Den regionala problembilden : underlagsmaterial från 1987 års regionalpolitiska kommitté

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Den

regionala

problembilden

N ordsverige

Bergslagslänen Stockholm

6 Västsverige S

ydostsverige

SMU] 1989:12

från 1987 års underlagsmaterial regionalpolitiska kommitté

Statens offentliga utredningar

my 1989:12

?§51

Arbetsmarknadsdepartementet

Den

regionala

problembilden

Underlagsmaterial från års

1_9_87 regionalpolitiska

kommitté Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81° - l2°° (externt och internt) 08/763 10 05 12°° - 16°° (endast intemt)

Produktion Allmänna Förlaget Omslag AD Nina Harling ISBN 91-38-10288-9 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1989 906453

FÖRORD

Enligt direktiven till 1987 års regionalpolitiska kommitté bör de långsiktiga förändringarna i den regionala utvecklingen analyseras av kom-

mittén.

som utarbetats inom för

Föreliggande rapport, Expertgruppen forskning om regional utveckling (ERU) på kommitténs uppdrag, innehåller en genomgång av den regionala problembilden.

bildar ett för kommitténs betänkande.

Rapporten underlag

Bertil Zachrisson Ordförande i REK87

FÖRORD

tillkallade 1987 en parlamentarisk sammansatt kommitté Regeringen med uppgift att utreda regionalpolitikens inriktning m.m. Kommittén förutsätts bl.a. drivkrafterna bakom den regionala utveckanalysera sedan mitten av 1970-talet. Särskild uppmärksamhet skall riktas lingen mot storstadsregionernas expansion, för att klargöra orsakerna till denna. Analysen av drivkrafterna bakom den regionala utvecklingen förutsätts till för en av framtida utveckligga grund bedömning möjliga lingsförlopp.

Kommittén förväntas sålunda en bild av 1990-talets skapa sig regionala innan målen för och de regionalpolitiska problembild regionalpolitiken medlen behandlas.

ERU har tilldelats att den framtida uppgiften analysera regionala problembilden. fokuserar på utvecklingen fram till sekelskiftet. Analysen Detta förhållandevis korta tidsperspektiv gör att intresset inte ägnats åt att utarbeta visionära framtidsbilder av tänkbara framtida regionala strukturer. Avsikten har i stället varit att utarbeta ett konkret underlag

för en politisk diskussion av vilka krav som kan ställas på regional-

under 1990-talet. koncentreras politiken I rapporten uppmärksamheten mot fem stora regioner Norrland, Bergslagen, Sydöstra Sverige, Västsverige samt Stockholmsregionen. Dessa har valts därför att de med och representerar regioner specifika förutsättningar divergerande utvecklingspotential.

har utarbetats av en inom ERUs kansli. Rapporten arbetsgrupp har bestått av Jan-Evert Nilsson, kanslichef, Lars Olof Arbetsgruppen Persson, Ewa Sjögren, Lennart Sundberg och Anette Usterud. ERUs styrelse har fortlöpande följt arbetet och angett dess inriktning.

Stockholm den 20 1988 september

Bertil Löfberg Ordförande i ERU

1. INLEDNING

När regionalpolitiken introducerades i Sverige i mitten av 1960-talet var det som en respons på den fortgående av antalet minskningen sysselsatta inom jord- och skogsbruket. Denna minskning drabbade främst Skogslänen där dessa näringar dominerade. Genom en aktiv lokaliseringspolitik hoppades regering och riksdag kunna påverka lokaliseringen av industrins investeringar och på detta sätt motverka en fortsatt nettoutflyttning från skogslänen.

Under 1970-talet ökade komplexiteten i problembilden. Sysselsättningsminskningen inom och fortsatte, om än i jord- skogsbruket en långsammare takt. Samtidigt försvagades den ekonomiska tillväxten som ett resultat av växande inom industrin. Därmed strukturproblem uppstod lokalt koncentrerade kriser i delar av landet som varit tidigare förskonade från regionala problem. En snabb tillväxt inom den offentsektorn motverkade inom och liga sysselsättningsminskningen jordskogsbruk samt inom industrin. Då denna tillväxt var förhållandevis jämnt geografiskt fördelad över landet bidrog den till att den regionala balansen förbättrades. Resultatet blev att flyttningsrörelserna minskade samtidigt som den regionala stabiliserades. befolkningsutvecklingen Skogslänen hade under denna period en viss nettoinflyttning, och skillnaden i mellan och inom län tenderade att sysselsättningsgrad minska.

Regionalpolitikens mål

Målen för regionalpolitiken har i stort sett legat fast sedan 1960-talets aktiva I senaste regionalpolitiska lokaliseringspolitik. regeringens formuleras målen sätt:

proposition på följande

Regionalpolitiken... bör inriktas på att skapa förutsättningar för en balanserad befolkningsutveckling i landets olika delar och på att ge människor till arbete, service och oavsett var de bor i tillgång god miljö landet (Reg.prop. 1984/85:115 s 14).

Med ovanstående mål följer att befolkningsutvecklingen i olika variationer i arbetsmarknadssituationen samt utbudet av serregioner, vice blir centrala indikatorer, när det gäller att bedöma hur väl de regionalpolitiska målen uppfyllts.

Befolkningsutveckling

Mellan åren 1975 och 1987 ökade i Sverige med 2,5 befolkningen procent. Av figur 1.1 framgår att denna befolkningstillväxt inte fördelade sig jämnt över landet.

I var femte kommun har befolkningen minskat med mer än 5 ungefär sedan 1975. Totalt sett har i dessa kommuner procent befolkningen minskat med 9 procent vilket motsvarar 855 000 personer. Två tredav kommunerna i Norrlands inland jedelar ligger skogslänen. Bräcke,

Vindeln, Kramfors, Ånge, Ragunda, Strömsund, Bjurholm, Lycksele,

Norsjö, Sorsele, Storuman, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Överkalix, och

Övertorneå - är den del av Sverige som har de flesta kommuner med en befolkningsminskning på mer än 5 procent. Enstaka kommuner i denna återfinns även i - Laxå och grupp Bergslagslänen Grums, Kristinehamn, Hofors - och i sydöstra Sverige - Emmaboda, Hultsfred, Västervik och Olofström. Befolkningsminskningen i denna grupp är ett resultat av ett konstant nettoutflyttningsöverskott i kombination med ett växande födelseunderskott. Ungefär två tredjedelar av befolkningsminskningen förklaras av nettoutflyttningen, medan en tredjedel är ett resultat av födelseunderskottet. Denna kommuner ett nettoflyttgrupp uppvisar under alla år sedan 1975 bortsett från 1981 då balans i ningsunderskott uppnåddes. Under de senaste åren har takten i flyttningsströmmarna reducerats. Sedan 1985 har nettoutbefolkningsminskningen flyttningsöverskottet halverats.

Den konstanta från dessa kommuner är i första hand nettoutflyttningen ett resultat av att i åldern 16-24 år Två tredjedelar av ungdomar flyttar. sedan 1975 hänför sig till dessa ungdomsgrupper. I nettoutflyttningen har ungdomskullarna minskat med 2-3 genomsnitt procent per år till följd av nettoutflyttningen. Sedan 1982 har det skett en dramatisk ökning i andelen kvinnor som lämnar dessa kommuner. År 1982 motsvarade utflyttningsöverskottet bland kvinnor i åldern 16- 44 år 1,4 procent av antalet kvinnor i denna åldersgrupp. Fyra år senare hade motsvarande andel stigit till 4 procent.

f

I Växande - Stagnebande

-Minskande

Figur 1.1: Befolkningstillväxtens geografiska fördelning, 1975 - 1987.

Resultatet av ovanstående har blivit att antalet flyttningsmönster invånare i nästan alla åldersgrupper har minskat. är antalet Undantaget invånare som är äldre än 65 år. Antalet personer i denna åldersgrupp har ökat med 15 procent. Samtidigt har antalet personer i åldersgruppen 0-15 år minskat med 25 procent. Dessa förändringar i befolkningens åldersstruktur medför att födelseunderskottet kan förväntas öka under kommande år. De kommuner som redovisar den kraftigaste befolkningsminskningen förefaller därför ha små möjligheter att bryta den negativa befolkningsutvecklingen. Kommunerna har hamnat i en självförstärkande befolkningsminskningsspiral.

Mer än hälften av Sveriges kommuner med 54 procent av ungefär landets en vilket befolkning uppvisar stagnerande befolkningsutveckling, i detta fall innebär att under 1975 - 1987 befolkningstillväxten perioden har varierat mellan - 5 till + 5 procent. Göteborgs- och Malmö-regionen tillhör denna liksom grupp Norrköping, Jönköping, Kalmar, Borås,

Karlstad, Örebro, Västerås, Sundsvall och Luleå. Att befolkningens

storlek förändrats endast i dessa kommuner innebär inte att marginellt bruttoflyttningen till och från dem varit än brutsignifikant lägre toflyttningen till/från andra kommuner. Bruttoflyttningen till dessa regioner har varit nästan lika stor som till de kombruttoflyttningen muner vars befolkning ökat med mer än 15 procent under den studerade perioden. Även i stagnerande kommuner växer antalet pensionärer snabbast, medan antalet personer i åldern 0-15 år minskar mest. Drygt var fjärde kommun med tillsammans 36 procent av landets redovisar en som 5 procent befolkning befolkningstillväxt överstiger sedan 1975. d.v.s. Stockholms län, tillhör denna Stockholmsregionen grupp tillsammans med centra som Uppsala, Linköping, Växjö, Helsingborg, Falun, Östersund och Umeå. Till denna grupp av kommuner hör också många expansiva små kommuner som t.ex. Gnosjö, Vaggeryd,

Mörbylånga, Höör, Sjöbo, Båstad, Ängelholm, Orust, Tjörn, Öckerö,

Habo, Mullsjö, Säter, Laholm, Strömstad, Färgelanda, Hjo, Mora, Leksand, Gagnef, Krokum och Haparanda.

Mindre än 10 procent av samtliga kommuner redovisar en befolkningstillväxt som överstiger 15 procent. Västsverige Orust, Stenungsund,

Tjörn, Alingsås, Kungsbacka, Partille och Härryda - och Stock-

- Valholmsregionen Sundbyberg, Täby, Sollentuna, Upplands Väsby,

lentuna, Österåker, Vaxholm och Värmdö - är de som har de

regioner flesta kommunerna med en snabb Umeå är den befolkningstillväxt. enda kommunen i Norrland med en som befolkningstillväxt överstiger 15 Hammarö och Kil har motsvarande i procent. position

medan saknar snabbväxande kom- Bergslagslänen, sydöstra Sverige muner.

Arbetsmarknadcsituation

Arbetsmarknadssituationen har studerats under perioden 1985 till 1987. Under denna period var i genomsnitt 5 procent av befolkningen i åldern 16-64 år öppet arbetslösa, arbetssökande med anställda tillfälligt arbete, enligt ungdomslagen eller i Dessa kan beredskapsarbeten. personer betecknas som oetablerade arbetsmarknaden. Det på geografiska mönstret när det tillgången på arbete under den aktuella gäller treårsperioden framgår av figur 1.2. I 40 procent av landets ungefär kommuner överstiger andelen som är oetablerade personer på arbetsmarknaden 6 procent. Som av 1.2 domineras denna framgår figur av små och medelstora kommuner i Norrland och grupp Bergslagslänen. I dessa båda regioner finns det ingen kommun där andelen etablerade understiger riksgenomsnittet. Situationen är i detta avseende annorlunda i som nio kommuner i denna har Sydostsverige. Samtidigt region en arbetsmarknadssituation som är sämre än riksgenomsnittet andelen oetablerade arbetsmarknaden i understiger på riksgenomsnittet åtta kommuner. Kännetecknande för kommuner med samtliga en svag arbetsmarknadssituation är att drabbas hårdast. I ungdomsgrupperna genomsnitt 40 procent av de personer som är oetablerade på arbetsmarknaden är i åldern 16-24 år.

Kombineras uppgifterna om arbetsmarknadssituationen med uppgifterna om befolkningstillväxten kan noteras att ingen kommun med en hög andel oetablerade sedan 1975. personer uppvisar befolkningstillväxt Endast kommuner i denna - Piteå och fyra grupp Skurup, Nora, Haparanda - har en stagnerande befolkning, medan befolkningen i övriga kommuner i minskar. En stor andel oetablerade arbetsgruppen på marknaden förefaller sålunda utgöra ett effektivt hinder mot befolkningsökning. Fokuseras intresset mot de kommuner som har en relativt andel som är oetablerade arbetsmarknaden

låg personer på

att endast en av dessa kommuner - - redovisar en framgår Uppvidinge befolkningsminskning. Åtta av de elva kommuner som hade den största befolkningstillväxten kännetecknas av att arbetsmarknadssituationen i kommunen är bättre än En arbetsmarknadssituariksgenomsnittet. god tion skapar förutsättningar för en snabb även om befolkningstillväxt, detta inte är en konsekvens. nödvändig

Figur 1.2: Arbetslöshetens geografiska fördelning, 1985-1987.

De kommuner som har en bättre arbetsmarknadssituation än riksgenomsnittet kännetecknas framför allt av att ungdomsarbetslösheten är lägre. Medan andelen oetablerade personer i åldersgruppen 20-24 år uppgår till 18 procent i kommuner med en hög andel oetablerade, är motsvarande siffra 6 procent i kommuner med en låg andel oetablerad arbetskraft. Utbildningsnivån för åldersgruppen 20-24 år är högre i kommuner med en gynnsam arbetsmarknadssituation. Medan 22 procent i denna har i av personerna åldersgrupp eftergymnasial utbildning dessa kommuner är motsvarande andel i kommuner med en dålig arbetsmarknad endast 15 procent.

Ovanstående skillnad återspeglar en skillnad i arbetskraftens generell utbildningsnivå. I kommuner med en låg andel oetablerade på arbetsmarknaden är arbetskraftens Dessa kommuner utbildningsnivå högre. har en förhållandevis låg andel av befolkningen med endast grundskoleutbildning (34 procent). Motsvarande andel i kommunerna med en hög andel oetablerade arbetsmarknaden är 44 procent.

på

Service

Det målet att människor tillgång till serregionalpolitiska erbjuda god vice oavsett var de bor innefattar olika av många typer tjänster barnomsorg, äldreomsorg, utbildning, sjukvård, kulturaktiviteter, m.m. saknas det en enskild indikator som serviceutbudet i en Tyvärr uttrycker kommun. av serviceutbudet måste därför fokuseras mot ens- Analyser kilda av I detta avsnitt riktas intresset mot utbudet av typer tjänster. och utbildning. barnomsorg

År 1986 motsvarade antalet platser i landet på daghem och famil-

53 procent av antalet barn i åldern 1-6 år. Bakom denna jedaghem siffra sig emellertid stora variationer mellan olika aggregerade döljer kommuner. Figur 1.3 illustrerar den geografiska fördelningen av dessa skillnader. I var kommun finns det ingen kö till barnomungefär fjärde Det innebär att föräldrar som önskar barnomsorg omedelbart sorgen. kan få en plats på daghem eller familjedaghem. Andelen barn som har inom i denna av kommuner varierar mellan plats barnomsorgen grupp 34 och 76 I närmare hälften av dessa kommuner har mer än 50 procent. procent av 1-6 åringarna tillgång till kommunal barntillsyn.

\

I

-Ingen ko

.Liten kö

kö

_Stor

Figur 1.3: Barnomsorgskön i svenska kommuner, 1986.

De som

regioner uppvisar en svag befolkningsutveckling, och en svag

arbetsmarknadssituation bättre till när det utbudet av ligger gäller barnomsorg. I exempelvis sydöstra har tio kommuner Sverige ingen barnomsorgskö. I Norrland är åtta kommuner i motsvarande situation. Notabelt är att regionala centra som Sundsvall, Östersund och Umeå tillhör denna Däremot kännetecknas Norrlands inland av att grupp. många kommuner har en som barnomsorgskö överstiger 6 procent av antalet 1-6 åringar i kommunen. Nitton kommuner i Norrlands inland tillhör denna medan endast fem kommuner inte har grupp, någon barnomsorgskö.

Drygt var tredje kommun i landet har en som barnomsorgskö överstiger 6 procent av antalet 1-6 åringar i kommunen. Förutom koncentrationen till Norrlands inland återfinns dessa kommuner i hela landet. Nittio av kommunerna i denna mindre procent grupp erbjöd än 50 procent av barnen kommunal Andelen barn i kommunal i barntillsyn. barnomsorg denna av kommuner varierar mellan 21 grupp och 61 procent.

Den andra indikatorn på utbudet av service som valts är tillgången på gymnasieutbildning. Det finns totalt 27 att i gymnasielinjer välja på Sverige. Figur 1.4 hur utbudet av antalet varierar belyser gymnasielinjer mellan olika delar av landet. Av skäl finns det en stark samnaturliga variation mellan kommunernas storlek och antalet tillgängliga gymnasielinjer. Stockholmsregionen är sålunda den som region erbjuder flest gymnasielinjer (26 stycken). Göteborgsregionen, Malmöregionen och stora centra kan befolkningsmässigt regionala erbjuda mer än 20 gymnasielinjer. Dessa regioner och kommuner har i allmänhet samtliga de Bland de kommuner sju högskoleförberedande gymnasielinjerna. som har mer än 16 återfinns emellertid också ett antal gymnasielinjer mindre kommuner - Katrineholm, Nässjö, Vetlanda, Gislaved,

Värnamo, Ljungby, Hässleholm, Klippan, Ängelholm, Eslöv, Alingsås,

Köping, Lindesberg, Bollnäs, Söderhamn, Kiruna och Piteå. I dessa kommuner finns endast sex av de högskoleförberedande gymnasielinjer.

Ungefär en tredjedel av Sveriges kommuner saknar gymnasieutbildning. Dessa kommuner är förhållandevis över landet. De flesta jämnt spridda kommunerna är små och i närheten av ett större många ligger centra med Till denna hör emellertid också gymnasieutbildning. grupp några små kommuner i Norrlands inland som från större -

ligger långt centra

Berg, Dorotea, Sorsele, Åsele och Övertorneå.

-Mânga linjer

-Få linjer -Ej gynnasium

1.4: Utbud av i olika kommuner, 1987. Figur gymnasielinjer

Dagens regionala problembild

Hur dagens regionala problembild uppfattas bestäms av vilka variabler som intresset riktas mot. Riktas intresset mot

befolkningsutvecklingen

är det framför allt delar av Norrland och delar av som Bergslagslänen kan betecknas som Dessa delar av landet kännetecknas dessproblem. utom av att tillgången på arbete är sämre än för riket som helhet. Värderat utifrån arbetsmarknadssituationen framstår betydligt fler kommuner i Norrland och som Till detta Bergslagslänen problemregioner. kan läggas att Blekinge också uppvisar en arbetsmarknadssituation som är sämre än riksgenomsnittet. Riktas uppmärksamhet mot utbudet av kommunal är det inlandet i övre Norrland tillsammans med barnomsorg delar av Värmland och Skåne som medan det sämsta ligger sämst, utbudet av är i små kommuner över

gymnasieutbildning utspridda

landet.

Delar av Norrland samt är sålunda de som Bergslagslänen regioner uppvisar de största regionala problemen. Till detta kommer Blekinge som kännetecknas av att andelen oetablerade överstiger riksgenomsnittet. Mot denna bakgrund är det att dess är förståeligt just regioner föremål för regionalpolitiska insatser. En analys av den regionala problembilden i framtiden måste därför rikta intresset mot dessa delar av Sverige. Utvecklingen i Norrland, och Bergslagslänen Sydostsverige ägnas därför speciell uppmärksamhet i denna rapport.

och är två som en

Västsverige Stockholmsregionen regioner uppvisar

snabb befolkningstillväxt och en gynnsam arbetsmarknadssiutation. I den debatten ställs ofta de s.k. regionalpolitiska storstadsregionernas expansion mot tillbakagången i andra i de regioner. Expansionen förstnämnda regionerna ses som en orsak till tillbakagången i de sistnämnda. Mot denna är det att även rikta bakgrund angeläget intresse mot och storstadsregionerna. Västsverige Stockholmsregionen ägnas därför också speciell uppmärksamhet i denna rapport.

I rapporten koncentreras sålunda intresset mot utvecklingen i fem - och regioner Norrland, Bergslagslänen, Sydostsverige, Västsverige delar -

huvudstadsregionen. Övriga av Sverige, Södermanland, Östergötland, Gotland, Jönköpings län, Skåne, Skaraborgs län och

Upplands län - behandlas inte Många av de som

explicit. resonemang

förs i rapporten har emellertid relevans också för dessa delar av landet.

2. DRIVKRAFFER BAKOM DEN REGIONALA UTVECKLINGEN

En för att en relevant avgörande förutsättning problembild av framtidens skall kunna regionala problembild tecknas är att dynamiken och komplexiteten i Det faktum verkligheten fångas. att några regioner uppvisar ett likartat innebär inte drivkrafterna flyttningsmönster att bakom är identiska i dessa utvecklingen regioner. Orsakerna till ett likartat kan variera mellan flyttningsmönster regioner.

Komplexiteten manifesterar också i att ett över tiden stabilt sig utvecklingsmönster i en region är ett resultat av att olika drivkrafter varit dominerande under olika tidsperioder. Huvuddrivkraften bakom glesbygdens avfolkning är exempelvis inte densamma nu som för 20-30 år sedan. På den tiden inom och tvingade rationaliseringar jord- skogsbruk folk att flytta och att livsform. I byta dag upplever välutbildade ungdomar att glesbygden, med sina små lokala arbetsmarknader och de dåliga karriärmöjligheterna, inte ger de i utvecklingsmöjligheter arbetslivet som de önskar. Sådana över tiden innebär att förändringar förutsättningarna för att påverka utvecklingen förändras. Förändringar i drivkrafterna bakom kräver därför i de utvecklingen förändringar politiska åtgärder som vidtas för att påverka utvecklingen.

Det som till denna perspektiv ligger grund för rapport är att den

regionala utvecklingen återspeglar ett stort antal samverkande samhälls-

processer. Det stora antalet att en blir

processer gör förenkling

nödvändig. I rapporten riktas därför uppmärksamheten mot fyra för- - i människors ändringsprocesser förändringar livsform, internationell

strukturomvandling, konjunkturutveckling samt politiskt bestämda

förändringar. Ett utmärkande drag hos de utvalda

förändringsprocesser-

na är att deras tidskonstanter varierar. Medan i

exempelvis förändringar

människors val av livsform tar i att barn andra sig uttryck väljer livsformer än sina föräldrar så kännetecknas av politiska förändringar att de kan ske med kort varsel, i samband med exempelvis regeringsskifte.

Fä garilivsfonn

Ett utmärkande i under detta århundrade är drag samhällsutvecklingen som är verksamma i fortgående

att antalet personer primärnäringarna

År 1940 var 860 000 - vilket har minskat. exempelvis personer motsvarade 30 av de - verksamma ijord- och procent yrkesaktiva år senare hade antalet halverats. Under de skogsbruk. Tjugo halverades antalet en Denna

efterföljande tjugo åren ytterligare gång.

i antalet som är verksamma i

långsiktiga nedgång personer

människors från en livsform till

primärnäringarna återspeglar övergång

en annan (_jfr.figur 2.1).

har traditionellt levt i en som

Jordbrukare självständighetslivsform

kännetecknas av en stark strävan efter oberoende och självständighet Verksamheten betraktas inte endast (Höjrup 1983). på den egna gården arbete utan den är livet. Arbetstiden är inte klart som ett själva och vilka aktiviteter som är arbete fritidsaktiviteter är avgränsad resp. oklart.

I en sådan livsform saknar det att fritid från arbetstid. mening avgränsa omfattas inte enbart av självägande bönder.

Självständighetslivsformen

Också bland som driver hantverksverksamhet, har egen personer eller en fabrik som för den lokala och affärsrörelse producerar marknaden återfinns bärare av denna livsform. Även inom regionala dessa områden har det skett en omfattande strukturrationalisering, vilket medfört att antalet människor som lever en har minskat även bland dessa grupper.

självständighetslivsform

5-10 av den svenska arbetskraften är i dag

Uppskattningsvis procent

bärare av en Reduktionen av denna andel över

självständighetslivsform.

tiden är ett resultat av flera samverkande orsaker. Två huvudtyper av

faktorer kan framhävas.

det första har de ekonomiska för de av verk- För förutsättningarna typer samhet som en fortgående försäm-

möjliggör självständighetslivsform

Den tekniska i kombination med förändringar i efterrats. utvecklingen, och konkurrenssituation, har medfört en omfattande frågemönster inom områden där var

strukturrationalisering självständighetslivsformen

utbredd. Antalet har reducerats, hantverkstillverkning familjejordbruk har ersatts av stora har vunnit industriproduktion, kedjeföretag marknadsandelar bekostnad av små inom alla delar av

på familjeföretag

detaljhandeln, den lokalt orienterade industrin har utsatts för ökad

konkurrens från utländska konkurrenter.

För det andra har den ekonomiska utvecklingen bidragit till att förändra folks preferenser. I jordbrukssamhället representerade självständighetslivsformen attraktivt, då alternativet var att man en annan något tjänade person - en storbonde, en mästare, en en ämbetsmannagrosshandlare, familj eller motsvarande. Oavsett vad man arbetade med så var den materiella levnadsstandarden låg. l denna situation framstod självständighetslivsformen som attraktiv, då en egen gård, hantverksverksamhet och liknande skänkte sin oberoende. Bonden att vara utsatt ägare slapp för en herres krav och Med den ekonomiska godtycke. utvecklingen följde att utbudet av varor och tjänster ökade som lönerna samtidigt storlek blev därmed allt för den steg. Kontantlönens viktigare enskilde,

Procent m_ Sjalvstauigetslivsfmn

m -

n -l

Ka~r1a~1ivsfonn m Lonea~neta~11vsfor~m

I I I I I I I I 1£187513X)1%1£1975%

Figur 2.1: Andel av arbetskraften som lever i olika av livsformer i typer Sverige 1850 - 2000.

då lönens storlek bestämde en persons att ta del av det förutsättningar växande De små efter i inkomstvaruutbytet. familjejordbruken släpade varför lockelsen från livsformer som kontantutveckling, erbjöd högre lön växte. förändrade beroendet av arbetsgivaren gradvis Samtidigt karaktär i takt med att arbetsmarknaden institutionaliserades och förhållandena i avtal och Beroendet fick allt mindre reglerades lagar. karaktär av ett beroende av godtycke. En växande arbetsgivarens grupp människor valde därför att att sin prioritera möjligheterna disponera fritid framför friheten från beroende av en arbetsgivare.

från till andra livsformer har

Övergången självständighetslivsformen

till att forma den Denna övergång är bidragit regionala utvecklingen. huvudkraften bakom den av som har

avfolkning landsbygden pågått

under lång tid. År 1940 bodde uppskattningsvis 2,9 miljoner personer på d.v.s. utanför tätorter med mer än 200 invånare. Motsvalandsbygden, rande andel 1985 endast till 1 miljon När regionaluppgick personer. växte fram under 1960-talet så var huvuduppgiften att motpolitiken verka de konsekvenser som övergången från regionala självständighetslivsformen fick för Norrland.

motsvarades av en expansion

Självständighetslivsformens tillbakagång

av lönearbetarlivsformen. Den sistnämnda kännetecknas av att arbete och fritid betraktas som klart aktiviteter. Arbetet utförs separerade under en arbetstid, under vilken arbetsgivaren bestämmer lagstadgad vilka som skall utföras. Den tiden, fritiden, disarbetsuppgifter övriga den enskilde efter Livsformen präglas av att ponerar eget gottfinnande. arbete betraktas som ett medel för den enskilda för att förvärva de ekonomiska resurser som krävs för att denne skall kunna realisera sina drömmar under sin fritid. Lönearbete blir något man lever av, men för. Med livsformen att lönen och arbetstidens längd blir knappast följer centrala De avtalsförhandlingarna och dagens stridsfrågor. årliga debatt om av arbetstiden illustrerar detta. politiska förkortning

av lönearbetslivsformen har ökat under efterkrigstiden, Utbredningen som tillväxten inom Under något återspeglar tjänstesektorn. perioden 1945 till 1987 ökade antalet inom och service sysselsatta privat offentlig med i överkant ca 2.1 En ökning som motsvarar 178 miljoner personer. Under samma växte inom industrin inte procent. period sysselsättningen alls. Lönearbetslivsformens växande återspeglades dels av en utbredning från och dels av att

fortgående övergång självständighetslivsformen

kvinnor i växande anmälde sig arbetsmarknaden.

utsträckning på

Tillväxten inom under 1960- och 1970-talen till omsorgssektorn bidrog att förvärvsfrekvensen ökade kraftigt bland kvinnor. Sålunda ökade förvärvsfrekvensen för kvinnor i 25-44 år från 55 till 78 åldersgruppen mellan 1965 och 1978. Förvärvsfrekvensen bland kvinnnor i procent 45-65 år ökade under samma från 48 till 65 åldersgruppen period procent. (SOU 1979:24).

70-85 av arbetskraften lever i dag i lönearbe- Uppskattningsvis procent tarlivsformen (jfr.figur 2.1). Med den växande utbredningen av lönearbetarlivsformen har att på arbetstillfällen har blivit en följt tillgången allt orsak till befolkningsomflyttningar. Brist på arbetstillfällen viktigare folk att från går därför i tvingar flytta regioner. Befolkningsströmmarna stor från med underskott från arbetsplatser till utsträckning regioner med brist på arbetskraft (jfr diskussionen i kap 1). Bilden har regioner emellertid blivit mer sammansatt i takt med att kraven på utbildning ökat. Brist arbetskraft har i växande blivit med brist på på grad liktydigt arbetskraft med kompetens. Arbetsmarknaden har segmentespeciell rats. Enskilda personer kan därmed endast konkurrera om arbeten inom av arbetsmarknaden. Resultatet har blivit att avgränsade segment allt fler regioner har kommit att uppleva en situation med samtidig arbetskraftsbrist och arbetskraftsöverskott.

i kvinnors förvärvsfrekvens och arbetsmarknadens

Ökningen segmentet-

har till en ökad koncentration av bosättningsmönstret. ing bidragit att finna arbeten för två makar med speciell kompetens Möjligheterna växer med den lokala arbetsmarknadens storlek. Utvecknaturligtvis arbetsmarknaden har detta sätt bidragit till att små lokala

lingen på på

arbetsmarknader blivit mindre attraktiva. ›

Parallellt med den ökade av lönearbetslivsformen har en utbredningen av antalet som lever i en karriärbunden fortgående ökning personer livsform inträffat. Karriärlivsformen kännetecknas av att arbetet betraktas som ett medel för Möjligheterna till inlärning självrealisering. och i arbetslivet blir därmed Arbetet blir personlig utveckling viktiga. man i och lever för. Det tillåts därför breda ut

något engagerar sig sig på

fritidens bekostnad. I karriärlivsformen blir sålunda arbetet ett mål i sig. Arbetet är emellertid ett medel för att vinna erkännande. samtidigt Strävan efter är ett centralt element i denna livsform. framgång i arbetet innebär förvärvar social Framgång att en person blir befordrad, samt förbättrar sina materiella Genom sitt val av prestige betingelser. bostad, sina fritidsvanor och socialt umgänge kan den enskilde kommunicera sin framgång till sin omgivning.

Bärare av den karriärsbundna livsformen återfinnes inom många områden - inom näringslivet, inom s.k. fria yrken som advokater, arkitekter, journalister, skådespelare osv, inom inom forskningen, politiken m.m. Uppskattningsvis 10-20 procent av arbetskraften lever i en karriärbunden livsform. Kvinnorna är i denna underrepresenterade grupp. Därmed har sannolikt antalet personer i denna livsform fördubblats sedan början av 1960-talet, något som i första hand

återspeglar

inom utvecklingen näringslivet (jfr.figur 2.1).

För det första har den snabba tillväxten av kunskapsföretag programvaruhus, datakonsulter, managementkonsulter, finansföretag, reklamm.m. - till att kraven arbetskraften byrâer, revisionsbyråer bidragit på förändrats. Kunskapsföretag baserar sin verksamhet att de på lyckas rekrytera medarbetare med samt att de hög professionell kompetens förmår att effektivt denna Detta förutsätter i sin tur utnyttja kompetens. att medarbetarna erbjuds självständiga och utvecklande arbetsuppgifter. Därmed skapas det förutsättningar för att medarbetarna engagerar sig mer i sitt arbete än vad en för. Kunåttatimmarsdag ger utrymme skapsbaserade företags framgång bestäms av hur de lyckas engagera personalen och förmå den att identifiera sig med organisationens affärsidé. Lyckas man med detta uppvisar personalen en stark hängivenhet för det egna arbetet, vilket i att arbetet blir man yttrar sig något lever för och inte endast av.

För det andra har det sedan av 1970-talet skett början organisatoriska förändringar i traditionella vilket till den kar-

många företag bidragit

riärbundna livsformens utbredning. Ansvar har i ökad utsträckning decentraliserats inom och organisationerna. Divisionalisering bolagisering är två populära uttryck för detta. Med decentraliseringen följer att antalet med och kvalificerade personer självständiga arbetsuppgifter växer. Den anställda att forma sina arbetsges större utrymme själv uppgifter. Därmed ökar emellertid samtidigt kraven den enskildes

på

engagemang i sitt arbete. Den nya självständigheten inbjuder på detta sätt till en karriärbunden livsform.

Ett intryck av styrkan i ovanstående förändringsprocess erhålles om andelen med och kvalificerat arbete studeras. tjänstemän självständigt Under 1966 till 1983 ökade andelen med sådana perioden tjänstemän arbetsuppgifter från en tredjedel till hälften av knappt samtliga tjänstemän inom industrin. Till detta skall läggas att andelen personer i ledande - som har ansvar för större enheter och leder ställning personer arbetet med hjälp av underställd eller som har personal specialist-

betonade - ökade med 50 procent under den aktuella arbetsuppgifter Denna omfattar emeltidsperioden (SIND 1987:1). kategori tjänstemän lertid trots den snabba tillväxten, endast ett litet antal fortfarande, människor.

Den växande av en kärriärbunden livsform påverkar det utbredningen ett påtagligt sätt. Livsformen är för regionala utvecklingsmönstret på närvarande starkt koncentrerad till då denna är huvudstadsregionen, inom de områden där den karriärbundna överrepresenterad samtliga livsformen förekommer. De flesta kunskapsföretagen är placerade där, liksom huvudkontor till stora traditionella Stockholm är många företag. och kulturella centrum. i

också landets massmediala, politiska Ökningen

antalet människor som lever en karriärbunden livsform har på detta sätt till att koncentrationstendenserna när det gäller bidragit underbygga bosättningsmönstret.

Internationell strukturomvandling

1974 till en period med Oljekrisen representerade inledningen svag tillväxt i världsekonomin och en omfattande internationell strukturomvar den som först kände av den vandling. Sjöfartsnäringen näring förändrade situationen. tillsammans med en Stigande oljepriser, reducerad drabbade hårt. Redan året oljeproduktion, sjöfartsnäringen efter andelen som var till en nivå oljeprishöjningen steg tonnage upplagt som var med nivån under 1930-talets ekonomiska depression. jämförbar var krisen koncentrerad till tankmarknaden. Medan en Inledningsvis av världens var motsvarande andel tredjedel tanktonnage låg upplagd, för endast en tjugondedel. torrlastfartyg

sammanbrottet den internationella tankmarknaden innebar att på framtidsutsikterna för varvsindustrin förändrades radikalt. Åren innan hade varit Varvens orderböcker var oljekrisen sjöfartskonjunkturen god. därför när kom. På kort sikt fick därför krisen välfyllda sjöfartskrisen märkbara effekter för svensk varvsindustri, men efter något år inga orderböckerna att bli tomma. Företrädare för varvsnäringen började hävdade att var av natur. valde problemen övergående Regeringen därför att försöka motverka effekterna varvsindustrin när dessa

på

framträda. insatser för att och

började Statliga upprätthålla produktion

Först mot slutet av 1970-talet accepterade sysselsättning vidtogs. företrädare för varvsnäringen och politiker att framtidsutsikterna för svensk varvsindustri var radikalt förändrade. Efter ytterligare några år

slog denna insikt i I av 1980-talet inleddes en igenom handlingar. början gradvis nedtrappning av det stödet till varvsindustrin. Nedstatliga trappningen följdes av nedläggningar. Inom av en loppet femårsperiod

stängdes Öresundsvarvet, Uddevallavarvet och Kockums. Struktur-

problemen inom varvsindustrin till att lokala bidrog skapa arbetsmarknadsproblem i de orter som drabbades Erixon (jfr. 1983, Nordström 1988).

Strukturproblemen inom varvsindustrin representerar inget särpräglat fenomen. De flesta branscher som eller producerar investeringsvaror insatsvaror till dessa har en internationell upplevt överkapacitetssituation sedan mitten 1970- talet. elektroteknisk på Maskinindustrin, industri, järn- och stålindustri och gruvindustri är stora svenska exempel på branscher som har arbetat marknader av utbudsöverskott. på präglade Orsaken till den är att den uppkomna överkapacitetssituationen ekonomiska tillväxten sedan har varit oljekrisen konsumtionsdriven. Tillväxten har i huvudsak av en växande och skapats privat offentlig konsumtion medan har förblivit Sålunda investeringarna låga. överstiger dagens investeringsvolym i bl.a. Schweiz och Storbritan- Västtyskland, nien inte motsvarande volym omedelbart före Detta trots att oljekrisen. ländernas BNP är 15-20 större Nilsson procent (jfr. 1985). Utvecklingen har varit likartad i Sverige. År 1982 var industrins 40 investeringar än 1975. Detta innebar att var procent lägre investeringsvolymen lika stor som trots att BNP ungefär 1964, var 60 procent större än 1964. Den ökning i produktionen som har skett har sålunda i huvudsak skett inom med små näringar investeringsbehov. Tjänstesektorns expansion är ett uttryck för detta. under 1980-talet har Konjunkturuppgången inneburit att investeringsvolymen har ökat. Trots denna ökning låg emellertid

industriinvesteringarna 1987 5 procent lägre än 1975, sam-

tidigt som BNP var 20 procent högre (jfr.figur 2.2).

Stålindustrin är en av de branscher som drabbats hårdast av den svaga investeringsutvecklingen. Då i 80-90 av det storleksordningen procent stål som produceras används i och i samband med investeringsvaror i är detta förvånande. Under investeringar anläggningar knappast perioden 1973 till 1983 minskade i världen med 10 stålproduktionen procent. Det sistnämnda året i världen till 404 uppgick stålproduktionen miljoner ton, en som kan med en volym jämföras tillgänglig produktionskapacitet på 650 miljoner ton. Den outnyttjade produktionskapaciteten vid denna motsvarade tidpunkt ungefär produktionskapaciteten i hela USAs stålindustri.

Överkapacitetssituationen drab-

bade inte stålindustrin i alla länder lika hårt. Produktionen av handels-

stål minskade exempelvis med 44 procent i USA under den omtalade tioårsperioden. Minskningen inom stålindustrin i EG och Japan uppgick till 25 den samtidigt respektive 17 procent. Trots globala överkapaciten ökade stålproduktionen samtidigt med 907 procent i Korea. Visserligen skedde ökningen från en låg utgångsnivå, men i slutet av perioden var landets nästan lika stor som i Storstålproduktion stålproduktionen britannien.

Index (1975 = 1CD) 140

120 l

100 Ä

30 -_

50 —_ : Ind.Jstri- . invester. 40 i

IIIIIIYTTIUUIIIIIUIIlIIIIIII 1960 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1962 1966 1970 1974 1978 1982 1986

Figur 2.2: BNPs och 1960-1987. industriinvesteringarnas utveckling, =

(Index 1975 100)

Den internationella överkapacitetssituationen har tvingat fram en omfattande inom svensk metallindustri, med strukturrationalisering tillhörande gruvbrytning. Resultatet har blivit en sysselsättningsminskning på 22 000 personer under perioden 1974 till 1985. Då metallindustrin är starkt koncentrerad till vissa delar av har strukturom- Sverige, vandlingen påtagliga I fem län svarade skapat regionala problem. metall- och gruvindustrin för mer än en femtedel av industrisysselsättningen 1974 (tabell 2.1). 70 procent av sysselsättningsminskningen skedde i dessa län. Denna minskning är en viktig orsak till det utflyttningsöverskott som har kännetecknar såväl Bergslagen som Norrbotten sedan mitten av 1970-talet.

Källa: SCB Industristatistik.

Strukturproblemen inom metallindustrin har fortplantat sig till maskinindustrin, då överkapacitetssituationen medför att investeringsblir inom järn-, stål- och ferrovolymen låg. Investeringsvolymen sålunda 1985 endast till en tredjedel av legeringsindustrin uppgick motsvarande 1974. Motsvarande tal för gruvindustrin var 60 volym Detta innebär att den svenska marknaden för investeringsvaror procent. till dessa branscher har med 40-60 under den aktuella krympt procent perioden.

500 beräknas vara sysselsatta i företag som tillverkar Omkring personer utrustning till metall- och gruvindustrin. Företagen är förhållandevis väl geografiskt utspridda Stockholm, Märsta, Uppsala, Västerås, Nora, Sala, Fagersta, Ed, Smedjebacken, Grythyttan, Ljusfallshammar, Kiruna och I Av

Borlänge, Höganäs (Ds 1987:3). uppräkningen framgår

att en del av vuxit fram i närhet till utrustningsföretagen geografisk gruv- och stålindustrin.

Den internationella strukturomvandlingen har inte endast påverkat och metallindustri. Aven baskemi, elektroteknisk industri varv, gruvor och delar av maskinindustrin arbetar på internationella marknader

kännetecknade av Denna är en orsak till överkapacitet. överkapacitet ett ökat antal av svenska företag. Såväl den svenska tillverkaren uppköp av pappersmaskiner som de svenska producenterna av skogsbruksmaskiner har exempelvis köpts upp av finska företag. Med dessa uppköp följer ofta personalreduktioner. I enstaka fall har små lokala arbetsmarknader drabbats hårt av sådana omstruktureringar.

Konjunktwutveckling

Den internationella som beskrivs ovan är en strukturomvandling förhållandevis långsam process. Behovet av en strukturomvandling byggs upp gradvis under många år och genomförandet av den tar i allmänhet en 15-20 år. Hur strukturomvandlingen gestaltar vid en sig given tidpunkt bestäms av den aktuella situationen. Sålunda synliggjordes allvar först i samband med den strukturproblemen på kraftiga konjunkturnedgång som följde efter oljekrisen 1974 trots att de växte fram redan under 1960- talet. Under en bidrar en högkonjunktur växande efterfrågan till att skapa ett intryck av att strukturproblemen är på att lösas, medan bidrar till att

väg lågkonjunkturens svaga efterfråga

problemen framstår som akuta. Dagens högkonjunktur i svensk ekonomi återspeglade en internationell situation. År 1981 lade den amerikanska presidenten om sin ekonomiska politik. Finanspolitiken blev mer Skatterna sänktes som de expansiv. samtidigt offentliga utgifterna ökade. Den expansiva amerikanska finanspolitiken kom, att den en ökad utländska att genom skapade efterfråga på produkter, bli en stimulans för världsekonomin. kraftig

Stimulanseffekten förstärktes av att dollarkursen steg. Även svenskt näringsliv fick del av denna stimulans. År 1983 inleddes en konjunkturuppgång som pågick fram till 1985, varefter konjunkturen har stabiliserat sig på en förhållandevis hög nivå. (figur 2.3) Koni form av en

junkturuppgången yttrade sig inledningsvis kraftig

exportökning, vilken följdes av en stark ökning i privat konsumtion. Med att antalet och varsel konjunkturuppgången följde permitteringar om uppsägningar sjönk dramatiskt. sysselsättningen ökade märkbart inom delar av industrin och den privata tjänstesektorn. Expansionens selektiva karaktär innebar emellertid att konjunkturuppgången fick varierande i olika genomslag regioner.

Sysselsättningstillväxten inom industrin var koncentrerad till ett fåtal branscher läkemedelsindustrin, plastvaruindustrin, teleproduktindu-

strin, bilindustrin, instrumentindustrin samt livsmedelsindustrin. svarade ensam för ungefär hälften av indu- Transportmedelsindustrin strins sysselsättningsökning. Detta innebar en kraftig stimulans för i delar av Den starka inom utvecklingen Västsverige. expansionen - hotell- och privata tjänster bank, försäkring, uppdragsverksamhet, - särskilt till att stimulera tillväxten i storrestaurangverksamhet bidrog stadsregionerna. Nästan varannan sysselsatt i Stockholmsregionen är verksam inom den medan motsvarande andel för privata tjänstesektorn,

exempelvis Bergslagen endast är något mer än var femte. (Tabell 2:2).

Procent

1964 1968 1972 1976 1980 1984 1966 1970 1974 1978 1982 1986

Figur 2.3: Andel företag som arbetar med fullt kapacitetsutnyttjande 1964-1987.

Källa: SCB FOB 1985

Konjunkturuppgången bidrog naturligtvis också till att förbättra situationen i de som är hårt drabbade av den internationella regioner strukturomvandlingen. Arbetslösheten reducerades. Konjunkturuppgången kunde emellertid inte förhindra att fortsatte att sysselsättningen minska inom branscher med Inom och stålindustrin problem. gruvförsvann sålunda 5000 under ytterligare arbetsplatser konjunkturuppgången. I många regioner innebar därför endast konjunkturuppgången att problemen blev mindre akuta. innebar Samtidigt konjunkturuppgången att bristen på arbetskraft accentuerades i storstadsregionerna. Resultatet blev att den obalansen ökade. Ett mellanregionala uttryck för detta är att antalet län som hade reducerades

inflyttningsöverskott

under konjunkturuppgången.

Politiska åtgärder

I slutet av 1970-talet lades den ekonomiska Insatser politiken. vidtogs för att begränsa den inhemska samt för att förbättra den efterfrågan svenska industrins internationella I samband med konkurrensförmåga. regeringsskiftet 1982 accentuerades denna av den omläggning ekonomiska politiken. Den snabba ökningen av utlandsskulden sedan 1976 ansågs kräva kraftfulla politiska insatser. Den svenska kronan devalverades åter och

ytterligare åtstramningsåtgärder vidtogs.

Värdet den svenska kronan skrevs denna ned med 16 procent. på gång var att förbättra för att detta sätt Syftet exportindustrins lönsamhet, på industrins internationella konkurrensförmåga. Förhoppningen styrka var att detta skulle bidra till att öka den svenska exporten. till och att

Åtstramningspolitiken

syftade att öka sparandet frigöra för industrin. Politiken i att de investeringsresurser tog sig uttryck inte tilläts öka lika snabbt som tidigare. Statens offentliga utgifterna minskade under år som i de komutgifter några samtidigt Ökningstakten munala halverades. En konsekvens av var att utgifterna åtstramningen inom den sektorn reducerades sysselsättningstillväxten offentliga Medan denna ökade med i genomsnitt 4,3 kraftigt. sysselsättning perioden 1975-1981, var motsvarande ökningstakt procent per år under under 1982-1987 endast 0,9 procent (jfr. figur 2.4). perioden

Procent 0

IITIIIIIIIIIIIIIIII

A

-2 llIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII 1961 1965 1969 1973 1977 1981 1985 1963 1967 1971 1975 1979 1983 1987

av antal

Figur 2.4: Årlig procentuell förändring offentligt anställda,

1960-1987. (Källa: Ekonomifakta)

Även industripolitiken lades om. Sedan mitten av 1970-talet hade kostnaderna för industristödet ökat Detta var ett resultat av att den kraftigt. sittande valde att möta de regeringen uppkomna strukturproblemen med statligt stöd. Budgetåret hade kostnaderna för detta icke- 1982/83 permanenta industristöd vuxit till 15,5 vilket miljarder kronor, motsvarade 4.6 procent av de Efter offentliga utgifterna. regeringsskiftet 1982 reduoerades detta stöd successivt, så att det budgetåret 1986/87 endast uppgick till motsvarande 1,5 kronor. miljarder

På kort sikt denna av till de mellanbidrog omläggning politiken att regionala obalanserna ökade. Den snabba tillväxten av antalet offentligt anställda under 1970-talet till att en bidrog skapa gynnsam sysselsättningsutveckling i alla typer av regioner. På motsvarande sätt bidrog omläggningen av industripolitiken till en dramatisk sysselsättningsminskning inom krisdrabbade branscher. av Nedläggningen tre varv och en intensifierad omstrukturering av gruv- och stålindustrin var en konsekvens av den nya industripolitiken.

Regeringen var medveten om de risker för ökade regionala problem som av förde med Därför uttalade omläggningen industripolitiken sig. den höga ambitioner, när det att underlätta för de anställda och gällde för regioner att klara den i samband med nödvändiga omställningen akuta företagskriser. Kriser skulle mötas med stöd till de anställda och till som helhet. Därför regionen följdes kraftiga nedskärningar hos och nedläggningar av statliga företag av specialdestinerade regionalpolitiska insatser. Varvsnedläggningarna i Uddevalla och Malmö av följdes speciella insatser på dessa orter. Strukturrationaliseringen inom gruvoch stålindustrin motsvarande sätt av Norrbottens- och följdes på Bergslagspaket. Dessa till att reducera av de paket bidrog omfattningen

regionala effekterna av den nya industripolitiken.

Dagens situation

Det som iakttas vid en regionala utvecklingsmönstret given tidpunkt måste förstås som ett resultat av de sammanvägt förändringsprocesser som diskuteras ovan.

Regeringens starka prioritering av insatser för att styrka konkurrensförmågan hos svenskt näringsliv i kombination med awecklingen av det icke-permanenta industristödet isolerat sett till att öka de bidrog regionala problemen. Samtidigt så motverkades denna effekt av den

internationella som ungefär samtidigt med

konjunkturuppgång tog fart

tillsammans med devalve-

politikomläggningen.Konjunkturuppgången,

och en dollarkurs, till att näringslivets lönsamhet ringen stigande bidrog förbättrades kraftigt. Inom verkstadsindustrin ökade sysselsättningen vilket neutraliserade de i Malmö

åter, negativa sysselsättningseffekterna

och Uddevalla av Situationen var annorlunda inom varvsnedläggelserna. basindustrin. var inte tillräckligt stark för att

Konjunkturuppgången

förhindra en fortsatt inom dessa. Tillsammans

sysselsättningsminskning

med en dollarkurs emellertid till att den stigande bidrog devalveringen ekonomiska situationen förbättrades även för denna del av industrin. Därmed kunde den fortsatta ske under lugnastrukturrationaliseringen re förhållanden än vad som annars skulle ha varit fallet. Parallellt med ovanstående så har antalet ungdomar som väljer en karriärsutveckling

bunden livsform ökat. Tendensen har blivit så påtaglig, att dessa young

urban kommit att tilldra ett ökat allmänt intresse. professionals sig Tillväxten i denna har fortsatt att bidra till storstadsregionernas grupp är sålunda ett uttryck för att expansion. Dagens regionala problembild den sittande för en näringspolitik, samregeringen omställningsinriktad som en stark internationell för en kraftig tidigt konjunktur ger utrymme av den konsumtionen och en Den starka ökning privata exportökning. är emellertid sett med industrins ögon betydligt svagare konjunkturen än vad var under 1960-talet (jfr. figur 2.3). Överhögkonjunkturerna som kännetecknar delar av basindustrin och den kapacitetssituationen verkstadsindustrin att förblir låg. Sluttunga gör investeringsvolymen fortsätter antalet som satsar en karriärbunden livsligen personer på form att som antalet som lever i självständigöka, samtidigt personer

hetslivsformen har stabiliserats på en låg nivå. Hur 1990-talets regionala

kommer att bestäms av hur de ovan diskuterade problem gestalta sig kommer att utvecklas under de kommande förändringsprocesserna åren.

3. NORDSVERIGE

Under de senaste hundra åren har nästan fördubblats i folkmängden Nordsverige. Nordsverige, som i detta sammanhang avgränsats till Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län omfattar drygt hälften av Sveriges yta men rymmer endast 11 procent av dess befolkning (figur 3.1). Fram till slutet av 1800-talet var norra det Sverige stora nybyggarlandet. Långt in i våra dagar har regionen med sina rika naturresurser betraktats som framtidslandet (Sörlin 1988).

Expansionen under slutet av 1800-talet var knuten till sågverksindustrins framväxt. Sågverksindustrins behov av timmer att ett gjorde utspritt bosättningsmönster var nödvändigt för att kunna skogsråvaran i utnyttja regionen. De enskilda hushållen levde i fall i en kombinerad många och lönearbetarlivsform. Sommaren åt den självständighets- ägnades egna gården, medan mannen under vintern arbetade åt i skogsbolagen skogen. Sågverksindustrins framväxt bidrog till att Nordsverige under andra hälften av 1800-talet hade ett Redan vid inflyttningsöverskott. sekelskiftet omvandlades emellertid detta till som utflyttningsöverskott sedan växte fram till slutet av 1960-talet. i gradvis Befolkningsökningen regionen under 1900-talet är sålunda uteslutande ett resultat av en stor naturlig befolkningsökning.

Efter det andra ökade I världskriget utflyttningsöverskottet påtagligt. början av 1960-talet uppgick nettoutflyttningen från norra till Sverige 10.000 personer per år. Huvudförklaringen till detta var att naturresursernas för i förändrades radikalt. betydelse sysselsättningen regionen skogsbruket rationaliserades. Att arbeta i blevi allt mindre skogen grad ett komplement till eget jordbruk. Den särpräglade norrländska kombinationslivsformen förlorade sitt existensberättigande. Bönder med kunde fortsätta att leva i medan egen skog självständighetslivsformen, de övriga tvingades in i lönearbetarlivsformen genom att bli heltidsanställda skogsarbetare. Ungdomar valde en lönearbetarlivsform, men bristen på arbeten i Norrland dem att tvingade flytta. Mekaniseringen av skogsbruket innebar att behovet av minskade. skogsarbetare gradvis Avfolkningen av Norrlands inland hade på allvar fart. tagit

/

/,1

I’/lé/I {2

/2,) ,

3.1: Karta över och industriella centra.

Figur Nordsverige. Regionala

Det var mot denna som under bakgrund lokaliseringspolitiken tog form 1960-talet. Problembilden Den och gavs en entydig tolkning. ensidiga utvecklade industrin i Norrlands inland var inte svagt tillräckligt expansiv för att absorbera den arbetskraft som fanns tillgänglig i regionen. Målet med blev att stimulera en diverlokaliseringspolitiken sifiering av näringslivet samt att öka tillväxten i regionen. Därigenom hoppades man att utflyttningen skulle kunna begränsas.

Det perspektiv som låg till grund för politiken var att industrins utveckling i Norrland hämmades av att produktionskostnaderna var för högre företag där än för företag i andra regioner. Klimat och geografiskt avstånd till marknader medför och högre byggnads- transportkostnader. Arbetskraftens avsaknad av industriell erfarenhet innebar att produktiviteten var lägre och därmed blev arbetskraftskostnaderna Låga högre. till att försvåra fastighetsvärden bidrog finansieringsmöjligheterna. Brister i infrastruktur att norrländska i vissa fall gjorde företag tvingades bära sådana kostnader som i andra regioner täcktes av stat och kommun.

En fortgående koncentration

En ytlig betraktelse kan ge ett intryck av att 1960-talets lokaliseringspolitik blev framgångsrik. Med hjälp av lokaliseringsstöd skapades det omkring 10 000 nya arbetstillfällen under perioden 1965-1979. I början av 1970-talet omvandlades utflyttningsöverskottet till ett inflyttningsöverskott. År 1979 hade norra Sverige ett inflyttningsöverskott som översteg 4000 personer. Därefter sjönk det för att 1982 åter omvandlas till ett som vid mitten av 1980-talet 3000 utflyttningsöverskott, översteg personer. Omsvängningen ibefolkningsströmmen under 1970 var emellertid inte i första hand ett resultat av lokaliseringspolitiken. Visserligen bidrog politiken till att i ökade. industrisysselsättningen Nordsverige Denna ökning var emellertid liten jämfört med sysselsättningstillväxten inom den offentliga sektorn. Slutligen innebar den försvagade ekonomiska tillväxten i landet att arbetskraft i andra

efterfrågan på

regioner försvagades med 1960-talet. efter arbetskraft jämfört Suget utanför Norrland försvagades därmed.

Bakom i i norra

förändringen befolkningsutvecklingen Sverige döljer

det sig stora inomregionala variationer. Norrlands inland kännetecknas av ett permanent utflyttningsöverskott. Mönstret bröts endast under tre år i slutet av 1970-talet, då inlandet noterade ett litet inflyttningsöver-

skott. För inlandets vidkommande innebar i situationen förbättringen under 1970-talet därför i första hand att utflyttningsöverskottet reducerades. Medan 1970 7000 hade det utflyttningsöverskottet översteg 1975 reducerats till hundra Under 1980-talet har några personer. åter ökat, så att det i mitten på 1980-talet överutüyttningsöverskottet steg 2000 personer per år. Inlandet förlorar i första hand befolkning i 20-34 år. Denna åldersgrupp har uppvisat en nettoutåldersgruppen flyttning under alla år sedan 1970.

Tabell 3.1: Befolkningsförändringar i olika delar av NordSverige, 1974- 1987.

östersund-

Norra glesbygden 185373 20,6 -8486 -4,3 Södra gles-

till inlandet domineras däremot av personer i högre åldrar. Inflyttningen Det växande under 1980-talet är ett resultat av utflyttningsöverskottet att till inlandet minskat medan varit inflyttningen utflyttningsströmmen oförändrad. Trots denna minsknin har inflyttningen från de tre stor-

.årligen

stadsområdena förblivit konstant. flyttar knappt 2000 personer

från dessa till inlandet.

regioner (Lundin 1988).

också ett mönster som bidrar till att skapa Flyttningsrörelserna uppvisar sociala Bland dem som lämnar inlandet är yngre kvinnor den problem. största gruppen. Bland inflyttarna däremot är männen storleksmässigt dominerande. Resultatet blir att obalansen mellan antalet män och antalet kvinnor i Norrlands inland växer. Redan i är gradvis dag obalansen så stor att socialt I en den representerar ett problem. glessom finns det färre än fyra ensambygdskommun Berg exempelvis boende yngre kvinnor per tio män.

Det tillsammans med ett sjunkande permanenta utflyttningsöverskottet födelseöverskott medför att befolkning i inlandet minskar. Sedan 1970 har den minskat med nästan 60 000 personer. Befolkningen uppgick 1987 till 323 000 Dessa fördelar på 33 kommuner. Två personer. sig av dessa kommuner har mindre än 10 000 invånare. Som tredjedelar av tabell 3.1 har varit störst i de södra framgår befolkningsminskningen delarna av inlandet. Medan i den södra befolkningsminskningen gles- - Jämtlands och Västernorrlands län till 7,6 procent bygden uppgick under 1974-1987, var motsvarande siffra för den norra glesbygperioden den - Västerbottens och Norrbottens län - endast 4,3 procent.

Det permanenta utflyttningsöverskottet från Norrlands inland har satt i åldersstruktur. Befolkningspyramiden liknar tydliga spår befolkningens närmast ett hus (figur 3.2). Mer än var fjärde invånare är över 60 år gammal, en andel som än för landet som helhet. ligger betydligt högre Samtidigt är andelen av befolkningen i åldersgruppen 20-44 år betydligt än i riket som helhet. under 1970- och 1980-ta1en lägre Utflyttningen har decimerat dessa Däremot avviker andelen åldersgrupper. personer som är under 20 år mindre från riksgenomsnittet, ett förhållande som en förhållandevis fertilitet bland kvinnorna i inlandet. återspeglar hög Det innebär att det finns en potential för fortsatt befolkningsmässig utflyttning.

har varit annorlunda i centra - Befolkningsutvecklingen regionens

Mittstad (Sundsvall/Timrå/Härnösand), Östersund, Örnsköldsvik,

Umeå, Skellefteå, Norrstad och Kiruna. Under

(Luleå/Boden/Piteå)

1974 - 1987 uppvisade fem av dessa centra en befolkningsökperioden tillsammans 31 700 medan befolkningen i de två ning på personer, andra minskade tabell Under 1970-talet med 4 700 personer (jfr. 3.1). hade dessa centra ett Som mest det 4000 inflyttningsöverskott. översteg år under år i mitten av 1970-talet. Under denna personer per några absorberade dessa centra hela från inlandet.

period nettoutflyttningen

Under 1980-talet har situationen förändrats, då även regionens sju

centra fått vidkännas nettoutflyttning. Efter 1981 är det endast Umeå som uppvisar ett inflyttningsöverskott.

å1derS9FLPP,

I Nordsverige kan man sålunda tala om en geografisk koncentrationsprocess på tre nivåer. Betraktat med norrländska ögon förefaller det som om det pågår en geografisk koncentrationsprocess på nationell nivå. En växande andel av landets koncentreras till befolkning tättbefolkade i och minskar regioner syd- mellansverige. Samtidigt Nordsveriges andel av landets bor 11 procent av befolkning. Idag landets befolkning i norra Sverige. För femtio år sedan var motsvarande andel 13 procent.

Samtidigt sker det en befolkningskoncentration inom Nordsverige. Ungefär hälften av de personer som lämnade Norrlands inland under 1970-talet flyttade i första omgång till något av landsdelens större centra. Andelen av norra Sveriges befolkning som bor i dessa centra har därför ökat från 57 procent 1970 till 61 procent 1985. Koncentrationen varierar mellan länen. Jämtland uppvisar den lägsta koncentrationen

med 42 av i Östersund, medan Västernorrland har

procent befolkningen

den andelen med 75 procent av befolkning i Mittstad och högsta Örnsköldsvik.

så det en på lokal nivå. Slutligen försiggår koncentrationsprocess omfördelas från till centralorter med

Befolkningen glesbygdsområden

omland Persson och Wiberg 1988). Sålunda återfinnes nästan 80 (jfr av i Norrbotten redan i sådana centralorter. procent befolkningen Situationen är likartad i de övriga norrlandslänen även om Jämtlands län har en större andel av i än övriga län. befolkningen glesbygder

Koncentration till tätorter

i norra under 1990-talet kan förstås att Utvecklingen Sverige genom drivkrafterna bakom ovanstående tre koncentrationsprocesser analyseras.

Den lokala vilken bidrar till att folk konkoncentrationsprocessen, centreras till tätorter, har inträffat parallellt med att sysselsättningen inom minskat. Under 1975-1988 minskade primärnäringarna perioden och sålunda sysselsättningen inom jord- skogsbruket med 37 procent en som i första hand drabbade den södra glesbygden. Detta utveckling kan betraktas som en orsak till den fortgående avfolkningen naturligtvis av var emellertid denna sysselsättningsminsknglesbygderna. Samtidigt också en konsekvens av avfolkningen. När folk lämnar glesbygderna ing eller när folk i det automatiskt i glesbygderna pensioneras yttrar sig statistiken som en reduktion av antalet personer som är verksamma inom Sysselsättningsminskningen är därför mer en privatnäringarna. indikation än en direkt orsak till den. Huvudorsaken är på avfolkningen istället lämnar dessa befolkade områden att yngre personer glest på av att de föredrar en lönearbetarlivsform eller karriärlivsform grund framför den som är förbunden med att stanna i självständighetslivsform denna typ av region.

Sannolikt kommer detta att bestå under 1990-talet. utvecklingsmönster kommer även i framtiden att föredra andra livsformer Ungdomar framför Resultatet blir i så fall att självständighetslivsformen. av fortsätter, en som särskilt komavfolkningen glesbygden utveckling mer att drabba Jämtland med sin låga urbaniseringsgrad. Två förhållanden kan ändra ovanstående bild. För det första kan en på som leder till en av arbets-

djup konjunkturnedgång, kraftig ökning

lösheten i landet, bidra till att preferenserna mellan livsformerna blir

annorlunda. Sjålvständighetslivsformen kan framstå som mer attraktiv om alternativet är arbetslöshet. En period med hög arbetslöshet kan på detta sätt öka intresse av att stanna kvar i samungdomars glesbygderna tidigt som intresset att återvända kan öka bland folk som kommer från dessa regioner. För det andra kan en fortsatt reduktion av arbetstiden bidra till att intresset för att, åtminstone under vissa i leva perioder livet, i glesbygden ökar. Med en reducerad arbetstid följer att möjligheterna till en ökar. Därmed får människor att komdubbelbosättning möjlighet binera livsformer, som lönearbetarlivsformen och exempelvis själv- Redan kan ett ständighetslivsformen, på nya sätt. idag exempelvis hushåll där båda arbetar på en massafabrik vid kusten dela sin tid mellan brukssamhället vid kusten och föräldragården i glesbygden. Långa perioder med ledighet öppnar för denna möjligheter typ av dubbelliv. En fortsatt reduktion av arbetstiden, vilken ger fler möjligheter till längre perioder av sammanhängande ledighet, kommer att öka antalet för vilka denna kan bli aktuella. personer typ av anpassning

Flykten från inlandet

Den regionala koncentrationsprocess som i ett yttrat sig permanent utflyttningsöverskott från Norrlands inland under hela efterkrigstiden är nära knuten till utvecklingen inom de naturresursbaserade näringarna. Den ekonomiska utvecklingen i Nordsverige har alltid av präglats rika till naturresurser - malm och vattenkraft.

regionens tillgång skog,

Fortfarande spelar de resursbaserade näringarna en större roll i Nordsverige än i övriga delar av landet. 15 procent av de i Ungefär sysselsatta Nordsverige är verksamma inom skogsbruk, jordbruk, malmbrytning eller tillhörande förädlingsindustri. Detta är en andel som femtio ligger procent högre än för riket som helhet. I Norrlands inland ligger andelen dubbelt så som i riket. högt

Beroendet av de naturresursbaserade näringarna är sålunda mest utpräglat i Norrlands inland, där 20 procent av de sysselsatta återfinns i

dessa näringar. Något mer än hälften av dessa arbetar inom

skogsbaserade verksamheter, dvs i huvudsak skogsbruk och träbearbetande industri (figur 3.3). De resursbaserade verksamheterna i Nordsverige utmärks av att möjligheterna till produktionsökningar är begränsade. Inom skogsindustrin är det tillgången på virket som så den interbegränsar expansionsmöjligheterna. Samtidigt tvingar nationella konkurrensen fram fortgående rationaliseringar. Resultatet blir att sysselsättningen inom dessa verksamheter successivt sjunker.

Sedan 1980 har Norrlands inland sålunda förlorat 7 200 arbetsplatser inom resursbaserade verksamheter. Denna fortgående minskning i sysinom naturresursbaserade verksamheter är en orsak till selsättningen i inlandet. befolkningsminskningen

Trots tillbakagången inom de resursbaserade verksamheterna så har systotalt sett ökat i inlandet sedan mitten av 1970-talet. selsättningen Denna är ett resultat av att sysselsättningen inom tjänstesektorn ökning vuxit. Särskilt markant har varit inom sjukvård sysselsättningsökningen och socialvård. Sedan 1975 har ökat med 47 procent sysselsättningen inom vård och omsorg. Detta innebär att vårdsektorn nu har större för i inlandet än de resursbaserade verksambetydelse sysselsättningen heterna. Mer än var femte i inlandet arbetade 1985 inom sysselsatt vårdsektorn. Inkluderas även undervisning ökar andelen till 28 procent. Huvuddelen av under senare år har detta sysselsättningstillväxten på sätt av Situationen är emelskapats inlandsbefolkningens egna behov. lertid inte utan Trots en sett i problem. generellt svag arbetsmarknad inlandet är det håll svårt att arbetskraft till vård och på många rekrytera som listan sökande till utannonseomsorgsverksamheter. Samtidigt på rade arbeten som och chaufför är lång så är det svårt att skogsarbetare besätta som förskollärare och sjukskötare med kvalificerad tjänster personal. Detta är ett uttryck för att små kommuner i Norrlands inland för välutbildade kvinnor inte framstår som attraktiva ur många bosättningssynpunkt.

Även om vårdsektorn nu sysselsätter fler än de naturresursbaserade så kommer de sistnämnda fortsatt att ha stor betydelse för näringarna utvecklingen i inlandet fram mot sekelskiftet. Som påpekats begränsas för i verksamheter tillväxtmöjligheterna sysselsättningen skogsbaserade av Virkebristen i kombination med en

tillgången på skogsråvara.

fortgående produktivitetsökning innebär att en fortsatt sysinom verksamheter kan förväntas. selsättningsminskning skogsbaserade Endast en av förädlingsgraden inom skogsindustrin fortgående ökning kan förändra denna En sådan utveckling sedan

utveckling. pågår lång

tid. Den har i huvudsak i form av att i ökad yttrat sig pappersmassa utsträckning förädlas till papper. Idag vidareförädlas ungefär tvâ tredav massan till Detta är emellertid en utveckling som jedelar papper. lite för i inlandet. 85 procent av sysselsättningen betyder utvecklingen inom massa- och i är lokaliserad till pappersproduktion Nordsverige

__ SÅGVERK 1983 TRABEARBETANDE INDUSTRI 1983 Sysselsättning fördelad på bmmun. Sysselsättning fördelad på kommun.

TX f;

« \ _ , Oxalix - ‘I \ \ .Älvsbyn I: / k- .Arvidsjauv ,LUM

än

. - . Sorsele ‘ ‘ ri L ‘e

yqommun ) s

Ono-:56 \ Managwmiâ l/

x a .åk u MM v on n I ° ° p_ OLvcluoli “r :x .Vilhelmina .ål

W / \\ i _\ OVindoln/ ‘I OSlv6m_;§nd . Vi5’. . ,el

/V/I

/. C{‘ ‘yordmaling °*"“‘ .Örnsköldsvik -\\ . Kunna.. \sollehoå ,/ .Bm./_.* .Krimlou c ‘ . v ’____/’ .Härnösand

_ ä :hm .Sándâall \

,.“\ --~~~\_._/

IV ouavjoaifiy Axl.:

Teckenförklaring

Storlek O 60- 200sysselsatta O 201- 500sysselsatta O 501 — 2000 sysselsatta

Källa: SCB:industristaiistik 1983.

Bearbetning: UMDAC och SlND.

Figur 3.3: Sysselsättning inom sågverk och träbearbetande industri i

Norrland 1983.

regionens centra. Expansionen sker uteslutande genom utvidgningar av befintliga anläggningar varför till av ökad sysselsättningsökningar följd vidareförädling kommer att ske i Norrlands centra.

Skogsindustrins produktionskapacitet överstiger tillväxten i Nordsveriges skogar, varför ett underskott på virke uppstått. Regionen en virkesbrist vilken endast kan motverkas av upplever genom import virke. Bilden är annorlunda när det trävaruindustrin. Denna gäller industri har en starkare i inlandet. Det finns fem förankring exempelvis kommuncentra i inlandet i vilka trävaruindustrin svarar för med än hälften av industrisysselsättningen. Trävaruindustrin är mer konjunkturkänslig än massa- och pappersindustrin. Detta är en konsekvens av att efterfrågan på trävaror i

återspeglar förändringar investeringsvolymen.

Den svaga investeringsutvecklingen i industriländerna sedan mitten på 1970-talet har därför inneburit att trävaruindustrin inte samma upplevt marknadstillväxt under 1980-talets konjunkturuppgång som under tidigare konjunkturuppgångar. Trots konjunkturuppgången har därför sysselsättningen fortsatt att minska. Sedan 1982 har sålunda antalet sysselsatta inom trävaruindustrin minskat med 5 procent. Under de allra senaste åren har bostadsbyggnad åter ökat i Västeuropa, med en ökad svenska trävaror som ett resultat. har emellertid efterfråga på Samtidigt bristen på sågtimmer accentuerats.

Situationen kan förväntas bli förändrad under de närmaste åren, i samband med att konjunkturen försämras. En försvagad marknadssituation kommer att bidra till att påskyndas. strukturomvandlingen Nedläggningarna av sågverk kommer att öka. Under de kommande åren kommer sålunda tillväxtmöjligheterna att begränsas av efterfrågan, medan bristen blir mindre uttalad. Denna på sågtimmer kortsiktiga utveckling kan emellertid bidra till att bristen förvärras sikt. på sågtimmer på lång Om bristen massaved består som

på samtidigt sågverkskonjunkturen

försvagas är det möjligt att konkurrensen om timret ökar ytterligare. Förblir lönsamheten inom massa- och pappersindustrin, vilken är mindre än kan det innebära konjunkturkänslig sågverksindustrin, god, att en ökad andel av timret går till denna. Därmed kan de långsiktiga utvecklingsmöjligheterna för trävaruindustrin begränsas ytterligare. Inlandet kommer att drabbas särskilt hårt av en sådan utveckling.

Framtidsutsikterna för vårdsektorn är radikalt annorlunda. Värderat utifrån efterfrågesidan förefalla tillväxtmöjligheterna inom vårdsektorn förbli stora under 1990-talet. Efterfrågan på denna typ av tjänster av den som bor i inlandet, varför denna inte direkt genereras befolkning

är utsatt för internationella En viktig orsak till konjunkturfluktuationer. inom vårdsektorn är att andelen äldre sysselsättningstillväxten personer vuxit. Inlandets säregna åldersstruktur bland befolkningen (jfr. figur 3.2) i att andelen i omsorgsarbete ligger två procentavspeglar sig sysselsatta enheter än motsvarande andel för Norrlands centra och för riket. högre Andelen i inlandet som är över 70 år kommer att öka fram till personer mitten av 1990- talet. Därefter inträffar en minskning. Denna minskning är en konsekvens av den stora av som skedde utflyttning ungdomar under 1960-talet. Andelen personer över 80 år förväntas däremot växa fram till sekelskiftet. av inlandets befolkning kommer Förgubbningen att bidra till att i Norrlands inland. skapa nya sysselsättningstillfällen Effekten har emellertid begränsad varaktighet. Mot slutet av 1990-talet kommer i åldersstrukturen att istället innebära en förändringarna av andelen äldre. Fram till dess är det möjligt att tillväxten minskning inom vårdsektorn kan medföra att sysselsättningen ökar. Därmed är det tänkbart att inlandet får ökad brist på arbetskraft. De små uppleva lokala arbetsmarknaderna i inlandet, med små möjligheter till karriär, att inlandet för inte framstår som attraktiva. Till gör många personer detta kommer att den livsstil som kännetecknar kommuner i inlandet inte framstår som attraktiv för kvinnor. Mot denna bakgrund uppenbart är det sannolikt att 1990-talet för inlandets vidkommande kommer att kännetecknas av ökade svårigheter att vissa av rekrytera typer arbetskraft, som fortsätter. Situationen kan samtidigt utflyttningen förändras om konjunkturutvecklingen under de kommande åren något blir i ökar Med en arbetsså svag att arbetslösheten Sverige kraftigt. löshet som till mellan 5 och 10 kommer möjligheterna uppgår procent att arbetskraft att förbättras även i inlandet. Hur mycket rekrekrytera förbättras bestäms bl.a. av vilken av ryteringsmöjligheterna typ arbetskraft som arbetsmarknaden i första hand av

efterfrågas. Präglas

brist kvalificerad arbetskraft, kommer en ökad arbetslöshet, som i på första hand drabbar okvalificerad arbetskraft, att förändra rekendast i utsträckning. En konryteringssituationen begränsad svag skulle på detta sätt kunna bidra till att utflyttningsjunkturutveckling överskottet från Norrlands inland reduceras.

Den som skisserats ovan innebär att inlands-

utveckling många

kommuner kommer att få en kraftig befolkningsminskning uppleva under 1990-talet. Den ökade andelen äldre personer gör att antalet döda som antalet födda eller minskar. Bara stiger, samtidigt stagnerar för att den nuvarande krävs det därför ett upprätthålla befolkningen ökande till inlandet. Många kommuner som inflyttningsöverskott redovisade en stor under 1982-1987 befolkningsminskning perioden

t ex Åsele, Bjurholm, Bräcke och Ragunda - kännetecknas av att net-

toutflyttningen är förhållandevis liten, men att den naturliga befolkningsminskningen är stor. minskade Ragundas befolkning exempelvis med 5,5 under den aktuella Under samma procent perioden. period motsvarade utflyttningsöverskottet endast av 1,2 procent befolkningen, varför 80 procent av

befolkningsminskningen förklaras av

den naturliga

befolkningsutvecklingen.

Mycket talar sålunda för att från inlandet kommer utflyttningen att fortsätta under 1990-talet. En fortsatt tillväxt inom vårdsektorn kan emellertid medföra att brist vissa av arbetskraft på typer samtidigt uppstår. En sådan fram en diskussion av hur utveckling tvingar staten och kommuner skall kunna

/landsting erbjuda godtagbar service i

tätorter som håller på att awecklas.

Tillväxtmöjligheteri vissa centra

Tillväxtmöjligheterna i norra Sverige under 1990-talet finns i uppenbart regionens stora centra. Näringsmässigt dessa centra från skiljer sig inlandet i två avseenden. För det första är de mindre beroväsentliga ende av naturresursbaserade verksamheter än inlandet. För det andra har de en större andel inom

betydligt sysselsatta utvecklingsintensiva

verksamheter maskinindustri, instrumentindustri, läkemedelsindustri, uppdragsverksamhet och forskning. Den industriella basen är därför betydligt bredare än vad som är fallet i inlandet. Att delar av Norrland har en svag industriell bas illustreras av att det i Jämtlands län 1983 endast fanns 60 personer inom industrin vars klassifiarbetsuppgifter cerades som Av dessa hade endast utvecklingsrelaterade. 20 personer akademisk utbildning. Samma år fanns det i Stockholms län 11 000 personer inom industrin med sådana varav ca 5000 var uppgifter, akademiker.

Det föreligger stora olikheter i mellan näringsstruktur Nordsveriges sju centra. Umeå och Östersund är som fortgamla förvaltningsstäder farande domineras av den vilken svarar för 46 offentliga sektorn, respektive 41 procent av sysselsättningen i dessa båda orter. Båda orterna är länscentra som betjänar andra kommuner i sina län med och Till detta

sjukvårdstjänster utbildningstjänster. kommer att de har

nationella funktioner inom vissa områden. Universitetet i Umeå och Försvarets tekniska skola i Östersund är två sådana institutioner. Expansionen inom den sektorn är en orsak till att offentliga

arbetslösheten i såväl Umeå som Östersund har legat under riksgenom-

centra - Skel-

snittet under 1980-talet. Övriga Mittstad, Örnsköldsvik,

lefteå, Norrstad och Kiruna - har en större industrisektor. I

betydligt dessa orter svarade industrin 1985 för i genomsnitt 20 procent av sys- Dessa orter kan därför betraktas som Nordsveriges selsättningen.

industriella centra. I orter den råvarubaserade industrin

samtliga spelar en roll för I Kiruna dominerar gruvindustrin. I viktig sysselsättningen.

Norrstad svarar och stålindustrin tillsammans med

järn- skogsindustrin

för 47 av Metallindustrin är stor i

procent industrisyssel- sättningen.

Skellefteå, medan såväl Örnsköldsvik som

skogsindustrin präglar Mittstad. I de tre sistnämnda orterna finns det dessutom en betydande

maskinindustri.

Fhtal Personer (Ind. Stat .) 12GB

:

— \\‘\IIlII|IlIll/,’

111113 SKOGSIND.

- hu, I

- Iuumu\H

gxuu-to

- / 8GB- O

|-|..I.lIIIlI

: - PHSKININD. 6GB- _ II

_ nu. /H.--.,

GRUVIND.

Ian: inn..

: METHLLIND.

D* I I U I I I I I l U

1975 1977 1979 1981 1983 1985 1976 1978 1980 1982 1984 1986

Figur 3.4: i utvalda branscher i Norrlands

Sysselsättningsutveckling

industriella centra, 1975 - 1986.

Samtliga centra har sålunda sin industriella tyngdpunkt i verksamheter som uppvisat en liten sedan mitten av 1970-talet. expansionsförmåga Gruvindustrin, järn- och stålin- dustrin, metallindustrin och maskinindustrin kännetecknas av att deras marknader samtliga kännetecknas av ett stort internationellt utbudsöverskott. Skogsindustrins utveckling har präglats av att försvårat en fortsatt råvarutillgången volymexpansion. Små tillväxtmöjligheter tillsammans med rationalisefortgående ringar har medfört en reduktion av i dessa gradvis sysselsättningen branscher (jfr. figur 3.4). Sedan 1975 har i dessa branssysselsättningen cher sålunda minskat med 4 100 personer.

Tabell 3.2: i olika delar av 1982-1987.

Befolkningsutveckling Norrland,

Region Befolkning Förändring Förändring

östersund-

1,7 Norra gles- 185 373 - 6 072 bygden 3,2 södra gles- 126 122 - 4 794 bygden 3,8 Kiruna 26 710 - 1 935 - 7,2

Norrland 900 875 -11 570 - 1,3

Trots sedan av 1980-talet har

konjunkturuppgången början sysselsätt-

ningsminskningen fortsatt. Endast en skogsindustrin uppvisar marginell sysselsättningsökning. Uppgången har i första hand inneburit bättre

priser, en utveckling som förstärktes av devalveringen av den svenska

kronan 1982 samt av i dollarkursen fram till

stigningen 1985. Lönsam-

heten har förbättrats radikalt inom de aktuella Efter ett antal

företagen.

är med stora förluster redovisar LKAB, SSAB, Assi, Boliden och Metall åter vinster. komma Gränges Framtidsoptimismen börjar tillbaka.

inom industrin i Mittstad, Örnsköldsvik, Skel-

Sysselsättningsnedgången

lefteå, Norrstad och Kiruna har inte av någon ökning kompenserats inom Sedan 1982 har inom tjänstesektorn. exempelvis sysselsättningen den sektorn minskat med 2 700 personer i dessa centra. Ett offentliga resultat av detta är att arbetslösheten än riksgenomsnittet i legat högre orter sedan 1982. Kiruna har haft de största arbetsmarknadssamtliga med en andel som år oetablerade på arbetsmarkproblemen, personer naden som 9 över medan arbetslegat procentenheter riksgenomsnittet, lösheten i Mittstad endast 2 procentenheter över rikslegat ungefär Den förhållandevis arbetslösheten är huvudorsaken genomsnittet. höga till att dessa fem centra redovisar ett under 1980utflyttningsöverskott talet. Av tabell 3.1 att landsdelens industriella centra uppvisar framgår en markant än Umeå och Östersund. svagare befolkningsutveckling Frånvaron av en industrisektor i de två sistnämnda orterna betydande har inneburit att dessa orter inte av den internationella strukpåverkats samma sätt och med samma styrka. turomvandlingen på

Skillnaden i mellan Umeå och Östersund och utvecklingsmönstret centra kan förväntas bli accentuerad under första hälften av övriga 1990-talet. En medför att utbudsöverskottet på den

konjunkturnedgång

internationella marknaden åter ökar. Lönsamhetsproblemen i så fall för i centra. Därmed

återuppstår många storföretag regionens

kommer att bli aktuella. Avsaknaden av en ytterligare nedskärningar stor industrisektor i Umeå och Östersund gör att dessa orter inte drabbas direkt av

konjunkturnedgången.

Hur hårt industriella centra drabbas av en konjunktur- Nordsveriges bestäms av hur och den blir. En och nedgång djup långvarig djup kan innebära att som SSAB och långvarig nedgång företag LKAB, Boliden inte ser alternativ till att ned sin verksamhet. Detta några lägga skulle kort sikt akuta i Kiruna, på skapa arbetsmarknadsproblem Norrstad och Skellefteå. Hur starkt en sådan utveckling skulle påverka bestäms av två förhållanden. För det första befolkningsutvecklingen kommer en och att leda till att

djup långvarig konjunkturnedgång

arbetslösheten ökar i hela riket. Det utbudsöverskott på arbetskraft som i så fall medför arbetskraften i

uppstår att suget efter den tillgängliga

norra från andra blir sätt skulle en djup Sverige regioner svagt. På detta med arbetslöshet, bidra till att konjunkturnedgång, åtföljande stigande

på kort sikt stabilisera För det andra kan det antas bosättningsmönstret. att en sådan utveckling skulle tvinga statliga insatser för att mildra konsekvenserna i de aktuella orterna.

På sikt ser situationen ut. Två bidrar till detta. längre ljusare processer För det första kommer strukturrationaliseringen inom den norrländska industrin att medföra att industriella centra som Norrstad och Mittstad omvandlas till servicecentra. En fortsatt gradvis sysselsättningsminskning inom industrin gör att industrisektorn spelar en allt mindre roll för sysselsättningen. Mot slutet av 1990-talet kan därför såväl Mittstad som Norrstad att ha en struktur som om struktur i Umeå påminner dagens och Östersund. Hur detta kommer att påverka sysselsättningsutvecklingen bestäms av utvecklingen inom tjänstesektorn. Det förhållande att Norrstad och Mittstad båda rymmer residensstäder, att de har länssjukhus och högskola gör att det finns goda förutsättningar för en expansiv tjänstesektor. I detta avseendet är situationen annorlunda för Kiruna, Skellefteå och Örnsköldsvik. Detta är traditionella industriorter som har sämre förutsättningar än Norrstad och Mittstad, när det gäller att expansiv tjänstesektor. Det är därför sannolikt bygga upp en stor och att en av industrisektorn i dessa städer i mindre än nedbyggning grad vad som är fallet i Norrstad och Mittstad, kan motverkas av tillväxt inom tjänstesektorn. Sekelskiftets Kiruna, Skellefteå och Örnsköldsvik har därför sannolikt färre invånare än vad som är fallet idag.

För det andra kommer sannolikt överkapacitetsproblemen inom gruvindustrin, järn- och stålindustrin, metallindustrin och maskinindustrin att försvinna under slutet av 1990-talet. Den internationella gradvis kapacitetsnedbyggnad som har skett inom dessa branscher sedan slutet av 1970-talet antyder en sådan utveckling. Detta innebär att det åter för industrin i centra. Storskapas expansionsmöjligheter Nordsveriges leken på expansionsmöjligheterna bestäms av svensk industris konkurrensförmåga vid den aktuella tidpunkten och på vad som händer med industrin i norra under första hälften av 1990-talet. Medför kon- Sverige och omfattande junkturnedgången strukturproblemen nedläggningar under första hälften av 1990-talet innebär det små för möjligheter norrländsk industri att utnyttja sekelskiftets nya tillväxtmöjligheter.

Slutsatsen tillsammans med blir att en svag konjunktur strukturproblem inom industrin kommer att innebära att den nuvarande situationen i industriella med en i förhållande till riket Nordsveriges centra, hög arbetslöshet och förväntas bestå under åtminstone nettoutflyttning, första hälften av 1990-talet. Avsaknaden av en stor industrisektor gör att

möjligheterna för fortsatt tillväxt är större i Umeå och Östersund. Ett bidrar emellertid till att i försvagat konjunkturläge ökningen sysselsättinte blir lika stor som hittills. Resultatet kan sålunda bli att ning befolkningen i Norrlands centra kommer att minska fram till mitten av 1990-talet, varefter det finns möjligheter för att situationen förändras.

Noniandsproblemet under 1990-talet

kommer under 1990-talet att tre facetter. Norrlandsproblemet uppvisa För det första består av ett avfolkningsproblem i glesbygproblemet derna. Ungdomar prioriterar lönearbetarlivsform och karriärlivsform framför en självständighetslivsform. Detta innebär att de föredrar att leva i urbana centra framför i glesbygden. Det är svårt att identifiera faktorer som kan bidra till att förändra detta mönster på kort sikt. Därmed kommer avfolkningen av glesbygderna att fortsätta.

För det andra är 1990-talets ett förgubbnings- Norrlandsproblem problem i inlandet. Andelen av befolkningen som är äldre än 70 år fortsätter att öka under 1990-talet. Detta innebär att födelseunderskottet fortsätter att växa i denna del av Norrland. Skall Norrlands inland upprätthålla dagens befolkningstal krävs det därför ett gradvis ökande för att ett sådant skall inträffa inflyttningsöverskott. Förutsättningarna förbättras i takt med att arbetslösheten i riket som helhet ökar.

För det tredje består 1990-talets Norrlandsproblem av ett strukturomi fem industriella centra Mittstad, vandlingsproblem regionens

Örnsköldsvik, Skellefteå, Norrstad och Kiruna. En fortsatt reduktion av

i dessa centra kommer att bidra till att industrisysselsättningen förblir än i riket. Mot slutet av 1990-talet förväntas

arbetslösheten högre

för i dessa centra. gynnsammare förutsättningar expansion skapas

Konklusionen blir att Umeå och Östersund även under 1990-talet kommer att framstå som centra. Det är emellertid Nordsveriges expansiva knappast troligt att befolkningstillväxten i dessa två centra blir så hög att den för i delar av En kompenserar minskningen övriga Nordsverige. fortsatt i Nordsverige kan därför förväntas, befolkningsminskning åtminstone under första hälften av 1990-talet.

4. BERGSLAGSLÄNEN

omfattar i detta Västmanlands län, Örebro Bergslagslänen sammanhang län, Värmlands län, län samt län. Större delen Kopparbergs Gävleborgs av området mellan fem centra - Bergslagslänens regionala Västerås, Gävle-Sandviken -

Örebro, Karlstad, Falun-Borlänge och utgörs av

Bergslagen.

Bergslagen omfattar nitton små och medelstora kommuner (jfr. figur 4.1 och tabell I dessa bor det nästan 290 000 invånare. En femtedel av 4.1). i bor i befolkningen Bergslagslänen Bergslagen. Bergslagskommunerna utgör i samtliga län, vilket förklarar att regionen saknar gränskommuner ett differentierat regionalt centra med länssjukhus och högskola. Karlmed sina 35 000 invånare den största skoga representerar i befolkningskoncentrationen Bergslagen.

Tabell 4:1: i olika delar av Befolkningsförändringar Bergslagslänen, 1974-1987

Andel av

Förutom Bergslagen och regionala centra består Bergslagslänen av sexton små och medelstora industrikommuner, samt av tjugo förhållandevis svagt industrialiserade småkommuner. Medan många av industrikommunerna domineras av så kännetecknas de svagt industristorföretag aliserade kommunerna av att små och medelstora företag spelar en viktig roll.

»flMmmmmmmg:—.

.

M.

-. , . .

I

VÄSTERÅS

A7

.m

KAR L S

Av tabell 4.1 att de problemen i Bergslagslänen är framgår regionala till industrins utveckling. Befolkningen i såväl Bergslagen som kopplade i industrikommuner har minskat sedan mitten av 1970-talet. övriga Även industridominerade centra som Västerås och Gävle-Sandviken har kännetecknats av en medan delar av befolkningsminskning, övriga redovisar en befolkningsökning. regionen

Jäm- och stålinduswins utveckling

det är en industriregion med gamla anor. Bergslagen präglas av, att förutsättningar gjorde att Bergslagen industri- Regionens naturgivna aliserades Grunden till lades under 1600- och tidigt. industrialiseringen 1700-talet, då och vattenkraft bidrog till att tillgången på järnmalm, skog ett stort antal och hamnar etablerades. Därmed lades grunden hyttor för de brukssamhällen som är karaktäristiskt för l dagens Bergslagen. har de nämnda förlorat sin betydelse. dag lokaliseringsfaktorerna svenska har emellertid historisk anknytning till de Många järnbruk varför svensk och stålindustri fortfarande har sin gamla bruken, järni (figur 4.2). Ännu i mitten av 1970-talet var de tyngdpunkt Bergslagen flesta kommunerna i Bergslagen ensidiga industriorter som dominerades av ett inom och stålindustrin (Lundmarkföretag järn- Järn- och stålindustrins utveckling har därigenom Malmberg 1985). kommit att en avgörande roll för Bergslagens utveckling. spela

Det andra av en med ekonomisk världskriget följdes lång period hög tillväxt. Under 1950-1975 ökade i perioden industriproduktionen med 292 som antalet inom Sverige procent, samtidigt sysselsatta industrin ökade med 19 procent. Den ekonomiska tillväxten bars upp av en vilket i sin tur medförde en tillväxt i efterhög investeringsnivå, hög och inom svensk järnfrågan på järn- stålprodukter. sysselsättningen och stålindustri ökade också mer än tre så som inom gånger mycket industrin som helhet.

Fram till mitten av 1970-talet var sålunda industristrukturen i hade sin Bergslagen välanpassadtill efterfrågan. Regionens näringsliv i en och stålindustri. Vid sidan av denna växte tyngdpunkt expansiv järndet fram en ännu mer expansiv metallbearbetande industri, i vilken stålet förädlas till Dessutom fanns det en maskinindustri komponenter. som tillverkade till och stålindustrin. År 1975 utgjorde utrustning järni detta 32 av den sysselsättningen järnindustriella komplex procent

JÄRN- OCH STÅLVERK 1983

Sysselsättning fördelad på ort.

.\

/z

(i

J*

x

å” L

z /h/Haglon J Munkfors v 1

I

1 ‘*7.

2 s Teckenförklaring l l

,7 Storlek

o 50- 200sysselsatta 1

\ g _ ‘ J; , ,N O 201- 500sysselsatta 1

\4 f] / / O 501- 2000symmna

\4 4

xx ‘,-\_‘ Vi’. f ) J) 2 001- 5000sysselsatta 1 O

\ ‘L _ Buru:,yA#\/-— \ i) Mg

. f g

_ ‘\) x f; i 5001- 10000xysselsana I

i I å

Halmstad *o J

. 4 ›j\u\ j* f ,/ Källa: 1

. \ V W I1 SCBsindustristalistik1983. \/ Höganäs x

.LN r .x‘y,,g,«

k Bearbetning: UMDÅCochSIND. L) l

Figur 4.2: Stålverkens i 1983.

lokalisering Sverige

totala i Motsvarande andel för de fem sysselsättningen Bergslagen. som helhet var samtidigt endast 19 procent. Bergslagslänen

I av 1970-talet föreföll sålunda framtidsutsikterna för Bergslagen början internationella pekade på en fortsatt ljusa. Enstämmiga prognoser snabb tillväxt inom och stålområdet. I en av den järn- inflytelserik analys framtida i utarbetad av det ansedda stålförbrukningen Västeuropa, International Iron and Steel Institute år 1972, förutsågs att stålförbrukskulle öka med nästan 70 fram till 1985. Denna prognos ningen procent under en med lönsamhet presenterades högkonjunktur osedvanligt hög för och stålindustrin. Framtidsoptimismen inom industrin var järnstor. beslutade om nyinvesteringar som skulle mycket Många stålföretag innebära att I startade disproduktionskapaciteten utvidgades. Sverige kussionen om ett Stålverk 80 i Luleå. Denna som satsning genomfördes bekant men liknande i andra länder blev realialdrig, några planer serade. Resultatet blev att mer än fördubblades i investeringsvolymen stålindustri inom loppet av några år. Produktionskapavästeuropeisk citeten ökade därför under andra hälften av 1970-talet. kraftigt Stålindustrin var redo att möta den förväntade marknadstillväxten fram till mitten av 1980-talet.

Framtiden blev emellertid inte vad industrin förväntade. År 1985 var endast hälften så stor som från Internastålförbrukningen prognosen tional Iron and Steel Institute hade förutsagt. I stället för en förväntad kom att minska med 10 ökning på 70 procent stålförbrukningen procent under 1970-1985. Den växande inom

perioden produktionskapaciteten

stålindustrin följdes sålunda av en minskad efterfrågan på stålprodukter.

Överkapaciteten var ett faktum.

Problemen inom och stålindustrin var sålunda ett internationellt järnfenomen som drabbade olika länders industri olika hårt. Svensk stålindustri drabbades hårt, då den svenska kostnadsnivån speciellt steg förhållandevis snabbt. Under 1975-1978 den perioden steg sålunda svenska industrins arbetskraftskostnad enhet med 18 per producerad i förhållande till utländska konkurrenters konstnader. procent till att lönsamhetsproblemen för svensk Kostnadsutvecklingen bidrog stålindustri blev akuta. kände att med Regeringen sig tvingad ingripa stödinsatser för att förhindra en omfattande nedläggnicke-permanenta inom svensk stålindustri. Stödet ökade fram till budgetåret ing gradvis 1980/1981, då det uppgick till 918 miljoner kronor.

Det icke-permanenta industristödet förmådde inte förhindra en omfattande reduktion av antalet i de utsatta branscherna. Inom sysselsatta såväl järn- och stâlindustrin som minskade antalet gruvindustrin anställda med 10 procent under 1975-1980. Inom metallvaruperioden och maskinindustrin minskade under samma sysselsättningen period med 11 respektive 13 procent. Tillsammans minskade sysselsättningen med 35 700 personer i dessa tre branscher.

Med en tredjedel av antalet inom det sysselsatta järnindustriella komplexet drabbades Bergslagen hårt av den internationella överkapacitetssituationen, med inom åtföljande strukturomvandling, detta komplex. Fram till 1980 minskade antalet anställda i det järnindustriella komplexet med 6158 i vilket personer Bergslagen, motsvarar 14 procent. Utvecklingen har förstärkts under första hälften av 1980-talet. Fram till 1985 minskade sålunda inom sysselsättningen det järnindustriella komplexet med ytterligare 10 940 personer. Detta trots att industrins lönsamhet förbättrats och att en konjunkturuppgång inträffat. Konjunkturuppgången har emellertid endast haft märkbara effekter inom metallarbetande

på utvecklingen industri, där sys-

selsättningen stabiliserats. Inom stålindustrin och maskinindustrin har däremot sysselsättningen minskats med 26 respektive 54 procent enbart under perioden 1980-1985.

Strukturomvandlingen inom det järnindustriella komplexet är huvudorsaken till att redovisar en Bergslagslänen befolkningsminskning på 13400 personer sedan mitten av 1970-talet. Hela denna är minskning hänförbar till vars minskade Bergslagen, befolkning med 20 138 personer. Endast tre av nitton kommuner i Bergslagen uppvisar en befolkningsökning (tabell 4.1).

Ingen kommun i kan redovisa ett under Bergslagen inflyttningsöverskott perioden 1982-1987. Detta har bl.a. sin orsak i att arbetslösheten var än i kommuner utom Hofors och högre riksgenomsnittet samtliga Kristinehamn. Under samma redovisar tre av fem period regionala centra i - Gävle-Sandviken - Bergslagslänen Västerås, Falun-Borlänge, också ett utflyttningsöverskott. I de två sistnämnda centra återspeglar detta att och Sandviken har ett Borlänge utflyttningsöverskott, samtidigt som Falun och Gävle ett Förlorarna återuppvisar inflyttningsöverskott. finns med andra ord bland kommuner med en stor industrisektor. Det förhållande att Örebro och Karlstad-Hammarö är de enda regionala centra med ett inflyttningsöverskott är sålunda en konsekvens av att

industrisektorn är mindre i dessa än i Västerås, Falunbetydligt och Gävle-Sandviken. Borlänge

att förlorarna återfinns bland kommuner med en stor industri- Intrycket sektor konfirmeras när i övriga kommuner i Bergslagsutvecklingen länen studeras. Av de trettiofem kommuner som ingår i denna grupp redovisade femton ett under perioden 1982-1987. inflyttningsöverskott Hälften av dessa återfinns i län, där endast två av nio kom- Kopparbergs muner i denna - Vansbro och Älvdalen - har ett utflyttningsgrupp överskott. Situationen är annorlunda i Västmanlands län, där nio av tio kommuner i denna ett utflyttningsöverskott. Denna grupp uppvisar skillnad förklaras av att i dessa kommuner skiljer sig näringsstrukturen åt i de två länen. De kommunerna i län känneexpansiva Kopparbergs tecknas av att de har en liten industrisektor och att denna domineras av

Tabell 4:1: i kommuner i 1975-1985 Befolkningsförändringar Bergslagen samt flyttningsnetto 1982-1987.

Kommun Befolkning Förändring 1976-1985 Flyttnings- 1985 Antal Procent netto 1982-1987 (procent)

små och medelstora företag. I denna grupp återfinns kommuner som

Årjäng, Leksand, Sunne, Rättvik, Mora, Säter och Gagnef. Bland de

kommuner som har störst återfinns däremot utflyttningsöverskott många industrikommuner som domineras av Laxå, Hallstastorföretag. hammar, Grums, Kungsör, Arboga, Säffle och Forshaga är exempel på detta. Problemen i sålunda industrins struk- Bergslagslänen återspeglar turomvandling.

Ett dilemma regionalpolitiskr

Strukturomvandlingen i Bergslagen har ställt de ansvariga politikerna inför ett avvägningsproblem. I vilken skall man försöka motverka grad denna som kort sikt hotar i strukturomvandling på sysselsättningen regionen? I vilken bör man istället underlätta strukturomvandgrad lingen för att därmed styrka den drabbade industrins konkurrensförmåga och därmed sikt dess på lång expansionsförmåga?

I mitten av 1970-talet lades huvudvikten vid insatser för att upprätthålla sysselsättningen. Detta var ett resultat av att industrins i huvudproblem sak betraktades som ett av art. Därför konjunkturproblem övergående gav staten ekonomiskt stöd till krisdrabbade branscher som och järnstålindustrin och gruvindustrin. Det s.k. industristödet icke-permanenta ökade i fram till 1982. kraftigt omfattning

Hållbarheten i en sådan huruvida är av kortstrategi avgörs problemen varig och övergående karaktär. Beslutfattarnas osäkerhet växer därför i takt med att tiden går utan att i situationen inträffar. någon förändring Sannolikheten för att skall vara och av problemen kortvariga övergående karaktär förefaller minska över tiden. Mot slutet av 1970-talet växte beslutsfattarnas tveksamhet inför det stålindustriella komplexets framtid. Allt fler beslutsfattare att denna del av industrin accepterade inte skulle uppleva någon period med hög tillväxt inom ny överskådlig tid. Därmed försköts i den förda Strävandena tyngdpunkten politiken. att upprätthålla sysselsättningen inom den drabbade industrin tonades ned samtidigt som ambitionen att underlätta för strukturomvandlingen att styrka industrins internationella blev mer

konkurrensförmåga

uttalad. En omfattande Landets tre strukturrationalisering påbörjades. största järnverk fusionerades till ett inriktat av företag på produktion handelsstål. Genom fusioner, samarbetsavtal och fick produktbyten specialstålindustrin en struktur som kännetecknas av en stark produktspecialisering.

av näringspolitiken följdes av speciella regionalpolitiska Omläggningen Sålunda länsstyrelserna i Bergslagslänen ökade satsningar. beviljades för regionala utvecklingsinsatser. Denna satsning följdes av ett anslag särskilt Bergslagsprogram 1984. År 1986 antog riksdagen ett nytt treårigt för Bergslagen. Detta kompletterades 1988 utvecklingsprogram program med insatser i Borlänge och Ludvika för att motverka effekspeciella terna av fortsatta inom Domnarvets järnverk i rationaliseringar samt av i Grängesberg. Sam- Borlänge nedläggningen gruvbrytningen beslutades om ett särskilt utvecklingsprogram för att förbättra tidigt för ett differentierat näringsliv i Borlänge, Ludvika, förutsättningarna Ljusnarsberg och Hällefors. Smedjebacken,

De satsningarna koncentreras inledningsvis på regionalpolitiska för att stimulera och för att stimulera åtgärder nyföretagande åtgärder och teknisk Under Bergslagsprogrammets teknikspridning utveckling. andra fas lades större vikt vid långsiktiga infrastruktursatsningar. Mer än en av de resurser som anvisades i till tredjedel programmet gick i och En femtedel av resurserna satsades investeringar vägar järnvägar. och samt Ovanstående på forskning utveckling på högre utbildning. kännetecknas av att de den

satsningar påverkar regionala utvecklingen

först sikt. Hur omfattande effekterna blir och var effekterna på lång kommer att bestäms av en uppsättning lokala uppstå komplex förhållanden. Än så länge har effekterna begränsat sig till de kortsiktiga som alltid när ytterligare resurser sysselsättningseffekter uppstår överförs till en Hittills är det därför andra politiska beslut som region. har haft större effekter än de speciella på Bergslagskommunerna i

regionalpolitiska satsningarna. Ökningen skatteutjämningsbidragen

har till att den kommunala ekonomin har exempelvis bidragit förbättrats.

Fortsatt struldwrationalisering

kommer även under 1990-talet att vara starkt Bergslagens utveckling beroende av vad som sker inom regionens järnindustriella komplex. Trots en inom detta

fortlöpande sysselsättningsminskning komplex

svarade det ännu 1985 för 56 av industrisysselsättningen i procent vilket motsvarade 21 av den totala sysselsättningen. regionen, procent Motsvarande andelar för totalt var 42 respektive Bergslagslänen procent närvarande är även för dessa 12 procent. För konjunktursituationen god industrier. Den svenska industrins har ökat med 58 investeringsvolym mellan 1982 och 1987 Detta har medfört att procent (jfr. figur 2.2).

produktionen inom verkstadsindustrin ökat, vilket i sin tur resulterat i ökad efterfråga på stålprodukter. Denna ökade 1987 efterfråga slog i form av att vilket till att lönsamheten igenom prisnivån höjdes, bidrog förbättrades. För närvarande redovisar stålindustrin i hela världen goda vinster.

Trots den ökade stål under senare år finns det fortefterfrågan på farande ett betydande internationellt överskott på produktionskapacitet. Tack vare att EG-kommissionen 1980 fick befogenheter att fastställa minimipriser och produktionskvoter för enskilda har företag man förhindra ett den stålmarknaden. lyckats priskrig på europeiska Fortsatta produktionskvoter är nödvändiga om ett med priskrig, åtföljande utslagning av produktionsenheter på marknadens villkor, skall kunna undvikas. sedan 1982 har Konjunkturuppgången bidragit starkt till EG- kommissionens framgång i arbetet med produktionsfrågor. En förändring i konjunkturläget innebär därför att förutsättningarna för EG-kommissionens arbete förändras. Bilden är osäker när det under de närmaste åren. gäller konjunkturutvecklingen

Sedan 1984 har experter med jämna mellanrum uttalat att konjunkturen håller på att Trots detta har hållit i försvagas. högkonjunkturen sig. Denna konjunkturutveckling har emellertid skett till av växande priset obalanser i det internationella finansiella systemet. Amerikansk ekonomi har som lokomotiv för den internationella konfungerat junkturuppgången, vilket bl.a. resulterat i växande och budget- bytesbalansunderskott i amerikansk ekonomi. Dessa underskott undergräver USAs möjligheter att fortsätta spela rollen som lokomotiv. En mer återhållsam ekonomisk politik kan därför förväntas, vilket kan medverka till att konjunkturen försvagas i världen. Det förefaller sannolikt att de växande obalanserna i det internationella finansiella systemet kommer att medföra att den ekonomiska tillväxten under försvagas första hälften av 1990-talet.

För det i innebär en sådan järnindustriella komplexet Bergslagen utveckling att efterfrågan åter försvagas, att kapacitetsutnyttjandet sjunker, att konkurrensen skärpes, att prisnivån pressas, att lönsamheten försvagas och att framtidstron bleknar. åter Företagen tvingas intensifiera sina för att rationalisera och ansträngningar produktionen ytterligare blir En fortsatt strukturrationaliseringar nödvändiga. sysselsättningsminskning inom Bergslagens järnindustriella komplex framstår som oundviklig. Detta kan innebära att sysselsättningen minskar med ytterligare ca 10 000 personer fram till mitten av 1990- talet.

Om så blir fallet innebär det att antalet i sysselsatta Bergslagens järnindustriella komplex vid denna tidpunkt reducerats med mer än 60 procent under en tjugoårsperiod. Huruvida ovanstående uppskattning av sysselsättningsminskningen överdriver eller underskattar problemets storlek, bestäms av djupet i och längden på den förväntade kon-

junkturnedgången samt av förändringar i den svenska industrins

konkurrensförmåga. Leder till att exempelvis kärnkraftsavvecklingen industrins energipriser stiger mer än i andra länder energipriset förstårkes

sysselsättningsminskningen.

Samtidigt som ett konjunkturomslag bidrar till att förvärras problemen bidrar det också till Den effekstrukturproblemens lösning. kortsiktiga ten av en konjunkturnedgång bidrar till att branschernas

långsiktiga utvecklingsmöjligheter förbättras. På kort sikt tvingar ett kon-

junkturomslag fram ytterligare av nedläggningar produktionskapacitet. Dessa år om balans mellan och utbud skall nödvändiga efterfråga uppnås. Trots den rådande beräknar vissa bedömare högkonjunkturen att överskott inom EGs till på produktionskapacitet stålindustri uppgår 30 miljarder ton, vilket motsvarar tio stålverk av SSABs storlek.

De som efter ett bidrar detta nedläggningar följer konjunkturomslag på sätt till att reduceras. Därmed produktionskapaciteten skapas för förutsättningar att gapet mellan produktionskapacitet och faktisk produktion skall kunna elimineras. Historiska erfarenheter antyder emellertid att en sådan tar tid. En orsak till anpassningsprocess lång detta är att inte ens en lågkonjunktur stoppar investeringar i ny kapacitet. Producenter i länder med kostnader kan signifikant lägre fortfarande upprätthålla ett och högt kapacitetsutnyttjande uppnå lönsamhet, vilket gör att framstår som fördelak-

kapacitetsinvesteringar

tiga för dem. Mot slutet av 1990-talet torde det finnas för möjligheter att huvuddelen av internationella skall dagens överkapacitet vara eliminerad. För den del av det järnindustriella som överkomplexet lever första hälften av 1990- talet kan därför andra hälften av 1990-talet erbjuda bättre Den kritiska blir därför

utvecklingsmöjligheter. frågan

hur i många företag Bergslagen järnindustriella komplex som överlever fram till denna tidpunkt.

Det är svårt att finna andra typer av verksamheter i vars Bergslagen expansion kan för inom det kompensera sysselsättningsminskningen järnindustriella komplexet. Ökad arbetslöshet och sannolikhet också fortsatt från framstår som utflyttning Bergslagen sannolik. För orter som är attraktiva ur och som är i närheten bosättningssynpunkt belägna

av en arbetsmarknad kan ökad bidra till att motverka expansiv pendling en sådan utveckling.

Bilden förändras endast om tidsperspektivet förlänges. Det marginellt förväntas inte heller lång sikt järnindustriella komplexet på skapa för en Mogna industriländer känneteckunderlag expansiv utveckling. nas avatt stålkonsumtionen växer långsammare än den ekonomiska tillväxten i dessa länder. Även om tillväxttakten i ekonomin stiger mot slutet av 1990-talet, så förväntas tillväxten för det järnindustriella bli än ekonomi i sin helhet. Detta är bl a ett komplexet långsammare för förändringar i efterfrågemönstret. uttryck

Industriell fömyelse

Med ökat materiellt välstånd följer att en växande andel av konsumriktas mot tjänster. Den förhållandevis tillväxten tionsökningen svaga inom och stålindustrin också en fortgående teknisk järn- återspeglar inom material ersätter successivt järn utveckling materialteknologi. Nya och stål. Under en tioårsperiod fram till 1985 har exempelvis mängden och stål i amerikanska bilar reducerats med 32 järn nyproducerade Under samma ökade aluminium och plast procent. period mängden med 62 Lättmetaller, och keramer är exempel på procent. plaster material vars ökar bekostnad av järn och stål.

användningsområden på

Ovanstående åtminstone två för utvecklingsmönster skapar möjligheter inom det i En möjlighet företag järnindustriella komplexet Bergslagen. består i att ökar förädlingsgrad i sina produkter. Därmed företagen skulle av verkstadsprodukter gradvis öka. En sådan utveckling inslaget redan. Den som skett inom det

pågår strukturomvandling

under de senaste femton åren har inneburit järnindustriella komplexet att de verk som inte förmått med produktion integrera stålframställning av har ned sin verksamhet. Ståltillverkstadsprodukter tvingats lägga är endast första i en där förädverkning steget lång förädlingskedja, och ökar ju närmare slutanvändaren lingsvärden sysselsättningseffekter man kommer. En ökad bidrar därför till att förbättra vidareförädling för en i näringsliv. Ett förutsättningarna expansiv utveckling Bergslagens första är att järn- och stålframsteg i vidareförädlingen komplettera med manufaktur. Järnbruken har en gammal tradition, när ställningen det att vidareförädla till osv. Också gäller redskap, verktyg, spik, vapen denna typ av produktion har emellertid i många fall kännetecknats av att marknaden sedan mitten av 1970-talet till av den försvagats följd

svaga investeringsutvecklingen. Samtidigt har konkurrensen ökat på

såväl råvaru- som användarsidan. Olika typer av plaster har i växande

grad kommit att ersätta stålet som material samtidigt som manuella redskap får ökad konkurrens från har maskinredskap. Många företag mött den svaga marknadsutvecklingen och den konkurrensen skärpta med att koncentrera sin vidareförädling till enstaka produktområden. Detta har till att stärka bidragit företagens konkurrensförmåga, åtminstone på kort sikt. har emellertid koncentrationen Samtidigt medfört att företagens sårbarhet för marknadsförändringar och teknisk utveckling ökat.

Situationen för illustrerar att ökad vidarevidareförädlingsindustrin förädling inte automatiskt ger industrin tillgång till nya snabbt växande marknader. Ökad vidareförädling bidrar därför endast i begränsad utsträckning till att Däremot kan en ökad skapa nya arbetsplatser. vidareförsäljning bidra till att stärka näringslivets konkurrensförmåga på marknader och detta sätt motverka en befintliga på sysselsättningsminskning.

Ovanstående innebär att tillväxtmöjligheterna inom i näringslivet Bergslagen fram till sekelskiftet bestäms av i vilken den utsträckning industriella basen i regionen breddas. Möjligheterna att få till stånd en sådan breddning försvåras av bristen på forskningsmiljöer i Bergslagen. Stålindustrins sker i huvudsak vid forskning kollektivforskningsinstitut och högskolor som ligger utanför regionen. Företagens FoU-verksamhet inriktas mot och i produktförbättringar förbättringar produktionsprocesser.

En ambition med är att bidra till att den Bergslagsprogrammet industriella basen breddas. Satsningen på materialteknisk forskning är ett för detta. En ökad metalliska uttryck satsning på kompositer, högpresterande keramer, fiberkompositer kan bidra till polymera m.m., att näringslivets materialtekniska kompetens utvidgas. I den mån materialteknisk stimulerar i forskning affärsutvecklingen nyetablerade och befintliga företag i för Bergslagen öppnar sig nya tillväxtmöjligheter industrin. Det kommer emellertid att ta lång tid innan forskningen manifesterar sig i ny kompetens och innan den nya kompetensen resulterar i ny Det tar sedan ett antal år innan produktion. ytterligare denna produktion fått en sådan att den har effekter omfattning synbara på sysselsättningen i regionen. Det tar sålunda minst 20-30 år innan en framgångsrik utvidgning av den materialtekniska kan ge kompentensen ett märkbart bidrag till en expansiv utveckling i Bergslagen.

Skall en sådan inträffa förutsätts att vissa förutsättningar utveckling En är att aktörer i Bergslagen förmår att uppfylls. förutsättning och utveckla I detta tillgodogöra sig ny materialteknisk kompetens. avseende kan den materialtekniska som sedan kompetens gammalt finns i både vara en tillgång och representera ett hinder. regionen består i den som finns om material. Näringslivet i Tillgången kunskap är internationellt ledande inom Bergslagen exempelvis pulvermetalvilken har starka med keramikteknologin. Den lurgin, beröringspunkter kan emellertid samtidigt ett befintliga kompetensen representera hinder, då den aktörernas föreställningar om vad som är begränsar Med i allmänhet bestämda sätt att tänka och möjligt. kompetens följer bestämda om vad som är möjligt och inte möjligt. I den föreställningar utsträckning som nya material ställs mot äldre och i regionen välkända material finns det stor risk för att aktörer i regionen systematiskt underskattar hos nya material. Vid valet mellan utvecklingspotentialen ett vid den aktuella material med stor tidpunkten underlägset nytt och ett välkänt material med utvecklingspotential överlägsna egenmen liten ofta det välkända framför skaper utvecklingspotential väljes det nya. Personer med inom en typ av material uppvisar en kompetens tendens att underskatta de tekniska och ekonomiska systematiskt möjligheter som är förknippade med nya material.

En annan är att personer och i viktig förutsättning företag regionen förmår omsätta den förvärvade tekniska till lönsamma kompetensen affärsidéer. av en region som består av många små Bergslagens prägel kulturellt bruksorter har inneburit att affärsidéer homogena nya traditionellt har utvecklats inom ramen för de befintliga bruksföretagen. Dessa är också bärare av den tekniska som finns i företag kompetens Ett för dominans är att små och regionen. uttryck bruksföretagens medelstora företag med kvalificerade egenutvecklade produkter är i Huvuddelen av de små och medelstora underrepresenterade regionen. verkstadsföretag som finns i Bergslagen är hemmamarknadsorienterade underleverantörer. det historiska mönstret kommer Följer utvecklingen industriell i i huvudsak att vara en fråga om förnyelse Bergslagen Det är knappast sannolikt att en sådan bruksföretagens förnyelse. leder till en av den industriella basen i förnyelse tillräcklig breddning Bergslagen. Åtminstone ytterligare två förändringar är nödvändiga för att en sådan skall komma till stånd. För det första är det breddning att få till stånd ett bredare utnyttjande av den tekniska nödvändigt som finns i Den som finns i kompetens Bergslagen. kompetens storföretag som ASEA, Sandvik, Nobel, SKF, Avesta, Ovako m.fl. för att dessa utveckling. utnyttjas naturligtvis primärt främja företags

Därför kommer möjligheter som inte ryms inom företagens överordnade inte att Dessa outnyttjade möjligheter strategi utnyttjas. representerar en stor industriell i Att den potential Bergslagen. utnyttja förutsätter att man finner vägar att möjligheterna att få tillgång utvidga till tekniska kompetens. storföretagens

För det andra krävs att den rådande arbetarkulturen i Bergslagen I har det vuxit fram en stark arbetarkultur som förnyas. bruksmiljöerna på lönearbetarlivsform och som har en stark tro på överhetens bygger att lösa på orten sätter man möjligheter problem. Misslyckas företaget sin lit till att och staten skall lösa de problem som fackföreningen Denna arbetarkultur har av tradition lite tolerans för indiuppstått. viduella initiativ i lösningar på uppkomna problem. Utrymmet för egna form av är därför Den lokala kulturen företagsetableringar begränsat. bidrar detta sätt till att blockera nyföretagande. på

Att och deras tekniska mer öppna storföretagen göra kompetens och att förändra den lokala kulturen så att den tillgänglig uppmuntrar till är som kräver tid. På kort sikt egenföretagande förändringar lång kommer därför hos befintliga storföretag att

nyskapningsförmågan

hur att den avgöra framgångsrika ansträngningarna utvidga materialtekniska basen i regionen blir.

Framtidsutsikterna ter annorlunda för Bergslagslänens regionala sig centra. i dessa är i mindre grad Sysselsättningsutvecklingen långt beroende av den internationella än vad som är strukturomvandlingen fallet i Bergslagen. I Örebro och Karlstad är ungefär åtta av tio personer i verksamheter som betjänar den lokala och regionala sysselsatta marknadens samt och offentlig tjänstebyggnadsverksamhet privat I Gävle-Sandviken och Västerås med sina produktion. Falun-Borlänge, stora stål- och verkstadsföretag SSAB, Sandvik och ASEA - återfinns mellan tre och av tio i verksamheter som arbetar på en fyra sysselsatta nationell och internationell marknad. Som jämförelse kan nämnas att varannan i återfinns i sådana verksamungefär sysselsatt Bergslagen heter. En fortsatt inom industrin kan få en

sysselsättningsminskning

märkbar effekt i de nämnda tre centra. Sampå befolkningsutvecklingen har emellertid dessa i motsats till kommunerna i tidigt centra, en stor och differentierad vilket att de får Bergslagen, tjänstesektor, gör del av en förväntad framtida tillväxt inom denna. Erfarenheterna från 1980-talet dessutom att centra kan förväntas motta antyder regionala huvuddelen av de särskilda regionalpolitiska åtgärder som kommer att och omlokalisering av statgöras. Satsningar på FoU, högre utbildning

verksamheter koncentreras till centra. På detta sätt kan liga regionala 1990-talets förväntade i med problem Bergslagen, åtföljande regionalpolitiska insatser, förväntas bidra till att i sysselsättningen regionala centra ökar. Detta innebär att Falun-Borlänge, Gävle-Sandviken och Västerås omvandlas till differentierade servicecentra med en sysselsättningsstruktur som allt mer liknar Karlstads och Örebros.

Bilden är splittrad när det kommuner i gäller övriga Bergslagslänen. Bland dessa kommuner återfinns både industrikommuner utanför det egentliga Bergslagen Forshaga, Laxå, Grums, Kungsör, Arboga, - samt små svagt industrialiserade Söderhamn m.fl. kommuner - Köping,

Årjäng

exempelvis Rättvik, Arvika, Mora, Gagnef, Säter, Leksand, och Sunne. Under 1980-talet har de sistnämnda kommunerna vuxit medan industrikommunerna har haft ett utflyttningsöverskott. Befolkningstillväxten i de små, kommunerna ett svagt industrialiserade återspeglar livaktigt nyföretagande i kombination med att dessa kommuner framstår som attraktiva ur Därför finns det bosättningssynpunkt. för fortsatt tillväxt i dessa kommuner under 1990-talet. förutsättningar Framtidsutsikterna är annorlunda för industrikommunerna. En stor del av industrisysselsättningen i dessa kommuner återfinns i verksamheter som är produktionsenheter vilka ingår i större företag. i Utvecklingen dessa kommuner kommer därför till stor del att vad som sker återspegla i dessa storföretag. Marknadsutvecklingen och de aktuella företagens strategier får därmed ett avgörande inflytande på sysselsättningsutvecklingen. Då huvuddelen av av industriproduktionen utgörs investeringsvaror kan det förväntas att industrin i dessa kommer att möta en svag marknadsutveckling med åtföljande sysselsättningsminskning, åtminstone under 1990-talets första hälft. i Utvecklingen industrikommunerna förväntas med andra ord stora likheter uppvisa med utvecklingen i Bergslagen.

Fortsatt tillbakagång

Görs inga verkningsfulla insatser framstår en fortsatt politiska i under 1990-talet som

befolkningsminskning Bergslagen oundviklig.

Den svaga utvecklingen drivs fram av en fortgående sysselsättningsminskning inom industri. Trots att regionens industrisysselsättningen minskat sedan 1970-talet denna fortfarande en roll för spelar avgörande Bergslagens utveckling. Bergslagens litenhet, i kombination med deras perifera geografiska läge, innebär att kommunerna i regionen saknar förutsättningar att omvandlas till centra för tjänsteproduktion. Visser-

förväntas i som täcker den lokala

ligen sysselsättning tjänsteproduktion

- samfärdsel och vissa av privata efterfrågan omsorg, sjukvård, typer tjänster - att fortsätta växa. Expansion blir emellertid knappast så stor att inom industrin kompenseras.

sysselsättningsminskningen

Ovanstående förväntas också industrikommunerna problembild prägla utanför själva Bergslagen.

är däremot annorlunda i Bergslagslänens

Utvecklingsförutsättningarna

förväntas inom industrin regionala centra. Visserligen en svag utveckling fortsätta att sätta sin i Västerås, Gävle-

prägel på utvecklingen

Sandviken och Dessa orters karaktär av centra för Falun-Borlänge. med länssjukhus, högskola, länsteater, flyg-

offentlig tjänsteproduktion

och läns- och samt deras storlek, med

plats landstingsförvaltning

marknad för att en

åtföljande privata tjänster, gör sysselsättnings-

inom industrin kan neutraliseras av tillväxten inom tjänsteminskning sektorn. Örebro Karlstad har en liten industrisektor, vilket gör att sysdessa orter förväntas öka mer än i övriga centra. selsättningen på

I de industrialiserade kommunerna, bestäms befolkningsperifera, svagt under 1990-talet av huruvida inom det lokala utvecklingen förnyelsen i form av av små och medelstora företag, näringslivet, nyetableringar kan till industriell förnyelse sam-

upprätthållas. Upprätthålles förmågan

som kommunerna bevarar sin som attraktiva orter att bo tidigt ställning i det för fortsatt i dessa delar skapas förutsättningar befolkningsökning av Bergslagslänen.

5. SYDOSTSVERIGE

Sydostsverige omfattar 25 kommuner med en sammanlagd befolkning på 560 00 personer i tre län - Kalmar och län Kronobergs, Blekinge (jfr. figur 5.1). 17 kommuner har mindre än 20 000 invånare, medan endast Växjö, Kalmar och Karlskrona har mer än 50 000 invånare.

Växjö-Alvesta är med sina 86 000 invånare största centrum.

regionens Växjö är en gammal handelsstad och biskopssäte som befolkningsmässigt växte långsamt fram till 1900-talet. Under lång tid var Karlskrona och Kalmar dominerade centra i Karlskrona växte regionen. snabbt från slutet av 1600-talet, tack vare sin roll som bas för det svenska och blev i slutet av 1700-talet rikets största stad. sjöförsvaret, Kalmar utvecklades till ett centrum för handel och betydande sjöfart och var fram till mitten av 1800-talet en av tio största städer. I Sveriges takt med den industriella utvecklingen och utbyggnaden av järnvägarna förlorade Kalmar och Karlskrona sitt centrala Den marknadsläge. mässiga och transportmässiga tyngdpunkten försköts västerut, en utveckling som förstärktes av utbyggnaden av ett rikstäckande vägnät. Denna utveckling innebar sålunda att Växjöregionens tillgänglighet ökade, som Kalmar och Karlskrona hamnade i samtidigt periferin.

Ostkustens illustreras av att inre delar av Kalmar län och perifera läge de östra delarna av län närmast har karaktären av en Kronobergs glesbygd. I de elva små kommuner som utgör denna glesbygd bor något mindre än en fjärdedel av Sydostlandets befolkning (jfr tabell 5.1). Kommunerna i och de västra delarna av län Blekinge Kronobergs kännetecknas däremot av att industrisektorn är förhållandevis stor. Såväl Sydostlandets glesbygd som industrikommuner har fått vidkännats en befolkningsminskning sedan 1974.

Ovanstående utveckling återspeglar sig i att Sydostsverige har haft en svag befolkningsutveckling under de senaste hundra åren. Under denna period har regionens befolkning varit konstant, samtidigt som rikets nästan fördubblats. Resultatet har blivit att andel befolkning regionens av rikets har minskat från till befolkning 12 procent drygt 6 procent. annan landsdel kan uppvisa en liknande utveckling. Ingen

KALMA

KARLSKRONA

Figur 5.1: Karta över sydöstra Sverige

Norrlands andel av rikets har endast minskat befolkning exempelvis med 0,5 under samma hundraårsperiod. procentenheter

Tabell 5.1: i olika delar av Sydostsverige, 1974- Befolkningsförändringar 1982

Andel av

Industri-

Sjiilvsténdighetslivsfonnens utbredning

i En förklaring till den svaga befolkningsutvecklingen Sydostsverige är att en större roll i denna region än i självständighetslivsformen spelar delar av landet - med för Norrlands inland. övriga möjligen undantag Ännu för fyrtio år sedan var sålunda en tredjedel av befolkningen sysselinom Till detta kom verksamma satt jordbruket. de personer som var inom fiske och varuproduktion - inom bl.a.

hantverksmässig glasindustri

och träbearbetande industri. Vid denna tidpunkt levde därför uppskattmer än hälften av befolkningen i en självständighetslivsform. ningsvis

stora i har

Självständighetslivsformens utbredning sydöstra Sverige

i under tid. För det första präglat befolkningsutvecklingen regionen lång var inom de näringsgrenar som gav möjligheter för tillväxtmöjligheterna den enskilde att leva en små. Detta har medfört självständighetslivsform att även som önskar leva en sådan livsform under vissa periopersoner der har lämna Den stora utvandringen från smålandstvingats regionen. länen fram till av detta århundrade var ett för bristen på början uttryck att öka denna Under efterkrigstiden har möjligheter typ av produktion. det skett en omfattande inom fiske och strukturrationalisering jordbruk,

hantverksmässig varuproduktion, vilken reducerat gradvis möjligheterna att leva en självständighetslivsform. Delvis har tillbakagången inom ovanstående typ av produktion motverkats av ett omfattande egenföretagande i regionen. Resultatet har blivit att två av omkring tredjedelar industrisysselsättningen i och Kalmar län återfinns i Kronoberg företag med mindre än 200 anställda vilka avsätter huvuddelen av sin produk-

tion på den svenska marknaden. Ökningen i har emel-

egenföretagandet lertid inte förhindrat en i fortgående minskning självständighetslivsformens utbredning.

För det andra erbjöd regionen under tid lång begränsade möjligheter för de som valde en lönearbetarlivsform. sena industri- Regionens alisering gjorde att regionen endast i begränsad utsträckning fick del av den som den industrin med sysselsättningsökning expanderande bidrog fram till 1960-talet. därför lämna Många ungdomar tvingades regionen för att söka lönearbete i andra regioner.

Ovanstående tillhör idag historien. Antalet inom sysselsatta jordbruk, fiske och hantverksmässig varuproduktion idag inte spelar längre någon avgörande roll för i har sysselsättningen sydöstra Sverige. Samtidigt delar av regionen en omfattande Denna upplevt industrialisering. omvandling innebär att självständighetslivsformens nu utbredning spelar en mindre roll för än vad som var fallet betydligt regionens utveckling för fyrtio år sedan. Trots detta kan det hävdas att livsformen ännu en roll för i ett antal små kommuner spelar viktig utvecklingen Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Vimmerby, Hultsfred, Mönsterås, Högsby, Mörbylånga, Borgholm, Emmaboda och Torsås - i östra Småland. Dessa kommuner, i vilka det bor 128 000 personer d.v.s. 22 procent av befolkningen i Sydostsverige, utmärks av att förvärvsintensiteten ligger betydligt under riksgenomsnittet.

Näringslivet i dessa orter kännetecknas av en stark mot naturinriktning resursbaserade verksamheter. Primärnäringarna svarar för 15 procent av Adderas inom sysselsättningen. sysselsättningen förädlingsindustrin livsmedelsindustri, sågverk, träbearbetande industri samt massa- och pappersindustri - blir resultatet att mer än 25 procent av antalet sysselsatta återfinns i naturresursbaserade verksamheter. Strukturrationaliseringar inom framför allt det skogsindustriella har komplexet medfört en betydande minskning av sysselsättningen inom naturresursbaserade verksamheter. Sedan 1975 har sålunda antalet sysselsatta minskat med 2 000 personer, vilket motsvarar 25 procent. Denna del av Sydostsverige har därför en som om upplevt utveckling påminner

utvecklingen i Norrlands inland (jfr. Sjöblom 1984).

Sedan 1975 har minskat med befolkningen 3 procent. Endast tre kom- muner Borgholm, Mörbylånga och Torsås - av de tio uppvisar en

befolkningsökning. Denna en befolkningsminskning återspeglar

fortgående nettoutflyttning bland yngre människor. Hittills under 1980talet har Kalmar län haft en exempelvis nettoutflyttning av ungdomar som motsvarar en årskull. åldras och födelseunderskottet Befolkningen vaxer.

Industrins strulduromvandling

I andra delar av är Sydostsverige strukturomvandlingen och sysinom industrin huvudorsaken

selsättningsminskningen till den svaga befolkningsutvecklingen. Industrisysselsättningen i Västervik, Oskars-

hamn, Nybro, Ronneby, Karlshamn, Olofström och har Sölvesborg sålunda minskat med 5 800 personer sedan mitten av 1970-talet. Trots denna svarar industrin fortfarande i minskning för genomsnitt 32 procent av i dessa kommuner. Denna andel sysselsättningen överstiger riksgenomsnittet med 8 procentenheter, vilket innebär att industrins betydelse för sysselsättningen i denna del av motsvarar Sydostsverige den betydelse industrin hade i landet i av 1960-talet. början Sys-

selsättningsminskningen inom industrin är huvudorsaken till att

befolkningen minskat med ca. 8 000 vilket motsvarar 4,4 personer, procent, i de aktuella kommunerna sedan 1975.

Likheterna i industrins emellertid olikheter i industrins utveckling döljer struktur. I smålandslänen dominerar små och medelstora vars företag, produktion primärt inriktas mot den svenska marknaden. Visserligen dominerar Verkstadsindustrin men

storleksmässigt, inslaget av träbear-

betande industri är betydligt. Ökad internationell konkurrens tillsammans med bristande resurser och till är förmåga produktutveckling

huvudförklaringarna till dessa Den

företags svaga utveckling.

ogynnsamma kostnadsutvecklingen i under andra hälften av

Sverige 1970-talet innebar en märkbar av dessa konkurförsämring företags rensförmåga. Företag som var underleverantörer till andra svenska fick att de sistnämnda i växande företag uppleva utsträckning vände sig till utländska företag för att neutralisera den svenska kostnadsutvecklingens negativa effekter på lönsamheten. Den situationen uppkomna ställde ökade krav Genom

på produktutveckling. att förbättra

funktionskvaliteten och /eller utveckla designen öppnades möjligheter

övervältra delar av kunden. De små för att kostnadsökningarna på saknade i allmänhet resurser för att arbeta systematiskt med företagen att förbättra kvalitet. Därmed hade företagen inga produkternas alternativ till att till den uppkomna

anpassa produktionsvolymen

konkurrenssituationen.

Dominansen av små och medelstora i återföretag smålandssregionen att industrin vuxit fram som ett resultat av lokala entreprenörers speglar En effekt av detta är att huvuddelen av industrin ägs av satsningar. lokala intressenter. En annan effekt är att industriorterna inte är beroende av ett Trots att även industriensidigt företag. Blekinge aliserades sent är situationen i detta avseende radikalt annorlunda där. I skedde till stor del att svenska Blekinge industrialisering genom i länet för att utnyttja den

storföretag placerade produktionsenheter

okvalificerade arbetskraft som fanns där. Industristrukturen kom därför att domineras av inom storföretag. Dessa produk-

produktionsenheter

tionsenheter saknar i allmänhet varför enheterna inte FoU-kapacitet, att hand vidta för att möta har möjligheter på egen åtgärder i konkurrenssituationen. Vad som skall och hur det förändringar göras skall bestäms vid enheter i andra regioner. Produkgöras dominans sig i en låg tionsanläggningarnas storleksmässiga återspeglar inom industrin. Andelen inte andel högskoleutbildad personal uppvisar heller tendens, vilket är fallet inom industrin i andra någon stigande delar Under en i av 1980-talet ökade av landet. femårsperiod början antalet i Karlshamn, Olofström och Sölvesborg civilingenjörer Ronneby, endast med tillsammans fem Under samma period så ökade stycken. antalet inom industrin i Karlskrona med femtio stycken. civilingenjörer

av stora inom storföretag

Förekomsten produktionsanläggningar

innebär också att enstaka svarar för huvuddelen av företag i flera industriorter. Olofström är den kommun

industrisysselsättningen

det största beroendet av ett Volvos produksom uppvisar storföretag.

svara där för 85 av industrisysselsättningen.

tionsanläggning procent innebar att i flera kommuner i

Ovanstående sysselsättningsutvecklingen

är nära med i enskilda storföretag. Blekinge förknippad utvecklingen under 1980-talet har medfört att

Konjunkturuppgången

har förbättrats i de arbetsmarknadssituationen påtagligt i Reduktionen i arbetslöshet har industridominerade orterna regionen. emellertid endast Det empiriska påverkat utflyttningarna marginellt. materialet att till stor del bärs kvinantyder utflyttningen upp av yngre nor. av dessa kvinnor betraktar inte industriarbete som ett Många I stället de att till större lokala attraktivt alternativ. väljer flytta

arbetsmarknader, där deras valfrihet, när det val av arbete, är gäller större.

Koncentrerad tillväxt

centra - Under efterkrigstiden uppvisar sydöstra Sveriges regionala Kalmar och Karlskrona - tillsammans en befolkningsök- Växjö-Alvesta, Resultatet har blivit att andelen av regionens befolkning som återning. finns i dessa centra I bor 36 procent av regionens fortgående stiger. dag befolkning i dessa centra.

i regionala centra återspeglar Expansionen Sydostsveriges sysinom och Under selsättningstillväxten offentlig privat tjänstesektor. 1970-talet särskilt den tjänstesektorn en snabb uppvisade offentliga sysinom den sektorn i selsättningsökning. sysselsättningen offentliga ökade sålunda med 15 800 under perioden 1975

Sydostsverige personer

till 1980. 46 av denna skedde i tre centra. procent ökning regionens har reducerats under 1980-talet, men det inomregionala

Ökningstakten

mönstret är oförändrat Resultatet har blivit att (jfr. figur 5.2). inom den offentliga tjänsteproduktionen gradvis förskjuts tyngdpunkten mot regionens centra. I dessa tre centra, med 36 procent av regionens återfinns mer än hälften av alla anställda i befolkning, offentligt De anställda 1985 ungefär 29 sydöstra Sverige. offentligt utgjorde procent av antalet anställda i regionens övriga delar.

Den i sysselsättningen inom militär verksamhet kraftiga tillbakagången i antalet försvarsanställda i Karlskrona. återspeglar minskningen Tillväxten inom delar av sektor har i detta fall varit övriga offentlig för att för denna minskning. Detta är en av otillräcklig kompensera orsakerna till att Karlskronas har minskat med 2,3 procent folkmängd sedan 1975. inom industrin är en annan

Sysselsättningsminskningen

orsak till Sedan 1975 har antalet bidragande befolkningsminskningen. anställda inom industrin i Karlskrona minskat med 1 800 personer. Karlskrona för närvarande en omvandlingsprocess där orten

genomgår

omvandlas från en militär- och industristad till ett regionalt servicecentrum. Politiska beslut om att en i kommunen bygga upp högskola samt av bostadsverket och dit bidrar till att omlokaliseringen planverket påskynda denna omvandling.

Hntal personer 15000

°°° i 12000- - LNDERVISN.

‘ 9000 - SOCIFILVåRD _

.- 5000.. .__‘:_..:.._.._. l 7

_ _ _ _ FöRVFlLTN. 3000 - ________________ N

FÖRSVFR

U I I I I I I I I I I I I I 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1976 1978 1980 1982 1984 1986

Figur 5.2: i regionala centra Sysselsättning

och Kalmar har kommit i denna omvand-

Växjö-Alvesta betydligt längre

Detta är orsaken till att i dessa två centra vuxit med

ling. befolkningen sedan mitten av 1970-talet. Visserligen åter- 7,5 respektive 4,8 procent

finns i dessa centra fortfarande var femte anställd inom indus-

ungefär

tri. I finns det av tradition en förhållandevis stor

Växjö-Alvesta

trävaruindustri. Under senare år har maskin- och elektroindustrin vuxit i

Kalmar har en förhållandevis differentierad industristruktur,

betydelse. även om livsmedelsindustrin fortfarande spelar en stor roll. Tjänstesek-

roll för i och

torns allt mer dominerande sysselsättningen Växjö-Alvesta

Kalmar att orterna i allt mindre av den inter-

gör grad påverkas

nationella då inriktas mot

strukturomvandlingen, tjänsteproduktionen den lokala och regionala marknaden.

Bilden av som ovan visar en som i

Sydostsverige presenterats region strukturellt avseende efter resten av Sverige. En femtedel av släpar

bor i områden som ännu präglas av självständighets-

befolkningen

livsformen. av bor i industridominerade

Fyrtio procent befolkning områden, vars industri till stor del saknar FoUkapacitet. Detta åter-

i att arbetskraftens kvalifikationsstruktur i dessa delar av

speglar sig

Sydostsverige liknar den som för riket som helhet tio år gällde för sedan. Visserligen har andelen kvalificerade ökat under de yrken senaste femton åren. Denna av arbetskraftens kvalifiuppgradering kationer har dock i delar gått långsammare övriga av sydöstra Sverige än i regionens tre centra. också under Utbildningsnivån ligger genomsnittet för riket. Mer än hälften av den vuxna befolkningen saknar över idag utbildning grundskolenivå. I regionens tre centra motsvarar däremot befolkningens nästan utbildningsnivå riksgenomsnittet. Mellan de tre centrerna finns det emellertid skillnader vilka avspeglar variationer i utbudet av

högre utbildning. Växjö-Alvesta och

Kalmar har en större andel än Karlskrona. högskoleutbildade

Utvecklingsmönstret består

Förutsättningarna för Sydostsveriges utveckling förväntas inte förändras radikalt under 1990-talet. En fortsatt koncentration till inomregional områdets regionala centra förväntas fortsätta. Huruvida i expansionen dessa blir stark för att absorbera tillräckligt utflyttningsöverskottet från övriga delar av är en regionen öppen fråga.

i centra kommer

Expansionen regionens att återspegla servicesektorns

fortsatta expansion. Den fortsatta av och utbyggnaden sjukvården omsorgen förväntas bidra med det största tillskottet av En arbetsplatser. fortsatt utbyggnad av den och en ökad bredd i högre utbildningen utbudet av kan företagsinriktade tjänster få stor betydelse för den

långsiktiga utvecklingen i regionens centra. Hur omfattande

utbyggnaden av tjänstesektorn blir under 1990-talet i dessa centra bestäms av i kombination med de

konjunkturutvecklingen politiska prioriteringar som kommer att göras.

kommer att i

Konjunkturutvecklingen påverka tillväxten Växjö-Alvesta,

Kalmar och Karlskrona sin effekt bl.a. genom på den offentliga sektorns tillväxt. Med en att

konjunkturnedgång följer statens skatteintäkter

växer långsammare, vilket fram en de

antingen tvingar åtstramning av offentliga utgifterna, skattehöjningar eller en ökad lånefinansiering.

Normalt sker en kombination av tre där samtliga åtgärder, blandningens utseende får stor för betydelse regionens kortsiktiga utveckling. Vid en förväntad aktualiseras

konjunkturnedgång denna problemställning på

nytt. Väljer regeringen att finansiera en fortsatt tillväxt inom offentlig tjänsteproduktion genom lån eller skatter innebär det att konjunkturnedgången inte behöver påverka expansionen inom den offent-

liga tjänstesektorn i regionala centra. Väljer regeringen däremot att strama åt den konsumtionen innebär det att i en offentliga styrkan viktig drivkraft bakom expansionen i regionala centra reduceras. Två förhållanden talar mot att det förstnämnda alternaregeringen väljer tivet. Erfarenheterna från 1970-talet, när regeringen misslyckades med att konjunkturnedgången med lånefinansierad expansion av överbrygga den offentliga tjänsteproduktionen, är fortfarande levande i den politiska miljön. Därför är det inte troligt att någon regering skulle våga göra samma experiment på nytt. Samtidigt är det politiska utrymmet för att öka Alla stora partierna har lovat att det skattetrycket begränsat. totala i termer av skatternas andel av BNP, skall skattetrycket, uttryckt reduceras. Ett sådant löfte ett effektivt representerar förmodligen medel mot kraftiga skattehöjningar. Det mest sannolika är därför att konjunkturnedgången kommer att tvinga fram en ytterligare reduktion i den offentliga sektorns tillväxt.

Hur en sådan reduktion kommer att påverka den regionala utvecklingen bestäms av de politiska prioriteringar som görs. Om åtstramningen tar formen av en reduktion av de behöver den statliga transfereringarna inte få effekt på den regionala utvecklingen. Om däremot någon synbar åtstramingen drabbar den offentliga tjänsteproduktionen blir situationen en annan. Vilka regionala effekter som uppstår bestäms av hur olika delar av den prioriteras. Den offentliga tjänsteproduktionen åtstramning som har skett sedan 1981, när det gäller den offentliga tjänsteproduktionen (jfr. kap 2), talar för att åtstramningen under kommande år i första hand kan förväntas gå ut över transfereringarna. Den prioritet som samtliga partier och

höga ger sjukvård, omsorg, utbildning

forskning talar för att tillväxten inom dessa områden kan förväntas fortsätta. Därmed skulle en endast i konjunkturnedgång begränsad grad reducera tillväxten inom den sektorn i centra. offentliga regionala

i centra 21 Industrisysselsättningen Sydostsveriges regionala utgör av den totala med sina 22

procent sysselsättningen. Växjö-Alvesta

den andelen tätt av procent industrisysselsatta uppvisar högsta följd Karlskrona i både

med 21 procent. Industriproduktionen Växjö-Alvesta

och Karlskrona kännetecknas av ett stort inslag av investeringsvaror. Detta innebär att industrin är konjunkturkänslig. Samtidigt så kännetecknas i dessa centra av att det är utvecklingsnäringslivet intensivt. hälften av de återfinns i FoU- Ungefär industrisysselsatta intensiva branscher som maskinindustri och elektronisk industri. Detta innebär att företagen arbetar inom områden där en snabb teknisk föregår. En omfattande teknisk förnyelse kan i sin tur bidra utveckling

till att är mindre utsatta för företagen konjunktursvängningar. Konjunkturnedgångarna för sådan blir ofta förhållandevis kortproduktion variga. Industristrukturen i Kalmar har, det stora av genom inslaget livsmedelsindustri, en starkare mot konsumtionsvaror. inriktning Därigenom blir industrin mindre för känslig konjunkturvariationer, samtidigt som den hos industrin

långsiktiga utvecklingspotentialen är

mindre.

Slutsatsen blir att Karlskrona för närvarande har de sämsta förutsättningarna för tillväxt av sydöstra Sveriges regionala centra. En förhållandevis stor industrisektor med stark mot inriktning investeringsvaror gör att orten är starkt utsatt för En

konjunktursvängningar.

förhållandevis svagt utvecklad tjänsteproduktion, bl.a. saknar kommunen för närvarande att man inte får del av högskoleutbildning, gör expansionen inom i samma som tjänstesektorn utsträckning Växjö- Alvesta och Kalmar. Besluten om en samt om högskola lokaliseringen av det nya Bo-verket kan bidra till att förändra detta.

De industridominerade områdena i förväntas drabbas sydöstra Sverige hårdare av en internationell än landsdelens konjunkturnedgång regionala centra. i dessa områden dessutom av Utvecklingen påverkas att förutsättningarna för industrins i området har förändrats. expansion Storindustrins i under 1960-talet var ett resultat av expansion Blekinge att området kunde arbetskraft i en då erbjuda period befintliga industriella centra kännetecknades av akut brist arbetskraft. på Resultatet blev att som tillhörde stora produktionsanläggningar exportföretag etablerades. De historiskt betingade regionala förutsättningar som låg till för av grund etableringen produktionsenheter har nu förlorat sin betydelse.

I dag har många av dessa internationaliserats att exportföretag genom deras tillväxt i huvudsak sker utanför landet. Detta är i fall en några konsekvens av att företagens expansion för närvarande i huvudsak sker genom uppköp av utländska konkurrenter. I andra fall är det ett uttryck för företagens ambitioner att utveckla ett nära samarbete med kvalificerade utländska köpare eller ett försök att anpassa till handsig elshinder. Resultatet blir att de internationaliserade svenska i företagen huvudsak ökar sin utanför landet. Skall detta mönster sysselsättning förändras krävs det sannolikt en kraftig av den ekonomiska ökning tillväxten.

Sker inte detta är det att vid produktionsentroligt sysselsättningen heterna i fortsätter att minska. En hård internationell konkur- Blekinge kräver för att skall bevara rens fortgående rationaliseringar företagen till blir

sin konkurrensförmåga. Möjligheterna sysselsättningsökningar

därför beroende av i vilken avknoppningar från produkutsträckning tionsenheterna kommer till stånd. Det stora av verkstadsinslaget bland att det tekniskt sett finns

produktion produktionsenheterna gör

till Avsaknaden av utvecklings- och goda möjligheter avknoppningar. vid bidrar emellertid sam-

marknadsavdelningar produktionsenheterna

till då den tekniska tidigt att begränsa möjligheterna, tillgängliga och marknadskännedomen i fall är otillräcklig för kompetensen många

framgångsrika företagsetableringar.

I de industridominerade delarna av Småland små och medelstora spelar en stor roll. av dessa företag arbetar som underföretag Många till stora svenska Relationen mellan köpare och leverantörer företag. har i detta fall kännetecknats av att krav till producent köparens kvalitet som växande krav ställs produktens fortgående skärps samtidigt underleverantörers Resultatet har blivit att på utvecklingskompetens. samarbetet mellan och tillverkare institutionaliserats och köpare därmed blivit mer Därmed reduceras en del av den osäkerlångsiktigt. het som underleverantörer, som är beroende av en kund, traditionellt består den osäkerhet som är med har levt under. Däremot förknippad när det att sälja sina produkter på köparens framgångar, gäller utländska marknader. Ytterst är det alltid framgången på exportmarknaderna för huvudkunderna som bestämmer utvecklingsmöjligheterna för underleverantörer.

under 1990-talet för denna del av industrin i sydöstra Utvecklingen därför av de svenska utveckling samt av Sverige bestäms storföretagens underleverantörer förmår de krav som hur väl regionens uppfylla ställer. En svensk kostnadsutveckling är en faktor köparna ogynnsam som försvårar situationen för alla underleverantörer. En strategi för att möta en sådan situation består i att öka

exportinriktade företag

av insatsvaror som tillverkas till kostnad i utlandet. inslaget lägre Erfarenheterna från 1970-talet att underleverantörer drabbas antyder av en Intensifierade särskilt hårt ogynnsam kostnadsutveckling. eller av till länder med en rationaliseringsinsatser utflyttning tillverkning är de alternativ i en sådan lägre kostnadsnivå som ges underleverantörer fallen drabbar i den situation. I båda åtgärderna sysselsättningen aktuella regionen.

En ökad i samarbetet mellan

långsiktighet storföretag och underleve-

rantör innebär att relationen mellan företagen förändras. Från att ha varit en produktionsenhet som tillverkar insatsvaror utifrån köparens specifikationer omvandlas underleverantörer till en enhet vars uppgift är att på bästa sätt lösa bestämda åt problem köparen. Underleverantören blir en del av och får ansvar för storföretaget utvecklingsarbetet inom ett avgränsat område. För att kunna framgångsrikt spela denna roll krävs det att underleverantören ökar sin utvecklingskompetens. Lyckas inte med detta så företagen degraderas företaget från att ha varit underleverantör till att bli underleverantör till underleverantörer. Sannolikt kommer kraven på utvecklingskompetens hos underleverantörerna att fortsätta att öka under 1990-talet. En hård internationell konkurrens tillsammans med en snabb teknisk inom antal teknikutveckling områden är två orsaker till det. Resultatet blir att bland utvecklingen underleverantörerna i sydöstra Sverige bestäms bl.a. av deras förmåga

att anpassa sig till de växande kraven på utvecklingskompentens. Den

i påtalade låga utbildningsnivån regionen utgör i detta sammanhang ett handikapp för underleverantörer i sydöstra Sverige. Underleverantörerna står därför inför en stor utmaning.

När det gäller utvecklingen under 1990-talet i de delar av Sydostsverige där självständighetslivsformen av tradition en stor spelar roll, bestäms denna mer av personers prioriteringar än av den internationellt skapade strukturomvandlingen. Näringslivets utveckling i denna del av sydöstra Sverige är nära kopplat till Till detta

egenföretagandet. kommer att en

förhållandevis stor andel personer är verksamma inom primärnäringarna. Antalet människor som en

väljer självständighetslivsform är

sålunda en viktig drivkraft bakom i denna av områden. utvecklingen typ Storleksmässigt dominerar emellertid lönearbetarlivsformen även i dessa regioner. Lokalt inriktade offentliga tjänster svarar för ungefär en tredjedel av sysselsättningen. Storleken de lokala arbetsmarknaderna på i dessa delar av att de inte framstår Sydostsverige gör som intressanta för personer som har valt en lönearbetarlivsform. i detta Undantag avseende kan vara personer som har starka till personliga kopplingar bestämda platser. Sålunda bestäms i dessa

befolkningsutvecklingen

områden mer av att de är lite attraktiva för med en lönearpersoner betarlivsform än av att de ger goda möjligheter för folk att realisera en självständighetslivsform. Mot denna kan en fortsatt bakgrund utflyttning från dessa delar av förväntas under sydöstra Sverige 1990-talet. Takten i utflyttningen bestäms av arbetsmarknadssituationen. En konjunkturnedgång, med i

åtföljande ökning arbetslöshet, bidrar till att reducera tak-

ten i utflyttningen.

Ovanstående kan endast att dessa områden utveckling brytas genom utvecklas till attraktiva bosättningsorter. Öland Befolkningsökningen på återspeglar en sådan utveckling. Öland är attraktivt ur bosättningssynpunkt, samtidigt som närheten till Kalmar ger tillgång till en differentierad lokal arbetsmarknad med ett tillfredsställande utbud av kvalificerade arbeten. Skall i kommuner befolkningsminskningen övriga inom denna del av under 1990-talet så krävs det sydöstra Sverige bytas därför att dessa utvecklar sig till att bli tillräckligt attraktiva ur bosättningssynpunkt så att personer är villiga att acceptera de nackdelar som med små lokala arbetsmarknader eller med följer pendling.

Ett kvardröjande regionalt problem

Utvecklingen i Sydostsverige förväntas följa samma mönster som under de senaste tio åren. Större delen av landsdelen kan få en fortuppleva satt utflyttning med en befolkningsminskning som resultat. Drivkrafterna bakom denna varierar emellertid mellan olika utveckling delar av regionen.

I de delar av regionen som fortfarande av präglas självständighetslivsformen är utflyttningsöverskottet ett resultat av att små lokala arbetsmarknader ett starkt antal intressanta arbetserbjuder begränsat uppgifter. Dessa områden framstår därför, värderat utifrån ett lönesom lite attraktiva. Ett arbetarlivsform-perspektiv, inflyttningsöverskott kan därför endast uppstå att orterna besitter eller utveckla genom lyckas kvaliteter som gör de speciellt attraktiva att bo i. Detta underlättas av om orten i från en stor och differen-

fråga ligger på pendlingsavstånd

tierad arbetsmarknad. I sådana fall kan orten utöver de expandera gränser som den lokala arbetsmarknadens storlek sätter. Storleken på utflyttningen från områden som är präglade av självständighetslivsformen under 1990-talet bestäms, förutom att utveckla förmågan orterna som bostadsmiljöer, av konjunkturutvecklingen. Med en försvagad konjunktur försvagas suget efter arbetskraft från omgivande vilket kan regioner, begränsa utflyttningen.

I de delar av sydöstra Sverige som präglas av industriverksamheter bestäms utvecklingen under de kommande åren av näringslivets framgångar, när det att sin tekniska och gäller uppgradera marknadsmässiga kompetens. En sådan framgång är en för att förutsättning regionens näringsliv skall kunna utnyttja de expansionsmöjligheter som den tekniska utvecklingen skapar. Uppgraderingen är en strukturomvand-

lingsprocess som kräver förhållandevis tid. Därför kommer sanlång nolikt industrisysselsättningen att fortsätta minska under 1990-talet. Förutsättningar för en fortsatt från denna del av utflyttning Sydostsverige skapas därigenom.

Också under 1990-ta1et kommer sålunda att koncentreras expansionen till regionens centra. med sina 86 000 ett dif- Växjö-Alvesta, invånare, ferentierat utbud av hushållstjänster, sin förhållandevis stora högskola samt med ett stort av varu- och inslag utvecklingsintensiv tjänsteproduktion, har de bästa av Kalmar.

utvecklingsförutsättningarna följt

Karlskrona däremot, med en med sin krympande försvarsverksamhet, tillverkningsinriktade industri, med sitt begränsade utbud av företagsinriktade med sitt samt avsaknaden av en tjänster, perifera läge högskola, har sämre åtminstone under de betydligt utvecklingsförutsättningar närmaste åren.

6. VÄ STSVERIGE

I - och Bohus Hallands

Västsverige Göteborg län, Älvsborgs län samt

län - bor ungefär 1,4 miljoner personer. Befolkningsmässigt är regionen 2,5 gånger så stor som Sydostsverige. Nästan hälften av befolkningen är koncentrerad till - Göteborgsregionen Göteborg, Kungälv, Ale, Partille, Lerum, Mölndal och Under perioden 1974-1987 Härryda, Kungsbacka. ökade befolkningen i Göteborgsregionen med 2,7 procent (jfr. tabell Hela denna har inträffat efter 1982 i samband 6.1). befolkningsökning med återspeglar till stor konjunkturuppgången. Befolkningstillväxten del en snabb befolkningsökning i några omgivande kommuner. I Kungsbacka, Kungälv, Ale, Lerum och Härryda ökade sålunda med 24,6 procent mellan 1974 och 1987. Under samma befolkningen minskade i Mölndal och Partille med 2,8 period befolkningen Göteborg, procent.

Av tabell 6.1 också att den största i

framgår befolkningstillväxten

Västsverige under den studerade perioden uppvisade elva små och medelstora kommuner från Laholm i söder till Strömstad i norr. i dessa kommuner växte med 22 000 personer, vilket Befolkningen drygt motsvarar 12,4 procent. Den största befolkningsökningen redovisar Orust med 33,6 procent, följt av Tjörn med en befolkningsökning som motsvarar 25,7 procent.

Drygt två tredjedelar av Västsveriges befolkning bor vid västkusten. Sedan 1974 har befolkningen i kustregionen ökat med 4,7 procent. Under samma ökade i de inre delarna av Västsveperiod befolkningen rige med 1,7 procent. Den sistnämnda ökningen var i huvudsak ett resultat av en förhållandevis stark tillväxt i de små inlandskommunerna. Medan i dessa kommuner ökade med 6,5 ökade befolkningen procent, endast med 0,8 i Trestad som den minbefolkningen procent samtidigt skade med 5,9 procent i Borås. Befolkningstillväxten bland de små inlandskommunerna återspeglar bl.a. en stark tillväxt i några kommuner som angränsar till Göteborgsregionen. Sålunda ökade befolkningen med 17,7 procent i Alingsås, 18,7 procent i Vårgårda och 13,2 procent i Lilla Edet. Bland de resterande tolv inlandskommunerna var det endast fyra som redovisade en befolkningsminskning. Med en befolkningsminskning på 4,5 procent

Figur 6.1: Karta över Västsverige En konjunkturbestämd expansion

hade den svagaste befolkningsutvecklingen bland de små Bengtsfors inlandskommunerna.

Den största i Borås. befolkningsminskningen Västsverige uppvisade Borås 5,9 procent överträffas endast av Kiruna befolkningsminskning på procent), (-8,0 procent) och södra glesbygden (-7,6 (-13,8 Bergslagen procent).

Tabell 6.1: Befolkningsförändringar i olika delar av Västsverige 1974- 1987.

Andel av Befolkning regionens

Inlandskommuner 209 124 15,0 + 12 764 + 6,5 Göteborgs-

En konjunkrurbestfimd expansion

i har under de senaste åren av Utvecklingen Västsverige tjugo präglats konjunkturutvecklingen i kombination med strukturomvandlingsprocessen. balanserade har till att Regionens näringsstruktur bidragit regionen effektivt kunnat utnyttja de tillväxtimpulser som konjunkturuppgången Detta manifesterar sig bl.a. i att Västsverige utvecklats till en av skapat. de mest expansiva regionerna i landet under den konjunkturuppgång som inleddes 1982.

Under de senaste åren har det skett en omfattande tjugo samtidigt strukturomvandling i regionens näringsliv. I början av 1970-talet fanns det en betydande TEKO-industri i regionen. År 1970 sysselsatte denna 42500, en siffra som översteg sysselsättningen inom transportmedelsindustrin med 1 500 personer. Femton år senare har sysselsättningen

inom TEKO-industrin mer än halverats (19 000), medan sysselsättinom under samma har ökat ningen transportmedelsindustrin period med 10 procent. Transportmedelsindustrins ökning har skett trots att varvsindustri till stor del awecklats under

regionens perioden. Ökningen

i inom är sålunda ett för sysselsättning transportmedelsindustrin uttryck att Västsveriges beroende av bilindustrin vuxit under 1980- talet. Volvokoncernen sysselsätter idag 50 procent fler människor än hela TEKOindustrin i regionen. Medan transportmedelsindustrin uppvisar den största sysselsättningsökningen i absoluta tal så uppvisar kemisk industri och elektroteknisk industri den tillväxten. Inom procentuellt högsta dessa båda branscher ökade sysselsättningen med 54 respektive 49 under 1970-1985. Trots denna snabba tillväxt svarar procent perioden dessa branscher fortfarande endast för ungefär 10 procent av industrisysselsättningen i regionen.

i överensstämde 1985 väl med rikets. Näringsstrukturen Västsverige Skillnaden bestod i att andelen sysselsatta i industrin var något högre i Västsverige, medan andelen sysselsatta i primärnäringarna var något än i riket. Som av tabell 6.1 finns det emellertid stora lägre framgår variationer mellan olika delar av Västsverige med avseende på hur sysselsättningen fördelar sig på olika sektorer.

utmärks av att har en stor Göteborgsregionen regionen privat tjänstesektor. Det är i första hand den förhållandevis stora andelen sysselsatta inom samfärdsel och som partihandel, uppdragsverksamhet bidrar till detta. Tillsammans svarar dessa tre för 20 procent av näringar den totala sysselsättningen.

Tabell 6.2: på olika sektorer i Sysselsättningens fördelning Västsverige 1985.

Region Väst- Göte- Halm- Tre- Sektor sverige borg stad stad Borås övr

Jordbruk och skogsbruk 3,1 % 0,8 % 3,9 % 2,4 % 1,7 % 7,6 %

Industri 26,5 % 22,4 % 23,9 % 32,0 % 26,0 % 32,3 %

Byggnadsverksamhet 6,4 % 6,0 % 5,8 % 6,4 % 4,9 % 7,5 %

Privat service 32,6 % 38,3 % 31,2 % 23,7 % 34,0 % 25,6 %

Offentlig service 31,4 % 32,5 % 35,5 % 35,5 % 32,2 % 27,0 %

Partihandelns och samfärdselsektorns stora att betydelse återspeglar sedan varit landets ledande och Göteborg gammalt exportimportregion tack vare sin hamn. I takt med att en växande andel av godsflödet har överförts från fartyg till andra transportbärare - lastbilar och flygplan - har Göteborgs ledande position inom detta område i allt högre grad undergrävts (jfr Andersson och Strömquist 1988). Under senare år har dessutom Göteborgs hamn förlorat terräng i konkurrensen med Helsingborg och Trelleborg, när det gäller utförsel till Däremot är hamnen i dag ensam i Norden om att ha en Europa. betydande transocean sjöfart. Volvos framgångar på den amerikanska marknaden under 1980-talet har stimulerat denna sjöfart. Samtidigt har den ökade bilexporten bidragit till att öka den transoceanska sjöfartens beroende av bilindustrin. En minskad kan därför leda till att bilexport den reguljära transoceana sjöfarten upphör.

Utvecklingen i kännetecknas av att omvand- Göteborg regionen gradvis lats från en till en där 70 av industriregion tjänsteregion ungefär procent arbetskraften i är verksam inom I samband med dag tjänstesektorn. denna omvandling har andelen av befolkningen med högre utbildning ökat. Nästan hälften av i åldern 25-64 år hade 1983 minst befolkningen ~ hade vid samma gymnasial utbildning. 15 procent av befolkning tidpunkt eftergymnasial utbildning. Mellan 1975 och 1985 ökade den andel av arbetskraften som var sysselsatta i kvalificerade yrken med 6,5 I är denna andel 30 procent, vilket procentenheter. Göteborgsregionen är en siffra som ca fem över ligger procentenheter riksgenomsnittet.

Borås är en industriort som har en kraftig minskning av gammal upplevt antalet inom industrin. Denna kan hänföras till sysselsatta minskning den internationella som skett inom TEKO-industrin strukturomvandling sedan 1950-talet. inom denna industri har gradvis förflyt- Tyngdpunkten tat från industriländer till länder som befinner i en sig gamla sig tidigt Borås har drabbats hårt av denna utveckling. industrialiseringsprocess.

Industrins i Borås har inte, som i Göteborgsregionen, tillbakagång balanserats av tillväxt inom Den förhållandevis stora tjänstesektorn. andelen inom service är sålunda inte ett uttryck för att sysselsatta privat är till Den stora näringsstrukturen välanpassad efterfrågemönstret. servicesektorn förklaras i stället av att andelen sysselsatta inom privata varuhandel är dubbelt så stort som i riket, ett utslag av den stora koncentrationen av till orten. Sedan 1975 har visserligen

postorderföretag

inom den vuxit med 15 procent, sysselsättningen privata tjänstesektorn

men detta motsvarar endast en tredjedel av sysselsättningsminskningen

inom TEKO- industrin. inom industrin har

Sysselsättningsminskningen

medfört att Borås redovisat ett under därför utflyttningsöverskott år. Det stora av konsumtionsvaruindustri och postormånga inslaget bidrar till att den andelen av arbetskraften som har lång derföretag är liten. Endast 10 av i åldern 25-64 år utbildning procent befolkningen har eftergymnasial utbildning.

Halmstad har en industristruktur som i ett avseende stora likuppvisar heter med Borås. En andel av de som är inom betydande sysselsatta industrin återfinns inom branscher med avsättningsproblem ochmogna eller en intensiv internationell konkurrens. Ca 1 200 arbetar personer inom TEKO-industrin. Lika är verksamma inom masmånga kinindustrin, medan järn- och stålindustrin sysselsätter ca 900 personer. Tillsammans svarar dessa tre branscher för nästan 40 av procent i Halmstad. Som kan nämnas att sys-

industrisysselsättningen jämförelse

inom branscher som elektroindustrin och selsättningen expansiva instrumentindustrin endast utgör 4 procent av industrisysselsättningen. med är Näringslivets tyngdpunkt i mogna branscher avsättningsproblem orsaken till att i Halmstad minskat kontinuerligt industrisysselsättningen sedan 1970.

Till skillnad från Borås så är emellertid Halmstad också residensstad och ett centrum ,med och regionalt högskola, sjukhus regemente. Andelen inom den sektorn är därför Under sysselsatta offentliga hög. har emellertid tillväxten inom den sektorn 1980-talet offentliga

reducerats, samtidigt som tillväxten inom den privata tjänstesektorn upphört.

- Trestad Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg - och gruppen övriga kommuner - omfattar 26 kommuner i Halland, Bohuslän och

Älvsborgs

län med mellan 5 000 och 46 000 invånare representerar Västsveriges

industriregioner. Knappt var tredje sysselsatt i denna del av

Västsverige är verksam inom industrin. Detta är en andel som ligger nio procent enheter än Även i denna del av högre riksgenomsnittet. Västsverige har antalet inom industrin minskat. sysselsatta Minskningen har emellertid skett långsammare än i riket som helhet. Sedan 1975 har industrisysselsättningen sålunda minskat med endast 5 procent, en siffra som kan jämföras med i minskningen Göteborgsregionen som under samma period uppgick till 13 procent.

Trestad och de övriga kommunerna markant åt när det skiljer sig gäller industrins struktur. är starkt dominerande i Transportmedelsindustrin Trestad. Mer än hälften av alla återfinns i denna industrisysselsatta bransch. 1980-talets inom Volvo och Saab har sysselsättningsökning medfört att transportmedelsindustrins dominans ökat. Volvos etablering av en personbilsfabrik i Uddevalla medför att dominansen blir ännu mer markerad under de närmaste åren.

Trestad utmärks också av att den sektorn svarar för lika offentliga en stor andel av som i Halmstad. Detta sysselsättningen är ett resultat av att Vänersborg som residensstad har en förhållandevis stor offentlig sektor. stora för Transportmedelsindustrins betydelse sysselsättningen och den förhållandevis stora sektorn att arbetsmarknaden offentliga gör i Trestad kan kvalificerade

erbjuda många arbeten. Sålunda var andelen

personer som var sysselsatta i kvalificerade 1985 nästan lika yrken hög som motsvarande andel i andelen Göteborgsregionen. Däremot var personer i befolkningen med eftergymnasial utbildning 4,5 procentenheter lägre.

Industristrukturen i de övriga kommunerna är mer differentierad än i Trestad. I dessa kommuner svarar de fem största branscherna - TEKOindustrin, transportmedelsindustrin, metallvaruindustrin, trävaruindustrin samt massa- och pappers-industrin - för en lika stor andel av som

industrisysselsättningen transportmedelsindustrin ensam

svarar för i Trestad. Industrisektorn domineras sålunda av ett antal mogna branscher. Tjänstesektorn - såväl den privata som den offentliga - är förhållandevis liten i denna del av medan däremot Västsverige,

andelen sysselsatta i såväl jord- och skogsbruk som byggnadsverksamhet är större än i andra delar av Västsverige. Näringsstrukturen i dessa kommuner gör att den andel av arbetskraften som återfinns i kvalificerade yrken är lägre än i övriga delar av Västsverige, även om andelen vuxit från 15,4 till 20,3 procent under 1975 till 1985. På procent perioden motsvarande sätt är andelen i befolkningen med personer högre utbildning lägre än i andra delar av regionen. Endast något mer än en av har medan endast åtta fjärdedel befolkningen gymnasial utbildning,

procent har eftergymnasial utbildning. Detta innebär att andelen med

och är mindre än hälften gymnasieutbildning eftergymnasial utbildning så stor som motsvarande andel i Göteborgsregionen. Den låga andelen med det faktum att denna del av eftergymnasial utbildning återspeglar Västsverige saknar högskoleutbildning.

Konjunkturutvecklingens betydelse

Med en förhållandevis stor andel sysselsatta inom industrin följer att påverkas starkt av den internationella kon- Västsveriges utveckling junkturutvecklingen. Som påpekats i kapitel 2 kännetecknades andra hälften av 1975 av en svag konjunkturutveckling. Perioden 1975 till 1982 var för industrins vidkommande en lång lågkonjunktur med avbrott endast för en svag och kortvarig konjunkturuppgång under åren 1978- 1980. Den svaga industrikonjunkturen yttrade sig i en kraftig sysselsättningsminskning inom industrin. Under åren 1975 till 1980 minskade sålunda sysselsättningen inom industrin i med 12 Västsverige procent. Minskningen var störst i Göteborg och Bohus län med 15 och i med medan

procent Älvsborgs län 12 procent, industrisyssel-

sättningen endast minskade med 1 i Hallands län. Minskningen procent i industrisysselsättning var huvuddrivkraften bakom utflyttningsöverskottet i och Bohus län fram till 1984. i Göteborgs Minskningen industrisysselsättningen bidrog också till att inflyttningsöverskottet till minskade fram till

Älvsborgs län gradvis 1982. Däremot förblev

i Hallands län av i

befolkningsutvecklingen opåverkad förändringar

industrikonjunkturen (jfr. figur 6.2).

Med konjunkturuppgången sedan 1983 har följt att sysselsättningen inom industrin åter har ökat. i

Ökningen Västsverige uppgår till 1,5

vilket motsvarar 2000 procent, personer. Utvecklingsmönstret skiljer sig åt mellan olika delar av I

regionen. Älvsborgs län uppgick sys-

selsättningsökningen till 6,5 procent, medan industrisysselsättningen minskade med 2,5 i och Bohus län. procent Göteborgs

Pntal personer

: :

3000 - i - 0 - 0

2000 L Hallands

II I

Hun,’

E ”’lII[\\\‘I’/I/’

I.

j_ älvsborgs

I’/’ \\:’/,’\\\‘

- 1,/ \\\ i

A o Z

i, O

-1000 — n 0 ç

q-

E .n ¢c..O.‘

2000 ...o

E Göteborgs 0 : “

3 n o Bohus 1 g

-3000 _-

F_

-4 I I I 1 I I I I I I I I I

1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986

1975 1977 1979 1981 1983 1985

Figur 6.2:

Nettoflyttning till/från Västsverige 1974-1987.

En förväntad konjunkturnedgång i början av 1990-talet kommer att medverka till att till Göteborg och Bohus län inflyttningsöverskottet samt till Med kom-

Älvsborgs län åter reduceras. konjunkturnedgången

mer inom industrin att i Älvsborgs län

sysselsättningsökningen upphöra medan i industrisysselsättningen kommer att accentueras i minskningen Göteborgs och Bohus län.

Hur omfattande inom industrin blir bestäms sysselsättningsminskningen av och i konjunkturnedgången tillsammans med styrkan varaktigheten den svenska industrins internationella Blir konkonkurrensförmåga. eller lång ligger det nära till hands att anta att

junkturnedgången djup

får ett utvecklingsförlopp som påminner om Västsverige uppleva utvecklingen under 1970-talet.

Bilindustrins framtid

för sysselsättningen har fortgående Transportmedelsindustrins betydelse ökat i Bilindustrins i innebär i Västsverige. expansion Västsverige praktiken att beroende av två - Volvo och Saab - har ökat. regionens företag Dessa två beräknas tillsammans 43 000 personer i företag sysselsätta Västsverige. Till detta kommer uppskattningsvis 20 000 personer som är hos underleverantörer till Volvo och SAAB samt ungefär sysselsatta 2000 verksamma med transporter och annan service. Detta gör att drygt 60000 är i verksamheter som är direkt knutna till personer sysselsatta bilindustrin. Detta pekar på ett dilemma. Sett ur ett regionalt perspektiv finns det risk för att bilindustrin är att bli för storoch på väg dominerande. Sett ur bilindustrins däremot finns det anlednperspektiv till oro för att i är för liten för att en ing bilproduktionen regionen bilkultur skall som förutsättningar för en internationellt skapas ger konkurrenskraftig bilindustri.

I första hand är det och Trestad som är beroende av Göteborgsregionen dessa antalet inom industrin i företag. 26 procent av anställda återfinns inom bilindustrin medan motsvarande Göteborgsregionen andel i Trestad till 38 procent. Till detta skall läggas ett uppgår antal underleverantörer i regionen som tillhör andra bransbetydande cher - tillverkare av bilklädsel, plastdetaljer, Stötfångare, gummipackningar osv.

Utanför och Trestad finns det ett antal små kom- Göteborgsregionen där bilindustrin en viktig roll för sysselsättningen. På muner, spelar

Öckerö svarar bilindustrin exempelvis för 47 procent av industri- Motsvarande andel i Färgelanda är 42 procent, Dalssysselsättningen. Ed 37 procent och Tanum 28 procent.

Fram mot sekelskiftet kommer sålunda inom utvecklingen transportmedelsindustrin att en roll för i spela viktig sysselsättningsutvecklingen vissa delar av Västsverige. Transportmedelsindustrins starka internationella beroende att den ekonomiska situationen snabbt kan gör förändras för i branschen. Utvecklingen inom amerikansk företag bilindustri och dess konsekvenser för Detroitregionen illustrerar detta. Hittills har emellertid den svenska bilindustrin förmått expandera oberoende av konjunkturutvecklingen. Sålunda ökade sysselsättningen med 8 procent i under den konjunkturen i slutet av Västsverige svaga 1970-talet. Under första hälften av 1980-talet, med sin internationella konjunkturuppgång, uppgick sysselsättningsökningen till 19 procent.

Denna att den svenska bilindustrins sysselsättningsökning återspeglar internationella har utvecklats Ett konkurrensförmåga gynnsamt. framgångsrikt utvecklingsarbete och en gynnsam kostnadsutveckling är två faktorer som har för detta. Historiska framgångar betytt mycket ger emellertid för framtida framgångar. En fortsatt framgång inga garantier för svensk bilindustri förutsätter att den förmår övervinna de egensom de svenska företagen. skaper missgynnar

Båda de svenska mätt med internationell bilproducenterna är, måttstock, små. De svenska tillverkar mindre än en tiondel av företagen det antal bilar som de största bilföretagen producerar. Detta japanska innebär att Volvo och Saab inte har att skalfördelar i möjlighet utnyttja produktionen i samma utsträckning som konkurrenterna. Produktionskostnaderna blir därför Den tekniska utvecklingen bidrar emelhögre. lertid till att storleken på kostnadsnackdelarna gradvis reduceras. Ny har redan reducerat den årliga produktionsvolym produktionsteknologi som är för att av en modell skall vara kostnödvändig produktionen nadseffektiv. En på 240 000 enheter av bilmodellen årsproduktion ansågs tidigare vara den undre gränsen för att uppnå detta. Ökad flexibilitet i att detta antal kan reduceras. produktionsutrustningen gör Den ökade flexibiliteten i produktionsprocessen, i kombination med ett ökat av datorstödd reducerar också det antal utnyttjande konstruktion, enheter som en viss modell måste tillverkas i under sin livstid för att täcka utvecklingskostnaderna.

Den tekniska bidrar detta sätt till att förbättra utvecklingen på för små tillverkare att uppnå kostnadseffektiv produktion. möjligheterna som Volvo och Saab blir inte längre uteslutande beroende av Företag att basera sin att deras bilar besitter unika konkurrensförmåga på egensom kan motivera ett Unika och skaper högre pris. produktegenskaper korta kan i ökad kombineras med kostnadseffek-

produktionsserier grad

tiv Detta är en som redan på kort sikt produktion. utvecklingstendens kan bidra till att den svenska bilindustrins internationella konkurstyrka På sikt kan denna emellertid bidra till rensförmåga. längre utveckling att konkurrensen hårdnar Stora biltillverkare, som hittills ytterligare. koncentrerat sin mot bilmodeller som kan uppmärksamhet produceras kostnadseffektivt i serier, kan komma att ägna ökat intresse åt att långa utveckla bilar med men med en begränsad särpräglade egenskaper marknad.

En ökad flexibilitet i förväntas också innebära att produktionsprocessen kommer att intensifiera sina för att finna bilföretagen ansträngningar underleverantörer som i geografisk närhet av samligger närhet medför många fördelar. För mansättningsfabriken. Geografisk det första blir det att reducera storlek i sammöjligt lagrens För det andra ökar för att mansättningsfabriken. möjligheterna identifiera snabbt. För det tredje underlättar kvalitetsproblem närhet ett nära samarbete mellan bilföretag och geografisk underleverantörer, när det produktutveckling. En omstrukturergäller av de svenska underleverantörsystem för att ing bilproducenternas dessa fördelar redan. Såväl Volvo som Saab har reducerat

uppnå pågår

antalet underleverantörer dramatiskt. Företagen har i växande grad till en leverantör av De växande begränsat sig varje komponent. fördelarna med närhet mellan och geografisk sammansättningsfabrik underleverantörer kommer att medverka till att bilindustrins underleveranser från ökar. Detta kommer, när det gäller Västsverige i bilarna, i huvudsak att ske genom att utländska tunga komponenter underleverantörer startar produktion i Västsverige för att betjäna svensk bilindustri. När det kommer kraven gäller övriga komponenter närhet att i att leverantörer i Västsverige

på geografisk yttra sig

framför andra leverantörer. prioriteras

De flesta bedömare räknar med att marknaden för bilar skall en uppvisa

tillväxt fram mot sekelskiftet (Altshuler m.fl. 1985).

långsam av har mer än fyrdubblats sedan 1950. Försäljningen personbilar Marknadstillväxten var särskilt under 1960- talet då försäljningen hög nästan fördubblades. Efter oljekrisen har emellertid försäljningen fluk-

turerat kring en stabil nivå. Under senare år har den internationella högkonjunkturen bidragit till att försäljningen åter har stigit.

De långsiktiga marknadsutsikterna varierar mellan länder. I USA, med mer än 500 personbilar per 1 000 invånare, är tillväxtpotentialen Situationen är likartad i där biltätheten varierar begränsad. Europa, mellan 300 och 400 bilar per 1 000 invånare. I länder som Japan, och Irland är biltätheten mindre än hälften så stor som i USA. I Spanien Venezuela och Brasilien är biltätheten mindre Jugoslavien, Argentina, än en av USAs, medan den i Sydkorea och Indien endast fjärdedel uppgår till drygt en tiondel respektive en femtionde] av biltätheten i USA (jfr. tabell 6.2). Möjligheterna till att öka biltätheten är således störst i som långt bort från I USA och regioner ligger Sverige. Europa kommer en växande andel av bilförsäljningen att avse ersättningsköp, varvid kommer att flukturera runt en nivå. efterfrågan given Visserligen kan det förefalla som om det ännu finns tillväxtmöjligheter i Europa. Biltätheten i Europa ännu 30-50 än i USA. Denna ligger procent lägre skillnad är i huvudsak ett för skillnader i kvinnors bilinnehav. uttryck Följer europeerna det amerikanska mönstret och går från en bil per hushåll till en bil per vuxen hushållsmedlem så skapas det utrymme för en ökad bilförsäljning. Mot en sådan utveckling talar bl.a. ett ökat motstånd mot de samt den politiskt nödvändiga väginvesteringarna ökade vikt som vid läggs miljöhänsyn.

En förutsättning för att svensk personbilsindustri skall kunna fortsätta sin expansion på lång sikt är därför sannolikt att man förmår etablera på de marknaderna i Asien och Latinamerika. Det är sig expansiva emellertid tveksamt i vilken dessa länder kommer att acceptera en grad okontrollerad import av bilar. Mest sannolikt är att befolkningsrika länder med en snabbt växande kommer att efterfråga på personbilar kräva att bilproduktionen sker i det egna landet, så att ländernas bytes-

balans inte hotas. Sådana krav accepteras redan av många biltillverkare,

varför sannolikheten är stor för att det kommer att ske en fortgående av i dessa länder. Önskar svensk bilutbyggnad produktionskapaciteten industri i dessa länder är det därför utnyttja tillväxtmöjligheterna troligt att de också etablera i dem. En framtida tillväxt tvingas produktion inom svensk bilindustri baserad på dessa geografiskt avlägsna marknader kommer därför till stor del att ske utanför Västsverige. I bästa fall

Tabell 6.2: Biltätheten i utvalda länder 1980.

Storbritannien 276 Indien 1 Danmark 271 Kina 0.05

kommer en sådan tillväxt att öka till svensk av möjligheterna export vissa nyckelkomponenter. Ovanstående resonemang leder fram till två slutsatser. För det första kommer marknadstillväxten för bilindustrin att vara störst på geografiskt marknader, där svensk bilindustri för avlägsna närvarande är förhållandevis svag. För det andra bidrar den tekniska utvecklingen till att förutsättningarna för små att vara producenter konkurrenskraftiga förbättras. Svensk bilindustri har sålunda, värderat utifrån ovanstående, minst lika förutsättningar att förbli goda som andra biltillverkare i framgångsrik Västeuropa.

I vilken utsträckning en gynnsam utveckling för svensk bilindustri kommer till del bestäms av hur tillväxten En Västsverige uppnås. möjligt utveckling är att svensk bilindustri förmår att fortgående öka sina marknadsandelar på Nordamerikas och markna- Europas stagnerande der. Det finns vissa för en sådan då svensk möjligheter utveckling bilindustri har en låg marknadsandel i de flesta av dessa länderna. En tillväxt som ökade marknadsandelar marknader där Volvo bygger på på och Saab redan är etablerade kommer att skapa utrymme för en fortsatt utbyggnad av produktionskapaciteten i Sverige. Stor sannolikhet talar för att en sådan kommer att ske i form av att utbyggnad befintliga anläggningar byggs ut. Det torde dröja innan produktionslänge nya etableras i Med ett sådant blir anläggningar Sverige. utvecklingsmönster

det möjligt för bilföretaget att direkt det utnyttja underleverantörsystem som byggts upp runt befintliga produktionsenheter. Sker tillväxten på ovanstående sätt skapas det möjligheter för en fortsatt sysselsättningsökning i bilföretagen och deras underleverantörer i Västsverige. Detta under förutsättning att den gradvisa produktionsökningen sker snabbare än produktivitetstillväxten.

Om däremot tillväxten inom svensk bilindustri i stället är ett resultat av att de svenska bearbeta snabbt bilföretagen framgångsrikt lyckas växande marknader i Asien och Latinamerika så blir de effekregionala terna annorlunda. Skall företagen lyckas realisera en sådan utveckling tvingas de förmodligen att starta tillverkning i dessa länder. Effekterna i Västsverige av en sådan utveckling begränsas till en ökad produktion av för till komponenter export de nya fabrikerna. I detta fall får man därför räkna med att sysselsättningen inom bilindustrin reduceras i takt med gradvis produktivitetsökningen.

Sannolikt kommer en sådan gradvis reduktion av inom sysselsättningen bilindustrin inte att få effekter i nâgra synbara på utvecklingen Göteborgsregionen. Denna region har sedan mitten av 1970-talet kännetecknats av en minskande Under 1970-talet industrisysselsättning. var sysselsättningsminskningen så kraftig att ett utflyttningsöverskott (jfr. figur 6.2). Under 1980-talet däremot har uppstod sysselsättningsminskningen inom industrin kompenserats av tillväxten inom och privat offentlig service. Sysselsättningseffekterna av en gradvis överföring av tillväxten inom svensk bilindustri till andra länder får en sådan karaktär att de kan bli neutraliserade av en fortsatt tillväxt inom servicesektorn. Situationen är i detta avseende annorlunda i Trestad och de små kommunerna med ett stort beroende av bilindustrin. För det första är bilindustrins för större dessa betydelse sysselsättningen betydligt på orter än i Göteborgsregionen. Dessa orter kännetecknas dessutom av att de är industriorter, med en tillväxt inom och betydligt svagare privat offentlig service än vad som är fallet i En minskning av sys- Göteborg. inom bilindustrin kan därför förväntas medföra ökade selsättningen sysselsättningsproblem i dessa delar av Västsverige.

Det förhållandet att tillväxten inom servicesektorn antas uppväga en förväntad inom bilindustrin innebär inte att sysselsättningsminskning Göteborgsregionens utveckling är given. Utvecklingen bestäms till stor del av vilken roll kan komma att i framtidens Göteborgsregionen spela Sverige. Historiskt sett har en central roll som ett inter- Göteborg spelat nationellt orienterat kommersiellt och industriellt centrum. Under

slutet av 1800-talet var jämbördigt med Stockholm i detta Göteborg avseende. En stor hamn, handelsverksamhet, en omfattande betydande och en betydande industrisektor skapad av Göteborgssjöfartsnäring var utmärkande för staden. Under de senaste årtiondena har en kapital omfattande skett. har decimerats strukturomvandling Sjöfartsnäringen varvsindustrin har nästan utplånats som omfattande kraftigt, samtidigt inom bankväsende och industri har bidragit till att ägarförändringar har emellertid behållit försvaga Göteborgskapitalets ställning. Göteborg sin som landets ledande import/exporthamn, men samtidigt ställning förlorar i Produkter med ett sjötransporterna gradvis betydelse. högt i stället med flyg. Det finns därför tecken förädlingsvärde transporteras att är att förlora sin som ett internationellt på Göteborg på väg position orienterat kommersiellt och industriellt centrum. I stället är regionen på att omvandlas till ett regionalt och nationellt centrum för väg Skall denna och kunna tjänsteproduktion. utveckling brytas Göteborg sin krävs det att regionen tillförs fler

upprätthålla gamla position

och som arbetar på internationella framgångsrika expansiva företag marknader samt ett omfattande internationellt flygnät. Förmågan till industriell inom under de kommande förnyelse Göteborgs näringsliv åren kommer därför att få för vilken roll Göteborg avgörande betydelse kommer att i framtidens Sverige. spela

Fortsatt avindustrialiseling

Även inom övriga delar av Västsverige spelar industrisysselsättningen en roll för Industristrukturen kännetecknas av att viktig utvecklingen. mogna branscher som TEKO-industrin och metallvaruindustrin väger Detta är en orsak till att inom industrin har tungt. viktig sysselsättningen minskat med 11 sedan 1975. Bakom denna siffra det sig procent döljer emellertid stora inomregionala variationer.

Borås och Halmstad har en omfattande avindustrialisering. genomgått har varit särskilt stark i Borås, där sysselsättningen Avindustrialiseringen inom industrin minskat med 36 procent sedan 1975. Tillbakagången inom industrin var större än tillväxten inom tjänstesektorn. betydligt Trots tillbakagången svarar industrin ännu för ca 25 procent av den totala sysselsättningen i Borås och Halmstad. TEKO-industrin dominerar med 42 procent av industrisysselsättningen - fortfarande i Borås, medan är mindre koncentrerad i Halmstad. näringsstrukturen TEKO- industrin, och stålindustrin och metallvaruindustrin svarar järnhär för tillsammans 35 procent av industrisysselsättningen. I både

Halmstad och Borås förväntas en fortsatt av från vridning näringslivet industri till service. Huruvida denna kommer att avindustrialisering som ett bestäms av hur snabbt den sker. Vid en fortupplevas problem satt snabb inom industrin kommer tillväxten sysselsättningsminskning inom servicesektorn inte vara tillräcklig för att kompensera denna Takten i har reducerats under 1980minskning. avindustrialiseringen talets konjunkturuppgång men förväntningarna om en konjunkturnedgång antyder att takten sannolikt kommer att öka på nytt under första hälften av l990-talet. Om konjunkturnedgången dessutom för med sig att servicesektorns tillväxt försvagas innebär det ökade arbetsmarki Borås och Halmstad. Den som dessa nadsproblem strukturanpassning båda orter för närvarande genomgår kännetecknas av att deras förutför en mer stabil förbättras i takt med att de sättningar utveckling omvandlas från industricentra, med ett starkt beroende av den internationella strukturomvandlingen och konjunkturutvecklingen, till regionala servicecentra.

I de återstående kommunerna i är förutsätttjugosex Västsverige annorlunda. Visserligen har också dessa kommuner en ningarna förhållandevis stor industrisektor, med ett inte av obetydligt inslag TEKO-industri. Sedan 1975 har sysselsättningen inom TEKO-industrin i denna del av Västsverige minskat med 4 600 personer, vilket bara delvis av en snabb tillväxt inom kemisk industri, elektroteknisk kompenseras industri och metallvaruindustrin. TEKO-industrin svarar emellertid endast för 15 procent av varför effekterna av industrisysselsättningen, minskningen blir markant svagare än i exempelvis Borås. Fram mot sekelskiftet kan en fortgående minskning av industrisysselsättningen förväntas i dessa kommuner. Reduktionen är en konsekvens av primärt att varför den produktivitetsökningen överstiger produktionsvolymen, kommer att ske inte upphov till några gradvis. Utvecklingen ger därmed akuta arbetsmarknadsproblem. Utvecklingen innebär emellertid samatt att upprätthålla den nuvarande befolkningsstortidigt möjligheterna leken i kommuner. De kommuner som inte undergrävs många lyckas kommer att få en som om den uppleva utveckling påminner gradvisa som kännetecknar Norrlands inland. avfolkning

för att undvika en sådan utveckling är störst i kustkom- Förutsättningar

muner som Laholm, Falkenberg, Varberg, Öckerö, Orust, Sotenäs,

Tanum och Strömstad. av dessa kännetecknas redan av Tjörn, Många att de har ett påtagligt inflyttningsöverskott trots att arbetslösheten lig- Detta är ett för att de värderas som ger över riksgenomsnittet. uttryck attraktiva ur Sannolikt är det i första hand boendesynpunkt. personer

med fria yrken och personer verksamma inom bristyrken som svarar för inflyttningsöverskottet. Denna bidrar emellertid i befolkningsökning nästa till att lokal service ökar. På detta sätt omgång efterfrågan på bidrar befolkningsökningen till ökad sysselsättning inom servicesektorn. i mellan och Styrkan kopplingen befolkningsförändring sysselsättning har ökat gradvis sedan det andra i takt med att världskriget sysselsättningen inom servicesektorn har vuxit. År 1950 var i genomsnitt varannan svensk verksam i produktion av varor och för en lokal tjänster eller regional marknad. År 1985 var sju av tio verksamma i sådana verksamheter. Detta innebär att i genomsnitt 70 procent av arbetskraften i en kommun är verksam med produktion som förbrukas av de som bor i kommunen. Det är dessutom att sikt möjligt inflyttningsöverskottet på kommer att bidra till en expansiv utveckling också inom internationellt orienterad produktion på dessa orter.

Det förefaller med andra ord sannolikt att många kommuner längs kusten kommer att kännetecknas av ett baserat inflyttningsöverskott på att dessa orter framstår som särskilt attraktiva ur boendemiljösynpunkt. En sådan kan redan iakttas trots att kommunerna inte satsat utveckling systematiskt på att utveckla denna aspekt. Det är möjligt att ett systematiskt utvecklingsarbete i kommunerna kan bidra till att denna kan öka i Västkusten kan detta sätt komma att flyttström omfattning. på utvecklas till Sveriges solbälte.

En .splittrad utveckling

En internationell konjunkturnedgång i av 1990-talet kommer att början bidra till att den expansion som kännetecknat Västsverige under 1980talet i och av försvagas. Djupet varaktigheten konjunkturnedgången avgör om Västsveriges situation kommer att bli föremål för politiskt intresse. å l å På längre sikt kommer utvecklingen att präglas av att transportmedelsindustrin och ett antal branscher en roll i mogna spelar viktig näringsstrukturen. Utvecklingen inom har stor transportmedelsindustrin betydelse för Göteborgsregionen, Trestad samt ett handfull små kommuner. Hur svensk kommer att utvecklas är en transportmedelsindustri öppen fråga. Den tekniska utvecklingen bidrar till att de svenska kan förbättra sin konkurrensförmåga. företagen Marknadsutvecklingen däremot kommer att präglas av att efterfrågan stagnerar i västvärldens industriländer, medan den växer snabbt i de länder som befinner sig i en

Access till dessa marknader kommer sannolikt att industrialiseringsfas. i dessa länder. Satsar de svenska företagen en

förutsätta produktion på

fortsatt är det därför sannolikt att denna produktionsökvolymtillväxt i huvudsak sker utanför Därmed förändras förutsättning Sverige. för en fortsatt i och Trestad. I ningarna expansion Göteborgsregionen är det möjligt att en expansiv servicesektor kan Göteborgsregionen för inom bilindustrin, medan kompensera sysselsättningsminskningen för en sådan är annorlunda i Trestad och i förutsättningarna utveckling de aktuella små kommunerna.

Ett stort i industristrukturen i delar av inslag av mogna branscher övriga att en fortgående reduktion av

Västsverige gör industrisysselsättningen

kan förväntas. För Halmstads och Borås vidkommande innebär detta att de omvandlas från industriorter till regionala centra med ett differentierat serviceutbud. kommuner saknar för

Övriga förutsättningar

att kunna växa in i en sådan roll. Deras framtida utvecklingsmönster bestäms av två faktorer. Det är för det första frågan om hur framgångsrikt förmår till förändringar konkurrensnäringslivet anpassa sig situationen. Den andra frågan är hur attraktiva boendemiljöer orterna kan kusten kan en fortsatt nettoinflyttning förväntas erbjuda. Längs närmast oavsett hur blir, som en följd av att denna näringsutvecklingen del av Västsverige är attraktiv ur boendesynpunkt.

7. STOCKHOLM

dvs Stockholms län, andel av landets befolkning Stockholmsregionens, har sedan mitten av 1800-talet ökat från 6 procent till 20 procent. Detta innebär att knappt 40 procent av befolkningstillväxten i Sverige under denna tid tillkommit Stockholm.

Som framgår av figur 7.1 varierar storleken på befolkningsökningen över tiden. Under de första trettio åren av 1900-talet uppgick den årliga befolkningsökningen till i genomsnitt 10 000 personer. I samband med den internationella depressionen i slutet av 1920-talet reducerades befolkningsökningen markant. Med det andra världskriget följde en markant stigning i befolkningsökningen i regionen. Befolkningen ökade snabbt fram till 1960-talet. Från krigsåren och fram till slutet av 1960talet befolkningsökningen i Stockholmsregionen till nära 20 000 uppgick personer per år. Under första hälften av 1970-talet skedde det en dramatisk reduktion i befolkningsökningen. Sedan början av 1970-talet har befolkningen ökat med i genomsnitt 7 000 personer per är.

Stockholmsregionen uppvisade ett stort utflyttningsöverskott under åren 1972 och 1973. Under de efterföljande åren omvandlades utflyttningsöverskottet till ett inflyttningsöverskott. Denna omsvängning avspeglade en ökande från utlandet. Efter en avmattningsperiod nettoinflyttning ökade inflyttningsöverskottet till 1985. Vid denna

på nytt fram tidpunkt

uppgick inflyttningsöverskottet till 11 000 personer. 1980-talets var ett resultat av att nettoinflyttningen från andra inflyttningsöverskott delar av landet åter ökade. Huvuddelen av denna nettoinflyttning kom från södra Sverige.

samlade uppvisar en Stockholmsregionens sysselsättning betydligt stabilare utveckling än inflyttningsöverskottet. Under 1950-talet ökade sextiotalet sysselsättningen med 95 000 personer, under med 80 000 och under med 85 000 (Regionplanekontoret och sjuttiotalet personer. 1988). Den inflyttningen till Stockholmsregionen Länsstyrelsen svaga under 1970-talet var sålunda ett uttryck för en stark mobilisering av icke bosatta i yrkesverksamma personer regionen. Sysselsättningstillväxten under 1960-talet däremot skedde i huvudsak med hjälp av som personer flyttade in till Stockholmsregionen.

å i I 1 I

I 1

i x

i

i

i

Årlig

Figur 7.1: befolkningsökning Stockholmsregionen 1900-1987.

Befolkningsökningen sedan mitten av 1970-talet är ett resultat av att befolkningen i Stockholms kranskommuner vuxit. i Stock- Befolkningen holm, Sundbyberg och Solna har minskat med 3 procent sedan 1974. Under samma har vuxit med 20 period befolkningen respektive 16,5 procent i kommunerna norr om söder om Stockholm. respektive Fyra kommuner norr om Stockholm - Vallentuna Upplands Bro, Täby, och Upplands - hade en som Väsby befolkningstillväxt översteg 35 procent. Befolkningen i kommunerna längs Stockholm - Arlanda korridoren - Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna - ökade med tillsammans 21

procent.

En konjunkturbestämd expansion

Tidsmässigt sammanfaller denna av med konökning nettoinflyttningen junkturuppgången. Mellan 1983 och 1985 fördubblades inflyttningsöverskottet till Under samma skedde det en Stockholmsregionen. period förhållandevis kraftig i sysselsättningsökning regionen (jfr. figur 7.2). Denna ökning synes i första hand ha skett enom att kapacitetsutnyttjandet inom näringslivet i ökade. tminstone fram till 1987 regionen hade märkbar effekt

konjunkturuppgången ingen på byggnadsverksam-

heten i regionen som helhet. Antalet sysselsatta inom byggnadsverksamhet var sålunda än vad som var fallet omedelbart före lägre konjunkturuppgången. Detta kan ses som ett tecken att konpå junkturuppgången så långt inte hade medfört omfattande någon kapacitetsutvidgning inom regionens näringsliv.

I av 1987 skedde det emellertid en dramatisk början ökning av byggnadsverksamheten i regionen. Inom av ett månader loppet par ökade antalet sysselsatta inom med byggnadsverksamhet 20 procent. Vid denna tidpunkt startades ett antal stora och bygg- anläggningsarbeten. Expansionen återspeglade i huvudsak ett ökat av byggande näringslokaler samt en av medan bostadsökning anläggningsarbeten, byggandet fortfarande efter.

släpade Ökningen i inflyttningsöverskottet

till regionen innebar därför att bostadsbristen accentuerades. Den snabba och under prisstegringen på fastigheter lägenheter senare år är ett uttryck för detta.

Regeringen beslutade hösten 1986 att söka dämpa överhettningen på byggarbetsmarknaden samt att öka bostadsbyggandet. Tre åtgärder vidtogs: Låneramen för s.k. ROT-projekt drogs ner, länsarbetsnämnden fick i att minska till uppgift volymen lokalbyggande högst 70 procent av

1986 års nivå och en särskild för ökat i Delegation bostadsbyggande inrättades. Härutöver fortsatte tillämpningen av Stockholmsregionen att allt med en projektkostnad överreglerna icke-bostadsbyggande en kronor, får starta först efter det att tillstånd givits av stigande miljon Länsarbetsnämnden. Det förutsattes att i en första omgång åtgärderna skulle under åren 1987-1989. Tidsramen har senare förlängts. gälla

Sgssels. förändring, ICD- tal ,FKU 60

Il‘lflIllll|IlIl1ll‘lIlll

IIIIIIIIIVIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII 1976 1978 1980 1982 1984 1977 1979 1981 1983 1985

7.2: i Stockholmsregionen 1976-1985. Figur Konjunktursvängningar

Under 1987 utnyttjades den tillåtna kvoten 8 kronor i stort på miljarder sett. Under de första fem månaderna under 1988 tillstånd som gavs motsvarar mer än 70 procent av det årets kvot 9 på drygt miljarder kronor. För 1989 har mer än 75 procent av den fastlagda kvoten redan intecknats. Samtidigt har Länsarbetsnämnden fram till i 1988 medmaj delat för till en kostnad avslag byggnadsprojekt sammanlagd av 13 miljarder kronor. Utan den aktuella skulle sålunda regleringen byggandet av kontor, lagerlokaler, fabriker, kunnat vara fritidsanläggningar, m.m., dubbelt så stort. Regleringen har detta sätt till att på bidragit dämpa den konjunkturbestämda arbetsmarknad. överhettningen på regionens Huvudeffekten blir sannolikt att merparten av det som inte byggande erhållit tillstånd förskjuts framåt i tiden. De politiska åtgärderna innebär detta sätt att i

på investeringsuppgången Stockholmsregionen

dras ut i tiden.

Åtgärderna bidrar därmed till att förlänga högkon-

junkturen i regionen.

En särpräglad nâringssüulctur

Det förhållande att i av 1980-talet i konjunkturuppgången början särskild grad bidrog till att stimulera tillväxten i har Stockholmsregionen två orsaker.

För det första det hos återspeglar egenskaper konjunkturuppgången. Ett särpräglat vid denna var att den drag konjunkturuppgång sysselsättningsökning som den medförde till stor del skedde inom den privata tjänstesektorn. Ungefär hälften av kom till sysselsättningsökningen stånd i denna sektor. Under motsvarande

konjunkturuppgångar på

1970-talet svarade den offentliga sektorn för 70-80 procent av sysselsättningsökningen, medan den privata tjänstesektorn endast svarade för 10-25 Med tanke att har procent. på Stockholmsregionen en förhållandevis liten andel inom sysselsatta offentlig sektor, men en osedvanligt stor andel inom var denna sysselsatta privata tjänster förändring i karaktär till fördel för I

konjunkturuppgångens regionen.

Stockholmsregionen är nästan hälften av de verksamma inom sysselsatta den privata För det andra det tjänstesektorn. återspeglar egenskaper i regionens industristruktur. har sedan slutet av Stockholmsregionen 1950-talet präglats av en fortgående i den

avindustrialisering, mening att

andelen inom industrin minskat. Resultatet har blivit sysselsatta att endast ungefär 15 procent av de sysselsatta i återfinns i regionen industrin, en andel som ligger nästan tio än procentenheter lägre riksgenomsnittet. Redan av detta skäl har varit Stockholmsregionen

mindre utsatt för den internationella som har strukturomvandling industrins utveckling sedan mitten av 1970-talet. Till detta skall präglat läggas att regionen är specialiserad på FoU-intensiv industri. FoUintensiva branscher som elektroindustri, maskinindustri, instrumentindustri,läkemedelsindustri och transportmedelsindustrin svarar för mer än 50 procent av industrisysselsättningen. Andelen FoU-verksam personal inom industrin samt FoU-insatsens andel av förädlingsvärdet blir därmed betydligt högre i Stockholmsregionen än i övriga län (figur 7.3).

FoU-intensiv industri innebär en Stockholmsregionens specialisering på specialisering inom de delar av industrin som den snabbaste uppvisat tillväxttakten under det senaste årtiondet. Samtidigt så innebar den utflyttning av industriverksamheter som har skett från sedan regionen 1960-talet att Stockholmsregionen i dag i stort sett saknar den typ av industri som upplever strukturproblem (jfr. Reitberger 1986). Stockholmsregionen har sålunda redan den typ av strukturomgått igenom som i för närvarande vandling industriregioner övriga Sverige går igenom.

Av detta kan man emellertid inte dra den slutsatsen att övriga regioner kommer att samma som gå igenom utveckling Stockholmsregionen. Stockholm har åtminstone två unika egenskaper som sätter sin prägel För det första är landets ledande centrum för på regioner. regionen internationellt samspel.

Mer än hälften av den svenska hanteras via Stockholmsvaruimporten regionen. Detta är en orsak till att andelen anställda inom partihandel är mer än dubbelt så hög som motsvarande andel i riket i övrigt. Stocki. holms roll som importhamn innebär också att regionen spelar en nyck-

i

elroll för importen av ny teknik. Detta bekräftas av att ungefär 40 procent av landets importföretag inom områden som kännetecknas av ä en snabb teknisk återfinns i Stockholm. o Johansutveckling (Strömqvist

son 1986). Under perioder med en snabb teknisk i form av en utveckling övergång från en av teknik till en annan därför Stockholmstyp spelar regionen en viktig roll, när det gäller den takt med vilken denna övergång sker i svenskt näringsliv. sedan av 1970- Utvecklingen början talet har av en sådan inom elektropräglats övergång. Utvecklingen niken har krävt omfattande i samt förändringar befintliga produkter bidragit till framväxten av ett stort antal Då svenskt nya produkter. näringsliv spelat en förhållandevis passiv roll när det gäller utvecklingen av elektroniken har denna till stor del Tekniknya teknik importerats. importen inom detta område har därmed ökat under den kraftigt

har manifesterat i att

gångna tjugoårsperioden. Ökningen sig nya

inom elektronikområdet vuxit och att svenskägda importföretag upp utländska data-och elektronikföretag tillsammans med utländska har etablerat i regionen. Detta innebär att konsultföretag sig växande har i form av en ökad teknikimportens betydelse registrerats inom tjänstesektorn. sysselsättning

Procent 3 5 30 25

o l

Andel FoU- Fouutgiltar i °/. FoU-utgifter i °/. verksamma av fdrädl värde av saluvärda Stockholms län I Övriga län ü

7.3: Industrins FoU-intensitet i Stockholmsregionen och i övriga Figur län.

Stockholms centrala roll som nationell förklaras delvis av importhamn Stockholms andra unika Stockholms position som landets egenskap. administrativa centrum. Med rollen som nationellt administrativt centrum också att att nå delar av landet är ur följer möjligheterna övriga större än vad som är fallet i andra regioner. kommunikationssynpunkt Stockholm navet i det inrikes flygnätet. Detta utgör exempelvis förhållande bidrar till att förstärka roll som den Stockholmsregionens

ledande importhamnen. Utländska som företag upprättar försäljningsi ser alternativ till en till bolag Sverige knappast några lokalisering Stockholm. Från kan man lätt nå delar av Stockholmsregionen övriga landet som till ett omfattande internationellt samtidigt tillgången flygnät också underlättar kontakterna med i hemlandet. moderbolaget Den snabba expansion längs sträckan Stockholm - Arlanda är till stor

del ett utslag av att utländska etablerat där. teknikimportörer sig Längs denna sträcka återfinns företag som General Unisys, IBM, Electric, Tandem Computers, Data Norsk Cin- Apple computers, General, Data, cinatti Milacron och 3M. Svenskt förhållandevis näringslivs svaga internationella konkurrensförmåga inom data- och elektronikområdet har på detta sätt till under senare år. bidragit Stockholmsregionens expansion

Kamarliv.sforrnens ökade utbredning

Stockholmsregionens nationella roll som för är importhamn ny teknik ett förhållande som har till att antalet som bidragit personer prioriterar att leva en karriärbunden livsform har ökat. av denna har Utbredningen ökat parallellt med att inslaget av verksamheter kompetensbaserade ökat i ekonomin. För personer som en karriärlivsform prioriterar erbjuder Stockholmsregionen unika möjligheter i Sverige. Arbetsmarknadens storlek och struktur att näringslivets gör regionen erbjuder ett brett spektrum av intressanta och utvecklande inom arbetsuppgifter l av verksamhet många typer industri, handel, uppdragsverksamhet, 3

finansväsendet, forskning, hotell- och restaurangverksamhet osv. Till å

detta kommer att lokaliseringen av centrala ämbetsverk och

regeringskansli gör att regionen är intressant också för personer med en å: inriktning mot statlig och politisk verksamhet.

Utbredningen av karriärlivsformen har till att öka bidragit inflyttningen ä å till då och av den Stockholmsregionen, dimensioneringen lokaliseringen å i fall är I högre utbildningen många dåligt anpassad till arbetsmarknaden i i Som av tabell 7.1 finns det i regionen. framgår många utbildningsområden där saknar i Stockholmsregionen utbildning trots att regionen representerar den mest intressanta arbetsmarknaden för de utbildade. Inom andra områden - i första hand fysik-, elektronik-, data- och

systemutbildning - förekommer i Sedan utbildning Stockholmsregionen. slutet av 1970-talet har emellertid varit kapaciteten underdimensionerad. Utvecklingen sedan 1970-talet sålunda att antyder den karriärbundna livsformens ökade bidrar till att en utbredning skapa växande regional obalans i utbudet av Resultatet blir högre utbildning.

att delar av i ökad

övriga Sverige grad upplever att välutbildad

arbetskraft lämnar den i vilken de har fått sin

region utbildning till

förmån för Stockholm.

Tabell 7.1: med balansbrister

Utbildningslinjer stora i Stockholmsregionen

Utbildningslinje Andel bosatta i Regionens andel av Stockholmsregionen utbildningskapacitet (procent) (procent)

ning, förvaltningslinje osv. - men även inom dessa områden väljer 30-40 procent av de utbildade att bosätta i sig Stockholmsregionen.

Stabil expansion

Utvecklingen i Stockholmsregionen kännetecknas sålunda av en expansion som drivs fram av tre processer med olika tidskonstanter. Konjunkturuppgången sedan 1982 är huvudorsaken till den i kraftiga ökning

inflyttningsöverskottet som skedde under åren 1983 till 1985. Kon-

starka i

junkturuppgångens genomslag regionen förklaras av att Stock-

holm redan under 1960- och 1970-talet den strukbörjan genomgick turomvandling som industriregionen i Sverige genomgår för tillfället. Antalet inom de delar av industrin som kännetecknas av en sysselsatta internationell överkapacitet är därför närmast försumbart. Däremot innebär det faktum att Stockholm är landets ledande att importhamn den internationella tekniska utvecklingen inom bl.a. data- och elektronikområdet har bidragit till en ökad sysselsättning i regionen. Stockholmsregionens har på detta sätt varit väl till näringsstruktur anpassad den internationella ekonomiska utvecklingen. Den gradvisa övergången från en lönearbetarlivsform till en karriärbunden livsform har också bidragit till Stockholmsregionens expansion. Välutbildade personer som väljer en karriärlivsform dras till Stockholm med dess stora utbud av intressanta arbetsuppgifter, dess stora urval av arbetsgivare samt dess starka internationella kopplingar. Den enda mekanism som har motverkat i under 1980-talet är den expansionen Stockholmsregionen politiskt bestämda reglering av byggnadsverksamheten som infördes 1987.

Framtidsutsikterna för bestäms av hur de nämnda Stockholmsregionen fyra processerna kommer att verka under kommande år. På kort sikt de och en spelar vidtagna politiska åtgärderna konjunkturutvecklingen roll. En konjunkturnedgång i 1990-talet kommer avgörande början att drabba samma sätt som sina naturligtvis Stockholmsregionen på Det finns emellertid flera skäl som talar för att Stockövriga regioner. holmsregionen kommer att drabbas mindre av en sådan nedgång än andra regioner.

För det första bidrar den införda till att byggnadsregleringen byggnadsverksamheten kommer att upprätthållas på sin nuvarande nivå åtminstone i inledningsskedet av en konjunkturnedgång. De byggnadsprojekt på 13 miljarder kronor som hittills avslagits en som representerar volym motsvarar 1,5 års med nuvarande byggnadsverksamhet produktionsvolym. Denna orderbok av nya byggnadsprojekt hinner att öka ytterligare innan konjunkturomslaget registreras. Även om ett konjunkturmedför att ett antal så garanterar omslag byggnadsprojekt omprövas orderbokens storlek att den införda av regleringen byggnadsverksamhet kommer att bidra till att motverka effekterna av en konjunkturnedgång under 2-3 år. av innebär i första Stabiliseringen byggnadsvolymen omgång att sysselsättningen kan upprätthållas i en konjunkturkänslig bransch. I nästa medför resultatet av omgång byggnadsverksamheten kontor och andra lokaler - att skall fyllas med verkytterligare utrymme samheter. Därmed uppstår sysselsättningsförändringar i form av att nya

eller att befintliga arbetsplatser omlokaliseras. arbetsplatser skapas Åtminstone i ett inledningsskede av konjunkturnedgången kommer av nya att vara påtagligt. Vad som därefter sker inslaget arbetsplatser bestäms av hur hårt i Stockholmsregionen drabbas av konnäringslivet junkturnedgången.

Den införda kommer också i ett annat avseende byggnadsregleringen att bidra till att expansionen i Stockholmsregionen förlängs. Ett syfte med är att öka i regionen. Därmed bidrar regleringen bostadsbyggandet regleringen till att öka utbudet av bostäder, vilket medför att dagens besvärande brist bostäder minskas. Med det ökade bostadsbyggandet på därför att Stockholmsregionens mottagningskapacitet, när det följer gäller inflyttare ökar. Brist på bostäder blir inte längre ett lika påtagligt hinder för en fortsatt befolkningtillväxt.

Som har också näringslivets struktur stor betydelse för hur påpekats starkt regionen påverkas av en konjunkturnedgång. Byggnadsindustrin och den konkurrensutsatta industrin är de delar av näringslivet som är mest konjunkturkänsliga. Den införda regleringen av byggnadsverksamheten förväntas bidra till att minska byggnadsverksamhetens känslighet för en När det den konkurrensutsatta indukonjunkturnedgång. gäller strin kännetecknas Stockholmsregionen av att industrin svarar för en förhållandevis liten andel av Dessutom återfinns en sysselsättningen. stor del av denna sysselsättning i marknadsorienterade funktioner. Det kan därför antas att också av detta skäl inled- Stockholmsregionen ningsvis kommer att drabbas mindre av konjunkturnedgången än andra regioner. Det stora inslaget av marknadsorienterade funktioner i form av försäljningsbolag och konsultfirmor i regionen gör att motståndskraften mot en konjunkturnedgång är stor. I en konjunkturnedgång att intensifiera sina för att väljer många företag ansträngningar upprätthålla sina marknadsandelar samtidigt som kostnadsreducerade i Ökade försäljningsansträngningar åtgärder vidtages produktionen. innebär att vid de marknadsorienterade funktionerna i sysselsättningen medan i Stockholmsregionen upprätthålles, rationaliseringen produktion ut över i andra delar av Sverige. går sysselsättningen

De direkta effekterna av en förväntas sålunda bli konjunkturnedgång i Till detta kommer emellertid indirekta svaga Stockholmsregionen. effekter till av i den ekonomiska Fram till följd förändringar politiken. slutet av 1970-talet möttes en konjunkturnedgång med efterfrågestimulerande Erfarenheterna från 1970-talet visar att sådana

åtgärder.

åtgärder inte fungerar längre. Efterfrågestimulansen bidrar i första hand

till att medan åtgärderna endast marginellt försvaga bytesbalansen, påverkar investeringsvolymen. Ovanstående erfarenheter gör att det är lite sannolikt att en konjunkturnedgång under de kommande åren kommer att mötas med generella efterfrågestimulanser. En svag bytesbalans bidrar till att mot en sådan politik. Det är mer troligt styrka argumenten att regeringen kommer att strama åt den privata och offentliga konsumtionen för att skapa utrymme för en högre investeringsnivå. En åtstramad konsumtion i första hand i en försvagad privat yttrar sig inom Avregleringen av lånemarknaden utveckling detaljhandeln. innebär emellertid att hushållen genom ökade krediter kan motverka en nedgång i köpkraften. Detta innebär att åtstramningseffekterna får effekt först efter en betydande fördröjning. En ökad tillgång till konsumtionskrediter bidrar på detta sätt till att utjämna konjunkturi den konsumtionen. svängningarna privata

Slutsatsen blir att för närvarande befinner sig i ett Stockholmsregionen läge, där regionen är lite utsatt för konjunktursvängningar. En konunder de kommande åren förväntas därför endast leda junkturnedgång till en expansion i regionen än vad som kännetecknat den något svagare senaste högkonjunkturen. Isolerat sett bör detta innebära att inflyttkommer att minska något. Två förhållanden kan emelningsöverskottet lertid motverka en sådan För det första bidrar den i minskning. ökning som skett under de senaste åren att möjligheterna att bostadsbyggandet få bostad i förbättras. Därmed reduceras ett hinder som regionen till i inflyttningsöverskottet sedan 1985. För det bidragit nedgången andra har det påpekats att en konjunkturnedgång förväntas medföra att arbetslösheten ökar i andra delar av Därmed är det möjligt att Sverige. skillnaden i arbetslöshet mellan och delar av Stockholmsregionen övriga landet ökar. Intresset bland människor att söka sig till Stockholmsregionens expansiva arbetsmarknad kan därvid öka. Blir de två omnämnda faktorerna starka kommer en konjunkturnedgång tillräckligt att medföra att till Stockholmsregionen åter inflyttningsöverskottet ökar.

På längre sikt bestäms utvecklingen i Stockholmsregionen av näringslivets samt av den fortsatta övergången från en strukturomvandling lönearbetarlivsform till en karriärlivsform. I en situation med en fortsatt snabb teknisk och där denna i huvudsak sker utveckling utveckling utanför kommer Stockholms roll som importhamn att kunna Sverige ge för en fortsatt i i den underlag sysselsättningsökning regionen. Styrkan som importfunktionen upphov till bestäms av fyra fakexpansion ger torer.

För det första takten i den tekniska en stor roll. En spelar utvecklingen snabb utveckling innebär i detta en i sammanhang fortgående Ökning produktspektrat. Nya produkter introduceras i snabb takt. Därmed ökar kraven på Stockholms som Tillskotten i kapacitet importhamn. produktspektrat manifesterar sig i form av ett ökat antal En fortimportföretag. satt snabb inom utveckling informationsteknologi, materialteknologi, bioteknologi osv. främjar på detta sätt en fortsatt tillväxt i Stockholmsregionen.

För det andra spelar teknikens en roll för vilka egenskaper avgörande sysselsättningseffekter importen ger. Den teknik som har utvecklats snabbt under den senaste tjugoårsperioden kännetecknas av att möjligheterna till och behovet av till kundens anpassning speciella förutsättningar är stort. vänder inte till i Företag sig importföretag första hand för att en Kunden är istället ute efter köpa färdig produkt. att få importföretagets för att lösa ett hjälp problem. Importföretaget förutsätts därför kunna göra en utveckla ett som kravanalys, system löser samt leverera i detta av problemet komponenter system. Inslaget mjukvara, i form av är sålunda hos utvecklingsarbete, påtagligt importföretagen. Detta ställer krav på storleken på och kompetensen hos arbetskraften i Ju större importföretagen. möjligheter att anpassa tekniken till lokala förhållanden en teknik ger desto större personalresurser krävs hos importföretagen.

För det tredje kommer omfattningen på importsubstitutionen att spela en viktig roll för expansioner i Stockholmsregionen. av de Många produkter som i ett substitueras inledningsskede importeras gradvis med som är tillverkade i landet. Detta kan produkter ske genom att importföretaget väljer att starta produktions- och utvecklingsarbete i landet, när försäljningsvolymen nått en viss nivå. IBM är ett exempel på ett företag som omvandlats från ett försäljningsbolag till ett tillverkande företag. I andra fall sker det att människor som skaffat genom sig erfarenheter från etablerar Den stora importföretag egna företag. omfattningen av teknikbaserade i är nyetableringar Stockholmsregionen ett uttryck för detta. Slutligen sker detta genom att etablerade svenska storföretag startar produktion av produkter i konkurrens med importföretag. LM Ericssons tidigare satsning på persondatorer är ett välkänt exempel på detta.

Ovanstående innebär att denna snabba tillväxt av som produkter baserar på under 1970- och 1980-talet kommer att sig ny teknik ge underlag för ökat utvecklingsarbete och tillverkning under 1990-talet. I

de fall denna omvandling är ett resultat av att dagens utländska sin verksamhet med utvecklingsarbete och importföretag kompletterar eller att enskilda med erfarenheter från importtillverkning personer, startar konkurrerande verksamhet kommer expansionen att företag, lokaliseras till I de fall importsubstitutionen är ett Stockholmsregionen. för att svenska storföretag tar upp konkurrerande produktion är uttryck av den mer Slutsatsen blir emellertid att en lokaliseringen öppen. kommer att bidra till Stockholmsregiofortgående importsubstitution nens tillväxt under 1990-talet.

För det kan det förväntas att en växande del av tillväxten i fjärde många över tiden sker utanför I takt med importföretag Stockholmsregionen. att på den svenska marknaden ökar och när inslaget försäljningsvolymen av är stort ökar intresse att etablera nära kundanpassning företagens sig marknaden. av de utländska företag som etable- Många framgångsrika rade i Stockholm under 1970-talet kan därför försäljningsbolag förväntas bli intresserade av att etablera filialkontor ute i landet under 1990-talet. Intresset kommer i första hand att rikta sig mot regioner som är intressanta marknader och vara koncentrerat till ett litet antal orter. En sådan kommer att förstärkas om bristen på utlokaliseringstendens kvalificerad arbetskraft blir stor i I en sådan situa- Stockholmsregionen. tion kommer orter med relevant högre utbildning att representera attraktiva En stor brist kvalificerad lokaliseringsalternativ. på arbetskraft i kommer emellertid samtidigt att Stockholmsregionen utländska intresse att sin försvaga företags komplettera försäljningsverksamhet med utvecklingsarbete och tillverkning.

Slutsatsen blir att den ökning i importen av teknikintensiva produkter som skett via under de senaste tjugo åren kommer Stockholmsregionen bidra till tillväxt också under 1990att, via importsubstitution, regionens talet. En fortsatt snabb teknisk bidrar dessutom till att Stockutveckling som fortsätter att öka. Den enda holmsregionens betydelse importhamn mekanism som synes kunna stoppa en sådan fortsatt expansion är en akut brist kvalificerad arbetskraft i regionen under 1990-talet. på

Till detta kan att en fortsatt ökad utbredning av den karriärläggas bundna livsformen förväntas bidra till tillväxten i Stockholmsregionen också i framtiden. Därför förefaller sannolikheten för att Stockholmsskall fortsätta att växa vara stor. De långsiktiga samhälleliga regionen verkar till fördel. Endast omvandlingsprocesserna Stockholmsregionens två mekanismer förefaller kunna förhindra en fortsatt befolkningstillväxt i regionen.

Den ena mekanismen består i en fortgående utflyttning av statsförvaltningen från regionen. I detta fall räcker det knappast med att ett antal ämbetsverk ut vid enstaka tillfällen. En sådan utflyttning leder flyttas endast till en temporär försvagning av arbetsmarknadssituationen. Sker däremot under en lång följd av år är det utflyttningen kontinuerligt att inflyttningsöverskottet kan hållas nere. Totalt finns det 45000 möjligt anställda i centrala som är lokaliserade i Stockholm. Det statliga organ är emellertid inte säkert att så sker. En sådan utflyttning resulterar i att kvalificerad arbetskraft och attraktiva affärslokaler i nämligen frigörs. Därmed skulle förutsättningarna för att fortsätta att regionen expandera i regionen förbättras för företag som annars värderar att omlokalisera verksamhet till andra Den långsiktiga effekten av regioner. en sådan utveckling blir att Stockholms roll som importhamn renodlas, då förlorar sin roll som nationellt och regionen gradvis förvaltningscentrum. Stockholm omvandlas på detta sätt från att ha varit politiskt Sveriges Paris till att bli Sveriges New York.

Den andra mekanismen består i att underhåll och utbyggnad av infrastruktur eftersättes. radiellt har Regionens uppbyggda transportnät blivit allt hårdare belastat utan att några mer omfattande utbyggnader skett under senare år. Om inte transportnätets struktur förändras och utvidgas motverkas en fortsatt expansion inom regionen. Det bör att en sådan av inte automaunderstrykas uppbromsning expansionen tiskt leder till expansion i andra regioner. En uppbromsning kommer också till en del att manifestera sig i en svagare nationell utveckling.

Storstadsproblemet

Slutsatsen från ovanstående blir att även analys Stockholmsregionen under 1990-talet kommer att kännetecknas av en stabil expansion. Det är att en i av 1990-talet bidrar till att

möjligt konjunkturnedgång början

expansionstakten försvagas under några år. Då konjunkturnedgången förväntas drabba andra regioner hårdare än Stockholm kommer denna knappast att påverka bilden av Stockholmsproblemet. Tvärtom, ju svagare utveckling blir i andra regioner desto större uppmärksamhet kommer sannolikt att ägnas åt Stockholms expansion.

8. DEN REGIONALA PROBLEMBILDEN

Det under 1980-talet är ett resultat av ett regionala utvecklingsmönstret antal samverkande Hur den framtida kommer processer. utvecklingen att gestalta sig bestäms av hur dessa processer fortskrider. Förändringar i det framtida regionala utvecklingsmönstret återspeglar på detta sätt förändringar i de bakomliggande processerna.

1990-talets problembild

På kort sikt är det i första hand tillsammans konjunkturutvecklingen, med de förändringar i den ekonomiska som denna politiken ger upphov till, som påverkar utvecklingsmönstret. Som påpekats har den ekonomiska i sedan 1982 kännetecknats av en utvecklingen Sverige konjunkturuppgång som stabiliserats på en nivå. Huvuddrivkraften bakom hög denna har varit den internationella ekonomiska uppgång utvecklingen, även om omläggningen av den ekonomiska 1982 har politiken bidragit till att svenskt förmått den internationella konnäringsliv utnyttja junkturuppgången. Med konjunkturuppgången har följt ökade obalanser i den internationella ekonomin. Underskottet i USAs bytesbalans har under av fem år vuxit så att det motsvarar tre av loppet procent BNP. De flesta bedömare är i att USA inom av år eniga loppet några måste strama åt den inhemska för att reducera underskottet efterfrågan i Balanseras inte en sådan i USA med

bytesbalansen. åtstramning

expansiva åtgärder i överskottsländer som Japan och Västtyskland kan en internationell förväntas. konjunkturnedgång

En i den internationella ekonomiska komomsvängning konjunkturen mer att tvinga fram en av den ekonomiska även i omläggning politiken Sverige. Omsvängningen kommer bl.a. att yttra i att sig Sveriges bytesbalans försvagas ytterligare. Trots den rådande så högkonjunkturen uppvisar bytesbalansen ett underskott som är hälften så stort ungefär som underskottet i samband med av den ekonomiska omläggningen politiken 1982. Sedan 1974 har visat överskott oljekrisen bytesbalansen under endast två år. En av kommer ytterligare försämring bytesbalansen sannolikt att fram även i

tvinga åtstramningsätgärder Sverige.

En förväntad konjunkturnedgång tillsammans med ekonomisk-politiska kommer i första hand att drabba med en åtstramningsåtgärder regioner stor industrisektor. Försvagningen i den internationella konjunkturen innebär att den utländska efterfrågan försvagas, vilket i sin tur medför att konkurrensen intensifieras. Hur svenska företag klarar en sådan situation bestäms av deras finansiella i kombination med deras styrka kostnadsnivå.

Finansiellt sett står svenska företag stark. Den internationella många konjunkturuppgången tillsammans med 1982-års devalvering har till en markant i industrins lönsamhet. i bidragit förbättring Företag många branscher har därför resurser att inledningsvis möta en konutan stora i detta

junkturnedgång personalreduktioner. Undantagen

sammanhang är företag som arbetar på marknader, där det, trots råder stor överkapacitet. Gruvindustrin och järn- och högkonjunkturen, stålindustrin är två detta. Inom dessa branscher kommer en exempel på försvagad konjunktur att åter synliggöra deras strukturproblem. Ytterkommer att aktualiseras omedelbart. ligare strukturrationaliseringar Detta innebär att problemen i Bergslagslänen och i Norrbotten åter kommer att accentueras. kommer dessutom att Konjunkturnedgången bidra till att i Västernorrland, Blekinge och Södermanlands problemen län växer, medan expansionen i Västsverige bromsar upp.

Den förväntade i ekonomisk politik medför att möjligomläggningen heterna för att de växande problemen inom industrin skall motverkas av en snabb expansion inom servicesektorn reduceras. Politikomläggningen kommer detta sätt att bromsa tillväxten även i regioner där industrin

på

svarar för en liten del av sysselsättningen. Konjunkturomsvängningen, med åtföljande omläggning av den ekonomiska politiken, förväntas sålunda också bidra till att försvaga Stockholmsregionens expansion.

Värderat utifrån ett överordnat nationellt perspektiv kommer sålunda en i av 1990-talet att bidra till att mellankonjunkturnedgång början i form av mellan regioner minsregionala obalanser, flyttningsströmmar kar. Tillväxten i landets expansiva regioner minskar, samtidigt som får växande arbetsmarknadsproblem.

många industriregioner uppleva

Detta innebär att suget efter den tillgängliga arbetskraften i industri- En bättre balans uppnås till priset av att regionerna försvagas. regional arbetslösheten ökar. Den under första hälften regionala problembilden av 1990-talet kommer därför att präglas mer av lokala och regionala än av en besvärande obalans i arbetslöshetsproblem mellanregional flyttningsströmmarna.

under 1990-talet kommer sålunda att avvika från det Utvecklingen som kännetecknade 1970-talet. Förekomsten av utvecklingsmönster inom stora delar av industrin att betydande överkapacitetsproblem gör den starkt av den kortsiktiga regionala problembilden påverkas ekonomiska I perioder med lågkonjunktur synliggörs utvecklingen. varvid strukturrationaliseringen intensifieras. Detta strukturproblemen, medför en påtaglig försämring av arbetsmarknadssituationen i Den innebär emellertid industriregioner. svaga konjunktursituationen att tillväxten i regioner bromsas samtidigt expansiva upp. försämrade arbetsmarknadssituation inträffar Industriregionernas således som i samtidigt arbetskraftefterfrågan expansiva regioner kan på detta sätt medföra en ökad balans i försvagas. Lågkonjunkturen mellan olika av regioner. befolkningsutveckling typer

I en konjunkturuppgång däremot ökar den mellanregionala begynnande obalansen. inledningsvis, starkast Konjunkturuppgången är, åtminstone i de som är specialiserade inom expansiva sektorer. Förutsätter regioner vi att konjunkturuppgångarna även under 1990-talet kommer att bäras av elektronikbaserad industri och av privata tjänster så innebär upp detta sannolikt att Stockholmsregionen kommer att fungera som lokomotiv i kommer i

konjunkturuppgångar. Konjunkturuppgångarna

så fall att manifestera i en snabb expansion i Stockholmsregionen, sig med växande till åtföljande inflyttningsöverskott regionen.

När efter år har övergått till en stabil konjunkturuppgången några förändras åter den I denna fas högkonjunktur regionala problembilden. av är tillväxten jämnare fördelad över landet, varför konjunkturcykeln den obalansen åter minskar. Två faktorer förklarar mellanregionala detta. För det första kommer efter år också

konjunkturuppgången några

att situationen för de delar av industrin som arbetar i en påverka leder till en ökad efteröverkapacitetssituation. Konjunkturuppgången fråga, vilket bidrar till att kapacitetsutnyttjandet ökar samtidigt som lönsamheten förbättras. Behovet av kapacitetsbegränsade

åtgärder

reduceras vilket bidrar till att förbättra arbetsmarknadssituanågot, tionen i För det andra möjliggör den ökade ekonoindustriregioner. miska tillväxt som konjunkturuppgången medför att den inhemska ökar. En del av denna ökade kommer att rikta efterfrågan efterfråga sig mot och som tillhandahålls av lokala och privata offentliga tjänster leder detta sätt till en regionala producenter. Konjunkturuppgången på ökad vilket påverkar efterfråga på regionalt producerade tjänster sysi alla Med en

selsättningsutvecklingen regioner. högkonjunktur följer

sålunda att arbetsmarknadssituationen förbättras i alla typer av

regioner. Antalet människor som för att få arbete tvingas flytta reduceras därmed.

Bortom sekelsldfiet

På längre sikt är det sannolikt att det regionala utvecklingsmönstret stabiliseras och att effekter blir mindre konjunkturutvecklingens påtagliga. Därmed återskapas den stabilitet i det utveckregionala lingsmönstret som kännetecknade 1950- och 1960-talen. En förutsättning för att detta skall inträffa är att inom överkapacitetssituationen industrin försvinner. När detta sker skapas det förutsättningar för en fortsatt som kan ske och utan strukturomvandlingsprocess gradvis sådana dramatiska nedskärningar som kännetecknat 1980-talet. När överkapacitetssituationen är eliminerad finns det också förutsättningar för en snabbare investeringsökning än den som kännetecknat de gångna femton åren. Därmed kommer den ekonomiska tillväxttakten åter att öka, som i minskar. En samtidigt svängningarna konjunkturutvecklingen hög investeringsnivå bidrar till att den ekonomiska tillväxten stabiliseras.

Att det regionala utvecklingsmönstret på längre sikt förväntas stabiliseras innebär inte att de regionala problemen försvinner. Stabiliseringen innebär i stället att Konproblemen permanentas. junkturutvecklingen förmår inte längre påverka problembilden på samma sätt som under 1980-talet. De regioner som upplever problem kommer att göra det oavsett den aktuella konjunktursituationen.

På motsvarande sätt som 1950- och 1960-talens var regionala problem nära kopplade till en gradvis inom och strukturomvandling jordskogsbruk kommer de regionala problemen i av 2000-talet att början vara kopplade till rationaliseringar inom industrin. Den tekniska utvecklingen och en allt mer intensifierad internationell konkurrens kommer att leda till en fortgående av antalet som är minskning personer involverade i direkt Denna av antalet arbetare produktion. minskning inom industrin kommer att ske gradvis under en lång tid på samma sätt som inom och som rationaliseringarna jord- skogsbruk. Samtidigt antalet arbetare minskar inom industrin så kommer sannolikt antalet tjänstemän att öka. Det finns emellertid som talar för att denna inget expansion kommer att ske i regioner som drabbas av sysselsättningsinom I ett avseende kommer minskningar produktionen. väsentligt problembilden att awika från 1960-talet. Medan sysselsättningsminsk-

inom och i vidsträckta men ningen jord- skogsbruk skapade problem glest befolkade regioner kommer industrins omvandling istället att ge till lokala Problemen blir och kommer inte upphov problem. punktvisa att bilda stora sammanhängande regioner.

Slutsatsen blir sålunda att regioner med en stor tillverkningsindustri kommer att drabbas av denna utveckling. Den regionala problembilden i början av 2000-talet kommer därför att domineras av gamla industriorter som Skellefteå, Sundsvall, Sandviken, Borlänge, Ludvika, Karlskoga, Västerås, Eskilstuna, Södertälje, Norrköping, Mjölby, Uddevalla, Trollhättan, Borås, Olofström och Karlshamn. Enstaka industriorter kan omvandlas till regionala servicecentra med en stor och För hur många orter en sådan privat offentlig tjänstesektor. omvandling representerar ett realistiskt alternativ bestäms i stor utsträckning av hur den offentliga tjänsteproduktionen organiseras. Utbildningens organisering och lokalisering är en viktig variabel. och är minst lika Till detta Sjukvårdens organisering lokalisering viktig. kan läggas lokaliseringen av den statliga centrala och regionala förvaltningen.

V *. 4

z::£mu»§;;:§1a::t:r:a¢asi nsé:a:z:i3;¥§;;sbafli.e3_ € :d’xmig

i

ffiifigfi’ i137i\tT32Ima=qiv3i-jffi ‘ ‘L n:.sz;1::;£:ioz*1*‘—ataizionzsz;’si§s;IoI,‘_%lm%wzixqqu_:.

- -9 %

§ba2gzz=r;§:ag¢:g:é:smma%:;b;;¢4¢x:s

ixgmnaas

rm på 5333:5533

_»tx:zgm—?i«a:.33_ 3Iz;;i;,e;izx:»:.m:ffi§rs~ki::m;.r.

par

“riden

A*;;m%;aFmVm1gmi :.a;¢mg.va.;

Km»

V §

-lg»

” V

. . as Vgxr£3??¥i:s3‘¢--.L*es4s.z~

.

’i:¥s1~s::s2fa.(§x$n?¢~_}«:x:VE§

mt A _

* ..:§a_ _.;;izig,a;:L§,;z33z2M%1; € %§;::;£rit§.‘. .. T Wmâstfâazsááiâaazxaizszzâøgáaâgg V, Ãåiüiüáååâiåkâitäfåzáfâsr

v * L

_ *s%,a:za£:zxi§:%2. smazgxa,-iii:

}§l($ja?$»ffQJE1,£$_v]?1

f V av axátüiüi &

*A

am :§g.r:gi£:%.d &

.~:;;§s;?.*3ejs‘-~.1%«:,.» Vé;t‘m:id.ig:.-mu:

“

: mm: sánniziêk äiââi

.. a

mn”zaiaz : € §x:$iKi§i:i

L

, Arabøhâäçâaáe*:syssøisâåâtnâugw

V k; mm t mm§xiig*% arm;-::vcz;3~=¢ rmmmx

v

?tågåâüigáaâzzáágMedan;syám:lsäitniggçsnfgigzaâe«

ka

LITTERATUR

A. m.fl. The Future of the Automobile, London. Altshuler, (1985),

Andersson, Å.E och Strömquist, L.F. (1988), K-samhällets framtid, Stockholm.

U. red. (1987), Hushåll i brytningstid, Stockholm. Björnberg,

Ds I 1978:3, Utvecklingsblock i förnyelse av svensk industri.

B. Lärdomar från 32. Erixon, (1983), Landskrona, ERU-rapport

T. Det folk. Livsformer centraldirigering, Höjrup, (1983), glemte og Köpenhamn.

B. och U. och Johansson, Strömqvist, (1986), Teknikspridning importsubstitution. Stockholmsregionens teknikfornyelse, Länsstyrelsen i Stockholms län 1986 nr 7:2.

Lundin, L. de äldre tillbaka till glesbygderna?, Stock- (1988), Flyttar holm (stencil).

Lundmark, M. och Malmberg, A. (1985), Ensidiga industrik0mmuner, ERU-rapport 43.

Nilsson, J .E. red. (1985), Företagsamhet for förnyelse, Stockholm.

Nordström, L. m.fl. Uddevallas förändring, ERU-rapport 54. (1988),

L.O. och U. Politik och för den Persson, Wiberg, (1988), planering urbaniserade glesbygden, NordREFO 1988:2.

Regional

Reg.prop 1984/85 :1 15, och

utveckling utjämning

Lii‘nsstyrelsen,(1988.).,‘Déimpad

och tillväxt? Regionplanekontoret

Reitberger, G. (1985) Mindre, teknikbaserade företag i Ds UO 1985:3 Små teknikbaserade företags problem vid internationell marknadsföring och handel.

SIND 1987:1 Lånad tillväxt i tjänstesektorn?

Sjöblom, C. (1984), Måste alla flytta norrut? ERU-rapport 20.

SoU 1979:24 Sysselsättningspolitik för arbete åt alla.

Sörlin, S. (1988), Framtidslandet, Stockholm.

KUNGL. 315:.. - 1989 04 -o 3

srocxuom

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. C. . Beskattning av fåmansföretag. Fi. . Integriteten vid statistikproduktion. C. . Fasta Öresundsförbindelser. K.

\OOO\lO’\LI\AUJt0

. Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. C. . Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. . Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. . UD:s presstjänst. UD. . Särskild inkomsslcatt för utländska artister m.fl. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. 11. Hushállssparandet - Huvudrapport från Spardelagationens sparundersökning. Fi. 12. Den regionala problembilden. A.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet

UD:s presstjänst. [8]

Kommunikationsdepartementet

Fasta Öresundsförbindelser. [4]

Finansdepartementet

Beskattning av fâmansföretag. [2] Särskild inkomsskatt för utländska artister m.fl. [9] Hushållsparandet - Huvudrapport från Spardelegationens sparundersökning. [1 1]

Utbildningsdepartementet

Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10]

Arbetsmarknadsdepartementet

Den regionala problembilden. [12]

Civildepartementet

Rapport av den särskilda utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [1] lntegritetcn vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6]

KUNGL. BIBL.

1989 -04 -0 3

STOCKHOLM

f s

ä r f ›

0375-250X

|SSN

91-38-10288-9

ALLMÄNNA FÖRLAGET BESTALLNINGARZ ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 106 47 STOCKHOLM. TEL: 08-739 9630, FAX: 08-739 95 48. INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 (vu) BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM. ISRN