Fungerande regioner i samspel : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

»r UNGERANDE REGIONER I SAMSPEL slutbetänkande av 1987 års regionalpolitiska kommitté

Süllüä

E: ...apa

Kb

Statens offentliga utredningar

ww 1989:55

?få Arbetsmarknadsdepartementet

Fungerande regioner

i

samspel

slutbetänkande av års

1__987 regionalpolitiska kommitté

Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren

1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38- l2078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa

sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor

SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/7 63 23 20 Telefontid 81° - 12°° (externt och internt) 08/763 10 05 12°° - l6°° (endast internt)

Graphic Systems, Göteborg 1989 ISBN 91-38-10379-6

ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 11 november 1987 chefen för industridepartementet att tillkalla en kommitté med högst åtta ledamöter och sekreterare och annat biträde åt komjämte sakkunniga, experter mittén att utreda inriktning m.m. regionalpolitikens Med stöd av detta förordnades den 23 november bemyndigande 1987 som ordförande f. Bertil Zachrisson och som generaldirektören ledamöter Godin, f. Sven riksdagsledamot Sigge riksdagsledamoten Henriksson, Anders G Börje riksdagsledamot Högmark, riksdagsledamot Hörnlund, Yvonne Lars

riksdagsledamot Sandberg-Fries, riksdagsledamot

Ulander samt Monica Ohman. riksdagsledamot Som i kommittén förordnades den 23 november 1987 sakkunniga departementsråd Göran ut- Aldskogius, arbetsmarknadsdepartementet, redare Anders Bäckström, Kristina LO, utredningssekreterare Persson, direktör Jobin, Sveriges industriförbund, departement- TCO, Bengt sekreterare Gunnar finansdepartementet, byråchef Björn Holmgren, Näsvall, Statens industriverk, Olof Eriksson, direktör Eva professor Bergqvist Deurell, Småföretagens Riksorganisation, avdelningschef Olof Eliason, och sekreterare Lise-Lott Reiter, Svenska Landstingsförbundet kommunförbundet och från 1 april 1988 direktör Olof Nilsson, LRF. Fr.o.m den 1 oktober 1988 förordnades direktör Per-Anders Westhed som sedan Eva Deurell sakkunnig Bergkvist på egen begäran blivit befriad från Fr.o.m. den 11 november 1988 utredningsuppdraget. förordnades sekreterare Johan Carlström som sedan Lise-Lott sakkunnig Reiter på egen begäran blivit befriad från utredningsuppdraget. Departementsrådet Jan Landahl förordnades som sakkunnig den 1 september 1988 sedan Gunnar Holmgren blivit befriad från utred-

på egen begäran

ningsuppdraget.

Som i kommittén förordnades den 23 november 1987 experter Stefan Back, Åke

departementssekreterare departementsråd Dahlberg,

Arne Eriksson Ulf Henricsson,

forskningssekreterare departementsråd

kansliråd Rolf Lindell, von Schantz, planeringschef

departementsråd Dag

Christer Wretborn och den 14 mars 1989 Per-Ove

departementsråd

Kanslichef Jan-Evert Nilsson förordnades som den 1 Engelbrecht. expert 1988 sedan Arne Eriksson befriats från sitt expertapril på egen begäran uppdrag. Till sekreterare förordnades fr.o.m den 1 januari 1988 forsk- Arne Eriksson. Till biträdande sekreterare förordnades ningssekreterare den 1 februari 1988 Lennart och bitr.sekreterafr.o.m sakkunnig Almqvist re Anna-Lena Ericsson samt fr.o.m den 1 april 1988 avdelningsdirektör Bladh. Agneta Kommittén vid sitt första sammanträde namnet 1987 års antog kommitté (REK87). regionalpolitiska har överlämnat skrivelser till kommittén: Regeringen följande den 14 mars 1988 LO-distrikten i Värmland och Stockholm om företagsfonder för i Jämtlands län, om regioregional utjämning, Landshövdingen nalt baserat på vattenkraftens avkastning, Gunnar utvecklingskapital om till som regionalpolitiskt instru- Johansson förslag investeringsfonder samt om till Skellefteå kommun om nedment avsättning företagskonto, om Hotell- och sättning företagens socialavgifter, Sveriges Restaurangom samarförbund om nedsättning socialavgifter, Verkstadsföreningens i Jämtlands län om befrielse från den 21 betsgrupp arbetsgivaravgifter; mars 1988 skrivelse från socialdemokraterna i Norrbotten angående framtid i Norrbotten i den del som avser om del av vinsterna i begäran den 17 1988 hemställan från Bräcke kommun utbyggd vattenkraft; april om att kommunen utses till försöksområde för nya regionalpolitiska den 29 1988 skrivelse från Kiruna kommun angående ändring medel; juni av för av den 7 juli 1988 skrivelse från reglerna nedsättning socialavgifter; om att av i

glesbygdsdelegationen ang. förslag kvittningsrätt egenavgifter

införs samt skrivelse från Knut Nilsson Stockholms glesbygd landstingsråd läns med att arbetsgivaravgiften slopas för skärgårdens landsting, begäran öar som saknar fast landförbindelse; den 8 1988 del-

småföretag på juli

i en den 14 juli

(Ds

I 1987:6) Geografin politiken, kartläggning); rapporten 1988 från med direktiv angående beaktande av EG- Utrikesdepartementet i den 14 september 1988 riksdagsaspekter utredningsverksamheten; skrivelse om insatser i den 19 oktober 1988

1987/88:326 skärgården;

skrivelse från Nationella Folkrörelsekommittén med sammanställning av den 6 november 1988 den 21 s.k. budkavlar; riksdagsskrivelse 1986/87:274; december 1988 Statskontorets rapport om länsstyrelsernas projektverksamhet och dess effekter och remissyttrandena på regional utveckling över den 29 december 1988 skrivelser från Småföretagens denna; och Kiruna kommun om förändring

Riksorganisation, Lappmarksdistriktet

av den 24 februari 1989 delrapport från statens regionalpolitiken;

industriverk och för teknisk vid vissa styrelsen utveckling om verksamheten teknikcentra; den 14 mars 1989 Statens industriverks Effekter av rapport sänkta i Norrbotten och inkomna arbetsgivaravgifter remissyttranden; den 12 1989 av till viss april utvärdering statligt stöd datakommunikation; den 17 1989 skrivelser om april förändring av regionalpolitiken; den 28 april 1989 skrivelse från Lars Lindström i ang godstrafik på järnväg Norrlands inland; den 18 1989 inom Effekter maj delrapport projektet av lokaliseringsstödets könskvoteringsregel för berörda kvinnor, företag och lokala Variation arbetsmarknader, m.m. samt rapporten och förnyelse inom - en av regionalpolitiken utvärdering länsstyrelsernas projektmedel. Till kommittén har därutöver inkommit skrivelser från enskilda, kommuner, länsstyrelser och den organisationer enligt följande: 15 februari 1988 skrivelse i den 17 februari ang sysselsättningen Särna; 1988 från socialdemokraterna i framställning Jämtlands län ang. regionalpolitik och den

stödområdesindelning; 16 mars 1988 från Småföretagens

riksorganisation angående och den

småföretagen bolagsskatten; 31 mars

1988 från TCO: Satsa och i på högskolan vuxenutbildning norra Sverige, Tjänstemännen och Det behövs -TCOs

näringslivsutvecklingen. något nytt,

förslag till för norra den regionalpolitik Sverige.; 7 april 1988 från länsstyrelsen i län med till i Kronobergs inbjudan studiebesök Kronobergs län.; den 11 1988 från i april regionalpolitiska arbetsgruppen Bergslagen med om decentraliserat den Sala förslag utredningsarbete; 2 maj 1988 från kommun med ansökan om till

bidrag utvecklingsprojekt kring småskaligt

servicekombinat i Möklinta; från i Västerbottens län länsstyrelsen angående inlandsproblematiken i Västerbottens län, från i landshövdingen Värmlands län med om besök i Värmlands den inbjudan län; 5 maj 1988 från i Jämtlands med länsstyrelsen län förslag om arbetsmarknadsutbildning som ett den 9 från regionalpolitiskt medel; maj 1988 Umeå kommun med om Botsmark i

framställning inplacering av regionalpolitiskt

stödområde; den 12 1988 från LO-distriktet i Norrbottens län översänt maj del i vattenkraftens

förslag om vinster; LRF med förslag om att få delta i

REK87:s den 13 från Gunnar med

glesbygdsgrupp; maj 1988 Johansson

synpunkter på Jämtland och från regionalpolitiken; Norrlandsförbundet med att delta i den

inbjudan regionalpolitisk debatt; 25 maj 1988 från

länsstyrelsen och i Jämtlands län med landstinget inbjudan om att besöka länet; den 30 från i med maj 1988; länsstyrelsen Jämtland förslag om skattepolitiska åtgärder i den regionalpolitiskt syfte; 16 juni 1988 från Statens industriverk med anhållan om tid för den från förlängd uppdrag; 28 juni Vattenfall om försening av svar den från på sektorsförfrågan; 29 juni 1988 med offert

Bergslagsgruppen angående summering av vissa erfarenheter

av det med offert statliga glesbygdsstödet samt angående precisering av viktiga erfarenheter av kommunala från Skellefteå utvecklingsprojekt; kommun med om och

framställning att Jörn, Kalvträsk Fällfors skall få

alla former av stöd samt med hemställan regionalpolitiskt om att statsbidrag också lämnas till kommunala industrihus samma villkor till på som

enskilda och utan att hyresgäst finnes. industribyggnader Vidare inkom den 11 1988 från Svenska Kommunförbundet, juli Norrbottens vattenkraftsvinster den 23 augusti länsavdelning ang. m.m; TCO-distriktet i Jämtland om av enhet för 1988 från flyttning Postgirots kontokortsnotor till Strömsund; den 26 från Dalarnas augusti med till studie av och den 5

Forskningsråd förslag naturgas regionalpolitik;

1988 från med skrivelse om att komseptember Landstingsförbundet och roll för den regionala mittén belyser överväger landstingens den 1988 från i Västerbotten utvecklingen; 13 september länsstyrelsen med från Storumans och Åsele kommuner om ändrat/ framställningar för den 20 september 1988 från

vidgat användningsområde glesbygdsstöd;

i behovet av i norra länsstyrelsen Alvsborgs län ang. utvecklingsinsatser den 21 1988 från Kommunisternas Dalsland; september Vänsterpartiet Västernorrland med uttalande om bandelen Långselelandstingsgrupp, den 25 oktober 1988 från Stiftelsen Industricentra Härnösand-Sundsvall; och berörda kommuner med på Industricentras framtid; den synpunkter oktober från om företags-

31 1988 Landstingsförbundet regionalpolitiskt

i Jämtlands län med till ändring av stöd; från länsstyrelsen förslag och vissa för det regionalpolitiska stödet, stödområdesindelningen regler från Umeå universitet om CERUM rn m; den 12 november 1988 från med och Lycksele allmänna näringslivsfond synpunkter på regionalpolitik till från LO och TCO i Framtid i förslag förändringar; sydöstra Sverige: den 23 november 1988 från LO och TCO i Norrbottens län: sydost; resurser för den 25 november 1988 från Regionala regional utveckling; Vattenfall med svar den 7 december 1988 från på sektorsförfrågan; Statens industriverk: av uppdrag Regional finansiering, avrapportering från REK87. Den 9 inkom från Nordiska ämbetsmannakommittén för

januari

om utlåtande om kompetensuppbyggan-

regionalpolitik (NARP) begäran

de för i Norden; den 11 januari 1989 från strategier svaga regioner Lantbrukarnas länsförbund i Västerbotten om slåtterbidrag som regionalden 24 1989 från de socialdemokratiska kvinnopolitiskt medel; januari distrikten i Norrlandslänen med om den 25

synpunkter regionalpolitiken;

1989 från LO-distrikten i Värmland, Gävle-Dala, Mellersta

januari

Västerbotten och Norrbotten med om 1990-talets Norrland, synpunkter den 1 februari 1989 från i Jämtlands län om

regionalpolitik; länsstyrelsen

av stöd till samlingslokaler; från Västerbottens

regionalpolitisk prioritering

handelskammare med översändande av regionalpolitiskt handlingsprooch att delta vid årsmöte; den 5 februari 1989 från gram inbjudan med om aktuella utvecklingsprojekt högskolan Falun/Borlänge rapport

med förtecken vid den 15 februari 1989 från från regionala högskolan; och kommuner

Arjeplogs, Sorsele, Bergs, Arvidsjaurs,Storumans Ragunda

med ett den 17 februari synpunkter på nytt regionalpolitiskt stödsystem; 1989 från Statskontoret med av om effekter av statlig redovisning uppdrag den 27 februari 1989 från Bräcke kommun om inplacering omlokalisering; i stödområde; den 28 februari från kvinnor i Bohuslän av på uppdrag Bohusläns och Sotenäs kommun och fastig- Skärgårdsråd ang förvärvslag från Gotlands för att utveckla hetstaxering; EMILIA-grupp ang åtgärder Gotland; den 6 mars 1989 från socialdemokratiska landsbygden på partidistriktet i län: Motion Hela Sverige ska leva; den 9 mars 1989

Jämtlands

från i län i den södra läns-

länsstyrelsen Östergötlands angående åtgärder

delen; från i län med synpunkter på regionallänsstyrelsen Jönköpings i den 13 mars 1989 från revisorer politiken Sydöstra Sverige; Riksdagens med överlämnande av förstudien Gränsområdeseffekter av personoch av av socialavgifter; den 21 transportstödet nedsättningen företagens mars 1989 från Norrlandsförbundet med på den framtida synpunkter från i Sverige med regionalpolitikens utformning; Landsorganisationen överlämnande av LO:s regionalpolitiska utredning utveckling

Regional

för 1990-talet; den 24 mars 1989 från TCO-avdelningen i Ornsköldsvik om att eller delar av det lokaliseras till

med upprop postgirot,

från LO och TCO i Kristianstads län om att REK87 vid sin Ornsköldsvik, definition av inkluderar östra och sydöstra delarna av sydostregionen Kristianstads den 2 1989 från i Jämtlands och län; april länsstyrelserna Västernorrlands län med till för FoU-insatser i förslag idéprogram den 5 1989 från i län Mellannorrland; april länsstyrelsen Kopparbergs det framtida stödets och de angående regionalpolitiska inriktning från i Västerbotten regionala högskolornas betydelse; länsstyrelsen till konsumentverket i fråga om angående underställelseskyldighet från i kommun servicebidrag, landsbygd-90 gruppen Norrbyberg, Lycksele en eventuell skatteomläggning; från Norrbottens Handelsangående kammare även för serviceföretag; den 7 angående persontransportstöd 1989 från kommun med ansökan om inplacering i stödapril Gagnef område den 9 1989 från Norrbottens läns TCO-distrikt om C; april av från Luleå, Boden och Piteå kommuner nedsättning socialavgifter, av socialavgifter; den 12 april 1989 från angående nedsättning i Gotlands län: Gotland - den 17 länsstyrelsen regionalpolitiska aspekter; 1989 från Svenska kommunförbundet, Jämtlands länsavdelning om april betydelse för Jämtlands län; från Vattenfall skatteutjämningens ang ekonomiskt stöd till norrlandskommuner; den 22 april 1989 från i län angående avgränsningen av Bergslagslandshövdingen Uppsala den 1989 från Nationella folkrörelsekommittén med området; 3 maj överlämnande av samlade krav; från Stiftelsen Landsbygdsriksdagens om för Inlandsturismen; den 8 maj Turismutveckling utvecklingsprojekt 1989 från TCO-S ang omlokalisering av statlig verksamhet som regionalfrån de socialdemokratiska och

politiskt instrument; sju skogslänens parti-

distrikt med om den svenska den 9 LO- punktprogram regionalpolitiken; länskulturinstitutionerna i Norrbottens län den maj 1989 från angående den 10 1989 från Stiftelsen Västerbottensstatliga bidragsgivningen; maj musiken Pro den 16 från Nationella folkangående Musica-projektet; maj rörelsekommittén och med förslag till titel för glesbygdsdelegationen kommitténs från Statskontoret om effekter av beslutsdelegebetänkande; och i den 23 från Norrbottens ring decentralisering statsförvaltningen; maj Socialdemokratiska Partidistrikt med motioner och utlåtanden om Gruv- Reducerad skall även företagens samhällsansvar, arbetsgivaravgift omfatta i den 24 1989 föreningar, Regionala satsningar glesbygden; maj

från Utvecklingsfondernas VIQ-råd: Ny syn på regional företagsutveck-

den 26 1989 från Alvdalens kommun vattenkraftsmedel; ling; maj ang. den 8 1989 från Svenska kommunförbundet, Värmlands länsavdelning juni med hem-ställan om att kommunerna i stödområde C även fortsättningsvis skall erhålla stöd; den 22 juni 1989 från Skövde

regionalpolitiskt

kommun med hemställan om att kommittén föreslår Skövde som för verksamhet; den 28 1989 från Svenska utlokaliseringsort statlig juni Kristianstads med hemställan om att kommunförbundet, länsavdelning, kommuner i länet bör ingå i kommitténs avgränsning av Sydöstra Sverige. Den 9 1989 inkom från kommun hemställan om att juli Lycksele Inlandsfondens kansli lokaliseras till den 12 1989 från Lycksele; juli i län och i Falun/Borlänge med länsstyrelsen Kopparbergs högskolan i år 2 000, En överlämnande av rapporten Högskolan Falun/Borlänge den 27 1989 från Skellefteå kommun med förslag om yttervision; juli den 10 från Christer Wretborn om

ligare regionalpolitiska insatser; augusti

och i kommitténs betänkande; den 18 augusti 1989 utbildning forskning från med uttalande om Bergslagskommunernas regionala arbetsgrupp den 23 1989 från vid regionalpolitikens inriktning; augusti personalen av områdeskon- Flygtrafikledningen Malmö-Sturup angående placering trollerna för flygledning.

1987 års kommitté får härmed överlämna sitt

regionalpolitiska

betänkande i och anser därmed ha Fungerande regioner samspel sig sitt Inkommande skrivelserna får anses besvarade med fullgjort uppdrag. detta betänkande.

Reservationer har avlämnats av ledamöterna Godin (fp), Sigge Sven Henriksson Anders G (m) och Börje Hörnlund (c). (vpk), Högmark Särskilda har avgetts av sakkunnige Olof Nilsson gemensamt yttranden med Sven Henriksson, Anders och ledamöterna Sigge Godin, Högmark Hörnlund av Olof Eriksson och Kristina Börje , gemensamt sakkunniga och av Anders Bäckström, Olof Eliason, Per-Anders Persson, sakkunniga Jobin samt Johan Carlström och Näsvall. Westhed, Bengt Björn Kommitténs har inte lämnats tillfälle att avlämna särexperter skilda efter beslut av kommitténs ordförande. yttranden

Stockholm den 7 1989 september

Bertil Zachrisson

Sigge Godin Sven Henriksson Anders G Högmark Börje Hörnlund Yvonne

Sandberg-Fries

Lars Ulander Monica Öhman

/ Arne Eriksson Lennart Almqvist Bladh Agneta Anna-Lena Ericsson

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING

KOMMITTENS UPPDRAG OCH UPPLÃGGNING

AV ARBETET 29

1.1 Kommittédirektiven 29

1.2 Uppläggning av arbetet 30

1.3 Regionalpolitik som politikens geografiska

dimension 32

DEN REGIONALA PROBLEMBILDEN 33

2.1 - - 35

Internationalisering urbanisering miljö

2.2 Faktorer av betydelse for regional utveckling samt geografiska perspektiv for analysen 37

2.3 Befolkning och befolkningsförändringar 39

2.3.1 40

Befolkningsomfördelning

2.3.2 Flyttning och åldersstruktur 42

2.3.3 Förvärvsfrekvenser 48

2.4 Lokala arbetsmarknader 51

2.4.1 Mellanstädernas roll 55

2.4.2 Lokala arbetsmarknaders sårbarhet 60

2.4.3 Kvinnors och mäns arbetsmarknad

2.5 Utbildningsnivå och rekrytering till högre studier. 66

2.6 Närmande till EG - hot eller 70

möjligheter?

2.6.1

EGzs regionalpolitik

2.6.2 av statsstöd i EFTA 72

Overvakning

2.6.3 Bedömning av EG:s regler och svensk

74

regionalpolitik

STATSBUDGETEN I ETT REGIONALPOLITISKT PERSPEKTIV 77

3.1 Två 77

synsätt på regionalpolitik

3.2 Statsbudgetens geografiska fördelning 79

3.3 sammansättningen av överforingarna i olika

områden 90

geografiska

3.4 Varför höga överföringar per invånare till Inlandet och (stor)städerna? 91

REGIONALPOLITIKENS MÅL OCH GEOGRAFISKA PRIORITERINGAR 93

4.1 Utgångspunkter for 1990-talets regionalpolitik 93 4.2 mål - Regionalpolitikens fungerande regioner 99 4.3 Kommitténs geografiska prioriteringar 100 4.4 Strategiska överväganden för prioriterade områden 105

INSATSOMRÅDEN AV STRATEGISK BETYDELSE 119

S ›-n Utbildning, och forskning utveckling som drivkraft i den regionala utvecklingen 120 Utbildning 121

[Old

WMP Ng-*g-k

Forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) 133 Kommunikationer och regional utveckling 144 5.2.1 Inledning 145 5.2.2 Tillgängligheten till transportsystemet 148 5.2.3 Infrastrukturen 148 5.2.4 Samordnad

investeringsplanering 149

5.2.5 Landsdelar och kommunikationer 151 5.2.6 Kommunikationssystemet 152 5.2.7 Finansiering 165 5.3 Miljöpolitik och regional utveckling 168 5.3.1 Samband mellan och miljöpolitik regionalpolitik 168 5.3.2 i olika delar av landet Miljöbelastningen 170 5.3.3 Behov av i ett

miljöpolitiska åtgärder

regionalpolitiskt perspektiv 174 5.4 Energipolitik, vattenkraftens övervinster och regional utveckling 179 5.4.1 Energiförsörjning 179 5.4.2 till Ersättning vattenkraftsregioner 187 5.5 Kultur och regional utveckling 193 5.5.1 Kulturens

6.2 Allmänt kostnadssänkande stöd 209 6.2.1 Sänkta socialavgifter 209 6.2.2 211 Transportstödet 6.3 Stöd till i maskiner och 214 investeringar byggnader 6.3.1 Nuvarande 214 regler 6.3.2 Kommitténs 215 förslag 6.4 Stöd till foretagsutveckling 218 6.4.1 stödform för riskkapital till mjuka Ny investeringar 218 6.4.2 Stöd till konsultinsatser 221 6.5 Främjande av nyetablering 223 6.6 Glesbygdsstöd 224 6.7 Stöd till den privata tjänstesektorn 225

7 STYRNING OCH ORGANISATION 231

7.1 Tydligare mål och ett decentraliserat beslutsfattande är viktigt for fungerande regioner 232 7.2 Mekanismer för sektorssamordning inom den statliga sektorn 234 7.2.1 Sektorsamordning på central nivå 234 7.2.2 på regional nivå 235 Sektorsamordning 7.2.3 235

Ixandsdelsvis samordning

7.3 Okad beslutskraft till länen 240 7.4 En förstärkt roll för kommunerna i regionalpolitiken 244 7.4.1 för kommunerna 245 Skatteutjämningsbidragens betydelse 7.4.2 Kommunerna som nätverksbyggare 245 7.5 Omlokalisering av statlig verksamhet som medel att uppnå fungerande regioner 247 7.5.1 Omlokalisering och av central decentralisering statlig förvaltning 247 7.5.2 inom länen - lokalkontor 248 Decentralisering 7.6 Kunskapsförsörjning och policyanalys 249

8 LANDSBYGDSUTVECKLING 253

8.1 - 254 Landsbygd glesbygd 8.2 Rambetingelser 256 8.3 Näringsliv och sysselsättning 257 8.3.1 Jordbruk och fiske 257 8.3.2 262 Skogsbruk

8.3.3 Turism 263 8.3.4 265 Småföretagsutveckling 8.3.5 Kvinnors arbetsmarknad 266

MELLANSTÄDER I SAMSPEL MED STORSTADS- REGIONER OCH LANDSBYGD 269

9.1 Mellanstäderna 270 9.2 Sambanden mellan Stockholm och övriga landet 272 9.2.1 Balansen mellan och övriga Stockholmsregionen 273 regioner 9.2.2 Stimulanser för att främja etablering av verksamhet utanför Stockholm 274 9.2.3 276 Affärsförmedling 9.2.4 Stöd till marknadsbearbetning 276

Åtgärder

9.2.5 för att tillväxten iStockholmssprida området - och 277 reglering lägesavgifter 9.3 för att stärka mellanstäderna i priori- Förslag terade områden 277 9.3.1 Mellanstäder i till Inlandet 277 anslutning 9.3.2 Mellanstäder i till Bergslagen 280 anslutning 9.3.3 Mellanstäder i till 281 anslutning Sydöstra Sverige 9.4 Mellanstädernas inomregionala roll 283

10 REGIONALPOLITIKENS SAMHÄLLSEKONOMISKA OCH STATSFINANSIELLA KOSTNADER 285

10.1 Inledning 287 10.2 Nuvarande anslag 290 10.3 291 Länsanslaget 10.4 Förslag till reviderad anslagsstruktur 293

RESERVATIONER OCH SÄRSKILDA YTTRANDEN 297

BILAGA: KOMMITTENS DIREKTIV 389

SAMMANFATTNING

Den av betänkandet som här inte den sammanfattning görs följer disposition som finns i betänkandet. Skälet till detta är framförallt att varje kapitel föregås av en kort med den här sammansammanfattning. Syftet fattningen är att söka det vi haft i vår tydliggöra geografiska perspektiv de som och de analys, geografiska prioriteringar gjorts strategier som Dessa förhållanden en mot vilken de olika antyds. ger bakgrund förslagen bör ses. redovisas våra de Avslutningsvis förslag uppdelade på geografiska områden som prioriterats.

Kommitténs den

analys

av

regionala utvecklingen

Drivkrafter i den regionala utvecklingen

Internationaliseringen av den svenska ekonomin kommer sannolikt att fortsätta under 1990-talet. Denna torde också vara tämliprocess gen oberoende av hur Sverige som nation förhållandena till EG. reglerar Historiskt har en varit fortgående internationalisering en underliggande ekonomisk kraft som drivit och lett till på strukturomvandlingen en ökad av sker urbanisering. Förändringarna bosättningsmönstren långsamt och har i en huvudfåra under mer än 100 år. Sverige följt Från är de här förhållandena regionalpolitisk synpunkt ytterst centrala. blir förenklat de delar Regionalpolitiska problemområden något av landet som har De delarna låg befolkningstäthet. växande av näringslivet blir i allt större Men om verkutsträckning typiska stadsnäringar. ligheten vore så skulle inte de olika landsdelarnas andel befolkrätlinjig av ningen vara relativt stabil över tiden. Det finns anpassningsmekanismer och krafter som verkar återhållande. Under 1970-talet har expansionen inom den offentliga sektorn varit en sådan återhållande kraft. En annan sådan faktor är att under industrisysselsättningen efterkrigstiden har mot mindre delar andelsmässigt förskjutits tätbebyggda av landet. Bakom detta sannolikt att verksamheten blir ligger ju mognare desto blir den. har kostnadskänsligare Samtidigt utvecklingen av transportatt man kan nå internationella marknader från mindre systemen gjort även centralt belägna lokaliseringar. Ytterligare ett förhållande av stor i det här sammanbetydelse hanget är att i vid verkar återhållande. Den samhällsbyggandet mening fysiska infrastrukturen åldras Det är därför svårt ojämnt. att göra stora förändringar i samband med att enskilda delar behöver ut. Den matebytas riella sker successivt och i harmoni med existerande

förnyelsen struktur.

Därmed blir den infrastrukturen inte bara

fysiska en förutsättning för pro-

16 Sammanfattning

konsumtion och välfärd. Den blir också en stark stabiliduktion, mycket serande kraft. Under senare år har i och i andra länder de regionala Sverige inom och i den förda poliutvecklingsstrategierna omprövats forskning tiken. Den traditionella med stöd till näringslivet som regionalpolitiken bärande har med åtgärder som förbättrar rambetinginslag kompletterats elserna i I en omfattande studie inom EG där man försökt att regionerna. infrastrukturens för motiveras denna ange betydelse regional utveckling i med att skillnader till sin förändring av tyngdpunkten politiken regionala natur är och inte resultatet av kortsiktiga konjunkturförlopp. långsiktiga Som av detta måste i ligga på utbudssidan följd tyngdpunkten politiken och inte i den ekonomin. Motivet för detta är på efterfrågesidan regionala att enstaka är liten i förhållande till världsekonomin varför varje region kan betraktas Det är efterfrågan som obegränsad. regionala problemet attrahera så stor del av att den regionala utdärför att världsefterfrågan till Denna måste i den vecklingspotentialen tas vara. efterfrågan uppnås Detta vi nyss internationella konkurrenssituation som berörde. betraktelsesätt leder till två huvudfrågor:

Vad är det som bestämmer den ? I regionala utvecklingspotentialen

Vad det som bestämmer en relativa konkurrenskraft II är regions och därmed dess av resurser ? utnyttjande regionens

I EG-studien sex olika faktorer av betydelse: avgränsas

av naturresurser Uppsättningen

Ni*

och sammansättning med avseende på

Befolkning befolkningens ålder och kön.

En regions geografiska läge (tillgänglighet).

och strukturen inom en och Storleken av bosättningsmönstret region

MPS”

i det internationella ortssystemet. regionens position i ekonomi dvs mellan Sektorsammansättningen regionens fördelningen areella näringar, industri och service. i en såväl inom näringslivet som 6. Kapitalstocken region realkapital infrastuktur och dvs kunskap, information, mänskligt kapital m.m.

organisationsförmåga

har i sina sökt de som Kommittén analyser belysa punkter sammanfattas i EG-studien.

i Analysresultat punktform

a. I Inlandet, och Sydöstra Sverige är befolk- Bergslagen såtillvida att andelen är och

ningssammansättningen ogynnsam unga låg

andelen äldre är Denna obalans innebär dels dessa hög. att områden får ett litet tillskott av arbetskraft dels att social service blir anspråken på höga. De problem som i landet de generellt uppstår på grund av små ungdomskullarna har därmed särskild aktualitet i dessa områden. b. kommer under liksom

Strukturomvandlingen 90-talet tidigare

att vara snabb inom råvarubaserad och arbetskraftsintensiv verksamhet d.v.s sådana delar av i näringslivet som är överrepresenterade Inlandet, Bergslagen och Sydöstra inom Sverige. Trycket på strukturomvandling tjänstenäringarna, privata såväl som kommer sannolikt offentliga också att öka vilket betyder att möjligheten att ersätta industriarbeten med tjänstebefattningar kan komma att begränsas. c. Jordbruket står inför en omfattande De förändring. problem som hitills i huvudsak berört i Norrland kan komma jordbruket därmed att spridas till kan denna komma Sydöstra Sverige. Samtidigt omställning att medföra att för hand utrymmet nischproduktion tas om av jordbrukare på slättbygderna. d. lokala arbetsmarknader i landet Många är så små att det ofta föreligger brist vissa på yrkesgrupper samtidigt som arbetslöshet förekommer. De är för små för att mellan vakanser och matchningen arbetssökande skall kunna En fungera. fortgående ökad specialisering på arbetsmarknaden i kombination med att kostnaderna för blir arbetspendling medför risk för obalanserna dessa högre att på små arbetsmarknader förvärras

ytterligare. .

e. arbetsmarknad Overhettningen på huvudstadsregionens är inte enbart beroende av Den beror också strukturella konjunkturskäl. på förhållanden som den överrepresentationen av privata tjänstesektorn och central de statlig förvaltning samt av att mellanstäder som skulle kunna vara alternativ inte har attraktivitet. tillräcklig f. och är områden i Bergslagen Sydöstra Sverige som förhållande till sin nuvarande

regionalpolitiska prioritering erhåller låga resursöver-

föringar per invånare över särskilt kommunikations- och statsbudgeten på utbildningsområdet. Inlandet erhåller invånare g. höga resursöverföringar per över statsbudgeten. En stor del av dessa är en av de överföringar följd arbetsmarknadsproblem som föreligger. Om arbetsmarknaden bättre fungerade skulle dessa automatiskt överföringar minska. h. Ett närmande till EG kommer inte att innebära avnågra görande begränsningar för våra möjligheter att bedriva regionalpolitik. i. insatser kan vidtas inom i Regionalpolitiska stort sett alla politikområden. En liten del av de insatser mycket som görs finansieras genom särskilda regionalpolitiska anslag. För att den som finns i olika delar j. utvecklingspotential av landet skall kunna tas tillvara måste brister i till tillgängligheten kommunikationer, utbildning, och andra undan-

forskning rambetingelser

rojas.

18 Sammanfattning

mellan och miljöpolitiken

k. Beröringspunkterna regionalpolitik

Detta beror dels att skärpta

kommer att öka under 1990-talet. på

får stor i för industrin t ex i form av miljöavgifter betydelse miljökrav dels också att de

regionalpolitiskt intressanta områden på miljöstörningar

direkt med ökar. som är förknippade bosättningsmönstret

Kommitténs geografiska prioriteringar.

mål Regionalpolitkens

svarar mot en

De nuvarande målen för regionalpolitiken

den samlade Mot den bakgrund uttolkning av politikens syften.

geografisk

redovisas de också vår ha ett mer

som nyss behöver enligt uppfattning

innehåll. En som skulle kunna uppfylla

specifikt geografiskt formulering

i dessa krav är att mål är att skapa fungerande regioner

regionalpolitikens

kulturellt och avseende. ekonomiskt, socialt, ekologiskt

Landsdelar, mellanstäder, landsbygd

kommitténs när det Tre landsdelar bör enligt mening prioriteras direkt och indirekt till att förbättra gäller insatser som syftar och i bidra till att bättre. arbetsmarknadsläget övrigt regionerna fungerar och har

Dessa är Inlandet, Bergslagen Sydöstra Sverige. Högst prioritet

insatser som förbättrar situationen i Inlandet. Där får man också räkna under tid. Vi menar att dessa landsmed att insatser behövs överskådlig andra det och i de delar skiljer ut sig från när gäller styrkan varaktigheten hinder för och utveckling. som föreligger omställning landet helhet skall anser vi det också vara För att som fungera att särskilt de som har naturliga kontaktytor angeläget mellanstäderna, utvecklas så att de bättre kan sin mot de landsdelarna, fylla

prioriterade

funktion som länk mellan storstad och landsbygd. Bättre fungerande för en avlänkning av mellanstäder förbättrar förutsättningarna angelägen inom central verksamhet och inom den privata tjänstetillväxten statlig balanserad till sektorn i huvudstadsregionen. En mer regional utveckling såväl berörda som landet som helhet förutsätter också förmån för regioner att mellanstädernas att stärka den inomregionala utvecklingen möjligheter

tas tillvara. som som vår

De geografiska prioriteringar gjorts speglar sagts

den frambedömning av var insatser för att främja regionala utvecklingen 90-talet. Landsdelarna bör ersätta de nuvaförallt behöver göras under rande stödområdena. Inlandet motsvarar nuvarande hela i stödområde A

_kommuner

Ornsköldsvik och Skellefteå och B, de församlingar i Mora, Krokom,

kommuner som nu tillhör stödområde A B samt Kramfors kommun.

_eller omfattar Tierp, Östhammar, Storfors, Munkfors,

Bergslagen Kristinehamn, Filipstad, Hagfors, Degerfors, Hällefors, Ljusnarsberg, Karlskoga, Lindesberg, Skinnskatteberg, Hallstahammar, Norberg, Fagersta, Smedjebacken, Hedemora, Avesta, Ludvika, och Hofors. I Sverige ingår Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Högsby, Sydöstra Torsås, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Nybro, Oskarshamn, Västervik, Karlshamn och Vimmerby, Olofström, Ronneby, Sölvesborg. De mellanstäder vi är Boden, Piteå, Skellefteå,

__ prioriterat Luleå,

Umeå, Ornsköldsvik, Härnösand, Sundsvall, Ostersund, Gävle, Sandviken, Falun, Borlänge, Karlstad, Kalmar, Karlskrona, Växjö. De kommuner som för närvarande finns i stödområde C men som inte i av de tre landsdelarna bör av ingår någon uppmärksammas vid av för berörda län. På liknande regeringen fördelningen länsanslaget sätt måste ha för att hanterna snabbt regeringen beredskap uppträdande på enskilda orter eller i vissa regioner. regionala problem De prioriteringar som kommittén redovisat skär över geografiska om hur skall få i olika länsgränser. Frågan prioriteringarna genomslag är därför viktig. Det finns ingen administrativ resursfördelningsbeslut som arbetar utifrån dessa apparat tillgänglig landsdelsgränser. Länsstyrelserna har länen som sitt verksamhetsområde. Deras roll i regionalpolitiken ökar också. Den snabba som skett av under 1980-talet ökning länsanslaget visar att via blivit det styrinstrubudgetstyrningen länsstyrelserna viktigaste mentet för de regionalpolitiska anslagen. Kommittén har ett slutsatser av dessa förhållanden. dragit par En är att Inlandets är så och i fall konflikproblem djupgående många terna mellan kust och inland så att vi föreslår att en särskild tydliga med resurser inrättas för att hålla samman organisation egna_ finansiella den Aven för och finns det statliga politiken. Bergslagen Sydöstra Sverige skäl att förbättra samverkan mellan kommuner och län. Några ingående särskilda organisationer härför behövs dock inte enligt kommitténs mening.

Strategisk inriktning för de olika landsdelarna.

Inlandet

för Inlandet inför 90-talet kan beskrivas på följande Utgångsläget sätt. domineras av naturresursbaserad verksamhet som Näringslivet sysselutvecklats Den och de små sättningsmässigt negativt. spridda besättningen arbetsmarknaderna att som har gör stadsnäringar tjänsteproduktion att få har

svårigheter tillräckligt underlag. Befolkningssammansättningen

genom långvarig nettoutflyttning blivit ogynnsam. En särskilt problem är

m

20 Sammanfattning

inte bara bristen att de unga kvinnorna flyttar från Inlandet beroende på arbetstillfällen sannolikt också att de saknar kultur- och fritids-

på utan på

aktiviteter i den mansvärld som Inlandet Infrastrukturen är i vissa utgör. delar dåligt utbyggd. starka i små och medelstora med Näringslivets förankring företag råvarubaserad verksamhet är den bas som utvecklings- och inriktning på förnyelsearbetet måste från. Framtiden för Inlandet kommer därför

utgå

att avgöras av i vilken mån man lyckas skapa en gynnsam miljö för befintliga företag att tillägna sig teknisk förnyelse, utveckla nya produkter, finna nya marknader och ha en kunnig arbetskraft. Kommuner och är som arbetsgivare i landsting mycket viktiga Inlandet. Inte minst i Inlandet är beroende av en

kvinnosysselsättningen

sektor. Andå har kommunerna i Inlandet fungerande offentlig begränsade att svara mot de anspråk som ställs på dem. Kommunalförutsättningar skatten är trots Den kommunalskatten i hög skatteutjämningen. höga inlandskommuner är för de som redan bor där och många betungande motverkar också att den som skulle behövas för att förbättra inflyttning och för att klara av de obalanser på arbetsmarkålderssammansättningen naden som alltid finns små arbetsmarknader. på Som redovisas i kapitel 3 är resursöverföringarna över till Inlandet i sammanhanget statsbudgeten betydande. Grundproblemet är att en alltför liten del av de resurser som satsas inom den offentliga sektorn har en utvecklingsinriktning. förenklat är av resur-

Lite_ merparten

serna konsumtionsstöd i olika former. till Inlandet sker i Overföringarna som en konsekvens av skillnader i befolkningsstruktur mycket hög grad reaktion skillnader i och

och

som en på sysselsättnings- kostnadsläge. Aven sådana resurser kan i vissa fall naturligtvis ge utvecklingseffekter. mer av möjligheten att förena utjämning Någon systematisk prövning mellan individer av inkomster och med konsumtionsmöjligheter regionala har inte Sökandet efter sådana kombinationsutvecklingstankar gjorts. framstår som en för framtiden. möjligheter viktig uppgift Inte i annat område i landet torde behovet att något anpassa till vara större än i Inlandet.

politiska åtgärder regionala förutsättningar

Glesheten och den lilla skalan ett stort mått av

påkallar egna lösningar.

Olika åtgärder som ökar flexibiliteten i befintliga regelverk är därför ett element i en för Inlandet liksom resurser. viktigt strategi egna finansiella

Bergslagen

En framtida industriell i kan inte baseras expansion Bergslagen en ökad Tvärtom kommer antalet

på ståltillverkning. personer sysselsatta

med av stål under lång tid att fortsätta att minska även om den tillverkning ekonomiska utvecklingen för stålföretagen blir gynnsam. För att skapa ökad måste därför i industri

sysselsättning förädlingsvärdet Bergslagens

Detta bör och utvecklar

höjas. ske genom att man bygger på regionens

som tillbefintliga kompetens, samtidigt ny kompletterande kompetens föres utifrån. De tekniskt-ekonomiska hindren för i en som utveckling region är att den existerande är ganska smal samtidigt Bergslagen kunskapsbasen som den finns hos stora vilka av bl a ekonomiska orsaker företag på grund inte kan investera i FoU radikalt kunskapsområden. När en sådan på nya är de mekanismer som ekonomisk aktivitet region mognar, skapar ny av ofta Den har inte heller ett rikt och genom nybildning företag svaga. informationsflöde och har därför till vittförgrenat begränsade möjligheter För del illustreras detta förhållande av att det nyskapande. Bergslagens inte finns med inriktning mot den dominerande verksamnågon högskola hetens i vilket att den stålindustrins FoU i kunskapsbehov regionen gort bedrivs internt i och dels vid kollektivforskningsbetydande grad företagen institut och som finns utanför Den FoU som förehögskolor Bergslagen. bedriver i oftast till att effektivisera driften tagen Bergslagen syftar och /eller att ta fram nya produkter. Hindren kan sammanfattas med beteckningen det slutna Slutenhet och inåtvändhet innebär svårigheter för Bergslagen. nya ideer och att vinna i förutsätter ny kunskap insteg Bergslagen. Förändring därmed att blir mer har Bergslagen Öppet. Viktiga steg i den riktningen också lokalt t ex den s.k. Den tagits på initiativ, genom Norbergsmodellen. ökade kan förstärkta insatser inom utbildöppenheten uppnås genom och På liknande sätt insatser för att nings- forskningsområdet. ger förstärka inte bara till affärer utan

marknadskontakten möjligheter nya

också del i kan också av i kunskap. Oppenheten understödjas investeringar infrastrukturen. Såväl som den sk är

Inlandsvägen Bergslagsdiagonalen

väginvesteringar som berör Bergslagen. Hindren i detta är bl.a. också som vi visar i kapitel sammanhang 3 att de som finns inom den offentliga sektorn avseende planeringssystem infrastrukturens utbyggnad missgynnar en region som Bergslagen. I vissa avseenden finns här stora likheter mellan och Bergslagen Sydöstra Sverige.

Sydöstra Sverige

En för bör omfatta åtgärder som ökar strategi Sydöstra Sverige samverkan mellan landsdelens olika delar samt mellan Sverige Sydöstra och omgivningen som bärande inslag. Förutsättningarna är goda för en kommunikationssidan tack vare relativt små avstånd och integration på geografiska läge. På utbildningsområdet gäller det att fortsätta de nya samverkansformer de kommunala med utbildningsanordnarna prövar och att samordnat utveckla de regionen har.

näringslivet högskoleresurser

Aven om i en att förbättra infra-

tyngdpunkten strategi ligger på

stukturen finns också behov av insatser som direkt till

syftar företags-

utveckling. Detta bör ses mot bakgrund av följande. I de industridominerade delarna av Småland spelar små och

22 Sammanfattning

medelstora en stor roll. av dessa arbetar som företag Många företag underleverantörer till stora svenska Relationen mellan och företag. köpare har i detta fall kännetecknats av att krav säljare köparens på produktens kvalitet fortgående skärps samtidigt som växande krav ställs på underleverantörers utvecklingskompetens. Resultatet har blivit att samarbetet mellan och tillverkare institutionaliserats och därmed blivit mer köpare under 1990-talet för denna del av industrin i långsiktigt. Utvecklingen bestäms därför av de svenska i sydöstra Sverige storföretagens utveckling allmänhet och i samt av hur väl inköpsstrategier synnerhet regionens förmår de krav som ställer. En ökad långsiktighet företag uppfylla köparna i samarbetet mellan storföretag och underleverantör innebär att relationen mellan förändras. Från att ha varit en produktionsenhet företagen som tillverkar insatsvaror utifrån blir underleveköparens specifikationer rantörens att lösa bestämda åt utifrån uppgift problem köparen angivna krav funktion hos Underleverantören blir en del av storpå produkten. och får ansvar för inom ett område. företaget utvecklingsarbetet avgränsat För att framgångsrikt kunna spela denna roll krävs det att underleverantören ökar sin utvecklingskompetens. Den tidigare påtalade låga utbildi i detta ett för underningsnivån regionen utgör sammanhang problem leverantörer i Sydöstra Sverige. Blekinges näringslivsstuktur domineras av stora produktionsenheter tillhörande internationellt verksamma koncerner. Den statliga företagssektorn är betydande framförallt i Karlskrona. Den struktur som finns i innebär att länet är ett av de mest fjärrstyrda i landet. En Blekinge annan faktor av stor är att FoU-verksamheten i är betydelse näringslivet låg.

Mellanstädernas roll som länk mellan storstad och landsbygd

Mellanstäderna

Mellanstäderna är transportmässigt ofta knutpunkter i de nationella för vägar, järnvägar och flygplatser. Ett centralt i systemen begrepp är nätverk i vilka mellanstäderna är och imsammanhanget viktiga exportportnoder för större regioner och mellan vilka de större länkarna i de nationella transportsystemen finns. Ett annat centralt perspektiv på mellanstäderna är att de ofta är noder i Detta till den diskussion som förs om beslutssystem. anknyter av från Stockholm till länen decentralisering beslutsbefogenheter (residensstäderna) och till kommunerna. Ofta sammanfaller de här två funktionerna dvs de är noder i och även noder i framförallt de transportsystemen viktiga offentliga Ett antal orter är främst arbetsmarknader beslutssystemen. betydande

liksom det finns residensstäder som inte noder i transportssystemen. utgör Vi redovisar en av dessa förhållanden i kapitel 2. analys av de funktioner som finns i mellanstäderna har Många hela Det kan t ex eller betydelse för län. gälla flygplatser sjukhus. Servicefunktionen länstäckande men arbetstillfällena den är skapas på lokala arbetsmarknaden vilket att mellanstädernas arbetsmarknad gjort utvecklats De de orter som bäst de krav oftast positivt. är också uppfyller ställs av som vill etablera utanför storstadsområdena. som företag sig med insatserna i mellanstäderna är att söka åstadkomma Syftet i ett nationellt och att ett bättre fungerande (tätorts-)system perspektiv och för mellanstäderna att bli motorer i skapa förutsättningar strategier den Det handlar om insatser för att förbättra inomregionala utvecklingen. att stärka beslutskraften. kan tillgängligheten och/eller Tillgängligheten i t ex Beslutskraften kan ökas genom investeringar transportsektorn. stärkas av beslut inom den offentliga sektorn. genom decentralisering är att sådana insatser skall leda till att orternas konkurrenskraft Syftet särskilt Stockholm förstärks. Det handlar också om gentemot storstäderna, insatser som medför att mellanstädernas arbetsmarknad blir tillgänglig för så som i att t.ex. högskolans resurser blir tillgängliga många möjligt länet, för i hela länet och att till decentralisering av näringslivet möjligheterna verksamhet från residensstaden till andra orter tas till vara. statlig kommitténs kan mellanstädernas dubbla roller Enligt mening inte ses isolerade från varandra. Tvärtom förutsätter en bättre balans mellan storstad och att mellanstäderna väl i båda dessa landsbygd fungerar avseenden. Med till anser kommittén att fyra av hänsyn arbetsmarknadsläget

våra mellanstäder också bör få del av det regionalpolitiska

prioriterade till och företagsutveckling. Dessa mellan-

företagsstödet nyetableringar_

städer är Sandviken, Ornsköldsvik och Piteå. Karlskrona,

Huvudstadsregionen

och de andra storstadsområdenas utveck- Stockholmsregionens är av central för hela landet och från vissa bestämda ling betydelse också för På Stockholms arbetsmarknad utgångspunkter regionalpolitiken. FoB 85 20 % av i landet. Inom sysselsattes enligt drygt samtliga sysselsatta till vilken även räknas, fanns en av huvudstadsregionen Uppsala fjärdedel landets Om dessutom siffrorna för och Malmö läggs sysselsatta. Göteborg kan vi se att storstäderna svarade för mer än en tredjedel till, sammantaget av landets arbetsmarknad. Den starka dominans som främst Stockholms arbetsmarknad har med finns kan också i och de samband mellanstäderna som uttryckas 1985 totalt ca 22 000 människor från mellanpendlingstermer. pendlade städerna till Stockholm, Nyköping, Västerås, Karlskrona och Uppsala, Sundsvall hade mer än 20 % av sin totala till Stockholm. utpendling

24 Sammanfattning

Eftersom arbetsmarknad svarar för en huvudstadsregionens fjärdedel av landets av en sysselsättning sprider sig följdverkningarna dåligt fungerande arbetsmarknad i till hela ekonomin. Det finns regionen också ett det som sker mellan huvudstadssamspel genom pendlingsutbyte arbetsmarknad och arbetsmarknader i landet. regionens övriga Inte minst arbetsmarknads- och är väsentutbildningspolitiken i detta Ju mindre som arbetskraftsutbudet i Stockholm liga sammanhang. kvalifikationsmässigt stämmer överens med den som finns efterfrågan desto kraftigare kommer suget efter arbetskraft från andra delar av landet att vara. Det är mot den av intresse, inte bara för bakgrunden strategiskt regionalpolitiken utan för hela den ekonomiska att utveckpolitiken, lingen sker i balanserade former. Till en sådan balanserad utveckling hör, menar vi, att söka avlänka tillväxten inom den och privata offentliga tjänstesektorn i Stockholmsområdet.

Landsbygd

Landsbygd är inget enhetligt begrepp. Det är stora skillnader mellan de förhållanden som råder t. ex. i södra skogsbygderna Sveriges slättland. har sina Det Skärgårdarna särpräglade förutsättningar. som förenar är den och att människornas utkomst i relaspridda bosättningen tivt stor har sin i de areella utsträckning grund näringarna. De likheter som finns speglas också i de som kommit förslag fram i De areella i Landsbygdskampanjen. näringarnas utveckling tas upp budkavlar. Lantbrukets roll som betonas liksom många försörjningsbas dess roll för landskapsbilden och det öppna landskapet. En sammanställning av förslagen på ämnesområden visar att de områden som i budkavlematerialet har är: högst prioritet

* sysselsättning och näringsliv * service och utbildning * bostäder * kultur * natur och miljövård * kommunikationer.

Den dåliga standarden är en på landsbygdens vägnät fråga som ges stor uppmärksamhet. Bilens betydelse Inom kulturunderstryks. området är det kulturen som bärare av historia och och

identitet

ett för regionen som står i centrum. Onskemål gemensamt värderingssystem om att bevara kulturellt värdefulla och är förebyggnader miljöer vanligt kommande. Ofta kopplas det ihop med bristen på samlingslokaler. Närmare hälften av de krav och som förs fram i budkavförslag larna riktas till kommunerna. visar att det finns vissa Sammanställningen skillnader mellan olika delar av landet i var i tyngdpunkten förslagen

ligger. Den mest är den tydliga höga prioritet sysselsättningsfrågorna ges i budkavlarna från Norrlands inland.

Kommitténs till insatser

förslag regionalpolitiska

I direktiven fästs stor vikt vid infrastrukturens för den betydelse regionala utvecklingen. På motsvarande sätt uppmärksammas utbildningen och samt andra Den breda forskningen sektorsområden. syn på

regionalpolitiken som anläggs i direktiven innebär att begreppet regionalpolitik får en annan än det de flesta betydelse vanligen givits. I

sammanhang likställs med de särskilda regionalpolitik åtgärder som finansieras genom under En

anslagen arbetsmarknadsdepartementet. sådan av-

gränsning av är i regionalpolitiken uppenbarligen för begränsad förhållande till kommitténs Den är också för uppdrag. begränsad om man ser till de mål som förslås för gälla regionalpolitiken.

I betänkandet avses därför med alla de regionalpolitik politiska åtgärder som har som eller huvudsyfte bisyfte att utjämna skillnader mellan vissa områden och geografiska resten av landet. Däri inkluderas det stödet till Vi regionalpolitiska näringslivet. använder således inte

regionalpolitiskt stöd till och näringslivet regionalpolitik som synonymer. Konkret har detta att kommittén betraktar insatser synsätt gjort inom fem olika områden som särskilt Dessa betydelsefulla. är:

- utbildnin

och forskning

-

kommuni

ationer miljö _ energi - kultur.

I till dessa sektorsområden betraktar tillägg kommittén även det

fortsättningsvis regionalpolitiska stödet till näringslivet som viktigt.

Kommitténs och dessa liksom

överväganden förslag på områden

de som och överväganden gjorts om styrning organisation sammanfattas

som i till Vi sagts inledningen varje kapitel. avslutar denna samman-

fattning med en för punktvis redogörelse kommitténs förslag beträffande de prioriterade landsdelarna, mellanstäderna, Stockholm och

landsbygden.

Kommittén har Inlandets gjort bedömningen att problem är mer än och varaktiga Bergslagens Sydöstra Sveriges. Detta medför att en del av

kommitténs bara omfattar Inlandet förslag medan andra avser samtliga

prioriterade landsdelar.

L

26 Sammanfattning

INLANDET BERGSLAGEN SYDÖSTRA SVERIGE

Ökad be- Vattenkraftsmedel för slutskralt finansiering av bl. a. till lands- av infrastrukturinvestedelen ringar

Ökad kom-Stöd till företagssut- Stöd till företagsut- Stöd till företagsutpetens veckling veckling veckling

Konsultcheck till Konsultcheck till Konsultcheck till mindre industriföretag mindre industriföretag mindre industriföretag

Ökat stöd till vuxenut- Ökat stöd till vuxenut- Ökat stöd till vuxenutbildning bildning bildning

Ökat vuxenstudiestöd Ökat vuxenstudiestöd Ökat vuxcnstudiestöd

Förstärkt högskoleut- Förstärkt högskoleut- Förstärkt hö skoleut-

bildning på distans bildning på distans bildning på istans

Utrustningsbidrag till U trustningsbidrag till Utrustningsbidrag till skolan skolan skolan

Kompetenscentra för Kornpetenscentra för Kompetenscentra för kvinnor kvinnor kvinnor

Bidrag till kommunal Bidrag till kommunal Bidrag till kommunal näringspolitik näringspolitik näringspolitik

Utred förutsättningarna för att utnyttja nedskrivning av studieskulder som regionalpolitiskt medel

Bättre Skärpta krav avseende Skärpta krav avseende Skärpta krav avseende tillgäng- kvaliteten i telenätet kvaliteten i telenätet kvaliteten i telenätet lighet Möjligheter till lokali- Möjligheter till lokali- Möjligheter till lokaliseringsstöd för uppgra- seringsstöd för uppgra- seringsstöd för uppgra-

dering av överföring- dering av överföring- dering av överföringf

skapacitet i datanätet i datanätet i datanätet

skapacitet skapacitet

Satsning på riksvägarna Bergslagsdiagonalen Upprustning av vägar

88 och 45 den s.k. In- främst E 66. landsvägen Upprustning av den s.k. Stöd till datakommuni- Kustbanan kation

Förstärkt Medel till föreningsli- Medel till Medel till föreningsli- föreningslikulturliv vet och studieförbundenvet och studieförbundenvet och studieförbunden av regionalpolitiska av av regionalpolitiska regionalpolitiska skäl. skäl. skäl.

av kultur- av kultur- U av kultur-

Upprustning Up rustning rustning

mil öer, landskap, bygg-miljöer, landskap, bygg-miljöer, landskap, byggna er mm. nader mm. nader mm.

Länsstyrelserna bör ges Länsstyrelserna bör ges Länsstyrelserna bör ges större möjligheter att större att större att möjligheter möjligheter finansiera kultursats- finansiera kultursats- finansiera kultursatsnin ar genom läns- nin ar genom läns- nin ar genom länsans agen. ans agen. ans agen.

50 milj.kr bör avsättas 50 milj.kr bör avsättas 50 bör avsättas milj.kr för att främja kulturli- för att främja kulturli- för att kulturlifrämja vet i de rioriterade vet i de rioriterade vet i de rioriterade landsde arna. landsde arna. landsde arna.

Ett stimulanspaket bör Glasmuséum i östra utarbetas för fler Småland och sjöfartskonstnärliga yrkesutö- muséum i Blekinge vare till Norrland

Konsolide- Nedsättning av socialavav ring gifter näringslivet

Förnyelse Lokaliseringsbidrag till till till Lokaliseringsbidrag Lokaliseringsbidrag

av närings-nyetableringar nyetableringar nyetableringar livet Sysselsättningsstöd till Sysselsättningsstöd till Sysselsättningsstöd till privata tjänstesektorn privata tjänstesektorn privata tjänstesektorn

Medflyttandebidraget Medflyttandebidra et Medflyttandebidraget

förlängs från 12 förlängs från 12 til från 12 till förlängs till 24 månader 24 månader 24 månader

Lokaliseringsstöd till till till Lokaliseringsstöd Lokaliseringsstöd miljöinvesteringar i miljöinvesteringar i miljöinvesteringar i

enstaka fall enstaka fall enstaka fall

Lokaliseringsbidrag till Investeringsbidrag (fö- Investeringsbidrag

befintliga företag för reslås kunna lämnas i

investeringar i byggna- hela landet förutsatt

der och maskiner att länsstyrelsen prio-

riterar detta ändamål)

Vattenkraftsmedel till Vattenkraftsmedel till

riskkapitalbolag riskkapitalbolag

28 Sammanfattning

Storstad Mellanstäder Landsbygd

Decentra- Lokaliseringssamråd Program för inomregio-

lisera ar- med storföretag nal decentralisering betsplatser till

Lokaliseringssamråd Sysselsättningsstöd med centrala myndighe-privata tjänstesektorn

ter

Öka till- Affärsförmedling Stöd till marknadsbear- Stöd till marknadsbeargänglighe- mellan stockholms- betning betning ten till företag och företag växande i de Ett andra flygnav i Förbättrad kollektivtraregionalpolitiskt arbets- områdena Sundsvall fik inom länen. prioriterade / Timrå marknader Snabbtå sförbindelse Program bör utarbetas

Sundsva l-Gävle-Stock- för upprustning av grus-

holm vägar

Förbättrad Fasta forsknings- Förhöjd statlig del i attraktivi- resurser till hög- kollektivforskning om tet som skolor i anslutning träindustrin lokalise- till de prioriterade rings- och landsdelarna Kollektivforskningsbostadsort program om turismen Forskning utanför i kollektiv Tillämpad FoU om småhögskolan form skalig produktion

Pröva till Vattenkraftsmedel för

möjligheten

av landsbygdsutveckling i

omlokalisermg befintliga kollektiv- södra Sverige

forskningsinstitut

behov

Landsbygdens

Ett bör måste prioriteras vid stimulanspaket utarbetas för fler fördelningen av det konstnärliga yrkesutö- statliga stödet till vare till Norrland samlingslokaler

Ingen offentlig service

bör få dras in på lands-

bygden utan att alternativa möjligheter att servicen

upprätthålla

prövats.

KOMMITTENS

UPPDRAG OCH

UPPLAGGNING AV ARBETET

1.1 Kommittédirektiven

beslöt våren 1987 att en kommitté Riksdagen parlamentarisk borde tillsättas för att lämna till framtida förslag regionalpolitikens inriktning. Regeringen fastställde kommitténs direktiv hösten 1987. Kommittédirektiven återges i sin helhet i bilaga 1. Här redovisas därför endast huvudpunkterna. Kommittén bör drivkrafterna bakom den noggrant analysera regionala utvecklingen sedan mitten av 1970-talet. Särskild uppmärksamhet riktas i direktiven mot är storstadsregionernas expansion. Uppgiften att klargöra orsakerna till denna samt att undersöka vilken roll dessa regioners tillväxt har för den ekonomiska i utvecklingen Sverige. Kommittén bör målen för mot bakprecisera regionalpolitiken grund av förväntade samt lämna till regionala obalansproblem förslag efter vilka och till vilka de insatserna grunder regioner regionalpolitiska bör riktas för att uppnå effekter. Kommittén bör också

långsiktigt positiva

lämna vilka som bör innefattas i förslag på miljöfrågor ett regionalpolitiskt och hur dessa ska föras in och behandlas i det sammanhang praktiska arbetet. En motsvarande är direktiven det precisering enligt angelägen när gäller kulturfrågornas betydelse i regionalpolitiken. Utrednings-uppdraget redovisas, vad under gäller regionalpolitiska medel, sju punkter, nämligen:

1. sektorspolitikens regionalpolitiska betydelse regionalpolitiskt stöd till och företagsutveckling nyföretagande

P99!”

skatter och avgifter som instrument i regionalpolitiken åtgärder för att få kvalificerad arbetskraft till regionalpolitiskt prioriterade områden regionalpolitiska frågor i övrigt

99W

genomförande av regionalpolitiska

åtgärder finansiering mm.

I det avsnitt i direktiven som behandlar sektorspolitikens regionalpolitiska betydelse blandas två olika slag av problemställningar. Den ena rör den politiska styrningen av sektorspolitiken, exemplifierad av hänvisningen till och och hänvistudelnings- blandningsmodellerna av ningen till och Den andra rör verksamheten budget- planeringssystem. inom olika sektorer bl a av till infrastrukturens exemplifierad hänvisningen betydelse. Enligt direktiven bör kommittén bedöma vilka av insatser typer

30 Uppläggning av arbetet

som är effektivast av de selektiva eller mer eller mindre automatiskt verkande som för närvarande På olika sätt antyds i stödformer, tillämpas. direktiven att ökad automatik vore önskvärd. Men det sägs också att kommittén särskilt bör beakta att eller automatiska stöd tenderar att generella bli mycket kostsamma. avsnittet skatter och som instrument i I om avgifter regionalatt kommittén bör för- och nackdelar med olika åtpolitiken sägs överväga som kan bidra till att tillväxten i storstadsområdena och de expangärder kan komma de till som har eller siva universitetsorterna regioner godo bedöms få utvecklingsproblem. Om av i direktiv-

genomförandet regionalpolitiska åtgärder sägs

det eftersträvas att åstakomma en så decentraen att bör långt möjligt liserad verksamhet utan att att nationella avvägningar möjligheterna göra den bör kommittén lämna om hur åsidosätts. Från utgångspunkten förslag och andra skall ta ansvar för de och medel länsstyrelserna organ åtgärder som skall användas för att åstadkomma balanserad regional utveckling. Kommittén bör också redovisa för- och nackdelar med ett ökat kommunalt i det deltagande regionala utvecklingsarbetet. inom de skall rymmas De som kommittén lämnar ekonoförslag miska ramar som för över arbetsmark-

gäller regionalpolitiska åtgärder

och andra Aven frågan om en nadsdepartementets departements anslag. större del av vattenkraftens skall komma berörda kommuner avkastning till del tas med finansieringen. upp i samband

1.2 av arbetet

Uppläggningen

Kommittén har och konsulter för att få utnyttjat myndigheter för och ställningstaganden. underlag analyser Statens industriverk har kommitténs utarbetat ett på uppdrag kommitténs till av det

underlag för förslag förändringar regionalpolitiska

stödet till diskuteras i en studie av Bergslagsnäringslivet. Glesbygdsstödet

gruppen. På motsvarande sätt har Statskontoret gjort en utvärdering av effekterna av av verksamhet under 1970-talet. Ett omlokaliseringen statlig stort antal centrala har också besvarat en enkät som syftade myndigheter till hur för närvarande tas inom olika att belysa regionalpolitiska hänsyn sektorsområden. Genom en enkät till har vi fått en belyslänsstyrelserna av vilka resurser som finns samt deras fördelning på ning personella

och önskemål om personalutvecklings-

arbetsuppgifter länsstyrelsernas insatser inom det området. regionalpolitiska för om har Expertgruppen forskning regional utveckling (ERU) flera studier för kommitténs De har eller gjort räkning. publicerats kommer i SOU-serien. ERU har den regionala att publiceras belyst diskuterat förut-

problembilden (SOU 1989:12), regionalpolitikens

1989:19) samt redovisat en kartläggning av statsbudsättningar (SOU

getens geografiska för-delning (SOU 1989:67). Inom kommitténs sekretariat har en undersökning genomförts om FOU vid regionala högskolor (SOU 1988:69). Flera av kommitténs har till den uppdrag syftat att belysa privata tjänstesektorns utvecklingsmöjligheter. Service Development Center har

genomfört en undersökning av tjänsteföretag i stödområdet och i Stock-

holm. Syftet har varit att få för till underlag förslag förändringar av det regionalpolitiska stödet till denna av Samma typ företag. syfte ligger bakom en studie av tillväxt. Programators Infrastrukturens och särskilt kommunikationernas påverkan på bosättningen studeras i en från med titeln Infrastruktur rapport Temaplan och sysselsättning. Temaplan Företagsutveckling AB har lämnat ett idéförslag till hur i kollektiv form skulle kunna

forskning utnyttjas i ett regionalpolitiskt

sammanhang.

Resor

Kommittén har studieresor till Norrbotten gjort östra och sydöstra Sverige. Kommittén har också studieresa till gjort en Bryssel och för att få för Haag underlag en bedömning av vad ett närmande till EG skulle kunna betyda för den svenska regionalpolitiken. Kommitténs sekretariat har därutöver resor till och gjort Glasgow Canada.

Betänkandets disposition

Betänkandet är i tre Det disponerat större block. första blocket består av 2 och 3. De kapitlen är analytiska och svarar mot de delar av direktiven som rör regionalpolitikens Det andra blocket -

förutsättningar.

kapitel 4- innehåller för

utgångspunkterna kommitténs förslag tillsam-

mans med kommitténs om målen överväganden för regionalpolitiken samt de

geografiska prioriteringar som bör ligga till grund för regionalpolitiska

insatser. Mot av de bakgrund principiella ställningstaganden som sker i detta redovisas i det kapitel tredje blocket kommitténs 5

förslag. Kapitlen

och 6 redovisar kommitténs till inom förslag åtgärder strategiska sektorsområden. I 7 behandlas

kapitel styrnings- och organisationsfrågor. Kapit-

len 8 och 9 har ett I redovisas

geografiskt perspektiv. kapitel 8 förslag till åtgärder för att främja landsbygdens utveckling. I kapitel 9 behandlas

kommitténs förslag beträffande mellanstäderna och storstäderna. Avslutningsvis sammanfattas kommitténs i 10 med avseende de förslag kapitel på

anslagsmässiga konsekvenserna.

32 Uppläggning av arbetet

Reservationer och särskilda yttranden

Kommitténs ordförande har beslutat att i kommittén experter inte får särskilda Reservationer har avlämnats av avge yttranden. Henriksson, och Hörnlund. Särskilda yttledamöterna Godin, Högmark randen har avlämnats av sakkunniga Bäckström, Carlström, Eriksson, Nilsson Westhed, Näsvall samt av ledamöterna Eliasson, Jobin, Persson, Henriksson, och Hörnlund. Godin, Högmark

1.3 Regionalpolitik som politikens geografiska

dimension.

Som i direktiven stor vikt vid infrastrukturens framgått läggs för den På motsvarande sätt uppmärkbetydelse regionala utvecklingen. och samt andra sektorsområden. Den sammas utbildningen forskningen som i direktiven innebär att breda på anläggs

syn regionalpolitiken

än det I får en annan betydelse vanligen givits.

begreppet regionalpolitik

de flesta likställs med de särskilda åtgärder

sammanhang regionalpolitik

under En som finansieras genom anslagen arbetsmarknadsdepartementet. för i sådan avgränsning av regionalpolitiken är uppenbarligen begränsad Den är också för om man förhållande till kommitténs uppdrag. begränsad de för För att människor

ser till mål som gäller regionalpolitiken. ge alla

till service och en är det inte oavsett var man bor tillgång arbete, god miljö till i

att det finns tillgång regionalpolitiskt företagsstöd

tillräckligt stödområdet. kommer vi därför i betänkandet att med Fortsättningsvis avse alla de som har som huvudsyfte

regionalpolitik politiska åtgärder

skillnader mellan vissa områden och eller bisyfte att utjämna geografiska Däri inkluderas det stödet till

resten av landet. regionalpolitiska

Vi således inte stöd till näringslivet

näringslivet. använder regionalpolitiskt

och som

regionalpolitk synonymer.

2 DEN REGIONALA PROBLEMBILDEN

Intemationaliseringen av den svenska ekonomin kommer sannolikt att fortsätta under 1990-talet

Den

infrastrukturen

fysiska är inte bara en förutsättning för produktion, konsumtion och välfärd Den är också en stark stabiliserande I mycket kraft. den vi nu

utvecklingsfas befinner oss kan det befintliga bosättningsmönstret

få än större var tillväxten sker betydelse för

kan komma

Krafter

som att verka emot en koncentration

fortsatt

är: - att ändrar ny teknologi förutsättningama för tjänsteproduktionens lokalisering - i miljöproblemen befolkningstäta regioner

Tre olika geografiska perspektiv lyfis fram: lokala arbetsmarknader - de som

geografiska prioriteringar finns för

- och regionalpolitiken Inlandet, Bergslagen sydöstra Sverige - mellanstäder som noder i ett nationellt nätverk

Huvuddraget i under

befolkningsutvecklingen 1980-talet är en fortsatt

urbanisering.

I kommuner med stor det

utflyttning är ofta fler kvinnor än män som flyttar

ut.

F har under de decennierna örvärvsfrekvensen senaste utjämnats mellan mellan kvinnor och män och mellan och kvinnor regioner, yngre äldre

För både kvinnor och män är det i små kommuner som inte är länkade till en större arbetsmarknad som kvinnornas förvärvsfrekvensema är låga För del gäller det dessutom gruppen kranskommuner.

L

34 Den regionala problembilden

mellan bostad eller mindre ort och Pendling på landsbygden arbetsmarknaden i en större ort har varit hushållens för att strategi anpassa till en allt mer koncentrerad arbetsmarknad. sig

av bilresandet av på bensin eller F ördymingar på grund prishöjningar genom skatte- eller kan försämra möjligheterna att även avgiftsförändringar ha ett som är mer än fortsättningsvis bosättningsmönster utspritt arbetsplatsemas lokalisering.

har dubbla rollen Dels en att dess Mellanstädema inomregional genom arbetsmarknad har betydelse för människor utanför den egna kommunen, dels en som nod i ett nationellt nätverk av regioner. mellanregional

arbetsmarknaden har lett till att närmare 90 % av alla Utvecklingen på kvinnor i arbetar med i offentlig förvärvsarbetande dag tjänsteproduktion eller Var annan kvinna arbetar inom den ojfentliga sektorn. På privat regi. den arbetsmarknaden har samma dominerande manliga primämäringama roll.

Ser man till hela arbetsmarknaden är sysselsättningen jämnt fördelad på och Sett ur ett primärnäringar, privata tjänster offentliga tjänster. är den starka mellanregionalt perspektiv privata tjänstesektoms koncentration till storstäderna iögonenfallande

Variationema i mellan olika delar av landet

befolkningens utbildningsnivå

De landsdelar som är prioriterade

fortfarande

är stora. tre regionalpolitiskt tillhör de delar av landet där har befolkningen lägst utbildningsnivå.

Om av resurser att delta i EG:s

uppbyggnaden för småföretagsprogram

kommer ske bör de landsdelama att gradvis regionalpolitiskt prioriterade komma först.

Det endast det stödet till som direkt kan är regionalpolitiska näringslivet komma att beröras av närmande till E G. Satsningar på utbildning, kommunikationer m. m. är helt en nationell angelägenhet.

Det att tro att den av det stödet

finns

inga skäl utformning regionalpolitiska som står i strid med de nonner som inom EG.

föreslås, tillämpas

2.1 - -

Internationalisering urbanisering miljö

den svenska

Internationaliseringen av ekonomin kommer

sannolikt att fortsätta under 1990-talet. Denna torde också process vara tämligen oberoende av hur som nation Sverige reglerar förhållandena till EG.

De sektorer av ekonomin som kommer att vara starka att nog dra av

nytta internationaliseringen är antingen sådana som domineras

av eller av små

storföretag nischföretag och/eller har produkter med

högt I dessa avseenden

förädlingsvärde. fortsätter de tendenser som

gjort sig gällande under 1980-talet. Den växande privata tjänstesektorn har beroende naturligt nog ett större av en närmarknad än industriföretag. har i

Tjänsteföretagen betydelse två avseenden. De är i sig

själva en kraft i

dynamisk strukturomvandlingen och ger upphov till nya

arbetstillfällen. De är också en del i den som andra närmiljö tjänsteföretag och behöver

industriföretag för att växa.

Historiskt har en

fortgående internationalisering varit en

underliggande ekonomisk kraft, som drivit

på strukturomvandlingen

och lett till en ökad

urbanisering. Förändringarna av bosättnings-

mönstren sker och har i

långsamt Sverige följt en huvudfåra under mer

än 100 år, vilket av studie framgår en som genomförts av professor Torsten Han tolkar

Hägerstrand,(). förändringarna i befolknings-

tätheten på följande sätt:

1. Det har varit geografiska mönstret mycket stabilt genom tiderna. 2. Gränsen för tio invånare kvadratkilometer har utan större per variationer sammanfallit med under hela Norrlandsgränsen 100-

årsperioden.

3. Ett fortfarande

småskaligt, spritt nätverk av orter är

kännetecknande för Sverige. 4. Motorismen har växande avstånd mellan medgett bostad och arbetsplats.

Successivt under denna har

tidsperiod befolkningstätheten

ökat i storstäderna och sedan så det spridit sig att år 1980 fanns ett sammanhängande befolkningstätt område från Stockholm ner mot Göteoch södra Norrland borg Sverige. I ökar successivt av

utbredningen ett

något förtätat kustland. Den ökade i befolkningstätheten dessa delar har sin i kommunerna i Norrlands motpol inland. Ett femtontal kommuner har t.ex. haft en med sedan

befolkningsminskning mer än 30 %

1960.

Från de

regionalpolitisk synpunkt är här förhållandena ytterst

centrala.

Regionalpolitiska problemområden blir något förenklat de

36 Den regionala problembilden

delar av landet som har De växande delarna av låg befolkningstäthet. blir i allt större Men näringslivet utsträckning typiska stadsnäringar. om vore så skulle inte de olika landsdelarnas andel verkligheten rätlinjig av vara relativt stabil över tid. Det finns med andra 0rd befolkningen och krafter som verkar återhållande. Under

anpassningsmekanismer

1970-talet har inom den sektorn varit en sådan expansionen offentliga återhållande kraft. En annan sådan faktor är att under industrisysselsättningen har mot mindre efterkrigstiden andelsmässigt förskjutits tätbebyggda delar av landet. Bakom detta ligger sannolikt att ju mognare verksamheten blir, desto blir den också. Samtidigt har utkostnadskänsligare av att man kan nå internationella vecklingen transportsystemen gjort marknader även från mindre centralt belägna lokaliseringar. ett förhållande av stor i det här samman- Ytterligare betydelse är att i vid verkar återhållande. Den hanget samhällsbyggandet mening fysiska infrastrukturen åldras ojämnt. Det är därför svårt att göra stora i samband med att enskilda delar behöver ut. Den förändringar bytas materiella sker successivt och i harmoni med existerande förnyelsen struktur. Därmed blir den fysiska infrastrukturen inte bara en förutför konsumtion och välfärd. Den blir också en sättning produktion, stark stabiliserande kraft. mycket

Orsakssammanhangen bakom dessa förlopp håller på att

ändras en del. I en ekonomi som har tjänsteproduktion som en viktig sektor och där arbetskraftens kompetens är den viktigaste produktionsfaktorn kommer människornas krav att få en allt starpå boendemiljön kare inverkan var verksamheter kommer att etableras och drivas.

på

Klassiska som till råvaror och

lokaliseringsfaktorer tillgång investeringar

i och maskiner får relativt sett en mindre betydelse. Naturbyggnader resurserna har den att de huvudsakligen finns i befolkegenskapen områden. Den arbetskraft som krävs för att exploatera dessa ningsglesa resurser har hittills en kraft som takten i den ökande utgjort dämpat koncentrationen av befolkningen. I den vi nu befinner oss kan således det utvecklingsfas få en ännu större för var tillbefintliga bosättningsmönstret betydelse växten sker. Service och infrastruktur byggs ut där efterfrågan är starkast. bidrar i service och infrastruktur att öka Härigenom investeringar tillväxten i regioner som redan växer, tillväxtspiralen förstärks o.s.v. är vilka motkrafter som kommer att

Frågan uppträda.

En motkraft kan vara att ny teknologi ändrar förutsättningarna för Detta i kombination med ett ökat tjänsteproduktionens lokalisering. av internationell konkurens och brist arbetskraft kan komma

inslag på

att innebära att delar av denna sektor industrins och förlägger följer väg verksamheter till mindre centrala områden. En förutsättning för industrins var och motorismens På

decentralisering vägnätets utveckling.

motsvarande sätt kan telenätens och utveckling informationsteknologins komma att medverka till En annan tjänstesektorns decentralisering. faktor som verkar i decentraliserande är att alla riktning expansiva delsektorer inom tjänsteproduktionen inte är beroende av att ligga nära marknaden. Turismens utveckling är i hög grad råvaruorienterad. En annan motkraft kan miljöproblemen komma att bli. Med ökad koncentration av ekonomisk verksamhet och i allbosättning följer mänhet också snabbt växande Landets södra delar är utmiljöproblem. satta för nedfall som kommer från kontinenten. Men även miljöfarliga den inhemska av är Trots vidtagna produktionen utsläpp betydande. och fortsatt av uppvisar de södra reningsåtgärder export föroreningar delarna av landet och särskilt de täta i allmänhet den

stadsregionerna

sämsta miljön i landet. I den mån inte kan undanröjas med internationellt problemen samarbete eller substitution insatsvaror och tekniska -

med

av

åtgärder

som kan tas för - kan det tänkas att människors bonågot knappast givet kommer att påverkas på ett sätt. miljösättningsmönster nytt Höga kostnader kan komma att o.s.v. I regiopåverka företagens lokalisering är detta _faktorer att ta i beaktande. Vi nalpolitiska sammanhang nya kommer att ta dem till i ett senare upp behandling kapitel.

2.2 Faktorer av be delse för

regional utveckling

samt för

geografis

a

perspektiv analysen

Under senare år har i och i andra länder de Sverige regionala inom och i den förda utvecklingsstrategierna omprövats forskning politiken. Den traditionella med stöd

till

regionalpolitiken, näringslivet som bärande inslag, har kompletterats med åtgärder som förbättrar rambei regionerna. I en omfattande studie inom där man förtingelserna EG, sökt att för motiveange infrastukturens betydelse regional utveckling, ras denna av i med att regionala förändring tyngdpunkten politiken skillnader till sin natur är och inte resultatet av

långsiktiga kortsiktiga

Som av detta måste i konjunkturförlopp. följd tyngdpunkten politiken ligga utbudssidan och inte i den

på på efterfrågesidan regionala

ekonomin. Motivet för detta är att en enstaka region är liten i förhållande till världsekonomin, varför efterfrågan kan betraktas som obe- Det är därför att attrahera så stor del av gränsad. regionala problemet att den tas till vara. världsefterfrågan regionala utvecklingspotentialen Denna efterfrågan måste i den internationella konkurrenssitua-

uppnås

tion som vi nyss berörde. Detta betraktelsesätt leder till två Den ena är:

huvudfrågor.

Vad är det som bestämmer den regionala utvecklingspotentialen? Den andra frågan är: Vad är det som bestämmer en regions relativa konkur-

38 Den regionala problembilden

renskraft och därmed dess av resurser? I EGutnyttjande regionens studien sex olika faktorer av avgränsas betydelse:

uppsättningen av naturresurser och med avseende befolkning befolkningens sammansättning på ålder och kön en

99:59.59?

regions geografiska läge (tillgänglighet) storleken och strukturen av inom en bosättningsmönstret region och i det internationella regionens position ortssystemet sektorsammansättningen i ekonomi dvs regionens fördelningen mellan areella industri och service näringar, i en - såväl inom kapitalstocken region realkapital näringslivet som infrastruktur och mänskligt kapital d.v.s. kunskap, information, organisationsförmåga m.m.

Det utmärkande för dessa är att de är potentialitetsfaktorer odelbara, icke och att för trögrörliga, utbytbara möjliga nyttja många olika användare. Vi kommer i fortsättningen av detta att en kapitel genomföra analys som tar sex Vi tre olika upp de punkterna. anlägger geografiska i Det första tar sin i lokala arbetsperspektiv analysen. utgångspunkt marknader som de avgränsats av SCB. Det andra tar sin i utgångspunkt de som finns för Vi har där geografiska prioriteringar regionalpolitiken. fört samman lokala arbetsmarknader till landsdelar. En är Norrlands inland och de nordvästra delarna av Svealand, i huvudsak nuvarande stödområde A och B. Området består till övervägande del av glesbygdskommuner med små centralorter. Större orter inom området är Kiruna och Flertalet kom-

Gällivare/Malmberget.

muner i regionen har och en åldersstruktur hos nettoutflyttning befolkningen som innebär att minskar även om folkmängden utflyttningen skulle kunna bromsas. Utflyttningen från regionen har i

pågått

många år. Ofta är det kvinnor och som har ungdomar flyttar först, vilket lett till att det i kommuner särskilt utanför centralorterna är vänågra sentligt fler män än kvinnor i de yngre arbetsföra åldrarna. Förvärvsfrekvensen är för såväl kvinnor

låg som män.

Den andra är I området finns både små regionen Bergslagen. industrikommuner och glesbygdskommuner. Flertalet kommuner tillhör i dag stödområde C. i har

Befolkningsutvecklingen Bergslagen många

med den i Inlandet. minskar både gemensamma drag Folkmängden genom utflyttning och genom naturlig folkminskning och förvärvsfrekvensen för både kvinnor och män är Ett annat är för-

låg. gemensamt drag

ankringen i en i detta fall specifik näringstradition, bergshanteringen. Ytterligare en likhet mellan situationen i och Inlandet är att Bergslagen flera av de större städer som har en omger regionen, stagnerande

Det i första hand och

befolkningsutveckling. gäller Gävle/Sandviken

Borlänge. Det området i Det skiljer sig på tredje ligger Sydöstra Sverige. flera från de två Området är mer Det punkter tidigare. heterogent. består dels av i mellan Kronobergs glesbygdskommuner gränstrakterna och Kalmar län, med tradition i och träbearbetande jord- skogsbruk, industri och manuell dels av kommunerna i Blekinge län, glasindustri, där industrin i stor är länkad till olika storföretag och fjärrutsträckning kommun i tillhör i av stödomstyrd. Ingen sydöstra Sverige dag något rådena. från är inte lika omfattande som i de Utflyttningen regionen två andra men har lett till en regionerna, tidigare nettoutflyttning som att kommuner ändå har en folkålderssammansättning gör många Liksom i de två andra områdena är förvärvsfrekvensen för minskning. kvinnor men till skillnad från vad som är fallet i Inlandet och låg, Bergslagen gäller detta inte för männen. Kalmar och Karlskrona är exempel på mellanstäder som är ett som härrör ur det av de vi begrepp tredje geografiska perspektiv Med detta i försöker vi fånga tillanlägger. perspektiv analysen upp den som fanns omnämnd i den refererade EG-studien. gänglighetsfaktor Storstad och i denna analys. landsbygd utgör geografiskt polerna Mellanstäderna är

- noder i transportsystem och har orter som är som mer än 50 000 invånare eller är den största kommunen i en lokal arbetsmarknad med mer än 60 000 förvärvsarbetande - orter som är noder i eller beslutssystem - orter som är noder både i och transport- beslutssystem.

2.3 och

Befolkning befolkningsförändringar

Det landets som

långa tidsperspektiv på befolkningsutveckling

vi anlade i avsnitt skall nu snävas in till de senaste föregående tidmässigt

årtiondena och analyseras på kommunnivå. I analysen har kommunerna

förts samman i sju kommungrupper efter befolkningens och den lokala arbetsmarknadens storlek. De tre storstäderna redovisas var för sig. Avav storstäderna svarar mot SCB:s avgränsning av Storgränsningen Stockholm, respektive Stor-Malmö. Stor-Göteborg mellanstäder består som av kom- Gruppen framgick tidigare muner som har mer än 50 000 invånare eller, den största kommunen i en lokal arbetsmarknad med minst 60 000 förvärvsarbetande. I gruppen kranskommuner kommuner som till av storstads-

ingår gränsar något

områdena eller mellanstad och som i den större ortens

någon ingår

lokala arbetsmarknad. har förts samman till en grupp. Det är Glesbygdskommunerna

40 Den regionala problembilden

kommuner med där kommuncentrum har ytstora gles bebyggelse mindre än 10 000 invånare. till med Långa pendlingsavstånd större orter

differentierad

sysselsättning och service är ett annat kännetecken. Ovriga kommuner har sedan fått bilda en grupp. Till stor del består den av små och medelstora industrikommuner med en begränsad den lokala arbetsmarknaden och liten

differentiering på arbetspendling

till

någon större ort.

2.3.1 Befolkningsomfördelning

Under de senaste åren har ökat med tjugo Sveriges befolkning ca 300 000 Skillnaderna mellan olika kommuner är stora. Som personer. framgår av figur 2.1 har folkmängden minskat i flertalet kommuner i nuvarande stödområde A och B. Två stora tillväxtområden kan urskiljas. Det ena utbreder och sträcker från sig kring Stockholmsregionen sig Uppsala till Linköping. Det andra ligger i och sydvästra Sverige sammanbinder och finns det Göteborgs- Malmöregionerna. Därutöver mindre öar av kommuner med snabb Flertalet av

befolkningstillväxt.

dessa är mellanstäder. Tabell 2.1 sammanfattar

folkmängdsutvecklingen

under 1980-talet. I tabellen redovisas som för utvecklingen genomsnitt respektive kommungrupp.

Tabell 2.1 under 1980-talet i olika

Befolkningsutvecklingen

kommuntyper.

Förändring iprocent

Glesbygdskommuner 88 948 300 -11 Ovriga små/medelstora kommuner 59 1 228 600 -11 Hela riket 284 8 397 800 -11

i under

Huvuddraget befolkningsutvecklingen 1980-talet är en

fortsatt urbanisering. I 85 av landets 284 kommuner har befolknings-

tillväxten under 1980-talet varit snabbare än i landet som helhet. Av

Figur 2.1 mellan

Befolkningsomfördelning 1968 och 1988

- kommuner Tillbakagaende - oförändrad folkmängd - Expansiva kommuner

42 Den regionala problembilden

dessa kommuner ett trettiotal i våra tre storstadsområden. ingår tillhör mellanstäder eller till någon av Närmare 20 kategorin gränsar dessa. 150 kommuner har minskat. Många av I närmare folkmängden de kommuner som under 1980-talet i befolkning är glesbygdstappat kommuner. Av de femtio kommuner som haft den svagaste befolkningsär närmare trettio I övrigt är det små utvecklingen glesbygdskommuner. och medelstora industrikommuner. , Fem har haft en av minst av mellanstäderna befolkningstillväxt som - d.v.s. dessa kommuner har samma omfattning riksgenomsnittet behållit eller ökat sin andel av landets befolkning. De expansiva mellan- Umeå och Uppsala. Luleå, städerna är Växjö, Helsingborg, Linköping,

i det haft en positiv folkmängdsutveckling, som långa tidsperspektivet

har under 1980-talet. Andra mellanstäder som under den stagnerat

visar en är Sundsvall/Timrå,

senaste tioårsperioden svag utveckling

Karlskrona, Gävlejsandviken, Härnösand, Nyköping/Oxelösund,

Örnsköldsvik och Borlänge. Borås, Eskilstuna, kan konstateras att vinnare när Sammanfattningsvis entydiga det under 1980-talet är storstadsom-

gäller befolkningsutvecklingen

kommuner har 37 haft en

rådena. Av storstadsområdenas 42 positiv förlorare är grupperna glesbygds-

folkmängdsutveckling. Entydiga kommuner och små och medelstora kommuner. Tillsammans övriga 148 kommuner i dessa och i 75 % av dem har folkmängingår grupper den minskat.

2.3.2 och åldersstruktur Flyttning

De som sker i en kommun befolkningsförändringar ständigt åldersstruktur och Dessa

beror både på befolkningens på flyttningar.

dessutom sins emellan beroende. 2.2 visar vilka båda faktorer är Figur vunnit förlorat i folkmängd av

kommuner som respektive på grund

under 1980-talet. Av de kommuner som under

flyttningsströmmarna

är nära hälften

1980-talet har den största nettoutflyttningen glesbygds-

kommuner. Två tillhör mellanstäder. De är Sandviken och gruppen Luleå. Av de kommuner som under 1980-talet har en stor nettoinfemton inom av storstadsområdena och sjutton är flyttning ligger något kranskommuner. Av mellanstäderna har Helsingborg, Uppsala, Kalmar, Umeå och stor nettoinflyttning. I den grupp kommu- Linköping, Växjö

ner som har en finns också ett trettiotal glesbygds-

positiv nettoflyttning till den stora till

kommuner. En av förklaringarna nettoinflyttningen

i stor till dessa

storstadsområdena är att invandringen utsträckning går

i är nio regioner. Av befolkningen Stor-Stockholmsregionen drygt

Figur 2.2 under Nettoflyttning 1980-talet

-

Negativ nettoflyttning

l Ut- och lika inflyttning

- Positiv nettoflyttning

44 Den regionala problembilden

På som är det län som har den procent utländska medborgare. Gotland, andelen utländska dessa mindre än 1 %. lägsta medborgare, utgör Det mellan olika kommuner som kan iakttas flyttningsmönster kvinnor och för män. En skillnad är i huvudsak detsamma för väsentlig kvinnors och är emellertid att det i

mellan mäns flyttningsbeteende

kommuner har stor är fler kvinnor än män

flertalet som nettoutflyttning

som ut. Mönstret har inte ändrats under de senaste åren, trots att flyttar arbetsmarknaden förändrats att det i råder brist situationen på så, dag inom traditionella över hela landet. En del på arbetskraft kvinnoyrken av förklaringen ligger i att arbetsmarknadsskäl inte tycks väga lika tungt i Olika visar att

i kvinnors beslut att flytta som mäns. flyttningsstudier

kvinnor i mindre än män i samband med att de utsträckning byter yrke kvinnor i sin arbetssituation i byter bostadsort. När gör förändringar det att de t.ex. förändrar sin

samband med flyttning, är vanligare

arbetstid än att de byter yrke. Skillnaderna i kvinnors och mäns flyttningsmönster hänger med arbetsmarknaden. Delar av

också samman könsuppdelningen på

arbetsmarknad starkt ortsbunden. Det t.ex. och männens är gäller jordoch den råvarubaserade industrin. Den traditionella kvinnoskogsbruk arbetsmarknaden är i mindre bunden till en viss betydligt utsträckning Inom t.ex. och handel finns likartade arbetsuppgifter ort. omsorgssektor över hela landet. Kvinnors arbetsmarknad är i stället mer knuten till

olika nivåer i Den hierarkiska organisationsstrukturen

ortssystemet. inom har blivit en viktig drivkraft bakom kvin-

tjänstesektorn härigenom

nornas flyttning till större orter. att är störst i 15-30 år. Benägenheten flytta åldersgrupperna visar andelen av en Figur 2.3, som ungdomar befolkningen, speglar effekt i landet. Som av kartan är

av befolkningsomflyttningen framgår

kommuner i Inlandet som har få I univerdet många mycket ungdomar. och städer med större är situationen den sitetsstäderna högskolor

omvända. kvinnor i större än män Det förhållandet att utsträckning ut från har i vissa kommuner lett till en flyttar stagnerande regioner av män i 15-30 år. I

påtaglig överrepresentation åldersgrupperna

kommuner som haft en under en lång tidsperiod negativ nettoflyttning blir således andelen liten i förhållande till andelen äldre. yngre personer Det i sin för med att kommunens minskar, inte bara tur sig befolkning för att människor också för att det dör fler än flyttar ut, utan personer det hälften av landets kommuner har i föds. I ungefär befolkningen dag skevhet i vilket av 2.4.

en sådan ålderssammansättningen, framgår figur

visar i under 1980-talet orsakade av Figuren förändringar folkmängden åldersstruktur. befolkningens

Kartbilden över kommuner med folkminskning på grund av

Figur 2.3 Ungdomslandskapet

- andel

Lag ungdomar

- Riksgenomsnitt

- Hög andel ungdomar

46 Den regionala problembilden

har stora likheter med en karta befolkningens ålderssammansättning över landets men här återfinns också små och glesbygdskommuner, medelstora industrikommuner i mellersta Det är bara i 90 av Sverige. landets kommuner som ökar av befolk-

284 folkmängden på grund

åldersstruktur. av dessa kommuner är kranskommuner ningens Många till våra tre storstäder. Åldersstrukturen hos den som i bor i en befolkningen dag kommun en om vilka i arbetskraftsutbudet ger antydan förändringar som kan väntas under 1990-talet. Flertalet av de personer som vid sekelskiftet kommer att tillhöra arbetskraften bor redan i kommunen. idag Under en så kort som tio år får liten tidsperiod nettoflyttningarna

inverkan på det totala utbudet av arbetskraft på en lokal arbetsmark-

nad. Antalet arbetsmarknaden under 1990-talet kan nytillträdande på därför i stort sätt motsvaras av dem som är mellan 10 och 19 sägas idag medan de som är 55 år eller äldre kommer att och år, pensioneras lämna arbetsmarknaden. I tabell 2.2 sammanfattas konsekvenserna av befolkningens för iutbudet av arbetskraft i olika ålderssammansättning förändringarna fram till sekelskiftet. I kolumnen Min anges förändkommungrupper har det och i kolumi procent den kommun för som lägsta värdet ringen nen Max värdet för den kommun som har det högsta. Förändringen för hela Alla. kommungruppen anges i kolumnen

Figur 2.4 orsakade

Folkmängdsförändringar av befolkningens

ålderssammansättning

Födelseöverskott

1000 av

medelfolknängden

2 Negativt I Antal födda = antal döda I Positivt

48 Den regionala problembilden

Tabell 2.2 i arbetskraftsutbud under 1990-talet.

Förändringar

Arbets-

krafts- Förändring i %

utbud 1987 Min Alla Max

Kommungrupp

Stor-Stockholm 898 700 - 6 +4 +23 431 400 - 1 +0 + 17

Stor-Göteborg

Kranskommuner Ovriga små/ medelstora kommuner 687 509 - 3 +4 + 12 511 195 - 6 +2 + 9 Glesbygdskommuner

I hela landet kommer antalet personer i arbetsför ålder att öka med ca 4 % under 1990-talet. Den snabbaste tillväxten sker i kommunmellanstäder och kranskommuner. I dessa kommungrupper är grupperna

det inte kommun som får ett minskat utbud av arbetskraft på grund

någon åldersstruktur. Tabellen en tillväxt i två av våra av ogynnsam antyder svag framför allt i Situationen i dessa

storstadsområden, Göteborgsregionen.

är emellertid än tabellen utvisar, eftersom några regioner betydligt ljusare de kranskommuner har en snabb tillväxt av i av som befolkningen arbetsför ålder tillhör storstadsområdenas lokala arbetsmarknad. Inom är situationen mer bekymgruppen glesbygdskommuner mersam. I ett kommer antalet i tjugotal glesbygdskommuner personer minska. Femton av dessa kommuner i norra arbetsför ålder att ligger

Sverige. om utvecklingsarbete,

Enligt förordningen (1982:877) regionalt

skall år befolknings- och syssellänsstyrelserna varje upprätta sättningsprognoser för den närmaste femårsperioden. I dessa prognoser också in. från våren 1988 vägs flyttningen Länsstyrelsernas prognosöversyn 1988, i skogslänen även

(Länsprognos SIND) pekar mot__att folkmängden

kommer att minska. Aven för Kalmar och Blekinge län . fortsättningsvis beräknas minska under 1990-talet. Storstadslänen kalfolkmängden med en fortsatt stark Särskilt markant är kylerar befolkningstillväxt. i Stockholms län. ökningen

2.3.3 Förvärvsfrekvens

Förvärvsfrekvens är ett mått som hur stor andel av anger i 20-64 år som förvärvsarbetar. Under de befolkningen åldersgrupperna senaste decennierna har utvecklingen kännetecknats av en utjämning av förvärvsfrekvenser både mellan olika mellan kvinnor och män regioner, och mellan och äldre kvinnor. I förvärvsarbetar 79 % yngre dag av__ alla kvinnor i åldrarna 20-64 år. Motsvarande siffra för männen är 86 %. Aven om skillnaderna i förvärvsfrekvens mellan olika delar av landet minskar, så

Figur 2.5 Förvärvsfrekvens 1985

Män, riket = 86 Kvinnor, riket = 79

YV-grad Riket= 8G - - Lag Lag I .I Riksgenomsnitt Riksgenomsnitt hög - Hög

50 Den regionala problembilden

de fortfarande stora. kommun har den är Haparanda lägsta förvärvsfrekvensen såväl för kvinnor som för män, 64 respektive 69 %. förvärvsfrekvens har kvinnorna i och Salem - 87 % Högst Upplands-Väsby - och i Tranemo och Gislaved - 93 %. 2.6 visar männen Gnosjö, Figur variationer i förvärvsfrekvens för kvinnor och män 1985.Det kan regionala att kommun, som är en av de kommutyckas motsägelsefullt Haparanda ner som haft en snabb också är den kommun som har befolkningstillväxt, de förvärvsfrekvenserna för både kvinnor och män. Men situationen lägsta i är Som mellan och Finland Haparanda speciell. gränskommun Sverige har kommunen kommit att bli en första anhalt i mellan flyttströmmarna de båda länderna. Brist arbete är en av orsakerna bakom flyttningarna, på och över håller nere förvärvsfrekvenserna. arbetskraftsvandringen gränsen Som av kartan är förvärvsfrekvenser för kvinnor framgår höga till större - och delar av begränsade några regioner Sjuhäradsbygden Stor-Stockholmsområdet och mellan-

Jönköpings län, ytterligare några

städer. förvärvsfrekvenser för män återfinns i stort sett i samtliga Höga kommuner i och Malmö. I tabell 2.3 samtriangeln Stockholm,Göteborg manfattas variationerna i förvärvsfrekvens mellan olika för kommuntyper män kvinnor. Den stora skillnaden i att antalet respektive ligger kommuner med förvärvsfrekvens för män är få, medan förvärvsfrelåg kvenserna för kvinnorna är i mer än två av landets

låg tredjedelar

kommuner.

Tabell 2.3 Förvärvsfrekvensen för kvinnor och män i olika

kommuntyper.

Antal därav under Kommungrupp kommuner enomsnittet ör riket KVINNOR, = 79 riksgenomsnitt Stor-Stockholm 22 0 11 4 Stor-Göteborg

Ovriga små och medel-

stora kommuner 60 42

MAN, riks enomsnitt = 86 Stor-Stock olm 22 3 11 1

Stor-Göteborg

Ovriga små och medelstora kommuner 60 18

För både kvinnor och män är det i små kommuner som inte är länkade till en större arbetsmarknad som förvärvsfrekvenserna är För låga. kvinnornas del detta dessutom gäller i gruppen kranskommuner. Eftersom skillnaderna i förvärvsfrekvens mellan och äldre yngre kvinnor är lika stor som skillnaden mellan kvinnor och är den ovan män, skisserade bilden av förvärvsfrekvensens variationer delvis regionala en konsekvens av åldersstruktur. Generellt befolkningens sett är dessa generationsskillnader mer markanta i mindre kommuner än i större. I små kommuner kan skillnaderna till uppgå 20 procentenheter. Motsvarande skillnad i den storstadskommun som har den största mellan spännvidden yngre och äldre kvinnor är 4 procentenheter.

2.4 Lokala arbetsmarknader

Vi har motorismens tidigare sagt att utbredning har gjort att bosättningsmönstret i stora delar av landet varit stabilt under tämligen tid. mellan

lång Pendling bostäder på landsbygd eller mindre tätorter och

större orters arbetsmarknad har varit hushållens Med

anpassningsstrategi.

ökat bilinnehav har det blivit att bevara möjligt ett spritt bosättningsmönster fastän arbetsplatserna koncentrerats. Skillnaderna i mellan män och kvinnor rörlighet är stor speciellt när det arbetsresor. Det

gäller är männens arbetspendling som länkar

samman kommuner i lokala arbetsmarknader. Det är männen som använder bilen för arbetsresor. Deras arbetsresor med bil motsvarar i genomsnitt 38 km per dag. Kvinnorna utnyttjar ofta kollektiva trafikmedel vid arbetsresor. När de använder bil är den genomsnittliga resvägen betydligt kortare än för män eller i km per genomsnitt 21 Aven om dag. man jämför män och kvinnor som reser är kvinnornas kollektivt, resväg kortare än männens. Till dessa skillnader i resbeteende mellan könen skall sedan läggas det förhållandet att det antal finns inom arbetsplatser som räckhåll på rimligt pendlingsavstånd varierar högst avsevärt mellan olika delar av landet. 2.6 illustrerar indirekt dessa Figur variationer. Kartan visar hur stor del av landets som finns inom räckhåll med bil

befolkning från varje

kommuncentrum i landet. Den arbetsmarknad som finns inom räckhåll för en person i Inlandet blir av skäl förklarliga väsentligt mer begränsad än för den som är bosatt inom det vita området kartan. Eftersom på det ofta är mannen som använder bil för arbetsresor, begränsas räckvidden också för kvinnorna i mindre kommuner i södra Sverige. Resultatet av bl.a. till olika tillgängligheten arbetsplatser från bostadsorten blir att vissa kommuner

arbetsmarknadsmässigt är mycket

52 Den regionala problembilden 2.6 Biltillgänglighet Figur

beroende av varandra. Detta beroende speglas i avgränsningen av lokala arbetsmarknader baserade på pendlingsdata. SCB har gjort en indelning av lokala arbetsmarknader grundad på Folk- och bostadsräkningen 1985 Två kriterier har använts vid avgränsningen av lokala arbetsmarknader. Det ena är att det totala antalet förvärvsarbetande som pendlar ut från en kommun skall vara minst 15 % av den förvärvsarbetande nattbefolkningen i kommunen. Det andra är att minst 5 % av kommunens totala skall till viss kommun för den skall

utpendling gå en att

ingå i lokala arbetsmarknad. utpendlingskommunens Med dessa mått reduceras landets 284 kommuner till 131 lokala arbetsmarknader. 2.7 visar antalet i 1 000-tal inom de

Figur sysselsatta

lokala arbetsmarknaderna. Med undantag för Ostersundsområdet och malmfälten bildar Inlandet ett sammanhängande område av lokala arbetsmarknader med mindre än 10 000 Ett detaljstudium av sysselsatta. siffrorna visar att är det området i Jämtland är för stort. grå kring Storsjön Det beror att såväl Bräcke som Krokoms kommuner har tätorter

på Bergs,

som har Ostersunds inom räckhåll. För stora delar av

arbetsmarknad

kommunernas är Oster-sunds arbetsmarknad inte

befolkning tillgänglig.

Samma förhållande mellan Mora kommun och Alvdalens föreligger respektive Orsa kommuner. I Inlandet är varje kommun en lokal arbetsmarknad. Avstånden att i större inte är gör dagpendling någon omfattning består av en av små och större möjlig. Bergslagen blandning riktigt något arbetsmarknader. Samma är förhållandet i sydöstra Sverige. Pendlingens omfattning, och därmed de lokala arbetsmarknadernas utbredning, beror som nyss berörts av arbets- och resemöjligheter. Resebehoven kan i vissa tätare områden kollektivtrafik. tillgodoses genom I de flesta fall är dock bil det enda alternativet. av bilresandet Fördyringar av bensin eller skatte- eller

på grund prishöjningar på genom avgiftsför-

ändringar kan därmed innebära svårigheter att även fortsättningsvis ha ett bosättningsmönster som är mer än utspritt arbetsplatsernas lokalisering. Det är inte bara arbetsmarknadens storlek som bestämmer om problem eller Det band av små arbetsmarknader som föreligger ej. sträcker Halland över landet till mellan Smålands-

sig__från gränstrakterna

länen och innehåller de arbetsmarknader i landet har Ostergötland som den arbetslösheten men också som har lägsta några jämförelsevis hög arbetslöshet. Flertalet mellanstäder framträder relativt kartan, tydligt på eftersom de oftast är öar av mindre arbetsmarknader. omgivna betydligt Ett större område med arbetsmarknader med minst 50000 sysselsatta från Stockholmsområdet mot Inom de löper Göteborgsområdet. större arbetsmarknaderna i detta område finns omkring hälften av de sysselsatta i landet. vi till Malmö och ökar andelen med Lägger Helsingborg,

54 Den

regionala problembilden

Figur 2.7 Lokala arbetsmarknader

storlek

Dagbefolkningens

-

ytterligare tio procentenheter. Den största arbetsmarknaden är förstås Stor-Stockholm. På denna arbetsmarknad år 1985 i stort sett 900 000 människor. sysselsattes Därmed svarade Stockholm för 20 % av landets På de drygt sysselsättning. minsta arbetsmarknaderna i landet arbetar mellan 1 000 och 1 500 personer. Ett fundamentalt på små arbetsmarknader är att även den problem minsta arbetsmarknaden i avseenden är lika som den många specialiserad största. På en liten arbetsmarknad är sannolikheten därför mycket stor för att det som arbetslösheten är föreligger rekryteringssvårigheter samtidigt Detta förhållande är i ett problem för Inlandet. hög. mycket hög grad

2.4.1 Mellanstädernas roll.

Ett för mellanstädernas roll är arbetsuttryck inomregionala I tabell 2.4 redovisas storlek i pendlingens omfattning. inpendlingens procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningens storlek. För att ge en om mellanstadens roll den lokala arbetsmarknaden uppfattning på anges också hur stor andel av inpendlingen som kommer från det egna länet. I de fall mellanstadens lokala arbets-marknad skär över länsgränser, ingår de kommuner som andra sidan i värdena under ligger på länsgränsen kolumnen därav från lånet. I flertalet mellanstäder som är i norra Sverige uppgår belägna till mellan 10 och 15 % av totala Av

inpendlingen den dagbefolkningen.

är flertalet bosatta i länet. Till Ornsköldsvik och Skellefteå är inpendlarna vilket delvis kan förklaras av att det är inpendlingen betydligt lägre, ytstora kommuner med avstånd mellan centrum och långa kommungräns. Av mellanstäderna i framträder Karlstad och Bergslagen som arbetsmarknader med stor räckvidd utanför den Borlänge egna kommunen. Mellan var och var femte förvärvsarbetande är inpendfjärde lare från annan kommun. Andra mellanstäder med stor räckvidd är någon Trollhättan, och Skövde. Tabell 2.5 redovisar på Vänersborg, Helsingborg motsvarande sätt från mellanståderna till andra kommuner. utpendlingen från mellanstäderna till andra kommu-ner är

Utpendlingen genomgående

än Det är också så att

lägre inpendlingen. genomgående pendlingsutbytet

inom länet är lägre för utpendlingen än för inpendlingen.

56 Den regionala problembilden

Tabell 2.4

Inpendling

Sydöstra

Tabell 2.5 Utpendling

Sydöstra Sverige Växjö 40 300 7 53

Kalmar 31 800 6 61 Karlskrona 32 100 6 44

övri a 97 600 12 11

mel anstäder Uppsala Ny öping 36 600 18 30

Eskilstuna 51 500 5 26 68 500 6 59

Norrköping

Linköping 70 600 7 59

Jönköping 62 100 5 30

Kristianstad 39 600 8 48 Hässleholm 26 900 16 62

Helsingborg 62 500 11 77

Halmstad 44 900 6 44

Vänersborg 20 600 21 79

Trollhättan 29 600 11 68 Borås 58 000 8 30 Mariestad 14 100 12 32 Skövde 27 300 10 75

Mellanstädernas roll ett är att vara

mellanregionalt perspektiv

noder i ett nationellt nätverk av 2.8 och 2.9 visar hur

regioner. Figurerna

stor del av landets som finns inom räckhåll med

befolkning tåg respektive flyg från varje kommuncentrum i landet. Kartan över med tillgänglighet flyg är inte helt korrekt. För närvarande det till

går reguljärñyg

flygplatserna i Vilhelmina och vilket avsevärt förbättrar Lycksele flygtill-

till Inlandet. Vi har i 2.6 motsvarande

gängligheten tidigare figur på sätt visat tillgängligheten med bil. Delar av Inlandet har

låg tillgänglighet oavsett trafikslag. Delar av Sydöstra har med Sverige låg tillgänglighet

58 Den regionala problembilden

Figur 2.8 Tillgänglighet med tåg

Figur 2.9 med Tillgänglighet flyg

Lög

Medel

I

Hög

60 Den regionala problembilden

bil och tåg. Kommuner som har med bil och alla hög tillgänglighet tåg ligger i södra och mellersta nära de kommunikationsstråk som länkar Sverige, samman med de andra två storstadsområdena. Stor-Stockholmsregionen På kartan över med framträder mellanstäderna. tillgängligheten flyg

2.4.2 Lokala arbetsmarknaders sårbarhet

För att översiktligt visa sårbarhet och beroenden på olika lokala arbetsmarknader har vi fördelat den totala sysselsättningen på följande fem - råvaruanknuten kategorier verksamhet, kostnadskänslig verksamhet, kompetensbaserad verksamhet, infrastruktur och omsorg. Vilka branscher som förts till av nedanstående samrespektive kategori framgår manställning:

Råvarubaserad verksamhet: jordbruk, skogsbruk, gruvor och mineralbrott, skyddad livsmedelsindustri, trävaruindustri, jord- och stenvaruindustri samt järn-, ståloch metallverk Kostnadskänslig verksamhet: konkurrensutsatt livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri, gummi- och plastvaruindustri, metallvaruindustri, byggnadsverksamhet, partihandel, detaljhandel, hotell- och restaurang, reparationsverksamhet, fastighetsförvaltning m.m., Kompetensbaserad verksamhet: industri, kemisk- och grafisk petroliumindustri, maskinindustri, elektroindustri, transportmedelsindustri, instrumentindustri, bank och och rekreaförsäkring, uppdragsverksamhet maskinuthyrning, tion, kultur och samt och intresseorganisationer undervisning forskning Infrastruktur: el, vatten och samfärdsel, gas ,värme, rening, post- och televerk, offentlig förvaltning samt försvarsverksamhet Omsorg: hälso- och samt socialvård. sjukvård

Indelningarna skär således i varor och genom indelningarna tjänster respektive privat och är att offentligt. Begränsningen indelningsav de 35 som används i grunden utgöres näringsgrenar länsplaneringen. För att till har vi också en

spetsa redovisningen något gjort uppdelning av

arbetsmarknaderna i våra tre landsdelar, prioriterade Inlandet, Bergslagen och samt de mellanstäder som till Sydöstra Sverige, gränsar respektive landsdel. Som en sorts referens har vi Arlandakorridoren dvs de kommuner som E4 mot Arlanda. ligger längs

Tabell 2.6 i utvalda delar av

Sysselsättningsstrukturen Sverige.

Andel av rikets resp.bransch

Råvaru Kostnads- sysselsättningg ompetens- Infra- Om-

anknuten känslig baserad struk- sorg verksam- verksam- verksam tur het het het

Arlandakorridoren 2 30 36 18 14 Mellanstäder gränsande till

Landsdelar

petensbaserad verksamhet. Inom samtliga regioner är mellan var tredje och var inom branscher som här betraktats som fjärde sysselsatt engagerad kostnadskänsliga. Dessa branscher, liksom de råvaruanknutna, är de som genomgår en snabb till följd av internationaliseringen strukturomvandling och som sannolikt kommer att göra så även i framtiden. Såväl i Inlandet som i är mer än 40 % av syssel-sättningen förlagd till dessa två Bergslagen I Arlandakorridoren är motsvarande andel 10 huvudgrupper. procentenheter Att nästan var för-värvsarbetande arbetar inom kostlägre. tredje verksamhet är måhända förvånande med tanke den

nadskänslig på

föreställning som finns om Arlandakorridoren som högteknologins hemvist i Sverige.

2.4.3 Kvinnors och mäns arbetsmarknad

Mellan 1976 och 1986 ökade antalet förvärvsarbetande med

åren

närmare 300 000. Okningen orsakas uteslutande av att allt fler kvinnor gått ut och resultatet av detta är att det i finns på arbetsmarknaden, dag ungefär lika många kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden. Den största sysselsättningsökningen den arbets-

på kvinnliga

marknaden har skett inom den sektorn. I mitten 1980-talet

offentliga på

arbetar varannan kvinna med Flertalet arbetar offentlig tjänsteproduktion. inom vården, omsorgen eller i skolan och det är också inom dessa delsek-

torer av den offentliga sektorn som sysselsättningen expanderat snabbast.

Antalet kvinnor har också ökat inom den Av del-

privata tjänstesektorn.

62 Den regionala problembilden

branscherna är det bank, försäkring, uppdragsverksamhet m.m. som svarar för den största Eftersom varit inom den ökningen. ökningstakten lägre än sektorn har den ändå relativt minskat offentliga privata tjänstesektorn sett i den arbetsmarknaden. Industrisektorn den enda betydelse på kvinnliga är delsektor där antalet kvinnor minskar. har Sammantaget utvecklingen på arbetsmarknaden lett till att närmare 90 % av alla förvärvsarbetande kvinnor idag arbetar med tjänsteproduktion i eller offentlig privat regi. På den delarbetsmarknaden har manliga primärnäringarna samma dominerande som den sektorn har för kvinställning offentliga norna. har minskat inom delbranscher. Den sysselsättningen samtliga största har skett inom I arbetar minskningen tillverkningsindustrin. dag var tredje man inom industrin. Tjänstesektorerna har också den expanderat på manliga arbetsmarknaden, men till skillnad från kvinnornas arbetsmarknad har varit starkast inom den expansionen privata tjänstesektorn. Antalet män verksamma inom den har ökat inom privata tjänstesektorn alla delsektorer. När det de har gäller offentliga tjänsterna sysselsättningen minskat inom delsektorn och försvar medan den ökat förvaltning inom vård och undervisning, omsorg. Arbetsmarknadens och en uppdelning på en manlig kvinnlig delarbetsmarknad blir än mer markerad om man ser i

på yrkesgrupper

stället för inom de tio näringsgrenar. Könsfördelningen största yrkena på arbetsmarknaden visas i figur 2.10.

Figur 2.10 inom de tio största yrkena på svensk

Könsfördelnirêgen arbetsmarkna

Kvinnor Min Amati 20! 500 Antal l 180600 se 100 S0 0 50 100G Lon l LO

7 900 Sekreterare. 8 000 maskmskruvaro m H

7 300 Spukvårasbutvødon 7 200

7 100 Alursbuuaden 7 600

7 000

i

7 300 Sudan j 7 zoo Lant- skogi- o 3 20° Iradgârdsbrukart 7 ago Moior- o malkam 3 390

monxorlf/IIDIIIIOIII E I

Molovvordons- 8 2” 7 50°

o spårvagnsloran [ I

w soc n 90° n:2::.:::7r E_ | 7 800 vomunasmuøuur .B 300

E i

o 80° n .oo :33rv3:Ãn°..i'«k:ra as 100 50 0 50 100S

Källa: FoB samt Kvinnor och mäns löner. SCB

Tabell 2.6 visar och den och primärnäringarnas privata offentliga tjänstesektorns betydelse för sysselsättningen på olika typer av lokala arbetsmarknader. Ser man till hela arbetsmarknaden är sysselsättningen relativt jämnt fördelad på de tre Sett ur ett grupperna. mellanregionalt är det framför allt en sak - den perspektiv som är iögonenfallande privata tjänstesektorns starka koncentration till storstäderna och bland dessa har Stor-Stockholms lokala arbetsmarknad en särställning. I Stor-Stockholm arbetar i det närmaste var annan förvärvsarbetande inom den privata tjänstesektorn. På de små och medelstora arbetsmarknaderna i södra och mellersta är det en av fem och i Inlandet en av Sverige ungefär fyra. Bilden av att kvinnor och män i stor arbetar utsträckning på skilda delarbetsmarknader även för enskilda lokala arbetsmarkgäller nader. Både för kvinnor och män finns den största regionala spännvidden inom och den primärnäringarna privata tjänstesektorn. Den koncentration till storstäderna är privata tjänstesektorns mer accentuerad den arbetsmarknaden än den I

på manliga på kvinnliga.

storstäderna arbetar fyra män av tio med inom den tjänsteproduktion privata sektorn. På de små och medelstora arbetsmarknaderna i Bergoch södra är det hälften så Utanför storstäderna slagen Sverige många. är det som dominerar den arbetsmarknaden.

primärnäringarna manliga

Starkast är dominansen i och

Bergslagen Sydöstra Sverige

64 Den regionala problembilden

Tabell 2.9 Förvärvsarbetande dagbefolkning fördelad på näringgrensaggregat

Andel av sysselsättningen i % inom primär- privata- offentliga näringar tjänster tjänster

Kvinnor Storstäder 12 39 47 Mellanstäder 18 28 52 därav gränsande till

Landsdelar

Ovriga lokala arbets-

marknader 25 24 48

Män Storstäder 37 43 16 Mellanstäder 51 28 17

därav gränsande till

Landsdelar

Ovriga lokala arbetsmarknader 54 19 15

Den sektorns dominerande roll den offentliga på kvinnliga arbetsmarknaden slår igenom på alla lokala arbetsmarknader. På flertalet lokala arbetsmarknader finns minst 50 % av kvinnornas arbetsplatser inom den sektorn. I storstadsområdena där den offentliga privata är stor svarar sektorn för mindre än femtio

tjänstesektorn _den offentliga

av arbetstillfällena. Aven de små och medelstora

procent på arbetsmark-

naderna i södra arbetar mindre än hälften av kvinnorna inom den Sverige sektorn. På dessa arbetsmarknader har var kvinna offentliga fjärde jobb inom primärnäringarna. söker i till arbeten inom den Många ungdomar sig dag privata Det är den delsektor arbetsmarknaden som tjänstesektorn. på enligt många bedömare kommer att svara för den största sysselsättningstillväxten under 1990-talet. Som vi tidigare visat arbetar kvinnor och män i stor utsträckning inom olika branscher och Men det finns också en horisonnäringsgrenar.

tell uppdelning på så sätt att det framför allt är män som har de högst

kvalificerade jobben, medan rutinarbeten i huvudsak är förbehållna

kvinnor. Denna horisontella hela arbetsmarknaden men är

skiktning gäller

kanske mest markant inom den Också denna

privata tjänstesektorn. upp-

av arbetsmarknaden slår alla lokala arbetsmarknader

delning igenom på

oberoende av storlek och var i landet man bor, men det finns också intres-

santa regionala skillnader.

Tabell 2.7 inom fördelad efter

sysselsättningen privat tjänstesektor

kvalifikationsmvå.

Andel av sysselsättningen i % Hög Medel Låg

Kvinnor Storstäder 33 37 30 Mellanstäder 24 39 37 därav gränsande till

Landsdelar

Ovriga lokala arbets-

marknader 20 41 38 Hela riket 28 38 34

Män Storstäder 70 24 6 Mellanstäder 68 27 5

därav gränsande till

Landsdelar

Ovriga lokala arbetsmarknader 64 31 5 Hela riket 69 26 5

Både för männens och för kvinnornas del framträder Bergtillsammans med storstäderna som med slagen, regioner många högt kvalificerade arbeten inom den Av de lokala arbetsprivata tjänstesektorn. marknaderna i är det bara Filipstad som bryter mönstret. Bergslagen Andelen arbeten inom är här högkvalificerade privat tjänstesektor än i kommuner. väsentligt lägre omgivande Inlandet och är de som har den Sydöstra Sverige regioner lägsta andelen jobb inom den privata tjänstesektorn. På flertalet högkvalificerade arbetsmarknader i dessa är andelen arbeten med hög kvalifikaregioner tionsnivå än vad som är för landet. väsentligt lägre genomsnittligt Exempel

66 Den regionala problembilden

på arbetsmarknader som avviker i dessa regioner är Kramfors och Kalix Olofström och Oskarshamn. respektive För flertalet mellanstäder är av arbetstillfällen med fördelningen olika densamma som för riket totalt. Ett undan-

kvalifikationsnivå ungefär

är Ostersund, som har få arbetstillfällen inom med tag privat tjänstesektor hög kvalifikationsnivå.

2.5 och till studier

Utbildningsnivå rekrytering högre

i håller som en av Utbildningsnivån Sverige följd utbildningsreformerna successivt på att höjas. År 1986 hade 58 % av befolkningen mellan 18 och 64 år en om minst två år. 16 % hade gymnasial utbildning en akademisk utbildning om minst två år. Variationerna mellan olika delar av landet är emellertid fortfarande stora. De tre landsdelar som kommittén anser är i behov av särskilda regionalpolitiska insatser tillhör de delar av landet där har befolkningen lägst utbildningsnivå. Till en stor del beror Variationerna i akademisk bland utbildning på att de arbeten som fordrar denna utbildning är koncenbefolkningen trerade framför allt till universitetsorterna. En förändring av näringslivet som leder till en mer differentierad och kvalificerad struktur på fler orter kan därför även medverka till att förändra de Variationerna av regionala befolkningens utbildningsnivå. De mindre och medelstora som nu finns runt om i högskolor landet har sannolikt till att olika har bidragit regioners rekryteringstäthet närmat sig värdet för hela riket. Med rekryteringstäthet avses antalet högskolenybörjare per 1 000 invånare i åldern 18-64 år. Rekryteringstätheten för hela landet var 8. Skillnaderna i är oftast

1986/87 rekryteringstäthet

större mellan kommuner än mellan olika län. kommuner i Inlandet Några har en som är lägre än 4: Ljusdal, Dorotea, Ragunda rekryteringstäthet och Älvdalen, medan vissa kommuner i närheten av universitetsorter har en mellan 12 och 16. Universitetslänen har dock rekryteringstäthet uppvisat en viss minskning av rekryteringstätheten, samtidigt som har ökat i de län som hade de värdena. rekryteringen tidigare lägsta hade län en än 7. detta 1979/80 sju rekryteringstäthet lägre 1986/87 gäller enbart tre län: Gotlands län, Kopparbergs län och Gävleborgs län.

Figur 2.11 Utbildningsnivå i landets kommuner

Minst utbildning Eftergymnosiol utbildning gymnasial

Medel

i Hög

68 Den regionala problembilden

2.12 av antalet av som

Figur Apdel_ å_n na från gymnasieskolan

il inom tre år. pabörjat högskoleu ning

Avgángna 1978/79 Avgángna 1983/84

- 24%-

22%-2a°/.

19%-21°/.

17%-1av.

Ett annat sätt att studera den till regionala rekryteringen är att från till högskolan jämföra övergångsfrekvensen gymnasieskolan högskolan, d.v.s. hur stor andel av antalet från

aygångna gymnasieskolan

som inom tre år Aven med detta sätt att mäta

påbörjar högskolestudier.

har skillnaderna mellan länen minskat. har dock för

Overgångsfrekvensen

riket under de konstant

hela

senaste sex mätåren legat 20 %.

på drygt

Overgången är i universitetslänen. högst 1977 bl.a. till en mer Högskolereformen syftade spridd geografisk av Studerar man i sitt hemlän eller fördelning högskoleutbildningen. man? Läsåret stannade 56 % av kvar i flyttar 1986/87 högskole-nybörjarna sina hemlän och bedrev studier där. Detta är en med minskning jämfört 1979/80, då 63 % studerade i hemlänet. län berörs av denna Samtliga Kan detta vara ett tecken att människor är mer minskning. på i ett allt samhälle? flyttningsbenägna rörligare

2.13 de som bedriver sina studier

Andel

av som börjar högskolan Figur 1 hemlänet

80%-

607. - 79.9%

DIHEÅI

40% - 59,9%

20% - 39.9%

- 19.9%

Sverige: lantbruksuniversitet bedriver undervisningpa en flertal orternlande!men 4- u: r redovisashan Uppsala lan. Högskolan i EskiIamnaNåslerâa redovisas :inom belägen i Södermanlands Ian.

Skillnaderna mellan länen är emellertid fortfarande stora. Universitetslänen är de län som har högst andel högskolenybörjare som studerar i hemlänet. I första hand beror detta på att dessa orter har ett bredare Trots att de mindre och medelstora högskolorutbildningsutbud. na under 1980-talet har sitt och fått fler utbildvidgat utbildningsutbud har de fortfarande inte tillräcklig kapacitet för att behålla en ningsplatser, bredare krets av Då län utan universitet har ökat sin ungdomar. samtidigt liksom från till rekryteringstäthet, övergångsfrekvensen gymnasieskola

högskola, kan sannolikt siffrorna tolkas så att efterfrågan på högskole-

utbildning utanför universitetslänen har ökat. Vi vet att i stor tenderar att högskolestuderande utsträckning stanna kvar sin studieort efter slutförda studier. Detta beror också

på på

att för är betydligt bättre arbetsmarknadsmöjligheterna högskoleutbildade på dessa orter än i övriga delar av landet. Figur 2.14 visar vart de som examinerats från högskolan tar år efter examen.

vägen några

70 Den regionala problembilden

2.14 Examinerade läsåret 1981/82 efter boendelän vid årsskiftet Figur 1987/88.

Andel summerade (promüh) 6.0 -

7,0 -7,9

DDDEI

5.0 - 6.9

5.0 -5.9 -4,9

visar de olika kartorna att förstärkta utbild- Sammantaget ningsinsatser, liksom en mer kvalificerad arbetsmarknadsstruktur behövs i mellersta Norrland, samt i Bergslagen Sydöstra Sverige.

-

2.6 Närmande till EG hot eller

möjligheter

Vi har på olika sätt försökt att oss en om vad skapa uppfattning realiserandet av EG:s interna marknad kommer att för den betyda framtida problembilden. Vi har också sökt att få en bild av om och

på

vilket sätt EG:s regler för företagsstöd och regionalpolitik utgör restriktioner för vår Konsekvenserna för den egen regionalpolitik. i av bildandet av en marknad är i regionala utvecklingen Sverige europeisk beroende av vilka samarbetsformer som kommer att utvecklas. hög grad Det är därför för tidigt att nu spekulera i hur skeendet i kommer Europa att påverka utvecklingen i enskilda regioner. Olika får olika lösningar utfall. För att få en bild av detta krävs geografiska pro-blemkomplex studier av olika tänkbara alternativ som det inte varit för ingående möjligt oss att genomföra inom de begränsade tids-ramar vi arbetat. Generellt är en i den svenska välfärden och fungerande exportindustri grundstenen

därmed av vital för i alla Frågan om betydelse utvecklingen regioner. huruvida EG:s för och företagsstöd innebär några regler regionalpolitik för våra tas följande. begränsningar förslag upp i det

2.6.1 EG:s regionalpolitik.

Grunderna för EG:s utvecklas i artikel 92 (3) (a) regionalpolitik och i traktaten. I Official Journal of the Communities av den (c) European 12 1988 redovisas hur denna i fråga om regionalpolitiskt augusti tillämpas stöd. Artikel 92 avhandlar stöd till områden där levnadsstandarden (3) (a) är eller där det Vilka mycket låg föreligger allvarlig undersysselsättning. dessa av beräknad enligt regioner är, avgörs regioninkomsten per capita Inkomsten får till 75 % av medelvärdet

EG:s regionindelning. högst uppgå

Resultatet Irland och i sin helhet

för EG. är att Grekland, Portugal ingår

Nordirland och delar av Italien och EG:s insatser via jämte Spanien. i dessa länder består framför-allt av stöd till infrastrukturregionalfonden investeringar. För dessa finns det att inom ramen för regioner möjlighet nationell stöd i form av driftsstöd eftersom regionerna regionalpolitik ge har kostnadsnackdel. De länder som sådana en permanent väljer stödformer måste dock underkasta vissa villkor. Stödet måste vara sig och det får inte heller leda till att överkapacitet

tidsbegränsat uppstår

inom EG som helhet. får inte förekomma. En årlig Exportstöd rapport skall inlämnas till EG-kommissionen. artikel 92 kan stöd bl.a. vissa som Enligt (3) (c) ges till regioner inom industrin eller som är jordbruksgenomgår strukturomvandling dominerade. Stödet till sådana får inte påverka förutsättningarna regioner sker i två steg. för handel av För att en negativt. Avgränsningen regioner region skall vara kvalificerad för stöd i steg 1 måste regioninkomsten vara minst 15 % än för landet strukturarbets-

lägre genomsnittet och/eller

lösheten minst 10 % än för landet. För de länder som

högre genomsnittet

tillhör den bättre halvan inom EG måste skillnaderna inom länderna vara större än dessa 15 respektive 10 %. I 2 sker en bredare och som det framstår mjukare bedömsteg av dessa Denna kan medföra att som inte kommer ning regioner. regioner över trösklarna i första godkända. enligt analysen steget blir För de som detta sätt får nationell regioner på avgränsats regionalpolitik bedrivas samtidigt som regionalfonden engagerar sig. När det den nationella bestäms också vilka stödnivåer gäller regionalpolitiken som skall Som att den högsta får vara 35 %.

gälla. regel gäller bidragsnivån

Den artikel som refererats är för medlemsländerna i EG. giltig Från svensk horisont är det därför inte samma sätt som för ett med-

på

lemsland vilken vi tillåts föra. blir

fråga om regionalpolitik Grundfrågan

hur den svenska bedöms i ett I det sam-

politiken konkurrensperspektiv.

är det inte bara EG:s som är intressanta utan även den manhanget regler

72 Den regionala problembilden

subventionskod som anslutit till inom ramen för GATT. Sverige sig De multilaterala om viktigaste reglerna statliga stödåtgärder finns i GATT och i subventionskoden. Koden förhandlades fram i slutet av 1970-talet och trädde i kraft den 1 1980. Både och EG har januari Sverige anslutit till koden. sig Syftet med koden är att se till att bruket av subventioner inte medför skada på någon signatärs intressen och att påförda utjämningstullar inte medför hinder för den internationella handeln. I oberättigade koden ingår en allmän av vad som kan känneteckna en beskrivning sägas subvention samt vad bör iaktta då man inför subventioner. signatärerna Vidare innehåller koden för införandet av procedurregler utjäm- Koden mellan och andra ningstullar. skiljer exportsubventioner subventioner, i det kallade interna subventioner. Som fall följande exempel på där interna subventioner används nämns t.ex. att undanröja industriella, ekonomiska och sociala nackdelar för särskilda regioner.

EG:s småföretagspolitik

EG-ländernas har förstärkts

gemensamma småföretagspolitik

under senare år. Politiken omfattar bl.a. särskilda informationsinsatser, åtgärder för att stimulera samverkan mellan småföretag, teknikspridning, och Det är av intresse riskkapitalförsörjning utbildningsinsatser. väsentligt att åstadkomma en samverkan mellan våra insatser näringspolitiska riktade till små och medelstora och de insatser som EG företag genomför. Enligt vad kommittén inhämtat har det träffats en överenskommelse mellan EG och EFTA om att undersöka till en möjligheterna praktisk samverkan mellan EG:s och EFTA-ländernas olika program Detta och

småföretagsinriktade åtgärder. utrednings- förhandlingsarbete

under sommaren och hösten 1989. genomförs Det finns också en från kommissionen att fr.o.m. beredskap hösten 1989 ansluta land till Om

tredje småföretagsprogrammet. upp-

byggnaden av resurser för att delta i detta samarbete kommer att ske gradvis bör de regionalpolitiskt landsdelarna komma först. prioriterade

2.6.2

Övervakning

av statsstöd i EFTA

Sedan år tillbaka har EFTAzs några handelsexpertkommitté arbetat med att utveckla en för av industristödet i procedur övervakning medlemsländerna. är dels vill man förhindra stöd Syftet tvåfaldigt: som snedvrider handeln och därmed motverkar med syftet frihandelsavtalet, dels vill man åstadkomma ett närmande till EG statsstödsområdet. på Notifieringen av industristöd i EFTA omfattar både redovisning ex av stöd och

post befintligt förhandsrapportering av planerade åtgärder.

Systemet omfattar alla typer av finansiellt stöd till enskilda i

företag

gruvsektorn, tillverkningsindustrin och energisektorn. Planerade stöd skall rapporteras så snart som dock senast möjligt när proposition föreläggs riksdagen. Notifieringsplikten gäller:

- införande av stöd nya - i för stöd förändringar regler befintliga - i resursramar till minst 10 förändringar uppgående procent realt för befintliga program.

EFTA-konventionens bestämmelser beträffande grundläggande finns i artikel 13. Där stöd till statliga stödåtgärder stadgas att export av varor till andra medlemsländer är liksom annan form av förbjudet någon stödåtgärd, vilkens är eller verkan är att motverka de huvudsakliga syfte fördelar som förväntas i av eller frånvaron av anledning undanröjandet tullar och kvantitativa restriktioner i handeln mellan medlemsstaterna. I en bilaga till BETA-konventionen närmare vilka av anges typer exportsubventioner som inte är tillåtna. Konventionen innehåller inte några detaljerade bestämmelser när det andra former av stöd som kan snedvrida handeln. År gäller 1988 antog EFTAzs råd preciserade för hur artikel 13 skall nya och riktlinjer tolkas när det sådant stöd. På så vis gäller överensstämmer numera EFT Azs riktlinjer väl med motsvarande i EG. Med stöd avses en principer finansiell från staten till den sker i form nettoöverföring företag, antingen av en direkt subvention eller indirekt genom genom en skattenedsättning. Som stöd räknas ej statliga lån och till marknadsgarantier mässiga villkor eller tillskott av om kan förväntas ägarkapital avkastningen motsvara den statliga upplåningskostnaden samt inte heller generella skatteregler. Artikel 13 innebär inte förbud stöd

något generellt mot utan

riktas endast mot stöd som kan tänkas snedvrida konkurrensen inom EPTA. bl.a. till

Riktlinjerna säger att stöd FoU, generellt exportfräm-

jande, regionalt stöd, sysselsättningsstöd, och stöd till

småföretagsstöd miljöskyddsinvesteringar på vissa villkor är förenliga med artikel 13. Det

gäller även selektivt krisstöd under förutsättning att stödet är tidsbegränsat och till ett för och nedskärkopplat program omstrukturering ning av olönsam För stöd till produktionskapacitet. regional utveckling gäller närmare bestämt att det inte får påverka konkurrensen ett på otillbörligt sätt. Syftet måste vara att ekonomiskt branscher i jämställa regionala utvecklingsområden med branscher i överiga delar av landet. Stödet får leda till att ökar i branscher med ej produktionsförmågan överkapacitet. Förteckningen av stöd som normalt är otillåtna hade ingen motsvarighet i den tidigare tolkningen av artikel 13. Avsikten är främst att förhindra att branscher och i kris hålls vid liv med företag passivt statligt stöd. Sålunda är bl.a. till i form direkta bidrag förlusttäckning antingen av

74 Den regionala problembilden

subventioner eller tillskott av otillåtna. Det givetvis ägarkapital gäller också rena Vidare är det inte tillåtet att utnyttja

produktionssubventioner.

indirekta skatter för att diskriminera utlandsägda företag. den av artikel 13 måste ett EPTA-land Enligt tidigare tolkningen som att en annan medlem åt handelssnedvridande stöd ansåg ägnade sig faktiska effekter i EFTA. I de

påvisa skadliga på handelsutbytet nya

har kravet verkan avskaffats. Nu gäller att om ett principerna på skadlig stöd i ett medlemsland is to hinder the maintenance or likely of Member States trade in conditions of fair competition development måste landet i med om att avskaffa

fråga på begäran gå på förhandlingar

eller ändra det snedvridande stödet. Om inte kan överläggningarna avslutas till båda belåtenhet, kan det land som anser sig förparters fördelat frustrationskriteriet providing substantiated claims to åberopa by this effect. Därefter vidtar samråds- och besvärsförfarande artikel enligt 31 i EFTA-konventionen.

2.6.3 Bedömning av EG:s regler och svensk regionalpolitik

Vår om hur EG:s kommer att inverka på den uppfattning regler svenska - bl.a. vid ett regionalpolitiken grundad på överläggningar studiebesök i - är att frågan inte kan bedömas bara på ett studium Bryssel av de som verksamhet. För paragrafer primärt reglerar regionalfondens medlemsländerna handlar det ofta om en förhandling om finansiella insatser från denna fond men också, och i ökande omfattning, om att få ett för nationell Den som ingår i utrymme regionalpolitik. tvåstegsprocess av artikel 92 (c) är ett intressant exempel på detta. tillämpningen (3) har steg vad som kan bedömas utifrån 2 införts som ett sätt att föra Enligt in som till den statistiskt betonade politiska överväganden komplement 1. Det är med till denna artikel som de analysen enligt steg hänvisning utvecklade EG-länderna kan få del av finansiellt bistånd från högst för att i regioner som drabbats regionalfonden angripa utvecklingsproblem bl.a. inom och basindustri. strukturomvandlingen jordbruk En intressant är hur av den sociala dimenfråga betoningen sionen framöver kommer att påverka möjligheterna för EG-länderna att bedriva och annan strukturpåverkande politik. Ett sätt att regionalpolitik tolka diskussionen om den sociala dimensionen är att man erkänner behovet av och rätten för enskilda länder att vidta strukturpåverkande i ekonomin som traktaten inte vore tillåtna. Till sådana ingrepp enligt hör bl.a. att den regionala utvecklingen.

ingrepp påverka

EG:s är det tillåtet att driftsstöd i Enligt regler undantagsvis ge med konkurrensnackdelar. Stödet måste som regioner varaktiga sagts vara Den diskussion som varit om transportstödet tidigare tidsbegränsat. och av blir därmed inte en fråga nedsättningen socialavgifterna egentligen om stödformerna som sådana utan om de i vilka de har regioner tillämpas konkurrensnackdelar. är ett

varaktiga Tidsbegränsningen problem

eftersom någon sådan inte är för av angiven nedsättningen socialavgifter och Att införa en sådan är dock som vi senare återkommer transportstöd. till sannolikt oavsett EG:s rimligt regler. i det stödet är för närvarande Bidragsnivån regionalpolitiska i än vad som tillåts den artikel som är för de högre Sverige enligt tillämplig rikare ländernas Av de mindre utvecklade länderna inom regionalpolitik. EG finns flera som har lika subventionsnivåer som de svenska. Det höga är att märka att de regler som finns anger subventionsnivån för stöd till fysiska investeringar i byggnader och maskiner. När det stöd till gäller mjuka investeringar och stöd till finns inte liknande tjänstesektorn regler bortsett från att stöd inte får för insatser. utgå exportfrämjande Det bör dock observeras att så betraktas som länge Sverige tredje-land finns risken att enskilda inom EG anmäler svenska företag företag för med av att det svenska erhållit dumpning åberopande företaget konkurrenssnedvridande stöd. Det blir i sådana fall statligt Europadomstolen som avgör ärendet. Sammanfattningsvis finns det vår inte skäl att enligt uppfattning hysa någon oro för vad ett närmande till EG skulle för utformbetyda ningen av det regionalpolitiska stödet till Det är endast denna näringslivet. del av som direkt berörs. Insatser inom komregionalpolitiken utbildning, munikationer m.m. sker helt i ett nationellt sammanhang.

J

2.1.2.

:å i.

3 STATSBUDGETEN I ETT REGIONAL-

POLITISKT PERSPEKTIV

de insatser

omfattar

Regionalpolitiken som krävs att samtliga för främja i de delar av landet som är Realiserandet utvecklingen prioriterade. av regionalpolitiken sker genom insatser inom den ekonomiska politiken och inom - i olika

former

välfärdspolitiken av statlig sektorspolitik.

3.1 Två

synsätt på regionalpolitik

Stödet till har varit den delen näringslivet mest tydliga av regionalpolitiken alltsedan lokaliseringspolitikens tillkomst vid mitten av 1960-talet. För dessa åtgärder finns särskilda medel statsanslagna på budgeten. För den som vill avgränsa ett politikområde utifrån dess medel ligger det nära till hands att sätta likhetstecken mellan stöd till näringslivet och regionalpolitik. Då är det också att olika sätt söka nå en naturligt på samverkan mellan regionalpolitiskt stöd och annat även om företagsstöd motiven för stödgivningen kan vara olika. Konkret denna

något yttrar sig

samverkanstanke genom att Statens industriverk såväl handlägger regionalpolitiskt som industripolitiskt Samverkanstanken företagsstöd. ligger också bakom den diskussion som förs om mellan gränsdragningen länsstyrelsernas och utvecklingsfondernas uppgifter. Regionalpolitiken kan också med i dess

avgränsas utgångspunkt

mål och deras över hela det fältet. balans genomslag politiska Regional är ett av målen för den ekonomiska Den målsättpolitiken. regionalpolitiska ningen är att invånare till arbete, service och en ge alla tillgång god miljö oavsett var de bor i landet. omfattar med sådant Regionalpolitiken ett synsätt samtliga de insatser som krävs för att i de delar av främja utvecklingen landet som är prioriterade. Realiserandet av sker regionalpolitiken genom insatser inom den ekonomiska och inom - i politiken välfärdspolitiken olika former av statlig sektorspolitik. för har varit

Utgångspunkten välfärdspolitiken att utjämna orätt-

visor mellan individer. Rättvisetanken har teroperationaliserats genom men lika till Medlen har varit

tillgång offentliga tjänster. omfördelning av

78 statsbudgeten i ett regionalpolitiskt perspektiv

inkomster och tjänsteproduktion i det offentligas genom skattesystemet Om alla individer får lika till offentliga tjänster uppfylls regi. tillgång också mål. Regionalpolitikens precisering naturligtvis regionalpolitiska oavsett var man bor blir då innehållslös. Denna idealvärld finns dock

inte. När det till service uppstår brister därför att det gäller tillgången är svårt att ibland förena ett och med utspritt glest bosättningsmönster krav som ställer för att verkpå befolkningsunderlag serviceproduktion samheten skall hållas inom ekonomiska eller Med professionella gränser. vi att det kan krävas en viss frekvens för att professionella gränser syftar på

kvalitet och skall kunna upprätthållas.

yrkesmässighet De mellan brister och tillgängliga resurser awägningsproblem som därmed aktualiseras har man sökt lösa några olika sätt. För det

på

första det att som i skall vara lika tillgänggäller ange vilka tjänster princip för alla dvs av samhällets till medborliga omfattningen vardagsservice Till har räknats bostäder, social garna. vardagsservicen omsorg, grundlägsamt hälso- och sjukvård. Grundtanken gande utbildning grundläggande bakom de kommunreformer som har varit att den vardagsgenomförts service som skall vara lokalt tillgänglig. De resursmedborgarna nyttjar som sker till kommunerna är en av dessa ställningsöverföringar spegling taganden. För det andra har målet att nå alla lett till att man medborgare utformar särskilda tex lantbrevbärare i stället för glesbygdslösningar eller kostnaderna för att en service blir postkontor etc att ge likvärdig i områden med och långa avstånd. högre gles bebyggelse För vissa delar av den servicen som inte bedömts vara offentliga har för det varit att olika skall av vardagskaraktär tredje syftet tjänster inom restider. Detta att kostnaderna vältvara tillgängliga rimliga betyder rats över konsumenterna i form av transportkostnader. på Från horisont betyder detta att de får en variemedborgarnas rande kvalitet i det serviceutbud som är lokalt tillgängligt. För att få tilltill mer kvalificerad service får en del därför transportkostnader som gång andra inte har. Det är ett sätt att skillnader i lokalt tillgänglig utjämna service. Men inom en rad områden leder olikheten i lokalt tillgängligt utbud till att det skillnader i konsumtionsmönster

uppstår betydande

mellan invånare i landets olika delar. Sådana skillnader finns särskilt inom en del av de områden som nu betonas som särskilt viktiga för att en region totalt sett skall T ex innebär skillnaderna i tillgängligheten till fungera. att det är stora skillnader i benähögre utbildning regionala ungdomars att På kulturområdet finns motsva-

genhet påbörja högskoleutbildning.

rande skillnader. Det är när sådana skillnader inom områden som är föreligger för den som det finns anledning att strategiska regionala utvecklingen

redovisa de regionalpolitiskt önskvärda förändringarna av sektorspoli-

tiken. Av ovan att sådana krav kan

resonemanget följer regionalpolitiska

komma i konflikt med sektorsmål eller utom de ekonomiska ligga ramar som finns för verksamheten. De samhällsekonomiska och statsfinansiella intäkter som kan motivera de insatserna inte regionalpolitiska syns på sektorsbudgeten. De studier av sker statsbudgetens geografiska fördelning som inom ERU 1989:55, Staten i har (SOU geogrefin) som utgångspunkt att klarlägga det utfallet av de olika och restriktioner geografiska hänsyn som berörts. Olika varierande från nyss anslags betydelse regionalpolitiska synpunkter har i dessa studier beskrivits en i genom indelning fyra grupper:

regionalpolitiska dvs stödet till anslag näringslivet

sekundärt dvs sådana har regionalpolitiska anslag anslag som ett regionalpolitiskt motiv vid sidan av deras primära syfte. Skatteutjämningen är ett Norrlandsstödet till exempel. jordbruket ett annat.

anslag av regionalpolitisk betydelse är sådana vars utfall överensstämmer med de regionalpolitiska eller som anslagens systematiskt awiker från dessa anslags geografiska fördelning.

anslag av regional betydelse dvs sådana som är per capitafördelade men där utfall

ålderssammansättning etc ger olika summerat på kom-

mun.

Det synsätt som styrt kommitténs av arbetet och de uppläggning förslag som senare kommer att redovisas är det senare av de två som diskuterats ovan. Det betyder således att insatser sker inom regionalpolitiska flertalet och att

politikområden regionalpolitiska anspråk på sektorspoli-

tiken utöver dem som framkommer i har sin i det sektorspolitiken grund

geografiska perspektiv som är regionalpolitikens särdrag i förhållande till

andra politikområden.

Statsbudgetens geografiska fördelning

I Staten i SOU 1989:65 utarbetats rapporten geografin, som inom ERU redovisas en

kartläggning av statsbudgeten för budgetåret

Vi tar här denna

1985/86. upp de delar av rapport som har direkt bety-

delse för kommitténs och synsätt, analyser förslag. Den kartläggning som för år omfattar i gjorts 1985/86 princip hela En del statsbudgetens utgiftssida. anpassningar har gjorts vilka framgår av nedanstående figur.

80 statsbudgeten i ett regionalpolitiskt perspektiv

3.1. Från till GEOPOL. Figur statsbudget

Statsbudget 5/86 322 Fdrslkri g

74

tatsbudget och affå samt socialförsäkring 435

O!Ordel|\ 74 /.\

GEOPOL

342

I redovisas hur 342 kronor erhållits rapporten beloppet miljarder på följande sätt:

Vi har från i den för budutgått utgiftssidan statliga budgeten Statens innehåller emellertid inte samt-

getåret 1985/86. budget

En stor del av resursöverföringarna, liga resursöverföringar. framförallt till individer kommer från socialförsäkringssektorn. Vi har därför inkluderat den del av socialförsäkringssektorn som inte i den i vår redovisning av

ingår statliga budgetens utgiftssida

Det finns emellertid även annan verksamhet resursöverföringar. som brukar hänföras till staten eller verksamhet. I detta statlig det de statsanställda. Kostnaderna för dessa sammanhang gäller redovisas inte i sin helhet Hit hör kostnader för anpå budgeten. inom affärsverk och en del Vi ställda ytterligare organisationer. har inkluderat dessa kostnader i de totala resursöverföringarna.

för vår är alltså den Utgångspunkter analys utgifterna på statliga från som budgeten, resursöverföringar socialförsäkringssystemet, inte återfinns i och för driftskostbudgeten resursöverföringar nader av affärsverken mm. Våra resursöverföringar motsvarar med andra 0rd överföringar i bruttotermer och utgöres av Statens inkomster inte i vår

bidragskronor. ingår analys.

denna erhålls en totalsumma 435 Enligt beräkningsmetod på kronor. Denna totalsumma har reducerats av tre skäl. miljarder För det första inriktar på geografm i sig undersökingen politiken i Vi har därför bort till utlandet, Sverige. tagit resursöverföringar internationella omfattande 8 organisationer etc, drygt miljarder kronor. För det andra är undersökningen avgränsad till s.k. driftskostnader. till är svårana- Resursöverföringar investeringar lyserade när man arbetar med en kort tidsperiod. Investeringarna omfattar 11 miljarder kronor. För det tredje förekommer resurssom är svåra att fördela kommun. Ett överföringar, ytterst per är statens för räntan på statsskulden. Ett annat exempel utgifter är kostnader för exportkrediter. Omfattningen av sådana anslag till 74 kronor. Därmed återstår 342 uppgår miljarder miljarder kronor vilket är det belopp som fördelats geografiskt.

För att kunna göra en geografisk fördelning av alla anslag har i vissa fall fördelningsnycklar utnyttjats. Detta betyder att det finns en viss osäkerhet i fördelningen av en del av anslagen. Dessutom måste naturligtvis en reservation göras för att kartläggningen omfattar ett enda år. I kartläggningen har de olika

anslagen på statsbudgeten sam-

manförts i fem huvudgrupper eller samhällen. dem

Benämningarna på

samt deras andel av de totala beloppen tabell.

framgår av följande

Tabell 3.1 av samhällen. Fördelning statsbudgeten på

Miljarder kronor %

Transfereringssam-

Kompetenssamhället Summa 342 100

Till transfereringsssamhället räknas de som hör till den anslag generella välfärdspolitiken dvs som lika för alla. Det barnutgår gäller folk- och ATP och Hit

bidrag, delpension, sjukpenning, föräldraförsäkring.

har också förts samt

yrkesskadqförsäkringen, grundskolan, sjukvårdsersätt-

ningen till landstingen. Servicesamhället av fem olika

består delområden,

82 statsbudgeten i ett regionalpolitiskt perspektiv

drift av infrastruktur, och arbetsförvaltning, omsorg, företagsutveckling marknadsutbildning. De två sistnämnda områdena svarar inte för mer än 2.7 procent av totalbeloppet inom denna huvudgrupp. Driften av infrastrukturen samt förvaltningen svarar tillsammans för av inom

3/4 beloppet

servicesamhället. Bakom benämningen komplexsamhället döljer sig anslag för försvaret, samt Till reaktionssamhället energisektorn bostadspolitiken. har förts vilkas och av arbetsmarkanslag omfattning fördelning påverkas eller av ett att eller kommuner för nadsproblem syfte kompensera företag merkostnader. Det stödet till geografiskt betingade regionalpolitiska tillhör denna liksom till

näringslivet grupp norrlanglsstödet jordbruket

samt skatteutjämningsbidragen till kommunerna. Aven de delar av arbetsmarknadspolitiken som brukar kallas har förts till

efterfrågepåverkande

denna grupp. Kompetenssamhället består av anslag till utbildning, forskning och kultur. Den framgår av 3.2-3.5 som geografiska fördelningen figurerna visar hur i kronor invånare inom föranslagen per respektive huvudgrupp delar kommunvis. Det utfallet av de totala resursöversig geografiska föringarna framgår av figur 3.2. Kartan har konstruerats så att de med gult markerade kommunerna har värden som motsvarar mellan

per invånare

90-109 procent av riksmedelvärdet. En grupp kommuner som erhåller mer resurser har satta till 110-159. På motganska mycket intervallgränser svarande sätt finns en grupp kommuner som erhåller mindre resurser, där intervallgränserna av värderna 40-89. De kommuner som har utgörs över riksmedelvärdet, index större än är markerade med röd mycket 160, och de med lite 40 eller mindre av riksmedelvärdet färg resurser, procent är markerade med mörkt grön färg. För hela visar 3.2 att få kommuner i södra och budgeten figur mellersta Sverige har värden som ligger över genomsnittet medan i norra få kommuner har värden under I Inlandet är Sverige genomsnittet. totalt sett invånare för flertalet kommuner resursöverföringarna per mellan 10 och 50 än riksmedelvärdet. storstäderna procent högre ligger också inom detta intervall. Flertalet kommuner i Bergslagen och sydöstra _ Sverige har värden som ligger under riksmedelvärdet. kommun i Ingen landet har mindre än 40 procent av riksmedelvärdet och inte mer än sex kommuner har totalt sett som är än 60 överföringar per invånare högre av riksmedelvärdet. procent Arbetsmarknadsproblem, regionalpolitiska prioriteringar och befolkningsstorlek tycks således vara faktorer som

några

påverkar det utfallet totalt sett. geografiska Dessa samband blir av en statistisk som tydligare belagda analys utförts för att söka förklaringar till skillnaden mellan kommunerna avseende totala resursöverföringar per invånare. Utfallet varierar från strax över 20 000 kronor invånare i Salems kommun till över 100 000

per något

kronor för kommun. I förhållande till riksmedelvärdet det Arboga utgör värdet hälften av medelvärdet. Det värdet är ca 2.5

lägsta högsta gånger

högre än riksmedelvärdet. Idén med den statistiska analysen är att i pröva

Figur 3.2 Samtliga anslag

Lunds Datacentxal LDC Lunda Universitet April 1989

84 statsbudgeten i ett regionalpolitiskt perspektiv

vilken som skillnaderna i utfall kan förklaras av skillnader i utsträckning arbetslöshet och andra strukturella förhållanden och till vilken befolkning, del som den och politiska prioriteringen får ett geografiska belägenheten De variabler som förklarar drygt en tredjeeget förklaringsvärde. prövats del av variansen. Betydelsen av geografisk belägenhet och/eller regionalpolitisk av tabell som visar skillnaden i total resursprioritering framgår följande invånare mellan kommuner i stödområde ej i Överföring per respektive stödområde, mellan residensstäder och andra städer etc. Resultaten skall tolkas skillnaden i total kr per så att uppgår 10 600 invånare resursövermellan en residensstad och en annan stad med samma befolkning föring totalt och i åldrarna under 12 och över 65, med samma arbetslöshet, yrkesverksamhetsgrad och egen skattekraft. En annat sätt att tolka resultatet är att har ett förklaringsvärde som går långt stödområdestillhörigheten eget utöver de resurser som formellt är till denna prioritering. kopplade

Tabell 3.2 invånare för olika Resursöverföringar per geografiska områden.

1 Den partiella effekten anger hur skillnaden mellan en kommun i respektive område och kommuner som har samma egenskaper i alla andra avseenden.

mellan och resursför- Kopplingen stödområdestillhörigheten av kartan över reaktionssamhället (figur 3.3). delningen framgår tydligast Mot bakgrund av tabellen ovan bör det nämnas att reaktions-

återigen

samhället omfattar 11 % av hela vilket innebär att stödomstatsbudgeten v rådeseffekten inte bara kan förklaras genom fördelningen av resursöverinom detta område. föringarna Den är i och för inte så anmärkgeografiska fördelningen sig ningsvärd eftersom de anslag som ryms under denna rubrik förutsätts vara sådana som av helt eller styrs regionalpolitiska prioriteringar antingen delvis. De som vi betraktar som dvs i anslag vanligen regionalpolitik huvudsak det stödet till näringslivet inte mer än sex regionalpolitiska utgör av de totala inom reaktionssamhället. Skatteutprocent överföringarna som räknats hit svarar för en Samma jämningsbidragen drygt tredjedel. andel har de delar av som förts till reaktionsarbetsmarknadspolitiken samhället. Den motbilden till reaktionssamhället är kartan över

tydligaste

kommuner i Inlandet har värden

kompetenssamhället (figur 3.4). Samtliga

under riksmedelvärdet när det inom utbildning, gäller resursöverföringar

forskning och kultur. I Bergslagen är Hedemora den enda kommun som har mer än vilket beror på att bedriver verkgenomsnittet Skogshögskolan samhet i I Sverige har och Kalmar värden Garpenberg. sydöstra Växjö över De kommuner som har stora inom riksgenomsnittet. överföringar denna är Lund, Stockholm, huvudgrupp Linköping, Göteborg, Uppsala, Umeå och Luleå. Totalt sett har 22 kommuner i landet värden som ligger över riksgenomsnittet. I absoluta tal var överföringarna till Lund knappt 1.5 miljarder och till Stockholm ca 3.6 kronor. och Vetlanda miljarder Köping representerar genomsnittskommunen med överföringar motsvarande ca 35 miljoner kronor. Anslagen till kultursektorn till drygt 2 miljarder,

uppgår

varav Stockholms kommun får hälften. Aven intar

på forskningssidan

Stockholm en Stora universitetsorter som Lund och särställning. Uppsala får till sammans lika i som kommunerna Solna mycket anslag Stockholm, och Huddinge. Resursöverföringar inom transfereringssamhället ger en antydan om omfördelande och funktion. De som budgetens utjämnande anslag denna innebär till till ryms inom grupp inkomstomfördelning barnfamiljer, till Detta innebär en av mellan pensionärer, sjuka. utjämning köpkraft individer och hushåll som får en geografisk betydelse särskilt i de södra delarna av Inlandet. Nästan hälften av det ligger inom kartlagda beloppet denna kommun finns i gruppen med eller huvudgrupp. Ingen mycket höga invånare. Bilden av mycket låga resursöverföringar per transfereringssamhället visar att en mycket stor andel av kommunerna återfinns i den Man kan också notera att det finns ett gula riksmedelvärdesgruppen. mönster storstäderna så att Stockholm, och Malmö tydligt kring Göteborg har värden medan kranskommunerna har samtliga ganska höga ganska värden. låga 3.5 visar av inom servicesamhället. Figur fördelningen anslagen Mest invånare till och Inlandet. överföringar per går Huvudstadsregionen mellan områden varierar i ut- Fördelningen regionalpolitiska betydande sträckning. Kring riksmedelvärdet ca 11 kronor invånare är varia-

000 per

tionen från 7000 kronor invånare i kommuner till ca 15 000

per Ovriga

kronor invånare i till Inlandet var per Huvudstadsregionen. Overföringen strax under 14 000 kronor invånare. invånare var således per Beloppet per inom servicesamhället än inom reaktionssamhället där motsvarande högre belopp var 11 000 kronor. Driften av samhällets infrastruktur svarar för nästan hälften av resursöverföringarna inom servicesamhället. Fördelningen av dessa överföringar på regioner framgår av följande figur. Det geografiska utfallet visar den som över tid bindning uppstått a en beslut om Variationen mellan p g mängd infrastrukturinvesteringar. regionerna är stor. Huvudstadsregionen och Inlandet uppvisar ungefärlisamma värde ca 6 500 kronor invånare.

gen på resursöverföringarna per

86 statsbudgeten i ett regionalpolitiskt perspektiv

Figur 3.3 Reaktionssamhället

Lunda Datacentm] IDC Lunds Universitet April 1989 300

Figur 3.4 Kompetenssamhället

Lunds Datacentml LDC Lunds Universitet Februari 1989

88 statsbudgeten i ett regionalpolitiskt perspektiv

3.5 Servicesamhället

Figur

Lunds Datacentrnl LDC Lunds Universitet April 1989

90 statsbudgeten i ett regionalpolitiskt perspektiv

Tabell 3.3: Resursöverförin arnas re ionala fördelnin fördelade efter befolknin kol den faktiska

3%;

samt e ter ördelningen (kol 2), absolu ol och i invånare

kronor/ (kol 4)

1 2 3 4 Faktisk Skillnad F aktisk Fördelat invå-

per fördel- mellan fördel-

nare i för- i ning jämn ning efter _be- milJar- delning

kronor/

der oc inv. folknings _ storlek kronor faktisk

Inlandet 16,90 + 4,36 21,26 5 1,49 Städer 57,70 + 5,38 63,09 44,75 72,15 + Huvudstadsreg. 4,67 76,82 43,58 + Malmö-Göteborg 58,71 0,98 59,69 41,61 Mellanregionen 39,94 -2,25 37,69 38,62 22,19 -1,74 20,45 37,73

Sardostregionen vriga landet 74,52 -1 1,40 63,12 34,67

De stora vinsterna för Inlandet ligger inte oväntat inom reaktionssamhällets område. Tre dess Det anslagsgrupper ger Inlandet profil. är regionalpolitiska anslag, skatteutjämningsbidrag samt till drift av anslag infrastrukturen. För en stor del av dessa som att anslag gäller sagts tidigare skulle bli om de

beloppen lägre regionalpolitiska problemen blev__mindre.

Det finns också där Inlandet inklusive Ostersund anslag förlorar i relation till andra och det i forskregioner gäller synnerhet

ningen. I absoluta tal är omfördelningsförlusten störst för Mellanregio- __ nen. Aven har en Båda Sydostregionen omfördelningsförlust. regionerna förlorar stort Driften av infrastrukturen också på forskningsområdet. ger regionerna mindre än riksmedelvärdet.

3.4 Varför invånare till Inlandet

höga överföringar per

och (st0r)städerna ?

Det finns ett geografiskt mönster i budgetens utfall för år 1986 som är intressant från innebär regionalpolitiska synpunkter. Tillspetsat detta att och får stora invånare och (stor)städer glesbygd Överföringar per städerna också i absoluta tal stora Områden som överföringar. Bergslagen och sydöstra Sverige får små överföringar. Det är i och för sig en generellt

forskningsuppgift att: söka förklaringar till dessa mönster. Några hypoteser

som kan vara värda att i detta kan vara: prövas sammanhang

1. Offentlig verksamhet av och av

styrs efterfrågan på myndighetsplanet

strävan att resurser kostnadseffektivt vilket resursöverföutnyttja ger till kommuner. ringar befolkningstäta 2. till Inlandet förklaras av den mer-

Resursöverföringarna geografiska

kostnadsprincipen som inte är i de

tillämplig nyare regionalpolitiska

problemområdena. 3. Det huvudstaden och statliga beslutssystemet uppbyggt kring residensstäderna påverkar resursfördelningen.

Den geografiska har baserats olika

merkostnadsprincipen på att

aktörer bör för de nackdelar kompenseras som följer av klimat, avstånd och andra naturgivna nackdelar dvs sådana förhållanden som är

opåverk-

bara för den enskilda kommunen eller det enskilda Denna företaget. syn på motiven för i diskussionen i åtgärder går igen om lokaliseringsstödet,

differentieringen av grundgarantin i och i norrlandsskatteutjämningen

stödet till Den form som varierar jordbruket. kompensationen tar sig dock högst avsevärt. Stödet till har framförallt varit näringslivet en subvention av och till kommunerna

kapital- arbetskraftsanvändning, stödet har utgått

i form av och för har merkostnaderna klumpsummebidrag jordbruket räknats om till ett Sett i ett de olika prisstöd. geografiskt perspektiv skapar reaktionsmönstren ett och mycket komplext ogenomsynligt system av stöd. Gemensamt är att är till perspektivet företagsekonomiskt. Anknytningen de varit till insatserna arbetsmarknadsproblem som upphovet är svag. Därmed har att förankra motiverade i

möligheterna regionalpolitiskt åtgärder

ett samhällsekonomiskt betraktelsesätt försvårats. Att regionalpolitiska insatser motiverats av mergeografiska kostnader ger möjligen en till varför till förklaring resursöverföringarna Bergslagen och inte deras faktiska sydöstra Sverige svarar mot regionalpolitiska prioritering. Dessa senare är industridominerade och regioner därmed tätare än Det glesbygden. betyder att sektorspolitikens glesinte träder in. De

bygdsanpassning är också jämförelsevis centralt belägna

dvs som vilken som helst med avseende normalregion på klimat, avstånd och andra nackdelar. naturgivna

Särskilt låga värden har sydöstra Sverige och gruppen övriga kommuner. Av 3.5 att de värdena för Inlandet figur framgår höga framförallt finns i Norrbotten och Västerbotten. Det kan vara värt att notera att inte behöver att infrastrukturen är höga överföringar betyda bättre. För Inlandets del siffrorna att det är att speglar troligen dyrare underhålla infrastruktur i områden med långa avstånd. Serviceglesa samhället är av för den utvecklingen grundläggande betydelse regionala både vad och sysselsättning. Framförallt är gäller tjänster sysselsätti detta Servicesamhället en långningsaspekten viktig sammanhang. utgör för den av verksiktig bindning regionala utvecklingen. Lokalisering statlig samhet framstår i ett sådant som en central perspektiv regionalpolitisk Den av servicesamhället av

fråga. regionalpolitiska profilen skapas

Inlandets höga värden inom områdena infrastruktur och förvaltning. Samma finns för arbetsmarknad och företagsutveckling, profil men är totalt sett så att de endast marginellt överföringarna begränsade påverkar helhetsbilden. Emellertid återfinns sådan regionalpoliknappast tisk med avseende på andra regionalpolitiskt omanpassning prioriterde råden som och Bergslagen sydöstra Sverige.

3.3 av i olika

överföringarna

sammansättningen

omraden

geografiska

I samband med genomgången av de fem samhällena beskrevs hur de sju olika regionerna varierande för olika ändamål. I mottog belopp det skall likheter och olikheter närmare följande regionala granskas. Med tanke på regionernas varierande sammansättning mycket och är skillnader beträffande sammanbefolkningsunderlag budgetens sättning i sig inte särskilt överraskande. Funktioner som universitet och kan inte förväntas att ha samma i alla

regering/riksdag t ex betydelse

regioner. Om skulle fördelas över befolkresursöverföringarna jämnt i dvs skulle motta 41 000

ningen varje region, varje person knappt kr/in-

vånare så hade budgetens utfall fördelats enligt kolumn I i tabell 3.3. Beroende bl a ovan nämnda skillander mellan så motsvarar detta

på regioner

långt ifrån det faktiska utfallet. Närmare 31 måste omfördelas miljarder mellan regionerna för att motsvara den faktiska (se kolumn fördelningen II i tabell Det är främst tre Städerna och Huvud- 3.3). regioner Inlandet, stadsregionen som mottar de omfördelade summorna på bekostnad av främst övriga landet samt (Bergslagen) och Mellanregionen Sydöstra Sverige.

4 REGIONALPOLITIKENS MÅL OCH

GEOGRAFISKA PRIORITERINGAR

Ställningstaganden:

En

politik för fullt utnyttjande av arbetskraft och kapital under 1990-talet förutsätter en Icraftfull regionalpolitik som förutsättning för och komplement

till den generella ekonomiska politiken.

Sektorspolitikens insatser den måste Dess för regionala utvecklingen förstärkas. ansvar för olika måste den regioners utveckling göras tydligare, främst genom politiska styrningen.

mål bör vara att kulturellt Regionalpolitikens skapa ekonomiskt, socialt, och miljömässigt fungerande regioner.

De bör ske till de de landsdelar mellanregionala prioriteringarna förmån för tre där behoven av och är särskilt stora. De omställning utveckling är Inlandet, Bergslagen och Sydöstra Sverige. Landsdelama ersätter stödområdesindelningen.

En förstärkning av vissa mellanstäder är att stärka de nödvändig för prioriterade landsdelama och att en för möjliggöra avlänkning av tillväxt från storstadsområdena.

4.1 for 90-talets

Utgångspunkter

regionalpolitik

Vi har i de inledande ett antal kapitlen analyserat frågor som kommer att vara av stor för under betydelse regionalpolitiken 1990-talet. Våra slutsatser av analysen i 2 och 3 sammanfattas i kapitlen följande punkter: a. I Inlandet, och Bergslagen Sydöstra Sverige är befolkningssammansättningen ogynnsam såtillvida att andelen unga är liten och andelen äldre är stor. Denna obalans innebär dels att dessa områden får ett litet tillskott av arbetskraft dels att social service

anspråken på

blir höga. De som i landet de

problem generellt uppstår på grund av

små har därmed särskild aktualitet i dessa ungdomskullarna områden. b. kommer under 90-talet liksom

Strukturomvandlingen tidigare att vara

94 Mål och geografiska prioriteringar

snabb inom råvarubaserad och arbetskraftsintensiv verksamhet dvs sådana delar av som är i Inlandet, näringslivet överrepresenterade och inom

Bergslagen Sydöstra Sverige. Trycket på strukturomvandling

de såväl som de kommer sannolikt tjänstenäringarna privata offentliga också att öka vilket att att ersätta industriarbeten betyder möjligheten med tjänstebefattningar kan komma att begränsas. . Jordbruket står inför en omfattande De som hitförändring. problem tills i huvudsak berört jordbruket i Norrland kan därmed komma att bl.a. till kan denna spridas Sydöstra Sverige. Samtidigt omställning komma att medföra att utrymmet för nischproduktion tas om hand av brukare på slättbygderna. jord . lokala arbetsmarknader i landet är så små att det nästan alltid

Många

brist på vissa och arbetslöshet. De är samtidigt föreligger yrkesgrupper för små för att mellan vakanser och arbetssökande skall matchningen kunna En ökad arbetsmarknaden fungera. fortgående specialisering på i kombination med att kostnaderna för blir medarbetspendling högre för risk för att obalanserna dessa små arbetsmarknader förvärras på

ytterligare.

. arbetsmarknad inte enbart

Överhettningen

på huvudstadsregionens är beroende av konjunkturskäl. Den beror också strukturella förhål-

på

landen som överrepresentationen av den privata tjänstesektorn och central samt av att de mellanstäder som skulle kunna statlig förvaltning vara alternativ inte har tillräcklig attraktivitet. . och är områden som i förhållande till sin Bergslagen Sydöstra Sverige nuvarande erhåller låga resursöverföregionalpolitiska prioritering invånare över särskilt kommunikationsringar per statsbudgeten på och utbildningsområdet. . Inlandet erhåller invånare över statshöga resursöverföringar per En stor del av dessa är en följd av de arbetsbudgeten. överföringar som föreligger. Om arbetsmarknaden fungerade marknadsproblem bättre skulle dessa automatiskt minska. överföringar - . Ett närmande till EG kommer inte att innebära några avgörande för våra att bedriva begränsningar möjligheter regionalpolitik. insatser kan vidtas inom i stort sett alla

Regionalpolitiska politik-

områden. En liten del av de insatser som finansieras mycket görs särskilda genom regionalpolitiska anslag. att den som finns i olika landsdelar skall kunna j. För utvecklingspotential tas tillvara måste brister i tillgängligheten till kommunikationer, utbildning, forskning och andra rambetingelser undanröjas. k. mellan och kommer Beröringspunkterna regionalpolitik miljöpolitiken att öka under 1990-talet. Detta beror dels på att på skärpta miljökrav industrin t ex i form av miljöavgifter får stor betydelse i regionalpolitiskt intressanta områden dels också att de som är

på miljöstörningar

direkt förknippade med bosättningsmönstret ökar. Kommittén har tre för

följande övergripande utgångspunkter ställnings-

tagandena till den framtida regionalpolitiken:

1. En

politik för fullt utnyttjande av arbetskraft och kapital under 1990-talet

förutsätter en

laraftfull regionalpolitik som komplement till och förutsättning

såväl för stabiliseringspolitiken som tillväxtpolitiken.

2. De kostnaderna skillnader statsjinansiella för regionala i arbetslöshet och

negativ befolkningsutveckling är höga men bokförs till väsentliga delar på

andra än de traditionellt En anslag regionalpolitiska förstärkning av regionalminskar de

politiken statsfinansiella kostnader som beror av sådana skillnader.

3. Sektorpolitikens insatser den för regionala utvecklingen måste byggas ut. Dess ansvar för olika regioners utveckling måste görastydligare, främst genom den politiska med styrningen. Komplettering köp av tjänster till särskilt prioriterade områden kan förekomma som en övergångsåtgärd på marginalen medan

sektorpolitiken finner sin regionala form.

Innan vi kommer in våra till på ställningstaganden regionalpolitikens mål och de vill vi

geografiska prioriteringarna något ytterligare

redovisa vad som lett oss till de slutsatser som de centrala

utgör utgångs-

punkterna för kommitténs och prioriteringar förslag. Tillväxten tenderar, som vi visade i ske i vissa kapitel 2, att till- I vissa delar av landet förenas i

växtpunkter. sådana punkter något som

kan liknas vid tillväxtkorridorer. Gränserna mellan dessa punkter (korridorer) och områden blir allt omkringliggande skarpare bland annat beroende på att grunden för tillväxt i ökad står finna i k utsträckning att s externa faktorer som är starkt förbundna med täthet i olika dimensioner. I täta finns bäst regioner förutsättningar för att näringslivet ska kunna få sina ökande krav på högutbildad kommunikationer arbetskraft, goda mm tillgodosedda. Den växande leder till

arbetskraftsefterfrågan överhettning och

andra obalanser. i infrastruktur

Anspråken på investeringar blir höga.

i i dessa områden har Näringslivet synnerhet gott om pengar att investera i nya projekt som leder till för kommun

följdinvesteringar stat, och landsting.

De drivkrafter som verkar tenderar att i skapa problem sammanhängande geografiska områden med och små gles bebyggelse tätorter. Uttryckt på ett annat sätt är det effekterna av en

fortgående urbanisering

som gynnar de större tätorterna i landets Hårdast drabbade av ortssystem. dessa tendenser blir de områden som av historiska har geografiska skäl ett utspritt bosättningsmönster och som därför inte har nå

förutsättningar att

den täthet som tillväxt marknadens Detta gynnar på villkor. berör landets glesbygder i allmänhet och det sammanhängande glesbygdsområde som Inlandet i dessa

utgör synnerhet. Arbetsmarknadsmässigt är många av

lokala arbetsmarknader nu så små att de med den

ofta, specialisering som

96 Mål och geografiska prioriteringar

arbetsmarknaden, har och många

gäller på samtidigt rekryteringsproblem

som inte finner arbete orten.

på

Drabbade blir också de som har ett baserat regioner näringsliv konkurrensfördelar som inte kvarstår. Bergslagen är ett på längre geografiskt sådant område. Denna region består av ett stort sammanhängande antal små tätorter som hittills varit tämligen isolerade från varandra. Samma kan vi också se i delar av För denna problembild Sydöstra Sverige. landsdel är inte lika som i I

problembilden entydig Bergslagen. Sydöstra finns också betydande inslag av glesbygdsproblem.

Sverige Ett skäl till att insatser behövs i mycket viktigt regionalpolitiska det är att till bostadsorten och den arbetssammanhanget bindningarna marknad som hushållen befinner är så starka att ekonomiska rörlig-

sig på

hetsstimulanser inte blir så effektiva. Om båda parterna i ett hushåll befinner arbetsmarknaden innebär en att båda behöver arsig på flyttning nya beten osv. insatser behövs mot denna bakgrund för att Regionalpolitiska

ta till vara, mobilisera, de arbetskraftstillgångar som finns samt för att

att mildra att inve-

utnyttja befintligt samhällskapital och/eller trycket på

stera i de växande insatser kan mot den här regionerna. Regionalpolitiska bakgrunden motiveras såväl av fördelningspolitiska som tillväxtpolitiska skäl. Sammanfattningsvis leder detta till en första viktig slutsats.

1. En av och under 1990-talet

politik för fullt utnyttjande arbetsløaft kapital

till och

lcraftfull

en som komplement förutsättning förutsätter regionalpolitik såväl stabiliseringspolitiken som tillväxtpolitiken. för

Den orsaken till denna bedömning är att den

grundläggande

svenska ekonomin stora skillnader mellan landets olika uppvisar mycket delar som av i 2. En illustration av skill-

framgått analysen kapitel god

- Stockholm naderna är att den största arbetsmarknaden i landet sysselsätter 20 av de förvärvsarbetande medan de 10 minsta omkring procent

lokala arbetsmarknaderna sammantagna sysselsätter 1 (en) procent av

den v landets förvärvsarbetande. I Stockholm svarar privata tjänstesektorn för 40 av I Inlandet arbetar 15

drygt procent sysselsättningen. omkring

inom denna sektor. Andelen är således nästan 3

procent expansiva gånger

i storstadsområdena där det råder överhettning på arbetsmarknahögre den. I Inlandet är fortfarande förvärvsfrekvenserna, särskilt för kvinnor än i storstadsområdena samtidigt som arbetslösheten fortväsentligt lägre farande är 4-5 De olikheter vi är inte

procent. pekat på konjunkturbeting-

ade. De strukturella skillnader som kommer att vara giltiga för

återspeglar

tid.

lång

Att tillväxten blir alltmer koncentrerad kan bilda geografiskt grund för skärpta regionala motsättningar. Arbetsmarknader som ligger nära varandra kan utvecklas olika som det i ett ganska mycket samtidigt nationellt kommer att finnas en stark i huvudstads-

perspektiv efterfrågan

området. Från nationell är det att sådana tillväxtsynpunkt angeläget

obalanser mildras. I princip kan det ske genom att generellt sett förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, större och genom yrkesmässig geografisk rörlighet och regionalpolitiska insatser som ökar genom tillgången på arbete på marknader där arbetskraft finns.

2. De

statsfinansiella kostnadema för regionala skillnader i arbetslöshet och

befolkningsutveckling är men till delar negativ höga bokförs väsentliga på andra än de traditionellt En av anslag regionalpolitiska förstärkning regionalminskar de

politiken statsfinansiella kostnader som beror av sådana skillnader.

Enligt den kartläggning av för år 1986 som statsbudgeten gjorts av en forskargrupp inom ERU svarade det vi tänker som

vanligtvis på

regionalpolitik - stödet till näringslivet - för en liten andel av det mycket totala resursöverföringarna invånare till Inlandet. Den per exempelvis regionalpolitiska problembilden återverkar på en rad olika andra politikområden. De arbetslösa får vid arbetslöshet. Kommunerna tillersättning förs resurser med motiv. Argenom skatteutjämningen regionalpolitiska betsmarknadspolitikens Från resursfördelning påverkas. regionalpolitiska utgångspunkter är i att så liten del av inhuvudproblemet sammanhanget satserna är inriktade att för i landets

på skapa förutsättningar utveckling

och så stor andel av resurserna faller resultat svagare regioner ut som ett av existerande skillnader och där syftet oftast inte är att primärt främja den regionala utvecklingen. Den kartläggning av statsbudgeten som kan också tolkas så gjorts att budgetens resursomfördelande funktion fungerar. Det är betydande resurser som tillfaller Inlandet och inte bara i form av individtransfereringar. I flertalet av de dimensioner som är restatsbudgeten analyserats sursöverföringarna per capita större än genomsnittet i denna mest utsatta

region.

3. Sektorpolitikens insatser den måste för regionala utvecklingen byggas ut. Dess ansvar olika måste för regioners utveckling göras tydligare, främst genom den politiska med av till styrningen. Komplettering köp tjänster särskilt områden kan

prioriterade förekomma som en övergångsåtgärd på marginalen

medan sin

sekorpolitiken finner regionala form.

I våra direktiv sägs att vi bör olika modeller för hur analysera regionalpolitiken och bättre än hittills skall kunna sektorspolitiken samordnas. Två olika modeller omnämns i direktiven principiellt nämligen blandningsmodellen och Med få har

tudelningsmodellen. några undantag

blandningsmodellen varit den som under tid. Filosofiskt

tillämpats lång

vilar denna effektivitet och

på föreställningen att fördelning på ett positivt

sätt kan förenas. Det hör till verka såväl sektorspolitikens uppgifter att för effektivitet i som att de som kommer

resursanvändningen tjänster erbjuds

alla till del. En mellan och tudelningsmodell skiljer sektorspolitik regional-

98 Mål och geografiska prioriteringar

och de samhällsekonomiska kostnaderna för blir politik regionalpolitiken synliga. De regionalpolitiska åtgärderna som kompletterar sektorspolitiken verkar lika över alla sektorer i en viss och differentieras efter region styrka mätt som arbetskraftens alternativkostnad. problemens

Det finns uppenbara svårigheter att tillämpa en tudelnings-

modell. Den nationellt effektiva fri från sektorspolitik, regionala hänsyn som modellen har som grund, är knappast möjlig. Politiska mål är som inte så enkla som tudelningsmodellen förutsätter. I princip bör målet regel enbart vara att tillfredsställa ett Det är därför inte angivet avkastningskrav. förvånande att det främsta exemplet på en tillämpning av tudelningsmodellen i I förväntas SJ bedriva

Sverige är järnvägspolitiken. princip tåg-

trafik med lönsamhet. Den som samhället av sociala eller regiotågtrafik skäl önskar därutöver betalas den s k kollektivbiljetten. nalpolitiska genom Å andra sidan detta också att har sina främbetyder blandningsmodellen sta inom konkurrensutsatta och kapitalintensiva verksamheter. problem Där är inte heller dominerande vilket innebär att

anslagsfinansieringen

den av verksamheten blir mer krävande. politiska styrningen har sina rötter i den Blandningsmodellen anslagsfinansierade De målen, t ex inom skolan, socialtjänsvälfärdspolitiken. välfärdspolitiska ten och hälso- och alla oavsett bostadsort.

sjukvården , gäller medborgare

bör vår mening även fortsättningsvis Blandningsmodellen enligt vara den som Mer konkret detta att sekgrundmodell tillämpas. betyder inom ramen för sin ordinarie verksamhet skall ha en inrikttorspolitiken som också mål. Vi berörde under punkt ning tillgodoser regionalpolitiska 3 ovan de krav detta ställer dem som har ansvar för regionalpolitiken.

på

är ett i I Planering viktigt styrinstrument blandningsmodellen. ersätts planeringens roll av köp av tjänster. tudelningsmodellen Som i 3 av

framgått kapitel tycks analysen statsbudgetens geogra-

fiska utfall stöd för att i i ge hypotesen geografiska hänsyn politiken huvudsak motiveras av att det anses föreligga geografiskt betingade merkostnader som bör olika åtgärder. Sådana merkostkompenseras genom nader, eller nackdelar har setts som en orsak till de arbets-naturgivna som föranlett en Tran-

marknadsproblem regionalpolitisk prioritering.

av i och sportstödet, differentieringen grundgarantin skatteutjämningen till i Norrland är där sådana

prisstödet jordbruket exempel på åtgärder

motiv redovisats. De som gjorts under senare år

regionalpolitiska prioriteringar

tex av har inneburit att orsakerna till strukturproblemen och Bergslagen därmed motiven för insatserna inte enbart kan sökas i längre geografiskt merkostnader. betingade I de områden där med utgångspunkt från naturgivna

planering

nackdelar skett har resultatet blivit att sektor för varje sig gjort anpass- De totala resursöverföringarna är betydande. Förändringar av ningar. över är erfarenhetsmässigt svåra att sammansättningen sektorsgränser För att finna en anser vi mot denna

uppnå genom planering. balanspunkt

bakgrund att det finns skäl att föra in ett på marginalen tudelningstänkande från geografiska Det ansvar för hela landets

utgångspunkter. ut-

veckling som i ligger blandningsmodellens tillämpning kompletteras således med att regionalpolitiskt bör ha ansvariga organ möjligheter att av egna medel köpa tjänster av olika sektorsorgan. För de områden som har regionalpolitiska problem men där orsakerna inte kan sökas i merkostnader det geografiska är angeläget att förbättra inom skilda sektorer. planeringssystemen För kommitténs del är slutsatsen av detta att tydliga riktlinjer från och till de centrala regering riksdag myndigheterna är en nödvändig för

förutsättning att regionalpolitiska hänsyn skall tas tvärs över sektors-

gränser. Geografiska måste kunna slå i olika prioriteringar igenom sektorers En för detta de

planering. förutsättning är att regionalpolitiska målen

görs tydligare.

4.2 -

Regionalpolitikens mål Fungerande regioner

De för våra

utgångspunkter överväganden som nyss redovisats

innebär att målen för behöver i regionalpolitiken preciseras ett antal avseenden. De nuvarande målen för svarar regionalpolitiken mot en geografisk av den samlade Mot den uttolkning politikens syften. bakgrund som nyss redovisas behöver de också enligt vår ha uppfattning ett mer specifikt geografiskt innehåll. En som skulle kunna

formulering uppfylla dessa krav

är att mål är att regionalpolitikens skapa ekonomiskt, socialt, kulturellt och bli miljömässigt fungerande regioner. För att operativt användbar måste även denna målformulering preciseras.

Vad bör menas med en ekonomiskt ? fungerande region

är det ekonomiska livets

Strukturomvandling uttryck för dyna-

mik. Ekonomisk tillväxt nationellt eller regionalt- förutsätter denna dynamik. Dynamiken i det ekonomiska livet bär inom fröet till sig förändringar av lokaliserings- och bosättningsmönster. Men befintliga strukturer påverkar också för i betingelserna näringslivet på en ort, en region eller ett land att En ekonomiskt (för)bli dynamiskt. fungerande region har ett som förmår internationellt näringsliv att vara konkurrenskraftigt. I en ekonomiskt sker successiv

fungerande region en förnyelse av

produkter, marknader och bl a att varor och kompetens genom tjänster som till tidigare importerats regionen ersätts med egenproduktion. En härför kan

förutsättning är att företagen utveckla nätverk för kunskaps-

För att denna skall kunna

inhämtning. process löpa smidigt krävs att ram-

betingelserna för näringslivets anpassning är goda. Sådana betingelser om ett mellan

uppstår gott förhållande råder företag och kommuner, om

infrastrukturen är samt om behov arbetskraft och utbyggd näringslivets av

100 Mål och geografiska prioriteringar

kapital kan tillgodoses.

Vad bör menas med en socialt fungerande region ?

I en socialt region näringsliv och offentlig sektor fungerande ger arbete åt kvinnor och män i olika åldrar så att full sysselsättning upprätti socialt och till engagemang hålls. Där också och deltagande ges möjlighet liv liksom till samverkan människor emellan. Alla erbjuds en politiskt service som är till vars och ens behov. I en socialt fungerande anpassad finns en differentierad arbetsmarknad som främjar jämställdheten region mellan kvinnor och män. om barn och äldre är tryggad. Ung- Omsorgen domar, oberoende av kön, kan inom räckhåll från erbjudas god utbildning deras bostadsort.

Vad bör menas med en kulturellt fungerande region ?

En kulturellt kontakt med fungerande region ger sin befolkning nationella och internationella kulturströmningar, tillgång till ett varierat kulturutbud och möjlighet att utveckla och ge uttryck för den egna förmågan. Där utvecklas och fördjupas förståelsen för regionens skapande kultur och kulturmönster liksom för dess Där finns respekten särdrag. också för att utveckla sin kultur.

möjligheter medborgarna på egna villkor

Vad bör menas med en miljömässigt fungerande region ?

En miljömässigt fungerande region erbjuder befolkningen som är hälsosamma och rika och variation. Som

miljöer på upplevelser

helhet är effektivitet i användningen regionen miljömässigt uthållig. Hög av och material inom i och i energi näringslivet, transportsystemet vardagslivet och flöden och därmed naturen.

begränsar uttag belastningen på

Återanvändningen

resurser används så

Egna förnybara långt som möjligt. .

är omfattande och så långt möjligt slutna kretslopp begränsar eller eliminerar export av föroreningar ut ur regionen. Transportsystemet är till vad miljön kan tåla. Arbetslivet är så att

anpassat uthålligt organiserat

och förhindras. yrkesskador utslitning

4.3 Kommitténs

geografiska prioriteringar.

Ställer vi dessa av de målen mot preciseringar regionalpolitiska den som redovisats tidigare och de som

analys utgångspunkter presenterats blir den regionalpolitiska problembilden något mer komplex än

då i större av skillnader i arbetslöshet tidigare problembilden grad präglats och förvärvsgrader. De delar av landet som under de senaste åren bäst i fungerat

ekonomiskt hänseende har varit storstäderna och särskilt huvudstadsregionen samt delar av Sverige dvs Västergötland, Halland, delar sydvästra av Småland, och Skåne. Det är de delar av landet som har en jämförelsevis modern och som också har den täthet som vi näringslivsstruktur tidigare ansett vara en för tillväxt. I dessa delar av avgörande förklaringsfaktor landet finns också utvecklade industriella nätverk mellan krävande t ex bilindustrin och underleverantörer. köparföretag Minst i ekonomiskt hänseende är som av fungerande framgått vår i och De analys kapitel 2, Inlandet, Bergslagen Sydöstra Sverige. bakomliggande orsakerna skiljer sig åt mellan dessa områden. för att Inlandet skall bli en ekonomiskt väl Förutsättningarna fungerande region är sämre än för Bergslagen och Sydöstra Sverige. Bosättningsmönster, avstånd till marknader etc är så helt annorlunda med de jämfört regioner som utvecklats bäst under 80-talet. I Bergslagen finns många av de kompetenser som kan anses viktiga för att komma in en mer

på lång-

sönderfaller i ekonomiskt siktigt positiv utvecklingsbana. Sydöstra Sverige. hänseende i två grupper. Dels finns här områden landsbygdsdominerade som har vissa med Inlandets om än avstånd och problem gemensamma inte är desamma. Dels finns här också områden som har en hel del gleshet med Det i första hand och vissa av gemensamt Bergslagen. gäller Blekinge brukssamhällena i Kalmar län. Det är svårt att ange vilka regioner som fungerar i socialt hänseende. Vår är dock att det vi kallat mellanstäder som uppfattning grupp betraktad innehåller många av de kvaliteter som en socialt väl bör ha. Det är lättare att Befolkfungerande region ange viktiga problem. i stora delar av Inlandet är ett sådant

ningssammansättningen problem.

Från social är särskilt svåra för kvinnorna i Inlandet. synpunkt problemen Arbetsmarknaden är begränsad. De ideal som präglar det lokala livet är också mansdominerade. De förändringar som behövs är därför inte bara fler arbetstillfällen utan också sådana som ökar kvinnornas att möjligheter delta i och påverka det lokala livet. Storstaden har som en socialt med förtjänster fungerande region avseende t ex på arbetsmarknadens bredd som bl a för kvinnor möjliggör att få arbete. Dess större öppenhet kan också allmänt sett vara positiv när det att förändra könsroller etc. Å andra sidan är ofta de sociala gäller nätverken leder till viss rotlöshet etc. Liksom i andra svaga vilket regioner som växer snabbt och där social och annan service därmed anspråken på ökar kan brister till av att finansiera en

uppstå följd svårigheter tillräckligt

snabb av den servicen eller därför att utbyggnad offentliga rekryteringen av arbetskraft är en flaskhals. I en dimension finns det klara skillnader mellan i regionerna kulturellt avseende. Det att konsumera kultur i form av gäller möjligheten teater, konserter och andra evenemang där framförallt storstadsområdena men även mellanstäderna invånarna större erbjuder väsentligt valmöjligheter än andra av orter eller Det är svårare att typer regioner. betydligt

102 Mål och geografiska prioriteringar

skillnader vad kulturens och belägga gäller frigörande identitetsskapande betydelse. Men just därför att kulturen har dessa blir den egenskaper också särskilt väsentlig i de landsdelar som är ekonomiskt och socialt mindre än andra. öppna Från är Inlandet den minst belastade miljömässig synpunkt regionen. Klimatet gör emellertid landsdelen för mycket känslig miljöstörningar. Nedbrytningen av miljöfarliga ämnen går långsamt. Storstadsområdena med sin koncentration av konsumtion och befolkning, produktion är i detta de minst tillsammans med de sammanhang fungerande delar av västra och som hårdast drabbas av sydvästra Sverige miljöstörande ämnen från andra länder. I Norrland är Sundsvalls-, Skellefteå- och Luleåmest utsatta beroende från i dessa regionerna på punktutsläpp näringslivet områden. Sammanfattningsvis är det vår att tre landsdelar bör uppfattning prioriteras när det gäller insatser som direkt och indirekt till att syftar förbättra i landets olika delar. Dessa är arbetsmarknadsläget Inlandet, Bergslagen och har insatser som förbätt- Sydöstra Sverige. Högst prioritet rar situationen i Inlandet. Där får man också räkna med att insatser behövs under tid.

överskådlig g

Vi menar att dessa landsdelar ut från andra när det skiljer sig och i de hinder som för gäller styrkan varaktigheten föreligger omställning och utveckling. För att landet som helhet skall fungera anser vi det också vara angeläget att mellanstäderna, särskilt de som har naturliga kontaktytor mot de prioriterade landsdelarna, utvecklas så att de bättre kan sin fylla funktion som länk mellan storstad och landsbygd. Bättre fungerande mellanstäder förbättrar för en av förutsättningarna angelägen avlänkning tillväxten inom central verksamhet och inom den statlig privata tjänstesektorn i huvudstadsregionen. En mer balanserad till regional utveckling förmån för såväl berörda som landet som helhet förutsätter också regioner att mellanstådernas att stärka den möjligheter inomregionala utvecklingen tas tillvara. i De som som vår geografiska prioriteringar gjorts speglar sagts bedömning av var insatser för att främja den regionala utvecklingen framförallt behöver göras under 90-talet. Landsdelarna bör ersätta de nuvarande stödområdena.

Inlandet motsvarar de hela

kommuner

som nu tillhör stödområde A och B, de församlingar i Mora, Krokom, Ornsköldsvik och Skellefteå kommuner som nu tillhör stödområde A eller B samt

Kramfors

kommun. Till Inlandet hör därmed Torsby, Malung, Vansbro, Alvdalen, Ljusdal,

Sollefteå, Kramfors, Ånge, Berg, Bräcke, Hårje-dalen, Ragunda, Ström-

sund, Åre, Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, IjIaparanda,

Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Pajala, Alvsbyn, Overkalix och Overtorneå

kommuner.

Bergslagen omfattar följande kommuner: Tierp, Östhammar,

Storfors, Munkfors, Kristinehamn, Filipstad, Hagfors, Degerfors, Hällefors, Ljusnarsberg, Karlskoga, Lindesberg, Skinnskatteberg, Hallstahammar, Norberg, Smedjebacken, Hedemora, Avesta, Ludvika Fagersta, och Hofors.

I Sydöstra Sverige ingår Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Högsby, Torsås, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Nybro, Oskarshamn, Västervik, Vimmerby, Olofström, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg.

Landsdelsavgränsningen framgår också av figur 4.1. Kartan anger hela kommuner. Krokoms kommun har förts till Inlandet även om det också finns som inte i Inlandet. församlingar ingår

vi

__De

mellanstäder prioriterat är Luleå, Piteå, Skellefteå,

Boden,

Umeå, Ornsköldsvik, Härnösand, Sundsvall/Timrå, Ostersund, Gävle, Sandviken, Falun, Borlänge, Karlstad, Kalmar, Karlskrona, Växjö. De kommuner som för närvarande finns i stödområde C men som inte i av de tre landsdelarna bör av ingår någon uppmärksammas regeringen vid fördelningen av länsanslaget. Detsamma gäller kommuner som är i stödområde. På liknande sätt måste tillfälligt inplacerade regeringen ha för att hantera snabbt beredskap uppträdande regionala problem på enskilda orter eller i vissa regioner. De som kommittén redovisat skär över geografiska prioriteringar om hur skall få i olika

länsgränser. Frågan prioriteringarna genomslag

är därför Det finns administrativ

resursfördelningsbeslut viktig. ingen

som arbetar utifrån dessa apparat tillgänglig landsdelsgränser. Länsstyrelserna har länen som sitt verksamhetsområde. Deras roll i regionalpolitiken ökar också. Den snabba som skett av under 1980-talet ökning länsanslaget visar att budgetstyrningen via blivit det länsstyrelserna viktigaste styrinstrumentet för de regionalpolitiska anslagen. Kommittén har ett slutsatser av dessa förhållanden. dragit par En är att lnlandets är så och i fall konflikter-

problem djupgående många

na mellan kust och inland så att vi föreslår att en särskild tydliga organisation med finansiella resurser inrättas för att hålla samman den stategna liga politiken. Aven för Bergslagen och Sydöstra Sverige finns det skäl att förbättra samverkan mellan kommuner och län. särskilda ingående Några organisationer härför behövs dock inte kommitténs enligt mening.

104 Mål och

geografiska prioriteringar

Figur 4.1 Prioriterade landsdelar

2 Inlandet

-

Bergslagen

-

Sydöstra Sverige

4.4 Strate iska for

överväganden prioriterade

områ en.

Inlandet småskalighet, samverkan, egna lösningar.

Den i regionala koncentrationsprocess som yttrat sig ett permanent utflyttningsöverskott från Inlandet under hela är efterkrigstiden nära knuten till inom de naturresursbaserade utvecklingen näringarna. Beroendet av de naturresursbaserade är mer i näringarna utpräglat Inlandet än i del landet eftersom

någon annan av 20 procent arbetar inom dessa

näringar. Något mer än hälften av dessa arbetar inom verkskogsbaserade samheter, dvs i huvudsak och träbearbetande industri. skogsbruk Rationaliseringarna inom dessa branscher som fram den internationella tvingas av konkurrensen har gjort att Inlandet förlorat över 7000 inom arbetsplatser resursbaserade verksamheter bara under 1980-talet. Denna fortgående i orsak till

minskning sysselsättningen är en viktig befolkningsminskningen

i Inlandet. Trots inom de

tillbakagången nämnda verksamheterna så har

antalet totalt ökat sedan mitten sysselsatta sett av 1970-talet. Okningen är ett resultat av att sysselsättningen inom har vuxit. Sedan tjänstesektorn 1975 har ökat med inom och sysselsättningen nästan 50 procent vård omsorg. Detta innebär att vårdsektorn nu har större för betydelse sysselsätti Inlandet de resursbaserade ningen än verksamheterna. Som konsekvens av den har kommun och blivit allt

utvecklingen landsting viktigare som arbetsgivare på Inlandets lokala arbetsmarknader.

Många av de inom brukar expansiva näringarna näringslivet ibland beskrivas som Det Inlandet med stadsnäringar. säger sig självt att sin och ortsstruktur har svårt dra till bosättnings- att sig sådana näringar. Den lokala marknaden är oftast för liten. Det bör dock observeras att den

urbaniseringsprocess som skett i landet också har skett i Inlandet. Av

inlandskommunerna i till karaktäriseras, ett underlagsmaterial kommittén från två som Det kommuner ERU, tredjedelar glesbygdscentra. är där merparten av bor i kommunens eller inom

befolkningen kärnort en radie

av 30 kilometer runt kärnorten. Tätortskärnorna har mellan 2 000 - 10 000 invånare. Det från Inlandet har

permanenta utflyttningsöverskottet satt

tydliga spår i åldersstruktur. Mer

befolkningens än var fjärde invånare är

över 60 år en andel som gammal, ligger betydligt högre än för landet som helhet. är andelen i

Samtidigt av befolkningen åldersgruppen 20-44 år

betydligt lägre än i riket som helhet. under 1970- och Utflyttningen 1980talen har decimerat dessa avviker andelen

åldersgrupper. Däremot perso-

ner som är under 20 år mindre från riksgenomsnittet. kan Inlandet

Sammanfattningsvis utgångsläget för inför 90-talet

således beskrivas

på följande sätt. Näringslivet domineras av naturresurs-

106 Mål och geografiska prioriteringar

baserad verksamhet som sysselsättningsmässigt utvecklats negativt. Den och de små arbetsmarknaderna att stadsnäringspridda bosättningen gör ar som tjänsteproduktion har svårigheter att få tillräckligt underlag. Befolkningssammansättningen har genom långvarig nettoutflyttning blivit ogynnsam. Ett särskilt problem är att de unga kvinnorna flyttar från Inlandet beroende inte bara på bristen på arbetstillfällen utan sannolikt också att de saknar kultur- och fritidsaktiviteter i den mansvärld som

på

Inlandet Infrastrukturen är i vissa delar

utgör. dåligt utbyggd.

Näringslivets starka förankring i små och medelstora företag med råvarubaserad verksamhet är den bas som och

inriktning på utvecklings-

förnyelsearbetet måste utgå från. Framtiden för Inlandet kommer därför att av i vilken mån man en miljö för avgöras lyckas skapa gynnsam att teknisk utveckla befintliga företag tillägna sig förnyelse, nya produkter, finna och ha en arbetskraft. nya marknader kunnig Konkurrensen om kan komma att Under

skogsråvaran skärpas.

de senaste åren har de (inlandsbaserade) sågverkens råvarubetalningsförmåga försämrats gentemot (kustlokaliserad) massa och pappersindustri. Det finns förmoda att den utvecklingen kommer att

anledning fortsätta

om inte träindustrin i Inlandet ökar av sina Okad förädlingen produkter. innebär ökad och större men kan

förädling sysselsättning bruttointäkter,

också att betalningsförmågan för råvaran ökar. Okad förädling betyda kräver En av träindustrin kompetenshöjning. konsolidering sysselsättningsförutsätter således en omfattande kompetensförstärkning. Insatser mässigt som bidrar till och vidareförädling inom träinduskompetensförstärkning trin i Inlandet är centrala för Inlandets framtid. Teknik- och marknadsutvecklingen inom träindustrin rymmer möjligheter för en utveckling av en tillväxt. På samma sätt som det inom verkstadsindustrin sker en småskalig i riktning från bulkproduktion mot specialiserad produktion. förändring hälften av i Inlandet är småbruk, Ungefär jordbruksföretagen som svarar för en liten andel av den jordbruksproduktion som förs mycket

ut på marknaden. För dessa företag betyder skogen mycket mera. Många

brukare är också pensionärer, men sammantaget utgör tjänsteinkomster, delvis från arbete med till de areella näringarna, det viktigaste anknytning för denna Ju större är försörjningsunderlaget grupp. jordbruksföretagen desto mer inkomsterna från Om dess betyder jordbruksproduktionen. skall kunna i denna del av landet det sätt som riks-

volym upprätthållas på

uttalat måste den typ av som nu svarar för huvuddelen av dagen företag villkor att de kan fortleva. Man får räkna med att produktionen ges sådana också framdeles blir den mjölkproduktion viktigaste produktionsgrenen. En av antalet verksamma i i konsolidering jordbruksföretag Inlandet förutsätter en fortsatt utveckling av och till

övergång företags-

och som breddar även för yrkeskombinationer, försörjningsunderlaget dem som som nu får sin försörjning från jord- och skogshuvudsakliga bruket. En del i en sådan är hur

viktig omställning jordbruksstödet

utformas framöver.

Kommuner och är i landsting mycket viktiga som arbetsgivare Inlandet. Inte minst i Inlandet beroende

kvinnosysselsättningen

är av en fungerande offentlig sektor. Andå har kommunerna i Inlandet begränsade att de

förutsättningar svara mot anspråk som ställs på dem. Kommunal-

skatten är hög trots Den kommunalskatten

skatteutjämningen. höga i

många inlandskommuner är för de som redan bor och betungande där motverkar också att den som skulle

inflyttning behövas för att förbättra ålderssammansättningen och för att klara av de obalanser arbetsmarkpå

naden som alltid finns små arbetsmarknader.

på

Som redovisades i 3 är kapitel resursöverföringarna över statstill Inlandet i budgeten betydande. Grundproblemet sammanhanget är att en alltför liten del av de resurser som satsas inom den sektorn offentliga har en Lite

utvecklingsinriktning. förenklat är merparten av resurserna

konsumtionsstöd i olika former. till Inlandet sker i Overföringarna mycket hög grad som en konsekvens av skillnader i befolkningsstruktur reaktion

och

som en skillnader i och på sysselsättnings- kostnadsläge. Aven sådana resurser kan i vissa fall naturligtvis ge utvecklingseffekter. Någon mer av systematisk prövning möjligheten att förena utjämning mellan individer av inkomster och med

konsumtionsmöjligheter regionala

utvecklingsinsatser har inte Sökandet efter sådana gjorts. kombinationsmöjligheter framstår som en för framtiden. viktig uppgift Inte i i landet

något annat område torde behovet att anpassa politiska åtgärder till regionala vara i förutsättningar större än Inlandet.

Glesheten och den lilla skalan

påkallar ett stort mått av egna lösningar. Olika åtgärder som ökar flexibiliteten i

befintliga regelverk är därför ett viktigt element i en för Inlandet. strategi För att sådana skall leda till

förändringar förändringar i den

regionala utvecklingen i Inlandet måste de mötas av kraftfulla lokala initiativ och därtill en det

förmåga att genomföra dem. I sammanhanget

kan Inlandskommunernas ekonomiska som bildats bli förening nyligen ett forum. viktigt En den arbetsmarknaden

konsolidering av befintliga är emel-

lertid inte tillräcklig med de obalanser som finns de lokala på arbetsmarknaderna i Inlandet. Flertalet av arbetsmarknaderna i Inlandet är så små att det är svårt att få överensstämmelse mellan vakanser och arbets-

sökande. Det att det ofta finns betyder samtidigt lediga platser och arbetslösa. Detta innebär att i Inlandet ha arbetsmarknadspolitiken måste särskilda resurser. i former till Utbildningsinsatser som är anpassade de lokala bl

förutsättningarna är viktiga a för att underlätta en yrkesmässig

rörlighet på de små arbetsmarknader det är om. fråga Det behövs också en - ett tillskott förnyelse på arbetstillfällen och En sektor i det

på företag. viktig sammanhanget är turismen. Den är

betydelsefull inte bara genom de direkta arbetstillfällen som utan skapas också genom att den ger ett tillskott av för kommersiell

köpunderlag

service. Turismens i Inlandet i utveckling avgörs betydande grad av kvali-

108 Mål och geografiska prioriteringar

teten i kommunikationerna. Det såväl och järnvägsförbindelser gäller vägsom i dessa avseenden inte bara Inlandet som flyg. Förbättringar gynnar turistområde utan är naturligtvis också till nytta för de som bor där. En för av Inlandets arbetsmarknader är

nyckelfråga förnyelsen

hur kvinnornas skall kunna förstärkas. Det som om den position nyss sagts och har stor för kvinnors privata offentliga tjänstesektorn betydelse arbetsmarknad i Inlandet. Det är också väsentligt att förbättra förutsättför kvinnor att starta i olika former. Ett ökat inslag av ningarna företag i Inlandet kan också medverka till att mer allmänt kvinnliga företagare förändra kvinnornas situation och bryta mansvärderingar. En sådan förtorde vara Den kan stödjas av insatser som utändring nödvändig. ger för invånarna att delta i kultur- och fritidsaktiviteter. rymme När det infrastrukturen har Inlandets investeringar tidigäller i skett inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. gare betydande grad till Inlandet har inte kommit över de normala investe- Investeringsmedlen utan i form av arbetsmarknadspolitik. Denna ändrar nu ringsbudgeterna vilket innebär att de fortsatt stora behov av infrastrukturinveinriktning

som finns kan bli ännu svårare än tidigare att genomföra.

steringar kan man konstatera att vi i ett nationellt sammanhang Samtidigt flera områden har för låg nivå på samhällsinvesteringarna. på viktiga Sannolikheten att Inlandets behov skall bli i detta nationella tillgodosedda är om inte de kraven på infrastruktur-

perspektiv låg regionalpolitiska

Men inte ens då är det säkert att Inlandets behov kan byggandet skärps. eftersom bristerna även i andra regionalpolitiskt intressanta tillgodoses områden är stora.

- ökad Bergslagen tradition, öppenhet, marknadsorientering

har under tid varit ett av landets industriella Bergslagen lång kärnområden. Det att det finns en industriell tradition som betyder ryrnmer såväl hinder som möjligheter.

Möjligheter

En framtida industriell i kan inte baseras expansion Bergslagen en ökad Tvärtom kommer antalet sysselsatta på ståltillverkning. personer med av stål under tid att fortsätta att minska även om den tillverkning lång

ekonomiska utvecklingen för stålföretagen blir gynnsam. För att skapa

ökad måste därför i Bergslagens industri

sysselsättning förädlingsvärdet

och utvecklar

höjas. Detta bör ske genom att man bygger på regionens

som tillbefintliga kompetens, samtidigt ny kompletterande kompetens föres utifrån. Stålindustrin i är i ett internationellt

Bergslagen perspektiv

avancerad med en produktion mot kvalificerade

mycket långt förskjuten

specialstål. Nya industriella insatser i bör och dra Bergslagen bygga på, av utvecklade materialtekniska inom nytta regionens högt kompetens stålområdet. De kan förväntas få en därigenom betydande hävstångseffekt, som inte blir fallet helt ny verksamhet i den

någonting om utan rötter in-

dustriella traditionen ska till stålindustrin dock byggas upp. Kopplingen får så stark ej vara att den nya industriella verksamheten blir sårbar för eventuella framtida stålkriser. I finns industriell inom Bergslagen mycket hög kompetens t ex pulvermetallurgi. Det kunnandet har hittills framförpulvermetallurgiska allt kommit till utnyttjande för tillverkning av hårdmetall. som Bergslagen region är kanske världsledande på detta område. är ett Pulvermetallurgin område med stora Genom detta kunnande finns utvecklingsmöjligheter. också att komma in keramer också i snabb

förutsättningar på som är

tillväxt. I denna del av växer Sverige mycket högkvalitativ skog. Bergslagen ligger geografiskt nära de industriella i tillräckligt centra som nu växer landet för att kunna i industriella nätverk med krav integreras höga på leveranser just-in-time. Närheten till stora i kombefolkningscentra bination med att också har naturliga förutsättningar gör Bergslagen en potential turistiskt.

Hinder

Hindren för att åstadkomma den förändangivna strategiska ringen är dels av tekniskekonomisk natur, dels av social natur bruksandan. De tekniskt-ekonomiska hindren för i en som utveckling region Bergslagen är att den existerande smal kunskapsbasen är ganska samtidigt som den finns hos stora vilka av bl a ekonomiska orsaker

företag på grund

inte kan investera i FoU radikalt

på nya kunskapsområden. När en sådan

region mognar, är de mekanismer som ekonomisk aktivitet skapar ny genom nybildning av ofta Den har inte heller rikt och

företag svaga. ett

vittförgrenat informationsflöde och har därför begränsade till möjligheter nyskapande. För del illustreras detta förhållande det Bergslagens av att inte finns med den dominerande

någon högskola inriktning mot verksam-

hetens i vilket i kunskapsbehov regionen gjort att stålindustrins FoU betydande grad bedrivs internt i företagen och dels vid

kollektivforsknings-

institut och högskolor som finns utanför Den FoU som före- Bergslagen. tagen bedriver i oftast till att effektivisera driften Bergslagen syftar och/ eller att ta fram nya produkter. En brist i industristruktur strategiskt viktig Bergslagens är att det finns allt för få kvalificerade verkstadsföretag. Den starka medför emellertid också

industriinriktningen att nya

växande delar av näringslivet som kan ha svårt utvecklas. tjänstesektorn att De mindre som finns inte

företag ger underlag för så stor efterfrågan på

110 Mål och geografiska prioriteringar

att ett lokalt utbud av växer fram. De stora företjänster tjänsteföretag är så stora och av att de tilltagen professionella upphandlare tjänster sitt behov av externa den nationella eller internatiogodoser tjänster på nella Bergslagen ligger också geografiskt så nära tjänstemarknaden. Stockholmsområdet att en del kan den eftertjänsteföretag tillgodose som utan att etablera verksamhet i Bergslagen. frågan uppstår Hindren för en nydaning i Bergslagen är också av social natur. De som man vill är i

positiva förändringar uppnå ny sysselsättning skapad

existerande och nya eller företag. Företagsbildning sysselsättningstillväxt har blivit tecken på att en region är dynamisk. Grundläggande för att denna skall finnas är att enskilda individer tar initiativ, testar dynamik ideer osv. Den positiva förändringen bygger således på ett stort

ganska_

mått av individualism - strävan efter personligt självförverkligande. Oppna och informationstäta miljöer understödjer de individualistiska motiven. Bruksandan i motsats till detta fram

lyfter grupptillhörigheten

som bas till i utkomst och anställning. Den förverkligande meningen trygg handlar om kollektivism snarare än individualism. Som en del av kollektivismen har en stark social kontroll varit en del av livet en bruksort.

på

Med detta har vi velat visa att den som behöver ske i Bergslaomställning och av livsformen.

gen både påverkar påverkas själva

Hindren kan sammanfattas med beteckningen det slutna Slutenhet och inåtvändhet innebär svårigheter för Bergslagen. nya ideer och ny vinna i att förutsätter därkunskap insteg Bergslagen. Förändring med att blir mer har också Bergslagen öppet. Viktiga steg i den riktningen lokalt initiativ, t ex den s k Norbergsmodellen. Den ökade

tagits på genom

kan förstärkta insatser inom utbildnings- och

öppenheten uppnås genom

På liknande sätt insatser för att förstärka markforskningsområdet. ger inte bara till affärer utan också del i

nadskontakten möjligheter nya

kan också av i infrastkunskap. Oppenheten understödjas investeringar rukturen. Såväl som den sk är

Inlandsvägen Bergslagsdiagonalen vägin-

vesteringar som berör Bergslagen. Hindren i detta är bl a också som vi visat i kapitel 3 sammanhang att de som finns inom den sektorn avseende planeringssystem offentliga infrastrukturens en som I vissa utbyggnad missgynnar region Bergslagen. avseenden finns här stora likheter mellan Bergslagen och Sydöstra Sverige. av denna kräver insatser från

Förverkligandet strategi långsiktiga

såväl som staten. för att av regionen Förutsättningarna omdaningen skall är De högskolorna i Karlstad och

Bergslagen lyckas goda. regionala

Orebro är välutvecklade. I den norra delen av Bergslagen finns landets största universitetsinstitution med fasta forskningsresurser utanför de större nämligen Lantbruksuniversitetets enhet i högskoleorterna I Gävle finns Tillsammans med de Garpenberg. Byggforskningsinstitutet. en för en förbättring av regionala högskolorna ger denna miljö god grund högskolan.

- Sydöstra sverige integration, diversifiering, produktionsiörnyelse.

Sydöstra Sverige omfattar 16 kommuner i tre län. Flertalet kommuner har mindre än 20 000 invånare. Området har haft en svag

befolkningsutveckling under tid. lång

En den

förklaring är stora roll som jord- och skogsbruket haft

och har i området. Den av minskning sysselsättningen som skett inom dessa har inte näringar uppvägts av expansion inom andra. Sydöstra Sverige år inte på samma sätt en landsdel som naturlig Inlandet och inte Bergslagen. Regionen är homogen näringsgeograñskt utan uppvisar så olika

näringslivsstrukturer som råvarubaserad småskalig

industri i delar av Kalmar län, industrialiserade mindre tätortskommuner varav en del är beroende av

ensidigt några storföretag som i Blekinge. De

kommuner i län som i landsdelen

Kronobergs ingår utmärks av ett

näringsliv uppbyggt kring små och medelstora

underleverantörsföretag.

Landsdelen består således av en

blandning av glesbygdskommuner som

har med drag gemensamma inlandskommunerna och av industrikommuner som har med drag gemensamma bergslagskommunerna. Det är inte heller en landsdel till naturlig om man ser de kontaktmönster som historiskt varit naturliga. detta Speciellt gäller Blekinge som har kontakter mot Skåne. Motiven för

prioriteringen av Sydöstra Sverige blir därmed

delvis en av motiven Inlandet

blandning för och Bergslagen. Den avgö-

rande skillnaden mellan de två andra landsdelarna och Sydöstra Sverige är bristen Denna brist på homogenitet. kan leda till två olika slutsatser. Den ena är att landsdelen bara Sydöstra Sverige är en teoretisk konstruktion. En annan slutsats skulle kunna vara att därför just att Sydöstra Sverige är så svårt att identifiera finns det skäl att ett

anlägga landsdelsperspektiv

för att kunna de brister

tydliggöra som föreligger. Genomgången av stats-

budgetens utfall i 3 kapitel antyder enligt vår mening att den andra slutsatsen är

rimligast.

Sydöstra Sverige har till skillnad från de två andra landsdelarna expansiva regioner i sin omedelbara närhet. I avseenden finns

många stora

statistiska likheter mellan västra och östra Småland.

Utvecklingsmässigt är

skillnaderna emellertid stora. Närheten borde dock kunna bättre utnyttjas så att växtkraften i västra Småland genom affärsrelationer också kunde spridas till Motsvarande Sydöstra Sverige. relation finns mellan Skåne och framförallt Blekinge. En för strategi Sydöstra Sverige bör mot denna bakgrund ha som samverkan

åtgärder ökar mellan landsdelens olika delar samt mellan

Sydöstra Sverige och

omgivningen som bärande inslag. Förutsättningarna

är tack vare relativt små avstånd och geografiskt läge goda för en

integration på kommunikationssidan. På utbildningsområdet gäller det att

de nya fortsätta samverkansformer de kommunala utbildningsanordnarna prövar med och näringslivet att samordnat utveckla de högskoleresurser regionen har.

112 Mål och geografiska prioriteringar

Inom innebär kraven på en effektivare materialnäringslivet administration att skall ske in time. Detta innebär transporter just synsätt att minskar sina och kräver i stället snabba och punktliga företagen lager leveranser från underleverantörerna till produktionsenheterna. Just in time-filosofin ställer därför krav på snabba transportvägar utan risk för och med trafikstockningar järnvägar hög transportkapacitet. saknar i nord-sydlig riktning varför Sydöstra Sverige järnväg endast finns att E 66 har därför utvecklats till en vägtransporter tillgå. i E 66 har en funktion av

betydelsefull trafikspulsåder Sydöstra Sverige.

förbindelselänk för stora delar av trafiken mellan Sydöstra Sverige, Gotland samt de två Malmö och Stockholm. E 66 är storstadsregionerna den vidare den länken för när det gäller att knyta samviktigaste Blekinge man länet med Skåne och Ser man till vägförbindelserna mellan Europa. och Kalmar det behov av E 66

Karlskrona, Växjö finns förbättringar på

mellan Karlskrona och Kalmar. Aven vägförbindelsen mellan Karlskrona och borde förbättras för att underlätta sam-

(Karlshamn / Ronneby) Växjö

verkan inom regionen. dvs Kust till Kustbanan är Järnvägen Kalmar-Alvesta-Göteborg en tvärförbindelse i det nationella Banan är betydelsefull järnvägsnätet. inte bara en förbindelse mellan och västkusten. viktig Sydöstra Sverige Den är också en länk i det Genom banans övriga järnvägsnätet. ankytning till det nationella har orterna banan även förbindelser järnvägsnätet längs med det internationella järnvägsnätet. Blekinge kustbana är en annan strategiskt viktig j ärnvägsförbindelse. Mot av den i

bakgrund låga utbildningsnivån Sydöstra Sverige

framstår insatser inom såväl som högskoleutbildning gymnasieutbildning som ytterst välmotiverade. Ett och som förbinder de olika centra i väg- järnvägsnät sydostmed varandra att för samverkan mellan sverige betyder förutsättningarna i underlättas. i Växjö och Kalmar och högskolorna regionen Högskolorna den i Karlskrona/Ronneby har tillsammans en nyinrättade högskolan har ett renommé och resurser ansenlig kompetens. Växjö gott goda särskilt inom ekonomi- och Kalmar har tvärvetensamhällsvetenskap. inom och inom skapliga resurser naturvetenskap god kompetens teknik särskilt

datorbaserad produktionsteknik.

Aven om i en strategi ligger att förbättra

tyngdpunkten på

infrastrukturen finns också behov av insatser som direkt till syftar företagsutveckling. Detta bör ses mot bakgrund av följande. I de industridominerade delarna av Småland spelar små och medelstora en stor roll. Många av dessa företag arbetar som företag underleverantörer till stora svenska Relationen mellan och företag. köpare har i detta fall kännetecknats av att köparens krav på produktens säljare kvalitet fortgående som växande krav ställs på underskärps samtidigt leverantörers Resultatet har blivit att samarbetet utvecklingskompetens. mellan köpare och tillverkare institutionaliserats och därmed blivit mer

långsiktigt. Utvecklingen under 1990-talet för denna del av industrin i Sydöstra Sverige bestäms därför av de svenska i storföretagens utveckling allmänhet och i samt av hur väl inköpsstrategier synnerhet regionens förmår de krav En

företag uppfylla som köparna ställer. ökad långsiktighet

i samarbetet mellan storföretag och underleverantör innebär att relationen mellan företagen förändras. Från att ha varit en produktionsenhet som tillverkar insatsvaror utifrån blir underleköparens specifikationer verantörens att lösa bestämda åt utifrån uppgift problem köparen angivna krav på funktion hos Underleverantören blir en del av storprodukten. företaget och får ansvar för inom ett område. utvecklingsarbetet avgränsat För att framgångsrikt kunna denna roll krävs det att underleveranspela tören ökar sin Den

utvecklingskompetens. tidigare påtalade låga utbild-

ningsnivån i i detta för regionen utgör sammanhang ett problem underleverantörer i Sydöstra Sverige. Blekinges näringslivsstuktur domineras av stora produktionsenheter tillhörande internationellt verksamma koncerner. Den statliga företagssektorn är framförallt i Karlskrona. Den struktur betydande som finns i Blekinge innebär att länet är ett av de mest i landet. En fjärrstyrda annan faktor av stor är att FoU-verksamheten i blir betydelse näringslivet låg. En för anser vi den här bakstrategi produktionsförnyelse mot inför 1990-talet. I grunden nödvändig Sydöstra Sverige är jordbruket en som oftast bedrivs i kombination med viktig näring, skogsbruk. Regionen i Götalands och och ingår skogs- mellanbygder förutsättningarna för varierar avsevärt. Om en ändrad leder till jordbruk jordbrukspolitik nedav åker och minskad kan denna läggning jordbruksproduktion gå ut över jordbruket i och och därmed Vi skogs- mellanbygder Sydöstra Sverige. förutsätter att dessa livsmedelspolitiska arbetsgruppen uppmärksammar förhållanden. Av mellanstäderna i, eller som stöd har för, regionen Jönköping och i första hand tack Växjö fungerat som tillväxtcentra vare en ökande offentlig och och har nu förhållandevis väl diffeprivat tjänstesektor, rentierade arbetsmarknader. Kalmar har däremot inte i samma utsträckfått del av en motsvarande medan Karlskrona haft den ning tillväxt, sämsta utvecklingen. Sydöstra har en liten Det såväl Sverige tjänstesektor. gäller privata som De kvalificerade inom den offentliga tjänster. befattningarna privata tjänstesektorn är andelsmässigt liten, särskilt för kvinnor. När det gäller den sektorn förklaras detta förhållande

offentliga av att många

kommuner i har få anställda Sydöstra Sverige jämförelsevis per 1000 invånare. av också andelen i

Som framgick

kapitel 3 är statligt anställda

låg

området. Okade att tillväxten framförallt inom den möjligheter främja privata tjänstesektorn är mot denna önskvärda. bakgrund

114 Mål och geografiska prioriteringar

Mellanstäderna - länken mellan storstad och landsbygd

Mellanstäderna är ofta i de natio-

transportmässigt knutpunkter

nella och Ett centralt i systemen för vägar, järnvägar flygplatser. begrepp i vilka mellanstäderna är och imsammanhanget är nätverk viktiga exportför större och mellan vilka de större länkarna i de portnoder regioner nationella transportsystemen finns. Ett annat centralt mellanstäderna är att de ofta är perspektiv på noder i Detta till den diskussion som förs om debeslutssystem. anknyter av från Stockholm till länen (resicentralisering beslutsbefogenheter och till Residensstäderna är centra i densstäderna) kommunerna. viktiga den En statistisk av för år offentliga verksamheten. analys statsbudgeten 1986 en residensstadseffekt som innebär att en ort som är lika tyder på har samma arbetslöshet och i avseenden är lika en stor, ytterligare några residensstad ca 10 000 kronor mindre per capita än residensstamottager den. Ofta sammanfaller de här två funktionerna dvs de är noder i och även noder i framförallt de offentliga transportsystemen viktiga Ett antal mellanstäder är bara är stora arbetsmarknader beslutssystemen. liksom det finns residensstäder som inte noder i transportssystemen. utgör Vi har redovisat en av dessa förhållanden i 2. analys kapitel av de funktioner som finns i mellanstäderna har bety- Många delse för hela län. Det kan t ex eller Servicegälla flygplatser sjukhus. funktionen är länstäckande men arbetstillfällena den lokala skapas på arbetsmarknaden vilket att mellanstädernas arbetsmarknad oftast gjort utvecklats De är också de orter som bäst de krav som positivt. uppfyller ställs av som vill etablera utanför storstadsområdena. företag sig med insatserna i mellanstäderna är att söka åstadkomma Syftet i ett nationellt och att ett bättre fungerande (tätorts)-system perspektiv och för mellanstäderna att bli motorer i skapa förutsättningar strategier den Det handlar om insatser för att förbättra inomregionala utvecklingen. att stärka beslutskraften. kan .

tillgängligheten och/eller Tillgängligheten

ökas i t ex transportsektorn. Beslutskraften kan genom investeringar stärkas av beslut inom den offentliga sektorn. genom decentralisering är att sådana insatser skall leda till att orternas konkurrenskraft Syftet särskilt Stockholm förstärks. Det handlar också om gentemot storstäderna, insatser som medför att mellanstädernas arbetsmarknad blir tillgänglig för så som i länet, att Lex. högskolans resurser blir tillgängliga många möjligt för i hela länet och att till decentralisering av näringslivet möjligheterna verksamhet från residensstaden till andra orter tas till vara. statlig kommitténs kan mellanstädernas dubbla roller Enligt mening inte ses isolerade från varandra. Tvärtom förutsätter en bättre balans mellan storstad och att mellanstäderna väl i båda dessa landsbygd fungerar avseenden.

Följande tabell redovisar en exempelsamling av tänkbara åtgär-

der för att öka tillgängligheten, stärka beslutskraften, öka kompetensen och vidga de lokala arbetsmarknadernas räckvidd.

Tabell 2: för att mellan- Exempel på möjliga åtgärder påverka städernas utveckling.

Öka - Stärka Vidga lokala- Ökad besluts arbetsmark tillgång kompetens lighet kraften nader

*Kommunika- Decentralise- *Omlokalise- *FoU inom tioner ring av beslut ring av stat- och utom lig verksam- högskolan het

*Förbättrade *Omlokalisering Förbättrad *Påverkan vägar av central stat- den inornregional på privata förvalt- kolleknvtra- sektorn lig ning fik

*Förbättrade tågförbindelser *Påverkan den på privata sektorn

Med dessa närmar vi exempel oss en precisering av mellanstädernas funktion i förhållande till kommitténs mål om fungerande regioner. Vilka egenskaper bör en mellanstad ha för att bästa sätt på kunna medverka till uppfyllandet av det målet? regionalpolitiska

Mellanstäderna bör för att fungera:

- ha

hög tillgänglighet till det nationella och internationella tran-

sportsystemet för person- och godsbefordran - besitta sådan de en FoU-kapacitet att på något avsnitt deltar direkt i internationella kontaktnät. Denna internationella behöver kompetens inte inom den kan nödvändigtvis rymmas högskolan utan att också finnas inom eller inom näringslivet offentliga myndigheter uppvisa en öppenhet mellan olika aktörer i verksamheter av skapande olika Det FoU-verksamheten kulturlivet slag. gäller men också erbjuda en differentierad arbetsmarknad som möjliggör olika yrkesval - vara centra för beslutsfattande.

116 Mål och geografiska prioriteringar

Stockholm

Vårt är att stockholmsregionens och de andra stor-

perspektiv

stadsområdenas är av central för hela landet och från utveckling betydelse vissa bestämda också för regionalpolitiken. utgångspunkter Det är för landet som helhet att dess huvudstadsregion viktigt Olika har visat att Stockholmsregionen är betyfungerar. undersökningar delsefull som för teknik. importhamn ny Eftersom den svarar för en av landets arbetsmarknad fjärdedel av en arbetsmarknad i sprider sig följdverkningarna dåligt fungerande till hela ekonomin. Det finns också ett det pendregionen samspel genom som sker mellan huvudstadsregionens arbetsmarknad och lingsutbyte arbetsmarknader i landet. Inte minst arbetsmarknads- och utbil- Övriga är i detta Ju mindre som dningspolitiken väsentliga sammanhang. arbetskraftsutbudet i Stockholm kvalifikationsmässigt stämmer överens med den som finns desto kommer arbetsefterfrågan kraftigare suget efter kraft från andra delar av landet att vara. Det är den bakgrunden av strateintresse inte bara för utan för den hela den ekonogiskt regionalpolitiken miska att sker i balanserade former. Till en sådan politiken utvecklingen balanserad menar att söka avlänka tillväxten inom den utveckling hör, vi, och i stockholmsområdet. privata offentliga tjänstesektorn

Landsbygden

är Det är stora skillnader Landsbygd inget enhetligt begrepp. mellan de förhållanden som råder t. ex i i Norrlands inland skogsbygderna och i södra slättland. har sina

jordbruksbygderna Sveriges Skärgårdarna

Det som förenar är den spridda bosättningen särpräglade förutsättningar. och att utkomst i relativt stor har sin i de

människornas utsträckning grund

areella Aven om i avseenden är olika

näringarna. förutsättningarna många

finns det i Den har

många gemensamma drag landsbygdens utveckling.

formats av inom och fiske. strukturrationaliseringar jordbruk, skogsbruk Arbetstillfällen har försvunnit, för service har urholkats, marunderlaget bl a ökat utboägande osv. kägandet komplicerats genom De likheter som finns också i de förslag som kommit speglas fram i De areella näringarnas utveckling tas

Landsbygdskampanjen. upp i

budkavlar. Lantbrukets roll som betonas liksom många försörjningsbas dess roll för och det landskapet. En sammanlandskapsbilden öppna av ämnesområden visar att de områden som i

ställning förslagen på

budkavlematerialet har högst prioritet är:

sysselsättning och näringsliv service och utbildning bostäder kultur natur och miljövård kommunikationer.

Den dåliga standarden på landsbygdens vägnät är en fråga som stor Bilens Inom kulturges uppmärksamhet. betydelse understryks. området är det kulturen som bärare av historia och och ett för

identitet

som står i centrum. Onskemål om regionen gemensamt värderingssystem att bevara kulturellt värdefulla byggnader och miljöer är vanligt förekommande. Ofta det ihop med bristen

kopplas på samlingslokaler.

Närmare hälften av de krav och som förs fram i budförslag kavlarna riktas till kommunerna. Sammanställningen visar att det finns vissa skillnader mellan olika delar av landet i var tyngdpunkten i förslagen Den mest är den

ligger. tydliga höga prioritet sysselsättningsfrågorna ges i

budkavlarna från Norrlands inland. Det är skillnaderna mellan olika områden som att man kan gör tala om och i södra

glesbygd landsbygd. Landsbygdsområdena Sverige

ligger ofta relativt nära större tätorter vilket gör att tillgängligheten till service av olika slag är större än i de nordligt belägna landsbygdsområdena med få och små tätorter. Avsaknaden av tätorter innebär att det är i södra också ofta inom

glesbygd. Landsbygdsområdena Sverige ligger

till större arbetsmarknader. Också i detta avseende finns

pendlingsavstånd

en skillnad mot glesbygden. I den förda politiken har framförallt glesbygdens problem och förutsättningar betraktats. Mot den här menar vi att de som vi bakgrunden strategier redovisat för landsdelarna har relevans också med ett glesbygds- eller dessa delar av landet. Vi återkommer till dessa landsbygdsperspektiv på frågor i 8 där vi också tar särskilda

kapitel upp skärgårdsområdenas

problem.

5 INSATSOMRÃDEN AV STRATEGISK

BETYDELSE

Insatser inom olika behövs för att vi skall få väl politikområden i alla delar av landet. tas också sedan länge fungerande regioner Hänsyn till förhållandena varierar mellan olika delar av landet. Det är att viktigt att också i fortsättningen tar ett sådant ansvar. sektorspolitiken Flera sektorsområden är viktiga ur ett regionalpolitiskt pershar alltid haft stor för den pektiv. Arbetsmarknadspolitiken betydelse balansen. Inför 1990-talet anser vi att utbildning och forskning, regionala kommunikationer, och kultur är sektorer av strategisk betyenergi, miljö delse för den regionala utvecklingen. och och utvecklingsarbete har mycket stor Utbildning forskningssom en för En och betydelse rambetingelse regional utveckling. jämn hög är ur Genom utbildutbildningsnivå viktig fördelningspolitisk synpunkt. våra om arbete, livskvalitet och fritid. Ett ningen påverkas värderingar förändrat arbetsliv kräver och därmed ett mer utvecklat högre kompetens och differentierat i utsatta På samma sätt har utbildningsutbud regioner. också och oavsett om det sker i forsknings- utvecklingsarbete, högskolan, sektor i eller i för den offentlig övrigt näringslivet, betydelse inriktning som i skilda får. näringslivet regioner Ett samhälles kommunikationer påverkar samhällsutvecklingen ett sätt. Kraven på har ökat. För godstrapå avgörande transportsystemet fiken har tyngdpunkten förskjutits från att gälla en fristående transporttill att omfatta logistikfunktion d.v.s. styrningen av tjänst företagens varuflöden från råvara till Personkontakternas betydelse färdig produkt. har också succes-sivt ökat. Datoriseringen har lyft fram telekommunikationernas roll. strategiska är en del av samhällets infrastruktur. Stora Energiförsörjningen kan förväntas inom denna sektor. Energisektorn är strateomställningar därför att av en giskt betydelsefull omställningen energisystemet rymmer dimension. Bl. a. är elberoendet stort i flera av de geografisk regionalpolitiskt prioriterade regionerna. har en stark till som Miljöpolitiken anknytning regionalpolitiken restriktion och som en kraft som verkar i samma som regionalriktning berör branscher som har stor politiken. Skärpta miljökrav på näringslivet i intressanta områden. kan betydelse regionalpolitiskt Samtidigt skärpta t.ex. bilismen i de mest belastade leda till att miljökrav på regionerna kan bidra till en mer balanserad regional utveckling. miljöpolitiken kan en radikal miljöpolitik leda till ökade exportmöjligheter. Långsiktigt har för den mobilisering av regioners Kulturpolitiken betydelse är för Genom insatser

egna resurser som grunden regional utveckling. på

kulturområdet kan den identiteten förstärkas. regionala

120 Utbildning och forskning

5.1 och som

Utbildning, forskning utveckling

drivkraft 1 den

regionala utvecklingen

ställningstaganden:

Tillgängligheten till gymnasieskolan måste öka, en främst genom vidsynt tolkning av regler och större tolerans skilda lokala som för lösningar, exempelvis samarbete mellan och kommunal gymnasieskola vuxenutbildning.

Olika bör samverka att så utbildningsanordnare för tillgodose många utbildningsbehov som möjligt.

En målmedveten utbyggnad av och är vuxenutbildning högskoleutbildning att av ett och viktig för stödja utvecklingen kunskapsintensivt utvecklingsinriktat näringsliv.

Fasta bör i

finnas till

forskningsresurser i de tre anslutning regionala högskolor prioriterade landsdelama för att utgöra en bas Fo för profilerade U-miljöer.

Kollektiva forsknings- och behövs att lösningar på utvecklingsområdet för stimulera i små och medelstora i de utvecklingsarbetet företag prioriterade landsdelama och i de mellanstädema. prioriterade

Vuxenutbildning i de prioriterade landsdelama som mer tillgodoser framåtsyftande behov, i första hand kommunal och statens vuxenutbildning skolor för vuxna, bör få ökade med 50 kronor. anslag miljoner

Vuxenstudiestödet i de tre prioriterade landsdelama med ca 45 höjs miljoner kronor.

Samlade medel anslås med för anskajfning av utrustning bör 60 miljoner kronor Iandsdel. skall avse olika per prioriterad Anslagen utbildningsformer, inte enbart som närvarande. gymnasieskolan för

Utökade med 50 kronor i anslag miljoner ges till breddad högskoleutbildning var och en av de tre prioriterade landsdelama skall

Anslagen innefatta

och decentraliserad distansutbildning utbildning.

Fasta

omfattande

forskningsresurser, ca 250 kronor i ett miljoner utbyggt anslås olika grupper

till

av skede, åra högskoleenheter. En grupp består av högskolorna i Östersund och För

Sundsvall/Hämösand Bergslagen föreslås

två grupper, ett bestående av högskolorna i Gävle/Sandviken,

Falun/Borlänge

och SLU:s enhet i samt en i Orebro Garpenberg för högskolorna Karlstad, och För

Eskilstuna/Västerås. Sydöstra Sverige föreslås en grupp bestående av

i Kalmar och

högskolorna Växjö, Karlskrona/Ronneby. Riktlinjerna för

samarbetet inom bör utvecklas av särskilda högskolegruppema organisationskommittéer.

Staten bör sina lokalisera utnyttja möjligheter som avtalspart att kollektivforskningsinstitut till de tre prioriterade landsdelama.

Ett bas/inansieringsstöd anslås till de tre landsdelama om 50 prioriterade kronor landsdel miljoner per för utvecklingsarbete i kollektiv fonn.

5.1.1 Utbildning

En målmedveten av alla utbyggnad utbildningssystemet på nivåer anses för att skall kunna och nödvändigt näringslivet behålla utveckla sin konkurrenskraft. De senaste tio åren har det totala antalet inom platser liksom inom kommunal

högskoleutbildning, vuxenutbildning, av främst

ekonomiska skäl varit i stort sett oförändrad. De som

förändringar gjorts

har varit mellan och mellan olika omprioriteringar orter utbildningar. Vi anser att det är föga framåtsyftande att utbildningskapaciteten inte har tillåtits att öka, vare inom kommunal sig vuxenutbildning eller Det är därför högskoleutbildning. synnerligen viktigt att utbildningskapaciteten successivt ut och det i första hand sker inom de byggs att tre landsdelama. prioriterade De närmaste årens förväntade brist arbetskraft det

på gör viktigt

att bättre de resurser som finns i Okade utnyttja mänskliga runt om landet. insatser för att stärka den i personbundna kompetensen utsatta delar av landet är därmed inte enbart till gagn för den berörda utan bör regionen vara till nytta för landet i sin helhet. Erfarenheterna att utbudet av säger utbildning måste komma nära människorna för att bli Särskilt utnyttjat. detta Den

gäller vidareutbildning av yrkesverksamma. potentiella arbets-

kraft som behövs för och de forsknings- utvecklingsarbete närmaste åren finns fler orter än de och på där forsknings- utvecklingsarbete nu bedrivs. För att möta de framtida behoven är det att offensivt viktigt utnyttja resurserna där de finns. De variationerna i regionala utbildningsnivå som framgick av kapitel 2 beror bl a vilken till på tillgång utbildning som finns. Ju högre i desto upp utbildningshierarkin man kommer, mer koncentrerat är utbudet. finns i alla kommuner. Vi

Grundskoleutbildning anser att det är be-

tydelsefullt att grundskolan kan fortleva även i områden med litet elevunderlag. Det är därför att också enskilda kommuner sitt viktigt tar ansvar för en bygds fortlevnad genom att försöka finna mindre konventionella lösningar för att för eleverna i tillgodose skolgång sådana områden. Primärkommunal finns i landets gymnasieskola 198 av 284 kommuner. Det finns en mellan inbyggd motsättning önskan att sprida gymnasieskolan till flera orter och den valfrihet som eleverna skall ha inför valet av och linje inriktning i gymnasieskolan. I mellan och kompromissen spridning valfri-

122 Utbildning och forskning

het är det att man finner så okonventionella lösningar som nödvändigt Sådana kan man endast finna lokalt, eftersom förhålmöjligt. lösningar landena varierar från ort till ort, men också på en och samma ort mycket tid till Det är i detta nödvändigt att en samfrån en annan. sammanhang sker den och

planering av landstingskommunala primärkommunala gym-

nasieskolan så att vi får en som är så flexibel som möjligt.

gymnasieskola

Gymnasieskolan

Åldersstrukturen fram till sekelskiftet är sådan att antalet elever

kommer att

i gymnasieskolan kommer att minska. Minskningen drabba

alla län till och med första hälften av 1990-talet. Störst blir den i Orebro,

Västmanlands och län, mellan 15 och 17 %. I Kronobergs, Gävleborgs och län blir mellan 5 Kristianstads, Malmöhus Västerbottens minskningen inom kan emellertid vara som och 9 %. Variationerna ett län mycket stora,

t.ex. i och Västerbottens län. Uppsala Den ställer extra stora krav på att demografiska utvecklingen skall kunna alla som står man så flexibelt som möjligt utnyttja möjligheter i Det är att till buds för att säkra utbildningsmöjligheter glesbygd. viktiga så som De minskande ungdoms-

gymnasieskolan görs tillgänglig möjligt.

kullarna får inte innebära att koncentreras. I stället

gymnasieutbildningen

man olika sätt försöka som gör det möjligt för bör på skapa lösningar ungdomarna att studera i närheten av hemorten. hand andra sätt att ett spritt I första måste man pröva tillgodose inrätta fler

behov av gymnasieutbildning än att gymnasiegeografiskt

kan vara filialer, insatser och samverkan skolor. Sådana lösningar tillfälliga mellan olika och skolöverutbildningsformer. Riksdagen, regeringen kan olika underlätta en ökad på detta sätt, styrelsen på sätt tillgänglighet men framför allt är det de berörda länen och kommunerna som själva

måste finna lösningar som passar. Vi vill bl.a. som statsmakterna har avi-

här peka på förändringar

och bör förbättra att förbättra tillgäng-

serat som påtagligt möjligheten

till Ett arbete med att

ligheten gymnasieskolan. ompröva gymnasieskolans

i färre och mera En så-

studievägar pågår syfte att göra linjerna likvärdiga.

dan strukturell bör också leda till att det blir lättare att behålla förändring av även när elevantalet nu minskar. omfattningen gymnasieskolan, att i kommunen och i lä-

Allmänt gäller utbildningsplaneringen

Alla medel som står till buds måste utnyttjas så nen blir mer flexibel. i studiealter-

fantasifullt som möjligt för att ge ungdomar gymnasieåldern

nativ nära hemorten. Särskilt är det att sådana anpassningar av viktigt inte bara utan också reellt, vänder både formellt, sig

gymnasieutbildningen

En i under leder

till flickor och pojkar. förankring hembygden uppväxtåren

starkare identifikation med densamma. Aven om inte till en ungdomarna vill ha den som finns kan en hembygds-

får eller sysselsättning på orten,

identifikation leda till att man senare

som byggts upp under ungdomsåren

i livet lättare återvänder. Nedgången i elevantalet i innebär att kommuner gymnasieskolan runt om i landet kommer att ha kvalificerade lärare att i tillgå en mer offensiv för de behov som och utbildningssatsning enskilda, företagare myndigheter har. Denna kan vara av värde både i lärarkapacitet vuxenutbildningen och direkt i och borde företagens egen utbildning vara av särskilt intressse för mindre företag, som ej har egen kompetens inom alla områden. Detta inte enbart lärare i tekniska och ekonomiska gäller ämutan t.ex. också i Ett förstärkt aktualiserar nen, språk. Europaengagemang bredare enbart framför allt franska och

språkkunskaperän engelska, tyska.

Ett tätare utbyte med fordrar bättre i slaviska och Osteuropa kunskaper baltiska språk.

Utökade inom utbildningsinsatser vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen är ett av de viktigare instrumenten för att förändra människors i deras förutsättningar arbetslivet, självförtroende och därmed deras att sin tillväxtkraft. möjligheter påverka regions Vuxenutbildning gynnar dem som redan finns på orten och är en investerviktig ing om man vill nå en förändring i ett kortare De olika uttidsperspektiv. som sker runt om i inte minst i och

bildningssatsningar landet, glesbygden

på mindre orter, visar tydligt vilken oerhört stor inneboende kraft utbildning har. Det finns dessutom stor att särskilt satsa vuxenutanledning på bildning, när antalet i minskar. Det är tre olika ungdomar gymnasieskolan former av vuxenutbildning som vi särskilt vill fram: lyfta

- Den kommunala vuxenutbildningen och motsvarande statliga satsningar via statens skolor för vuxna samt studieförbunden. Denna utbildning

utgår från individernas eget ansvar för sin utbildningssituation.

-

Arbetsmarknadsutbildningen. Denna utbildning utgår från ett arbets-

löshetskriterium.

- Personalutbildningen. Denna utgår främst från utbildning företagens intresse. specifika

Sverige är relativt välförsedd med Erfarenvuxenutbildning. heterna visar emellertid att det är de redan välutbildade som i första hand vidareutbildar Den redovisade statistiken av sig. tidigare befolkningens utbildningsnivå visar att det i första hand är i de överhettade som regionerna utbildningsnivån är hög. I de utsatta är kvalifikationsnivån i regionerna sådan att det omedelbara näringslivet utbildningsbehovet kan synas litet. Det är därför helt att enbart från förhållanden otillräckligt utgå dagens om man vill åstadkomma i med de förändringar regioner hjälp av människor som är bosatta där. För att intensifiera är det utbildningsinsatserna viktigt

124 Utbildning och forskning

det sker för att motivera, informera och t.o.m. att uppsökande verksamhet, skräddarsy vuxenutbildning. Statistiken visar att över Vuxenutbildningens regionala fördelning det två av som är i de tre prioriär typer utbildningar dåligt tillgodosedda terade landsdelarna: kommunal och motsvarande samt vuxenutbildning Samtidigt har emellertid dessa regioner en mycket god

personalutbildning.

för vuxna tillgång på arbetsmarknadsutbildning. Fortbildningsmöjligheter är således främst knutna till de beslut som arbetsmarknadsmyndigheterna fattar och därmed också till den aktuella arbetsmarknadssituationen. köp av arbetsmarknadsutbild- Arbetsmarknadsmyndigheternas är avsedd att möta behov som är klart förutsebara. Arbetsmarkning är i detta ett flexibelt instrument, som nadsutbildningen sammanhang snabbt att till situationer. Huvuddelen av arbetsmarkgår anpassa nya hos i de olika nadsutbildningen tillgodoses genom köp AMU-styrelserna Denna har visat en av flexibilitet

länen. utbildningsorganisation hög grad

och skulle också kunna en roll i ett för utbyggd spela viktig system är främst yrkesinriktad,

personalutbildning. Arbetsmarknadsutbildningen

medan statens skolor för vuxna och i högre grad komvux, folkhögskolorna allmänna Därmed kan de båda utbildningstillgodoser utbildningsbehov. formerna komplettera varandra. har blivit ett allt medel i kompetens- Personalutbildning viktigare i egen men försörjningen. Företagen satsar mycket på fortbildning regi, det är framför allt de stora som har sådana möjligheter. De företagen mindre har också stora men de har i

företagen personalutbildningsbehov,

undvara Såväl i som i

realiteten svårt att personal. Inlandet, Bergslagen

våren 1987 andelen av de som i Sydöstra Sverige var sysselsatta deltagit än i riket. Det finns därför all

personalutbildning betydligt lägre övriga anledning att i fortsättningen särskilt uppmärksamma personalutbild-

för den bl.a. i den utredning om ningens betydelse regionala utvecklingen, i arbetslivet som regeringen aviserat till hösten.

kompetensutveckling

statens skolor för vuxna och till- Komvux, (SSV) folkhögskolorna “ mer och bör en godoser framåtsyftande utbildningsbehov därigenom spela roll i en mer offensiv Arbetsmarknadsutbild-

viktig utbildningsplanering.

med dess mera karaktär är också ett sådant instruningen yrkesinriktade Den skulle också ment. företagsinriktade arbetsmarknadsutbildningen kunna användas mer offensivt om reglerna mjukades upp något samtidigt instrumentet mer aktivt i ett syfte. Det som tillämpades regionalpolitiskt vara att öka för bör exempelvis möjligt bidragen per utbildningstimme eftersom deras kostnader för att få till stånd utbildning är småföretagen, det vill vi också behovet av

högre. När gäller småföretagen peka på

Personalutbildningen skulle också

grundläggande företagarutbildning.

användas mer som ett led i en framåtsyftande utbildningsplanering.

kunna

Aven den kommunala skulle kunna vara mer

om utbildningsplaneringen

är det i inte kännetecknande för kommunerna att i förtid offensiv, regel med De

planera en näringslivsutveckling specifika utbildningsinsatser. ytt-

re ramarna för olika är dock inte

utbildningssatsningar särskilt goda, efter-

som totalramen för komvux-timmar i landet inte har ökats de senaste tio åren. De eventuella tillskott som tillkommit i olika län är därför effekter

av

omprioriteringar.

Figur 5.1 KOMVUX och 1986 AMU-utbildning

riket=1OO

lpdex,

1:1 - 80 81 - 90 91 - 109 110 - 119 - 120 -

126 Utbildning och forskning

har redan nu en aktiv Vi Många kommuner näringslivspolitik. kommer senare att föreslå att vissa medel ställs till kommunernas förför olika I detta sammanhang är fogande näringslivsinriktade satsningar. offensiva i sin så det också viktigt att kommunerna är utbildningsplanering att de satsningar som görs på utbildningssidan kompletterar näringslivsär nu att ha ett lokalt samråd med satsningarna. Skolstyrelserna skyldiga arbetsmarknadens före sina beslut om och dimenparter inriktningen i komvux. Det är att detta samråd

sioneringen av yrkesutbildningen viktigt är ett led i kommunens vidare utbildningsstrategi. Utbildningsplaneringen

i sin led i kommunens Vi vill också

måste tur vara ett näringslivsplanering.

framhålla vikten av att sker i nära samråd med ar-

utbildningsplaneringen

I detta har studieförbunden betsmarknadsmyndigheterna. sammanhang redan visat vara fora för att utveckla konkreta idéer om olika sig viktiga är det att kommunerna i sin utbildbygders utveckling. Samtidigt viktigt också till vilka statens skolor för ningsplanering tar hänsyn utbildningar vuxna samt kommuner så att man tillsammans med SSV näraliggande ger, kommuner kan åstadkomma sådana som och andra utbildningssatsningar man inte förmår på egen hand. har att anordna inom Kommunerna en skyldighet utbildning motsvarande och Utbildning inom grundvux (d.v.s. låg- mellanstadiet). komvux I har Genom

etapp (motsvarande högstadiet) hög prioritet.

i de allmänna

denna typ av utbildning höjs befolkningens utbildningsnivå

En sådan kan i fall vara nödvändig för att mer ämnena. grund många skall vara möjliga. Det är emellertid

yrkesinriktade utbildningsinslag

människor i Norrlands inland, och Sydöstra väsentligt att Bergslagen

också får del i ett individinriktat, mer varierat utbildningsutbud

Sverige den kommunala och kan som vuxenutbildningen folkhögskolan ge. nivå bedrivs av Statens skolor för

Distansutbildning på gymnasial

i och Härnösand. är främst inriktad på vuxna Norrköping Utbildningen enskilda individer. Statens skolor för vuxna i Härnösand har emellertid också sedan ett antal år ett samarbete med komvux i flera kommuner. individinriktad anser vi att det är att de Förutom en utbildning viktigt som statens skolor för vuxna har att samverka med den kommöjligheter munala utvecklas vidare så att människor får fler utvuxenutbildningen nära hemorten. Att individuellt ta ansvar för sin bildningsmöjligheter studiesituation utan den stimulans och det stöd som studier i grupp relativt nära hemorten innebär kan vara ett alltför stort hinder för många människor. De som statens skolor för vuxna bedriver med samverkansprojekt kommuner och bör därför fortsätta och Kommunerna företag utvidgas. vår mer statens skolor för vuxna

bör enligt mening systematiskt utnyttja

som till särskilt i de fall antalet studerande är för komplement komvux, litet skall kunna starta enbart i komvux för att en utbildning regi. Viss försöksverksamhet med förekommer distansundervisning vid som skolform har ofta visat också folkhögskolor. Folkhögskolan sig för människor och för människor som inte

mycket lämplig lågutbildade

har funnit sig tillrätta i det ordinarie skolväsendet. Detta kan bero att på folkhögskolan inte enbart har formell dess kanske utbildning utan att viktigaste uppgift är att värna om de som handlar om bildningsideal demokratisk den enskilda människans sina skolning, ansvar för handlingar och behov av att få en insikt om möjligheterna att påverka den egna livssituationen. Genom den stora frihet som har att utforma folkhögskolan olika har skolformen och utbildningar stora möjligheter att anpassa individualisera utbildningen. Det är positivt med den av mångfald utbildningsanordnare som finns. är det olika kan samverka Samtidigt viktigt att utbildningsanordnare i sina utbildningsinsatser för att individernas tillgodose behov. I första hand är det att ett samarbete sker mellan naturligtvis viktigt utbildningsformer som tillhör en och samma huvudman. Statens skolor för vuxna är emellertid en som mer skulle kunna viktig part, systematiskt utnyttjas även av de inblandade kommunerna och inte enbart av enskilda individer. Olika är både för brett slags samordning viktig att garantera ett så utbildningsutbud som i och för att kvalitativa möjligt glesbygd möjliggöra förbättringar och därmed bidra till en

kompetenshöjning.

Den relativt i de låga utbildningsnivån tre prioriterade landsdelarna tillika med det framför allt inom ringa utbildningsutbudet, kommunal medför att vi i första hand vill vikten vuxenutbildning, peka på av en vidare av den kommunala Genom denna utbyggnad vuxenutbildningen. förstärks till offensiva möjligheterna framtidsinriktade, utbildningsinsatser såväl utifrån individuella behov som utifrån de behov som den kommunala näringslivsplaneringen kan medföra. Men vi vill också framhålla arbetsmarknadsutbildningens regionalpolitiska roll och betona vikten av att re-

gionalpolitiska aspekter även fortsättningsvis tillmäts stor betydelse vid

den länsvisa fördelningen av för Man

anslagen arbetsmarknadsutbildning.

bör också i ökad olika former av arbetsmarknadsut-

utsträckning pröva

i särskilt den modell bildning utsatta regioner, t.ex. enligt som tillämpas i östra Norrbotten. kan också komma Personalutbildningen att spela en

väsentlig regionalpolitisk roll i framtiden. I den aviserade om

utredningen

kompetensutveckling bör de

på arbetsplatserna regionalpolitiska aspekterna en ges betydande uppmärksamhet. Vi föreslår därför att i första hand de tre landsprioriterade delarna får ett utökat antal och motsvarande grundvux- komvuxtimmar, 50 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 5% av nuvarande för hela lananslag det. Vi förutsätter att kommunerna samarbetar med statens skolor för vuxna när alltför litet. De medel

studerandeunderlaget är som den i ett

senare avsnitt föreslagna inlandsstyrelsen disponerar bör också kunna användas för av den

kompetensutveckling vuxna befolkningen men bör då

inte vara knutet till en skolform. Den utökade speciell komvuxutbildbör i första hand till sådana ningen användas utbildningar som kompletterar det befintliga, samlade utbudet av samt inne-

vuxenutbildning

i hand

hållsmåssigt första vara sådan att den tillgodoser såväl enskilda

128 Utbildning och forskning

individers behov som de behov kommunen antas få utifrån den som verksamhet är i detta

näringslivsplanering görs. Uppsökande

instrument för att de utbildasammanhang ett nödvändigt tillgodose lägst

des behov. För att en skall ha verklig

satsning på vuxenutbildning genom-

fordras även för de vuxenstuderande slagskraft att studiefinansieringen ges till vuxna i en tillfredsställande lösning. Statlig studiefinansiering erbjuds huvudformer: vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag. Uttre studiemedel, är det klart förmånligaste studiestödet för de studerande, bildningsbidrag

men det är ett arbetsmarknadspolitiskt medel. Utbildningsbidrag ges ju

eller riskerar att bli arbetslösa och som planerar bara till personer som är en tillsammans med arbetsmarknadsmyndigheterna. utbildning För att enskilda individer skall klara den typ av offensiva utbildsom vi främst har betonat är det således studiemedel och ningssatsningar som står till buds. Av dessa är vuxenstudiestödet i regel vuxenstudiestöd det mest för den studerande. Studiemedlen har en bidragsdel, förmånliga men huvuddelen är ett studielån och studieskulderna kan bli mycket bestuderande som måste skuldsätta redan på grundläggande tungande för sig studienivåer. Vuxenstudiestöden en finansiering som jämfört erbjuder med som kan kompletteras utbildningsbidraget är ett 65-procentigt bidrag, med till För att få vuxenstudie-

ett studielån upp utbildningsbidragsnivå.

måste man ha minst års och vara lågutbildad.

stöd fyra yrkesverksamhet

hälften av eleverna i komvux finansierar sina studier med statligt Drygt ca 35% med studiemedel och ca 18% med vuxenstudiestöd. Ca studiestöd, alla sökande av vuxenstudiestöd får sina an- 60% av behöriga avslag på av bristen på stödutrymmen. sökningar på grund Den resurs om 50 kronor till ytterligare komvuxtimmar miljoner som vi schabloniserat, översättas till ca 3 500 föreslagit kan, mycket Vuxenstudiestöd för dessa helårsstudieplatser helårsstudieplatser. samtliga kosta 192 medan studiemedel skulle kosta ca beräknas ca miljoner kronor, kronor. Med samma av studiestöd hos de 50 miljoner utnyttjande studerande som för närvarande studiemedel och 18% vuxenstudie- (35% kostnaden för studiestöd ca 45 kronor. stöd) är miljoner

Bättre - ett led i en kompetenshöjning utrustning

En del består av utbild-

stor av gymnasieskolan yrkesinriktade

Dessa kräver ofta Ett visst samutningar. utbildningar dyrbar utrustning. av förekommer mellan olika utbildningsanordnare, nyttjande utrustning framför allt mellan och komvux, men också något vidare, gymnasieskolan till tekniska Ur kvalitativ är det t.ex. i anslutning centra. synvinkel att resurser sambrukas så att den för ändamålet lämplinaturligtvis viktigt kan erhållas. I detta kan även en del av gaste utrustningen sammanhang behöva in. Ett av

vissa högskolors utrustningsbehov vägas genomförande

den mellannivå bör leda till ett större

föreslagna ingenjörsutbildningen på

sambruk av mellan och utrustning gymnasieskolan högskolan. Samtidigt kommer behovet av sannolikt att öka när

utrustning ingenjörsutbildningen

mellannivå träder i eftersom är år på kraft, utbildningen ett längre än gymnasieskolans nuvarande tekniska linjer. En har också vidare för god utrustning en betydelse regionen än enbart för Ett av kan också utbildningssektorn. samutnyttjande utrustning vara frågan om att olika kan den småföretag utnyttja utrustning som t.ex. gymnasieskolan har. Genom en sådan samverkan kan och utrustningen i komvux och AMU vara kompetensen gymnasieskolan, en tillgång även för delar av i näringslivet regionen. Gymnasieskolan erhåller ett visst statligt anslag för utrustning, medan den kommunala inte har sådant. En del vuxenutbildningen något av utrustningsanslaget till stöd till teknikcentra där gymnasieskolan utgör gymnasieskolan medverkar. är emellertid alltför för att Anslaget begränsat kunna de stora Vi tillgodose mycket utrustningsbehov som finns. anser att den kvalitativa av i såväl utvecklingen utbildningen gymnasieskolan som komvux fordrar att utrustningen förstärks. För att utnyttja de resurser som anslås till så dyrbar utrustning mycket som möjligt är sambruk viktigt. för detta vari- Förutsättningarna erar emellertid mellan kommunerna. vissa kommuner kan mycket I gymnasieskolan och delar av viss i andra näringslivet samutnyttja utrustning, kommuner har samarbeta andra gymnasieskolan inget näringsliv att med. I kommuner kan kombinationen av vara sådan att ett utbildningsanordnare samutnyttjande verkligen minskar de medan offentliga utgifterna, återigen andra kommuner inte har sådana De skilda möjligheter. förutsättningar som råder innebär att ett måste till vidgat statligt utrustningsstöd anpassas olika lokala förhållanden. Vi anser därför inte att ett sådant stöd enbart skall vara knutet till som nu gymnasieskolan är fallet, utan utrustningsmedlen bör kunna mer flexibelt.

utnyttjas

Den utvärdering av olika tekniska centra som för närvarande har bland visat dessa olika

pågår annat att centra är av mycket slag. Det är

långt ifrån alla tekniska som är ett stöd för de utbild-

centra offentliga

ningsanordnarna på orten. Aven i de fall så sker, i s.k. skolnära teknikcentra, kan det finnas oklarheter i Skolnära verksamhetsinriktningen. teknikcentra har som att stärka

huvudsyfte utbildningsanordnarna på

orten. Erfarenheterna talar för att konsultinsatser och legoproduktion klart bör underordnas huvudmålet om skolnära teknikcentra skall tjäna sitt syfte. Vi inte anser att den yttre lösning som man lokalt har valt för att möta de allt större utrustningsbehoven skall vara för en avgörande vidgad för en ökad statlig finansiering. Huvudargumenten statlig satsning är att gymnasieskolan och komvux behöver förbättrad Förutom utrustning. ett borde vidgat utrustningsanslag även länsanslaget för regional utveckling kunna utnyttjas för att införskaffandet av möjliggöra dyrbar utrustning under att sambruk av och sker förutsättning utrustning tjänster av utbild-

130 Utbildning och forskning

med flera huvudmän. Vi anser att en förstärkt utrustningsningsanordnare i första hand bör komma de tre landsdelarna till fmansiering prioriterade del och föreslår att 60 kr för var och en av de prioriterade landsmiljoner

delarna avsätts för detta ändamål inom den regionalpolitiska ramen.

Högskoleutbildning

så människor som skall få till För att många möjligt tillgång kvalificerad det att så nära utbildning är nödvändigt utbildningen förläggs hemorten Om är liten eller tillfällig, så kan

som möjligt. efterfrågan

decentraliserad eller distansutbildning bättre

periodiserad utbildning ge

att behoven. möjligheter tillgodose från högskolorna kommer att öka.

Anspråken på nya insatser

Det är därför att utbildningsutbudet successivt förnyas. Högskolans viktigt utbud av har under senare år främst förnyats genom omprövutbildning Eftersom olika har olika kostnader är det emellertid ning. utbildningar inte så enkelt att det bara att Vidare är den går flytta utbildningsplatser. i lärarkår lätt att men tar tid kompetens m.m. som byggts upp rasera, lång att om det skulle behövas. Dimensioneringen av olika utbygga upp igen, får därför inte bli för osäker och ryckig beroende på fluktuabildningar tioner i antalet sökande eller bristande tillgång på resurser för högskoleut-

bildningen. En annan metod att inom en säkra ett brett utbud av utregion och är att samarbetar bildning en god kompetens näraliggande högskolor och inriktar sina så att de varandra. Ett utbildningsproñler kompletterar en sådan samverkan är utbildningsprogrammet Bergslagens exempel på tekniska är en vilken

högskola. Programmet nätverksorganisation genom

i och samordnat resursolika satsningar sker genom samverkan planering De involverade är Falun/

utnyttjande. högskolorna Eskilstuna/Västerås,

Karlstad och Orebro samt universitetet i

Borlänge, Gävle/Sandviken,

och Lantbruksuniversitetet. En del av planerings-

Uppsala betydande A

arbetet har utförts lokal nivå och har bestått i att de regionala på analysera fram i skilda och

utbildningsbehoven, ta underlag planeringsfrågor

utforma enskilda samt dessa. De olika förslag angelägenhetsgradera särskilt de som eller större, sammanförslagen, gäller utbildningslinjer hållna inom vissa områden, har senare åtgärdspaket speciellt angelägna samman och i regional samverkan. vägts prövats Bergslagens tekniska högskola har tre Nätverksorganisationen samt samord-

huvuduppgifter: resursmobilisering, verksamhetsprofilering

och samverkan. gäller såväl materiella tillgånning Resursmobiliseringen datakraft och biliotek) som den kompetens

gar (laboratorieutrustning,

vid och andra besitter. som personer högskolorna, myndigheter organ från att en tillfredsstäl-

Verksamhetsproñleringen utgår resonemanget

lande kvalitet i verksamheten bäst att resurserna kon-

uppnås genom

vissa fält vid var och en av Genom

centreras på viktiga högskolenheterna.

att samverka och så samordna resurserna får

långt möjligt organisationen

tillfredsställande bredd och verkningskraft. Om i de tre landsdelarna skulle högskolorna prioriterade välja en sådan för delar av sitt fortsatta vi deras inriktning planeringsarbete tror att fördelar kunde komparativa utnyttjas bättre och ge synergieffekter för det samlade i Genom sådan skulle näringslivet regionen. en ordning

högskolornas förändringsberedskap öka.

Högskoleutbildningen har under 1970- och 1980-talen fått en geografisk spridning genom etablerandet av Vi ser nya högskoleenheter. med tillfredsställelse att en etablerats i de ny högskola en av prioriterade landsdelarna och

(Karlskrona/ Ronneby) förutsätter att den nya högskolan

successivt får ett breddat Existensen de mindre utbildningsutbud. av högskolorna för deras betyder mycket omgivande regioner. Regeringen har också i senaste aviserat viss budgetpropositionen en breddning av dessa högskolors utbildningsutbud, framför allt inom kultur- och informationssektorn. De mindre och medelstora har visat en stor högskolorna förmåga i att utveckla ett som är till utbildningsutbud anpassat regionens behov. Flera av högskolorna har t.ex. utvecklat olika

ingenjörsutbildningar av slag.

hade dessa tekniska vid mitten Sammanlagt utbildningslinjer av 1980-talet ca 1200 nybörjarplatser. Riksdagen har antagit propositionen UbU (1988/89:90, 30, rskr 280) där den tekniska mellannivå hanteras i samlat utbildningen på ett grepp. De tidigare utvecklade linjerna kommer, tillsammans med delar av gymnasieskolans tekniska att basen för denna linje, utgöra nya utbildning. Reformen avser att skapa en samlad och överblickbar grundläggande struktur för den tekniska Att utbildningen. de nya förverkliga in-

tvååriga

genjörsutbildningarna kommer att ta en avsevärd del av krafter högskolans i anspråk. Vi anser att detta bör vara för insatserna

huvudinriktningen

inom teknisk de åren. Som

högskoleutbildning närmaste nästa steg anser

vi att de tekniska skall decentralisera delar sina högskolorna av civilingenjörsutbildningar till högskolor i de tre landsdelarna i likhet prioriterade med samarbetet för tekniska samt samarbetet mel- Bergslagens högskola lan Tekniska och i

Kungl. Högskolan (KTH) högskolan Eskilstuna/

Västerås. Vi menar att det sikt bör en av

på övervägas utbyggnad långa

- -

utbildningar civilingenjörslinjer på ytterligare någon ort. Det är rimligt

att anta att det studerande

uppstår svårigheter att rekrytera till långa

ingenjörslinjer, ungefär som då valde

på 1970-talet, många ungdomar

teknik men också nöjde sig med kortare En utbildningar. lokalisering av inom teknisk sektor till med

långa linjer regioner låg genomsnittsnivå på

och frekvens till

utbildning låg av övergång från gymnasiet högskolan

skulle förbättra

rekryteringsmöjligheterna.

Som komplement till tekniska vi från

utbildningslinjer utgår att

högskolorna kommer att utveckla olika fort- och

vidareutbildningskurser,

som är anpassade efter det lokala krav, både för de näringslivets ingen-

132 Utbildning och forskning

som snart kommer att utbildas och för andra Utbudet av jörer grupper. fristående kurser är särskilt inom områden i utbildning på begränsat av de mindre vilket av bild.

närheten högskolorna, framgår följande

5.2 Enstaka kurser 1986 Figur

Index, riket=1OO

80 81- 90 91- 109 110- 119 120-

De mindre att bedriva decentraliserad högskolornas möjligheter eller hämmas av bristande resurser. Det är utbildning distansutbildning emellertid inte att den närmast alltid självklart liggande högskoleenheten skall svara för Andra och universitet kan utbildningsinsatserna. högskolor ha bättre och att inom vissa omförutsättningar kompetens ge utbildning råden. Det är viktigt att såväl decentraliserad utbildning som distansutav den som har de bästa kompetensmässiga bildning ges högskoleenhet Det är också väsentligt att en samverkan etableras förutsättningarna. mellan i detta avseende. högskoleenheterna För närvarande ett för att utveckla

pågår femårigt program

metodiken och tekniken för Framför allt sker utveckdistansutbildningen. vid universitetet i som sedan flera år har arbetat med lingsarbetet Umeå, att utveckla distansutbildningen. Numera arbetar man bl.a. med lokala studiecentra som ett i den direkta kontakten mellan lärare och hjälpmedel studerande, i samarbete med Sådana studiecentra

ibland gymnasieskolan.

finns t.ex. i Overtorneå och Genom att utrusta sådana lokala Arvidsjaur. studiecentra med för kan även lärarledd anläggningar tvåvägstelevision undervisning bedrivas vid dessa studiecentra. Vid Stockholms universitets institution företagsekonomiska av en datorstödd främst för pågår utveckling distansundervisning (DADIS) ekonomisk planering i småföretag. Datorn utnyttjas som kommunikationsoch tillsammans med lärarstöd. undervisningshjälpmedel Vi anser att den av olika former för pågående utvecklingen distansutbildning är väsentlig för att åstadkomma en kompetensmycket i hela landet och anser att bör bli ett mer utveckling distansutbildningen allmänt framför allt i den som bedrivs med av inslag, fortbildning hjälp När den för att vidareutveckla högskoleutbildning. femåriga programtiden distansutbildningen närmar sig slutet (1992), finns det sannolikt en god för att ett i större skala. beredskap påbörja distansutbildningsprogram Vi anser att medlen för fristående kurser bör utökas vid de mindre högskoleenheterna. Vi anser också att medlen för decentraliserad utoch distansutbildning bör öka i första hand för de tre prioriterade bildning landsdelarna. Ett årligt belopp om 50 miljoner kronor per landsdel utöver redan beslutade bör tas i anspråk för dessa ändamål. Dessa medel anslag bör också kunna av universiteten samt i Luleå. Genom utnyttjas högskolan bl.a. i Luleå bedrivs decentraliserad i Skellefteå och högskolan utbildning Kiruna.

5.1.2 Forsknings- och utvecklingsarbete (FoU)

Existensen av forsknings- och utvecklingsarbete är betydelsefull för regionens Det visar bl. a. de senaste årens tillväxt runt uniutveckling. versitetsorterna. Universitet och högskolor bidrar både till den nationella och internationella inom sina specialkompetensutvecklingen respektive områden. Finns det högskolor och bedrivs det forskning en drar

på ort,

detta också till annan verksamhet som kräver utbildad I sig högt personal. den meningen har alla universitet och en regional högskolor betydelse. Framför allt teknisk och har hittills ansetts för utbildning forskning viktiga vissa typer av Alltmer man dock inse att näringslivslokaliseringar. börjar det behövs en mer differentierad verksamhet för den kvalificerade arbetskraften för att lättare kunna En viktig drivkraft i en rekrytera personal. sådan differentierad arbetsmarknad är förekomsten av en forskningseller av annan FoU-verksamhet. organisation organiserad kommer i framtiden sannolikt att behöva fler Sverige betydligt verksamma inom och såväl i

forsknings- utvecklingsarbete, offentlig tjänst

134 Utbildning och forskning

som i Det finns att förmoda att den utvecknäringslivet. ingen anledning som skett de senaste 20 åren, med en av antalet årsverken ling fördubbling inom och inte skulle fortsätta. En utbyggnad forsknings- utvecklingsarbete, av och FoU-resurser är därför angelägen. En utbyggnad utanutbildningsför de överhettade är därför ett effektivt sätt att underlätta regionerna av kvalificerad arbetskraft i hela landet. rekryteringen

FoU inom högskolan

och bedrivs i Sverige till största Forsknings- utvecklingsarbete delen inom Denna FoU är främst inriktad mot utvecklingsarföretagen. bete. och med medel bedrivs Forsknings- utvecklingsarbete offentliga främst inom ram. bedrivs i viss utsträckning vid alla högskolans Forskning Fasta forskningsresurser är emellertid koncentrerade till högskoleenheter. universitetsorterna samt Luleå. Lantbruksuniversitetet har dock sina ett flertal orter i landet.

forskningsresurser spridda på

De effekter som kan uppnås med en allokering regionalpolitiska av och till orter är att det ger forsknings- utvecklingsarbete ytterligare

- stöd för av ett och ett utvecklingen kunskapsintensivt utvecklingsinrik-

tat näringsliv (Umeå / Luleå / Linköping-effekten)

- bättre för att behålla och förutsättningar rekrytera kompetent personal till och högskola, myndigheter näringsliv

- förbättrade att ta tillvara den som möjligheter forskarutbildningsreserv finns vid de regionala högskolorna.

En mer av och spridd allokering forsknings- utvecklingsresurser också ett bättre stöd för och därmed en ger högskoleutbildningen effekt. kvalitetshöjande De med fasta som skett i högskoleetableringar forskningsresurser - universitetet i och i Luleå - har Norrland Umeå högskolan betytt mycket för i Norrland. Vi anser att det är att dessa båda utvecklingen viktigt kan fortsätta att utvecklas. Tillsammans är de för högskolor mycket viktiga och att de en stor del av Norrland näringsliv förvaltning genom försörjer med kvalificerad arbetskraft. De 14 har för att tillgodose regionala högskolorna betytt mycket behovet av i olika delar av landet. utbildhögre utbildning Högskolornas har också successivt breddats och har ningsutbud förnyats. Högskolorna också i allt större påbörjat en samverkan med den omgivande utsträckning och både uppdragsutbildning och olika FoUregionen näringslivet, genom projekt. Flera har, ofta med stöd i sina regionala högskolor regioner, en större för av sin FoU-verksamhet. l efterfrågat stadga finansieringen

Kommittén har utfört en av av och kartläggning omfattningen forskningsvid de regionala högskolorna 1988:69). Kartläggutvecklingsarbete (SOU visar att och utvecklingsarbetet vid de regionala ningen forskningshar fördubblats 1985 och 1988 och omfattade

högskolorna mellan 1987/88

närmare 80 kronor. Aven om tillväxten är snabb, är totalvolymen miljoner relativt FoU vid de högskolorna finansieras huvudbegränsad. regionala av samt av olika och lokala insakligen sektorsforskningsorgan regionala tressenter. Hälften av har också knutit adjungerade profeshögskolorna surer till Till den delen är FoU-resurserna vid de regionsig. övervägande ala medel för enstaka och relativt Detta högskolorna kortsiktiga projekt. innebär att högskolorna har få möjligheter att mer in-

långsiktigt planera

av sitt och utvecklingsarbete samt rekrytera komperiktningen forskningstent Verksamheten är därmed otillräcklig för att vara det kvalitapersonal. tiva stöd som flera behöver. regioner Man kan förvänta sig att näringslivsstrukturen i Sverige kommer att förändras, bl.a. det sättet att den kommer att kräva fler forskarutpå bildade. Detta talar för att antalet forskarutbildade bör ökas. De ca 30 000 studerande som nu finns vid de regionala högskolorna i mycket rekryteras liten till forskarutbildning. Endast 0,2% av de examinerade utsträckning från vid dessa inom fem år

grundutbildningen högskolor 1982/83 övergick

till var andelen ännu Vid med forskarutbildning. Tidigare lägre. högskolor fasta var andelen till forskningsresurser övergångar forskarutbildningen 5,6%. De studerande vid de således en outregionala högskolorna utgör reserv för en vidgning av FoU-systemet. En utbyggnad av nyttjad forskningsresurser vid ytterligare högskolor kan därför som ytterligare en effekt leda till att denna forskarutbildningsreserv aktiveras. Aktivt forskande lärare torde ha bättre att stimuförutsättningar lera de studerande på grundutbildningen att fortsätta med forskarutbild- Alltför få lärare vid de forskar dock. Detta

ning. regionala högskolorna

beror framför allt på att lärare vid dessa högskolor saknar

många

forskarutbildning. Drygt 58% av lektorsbefattningarna vid de aktuella högskolorna är besatta med behöriga lärare. Variationerna mellan är stor. i Karlstad och har tre högskolorna Högskolorna Växjö fjärdedelar av sina tillsatta med behöriga lärare, medan högskolan lektorsbefattningar i Eskilstuna/Västerås endast har en 1989:27). Några dryg fjärdedel (SOU med motsvarande situation vid universiteten finns rejämförelsesiffror ej dovisade. Svensk högskolepolitik kännetecknas av att samma kvalitetskrav ställs all Bestämmelsen om att den skall vila

på högskoleutbildning. på

d.v.s. att den skall vara forskningsanknuten, en vetenskaplig grund, utgör del av kvalitetskravet. Den i enheter med utan fasta uppdelning respektive som nu finns har hittills inneburit att lärare i praktiken forskningsresurser har olika att hålla â med forskning. För möjlighet sig jour pågående kvalitet är det väsentligt med en starkare knytning grundutbildningens mellan och än vad som nu är fallet vid de

forskning utbildning regionala

136 Utbildning och forskning

högskolorna. Vi anser att olika bör vidtas för att FoU-verkåtgärder ge samheten vid de regionala högskolorna mer stadga och långsiktighet. I första hand anser vi att det är att sådana vidtas för att viktigt åtgärder de tre landsdelar kommittén har Inlandet stödja prioriterat, , Bergslagen och Vi är emellertid inte främmande för att samtliga re- Sydöstra Sverige. också av med

gionala högskolor garanteras någon typ grundkapital avsikt

att kontinuitet och till den FoU-verksamhet de bedriver. Aven ge stadga behov av stöd till sin FoU-verksamhet behöver vårdhögskolornas uppmärksammas. Det är emellertid inte självklart vilka åtgärder som skall vidtas för att stärka FoU-verksamheten vid de regionala högskolorna. Begreppet fasta används ibland i diskussionen. Därmed avses forskningsresurser till fakulteterna. Dessa basanslag fördelas regleringsbasanslagen genom brevet direkt till de berörda Med högskoleenheterna. fakultetsanslagen bekostas som inrättats av eventuella professurer, regeringen, extraprofesför vissa surer, forskningstid högskolelektorer, forskarassistentjänster, tekniska samt medel för studiefinansiering inom forskartjänster används också till vissa biblioteksresurser, utbildningen. Anslaget gästforskare, resor till symposier samt andra för forskningen vetenskapliga verksamheter. av institutioner stödjande Fördelning fakultetsanslagen på sker efter av en särskild fakultetsnämnd, som framför allt har till förslag att och bedöma vid enheten. Fakultetsnämnuppgift främja forskningen den handhar också om Fakultetsnämnden

frågor forskarutbildningen.

består främst av personer med vetenskaplig kompetens. Fakultetsorganisationen är rikstäckande och fakultetsnämndens ansvar omfattar således inom fakultetsområdet också vid andra forskning högskoleenheter. En för att FoU-verksamheten utanför universitets-

åtgärd ge

orterna mer och kan vara att förse några av de stadga långsiktighet regionala med form av fasta Det är inte högskolorna någon forskningsresurser. att det därmed skall innebära att inom ett flertal fakulsjälvklart forskning teter skall förekomma eller ens att alla de delar som för närvarande i ingår skall Snarare kanske

fakultetsanslagen ingå, t.ex. forskarutbildning.

skall avse vissa där en har

forskningsresurserna profilområden, högskola

vissa fördelar framför andra Sådana fördelar kan komparativa högskolor. vara en viss inom eller en specialisering grundutbildningen näringslivssom behöver en inom

inriktning på orten, vetenskaplig kompetens näralig-

områden för en inom sådana

gande god utveckling. Forskning profilområ-

den kan emellertid också avse områden som i varken finns nuläget företrätt inom eller inom men där en satshögskolan ifråga näringslivet, ning kan förväntas leda både till väsentligt förändrade för

utgångspunkter

och till en kvalitativ satsning, sett i ett nationellt

regionen ifråga lämplig

perspektiv. Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedrivs ett omfattande och utvecklingsarbete inom områden som har stor betydelse forsknings-

för den Verksamheten bedrivs flertal i regionala utvecklingen. på ett orter landet. SLU:s enhet i är med sina 225 Garpenberg anställda, varav ca 100 forskare och 9 den starkaste professorer, forskningsenheten utanför universitets- och högskoleorterna. Avståndet till i

högskolan Falun/Borlänge

är ca vilket borde intressanta fyra mil, öppna många möjligheter till samverkan. SLU:s verksamhet i Röbäcksdalen bör också nämnas. En annan vore att bättre incitament åtgärd skapa för att fakultetsnämnderna skall uppmuntra institutioner vid de fakulbefintliga teterna att upprätta filialer vid de mindre En sådan högskolorna. ordning skulle leda till att kunde bedrivas inom fler områden vid forskning varje högskola. Samtidigt ger filialmodellen inte lika direkta till en möjligheter samlad nationell för den

strategi huvudsakliga inriktningen av forsknings-

som en satsning

resurserna, på t.ex. profilområden.

Olika kombinationer av de nämnda skulle kunna leda

åtgärderna

till att en bred etableras

tillräckligt FoU-kompetens på de berörda or-

terna. Vi anser att av skall lokaliseras

några kollektivforskningsinstituten

till av de aktuella och återkommer några högskoleorterna till detta i avsnittet om FoU utanför högskolan. Viktiga utgångspunkter för en sådan förflyttning av hela eller delar av verksamheten vid ett antal kollektivforskningsinstitut är att lokalisering sker till högskoleorter samt att statliga medel för i större vad forskning utsträckning än som för närvarande är fallet satsas på högskolorna på de orter som kan vara aktuella. Vi anser att det i första hand bör vara som är lokalihögskolor serade till eller är för och stödjepunkter Inlandet, Bergslagen Sydöstra Sverige som bör få någon form av fasta så att dessa

forskningsresurser, re-

gioner därigenom får bättre för medverka i rambetingelser att en Vi inte

kunskapsintensiv samhällsutveckling. är benägna att endast föra

fram en eller två högskoleorter, eftersom vi anser att de forskningsresurser som bör finnas i första hand bör ansluta till form av någon profilering som kan motiveras både som en utökad nationell och

forskningssatsning som

ett medel för att tillgodose regionala kompetensutvecklingsbehov. Vi föreslår därför att olika fyra grupper av högskoleenheter erhåller Dessa i hand forskningsresurser. resurser bör första vara profilerade mot ett eller flera Vilken

speciella forskningsområden. huvudinriktning

forskningen skall ha bör fastställas av först efter regeringen ytterligare utredning. Det finns risk för att flera kommer högskolor att ägna sig åt likartade Ett motverka detta

specialinriktningar. sätt att är att gruppera

högskolorna. Varje sådan av en

grupp högskolor utgör planeringsgrund för

såväl omfattningen som inriktningen av forskningsresurserna och kan bestå av två till tre enheter. En sådan bör bättre

ordning ge förutsättningar

för att den som sker också sker i med de

profilering samklang omgivande

högskolorna. Givetvis bör denna

profilering återspegla varje högskolas

kompetens när det samt de i gäller utbildningen utvecklingsresurser övrigt och de behov som finns i högskolans närhet. De vi anser bör ha

högskolor forskningsresurser är högskolorna i

138 Utbildning och forskning

Östersund och Sundsvall som stöd för södra delen av Inlandet. / Härnösand förordar vi två av en bestående av För Bergslagen grupper högskolor: i och enhet i

högskolorna Gävle/Sandviken, Falun/Borlänge SLU__:s

samt en bestående av i Karlstad, Orebro och Garpenberg högskolorna föreslår vi att i

Eskilstuna/Västerås. För Sydöstra Sverige högskolorna

Kalmar och bildar en Vissa delar av

Växjö, Karlskrona/Ronneby grupp.

Lantbruksuniversitetets verksamhet bl.a. inom skogsforskningen bör del i också i

kunna utgöra en viktig ett forskningssamarbete sydöstra

Sverige. Kostnaderna för en sådan varierar naturligtvis beroende satsning vilken bredd den får samt vilken inriktning forskningen Teknisk,

på på ges.

och medicinsk är än samhällsnaturvetenskaplig forskning dyrare och humanistisk eftersom det krävs en mer omfatvetenskaplig forskning, och samt även en annan forskningspersonal. En tande dyrbar utrustning de av kan beräknas kosta mellan 200 satsning på fyra grupperna högskolor och beroende De resurser som kan be-

300 miljoner kronor, på inriktning.

hövas i ett t.ex. för lokaler, kan sannolikt mobiliseras reinledningsskede, eftersom det flera orter redan förekommer ett samarbete mel-

gionalt, på

lan och näringslivet. högskolan, landstinget, länsstyrelsen den kräver en förberedelse- En satsning som föreslagna längre Det fordras ett intensivt arbete, i nära kontakt med vetenskaplig process.

för att få fram till lämpliga profilområden. Forskning

kompetens underlag beroende av kvalificerad Det är är en verksamhet som är mycket personal. det i finns med människor. Det ovisst om nuläget tillräckligt kompetenta är av kvalitet.

är viktigt att en utbyggd forskningsverksamhet mycket god

bör den det tar att den föreslagna utbyggnaden Därför process genomföra den Hela 1990-talet och kanske mer därtill kan få ta tid som behövs. komma i Desto är det att inleds.

att tas anspråk. angelägnare processen

Vi anser att en i den föreslagna storlekssatsning på forskning finansieras resurstillskott till Vi ordningen skall genom ett forskningen. till i 10. En allmän av de återkommer finansieringen kapitel spridning som finns vid enheter med fasta forskningsresurser är forskningsresurser inte att föredra. Av torde det ha att vi anser att det tidigare resonemang framgått finns starka en av de Det skäl att överväga ökning statliga FoU-utgifterna. har hävdats från olika håll att det mest effektiva sättet att visserligen och öka forskarutbildade är att bygga

förstärka forskningen tillgången på

den nuvarande Det är emellertid vår uppfatt-

ut forskningsorganisationen.

inte minst en ett

ning att från regionalpolitisk synvinkel ger satsning på

antal medelstora så effekter att en

nya och högskoleenheter, gynnsamma

av kan motiveras. Det är också vår

utbyggnad forskningsverksamheten

i större stimulerar till

uppfattning att nya forskningsmiljöer utsträckning

vilket även talar för att vid ett annya tankar och angreppssätt utbyggnad medelstora större av insatta tal nya mindre och högskolor ger utdelning En viss nyetabresurser än en utbyggnad av befintliga forskningsenheter.

lering av kvalitativt högtstående FoU-verksamhet blir därmed såväl viktig från från internationellt

regionalpolitisk synpunkt som ett konkurrenspers-

pektiv.

FoU utanför högskolan

De resurser för som vi förordar för de

forskning några av regio-

nala vi inte

högskolorna är, såsom tidigare påpekat, tillräckliga för att till-

godose det behov av ett mer kvalificerat knutet till utvecklingsarbete, nära näringslivet, som också finns i de tre landsdelarna. prioriterade Såsom betonats bedrivs den delen tidigare största av forskningsoch i inom Till den utvecklingsarbetet Sverige företagen. övervägande delen rör det om ett sig mycket tillämpningsinriktat utvecklingsarbete. Sett i ett har

längre tidsperspektiv tillverkningsindustrins FoU-

satsningar ökat under Detta mycket kraftigt 1980-talet. gäller oavsett om man mäter de totala eller hur FoU-utgifternas ökningstakt FoU-utgifterna som andel av industrins utvecklats. Tillväxten har inte bara

förädlingsvärde

varit kvantitativ utan också kvalitativ. av akademiskt utbildade - Inslaget främst - i FoU har civilingenjörer företagens t.ex. ökat från drygt 25% 1980 till 35% 1988. Om trenden från 1970-talets fortsätter kommer början akademiskt utbildade att utföra över 50% av FoU-arbetet vid mitten av 1990-talet. I ett finns också flera tecken

längre tidsperspektiv på att FoU-ar-

betet koncentreras alltmer . Det gäller oavsett om man fördelar arbetet över över branscher eller enskilda produktgrupper, över företag/koncerner. Det totala FoU-arbetet har i första hand koncentrerats till de orter där stora, FoU-intensiva koncerner inom verkstadsteknisk och kemisk industri lokaliserat Under har

utvecklingsavdelningar. senare år

dessutom av

inslaget upphandling av FoU-relaterade tjänster från kon-

cernexterna ökat markant. partners högst Tjänstesektorns s.k. kunskapsföretag har blivit allt den uppenbarligen en viktigare resurs för tillverkande industrins Detta förstärker tendenserna

framtidssatsningar.

till koncentration. Det skissera geografisk är lätt att scenarier där FoU-arbete - näringslivets egen och upphandlad inom en nära framtid till minst 90% är koncentrerad till ett tiotal stadsområden. Det finns i en nära tradition kollektiv Sverige SO-årig för FoU, vilket innebär att stat och tillsammans finansierar

näringsliv forsknings-

och utvecklingsinstitut. Under senare år har det tillkommit samfinansierade program utan egna institut eller FoU-resurser. Den kollektiva tanken har visat bärkraft och institutens verksamheter har De har expanderat. successivt införskaffat en stor avancerad

mängd forskningsutrustning. För

företag som har satsat resurser i har det ofta

kollektivforskningsinstituten

varit alltför dyrbart att skaffa sådan

utrustning på egen hand, åtminstone

innan varit väl Branschinstituten har användningsområdena utprovade. därför blivit attraktiva miljöer också för en mer allmänt inriktad grund-

140 Utbildning och forskning

har varit lätt för dra till kvalificer-

forskning. Det ganska institutennatt sig

ade forskare från berörda Aven forskarutbildningen

högskoleinstitutioner.

har i växande kommit att till institutens resurser. grad knytas till antal har verksamheten efter 1970 ökat i Såväl till volym som takt med industrins Ett antal kollektiva utan FoU-satsningar. program

institut och resurser har startats. I denna s.k. programområdes-

egna resurser. Ett tillskott i institutens forskning utnyttjas högskolans ytterligare verksamhet är vissa av STU finansierade för konsultativt stöd till program mindre som inte i stiftarkretsen. företag ingår har i att för statens träffa avtal om sam- STU uppdrag räkning kollektiv FoU i olika former. är att staten finansierad, Huvudprincipen skall stå för 40% av kostnaderna för Kollektiv forskning basprogrammet. bedrivs i former där STU inte delfinansierar basverksamheten utan i också

varierande bidrar som Under budgetåret 1985/86 grad projektfinansiär.

fanns tillsammans 42 verksamheter som bedrev kollektiv forskning i skilda

De cirka 700 kronor och sysselsatte 240 former. omsatte miljoner forskarutbildade och cirka 650 med annan högskoleutbildning. personer Motsvarande har SJFR och område. Verkuppdrag på jord- skogsbrukets har en 100 kronor. samheten för närvarande omsättning på miljoner 1985 fanns det inom tillverkande företags FoU-verksamheter, bortsett från läkemedelsindustrin, cirka 600 anställda med forskarutbild-

Av dessa fanns 300 inom stora verkstadskoncerner. Jämning. knappt förelsen med visar att antalet forskarutbildade i kollektiva näringslivet verksamheter är nära i nivå med det totala antalet i industriföretag högt,

utanför läkemedels- och verkstadsindustrin. I småföretagsdominerade

branscher som trä- och textilindustri samt industri är de forskarutgrafisk fler i branschens kollektiva än i

bildade många gånger forskningsinstitut

företagen sammantagna. De kollektiva verksamheterna är starkt geografiskt konceni första hand till Stockholm, vilket beror på en traditionell kopptrerade, till de tekniska institut har dock filialer på andra ling högskolorna. Några “ i Institutet för verkstadsteknisk har t.ex. huorter landet. forskning (IVF) vudkontor i och filialer i Stockholm, Linköping, Luleå och Göteborg Träteknikcentrum har filialer i och Skellefteå. Insti- Sandviken. Jönköping och är å andra sidan tutet för metallforskning Träforskningsinstitutet institut med verksamhet helt förlagd till Stockholm.

exempel på större

I den sammanställning av regionala teknikspridningsprogram, 1987, har 40 olika kollektiva FoU-verksamheter beskrivits. s__om gjordes inte är heltäckande den Aven om sammanställningen ger tydliga geoindikationer. Av dessa 40 verksamheter finns 22 i Stockholm och 6 grafiska den totala 1 000 de

i Göteborg. 55% av personalen på drygt personer,

flesta finns i Stockholm, 25% i Utanför Stockhögutbildade, Göteborg. holm och finns bara en större kollektiv verksamhet, MEFOS i Göteborg och inom

Luleå med ca 70 anställda (FoU uppdragsverksamhet metallurgi

och Plast- och i Värnamo och

bearbetningsteknik). gummiinstitutet (PGI)

Sundsvall är, förutom MEFOS, det enda institut med fasta resurser som är helt förlagt utanför Stockholm och Resterande 9 verksamheter Göteborg. är antingen mindre filialer till Stockholms- eller eller Göteborgsinstitut

forskningsprogram utan egna fasta resurser i

(bl.a. Lund). Det är således den och uppenbart att av stat näringsliv samfinansierade FoU-verksamheten är än mer koncentrerad geografiskt än både och högskolornas företagens egen FoU-verksamhet. Man kan därutöver konstatera att den industriella FoU-verksamhetens koncentrationsmönster för berörda branscher och teknikområden ofta är en helt annan än den kollektiva FoU-verksamhetens. Det förefaller vara så att de kollektiva programmens traditionella till de tekniska kopplingar högskolorna i Stockholm och Tekniska Göteborg (Kungl. Högskolan och Chalmers Tekniska Högskola) ännu starkt var verksamheterna påverkar bedrivs. Omvänt kan detta förhållande tolkas så att de staten styrmedel har, som och bara i liten avtalspart basfinansiär, ännu utsträckning utnyttför att lokalisera kollektiva till andra jats FoU-verksamheter orter, t.ex. till miljöer där den industriella FoU-verksamheten har etablerade eller latenta tyngdpunkter. kan Något schablonmässigt man därför säga att det är förväntade positiva effekter av närhet till KTH:s och CT Hzs som i huforskarmiljöer vudsak styrt lokaliseringen, inte förväntade effekter av att positiva skapa närhet mellan institutsresurser och vissa Man kan också företagsresurser. tänka sig att till sådana i just möjligheten positiva närhetseffekter realiteten till att instituten i så blivit kvar i bidragit hög grad Stockholm, eftersom en sådan kan ses som neutral lokalisering en kompromiss där

inga företagsgrupper Neutral har kanske också varit gynnas. lokalisering

en för att behålla en stabil krets och

förutsättning av stiftarföretag därmed

en stabil för nå en

basfmansiering att konkurrensneutral, långsiktigt mo-

tiverad forskning. Det är ett mål i finna stabila former

självklart sig att långsiktigt

för att driva av stat och samfinansierad Men näringsliv FoU. neutralitetsoch stabilitetssträvanden har också ett De kollektiva resurserna kan pris. med hittillsvarande i direkt eller strategi knappast engageras projekt som, indirekt, syftar till att industriella eller omskapa kompetensmässiga strukturer. Vi anser att staten vid större av verksamheten eller förändringar i samband med större av avtal aktivt ska sin förändringar ingångna utnyttja roll som avtalspart för att åstadkomma en av kollektiva lokalisering institut till annan ort än Stockholm och I första hand bör sådan Göteborg. lokalisering ske till i de tre högskoleorter prioriterade landsdelarna. Svenska och Institutet träforskningsinstitutet för metallforskning är vår institut En enligt mening lämpliga för en omlokalisering. närmare geografisk anknytning till den industriella dessa

etableringen inom bran-

kan motivera - Ornsköldsvik -

scher

en Sundsvall

förflyttning. Triangeln

Ostersund, med till i detta utlöpare Trondheim, är viktig sammanhang, lik-

142 Utbildning och forskning

i och flera orter i Vi förutsätsom någon ort Sydöstra Sverige Bergslagen. ter att redan etablerade institut utanför storstadsområdena bibehålls. Ett omfattande för utveckla träindustrin i norra program at__t har det s.k. TRAMAN som ett Sverige nyligen startats, 90-programmet till YTH och IUC. inom komplement tidigare satsningar på Några projekt detta kommer att utföras vid Träteknikcentrum i Skellefteå, program vilket vi för vidare Som vi återkommer anser är en god grund satsningar. till i nästa kommer vi också att föreslå instrument för att stärka det avsnitt, lokala att av de kollektiva näringslivets möjligheter köpa tjänster Vi anser att detta är ett led för att skapa bättre forskningsinstituten. viktigt mellan lokalt och centralt bedrivet utvecklingsarbete. övergångar Den kollektiva har flera fördelar som också Finansieringsformen skulle kunna för att och spridning av utnyttjas främja utvecklingsarbete i områden. lö-

teknik geografiskt avgränsade Finansieringsformen gäller

verksamhet, d.v.s. löner och inte maskiner. Avtalsperioderpande primärt nas att verksamheten kan bedrivas på relativt lång sikt. längd garanterar Den kollektiva formen är industrinära. Den till deltagande uppmuntrar och ger inblandade därför för god

från företag/branscher förutsättningar

återkoppling. Erfarenheterna från av olika teknikcentra pekar på etableringar det hos finns en att kollektivt, både ekonomiskt och på anatt företag vilja av i vid Det saknas dra sätt, stödja en uppbyggnad kompetens mening. dock balanserade former för att och neutralt stötta dessa samla, kanalisera Den etablerade

kollektiva, men geografiskt avgränsade, företagsintressen.

kollektiva med av en avtalsbunden basverksamhet formen, samfinansiering kan Det är emellertid att undvika en alltför kraftig vara en lösning. viktigt till teknikcentra. Dessa är av skiftande karaktär och skall fixering mycket ses som en bland flera. möjlighet Motiven för att stöd till t.ex. teknikcentra eller liknande etabge

inom stödområden har varit att stödet på längre sikt ska ge

leringar effekter för det lokala näringslivets utveckling.

kompetensmässigt positiva

Den valda metoden har hittills främst varit att koncentrera stödet till den

intiala Skillnaden mot den kollektiva finansieringsresursuppbyggnaden. formen stödet till maskiner av olika inte till löpande är uppenbar: går slag, verksamhet. Eftersom det i bara varit den initiala resursuppbygprincip varit när det teknikcentra, har lokalintresgnaden som stödberättigad gällt set riktats mot områden och tjänster som möjliggör ganska omgående drift. De som i huvudsak tillkommit genom statliga uppbyggda resurserna, har därmed blivit medel för att ett utbud av tjänster, satsningar, organisera och också och

utbildning rådgivning men produktions- produktutveck-

där olika intäkter kan täcka driftskostnaderna. lingstjänster, Kravet att teknikcentra efter en initialperiod skall bära sina egna

kostnader har visat vara svårt att infria. Det gäller särskilt centra som sig

satsat avancerad maskinutrustning. I princip gäller att ju mer specialispå erade maskiner desto mindre blir den målgrupman anskaffat, potentiella

av Det har teknikcentra pen företag. gjort att för att generera täckningsbidrag sökt den denna vidga geografiska marknaden. I ansträngning har det målet att små och medelstora i ursprungliga främja företag närregionen fått stå tillbaka. I vissa fall har det även lett till att man sålt produktionstjänster och och

(legouppdrag liknande) därmed uppfattats som

konkurrent av sin

målgrupp.

Vi anser att den kollektiva som framför allt

finansieringsformen

stöd till den verksamheten ger löpande är ett bättre instrument. Satsningarna skulle då vara både och finansiellt

innehållsmässigt avtalsregler-

ade mellan stat och ett stiftelsebundet, lokalt näringslivsintresse. I första hand bör för ett kollektivt i uppgiften utvecklingsarbete dessa nya former vara att skapa närhet till och utbyte av kompetens med kollektiva branschforskningsinstitut. skulle kunna

Basfinansieringen t.ex.

avse insatser för att lokalt och

organisera efterfrågan på, inköp av, mer

verkande

långsiktigt kompetens. Det statliga stödet skulle därmed inte

röra söker sin i resursuppbyggnad som marknad, utan stället insatser som identifierar

intressentgruppers mer långsiktiga kompetensefterfrågan, men

också sådant denna kan

ger intressentgruppsstöd att efterfrågan ges

marknadsmässiga uttryck. Ett sådant stöd skulle därmed kunna skapa efterfrågan från mot centralt koncentrerade perifera kompetenser. Genom detta kan en från nuvarande marknadstryck frigörelse mönster underlättas. Vi anser således att i till utvecklingsarbetet anknytning företagen i Norrlands inland, och stimuleras Bergslagen Sydöstra Sverige bör ytterligare av staten för att förbättra för

utgångsläget kunskapsintensiva in-

vesteringar i framtiden. Denna stimulans förutsätter en

samfinansiering

med det lokala näringslivet och bör ges formen av ett

basfinansieringsstöd

som matchar under

företagens insats, förutsättning att vissa avtalsregler-

ade med

förutsättningar uppfylles. Syftet en sådan satsning bör i första

hand vara att för utvecklas

skapa förutsättningar att en länkfunktion mel-

lan de mindre och Vi företagen kollektivforskningsinstituten. anser att detta bör under

utvecklingsstöd prövas en tioårsperiod. De resurser som

erfordras bedömer vi till ca 50 kronor landsdel miljoner per prioriterad och år. På vilket sätt och i vilka former denna detaljerade statliga stimulans skall komma landsdelarna till del tar vi nu inte ställning till, eftersom förhållandena sannolikt kräver lokala bör anpassningar. Regeringen närmare undersöka detta.

Kommunikationer

5.2 Kommunikationer och regional utveckling

Ställningstaganden:

Ökad inom kommunikationssektom att de regionalmålstyming förutsätter politiska prioriteringarna görs tydligare.

och inom

Ytterligare decentralisering av investerings- driftsbeslut vägsektom

som utvecklas.

bör genomföras samtidigt målstymingen

Resurstillskott i och för drift av vägsektom. efordras för investeringar

inom kommunikationssektom bör i de tre Nivån på investeringarna höjas tas de av

prioriterade iandsdeiarna och regionala fördelningskriterier fram för

statsmakterna och drift. fastställda anslagen för investeringar

redovisa både nationellt och av

Trafiksektorema bör miljöeffektema, regionalt,

sin verksamhet och för föreslagna transportlösningar.

i och bör ses i ett sammanhang. Investeringar vägnät, järnvägsnät flygplatser

nuvarande och omfatta

En systemsyn bör ersätta objektsinriktade planering alla trafiksektorer.

inom teleområdet bör ske med kvalitetsindex för Målstymingen sammanvägda teleområde. varje

skall till av

F ör företag finnas möjlighet lokaliseringsstöd för uppgradering

i datanätet. överföringskapacitet

Försöksverksamheten som i med stöd till datakommupågår malmfälten nikation och utökas till hela Inlandet. förlängs

kunna

En metod bör utarbetas för att ytterligare differentiera avkastnings-

kraven mellan teleområden.

I att 300 kr satsas på vägupprustning, främst

Sydöstra Sverige föreslås miljoner

av E 66.

kr satsas i första

I Bergslagen föreslås att 500 miljoner på vägförbättringar,

hand av den s.k.

Bergslagsdiagonalen.

utmed 200

Till punktvisa insatser E 4, norr om Bergslagsdiagonalen, föreslås

kr. miljoner

I Inlandet att 600 kr föreslås miljoner satsas på upprustning av riksvägama 88 och 45 och att de får bilda en genomgående Europaväg.

Ett särskilt av landets program för förbättringar grusvägar bör upprättas.

Det bör utredas om den

driftsinriktade delen av stödet till flyglatser kan

inordnas i ett

reformerat transportstöd.

En större mellan och kommunal

integration statliga flygplatser föreslås.

Luftfartsverket föreslås se över möjligheterna att förbättra trafikförsörjningen

med till och Tornedalen. flyg från

Flygtrafiken inom Norrland utvecklad och anknuten till föreslås även knutpunkter i de nordiska Härvid också antal grannländema. förstärks ett norrländska varav utvecklat till knutpunkter, Sundsvall/Härnösand föreslås ett andra nav i det svenska jlygsystemet.

i bli lokaliserad

Flygledningen föreslås framtiden till Sundsvall/Hämösand och

Sydöstra Sverige.

SJ:s med

planerade snabbtåg trafik till Sundsvall bör prioriteras.

För av 400 kr till den Kustbanan i upprustning järnväg föreslås miljoner s.k. Sydöstra Sverige.

Ansvaret för upphandling av blönsam bli decentrali-

järnvägstrafik föreslås

serad till från transportrådet länsstyrelserna.

5.2.1 Inledning

Att av och telekommunikationer utveckling transporter, posthaft och alltjämt har en för

avgörande betydelse samhällsutvecklingen är

ett oomstritt faktum. Det är genom kommunikation mellan människor som samhällen bildas, fortlever och utvecklas. Genom kommunikation kan idéer spridas och social och ekonomisk välfärd och fördelas. skapas Kommunikationerna utgör därför en del av samhällets omistlig infrastruktur. Som vi är denna del infrastrukturen tidigare redogjort för, av också en för balanserad

förutsättning en regional utveckling. Mot denna

bakgrund är det att kommunikationerna de naturligt utgör ett av av kommittén utvalda områdena för insatser. strategiska regionalpolitiska

146 Kommunikationer

Statsmaktemas målsättningar

Under år 1988 fattade beslut om mål och inriktning för riksdagen såväl som telepolitiken (prop. 1987/88: trafikpolitiken (prop. 1987/88:50) Det slås därvid fast att samhällets politik inom kommunikations- 118). bidra bibehålla och utveckla sektorn har sitt yttersta som syfte att till, välfärden. Trafik- och samverkar i denna strävan med andra telepolitiken där är ett exempel.

politikområden regionalpolitiken

Det målet för så som det i övergripande trafikpolitiken uttrycks att och i 1988 års riksdagsbeslut är erbjuda medborgarna näringslivet landets olika delar en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafiktill samhällsekonomiska kostnader. försörjning lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader inne- Begreppet lägsta möjliga skall och ett sådant sätt

bär att transportsystemet byggas upp utnyttjas på

att man tar både till vad trafiken kostar för olika inblandade och hänsyn till vilka andra som för trafikens skull, så att trafikuppoffringar görs kan medverka till ett effektivt resursutnyttjande i samhället som politiken helhet. Ibeslutet slås dock också fast att samhällsekonomisk effektivitet i strikt bemärkelse kan som den enda vägledningen för aldrig tjäna I fall måste strävandena att uppnå största möjliga trafikpolitiken. många effektivitet i ekonomiskt hänseende mot och stå tillbaka för andra awägas Dessa krav kan inte alltid eller

krav på transportsystemet. uttryckas värderas uteslutande i ekonomiska termer. Det kan exempelvis vara fråga

om krav totalförsvarets behov av på god miljö, trafiksäkerhet, transportbalans och rättvis fördelning av samhällets resurser. kapacitet, regional För att konkretisera den övergripande målsättningen uppdelas denna i fem delmål om effektivitet, säkerhet, och tillgänglighet, god miljö balans. Det sista delmålet så att skall regional uttrycks transportsystemet så att det bidrar till balans och innebär en klar markebyggas upp regional starka till den Det ring av trafikpolitikens koppling regionala utvecklingen. också att det är att det delmålet .

understryks angeläget regionalpolitiska inom står i med de överordnade regionalpolitiska

trafikpolitiken samklang målen och att inom område för att förbättra den

åtgärder trafikpolitikens

balansen därför måste till att det som inom regionala syfta stödja görs som helhet. regionalpolitiken beslut innebär liknande målformule- Riksdagens telepolitiska inom teleområdet. Det målet för skall ringar övergripande telepolitiken således vara att och den offentliga förvaltningen medborgarna, näringslivet i landets olika delar skall en tillfredsställande tillgång till teleerbjudas kommunikationer till samhällsekonomiska kostnad. lägsta möjliga Detta mål likaledes i fem delmål om tillgänglighet, uppdelas samt balans och

effektivitet, utvecklingsmöjligheter, uthållighet regional

sociala Aven här har statsmakterna således i ett särskilt delmål hänsyn.

understrukit mellan kommunikationer och regionalpolitik.

kopplingen

Kommunikationsområdet är dessa ett av genom riksdagsbeslut de sektorsområden som i en klar

målformuleringar givits regionalpolitisk

För att erhålla så effekter som när profil. goda möjligt politiken genomförs anser kommittén att målen bör och att de ytterligare preciseras regionalpolitiska prioriteringarna bör göras tydligare för de som ansvarar för genomförandet. Vi anser att det i första hand ankommer på regeringen som både för och att dessa ansvarig trafikpolitiken regionalpolitiken göra preciseringar vad gäller trafikens och inriktning geografiska fördelning.

Trafik för vem ?

Tillväxten av och trafik är inte i eftersträtransporter något sig vansvärt. De förändringar som sker i transporternas och inriktomfattning ning hänger till största delen samman med andra samutvecklingen på hälisområden. En omfattande studie av kommunikationernas och tillgänglighet som vårt av redogeografiska spridning, på uppdrag gjorts Temaplan AB, visar ett allt starkare beroende mellan boende, arbete och kommunikationer. En till de växande är de väsentlig förklaring transportbehoven som skett i av Kraven

förändringar utformningen bebyggelsen. på en

bättre bostadsstandard och har således medfört boendemiljö ett annorlunda bebyggelsemönster och en annan markanvändning än tidigare. Ett mer varierat och samtidigt specialiserat utbud av service, hälsoutbildning, och sjukvård, kultur och fritidsaktiviteter etc. kräver likaså ökad rörlighet. Vidare sker fortlöpande en av som bl.a.

förändring förvärvslivet,

tar i att en allt större del av är i sådana sig uttryck befolkningen sysselsatt befattningar som kräver och resor i inpersonkontakter tjänsten. Viktiga slag i är också en ökad förvärvsfrekvens bland sysselsättningsutvecklingen kvinnorna och en ökad jämställdhet arbetsmarknaden.

på Transporterna

har också blivit ett medel för att för

viktigt bryta isoleringen många

i samhället. Det för dem som bor i grupper gäller givetvis speciellt glesbygden, men också för äldre och över hela landet.

många handikappade

Inom industrin sker en av i samtidigt omvandling produktionen riktning mot högförädlade varor och en mera utvecklad produktionsteknik, som till andra och ställer andra krav ger upphov transportmönster på transportfunktionen än tidigare. Tjänstenäringarnas växande betydelse får också konsekvenser för

naturligtvis transportefterfrågan. Slutligen

det ökade internationella samarbetet inom och andra

utgör näringslivet på

områden en stark drivkraft för tillväxten av transporterna. Kommittén anser mot denna att det är av central bakgrund betydelse att inriktas mot dessa ändrade och i trafikpolitiken att tillgodose fall ökade i hela landet och

många transportbehoven att hänsyn därvid

måste tas till olika regioners varierande förhållanden och behov. Eventuella måste till de generella begränsande åtgärder anpassas regionala förutsättningar som föreligger.

148 Kommunikationer

5.2.2 Tillgängligheten till transportsystemet

Statsmakternas trafikpolitiska målsättning om tillgänglighet innebär att skall utformas så, att medborgarnas och transportsystemet

skall tillgodoses på ett näringslivets grundläggande transportbehov

tillfredsställande sätt. Vi anser att det är att de faktiska tillgänglighetsofrånkomligt kraven måste variera mellan landets olika delar samma sätt som inom på andra samhällsområden. skall vara att Transportsystemets uppgift trygga arbetsresorna och för alla till det utbud av tillgängligheten medborgare service och rekreation som Turtäthet etc. för kollektivtrafiken kan erbjuds. därför inte utan till de förhållanden som

anges generellt måste anpassas

inom andra samhällsområden. Aven de tekniska och

gäller organisatoriska

i enskilt fall måste få av till-

förhållandena varje påverka preciseringen gänglighetsmålet.

Inom det att samordna transportsystemet

persontrafiken gäller

med andra samhällssektorer för att man skall kunna finna en riktig nivå på För del det inte att lika entydigt tillgängligheten. godstransporternas går en servicenivå. Rent allmänt kan emellertid sägas att det urskilja lämplig ökade kravet ett materialadministrativt tänkande inom näringslivet har

på

lett till tidsfaktorn tillmäts allt större Behovet av snabba att betydelse. ökar som större krav ställs på tidsmässig säkerhet. transporter samtidigt Genom att de enskilda i huvudsak har ansvaret för företagen transporoch och kommun ansvaret för i infrastrukturen terna stat investeringar statsmakternas insatser för till i måste tillgängligheten godstrafiken hög grad knytas till infrastrukturen.

5.2.3 Infrastrukturen

Det trafikpolitiska beslutet innebär att statsmakterna fastslagit en rad för av under de kommande principer inriktningen trafikpolitiken åren. Beträffande trafikens infrastruktur innebär dessa i korthet följande:

- Samhället skall ha ansvaret att de som behövs för trafikanläggningar allmänna kommer till utförande. för transportbehov

- Staten skall ha ett särskilt ansvar sådana som för trafikanläggningar svarar mot nationella och internationella transportbehov.

- och vidmakthållandet av de som drivs i Utbyggnaden trafikanläggningar och vilka det skall statlig regi för utgår betydande statsbidrag grundas på samhällsekonomiska bedömningar.

- av och beslut om i och underhåll av Planering investeringar infrastrukturen skall i princip vara organisatoriskt åtskildfrån beslut som rör själva produktionen av transporterna

- Statsmaktemas beslut om av mellan de olika fördelning investeringsmedel trajikgrenama skall bygga på en samordnad, långsiktig investeringsplanering och en ökad målstyming. Ansvaret för den löpande och planeringen av den skall dock

infrastrukturen

förvaltningen statliga så långt möjligt decentraliseras och delegeras.

är till sin natur och innebär Infrastrukturinvesteringar långsiktiga ofta betydande åtaganden. De har också stor för den betydelse regionala utvecklingen. Behoven av i infrastrukturen är i investeringar dag stora, dels på grund av eftersläpande underhåll, dels för att krav

nya på utbygg-

nad Vi anser därför att om av resurser gör sig gällande. frågor tilldelning till och bör ökad infrastrukturinvesteringar planeringssystem ägnas uppmärksamhet ur regionalpolitisk synvinkel och att den dimengeografiska sionen bör ges en större tyngd än hittills. Vi anser också att det på grund av infrastrukturens strategiska betydelse för hela är att den vidmakthålls samhällsutvecklingen naturligt och ut med av samhällsekonomiska I en sådan byggs ledning bedömningar. bedömning bör så långt det är effekter för olika delar av möjligt samtliga samhället in. Det är därvid att de och vägas viktigt miljö- regionalpolitiska aspekterna, som ofta tillhör de i ekonomiska termer mest svårberäknade effekterna, trots detta en adekvat och vid de ges behandling tyngd slutliga

bedömningarna. I detta sammanhang vill vi också understryka vikten av att

den av de samhällsekonomiska som metodutveckling kalkylmodellerna såväl vid verk och vid fortskrider och

pågår myndigheter som högskolor

behandlar dessa frågor.

5.2.4 Samordnad investeringsplanering

Beträffande för vill planeringssystemet infrastrukturinvesteringar vi särskilt behovet av att den decentraliserade understryka planeringsstruktur som nu utvecklas i med och som enlighet riksdagens riktlinjer innebär en från och långtgående delegering riksdagen regeringen av beslutanderätten i för måste

frågor av stor betydelse regionerna

kombineras med en väl utvecklad Behovet av en sådan ökad

målstyrning.

från och skall inte minst i

målstyrning riksdag regering ses belysningen av

de komplicerade av intressen som krävs när man skall sammanvägningar ta i trafik- och bl.a. med tanke

ställning övergripande transportfrågor, på

Det behövs mål och

regionalpolitiska aspekter. riktlinjer som ger en

betydligt klarare vägledning än vad som hittills har varit fallet för verksam-

150 Kommunikationer

heten i de beslutande Annars får inte samhällets trañkpolitik organen. avsedd verkan. Den förändrade av olika verksamheter statsmakterna styrning strävar efter har delvis redan inom televerkets och postens prövats områden. har där fram för och fastställande Treårsplaner tagits prövning av och Mål och standardkrav har fastställts och investeregering riksdag. för att målen har Nu inkluderas även tran-

ringsnivåer uppnå godkänts.

i en och i och med den

sportsektorn målstyrd långsiktig planeringsform

samordnade investeringsplaneringen. Motivet för att införa en samordnad investeringsplanering är att en sådan statsmakterna bättre för beslut om såväl resursförger underlag mellan olika sektorer som inom respektive delningen resursanvändningen En av en eller är inte en sektor. utbyggnad hamn, väg, järnväg flygplats isolerad företeelse utan del av ett totalt, funktionellt sammanhängande av stor inte minst ur regional synvinkel. transportsystem betydelse Vare det eller inte mellan investeringar sig föreligger utbytbarhet inom olika konkurrerar de om resurser. Detta trafikgrenar gemensamma krav som mellan effekterna ställer på ett underlag möjliggör jämförelser och av i inom olika trafikgrenar. utbytet investeringar trafikanläggningar Det dock observeras att också bör strategiskt lagda investeringar vilket innebär att det kan vara ett samhällsekonomiskt skapar resurser, för lite. Väl motiverade bör således inte ses slöseri att satsa investeringar som renodlat konkurrerande till varandra , utan skapar motiv gemensamt för ramar. höjda Ivissa fall finns också anledning för statsmakterna att ta ställning enskilda som kan ha för till större investeringar långtgående verkningar flera eller utanför transportsektorn. trafikgrenar Vi anser att den samordnade långsiktiga investeringsplaneringen har att utvecklas till ett medel i statsmakternas förutsättningar viktigt strävanden. Ett villkor för detta är dock att de regional-

regionalpolitiska

målen konkretiseras i och att redo-

politiska planeringsförutsättningarna

av effekter blir en del av verkens visningar regionala naturlig planeringsarbete. u delar av är i med Ovriga transportsektorns planeringssystem linje de riktlinjerna i olika utsträckning decentraliserade.

trafikpolitiska

och av olika i Prioriteringen bedömningen väginvesteringar riksvägnätet sker t.ex. i med detta i kommunerna och på länsmyndigheterna. enlighet erhålls en demokratisk av Det är dock Därmed förankring vägbyggandet. inte minst från att de centralt

viktigt regionalpolitiska utgångspunkter

för den

fastställda vägbyggnadsplanerna riksvägnätet återspeglar

som kommer fram i denna decentraliserade planeringsprocess.

prioritering

Inrättandet av det s.k. innebär likaså en länstrafikanslaget av som förutom bygdecentralisering investeringsplaneringen. Anslaget, även omfattar i bidrag till gande av länsvägar investeringar länsjärnvägar, av och vissa kollektivtrafikinvesteringar

byggande statskommunvägar m.m.,

innebär att de som kan och prioriteras regioinvesteringsmedel planeras nalt ökas Det innebär också att kommuner, och länskraftigt. landsting får större än att en styrelser betydligt möjligheter tidigare göra allsidig av i länet med i en helbedömning investeringsinsatserna utgångspunkt de lokala och Endast hetssyn på regionala transportbehoven. fördelningen av på länen beslutas nu centralt. anslagsmedel Vi stöder dessa som i med

decentraliseringsåtgärder ligger linje

våra allmänna Vi anser att arbetet bör fortsätta regionalpolitiska förslag. bl.a. genom att pröva hur länsstyrelsernas roll i planeringsprocessen ytterkan stärkas, en starkare mellan ligare förslagsvis genom koppling riksvägsoch I med ovan förda anser vi länsvägsinvesteringar. enlighet resonemang dock att det är med en utvecklad även här. Den viktigt målstyrning regiofrån det beslutet bör därför nalpolitiska målsättningen trafikpolitiska på sätt konkretiseras i de planeringsförutsättningar som regeringen lämpligt utfärdar. Vi vill också förorda att den systemsyn som är en viktig del av den beskrivna samordnade riksnivå får

tidigare investeringsplaneringen på

ökat även i den mer hos verk genomslag alldagliga investeringsplaneringen och myndigheter. Denna systemsyn bör därvid ersätta ett många gånger alltför snävt där frågor om regionala effekter etc. kan ha objekttänkande, mycket svårt att göra sig gällande. Trafiksektorns drifts- och underhållsinsatser av en styrs mängd faktorer. Eftersom trafikverken i sin verksamhet har att ta naturligen till t.ex. redan infrastrukturnät och skiftande klimathänsyn befintligt förhållanden är resursernas fördelning över landet inte möjliga att planera samma kriterier som investeringarna. andra sidan är givetvis enligt underhåll av infrastrukturen helt avgörande för att de olika regionernas skall kunna Vi anser därför att det är trafiksystem fungera. synnerligen att statsmakternas regionalpolitiska målsättningar hävdas även vid viktigt av drift och underhåll. En allmän strävan bör också vara att så

planering

i en för

långt möjligt integrera infrastrukturplaneringen planeringsprocess

såväl investeringar som drift.

5.2.5 Landsdelar och kommunikationer

Vi har i av den utvecklingen tre analysen regionala avgränsat landsdelar - och - med särskilda Inlandet, Bergslagen Sydöstra Sverige behov av regionalpolitiska insatser. En av anledningarna till den svagare eller bristen dessa områden har varit utvecklingen på utveckling uppvisar brister inom infrastrukturen och kommunikationerna. redovisar i en och Transportrådet (TPR) sammanställning kommentar till de senaste inom att investeringsplanerna transportsektorn de landsdelarna redan i har en standard

prioriterade utgångsläget lägre på

sin infrastruktur än övriga landet. WR har efter genomgång av planerna också funnit att landsdelarna inte ges den prioritet att bristerna kan undanröjas under den kommande treårsperioden.

152 Kommunikationer

För att andra insatser för som vi tar regional utveckling ställning t.ex. olika skall bli effektiva och förväntade till, näringslivsinsatser, ge resultat, måste nivån insatserna inom kommunikationssektorn höjas på inom alla de tre prioriterade områdena. Mot den föreslår vi att tas fram bakgrunden fördelningskriterier för den av de av riksdag och regering fastställda regionala fördelningen anslagen till investeringar och drift inom kommunikationssektorn. Kriterierna bör bl.a. de förhållandena och i regiospegla geografiska uttryckas vikter för respektive region. En särskild redovisning bör

nalpolitiska

lämnas till i samband med att kommunikationsverkens investeregeringen för den kommande planeringsperioden sammanställs. ringsplaner

5.2.6 Kommunikationssystemet

För utvecklingen av näringslivet och servicen till hushållen spelar telekommunikationerna och posten en viktig regionalpolitisk roll, vars betydelse kommer att öka 1990-talet. Möjligheterna för teknik-

på

beroende och verksamheter att utvecklas är avhängiga kunskapsintensiva telekommunikationer med kvalitet. av

tillgången på god Utbygg-naden

och till det moderna telenätet är därmed för i vilken

tillgången avgörande

olika landsdelar kan erbjuda en likvärdig utveckutsträckning lingspotential. För den är det i första hand fysiska tillgängligheten vägnätet, med sin och som mest för den geografiska spridning, flyget betyder Den spårbundna trafiken kompletterar regionala utvecklingen. transportför resor där finns och där

systemet speciellt medellånga trafikunderlag längre da ligreseavstånd behöver överbryggas med kort restid både för

arbets-oc studiependling.

Miljöfrågoma

i till kommunikationer har fått allt

Miljöfrågorna anknytning

större Trafikens var en av uppmärksamhet. miljöeffekter huvudpunkterna iden och kravet att skall bidra

trafikpolitiska propositionen, trafiksystemet

till en är ett av delmålen i statsmakternas god miljö trafikpolitiska målsättningar. Av de inhemska som belastar miljön kommer huvuddeutsläpp len från trafiken. Inom trafiksektorn svarar vägtrafiken för merparten av dessa utsläpp. Mot denna bakgrund förs diskussioner om möjligheter att som

en del i en strategi för bättre miljö påverka fördelningen av trafiken på olika trafikslag. Järnvägen och den övriga spårbundna trafiken måste få en

chans att utvecklas där de har förutsättningar att fungera väl, huvudsak-

ligen inom och mellan stora befolkningskoncentrationer. Detta är utomor-

i

dentligt för att man skall kunna angeläget erbjuda transportlösningar som på ett bättre sätt än i rationell

dag begränsar miljöstörningarna. En räls-

bunden har också En godstrafik positiva effekter. ökning av järnvägstrafiken med 50 %, av trafik till genom överföring vägburen järnväg, under en skulle

tjugoårsperiod, enligt tillgängliga uppgifter medföra en minsk-

ning av med Med den

kväveoxidutsläppen 10 % . prognoserade tillväxten

inom väg- och skulle flygtrafiken minskningen för transportsektorn som helhet stanna vid 3-5 %. Mot denna har statsmakterna bakgrund pekat på det i att också angelägna rena personbilars, lastbilars, bussars och flygplans vid

direkt

utsläpp källan. Aven med en sådan är det emellertid strategi troligt att miljöproblemen under 1990-talet kommer att vissa och framtvinga regionala lokala restriktioner för vägtrafikfordon. I ett blir regionalpolitiskt perspektiv då valet av transportlösningar i kombination med eventuella restriktioner som läggs på olika färdmedel det som skall till för läggas grund en regional anpassning av transporterna. Vi gör mot av den

bakgrund ovanstående bedömningen att

kommande beslut, bl.a. om i investeringar transportsektorn, under 1990talet i större än hittills kommer utsträckning att påverkas av dess miljökonsekvenser. Det är därvid av central att till betydelse hänsyn tas utveck-

lingsförutsättningarna i de delar av landet som är beroende av

vägtrafik för såväl sin som sin och

gods- persontrafikförsörjning som ofta har lägst miljöbelastning.

Vi är medvetna om att det finns brister i metoderna idag att tillvarata miljöaspekterna i bl.a. de samhällsekonomiska skall kalkyler som ligga till för beslut om alternativa grund transportlösningar. Naturvårdsverket skall tillsammans med inom länsstyrelserna ramen för den samordnade

nyligen påbörjade investeringsplaneringen

utarbeta ett redovisar

underlagsmaterial som miljöbelastningen regionalt.

Materialet bör användas som för att utveckla metod underlag en där miljöaspekterna blir i

tillräckligt belysta beslutsprocessen.

Ett för beslut valet

viktigt underlag om av transportlösning är en beskrivning av konsekvenserna för för tänkt Vi miljön varje lösning. anser

att trafiksektorerna till redovisa regeringen bör miljöeffekterna av sin verksamhet och för de olika föreslagna transportlösningarna, både nationellt och regionalt.

Telekommunikationer

Möjligheterna att lokalisera kommunikationsbenytillkommande roende verksamhet kommer att var teletekniken är styras _av till

tillgänglig

rimliga kostnader och av kvalitet. Aven

god utvecklingen av befintlig verk-

samhet kommer att vara beroende av

tillgången på telekommunikationer

av hög kvalitet och till kostnader. rimliga

Kommunikationer

kommer under 1990-talet därmed att vara Telekommunikationer den och en av de viktigaste rambetingelserna för regionala utvecklingen också en för hur statsmakternas intentioner

därmed grundförutsättning

inom det området.

kan komma att genomföras regionalpolitiska

televerkets av bl.a.

Farhågor har framförts att utbyggnadstakt

kan komma att hämma med sent inplanerad AXE-stationer regioner medan som får till tekniken på ett tidigt

utbyggnad, regioner tillgång stadium får ett försprång.

i motsats till detta att verket med olika Televerket hävdar kan sina i stort sett över hela landet tekniska lösningar erbjuda tjänster d.v.s. att tiden från att kunden beställer en viss

och med korta ledtider, det_

den är kort. Aven om televerket tekniskt service till dess att är tillgänglig servicen så blir det en om kostnaden. För kan ge den efterfrågade fråga har televerkets servicemål fastställts telefoni till hushållen nyligen vanlig av riksdagen. de av fastställda servicemålen har verket bl.a. Utöver riksdagen mål att den svenska marknaden ett stort utbud av som erbjuda textkommunikation och kvalificerade nättjänster för datakommunikation, bildkommunikation. Målet är att leverans- och serviceåtaganden, som avtal mellan verket och skall normalt regleras i respektive företag, denna av har statsmakterna inte till 100 %. För nättjänster fullföljas typ fastställt något servicemål. Statsmakternas krav ett regionalt

För hushållen finns, genom på och socialt en att tillhandahålla grundläggande

ansvar, skyldighet i hela landet till av regeringen fastställda priser,

teletjänster (telefoni)

vilket innebär att får öka maximalt lika mycket som priserna ökar. Nu taxor innebär att rikssamtalen

konsumentprisindex gällande

Detta med stora subventionerar lokalsamtalen. missgynnar regioner till nationella centra och favoriserar framför allt storstadsregioner avstånd nås med lokalsamtal. Vi anser att taxan bör ändras där många abonenter så att denna obalans minskar. -- Vi anser att även televerkets administrativa områden - i bör så att de teleområden samband med en taxeändring anpassas avseende bl.a. utbudet av och

motsvarar kontaktbehoven med på offentlig

bör att och nationella kan privat service. I ändringen ingå offentliga organ till kostnad oavsett varifrån i landet samtalen nås per telefon samma

kommer. vad motsvarande servicemål för Statsmakternas hållning gäller är för närvarande oklar. företag och 1988:2) har En särskild utredning, post- teleutredningen (K vilka och tjänster som fått i uppgift att närmare precisera kundgrupper televerkets och sociala ansvar i framtiden. skall omfattas av regionala våra är det att Post- och tele- Från utgångspunkter angeläget särskilt televerkets ansvar att tillhandahålla service till utredningen klargör sådana villkor som inte vissa landsdelar.

företag på missgynnar

Riksrevisionsverket har i en (RRV) nyligen genomförd granskning av televerket och sociala (televerkets regionala ansvar) konstaterat att målen för televerket är har motstridiga. Avkastningskravet under senare år haft än kvalitetskravet. högre prioritet Då avkastningskravet från statsmakterna verksamheten i sin helhet har televerket gäller internt givit teleområdena olika vilket medfört att avkastningskrav televerket kunnat ta Oklarheter har regionalpolitiska hänsyn. däremot uppstått hur olika skall företagskunder behandlas. Då avkastningskravet haft har vissa hög prioritet svårigheter att upprätthålla en och kvalitet Hur kvaliteten varierar hög jämn uppstått. mellan olika teleområden har RRV redovisat med hjälp av en beräkningsmetod som de kvalitetsfaktorerna

grundas på fyra 1) framkomlighet i

nätet, 2) leveranstid, 3) felavhjälpningstid och 4) antalet nätfel. Resultatet redovisas som index, där de olika för kvalitetsaspekternas betydelse kunden Det en stor kvaliteten sammanvägts. föreligger spridning på på den service som i de olika teleområdena. erbjuds RRV:s slutsatser är att televerkets nuvarande och mätningar redovisningar av hur kvaliteten i telenätet inte är uppnås tillräckliga. RRV förordar att ett system med kvalitetsindex för teleområde vägda respektive införs. \ Vi delar RRV:s och anser att de uppfattning förslag som RRV lagt om att utveckla kvalitetsindex är De skillnader sammanvägda riktiga. mellan olika teleområden som redovisas visar att det inte är att tillräckligt ange kvalitetsmål som för landet som helhet. vår genomsnitt Enligt uppdet fast

fattning är angeläget att slå att kvalitetsindex inte i något tele-

område får ett Vi

understiga angivet värde. anser att målstyrningen inom

teleområdet på detta sätt blir effektivare också

regionalpolitiskt.

En annan är vilka

fråga egenskaper som ett sammanvägt kvali-

tetsindex bör ge information om. Det dock utanför

ligger kommitténs

att ha mer Med

uppgifter några detaljerade synpunkter på detta. tanke på

den växande som telekommunikationerna har betydelse för näringslivet är det ytterst angeläget att kvalitetsindex inte bara anger nätets kvalitet för grundläggande teletjänster utan också för datakommunikation. Kommittén är medveten om att från tekniska svår i gränsdragningen synpunkter är dessa eftersom även de sammanhang grundläggande teletjänsterna erbjuder vissa till datakommunikation. blir

möjligheter Frågan då närmast vilka överföringshastigheter som kvalitetsindex bör inkludera.

Vi bedömer att ett för datakommunikation skall grundkrav som för hela landet kan med vad gälla ställas analogt som gäller för vanlig telefoni, d.v.s. krav en

på grundservice som är tillgänglig för alla. Kravet

bör enligt vår bestämmas med vid uppfattning av möjligheten att varje tidpunkt moderna av standardutförande kunna persondatorer kommunicera över hela telenätet. Denna bör omfattas den fasta grundservice av kostnaden för ett kravet

abonnemang. Kvantifieringen av på grundservice

skall automatiskt den tekniska följa utvecklingen. För närvarande är en

Kommunikationer

9 600 bits/ s tillräcklig.

överföringshastighet på

För mer avancerad för närvarande med hastigheter överföring, eller i annan

på 2 Mbits/s och däröver, bör lokaliseringsstöd företagsstöd

efter Inte minst är detta i

form kunna utgå särskild prövning. viktigt

med verksamheter från bl.a. Stockholm. Denna samband försök att flytta till stöd kan medföra kostnader för telekommunikationer möjlighet lägre och kvarvarande inom en eller mellan utlokaliserade enheter organisation

ett företag. inneburit och fasta för

Den prispolitik som enhetliga låga priser

varit Sam-

hushållen har enligt vår uppfattning regionalpolitiskt riktig.

emellertid lokalsamtal bekostnad av samtal över talstaxorna gynnar på vilket inte de kostnaderna för samtalen. längre avstånd, speglar verkliga Därmed områden som storstadsområdena medan gynnas befolkningstäta områden större avstånd En anpassning av kostna-

glesare på missgynnas.

derna vilket vi anser vara riktigt.

pågår,

Genom marknaden med större konkurrens

förändringar på

televerkets till d.v.s. kostnadsminskar möjligheter korssubventionering, mellan olika Detta leder till att allt fler tjänster kost-

utjämning grupper.

Kostnaderna för hushållen kommer med en sådan genomnadsanpassas. att öka och kommer också fortsättningsförd kostnadsanpassning företag drabbas kostnader för att erhålla vissa vis att av stora tjänster. Ett stöd för att reducera taxorna för

regionalpolitiskt

datakommunikation till och från i malmfälten har dataföretag prövats. under och haft en total ram 3 kr.

Stödet har funnits tre år på miljoner

och funnit att det inte haft

Transportrådet har utvärderat stödet någon

som redan var etablerade vid stödets införande.

större påverkan på företag

har det varit av för två som lokaliserats efter Däremot betydelse företag Totalt har endast 222 000 kr av 3 kr stödets införande. tillgängliga miljoner

under den treåriga försöksperioden. utnyttjats En av till att stödet inte har utnyttjats är att anledningarna endast de kostnaderna täcks av stödet. upplever rörliga Företagen kvaliteten och skulle fasta

problem med på överföringarna vilja prioritera

Kostnader för sådana täcks dock inte av stödet. Stödet har

uppkopplingar.

inte summor har utbetalats som viktigt av trots att några större upplevts

och berörda kommuner. befintliga företag våren 1989 att i avvaktan utvärdering

Riksdagen beslöt på

försöket med ett år. förlänga har nu beslutat om vissa i stödets

Transportrådet förändringar

för bl.a. fasta linjer godkänns som utformning 1989/90, varigenom

stödberättigade. Vi anser att den tid som förflutit sedan stödets införande är för

kort för att man skall kunna bedöma effekterna av stödet och att effek-

förändrat stöd i med TPR:s regler bör studeras. terna av enlighet nya dessutom beslutat ut i Televerket har bygga nätkapaciteten regionen, vilket förändrar för stödet till det bättre. Vi föreslår förutsättningarna

därför att och försöksperioden utsträcks ytterligare tre år att försöket skall omfatta hela Inlandet. Detta motiveras även av att stödet de kompletterar förslag till stöd åt den som vi diskuterar i privata tjänstesektorn kapitel 6.2. Nuvarande bör och anslagsram vara oförändrad under försöksperioden ligga kvar under

kommunikationsdepartementets anslag.

Enligt televerkets kommer hela landet ha utbyggnadsplaner att tillgång till det nya nätet först inpå 2010-talet. Utbyggnaden kan tidigare-

läggas i områden som skulle komma enligt planerna senare men med nuvarande till

investeringspolitik en extra kostnad. Frågan om hur en sådan

extrakostnad skall finansieras om

uppstår investeringsbehovet ligger inom

de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Både televerket och RRV föreslår en avgränsning av det sociala och ansvaret till enbart regionala teletjänster åt hushåll och föreslår vidare att om även företag skall bör detta omfattas, ske genom utbyggnad av de generella lokaliseringsstöden till företagen. Vi kan inte acceptera ett sådant synsätt som ledande princip för telepolitiken. Ett skäl till detta är att de kostnader som ett har för företag att komma i åtnjutande av vissa i viss beror den tjänster utsträckning på

regionindelning som televerket tillämpar. Att bl.a. sådana förhållanden

skall få vara för om kostar avgörande tjänsten företaget 1 500 kr eller den verkliga kostnaden är inte rimligt. Som vi tidigare bör televerket föreslagit svara för en viss grundservice vad gäller datakommunikation. För med krav företag högre på datakommunikation anser vi att det i särskilda fall bör ges möjligheter att med medel

regionalpolitiska stödja utbyggnaden av datakommunika-

tionsnätet. Vi har inte beräknat de kostnader som skulle förslagen medföra för televerket. vår bör och Enligt mening Post- teleutredningen studera denna fråga närmare.

För att nå de mål som kommittén har redovisat är det att möjligt den av mellan

differentiering avkastningskraven teleområdena som tele-

verket kan

redan tillämpar

behöva öka ytterligare. I Ostersunds teleområde är t.ex. det interna avkastningskravet redan så lågt att en vore Televerket ytterligare sänkning verkningslös. bör finna ett sätt att, t.ex. av resultaten flera genom sammanslagning för

teleområden, kunna göra en av allt utjämning resultatkravet, framför som

just Ostersunds teleområde tillhör ett av landets mest eftersatta områden med avseende kvalitet i telefonnätet. på I RRV:s hävdas att det rapport föreligger ett positivt samband mellan redovisat resultat och kvaliteten, d.v.s. att högre kvalitet går att förena med Vi televerket

avkastningskraven. anser att bör utarbeta en

för hur de strategi nämnda positiva sambanden kan användas för i områden med

kvalitetshöjningar både låg kvalitet och låg avkastning.

Kommunikationer

Posten

service är en och nödvändig del Den postverket ger idag väsentlig av landets infrastruktur. statsmakterna har fastställt standardkrav för

servicen och inom vilka ekonomiska ramar de skall uppnås.

kommande står

Inför postverkets treårsplan (1990-1992)

kvalitetsmål och servicemål kvar. Där sägs att den nuvarande höga täckvad avser skall bibehållas. Postverket

ningsgraden geografisk tillgänglighet

vad som är den formen för servicen: fast postkontor, avgör lämpligaste eller av servicens utform-

lantbrevbäring postväskeservice. Anpassningen

varsamhet så tilli glesbygderna skall ske med att rikstäckningskravet ning godoses. servicenivå anser vi i stort

Nuvarande inriktning på postens

de kraven. Vi vill emellertid förorda samma

tillgodoser regionalpolitiska

minimistandard som vi redovisat för tele-

principiella syn på postservicens

servicenivån mäts istället för som

verket. Det innebär att på postregioner riksgenomsnitt.

Den kommitté som för närvarande ser över statens

(K1988:02)

och sociala ansvar för bl.a. skall

regionalpolitiska postverksamheten

för servicestandard i och föreslå

granska postverkets riktlinjer glesbygd

motiverade. Vår moti-

eventuella ändringar som bedöms regionalpolitiskt

verade bör i det konkretiseras i form av mätbara princip sammanhanget

servicekrav. olika framförts om att skulle Förslag har i sammanhang postgirot Efter vad vi har erfarit att kunna lokaliseras utanför Stockholm. planeras teknik inom till flertalet

med av ut arbetsuppgifter postgirot

hjälp ny flytta

ute i landet. Aven som innebär att andra verksampostkontor lösningar kan för viss bör tas tillvara.

heter, inklusive privata, svara postservice

men bidrar till att Härigenom skapas inga nya arbetsenheter utflyttningen verksamhet där det av

stärka postens och annan på orter regionalpolitiska

skäl är att bibehålla servicen. angeläget vår kan delar av den kvarvarande centrala . Enligt bedömning med bibehållet krav servicenivå, loka-

hanteringen vid postgirot, på hög

Storstockholm. bedömer att en sådan liseras till en ort utanför Postgirot ort bör inom 2 timmars bilavstånd från Arlanda. ligga

Vägar

redovisar i sin senaste att

Vägverket anslagsframställning

och sett har en lägre Inlandet, Bergslagen Sydöstra Sverige generellt än landet. konstaterar också att de nyligen

vägstandard övriga Vägverket

fastställda ordinarie inte förmår att förbättra situationen för vägplanerna de utsatta i landet. regionerna vårt i form av och

Trafikökningen på vägnät privatbilism

har under en tid varit stor, vilket medfört att underhåll

godstrafik längre

och nyinvesteringsbehoven har ökat. Vi anser att tilldelade medel för bl.a. underhåll inte motsvarat behoven, vilket fått till att det som följd kapital redan investerats i inte har kunnat hållas intakt. beräkvägnätet Enligt ningar av kan med nuvarande endast vägverket resurser en tredjedel av beräknat behov fram till år 2000. tillgodoses Samtidigt ställer näringslivet krav bättre till på anpassning EG:s regler med avseende vilket behov på vägnätets bärighet, medför ytterligare av Särskilda medel har investeringar ivägnätet. fr.o.m. 1988/89 avsatts för bärighetshöjande åtgärder, främst i skogslänen. Vägnätet består av statskommunala och riksvägar, länsvägar, enskilda Med den för i

vägar. ansvarsfördelning åtgärder vägsystemet som

finns har kommittén sina till begränsat detaljförslag att gälla enbart riksnätet. För de som beslutas nivå inom vägar på regional ramen för länstrañkanslaget är det resursstorleken och dess fördelning som vi anser oss kunna ha medan synpunkter på, detaljförslagen för länsvägar och liknande överlåts till kommuner och län att diskutera. I av kommittén samtliga prioriterade geografiska områden finns angelägna förbättringar att föreslå i det nationella vägsystemet. I den Sydöstra Sverige utgör Europaväg 66 mest betydelsefulla trafikpulsådern. E 66 fungerar som förbindelselänk både inom området och mellan området och Mälardalen norrut, men också söderut som länk till Skåne och vidare till På E 66 finns för Europa. närvarande främst behov av förbättringar Kalmar-Karlskrona

på sträckan och på sträckan

söder om Västervik. Som andra i viktiga vägförbindelser Sydöstra Sverige

fungerar riksväg 25, Kalmar-Växjö och riksväg 30, Ronneby-Växjö samt

23. Aven här finns behov

riksväg av förbättringar som skulle underlätta

samverkan på olika områden inom regionen. I skulle en av den

Bergslagen utveckling sak. Bergslagsdiagona-

len, från norrlandskusten via Falun och Orebro för ansluta / Borlänge att till E 3 och E 18 samt till den E södergående 4, ge regionen betydelsefulla utvecklingseffekter och trafikekonomiska fördelar. avlastas Samtidigt Stockholmsområdet viss trafik med

genomgående åtföljande miljöfördelar

för området. Flera alternativ till av har och dragning diagonalen utretts

kostnadsbçräknats med avseende på samhällsekonomiska konsekvenser.

Aven vissa punktvisa förbättringar på E 4 norr om diagonalen bedömer vi som

viktiga infrastrukturåtgärder.

88 sammanbindande

Riksväg fungerar

idag som en länk för Inlandet från Ostersund till Karesuando. En av denna upprustning väg är därför av stor för och betydelse att öka tillgängligheten öppna landsdelen för verksamheter. En av med nya sammankoppling riksväg 88 de nuvarande 81 och skulle funktionen riksvägarna 45 understryka som genomgående svensk och skulle dessutom

inlandsväg kunna ingå som en

del i en med sammanhängande europaväg gemensam beteckning på hela sträckan

Sicilien-Nordkap.

Kostnaderna för de av kommittén förordade

vägförbättrings-

160 Kommunikationer

i de tre till totalt ca 1 600 åtgärderna prioriterade regionerna uppskattas kr. För att i vägsystemet

miljoner påskynda upprustningsinsatserna

vi realt resurstillskott fördelat 300 kr i Sydöstra

föreslår ett på miljoner

kr i och 600 kr i Inlandet. Sverige, 500 miljoner Bergslagen, miljoner Till dessa i skall läggas planerade förförbättringar vägnätet i det nationella som i det bättringar av vägnätet såväl regionala vägnätet i de för Aven

vilka redovisas fastställda flerårsplanerna väginvesteringar.

bör vilket blir en av behov som är mer landsdelsspecifika uppmärksammas, bl.a.för den Det gäller t.ex. huvuduppgifterna föreslagna inlandsstyrelsen. det omfattande och i

förbättringar av regionalpolitiskt viktiga grusvägnätet

för av bör Inlandet. Ett särskilt program förbättringar grusvägarna

upprättas. Ovannämnda som berör en landsdel och/eller det natioförslag nella kan ha att komma fram och in i en planevägsystemet svårigheter behandlas som ett i

ringsprocess om varje projekt marginaltillskott

och ambi-

systemet. Tack vare den nya planeringsinriktningen Vägverkets

i införa ett finns större möjligheter

tioner att planeringen systemtänkande

den karaktären kan tas mot andra att projekt av föreslagna upp och vägas

behövliga investeringar.

F lygtrafik

har fått allt större En

Flygtrafiken en regionalpolitisk betydelse.

av inrikes- och till mängd faktorer, som samlokaliseringen utrikesflyget ökat utbud av och turer samt introduktionen av lågpriser, Arlanda, linjer i till en snabb av både på har samspel bidragit utveckling flygtrafiken och Den snabba har också möjligprimär- på sekundärnäten. utvecklingen till ett väl utvecklat Vissa brister finns

gjorts genom tillgång flygplatsnät.

fortfarande i delar av Inlandet. Genom de medel som statsmakterna ställt

till för av en i Arvidsjaur emellerförfogande uppbyggnad ny flygplats ges för även i denna del av landet.

tid nya förutsättningar regionalflyget

Tornedalen är ett kvarvarande område med otillfredsställande till Med till den som kommit tillgänglighet flyg. hänsyn positiva utveckling vad samarbete Nordkalotten, bör

igång, gäller näringslivets på

luftfartsverket beakta detta i sin planering. En av de som gäller för inomnordiskt översyn regler bör också initieras för att man bättre skall kunna utnyttja

flygsamarbete

Avsikten är främst att förbättra befintlig trafik över nationsgränserna. för samverkan mellan och mellan utbildningsförutsättningarna företag och FoU-enheter och att underlätta turismen inom Norden. bedrivs ökar inte bara till Den sekundärtrafik som åtkomligheten utan är också som nämnts en av orsakerna till att

primärlinjerna

turtätheten i har kunnat öka. Den trafik som bedrivs inom primärflyget det inre en stor roll för ramen för s.k. norrlandsflyget spelar i Den bedrivs i med stöd av tillgängligheten Inlandet. dag

dels inom

resultatutjämning ramen för Linjeflygs trafik, dels mellan SAS

och Linjeflyg. Behovet av kommer ytterligare sekundärflyg troligen att öka. Den Ökade i kombination med vissa förväntade flygtrafiken förändringar av såväl för inrikes utrikes

koncessionsgivningen som flygtrafik kan i

väsentlig grad komma att påverka inom

förutsättningarna flygsektorn

under 1990-talet. Det är ännu för att fastslå de

tidigt regionalpolitiska

konsekvenserna av en sådan utveckling. Den snabba område har emellertid utvecklingen på flygtrafikens fört med i form sig miljöproblem av ökade utsläpp av kväveoxid och kolväten, buller och i i till föroreningar vattendrag anslutning flygplatserna. Flygplatser prövas numera av koncessionsnämnden för miljöskydd. Vi vill framhålla det i

angelägna att erforderliga miljöanalyser

utförs i av planeringen flygtrafiken. Flygplatser prövas numera av koncessionsnämnden för miljöskydd. Det finns för närvarande 39 med trafik i flygplatser reguljär Av dessa drivs i kommunal Sverige. 20 eller privat regi. De 19 flygplatser vid vilka luftfartsverket handhar den civila omfattas flygtrafiken av systemet med intern som är ett betrakta resultatutjämning, sätt att flygplatserna med en i med vad vi har systemsyn enlighet tidigare anfört. För vissa kommunala vilkas roll och kan flygplatser trafikvolym jämföras med de har flera olika statliga flygplatserna stödformer tillkommit, såväl för drift som för För närvarande kr investeringar. utgår 15 miljoner varav 10,6 miljoner kr går till drift och resterande kr till

4,4 miljoner går

investeringar. Vi bedömer att det nuvarande stödet är för att

nödvändigt

trygga trafiken, och stödet bör även så

fortsättningsvis utgå länge

koncessionskraven för Den primärflygtrafiken kvarstår. särskilda utredare som vi i avsnitt 6.2 föreslår skall få i att se över uppdrag transportstödet bör dock om den driftsinriktade delen kan överväga av stödet integreras i ett reformerat transportstöd. Vad samverkan i

gäller flygplatsfrågor anser

vi att en större mellan luftfartsverket och de integration större kommunala flygplatserna är nödvändig och bör vara en prioriterad del av utvecklingsarbetet. har tillsatt

Regeringen nyligen en kommitté för att utreda frågor

som rör för de i

huvudmannaskapet flygplatser som ingår inrikesflygets

primärnät. Vi vill från

regionalpolitiska utgångspunkter betona vikten av

att flygplatserna som i ingår primärnätet får en mer enhetlig behandling. Dagens flygtrafiknät bygger i stor Arlanda utsträckning på som centralt nav. Denna innebär

trafikuppläggning en god trañkförsörjning

totalt sett, men den innebär också att tvärförbindelser främst mellan orter i Norrland, bortsett från det ovan nämnda s.k. inre norrlandsflyget, inte är helt tillfredsställande. Detsamma för direkta gäller flygförbindelser mellan Norrland och andra nordiska från städer, bortsett huvudstäderna. Om nuvarande trafiktillväxt kommer det bli fortsätter, att förse Arlanda med

nödvändigt att en tredje start- och landningsbana

Kommunikationer

redan under de närmaste åren. både och interna-

För att förbättra tillgängligheten regionalt

vi i inre Norrland utvecklas och samordnas med tionellt föreslår att flyget till och Finland. uppnås ett

de korta pendellinjerna Norge Härigenom

till både samordnat system, som smidigt knyter an viktiga knutpunkter inom Norrland och i de nordiska grannländerna (Trondheim, Vasa,

Uleåborg och Tromsö). Härigenom förstärks de__svenska knutpunkterna

Kiruna och Ostersund, av vilka kom- Sundsvall/ Härnösand, Umeå, Luleå, vill Härnösand som ett andra nav i den

mittén särskilt prioritera Sundsvall/

svenska som bör utvecklas i Norrland.

flygtrafiken

Tillkomsten av ett andra nav i Norrland, kommer enligt våra endast att medföra en av Arlandatrafiken med ca bedömningar avlastning det av trafiktekniska skäl fortfarande finns behov av en kapa- 10 %, varför Det är istället för Norrlands-

citetsökning på Arlanda. tillgängligheten

resenärerna som vi ser som huvudskäl till vårt förslag. Genom av E4:ans sträckning, SJ :s påbörjade förbättringar funktion av som ett andra planerade snabbtåg samt en utbyggd flygplatsen skulle dessa tillsammans en infrastruktur och därmed nav åtgärder ge god för en i området.

bättre förutsättningar positiv utveckling

i landet är inte tillräcklig och behöver

Flygledningskapaciteten

antal har diskussionen rört en av den förstärkas. Under ett år utbyggnad lokaliserad till Det norra centralen som idag är Sundsvall/Härnösand. i centralen i även flygledningsfinns dag utöver Sundsvall/Härnösand centraler Arlanda och Sturup.

på

sedan om

Behovet av flygledningskapacitet har, frågan utbygg-

det i Arlanda och

nad först väcktes, förändrats så att dag är kapaciteten på

förstärkas. En behöver inte för södra Sverige som behöver utbyggnad till Arlanda utan kan i lokaliseras fritt.

geografiskt knytas princip

koncentrera den till Planer finns att operativa flygledningen i landet - och Arlanda. Vi anser endast två platser Sundsvall/Härnösand att om av effektivitetsskäl i framtiden skall bedrivas från

flygledningen

i endast i landet av skäl, den ena vara loka-

två platser bör, regionalpolitiska

liserad till och där i Härnösand och en till södra

norra Sverige Sundsvall/

i landsdelen Sydöstra Sverige. Sverige,

Järnvägar

och varandra. En konse- Järnvägsnätet vägnätet kompletterar och ett större till miljökvens av ett sådant synsätt hänsynstagande

blir att i infrastruktur bör priori-

aspekterna investeringarna järnvägens teras i relationer där bedöms ha de bästa förutsättningarna, järnvägen och där det särskilt angeläget med rälskonkurrensmässigt miljöskäl gör banverket har fått att

bunden trafik. Detta är en av de nya uppgifter bevaka enligt det trafikpolitiska beslutet.

beslutet står inför

I och med det trafikpolitiska järnvägstrafiken

en Banverket

genomgripande strukturförändring. har genom utbrytningen

ur SJ bättre klara det

getts förutsättningar att mycket kostnadskrävande

och underhållsarbetet i investerings- järnvägens infrastruktur. Samtidigt har SJ:s ansvar renodlats till att trafikansvaret den gälla på lönsamma delen av Senast skall stomlinjenätet. 1992 SJ uppvisa lönsamhet med dessa

förutsättningar.

Banverket har för den kommande

tioårsperioden en investe-

ringsram på ca 10 kr för infrastruktur. miljarder järnvägens Bedömningen är att resurserna inte motsvarar behoven. Ett rationellt är ett järnvägsnät nät som kompletterar vägnätet i sådana relationer där år konkurrensstark. Det kommer järnvägen enligt kommitténs såväl beträffande uppfattning gods- som persontrafik att få sin i

tyngdpunkt triangeln Stockholm-Göteborg-Malmö samt på norrgående

linjer mot Sundsvall och Ostersund. Svealandsbanan och Mälarbanan ger för både en

förutsättningar avlänkning av Stockholmsområdet och en

av i

förstärkning Mälardalen/Bergslagen, synnerhet om projekten utveck-

las samordnat med standard. Kommittén det likvärdig ser som positivt att banverket och SJ verkar för utbyggnad av en samordnad med lösning, koppling vidare västerut via Karlskoga mot Oslo. Värmland/ Både och persontrafik (med nattåg) godstrafik på norra stambanan ser kommittén som en inför strategisk regionalpolitisk fråga 1990-talet inte minst med tanke till Vi på ett närmande Europa. anser att de av SJ med trafik från Stockholm till planerade snabbtågen Sundsvall bör och samma standard prioriteras ges som planeras för sträckan

Stockholm-Göteborg.

En mellan Stockholm

snabbtågsförbindelse och Sundsvall påverkar självfallet också andra orter utmed och skulle för

sträckningen orter som Gävle och Söderhamn innebära en större både tillgänglighet mot södra och norra Arbetsmarknaderna utmed hela Sverige. södra Norrlandskusten förstärks att till genom möjligheterna integration genom bättre kommunikationer ökar. Från såväl som företagsekonomiska regionalpolitiska anser vi det

utgångspunkter vara angeläget att denna

förbindelse kommer till stånd så fort som Kommittén möjligt. förutsätter att denna förbindelse också kommer att innebära direkt till anknytning Arlanda. Andra länkar i nationellt viktiga ett nät är förbindelserna

Falun/Borlänge-Stockholm, Oslo-Göteborg samt kust-till-kustbanan Göteborg-VäxjÖ-Kalmar/Karlskrona. De nämnda relationerna kan

sägas utgöra kärnan i ett framtida och har stomlinjenät behövliga investeringar beaktats i den kommande planeringsramen. En av Ostkustbanan

förlängning från Sundsvall till Luleå har

aktualiserats i olika och skulle utan tvekan kunna sammanhang ge regionalpolitiska effekter särskilt vad avser samverkande arbetsmarknader och De

kompetensförsörjning.. beräknade investeringskostnaderna för en

sådan omfattande är dock kronor i utbyggnad mycket stora, 9 500 miljoner

164 Kommunikationer

1987 års och banverket har inte heller i sina samhällspenningvärde, ekonomiska funnit att en av bedömningar anledning prioritera utbyggnad ostkustbanan. Kommittén menar dock att det är viktigt att ostkustbaneeffekter in och med andra trafik-

projektets regionalpolitiska vägs jämförs

i samband med framtida beslut om Norrlands trafikförsörjning, lösningar som ett led i den samordnade investeringsplaneringen. Kustbanan Karlskrona-Kristianstad kräver för att kunna fungera som en och länk en omfattande upprustning viktig regional interregional som har kostnadsberäknats till ca 700 kr. Vi bedömer att banan miljoner intresse att 400 kr bör anvisas för är av så stort regionalpolitiskt miljoner en under att ställs till förfogande. upprustning förutsättning nya medel Vid en internationell utblick kan vi konstatera att få länder har klarat av att bedriva en lönsam Det är andra skäl än företagstågtrafik. ekonomisk lönsamhet som motiverat en trafik.

upprätthållen Regional-

skäl har bedömts vara så starka att de har motimiljö-, försvarspolitiska verat trafiken. i järnvägstrafik är kostnadskrävande. Eftersläp- Investeringar i i infrastruktur och under lång tid har ningar investering vagnmateriel standarden sina håll är En till medfört att idag på mycket låg. upprustning krav standard skulle i dessa fall bli mycket dyrbara lösningar dagens på med andra alternativ. jämfört Den förändrade mellan SJ och banverket som rollfördelningen har beslutat innebär att SJ nu får att utan krav från riksdagen möjligheter statsmakterna om utöva trafiken marknadsregionalpolitiska hänsyn på Det innebär samtidigt att blandningsmodellen Överges mässiga grunder. vad trafikens Vi bedömer det därför nödvängäller utövning på järnväg. att även avsätta resurser för köp av regionalpolitiskt digt fortsättningsvis motiverad särskilt under den som erfordras för att trafik, övergångstid återfå en standardnivå banor och materiel. acceptabel på trafik anser vi i många fall vara ett alter- Inomregional på järnväg nativ till andra trafiklösningar. Behovet av ny teknik för bl.a. regionaltåg har i samband med det beslutet enligt uppmärksammats trafikpolitiska vilket medel skall avsättas för av Det är utveckling lämpligt vagnmateral. vår av stort värde att resurser avsätts enligt bedömning mycket tillräckliga för sådan teknikutveckling. Inlandsbanan har ett turistiskt värde som kan ökas med hjälp av andra insatser för turism i området. En särskild utredningsman ser över om inlandsbanans användning bl.a. för turismen. frågan I samband med att ansvaret för beslut om fortsatt drift på länstrafikhuvudmännen ersättning om järnvägarna läggs på ger statsmakterna huvudmännen genom avtal övertar trafikansvaret. Då många länstrafikhuvudmän i brottas med ekonomi efter ett antal år av utbyggnad dag dålig av trafiken är det vår att trafikbehoven blir enligt mening nödvändigt noginför tänkbara som Vi vill dock grant genomlysta valmöj ligheter föreligger. vikten av att det bidrag som riksdagen beviljat för utveckling understryka

av för snarast leder fram till motorvagnsmaterial regionaltåg att mer lämplig materiel än dagens kan av länstrafikhuvudmännen. utnyttjas Viss interregional trafik har SJ bedömt som olönsam. Staten kan, om den bedöms vara av trafiken av SJ. regionalpolitisk betydelse, köpa Kortsiktigt kan av sådan trafik rådrum för att köp ge nödvändigt hitta andra Vi anser emellertid inte att nuvarande lösningar. upphandlingssystem incitament för en av i de ger tillräckliga utveckling tågtrafiken aktuella relationerna. Vi förordar därför ett där av system upphandlingen trafik sker länsvis av eller för flera län av i länsstyrelserna länsstyrelserna samarbete. De för budgetåret 1989/90 beslutade resurserna för av köp sådan trafik är totalt 704 kronor. miljoner Endast fördelningen av de totala resurserna skulle då kvar ligga på den centrala nivån förutom i de fall vi beskriver i där kap.7, regeringen innehåller öronmärkta pengar för att få en samverkan till stånd mellan länen utanför de landsdelarna. prioriterade I ett decentraliserat skulle den aktuella kunna system tågtrafiken utvecklas som en resurs och ett till den integrerad naturligt komplement regionala trafik som länen redan i har ansvar för, och dag anpassningar mellan länstrafik och skulle kunna Med tågtrafik därigenom underlättas. tanke på trafikens interregionala karaktär är det dock att berörda viktigt samarbetar för att åstadkomma effektiva länsstyrelser trafiklösningar.

5.2.7 Finansiering

I kapitel 4 har vi för de två som finns för hur redogjort principer det ansvaret finansieras inom de olika sektorerna. regionalekonomiska Inom kommunikationssektorn kan vi konstatera att den s.k. blandningsmodellen - där är en del av regionalpolitiska överväganden integrerad verksamheten och särskilda anslag för ändamålet saknas - är den vanligaste. Undantaget denna princip är numera järnvägstrafiken. De två anslagsfinansierade infrastrukturmyndigheterna och banverket vägverket har således inte särskilda för eller drift några anslag investering av regionalpolitiskt intressanta vägar eller banor. Affärsverken Sjöfartsverket, luftfartsverket, och televerket tar vart och ett och olika

postverket på många

sätt ansvar inom ramen för sin normala affärsverksamhet. regionalpolitiskt Inom och luftfartssektorn förekommer emellertid sjöfarts- även några mindre som har en för anslag regionalpolitisk prägel, bl.a. Vänersjöfarten och vissa Endast i ett fall kan dock konstatera regionala flygplatser. man att tudelningsmodellen används i det närmaste fullt ut. Det SJ :s gäller järnvägstrafik, där staten sådan trafik som SJ inte bedömer köper som lönsam men som bedöms ha intresse. regionalpolitiskt För budgetåret 1989/90 lämnas över kommuföljande anslag nikationsdepartementets huvudtitel i statsbudgeten:

166 Kommunikationer

Ändamål Miljoner kr

och trafiksäk. 9 745 Vägar 3 823 Järnvägar 850 Sjöfart Luftfart 102 Kollektivtrafik m.m. 1 110 598

lfostväsende

175 Ovrigt Summa 16 403

och underhåll är som vi nämnt av cent- Väginvesteringar tidigare ral för de regionalpolitiska strävandena. Trots att vägdriftansbetydelse de senaste åren realt med 500 kr till 5 400 lagen höjts miljoner drygt miljointe kr per konstaterades i denna ner år årets att nivå budgetproposition är för att sikt säkerställa ett tillfredsställande tillräcklig på längre underhåll av hela Vi har därför i våra förslag om ytterligare vägnätet. insatser i och inte ansett det möjligt att klara dem inom väg- järnvägsnätet ekonomiska ramar. Våra innebär att ytterligare 2 000 befintliga förslag miljoner kr behöver tillföras kommunikationssektorn över en tioårsperiod fördelat enligt följande:

Område Miljoner kr

1) Väginvesteringar * Inlandet 45 o 88 600 riksväg * Bergslagen 500 diagonalen E4 200 (norrut) * SydöstraSverige E66,riksväg23, 25 och 30 300 2) Järnvägsinvesteringar * SydöstraSverige Kustbanan 400 Summa 2000

Som och statsmakterna konstaterat är de totala resurvägverket serna till vägnätet för att upprätthålla den efterfrågade otillräckliga standarden. Vi anser att ett resurstillskott i första hand måste komma i de landsdelarna till del för att andra vägarna prioriterade regionalpolitiska insatser skall kunna få önskvärda effekter och för att de föres-

lagna strategiska investeringarna skall kunna genomföras.

Alternativ finansiering

Genom beslut i har nu att riksdagen möjligheten öppnats finansiera såväl drift som investeringar i vägar mot avgifter. Regioner som kan komma ifråga för sådana lösningar är i första hand områden med stort trafikunderlag och som medför en större betalningvilligträngselproblem het hos användarna, d.v.s. i storstadsområdena. Införandet av har diskuterats som en möjlighet att Öka vägtullar resurserna för i områden med otillräcklig infrastruktur, men investeringar framför allt har argumenten för varit och vågtullar trafikreglering miljö. En sådan således inte automatiskt resurser till avgiftsfinansiering ger nya de av kommittén landsdelarna. Med en av de totala prioriterade ökning resurserna såväl till drift som i ökar investeringar vägnätet genom avgifter emellertid förutsättningarna för att en större andel av väganslagen än i dag kan gå till de prioriterade landsdelarna genom att låta de regionalpolitiska motiven väga tyngre vid fördelningen av resurserna. Ett annat sätt är att via en särskild och tillfällig infrastrukturfond kanalisera resurser som förstärkning till Detta kan ske nya väganslagen. för Inlandet genom de vattenkraftspengar som frigörs enligt vårt förslag. För och finns motsvarande särskilda Bergslagen Sydöstra Sverige inga landsdelsresurser. har som alternativa en Vägverket finansieringsmöjlighet övervägt särskild bensinskatt. En med 60 öre höjning per liter ger, enligt Vägverkets ett tillskott på 3 000 kr per år för beräkningar, miljoner väginvesteringar och underhåll. En fördel med en är att den är enkel att skattelösning administrera och kan differentieras utifrån regionalpolitiska bedömningar. För att öka resurserna för har delfinansiejärnvägsinvesteringar från diskuterats. En sådan innebär att ett ring näringslivet delfinansiering i behov av till t.ex. ett företag anslutning industrijärnvägsspâr ges möjlighet att tidigarelägga en investering genom att en del av investeringen bekostas av företaget.

168 Miljö och regional utveckling

5.3 och

Miljöpolitik regional utveckling

Ställningstaganden:

Särskilt i ett samverkar de och långsiktigt perspektiv regionalpolitiska intressena på ett positivt sätt. En ökad koncentration av miljöpolitiska ekonomisk aktivitet och bosättning i storstadsomrädena innebär att i dessa delar av landet ökar. En bättre regional balans leder miljöbelastningen till att istorstadsområdena minskar. miljöbelastningen

kvalitet påverkar människors har därmed Livsmiljöns bosättningsval. Miljön betydelse för företagens lokaliseringsbeslut.

stöd till bör kunna i Regionalpolitiskt företag för miljöinvesteringar utgå enstaka fall.

av vatten och inom landet de

luft

sprids sett från mer Förorening generellt expansiva delarna till de delarna av landet. Det regionalpolitiskt prioriterade innebär att det sker en kostnadsövervältring till de regionalpolitiskt prioriterade delarna som de bör kompenseras En att åstadkomma detta är för. väg av miljöavgifter och bestämmelser. regionalisering

På lång sikt kan miljömässigt motiverade val mellan olika transportslag få mycket stor den strukturen i landet. betydelse för geografiska

Det är att den dimensionen beaktas i det

viktigt geografiska omfattande

utredningsarbete som pågår som förberedelse för regeringens miljöpolitiska proposition 1991.

ER U bör att i samverkan med berörda myndigheter och ges i uppdrag forskningsinstitutioner initiera och bedriva forskning om sambanden mellan och

miljöförhållanden regional utveckling.

5.3.1 Samband mellan miljöpolitik och reglonalpolitik

Vi menar att och regionalpolitiska intressen miljöpolitiska samverkar. Det särskilt i ett långsiktigt Föroreningssituagäller perspektiv. tionen är sett i storstadsområdena och södra generellt allvarligare Sveriges mer delar än i de landsdelarna. expansiva regionalpolitiskt prioriterade i olika avseenden kan medverka till

miljökrav

Skärpta därmed en mer balanserad regional utveckling. I tal innefattar ordet allt från förhållanden inomhus dagligt miljö

till och globala problem. Stadsmiljöns kulturlandskapets estetiska värden inryms i likaväl som tex begreppet hälsoproblem, föroreningssituationen eller om den Det finns omsorgen fjällnära skogen. anledning att uppmärksamma alla dessa i ett aspekter regionalpolitiskt sammanhang. Långt tillbaka bestämde och i det miljöbetingelser naturresurser närmaste helt det mönstret för geografiska bosättning. Nästan all ekonomisk verksamhet var då beroende av naturresurserna. Med några undantag, t ex i järnhanteringen Bergslagen, var uttagen av naturresurser inte större än vad naturen tålde. Den moderna ekonomins framväxt har ökat av naturresurser som i uttagen samtidigt sysselsättningen primärnäringarna Både ekonomisk verksamhet och avtagit. bosättning har alltmer kommit att samlas i ett nät av stora och små tätorter. Naturen har i det urbaniserade samhället fått en dimension som ytterligare mellanliggande tomrum, ett avstånd mellan tätorterna som i fall

många

medför och för problem kostnader, både näringsliv och hushåll. Samtidigt har naturen emellertid också fått en som ny och viktig uppgift rekreationskälla för stadsbefolkningen. I de koncentrationer ekonomisk geografiska av aktivitet och bosättning som tätorterna och stora kom

industrianläggningar att utgöra

översteg mängden av civilisationens snart restprodukter mycket naturens kapacitet att assimilera dem. Problemen löstes till en med början längre mer avloppsrör, avlägsna soptippar och högre skorstenar. Den omgivande naturen fick en som ytterligare uppgift avstjälpningsplats. Utspädningen skapade illusionen av att man höll under vad kunde sig gränsen av naturen assimilera och bryta ner. Området närmast var hårt utsläppspunkten belastat, medan få mil därifrån miljön några upplevdes som opåverkad. Idag är närområdena ofta medan i väsentligt renare, gengäld inga områden kan betecknas som opåverkade av utsläpp. Med allt och har vi tydligare signaler ökande kunskap tvingats inse att naturen är en resurs och varken i ändlig att miljön stort eller våra kulturminnsesmärken de

på långt när tål påfrestningar vi utsätter dem för.

Olika tekniska åtgärder för utvecklats och

rening har

satts in. Därmed har utsläppen per enhet minskat. Okande har kunskap uppdagat nya föroreningskällor och därmed sammanhängande problem. Växande volymer av trafik och har den totala produktion gjort att mängden

föroreningar fortfarande ökar. Intensivt och ibland

jord- skogsbruk anses överskrida vad naturen tål och har åtminstone delar gjort av de areella näringarna till betydande föroreringskällor samtidigt som de påverkar livsbetingelserna för arter och biotoper. Livsmiljöns kvalitet i orter och har blivit allt regioner en viktigare faktor för människors Med

bosättningsval. arbetskraftstillgångens ökande

betydelse för får därmed företagen miljön ökande betydelse för företagens

lokaliseringsbeslut. Omsorgen om miljön är från den utgångspunkten ett

viktigt insatsområde i Det

varje regions utvecklingsstrategi. arbete med att

sammanställa

regionala miljöanalyser som länsstyrelserna nyligen har

170 Miljö och regional utveckling

bör kunna ett undergenomfört på regeringens uppdrag ge betydelsefullt

för i detta avseende. lag regionala satsningar 1988 till inför 90-talet. Riksdagen tog ställning miljöpolitiken Beslutet innefattar såväl akuta som (Prop 1987/88:85, J0U:23, Rskr:373) mer Den pågående försurningen, havsföroreningarna långsiktiga åtgärder. ozonskiktet måste snabbt. Omställningar och nedbrytningen av åtgärdas och trafikområdena är i ett långsikinom energi-, jordbruks- nödvändiga

tigt perspektiv.

betonas också den dimensionen. En I riksdagsbeslutet regionala avseende vissa och rad åtgärder har redan vidtagits av regeringen regioner områden är särskilt Särskilda regionala miljöprojekt

som problemfyllda.

har bildats för i Dalälvens vattenområde. västra Skåne Hisingen Göteborg,

och Sundsvall-Timråregionen. Storstadsregionernas miljöförhållanden

Laholmsbukten och

kommer att uppmärksammas särskilt. Ringsjöområdet

särskilt områden. har tidigare angetts som föroreningskänsliga Redan denna summariska flera samband redovisning anger och Förutom det att de re-

mellan miljöpolitik regionalpolitik. självklara

har för vill vi peka på gionala miljöprojekten betydelse respektive region för utomde långsiktiga omställningarna som berör regional utveckling - - har vi områden. Ett av dem kommunikationer ordentligt viktiga avsnittet i detta Ett annat och

behandlat i det föregående kapitel. -energi

- behandlas i avsnitt Aven har stor beregional utveckling nästa jordbruket

inte minst ivåra landsdelar. tydelse, prioriterade att inom vår ramar nå- Det har inte varit möjligt utrednings göra av samband med regionalpoligra längre gående analyser miljöfrågornas Våra dock att det kan finnas fler betydelsefulla tiken. analyser pekar på mellan och å ena sidan och samband än de nu nämnda miljö miljöpolitik å den andra. Vi därför i det följande en allmän regional utveckling ger relationen mellan de två områdena. kommer översikt över Avslutningsvis som vi menar måste studeras mer

vi ge att ge exempel på frågeställningar

den som regeringen planerar

djupgående inför miljöpolitiska proposition

att 1991. förelägga riksdagen

5.3.2 i olika delar av landet Miljöbelastningen

Luftföroreningama

De som med vindarna över nationsföroreningar, importeras över hela landet men med märkbar geografisk variagränsen, ger nedfall tion. Mönstret kommer att förändras över tiden allteftersom åtgärder vid-

i Eftersom huvudsakligen kommer tas vår omgivnining. föroreningarna koncentrationen för överblickbar tid väntas vara från kontinenten kan i Kolahalvön tillsammans

störst södra Sverige. Nya industrietableringar på

med vissa vindförhållanden emellertid märkbar i gör importen även längst norr. Källorna till dessa är för föroreningar oåtkomliga regionalpolitiska åtgärder. I regionalt får därför i hand sammanhang importen första betydelse genom att de nedfall den orsakar nedfallen från inöverlagrar hemsk verksamhet. De inhemska utsläpp som blir kvar i landet - för svavel det gäller ca tredjedelen -faller delvis ner lokalt medan huvuddelen med vinsprids darna över större områden. I bidrar således koncentrationerna princip av ekonomisk aktivitet och i söder till nedfallen både i de bosättning södra landsdelarnas och i den i periferier stora glesbygden norr. Trots denna exöver och port regiongränserna ger sammanlagring av import nedfall från inomregionala källor en nivå av i och oacceptabelt hög föroreningar södra särskilt i De sydvästra Sverige. tre storstadsområdena är speciellt belastade. Det är således i första hand i söder och med tonvikt på Sydvästsverige och storstadsområdena som restriktioner måste skärpta sättas m. I norr är av och nedfall egenproduktionen luftföroreningar måttlig. Vissa i betydelsfulla undantag finns, som Sundsvalls- Skellefteå- och Luleåregionerna, och kring enstaka större industrier. I Inlandet kommer dock den allt delen av nedfallet från andra landsdelar och övervägande från importen över Ser vi enbart till inhemska nationsgränserna. förhållanden är det främst verksamheter i miljöpåverkande söder som behöver så att

åtgärdas importen av föroreningar därifrån kommer att minska.

Bergslagen intar en finns industriell mellanställning. Här en tätsom att regionen har en avsevärd

l_1_et gör egenproduktion av föroreningar.

Aven tidigare försyndelser måste Det finns åtgärdas. också inslag av glesvars förhållanden mer liknar bygd Inlandets.

Föroreningar i vatten

Även och hav förorenas nedfall från vattendrag av luften. Vattnen tillförs också via från utsläpp avloppssystemen bebyggelse och industrier. Klororganisk substans stora

påverkar havsområden. Läckage från

jordbruket har under senare år alltmer. Aven uppmärksammats skogsmark i intensivt bruk läcker till Samma sak näringsämnen vattendragen. gäller trafiken som i delar av landet står för 40% av kvävetillförseln till havet. Dessa föroreningar med sprids strömningsförhållandena i vattensystemen och haven. I finns viss vattendragen kapacitet för naturlig rening av sådana ämnen som inte är naturfrämmande. Det kan att relativt små betyda utsläpp högt upp i vattensystemen förblir lokala. Föroreningarna hinner inte fram till haven utan ner bryts på vägen. Ju längre reningen av avloppsvattnet drivs desto större kan koncentrationen av och produktion bosättning vara utan att denna kapacitet till överskrids. De flesta

självrening större

tätorterna liksom processindustrins stora anläggningar är belägna nära

172 Miljö och regional utveckling

blir och koncentrerade trots Påverkan kusterna. Utsläppen stora reningen. haven har också utlöst ett särskilt för att rädda havspå aktionsprogram

miljön. källor bildar i stort samma mönster som Vattenföroreningarnas det Koncentrationen av ekonomisk aktivitet när gäller luftföroreningarna. i stora medan i norr och bosättning söder ger utsläpp gles bosättning ger i vissa till vatten från små utsläpp, utom kustregioner. Utsläppen är stora och söderut. I norrlandskustens skogsindustrier sprider sig finns som en av århundradens Bergslagen ett speciellt problem följd gruvoch områden av brytning och framställning av järn koppar. Betydande tillför till via urlakning. slaggvarpar tungmetaller vattendragen till det intensiva och I övrigt knyts vattenföroreningarna skogssom löser ut i jordbruket. Gödsling av skogen, försurning tungmetaller marken och som snabb och liten självrening ökar dikning ger avrinning vattnen. Det allmänna överskottet av kväve i söder och belastningen på de som som av intensivt

underskottet i norr ger problem uppstår följd

en geografisk profil. skogsbruk i alla Jordbrukets miljöeffekter är märkbara i vattensystemen markerade i i söder och syd-

jordbruksbygder men är mest slättbygderna

och effektiv stora av väst. Intensiv odling dränering ger läckage och till som här i allmänhet är små och näringsämnen gifter vattendragen, har I vissa fall skador på grundvattbegränsad vattenföring. uppkommer för i minskar mängden net. Uttag av vatten bevattning jordbruket yttertill havet i ligare. Avståndet är måttligt. Naturliga fördröjningsmagasin form av sankmarker har i allmänhet dränerats ut. Den naturliga biologiska är därför Haven drabbas hårt av den samlade nedbrytningen begränsad. effekten från alla Särskilt det utefter västkusten. utsläpp. gäller

Uttag av naturresurser

Vad om och kan komma att besom nyss sagts skogs- jordbruk i av och Gödsling

gränsa intensiteten utnyttjandet skogs- jordbruksmark.

och kan behöva inskränkas eller för att den vägen minska dikning upphöra främst i södra Sverige. miljöbelastningen, I södra kan komma att begränsa skogspro- Sverige miljöfaktorer duktionen annat sätt. Ca 40% av i sydvästra Sverige även på skogsmarken att man är nära den då löses ut ur är nu så försurad gräns tungmetaller marken. Därmed hotas trädens Nedsatt tillväxt, i värsta fall en rotsystem. den kontinenten, kan bli Omfat-

skogsdöd påminnande om på följden.

tande som På sikt måst nedfallen av kalkning anges nödvändig krisåtgärd. försurande ämnen minskas om skall bibehålla sin kapacitet som skogen råvarubas. På likartat sätt hotar i haven i kombination miljöförstöringen med att råvarubasen för Hittills har för stora uttag begränsa yrkesfisket. främst drabbat västkusten. Det omfattande fisket i Sydbegränsningarna

östra Sverige hotas av i

miljöförstöringen Östersjön. Sportfisket, som in-

i och för hotat i hela slag underlag turism, är landet i takt med att försurningen av sjöarna går vidare. Det öppna odlingslandskap som jordbruket skapat, ses av de flesta som ett värde. villkor i internationell ekonomi viktigt Nya och jordbrukspolitik kan flera påverka jordbruket på sätt. Nya grödor och odlingsformer aktualiseras. ofta direkt Skogsplantering på jordbruksmark är ett hot mot främst i kulturlandskapet, mellanbygderna i södra och mellersta Sverige och Norrland. Strävan att bevara naturlandskapet sätter gränser för i den i Norrlands awerkningar fjällnära skogen inland. Besläktade skäl leder till restriktioner för av vattenkraften och utbyggnad motstånd mot andra av som medför i typer exploatering stora ingrepp naturen.

Teknikutveckling och åtgärdsbehov

Det är att det finns starkt samband uppenbart ett mellan naturresurser/miljö och Flera de regional utveckling. av problem vi pekat på kräver internationellt samarbete. inom landets och Miljöpolitik gränser regionalpolitik bör emellertid också ha eller kunna samband. ges starka inom ram tgärder miljöpolitikens (inklusive miljömotiverade åtgärder inom annan kan eller motverka sektorpolitik) stötta regionalpolitikens syften. På motsvarande sätt kan regionalpolitiken påverka miljöpolitikens möjligheter att nå sina mål. Generellt sett kan komma bli miljökraven att ett framtida konkurrensmedel. viktigt Vad detta konkret skall innebära är svårbedömt. Den tekniska

utvecklingen pågår oavbrutet. Erfarenheten visar att den åtminstone på vissa områden kunnat hålla med och annan tempo produktionsökning tillväxt så att av olika minskat. utsläpp slag Frågetecknen gäller snarast om den tekniska kan så snabbare utvecklingen gå mycket än tillväxten att miljöbelastningen minskar så snabbt som kräver. miljön På ett allmänt kan vi konstatera koncentration plan att ökad av ekonomisk aktivitet och i södra i bosättning Sverige, främst sydvästdelen och innebär storstadsområdena, att belastningen på dessa landsdelars miljö ökar. Vi ser säkra tecken den inga på att miljötekniska utveckling kommer att kunna balansera koncentrationens Fler och fler följder. människor riskerar därför att komma att leva i där hälso- och regioner miljöproblemen för med allt större risker. sig Omvänt skulle ett fullföljande av regionalpolitikens målsättningar, sådana vi föreslår att de det blir formuleras, innebära att lättare att minska i belastningen på miljön söder. Färre människor skulle utsättas för hälsorisker under den tid som tills hela åtgår miljösituationen hunnit rättas till. En sådan borde utveckling vara önskvärd från alla olika synpunkter. Vi ska i det skissera tankar

följande några om hur miljö- och re-

gionalpolitik bör kunna samverka till båtnad för såväl regional- som

174 Miljö och regional utveckling

mål. miljöpolitiska

5.3.3 Behov av olitiska i ett

miljö åtgärder

regionalpolitis tperspektlv.

i utsatta regioner. Miljöinvesteringar

är att den som åstadkommer miljöstörande ut- Grundprincipen skall stå för kostnaderna för att eliminera I vissa fall kan släpp utsläppen. det leda till att blir olönsam och företag läggs ner. I regioner produktion med stark arbetsmarknad är detta knappast något samhälleligt problem. arbetsmarknad kan effekten För regioner med utsatt position och svag däremot bli besvärande. Dessa konflikter mellan miljö och sysselsättning uppstår vanligen med beroende av och ett allmänt anseende

på orter tung processindustri

för att ha Sådana orter återfinns över hela landet men är vandålig miljö. i våra landsdelar. Förekomsten av sådana orter är i ligast prioriterade verket del av den som bakom avgränsningen

själva en problematik ligger

av landsdelarna. Det är också i denna av som konflikten blir som tydtyp regioner har ofta blivit att reduceras eller skjuts ligast. Lösningen miljöinsatserna framtiden. Därmed den akuta konflikten. Men de nackdelar på biläggs i konkurrensen om och arbetssom dålig miljö rent allmänt utgör företag kraft kvarstår för orten i onda cirkel förblir fråga. Enföretagsberoendets obruten. Den blir om inte blockerad så åtminstone regionala förnyelsen fördröjd. Det från sida är vanskligt att skilja förhandlingsspelet företagens i dessa situationer från att klara företagets konkurrensgenuina problem kraft. En bärande är att verksamhet skall tåla de

princip miljöpåverkande

föra att människa och inte skall

miljökrav som behöver uppfyllas miljö

Ett stöd till i i våra prioriskadas. generellt statligt miljöinsatser företag terade landsdelar kan därför komma i Men däremot kan svårligen fråga. enstaka vara motiverade i fall där ett företag är av någon punktinsats för i en ort och där de nödvändiga avgörande betydelse sysselsättningen kostar mer än kan bära. Sådan miljöåtgärderna uppenbarligen företaget bör avse en Stödet, i form av lokalipunktinsats begränsad övergångstid. och finansieras av Om seringsstöd, bör ges av länsstyrelserna länsanslaget. den 20 Mkr bör beslutet fattas av erforderliga investeringen överstiger regeringen.

Ett sådant stöd ger inte bara regionala sysselsättningseffekter.

Det medför att förbättras alla

även miljön på plan.

Naturen som resursbas i utsatta regioner

I tätorter och städer är ofta relaterade till miljöproblemen hälso- I och kan synpunkter. perifera regioner på landsbygden miljöproblemen i första hand ett hot mot naturen som resursbas för ekonomisk utgöra aktivitet. som in i dessa Föroreningar transporteras regioner eller kommer från tätorter eller industrier hotar resursbasen för naturberoende egna näring. Så är t ex fallet när fisket hotas av att haven förorenas. Ett sådant hot också om från

uppträder föroreningar industrierna på Kolahalvön

äventyrar Overtorneås som Aven turismen i de etablering ekokommun. utsatta är normalt naturbaserad och beroende regionerna därför av att naturen är oförstörd. Dessa situationer blir särskilt när den eller allvarliga region bygd vars resursbas hotas normalt har vidta begränsade möjligheter att motåtgärder på hand. av är ett egen Kalkning sjöar exempel på en sådan möjlighet som ekonomiskt kan vara för kostsam för ytstora glesbygdskommuner trots att kommunens insats är till 15 egen begränsad procent av kostnaden. Oftast är de berörda kommunerna utlämnade åt att se resursbasen utan kunna krympa att göra mycket åt förloppet. Miljöpolitiska åtgärder mildrar och bör sikt denna på undanröja typ av Men under en sannolikt inte problem. obetydlig Övergångstid kommer problemen att kvarstå. För de eller regioner regiondelar som berörs är problemen kan allvarliga nog. Kompenserande åtgärder därför behövas.

Kostnadsövervältring mellan regioner.

Den nyss redovisade kan ses som problematiken ett specialfall av en mer sådan. Alla till luft eller generell utsläpp vatten innebär i princip att den som befrias från kostnad gör utsläppen en för rening eller för att byta till en process utan Kostnaderna drabbar i eller

utsläpp. stället någon

några andra. Mest intensivt drabbas normalt de närmaste Men grannarna. den största delen av och de kostnader de orsakar

utsläppen sprids vanligen

över ett stort område. förs till andra eller Atskilligt över regioner länder, till världshaven eller till atmosfären. Att en inte del ringa av utsläppen på kontinenten hamnar i Sverige observeras med all rätt nu i debatten. Det är kostnader betydande som så sätt vältras över vårt på på land, framförallt de södra delarna. Det är däremot mindre och diskuterat hur den inhemska analyserat stor Övervältringen mellan och landsdelar och i vilken regioner är riktning den sker. Mönstret är också Som vi redovisade komplicerat. förs havsfrån Norrlands

föroreningar skogsindustrier söderut och ingår i de

föroreningar som hotar t ex fisket i Med Sydöstra Sverige. förhärskande vindar förs norrut från koncentrationer

föroreningar av bosättning och

ekonomisk aktivitet i södra Sverige.

176 Miljö och regional utveckling

Stora punktlaster som Storstockholmsregionen sprider i alla Enligt Stockholms läns landstings utredning föroreningar riktningar. hamnar hälften av utanför regionen, om miljöavgifter mer än utsläppen sannolikt i och nordväst. Räknar man med även utsläpp huvuddelen norr anrikas i atmosfären och attackerar eller bidrar till växtsom ozonlager sannolikt mindre än en av som huseffekten är det fjärdedel utsläppen stannar i den egna regionen. Den samlade effekten i landet är svårbedömd men sannolikheten netto från söder mot norr. Två av våra talar för att övervältringen går landsdelar om är korrekt, bära kostnader prioriterade får, bedömningen som härrör från och ekonomisk aktivitet i det ekonomiskt bosättning starka finns söder om Men även Sydöstra Sverige Sverige som Bergslagen. med all sannolikhet kostnader som hör hemma i andra bär egentligen landsdelar. Det är utomordentligt vanskligt att uppskatta storleksordningen det handlar om. En viss kan man få om man

av de kostnader uppfattning

av för

applicerar Miljöavgiftskommitténs beräkningar marginalkostnaden

hela den svenska svavelemissionen. rening av svavelutsläpp på kommittén till 30 kr svavel. uppskattar per kg utsläppt

Marginalkostnaden

som under tid har reducerat den samlade emissio- Atgärder vidtagits lång nen av svavel till 165 000 ton. Enbart för svavel rör det sig således om ej 5 Skr. utlösta reningskostnader av storleksordningen miljarder Hela denna kostnad övervältras inte mellan En del regioner. stannar lokalt. Annat förs ut ur landet. Med ökande rening stannar visseri den eller ort där föroreningskällan

ligen mer av föroreningarna region

kommer således att reduceras. Det kan finns. Overvältringsproblemet dock tid innan eller drivits så långt att väntas ta lång rening processbyten i den mån den nu har den vi antyder, upphör Övervältringen, omfattning att ha intresse som Det finns därför ett regional fördelningsfaktor. gemenoch intresse att snabba En samt regional- miljöpolitiskt på utvecklingen. detta kan att och väg att åstadkomma vara regionalisera miljöavgifter bestämmelser. och i de ekonomiskt starka delarna av lan- Regler avgifter det där av sker kan då sättas utan att hämmas av att mycket utsläppen och krav inte skulle kunna bäras av andra landsdelar. Den samma regler av bestämmelserna av från stora energidifferentiering utsläpp som aviserat utgör steg i en sådan riktning. anläggningar regeringen Under kan det ändock vara befogat att överväga övergångstiden och En

någon form av kompensation för tidigare pågående övervältring.

sådan skulle kunna vara att använda statens inkomster från kommande till i som drabbats och miljöavgifter förstärkta utvecklingsinsatser regioner drabbas nedfall från luften eller med havsströmmarna utan av överföring att ha del i den och de inkomster som föroreningskällorna någon nytta presterar. En sådan ordning skulle innebära att såväl avgifter som avgiftertill reella och I den takt

nas användning knyts prestationer uppoffringar.

reningsåtgärder eliminerar minskar också problemet avgiftsinkomsterna och därmed det till knutna till avgiften stödet utsatta regioner. Systemet skulle med andra 0rd bli självreglerande.

Omställningar i transportsystemen.

I och proposition riksdagsbeslut om miljöpolitiken aviseras, som redan nämnts, sikt i omställningar på lång transportsystem, energisystem och Vissa konkreta beslut har redan inom jordbruk. tagits dessa områden. Det är svårt att nu bedöma om kommer ytterligare omställningar att behövas och hur de i fall kan långtgående så komma att bli. En allmän genomgång av hur successivt i miljöfrågorna bryter igenom politiken på alla nivåer talar för att inte kan långtgående omställningar uteslutas. Eftersom dessa berör samhällsektorer vi omställningar som betraktar som får med all sannnolikhet strategiska förändringarna också betydelse för struktur och Utan regional utveckling. att förringa övriga berörda områden vill vi detta med exemplifiera transportsektorn. Det finns, som vi redovisat i avsnitt 5.2 ett starkt samband mellan regional struktur och Bilen transportsystemets uppbyggnad. är grundläggande för hela den samhällstruktur fram fysiska som växt under

efterkrigstiden. Arbetspendling med bil har mer än kanske annan

någon faktor till att bevara bidragit bosättning på landsbygden. Flygets utveckling har för Norrlands grundläggande betydelse utveckling. Med inrikesflygets snabba frammarsch har Luleå kommit lika nära Stockholm som andra mellanstäder. Biltrafiken och är också de flyget strategiskt viktigaste delarna i det som den till transportsystem fastlagda transportpolitiken syftar att utveckla. Just dessa har emellertid också de transportslag största miljökonsekvenserna, både totalt och räknat De per prestation. är därför uppenbart i riskzonen om den tekniska inte utvecklingen ger de miljöförbättringar som förutsätts eller om kommer skärpta miljökrav att ställas. OM miljöbetingade restriktioner av en som man inte omfattning nu räknar med skulle aktualiseras kommer av den fördelningen kvarstående transportkapaciteten att bli en första

rangens regional fördelningsfråga.

Det med sammanhänger självklart att spårbunden trafik på ett helt annat sätt än biltrafik är beroende av stort och således underlag av en mer koncentrerad struktur. Om då vill geografisk man behålla ett utspritt bosättningsmönster av ungefär nuvarande typ måste biltrafiken i första hand förbehållas

landsbygdsbefolkningens arbetspendling och transporter

i största allmänhet i Norrland. Täta får då i stadsregioner långt högre grad än nu baseras på spårbunden kollektivtrafik. Varutransporter får i högre än man nu räknar med till grad föras över tåg osv. Vill man, i en sådan situation, inte göra så omfattande i det ingrepp transportapparaten som skulle innebära kommer den strukturen

geografiska att påverkas långsik-

och tigt grundligt.

178 Miljö och regional utveckling

mellan och behöver Samverkansmöjligheter regionalpolitik miljöpolitik tillvaratas.

Vår att och har analys pekar på miljöpolitiken regionalpolitiken att varandra. En kraftfull och målmedveten goda möjligheter stödja som sätts in där behövs bäst verkar i samma riktmiljöpolitik åtgärderna som i d.v.s mot en mer balanserad regional ning regionalpolitiken övrigt, En som leder till mindre koncentrautveckling. regionalpolitik geografisk tion av ekonomisk aktivitet och minskar miljöbelastningen där bosättning den i är som störst och bör därför underlätta att målen för miljöpolidag tiken Dessa bör kommitténs mening tas nås. positiva möjligheter enligt tillvara. en miljöpolitisk proposition Enligt uppgift planerar regeringen till 1991. Förberedelserna redan i form av en serie utredriksdagen pågår och till berörda verk och Vi ningar utredningsuppdrag myndigheter. att det är att den dimensionen beaktas i detta förmenar viktigt regionala beredelsearbete.

Vi har inte funnit att någon enskild av de pågående utred-

kan att ta hela ansvaret för att den dimenningarna anses ägnad regionala blir och konkretiserad i Vi sionen i miljöpolitiken analyserad förslag. berörda i att föreslår därför att regeringen ger utredningar uppdrag beakta den dimensionen i sitt arbete. regionala En utvecklad samverkan mellan och regionalpolimiljöpolitiken tiken måste vila en av och

på grundlig vetenskaplig analys betingelser

ERU bör därför att i samverkan med berörda möjligheter. ges i uppdrag och initiera och bedriva forskning myndigheter forskningsinstitutioner inom området. att åstadkomma delresultat som kan ha Möjligheten redan för 1991 års bör därvid beaktas. betydelse miljöpolitiska proposition

5.4 vattenkraftens och

Energipolitik, övervinster regional utveckling.

Ställningstaganden:

Elprisema kan förväntas under 90-talet vilket å ena sidan stiga påverkar den elintensiva industrin negativt men å andra sidan också att medför elproduktion med kommer

vattenkraft att bli .synnerligen lönsam.

Delar av Norrland och Bergslagen, Sydöstra Sverige riskerar att hamna utanför naturgasräjongen. Den nackdel detta innebär kan behöva av kompenseras andra åtgärder.

måste ökad i Bioenergi få användning särskilt regioner utanför naturgasräjongen dvs i de regionalpolitiskt prioriterade landsdelama. Detta skulle vara positivt också från miljömässiga synpunkter. Den nuvarande

befrielsen från skatt föreslås därför behållas.

Vattenkraftsregionema föreslås under en del i tioårsperiod få vattenløaftens övervinster.

Ersättningen föreslås öre/KWh

motsvara 1 motsvararande omkring 600 Mkr år. per Finansiering sker genom en höjning av skatten på äldre vattenkraft.

Minst 300 kr. år av

miljoner per vattenkraftsmedlen tillförs en Inlandsstyrelse.

Omkring 250 kr. år används under miljoner per en 3-5 årsperiod som tillskott till av i uppbyggnad riskkapitalbolag Norrlandslänen. När riskkapitalbolagen har nått en nivå 550 till tillräcklig tillförs miljoner kr. Inlandsstyrelsen.

Omkring 50 kr. används miljoner för landsbygdsutveckling i södra Sverige. Medlen fördelas av till i regeringen länsstyrelsema berörda län. Sydöstra Sverige bör därvid särskilt uppmärksammas.

5.4.1. Energiförsörjning

Kärnkraftsavvecklingen kommer att påverka

energiförsörjningen på ett par - för regionalpolitiken- under

viktiga sätt 1990-talet. För det

första kommer introduktionen av framförallt att beröra de södra naturgas delarna av landet. Denna infrastruktur blir inte i hela lannya tillgänglig det. För det andra kommer att vilket sidan elpriserna stiga å ena påverkar

180 Energi och regional utveckling

den elintensiva industrin men som å den andra sidan också innenegativt bär att med vattenkraft kommer att bli synnerligen lönsam. elproduktion Den totala har under de sista 20 åren pendlat

energitillförseln

mellan 410 och 470 Twh. 1987 var tillförseln 455 Twh. 1997 beräknas den än hälften är fossila bränslen. ligga på 466 Twh. Något mer importerade Inhemska bränslen svarar för 15%. Resten eller drygt 31% är knappt vattenkraft och kärnkraft. Elkraftens andel har ökat inom ramen av den i oförändrade totala - från 60 Thw eller 13% 1970 till stort energitillförseln 142 Thw 1987. hälften av elkraften kommer från kärnkraften. Drygt Med för och bränslen i undantag naturgas säljs transporteras huvudsak andra varor. Det finns att behandla som knappast anledning dem särskilt i ett Däremot har de inhemska regionalpolitiskt sammanhang. för av in-

bränslena stor betydelse regional sysselsättning. Användningen

hemska bränslen har ökat sedan Ett stort projekt som stadigt oljekrisen. startades redan i av 80-talet är i början torvbrytningen Sveg. Potentialen för biobränslen är stor utan att konflikter behöver med massaindustrins Befrielsen från energiskatt

uppstå virkesförsörjning.

stor roll för lönsamheten. Den är också motiverad från miljöspelar Tankarna att all med moms är därför ett hot

synpunkt. på belägga energi

inhemska bränslen och också mot en i mot därigenom viktig komponent den regionala balansen. som distribueras via fasta till de enskilda Energi, ledningssystem har en roll för Åtkomförbrukarna, speciellt viktig energianvändarna. dessa är beroende av fasta i form av ligheten av energislag anläggningar betraktas och naturgasen kan ett Elkraften därför ungefär på ledningsnät. infrastruktur. är ännu så samma sätt som annan Naturgasen länge obetydoch nätet är till och Västsverige. lig som energikälla begränsat Sydom större leveranser sker med och Sovjet. Utbygg- Förhandlingar Norge naden av ett omfattande kommer därför att vara en av de naturgasnät händelserna inom infrastrukturområdet under 90-talet. viktiga

Elkrafien.

med elkraft i och via koncessions- Försörjningen regleras ellagen Elkraften av ett hundratal De 10 största står systemet. produceras företag. för 90% av och Vattenfall ensamt för ca hälften. Vattenfall produktionen och andra svarar för distributionen till ca en tredjedel av de kraftföretag abonnenterna. I svarar kommunerna för distributionen. El- 4,7 milj övrigt och når i alla hushåll och i landet. nätet är väl utbyggt princip företag Vattenfall är via sin råkrafttaxa. De priser abonnenprisledande terna betalar varierar ändå relativt kraftigt mellan distributionsområdena. En såtillvida att är i stort sett

regional jämlikhetsprincip tillämpas elpriset

detsamma i som i centrum. Vattenfall tillämpar ett lägre elpris

periferin

och elskatten är i Norrland än i och Till större

lägre Syd- Mellansverige.

kunder levereras el utan mellanled enligt särskilda avtal. högspänd

I bör det också noteras vad Vattenfall i sammanhanget anfört svar från kommittén: på förfrågan Elpriserna har stor inverkan på förutsättningarna att bedriva verksamhet. Vattenfall bestämmer sina tariffer och är själv prisledande vad råkraftleveranserna. Genom Vattenfall inte gäller att är ett vinstmaximerande har vinsten av kostnader för -

företag låga elförsörjningen

bl vattenkraften - kommit kunderna i genom utnyttjande av a tillgodo form av Detta låga elpriser. har gynnat industriell verksamhet i hela landet. Vattenfall har inom sitt verksamhetsområde i huvudsak tre olika tariffnivåer på råkraft. Kunderna i Norrbotten och mellersta Norrland belastas inte med lika kunderna i höga överföringskostnader som mellersta Kunderna i Norrbotten och Västerbotten betalar 4

Sverige. öre/kWh

och i mellersta Norrland 2 öre kWh mindre än kunder. Detta övriga ger konkurrensfördelar för verksamhet i Norrland. Kunderna i Norrland får en fördel på ca 400 Mkr. Därtill kommer att elskatten för hushåll är i lägre Norrbotten, Västerbotten och mellersta Norrland än för resten av landet. Kostnaderna för eldistributionen är högre ju glesare bebyggelsen är. Vattenfall kunderna i att ha viss av gynnar glesbygd genom utjämning taxorna. Vi förutsätter att detta även gäller fortsättningsvis. Den totala vattenkraftsproduktionen i landet år 1987 av

framgår

följande tabell.

Tabell 5.4.1. år 1987 fördelad elområden. Vattenkraftsproduktion på

Elområde Vattenkraft Produktion (TWh)

Ovre Norrlands 26,2 Nedre Norrlands 32,3 Bergslagens 6,8 Ostra 2,7 Västra 2,7 Södra 1,1 Summa 71,8

Drygt 80 av vattenkraften år 1987 i Norrprocent producerades lands två elområden. Det bör noteras att elområde inte Bergslagens överensstämmer med kommitténs av avgränsning Bergslagen. Merparten av vattenkraft finns i de delar av Dalarna och Värmland Bergslagens som kommittén hänför till Inlandet. Den som elområdet har varit

likställighetsprincip tillämpats på

och är fortfarande av stor för i och betydelse utvecklingen glesbygd småorter. är så väl etablerad att den sällan i Principen uppmärksammas elkraften debatteras i

regionalpolitiska sammanhang. När nu ett regionalt

182 Energi och regional utveckling

är det i stället om och eventuell perspektiv frågan stigande elpriser knapphet el i samband med att kärnkraften börjar awecklas under 90-talet på som står i fokus. Oron framför allt orter som är beroende av elintensiv gäller basindustri och som i ofta har ett näringsliv. I Norrövrigt svagt utvecklat land där energiåtgången för uppvärmning är stor, blir höga elpriser en för hushåll med elvärme än i södra Sverige. Omställtyngre belastning av brukar därför i ett regionalpolitiskt perspektiv ningen elförsörjningen beskrivas som främst ett norrlands- och bergslagsproblem. under 90-talet är svårbedömd. Kostnaderna för att Utvecklingen el väntas när ett av de äldre, redan till stor del producera stiga par avskrivna kärnkraftsverken ersätts med nya och dyra kraftverk. Medelkostnaden för hela emellertid även av att den gamla, elproduktionen påverkas vattenkraften en stor del av Den billiga utgör produktionsresurserna. av medelkostnaden för all som orsakas av att två höjning elproduktion avvecklas 1995-96 blir därför mycket måttlig. kärnkraftsaggregat Kostnadsökningen fördelas ojämnt på kraftproducenterna. Sydkraft relativt sett mer än Vattenfall av av de två påverkas avställningen första Jämtlandskraft, för att ta ett annat täcker aggregaten. exempel, sitt elbehov i med egen Resten hälften av vattenkraft. huvudungefär köps sak av Vattenfall. Den vattenkraften att Vattenfalls egna gör prishöjning halveras när den slås ut Jämtlandskrafts totala elomsättning. Eftersom på J ämtlandskraft av kommunerna och inte drivs för att skapa vinster kan ägs man anta att denna situation slår på priserna. Prisökningen för igenom J ämtlandskrafts kunder kan således väntas bli mindre än för dem som helt beror av Vattenfalls kostnadsbild och taxepolitik. för de abonnenterna kommer med andra ord Elpriserna vanliga att kunna variera från till och kommun till kommun även i region region framtiden. När man i den allmänna debatten talar om höjda elpriser på 10 års sikt handlar det normalt om någon sorts genomsnittlig prisnivå som blir resultatet av att staten sätter in nya styrmedel för att långsiktigt mot effektivitet eller för att över till påverka elanvändingen högre styra användning av annan energi än el. De riktigt tunga kostnadspåverkande effekterna av kärnkraftsawecklingen kommer först bortom sekelskiftet och blir då beroende av hur stor elanvändningen kommer att vara. För den är det emellertid de anregionala utvecklingen priser vändarna får betala som har Det är med andra ord de höjda betydelse. Vattenfall och de förestående besluten om

avkastningskraven på energi-

skatter och etc som blir om vi miljöavgifter avgörande begränsar perspektivet till 90-talet. Nära hälften av kärnkraftproduktionen går till elvärme. Knappt en eller 9 TWh till sk direkt elvärme, främst i ca 500 000 tredjedel går småhus. bedöms av Statens råd för till Sparpotentialen byggnadsforskning ca 2 TWh. Återstoden av denna typ av elvärme kan delvis behållas, delvis ut mot annan i den takt som bestäms av ombyggnader i

bytas uppvärmning

samband med etc. För tät i städerna ägarbyten mycket småhusbebyggelse förutsätter av att eller finns tillbytet uppvärmning fjärrvärme naturgas För den stora del av småhusbeståndet som finns i gänglig. mycket glesbygd och småorter är däremot biobränslen ett viktigt alternativ. Beroende på alternativen kan omställningen medföra betydande investeringar. Detta kan förutsätta stöd inom inte minst i Norrland statligt bostadssystemets ram, där höjda elpriser får störst effekt på boendekostnaden. terstoden av elvärmen används i större centraler och i småhus med kombipannor. För större centraler finns i allmänhet redan teknik för annan För småhus inom naturgasområdena kommer ett värmeproduktion. ivart fall nu alternativ att Utanför dessa just konkurrenskraftigt föreligga. områden kan det finnas behov av att till service och

organisera tillgången

marknaden för biobränslen bättre om hushållen skall ha ett konkurrenskraftigt alternativ till el att tillgå. Några nämnvärda investeringar i bostadshusen är det däremot knappast fråga om. Små och medelstora är liksom hushållen ofta abonnenter företag hos lokala distributörer. Deras villkor blir därför inte så sällan likartade. Den variation i som kan bli av att distributörerna har elpriser följden skilda även dessa Vissa av dem kan vara förutsättningar gäller företag. starkt elberoende och berörs självfallet mer av elprishöjningar än andra. Från dessa finns det den allmänna utgångspunkter anledning anpassa beskattningen av elkraft till målen för regional utveckling. I Norrland tar, som redan nämnts, Vattenfall ut ett lägre elpris och staten en lägre elskatt för hushållen än i resten av landet. Det finns enligt vår starka skäl mening att behålla en sådan ordning även i ett nytt skattesystem. Den står normalt i debattens centrum. __ tunga processindustrin Aven här är svårbedömd. Inom en elintensiv bransch som utvecklingen massa- och pågår FoU som löften om en pappersindustrin tycks ge halvering av elförbrukningen vid framställningen av s k mekanisk massa. Det skulle stärka konkurrenskraften även vid självfallet höjda elpriser. Men än är det inte att Och även om belagt utvecklingsprojeket lyckas. detta sker det tid införa i tar att den nya tekniken produktionsprocessen. under 90-talet fortfarande osäkerheter. Prisbildningen rymmer betydande

För den typ företag det här är fråga om spelar även bedömningar av vad

som kan hända bortom sekelskiftet roll redan nu. Det finns också, en internationell konkurrens om dessa Bl a de långtidskonföretag. erbjuds trakt på el till vid i vissa länder kontinenten. låga priser etablering på Från detta oro. regional synpunkt inger betydande Regeringen har därför tillsatt en särskild utredare för att undersöka (ME 1988:05) konkurrensförhållandena för den elintensiva industrin under kärnkraftsawecklingen och föreslå åtgärder för att behålla rimliga internationella konkurrensvillkor. Sind redovisade i början av 1987 ett underlag till regeringen. Det

bör uppmärksammas att Sinds beräkningar utgår från en fördubbling av

184 Energi och regional utveckling

år. elpriset på några Som nyss sagts är storleken på elprishöjningarna svåra Med denna reservation Sinds rapport: att förutse. ur

återges följande

En närmare genomgång av landets kommuner visar att närmare ett 100-tal av dem är beroende av industrier där el är en viktig produktionsfaktor. Dessa kommuner är spridda över hela landet och har ca 36 procent av landets befolkning. I ett drygt 40-tal kommuner svarar den elkraftsberoende industrin för mer än 10 procent av kommunernas totala I 20 kommuner är motsvarande andel 20 eller sysselsättning. procent varav flertalet återfinns i mer, Bergslagen. En visar klart att av detaljerad branschgenomgång nedläggning är det enda realistiska alternativet i vissa branscher industrianläggningar om skulle fördubblas inom år. Särskilt utsatta branscher elpriserna några är bl a delar av den skrotbaserade stålindustrin, smältverken gruvindustrin, för framställning av koppar och bly respektive aluminium samt vissa delar av den kemiska basindustrin tex av klorater och tillverkningen klor-alkali, basplaster. sysselsättningskonsekvenserna Sind

Beträffande säger följande:

Aven om det rör om ett relativt antal är sig begränsat företag det svårt att på sysselsättningen. Berörda inange effekterna anläggningar går i flera fall i större inom vilka i viss mån kan bolag göras omflyttningar eller andra anpassningar. Dessa åtgärder torde dock inte vara tillräckliga varför verket bedömer att antalet blir i berörda friställningar betydande företag. Vi vill från våra vikten av snabba

utgångspunkter understryka

resultat av det nu I den mån effekpågående utredningsarbetet. regionala ter inte kan undvikas måste de vår med åtenligt mening kompenseras inom andra delar av infrastrukturen eller inom gärder politikområden som och olika former av stöd till etc. forskning utbildning, näringslivet Kostnaderna för dessa bör betalas av sektormedel. åtgärder rimligen

Naturgasen en ny infrastruktur.

Farhågorna för inte den faktiska elförsörjningen gäller regionala till el utan för elkraft. I introduktionen av

tillgången priset nyttigheten

naturgas, som den nu tycks utvecklas, ligger däremot inbäddad en fråga om vilka landsdelar som över huvud får och inte får till taget tillgång kan väntas få en annan och

naturgas. Därigenom naturgasutbyggnaden på

sikt kanske mer inverkan den balansen än vad djupgående på regionala elkraftfrågan har eller kommer att få. Huvudaktör är med staten som på naturgasområdet Swedegas dominerande via Vattenfall. I står för ägare Sydsverige Sydgas regional och lokal distribution. Ett motsvarande är under bildande i stockbolag holmsregionen. I framtiden kan en komma att dras in från gasledning Norge via Jämtland till Det sannolika är emellertid att Mellansverige. för överblickbar tid kommer ske direkt till

naturgasförsörjningen att

Mellansverige via Osloområdet eller via i En ledningar Västerhavet. ledning över Ålandshav till Upplandskusten tycks också vara aktuell. Naturgas används för närvarande i och Syd- Västsverige som ersättning för och kol inom bl olja a industrin, i panncentraler mm och i kommunala Planer finns

fjärrvärmesystem. för kondenselproduktion i sk

i och

gaskombianläggningar Barsebäck Ringhals, främst som ersättning för

den produktion som bortfaller när de två första

kärnkraftaggregaten tas ur

drift åren 1995-1996. Den marknaden i potentiella Mellansverige utgörs till stor del av kommunal el och I värmeproduktion. Bergslagen kan stålindustrin bli en marknad. med kol och viktig Jämfört olja ger gasen möjlighet till en mer till energieffektiv omvandling el. Miljöeffekterna blir mindre. Bl a kan av koldioxid till utsläppen atmosfären väntas bli mer än halverade, jämfört med kolkraftverk. I den pågående ser

planeringen man

också kraftproduktion med gas som ett sätt att relativt snabbt bygga upp en så omfattande marknad att i gasintroduktionen stor skala över huvud taget blir kommersiellt i vårt

möjlig glesbebyggda land. Omsatt till elkraft

blir i hela

naturgasen tillgänglig landet.

I fall då används för gasen kondenselproduktion går minst hälften av bort energiinnehållet som spillvärme utan användning. I naturgasländerna används naturgas därför i första hand direkt och som ett alternativ till el. En sådan kan komma

direktanvändning ifråga för upp-

av småhus och

värmning större enskilda fastigheter och för många industriprocesser. Inte minst det

gäller för tung processindustri. Efter ett första introduktionsskede kan vi vänta oss en liknande i vårt land. de delar utveckling I av landet, främst i triangeln Malmö-

Göteborg-Stockholm, där stamledningarna kommer att passera och ett distributionsnät kan väntas bli utbyggt uppstår därför nya fördelar för energikonsumenterna. De får till andra tillgång ett energinät vid sidan av elnätet som distribuerar en som i fall lika

energi många är lättanvänd och

säker som elkraften. relateras normalt Gaspriset till

alternativpriserna,

vanligen för Just nu kostar olja. naturgasen ca 22 öre per KWh mot närmare 40 öre för elkraft hos hushåll. dem vanliga För som har möjlighet att direktanvända med

naturgas hög verkningsgrad kan gasen således åtmin-

stone tidvis bli ett alternativ till

konkurrenskraftigt el.

När det gäller naturgas sker inte utifrån planeringen samma likför och

ställighetsprincip regioner orter som tillämpats för elnätets utbygg-

nad. Skälen är En uppenbara. alltför stor utbredning av naturgasnätet i glesa bygder skulle göra kostnaden för introduktionen oöverstigliga. Var gränsen för naturgasdistributionen beräknas gå är ännu oklart. Delar av Bergslagen väntas få till

tillgång naturgas. (Borlänge men sannolikt _inte Ludvika/Smedjebacken eller de norra delarna av Västmanlands och Ore-

bro Om en kommer in län) ledning över Jämtland uppstår samma fördel för en smal zon i södra Norrland. Men i övrigt kommer de

regionalpoli-

tiskt prioriterade landsdelarna att hamna utanför naturgasräjongen. Delar

186 Energi och regional utveckling

Norrland och kommer med andra ord inte att

av Bergslagen, Sydostlandet

och till

kunna erbjuda industrin den försörjningstrygghet möjligheter

med elnätet i resten

som ett naturgasnät parallellt erbjuder

priskonkurrens kommuner i Kristianstads, och av Vi har dock erfarit att Blekinge Sverige. för att skall omfatta även Sydöstra Kalmar län agerar naturgasräjongen

Sverige.

Bioenergi utanför naturgasräjongen.

Om skall komma att motsvara de av riksdagen energisystemet och dessutom svara mot krav

fastlagda målen för energipolitiken miljöns

att av förnybara energitorde det vara närmast oundvikligt utnyttjandet ökar avsevärt. i olika forkällor, sol, vind och främst bioenergi Bioenergin har den en inte oväsentlig

mer, som tveklöst största potentialen ger idag

av också landsbygden. Okad användning bioenergi ger

sysselsättning på

med för livsmedelsmarknya uppgifter för ett jordbruk överkapacitet

naden. Inom den blivande kommer de starkaste aknaturgasräjongen törerna att till stor del behöva sin finansiella och personella kaengagera Det är därför anta att markpacitet i naturgasnätets utbyggnad. rimligt Vill man åstadkomma en naden för biobränslen blir svag i dessa regioner. den och inte minst biobränslena bör expansion av förnybara energin sannolikt inriktas utanför naturgasräjongen.

strävandena på regioner

de delarna av våra priori- Bortsett från östra Bergslagen ligger utanför sådan terade landsdelar som framgick tidigare naturgasräjongen,

den åtminstone Ett energipolitiskt nu tycks vara preliminärt planerad.

främst biobränslen skulle motiverat stöd till utveckling av förnybar energi, Det finns således

således komma att få en gynnsam regionalpolitisk profil.

dubbel att ett sådant stöd. anledning överväga till av energi som nu

Det utredningsförslag momsbeläggning

komma att minska den nu helt skattefria bioenergins föreligger tycks konkurrenskraft. Att behålla skattefriheten samtidigt som annan energi stimulans som behöver för momsbeläggs skulle däremot ge den bioenergin Kommittén föreslår därför att bioenergin även att utvecklas kommersiellt. skattefri. Det riktade stöd staten bioeneri fortsättningen får vara ger till i form och stöd till och demonstra-

gin av forskningsanslag experiment-

bör utformas med till bioenergins möjligheter tionsanläggningar hänsyn

utanför och särskilt de i regionalpolitiskt prioriterade

naturgasräjongen områdena.

5.4.2 till Ersättning vattenkraftsregioner.

Omställningen av kommer energisystemet att kräva en extra andel av samhällets resurser för i infrastruktur och

investeringar bostäder

under tiden fram till år 2010. Hur stor denna andel blir är svårt att bedöma. Inte heller de effekterna är lätta Vi vill regionala att överblicka. dock att en peka på genomtänkt sektorpolitik som begränsar de regionala

strukturförändringarna och befolkningsomflyttningarna har förutsätt-

ningar att hålla tillbaka andra delar av och därmed i

investeringarna någon

mån bidra till att i samhällsekonomin. skapa erforderligt utrymme Sammanfattningsvis kommer av omställningen energisystemet att vara intressant flera regionalpolitiskt på sätt. För det första kommer introduktionen av framförallt att beröra de södra delarna naturgas av landet. Denna infrastruktur blir inte i hela landet. det nya tillgänglig För andra kommer att vilket sidan elpriserna stiga å ena påverkar den elintensiva industrin men som å den andra sidan negativt också innebär att elproduktion med vattenkraft kommer att bli lönsam. Motiven synnerligen för en modernisering och av i Norrland breddning näringslivsstrukturen och Bergslagen som är ett med viktigt syfte regionalpolitiken understryks därmed besluten ytterligare genom om omställningen av energissystemet genom de direkta och indirekta effekter denna medför. Kommittén har direktiven kommuner enligt att pröva om som har vattenkraft i ökad skulle utbyggd omfattning få del av de vinster som vattenkraften ger. Ett flertal skrivelser till kommittén behandlar också denna

fråga.

Nuvarande ordning.

I utskottsbetänkande utskottet

(NU 1986/87:34) pekar på att en-

ergiskatten på elkraft i de norra delarna av är 1 öre Sverige per kWh lägre än i landets delar. Dessutom finns övriga möjligheter enligt vattenlagen för kommuner och regioner att få för de

kompensation intrång som en vatten-

för med

kraftsutbyggnad sig. I samma betänkande föreslås också att den

då aviserade borde regionalpolitiska kommittén utreda frågan om vattenkraftskommunerna i utökad skulle kunna komma i omfattning åtnjutande av de vinster som vattenkraften ger. Bygdeavgiften i avser

vattenlagen att förebygga eller minska en-

skilda skador som inte

regleras på annat sätt samt att ge den ikringlig-

gande bygden en viss allmän för den inverkan kompensation vattenföretaget kan ha. För kraftindustrins del beräknas dels bygdeavgiften på vattenregleringar där avgiftens storlek beror av och regleringsmagasinets ryrnd dels på Vattenkraftverk där storlek beror installerad avgiftens av generatoreffekt. kan förändras efter Avgiften ansökan av Kammarkollegiet. Sådan kan föreskrivas med till ändring hänsyn erfarenheterna av företagets

188 Energi och regional utveckling

eller till hinder att i den avsedda verkningar bestående utnyttja företaget

omfattningen. För att allmänna intressen får vattendomstolarna företillgodose skriva av för ett tillstånd och därvid föreskriva änd-

omprövning villkoren

rade eller villkor. av får tas i samband med omnya Andring avgift upp

prövning. förarbetena bör kommunerna vara av Enligt huvudmottagare Det förhållande att m m handhas

bygdeavgiftsmedlen. avgiftsförvaltning

förarbetena inte hindra att ställer av länsstyrelsen bör enligt länsstyrelsen till kommunens också för framtida allmänna avgiftsmedel förfogande ändamål och inte till något omedelbart föreliggande projekt. Avgiftsmedlen kan få tas i för bildandet av en kommunal fond för den anspråk är nära knuten till kommuberörda bygdens näringsliv. Fördelningen andel bestämmer fördelningen nernas av avgiftsunderlaget. Länsstyrelsen kommunerna emellan såvitt avser allmänna ändamål. Regleringsanläggsom i Norrland främst finns i drar in mest ningarna, fjällkommunerna, är inte för dessa kommuner. Som exempengar. Avgifterna betydelselösa kan Storuman är ett stort i Umeälven.

pel nämnas som regleringsmagasin

Storumans kommun får 80 av medan kommunerna procent bygdemedlen dela resten ifrån mindre nedströms får på enligt principen ju längre ju skada och mindre Totalt utbetalas i storleksordningen 30-40 ju avgift. kronor år. miljoner per Särskilt äldre vattenkraft kommer att stora överskott generera som en konsekvens av den omställning av energisystemet som nyss skälen för

beskrivits. I LO:s regionalpolitiska utredning anges uppkomsten

av övervinsterna på följande sätt:

När kärnkraften awecklas är det ofrånkomligt att priserna på

elkraft kommer Detta beror att kostnaderna för produktion av

att öka. på

elkraft med andra metoder är - utom för vattenkraft och där kvarhögre varande inte är för att ersätta hela bort-

utbyggnadsmöjligheter tillräckliga

fallet pga kärnkraftsawecklingen.

Dessa kommer att upphov till övervinster på prisökningar ge

som en direkt av det beslutet om avveckling vattenkraften, följd politiska av

kärnkraften.

Overvinsterna inom har uppmärkvattenkraftsproduktionen sammats av och skall behandlas av en kommitté.

regering riksdag. Frågan

För närvarande sker en särskild beskattning av äldre vattenkraft enligt om Skatt viss elektrisk införd fr o m 1983-01-01. Denna

lagen på kraft,

skatt elkraft från äldre Vattenkraftverk med mer än

utgår på genererad

1500 kW och är upplagd enligt följande:

generatoreffekt

- Verk i drift före 1973 2 öre tagna per kWh - Verk i drift 1973-77 1 öre tagna per kWh - Verk i drift efter 1977 0 öre kWh tagna per

Totalt denna skatt kronor

inbringar omkring 1 miljard per år.

Overvinstargumentet i den som proposition (1982/83:50) låg till för ovan nämnda

grund lag presenterades på följande sätt:

Vattenfallsverkets av elektrisk kraft

prissättning grundas f.n. på lång-

siktig marginalkostnad, vilket innebär att senast tillkomna produkblir bestämmande Verkets

tionsanläggningar för tariffnivån. prissätt-

ning har kommit att vid andra uppfattas som vägledande företags prissättning på elektrisk kraft. Eftersom i produktionskostnaden

nyligen uppförda elproduktionsanläggningar ligger betydligt över den

i flertalet vattenkraftsstationer uppkommer härigenom stora överskott i de som

företag huvudsakligen producerar vattenkraft, framför

allt om sker i produktionen äldre anläggningar.

Modeller inkomster

för återföring av från skatten på äldre vattenkraft.

För att mildra de regionalpolitiskt oönskade effekterna av förändringarna inom bör kommitténs del energisystemet enligt mening en av vattenkraftens övervinster föras tillbaka till de där vattenkraften regioner produceras. I det utvecklas olika modeller till följande fyra lösning. Den första innebär att i vinsterna inkomsterna delaktigheten uppstår genom att från en av skatten äldre vattenkraft till höjning på återförs vattenkraftsregionerna. Den andra modellen en byggs upp kring nyttjandeoch därmed rättsavgift tillgodoser mycket tydligt önskemålen om en direkt mellan och koppling vattenkraftsproduktionen regionernas inkomster av den. Den modellen är mer och tredje begränsad innebär att Vattenfall som affärsverk

statligt åläggs ett större regionalpolitiskt ansvar än

hittills. Den modellen innebär fjärde att återföringen sker genom att ett

anslag inrättas på statsbudgeten.

Aven det norska systemet har studerats. Detta vattenkraftsger kommunerna en ersättning. för sådant dock Förutsättningen ett system är kommunal av Denna

beskattningsrätt juridiska personer. beskattningsrätt

för kommunerna har i Att den enbart nyligen upphört Sverige. återinföra för vattenkraftskommunerna har inte bedömts vara möjligt.

Återföring

av inkomster skatten från på äldre vattenkraft.

Som nämnts beskattas redan nu äldre vattenkraftsanläggningar. Enligt denna modell skulle en en del av inkomsterna från denna skatt föras tillbaka till dvs skatteinkomster skulle vattenkraftsregionerna ändamålsbestämmas. En sådan mellan skatteinkomster och deras

koppling an-

vändning är inte även om det finns skett

vanlig exempel på att så t ex är vinstdelningsskatten så konstruerad. Om ett dikopplingen görs uppstår

190 Energi och regional utveckling

rekt samband mellan vinsterna från av vattenkraft och medel produktion för regional utveckling.

Nyttjanderättsavgifif

Vill man sambandet mellan återföringen av vattenkraftens göra övervinster och deras ännu förutsätts en avgiftsanvändning tydligare konstruktion. skulle en sådan ha med den ersätt- Principiellt avgift släktskap som via för det som vattenkraftsutbygg-

ning vattenlagen utgår intrång

naden skulle det handla om en till det

medför. Här nyttjanderättsavgift

allmänna som den som elkraft. Avgiftens storlek är 1 erlägger producerar och föreskriver.

öre /kWh erläggs till det organ som regeringen

vattenkraften år 1987 som Drygt 80 procent av producerades i Norrland. Antalet TWh var 58.5 vilket framgick tidigare producerade innebär 1 550-600 kronor år

öre/kWh

att motsvarar omkring miljoner per för Norrlands del. En av tänkt slag skulle också innebära ett uttag av avgift 130 kronor i andra delar av landet varav hälften i omkring miljoner Det bör noteras att elområde inte överens- Bergslagen. Bergslagens med kommitténs av av stämmer avgränsning Bergslagen. Merparten vattenkraft finns i de delar av Dalarna och Värmland som Bergslagens hänför till Inlandet. Den del av som utankommittén avgiften uppkommer de till i

för regionalpolitiskt prioriterade länen/landsdelarna uppgår

ca 50 år.

storleksordningen Mkr/

Tekniskt skulle kunna till

nyttjanderättsavgiften anknytas

skatten viss elektrisk kraft samma sätt som är på på bilskrotningsavgiften knuten till bilaccisen. Den svåra delen är att motivera varför statsrättsligt det skall anses vara en och inte en skatt. avgift

Vattenfalls

av regionalpolitiska ansvar. Skärpning

Skulle av en eller annan inte denna avgiftsmodell anledning återstår - som har till vatten-

accepteras om någon lösning kopplingar

kraften eftersträvas - att ett förslag på att statsmakterna har möjbygga att utöva sin mot Vattenfall. Som nämndes i avsnittet ligheter ägarmakt om nuvarande är Vattenfalls råkrafttaxa i Norrland än på andpraxis lägre ra håll beroende bl a av att överföringskostnaderna är lägre. Varje ytter-

av råkrafttaxan i Norrland med 1 öre/Kwh betyder för

ligare sänkning

Vattenfall cirka 250 Mkr/ år i minskade intäkter.

Till skillnad från den nuvarande konstruktionen förutsätts att ett förs ut ur Vattenfall. För att inte detta skall leda till att årligt belopp - andra - taxorna Vattenfall och indirekt alla kraftleverantörer höjer söderöver för att bortfallet av vinster bör en anpassning ske kompensera av Vattenfalls avkastningskrav.

Del i vinst över genom anslag statsbudgeten.

Denna modell innebär att ett till nytt anslag Ersättning vattenkraftsregioner inrättas under och eller miljö- energidepartementets ar-

betsmarknadsdepartementets huvudtitel. Ett riktmärke bör vara att

anslagets storlek skall motsvara 1

öre/KWh av (medebårsproduktionen av

vattenkraft. Detta motsvarar 600 kronor år. omkring miljoner per Finansieringen sker genom en höjning av skatten på äldre vattenkraft.

Värdering av de olika modellerna.

Ingen av de redovisade modellerna är invändningsfri. Anslagsmodellen har sannolikt för mellan och svag anknytning produktion region för att tillgodose regionala intressen. För att förbättra modellen i detta hänseende kommer man dessvärre i konflikt med intresset att inte ändamålsbestämma skatter. Vinstdelningsskatten är ett exempel från senare år där från denna undantag gjorts regel. Avgiftsmodellen har en hel del Den det förtjänster. gör möjligt att styra medlen. Den innebär en direkt koppling till Den vattenkraftsproduktionen. är lätt att genomföra eftersom den tekniskt skatten viss elektrisk fungerar på samma sätt som på kraft. Den finna den avgörande svårigheten är att prestation som avgiften motiveras av. Om inte detta kan måste betraktas göras avgiften som en skatt. Den största med förtjänsten förslaget att skärpa Vattenfalls regionalpolitiska ansvar är att det är utan att de genomförbart principiellt viktiga frågorna om skatt eller avgift aktualiseras. Denna fördel uppväger dock inte de nackdelar som finns. Eftersom det av främst skäl juridiska tycks vara mycket svårt att finna en lösning som tillgodoser regionala önskemål om ett tydligt samband mellan produktionen av vattenkraften och resurstillskottet till regionen har kommittén sökt att finna en som åtminstone lösning ger ett

årligt resurstillskott motsvarande 1 Tekniskt

öre/KWh. innebär förslaget att ett för till anslag Ersättning vattenkraftsregioner inrättas under Ar-

betsmarknadsdepartementets huvudtitel.

Detta kommer som till

anslag framgått tidigare att uppgå

omkring 600 kronor

miljoner per år. Finansieringen av detta sker genom

en höjning av skatten äldre på vattenkraft. Anslaget används dels för att under en tid till begränsad ge kapitaltillskott regionalt baserade riski dels till

kapitalbolag vattenkraftslänen att främja utvecklingen i Inlandet.

I den första delen med de medel kompletteras anslaget att som nu finns i Norrlandsfonden fördelas på i de län

riskkapitalbolagen där Norrlands-

fonden bedrivit verksamhet. bör Riskkapitaltillskottet vara 250 milj. per år en

femårsperiod.

Minst 300 kronor år bör under

miljoner per årligen en tioårs-

period tillföras Inlandet i form av medel till När risk- Inlandsstyrelsen.

192 Energi och regional utveckling

har en tillförs 550

kapitalbolagen lämplig kapitalbas Inlandsstyrelsen

kronor år. Som närmare utvecklas i 7 bör medlen

miljoner per kapitel

kunna användas fritt.

Resterande 50 för i södra

miljoner utnyttjas landsbygdsutveckling

Medlen fördelas av och tillförs i

Sverige. regeringen länsstyrelserna

berörda län. bör särskilt vid fördel-

Sydöstra Sverige uppmärksammas

ningen.

5.5 Kultur och

regional utveckling

Ställningstaganden:

En aktiv kulturverksamhet i en eller stärker och bygd region självkänslan med

identifikationen den egna regionen, skapar uttrycksmedel i konst, teater,

musik, dans lockar till och mm, sig nya yrkesgrupper tillför därigenom kompetens av nytt slag.

För att det kulturella nätverket måste behov förstärka glesbygdens prioriteras så att resurssvaga reella att glesbygdskommuner får möjligheter erbjuda kulturaktiviteter och ta emot ett kulturutbud professionellt

F och har öreningslivet studieförbunden en viktig uppgift i det kulturella nätverket. Kulturrådet bör i sin av medel beakta fördelning regionalpolitiskt motiverade behov.

Ett bör sättas utarbeta utredningsarbete igång snarast för att ett paket av

stimulansåtgärder för fler konstnärliga yrkesutövare till Norrland.

På många platser är kulturmiljöer, landskap, byggnader mm i behov av upprustning för att kunna och ta emot turisten Kommittén levandegöras föreslår att 5 anvisas miljoner för förprojektering av tänkbara projekt. Kommittén också att skall kunna föreslår länsstyrelserna ge stöd till sådana projekt.

Åtgärder

måste vidtas att och stabiliteten i

för förbättra långsiktigheten kulturvårdsföretagen.

Länsstyrelsema bör större att

ges möjligheter finansiera kultursatsningar genom

länsanslaget.

Av de ökade till kultursektom bör anslagen 50 miljoner avsättas för att främja kulturlivet i de landsdelama regionalpolitiskt prioriterde

5.5.1 Kulturens betydelse

Vi har att målet för tidigare angett regionalpolitiken är att medverka till att kulturellt och skapa ekonomiskt, socialt, ekologiskt fungerande regioner. Vi skall i detta avsnitt fram den roll som kullyfta turella förhållanden och har för att åstadkomma attraktiva kulturpolitiken för människor och i olika Ambitionen miljöer företag regioner. är främst att understryka kulturens roll för den vi komregionala utvecklingen men

194 Kultur och regional utveckling

mer också att lämna som stärker kulturens ställning förslag på åtgärder och dess i de tre prioriterade landsdelarna. utvidgar uppgifter En aktiv kulturverksamhet i en eller region är av betydelse bygd flera sätt. Den stärker och identifikationen med den egna på självkänslan i musik, dans lockar till regionen, skapar uttrycksmedel konst, teater, m.m., och tillför av till sig nya yrkesgrupper därigenom kompetens nytt slag kommunen. Ett differentierat och rikt kulturliv ger bl.a. underlag för ökad turism. Insatser kulturområdet kan således bidra både till att stärka re-

på

gionens och initiativkraft att möta uppkomna svårigheter samt

förmåga

öka arbetstillfällen och valfriheten den lokala

tillgången på vidga på

arbetsmarknaden. I det moderna välfärdssamhället blir konsumtions- och levnadsvanor alltmer likartade. och televisionen har delvis eliminerat

Radion_

riskerna för en kulturell Aven andra insatser medverkar till att isolering. kulturella skillnader mellan orter och regioner. Ett belysande utjämna är biblioteksväsendet, som en väl utbyggd organisation exempel genom och effektivt samarbete mellan biblioteken kan garantera låntagare oavsett bostadsort till även den mest litteratur. Omtillgång specialiserade fattande med konserter och utturnéverksamhet teaterföreställningar, tillförsäkrar hela landet ett omfattande utbud av levande kulställningar tur. Studieförbund och andra har ett vitt förgrenat kulturorganisationer kontaktnät som innebär att orter kan delta i grupper på avlägset belägna aktiviteter med nationell och även internationell omfattning. Detta hindrar inte att studieförbund och andra kulturorganisaliksom kommunerna en roll för att tioner, själva, spelar betydelsefull uppkulturmönstren rätthålla och stärka värdet av de egna lokala och regionala och Genom sitt stöd till det lokala kultur- och kulturhandlingarna. och balanseras utifrån kommande kulturföreningslivet kompletteras av lokalsamhällets kulturaktiviteter. yttringar egna Grunden för lades fast i mitten av 1970dagens kulturpolitik talet. var att storstadsdominansen inom kulturlivet Målsättningen bryta att stimulera och av kulturinstitutioner över genom utveckling uppbyggnad hela landet. Den som då var att kommunerna, trots bedömningen gjordes var för små att bära ansvaret för t.ex. en teater eller sammanläggningarna, orkester. Etableringen av nya institutioner krävde en större region som På det viset korn länen in i den kulturpolitiska bilden. Landsunderlag. fick en roll vid tillkomsten av kulturinstitutioner och trots att tingen nya var varit omfattande och viktig. uppgiften ny har landstingens engagemang Den som för den regionala uppbyggnaden av nya princip gäller kulturinstitutioner är att staten till de regioner som själva är vilger bidrag att satsa. Därmed kan ske i takt med huvudmanliga utbyggnaden stegvis ambitioner. Detta är värdefullt därför att finns det en nens därigenom att från när statsbidrag tilldelas en region.

genomtänkt planering utgå nya

av de totala för kulturändamål kommer Merparten utgifterna från den sektorn. I mitten 1980-talet svarade den offentliga sek-

privata på

torn endast för ca 6 kronor av de totalt 29 kronor miljarder miljarder som till kultursektorn. Av de svarade kommunerna gick offentliga utgifterna för närmare två staten för och tredjedelar, drygt en fjärdedel landstingen för ca tio procent. Utvecklingen de senaste 20 åren har inneburit att kommuner och landsting successivt har ett större ekonomiskt ansvar. tagit Fördelningen mellan huvudmän varierar dock mellan olika län. mycket De offentliga medel som satsas kultur till delen till på går övervägande kulturinstitutioner. Staten satsar på regionala institutioner, landstingen på regionala- och och kommunerna bibliotek och distriktsorganisationer på musikskolor. Men även studieförbund, olika mm erhåller kulturföreningar ekonomiskt stöd. Enligt regeringens uttalande i 1989 skall budgetpropositionen det kulturstödet öka med 300 kronor under de statliga miljoner tre bud-

getåren 1989/90-1991/92. Ett av de områden som skall

uppmärksammas särskilt när de resurserna fördelas är det kulturlivet. I nya regionala departementspromemorian Kultur i hela landet presenteras ett antal förslag till som berör såväl kulturinstitutioner förstärkningar regionala som lokalt kulturliv. Efter en särskild kommer remissbehandling förslagen att behandlas i nästa års Kommittén därvid ifrån budgetproposition. utgår att, vid av stärker kulfördelningen medlen, prioritet ges åtgärder som turlivet i Inlandet, och Bergslagen Sydöstra Sverige.

Kulturlandskap och bebyggelse

En eller en kultur bärs inte enbart kulturinstituregions bygds av tioner och kulturverksamheter i kulturpolitikens mening. Kulturlandskap och som formats under bebyggelsemiljöer generationers näringsverksamhet och är delar kultur och bosättning viktiga av en regions bärare av dess identitet och egenart. I kulturminnesvårdens har bevarandet av intressant perspektiv stort intresse. det och bebyggelse tilldragit sig När gäller ny- ombyggnad sker fortfarande alltför utan att kulturbärande mycket bebyggelsens uppgift tas i beaktande. Ny och funktionell måste kunna tillbebyggelse skapas med av tidens teknik och svarande tidens utnyttjande mot krav. Men det behöver inte hindra att den en i samtidigt ges regional särprägel anslutning till traditioner. Vi återkommer till detta resonelandskapets i 8 eftersom dessa förhållanden mang kapitel berör landsbygden särskilt.

5.5.2 Förslag till åtgärder.

Vi redovisar i det följande en del som bl a till att förslag syftar förstärka det kulturella nätverket i första hand i de tre landsprioriterade delarna och öka för turism med kulturella förtecken i

förutsättningarna

dessa regioner.

196 Kultur och regional utveckling

F örstärka det kulturella nätverket

har hittills inriktats att och stärka Kulturpolitiken på skapa noderna i ett kulturellt nätverk som är tätare och mer vittförgrenat ju folkrikare en är. Flertalet mellanstäder har numera länsinstituregion tioner biblioteks- museiområdena och ofta på teater-, musik-, och/eller manifesterar de lockande kulturhus. Biblioteksnätet är väl sig genom utvecklat i alla kommuner. Overallt finns också skolorna - från förskolor till - vilka hittills varit en del av det kul-

högskolor ouppmärksammad

turella nätverket. Vid sidan av den kommunala institutionaliserade verksamheten finns I första hand studieförbunden, men

organisationslivet.

också och ett växande antal kulturföreningar, idrottshembygdsrörelsen mil. föreningar Ett väl samarbete lokalt, nationellt och infungerande regionalt, ternationellt är en för kulturlivet inom alla områden. Inom styrka biblioteksområdet finns sedan ett samarbete såväl vertikalt som länge den s.k. innebär att all litteratur horisontellt, lånekedjan. Lånekedjan slags kan bli i vilket biliotek eller vilken bokbuss som helst i landet tillgänglig länsbibliotekens Hela biblioteksväsendet kan, fastän genom försorg. delat huvudmän, som en enhet. ansvaret är på många fungera Biblioteksväsendet är unikt i det avseendet. Inom andra områden saknas i stor ett sådant målmedvetet nationellt nätverk. utsträckning uppbyggt I det arbetet eftersträvas en jämn fördelning av kulturpolitiska institutioner och resurser över landet. Det är från utkulturpolitiska t.ex. önskvärt att alla har en fast teaterverksamhet.

gångspunkter regioner

Aven om en absolut rättvisa kan uppnås måste ambitiongeografisk aldrig erna ändå vara att har så likartade förutsättningar som möjligt. regionerna

vår är det från regionalpolitiska utgångs-

Enligt uppfattning fullt att diskutera ett mer selektivt kulturstöd. Insatser punkter rimligt

inom kulturområdet kan ge vissa bestämda positiva effekter på utveckling-

inom en I där nätverket av studieförbund

en region. glesbygdsområden,

och håller att kan särskilda åtgärder bekulturorganisationer på glesas ut, hövas för att stimulera föreningslivet. En konkret av detta är att förbättra stödet till samåtgärd slag i Det stödet till allmänna samlingslokaler, lingslokaler glesbygd. statliga av inom och bostadsversom handläggs samlingslokaldelegationen planär inte till behov. Det kan vara till fem års ket, anpassat glesbygdens upp innan ett ärende kommer Det finns inte heller väntetid upp till prövning. i utan ärendena i kö efter strikt någon prioritering hanteringen läggs tidsmässiga grunder. Kommittén anser att vid av samhällets stöd till fördelningen måste behov prioriteras, så att samlingslokaler glesbygdens resurssvaga får reella att kulturaktiviteter landsbygdskommuner möjligheter erbjuda och ta emot ett kulturutbud. Detta är också ett av budprofessionellt från Hela skall leva där det framhålls att skapen landskampanjen Sverige

det råder brist lokaler för kulturverksamhet och på ändamålsenliga utställningar på många håll i landet. Många gånger är det inte nybyggnation som behövs. Husen finns men behöver rustas för olika upp och anpassas kulturaktiviteter. Frågan om till är glesbygdens tillgång samlingslokaler också därför att den aktivt bidrar till och viktig att stärka gemenskapen därmed i glesbygdsbefolkningens egagemang utvecklingsfrågor. Av samma skäl bör av samhällets stöd till fördelningen studieförbundens och andra verksamhet i de kulturorganisationers tre mest utsatta landsdelarna prioriteras. Studieförbundens att

förmåga knyta

samman nationella med lokalsamhällets traditionella kulkulturimpulser turmönster gör dem till en resurs i det lokala kulturarbetet. Mot viktig denna bakgrund vill kommittén förorda en av stödet till uppräkning studieförbundens och andra verksamhet i komkulturorganisationers munerna i de tre landsdelarna. Vi vill också förorda kulprioriterade att turrådet i sin av medel för olika verksamheter inom fördelning kulturområdet skall beakta motiverade behov. regionalpolitiskt Bokhandel är en lokal i det kulturella viktig kontaktpunkt nätverket. Ett 80-tal av landets kommuner saknar bokhandel. av Många dessa finns i de landsdelarna. prioriterade Enligt kommitténs mening bör regionalpolitiskt stöd kunna lämnas för av bokhandel orter i etablering på de prioriterade landsdelarna som saknar sådan. Radios omfattande verksamhet utanför Stockholm i de Sveriges 10 televisionsdistrikten, 8 riksradiodistrikten, 23 lokalradiostationerna samt på de 23 orterna med

utbildningsradioavdelningar, fyller viktiga

funktioner inom informations- och kulturområdena på läns- och kommunnivå. Kommittén vill av denna verksamhet för understryka betydelsen den Kommittén vill också den

regionala utvecklingen. peka på stora

betydelsen av regionalt producerade och anser det vara rikssändningar väsentligt att denna verksamhet kan fortsätta att utvecklas. Drygt femtio procent av samtliga svenska konstnärliga yrkesutövare finns idag i Räknar man bort de

Stockholm/Uppsala- regionen.

konstutövare som finns i de två yrkesmässiga Övriga storstadsregionerna återstår få i resten av landet. En har emellertid skett i mycket utjämning takt med av institutioner. utbyggnaden regionala Fortfarande har emellertid Norra en sämre situation än Sverige övriga delar av landet. Det är i och för fel att att norrlandslänen sig påstå är illa försörjda med kultur. När de beräknas statliga kulturanslagen per invånare visar det sig att det stöd som ges till norrlandslänen snarast överstiger genomsnittet för riket. Flera norrlandskommuner satsar mer helkultur än andra kommuner i landet. Men Norrland hjärtat på är vidsträckt och befolkat och trots blir antalet glest rejäla nya satsningar konstnärliga yrkesutövare anmärkningsvärt lågt. Därför kan det vara motiverat att stimulera den regionala utvecklingen genom åtgärder som leder till att fler konstnärer bosätter i Norrland. sig I detta syfte har vi övervägt två till insatser. Det ena förslag nya

198 Kultur och regional utveckling

en kammarmusikalisk i av de nordligaste lägäller högre utbildning något det andra är en alternativ i till Norrnen, skådespelarutbildning anslutning bottensteatern i Luleå. Dessa skulle kunna att en utbildningsinsatser göra större andel från Norrland skaffar sig en högre konstnärlig utungdomar och att fler söker de som blir bildning därigenom norrlänningar tjänster inom kulturinstitutionerna i Norrland. lediga är av de i Samtidigt många konstnärligt yrkesverksamma Därför kan den mest effektiva insatstorstadsregionerna undersysselsatta. sen för att öka antalet utövare i Norrland vara att öka antalet konstnärliga för musiker och vid orkestrar och teatrar i Norrland. tjänster skådespelare vår är det av regionalpolitiska skäl angeläget att Enligt mening en särskild i Norrland. Hur detta skall för att den bästa göra satsning göras skall och vilka insatserna i sysselsättningseffekten uppnås yrkesgrupper första hand bör avse måste övervägas närmare. Ett utredningsarbete bör sättas snarast för att utarbeta ett av för fler igång paket stimulansåtgärder till Norrland. konstnärliga yrkesutövare

Kultunurism

Kulturturism en stor roll för att berika det lokala kulspelar turlivet. Den kulturverksamheten en liten som har svårt alldagliga på plats med sin egen

för att profil kan kompletteras något som är säreget

skapa och över hela landet. En framgångsrik kulturturism inuppmärksammat tresserar en stor och i denna finns som vintertid sällan deltar publik många i kulturaktiviteter. Det finns därför ett starkt motiv att kulturpolitiskt kulturturism. stödja Men det intresset är minst lika stort. Somregionalpolitiska och inkomster. Små orter mararrangemangen ger sysselsättning får genom kulturaktiviteterna en kartan vilket underlättar en fortsattt plats på utveckling. Kulturturismen har hittills relativt tilldragit sig begränsad uppmärksamhet både i och i utvecklingen av turismen. kulturpolitiken Festivalerna har sedan kunnat få ekonomisk från kullänge hjälp turrådet och från Det ekonomiska stödet har emellertid

Rikskonserter.

inte varit särskilt omfattande. Andå har verksamheten kunnat utvecklas

på

ett sätt. Antalet sommarfestivaler har mellan åren 1965 mycket gynnsamt och 1987 vuxit med femton procent per år. på lokalt och stora Festivalarrangemangen bygger engagemang frivilliga insatser. Den gynnsamma utvecklingen hittills ger anledning att anta att idéer till kan ha att goda ytterligare festivalarrangemang möjlighet utvecklas inom de ekonomiska ramar som stat, kommun och landsting redan förfogar över. Kulturområdet många olika möjligheter till att utveckla erbjuder Ett historiskt intressanta och väl turistnäringen. särpräglat kulturlandskap, bevarade muséer med olika etc. Intressanta och byggnader, inriktning

och industritraditioner kan olika sätt i utspeciella yrkes- på åskådliggöras ställningar och muséer. Därigenom kan både kulturpolitiskt värdefulla och ur turistisk insatser komma till stånd. Vi vill i sammansynpunkt positiva b1.a. de till kulturturism som i hanget peka på möjligheter glasindustrin östra Småland och sjöfartsnäringen i Blekinge erbjuder. Vi anser att vid fördelningen av de nya resurser som tillställts kulturområdet bör behovet av ett och ett i glasmuséum sjöfartsmuséum Sydöstra Sverige ges hög prioritet. På är de många platser kulturmiljöer, landskap, byggnader m.m., i behov av kraftig upprustning för att kunna levandegöras och ta emot turister. Det är om både resurser för att bevara t.ex. och frågan byggnader insatser för att utforma turistprogram. Ambitionerna inom kulturområdet när det gäller att bevara är inte alltid samstämmiga med turismens ambitioner. gamla kulturmiljöer Från kulturell synpunkt är varje värdefull kulturmiljö angelägen att bevara. Den som arbetar för att utveckla turismen vill locka med sådant som inte finns på andra håll och söker därför efter säregna projekt. Det är om av kulturminnesmärken och naturligtvis oacceptabelt exploateringen ur värdefulla för turism eller av andra skäl sker

kultursynpunkt miljöer på

ett sätt som inte beaktar dess kulturbärande Det finns uppgifter. många att och har skett med en exempel på ny- ombyggnader bristfällig anpassning till kulturlandskap och stadsmiljöer. Regional särprägel suddas ut och identiteten försvagas. För att kultur- och turistintressen skall kunna mötas på ett fruktbart sätt skulle det vara angeläget med en förprojektering av ett relativt stort antal tänkbara projekt, som skulle kunna göra det möjligt att på ett tidigt stadium få till stånd en diskussion om vilka insatser som ur olika är och intressanta och om hur urvalet skall av aspekter angelägna göras det som skall förverkligas. Därvid måste enligt vår mening regionalpolitiska beaktas på ett helt annat sätt än vad som hittills skett. synpunkter Kommittén anser att 5 milj. kronor av regionalpolitiska anslag bör anvisas för en sådan Arbetet bör utföras som ett förprojektering. för vilket riksantikvarieämbetet, Turistråd utredningsuppdrag Sveriges samt statens kulturråd svarar gemensamt.

Kulturvårdsföretag

Kulturvårdsföretag används som en samlande beteckning för den och mångskiftande verksamhet som organisatoriskt verksamhetsmässigt av skäl startats olika i landet för att klara vårdregionalpolitiska på platser och Det med databasen i konserveringsbehov. började demografiska Den senaste är Föremålsvården i Kiruna. Den Haparanda. etableringen mest framgångsrika verksamheten hittills är sannolikt SVAR i Ramsele, som mikrofilmar och mikroñsch till kyrkobokföringsmaterialet säljer bibliotek och forskningsinstitutioner.

200 Kultur och regional utveckling

är intressanta av flera Kulturvårdsföretagen regionalpolitiskt skäl. De kan i små enheter och därmed nästan var som fungera förläggas helst där det finns arbetskraft. De förorsakar och inga tunga transporter har snäva leveranstider varför avståndet till kunden inte har någon inga större De som hittills skett visar också att de arbetydelse. etableringar beten som lett till en uppskattad differentiering av den kvinnliga skapats arbetsmarknaden berörda orter.

på

Att utveckla bör vara av intresse kulturvårdsföretag gemensamt för och myndigheter. Det är utbildnings- regionalpolitiskt ansvariga emellertid viktigt att klarhet om den långsiktiga finansieringen av verksamheten i samband med av ett De flesta skapas etableringen nytt företag. av de är i baserade på tillfälliga arbetsmarkbefintliga företagen hög grad insatser, t ex den databasen i med nadspolitiska demografiska Haparanda dess filialer. minskar för en stabil Därigenom förutsättningarna långsiktigt av Vi anser det att vidta sådana utveckling företagen. angeläget åtgärder som kulturvårdsföretagens behov av långsiktighet och stabilitet tillgodoser iverksamheten. Utöver av de här slaget behövs en Översiktlig inriktlinjer ventering av bevarandeinsatser som lämpligen kan fullgöras av den här typen av kulturvårdsföretag. En sådan inventering utgör ett viktigt underför av inom detta område och lag bedömningar expansionsmöjligheterna en mer diskussion om tänkbara Vi föroringående lokaliseringsalternativ. dar att ett sådant berörda och att statens kuluppdrag ges till myndigheter turråd får ett samordnande ansvar.

Medel att utveckla motiverade insatser inom för regionalpolitiskt kulturområdet.

Den ökade insikten om kulturens roll för i en reutvecklingen måste innebära att får en mer framträdande i det gion kulturfrågor plats roll är i detta samregionala utvecklingsarbetet. Länsstyrelsernas viktig De särskilda medel som till tre för manhang. regeringen beviljat regioner att stimulera tillkomsten av inom kulturområdet utvecklingsprojekt av när det medlen till Norrbotten och disponeras länsstyrelserna gäller Jämtland medan medlen till Bergslagen disponeras av Bergslagsdelegationen. Insatserna har inom ramen för för att stigjorts regionalpolitiken mulera orter med Liknande utvecklingen på svag sysselsättning. åtgärder kan vara motiverade också i framtiden när utsatta behöver stöd i regioner särskild ordning. Men måste därutöver i det

kulturfrågorna uppmärksammas

och utvecklingsarbete som länsstyrelserna kontinuerliga planeringsbedriver. De resurser som man i länet förfogar över för regionala utveckär Endast en mindre del av dessa medel lingsinsatser ganska betydande. har hittills använts för verksamheter inom kulturområdet. Orsaken till detta är att den förordning som gäller för regionalpolitiskt stöd ger mycket litet utrymme för insatser inom kulturområdet. En översyn av regler och

stödordningar bör göras i att kulturens syfte stärka ställning i den regionala planeringen, bl.a. genom att länsanslagen som länsstyrelserna förfogar över även får användas för kulturverksamheter och, bl.a. med tanke på kulturturismen, för vården av kulturmiljöer. Det är emellertid också att viktigt statens kulturråd medverkar till en av kulturverksamheter i de utveckling av oss prioriterade landsdelarna. En del av den av till ökning anslagen kultursektorn på 300 miljoner kronor som förutskickat regeringen bör användas i detta sam-

manhang.Vi föreslår därför att det i kulturrådets budget avsätts 50

miljoner kronor år för per satsningar på nya kulturprojekt som tar sin utgångspunkt i kulturella och respektive regions särart potential och som är av försökskaraktär. För att kulturrådets komplettera finansiella insatser bör utvecklas projekten gemensamt med företrädare för lokala och regionala intressen. Länsstyrelserna i berörda regioner bör kunna delta i med medel

finansieringen från länsanslaget. Vi menar dessutom att

länsstyrelserna även utanför de prioriterade regionerna bör kunna utnyttja för delta i

länsanslaget att finansieringen av kulturprojekt.

6 STÖD TILL DEN PRIVATA SEKTORN

Ställningstaganden:

Allmänt kostnadssänkande stöd

Allmänt kostnadssänkande stöd bör till att avse subvention begränsas av arbetskraftskostnader.

Sänkta bör Inlandet socialavgifter förbehållas där företagen p g a gleshet, avstånd mm har ett varaktigt högre kostnadsläge än på andra håll i landet. bör de

lVedsättningen omfatta näringsgrenar som nu har nedsatta socialavgifter

med att också blandad tillägg för verksamhet bör vara nedsättningsberättigad när den har betydelse ur turistisk synpunkt.

Nealsättningen skall vara 10 procentenheter och en gälla för sexårsperiod räknat 1991. från

Nedsättningen i de kommuner i Norrbottens län som nu tillhör stödområde C, dvs Boden, Luleå och Piteå

föreslås upphöra efter en övergångsperiod på tre år

En reformering av gods- och bör utredas. persontransportstöden

Möjligheterna att nuvarande till integrera transportstöd Gotland, stöd till tunga transporter i skärgården och stöd till i ett

Vänersjöfarten reformerat

transportstöd bör utredas.

Stöd till i och investeringar byggnader maskiner:

Lokaliseringsbidrag till i och maskineri investeringar byggnader befintliga företag förbehålls Inlandet. För som investeringar medför sysselsättningsökning föreslås viss automatik i stödgivningen.

Lokaliseringsbidrag bör med 35 procent utgå för befintliga företag förutsatt att investeringen medför en Om inte sysselsättningsökning. investeringen medför sysselsättningsökning bör

lokaliseringsbidrag efter prövning kunna utgå med

högst 35%.

För nyetablerade bör

företag lokaliseringsbidrag kunna utgå med högst 50%.

av

Uppföljningen nyetablerade företag bör förstärkas så att det finns en kontakt

mellan och

stödgivande organ företaget även efter det att stöd beviljats. Stöd till

nyetableringar bör kunna lämnas i Inlandet, och Bergslagen Sydöstra Sverige.

Stöd till privata sektorn

bör kunna med 25 i Inlandet för Lokaliseringsbidrag utgå högst procent av lokaler för uthyrning byggande

behålls. kunna lämnas med högst 15

Investeringsbidraget Bidrag föreslås

till 20 miljoner. procent för investeringar upp

ersätts med kreditgarantier.

Lokaliseringslånen

Stöd till

företagsutveckling

stödet bör i större än nu användas för att Det regionalpolitiska utsträckning marknads-, och kompetensutveckling. stödja produkt-

Stödet vara i

En ny stödfomt för företagsutveckling införs. föreslås tillgängligt

och bidrag vid stöd till mjuka Inlandet, Bergslagen Sydöstra Sverige. Högsta enskilt beslut

investeringar bör vara 50 procent. Stöd i varje ärende där fattas

till 500 000 kronor. Stödet bör kunna utgå

av länsstyrelsen får uppgå högst

utan till nyskapade arbetstillfällen. koppling

och ersätts med den stödformen Ojfertstödet regionalt utvecklingskapital nya för mjuka investeringar.

Mindre i Inlandet, och Sydöstra Sverige föreslås få

industriföretag Bergslagen konsultcheck underlätta och öka av tillgång till en för att utnyttjandet utomstående expertis.

i större att förbättra Glesbygdsstödet bör utsträckning utnyttjas för förutsättningarna för näringsverksamhet på landsbygden.

Stöd till den privata ttjänstesektom

till bör vara i Inlandet, Bergslagen och

Stödet privata tjänsteföretag tillgängligt

samt i de mellanstädema. Av de Sydöstra Sverige för företag prioriterade nuvarande stöden har sysselsättningsstödet bäst regionalpolitiska att till behov.

förutsättningar anpassas tjänsteföretagens

så att det totalt sett till 150 000 kronor Sysselsättningsstödet förändras uppgår så att av

för varje nyanställd. Tidsprofilen förändras 2/3 sysselsättningsstödet

och ett år mot att

utbetalas vid anställningens början 1/3 efier bankgaranti

eller motsvarande ställs 50 av utbetalt belopp. för procent

kunna lämnas till industriservice, partihandel,

Sysselsättningsstöd föreslås

och till turistföretag. uppdragsverksamhet

arbetskraft

av Rekrytering

Det till bidrag medflyttande som nu gäller stödområdet föreslås gälla i de prioriterade landsdelama under 2 år dvs tiden fördubblas.

Möjligheten att använda nedskrivning av studieskulder som regionalpolitiskt medel i Inlandet bör utredas.

6.1 Motiv for

företagsstöd

Motiven för stöd till kan regionalpolitiskt näringslivet enligt kommitténs vara flera. mening

- Stödet kan ha till syfte att för kompensera naturgivna nackdelar.

- Stödet kan komplettera brister kreditmarknaden i på bestämda delar av landet.

- Stödet kan också motiveras av att en önskan om att förändra närings-

livssammansättningen eller att vissa eller

stödja typer av företag funktioner inom Problemen företag. på företagsnivå behöver då icke vara speciella för företagen i de regionalpolitiskt prioriterade områdena.

Om man lägger tyngdpunkten på att stödet skall kompensera för naturgivna nackdelar (klimat och som medför avstånd) geografiska merkostnader att stödet bör följer vara allmänt kostnadssänkande, dvs vara driftsstöd och i alla princip tillgängligt för företag. Nedsättningen av socialavgifterna i Norrbotten respektive godstransportstödet representerar denna sorts stöd. Med denna blir

stödutformning effekten åtminstone i

första

omgången att nuvarande struktur hos näringslivet konsolideras.

Det är först om de förbättrade driftsöverskott som stödet innebär, ger underlag för eller

investeringar sysselsättningsökning som expansiva effek-

ter I

uppstår. EG-sammanhang motiveras driftsstöd från en annan utgångspunkt än naturgivna nackdelar. Idén är att infrastrukturen i en re-

kan så gion vara dåligt utbyggd att företagssamheten får bära kostnader som den inte åsamkas i andra länder och Om regioner. regionen var en nation skulle detta en

framtvinga anpassning genom växelkursen.

Driftsstöd till företag i en region fungerar därigenom som en simulerad devalvering. Den det

huvudsakliga motiveringen för regionalpolitiska före-

tagsstödet var ursprungligen att komplettera brister i kreditmarknadens funktionssätt. På den kreditmarknad reglerade som förelåg då stödet infördes vid mitten av 1960-talet medförde lokaliseringsstödet att tillgången till i stödområdet.

kreditmöjligheter ökade Lokaliseringsbidraget avsågs bl.

a. för industrilokalerna i

kompensera att dessa geografiska områden hade

Stöd till privata sektorn

liten varför för en finansiär var högt. en alternativ användning risktagandet stödet den ordinarie kreditmarknaden Samtidigt som avsågs komplettera det skulle bidra till en inom och modernisering var ett syfte att expansion Det senare har lett till att av stödområdets näringslivsstruktur. syftet och utformats som marginella

lokaliseringsstödet sysselsättningsstödet

minskat kostnaderna för och sysselsätt-

stöd vilket expansionsinvesteringar

Därav har att stödet skall vara initialt. En stödut-

ningsökningar. följt

en av näringslivet formning av detta slag understödjer strukturomvandling om stödet utgår till investeringar, gynnar kapitalintensom, huvudsakligen

siva och som om stödet har en tyngdpunkt på sysselsättningsstöd,

företag arbetskraftsintensiva eller näringsgrenar. premierar företag vissa typer att av företag Om man lägger tyngdpunkten på stödja eller hos blir inte konsekvenserna för medelsutegenskaper företag blir då en av brister i formningen lika självklara. Utgångspunkten analys som leder till mer eller mindre riktade åt-

näringslivssammansättningen

En sådan kan ta fasta på småföretagens speciella problem gärder. anaiys t.ex. när det att attrahera riskvilligt kapital, på kooperativt ägda gäller

eller på företags problem, på nyetablerade företags tillväxtförutsättningar

att finansiera tillväxt. Näringspolitiken drivs tjänsteföretagens möjligheter från sådana utgångspunkter. omfattar rad för att de en åtgärder främja

Småföretagspolitiken

av marknader och samt för att mindre företagens utveckling nya produkter Det sker och utbildstärka företagens kompetens. genom rådgivningsmedverkan i av små och medelningsinsatser samt genom finansieringen tillväxt. Särskilda och utbildningsinsatser görs stora företags rådgivningsför att stärka nyetablerade företag. Det stödet kan i viss utsträckning användas för

regionalpolitiska

sådana insatser dvs som stöd till mjuka in-

företagsutvecklande

kommitténs finns det starka motiv för att yttervesteringar. Enligt mening

de i det regionalpolitiska ligare förstärka företagsutvecklande inslagen

Behovet i varor och är särskilt

stödet. att öka kunskapsinnehållet tjänster

i de delarna av landet. Hindren för en

stort regionalpolitiskt prioriterade

sådan är större. Avståndet till marknaderna är i vissa fall längre. utveckling Kontakten med den användaren är lägre beroende på näringslivsslutlige beroende bl a att

sammansättningen. Kunskapsspridningen är svårare på

företagen ligger glest. att det stödet kan med-

Det är också angeläget regionalpolitiska

verka till förändra Det handlar om

att näringslivssammansättningen.

i allmänhet och av i De av företag tjänsteföretag synnerhet.

nyetablering

för och för före-

särskilda förutsättningar som gäller nyetablerade företag

av det

tag inom tjänstesektorn bör därför påverka utformningen regional-

stödet. politiska Det bör endast företag

regionalpolitiska företagsstödet ges till

bedöms vara och kan bedriva sin verksom långsiktigt utvecklingsbara

samhet på företagsekonomiska grunder.

De det

förändringar av regionalpolitiska stödet som kommittén

föreslår innebär ett till den ytterligare närmande näringspolitiskt motiverade bedrivs

finansiering som nu av de regionala utvecklingsfonderna, riskkapitalbolag, Norrlandsfonden m fl. Vi har berört denna i avsnitt

fråga 5.3 där vi att vattenkraftsmedel bl

föreslog a skulle kunna användas för att

ge kapitaltillskott till baserade

regionalt riskkapitalbolag. Vi föreslog också

att Norrlandsfonden borde awecklas och att dess fördelas till tillgångar

riskkapitalbolagen.

Aven gränsytorna mot den kommunala och de näringspolitiken regionala utvecklingsfondernas företagsserviceverksamhet ökar om det regionalpolitiska stödet förändras i denna riktning. De motiv för företagsstöd som angetts sammanfattas i följande figur.

__ Stöd till den privata F ORNYELSE t änstesektorn.

nlandet,Berg_slagen,

Sydöstra Sverige samt prioriterade mellanstäder Stöd för_ att påverka näringslivsstrukturen stöd till nyeta-

genom lerin ar.

Inlan et, Bergslagen, Sydöstra Sverige

Stöd till av förnyelse och

marknader, processer

inom företag.

produkter onsulttjänster.

Inlandet, Bergslagen, Sydöstra Sverige

maskiner och

Investeringsstöd til_l

by nader. Befintliga företag. In andet

KONSOLI- Allmänt kostnadssänkande stöd. DERING Inlandet

Den skillnad mellan Inlandet och de två andra landsdelarna som vi berörde i 4 leder till kapitel att att allmänt kostnadssänkande stöd och stöd till maskiner och bör byggnader förbehållas Inlandet, dvs nuvarande stödområde A och B samt Kramfors kommun. Det allmänt kostnadssänkande stödet bör i till princip begränsas en sänkning av arbetskraftskostnaderna. För närvarande sker en allmän

kostnadssänkning också av

Stöd till privata sektorn

Det intressanta för företagen är påverkan företagens transportkostnader. Från samhällets bör subventionen riktas mot

på totalkostnaden. synpunkt

den resurs som är för lågt utnyttjad. till i maskiner och i befintliga Stöd investeringar byggnader till Inlandet. av kreditmarknaden och företag bör begränsas Avregleringen kommer inte att den nationellt sett ökade tillgången på riskkapital behovet av i denna del av landet. Alternativundanröja lokaliseringsstöd industrilokaler är t.ex. fortfarande där än på andra användningen av lägre håll. Subventionsnivån bör dock sänkas. de kommuner som nu i stödom-

Denna begränsning berör ligger

delade med en eller flera i råde C och de kommuner som är församlingar eller Med nuvarande finns det möjligheter stödområde B C. regelsystem till utanför stödför länsstyrelserna att ge investeringsbidrag företag området för i och maskiner. Denna stödmöjlighet investeringar byggnader bör utökas. bör vara inom samtliga

Stöd till företagsutveckling tillgängligt

insatser som sker i de

prioriterade landsdelar. De särskilda prioriterade

till andra aktörers insatser på dessa landsdelarna bör ses som komplement områden. Av särskild är vilken roll de regionala utvecklingsfonbetydelse de baserade kommer att derna och/eller regionalt riskkapitalbolagen

spela i framtiden. De som direkt till att förändra näringslivsstöd syftar i landsdelar och i de sammansättningen bör vara tillgängliga samtliga mellanstäderna. När det de prioriterade mellanstäprioriterade gäller derna bör dock stödet vara till den privata tjänstesektorn. begränsat är att den

Tanken med denna uppbyggnad geografiska

av de stödformer som är

prioriteringen speglas genom sammansättningen

i område samt av storleken av länsanslaget. Inom tillgängliga respektive bör olika användden ram som länsanslaget ger länsstyrelsen prioritera av länsanslagets

ningar samtidigt som regeringens prioriteringar framgår

således inte som hittills att variera storlek. Prioriteringarna görs genom mellan stödområden. procentsatserna av bör vara att kon- Den strategiska inriktningen förändringarna i de mest utsatta områdena men att som huvudlinje solidera näringslivet dess till av ökar. ha att förändra stödet så att bidrag förnyelse näringslivet i linje

Genom en sådan förnyelse bör även positiva miljöeffekter uppnås

mål som vi har i kapitel 4. med de övergripande föreslagit

6.2 Allmänt kostnadssänkande stöd

6.2.1 Sänkta socialavgifter

För närvarande är reducerade med 10 socialavgifterna i Norrbottens län. I helt procentenheter Svappavaara är socialavgifterna till 1993. omfattar borttagna sänkningen gruvbrytning, industriföretag samt delar av den privata tjänstesektorn. av 1984-1986 har Sysselsättningseffekterna nedsättningen utvärderats av två nationalekonomer, Peter Bohm och Hans Lind. Deras utvärdering har skett av SIND som haft på uppdrag regeringens uppdrag att utvärdera inte bara av utan sysselsättningseffekterna nedsättningen också de effekterna. Forskarna har senare företagsekonomiska kompletterat sin studie med även för 1987. I SINDs uppgifter utvärdering redovisas också förändringar i företagens lönsamhet i Norrbotten under perioden. Forskarna sammanfattar sina resultat detta sätt: på De resultat som redovisats och i den ovan, tidigare rapporten, bygger på en rad bedömningar och inte säkra slutsatser. möjliggör några Resultaten ovan för 1984-1987 dock lika de perioden är såpass för perioden 1984-1986 att vi står fast vid den tidigare bedömningen även när 1987 inkluderas, dvs att det är osannolikt att den sänkta mycket arbetsgivaravgiften haft någon betydande positiv sysselsättningseffekt inom i Norrbotten. tillverkningsindustrin Enligt kommitténs är en allmän av det mening kostnadssänkning slag som i Norrbotten en som kan förväntas få effekter

genomförts åtgärd

i med den

på sysselsättningen ett längre tidsperspektiv. Särskilt mycket

låga soliditet som i Norrbotten hade i det näringslivet utgångsläget är rimligt att anta att en varaktig det

lönsamhetsförbättring är mest påtagliga

resultatet av denna under de första åren. åtgärd För att en lönsamhetsförbättring skall resultera i måste bl a ha en tro att

expansion företagen på

kostnadssänkningen är I detta avseende är den nuvarande utvaraktig. formningen enligt kommitténs inte Det att mening tillräckligt tydlig. sägs skall verka under tid

åtgärden längre men det anges inte för hur lång tid. I

finns däremot en utfästelse att skall bestå till Svappavaara nedsättningen 1993. Kommittén föreslår att detta stöd i framtiden bör vara förbehållet kommunerna i Inlandet. i dessa kommuner har Företagen varaktiga konkurrensnackdelar. Den ned-

lönsamhetsförbättring som en

sättning innebär är för att skall få angelägen företagen handlingsutrymme att olika av av och marknader. De överväga typer förändringar produkter riktade stöden till marknadsföring, etc som vi föreslår produktutveckling förutsätter att vissa resurser finns i företagen. I konsekvens med vad som bör i de

nyss sagts nedsättningen

kommuner i Norrbottens län som nu tillhör stödområde C, dvs Boden,

210 Stöd till privata sektorn

och Piteå efter en tre år. En Luleå upphöra övergångsperiod på av i dessa kommuner bör dock göras utvärdering arbetsmarknadsläget innan beslut fattas om att nedsättningen skall upphöra. slutligt effektivt är det att har tilltro För att fungera viktigt näringslivet till hos den allmänna För att nå detta varaktigheten kostnadssänkningen. är det kommitténs att fastslå för hur lång syfte enligt mening viktigt tydligt tid Mot av den av Inlandets nedsättningen bör gälla. bakgrund analys som kommittén redovisat och diskussionen i vilken ordning förutsättningar effekter Å andra sidan är det också

uppstår vore en tioårsperiod rimlig. på

det kostnaden för denna ökar från år till år på grund av sättet att åtgärd inflation och Dess relativa andel av de totala lönekostnadsökningar. anslag som avsätts för stöd ökar som härav på grund av att

regionalpolitiskt följd

ramen fast för en Mot denna bakgrund föreslår komläggs längre period. mittén att bör under sex år. Inför ställningstagandet nedsättningen gälla till en bör dess effekter lönsamhet och på sysselförlängning på företagens utvärderas. sättningsutvecklingen I är helt till 1993. Efter Svappavaara socialavgifterna borttagna denna bör samma som i resten av Inlandet. tidpunkt nedsättning gälla När det vilka näringsgrenar som bör omfattas av sänkgäller har kommittén flera skrivelser om för vissa ningen mottagit svårigheterna med blandad verksamhet. I skrivelse från Kiruna kommun turistföretag anförs följande: med kombinerad och

Turistanläggningar hotell/pensionats-,camping

kan med denna näringsgrensindelrestaurangverksamhet följaktligen endast under SNI-koderna 63201 och 63202, dvs ning inrymmas Nedsättning av

hotell-, pensionats och/eller campingverksamhet.

med för denna av kan

arbetsgivaravgiften 10%-enheter, typ näring,

därför endast erhållas i de fall den nedsättningsberättigade den med utgångspunkt från omverksamheten, utgör huvudsakliga, antal årsarbetare I annat fall sättning, och/eller förädlingsvärde.

erhålls dvs nedsättning av arbertsgivaravgiften endast

delnedsättning, avseende den verksamheten enligt näringsnedsättningsberättigade grenskoderna. Den som skrivelserna till kommittén tar är om problematik upp är en för av de

näringsgrensindelningen riktig grund avgränsning företag

som skall omfattas av kommitténs mening är inte SNI sänkningen. Enligt en idealisk i dessa men den är ändå den enda utgångspunkt sammanhang som finns. I brist bör den även indelning på lämpligare indelningar till För att mildra de som finns för fortsättningsvis ligga grund. problem bör vid om verksamhet är eller ej turistföretag prövningen stödberättigad vara att blandad verksamhet bör vara nedsättningsbeutgångspunkten Det således att mest-kriteriet ersätts med sett båderättigad. betyder och-kriterium beträffande kombinationen hotell- och restaurang. Renodlad bör inte heller fortsättningsvis vara stödrestaurangverksamhet berättigad.

föreslår kommittén beträffande Sammanfattningsvis av att: nedsättningen socialavgifter

- sker i under en 10 nedsättning sexårsperiod

Inlandet .med

för de som nu omfattas av nedsattnmgen procentenheter näringsgrenar i Norrbottens län

- i Boden och Piteå kommuner efter en nedsättningen upphör Luleå, om tre år. övergångsperiod

Efter beräknas de leda till

övergångsperioden föreslagna förändringarna

en ökning av de statsfinansiella kostnaderna med ca 30 Mkr jämfört med nuvarande kostnader. En av den verksamheten utökning stödberättigade till att omfatta hela den sektorn i Inlandet skulle medföra att privata kostnaderna ökade med 100 kronor år. ytterligare miljoner per

6.2.2 Transportstödet

Det regionalpolitiska infördes godstransportstödet 1971-01-01 för att i Norrland kompensera företagen för geografiskt betingade fraktmerkostnader. Transportstödet har sedan införandet ändrats vid flera tillfällen. De viktigaste principiella förändringarna genomfördes 1974, då stöd infördes även för av vissa råvaror och halvfabrikat till transporter företagen och 1986, då även vissa blev och då tjänsteresor stödberättigade kustsjöfart, genom införande av ett iviss hamntransportstöd, stödmässigt mån jämställdes med och Totalt har dock

väg- järnvägstransporter. sett

stödets som ett restitutionsstöd inrikes grundprofil procentuellt för erlagda

långväga transportkostnader bibehållits trots ändringarna av stödreglerna.

Driftsstöd som har emellertid ofta varit under transportstödet debatt. Det har hävdats att dessa tenderar att konservera en

förlegad

näringslivsstruktur. Driftsstöd är också särskilt i internationella uppmärksammade överenskommelser. Som av 2 inom framgick kapitel är driftsstöd EG tillåtna endast om en har konkurrensnackdelar. region varaktiga Sådana varaktiga konkurrensnackdelar kan vara att infrastrukturen är utdåligt vecklad. I detta sammanhang bör det att uppmärksammas transportstödet principiellt sett är ett stöd till handel och därmed kommer särskilt i fokus i förhållande till internationella överenskommelser om stödens utformning. De som av i utvärderingar företagits transportstödet, senast samband med den har visat regionalpolitiska utredningen 1984 på

svårigheten att kvantitativt och kvalitativt mäta de

regionalpolitiska effekterna av Det kan emellertid endast godstransportstödet. antas att en mindre del av stödet har en direkt effekt och

på etableringar sysselsättning

i stödområdet, medan delar av stödet kort sikt endast övriga på innebär en

212 Stöd till privata sektorn

resultatförbättring för redan etablerade företag. Stödet är mycket snett Ett mottar 60 % av stöd. Ett fördelat. fyrtiotal företag omkring utgående stort antal får å andra sidan jämförelsevis små belopp. företag Transportstödets nuvarande konstruktion innebär också en automatik i de på statsbudgeten. Det är också årliga kostnadsökningarna att den automatiken klarlagt att möjligheterna bryta kostnadsuppdrivande utan att ändra är Nuvarande väsentligt stödreglerna mycket begränsade. restitutiva heller särskilt incitament för företagen system ger inte tydliga att rationalisera sin transportverksamhet. Ur finns det alltså skäl att se över effektivitetssynpunkt nuvarande Denna slutsats skall dock inte ses transportstödets utformning. som kritik mot centrala administration av stödformen. I en

transportrådets

av riksrevisionsverket konstateras att nyligen genomförd granskning gjord det nuvarande i allt administreras på ett ratiotransportsstödet väsentligt nellt och för såväl de sökande som staten effektivt sätt. RRV konstaterar också att de nuvarande för talar för en central reglerna transportstöd

granskningsorganisation.

Behoven av regionalpolitiska insatser för att stödja näringslivets och skiftande. Den inom transporter är många pågående utvecklingen hos de större mot krav på näringslivet, speciellt företagen högre med och mindre sändnings-

transportkvalitet tidsanpassade transporter

storlekar krav och slutna tran-

påverkar genom på särlösningar system

över hela landet och kan komma att inverka de sportsystemet negativt på små och medelstora att erhålla en tillfresställande företagens möjligheter till särskilt i Inlandet. För att möta en transportlösning rimliga priser, sådan är det att den inom utveckling viktigt höja logistiska kunskapsnivån hela

näringslivet.

Aven om således de alternativa behoven av dagens transportstödsresurser är stora är det att möjligheten till kompensation nödvändigt för kvarstår även fortsättningsvis i någon form.

höga transportkostnader

Kommittén anser mot av ovanstående att det finns bakgrund att ett förändrat som på olika sätt anledning överväga transportstödsystem kan bidra till att förbättra och och i förbilliga företagens transporter mindre används som ett renodlat till det enskilda grad fraktbidrag skulle således i ökad utsträckning avse företaget. Stödgivningen i utbudet av och kvaliteten hos de transporttjänster som förbättringar i områden som nu mottar transportstödet.

erbjuds d__e

Aven det bör ha sin i en

om nya systemet utgångspunkt

förenklad och decentraliserad administration är det att vissa viktigt för stödet för att säkerställa att medlen grundläggande regler uppställs används ett effektivt och för ändamålet sätt. Den grundpå lämpligt

bör vara att bidrag som transportområdet

läggande riktlinjen ges inom skall för täckande av sådana som har en direkt koppling utnyttjas utgifter till av och till och från i transporter gods personer företag belägna En annan grundläggande regel bör vara att stödet skall avse regionen.

drifts- eller För i infrastruktur finns utvecklingskostnader. investeringar etc redan ett regionalt instrument i varför sådana länstrafikanslaget,

investeringar bör exkluderas. För vissa smärre driftsnära i t. investeringar

ex. etc. bör dock stöd kunna

transportplaneringsutrustning lämnas.

Det är viktigt att ett reformerat transportstödsystem upplevs av alla inblandade Mot i positivt parter. bakgrund av komplexiteten stödoch att är berörda bör effekterna reform systemet många parter av en av transportstödsystemet närmare utredas. Kommittén föreslår att regeringen tillsätter en särskild utredare som får till att i samråd med berörda uppgift länsstyrelser, transportrådet och statens industriverk lämna hur förslag på ett förändrat med ovan skisserade kan transportstödsystem huvuddrag utformas utan alltför stora problem för företagen. Den särskilde utredaren bör även om det till tunga överväga stöd i som finansieras kan transporter skärgården, idag över glesbygdsstödet inordnas i ett reformerat transportstöd.

Transportstöden till Gotland.

Sedan 1971 finns ett särskilt för Gotland. transportstöd Transportstödet omfattar såväl som i person- godsbefordran färjetrañken på Gotland och är i den Vidare inbyggd taxa som tillämpas. ges från anslaget ett bidrag till vissa för att täcka de merkostnader transportföretag som inte av det s.k.

kompenseras Gotlandstillägget. Anslaget uppgår

1989/90 till 37 varav 6 kr. till sammanlagt milj. kr., milj. avser stöd transportföretag. Stödet administreras av transportrådet. Sedan har budgetåret 1973/74 riksdagen beviljat ersättning för särskilda rabatter vid till och från Gotland.

flygtrafik Budgetåret 1981/82

fick stödet en med ny utformning syfte att en tillfredsställande flygtrafik skall kunna upprätthållas. Från lämnades stöd endast till början Linjeflyg, men numera får även Avia stöd för sin trafik flygföretaget på Visby. Anslaget uppgår 1989/90 till 14.5 milj. kr. och administreras av luftfartsverket. I analogi med vad som ovan om ett reformerat sagts bör den särskilde utredaren också få i transportstöd uppgift att pröva möjligheterna till en av stöden till Gotland till den överföring regionala nivån. Beträffande stödet till är emellertid till sjötrafiken möjligheterna förändringar till av avtal mellan och begränsade följd gällande staten rederiet Nordström & Thulin, som till år 1998. löper

Stöd till Vänersjöfarten

Riksdagen beslutade år 1978 med av

anledning prop 1978/79:24

om av särskilda och slopandet passageavgifter för Väner- Mälartrafiken. tgärden var motiverad och till slå vakt regionalpolitiskt syftade att om

214 Stöd till privata sektorn

trafiken inlandshamnarna. Staten därmed betalningsansvaret på övertog för till Trollhätte Kanalverk och Vänerns Seglationsstyrelse. ersättning till viss kanaltrañk som för budgetåret 1989/90 Anslaget Ersättning till täcker underskottet i kanalverksamheten. Kanalen uppgår 60,5 Mkr, har en ur både regionalpolitisk och samhällsekonomisk betydelse energisnåla och miljövänliga synvinkel. Sjötransporterna ger transporter en av från genom avlastning lastbilsgods vägarna. av järnvägar och sjöfart Vänerregionens transportsystem vägar, bör ses i ett samlat På ett likartat sätt som beträffande perspektiv. bör den särskilde utredaren om de medel som för transportstödet pröva närvarande avsätts till Trollhätte Kanalverk och Vänerns Seglationskan administreras av den regionala nivån. styrelse

6.3 Stöd till i maskiner och

investeringar byggnader

6.3.1 Nuvarande regler

Stöd till i och maskiner kan med investeringar byggnader nuvarande inom stödområde i form av stödsystem utgå lokaliseringsbidrag och kan till verksamheter och

lokaliseringslån. Lokaliseringsstöd utgå

nedanstående tabell. stödmottagare enligt

Tabell 6.1 Verksamheter och stödmottagare som får lokaliseringsstöd.

Verksamhet

Företag stödmottagare

ornmun

1. verksamhet

Industriell ja nejá

verksamhet

2. Industrilikn. ja nejz 3. Partihandel ja 11612 4. Uppdragsverksamhet ja nejz

_nejz

5.

Palsdjur/vattenbruk ja

6. Turism ja ja 7. Fasta bränslen _ ja ja 8.

Lokaler

för uthyrning ja ja 9. Teknikcentra ja _ ja _

10 Investmentbola nej3 nej

11 Annan verksam et ja nej2

Avser och affärsverk). 1) fysiska/ juridiska personer (även uppdragsmyndigheter 2) Kommun kan i vissa fall få överta stöd som lämnats för byggnadsinvesteringar. 3)Lämnas av regeringen i form av lån.

har alltsedan det infördes vid 1960-talets mitt Lokaliseringsstödet varit ett stöd till och huvudsakligen expansion genom nyinvesteringar SIND och kan numera och sysselsättningsökning. regeringen bevilja bidrag lån även till en som är nödvändig för att bevara sysselinvestering

sättningen samt för ersättnings/rationaliseringsinvesteringar av väsentlig för på orten och för det om betydelse sysselsättningen tredje synnerliga skäl finns för att bevara i sysselsättning företaget.

får av SIND och lämnas med Lokaliseringsbidrag länsstyrelserna högst nedanstående av den del av de totala som avser procentandelar utgifterna maskiner och inventarier samt av SIND för byggnader, markanläggningar, och markberedning torvproduktion. Tabell6.2 andel lokaliseringsbidrag Högsta

Högsta bidragsprocent

Lokaler- By nader, Markberedför för

_ Särskilda orter stöd 15

eller

20

utanför

omradet enl enligt rege- 17 ringens foreskrifter

Regeringen kan bevilja bidrag med än ovan, dock högre belopp med maximalt 70 procent av investeringsutgifterna.

I till dessa om finns också en tillägg regler högsta bidragsprocent norm för hur subventionen arbetstillfälle får vara. Normen är hög per nytt nu högst 525 000 kronor per beräknat nytt arbetstillfälle i stödområde A, 400 000 i stödområde B, 225 000 kronor i stödområde C, 175-225 000 i tillfälligt inplacerade kommuner och 60 000 kronor i kommuner utanför stödområdet. stöd utanför stödområdena består nästan enbart av Beviljat investeringsbidrag. Investeringsbidrag kan beviljas av länsstyrelserna. Bidrag kan som högst utgår med 15 och i procent kapitalbehovet får 9 Mkr. Stödet kan kombineras med investeringar ej överstiga ej lokaliseringslån. Den ekonomiska är densamma som för prövningen gäller lokaliseringsbidrag.

6.3.2 Kommitténs förslag

direktiven bör kommittén om det att öka Enligt överväga går automatiken i stödgivningen. Fördelarna med en ökad automatik är att stödet blir mer förutsebart för företagen och att kan handläggningstiderna

216 Stöd till privata sektorn

förkortas. Kombinationen av de av riksdagen fastställda reglerna om och den av SIND fastställda normen om högsta högsta bidragsprocent subvention arbetstillfälle och beslut beträffande det per nytt riksdagens stödet att inte bevilja högre bidrag än som behövs för att regionalpolitiska det enskilda skall bli lönsamt innebär att det i princip är mycket projektet svårt för att förhand dvs när de kalkylerna, få en företagen på gör om vilket stöd som kommer att utgå. uppfattning I den dock bidragsprocenten praktiska tillämpningen tycks komma rätt nära de maximala för stödområde. procentsatserna respektive i beslut av fem stöd med maximal

Budgetåret 1987/88 beviljades fyra

för stödområde. Denna automatik i bör procentsats respektive praxis kommitténs också motsvaras av en automatik i enligt uppfattning av de skäl som anfördes om förutsebarhet mm. regelsystemet nyss kommitténs bör stöd till befintliga företag endast Enligt mening kunna medan bör kunna få stöd i ges i Inlandet nyetablerade företag Inlandet, Bergslagen och Sydöstra Sverige. Prövningen av en ansökan från bör avse affärsidén vilket inte på samma sätt är nyetablerade företag för ett som önskar investera och öka nödvändigt befintligt företag För som ökar i sysselsättningen. befintliga företag sysselsättningen samband med i byggnader och maskiner bör ökad automatik investeringar eftersträvas.

till befintliga företag. Lokaliseringsstöd

För etablerade i Inlandet bör med 35 företag bidraget utgå procent av investeringskostnaden eller med 400 000 kronor per beräknat arbetstillfälle. i enskilt fall med det nytt Lokaliseringsbidrag utgår varje av dessa två Ansökan om stöd sker på samma sätt som nu. lägre belopp. Den skillnaden mot nuvarande är att sökanden på väsentliga system förhand kan med storlek. kalkylera bidragets Detta mer automatiska kan i de fall system tillämpas ökar som en av för SIND sysselsättningen följd investeringen. Möjligheten och att stöd även om sysselsättningen inte ökar bör regeringen bevilja kvarstå. bör i sådana fall vara densamma som nu dvs det bör Prövningen ske en bedömning i varje ärende av hur högt bidrag som erfordras. Högsta bör vara 35% även i sådana fall. bidrag Jämfört med nuvarande innebär detta förslag att bidragsregler nivån sänks i nuvarande stödområde A för i och investeringar byggnader maskiner. Ett motiv till denna är att - i de delar av förändring företagen Inlandet som inte haft sänkta - nu får en förbättrad tidigare socialavgifter självñnansieringsförmåga. Ett annat är att allmänt sett förskjuta användav det stödet till förmån för ningen regionalpolitiska mjuka investeringar. Denna förändring av det regionalpolitiska stödet innebär indirekt också en till den ordinarie kreditmarknaden att uppmaning medverka ett bättre sätt än som hittills skett. För att ytterligare

på

förstärka denna föreslår uppmaning kommittén att lokaliseringslånen

fortsättningsvis ersätts med En kreditgarantier. sådan förändring ligger

också i med de linje förslag som nyligen presenterats av

Finansierings-

utredningen. När det vilka gäller avgränsningen av verksamheter som skall vara har kommittén stödberättigade övervägt om ytterligare näringsgrenar borde omfattas. Kommittén har t ex det i uppmärksammats på att Inlandets centralorter kan vara svårt för delar av handeln att sina anpassa lokaler, bygga nytt etc eftersom hyreskostnaderna efter eller ombyggnad efter nybyggnad blir för från höga. Svårigheten stödsynpunkt är att de verksamheter det gäller arbetar med en lokal marknad vilket att gör eventuellt stöd kan verka lokalt konkurrenssnedvridande. Kommittén är därför inte beredd att lämna i detta förslag avseende. Kommittén vill emellertid erinra om att det inom ramen för finns glesbygdsstödet möjligheter att stödja fackhandel.

bör

Lokaliseringsbidraget på samma sätt som nu vara ett initial-

stöd och skrivas av på det sätt som nu sker. De som investerar och

företag

ökar har med

sysselsättningen dagens system också tillgång till det regio-

nalpolitiska sysselsättningsstödet. Vi tar denna stödform i upp anslutning till den förslagen angående privata tjänstesektorn. Lokaliseringsstöd till maskin- och i

byggnadsinvesteringar befint-

bör kunna liga företag som i framgått utgå Inlandet. Stöd till sådana investeringar i utanför Inlandet befintliga företag bör även fortsättningsvis kunna utgå i form av kunna

investeringsbidrag. Bidrag bör utgå med högst

15 för

procent investeringar vars kapitalbehov inte överstiger 20 miljoner.

Stödformen bör kunna användas blir generellt. Avgörande länsstyrelsens prioriteringar av och nivån länsanslaget på länsanslaget. Denna stödbör kunna de möjlighet användas för kommuner som nu finns i stödområde C.

Stöd till av lokaler byggande för uthyrning.

Enligt nuvarande kan stöd erhållas regler för byggande av lokaler för

uthyrning. Lokaliseringsbidrag kan utgå med högst 40 procent i

stödområde A, 25 stödområde B och 10 i stödområde procent procent C. Kommitténs är att denna

förslag stödmöjlighet även fortsättningsvis bör

kvarstå men att liksom bidraget nu bör vara lägre det som gäller för det företag som bygger egna lokaler. Enligt kommitténs bör lokalimening även kunna

seringsbidrag fortsättningsvis utgå i Inlandet. Stödnivån bör

dock sänkas till 25 av

procent stödunderlaget.

En del det mycket stor av bidrag som utgått för byggande av lokaler har tillfallit Stiftelsen Industricentra.

Industricentraanläggningar

finns nu i Haparanda, Gällivare, Lyckselse, Vilhelmina, Strömsund, Sveg, och De tillkomna

nge Ljusdal. senast anläggningarna beslutades av

år 1982.

riksdagen

Stöd till privata sektorn

Det stöd som lämnas är avsevärt högre än

regionalpolitiska

I stödområde A stödet till

beträffande andra lokaler för uthyrning. uppgår

och 20% som I 50% i bidrag, 20% som kapitaltillskott lokaliseringslån. B är motsvarande 35, 20 respektive 35. stödområde procentandelar har erfarit att har Kommittén arbetsmarknadsdepartementet en av verksamheten för att se om det finns någon annan påbörjat översyn i de åtta kommuner där industri-

form att stödja näringslivsutvecklingen

finns. till vara följande: centraanläggningar Bakgrunden översynen uppges

för lokaler för till företag

a regionalpolitiskt stöd att uppföra uthyrning

kan sedan flera år lämnas till såväl kommuner som privata företag.

Detta var inte fallet när beslutet om industricentraverksamheten fatta-

des. bedrivs in i b den centraliserade form verksamheten i passar inte riktigt

en som bedrivs i alltmer decentraliserade former.

regionalpolitik

för de arbetstillfällen som i

c den regionalpolitiska stödinsatsen skapas

är i ca tre än i

industricentraanläggningarna genomsnitt gånger högre

stödverksamhet. Vidare är driftskostnaderna för

övrig regionalpolitisk

verksamheten högre.

som kommittén erhållit avser arbets- Enligt uppgifter att ta diskussioner med berörda kommuner, marknadsdepartementet upp finna alternativ till De alternativ som i hyresgäster m.fl. för att ägandet. första hand ska undersökas är att kommunerna eller privata fastighets-

lokalerna eller att övertar lokalerna. bolag förvärvar hyresgästerna Skilda kan tänkas för varje enskild kommun. lösningar

Kommittén tar med av den genomgång arbetsmarknadsdepar-

anledning inte till industricentraverksamheten. Komtementet ställning

påbörjat

för att finna mittén kan emellertid understödja att en översyn genomförs alternativa former för och för att stimulera näringsägandet i de berörda kommunerna. kommitténs mening bör livsutvecklingen Enligt de kan komma fram till föreläggas riksdagens förslag departementet tillsammans med kommitténs förslag. prövning

Stöd till

6.4 företagsutveckling

6.4.1 stödform för riskkapital till mjuka investeringar Ny

SIND:s förslag

I det till som SIND utarbetat på

förslag nytt stödsystem ett stöd till marknads- och kommitténs uppdrag föreslås att produkt-

utveckling införs. Som det nuvarande framgick tidigare är regionalpolitiska stödet i allt inriktat i väsentligt på investeringar byggnader samt maskiner och inventarier. stöd till Regionalpolitiskt mjuka investeringar kan endast i form av och beviljas lokaliseringslån offertstöd (av SIND och regeringen) samt via utvecklingsfonderna genom regionalpolitiskt utvecklingskapital om länsstyrelserna överfört medel för detta. Utvecklingsfonderna har möjligheten att sådana

stödja investeringar genom utveck-

lingskapital. Enligt SIND är det svårt att inordna stöd till mjuka investeringar i ett mera schabloniserat, starkt Arten av regelstyrt system. investeringar som bör omfattas av detta stöd varierar mellan olika företag och branscher. Den av det typ investeringar bör gälla är marknadsav olika

föringsåtgärder slag, produktutvecklingsinsatser, utbildning som är

nödvändig för marknader och expansion på nya med nya produkter,

licensköp, tillfälligt inhyrande av konsulter för marknads- och

m m.

produktutveckling

Mångfalden i och variationen i

kostnadsslagen förutsättningar

gör det SIND svårt fastare enligt att uppställa regler för detta stöd. Det bör i stället efter med i

utgå förhandling företagen varje särskilt fall, varvid

bedömning ska av och göras investeringens företagets lönsamhet samt behovet av stöd. krav i Något specifikt på ökad sysselsättning varje enskild investering bör inte ställas. Däremot bör ske bedömningen mot bakgrund av att det allmänna med insatser syftet regionalpolitiska är att skapa för ökad

förutsättningar sysselsättning.

Stödet bör SIND kunna i form med enligt utgå av lån Villkorlig

återbetalningsskyldighet eller andra konstruktioner där återbetalningen

görs beroende av i form

investeringens lönsamhet, men även av bidrag.

bör konstruktionen

Anslagsmässigt vara sådan att de medel som

inflyter från detta stöd i form av mm får amorteringar, räntor, royalty behållas av respektive för framtida länsstyrelse stödgivning. Härigenom skapas ett incitament till både ansvarsfullhet och i

affärsmässighet

stödgivningen. Detta stöd till marknads- och

produktutveckling ersätter för

regeringens och SINDs del det nuvarande offertstödet. För länsstyrelsernas del är stödformen en del av det samlade och

länsanslaget ersätter

det nuvarande regionalpolitiska

utvecklingskapitalet.

Kommitténs förslag.

Vilka och ställningstaganden som regering riksdag tar till

finansieringsutredningens förslag är också betydelsefulla i detta sam-

manhang. har de

Finaniseringsutredningen föreslagit att regionala utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet omstruktureras och begränsas. Finansieringsformerna lån och utvecklingskapital avskaffas. Systemet med lånegarantier förändras och behålls i första hand under en i treårsperiod

220 Stöd till privata sektorn

awaktan att kreditmarknaden får full effekt i bankpå avregleringarna på Vidare ges utvecklingsfonderna enligt utredningsförslaget systemet. att bli i möjlighet delägare riskkapitalbolag. Om skulle det att utredningens förslag genomföras betyder sker och inte

riskkapitalförsörjningen genom riskkapitalbolag genom

av verksamhetsformen från en utvecklingsfonderna. Förändringen revolverande fond i skall hållas intakt till har sin som princip bolagsformen för utveck-

betydelse från regionalpolitiska utgångspunkter. Svårigheten

i att hålla intakt visar att risken är lingsfonderna skogslänen fondkapitalet som de lönsamma är få. Om den hög samtidigt riktigt engagemangen motiverade i fortsättningen

näringspolitiskt riskkapitalförsörjningen

skulle ske i försämras sannolikt möjligheten huvudsakligen bolagsform att nå ut med till de regionalpolitiskt prioriterade ytterligare riskkapitalet inte får under en områdena om riskkapitalbolagen kapitaltillskott uppoch om inte de stödformerna förändras

byggnadsperiod regionalpolitiska

kan Vi har i avsnitt 5.4 föreslagit att så att mjuka investeringar stödjas. vattenkraftsmedel skulle kunna användas för att sådana ge kapitaltillskott till riskkapitalbolag. Skulle inte dvs utvecklingsutredningsförslaget genomföras fonderna kommer även i framtiden att kunna utvecklingskapital finns ge det kommitténs skäl att dra vissa slutsatser av erfarenheenligt mening med det Av de 80 miljoner terna regionalpolitiska utvecklingskapitalet. kronor som överförts till har endast omkring hälften utvecklingsfonderna Detta kan bero att det inte finns att fondernas använts. på projekt, i de delarna

förmåga att fånga upp projekt regionalpolitiskt prioriterade

oklara direktiv för hur medlen bör av länen är svag, att länsstyrelserna givit användas etc. Vi återkommer strax till detta. kommitténs bör en stödform av det slag som Enligt mening ny SIND införas. Stödformen bör vara tillgänglig i samtliga tre prioföreslagit riterade landsdelar. På kommittén andra bedömningar

några punkter gör

än SIND. SINDs bör subvention vara densamma som Enligt förslag högsta de föreslår för stödområde dvs 40, 30 20 En respektive resp procent. bör vara att 50 av projektets totala

ytterligare begränsning högst procent

finansieras denna samt att stöd i varje enskilt ärende

kapitalbehov genom

maximalt ska kunna med 250 000 kronor, dock högst 50 procent av de ges verkliga utgifterna. Kommittén inte att av den anser någon differentiering högsta subventionen mellan de olika landsdelarna bör göras. Den geografiska bör inte avse i vilken bör kunna

prioriteringen omfattning länsstyrelserna

medverka i olika utan i hur många projekt länsstyrelserna bör projekt kunna engagera sig i. föreslår kommittén därför bör vara 50 Högsta bidrag procent. Stöd i enskilt ärende får vara 500 000 kronor i de beslut som

varje högst

SINDs kan stödet såväl i form

fattas av länsstyrelserna. Enligt förslag utgå

av bidrag som i form av villkorslån av vilka de senare när de återbetalas skall gå tillbaka till I denna del skulle det länsstyrelserna. regionalpolitiska stödet som revolverande fond fungera en dvs som utvecklingsfondernas riskkapital. Enligt kommitténs mening bör länsstyrelserna ge stöd i form av Det motivet bidrag. viktigaste härför är att idén om partnership som präglar utvecklingsfondernas och andra

riskkapitalaktörers finansiering är

olämplig för den motiverade

regionalpolitiskt riskkapitalförsörjningen.

Vår i denna har analys fråga en motsvarighet i

finansieringsutredningens

förslag om att STU:s stöd till bör i form i

utvecklingsprojekt utgå av bidrag

stället för som nu i form av lån med

Villkorlig återbetalning. Kommitténs principiella inställning i denna fråga innebär också att bidraget på regional

nivå bör beslutas av länsstyrelsen. Den stödformen föreslagna avses som framgått ersätta offertstödet för SINDs och del. har regeringens Offertstödet på senare tid kommit till inom användning ramen för etableringssamrådet med större

tjänsteföretag. Bidragsnivån bör även för regeringen och SIND vara högst

50 procent. Däremot bör inte finnas någon begränsning för hur stort stödet får vara i enskilt ärende. varje

6.4.2 Stöd till konsultinsatser

Kommittén föreslår därutöver former för att underlätta för nya de mindre i

företagen Inlandet, Bergslagen och Sydöstra Sverige att

utnyttja konsulter genom ett system med konsultcheck. Stöd till konsultinsatser finns inom flera delar av

småföretag-

insatser

spolitiken.__Sådana

genomförs av SIND inom ramen för bransch- Aven har program. utvecklingsfonderna möjlighet att erbjuda subventionerade konsultinsatser inom ramen för sin t ex som

företagsservice teknik-

checkar. Vårt till förslag syftar att öka uthålligheten i konsultinsatserna.

Kommitténs förslag.

Enligt vår skulle det innebära

uppfattning en förbättring av det

nuvarande effektivt

stödsystemet om genomförda konsultprogram kunde erbjudas industriföretag med mindre än 50 anställda. Insatserna bör vara

i

tillgängliga Inlandet, Bergslagen och Sydöstra Sverige. Bidragets utform-

ning bör vara sådan att det stimulerar till mer uthålliga konsultinsatser än hittills. Insatserna bör vara till begränsade vissa områden som t ex

materialadministration, ekonomistyrning, produktutveckling, organisa-

Stödet inte

tionsutveckling. bör utgå för sådana tjänster som företagen lagligen åläggs att köpa t ex revisorstjänster. En viktig skillnad mot

tidigare försök borde vara att konstruera så att det blir eftersystemet och inte

frågestyrt som så ofta styrt av olika näringspolitiska organ.

Det kan mot den

bakgrunden vara värt att notera att en sådan

222 Stöd till privata sektorn

i Storbritannien introduktionen av förändring nyligen genomförts genom initiativ innebär att i the Enterprise Initiative. Detta företagen områden kan få 2/3 av kostnaden för regionalpolitiskt prioriterade konsultinsatser mellan 6 och 16 inom vissa angivna områden som dagar teknisk etc täckta av Genomförandet sker i design, kunskap statliga bidrag. av erfarna konsulter från de organ som två steg. Först besöks företaget kontrakterats att ansvara för På basis av deras analyser och delprogram. diskussioner med till vilka som skulle kunna företagaren ges sedan förslag medverka för att bistå med de problem som identifierats. lösningar på Det finns en intressant skillnad mellan det engelska programmet referades till och de svenska insatserna. Det är att subsom tidigare betalt för ventionen inträder först sedan företaget självt inträdesbiljetten 5 På detta sätt stödet till de mer varaktiga förbindelser dagar. uppmuntrar studier pekat

mellan företaget och externa kunskapskällor som många på

som svenska insatser har ofta stannat vid att subvenväsentliga. Tidigare tionera de första 3-5 dagarna. Problemet svenska erfarenheter med ett helt efterfrågeenligt de minsta är ovana vid konsulter vilket att styrt system är att företagen gör

blir För att krävs oftast uppsökande

efterfrågan låg. öppna företagen verksamhet subventionen de första roll. där av konsultdagarna spelat omfattas av den av oss stödformen De företag som föreslagna bör ha till 3 fria år. Därefter beror subvenmöjlighet konsultdagar per tionen hur som 4-9 bör subventionen vara på många dagar utnyttjas. Dag

och Beräknat en genomsnittlig

50 procent dag 10-15, 30 procent. på

kostnad 5000 kronor innebär detta en subvention per per konsultdag på vid fullt med 39000 kronor år. Antalet i företag utnyttjande per företag i Inlandet i 800 och i målgruppen är omkring 1000, Bergslagen omkring cirka 1500. Totalt innebär detta att målgruppen består av Sydöstra Sverige 3 300 med 1-49 anställda. Om alla dessa utnyttjade dragindustriföretag fullt skulle kostnaden bli 129 kronor år. Om vi ningsrätten ut miljoner per en subvention om 25 000

antar att efterfrågan motsvarar genomsnittlig

kronor och denna blir kostnaden att 1 500 företag utnyttjar möjlighet under 40 kronor år. något miljoner per konsultchecken som en för För att introducera möjlighet det i detta också ett moment

företagen bör system ingå uppsökande

i mellan och kommunerna i utformat ett samspel SIND, länsstyrelserna berörda områden. med denna del är att väcka företagen till insikt Syftet vilket de skulle kunna ha av externa I denna om utbyte tjänster. uppsökande och förmedlande del av verksamheten är utvecklingsfondernas

konsulter aktörer. naturliga Om av detta ska är det helt ett program slag genomföras att bl a dra lärdomar av de som finns av effektiv avgörande goda exempel

networking. Där finns nyckelord som närvaro, synlighet professionalism

och De verkar måste finnas i trovärdighet. som operativt företagens närhet. Men bakom dessa måste en kraftfull ledning som konoperatörer

trollerar, styr och framförallt ser till att de olika operatörerna uppfattar sig själva och det de har att till Ett erbjuda företagen som hörande ett system. system av detta bör därför utformas slag gemensamt mellan SIND, länsstyrelserna, utvecklingsfonderna och berörda kommuner.

Främjande

av

nyetablering

Förnyelsen av sker i näringslivet betydande grad genom att nya företag etableras. I Inlandet, Bergslagen och är behovet Sydöstra Sverige av särskilt inom nyetableringar stort såväl varu- som tjänsteproduktion. I en studie av år 1983 nyetablerade företag som fått lokaliseringsstöd görs en del

iakttagelser som pekar mot att det nuvarande lokaliseringsstödet

kan effektiviseras när det denna de gäller kategori företag. För prioriterade mellanstäderna bör stöd kunna utgår till förnyelse genom etablering av

privata tjänsteföretag.

SIND:s

förslag.

SIND föreslår i sin rapport till kommittén att planerade nya företag ska kunna få stöd för av marknadstester och testning produktidéer, liknande förberedande insatser i syfte att förädla affärsidén. SIND föreslår också att av uppföljningen nyetablerade företag bör förstärkas så att det finns en kontakt mellan och efter det

stödgivande organ företaget även att

stöd beviljats.

Kommitténs förslag.

Kommittén anser att SINDs i dessa avseenden bra. De

förslag är

innebär att får en sin entreprenören möjlighet att förädla affärsidé och att av affärsidén blir prövningen grundligare. Det stöd till konsultinsatser som diskuterats bör vara nyss

tillämpligt i sådana fall. Vi vill i detta också om det

sammanhang påminna förslag till regionala kompetenscentra för kvinnor som föreslås i 8. kapitel Dessa har som en uppgift att främja kvinnligt nyföretagande genom

rådgivning.

Men det finns kommittén enligt också anledning att överväga om det finns delar av ytterligare reglerna kring stödet till investeringar i byggnader och maskiner som borde förändras. Framförallt kan den norm som finns för subvention högsta per nytt arbetstillfälle innebära att företaget för att få

tillräckligt bidrag anser sig kunna växa sysselsättnings-

mässigt för snabbt. Kommittén föreslår mot den bakgrunden att normen om högsta bidrag per nytt arbetstillfälle inte tillämpas på entreprenörer som vill starta med

företag utnyttjande av lokaliseringsstöd. Bidrag bör

kunna utgå med högst 50 procent.

Stöd till privata sektorn

Glesbygdsstöd

för och service i Glesbygdsstöd lämnas att främja sysselsättning

i slutet 1970-talet har stöd lämnats med Sedan stödet infördes på glesbygd.

1985:619) om glesmer än en miljard kronor. Enligt förordningen (SFS

till stöd till företag, stöd till kan stöd utgå följande ändamål; bygdsstöd

kommunala stöd till kommerintensifierade sysselsåttningsåtgärder (IKS),

och till service. I kan glessiell service stöd samhällelig glesbygden

som till användas såväl till att främja nyetableringar bygdsstödet

företagsutveckling.

stödet som Det samordnande ansvaret för ligger på länsstyrelsen

skall kunna Glesockså beslutar om var i länet glesbygdsstöd utgå.

som en av flera stödformer inom ramen för anslaget bygdsstödet ingår

hur stor del av de resurregionala utvecklingsinsatser. Länsstyrelsen avgör

som skall disposer, som tilldelas länet för regionala utvecklingsinsatser,

inom ram. 1987/88 anvisades 688 miljoneras glesbygdsstödets Budgetåret

för 216 ner kr. för regionala utvecklingsinsatser varav glesbygdsstöd utgick

till den som väckts i landsmiljoner kr. För att ta vara utvecklingspotential

har för för spår anslaget regionala utvecklingsinsatser bygdskampanjens

nästa förstärkts med 110 milj .kr. budgetår

har av det samlade för De senaste tre åren en tredjedel anslaget

för i utvecklingsinsatser använts utvecklingsinsatser glesbygd. regionala

är den dominerande stödformen. Under budgetåret Företagsstödet

det totala IKSdetta stöd 64 procent av glesbygdsstödet. 1986/87 utgjorde

stödet var det näst största och svarade för 18 procent.

som kommittén låtit Bergs- Den av glesbygdsstödet uppföljning

i visar att erfarenheterna av stödet är positiva lagsgruppen Norberg göra

vid de hos flertalet aktörer. Det gäller både handläggare länsstyrelserna,

som söker stöd och kommuner.

ofta fram som fördelar gentemot Vad som lyfts glesbygdsstödets

den administrativa är enkel och snabb andra stödformer är att hanteringen

med och . och att de som stödet är väl förtrogna regler handlägger

En annan faktor som ofta poängteras är att glesbygdsstödet, ärendegång.

inte i är direkt till en viss till skillnad från lokaliseringsstödet, kopplat

kvantitativ sysselsättningseffekt.

till innebär inte Den mycket positiva attityden glesbygdsstödet

behov En att det inte också finns synpunkter på av förändringar. synpunkt

fram av det område där som ofta förs är att länsstyrelsens avgränsning

snäv och att i vissa fall också glesbygdsstöd får utgå är för glesbygdsstöd

bör kunna i mindre kommuncentra. utgå

som förordar är En annan förändring av glesbygdsstödet många

till inom ram också borde kunna anatt stödet företag glesbygdsstödets

och inte bara till i vändas till s.k. investeringar investeringar byggmjuka

allt behovet av stöd till nader och maskiner. Framför är produktutveckling

och marknadsanalyser stort.

Behovet av Trots den glesbygdsstöd är stort. kraftiga ökning av glesbygdsstödet som skett under de senaste åren är resurserna knappa. Vad vi ser är effekter av ett flerårigt utvecklingsarbete där många aktörer varit verksamma. Den av människor mobilisering som bor på landsbygden som Hela skall leva kampanjen Sverige resulterat i har också ökat efterfrågan på utvecklingsresurser. Det här är en glädjande utveckling. De förändringar som vi i det föreslagit regionalpolitiska stödet till den privata sektorn innebär att detta stöd blir och bättre smidigare svarar mot behov och

landsbygdsföretagens förutsättningar. Vi anser därför att

behoven av att vidga glesbygdsstödets användning inte längre är lika stora utan att det blir mer utveckla de angeläget att stödformer inom glesbygdsstödet som inte direkt riktas till riktas företagen utan mer mot att förbättra Som nämnts närmiljön. tidigare går idag ca tre fjärdedelar av glesbygdsstödet till stöd till budkavlar visar företag. Landskampanjens emellertid att det finns behov av insatser inom andra många områden som t.ex serviceförsörjningen, föreningslivet, värnet om det öppna landskapet, kulturmiljön o.s.v. Vid inom beredningen av projekt glesbygdsstödet har på flera håll samverkan länsstyrelserna organiserat en med kommunerna. En sådan stämmer väl överens med ordning vårt synsätt på kommunerna som nätverksbyggare. Glesbygdsstödet har också av granskats Riksdagens revisorer. Granskningen har i första hand till syftat att utröna om glesbygdsstödet kan och

följas upp utvärderas på ett mer ändamålsenligt sätt. I gransk-

ningen behandlas främst effekterna på den stödda verksamheten men också uppföljningen av stödverksamheten har studerats. Med uppföljning avses i det här en mer sammanhanget löpande analys av verksamheten i relation till och inom planer budgetar myndigheterna. Den slutsats som dras efter är att och

granskningen uppföljnings- utvärderingsverksamheten

måste förbättras för att bli ett mer verksamt instrument i av

styrningen glesbygdsstödet. Berörda myndigheter har ofta inte möjlighet att fortlö-

pande följa upp de stöd som Orsaken är inte bara brist

ges. på personella

resurser. Det saknas också och

ändamålsenliga uppföljnings- utvärderings-

metoder.

6.7 Stöd till den

privata tjänstesektorn

Kommitténs förslag

Som underlag för kommitténs rörande till överväganden stödet

tjänsteföretagen finns SINDs förslag till samt framförallt

nytt stödsystem rapporten Stöd till och

etablering utveckling av kunskapsföretag som

utarbetats på kommitténs Service uppdrag av Development Centre.

Stöd till privata sektorn

en studie av drivkrafterna bakom Kommittén har också gjort som skett relativt olika orter i landet.

Programators tillväxt på många

har inte utformat särskilda stöd till tjänsteföretag. I SIND några har verket eftersträvat att redovisa som innebär att det stället förslag bättre till behov samt att nuvarande stödet anpassas tjänsteföretagens så det varit och att stödet förenkla stödutformningen långt möjligt göra

mer för företagen. förutsägbart till och det nya SINDs är att med stödet marknadsbedömning industriverket att till mm beräknar stödmöjligheterna

produktutveckling

förbättrats. Genom sin förhållandevis stora tjänsteföretagen väsentligt också att de blir speciellt gynnade genom arbetskraftsintensitet beräknas införandet av sänkta i stödområde A och B.

arbetsgivaravgifter

delar SINDs om de nämnda stödformer- Kommittén bedömning

na men anser inte att dessa förändringar är tillräckliga. Ytterligare

dem som SIND bör till för att de expansiva deåtgärder utöver föreslagit larna av skall utvecklas också i Inlandet, Bergslagen, tjänstesektorn och de mellanstäderna.

Sydöstra Sverige prioriterade

detta kommitténs innehålla En strategi för bör enligt mening

element: följande

1. marknaden landsdelama. Vidga för tjänsteri

2 Förbättra att rekrytera. tjänstesektoms möjligheter

3. Förbilliga tjänsteföretags expansion.

Stockholmsområdet och denna marknad för

4 Styr expansion från öppna

i områden. befintliga tjänsteföretag regionalpolitiskt prioriterade

Vidga marknaden.

de studier kommittén låtit samt annan

Flera av som genomföra _

marknad för att s k erfarenhet pekar på att en lokal är en förutsättning skall etableras. Detta även för de större nationellt kunskapsföretag gäller verkar i flera Eftersom det inte

arbetande tjänsteföretagen som regioner.

med konsulter i dessa områden som försöker bearbeta och finns tillräckligt därmed den lokala marknaden blir efterfrågan från industriförevidga den lokala marknaden förblir osv. Den tagen låg vilket gör att begränsad till som in på förstärkning av stödet mjuka investeringar föreslagits passar

flera sätt i denna Det medverkar till att marknaden för tjänstestrategi. kan öka eftersom stödet avser aktiviteter som är konsultintensiva. företag underlättar också för som direkta stödmot-

Men stödet tjänsteföretagen

att utveckla sin verksamhet. För den del av tjänstesektorn som tagare arbetar mot har naturligtvis konsultcheckarna särskild näringslivet i detta eftersom de -inom ramen för kommunalt betydelse sammanhang - kan bidra till att den lokala marknaden. nätverksbyggande vidga

Rekrytering av personal.

svårigheterna för tjänsteföretag att rekrytera kvalificerad

personal på de ofta små lokala arbetsmarknaderna i de landsprioriterade delarna inte från andra och skiljer sig företags organisationers. Enligt vår mening bör de vi redovisar förslag sammantagna innebära att dessa arbetsmarknader blir attraktivare för såväl hushåll som

företag.

För att mer direkt förbättra för och

möjligheterna tjänsteföretag

andra att har vi rekrytera personal också övervägt mer direkta åtgärder. Inom är det arbetsmarknadspolitiken möjligt att ge flyttningsbidrag till som till stödområdet nyckelpersonal flyttar samt att ge bidrag till med kronor medflyttande. Starthjälp utgår 9000 för enskild och med ytterligare 11000 om också

familjemedlem flyttar. Medflyttandebidrag kan

utgå till med 50% av lönekostnaden under arbetsgivare 12 månader. Enligt kommitténs mening bör ökas så att det kan

medflyttandebidraget utgå

med 50% av lönekostnaden under 24 månader i de landsprioriterade delarna. Den av tiden vi förlängning som föreslår bör ses mot bakgrund av att det små arbetsmarknader tid på tar för för matchningen mellan arbetssökande och vakanser. För att underlätta denna är det också att angeläget arbetsförmedlingarna i de landsdelarna regionalpolitiskt prioriterade erhåller resurser så att de kan bedriva ett aktivt förmedlingsarbete. I det som kommittén erhållit Service underlagsmaterial från Development Centre föreslås av studielån de nedskrivning för som tar ett arbete i de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Kommittén är inte beredd att biträda detta men förslag anser att frågan bör utredas ytterligare. Utredningsarbetet bör inriktas på att studera för

förutsättningarna

nedskrivning av studieskulder för personer som tar arbete i Inlandet. En senare av en kan rekrytering person föregås av att vederbörande utfört examensarbete eller liknande och därmed fått en kontakt med en viss en ort. Det försök med arbetsgivare på praktikplatser för vid nyexaminerade civilingenjörer som gjorts högskolan i Luleå kan också ses i ett sådant sammanhang.

Förbilliga tjänsteföretags expansion.

För att förbilliga för föreslår vi det

expansion tjänsteföretag att

nuvarande inriktas sysselsättningstödet på tjänsteföretagens situation. Den består hel rad privata tjänstesektorn av en näringar med det gemensammma draget att vara arbetskraftsintensiva. Det nuvarande stödssystemet är som starkt industriinriktat vilket framgått tidigare bland annat lett till Denna

fokuseringen på kapitalstöd. industriinriktning går igen

också på så sätt att de delar av omfattas tjänstesektorn som nu av stödsystemet är industrirelaterade och -

tjänstenäringar som undantag turistföretagen.

Av de om stöd till

förslag kunskapsföretag som SDC lämnat vill

228 Stöd till privata sektorn

vi här särskilt ta nyanställd och samtidigt upp det föreslagna bidraget per

behandla det sysselsättningsstöd som nu finns.

SDC föreslår som ett för personal, markinvesteringsbidrag nads- och ett stöd nyanställd om kompetensutveckling generellt per 225 000 kronor i Inlandet och 175 000 kronor i landet. Bidraget bör övriga efter 10 Stödet utbetalas vid trappas av nyanställningar. anställningens med och resterande efter ett år. Till säkerhet för påbörjan 2/3 tredjedel av skall under år 1 ställas för fullgörandet åtagandet bankgaranti (motsv) 50% av utbekommet belopp. SDCs kan med det nuvarande sysselsättningsförslag jämföras stödet. på följande sätt: Sysselsättningsstöd utgår

Tabell 6.3 Sysselsättninghsstöd

Stöd i tusental kronor

Stödområde A Stödområde B

Förstaårsstöd 40 000 kr 30 000 Fortsatt stöd året 35 000 25 000

andra

çmte året 20 000 sjätte året 10 000 sjunde

Summa: 180 000 110 000

Det bör i påpekas att SIND föreslår att sysselsättningsstöd sammanhanget bara bör utgå till företag som erhållit lokaliseringsbidrag fortsättningsvis dvs som företar en i byggnader och maskiner. investering och det nuvarande - Skillnaden mellan SDCs förslag sysselsättär dels att det beloppet är högre men framförallt ningsstödet föreslagna att stödet i sin helhet utbetalas under det första året. Skälet till detta är att

det är under det första året som har merkostnader för tjänsteföretag introduktion, utbildning etc. Det finns en risk från stödsynpunkt om utbetalning naturligtvis av medel sker inom en så kort tidsperiod som ett år, särskilt för som inte är bundna till en viss ort av i tjänsteföretag investeringar maskiner och att stödja en del av näringslivet byggnader. Angelägenheten som är måste mot de risker till missbruk av stödet som expansiv vägas kommittén är risken för missbruk påtaglig vilket medför föreligger. Enligt att kraven kontroll och måste sättas högt.

på löpande uppföljning

Kommittén föreslår att förändras så att sysselsättningsstödet till behov och att målgruppen tidsproñlen anpassas tjänsteföretagens

till att omfatta med begränsas tjänsteföretag industriserviceverksamhet, inom inom och till Totalt partihandel, uppdragsverksamhet turistföretag. sett bör stödet till 150 000 kronor bosatt eller uppgå per nyanställd som är bosätter i Stödet bör sig regionen. vara tillgängligt för tjänsteföretag som ökar i och de sysselsättningen Inlandet, Bergslagen Sydöstra Sverige samt prioriterade mellanstäderna. Av bör utbetalas vid beloppet 2/3 anställningens och en efter ett år. Till påbörjan tredjedel säkerhet för fullgörandet av skall under år 1 åtagandet bankgaranti (motsv) ställas för 50% av utbekommet Ansökan om stöd sker hos belopp. länsstyrelsen. Stödet ersätter det nuvarande De om sysselsättningsstödet. regler rekryteoch som finns för det nuvarande ringsplan könskvotering sysselsättningsstödet bör även för det här gälla föreslagna stödet. Med hänsyn till de risker som kan till missbruk det föreligga är angeläget att Statens industriverk och hur de länsstyrelserna löpande följer företag som erhåller stödet utvecklas och hur medlen används.

Styr expansion från Stockholmsområdet

Våra i dessa hänseenden redovisas i förslag kapitel 9.

7 STYRNIN G OCH ORGANISATION

Ställningstaganden:

och geografiska prioriteringar bör samlat Regeringens målpreciseringar göras

för flera politikområden.

Den och lokala beslutskompetensen bör förstärkas regionala genom av beslut. Kommunerna bör ha en större roll i decentralisering Länsstyrelserna bör vara huvudansvariga för de statliga näringspolitiken. insatsema i länen. regionalpolitiska

och av de insatserna får större Uppföljning utvärdering regionalpolitiska betydelse.

Vattenkraftsmedel

bör utnyttjas som finansieringskälla för en landsdelspolitik för Inlandet.

Den geografiska dimensionen i kunskapsförsörjningen bör bli tydligare, bl.a. genom att nationalräkenskaper kompletteras med regionalräkenskaper.

Den kommunala näringspolitiken i de prioriterade landsdelama bör kunna med skall

intensifieras statliga bidrag. Länsstyrelsema genom länsanslaget för

kunna kommunala

regional utveckling finansiera program för

i de landsdelama. nätverksbyggandet prioriterade

service dras in innan alternativa Ingen ojfentlig får på landsbygden möjligheter till har Posten bör en basresurs i en sådan samordning prövats. utgöra prövning.

bör om länets och och

Länsstyrelserna göra överväganden utveckling framtid

vara för de insatserna i länet. huvudansvariga statliga regionalpolitiska

Utvecklingsfondema bör i första hand svara för stöd- och till

rådgivning

De bör inte bedriva finansieringsverksamhet. näringslivet. egen

Vss stimulans bör central verksamhet för att lokalisera ges till statlig verksamhet till utsatta liknande den som tjänsteföretag. regioner ges till privata

Statens industriverk får delvis en annan roll än med tyngdpunkten mer tidigare och av nationellt ma°l än Iagdpå uppföljning utvärdering fastlagda på

232 Styrning och organisation

stödhantering. Vidare föreslås SIND ha ett ansvar för kompetensutveckling.

Delar av länsanslaget reserveras för sådana länsövergripande insatser där beslut tas av

flera länsstyrelser.

En med under

finansiella

Inlandsstyrelse egna resurser inrättas en 10årsperiod Verksamheten utvärderas löpande.

Statistiska centralbyrån bör löpande producera uppgifter om statsbudgetens kommunvisa utfall, så att nationalräkenskapema kompletteras med regionalräkenskaper.

Expertgruppen för forskning om regional utveckling bör fylla en (ERU) viktig olika i ett territoriellt

funktion

genom analyser som belyser sektorsområden ER U:s bör därför ökas. perspektiv. anslag

7.1 mål och ett decentraliserat besluts-

Tydligare

fattande är för

viktigt fungerande regioner

Den sektorn har blivit så omfattande att traditionell offentliga hierarkisk inte är Statsmakternas har styrning längre möjlig. styrsignaler därför allt mer övergått till målstyrning samtidigt som en decentralisering av beslut skett. Behoven att lyfta fram idéerna och värderingarna bakom och beslut och mer påtagligt än tidigare dessa regeringens riksdagens göra för de beslut som fattas på olika nivåer inom förvaltningen är vägledande vid ett decentraliserat beslutsfattande. mycket viktiga För att öka olika regioners egna möjligheter att styra sin utveckoch tillväxt är det viktigt att den och lokala ling synnerligen regionala förstärks på alla områden. Ett decentraliserat beslutsbeslutskompetensen fattande med tillhörande ökad och att kompetens förmåga självständigt göra olika av är i ett led för att stärka typer bedömningar sig själv viktigt olika regioners möjligheter att själva styra sin utveckling. Vi anser också att decentraliseringen bör kompletteras med tyduttalade geografiska prioriteringar mellan olika insatser. ligare Som vi ser det är det främst två av

aspekter mälstyrningen som

särskilt behöver uppmärksammas. Den ena är Om man

återkopplingen.

inte i talar om hur i det fallet ska vara förväg lösningen speciella utformad, hur skall då regering och riksdag kunna veta att de mål som de har satt verkligen är den reella för verksamheten? Målstyrning upp ledstjärnan fordrar därför en väl utvecklad och uppföljning utvärdering. Den andra är att de mål som och har aspekten regering riksdag formulerat ofta har varit alltför för att vara tillräckligt vaga vägledande. Preciseringar av målen har därför varit och riksnödvändiga. Regeringen

dagen har också uttalat för en sådan sig ordning. Att precisera mål är en helt annan än att utforma uppgift regler. Målpreciserin gar innebär ofta en vidare Det

politikformulering. råder idag en viss oklarhet i var mål-

preciseringen skall ske. Ibland sker den inom ämbetsverkens ram, mera sällan görs den av Den emellertid regeringen. görs också av länsstyrelser, av och av landsting primärkommuner. I samtliga dessa organ kan såväl politiskt ansvariga som enskilda tjänstemän vara involverade i mål-

preciseringen. Ett decentraliserat beslutsfattande stämmer dåligt överens med den hierarkiska strukturens tidigare sätt att styra, som bl.a. innebär relativt detaljerade regler och en direkt mellan beslutsfattandet

koppling och

medelsgivningen. Som till den sektorvisa komplement strukturen uppstår därför olika av som kan behovet typer nätverk, fylla av samordning över sektorsgränser inom ramen för den hierarkiska strukturen som fortfarande har överhanden.

De deltar inte alltid politiskt ansvariga i preciseringen av de politiska målen. Vi anser att så bör vara inte bara i fallet, kommunerna och

landstingen, utan också i allt

länsstyrelserna. Framför bör dock ett ökat politiskt deltagande äga rum i den sker

målprecisering som på den

centrala nivån. För att kunna det utgöra lämpliga redskapet för ett fortsatt agerande bör därför inte endast mål och visioner utan också närmare strategier för den sektorns verksamhet offentliga för större geografiska

områden, d.v.s. en målprecisering för olika landsdelar, i första hand vara

en för

fråga regeringen.

I vilka former dessa landsdelsvisa politiskt präglade prioriteringar bör ske återkommer vi till senare i detta Som kapitel. underlag för landsdelsvisa bör man ha till

prioriteringar tillgång bl.a. sådana analyser av

statsbudgetens geografiska utfall som har haft regionalpolitiska kommittén till sitt förfogande. Ett sådant

landsdelsperspektiv bör vara ett lämpligt

komplement till nuvarande uppdelning av statsbudgeten. De rådande materiella villkoren kan därmed visa hur de

regionala förutsättningarna

kan kopplas samman med de som bör

framtidsvyer prägla landsdelsvisa

målpreciseringar.

De eventuella konflikter som kan mellan uppkomma sektoriella och territoriella kan delvis prioriteringar, hanteras genom den typ av decentralisering man väljer. Det sektoriella det territoriella respektive synsättet kan få olika Om man inom sektor genomslag. en satsar på en decentralisering helt inom sektorsspecifika organ, t.ex. arbetsmarknadsverket, får de territoriella och awägningarna därmed awägningarna gentemot andra sektorer ett mindre än om genomslag ett organ som grundar sig på ett territoriellt mandat får utökade En samordnad befogenheter. länsförvaltning skulle således ha större möjligheter att göra geografiskt lämpliga awägningar mellan olika liksom sektorsområden, ett ökat kommunalt ansvar. I det senare fallet är det emellertid huruvida

viktigt att notera de sektorsspecifika villkoren för kommunernas handlande är så

starka, att ett

Styrning och organisation

i De decentraliseringssamlat kommunalt agerande praktiken omöjliggörs. vi framför innebär att vi i första hand betonar det territoriella synförslag

sättet.

Mekanismer för inom

7.2 sektorssamordning

den statliga sektorn

7.2.1 Sektorssamordning på central nivå

har främst förekommit i På central nivå en sektorssamordning som och har samband med de skilda satsningar regeringen riksdagen

i om en särskild

beslutat för vissa områden landet. Frågan regionalpolitisk

minister har aktualiserats av i en skrivelse till Bergslagskommunerna kommittén. Jämförelse kan med t.ex. Kanada där vissa särskilt utgöras minister. Vi anser inte att det satta har en ansvarig regioner egen minister enbart för dessa efterär att en särskild utses frågor, väsentliga som beslutar som kollektiv. regeringen det att och Såsom vi tidigare framhållit är viktigt riksdagen

tar till olika regeringen i sina målformuleringar tydligt ställning geo-

Målen bör i första hand preciseras av regeringen,

grafiska prioriteringar.

den kan de politiska

eftersom centrala myndighetsnivån knappast göra

som sådana innebär. För att den sektorspoli-

överväganden prioriteringar

beslutat skall i län, tik som riksdagen har genomsyra politikens tillämpning

det att vissa hänsyn byggs

landsting och kommuner, är viktigt geografiska

in i samt att de nationella politiska målen sektorspolitiken gemensamma

uttrycks tydligt. måste när mål och riktlinjer redovisas inom Regeringen därför,

olika och sektorsområden, de regionalpolitiska målen, politik- tydliggöra

har att och riksdagens så att de myndigheter som fullgöra regeringens med .

beslut vet vilka åtgärder som stämmer överens fastlagda regionalpoli-

tiska mål. Detta att i propositioner, regleringsbrev, betyder regeringen enskilda beslut m.m. måste och t.ex.

utredningsdirektiv, ge tydliga riktlinjer

i Det är också att olika ange mål för samhällsservicen regionerna. viktigt

samordnas i och olika in-

åtgärder för regional utveckling regeringskansliet

Det bör ske i i tressen samt sektorer vägs mot varandra. budgetarbetet,

i o.s.v.

regeringskansliets verksamhetsplanering, flerårsbudgetsammanhang

i en samlad redovis-

Regeringen bör också budgetpropositionen årligen ge

som vilka beslut etc.

ning av vilka regionalpolitiska överväganden gjorts,

fattats inom de olika Ett särskilt organ här-

som departementsområdena.

för finns inom den särskilda statssekreterar-

regeringskansliet genom

Det är att denna funktion be-

för regionalpolitiska frågor. viktigt

gruppen förstärks. Den territoriella ansats som vi anser bevaras och om möjligt förstärkas i idéer och visioner är mycket viktig höver målformuleringar,

som ett till det dominerande sektoriella komplement betraktelsesättet. Myndigheterna bör i samband med sina årliga anslagsframställningar redovisa på vilket sätt och vilka regionalpolitiska hänsyn tagits servicemål som ställts och samt hur under kommande upp uppnåtts man år avser verka för att och följa uppställda riktlinjer uppnå servicemålen. Genom dessa vi åtgärder anser att regeringen får bättre förutsättningar att ange de geografiska awägningar som behövs. Såsom vi tidigare har anfört anser vi att det är som bör utforma de regeringen geografiska

prioriteringarna.

7.2.2 Sektorssamordning på regional nivå

Vi har konstaterat att

tidigare sektoriseringen är stark inom den

offentliga sektorn. Samtidigt pågår strävanden att motverka en alltför sektoriserad i fram förvaltning genom att stället lyfta en samverkan mellan olika politikområden för att främja den regionala utvecklingen. Den nu

framlagda propositionen (1988/89:154) om en ny regional statlig förvalt-

ning är ett för detta. Vi i uttryck tar upp dessa frågor nästa avsnitt.

7.2.3 Landsdelsvis samordning

Med de förstärkta som vi

åtgärder föreslagit för en samordning

på central nivå torde klara

förbättringar uppnås även för sektorssamord-

för sådana landsdelar i behov

ning som är särskilt av en koordinering av

befintliga resurser. För att planerna för de olika landsdelarnas utveckling skall få både och vi

förankring genomslag anser att de bör utformas av

i samråd med de regeringen berörda landsdelarna. För mer direkt gripbara planerings- och det fordras utvecklingsinsatser, där ett samarbete och en samverkan mellan två eller flera län, bör kunna besluta regeringen om gemensamma för flera län och uppdrag också öronmärka en del av länsstyrelsernas medel för till regionala utvecklingsinsatser sådana samordnande insatser. Ur regional är det att den synpunkt viktigt företrädare för egna regionen kan

självständigt ta ansvar för utvecklingsinsatser som syftar till

att stimulera och i denna näringsliv sysselsättning region. Med alltför aktörer blir

många ansvaret splittrat och risken uppenbar att den er-

forderliga kommer till

kraftsamlingen korta. Samtidigt kan det vara svårt

att i åstadkomma nuläget en samordning av insatser, när beslutsstruktur och resurser är såväl sektorsvis och uppdelade som läns- kommunvis. Förslagen om samordnad innebär emellertid

länsförvaltning väsentligt

förbättrade för

förutsättningar en bättre koordinering av de statliga insats-

i erna länen. En ny länsstyrelse bör sannolikt också få en sådan tyngd att den kan initiera och uppmuntra en samverkan mellan olika kommuner. Skulle de

förslaget genomföras, bör brister som gäller samordning av

statliga insatser inom länen till stor del vara avhjälpta. Förutsättningarna

236 Styrning och organisation

för att stimulera en samverkan mellan kommuner torde också vara betyd-

ligt bättre. återstår framför allt i av de in- Därmed svagheter samordningen satser som behövs för särskilt utsatta landsdelar som geografiskt omfattar län. Bortsett från situationen i med Bergslagsdelemer än ett Bergslagen åvilar ansvaret för av såväl i

gationen, genomförande regionalpolitiken

landet i sin helhet som i större landsdelar regeringen (arbetsmarknads- För vissa delområden inom regionalpolitiken (exempelvis

departementet).

stöd till har statens industriverk ett särskilt ansvar, liksom företag) (SIND) inom komunikationssektorn. Såsom tidigare påpekats

transportrådet

den emellertid till största delen av bestäms regionala utvecklingen beslut och inom vart och ett

planering, genomförande varje politikområde,

Den är inte den med sin egen förvaltningsstruktur. geografiska aspekten och beslut stället av strävanden att genomföra en primära. Planering styrs i effektiv Rollen för företrädare har blivit sektorspolitik. regionalpolitikens ibland med av extra försöka

att genom korrigeringar, hjälp resurser, uppnå

en bättre och totaleffekt av sektorsbesluten. geografisk anpassning Ett sätt att hantera mellan olika sektorers insatser samordningen är att bilda kommunalförbund. Kommunalförbund är ofta en bra lösning det att lösa en klart men är sannolikt en minnär gäller avgränsad uppgift, dre bra för att framtidsvisioner och underlag för priorilösning skapa i syfte att förbättra en landsdels utvecklingsmöjligheter. teringar En samverkan mellan berörda län är ett annat för en mer uttryck kraftfull Den starka av har hitlandsdelspolitik. sektoriseringen politiken tills inneburit att det har varit för länen att hantera uppenbara svårigheter om samordnad torde innebära att en situationen. Förslaget länsförvaltning av olika insatser inom länen

geografisk anpassning sektorspolitiska

är det inte att för att förbättras. Däremot självklart förutsättningarna hantera en samverkan över blir bättre. Med en öronmärkning länsgränser viss del för kan en sådan av av länsanslaget länsövergripande frågor samverkan stimuleras. En är dock att länen torde ha svårt att svårighet av som inte fördelas av länen. De

påverka resursanvändningen anslag

resurser inom t.ex. kommunikationssektorn som ej är länsspecifika, utan och liknande i landet, finns central nivå. En del av de berör stomnät på kan behöva koordineras ett mer kraftfullt sätt för att för-

resurser som på

villkoren för en landsdel finns således på central nivå och bättra specifik direkt av eller eller av en central fördelas antingen riksdagen regeringen har dock att till myndighet. Regeringen möjlighet ge uppdrag myndär samlade skall prioriteras. digheterna, geografiska satsningar Ett sätt att vid behov särskilt stödja en landsdels utvecktredje inrätta särskilda är

lingsbehov är att delegationer. Bergslagsdelegationen

En sådan kan som

ett sådant exempel. delegation Bergslagsdelegationen

den kan också för att med egna förses medel, men agera enbart precisera

visioner och för landsdelen ifråga. mål, ange geografiska prioriteringar

blir en kravställare olika sektorsom- Därigenom delegationen gentemot

råden, län och kommuner. Fördelen med en särskild har delegation som egna medel är att den torde få en större bakom sitt tyngd agerande genom att ha möjlighet att ekonomiskt satsa sådant som är för på viktigt landsdelens och som inte kan åstadkommas utveckling av berörda län och kommuner. Nackdelen är att det råder en risk uppenbar att delegationen utvecklas till ett

ytterligare projektfinansieringskontor, vars insatser är

svåra att från andra liknande insatser skilja från t.ex. länsstyrelse och utvecklingsfond. En landsdelsdelegation utan särskilda resurser från (bortsett eventuella innebär att det främst de kansliresurser) är önskvärda geografiska prioriteringarna och den aktuella landsdelens som möjligheter lyfts fram. Ett särskilt kan identifiera landsdelsorgan problem samt lämna förslag till kan regeringens landsdelspolitik. Delegationen ställa specifika krav på både centrala och regionala resursfördelare som finns inom t.ex. kommunikationssektorn och men kan ha svårt utbildningssektorn, att få gehör för sina synpunkter, eftersom finns inom beslutsbefogenheterna sektorsorganen. Delegationerna skulle kunna olika sätt bättre peka på att de och skulle utnyttja offentliga utgifterna därför kunna tillföra en viss i den dynamik statliga budgetprocessen. Vi anser att de landsdelsvisa och prioriteringar satsningar som måste bör kunna genomföras ske genom samverkan inom ramen för nuvarande när det

förvaltningsstruktur gäller Bergslagen och Sydöstra

Sverige. Vi anser därför inte att några särskilda delegationer behövs för dessa båda landsdelar. Inlandets är däremot problem mer djupgående än de två landsdelarnas. Inlandets hantera övriga möjligheter att de rådande problemen behöver förstärkas ytterligare. En särskild delegation för Inlandet, som samtidigt har resurser till sitt

betydande förfogande bör där-

för inrättas för en Verksamheten

tioårsperiod. bör utvärderas löpande.

Inlandsstyrelsen bör, utöver bestå ordföranden, av företrädare för de politiska partierna och utses av få en bred lokal regeringen. För att och regional är det

förankring väsentligt att inlandsstyrelsen har olika referens-

grupper knutna till med sig representanter för berörda kommuner, arbetstagar- och

näringslivsorganisationer.

De resurser som skall tillföras bör vår Inlandsstyrelsen, enligt mening utgöras av vattenkraftsmedel. Hur detta närmare ska lösas har vi berört i 5.4. Medlen skall allt kapitel framför användas för att köpa tjänster av olika Motivet för

sektorsorgan. att införa en sådan nyordning i

Inlandet är att förhållandena är så avvikande från det normala att det sett från Inlandets kan synpunkt vara riktigt att göra avsteg från sektorspolitikens etablerade normer för att en uppnå sammansättning av statliga insatser i Inlandet som tar till vara utvecklingsmöjligheterna på bästa sätt. Detta förutsätter att kan inom befintliga åtaganden omprövas ramen för en för Inlandet.

strategi Riskkapitalförsörjningen till näringslivet i Inlandet

bör klaras genom det stödet och de

regionalpolitiska riskkapitalbolag som

vi strax återkommer till.

238 Styrning och organisation

den som av för år 1986 Enligt kartläggning gjorts statsbudgeten de totala i Inlandet 17 kronor. En bevar statsutgifterna omkring miljarder av sådana som är till tydande del av beloppet utgörs utgifter kopplade Om skulle arbetsmarknadssituationen i Inlandet. en mer positiv utveckling dessa automatiskt minska. är det svårt att

uppnås skulle utgifter Samtidigt

använda dessa medel för eftersom de har till syfte att utvecklingsinsatser bistå de individer som är arbetslösa. I andra fall kan regelförändringar leda till att medel kan användas effektivare. Detta kan ske genom och att till Inlandets förutsätt-

omprioriteringar genom regler anpassas

är svårt. För att en del av ningar. Att göra sådana omprövningar undanröja de hinder som kan finnas och för att snabbt kunna få resurser till områden insatserna är för små anser vi att ett tillskott av där de nuvarande årligt, medel i form av vattenkraftsmedel kan bli verkningsfullt. skulle De nya medel till Inlandet som vattenkraftspengarna utgör därmed kunna ha samma som de särskilda resurser som

förnyelseförmåga

För att nå detta är det att sätta tillförts östra Norrbotten. syfte angeläget en bortre för hur vattenkraftsmedlen skall vara tillgängliga. tidsgräns länge Ses de en och minskar sannolikt som permanent evig finansieringskälla, drivkraften Omvänt en tidsatt ompröva befintliga åtaganden. betyder också en av att vattenkraftspengarna skall betrak-

begränsning markering

tas som ett tillskott till befintliga medel. strikt skulle denna modell för Inlandet kunna Tillämpad mycket av åtminstone två som man bör söka återfå negativa återverkningar slag, Den första är att skulle kunna ta tillförsäkra sig mot. sektorspolitiken medel en för att dra undan sitt ansvar. skottet av nya som förevändning sig andra skulle kunna det så att central- Det är att länsstyrelserna uppfatta makten tog över ansvaret för Inlandet. är i delvis

Det underlag som krävs för omprövningsuppgiften sig

hinder för att skulle Inlandet. Men det är också ett sektorspolitiken överge medel inte blir för De skall vara tillräckligt stora dessa nya att stora. viktigt faktiskt efter en kunna finansiera även förbättringar av

för att prioritering

men de måste vara så små att de trots allt betraktas som infrastrukturen, med till det breda för dem. Till

marginella hänsyn användningsområdet

hör också att söka de ändamål som är kraftiåterförsäkringen prioritera men i ett Ett sådant område

gast underförsörjda viktiga Inlandsperspektiv.

i med vår för Inlandet är kompetensuppsom är viktigt enlighet strategi och i olika avseenden. Ett annat är åtgärder på t.ex. byggnad -förstärkning Inlandet till en attraktivare På dessa omkulturområdet som gör livsmiljö. insatserna närvarande av liten varför risken för råden är för omfattning, man inom drar tillbaka är begränsad. att sektorspolitiken sig Risken för att skulle minska sina insatser i länsstyrelserna Inlandet till en del av att en del av länsanslaget bara kan anbegränsas i Det delar av det stödet till

vändas Inlandet. gäller regionalpolitiska

näringslivet. Vattenkraftsmedlen förutom av sektorspolitiken bör, anpassning

genom köp av också användas såsom prestationer, riskkapital för att öka sådant i

tillgången på kapital för investeringar näringslivet. Risk-

bör i

kapitalförsörjningen organiseras huvudsakligen ett länsperspektiv.

Det som att också har

betyder påpekats riskkapitalbolagen en uppgift som

riskkapitalfinansiär i Inlandet.

Riskkapitalförsörjning genom till ett fond- eller

avsättningar aktiekapital under en tid för i begränsad byggs närvarande upp Norrbottens län Liknande bli bildade genom Norrbottningen. bolag planeras gemensamt för Västernorrlands och Jämtlands län. för Förutsättningen att föra till sådana det finns vattenkraftspengar bolag är att ett länsintresse. Med detta menas att även intressenter i medverkar i privata länen bolagen vilket vi ser som en för Erfarenheten visar styrka bolagens verksamhet. att privata intressenter är särskilt för att skall

viktiga riskkapitalbolag få tro-

hos värdighet näringslivet. För närvarande har Norrlandsfonden att möjligheter tillgodose en del av de som syften riskkapitalbolagen avses fylla. En konsekvens av våra är att Norrlandsfonden awecklas förslag bör som självständigt organ och att dess resurser fördelas i de fonden

på riskkapitalbolagen län där

haft sitt verksamhetsområde.

Förhoppningarna beträffande är till slut Norrbottningen att nå en kapitalbas på 600-700 kronor. Detta miljoner ger utrymme för engagei 100 kronor mang storleksordningen miljoner per år. Allmänt sett bör man liksom i Norrbotten sträva efter att även aktörer privata storföretag i regionen - ställer upp med kapital till dessa Den bolag. lämpliga kapitalbasen i bolagen är svårbestämd eftersom det inte är alldeles lätt att avgöra vad som bör avses med Detta har riskkapital. att göra med hur kapitalmarknaden och särskilt riskkapitalmarknaden överhuvudtaget fungerar i dessa regioner. Om är att ska kunna in

syftet riskkapitalbolagen träda

både med d.v.s. behovet genuint riskkapital, tillgodose av ägarkapital, och vara en ersättning för STU:s med blir

försörjning tidigt riskkapital

naturligtvis den Storleken dessa

erforderliga kapitalbasen stor. på bolag

måste också av behovet i dessa naturligtvis avgöras av riskkapital områden samt av att den och

möjligheterna ge dem lednings- bedömningskompe-

tens som är för verksamhetens avgörande framgång. Enligt vår mening kan inte, mot denna det bakgrund, erforderliga kapitaltillskottet avgöras förrän efter mellan centrala och

förhandlingar regionala intressenter.

Vårt förslag innebär att minst 1000 Mkr under en femårsperiod avsätts för att förstärka i de

riskkapitalförsörjningen län som har vatten-

kraft. I första hand rör det om Norrlands- och sig Bergslagslänen. Fördelningen av dessa medel mellan de olika av bolagen görs regeringen. När nått en överenskommen bolagen nivå upphör kapitaltillskottet. Därefter lever dessa sitt och hela bolag eget liv, vattenkraftbeloppet tillfaller Inlandsstyrelsen. I är det det länsperspektivet viktigt att riskkapital som har sin största kundkrets i de större och industriellt mest utvecklade kuststäderna

240 Styrning och organisation

också kommer Inlandet till del. Den mest direkta formen i det sammanär förstås i Men man bör också kunna hanget engagemang Inlandsföretag. tänka andra former där är instrument i en inomregional sig riskkapitalet

lokaliseringspolitik.

7.3 Ökad beslutskraft nu länen

Trots vi betonar kommunernas anser vi att staten även i att roll,

bör ha huvudansvaret för regionalpolitiken. Befogen-

fortsättningen heterna bör nedåt i den så att förskjutas statliga organisationen om länets och framtid och länsstyrelsen bör göra överväganden utveckling för de insatserna i länet. Den

vara huvudansvarig statliga regionalpolitiska

debatten sker i de och i öppna politiska naturligtvis politiska partierna

kommun-och landstingsförsamlingarna. Vi vill även framhålla vikten av att så långt som möjligt avreglera den för att underlätta effektiva och lokalt statliga sektorspolitiken anpassade i län och kommuner. lösningar Ett ansvar för insatser

ökat statligt regionalt regionalpolitiska

tillsammans med ett ökat kommunalt ansvar medför att näringspolitiskt det är särskilt att samverkan mellan stat och kommun vidareviktigt utvecklas i dessa Men det är också viktigt att kommuners, frågor. och andra roller landstings, länsstyrelsers statliga regionala myndigheters varandra. avgränsas gentemot Kommunerna för med den reutgör grunden utvecklingsarbetet Med en aktivare som med

gionala utvecklingen. näringspolitik, integreras

inom andra samhällssektorer, blir kommunernas huvuduppgifter viktiga kommunerna ett centrum för den lokala utvecklingen. Begränsnaturligt i kommunernas också måste ses i ett läns- och ningen ligger att utveckling För att åstadkomma mer kraftfulla insatser fordras

landsdelsperspektiv.

med kommuner flera områden. Initiativ kan

ett samspel näraliggande på

tas av kommunerna liksom av många andra myndig- _ naturligtvis själva, för åstadkomma ett sådant Huvudansvaret för att den heter, att samspel. hålles vid liv bör dock länsstyrelsen ha. regionala dialogen med utveckla är fram- I arbetet att regionen landstingen viktiga allt i tre som berörts i avsnitt: för det första som för avseenden, tidigare vissa kommuner den största), för det andra som ansvarig arbetsgivare (i för kollektivtrafiken och för det tredje som aktiv part i kulturlivet. avseenden initierar den Landstingen bör i dessa två vara det organ som Genom att också är huvudman samverkan som är nödvändig. landstingen del och är också enför en av gymnasieskolan högskolan, landstingen i hälso- och gagerade utbildningsplaneringen. Landstingens huvuduppgift, inte närmare i detta är

sjukvården, berörs sammanhang. Landstingen

tillsammans med staten huvudmän för de utvecklingsockså regionala

fonderna. bör ha huvudansvaret för beslut om finansiellt stöd Länsstyrelsen

till enskilda företag. Den varierande flora av såväl stödgivare på regional som central nivå som hittills har förekommit bör således ersättas av en huvudsaklig stödgivare. Regeringen kommer emellertid alltid att ha möjlighet att ingripa vid mer omfattande bör också satsningar. Länsstyrelsen ha ett ansvar för den verksamheten. uppsökande På håll i landet har några länsarbetsnämnderna på senare tid med av särskilda medel för hjälp sysselsättningsskapande åtgärder bl.a. vidtagit åtgärder för att bredda lokala arbetsmarknader att aktivt genom till orten eller till andra vill etablera

vända sig företag på företag som sig

där. Ostra är ett detta. Genom norrbottenprojektet exempel på arbetsförmedlingarna samordnas dessa insatser med den kommunala näringslivsplaneringen. Arbetsförmedlingarna har genom sina breda kontakter med arbetsgivare och arbetssökande goda kunskaper om näringslivets utveckpå kommunal nivå. Det är därför värdefullt ling att också arbetsförmedlingarna och länsarbetsnämnderna kan som engageras regionalpolitiska aktörer. vill kommittén betona ha

Samtidigt att länsstyrelsen bör huvud-

ansvaret för de Okade regionalpolitiska satsningarna. regionalpolitiska aktiviteter från och länsarbetsnämnder arbetsförmedlingar förutsätter därför ett väl utvecklat samrådsförfarande med länsstyrelserna. har emellertid också mandat Länsstyrelserna att fullfölja nationella mål inom sektorsområde. Det är därför de varje väsentligt att nationella sektorsmålen även i sig inkluderar olika geografiska hänsynstaganden, så att beslut inte i onödan blir konflikter länsstyrelsernas fyllt av mellan och nationella regionalpolitiska/ geografiska bedömningar sektorsvisa bedömningar. Som en följd av den roll som vi tilldelar föreslår vi länsstyrelsen att länsanslagen skall större delen av de vi förordat för rymma satsningar stöd till den sektorn: till i och

privata investeringar byggnader maskiner,

till till och till

företagsutveckling, nyetablering privata tjänstesektorn. Den

nuvarande framför allt för ansvarsfördelningen, lokaliseringsstödet, är såsom SIND påpekar i en rapport till kommittén SIND mycket splittrad. anser att och i skall länsstyrelsernas befogenheter ansvar stödsystemet förstärkas, så att får det fulla länsstyrelserna ansvaret för hanteringen av det stödet nivå. regionalpolitiska på regional I är ansvaret dag splittrat genom att utvecklingsfonderna, men ibland också länsstyrelserna, är beredande instanser; är länsstyrelserna beslutande, medan och industriverket har utvecklingsfonderna ett uppföljningsansvar. Vi anser i likhet med SIND att länsstyrelsens ansvar skall inrymma såväl de beredande, beslutande som åtuppföljande gärderna. De beredande behöver emellertid inte utföras av länsstyrelsen. SIND föreslår att länsstyrelserna köper tjänster både för beredning och uppföljning, antingen av eller utvecklingsfonderna av annan lämplig konsult. Som bör

huvudprincip gälla att en förstärkt länsstyrelse gör egna prioriteringar av på vilka områden som det samlade bör anlänsanslaget

242 Styrning och organisation

vändas. SIND anser att endast skall besluta om projekt upp länsstyrelserna till 12 kronor, medan SIND ska besluta om projekt som övermiljoner detta Vi anser att för ansvar stiger belopp. beloppsgränsen länsstyrelsernas bör till 20 kronor. Under en övergångstid om ca 3 år bör höjas miljoner dock höra SIND innan de fattar beslut om i interlänsstyrelserna projekt vallet 12-20 kronor. 20 miljoner kronor bör miljoner Projekt överstigande har alltid att fatta beslutas av SIND. Regeringen naturligtvis möjlighet beslut i enskilda fall. De med våra kommer att hantera belopp länsstyrelserna förslag så stora att nu kraftfullt måste prioritera är länsstyrelserna mycket och av Kommittén har i en föruppföljning utvärdering stödhanteringen. till hur de personella resurserna för frågan länsstyrelserna kartlagt genomförandet av den används. Resultatet visar bl.a.

statliga regionalpolitiken

att mindre än 3% av de manmånader som avsätts för regionalpolitiska för och Vår kartläggning

arbetsuppgifter används uppföljning utvärdering.

således vikten av att i fortsättningen aktiverar understryker länsstyrelserna sina insatser i

uppföljningsarbete.

Den ökade roll och de vidgade arbetsuppgifter kraftigt våra skulle få måste också innebära att tilllänsstyrelserna enligt förslag resurser avsätts inom länsstyrelsen. Genomförandet av räckliga personella vår till en samordnad länsförvaltning ger enligt mening goda möjligheter

av resursanvändningen. omprioriteringar av länsstyrelsernas huvudansvar för regionalpolitiska Betoningen insatser i medför att bör till detta

länen övriga organs uppgifter anpassas förhållande. Vi har del av det som anförs i finansieringsutredningens

tagit 1989:24 finansiellt stöd) om utvecklingsbetänkande (SOU Statligt Utredaren föreslår som vi för i kapitel 6 att utveckfonderna. redogjorde föreslås utredlingsfondernas finansieringsverksamhet upphöra. Enligt sker en i utvecklingsfondernas

ningsförslaget tyngdpunktsförskjutning

mot information och konsultverksamhet. Vi berörde uppgifter rådgivning, vissa konsekvenser för i de av oss prioriterade

riskkapitalförsörjningen

vill vi konsekvens som våra . landsdelarna i 6. Här beröra en annan kapitel betonas vi förhållandena i de

förslag har. Det bör att tagit regionalpolitiskt

områdena för våra I de län

prioriterade som utgångspunkt överväganden.

där inte har samma och där det finns ett utlänsstyrelsen finansieringsroll bud av blir förhållandena annorlunda. privata konsulttjänster Vi har konstaterat en för bör

att viktig uppgift regionalpolitiken

vara att den tillväxt i de av oss prioriterade främja privata tjänstesektorns landsdelarna och mellanstäderna. En av de snabbast växande delbranscherna inom är av olika slag.

tjänstesektorn uppdragsverksamhet

Våra innebär således att vi vill öka tillgången på t. ex konsulter förslag med Vi har i 6 redovisat som kan bistå företag extern kompetens. kapitel konsultcheckar kommer att vara av i detta förslag om som betydelse För att en av konsultutbudet i de regionalsammanhang. främja breddning områdena är det att stimulera

politiskt prioriterade angeläget efterfrågan

men också att hinder för av En undanröja etablering uppdragsverksamhet. av konsultverksamhet förändring utvecklingsfondernas bör övervägas för att eventuella om

undanröja farhågor konkurrenssnedvridning på grund av

att de erhåller Från

administrationsbidrag. utvecklingsfondernas synpunkt

är det å andra sidan så att och verksamhet rådgivnings- annan uppsökande oftast förutsätter en av det de basfinansiering slag som får genom administrationsbidraget. Det är svårt att ta betalt för råd. innebär Rådgivningen också att kan bli mer företag öppna för att utnyttja extern kompetens. vår skulle de vi Enligt uppfattning problem som här pekat på kunna hanteras bättre om en av de alternativa modeller för fonderna som skisseras i finansieringsutredningen genomfördes. Utgångspunkten för modell är den vi

finansieringsutredningens visserligen en annan än angivit

nämligen om mellan huvudmännen hur i oenighet uppstår om styrelsen framtiden bör utses. redovisas i Utredningsförslaget på följande sätt betänkandet: En annan modell skulle innebära att primärkommunerna gavs ett uttalat ansvar (och i de områdena regionalpolitiskt prioriterade ökade finansiella att svara för funktioner möjligheter genom statsbidrag) som att vara och

byråkratilots nätverksbyggare för småföretag.

Primärkommunerna svarar redan med sådan verksamhet. den ju På regionala nivån skulle då finnas kvar en ren konsultfunktion som kunde verka på i stort sett kommersiella villkor. I det fallet skulle utvecklingsfonderna kunna övergå till att vara Finansierpersonalägda företag. ingsverksamheten skulle då kunna överföras till länsstyrelserna. Fördelen med en sådan vore att den renodlade lösning utvecklingsfondernas roll som med från operativt organ uppdrag företag, kommuner och inte minst länsstyrelsen. Eftersom från uppdragen länsstyrelsen i vunnits i konkurrens med andra bortfaller princip invändningen att dolda subventioner förekommer. En sådan skulle också lösning medföra betydligt ökade krav på länsstyrelsernas förmåga att precisera syftet med olika projekt. Att det finns brister i dessa avseenden framkommer också av erfarenheterna från det regionalpolitiska utvecklingskapitalet. Den roll vi betonar för innebär att det länsstyrelserna är synnerligen viktigt att länsstyrelserna de de tilldelas utnyttjar styrmöjligheter så som för att förbättra den professionellt möjligt regionala utvecklingen. Det är viktigt att man med av olika och andra hjälp utbildningsinsatser förbättrar sina axla den roll

utvecklingsåtgärder förutsättningar att som vi

föreslår. mer omfattande resurstillskott

Några för att klara de nya

uppgifterna, bortsett från de som SIND utbildningsinsatser svarar för, anser vi emellertid inte behövas. De som kan förväntas rationaliseringar vid en samordnad bör kunna för de länsförvaltning utnyttjas nya uppgifterna. Länsstyrelsernas vidgade ansvar och ställer krav befogenheter på ett väl samråd med arbetsmarknadens fungerande parter. Som en effekt av en mer decentraliserad av de hantering medlen

regionalpolitiska samt länsstyrelsernas vidgade roll får SIND

244 Styrning och organisation

delvis en annan roll än Genom den SIND har kvar, tidigare. stödhantering sin att svara för ett inom landet och genom uppgift erfarenhetsutbyte att svara för och av olika genom uppgiften uppföljning utvärdering insatser inom sitt ansvarsområde kommer SIND även regionalpolitiska att ha en som bör kunna utnyttjas av såväl fortsättningsvis kompetens statsmakterna som kommuner, och företag. Uppgiften att länsstyrelser svara för och av det regionalpolitiska stödet är uppföljning utvärdering för att ur ett nationellt perspektiv ge statsmakterna underlag mycket viktig för fortsatta regionalpolitiska bedömningar. En decentraliserad fordrar kompetens. För att organisation upprätthålla och utveckla fordras ett mellan kompetens erfarenhetsutbyte kommuner, mellan län och mellan olika nivåer. Det är naturligt att tar initiativ till detta beträffande länets kommuner. länsstyrelserna utbyte motsvarande sätt svara för i hela

SIND bör på kompetensutvecklingen

landet inom sitt sakområde. Detta bör leda till att erfarenheter inom ett län eller en kommun även andra län och kommuner. delges De som vi har för beslut om renya beloppsgränser föreslagit stöd kommer att innebära att SIND:s inom stöd-

gionalpolitiskt uppgifter

minskar. kan resurser friställas för den utökade hanteringen Därigenom och som vi föreslagit. uppföljning utvärdering

7.4 En förstärkt roll for kommunerna i

regionalpolitiken

Kommunernas roll i har successivt blivit allt regionalpolitiken större. Kommunernas dels i att de betydelse ligger skapar rambetingelser för och hushåll, dels i att de är arbetsgivare. Tillgång på välutnäringsliv den lokala - faktorer bildad arbetskraft och affärsmiljön Överhuvudtaget i kan -

som kommunerna hög grad påverka anges av många expansiva

som Kommunerna har naturligtvis företag viktiga lokaliseringsfaktorer. också en när det gäller att skapa goda boendemiljöer. . avgörande betydelse Indirekt har även detta en betydelse eftersom förelokaliseringspolitisk i i sitt av var det

tagen ökande utsträckning påverkas lokaliseringsval går

att arbetskraft. rekrytera Liksom kommunerna är landstingen betydelsefulla tjänsteoch har också ett ansvar det re-

producenter arbetsgivare. Landstingen på

för de allt kulturfrågorna. Motsvarande gäller på gionala planet viktigare turistområdet. och kommuner har via länstrafikbolagen ett Landsting gemensamt ansvar för att behov av kollektivtrafik. Inte tillgodose medborgarnas minst från är en inomregional kollektivtrafik kvinnosynpunkt fungerande Som vi är en väl fungerande kollektivtrafik en

viktig. tidigare påpekat

för att en tillväxt från storstadsområdena till mellanförutsättning spridd städerna skall få så stora arbetsmarknadseffekter som möjligt.

7.4.1 Skatteutjämningsbidragens betydelse för kommunerna

har stor för kommunerna i Skatteutjämningsbidragen betydelse regionalpolitiskt områden. Den av skatteprioriterade omläggning som träder i kraft i och med för år 1989 förstärker utjämningen bidragen den i systemet. regionalpolitiska profilen Regionalpolitiska prioriteringar sker i skatteutjämningen genom differentiering av den tillförsäkrade har grundgarantin. Differentieringen tidigare avsetts kompensera kommunerna för merkostnader som de inte kunnat I det senaste motiveras påverka. riksdagsbeslutet differentieringen tydligare än tidigare av skäl. Mot den har regionalpolitiska bakgrunden kommuner i och fått Bergslagen Sydöstra Sverige höjda grundgarantier. kommun i Inlandet

har

Ingen en grundgaranti som understiger 115 procent av medelskattekraften. Over denna finns även en del gräns kustkommuner i Norrland samt Gotland. I intervallet 109 till 115 procent återfinns övriga norrlandskommuner samt flertalet I bergslagskommuner. denna grupp finns också en del kommuner i Värmland och Dalsland. Kommunerna i återfinns inom intervallet till Sydöstra Sverige 105 109 Grovt sett detta mönster väl också kommitprocent. speglar jämförelsevis téns geografiska prioriteringar. Förutom av skattekraften bör utjämning skatteutjämningsbidragen omfatta kompensation för kostnader som förklaras av strukturella skillnader mellan kommunerna. En sådan innebär att kompensation merkostnader för kommunala verksamheter, t. ex. av på grund geografiskt eller läge ortsstruktur, utjämnas. Om man inom dessutom skall för skatteutjämningen ge utrymme ökade måste konstruktionen av detta utredas regionalpolitiska insatser, närmare. Inom Svenska Kommunförbundet f n en pågår utredning, där man kommunvis analyserar hur mycket av kommunernas kostnader som beror av strukturella förhållanden av servicerespektive omfattningen utbudet. Den beräknas bli klar årsskiftet utredningen omkring 1989/90. Med till att beslut om skattehänsyn riksdagen nyligen tagit och i avvaktan Kommunförbundets utjämning på redovisning av utredvill kommittén inte föreslå det

ningsresultatet några förändringar av nu-

varande systemet.

7.4.2 Kommunerna som nätverksbyggare

Kommunerna har lokalt en roll i mycket betydelsefull skapandet av rambetingelser för näringslivets att de svarar för ututveckling genom i och för bildningen grundskolan gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. De bekostar olika de insatser det kulturella fritidsverksamheter, gör på området och de i kommunen och för planerar bostadsbyggandet ansvarar av Kommunerna har också blivit allt

planeringen markanvändningen. mer

aktiva inom Alla dessa innebär att komnäringspolitiken. uppgifter

246 Styrning och organisation

munerna får en allt roll som viktigare nätverksbyggare. Många av kommunerna i de prioriterade landsdelarna har dock ett så ekonomiskt att de inte kan ta de begränsat handlingsutrymme på sig som innebär. Vi anser att ett kommunalt åtaganden nätverksbyggandet engagemang i dessa frågor är till gagn inte bara för kommunen själv utan också för staten, eftersom det kan betyda att projekt för vilka företag söker stöd blir bättre förberedda. En intensifiering av den kommunala bör därför kunna ske med statliga bidrag. näringspolitiken Kommunen har också en viktig funktion i att söka ta vara på och bibehålla de nätverk och som utvecklats orter inom kontaktytor på många ramen för landsbygdskampanjen. En i detta är att kommunen bör vara tredje uppgift sammanhang en sammanhållande aktör i en av kvinnokraften i naturlig mobilisering Inlandet, och Bergslagen Sydöstra Sverige. Vi föreslår därför att för relänsstyrelserna genom länsanslaget skall kunna finansiera kommunala inom ramen gional utveckling program för använder vi här som motsats till nätverksbyggandet. Program projekt. Därmed markeras att syftet dels är att skall länsstyrelsen etablera en bred och långsiktig ekonomisk relation med kommunerna, dels att kommunerna måste kunna hur det stödet förväntas ange statliga kommunens långsiktiga understödja utvecklingsarbete. Länsstyrelsens bör kunna avse flera år. finansiering Vi vill att vi inte anser det inom ramen kraftigt understryka ligga för nätverksbyggande att ge finansiellt stöd till enskilda företag. Denna har inte bara att med den kommunala uppfattning göra kompetensen, utan vi menar dessutom att roll är så skild från finätverksbyggarens nansiärens att de kan förenas. svårligen över bör vara en framför Finansieringen länsanslaget möjlighet allt för de mindre kommunerna i de tre landsdelarna. Resursprioriterade erna bör i första hand användas för att bygga upp eller vidareutveckla de berörda kommunernas arbete med näringslivsutveckling. Det bör även vara för att via möjligt länsstyrelser länsanslaget ge stöd till näringslivsutvecklande programarbete även i svaga eller strategiskt kommuner i andra än de tre Sådana stödviktiga regioner prioriterade. insatser bör dock vara mer begränsade. Vårt om en stärkt i kommunerna förslag näringslivsorganisation berör mellan den kommunala och de gränsytan näringspolitiken regionala utvecklingsfondernas kontakter och rådgivning. Utvecklingsfonderna tillkom för ett decennium sedan då den kommunala var näringspolitiken mindre än i I är förhållandena sådana att vi anser att en utbyggd dag. dag del av fondernas verksamhet kan skötas bättre av komuppsökande munerna än av fonderna, framför allt i de delar av landet där tillgängtill är låg, bl.a. på grund av långa avstånd. ligheten fondpersonal

7.5 av verksamhet som medel

Omlokalisering statlig

att

uppnå fungerande regioner

7.5.1 Omlokalisering och decentralisering av central statlig förvaltning.

Under var det huvudsakliga medlet för att förstärka sjuttiotalet olika i första hand en omlokalisering av statlig verksamhet. regioner Beslutsfunktionerna behölls i huvudsak intakta. Kommittén har givit Statskontoret i att utvärdera effekterna av 1970-talets omlokaliuppdrag av verksamhet. Statskontoret har redovisat sin utvärdering i sering statlig två serie 1989:8A och

rapporter (Statskontorets 1989:8B).

De har i flera fall av de mottagande regionerna påverkats positivt Arbetsmarknaden har utflyttade myndigheterna. på mottagarorterna breddats. och har initialt Befolkningsutveckling skatteunderlag påverkats har i flera också blivit en resurs i det repositivt. Myndigheterna regioner

gionala utvecklingsarbetet. Det gäller särskilt om en högskola/universitet

finns orten och har en inriktning som sammanfaller med myndigheterpå nas Förekomsten av flera myndigheter med anknytkompetensområde. till varandra är också En förutsättning för att myndigning väsentligt. heterna ska påverka det regionala utvecklingsarbetet är att länsstyrelse och kommuner tar aktiv del i arbetet med att integrera myndigheterna med inom övriga utvecklingssträvanden regionen. Produktiviteten inom de omlokaliserade myndigheterna har samma som Personalungefär utveckling övriga statliga myndigheter. tillfredsställande och den som

försörjningen fungerar nya personal rekry-

terats har och vitaliserat föryngrat myndigheterna. Kommittén anser att man i första hand bör satsa på en av beslutsbefogenheter för att förbättra förutsättningarna decentralisering för att vi skall få bör också kunna fungerande regioner. Omlokaliseringar användas som ett verksamt medel för att förbättra arbetsmarknadsstrukturen vissa orter. Statskontorets visar att de bästa effekpå utvärdering terna om ett flertal inom områden uppnås myndigheter näraliggande lokaliseras till samma ort. av enstaka till en Omlokaliseringar myndigheter ort utan den arbetsmarknadsstrukturen, har nödvändiga kompletterande visat vara mindre sig lyckosam. har beslutat att verksamhet skall lokaliseras Riksdagen ny statlig till orter utanför Stockholmsområdet. Vidare användes regionalpolitiskt stöd för att stimulera i att privata tjänsteföretag Stockholmsregionen lokalisera verksamhet till stödområdet och i till stödjepunkter anslutning dessa. Detta sker ett med de större industri- och genom etableringssamråd Man använder sig av ett uppsökande och förhandlingsintjänsteföretagen. riktat arbetssätt. Detta sätt att arbeta har varit relativt och

framgångsrikt

lett till inom i När

ny sysselsättning industriföretag prioriterade regioner. det gäller tjänsteföretag har sedan samrådet infördes för ett par år sedan

248 Styrning och organisation

mer än 500 arbetstillfällen från till andra flyttats Stockholmsregionen delar av landet. Vi förordar att liknande för stimulansåtgärder skapas statliga myndigheter och affärsverk för att ge dessa incitament för omlokaliseringar. Sådana omlokaliseringar skulle därmed kunna ett utgöra led i en av bl a lokalkostnader. I effektivisering förvaltningen, genom lägre vissa fall torde också möjlighet till bättre personalförsörjning föreligga.

7.5.2 inom länen - lokalkontor Decentralisering

Den organisationsstruktur som vuxit fram inom tjänstesektorn har en stark koncentration av arbetstillfällen till kommuncentra och större städer. och inom är en av Sektoriseringen specialiseringen tjänstesektorn de koncentrationsdrivande faktorerna i samhället. Eftersom flertalet kvinnor arbetar inom får det direkta konsekvenser den tjänstesektorn på kvinnliga arbetsmarknaden. Den sektorn har här ett särskilt offentliga ansvar eftersom den är den största arbetsgivaren i många kommuner. Sedan av 1980-talet har bl a börja statstjänstemannaförbundet drivit på för att utveckla idéer om hur (ST) tjänstemännens kompetens bättre skall kunna i det Tankar om utnyttjas regionala utvecklingsarbetet. lokalkontor har vuxit fram och utvecklats. med lokalstatliga Syftet kontoren är att effektivisera verksamheten dels att kombinera genom där flera samverkar dels genom med att tjänster myndigheter utnyttjande av förbättra service och som kvalifikany teknik tillgänglighet samtidigt tionsnivån i arbetet höjs. Lokalkontor är Hela idén inget entydigt begrepp. bygger på att

verksamheten byggs upp utifrån de förutsättningar som råder på varje en-

skild ort. Försöksverksamhet har under några år bedrivits med stöd från civildepartementet. Erfarenheterna av försöksverksamheten med nya organisationsformer för är i huvudsak statlig tjänsteproduktion positiva. Att pröva organisationsformer som samverkan nya möjliggör mellan olika huvudmän är av största vikt för att utveckla en serrimlig vicenivå men det kan också till

på landsbygden ge incitament nytänkande

och inom hela den sektorn. I innebär det effektivisering offentliga princip att man vänder på frågeställningen Var skall verksamheten lokaliseras? och istället reser Vilken är för

frågan organisation lämplig att tillgodose

ett uttalat servicebehov? Samverkan över blir då sektorgränser naturlig och det blir också att involvera i arbetet. angeläget Under huvudtitel finns särskilda medel civildepartementets avsatta bl a för att utveckla service. Medlen skall bl a statsförvaltningens användas för att förbättra samt för myndigheternas tillgänglighet för samverkan mellan kommunala och

stimulansåtgärder regional statliga,

landstingskommunala organ. När förslaget om samordnad länsförvaltning kommer också att driva ett sågenomförs länsstyrelsernas förutsättningar dant att stärkas. utvecklingsarbete Möjligheterna till framtida flexibla lösningar bör tas tillvara.

Försök med olika typer av Servicekontor, där samhällets olika serviceutbud samordnas, är ett hur i vissa fall en totalt eller i exempel på sett högre vart fall bibehållen servicenivå kan erhållas till en kostnad. Eftersom lägre postverket har det mest kontorsnätet all förgrenade av offentlig verksamhet bör det vara att ses som basresurs naturligt posten en naturlig för samordning på orter där serviceutbud Vi något börjar svikta. anser att ingen offentlig service bör få dras in innan alternativa på landsbygden möjligheter att samordna servicen med annan orten existerande verksamhet har på prövats. Som stöd vid en sådan anser vi att skall prövning länsstyrelsen fungera.

7.6 och

Kunskapsförsörjning policyanalys

Såsom vi är det tidigare påpekat väsentligt att uppföljning och utvärdering av insatser sker i regionalpolitiska betydligt större omfattning än hittills. Framför allt behövs mer av och uppföljningar utvärderingar som avser förhållandena ur ett territoriellt särskilt för perspektiv, större landsdelar. För av effekter av olika till uppföljning stödformer näringslivet har vi den roll tidigare pekat på SIND bör ha. För mer omfattande analyser som avser det vidare av insatser har spektra som betydelse för regional balans är SIND, med sitt

begränsade ansvarsområde, otillräcklig.

De som erfordras geografiska analyser avser kedjor av sammanhängande beslut inom flera sektorsområden och deras genomförande. Vi har betonat regeringens samordnande och roll prioriterande när det gäller regionalpolitiken. För att regeringen mer kraftfullt skall kunna utöva denna roll, fordras djupgående analyser ur ett territoriellt perspektiv av de och konsekvenserna olika troliga verkliga av handlingslinjer och För att detta skall bli krävs en program. möjligt mer systematisk alla

kunskapsförsörjning på nivåer.

Den dimensionen bli i geografiska bör tydligare löpande och i

uppföljning framåtsyftande planering. Den typ av geografiska ana-

lyser som arbetats fram i ERU:s och som forskningsprojekt, kommittén har haft till för sina förfogande analyser, bör göras till en integrerad del av

planeringsunderlaget. SCB:s av det faktiska utfallet olika

analyser av åtgärder har en roll i detta Vi viktig sammanhang. anser att SCB löpande skall om kommunvisa producera uppgifter statsbudgetens utfall, så att

nationalräkenskaperna kompletteras med regionalräkenskaper. Sådana

behövs också för att för med ge underlag jämförelser EG, där sådana uppgifter är betydelsefulla indikatorer vid av bedömningen regionala problem. För att de målen ska få i regionala genomslag sektorspolitiken är det emellertid att den dimensionen nödvändigt geografiska är inbyggd även i den det

framåtsyftande planering som statliga budgetarbetet utgör.

Möjligheterna att utveckla det system för geografisk analys av stats-

250 Styrning och organisation

arbetats fram i ERU:s med syfte att det budgeten som forskningsprojekt skall kunna i det bör därför prövas. integreras löpande budgetarbetet de som nu blir i skall Målet bör vara att treårsbudgetar regel planeringen, kunna summeras både efter ändamål i sektorstermer och efter landsdelar, en för av den län och kommuner. Därmed läggs god grund behandling dimensionen i och riksdag. geografiska regering En del för en sådan måste i annan av grunden planering läggas det När utförs av statliga verk statliga utredningsväsendet. utredningar den om bl.a. till regäller nya verksförordningens regler hänsynstagande mål. Denna bör förstärkas så att direktiv till utredgionalpolitiska styrning vare de riktas till verk eller särskilda kommittéer, ningar, sig statliga ger om att det utfallet av olika alternativ skall tydliga anvisningar geografiska och att de mål som statsmakterna fast ifråga om regional analyseras lagt skall de till som fram. På så sätt utveckling påverka förslag åtgärder läggs får statsmakterna ett för sina beslut och regionala och lokala gott underlag intressen att på olika bättre möjligheter lägga genomtänkta synpunkter utredningsförslag. Att detta sätt den dimensionen är på synliggöra geografiska inte enkel En bättre det emellertid någon rutinuppgift. dataförsörjning på men inte förutsättning. Det vi nyss sätt är en nödvändig tillräcklig angivit behövs också modeller för av data likaväl som fördjupade användning och bättre förståelse för mekanismer som verkar i det kunskaper och utredningsarbete behöver därför

regionala spelet. Budgetplanering

mer och som både stöd av djupgående långsiktiga policyanalyser ger bredare överblickar och som modellverkstäder i vilka teorier, fungerar metoder och modeller utvecklas. Sådana måste i sin tur vila policyanalyser be-

pâ grund som läggs av regionalvetenskaplig forskning. Förstärkningar

hövs vår båda dessa nivåer. enligt mening på Det närmast till hands för att och organ som ligger fullgöra vidareutveckla sådana som det här är fråga om är Expert-

policyanalyser

för om ERU i detta gruppen forskning regional utveckling (ERU). utgör redan ett för bl.a. med sammanhang idag viktigt redskap regeringen, till olika av mer brett och uppgift att se att typer upplagda analyser inom det området sker. Genom samarbete utvärderingar regionalpolitiska med andra och bör ERU:s att fungera som organ myndigheter möjligheter ett effektivt till regeringen förbättras avsevärt. stabsorgan för om utveckling är formellt Expertgruppen forskning regional knutet till ERU:s är att initiera arbetsmarknadsdepartementet. uppgift och samordna om och om näringslivets forskning regional utveckling ERU skall också medverka till att insikter från strukturomvandling. når beslutsfattare som har ansvar för och forskningen utformning av och näringspolitiken.

genomförande regional-

ERU för närvarande 4,3 kronor år. Ca disponerar miljoner per hälften av resurserna fördelas till forskare vid universitet och högskolor. Ett av de som ERU har forskningsprojekt på regeringens uppdrag genom-

fört är den kommunvisa av har analysen statsbudgetens utfall, som legat till grund för vår i avsnitt. Att initiera och utveckla analys tidigare metoder för ytterligare är en analyser viktig uppgift för ERU. Bl.a. bör samspelet mellan enskilda sektorer och regional utveckling ägnas fördjupade studier. Vi anser att ERU:s i större än hittills uppgifter utsträckning bör avse den typ av geografiska policyanalyser som vi här skisserat. Denna typ av kan till del forskare vid universitet analyser betydande göras av och förutsatt att ERU besitter högskolor, tillräcklig projektledarkompetens. En viss av denna förstärkning är nödvändig för att ERU skall kunna fullgöra uppgiften att ett inför de olika ge fördjupat underlag geografiska som skall i till

prioriteringar regeringen göra anslutning den rullande treårsbudgeteringen. För att kunna att vara

fullgöra uppgiften regeringens geografiska policyanalysorgan bör ERU:s budget därför fördubblas till ca 9 kronor. miljoner Vi anser att dimension samhällsproblemens regionala bör uppmärksammas mer än nu inom vid universitet och forskningen högskolor. Det är att detta sker inom de etablerade naturligt disciplinerna. Uppbyggandet av med tvärvetenskapliga forskningscentra inriktning på regional utveckling i vid i likhet med Centrum mening, för regionalvetenskaplig forskning vid Umeå är vår (CERUM) universitet, enligt mening ett mycket lämpligt sätt att organisera forskningsarbetet. Finansiering bör dock ske via de ordinarie med de basanslagen. ERU bör,

förstärkningar vi nyss föreslagit, kunna utveckla en central roll som ani-

matör av sådan forskning.

8 LANDSBYGDSUTVECKLING

Ställningstaganden:

Tillgången till och rationella år en

billiga transportlösningar grundförutsättning

för landsbygdsföretagens möjligheter att utveckla produktion i små samverkande enheter.

Bostadslånesystemet bör ses att underlätta överför anpassning av ny bebyggelse till regionens bebyggelsetraditioner.

Vidare bör tillsammans med byggforskningsrådet ges uppdraget att berörda myndigheter utveckla ett Fo U-insatser som till tillvarata program för syftar att bebyggelsens identitetsskapande egenskaper

De selektiva stöd inom livsmedels- och som fiskepolitiken, huvudsakligen är regionalpolitiskt motiverade, bör inordnas i stöden för regionalt utvecklingsarbete.

Fo inom det området U-satsningama trätekniska bör ökas. Under en staten kunna betala till övergångsperiod föreslås upp 75 % av kostnaderna för en utökad Som villkor bör ställas att verksamheten kollektivforskning. decentraliseras så att kontaktytan mot ökar.

småföretagen

Angelägna områden för Fo U-insatser är: växtförädling och av utveckling produktionstekniken för att öka virkesproduktionen och förbättra kvaliteten på skogsråvara maskinparkens anpassning till ett

småskaligt

skogsbruk utvecklingsarbete för att öka förädlingsindustrins användning av lövträd

Turistrådet bör att i samverkan med berörda ges i uppdrag organisationer kartlägga turismens i och utvecklingsmöjligheter Inlandet, Bergslagen Sydöstra Sverige. De förutsättningar som

finns

för en av den vidareutveckling småskaliga upplevelseturismen bör särskilt beaktas.

Staten och branschorganisationema bör ta upp förhandlingar om ett

kollektivforskningsprogram för turism.

254 Landsbygdsutveckling

rådet bör att studera behovet av företagsstödjande Kooperativa ges uppdraget riktade till producentkooperativ i småföretagsform. åtgärder

och av är av Vuxenutbildning vidareutveckling distansutbildningen strategisk små med till betydelse för landsbygdens företag begränsade möjligheter Det inte minst grundläggande företagarutbildning. intemutbildning. gäller

Av till STU bör 10 kr avsättas tillämpad FoU vid anslagen miljoner för landsbygdsföretag.

har i liten uppmärksammat Regionalpolitiken alltför utsträckning arbetsmarknaden och behoven av att aktivt arbeta på att könsuppdelningen på utveckla den kvinnliga arbetsmarknaden.

Det måste åt kvinnor i och beslutande på

ges plats fler handläggande ställning

alla nivåer i det regionala utvecklingsarbetet.

En ram om 25 kronor år bör avsättas för kvinnliga miljoner per i Inlandet, och Sydöstra Sverige. kompetenscentra Bergslagen

8.1 glesbygd Landsbygd-

debatten används orden och ofta I landsbygd glesbygd synonymt. Vad med i

som menas glesbygd anges glesbygdsförordningen på följande

områden med och sätt: stora sammanhängande gles bebyggelse långa avstånd till eller service samt och liknande sysselsättning skärgårdar områden. Det ankommer att vilka områden i på varje länsstyrelse avgöra betrakta som I de som på

länet som är att glesbygd. glesbygdsområden

detta kan finns över hela sätt avgränsats glesbygdsstöd utgå. Glesbygd i de områdena återfinns

landet men stora sammanhängande Norrlands

inland och delar av Norrlandskusten, Värmlands och Alvs- Kopparbergs, delar av Småland samt i I bor i dag ca borgs län, Skärgårdarna. glesbygden 600 000 människor. en finns utefter Skärgårdarna utgör speciell glesbygd. Skärgårdar hela den svenska kusten. Det finns också skärgårdar i några av de stora I bor ca 40 000 människor året runt. Av dem är insjöarna. skärgårdarna flertalet beroende av att få sin hemmavid, eftersom beroendet försörjning av försvårar arbetspendling. sjötransporter är ett vidare än och inkluderar Landsbygd begrepp glesbygd också tätorter. Det finns klara definitioner av begreppet. I landsinga har man från den definition som utarbetats av

bygdskampanjen utgått

Gränsen för hur stora tätorter som förs in under lands-

Europarådet.

har satts till ca 3 000 invånare. Med en sådan här vid bygdsbegreppet

definition är det ca 1,6 miljoner människor som bor på landsbygden. För stora delar av har

landsbygden befolkningsutvecklingen varit

negativ, men det finns också områden exempel på som följer en annan utvecklingstrend. Vissa har kunnat dra landsbygdsområden fördel av i de större expansionen tätorterna genom en Ökad integration mellan land och stad. I andra som t.ex. södra och Siljansbygden, fjällbygden skärgårdarna har de för

speciella förutsättningar turism, småföretagande

och fritidsboende som tillvara. förelegat tagits Trots att inom och

sysselsättningen jord- skogsbruk under lång

tid har minskat, har de areella näringarna alltjämt stor betydelse för

landsbygdsbefolkningens utkomst. Det blir emellertid allt ovanligare att

landsbygdshushållet får hela sin inkomst från en eller jord- skogsbruksfastighet. De pågående GAH-förhandlingarna om bl.a. minskat stöd till jordbruket kan liksom det svenska reformarbetet på livsmedelspolitikens område som för närvarande bedrivs i en särskild, parlamentarisk arbetsgrupp innebära ändrade betydligt förutsättningar för jordbruket. Den livsmedelspolitiska arbetsgruppens uppgift är bl.a. att konkretisera det regionalpolitiska målet inom livsmedelspolitiken och utarbeta mer nya och direkta medel för att nå bl.a. och

beredskaps-, regional- miljöpolitiska mål.

Som visats i avsnittet om den regionala problembilden går

befolkningsutvecklingen fortfarande mot en koncentration av befolk-

till och

ningen storstäderna

större universitets- och Denna högskoleorter.

koncentrationsprocess som så tydligt kommer fram i den mellanregionala

analysen är också verksam inom kommunerna. Men bilden är komplex. För närvarande går i banor

teknikutvecklingen som också kan

utnyttjas av Den landsbygdens näringsliv. nya tekniken kan förbättra lönsamheten i småskalig produktion, men det handlar också om teknikutinom områden bioteknik och veckling som fytokemi. Inslaget av kvalificerad tjänsteproduktion ökar även Den moderna

på landsbygden. informationsteknologin överbryggar avstånd och minskar

transportkostnader. Nya modeller för och fram i kombination ledning styrning växer som, med utvecklingen inom kommunikationsområdet, innebär att verksamheter blir friare i sitt Arbetslivet

lokaliseringsval. på landsbygden förändras så att

yrkeskombinationer blir allt och dessutom intressanta vanligare ses som alternativa livsformer snarare än .

något påtvingat.

Som en reaktion den hittillsvarande på utvecklingen med avfolkning i stora delar av har det under vuxit landsbygden senare år fram lokala som utvecklingsgrupper genom att identifiera, utveckla och informera om de resurser som finns lokalt försöker och stoppa utflyttningen vända trenden. Under 1980-talet har man i kommuner visat

många att

lokala och samverkan mellan utvecklingsprojekt olika lokala och regionala aktörer skapat nya betingelser för samhällen som tidigare varit av-

folkningshotade. har så bedrivit Aldrig tidigare många ett lokalt initierat

och

förändrings- förnyelsearbete som för närvarande.

I dag finns det ca 900 lokala verksamma utvecklingsgrupper över

256 Landsbygdsutveckling

under namn: kam-

hela landet. De går många bygdekommittéer,

sockenråd etc. 200 av byalag, intresseföreningar, Ungefär

panjkommittéer,

har bildats under Hela Sverige skall leva.

dem landsbygdskampanjen

för dem alla är att de med stora ideella insatser arbetar för Gemensamt

sin och framtid. bygds utveckling

8.2 Rambetingelser

En för att omstruktureringen av landsbygdens förutsättning

kommunikationer. Det allmänna i skall lyckas är goda vägnätet näringsliv

mil En stor del består av mindre vägar som ut- Sverige är ca 10 000 långt.

för trañkförsörjningen på landsbygden. gör en avgörande förutsättning

de för människor och verk- Aven enskilda vägarna är viktiga många

samheter. mindre har en standard som av trafikanterna upp- Många vägar

Avstånden till och levs som otillfredsställande. arbetsplatser, utbildning

detta särskilt kännbart. till och rationella service gör Tillgången billiga

för och

är också en grundförutsättning jordtransportlösningar

att utveckla i små och för näringslivets möjligheter produktion skogsbruket

samverkande enheter.

har starkt Bilens nyckelroll som transportmedel på landsbygden

budkavlar. som i bor på

betonats i landsbygdskampanjens Många dag

i ort. Ofta är till bil en förut-

landsbygden arbetar någon större tillgång

skall ett alternativ. att i sättning för att arbetspendling vara Möjligheterna

kollektivtrafikstandard som arbetsen möjliggör

glesbygden upprätthålla

med allt fler arbeten utanför det vi resor blir mindre i takt att ligger idag

kallar normal arbetstid. innebär det förslag till förnyelse av Samtidigt

som för närvarande diskuteras att kostnaderna för arbetsskattesystemet

resor med bil kommer att öka.

vi fört fram i 5 om insatsområden De förslag kapitel strategiska

kommunikationer innebär bl.a. förstärkta resurser till under avsnittet

Vi har också som ett av ändamålen för den före- _ underhåll av vägnätet.

verksamhet pekat på infrastrukturinvesteringar. slagna Inlandsstyrelsens

faktor är det och En annan hämmande låga byggandet

Det råder brist små för bostadsbristen på landsbygden. på hyreslägenheter

och äldre. På håll är det brist på tomtmark såväl för ungdom många

som för småindustri och hantverk. I materialet från bostadsbyggande

behovet och

budkavlarna får av kompletteringsbebyggelse på landsbygden i mindre orter stor uppmärksamhet.

Den och som trätt i kraft stärker kommunernas nya plan- bygglag

över den och sammhällsbyggandet. Rätt utnyttjad inflytande fysiska miljön

instrument i det här I de fysiska kan den bli ett viktigt sammanhanget.

som utarbetas skall tas till landsbygdens intressen, Översiktsplaner hänsyn

och för att utveckla landsbygdens näringsverksamheter förutsättningarna

Genom Ökat lokalt och en medveten och boende skall vägas in. inflytande

bör den nuvarande osäkerheten om

planering för landsbygdens utveckling

för att bedriva verksamhet rambetingelserna på landsbygden minska. Därmed kan också en av de faktorer som starkt hämmat landsbygdens utveckling undanröjas. En viktig sida av avser planeringen kulturlandskapets utveckling. En ökar de omsorgsfull landskapsplanering möjligheterna att förändringar som hör till ett samhälle leder till en förbättrad dynamiskt landskapsbild. Huvudansvaret för planeringen ligger på kommunerna. Länsstyrelserna bör kunna stöd via till såväl som i ge länsanslagen planering åtgärder områden som är för viktiga regionens utveckling. Glesbygdsdelegationen har tagit initiativ till att det bildats en informell där boverket och arbetsgrupp bostadsdepartementet, ungdomsdelegationen är att studera och

ingår. Gruppens uppgift boendefrågorna

se över om lånebestämmelser m.m. regelverk, missgynnar byggande på landsbygden. Det behövs och både det nytänkande utvecklingsarbete när gäller hustyper, förvaltningsformer och boendeservice. Statens institut för byggnadsforskning, byggforskningsrådet och socialstyrelsen har också ett ansvar när det gäller utvecklingen av boendet på landsbygden. vår bör i sitt arbete fasta Enligt mening gruppen ta på vad vi sagt i avsnittet kultur och kapitel 5, regional utveckling om betydelsen av att anpassa till och bebyggelsen regionala byggnadstraditioner göra byggandet till en del av den kulturaktivitet som stärker den identiteten. Vi regionala förordar mot den att

bakgrunden bostadslånesystemet ses över bl.a.

beträffande kostnadstaken samt att att byggforskningsrådet ges uppdraget tillsammans med berörda myndigheter utveckla ett för FoUprogram insatser som syftar till att ta tillvara bebyggelsens identitetsskapande egenskaper.

8.3 och

Näringsliv sysselsättning

8.3.1 Jordbruk och fiske

Jord- och kommer också i framtiden att sin skogsbruket sätta

prägel på landsbygden, även om sysselsättningen i de areella näringarna

minskar. Dessa båda kommer i kombination med de näringsgrenar verksamheter som olika sätt till dessa på anknyter näringar att utgöra en del av basen för i de väsentlig sysselsättningen mest utsatta regionerna. Jordbrukets och har hittills haft regionala förankring spridning stor betydelse inom I 1985 års livsmedelspolitiken. livsmedelspolitiska beslut det sätt: För att en balans uttrycks på följande främja god regional och med hänsyn till den betydelse jordbruket har för i sysselsättningen där det råder brist andra liksom bygder på arbetstillfällen, bör jordbruket hittills bedrivas i hela landet. får vi också en Härigenom god försörjningsberedskap.

258 Landsbygdsutveckling

Våren beslutade om ett särskilt åt- 1987 riksdagen treårigt för i norra med är gärdsprogram jordbruket Sverige. Syftet programmet tillkomsten av där ingår att stödja kombinationsföretag jordbruksarbete Därmed skall i norra Sverige som en del. sysselsättningen på landsbygden drivs efter två linjer: främjas. Utvecklingen

- av lönsamma marknader och inom utveckling nya produkter och trädgårdsnäring, jordbruk, skogbruk - av erfarenheter och resurser i utnyttjande företagarnas företagens av kombinationsföretagande. utveckling

som är omfattar totalt 245 miljoner kr. I Programmet, treårigt, detta och utingår företagsstöd, utvecklingprojekt, rådgivning, forskning är ett för en delvis på jordbrukspolibildning. Programmet uttryck ny syn tiken och dess roll. Bl.a. har till utveckling av kombinationsinställningen där och är en del, förändrats och en allt större företag, jord skog uppmärksamhet nu kombinationsföretagets utvecklingsbetingelser. ägnas Inom har det intresset i livsmedelspolitiken regionalpolitiska huvudsak riktats mot norra främst av att produktions-

Sverige, på grund

förhållandena där avsevärt från delar av landet. Norra skiljer sig övriga är i de här med de samt

Sverige sarnmanhangen liktydigt sju skogslänen

Dalsland i län. landskapet Alvsborgs Det totala till i norra uppgår för prisstödet jordbruket Sverige närvarande till 625 kr. varav 75 % till mjölkproduktion och ca miljoner till av kött. också som för

20% produktion Ersättning utgår kompensation

de som slakterier och i högre intransportkostnader mejerier, äggcentraler norra har - ca 90 miljoner kr. Med budgetmedel lämnas slutligen Sverige till ekonomiskt Under investeringsstöd utvecklingsbara jordbruksföretag. lämnades med 30 miljoner kr, varav huvud-

budgetåret 1987/88 bidrag

delen tillföll norra och ställdes med ca 80 miljoner kr.. Sverige, garantier 10 % av landets åkerareal återfinns i Norrland,två Ungefär i Götalands och Svealands och ca 25 % i Götalands tredjedelar slättbygder och Svealands Medelarealen i slättbygderna är

skogsbygder. på gårdarna

dubbelt så stor som i och Norrland. Till lantbruksmer än skogsbygderna hör mer än ha Tre av den företagen 4,2 miljoner skogsmark. fjärdedelar fördelas lika och Norrland. jordbruksägda skogsmarken på skogsbygderna Den resterande i i Götalands fjärdedelen ligger slättbygderna. Företagen och Svealands är kombinationsföretag, medan skogsbygder utpräglade har av sin i

företagen på slättbygderna tyngpunkten produktion jordbruket

och i skogsbruket. Norrlandsföretagen I är hälften av i landet heltidsdag drygt jordbruksföretagen Resten av brukas deltid eller som fritidsföretag. företag. företagen på Dessa båda är lika stora. Andelen med mer än 1 600 grupper företag timmars arbetstid och med liten eller inkomst av tjänst uppgick 1985 ingen till 32 %. Bland och är andelen deltidsyngre nytillträdande företagare

och fritidsföretagare klart än för i Att driva högre gruppen genomsnitt. jordbruk i kombination med annan verksamhet är mer utbrett i norra Sverige än i södra. Undersökningar som utförts av Lantbrukets Utredningsinstitut, visar att 28 % av sammanräknade inkomst LUI, lantbruksfamiljernas år 1986 kom från 48 % från och 14 % jordbruksfastighet, tjänst var pension. Resterande 10 % är inkomst från annan kapital, rörelse, fastighet samt tillfällig förvärvsverksamhet. Dessa tal varierar dock starkt mellan olika Vid kommer 60-65 inkomsterna grupper. heltidsföretagen procent av från jordbruksfastigheten. I en har ofta en av makarna hel- eller deltidsfamilj tjänst även vid dessa Där driften inriktas enbart företag. på växtodling dominerar till detta är tjänsteinkomsterna. Motpol mjölkföretag. Variationerna är också stora mellan olika delar av landet. Fortfarande är andelen i och i vissa sysselsatta jord- skogsbruk hög kommuner t.ex. Sunne och där Pajala, Ydre, ungefär var tredje yrkesverksam person var sysselsatt inom dessa näringar. Av materialet också framgår att varje yrkesverksam inom jord- och arbete åt en skogsbruket ger ytterligare Om man beaktar hela livsmedels- och person. virkeskedjan som en bransch är sysselsättningsmultiplikatorn ännu högre. Den hittillsvarande har inneburit att lantbruket utvecklingen köper allt fler varor och tjänster från andra och att näringsgrenar förädling och distribution successivt koncentrerats. Den som indirekt sysselsättning är beroende av de areella har näringarna härigenom ökat, men utveckhar också resulterat i lingen en koncentration. De nya arbetstillfällen som vuxit fram i strukturomvandlingens spår finns till stor del i de större tätorterna. Förädlingsindustrin tenderar att utvecklas i de befolkningstäta delarna av landet och awecklas i glesbygden. I samband med den successivt sker

generationsväxling som kommer troligen kombinationsföretagande med hittills inte så ofta prö-

vade verksamheter att bli allt vanligare. Den oftast förekommande kombinationen i dag är jord- och skogsbruk, i och fiske.

skärgårdarna jordbruk

Framför allt i där avstånden till större arbetsmarknader glesbygder är stora är mellan lantbruk och sysselsättningskombinationer annan verksamhet både för att Öka betydelsefulla differentieringen på arbetsmarknaden och för att skapa underlag för service i närmiljön. När det kombinationsverksamhet inom de areella gäller näringarna visar de studier som gjorts att könsuppdelningen arbets-

på

marknaden slår också här. igenom Vanliga sysselsättningskombinationer för männens del är eller i kombination med jordbruk skogsbruk byggnadsoch eller anläggningsverksamhet, tillverkningsindustri reparationsverksamhet. För kvinnornas del handlar det om i kombination med jordbruk tjänst som sjukvårdsbiträde, affärsbiträde, hemsamarit eller förenat med något arbete inom turismen. Inom arbetar

jordbruksdepartementet som tidigare nämnts en

parlamentarisk arbetsgrupp, med

Livsmedelspolitiska arbetsgruppen, upp-

260 Landsbygdsutveckling

dels att utvärdera 1985 års beslut, dels att utforma drag livsmedelspolitiska kommer att till ny fr.0.m. år 1990. Arbetsgruppen förslag livsmedelspolitik överlämna sina förslag under 1989. Vill vi i framtiden ha kvar med i företag förankring jordbruket även utanför våra stora slättbygder krävs att dessa utvecklas i nya riktför reformen av livsmedelspolitiken innebär att ningar. Utgångspunkterna den kan väntas innehålla en högre grad av marknadsnya politiken och mindre än för närvarande. En konsekvens av anpassning regleringar sådan kan bli att en inte kan en omläggning lantbruksföretagare längre säker att få för sin till ett givet pris. Men

vara på avsättning produktion

kommer också att leda till att möjligheterna att differenförändringarna

tiera produktionen vidgas.

Lantbrukets framtida roll för sysselsättningen på landsbygden kommer bl.a. att vara av i vilken man i avhängigt utsträckning lyckas att utveckla alternativa för de arealer som ansträngningarna grödor kommer att tas ur bruk för Inom ramen för de livsmedelsproduktion. medel som staten anvisat för samhällets delansvar för överskottsarealen har 100 kr. ställts till för och utveckca miljoner förfogande forskningsför alternativ av åkermarken. I det här sammanlingsinsatser användning är det emellertid att inte bara från lantbrukets föruthanget viktigt utgå med avnämare inom andra industribranscher än sättningar. Nya grödor livsmedelsindustrin kommer att kräva att också FoU-arbete, förädlings-, och distributionsled förändras och marknadsförings- bryter nya vägar. I 1986 åt för teknisk september uppdrog regeringen Styrelsen och lantbruksuniversitet att studera utveckling (STU) Sveriges (SLU) för i Norrbotten.

tekniska förutsättningar småskalig livsmedelsproduktion

Annu har STU. Det är en av inom vilka ett uppdrag lagts på kartläggning sektorer det är att utveckla småskalig teknik anpassad ytterligare möjligt till i små enheter. produktion Stiftelsen och Lant- Regeringen, Lantbruksforskning Sveriges bruksuniversitet har initierat ett som till att gemensamt projekt syftar stimulera Ett är att finna anlandsbygdens näringsliv. viktigt syfte nya för den åkermark som inte längre kommer att behövas

vändningsområden

för livsmedelsproduktion. Inom lantbruksuniversitet har ett FoU-program - industrikontakt utvecklats. Två inriktningar kan särskiljas. Den ena arbetar aktivt industri och med att få till stånd en gentemot näringsliv syfte samverkan mellan den samhällsfinansierade och de större forskningen och Den andra riktas mot företagens forsknings- utvecklingsenheter. och främst till att höja kompetensen hos landsbygdsutveckling syftar och mindre Under 1988 har ca 15 familjeföretag företag på landsbygden. initierats i samverkan mellan och projekt organisationer företag. Ett led i bör vara att medverka till att FoUregionalpolitiken avsätts för att utveckla den för i små enheter resurser potential produktion som den nya teknologin rymmer. Att vidga landsbygdsföretagens bl.a. att en för kombinationskontaktytor, genom skapa gynnsam miljö

företagande är en annan viktig uppgift. har liksom Fiskepolitiken jordbrukspolitiken regionalpolitiska delmål. Den nuvarande mål har i stort varit oförändrade fiskeripolitikens sedan 1978 års beslut och då lades också för grunderna prisreglering på fisk fast. I 1978 års beslut betonas bl.a. att skall för förutsättningar skapas att de som är i kan få både en ekonomisk och sysselsatta fiskerinäringen social standard som är med den som inom andra jämförbar erbjuds och i arbetet som konsumenterna fisk näringar trygghet samtidigt erbjuds av kvalitet till Fisket skall bedrivas så effektivt som god rimliga priser. möjligt och fångsterna bestämmas av till en lönsam stabil möjligheterna avsättning. skall tas till behovet av i kust- och Hänsyn sysselsättning skärgårdsområden. Medlen i en av fisk fiskeripolitiken rymmer reglering priserna på och ekonomiskt stöd till fisket. Stödet omfattar bl.a vissa pristillägg på fiskeslag. I samband med EFTA-ministrarnas möte i Oslo i mars 1989 träffades en överenskommelse som innebär att fisk och fiskeprodukter skall bli frihandelsvara från och med 1 1990. Den kommande juli liberaliseringen kommer inte bara att beröra som t.ex. tullar gränsskydd utan också och det ekonomiska stödet. prisregleringen Det stöd som i framtiden kan bli aktuellt för det svenska fisket måste således vara så utformat att det inte stör den fria handeln med fisk eller fiskprodukter och inte heller snedvrider konkurrensvillkoren. Generella bidrag eller subventionerade lån till fisket eller till beredningsindustrin kommer i vissa fall inte att vara tillåtna. av fisket kommer radikalt att förändra förutsätt- Avregleringen för I är det 4 000 som licensfiskare

ningarna yrkesfiske. dag yrkesfiskare är

och till stöd. Av dessa kommer därigenom berättigade statligt avregleatt slå hårdast mot fiskare med båtar av mellanstorlek. Det den

ringen är

båtstorlek som vanligen används i Sillfisket. Sillfisket är således det fiske som kommer att drabbas hårdast vid en och detta är mest utavreglering brett vid syd- och ostkusten. På dessa kuststräckor kommer mer än 25 % av totalintäkterna från sill. Ytterligare medel har för fiskeri-

nyligen beviljats forskning på

området. Vi förutsätter att medel företrädesvis används för forsk-

__dessa

om förhållandena i och att har sin bas i ning Ostersjön forskningen Sydöstra Sverige. De till av till förslag förändringar stödsystemet fiskerinäringen som lämnats av 1989 års innebär att det införs ett fiskeriutredning generellt lägstprissystem med ett i första hand kompletterat investeringsstöd till ett småskaligt fiske i I betonas sysselsättningssvaga regioner. förslaget att medel skall användas för att för tillgängliga fiskeripolitiska möjliggöra den traditionella att vara kvar i sina De hittills ñskarbefolkningen yrken. tillämpade har i det fisket.

stödåtgärderna hög grad gynnat storskaliga

Vidare kommer att enlig utredningsförslaget yrkesfiskelicensen slopas, vilket i sin tur innebär att fisket inte nödvändigtvis måste vara den huvud-

262 Landsbygdsutveckling

inkomstkällan för att vara utan det kan vara en del i sakliga stödberättigat, en kombinerad verksamhet. De av livsmedels- och som diskuteras förändringar fiskepolitiken innebär att sektorns renodlas. Vi anser mot den regionalpolitiska profil att det inte är att det inom denna sektor utarbetas bakgrunden rimligt och delvis konkurrerande stödformer som fördelas, ibland efter egna delvis kriterier och med stora skillnader i kostnadseffektivitet. motstridiga Vi föreslår därför att de selektiva stöd inom livsmedelspolitiken, som är motiverade, inordnas i stöden för regionalt huvudsakligen regionalpolitiskt utvecklingsarbete.

8.3.2 Skogsbruk

1979 års beslut skall all skogsmark användas Enligt skogspolitiska med att erhålla en och värdefull syfte hög, varaktig skogsproduktion, varvid också skall tas till naturvårdens och andra allmänna hänsyn intressen. Det ökade behovet av råvara till har lett till ett skogsindustrin successivt förbättrat utnyttjande av skogskapitalet och till en ökad intensitet i Den mekaniseringen inom skogsbruket markutnyttjandet. fortgående och en successiv utbyggnad av vägnätet har därvid varit av stor betydelse. I samhälle ställs krav på skogen och dess utnyttdagens många Den skall vara basen för vår skogsindustri, återfå sin roll som jande. bär och vilt, till rekreation, friluftsliv energikälla, producera ge möjlighet och turism, med m.m. I de flesta fall går de olika samutnyttjas rennäringen väl att förena, men i en del fall är och

anspråken anspråken motstridiga

måste mot varandra. vägas och är en bas för Skogsbruk skogsindustri viktig sysselsättningen, inte minst i Inlandet och Det är också inom dessa Sydöstra Sverige. områden som av det stödet till lämnas. merparten statliga skogsbruket Jämfört med stödet till och fiske är emellertid samhällsstödet till jordbruk

näringen lågt.

Virkesråvaran från används i huvudsak i massa- och skogsbruket och i kan vissa pappersindustrin sågverken. Regionalt spänningar uppkomma av konkurrens om skogsråvara. Denna har

på grund motsättning

en dimension i den att och massaregionalpolitisk meningen pappersindustrin och de stora bulksågarna i huvudsak är kustlokaliserade, medan särskilt de små sågarna är lokaliserade till inlandet och övriga gles- I Norrland har detta lett till att virkesflödet från inlandet

bygdsområden.

till kusten är stort. Konkurrensen om också av att skogsråvaran uppstår i Norrland är d.v.s. de saknar många sågverk köpsågverk egen skog. I framför allt två av våra prioriterade landsdelar, Sydöstra och Inlandet har träindustrin en viktig roll. Som ingen annan in- Sverige dustri förenar den ett stort med och exportnetto småföretagande spridd Konkurrensen om år emellertid ett hot mot den

lokalisering. skogsråvaran

träindustrins framtid som näring. För att motverka detta krävs småskaliga

om;

insatser för att tekniknivån och öka vidareförädlingen ytterligare höja av Träindustrin kännetecknas av att de genom utveckling nya produkter. FoU-resurser som finns är starkt koncentrerade till mycket begränsade Dessa har endast två filialer. kollektivforskningsorganen. Kontaktytan, rent mellan och FoU-verksamheten är därför geografiskt, företagen Vi förordar mot den en av mycket begränsad. bakgrunden kraftig ökning FoU-insatserna inom det trätekniska området. Staten bör övergångsvis kunna vara beredd att betala upp till 75% av kostnaderna för en utökad Som villkor bör därvid ställas att verksamheten kollektivforskning. decentraliseras betydligt mer än nu så att kontaktytan mot småföretagen ökar. Arbete också med och av pågår växtförädling utveckling för att öka På dessa områden produktionstekniken virkesproduktionen. efter och sikt bör stora kunna släpar skogen på framsteg göras. Skogens effekterna och den balansen långa omloppstider, på miljön ekologiska manar dock till Dessa får dock inte hindra en försiktighet. problem målmedveten FoU för att Öka och förbättsatsning på virkesproduktionen ra kvaliteten

på skogsråvaran.

Under de senaste åren har skogsindustrins intresse ökat för marker som skärgårdsomräden, våttidigare marginella fjällnära skogar, marker och tätortsnära har

skogsomräden. Samtidigt skärpta miljökrav

medfört att råvarubas minskat i dessa områden. Den ökade skogsbrukets också att det är ekonomiskt intressant att efterfrågan på skogsråvara gör satsa ett intensivt de som måste tas ur på skogsbruk på jordbruksarealer bruk för att minska spannmålsproduktionen. Mot en sådan utveckling talar den stora inverkan som en omfattande på landskapsbilden beskogning av tidigare jordbruksmark skulle föra med sig. Sedan flera år bedrivs forskning kring ett småskaligt skogsbruk. De mest uppmärksammade insatserna har gjorts kring maskinparkens anpassning till ett Den frågan berör inte minst

småskaligt skogsbruk.

Aven kring de s.k. minisågverken är kombinationsföretagen. forskningen intressant i det Det bedrivs också ett för sammanhanget. utvecklingsarbete att öka av lövträd. Vi anser att en fortsatt förädlingsindustrins användning i den här är för att kunna öka utveckling riktningen ytterst angelägen värdet av skogsbruket och samtidigt skapa nya förutsättningar för vidareförädling av råvaran lokalt.

8.3.3 Turism

Turismen får en allt större för arbetsbetydelse landsbygdens marknad. Svensk turism har goda utvecklingsmöjligheter och det beror på flera faktorer. Några av de viktigaste är rika tillgångar i form av natur och kultur i kombination med en väl utvecklad infrastruktur där inte minst kommunikationerna är Till detta kan servicenivå och viktiga. läggas hög språkkunnighet för att nämna några andra faktorer.

264 Landsbygdsutveckling

Turismen i liksom i andra länder baseras i stor Sverige många utsträckning på naturupplevelser, kulturhistoriskt intressanta miljöer, sportaktiviteter och olika typer av evenemang. Utvecklingen har följt två Dels har det gjorts satsningar på att utveckla ett urval utvecklingslinjer. proñlskapande attraktioner för den svenska turismen. Utbyggnaden av Åre till alpint centrum av internationell standard och marknadsföringen av Gotland som mål för såväl inhemsk som internationell turism är ett par Parallellt härmed har det vuxit fram en småskalig turism med exempel. stark i ett lokalt kulturarv. förankring En intressant utvecklingsmöjlighet för svensk turism är att samtidigt utveckla ett urval profilskapande attraktioner och den mer småskaliga upplevelseturismen genom att hitta former för samverkan mellan de två av turism. Ett intressant på vad som håller typerna exempel att hända inom turismsektorn är bildandet av Inlandskommunernas på ekonomiska förening. Organisationen arbetar för att göra Inlandet till ett stort turiststråk genom marknadsföring av Inlandsbanan och Inlandsvägen i kombination med utveckling av småskalig landsbygdsturism, förbättrad skyltning, information och service till bilturister, utveckling av järnvägsstationerna till fungerande servicecentra o.s.v. Turismen är bara i början av en utvecklingsfas som kan få stor betydelse för landsbygdens utveckling, inte minst i inlandet. Vi har tidigare i avsnittet om kultur och regional utveckling lämnat förslag som syftar till att utveckla kulturturismen. Det är emellertid också att Sveriges turistråd medverkar i av turismen i viktigt utvecklingen de av oss landsdelarna. Vi förordar därför att turistrådet prioriterade ges i uppdrag att i samverkan med berörda organisationer kartlägga turismens i dessa landsdelar och då särskilt beakta den potenutvecklingsmöjligheter tial som den

småskaliga upplevelseturismen rymmer.

De av det som vi förändringar regionalpolitiska stödsystemet lämnat om innebär en och av förslag förenkling anpassning stödsystemet till situation vilket också kommer inom turistjänsteföretagens företagen men till godo. Förslagen om sänkta socialavgifter och av vad breddning som skall betraktas som verksamhet i samband med stödberättigad lokaliseringsstöd syftar bl.a. till att skapa bättre förutsättningar för turismsektorns utveckling i Inlandet. I anslutning till den högskoleutbildning inriktning

m__ed på

som finns i Kalmar och bedrivs

turistnäringen Falun/Borlänge, Ostersund,

en viss forskningsverksamhet Ytterligare forskningsarbete avseende turistnäringen, med mer direkt målinriktning, behövs. Vi föreslår därför att staten och branschen tar om ett kollektivt finansierat upp förhandlingar för turismen. För bör i likhet med andra FoU-program programmet det, kollektivforskningsprogram, finnas en styrelse med representanter för branschen, Statens turistråd och och forskare.

8.3.4 Småföretagsutveckling

Som tidigare diskuterats är hela den svenska ekonomin inne i en omvandlingsfas där traditionell verksamhet inom de areella näringarna och industri blir allt mindre arbetsintensiv. I stället växer de delar av ekonomin som har stort Med kunskapsinnehåll. hjälp av ny teknologi går det nu på ett helt annat sätt än att klara av att tidigare förflytta varor, människor och information snabbt och över stora områden. Bilden av småföretagens förutsättningar är mycket skiftande. Å ena sidan svarar i för den

småföretagen dag mest dynamiska utvecklingen

både och Denna

teknologiskt arbetskraftsmässigt. typ av småföretag är

dock starkt till med kopplade miljöer ett stort och kvalificerat forskarsamhälle. En annan av finns i servicesektorn

typ småföretagstillväxt

särskilt då inom s.k. service men i företagsnära även växande utsträckning inom service. Hit personlig räknas konsulter, redovisningsfirmor, data, juridisk och ekonomisk samt

rådgivning utbildning. Gemensamt för denna

typ av är att de är beroende lokal

småföretag av en marknad. Den tredje

typen av är de mer traditionella företag tillverkningsintensiva småföretagen och det är dessa som dominerar sysselsättningen på landsbygden vid sidan om de areella och lokalt baserad näringarna service. Landsbygdens utveckling kommer i stor beroende utsträckning att vara av den förmåga som finns lokalt att till de förändrade

anpassa sig förutsättningar

som skisserats ovan. Det är mot den som här tecknats skall bakgrund som man se den aktivitet och de nya grepp som tas runt om i landet och på i stort sett alla samhällsområden. Det ökade intresset för de idéerna de kooperativa som senaste årens visat är ett Fler och fler utveckling på exempel. människor upptäcker att de i samverkan i små kan lösa sina kooperativ problem antingen det om varandra eller i

gäller omsorg att skapa arbete framgångs-

rika Bakom den

företag. här utvecklingen ligger både ekonomiska och sysselsättningsmässiga strävanden men också sociala, demokratiska, miljö-

mässiga och andra skäl som livskvaliteten i gäller stort. Utvecklingen följer två huvudströmningar. Den ena utveck- - lingslinjen den sociala handlar om inom områden det kooperativ där finns en klart inom

avgränsad brukargrupp t.ex. barnomsorgen, psykiatrin

och äldreomsorgen. startade i de Utvecklingen större städerna för ett tiotal år sedan och har sedan till spridit sig landsbygden. En annan är den Den

utvecklingslinje företagsmässiga. går under

flera -

benämningar arbetskooperation, löntagarägda företag o.s.v. Inom

det här området kan man tre olika av urskilja typer arbetskooperativ. En är de nedläggningshotade företag som övertas av anställda. Denna typ av kooperativ är i och vanlig Bergslagen Västsverige. En annan typ är kooperativ med tydliga ideologiska motiv. Den är vanlig inom media- och kultursektorn, t.ex. fria teatrar och bokkaféer, men är ännu så bara länge ett storstadsfenomen. finns det

Slutligen kunskapsföretag inom privat

266 Landsbygdsutveckling

och lättare industri. Också det en företeelse som framför allt tjänstesektor finns i storstäderna men som också börjar dyka upp på landsbygden. Erfarenheterna har visat att har varit en bra förekooperation i som inte har så stark småföretagartradition. Många tagsform regioner verksamheter som i drivs som skulle aldrig ha kommit dag kooperativ som traditionella företag. igång Vi föreslår att rådet i att regeringen ger kooperativa uppdrag studera och föreslå de konkreta som behövs för frågan närmare åtgärder av som en småföretagsform

att främja utvecklingen producentkooperativ

vid sidan av och aktiebolag. familjeföretag Den som står inför strukturomvandling landsbygdens näringsliv kommer inte kunna klaras utan omfattande Som vi att utbildningsinsatser. visat i 2 är variationerna i mellan olika delar av kapitel utbildningsnivå landet fortfarande stora. är i de befolkningsglesa

Utbildningsnivån lägst

delarna av landet. Eftersom i dessa områden på grund av befolkningen under år har en skev med många utflyttning många ålderssammansättning inte har eller kommer behovet

äldre som grundskole- gymnasieutbildning

stort. med av vuxenutbildning att vara Landsbygdens näringslivsstruktur små som har till vidareutbildning många företag begränsade möjligheter behovet det inte minst internt gör att av utbildning accentueras, gäller De till satsninbehovet av en grundläggande företagarutbildning. förslag och av som vi gar på vuxenutbildning vidareutveckling distansutbildningen redovisat har därför i det här perspektivet mycket stor strategisk tidigare betydelse. av kommer att ta accelererad Förnyelsen landsbygdens näringsliv fart under 1990-talet. innebär inte bara att man skall göra Förändringarna en äldre verksamhet effektivare utan man skall också utveckla nya råvaror Om de arbetstillfällen som i strukturomvandoch nya produkter. skapas skall komma att lokaliseras till och inte bara till lingens spår landsbygden de större tätorterna, måste FoU-arbete bedrivas i den miljö landsbygdsoch med omnämnda till företagen lever. I regeringens tidigare uppdrag i har ett Eftersom landsbygdens näringsliv STU programarbete påbörjats. saknar för kommer ett med den resurser tillämpad FoU, utvecklingsarbete här skisserade inte att komma till stånd utan att samhället inriktningen till Vi föreslår därför att 10 kr i STU:s budget skjuter resurser. miljoner avsätts för detta ändamål.

8.3.5 Kvinnors arbetsmarknad

kvinnor från är sam- Utflyttningen av unga landsbygden enligt av de största hoten mot en landsstämmiga bedömningar ett positiv Kvinnorna lever i avseenden

bygdsutveckling. på landsbygden många

under samma förhållanden som kvinnorna i städerna. Generellt rymmer den kvinnliga arbetsmarknaden ett fåtal verksamheter, karriärmöjär få och arbetet år betalt i förhållande till vad som betalas ligheterna lågt

l

för likvärdiga jobb på den arbetsmarknaden. Ett manliga annat särdrag på den kvinnliga arbetsmarknaden är deltidsarbetets Den största omfattning. skillnaden mellan kvinnors arbetsmarknad och i staden på landsbygden är att den på landsbygden är än mer begränsad. På många håll är ett arbete inom äldreomsorgen den enda av lönearbete som förekommer. Det typ här är en orsak till att så kvinnor viktig många unga väljer att flytta från landsbygden. vår har i liten Enligt uppfattning regionalpolitiken alltför utsträckning uppmärksammat könsuppdelningen på arbetsmarknaden och behoven av att aktivt arbeta för att utveckla den arbetsmarkkvinnliga naden. Det regionalpolitiska arbetet har inriktats industrin och på industriliknande verksamhet, medan flertalet kvinnor arbetar inom den offentliga eller kännbart blir privata tjänstesektorn. Speciellt ett sådant förhållande på landsbygden, eftersom av hittills visat en tjänstesektorn tendens att successivt koncentreras till administrativa och ekonomiska centra. En förklaring till den situation som råder kan vara att det också är få kvinnor bland dem som och beslutar de handlägger om regionalpolitiska stöden. Kvinnors och mäns erfarenheter, intressen och kompetens från varandra. Erfarenheterna av de skiljer sig speciella satsningar som gjorts i t.ex. för att stärka kvinnors Bergslagen ställning på arbetsmarknaden är att de som kvinnor har ofta betraktas projektidéer som mindre intressanta utifrån en manlig värderingsnorm. Viktiga projektidéer det här sättet ute och får inte reell chans stängs på en att prövas i det regionala utvecklingsarbetet. Kvinnorna får inte det stöd och den uppbackning som skulle behövas för att utveckla en affärsidé till produktion. Den femåriga handlingsplan för som av jämställdhet antogs under våren

riksdagen 1988 innebär en väsentligt höjd ambitionsnivå för

det fortsatta jämställdhetsarbetet. En är att verka för väsentlig uppgift en arbetsmarknad där kvinnor och män deltar i arbetslivet villkor på samma

och med lika möjligheter. Åtgärder för att underlätta att

möjligheterna kombinera förvärvsarbete och kommer föräldraskap att prövas fort- Arbetet med att stärka kvinnors i olika löpande. inflytande församlingar kommer att liksom arbetet med roll vidareutvecklas, att stärka männens inte minst som föräldrar. Vår det bedömning är att är viktigt att uppmärksamma regionalpolitikens strategiska roll i det här Skall vi kunna sammanhanget. bromsa kvinnornas från är det flyttning landsbygden nödvändigt att det ges plats åt fler kvinnor i handläggande och beslutande alla nivåer ställning på i det En sådan tid regionala utvecklingsarbetet. förändring tar att genomföra. För att ändå snabbt komma med riktade igång åtgärder mot kvinnor arbetsmarknad har redan i länsstyrelserna dag möjlighet att avsätta t.ex. hälften av de medlen till

regionalpolitiska åtgärder som

utvecklar den kvinnliga arbetsmarknaden.

268 Landsbygdsutveckling

Vi har från olika företrädare för kvinnoorganisationer mött en kritik till och mot många utvecklingsfonders attityder kvinnliga företagare deras De till för kvinnor som projekt. förslag, regionala kompetenscentra som överlämnats till kommittén av företrädare för kvinnor i företagare, har till- en del fram ur denna kritik mot

landsbygdskampanjen, sprungit

ett liknande från de socialdemokrautvecklingsfonderna. Enligt förslag tiska kvinnoförbunden i är den tänkta uppgiften för ett skogslänen regionalt kompetenscentrum följande:

- driva för kvinnor företagarskolor

- riktade inom vissa branscher organisera utbildningar

- initiera till nätverk av kvinnliga småföretagare

- förmedla kontakt med utställare och mässanordnare

upparbeta säljkontakter

och vad avser före-

svara för konsultstöd således ha kompetens

säljteknik, juridik o.s.v. tagsekonomi, marknadsföring,

Som av denna korta beskrivning kan förslaget om reframgår ses som en för kvinnor. När det gionala kompetenscentra utvecklingsfond för sådana skulle kommittén också gäller uppgifterna kompetenscentra att bör ha möjligheter att ge rådgivning om

vilja peka på kompetenscentra

kooperativa företagsformer. att en nod för mellan Syftet är sålunda skapa nätverksbyggande och också att stöd till kvinnor som vill starta kvinnliga företagare ge eget. Det är att liksom formerna härför kan variera från naturligt inriktningen ett län till ett annat. Behov av kan finnas över hela kompetenscentra Det bör ankomma att etablerandet av

landet. på länsstyrelserna stödja

Med till de särskilda i de kvinnliga kompetenscentra. hänsyn problemen landsdelarna föreslår vi att 25 kr. anvisas för sådana

prioriterade miljoner

centra i dessa landsdelar.

9 MELLANSTÄDER 1 SAMSPEL MED

STORSTADSREGIONER OCH LANDSBYGD

Ställningstaganden:

Mellanstädema bör som alternativa till fungera lokaliseringsorter storstadsområdena och som motorer i den inomregionala utvecklingen.

mellanståder är Luleå,

Ijrioriterade Boden, Piteå, Skellefteå, Umeå,

Örnsköldsvik, Härnösand Sundsvall/Timrå, Östersund, Gävle, Sandviken, Falun, Borlänge, Karlstad, Kalmar, Karlsløona och Växjö.

Insatsema i mellanstädema avser kommunikationer framförallt utbildning, och andra av en hel till rambetingelser betydelse för regions utveckling. Stöd företag avser__endast den privata med tjänstesektom undantag för Karlskrona, Sandviken, Örnsköldsvik och Piteå I dessa mellanståder kan stöd också lämnas till och

företagsutveckling nyetableringar.

För att mellanstädema skall kunna bättre i ett fungera inomregionalt bör

sammanhang kollektivtrafiken förbättras, program för inomregional

decentralisering utarbetas och kontakterna mellan och landsbygdens näringsliv högskolor och andra ut. forskningsinstitut byggas

En spridning av tillväxten inom och central verksamhet tjänstesektom statlig Stockholm är En attraktivitet

från angelägen. ökad hos mellanstädema är en

att en mer balanserad skall

grundförutsättning för utveckling uppnås.

Arbetsmarknadsdepartementet bör fortsätta lokaliseringssamrådet med framförallt tjänsteföretag om etablering utanför stockholmsområdet. En motsvarande verksamhet bör också bedrivas den centrala för statliga förvaltningen.

En aktiv mellan i Stockholm

ajfärsförmedling företag och de prioriterade

landsdelama bör byggas upp.

Stöd bör också kunna till i de landsdelama

utgå företag prioriterade som vill

bearbeta marknaden i Stockholm.

270 Mellanstäder i samspel

9.1 Mellanstäderna

Vi har i avsnitt 2 och redovisat en analys av tidigare (kapitlen 4) och i det en av de orter mellanstäderna sammanhanget gjort avgränsning vi mellanstad. Vi har där även en del anser bör ingå ibegreppet gjort preden roll vi tillmäter dem i den framtida I ciseringar av regionalpolitiken. detta avsnitt koncentreras intresset till de mellanstäder i eller i anslutning till de landsdelar som vi d.v.s. mellanstäder i eller i anslutning prioriterat till Inlandet, och Sydöstra Sverige. Bergslagen Definitionen av mellanstaden kan sammanfattas i följande: en mellanstad är en viktig export- och importnod för en större region mellan vilka de större länkarna i det nationella transport- och/eller finns. I är de ofta i det beslutsystemet transportsystemet knutpunkter

nationella väg-, järnvägs- och /eller flygsystemet. I beslutssystemet

mellanstaden en kvalificerad regional beslutsnivå för offentlig utgör för att vara för fortsatt decentraförvaltning tillräcklig mottagare av verksamhet och privata lisering och/eller omlokalisering statlig Med denna definition kan tre av mellanstäder tjänster. grupper avgränsas. De är: noder och med invånare i transportsystem A Orter som är mer än 50 000 eller är största kommun i en lokal arbetsmarknad med mer än 60 000 förvärvsarbetande. B Orter som är noder i beslutssystem. C Orter som är noder både i transport- och beslutssystem.

Med denna erhåller vi följande orter som avgränsning mellanstäder(1):

A B C Nod i besluts Nod i både trans Nod i transportsystem(1) system(1) port-och beslutssystem( 1)

Boden Falun Gävle Borlänge Härnösand Halmstad Borås Karlskrona Jönköping Eskilstuna Mariestad Kalmar Helsin Karlstad borg Nyköping Hässle 01m Visby Kristianstad Norrköping Vänersborg Linköping Piteå Luleå Sandviken Skellelteå Umeå Skövde Uppsala Sundsvall Västerås Södertälje Växjö Trollhättan Qrebro Ornsköldsvik Ostersund

Fet stil markerar ort som i eller till en prioriterad landsdel (1) ligger gränsar

rg

Den som innebär att vi flera

analys gjorts på punkter ser att

mellanstäderna i de som har har

regioner arbetsmarknadsproblem också en sämre utveckling än andra mellanstäder. visar också de Analysen att

mellanstäder som är noder i såväl som de

beslutssystem transportsystem är

som utvecklats snabbast. En av mellanstädernas leder till

analys utveckling slutsatsen att

de mellanstäder som bör för direkta insatser som deras

prioriteras stärker

arbetsmarknad och attraktivitet är:

- Luleå - Gävle

/Sandviken

- Boden - Falun

/Borlänge

Qstersund

Karlskrona - Ornsköldsvik - Sundsvall /Timrå / - Härnösand

Insatserna bör bestå av både infrastrukturen förbättringar av och sysselsättningsskapande åtgärder. Med till i

__ hänsyn arbetsmarknadsläget Karlskrona, Sandviken,

Ornsköldsvik och Piteå bör stöd till

regionalpolitiskt företagsutveckling

och kunna lämnas i dessa kommuner. nyetablering I bör insatserna för inriktade övrigt mellanstäderna vara framför allt på att utveckla orternas länkfunktioner. I detta är det sammanhang relationer i hand -

några som första bör utvecklas nämligen mellan Umeå

Skellefteå - Piteå - Boden - Luleå. I hand bör relationerna utvecklas mellan

andra Sundsvall/

Härnösand - Ostersund -

(Trondheim).

Hårutöver bör sambandet och samverkan som finns förbättras - mellan Borlänge Falun Sandviken - Gävle och Karlskrona - Kalmar -

Växjö. Vi har också i vår av mellanstäderna ifrån deras analys utgått relationer med storstadsområdena och då i första hand Stockholmsområdet. Genom Stockholms helt dominerande funktion som både centrum, vad gäller transporter och blir mellanstäderna beslutssystem, naturliga länkar i landets nätverk. Från har vi två skål regionalpolitiska utgångspunkter för vår prioritering av mellanstäderna. Dels skall som

åtgärderna föreslås ge positiva

effekter i de mellanstäder som nämnts och i deras dels skall såomland, dana som till

åtgärder syftar att avlänka en del av tillväxten i Stockholms-

regionen också skapa bättre för en bättre

förutsättningar inomregional

balans och därmed en bättre fungerande Stockholmsregion.

272 Mellanstäder i samspel

9.2 Sambanden mellan Stockholm och övriga

landet

Stockholms och i viss mån storstäders roll i övriga regionalpolidiskuterats utifrån som ett mått tiken har oftast befolkningsomflyttningar balans eller obalans. på mellanregional Orsakerna till att samhällsdebatten för närvarande till stor del Stockholm flera och delvis av olika Man kan har fokuserats på är slag. orsaker som problem och orgrovt skilja på grundas på regionens egna saker med andra behov av sysselsättning som hänger samman regioners och tillväxt. Stockholms arbetsmarknad FoB 85 På sysselsattes enligt drygt i landet. Inom till vilken 20% av samtliga sysselsatta huvudstadsregionen fanns en av landets Om dessäven Uppsala räknas, fjärdedel sysselsatta. siffrorna för och Malmö till, kan vi se att utom Göteborg läggs svarade för mer än en av landets arstorstäderna sammantaget tredjedel betsmarknad. Den starka dominans som främst Stockholms arbetsmarknad har samband med som finns kan också i och de mellanstäderna uttryckas 1985 totalt ca 22 000 människor från mellanpendlingstermer. pendlade till Stockholm. Västerås, Karlskrona och städerna Uppsala, Nyköping, Sundsvall hade mer än 20 % av sin totala till Stockholm. utpendling Ekonomiskt finns också samband mellan Stockholm och mellanstäderna i och med att den sektorns beslutsfunktioner är starkt privata till Stockholmsområdet. Av de 100 största koncernerna i koncentrerade hade 65 år 1985 sitt huvudkontor i Stockholm. Inom den s.k. Sverige har Stockholm en stor andel av

högteknologin (främst dataindustrin)

från utlandet, främst koncentrationen av företag teknikimporten genom med sådan till Mellanstäderna är funktionellt en inriktning regionen. till i egenskap av användare av teknologin. kopplade Stockholmsregionen Vi har kunnat notera att Stockholmsregionen över en något har blivit klart dominerande centrum för .

längre tidsperiod, kapital-

marknaden i landet bekostnad av i första hand Göteborgsregionen. på Under 1990-talet kan vi räkna med att ett antal betydande infrakommer att som kommer att strukturprojekt genomföras ytteligare Vi tänker då Mälarbanan och förstärka huvudstadsregionens betydelse. på Svealandsbanan samt förbättrade kommunikationer till Arlanda. Dessa kan komma leda till en viss av Stockholms projekt att avlastning trycket på men i ett nationellt kommer sannolikt Mälar-

arbetsmarknad, perspektiv

växtkraft att förstärkas. regionens ytterligare kan vi också notera att i vissa Samtidigt huvudstadsregionen avseenden inte är en En orsak till detta är att regionen, fungerande region. landets ekonomi under en tid befunnits i en som en följd av att längre

haft en särskilt ekonomisk aktivitet som påverkat både högkonjunktur, hög

arbetsmarknad och Detta har i sin tur medfört en generell investeringar.

brist arbetskraft som särskilt drabbat på samhällsservicen. En annan orsak är att känna av regionen börjat trängseleffekter på grund av för stor bilism för och/eller dåligt utbyggd infrastruktur. Bostadsbyggandet har under flera år varit med

mycket lågt bostadsbrist

som följd, medan kontorslokaler och liknande har ut. Overhettbyggts ningen på byggarbetsmarknaden har medfört en

hög kostnadsutveckling

bl.a. som drivit i hela

för byggmaterial, upp byggkostnaderna landet.

Overhettningen och arbetsmarknaden i

på byggmarknaden Stockholmsre-

har därmed varit inflationsdrivande. gionen En orsak är att de lokala nu tredje miljöproblemen börjat närma sig gränsvärden där kostnaderna för att lösa dem blir oproportionerligt höga samtidigt som människornas krav på en ökar. god miljö Det finns obalanser mellan de och de inomregionala norra södra delarna. är Bristen arbetskraft i Transportapparaten överansträngd. på regionen har bl.a. medfört en så stark konkurrens om den arbetsbefintliga kraften att det är att den sociala svårigheter upprätthålla omvårdnaden. Näringslivets förorsakar kostnader för skolor expansion bostäder, och social omvårdnad. Som en av detta är den kommunala ekonomin följd ansträngd medan näringslivet står starkt rustat. mycket En mer balanserad tillväxt är mot denna geografiskt bakgrund synnerligen inte bara för de landsdelar och viktig, mellanstäder som utvecklats mindre gynnsamt utan även för och sikt Stockholmsregionen på för landet som helhet. Orsakerna till den obalans som står i föreligger huvudsak att finna i strukturella skillnader. Som så ofta blir sådana underliggande skillnader särskilt tydliga när de förstärks av mer konjunkturmässiga faktorer. För att nå en bättre balans räcker det mot denna bakinte med att vidta grund stabiliseringspolitiska åtgärder påkallade av en utan de måste också med insatser

högkonjunktur, kompletteras av mer långsiktig natur.

9.2.1 Balansen mellan och Stockholmsregionen övriga regioner.

Stockholmsregionens har under de senaste 25 åren befolkning vuxit med i genomsnitt 12 800 personer per år. Under 1960-talet skedde tillväxten till stor del inrikes d.v.s. till genom omflyttningar, inflyttning Stockholm från andra i landet. regioner På 1970-talet förändrades denna bild att den till Stockholm blev och genom positiva inflyttningen negativ Stockholm växte av andra orsaker, som födelseöverskott och utrikes in- På 1980-talet har denna tillväxt till flyttning. fortsatt, en början genom en större inrikes och senare födelseöverskott och utrikes inflyttning genom inflyttning. Den senaste prognosen visar att tillväxten kommer att fortsätta i ungefär samma storlek fram till år 2000. Sverige befinner sig nu i den unika situationen att högkonjunkturen har medfört att arbetskraftsbrist kan noteras över hela landet med undantag för sådana lokala områden där av utbud och matchningen efter-

274 Mellanstäder i samspel

tar tid. frågan lång är alltså för närvarande i hela landet. Vad sysselsättningen hög åt i är att medan Stockholm har som skiljer regionerna dag mycket höga kvinnor för så har förvärvsgrader för (över riksgenomsnittet män) övriga fortfarande en för kvinnor. Under förutsättning regioner låg förvärvsgrad kvinnorna i andra sikt önskar förvärvsarbeta i samma

att även regioner på

Stockholmskvinnorna i får vi redan vid en måttutsträckning som gör dag utanför Stockholm.

ligt dämpad konjunktur sysselsättningsproblem

hos de krafter som driver tillväxten i Stockholmsom- Styrkan på rådet är vår så stor att vi också under hela 1990-talet får enligt uppfattning räkna med att obalanser består. Det handlar alltså inte primärt om dagens ett

konjunkturfenomen.

Det är sett mot denna vi har försökt finna vägar att bakgrund balansera tillväxten i Stockholm och därmed avlasta regionen ytterligare sikt få en tillväxt i andra -främst i de problem samt på nödvändig regioner

geografiskt prioriterade. Flertalet av mellanstäderna består av två eller flera kommuner som Samverkan mellan dem i övrigt hänger ihop arbetsmarknadsmässigt. är dock ofta Förstärkt kommunal samverkan bör understödjas. begränsad. Utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholmsregionen vi ett i de som till bättre balans mellan anser bör vara inslag åtgärder syftar landets En del i denna är att de centrala regioner. viktig påverkan göra för de kostnader de har i Stockstatliga myndigheterna känsliga högre som de skulle få behålla av mellanholmsregionen samtidigt merparten skillnaden vid skulle vara att föra in en billigare lokalisering. Syftet i interna Som komplement

lokaliseringsfrågan myndigheternas planering.

till denna torde dock också krävas en inom kanslipåverkan organisation huset som driver denna fråga.

9.2.2 Stimulanser för att främja etablering av verksamhet utanför Stockholm

En för att stimulera företag att förutsättning möjligheterna etablera är det stöd till sig utanför Stockholmsregionen privata företag som våra kan utgå i Inlandet, Bergslagen samt Sydöstra enligt förslag för den i de mellan- Sverige samt privata tjänstesektorn prioriterade

städerna(se kapitel 6). En av det som bedrivs med de

fortsättning lokaliseringssamråd

är ett element i denna det förslag största tjänsteföretagen politik. Enligt den sektorn som redovisades i 6 bör till förändrat stöd för privata kapitel detta kunna ske med av den stödform som föreslås för utnyttjande nya

mjuka investeringar. För att aktivera krävs information om de möjlämpliga företag och som berör Vi anser att regeringen

ligheter praktiska frågor företaget.

skall ha ett direkt ansvar för att bl.a. informera och stödja stora koncern-

företag som banker, med huvudkontor konsultföretag, byggkoncerner etc. iStockholm. En icke i oväsentlig resurs sammanhanget är näringslivet självt. En överenskommelse med om ett aktivt stöd i stimulera näringslivet att företag att förlägga verksamhet utanför Stockholm bör eftersträvas. I den Stockholmsregionen sysselsätter statliga centrala förvaltca 45 000 årsarbetare med ningen förvaltningsuppgifter som är av nationell karaktär. Arbetstillfällena är koncentrerade till Stockholms, Solna och kommuner. Statsmakterna har Sundbybergs tidigare (1971 och 1973) beslutat om omlokaliseringar av ca 10 500 arbetstillfällen till olika orter i landet. Statskontoret har för kommitténs räkning gjort en heltäckande av resultatet Vi utvärdering av omlokaliseringen. gör den bedömningen att Statskontorets visar att utvärdering omlokalisering av statlig verksamhet är ett medel för verkningsfullt regionalpolitiskt att förbättra den balansen. regionala Statskontoret har emellertid vissa pekat på negativa effekter, främst för de berörda individerna. Vi föreslår att av omlokaliseringar statlig verksamhet även i framtiden bör utnyttjas som ett regionalpolitiskt medel men i modifierad form med den

något jämfört tidigare stora omlokaliseringen.

Motivet till vårt ställningstagande att grundar sig på utgångsläget i med en bas dag, geografiskt spridd av statlig central verksamhet till närmare 20 orter i landet, är annorlunda än vid förra utlokaliutgångsläget seringen. Den för vi förordar kan strategi statlig omlokalisering ses som ett steg två eller en den förra. Innan beslut fortsättning på om omlokalisering tas bör att decentralisera beslutsfattande myndighetens möjligheter prövas. Den kunskapsåterföring vi nu fått inom en rad områväsentliga den Statskontorets bör till

genom utvärdering ligga grund för en systema-

tisk och de och

genomgång inventering av mellanstäder orter som tidigare

mottagit statlig verksamhet. Där behov finns att stärka redan genomförd bör orten med omlokalisering kompletteras lämplig ny. De mellanstäder som inte berördes av den tidigare skall också i den

omlokaliseringen ingå föreslagna inventeringen. Väg-

ledande för av dessa mellanstäders behov och bedömningen av möjligheter att vara för verksamhet skall den mottagarort statlig vara regionalav mellanstäderna politiska analys vi presenterar. Vi kan konstatera att det för närvarande en pågår omlokalisering av ca 1 300 till olika utanför Vi statliga tjänster orter Stockholm. utgår ifrån att diskussioner och beslut om av verksamhet omlokalisering statlig även kommer att finnas framöver. Med vårt arbetssätt kan föreslagna statsmakterna, på ett bättre sätt än i säkerställa att besluten och åtdag, gärderna får de önskvärda effekterna. regionalpolitiska

276 Mellanstäder i samspel

9.2.3 Affärsförmedling

Vi har konstaterat att många olika projekt har bedrivits för att i Stockholmsregionen som är villiga att förfånga upp potentiella företag verksamhet i andra delar av landet. Kommuner har lägga tillfälligt öppnat informationskontor i Stockholm, har ibland via konsulter länsmyndigheter försökt bearbeta har till besöksresor Stockholmsföretag, företag inbjudits etc. med att dels överföra information, dels etablera personkontaksyftet ter. En för alla dessa försök har varit att nå rätt av föresvårighet typ Man har saknat ett nätverk i Stockholm att uttag i Stockholmsregionen. för ändamålet. Konsulter har då in för att med sina etablerade nyttja hyrts nätverk ersätta denna brist. Av skäl har det då blivit Stockholmskonsulter med sin naturliga om som anlitats. Erfarenheterna från de olika kunskap Stockholmsföretag är emellertid vad brist på projekten entydiga gäller Stockholmsföretagens om förhållanden som utanför Stockholm. kunskap företagsspecifika gäller En i ett kontaktarbete av detta slag är att företag generellt sett svårighet har misstro till att kan lösa deras interna och av en myndigheter problem den anledningen inte känner sig motiverade att inleda samarbete. Vi har därför bedömt det som att i samverkan med lämpligt representanter från det eller näringslivet närstående orprivata näringslivet försöka få en till stånd. Vi har också ganisationer affärskontaktsförmedling försökt hitta en modell för det arbetet där vi med regionalpolipraktiska tiska medel kan en hos konsulter verkstödja kompetensuppbyggnad samma i de områdena i stället för att behöva vara prioriterade geografiska beroende av Stockholmskonsulter. Vad konsulter, kommuner och andra verksamma med företag, att få kontakter med i behöver är en fast företag Stockholmsregionen i Stockholm där nätverk och kan erhållas för att punkt kunskap, hjälp etablera sådana kontakter. Vi föreslår att berörda parter själva medverkar till etableringen . av ett centrum med den skisserade arbetsinriktningen. Regionalpolitiska medel kan sedan till som via detta vänder till sådana utgå projekt organ sig som har eller står inför en Stockholmsföretag kapacitetsproblem expansion i att etablera kontakter för samarbete. kan bedrivas av syfte Projekten kommuner med av konsulter verksamma i de geografiskt priorihjälp terade områdena. Kostnaden kan beräknas till 5-10 miljoner kr under en ca 5 år. Under bör verksamheten försöksperiod på försöksperioden utvärderas och dess kommersiella värde bedömas, och resultatet kan användas som för beslut om fortsatt verksamhet. underlag

9.2.4 Stöd till marknadsbearbetning

ovan till att länka samman växande i Förslagen syftar företag i

j!

Stockholmsrädet med i våra landsdelar. Vi vill också företag prioriterade peka på att flera av de förslag som också det lättare för lagts tidigare gör befintliga tjänsteföretag i landsdelarna att bearbeta den växande marknaden i Stockholmsområdet. Det stöd till som vi mjuka investeringar föreslår i 6 denna Förbättrade och kapitel rymmer möjlighet. telenät reduktion av kostnaderna för datakommunikation verkar i samma riktning.

Åtgärder

9.2.5 for att sprida tillväxten i Stockholmsområdet - och reglering lägesavgift

Riksdagen fattade under våren 1989 beslut om en tillfälligt förhöjd fastighetsskatt pä hyreshus med huvudsakligen kontor, lokaler, hotell och restauranger, kiosk och 322-326 i 1988 parkeringshus (typkod års för åren 1990- 91 med fastighetstaxering). Fastighetsskatten höjs ca 80% (underlaget från 55 % till 100 och beräknas öka intäkterna höjs %) från med 600 kr för 1990 och 700 kr fastighetstaxeringen miljoner miljoner för 1991. Den geografiska avgränsningen omfattar alla kommuner i Stockholms län utom i och kommun samt i Håbo och Norrtälje Södertälje Uppsala kommun i län. Uppsala Mot bakgrund av vår analys av i Stockholm och utvecklingen särskilt den s.k. Arlandakorridoren, har vi diskuterat införande av en lägesavgift. Eftersom riksdagen nyligen har fattat beslut i vi frågan lägger inte fram något eget förslag. Vi förutsätter att regeringen utvärderar effekterna av de införda lägesavgifterna.

9.3 för att stärka mellanstäderna i

Förslag

områden.

prioriterade

Av mellanstäderna är det i första hand de inom de regionalpolitiskt prioriterade områdena eller i direkt anslutning till dessa som berörs av våra förslag.

9.3.1 Mellanstäder i till Inlandet. anslutning

Mellanstäder i Norrland är med vår

definition Luleå, Boden,

lfiteå, Skellefteå, Umeå, Sundsvall/Timrå, Härnösand, Örnsköldsvik samt

Ostersund.

Luleå-Boden-Piteå-Skellefteå-Umeå

På arbetsmarknaderna i Umeå, Skellefteå, Piteå, Boden och Luleå sysselsattes år 1987 ca 295 000 människor. orter är Samtliga

278 Mellanstäder i samspel

bedrivs flera av orterna. Var och en av dessa

högskoleorter. Forskning på

har också haft en och befolk-

orter jämförelsevis positiv sysselsättnings-

vilket av Den som

ningsutveckling, framgått analysen tidigare. analys

sammanfattas för de här lokala arbetsmarknaderna i

genomförts följande

tabell.

Befolk- Föränd- Typ av ning rin kommun 1987 19 0-1987 = (1980 100)

i dessa orter skulle sannolikt öka och Utvecklingspotentialen dessutom tas till vara bättre om länkarna mellan dem kunde förstärkas. kan Piteå, Skellefteå och Luleå karaktäriseras Arbetsmarknadsmässigt som industrikommuner medan de två övriga är servicekommuner. I kan man därför tänka att det finns för en princip sig förutsättningar utökad mellan dessa arbetsmarknader. Ett hinder är de långa integration restiderna. Vi har i 5 redovisat vår på kommunikationernas roll kapitel syn i bl.a. behovet av en de olika regionalpolitiken systemsyn på transport- Mot den anser vi att i den kommande samordnade slagen. bakgrunden för kommunikationssektorn bör omfatta en investeringsplaneringen särskild av för Norrland. redovisning transportlösningarna Inom område har vi i kapitel 5 lagt förslag om bl.a. utbildningens vid Umeå universitet, som förbättrar utökad distansutbildning något för hela Norrland. utbildningsmöjligheterna

SundsvaIl/Timrâ/Hämösand-Östersund- (Trondheim)

Den som redovisades visade i sammanfattning analys tidigare för Härnösand och

följande befolkningsutveckling Sundsvall/Timrå,

Ostersund.

Befolk- Föränd- Typ av ning ring kommun 1987 1980-1987 = (1980 100)

Timrå Ostersund 56 788 102 Service

Sundsvall och Härnösand tillhör de mellanstäder som inom länet delar funktionerna att vara och på transport- arbetsmarknadsmässigt centrum nod i det med Sundsvall respektive (offentliga) beslutssystemet som transport och industriellt centrum och Härnösand som administrativt centrum. Det är värt att notera att Sundsvall med de som avgränsningar gjorts kan klassificeras som en serviceort. Såväl Sundsvall/Timrå som Härnösand har haft en under 1980-talet. negativ befolkningsutveckling mellan kommunerna är inte så stort att Pendlingsutbytet de, enligt de kriterier som SCB använt, bildar en lokal arbetsmarknad. Man kan notera att mellan Sundsvall och Timrå är pendlingsutbytet väsentligt större än mellan dessa båda orter och Härnösand. Orterna allstå fungerar inte nu som den Mittstad som en del vill se den som. Det bör riktigt också noteras att Sundsvall har lika stor till Stockholm som till utpendling Härnösand. Insatser för att underlätta pendlingsutbytet mellan Sundsvall/ Timrå och Härnösand bör vara ett led i strävanden att öka orternas attraktivitet. De inom kommunikationssektorn som vi redovisar i förslag 5 innebär en kraftig satsning på regionen. Ett andra kapitel flygtrafiknav, med Stockholm samt E4 snabbtågsförbindelse pågående investeringar på ger en utvecklingspotential för de berörda kommunerna. För att ytterstimulera bör mellan kommunerna ligare utvecklingen samarbetsprojekt kunna stimuleras ekonomiskt. med Stockholm inte Snabbtågsförbindelse påverkar självfallet bara Sundsvall utan också övriga orter som berörs längs södra Norrlandskusten, bl.a. Gävle. Från är det regionalpolitiska utgångspunkter att denna förbindelse kommer till stånd så fort som angeläget möjligt. Kommittén förutsätter att denna förbindelse också kommer att innebära direkt anknytning till Arlanda. Till Sundsvall har tidigare central statlig verksamhet omlokaliserats. År 1987 hade dessa omlokaliserade myndigheter ca 1 000 anställda vilket motsvarade ca 2 % av den totala sysselsättningen. Eventuella tillskott till de centrala bör befintliga myndigheterna rimligen sökas bland sådana som har samband med dem som verksamhetsmässiga nu är lokaliserade till Sundsvall. Kommitténs förslag till åtgärder beträffande inom forskning från att i och

högskolan utgår högskolorna Sundsvall/Härnösand

Ostersund samverkar. ort måste Profileringen på respektive göras senare. Ett till som fram av SCA bör dock förslag utvecklingsinriktning tagits ingå i den diskussionen eftersom det i med de ideér om FoU i ligger linje kollektiv form som vi i Ett mellan

diskuterar

kapitel 6. närmande Sundsvall/Härnösand och Ostersund (Trondheim) på forskningssidan skulle ytterligare stärka de ideér som finns om E 75. utveckling längs En särskild har redovisat

utredningsman på regeringens uppdrag

för Ostersund den

(Ds

förslag I

på utvecklingsinsatser 1989:31). analys av

280 Mellanstäder i samspel

Inlandet som till för förslagen konstateras att Östersund som ligger grund mellanstad i Inlandet behöver stöd för och utveckling. Det är en förnyelse slutsats som vi delar. Vi vill särskilt understryka vikten av förslagen som berör och FoU vid Vi har i 5

högskoleutbildningen högskolan. kapitel

utökade resurser för i Ostersund. föreslagit Högskolan

9.3.2 Mellanstäder i anslutning till Bergslagen.

Gävle-Sandviken-Falun-Borlänge-Karlstad

Av de mellanstäder som är dubbelnoder tillhör Gävle dem som utvecklats minst Motsvarande relativt negativa befolkningsmässigt positivt. har även Sandviken och Av dessa orter befolkningsutveckling Borlänge. har Gävle och den De har också Borlänge högsta tillgängligheten. att avståndet till Stockholm både är för och för gemensamt samtidigt långt kort. Det är för bort för att direkt av tillväxten i långt påverkas Stockholmsområdet men nära för att som marknader kunna tillräckligt bearbetas från Stockholm. Förbättrade kommunikationer kan antas ha stor för båda dessa orter. Den mellan betydelse snabbtågsförbindelse Sundsvall och Stockholm som vi i 5 kommer sannolikt prioriterat kapitel ha och andra i

Gävle/Sandviken

att stor för även orter mycket betydelse länet. Redan nu är mellan dessa orter och Stockholm pendlingsutbytet Det finns samband mellan orterna. Det är t ex inte betydande. ytterligare att Gävle-Dala varit en region. Traditionellt har därvid ovanligt gemensam Gävle varit Till såväl Gävle som har också regioncentrum. Borlänge central verksamhet omlokaliserats inom infrastrukturområdet. statlig I tabell redovisas data för dessa mellanståder. följande

Befolk- Föränd- Typ av nin ring kommun 198 1980-1987 = (1980 100)

finns det starka samband mellan å ena sidan Arbetsmarknadsmässigt och å andra sidan Gävle-Sandviken. Förutsättningarna för Falun-Borlänge att kunna utveckla de sambanden mellan Falunarbetsmarknadsmässiga å ena sidan och Gävle-Sandviken å den andra, torde vara Borlänge begränsade. Det är emellertid inte där som kärnan finns i ett utökat utbyte

mellan dessa orter. Den som finns potential de sammantaget är att bildar ett starkt centrum när det landets infrastruktur. I finns gäller Borlänge Vägverket och Banverket och i Gävle Lantmäteriverket, Centralnämnden för samt Statens institut

fastighetsdata för byggnadsforskning.

Därmed kan sägas att Gävle, Falun och bildar Borlänge ett centrum för av koordinatsatt information i hantering samhällets planering av infrastrukturen. är Vägverkets vägdatabank ett exempel på ett

geografiskt informationssystem. Domänverket i Falun hanterar också

geografiska informationssystem liksom Lantmäteriverket och Centralnämnden för fastighetsdata. utvecklas området

Forskningsmässigt geogra-

fiska

informationssystem nu mycket snabbt. Mot denna bakgrund före-

faller det att söka utveckla rimligt ett gemensamt FoU-program mellan de som hanterar geografisk information i och regionen respektive högskolor. Vi har i 5 att i den kapitel föreslagit väginvesteringar görs s.k. Bergslagsdiagonalen. För i

högskolorna Gävle/Sandviken och Falun/Borlänge och

Karlstad föreslår vi i 5 utökade kapitel resurser.

9.3.3 Mellanstäder i till anslutning Sydöstra Sverige.

Växjö-Kalmar-Karlskrona

Dessa tre mellanstäder har hittills haft litet med mycket utbyte varandra. Förklaring till detta är troligen att söka i historiska förhållanden som i nutid bl.a. i hur går igen transportnäten är dragna. Förbättrad samverkan och på högskoleområdet kommunikationsområdet mellan dessa orter kan vara medel för att Öka inom denna del landet utbytet av och därmed öka dynamiken i För Karlskronas del regionens utveckling. är det också viktigt att bibehålla de traditionella kontakterna mot Skåne och att den vägen kunna nå kontinenten. Vi har i 5

kapitel föreslagit

upprustning av E 66 och som ett led i

järnvägen att bättre länka regionen

till de nationella En för

transportsystemen. förutsättning detta är

samverkan mellan de berörda kommunerna och länen. Högskolorna i

Växjö-Kalmar-Karlskrona/Ronneby föreslås i

kapitel 5.1 få utökade resurser. En de

förutsättning är att tre högskolorna

samverkar för att med kunna begränsade resurser ge ett så brett utbildningsutbud som möjligt. En annan förutsättning är att tillgängligheten mellan de tre orterna så som för att kunna görs god möjligt komplettera varandra vad gäller utbildning. En för att samverkan skall kunna

viktig förutsättning utvecklas är

sannolikt att Karlskrona kan bättre fungera som länscentrum. Karlskrona är en av de mellanstäder som har den svagaste utvecklingen. Orsaken till detta är bl.a. av

minskningen statliga arbets-

Mellanstäder i samspel

hand inom försvarssektorn. En för Karlskrona tillfällen i första strategi måste sannolikt innefatta element som tidigare

(Blekinge) samtliga

Det insatser som direkt arbetsmarknaden i diskuterats. betyder påverkar förbättrar att de olika lokala Karlskrona samt möjligheterna integrera i med varandra. Vårt om Kustbanan arbetsmarknaderna Blekinge förslag i det Vi har i 5 gjort en regionalpolitisk

bör ses perspektivet. kapitel

av

bedömning järnvägsinvesteringen.

av verksamhet till Sverige kan För lokalisering statlig Sydöstra både Karlskrona och motiveras som Den kapacitet Växjö mottagarorter. för av lufttrafiken som behöver tillkomma i södra Sverige bör ledning till i hand Karlskrona och om detta inte går, t.ex. av lokaliseras första försvarsskäl, i andra hand till Växjö. För Karlskronas del har det i länet väckts förslag som tar sin i Karlskrona som marint centrum. Kommittén har inte tagit

utgångspunkt

till enskilda men ser dessa förslag som en naturlig profil ställning projekt för Karlskrona.

Visby (Gotland)

Under den senaste har stora infrastrukturinsatser tioårsperioden för Gotland. Således har hamnen i Visby, flygplatsen, elförsörjgjorts telekommunikation ut till en hög ningen, fiberoptik för byggts mycket standard. Länet som består av endast en kommun har en komplett uppinklusive länsarbetsnämnd. Den statliga sättning statliga sektorsorgan är den enda sektor som saknas men dess funktion sköts

bostadspolitiken

av Härtill finns en relativt sett välbemannad utvecklingsfond. länsstyrelsen. Det innebär att alla resurser finns för att i samverkan med nödvändiga kommunen arbete med utvecklingsfrågor. Gotland möjliggöra regionala därmed in i en andra fas där det mer gäller att utnyttja nuvarande

går

än att infrastruktur. För detta krävs en

rambetingelser bygga ytterligare

mobilisering av den egna regionen. En sådan svarar Utveck-

inriktning på utvecklingsarbetet

Gotland som samarbete med olika lingscentrum (UCG) för, genom universitet som beslutas om på Gotland. Länsstyrelsen köper utbildning som en och är ansvarig bl.a. för centrets anslags-

fungerar högskolestyrelse

framställning. Vi att centret med den och sammansättning bedömer inriktning med lokala intressenter som det har kan fylla en mycket viktig utvecklingsroll för Gotland i sin helhet. Vi föreslår stöd för konsolidering av

att regionalpolitiskt utgår

Gotland under den kommande med 1 Utvecklingscentrum treårsperioden kr. år. miljon per Turismen har en för Gotland. Regeringen avgörande betydelse

har tillsatt särskild för att olika utvecklingsprojekt

en utredningsman pröva det kan stöd till

för turismen på ön. I sammanhanget regionalpolitiskt

ytterligare turisminvesteringar komma att aktualiseras. Kommunikationerna till och från Gotland en helt spelar avgörande roll för Öns Koncessionen utvecklingsmöjligheter. för gods- och persontransporter med båt gavs för två år sedan till ett rederi. nytt Någon större förändring av trafiken har rederi inte bytet av inneburit. Länsi Gotlands län är beredd det styrelsen att överta ansvaret för statliga stödet till trafiken. Vi uttalade i 6 att en kapitel reformering av trantill Gotland bör i det sportstödet ingå uppdrag som en särskild utredare bör ges.

9.4. Mellanstädernas roll

inomregionala

Åtgärder

som stärker mellanstäderna kan som i 4 sagts kapitel innebära att för central förutsättningarna en statlig landsdelspolitik försämras att mellanstädernas ökade konkurrenskraft framför allt genom märks i omlandet så att en bieffekt blir att de små och negativ perifera arbetsmarknadernas situation blir sämre. i ett nationellt Decentralisering perspektiv riskerar därmed att leda till i ett centralisering länsperspektiv. En som för utveckla alternativ

politik skapar förutsättningar att

till i lokalisering storstadsområdena måste därför kombineras med

åtgärder som så som de långt möjligt stärker små orternas och

landsbygdens motkrafter. Särskilt är detta för de kommuner angeläget (lokala arbetsmarknader) som ligger på sådana avstånd från mellanstäderna att inte det dagpendling är aktuell. I sammanhanget är det att notera att en stor del mindre

viktigt av utflyttningen från kommuner är

s k d.v.s. det är i samband utbildningsflyttning ungdomar som flyttar med att de t.ex. eller

påbörjar gymnasial- högskoleutbildning. Det är allstå inte

bara direkta insatser mot arbetsmarknaderna som kan medverka till att minska suget från mellanstäderna. Här handlar det om att arbetsskapa tillfällen och i de kommuner inte i

utbildningsmöjligheter som ingår de(n)

stora lokala arbetsmarknaden. Ett annat alternativ är att se till att de och arbetsplatser servicefunktioner som finns i mellanstäderna blir inom räckhåll för så många människor som möjligt. Från arbetsmarknadssynpunkt blir det då

fråga om att vidga mellanstädernas arbetsmarknad geografiskt. Det är

också angeläget att betona det ansvar som i detta åvilar sammanhang i mellanstäderna och i kommunledningarna landstingen berörda län. De senare har inte minst ansvaret för länstrafiken en stor roll i att genom genom kollektivtrafiken i länen påverka åtkomsten till service och arbete för människorna i mellanstädernas omland. Ett tredje alternativ är en

inomregional decentralisering av

i och En sysselsättning företag offentlig verksamhet. möjlighet att få ett samspel mellan den önskvärda

mellanregionala decentraliseringen från

Stockholm och den likaledes önskvärda

decentraliseringen inomregionalt

vore att skapa en mellan

förhandlingssituation regeringen och

284 Mellanstäder i samspel

t ex så sätt att en del av en ytterligare ökning av länsstyrelserna på reserverades för att finansiera för inomregional länsanslagen program och Fördelningen av dessa skulle decentralisering landsbygdsutveckling. ske först när och i konkurrens mellan de

konkreta program föreligger

olika länen. Aven fördelningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder av

östra Norrbotten skulle kunna hanteras motsvarande sätt.

typen på

En sådan kan normalt inte avse inomregional decentralisering nationella verksamheter som decentraliseras från huvudstaden. De har sannolikt alltför stora krav närhet till etc. för på flygförbindelser, högskola att detta skall vara Vissa där kommunikationen kan ske möjligt. undantag via teleteknik kan tänkas. I övrigt måste inomregional decentralisering avse verksamheter som redan finns i länet och som, vad avser offentlig verksamhet, har en till länet funktion. Men även utflyttning av avgränsad eller funktioner inom från bör kunna

företag företag centralregionen ingå

ide program omkring vilka förhandlingar förs. För att av mellanstäderna i sprida nyttan satsningarna på Norrland till Inlandet har vi i kapitel 5 föreslagit att distansutbildningen ökas. Andra insatser av samma skulle vara att ytterligare geografiskt slag förflytta tyngdpunkten för Träteknikcentrums verksamhet närmare före- Träteknikcentrum finns nu lokaliserade till Stockholm, Skellefteå tagen. och En i Skellefteå för att kunna arbeta med Jönköping. förstärkning i och träindustri i Inlandet vore välmotiverad. På teknikspridning sågverk motsvarande finns det att IUC i

sätt anledning göra satsningar på

Skellefteå och IVF i Luleå, HTC i Ornsköldsvik och Arméns

Örnsköldsvik,

Tekniska skola i Ostersund. En av i dessa kan ske förstärkning kompetensen organisationer bl.a. med de resurser vi föreslår för utanför En sådan forskning högskolan. kommer då även i Inlandet till kompetensförstärkning företagen godo. Inom ramen för det för Inlandet som är i teknikspridningsprogram startfasen bör det finnas att utveckla ett utomordentliga möjligheter mellan kust och inland kanadensisk kunskapsöverföringssystem enligt förebild De olika och instituten i

(IRAP-modellen). högskolorna

mellanstäderna skulle kunna samman i ett s.k. laboratory network knytas och vara en resurs för affärsinriktade i inlandsteknikutvecklingsinsatser företagen inom trä- och verkstadsindustrin.

10 REGIONALPOLITIKEN S SAMHÄLLS-

EKONOMISKA OCH STATSFINANSIELLA KOSTNADER

S tällningstaganden:

Genom att den s.k. förorda blandningsmodellen för finansiering av regionalpolitiska åtgärder i vid bemärkelse anser vi att olika en politikområden ges tydligare geografisk dimension vilket på sikt att

gör regionalpolitiken lyfts fram i analyser och

beslutsunderlag och görs klarare och därmed mer lättförståelig.

De

statsfinansiella kostnaderna för geografiska obalanser är höga. Genom att

överföra anslag med samma som till syften regionalpolitiska anslag arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel kan man underlätta en

effektivare

av dessa resurser. användning

Vi har i med direktiven beräknat kostnaderna enlighet för våra förslag utifrån den ram som tilldelats genomsnittligt regionalpolitiken över arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel de fyra senaste åren.

Vi också

fram

lägger förslag som i med skall enlighet blandningsmodellen

finansieras över andra huvudtitlar.

Slutligen har vi, där behovet har bedömts som så stort att insatser är ytterligare motiverade, lagt förslag som inte är finansierade. I en del av har vi

fallen pekat på

alternativa finansieringsmöjligheter.

Samhällsekomomiska och statsfinansiella kostnader

Finansiella konsekvenser av åtgärdsförslag

markerade med C de centrala D 2 och D 3.

Anslag _ingår _i anslagen

markerade med L1ngår 1 länsanslaget D 4. Anslag

av insats Medelsbehov (miljoner kr/år) Typ

sektor Regionalpolitiskt anslag anslag

Utbildning: * 50

kommunal vuxenutb./SSV

* 45 vuxenstudiestöd höjt * 180 ökat utrustningsbidrag * 150 FoU utanför högskolan * 250 resurser

fasta forsk

* högskoleutbildn. odecentral. 150 (distans ) Kommunikationer: * vägupprustning 30 Sydöstra Sverige 50

Bergslagen/

norrlandskusten 20 södra Inlandet 60

*jämvägsupprustning

40 Sydöstra Sverige

Vattenkraftens

vinster: 300 (nytt anslag) Inlandsstyrelsen Riskkap. bolag i Inlandet 250 (nytt anslag)

Landsbygdsutvi vatten- 50 (nytt anslag) kraftsregioner Kultur *

förprojektering kultur/

turism 5 * 50 regionala kulturprojekt Stöd till privata sektorn: * allmkostnsänkande stöd Inlandet 450 för * transportstöd och 300 gods- persontrpstöd till Gotland 52 transportstöd stöd till 61 Vänersjöfart

av insats Medelsbehov Typ (miljoner kr/år)

Regionalpolitiskt sektor anslag anslag * stöd till förnyelse, konsulttj. för Inlandet, Bergslagen 0. Sydöstra Sv. föret.utv. 0. konsultins L,C kompetensutv. L,C FoU utanför högskol. se

* Stöd till o. nyetabl. priv.

tjänstesektor för I,B, SS

o. mellanstäder

nyetableringar L,C

priutjänstesekt. 150 (tidigare

* sysselsättningsstöd) Kreditgarantier(centralt) 30 *

Investeringsbidrag L

* Glesbygdsstöd L * ERU, 9

* Länsanslaget 950 * Centralt 250

TOTALT 2 844 1 158

till Förslag

regionalpolitiskt anslag 2 844

Inledning

Vi har i kapitel 3 bl.a. konstaterat att de statsfinansiella

kostnaderna för obalanser Till geografiska är höga. en del är dessa kostnader direkt beroende av arbetslöshetsnivån. Det gäller arbetslöshetsersättning och vissa

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa minskar själv-

fallet om arbetslösheten kan t. nedbringas ex. genom regionalpolitiska insatser. Till en del är dessa statsfinansiella kostnader indirekt beroende

av arbetsmarknadsförhållanden och andra faktorer som ger upphov till en

regionalpolitiska problem. Kostnaderna för differentieringen av

grundgarantin i

skatteutjämningen är ett exempel.

288 Samhällsekomomiska och statsfinansiella kostnader

Den analys av statsbudgetens geografiska fördelning (SOU som redovisats (se kapitel 3), en antydan om 1989/90:65), tidigare ger storleken de statsfinansiella kostnader som är direkt med på förknippade arbetslöshet och ett att de skillnader som finns . politiskt syfte utjämna Kostnaden för sådana obalanser har där beräknats till 37 000 kr i miljoner vad reaktionssamhället. Där bl.a. vissa för

som benämns ingår anslag

det regionalpolitiska arbetsmarknadspolitiken, skatteutjämningsbidragen, stödet till och norrlandsstödet till jordbruket. näringslivet I ett samhällsekonomiskt är frågan om vilket produkperspektiv tionsbortfall som för landet som helhet av att arbetskraftsresurser uppstår inte som det i ett nationellt råder brist på utnyttjas samtidigt perspektiv arbetskraft. Den samhällsekonomiska kostnaden för arbetslösheten beror den som arbetskraften har. är vilken av alternativanvändning Kärnfrågan arbetsmarknad man tänker Om man antar att det finns en nationell sig. arbetsmarknad finns det större för en arbetslös att naturligtvis möjligheter få ett arbete än om man från att arbetsmarknaden är lokal nytt utgår beroende att den arbetslöse av olika skäl är bunden till sin hemort. på samhällsekonomisk bör också tas vilka I en värdering hänsyn i som krävs för att arbetskraftsresurserna investeringar samhällskapital skall kunna Vi har redovisat en till invesutnyttjas. tidigare mängd förslag i i de områdena för teringar samhällskapital regionalpolitiskt prioriterade att förbättra bl a arbetsmarknadernas funktionssätt. Investelångsiktigt i krävs emellertid också i de växande delarna av ringar samhällskapital landet. I det är det inte bara staten som bär kostnaderna sammanhanget utan också kommuner och landsting. Också den som olika alternativa att nå belastning på miljön vägar balans förorsakar bör in i den samhällsekonomiska kostregional vägas nadsuppskattningen. Det finns kommitténs mening flera skäl som talar för att enligt en samhällsekonomisk skulle kunna för regionalpolitiska analys ge motiv insatser även om det inte fanns mål. En del av

några regionalpolitiska

dessa skäl har vi redovisat i 4. A kapitel En enkel som utvecklats inom ramen för simuleringsmodell ERUs av visar också att det med de analyser statsbudgeten regionala variationer i arbetslösheten år 1988 förbättras av som förelåg budgetsaldot olika av till förmån för de regionalpolitiskt omfördelningar statsutgifter prioriterade områdena. Vi har i vår av de två modeller för hur analys principiella mål skall politiken förordat blandningsregionalpolitiska genomsyra modellen. Detta innebär att motiverade kostnader belasregionalpolitiskt tar respektive sektorsmyndighets anslag. I vissa fall anser vi dock att medel kan användas regionalpolitiska för av regional anpassning. köp Vidare vi att som har samma I anser anslag syften, geografiska och bör överföras

avgränsningar målgrupper som regionalpolitiska anslag

glatta

till arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Huvudskälet härför är att underlätta en effektivare användning av dessa resurser. Vi anser inte att detta står i strid med vad som om nyss sagts blandningsmodellen. Ett typär Särskilda för i norra exempel härpå anslaget åtgärder jordbruket som under huvudtitel. Genom Sverige ligger jordbruksdepartementets detta finansieras insatser som har stora det anslag mycket gränsytor mot regionalpolitiska glesbygdsstödet. Anslaget under jordbruksdepartementet är Det är kommitténs att de resurser som kan tidsbegränsat. mening behövas för liknande insatser i framtiden bör avsättas under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Samma oss principiella syn har lett till slutsatsen att det av oss till föreslagna anslaget Ersättning vattenkraftsregioner bör ses en del av de regionalpolitiska anslagen. Vid sidan av de för vilka anslag regionalpolitiska syften angivits finns sådana som sitt utfall blir intressanta i genom geografiska ett regionalpolitiskt därför att de är snedfördelade perspektiv systematiskt eller därför att avser sådana områden vi betraktat anslagen som för den Det är i dessa fall strategiska regionala utvecklingen. som har sin största blandningsmodellen betydelse. Det är en awägningsfråga hur stor del av de totala resurser, som idag avsätts för att kompensera regionala obalanser, som skall avsättas för direkta insatser. regionalpolitiska Hittills har ca 5 % dessa (ca 2,2 miljarder kronor) av använts för att långsiktigt skapa förutsättningar för i landets delar. utveckling svagare Resterande 95 % används för att mildra som kortsiktigt problemen följer av de existerande regionala skillnaderna. direktiven skall våra inom de ekonomiska Enligt förslag rymmas ramar som för regionalpolitiska Därmed avses dels gäller åtgärder. åtgärder där medel anvisas över under arbetsregionalpolitiska anslag marknadsdepartementets huvudtitel, dels sådana där åtgärder regionalpolitiskt motiverade medel anvisas under andra huvudtitlar. I tabell 10.1 har under huvudtitel anslagen arbetsmarknadsdepartementets sammanställts.

De totala medel medel över regionalpolitiska (inkl. tilläggsbudgeten), som de senaste åren anvisats över har i statsbudgeten genomsnitt uppgått till 2 262 kr per år. Vi har i vårt till reviderad miljoner förslag anslagsstruktur, som redovisas i tabel.l 10.4, den tagit genomsnittliga från de senaste som i

medelstilldelningen fyra budgetåren utgångspunkt

vårt till av förslag finansiering regionalpolitiken. Vi har redovisat vår hur bör tidigare syn på ansvarsfördelningen vara mellan olika politikområden och förordar att blandningsmodellen används. innebär att en sektor inom sitt Blandningsmodellen politikområde har ett ansvar för såväl effektivitet som I

geografisk fördelning.

förlängningen menar vi att att

genom välja blandningsmodellen ges alla

politikområden en geografisk dimension vilket sikt

på gör att regional-

290 Samhällsekomomiska och statsfinansiella kostnader

10.2 Nuvarande

anslag

åren - Tabell 10.1: De regionalpolitiska anslagen 1986/87 1989/90.

= kronor (f) förslagsanslag Anslag miljoner budgetår = 1989 / 90 (r) reservationsanslag 1986 / 87 1987 / 881988 / 89

D 1 Visst (1) 20,000 5,000 1,000 ,001

reg.pol.stöd(f)

D 2 362,000 822,000 547,000 362,000 Lok.bidrag mm.(r) D 3 L0kaliseringslån(r) 300,000 300,000 200,000 100,000 D 4 Reg. utv.ins.mm.(r) (2) 488,000 688,000 740,000 800,000 D 5 001 ,001 ,001 ,001

Kreditgar.glesb.(f)

D 6 Nedsätt.soc.avgift.(f) 310,000 395,000 350,000 395,000 D 7 120,000 169,000 159,000 165,000

Sysselsättningsstöd(f)

Bergslagsdelegat.(r)

1 Kommentar: Avser från beslut (1) restposter gamla D4 får användastill investe- (2) anslaget lokaliserings- respektive ringsbidrag, stöd till samt För företagsutveckling, glesbygd projektverksamhet. en medelsram tabell 10.2) projektverksamhet anger regeringen (se Avser nordiskt samarbete (3) Genomsnitt år år för D1-D10: 1 958 kr. (4) per miljoner tas första avser flera år vilka mar-

(5) Beloppet upp budgetåret. beloppen

keras med -. Beslut BÅ men från BÅ

(6) tagna 1985/86 genomförande 1986/87

totalt: 2 262 kr. (7) Genomsnittligt per år miljoner

10.3 Länsanslaget

Tabell 10.2: Länsvis av för fördelning anslaget Regionala utvecklings-

insatser m.m. i

(Det

s.k. miljoner kr) länsanslaget

(jöteborgs

Till regeringens

292 Samhällsekomomiska och statsfinansiella kostnader

Tabell 10.3: Regionala utvecklingsinsatser m.m. (Läns- Anslaget i miljoner kr) fördelat på geografiska områden anslaget,D4

Län Budgetår 1986/87 1987/88 1988/89 1989/90 Tot- varav Tot- varav Tot- varav Tot. varav alt alt alt pro- alt propro- projekt jekt jekt jekt

Inlandslän 238,5 23,5 355,0 34,0 398,0 43,5 425,0 54,0 Bergslagslän 140,5 25,0 198,0 49,0 203,5 51,0 226,5 55,5 Sydöstra Sverige 19,0 8,0 27,0 11,5 28,8 13,1 29,3 13,5 13,0 5,5 18,0 9,0 18,0 10,0 20,1 10,5

Storstadslän

Ovriga län 36,0 18,0 50,5 27,5 51,6 32,0 54,1 31,5 Ofördelat 10,0 10,0

Summa 447,0 80,0 648,5 131,0 699,9 149,6 765,0 175,0

(C4- numera D4- anslaget) har sedan det infördes Länsanslaget ökats var när det infördes i sin nuvarande bå kraftigt. Anslaget utformning 275 kr (i löpande priser). För budgetåret 1989/ 90 uppgår 1982/83 miljoner till 800 miljoner kr. En kombination av ändamål för anslaget nya pengarna samt en målmedveten av beslutsnivån beträffande lokalidecentralisering har till den snabba ökningen av länsanslaget.

seringsstödet bidragit

Aven den del av som avser har ökat länsanslaget projektmedel Sedan 1986/87 har projektmedlen mer än fördubblats. kraftigt. budgetåret som av av medlen visar genomgående Utvärderingar gjorts användningen resultat av på lokal och nivå. positiva projektarbetet regional Regeringen fördelar årligen länsanslaget inklusive projektmedlen. Det är en som överensstämmer med vår uttalade ordning tidigare om ansvar för den vid princip regeringens regionalpolitiska awägningen fördelning av resurser. _ Av tabell 10.3 framgår att Inlandslänen och Bergslagslänen redan i nuvarande medelstilldelning har prioriterats. Dessa län bör med hänsyn till vår av landsdelar få del av den ökning av som prioritering länsanslaget vi föreslår. I med vår av landsdelar bör en större enlighet prioritering andel av också komma lånen i till del. länsanslaget Sydöstra Sverige Vi vill särskilt de som

peka på gränsdragningsproblem uppstår

vid av de landsdelarna. Det kan hävdas att avgränsningen prioriterade kommuner i kan en likartad eller snarlik problembild gränslandet uppvisa som de kommuner som omfattas av den Så är fallet i avgränsade regionen. med kommuner gränsande till alla tre landsdelarna.

., ..

bör i sådana fall kunna förstärkas så att man lokalt och Länsanslaget regionalt får bättre möjligheter att stödja dessa kommuner.

10.4 till reviderad

Förslag anslagsstruktur

Vi har redovisat att direktiven en ram inom vilken tidigare anger kommittén skall finansiera sina Vi har emellertid funnit i vår förslag. av att inom vissa områden är resurserna för i analys problembilden knappa förhållande till vad som krävs av insatser för att komma tillrätta med de stora obalanser mellan landsdelar som vi funnit. mycket Av den är vissa av våra inte finansierade. anledningen förslag Vilka de är av samt i den inledande sammanframgår följande redovisning fattande tabellen. De förslag till förstärkning av de regionala som vi högskolorna har diskuterat i 5.1 har kostnadsberäknats till 250 kr per kapitel miljoner år. Förslagen om högskoleutbildning på distans och i decentraliserad form beräknar vi till ca 150 kr samt inom den miljoner föreslagna satsningar kommunala inklusive vuxenstudiestöd till ca 95 vuxenutbildningen höjt miljoner kr per år. Med tillämpning av blandningsmodellen föreslår vi att inom sin sektorsram svarar för dessa kostnader. utbildningssektorn För FoU utanför högskolorna samt ökat utrustningsbidrag har vi beräknat kostnaden till ca 150 kr ca 180 kr miljoner respektive miljoner år och finansieras omprioritering inom det per genom regionalpolitiska anslaget. I 5.2 har vi för kommunikationssektorn kapitel föreslagit åtgärder för 2000 miljoner kr över en tioårsperiod utöver nuvarande är inte finansierade men vi har i samma avsnitt anslagsram. Förslagen diskuterat alternativa ñnansieringsmöjligheter. För genomförandet av förutsätter vi att de alternativa

förslagen någon av finansierings-möjlig-

heterna så att kommunikationssektorn får en

utnyttjas resursförstärkning

motsvarande 200 kr per år under den kommande miljoner tio-årsperioden. Inom kommunikationsområdet finns ytterligare anslag som inrättats av regionalpolitiska skäl. Det är för av anslagen köp regionalpolitiskt motiverad interregional järnvägstrafik. Enligt vår princip borde dessa anslag överföras till det regionalpolitisk anslaget. Vi anser emellertid att de bör kvarstå under huvudtitel då kommunikationsdepartementets anslagen är av temporär karaktär samt dessutom kräver en länsövergripande planering. I 5.3 har vi en av vattenkraftens över-

kapitel föreslagit återföring

vinster till med 600 kr. finansievattenkraftsregionerna miljoner Anslaget ras genom en höjning av skatten på viss elektrisk kraft d.v.s. äldre vattenkraft. I 6 föreslår vi en stödstruktur för den kapitel regionalpolitisk sektorn privata enligt följande:

294 Samhällsekomomiska och statsfinansiella kostnader

Allmänt kostnadssänkande stöd. Till detta räknas kostnaderna för nedsättningen av socialavgifter i Inlandet sänkta socialavgifter och för Vi har beräknat kostnaden för utgifterna transportstödet. sänkningen av till 450 miljoner kr per år de tre första åren. För den socialavgifter andra blir med nuvarande beräkningsgrund årskostnaden treårsperioden ca 50 kr i och med att nedsättningen upphör i Luleå, Boden miljoner lägre och Piteå kommuner. hör till huvud- Transportstödet kommunikationsdepartementets titel. Vi har beräknat en om 300 kr. utgift miljoner

Stöd till investeringar i maskiner och byggnadenBefintliga företag. Kommitténs innebär att skall kunna förslag lokaliseringsbidrag lämnas i Inlandet. får friare att Samtidigt länsstyrelserna möjligheter lämna efter föreinvestesteringsbidrag egna bedömningar. Länsstyrelserna slås få rätt att besluta i ärenden 20 kr. upp till miljoner Lokaliseringslånen ombildas till kreditgarantier. Förlusterna på utestående lokaliseringslån har under de åren varit 30 kr, vilket tas som senaste miljoner belopp utgift för Vi föreslår att det centrala redovisas som kreditgarantierna. anslaget För centrala beslut om har vi reservationsanslag. lokaliseringsbidrag beräknat ett mindre än eller 250 Den belopp tidigare milj.kr. föreslagna från 12 kr till 20 kr som övre för höjningen miljoner miljoner beloppsgräns beslut av medför ökat krav Vi har hänlänsstyrelsen på länsanslaget. tagit syn till detta i beräkningen av länsanslaget. Stödet till av lokaler för föreslår vi skall byggande uthyrning finnas kvar för Inlandet men med ett lägre bidrag än det som utgår idag. Medel har beräknats i länsanslaget.

Stöd till förnyelse av marknader, processer och produkter inom företag. Konsulttjänster. Stödet föreslås kunna i

lämnas samtliga prio-

riterade landsdelar samt i Karlskrona, Sandviken, Ornsköldsvik och Piteå. Stödet till företagsutveckling föreslås bli en viktigare del av länsanslaget än idag. På central nivå ingår de medel som beräknats i ett nytt anslag Till detta har beräknats medel för Regional kompetensutveckling. anslag FoU utanför högskolorna med 150 miljoner kr, medel för kompetenscentra för kvinnor med 25 miljoner kr, utrustningsbidrag till gymnasieskolan 180 kr samt medel för konsultcheck med 45 kr. miljoner miljoner Vi har beräknat 400 miljoner kr för hela anslaget.

Stöd För att påverka näringslivsstrukturen genom stöd till nyetableringar. investeringsstöd till maskiner och med byggnader högst 50% föreslås kunna i Inlandet, Bergslagen, samt

lämnas Sydöstra Sverige

Karlskrona, Sandviken, Ornsköldsvik och Piteå. Det stöd investemjuka som nämndes kan också lämnas till som vill ringar tidigare nyetablerare

sin affärsidé. Medel för stöd till har beräknats i pröva nyetableringar länsanslaget och i D3.

Stöd till den privata tjänstesektorn. Stöd till privata tjänsteföreslås i Inlandet, Sverige samt prioriföretag utgå Bergslagen, Sydöstra terade mellanstäder. anser vi bör så att Tyngdpunkten förskjutas sysselsättfår en Detta kan ske genom att förkorta ningsstödet tjänstesektorproñl. under vilken stöd lämnas. Vi har beräknat 150 kr för tidsperioden miljoner anslaget. En del av det nya anslaget Ersättning till vattenkraftsregioner föreslås bli använt som tillskott till riskkapitalbolag. Dessa medel är därmed ett till det företagsstödet. Det komplement regionalpolitiska nya D 9 har vi beräknat till 600 miljoner kr för användning enligt vårt anslaget i kapitel 5.4 förslag Konsekvenserna av våra vad är förslag gäller anslagsstrukturen en fortsatt decentralisering av genomförandeansvaret för regionalpolitiken. Det innebär att det s.k. ökar och därmed för länsanslaget utrymmet vid prioriteringar av användningen av resurserna. regionala hänsyn Generellt sett att tilldelade resurser via sätter gäller länsanslaget för hur stöd som kan utbetalas och ger respektive länsstygränsen mycket relse att utifrån behov besluta om hur möjlighet regionens länsanslaget skall fördelas mellan föreskrivna stödmöjligheter. Medlens storlek kan därför inte för enskilt stödslag beräknas av oss utan är en uppgift för varje Vi kan endast när vi tagit hänsyn till ökade eller länsstyrelserna. ange minskade anspråk på länsanslaget som följer av våra förslag.

I tabell 10.4 sammanfattas vår föreslagna nya anslagsstruktur:

296 Samhällsekomorniska och statsfinansiella kostnader Tabell 10.4: Förslag till reviderad anslagsstruktur Anslag (miljoner kronor) Budget- Treårspeåret rioden 90/ 1990/91 92/93

Kommentar:

Inkluderar ERU kr samt för projektering kultur/turism. (1) 9,0 miljoner

(2) Tidigare lokaliseringslån.

Centrala beslut över 20 kr. (3) miljoner Varav till landsbygdsutveckling 100 miljoner kr. (4) Under tre år blir ca 50 kr (5) övergångstiden på beloppet miljoner högre. för av tjänsteföretag. (6) Sysselsättningsstöd expansion I medel för FoU utanför högskolor med 150 miljoner (7) anslaget ingår kr, medel för med 25 kr, utrustkvinnliga kompetenscentra miljoner 180 kr samt konsultcheckar 45 miljoner kr.

ningsbidrag miljoner (8) Nytt anslag.

RESERVATIONER OCH SÄRSKILDA YTTRAN DEN

Reservation

av ledamoten Godin Sigge (fp)

Styrning och organisation

Under senare år har regionalpolitiken karakteriserats av en decentralisering av inflytande. Icke minst den kraftiga av ökningen länsanslagen är ett tecken detta. Från på Folkpartiets sida har vi varit pådrivande i denna Vår

process. utgångspunkt är att länen framöver skall

utvecklas till kraftfulla aktörer i det regionalpolitiska arbetet. Det är på länsnivå som de direkta erfarenheterna och kunskaperna rörande regionen finns, och det är också de viktigt att regionalpolitiska stödmedlen kan handläggas så nära och andra

företag som möjligt.

På viktiga ansluter punkter betänkandet till denna filosofi. Flera av till förslagen syftar att ytterligare förstärka länens roll. finns Samtidigt dock en tendens från sida utredningens att skapa nya institutioner och aktörer. Främst syftar jag här på förslaget att inrätta en särskild inlands- Men även andra styrelse. förslag etablerandet av olika centra som kvinnocentra och i Stockholm -

småföretagarcentrat innebär att den insti-

tutionella inom mångfalden regionalpolitiken ökar med utredningens förslag. I fallet ingendera argumenterar utredningen på ett tillfredställande sätt för behovet av institutioner och nya centra. T. ex. anser man att någon särskild inte motiverad

landsdelsstyrelse är för Bergslagen och

Sydöstra Sverige. Däremot föreslås en sådan för Inlandet. Varför Inlandet skall ha denna inte särställning framgår av utredningen. Uppgifter som kan hanteras länsnivå eller i samverkan på mellan län i och Bergslagen Sydöstra Sverige anser man uppenbarligen inte att länen som omfattar Inlandet klarar utan en särskild styrelse. För egen del har svårt att motiv jag se något för inrättandet av en

inlandsstyrelse. Risken med att detta

på sätt skapa ytterligare en nivå för regionalpolitiskt arbete är att beslutsfattandet kommer att präglas av ökad tungroddhet, minskad tydlighet och ökade mellan

gränsdragningsproblem

olika nivåer. Det finns vidare en risk för att respektive länsstyrelse upplever det som att ansvaret för av utveckling Inlandet har till stora delar lyfts av dem.

Jag kan därför inte biträda

förslaget om att inrätta en in-

landsstyrelse. I stället bör ansvaret för utvecklingsarbetet vad gäller denna

Reservationer och särskilda yttranden

- dvs man bör här använda av del av landet sig läggas på länsstyrelserna

samma modell som man ansett vara relevant för andra problemtyngda

får därmed frihet att och i samverkan landsdelar. Länsstyrelserna själva

finna former för den regionala utvecklingen. Liknande kritik kan riktas mot etablerandet av särskilda kompedelar om behovet av tenscentra för kvinnor. Jag utredningens uppfattning förbättra kvinnors i områden med reökade satsningar för att ställning Men har inte klart hur dessa centra gionala problem. utredningen gjort skall förhålla till andra aktörer som har till syfte att öka kompetenssig den eller andra som regionala högskolan, utvecklingsfonden försörjningen, konsulter. För inte se annat än att detta är uppgifter som egen del kan jag torde kunna klaras inom ramen för existerande organisation. bör sålunda även här vara huvudaktör, och följaktligen Länsstyrelsen huvudansvar för att öka till kvinnor.

åläggas ett kompetensförsörjningen

min bör sålunda även framöver Enligt mening länsstyrelserna det arbetet. En av detta

vara huvudaktörer i regionalpolitiska följd

vidare de bör ökad frihet att stödmedlen. tänkande är att ges disponera Sålunda har vi från sida krävt att den maximigräns som idags Folkpartiets del av bör tas bort. Utredningen finns för projektanslagens länsanslagen att utdela till investeringar föreslår att länens möjligheter bidrag mjuka Min är att länen även här bör ha frihet att bör maximeras. uppfattning mellan olika av stödform.

prioritera typer

vill att den ökade frihet som Jag naturligtvis poängtera att innebära att behovet av kontroll och länsstyrelserna ges kommer av deras verksamhet ökar. Det är mot denna bakgrund rimligt utvärdering i sin i ökad utsträckning

att Riksrevisionsverket granskningsverksamhet

den sektorn.

prioriterar regionalpolitiska

Stödsystemet

föreslår att resurser skall tillföras regionalpoli-

Utredningen nya som i innebär att de resurser vattenkraften tiken genom ett system princip skall finansiera infrastruktur och företagsstöd. Jag

genererar satsningar på

mot av resursbehoven denna form för finansiering av accepterar bakgrund vill att dessa resurser

regionalpolitiken. Däremot jag kraftigt understryka

sådant att de kommer de delar av landet som har måste användas på sätt, till En för är att

de största behoven del. grundprincip regionalpolitiken

till en och behoven skall vara avgörande för stödens omfattning region, inte - t.ex. - förekomsten av vissa naturresurser. Det är sålunda probleoch och inte i vilken vattenkraft produceras mens art omfattning, grad inom som skall stödens storlek. t. ex. en kommun, avgöra föreslår att vattenkraftresurserna skall avdelas till Utredningen Flera är redan riskkapital och infrastrukturåtgärder. riskkapitalbolag under i norrlandslänen. Till dessa har överförts andra statliga

uppbyggnad

medel. anser att län bör få bedöma om det finns ytterligare Jag respektive

behov av Där så inte är fallet bör länen få hela riskkapital. disponera summan till och infrastruktursatsningar nedsättning av socialavgifter. Utredningen föreslår vidare att vattenkraftresurserna skall förvaltas av en inlandsstyrelse. Mot av att inte kan tillkomsten bakgrund jag stödja av denna föreslår att dessa medel istället de styrelse jag tillförs berörda länsstyrelserna. konstaterar med tillfredställelse Jag att utredningen föreslår att systemet med sänkta framöver bör förbehållas de socialavgifter svårast drabbade delarna av d.v.s. Inlandet. Detta är Sverige, förslag som Folkpartiet under en rad år framfört. vår vidare Enligt uppfattning bör sänkningen omfatta all detta icke-offentlig verksamhet, bl.a. mot bakgrund av de medför. vill i detta gränsdragningsproblem dagens system Jag sammanhang upprepa förslaget att all verksamhet skall icke-offentligt beröras. De ökade kostnader detta medför kan täckas av en del av de vattenkraftresurser som skall enligt utredningen användas för uppbyggnad av riskkapitalbolag. vill vidare att med Jag understryka systemet sänkta socialavgifter förutsätter, om det skall vara effektivt, att kan räkna med det företagen att också blir bestående. med denna långsiktigt Poängen stödform är att kompensera för varaktiga konkurrensnackdelar som avstånd och klimat. En av stödets kommer

tidsbegränsning verkningstid därmed att motverka

dess och sannolikt minska dess syfte, effektivitet. REK-87 föreslår av stödområdesindelväsentliga ändringar ningen. Bland annat stödområde C slopas samtidigt som Bergslagen ges en viss kommuner i nuvarande särställning gentemot övriga ingående stödområde C. talar för att de kommuner norrlandskusten Mycket längs som för närvarande i kommer ingår stödområde C att ställas inför en omfattande av basindustrin bl.a. till omstrukturering följd av höjda energipriser och ökade I har dessutom inte sambandet mellan miljökrav. utredningen kust och inlandskommunerna Av dessa tillräckligt beaktats. skäl bör nuvarande stödområde C en som åtminstone ges prioritering korresponderar med min talar behovet fortsatt Bergslagen. Enligt uppfattning av expansion och av industrin i nuvarande förnyelse stödområde C för att möjligheten till bör bibehållas. delar investeringsstöd Jag därmed sakkunnige Björn Näsvalls mening. När det till maskiner och finns gäller bidraget byggnader enligt kommitténs att skillnad mellan och mening anledning göra nyetablerade befintliga företag på så sätt att de förra får stöd 50% av kostnaden upp till medan de senare endast skall få maximalt 35%. min Enligt mening skapar detta en risk för att att företag väljer genomföra nyinvesteringar genom att etablera i stället för att låta ske inom nya företag expansionen befintligt verksamhet. kan sålunda bli inte bedrivs Följden att företagsamhet i ändamålsenlig form. kan därför inte biträda att sådan skillnad mellan Jag görs nyetablerade och befintliga företag. Utredningen redovisar den risk som kan finnas i att sysselsätt-

L

300 Reservationer och särskilda yttranden

för utbetalas under en så kort period som ett år. ningsstödet tjänsteföretag föreslår därför att den som krävs skall skrivas av under tre Jag bankgaranti år och inte under ett år som utredningen föreslår. Därmed får företagen tid att rota och risken för missbruk av stödet minskar. sig

Reservation

av ledamoten Sven Henricsson (Vpk)

Det följande är några avsnitt där betona jag antingen önskar vissa förhållanden utifrån min eller reservera andra grundsyn mig för förslag. I stora delar av betänkandets kan skrivningar jag instämma.

Den regionala problembilden

Bakgrunden är tendensen till fortsatt koncentration mot några expansiva storregioner i landet - främst kring Stockholm och de två andra i landet som storstadsregionerna samtidigt är betydande högskolecentra. Inom de expansiva storregionerna är tillväxten mest markant i kranskommunerna. Koncentrationen sker i tre steg - mot lokalcentra, mot regionala huvudorter och mot storcentra. Orsaksfaktorer är strukturförändringar i näringslivet och nationellt och kapitalkoncentration internationellt. Den statliga innebär i politiken hög grad en anpassning härtill. I den utredningens beskrivning av regionala problembilden betonas starkt internationaliseringens historiska roll. Ett aktuellt härför är uttryck transnationaliseringen, vilken bl a bekräftas i en av SCB-undersökning de 17 största utlandsinvesterande koncernerna räknat efter antalet anställda. Denna grupp svarade 1985 för 85% av den totala sysselsättningen utomlands. 540 000 Mer Gruppen sysselsätter personer. än hälften av de anställda fanns utomlands. Koncernen i 17-gruppen svarade för en av och industrins tredjedel Sveriges export cza 60% av totala forsknings- och Under utvecklingsverksamhet. första halvåret 1988 uppgick svenska företags i utlandet till

direktinvesteringar närmare 20

miljarder kronor mot 11 under drygt miljarder samma period året förut. Dessa visar att svenska aktivt verkar exempel företag för Den andra tendensen

internationalisering-transnationalisering. med

avgörande för koncentrationen betydelse bakgrunden är av kapital och ägande, senast bekräftad i rapporten SOU 1988:38. Koncentrationen i de enskilda och har

företagens ägar- inflytandestruktur påtagligt ökat under

den av studerade Till denna utredningen perioden. trend medverkar kontrollägarskiften, ökat antal fusioner, och ökat cirkulärt företagsköp aktieägande (även kallat korsvist Såväl

ägande). internationaliseringen

som koncentrationen innebär en förstärkt för och ställning kapitali landet. den ägaremakten Exempel på Ökningen av utlandsägda andelen av svenskt i sin näringsliv är att Industridepartementet årsbok Svensk Industri och 1988 betecknar de industripolitik 1980-talet som utländska förvärvens årtionde. Dessa två beskrivna tendenser -

transnationalisering och kapitalkoncentration driver på geografisk centralisation och blir motor

Reservationer

blir redan som

avancerade

för en växande obalans. Det regioner regional

sin roll av makt- och administrationscentra. Aldre regionalt förstärker

och ut eller De blir förankrade företag finansgrupper trängs köps upp.

maktcentra utanför den eller också överges knutna till egna regionen

Det centraliserade med av de nya ägarna. så storkapitalet företagen

materiell kan avsaknad av eller tillräcklig anknytning

personkontakt

känsla för lokala och regionala miljöer. knappast prestera någon

och den aktuella initierar också Internationaliseringen EG-fokuseringen

håll. Här i korthet beskrivna förhållanden - främst åt annat kontaktytor

- betonas inte avgörande betydelse tillräckligt

kapitalkoncentrationens

kraftfull förutsätter

Åtgärder regionalpolitik

i betänkandet. för en kraftigt

skall ha reella att bedriva en att de folkvalda organen möjligheter

och konsekvent Detta försvåras av

självständig politik.

till storkoncerner och transnationella företag. maktkoncentrationen

och balans hand i hand med Strävandena till regional utveckling går

folkets valda centralt, och lokalt demokrati d.v.s. att organ regionalt vidgad

förstärkta och finansiellt. Om skall garanteras möjligheter politiskt

och

obalanser skall upphävas fordras massiva, breda investerings- andra

till kvalitativt nivå. Aven insatser som de eftersatta regionerna en ny lyfter

i form av olika morötter inte skall avfärdas, kan det om stödet regionala

inte medföra av situationen. någon avgörande förnyelse

decennierna bekräftar att en Erfarenheterna de senaste satsning

sektorn ofta har större för arbetsmarknaden än den offentliga betydelse

på den egentliga regionalpolitiken.

EG och regionalpolitiken

mot inte får Det måste klart sägas ut att öppenhet Europa

EG:s Däremot uteslutes inte innebära svensk underordning politik.

beroende och EG har samarbete och frihandel utan underordning.

för intressena hos dominerande delar tillkommit som ett politiskt uttryck

EG:s att en

av främst det västeuropeiska storkapitalet. planer på skapa

söka en mur en del av inre marknad till 1992 är att bygga upp kring

På detta sätt vill man fram favörer för EG-baserade Europa. pressa

och med detta som skall man utöva

företag inom EG påtryckning

att ställa vilka sociala andra länder. Det är angeläget frågan

inflytande på krafter en sådan utveckling och anpassning gynnar. EG-anpassning

nationell och och står inte i samklang

försvårar för en progressiv politik

med strävan till en ekonomisk världsordning som gynnar tredje Sveriges ny

en av Statens Industriverk i anslutning världens sociala utveckling. Enligt

om EG och

till regionalpolitiska utredningen framlagd rapport

riskerar en till EG att försämra de

regionalpolitiken, anpassning

insatserna. citat är belysande.

regionalpolitiska Följande

att inte tillnärmelsevis har de ekonomiska Det är uppenbart Sverige

skevheter inom landet flera

ocoh

som inom EG har.

Emblem

länder de länder skevheter landet xempel pa_ som harstörst inom är_ Storbritannien och Italien. En mellan och Jämförelse o EG 0 Sverige som helhet för det första att Sven hamnar sk_ulle innebära e _över

EG- enomsnittet_ avseende BNP/capital. Det sku e för Sven es del

inne ära att hör t1ll de

Sverige givande länderna _snarare än e

mottagande länderna när det galler reg1onalp0l1t1ska stödåtgärder.

Sverige är, liksom de nordiska övriga länderna, en välfärdsstat med en skillnader utbyggd fördelningspolitik. EG ser i ett större perspektiv och skulle relativt sett kunna antas tona ner flera de vilja av regionalpolitiska insatser som nu görs inom landet. Eftersom EGkommissionen att sammanföra de strukturfonderna planerar tre (regionalfonden, socialfonden, jordbruksfonden, stärks också Kommissionens handlingskraft och Detta kommer leda till styrka. att att Kommissionen får en starkare de nationella maktposition över regeringarna. Kommissionen ges genom sin även initiativrätt till styrka regionalpolitiska För ett enskilt medlemsland det projekt. betyder att den nationella kan konfronteras med regionalpolitiken ett överstatligt organ. Vad som ur nationell således förefaller

synpunkt vara ett regionalpolitiskt

viktigt stödområde kan övernationell nivå i på försvinna prioriteringarna. För Norrland i allmänhet och dess Inland i exempelvis synnerhet riskerar att försämra de insatserna EG-anpassningen regionalpolitiska och därmed öka Tvärtemot kommitténs problemen. majoritet föreslår jag därför att kommittén skall uttala oro för de negativa regionalpolitiska effekterna av ett närmande till EG!

I finns det

sammanhanget anledning att taga upp den nya

perestrojakainspirerade öppenheten i Redan finns rad Osteuropa. nu en exempel på att flera nystartade i Norrland sluta avtal i företag lyckats miljardklassen på s.k. joint-venture-basis. Kommittén bör föreslå medvetna för i intresse

statliga åtgärder att regionalpolitikens ytterligare

utveckla dessa nya möjligheter.

Strategi för Inlandet

För att min hur inom

återge principiella syn på man ramen för

regionalpolitiken bör tackla lämnas landsdelspolitiken följande synpunkter på Inlandet. Utformandet av ett med praktiskt program syfte att förbättra den situationen måste

regionala framspringa ur regional- och lokal

aktivitet. Därför kan den föreslagna inlandsdelegationen rätt utformad i praktisk verksamhet bli form av institution avgörande. Varje byråkratisk måste undvikas. För att bredd och skapa verklighetsnära förankring måste

referensgrupper baserade på folkrörelser initiera och

förslag, opinion rörelse. Av betänkandet Inlandets

framgår att problem är svårast av de

tre landsdelarna. Listan med prioriterade prioriterade kommuner i

304 Reservationer

Inlandet bör utökas med Sunne, Eda och Arvika, vars problembild är densamma. formulerar i samarbete med landsdelens Inlandsdelegationen län och kommuner efter diskussioner och remisser ett långsiktigt program och för av infrastruktur, och därmed en strategi utveckling näringsliv 1985 Det måste ett block

kultur. (Se f.ö. vpk-motionen /86:A410). skapas

av och andra konkreta insatser, inte minst gällande den investeringsmed en storlek och som kan förbättra offentliga sektorn, inriktning i hela norra inlandet. Detta i sin tur förutsätter att centrala möjligheterna ansvarar för och de finansiella resurserna politiska organ grundvillkoren samtidigt som inlandsdelegationens egna medel garanteras.

tänkbara i ett sådant kan vara: Några punkter program

-Infrastrukturella På kommunikationsområdet t.ex. förbättring åtgärder. av och ett av inlandsbanan till modern teknik och på vägnätet verkligt lyft sikt el-drift.

-Industriell främst via ökad av råvaror och utveckling förädling halvfabrikat.

av skogsbruk, jordbruk och vattenbruk. -Utveckling

rekreations- och hälsocentra med de breda folklagren som -Turism, främsta målgrupp.

av teknisk och annan i regionen. Skapandet av -Tryggandet kompetens särskilda i samverkan mellan de norrländska universiteten och FOU-organ högskolorna.

och kommuner till en strategi för län Nyckeln gemensam - där den med regeringens stöd är ett lagarbete förhoppningsvis H N traditionella väntan centrala nivåns eventuella paket

attityden på ,

av ett konkret förankrat i inlandets specifika ersätts åtgärdsprogram och Den regionala nivåns-landsdelens mobilisering problem möjligheter. är för men kräver centralt resursstöd. avgörande framgång inordnande i ett Härigenom garanteras åtgärdsprogrammets nationellt ansvar och en nationell Bildandet av strategi. Inlandskommunernas ekonomiska och samarbetet kring förening turism och inlandsbana att slå vakt om och näringsliv, uttrycker vilja utveckla och en struktur som med inlandsregionens möjligheter antyder ökad fasthet kan förlösa ny aktivitet och lösningar. En annan samhällsinsats för att minska den viktig gäller åtgärder lokala och nationella sårbarheten. Det att slå vakt om lokal och gäller flertalet områden. Den fortgående utvecklingen regional försörjning på med ökat beroende utifrån och därmed ökad sårbarhet måste hejdas. Inlandet har att olika försöks-

goda förutsättningar genomföra ,

och behoven utvecklings- experimentprojekt kring av energiproduktionsoch Likaså har Norrland

energihushållningslösningar. unika

förutsättningar att bygga lokal av upp produktion livsmedel, främst grönsaker, rotfrukter och bär av utan hög kvalité, onödigt användande av gödnings- och bekämpningsmedel. Vissa delar av inlandet kan göras till försöks- och demonstrationsområden för lokal livsmedelsproduktion. Transporterna kan minimeras och sårbarheten minska. Den av Inlandskommunernas ekonomiska förening påbörjade turistsatsning måste få centralt stöd. Inlandsbanan med alla helhjärtat kringaktivitetet kan bli en turistattraktion av internationell klass.

insatsområden - kommunikationer Strategiska

1988 års beslut betonar mellan trafikpolitiska samspelet trafikoch skall till regionalpolitik. Transportsystemet bidraga regional balans! I

verkligheten gynnas biltrafik/privatbilism medan kollektivtrafik,

järnvägstrafik och kustsjöfart nedtonas. att Föreställningen landsbygdens bosättningsmönster ofta kräver för i privatbil arbetspendling m.m. är stort riktig. vill dock föreslå uttalar detta Jag att kommittén att förhållande inte alls utesluter i dessa områden.

anpassade kollektivtrafiklösningar Ett

exempel är skogsbrukets arbetsresor som först klarades men individuellt, efterhand skötes av företaget som med fordon svarar för smidiga arbetsresorna. Traditionell slentrian och får inte bli till

föreställningar

hinder för trafiksäkra, moderna och okonventionella kollektiva lösningar. En annan sak är att tung trafik Överföres t.ex. från till järnväg landsväg. Det drabbar landets ekonomi då inte har många vägar en bärighet som klarar den ökade belastningen. Med måste finnas god vilja möjlighet att för och skona utnyttja järnvägen virkestransporter vägarna. Kommittén måste kräva för åtgärder att målmedvetet öka anvädningen av järnvägstrafik d.v.s. förorda ett samhällsekonomiskt synsätt. I en måste och trafikkalkyl regionalpolitiska miljöpolitiska vinster föras in även om exakt är svår att kvantifiering göra. 1988 års trafikbeslut att föra över ansvaret för lokal-regional

järnvägstrafik på länshuvudmännen innebär en kostnadsövervältring på

kommunerna. Det finns ett antal bandelar där och underlag talar

boendestruktur

för med modern

tågtrafiklösningar snabb, teknik,

exempelvis Adalsbanan visar dessutom

Sundsvall-Långsele. Verkligheten

att denna bandel kan och bör som ett till fungera slags dubbelspår stambanan! Men måste en drift via självfallet länshuvudmannen tryggas genom statsbidrag och inte kommunerna. Om genom överlastning på REK 87 med Inlandet

verkligen menar något att prioritera som den

svåraste kan inte hur problemregionen, utredningen stillatigande åse inlandsbanan ned. beslutet innebär Inlandsbanan läggs Trafikpolitiska att varken är eller utan att bandelen tillsammans stomjärnväg länsjärnväg

306 Reservationer

med Malmbanan har en karaktär (prop 1987/88:50 bil 1 sid 115). speciell Detta beslut inte av Transportrådet som i den respekteras praktiska betraktar Inlandsbanan som uppsplittrad länsjärnväg. hanteringen Bildandet av Inlandskommunernas ekonomiska förening är vidare en för det i omtalade önskade öppning propositionen regionala tillsammans med Turismutvecklingen, men ingen seriös engagemanget prövning sker! Inlandsbanan är helt klart en turistattraktion som genom nu offensiva kan attrahera hela Trots små insatser planerade grepp Europa. reser 14 000 - 15 000 med banan Med förbättrad varje sommarsäsong. teknik och service fortsatt marknadsföring i utlandet kan målet nåsjämte en av antalet resenärer. Inlandskommunernas ekonomiska fördubbling förening har den 19 april 1989 bl.a. uttalat:

Vi kommuner i Inlandet kräver att berörda myndigheter dels ger Inlandsbanan en möjlighet att sin ärlig pröva egen Överlevnadsförmåga för olika typer av trafik, dels gör en ordentlig av konsekvenserna av ev. indragningar i trafiken. Vi utvärdering menar att måste avsätta resurser för att åtminstone regeringen ett antal år i en mer offensiv anda än hittills och i ytterligare gärna okonventionella former pröva olika att utveckla trafiken, möjligheter samt att en tas fram som närmare konsekvensanalys belyser effekterna av ev. innan mer drastiska trafikindragningar förändringar tillåts ske.

reserverar för att uttalar sig i linje med ovanstående. Jag mig utredningen

Vägar

Överförandet av tung trafik till landsvägarna ställer ständigt ökade krav noterar f.ö. att i de

på statsanslag. Transportrådet vägarna tre

landsdelarna sådana brister att nivå

prioriterade uppvisar höjd på

insatserna behövs. Detta gäller också Riksväg 88 genom norra Inlandet, som nu av kommittén föreslås få Kravet Europavägskaraktär. på för ökad säkerhet och växer då och det upprustning kapacitet kraftigt föreslagna resurstillskottet 600 kronor under 10 år

på miljoner (60 milj

kan inte räcka - särskilt om också skall det kr/ år) långt anslaget inrymma och för av föreslagna verkligt angelägna programmet förbättring grusvägarna. I betänkandet kan utläsas att de s.k. vattenkraftspengarna (via Inlandsdelegationen) skulle kunna disponeras för väginvesteringar. skulle ordinarie skonas. Det är oroande om Härigenom väganslag staten, med av dessa medel, ser en att ordinarie åberopande möjlighet spara på väganslag m.m. Då är det förfelat. . Den av är mera att se .., föreslagna upprustningen Inlandsvägen

wa...

u-.u-...m

som en redan

angelägen __och tvingande underhållsåtgärd med nuvarande

trafikomfattning. Okar trafiken krävs ytterligare betydande insatser. I detta läge presenteras nu i trafikdebatten europavägs-tanken genom Inlandet som ett alternativ. närliggande Härigenom har i pressen lanserats frågan om en av inlandsbanan. En aweckling sådan politik skulle självfallet ytterligare belasta och förvärra situationen. min vägarna Enligt uppfattning är detta inte med bra liktydigt regionalpolitik. Inlandskommunernas ek. förening har inte heller uttalat krav i något har uttalat antydd rikting. Föreningen istället att såväl inlandsbanan som Inlandsvägen har och uttalat strategisk betydelse följande:

Vi i Inlandet

kommuner önskar att den a_v staten utsedda _

för har

_förhandlingsmannen Inlandsbanetrafiken,

som en särskild a med

inriktning turisttrzafiken, ges ett utökat uppdrag att ga fram

ett samlat

uristiskt atgärds rogram _för inlandet vad avser saväl

produktutveckling som mar med till både

nadsföringoch _koppling

och samt utreder

väg förutsättningarna for programmets

järnväg genom örande och finansiering.

Detta Inlandskommunernas skulle ha förslag stor regionalpolitisk betydelse om det Kommittén borde genomfördes. taga upp detta som sitt eget och hemställa om regeringens medverkan. Turismen har i andra framhållits realistisk sammanhang som en möjlighet för Inlandet.

Vattenkraftens övervinster och regional utveckling

Förslaget att återföra, via

anslag på statsbudgeten, 600 miljoner

kronor år som till per ersättning vattenkraftsregioner är välbetänkt, men beloppet helt med tanke

otillräckligt på målet: att genomföra de många regionalpolitiskt angelägna projekt som inte kunnat förverkligas på grund

av brist finansiella

på resurser. Kraftskatteuttaget kan mycket väl anpassas

så att till vid

återföringen berörda regioner starten skulle motsvara 1

miljard kronor

årligen. Härigenom täckes ett minimibehov.

Styrelserna för de länsfonderna regionala tillsättes länsvis av landsting och varvid de kommuner, stora löntagarorganisationerna garanteras ett starkt inflytande. Eftersom kommunerna en stor inkomstkälla

fråntogs då rätten

till

beskattning av juridiska personer (inkl Vattenkraftsföretagen)

upphävdes, måste kommuner med

rimligen sjöreglerings- och

kraftverksbyggen inom sina få finansiella gränser åtnjuta resurser fördelade län-kommuner i genom samlösningar syfte att få ett optimalt utbyte av fonderna.

Inlandsdelegationen måste dessutom garanteras tillräckliga

medel för att realisera av utarbetade delegationen övergripande och

långsiktiga projekt och

program.

308 Reservationer

Härigenom skulle såväl intentionerna i den av landshövding Sven för Jämtland som i de av Heurgren gjorda utredningen socialdemokraterna i Norrbotten och i flera riksdagsmotioner framförda Slutligen bör kommittén uttala att förslagen tillgodoses. inte får av kraftbolagen i form av produktionsavgifterna kompenseras höjda el-priser. Medlen får från övervinsterna. Detta i tagas förslag ligger linje med att den allt mer omfattande vpk:s grundsyn samhälleliga måste användas för bl.a. massiva kapitalbildningen regionalpolitiska utvecklingsinsatser. Vid flera tillfällen har vpk föreslagit att löntagarfonderna, vars ursprungstanke hade sådana intentioner, skulle för att till en nivå bl.a. utnyttjas lyfta problemregionerna ny genom infrastrukturella och andra med effekt.

åtgärder verklig

Stöd till privata sektorn

Vi anser att det traditionella stödet bör finnas regionalpolitiska kvar även om dess betydelse är överdriven. En ytterligare utvidgning av detsamma att i enligt majoritetens förslag gälla tjänsteföretag mellanstäderna biträdes Mellanstäderna är ofta beslutscentra. Deras ej. roll i kan istället förstärkas via

regionalpolitiken infrastrukturåtgärder på

främst utbildnings- och kommunikationsområdet. Tyngdpunkten bör alltså förskjutas mot infrastruktursatsningar. Vad gäller sänkta socialavgifter som stimulansmedel kan jag inte dela kommittémajoritetens uppfattning. Försäkringsavgifterna finansierar sociala rättigheter, vilka skall utgå med lika i hela landet. skäl talar för att de skall förutsättningar Principiella ut efter samma med sänkta innebär tagas regler. Systemet socialavgifter att arbetsgivarnas avgifter till en del måste täckas med budgetmedel som kommer från direkta och indirekta skatter, vilket väsentligen löntagarnas är fördelningspolitiskt fel. Den positiva regionalpolitiska effekten är högst diskutabel. av de sänkta i Norrbotten Enligt utvärderingen socialavgifterna har varit

(Bohm-Lind

En 1988) sysselsättningseffekterna mycket svaga. invändning häremot år att uppföljningsperioden varit för kort. Gentemot detta kan anföras att en är då det

fyraårig uppföljningsperiod ovanligt lång

av och insatser. Det gäller utvärdering regional- arbetsmarknadspolitiska måste redovisas att subventionen under ifråga rör om cza perioden sig 1,3 kronor och då enbart till en del av i berörd miljarder näringslivet region. De som framfördes av i till SOU synpunkter vpk:s representant anslutning 1984:74 gäller alltjämt. Föreslår därför att kommittén uttalar sig för att systemet med sänkta socialavgifter upphör att gälla. De sålunda medlen kan användas för infrakstrukturella inbesparade exempelvis insatser, för höjt länsanslag eller för att finansiera projekt som tagits fram inom kampanjen Hela Sverige skall leva. Det infördes för snart 20 år regionalpolitiska godstransportstödet sedan i att i Norrland för syfte kompensera företagen geografiskt

betingade fraktmerkostnader. I skrivs nu att det har hävdats utredningen att driftstödet tenderar att konservera en ifråga förlegad Vidare: Driftstödet är också särskilt näringslivsstruktur. uppmärksammat i internationella överenskommelser. Som framgår av kap 2 är driftstöd inom EG tillåtna endast om en har region varaktiga konkurrensnackdelar. Ovanstående att formuleringar tyder på kommittémajoriteten oroar sig för att nuvarande transportstöd inte blir harmoniskt med EGtillräckligt reglerna. Självfallet är jag öppen för ett bättre och effektivare transportstöd om det är baserat att för på grundidén kompensera geografiskt betingande merkostnader, men en från utlandet framtvingad försämring kan inte jag godtaga.

Styrning och organisationer

I de inledande avsnitten till denna reservation har betonat att jag den ekonomiska maktkoncentrationen till ett fåtal storkoncerner är ägnad att försvåra för de demokratiskt valda att bedriva folkliga organen en självständig och konsekvent politik. En är att de nyckelfråga folkliga finansiella resurser och att allmänna organens garanteras tillräckliga kapitalresurser finns för inte minst inom den regional utveckling offentliga sektorn. Med detta som omfattar i bakgrund jag grundtankarna utredningen som syftar till och ökat decentralisering regionalt/lokalt och ansvar i Det bör dock engagemang regionalpolitiken. understrykas att ett ökat ansvar för bl.a. kommunerna inte är med tanke

problemfritt på

den kommunala ekonomin och de kommunalskatterna. En höga måste också berörda län och kommuner decentralisering garantera ökade resurser för att en förbättrad genomföra regionalpolitik.

Stockholmsregionen

för denna är den Vad

Typiskt region kraftiga satsningen på FoU.

gäller och

produktivitetsutveckling teknikförnyelse anses

Stockholmsregionen 10 år före landet i ligga övrigt. Betänkandets beskrivning av utvecklingen i regionen med överhettning på byggmarknaden, trängseleffekter, bostadsbrist, växande biltrafik och miljöproblem, inomregional obalans och växande

svårigheter att

upprätthålla den sociala omvårdnaden, främst av brist

på grund på

arbetskraft, motsvarar verkligheten. Regionen tenderar att bli en inflationsmotor- en för och annan tummelplats fastighets- spekulation. Denna av är stimulera typ spontan regionalpolitik ägnad att kapitalspekulation och vinstjakt de ekonomiskt

på svaga

samhällsgruppernas bekostnad. Eventuella åtgärder mot spekulationsekonomin för ökad i samhällets intresse styrning väcker nästan alltid motstånd i vissa finanskretsar, vilka ser inflytelserika inflationen som en att öka vinsterna. De möjlighet ytterligare av

310 Reservationer

kommitténs åtgärderna för att söka komma till rätta majoritet föreslagna med denna är välmenande men inte rillräckliga. utveckling med bättre information till

Lokaliseringssamråd tjänsteföretag, företagen

och överenskommelser med om stimulans till företag som näringslivet Förutom investerings- och lägesavgifter d.v.s. flyttar ut, hjälper föga. för att öka det relativa för olika verksamheter i åtgärder kostnadsläget måste bestämda för aktiv styrning. regionen, åtgärder vidtagas 1970-talets av verksamhet har utvärderats omlokalisering statlig Statskontoret Erfarenheterna i rapporten av 1989:8A. är härav! positiva Kommittén bör föreslå regeringen att ånyo forma ett konkret program för till främst s.k. mellanstäder av verksamheter eller delar utflyttning statliga därav. Kommittén bör även föreslå förstärkt lagstiftning med inriktning på till styrning även inom privata sektorn. Jag reserverar mig nya möjligheter härför.

Reservation

av ledamoten Anders G Högmark (m)

REK87 har tvingats arbeta under en tidspress som inte varit kan denna ha kommit att påverka slutproduktens acceptabel. Tyvärr kvalitet i vissa avseenden på ett icke gynnsamt sätt. Såväl ledamöter som sekretariat borde ha varit av en betjänta bättre Ansvaret för detta faller helt statsråd tingens ordning. på ansvarigt som inte förmått inse allvar oaktat att utreduppenbarligen problemets ningens ordförande vid ett antal tillfällen framfört dessa sakförhållande. Andra faktorer har då det önskan tydligen vägt tyngre gällt utredningens om ett rimligare arbetsschema. För remissinstanserna kan detta påpekande ha ett visst värde.

Regionalpolitikens mål och villkor

En ekonomi i balans och med väl hävdad tillväxt

god ger lång-

siktigt de bästa förutsättningarna för en växande och väl fördelad välfärd i landet. Detta förutsätter att vi samfällt kan dra av alla nytta regioners och tillväxtkraft. Politiska beslut skall aktörer utvecklings- ge marknadens olika nivåer och inom skilda områden så klara och på långsiktiga signaler som i att få dessa aktörer att vissa möjligt syfte uppnå övergripande nationella mål. Varken ekonomisk eller för är politik politik regional utveckling form av där en viss ekonomisk välfärd fördelas någon nollsummespel given på sådant sätt att vad en vinner förlorar en annan. En sund region ekonomisk med en väl politik avvägd regional politik rymmer dynamiska som kan öka välfärden i alla delar av landet som då den inslag samtidigt totala ekonomin kan utvecklas i en hårdnande internationell konkurrens. Detta leder oss fram till en insikt som är att ha som utviktig då man den och gångspunkt analyserar regionala utvecklingen självfallet också utformar för en framtida för riktlinjer politik regional utveckling: Regional utveckling och regionalpolitik måste kunna ses flera på perspektivnivåer, exempelvis internationell, nationell och regional nivå. I ett dvs det internationella är det EG-perspektiv, perspektivet, självfallet av största att har en storstadsbetydelse Sverige exempelvis väl skickad att klara sina funktioner ett sätt region på konkurrenskraftigt bl.a. andra länders huvudstäder. Skulle denna och gentemot dynamik konkurrenskraft saknas skulle detta vara förödande för hela

Sverige på

sikt. Regeringens politik och politiska signaler till berörda aktörer måste därför utformas sådant sätt att för en på förutsättningarna god utveckling av kan komma till stånd under 90-talet. huvudstadsregionen På samma sätt är det att den förda maximalt viktigt politiken

Reservationer

i olika inom landet så att drar nytta av utvecklingsmöjligheterna regioner och en sitt sätt bidrar till tillväxt och väl fördelad välfärd. var på

dessa

- ofta län - den är det vik-

Även inom en region ett tredje perspektivnivån,

så att inte länets huvudort få tigt att sådana awägningar görs uppfattas dominera till men för kommuners utveckling. omgivande måste över

En framåt syftande dynamisk regionalpolitik spela

alla dessa tre för att vara effektiv och därmed

och genom perspektivnivåer

trovärdig. ledamot i har starkt Som moderat utredningen jag argumenterat framtidens På flera områden har

för denna inriktning av regionalpolitik.

denna inriktning

det gått att skapa en betydande politisk uppslutning kring

vilket som glädjande och en utveckling av politiken jag självfallet uppfattar antal områden kan dock ansluta till majorii rätt riktning. På ett jag ej mig Dessa reservationer redovisas nedan och i

tetens uppfattning. disponeras

i med betänkandets med avseende huvudsak enlighet själva uppläggning

på sakfrågorna. måste mer av och

1990-talets regionalpolitik präglas utveckling

mindre och subventioner till mer eller framtidstro och av att stöd går förhand dömda att Med de synsätt mindre omöjliga projekt, på misslyckas. redovisat ovan är det att betona helhets-

på regionalpolitiken jag viktigt

olika sektorer var för och i synen, d.v.s. att så många påverkar, sig, en Att identifiera dessa sektorers roll och samverkan, regions utveckling. metoder att direkt via beslut och via därefter finna lämpliga politiska marknaden och för en positiv regional

påverka skapa förutsättningar

central för om de blir därför av betydelse politiska församlingar, utveckling

fastställda målen skall kunna uppnås. av riksdagen regionalpolitiska

till täcker nu mer allsidigt Utredningens förslag målformulering in än och bör därför kunna tjäna som utgångspunkt helhetssynen tidigare marknadsekonomins för en mer meningsfull regionalpolitik, byggd på

grunder. Den har och som väl överensstämmer analys utredningen gjort att -

med ett flertal internationella studier visar nämligen entydigt på

med stor attraktionskraft besitter ett antal egen-

framgångsrika regioner

mindre saknas i de s.k. vilka

skaper, vilka mer eller problemområdena

ut. utredningen pekar

min kan dessa faktorer eller kvaliteter i korthet Enligt mening sammanfattas sätt: på följande

1. God tillgänglighet

Det skall vara lätt för och information Överförd personer, gods olika media till och från men också att kommunicera via att ta sig regionen

inom den.

2. och Hög kunskaps- kompetensnivå

Inom regionen skall finnas ett väl

fungerande utbildningssystem

inom flera områden och nivåer. God samverkan mellan detta och system det enskilda näringslivet skapar ytterligare kvaliteter. Systemen bör också utformas och utvecklas på ett sådant sätt att till och från stimuleras. litet land kunskapsutbyte regionen För ett som Sverige är inte minst denna funktion helt central för den framtida väl-

ståndsutvecklingen.

Ett universitets- och av högskolesystem präglat gedigna kvalitetskrav och omfattande internationella kontakter samt ett

konkurrenskraftigt

forsknings- och utvecklingsinriktat i denna näringsliv utgör spjutspetsen kunskaps- och kompetensstruktur.

3.

Omfattande egen beslutskompetens

Att inom en kunna få fatta beslut region själv viktiga som direkt och indirekt påverkar är en central regionens utveckling strategisk fråga. Den berör såväl som enskild sektor. Ges denna i offentlig möjlighet båda sektorerna skapas ofta effekter. Inte minst mycket kraftiga positiva en överföring från till sektor skulle till offentlig privat bidraga detta. Det är alltså att beslutsfattande viktigt exempelvis mer av offentligt förs ner från ett nationellt till ett Särskilt detta den plan regionalt. gäller statliga förvaltningen där en omfattande borde

funktionsdecentralisering äga rum

under 90-talet. Denna av är vida effektiv

typ decentralisering mer än att

hela i landet flytta omkring ämbetsverk utan gedigen analys och beredmn g . Inom den enskilda sektorn kan man föra motsvarande resone- Ju närmare knutna till en - institutionernas mang. region företagens ledningar är desto bättre blir ofta mellan dem och andra samspelet aktörer och beslutsfattare i Kortare och regionen. beslutsvägar större känsla för regionen då ofta detta präglar nätverksbyggande.

4. Gott relativt och

kostnadsläge gedigen finansiell kapacitet

I en tid med allt mer lättrörliga produktionsfaktorer såsom kompetens, kapital och kreativitet är det av största att betydelse regionens kostnadsläge i form av skatter och och arbetskraftskostnader avgifter är attraktivt. Motsatsen vilket finns

skapar genast problem många exempel

pa. En omfattande kombineras beslutskompetens enligt p. 3 bör med en finansiell i kunna

gedigen kapacitet syfte att förverkliga de beslut man

är behörig att fatta om de kräver finansiell medverkan i form. någon De omfattande nationella

mycket transfereringarna direkt och

Reservationer

och samt vårt nuvarande indirekt över budgeten socialförsäkringssystemet framtida och funktionssätt är och inte minst skattesystems utformning vidare en faktor av stor i detta sammanhang. betydelse

5. Kreativt kulturellt klimat

mer kvalitet för en regions Detta är förvisso en svårfångad Den kan över de mest skiftande områden och självfallet utveckling. spänna variera mellan åldrar, kön och olika grupper. och känslan för den intar en Närvaron av, skapande processen i denna kan variera från individ - nivå till att omfatta viktig plats. Skalan bemärkelse. har det enkelt hela samhället i dess vidaste Någon uttryckt kanske det en del av innehållet: Det skall vara roligt men fångar väsentlig leva Livskvaliten skall stå i centrum, d.v.s. något och spännande att där. att leva av, för och efter.

6. God boendemiljö

Helt en och en väl fungerande naturligt betyder god boendemiljö att dra till sig öppen bostadsmarknad mycket för en regions förmåga människor, inte minst kvalificerad arbetskraft.

7. En arbetsmarknad allsidig

vi har med båda makarna ute i Med det förvärvsmönster idag liv är

förvärvslivet största delen av deras vuxna tillgång till lämpliga

dem i valet av bosättningsort. Aven om en arbeten för båda avgörande och av det Moderata mer rättfärdig familje- skattepolitik slag skulle kvarstår säkert

Samlingspartiet har föreslagit, genomföras,

från makarna att kunna förvärvsarbeta utanför hemmet önskemålen båda om än i mer flexibla arbetsformer.

En med de för under har region egenskaper jag redogjort p. 1-6 en bred och arbetsmarknad, vilket i sin tur troligen uppnått ganska djup

ytterligare förstärker regionens slagkraft.

REK-87:s

förslag

Insikten dessa faktorers utgör en fruktom strategiska betydelse av olika tillstånd och vilka bar utgångspunkt för en analys regioners

som behöver förstärkas för att stimulera en mer positiv

egenskaper framtida utveckling. borde konsekvent ha denna breda analys

REK87 mer genomfört

Såväl

utifrån sitt eget ställningstagande om helhetssynens betydelse.

utredningsdirektivens aktiva begränsningar som från den socialoviljan demokratiska sida har denna majoritetens omöjligjort mer välbehövliga vill också hänvisa till vad breddning. Jag jag inledningsvis anförde om det orealistiska tidsschemat under slutskede. utredningens Moderata har i andra i och Samlingspartiet sammanhang partikommittémotioner inom flera av dessa områden redovisat en alternativ politik som i sin helhet skulle bättre skapat förutsättningar för en mer positiv regional utveckling vilken skulle Hela en chans att givit Sverige leva bättre.

Kompetensutveckling

Den visar klart vikten analys utredningen gjort på av kompetensinsatser i skilda vilket i sin leder höjande regioner, tur utredningen fram till att det under de kommande åren behövs kraftfulla inom utsatsningar bildningsväsendet. delar i detta Jag princip synsätt. Mot vissa vill dock redovisa avvikande ställningstaganden jag uppfattningar. Vuxenutbildningen kommer med stor säkerhet att en spela viktig roll under 90-talet bl.a. som ett instrument för att lindra bristen kvalifipå cerad arbetskraft. En stor andel av den yrkesverksamma befolkningen över 45 år saknar över Det dessa utbildning grundskolenivå. är rimligt att tro att grupper med 10-20 år kvar av aktivt skulle vara intressanta yrkesliv än mer på arbetsmarknaden med Formerna för denna kompletterande utbildning. både kan och bör variera och en som såväl ges utformning väl passar arbetstagare som arbetsgivare. Moderata har i en särskild Samlingspartiet motion till bred villkoren riksdagen begärt en översyn av och formerna för 90-talets Flera de vuxenutbildningspolitik. av aspekter som REK-87 tagit upp i detta kan med fördel tas in och beaktas i detta sammanhang översynsarbete vilket snarast bör komma till stånd. Av detta skäl finns det ingen anledning att nu låsa fast varken utbudets utbildningens former, mängd eller för anslagsnivåer vuxenutbildningen. REK-87 föreslår vidare att 60 miljoner skall avsättas för att finansiera bättre inom framförallt den tekniska utrustning utbildningen. Utredningen inte minst de krav den beslutade pekar på nyligen

mellaningenjörsutbildningen kommer att ställa de som

på högskolor berörs av denna reform. Skall kvaliteten viktiga på mellaningenjörsutbildningen kunna hållas den Moderata på höga nivå som förväntar framstår till Samlingspartiet sig, anslag just högskolans mellansom särskilt

ingenjörsutbildning angelägna.

Utredningen föreslår inom andra delar av väsentliga satsningar högskoleväsendet bl.a. i form av ökade för fristående kurser, anslag decentraliserad och Genom denna

utbildning distansutbildning. typ av

resurstillskott kan de större lärosätena ett sätt och med

* på smidigt

bibehållen hög kvalitet samverka med de mindre i former högskolorna

316 Reservationer

kan anpassas till skilda som behov. regionala Den måste tillföras större resurser anser högre utbildningen skal.. klara i 90-talets utredningen, om Sverige utmaningen kunskapssamhälle. delar denna Det är rimligt att denna uppfatt- Jag uppfattning. kan ta konkreta i kommande proposition som ning sig uttryck regeringens rör den högre utbildningen. Formerna för dessa både kan och bör vara flera. satsningar fram det i REK-87 har genom att lyfta regionala utvecklingsperspektivet de tre särskilda Inlandet, och Sydöstra

problemregionerna, Bergslagen

dokumenterat behovet av satsningar vid universitet och högskolor Sverige med särskilda till dessa regioner. kopplingar och har då kommit att stå i för- Forsknings- utvecklingsfrågorna både en direkt för men självgrunden som tillgång regionens näringsliv fallet som en för den som skall bedrivas nödvändig grund högre utbildning vid dessa högskolor. på vetenskaplig grund delar vilken också kommer till i Jag uppfattningen uttryck Moderata den

Samlingspartiets partimotion angående högre utbildningen,

vikt och kvalitet måste förstärkas vid och att forskningens högskolorna resurser då tillföras dessa för detta ändamål. Genom bl.a. låta universitets- och att disputerade högskolelektorer få både en rätt och att inom forska skulle

skyldighet 1/3 tjänstetid

tillföras Att snarast betydande extra forskningskapacitet högskolorna. denna målsättning under 90-talet är en angelägen uppgift förverkliga vilken kraftfullt skulle stimulera vid ett antal i utredningen utvecklingen angivna högskolor. berör så också FoU-frågor utanför Högskolans Utredningen direkta sfär. Av att har utredningen framgår branschforskningsinstituten en koncentration. Motiven för denna lokalisering påfallande geografisk skiftar men i ett kan det finnas anledning för framtidsperspektiv parterna att om instituten i sin helhet eller vissa funktioner inom dessa verkpröva samhetsmässigt skulle vara betjänta av en något mer allsidig lokalisering. förutsätter dock att en prövning kan ske utan men för verk-

Jag sådan

samheten och dess kvalitet. Aven viss omprövning av verksamhetsformerna visavi universitetens och institutioner bör då högskolornas komma ifråga. För de tre landsändarna skulle en sådan prioriterade process vara av värde. För skulle insatser inom glas-

Sydöstra Sverige exempelvis

i södra samt Ostersjöns ekologi vara forskningen, skogsforskningen Sverige av stor betydelse. om för turismen ställer jag mig

Förslaget forskningsorganisation

dock tveksam till. Ett bättre måste kunna ytterst väsentligt underlag presenteras före i denna fråga. några ställningstagande

Kommunikationer

Regional utveckling på alla nivåer kräver kommunikagoda tioner. Kraven dessa ökar på ständigt. Den socialdemokratiska regeringens

politik på detta område har under 1980-talet saknat konsekvens, styrka och vilket

långsiktighet, bl.a. resulterat i en allvarlig förslitning av landets

vägar med

åtföljande sämre framkomlighet och trafiksäkerhet. Denna

måste Moderata utveckling brytas. Samlingspartiet har t.ex. till 1988/89

års riksmöte att yrkat på ytterligare 1000 miljoner kronor avsätts för investeringar och underhåll i för innevarande Inte vägsystemet budgetår. minst de mindre med stor vägarna betydelse för langsbygdens människor och skulle

näringsliv märkbart gagnas av dessa förslag.

REK-87 har på ett understrukit förtjänstfullt sätt vikten av kraftfulla satsningar på kommunikationsområdet, vilka enligt min mening måste ses som absoluta minimikrav under 90-talet. Genom omprioriteringar i

budgeten samt en öppenhet för nya finansieringsformer kan

bl.a. restaureras och vägarna byggas ut. Utredningens majoritets skrivning kan som uppfattas förslag att ensidigt höja bensinskatten för att klara fi-

nansieringen. Denna kan

uppfattning jag ej biträda.

Flygtrafikens i ett befolkat land betydelse glest som vårt kan ej överskattas. av

Utvecklingen inrikesflyget under 80-talet visar klart detta.

Det är att 90-talets angeläget luftfartspolitik utformas i en positiv anda där

flygets enorma betydelse för inte minst Norrland beaktas. från Matarflyg flera smärre i inlandet flygplatser bör förbättra denna regions tillgäng- En mindre i lighet. flygplats Tornedalen skulle vara en satsbetydelsefull ning i detta sammanhang.

Kapaciteten på Arlanda måste utökas att den s.k. 3:e genom banan snarast kan och börja byggas senast vara klar 1993/94. De omfattande sker inom

miljöinvesteringar som nu bl.a. inrikesflyget bör utifrån miljöhänsyn underlätta tillkomsten av denna bana. Det av REK87

skisserade Norrlandsnavet i Sundsvall eller Umeå må utvecklas efter

trafikens behov, men kommer min inte, enligt mening, annat än marginellt, kunna avlasta Arlanda under 90-talet.

Flygledningsverksamheten är föremål för översyn. De krav som

denna ställer inför inte framtiden, minst vad gäller trafiksäkerheten, må

vara för

vägledande lokaliseringen av densamma. Det ankommer luftpå

fartsverket att redovisa dessa inför överväganden ett beslut. Järnvägens betydelse inom vissa områden även i kommer, ett glesbefolkat land som att öka under

Sverige förutsättning att samverkan

mellan olika ökar och trafikslag att verksamheten får utvecklas på ett realistiskt sätt utan alltför av

mycket önsketänkande frikopplat från mark-

nadens De i transportbehov. utredningen redovisade snabbtågs-

förbindelserna på vissa borde kunna bli linjer av stor betydelse. Den Stockholm - -

föreslagna linjen Arlanda Uppsala - Gävle - Söderhamn -

Sundsvall kommer att innebära stora fördelar för södra Norrlandskusten.

318 Reservationer

Miljöfrågor

förordar att med miljöstörande Utredningsmajoriteten företag verksamhet i de tre aktuella skall kunna få särskilda pengar regionerna med då hotas.

efter förhandlingar länsmyndigheterna sysselsättningen

är tveksam till ett som skulle kunna försätta Jag ytterst system i dessa i en

på regionalnivå just regioner miljömyndighterna

kan nu är biträda Jag som förslaget presenterat ej

élutpressningssituation. etta.

emot att ta från Likaså reserverar jag mig förslagen pengar andra som smutsats miljöavgifter till att allmänt kompensera regioner ner. skall snabbt mindre pengar i

Miljöavgifterna förhoppningsvis ge allt

takt med installeras och reduceras och gamla att ny teknik utsläppen bör användas för detta

försyndelser städas upp. Miljöavgifter självklart

de behöver tas ut och något regionalinvesteringsarbete så länge ej utgöra

politiskt finansieringsinstrument.

Energipolitik

av kärnkraften, i strid mot En förtida avveckling skulle för i flera få allvarliga följder utvecklingen

folkomröstningsbeslutet,

Denna saknas i det närmaste helt. Mot bakgrund av regioner. analys tal framstår denna brist som utredningens om regional helhetssyn Parterna arbetsmarknaden har framfört samma

uppseendeväckande. på uppfattning.

För såväl de enskilda hushållen som industrin skulle en kraftigt

minskad el nu i reaktorer hotade av förtida awecktillgång på producerad flera hundratusen med väl

ling innebära elprishöjningar. För småhusägare

kommer detta innebära radikala kost-

fungerande eluppvärmningssystem,

hus förses med för

nadsökningar. Dessa måste nya uppvärmningssystem

totalt 30 - 50 kronor. som med fördel

uppskattningsvis miljarder Pengar

den kommande 10 - 20 En

kunde ha använts mer produktivt årsperioden.

också krav till arbetskraft. I 20 -

sådan ombyggnad ställer stora på tillgång

kommuner med stor brist bostäder, måste

30 av landets mest expansiva på

skäras ned. 1000-tals antällda inom byggnadssektorn

nybyggnadsprogram

under åt att i 10.000-tals kommer i många år 90-talet att tvingas ägna sig - - en

småhus riva ut fungerande värmesystem gigantisk kapitalförstöring

och ersätta dem i förtid med andra. Bristen bostäder kommer att bli fullständigt oacceptabel på nya inte minst för människor i de större städerna. unga den s.k. i För dem som så djupt oroas över överhettningen borde för bostadsmarknaden i detta

storstadsregionerna följderna

avseende viss eftertanke. Det är att denna av effekter inge troligt typ framstå allt klarare inom Socialdemokraternas s.k.

börjat regeringspartiet.

bär vittnesmål om detta.

90-talsgrupps rapport tydliga

Oaktat en förtida aweckling av kärnkraften kommer elpriserna

att om än i stiga lugnare takt. Mot den bakgrunden finns ingen anledning

att

lägga förslag om ytterligare skatt på elkraft vilket REK-87:s

majoritet

gör. Jag awisar alltså detta

förslag.

Skattehöjningsförslaget ger ca 600 miljoner kronor. En del av

vattenkraftens pengar skall återföras till de län och kommuner som har

vattenfall som ut.

byggts Utredningens förslag innebär dock inte några

raka rör mellan de s.k. vattenfallskommunerna och de nya pengarna.

Majoriteten har, av olika skäl, valt att ökad över statsgenom elskatt,

budgeten finansiera eventuella framtida i satsningar inlandets kommuner.

Som ser det finns det jag skäl som talar för att delar av de stora

värden som

fallrättigheterna idag och i framtiden representerar i någon

form kan till enskilda

knytas och företag bosatta och med verksamheten i

fysisk mening bedriven i de s.k. vattenkraftslänen.

Moderata har i Samlingspartiet annat sammanhang, tillsammans

med och Centerpartiet Folkpartiet väckt viss

förslag om utförsäljning av

Vattenfalls En intressant

tillgångar. och framåtsyftande politik vore därför

att om finna former möjligt för riktade emissioner villkor på förmånliga

till olika av och typer fysiska juridiska personer med och

bosättning fysisk

verksamhet i dessa regioner. Förslag i den riktningen skulle både

tillgodose önskemål om löpande från avkastning vattenkraften och ett

ägande av den och därmed

kopplad värdestegring som intressant finansiell

bas för andra i

industriprojekt regionen.

Styrning och organisation

Med av vad

anledning jag anförde inledningsvis finns det anled-

ning att understryka det utredningen anför om vikten av ökad beslutskraft

till länen. REK-87 borde min enligt mening än tydligare framfört kraven

på en kraftig

funktionsdecentralisering

inom den

offentliga förvaltningen.

Oaktat

regeringens förslag om ny sammanhållen borde länsförvaltning,

den kunna en

inbegripa kraftfull sådan och behövlig decentralisering

avreglering. Beslutskraften ökar då i länen

/regionerna.

Detta leder till synsätt mig att länsstyrelsen bör ha en central roll

vad avser den

statliga regionalpolitiken och då ha såväl frihet som ansvar

för

fördelningen av medel och insatser inom länen. Problem som söker sin

över

lösning länsgränserna, exemplevis inlandsfrågorna, bör i flertalet fall

kunna skötas konstruktivt samarbete genom mellan berörda länsstyrelser.

Formerna må då skifta beroende på vilket problem som skall lösas. Av

detta skäl ställer

jag mig mycket tveksam till att tillskapa en särskild

Inlandsstyrelse med särskilda finansiella resurser. Problemens omfattning

och vikt det dock

gör nödvändigt att med stor olika

öppenhet pröva

konstruktiva för

förslag ledning och styrning av de redan stora medel idag

som bl.a. via

länsstyrelserna överförs till inlandet.

Vid

fördelningen av länsanslagen till de olika länen bör formerna

Reservationer

i Inlandet kunna i och beloppen för den typ av samarbetsprojekt regleras form utan administration som en ny någon av programram betungande ny kunde innebära. Inlandsstyrelse

Landsbygdsutveckling

och samt den är Jord- skogsbruk genuina småföretagsamheten i framtida Ett stort antal frågor inom hörnstenar landsbygdens utveckling. skilda sakområden påverkar landsbygdens utvecklingspolitiska

möjligheter. En relativt ensidigt inriktad sektorspolitik passar landsbygden och att

illa. Det är mångfalden, anpassningsförmågan just möjligheten

Detta har ofta bort då kombinera som utgör landsbygdens styrka. glömts

utformats utan ömsesidigt hänsynstagande. sektorspolitiken bristande om försämrade

Regeringens väginvesteringar,förslag

kostnader för och samt inte arbetsreseavdrag, höjda energi- byggande, missmod som efter minst skapar på landsbygden, höga skogsvårdsavgifter års nu skulle behöva känna statsmakternas många befolkningsminskning konkreta stöd i sin att låta hela Sverige leva. kampanj den i stort samma mång-

För genuina småföretagsamheten gäller

till dessa bl.a. i en bättre facetterade problembild. Lösningen frågor ligger samt med bl.a. rimliga vägskattepolitik, näringspolitik trafikpolitik Moderata har i annat sammanhang lagt

investeringar. Samlingspartiet

i dessa har också på ett

förslag till senaste riksmöte frågor.Samma frågor

sätt förts fram i arbete av småföretagsamhetens

förtjänstfullt utredningens

är ett lönsamt företrädare. För stor delar av Sveriges landsbygd långsiktigt för framtida välstånd och bebyggelse.

skogsbruk fullständigt avgörande

och väl och

Framsynt skogsvård, omdömesgill awerkning awägd ägar-

arbetstillfällen och tillförsäkran om god arronderingsstruktur skapar för olika aktörer på marknaden. virkesfångst här mer än i t. ex. i Situationen i södra Sverige är gynnsam * med stora kan Inlandet där bl.a. Domänverket skogsinnehav styra i Inlandet ned mot vid virkesflödet förbi förädling egna anläggningar framtida av i inlandet

kusten. För den utvecklingen träförädlingsindustrin

denna vilket borde uppmärkutgör ägarstruktur ett problem utredningen

då man inlandets Moderata Samlingspartiet

sammat analyserat problem. i om av delar av Domänverkets har riksdagen lagt förslag utförsäljning mark till enskilda i bl.a. detta syfte. till det särskilda som jag I övrigt ber jag att få hänvisa yttrande samt LRF:s tillsammans med ledamöterna från Folkpartiet, Centerpartiet

i utredningen angivit. sakkunnige representant

Nyckelarbetskraft

i de av REK-87 ut-

Det är angeläget att höja kompetensnivån

pekade regionerna. Sätten för detta kan vara vilket många, framgår av utredningens förslag. Just tillgången s.k. är av vitalt på nyckelarbetskraft intresse för denna process. Inom t.ex. hälso- och är situationen i flera sjukvårdssektorn kommuner helt som oacceptabel en följd av problemen att rekrytera behövlig personal. Olika vägar har men har

prövats någon rejäl förbättring

inte skådats hittills. har i fört fram i Jag utredningen möjligheten att t.ex. inlandet arbeta med ett system med av studieskulder under avskrivning vissa villkor. eller andelens storlek bör då relateras till hur Beloppets bl.a. länge man har i ett arbete till den anställning kopplat utbildning man har. Utredningsmajoriteten har ej biträtt detta Dock har det blivit förslag. i slutskedet att få allmän snabbutreda möjligt uppslutning kring att villkoren för att i form denna någon pröva typ av rekryteringsinstrument i de hårt drabbade kommunerna i konstaterar verkligen inlandet. Jag detta med tillfredställelse. Problemen med att finna arbete till båda makarna vid en flyttning exempelvis till inlandet är kända och kräver skilda utifrån lösningar framförallt den sökandes också den blivande perspektiv, men arbetsgivarens. Utredningens förslag om tar bara till

medflyttarbidrag hänsyn en

sida av Skall man form

problemet. överväga någon av medflyttarbidrag

måste detta kunna kombineras med insatser direkt till den arbetssökande och dennes hushållsekonomi! Moderata har i Samlingspartiet annat sammanhang bl.a. inom skatte- och områden sådana familjepolitikens lagt förslag vilka ber att få hänvisa till. jag

Sänkta och socialförsäkrings- egenavgifter

I anförde bra relativt inledningen jag att hög kompetens, kostoch finansiell är faktorer central den nadsläge styrka av betydelse för enskilda sektorns Den stimulans och det stöd skall utveckling. man ge den enskilda sektorn bör därför inriktas i främsta hand inom dessa områden. Moderata har under flera Samlingspartiet år krävt en mer omfattande nedsättning av och för all icke

socialförsäkrings- egenavgifter

offentlig verksamhet i inlandet men fått för detta. ej tidigare gehör Det förslag majoriteten nu innebär i delar lägger stora en uppslutning kring Moderata vilket Dock Samlingspartiets förslag är glädjande. omfattas inte all enskild vilket borde varit näringsverksamhet att ta steget full ut. reserverar till förmån för all icke verksamhet Jag mig att offentlig omfattas av den 10%-iga nedsättningen.

Stöd till byggnader och maskiner

Den nuvarande av och

subventioneringsgraden byggnads-

har varit Subventionernas

maskininvesteringar generellt för hög. nivå och

Reservationer

hårdvarusidan medan har lockat fram överinvesteringar på inriktning mindre. Detta har icke varit

kompetens/mjukvaruinvesteringar gynnats

lyckligt. samt utveckling av En bättre analys av affärsidéer,

ekonomistyrning, marknadsföring och inte minst företagsledningskapacitet

måste komma i i arbetet med att bygga upp är områden som förgrunden i dessa mellan kreditgivare ett livskraftigt näringsliv regioner. Samspelet

en av hörnstenarna i detta

och företagsledning utgör kompetensutvecklare

arbete. Moderata vidhåller sin tidigare framförda upp-

Samlingspartiet

med bör införas. Risknivån som

fattning om att ett system riskgarantilån

kunna variera inom en viss bredd, inom av statsmakterna bör

garanteras

beroende art vilken sedan den individuella nivån fastställs på projektets

kombinerar önskemålet om överblickbarhet och förutsättningar. Systemet är unikt och behandlas utifrån sina och det faktum att varje affärsprojekt

egna förutsättningar. marknaden måste engageras

Det etablerade kreditsystemet på

Med till detta synsätt hårdare i projektens olika faser. hänvisning

om utreserverar emot majoritetens förslag lokaliseringsbidragets jag mig

formning.

Nyetableringsverksamhet

och bör

är näringslivets plantskola

Nyetableringsverksamheten

- också med en och krav

behandlas därefter med generositet, men förmåga

och att kunna sovra och välja ut de mest utvecklingsbara plantorna

det att med stor Inte minst på landsbygden är nödvändigt projekten. och vilka i kombiokonventionella idéer uppslag,

öppenhet pröva nya

verksamhet och små byars utkomst. nation med annan kan trygga familjers

bland kvinnorna och

Nyetableringsverksamheten

hos dessa stor uppmärkägnar utredningen

kompensationsutvecklingen -

samhet bl.a. att föreslå uppbyggnaden av s.k. kvinnliga kompetens-

genom denna med särskilda

centra. Jag känner en viss undran inför uppdelning

det att bl.a. stimulera

kvinnliga institutioner. Oaktat säkert goda uppsåtet

är tveksam om nya offentligt

och underlätta kvinnligt nyföretagande jag

institutioner är den rätta lösningen.

uppbyggda

redan bl.a. tillsammans med Flera insatser görs idag, goda Detta arbete borde kunna vidareutvecklas.

småföretagens organisationer.

att inte Det är i detta sammanhang anmärkningsvärt utredningen

vad en av de offentliga det vara mödan värt att analysera avreglering tyckt skulle kunna innebära för effekter för vård- och servicemonopolen positiva

det s.k. kvinnliga nyföretagandet.

just Inom dessa områden finns en enorm kompetens, erfarenhet, ju

idéer i att en bättre vård och om-

klokhet och en uppsjö på nya syfte ge

loss denna kvinno-

Varför vågar inte utredningens majoritet släppa

sorg.

SOU 1989155 323

kompetens när vård- och behöver alla dessa omsorgsSverige kvinnliga entreprenörer? Ideologiska skygglappar förhindrar här aktivt det kvinnliga företagandet. Socialdemokratisk ideologi utgör ett hinder för jämställdhetsarbetet i detta avseende. Kvinnliga kompetenscentra för att använda REK-87zs uttryck finns redan detta område - dem och låt oss se en på utnyttja våg av kvinnligt nyföretagande!

Utveckla tjänsteföretagen

Utredningen föreslår att det nuvarande sysselsättningsstödet upphör En annorlunda av stimulans för med

typ tjänsteföretag inriktning

på industriservice, partihandel och föreslås uppdragsverksamhet prövas inom aktuella tre samt s.k. mellanstäder. regioner prioriterade Administrationen av stödet enkel. ställa om görs Företagen tvingas bankgaranti 50% under 1 år. är värt Jag tycker förslaget att pröva men anser att stödet maximalt skall till 75.000 anställd samt skall uppgå per att bankgarantin utgöra 2/3 av detta vilket avskrives efter 2 år. Mitt innebär belopp förslag en bl.a. rimligare stimulansgrad samt att företagets bankförbindelse på

detta sätt engageras intensivt under en längre tid. Detta till

ömsesidig för men också i att missbruk. nytta projektet syfte stävja

Stödområdesindelningen

Utredningens om att stödområde C samt den förslag slopa övriga ändringen av stödformerna, kan få effekter som akuta p.g.a. utredningens tidsbrist i slutskedet har varit svåra att överblicka. Det må då ankomma

på remissinstanserna att peka sådana eventuella inre i de på motsägelser

redovisade Genom att så kraftfullt betona förslagen. länsstyrelsens ansvar för den och den med detta statliga regionalpolitiken ansvar kopplade friheten att göra inom länsramarna för D:4 bör avvägningar spec anslaget här finnas och effekterna goda möjligheter skyldigheter att justera av eventuella inom och mellan vissa stödformer. gränsdragningsproblem

Mellanstäderna och huvudstadsregionen

I REK-87 har det funnits en bred att se de s.k. uppslutning mellanstäderna som en resurs att och bygga upp fungerande regioner som attraktiva alternativ till en alltför snabb av volymmässig expansion storstadsregionerna. Det är glädjande att denna av inriktning regionalpolitiken som Moderata för sedan

Samlingspartiet argumenterat några år,

nu blir ett av fundament. regionalpolitikens Utredningsmajoritetens analys och slutsatser om huvudstads-

324 Reservationer

kan finnas I om hur regionen anledning att kommentera. beskrivningen målas alltför bild utan

regionen fungerar en ensidig problempräglad upp

kvaliteter fram. Det har att Stockholmsregionens bevisligen positiva lyfts inom funnits krafter som skulle viljat se förslag om regutredningen och Gradvis har det i REK-87 vuxit fram en leringar lägesavgifter. som om att dessa och lägesavgifter mer majoritet övertygats regleringar skadar huvudstad än de Detta är glädjande. Sveriges gör någon nytta. I en internationell är en dynamisk

regional perspektivnivå

en stor innebär det att man skall vara huvudstadsregion tillgång. Självfallet observant de en medför.

på problem kraftig expansion

Det bör vara ett intresse såväl från huvudrimligtvis ömsesidigt sida som delar av landet att verksamheter som inte stadsregionens övriga lokaliserade i kan om så är få direkt behöver vara huvudstaden, lämpligt, en alternativ verksamhetsort. På så sätt kan bättre också skapas utrymme inom och vilken i princip den typ verksamhet för av varu tjänstesektorn bara har Stockholm i konkurrens med andra huvudstäder som europeiska Detta internationella och behov av exlokaliseringsalternativ. perspektiv borde ha fram av utredningen. pansionsutrymme lyfts och inte och dess Lägesavgifter relgeringar gagnar Sverige huvudstad i ett lika lite som de förbättrar den kommunala EG-perspektiv ekonomin i mot vilket Moderata

regionen. Riksdagens majoritetsbeslut

reserverade var ett beslut i många avseenden, Samlingspartiet sig dåligt vilket nu allt fler inse. Det bästa och mest kreativa sättet att positivt börjar stimulera och balanserad av såväl storstadsunderlätta en utveckling som landet i dess helhet, är en aktiv satsning på mellanregionerna just städerna. Kan REK -87:s och prägla 90-talets regionalsynsätt förslag har ett fram emot en mer balanserad regional

politik väsentligt steg tagits

i ett med väl som Sverige

utveckling Sverige fungerande regioner ger hela

en chans att leva bättre!

finansiella villkor Regionalpolitikens

Den ansats till en större helhetssyn som präglat utredningen, den hade kunnat i detta avseende min mening, även om gå längre enligt finansiella villkor och redovisningen av dessa. påverkar regionalpolitikens I redovisar ett antal avslutningskapitlet utredningsmajoriteten inom i snävare bemärkelse. Ju mer av hel-

budgetposter regionalpolitiken

och vidare om utveck-

hetssyn perspektiv man lägger på frågorna regional

klarare framstår det att dessa om tillsammans ca 3 ling, ju budgetposter endast i kan den ambition om miljarder begränsad omfattning spegla insatser för den Inom andra verkningsfulla regionala utvecklingen. sektorer av bl.a. vilket klart framgått av rapporten stadsbudgeten, i sker och som

Geografin politiken transfereringar anslagstilldelningar

vida de i snävare bemärkelse.

överstiger regionalpolitiska budgetposterna

i sista avsnitt blir därför mycket en Redovisningen utredningens

fråga om med sektorstänkandets detta skede budgetteknik förtecken. I av

beredningsprocessen inför en för framstår ny politik regional utveckling

det som mindre att närmare kommentera enskilda meningsfullt poster.

Reservationer

Reservation

av ledamoten Börje Hörnlund (c)

A. UTVECKLA HELA LANDET

för stark Samhällsekonomi

Regionalpolitik

för det arbetet

Den övergripande målsättningen regionalpolitiska

till Detta förutmåste vara att hela Sverige har rätt en positiv utveckling.

sätter ett decentraliserat samhälle med arbetsplatser, bostäder, utbildning,

Alla har till arbete, och en bra service m.m. över hela landet. rätt god miljö För att nå detta mål krävs insatser i storstad, service oavsett bostadsort. min ett radikalt nytt synsätt tätort och glesbygd. Det krävs enligt mening av hela för att mobilisera landets resurser för en allsidig utveckling

Sverige. att ses

Det är enligt min mening nödvändigt regionalpolitiken

med att en stark

som en integrerad del i arbetet upprätthålla

ekonomisk ställer krav

samhällsekonomi. En positiv utveckling långsiktig

till service, och en god miljö möjligheter arbete, utbildning på likvärdiga för alla människor - oavsett bostadsort.

Centralisering och levnadsförhållanden

i samhället under har inneburit en Utvecklingen efterkrigstiden och

allt starkare centralisering av befolkning, bebyggelse näringsstruktur.

arbetskraftens har främjats av en

Storskalighet och geografiska rörlighet

bestämda Skillnaderna i lev-

politisk majoritet mot centerns uppfattning.

landet har ökat. Den innadsförhållandena mellan olika delar av politiska koncentrationen inom och marknadens drivkrafter har förstärkt riktningen och maktfunktioner. Den

både vad avser produktionsstruktur

näringslivet, till koncentrationen. Inte sektorn har också kraftigt bidragit offentliga verkat i den En minst har kommunsammanläggningarna riktningen. min varit orsak till utvecklingen har således enligt mening

grundläggande

och beslut fattade i en kombination av marknadens drivkrafter politiska

och riksdag. regering

1960- och 1980-talen

och 1980-talet har klyftorna snabbt ökat Särskilt under 1960-

såväl mellan som inom olika i landet. Framför allt regioner landsbygden och de små och medelstora orterna har drabbats av en snabb avfolkning. Befolkningsomflyttningen har vidare medfört att åldersstrukturen blivit alltmer snedvriden mellan in- och utflyttningskommuner.

Ålders- och könsfördelning

Det är främst unga människor som till storstadsflyttat regionerna, där möjligheter till arbete och utbildning erbjudits. Samtidigt skapar befolkningskoncentrationer svåra med brist köproblem på bostäder, vårdkris, bristfällig barnomsorg och en försämrad social I miljö. storstads- och högskoleorter har den välutbildade arbetskraften erbjudits arbete. har således inte bara Utvecklingen medfört befolkningsminskningar utan även en i kompetensförsvagning utflyttningsregionerna. Befolkningskoncentrationen har också lett till en alltmer ensidig i flertalet kommuner. och könsfördelning Ensidig näringsstruktur svårigheter för kvinnor att få arbete har inneburit att allt fler kvinnor tvingats söka sig till mer både för få och expansiva regioner att utbildning arbete. Detta leder till en social i bristfällig miljö. Dynamiken utflyttningsområdena minskar, de sociala ökar och utarmas. problemen bygden Den oroande och allt snedare könsbefolkningsutvecklingen, mässigt och generationsmässigt sett, kan under 90-talet bl.a. leda till att det blir svårt att få kvalitet för invånarna godtagbar på många viktiga serviceområden. Dessutom leder bristen särskilt kvinnor till

på yngre att

områdenas sociala slås sönder med stora och effekter system negativa på hela samhällslivet. Aven i som finns regioner Bergslagen ett stigande kvinnounderskott, vilket i kommuner som t.ex. Sandviken och Hofors redan medfört en att även få män Problemet

svårighet att stanna kvar. ho-

tar att bli så stort under 90-talet i stora delar av landet att det krävs en befolkningspolitisk utredning för att klarlägga problemen och föreslå långsiktiga, nödvändiga lösningar.

Regional balans - ett övergripande mål

Det är mot denna statsmakterna vid bakgrund nödvändigt att beslut inom alla samhällssektorer tar till vad målet om hänsyn regional balans kräver. Samhällets insatser måste samordnas så att en repositiv gional utveckling främjas. Det är med denna min utgångspunkt enligt mening nödvändigt med en och av bl.a. helhetssyn på samordning näringspolitiken, sysselsättningspolitiken, trafikpolitiken, bostadspolitiken och

Åtgärder

utbildningspolitiken. inom dessa områden är för avgörande möjligheterna att få till stånd en med levande positiv regional utveckling bygder och en balanserad storstadsutveckling. Formerna som utredningsarbetet bedrivits under - även tidsunder slutskedet - har medfört sekretariatet haft pressen att en omöjlig

328 Reservationer

arbetssituation. Detta har i sin tur fått till att konsekvenserna för den följd fattade och centrala beslut regionala utvecklingen av planerade politiska inom andra samhällsområden inte Detta gäller bl.a. tillräckligt analyserats. följande:

Koncentrationspolitiken

Koncentrationens som t.ex. trafikstockningar, hälsoavigsidor och bostadskostnader samt hofarliga luftföroreningar, höga markpriser tade är det som boende i folkrika regioner får grönområden pris många betala för koncentrations- och centraliseringspolitiken. I utflyttningsområdena hotas serviceunderlag och genomförda basinvesteringar utnytt- En balanserad i alla är att föredra ur såväl jas dåligt. utveckling regioner samhällsekonomiska som utgångspunkter. miljömässiga Allt talar för de obalanserna är en av de att regionala idag viktigaste inflationsdrivande faktorerna. Särskilt kostnadsutvecklingen inom driver i hela landet. Inte bara bygg- Stockholmsregionen på utvecklingen andet och utan en stor del av lönemarknaden på bostadspriserna påverkas centrala arbetsområden. Kostnaderna på tjänstemarknaden är många särskilt av konkurrensen om inom den befolkpåverkade personal samt av hushållens allt kostnader för både ningsrikaste regionen högre varor och Detta förhållande borde uppmärksammas tjänster. genom särskilda studier inför 1990 års Långtidsutredning. kommuner har sedan 1960 förlorat en stor del av sitt be- Många Femton kommuner har minskat sin med folkningsunderlag. folkmängd mellan 30 till 45 har lett till starkt sjunkande procent. Utflyttningen ungdomsandelar medan delen i fall nära fördubblats. pensionerade många anser mot denna att det måste skapas förutsätt- Jag bakgrund för en till ett ca 100-tal av de kommuner som mest ningar återinflyttning av koncentrationspolitiken. En annan målsättning är att

plågats

storstädernas inte får öka.

befolkningsandel långsiktigt “

delar också de som framförts av sakkunniga Jag synpunkter Kristina Persson och Olof Eriksson om vikten av (TCO) sakkunnige prof. avlänkning av ekonomisk aktivitet och administration från storstäderna. Storstädernas invånare kommer annars att under 90-talet komma i en situation då det blir svårt att vidmakthålla en fungerande service mycket bl.a. i form av äldreservice och Kraftfulla åtgärder barnomsorg, sjukvård. måste därför vidtas för att få till stånd en av från avlänkning företag storstäderna. delar även deras åsikt att i vid bemärkelse bätt-

Jag miljöfrågorna

re måste beaktas också som en viktig del i arbetet för en bättre regional balans och för en bättre storstad.

kr

EG:s påverkan den på regionala utvecklingen

Utredningen har hur en ökad ej tillräckligt analyserat integration med EG kommer att den Avsaknaden påverka regionala utvecklingen. av en sådan genomarbetad analys är beklaglig. anser att EG oavsett svensk innebär en Jag anslutningsgrad förstärkning av de koncentrationsdrivande krafterna. Det som talar för att EG med stor sannolikhet medför ökade regionala obalanser i är bl.a.: Sverige

- att obalanserna ökat inom EG under 80-talet

att EG ej prioriterar den balansen inom EGs regionala medlemsstater. Detta är en direkt konsekvens av att man eftersträvar fria - fri och fullständigt kapitalrörelser nedläggningsetableringsrätt

att EG vid ett närmare samarbete kommer att knappast ge regionalpolitiskt stöd till svenska regioner från sina fonder med regionala tanke inkomstnivå och på Sveriges låga arbetslöshet

att EG i första hand kommer att tillkomsten av vidarefrämja förädlingsindustri inom nuvarande EG eftersom arbetslösheten inom EGs länder är 5-15 gånger större än i De or- Sverige. fackliga ganisationerna inom EG kommer dessutom att hårt bevaka var sker nyetableringarna

att EG ser de skandinaviska ländernas försök till som regionalpolitik främmande i i något mycket ett europeiskt perspektiv. EG ser första hand Nordens periferi- och som turist- och rå-

skogsregioner

varuproducerande regioner.

Inför tänkbara med EG om bl.a. svensk förhandlingar regionalpolitik i samband med ett närmande till bör rusta EG-Europa Sverige upp sin regionalpolitik högst väsentligt som en motvikt till EG-marknadens koncentrationseffekter. För att få förståelse inom EG är det att den del viktigt av regionalpolitiken, som innebär riktat stöd till kommer företag, verkligen de mindre och strukturellt utsatta arbetsmarknaderna till del.

Marginalskatterefonnen

De i bosatta i högre inkomsttagarna är mycket hög grad större

befolkningscentra. Medelinkomsten är i områden. De låg regionalt utsatta

stora och omfattande

skattesänkningarna därmed köpkraftsförstärkningar

330 Reservationer

kommer att komma större till del medan befolkningscentra kommer att förlora i köpkraft. låginkomstområden anser att den av marginalskatte- Jag föreslagna inriktningen reformen klart kommer att förstärka de regionala obalanserna. Innan tar ett beslut om den kommande skatterriksdagen eformen bör det ske en om de regionala aspekterna av snabbutredning Den nu inriktningen av skattereformen medför skatteförslagen. föreslagna att boendet i mindre orter och försvåras.

på landsbygden allvarligt Möj-

till försvinner i en stor del av landet. ligheterna kombinationsysselsättning i svenska fastbränslen eller för- Lönsamheten satsningar på försvagas svinner helt - vilket främst och dess hushåll. påverkar skogsbygden företag/ får en i mindre Deltidsjordbruket ytterligare påfrestning. Nyföretagandet kommuner utanför större orter att tjänstepåverkas ytterst negativt genom inkomster inte får kvittas mot verksamheter i successivt nystartade företag inom andra branscher. Genom att kommunalskatten blir än tyngre än idag för skattebetalarna kommer också de stora skillnaderna i kommunalt kr att den

skatteuttag (7,55 på varje hundralapp) påverka regionala utvecklingen.

Aven om förslaget till skattereform får en bättre regionalpolitisk ställs krav kraftfullare regionalpolitik än den utredprofil på en betydligt föreslår och som min är alltför traditionell och låst ningen enligt mening till en koncentrationsinriktad syn.

B. REGIONALPOLITIKENS FÖRUTSÄTTNINGAR

OCH MÅL

mål och

Regionalpolitikens geografiska prioriteringar

sektorpolitiken i regionalpolitiken

i 4 tre övergripande ut- Inledningsvis kapitel presenteras för kommitténs till den framtida regionalgångspunkter ställningstagande För det första hävdas att en för full förut-

politiken. politik sysselsättning

sätter en kraftfull För det andra menar kommittén att en regionalpolitik. av minskar de statsfinansiella kostnader förstärkning regionalpolitiken som obalans medför. för det slår man fast att: regional Slutligen, tredje,

insatser för den regionala utvecklingen måste bygg- Sektorpolitikens as ut. Dess ansvar för olika måste regioners utveckling göras tydligare, främst den med köp av genom politiska styrningen. Komplettering till särskilt områden kan förekomma som en tjänster prioriterade medan sektorpolitiken finner sin

övergångsåtgärd på marginalen

form.

min måste insatserna inom olika sektorer Enligt mening politiska efter målet att såväl som balans. anpassas uppnå regional inomregional Det är en i betänkandet att det medel som anses vara avgörande svaghet det mest effektiva inom insatser inom ramen för sektorregionalpolitiken, politiken, endast behandlas marginellt i betänkandet. I betänkandet föreslås inom och några förändringar utbildning, forskning marginellt inom kulturområdet men sektor skall även i kunna varje fortsättningen underlåta att ta vid de beslut som fattas inom regionalpolitiska hänsyn område. respektive En förklaring till att det blir på detta sätt är att vår kunskap om roll och i den är dålig. sektorpolitikens möjligheter regionala utvecklingen Kommitténs arbete har i detta avseende inneburit några förbättknappast och det är svårt att utifrån den som ringar beskrivning ges i betänkandet dra några klara politiska slutsatser. Skall sådana slutsatser dras måste man studera den inom enskilda sektorer för att få en geografiska fördelningen bild av vad som eventuellt kan göras inom respektive sektor. För att få klarhet i vilka möjligheter som finns när det att utnyttja sektorgäller för att lösa måste därför av den politiken regionala problem analysen geoav olika sektorers insatser grafiska fördelningen fördjupas. I kravet på analyser av sektorernas insatser också att ett ligger ökat intresse måste riktas mot vad i betyder sektorpolitiken verkligheten för den utvecklingen. Den behandlar regionala genomförda analysen endast hur fördelas över landet. De intressanta frågorna pengar politiskt är emellertid:

* Vilka effekter har dessa resurser? regionala

* Vilka sektorer är sett ur viktigast regional synpunkt? * Vilka konsekvenser får det för olika sektorer om aspekter regionala ges en större tyngd?

* skall den regionala aspekten kunna en ökad tyngd På vilkasätt ges inom olika sektorer?

Först när dess frågor besvaras är det möjligt att utforma en som bättre beaktar den dimensionen. slagkraftig sektorpolitik regionala Det är min först då som hållbara till en sammanenligt mening förslag hållen kraftfull för balans kan utarbetas och en sammanpolitik regional hållen komma till stånd. politisk beslutsprocess anser att en inriktad av sektorspoli- Jag regionalpolitiskt analys tiken omedelbart bör göras för alla sektorsområden. Förslag om en viktiga bättre inriktad bör under denna kunna regionalt sektorspolitik valperiod föreläggas riksdagen.

332 Reservationer

Regionbegreppet i betänkandet

för som den formuleras i Målsättningen regionalpolitiken, betänkandet, är att skall Med detta politiken skapa fungerande regioner. menas som i kulturellt samt ekoregioner fungerar ekonomiskt, socialt, logiskt avseende. Min huvudinvändning är att det inte någonstans i betänkandet vilka det är som skall fungera. klargörs regioner Begreppet används som beteckning på ett flertal olika saker. region I samband med att de beskrivs komregionala problemen ger mittén olika innebörder - lokala arbetsregionbegreppet fyra orter, marknader, län samt landsdelar. När sedan till för att förslagen åtgärder lösa dessa utvecklas, så koncentreras mot problem uppmärksamheten länsnivån. innebär att det är oklart vad som avses Begreppsförvirringen med fungerande regioner såväl geografiskt som funktionsmässigt. Ovanstående är en avgörande fråga då det sätt på vilken den besvaras bestämmer vilka problem som bör bli föremål för regionalpolitiska insatser. Om kommitténs majoritet menar att regionalpolitikens uppgift är att landsdelar kan inte detta tolkas på annat sätt än skapa fungerande att kravet balans helt har Det är med denna defipå inomregional släppts. nition tillräckligt om landsdelen som helhet anses fungera och någon hänbehöver tas till om landsdelen ifråga mest kännetecknas av att syn ej orter i landsdelen Inlandet som kan ha

många upplever problem. region .

..

en medan enskilda kommuner som t.ex. Åsele,

någorlunda utveckling, \«\4 och Strömsund, stora delar av Torsby m.fl. kan ha stora problem. Arjeplog På samma sätt blir det om man menar att det är länen som skall Ett län kan väl innehålla ut-

fungera. fungerande mycket många regionalt

satta orter. En positiv befolkningsutveckling, arbetslöshetssiffror o.s.v.

låga

i ett län kan vara ett för att de största kommunerna i länet utveckuttryck lats positivt. Länet fungerar, men många enskilda kommuner i länet kan ha stora problem. Västerbottens utveckling illustrerar delvis detta. Den gynnsamma som länet uppvisat, vad avser är till stor utveckling befolkningsutveckling, del ett resultat av Umeås snabba Värderat utifrån summerade expansion. data på länsnivå fungerar länet. Dessa gynnsamma siffror återspeglar i endast att Umeå en allt mer dominerande roll i länet. verkligheten spelar Om man med fungerande däremot menar att lokala regioner arbetsmarknader skall fungera blir länens utveckling av underordnat intresse. Intresset riktas istället mot hur de olika lokala arbetsmarknaderna i länen Istället för att t.ex. tala om län så måste infungerar. Gävleborgs tresset riktas mot Gävle/Sandviken, kustens och inlandets olika kommuner och kommundelar. På samma sätt t.ex. en analys av ger Jönköping - . vid handen att länet utvecklas medan t.ex. positivt, har Den

höglandskommunerna problem. regionalpolitiska målsättningen

;arázcslz-

måste vara att samtliga lokala arbetsmarknader skall fungera.

Figur 1. LOKALA ARBETSMARKNADER ENLIGT FOB 1980.

-cirhelnedmlnrrüe, 0 m Målen I.__|.._L_.|.__J AIÅUEINDB

334 Reservationer

Oklarheten om vad som avses med en att det också region gör vilka som menar kvalificerar till blir oklart problem utredningens majoritet insatser.

regionalpolitiska

kommitténs ett sätt borde ha Jag anser att majoritet på tydligare och kriterier för det stödet. Det är

angett förutsättningar regionalpolitiska

beslutsfattare som avnämare kan få en klar nödvändigt att såväl uppfattom vilka av som kan bli föremål för regionalning typer regionala problem fall kan olika intressenter efter den politiska insatser. I annat behag välja deras intressen. En sådan kan min definition som gynnar utveckling enligt komma att ställning, minska dess

mening undergräva regionalpolitikens och försvaga dess genomslagskraft.

trovärdighet i dessa att bör vara med Jag anser hänseenden regionen liktydig arbetsmarknaderna och den av be-

de lokala geografiska avgränsningen

stödområden till kommuner eller i vissa fall till delar av rättigade knytas kommuner. Därtill kommer över hela landet behovet av mycket ytstora

riktade insatser för landsbygdsutveckling.

Kommitténs geografiska prioriteringar

1. Tre landsdelar prioriterade

föreslår att tre huvudområden skall prioriteras ur Utredningen Inlandet, och regionalpolitiska utgångspunkter , Bergslagen Sydöstra Därutöver vissa s.k. mellanstäder - d.v.s. i huvudsak Sverige. prioriteras länscentra. livskraftiga Denna är min mening alltför stödområdesindelning enligt grov och inte efter de stödbehov som före-

anpassad verkliga regionalpolitiska

- för vissa kommuner - helt effekter. samt får dessutom oacceptabla ligger fram trots att av hur olika kommuner

Förslaget läggs någon analys

utveklats inte framförts.

2. I/tkten av ett rättvist stödområdessystem

har min inte ett håll- Utredningens majoritet enligt mening på bart sätt kunnat motivera att det nuvarande stödområdessystemet skall att nuvarande skall bibehållas och slopas. Jag anser stödområdessystem De kommuner i och vilka för kompletteras. Bergslagen Sydöstra Sverige, är i stödområde men i förslag närvarande ej inplacerade utredningens föreslås kunna få bör föras till stödområde C inklusive Karlskrona. stöd, de kommuner som i C-området har det För idag ingår jag ej behövs för att föreslå anser emeller-

underlag som gränsförändringar. Jag

tid det i det fortsatta måste

att beredningsarbetet ytterligare analyseras

huruvida stadsförsamlingar i växande mellanstäder som idag är pla-

cerade i stödområde C skall tas ur C-området och att stödet istället koncentreras till de delar av dessa kommuner som har problem. Det är min enligt mening oundgängligen nödvändigt att när samhället till vissa områden satsat medel så regionalpolitiska måste satsningarna upplevas som rättvisa och välmotiverade. Kommitténs att förslag tre landsdelar samt ett antal större mellanstäder skall ersätta den nuvarande kan inte accepteras. således Den

stödområdesindelningen är allt-

för och en vilken dåligt underbyggd bygger på bristfällig analys av regional stödområdesindelning som är mest lämplig. Jag anser att kommittén borde ha anlyserat utvecklingen på kommunnivå för att därefter diskutera eventuella sammanhållna områden och nödvändiga åtgärder. Befolknings-, utvecklings- och

ålderssammansättning, utbildningsutbud, näringslivsstruktur m.m. borde

därvid ha analyserats. Behovet av en sådan illustreras de analys tydligt av exempel som redovisas nedan.

Exempel 1:

Skellefteå kommun består av 7 stycken tidigare kommuner, varav flera till ytan stora. Kommunens inlandsdelar med Burträsk, Kalvträsk, Jörns och Fällfors hade folkbokföringsdistrikt 1960 15 365 invånare. Folkvar vid av 1988 8 943 invånare. mängden utgången Alltså 6 422 invånare färre. Burträsk och Folkminskningen fortgår. Hade, t.ex. Jörns f.d. kommuner varit kommuner så skulle inte

självständiga utredningsmajoriteten

kunnat undgå att placera kommunerna i stödområdet inlandet. min Enligt är det en att så sker. i mening självklarhet Människorna berörda områden måste bedömas efter hur det är och inte efter att de blivit Skellefteå-bor efter en Ytvidden dessa

tvångsvis kommunsammanslagning.

för områden belyses klart där Skellefteå kommun genom bifogade karta, och Blekinge län jämförs. Enligt min mening har kommuner liknande många ytvida en situation som den som beskrivits. anser därför remissinstanserna Jag att måste och föreslå noga analysera gränsändringar som gör att allmänheten kan känna att de regionalpolitiska åtgärderna känns rättvisa.

336 Reservationer

2. Jämförelse mellan Skellefteå kommun och lån. Figur Blekinge

i SKELLEFTEÅ xouuun Qi BLEKINGE LÄN

Exempel 2:

Under hela har utredningsmajoriteten hävdat att utredningen områden skall vara En prioriterade geografiska sammanhängande. majoritet har t.ex. också avvisat att Kinda, Ydre och Valdemarksviks kommuner skulle kunna i området för detta har ingå Sydöstra Sverige. Motiveringen varit gällande länsgräns. dock majoritet i utredningens Plötsligt frångår utredningens slutskede denna och föreslår att t.ex. Piteå kommun skall få princip för stöd som föreslås för samma regler regionalpolitiskt gälla Bergslagen

mil och mil (50 söderut) Sydöstra Sverige (100 söderut). Piteå är för närvarande i inplacerad stödområde C. Den fråga som måste ställas är hur andra vilka kommuner, nu är inplacerade i stödområde rättvisan i att Piteå till och

C, upplever förs Syd- Mellansveriges

stödområden. Utredningens föreslår majoritet samtidigt att stödområde C avskaffas, d.v.s. att ett flertal kommuner förs ut ur stödsystemet. Kortfattat kan följande mellan de jämförelse göras några av berörda kommunerna inom stödområde C.

Piteå har mellan 1960-1988 vuxit med 9 000 drygt personer eller med cirka 30 Antalet och antalet i har procent. unga yrkesverksam ålder utvecklats positivt. Om man motsvarande jämför utveckling med några av de kommuner tar ut ur C-området finner majoriteten man t.ex. att Sunne i Värmland minskat med befolkningen nära 5 500 personer eller med cirka 30 De båda och procent. befolkningsglesa jordbruksdominerade Västerbottens-kommunerna och Robertsfors har minskat med Nordmaling närmare 1 600 personer vardera eller med cirka 17 procent. Jordbruket minskar dessutom i dessa ett dramatiskt i dagar på sätt Norrlandskommunerna. Lika måste orimligt t.ex. Ovanåker och Söderhamn finna kommitténs när de sin situation med kommuner förslag jämför som funnit nåd i

majoritetens godtyckliga regionalindelning.

Jag anser att såväl rättvisa som normalt regionalpolitiskt tänkande kräver att de kommuner eller delar av dessa som jag jämfört med också får minst det skall tillfalla regionalpolitiska stöd som Piteå och anpassas till stödområde C.

Ett annat kommuner har exempel på som regionala problem är östgötakommunerna Ydre, Kinda och Valdemarsvik. Dessa kommuner har - om man bedömer en och andra data längre period haft en klart negativare utveckling än ett antal s.k. prioriterade kommuner. Jag anser därför att mycket talar för att de tre nämnda kommunerna bör tillföras det prioriterade området i Sydöstra Sverige.

3. Remissinstansemas viktiga uppgift

Det är inte för en enskild ledamot möjligt utan egna utredningsresurser att en heltäckande hela göra analys för landet. Jag beklagar denna brist, men anser att ovan redovisade visar exempel nödvändigheten av att remissinstanserna sina kommuners och noga analyserar läns regionalpolitiska situation samt till

ger förslag förändringar. Jag beklagar

att inte utredningen gjort en övergripande analys. Jag förutsätter att regering och kan riksdag föreläggas ett bättre underlag på grundval av

remissbehandlingen.

338 Reservationer

4. Mellanstäder

har redovisat, en av statsbudgeten, Utredningen genom analys flertalet mellanstäder från staten erhåller stora belopp. Detta att mycket allt städer som är och utbildningscentra. För gäller framför förvaltningsatt om stöd till snabbt växande orter inte skall bli alltförslagen ytterligare för stötande har kallat ett antal städer som inte är förvaltutredningen eller för mellanstäder. ningscentra utpräglade transportcentra min kommer de mellanstäderna i Enligt mening uppräknade flertalet fall att vara klara av statliga utlokaliseringar.

vinnare/mottagare

om breddade samt fasta forskningsresurser, som Förslagen högskolor arbetat kommer också att tillväxt i berörda Centerpartiet länge för, ge god effekter också kommuorter. Samma skapas genom satsningar på goda Flertalet de mellanstäderna har i en nikationer. av föreslagna dagsläget och tillhör landets i särklass mest attraktiva etabmycket god utveckling leringsorter. samband med att under 70- I ortsklassificeringen praktiserades talet - ett som avskaffade 1981 efter massiv kritik från system riksdagen i hela landet - fann man att av resikommuner och länsorgan utvecklingen densstäderna inte alls kommuner i respektive län. påverkade kringliggande hand det kommuner med bra som kunde nyttja I första var boendemiljöer dessa tillväxt att de som var villiga att pendla ett al-

städers genom erbjuda

kommuner sin Detta fenomen var

minskade befolkning.

ternativ. Ovriga i län som Värmland, Orebro län, Kopparbergs län, Gävleborgs län, tydligt Västmanland och Jämtland samt Västerbotten. Uppsala, om införande av s.k. mellanstäder är enligt min Förslaget relikt av ett föråldrat tänkande, där en central mening en regionalpolitiskt del var att det stödet skulle riktas mot ett fåtal s.k. stöd-

regionalpolitiska

blir mer utmanande att sampunkter. Förslaget än genom utredningen stödområde C skall avskaffas. om att mellantidigt föreslår att Förslaget med direkt är min helt städer skall gynnas företagsstöd enligt mening i oacceptabelt. till mellanstäder vid har Förslaget om kapitalstöd nyetableringar tack och lov försvunnit under resans gång. Utredningen föreslår emellerskall i till kr per nytt tid att 150 000 arbetstillfälle utgå sysselsättningsstöd D.v.s. till som med industriservice, partihantjänsteföretag. företag sysslar och turism. har synpunkter

del, uppdragsverksamhet Jag följande på

förslaget. i utsatta regioner kan dock få ett bea) Befintliga tjänsteföretag i form om de i t.ex.

tydande stöd av sysselsättningsstöd nyetablerar sig

Karlstad, Gävle, Umeå och Kalmar m.fl. läns- Växjö, Falun/Borlänge, huvudstäder. marknadsekonomiskt tänkande kommer att göra att Vanligt kommuner 4 läns utsatta (i många fall mycket utsatta) förlorar . respektive › till läns mest och största

nyföretagandet/filialer respektive expansiva

kommuner. Dessa s.k. mellanstäder har vidare redan idag kraftfulla .›:›-w.y.»,.:,

tjänsteföretag som utvecklas helt utan Flertalet regionalpolitiskt stöd. kringliggande kommuner blir helt utan stöd och en del får samma stöd. får till dessa Företagen genom lokalisering länshuvudstäder tillgång till såväl länens bästa infrastrukturer som till stöd. Detta regionalpolitiskt kommer att leda till en än starkare koncentration av till

tjänsteföretag

länshuvudstäderna. Detta leder till en av ytterligare utarmning länens övriga kommuner. b) Genom utredningens om konsultcheckar och till förslag stöd mjuka investeringar skapas en stor ny konsultmarknad. Näringslivet inom prioriterade områden, Inlandet, Bergslagen och har ett Sydöstra Sverige

lågt inslag av tjänsteföretag (detta gäller också för av mig föreslaget stöd-

område

C).Utredningens enhälliga förslag tillmjuka investeringar öppnar

möjligheterna för en omfattande och av nödvändig etablering tjänsteföretag inom prioriterade områden. Utredningsmajoritetens förslag om regionalpolitiskt stöd till i länshuvudstäderna kommer

tjänsteföretag att

verka i motsatt Detta är för kommuner riktning. allvarligt berörda eftersom bristen just på tjänsteföretag gör respektive kommuners arbetsmarknad alltför smal. Detta drabbar i kvinnor. hög grad c) Vid kommitténs besök i framkom att EG hade Bryssel en mycket restriktiv till inställning företagsstöd av bidragstyp. Sådant stöd kunde bara i utsatta det accepteras verkligt regioner. I perspektivet är det förvånande att föreslår till utredningen företagsstöd tjänstesektorn i landets bästa arbetsmarknader. Detta när i andra speciellt Sverige sammanhang lägger ner ett betydande arbete på ökad till anpassning EG. Jag är förvånad över att som i andra fall partier är mycket måna om EG-anpasssin i ning frångår inställning för att en regionalpolitisk utredning ge stöd till ett som en direkt förslag utmaning mot EG:s principer.

C. INRIKTNING OCH AV DET

OMFATTNING

REGIONALPOLITISKA STODET

insatsområden

Strategiska

De regionalpolitiska stödinsatserna måste - som ovan framhållits min från och enligt mening utgå en helhetssyn vara samordnade. Det krävs åtgärder för att en infrastruktur med bygga upp varaktiga möjligheter till arbete, boende, utbildning, service, kommunikationer, god miljö m.m. över hela landet. Vid sidan av de direkta generella åtgärderna behövs mera insatser för att stimulera till såväl till

ny företagaranda som stöd befintlig

företagsamhet i utsatta samt riktat direkt regioner ett stöd mot individer som väljer att göra insatser i de mest utsatta regionerna.

Reservationer

forskning och utveckling Utbildning,

detta avsnitt har till en framåt- I utredningen lagt grunden vill emellertid göra några kompletterande syftande utveckling. Jag

påpekanden.

1. Regionala högskolor

87:s 24 förväntas bl.a.

Enligt LU regionalpolitiska bilaga

de mest länen. min Skaraborg och Alvsborgs län tillhöra stagnerade Enligt inom de av kommittén ommening måste län som ej ligger prioriterade få en likartad beträffrådena för sina små högskolor snarast behandling utbud samt fasta utbildande breddning av forskningsresurser. Hög och inom bl.a. för länet områden kan bli det ningsnivå forskning viktiga som att LU 87:s prognoser går om intet. gör

3. i 1984-1995 enligt LU 87. Figur Förskjutningar lokaliseringsmönstret

ABCOMEYZACSBDDFULNXTGKWPHl

och bearbetning av PoE-data. Källa: ungtidsutredningen

Bilden visar LU 87:s av länens I figuren bedömning utveckling. visas i 1984 - 1995. Staplarna visar reförskjutningar lokaliseringsmönstret av till följd av regionala strukturskillgional omfördelning sysselsättningen beräknat utfall den Denna bild nader respektive enligt regionala kalkylen. visar vikten av ett vidare än det REK 87 utfört. även analysarbete

2. Kollektiva forskningsinstitut

delar kommitténs om vikten av de-

Jag principiella uppfattning

den kollektiva Målsätt-

centralisering av forskningen/utvecklingsarbetet.

bör dock Staten bör med stiftarna ningen preciseras. uppta förhandlingar i att minst statens andel av institutens till syfte totalbudget förläggs orter med mindre eller orter där en med det högskolor, samlokalisering regionala näringslivet kan anses utvecklande och mellan givande. Samspelet högskolornas egna resurser, kollektivinstitutens resurser och det regionala kommer att bli till nytta för näringslivet alla parter samt för den regionala utvecklingen.

3. Resurser för kvalité i måste bättre beaktas av UHÃ och distansundervisning regering.

Den mest omfattande i distansundervisningen på högskolenivå landet bedrivs sedan 1960-talet av Umeå universitet. En ytterligare utbyggnad och ett omfattande tekniskt och planeras innehållsligt utvecklingsarbete Detta sker inom ramen för det s.k. pågår. distansprojektet. Utvecklingen är ur såväl som av

undervisnings regionalpolitiska

utgångspunkter utomordentligt intressant. Självklart måste kvaliteten i

distansundervisningen ligga på

samma nivå som undervisning i traditionella former. Erfarenheter från Umeå universitet att detta är Men erfarenheterna pekar på möjligt. säger också att är en för och distansundervisningen personal organisation krävande verksamhet. Detta leder till att en av mig förstärkning högskolans resurser för och decentraliserad verksamhet måste ske i

distansundervisning ett total-

perspektiv. Tillgången på kvalificerade lärare är ofta beroende av att den ansvariga högskoleenheten kan attraktiva erbjuda arbetsvillkor, främst

forskningsmöjligheter. Dessa är i sin tur även en för

förutsättning att utbildningens innehåll kontinuerligt skall kunna utvecklas. Likaså är en stark en för stöd till

forskningsorganisation förutsättning näringslivet genom

kontaktforskare

m.m. Okade krav på utbud av decentraliserad distansundervisning, utbildning och andra måste därför innebära spridningseffekter att statsmakterna vid sin av basresurser för särskilt beaktar de fördelning forskning enheter som tar ett ansvar för den speciellt regionala utvecklingen. Om dessa enheter dessutom medvetet utvecklas inom ansvarstagande regionalpolitiskt prioriterade områden erhålles dubbel regionalpolitisk effekt. Min kan med

ståndpunkt underbyggas exempel från Umeå uni-

versitet. Till de områden som röner störst inom efterfrågan distansundervisningen hör humaniora - bl.a. språk -

fysik/elektronik samt ADB.

Dessa ämnen har emellertid i en nationell små jämförelse resurser för forskning.

342 Reservationer

4. och folkhögskolor Folkbildning

I och små orter bör folkbildningen befolkningsglesa bygder kunna en roll i det arbetet. Det gäller också

ges utvidgad regionalpolitiska

som i är lokaliserade till landets folkhögskolorna betydande utsträckning befolkade delar. Bland annat bör i viss utglest satsningar på folkbildning kunna de nackdelar som till av låg intensträckning uppväga uppstår följd sitet i i de företag som för närvarande är typiska för personalutbildningen och smâorter. i bör kunna som glesbygd Folkhögskolor glesbygd fungera och i sin omgivning. utvecklings- inspirationscentra För att åstadkomma en utveckling i denna riktning bör särskilda anslås till studieförbund och folkhögskolor. Detta bör projektmedel görs utöver de till AMU och Komvux som föreslås i utred-

förslag satsning på

ningen.

5. i Skellefteå Högskoleenheten

i Skellefteå administreras från Luleå. Såväl via Högskoleenheten i Luleås som via Umeå universitets erhålls ut- Högskolan budget budget Enheten i Skellefteå behöver liksom de regionala bildningsresurser. få en breddning samt fasta forskningsresurser. Jag föreslår att högskolorna medel avsätts till av samt till fasta breddning utbildningsutbudet Skellefteå får alltså inte sättas på undantag, att forskningsresurser. p.g.a. inte i är en självständig enhet. högskoleenheten dagsläget

Kommunikationer

1. Utveckla

framtidens järnväg

nämner ett antal såväl . Utredningen järnvägsobjekt gamla (t.ex. som Mälar- och som är under Inlandsbanan) nya (t.ex. Ostkustbanan) min kan SJ med sina be-

diskussion. Enligt mening /Banverket begränsade

inte de totalbedömningar som är nödvändiga ur

fogenheter/resurser göra

bl.a. och min arbetsmarknads-, miljö industriutgångspunkter. Enligt bör en tillsättas som får i att mening parlamentarisk utredning uppdrag utreda det framtida bl.a. bör till ett nordiskt järnvägsnätet, möjligheterna snabbtågbanenät utredas.

2. Grusvägnätet

anser att en kraftfull upprustning av grusvägnätet, d.v.s. Jag i och är en för att målsätt-

bärighetsförstärkning beläggning, förutsättning

Hela skall leva skall Stora delar av dagens ningen Sverige möjliggöras.

grusvägnät är i ett miserabelt skick. anser att Jag grusvägnätet planmässigt bör och under en bärighetshöjas beläggas 10-årsperiod. Inledningsvis bör, utöver de små som avsätts till anvisas belopp idag grusvägnåtet, årligen 500 - 1000 kronor. Medlen måste direkt rikmiljoner genom riksdagsbeslut tas till och av föreslås omförstärkning beläggning grusvägar. tgärden fatta hela landet.

3. Europa och riksvägar

De prioriteringar som kommittén gör måste ytterligare analyseras. Det är också ytterligt tveksamt att en regionalpolitisk kommitté har kompetens och att föreslå medel till anledning storvägnätet. Detsamma om De gäller förslaget nya vägsträckningar. som behöver - och satsningar göras på Europa riksvägar bör inte finansieras i regionalpolitiska propositionen utan över ordinarie väganslag.

4. F Iygtransporter

Bra fungerande är en del för flygtransporter viktig möjligheterna till en då är som god regional utveckling, flyget idag överlägset transportmedel över långa avstånd. Utvecklade såväl inom lanflygförbindelser det som tvärförbindelser med nordiska länder min övriga är enligt mening Det är att fler nav för så nödvändiga. väsentligt skapa fungerande flyget att Arlanda kan avlastas. i kraftigt Miljöbelastningen Arlanda-regionen blir ändå omfattande. om avlastade nav är inte Frågan tillräckligt analyserad och måste utredas vidare i att finna innebär syfte lösningar som att ytterligare och i Arlandaområdet undviks. utbyggnad miljöbelastningar Jag delar utredningens uppfattning att flygledningstjänster som är Arlandaej beroende bör utlokaliseras sätt som på föreslagits.

5.

Kustsjöfan/skärgårdstrafik

Riksdagen har ålagt kommittén att utreda stöd till skärgårdstrafik. Kommittén har ej vid något tillfälle fått ta del av

något underlag.

Jag föreslår att stöd till skärgårdstrafik får från av

utgå mig föreslaget

landsbygdsutvecklingsanslag.

6. Förbättrad

postservice/utlokalisering av postgirot

Post- och bör erhålla att

Teleutredningen kompletteringsdirektiv

föreslå en samlad över en Alternativt lösning utlokalisering av postgirot. tillsätts en Kommittén skriver att det en utveck-

speciell utredning. pågår

mot att fler ut till lokalkontoren. Det

ling arbetsuppgifter läggs är en riktig

344 Reservationer

Kommittén föreslår även en viss av centrala funkutveckling. utflyttning tioner. anser emellertid att de centrala som därefter återstår Jag uppgifter bör utlokaliseras. Skall vård och kunna i omfattserviceyrken rekryteras tillräcklig i Stockholmsområdet är det nödvändigt med en medveten utlokalining av verksamheter som är huvudstadsberoende. Med den arbetssering ej som finns och den bredd som arbetsmarknaden i Storkraftsefterfrågan stockholm har, så torde anställda som föredrar Stockholmsområdet lätt kunna få likvärdiga arbetsuppgifter.

7. Rättvisare teletaxor

Norrlandsförbundet har förtjänstfullt tillställt utredningen synteleverkets anser att allt talar för att vi snarast punkter på taxesättning. Jag får bestående av en läns- och en rikstaxa. taxesättning

Energipolitik och vattenkraftens övervinster

I. Vattenløaflen

hälsar med stor tillfredställelse kommitténs förslag om att 1 Jag skall åter till de

/kWh

öre föras vattenkraftsproducerande regionerna. Jag emellertid riktas direkt till

öre/kWh skall

anser att 0,5 vattenkraftskommunerna (genom en sammanvägning av nyttan av fallhöjder, vattenoch Medlen skall av kommunerna kunna anmagasin kraftverkslägen). vändas till näringslivsutveckling, allmän landsbygdsutveckling m.m. under

Återföringen

stor frihet. till kommunerna med 0,5 öre /kWh bör i huvud-

sak omfatta stödområdena A och B samt dagens stödområdet C.

Resterande 0,5 öre samt 1,0 öre/kWh från kraftanläggningar

utanför stödområdena avsätts till länsfonder som skall användas till re- . i länen, d.v.s. delar av länet. gional utveckling regionalpolitiskt prioriterade Medlen får också användas till inom länen som hellandsbygdsutveckling het. När det i och

öre/Kwh

1 från gäller kraftanläggningar Syd- Mellansverige har jag ingen avvikande mening från kommittén utan anser att medlen avsätts till landsbygdsutveckling. Vattenkraften ger stora vinster och blir i framtiden än mer vinstsom stora till vattenkraftsgivande. Bygder upplåtit naturvärden/områden har fått utomordentligt låga ersättningar. Uttryckt på gammalt utbyggnad kan man tala om Sett i ett

skogsspråk Baggböleri. framtidsperspektiv

skulle ha haft ett stort turistiskt värde .Många vattendragen outbyggda områden skulle ha utvecklats till attraktiva fritids- och åretrunt-boende-

miljöer.Å

andra sidan har vattendragen utbyggda ett mycket stort värde

för hela landet som basresurs i energiförsörjningen. Min är därför att skall uppfattning kraftbolagen åläggas att avstå från 1 öre

/kWh

av intäkterna från den elen. skall producerade Ettöringen betraktas som avgift och till de vattenkraftselen

återgå bygder där produ-

cerats. Vattenkraftens lönsamhet är sådan att behöver elpriset ej höjas. Avgiftsmedlen skall användas för av till utveckling näringslivet samt allmänt regionalt stöd. Medlen får inte användas sådant på sätt att sektorsmyndigheterna ges tillfälle att minska sina insatser för dessa bygder. Medlen skall ses som ett tillskott till berörda områden. Kraftfulla medvetna insatser från med sektorsmyndigheterna parat sedvanlig och tillskott till vattenkraftsmedel behövs under regionalpolitik 90-talet för att arbetsmarknader inför grundlägga livskraftiga ZOOO-talet. Att skapa livskraftiga lokala arbetsmarknader är en som

investering långsiktigt ger

god avkastning.

2.

Skattefria biobränslen/Moms på energi

Kommittén uttalar för skattefria träbränslen. delar den sig Jag uppfattningen. anser dessutom att drivmedel tillverkade av inhemsk Jag biomassa skall vara skattefria. Detta av såväl som

landsbygdsutvecklings-

av miljöskäl. I motsats till kommittén anser dessutom jag att punktbeskattningen av energi skall bibehållas och fossila bränslen med beläggas miljöavgifter allt efter den de åstadkommer. miljöbelastning Energianvändningen bör således inte inordnas i mervärdesskattesystemet.

3. Naturgas

Även av medför liksom användning naturgas utnyttjande av andra fossila bränslen vid och miljöproblem utvinning, transporter förbränning. En omfattande utbyggnad av innebär starka bindnaturgasnätet ningar för lång tid framöver. anser därför att Jag utbyggnaden av naturgasnätet måste ske på ett sådant sätt att biobränslemarknaden kan utvecklas optimalt. En sådan en både strategi ger positiv regional utveckling och en bättre miljö.

Kultur

1. Televisionens och Radions roll och ansvar regionala

TV 2 bevakar och sänder från hela landet ifrån ett 10-ta1TV-distrikt. Genom satelliter kommer vårt land att översvämmas av ett internationellt TV-utbud. I det vill framhålla hur sammanhanget jag utom-

346 Reservationer

det är att vår nationella särart kommer till tals i svensk ordentligt viktigt TV. TV 2 som arbetar över hela landet har cirka 40% av TVs idag resurser. anser att andelen bör höjas till 60%. Denna rimliga resurs- Jag skulle också för av ett regionalt fördelning betyda mycket uppbyggnaden och lokalt kulturliv. för kultur- och media- Arbetsuppgifterna regionernas arbetare skulle öka avsevärt. har motsvarande lokalradions uppgifter.

Jag principiella syn på

Den har en i att förmedla och kultur i och för hela viktig uppgift nyheter länet. Detta kräver resurser. ytterligare

2. Utred Kultur R:en

för konserter, m.fl. Kulturcentrumbildningar teater, utställningar, har stora insatser för det decentraliserade kulturutbudet. Under den gjort tid de arbetat har den kulturen i form av länsteatrar, regionregionala musik m.m. utvecklats avsevärt. Det bör enligt min mening underhögst inte nu i större bör ske sökas om kulturspridningsarbetet utsträckning direkt länssamarbete. Kulturarbetarkoncentrationen skulle också genom minska ifall R:en decentraliserades. Det finns enligt min mening anledatt nu utreda om är den mest ning förutsättningslöst dagens organisation ändamålsenliga.

3. Bokhandel

I konstateras att många kommuner saknar en utredningen min bör stöd till i sådana bokhandel. Enligt mening bokhandelsetablering kommuner kunna utgå från länsanslagen.

4. stöd till kulturarbetare Regionalpolitiskt

talar om kulturstöd. anser emeller- Utredningen förtjänstfullt Jag tid att de vackra orden behöver Det regionalpolitiska stöd som preciseras.

föreslås för och av mig för landsbygdsutvecklingen bör

respektive region kunna användas för stöd bör kunna kultur/kulturarbetarstöd. Sedvanligt till såväl som i form av vid nyetabutgå investeringar sysselsättningsstöd lering.

5. Landsbygdens samlingslokaler

Stödet till bör överföras från landsbygdens samlingslokaler bostadsverket till det av mig föreslagna landsbygdsutvecklingsanslaget. Jag noterar med tillfredställelse att uttalar sig mycket positivt om utredningen Det är emellertid väl känt att i

landsbygdens /småorternas samlingslokaler.

mindre orter finner pojkar lättare intressanta Det är

fritidssysselsättningar.

därför mycket viktigt att fritidsutbudet kompletteras så att det passar alla Därvid bra roll. ungdomar. spelar samlingslokaler stor anser att och av mindre Jag byggande upprustning samlingslokaler bör kunna erhålla ett stöd över hela landet från 50-procentigt till 5 kr. bör kunna

landsbygdsutvecklingsanslaget. Objekt upp milj. beslu-

tas på länsnivå. Större i objekt prövas sedvanlig ordning av bostadsverket. min kan roll för aktiv Enligt mening samlingslokalernas landsbygdsutveckling inte överskattas.

Stöd till den sektorn

privata

Allmänt kostnadsssänkande stöd

1. Sämrebehandla ej befintliga företag.

Utredningen föreslår att skall befintliga företag sämrebehandlas i förhållande till nya företag. Detta antingen genom att de skall erhålla ett eller lägre regionalpolitiskt stöd (Inlandet) också ställas utan och

investeringsstöd (Bergslagen Sydöstra Sverige). Företag som

nyetablerar sig skall däremot erhålla ett stöd inom 50-procentigt prioriterade områden. skall dessutom Nyetablerade företag särbehandlas så till vida att övre skall sättas för vad ingen gräns ett arbetstillfälle får kosta. Jag anser det är en att grundläggande princip befintliga företag ej skall diskrimineras föreslår därför gentemot nya företag. Jag att samma regler skall för och Detta gälla gamla nya företag. är en viktig rättviseprincip och en för likartad konkurrenssituation inom grund berörda orter. All erfarenhet talar också för att den fasta för grunden en god regional utveckling är förnyelse och av Såväl utbyggnad befintliga företag. rättvise-, konkurrens- samt regionalpolitiska skäl talar tydligt enligt min mening för en lika behandling av befintliga och nya företag. Skilda för riskerar

stödregler gamla resp. nya företag dess-

utom att leda till konstruerade, konstlade och orationella företagsbildningar. Etableringar, vars primära syfte är att ge sken av att en tänkt satsär att betrakta som ett Det finns risker ning nytt företag. uppenbara för att länsstyrelsen tubbas till att konstruktioner för godta kluriga att befintliga företag skall kunna bestämmelserna och komma i kringgå åtnjutande av stödpengar. Förslaget kommer att en marknad och vara skapa inproduktiv till fördel för det konsulter och andra slags revisorer, advokater, som specialiserat sig på lagvrängeri.

348 Reservationer

2. Sänkta arbetsgivaravgifter

föreslås en av med 10 I utredningen nedsättning socialavgifterna under en i stödområde A och B (Inlandet). Detta procent sexårsperiod är min tillfredställande och långt rättvisare än daförslag enligt mening bestämmelser. anser emellertid att all privat verksamhet skall gens Jag omfattas av Detta är av för kvinnor i berörda förslaget. speciell betydelse områden. finns i i verksamheter Kvinnosysselsättningar hög utsträckning som är från anser även att väsentligt idag undantagna nedsättning. Jag flera kommer till stånd om sänkningen fastställs för en nyetableringar tioårsperiod.

3. Transportstödet

föreslår att utreds. Jag kan biträda Utredningen transportstödet den måste emellertid vara sådana att uppfattningen. Utredningsdirektiven också blir en ersättning för företagens transportstödet fortsättningsvis D.v.s. en som de fördyrade transportkostnader. kompensation utgår p.g.a. avstånden. måste min kunna, på ett

långa Transportrådet enligt mening

bättre sätt än för närvarande, beakta de behoven av fraktstöd och verkliga inte vara så låsta till byråkratiska regler. Jag föreslår att transportrådet får i vidta vissa av varor i uppdrag att kompletteringar fraktstödsberättigade awaktan att fram.

på nya transportbestämmelser tagits

4. Sysselsättningsstödet

föreslår att skall förbehållas

Utredningen sysselsättningsstödet

i de tre prioriterade landsdelarna samt mellanstäderna. Jag tjänsteföretag anser att skall behållas för industri för stödområdena sysselsättningsstödet A och B. bör emellertid för såväl tjänste- som för Enhetliga regler gälla d.v.s. 150 000 arbetstillfälle. föreslår också att industriföretag kr/nytt Jag mellanstäderna undantas från detta Stödet till rättighetsstöd. tjänsteförebör endast till de av stödområdena A-B-C. tag utgå mig föreslagna

5. konsultstöd till landsbygdskampanjens bygdekommittéer Inför

föreslår ett konsultstöd i Utredningen generöst prioriterade landsdelar till med upp till 50 anställda. Jag föreslår att samma småföretag får också för 90:s bygdegrupper när de begär regler gälla Landsbygd Mitt hela landet och skall finansieras av experthjälp. förslag gäller genom mig föreslaget landsbygdsutvecklingsanslag.

Stöd till investeringar i maskiner och byggnader

Många kommuner i stödområdena har under framför allt 1960och 80 talet förlorat 30-45% av sin har och befolkning. Ungdomar flyttat andelen har ökat Det behövs därför i pensionärer kraftigt. ett övergångsskede en kraftfull till mycket regionalpolitik syftande återinflytt- Det är vidare att är rättvist och enkelt. ning. väsentligt regelsystemet min är stöd till ett verksamt Enligt mening byggnader mycket regionalpolitiskt stöd. Många företag har svag kapitalbas. Av den anledi kommunala industrihus. ningen efterfrågas hög utsträckning Därigenom kan till maskin- och marknadsinvesterin Detta företagskapital frigöras gar. är bakgrunden till att jag föreslår att samma skall bidragsprocent tillämpas vare avser eller kommunala industrilokaler. sig investeringen privata

1. Stöd till byggnader

till i stödområde A och B Lokaliseringsbidrag industribyggnader bör fastställas till 50%. Stödet skall vara detsamma för såväl som privata kommunala industrihus. till industrihus bör i stöd- Lokaliseringsbidraget område C med samma villkor sättas till 30%.

2. Stöd till maskininvesteringar

fastställs i områden A och B till 35% och i Lokaliseringsbidraget stödområde C till 20%.

3. Stöd till och maskiner byggnader på landsbygden

Inom de delarna av Stödområde C bör landsbygdsbetonade stödet till kunna till 40 av byggnader uppgå procent investeringskostnaden till maskiner med 20 respektive procent.

Främjande av nyetablering

Norrlandsfonden och riskkapitalbolagen

föreslår att stora skall bildas. Utredningen riskkapitalbolag 1979 beslutade om att AC invest skulle bildas riksdagen bl.a.riskkapitalbolaget för att ta risker och bidra till att utveckla i Västerbotten. näringslivet Några år senare för en till avyttrade regeringen bolaget ringa penning privata Contorta med Mot denna investbolaget (uppbyggt statliga stöd). bakgrund är utredningens övertro förvånande. på riskkapitalbolag

350 Reservationer

I berörda län finns flera privatägda investmentbolag. Jag idag anser att det bör vara upp till vart och ett län att bedöma om det finns behov av att använda vattenkraftsettöringen till riskkapitalbolag. Norrlandsfonden bör därför också tills vidare fortsätta sin verksamhet. Utredningens är inte med och måste awisas. förslag underbyggda någon analys

Stöd till den privata tjänstesektorn

1. till Sysselsättningsstöd tjänsteföretag

föreslår att 100000 kr utbetalas vid anställ- Utredningen och att 50000 skall efter ett år. ningstillfället ytterligare utgå Bankgarantier måste införskaffas. om konsultcheckar leder till att en stor Utredningens förslag marknad för konsulter i Norrlands inland, Bergslagen och Sydöstra öppnas anser att om konsultcheckar är bra. anser också Sverige. Jag förslaget Jag att det är att utgår med 150 000 kr för varje riktigt sysselsättningsstöd nytt arbetstillfälle. anser dock att kravet på att bankgarantier skall införskaffas Jag vid nyanställning skapar byråkrati. Jag föreslår därför att 50 000 utvarje vid i av år 2 och 3. Med den konstrukgår anställning respektive början tionen behövs ingen bankgaranti. Sysselsättningsstöd till tjänsteföretag bör kunna utgå inom de av A-B-C-områdena. Karlskrona bör tillhöra stödområde C.

mig föreslagna

mellanstäder av länscentrakaraktär kommer att bli Ovriga begärliga konsultcentra även om inte stöd den stora marknad som utgår p.g.a. Öppnas i omlandet. Min är att de områdena kommer bedömning prioriterade till korta i om stödet i de infrastrukturellt lokaliseringsfrågorna utgår starka länscentren.

Individinriktade åtgärder

min bör som ovan nämnts de infrastrukturella och Enligt mening insatserna för att en balanserad företagsstimulerande främja regional även med individinriktade Individ-

utveckling kompletteras åtgärder.

inriktade har särskilt stor för inlandet, och åtgärder betydelse landsbygden dess småorter och kan på ett betydelsefullt sätt bidra till en positiv utveck- Det behövs särskilda stimulanser för att åstadkomma en i ling. inflyttning kommuner som hårt drabbats av min krävs bl.a. avfolkning. Enligt mening följande åtgärder:

t \1

&

1. Avskrivning av studiemedel

En framtida inom stödområde A och B god utveckling bygger bl.a. på att välutbildad arbetskraft kan anser därför att ung rekryteras. Jag efterskänks och studieskulden avskrivs i motsvarande studiemedelsavgiften under den tid är skriven inom stödområde A och omfattning arbetstagaren B.

2. Personligt regionalpolitiskt investeringskonto

De som ämnar starta företag inom stödområdena A och B samt på landsbygd och småorter i av stödområde C skall mig föreslaget årligen kunna skattefritt avsätta tre till får ske i basbelopp startkapital. Avsättning hela landet men skattefritt enbart i ovan områden ianspråktagas angivna som risk- och bör emellertid kunna startkapital. Länsstyrelserna ansöka hos om att motsvarande skall få för vissa regeringen regler gälla utsatta landsbygdsområden utanför prioriterade områden.

3. arbetsresor Avdrag för

om starkt försäm-

Skatteutredningens förslag slopande och/eller

rade måste tillbakavisas med all kraft. anser att reseavdrag Jag reseavdragen måste förbättras skattereduktion eller med antingen genom ordentligt höjt avdrag för körd mil. är en för en decentraliserad be- Reseavdragen förutsättning byggelsestruktur och arbetsmarknader. Samhällets kostnader fungerande för kan minskas enbart att man medvetet breddar de reseavdrag genom lokala arbetsmarknaderna.

och

Styrning organisation

Decentraliserat beslutsfattande och regional utveckling

J.

Reformerad politisk beslutsprocess

Det är enligt min att hela det mening nödvändigt politiska arbetet medvetet inriktas att en på främja utveckling mot regional balans. Utvecklingen under de senare åren har visat att det krävs en bred parlamentarisk medverkan om det skall kunna föras en medveten för politik regional balans. Den måste parlamentariska beslutsprocessen anpassas därefter.

352 Reservationer

Den s.k. samordnande har uppenbart statssekreterargruppen med sitt arbete inom regeringskansliet. Onskvärt vore att statsmisslyckats kraftfullt itu med de regionalpolitiska utvecklingsrådsberedningen tog som en övergripande samhällsuppgift. frågorna min bör vidare finansutskott efter Enligt mening riksdagens hörande av berörda utskott få i att en samlad av uppdrag göra bedömning effekterna av de i och reföreliggande förslagen budgetpropositionen dovisa dessa i ett särskilt betänkande med att fast en målsättningen lägga sammanhållen som utvecklar hela vårt land. politik

2. Decentralisera statlig förvaltning

föreslår en av statens centrala min Jag översyn förvaltning. Enligt bör vissa verk kunna och flertalet minskas i avsevärd ommening upphöra som inte direkt kan var och en medborgare fattning. Uppgifterna läggas på förs i första hand till kommuner, i andra hand till länen.

är lika i kommun- och länsförvalt- Utbildningsnivån idag hög som i centrala verk. Eftersom man i kommuner och län lever närningar i centrala fall nog mare är man där så De verkligheten många kompetent. verken behöver en mindre stab av hög kompetens för policyverksamhet -

och som länk mellan kommuner/länsorganisationer. regering/riksdag

innebär en administrativ och blir ett vikt- Förslaget verklig rationalisering till en av lokal och regional kompetens. igt bidrag ytterligare uppbyggnad får stora konsekvenser. Förslaget positiva regionalpolitiska En modell för av statliga verk från Stockholm decentralisering till även små och medelstora kommuner har kommit från Bergslagskommunerna. De föreslår att man också ut mindre enheter till stöd för flyttar lokal inom områden för respektive kommun kompetensutvidgning viktiga och dess Då kan ett fåtal medarbetare från ett centralt verk i näringsliv. samverkan med lokal, offentlig och privat kompetens aktivt bidra till av det lokala eller den lokala miljön. Detta föreslås utveckling näringslivet ske Modellen skall ses som ett till större utpå frivillig väg. komplement min bör detta lokaliseringar. Enligt mening system prövas

3. om regional utveckling (ER Expertgruppen för forskning U)

ERU har under sin hittillsvarande tillvaro i tider varit

långa

bärare av ett koncentrationsinriktat synsätt. Flera av de mest aktiva konhar haft framstående inom ERU. centrationsförespråkarna positioner Detta kan delvis ha varit en av att ERU är ett och följd regeringsorgan inte en fristående forskningsenhet. ERU:s nuvarande emellertid ha en

tjänstemannaledning synes

annan är beredd att resurser för kvalificerad inriktning. Jag tillstyrka nya

forskning för en bättre regional balans. Jag är därför inte beredd att utan förbehåll fördubbla ERU:s resurser. Det är min önskvärt att av de mindre enligt mening någon högskoleenheterna får att vara centrum för för en de-

möjlighet forskning

centraliserad utveckling.

4. Den inomregionala decentraliseringen

I län med snabbt växande länshuvudstäder måste läns- och landstingsorganisationerna åläggas att kraftfullt arbeta med inomlänsut-

lokalisering/decentralisering av funktioner. Detta bör vara ett villkor för

vid riktade bl.a. välvillig behandling statliga utlokaliseringar av statlig central verksamhet. När man utlokaliserar länsfunktioner inom den sektoffentliga orn bör man välja modeller och skala som till komnoga anpassas varje muns behov och Det innebär i sin näringsliv, förutsättningar. tur att länsfunktioner som ut lokaliseras till fler än en ort för att de placeras passa lokala En central samordnande enhet kan kvar i förutsättningarna. vara residensorten. föreslår en försöksverksamhet där inom Jag tjänster bl.a. länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen, länsarbetsnämnden, lantbruksnämnden, utvecklingsfonden prövas för en centrala decentralisering. Landstingens kan också minskas konsekvent

förvaltningar genom delegering av befogen-

heter. Delfunktioner kan också med fördel ut från den centrala förläggas valtningen.

Länsorganens roll

1. - samordnad Länsstyrelsema länsförvaltning m. m.

kan inte dela samordnad Jag utredningens uppfattning att en innebär reell i

länsförvaltning någon lösning på problemen regionalt ut-

satta områden. De som i Norrbotten visar också

utvärderingar gjorts på att

så inte är fallet. Det är däremot att det direktvalda mycket viktigt landssom hela länet vid med tingsmötet representerar jämna mellanrum, väl förberedda debatterar och de

sakfrågor, länsutvecklingen åtgärder som

behöver vidtas. anser att skall få utökade Jag landstingen befogenheter och ett ansvar för Detta

övergripande länsfrågorna. skapar förutsättningar

för att få ett större och att lösa länens engagemang vilja regionala problem.

Reservationer

2. insatser Länsövergripande

föreslår att länsanslaget skall reserveras

Utredningen pengar på

anser att har kompetens

för länsövergripande insatser. Jag länsstyrelserna

bedöma när insatser bör komma till stånd.

att länsövergripande

beslutanderätt i kr. 3. Länsstyrelsernas uttryckt

under en tre år skall Utredningen föreslår att övergångstid på

besluta i intervallen 12-20 kr. En inte ha förtroendet att milj. länsstyrelsen

för att anser lärotid. har emellertid det förtroendet länsstyrelserna jag Jag

till kr. och att objekt som över-

att gränsen bör höjas 25 milj. omgående

skrider den av regeringen. gränsen handläggs

har tagit orim-

Jag anser att alltför många lokaliseringsärenden

till beslut. En beslutstid från ansökan fram slutligt utdragen

ligt lång

och går förlorad.

process kostar företagen stora pengar utvecklingskraft

flertalet förkortas hand-

Genom att beslut på länsstyrelsen

lägga