Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988 : underlagsrapport från Storstadsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

s RSTADENS

PARTIER

CH VALD LTAGANDE 1948 88

I

x

UNDERLAGSRAPPORTF

(

°N 1

t

\§\

Statens offentliga utredningar

?mä

1989:68

Egg

Statsrådsberedningen

Storstadens

partier

och

Valdeltagande

1948- 198 8

Underlagsrapport från støorstadsutredningen

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-l2078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefon 8°- l2°° (externt och internt) 08/763 l0 05 l2°°- l6°° (endast internt)

Produktion Allmänna Förlaget Omslag ALLF/AD Göran Durgé ISBN 91-38-10399-0 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1989 933135

FÖRORD

Enligt direktiven till storstadsutredningen krävs särskilda ansträngningar för att i storstadens samhällsliv. Under de engagera medborgarna senaste valen har I vissa valdistrikt i storstads- Valdeltagandet sjunkit. områdena är har fått Valdeltagandet mycket lågt. Storstadsutredningen i uppdrag att belysa orsakerna till det sjunkande Valdeltagandet i storstäderna. har också fått i att olika Utredningen uppgift överväga att i storstädernas liv - däribland förslag vidga deltagandet politiska Valdeltagandet.

har i åt fil.dr. Gullan Gidlund och Storstadsutredningen givit uppdrag docent Janerik Gidlund, båda verksamma vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet, att en studie om göra valdeltagandet och i storstäderna under 1948 - 1988. partiernas utveckling perioden Resultatet av deras arbete redovisas i föreliggande rapport.

Rapporten bildar ett för fortsatta arbete. underlag storstadsutredningens

Jan O Karlsson

INNEHÅLL

Tabell- och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

figurförteckning

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 9

1 Politiken vid framtidens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

gräns

2 Storstaden & den . . . . . . . . . . . . 15

regionala utvecklingen

2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

K-regioner

2.2 B- och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

M-regioner

2.3 och ändrade livsformer. . . . . . . . . 20

Internationalisering

3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 23

Valdeltagande

3.1 Strukturella . . . . . . . . . . . . 24

apsekter på Valdeltagandet

3.2 i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Valdeltagandet Sverige

3.3 och . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Modernisering valdeltagande

3.4 av . . . . . . 38

Temporär förklaring: Mobiliseringen väljare

3.5 Vilka av . . . . . . . . 41

partier gynnas högt valdeltagande?

3.6 i storstäderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Valdeltagandet

4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 55

Partisystemet

4.1 . . . . . . . . . . . . . 56

Nya grundläggande värderingsmönster

4.2 och . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Modernisering partisystem

4.3 Förändrade . . . . . . . . . . . . . . . . 71

participationsmönster

4.4 Postmaterialism och . . . . . . 74

partisystemets omvandling

5 Storstadens & . . . . . . . . . . . . . . . . 77

partier valdeltagande

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

Bibliografi

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

Bilagor

TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING

2.1 i olika stater Figur Tjänstesektorns expansion

2.2 andel av i de nordiska Figur Basnäringarnas exportvärdet länderna under efterkrigstiden.

3.1 Powells modell för valdeltagande Figur

3.2 utveckling 1911 - 1928 Figur Valdeltagandets (R)

Tabell 3.3 utveckling 1907 - 1985 Rösträttsreglernas

3.4 i 1948 - 88 Figur Valdeltagandet (R) storregionerna

3.5 1911 - 1988 Figur Mobiliseringsvalen (R)

3.6 Socialdemokratisk valaffisch från 1928 års Figur mobiliseringsval

3.7 Sambandet mellan och socialdemokraternas Figur valdeltagande resultat i 1948-88. riksdagsvalen

Tabell 3.8 i storstadskommunerna 1970-85 i för- Valdeltagandet hållande till riket i stort

Tabell 3.9 i riket i de olika valen 1970-88, samt skill- Valdeltagandet naderna mellan riks- och kommunalvalen i storstäderna

Tabell 3.10 i olika av valdistrikt Valdeltagandet kategorier

Tabell 3.11 Områden med i kommunalvalet 1988 lågt valdeltagande

Tabell 3.12 Områden med i kommunalvalet 1988 högt valdeltagande

4.1 Den av i riks- Figur storregionala utvecklingen röstprocenten för Moderata under perioden dagsvalen samlingspartiet 1948-88

Figur 4.2 Den av i riksstorregionala utvecklingen röstprocenten dagsvalen för under 1948-88 Folkpartiet perioden

Figur 4.3 Den storregionala av i riksutvecklingen röstprocenten dagsvalen för under

Bondeförbundet/Centerpartiet

perioden 1948-88

Figur 4.4 Den av i riksstorregionala utvecklingen röstprocenten dagsvalen för Vänsterpartiet Kommunisterna under perioden 1948-88

Figur 4.5 Den av i riksstorregionala utvecklingen röstprocenten dagsvalen för Socialdemokratiska under arbetarpartiet perioden 1948-88

Figur 4.6 Den av i riksstorregionala utvecklingen röstprocenten dagsvalen för Kristdemokratiska under samhällspartiet perioden 1964-88

FÖRORD

finns i ett intresse för storstäderna. Till Idag Sverige stigande politiskt en del föranleds av i storstadsinvånaruppmärksamheten förändringar nas under senare år. Men intresset har också att politiska deltagande göra med storstädernas roll i nationens tillväxtekonomi som strategiska importhamnar för ny kunskap och innovationer.

Denna handlar om den svenska storstaden som arena för uppsats politiskt handlande och är skriven på uppdrag av Storstadsutredningen. Vårt arbete har haft en snäv tidsram på ett halvår, vilket har begränsat att få fram data av tidskrävande karaktär, t.ex. möjligheterna nya individdata genom stora intervjuundersökningar eller sociala data av från olika Vi har därför genom insamling uppgifter myndigheter. skaffat oss en överblick över svensk och internationell i forskning ämnet, utfört analyser av valstatistik från främst efterkrigstiden, samt insamlat uppgifter om situationen i vissa stadsdelar i storstäderna.

vill rikta tack till Svante Ersson och Mikael

Yi

ett Ingemar Wörlund, Ost vid statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet som hjälpte oss att göra analyser av valdata. Vi har också fått värdefull hjälp och material från Bengt Olinder från Stockholms kommun, Henry Lindelöf från Malmö kommun och Leif Birgersson från Göteborgs kommun.

1 POLITIKEN VID FRAMTIDENS GRÄNS

i är internationellt sett högt. Under åttio-talet Valdeltagandet Sverige har dock tendensen varit nedåtgående; från 91,4% i riksdagsvalet 1982 till 89,9% valet 1985 och 86,0% i valet 1988. I storstäderna tycks vid en första betraktelse stora förändringar av Valdeltagandet ha ägt rum under det senaste decenniet.

Nedgången i Valdeltagandet kan vara av temporär natur (eventuellt med cykliska drag), där orsakerna står att finna i de politiska partiernas oförmåga att aktualisera valfrågor som upplevs angelägna bland väljarna och där anses för i valutgången avgörande färdriktningen, valkampanjernas i massmediernas eller i affärer uppläggning, bevakning, politiska och skandaler under valrörelserna.

Nedgången kan även vara uttryck för större förändringar av strukturell karaktär, vilka ständigt äger rum i samhället. Hur påverkas de politiska partierna och Valdeltagandet av den ekonomiska strukturomvandlingen av det svenska samhället - en djupgående förändring som ingår i ett internationellt mönster och där storstäderna spelar en speciell roll?

I stat finns en konstitutionell struktur som Varje reglerar Valsystemets utformning. Valdeltagandets utveckling kan ej studeras fristående från förändringar i de formella är beröstningsreglerna. Viktiga inslag stämmelser bl a om rösträttsålder, rösträtt för invandrare, former för röstning t.ex poströstning. Innehållet i och utformningen av röstningsreglerna bildar den formella juridiska ramen kring Valdeltagandet. Förändringar i dessa regler sker från tid till annan och kan tänkas ha effekter både uppåt och nedåt för Valdeltagandet. Finns det några sådana i de svenska som kan förklara förändringar röstningsreglerna utvecklingen av Valdeltagandet under senare år?

Den finlandssvenska författarinnan Edith Södergran skrev en gång om samhällen som befinner sig nära framtidens gräns. Hon menade att det finns vissa sociala där med miljöer viktiga förändringarna giltighet för större först blir bär mycket sammanhang synliga. Storstadsmiljön sin intensiva mot omvärlden fröet till ändrade sociala genom kontaktyta och villkor politiska nya politiska skiljelinjer, nya värderingsmönster och livsstilar i hela landet. och nya participationsmönster Storstadsmiljön ger både positiva och negativa utslag för den enskilde - en miljö

som kan få obarmhärtiga konsekvenser socialt och ekonomiskt för människor som saknar materiella resurser och efterfrågade kunskaper, men ge full utdelning för välbeställda och professionella personer.

Valdeltagande och politiskt i stort har sällan fokuserats deltagande utifrån ett i den storstadsperspektiv samhällsvetenskapliga forskningen i Sverige. Detta är med till att så stor del av anmärkningsvärt hänsyn befolkningen numera bor i storstäderna och att för förutsättningarna delaktighet och deltagande är mycket i stora befolkningskonspeciella centrationer. Betecknande är att de svenska stora Statsvetenskapliga forskningsprogrammen om den lokala demokratin på 1960- och 1970talen uteslöt storstäderna i sina kommunurval. Det gäller f.ö. även en statlig kommitté som Kommunaldemokratiutredningen i början av 1970talet. Motiven för att exkludera storstäderna var tämligen diffusa: storstäderna ansågs atypiska för det svenska samhället och därtill svåra 1 att studera.

Statsvetare och har i använt en statisk variabel sociologer regel regional i demokratistudier. Storstaden blir i reducerad till den forskningen kommun som i trots att hyser city-kärnan regionen, storstadsregionen fungerar som en och helhet med näringsgeografisk identifikationsmässig många ingående kommuner. av Varje analys exempelvis valdeltagande som till vissa administrativa delområden av begränsas storstadsregionen riskerar att behäftas med allvarliga begränsningar och ge till upphov felaktiga slutsatser. Det faktum att exempelvis en norrlandsstad kan ha ungefär samma tätortsgrad och storlek som en förortskommun i en storstadsregion innebär inte att de i är storheter. Vi övrigt jämförbara därför att det var att ta fram en insåg viktigt helt ny typ av valdata som var funktionellt definierad ur riktigt regionalvetenskaplig synvinkel.

Men det är också att en har en betydelsefullt ny regionindelning funktionellt tydlig innebörd - dvs att fångar de indelningen viktigaste geografiska uttrycken för den ekonomiska strukturomvandlingen av vårt samhälle. Det är uppenbart att den ekonomiska (och därmed regionala) har effekter för strukturomvandlingen betydelsefulla partisystemet.

l smnnanfattningen av kannunaldemokratiska forskningsgruppens undersokningar, skriver profes sorerna Lars Strömberg och Jörgen Hesterståhl:

Med hänsyn till att storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö endast marginellt påverkades av indelningsreformen och att förhållandena i dessa konnuner i många avseenden var speciella och skulle kräva en stor andel av de begränsade forskningsresurserna för att kunna undersökas beslöts att storstäderna skulle uteslutas ur målpopulationen (1983:32-33).

hur detta samband ser ut har inte Traditionellt Riktigt tidigare klarlagts. har den indelats i olika territoriellt politiska geografin sammanhängande för som kunnat tolkas i termer av politisk kultur styrkefästen partierna, och struktur i mera statisk Ricknell 1976, näringsgeografisk mening (Jfr Back & Berglund, 1978; Wörlund, 1988). En ny regionvariabel bör vara så konstruerad att strukturella som har samband politiska förändringar med den ekonomiska och framtidens blir strukturomvandlingen gräns åtkomliga.

med denna är att de allmänna valen under Syftet uppsats analysera efterkrigstiden (främst riksdagsvalen) utifrån en sådan ny regionindelning för att identifiera och söka förklara nya mönster i valdeltagande och partistruktur som kan ha långsiktig betydelse. En viktig uppgift är att studera vad som hänt i storstäderna. Har 1980-talet inneburit en kris för valdeltagandet i storstäderna? Är Valdeltagandet i storstaden annorlunda än i landet i övrigt? Vad sker med den folkliga förankringen av det svenska Hur utvecklas de i partisystemet? politiska partierna storstäderna?

Vi ett makroorienterat perspektiv, vilket anlägger huvudsakligen gör att den individrelaterade får stå tillbaka. Ambitionen är vidare analysen att diskutera utvecklingens orsaker och tänkbara förlopp. Metoden har valts, inte minst av tidsmässiga skäl, men även utifrån antagandet att strukturella kan vara fruktbara i ett skede där kunskap är analyser ny nödvändig men komplexiteten i orsakssammanhang nära nog omöjliggör skapandet av enkla mätbara karaktäristika.

Materialet för studien består främst av internationella och svenska den valstatistiken, samt uppgifter och forskningsrapporter, offentliga från storstadskommunerna. är indelad i tre publikationer Uppsatsen huvudavsnitt. I kapitel 2 anläggs ett regionalvetenskapligt perspektiv på och definieras den nya regionala indelningen som storstadsregionerna skall användas i den fortsatta analysen. Det tredje kapitlet behandlar teorier om Valdeltagandet och dess svenska empiri, med särskild inriktning på storstadsregionerna. I det fjärde kapitlet analyseras utveckling med särskild hänsyn till nya värderingsmönster partisystemets och moderniseringen. I det femte och avslutande kapitlet görs en kortfattad diskussion av resultaten. I bilagorna redovisas detaljuppgifter om och partival i olika regioner. valdeltagande

2 STORSTADEN & DEN REGIONALA UTVECKLINGEN

har internationellt sett ett ovanligt stort omvärldsberoende. Sverige Inom ekonomin kan nämnas att utrikeshandeln + (exporten importen) år 1950 uppgick till en fjärdedel av bruttonationalprodukten (BNP). För närvarande utrikeshandelns andel till ca 2/3 och siffran kan uppgår möjligen stiga till över 80% vid sekelskiftet.

De sex största svenska företagen har mer än häften av sina anställda utomlands. Storstäderna i internationella nätverk och fungerar ingår som viktiga mottagare och reläer för de svenska omvärldskontakterna.

Inom kulturens område är den anglo-saxiska påverkan starkt

mycket

t.ex. ifråga om massmedier, böcker, film, mode, musik etc. Over hälften av fiktionsutbudet i svensk television är f.n. engelskspråkigt. Inom skönlitteraturen är situationen densamma som i TV. När det gäller ungefär video, biofilm och är den engelsk-språkiga andelen serietidningar 2/3. Musiken i radions P3 är till hälften angloamerikansk. ungefär drygt (Ekman, 1989).

En är att de utvecklade industrisamhällena har generell iakttagelse genomgått en stark tillväxt av tjänstesektorn, samtidigt som industrisektorn har i andel sysselsatta). Tjänstesektorns börjat avtaga (mätt storlek blir ett mått på moderniseringen.

Figuren nedan avser utveckling från 1960 fram till 1980tjänstesektorns talets mitt. I utgångsläget dess storlek till ungefär uppgick exempelvis 25% i Grekland, 44% i Sverige och 58% i USA. Under de gångna decennierna har Grekland ökat sin andel till ungefär 43%, Sverige till 65% och USA till 69%. Den snabba moderniseringstakten i Sverige har ett av de mest tjänstesamhällena i världen. frambringat utpräglade Den skillnaden mellan och omvärlden i om viktigaste Sverige fråga är emellertid inte storleken eller utan det tjänstesektorn tillväxttakten, sätt på vilket den är organiserad. Den socialdemokratiska politiken i inriktades i att finansiera Sverige periodens början på tjänsteexpansionen med skattemedel i än i flertalet andra där högre grad stater, i större var En konsekvens expansionen utsträckning privatfinansierad. av skillnader i är olikheter i tjänsteproduktionens huvudmannaskap inriktning, produktivitet och fördelning.

Figur 2.1 i olika stater

Tjänstesektorns expansion

i. nunnan FKA-nära

UNI få!) K INCIYOH

.- TYSKLAND

SPANIEN

ETcl. vagame a m Alqenu og Vietnam b »NO H IDO 75 BO IS

Källa: Illeris 1989:61

2.1 K-regioner

En av stort intresse i detta sammanhang är s.k. kategori tjänsteyrken vilka förutsätter postgymnasial utbildning kunskapsyrken, vanligen konstnärer, forskare, administrativ elit, konsulter, (lärare, journalister, reklamfolk, läkare, advokater, flygledare etc.). Under perioden 1960-85 fördubblades andel av den svenska arbetsmarknaden kunskapsyrkenas från 10 till 20 procent - i absoluta tal 900.000 personer.

Regionalekonomen Åke E. Andersson har i en boktrilogi hävdat att befinner i en snabb från industrisamhälle till Sverige sig omvandling Men får omedelbara konsekvenser för kunskapssamhälle. omvandlingen den strukturen. Vissa blir dynamiska tillväxtzoner, regionala regioner medan andra in i en stagnationsfas. Med tidigare expansiva regioner går menar Andersson som karakteriseras av kreativitet, K-regioner regioner kommunikation och kultur (1985, 1988a, 1988b). kunskap, kompetens, Ordet är således en bokstavslek med den första bokstaven K-regioner i som tillskrivs vissa tillväxtregioner. Dessa K-regioner är egenskaperna ett som inte är geografiskt sammanhängande men slags storregioner förenade i och sociala nätverk och med gemensam i fysiska bakgrund den Under de senaste hundra åren har pågående strukturomvandlingen. i sådana (dvs storstads- och universitetsrebefolkningen K-regioner gioner) kontinuerligt ökat mer än resten av landet.

Den mest är Storstockholm. Under 1970-talet utpräglade K-regionen ökade antalet i med ungefär 70%, samtidigt som kunskapsjobb regionen minskade med 20%. Befolkningen i Stockholms varuhanteringsjobben län ökade från 0.5 invånare vid sekelskiftet till 1.1 miljoner år miljoner 1950. Vid nästa sekelskifte kan komma att till befolkningstalet uppgå 1.8 miljoner.

Det är emellertid tveksamt om befolkningsexpansion är en nödvändig för ekonomisk tillväxt i dessa regioner - även om det förutsättning historiskt finns en sådan samvariation. (särskilt stor- K-regionerna har haft en andel av verksamheter i landet som städerna) ständigt hög vuxit snabbt vid aktuella Från dominerade handeln, tidpunkter. början sedan kom därefter offentlig verksamhet och industrialiseringen igång, är att K-regionerna ingår i ett slutligen privata tjänster. Förklaringen internationellt nätverk och fungerar som importhamnar för innovationer. Nya verksamheter som förutsätter en tät kunskapsmiljö får att starta i dessa I ett senare skede kan tidigast impulser regioner.

standardiseras och rutiniseras, med påföljd att verksamproduktionen heter kan ut i landet därtill av de kostnaderna spridas pressade högre och i storstäderna. Strukturomvandlingen rekryteringsproblemen innebär att förändras påtagligt, vilket också får konseyrkesstrukturen kvenser för storstädernas struktur i ett land där klassröstandet politiska är utbrett.

Tillsammans med sina kan storstäder och universitetspendlingsomland städer, dvs Malmö-Lund, Göteborg, Linköping och Stockholm-Uppsala, Umeå, definieras som K-Sverige och kärnorna i tillväxtekonomin. Denna sammanfaller med den som gjordes i en rapport från indelning NordRefo till Nordiska ämbetsmannakommittén för regionalpolitik (NÄRP 1989:37). I K-Sverige nådde industri-sysselsättningen sin topp kring mitten av 1960-talet med inemot 40% av arbetsmarknaden. Under 1980-talet har industrisektorn minskat till 20%-nivån, samtidigt som tjänstesektorn expanderat starkt till ungefär 80%.

I denna kontroversiella syn på K-regionerna som grunden för tillväxtekonomin finns en risk för mellan normativa utgångssammanblandning och för olika punkter nödvändiga förutsättningar regioners utveckling diskussionen i SOU 1989:19, s. 28ff). Vidgningen av från (Jfr analysen att enbart avse få storstäder till att omfatta alla K-regioner torde några emellertid minska denna risk i någon mån. Ett sätt att komma under ytan på grundproblemet är att göra vetenskapliga analyser utifrån den och ta reda på om indelningen är fruktbar i olika nya indelningen avseenden. En sådan nödvändig analys är frågan om den politiska utvecklingen under olika regionala betingelser.

En analys av den politiska utvecklingen under efterkrigstiden måste beakta att inte var dagens tillväxtregioner gårdagens tillväxtregioner. Vissa delar av har erövrat under de senaste K-Sverige K-egenskaperna decennierna, t.ex. och Umeåregionerna. Det är bl.a. denna Linköpingssom bakom föreställningen att en ny regionalpolitik iakttagelse ligger måste söka utveckla mellanstora städer i Sverige till centra i K-regioner genom att t.ex. förbättra infrastrukturen, sprida högre utbildning och samt den lokala kulturen Gidlund et al, 1989). forskning, förnya (Jfr Det är därför att studera på 1950-talet. En något oegentligt K-regioner historisk visar emellertid hur formats och analys dagens tillväxtregioner vad slags politisk struktur som utvecklats.

2.2 B- och M-regioner

Den till finns i basnäringsregionerna logiska motpolen K-regionerna dvs områden som sedan domineras av produktion (B-regioner), länge knuten till malmen och andra naturresurser. Den långsiktiga skogen, anas av nedan, vilken visar basnäringarnas andel problembilden figuren i de nordiska under av exporten länderna efterkrigstiden.

Figur 2.2 Basnäringarnas andel av exportvärdet i de nordiska länderna under efterkrigstiden.

7/(|f) 7 = Exporlandel

Z SVERIGE F|NLAND

DANMARK . _ _ _ _ _ _ --

1950 1960 l980 2000

Källa: Johansson, 1988:124

Det index som används i figuren ovan är så konstruerat att ett högt värde motsvarar en del av medan ett lågt värde betydande exportvärdet, innebär en Indexvärdet i särskilt Sverige och marginell betydelse. Finland visar en dramatisk vilket blir desto kännbarare nedgång, eftersom orter och är starkt förenade med basspeciella regioner näringarnas öden.

Enligt Expertgruppen för regional utveckling (ERU) kan de viktigaste med strukturella in till

regionala problemområdena obalanser ringas

att omfatta och

Norrland (utom Umeå-regionen Ostersund), Bergslagen

(utom Karlstad, Orebro) samt sydöstra Sverige (utom Växjö-Alvesta) (SOU Det innebär att områden med strukturell obalans i 1989:12). hög av även om inte är utsträckning utgörs basnäringsregioner, indelningen identisk.

Mellan dessa två finns en med regiontyper (K- resp B-) Mellanregion basen i mellan-Sverige och södra delarna av landet, samt med tillskott av mindre högskoleorter.

* K-Sverige: 53 kommuner, 2.375.756 röstberättigade 1988 (R)

* M-Sverige: 109 kommuner, 2.139.161 röstberättigade 1988 (R).

* B-Sverige: 122 kommuner, 1.824.990 röstberättigade 1988 (R).

Av fördelningen framgår att K- och är lika stora M-regionerna ungefär i om samt att är

fråga väljarunderlag, B-regionen något mindre.(Se

bilaga 1 för detaljinformation om regionindelningen.)

I denna betecknas de tre framställning regiontyperna

fortsättningsvis

M- som (K-, resp B-regioner) storregioner.

2.3. Internationalisering och ändrade Iivsformer.

Tre bestämningsfaktorer för den allmänna utvecklingen mot kulturell pluralism kan identifieras: internationaliseringen, moderniserade livsformer och invandringen.

Sveriges ökade omvärldsberoende manifesteras särskilt i en stark internationalisering av de större städerna. flödar snabbare och Impulserna intensivare över nationsgränserna inom kultur och ekonomi. Värderingar och synsätt som härstammar från andra länder och kulturer finner fästpunkter i storstäderna och allmänt i ett K-regionerna;

2 . N . . Begreppet storregion har bl.a. anvants av Jan Monnesland från Norsk lnstitutt for By- og regionforskning i Oslo i projektet Fornyet storregional ubalanse vid NordREFO och i projektboken De nordiska huvudstäderna - Drivkrafter eller skapare av regional obalans? (1989).

förhållande som berikar och utvecklar människor men som även skapar konflikter och reaktioner. Allt fler människor arbetar inom företag och som i internationella Det innebär att organisationer ingår sammanhang. de också kan sina levnadsvillkor med motsvarande i andra jämföra länder och att den kan bli betydelsefull för kollegiala samhörigheten människornas identitet. Ett i är att typiskt drag storstadsmiljön människor i än andra håll mellan boshögre utsträckning på flyttar tadsområden och kort är hög. byter arbetsplats, sagt mobiliteten

En faktor i under det seklet viktig homogeniserande Sverige gångna har varit utbredda lönearbete och fritid som är starkt förknipsynsätt på med såväl industrialismen som Martin Luther. har sökt sig pade Många att klassificera och definiera olika livsformer. Den danske etnologen

på

Thomas har i sin identifierat tre livsformer i våra Hojrup forskning samhällen som kan vara att tänka utifrån (1983). lämpliga kategorier Han nämner först en med rötter i självständighetslivsform djupa bondesamhället. Individen arbetar i små företag och har stor självi arbetet. Den sociala är låg. Familjen ständighet rörligheten engageras i som en och det ingen strikt praktiskt produktionen självklarhet görs i arbete och fritid. Jordbruk är ett sätt att leva. Denna uppdelning livsform har undan under 1900-talet och företräds numera av trängts 10-tal människor inom jordbruksnäringen, småförenågot procent och vissa fria Ekman, 1986; SOU 1989:12). tagssamheten yrken. (Jfr

Under växer lönearbetarlivsformen fram som domiindustrialiseringen nerande Individen arbetar i stora men har kategori. organisationer, arbetsuppgifter. Rörligheten är tämligen lâg tämligen osjälvständiga och framför allt via utbildningsinstitutioner utanför arbetslivet. går Fritiden är den del av livet där livsmeningen skall gestaltas. Följaktligen blir den fria tiden föremål och ambitionen är att för noggrann planering reducera lönearbetstiden så - vilket emellertid måste långt möjligt mot att för att ha awägas möjligheten producera tillräckligt mycket till de resurser som en rik fritid anses förutsätta (Jfr Gorz, tillgång Helt arbetsfria inkomster är emellertid inte önskvärda eftersom 1984). den Lutherska arbetsmoralen samman insatser i kopplar produktionen med i samhällslivet. Livsformen nådde sin höjdpunkt delaktigheten under mitten av då den omfattade 80% av

1970-talet, uppskattningsvis

människorna och har sedan dess i utbredning (Jfr ibid). börjat avtaga

Den livsform som växer hastigt i vår tid kallar för karriär- Hojrup livsformen. Individen arbetar i stora organisationer, är väl tämligen utbildad och har social är betydande rörlighet. Arbetsuppgifterna tämligen och individerna realiserar i utsträcksjälvständiga sig själv hög ning i arbetet. Gränsen mellan arbete och fritid är och något flytande obestämd. F.n. kan 15-20% av ha denna möjligen befolkningen sägas livsform (Jfr ibid).

Dessa olika livsformer har I alla tydliga regionala profiler. regiontyper finns hela av livsformer men spektrat representerat, sammansättningen skiljer dominerar lönearbetarlivsformen åtskilligt. Ibasnäringsregionerna och en där de stora kollektiven i form av intressefrämjar politisk miljö organisationer och folkrörelser spelar en roll som kanaler för avgörande politisk aktivitet. För socialdemokratins vidkommande sammanfaller här de strävandena med de ambitionerna. Den samlade fackliga politiska arbetarrörelsen har här en tradition sin unika lång genom maktställning.

I M-regionerna kan man anta att fortfarande självständighetslivsformen är ett betydande inslag i samhällslivet. Här finns också god representation av områden i mellan- och södra med relativt stark Sverige ställning för jordbruksnäringen och

småföretagssamheten.

K-regionerna starkt av karriärlivsformen även om den ,präglas långt ifrån alltid dominerar Detta sätt att leva miljön antalsmässigt. påverkar synsätten också hos grupper inom andra livsformer och inte minst ungdomar. På liknande sätt som de stora bildar en organisationerna maktbas i karriärlivsformens individer kärnan i K- B-regionerna, utgör regionernas många maktcentra inom och ekonomi. Denna livspolitik form hävdar emellertid inte i första hand sig genom massorganisering utan genom självorganisering i mindre enheter. Genom av utflyttningen den välorganiserade tillverkningsindustrin från avveck- K-regionerna lades också en del av för de stora kollektiven. Tillväxten inom grunden tjänstesektorn har inneburit en motsvarande tillväxt av i fackligt avseende jämförelsevis icke-kollektivistiska svaga, grupper.

Tendensen under 80-talet har varit att de att stå privatanställda väljer utanför fackföreningarna, inte minst inom handeln och industrin, men ändå vara med i arbetslöshetskassan.

3 VALDELTAGANDE

Allmänna val har en framträdande i demokratiteorier, liksom position i flertalet nationers och normativa demokratimodeller. I författningar dessa frammanas bilden av som utövar sin sammanhang medborgaren demokratiska sina håll med valsedeln i handen rättighet (på skyldighet) sin Tillsammans med andra och ger uttryck för politiska uppfattning. bestämmer vilka som ska företräda honom /henne väljare medborgaren i den har fått första i politiska ledningen. Röstning rangens signum hierarkin av olika en rättighet som politiska deltagandeformer; fick till under decennierna kring underpriviligierade grupper kämpa sig sekelskiftet, men som som något självklart. idag uppfattas

I ett demokratiskt har de allmänna valen framförallt styrelseskick funktionen att ge representation åt dominerande politiska skiljelinjer och konflikter i samhället, liberalism vs. konservatism, exempelvis vs. arbetarklass, eller motsättningar vad gäller ras, region, bourgoisie och Valet sett från detta strukturella en språk religion. har, perspektiv, mer eller mindre funktion och är starkt till den ideologisk kopplat klassiska konstitutionella teorin där folket i val sina väljer representanter och där med valet är accurate and complete syftet representation Detta från den (Schneider, 1980:75). särskiljer Valdeltagandet räcka av andra som står medborgare till politiska participationsformer buds i demokratin - manifestationer, politiska diskussioner, protester, och och direkta kontakter med beslutsfattare. förenings- partiaktivitet

Valen kan även som fortroendeomröstning för den temporärt fungera sittande I vissa stater, särskilt i länder med

regeringen. parlamentariska

kan denna direkta relation mellan väljare och regering flerpartisystem, vara mindre eftersom eller snarare regeringstydlig regeringsmakten, vilar på koalitioner och hoppande förhandlingsuppgörelser politiken, mellan i Det finns en bland många partierna parlamentet. föreställning forskare och om att är att rösta med politiker väljarna benägna under år men med under dåliga år regeringen goda oppositionen I här frågan om väljarnas ansvarsutkrävande (Ibid). förlängningen ligger för utfört arbete under en relation som mandatperioden; komplicerad inte har att Inte minst har mäktiga självklara förutsättningar fungera. strukturer mellan och valda: inom media,

väljare partiorganisationer,

olika stora att och

särintressen, valrörelsestrateger möjligheter påverka

manipulera väljaren under valkampanjen. (Se t.ex. Schlozman & Verba,

1987).

Dessa allmänna funktioner kan konkretiseras för svenska ytterligare förhållanden. Den första överensstämmer med både den svenska författningen och den vitt omfattade normativa

synen på åsiktsrepre-

sentativitet. I Sverige har, om den senare den solida ifråga funktionen, blockpolitiken (särskilt under 1970- och 80-talen) - trots traditionen med breda i - vissa att uppgörelser riksdagen givit väljarna möjligheter avge sina omdömen om den sittande sätt att handha sitt regeringens Blir i enskilda mellan uppdrag. tillfälliga förhandlingsuppgörelser frågor regeringsparti och ett eller flera oppositionspartier mer regel än undantag, minskar att vilket eller vilka väljarnas möjligheter uppfatta partier som har står i och att i allregeringsansvar respektive opposition männa val utkräva detta ansvar. politiska

Valdeltagandet är ett kritiskt mått på människors politiska engagemang i sitt samhälle - i ett land där den dominerande normativa modellen anger att är önskvärt högt politiskt deltagande (Jfr Deutsch, 1961; Powell, 1980). Sjunkande valdeltagande kan ses som symptom på att något inte är som det bör vara (apati, alienation etc.) eller som tecken på att någon djupgående förändring håller på att ske. Det finns dock alternativa att kan tolkningar. Exempelvis lågt valdeltagande uppfattas så att de flesta är med sakernas tillstånd och inte önskar ha nöjda

någon ändring. om är bra eller för den Frågan högt valdeltagande dåligt

politiska demokratin har diskuterats bland forskare sedan 1920livligt talet och fall. Den debatten ska inte här relateras Weimarrepublikens

(Se t.ex. Lewin, Det i är att den

1970). viktiga sammanhanget gängse ståndpunkten i är att ett är eftersträvans- Sverige högt valdeltagande värt.

3.1 Strukturella aspekter på valdeltagandet

De skillnader i som kan mellan olika dedeltagandenivån påvisas mokratiska länder aktualiserar frågan - varför går människor överhuvudtaget och röstar?

Powell konstaterade i en studie av i trettio jämförande Valdeltagandet demokratiska stater under perioden 1960-1978, att låg deltagandet

mellan under 60% i vissa länder ex USA) och runt 90% i andra något (t ex Italien och Nederländerna) (1980). (t

är att det finns lagregler som tenderar att nedbringa Grundläggande alternativt öka Valdeltagandet. Tingsten (1937) konstaterade tidigt att sanktioner, i form av t.ex. böter för valskolk, får direkta legala låga effekter Den allmänna i positiva på Valdeltagandet. utvecklingen demokratiska stater har mot att minska hinder för gått legala röstning och liberalisera kraven för rösträtt

I länder, Australien och i delar av Latinamenågra exempelvis USA, rika, är ansvariga för registreringen inför valet. I medborgarna själva och i flertalet andra länder är registrering (upprättande av Sverige som handhas av myndigheterna. I en studie av det röstlängd) något amerikanska 1972 kunde Wolfinger och Rosenstone visa presidentvalet att hade effekt på Valdeltagandet. Det var besregistreringslagarna tämmelser om sista för under registredag registrering, öppettiderna att frånvarande som hade ringstiden, möjligheterna registrera personer för de (Wolfinger & Rosenstone, 1980; betydelse presumtiva väljarna Powell, 1980). Försök har gjorts att skatta den ökning av Valdeltagandet som skulle om automatisk infördes i hela USA. uppstå registrering Powell till 14%. Amerikanska valforskare (1986) uppskattar ökningen brukar liksom Powell ett att i göra viktigt tillägg, nämligen väljarkåren USA -trots det låga Valdeltagandet - har stort politiskt intresse och hög politisk aktivitet:

..we must recall that standards, the American elecby comparative torate is interested and involved. Even the total extremely mobilization of all American citizens would mean a voting group that is more interested, efficacious, and more to engage in likely discussion and other than are voters in political activity present most other democracies (ibid, s 37)

I ett fåtal demokratiska stater finns att vilket i skyldighet rösta, överensstämmelse med tes medför Ett Tingstens högt deltagande. talande är Nederländerna som hade fram till valet exempel röstplikt 1971 då blev Den omedelbara effekten blev en röstningen frivillig. av med 16% Därefter har nedgång Valdeltagandet (Powell, 1980). i 10% under de tal som röstpliktstiden Valdeltagandet legat genomsnitt finns fortfarande a i Italien,

uppnådde (Isberg, 1986). Röstplikt bl_

Australien, och i vissa österrikiska delstater. Aven om en Belgien

italiensk inte direkt riskerar blir icke-röstaren medborgare straff, stämplad i vissa officiella papper - vilket torde ha vissa konsekvenser. Dessutom har i Italien blivit de stora släktträffarnas då valdagen dag; - statens bekostnad - kan resa hem till sina rötter släktingar på samtidigt som man röstar i sina valdistrikt (LaPalombara, 1987).

Australien införde i en del av landet redan 1915 och i full röstplikt skala 1942. var införandet av en av Ursprungligen plikten logisk följd deltagandet i Samväldet, men bland de fanns politiska partierna tydligen även om att skulle minska deras förhoppningar röstplikten kostnader för valrörelserna. Under 1969-1983 valdelperioden låg tagandet bland de röstberättigade på 95 %-nivån. Andelen icke-röstande låg stadigt kring 5%. McAllister (1986) kunde i en fastslå undersökning att dessa i stor utsträckning bestod av de yngsta röstberättigade; ett resultat som fick honom att vissa med göra jämförelser frivilliga system:

In sum, then, the influence on turnout voters major among eligible is age: it is the youngest voters who fail to turn out in Australias compulsory system, just as it is the youngest voters who fail to vote in voluntary electoral systems. (McAllister, 1986:91)

Möjligheter att rösta på annat sätt än i den egna vallokalen finns i alla länder. Däremot har man i vissa länder begränsat denna rättighet till att gälla speciella grupper som har fysiska svårigheter att infinna sig i vallokalen, exempelvis sjuka, militärer, fångar och sjömän (Isberg, 1986:22-23).

En annan till skillnader i mellan typ av förklaring valdeltagandenivån länder är olikheter i den kulturen. Inom denna politiska forskningsinriktning - med bidrag från sextio-talet och framåt av forskare som t.ex. Sidney Verba och Lucian W. Pye - har stora data samlats in mängder genom surveyundersökningar där participationsmönster medborgarnas och attityder kartlagts. När skillnader i den politiska kulturen får bidra till att förklara nivån på Valdeltagandet blir distinktionen mellan valhandlingen, dvs deltagandet i sig, och väljarbeteendet i stort - val av parti/kandidat, allt svårare att bibehålla - även på ett analytiskt plan. Analysen av Valdeltagandet sammankopplas med en rad olika, ibland och villkor för den enskilde och länderspecifika, förutsättningar väljaren grupper av väljare av exempelvis socio-ekonomisk, socio-psykologisk eller ekonomisk karaktär.

I en av Powells studier av skisseras komparativa valdeltagande (1980) en strukturell modell med olika till valdeltagandet förklaringsvariabler modernisering, stark (se fig nedan); proportionell representation, mellan och samt röstningsregler koppling partier intressegrupper (röstplikt, automatisk registrering).

Figur 3.1 PowelPs modell för valdeltagande

Proportionell Röstpliktslagar representation

Modernisering Starka länkar mellan partier och nationella *-- Valdeltagandets intressegrupper nivå

Automatisk registrering

Källa: Powell, 1980:27

Powell kunde med modellen korroborera att förekomst av hypotesen automatisk och effekter

registrering r aEle_direkta positiva på

Däremot visade det att proportionell representation Valdeltagandet. sig och antalet inte hade direkt inverkan - efter kontroll för partier någon skillnader i Den mobiliserande roll som den röstningsreglerna. ekonomiska och social kan förväntas ha på utvecklingen modernisering

Valdeltagandet fann »Powell främst som en av banden slags förstärkning mellan de politiska och nationella Modellens partierna intressegrupper. förklaringskraft visade sig vara den förklarade nära 75% av hög; variationen i för de 24 demokratiska länderna. valdeltagande ingående

I denna vi från PowelFs modell för den strukturella uppsats utgår Tonvikten och konstitutionell struktur. analysen. ligger på modernisering I någon mån av relationen mellan och belyses utvecklingen partier intressegrupper av uppgifter om medborgarnas förändrade aktivitet i dessa sammanhang.

Frågan om relationen mellan och boende i urban politiskt deltagande kontra rural miljö har varit föremål för en förhållandevis begränsad forskningsinsats. Forskningsresultat världen över har visat stora variationer; i vissa studier redovisas samband mellan den positiva urbana miljön och valdeltagande, medan andra har gett undersökningar det motsatta resultatet, eller inga samband alls - ett förhållande som inte underlättat konstruerande av och teoretiska modeller. hypoteser

Möjligheten till jämförande länderstudier besväras av mångfalden av analysenheter och de uppenbara skillnaderna mellan städerna som inte bara kan ses som en storleksvariabel utan som har samband med egenskaper hos de olika politiska systemen (Richardson, 1973; Tarrow, 1971; Morlan, 1984). Den industriella konfliktdimensionen i västvärlden har gett en slagsida åt forskning av som fokuserat politiska massdeltagande socio-ekonomiska faktorer.

Från Herbert Tingsten och framåt har dock formulerats och i viss utsträckning testats ett antal som rör det hypoteser politiska deltagandet i rurala urbana - ur bl a beteenrespektive miljöer framsprungna deskolan, moderniseringsteorin, centrum-periferi analyser.

Mobilitetshypotesen:

Denna hypototes har bl a anfört i sin klassiska Political Tingsten Behavior (1937) som till att vissa storstäder i förklaring Europa hade än de rurala områdena: I storstäder har lägre valdeltagande den relativt större mobiliteten bland innevånarna effeknegativa ter på benägenheten att medverka i, och känna i valen delaktighet och dess resultat.

Mobiliseringshypotesen:

I har formulerats att urbana milmoderniseringsteorin hypotesen en av engagemang och politiskt deltajöer anticiperar högre grad gande - orsakad av att sådana miljöer karaktäriseras av fler människor med vilka dessutom i större utsträckning högre utbildning för massmedia, än i rurala områden (Lerner, 1958, exponerar sig Deutsch, 1961).

Även i den skolan med inriktning mot politisk beteendevetenskapliga har sina förespråkare. Verba & participation mobiliseringshypotesen Nie redovisar två alternativa modeller, eller rörande (1972) hypoteser, skillnaderna mellan urban och rural Den ena sammanparticipation. faller med ovan och hävdar således att det mobiliseringshypotesen skulle vara högre politisk aktivitet i urbana miljöer p g a den högre av social interaktion. Milbrath (1965) vidareutvecklade hypograden tesen och inte mindre än 28 studier som stöd för skillnaden åberopade i mellan centrum och i ett samhälle: that politisk participation periferin near the center of the are more to participate in persons society likely than near the &

politics persons periphery. (Milbrath Goel, 1977).

Det finns dock studier som inte funnit samband mellan urnågot och politisk participation - efter kontroll för andra faktorer banisering klass, kommunikationsstruktur eller organisationsstruktur. typ social

Den alternativa till är den om försvagning av hypotesen mobilisering sociala nätverk (the Decline-of-Community Model):

Ju större kommun eller stad, desto opersonligare, mer komplicerad och blir den. I små, en gång oberoende små kommunerna avlägsen sociala, kulturella och nätverk. I sådana små fungerade politiska kommuner har människor en starkare känsla av politisk effektita se resultat snabbare I stora städer

vitet; kontakt, (Morlan,1984).

det inte så: are to a wider political realm fungerar ..they exposed where tion is much more difficult because of meaningful participa

its size and greater komplexity (Verba & Nie, 1972:231).

larger

om närheten till kritiska nätverk: Hypotesen

Från centrum - litteraturen kan hämtas att periferi hypotesen storstäderna aktivitet bland invånarna på befrämjar hög politisk grund av närheten till maktcentra och viktiga beslutskanaler som finns i den urbana miljön.

Det är förenat med stora att renodla en urban-rural svårigheter dimension, eftersom faktorer är involverade, inte minst utbildmånga ning och social status. Steiner (1969) efterlyste snarare mera sammansatta hypoteser som kunde fånga problemkomplexet på ett bättre sätt; att områdestyp, social struktur och transportsituation borde komplettera uppgifter om antalet invånare.

Maktutredningen har nyligen publicerat resultaten av en omfattande intervjuundersökning bland svenska folket om skillnader i politiskt mellan med olika deltagande bygder urbaniseringsgrad kategorierna landsbygd, samhälle, stad och storstad. Denna indelning är naturligtvis statisk och bortser från tätorternas funktionella aspekter. Därigenom är det svårt att jämföra skalan med den regionindelning som lanseras i föreliggande uppsats. Det är emellertid givet att kategorin storstad tillhör och att har sin i M-regioner- K-regionerna landsbygd tyngdpunkt na. samhälle och stad har dessvärre överlappningar med Kategorierna alla tre storregionerna. Av sammanställningen framgår att storstädernas människor uppger sig ta mer initiativ för att påverka politiken, har högre aktiviteter som boende och småbarnsföräldrar, större intresse för politik, deltar i i politiska manifestationer och högre utsträckning samt har administrativ än vad som är fallet protester, högre kompetens på landsbygden. I motsats härtill visar landsbygdens folk högre värden än storstädernas på möjligheten att påverka sitt boende och sin barntillsyn, på partiidentifikation och aktivitet i politiska partier, samt på

samhörighet med folkrörelser. (Petersson et al, 1989:197). Dessa

överensstämmer väl med de skillnader som kan förväntas uppgifter utifrån livsformsanalysen.

En av i har varit inriktad den

betydande valforskningen Västeuropa på

socio-ekonomiska till valbeteendet vilket torde bero förklaringsansatsen på att klassröstandet varit så framträdande i många länder. Den har internationellt under åttiotalet i Statsvetenskapliga valforskningen

stor utsträckning koncentrerat sin tre företeelser: uppmärksamhet kring det minskande klassröstandet, kvinnors röstbeteende och (gender-gap) ekonomiskt röstningsbeteende (economic V0ting). Det saknas fortfarande en stor av i och valundersökning Valdeltagandet Sverige har hittills behandlat som en

forskningen Valdeltagandet sidoaspekt.”

En förklaring kan vara att hittills inte som Valdeltagandet uppfattats problematiskt, i som nivån i är internationellt synnerhet Sverige hög sett.

3.2 Valdeltagandet i Sverige.

Valdeltagandets historia i Sverige är berättelsen om en framgångsrik ökning av deltagandet från bottenläget 1924(R) med 53.0% av de rösttill rekordåret med 91.8%. berättigade 1976(R)

Under 1911-1988 har det förekommit 26 i perioden riksdagsval (R) I hälften av dessa valtillfällen har i Sverige. Valdeltagandet sjunkit 4 förhållande till närmast Val. föregående

5 Vid sju tillfällen har ökat intervallet 0.2 - Valdeltagandet svagt (i 1.8%). Vid sex har intervallet 5.4 riksdagsval Valdeltagandet stigit kraftigt (i 19.1%), nämligen valen1914V(+19.1%), 1928 (+ 14.4%), 1936 (+6.9%), 1948 (+10.8%), 1960 (+8.5%) och slutligen 1968 (+5.4%).

3 Ett intressant uppslag till forskning om Valdeltagandets utveckling är att göra en longitudinell reanalys av SC8:s studier av levnadsförhållanden (de s.k. ULF-undersökningarna) utifrån livsformsanalysen och den nya regionala indelningen. Antalet intervjuer i undersökningarna är så stort att de medger regionala nedbrytningar av materialet i kombination med ytterligare subgrupper.

4 Valdeltagandet i riksdagsvalen har sjunkit i förhållande till närmast föregående riksdagsval vid följande 13 tillfällen: 1914h, 1917, 1920, 1921, 1924,1940, 1952, 1958, 1964, 1970, 1979, 1985 och 1988. .

Valdeltagandet i riksdagsvalen har ökat svagt i förhållande till närmast föregående riksdagsval vid följande sju tillfällen: 1932, 1944, 1956, 1958, 1973, 1976 och 1982.

Figur 3.2 Valdeltagandets 1911 - 1928 (R) utveckling

gi;

ff”

8,

f»

/ ,O ”\

q

ü 40

0Illlllllllllllllllllllll 1914 192019281940195219601970 19821988

Det finns skäl att renodla den historiska till att avse goda analysen deltagandet i riksdagsvalen. Före den partiella författningsreformen som innebar till och kommunfullgemensam valdag riksdag, landsting vid valet 1970, som bekant skilda valdagar. mäktige praktiserades fanns det s.k. kommunala sambandet mellan kommunalvalen Visserligen och första kammaren i riksdagen, men valresultatets inverkan på var måttligt. Viktigare i sammanhanget är riksdagens sammansättning att det historiskt har funnits en betydande skillnad i valdeltagande mellan och kommunalvalen. Ofta uppgick denna riksdags- R/Kdifferens till 5%, ibland över 10 procent. Analysen kompliceras av att valen i rum med två års mellanrum, vilket också skapar regel ägt

med om deltagandet i komproblem jämförbarheten. Uppgifterna munalvalen och är således storheter - i riksdagsvalen ej jämförbara synnerhet före 1970.

Under demokratins historia har en rad rum i det lång förändringar ägt svenska valsystemet. Här ska några viktiga reformer i rösträttsreglerna Dessa har sammanfattats i tabell 3.3. uppmärksammas.

1911 års AK-val har ofta betecknats som det demokratiska genombrottet genom att de nya rösträttsreglerna från 1907 års rösträttsreform för första Reformen innebar bl.a. en allmän rösträtt tillämpades gången. för män under att man betalt sina skatter och införande förutsättning av det proportionella valsättet.

1918 kom beslutet om lika kommunal rösträtt och avskaffandet av den rösträtten. Därefter beslöts åren 1919 - 1921 om allmän graderade rösträtt, även för kvinnor.

Dessa rösträttsreformer rösträtten till allt fler medborgare. vidgade medförde däremot inte av

Ökningen av valmanskåren någon ökning

- mätt i procent av Snarare kan noteras Valdeltagandet röstberättigade. en i 1921 (54,2%) i jämförelse med 1911 (57%) minskning deltagandet för hela valmanskåren. Stora måste således till från de ansträngningar sida under denna första tid i demokratins historia politiska partiernas för att få fram människorna till valurnorna.

har ett av registreringsplikt för den enskilde, Sverige specialfall för utlandssvenskar medborgare bosatta utom riket nämligen (svenska och i Sverige). För dessa upprättas en särskild ej kyrkobokförda där - och kunna rösta i röstlängd och för att bli uppförd riksdagsvalet “ enskilt val fanns

måste ansökan göras inför varje (ValL 4:12). Tidigare

en om att man skulle ha varit kyrkobokförd under de tidsbegränsning, senaste kalenderåren för att få rösta - en bestämmelse som slopades sju 1977.

elnför 1985 års RD-val registrerades 17 294 utlandssvenskar. Valdeltagandet var 81% (Holnberg 8. Stjernqvist 1988)

Tabell 3.3 1907 - 1985

Rösträttsreglernas utveckling

År Valsätt Röstningsreformer och -regler

1907/09 Prop.val Rösträttskriterierznän,lägst 24 56 valkretsar år, myndig, ej i konkurs eller fattigvárd, erlagt skatt till stat och kommun, fullgjort värnplikt

1919/21 28 valkretsar Allmän rösträtt för män och kvinnor, lägst 23 âr. Utskyldsstrecket bort, mildring av fattigvårdsstrecket.

1945 21 år föregående kalenderår. (Värnpliktsstrecket bort 1922, straffpåföljden bort 1937. Alla föregående inskränkningar bort 1945. Endast omyndighet hinder).

1965 20 år föregående kalenderår. Utlandssvenskar röstberättigade på vissa villkor från 1968.

1968/70 Författn reform 19 år föregående kalenderår (fr valet 1970 poströstning allm (Enkammarriksdag tillåtet). Utlandssvensk ej 4%-spärr) kyrkobokförd ngn gång, under de 5 kalenderår som närmast föregår gemensam valdag det år som röstlängd upprättas, förlorar rätten att bli upptagen i röstlängd

1976 18 år senast på valdagen. Utländsk medborgare, kyrkobok förd i riket den 1 nov de tre åren närmast före valet, röstberättigad vid kommunalval.

1977 Tidsbegränsningen bort för utlandssvenskar.

Källor: ValL 1972, 1986; Fiskesjö et al, 1973; Holmberg & Stjernqvist, 1988.

Från och med valet 1970 blev av bestämmelsen i vallagen tillämpningen om mer dvs av följande: ...eller av poströstning generös, tillämpningen annat skäl finner vara förhindrad att rösta på i vallokalen sig valdagen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får rösta på

(ValL 8 1:a paragrafen). Poströstningen blev snabbt

postanstalt. kap, attraktivt för och andelen har utomordentligt väljarna poströstande successivt ökat val efter val. Vid valet 1985 inte mindre än poströstade 37,0% av röstande (Holmberg & Gilljam, 1987). Syftet med samtliga den generösare tillämpningen var framförallt att underlätta för att ett som definitivt har uppnåtts. Enligt medborgarna rösta; syfte och var detta en av de viktigaste Holmberg Gilljam (1987) just faktorerna bakom ökningen av Valdeltagandet på sjuttio-talet:

Den är sannolikt en av de viktigaste lättillgängliga poströstningen faktorerna bakom det och t o m ökande svenska valdeltaganhöga det under 1970-talet. I andra länder med sämre möjligheter många att har Valdeltagandet under samma period (ibid poströsta sjunkit s 78).

En intressant är att som tenderar att ha iakttagelser grupper lägre valdeltagande, i stor utsträckning poströstar, dvs äldre, ensamstående och inte minst storstadsmänniskor.(ibid)

En som i de kommunala valen i positiv förändring påverkat deltagandet är införandet av den år 1970. I ett riktning gemensamma valdagen internationellt ett med att ha samperspektiv utgör Sverige undantag manfört allmänna val till ett tillfälle i hela landet. Däremot samtliga förekommer till i USA att val till olika nivåer sker på samma exempel i vissa delar av landet. Den allmänna iakttagelsen är att de lokala dag valen får när de sker fristående från parlamentsval lägre valdeltagande Den bilden internationellt är att Valdeltagandet (Isberg, 1986). generella är i nationella val än i lokalval (Morlan, 1984). högre

noterar i sin internationella översikt att en övergång från Isberg till skilda valdagar för riksdagsvalen och de komgemensam valdag munala valen i kunde förväntas leda till i de Sverige lägre deltagande sistnämnda valen (1986:32).

Andra konstitutionella faktorer som medtagits som förklaringsfaktorer till det höga svenska Valdeltagandet under av utländska sjuttiotalet den automatiska registreringen, även det proporiakttagare är, förutom

tionella valsättet som eliminerar bortkastade röster (Burnham,1980). Jackman (1987) bedömer även slopandet av den första kammaren och införandet av enkammarsystemet i riksdagen som betydelsefullt för ökningen av Valdeltagandet under sjuttiotalet.

Sänkningen av rösträttsåldern till 18 år innebar - ur valdeltagandesynpunkt - ett i den åldern har en tendens att risktagande. Ungdomar ha ett lägre deltagande än andra i alla länder Så i grupper exempelvis en studie av icke-röstande i Kentucky under en tio-valsperiod visade resultatet av en multivariat analys att ålder var den utan konkurrens viktigaste förklaringsfaktorn till både registrering och valdeltagande (Sigelman et al, 1985). I Sverige stod åldersgruppen 18-21 år för den största av av åldersförändringen Valdeltagandet (-2,6%) samtliga mellan valen 1982 och 1985 & grupper (Holmberg Gilljam, 1987).

Invandrarnas kommunala rösträtt från och med valet 1976, innebar likaså en risk för sänkt valdeltagande - i kommunalvalen. Detta konstaterande bortser från beslutens relevans i Invandrarna naturligtvis övrigt. Visade sig ha ett i 1976 lågt deltagande; högst premiärvalet (59.9%), därefter har andelen röstande successivt - vid 1985 års komsjunkit munalval uppgick deltagandet till 48.1%. Det bör observeras att invandrarna inte och att det råder utgör någon homogen kategori avsevärda skillnader i mellan olika nationaliteter. Valdeltagande

Allmänt kan konstateras att av rösträtten till vidgning nya grupper tenderar att reducera det totala Valdeltagandet (åtminstone kortsiktigt), samtidigt som tekniska lösningar för att underlätta Valdeltagandet verkar i den motsatta till det riktningen. Viktiga förklaringar höga under 1970-talet är införandet av och Valdeltagandet poströstningen enkammarsystemet i Under 1980-talet har endast riksdagen. marginella förändringar genomförts och det sjunkande Valdeltagandet har därför inte sin orsak i förändrade röstningsregler.

3.3 Modernisering och valdeltagande

En av i under i de tre

analys deltagandet riksdagsvalen efterkrigstiden

ett förbluffande resultat. Sedan 1950-talet finns i

storregionerna ger

stort sett skillnader i mellan Det innebär

inga valdeltagande regionerna! att valdeltagandets utveckling inte är strukturellt i den meningen att det skulle bero av det svenska samhället (dvs den på moderniseringen ekonomiska strukturomvandlingen i samhället sådan den avspeglas i Om det hade funnits skillnader i Valdeltagandet mellan storregionerna). som hade bildat ett tydligt mönster under de senaste storregionerna decennierna hade det funnits underlag för påståendet om att framväxten av kunskapssamhället medför en förändring av förutsättningarna för i en given riktning. Det finns sedan länge en politisk valdeltagande

i det svenska samhället som är stabilare än de ekonomiska

integration

strukturerna. För att tolka i måste andra

förändringarna valdeltagande förklaringar än de strukturella sökas.

3.4 i 1948 - 88

Figur Valdeltagandet (R) storregionerna

% 100

aod§§ää:=*\ _

N--w-i- 9:15

40-

l I l J l l l l J J L l 0 1948 1960 1970 1979 1988

Valár

“g *dr* M-Sverlge B-Svenge *db K-Sverlge *f* Totalt

Denna slutsats överensstämmer på ett intresseväckande sätt med resultatet från P0wells tidigare nämnda komparativa studie av valdeltagandet. Han visade att moderniseringen inte direkt kan förklara utvecklingen av Valdeltagandet i västdemokratierna, utan har sin viktigaste och indirekta betydelse för förändringar i relationerna mellan 7 de politiska och olika intressen. partierna organiserade

3.4 Temporär förklaring: Mobiliseringen av väljare

En intressant iakttagelse är att av inte är utvecklingen Valdeltagandet linjär, utan sker språngvis. Riktningen är inte heller entydig eftersom deltagandet under vissa perioder har sjunkande tendens. Om inte några förändringar skett i röstningsreglerna kan uppsvingen främst vara en effekt av en av från sida. utomordentlig mobilisering väljarna partiernas

Hur sådana skall definieras är inte trivialt. Mobilisemobiliseringsval ringsbegreppet är positivt värdeladdat och de politiska partierna kan säkert betrakta valtillfällen där i förhållande till Valdeltagandet sjunkit det närmast som i den att föregående mobiliseringsval meningen någothar fått fram till

/några partier så gott som alla sina sympatisörer

valurnorna trots att andra Här partier samtidigt misslyckats därvidlag. definieras mobiliseringsval som val där valdeltagandet kraftigt stigit i Förhållande till det närmast föregående valet, oberoende av hur enskilda partier lyckats att motivera sina sympatisörer att rösta.

Mobiliseringen kan vara föranledd av att konkurrensen mellan partierna hårdnat i en som som någon fråga; polarisering väljarna uppfattar viktig

att ta ställning till (Butler & Stokes, 1976) För att kunna identifiera

krävs således att karaktären hos vissa valrörelser mobiliseringsval studeras mera i har en användbar detalj. Campbell (1960) gjort distinktion mellan och I hög-stimuli-val låg-stimuli-val. hög-stimulivalen har den enskilde en om att hans/henväljaren tydlig uppfattning nes röst är av stor vikt och att värden eller betydelsefulla viktiga politiska frågor faktiskt avgörs av Det finns i denna valutgången. typ av

7 Pouells slutsats var:

of uncertainty as realignment occurs and new linkages are developed. One might expect such events to produce lower voting turnout. (1980:Z8)

val klara alternativ att mellan. Om detta inte är fallet ökar risken välja att människor i väljer sofflocket. speciellt politikens marginaler

Rokkan & Valen fann i sin studie av norska val att när margi- (1962) nalerna så att valresultatets konsekvenser hänger på ett fåtal krymper då arbetar intensivare än vanligt för att röster, partiorganisationerna mobilisera Andra forskare har kunnat visa förekomsten av väljarna. intresse starkt speciella krisval, där väljarnas och engagemang ökat

(Milbrath & Goel, 1977).

Burnham förklarar bl.a det men även flukt- (1980) höga deltagandet, uationerna i i och andra europeiska stater med Valdeltagandet Sverige att har haft kapacitet att mobilisera de lägre samhällsklasserpartierna na:

This reflects the of the Social Democrats and other capacity parties

för Valdeltagandet är svårt att skatta, men Valkampanjernas betydelse

dess råder det tvivel om (Caldeira et al, 1985).

nödvändighet knappast Partierna har till sitt en av resurser för förfogande uppsättning valrörelserna: medlemmar och däribland organisationsstruktur, valarbetare, samt ekonomiska resurser som kan omvandlas till propaoch av Tillgången och styrkan av ganda köp professionella tjänster. dessa varierar som bekant mellan och över tid. I de tillgångar partier flesta demokratiska så också i har de stora kostnaderna länder, Sverige, för valrörelserna i viss grad tagits över av statsapparaten (Gidlund, 1983; 1985; 1988)

Med minimidefinitionen ovan av de sex mobiliseringsvalen (till som förekommit i vårt land kan kurvan över valdeltagandets riksdagen) stiliseras så att mobiliseringsmönstret framträder tydligare. utveckling I nedan har endast och noteringar dem figuren mobiliseringsvalen lägsta emellan för kurvan. utgjort underlag

Figur 3.5 Mobiliseringsvalen (R) 1911 - 1988. Stiliserad framställning

80 Vlrizsval f”, Y x_ i eo

40-

0 llllllllllllllllllllllll 1914 192019281940195219801970 19821988

Det första mobiliseringsvalet rum i till första världsägde anslutning kriget och regeringskrisen efter Gustaf Vts borggårdstal till bondetåget våren 1914. Det andra valet är det kända s.k. kosackvalet 1928, där motsättningarna mellan höger och vänster i politiken nådde sitt zenit i Sverige. Redan 1936 inträffar det i tredje mobiliseringsvalet skuggan av upptakten till andra världskriget och regeringskrisen i försvarsfrågan.

Det inträffade 1948 i det s.k. PHM-valet, dvs fjärde Planhushållningsmotstånds-valet, när efterkrigstidens samhälle skulle byggas upp. 1960 års val är det femte och ett mobiliseringsvalet skolexempel på hur nya medier kan påverka det det var det politiska deltagandet, nämligen första TV-valet. I till vänstervågen och studentrevolten, anslutning

och Tjeckoslovakien-invasionen blev 1968 års val det Vietnamkriget senaste i vårt land. exemplet på mobiliseringsval

Mobiliseringsvalen har det gemensamt att de har ägt rum i dramatiska

former eller i laddade politiska situationer. Två av valen (1914V och

har direkt samband med starka hot från omvärlden i kombination 1936) med kan 1968 års val också höra till denna regeringskriser, möjligen I tre av valen 1948 och var mellan kategori. (1928, 1968) spänningen elektrifierande och valrörelserna stundom hätska de politiska partierna stå i valen. Slutligen i 1960 års val introducerades mycket tycktes på spel ett nytt och medium i den politiska debatten - televisionen. spännande Som historisk kan nämnas att det första radiovalet inträffade parallell så sent som 1932, men att effekt på Valdeltagandet ej kan någon tydlig utläsas -i förhållande till 1928 års val steg deltagandet 02% (Thermaenius, 1933).

I man har under 1970- och 80-talet bilden någon utvecklingen nyanserat av roll. Under 1970-talet nådde valdeltagandet sin mobiliseringsvalens rekordnivå efter att ha i mindre 1973 och byggts upp steg vid valen 1976. Som framhållits torde detta ha samband med förändringtidigare arna i och införandet av i röstningsreglerna enkammarsystemet Från denna åter och befann sig riksdagen. toppnivå sjönk deltagandet 1988 tillbaka års Annorlunda har det senaste på 1960/64 lägen. uttryckt decenniets val inneburit att 1968 års och den successiva mobilisering av valdeltagandet på 1970-talet gått förlorade. uppbyggnaden

3.5 Vilka partier gynnas av högt valdeltagande?

Den effekten av förändrat har alltid partipolitiska valdeltagande av och den uppmärksammats partierna själva. Demokratiseringen allmänna och lika rösträttens införande innebar att nya socio-ekonomiska grupper mobiliserades och gav inte minst underlag för socialdemokratin och har traditionellt setts bondepartier. Högt valdeltagande som en fördel för till vänster och en nackdel för partier följaktligen Detta beroende att med lägre högerpartier. på antagandet väljare och status, samt har sina åt vänster i utbildning ungdomar preferenser politiken.

En del av valskolkarna deltar i allmänna val.

begränsad aldrig Mycket på att en del av förändringarna i valen åstadkoms tyder väsentlig genom ett mellan valskolk och valdeltagande. komplicerat utbyte

Figur 3.6 Socialdemokratisk valaffisch från 1928 års mobiliseringsval.

Valskolkarna , , lsxerge i uppzlngo till V 1.568.295 ,“ I under ialcl -

l WILHKOLKARE

i t* __

v AIR: 51-

McAllister kunde visa att, trots röstplikten i Australien, skulle Labour

få fördelar om ca 5% skulle kunna mobiliseras

icke-röstandegruppen på (1986). Vidare skulle - om hypotetiskt skulle minska från deltagandet

90 till 80% - Labour förlora omkring 6%. Amerikanska studier har

kunnat dokumentera att sannolikheten är större att en icke-röstande är

demokrat än & Rosenstone, 1980). DeNardo“s republikan (Wolfinger tes är att det som har den största delen perifera anhängare höjer parti sin andel av den röstande när Valdeltagandet ökar (1980; väljarkåren 1986)

Inför det välkända s.k. kosackvalet i Sverige 1928 gick socialdemokraterna ut med en stor Valaffischens mobiliseringskampanj. budskap till de 1.5 valskolkarna från föregående val var Vak opp!. miljonerna I detta ökade Valdeltagandet från 53.0% utpräglade mobiliseringsval (1924) till 67.4% - men trots denna massiva uppgång minskade (!)

stödet för socialdemokraterna med 4.1%. I 1914 (vår), 1936, 1948, 1960, och 1968 års val innebar däremot att stödet för mobiliseringen socialdemokraterna ökade markant. Men 1976 års rekordnivå i valdelförde en regering till makten. tagande borgerlig

För vidkommande var 1960 och 1968 års centerns/Bondeförbundets också framgångsval - i någon mån gäller det också mobiliseringsval 1928 och 1936 . Men 1948 var ett liksom f.ö. rekordvalet nedgångsval, 1976.

Låt oss betrakta den aktiviteten i de tre för de politiska storregionerna olika och studera samvariationen mellan partiernas röstpropartierna cent och Notera att sker med kommunerna valdeltagandet. analysen som analysenheter - dvs ej de många valdistrikten. Det innebär att Stockholm studeras som en enhet med samma vikt som en exempelvis förortskommun eller som slutsatserna måste därför dras med Grästorp. viss försiktighet.

För den traditionella skull är det rimligt att först titta på hypotesens socialdemokraternas Det visar att samvariationen mellan utveckling. sig och socialdemokratiska röstprocent trendmässigt avtagit valdeltagande sedan 1960-talets mitt. Det regionala skillnader. föreligger betydande i samvariationen inträder redan 1940-talet i K-regioner- Nedgången på i av 1960-talet i och 1970-talet i Bna, inträffar början M-regionerna på Vid 1988 års val var samvariationen fortfarande svagt positiv regionerna. i B- och men däremot i I M-regionerna kraftigt negativ K-regionerna. socialdemokraterna sämst där var K-regionerna lyckades valdeltagandet

högst!

Figur 3.7 Sambandet mellan och socialdemokraternas

valdeltagande

resultat i 1948-88.

riksdagsvalen

/Pät/ \\+-_4\ 0.4; k 14/ ,, \ y_ \ // -//,. \.\ \\ /L \ 4- (X R \\ \_kr,/ + i

0.2“\2.__

Wi

W

\a:_5;\ *en x

\\\_\ x. \*___i%__k \_\

*k m

0 \* \B/“\a FJ \\ k. -0.2

\

-0.4 r *ZKNK

_V4_

l I l l l l l l l l l l .. _0.6 1948 1960 1970 1979 1988

Valár

- F M-Sverlge B-Sverlge *t* *E* K-Sverlqe Totalt

Anm. Det använda sambandsmåttet är

produktmomentkorrelationskoef-

ficienten 3.

8 Håttet anger graden av linjärt sanbarud mellan två variabler på en skala från *LO (starkast möjliga positiva sarrband) till -1.0 (starkast möjliga negativa sanband. Genom att kvadrera koefficienten erhålls uppgift om hur stor andel (iX) av variationen som förklaras (r=O.5 innebär sålunda 25% förklarad variation).

Bilden är emellertid komplicerad. Några exempel på utfallet:

*

I Danderyds kommun ökade Valdeltagandet mellan 1970 och 1973 från 91.7% till 94.5%. Samtidigt minskade stödet för socialdemokraterna från 27.0% till 20.0% i riksdagsvalet.

* I kommun ökade mellan 1979 och 1982

Haninge Valdeltagandet

från 89.4% till 91.0%. ökade stödet för socialdemok-

Samtidigt raterna från 43.9% till 46.7% i riksdagsvalet.

*

I Malmö stad minskade Valdeltagandet mellan 1985 och 1988 från

86.4% till 83.5% . ökade stödet för socialdemokraterna

Samtidigt

9 från 41.9% till 45.3 % i kommunalvalet.

Den gamla mobiliseringshypotesen håller således ej. Ett högt Valdel-

tagande är inte detsamma som höga för socialdemokraterna

noteringar

Utfallet beror helt Var ökar. Allmänt i riket finns

på Valdeltagandet

numera en samvariation mellan socialdemokratiska

svagt negativ

röstprocent och

valdeltagande.

9 Skånepartiet hade 1985 ett framgångsval och ökade från 1.61 till T.2X. Rösterna förfaller i betydande mån ha tagits från socialdemokraterna, särskilt i miljonprogramområden typ Rosengård. Vid 1988 års konnunalval gick partiet kraftigt tillbaka och reducerades till 4.2X. Tillbakagângen var särskilt stor i Rosengård, Möllevången och Fosie. Nedgången för skånepartiet smnnan- faller med ett kraftigt sänkt valdeltagande i dessa områden t.ex.:

Allmänt gäller att i områden med lågt valdeltagande (se tabell 3.10) minskade valdeltagandet 1985/88 med k.3% samtidigt som röstandet på Skånepartiet sjönk med S.0%. Det förefaller således som att röstandet på Skånepartiet 1985 var halvvägs till soffan för många besvikna socialdemokrater. Deras uteblivande från valurnorna 1988 beredde vägen för en återkomst till makten i Malmö för socialdemokraterna.

Totalt sett i riksdagsvalen är det numera moderaternas valresultat som bäst samvarierar med valdeltagandet. I statistisk mening förklarar Valdeltagandet en tiondedel av moderaternas valresultat 1988! Den nivån korn socialdemokratin i närheten av år tjugofem tidigare.

I K-regionerna har moderaternas valresultat ett tämligen starkt samband med valdeltagande (.53) samtidigt som socialdemokraterna och VPK har negativa värden (-.47 respektive -.62). Denna siffergrupp har byggts upp kontinuerligt sedan mitten av 1960-talet och ingår

således i ett tämligen stabilt mönster. (Se bilaga 2).

I M-regionerna har de traditionsrika sambanden i olika riktningar mellan röstprocent och valdeltagande i alla partier avklingat under efterkrigstiden. Socialdemokratin har förlorat sitt positiva samband, och har blivit av med sitt samband. Under 1980folkpartiet negativa talet tenderar att - för nya samvariationer byggas upp svagt negativa moderaterna (-.22) och svagt för VPK (.17). positiva

I B-regionerna, slutligen, är samvariationerna numera tämligen svaga tvärs över. Den traditionellt starka positiva korrelationen för socialdemokratin har reducerats till blygsamma .15.

3.6 Valdeltagandet i storstäderna

Under senare år har en intensiv diskussion förts om nedgången av i storstäderna. Man kan visa att valdelvaldeltagandet exempelvis oavbrutet sedan 1973 i Malmö stad och sedan 1976 i tagandet sjunkit Stockholms stad. Nedgången var särskilt stor vid 1988 års val. I vissa valdistrikt som V Skrävlinge 11 i Malmö, Brämaregården i Göteborg och Rinkeby i Stockholm nådde valdeltagandet sin lägsta nivå vid ° senaste kommunalvalet och hamnade en bra bit under 60%-nivån!

i vissa valdistrikt i storstäderna i modern tid är Lågt valdeltagande emellertid från 1988. Vid valet 1970 fanns ingen nyhet exempelvis

valdistrikt i Göteborg som hade 43.0% i valdeltagande (Kristine 1) och

vid valet 1976 56.8% (Brämaregården 1).

10 I direktiven till Storstadsutredningen hävdas exempelvis att Valdeltagandet i Stockholms län kraftigt försämrats vid de senaste valen (Dir. 1988:64, s. 3). l själva verket har valdeltagandet (R) legat över riksnivån under hela perioden 1970-88!

är emellertid mer intrikat än diskussionen förmedlar. För Verkligheten att kunna hävda att det finns ett särskilt med storstadsproblem fordras inte bara att i storstäderna Valdeltagandet valdeltagandet sjunkit - det krävs också att Valdeltagandet sjunkit mer i storstäderna än i nationen i dess helhet, eller att det sedan länge på en avsevärt ligger nivå! Om i storstäderna sammanfaller lägre valdeltagandets utveckling med den nationella finns storstadsutvecklingen ej något specifikt problem med valdeltagandet - det handlar då om ett nationellt problem! Innan vi ger oss in på en diskussion av frågan måste således först den allmänna bilden klarläggas.

I tabellen nedan redovisas i storstäderna valdeltagandets utveckling 1970-88 i de tre olika valen i med hela rikets noteringar. jämförelse Siffrorna om de olika valen är eftersom den gemensamma jämförbara valdagen infördes 1970.

Den allmänna bilden är att storstäderna under hela haft drygt perioden i än riket i stort. Skillnaden en procent lägre deltagande riksdagsvalen har inte ökat utan var faktiskt större i av 1970-talet än under början 1980-talet! är Malmö som upplevt en kontinuerlig sänkning Undantaget av under men som fortfarande har högre nivå valdeltagandet perioden, än Stockholm och om finns Göteborg. Ifråga riksdagsvalen knappast utan det finns en nationellt något specifikt storstadsproblem, möjligen under 1980-talet med allmänt 1985 och problem sjunkande deltagande 1988 ned till 86%-nivån. När det den allmänna nedgången av gäller har det både samband med frånvaron av mobiliseringsval Valdeltagandet och av svaga grupper. En viktig aspekt av de politisk marginalisering affärerna som valrörelsen 1988 är således att de politiska präglade blockerade till ett mobiliseringsval. möjligheten

Tabell 3.8 i storstadskommunerna 1970-85 i förhål-

Valdeltagandet

lande till riket i stort.

Skillnaden i

procenttal.

Tabell 3.9 Valdeltagandet i riket i de olika valen 1970-88, samt

skillnaderna mellan riks- och kommunalvalen i storstäderna. År Valdeltagande Differens R/K

ifråga om valdeltagande handlar uteslutande om Storstadsproblemet kommunalvalen Situationen i riket i stort är att i (K)! deltagandet kommunalvalen har successivt i förhållande till sjunkit riksdagsvalen sedan 1970! Under 1980-talet etablerades 2%-nivån i skillnader. Vid

valet 1976 ökade skillnaderna markant från 0,3% till 1.4%, vilket

sammanfaller med i vilka sänkte förändringar röstningsreglerna, rösträttsåldern till 18 år kommunal rösträtt. Vid och gav invandrarna

valen 1976/ 79 storstäderna få större skillnader mellan riksdagsbörjade och kommunalvalen än landet i övrigt. Mot slutet av 1980-talet uppgår

R/K-differensen i storstäderna till 3-3.5%-nivån.

Storstäderna har också kunnat registrera ett sjunkande valdeltagande

i kommunalvalen med kommunalvalen i riket. För närvarande jämfört storstads-nivån inemot 3% än för riket. Detta ligger på lägre notering är emellertid inte för de senaste valen; jämfört med något nytt fenomen valen 1988 års kommunalval i storstäderna i 1979/82 representerar själva verket en viss Förbättringen inträffade trots den uppryckning. allmänt nivån på Valdeltagandet i riket! Möjligen framträder sjunkande här storstäderna som förebud om vad som senare sker i landet i övrigt

ifråga om Valdeltagandet.

Storstäderna i funktionella som är i ingår regioner högt specialiserade de flesta avseenden - även socialt och

geografiskt.I storstadsregionerna

finns såväl kommuner med mycket lågt valdeltagande som kommuner

med extremt högt I storstäderna finns valdistrikt med valdeltagande. extremt och distrikt med mycket höga värden. lågt valdeltagande Människor som har som tenderar att betinga ett lågt egenskaper bor i samma områden, liksom människor med för valdeldeltagande Skillnaderna i dessa avseenden är störst tagandet positiva egenskaper. i storstäderna. Det är bekant från och AKUvalundersökningar

att bl.a. faktorer samvarierar med lågt valdelmätningar följande

tagande:

*

låg utbildning låg föreningsaktivitet

*

i-*i-l

låg partiidentifikation ungdom * invandrarbakgrund arbetslöshet * inkomster sociala låga problem * ensamstående

I samvarierar bostadsmönstret starkt med dessa storstadsregionerna ett sätt som det inte har förutsättningar att göra på egenskaper på

andra håll i landet. Vår hypotes är att med problemet Valdeltagandet i storstäderna är en reflex av den allmänna av primärt nedgången valdeltagandet i riket och den uppdelningen i dessa socio-geografiska miljöer.

Skillnaderna i mellan olika valdistrikt i storstäderna är valdeltagande betydande. Här använder vi ett enkelt mått som hur anger många valdistrikt som har högre resp lägre valdeltagande än totalnivån för kommunen -+ 5% i kommunalvalet.

Tabell 3.10 Valdeltagandet i olika kategorier av valdistrikt

(N=1s2)

Mönstret är uppenbart. I storstäderna bor inemot en fjärdedel av

människorna i områden där 70%-nivån och

valdeltagandet ligger på nästan lika många i områden 90%-nivån. Hälften av invånarna bor på

11En kontroll för Malmö visar att användningen av valdistrikt som analysenhet är en god skattning på mått som utgår från invånarantalet. Siffran 71% (1988) i tabellen ovan motsvaras exempelvis av egentliga 70% om man viktar distrikten efter valmanskåren.

i områden mellan dessa Vid 1976 års val var bilden något ytterligheter. annorlunda i så måtto att andelen invånare i områden med särskilt lågt var oförändrat eller ökande, samtidigt som valdeltagande ungefär svagt andelen invånare i områden med deltagande var avsevärt lägre än högt 1988 - i Stockholm och Malmö hälften så stort! Detta är om något ett av en social avtryck polariseringsprocess.

Den empiriska frågan är om det går att påvisa att storstäderna genomgått en segregationsprocess under 1970- och 80-talen som kan förklara de ökade skillnaderna i valdeltagande mellan olika valdistrikt/bostadsområden/stadsdelar?

Låt oss extrema områden i de tre storgranska några exempel på städerna och av vad som där kan iakttas formulera några på grundval om den allmänna i storstäderna. Vi väljer då hypoteser utvecklingen områden med låga respektive nivåer på deltagande i kommunalhöga valet 1988 och intresserar oss för skillnader i områdenas egenskaper.

Tabell 3.11 Områden med lågt valdeltagande i kommunalvalet 1988

Tabell 3.12 Områden med högt valdeltagande i kommunalvalet 1988

Stad/område Sthlm/Ålsten Gbg/Näset Mö/Kulladal Inv antal -88 2.986 (86) 4.915 4.428 Karaktär Bo-rätt+småhus Småhus Småhus

De lägsta nivåerna på valdeltagande återfinns i storstädernas förorter som främst under tid 1966-75. i byggdes miljonprogrammets Hyresrätt allmännyttan dominerar och områdena har stor genomströmning av boende. inkomsterna är låga och det allmänna beroendet av socialtjänsten påtaglig. Det är oklart om det sjunkande valdeltagandet beror på att människor i dessa områden minskat sitt röstande att

elleripå nya

av boende med in. grupper lågt valdeltagande flyttat En grupp inflyttade med känt och är utländska medborlågt sjunkande valdeltagande som enbart har rösträtt i kommunalvalen. Med till att gare hänsyn denna mellan en och hälften av de röstberättikategori utgör tredjedel gade i områdena får deras röstbeteende i kommunalkraftigt genomslag valen. l vissa distrikt kan i 10% än deltagandet riksdagsvalet ligga högre i kommunalvalet (t.ex. V 11 i Malmö), vilket bekräftar att

Skrävlinge på

invandrarfaktorn är en viktig förklaring till det låga deltagandet i kommunalvalet. mellan 1976 och 1988 visar att exem- Utvecklingen pelområdena fått allt större av invandrare, beroende av socialinslag tjänsten och omflyttning.

I områden med är bilden annorlunda. högt valdeltagande mycket Boende i småhus och dominerar och bostadsrättslägenheter fullständigt stabiliteten är påtaglig. Inkomsterna är - i nivån dubbelt så stora höga som i områdena ovan med lågt valdeltagande. Andelen hushåll som är beroende av är försumbar och av invandrare är socialtjänsten inslaget obetydligt. En intressant är att en hel del av dessa omständighet

bostäder tillkommit - efter - från mitten av 1970miljonprogrammet talet.

Vår är att och saneringen av flerbostadshus hypotes småhusbyggandet efter har resulterat i en för svenska förhållanden miljonprogrammet social i storstäderna. I takt med fastigovanligt påtaglig segregation och den ökade har boendet hetsprisernas utveckling invandringen är att personer med homogeniserats. Ett symptom på segregationen låg att rösta samlas i vissa områden, medan personer med hög benägenhet koncentreras i andra stadsdelar. röstbenägenhet

i Stockholms lån har en specialanalys Regionplanekontoret genomfört av SCB:s 1974 och 1981 för Stocklevnadsnivåundersökningar 1968, vidkommande. Antalet i var i holmsregionens intervjuer regionen storleksklassen vilket det att ned materialet 1.000, gjorde möjligt bryta i olika delområden. slutsats var att levnadsvillkoren allmänt Rapportens hade mellan olika av kommuner under perioden 1968utjämnats typer att skillnaderna inom hade ökat kraftigt. 81, men Stockholmsregionen Dessa skillnader innebär en social segregation. (Regionplanetydlig kontoret, 1983).

En slutsats i av i storstäder och allmänt i Kanalysen Valdeltagandet är att nivån i stort sett är densamma som i övriga delar av regionerna riket i Hur förhåller detta resultat till de hypoteser riksdagsvalen. sig som i av detta avsnitt rörande det politiska presenterades början i urbana I förväntades den högre deltagandet miljöer? hypoteserna massmediernas och närheten till makten utbildningsnivån, penetration

Q i bostadsområdena kan illustreras Den sociala utvecklingen i detalj av uppgifter om Rinkeby och Ålsten:

Flyttningar 100 * 1987 28 . 3 11. a (Inf1+Utfl/Folkmángd) *) Fasta priser med 1987 resp 1985 som basår. 1976 index=41, 1985=92

i storstäderna som den främja högt deltagande, samtidigt höga mobiliteten och de sociala nätverken försämrade jämförelsevis svaga förutsättningarna för politisk delaktighet och deltagande. Vår tolkning är att dessa faktorer balanserar varandra i vårt land, vilket leder till en begränsad nettoeffekt.

4 PARTISYSTEMET

- dolda eller - kritiska drivkrafter Intressemotsättningar uppenbara utgör till den i ett samhälle. Flera motsättningarna politiska organiseringen är strukturellt och kan återföras till ekonomiska, sociala och betingade kulturella som är av natur och endast förutsättningar djupgående förändras. Trots att sådana ofta i sociala långsamt uppkommer är det endast ett fåtal som utvecklas till att polarisera ett strukturer, eller en Det finnas, a hierarchy of givet system given politik. tycks bases som är endast förändras över tiden (Lipset & cleavage långsamt 13 Rokkan, 1967:50).

är således: Vilka kommer att utvecklas och dominera Frågan skiljelinjer under olika epoker? Vilka kommer att generera nya sociala rörelser, formera eller politiska intresseorganisationer, aktionsgrupper nya Och vilka kommer att med andra partier? klinga av, aggregeras intressen eller länkas in i andra befintliga organisationer näraliggande och partier?

& Rokkan i en klassisk studie de två mest djupgående

Lipset anger konfliktdimensioner i väst: de territoriellt-kulturella och funktionella konflikterna. Den förra har en förindustriell historia där vissa lång konflikter härstammar från den nationella revolutionen; motsättningar som blev bestämmande för nationalstatens och kulturella utbredning centrum - och - stat. Den karaktär, särskilt skiljelinjerna periferi kyrka andra dimensionen i den industriella revolutionen med har sitt ursprung sina håll mellan och industri,

på skarpa motsättningar primärnäringar

arbete och kapital (1967).

l - liksom i andra utvecklade industriländer - har den indust- Sverige riella revolutionen Svensk politik framstod länge präglat partisystemet. som en-dimensionellt och En under 1900-talet vänster-höger-dominerat. som har forskare är om denna dominerande fråga sysselsatt många konfliktdimension kommer tillbaka under de närmaste decenträngas

13En känd nyckelformulering av Lipset & Rokkan lyder:

The party systems of the 1960s reflect, with few but significant exceptions, the cleavage structures of the 1920s...To most of the citizens of the Hest the currently active parties have been part of the political alternative landscape since their Childhood or at least since they were first faced uith the choice betueen packages on election day (1967:50).

nierna till förmån för med konsekvenser för nya dimensioner påtagliga partisystemet och politikens innehåll.

Vilka är då de nya som kan tänkas fram? På skiljelinjerna bryta mycket lång sikt är det att inte framstår som en möjligt Sverige längre homogen stat och att som från och skiljelinjer utgår etniska, språkliga religiösa motsättningar kan intensifieras. Mycket beror på invandringspolitiken och huruvida av invandrarna i blir integrationen Sverige framgångsrik i framtiden. Av allt att döma finns det fortfarande ett begränsat underlag för särskilda Lutherskt-kristna i vilket partier Sverige, illustreras av de som KDS haft under ett kvartssekel att svårigheter forcera till spärrarna riksdagen av egen kraft, liksom av Kyrkliga Folkpartiet på 1930-talet.

På mycket lång sikt är det också att mellan möjligt motsättningen centrum och kan till rörelser närda av periferi ge upphov regionala internationaliseringen av det svenska samhället och ökade regionala obalanser genom strukturomvandlingen.

I detta kapitel intresserar vi oss särskilt för som härrör motsättningar från övergången från industrisamhälle till m.a.o.

kunskapssamhälle,

framväxten av post-materialistiska Aven kort sikt värderingsmönster. på är denna dimension intressant, vilket av att de framgår Miljöpartiet Gröna blev första i i modern tid i och med nya partiet Sveriges riksdag valet 1988.

4.1 Nya grundläggande värderingsmönster

Ronald är med teorin om den föränd- Inglehart förknippad gradvisa ringen mot post-materiella värderingar i västvärlden; formulerad i The silent revolution in in uppsatsen Europe. Intergenerational change post-industrial Society sedan (1971). Enligt Inglehart sker, 1940-talet, förändringar bland allmänhetens från

prioriteringar; fokusering på

värden som materiellt välstånd, fysisk trygghet och säkerhet till att i hög grad betona tillhörighet till speciell livsstil, och självförverkligande livskvalitet. Sådana förändringar sker, enligt Inglehart långsamt men ändå på sikt omvandlande och har att först slå speciella förutsättningar igenom hos de yngre generationerna. Perioder av exempelvis ekonomis-

ka kriser kan dock, få människor att åter prioritera tillfälligtvis, materiella värden.

för sådana är framförallt den Förutsättningen värderingsförändringar levnadsstandard som i västvärlden. ekonomisk och uppnåtts Hög nivå det materiella möjlighet för icketeknologisk på planet ger materialistiska värden att utvecklas. Den materiella levnadsstandarden har även medfört Den revolutionerande utveckhög utbildningsnivå. inom massmedierna har ökat informationsutbudet dramatiskt och lingen den geografiska horisonten. Dessa samhällsförändringar vidgat inte enbart individuella värderingsförändringar utan ökar genererar även vilket innebär att folket kan systemet medborgarkompetensen, och har att olika sätt påverka den politiska möjlighet på många processen.

De teoretiska hos Inglehart har bl a hämtats från utgångspunkterna Maslows teori om behovshierarkin (i ekonomisk teori: den minskande I de utvecklade industrisamhällena behöver inte marginalnyttan); människor svälta och med välfärd kommer andra värden som stigande med livskvalitet att bli för människor. Denna förknippas viktiga med en socialisationshypotes om att den knapphetshypotes kompletteras socio-ekonomiska inte ensamt är utslagsgivande för verkligheten De villkor som människan upplevt under de tidiga värderingsmönstren. barndomsåren de som en människa har i mogen präglar värderingar ålder.

Denna teori har varit föremål för en mängd empiriska prövningar, teoretisk och och kritik. har metodologisk granskning Inglehart återkommit med för teorins giltighet, gått regelbundet ytterligare belägg i svaromål och arbetat vidare med ett allt mer omfattande empirisk material från olika västländer “.

För att en historia kort har kritiken mot Inglehart bl a gällt göra lång de teoretiska för socialisations- och knapphetshypotesernan, grunderna samt den kombinationen av dessa. kan verka logiska Hypoteserna motsägelsefulla och Maslows behovshierarki skänker teorin ett mekaniskt och orealistiskt En är vidare vad drag. komplicerad fråga som egentligen mäts i Ingleharfs och hans epigoners undersökningar?

”Jfr lke, 1973; Kerr 8. Handley, 1974; Marsh, 1975, 1977; Lafferty, 1976; Inglehart, 1977, 19795, 1979b, 1981, 1982, 1983, 1984, 1985a, 1985b; Abramson & Inglehart, 1986, 1987; Flanagan, 1982a, 1982b; Böltken 8. Jagodzinski, 1985; Lafferty 8. Knutsen, 1984; Knutsen, 1985, 1988; Lijphart, 1984; Lipset, 1981.

Är det långa värderingsförändringar eller är det korta attitydförändringar bland medborgarna? Det frågeindex som Inglehart använt sig av har bl a kritiserats för att det mäter materialistiska värderingar med en fråga om hur man prioriterar att bekämpa prishöjningar.

Trots denna massiva kritik är Ingleharts undersökningar, och den omfattande som den av stort intresse för forskning givit upphov till, svenska förhållanden och relevant för denna studie.

Abramson & Inglehart har i ett par artiklar bl a konstaterat att ett stort antal komparativa studier samt länderstudier kan dokumentera värderingsförändringar; européer har större att yngre benägenhet prioritera post-materialistiska värderingar än äldre, eller med författarnas egna ord:

...we have data that allow us to examine value change for six West European societies over a 15 year period. The result seem unequivocal: generational replacement had a major impact on the overall distribution of values. There has been a clear move toward

postmaterialism among the West European public. (Abramson &

Inglehart, 1987:232)

Vissa karakteristiska drag kan urskiljas hos gruppen med post-materialistiska värderingar, bl a är dessa relativt mer att vara benägna politiskt aktiva - både i konventionella former och i okonventionella politiska protesteraktioner. De är även mer bekymrade över miljön och ifrågasätter ekonomisk tillväxt som överordnat mål. Bland post-materialisterna finner man även mer stöd för kvinno- och fredsrörelserna. Det finns även belägg för att denna grupp har högre socio-ekonomisk status än sin mer materialistiska och att de i omgivning hög utsträckning stödjer

vänsterpartier och (Abramson &

miljöpartiet Inglehart, 1986).

Trots sådana påvisbara förändringar bör det att de understrykas materialistiska värderingarna med rötter i den industriella revolutionen är starka och (ännu) dominerande. I den sex-nationsstudie som gjorts sedan 1970 (med data från Nederländerna, Västtyskland, England, Belgien, Italien och Frankrike) var andelen med post-materialistiska värderingar 10 % 1970-71 och motsvarande siffra för 1985 var 14 %. Andelen med materialistiska värderingar var däremot 40 respektive 31 %. Den tredje kategorin som fått beteckningen mixed uppgick till inte

mindre än 50 % i och hade ökat till 55 % år 1985 sjuttiotalets inledning (ibid).

Knutsen konstaterar att den nya ideologiska materialist/post-materialistiska dimensionen s k otvivelaktigt är en (den MPM-dimensionen) fruktbar trend att studera, fastän fortfarande vid forskningen ger

handen att the old structural in the Lipset-Rokkan model still

cleavage have democracies the strongest impact in most Western (1988:349). Knutsen kunde i sin Politiske Verdier, konfliktlinjer avhandling og för visa att den norska postmaterialismen i ideologi(1985) Övrigt hade de anställda som sin sociala bas. synnerhet offentligt

I om vad detta står för - och frågan nya värderingsmönster egentligen beror på - finns således delade meningar. Själv har Inglehart (1984) förklarat, efter en omfattande studie i ett stort antal länder, att de värderingarna som kunnat dokumenteras från 70post-materialistiska talet och framåt är en del av en större kulturell och religiös betydligt som drar den världen. Den grundläggande förändring genom västliga består av en med det judiska värderingsförändringen gradvis uppgörelse och kristna arvet i den västerländska civilisationen, dvs den sekularisering som genomsyrar västvärlden.

En central fråga är vilka konsekvenser som värderingsförändringar på den individuella nivån får samhället som helhet? För det första blir på de nya miljöfrågor, livskvalipost-materialistiska politiska frågorna, typ tet mer fokuserade och synliggjorda på den politiska dagordningen, även om betonar att there would be a sizeable time lag Inglehart between economic and their effects. För det andra changes political minskar legitimiteten för de nationella etablerade politiska institutionerna, medan övernationella fora får ökad tilltro. För det tredje globala minskar de som var industrisamhällets, medan klassmotsättningar nya För det får formerna för det gruppkonflikter uppkommer. fjärde en annat utseende; mindre möjlighet att mobilipolitiska deltagandet sera stora kollektiv, mer av av elitistisk karaktär som på intressegrupper ett och sätt kan exponera sitt budskap. professionellt iögonenfallande

Flera forskare har sökt att identifiera en ny grupp, eller klass av 1984, Ladd 1978, Gouldner 1979, postmaterialister (exempelvis Inglehart

Steinfels ser framväxten av den nya

Lipset 1979, 1979). Inglehart klassen som en kraft i väst - a stratum of high educated betydelsefull

and wellpaid young tecnocrats who take an stance towards adversary their society (1981:881).

Bristen på jämförbara data om för med de värderingsmönstren Sverige kontinuerliga europeiska datainsamlingarna från 1970 och framåt, ger otvivelaktigt ett läge för mer spekulativa bedömningar. Tanken att skulle av Sverige undgått värderingsförändringar den typ som Inglehart redovisat ter sig emellertid fantastisk.

4.2 Modernisering och partisystem

Det är uppenbart att den ekonomiska och strukturomvandlingen därmed också den regionala omvandlingen har betydelsefulla effekter för den hur detta samband ser ut har partipolitiska utvecklingen. Riktigt inte Traditionellt har den indelat tidigare klarlagts. politiska geografin olika territoriellt för som sammanhängande styrkefästen partierna, kunnat tolkas i termer av kultur och struktur politisk näringsgeografisk i mera statisk mening.

I detta avsnitt vi statistiken för under efteranalyserar riksdagsvalen krigstiden utifrån den av landet. är att storregionala indelningen Syftet söka efter eventuella som kan väntas långsamma förändringsmönster fortsätta även framdeles.

De tre kurvorna för växer fram över tiden i storrregionala partierna böljande rörelser med en given inbördes ordning. Böljorna är resultatet av för landet gemensamma attraktorer, händelser och politiska vindkantringar som får genomslag i hela valmanskåren. En viktig typ av attraktorer är som ofta brutit värderingsvågorna in genom impulser från omvärlden. kan dessa attraktorer beskrivas som en röd Karikatyrmässigt våg på 1960-talet, en grön 1970-talet och en blå 1980våg på våg på talet. Partierna i mån till dessa attraktorer anpassar sig betydande konkurrensen är sådan att tillåts i en inget parti längden monopolisera attraktor. Detta bidrar till att sett ebbar ut - även om de vågorna ytligt i praktiken i alla inkorporerats partier.

Relationen mellan de kurvorna inom de enskilda storregionala visar konsekvenser och vilka partierna strukturomvandlingens partier som är vinnare förlorare. Ett som har litet avstånd respektive parti

mellan kurvorna har med att vara nästan oberoende lyckats konststycket av Detta är och moderniseringen. läge uppenbarligen mycket ovanligt kan inträffa under en kortare för ett parti. Det vanliga mönstret period under är att skillnaderna mellan storregionerna växer efterkrigstiden inom de olika under Orsaken till de förändpartierna långa perioder. i första hand traditioner rade skillnaderna är inte politiska regionala eftersom tradition är ett statiskt och inte ett I dynamiskt begrepp. bilden finns istället nya yrkessammansättningar, höjd utbildningsnivå, livsformer, och mångurbanisering, nya nya värderingsmönster nya kulturella miljöer.

Moderata Samlingspartiet

moderaterna nådde av 1950-talet En vågrörelse för sin topp mot slutet och den andra som inom hade sitt i vågen ryms perioden max-läge mitten av 1970-talet. Vid 1988 års val var partiet ett utpräglat K-parti med 24% av i dessa områden, som dess bas ungefär väljarna samtidigt var bara hälften så stor i hamnade basnäringsregionerna. Mellansverige tvärs en i denna bild. Det var bara i mitten av igenom på mittplats 1960-talet som moderaterna hade samma i M-Sverige ungefär styrka som i K-Sverige.

Figur 4.1 Den av i

storregionala utvecklingen röstprocenten riksdags-

valen för Moderata under 1948-88.

samlingspartiet perioden

°/o 35 i

.k 30 -

i

f

25 / ak U /

t. i” m *ä

20 J, . x *t

5k/ n _/ \_\ ii / «

, *egg i “r

15 +641 _k \. -_44 / .// t 4/ /4 x_ . 4/ F: /, \*\ \* ø/ 10 d ,\ ;tg \k_,/

I 1 i . i i l i l i i i l ,

1948 1960 1970 1979 1988

Valár

-- “i” R$V9flC9 M-Sverlge *“ a 7018” K-Sverlge

Anm. För detaljerade se 2. uppgifter bilaga

Allmänt framstår 1960-talet som en i moderaternas stor-

brytningstid regionala utveckling. I mitten av detta årtionde var avståndet mellan kurvorna ungefär 5% - vid senaste valet hade avståndet nästan tredubb-

lats!

Folkpartiet

har en intresseväckande storregional historia. Från 1940- Folkpartiet talet och fram till 1973 kan det karakteriseras som Sveriges brytpunkten

mest med ofta dubbelt så starkt fäste i de nuvarande

utpräglade K-parti, som i B-regionerna. K-regionerna

4.2 Den av i riksdags- Figur storregionala utvecklingen röstprocenten valen för Folkpartiet under perioden 1948-88.

% 35

2 5 r-i / *vxk \=› 2-_ 20 - /øl __\__ \_ \ u; Jg

ask. i .m

( 15 v_

10 *V/X ZÄ-êlr

5 _

I_ l 1 l dv, 1 l l n l ,, 0 ,_vál_.v_l 194 1960 1970 1979 1988

Valár

o” _t_ M-Sverlge B-Svarlge “i” K-Sverlqe _9- Totalt

Anm. För detaljerade se bilaga 2. uppgifter

Sedan inträffade en under 1970-talet som ledde

regional utslätning

därhän att efter ett decennium blev ensamt i

folkpartiet (1982) om att i stort sett sakna storregional profil! (Låt vara att partisystemet

1982 också hade ett Under de två

folkpartiet osedvandligt lågt röstetal)

senaste valen har emellertid stärkt sin Generellt folkpartiet k-profil. gäller för såväl folkpartiet som för moderaterna under efterkrigstiden att förändringarna i K-regionerna är mer dramatiska än i B-regionerna. Konsekvensen av B-regionernas politiska tröghet är att allmänna valframgångar ökar klyftan mellan K- och B-regionerna, medan valförluster minskar skillnaderna!

Centerpartiet

Bondeförbundet/ Centern har en Det har under mycket speciell profil. hela efterkrigstiden haft sitt starkaste fäste i M-regionerna - även under 1970-talets stora inbrytning i K-regionerna. Skillnaden i styrka mellan M- och B-regionerna har emellertid långsiktigt minskat och är numera försumbara. Centern står, kort sagt, starkast utanför K-regionerna. När skillnaden mellan i olika var som störst partiets styrka regioner perioden 1948-64 - kunde det vara tre gånger så starkt M-Sverige som i K-Sverige!

Den första gröna vågen i inträffade under en K-regionerna tjugoårsperiod (1964-85), varefter återkom till sin traditionella nivå i partiet väljarstöd. Det är illustrativt att Centern försvann ur fullmäktige i Stockholm vid 1985 års val och ur i Malmö vid 1988 års val. fullmäktige

Figur 4.3 Den av i riksdagsstorregionala utvecklingen röstprocenten valen för under perioden 1948-88. Bondeförbundet/Centerpartiet

% 35 ,.,, , __ . ..,. _ ,.__.__

*m* 30 r /\“\

/øiwå

25 i J* / / / \ l \\ // r \\ /l y _ 20

w \k

.

»A /

”F \ n * *

15 j ,nd

4/ rrrr “g ;g rr \\ç\ X r: \. w I, // x_ * m. SL 10 “^ 11/ *i

.44 - - › ›

, Jé/,,*-..4(

5: _\*\\\*/

I l l I l l l l l l l l __ 0 1948 1960 1970 1979 1988

Valár

- “i- M-Sverlqe R-Sverlqe b 9- Totalt K-Sverlqe

Anm. För detaljerade uppgifter se bilaga 2.

Vänsterpartiet Kommunisterna

Låt oss vända blicken mot den vänstern och börja med Vpk. politiska Den allmänna bilden är att har förvandlats till ett tydligt K-parti Vpk på ett årtionden! var ett basnäringsparti, men under par Vpk länge och studentrevolten på slutet av 1960-talet förändrade radikaliseringen partiet sin och blev ett K-parti. storregionala profil

Figur 4.4 Den av i

storregionala utvecklingen röstprocenten riksdags-

valen för Kommunisterna under 1948-88.

Vänsterpartiet perioden

lb 10

=s 8 få* -0-

/ v

Ä k*

24:4*

§3:

m 4, \ H i

-få V / f

/

4 /ø/ ,z V p ,,,,, _,. h, /J / \

p

\\\ //x /l/

2 °

v

l l l I l I* l l l l l l 0 1948 1960 1970 1979 1988

Valár

-“ *l* M-Sverlge B-Sverlge *f* K-Sverlge E Totalt

Anm. För se 2.

detaljerade uppgifter bilaga

Brytpunkten inträffade 1973, dvs som sin samtidigt Centerpartiet gjorde stora inbrytning i Skillnaden mellan i K- K-regionerna. förankringen Sverige och B-Sverige är emellertid numera inte stor. Det är däremot uppenbart att Vpk har betydande svårigheter i det stabila som Sverige

finns i vilket bara delvis kan förklaras av socio-ekono-

M-regionerna,

miska faktorer. Måhända är den bästa av att

tolkningen utvecklingen Vpk framförallt är ett konfliktparti - där förändringarna är som störst

och därmed även där skördar

motsättningarna, Vpk framgångar. Mobiliseringen i kärnkraftsfrågan - vilken i viktiga avseenden framstår

som en konflikt mellan och -förefaller ha

K-Sverige B-Sverige tillfälligt ökat avståndet mellan dessa storregioner inom Vpk.

Socialdemokratiska Arbetarepartiet

För socialdemokraterna är de mönstren mindre dramastorregionala tiska, men det har en entydig riktning och en kontinuitet som antyder betydande strukturella trögheter. Socialdemokraterna har under hela efterkrigstiden haft en basnäringsprofil, vilket naturligtvis har samband med att klassröstandet har varit så i vårt land. Häri ligger utpräglat både en och en är att haft svårt att svaghet styrka. Svagheten partiet bryta in i nya och är den unika stabilitet som väljargrupper styrkan partiet demonstrerat.

I K-Sverige är socialdemokratin numera ett medan det är ett 35%-parti, 50%-parti i B-Sverige. Valframgångarna 1968 och 1982 innebar en mobilisering som var särskilt framgångsrik utanför K-regionerna. I Mellan-Sverige finns ett ur statistisk stiligt mellanläge under synpunkt hela den studerade perioden.

Under 1950-talet fanns en tydlig tendens att skulle minska sina partiet storregionala klyftor och några år in på 1960-talet var röstskillnaden endast 6% mellan K- och P-Sverige.

Sedan dess har emellertid avståndet vuxit vid varje valtillfälle och 5 uppgick 1988 till ungefär 14%! Skulle detta mönster hålla i sig till nästa hundraårsjubileum för socialdemokratin blir partiet ett 10%-parti i K-regionerna! En sådan extrapolering beaktar naturligtvis inte framtidens nya förutsättningar och politiska händelser.

15Redan några år efter brytpunkten på 1960-talet uppmärksanmades utvecklingen av forskarna Seymour M. Lipset och Stein Rokkan och föranledde följande pessimistiska utsaga för socialdemokraternas vidkomnande: Even the Swedish Social Dernocrats, the most intelligent and the most farsighted of the Labor rulers in Europe, seem finally to have reached the end of their era...Swedish workers enjoy perhaps the highest standard of living in the world, but this does not help the Swedish Social Democratic governmentnlt is significant that in all the three Scandinavian countries the Social Democratic losses have been most marked in the cities and quite small in the rural periphery; the governing parties run into the greatest difficulties in the areas where the revolution of expectations has run the furthest (1967:5566).

Figur 4.5 Den storregionala utvecklingen av röstprocenten i riksdagsvalen för Socialdemokratiska arbetarpartiet under perioden 1948-88.

%

60: i + i i L k i ›-* › , ,. g,... g, n .k 50 Nim” V rs -n ;ik p F ie f F* .a /ri V0, L; w »u _ e

* a; g i

40 en «

10 -

l l l... l I | l I I l l ,_ 0 ,___..l_ 194 1960 1970 1979 1988

Valár

** “l- M-Sverlqe B-Sverlqe dk K-Sverlqe 43- Totalt

Anm. För detaljerade uppgifter se bilaga 2.

Kristdemokratiska Samhällspartiet

Kristdemokratiska var ett all-

samhällspartiet (KDS) ursprungligen

- som i 1982 års val. KDS har

regionalt parti ungefär folkpartiet

emellertid tenderat att bli ett alltmer traditionellt med

utpräglat parti M-Sverige profil.

4.6 Den av i riksdags-

Figur storregionala utvecklingen röstprocenten valen för Kristdemokratiska under perioden 1964-88. Samhällspartiet

°lo 4

fin»

/

/ /l l W .T// .ll/r 2 -k /v x /,.. ^E1

/ 4 x l/ _ 3§ \\ \ “\ FK \B___a \ g

[J] 1 w-x

I l | l I l I l l l I l 0 1960 1970 1979 1988 1948

Valár

r *l* B-Sverlqé M-Sverlqe

*- “S” Total! K-Sverlqe

Anm. För detaljerade uppgifter se bilaga 2.

Det var också i som KDS gjorde sin största mobilisering M-regionerna

under 1980-talet. Hade fått bestämma hade KDS nästan

M-Sverige klarat in i med sina 3.8% i 1988! I K-regiosig riksdagen riksdagsvalet

nerna har liknande som - låt vara att

partiet ungefär svårigheter centern

KDS under senare år befinner i en tillväxtfas.

sig

Miljöpartiet de gröna

Miljöpartiet de gröna, i denna har slutligen partivisa analys, en valhistoria som bara tre I omspänner riksdagsval; 1982, 1985 och 1988.

kommunalvalen, däremot har miljöpartier funnits sedan början av 1970-

talet. Tvärtemot vad man skulle kunna tro är inte enbart ett miljöpartiet K-parti - ett utflöde av II. I gröna vågen K-regionerna lyckades partiet visserligen uppnå 65% 1988, men det nå 4.7% i Bsamtidigt lyckades regionerna och 5.2% i Och det är samma M-regionerna. ungefär mönster som i 1985 års val - med siffrorna 1.7%, 1,3% 1.4%. respektive

För Moderaterna och Socialdemokraterna är det att 1960uppenbart talet var en Den sammanfaller med brytningstid. industrisamhällets zenit och det är från denna som av period utflyttningen tillverkningsindustrin från tar som storstadsregionerna fart, samtidigt tjänstesektorn växer snabbt. Här kan man se ett orsakssamband med den politiska utvecklingen. Hotbilden för socialdemokratin är att en Sverige dag får det slags mönster som finns i med ett starkt idag England, fäste för Labour i de sönderfallande industristäderna i norr, medan Conservatives dominerar i tillväxtområdena i södra och syd-östra England.

I finns emellertid två urbana K-regionerna kärnor där socialdemokratin är ett - Malmö och Umeå. 45%-parti nämligen I det förra fallet beror styrkan sannolikt på Malmös av stor industristad kvardröjande prägel och har sålunda likheter med För universitets- och basnäringsregioner. tjänstestaden Umeå med enbart 17% av arbetsmarknaden inom tillverkningsindustrin är bilden annorlunda. Här har socialdemokratin lyckats bli identifierad med staden Umeå sedan makttillträdet 1979.

4.3 Förändrade participationsmönster

På 1950-talet forskarna och Stein Rokkan genomförde Angus Campell en studie av i (1960). De kunde visa att skill- Valdeltagandet Norge naderna i mellan olika var oväntat små och valdeltagandet socialgrupper att med och social status förklaringen var att grupper låg utbildning låg detta med särskilt i kompenserade hög organisationsaktivitet, Folkrörelsetraditionen brukar också framhållas fackföreningsrörelsen. som en till det i Sverige. viktig förklaring höga Valdeltagandet

Vilken är då över tiden av sambandet mellan valdeltaganutvecklingen det och För att parti- och organiorganisationsanknytning? analysera sationsstrukturen i och dess betydelse för valdelstorstadsregionerna är det emellertid inte att ha om enkla tagandet tillräckligt uppgifter aktivitetsmått bland Av stort intresse vore att få fram medborgarna. om hur och föreningsverksamheten uppgifter organisationsstrukturen ser ut och har i i stadsdelar med lågt valutvecklats, synnerhet med Tyvärr saknas ännu deltagande respektive högt valdeltagande. sådana uppgifter.

I bok makt redovisas aktuella maktutredningens Medborgarnas (1989) tvärsnittsdata från en bl.a. rörande valdeltagande i medborgarstudie förhållande till utbildning och organisationsmedlemskap. Utbildningsnivån är indelad i tre medel respektive hög) och kategorier (låg, mäter antalet i frivilliga organisationer. medlemskapen medlemskap Den slutsatsen är att är en utomentydiga organisationsmedlemskapen faktor för Valdeltagandet och att utbildningsnivån spelar ordentligt viktig en marginell roll; Valdeltagandet bland välorganiserade lågutbildade är lika som bland s. 229). Av högt välorganiserade högutbildade. (ibid, också att de som är aktiva i i undersökningen framgår föreningslivet stor är samma människor som är aktiva i utsträckning partipolitiken. Här överensstämmer resultaten med i olika länder under-sökningar redan t.ex. av den norske statsvetaren Stein Rokkan på 1950-talet, är mest utslagsgivande ifråga om politiska (1970:358). Utbildningsnivån kontakter och Sambandet mellan valdeltagande och protestaktiviteter. kvarstå, med reservation för att det råder organisationsanknytning synes viss brist data om förhållandena 1950-talet i Sverige. på på

Det är att har ett samband med konkurrensen uppenbart Valdeltagandet mellan och den vitaliteten hos de politiska partierna. organisatoriska Det stabila och i Sverige har länge folkrörelsepräglade partisystemet

framstått som något av ett i demokratierna. Stat efter stat har undantag drabbats av en kombination av instabilitet och av politisk försvagning partiernas medlemsantal och interna aktivitet - inte minst under 1960och 70-talen. Denna internationella trend har emellertid under 1980talet också nått vårt land.

Mot slutet av 1970-talet fanns 290.000 som ungefär personer betecknade sig själva som aktiva medlemmar i eller politiska partier politiska kvinno- och i från slutet av 1960ungdomsförbund Sverige. Mätningar talet visade att dittills hade hålla partierna lyckats ställningarna.

Levnadsnivåundersökningarna vid Statistiska centralbyrån (SCB, Poli-

tiska resurser 1982 resp. visar att åttiotalet medfört en 1986) stagnation i inre liv. Det totala antalet aktiva har minskat partiernas till inemot 240.000 personer mellan mättillfällena 1978 och 1984 - dvs minus en sjättedel av de aktiva. Paradoxalt har medlemsaktiviteten totalt sett gått ned, samtidigt som antalet medlemmar i har ökat! partierna

Den sjunkande har intressanta Kvinnornas partiaktiviteten drag. aktivitet har ökat, medan särskilt de männens aktivitet har unga minskat. Lågutbildade och arbetare har fått en starkare i ställning partilivet, samtidigt som många tjänstemän på mellannivå gjort sorti.

Av speciellt intresse i detta är att sammanhang aktivitetsförändringen också har en innebörd. regional Tidigare gällde att de politiska partierna hade störst vitalitet utanför storstäderna, i i synnerhet Norrland. I relativa termer har emellertid förstärkts i partiaktiviteten de tre under storstadsregionerna 1980-talet, främst genom en kraftig ökning av antalet medlemmar; I norrlandslänen har antalet partiaktiva minskat med hela 40% under 1980-talet, som antalet aktiva samtidigt i varit storstadsregionerna ungefär konstant!

Den svenska har internationellt fackföreningsrörelsen också sett en särställning för sin stabilitet och I slutet av 1970-talet djupa förankring. var ungefär 80% av de anställda anslutna till Vid någon fackförening. SCB:s framkom att 70% av medlemmarna mätningar någon gång besökt ett fackligt möte och att 565.000 som lönearbetade personer (skattning) mer än 16 betecknades aktiva timmar/vecka sig själva som medlemmar 1978. Vid sex år senare hade bilden hunnit SCB-mätningen förändras. Antalet skattade aktiva hade till trots att medlemssjunkit 435.000, antalet formellt hade ökat. Den aktiviteten har sjunkande fackliga

mönster. De aktiva består alltmer av kvinnor, även om männen tydliga fortfarande är i De lågutbildade blir allt färre bland de aktiva, majoritet. som stärkt sin ställning. Facket har gått särskilt samtidigt högutbildade starkt tillbaka i de tre storstäderna - särskilt i Göteborgs-och Malmö- Facket stärkte emellertid sina positioner i Norrland som regionerna. från i antalet aktiva medlemmar till gått påtaglig underrepresentation en klar överrepresentation.

i medlemsaktivitet i partier och fackföreningsrörelse ingår Nedgången emellertid inte i någon allmän minskning av medborgarnas engagemang i SCB:s visar att medlemsaktiviteten totalt sett föreningar. mätningar har ökat i alla i under 1980-talet! regioner Organisations-Sverige Vinnarna är särskilt idrottsrörelsen och boendesammanslutningar, de senare nästan uteslutande i storstadsregionerna.

Medan håller i de partierna ställningarna storstadsregionerna försvagas ute i landet, som facket har i storstäderna och samtidigt problem i Norrland. har den minskade fackliga framgångar Egendomligt nog aktiviteten inte medfört en av i storstäderna. minskning partiaktiviteten Om samband mellan och organisationsaktivitet antas vara starkt partiäven i storstäderna, innebär det att storstadspartierna alltmer präglas av aktiva medlemmar från andra kollektiv än facket -erkannerligen boendesammanslutningar och idrottsrörelsen.

En notoriskt svårbedömd till att kan delförklaring Valdeltagandet befinna så nivå i vårt land är folkrörelsetraditionen och en sig på hög politisk kultur där Valdeltagandet betraktas som en självklar medborgerlig plikt.

Det förefaller emellertid att sambandet mellan valdeltagande och troligt håller att Det tydligaste uttrycket för organisationsaktivitet på försvagas. detta är att antalet personer i riket som uppger sig vara aktiv i någon ökade från 38.8% till 42.3% perioden 1978-84 (SCB:s ULFförening Detta mönster också för storstäderna. Samtidigt mätningar). gäller minskade i riket i riksdagsvalen med ett par procenten- Valdeltagandet heter!

4.4 Postmaterialism och partisystemets omvandling

I detta har vi redovisat två kapitel djupgående förändringsmönster; postmaterialistiska värderingar och partiernas storregionala föramring. Gruppen postmaterialister utgör en begränsad andel av Sveriges befolkning, men om denna är snedfördelad kan den grupp geografiskt regionalt bli av storlek. betydande

Vår hypotes är att det finns ett samband mellan dessa förändringar (Jfr Dunleavy, 1989:208), nämligen att de postmaterialistiska värderingarna har sina klaraste fästen i och att detta ackså geografiska K-regionerna får partipolitiskt uttryck. Våra argument kan sammanfattas i följande iakttagelser:

* K-regionerna har den högsta utbildningsnivån, största tjänstesektorn, högsta andelen ungdomar och största inslaget av karriârlivsformen hos med andra Allzsambefolkningen jämfört storregioner. mans egenskaper som har stark samvariation med postmaterialism (Jfr Pettersson, 1988).

* K-regionerna är den mest sekulariserade och internationaliserade miljön (Jfr Inglehart, 1984).

* I kärnkraftsomröstningen 1980 var linje 3 (tolkad som det mest postmaterialistiska alternativet) särskilt framgångsrik i Stockholmsoch Göteborgsregionerna (Johansson, 1980).

En i är att de har fått gåta sammanhanget Miljöpartiet gröna jämförelsevis i är deras röstetal begränsat genomslag K-regionerna. Visserligen där än i andra men skillnaden är inte dramatisk. högre storregioner, Gåtans lösning torde vara att de etablerade partierna under 1980-talet har inlett en omfattande till anpassning de nya värderingsmönstren, vilket minskar för Denna innebär utrymmet Miljöpartiet. anpassning risk för interna konflikter i inför de och samtidigt partierna partiaktiva väljarna i andra storregioner.

Det tycks således ske en av som en omstrukturering partisystemet konsekvens av från industrisamhälle till övergången kunskapssamhälle. Denna innebär en till omvandling anpassning postmaterialistiska och får sina i värderingsmönster tidigaste uttryck K-regionerna.

Varför framstår Moderaterna, VPK och Miljöpartiet som de mest utpräglade K-partierna? Uppenbarligen har Moderaterna lyckats knyta an till de individualistiska och kosmopolitiska värderingarna i postmaterialismen, VPK utvecklat livskvalitet-värderingen och Miljöpartiet sökt inkorporera såväl individualism som livskvalitet.

5 STORSTADENS PARTIER & VALDELTAGANDE

har ett internationellt sett i allmänna val. Sverige högt deltagande finns främst i demokratier med Valdel- Högre noteringar röstplikt. under de senaste decennierna är av allt att döma tagandets utveckling en direkt konsekvens av den ekonomiska strukturomvandlingen. ej

Det i i storstäderna mer är en myt att deltagandet riksdagsvalet sjunkit än i riket i stort under 1980-talet. Det i sjunkande Valdeltagandet i en allmän utveckling i nationen. Ifråga om storstadsregionerna ingår kommunalvalen finns det i mån ett specifikt storstadsproblem någon med Valdeltagandet - men det är starkt förbundet med invandrarfak-

torn.

Det är det i vissa valdistrikt i storstäderna troligen låga valdeltagandet alltid funnits valdistrikt som givit upphov till myten. Det har emellertid i storstäderna som i deltagandet. uppvisat osedvanligt låga noteringar Vad som inträffat under det senaste decenniet är att skillnaderna i mellan olika stadsdelar ökat främst att valdeltagande kraftigt, genom stadsdelar med homogent och högt valdeltagande tillkommit, många som stadsdelar med behållit denna samtidigt mycket lågt valdeltagande karaktär. Skillnaderna i mellan stadsdelar och förortsvaldeltagande kommuner i storstäderna. avspeglar en ny fas i bostadssegregationen områden har en annorlunda befolkning ur Miljonprogrammets tämligen än områdena med socio-ekonomisk synvinkel de nya exklusiva villor, radhus och bostadsrätter.

Det i är en som i första sjunkande valdeltagandet Sverige problematik kan anses de båda valen 1985 och 1988. är om dessa val gälla Frågan en av i Sverige till en lägre utgör inledningen på anpassning deltagandet nivå av det vad som är i vår omvärld, eller om de har att slag vanligt med frånvaron av sedan 1968 och olika socialgöra mobiliseringsval faktorer. lyfta Valdeltagandet till psykologiska Mobiliseringsvalen synes varifrån det kan intill nästa mobiliseringstillfälle. nya höjder sjunka Frånvaron av kan ha samband med den förda mobiliseringsval innehåll och med att de av olika politikens politiska partierna grupper inte som Den allmänt sjunkande nivån på medborupplevs angelägna. under de senaste decennierna - de subjektiva garnas partiidentifikation minskat mellan 1982 och 1985 (för 1988 anhängarskapen flagrant

saknas ännu - stöd åt denna siffror) ger tolkning (Holmberg, 1987: 24lff).

Vilka som vinner förlorar en partier respektive på mobilisering av valmanskåren är en strategiskt viktig fråga. Numera gäller huvudregeln att miljöer med har andel röstande högt valdeltagande hög på moderaterna, medan socialdemokratin har en viss tendens att stå starkast i miljöer med lågt valdeltagande.

De institutionella medlen för att är i det närmaste höja valdeltagandet uttömda i vårt land. De enda medel som skulle effekter vore ge tydliga att införa efter utländska förebilder eller att antingen röstplikt begränsa rösträtten för kategorier med lågt valdeltagande - t.ex. genom att höja rösträttsåldern och slopa invandrarnas rösträtt. av dessa Ingen åtgärder är aktuella eller ens med svensk demokratisk Det förenliga praxis. sjunkande Valdeltagandet är i första hand en för de utmaning politiska partierna.

I Sverige - liksom i andra utvecklade industriländer - har den industriella revolutionen Svensk framstod präglat partisystemet. politik länge under 1900-talet som en-dimensionellt och En vänster-höger-dominerat. fråga som har forskare är om denna dominerande sysselsatt många konfliktdimension kommer trängas tillbaka under de närmaste decennierna till förmån för nya dimensioner med påtagliga konsekvenser för partisystemet och politikens innehåll.

Samhällsomvandlingen frambringar således nya politiska skiljelinjer och nya politiska krav växer fram, vilket ett för skapar anpassningsproblem partierna. Mellan samhälle och finns en time som blir partisystem lag särskilt i där tydlig tillväxtregionerna de nya inslagen i samhällsbilden är mest påtagliga. En viktig aspekt på de är deras politiska partierna effektivitet politiska förmågan att åstadkomma resultat utifrån de krav som ställt. Ju större tidsskillnad medborgarna partisystemet besitter, desto sannolikare är det att krav med stöd i breda medbormånga gargrupper aldrig uppfattas eller fästes vikt vid i den tillräcklig praktiska poüüken.

Trots att den visar att från storregionala utvecklingen omvandlingen industrisamhälle till kunskapssamhälle inte är orsaken till det sjunkande Valdeltagandet, så skapar den nya förutsättningar för de politiska partierna. I storstads- och skördar universitetsregioner moderaterna,

folkpartiet, Vpk och miljöpartiet framgångar, medan centern och socialdemokraterna står starkare utanför dessa livsformer regioner. Nya och värderingsmönster växer här fram vilka skapar betydande anpassningsproblem för det etablerade partisystemet och ger utrymme för nya postmaterialistiska rörelser och partier.

De svenska i preferera efterkrigsgenerationerna synes stigande grad värden, livskvalitet och De klassiska post-materialistiska miljöhänsyn. plånboksfrågorna och den ekonomiska tillväxten kommer ej på första plats i av de frågorna i politiken. rangordningen viktigaste

har visat att den tidigare relativt starka Samstämmiga rapporter pariidentifikationen i västvärlden har sjunkit. En viktig förutsättning för partiidentifikation är att det finns en tidig identifikation med en organisation eller grupp med vilken partiet är förknippat (Shively, 1972).

I Powells modell för starka länkar mellan valdeltagande utgjorde och i ett land en hävstång för politiska partier intressegrupper högt Det som oroande för framtiden är tendensen att valdeltagande. inger länkar till intressen och luckras partiernas gamla medborgargrupper i det samhället. En effekt av detta kan bli att upp postindustriella partiernas förmåga att mobilisera väljarna minskar (Mair, 1983).

I Sverige brukar man hävda folkrörelsetraditionens betydelse för i och och för den akdeltagandet partier organisationer, politiska tiviteten i den svenska i stort. Den formella utbildfolkstyrelsen ningsnivån har relativt stor betydelse för människors politiska deltagande och däribland röstandet. Den allt högre utbildningsnivån främjar visserligen den politiska participationen, men innebär samtidigt inte att de etablerade politiska partierna Snarare använder de gynnas. andra kanaler för sin aktivitet, inte minst högutbildade politiska direktkontakter med och offentliga tjänstemän och får på detta politiker sätt access till det beslutsfattandet olika nivåer i samhället. politiska på Aktioner, protester och manifestationer upplevs av många som ett attraktivt och kanske även ett mer effektivt sätt att påverka beslutsfattare, bilda opinion - än genom politiska partier.

BIBLIOGRAFI

Aardal, Bernt & Valen, Henry, 1989. Velgere, partier og politisk avstand Statistisk sentralbyrå) (Oslo:

Abramson, P.R. & Ronald, 1986. Generational replacement Inglehart,

and value in six West societies. (American Journal of

change European Pol Science 30(1) Febr 86:1-25)

Abramson, & Inglehart, Ronald, 1987. Generational replacement and the future of of Politics 49(1) Febr post-materialist values.(Journal 87239-241)

Andersson, Åke E., 1985. Kreativitet. Storstadens Framtid (Stockholm: Prisma)

Andersson, Åke E. & Strömquist, Ulf, 1988a. K-Samhällets Framtid (Stockholm: Prisma)

Andersson, Åke E., 1988b. Universitet. Regioners Framtid (Stockholm: Regionplanekontoret)

Back, Pär-Erik & Berglund, Sten, 1978. Det svenska partiväsendet (Stockholm: AWE/GEBERS)

Burnham, Walter, Dean, 1980. The and of Appearance Disappearance the American Voter Richard Electoral Participation. A (i Rose, (Ed.). Comparative Analysis (Beverly Hills: SAGE))

Butler, David & Stokes, Donald., 1974. Political Change in Britain (London: MacMillan)

Böltken, Ferdinand & Jagodzinski, Wolfgang, 1985. In an environment of insecurity (Comparative Political Studies, Vol 17, No. 4)

Caldeira, Gregory A., 1985. The Mobilization of Voters in Congressional Elections (Journal of Politics, Vol 472490-509)

& 1960. and the United States Campell, Angus Rokkan, Stein, Norway

of America. (International Social Science Journal, Vol. XII:69-99)

Deutsch, Karl, 1961. Social Mobilization and Political Development. (APSR, Vol. 552493-514)

DeNardo, James, 1986. Does Heavy Turnout Help Democrats in Presidential Elections? (APSR vol. 80, No. 4)

Dir. 1988:64. Utredning om livsmiljön och det politiska i deltagandet storstäderna.

Dunleavy, Patrick, 1989. The end of class politics? i Cochrane, Allan & Anderson, James (eds.). Restructuring Britain. Politics in transition (London: SAGE)

Ekman, Ann-Kristin, 1986. Kulturbestämda framtidsbilder. Om livsformer i kommuner sju (Stockholm: FRN-Framtidsstudier) Ekman, J., 1989. Ta upp kampen om fantasin (Dagens Nyheter 1989- 04-15)

Flanagan, S.C., 1982a. Changing Values in advanced industrial societies: Ingleharts silent revolution from the perspective of Japanese findings (Comparative Political Studies, Vol 142403-444)

Flanagan, S.C., 1982b. value in advanced industrial Measuring change societies. A rejoinder to Inglehart (Comparative Political Studies, Vol 15:99-128)

Fiskesjö, Bertil et al, 1973. Arbetsmaterial i Svensk och jämförande politik (Lund: Studentlitteratur)

Gidlund, Gullan, 1983. Partistöd (Lund: Liber Förlag)

Gidlund, Gullan, 1985. Det kommunala En studie av partistödet. kommunernas och stöd till de

landstingens politiska partierna. (Ds C

1985:8)

Gidlund, Gullan, 1988. Kommunalt stöd till de politiska partierna. (SOU 1988:47)

Gidlund, Janerik et al, 1988. Periferins renässans. Lokala framtider och Sveriges omvandling (Stockholm: Allmänna Förlaget)

André. 1984. till bortom arbetssamhället Gorz, Vägen paradiset (Stockholm: Alfabeta)

Gouldner, Alwin W., 1979. The Future of the Intellectuals and the Rise

of the New Class (New York: Seabury)

Erik & Stjernqvist, Nils, 1988. Vår författning (Stockholm: Holmberg, Norstedts)

1984. i Liber Förlag) Holmberg, Sören, Väljare förändring (Stockholm:

Sören & 1987. och val i Sverige Holmberg, Gilljam, Mikael, Väljare (Stockholm: Bonniers)

Thomas, 1983. Det folk. Livsformer och centraldiri- Hojrup, glemte Institut for Folkelivsforskning och gering (Köpenhavn: Europaeisk Statens Byggeforskningsinstitut)

Illeris, Sven, 1989. Service og den regionale balance i Norden (i NordREFO. De nordiska huvudstäderna - Drivkrafter eller av skapare regional balans? (Helsingfors: NordREFO))

Ike, Nobutaka, 1973. Economic Growth and Inter-Generational Change in Vol. 6721194-1203) Japan (APSR,

1971. The silent revolution in Intergenera- Inglehart, Ronald, Europe. tional change in post-industrial Society.

1977. The Silent Revolution: Changing Values and Inglehart, Ronald, Political Western Publics (Princeton, N.J.; Princeton Styles Among University Press)

Ronald, 1979a. Political Action: The Impact of Values, Inglehart, Level, and Social Background (i Barnes, S. & Kaase, M. Cognitive Political Action. (Beverly Hills: (eds.). SAGE)

Ronald, 1979b. Wertwandel in den westlichen Gesellschaften: Inglehart, und

PolitischeKonsequenzenvonmaterialistischen postmaterialistischen

Prioritaten H. & P. Wertwandel und (i Klages, Kmieciak, (eds.), Wandel (Frankfurt: Campus)) gesellschaftlicher

Inglehart, Ronald, 1981. Post-Materialism in an Environment of Insecurity (APSR Vol 75, No. 4)

Inglehart, Ronald, 1982. Changing Values in Japan and the West (Comparative Political Studies, Vol 14:445-479)

Inglehart, Ronald, 1983. The Persistence of Materialist and Postmaterialist values orientations: Comments on Van Deths Analysis. (European Journal of Political Research, Vol 11:81-91)

Inglehart, Ronald, 1984. The Structure of Changing political Cleavages in Western Societies. Dalton et Electoral in (i al., (eds.), Change Advanced Industrial Societies. N.J.: Princeton (Princeton, University Press)

Inglehart, Ronald, 1985a. Aggregate Stability and Individual-Level Flux in Mass Belief The Level of Paradox. Vol Systems: Analysis (APSR, 79:97-116)

Inglehart, Ronald, 1985b. New Perspectives on Value Change. Response to Lafferty and Knutsen, and Böltken and Savage, Jagodzinski (Comparative Political Studies, Vol 17, No. 4)

Isberg, Magnus, 1986. i 20 länder. En översikt

Valsystemet (Ds Ju

1986:1)

Jackman, Robert, W., 1987. Political Institutions and Voter Turnout in the Industrial Democracies Vol. 81, No. (APSR, 2)

Johansson, Börje, 1988. och innovationsnät i Exportcykler regionala Norden: En av mellan noder i det ekonomiska analys samspelet nätverket (i NordREFO. De nordiska huvudstäderna - Drivkrafter eller skapare av regional balans? (Helsingfors: NordREFO))

Johansson, Leif, 1980. Kärnkraftsomröstningen i kommunerna (Meddelande 1980:3, Lunds Statsvetenskapliga institutionen, universitet)

Kerr, Henry & Handley, David, 1974. Conflits des Generations et

Politique Etrangére en Suisse (Annuaire Suisse de Science

Politique, pp. 127--155)

1985. Politiske verdier, och ideologi Knutsen, Oddbjorn, konfliktlinjer Institutt for statsvitenskap, Universitetet i Oslo) (stencil, doktorsavh.,

Knutsen, 1986. Political cleavages and political realignment Oddbjorn, thesis Political

in Norway: the new politics reexamined.(Scandinavian

Studies 9(3) Sept 862235-278)

Knutsen, 1988. The Impact of Structural and Idelogical Party Oddbjorn, Cleavages in West European Democracies: a ComparativeEmpirical Journal of Political Science

Analysis.(British 18(3) July 88:323:352)

Everett The New Lines are Drawn: Class and Ideology Ladd, C., 1978. in America

(Public Opinion 1:48-53)

Italian Haven and

LaPalombara, Joseph, 1987. Democracy, Style. (New

London: Yale University Press)

William 1976. Basic Needs and Political Values: Some Lafferty, M.,

from on Europes Silent Revolution. (Acta

Perspectives Norway Sociologica 192117-136)

William M. & Knutsen, 1984. Leftish and Rightist Lafferty, Oddbjorn, in a Social Democratic State: An of in the Ideology Analysis Norway Midst of the Conservative Journal of Political

Resurgence (British

Science, Vol. 142345-367)

Lawson, & Merkl, Peter H., 1988. When Parties Fail. Emerging Kay Alternative N.J.: Princeton University Press) Organizations (Princeton,

Lewin, Leif, 1970. Folket och eliterna Almqvist & Wiksell) (Stockholm:

1984. Democracies: Patterns of Majoritarian and Lijphart, Arend, Consensus Government in Countries Haven: Yale

Twenty-One (New

University Press)

1979. The New Class and the Professoriate (i Lipset, Seymour M., B. The New Class? N.J.: Transac-

Bruce-Briggs, (ed.). (New Brunswick,

tion Books))

Lipset, Seymour M. & Rokkan, Stein (eds.), 1967. Party Systems and Voter

Alignments (New York: The Free Press)

Marsh, Alan, 1975. The Silent Revolution, Value Priorities and the Quality of Life in Britain Vol (APSR, 69:1-30)

Marsh, Alan, 1977. Protest and Political Consciousness Hills: (Beverly SAGE)

Massey, Doreen, 1984. Spatial Divisions of Labour. Social Structures and the of Production Geography (London: Macmillan)

McAllister, Ian, 1986. Compulsory Turnout and Ad- Voting, Party

vantage in Australia (Politics 21, No

1)

Milbrath, Lester W. & Goel, M.L., 1977. Political How Participation. and Do Get Involved in Politics? Rand Why People (Chicago: McNally College Publishing Company)

Monnesland, Jan, 1989. 70-tallet en parentens? NordREFO. De (i nordiska huvudstäderna - Drivkrafter eller av balans? skapare regional

(Helsingfors: NordREFO))

Morlan, Robert L., 1984. (Political Science Vol

Quarterly, 99:457-470)

Petersson, Olof et al, 1989. makt Medborgarnas (Stockholm: Carlssons)

Pettersson, Thorleif, 1988. Bakom dubbla lås. En studie av små och

långsamma värderingsförändringar (Stockholm: Institutet för fram-

tidsstudier)

Powell, Bingham, G., 1980. Voting Turnout in Democracies: Thirty Partisan, Legal and Socio-Economic Influences Richard (i Rose, (Ed.). Electoral Participation. A Hills: Comparative Analysis (Beverly SAGE))

Powell, Bingham, G., 1986. American Voter Turnout in Comparative Perspective (APSR vol. 80, No. 1)

Ricknell, Lars, 1976. Politiska regioner. (Stencil, Doktorsavh., Statsvetenskapliga inst, Umeå universitet)

i Stockholms län, 1983. Levnadsförhållanden i Regionplanekontoret Stockholmsregionen 1968-81 (Stockholm).

Rokkan, Stein, 1970. Citizen, Elections, Parties. Approaches to the of the Processes of Development. (Oslo: Univer- Comparative Study sitetsforlaget)

SCB, 1982. Politiska resurser.

SCB, 1986. Politiska resurser.

Schlozman, Kay L. & Verba, Sidney, 1987. Sending Messages, Getting Replies (Society 24, No. 4)

Lee et 1985. and Nonvoting: A Multi-Election Siegelman, al, Voting Perspective (APSR 29, 1985:4)

Steiner, 1969. und Politik. (Meisenham am Glan: Anton

Jurg, Bürger Hain)

1979. The Neo-Conservatives York: Simon and

Steinfels, Peter, (New

Schuster)

Strömberg, Lars & Westerståhl, Jörgen (red), 1983. De nya kommunerna. En sammanfattning av den kommunaldemokratiska forskningsgruppens undersökningar.

SOU 1989:12. Den regionala problembilden.

SOU 1989:19. Regionalpolitikens förutsättningar.

Thermaenius, Edvard, 1933. Sveriges politiska partier (Stockholm: Hugo Grebers Förlag)

Herbert, 1937. Political behavior. Studies in Election Statistics Tingsten, (London: P.S. King & Son)

Vallagen 1972, 1976

Wolfinger, Raymond E. & Rosenstone, Steven J., 1980. Who votes?

(New Haven: Yale University Press)

Wörlund, Ingemar, 1988. Politisk tradition. Politisk organisation. En studie av variationer i SAP:s 1921-1940. regionala väljarstöd (Stencil, Lic. uppsats, Statsvetenskapliga inst, Umeå universitet)

Bilaga 1

INDELNING AV SVERIGE I STORREGIONER

K-SVERIQE * Stockholm-Uppsala regionen

Stockholm/Södertälje A-region (1) Norrtälje A-region (2) Enköpings kommun Uppsala A-region (04)

* Göteborgs-regionen

Göteborg Kungälv Ale Partille Lerum Härryda Mölndal Kungsbacka

* Malmö-Lund regionen

Malmö-Lund-Trelleborg A-region (28)

* Linköpingsregionen

Linköping A-region (09)

*

Umeå-regionen

Umeå Vännäs Robertsfors

Bjurholm Nordmaling

M-SVERIGE

Södermanlands län

Östergötlands län utom Linköpingsregionen

län

Jönköpings

Gotlands län Kristianstads län Malmöhus län utom

Malmö-Lundregionen

län utom

Hallands Kungsbacka

Älvsborgs län utom Ale och Partille

län

Skaraborgs

Östersund

Växjö

Alvesta

Örebro

Karlstad

Håbo

Älvkarleby

Tierp

Öckerö

Stenungsund Tjörn

Orust Sotenäs Munkedal Tanum

Lysekil

Uddevalla Strömstad

B-SVERIGE

* Norrland

Norrbottens län

Västerbottens län utom Umeå-regionen

Västernorrlands län

Jämtland utom Östersund

*

Bergslagen

Västmanlands län __

Orebro län utom Orebro Värmlands län utom Karlstad län

Kopparbergs

län

Gävleborgs

*

Sydöstra Götaland

län utom och Alvesta

Kronobergs Växjö

Kalmar län

Blekinge län

Bilaga 2

Resultat i riksdaqsvalen i K-Sveriqe 1948-88 i procent

Parti Riksdagsval

-48 -52 -56 -58 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85 -88

M 14 5 16.4 19.1 23.4 20.7 15.2 14.5 14.2 19.0 20.6 26.3 30.5 27.1 24. C 5 4 4.3 3.6 5.8 7.0 6.6 9.1 14.2 20.4 18.4 12.5 10.4 6.8 6 F 28.7 31.2 30.5 22.3 21.6 21.6 18.7 21.5 11.7 13.8 12.7 6.8 17.0 14. S 43 0 42.3 40.6 43

HUil-*D-Nkømw

8 45.2 45.1 48.3 42.6 40.3 39.3 39.1 41.3 39.8 37. Vpk 8 2 5.7 6.0 4 6 5 3 5.9 3.6 5.6 6.7 6.4 7.7 7.4 6.8 7. Kds - - - - - 1.6 1.1 1.2 1.2 0.9 0.9 1.3 *) 2. - - - - - - - - - - - - Mp 1.7 6 Ovr .2 2 .l .l 2 3.9 4 7 7 8 6 .9 2 4 .8 1.

Vd 84.2 81.3 81.5 77.9 86.4 84.4 89.1 88.0 90.6 91.6 90.4 91.4 90.0 85. N

*) Valsamverkan med C

Resultat i riksdaqsvalen i M-Sveriqe 1948-88 i procent

Parti Riksdagsval

-48 -52 -56 -58 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85 -88

M 13.1 15.0 18.6 20.7 17.1 15.3 14.0 12.0 14.0 15.3 20.1 23.2 20.7 17.4 C 17.1 15.3 13.5 17.5 18.3 17.8 20.0 24.0 29.2 28.5 21.8 18.9 16.2 14.2 F 21.8 23.1 21.9 17.8 16.8 16.0 13.5 15.2 9.1 10.7 19.6 6.1 14.0 11.5 S 45.1 44.6 43.4 43.2 45.7 46.0 47.7 43.8 42 3 41.0 41.8 44 3 43.8 43.4 Vpk 2.9 1.9 2.5 0.8 2.1 2.8 1.4 2.7 3.0 2.7 3.5 3.6 3.6 4.1 Kds - - - - - 1.8 1.7 2.1 2.2 1.6 1.7 2.4 *) 3.8 - - - - - - - - - - - - Mp 1.4 5.9 Övr 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.6 1.7 0.2 0.3 0.2 0.6 1.7 0.3 0.4

Vd 83.5 79.8 81.1 78.1 86.6 84.5 90.0 89.0 91.4 92.2 91.1 91.7 90.1 85.1

*) Valsamverkan med C

Resultat i riksdaqsvalen i B-Sveriqe 1948-88 i procent

Parti Riksdagsval

-48 -52 -56 -58 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85

M 9.4 11.2 13.4 14.3 11.7 10.5 9.8 7.9 9.0 9.9 13.3 15.8 14.7 C 14.2 12.4 11.1 14.5 15.4 16.1 19.1 21.7 26.3 26.0 20.7 17.9 15.2 F 17.8 19.3 18.8 14.5 13.9 13.2 10.3 11.4 7.1 8.2 8.1 4.6 10.9 S 50.4 51.3 50.1 52.0 52.8 51.1 55.0 50.6 49.0 48.8 50.0 52.5 51.8 8.2 5.9 6.7 4.8 6.2 7.2 4.1 6.1 6.2 5.1 5.6 5.6 5.7 Vpk Kds - - - - - 1.9 1.7 2.0 2 0 1.6 1.7 2.0 *) - - - - - - - - - - - - 1.3 Mp övr 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.3 0.4 0.4 0.8 1.7 0.3

Vd 80.6 76.3 76.9 76.2 84.7 82.6 88 8 87.8 90.6 91.5 90.7 91.2 89.4

*) Valsamverkan med C

Korrelationen mellan valresultat och valdeltagande i riket 1948-88 (N=283)

Parti Riksdagsval

-48 -52 -56 -58 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85

M .08 .09 .20 .02 .12 .12 .10 .18 .26 .34 .25 .31 .32 .33 C -.04 -.10 -.03 -.12 -.10 -.15 -.16 -.08 -.03 -.06 -.12 -.22 -.20 -.12 F -.15 -.07 -.ll -.27 -.25 -.21 -.16 -.08 -.14 .06 .04 .01 .22 S .22 .14 .12 .25 .24 .27 .21 .15 .05 -.05 -.01 -.03 -.10 -.19 V -.21 -.12 -.29 -.07 -.18 -.17 -.26 -.31 -.31 -.35 -.25 -.22 -.24 -.26 Kds - - - - - -.16 -.10 -.09 -.04 -.10 -.04 -.05 *) .13 - - - - - - - - - - - - -.08 .00 Mp

*) Valsamverkan med C

Korrelationen mellan valresultat och valdeltaqande i K-Sveriqe 1948-88 (N=53)

Parti Riksdagsval

-48 -52 -56 -58 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85 -88

M .33 .34 .35 .18 .28 .07 .24 .34 .38 .47 .42 .51 .54 .53 C -.12 -.25 -.22 -.04 -.14 -.Ol -.02 .09 .17 -.04 -.Ol -.16 -.16 .01 F -.31 -.16 -.17 -.16 -.11 -.15 -.13 .01 -.14 .16 .14 .09 .30 .19 S .31 .19 .15 .08 .08 .08 -.05 -.16 -.23 -.34 -.31 -.36 -.48 -.47 V -.17 -.07 -.18 -.25 -.29 -.38 -.45 -.50 -.47 -.43 -.53 -.46 -.49 -. Kds - - - - - -.21 -.12 -.16 -.25 -.30 -.19 -.27 *) -.

*) Valsamverkan med C

Korrelationen mellan valresultat och valdeltaqande i M-Sveriqe 1948-88 (N=lO8)

Parti Riksdagsval

-48 -52 -56 -58 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85 -88

M -.15 -.02 .05 -.Ol -.03 .04 -.12 -.02 -.06 -.05 -.17 -.15 -.23 -. C .00 .00 -.04 -.03 -.02 -.04 -.07 -.06 -.03 -.03 .02 -.19 -.03 F -.48 -.44 -.47 -.58 -.61 -.61 -.57 -.49 -.39 -.33 -.24 -.20 -.05 S .39 .31 .33 .36 .41 .39 .36 .25 .14 .12 .10 .20 .14 V .03 .03 .11 .09 .20 .19 .21 .12 .08 .01 .03 .10 .22 Kds - - - - - -.24 .06 .14 .23 .27 .28 .27 *) - - - - - - - - - - - - Mp -.28

*) Valsamverkan med C

Korrelationen mellan valresultat och valdeltagande i B-Sverige 1948-88 (N=l22)

Parti Riksdagsval

-48 -52 -56 -58 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85 -88

M -.14 -.22 -.08 -.26 -.16 -.07 -.09 -.07 .05 .13 .08 .08 .06 .02 C -.14 -.19 -.05 -.24 -.19 -.26 -.25 -.16 -.12 -.09 -.21 -.21 -.21 -.03 F -.17 -.18 -.24 -.30 -.26 -.28 -.23 -.26 -.26 -.16 -.17 -.22 -.14 -.09 S .40 .38 .40 .48 .48 .51 .47 .47 .38 .28 .33 .31 .28 .15 V -.11 .04 -.20 .02 -.12 -.08 -.25 -.29 -.30 -.37 -.20 -.21 -.21 Kds - - - - - -.10 -.18 -.22 -.19 -.19 -.19 -.25 *) .04 - - - - - - - - - - - - -.17 Mp

*) Valsamverkan med C

KUNGL. BIBL.

1989-10-20

STOCKHOLM

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning 34. Reformerad företagsbeskattning av hotbilden mot och sakerhetsskyddet kring stats- - Motiv och lagförslag. Del I. minister Olof Palme. C. - Expertrapporter. Del 2. Fi. . Beskattning av fâmansföretag. Fi. 35. Reformerad mervärdeskatt m.m. . integriteten vid statistikproduktion. C. - Motiv. Del 1. . Fasta Öresundsförbindelser. K. - Lagtext och bilagor. Del 2. Fi.

COOQOKA-Kâ-bâls)

. Samordnad länsförvaltning. Del l: Förslag. C. 36. Inllationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi. . Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av . Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. utvecklingen. I. . UD:s presstjänst. UD. 38. Det nya skatteförslaget - sammanfattning av skatte- . Särskild inkomstskatt för utländska artister mil. Fi. utredningarnas betänkanden. Fi. l0.Två nya treåriga linjer. U. 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartlägg- 1 LHushållssparandet - Huvudrapport fran Spardelega- ning och bedömning. S. tioncns sparundersökning. Fi. 40. Datoriscring av tullrutinema - slutrapport. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 41. Samerätt och sameting. Ju. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 42. Det civila försvaret. Del 1. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och Det civila försvaret. Del 2. Förfatmingstext. Fö. rättsfrâgor. A. 43. Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. K. 15. Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. K. 44. Översyn av vapenlagstifmingen. Ju. 16. Kostnadsutvecklin g och konkurrens i banksektorn. 45. Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. I. Fi. 46. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. l7. Risker och skydd för befolkningen. Fö. Fö. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 47. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. l9.Rcgionalpolitikens förutsättningar. A. 48. Energiforskning för framtiden. ME. 20.Tullregisterlag m.m. Fi. 49. Energiforskning för framtiden. Bilagor. ME. 21. Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och 50. Stiftelser för samverkan. U. klor. ME. 51. Den gravida kvinnan och fostret- tvâ individer. Om 22.Censurlagen - en modernisering av biografförord- fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju. ningen. U. 52. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer 23.Parkeringsköp. Bo. inom energisektorn. ME. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 53. Arbetstid och välfärd. 25. Rapporter till finansieringsutredningen. I. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver- Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A. vakningen. Fi. 54. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade 27. Forskning vid de mindre och medelstora högskolor- ungdomar. S. na. U. 55. Fungerande regioner i samspel. A. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 56. Fiskprisregleringen och fiskeriadministrationen. JO. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning 57. D0 och Nämnden mot etnisk diskriminering inför 90-talet. U. - de tre första åren. 30. Profcssorstillsättning. En översyn av proceduren vid 58. Undantagandepensionäremas ekonomi. S. tillsättning av professorstjänster. U. 59. Nominering av redovisningskonsulter. C. 31. Statens mät- och provstyrelse. I. 60. Huvudbetänkande från 32.Mi1_iöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. altemativmedicinkommittén. S. 33. Reformerad inkomstbeskattning 61. Hälsohem. S. - Skattereformens huvudlinjer. Del l. 62. Alternativa terapier i Sverige. S. - Inkomst av kapital. Del 2. 63. Värdering av altemativmedicinska teknologier. S. - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. 64. Kommunalbot. C. - Bilagor, expertrapporter. Del 4. Fi. 65. Staten i geograñn. A.

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

66. Begreppet krigsmateriel. UD. 67. Levnadsvillkor i slorstadsregioner. SB. 68. Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. SB. 69. Storstadsrcgioncr i förändring. SB. 70. Storslädernas arbetsmarknad. SB.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

l-lushållsparandet - l-luvudrapport från Spardelega- Levnadsvillkor i storstadsregioner. [67] tionens sparundersökning. [11]

Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. [68] Kostnadsutveekling och konkurrens i banksektorn. [16]

Storstadsregioner i förändring. [69] Tullregisterlag m.m. [20] Storstädernas arbetsmarknad. [70] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen.

[26]

Reformerad inkomstbeskattning

Justitiedepartementet

- Skattereformens huvudlinjcr. Del 1. [33] Sameratt och sameting. [41] - Inkomst av kapital. Del 2. [33] Översyn av vapenlagstiftningen. [44] - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. Den gravida kvinnan och fostret - tvâ individer. Om [33] fosterdiagnostik. Om sena aborter. [51] - Bilagor, expertrapporter. Del 4. [33]

Reformerad företagsbeskauning

Utrikesdepartementet Motiv och lagförslag. Del 1. [34]

UD:s prcsstjåinst. [8] - Expertrapporter. Del 2. [34]

Reformerad mervardeskatt m.m. Begreppet krigsmateriel. [66] - Motiv. Del l. [35]

- Lagtext och bilagor. Del 2. [35]

Försvarsdepartementet Inllationskorrigerad inkomstbeskattning. [36]

Risker och skydd för befolkningen. [17] Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte-

Det civila försvaret. Dc1 1. [42] utredningamas betänkanden. [38]

Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. [42] Datorisering av tullrutinerna - slutrapport. [40]

Arméns utveckling och försvarets planeringssystem.

[46]

Utbildningsdepartementet

Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7]

Socialdepartementet

Två nya treåriga linjer. [10] Hjalpmedelsverksamhctens utveckling - kartläggning Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. och bedömning. [39] [22] Hjiilpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade [27] ungdomar. [54] Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Undantagandepensionäremas ekonomi. [58] Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför Huvudbetänkandc från altcmativmedicinkommittén. 90-talet. [29] [60] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid Halsohem. [61] tillsättning av professorstjänst. [30] Alternativa tcrapier i Sverige. [62] Stiftelser för samverkan. [50] Värdering av alternativmedicinska teknologier. [63]

Jordbruksdepartementet Kommunikationsdepartementet Fiskprisregleringen och ñskeriadministrationen. [56]

Fasta Öresundsförbindelser. [4]

Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. [15]

Arbetsmarknadsdepartementet

Storstadstrañk 3 - Bilavgifter. [43] Den regionala problembilden. [12]

Mångfald mot enfald. Del 1. [13] .i . »ah enfald. Del 2. Lagstiftning och 7-,... V.. -un ahtâångfaldftttot

Finansdepartementet i hwn..-

41134? .tälttfâigetulfél

Beskattning av fåmansföretag. [2] i

p Särskild inkomstskatt för utländska artister infl.” [9]

i * l 8 M .Vis- 4:31 s ,o ma» . . . ...ML ›fÅ(-_ ,m4

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Rcgionalpolitikens förutsättningar. [19] Arbctstid och välfärd. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. Arbctstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Fungerande regioneri samspel. [55] DO och Nämnden mot euiisk diskriminering - dc Lrc första åren. [57] Staten igcogralin. [65]

Industridepartementet

Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till finansieringsutredningen. [25] Statens mät- och provstyrelse. [31] Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37] Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. [45]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbildcn mot och säkerhetsskyddet kring statsminister OlofPalmc. [1] Integritctcn vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - Säkerhetspoliscns arbetsmetoder. [18] Nominering av redovisningskonsulter. [59] Kommunalbot. [64]

Bostadsdepartementet

Parkcringsköp. [23]

Miljö- och energidepartementet

Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. [21] Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] Encrgiforskning för framtiden. [48] Energiforskning för framtiden. Bilagor. [49] Det statliga encrgiforskningsprogrammet - aktörer inom energisektorn. [52]

KUNGL. BIBL. -

1999 10- 2 0

STOCKHOLM

54- H3 Ö*

s » - , - - ; ç 632% k»

.å-záçä

, i ah, “i y ,g _ .

g 1.5: