Regionalpolitikens förutsättningar : underlagsmaterial från 1987 års regionalpolitiska kommitté

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Regionalpolitikens

förutsättningar

från års underlagsmaterial 1987 kommitté regionalpolitiska

Statens offentliga utredningar 395737 1989:19 ?få Arbetsmarknadsdepartementet

Regionalpolitikens

förutsättningar

Underlagsmaterial från 1_987 års regionalpolitiska kommitté Stockholm 1989

över SOU och Ds som omfattar åren Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi 106 47 STOCKHOLM. 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, Best. nr. 38-12078-X.

eller friexemplar kan beställa Beställare som är berättigade till remissexemplar sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor

SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08fl63 23 20 Telefontid 81° - 12°° (externt och internt) 08/763 10 05 l2°° - 16°° (endast internt)

Produktion Allmänna Förlaget Omslag AD Nina Harling ISBN 91-38-10299-4 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1989 909549

FÖRORD

direktiven till 1987 års

långsik-

Enligt regionalpolitiska kommitté bör de tiga i den

förändringarna regionala utvecklingen analyseras av kommit-

tén.

Föreliggande rapport, som utarbetats inom för

Expertgruppen forskning

om regional utveckling (ERU) på kommitténs uppdrag, innehåller två studier som

analyserar regionalpolitikens förutsättningar. För innehållet

i de studier som redovisas svarar författare. respektive

Rapporten bildar ett för kommitténs underlag betänkande.

Bertil Zachrisson Ordförande i REK87

ERUs FÖRORD

Den av år 1987 tillkallade regeringen parlamentariska kommittén med uppgift att utreda

regionalpolitikens inriktning (REK87), har i flera

sammanhang anlitat för Expertgruppen forskning om regional utveckling (ERU) för att utarbeta för diskussioner och underlag ställningstaganden. I en om Den tidigare utgiven rapport regionala problembilden

(SOU 1989:12) analyseras utvecklingsmöjligheterna för olika

regioner fram till sekelskiftet.

Föreliggande rapport omfattar två delar, vilka tjänar som för underlag att diskutera för

nya förutsättningar regionalpolitiken. I den inledande

studien presenteras scenarier för de

regionala utvecklingsmöjligheterna

fram till 2020-talet. Två scenarier I det gäller tätorts-Sverige. ena förutsättes och den

befolkningstillväxten ekonomiska expansionen få

sina i endast tyngdpunkter två storregioner, den ena centrerad kring Stockholm, den andra längs Västkustens mellersta och södra del. I det andra scenariet skisseras en fortsatt tätortstillväxt som är mera jämnt fördelad i landet. I det scenariet tredje förutsättes en stark tillväxt av arbetstillfällena i Norrlands inland, vilken bl a ökade grundas på statliga

satsningar på inrikesflyg, småskaliga landsbygdsföretag, förekvinnligt

tagande och större regional med bl a livsmedel.

självförsörjning Enligt

detta scenario kan

dagens folkmängd upprätthållas i glesbygds-Sverige.

Den andra studien redovisar material som kan bilda ram för kommitténs förslag till insatser för att i landets främja utvecklingen glesbygdskommuner. Studien visar hur beroende

glesbygdens befolkning

och numera är av tätorternas näringsliv service, arbetsmarknad och infrastruktur. I den för

strategi glesbygdsutveckling som föreslås är

grundiden därför att glesbygderna behöver bättre med det

integreras

ekonomiska livet i som det

tätorts-Sverige, samtidigt många gånger är fördelaktigt att bygga vidare

på glesbygdens positiva särdrag, t ex vad gäller social och Konkret naturgiven miljö. föreslås bl a satsningar på vägsystemet, på i och

bostadsförsörjningen glesbygd på statsbidrag till

kommuner för

näringslivsbefrämjande åtgärder.

Den inledande studien har utarbetats av Olof Eriksson. I projektet har Westander medverkat med Den andra Fredrik materialinsamling. studien har av Lars Olof Persson med stöd av en rådgivande gjorts bestående av Staffan Anna-Lena

grupp Bond, glesbygdsdelegationen,

Ericsson och Arne Eriksson, båda REK87, Erling Kristiansson, samt Bernt Sturk, Kalix kommun. För Arbetsmarknadsdepartementet i de studier som redovisas svarar författare.

innehållet respektive

Härnösand i 1989 april

Bertil Mfberg Ordförande i ERU

DE LÄNGSIKTIGA UTVECKLINGSMÖJLIGHETERNA En i tre scenarier beskrivning

0lofEriksson

1. UTGÄNGSPUNKTER

Enligt direktiven skall utredningen analysera drivkrafterna i den utvecklingen och, med som regionala analysen grund, presentera alternativa framtida roll skall utvecklingar. Storstadsregionernas ägnas särskild uppmärksamhet.

I slutet av 70-talet och en bit in 80-talet handlade storstadsdiskuspå sionerna om den avstannande eller helt tillväxten i västupphörda världens storstadsområden. En god översikt över diskussionen och den uppmärksamhet fenomenet fick eller började få i forskarvärlden finns i nr 13 Lars

ERU-rapport (En ny storstadsutveckling? Ekdahl, Bjarne

Lindström 1982). Så kom den svenska scenen omsvängningen på mycket plötsligt. Debatten och forskarintresset tog en helt ny riktning.

Tre olika glasögon

Just nu står storstadstillväxten således i centrum för den allmänna Bilden är inte ens i Norden. uppmärksamheten. enhetlig, Stockholm, Helsingfors och Oslo växer medan Tillväxten Köpenhamn krymper. spänner över få år. I Stockholms län fördubblades mycket folkökningen från 1983 till - 85 för att sedan avta Ekonomiskt är det

börja långsamt.

svårt att urskilja tillväxtens karaktär, att sortera vad som är konoch vad som är den

junkturuppgång strukturförändring. Perspektivet på

föregående stagnationsfasen är däremot långt nog för att olika tolkningsmöjligheter skall kunna urskiljas. Grovt det finnas taget tycks tre olika sorters vilka man kan betrakta skeendet. glasögon genom

Med ekonomens framträder en bild av förändglasögon produktionens ring som dominerande förklaring. Den bygger på en lång tradition i vilken har studerats som av regional utveckling följd expansion, stagnation och tillbakagång i skilda branscher.

Med den berodde i världens storstadsområden tolkningen stagnationen på att de branscher som var företrädda i storstäderna hamnade i just bakvatten och att traditionell omfördelades från industriproduktion

centrum till På motsvarande sätt beror den nu periferi. återtagna tillväxten att särskilt starkt.

på storstadsnäringar expanderar

Bakom dessa förändringar finns förändringar i världsekonomin, teknologisk utveckling som skapar nya tillväxtbranscher, förändringar i ökade insatser i FoU osv, inträdet i informations- eller transportsystem, kunskapssamhälle osv.

Produktion inom offentlig sektor räknas ibland in, ibland behandlas den som en avskild del. Oavsett vilket så utgör den en del i betydande ekonomin i en region. Det är näringslivet och offentlig sektor som tillsammans bygger upp arbetsmarknaden.

Med arbetsmarknadsforskarens glasögon näsan framstår den svenska

på

70-talsutvecklingen som betingad av förändringar arbetsmarknaden.

på

Kvinnornas snabba utträde i lönearbete med början på 60-talet fick nämligen direkta regionala effekter.

Storstadsregionerna och särskilt Storstockholm kunde tillgodose behoven av ytterligare arbetskraft med internrekrytering. Ekonomi och kunde fortsätta att växa en kurva som var tämligen sysselsättning längs rak som vi fick en markerad i i samtidigt stagnation befolkningstermer storstadsområdena.

I detta framstår den som

perspektiv återtagna befolkningstillväxten

beroende av att storstadskvinnorna i av 80-talet hade nått så början i att det inte att intern-

långt sysselsättningsintensitet längre gick

arbetskraft. Och då sköt av arbetskraft fart rekrytera importen igen.

Vad som hände var att inflyttningen från övriga Sverige minskade medan utflyttningen ökade. storstäderna fick en nettoutflyttning,

något som blev särskilt markerat något år i början av 70-talet då även den

utrikes flyttningen visade underskott. Med 80-talet kom nettoflyttningen tillbaka.

Med framträder en annan av detta demografens glasögon tolkning skeende. 60-talets till storstäderna framstår som ett resultat inflyttning av att det fanns många unga i 20-årsåldern. Det är ju som bekant då som flyttningsfrekvensen är som högst. Det är också i den åldern benägenheten att flytta från små till större orter är som störst. Bl a bidrar koncentrationen av resurser för högre studier till detta.

70-talets ökade utflyttning från storstäderna är med detta en perspektiv följd av 60-talets Det finns

inflyttning. nämligen, menar vissa

demografer, en betydande tendens till Normalt

återflyttning. sätter den

in efter år när de ensamstående bildat några hushåll och fått barn. Detta unga hushåll oftare i från stora till flyttar riktning små än från små till stora orter. Med den variation vi har i årskullarnas kraftiga storlek blev 70-talet av att var och

präglat 20-åringarna få följaktligen

inflyttningen till storstäderna mindre. var och

Samtidigt 30-åringarna

därmed också

utflyttningarna många.

Med detta synsätt får 80-talets ökade till nettoinflyttning storstäderna en demografisk med den s k

förklaring ungdomspuckeln. Det blir nära

tillhands liggande att se en mellan parallell decennieparet 60-tal/70-tal och paret 80-tal / 90-tal.

Komplcxa fenomen har komplexa orsaker

Inte ens dessa tre par är emellertid glasögon tillräckliga. Hänsyn måste också tas till de som sker i vårt

värderingsförskjutningar samhälle.

Framför allt är det synen på flyttningar, bosättningsmönster, jobben, storstaden osv som är av intresse i detta sammanhang.

Naturgivna betingelser har långt tillbaka bestämt det regionala mönstret. Under har deras sakta bort

efterkrigstiden betydelse tonat för

att till synes helt försvinna i de nu aktuella om K-

föreställningarna

regioner. Mycket talar emellertid för att de håller att bli

på nytt på

betydelsefulla. Frågor om miljö och naturresurser är centrala i politiken. Vid horisonten

skymtar biotekniken, byggd på mikrobiologi och ekologi,

som den och verkligt kunskapsintensiva högteknologiska framtiden.

Vi har sammanfattat

några viktiga utvecklingslinjer ifråga om

och värderingar miljö-naturresurser i ett par korta avsnitt. Dessa översikter, som är avsedda att läsas som till scenarierna bakgrund återfinnes som appendix i slutet av skriften. Scenarierna, som återfinns i 4 och kap 5 tecknas i de tre

huvudsakligen perspektiven (glasögon) vi nyss be-

skrivit. Tonvikten kommer att mellan ligga på samspelet olika drivkrafter. Beräkningar och av de enskilda faktorernas

beskrivningar utveckling kommer att vara Vi tror inte

översiktliga. nämligen att förfining av kalkyler och prognoser oss nämnvärt att hjälper förutsäga långa tidsförlopp. Däremot ger om samverkan och i resonemang kraftspel

ökad förståelse för vad som kan hända, vad som blir 90-talets systemet

huvudfrågor osv.

2. TILLBAKABLICKAR OCH PROGNOSER

I detta avsnitt redovisar vi tillbakablickar till 1920 och 1960 samt några ett antal och De är inte våra Som källor har vi prognoser planer. egna. använt SCBs med

publikationer, Långtidsutredningen (LU87) bilagor

m m. För Storstockholms del är Regionplanekontorets till förslag regionplan ett viktigt källmaterial.

Data för riket kan ned på olika sätt för att utveckbrytas belysa regional ling. Under senare år har i A- och indelningar landsdelar, län, regioner kommuner dominerat. Förhållandet mellan tätorter och har glesbygd tonat bort. Båda dimensionerna är för att förstå viktiga regionala processer. Inte minst om man betraktar samhället som nätverk med orter som noder blir det att bilderna av

betydelsefullt återuppliva tätorten/staden.

Vi har valt att så som använda en i och

långt möjligt indelning glesbygd

tätorter och inom tätortssystemet i vissa fall urskilja Storstockholm, även Storgöteborg och Stormalmö. När det ekonomin har det gäller emellertid inte att inom den tid som stått till gått genomföra förfogande. Där bygger därför län med en traditionell

uppdelningen på uppdelning på storstadslän, län i och skogslän, sydöstra Sverige övriga.

Med ekonomens glasögon

Någon uppdelning av BNP på län finns inte. Däremot är det att

möjligt redovisa inkomsternas över tiden fördelat län. Det förändring på ger åtminstone en grov bild av hur ekonomisk aktivitet fördelar Som sig.

framgår av nedanstående har storstadslänen haft en sämre relativ figur

utveckling än landet i Det att den avsevärda skillnad som övrigt. betyder fanns i Fortfarande har dock Storstockholm

utgångsläget utjämnats. en

större andel av inkomsterna än av befolkningen.

lUbEX

J_ Skoqslänen

Sö-länen

Riket

Storstadslänen

550 Stockholms län

*I*

[OO-

IMO -80

1: 1960-80. Sammanräknad netto-

Figur Inkomstutveckling per capita inkomst enl till inkomstskatt. (Källa: Statistisk årsbok) taxering statlig

uJDEX

, Stockholms län LU z

T _.enl ti] //I förslag

150 “P f ,/ reqionplan

üötebora 0 Bohus 1 A5 Malmöhus län

_ _ _ _ _ -. Sö-länen

toa-

l

90 3000

2: 1960-85 samt efterfrågan av arbetskraft 85-95 Figur Sysselsättning

LU87 bil 24

kalkyl

Efterfrågan på arbetskraft är ett annat mått ekonomisk på aktivitet. Nedanstående figur visar fram till

sysselsättningen 1985 samt kalkyler

över

efterfrågan på arbetskraft åren 1985 - 95. De senare

grundar sig på LU87 och ERUs i bil 24. För regionala analys Stockholms län redovisas också

regionplaneförslagets prognos över sysselsättningen.

Till skillnad från

inkomstutveckingen är utvecklingen av sysselsättningen

något bättre i Stockholms län än i riket som helhet. Även i kalkylen för perioden 85 till 95 är tillväxten störst i Stockholms län. LU-bilagan ligger här klart över

regionplaneförslagets siffror. Övriga storstadslän har

en

något bättre utveckling än riket som helhet men klart under vad som

gäller för Stockholms län.

Hur fördelar då tillskottet sig av arbetsplatser mellan 1985 och -95 på olika sektorer? I runda tal är tillskottet enligt kalkylerna ca 260 000 jobb. De fördelar med ca 160 000 sig på privata tjänster och ca 140 000

på offentliga tjänster medan varuproduktion beräknas minska med ca

40 000.

Tjänsteproduktionen dominerar kraftigt. Vi har gjort ett grovt försök att

dela upp tillskottet efter vad som styr

lokaliseringen.

Tabell 1: Tillskott

av nya jobb i tjänstesektorn efter lokaliseringsfaktorer

lokalisering

Infrastruktur 0 dyl 65

Ortstyp (storstad etc) 55

Det är med andra ord mer än hälften

något nya

av de jobben i tjänste-

sektorn som får

lokaliseringen bestämd av bosättningsmönstren. Hur är

det då med den totala i detta

sysselsättningen avseende?

En bild

ungefärlig därav får man av en grov uppdelning av ekonomisk

aktivitet efter de marknader mot vilka den riktar Räknat

sig. i sys-

selsättning är fördelningen ungefär 70% mot lokala/regionala och ca

marknader. En framskrivning av trenderna 30% mot nationella/globala

i av nästa sekel. Jan-Evert

mot fördelningen 80-20 början (Källa: pekar

Nilsson, ERU).

i varu- och är

Nettoförändringen av sysselsättningen kraftproduktion

bruttotillskott och är

Förändringarna i form av avgångar begränsad.

Det som sker i industrisektorn har därför mycket stor

större.

betydligt

för de flesta och lokala arbetsmarknader.

betydelse regionala

Andelen av 1995 ars ovodukllon kan nal som k Das en r uvnyasl -95 Procem P Kem Verkstad 70 - Teko 60- | Gruv Ka 501 Skyhv MaPa VM 4D Jaslål n

till Un li

Ung UU

UU

UUUU

U

:i

Procent Andelen av |9B4års pvoduklronskapacuel som Iagls ner 198A --95

bil 19 och nedläggningsmönster Figur 3: Ur LU87 Förnyelse-

eller industri och tjänsteproduktion Högteknologisk kunskapsintensiv

Till industri räknas

tilldrar sig stor uppmärksamhet. högteknologisk

kontorsmaskiner och datorer, kommunikations-

tillverkning av flygplan,

utrustning och elektronikkomponenter, kraftöverföringsutrustning, instrument och läkemedel. 1984 var ca 13% av industrisysselsättningen

är Tre län, Stockholms, Västman-

högteknologisk. Fördelningen ojämn. lands och län har ca hälften av den högteknologiska Östergötlands

län. Det är osäkert hur

industrin. Tillväxten är snabbast i Uppsala

som skall räknas till denna

mycket av de företagsriktade tjänsterna

sektor. Det t ex inte den största delbranschen, byggspeciella gäller torde den och kunskapsin-

konsulterna. Sammantaget högteknologiska

200 000 eller ca 5%

tensiva sektorn stå för storleksordningen sysselsatta

av den totala i landet.

sysselsättningen

De s k K-orterna nämns ofta i

dagens regionala debatt. Många förhopp-

ningar knyts till skapandet av fler hur K-regioner. Kunskapen om det fungerar är emellertid Ett begränsad. vanligt antagande är att universitet och högskolor en roll i spelar avgörande sammanhanget. Framför

allt det framväxten

gäller av nya företag inom kunskapsintensiva och

högteknologiska branscher som antas bli Vad som skett i befrämjade.

Västerbotten och Norrbotten

kan ge viss belysning åt realismen i dessa

antaganden.

Tabell 2: i Umeå och Luleå

Sysselsättning 1980-85

Väster- Norr- Umeå botten Luleå botten

Ändring av 1986 +602 -19 -6 -1130 invânarantal 1987 +1l09 +482 +195 -188

sysselsatta 1985 tot 48503 122800 38615 128500 därav off sektor 51,7% 36,5% 41,5% 36,4%

sysselsatta, ökning 1980-851) tot 5164 2300 3592 2500 därav off sektor 70% 26%

1 Det finns vissa skillnader i Fob 80 och Fob 85 för Umeå och Luleå som försvårar en Skillnaden i jämförelse. ökning av offentlig sektor torde dock vara säkerställd.

Båda kommunerna har stor för sina

betydelse län. Umeå är helt

dominerande och var 1986 den enda kommunen i länet som inte mins-

kade. Det förefaller som om universitetet

spridningseffekterna från

ännu är små eller

obefintliga. Tillväxten av jobb ligger i offentlig sektor.

Luleå är mindre dominerande i sitt län. Tillväxten av i

jobb ligger

näringslivet, något som kan bero på industritradition och på att en

teknisk högskola har andra funktionssätt än ett universitet.

Möjligen

finns där också ett samband med att i Norrbotten inte

utvecklingen är

lika hårt centrerad till länshuvudstaden som i Västerbotten.

Med arbemmarlazadsforskarens glasögon

Bilden av arbetskraften överensstämmer med den av sys-

någotsånär

åtminstone med våra arbetslöshetstal. I detta avsnitt

selsättningen, låga har vi fördelat och tätorter i stället för på län. I sysselsatta på glesbygd

stället för Stockholms län redovisas Storstockholm. Basåret är 1920 för

mosx

3004-

/ / / LL 1 1/ / / Storstockholm /region framtida ökning samtliga. // plan tätorterm_

4/

samtliga tätá orter utom Storsthlm

3:00 - I . _ _ _ i

.irognoser SCB: -_ _- antal individer

fҤn -gW antal arbotstimm

16D-

J- 4 l l

”20

1720 3,000

4: av 1920-80 och för

Figur Utvecklingen sysselsättning prognoser

utbud 1980-20. (Källa: SCB + egna bedömningar.)

att lite ge ett längre perspektiv på utvecklingen. Data är hämtade ur FoB och SCBs publikationer.

Observera att när Storstockholm med jämförs övriga tätorter är utvecklingen av än för landet i

sysselsättningen långsammare övrigt medan den

i där enheten är snabbare figur 2, län, är för åren 1960- 80.

Prognosen för arbetskraften visar en fram till år i ökning 2000, räknat antal sysselsatta. Antalet arbetade timmar börjar däremot sjunka redan under 90-talet. Vi har att antalet

antagit sysselsatta följer befolknings-

efter 2000. Det prognosen (se fig 5) innebär i stort sett konstant antal medan antalet arbetstimmar antas fortsätta att som resultat sjunka av av olika

arbetstidsförkortningar slag.

Ökningen av arbetskraften mellan åren 1980 och 2000 beräknas bestå av

nästan uteslutande kvinnor 000 av tot (350 420 000). Till stor del finns denna arbetskraftsreserv nu i län med låg sysselsättningsintensitet för kvinnor. Ett ovägt medeltal för är och för de fem län skogslänen 74,3% som har värden lägst 72,7 (Kristianstads, Värmlands,

Kopparbergs,

Västernorrlands o Norrbottens Som län). jämförelse är förvärvsintensiteten för kvinnor i hela riket 76,9 och för Stockholms län

83,2. (Alla siffor avser 1985). Skillnaden mellan och tätorter

glesbygd är ännu större. I norra inlandet var kvinnornas i sysselsättningsgrad början av 80-talet så som ca 63%. låg

En dimension av arbetskraften

viktig är utbildningsnivån. Gymnasieutbildningen är nu så utbyggd att den i åt alla princip ger plats ungdomar.

En av de

förlängning tvååriga utbildningarna till tre år är på väg. På sikt

kommer vi att ha en arbetskraft med minst Stora

gymnasieutbildning.

skillnader mellan och generationer regioner kvarstår dock avsevärd tid.

I debatten ägnas nu

högskoleutbildningen särskild uppmärksamhet.

Ungefär 20% av vår över 25 år har

befolkning någon högskoleutbildning. Motsvarande siffra för USA är 34%. I USA och Kanada deltar dubbelt så många i i högskoleutbildning som Sverige.

Vi har drygt 40 000 i allmänna

nybörjarplatser utbildningslinjer inom

högskolan. Det motsvarar en ungefär tredjedel av antalet 20- åringar. Avgången med i slutet av 80-talet pensionering är ca 6000 högskoleutbildade per år.

Vid sekelskiftet har ökat till minst 15 000 år.

pensionsavgångarna per

För att vi skall ha oförändrat nettotillskott behövs då drygt 50 000 Det motsvarar hälften av antalet ZO-åringar

nybörjarplatser. ungefär

vid den har minskat kraftigt). (som tidpunkten

Nu inte alla med som kommer från gymnasiet.

fylls platser ungdomar in som vuxna. Det antalet kan komma att behöva öka Många går kraftigt mot sekelskiftet i takt med att rekryteringsbasen av unga 125 000 1986 blir mindre än 100 000 år 2000). krymper (ca ZO-åringar Andelen i och är avsevärt större än i lågutbildade skogslän glesbygd

storstadsområden och i med universitet. Färre ungdomar går

regioner till största problem

från gymnasiet högskoleutbildning. Högskolans

sannolikt att bli att mobilisera denna Det

kommer begåvningsreserv. kräver en även av de långa högskoleutbild-

ny syn på lokalisering ningarna.

Även om inte alla är unga innebär en stor intagning

högskolestuderande

motsvarande utbud av arbetsmarknaden. Alla

ett högskoleutbildade på

antalet blir ändå Till de som

når inte examen. Men betydande. går

allmänna kommer också alla som läser enstaka kurser. utbildningslinjer Grovt väntas arbetskraften öka med 20 000 om året fram till taget av kan väntas ligga kring

sekelskiftet. Ökningen högskoleutbildade

40.000 per år.

Med detta bland annat att av sysselsättning för följer fördelningen kommer att ha stor i framtiden för den

högskoleutbildade betydelse

Dels antas behovet av öka

regionala utvecklingen. högskoleutbildade

inom industrin för att den skall med i den tekniska utvecklingen. hänga inte för att hålla en med Det

Men det räcker region sysselsättning. måste också finnas en arbetsmarknad för högskoleutbildade

betydande rent allmänt skall kunna hållas Det är helt

om sysselsättningen uppe.

av att så stor del av kommer att ha en enkelt en följd befolkningen sådan i framtiden. utbildning

Med demografens glasögon

är samma sätt som den för arbetskraften Redovisningen uppbyggd på och samma basmaterial. Det är heller inte överraskande att

bygger på

bilderna vid första är lika. Så har t ex Storstockögonkastet tämligen

holm även när det gäller folkmängd utvecklats långsammare än tätorts-

systemet som helhet.

Enligt SCBs är folkökningen på väg att Deras prognoser upphöra.

senaste visar en kulmination åren sekelskiftet nivån

prognos kring på

tiotal tusen över Därefter en

något 8,5 milj. följer långsam minskning.

WBEX

/, /°-. “tillväxt enl ,“ regionplane- ” / förslag

iêitlåga a or er “ ,

r x

samtliga tät- ,” orter utom Storsthlm

__ __Stors10ckholm

50-0

j; i 111g

,glesbygden

* -76 -Jb MO 60 3,000

Figur 5: Utvecklingen av befolkningen 1920-80 och prognos till 2020.

(Källa: SCB)

Översatt i absoluta tal betyder det att den folkökning på drygt 1,5 milj

som skedde före 1980 nu ersätts med en ökning som är i 40-årsperioden det närmaste noll. Detta är ett trendbrott med återbetydande hela vår uppfattning om det regionala spelet. Framför oss verkningar på ett där i en del av landet får ligger nollsummespel förändringar omedelbara annat håll.

återverkningar på

Vintern 88 skrivs det i massmedia om höga födelsetal. Det återmycket står emellertid att se om det är annat än barnbarnen till 40något talisterna som anmäler är i sig (jmfr figur 6). Nettoinvandringen låg SCBs hälften av den vi har just nu. Det behövs en prognoser, ungefär stor för att mer påtagligt ändra befolkningsmycket nettoinvandring prognoserna.

Den bilden måste med en beskrivning av demografiska kompletteras årskullarnas varierande storlek. Alltsedan på 40-talet har babyboomen vi en stark med från stora till små nämligen vågrörelse växling och sedan tillbaka till stora med en periodicitet av en ungdomskullar 40-talisternas barn är 80-talets stora kullar av 20-åringar. generation. Den nuvarande i barnafödandet är delvis barnbarnen som uppgången börjar komma.

är stor mellan 20 och 25 år för att sedan I denna Flyttfrekvensen sjunka. första är de flesta ännu barnlösa. När de äldre år och

flyttning något (30

är det oftare ett helt hushåll med barn som byter bostad

över) flyttar

eller bostadsort.

över är en mindre del av I dessa Flyttningar länsgränser flyttningarna. det finnas ett mönster som innebär att flyttningarna i flyttningar tycks 20-åren mer i från små till stora orter än tvärtom.

går riktning

i åldrar innebär inte sällan en återflyttning. Ungefär Flyttningarna högre 25% av återvänder till födelse eller Eftersom de flyttarna uppväxtorten. då också har hunnit bilda familj blir effekten avsevärd. Flyttningar från stora mot små eller medelstora orter överväger i denna åldersgrupp.

ANTAL Nbt-

VmEk I Arltal individer rfter levnads-

.i ålder

l - 100006 4.

_P lr+°/.

10+

50000 [lyttniz._,:;l;“rekxeçns efter lcvrladsellder “ i- +-

.L r + .L + to ao 30 *to 5-0 40 90 UFRa,

Figur 6: Folkmängd efter ålder 1987-12-31. i olika Flyttningsfrekvens

åldrar i procent, ett generellt mönster.

Detta får konsekvenser när årskullarnas storlek varierar så som

mycket

är fallet i vår 60-talet och 80-talet har karakteriserats

befolkning. av inflyttning till storstäderna som resultat av stor av inflyttning 20-åringar

(stora kullar) och liten av utflyttning 30-åringar (små kullar). 70-talet karakteriserades av nettoutflyttning från storstäderna som resultat av

liten av och stor

inflyttning 20-åringar (små kullar) utflyttning av 30åringar (stora kullar). Framför oss ligger 90-talet med små kullar i 20-

årsåldern och stora i 30-årsåldern.

Upprepas mönstret från 1970-talet väntar då en tendens till nettout-

flyttning från storstadsområdena. Successiva i förskjutningar

värderingsmönstren talar för att tendensen borde bli starkare än 70på talet (jfr Appendix Vad som i kommer att A). verkligheten inträffa beror emellertid också av andra faktorer, främst kanske av hur

sys-

selsättningen mer kommer i landet.

långsiktigt att fördelas

3. AVSTAMP FÖR SCENARIERNA

I detta kapitel skall vi försöka sammanfatta slutsatser från

några

materialet i 1 och 2. Först focuserar vi intresset till storstädernas kap roll i regional utveckling.

storstäderna och tätort-Sverige

Den bild av som oftast manas fram skildrar storstadsregionerna i stark och tillväxt, vitala motorer för nationell regioner obändig ekonomi, kulturliv och Dagsverkligheten bär vetenskap. syn för sägen. kontorshus växer till Arlanda. Dataföretagens längs vägen Bostadsbristen märks både i och i vardagslivet tidningsrubrikerna. Arbetskraftsbristen slår mot den dagliga servicen, mot vård och omsorg.

Beskrivet med länen som enhet har också varit storstadsregionerna mätt i termer av och 70-talets expansiva, befolkning sysselsättning. stagnation ter lätt som en en

sig tillfällig uppbromsning, oregelmässighet på

den jämnt stigande framgångskurvan. Det sena 80-talets återtagna tillväxt blir i det en en som inte perspektivet bekräftelse, självklarhet fordrar närmare analys och precisering.

Ser man i stället till ekonomin, mätt i inkomst per capita, blir bilden en annan. Då har t ex Stockholms län utvecklats än landet

långsammare

som helhet. Det ursprungliga övertaget har därför krympt avsevärt utan att ännu ha försvunnit helt och hållet.

Jämför man Storstockholm, den tätaste delen av länet, med resten av tätorts-Sverige, finner man en liknande skillnad. Storstockholm har ända sedan av seklet växt långsammare, både ifråga om befolkbörjan ning och Det är tätorterna mellan 2 000 och 50 000

sysselsättning.

invånare som, betraktad som grupp, har växt mest under hela perioden.

Hur skall man då förstå dessa skillnader? är det Uppenbarligen tätortsgraden som spelar roll. I län med låg tätortsgrad hjälper det inte att tätorterna växer. En stor andel glesbygd drar ner genomsnittet. I

Stockholms län däremot där andelen är liten slår tätortsglesbygd tillväxten starkare i länssiffrorna. Men storstaden som igenom mycket sådan, av en stor och flera halvstora och mindre konglomeratet mycket tätorter, framstår inte som någon exeptionellt stark och vital ortstyp. Den medelstora staden i sitt mer öppna omland ha varit en bättre tycks för både ekonomisk och annan miljö utveckling.

Det är oklart vad detta kan bero om det är inre friktioner i

på,

konglomeratet som slår igenom eller traditionen från en ursprungligen mycket spridd industrialisering som satt spår in i sen tid. I alla händelser förefaller det inte finnas fog för att betrakta det sena 80-talets storstadstillväxt som en återgång till någon sorts självklar och given ordning.

När vi tittar i backspegeln förefaller det snarare som om våra storstäder utgör delar av ett sammansatt tätortssystem. De har sin roll i detta inte sätt i När vi tittar system, viktiga nog men på något särställning. framåt ser vi en situation med stagnerande totalbefolkning. Glesbygden kan inte tömmas på så många fler invånare om den alls skall överleva. i därför mot att bli en Utvecklingen tätorts-Sverige går befolkningsmässigt nollsummespel. Och då anmäler sig Är det

frågan:

så att det är storstäderna som skall fortsätta växa? Varför inte givet just lika gärna eller hellre de delar av tätortssystemet som i vår erfarenhet visat sig vara mest livskraftiga?

Framtiden kan emellertid inte förklaras bara med trendframskrivningar, vare sig för storstäder eller andra av tätorter. Vad vi behöver kategorier är argument för att tro att det är den ena eller den andra utvecklingen som fortsätter, att det blir den ena eller den andra trenden som bryts. Så som den allmänna debatten i dag ligger läggs bevisbördan på dem som vill bromsa storstadstillväxten. Ser man till vår historiska erfarenhet borde det vara tvärt om. Det är dom som ser storstadstillväxten som given som borde ha bevisbördan eftersom en fortsatt storstadstillväxt i vårt nollsummespel måste innebära att i de delar av utvecklingen bryts tätortsystemet som hittills varit mest

framgångsrika.

Kunskapssamhället som förklaring?

Det talas ibland om att vi är eller är på väg in i ett och tjänsteinformationssamhälle. Det trendbrott som utlöste dessa tankar, att andelen industrisysselsatta minska, nu 20 år tillbaka. I började ligger tiden sammanfaller det faktiskt väl med de första tecknen att

ganska på

storstadstillväxten börjar avta. till att Någon förklaring storstadsstagnationen bryts på 80-talet trendbrott ger detta knappast.

I stället är det nu teorier om kunskapssamhället, K-regioner och utveckling av högteknologisk och kunskapsintensiv näringsverksamhet som brukar anföras som förklaring till att det just är storstäderna och några få andra som kommer att växa. Och som anses bör

regioner/orter växa,

skall man nog tillägga. För det finns ett starkt normativt i dessa drag teorier och föreställningar.

Hur ser då verkligheten ut? Vi har att Umeå växt som tidigare pekat på en sluten enklav i ett län som i sin övrigt tappar befolkning. Systill största delen i sektor och selsättningsökningen ligger offentlig några i fråga om och industri är spår högteknologisk kunskapsintensiv knapi vart fall inte i som ändrar past synliga, någon omfattning regionens förutsättningar.

I Stockholms län finns (1987) knappa 30% av sysselsättningen inom sektorerna tillverkningsindustri och privata tjänster. Av dessa sektorer utgör de högteknologiska och kunskapsintensiva branscherna ungefär en tredjedel. Resten av sysselsättningen, dvs 70% är offentlig sekdrygt tor, handel, samfärdsel o dyl. Av de sista fem årens faller ca 25% ökning och Av ca

på tillverkningsindustri privata tjänster. återstoden, 75%, lig-

hälften inom sektor. Det är tvekan om att ger ungefär offentlig ingen högteknologisk och kunskapsintensiv verksamhet haft stor för betydelse den ökning som skett inom och tillverkningsindustri privata tjänster. Men betydelsen för den totala av och ökningen sysselsättning befolkning är som synes tämligen måttlig.

En del av består av att teknik. En .stor

viktig teknikförnyelsen importera

del av de företag som sysslar med teknikimport finns i Storstockholm, som en roll i av

något ger huvudstadsregionen strategisk förnyelsen

näringslivet. Men det finns också andra vägar att importera teknik. Universitet och högskolor kan ses som importörer av och kunskap teknik oavsett var de är lokaliserade. Nästan all FoU inom näringslivet bedrivs i Dessa blir alltmer internationella och därmed storföretagen. också kapabla att sköta sin teknikimport i egna nätverk, tämligen oberoende av storstäderna. ASEA i Ludvika, med landets mest avancerade laboratorium inom kraftöverföring och ABB-Westinghouse som nätverk i världen, kan vara ett detta. exempel på

förefaller hur man än vänder och vrider

Sammantaget det, på saken,

som om det är små delar av storstädernas totala arbetsliv som ganska deltar i av den nationella ekonomin. De är viktiga, i vissa fall förnyelsen och men kvantitativt små. Den tillväxt de haft strategiska avgörande, och förutses få kan därför varken förklara vad som varit eller motivera vad som om bred och allmän expansion av storstadsplaneras ifråga områdena.

Mot växande motsättningar?

Storstockholms utveckling under 80-talet är mer sammansatt än så. orsaker har samverkat. En av dem är 80-talets kon- Många som först i storstadsområdena. Den junkturuppgång gav effekt spontana av storstadsinflyttningen som de stora ungdomskullarna skapade ökning fick en extra Det bidrog till den fördubbling av därigenom skjuts. vi fick 1985 och som utlöste alarm i de regioner som ännu folkökningen vacklade under krisärens svårigheter eller följderna av strukturomvand- Den effekten redan ebba ut i takt med att konlingar. tycks börja fått fart håll och

junkturen på näringslivet på många ungdomspuckeln

sin kulmen. En bit in 90-talet kan det rent av vara i

passerat på förbytt

en utflyttning från storstadsområdena.

Om sedan födelseöverskotten går ner igen, vilket är troligt när alla 40talisternas barnbarn hunnit anlända, och från utlandet invandringen fördelas mer i landet kan det tänkas att storstadsområdena inte jämnt ökar i en bit in 90-talet.

längre folkmängd på

Det vi här antyder är således en utveckling, styrd av demografiska

och vad vi tror oss veta om folks värderingar ifråga om svängningar

och förhållningssätt till arbetsmarknadens signaler. bosättningsmönster Det är också en som kommer att få stöd av starka krafter ute utveckling i - kommunalråd, regionerna folkrörelser, fack, politiska partier, industrier som vill ha arbetskraft osv.

Kan man då slå till ro med att sådant kan väntas hända? Är

sig något

det förhållandet att de alarmklockor som är kopplade till flyttrörelserna redan mindre hårt, kanske snart skäl ringer tystnar, nog att inte se storstadsutvecklingen som något centralt regionalpolitiskt problem? Nej, så enkelt är det inte.

över av arbetskraft mot en

Kalkylerna utvecklingen efterfrågan på pekar

i storstadsområdena och andra främst

stadig ökning några regioner,

universiteten. i är

kring Expansionen Stockholm-Uppsalaområdet påfal-

med resten av landet och särskilt med de svaga

lande, jämfört jämfört

landsdelarna - och Bakom dessa Norrland, Bergslagen sydöstra Sverige. finns de olika framtidsbranscherna. Men är kalkyler naturligtvis mycket också inom traditionella sektorer, som under de nyss expansion precis åren.

gångna

Dessa omsätts nu i handfasta planer på expansion. För Stockkalkyler holms läns del handlar det om och en rad ännu regionplaneförslaget mer kommunala Näringslivet och de statliga expansiva planer. affärsverken med ansvar för infrastrukturen är i djupt engagerade skeendet. Det finns oerhört om placeringsvilligt kapital och en gott med stor kapacitet att projektidéer. Stigande byggapparat generera reallöner och i mån har utlöst en bostadsbrist och någon inflyttning fördubblat Allt detta innebär att faktiskt bostadsbyggande. regionen växer. Ännu mer växer förväntningarna, bland dem som ser verkligheten med ekonomens om en metallicglänsande framtid i rak glasögon, förlängning av dagens expansion.

Vad vi här år två som inte är förenliga med antytt utvecklingsförlopp varandra. Om båda realiseras skulle det svåra obalanser, både i betyda och i resten av landet. Vi skall strax ta itu med att storstadsregionerna denna och ur den i ett

levandegöra problematik utvägar par

scenarier - K och om. Men först behöver vi skissmässiga Super Laget sammanfatta den nationella bild av utveckling ifråga om ekonomi, och arbetskraft som regionala framtiderna så probbefolkning gör de lematiska.

Ändrat klimat för regionalpolitik?

Om vi ställer samman och framtidskalkylerna i en enda prognoserna där BNP får sammanfatta ekonomisk utveckling framträder

figur

nedanstående bild.

100 ?oi MP3 BNP m4 ARBETADETfNhAR

sYsssuA-ttA .mv/Rustas

Hill

CI

q

l.

_ _ât

.på ._§Ö1i.1

s l- /

Borztzel

Zäll? för :IY 81

74:13??

e 1 U

.áO\OOg.. . ..

.

00000,,...

I,

L IH g! I

g l,

á I

ø:ct›-:d-;.r°se-t-:i;rtrt

-. _,ø I

l

3-- l_ z - *i

-co -10 -to -90 9.000 -IO *ID

Figur 7: och BNP. En av

Befolkning, sysselsättning sammanställning

prognoser.

Efter ett 70-tal med BNP-tillväxt nu kurvan rak och

låg stiger tillsynes

obekymrad om att övriga kurvor ett men ändå

anger långsamt tydligt,

historiskt trendbrott. BNP har länge utvecklats betydligt snabbare än befolkningstal och arbetskraft. Det är således inget nytt att kurvorna går

i skilda banor. är dock om inte till 90-talet markerar

Frågan övergången en betydande omsvängning, jämfört med 70-tal och 80-tal. Var för sig små riktningsförändringar hos kurvorna utslag i krav en avsevärt

ger på

snabbare produktivitetsökning bortom 1990 om skall utvecklingarna vara förenliga.

Tabell 3: i den totala

Produktivitetsökning ekonomin. Siffrorna för 90-

talet och 2000-talets första decennium är beräknat utifrån kurvorna i

figur 7.

ökning under decenniet i procent

Efterkrigsdecennierna präglades i stora drag av brist på arbetskraft i expansiva delar av landet. Problemen löstes med inflyttning och invandring, båda systematiskt Den Rehn-Meidnerska planerade. arbetsmarknadspolitiken satte sin prägel på perioden. 70-talet och stora delar av 80-talet av brist präglades på arbete, sammanhängande både med i ekonomins långvarig nedgång tillväxttakt och ökat arbetsutbud med kvinnornas utträde i full skala på arbetsmarknaden. Det gav i sig en förändring av de spontana inom landet flyttströmmarna som vi tidigare berört. Det gav också ett ökat politiskt utrymme för en regionalpolitik som syftade till att för folk möjliggöra att stanna kvar på hemorten.

Frågan är vad 90-talet kommer att innebära. Kurvor och siffror antyder att en tillbaka till ett snävare svängning utrymme för regionalpolitik kan vara att vänta. Skall realiseras BNP-ökningen krävs det en snabbare produktivitetsökning än vi nu vant oss vid under 80-talet. Ett led i att åstadkomma en sådan kan bli att driva en inrikes på omflyttning till orter med nya och högproduktiva näringar. Då är vi tillbaka i 50- och 60-talen, vi folket till flyttar jobben.

Vi kan emellertid också oss om likheterna fråga mellan situationerna endast är skenbar. av teknik och Utveckling infrastruktur har förändrat produktionens förutsättningar. Det är inte säkert att människor lika reagerar lydigt på flyttsignaler nu som då. Vi kan inte utan vidare utgå från att folk dit där flyttar jobben finns. Då krävs det i stället att en kraftfull regionalpolitik skapar förutsättningar så att företagen kan utnyttja de nya förutsättningar till att söka upp arbetskraften. Då vi gör det motsatta, då flyttar vi jobben till folket.

i storlek också in. Vi går, som ju svängningarna åldersgruppernas spelar

andel i och

är allmänt känt, mot växande äldre befolkningen sjunkande

räknar med att enbart

andel unga i arbetskraften. Äldreberedningen

behöver ta i ca 100 000 av den ökning av

äldreomsorgen anspråk

vi kan förutse till sekelskiftet. För hela samhället i övrigt arbetskraften

återstår då ca 300 000 i ny arbetskraft att dela på.

personer

Den vi Kan hjälpa oss att lösa problemet? nettoinvandring invandringen

har mildrar förutsatt att vi finner vägar att infoga flyksvårigheterna,

i arbetslivet både snabbare och effektivare än nu. Någon tingarna

av 50-talsmodell kan däremot knap-

organiserad arbetskraftsinvandring

komma Varken vi eller de länder där arbetskraften då past ifråga.

som 50-talet. Erfarenheterna från EGs

hämtades är i samma position på

heller inte större rörlighet över

fria arbetsmarknad tyder på någon

tro att inordnandet av gränserna. Det finns därför knappast anledning

i EG skulle tillskott av den sortens välutbildade Sverige ge oss stora

arbetskraft som ser ut att bli en bristvara i hela Europa.

4. TVÅ SCENARIER FÖR TÄTORTS-SVERIGE

De scenarier som nu måste ses som skisser. följer Syftet är att levandegöra den problematik vi beskrivit i I föregående kapitel. intressecentrum står således frågan om hur ett som inte tätortssystem längre växer särskilt mycket om och arbetskraft

ifråga folkmängd ändå

skall kunna bära nationell ekonomisk tillväxt. upp en

Super K beskriver ett alternativ där utvecklingens tyngdpunkt förläggs till två urbana om beskriver en fördelad storregioner. Laget utveckling där hela tätortsystemet deltar med en som liknar den vi nu är

fördelning

förtrogna med.

Scenarierna är förlagda till någon tid under de två första årtiondena av

nästa sekel. Någon närmare är inte vare eller tidsprecisering sig möjlig

nödvändig. Idén med scenarierna är som vi inte att ju, tidigare påpekat, ge numeriska beräkningar utan att diskutera och

förändringsförlopp

kraftspel. Att då ange en mer precis tidpunkt leder bara till en helt igenom falsk känsla av exakthet i framtidsbilderna.

Super K

Sverige har år efter

nu, några sekelskiftet, två ganska tydliga och

dominerande, urbana Den ena har Stockholm storregioner. Uppsala som centrum och omfattar en som sträcker även

dagpendlingsregion sig

till Västerås och Eskilstuna. Tendensen att även Gävle och

Linköping (längs stambanan) och Örebro Mälarbanan dras in i

längs storregionen är märkbar.

Den andra sträcker super K-regionen sig längs Västkusten, från

Storgöteborg i norr till Stormalmö i söder och innefattar en rad

halvstora städer däremellan. Öresundsbron ger goda pendtill Scan link

lingsmöjligheter Köpenhamn. är stomme i kom-

munikationssystemet.

finns två mindre eller rättare

Utanför storregionerna K-regioner sagt

i Umeå och Luleå. I tillväxtbandet från Stockholm via

orter Norrland,

ner mot västkusten också Jönköping som,

Norrköping-Linköping ligger

att vara universitetsstad, har i stort sett samma utveck-

utan följt

lingsbana.

Super I-regioner storstadsdelar

Illa övrigt

*

i

S00 4- WUEX

,z /l

I ./. x” ,_/ //

e|§||U|UI./

/l u»

/ .°0. / 5* tätorter / o. utanför K-regionerna samtliga tätorten \

\Storst0ckh01m som separat enhet)

_.qunncnj

;glesbygden

P50, 0._ .lIIn»u..

l l l

l l

*LG »so 9.000 M20

8: i scenariet Super K.

Figur Befolkningsfördelning

I de urbana och i tillväxtbandet storregionerna mellan Stockholm och västkusten finns det expansiva näringslivet, en stor del av de högteknologiska och kunskapsintensiva branscherna, inte fullt 60% av befolkningen (ca 50% 1980) och drygt 60% av jobben. Inkomstnivån i de urbana är liksom storregionerna hög kostnaderna för att leva. Men så är också standarden i mått mätt -

god vanliga bostadsstandard, tillgång till

utbildning, vård etc.

I bor

övriga Sverige följaktligen drygt 40% av befolkningen (ca 50%

1980). Där finns knappa 40% av i jobben, offentlig sektor, privat tjänstesektor och I ren

industriproduktion. glesbygd bor ca 1 miljon (ca

1,5 milj 1980) och i tätorterna ca 2,5 människor miljoner (ca 2,7 milj 1980). Inkomstnivån är än i de urbana lägre storregionerna.

Det är med andra ord en

kraftig förändring av bosättningsmönstren som

ägt rum sedan 80-talet. utanför de stora

Minskningen urbana regionerna

har utlöst Avsikten

åtskilliga problem. med detta scenario är emellertid

inte att beskriva dessa Vi problem närmare. skall i stället ägna beskrivningen åt den i traditionella delen av

framgångsrika landet, åt de

urbana storregionerna och deras med den nationella samspel utveck-

lingen. Stockholmsregionen kommer därvid att få stå till med de

tjänst exemplifieringar som behövs.

Storregionerna får sin av

profil koncernledningar, producenttjänstföretag och högteknologisk utveckling/tillverkning.

Teknikimporten är delvis via

betydande, utländska företag som

etablerat sig främst i

Stockholmsregionen. Näringslivet är mycket multi-

nationellt i den meningen att våra driver verksamhet i andra

företag

länder. Kontakterna med EG är intensiva. bedömare

Många menar att

Sverige för år sedan skulle

åtskilliga blivit fullvärdig medlem om inte

den i efter

nya utvecklingen Östeuropa, ett årtionde av mödosam

perestrojka, gjort Comeconländerna till en ny och lockande handelspartner.

Även i övrigt är

tjänstesektorn betydande. En köpstark befolkning som

arbetar hårt

efterfrågar mycket service, både privat och offentlig. Det

finns också stort för -

utrymme kvalitetsprodukter av olika slag

biodynamisk mat, exklusiva kläder, vacker goda bostäder, stadsmiljö etc - som för en materiell ger underlag produktion. Men den tunga industrin och den mer rutinbetonade produktionen finns på annat håll i landet där lönerna är och

lägre miljöfrågorna mindre intensivt

bevakade. På det hela taget motsvarar super K-regionerna ganska väl

och forskning är det sena 1900-talets föreställningar. Högre utbildning enda universitet i södra Storstockholm. väl utbyggd. Sveriges nya ligger den till högre utbildning Drygt 50% av hela statliga budgetens anslag till den största urbana Där strålar också och forskning går storregionen. har sitt enda nav Arlanda, där

snabbjärnvägarna samman, där flyget på

som tätast. motsvarar väl

är nätet av optokablar Fastighetsmarknaden

internationell storstad. är marknadsanpassade bilden av Bostadshyrorna i de mest eftertraktade delarna. Kommersiella lokaler och och skyhöga främst kontor inte bara i bandet till Arlanda. Det arbetslokaler, ligger

finns stora koncentrationer i innerstaden, på överbyggda spårområden

hamnområden liksom söderut, i attraktiva och i övergivna och hyror är höga.

skärgårdslägen. Byggkostnader

mellan tätorterna och stor Stadsmiljöerna, naturen miljöskyddet ägnas från en omfattande utbyggnad för nya

uppmärksamhet. Påfrestningarna

standard har satt sina men det hela är

invånare och höjd spår på taget

Det kanske mest

de urbana stor-regionerna högklassiga fysiska miljöer.

är de tillsammans

påfallande draget jättelika nya stadsparkerna som,

som och

med golfbanor och dyl ersatt jordbruket landskapshållare

däremot inte bemästra är biltrafiken. Trots vårdare. Vad man lyckats och annat rinner det en ström av bilar mellan de olika snabbtåg ständig kärnorna i Parkeringsproblem är fortfarande besvärliga storregionerna. liksom luftföroreningarna.

finns det en klar skillnad mellan de urbana stor- Socialekonomiskt och resten av Sverige. Basnivån är enhetlig och gemensam.

regionerna

är att det i finns en Vad som skiljer, utöver lönenivåerna, storregionerna omfattande av sociala förmåner, privat finansierade eller

påbyggnad

via särskilda avtal. Det betyder också att basbetalda av arbetsgivarna den som det handlar om livets nivån, offentliga garanterar, verkligen allt beror av Fort-

nödtorft men inte mera. Ja, naturligtvis perspektivet.

i en en

farande representerar basnivån global jämförelse mycket god

den inrikes finns där. har fått en levnadsstandard. Men klyftan Sverige

dual ekonomi och en skiktad social välfärd.

heller inte bara inkomstnivåer o som skiljer. Även Det är dyl har fått olika I de regionerna

samhällsorganisationen drag. expansiva

service för att det livet skall

krävs som redan nämnts mycket dagliga

är arbetstiden kortad. Men skattereglerna gynnar fungera. Visserligen får många att fortsätta

övertidsarbete och de nya pensionsreglerna

i stället för att delinsatser i år och lagra pensionen göra

jobba några om barnbarnen. Servicen är därför helt igenom professionell,

omsorgen

oavsett om den är eller I det andra har man

privat offentlig. Sverige mer

gott om tid och mindre Där finns fler och mer pengar. kooperativ själwerksamhet som inslag i vård och omsorg.

Super K - Sverige bortom sekelskiftet är sätt ett

på många framgångsrikt

land. Den nationella ekonomin är i balans, klaras trots ett bytesbalansen ivrigt resande och finansministern får beröm av OECD-experterna. Socialt har det också skett en viss till tillvänjning de nya mönstren. Många uppfattar den nationella framgångsbilden som bekräftelse att på den man valde också var den rätta det krävde utveckling även om att man delvis övergav 1900-talets modell för välfärdsstatens organisation.

Men det finns också en debatt om klokheten i valet. En begynnande orsak är det nyväckta intresset för och rättvis Inom

jämlikhet fördelning.

de expansiva finns en tendens till mellan

regionerna skiktning

välbetalda svenskar och i Mellan gästarbetare lågbetalda servicejobb. landets olika delar finns en växande Allt fler finna spänning. börjar detta olustigt.

En annan orsak är den Inom den vetenskapligt-tekniska utvecklingen. börjar biotekniken, både och

mikrobiologin ekologin, att göra sig

gällande på allvar. Det är faktiskt den som väntas bära den upp högteknologiska och kunskapsintensiva framtid, som sedan elekhägrar troniken och datorerna blivit Ur detta växer sakta en vardag. ny uppfattning om hur det moderna livet kommer att bli beskaffat, ännu

lite längre in på 20-hundratalet. I denna får städerna en allt

uppfattning mindre viktig roll. Minskande och befolkning grön teknologi öppnar för utspritt boende ett helt sätt.

på nytt

Ännu är det

fråga om vaga aningar och visioner. Men i den debatt som

nu börjar dessa det inte

uppstå kring frågor förekommer så få som

menar att den sista den som satte in åren urbaniseringsvågen, kring 1990 faktiskt har visat sig föra in i en

återvändsgränd.

Hur det då till när förvandlades?

gick Sverige Ja, det är ett ämne för samhällsforskarna. Många av dem tolkar skeendet i termer av

epokskiften, av nya klasstrukturer, av maktkamp på den politiska arenan osv. Frågan är dock om inte de som forskar om har den regional utveckling bästa förklaringen, även om ingen ensam kan skildra hela

förklaring

sanningen om ett så komplicerat förlopp.

Går man tillbaka i historien till 90-tal ser det närmast ut som om tidigt det inte var att det skulle som det gick. Det fanns då en

meningen gå

rad ambitioner om Det kan förefalla som i ifråga regional utjämning. vart fall det hade andra avsikter än att skapa ett politiska systemet Super K-Sverige.

Det som i hände var som vanligt en blandning av verkligheten

marknadskrafternas inverkan av beslut, av påverkan från politiska

omvärlden och inre krafter. Gemensamt för alla krafter var tongivande dock tron av en modernisering av på nödvändigheten genomgripande landets för att klara konkurrensen på produktionsapparat världsmarknaden. stor roll. Det var inte bara EG-frågan spelade regelsom harmoniserades. Tanken att hela landet borde europeiseras system och efter de ideal som i stort sett dominerade strömlinjeformas länderna OECDs sekretariat och EGs administration i

på kontinenten,

som en sorts oberoende av politiska Bryssel slog igenom sanning, i övrigt. prioriteringar

fanns i För att nu börja beskrivningen med politiken det ett par inslag den tidens politiska styrning som verkade starkt centraliserande. Båda var väl etablerade och hade verkat under tid. låg de

lång Märkligt nog

också inom de som ansågs ha störst betydelse för en

politikområden

- och samt decentraliserande regionalpolitik högre utbildning forskning kommunikationer. Men ändå ändrades inte politiken. Den förblev cenkanske till och med i ökad Till det kom att traliserande, grad. marknadskrafterna drev på mycket kraftigt i centraliserande riktning. Via affärsverkens till helt företag kom transformering affärsmässiga deras verksamhet att till marknaden. Planeringen av de stora kopplas i infrastruktur samman med investeringarna fysisk kopplades i fastigheter, inte via politiska beslut utan via kapitalinvesteringarna marknaden. I den som uppstod hade föreställningarna

planeringsmiljö

om storstadstillväxtens och K- regionernas styrka sitt viknödvändighet

tigaste genomslag.

Inom universitets- och högskolevärlden segrade centraliseringslinjen. att och forskarutbildning måste hållas

Principinställningen forskning

samman de fem universitetsorterna (+Luleå) kom att kvarstå.

på

Södertörn i Stockholm fick ett universitet osv. Bakom denna linje nytt fanns inte bara universitetsvärldens ledande skikt med fästen i de stora lärosätena. Den växande till via och kopplingen näringslivet uppdrag också. Universitet och till forskningssamarbete bidrog högskolor drogs de urbana därför att där växte de intressantaste delarna storregionerna

av näringslivet som i sin tur dit av

drogs föreställningen om universi-

tetens betydelse för deras framtid.

Det fanns också en

naturligtvis koppling mellan dessa två tunga områ-

den. Investerarna i infrastruktur och

fastigheter såg på industrivärlden,

tjänstesektorn och och vise högskolevärlden versa. Vilken roll de officiella regionplanerna är oklart. Men

spelade sannolikt bidrog den

tillväxtplan regionplanekontoret i Storstockholm lade fram i slutet av 80-talet till att andras

legitimera planering och tillhandahålla det dataunderlag som behövdes. Kommunerna var ännu mer i sin

expansiva planering. Det gällde inte bara inom Stockholms län utan lika i mycket Uppsala, Västerås och andra håll inom den

på urbana storregion vars

konturer man kunde ana. börja

För de företag som sin blev

övervägde lokalisering därför svaren från

den

offentliga planeringsapparaten mycket entydiga. Det var i

storregionerna som den nya skulle de skulle miljö skapas som komma att behöva om deras För

planer lyckades. företagsledningar som själva tillägnat sig

de idéerna om att grundläggande storstadstillvaro och modernitet var blev valet

synonyma begrepp enkelt. Allt fler valde de urbana stor-

regionerna.

Det är svårt att veta vad som var orsak och vad som var verkan i denna sammanflätade är dock om det process. Frågan inte var bygg- och

fastighetskapitalet som var mest i det

pådrivande komplexa samspel som drev utvecklingen framåt. Redan i slutet av 80-talet fanns det i olika av

projekt grad konkretisering som rymde dubbla det antal

arbetsplatser som hade

regionplanen bedömt erforderliga till 2020. I

den tidens måste det ha rört

penningvärde sig om investeringar kring

70-100 mrd kronor. Bakom fanns en stor finansiell planerna styrka och, inte minst, en med stor

planeringsapparat kompetens och uthållighet att

driva fram att projekt, marknadsföra dem, att förankra dem politiskt osv.

Resultatet blev att hem

tillväxtplaneringen tog spelet. Hur mycket tyst

stöd den hade inom det maskineriet

offentliga är svårt att klarlägga i

efterhand. Tydligt är emellertid att den

offentliga, politiska planeringen

kom att alltmer med de

syssla inrikesproblem som framväxten av super

K-Sverige mycket snart skapade. Eller kanske riktigare accentuerade, för hade inte saknats

varningssignaler i 80-talets verklighet.

var så Det som vållade problem var att människor i gemen inte längre

för arbetsmarknadens om under de efterkrigsdecennier

lyhörda signaler

Rehn-Meidnerska som bäst. då den arbetsmarknadspolitiken fungerade Den tendensen under 90-talet blev faktiskt utflyttning från spontana Även av invandrare i takt storstadsregionerna. tillströmningen sjönk fann sin form. Och ute i landet

med att nya idéer om flyktingmottagning

hade lärt av 70- och 80- talens mobiliseringsidéer att bjuda många sig mot och Med mot väggen

motstånd avfolkning tillbakagång. ryggen

fack och folkrörelser tillsammans med basindustrin slogs kommunalråd, för kommunens eller regionens överlevnad.

och i den nationella blev man lite Både i storstadsområdena politiken av hade 80-talets storstadsintagen på sängen utvecklingen. Möjligen föranlett att tro en attraktionskraft som inte fanns.

flyttning många på

Det fanns heller interna reserver att ta av. Kvinnornas inga redan Till svåröverblickbarheten förvärvsintensitet låg i topp. bidrog också den allmänna kris som rådde i vård och andra serviceverksam-

t ex, åren 1990.

heter, postutbärning kring

Men när bilden klarnade satt man redan i tillväxtplaneringens grepp.

Alltför var redan investerade i de urbana storregionernas mycket pengar tillväxt för att återvände skulle finnas. I den nationella ekonomin någon mellan tillväxt och

gjorde sig spänningsförhållandet produktions

arbetskraftens allt mer De expansiva stor-

stagnation gällande.

i det ett hot som inflationshärdar. regionerna utgjorde läget permanent Det fanns då bara en om man ville undvika en permanent överlösning den nationella ekonomi vars var

hettning som skulle hota framgång ju

det målet för hela Man måste få folk att

egentliga tillväxtplaneringen.

dit där fanns eller växte fram. Man måste få reserven av flytta jobben i landet i kosta vad det kosta ville, åtminstone i kvinnor ute rörelse,

andra termer än ekonomiska.

blev att sakta ner det stödet. Men det

En åtgärd trappa regionalpolitiska inte för att få bukt med och självtilliten räckte uppfinningsrikedomen

i Man måste hörnstenen i välfärdsstaten,

ute regionerna. ge sig på själva

lika för alla. Det inte utan

den generella välfärden, gick naturligtvis

så som hela var förankrad både politiskt strid, djupt välfärdssystemet

och blev en nödtorftigt acceptabel bastrygghet fackligt. Kompromissen som åtminstone räddade skenet av likhet. Och ovanpå den en

annat sätt -

i de starka regionerna som organiserades på påbyggnad

eller via avtal. privat

Svårast att hantera var den solidariska lönepolitiken. En ny generation yrkeskvinnor vägrade mycket bestämt att acceptera deras mödrars Martharoll i vård och omsorg. I den relativa arbetskraft knapphet på som rådde under 90-talet måste man driva lönerna för service- och upp vårdpersonal högst betydligt. Annars försvann de anställda över till näringslivet som lockade med intern och höga löner, utbildning bekväma arbetstider. Allra blev detta i storstådernas tydligast storskaliga vårdapparater. Sjuksköterskor och hemsamariter kom i upp samma lönenivå som ingeniörer och tekniker. Det frestade naturligtvis hårt på de finanserna.

offentliga Skattetrycket steg och i takt därmed

motståndet mot tonades ner och

skatteutjämning. Utjämningen lands-

och kommuner ute i landet hålla ner löner och annat ting tvingades för att överleva. Facket försökte stå emot men då alternativet snabbt ut såg att bli privatisering tvingades man en skilda

acceptera delning på

lönenivåer efter Och så blev den duala ekonomin region. verklighet.

För kvinnorna blev det en bortsett från vad

framgångsrik period,

uppbrotten från hembygden kunde kosta. Alla deras krav barnpå omsorg, om fungerande bostadsmiljöer, om arbetstider o anpassade dyl slog igenom. För dem som en livsstil fanns det andra föredrog mjukare Sverige att välja. Där fanns samverkan i närhet mellan kooperativ, generationer, mer tid till hade det inte varit lätt

förfogande. Visserligen att

etablera sådana idéer i manskonservativa eller i

basindustriregioner

jordbruksbygder. Men insikten om att det att konkurrera om gällde kvinnorna bröt ner de flesta sådana Jämlikheten mellan hämningar. könen bröt igenom samtidigt som jämlikheten mellan regionerna gick förlorad.

Laget om

ordet finns en lätt av frihet

Kring lagom stämning kompromiss, av ljum

från spänning. Etymologiskt kommer ordet från att inte ta laget om, för mer än att det som räcker åt alla. sig goda bjuds I ursprunget finns således ett tydligt för en till Därav

uttryck vilja likvärdig fördelning. beteckningen på scenariet.

Det inte att om - år in

betyder Laget Sverige, några på 20-hundratalet,

är statiskt och fritt från från små till stora spänningar. Flyttströmmarna orter och från små till stora har med det

regioner avtagit något, jämfört

sena 1900-talet, men de är fortfarande stora. Människorna har således sin rörelsefrihet, både inom landet och över olika

gränserna. Många

förekommer, även ifråga om vilka av regioner värderingsmönster typer och orter som Etniska identiteter och ger de bästa livsmöjligheterna. i tillvaron tillmäts stor betydelse. Det ses därför som sammanhang att ekonomisk tillväxt och tekniska landvinningar skall naturligt användas för att fördela arbetstillfällena så att landets olika regioner utvecklas, inte lika men i stort är också likvärdigt. Bosättningsmönstret tämligen likt 1980-talets.

En sådan balans förutsätter att tätorts-Sverige, med dess mellan 1000 och 2000 tätorter var dras) är vitalt och

(beroende på storleksgränsen

väl är det Under större delen av fungerande. Trendmässigt inget nytt. 1900-talet var det tätorterna mellan 2000 och 50000 invånare som växte mest i alla olika avseenden. Att för att bevara och stärka den planera vitaliteten är därför inte

något uppseendeväckande.

I det storstäderna en del av Som enperspektivet utgör tätortssystemet. skilda är de Men det är inte storstäderna som ortsystem betydelsefulla. ensamma bär nationen. De har sin roll liksom andra orter har sin i upp ett nätverk. Nätverk är av i

komplext något nyckelbegrepp

De väver samman inte bara tätorterna utan samhällsuppbyggnaden. också tätort och inom Nätverken sträcker sig ut glesbygd regionerna. över ett sätt som i satt forna tiders hierarkiska gränserna på hög grad beroenden mellan storstäder, medelstora städer och småorter ur spel.

Ekonomin är således internationell. Det innebär nära kontakter med med det ekonomiskt länder

EG liksom uppvaknade Östeuropa. Många

utanför OECD-området som förr var deltar nu i världshandeln. fattiga Norden är i väl med tvärs över praktiken integrerat företagsägande och en fri arbetsmarknad. balanseras delvis av

gränserna Öppenheten

områden - och är

hög självförsörjningsgrad på viktiga mat, vapen energi

kanske det mest betydelsefulla.

består till största delen av olja och naturgas från Norge. Energiimporten Den inhemska domineras av bioenergin som dessutom produktionen

utvecklas snabbt i bioteknikens spår - både vad gäller odlandet och

omvandlingen till gas. Sverige har nämligen numera ett el- och gasbaserat om man intresserat på den vätgasteknologi energisystem sneglar som ser ut att bli det tätbefolkade variant av förnybar, centraleuropas modern Men står det etablerade vind-

energiteknik. självklart sig

i konkurrensen. vattenkraftsystemet gott

MEX 4- S00

a a

§7

-v

:mb

*l- .oggiQái +

/glesbygden

1 i i i l l

H10 -66 *- S0 246170 LO

Figur 9: i Scenariet

Befolkningsfördelning Laget om.

Basindustrin har överlevt

kärnkraftawecklingen, även om stigande

elpriser drev

på strukturomvandlingen. Numera, sedan elanvändningen

stabiliserat sig en nivå har

på måttlig elpriset kunnat anpassas neråt en

smula för att inte till skulle bli för stort. gapet gaspriserna Därför står industrin ganska stark. är fortfarande Exportvärdet stort men sys-

selsättningseffekterna mycket måttliga.

är verkstadsindustrin hur

Branschmässigt störst, man än mäter. Det är

där elektroniken haft sin som medel viktigaste effekt, att utveckla produktionstekniken. Programmerbarhet och omställbarhet mellan korta serier är sådan att det nu är nästan enbart utvecklingskostnaderna som begränsar variationsbredden. Denna flexibilitet har bildat mönster.

som från forna och Själva grundidén, ligger långt dagars standardisering har över till t 0 m

masstillverkning, spillt jordbruk, byggnadsindustri, ja

till offentlig sektor.

om arbetskraft som med på I den konkurrens började ungdomskullarna

och ut i full blom sekelskiftet måste industrin tänka 90-talet slog kring Vissa fabriker är nästan helt obemannade. Andra har om från grunden. sin som är övergiven.

kvar arbetsstyrka. Taylorismen organisationsidé

och till lika

Numera är arbetets mening möjligheten självorganisation

i som i Skillnaden självklart vägledande varuproduktion tjänstesektor. mellan stora och små har minskat, sett till arbetsstället. Därmed företag har också blivit lättare. som knoppas av övergången Produktionsgrupper är numera lika som det

eller bryter sig ut för att starta eget/vårat vanligt

var förr om av olika slag.

ifråga specialisttjänster

är ännu större än 1980-talet och ännu mer inter-

Storföretagen på

Deras är i landet och utgör en

nationella. produktionsställen spridda

stomme i det Till stor del är det

viktig förgrenade produktionssystemet.

av storleken och internationella en följd just företagens De lever sitt liv och den organisationsnät. eget importerar själva nya teknik de behöver. Därför är de oberoende av de svenska stortämligen

städerna men desto mer beroende av den lokala/regionala

arbetsmarknaden och av transportsystemen.

Med oberoendet emellertid också att de stora företagen ger följer offeffekter i sina i form av upphandbegränsade, spontana spin regioner från underleverantörer o Samverkan inom regionen är desto ling dyl. i form av små och medelmer typiskt när det gäller det nya företagandet och där

-stora företag som växt upp kring nya högskoleorter högskolan

länk mellan stora och små och framförallt, mellan är en viktig företag små och medelstora i och den internationella tekniska företag regionen och vetenskapliga utvecklingen.

Infrastrukturen är utvecklad. bilbro över Öresund blev det aldrig.

Någon

i tid korka kontinenten. En

Man upptäckte att vägarna började igen på

handeln sker numera med Fler

växande del av Östeuropa. färjförbindel-

därför från som nära samman med ser utgår sydostkusten, något hänger Gotland har sin att dessa delar av Sverige börjat leva upp ekonomiskt. taxfree över som bidrar till förbindelser

båttrafik Östersjön, något billiga

även med svenska fastlandet.

Däremot blev det en under Öresund och en blomstrande

tågförbindelse

kombitrafik pågår. I det tätaste regionerna utgör dessutom tågtrafiken stommen i Snabba har över en hel del av dagpendlingen. tåg tagit inrikesflyget på kort- och halvdistans från Stockholm. Norrland har sitt flygnav och många tvärförbindelser med och Finland. Norr eget Norge om Mälardalen är flygets och bilens land för I söder persontransporter. håller hårda miljökrav, och restriktioner i storhöga avgifter regionala stadsområdena tillbaka

privatbilismen åtskilligt.

Högskolesystemet är väl utbyggt. Det finns numera ett universitet också

i Örebro-Karlstad och -

fackhögskolor tekniska, medicinska, handels, skog, jordbruk osv - i a några strategiskt viktiga regioncentra (bl

Sundsvall/Härnösand, Falun/Borlänge, Karlskrona/Kalmar). Dessa

fackhögskolor har resurser för och Gränsen forskning forskarutbildning. mellan små högskolor och håller på att tunnas ut. utbyggda gymnasier Med det har fler fått till

utbyggda högskolesystemet regioner tillgång

forskningsinstitutioner som i ekonomisk ingredienser utveckling. Arbetsmarknaden för inte minst har fått en

långtidsutbildade, tekniker,

bättre spridning över landet.

Bakom valet av denna decentraliserade både ett

organisation låg

politiskt tryck och svårigheter med elevrekryteringen i början av 90talet. Den konkurrens om de unga som fick industrin att slutligen överge fick att inse att den hårt centaylorismen högskolan gamla, traliserade inte var Man måste organisationen funktionsduglig längre. flytta närmare när en kombination av ökat utbildelevunderlaget i samhället och minskande drev fram

ningsbehov ungdomskullar en ny satsning på vuxenutbildning. På köpet fångade man in den unga

i och andra håll till de utbild-

begåvningsreserven Bergslagen på långa

ningslinjerna.

Tjänstesektorn är numera i Bank, finans och hyggligt spridd regionerna. försäkringssektorn var drevs av länge motsträviga. Postgirot personalproblem att utnyttja telematikens möjligheter till en uppdelning av verksamheten flera I förmådde vad

på regioncentra. övrigt folkrörelserna

regeringen inte kunde 80-talet. Man fick folk att ställa krav att

på på

pengar som strömmade in i försäkringsbolag och banker skulle komma ursprungsregionen till godo. Länsförsäkringsbolag och fick sparbanker ett snabbt bland som de stora uppsving privatkunder tvingade bolagen att ta upp tävlan. Det var inte problemfritt, sett från

tillväxtsynpunkt.

Men lite sikt dessa aktörer att ekonomisk

på tvingades viktiga stödja

i mer helt enkelt för att skydda sina utveckling regionerna systematiskt, egna tillgångar.

inom har en ganska jämn fördelning, Tjänsteföretagen uppdragssektorn även om storstadskoncentrationen finns kvar för de mest specialiserade. har med i och hittat Man följt utvecklingen av nya högskolor universitet, intressanta kombinationer av bra och i bostadsmiljöer rekryteringsbaser flera håll i landet. Till inte ringa del styrdes denna regioncentra på omlokalisering av den högutbildade personalens bosättningspreferenser. Men det skall inte att de hårdhänta undanskymmas offentliga organens ute i av 60-talets erfaren-

upphandlingspolitik regionerna, inspirerad

heter från avsevärd roll i sammanhanget. byggsektorn, spelade

Resultatet för storstädernas del har blivit att de befinner sig i god balans. I räknat de kvar nivån de hade åren kring folkmängd ligger på är större än Med

1990. Dagpendlingsregionen tidigare. snabbtågens

t ex Storstockholm, Västerås och Eskilstuna hjälp fungerar Uppsala, som en stor arbetsmarknad. Det har det att förena en gjort möjligt bra i storstadsområdet med de rika möjligheterna i en ovanligt miljö med flera universitet och storflygplats, rikt storregion högskolor, kulturutbud etc. Just denna ovanliga kombination har gjort Stockholm till en attraktiv stad för avancerade, utländska företag som söker mycket en nordisk bas.

I en ekonomi finns det balans i vila. Just de dynamisk ingen regional nu nämnda hos storstäderna skapar självklart egenskaperna tillväxttendenser som hela tiden måste balanseras med att andra och tätorter utvecklar sin attraktionskraft, både för företag och regioner människor. Ansvaret ligger i hög grad men staten griper

på regionerna

också in när det behövs för att hålla systemet i balans. Det kan handla om som o Men oftast är det fråga generella åtgärder miljöavgifter dyl. om att stötta när i världsekonomin i en-

förändringar skapar problem

skilda branscher med stark koncentration i vissa regioner.

Åren kring 1990 var annorlunda. Då krävdes det handfasta ingripanden för att mot det regionala grundmönster som styra utvecklingen ekonomin nu har. Framför allt det att bromsa den utveckling mot gällde storstadskoncentration som var buren kanske mer av allmänna

på väg,

om nödvändighet och kapitalets föreställningar storstadsutvecklingens efter än av den reala ekonomin. Metoden med

jakt penningplaceringar

för kontor o visst andrum men innebar inte

byggstopp dyl gav ett någon

För det behövdes en bred och sammanhållen

långsiktig lösning.

regionalpolitik med avsevärd av vad anpassning man var van att betrakta som rätt inom olika politik sektorer.

Sett i är det backspegeln ingen tvekan om att det var en kraftfull interventionspolitik som drevs igenom, ingalunda utan motstånd och protester. verk lokaliserades Statliga till regioncentra. Politiken för högre utbildning och lades

forskning om så som nyss beskrivits. Skatter och

avgifter sattes in som styrmedel. i södra Miljöproblemen delarna av landet och längs västkusten samt i storstadsområdena till

togs utgångs-

punkt för starkt regionaliserade regler och miljöavgifter. Trafikpolitiken utformades medvetet för att bromsa i de täta privatbilismen regioner där spårbunden persontrafik var att utveckla möjlig osv.

Medicinen var besk men behövde inte verka under så

lång tid. Just den

samlade kraften i interventionen

gav en ny inriktning åt de kommer-

siella krafternas Här

lokaliseringsval. spelade framväxten av nya möjligheter via teknikens inom kommunikation

utveckling produktion, och stor roll. I och för hade transporter sig

informationsteknologins

möjligheter funnits redan på 70- och 80-talen. Men det var först efter en

kraftig politisk intervention som de kom att tas i bruk i full utsträckning. När det väl var det hela

gjort gick någorlunda av sig självt. I den

framväxande nätverksekonomin fann alltfler stora företag fördelar med

lokalisering utanför storstadsregionerna, fördelar som man inte hade

upptäckt tidigare. Till en del var de också resultat av

regionalpolitiken.

Men skulle ha blivit omläggningen aldrig av om den inte i grunden hade byggt på inneboende egenskaper i tidens teknik och

organisationstänkande.

Bakom det för en sådan gehör politik som växte fram fanns

uppfattningen att inflationen, 80- och 90-talens stora

problem, berodde mer obalanser på regionala än på brister i arbetsmarknadens organisation. Regionalpolitiken det sättet från

gled på att vara en påfrestning på

den nationella ekonomin till att bli en för

förutsättning balans och

bibehållen konkurrenskraft. mot

Motåtgärder överhettning i vissa

regioner blev en

viktig uppgift för den ekonomiska politiken.

I princip kan sådana till

åtgärder syfta att flytta folket till jobben eller

jobben till folket. Under valde

efterkrigsdecennierna man den förra lin-

jen, nu den senare. Bakom valet av fanns

huvudstrategi två grupper av

faktorer. Den ena, och kanske det var att man viktigaste, på olika vägar fick klart för att folks sig preferenser inte alls var så storstadsinriktade som och massmedierna yuppiekulturen kunde få det att verka. Det tog

i ett motstånd mot storstadssig bland annat uttryck betydande, folkligt

kände direkt hotade, och de tillväxten i de regioner som sig glesbygden

gamla, tunga basindustriregionerna.

betraktande också folks och drömmar Vid närmare tog sig värderingar

i Man från små orter tydliga uttryck flyttmönstren. flyttade visserligen

Men lika

och i riktning mot storstäder. ungefär många flyttade glesbygd

Dessa två sam-

i andra riktningen. ständigt pulserande strömmar,

individuella resultat att mansatta av otaliga flyttningar, tycktes ge som

mellan olika faktorer som dem bäst i många fann den avvägning passade

med deras Så

de små och medelstora tätorterna pendlingsomland.

tolka Och så det också ut när man tit-

kunde man flyttarstudierna. såg

tade i den historien. 19-hundratalets mest karakteristiska drag regionala

var den tillväxten i denna kategori av orter, överströmningen just stadiga

dit från den rena och i viss mån också från storstäderna. glesbygden

andra av faktorer bakom valet av strategi var ekonomiska. Den gruppen

för ekonomisk som man hade blivit med- Till de nya villkoren framgång,

att utveckla universitet och i veten om under 80-talet, hörde högskolor

med de ledande industrinationerna. Det krävde stora resurser för takt

och Ett sätt att frigöra resurbåde kvantitativ kvalitetsmässig utbyggnad.

var att fördela om mellan samhällssektorerna. Det som då ser för detta

hands var att bromsa ner av storstadslåg nära till utbyggnaden

kommunikationer m rn åt de hushåll och regionerna till att ge bostäder,

redan fanns där. På så sätt resurser kunde då företag som frigjorda

in i av universitet och i andra regioner, som

sättas utbyggnad högskolor

led i en som till att utnyttja de

ett viktigt regionalpolitik syftade

som redan fanns så bra som möjligt. samhällsinvesteringar

Dels det att insatserna så Det var ingen enkel balanskonst. gällde awäga

kunde lösa de de redan hade att brottas att storstadsregionerna problem

om att om från hårda sådana

med. Dels var det fråga styra investeringar

i enskild till sådana med skatmed hög grad finansiering mjuka

I sak var det svårt Invanda tankemönster ändras helt tefinansiering. nog.

om storstädernas som motorer i inte så lätt. Föreställningarna betydelse

och om än bevisade. Men ekonomi kulturliv var väl befästa, aldrig riktigt

efter en nog så

verkligheten rådde på föreställningarna. Framgången,

av är Och nu, åren efter

prövande period stridigheter, tydlig.

om att den

sekelskiftet, har biotekniken gett nya visioner högteknolo-

framtiden kanske är mer än stålblänkande urban. giska grön

De som nu beskrivits åtgärder påverkade i första hand den mellanregionala balansen. Med det förde man ut en rad resurser viktiga för utveckling till De som kunnat regionerna. kom, man säga, inom räckhåll för mindre tätorter och i Men

glesbygd regionerna. därmed var inte de

inomregionala balansproblemen lösta.

Tvärtom visade det att de krav sig just som ställdes på regionala centra att leva upp till internationell nivå Erfarenheterna skapade problem. från Umeås visade utveckling sig ganska generella. Både universitet och storföretag med internationella kontaktnät ha svårt att finna tycktes vare behov av eller intresse

sig för att utveckla även inomregionala

sådana. Det gav en tendens till att utvecklades regioncentra på sina regioners bekostnad, sett i termer av och arbetskraft. befolkning

En balanserande faktor blev viktig stimulansen till skapandet av nya, små och medelstora av de

företag. Många företag som växte upp kring

regioncentra hade sociala rötter i hade helt enkelt

regionen. Många växt

fram som av att och följd unga välutbildade människor hade valt regionen som Och där de

bosättning. bosatte sig där blev också födel-

sefrekvensen för

kunskapsintensiva småföretag hög. Man valde ofta

kooperativa former för att dessa organisera företag. Det stärkte banden till orten och regionen ytterligare.

En rad ökade

åtgärder också de existerande småföretagens möjligheter

att utnyttja de i

nya möjligheterna regionen. Teknikspridning via utvecklingsfonder och länsstyrelser gav resultat. Riktade utbildningsinsatser

från de nya visade

fackhögskolorna, som sig mer öppna för samverkan

med sin än region universiteten, hjälpte många företagare över tröskeln till ny teknik, och vidare nya produkter marknader. Inrättandet av per-

sonliga investeringsfonder, förmånliga avskrivningar av studielån för nyckelpersoner, bosättningstvång på jord- och skogsfastigheter m m gav

ett inte tillflöde

oväsentligt av nytt kunnande till hela det finförgrenade

tätortsnätet i regionerna.

Ett för Det innebar

nytt system skatteutjämning bidrog också. att staten

fördelade utjämningen Inom regionvis. regionerna fick man sköta

fördelningen själv. Starka kommuner fick inga bidrag, de fick i stället

dela med sig. Det satte stödjepunktskommunerna under press att medverka till att deras ekonomiska inom dynamik spreds länen. Alternativet blev annars att medverka i och bidra till

skatteutjämningen med

växande Som av detta belopp. följd system växte det fram nya sam-

mellan kommunerna. kom att

verkansformer Näringslivssekretariaten

samman nätverk över kommungränser osv. samverka för att knyta

faktor som kanske ändå blev mest för utvecklingen var Den avgörande

En inte sina kvinnornas inställning. ny generation accepterade längre

med och en

mödrars Martharoll, tunga jobb i omsorgen låg betalning

hierarkisk som resultat av att det hade varit män som

organisation

och den sektorn. I storstäderna, där planerat organiserat offentliga

uttalad och där av ansvaret

storskaligheten var som mest uppdelningen

och var som mest hade man svårt

på kommuner landsting svårhanterlig,

locka folk till lön räckte en bit. Men inom de ramar att vårdjobben. Hög

solidarisk inte skillnaderna bli som en någorlunda lönepolitik gav kunde

de nackdelar som och det så stora att de vägde upp opersonligheten

instrumentella som lätt sig in i storskaliga organisationer

drag smyger

till. gav upphov

I var å andra sidan villkoren för snäva för de unga kvin-

glesbygden

om och för barnens

norna, både yrkesmässigt, ifråga fritidsmöjligheter

var alltför männens värld med älgjakt och uppväxt. Glesbygden mycket

Arbete närhet men det var också tungt fiske. i omsorgen gav mänsklig

former lockade men inte alla. och ofta ensamt. Nya kooperativa många

mindre fanns en mellan

I de medelstora och tätorterna rimlig awägning

Där fanns en bredare arbetsmarknad, särskilt om man

ytterligheterna.

till det fanns en varierad fritid och

accepterade pendling grannorten,

att förena med barnomsorg. Men man slapp

bättre möjligheter yrkesliv

den som trots alla försök fortfarande var

storskaliga apparatkaraktär

i storstädernas vård- och Och det

förnimbar omsorgsorganisationer.

för kvinnorna eftersom det fortfarande var mest kvinbetydde mycket

nor som i vården, ännu under 90-talet.

jobbade

5. ETT SCENARIO FÖR NORRA INLANDET

De två scenarierna har handlat

föregående om tätorts-Sverige. Med en

annan betydelse kan man tala om det tätortstäta den del Sverige, av landet där det inte är mellan längre tätorterna än att man från snart sagt varje punkt har åtminstone en tätort inom räckhåll utan längre pendling än 3 mil.

På samma sätt kan man tala om det tätortsglesa Sverige, de delar där det är mellan

långt tätorterna och där de i allmänhet också är tämligen

små. Sådana delar finns tätortsglesa på några ställen längs kusterna och i sydöstra Sverige.

Den största landsdelen sammanhängande tätortsglesa är självfallet norra inlandet. Det är en stor del av men en liten landytan del av odlingsbar areal och av

folkmängd.

Det är om denna landsdel detta scenario skall handla. Tiden är år

några

efter sekelskiftet, som i de ungefär föregående scenarierna. Ambitionsnivån är densamma. Det är om en inte fråga skiss, en grundligt genomarbetad bild.

Det inland vi beskriver förutsätter stöd från tätorterna

längs

Norrlandskusten och från Östersund. Det i sin tur förutsätter att dessa tätorter är starka kunna stöd. Om så blir fallet nog att ge detta beror av vilken tätortspolitik som förs. Men direkt till de två

någon koppling

tätortsscenarierna i finns

föregående kapitel inte.

Man måste tänka att en som kan sig politik vitalisera norra inlandet kommer att inrymma en del som stärker generella inslag glesbygd över-

huvudtaget, var den än finns i landet. Totalt bor det således ca

1,6 milj invånare i i hela landet. Det är

glesbygd något mer än i slutet av 80-talet

vilket främst beror en viss

på inflyttning av unga. Åldersfördelningen

håller därför att bli mindre olik den som på gäller i riket.

-›

tm)

(tätorter uto ,4(“:t°rs1_7°°k3.7_°1m

med tlllvaxt Storstockhol ) / I -t-nl regionplane .-1 -w-s. _

b ,gun-?gq-p*

.. / samtliga / tätorter v /

Stockholm

m _*

sepzirat t)

160--

.- Elesbygdexi

5 i 4 i 4

165.0 »co -so 3,000 -zo

Figur 10: Befolkningens fördelning i hela landet.

För norra inlandet ser bilden ut sätt: på följande

Tabell 4: Uppgifter i 1000-tal eller procent.

1) enl prop 1984/852115 2) enl Ulf Renborg (under Avser publicering). förlängning av traditionell jordbrukspolitik.

Scenariets är således

utgångspunkt att nuvarande befolkning har

bibehållits i stort oförändrad. Med en till för landet i anpassning övrigt någorlunda normala levnadsförhållanden förutsätter det en betydande ökning av antalet arbetstillfällen. Den siffran högre närmar sig förvärvsintensiteter som på 80-talet för Stockholms län. För gällde att nå dit har det krävts en av inlandets villkor och av

grundlig förändring

inlandet självt.

De efter Norrlandsförhållanden stora tätorterna kusten har sin del längs i inlandets Umeå t ex samverkar med Västerbottens utveckling. inland på flera sätt. är decentraliserad. Sjukvården Universitetet, som länge var helt inom sin driver nu och

passivt region, utbildning utvecklingsprojekt på flera håll. Sundsvall - Härnösand deltar i mittnodensamarbetet med

Östersund och Trondheim som andra i ett band från kust knutpunkter till kust. i Läkarhögskolan Sundsvall, handelshögskolan och

Socialhögskolan i Östersund, tekniska i Trondheim bildar

högskolan tillsammans en av Nordens mest effektiva och

forsknings- utbildnings-

nätverk.

Samarbetet med Norge är utvecklat flera

långt på håll. Rymdtekniken i

Kiruna och den i Narvik är ett

nya civilingeniörsutbildningen sådant

som malmbanan exempel gett en ny bifunktion. Annars är Norrland bilens och land. Man de flygets slipper höga miljöavgifterna som satts in i södra Sverige för att bromsa bilismens som trots skadeverkningar katalysatorer och visat förbli stora.

dyl sig Inrikesflyget som är norsk-

svenskt har två nav i norr - Tromsö och Umeå - vilket att

gör det möjligt

resa kors och tvärs utan att längre passera Arlanda.

är subventionerat. Det numera i Inrikesflyget ingår transportstödet. Med relativt små blir turtätheten god trots att nätet är någorlunda plan Till är det emellertid bilresorna som betyder mest. finmaskigt. vardags är för norra delen av och inlandets Systemet speciellt Sverige glesa delar. I stället för att försöka busstrafik har man ett system

upprätthålla

med lokala bilpooler som subventioneras med de summor kollektivtrafiken annars skulle ha Därvid som villkor att lokala dragit. ingår skall ta ansvar för de äldres resor och annat kooperativ Skolskjutsar, som socialt är Poolerna är kvinnornas organisation och ger nödvändigt. två- eller tre-bilsstandard till kostnader. Det har frifamiljerna rimliga arbetskraft. gjort mycken kvinnlig

Vad arbetar man då med? och har en stark

Skogen inlandssågverken

med bränslen som Norrland är självförsörjande

ställning bihantering. på

om man kvittar mot drivmedelsimport. Allt fler

energiområdet elexport

dessutom sin till den ena bilen, som

på landsbygden gör biogas något

skattefriheten lönsamt. har lett till att nya gruvor gör Prospekteringen stor är de inte men alla tas upp då och då. Någon sysselsättningsmotor är och lokalt de mycket. Turismen är självklart bidrag viktiga betyder Den sektorn är även om man numera driver viktig. offentliga betydande, rationellt samarbete över och på det sättet kan hålla sektorgränserna ner I håller samhället med service även personalkostnaderna. gengäld på små orter.

Det som ändå särskilt för den rena och de små betytt mest, glesbygden tätorterna är av ett landsbygdsföretagande. Basen är utvecklingen nytt och det enskilda Men det finns inte lik-

jordbruket skogsbruket. många

heter med det sena 1900-talets småbrukare i norr. Det är en ny generation som trätt till. För dem är och bara en av flera jorden skogen Alla sorts kombinationer förekommer, både möjliga företagsgrenar. med traditionella som och med näringar landsbygdsnäringar slöjd nya med rötter i elektronik och bioteknik. är också den förnyad. Det Slöjden man har till traditionen men och kvaliten gör anknytning formgivningen är exklusiv, Det också de preparat som bioteknikpriserna höga. gäller forskaren och småbrukaren i Västerbottens inland framställer med egna som råvarubas. annat lönar inte.

djur Något sig

En modern är inte heller lik de även om man vårdar by gamla byarna, om och rötterna. Men under kärva sig noga byggnadskulturen

klimatiska omständigheter måste man de möjligheter som bjuds utnyttja

så rationellt det Den lokala verkstadsbyggnaden liksom djurstalgår.

larna är ofta gemensamma, i vart fall när de är Man nybyggda. gör biogas av gödsel och samt en del byns hushållssopor grönmassa från odlandet. Man har sin till stornätet men kraftledning minikraftverk, vindsnurror och står

dieselaggregat för stor del av elbehovet.

Spillvärmen går till och till växthusen eftersom gemensamhetslokaler bostäderna av tradition för för att ligger spridda utnyttja den. I stugorna eldar man oftast med flis och det är inte att lantbrukare

ovanligt byns

sköter flisning, när det gäller pensionärerna också driften av pannan om det behövs.

På det sättet har man ökat där det för att i

självförsörjningsgraden går

stället köpa det man måste ha för del företagens flygfrakt, telekommunikationer, konsulthjälp med

produktutveckling, marknadsföring av giftfria jordbruksprodukter osv. Det är med andra ord utåtrik-

mycket tade byar med sina marknader i eller nere i det beror regionen Europa, på vad man valt att satsa på och haft med.

framgång

Man Norrlands oförstörda och

utnyttjar jord ringa giftanvändning

Efter Övertorneås modell är hela området ordentligt. norr om Dalälven proklamerat som ekoområde utan av användning bekämpningsmedel och ringa bruk av Man handelsgödsel. har en gemensam kontroll och märkning av produkterna. har blivit stor det sättet. Trovärdigheten på Det är relativt lätt att kontrollera att varor kommer från detta verkligen stora ekoområde och det slår i en bransch som har lönsamhet och hög ibland en moral som är minst sagt tvivelaktig.

Marknaden har man tillsammans med byggt upp turismen. På europamarknaden finns det De

efterfrågan på hälsoturism.

anläggningar i fjällvärlden som kombinerar standard i med hög övrigt giftfri mat har Och med

verkligen slagit. nöjda europaturister sprids

också produkterna ut i Det kräver Europa. naturligtvis en betydande samorganisation och för leveranser. har kapacitet kontinuerliga Växthus därför börjat bli än i södra

vanliga, långt vanligare Sverige.

Grunden för den här är de sociala och kulturella utvecklingen rötterna. Det är i återvändarna som de lokala hög grad utgör motorerna med sitt kunnande och, framför allt, med sina kontaktnät. Rötterna ger dem legitimitet i den lokala miljön och öppnar för en samverkan med det lokala, erfarenhetsbaserade kunnandet som ger stora synergieffekter.

Ännu mer än annat företagande är sårbara.

landsbygdsföretagen Varje

enhet är unika inte minst

uppbyggd på förutsättningar, ifråga om

människor. Det behövs därför en takt i skapandet av hög nya av resurser och marknader. småföretag, nya kombinationer mänskliga Det förutsätter fantasi och resurser lokalt. Men det behövs också kontakter som idéer, institutionellt stöd med stor fingernätverk, ger för de enskilda situationerna.

toppskänsla

Här för i Östersund en central spelar styrelsen landsbygdsutveckling roll. I den finns samlat vad som förr hette och glesbygdsdelegationen delar av SLU kan lika gärna läsas som Sveriges lantbruksstyrelsen. och lantbruksuniversitet. Fakulteten för landsbygdslandsbygdsär centrum för med lika

företagande småföretagsforskning goda kopp-

till teknik och som till och lingar medicin, samhällsvetenskap jordi Östersund är i själva verket resultat av skogsbruk. Handelshögskolan ett från SLU och universitetet i Umeå.

gemensamt uppbyggnadsarbete

Eftersom både i dess finare förgreningar och samhällsorganisationen att vara sektoriellt eller möjligt att foga landsbygdsföretagandet upphört in har det statliga stödet en ternågra vedertagna branschbegrepp ritoriell i stället för en sektoriell Kommunerna har en organisation. aktiv roll i som lokala för Alla näringspolitiken agenter länsorganen. stödformer är sammanförda oavsett om det på länsplanet, gäller jordbruket, socialtjänsten, samlingslokalbyggandet, eller annat. Den sektoriella

bostadsförändringen, miljövården någonting

som finns kvar är i stället inriktad rådgivning och

organisation på

Det är att hålla en kontroll av

utvärdering. ju nödvändigt övergripande

mål om och rättvisa Det

att grundläggande likvärdighet upprätthålls.

krävs fältarbete och eftersom en brokig verk-

mycket personkontakter

inte låter så lätt i statistik och formella årsrapporten lighet sig fångas

i den som norra inlandet utgör är både olika och lika Vardagslivet miljö det urbana livet. att och arbete är naturligtvis Möjligheterna välja yrke

med stora tätorter. Den sociala organisationen

begränsade, jämfört kräver mer och samverkan o dyl för att egenarbete kring barnomsorg Samhällena är små, alla känner alla och den sociala kontrollen fungera. kan kännas besvärande stark.

i den lokala med stora kontaktnät

Begränsningarna miljön kompenseras

utan geografisk begränsning. Informationsteknologin betyder självfallet De flesta även eller kanske särskilt de minsta, deltar i mycket. företagen, komm-nät som kontakt med andra småföretag i landet eller ger liknande i i Kanada osv. Man reser i regioner Norden, mycket

arbetslivet. Fritidsresorna till som en av

går städerna, spegelbild

stadsbornas fjällresor.

Hur kom då en sådan här utveckling till stånd en i tiden? gång

I grunden fanns en bas. som växte i norra inlandet folklig Många upp ville bo kvar eller kunna återvända efter år av några utbildning, yrkesarbete, utlandsjobb eller vad det nu kunde vara. Det var unikt för inget just norrlänningar. Snarare föreföll det som om

välfärdsutvecklingen

och den höjda att allt fler skulle

utbildningsnivån gjorde tyckte att man

anpassa samhällsorganisationen till människorna i stället för tvärt om. Glansen kring storstaden, sådan den beskrevs av Ivar Lo och andra i det tidiga 1900-talet hade bleknat avsevärt med närmare bekantskap.

Under flera års arbete hade dessutom utformat glesbygdsdelegationen ett för som att ta tillvara dess unika program glesbygden, byggde på resurser i stället för att forma om den till en blek av tätorterna. kopia

Krisåren på 70- och 80-talen hade gjort sitt till för att tankar om

sprida självtillit, mobilisering och in i kommunala överlevnadsstrategier djupt och lokala av och fackförbund. apparater avdelningar partier

Åren kring 1990 stod det också klart för den centrala politiska makten att man stod inför ett skulle avfolkas så vägval. Antingen landsbygden att det blev att service

långt omöjligt upprätthålla rimlig åt en åldrande

befolkning. Eller också måste man radikalt med de bryta gamla tankesätten. Situationen spetsades till av tidens vårdkris. En ny kvinnogeneration accepterade inte längre den gamla martharollen, de underbetalda jobben i som ändå åt deras mödrar som omsorgen dugt steg ut i arbetslivet. med både ATP och Nya generationer pensionärer självkänsla krävde samtidigt att äldreomsorgen skulle och fungera

fungera väl.

Man också att en

insåg lösning på tätort-Sveriges vårdproblem som

innebar att man fyllde vakanser efter de kvinnor som över till gått välbetalda jobb i den med den reserv som fanns i privata tjänstesektorn undersysselsatta kvinnor i glesbygderna skulle leda till sammanbrott i stora landsbygdsområden. var man klok inse att en Samtidigt nog att lösning på problemet att få de unga att stanna kvar i eller återvända till de tätortsglesa delarna av landet inte kunde åstadkommas med provisorier och som bestod i att sköta underordnade arbetsuppgifter och arbeten åt storsamhället. Det kunde heller inte med

rutinmässiga gå

en social organisation av barnomsorg o dyl som var primitiva varianter av tätorternas De som fanns i form av att det var de system. signaler unga kvinnorna som först övergav glesbygdssamhällena var tydliga nog.

Det stod också klart att utflyttningen hade gått så långt att den verkligt resursen var människor och människor med utbildning, knappa unga erfarenheter och kontaktnät som kunde bilda grund för ett gles- Det behövdes därför en rad åtgärder för att stärka bygdsföretagande. landsdelen i dessa avseenden. Generösa villkor för vuxenutbildning blev ett medel. Ett annat blev reformer som ökade återflyttandet. Här ingick t ex successiv av studielån, extra förmåner knutna till de peravskrivning

som blev en generell möjlighet på 90-talet

sonliga investeringsfonder m m. Efter norskt mönster knöts ett till av bosättningstvång ägande jord och som förvärvsmöjligheterna gjordes mer öppna. I skog, samtidigt med att realisationsvinstskatten fick bli vilande om man bytte förening sin bostadsrätt i stan mot en landet fick det att

gård på åtskilliga

omsätta de städernas bostadssituation skapade på 80förmögenheter talet i små och i Norrland. jord- skogsbruk

Allt detta krävde omtänkande inom etablerade delar av

många

samhället. Trots det lättast i den offentliga verksammånga spärrar gick heten. De hade avsevärda med att fackliga organisationerna problem finna former för sin verksamhet, både inom den sektorlösa fungerande i de småföretagen och i offentliga verksamheten, föränderliga som blev allt är dock om inte lantarbetskooperativen vanligare. Frågan brukets organisationer hade den allra mödosammaste omställningen.

LRF höll faktiskt att rämna under en av omställning. De på period norrländska ställde i det en som

jordbrukarna längsta upp på LRF-linje

gynnade jordbrukarna i södra Sverige mest. Men till slut

egentligen

det knaka för mycket i fogarna. Resultatet blev en omorganisabörjade tion där man i söder i stort sett behöll den gamla uppläggningen med branschorgan - för mejerier, slakterier osv. I norr däremot slogs de samman till en enda med en uppdelning i regionvisa affärsenorganisation heter. På så sätt fick man en organisation som kunde marknadsföra både odlade råvaror, organisera förädling och sköta kontakbiologiskt terna inom EG-området för den maten. Efterhand kom den giftfria dessutom att bredda sin verksamhet utanför det traditionella långt helt i takt med att förvandlades från

jordbruksområdet, ägarna småbönder till landsbygdsföretagare med mycket mångskiftande verk-

samheter.

Det var en mödosam Men det visade Det i

omställning. sig viktigt. var

hög grad genom den som den nya landsbygdsutvecklingen blev möjlig.

APPENDIX A: Geografi och värderingar

Det är ont om breda och studier av vad folk tycker om systematiska regionala förändringar, om det som händer med den egna regionen, om från små till stora eller från stora till små orter. Fältet blir flyttningar därför fritt för Debatten om efterkrigsdecen-

ganska spekulationer.

nierna är De beskrivs ibland som att en obeveklig utveck-

symptomatisk.

drev människor från hus och hem, dem att flytta till ling tvingade Andra beskrivs de som en då människor kunde

staden. gånger period

sina komma loss från landsbygdens insnävade förverkliga önskningar, liv, se lite mer av världen, uppleva storstadens puls.

är båda bilderna sanna som Vad vi

Rimligen personliga upplevelser.

det som skedde. I brist blir

inte vet är hur flertalet upplevde på kunskap

vi lätt att i efterhand se de faktiska flyttströmmarnas netbenägna toresultat som för att de flesta ändå såg utvecklingen som positiv. belägg På sikt blir det sannolikt också fallet, givet att samhällsutvecklingen lång som helhet är sådan att det nya tätortslivet blir gott. Regionala samman med annan samhällsförändring. Vad som är förändringar flyter vad blir svårt att urskilja.

För att förstå skeenden är dock sådana svepande bedömningar dagens otillfredsställande, i efterhand kanske också väl överseende mot ekonomiskt 80-talets har också betingade förändringar. flyttströmmar utlöst ett nytt intresse för flyttarna.

Stockholms län har en studie av Den

I myndigheterna gjort inflyttarna.

visar att hälften flyttat till regionen av arbetsmarknadsskäl,

ungefär hälften av andra skäl. Här både studier och en genuin önskan att ingår

få bo och leva i storstad. Bland dominerar och välutflyttarna unga bildade. En stor förklarar i efterhand med resultatet majoritet sig nöjd av att ha flyttat.

Om man tolkar studiens resultat mot en kanske omedunderliggande, veten om att modernitet och finns att söka i

uppfattning utveckling

mot storstäder framstår det lätt som bekräftelse av det man riktning redan veta: människor, särskilt de med utbildning och

ansåg sig Unga

framåtanda, vill till storstaden. Och därmed får de drivkrafter, vilka de nu är, som upphov till en mot storstäderna ökad ger flyttström legitimitet.

Det är emellertid notera att en studie av viktigt ungefär samtidig inflyttare i visar samma både av skälen till

Ljusdal upp bild, flyttning,

flyttarnas och i efterhand.

profil nöjdhet (Statens institut för

byggnadsforskning. Meddelande M:13 1987). Andra studier på olika orter i landet visar liknande resultat. Det är således lika ungefär möjligt att att framåt människor vill bo i stora eller i

påstå Unga, lagom t o m

små orter.

Vad kan ligga bakom dessa tillsynes resultat? En motstridiga möjlig tolkning som kan förena det kan vara att unga, välutbildade motstridiga människor oftare än andra har s k I postmaterialistiska värderingar. dessa att värdera - i arbetet och förmånen ingår meningsfullheten att få samarbeta med likasinnade än lön och högre god anställnings-

trygghet. Mångfald tycks slå högre i kurs än likhet. Det är inte

orimligt tänka att denna är mindre av arbetsmarknaden och sig kategori styrd mer av sina krav livet i allmänhet. Medvetenheten om den på egna relativa styrkan på arbetsmarknaden kan också bidra till att man sätter sig över från att det förr eller

arbetsmarknadssignalerna, utgår senare

ordnar med Eller att man rent av kan de som sig jobb. skapa jobb man vill ha.

Vi vet att det ännu är en minoritet som är Men p0stmaterialister. postmaterialistiska värderingar tycks dock breda ut men säkert.

sig, långsamt

Det är åtminstone den bild som ges i en färsk från sekretariatet rapport för framtidsstudier (Pettersson, Thorleif Bakom dubbla lås, 1988). Främst ser han den växande utbildningsnivån bland unga som orsak. Självfallet spelar också den ökade välfärden roll. titel Rapportens

anspelar på att av detta är fastvuxna i värderingar slag personligheten.

De ändras normalt under i vad man kan föga livscykeln. Förskjutningen kalla samhällets värderingar sker genom att äldre generationer som bär mer av sin tids - mot arbetslöshet värderingar god lön, trygghet osv. undan för undan lämnar scenen. In träder i stället med nya generationer nya värderingar som de i sin tur kommer att behålla livet ut.

En helt annan sida av är vilka som får värderingsfrågan värderingar människor att stanna kvar i stället för att Är det de och flytta. skygga tillbakadragna som inte ut eller det de starka och

vågar sig är trygga som

väljer att forma sin egen tillvaro utan att de

snegla på modeströmningar

som i form av eller rullar fram i tiden. Om gröna vågor nyurbanism detta är föga känt.

En viss av denna frågeställning dock en SIFObelysning ger som 90-kampanjens tidning Nässlan beställt undersökning Landsbygd och redovisat nov 87. bor i eller små Intervjupersonerna glesbygd tätorter än 3000 och över olika landsdelar. De har (mindre inv) spridda en inför framtiden, driver en omfattande betydande optimism och tänker i termer av starta när de ser framåt.

självhushållning eget

Som statistiskt är studien Som mest kan man säja att belägg bräcklig. den inte för oklara om att de som stannar ger stöd några föreställningar kvar skulle ett urval. Att på och den faktiska utgöra negativt synsätten av det livet är annorlunda än i storstäderna är utformningen dagliga däremot tydligt.

En annan sida av och som efter decennier av geografi värderingar ointresse fram i ljuset är de historiskt bestämda, regionala börjar lyftas skillnader som faktiskt finns i kultur och Inom sekretariatet värderingar. för framtidsstudier har en stor studie, Kommunerna och genomförts framtiden. I den de stora och skillnaderna mellan de

lyfts djupgående

kommunerna fram som en viktig del av studiens Sverigesju deltagande bild. har i studien ibland ställt Existerar Tillspetsat deltagarna frågan, annat än som en abstraktion, ett statistiskt genomsnitt? Sverige

Vid sidan av olikheterna noterar studien också att periferin ofta är först i tiden. Fenomen som partier och

att reagera på nya strömningar nya

Vi int-rörelsen har först i små orter och kommuner. flytt dykt upp därefter noterar man den nationella scenen att nya småpartier Långt på tar in i och att anställda vid statliga verk mot sig riksdagen protesterar I USA har en av de internationellt kända framtidsforskarna utflyttning. satt till periferin i som sätt att förutsäga vad som är

lyssnandet systemet

på väg (Naisbitt J 1983 Megatrender).

En annan belysning av regionala skillnader i värderingar ger religionsstudier av Det är föga känt hur dessa hänger sociologiska kyrksamhet. samman med hela av som människor bär En

komplexet värderingar på.

vink om sambanden kan man få av att studera en kartbild från möjligen en sådan studie. är den likhet bilden visar med de indelningar Poängen

som brukar användas i regionalekonomiska analyser.

Källa: Pettersson Thorleif Swedish Church Statistics Unique data for sociological research

Frekvensen gudstjänstbesök och

nattvardsgång är dubbelt så hög i

R2 och R3 som i R1 och R5. R4

intar ett mellanläge.

Variationerna är i stort sett oförändrade efter för

justering

demografiska, industriella och bostadsförhållandeskillnader mellan regionerna.

Det antyder att värderingarna var först på plan och att de medverkat

till regionens utveckling.

Man kan inte dra

några vittgående slutsatser av detta. Möjligen skulle

man kunna hävda att det kan löna att

sig överväga om regionalpolitiska

åtgärder behöver anpassas mer än nu till regionala särdrag för att bli

effektiva.

Till sist kan det finnas att

anledning peka på de eller korta långa vågor

som kan

urskiljas ifråga om värderingsförändringar. En sådan vågrörelse

kan som i fas

urskiljas gående med de långa vågorna i ekonomin. Långa

och kriser brukar

djupa utlösa intresse för det lokala, för självtillitsstrategier, för folkkonst osv. Iden är meningen åtskilliga drag i 1970-

talet igenkännbara i både 1930-ta1 och 1880-tal.

Detta skulle då kunna förklara att 70-talets urbana alternativrörelse

försvagats och i 80-talets tolkat som uppsving, inledningen till en ny lång

våg, ersatts med och

nyurbanism yuppieliv. Men riktigt så enkelt är inte

mönstret. lokala

Satsningar på resurser och mobilisering av självtillit

om i den svenska och i krisorter. Om man

pågår idag runt landsbygden

så vill kan man att 70- talets intellektuella alternativtänkande säga

att smälta samman med traditioner och överlev-

håller på folkliga

till en modern livsform vid sidan av den urbana. Det är

nadsstrategier

och stabilt i ekonomin

därför långt ifrån givet att ett långvarigt uppsving

det urbana en som ensamt företrädande moder-

återger livet, ställning

från alternativtänkande till

nitet och utveckling. Pendlingen yuppiestil

mest i den

kan mycket väl visa sig vara en modesvängning, synlig som massmedierna skapar och underhåller.

föreställningsvärld

APPENDIX B: Miljön och naturresurserna

Föreställningen att naturen måste tuktas brukar tillskrivas kristendomen. Rätten att den får i detta en moralisk exploatera legitimitet som förstärks av upplysningstidens kunskapsexplosion. Utnyttjandet av naturen är en integrerad del av industrisamhället. är det också Möjligen därför som de gröna som nu strömningar gör sig gällande skapar så starka Tanken att spänningar. människan måste underordna sig naturens lagar tycks vara svår att acceptera, även om växande insikter ekologiska talar mycket starkt för detta. Som en finns

förhoppning föreställningen

att vi med ännu mer avancerad teknik skall kunna motsättöverbrygga ningen, skapa ett intelligent industrisamhälle som inte förstör sin egen livsbas. Ännu så länge får det ses som en vision, värd att arbeta för. Men klokheten bjuder att ta det säkra före det osäkra och räkna med att naturen sätter bestämda för vår rörelsefrihet. gränser

Hur kommer vi att beröras av

de stora, globala frågorna om ozonskiktet

och världsklimatet? Båda har till

kopplingar kemisamhället och energi-

omsättningen i världen.

För klimatet har det en del stora

gjorts modellberäkningar som också

fördjupats vad gäller Norden. Två tendenser brottas med varandra. Dels är vi mot kallare

på väg klimat både i ett långt vågsystem (stora istiden)

och ett kortare med variation över ett eller flera sekel. Dels har vi drivhuseffekten som anses medföra varmare klimat.

Modellberäkningarna

antyder att drivhuseffekten vinner. Det innebär en

kraftig förskjutning

av klimatzonerna, inom 50 år skulle skåneklimatet ha vandrat upp till södra Norrland och Skåne ha Frankrikes klimat om visar

beräkningarna

sig stämma. Sannolikt ökar nederbörden i Norden. Strax bortom sekelskiftet bör effekterna bli märkbara mot det börja bakgrundsbrus som finns av klimatvariationer mellan enstaka år.

Hälften av drivhuseffekten bero av kemisamhället och hälften tycks av koldioxiden. Hälften av koldioxiden kommer från med fossila

eldning

bränslen, hälften från minskande grönmassa på jorden. Systemet» är utomordentligt trögt. Insatserna för att vända utvecklingen måste bli

är väl närmast om den kommer enorma. Frågan smygande förändringen att mobilisera en motoffensiv innan det är försent.

Då verkar det mera tro att ozonfrågan kommer att ge oss den möjligt vakna I den möts två

chock som behövs för att upp. djupgående

- rädslan för cancer och dyrkan av solen. Tanken att vår strömningar ekonomiska verksamhet och vår rädsla tillsammans kan tvinga oss att fiende åtminstone våra

börja se solen som förefaller outhärdlig, på

Ännu vet vi inte vad en restaurering av ozonskiktet kornbreddgrader. kosta av restriktioner. Freon är endast en av många mer att ju De som förekommit under den senaste tiden kemikalier. antydningar om att kan alstra dikväveoxider som blir ett nytt katalytisk avgasrening en vink om hur och hot mot ozonlagret ger komplexa problemen kan vara. lösningarna

Vad kommer drivhuseffekten att betyda för odlingsbetingelserna?

Varmare klimat men innebär också att färre ger nya möjligheter vintern. Utebliven i marken kan

skadeinsekter fryser ihjäl på tjäle ge

att odla vissa jordar i Mellansverige. Ökad nederbörd kan ge problem i Mellansverige osv. Det vore ytterst lättsinnigt, översvämningsproblem bortse från de att se oss som vinäven om vi kunde globala problemen nare i klimatlotteriet.

det att se de oförstörda vi har i norra Då förefaller rimligare jordar som av kallt klimat och som en unik

Sverige, följd jordbrukspolitik,

mat. man

resurs. I Europa växer efterfrågan på giftfri Samtidigt tycks

tvivla att kunna sådan mat i den kemiska på möjligheterna producera kontinenten håller att bli. har av

öken som på Sydsverige drag

Här finns en att utnyttja i sökandet

kontinenten. möjligen potential

verksamheter för areella i området från efter lönsamma näringar Dalälven och norrut.

finns biotekniken och för

I odlingsperspektivet också specialgrödorna,

och industriändamål. Här är vi sannolikt i början av en utveckenergi- I den kan fortsatt ökad i ling som bara låter sig anas. rymmas avkastning traditionellt som att livsmedelsbehovet täcks med kanske

jordbruk gör

eller mindre av nuvarande åkerareal. Med blir hälften dagens styrsystem det i landet som följd av en sådan utveckling. mycket granskog

det kan också tänkas att biomassa blir en åtrådd råvara inom Men utvecklad av och som bas för

energisektorn (inom en användning gas)

industri. I ett sådant

produktion av specialkemikalier i en ny fytokemisk

perspektiv kanske vi odlar industriråvaror de stora slätterna och på

förskjuter livsmedelsproduktionen mot norr där förutsättningarna för

giftfri odling är bättre. Tror vi på något sådant finns det hålla anledning jorden öppen i större delen av landet, inte bara för

kulturlandskapets

och den lokala överlevnadens skull utan även i ett krasst nationellt ekonomiskt perspektiv.

Även i behövs ett

energisammanhanget globalt perspektiv. FNs kommis-

sion för och - utveckling miljö Brundtlandkommissionen betonar de globala gränserna för Skall

energiomsättningen. jordens fattiga folk

kunna få disponera för sin måste de redan energi utveckling rika länderna maka åt sig. I den industrialiserade världen bör fortsatt ekonomisk växt en så effektiv

byggas på energianvändning att den totala

användingen kan minska, räknat land för varje sig.

De som i vårt land - effektiv

riktlinjer gäller hushållning med energi,

värn av miljön, en successiv mot ett i huvudsak utveckling energisystem baserat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor stämmer väl med Brundtlandkommissionens rekommendationer.

Det sena 80-talets debatt handlar om kärnkraft och Med

elförsörjning.

awecklingsbeslutet aktualiseras en som är

utveckling ofrånkomlig på

sikt, nämligen att blir Tillsammans ny elproduktion dyrbar. med om nivå för

antaganden hög elanvändningen ger det höga elpriser som

utgör ett hot mot basindustrin. En

låg användningsnivå, som ger billig

vattenkraft stor inverkan bäddar i

på medelkostnaden, sig för ett lågt

elpris men anses utan att man

ouppnåelig använder höga elpriser som

styrmedel.

Naturgas kan ersätta el i direkt i och i flertalet

användning uppvärmning industriprocesser. Introduktion av ett gasnät och en tradition att

använda också

gas innebär att nya framtidsmöjligheter Öppnas. Längst

bort vid horisonten På närmare skymtar vätgastekniken. håll finns produktion av syntesgas och biogas, med inhemska råvaror som bas.

Mycket talar för att sikt får en allt

bioenergin på viktigare roll, särskilt i

ett land med till mark och nederbörd. Den

god tillgång står redan nu för

ca 15% av den totala Andelen kan

energianvändningen. väntas öka kraftigt. Det förutsätter sannolikt att den till stor del omvandlas till el-

kraft eller gas för att passa i ett modernt samhälle. Även flytande bränslen för transportsektorn kan komma

ifråga.

detta är sannolikt både och andra Basen för årsgrödor (energigräs och Det senare förutsätter en

specialutvecklade växter) energiskog.

i de något som

omsorgsfull inplanering öppna odlingslandskapen,

Bland annat anses det kunna de stora slåtterna förefaller möjligt. återge karaktär de hade innan och en del av den omväxlande skogsdungar i stordriftens Rätt skulle energi-

åkerholmar försvann spår. inplanerad med andra 0rd kunna bli till glädje både för energiförsörjning, öga

skog och viltliv.

Ett annat i det framtida kan vindkraften bli. Bortinslag energisystemet knutna till och kommer det sett från enstaka aggregat, lantgårdar dyl. i samlade vindfarmer i till lands sannolikt att uppträda goda vindlägen eller till havs. I så måtto kommer den att likna vattenkraften, som ju lokaliseras efter Skillnaden kommer att också naturgivna betingelser. att vindkraften sannolikt ut i de delar av landet där vara byggs och därmed konfliktanledningarna är stora.

befolkningskoncentrationen

Både bioenergi och vindkraft innebär att ny sysselsättning uppstår. kan med den livsmedelsproduktion

Bioenergin i grova drag jämföras den kommer att kanske en tredjedel av åkerarealen. Sys-

avlösa, på vindkraft är mer svårbedömd, kärnkraftverk

selsättningen av Ringhals Ett med

ger sysselsättning åt ca 3000 personer. vindkraftprogram

samma kan antas ungefär samma sys-

ungefär elproduktion ge men med en helt annan geografisk fördelning. selsättningseffekt,

det då med och malmen, vår bas för ekonomin.

Hur går skogen urgamla

haft så i landet som nu. kan

Vi har aldrig mycket skog Miljöförstöringen

inte utesluta att fortsatt ökning av begränsa tillväxten. Vi kan nog heller till där får stort

belastningen kan föra omslagspunkter skogsdöden

och leder till snabb och minskat stående förråd. Det omfång avverkning för södra En annan är om vi odlar rätt skog gäller särskilt Sverige. fråga borde större vikt vid att få fram kvalitetsvirke för olika eller om vi lägga ändamål.

av komma att vara utsatt för hård

Storproduktion järnmalm tycks

även av

konkurrens på välfärdsmarknaden, framgent. Specialmineral

tilldrar intresse. En del är kända. Men

olika slag sig ökat fyndigheter

sannolikt återstår att är därför viktig,

mycket upptäcka. Prospektering inte minst i ett perspektiv. regionalpolitiskt

och är

Haven är nu föremål för räddningsaktioner problemen någor-

lunda kända. Det förefaller inte orimligt tro att räddningsaktionerna

kommer att kräva restriktioner för i södra betydande jordbruket Massa- och kommer att ställas inför Sverige. pappersindustrin nya krav, kommunala reningsverk måste utvecklas vidare. Listan över nödvändiga åtgärder är lång. Ännu vet vi inte om den räcker.

Skandinavien beskrivs ofta som Europas sista vildmark. I detta ligger både en och en kommersiell Här skyldighet möjlighet. skymtar en syn på naturen som är diametralt motsatt odlarens. Naturen är rekreation och förlustelse, bakåt snarare till rokokon och den anknytningen går till romantikens engelska parken, naturdyrkan. Konfliktpunkterna är även i de delarna av många, tätortsglesa landet, kring storälvar, renbetesland, naturskyddsområden och etc. turistanläggningar

I tätorts-Sverige finns andra Historiskt har tätorter

skärningspunkter. uppstått där matproduktionen gjorde det möjligt. Här finns de

högsta markvärdena. Men här finns också I av att åkernya markbehov. spåren blir för

jorden överflödig livsmedelsproduktion dyker det upp tankar om

en ny sorts trädgårdsstäder eller väldiga kultiverade Strövområden i städernas omgivningar, av dimensioner. nya stadsparker gigantiska

Avslutningsvis skall vi beröra nedfallet av försurade ämnen m m. Den allmänna bilden med stora nedfall i söder och stora kväveöverskott, de speciella storstadsproblemen och den relativa i norr problemfriheten med mindre nedfall blåsande in från kontinenten och betydande kväveunderskott är väl bekant. Vad som är av intresse i detta speciellt sammanhang är om det nu är att mer diskutera

frågan dags systematiskt

skillnader i av etc. Den regionala miljöbestämmelser, uttag avgifter nya ansatsen med nationella miljöskyddsområden (Dalälven, Hisingen) i den pekar riktningen.

I princip skulle det kunna komma att som diffungera regionalt ferentierade arbetsgivaravgifter o dyl. Men i detta fall

utgångspunkten

skulle inte vara att subventionera utan att se till att de svaga regioner inte i onödan belastas med restriktioner och som motiveras av

pålagor

problem i helt andra delar av landet.

REFERENSER

Andersson, Åke E.: Kreativitet - storstädernas framtid, Värnamo 1985

Bentzel, Svensk ekonomi i ett 30-årsperspektiv. Ds I 1983:12 Ragnar:

Bennau, Marshall: Allt som är fast förflyktigas. Arkiv 1987.

Lars-Erik: strukturella Statens

Borgegård, Flyttningsrörelser-några drag,

institut för byggnadsforskning (stencil), 1987

E och Siksiö, O.: Inflyttare till Ljusdals kom- Borgegård, L-E, Rhodes, Statens institut för meddelande M:13

mun, byggnadsforskning,

Ekdahl, Lars och Lindström, Bjarne: En ny storstadsutveckling?, ERUrapport 13, 1982

Gidlund, Jan erik m fl: Periferins renässans, arbete i projektet, Kom-

munerna och framtiden, Institutet för framtidsstudier. (Under

publicering)

Jacobs, Jane: Cities and the Wealth of Nations, New York 1984

Johansson, och Ulf: Teknikspridning och importsub-

Börje Strömquist,

stitution, roll för svensk teknikförnyelse. Stockholmsregionens Länsstyrelsen i Stockholms län, 1986 nr 7:2

Johansson, Mats: De En studie av den inrikes nya stockholmsborna. inflyttningen 1986 till Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten Regionalekonomiska

Naisbitt, J: Megatrender, Södertälje 1983

Pettersson, Thorleif: Bakom dubbla lås, Institutet för framtidsstudier

Pred, Allan: City-Systems in Advanced Economics London 1977

Stockholms läns landsting: Skiss - 85, 1985 Regionalplanekontoret

SCB: Trender och prognoser inför 90-talet. Information i prognosfrågor 1985:2

SCB: Sveriges arbetskraft, till år 2000. Information om arbets- Prognos marknaden 1986:7

SCB: Kvinnor och män på arbetsmarknaden. Information om arbetsmarknaden 1986:2

SCB:

Arbetskraftsundersökningar (AKU)

SCB: Folk- och

bostadsräkningsmaterial

SCB: Statistisk årsbok

SIND: Privata tjänstesektorn. SIND Regionala utvecklingsmöjligheter. PM 1986:8

Renborg, Ulf: år 2010. Stencil. Lantbruksuniversitetet i Landsbygd Ultuna, 1988

samt

Långtidsutredningen 1987, följande bilagor:

Industriell förnyelse (bil 19) Privat tjänstesektor (bil 17) Regional analys (bil 24)

ATT INTEGRERA OCH PROFILERA

Strategi för

glesbygdsutveckling

Lars Persson

Olof

1. INTRODUKTION OCH SYFTE «

Den svenska mål är att för glesbygdspolitikens skapa förutsättningar arbete, service och för dem som bor i landets god miljö glesbefolkade delar. Målet är också att förbättra och effektivisera utnyttjandet av resurser som finns i dessa områden. av de insat- Tyngdpunkten politiska serna riktas sedan tid till lång skogslänen.

Den specifika omfattar stöd till och serglesbygdspolitiken näringslivet viceproduktionen med tonvikt på små arbetsställen. Relativt samstämmiga rapporter tyder på att glesbygdsstödet medverkar till därigenom att eller vidmakthålla arbetstillfällen till förhållandevis skapa låg statlig kostnad. De sammanlagda belopp som utbetalas för detta ändamål har också successivt ökat sedan det introducerades under 1970-talet. Dessutom har ytterligare, likartade stödformer införts, inom ramen för det regionala stödet till i norra Trots detta det jordbruket Sverige. uppges finnas en fortsatt brist på kapital för att utveckla i näringslivet glesbygderna. Den långsiktiga hos är hittills utvecklingsbarheten stödföretagen

dåligt känd.

Utifrån ett sker emellertid de största resursöverstatsbudgetperspektiv till via helt andra med andra föringarna glesbygdsområdena kanaler, och

styrmedel med delvis andra målsättningar. De största resurs-

insatserna görs inom arbetsmarknads- och skatteutjämningspolitiken. och av dessa insatser sker utan direkt

Inriktningen fördelningen

från Tillsammans med insatser för

påverkan glesbygdspolitiken. infra-

strukturuppbyggnad, utbildning och allmän är detta

regionalpolitik

insatser som skapar välfärd och i första hand

utvecklingsförutsättningar

i kärnorter. innebär glesbygdskommunernas Samtidigt sektorspolitiken en risk för målkonflikter. Den brukar därför specifika glesbygdspolitiken ses som ett komplement till annan statlig och kommunal och politik med medveten att ett och inriktning på understödja utspritt företagande en fortsatt spridd bosättning.

Den har inte en sådan eller kraft specifika glesbygdspolitiken inriktning

att den kan ge något väsentligt bidrag till de större orternas utveckling.

Den bidrar främst till att motverka ett fortsatt bortfall av arbetstillfällen,

boende och service i centralorternas ofta vidsträckta omland. Trots detta växer de flesta håll beroende av

på glesbygdsbefolkningens

arbetsmarknaden och serviceutbudet i centralorterna.

Inom i norra Sverige sker således en fortsatt

glesbygdsområdet spontan

koncentration av arbetstillfällen och boende till centralorterna. En stor del av arbetstillfällena är där knutna till inom offentserviceproduktion sektor. Tillväxten inom den privata företagssektorn är förhållandevis lig som förs fram är brister dels i den lokala svag och de förklaringsfaktorer dels i kvalificerad arbetskraft. Behovet av

företagsmiljön, tillgång på ser därför ej ut att minska över tiden. Frågan

statliga resursöverföringar är därför å ena sidan hur resurser kan sammanföras så att statliga kraftfulla och utvecklingsmiljöer skall kunna tillräckligt mångsidiga och vidmakthållas. är å andra sidan hur denna service skapas Frågan och denna infrastruktur skall kunna även för de göras tillgänglig spridda företagen och hushållen. geografiskt

med denna är därför att de aktuella Syftet rapport belysa i de lokala i

förutsättningarna utvecklingsmiljöerna glesbygdsområdet,

att föreslå som dvs det vi kallar glesbygdscentra, samt åtgärder principiellt och konkret - kan medverka till en sådan förstärkning av dessa

glesbygdscentra som samtidigt ger bättre utvecklingsförutsättningar

även i den rena glesbygden. Tonvikt ges här åt möjligheter snarare än skall inte ses som ett motsatsförhållande till den svårigheter. Förslagen bedrivna utan snarare som till denna.

glesbygdspolitiken, komplement

bygger delvis material som framtagits i ERU/CERUMs

Utredningen på

om Materialet

forskningsprogram glesbygdernas utvecklingsmöjligheter.

i sin helhet i Johannisson, Persson, L.O. & Wiberg, U. publiceras B., GLESBYGD - och vision i Ds-

URBANISERAD verklighet (ingår

serien 1989).

2. UTVECKLINGEN I GLESBYGD OCH GLESBYGDSCENTRA

T ätortsmiljö i den lilla skalan tillsammans med en på tretpendlingszon tio kilometer formar de rum som här benämnes geografiska gles- Tätortskärnorna har vår definition mellan 2 000 och bygdscentra. enligt 10 000 invånare. Det är orter som framför allt som fungerar betydelsefulla serviceorter, men även uppvisar en branschmässig spridning av arbetstillfällen utanför råvarubaserade sektorer. Med perifer glesbygd menar vi de delar av landet som har så låg befolkningskoncentration att de ej kvalificerar som glesbygdscentra. I analyserna särskiljer vi så långt materialet tillåter kärnorterna från omlanden. En kartmässig redovisning av glesbygdscentra perifer glesbygd visas i bilaga 1. resp. Exempel på kommuner som domineras av sådana återfinnes i tablå 1 ortstyper nedan.

Befollaringssammansâttning

I bodde år 1987 1 människor. Hela 60 glesbygdscentra drygt miljon av dessa bodde i kärnorternas omland. Tabell 1, som procent bygger på en detaljerad analys av befolningsdata för s k nyckelkodområden, visar befolkningens sammansättning i kärnorter och omland i

åldersgrupper

och kön. Samma material i 1.

åskådliggörs figur

I kärnorterna ligger balansförhållandet i olika

åldersgrupper ganska

nära riksgenomsnittet. I omlanden däremot noteras kvin-

påtagliga

nounderskott i åldrarna 16-24 samt 35-49 är. Totalt sett har glesbygdscentra en med

ålderstyngd befolkning jämfört riksgenomsnittet.

Huvudparten av skevheten återfinns dock i omlanden.

Det är 80 svenska kommuner som domineras av knappt ortstypen glesbygdscentra och de har sammanlagt drygt 915 000 invånare. Femton kommuner domineras av perifer glesbygd och har en sammanlagd ca 102 000 personer. Av dessa bodde 22 i kom-

folkmängd på procent

muncentra. Samtliga kommuner av karaktären perifer glesbygd återfinnes i Norrlands inland. Av alla kommuner med karaktär av glesbygdscentra återfinnes emellertid mindre än hälften i Norrlandslänen

och dessa omfattar endast ca 30 av hela den befolkning som bor

procent

i denna i landet.

ortstyp

Tabell 1: i i hela

Befolkningens sammansättning glesbygdscentra Sverige

år 1987.

Åldersgrupp Antal personer Andel män i därav i kärnorter omland

urbaniurad glesbygd 75-W 65-74 50-64 35-49 25-34 16-241 7-15 0-6

ALDEHS- ANDEL MÄNI: GRUPPER KÄRNORTER OMLAND

75-W 65-74 50-64 35-49 25-34 16-24 7-15 0-6 40 45 50 55 % 45 50 55 %

l: i i hela

Figur Befolkningens sammansättning glesbygdscentra Sverige år 1987. (Källa: Specialbearbetningar på nyckelkodat material, SCB.

Urbaniserad - och

glesbygd verklighet vision, 1989).

av kommuner i glesbygdscentra och

Indelningen perifer glesbygd jämförs i tablån nedan med den rådande regionalpolitiska stödområdes-

indelningen. Det visar att stödområde A sig ungefär till hälften utgörs

av och till hälften av

glesbygdscentra periferi. Område B utgörs nästan

Tablå l. Kommuner i stödområde B och C klassificerade efter

A,

dominans av ortstypen eller

glesbygdscentra perifer glesbygd.

STÖDOMÅDE Dominans av ortstyp I REGIONAL- PERI FER GLESBYGDS- EJ POLITIKEN GLESBYGD CENTRA GLES- BYGD

A Arjeplog Gällivare Haparanda Pajala Jokkmokk Kiruna Överkalix Kalix Dorotea Övertorneå Sorsele Storuman Berg Vilhelmina Ragunda Åsele Strömsund

B Bjurholm Arvidsjaur Åre Älvsbyn Älvdalen Lycksele Malå Norsjö Vindeln Bräcke Härjedalen Sollefteå Ånge Ljusdal Malung Vansbro Torsby C Nordanstig Boden Nordmaling Robertsfors Luleå Vännäs Skellefteå Kramfors Piteå Eda Östersund Filipstad Krokom Hagfors Ö-vik Munkfors Hofors Storfors Söderhamn Sunne Avesta Årjäng Ludvika Bengtsfors Orsa Dals-Ed Smedjeback Hällefors Fagersta Ljusnarsberg Norberg Skinnsberg Arvika Åmål Gotland

enbart av medan

glesbygdscentra, knappt hälften av kommunerna i

område C är och resten

glesbygdscentra av kommunerna ligger nära

centra. omfattar endast kommuner i stödstörre Sammanställningen områden - härutöver finns ett tiotal kommuner som domineras av gles-

bygdscentra utan att vara regionalpolitiskt prioriterade.

För att få en bild av förhållanden och aktuella förändringstydligare i har en bearbetning av tendenser glesbygdscentra gjorts fördjupad om tre län som förhållanden i Norrland,

uppgifter representerar Svealand Götaland och avser län där inslaget av glesbygds-

respektive centra är relativt stort: Västerbotten, Värmland och Kronoberg. har fram data ur 1975 och 1985 års folk- och bostads- Speciellt tagits och som sammanfaller

räkningar för tätorter församlingar approximativt

som och som

med de avgränsningar gjorts på nyckelkodområdesnivå

ovan. I tabell 2 redovisas befolkningsförändringarna presenterades

material även i 2. 1975-85. Samma åskådliggöres figur

1975-85 i i Västerbot-

Tabell 2: Befolkningsförändringar glesbygdscentra

Värmlands och Kronobergs län. tens,

Glesbygds- därav i centra kärnorter omland % % %

Västerbotten

Värmland

Kronoberg - män -4,7 -3,1 -5,5

- kvinnor -1,8 0,5 -3,2

Totalt -3,3 -1,3 -4,4

Källa: av församlingsdata. Urbaniserad gles- Bearbetningar - och vision, 1989 bygd verklighet

Urbani_ Urbani- Urbaniserade därav i: serede därav ii Serade därav ii glas- kärn- omland gles- kärn- omland gies- käm- omland 96 bygden orter bygden Wie bl/Qde m9

5 Akvlnnor “ B man 0 totalt 3 E] 2 1 A 0 -1 Ö -2 A Ö -3 A E] A -4 E3 A . 0 -5 -e 0 i c:

ZÄ F

E] 7 E] -8 $ §23; ?få \4_\#._, VASTERSOTTENS LAN VARMLANDS LÄN KRONOBERGS LÄN

Figur 2:

Befolkningsförändringar 1975-85 i glesbygdscentra i Västerbot-

tens, Värmlands och län.

Kronobergs

Källa: av - verk-

Bearbetningar församlingsdata. Urbaniserad glesbygd

och 1989

lighet vision,

Utvecklingen har varit mest positiv i kärnorterna. är det stora

Samtidigt

skillnader mellan länen. I Värmland både

präglas glesbygdscentras

kärna och omland av I de båda andra

avfolkning. länen har man haft en

markerad koncentration av till kärnorterna.

befolkningen Tydligast har

detta varit i Västerbotten, där kärnorternas också

befolkningstal ökat.

Ett i

uppmärksammat problem glesbygd är höga andelar ensamstående män, speciellt i åldrar då av hushållen bildas

huvudparten och barnen

föds. Med av vårt

hjälp trelänsurval kan vi illustrera förhållanden i gles-

bygdscentra.

i kärnorter omland i

Tabell 3: Andel sammanboende/gifta respektive i Värmlands och Kronobergs län år glesbygdscentra Västerbottens,

1985.

Andel sambo/gifta av män resp kvinnor

Kärnorter omland Män Kvinnor Män Kvinnor Ålders- % % % % grupp

bygd verklighet

av 100 män kvinnor i

Tabell 4: Antal ensamboende/ogifta respektive

kärnorter och omland med riket. Vissa

glesbygdscentras jämfört

åldergrupper. 1985.

Differens riksgenomsnittet i antal gentemot ensamstående per 100 män respektive kvinnor.

Kärnorter omland Åldersgrupp

andel av kvinnorna i I både kärnorter och omland lever en större år i med männen i åldrarna 16-49 sambo/gift-förhållande jämfört Obalansen är i omlanden. En samma åldersgrupp (tabell 3). högre med avslöjar emellertid att glesbygdscentra jämförelse riksgenomsnittet - dvs både dess kärnorter och omland - inte tycks vara en miljö som

i form av stor andel ensamboende. Det är snarare skapar problem är små, men i tvärtom; avvikelserna mot riksgenomsnittet (tabell 4) kan underskottet ensamstående regel positiva. Samtidigt på ogifta tolkas som ett l den kan detta givetvis problem. perifera glesbygden vara mera accentuerat. problem

Flyttningar

För att belysa glesbygdscentras med andra har flyttningsutbyte ortstyper gjorts en bearbetning av data för Västerbottens, Värmlands och Kronobergs län åren 1975, 1980 och 1987. Antalet undersökta år är för litet för att trender skall kunna belysas. Däremot kan materialet karaktärisera ålders- och könsstruktur bland samt mellan

flyttarna flyttningsutbytet

glesbygdscentra och andra delar av Generellt för alla tre ortssystemet. länen är att glesbygdscentra har det största med urbana

flyttningsutbytet områden i det egna länet. Utflyttningen når sin höjdpunkt i åldersgrup-

15-24 medan pen år, personer i den yngre medelåldern är vanligast i den motsatta flyttströmmen. Det handlar således främst om som personer under en bor i en större ort för att skaffa period utbildning. Antalet från urbana zoner inflyttare i det egna länet är ungefär fyra gånger högre än från Stockholm. I tabell 5 har balansen mellan flyttströmmarna - - i olika

flyttningsnettot åldersgrupper sammanställts.

urbana zoner i det egna länet. Underliggande material visar t ex att Umeås dragningskraft i i Västerbotten på ungdomar glesbygdscentra är särskilt märkbar alla tre åren. Även i med Stockholm har utbytet glesbygdscentra nettoförlust av ungdomar, men nettovinst av personer i

övriga åldersgrupper. Ungdomarnas flykt från glesbygdskommunerna

rör sig således inte om Även

något speciellt 80-talsfenomen. under 70-

talet var av

utflyttningen ungdomar påtagligt stor, men kom inte att

hamna i debattfokus samma sätt som nu genom att flyttningsnettot

på

då var positivt.

aktuell handlar om kvinnors undan gles- En annan glesbygdsdebatt flykt brister i om service, kultur och

bygdssamhällets fråga sysselsättning,

som av kvinnor. De

andra fritidssysselsättningar speciellt efterfrågas

som har fram i debatten, framför allt perifera

exempel på bygder dragits

i Norrlands emellertid i som vi klaskommundelar inland, ligger bygder sificerat som Det som analyserats

perifer glesbygd. flyttningsmaterial

för att är utsatt för samma ger knappast belägg glesbygdscentra I tabell 6 illustreras könsbalansen i könsobalansproblem. glesmed urbana områden i det egna länet. I Varje bygdscentras utbyte undersökt är antalet män ungefär detsamma som

flyttningsriktning

antalet kvinnor.

Tabell 6: Antal män kvinnor till och från glesflyttande respektive till urbana centra i Västerbottens, Värmlands och bygdscentra län åren 1975,-80 och -87. Kronobergs

Urbana zoner i länet Inflyttare Utflyttare från till År Män Kvinnor Män Kvinnor

1975 1473 1435 1509 1594 1980 1226 1287 1321 1365 1987 1006 997 1212 1294

Källa: Bearbetningar av kommundata, SIB. Urbaniserad gles- - och vision, 1989 bygd verklighet

där skillnaderna mellan in- och utflyttning I den yngre åldersgruppen, får de största och mest konsekvenserna kan observeras netlångsiktiga toförluster av både pojkar och flickor till framförallt det egna länets urbana delar. av flickor är Se figur 3.

Nettoutflyttningen något högre.

Bland de äldre ökar konkurrenskraft

något flyttarna glesbygdscentras

är och till och med

om flyttare. Flyttningsnettot övervägande positivt,

för kvinnorna än för männen.

något högre

män

kvinnor Antal personer -75 -ao -87 -75 -eo -87 -75 -80 -37 -75 -ao -37 200

15-24 år 25-34 år

Figur 3. Nettoflyttning från glesbygdscentra till länets urbana centra.

Tre län summerade. Vissa åldersklasser. 1975, 1980, 1987. Bear-

(Källa:

av SIB. Urbaniserad - och

betning kommundata, glesbygd verklighet vision, 1989).

Näringsliv

För att hur blir mindre

analysera glesbygdernas näringsliv fortgående

baserad traditionella och traditionell service

på råvarutillgångar privat

och mer baserad Verkstadsindustri och avancerade

på tjänster respektive

välfärdspolitiska ambitioner görs här en indelning i huvudsektorer: fyra

Traditionella basnäringar jordbruk, skogsbruk, gruvor och mineralbrott med förädlingsindustrier,

Traditionell infrastruktur- byggnadsindustri,partihandel, service varuhandel, samfärdsel

övrig privat varu- och Övrig industri,banker och tjänsteproduktion försäkringsverksamhet, uppdragsverksamhet, kulturell verksamhet

Välfärdsmotiverade näringar förvaltning, försvar, undervisning, hälso- och sjukvård, socialvárd

I tabell 7 att en av arbetstillfällena i glesbygdscentra framgår tredjedel

har en direkt till De välfärdsmotive-

koppling naturresurstillgångarna.

rade verksamheterna har dock nästan nått samma omfattning. Under den studerade har både den traditionella bas- och serviceproperioden duktionen minskat, medan icketraditionell privat produktion och välfärdsmotiverad service ökat. I med riket i genomsnitt har jämförelse fortfarande en tydlig överrepresentation av sysselsättglesbygdscentra

inom traditionella - särskilt männen - och

ning basnäringar gäller

av inom både traditionell infrastruk-

underrepresentation sysselsättning

turservice och icke traditionell varu- och Däremot

tjänsteproduktion.

man relativt nära i andel i välfärds-

ligger riksgenomsnittet sysselsatta

motiverade verksamheter. Arbetsmarknaden för kvinnor i

glesbygds-

centra har en karaktär som är relativt lik landets urbana delar.

Tabell 7: år 1985 i glesbygdscentra i Väster- Sysselsättningsfördelning Värmlands och län samt jämförelse med riksbottens, Kronobergs

genomsnittet.

Glesbygs- därav i Riket centra Kärnorter Omland totalt % % % %

Traditionella basnäringar 33 26 38 21

Traditionell infrastrukturservice 18 21 17 22

Övrig privat varu- och tjänste- 18 20 16 23 produktion

Välfärdsmotiverade 31 33 29 34 näringar

100 100 100 100

Anm: Nattbefolkning. Kommundata. Urbaniserad - verk- Källa: FoB 1985. glesbygd lighet och vision, 1989

i den starkast sektorn -

Av tabell 8 framgår att tillbakagående

traditionella basnäringar - är andelen yngre arbetskraft betydligt lägre

än i övriga sektorer. I jord- och skogsbruk är inslaget av yngre extremt

lågt - 16 %, medan förhållandet är omvänt inom den icke traditionella

varu- och

privata tjänsteproduktionssektorn.

Tabell 8: åldrar år 1985 inom olika sektorer i

Sysselsattas fördelning på

glesbygdscentra i Västerbottens, Värmlands och län. Kronobergs

Åldersgrupp Traditionella Traditionell Övrig Välfärdsbasnäringar. Infrastruktur- privat motiverade därav service varu- o näringar (jord, tjänsteskog) produktion

glesbygd lighet och vision, 1989

Utvecklingen har under 1975-85 mot en ökad balans melperioden gått lan könen i inom

sysselsättningsmöjligheter. sysselsättningen de mans-

dominerade sektorerna har minskat, medan av tillväxten huvudparten har skett inom vård-, och omsorg där kvinnorna har traditionella försteg. Tillsammantaget har arbetsmarknad diverglesbygdscentras sifierats och på liknande sätt som i landets urbana områden har möjligheterna ökat för både man och kvinna i hushållet

påtagligt att få

ett avlönat arbete.

Tabell 9 bilden av hur

förtydligar urbaniseringsprocessen på arbets-

marknaden drivs framåt via nya bland sysselsättningsval de yngre. Tabellen antyder även de välfärdsmotiverade verksamheternas starkt växande roll som sysselsättning för alla kvinnor. År 1985 arbetade mer än varannan yngre och medelålders kvinna i denna sektor.

Näringslivets i även av relatio-

omstrukturering glesbygden avspeglas

nerna mellan å ena sidan hushållsinkomster som härrör från jordbruksfastighet och å andra sidan inkomster av lönearbete eller rörelse. I var och en av de av kommuner som är dominerade fyra grupperna av ortstypen glesbygdscentra dominerar inkomsterna av tjänst, medan inkomsterna från jordbruksverksamhet endast enstaka

utgör några

hundradelar. Bilden har f ö förändrats mellan åren 1979 och knappast 1986.

Tabell 9: år 1985 i olika i

Sysselsättningsfördelning åldersgrupper gles-

bygdscentra i Västerbottens, Värmlands och Kronobergs län.

Ålder,kön 16-34 35-49 50- Näringssektor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor % % % % % %

Trad.basnäringar 20 8 20 9 31 12 Trad. infrastrukturservice 14 6 14 6 11 5 Icke traditionell 14 7 12 7 9 5 Privat varuo tjänsteprod. Välfärdsmotiv. 6 25 8 24 8 19 näringar

54 46 54 46 59 41 100 100 100

FoB 1985. Kommundata. Urbaniserad - verk- Källa: glesbygd lighet och vision, 1989

Tabell 10: mellan tre år 1986 i ett

Proportionell fördelning inkomstslag urval kommuner dominerade av glesbygdscentra.

Stora = 10 000 inv Norr = de länen.

/kommun. sju nordligaste

Stora Små Stora Små Riket i norr i norr i söder i söder Inkomst av % % % % %

Tjänst 93,8 92,6 94,4 92,8 96,4 (inkl tillf förvärvsverks)

Rörelse 4,7 3,7 3,7 5,0 2,7

Jordbruks- 1,5 3,7 1,9 2,2 0,9 fastighet

100 100 100 100 100

Urbaniserad - och Källa: Inkomstlängder. glesbygd verklighet vision, 1989

Kommunikationer

Sverige har 38 flygplatser som trafikeras av reguljärt flyg. Stockholm

navet även för glesbygdscentra. Idag har åtskilliga av gles-

utgör

en med trafik inom 10 mils avstånd.

bygdscentra flygplats reguljär

B 1000-1500-kr [j 1500-2000 kr 2000-2500 kr 2500-3000 kr 3000-3500 kr Områden med mer än 10 mils avstånd till llygplats för reguljär! flyg Q Flygplats _ ._ Skogsodlingsgräns

Figur 4: Flyglandskapet glesbygd - Stockholm. (Källa: Urbaniserad

- och

glesbygd verklighet vision, 1989).

Möjligheterna att utnyttja för har utvecklats. reguljärflyg dagsbesök Samtliga flygplatser med trafikeras i sådan att reguljärflyg omfattning

resor till och från Stockholm kan för

göras avpassade sammanträden,

kundbesök, etc. Mellan kl 06.00 och 24.00 tidtabel-

vardagar medger

lerna att flygresan kombineras med en marktransport åtminstone 10 på

mil enkel resa. I 4 har de delar av landet som i

figur avgränsats ligger

flygskugga om man från en tio mils radie utgår kring samtliga flygplat-

ser. I är det endast vissa delar av det område vi betecknar som nuläget som i Dit hör två kommuncentra glesbygdscentra ligger flygskugga. Arvidsjaur och Övertorneå. I den norrbottensproposition som behandlades av riksdagen i maj 1988 anvisades medel för flygplatsbygge i På en handfull kommuncentra - Arvidsjaur. tio-milsgränsen ligger Haparanda, Strömsund, Torsby, Charlottenberg samt Strömstad.

Glesbygdscentra erbjuds flera olika former av marktransporter som

vänder sig både till personer med låg och hög betalningsförmåga. I figur

4 har även in kostnader för ToR med Stockholm som lagts flygresa samt av en medelstor bil under ett med replipunkt hyra dygn obegränsad körsträcka. Huvudparten av norra Sveriges glesbygd ligger på jämförbar kostnadsnivå med t ex Östersund och städerna utefter övre norrlandskusten. och har en kostnadsnivå Syd- mellansveriges glesbygd som är lägre än för Skåne.

Service

I detta avsnitt i kommuner som uppfyller analyseras servicekapaciteten våra kriterier på glesbygdscentra. En även med ruralt jämförelse görs perifera glesbygdskommuner. Undersökningen - som genomförts av Erik Sondell och Ulf Wiberg, CERUM - omfattar den existerande servicen och dess stabilitet i kommunernas centralorter. Frågor har även ställts om vilka ambitioner som framförts i den kommunala politiken om att förbättra centralortens servicekapacitet och inom ytterligare vilka områden det ställer krav externa insatser. Uppgifterna har

på

erhållits via en enkät som skickats till kommunernas näringslivssekreterare eller motsvarande tjänsteman. Svar har erhållits från 89 % av de 78 kommuner som vi rubricerat som dominerade av ortstypen glesbygdscentra. Däremot har svar inkommit från endast 8 av de 15 kommuner som vi karakteriserar som ruralt dominerade, varför generella slutsatser om denna kommuntyp inte kan dras. I den förstnämnda gruppen redovisas resultaten för kommunerna indelade i fyra grupper enligt samma princip som i tidigare avsnitt.

I enkäten listades 70 servicefunktioner inom fyra kategorier: drygt Allmän samhällsservice (34 servicefunktioner), transporter, kom-

munikationer och varudistribution (7), företagsservice (22),

myndigheters och organisationers lokalkontor (8):

Förekomst av dessa funktioner i den samtliga antyder praktiken standard man finner i urbana centra. Dessa funktioner har i analyserna delats in i tre principiella serviceslag

Kontaktresurser

12 servicefunktioner med betoning på transport- och kommuni-

kationsföretag, konferensverksamhet samt informations- och marknadsföringsorgan

Förnyelseresurser

10 servicefunktioner med betoning på gymnasium samt företags-

stödjande funktioner inom ekonomi, teknik och organisation

Vardagsresurser 49 servicefunktioner inom och sektor med inriktprivat offentlig såväl individer och hushåll som omfattande bl a ning på företag sällanköpshandel, uthyrning, reparationsverksamhet, offentliga lokalkontor, hälso- och sjukvård samt kultur- och fritidsverksamhet

om förekomst och vad dessa ser-

Uppgifter utvecklingsambitioner gäller

viceslag presenteras i tabell 11. Indexen är procenttal som anger antalet svar i relation till det potentiellt möjliga antalet svar. Ett kriterium på fullständig urban miljö är att samtliga upptagna servicefunktioner finns representerade, dvs index= 100.

Tabell 11: i Service som finns

Servicekapacitet glesbygdscentra.

väletablerard i centralorten. Index 100 motsvarar serviceutbud i urban

fullständigt miljö.

Kommuntyp: Små i Stora i Små i Stora i norr norr söder söder SERVICESLAG:

Källa: Sondell & Wiberg, CERUM. Enkätmaterial.

Servicekapaciteten är inom alla områden i norr

genomgående högre

i de stora kommunerna. Enkäten visar också att av

resp. omfattningen

den service som bedöms vara hotad av nedläggning är i alla

låg fyra

kommungrupper, men lägst i kommunerna i norr.

med kontaktresurser är relativt god i glesbygdscentra. En Försörjningen av de undersökta servicefunktionerna finns företrädda. De majoritet nedläggningshot som anges omfattar i huvudsak servicefunktioner som håller på att utkonkurreras av modernare kontaktlösningar. Tydliga finns. Det finns både flera områden där man moderniseringsambitioner tror att de lokala resurserna räcker till för att höja servicekapaciteten och flera där man bedömer att det krävs kraftigt stöd utifrån.

Generellt är markant lägre vad gäller förnyelseresurservicekapaciteten ser. Inom detta område finns de största utvecklingsambitionerna. Med förenade lokala och centrala resurser bedömer man att servicekapaciteten inom detta område nästan skulle kunna fördubblas. De lokala utvecklingsresurserna anses dock långt ifrån klara detta. I två fall av tre anses behövas kraftigt stöd utifrån.

De servicefunktioner som vi kallar för är företrädda i vardagsresurser ungefär motsvarande utsträckning som kontaktresurserna. Även här finns smärre nedläggningshotade delar, men också utvecklingsambitioner, om än inte av lika stor omfattning som inom de övriga serviceslagen.

servicefunktioner som man tror kan utvecklas med lokala insatser en stor mellan kommunerna. Det dock att finna uppvisar spridning går

följande principiella prioriteringsmönster:

lokaler för musik/ marknads förings- Konferenskapacitet, teater, hjälp

Företagskonsulter, ekonomi, data, produktionsteknik, organisation

Företagsservice, sport-/rekreationsanläggningar, stödja hotad

sällanköpshandel

När det med förhoppningar om framför gäller utvecklingsambitioner

allt statlig uppbackning kan identifieras principiella följande

prioriteringsmönster:

Konferenskapacitet, lokaler för musik/teater, flygtaxi, stödja

hotade järnvägsförbindelser

Teknikspridningsformer (teknikcentra, konsulter i prod.teknik,

organisation.), utbildningsformer (gymnasielinjer, vidareutbild-

ning), finansieringsformer (privata finansieringsbolag)

Juridisk Servicekapacitet, stormarknader

I jämförelse med de kommuner som vi karakteriserar som glesbygdscentra är servicekapaciteten i de kommuner som den representerar perifera glesbygden genomgående lägre (tabell 12). Enkätsvaren visar dessutom att det är påtagligt fler servicefunktioner som som uppfattas hotade där p g a underlagsproblem.

Tabell 12: Servicekapacitet och i åtta utvecklingsambitioner perifera

glesbygdskommuner.

Källa: Sondell & Wiberg, CERUM. Enkätmaterial

Framför allt servicefunktioner har man om att följande förhoppningar kunna utveckla med lokala insatser:

lokaler för Konferenskapacitet, musik/teater, marknadsföringshjälp

Företagsekonomiska konsulter

Företagsservice, kommersiell hushållsservice, barndaghem, stödja hotad sällanköpshandel

Förhoppningarna om att kunna utveckla servicekapaciteten med hjälp av externt stöd framför allt inom områden: gäller följande

Konferenskapacitet, flygtaxi, stöd till hotade järnvägsförbindelser

(teknikcentra, konsulter Gymnasielinjer, teknikspridningsformer i prod.teknik, data)

och utveckla och kommersiell hushållsservice Stödja offentlig

Utbildning

I en central roll. glesbygdsutvecklingen spelar utbildningsmöjligheterna I tabell 13 förekomsten av i olika jämförs gymnasielinjer kommuntyper. Bland annat kan noteras att små kommuner klassificerade som gleshar en relativt gymnasiekapacitet. bygdscentra svag

Tabell 13: Förekomst av samt genomsnittligt antal gymnasier gymnasielinjer i olika kommuntyper.

Kommuner dominerade Andel Genomsnittligt antal av glesbygdscentra kommuner gymnasielinjer med gymnasier %

Brister i utbyggnaden av gymnasieskolan påverkar delvis att rektill från efter ryteringen högskolestudier glesbygdscentra kraftigt släpar riksgenomsnittet. En närmare analys visar dock att nästan överallt utanför stora urbana centra befinner man i stort sett samma

sig på

vad gäller delar härvid-

trappsteg högskolebenägenhet. Glesbygdscentra

lag plats med t ex industridominerade kommuner. SCB har även gjort en av vart de examinerade från tar Gles-

undersökning högskolan vägen.

bygdscentras attraktionskraft på utexaminerade ligger klart under riksgenomsnittet. Även detta problem delar glesbygdscentra med en rad industrikommuner i olika delar av landet. En visar att från jämförelse

samtliga ortstyper som undersökts är till rekryteringstalen högskolan högre än för utexaminerade.

återflyttningstalen

Tabell 14: Andel högskolenybörjare i olika kommuntyper 1984/85 respektive utexaminerade från högskolan efter hemkommun

1985/86

1986-12-31. Antal relaterat till i åldern 18-44 år. Promille. folkmängd

Utexaminerade Andel från högskole- hög- Kommuner dominerade nybörjare skolan av glesbygdscentraz

3. SAMMAN F ATTANDE PROBLEMÖVERSIKT

- Sveriges glasbygder nulâge

Vi betraktar efter begreppet glesbygd en glidande skala, från mindre centralorter inklusive deras till småorter pendlingsomland och till den helt spridda bebyggelsen. Två nivåer behandlas särskilt, dels glesbygdscentra som omfattar centralorter med mellan 2000 och 10 000 invånare samt dessa kärnorters omland, dels den resterande, perifera glesbygden. Glesbygd finns över hela landet. Vi behandlar emellertid här i första hand landets norra och nordvästra delar. Ungefär hälften av alla kommuner som i ingår regionalpolitiskt stödområde A tillhör vardera typen glesbygdscentra respektive perifer glesbygd. I stödområde B är nästan alla kommuner av typer glesbygdscentra. I stödområde C är något mindre än hälften av kommunerna att betrakta som glesbygdscentra.

Beskrivningen och analysen av i

utvecklingen glesbygdscentra visar både

på utvecklingskraften och bristerna i denna ortstyp.

Utvecklingskraften understrykes av att varit

befolkningsutvecklingen tämligen stabil under

de senaste tio åren. En viss har i stora

befolkningsminskning skett, men

delar av området har en minskad i

befolkning centralorternas omland

till stora delar kompenserats av en gynnsammare utveckling i centralorterna. Den rådande ålders- och i

könssammansättningen glesbygds-

centra inger därför omedelbar oro ingen för framtiden.

Flyttningsförlusterna till större centra i län är

respektive emellertid

problematiska. Förlusterna av yngre människor kompenseras inte fullt

ut av en tendens till

återflyttning av personer i yngre medelåldern. Glesbygdscentras svaga attraktionskraft på personer med högskoleutbildning

är en

förklaringsfaktor. Detta skall även ses i sammanhang med den pågående omstruktureringen av näringslivet. De naturresursanknutna

verksamheterna är fortfarande överrepresenterade, men rekryteringen till dessa är liten. Vare eller det

sig jordbruket småskaliga egenföre-

tagandet bidrar i till större andel

praktiken någon av inkomstbildningen

i detta glesbygdskommunerna, trots att dessa båda verksamheter bedrivs med stora tillskott. Liksom i landet

statliga i övrigt är det service-

som nu i För kvinnnorna utgör näringarna expanderar glesbygdscentra. de välfärdsmotiverade verksamheterna omkring 50 procent av arbets- Den rådande innebär för många

marknaden. konjunktursituationen

att allmänt sett är god, med

glesbygdsscentra arbetskraftsefterfrågan

brist vissa

på yrkeskategorier.

av service i visar på Den särskilda undersökningen glesbygdscentra brister främst i s k men även i s k kontaktresurser. Bristerna förnyelseär mest i små kommuner. De till-

på bägge områdena påtagliga perifera

kommunerna också att det är dessa servicefunktioner frågade anger just som behöver förstärkas bl a med utökat statligt stöd. Mycket väsentligt till överblick och lokala nätverk i den

tyder på att möjligheter personliga

inte kan för bristen på småskaliga tätortsmiljön kompensera företagen till teknisk och Bortsett från

impulser förnyelse produktutveckling.

brister om m m i är utbudet av basal

ifråga linjeutbud gymnasieskolan

service tillfredsställande. Det basala utbudet står till stora delar kommunen som huvudman för och verksamheten bedrivs till stor del med

statligt stöd.

Problem som vidlåder är mer accentuerade i de mera glesbygdscentra Där markeras en svag av en

perifera glesbygderna. utvecklingsprofil

balanserad ålders- och samt den mindre väl könsfördelning svagt utvecklade finns där miljöfördelar som serviceproduktionen. Samtidigt är konkurrensmedel i framväxten av vissa expansiva näringar viktiga som turismen.

Framtidsperspektiv

förhållanden som kan komma att

Vi skall peka på några påverka

i och i i i landet under

utvecklingen glesbygdscentra glesbygden övrigt

de närmaste fem ä tio åren.

som vi för svensk

Den förhållandevis gynnsamma utveckling pekar på

vidkommande är delvis av den starka tillväxten i

glesbygds påverkad

hela landets ekonomi som skett under de senaste fem åren. Arbetshar över hela landet och skapat bristsituationer kraftsefterfrågan stigit i Råvarubaserade som skogsbruket har även perifera regioner. näringar visat reultat. Detta innebär samtidigt att en väntad mycket gynnsamma i den internationella ekonomin mot början av 1990-talet på nedgång motsvarande sätt sätt kan rubba den utveckling vi nu ser. I

på allvarligt

ett sådant kan konkurrenskraft visa sig svag i

läge glesbygdsregionernas

och med den rådande den

branschsammansättningen, låga FoU-profi-

len inom hela och den

näringslivet förhållandevis låga utbildnings-

graden hos arbetskraften. Detta är den första faktor vi vill framhålla när det framtidsutsikterna. gäller

För det andra kan en åtstramad samhällsekonomi komma att innebära

nya krav på effektivisering av offentlig service. På många områden kan

en sådan innebära hot mot

effektivisering både servicenivå och arbets-

marknad främst för kvinnor i

glesbygdsregioner.

För det kan tredje utvecklingen på miljöområdet ge nya fördelar för glesbefolkade regioner. Den naturnära och resursrika miljön kan

erbjuda lösning för vissa verksamheter och vissa

samhällsgrupper.

Framväxten av nya attityder - som dock kan prognoseras - till

svårligen

problem i tätbefolkade kan bidra till liknande regioner effekt.

För det kan

fjärde utvecklingen på informationsteknologins område gå

snabbare än vad som nu kan överblickas. Därmed kan

förutsättningarna

för bli helt annorlunda glesbebyggelse än idag.

För det femte och sista kan i det ekonomiska

förändringar samarbetet

mellan och EG innebära Sverige förändrade villkor även för glesbygden. Förändringar i och kan regel- stödsystem aktualiseras med en innebörd som är svår att idag överblicka. Ett närmande till den europeiska marknaden kan innebära villkor för både och i nya gamla nya näringar En starkare

glesbygden. utveckling av den internationella turismen är

sannolik. En ökad

press på marknadsanpassning av jordbruksproduk-

tionen är också sannolik.

Europeisk utblick

EG-kommissionens syn på

landsbygds/glesbygdsutveckling bygger på tre

förutsättningar:

- strävan efter ekonomisk och social inom

sammanhållning hela EG-

området med dess starka variation regionala - det som uppfattas oundvikligt att jordbruket i Europa marknadsanpassas i ökad utsträckning - det krävs ökat och bevarande

miljöskydd av naturresurser.

Trots att vissa tendenser till märks i

moturbanisering många av

länderna bedömes det som sannolikt att av

lokalisering produktionsen-

heter till kommer att minska framöver. Utvecklingen glesbygdsområden

framöver kommer därför mer än att av i vilken utsträcktidigare avgöras den lokala kan mobiliseras, däri inbegripit

ning utvecklingspotentialen

mindre och medelstora Dessas förknippas bl a med företag. svårigheter avstånd till beslutscentra, brist riskvilligt kapital, bristande tillgång på

på

information och tekniska brist adekvat service samt brist-

nyheter, på

fälliga ekonomiska nätverk.

och aktuella nämns särskilt. För det första finns det Tre typiska problem från den urbana som leder till konflikett tryck moderna, utvecklingen ter i vissa Det kan konkurrens om mark och

landsbygdsområden. gälla

liksom För det andra finns fortfarande bostäder, miljömässiga problem. med och ekonomi i vissa problemet glesbygdens utarmning ensidiga För det finns i vissa med regioner. tredje perifera glesbygder problemet mer eller mindre total avfolkning.

I en 501 23 1988) konstateras

diskussionspromemoria (COM(88) sept

EG redan stora insatser för inom olika

att gör glesbygdsutveckling,

och finansiering. Man fram-

politikområden, genom regelutformning

och främst krävs till

håller att det först hänsynstagande glesbygdsinom alla politikområden.

problem

Dessa tre ovannämnda föranleder tre olika strategier. problemtyperna förutsättes dock att dessa efter de

Genomgående strategier anpassas

varierande lokala förutsättningarna.

Den första innebär behov av ökad skydd av

problemtypen (urbant tryck)

den rurala i vid bemärkelse. Den andra problemtypen (utarmmiljön krav insatser som diversifierar Det handlar ning) ställer på näringslivet. också om att bredda utbudet av kvalificerad service, samordning och mindre centra benämnes och deras sam-

satsning på (som sub-poles)

den och utbild-

spel med omgivande bygden. Infrastruktursatsningar

i denna som i sin helhet betraktas som ningsinsatser ingår strategi

integrerad landsbygdsutveckling.

Den utveckling) kräver

tredje problematiken (de marginella bygdernas

till de arealbundna och tillsammans stöd näringarna enmansföretagen med stödinsatser för att basal service. Vidare krävs att den

upprätthålla

och kulturella bl a med hänsyn till

naturgivna miljön uppmärksammas

den av turism som sker i vissa sådana områden.

gradvisa utvecklingen

4. REKOMMENDATIONER

Förändringar av ;yra slag

Med stöd av det material som redovisats ovan hävdar vi att glesbygdscentra visar ha en annorlunda sig karaktär och andra utvecklings-

förutsättningar än vad som traditionellt kanske brukar med förknippas

glesbygden.

Det är - enligt vårt synsätt - främst som driver fyra delprocesser på utvecklingen i svensk glesbygd; det handlar om omvandnäringslivets ling, arbetslivets serviceutbudet

förändring, samt utvecklingen av befolkningens sätt att bo och leva.

Näringslivets urbanisering innebär en strukturomvandling av många av glesbygdens företag så att de i ökad insatsvaror - och

utsträckning köper inte minst tjänster - som tillhandahålles i större likaså att orter, kunderna i ökad återfinnes Det utsträckning där. innebär dels en press mot att efter sådana kunders - om anpassa produkterna krav, dels att detta inte är - roll som möjligt glesbygdens leverantör av helt oförädlade varor förstärks. Därmed minskar, relativt de traditionella sett, areella resurserna i för

värdemässigt betydelse näringslivets och lokalsamhällets

liksom för den lokala

utveckling, arbetskraftsefterfrågan.

Urbaniseringen i denna bemärkelse har nu förhållandevis i de gått långt

flesta svenska och de motverkande krafterna glesbygder är i allmänhet Dessa mest av att

svaga. pådrives glesbefolkade områden ur miljösyn-

punkt har fördelar för viss produktion.

Arbetslivets märks bl i en ökande

urbanisering a andel pendling till arbetsplatser i större orter. Den innebär en minskad andel

egenföretagande och en växande andel lönearbete. Detta har bl a som ingredienser mäns övergång från i de till

sysselsättning jord/skog industri- och

servicearbete samt kvinnors ökande i formellt deltagande arbete. Det innebär också en ökad till de arbetslivets anpassning regler och normer som i

uttryckes fasta semestertider, arbetstidens förläggning över veckan

och över dagen, etc. Den innebär också en ökad till det anpassning

urbana arbetslivets formella kvalifikationsstruktur, med åtföljande och ambitioner. utbildningskrav

Även denna har förhållandevis långt i de flesta glesbygutveckling gått der. Pådrivande faktorer är bl a sektorsnormer. Motkrafterna är även - men till små kan vara en här svaga glesbygdsstödet företag sägas kostnader för kan vara en annan.

sådan, stigande arbetspendling

När det sedan vad avser service och infragäller urbaniseringsgraden inte Vi har visat att beträffande och struktur är den entydig. vardagskontakt-resurser så håller de en standard som i många glesbygdscentra kan tre av vad man normalt finner i stora ligga på uppemot fjärdedelar När det resurser för att stimulera och är centra. gäller stödja förnyelse standarden De nästan kvantitets- och kvalimycket lägre. kontinuerliga av sådana och sådan infrastruktur som sker i tetshöjningar tjänster landets tätbefolkade delar innebär en utmaning för glesbygderna. hur den kvalificerade servicen kan de

Frågan är närmast tillgodogöras

hushållen och företagen. utspridda

Den avser hushållens livsformer och boende. fjärde utvecklingsfaktorn fortfarande håll. På

Här är den gamla landsbygden synlig på många

boendesidan dominerar belånade småhus med god standard och lågt relativt stort markinnehav. De innebär ett starkt beroende av bil, billig samt god kommunal service. energi

har i allmänhet nått i glesbygdscentras Samtliga fyra processer längst kärnorter och bland yngre och hushåll. personer

och -

Att både integrera profilera åtgârdsförslag

åstadkommes inte att enbart sträva efter att

Glesbygdsutveckling genom minska skillnaderna mellan land och stad. En alltför långt gående

eller kan leda till en ekonomisk, social och

integrering inordning

kulturell av Inte heller kan en god måluppfylförsvagning glesbygden. lelse åstadkommas att i och mycket avskärma glesbyggenom mångt vissa avseenden - kulturellt den från den influens som materiellt och - i starkare tätortssamhällen utövar. Vi vill i stället framhålla vikten av att de som finns att nå en servicestandard och

ta vara på möjligheter hög

men de särdrag som bär

arbetsmarknadsstandard, samtidigt profilera

frö till en utveckling.

Det handlar således om att - i och för -

sig marginellt påverka utveck-

lingens hastighet och i

inriktning, syfte att utnyttja glesbygdscentras

unika i mellan staden position skärningspunkten och landsbygden. Allmänt sett de lokala aktörernas i att ligger styrka de förhållandevis snabbt kan såväl identifiera lokala och

förutsättningar målsättningar

som organisera en ekonomisk och social

uppslutning kring en strategi.

De behöver emellertid

tillräckliga resurser för att genomföra detta. De

sektoriella i stället i

organens kompetens ligger möjligheten att preci-

sera och nationella

tillämpa målsättningar och normer.

*år*

Den glesbygdspolitiska som vi skisserar innebär strategi samman-

fattningsvis

* att aktivt söka där stora delar av utvecklingsvägar glesbygdssamhället integreras, inordnas, och drar ekonomisk därigenom nytta av tillväxt och i nationen

välfärdsfördelning som helhet, samtidigt som de

lokala särdragen, den lokala de lokala

profilen, komparativa förstegen,

tillvaratas och utvecklas i

* att det existerande nätet av

glesbygdscentra (sub-poles, enligt

europeisk skall klara

terminologi) långsiktigt att ge stöd och stadga åt

utvecklingen, i kvantitativ och kvalitativ bemärkelse, av arbete och service i hela glesbygdsområde

* att den drivkraften bakom initiativ och viktigaste utveckling i social och ekonomisk bemärkelse i måste de glesbygdsområdet vara lokala aktörerna, med den kännedom om lokala behov och förutmål, sättningar som de besitter

För att fullt ut denna skulle genomföra strategi krävas väsentliga en rad Vi har emellertid

förändringar på politikområden. sett som vår

uppgift här att diskutera och hur man inom ramen för den exemplifiera rådande skulle kunna inleda

glesbygdspolitiken ett arbete som närmar

sig denna strategi.

*ål*

På område det

näringslivets är viktigt att å ena sidan främja marknads-

och teknikkontakten med urbana centra för såväl inom de företag traditionella som

landsbygdsbranscherna, framväxande företag inom

introducerade branschområden, å andra sidan identifiera, nyligen förstärka och informera om den och naturnära miljöns småskaliga fördelar för som söker För att detta skall

företag lokaliseringsalternativ.

krävs av åt företagen. lyckas betydande utbyggnad utvecklingstjänster Det kan också vara en att satsa en lokal ledande sektor,

god strategi på

som och mål för lokal Det må sedan gälla turism, symbol kraftsamling. datateknik, elller något annat. Samtidigt kan en långt gående ekologi öka risken för ensidigt beroende.

specialisering

Det existerande i glesbygder, kommersiell

glesbygdsstödet (till företag

IKS-insatser och service) är, enligt nästan samservice, samhällelig i kommuner och bland sökande, både effektivt

stämmiga uppfattningar

och enkelt att administera Lokala och regionala (se underlagsrapporten erfarenheter av av i Norglesbygdsstödet. Rapport Bergslagsgruppen 1988 av Vi ser därför skäl till berg September på uppdrag REK87). inga i de allmänna regler som stödet. Följande princiförändringar omger som bl a har av stödet, bör

piella synpunkter, bäring på tillämpningen

dock framhållas när det gäller företagsstödet

- det är med - i enklaste fall

angeläget uppföljningsinsatser

informella kontakter mellan myndighet, rådgivare och genom

- bl a med avseende på hur infrastrukturen och

företagare och kontakter i behöver företagets omgivningsresurser övrigt förstärkas för att åstadkomma en mera utvecklingsfrämjande miljö

- det är också angeläget att stödet även fortsatt användes flexibelt och att man i alla

glesbygdsområden utnyttjar

att stödja s k mjuka investeringar och olika typer av möjligheten särskilt sådana som i sin tur stödjer andra företag

tjänsteföretag,

- det är fördelaktigt att stödgivningen sker i nära samarbete och i samförstånd med kommunala myndigheter.

*år*

På arbetslivets område är det av intresse att utveckla utbildningsprofilen två dels så att de lokala små med sina krav

åt håll, företagen specifika

kan en dels så att den offentliga servicen erbjudas god rekryteringsbas, kan erhålla arbetskraft. I båda fallen krävs både förstärkt kompetent och vidareutbildning.

grundutbildning

*ik*

På serviceområdet är de lokala ambitionerna ofta att öka ser- - inte minst kvalitativt vicekapaciteten samtidigt som en del befintlig service är hotad av Vi har noterat att en stor del av de sernedläggning. viceambitioner man kunna kräver hoppas förverkliga statlig uppbackning. Särskilt gäller det förnyelseresurser.

När det samverkan mellan olika gäller statliga organ synes att konkreta resultat

förutsättningarna uppnå vara särskilt gynnsamma

om man kan åstadkomma en lokal i form av lokalkontor. integration Det finns nu flera exempel - bl a från - där sådan verksamhet Tierp utvecklas positivt. Detta och andra beskrivs i pilotprojekt Ramprogram för förnyelse av samverkansformer inom den sektorn. offentliga (Rapport 1988-10-30 utarbetad av

på uppdrag Glesbygdsdelegationen av

Christer Nyqvist):

det behövs offensiva insatser för att och helst upprätthålla utveckla servicen i glesbygd. Utvecklingen är idag oroande och många mindre orter riskerar att drabbas av av

indragningar

samhällsservicen. Det kan vara verksamhet som bedrivs av statliga verk och Men

myndigheter... också kommuner och landsting

kan i vissa fall ha problem att en bra service upprätthålla utanför centralorterna.

För att lösa problemet krävs enligt Glebygdsdelegationen...

- samverkan över

sektorsgränserna

- av

decentralisering arbetsuppgifter

-

utlokalisering av verksamheter.

Glesbygdsdelegationen medverkar i detta syfte också till att finansiera

uppbyggnaden av olika lokalkontorsprojekt. Det är civildepartementet som ställt resurser till Man delegationens förfogande. framhåller härvid

två motiv för att inrätta lokalkontor:

1. Behovsmotivet. Det gäller att förbättra servicen till allmänheten. Det bäst att verksamheten tillgodoses genom decentraliseras och anpassas till de lokala förhållandena

2. Resursmotivet. leder till ökad effektivitet och Samordningen bättre resursutnyttjande

I en översikt av den hittills stödda verksamheten framhålls att

Att behålla och helst utveckla den offentliga servicen i glesbygd är en i Lokalkontorstanken

strategisk fråga glesbygdspolitiken.

måste därför vinna stöd hos och andra offentliga myndigheter Det är inte bara en för Det

organ. fråga sektorsmyndigheterna.

handlar om att få på olika regionalpolitik; sektorsmyndigheter samhällsnivåer att trots motstridiga krav ta betydligt större hänsyn till de förhållanden som råder lokalt... I ljuset av detta synsätt kan... följande arbetsuppgifter utsöndras:

stöd till med

1. Fortsatt strategiska utvecklingsprojekt mångfaset-

terad inriktning

2. Intensifierade för att administrativ utbildningsinsatser personal olika samhällsnivåer ska bättre förstå och möta de på som av ökad sektorssamordning och förändringar följer decentralisering

3. Ökad information om inte bara vid samverkan problemen utan också möjligheterna

4. att följa de olika Kunskapsuppbyggnad genom upp lokalkontorsprojekt som initierats

har självklart otillräckliga resurser för att

Glesbygdsdelegationen

ensam detta

genomföra arbetsprogram

Vi föreslår därför att resurser avsättes för att inom glesbygdspolitikens

ram utveckla och sådan sektorssamverkan som kan stödja praktisk åstadkommas med olika former av lokalkontor. Det är naturligt att sådana lokalkontor och i samklang med planeras genomförs för av statlig verksamhet. inomregionala program decentralisering

På kommunikationsområdet stora brister i inbördes föreligger kontaktlänkar mellan kärnorter. Detta vägnät är av glesbygdernas för att och lokala strategisk betydelse vidga komplettera arbetsmarknader, men är också fundamentalt för de tunga transporterna. Vår dessutom att till ömsesidig

analys pekar på nödvändigheten

nytta stärka sambandet mellan kärnorter och omland. Konkret innebär detta att vi starkt behovet att de lokala understryker uppgradera vägsystemen, som ju fortfarande i stor baseras Det utsträckning på grusvägar. är vidare att staten tar ansvar för fortsatt av taxor

viktigt utjämning på

olika typer av kommunikationsmedel.

*i*

Boendemiljön räknas av många som största fördel. En glesbygdscentras medveten lokal och underhåll av uppgradering byggnadskapital, landoch kulturvärden är därför central i en

skap utvecklingsstrategi.

Europeiska program för byförnyelse kan här som förebild. Även tjäna

svenska idéer om s k framtidsbyar med olika profil - t ex eko-byar - är

värda att

följa upp och utveckla. Överhuvudtaget är problemen rörande

bostadsförsörjningen i att mera. glesbygden nödvändig uppmärksamma Det finns inslag i formella såväl som i

regelsystem praktisk tillämpning

som motverkar en av bostadsbeståndet i Det råder förnyelse glesbygden. sålunda i en brist

många glesbygder påtaglig på hyres- och bostadsrätts-

inte minst lägenheter för yngre människor. Det är därför angeläget med en översyn av och som utbudet av bostäder både regler praxis begränsar i och i omlanden. glesbygdscentra

*ik*

Sammanfattningsvis finner vi att det utöver de

befintliga stödåtgärderna

krävs insatser som leder till

- större och bredare utbud av i

företagsservice glesbygdscentra

- av den ekonomiska i utveckling miljön för små företag glesbygd

- stöd till lokala profileringsinitiativ.

Vi föreslår att dessa insatser samordnas till genom statsbidrag glesbygdskommuner för genomförande av lokala

näringslivsprogram.

De lokala ambitionerna när det att bättre

gäller skapa utvecklingsförut-

sättningar för näringslivet är i allmänhet och är stor

höga påhittigheten

när det gäller att finna okonventionella brister som är lösningar på typiska för just glesbygderna. I vissa fall både begränsas motivation, genomförbarhet och av för den kommuhandlingsfrihet gällande regler nala kompetensen, ibland råder delade lokala om hur i

opinioner långt

företagsbefrämjande åtgärder som de kommunala organen kan och bör utan att vitala konkurrensförutsättningar rubbas. Ibland råder också gå delade om man skall prioritera just detta ändamål meningar verkligen när det av kommunala medlen. I en del gäller användningen begränsade kommuner finns redan negativa erfarenheter av kanske

misslyckade,

alltför långtgående engagemang i näringslivets utveckling.

Gemensamt för praktiskt taget samtliga kommuner av den typ vi här behandlar är emellertid att det i första hand är bristen på materiella och resurser som begränsar möjligheterna att utveckla och personella lokalt anpassade näringslivsprogram. Det handlar i de genomföra goda flesta fall om program för att förstärka och öka tillgängligheten till vad vi ovan kallat kontakt- och visavi Vi kan förnyelseresurser företagen. med ett namn kalla dem utvecklingstjänster åt företagen. gemensamt Den lokala medvetenheten om vilka behov och vilka problem företagen har i dessa avseenden är i regel redan nu stor. Det gäller även på personalsidan och i där framför allt den lokala arbetsutbildningsfrågor, i står i kontakt med både de enskilda föreförmedlingen regel daglig skolorna och För att mobilisera och tagen, arbetsmarknadsutbildningen. möjliggöra ett fruktbart utnyttjande av denna lokala - vare sig den är kommunal, interkommunal, statligt lokal, eller medborgerlig -kunskap, kreativitet och föreslår vi således: kompetens

att särskilt årligt statsbidrag för näringslivsbefrämjande skall

åtgärder

till kommuner som utarbetat ett effektivt handlings-

utgå resurssvaga

för lokal näringslivsförnyelse.

program långsiktig

Vi från att det resurser till utrednings-, kontakt- och

utgår gäller

informationsarbete, men även insatser för att initiera och stimulera både och utbud av i vid bemärkelse. Bero-

efterfrågan företagsservice

ende det lokala kan det handla om både kommerpå näringslivets profil siell och teknisk konsultverksamhet, specialiserade yrkeskurser och av informella nätverk mellan vissa företagsuppbyggnad yrkesgrupper, ledare inom vissa branscher, etc. mellan t ex kom-

samverkansprojekt muner när det gäller en gemensam affärsprofil exempelvis inom turis-

men eller bör vara särskilt intressanta att

på kommunikationsområdet,

stödja.

Det är att framhålla att det inte enbart är de materiella resurviktigt serna som så sätt skulle bli som är betydelsefulla, utan

på tillgängliga

också att det större och ett incitahärigenom skapas legitimitet tydligt ment för att och lokal i För frigöra utnyttja kompetens näringspolitiken.

att ändå den konkreta innebörden: För kommuner av den vi antyda typ här talar om kan resurser som täcker kostnader för en fast stab av två samt lika i sätta minsta personer mycket projektmedel gränsen för ett verkningsfulla belopp. Det skulle därmed för t ex ett norrlandstypiskt län med stora inslag av den vi här talar om innebära ett kommuntyp belopp på sammantaget kanske 10 miljoner kronor

årligen.

Länsstyrelsen bör ansvara för av dessa medel mellan kom-

fördelningen

muner och de bör reserveras för glesbygdskommuner (glesbygdscentra eller inom det

perifer glesbygd) regionalpolitiska stödområdet,(jfr tablå

1 på sid. Vi har inte att här 81). anledning ta ställning till om detta förutsätter utökade resurser för eller om det regionalpolitiska åtgärder kan åstadkommas tex av Med

genom omfördelningar länsanslaget.

tanke den stora och den

på efterfrågan begränsade tillgången på medel

över glesbygdsstödet till och företag samhällelig service, synes det inte möjligt att utnyttja dessa för ändamål. Däremot kan medel ytterligare som nu över IKS-stödet vara intressanta

går att kanalisera till åtgärder

som även ger varaktig sysselsättning.

Varje näringspolitiskt handlingsprogram bör omfatta en modell som visar hur inomkommunala rumsliga skall hanteras. I fördelningsfrågor praktiken gäller det frågan om vilken roll olika orter i kommunen kan spela såsom miljö för näringslivet. Därmed för ges även vägledning av insatser via

prioriteringar glesbygdsstödet (jfr synpunkter på

förändringar av glesbygdsstödet som framförs i Bergslagsgruppens promemoria).

Det bör vara logiskt att låta dessa kommunala också näringslivsprogram vara vägledande för fördelning av andra statliga resurser inom respektive kommun. Genom den som nu sker av

utredning transfereringarnas

regionala fördelning finns det ett bättre underlag för att diskutera insatsernas fördelning inom de flesta samhällssektorer. Programmen kan därmed underlag för att mellan hårda och

ge prioritera mjuka

med stöd. investeringar statligt

REFERENSER

Holm, P., m fl (1987) Olika har olika framtidsutsikter.

kommuntyper

R1 15: 1987, Stockholm.

Byggforskningsrådet,

Johannisson, B., Persson, L O & U. Urbaniserad - Wiberg, glesbygd verklighet och vision, Ds 1989

SCB (1984) Regional till läsåret rekrytering högskolan 1981/82. Bakgrundsmaterial om högskolan 1984:2.

SCB (1987a) Högskolan 1984/ 85 - Vart de examinerade 1985/86. tog

vägen? Bakgrundsmaterial om högskolan 1987:6.

SCB - (1987b) Högskolan 1977/78 1984/85. Grundutbildning: Regional till läsåren -

rekrytering högskolan 1977/78 1984/85. Statistiska

meddelanden U 20 SM 8603.

Statens

offentliga utredningar 1989

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. C. . Beskattning av fåmansföretag. Fi. integriteten vid statistikproduktion. C. . Fasta Öresundsförbindelser. K. . Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. C.

\OOO\IO\UI-BE›JI\J

. Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. . Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. . UD:s presstjänst. UD. . Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. 11. Hushållssparandet - Huvudrapport från Spardelegationens sparundersökning. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfrågor. A. 15. Storstadstrañk 2 - Bakgrundsmaterial. K. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. Fi. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 19. Regionalpolitikens förutsättningar. A.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet

UD:s presstjänst. [8]

Försvarsdepartementet

Risker och skydd för befolkningen. [17]

Kommunikationsdepartementet

Fasta Öresundsförbindelser. [4] Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. [15]

Finansdepartementet

Beskattning av fâmansföretag. [2] Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. [9] Hushâllsparandet - Huvudrapport från Spardelegationens sparundersökning. [11] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16]

Utbildningsdepartementet

Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10]

Arbetsmarknadsdepartementet

Den regionala problembilden. [12] Mångfald mot enfald. Del 1. [13] Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfrågor. [14] Regionalpolitikens förutsättningar. [19]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [1] Integriteten vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. [18]

KUNGL. BlBL.

1989 -05-1 1

STOC_l__HQg.M

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNINGAR: ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 10647 STOCKHOLM, TEL: 08-739 96 30, FAX: 08-739 95 48. INFORMATKONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 (v10 BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM.