storstadsregionerna gäller kraftigt

i vissa bostadsområden. Till detta åter-

överrepresenterade

kommer vi.

I Stockholmsregionen de utlandsfödda idag cirka 15

utgör

procent av befolkningen, rbåde Göteborgs- och Malmöregio-

nen cirka 10 procent. Dessa andelar förväntas öka. Aven fort-

räknar man med en nettoinvandring i sättningsvis nämligen både riket och storstadsregionema. I prognosen för riket beräknas nettoinvandringen till 7 000-8 000 personer er år. Nettoinvandringen från de nordiska länderna antas d vara 0.

De tendenser vi behandlat här är I demografiska entydiga. ökar andelen ensamboende, andelen mycket storstadsregionema och andelen som inte är födda i dessa gamla Sverige. Samtliga tendenser förväntas även under den närmaste framtiden. gälla

2.1 Utvecklingen inom storstadsregionerna

I första har vi försökt visa hur

rapportens kapitel befolknings-

sammansättningen i förändrats storstadsregionerna kraftigt under de allra senaste decennierna. Vi har sett hur den socioekonomiska strukturen, den och den etniska demografiska strukturen förändrats. I detta skall vi samtidigt kapitel analysera hur dessa

förändringar påverkat befolkningssammansätt-

ningen i kommuner och bostadsområstorstadsregionernas den.

I första del kapitlets analyseras befolkningssammansättningens förändringari kommunerna och detta görs i tre separata avsnitt - ett avsnitt för varje storstadsregion.

I andra del behandlar vi såsom kapitlets bostadssegregationen den kommer till när vi olika bostadsområden uttryck jämför med varandra. Detta avsnitt är så att vi först bedisponerat handlar de gemensamma för de tre dragen storstadsregionerna och därefter en mera för storger detaljerad beskrivning varje stadsregion.

2.1.1 En mellan kommunerna i jämförelse Malmöregionen

I detta avsnitt beskrivs först och yrkes- utbildningsstrukturens inom Därefter visas hur denna omvandling Malmöregionen. struktur i en kommun går hand i hand med andra socioekonomiska förhållanden, med andra och etniska fördemografiska hållanden. Vi visar också hur olika ohälsomått relate-

några är

rade till förhållanden. Därefter redovisas motsvanyssnämnda rande uppgifter för olika stadsdelar inom Malmö kommun.

2.1.2 Yrkes- och utbildningsstrukturen

I det förra kunde vi visa .hur kapitlet storstadsregionerna systematiskt ökat sina andelar högutbildade, högre tjänstemän och över huvud som i sina hanterar taget personer yrken Dessa en kunskaper. utveckling uppvisade mycket

stor parallellitet i utvec gruppers lingen över tiden och för att förenkla

framställningen här vi att endast redovisa de

väljer högre

tjänstemännens inom bosättnmgsmönster storstadsregionerna.

Omvandlingen av yrkesstrukturen inom Malmöregionen har inte skett likformigt i regionens olika kommuner.

Alla kommuner, utom två, Ökar sina andelar högre tjänstemän mellan 1980 och 1985. Den i särklass snabbaste tillväxten äger rum i Lund som ökar sin andel från 24 högre tjänstemän 1980 till 28 1985. I de kommunerna procent procent övriga varierar tillväxten mellan 1 och 2 procentenheter.

Denna innebär att Lunds förstärks och utveckling särställning att skillnaderna mellan olika kommuner totalt sett regionens är i stort sett oförändrade.

De kommuner som har den största andelen högre tjänstemän - och Lomma - har Lund, Vellinge väsentligt mycket högre andelar än Malmö, Burlöv och Dessa skillnader Trelleborg. har accentuerats mellan åren 1980 och 1985.

Tabell: Andel i högre tjänstemän Malmöregionens kommuner 1980-1985

Lomma e inge 24 §5 4

Lund 24 28

Skillnaden mellan andelen högre tjänstemän i Malmöregio-

nens kommuner är således och dessa skillnader

betydande är

större än de mellankommunala skillnaderna i

Göteborgsregio-

nen, men inte så stora som i

Stockholmsregionen.

Den snabbaste socioekonomiska bland Malmö

omvandlingen

kommuns stadsdelar sker i Limhamn och Bunkeflo som ökar

sina andelar med 3 och 1985 högre tjänstemän procentenheter har 29 och 20 Båda dessa stadsdelar procent högre tjänstemän. hade stora andelar 1980 och särskilt Limhamns särmycket inom kommunen accentueras. ställning

I de stadsdelar i Malmö kommun som 1980 hade den lä sta andelen förändras denna andel htet, högre tjänstemän mycket vilket innebär att skillnaderna med Limhamn och jämfört Bunkeflo accentueras.

En för människors livschanser så central variabel som yrke starka samband med andra centuppvisar naturligtvis ganska rala indikatorer på människors levnadsvillkor.

I nedanstående matris redovisas korrelationskoefficienter som för samvariationen mellan olika variabler som belyser uttryck befolknin ssammansättningen utifrån en socioekonomisk, en och en etnisk dimension. Matrisens värden är bademografisk serade andelar bostadsområdesnivå och för 1985.

på på gäller

Tabell: Korrelationsmatris över bostadsområden i Malmöregionen. 1985

Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel bo- ut- social- arbetare/ högre en- ensamstäder lands- hjälps- lägre ljänste- per- stående byggda födda tagare tjänste- män sons- kvinnor 1965- 1985 19a? mån 1985 hushåll med barn

Andel ensamstående kvinnor med bam 1985 0,47 052 0,64 0,44 -0,40 0,81

Sambanden visar att andel

tydligt andelen högre tjänstemän,

och andelen utlandsfödda tenderar att

socialhjälpstagare

värden i vissa områden och värden

samtidigt höga låga

i andra ornr uppvisa den. Och vice verca.

Dessa samband återfinns om än inte med samma styrka också

större nivåer som t ex då vi olika

på geografiska jämför

kommuner med varandra eller då vi olika stadsdelar

jämför

med varandra.

Hur dessa samband ter kommunnivå illustreras i

sig på tabel-

len nedan.

Tabell: kommuner. centrala

Malmöregionens Några väl-

färdsvariabler. Mitten av 1980-talet

Andel Andel Andel Medel- Ut-

Sjukhögre med social- från- livs- lands-

tjänste- lång hjälps- varo längd födda

befolkn 16-74 år

Malmö 14 6 13 28 13 72,5 Burlöv 12 5 10 26 10 73,2 Trelleborg 12 4 5 26 74,0 8 Svedala 15 6 4 20 74,8 5 Kävlinge 16 6 6 19 75,2 6 Staffanstorp 19 10 3 18 75,2 6 Lomma 25 12 3 16 5 77,6 Vellinge 24 11 2 16 76,7 5 Lund 28 20 6 18 9 75,4

Av tabellen att de kommuner har liten andel

framgår som en

- högre dvs främst Burlöv och

tjänstemän Malmö, Trelleborg

samtidigt har få kortare högutbildade, medellivslängd, högre andel och fler

sjukfrånvaro, högre socialhjälpstagare utlands-

födda. För de som har andelar höga högre tjänstemän är förhållandena de motsatta. .

Utvecklingen av flera av ovanstående i befolkningsandelar olika kommuner under första hälften av 1980-talet har medfört att skillnaderna mellan kommunerna ökat och att utvecklingen varit särskilt i och och

oförmånlig Malmö, Burlöv Trelleborg

särskilt i Lomma och

förmånlig Lund, Vellinge.

I tabellen nedan illustreras andelen utvecklingen genom

tjänstemän, andelen socialhjälpstagare, andelen utlandsfö höcgre da

och antalet sjukfrånvarodagar.

Tabell: i Malmöregionens kommuner. 1980- Utvecklingen 1985 avseende centrala välfärdsvariabler

några

Andel Andel Andel Sjukfrånvaro

social- utlands- Antal

högre dagar/

födda år tjänste- hjälpsmän tagare

1980 1985 1980 1986 1980 1985 1980 1985

Malmö 13 14 7 13 12 13 26 28 Burlöv 11 12 6 10 9 10 17 26 11 12 3 5 8 8 19 26 Trelleborg Svedala 15 15 1 4 4 5 17 20 15 16 2 5 5 6 13 19 Kävlinge 19 19 2 3 5 6 16 18 Staffanstorp Lomma 23 25 1 3 5 5 12 16 24 24 1 2 4 5 12 16 Vellinge Lund 24 28 2 6 9 9 14 18

Aven inom Malmö kommun skiljer sig befolkningsstrukturen åt mellan olika stadsdelar. Det vill vissa stadsdelar kraftigt säga har en av församtidig överrepresentation socialhjälpstagare, och ut-

tidspensionärer, låginkomsttagare, hög sjukfrånvaro

landsfödda och en underrepresentation av högre tjänstemän.

Två av stadsdelar utkristalliserar sig oav-

tydliga grupperingar

sett vilken av ovan nämnda variabler vi väljer att betrakta.

Å ena sidan har vi Limhamn, Bunkeflo och Husie och å andra sidan Fosie och

Rosengård, Kirseberg.

I den förstnämnda gruppen är de högre tjänstemännen överliksom och de infödda svensrepresenterade höginkornsttagarna karna. är utlandsfödda, social- Kraftigt underrepresenterade hjälpstagare.

Skillnaderna mellan dessa olika stadsdelar i befolknin ssammansättningen har ökat med avseende nämnda örhål-

på nyss

landen.

Sammantaget har vi försökt visa att befolkningsstrukturens omvandling inom Malmöregionen tydligt indikerar att vissa kommuner - främst Lund, och Lomma -förstärker sin Vellinge positiva” särskilt Burlöv och särställning gentemot Malmö, Trelleborg. Dessa tendenser är relativt trots att det är tydliga en kort som studeras. Det är därför mycket tidsperiod möjligt att är ännu och än omvandlingen mycket kraftigare entydigare vad som här redovisade siffror.

framgår av

Samma allmänna med ökande skillnader

utvecklingsförlopp,

med avseende socioekonomiska och etniska

på befolkningens

kan iakttas då vi i olika sammansättning, jämför utvecklingen stadsdelar inom Malmö kommun. Här år skillnaderna ännu mer accentuerade och tenderar att förstärkas.

2.1.3 En jämförelse mellan kommunerna i Göteborgsregionen

I detta avsnitt beskrivs först inom yrkesstrukturens omvandling Göteborgsregionen efter en socioekonomisk av den indelning yrkesverksamma befolkningen.

Därefter visas hur i ett område år hand i hand yrkesstrukturen med en rad andra förhållanden som är viktiga ör människors livschanser.

Därefter redovisas kommunernas befolkningssammansättning

utifrån en socioekonomisk och en etnisk dimension och några

hälsa. Vi visar kring befolkningens

kompletterande ocks hur dessa förh uppgifter llanden utvecklas under perioden 1980-

1985. sedan för olika delar av Göte- Beskrivningen upprepas borgs kommun.

2.1.4 Den socioekonomiska utvecklingen

I avsnitt har vi visat att ökar sin tidigare storstadsregionerna andel och minskar sina andelar arbetare/ högre tjänstemän och att denna sker snabbare i lägre tjänstemän omvandling än i resten av landet. storstadsregionerna

I förra avsnittet kunde vi se hur denna ut inom

omvandling såg

och här visas att också i Malmöregionen Göteborgsregionen sker denna i olika takt inom olika delar av Göteomvandling borgsregionen.

2.1.5 Den socioekonomiska omvandlingen i Göteborgsregionens kommuner

Mellan 1980 och 1985 ökar alla kommuner inom Göteborgsresina andelar högre tjänstegionen, undantaget Kungsbacka, män och minskar sina andelar arbetare Men

/lägre tjänstemän.

förändringarna är olika stora i olika kommuner.

Den snabbaste sker i kommun där omvandlingen Göteborgs andelen minskar från 68 till 64

arbetare/lägre tjänstemän

och andelen ökar från 14 till 17 procent högre tjänstemän procent.

Den socioekonomiska i omvandlingen Göteborgsregionens kommuner och är

övriga går betydligt långsammare mycket

likartad.

innebär denna att skillnaderna vad Sammantaget utveckling avser andelen i olika högre tjänstemän Göteborgsregionens kommuner minskar avsevärt. högst

Skillnaderna i andelen mellan högre tjänstemän Göteborgsregionens olika kommuner är mindre än ganska små, betydligt skillnaderna mellan olika kommuner och Malmöregionens ännu mycket mindre med komjämfört Stockholmsregionens muner.

Tabell: Andelen i högre tjänstemän Göteborgsregionens kommuner 1980 och 1985

borgs kommun, men även här kan vi se stora skillnader mellan olika delar av kommunen.

Den snabbaste sker i och omvandlingen centrum, södra västra distriktet, där också alla bostadsområden visar praktiskt taget tillväxt av andelarna och en snabbare minskhögre tjänstemän ning av andelen arbetare än vad

/lägre tjänstemän som gäller

för hela kommunen.

I östra distriktet, Östra Hisin en, norra distriktet och västra sker Hisingen omvandlingen l ngsamt.

Tabell: Andel i kommuns

högre tjänstemän Göteborgs

distrikt. 1980 och 1985

Yästra Hisingen

under 1980-talets första hälft medför att skillna-

Utvecklingen

den i andelen mellan å ena sidan Centrum

högre tjänstemän

och söder och å andra sidan norra och östra distriktet ökar

avsevärt och skillnaden var stor redan 1980.

högst ganska

Ser vi de 20 bostadsområden som om-

på primärområden)

vandlats snabbast med avseende p andelen högre tjänstemän

återfinner vi 14 områden i centrum och sex i det södra distriktet. Vi återfinner alltså inte bostadsområde i

något

resten av kommun som omvandlas lika snabbt.

Göteborgs

innebär också denna att skillnaderna

Sammantaget utveckling

mellan kommunens olika distrikt ökar mellan 1980 och

något

1985.

Dessa skillnader är också avsevärt större än skillnader-

mycket

na mellan olika kommuner.

bland i ett område

Yrkessammansättningen befolkningen

starka och s stematiska samband med

uppvisar genomgående

rad andra karaktäristika hos be i området - här

en olkningen

främst andra socioekonomiska och etniska karaktäristika. Bilden

också med om

några uppgifter befolkningens

kofnpletteras hä sa.

I korrelationsmatris visas av samvariation

följande på graden

mellan i ett område, andelen socialhälpstagayrkesstrukturen

andelen och andelen utlands ödda.

re, förtidspensionärer

Tabell: Korrelationsmatris över bostadsområden. Göteborgsregionen

Arb Social- Förtids- Utlands- Högre 1985 tjänste- bidrag pension* födda män

Arb 1985 1 -0,96 0,51 0,57 0,46 Högre tjm 85 -0,96 1 -0,44 -0,52 -0,40

0,84 0,52 Andel lgh byggda miljon- PTOS Rekl 1985 0,36 -0,33 0,63 0,41 0,50

* Andelar av 55-64 år befolkningen

Av matrisen det finns starka samband

framgår att på bostads-

områdesnivå mellan dessa variabler så att vissa bostadsornråden utmärks indikatorer

samtidigt av många på resurssvaghet

och andra bostadsområden befolkas av som personer genom-

gående är ganska resursstarka. Sambanden går igen på t ex

kommunnivå och stadsdelsnivå, vilket skall visas nedan. Här är dock sambanden inte alls lika starka.

I tabellen på följande sida redovisas hur vissa kommuner sam-

tidigt har en andel

låg högre tjänstemän, många socialbidrags-

och en andel utlandsfödda. tagare, hög

Tabell: centrala välfärdsvariablers inom Några fördelning Mitten av 1980-talet Göteborgsregionen.

Andel Andel Andel Utlandsmed lång social- födda högre tjänste- akadmisk hjälpsmän utbildning tagare

% av be- % av befolkningen folkningen 16-74 år

Ale 12 4 4 8 17 10 8 12 Göteborg 15 6 2 5 Kungälv Mölndal 18 10 5 8 18 9 4 8 Härryda

Kungsbacka

kan konstateras att de olika indikatorerna går

Sammantaget hand i hand i viss utsträcknin , men inte alls i samma utsträcksom i Malmö- och Stoc Vidare kan konsning olmsregionen. tateras att skillnaderna mellan kommunerna i Götebor sreär mindre än inom både Ma mö-

gionen genomgående mycket

och Stockholmsregionen.

Det är vidare värt att notera att kommun är den Göteborgs kommun i hela som har högst andel social- Göteborgsregionen andel och andel hjälpstagare, högst förtidspensionärer högst utlandsfödda och den medelinkomsten. Det vill lägsta säga samma allmänna mönster som vi kunde notera för Malmö kommun. Detta mönster avviker ett markant sätt från

på

situationen i Stockholmsregionen.

I avsnitt kunde vi konstatera att den största kon-

föregående

centrationen av hushåll i fanns resurssvaga Göteborgsregionen i kommun. Men olikheterna inom kommunen är Göteborgs och större än de vi kunde mellan betydande betydligt iakttaga olika kommuner. regionens

De största skillnaderna mellan å ena sidan Centrum

föreligger

och söder å andra sidan de norra och östra distrikten. Dessa

skillnader är mycket stora och visar en klar tendens att öka,

flera av de använda indikatorerna.

enligt

Sammantaget visar siffrorna att

befolkningssammansättning-

en är relativt lika i kommuner. Detta Göteborgsregionens både den socioekonomiska och etniska gäller sammansättningen. Skillnader finns, men det är avsevärt mindre än mycket i Malmö- och Stockholmsregionen.

Utvecklingen under 1980 till 1985 inte heller i perioden pekar

någon entydig riktning mot ökande eller minskande skillnader.

Inom Göteborgs kommun är skillnaderna mellan de olika distriktens stora. Detta befolkningsstrukturer gäller oavsett om vi betraktar den socioekonomiska eller sammansättningen den etniska.

Inom kommunen främst de norra och delarna uppvisar östra en klart avvikande struktur sin Här

på befolkning. är lågresurs-

hushållen och invandrarhushållen kraftigt överrepresenterad och dessa tendenser förstärks under av början 1980-talet,

särskilt om vi med i de centrala, södra och jämför utvecklingen västra distrikten.

2.1.6 En mellan kommunerna i Stockholmsregiojämförelse nen

I 1 kunde vi konstatera att Stockholmsregionen ökat kapitel sina andelar akademiker högre tjänstemän, långtidsutbildade och ersoner med så kallade Vi kunde också se kunskapsyrken. hur land annat andelen ökade och hur den socialhjälpstagare och etniska strukturen förändrats kraftigt. demografiska

I detta avsnitt beskrivs hur och utbildningsstrukturen yrkesomvandlats i kommuner. Därefter visas hur denna regionens struktur är relaterad till andra socioekonomiska och etniska förhållanden. med översiktliga Redovisningen kompletteras data om befolkningens hälsa.

Ser vi för litet större delar av Stockholmsregio-

på utvecklingen

nen finner vi att den norra ökar sin andel hö re regionhalvan

tjänstemän, sin andel personer med lång akademisk utbildmng

och sin andel personer med kunskapsyrken. Okningstakten är i alla dessa avseenden snabbare i norrkommunerna betydligt än i söderkommunerna.

Resultatet av denna är att skillnaderna mellan de omvandling båda regionhalvorna ökar.

Kommunerna den norra ökar sin andel långpå regionhalvan

tidsutbildade akademiker från 10 procent 1970 till 14 procent andel från 14 till 18 och sin 1985, sin högre tjänstemän procent andel inom från 21 till 23 sysselsatta kunskapsyrken procent.

ökar sin andel från 6 till

Söderkommunerna långtidsutbildade

9 sin andel från 11 till 12 och procent, högre tjänstemän procent sin andel inom från 19 till 20 prosysselsatta kunskapsyrken cent.

I tabellen nästa sida och

på framgår yrkes- utbildningsstruktu-

rens för alla kommuner i Stockholmsregionen. omvandling

Tabell: Yrkes- och utbildningsstrukturens utveckling i Stockholmsregionen. 1970-1985

Andel med lång Andel högre Andel i K-yrken akademisk utbild- tjänstemän ning (3- år) 1970 1985 1980 1985 1970 1985 N inner

N mellan

S inner Nacka 10,2 16,4 21 24 22,1 25,2

S mellan Botkyrka 7,3 7,3 12 13 21,2 18,6 Huddinge 5,9 8,5 15 16 19,0 19,4 Haninge 6,1 6,6 12 13 18,8 17,2 Tyresö 7,2 8,9 17 18 22,8 21,3 Värmdö - - 17 17 - -

N yller Upplands-Bro 5,2 7,7 14 14 16,7 19,2 Sigtuna _ 6,0 7,6 13 14 16,4 15,8 Vallentuna 10,3 11,6 20 20 21,0 21,6 Vaxholm 9,8 11,9 21 23 21,8 22,7 Österåker - - 21 21 - -

Stockholm 8,0 15,0 _18 22 18,0 25,0

) Procent av förvärvsarbetande nattbefolkning

Bland kommunerna den sker

på norra regionhalvan en mycket

snabb av och främst i

omvandling yrkes- utbildningsstrukturen

de inre norrkommunerna - Solna och

Danderyd, Lidingö,

som omvandlingen är betydligt Sundbyberg, samtidigt svagare i de yttre norrkommunerna Vallentu- Upplands-Bro, Sigtuna, na och Vaxholm.

Bland söderkommunerna sker det en snabb omvandling i - Nacka, som Södertörnskommunerna Botkyrka,

samtidigt

och omvandlas Huddinge, Hamnge Tyresö mycket långsamt. har dessa Södertörnskommuner till och med en lägre Idag andel akademiker än riksgenomsnittet.

långtidsutbildade

Detta innebär att skillnaden mellan främst de inre norrkommunerna och Södertörnskommunerna förstärkts under 1970och 1980-talen vad avser de boendes yrkes- och utbildningsstruktur.

kommuner skiljer sig också åt i andra Stockholmsregionens socioekonomiska avseenden och med avseende den etniska

på

befolkningssammansättningen. Dessa uppgifter kompletteras också med data hälsa.

några översiktliga kring befolkningens

I tabellen sida vilka förhållanden vi studepå följande framgår rat och hur de utvecklats under 1980-ta1et.

En första som kan är att i iakttagelse göras befolkningen Stockholms kommun inte intar när vi någon särställning jämför med i de kommunerna. Detta kontrastebefolkningen övriga rar starkt mot förhållandena i både och Malmöre- Göteborgsdär centralkommunerna har de största andelarna

gionen lågre-

surshushåll.

För att få en klarare bild av hur de olika variablerna tenderar att med en redovisar vi hur de

uppträda påtaglig samtidighet

fem kommuner som har de andelarna högre tjänstemän högsta 1985 ser ut med avseende ett antal andra centrala variabler

på

och dessa med motsvarande siffror för de fem jämför uppgifter kommuner som har de andelarna högre tjänstemän. lägsta

De förstnämnda kommunerna, som alla återfinns den norra

på

har tre så stor andel med

regionhalvan, ungefär gånger längre

akademisk mindre än hälften så stor andel socialutbildning, hälften så stor andel utlandsfödda och en hjälpstagare, ungefär åldersstandardiserad bland männen genomsnittlig dödlighet

som är 89 med riket och motsvarande siffra för

procent jämfört

de fem sistnämnda kommunerna är 108 procent.

Tabell: för centrala välfärdsvariabler i

Utvecklingen några

Stockholmsregionen. 1980-1985

Andel högre Andel social- Andel fártids- Dödligheten Andel uttjänstemän hjälpstagare pensionärer landslödda 45-64 år Män

1980 1985 1980 1985 1981 1986 1974-1978 1979-1984 1980 1985

Upplands Väsby 15 16 5 6 9 11 0,99 1,07 17 17

° Total åldemtandardiserad dödlighet lör män 0- w år. Riket är standardpopulalion Inklusive Salem inklusive Österåker

Ser vi under första hälften för

på utvecklingen av 1980-talet

dessabåda finner vi att andelen kommungrupper högre tjänstemän ökat i i de kommuner med mycket högre utsträckning högsta andelarna tjänstemän, samtidigt som andelen högre förtidspensionärer ökat snabbare i de kommuner med lägst andel liksom andelen Inhögre tjänstemän, socialhjälpstagare.

vandrarandelarna är däremot i stort sett oförändrade i de båda kommungrupperna.

har således inneburit att skillnaderna vad avser Utvecklingen andelen hö re andelen socialhjälpstagare och tjänstemän, andelen ökat under 1980-talets första hälft. förtidspensionärer

Ser vi å olika av kommuner som geografiskt grupper hänger ihop ramstår Södertörnskommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge och som den som har en låg Tyresö kommungrupp andel resursstarka en andel en hög personer, hög resurssvaga, andel invandrare och en överdödlighet bland männen. Dessa tendenser har förstärkts under 1980-talets första hälft.

Kontrasten blir om vi t ex jämför med de inre nordosttydlig kommunerna - och Danderyd, Lidingö Täby.

Kontrasterna framgår av tabellen nedan.

Tabell: för centrala välfärdsvariabler i

Utvecklingen några

delar av Stockholmsregionen

Andel högre Andel social- Dödlighet Andel intjänstemän hjälpstagare Män vandrare

1980 1985 1980 1986 1974-1978 1979-1984 1980 1985

Danderyd 35 40 1 2 0,87 0,80 9 9 Lidingö 28 32 3 3 0,92 0,83 12 11 Täby 25 29 3 3 0,96 0,92 10 11

Botkyrka 12 13 12 10 1,15 1,18 25 26 Huddinge 15 16 7 9 1,04 1,06 16 17 Haninge 12 13 7 9 1,13 1,13 15 15 Tyresö 17 18 10 9 0,92 1,11 14 14

Skillnaderna i mellan de båda befolkningssammansättningen är stora och ökar främst vad avser kommungrupperna mycket andelen och bland män. högre tjänstemän dödligheten

2.1.7 Sammanfattning

I denna del av har vi redovisat hur rapporten befolkningssammansättningen i de tre kommuner utstorstadsregionernas vecklats. Vi har koncentrerat på en sociouppmärksamheten ekonomisk och en etnisk dimension och kompletterat med litet olika data om hälsa. befolkningens

Resultaten visar för det första att centralkommunerna Malmö och har en av Göteborg kraftig överrepresentation resurssvaga hushåll relativt de kommunerna. Detta inte omgivande gäller i Vidare visas att de mellankommunala Stockholmsregionen. skillnaderna är som mest uttalade i Stockholmsregionen och minst framträdande i Behovet av en Göteborgsregionen. regional blir därmed olika i de tre storstadsresamordning mycket gionerna.

Resultaten pekar vidare på att av andelen resursstarökningen ka personer inom respektive region tenderar att i första hand

falla på de kommuner som redan i av 1980-talet hade

början höga andelar.

I finns vidare ett antal kommuner med varje region begränsat en relativt stor andel resurssvaga och dessa kommuner pesoner har sammantaget inte minskat dessa andelar.

I 1 vi för att kapitel argumenterade näringslivets utveckling är det åtminstone bestämmer

som, på lång sikt, befolkningens

storlek och främst vad avser socioekonomisk sammansättning och etnisk struktur.

När det olika gäller befolkningsgruppers bosättningsmönster inom relativt väl sammanhållna torarbetsmarknadsregioner de dock den mest faktorn vara de som styrande boendemiljöer de olika kommunerna kan erbjuda.

Med kvaliteter i skall då förstås inte bara bostaboendemiljön den och dess omedelbara närmiljö utan också de kvaliteter i den vidare som hänför till utbudet av omgivningen sig kultur, högre utbildning och rekreation. Hur detta utbud ser ut är i stor utsträckning en funktion av vilka som redan bor i området och de krav som dessa ställer. Detta blir därför lätt en självgenere-

rande som sikt kan leda till att skillnaderna ökar

process på

mellan kommunerna både vad avser befolkningssammansättoch kommunernas attraktivitet. ningen

2.1.8 inom storstadsregionerna - en Boendesegregationen jämförelse mellan bostadsområden

I 1 vi i storstadsregiokapitel jämförde befolkningsstrukturen nerna med riket och hitintills i 2 har vi koncentövriga kapitel rerat oss mellankommunala

på jämförelser.

I detta avsnitt skall vi koncentrera oss på

boendesegregationen

inom storstadsre ionerna såsom den framträder vid jämförelser mellan olika ostadsområden.

Avsnittet inleds med definitioner och och några klargöranden fortsätter med ett avsnitt där vi försöker koppla samman be-

karaktär med hur de boende själva ser på

folkningsstrukturens sina bostadsområden och vad de bedömer vara de viktigaste i en god boendemiljö. komponenterna

I det avsnittet försöker vi dessa uppgif-

därpå följande utnyttja

ter för att identifiera minst attraktiva bostadsomregionernas råden och beskriva hur dessa utvecklats under 1980-talets första hälft. Här försöker vi fram de allmänna och lyfta generella i dragen utvecklingen.

Detta leder fram till ett avsnitt där vi föreslår

vitaliseringsåt-

och dessa i relation till de som redan

gärder sätter åtgärder

vidtagits.

Efter denna mera generella och allmänna resultatredovisning beskrivs mera inom region i detaljerat utvecklingen respektive tre avsnitt. Dessa avsnitt får därmed karaktären av separata och av det som redan framhållits i fördjupningar nyanseringar det mera allmänna avsnittet.

2.1.9 segregation Begreppet

har använts i en rad olika i Begreppet segregation betydelser olika sammanhang.

Här används termen för att beskriva skilda

segregation var befolkningskategorier har sina bostäder. Med en sådan ansats

är det att använda Vi

lämpligt begreppet boendesegregation.

undersöker alltså om de som bor i ett bostadsområde

uppvisar

en från awikande i eller

genomsnittet sammansättning något

några avseenden.

Vi koncentrerar

uppmärksamheten på befolkningens sam-

i socioekonomiskt och etniskt avseende. Denna

mansättning

bild med data om hälsa och

kompletteras befolkningens om befolkningens deltagande i politiska val.

2.1.10 Boendesegregationens effekter

Förhållandevis litet är känt om effekboendesegregationens

ter. Andå är det utifrån dessa som diskussionerna måste föras om vilken av kan eller

grad segregation som anses optimal

Ar det till önskvärt med helt

acceptabel. exempel en jämn fördelning av invandrarnas bostäder över hela regionen eller

är en viss av koncentration denna

grad av befolkningskatego-

ri till vissa områden att

föredraga.

Problemet är och svar finns inte.

komplicerat något entydigt

För litet är idag känt för att med kunna

någon precision ange

vilken av ation som i olika är

grad boendesegre sammanhang

men detta behöver inte förhindra av och

optimal, bedömningar

diskussioner om vilka nivåer som kan anses klart oönskade. Av

bland annat detta skäl koncentrerar vi de

framställningen på

bostadsområden i den

storstadsregionerna som uppvisar kraf-

tigaste överrepresentationen av lågresurshushåll.

Den vi valt för och

utgångspunkt analysen presentationen av

data är att de studier som

utnyttja genomförts på regionplane-

och trafikkontoret i Stockholms län där de boende i en rad enkätstudier fått bedöma sina bostadsområden.

själva Frågor-

har både na avsett helhetsomdömen om de egna bostadsområdena och också en rad konkreta förhål-

lång frågor kring mera

landen i Vi har sedan relaterat dessa frå

boendemiljön. esvar

till hur i de olika dena

befolkningssammansättningen omr

faktiskt ser ut såsom den olika

framgår av registeruppgifter.

Med en sådan ansats har vi alltså information både om hur de boende bedömer sina bostadsområden och hur befolksjälva ser ut i dessa områden. ningssammansättningen

I ett nästa därför undersökt om vi, i statistisk mening, steg har vi kan förklara den variation som finns från bostadsområde till bostadsområde i den andel som är med personer missnöjda sina bostadsområden utifrån data om befolkningssammansätti områdena. ningen

med en sådan ansats är att vi inte bara behöver tala Poängen om hur ser ut i vissa områden befolkningssammansättningen utan vi kan också informera om hur de boende själva bedömer sina bostadsområden.

Om resultaten visar att en stark koncentration av lågresurshus-

håll i ett bostadsområde som de boende i

uppträder samtidigt

detta område med hur husen och området uttrycker missnöje förvaltas och sköts, och ibland uttrycker oro, främlingskap rädsla för de och sä er att de inte kringboende samtidigt

känner hemma i området och har förh llandevis dålig

sig kontakt med de Då en sådan bild onekligen kringboende. utgör ett starkt för av vilken av boendeunderlag bedömningar grad som kan anses vara önskvärd och i vilken grad den segregation är uttryck för skilda refereniakttagna boendesegregationen ser eller för skilda att realisera sina öns emål. möjligheter

2.1.11 områdesindelning

Det har inte varit att exakt möjligt göra områdesindelningen likadan i de tre storstadsregionerna. Målsättningen har dock varit att så använda en områdesindelning som

långt möjligt

motsvarar de boendes allmänna uppfattning och ungefärligen som används i olika Eftersom områplaneringssammanhang. desindelningen inte är identisk i de tre storstadsregionerna kan det ibland vara svårt att direkt de olika områdenas bejämföra Särskilt områdesindelningen i Malfolkningssammansättningar. avser mindre områden och vi bör

möregionen genomgående

därför förvänta oss att i dessa befolkningssammansättningen områden avviker från än vad som kraftigare genomsnittet för områdena i Stockholms- och Göteborgsregionen. gäller

Huvudvikten i dock vid de och analysen läggs mera allmänna generella tendenserna och vi

gör huvudsakligen jämförelser

över tiden inom respektive region.

2.1.12 är flerdimensionell Boendesegregationen

I för visas följande korrelationsmatriser, en varje region, sambanden mellan ett antal variabler avsedda att den sospegla cioekonomiska och etniska i befolkningssammansättningen olika bostadsområden. Matriserna har också kompletterats med data om hälsa. översiktliga befolkningens

Matriserna är lika och sambandens visar

påfallande styrka att

det i alla tre finns bostadsområden storstadsregionerna som har en koncentration av socioekonomiskt samtidigt svaga grupav utlandsfödda och där hälsa är relativt per, befolkningens Det finns antal bostadsområden i alla

dålig. samtidigt ett tre

storstadsregionerna där det finns en stark samtidigt överrepresentation av socioekonomiskt resursstarka personer, personer födda i och där hälsotillståndet är relativt Sverige gott.

De bostadsområden som utmärks av en av överrepresentation hushåll, utlandsfödda och där invånarnas hälsa är

resurssvaga

relativt har en stor andel av bostäderna under mildalig byggda jonprogrammets da ar och förvaltas i stor allutsträckning av männyttiga bostads öretag.

Från tidigare studier i vet vi att Stockholmsregionen just andelen socialhjäl utlandsfödda och

stagare, låginkomsttaga-

re utgör ganska effektiva prediktorer till hur de boende själva

utvärderar sina bostadsområden. Det vill säga där dessa andelar är höga tenderar också de boende att vara relativt rnissnöjda med sina bostadsområden.

Dessa förhållanden vilken

går igenom oavsett befolknings-

vi Det är alltså inte så att t ex utlandsfödda

grupp frågar. är

mera nöjda med invandrartäta bostadsområden än vad svenskarna är, det är inte så att de personer som lever under själva små ekonomiska trivs bättre i dessa områden

omständigheter

än de som har det ekonomiskt bättre.

Tabell: Korrelationsmatris över bostadsområden i Stock-

holmsregionen.

Andel Andel ln- Andel För- Kvar- Andel Andel arbetare/ högre komst social- tids- boende ut- bostäder lägre ljänste- hjälps-pension lands- byggda tjänsle- män lagar!! lödda 1965min & 1985 195 1975 1985

Andel ensamstående kvinnormedbarn 1985 0,44 -0,40 0,75 0.64 0,57 -0,78 0,52 Andel bostäderbyggda 1965-1975 0,44 -0,37 -0,47 0,49 0,45 -05 0,51 0,47

Tabell: bostadsområden.

Korrelationsmatris

över Göte-

borgsreglonen

Arb Ijlögre Förtids- Utlands-

Social-

1985 pension födda tjänste- bldrag män

1 -0,96 0,51 0,57 0,46

Hogre tjm 85 -O,96 1 -0,44 -0,52 -O,40 Socbidrag 0,51 -0,44 1 0,68 0,84 Ink 1986 -0,73 0,68 -0,64 -0,71 -0,51 Utlfö 85 0,46 -0,40 0,84 0,52 1 Andel lgh

byggda

nuljon- PTOS Rekl 1985 0,36 -0,33 0,63 0,41 0,50

* Andelar av befolkningen 55-64 år

Tabell: Korrelationsmatris över bostadsornrådeni Malmö-

regionen.

Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel bo- ut- social- arbetare] högre cn- ensamstäder lands- hjälps- lägre tjänsle» per- slående byggda födda tagare tjånste- man nons- kvinnor 1965- 1986 198.5 mån 1985 hushåll medbarn

Andel ensamstående kvinnor medbarn 1985 0,47 0,52 0,64 0.44 -0,40 0,81

Nu har vi inte till de boendes

naturligtvis tillgång uppfattningar

i alla bostadsområden i och inte heller i Stockholmsregionen Göteborgs- och Malmöregionen.

Vi tar därför som de studier visat

utgångspunkt tidigare som att

i de bostadsområden i där andelen social- Stockholmsregionen hjälpstagare, andelen och andelen

låginkomstta are utlands-

födda är där tenderar också de oende hög, att vara missnöjda med sina bostadsområden.

För att förenkla vi att helt enkelt framställningen väljer redovisa de bostadsområden i som hade storstadsregionerna 1980 en minst dubbelt så andel som hög socialhjälpstagare regionen i Andelen den genomsnitt. socialhjälpstagare är nämligen effektivaste prediktorn till de boendes av sina bedömningar bostadsområden.

Utifrån detta kriterium kan vi identifiera de bostadsområden i storstadsregionerna som vi har att förvänta oss har anledning de största andelarna boende som är kritiska till sina egna områden.

Vi kan på detta sätt identifiera 21 bostadsområden i Stockholmsregionen, 20 områden i och tio områden Malmöregionen i Göteborgsregionen.

Dessa bostadsområden kallas i för storstadsrefortsättningen gionernas minst attraktiva områden.

Sammantaget bor cirka 10 av i procent befolkningen, respektive region, i dessa bostadsområden.

något av

I och dessa områden starkt Göteborgs- Malmöregionen är koncentrerade till centralkommunerna, men i Stockholmsregionen återfinns områdena i 15 olika kommuner.

I dessa områden är det inte bara andelen socialhjälpstagare som är Detsamma för andelen kraftigt överrepresenterade. gäller utlandsfödda, andelen och andelen med

låginkomsttagare dålig

hälsa. Vidare kan visas att andelen kvarboende är

mycket låg.

På motsvarande sätt är andelen högre tjänstemän kraftigt underrepresenterade.

Vidare är under miljonpraktiskt taget alla områdena by gda och i omr dena förvaltas boprogrammet praktiskt taget alla städerna huvudsakligen av allmännyttiga bostadsföretag.

De tre minst attraktiva bostadsområden storstadsregionernas visar stora likheter med varandra med avseende på up mycket

be olkningsstruktur, med avseende på flyttningsbenägenheter

och med avseende när områdena är byggda och vilken av

på

som är för skötseln och bostadsföretag ansvariga förvaltmngen.

Det värdet för andelen i de genomsnittliga socialhjälpstagare minst attraktiva områdena 1980 är cirka 15 procent i alla stor- Motsvarande siffror vad avser andelen utstadsregionerna. landsfödda är cirka 25 och andelen procent högre tjänstemän 10 Nästan alla områdena, är b under är knappt procent. ggda och i nästan alla omr dena är allmiljonprogrammets dagar dominerande I framför allt männyttiga bostadsföretag ägare. finns dock ett relativt stort antal miljonpro- Malmöregionen som inte kan klassificeras som mindre attrakti-

gramsområden

va. Gemensamt för raktiskt taget alla dessa områden är att

plåtna

äru med bostadsrätt. I praktiskt lägenheterna taget alla områdena är o så stor att endast ungefär hälften yttningen

bor kvar efter en femårsperiod.

2.1.13 i storstadsregionernas minst attraktiva Utvecklingen områden

I detta avsnitt beskrivs de i hur befolkgemensamma dragen förändrats i de bostadsområden som i

ningssammansättningen

början av 1980-talet klassificerades som storstadsregionernas minst attraktiva bostadsområden.

I över hälften av områdena i både Stockholms- och Göteborgsökar andelen snabbare än

regionen socialhjälpstagare region-

I är mönstret ännu genomsnitten. Malmöregionen tydligare att nästan alla områdena ökar sina andelar socialhjälpsgenom mer än i Detta gäller även tagare Malmöregionen genomsnitt. om vi tar i enbart Malmö kommun som jämförelutvecklingen se.

Ser vi andelen under

på utvecklingen av utlandsfödda 1980-

talets första hälft visar resultaten att i över hälften av områdena i alla tre ökar andelen invandrare snabbastorstadsregionerna re än för respektive region.

I åtminstone kan vidare konstateras i Stockholmsregionen att nästan alla områdena har andelen

låginkomsttagare ökat,

nästan alla har ökat sin andel och i de flesta förtidspensionärer områdena har också andelen

långtidssjukskrivna ökat. Mycket

talar för att samma tendenser återfinns även i och Göteborgs- Malmöregionen.

I alla tre minst attraktiva bostadsområstorstadsregionernas

den

är flyttningsbenägenheten stor. Genomsnitt-

också mycket

ligt sett finns inte ens hälften kvar efter en

femårsperiod.

Det är svårt att hitta bostadsområde bland

något storstadsre-

gionernas minst attraktiva områden som inne i entydigt är en positiv spiral i den meningen att koncentrationen av

lågresurs-

hushåll och utlandsfödda minskar.

I åtminstone ett avseende dock i tycks utvecklingen gå positiv riktning. Det i de allra flesta områdena i alla gäller tre storstadsregionerna att allt fler att i de

väljer gå 3-4-åriga teoretis-

ka linjerna gymnasiet, vilket kan tolkas som ett tecken

på på

att 1 allt till motivera skolmiljön högre utsträckning anpassats att eleverna till vidare teoretiska studier.

2.l.14 De boendes bedömningar

I avsnitt har vi

föregående försökt identifiera storstadsregio-

nernas minst attraktiva bostadsområden och beskrivit hur

många av dem är inne i i den

negativa spiraler meningen att andelen tenderar att öka där under 1980resurssvaga personer talet.

Hur ser då de boende sin Här vi

själva på boendemiljö? utgår

från resultat som är för och framtagna Stockholmsregionen som baserar antal Det

sig på ett stort enkätstudier. är ingalunda

självklart att dessa resultat är iltiga för och Mal- Göteborgs-

på

möregionen, men med tanke att minst storstadsregionernas

attraktiva bostadsområden stora likheter med uppvisar mycket varandra kan resultaten kanske även vara giltiga utanför Stockholmsregionen.

Ett antal olika studier i har visat att det är Stockholmsregionen att känna till de boendes bedömningar av ett ganska tillräckligt antal förhållanden i ett bostadsområde för att med begränsat kunna förklara hur nöjda eller missnöjda mycket god precision de boende är med sina bostadsområden i stort. De egna klustren av faktorer är de boendes bedömningar av viktigaste

- skötseln och av husen och förvaltningen närmiljön

- den sociala och med integrationen samhörigheten grannarna

- inför de rädsla, obehag, främlingskap kringboende

- kommunikationerna till viktiga aktivitetspunkter

- och estetisk fysisk utformning.

Det är samma förhållanden som framhålls av de ungefär boende i de mindre attraktiva bostadsområdena där de ombeds att direkt vilka förhållanden i själva avgöra boenderniljön som det är mest angeläget att

åtgärda.

Dessa resultat de bostadsområden i

pekar entydigt på att

med en stark överrepresentation av re- Stockholmsregionen surssvaga personer utmärks av en miljö där de boende är missnöjda med framför allt skötseln och förvaltningen av området, med den sociala i missnöjda sammansättningen området och missnöda med den byggda miljöns utformning. fram måste ha sin udd riktad mot just

Varje ångsrik örnyelse

dessa förh llanden, oavsett vilka medel som Det krävs väljs. med andra 0rd en mindre revolution vad avser sättet att sköta och förvalta minst attraktiva bostadsområden. Grunddagens i en sådan förändrad förvaltning bör i mot

dragen gå riktning

lokalt ansvar och befo enheter, tidig upptäckt av missförhållanden, snabba och e fektiva samt kontinuitet och

åtgärder uthållighet.

2.1.15 Valdeltagandet

Vi har i avsnitt försökt visa det i

föregående att storstadsregio-

nerna finns ett antal bostadsområden, huvudsakligen byggda under och miljonprogrammets dagar ägda av allmännyttiga med en stark

bostadsföretag, överrepresentation av resurssva-

och att dessa tendenser i fall Vi

ga personer många förstärks.

har vidare visat att de boende där är relativt med missnöjda sina bostadsområden och att de har bestämda ganska uppfattningar om vad som bör i områdena.

åtgärdas

Det kan mot denna vara intressant att hur de bakgrund se boende där deltar i de lokala valen. politiska

I alla tre är i

storstadsregionerna valdeltagandet extremt lågt

de minst attraktiva bostadsområdena. avstod Genomsnittligt ungefär en av tre från att rösta i kommunvalet 1988. Detta gäller för alla tre Jämför vi storstadsregionerna. valdeltagandet 1985 och 1988 bland boende i de minst attraktiva personer bostadsområdena finner vi att det är en allt genomsnittligt större andel som er att stanna hemma Starkast

välj på valdagen.

uttalad är denna tendens i Malmö kommun och där minskar också valdeltagandet snabbare i de minst attraktiva bostadsområdena än i kommunen. genomsnittligt

2.1.16 Diskussion

I avsnitt har vi identifiera

föregående försökt storstadsregio-

nernas minst attraktiva områden och beskrivit utvecklingen där under första hälften av 1980-ta1et.

Resultaten visar att det i dessa områden entydigt är en samtidig överrepresentation av socioekonomiskt resurssvaga

personer

och av andelen utlandsfödda. Detta och betyderi för sig inte att de utlandsfödda är socioekonomiskt samtidigt resurssvaga även om det finns som visar sådant undersökningar på ett samband.

Vår slutsats blir att om det skall vara att ett effektivt

möjligt på

sätt de beskrivits bryta utvecklingstendenser som behövs samordnade insatser tre nivåer:

på

insatser för att förhindra utsla från 1 Allmänpolitiska ning arbetsmarknaden och underlätta inträdet ar etsmark-

på

naden

2 i bostadsområdena Vitaliseringsinsatser

3 Infrastrukturella insatser makronivå.

på

De insatserna måste inriktas på att förhindra allmänpolitiska från arbetsmarknaden och att underlätta

utslagning på insteget

i förvärvslivet bland debutanter. Särskilt bör insatser inriktas att och underlätta för invandrare att

på påskynda

vinna rnsteg på arbetsmarknaden p nåytillkomna en nivå som någorlunda

motsvarar vederbörandes och erfarenheter. På kompetens motsvarande sätt måste så att inte så stora

åtgärder vidtagas

delar av de äldre arbetskraftsinvandrarna blir förtidspensionärer.

i bostadsområdena bör inriktas att

Vitaliseringsinsatserna på

se över hur skall kunna förändras i riktning mot förvaltningen lokalt ansvar och upptäckt av missförhålbefogenheter, tidig snabba och effektiva samt kontinuitet och ut-

landen, åtgärder

En sådan mindre revolution kan

hållighet. på förvaltningssidan

sedan till för Vitaliseligga grund fysiska

ringsåtgärderna måste i nödvändifga grunden örändra de åtgärder. oendes möjlig-

heter att sitt boende.

själva påverka

Det också infrastrukturella insatser makronivå. De

behövs på enskilda bostadsornrådenas attraktivitet påverkas inte bara av

husen och den omedelbara närmiljön. Boendemiljön sträcker

än så. Det behövs insatser som förstärker utbudet av sig längre kvalificerad av till ett rikt och varierat utbildning, möjligheter fritidsliv och ett ökat utbud av goda kommunikationer.

Utan ett sådant samordnat är risken stor att dessa

åtgärdspaket

ornrådens attraktivitet försämras. En samordning ytterligare av de tre nivåerna innebär att inte det

åtgärderna på självfallet

enskilda eller den enskilda kommunen kan bostadsföretaget, hela ansvaret. De krävs en kraftfull från olika ta samordning aktörers sida.

Förnyelsearbetet har hitintills varit hårt inriktat en ganska på - tekniska förändrad fysisk förnyelse förbättringar, lägenhetsoch av sammansättning förbättringar utomhusmiljön.

Förändringsarbetet i flera av har handlat om att projekten försöka av och monotoni bryta intrycken storskalighet genom ombyggnad av husens form och utseende i Övrigt.

Förändringsarbetet i flera nu också direkt

pågående projekt är

förknippade med en förändrad som i

förvaltningsfilosofi, går

riktning mot mera decentraliserade former.

Det är ännu för att uttala effekterna dessa tidigt sig om av senare åt ärder. I bilaga 1 en summarisk av de ges redovisning förnyelse tgärder som nu eller i de

pågår planeras tre stor-

stadsregionernas minst attraktiva bostadsområden.

3.1 Malmöregionens minst attraktiva bostadsområden

I korrelationsmatrisen på sid 42 kunde vi se en grupp variabler

som inbördes visade och stabila samband. upp mycket höga Dessa variabler var andelen socialhjälpstagare, andelen utlandsfödda, inkomst och andelen kvarboende 1985 av de som bodde i området 1980. Dessa variabler också uppvisar höga och samband med andelen systematiska lägenheter byggda under och ännu samband miljonprogrammet betydligt högre med som och förvaltas av allmännyttiga bolägenheter ägs stadsföretag.

Det finns alltså ett antal bostadsområden i Malmöregionen som är byggda under miljonprogrammets dagar eller för-

och/

valtas av bostadsföretag och som samtidigt har allmännyttiga en kraftig av socialhjälpstagare,

(Sverrepresentation lågin-

utlandsfödda och där omflyttningen är mycket

äomsttagare, og.

För att illustrera och visa utvecklingen i Malmöregionens minst attraktiva bostadsområden tar vi som de utgångspunkt studier som visat att de boendes av tidigare egna bedömningar sina bostadsområden väl utifrån

någorlunda går

att förutsäga andelen utlandsfödda och

socialhjälpstagare, låginkomsttaga-

re i området.

För att förenkla redovisar vi de ytterligare framställningen bostadsområden i som 1980 hade en minst Malmöregionen dubbelt så andel som Malmö kommun hög socialhjälpstagare För Malmö kommun 1980 att 5 av igenomsnitt. gällde procent befolkningen var socialhjälpstagare och i tabellen på följande sida redovisas därför de bostadsområden som då hade minst 10 procent. I tabellen anges också ett antal andra centrala livsvillkor och hur dessa förhållanden utvecklats fram till 1985.

f).

Hur områdena utanför Malmö kommun identifierats och att regressionseffekten borde innebära att dessa områden skulle en uppvisa positiv utveckling.

Tabell: i minst attraktiva

Utvecklingen Malmöregionens

områden. centrala variabler

Några 1980-1985

Socialhjälp Utlandsfödda Högre Kvar- Proc av alla tjänstemän boende hushåll Proc av förvärvsarbetande 1980 1986 1980 1985 1980 1985 1980- 1985

- 33 28 26 3 3 41 Fagerängen-Hovslagargatan

) Avser hela området. Siffrorna således ej jämförbara - Uppgift saknas

Med detta kriterium som faller 19 bostadsområ-

utgångspunkt

den ut. 15 av dessa återfinns inom Malmö kommun och är

koncentrerade till stadsdelarna innerstaden, Hyllie, Fosie och

De områdena återfinns i Lund

Rosengård. övriga Trelleborg,

och

Burlov.

Sammantaget bor 10 av beknappt procent Malmöregionens

i av dessa 19 områden.

folkning något

Vidare kan noteras att

miljonprogramsområden är överrepre-

senterade här, men att fem av de 19 områdena utgörs av äldre områden som är koncentrerade till innerstaden. Vi kan också notera att det finns lika med

många miljonprogramsområden flerfamiljshus i Malmöregionen som inte u pvisar några teck-

en på att tillhöra de minst attraktiva ornråilena. Gemensamt

för praktiskt taget alla dessa områden är att lägenheterna är med bostadsrätt. Av de som

upplåtna milj onprogramsområden

återfinns bland minst attraktiva är alla dominerade regionens av hyreslägenheter.

Detta att skötseln och förvaltningen antyder naturligtvis utgör vikti a förhållanden när det av dessa gäller vitaliseringen omr den.

3.2 i minst attraktiva områ- Utvecklingen Malmöregionens den

minst attraktiva områden har, Utvecklingeni Malmöregionens under åtminstone 1980 till 1985 i de allra flesta fall perioden varit i den att överre resentationen av negativ, meningen har förstärkts tagligt. resurssvaga personer högst p

har det i dessa områden skett en oproportionell Sammantaget ökning av andelen av andelen utlandsfödda

socialhjälpstagare,

och en oproportionerlig minskning av andelen högre fänstemän. Här finns också en kraftig överrepresentation av örtidspensionärer och ensamstående kvinnor med barn i förhållande till alla kvinnor med barn.

Omflyttningen är extremt hög och i genomsnitt så har nästan två av där 1980 inom en femtredjedelar befolkningen flyttat årsperiod.

I genomsnitt andelen till 33

uppgår idag socialhjälpstagare

andelen utlandsfödda 30 andelen högprocent, utgör procent, re 6 andelen i åldern tjänstemän procent, förtidspensionärer 55-64 år 49 procent. Av de kvinnor som har barn så är ungefär var ensamstående. tredje

Förutom dessa förhållanden kan att det en

påpekas föreligger

bland män i innerstaden, och

överdödlighet Rosengård Fosie,

dvs där det finns en förhållandevis boende

hög andel personer

i våra minst attraktiva bostadsområden. Aven är sjuktalen mycket höga och en rad andra ohälsoindikatorer visar förhöjda värden och detta är också exakt vad vi förväntar oss mot bakgrund av studier som starka

tidigare påvisat mycket sam-

band nivå mellan socioekonomiska

på ekologisk förhållanden

och skilda ohälsoindikatorer.

Detta är en bild som framtonar då vi behandlar alla de 19 områdena i ett i de skilda områdesammanhang. Utvecklingen na är det dominerar den

något olika, men som kraftigt är stora

överensstämmelsen både vad avser frekvensen för de olika variablerna och vad avser och utvecklingens riktning styrka.

Det är svårt att utifrån dessa siffror kunna att enda

säga något

bostadsområde på fått en minskad

något systematiskt sätt över-

representation av resurssvaga hushåll.

Den bild som framtonar är alltså att ett konkret för en uttryck ökad i med avseende

boendesegregation Malmöregionen på

en socioekonomisk och en etnisk dimension och att regionens minst attraktiva områden är inne i och blir allt negativa spiraler mindre attraktiva sett i förhållande till boregionens övriga stadsornråden.

Här finns alltså ett stort antal personer med förhållandevis små individuella resurser i en som också utmärks av en omgivning överrepresentation av förhållandevis resurssvaga

Det vill säga det sociala nätverket utgör här en förh ;ersonen llandevis

svag resurs.

3.3 Valdeltagandet

Det och bland politiska deltagandet samhälleliga engagemanget

befolkningen i dessa områden har vi inte direkta mått några på,

men en indikation detta kan vi.

på få genom att studera valdel-

tagandet.

riket.

Ser vi till i Malmö kommuns minst attraktiva valdeltagandet bostadsområden finner vi att delta andet i kommunvalet 1988 var extremt lå t -i avst r mer än var genomsnitt tredje väljare från att utnyttja sin rösträtt. Som vi skall se i de nästföljande avsnittet är detta ett mönster som i de båda går igenom övriga storstadsregionerna.

Dessa siffror kan med i stadsdelarna jämföras Valdeltagandet Limhamn och Bunkeflo som cirka 90 dvs

ligger på procent,

cirka 25 procentenheter än i kommunens minst attraktihögre va bostadsområden.

minskade i dessa områden - liksom i hela Valdeltagandet - mellan och Malmöregionen 1985 1988. I genomsnitt minskar Valdeltagandet i kommunens minst attraktiva bostadsområden med 5 vilket kan med ungefär procentenheter, jämföras 2,9 för hela kommunen. Skillnaderna ivaldelprocents minskning tagandet mellan kommunens minst attraktiva bostadsområden och resten av kommunen har alltså accentuerats under perioden 1985 till 1988.

En del av till det i

förklaringen mycket låga Valdeltagandet

kommunens minst attraktiva bostadsområden står att återfinna i det fakum att andelen utlandsfödda är kraftigt överrepresenterade där. Hur stor del av som detta är förklaringen utgör inte att uttala om med de data vi har möjligt sig tillgängliga.

Den bild som framtonat sidor kan

på föregående nyanseras.

Andelen sökande till de är längre gymnasieutbildningarna bland barnen från dessa

genomgående lägre områden, men

andelen sökande till de har längre gymnasieutbildningarna ökat kraftigt under 1980-talets första hälft. Betydligt större ökningar än vi kan notera för regionens barn i övrigt. Denna utveckling skall då också ses mot bakgrund att över hälften av barnen i dessa områden har ett annat

hemspråk än svenska.

3.4 Sammanfattning

I detta avsnitt har vi försökt visa att boendese i regationen Malmöregionen tenderar att öka. Detta b de när vi gäller ser

efter en socioekonomisk dimenpå befolkningens fördelning sion och efter en etnisk dimension. Samma förhållande tycks också då vi ser fördelnin en mellan olika bostadsom-

gälla på

råden för personer som har särskilt små ekonomiska resurser. Det är att bostäderna i alla dessa områden anmärkningsvärt och förvaltas av och att de flesta av områdena ägs allmännyttan är tillkomna under miljonprogrammets dagar.

Denna mot en där vi å ena sidan utveckling pekar utveckling har ett antal bostadsområden i som är inne i ne ativa regionen i den att överrepresentationen av förh llanspiraler meningen devis resurssvaga personer blir allt mer uttalad.

Å andra sidan har vi ett antal bostadsområmycket begränsat den som av ett antal förhållandevis resurs-

efterfrågas stigande

starka Detta innebär att prisutvecklingen bostads-

personer. på

rätter och villor i dessa områden har snabbt. stigit exceptionellt

Vi har också visat att i regionens minst attrak- Valdeltagandet tiva bostadsområden är exceptionellt och att valdeltagan-

det minskat snabbare här än i andra de lågt ar av regionen.

I flera av de bostadsområden som vi identifierat och beskrivit ionens minst attraktiva områden har vitalise-

som Malmöre

nngsmsatser gjorts. (Se bilaga 1.)

3.5 Göteborgsregionens minst attraktiva bostadsområden

Av korrelationsmatrisen sid 49 kunde vi se hur ett antal

på

förhållanden i ett bostadsområde tenderar att kraftigt uppträda samtidigt. Dessa variabler var andelen socialhjälpstagare, andelen utlandsfödda, Dessa variabler var

låginkomsttagare.

samtidigt ganska hårt relaterade till omflyttningen i området.

Samtidigt som dessa variabler är ganska hårt relaterade till varandra kan vi också notera att dessa variabler samtliga uppvisar starka samband med andelen bostäder i området som under och ännu starkafärdigställts miljonprogrammets dagar re samband med andelen bostäder som ägs av allmännyttan.

För att illustrera situationen 1985 och under utvecklingen

perioden 1980 till 1985 tar vi helt enkelt som de

utgångspunkt

områden som 1980 hade en stor andel resursoproportionellt svaga I tidigare studier har det visat att personer. sig just andelen andelen utlandsfödda och andelen socialhjälpstagare,

låginkomsttagare utgör effektiva prediktorer till hur de boen-

de själva bedömer sina bostadsområden. Där dessa andelar är högre är det förhållandevis med sina

många som är missnöjda

bostadsområden och de skälen härtill är att de är viktigaste missnöjda med skötseln och bristande hemkänsförvaltningen, la i området och rädsla, inför obehag omgivningen.

För att förenkla nedan visar vi helt enkelt de framställningen bostadsområden i som 1982 hade en minst

Göteborgsregionen

dubbelt så andel 1 socialärenden” som i hög personer genomsnitt för kommun. I tabellen redovisas också hur Göteborgs befolkningsandelar förändrats under 1980-talets första

ldesfsa ä t.

Tabell: minst attraktiva bostadsområ-

Göteborgsregionens

den. 1980-1985 Utvecklingen

Andel Andel Andel uthögre persotjänstemän nerisociala landsfödda ärenden

1980 1985 1982 1987 1980 1985

I_-_Ijällbo 9 7 18 24 34 40 O Bergsjön 5 6 19 18 29 30

Gårdstensberget

Staffansgården V 7 8 14 12 26 27 Bergsjön

Greveg

li Bistånds- och bidragsärenden inom individ- och famil-

vid jeomsorg socialtjänsten. Samtliga familjemedlemmar inkluderas.

minst attraktiva områden alla, med Göteborgsregionens utgörs ett enda av områden som under milundantag, färdigställts Och bostäderna i alla de minst attrakjonprogrammets dagar. tiva områdena förvaltas av bostadsföretag. allmännyttiga

Områdena är vidare koncentrerade till Göteborgs kommun och där i första hand till de norra och östra distrikten. Förutom dessa områden finns fem områden i andra kommuner som fyra karaktäriseras av att cirka 20 procent av hushållen får socialunder 1986 och vars liknar de hjälp befolkningsstruktur mycket områdenas. Dessa områden återfinns i Ale, Härnyssnämnda Mölndal och Partille. Det är inte osannolikt att även ryda, dessa skulle tillhöra minst attraktiva Göteborgsregionens områden, men vi har saknat data från 1982 för att kunna göra en sådan klassificering.

I de tio bostadsområden i som har stycken Göteborgsregionen en minst dubbelt så andel i sociala ärenden 1982 hög personer finner vi också att andelen utlandsfödda i nästan samtliga områden är dubbelt så stor som för i Göteborgsregionen genomsnitt. Andelen högre tjänstemän är som regel ungefär en i med och inkomster-

tredjedel jämförelse regiongenomsnittet

na cirka 20 000 kronor än för

ligger lägre regiongenomsnittet.

Vi finner också att är extremt omflyttningen hög.

Som vi ser minst attraktiva områuppvisar Göteborgsregionen den en samtidi av ett antal tecken re-

överrepresentation på

hush ll. surssvaga

Dessa variabler alla indikatorer som vi vet u

utgör fångar p

centrala element i välfärden och som vi ocksåvet är h rt ganska relaterade till andra centrala livsvärden.

Som en illustration till detta kan atti de bostadsområ-

åpekas

den som redovisats ovan bör det en och öreligga överdödlighet resultat från andra studier som

översjuklighet enligt påvisat

starka ekologiska samband mellan ett områdes socioekonomiska situation och en rad ohälsoförhållanden.

Här kan dock redovisas ohälsoförhållanden som vi har

några

direkta data för.

Ser vi t ex till ersatta ar 1987 finner vi det i sjukpenningda att Göteborgs kommun var 29,2, i 42,7, I och Bergsjön Hjällbo 40,0 i Biskopsgården 39,3.

Valdeltagandet i minst attraktiva ornrå- Göteborgsregionens den är än och väsentligt lägre genomsnittet uppvisar en snabbare i .

nedgång genomsnitt.

Tabell: i kommuns minst Valdeltagandet Göteborgs attraktiva bostadsområden. Kommunvalet 1982, 1985 och 1988

Kommunvalen Valdeltaganden

1982 1985 1988

Skattegården

V 74 Bergsjön 69 68 Hammarkullen 74 71 69

N Bisko sgården 77 70 62

Greveg rden 86,9 85,0 81,2

3.6 i minst attraktiva Utvecklingen Göteborgsregionens områden

Den vi av i

beskrivning givit befolkningssammansättningen

Göteborgsregionens minst attraktiva bostadsområden kan kompletteras att se hur

genom på befolkningssammansätt-

ningen förändrats under 1980 till 1985. I tabellen

perioden på

sidan 77 redovisas denna utveckling.

Av tabellen inne i

framgår att merparten av områdena är

negativa spiraler i den att meningen överrepresentationen av

hushåll har accentuerats under 1980 till resurssvaga perioden 1985. Detta trots att insatser i flera av ornråbetydande gjorts dena för att höja dessas attraktivitet.

vad avser andelen sökande till 3-4-åriga teoretis-

Utvecklingen

ka i visar trots detta en positiv ututbildningar gymnasieskolan Det är en allt större andel som söker dessa utbildningveckling. men andelarna är fortfarande än i Göteborgsregioar, lägre nens övriga bostadsområden.

har 1980 till 1985 inneburit att Sammantaget utvecklingen dessa bostadsområdens attraktivitet ytterligare har försämrats och att andelen resurssvaga hushåll är mera överrepresenterade än tidigare.

3.7 minst attraktiva bostadsområden Stockholmsregionens

Vi har i avsnitt visat att det föreligger mycket höga tidigare samband mellan andelen socialhjälpstagare, utlandsfödda, andelen med i olika

låginkomsttagare, långa sjukskrivningar

bostadsområden. Vi kunde också se hur dessa variabler var starkt relaterade till andelen av bostäderna i området ganska som byggdes under miljonprogrammet.

Korrelationsmatrisens utseende visar alltså att det finns ett antal bostadsområden i Stockholmsregionen som samtidigt har en andel en stor andel utlandsfödhög socialhjäl stagare,

långtidssjukslErivningar

andel och

da, hög genomgående gans-

ka inkomster. Och ett antal bostadsområden där dessa för-

låga

hållanden är de direkt omvända. samtidigt

De bostadsområden som utmärks av en Överrepresentation av hushåll tenderar att ha en stor andel av bostäderna resurssvaga under och att i stor utsträckbyggda miljonprogrammets dagar ning förvaltas av allmännyttiga bostadsföretag.

För att förenkla vi att helt enkelt redoframställningen väljer visa de bostadsområden i som 1980 hade Stockholmregionen en minst dubbelt så andel socialhjälpstagare som regionen hög i enomsnitt. Andelen är nämligen den socialhjälpstagare ef ektivaste prediktorn till de boendes egna bedömningar av sitt bostadsområde.

Tabell: minst attraktiva

Stockholmsregionens bostadsom-

råden

Social- Utlands- Proc av Ersatta sjukbidrag” födda förvärvs- dagar per Proc av be- arbetande försäkrad folkningen . Högre tjänstemän

1980 1987 1980 1985 1980 1985 1981 1986

Västerhaninge NV 12 14 10 10 10 10 22 27

Hallunda/ Norsborg 11 12 25 30 9 11 25 32

1) Endast kyrkobokförda

Med detta kriterium kan vi identifiera 21 bostadsområden i

Stockholmsregionen. Här bor ungefär 160 000 människor.

är dessa områden i regionen och Geografiskt ganska utspridda återfinns i tio olika kommuner. Detta kontrasterar kraftigt mot situationen i både Götebor s- och där de Malmöregionen minst attraktiva bostadsomradena är mera kongeografiskt centrerade och i återfinns inom centralkomhög utsträckning munerna.

Dessa 21 bostadsområden utmärks alltså av att de alla 1980 hade en minst dubbelt så andel socialhjälpstagare som hög i andelen utlandsfödda är i cirka 30 regionen stort, genomsnitt andelen är i cirka 28 procent, låginkomsttagare genomsnitt

är i och andelen långa

procent, betygen genomsnitt lägre är i mer än 50 högre än sjukskrivningar genomsnitt procent

länsgenomsnittet (åldersstandardiserat).

Dessutom utmärks områdena av en extremt hög omflyttning som i till cirka 50 Dessa omflytt-

genomsnitt uppgår procent.

innebär ändå att kanske hälften av de ningssiffror omkring boende bott i området i minst tio år. Detta är åtminstone det resultat vi fått i antal Dessa

ett frågeundersökningar. frågeun-

indikerar också att skulle dersökningar omflyttningsfrekvenserna kunna vara avsevärt om de boende kunnat få en mycket lägre

storlek inom området. Men storlekarna på

lägenhet ipassande lägenheterna är kraftigt dominerade av trerumslägenheter.

Alla är och alla miljonprogramsom-

milfjonprogramsområden

råden åter inns här. På motsvarande sätt domineras alla områden av allmännyttan.

Bilden som framträder ovan kan kompletteras genom att referera en studie som orts som de ekologiska sambelyser banden mellan socioekonomiska ställning och befolkningens ett antal ohälsomått inom olika områden.

Resultaten från denna studie visar två förhållanden som är

på

relevanta här.

det visades där att olika mått ohälsa som ornfat-

För första på

tade vårdkonsumtion och samvarie-

dödlighet, sjukskrivningar

rade Det vill i de områden där dödligheten

högst påtagligt. säga

och de

var hög var samtidigt sjukvårdskonsumtionen hög långa

tabell sida

sjukskrivningarna många. (Se på 84.)

För det andra kunde i denna studie visas att ett mycket begränsat antal indikatorer den socioekonomiska hos be-

på statusen

folkningen i ett område effektiva prediktorer utgjorde mycket till befolkningens hälsa i området.

Studien så att 116 vårdcentraler gjordes Stockholmsregionens utgjorde de statistiska enheterna. I tabellen på följande sida re-

dovisas de 20 up tagningsområden som hade den högsta frek-

vensen I tabellen

långa sju skrivningar (åldersstandardiserat).

visas med ett de relativa överriskerna för de plustecken övriga ohälsmåtten. Bland de områden som har den sämsta registrerade sjukligheten återfinner vi majoriteten av Stockholmsregionens minst attraktiva områden. I tabellen återfinner vi 12 av regionens 21 minst attraktiva områden.

De relativa riskerna är i samtliga fall ålders- och könsstandardiserade.

Tabell: Förhållandet mellan de olika beroende variablerna inom 20 VC-områden med

högst sjukfrånvaro (mer

än 30 dagar/ efter relativa risker

år). Rangordnade

+ = RR över 1 (RR).

Sjukfall F-pens V-dag a Psyk diag Tidig död

m k m k m k m k m k

+ + + + + + + + + 0.88 Skogås

Utvecklingen Stockholmsregionens

bostadsområden

i minst attraktiva bostads-

Utvecklingen Stockholmsregionens

områden under första hälften av 1980-talet kan indikeras

att vi koncentrationen av 1980

genom jämför lågresurshushåll

och 1985 och ställer dessa siffror i relation till i

utvecklingen

hela länet.

Vi finner då att en stor del av områdena inne mycket tycks vara

i iden negativa spiraler meningen att koncentrationen av lågre-

surshushåll ökar.

I tabellen sid 81 redovisas koncentrationen på av

socialhjälps-

1980 och 1987, 1981 och ande sjukskrivningar 1986, en

tagare ut andsfödda 1979 och 1987.

Sammantaget kan konstateras att i nästan alla områden ökar

andelen snabbare socialhjälpstagare än genomsnittligt och

antalet och i sjukfrånvarodagar många områden ökar andelen

utrikesfödda. Vi vet också att alla ökat sin andel låginkomstta-

gare, nästan alla har 1986 en större andel förtidspensionärer

och i de flesta områdena har också de långa sjukskrivningarna

ökat.

Det är att hitta område omöjligt något som entydigt har fått en

mera resursstark befolkning.

Nu är inte detta det naturligtvis ända kriteriet på ett områdes

attraktivitet, men det är de bästa vi har då jämförelser över

tiden skall göras.

Det dock studier pågår där man s stematiskt tagit reda å folks

bedömningar av sitt bostadsomr de innan man satt ig ng med

ett och förnyelsearbete där avsikten är att återkomma med

samma vid frågor en senare tidpunkt.

I raktiskt taget alla de områden vi identifierat pågår idag mer

e ler mindre ambitiösa och med förnyelsearbeten mycket olika

förtecken. Effekterna är det för att uttala

idag tidigt sig om. (Se

bilaga 1.)

4.1 Dödlighet

är den mest ofärdsindikatorn. Det är Dödlighet övergripande

också ett robust och väldefinierat mått på människors ohälsa,

det att i stor-

som gör möjligt jämföra dödlighetsutvecklingen

med i resten av landet. Alla jämstadsregionerna utvecklingen förelser med åldersstandardiserade data. görs

i har ned

Männens dödsrisker storstadsregionerna gått kraftigt

under 1970- och 1980-talen och har närmat sig riksgenomsnittet.

Männen i Stockholms län hade under femårsperioden 1979- 1983 en dödsrisk med 8 Aven bland männen förhöjd procent. i Stockholms kommun har relativt riket reduöverdödligheten cerats avsevärt och var under perioden 1979-1983 13 högst procent.

kommun har männen en relativt I Göteborgs överdödlighet riket med I resten av ionen har män- 9 procent. Göteborgsre nens relativt riket minskat n är idag överdödlighet got och cirka 5 under

procent riksgenomsnittet.

I Malmö kommun har under det senaste decenutvecklingen niet varit som i resten av landet och överdödligheten ungefär

bland män är idag 9 procent över riksgenomsnittet.

i resten av en under- För männen Malmöregionen rapporteras relativt riket och har varit under

dödlighet utvecklingen positiv

det senaste decenniet.

Den allmänna slutsatsen blir att den åldersstandardiserade bland männen i storstadsregionerna ligger över dödligheten och att centralriksgenomsnittet respektive storstadsregions kommun en ännu större bland mänuppvisar överdödlighet nen.

kvinnor att dessas dödlighet För storstadsregionernas gäller och detta även för kvinnor-

ligger nära riksgenomsnittet gäller

i storstäderna. Det finns snarast en tendens till en viss na bland storstadskvinnorna. underdödlighet

Även andra ohälsoindikatorer små

generella tyder på ganska

skillnader i dödlighet mellan befolkningeni storstadsregionerna och övriga riket.

De relativt små skillnaderna i mellan dödlighet storstadsregionerna och övriga riket skulle kunna bero in

på att flyttningarna

och ut från är selektiva med till storstadsregionerna hänsyn befolkningens hälsa.

En grov fingervisning om detta kan vi få genom att jämföra dödlighetstalen bland de som dött i bland Stockholmsregionen sådana som är födda där och bland sådana som är inflyttade från resten av landet.

En sådan visar att 1983-1987 jämförelse dödligheten är större, både för män och kvinnor, bland de som är födda inom länet. Skillnaderna är inte stora, men s stematiska över olika ålders- Det förefaller med an ra ord inte vara så att grupper. inflyttningen till är selektiv i den Stockholmsregionen meningen att den negativt Det finns

påverkar dödligheten där. snarare en

motsatt tendens, även om den är svag.

Aven om flera ohälsoindikatorer

generella pekar på ganska

små skillnader i befolkningens hälsa när vi storstadsrejämför gionerna och resten av landet, så finns det en klar överdödlighet i i vissa enskilda Den storstadsregionerna diagnosgrupper. största i eller med överdödligheten gäller tumörsjukdomar, alkoholrelaterade sjukdomar, och i mindre grad självmord, olyckor och andningsorganens sjukdomar.

Utvecklingen under senare år har varit i flera av

ganska ljus dessa diagnosgrupper.

Här har som hälso-

dödlighetstalen presenterats pekar på att

tillståndet hos i förbättrats befolkningen storstadsregionerna under det senaste decenniet.

Den för folkhälsan och intressanta frå an är sjukvårdsbehovet

om denna med sjunkande dödlighet och ökanâe me-

utveckling

dellivslängd leder till att omfattar allt fler mänbefolkningen niskor med kroniska sjukdomar och eller om den handikapp minskade dödligheten är ett för minskade uttryck sjukdomsrisker.

Oss finns inget entydigt svar på frågan.

veterligen

4.2 En förändrad och konsekvenser för hälyrkesstruktur san

Den socioekonomiska strukturen förändras i storstadsregiooch vi vet att är fördelade nerna många sjukdomar ojämt mellan socioekonomiska och vi kan därför förvänta grupper vissa i Att oss förändringar ohälsopanoramat framgent. göra mera bestämda uttalanden om i dessa förändnågra styrkan är inte möjligt. ringar

avsnitt har visats hur tillväxer i I föregående kunskapsyrkena allt tillbaka.

andel och hur framför varuhanteringsyrkena går

Särskilt uttalad är denna tendens i storstadsregionerna.

I det visas hur kunskapsyrkena, informationsyrkena, följande och är relaterade till ett serviceyrkena varuhanteringsyrkena antal mått ohälsa och Det vill en litet mer

på sjuklighet. säga

konkret bild mellan en och hälso-

av samgången persons yrke

status än vad som visats i tidigare avsnitt.

De olika olika mönster, men det är figurerna uppvisar något likheterna som dominerar.

Om vi tar de 20 som har den mesta ur varje figur yrken finner vi att 14 konsekvent dyker sjukligheten registrerad yrken tillhör alla varuhanteringsyrkena. upp och de

Bland de med minst återfinner 20 yrken sjuklighet

registrerad

vi alla och flera informationsyrken. Inget yrke

kunskapsyrkena

tillhörande finns med bland annat dessa varuhanteringsyrkena 20 yrken.

Aven vi således finner skillnader mellan olika

om systematiska och upplevda

yrkesgruppers registrerade sjuklighet påfrest-

är det inte att hävda att dessa skillnader ningar iyrket rimligt helt och hållet skulle bero även

på arbetsmiljöförhållanden,

vissa författare så och felaktiga slutsat-

om dragit långtgående

ser.

Yrke och dödsfall 1976-1980. __ Yrke och sjukhusvárdade 1976. MÄN. Åldersstandardiserade dödstal för MAN Aldersvágda och indexerade frekvenser. iödda 1911-1930 (antal per 100 000) 1C0=genomsnittet1ör yrkesverksamma män.

Dödstal500 ›100o _ 1500 100 i 6_0 840 12_o

Yrke och fönidspensionerade 1971-1976 Yrke och långvariga sjukdomar bland MÄN, Andel MÄN födda 1911-1955. Åldersvägda och indexerade frekvenser Åldersvägda tal. 100=genomsnitt för samtliga intervjuade

lndex. S0 eg 100_ ai--á-

Yrken varuhantering_ service Kåt a i information :I kunskap [:]

Som en allmän slutsats kan vi att de förändringmöjligtvis säga i som vi kunnat verkar i ar yrkesstrukturen iakttaga riktning mot att vi kommer att få se allt större psykosociala framgent och allt mindre sjuklighet som är relaterad arbetsrniljöproblem till de arbetsmiljöer som utmärker varuhanteringsyrkena.

i denna är dock svår att uttala sig om. Styrkan utveckling

4.3 En förändrad yrkesstruktur ger nya arbetsmiljöproblem

Det är med av hur de demografiska förändvanligt analyser i hälsan och

ringarna en befolkning påverkar sjukvårdsbeho-

hur vi ge bild vet. Här försöker en av förändringarna av yrkesstrukturer i kan tänkas frekven-

storstadsregionema påverka

sen av olika som kan leda till sjukdom och arbetsmiljöproblem vårdbehov.

4.4 Fysisk arbetsmiljö och ohälsa

I ett första ser vi den och individer-

steg på fysiska arbetsmiljön

nas självskattade hälsoproblem.

Som sammanfattande indikator besvär använder vi

på fysiska

andelen som ont i nedre delen av ryggen, var eller uppvisar varannan Denna indikator har i andra studier visat sig dag. vara effektiv”.

Sambanden mellan och andelen som var eller yrkesstrukturen har i nedre delen av visar det

ryggen

varannan ont att dag främst är inom varuhanteringsyrkena som sysselsatta

denna typ av problem. I den nedre delen av figuren åte uppger mis

och även en del

kunskapsyrkena informationshanteringsyrken.

Mönstret överensstämmer i stora med det mönster som drag framträder då vi relaterar de olika till ett antal mera yrkena generella ohälsomått.

Detta mått samvarierar starkt med förekomst av arbete i 1) vridna ar-

ställningar, kroppsvibrationer, framåtböjda

och skrymmande lyft betsställningar

och fysiska

Yrke påfrestningar.

Ont I nedre delen av ryggen, var eller varannan dag.

i Yrken varuhamerung _ se rvnc e e;.;\.::.;:s:\-=›:;:::; information |:] kunskap [i]

4.5 Psykisk arbetsmiljö

I ett försök att de

översiktligt belysa psykiska påfrestningar som

arbetet kan ge t1ll använder v1 här en sannnanfattande upphov

indikator som avser andelen som har svårt att sova personer

på grund av arbetet. Denna indikator har i

övergripande

andra studier visat vara effektiv”. sig

I sida visas andelen

figuren på följande att personer som har svårigheter att sova på grund av arbetet främst är personer som

arbetar i kunskapsyrken och i Vi återfinner

informationsyrken.

1) Detta mått samvarierar med måste ofta arbeta kraftigt

över alternativt ta hem arbete (var och varannan dag),

svåra arbetsu det så svåra pgifter (för mesta att nästan

omöjli aatt utsatt för kritik och ara), (var varannan dag

utsatt ör kritik eller nedlåtande omdömen.)

Yrke och psykiska påfrestningar. Har svårt att sova p g a arbetet någon gång per vecka.

Yrken varuhantenng - SSNICQ my... ;m mlormanon z kWSkEP E

inte bland de som frek-

något varuhanteringsyrke någorlunda vent att de har svårt att sova av påfrestningar uppger på grund

i arbetet.

En allmän slutsats är att de förändringar iyrkesstrukturen som vi kunnat verkar i riktning mot att vi framgent kommer iakttaga

att få se allt större och allt

psykosociala arbetsmiföproblem mindre som är relaterad till de ar etsrr1iljöer som ut-

sjuklighet

märker varuhanterin Fortfarande kommer dock de

syrkena.

stora ar att vara i där

psykosociala etsmiljöproblemen yrken

de är utsatta för stora och

sysselsatta samtidigt prestationskrav

litet beslutsutrymme.

Bilaga 1

Pågående fdmyelsearbete i storstadsregionernas minst attraktiva bostadsområden

Malmöregionen”

Nedan redovisas kortfattat det som år i

förändringsarbete på

flera av Malmöregionens minst attraktiva bostadsomr den såsom de definierats i

föregående avsnitt.

I de flesta områdena har under de senaste åren mer eller mindre I två områden

långtgående upprustningar genomförts.

har den 1 sin helhet fysiska miljön förnyats. Upprustningar av utemiljön och gemensamma utrymmen samt betydande underhållsinsatser har i nästan alla områden. gjorts

I Kroksbäck inleddes en 1979 och avslutades ombyggnation 1985. Genom och till andra sammanslagningar förändringar verksamheter har cirka 10 procent av lä enheterna försvunnit. Praktiskt taget hela arbetet inriktades de rent p fysiska aspek- terna hus, och Mindre

gator, gårdar park. än 1 procent av om-

byggnadssumman avsattes till socialt arbete bland hyresgästerna. Forskare från KTH har funnit att det i området har skett en förbättrad atmosfär som åtminstone det en del beror att

på

personer med sociala måste lämna området i grova problem samband med Deras slutsats de ombyggnaden. är att problem som de boende bedömde som mest na inte lösts, dvs de angelä sociala Forskarna från i

problemen. KTH rågasätter effektivi-

teten i projektet.

I Törnrosen byggdes alla husen om. Det första huset var ombyggt 1985 och det sista för närvarande. Cirka färdigställs 10 av lägenheterna har till servicelokaler

procent omvandlats

eller försvunnit vid Aven här har sammanslagningar. praktiskt taget hela arbetet inriktats att hus och till

på lyfta yttermiljö

attraktiv och

nybyggnadsstandard. Lägenhetsbråk misskötsel

beivras konsekvent och inte

förvaltningen uppges vara dyrare

än i andra jämförbara områden.

1) Detta avsnitt helt information från

bygger på SSK

I startade 1982 och Gullviksborg förnyelsearbetet omkring innebär en större de boendes medinflytande. De satsning på flesta av den är nu genomförd och förändringar fysiska miljön

inriktnin en av det sociala förnyelsearbetet tar sikte på att mo-

bilisera e boende och forskningscirklar. genom kunskaps-

b des redan 1950-talet. En total förnyelse av

Persborg på

området r och under åren 1986-1988 by des cirka en p g tredjedel av husen om. Resterande ombyggnad öljer i etapper.

I har under åren startats för att

Örtagården många projekt

förbättra och den sociala En stor uthyrningssituationen miljön. åren 1980 av i

satsning gjordes kring på förnyelse gårdarna

samband med de boende. En inriktad hela

stadsdelsöversyn på

har medfört av och övriga

Rosengård ombyggnader gator

allmänna ytor, kompletteringar av serviceutbudet etc. För närvarande hus och successivt. Ett till-

upprustas gårdar nytt

skott är Boservice etablerat att ett höghus

Ortagård” genom

försetts med restauran rn m. Här kan reception, , samlingsrum ett serviceteam hjälpa till med olika typer av problem.

I Ostra har skett en viss av utemil-

Bellevuegården upprustning

och gemensamma samt fasader. Lägenhetssamjön utrymmen har förändrats att minska antalet enrumsmansättning genom › lägenheter.

I en successiv med start 1989. Lindängen planeras ombyggnad

I som har startats

Augustenborg, byggdes på 1950-talet, nyligen

en av kök etc. Här dock upprustning balkonger, görs inga genomgripande ombyggnader.

I Holma finns ett vilket bygger att

programförslag, på principen

området efter hand. Samma finns för förnya program Lindängen och Augustenborg.

I Herrgården en ombyggnad. planerar fastighetsägarna

I har en startats som tar sin i

Svenshög förnyelse utgångspunkt

de boendes önskemål. av ett allaktivitetshus mitt i Byggandet

området pågår.

I Korsbacka har av men upprustning utemiljön skett, inga genomgripande av husen. En lokal verksamhet i ombyggnader en beskrivs för att stimulera lägenhet idag gemensamma aktiviteter och bearbeta störande hyresgäster.

I Fagerängen sker en och hälften husen etappvis ombyggnad av är färdiga. Boendeservicelokal liksom förplaneras ytterligare bättringar i den yttre miljön.

Göteborgsregionen”

I och har i infrastrukturen Angered Bergsjön förändringar genomförts under 1980-talet, bland annat

högstadieskola, och bibliotek i Gårdsten 1982 sporthall

- Angereds centrum 1984

gymnasium inklusive sporthall och bibliotek i Angereds C 1984

- Folkets Hus i Hammarkullen 1986

- i förbättringar vägnät och kollektivtrafik

miljöförbättringar i bostadsområdena främst kring torgen

koloniområde, teatergrupper, fotbollsplaner rn m.

De extra resurserna till skolan, och fritidsseksocialtjänsten torn har varit stora. Den kommersiella servicen i området har dock försämrats.

I såldes södra delen området till Lövgärdet av privat hyresvärd efter 1985.

1) Detta avsnitt helt information från

bygger på stadsbygg-

nadskontoret i Göteborg

I Gårdsten HSB 1980 cirka 25 av lägenheterna köpte procent av privata byggföretag.

Hammarkullen av Formator som en total köptes genomförde ombyggnad som avslutades 1985.

I Hjällbo har en av 1984 och fjärdedel lägenheterna upprustas en är under ytterligare fjärdedel ombyggnad.

I Eriksbo radikal

ågår en ombyggnad. Familjebostäder tog

1985 över från Göteborgshem. örvaltningen

I västra Bergsjön försåldes cirka 20 procent av lägenheterna från Poseidon till HSB och Riksbyggen.

I östra Bergsjön har cirka 20 procent av lägenheterna försvuntill radhus eller nit genom omvandling till lokaler, omvandling demontering som fortfarande

pågår.

I norra har vissa mindre ombyggnader gjorts Biskopsgården och viss För delar av området diskuteras nu miljöupprustning. rivning och nybyggnad.

I har en omfattande nyligen

Skattegården ombyggnad påbör-

Planer finns att med fler

jats. på komplettera lägenheter.

Stockholmsregionen

Nedan ett kort avsnitt om det förnyelsearbete som pågår

följer i minst attraktiva bostadsområden. Den Stockholmsregionens mest omfattande sker i och i Saltombyggnaden Brandbergen och Ronna får en

skog. Granängsringen, Grantorp något

I ett av områdena har man inriktat

måttligare fysisk förändring.

socialt - I och Norr-

pä förändringsarbete Fittja. Norsborg

sig finns inga beslut om omfattningen av de fysiska

rdsvägen

g Örändrmgarna.

För närvarande i 14 av Stockholmsre-

pågår förändringsarbete

gionens minst attraktiva bostadsområden.

I anses större behövas, utan det Fittja inga fysiska förändringar

förändringsarbete som inleddes hösten 1986 till syftar att förbättra den sociala trivseln och miljön, tryggheten, gemen- Bland märks lokal

skapen. åtgärderna kontaktkommittéer, fastighetsförvaltning, kvartersvärdar, servicestuga, kvarboen-

derabatter.

I Norsborg är ambitionen att enom om- och tillbyggnad skapa

ett mer varierat bostadsområde. En begränsad ombyggnads-

projektering av två fastigheter med detta

pågår. Syftet pilot-

projekt är att få till en ekonomisk och teknisk underlag bedömning av genomförbarheten av omdaningen.

Grantorp har fått en för kommunen i allmänhet och nyligen Grantorp i

synnerhet strategiskt placerad pendeltågsstation.

Under åren 1983-1985 ett vilket genomfördes bomiljöprojekt, innebar av

förbättringar utemiljön, gårdshus, lägenhetsförråd

etc.

äldreboende

Kompletteringsbebyggelse, etc pågår.

Ombyggnadsarbetena 1987.

påbörjades

Förutom den en har

fysiska upprustnin bostadsföretaget ge-

nomfört en av Aven decentralisering örvaltningen. kommunen har decentraliserat sin verksamhet.

I Gård de

Vårby örs stora fysiska satsningarna på tvättstugor,

källar örråd och

garage, gårdar.

Lokal under En

bostadsförmedling prövas 1981. kraftigt de-

centraliserad har

fastighetsförvaltning genomförts.

De under

vidtagna åtgärderna utvärderas 1989 av regionplane-

och trafikkontoret.

I är för i Brandbergen strategin förändringsarbetet uppdelad tre I ett första servicenivån i i ett steg. steg höjs förvaltningen, andra steg försöker man förhindra en av den sociala ökning segregationen, minska störningarna och öka kvarboendet. Slutligen genomförs omfattande i både fysiska förändringar den yttre och den inre miljön bland annat med sammanslagningar av mindre lägenheter. Planer finns att ordna ett

på

boende med i ett särskilt hus för

skyddat dygnet-rumt-stöd

människor som inte bedöms ha att klara av ett

förmågan eget

boende.

I har Formator över Man Granängsringen tagit förvaltningen. har ett ornrådeskontor som är i veckan, man

öppet sju dagar

har lovat att fel inom 24 timmar.

åtgärda

förmedlas av Formator under en fyraårsperiod.

Lägenheterna

- Ganska omfattande fysiska förändringar lägen-

hetssammansättningen förändras, källarför råenomförs den åtgärdas, varje

hus får egen tvättstuga etc.

I har hitintills främst skett upprustning av gårdar,

Rinkeby gemensamhetslokaler.

berör cirka 1 300 lägenheter och beräknas Ombyggnaderna under fem år. Man också bland annat:

pågå planerar

bättre skötsel av den yttre miljön översyn av trafiken i områden ungdomsverksamhet lokalsamordning bättre bostadsförvaltning, portvakt fler arbetsplatser etc.

I Tensta bland annat ändrad lägenhetssammansättplaneras och ombyggnad, bättre skötsel av utemiljön, ning, reparation av lekmiljön, fler arbetsplatser, förnya centrum. upprustning

Bland de sociala som märks bland annat förändringar planeras att stärka svenska i skolan, att utveckla bru-

språkets ställning

i alla sociala verksamheter, att tillvarata etniska karinflytandet och seder etc. gruppers kunskaper

i centrala Åkersber a övertogs 1987 av For- Norrgårdsvägen mator. Här ett tillskott om cirka 100 Uteplaneras lägenheter. miljön rustas upp.

sköta efter liknande principer

Formator

avser att förvaltningen som i och Brandbergen. gäller Granängsringen

I Bro centrum skedde

en upprustning av den yttre miljön 1981-

1982. De som nu skall ske i området inte

förändringar är

utan den idén är att de boende

grundläggande själva

fastlagda skall ormulera krav på vad som behöver åtgärdas.

KUNGL. BIBL. -

1989 -10 2 0

STOCKHOLM

Statens

offentliga

utredningar

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning 34. Reformerad företagsbeskattning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- - Motiv och lagförslag. Del 1. minister Olof Palme. C. - Expertrapporter. Del 2. Fi. . Beskattning av fåmansföretag. Fi. 35. Reformerad mervärdeskatt m.m. . integriteten vid statistikproduktion. C. - Motiv. Del 1. . Fasta Öresundsförbindelser. K. - Lagtext och bilagor. Del 2. Fi.

OOOQQVJI-âbålx)

. Samordnad lånsförvaltning. Del l: Förslag. C. 36. Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi. . Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av . Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. utvecklingen. I. . UD:s presstjänst. UD. 38. Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- . Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. Fi. utredningamas betänkanden. Fi. 10.Två nya treåriga linjer. U. 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartlägg- 1 LHushållssparandet - Huvudrapport från Spardelega- ning och bedömning. S. tionens sparundersökning. Fi. 40. Datorisering av tullrutinema - slutrapport. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 41. Samerätt och sameting. Ju. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 42. Det civila försvaret. Del l. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. Fö. rättsfrågor. A. 43. Storstadstrañk 3 - Bilavgifter. K. 15. Storstadstrañk 2 - Bakgrundsmaterial. K. 44. Översyn av vapenlagstiftningen. Ju. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. 45. Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. I. Fi. 46. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. Fö. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 47. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. 19. Regionalpolitikens förutsättningar. A. 48. Energiforskning för framtiden. ME. 20. Tullregisterlag m.m. Fi. 49. Energiforskning för framtiden. Bilagor. ME. 21.Sått värde på miljön - miljöavgifter på svavel och 50. Stiftelser för samverkan. U. klor. ME. 51. Den gravida kvinnan och fostret- två individer. Om 22. Censurlagen - en modemisering av biografförord- fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju. ningen. U. 52. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer 23. Parkeringsköp. Bo. inom energisektorn. ME. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 53. Arbetstid och välfärd. 25. Rapporter till finansieringsutredningen. I. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver- Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A. vakningen. Fi. 54. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade 27.Forskning vid de mindre och medelstora högskolor- ungdomar. S. na. U. 55. Fungerande regioner i samspel. A. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 56. Fiskprisregleringen och fiskeriadministrationen. JO. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning 57. DO och Nämnden mot etnisk diskriminering inför 90-talet. U. - de tre första åren. 30. Professorstillsåttning. En översyn av proceduren vid 58. Undantagandepensionäremas ekonomi. S. tillsättning av professorstjänster. U. 59. Nominering av redovisningskonsulter. C. 31. Statens mät- och provstyrelse. I. 60. Huvudbetänkande från 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. altemativmedicinkommittén. S. 33. Reformerad inkomstbeskattning 61.Hälsohem. S. - Skatterefonnens huvudlinjer. Del l. 62. Alternativa terapier i Sverige. S. - Inkomst av kapital. Del 2. 63. Värdering av altemativmedicinska teknologier. S. - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. 64. Kommunalbot. C. - Bilagor, expertrapponer. Del 4. Fi. 65. Staten i geograñn. A.

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

66. Begreppet krigsmateriel. UD. 67.Levnadsvillkori storstadsregioner. SB. 68.St0rstadens partier och valdeltagande 1948-1988. SB. 69.Sl0rsLadsregi0ncr i förändring. SB. 70. Slorstädemas arbetsmarknad. SB.

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

Hushâllsparandet - Huvudrapport från Spardelega- Levnadsvillkor i storstadsregioncr. [67] tionens sparundersökning. [1 l] Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. [68] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16] Storstadsregioner i förändring. [69] Tullregisterlag m.m. [20] Storstädernas arbetsmarknad. [70] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. [26]

Justitiedepartementet Reformerad inkomstbeskattning

Sarnerätt och sameting. [41] - Skattereformens huvudlinjer. Del l. [33]

Översyn av vapenlagstiftrtingen. [44] - Inkomst av kapital. Del 2. [33]

Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3.

[33] fosterdiagnostik. Om sena aborter. [51] - Bilagor, expertrapporter. Del 4. [33]

Reformerad företagsbeskattning

Utrikesdepartementet - Motiv och lagförslag. Del l. [34]

- UD:s presstjänst. [8] Expertrapponer. Del 2. [34]

Reformerad mervärdeskatt m.m. Begreppet krigsmateriel. [66] - Motiv. Del l. [35]

- Lagtext och bilagor. Del 2. [35]

Försvarsdepartementet

Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. [36] Risker och skydd för befolkningen. [17] Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- Det civila försvaret Del l. [42] utredningamas betänkanden. [38]

Det civila försvaret. Del 2. Förfatmingstext. [42] Datorisering av tullmtinema - slutrapport. [40]

Arméns utveckling och försvarets planeringssystem.

[46]

Utbildningsdepartementet Socialdepartementet Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7]

Tvâ nya treåriga linjer. [10] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning och bedömning. [39] Censurlagen - en modernisering av biografförordningert. [22] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. [27] ungdomar. [54] Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Undantagandepensionäremas ekonomi. [58] l-luvudbetänkande från alternativmedicinkommittén. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför

90-talet. [29] [60] Hälsohem. [61] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid

tillsättning av professorstiänst_ [30] Alternativa terapier i Sverige. [62] Stiftelser för samverkan. [50] Värdering av altemativmedicinska teknologier. [63]

Jordbruksdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Fiskprisregleringen och liskeriadministrationen. [S6] Fasta Öresundsförbindelser. [4]

Storstadstrañk 2 - Bakgrundsmaterial. [15]

Arbetsmarknadsdepartementet

Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. [43] Den regionala problembilden. [12]

Mangfaltlwqtenfald- Del 1.113] .

V ff: g Martgrçrçtmpt enfald. Del 2. Lagstifuting och

Finansdepartementet f,

_iätwñágÖHTYM i

Beskattning av fåmansföretag. [2] TM h; i

Särskild inkomstskatt för utländska artister mjll .

f [9]§_ y

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Regionalpolitikens förutsättningar. [19] Arbetstid och välfärd. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Fungerande regioner i samspel. [55] DO och Nämnden mot emisk diskriminering - de tre första aren. [57] Staten i geograñn. [65]

Industridepartementet

Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till ñnansieringsutredningen. [25] Statens mät- och provstyrelse. [31] Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37] Standardiseringens roll iEFTA/EG - samarbetet. [45]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [1] integriteten vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvaltning. Del l: Förslag. [5] Samordnad länsförvalming. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - Sakerhetspolisens arbetsmetoder. [18] Nominering av redovisningskonsulter. [59] Kommunalbot. [64]

Bostadsdepartementet

Parkeringsköp. [23]

Miljö- och energidepartementet

Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. [21] Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] Energiforskning för framtiden. [48] Energiforskning för framtiden. Bilagor. [49] Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer inom energisektorn. [52]

KUNGL. BlBL. - -

10 2 0

1989 STOCKHOLM

:Juan-- --- --