Demokratins trotjänare lokalt partiarbete förr och nu

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EMUKHATI

Lltradningen

Gullan Gidlund Tommy Möller

Demokratins

trotjänare

AAc1

STATENSOFFENTLIGA

UTREDNlNGAR

gem

SO:

Occ

Demokratins

trotjä nare

Lokalt förr och nu

partiarbete

Gullan gjglund

Tommy Möller

Demokratiutredningens forskarvolym X

TATENS OFFENTLIGA

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 OO, Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-765-5 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375-250X

Förord

Ett Demokratiutredningens uppdrag och värdera

av är att summera

de årens demokratiutredningar och demokratiforskning, ett

senaste

stimulera det offentliga samtalet demokratin. Av de skäannat att om len har redan åtskilliga demokratiforskare medverkat våra temaseminarier i landet liksom i flera våra debattorienterade små-

runtom av skrifter. Av de skälen har också den här boken kommit till.

Det här är böcker där drygt hundra forskare

en av tretton ett

inom samhällsvetenskap och humaniora belyser olika aspekter den

av svenska folkstyrelsens utveckling. Författarna är verksamma inom

drygt tio vetenskapliga ämnesområden. Artiklarnas vetenskapliga

kvalitet har vanligtvis säkerställts författarnas kollegor

genom att granskat dem inom för institutionernas forskarseminarier.

ramen

Forskarvolymerna har tillkommit efter genomgång den

en av demokratirelevanta forskning pågår universitet och högsko-

som lor. En del forskare har ombetts att redovisa forskningsläget jämte

pågående eller nyligen avslutade studier. Andra har fått sina egna,

uppdraget genomföra studier inom områden forskningen

att som

eftersatt Demokratiutredningen behöver kunskap Tack

men som om.

nästan alla blivit ombedda också lämnat ett bidrag har vare att som

denna breda, än långt ifrån fullständiga exponering våra kun-

om av skaper demokratin blivit möjlig. Att forskarna det del

om ser som en

sin yrkesroll leverera underlag för det offentliga samtalet är av att värt med tillfredsställelse. Inte för forskarna skulle sitta

att notera att inne med alla Men för deras olika teoretiska infallsvinklar

svaren. att och verklighetsbilder kanske kan göra det politiska samtalet

mer

insiktsfullt. Det är mångfald komplicerat.

en som

Demokratins trotjänare

Det tillhör inte vanligheterna kommittéväsendet studerar partivä-

att sendet. Inte heller i Demokratiutredningens direktiv anbefalls några partistudier. Nej, partierna nämns inte delar demokratins

ens som av

problem.

För kommittén framstod det emellertid tämligen självklart

som att partierna måste ägnas ett betydande utrymme när folkstyrelsens

FÖRORD

förändrade förutsättningar skall analyseras. Den stegrande debatten

deras problem kan inte negligeras. Eftersom de är bärare den om av representativa demokratins idéer och funktioner är deras problem inte bara deras folkstyrelsens Den svenska

egna utan gemensamma. representativa demokratin partidemokrati J Sören Holm-

är en

bergs Representativ demokrati, SOU 1999:64.

Utan nämnvärd dramatik bröt kommittén därför konventio-

mot

i expansiv tolkning sina direktiv. Två forskare fick uppdranen en av

med hjälp unika historiska data framför allt analysera vad get att av

hänt med själva basen för de politiska partierna, det lokala partisom arbetet.

Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till för-

fattarnas Forskarna själva för sina bidrag.

texter. ansvarar

Erik Amnå H mmdse/eretemre

Författarnas förord

Det har varit förmån och utmaning att med hjälp ett unikt

en en av datamaterial försöka förstå, beskriva och förklara centrala aspekter

av

1990-talets mest omdiskuterade företeelser i svenskt samhällsen av

liv: de politiska partiernas ökade svårigheter fullgöra sina uppgif-

att

i det politiska Diskussionen "demokratins kris har ter systemet. om

förvisso många utgångspunkter, ingen torde varit lika uppmärk-

men sammad detta dessutom ett ständigt återkommande sätt -i

-

debatten partiväsendets problem. Det är inte för uttrycka

som — att saken milt alla de många inlägg, har gjorts i denna fråga

- av som som

baserats empiriska data; spekulationerna har varit åtskilliga och

bedömningarna lagets allvar har skiftat. Vår ambition är att med

om hjälp omfattande material lämna faktaspäckat samti-

av ett ett men digt tolkande bidrag till denna diskussion. Vi hoppas att undersökningen skall berika det vetenskapliga samtalet vårt partiväsendes

om

omvandling och Demokratiutredningen, finansierat under-

att som sökningen, skall finna detta bidrag användbart.

Vi vill tacka Charlotte Fridolfsson, Statsvetenskapliga institutio-

vid Umeå universitet, och Jenny Hjorth, Statsvetenskapliga nen institutionen vid Stockholms universitet, för energiska och intellek-

tuellt betydelsefulla insatser inom forskningsprojektets Utan

ram. dessa skulle inte boken ha kunnat skrivas. Ett stort tack också till alla kollegor under arbetets gång bidragit med konstruktiva

som syn-

punkter.

Gullan Gidlund Tommy Möller

1 Kris för

partierna

Political parties the important inventions of age. are one most our

Jean Blondel, Political Parties A Genuine Case for Discontent — London: Wildwood Press, 1978

De förväntas fullgöra central roll i den

politiska partierna en repre-

sentativa demokratin. Genom formulera, sammanväga och föratt medla de intressen, krav och åsikter finns i samhället är det som skall länkar mellan folket och de

meningen att partierna fungera som styrande i den demokratiska processen

Även tillskrivs huvudrollen i den representativa

om partierna

demokratin det dock inte enbart partiernas ensak formulera är att och förmedla krav; också andra aktörer fungerar i detta avseende som demokratiska länkar. Partierna har alltså inte monopol att

viktiga

företräda medborgarna. Men vad varit kännetecknande för partisom

med andra sammanslutningar fungerat demo-

erna jämfört som som kratiska länkar, är dessa partierna i till andra aktörer att motsats förväntas för samhället i dess helhet. Partierna kan förvisso ta ansvar bara föra fram vissa intressen så fallet med de välja att gruppers var -

gamla klasspartierna och så är ofta fallet med små nischpartier, som

anspråk eller mindre väl avgränsade seggör att representera mer inom väljarkåren smalheten i partiernas socioloment - men oavsett

profiler tvingas de också förhålla sig till övergripande

giska en mer hur dessa intressen skall vägas mot andra fråga: gruppers gruppers intressen. Ett krav i motsats till exempelvis en intresseorganisaman tion måste ställa detta måste prioritera mellan olika ett parti är att mål och intressen. De politiska partierna har med andra 0rd fundaen mental och samtidigt delikat uppgift i det politiska systemet. Historiskt har lyckats förhållandevis väl med

sett partierna uppsammanjämkningsinstrument i den politiska besluts-

giften att vara

Det moderna partiväsendet växte fram parallellt med

processen. industrisamhället och nådde sin höjdpunkt under det tidiga välfärds-

samhället. Deras ställning demokratins främsta grundpelare var som oomstridd. Modern demokrati var folkligt styre genom partier Katz

1980.

Detta är långtifrån övergivet. En demokrati inte i synsätt som

1 KRIS FÖR PARTIERNA

grunden är representativ är svår för många föreställa sig, och

att en

representativ demokrati partier uppfattas inte sällan

utan som en anomali. Även också andra

om typer av sammanslutningar än poli-

tiska partier marginalen kan bidra till de värden brukar tillsom

skrivas fungerande folkstyrelse är det ändå häven knappast möjligt,

das det, tänka sig inte domineras Att att ett system som av partier.

exempelvis överlåta den s.k. aggregeringsfunktionen -i vilken det

ingår att väga samman, kombinera och reducera olika intressen till andra aktörer låter sig enligt detta synsätt helt enkelt inte göras. Om fungerande demokrati inte är möjlig vitala partier en utan är

det naturligtvis allvarligt när partiernas legitimitet i Sedan sätts fråga.

några år tillbaka pågår i de västliga demokratierna diskussion en om

de svårigheter partierna i stigande grad har det full-

som när gäller att göra såväl den centrala länkrollen andra roller de brukar tilldelas som i litteraturen Wolinetz 1988, Lawson 8CMerkl 1988, Bille Bäck 1997, 8CMöller 1997. Länkarna sägs ha försvagats påtagligt; allt färre söker

sig till partierna och de gör det är det i sin allt färre av som tur som engagerar sig aktivt. I litteraturen beskrivs partierna demokrasom tins alltmer igenslammade kanaler 1988, Katz Mair

Panebianco

1994, Bäck 8CMöller 1997. Att kanalfunktionen sägs befinna sig i

kris är dramatiskt bakgrund det denna mot av att ytterst är genom kanal de politiska besluten enligt detta particentrerade

som perspektiv får sin legitimitet.

I sökandet efter orsaker till denna urlakning partiernas demoav kratiska kraft har forskarna tagit fasta den alltmer

symbiotiska

relation partierna utvecklat till från ha varit vitala folkröstaten: att relser med starka rötter i det civila samhället partierna för anses steg steg ha kommit bli statsmakternas förlängda

att armar. Begreppet

"kartellpartier" har använts i syfte understryka den nära att symbio-

mellan och partierna 8CMair I stället för sen staten Katz 1994. att företräda medborgarperspektiv partierna, kritikerna, ett tycks menar

i allt högre grad Överhetsperspektiv; de har vuxit

anamma ett samman med de etablerade maktstrukturerna och tenderar därför försvara att snarare än att utmana den rådande ordningen. I stället för bidra att till förnyelse demokratin tenderar partierna för-

en av härigenom att

hindra sådan. Partiväsendet lida Denna en anses av förstelning. tendens är internationell.

Internationell är med några undantag också tendensen - - att partiidentifikationen har minskat; allt färre upplever närhet och käns-

lomässig samhörighet till partierna Schmitt 8C Holmberg 1995; Dal-

ton 1999. För svenskt vidkommande är denna tendens

otvetydig Gilljam 8CHolmberg 1995; Holmberg 1999.

1 KRIS FÖR PARTIERNA

Det tycks råda enighet att partierna inte längre fungerar som

om vitala demokratiska mötesplatser. Frågan är emellertid hur denna

utveckling bör förstås. Och framför allt: hur allvarlig är den Vikande medlemsantal, minskad partiidentifikation, ökad rörlighet bland väljarna och valdeltagande har många tolkats i lägre av terkris och uppbrott från etablerade politiska former och beteenmer av den. Politiska i detta perspektiv själva sinnebilden för det

partier är

senmoderna samhället och dess förlegade och seglivade strukturer.

Det finns generellt stigande medvetenhet bland forskare en att se

för transitionsprocesser. Änd-

förändringarna uttryck naturliga

som rade sociala förhållanden och värderingsmönster sägs förvandla nya framför allt traditionella partier möjligen också partier som föremen teelser till anakronismer. De problem de europeiska nationella som brottas med hör enligt detta synsätt med den

partisystemen samman

omvandlingsprocess dessa samhällen genomgår. I det

som representativa demokratiska styrelseskickets utveckling under industrisamhållet nationalstaten basen för det politiska livet. Politikens

utgjorde

internationalisering med ökat omvärldsberoende har skapat nya

betingelser för partierna och för politiken i stort Gidlund 1992,

Goldmann 1994.

Den europeiska integrationen och EU-medlemskapet skapar en Ökad komplexitet i politiken. Med fler aktörer och ytterligare arenor

blir det svårare för Väljarna överblicka det politiska landskapet och att klarhet i besluten fattas och vilka ansvarsförhållanden en var som

och hur kan i politiken Är partierna

råder. När, var man dag påverka

lämpliga kanaler

Partiernas kris är i detta perspektiv utflöde strukturett av en omvandling i samhället och del ett större problemkomplex en av

nämligen frågan partiernas roll i den framtida utformningen

om av demokratin 1992, Karlsson m.fl. 1997.

Gidlund

studie handlar hur svenska partier hanterat för-

Föreliggande om

ändrade villkor för partipolitiskt arbete under de två senaste decennierna. Vilken livskraft och kapacitet finns i dagens partier Ambitioaktuella utvecklingstendenser och försöka förstå

nen är att kartlägga

vilka tänkbara konsekvenser dessa får för partiernas funktioner i den

demokratin. Detta organisatoriska och longitudinella representativa perspektiv kompletteras med kvalitativ närfokusering politiskt

en av aktiva i och utanför de politiska partierna den lokala nivån.

1 KRIS FÖR PARTIERNA

Partiväsendet på den lokala nivån

En hittills alltför ouppmärksammad aspekt denna i övrigt väldokuav

meriterade utvecklingsprocess gäller den lokala nivåns betydelse för

partiernas kris. Denna nivå är emellertid central för förståelytterst

sen av partikrisen. Det är partiorganisationerna basplanet har

som

det för medlemsrekryteringen, liksom för själva

yttersta ansvaret verksamheten sådan. Det är också den lokala

som huvudsakligen

nivån medborgarna möter partiernas företrädare ansikte-mot-

ansikte" och det är partierna lokalt förväntas förmedla medborsom reaktioner och önskemål till de partiinstanser har garnas som att agera lokal, regional, nationell och europeisk nivå i det

politiska systemet. Slutligen är det också dessa partiorganisationer

som ytterst har för rekryteringen till olika

ansvaret politiska uppdrag.

Helt negligerad har emellertid inte den lokala nivån varit. Inom

ramen för det andra Statsvetenskapliga kommunforskningsprogram-

met, som genomfördes i slutet 1970-talet, genomfördes riksreav en

presentativ frågeundersökning i samtliga partiers kommunorganisa-

tioner i 50 kommuner Gidlund 8CGidlund 1981. Föreliggande

undersökning är till betydande del uppföljning denna studie.

en av Intresset för partiernas organisatoriska förhållanden lokal nivå har varit tämligen begränsat bland forskare under 1990-talet dock

se

bl.a. Håkansson 1992, Möller 1999a, Wörlund 1999. Mer har

vanligt

däremot varit partierna funnits med i vidare lokalt demokratiatt ett perspektiv Stenelo 8CNorrving 1993, Bäck 8CHåkansson 1994,

Hanberger 1998.

En indikation det lokala partiväsendet står inför

att problem är

att antalet lokala partier ökat kraftigt. Efter 1998 års Val finns sam-

manlagt 158 partier representerade i kommunfullmäktigeförsam-

lingar runt i landet. Enligt tidigare studie handlar det nästan om en genomgående lokala protestpartier. När företrädarna för de olika om lokalpartierna ombeds motivera orsaken till de bildat parti att ett nytt i stället för sig inom för den existerande - att engagera ramen partistrukturen pekar de samstämmigt de etablerade oför-

- partiernas

måga att fånga och kanalisera sådana problem i det lokala territoupp riet verkligen berör och

som engagerar medborgarna. Grundproble-

met anses vara avsaknaden lokal profil; det är, dessa av en menar politikens entreprenörer", i huvudsak nationellt åsiktspaket ett som

bjuds ut, utan egentlig anknytning till de lokala förutsättningar och

problem som föreligger. De etablerade partierna beskrivs dessutom inskränkta och otillgängliga väl sammansvetsade som som gäng- -

bildningar", vilka i stället för välkomna engagerade medborgare

att

1 KRIS FOR PARTIERNA

dem besvärliga och hotfulla Borgs 8CRankka

tycks uppfatta som

1996.

Det behövs kunskap vad ligger bakom partiväsendets

ny om som rekrytera och medborgare. För åstadkomma problem att engagera att detta riktas strålkastarljuset i denna undersökning den lokala mot nivån. Det sker dels frågeundersökning till partiernas genom en ny

kommunorganisationer i 53 kommuner. Denna möjliggör analyser av

data och jämförelser lokala partisystem under den

longitudinella av

då partiväsendets deklination Det sker även

tidsperiod ägt rum.

kvalitativa intervjuer med såväl passiva aktiva medlemgenom som

med engagerade medborgare valt andra for-

mar samt politiskt som för sitt än de partierna erbjuder. mer engagemang som

En studie av demokratins trotjänare

Ambitionen med detta arbete är dock inte enbart att kasta nytt ljus

den medlems- och aktivitetsminskningen. Ambitionen är

över dystra också kartlägga partiorganisationernas inre liv att närmare

att genom dem allt bär vad finns kvar uppmärksamma som trots upp som av

partiorganisationerna och insatser så avgörande betydelse

vars är av de, vill högtidlig, kan kallas demokratins trotjänare. att om man vara dessa skulle bokstavligen och omedel-

Utan partiaktivister partierna

bart upphöra att existera. Men demokratin bärs inte enbart partier och partiaktiva. upp av Kännetecknande för det decenniets utveckling sägs ofta ha senaste varit alltfler, särskilt i stället för sig i partier, att unga, att engagera

väljer sig i andra sammanslutningar och andra sätt.

att engagera förvisso inte entydig i detta avseende forsk-

Utvecklingen är - nyare

visar det inte bara är partierna har problem med rekrytening att som m.fl. 1998 alldeles detta har det sitt ringen Petersson men oavsett — intresse närmare skärskåda också dem väljer andra uttryck att som för sitt verka inom partierna. engagemang än att Trots antalet politiskt aktiva medborgare minskar finns alltså att så många politiskt aktiva för systemet

ännu länge tillräckligt att

—— skall I dag finns ungefär 40 000 förtroendevalda politiska

fungera. uppdrag i Sverige. Dessa uppdrag innehas till helt överväldigande delen Många fritidspolitikerna har dock flera av fritidspolitiker. av

Det alltså avsevärt färre än 40 000 individer är verk-

uppdrag. är som fritidspolitiker. Därutöver kommer dock uppskattnings-

samma som vis cirka 70 000 är aktivt verksamma i lokala utveck-

medborgare som lingsgrupper, byalag, intresseföreningar, framtidsgrupper etc. Her-

1 KRIS FÖR PARTIERNA

litz 1999. I många fall är det

naturligtvis fråga om personer som är

aktiva i både politiskt parti och någon förening. räknat

ett Högt

handlar det 100 000 medborgare med vidare definiom ca som, en tion, kan betraktas politiskt aktiva. vara I denna studie skall närmare granska vad är kännetecksom nande för några dessa medborgartyper. Det material till

av som ligger

grund för analysen består 35 djupintervjuer. Urvalet har skett med av

utgångspunkt från spridningsprincip i fråga

en om 1 typ av enga- -

gemang, 2 partitill/øörigbet, 3 bostadsort stad-land, 4 /eönstillbö-

rig/Jet, 5 ålder och 6 etnicitet. Vi är naturligtvis i detta sammanhang inte intresserade statistiska sannolikheter enbart kvaav utan av

litativa egenskaper hos följande kategorier:

tre

° Partia/etiva. Med aktiv här har eller flera förtroavses att man ett

endeuppdrag som sammantaget gör att politiken betydande

tar en

del tiden i anspråk. Sammanlagt 10 har intervjuats i

av personer denna kategori. I diskussionen demokratins kris och om eventuella hädanfärd brukar tämligen mollstämt

ett tonläge anläggas.

Tanken är här vända problemet. Alltjämt finns faktiskt att partierna, och även det sätt vilket de fungerar möjligen lämom nar en del i Övrigt att önska är det de facto så de fungerar. Trots att eländesbeskrivningen är det inte bara skal. Det finns mäntomma niskor bär dem. Vilka är dessa demokratins

som upp egentligen

trotjänare Vad driver dessa eldsjälar, tilltagande

som trots en

misstro mot politikerkåren väljer sig. det

att engagera Upplevs

politiska medborgerlig plikt Är det

engagemanget som en en strävan efter bättre och annorlunda samhälle Vilken roll

ett spelar olika typer belöningsinslag, karriärmöjligheter och social

av som

gemenskap

° Passiva pmtimedlemmar. Sammanlagt ingår i denna

6 personer

kategori. Varför väljer dessa s.k. postgiromedlemmar med-

att vara lemmar Och varför föredrar de passiva skäl, att vara Många av praktisk och karaktär, är visserligen tänkbara. Men annan mot bakgrund att det här ändå är fråga politiskt intresserade av om individer, har eller mindre stark känsla som en mer av anhängarskap till speciellt parti, finns det kanske redan i dessa ett svar en

viktig nyckel till hur rekryteringsproblemet bör förstås. Motiv till passivitet bland politiskt medvetna medborgare kan generell

ge

vägledning om passivitet.

° Aktiva personer i föreningslivet. Med aktiv här avses att man är verksam och engagerad inom för eller mindre ramen någon mer

1 KRIS FÖR PARTIERNA

olitiskt orienterad sammanslutnin Sammanla t 19 ersoner P g . . denna . Har detta bidragit till. föringår 1 kategori. engagemang att

den lokala demokratin Hur dessa individer politik och nya ser hur de bör arbeta för förändra samhället i önsanser att man att kad Och hur de dessa aktivister och de

riktning ser partiaktiva

sammanslutningar de är verksamma i

Partiväsendets dynamiska dimension

diskussionen förestående hädanfärd finns

I om partiväsendets nära inte sällan anmärkningsvärt statiskt perspektiv. Utgångspunkten

ett

för den beskrivningen partikrisen är att ett politiskt

nattsvarta om gång för alla, skall uppbyggt och fungera i stort sett

parti, en vara

alltid varit fallet. Det är det gamla masspartiet, såsom samma sätt som

det beskrevs den franske Maurice Duverger en gång av statsvetaren

själva sinnebilden för hur parti "bör 1954, som utgör ett vara orga-

niserat. avvikelse från detta grundkoncept framställs Varje som en

anomali, eller amerikanisering"; kort ett fjärmande som en sagt som

från det vilket politiska partier förväntas organiserade.

sätt vara

För masspartiet, baserat massmedlemskap, inte

Duverger var

bara det moderna partiet det framstod den vid detta genom att som

tillfälle det tidiga 1950-talet mest ändamålsenliga typen av parti. - -

partimodell. Det den modell Masspartiet var framtidens var som

det mobilisera arbetarklassen, och med hjälp

gjorde möjligt att av och regelbundna medlemsavgifter kunde verksamhe-

små men många

finaniseras. En medlemskår största vikt för uppnå ten stor var av att

i Duvergers historiebe-

organisatorisk styrka. Partimedlemskap var skrivning egentligen socialistisk uppfinning, men Duverger såg

en alltså också förebild för samtida och kommande

masspartiet som en

partier, alldeles oberoende ideologisk hemvist. av lovord för masspartiet kan i mångt och mycket förkla-

Duvergers

tidsandan. Under 1950-talet nådde partiväsendet i flera demoras av kratier Medlemssiffrorna ofta höga och väljarna

en "guldålder". var

Partierna företrädde väl avgränsade i valmanskåren,

lojala. grupper

vilket underlättade deras roll sammanjämkare i den politiska som

beslutsprocessen, och de finansiellt och verksamhetsmässigt

var starkt beroende ha aktiva medlemmar. Det fanns partier

av att många

medlemspartier i ordets mest positiva mening.

som var blev dock inte oemotsagd. Den amerikanske statsveta-

Duverger

Leon Epstein såg inte alls masspartiet ideal, när han ett ren som ett

decennium uppmärksammat arbete senare publicerade ett annat om

1 KRIS FÖR PARTIERNA

partier. Masspartierna redan otidsenliga, hävdade Epstein. Det

var fanns därför enligt honom skäl till moderna skulle

inga att partier anpassa sig till masspartiets organisationsstrukturer. Snarare de

var amerikanska partierna något föregångare eftersom de visade av att massanslutning till partier eller mindre i tid var mer onödig en som kännetecknades stark När särskilt televisionen

av medieanpassning.

blev alltmer betydelsefull framstod det gamla baserat

masspartiet,

det många, frivilligt arbetande medlemmar, ineffeksom var som

tivt Epstein 1967.

Ett liknande fördes Otto Kirschheimer resonemang av 1966. Också denne såg masspartiet endast den som ett steg vägen mot partimodell han benämnde catch-all-partiet. Kirschheimer

såg av

skäl Epstein tydliga tecken de

samma som en amerikanisering av

europeiska partisystemen. Det inte bara televisionens

var genombrott och den allt nödvändigare anpassningen till det framväxande

mediesamhället låg bakom denna menade Kirschhei-

som utveckling, mer. Catch—all—partiet revolution samtidigt,

var en - men om man så vill, anomali. Så länge partierna företrädde vissa

en avgränsade

intressen kunde de uppfylla sin socialiserande funktion.

integrativa,

Men när de såsom skedde under denna tid från

— började lösgöra sig

sina gamla lojaliteter och i stället vände sig till alla

väljargrupper sam-

tidigt iscensattes, enligt Kirschheimer, endast en process som några decenniers sikt skulle början till slutet för den

vara partimodell

som av Duverger utnämnts till framtidens enda tänkbara.

Med facit i hand är det naturligtvis lätt bedöma vilka fick att som rätt i sina Utvecklingen hade dock varit

prognoser. påfallande tydlig

redan när Epstein och Kirschheimer publicerade sina arbeten.

Ingen

har heller allvar ifrågasatt deras Blondel senare analys jfr 1978.

Vad emellertid kan det fortfarande i

som te sig anmärkningsvärt är att

mycket stor utsträckning är den partimodell Duverger uppehöll

som sig vid även i vår tid fungerat själva sinnebilden hur som som av politiska partier bör I diskussionen det se ut. om partikrisen är ingen tvekan det är masspartiet den intellektuella och om att som utgör normativa prototypen.

Medlemmarnas betydelse

Den centrala frågan i denna tidiga diskussion vilken

om typ av partier

som var att föredra handlade i vad mån partierna ytterst om som behövde medlemmar. Epstein ställde

frågan om partierna verkligen

behövde lägga ned så mycket arbete medlemmar för

att rekrytera

1 KRIS FÖR PARTIERNA

framgångsrikt vinna väljare. Och kunde inte, i televisionens tidsålatt

der, den systemövergripande funktionen fungera vitala

mer att som länkar i den demokratiska beslutsprocessen fullgöras så väl med nog

betydligt mindre medlemsorganisation

en En samtida forskare, Susan Scarrow, forskare i alla tider menar att alltför "teknologisk determinism dvs. alltför lätt lätt anammat en television och kommunikaövertygats av argumentet om att nya tionstekniker massmedlemskap obsolet och onödigt. Alltför gör försök har gjorts, hon, granska varför partier inte behöver, menar att alternativt behöver medlemmar viktig tillgång. Vidare se som en

bidrar vissa våra vanligaste Statsvetenskapliga antaganden om par-

av

tier partier målstyrda organisationer med den helt överord-

att är — nade ambitionen vinna val, partier är enhetliga, väl inteatt samt att grerade aktörer till slutsatsen medlemmar inte är speciellt vikatt -

tiga Scharrow 1994.

Både Otto Kirchheimer 1966 och Angelo Panebianco 1988

betonar i sina partimodeller, "catcb-allpørtiet respektive ele/etomla— professionella partiet", den förändring sker i masspartierna när

som partiernas fokus skiftar från medlemmar till väljare. I svensk forsk-

ning har i detta sammanhang begreppet väljmpartier använts Gilljam

8C Möller 1996.

Panebianco i sin partimodell starkt behov professionella

ser ett av bekostnad medlemmar. I masspartiet har, konstaterar han, - av

partiledningarna behövt stark byråkrati för att upprätthålla kon-

en takten med medlemmarna:

And, through the members, with the class gardé. In the type of new much important role played by professionals the so-calparty a more led technicians with special knowledge, they beeing experts, more useful the organization than the traditional bureaucrats, the party°s to as gravitational shifts from members to the electorate Panebianco center 1988, s. 264.

Panebianco förändringar för medlemmar när de forser stora nya masskommunikation, särskilt televisionen, blir allt viktigare merna av länkar till väljarna. Visserligen behövs både byråkrater och medsom lemmar, de har mindre betydelsefull roll än tidigare, både men en finansiellt och i andra avseenden. Även andra forskare har liknande diskussioner. Mogens Pedersen

1990 talar till exempel utvecklingen mediapartier; en partityp

om av efterträder masspartiet och inte i lika stor utsträckning som som som

masspartiet är beroende partimedlemmar.

av En central uppgift i denna undersökning från olika utgångsär att

1 KRIS FOR PARTIERNA

punkter nagelfara frågan medlemskapets innebörd. En kartlä

om

ning sker såväl medlemsutvecklingen i de svenska partierna

av som av vad individuellt plan kännetecknar de

som ett partipolitiskt enga-

gerade och andra är engagerade i politiskt relevanta sammanslutsom

ningar.

Alternativt

engagemang

Det är förvisso partierna står i förgrunden för denna studie, som men genom att också uppmärksamma politisk aktivitet i vidare mening är det vår ambition nå fördjupad förståelse den demokratiska att av transitionsprocess bland kännetecknas kris för partisom annat av en erna. När partiernas tilltagande svårigheter mobilisera varit föreatt mål för diskussion har det ofta påpekats det totala

att politiska enga-

gemanget inte minskar bland medborgarna. Samtidigt partierna som aktivitets- och medlemsmässigt mark har nämligen andra fortappat

politiskt deltagande blivit vanligare. Det politiska intresset har

mer av ökat bland medborgarna under de 2-3 decennierna, liksom senaste

den politiska kompetensen och självförtroendet. Mot den bakgrun-

den blir det svårt alarmist och hävda Sverige håller att vara att att förvandlas från deltagardemokrati till åskådardemokrati, skrien en

Mikael Gilljam och Sören Holmberg i 1994 års valundersökning

ver

Gilljam 8C Holmberg 184.

1995, s. Även inte i detta hänseende alldeles

om utvecklingen är entydig

Petersson m.fl. 1998 är detta under alla förhållanden en ytterst central aspekt när partikrisen diskuteras. Vi riktar därför uppmärksamheten 19 politiskt medvetna och aktiva individer valt i mot som att stället för aktivera sig i partier valt sig i releatt att engagera politiskt vanta sammanslutningar. Vad är det kännetecknar detta som engage-

mang

Partifinanisering

Partierna finansiella beroende medlemmarna har i hög grad förav ändrats i och med införandet och utvecklingen de ansla-

av offentliga

till partierna. I Sverige, liksom i flera andra länder, har offentlig gen

finansiering framhållits viktig metod lösa de problem

som en att som

fanns med det tidigare finansieringssystemet. Detta privata

systern kunde utveckla beroendeförhållanden till företag och organisationer

ibland ansågs ohälsosamma. Avsikten har varit minska berosom att endet till olika särintressen och därmed minska riskerna för

korrup-

1 KRIS FÖR PARTIERNA

tion och andra bindningar kan uppkomma till finan-

oegentliga som

siärerna. Men motiven har i hög grad även varit tillföra att resurser till i där medlemmar inte längre klarar de allt

partierna ett läge av högre kostnaderna för valkampanjerna Gidlund 1983. De offentliga anslagen är kopplade till partiers styrka i termer

av väljarstöd; förhållande således inte skapar några incitament ett som för partierna öka medlemsantalet för tillgång till dessa resuratt att Detta finansiella beroende till har ser Gidlund 1991. nya staten i den partimodell Katz och Mair skisserat

uppmärksammats som kartellpartiet cartel party där partiernas successiva inkorpore-

the —

rande i statsmakten utgör de karaktäristiska dragen. ett av

Internationalisering och den nya informationstekniken

I takt med mellan minskar i betydelse och att gränsatt gränser stater linjen mellan vad kan betraktas nationell respektive internasom vara tionell suddas det fram politiska mönster och

politik ut, bryter nya

former för arbete. Den europeiska integrationen och med-

politiskt

lemskapet i EU har skapat behov partierna utvecklar samverav att kan med likasinnade partier i europeiska partinät. Där kan partierna

samordna de europeiska valkampanjerna, utveckla gemensamma synoch strategier för politiskt inflytande. Här finns konturerna sätt av det tmnsnatiorzella partiet bryter den tradi-

en ny partimodell —som

tionella hierarkiska organisationsprincipen till förmån för ITmer baserade nätverkslösningar och gränsöverskridande kommunikatio-

1992, 1999a, Heidar 8CSvåsand 1997.

ner Gidlund

Undersökningens uppläggning och

genomförande

Under hösten 1998 påbörjades enkätundersökningen riktade sig

som

till ordförandena i partiernas /eommunorganisationer partiets kom-

munövergripande organisation. Denna kommunorganisation är

ibland den enda partiorganisation partiet har i kommunen. I som socialdemokraterna, centerpartiet och i viss mån modera-

fråga om finns därutöver lokalavdelningan

terna till delar uppföljning fram-

Enkätundersökningen var stora en av

för allt från 1979 för kommunal-

en frågeundersökning inom ramen

demokratiska undersökning från

forskningsgruppen men även en

1990.3 1979 års enkätundersökning baserade sig ett riksrepresenta-

tivt urval kommuner/i Vi kan goda grunder denna av 50 anta att

1 KRIS FÖR PARTIERNA

riksrepresentativitet inte äger giltighet två decennier senare.5

samma Urvalet 1990 och 1998 utvidgades med storstäderna Stockholm,

Göteborg och Malmö. Argumentationen till detta storstäder var att försummats tidigare forskning i hög betraktat dessa av som grad som atypiska och mindre intressanta för svensk kommunforskning. Storstäder bör dock intressañta miljöer för bland snarare ses som att annat studera innovationsmönster. För möjliggöra jämförelser att

med 70-talsundersökningen har i föreliggande studie ibland

storstäderna exkluderats i redovisningarna.

Enbart partiorganisationer erhöll mandat i kommunfullsom

mäktige efter valet 1998 har utgjort underlaget för populationen i de

53 kommunerna. Förutom storstäderna finns dock vissa andra skillnader mellan urvalen i de års

ingående undersökningarna. 1990 undersökning inkluderade endast de kommunövergripande partior-

ganisationer hade i Riksdagen i urvalet och som representanter uteslöt således lokala partier. Dessutom innefattades

även riksdagspar-

tier inte erhållit mandat i kommunfullmäktige i

som populationen hade kommunorganisation. Detsamma

men som en gällde för 1979 års undersökning, fastän vid det tillfället även inkluderade lokala man

partier.

Den 30 oktober 1998, dryg månad efter valet, skickades 398 en

frågeformulär till de utvalda kommunorganisationerna. Omkring

tre veckor den 23 november, skickades första Den

senare, en påminnelse.

19 januari 1999 hade 60 skickat in sina Efter procent svar. ytterligare utskick antal telefonkontakter kunde samt ett en svarsprocent 76 procent 303 enkäter erhållas 1990 års frågeundersökning besvarades totalt 70,5 av procent av respondenterna, dvs. 246 de totalt 349 ingående

av av responden-

terna. I tabellerna nedan redovisas den närmare fördelningen mellan

partierna vad gäller Där framkommer Vänsterpartiet

svarsprocent. att hade lägre 55,5 de andra den en svarsprocent än partierna 1990. I aktuella enkätundersökningen från 1998 är tillfredsstäl-

fördelningen

lande, något lägre svarsfrekvens dock från socialdemokraterna en

67,9 procent och vänsterpartiet 66,0 procent. I 1990 års under-

sökning Svarsfrekvensen för storstäderna Stockholm och Malmö var tillfredsställande 85,7 respektive 71,4 procent medan

Göteborg

hade något lägre svarsfrekvens 5 7,1 Motsvarande siff-

en procent.

för 1998 års frågeundersökning för Stockholm ror var 75 procent, Malmö 100 och Göteborg 71,4 procent procent.

1 KRIS FÖR PARTIERNA

Tabell Respondenter och svarsprocent för enkätundersök-

ningen 1990 till kommunorganisationer. 53-kommunpartiernas

urvalet

Tabell 2. Respondenter och svarsprocent för enkätundersök-

1998 till partiernas kommunorganisationer. 53-kommunningen

urvalet

" Folkpartiet i Kil har två likvärdiga och parallellt existerande partiorganisationer. "" Övriga partier de i omnämns lokala partier. I de flesta

motsvarar som texten som fall rör det sig renodlade lokala partier även ett fåtal formellt också har en

om om riksorganisation. Kommentar: I undersökningen används följande indelning kommunerna: kim-

av 5/eaps/eommuner,mellan/eommuner och basmiiringskommuner. Kunskapskommunerna k-kommuner hör till de s.k. A-regionerna, vilka karaktäriseras dynamiska till-

som växtområden. Baskriteriet är A-regionen skall ha ett universitet eller en högskola.

att Här återfinns särskilt storstäder och kommuner arbetsmarknad kännetecknas

vars av

s.k. kunskapsyrken och där den allmänna utbildningsnivån är betydande inslag av relativt hög. Basnäringskommunen är motpolen i dessaavseenden och består

av områden länge dominerats produktion knuten till skogen, malmen och andra

som av

Mellankommunen är just den kommuner som befinner sig naturresurser. grupp av någonstans mellan de båda ytterligheterna. Där återfinns ofta kommuner med rela-

tivt offentlig sektor eller blandad näringsstruktur. Senärmare om denna

stor mer indelning i SOU 1989:68. Fördelningen de i undersökningen ingående kommu-

av

1 KRIS FÖR PARTIERNA

nerna och partiernas kommunorganisationer 50- respektive 53-urvalet dessa tre kommuntyper baseras den indelning gjordes 1989vilket innebär några som att kommuner till vilka lokaliserats högskolor under 1990-talet inte har klassificerats som "kunskapskommuner".

Den kvalitativa delen undersökningen baseras strategiskt av ett urval. Det centrala är inte urvalet skall utgöra modell viss att en av en population det skall kvalitativt täckande, dvs. innehålla utan att vara så många olika kvaliteter möjligt. I till kvantitativa som motsats studier, där resultaten är numeriska mätvärden, är det i kvalitativa studier begreppet i sig, den kvalitativa företeelsen, utgör resultatet. som Eftersom det finns skäl den företeelse ståri fokus för att anta att som studien kan visa variation bör därför urvalet prov stor vara stort

Tillvägagångssättet för kartläggningen de partiaktiva är det

av som

ligger till grund för den s.k. Grounded T/9eory—metoden: så

genom att

förutsättningslöst möjligt systematisera och de

som gruppera utsagor

om motiv till partimedlemskap och politisk aktivitet föreligger,

som

samt om föreställningar om partikrisen är syftet att nå i princip

en

fullständig kartläggning de olika aspekter och dimensioner är

av som relevanta i sammanhanget Glaser 8CStrauss 1980. Samma är

princip styrande för kartläggningen de är politiskt aktiva utanför

av som partiväsendet. Syftet med denna del i undersökningen är alltså de

att kartlägga

kvalitativa aspekter är relevanta. Det handlar således som om att identifiera de empiriska kategorier och dimensioner är relaterade som till partikrisen. Det är begreppens kvalitativa beskaffenhet, dess inre

värden och egenskaper skall blottläggas jfr Glaser 8C Strauss som

1980.

Disposition

I kapitel 2 redovisas medlemsutvecklingen i de olika partierna sedan

slutet 1970-talet. Vi beskriver hur den nedåtgående trenden av närbestämt inte bara totalt även partivis och hur mare ser ut, utan

utvecklingen skiljer sig i olika sociala kategorier och kommuntyper.

Kapitlet avslutas med forskningsrelaterad diskussion medlemen om

skapets innebörd och betydelse.

I kapitel 3 söker besvara frågan hur attraktiva partiernas möten

är. Det sker kartläggning mötesverksamhetens utveckling, såväl en av

vad gäller omfattning karaktär. En central frågeställning gäller

som

kan iaktta några förskjutningar i fråga partimötenas

om man om funktioner.

1 KRIS FÖR PARTIERNA

I 4 partiverksamheten lokalt för ivad mån det kapitel synas att se

finns någon innovationsbenägenhet arbeta annorlunda sätt att av vad traditionellt är brukligt i partiarbetet. Kan man registrera som

mötesplatser för det politiska samtalet med medborgarna Sker

nya det någon anpassning till teknik ny

I kapitel 5 granskas vilken kapacitet finns till förändring

som lokal nivå i Vilken frihet har partiorganisationerna lokalt

partierna. över sin verksamhetsplanering och de politiska frågor som

att styra drivs i kommunen Vidare närmare den ekonomiska och ser

administrativa kapaciteten i organisationerna. I 6 sker porträttering de partiaktiva. I stället för kapitel en av att

vid frågan varför människor flyr partierna vänder här

uppehålla oss

perspektivet och ställer frågan varför människor väljer att engasig i partier. Motiven bakom såväl aktivt passivt partigera ett som medlemskap fokuseras. Vi behandlar också frågan hur de partianom slutna aktiva likväl passiva ser partikrisen. - som - I kapitel 7 riktas uppmärksamheten motsvarande sått mot

medborgare sig i politiskt relevanta sammanslutningar

som engagerat utanför partiväsendet. Vi jämför de olika typer engagemang som av finns i urvalet, och diskuterar frågan även dessa aktivister -i likom het med de kan göra skäl för benämningen demo-

partiaktiva anses

-

kratins trotjänare.

I kapitel 8 sammanfattas resultaten. Vi diskuterar också hur man djupare plan bör förstå den utveckling beskrivits i boken. ett som Vi konsterar befinner i brytningstid och att partierna står att oss en

inför period uppbrott och förnyelse. Undersökningens vikti-

en av resultat relateras i detta sammanhang till den diskussion om gaste funktioner i det politiska såsom de brukar

partiernas systemet,

beskrivas i litteraturen.

Noter

1 I litteraturen tillskrivs partierna lång rad funktioner i det politiska systeen Sainsbury 1983, 241 ff. talar följande funktioner: mobilisering, met. s. om strukturering och mobilisering röster, aktivering och skolning medlemmar, av av representation och aggregering, ledarskapsrekrytering, skötsel den politiska av styrelsen, policyformulering. Gilljam 8CMöller 1996, 133 ff. vid samt s. anger sidan kanalfunktionen även aggregering, artikulering, socialisation, rekryteav beslutsfattande. ring, samt

2 V1frågade i enkätundersökningen 1998 vilken roll kommunorganisationen

spelade, den "utgör partiets huvudsakliga verksamhetsform eller utgör i om samordnande nivå i kommunen inför nomineringar och allmänna första hand en

1 KRIS FÖR PARTIERNA

val. Totalt 80 den utgjorde partiets huvudsakliga verksam-

angav procent att hetsform.

3 1990 års frågeundersökning genomfördes i HSFR finansierat projekt

ett av om partiernas förändringsstrategier projektledare: Gullan Gidlund.

4 För detaljerad beskrivning urvalskriterier, Ds Kn 1981:15.

en av se

5 Några genomgripande förändringar kommungränser har däremot inte skett

av i det ursprungliga SO-urvalet.

6 Ett tiotal framstod vid telefonkontakt svarsvägrare och

personer vara angav främst principiella skäl för att inte medverka, medan andra tidsskäl och

angav att flera enkäter i partierna samtidigt.

var ute

7 Minst 10 och högst 30 intervjuer brukar allmän rekommenda-

anges som en tion för urvalsstorleken Eneroth 1984, 171. En allmän rekommenda-

se t.ex. s.

tion är att det inte bör färre än 10 eftersom det då finns risk inte får

vara att man tillräcklig bredd med avseende företeelsens kvaliteter. Men det bör samtidigt

inte för många, då riskerar överblickbarheten förlorad. Forskaren

vara ty att bör kunna igenom materialet från olika utgångspunkter, utan hjälp dato-

av rer över materialet gång gång utifrån vinklingar. Denna rekommen-

nya dation dock 1984 och utvecklingen inom just datatekniken det

gavs gör att

tvärtom mot vad hävdas Eneroth är möjligt med hjälp datorer

som av - att av kunna bearbeta större intervjumaterial. Men det avgörande är naturligtvis

ett alltjämt antalet intervjuer blir tillräckligt för kunna uppdaga den erforder-

att att liga bredden kvalitativt

sett.

2 Partierna och deras

medlemmar

Sedan det moderna partiväsendet tagit form i början 1900-talet av skedde obruten medlemstillströmning till partierna fram till bören jan 1960-talet. Enligt partiernas siffror 1,5 av egna var som mest ca miljon svenskar medlemmar i något parti 1962. Därefter stagnerade

medlemstillströmningen. Men ännu 1990 just innan kollektivan- till det socialdemokratiska partiet i praktiken avskaffades

slutningen

-fanns 1,5 miljon partimedlemmar. I relation till befolknästan

ningen det fråga minskning jämfört med det tidiga 60-

Var om en talets rekordnivå från 21 1962 till 18 befolkprocent procent av ningen i dess helhet 1990. Men det är först under det senaste decen-

niet varit så dramatisk det är befogat tala

som utvecklingen att att om kris för partiväsendet.

en

En dyster utveckling

Som tabell 2.1 har partierna sammantaget förlorat drygt

framgår av

miljon medlemmar under 1990-talet. Men då är alltså den en jämförelsepunkten från den tid då kollektivanslut-

ursprungliga

existerade; socialdemokratins mellan 1990 och 1992 ningen ännu ras

för lejonparten den totala medlemsminskningen. Det är

svarar av emellertid inte enbart socialdemokraterna har förlorat medlemsom Framför allt centerpartiet, också moderaterna och folkparmar. men tiet, har trend. Sammantaget försvann nästan kvarts

en negativ en

miljon medlemmar från partierna mellan 1992 och 1997. Därefter har

nivån varit intakt den sammantagna Också de ungdomsförbunden har drabbats medlems-

politiska av

avtappning. Mellan 1970 och 1990 halverades det totala medlemsan-

talet i och därefter, under 1990-talet har ännu

ungomsförbunden en

De åren har dock viss ökning skett. halvering ägt rum. senaste tre en I dag är 57 000 medlemmar i något de politiska ungpersoner av domsförbunden. Tillsammans finns i dag alltså ungefär 488 000 med-

lemmar i de politiska partierna och ungdomsförbunden.

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR Tabell 2.1. Partiernas medlemsantal under 1990-talet 1000-tal

Antal medlemmar

Kommentar: I dessasiffror inräknas inte ungdomsförbundens medlemmar, de redovisas här separat. Däremot inräknas kvinnoorganisationernas medlemmar, i den mån som det finns särskilda kvinnoorganisationer.

Tabell 2.2. De politiska ungdomsförbundens medlemsantal

1970-

1999 1000-tal

Antal medlemmar

Ungdomsförbund 1970 1990 1996 1999

Sveriges Socialdemokratiska 66,5 40 13 23 Ungdomsförbund SSU Centerns Ungdomsförbund CUF 74,5 17 5,5 6,5 Moderata Ungdomsförbundet 30,5 20 12,5 8,7 MUF Liberala Ungdomsförbundet LUF 27,5 10 2,5 1,5 Kristdemokratiska Ungdoms- 5 3 5

— förbundet KDU

relsetradition. Ett högt medlemsantal och många aktiva medlemmar

har varit kännetecknande för denna tradition. har för-

Centerpartiet

lorat 60 sina medlemmar under det decenniet.

procent av senaste Par-

tiets ungdomsförbund har haft än bekymmersam en mer utveckling.

Dagens CUF är mindre än tiondel så 1970 års CUF

en stort som var.

Även socialdemokraterna brukar

motsvarande sätt berömma

sig av att vara ett folkrörelseparti. Vad är slående under det dra-

som matiska 1990-talet är alltså det just de folkrö-

att är mest utpräglade

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

förlorat många sina medlemmar. Mellan 1992

relsepartierna som av —

då upphörde och 1999 har centerpartiet och

kollektivanslutningen

socialdemokraterna tillsammans förlorat hälften sin medlemsbas. av Detta kan värt bakgrund det i diskussionen vara att notera mot av att

gjorts gällande det traditionella folkrörelsepartiet, om partikrisen att

baserat massmedlemskap och idealitet, inte in i dagens passar samhälle. Partiernas karaktär förändras; och blir de -i stället för mer mer

medlemspartief kampanjinriktade och professionalise-

att vara -

rade véiljarpartier. Ett uppmärksammat bidrag inom partiforsk-

ningen är här Panebianco 1988 använder begreppet det prosom fessionellt-elektorala partiet" även Gilljam 8CMöller 1996.

se

För flera folkpartiet och i någon mån också

partier centerpartiet,

för socialdemokraterna är det också nära till hands sätta medatt — lemsraset i samband med den allmänna motvind i opinionen som dessa partier mött under 1990-talet. Naturligtvis är det enklare att

till stånd positiv medlemsutveckling partiet har medgång i opi-

en om nionen det råder elektoral snålblåst. Socialdemokraternas tillän om återhämtning skedde för övrigt i kölvattnet 1994 års fram-

fälliga av

gångsval, därefter har nedgången fortsatt. Men att även ett parti som

moderaterna, under denna period haft förhållandevis som en gynntrend i drabbats vikande medlemsantal

sam väljaropinionen, av ett

tyder det inte enbart är opinionsvindarna och de enskilda partiatt valresultat förklarar minskningen. Det är de partier i ernas som som olika avseenden ålder och politisk är betrakta

t.ex. status att som

etablerade för den medlemsmässiga tillbakagången, alldesom svarar les det går bra eller dåligt för dem i de allmänna valen. oavsett om

Var har medlemsminskningen ägt rum

Vår undersökning, baseras statistiskt urval, bekräftar med som ett all önskvärd tydlighet den allmänna bilden dramatisk medlemsav en under det decenniet. Den procentuella minsk-

minskning senaste

i undersökningens data är nästan identisk med de medlemsan-

ningen

finns i tabell tal som

I tabell 2.3 redovisas hur antalet medlemmar parti och komper minskat sedan slutet 1970-talet. 1979 hade Varje parti i mun av 856 medlemmar kommun. Ett drygt decennium

genomsnitt per

1990, hade liten minskning skett; i genomsnitt fanns då senare, en 703 medlemmar parti och kommun. 1998, slutligen, medeltaper var let endast 237 medlemmar.

Den partivisa bilden är föga oväntat identisk med den generella

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

Tabell 2.3. Antalet medlemmar parti och kommun 1979, 1990

per

och 1998 medelvärde. Antalet kommunorganisationer inom

parentes.

Antal medlemmar

Kommentar: 50-kommunurvalet."‘ Vi kommer benämna dessa artier för lokala att P partier. ävenom det 1. ett par fall gäller partier. har . spridning över den som en v1ss egnakommunen och även har riksor

utvecklingen. Det är framför allt socialdemokraterna förlorat som

medlemmar, och detta i allt väsentligt efter kollektivanslutningens

upphörande. Den genomsnittliga socialdemokratiska arbetarkommu-

består 1998 808 medlemmar, vilket skall jämföras nen av med över 3 000 medlemmar 1979. Även moderaterna och folk-

centerpartiet,

partiet har förlorat många medlemmar.

Tabell 2.3 dock missvisande bild det

ger en av genomsnittliga

medlemsantalet. De storstadskommunerna Stockholm,

tre Göteborg

och Malmö ingick nämligen inte i 1979 års och har för

undersökning att möjliggöra longitudinell jämförelse i tabellen tagits bort även

en 1990 och 1998. Om dessa kommuner ingår i beräkningen det var genomsnittliga medlemstalet 1990 1 357 medlemmar alltså nästan ett dubbelt så högt genomsnitt. Därefter sjunker följdenligt siffran

dramatiskt: 1998 är det endast 330 medlemmar parti och komper kvar. Även med storstadskommunerna inräknade mun i urvalet står det följaktligen bortom allt tvivel de svenska under det

att partierna

decenniet har dränerats medlemmar. senaste

En granskning hur utvecklingen i olika kommuntyper

av sett ut illustrerar storstadskommunernas betydelse. I tabell 2.4 redovisas

hur utvecklingen varit dels i s.k. kunskaps/eommuner med en hög andel yrkesverksamma i kunskapsintensiva verksamheter och före-

dels imellan/eommuner och dels ibasnärings/eommuner. tag,

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

Tabell 2.4. Andel medlemmar parti inom respektive kommun-

per typ 1979, 1990 och 1998. Antalet kommunorganisationer inom parentes

År

stora

mellan 1979 och 1990 det sker under denna tid fyrmunerna - en dubbling antalet medlemmar sammanhänger alltså med

av - att storstadskommunerna inte ingick i urvalet vid det första mättillfället.

Utvecklingen i mellankommunerna och basnäringskommunerna kan

dock jämföras under perioden i dess helhet eftersom samtliga storstadskommuner är kunskapskommuner. En sådan jämförelse visar att

det i basnäringskommunerna inledningsvis fanns fler medlemmar

per parti och kommun än i mellankommunerna, detta ändrats vid

men att 1990 års mätning. Under 1980-talet tappade partierna 13 procent

av

sina medlemmar i basnäringskommunerna.

Motsvarande siffra för mellankommunerna endast 2 procent.

var Utvecklingen under 1990-talet är för båda kommuntyperna dramatisk identisk: drygt medlemmarna försvann 1990

men 70 procent av och 1998 i såväl mellankommuner basnäringskommuner.

som

Det är framför allt i de befolkningsrika kunskapskommunerna

de flesta medlemmarna finns. Detta gäller under hela perioden, som

kunskapskommunernas dominans kulminerade 1990. Då var men den genomsnittliga medlemsnivån i mellankommunerna

20 procent

den nivå fanns i kunskapskommunerna. 1998 hade denna av som andel ökat till Partierna har i kunskapskommunerna för-

30 procent. lorat sina medlemmar under perioden 1990-1998. Ten-

81 procent av densen under den tid partiväsendets dramatiska medlemsminsk-

som ning äger är alltså partierna förlorar medlemmar i kun-

rum att mest

skapskommunerna, den kommuntyp det dock alltjämt finns

som flest medlemmar

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

Partivisa jämförelser

Totalt sett har partiernas genomsnittliga medlemstal kommun per minskat med under 1990-talet. Det parti förlorat 75 procent som mest medlemmar såväl numerärt procentuellt under detta som decennium är socialdemokraterna.

Tabell god illustration partiernas medlemsantal 2.5 ger en av var varit särskilt påtaglig.

För socialdemokraternas del är nedgången omfattande: extremt fjärdedel partiets medlemmar har försvunnit under denna 20en av

årsperiod.

I detta sammanhang kan också konstateras storstadskommuatt inverkan i urvalet är extremt tydlig i just socialdemokraternas nernas fall. Redan 1979 partiet i kunskapskommunerna, medeltalet var stort då 3 647 tabell 2.6. 1990 då storstäderna finns med i urvalet var — emellertid medeltal 22 957 i kunskapskommunerna. noteras ett Under 1990-talet har dock socialdemokraterna förlorat 88 procent av medlemmarna i kunskapskommunerna. Medeltalet 1998 2 580 är faktiskt lägre än det 1979 storstadskommunerna ingår. var - trots att Å andra sidan avvecklades kollektivanslutningen mellan de båda

senaste mättillfällena. Sammantaget har socialdemokraterna under 1990-talet förlorat sin medlemskår. Oavsett 79 procent av om man till antalet medlemmar eller andelen medlemmar i förhållande till ser kommuninvånarantalet är minskningen störst i kunskapskommu-

nerna, även i övriga kommuntyper har stor minskning skett. men en

Centerpartiet har tidigare haft god medlemsanslutning. Vid det

en första mättillfållet 1979 partiet det klart största efter socialdemovar kraterna med i genomsnitt 827 medlemmar kommun. Trots per att en liten minskning hade under det motiga 1980-talet, då partiet ägt rum förlorade sitt genomsnittliga medlemsantal, 15 procent av var centerpartiet ännu 1990 det näst största partiet. Under 1990-talet har cen-

terpartiet förlorat ytterligare det genomsnittliga med-

43 procent av lemsantalet och är 1998 moderaterna näst största passerat av som

parti.

Vid det första mättillfället inföll efter centerpartiet —som strax att haft sin opinionsmässiga storhetstid partiet starkt, framför allt i - var kunskapskommunerna. Partiet hade dubbelt så många medlemmar jämfört med moderaterna i kunskapskommunerna 1979 detta änd- rades dramatiskt 1990 då också storstadskommunerna ingick i urva-

let. Mycket talar för del kraftiga tillbakagång i

att en stor av centerns kunskapskommunerna under 1980-talet kommer sig just detta av

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR Tabell 2.5. Andel medlemmar i förhållande till befolkningen procent. N, 1979242, 1990231, 1998283

- Kommentar: SO-urvalet storstäder exkl.

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

Tabell 2.6. Antal medlemmar parti inom kommuntyp 1979,

per

1990 och 1998 medelvärde. Antal kommunorganisationer inom

parentes. Storstäder ingår i urvalet 1990 och 1998.

Socialdemokraterna 3.647 6 2.721 20 3.188 18 3.038 44 Vänsterpartiet 99 6 42 12 90 13 73 31 Lokala partier 0 100 2 156 1 118 3 TotaIt1979 1.026 36 801 102 851 92 856 230

Socialdemokraterna 22.957 7 3.335 15 1.947 18 6.144 40 Vänsterpartiet 1.008 2 32 10 55 11 128 23 Totalt 1990 3.906 49 783 90 743 90 1.357 229

Socialdemokraterna 2.580 10 778 13 749 13 1.268 36

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

urvalsförhållande. I såväl mellankommuner basnäringskommu-

som

är tillbakagången ytterst begränsad under denna tid. ner

Moderaterna har under 1990-talet förlorat medlem-

34 procent av

i kunskapskommunerna. Resultatet framstår förvånande. marna som Moderaterna har elektoralt varit utomordentligt starkt i tillväxt-

sett områden där kunskapskommunerna finns förlorar alltså

men ett

antal medlemmar just i dessa områdenÅ Partiet är dock fortfastort

rande starkast i kunskapskommunerna även medlemsmässigt,

men tendensen är värd att notera.

Folkpartiets minskning mellan 1990 och 1998 50 procent. I

var

till andra partier har dock inte minskningen primärt ägt motsats rum

i kunskapskommunerna; i dessa är nedgången 35 procent.

Tilltagande rekryteringsproblem

En partiernas huvuduppgifter i det politiska är full-

av systemet att göra den s.k. rekryteringsfunktionen. Partiväsendet har blivit det främsta instrumentet lösa det delikata problemet rekrytera

att att

lämpliga till de församlingar har att fatta politiska

personer som beslut. Tabell 2.7 visar emellertid det i flera partier finns svårighe-

att

rekrytera kandidater. ter att

Tabell 2.7. Andelen partiorganisationer i kommunerna med till-

räckligt eller än tillräckligt antal kandidater tillgängliga vid

mer

nomineringen till kommunfullmäktigevalet 1979, 1990 och 1998

procent

Kommentar: I tabellen redovisas procentsatser för respektive svarsalternativ av den totala andelen svarande angivit följande fråga: "Hur tillgången påper-

som svar var

villiga anställa uppvid nomineringarna till kommunfullmäktige inför soner som var valet 1979/ 90/98". Svarspersonerna hadeföljande alternativ att välja mellan: "mer än tillräcklig", "tillräcklig", fullt tillräcklig", "klart otillräcklig" n 1979 297, 1990 398, 1998 303.

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

Det blir allt svårare rekrytera kandidater till kommunfullmäkatt tigevalen. tillgången förhållandevis god, därfter har den 1979 var minskat. 1998 det endast de lokala partiorganisatiovar 72 procent av det fanns tillräckligt med kandidater tillgå nerna som uppgav att att vid nomineringen. Endast för vänsterpartiet och i någon mån även för kristdemokraterna har situationen förbättrats. Folkpartiet och centerpartiet har drabbats hårt 25 procentenheter färre deras - av

lokalorganisationer sig ha tillräckligt med kandidater jämfört

uppger med för två decennier sedan. Miljöpartiet är dock det parti har som de allra största problemen. I endast lite drygt hälften organisatioav finns tillräckligt med kandidater, minskning med 20 nerna en procentenheter under 1990-talet. Detta resultat förvånar: miljöpartiet

vid det första dessa mättillfällen mindre etablerat parti än var av ett det var vid det senaste.

Utvecklingen är totalt logisk bakgrund den allmänna

sett mot av

medlemsminskningen. Men fram förallt är den bekymmersam. Parti-

håller sakta säkert dräneras såväl medlemmar erna men att som

kandidater till de olika förtroendeposterna i det politiska

systemet.

Vilka grupper har varit svåra att rekrytera

I debatten vari partiernas rekryteringsproblem närmare bestämt om

består har det talats "förgubbning partiväsendet. Begrep-

om en av pet implicerar således två olika komponenter: kön och ålder. Innebörden är särskilt kvinnor och är svåra rekrytera. Som att unga att framgår följande tabeller bekräftas också detta. av

Tabell 2.8. Rekryteringsproblem 1979 procent

organisationslivet

Tjänstemän 2

Ingen speciell kategori 40

Kommentar: I tabellen redovisas procentsatser för respektive svarsalternativ den

av totala andelen svarande angivit något eller flera följande fråga: "Vilka

som svar kategorier svåra att rekrytera kandidater till kommunfullmäktige" n 230.

var som

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

Vid 1979 års mätning gjordes ingen könsuppdelning de olika kate-

av gorierna kvinnor utgjorde vid detta tillfälle kategori. Var

utan en egen

tredje föreningsföreträdare ansåg att denna sociala kategori svår

var

rekrytera. Nästan lika många menade det rådde brist ungdoatt att

vid rekryteringen till kommunfullmäktige. Inför 1990 och 1998

mar

års mätningar ändrades frågan. Då frågades generellt i vad mån

mer det rekrytera olika kategorier till kommunala och lands-

var svårt att

tingskommunala förtroendeuppdrag. Vid dessa mätningar skedde dessutom könsmässig uppdelning för varje enskild kategori. Man

en kan indirekt utläsa det även vid dessa tillfällen förelåg brist

att en kvinnor; i genomgående det vanligare det rådde brist

stort sett var att

kvinnor än män.

Trots det under den period förflutit sedan 1979 års mät-

att som

ning skedde generell ökning kvinnorepresentationen inom poli-

en av

tiken finns dessutom tilltagande svårighet att rekrytera kvinnor

en

till politiska förtroendeuppdrag. I den mätningen menade 59

senaste

de tillfrågade det rekrytera kvinnor.

procent av att var svårt att unga Samma sak gäller för övrigt för ungdomar, totalt Den s.k. för-

sett. gubbningen är allt döma realitetr

av att en

En i ökad utsträckning upplevs alltmer

annan grupp som som svårrekryterad är invandrare, särskilt gäller detta invandrarkvinnor. När det gäller invandrarna finns betydelsefull likhet med kvin-

en norekryteringen: det har generellt inte blivit färre invandrare

sett

politiska förtroendeuppdrag, förklaringen till invandrarna upplevs

att

svårrekryterade är liksom för kvinnorna att de blivit som - - mer efterfrågade. Genom invandrarnas politiska och sociala utanför-

att skap hamnat i samhällsdebattens fokus under år har problemet

senare

med invandrarrepresentation synliggjorts.

Av tabell 2.9 framgår också partierna fått allt svårare rekry-

att att

människor från glesbygden under l990-talet. Förändringen är tera påfallande. Vidare är det svårare att rekrytera som är yrkes-

personer verksamma inom den privata sektorn än det är att rekrytera offentligt anställda. Skillnaden har dessutom under 1990-talet.

accentuerats Nästan tredje ordförande ansåg 1998 att det fanns brist

var egna företagare 1990 fanns inte denna kategori med. Det blir också allt

rekrytera högutbildade. Rekryteringen lågutbildade har

svårare att av emellertid avsevärt förbättrats under det decenniet åtmins-

senaste -

i den meningen betydligt färre lågutbildade

tone att anger som en

svårrekryterad kategori. Denna iakttagelse faller i ett vidare tolkningsschema väckt viss uppmärksamhet under tid: det

som senare förefaller också framgångsrika och socialt väletablerade

som om

börjat vända det politiska Det rör sig grupper systemet ryggen. om

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR Tabell 2.9. Rekryteringsproblem 1990 och 1998

och partierfarenheter

Kommentar: I tabellen redovisas procentsatser för respektive svarsalternativ den

av totala andelen svarande som angivit något eller flera följande fråga: "Vilka

svar kategorier bar under år visat sig svåra att rekrytera kandidater tillför-

senare vara som troendeposterinom kommun och landsting" n 1990 222, 1998 269.

ofta är män, med högmobil och urban livsstil, personer som unga en

med höga inkomster och hög utbildning hyser "uppifrånför-

som ett akt" gentemot politiker och politiska institutioner Möller 1998.

Även det här kan tolkas olika

om ser är ytstrukturer som sätt

-

är det värt att notera att resultaten ansluter sig till detta tolknings- schema. Men förändringarna är ännu så länge små.

ytterst

Den viktigaste slutsatsen är dock rekryteringsproblemen ökar

att

generellt. 1979 svarade Ingen speciell kategori

40 procent att var

svår att rekrytera. 1990 hade denna problemfria andel minskat till

ungefär fjärdedel, för att 1998 endast utgöra sjättedel de

en en av sva-

rande. Endast kategori uppvisar positiv trend: de lågutbildade.

en en Detta kan antingen bero att det finns lågutbildade i parti-

gott om

är beredda åta sig förtroendeuppdrag eller det helt erna som att att enkelt är så från partiernas sida i allt mindre grad efterfrågar

att man

lågutbildade till förtroendeuppdrag.

personer

Partiskillnader

Inom samtliga partier fanns 1979 problem när det gäller rekrytera

att kvinnor och ungdomar. Folkpartiet är i båda fallen det parti har

som

störst problem -i den meningen själva läget problema-

att man anser

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

Tabell 2.10. Rekryteringsproblem inom olika partier 1979 procent

Parti

Lokala

i organisationslivet välutbildade 17 7 2 6 0 7 0

Kommentar: I tabellen redovisas procentsatser för respektive svarsalternativ den

av totala andelen svarande som angivit något eller flera svar följande fråga: Vilka kategorier svåra att rekrytera kandidater till kommunfullmäktige n 230.

var som Övriga partier utgjordes i denna mätning endast

av n

tiskt. Vänsterpartiet har lättare än övriga rekrytera ungdomar.

att Åttio de moderata dock det

procent av svarspersonerna anser inte att

är svårt rekrytera kvinnor.

att

Inom folkpartiet och moderaterna arbetare utgöra brist-

anses en kategori. Men också välutbildade uppfattas bland moderata

personer

svårrekryterade. I övriga partier det däremot

svarspersoner vara anses finnas tillräckligt med välutbildade.

Vid de båda efterföljande mätningarna ställdes frågan litet

ett annorlunda sätt än 1979 kommentaren nedan. Vidare skedde

se en

könsmässig uppdelning de svarande för varje enskild kategori

så att

fick ta ställning det kvinnor eller män svåra att rekry-

om var som var

Kategorierna också något förändrade. tera. var

Vid summering könsskillnaderna kategorivis framgår att

en av kvinnor svårrekryterade än män. Skillnaderna är emel-

anses vara mer

lertid betydande mellan partierna. För alla partier utom miljöpartiet är det generellt kvinnor upplevs svåra rekrytera till

sett som vara att

förtroendeposter. Miljöpartiet har negativ könsbalans -18 i så

en måtto det svårare rekrytera män än

att sammantaget sett anses att kvinnor. För övriga partierna är det tvärtom kvinnor är svårast

som

rekrytera. Samtliga har aggregerad mansövervikt. I moderater-

att en

fall handlar det +5, i centerpartiets +14, i folkpartiets nas om om om

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

Tabell 2.11. Rekryteringsproblem inom olika partier 1990 pro-

cent. Kvinnor/ män

Parti

Kategori M C Fp Kd S V Mp

Ungdomar 55/45 66/60 47/44 48/48 75/65 52/43 34/40 Invandrare 26/26 40/40 44/37 13/1 3 45/30 29/29 19/22 Glesbygdsboende 10/6 3/6 15/15 6/6 10/0 24/24 3/3 Tätortsboende 6/10 20/9 6/3 6/6 10/0 14/ 14 6/3 Privat anställda 35/52 14/20 22/19 10/10 40/27 29/33 12/27 Offentligt anställda 6/0 3/3 9/9 0/0 12/2 24/14 6/6 Organisations- 6/3 3/0 12/16 10/13 7/0 14/14 12/12 erfaren. Högutbild. 10/13 14/17 22/16 6/3 2/5 24/19 12/12 Lågutbild. 16/10 14/6 12/9 10/6 25/17 38/38 19/22

Kommentar: I tabellen redovisas procentsatser för respektive svarsalternativ av den totala andelen svarande som angivit något eller flera följande fråga: Vilka

svar kategorier har under senareår visat sigvara svåra att rekrytera somkandidater tillförtroendeposterinom kommun och landsting n 230.

+20, i kristdemokraternas +4, i socialdemokraternas +80

om om

och i Vänsterpartiets +31.

om

Det skall ännu gång betonas att dessa siffror inte nödvändigtvis

en säger något den faktiska kvinnorepresentationen. Moderaterna

om kan mycket väl ha lägre andel kvinnor kommunala och lands-

en

tingskommunala poster än exempelvis folkpartiet det är de

trots att

folkpartistiska respondenterna i väsentligt högre grad upplever

som kvinnor svårrekryterade. Det mått här används är subjek-

som som tivt; exempelvis inte att hög andel kvin-

om svarspersonerna anser en

politiska poster är ett eftersträvansvärt mål sänks kravet hos nor

dessa vad är svårt rekryteringssynpunkt.

svarspersoner som ur Nöjer sig med låg andel kvinnor, säg 10 procent, blir

man en en kvinnoandel andra kanske

20 procent - som svarspersoner anser

otillfredsställande låg andel- mycket bra resultat. vara en ett

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

Tabell 2.12. Rekryteringsproblem inom olika partier 1998 procent. Kvinnor/ män

Parti

Kategori M C Fp Kd S V Mp

Ungdomar 55/50 65/67 74/60 69/60 70/64 37/37 48/52 Invandrare 50/43 40/37 30/32 46/37 70/58 59/41 42/42 Glesbygdsboende 8/5 5/5 18/13 17/17 21/15 44/44 10/10 Tätortsboende 8/5 21/23 13/8 3/3 6/6 7/4 7/7 Privat anställda 30/28 19/21 34/29 20/23 33/33 30/37 26/23 Offentligt anställda 8/10 12/9 3/5 3/3 0/0 0/4 3/3 Organisations- 5/3 2/2 5/5 14/17 0/3 7/7 10/7 erfaren. Högutbild. 13/13 28/26 5/8 9/9 21/21 7/19 3/7 Lågutbild. 8/3 5/7 13/8 9/9 9/6 19/19 13/10

Kommentar: I tabellen redovisas procentsatser för respektive svarsalternativ den

av totala andelen svarande som angivit något eller flera svar följande fråga: Vilka kategorier bar under senareår visat sigvara svåra att rekrytera somkandidater tillförtroendeposterinom kommun ochlandsting n 269.

En summering de könsmässiga skillnaderna visar att vänsterpartiet

av 1998 har ett mansunderskott -2 och centerpartiet inte

sammantaget har någon skillnad alls +/- O. Moderaterna tycks under 1990-talet i

ökad utsträckning fått svårigheter rekrytera kvinnor +25, lik-

att

folkpartiet +27 och kristdemokraterna +12. För socialdesom

mokraterna har utvecklingen gått i positiv riktning fortfarande

men

är det väsentligt svårare rekrytera kvinnor än män +24. Miljö-

att partiet har denna gång liten mansövervikt +2.

en

I samtliga partier moderaterna har det blivit svårare

utom att

rekrytera från glesbygden till förtroendeuppdrag. I vänster-

personer

partiets fall är det närmast förändring i negativ riktning

en extrem +40. Men även för socialdemokraterna och kristdemokraterna är

problemen mycket +26 respektive +22. Fyra partier har fått

stora ökade svårigheter att rekrytera i tätorterna. I centerpartiets fall är detta allra tydligast +14.

Fyra partier fp, kd och har mött ökade svårigheter att rekry-

s

är yrkesverksamma inom den privata sektorn.

tera personer som Störst svårigheter har folkpartiet och kristdemokraterna +23

men också i socialdemokraternas fall +15 är förändringen påtaglig. När det gäller den offentliga sektorn är situationen svårtolkad. För

mer

partier m, och har svårigheterna rekrytera ökat, för de

tre c kd att fyra övriga partierna har svårigheterna däremot minskat. I vänster-

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

partiets och miljöpartiets fall markant sätt -34 respektive

ett —

32.

Organisationsföreträdare är i allt mindre grad bristvara

en ur rekryteringssynpunkt. Endast för kristdemokraterna det ha

uppges blivit rekrytera med erfarenhet från organisa-

svårare att personer tionsvärlden.

En intressant förändring har inträffat mellan de båda mättillfällena

när det gäller utbildningsvariabeln. I fyra partier m, kd och har

c, s det blivit svårare att rekrytera högutbildade. I socialdemokraternas

och Centerpartiets fall är det fråga påfallande procentuell

om en stor

förändring +18 respektive +13. Inte i något parti lågutbil-

anses

dade ha blivit svårrekryterade. För samtliga partier folk-

mer utom partiet där situationen är oförändrad är det avsevärd förändring

- - en i positiv riktning. Tendensen är tydlig. Det är inte i för-

sammantaget

sta hand fler lågutbildade efterfrågas till de politiska förtroende-

som uppdragen. Det är fler högutbildade. Men återigen: huruvida detta beror att det faktiska utbudet lågutbildade är eller det

av gott, om

beror lågutbildade i allt mindre grad efterfrågas förtroen-

att som demän, därom lämnar inte dessa data besked.

Generellt har rekryteringsproblemen tilltagit markant

sett ett sätt. Medeltalet för dem uppgivit att rekryteringsproblem före-

som ligger inom samtliga kategorier har ökat mellan 1990 och 1998 inom

samtliga partier utom vänsterpartiet tabell 2.13.

Tabell 2.13. Förändring rekryteringssvårigheter mellan 1990

av

och 1998 procent

Förändring

Kommentar: Siffrorna i tabellen är medeltal för varje parti vad gäller instämmande

i att rekryteringsproblem föreligger. Longitudinell analys där enheter svar samma mäts vid två tillfällen.

Antalet förtroendeuppdrag har samtidigt minskat kraftigt. 1964

fanns 114 OOOordinarie förtroendeuppdrag i kommunerna. Tio år

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

efter kommunsammanslagningarna, fanns endast 42 000 kvar. senare, Därefter utökades antalet uppdrag: 1986 fanns drygt 46 000 förtro-

i kommuner och landsting. Men sedan sjönk antalet

endeuppdrag I dag finns knappt 40 000 ordinarie förtroendeuppdrag, plus

nytt. 000 Andelen kvinnor bland de förtroendevalda har 32 ersättare. successivt ökat. Ungefär 40 uppdragen innehas i dag kvinprocent av av nor SOU 1996:162, s. 38.

Behövs medlemmarna

Allt färre partiengagemang utgör effektiv

medborgare anser att en

Enligt studie gjorts SNSzs Demokratiråd

påverkansväg. en som av var

medelvärdet IO-gradig skala där inte alls effektivt och en 0 var medborgarna 1979 ombads värdera

10 mycket effektivt 6,5 när

effektiviteten påverkanssynpunkt partiarbete. Knappt två

ur av decennier 1997, demokratirådet inom för medsenare när ramen en

borgarundersökning baserad intervjudata, ställde fråga

samma hade medeltalet sjunkit till 5,3 m.fl. 1998, 52.5

Petersson s.

bedömningar framstår det således

Enligt medborgarnas egna som

allt mindre partipolitiskt aktiv vill meningsfullt att vara om man samhället. Likaså framstår det påverkanssynpunkt allt

påverka ur som

meningslösare rösta i de allmänna valen och att arbeta i fackliga att Resultatet är knappast överraskande i ljuset med-

organisationer. av

lemsminskningen och den debatt förevarit partiernas kris som om under 1990-talet. Kanske medborgarnas minskade uppskattning av till minskade beroende medlem-

partierna är kopplad partiernas av

mar Vi har tidigare konstaterat partiernas beroende ha att av att medlemmar har minskat såväl finansiell verksamhets-

många ur som mässig synvinkel. Frågan är alltså huruvida medlemsminskningen

verkligen inneburit kris för partierna.

en För kunna besvara den frågan räcker det inte med att konstaatt

medlemsmässig tillbakagång. Det krävs också föreställning

tera en en

vilket partierna i dagens samhälle fullgör sina uppgif-

om det sätt

För uttrycka saken något tillspetsat: behöver partierna egent-

ter. att ha medlemmar i det moderna mediesamhället

ligen

Antalet medlemmar brukar normalt indikation ses som en organisatorisk styrka. Det har dock alltid funnits betydande variatio-

mellan olika partier när det gäller medlemskap och ner synen behovet ha medlemskår. Dessa variationer följer av av att en stor olika kan variera inte bara mellan olika partier utan

partikulturer, men

också, från tid till inom visst parti Panebianco 1988. annan, ett

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

Skillnaderna är också när det gäller hur

stora medlemskapet utö-

Det har alltid varit så de allra flesta medlemmarna föredrar vas. att att vara passiva, och detta oberoende parti. När Stefano Bartolini av studerade medlemskap i masspartier i några demokratiska länder från slutet 1800-talet till 1978 fann han andelen den-

av att partiaktiva var

samma i alla länder under hela perioden, och denna andel inte att ens påverkades det totala medlemsantalet förändrades

av att Bartolini

1983.

Per Selle och Lars Svåsand betonar inte behö-

att partimedlemskap

ver vara identiskt med partiidentifikation. Man bör därför skilja inte

bara mellan medlemskap och icke-medlemskap, också mellan

utan motivation och faktisk politisk aktivitet 8C Svåsand 1991, 459

Selle s.

ff..

Enligt Susan Scharrow, tidigare refererat, är dock många som medlemmar tillgång för parti inte minst elektoralt Men en ett - sett. Scharrow för samtidigt diskussion i kosten om argument termer av nader, vilket även inbegriper ha många medlemmar. argument mot att Sålunda tenderar partimedlemmar komma från delar väljarkåatt av ren som är mer ideologiskt medvetna än väljare i allmänhet. Detta är

inte bara representativitetsproblem nivå, ett en mer övergripande

utan kan också, i samband med valarbete, problem för de vara ett

ledande, professionella partiföreträdarna. De får inte korrekta signa-

ler eftersom de främst möter sympatisörer

som är partimedlemmar.

Särskilt påtagligt blir naturligtvis problemet de ledande om partiföre-

trådarna saknar stark ideologisk förankring. Här finns

empiriska

belägg från inte minst Storbritannien under slutet 1980-talet av att falla tillbaka 1994, 41 ff. Situationen torde

Scharrow s. gälla även

för den svenska socialdemokratin. I båda fallen har fackföreningsfol-

ket vållat problem för socialistpartiernañ

Erik Damgaard har utvecklat Det finns, framhåller argumentet. han, problem med starka partiorganisationer. Förutom aktiva att par-

timedlemmar inte är särskilt representativa för partiernas väljare, och

att detta innebär kommunikativa problem för de ledande företrädarna, kan partikongressernas beslut ofta stå i överenstämmelse

dålig med partiväljarnas preferenser. Detta blir inte minst vid påtagligt nomineringsarbetet. Sammantaget därför Damgaard starka

menar att

partiorganisationer kan undergräva demokratin

Damgaard 1990.

Ett mot ha många medlemmar Scharrow annat argument att som för fram är hanteringen medlemskåren i olika avseenden att av är kostsam och kräver betydande administratörer i samband en grupp med utskick material Dessa skulle i stället av etc. resurser partierna kunna använda nå till väljarna, särskilt de osäkra och att ut tve-

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

kande 1994, 46. Panebianco med- Scharrow s. menar att en stor

lemskår får negativa effekter såväl sammanhållningen, Vilket kan

försvaga partiet, administrationen de interna organisatoriska

som av En medlemskår leder till behov arbetsför-

angelägenheterna. stor av

delning och byråkrati 1988; här även Michels 1915.

Panebianco

Men vad talar då för partierna skall ha många medlemmar att Scharrow pekar flera till försvar för att medlemskapet är argument

Viktig för partierna.

en resurs

Det är för det första positivt legitimitetssynpunkt med god

ur en medlemsstatistik. Medlemmar är vidare lojala väljare och lojala väl- jare dagligen träffar andra väljare är viktig Medlemmar som en resurs. bidrar också ekonomiskt till verksamheten, och de arbetar utan

ersättning med verksamheten fältet. Medlemmar bidrar också ute intellektuellt, med idéer. Och de är, slutligen, potentiella kandinya dater till de partiet kan påräkna besätta. poster som att Det finns Scharrow starka tecken tyder partier i

enligt som att

allt hårdare konkurrens väljarna medlemmar även

dagens om ser passiva sådana viktig tillgång. Det de etablerade parti-

som en som i Europa alltmer inser är enligt Scharrow: erna

the value of informal, activites, and about the value extra-party support of non-partisan" constituent service activites. Parties began large, to see inactive memberships only the of regular funds, but also not as source reservoirs of sympathizers distributed throughout communities as Scharrow 1994, s. 54.

Förnyelse i medlemskonceptet

Partier har i andra länder i många fall försökt olika sätt inciatt ge för medborgarna bli medlemmar. I vissa partier förekomtament att

särskilda förmåner och erbjudanden olika slag försäkringar,

mer av inköp etc. Dessutom finns del håll särskild information en som riktas till icke-aktiva medlemmar. Otvivelaktigen kan den infornya mationstekniken erbjuda metoder skräddarsy information för att olika och också andra sätt underlätta för förnyelse för såväl

syften

verksamhetsformer medlemskapskoncept. Hur förhåller sig de som svenska partierna i det avseendet senare

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR Tabell 2.14. Har partierna övervägt friare anslutningsform än

medlemskap Procent, n296

Som framgår tabell 2.14 är innovationsbenägenheten förhållande-

av vis omfattande. I 30 samtliga har

procent av kommunorganisationer friare anslutningsformer än traditionellt medlemskap Sär-

övervägts.

skilt påtaglig är innovationsbenägenheten inom och

vänsterpartiet

miljöpartiet där nästan hälften ordförandena inom av uppger att man

den kommunorganisationen övervägt friare anslutningsform.

egna en

Minst innovationsbenägenhet finns inom kristdemokraterna, där det

endast i 15 kommunorganisationerna finns idéer förprocent av om

nyelse.7

De respondenter svarade frågan det i kommunorga-

som om nisationen övervägts någon anslutningsform ombads vidare annan att

i öppen fråga vilken anslutningsform det fråga

en ange som var om. Allmänna målsättningar "ökad öppenhet och "mer tolerans som är ymnigt förekommande i särskilt bland Ett

svaren, vänsterpartister.

vanligt förekommande alternativ är Öppna partiverksamheten att upp för icke-medlemmar. Ambitionsnivån varierar dock starkt.

Vanligast

år att nöjer sig med bjuda allmänheten till olika möten man att som

tidigare varit intern karaktär. Några miljöpartiavdelningar har här

av gått längst genom att till och med nominera icke-medlemmar till

nämnder och styrelser.

Nätverkstanken, grundläggande tanke är arbeta mindre vars att formbundet, är också populär, liksom idén arbeta tematiskt med att

olika lokalt engagerande sakfrågor. På denna punkt återigen

ger sig

ambitionen med ökad öppenhet till känna. Några har

avdelningar knutit partipolitiskt obundna till sig rådgivare och

experter som bollplank, andra har inlett samarbete med lokala aktionsgrupper, i något fall har ett parti varit med och initierat byalag med vilka man sedermera haft informella kontakter. nära men Inom centerpartiet har några avdelningar övervägt eller försök

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

lokalt En variant detta är friare anslut-

prövat partimedlemskap. av en

stödmedlemskap. Flera partier har prövat detta kon-

ningsform

- Innebörden kan bland går in i parti för att cept. annat vara att man ett enbart verksam med viss fråga, också betalar vara en men att man en

lägre medlemsavgift och att man inte registreras.

I del återfinns också formuleringar som tyder att man en svar

vänder sig det är själva grundkonceptet med ett politiskt

mot som Så här skriver miljöpartist från norrländsk kommun:

parti. en en

Vi vill arbeta för konkreta mål och samtliga partier och människor att stödja och arbeta för dessa mål. På så sätt skulle alla kunna medlemvara Fria sådana. mar.

En alternativ förklaring till denna utveckling ligger allt att döma i av

minskat i betydelse, för medborgarna också att medlemskapet men

för själva. Till grund för sådan tolkning ligger inte minst

partierna en

den den nära symbiosen med

omständigheten att partierna, genom framför allt sig uttryck i den offentliga partifinansie-

staten som tar blivit alltmer oberoende medlemmarna. I det moderna

ringen, av

mediesamhället har dessutom kampanjarbetet ändrat karaktär. Det är

nackdel ha till kår ideellt arbe-

visserligen ingen att tillgång en stor av tande partimedlemmar, den helt avgörande framgångsfaktorn

men

i mediestrategi. Varken finansieringsskäl eller ligger en fungerande av

således medlemskår lika nödvändig tidi-

kampanjskäl är en stor som

1983; Bäck 8CMöller 1997.

gare Gidlund

Kommunvisa skillnader i innovationsbenägenhet

Lika slående de skillnaderna i innovationshänseende är

som partivisa

de kommunvisa. Det visas i tabell 2.15, huvudsakligen i kunär, som

det finns innovationsbenägenhet tala skapskommunerna som en att

om.

Tabell Övervägande friare anslutningsformer än medlem- 2.15. av

skap med avseende kommuntyp procent, n296

2 PARTIERNA OCH DERAS MEDLEMMAR

Ännu hur

en gång ser prov kommuntypsvariabeln upphov

ger till stora skillnader. Häri finns också dimension i diskus-

en regional

sionen partiväsendets framtid eftersom de innovationsbeom mest nägna partiavdelningarna framför allt finns i landets storstadsområ-

den.

Den traditionella medlemskapskonceptionen utmanas slutligen också internationaliseringen, inte minst den

av av europeiska integra-

tionen och samarbetet i europeiska partinätverk. Påfrestelsen ökar

för det traditionella medlemskapet när viktiga beslut fattas

långa

avstånd både i tid och till medlemmarna. Avstånd i tid och rum rum kan utvecklas till kännbara barriärer för rekrytering medlemmar av och kandidater till politiska och förstärka den

poster ytterligare

negativa trend för partipolitiskt arbete redan faktum i som är ett

många partiorganisationer. Samtidigt skapar omvandlingen histo-

en riskt situation för partiväsendet kan tänkas bli ny som även en avgö-

rande brytpunkt för den tidigare negativa utvecklingen Gidlund

1997, s. 193 fi.

Noter

1 Beslutet avskaffa kollektivanslutningen fattades års socialdemoatt av 1987 kratiska kongress. Enligt beslutet skulle övergången från kollektiv till individu-

ell anslutning genomförd 31 december Ungefär vara senast 1990. 75 procent av de socialdemokratiska partimedlemmarna kollektivt anslutna innan detta var system avvecklades.

2 Även inom det danska partiväsendet har dramatisk medlemsminskning en skett. Mellan 1960-69 minskade partiernas sammantagna medlemsantal med 16 procent. Motsvarande siffra för perioden 1970-79 var 40 procent. Under 1980och 90-talets första hälft fortsatte minskningen med 16 respektive 5 procent

SeBille 1997, 70 s.

3 I 1998 års riksdagsval erhöll moderaterna 33,8 i Stockprocent av rösterna holms län, 33,7 procent i Stockholms stad, 30,9 i Skåne läns södra och procent 25,8 procent i Göteborg. Totalt fick partiet 22,9 rösterna. sett procent av 4 För studier kvinnors integrering i partierna, Lovenduski Norris av se 8C eds 1993 och Karvonen 8CSelle 1995.

5 De data från 1979 demokratirådet jämför med i sin undersökning basesom är

rade valundersökningen 1979.

6 Jfr. här även svensk forsknin visar å denna resentativitetsobalans g som p rep

Esaiasson 8CHolmberg 1996.

7 Kristdemokraterna europeisk nivå har dock individuellt medlemprövat skap i EPP European Peoples Party ett parti för konservativa och kristdemo- — kratiska partier inom EU som egentligen bygger medlemskap från medlems-

partier Gidlund 1999.

3 är

Hur attraktiva

möten

partiernas

handlar partiernas mötesverksamhet. Den centrala

Detta kapitel om frågeställningen gäller om förskjutningar ägt rum av partimötets

funktioner i och vilken roll de traditionella

partiverksamheten

mötesformerna har. Lokalt i partierna finns olika förutsättnumera

det gäller skapa regelbunden mötesaktivitet, att

ningar när att en

samlas samtal politiskt angelägna frågor, fatta interna kring om

beslut, hantera nomineringsarbete och bedriva valrörelser. Finns

skillnader mellan olika partier och kommuner typer av ut Kan finna belägg för den

Hur ser utvecklingstendenserna man välkända partierna har stigande svårigheter att folk hypotesen att

sina möten Hur kan i så fall förstå utveckling där att en

partimöten tappar i attraktionskraft

av mötet i partiverksamheten

Betydelsen

historia mötet central roll i det politiska

Genom partiernas spelar en

arbetet. Partimöten i regel organiserade sociala sammankomster är vid angivna tider och bestämda platser. En sinnebild och äger rum för det samtalet där kan marknadsföra sina

politiska är torget partier

ståndpunkter och kontakt med medborgarna mitt i deras vardag.

En är interna partimöten betyngda av organisationsfrågor,

annan behandling partimotioner och remisser. Rum-

nomineringsarbete, av

karaktär och mötets utformning har naturligtvis varierat, inte mets minst beroende vilket syfte mötet haft och vilka traditioner som utvecklats inom parti. I de folkrörelseorienterade

som respektive par-

tierna har mötesfrekvensen historiskt varit hög

masspartierna sett

och såväl valår mellanvalsår, medan de

mer regelbunden över som

kaderorienterade partierna i högre utsträckning fokuserat sin verk-

samhet till Valen och valkampanjerna Duverger 1967; Gidlund

1983.

Modern masskommunikation har dramatiskt sätt förändrat ett

möjligheter föra sina politiska budskap. Men trots partiernas att ut

3 HUR ATTRAKTIVA ÄR PARTIERNAS MÖTEN

att etermedia och särskilt televisionen förstärkt sina positioner i den

politiska sfären kretsar fortfarande partiverksamheten i

hög grad

kring det traditionella mötet där människor strålar i tid och samman

rum. Mötets centrala position i partiverksamheten beror de funktio-

ner som varit knutna till dessa sammankomster. Mötet har

spelat en

betydelsefull roll för mobilisera medlemmar och väljare. Partimöatt ten har varit medlemmarnas centrala forum det ställnär gäller att ta ning i politiska frågor; partimöten har också varit de sammankomster

där ledningarna kunnat övertyga och entusiasmera de

partiaktiva

inför kommande uppgifter. Inför valen har trimmats

organisationen

och förberetts i interna möten med kurser, konferenser och sammandragningar olika slag. Därefter har valrörelserna tagit vid med av en arsenal olika valmöten för mobilisera väljarna. av att Vidare har mötet haft Det innebär

en viktig legitimerande funktion. att partiorganisationernas möten utgjort viktiga forum för förank-

ring av politiska beslut och den förda politiken. Där har förtroende-

valda olika nivåer kunnat känna olika av opinioner och kunnat

legitimera beslut och ageranden i politiska frågor.

Partiernas möten har dessutom fyllt social där männis-

en funktion

kor med ideologiska övertygelse sammanstrålat och utvecklat samma kulturella och sammanhållande kitt. gemensamma normer Partiernas mötesverksamhet och organisationsarbete

spelade

tidigt viktig roll för skolning medlemmar för kommande förtroen av endeuppdrag skilda nivåer i samhället. Detta blev för många den

skolning fick kompensera bristen formell som utbildning.

I de flesta partier utvecklades tidigt

en formbanden mötesordning,

framför allt för interna partimöten. Generationer skolades i

stadge- och ordningsfrågor mötesteknik. den samt Fokuseringen

digra regelboken ytterst uttryck för tilltron till demokratin var ett och dess arbetsformer också till partiernas och beho-

men betydelse

vet att skapa intern demokratisk kontroll över och

procedurer beslutsordningar. I dag ter sig regelboken frånstötande och

mer upplevs ofta provocerande föråldrad människor. alldeles av yngre Det är

för mycket formaliteter och

föreningstekniska frågor som står

dagordningen, säger kvinna i våra intervjuer. "Det skall alltid en ung väljas representanter till olika nämnder, styrelser och . . Det annat . diskuteras alldeles för lite Och hon

ideologiska frågor". tillägger:

Det är faktiskt inte förrän jag gick med jag insåg hur fruktansvärt - som svårt det är med demokrati och vilken tid det 7. tar nr

3 HUR ATTRAKTIVA ÄR PARTIERNAS MÖTEN

Att även partiaktiva kan känna avsmak för det alltför formbundna i

mötesverksamheten är uppenbart vidare kapitel 6. Men

se genomgående handlar det vårt material partiaktivister särskilt

i om unga kvinnor uttrycker tveksamhet inför formerna. Här är ytterli-

- som

gare ett exempel:

Det är för mycket gubbar sitter och saker hela

- som pratar om samma

tiden. De sak hela tiden. Man kan bli tokig när man

upprepar samma

sitter möte och det liksom adrig slut, därför de

ett tar att upprepar

sak hela tiden jag partierna skall väl inte sitta och ha

samma menar,

.

möten. Vi skall och träffa människor. Då kan inte sitta och

egna ut man ha flera timmars möten nr 13.

Kritiken överensstämmer med den gängse bilden dagens etable-

av rade partier. Dessa anklagas ofta för ha byggt alltför

att upp tungrodda och hierarkiska organisationer och dessutom i alltför hög

att utsträckning leva med Verksamhets- och arbetsformer, visserli-

som

är traditionsrika, inte överensstämmer särskilt väl med gen men som vår tids behov.

En hårdnande konkurrens

I dag utsätts det traditionella mötet i partierna allt hårdare kon-

av en kurrens från mängd aktiviteter och "måsten i människors liv. Till

en detta kommer ständigt stigande utbud alternativa kana-

ett av sätt att lisera politiskt intresse särskilt tycks attrahera människor.

som unga Frågan är det finns tid, ork och tilltro i den omfattningen

om att partierna kan upprätthålla sina mötestraditioner

Partiernas ställning mellanliggande organisationer interme-

som

diära organisationer, dvs. organisationer med målsättningar att

utgöra förmedlande länkar mellan medborgare och den politiska makten massmedier, särskilt televisionen, och därtill

utmanas av av

allt effektivare och förfinad kommunikationsteknik klaen mer som

direktkontakter. Varför omvägen partier när beslutsrar genom fattare kan pejla opinioner utspel i Rapport eller DN:s

genom debattsida

Det traditionella mötet även den informationstek-

utmanas av nya niken. Genom IT kan människor nås och samlas att befinna sig

utan

plats vid tidpunkt. Information kan läggas ut

samma samma nätet eller partiernas nät intranät och hämtas intres-

egna upp av serade när helst dygnet. Ett stort antal människor kan

- som samtidigt delta i debatt vistas i fysiska och

en utan att samma rum man

3 HUR ATTRAKTIVA ÄR PARTIERNAS MÖTEN

kan enskilt eller i virtuellt och distans följa och små grupp stora konferenser. Ännu det för klar bild hur detta kommer är tidigt att en över att förändra partiarbetet, det råder ingen tvekan tekniken men om att

har potential möjliggör förändringar. En möjlig positiv

en som stora konsekvens är att partierna effektivt kan möta informations- och mer kommunikationsbehoven både inom och utanför sina organisaegna tionssfärer Rash 1997, Ilshammar 1997. Gentemot medlemmar och väljare kan debatter organiseras och vitaliseras fler ickegenom att medlemmar deltar i det offentliga samtalet. Organisationerna tvingas öppna för bredare diskussion. Detta kan innebära upp en senare en

vitalisering och nödvändig utveckling i läge där medlemsut-

en ett

vecklingen är starkt negativ och då partiorganisationerna ris-

annars kerar att utvecklas till slutna klubbar inte längre kan mer som ge par-

tiledningarna vägledande signaler opinioner i samhället. Till de

om negativa effekterna hör den hittillsvarande demografiska snedhemer ten i användningen tekniken till förmån för välutbildade av yngre,

män Gidlund 1999a.

Att samla folk på möten

Det finns guldåldersmyt odlas, inte minst i gamla svenska en som partier, hur framgångsrika varit under gångna tider när det om man gäller att samla folk sina möten. Detta är sanning med modifien

kation. Visserligen lyckades partierna under demokratiseringen i början 1900-talet under efterkrigstidens uppbyggnad välfärds-

av samt av mobilisera medlemmar och väljare. Att staten att stora grupper som samla stora skaror regelbundet återkommande mötesbesökare har av dock alltid varit bekymmersamt och endast kunnat ske under begrän-

sade tider och under speciella omständigheter.

Till den modifierade bilden hör således de flesta demokratiska att partier under årtionden fått kämpa hårt för människors att uppmärksamhet och kunna deras tid i anspråk. Robert Michels att ta konstaterade redan under 1910-talet, då han gjorde sin berömda studie de oligarkiska tendenserna i den tidens massorganisationer, av att det fanns entusiastisk liten skara medlemmar regelbundet en som deltog i partiernas möten. Den stora majoriteten medlemmarna i av samtidens masspartier däremot lockades delta bara någon att om speciellt känd talare framträdde eller det förekom några slående om

krigsrop, dvs. någon slags mobilisering för särskilt syfte. Mich-

ett els kunde även Mötena kan också välbesökta när rapportera: vara

3 HUR ATTRAKTIVA ÄR PARTIERNAS MÖTEN

visar film eller håller populärvetenskapligt föredrag med

man en ett

ljusbilder Michels 59.

1983, s.

Michels iakttagelser förefaller välbekanta även för dagens partier.

Kampen människors uppmärksamhet och i politiska

om engagemang

frågor och partipolitiskt arbete är ständigt pågående. I vilken omfattning har då de svenska partierna lyckats med

att folk sina möten I frågeundersökningen från 1979 bedömde

en

knapp majoritet ordförandena i partiernas kommunorganisationer

av

mötesutvecklingen under åren 1977-1979 varit positiv. Särskilt att

positiv utvecklingen inom socialdemokraterna och vänsterpartiet

var

då vpk. 38 samtliga tillfrågade ansåg läget oför-

procent av att var ändrat medan cirka kunde registrera viss minskning.

8 procent en

Den största minskningen stod folkpartiet för. Vid frågeundersök-

ningen 1990 49 de tillfrågade det varit oför-

angav procent av att en ändrad situation under åren 1988-1990. de tillfrågade

28 procent av

kunde ökning mötesdeltagare, medan 23 hade

se en av procent mot-

erfarenhet satt

Vid motsvarande bedömning för åren 1996-1998 framkom

en en mörkare bild utvecklingen. Inte mindre än 31 procent partierna

av av

kunde minskning antalet mötesdeltagare, 37 procent

nu se en av bedömde läget oförändrat, medan 33 procent såg en positiv

vara

utvecklingstrendl Värst drabbade är de gamla folkrörelsepartierna

socialdemokraterna och centerpartiet, där inte mindre än cirka 55

ordförandena i respektive parti minskning.

procent av angav en

Tabell 3.1. Andel kommunorganisationer inom respektive parti

bedömts ha positiv mötesutveckling markant ökning/

som en någon ökning under den senaste treårsperioden vid mättillfällena

1979, 1990 och 1998. Procent

Parti:

Kommentar: ingick i undersökningen. Gäller 50-kommunurvalet, dvs. exklusive storstäder. N239 1979; N216 1990; N261 1998.

Partierna skördar uppenbarligen frukterna väljarnas domslut även i

av detta sammanhang. Valframgångar tenderar öka antalet mötesbe-

att

3 HUR ATTRAKTIVA ÄR PARTIERNAS MÖTEN

sökare, medan kräftgång i väljarstöd även tillbakagång i antalet

en ger

mötesdeltagare. Man kan naturligtvis fråga sig hur orsakssambandet egentligen ser ut. Föregår stigande mötesdeltagande ett ökat stöd

av

väljarkåren Eller är det vanligare mötesdeltagandet ökar efter det

att att ett parti fått ökad uppmärksamhet och fått ökat förtroende från väljarna Här nöjer med att konstatera utvecklingen vad

oss att gäller antalet mötesbesökare tycks god indikator männis-

vara en kors stöd för partierna.

Vi frågade, i likhet med de tidigare undersökningarna från 1979

och 1990, även hur många i genomsnitt varit närva-

personer som rande vid kommunorganisationens möten under det året.

senaste Resultatet bekräftar den bild respondenterna när det gäller

som gav de senaste årens nedåtgående trend. Minskningen antalet mötesbe-

av

sökare är i genomsnitt 28 vid longitudinell jämförelse där

procent en data finns från båda dessa mättillfällenÅ Styrelsemöten och fullmäkti-

möten är exkluderade. Minskningen mötesbesökare gegruppernas av har ägt över hela det politiska fältet, socialdemokraterna har

rum men drabbats värst med nedgång med inte mindre än 40 Men

en procent. även folkpartiet har förlorat åtskilliga besökare - 34 procent, lik-

som centerpartiet -31 procent. Motsvarande siffror för moderaterna och kristdemokraterna är däremot betydligt lägre, -13 respek-

tive 14 procent/t

-

Tabell 3.2. Förändring antalet mötesbesökare mellan

av i procent 1979 och 1998. En longitudinell jämförelse enheter vid

av samma två mättillfällen

-

Kommentar: Storstäderna är exkluderade eftersom de inte studerades vid 1979års

undersökning. Miljöpartiet inte med i 1979årsundersökning. Eftersom det gäller

var

jämförelse byggd partienheter vid två mättillfällen blir antalet studerade en samma kommunorganisationer färre än när hela materialet med.

tas

3 HUR ATTRAKTIVA ÄR PARTIERNAS MÖTEN

Vid jämförelse hela materialet exkl. storstäder över tiden, dvs.

en av

bild vad skett i de 50 lokala partisystemen, visar det sig att en av som det skett successiv minskning från i genomsnitt 42 mötesdeltagare

en i slutet 70-talet till 31 besökare vid 1990 års studie till 21 för den

av senaste mätningen 1998.5

Vad gäller socialdemokraternas minskning mötesbesökare föll

av antalet från relativt hög nivå, från i genomsnitt 81 till 48 besökare

en under den undersökta 20-årsperioden. Det bör då social-

noteras att demokraterna i de flesta fall har representantskap i sina kommunor-

ganisationer arbetarkommuner, vilket innebär visst antal

att ett

i praktiken är eller mindre tvingade att infinna sig personer mer några arbetarkommunernas möten.

av

Slopandet kollektivanslutningen formellt parti-

av avskaffades av

kongressen 1987 i praktiken genomförd 1991. Detta kan dock ha

var haft effekter mötesantalet. strategiska effek-

begränsade De mer ha förlorat i styrka att tappa massanslutningen av

terna av att genom medlemmar torde ha varit kånnbara. Dessutom efterträddes kol-

mer

lektivanslutningen s.k. organisationsanslutning vilket konstitu-

av en

erade underlaget för den fackliga representationen i arbetarekommurepresentantskap. Nedgången har parallellitet

nernas som synes en med socialdemokraternas fallande stöd i väljarkåren med valet 1998

-

det hittills sämsta sedan den allmänna rösträtten infördes, som samt den minskning skett i medlemsantalet.

som

Tabell 3.3. Antal i genomsnitt varit närvarande vid

personer som kommunorganisationens möten under det senaste året. Antal

kommunorganisationer inom parentes

Antal närvarande år: Parti

Kommentar: ingick inte i undersökningen. Storstäder exkluderade.

3 HUR ATTRAKTIVA ÄR PARTIERNAS MÖTEN

Det lägsta antalet mötesbesökare hade miljöpartiet i genomsnitt som kunde räkna in 9 sina möten under 1998.6 Det bör personer uppmärksammas de lokala partier finns i de studerade kommuatt som nerna numera utgör en betydligt större politisk mötesarena än under 70-talet. I genomsnitt samlades 20 i de 23 ingående lokala personer partierna till någon form möte under 1996-1998. Detta kan jämföav med situationen under 1970-talet då antalet lokala partier ras som ingick i studien endast stycken: då det i sammantaget var tre var genomsnitt 55 besökare. Det finns viss skillnad mellan partierna i fråga hur många en om

möten som hålls i partiernas kommunorganisationer. Här gällde det för respondenterna exkludera styrelsemöten och fullmäktige-

att möten från sina bedömningar. Under valåret 1998 hade gruppens moderaterna och kristdemokraterna den lägsta mötesfrekvensen, båda i genomsnitt möten vardera detta år.7 Det kan uppgav sex notedetta samtidigt är de partier drabbats minst mötesberas att som av

söksminskningen. Centerpartiet, miljöpartiet, folkpartiet, vänster-

partiet och de lokala partierna bildar slags mellangrupp med en en mötesfrekvens mellan sju och nio. Socialdemokraterna i snitt angav tio möten under detta år.8

Kommunvisa skillnader

I vilka miljöer har dagens partier de största problemen samla mänatt niskor till olika partimöten Resultatet jämförelse mellan komav en och antalet mötesbesökare visar kanske inte oväntat muntyper att

Tabell 3.4. Antal närvarande i genomsnitt vid kommunpersoner organisationernas möten 1998 fördelade efter kommuntyper.

Antal kommunorganisationer inom parentes

Antal närvarande

3 HUR ATTRAKTIVA ÄR PARTIERNAS MÖTEN

antalet mötesdeltagare tenderar öka i de miljöer där det finns mest

att människor, dvs. i kunskapskommunerna, konkurrensen från

trots att kommersiella marknader och det omgivande organisationslivet där är

betydande. Samtidigt är skillnaden i antalet mötesdeltagare mellan

kommuntyperna inte särskilt med tanke att det i kunskaps-

stor kommuner finns större antal presumtiva besökare. Den största

ett skillnaden mellan kommuntyp står socialdemokraterna för. Det bör då storstäderna ingår i denna beräkning och arbetar-

noteras att att kommunernas respresentantskap där är betydligt större än i motsvarande små kommuner.

Hittills har enbart riktat intresset mötesaktiviteten i stort

närmare vilken möten det gällt. En fråga är utan att se typ av som värd undersöka är det finns något framgångsrikt koncept för

att om

locka mötesdeltagare. Vilka möten det lockade att var som mest 1970-talet och vilka är det attraherar i dag

som

Verksamheten i partiorganisation präglas i betydande grad

en av de regelbundet återkommande valen. Det förberedande nomineringsarbetet och den utåtriktade aktiviteten i valkampanjerna utgör en

"säsongsverksamhet" med vissa givna hållpunkter och ingredienser.

Från undersökningen 1998 framgår det främst de valrelaterade

att var mötena nomineringsmöten och utåtriktade valmöten och i viss mån årsmöten lockade flest besökare under det senaste året. De

som valrelaterade mötena klart dominerande inom socialdemokraterna

var

och vänsterpartiet medan de borgerliga partierna hade något

en mer differentierad mötesverksamhet med bland annat möten där olika politiska sakfrågor ventilerades och möten med vissa sociala

mer

I studien från 1970-talet det möten behandlade arrangemang. var som

kommunalpolitiska spörsmål samt nomineringsmöten som drog

med folk. Även här torde förhållandet studien utfördes i mest att samband med valet ha påverkat resultatet och givit viss övervikt

en till de valrelaterade mötena.

Grundbultarna i den traditionella mötes-

verksamheten

I de svenska partierna utvecklades tidigt arsenal interna

en av mera aktivitetsformer och till de viktigaste har länge hört studiecirklar, rådslag, samråd, breda partiremisser kurser och konferenser.

samt Dessa verksamhetsformer är i hög grad kopplade till skolnings- och

mobiliseringsfunktionerna med studier, åsiktsbildning, träning av olika inom partiorganisationen valarbetare, administratörer,

grupper

3 HUR ATTRAKTIVA ÄR PARTIERNAS MÖTEN

förtroendevalda etc., viktiga ingredienser. Studiecirkelverksamsom heten har, bekant, gedigen tradition i den svenska folkbildsom en ningen Nerman 1952; Micheletti 1996. Det visar sig även vara en form fortsätter attrahera människor. Omfattningen som att av studiecirkelverksamheten är fortsatt hög i det svenska organisationslivet

Larsson 1999. Rådslag, samråd och breda partiremisser har

sin upprinnelse i 1960-talets direktdemokratiska strömningar där stormötes-

modellen låg i tiden Gidlund 1989.

I undersökningen 1998 fick respondenterna hur vanligt före-

ange kommande de nämnda verksamhetsformerna varit i tre ovan respektive partier i kommunerna under den innevarande mandatperioden.

Resultatet här efter indexberäkning visar denna presenterat en att verksamhet fortfarande utgör inte oansenligt inslag i partiorganiett sationerna. Det finns marginell skillnad i intensitet mellan valår en och mellanvalsår. Kurser och konferenser är i dag totalt för parti- förekommande än studiecirklar, rådslag, samråd och partierna —mer remisser. Det inslaget karaktäriserar självfallet viss periodisenare en citet beroende det finns särskilt aktuella politiska frågor om att ventilera t.ex. skatter, EMU dagordningen, det pågår någon om

programrevision eller större organisationsreform. Det torde med

säkerhet finnas tak för hur många upplagda diskussioner ett stort ett parti orkar med för inte trötta ut" organisationen och medatt lemmarna.

Vissa andra intressanta mönster kan utläsas från resultatet. För det första toppar socialdemokraterna och centerpartiet listan över före-

komst dessa verksamhetsformer, dvs. de partier har de av som starkaste rötterna i folkrörelserna och utpräglad mobiliseringstradien tion. De lokala partierna ligger längst ned partierna beträffande av dessa aktiviteter. Särskilt lågt ligger de i fråga studiecirklar

om se

tabell 3.5.

Om till kommuntyp gäller för samtliga former de

man ser tre att är något förekommande i kunskapskommuner än i de andra mer kommuntyperna; ännu ett resultat stöd för tesen att det är i som ger dessa kommuner partiorganisationerna har bättre förutsättsom ningar för bedriva verksamhet, fler medlemmar och mötesbesöatt

kare än i kommuner upplever påfrestande strukturomvandlingar.

som Det är här inte möjligt med bestämdhet säga något utveckatt om

lingen sedan 1970-talet eftersom den tidigare undersökningen

begränsade frågorna förekomst olika verksamhetsformer till om av de med anknytning till kommunala sakfrågor. Men det kan ändå kon-

stateras att i 1979 års studie hamnade oftast studiecirklar i kommu-

3 HUR ATTRAKTIVA ÄR PART|ERNAS MÖTEN

Tabell 3.5. Förekomst studiecirklar, kurser/ konferenser och

av

samråd/ fördelade efter kommuntyp under

rådslag/ partiremisser

mellanvalsåren 1995-1997 och valåret 1998. Indexberäkning där maxpoängen är totalt 2 för varje form. Totalt inom parentes

1995-1997 1998

Basn- Basn-

K-kom. M-kom. kom. Tot. K-kom. M-kom. kom Tot.

Studiecirklar 0,92 0,86 0,88 0,81 0,83 0,74 0,78 0,81 Kurser/ 1,03 0,93 0,92 0,95 1,09 0,97 0,87 0,96 konferenser Rådslag/samråd 0,76 0,73 0,72 0,75 0,80 0,79 0,68 0,75 eller partiremiss

Tabell 3.6. Förekomst studiecirklar under mellanvalsåren 1995-

av 1997 och valåret 1998 i partierna kommunal nivå. Rangordning efter indexberäkning. Poängtal inom parentes, maxpoäng 2. N 270 1998. N 279 1995-1997

som

Kurser och konferenser i kommunala frågor låg vid det mättillangav. fället i regel lägre ned i än studiecirkelverksamheten.

rang

Att möta väljarna på torget

utgör de verkligt klassiska inslagen i valkampanj såväl Torgmöten erna

i Sverige i många andra länder. Arrangemangen kring torgmötet

som kan ibland mycket enkla och förutom talare inskränka sig till

vara en knastrande och eller valarbetare. Även kring-

högtalare en annan om ibland professionellt organiserade och miljön

arrangemangen är mer

uppriggad med opponenter finns vision om att mänmer samma

3 HUR ATTRAKTIVA ÄR PARTIERNAS MÖTEN

niskor skall lyssna, möjligt delta i politiskt samtal. stanna upp, om ett Med personvalet denna vision; behovet och accentueras av att mötas kunna kommunicera har förstärkts. Men torgmöten inte enbart är en företeelse under valkampanjerna förekommer under andra utan även tider. Det är möjligt dessa inslag till och med ökar i omfång under att

mellanvalsperioden som en följd av personvalsreformen I tidigare undersökningar har funnit torgmöten haft

man att en särskild position i partiernas valkampanjer sedan slutet 1960-talet av Esaiasson 1990. I 1979 års studie visade resultatet torgmötet låg att i tätgruppen vad gällde de vanligast förekommande verksamhetsforför de flesta partierna valåret 1979, undantaget moderaterna merna och centerpartiet. Vår undersökning från 1998 visar att torgmöten är

ett betydelsefullt inslag i partiernas verksamhet, i synnerhet under

valår torgmöten förekommer i viss mån under mellanvalsmen även åren.

Vid jämförelse mellan partierna i fråga torgmötets position

en om visar resultatet det existerar tydlig profil så till vida att en att torgmötet i högre grad är för den politiska vänstern. Vänsterpartiet en arena

toppar rangordningarna både under mellanvalsperioden och valåret,

därefter ligger socialdemokraterna. Efter dessa två partier finns ett visst glapp till övriga partier. Folkpartiet och moderaterna de är partier efter vänsterpartiet och socialdemokraterna i

som högre

utsträckning än de andra partierna frekventerar i lan-

torgen runt om det.

Tabell 3.7. Förekomst torgmöten lokalt i partierna fördelade av efter kommuntyp under åren 1995-1997 1998. Indexbe-

respektive

räkning med 2 poäng för varje inslag. Totalt inom max parentes

1995-1997 1998

K-kom. M-kom. Basn-k Tot K-kom. M-kom. Basn-k. Tot

Torgmöten 0,84 0,56 0,56 0,62 1,52 1,14 1,06 1,19

Kommentar: 53 kommunurvalet, dvs. inkl storstäder.

3 HUR ATTRAKTIVA ÄR PARTIERNAS MÖTEN

Tabell 3.8. Förekomst torgmöten 1995-1997 respektive 1998 i

av partierna kommunal nivå. Rangordning baserad indexberäkning med 2 poäng

max

1995-1997 1998

Vänsterpartiet 1 ,13 Vänsterpartiet 1 ,58 Socialdemokraterna 0,91 Socialdemokraterna 1 ,46 Folkpartiet 0.59 Moderaterna 1 ,19 Moderaterna 0,55 Folkpartiet 1 ,14 Kristdemokraterna 0.50 Centerpartiet 1 ,12 Miljöpartiet O,46 Kristdemokraterna 1 ,09 Lokala partier 0,44 Miljöpartiet 1,03 Centerpartiet O,43 Lokala partier 0,96 Totalt 0,62 N 284 Totalt 1 ,19 N296

Kommentar: 53-kommunurvalet, dvs. inkl storstäder

Torgmöten är inslag i den utåtriktade verksamheten i högre

som

kommer till användning i de befolknings- och informa-

utsträckning tionstäta kunskapskommunerna än i mellan- och basnäringskommu-

Valstugor och valbyråer är minst förekommande i de små nerna. partierna vanligt förekommande i de något större partiernas kom-

men

munorganisationer.

Varför tappar partierna mötesbesökare

En intrikat fråga i sammanhanget är vilken roll mandatperiodens

längd spelar för intresset delta i partiernas mötesverksamhet. Par-

att tierna har sedan 70-talet varit med övergången från val vartannat

om år till treåriga mandatperioder och sedan valet 1994 ytterligare för-

en

ändring till fyraåriga mandatperioder. Det är inte möjligt att isolera

denna faktor från andra faktorer påverkar mötesdeltagande men

som studierna från 70-talet Visade dock inte någon minskning i mötesdeltagandet tiden efter den första förändringen. Inte heller i den

nu aktuella studien kan mäta denna faktors påverkan, det finns

men otvivelaktigt tänkbara effekter. Eftersom valrörelsen utgör i

motorn

varje partiorganisation finns det risk för förändring från två-

en att en till treåriga mandatperioder skapar aktivitetssvacka i organisatio-

en

det första året efter valet och förlängning med ytterligare nen att en

år skulle års svacka. Ur mobiliserings- och rekryterings-

ett ge ett par

synpunkt finns risk partiorganisationen det och

en att tappar tempo den intensitet valrörelserna Detta är dock endast

som genererar.

3 HUR ATTRAKTIVA ÄR PARTIERNAS MÖTEN

hypoteser som inte är möjliga att testa med någon större säkerhet. Sedan mitten 1990-talet har partierna även upplevt folkomröstav en ning, fått ett ytterligare val Europavalet och dessutom infördes - -

personvalsreformen; faktorer otvivelaktigt haft positiva

som poten-

tialer för partiaktivitet. Sammanfattningsvis kan konstatera minskningen antalet

att av mötesbesökare drabbat alla partier slagit särskilt hårt de men mot partier har rötter i de traditionella folkrörelserna. Det också i som var dessa tidiga rörelser den starka mötestraditionen grundlades. som Det inte ovanligt att det utvecklades social kontroll i organisavar en tionerna gjorde medlemmarna kände det plikt som att som en att

de möten ordnades i nykterhetslogen, fackföreningen eller i

som Sionkapellet. Många medlemmar i flera organisationer och förvar väntades aktiva mötesbesökare i de flesta Johansson 1952. I vara dagens samhälle har de gamla folkrörelserna fått betydande problem attrahera och generationer. Förändrade sociala att nya grupper nya och ekonomiska förhållanden, värderingar och livsstilar tillsamnya med ett starkt medialiserat samhälle får således konsekvenser mans för flera partier indirekt folkrörelserna i attrakgenom att tappar tionskraft, också det finns partier själva i hög men genom att som

grad är uppbyggda kring skiljelinjer och förhållanden utveckla-

som des under tidigt 1900-tal. De kollektiva gemenskaper växte fram som kring förra sekelskiftet och präglade människor och samhällsbyggandet under delar 1900-talet har inte längre styrka vad stora av samma gäller att styra människors liv och leverne. Dessa hierarkiska kollek-

tiv har kollektiva gemenskaper; gemenska-

ersatts av en annan typ av människor väljer tillhöra alternativt inte tillhöra. per som att - att En glesnande skara mötesaktiva signaler partiernas ger om att möten inte längre spelar roll tidigare. Partimötets samma som ursprungliga funktioner främst mobilisera medlemmar och väl- - att jare och dessutom legitimera politiska reformer och den förda politiken samt att skola människor i demokratisk tradition har minsen -

kat i betydelse. I mobiliseringen både medlemmar och väljare

av spelar medierna sedan tid dominerande roll. Partierna har hamnat i en en

skuggan. Den tröghet i informationshanteringen ofta präglar

som partier kan sannolikt i viss mån förbättras med hjälp den inforav nya mationsteknologin, mot etermedierna främst televisionen men - -

kommer partiorganisationer med all sannolikhet även fortsättningsvis ha underläge. När valkampanjer trimmas och utmejslas

ett av professionella konsulter krävs än folk: utveckling mer pengar en som minskar behoven omfattande mobilisering medlemmar i syfte av av att valarbeta.

3 HUR ATTRAKTIVA ÄR PARTIERNAS MÖTEN

Inte heller personval med personvalskampanjer förstärker den

interna mobiliseringsfunktionen i mötesverksamheten; med mer personval blir incitamentet mobilisera väljarna starkare mobili-

att än att

medlemmar. Erfarenheterna från 1998 års personval visar att det sera sker viss mobilisering de enskilda kandidaterna familje-

en runt av medlemmar, släkt och vänner Soininen 8c Bäck 1999.

Mötesverksamhetens funktion legitimera politiken håller

att successivt urholkas. Alltmer glider den legitimerande roll

att som av tradition legat hos medlemmarna i stället över till väljarna. Beslutsfat-

kan, involvera partiorganisationerna, testa vad olika tare utan att sam-

hällsgrupper tycker och tänker direkta utspel i media, opini-

genom

onsmätningar, lokala omröstningar,

m.m.

Minskningen mötesbesökare till bör det hel

av trots noteras att en del den traditionella och interna möteskulturen fortfarande

av mer frodas i partierna. Kurser och konferenser, studiecirklar, rådslag,

sam-

råd och partiremisser tycks ha given plats i den lokala partiverk-

en samheten. Studiecirkelverksamheten har kanske inte oväntat sitt starkaste fäste bland de gamla folkrörelsepartierna, denna har inte alls

omfattning i miljöpartiet och de lokala partierna. Den

samma mer utåtriktade verksamhetsformen torgmöten representerar är

som oberoende huruvida det är valår eller mellansvalår viktig

av - en arena främst för den politiska vänstern.

Partiernas mobiliseringsförmåga tycks störst i kunskapskom-

vara

och den sjunker när det kommer till mellan- och basnämunerna ringskommuner. Partiverksamheten korresponderar således med de befolkningsrika och informationstäta miljöerna; miljöer där också partierna har flest medlemmar.

En förändrad partimodell

Minskningen antalet mötesbesökare kan tolkas i termer kris, ett

av av tecken nedgång i attraktionskraft. Men den kan även i ett för-

ses

ändringsperspektiv. Resultaten stöd för hypotesen de svenska

ger att folkrörelseorienterade partierna haft höga ambitioner i fråga

som om

ha medlemskår, hög mötesaktivitet och mobiliseringsförmåga att stor successivt skiftar till Väljarorienterad modell där inte

om en mer en

regelbunden partiverksamhet har centrala position jfr Gill-

samma jam 8CMöller 1996. Det önskvärda i denna utveckling kan givetvis diskuteras. Men utvecklingen är icke desto mindre ett betydelsefullt faktum måste värderas i ljuset partiernas omvärldsförut-

som av att

sättningar genomgått dramatiskt förändring under den tidsperiod

en

3 HUR ATTRAKTIVA ÄR PARTIERNAS MÖTEN

här kartlagts. Partiernas överlevnadsmöjligheter beror i hög grad

som

de medborgarna upplevs angelägna, och förutsättning

om av en härför är att de förmår skapa mötesplatser för det politiska

att nya

samtalet med medborgarna.

Noter

1 Exklusive storstäder för att möjliggöra jämförelse med 1979 års undersökning. Det bör noteras att lokala partier inte ingick i 1990 års studie.

2 Exklusive storstäder för möjliggöra jämförelse med 1979 års undersök-

att nin g Bilden är dock densamma storstäderna tas med i anal

. om y sen. 3 Den longitudinella mätningen innebär partiorganisationer blivit

att samma föremål för mätning vid varje tillfälle. Detta innebär det blir mindre antal

att ett partiorganisationer n än vid total jämförelse där samtliga respondenter i

en kommunurvalet ingår. Så ingår endast två lokala partier i den longitudinella

t.ex. analysen.

4 Miljöpartiet inte med vid tidigare mätningar.

var 5 Motsvarande siffra medräknat storstäderna 1998 24, dvs. marginell

var en skillnad.

5 Motsvarande siffra exklusive storstäder

var 7 Ingen skillnad det är med eller utan storstäder

om 3 Med storstäder ökar antalet möten till 10 även för miljöpartiet. De lokal partierna anger 11 möten i genomsnitt under 1998. För socialdemokraternas del sker ingen ökning 1998.

9 Detta är den bedömning partiombudsmännen gör. SeMöller 1999b.

som 1° De dominerande kampanjteknikerna i de kommunala kandidaternas

personvalskampanjer 1998 tycks ha varit att dela ut broschyrer och hålla torgmöten Johansson 1999.

4 Verksamhet i

förändring

I debatten partiväsendets förstelning har partierna stundtals lik-

om

vid dinosarier framtid. I vilken utsträckning finns det fog nats utan för denna bild Är partierna utdöende I detta kapitel skall

granska de lokala partiorganisationernas innovationsbenägenhet:

Finns försök arbeta ett annorlunda sätt än vad traditionellt

att som är brukligt i partiarbetet Sker det någon anpassning till teknik

ny Kan registrera verksamhetsformer och initiativ gör det

man som

möjligt finna mötesplatser för det politiska samtalet med

att nya

medborgarna

Krismedvetenheten har stigit under de senaste åren i partierna; ett

förhållande visserligen skapat också givit

som stress men som grogrund för kreativitet och mod ompröva. I de flesta partier pågår

att diskussioner och aktiviteter har till syfte att förändra, stimulera

som

och partiorganisationerna finna sätt arbeta Möller

att nya att 1999a. Detta innebär inte automatiskt det verkligen sker refor-

att meringar basplanet eller det görs några försök till föränd-

att ens ringar. Förändringsaktiviteten innebär inte heller traditionella och

att invanda former för partipolitiskt arbete försvinner, det

snarare att sker viss anpassning till ändrade förutsättningar.

Vinna eller försvinna

I många lokala partiorganisationer söker att tänka i banor,

man nya förnya och finna annorlunda arbeta än tidigare. Behovet

sätt att av

förnyelse tycks överlag upplevas livsnödvändigt eller

som som en respondent uttryckte situationen i öppet svarsalternativ:

ett

De flesta är medvetna något måste till. Det gäller för

av oss om att nytt

vinna eller försvinna.

oss:

En Viktig frågeställning i förändringsperspektiv är det pågår

ett om

reformeringar kan tänkas påverka de funktioner partiernas

som som mötesverksamhet traditionellt haft. Finns det arbetsformer

nya som

4 VERKSAMHET I FÖRÄNDRING

har potential förstärka, alternativt försvaga, mobiliseringsfunktio-

att

visavi medlemmar och/eller väljare Och finns det arbetsfornen nya

kan konsekvenser för mötets traditionella funktion mer som att

legitimera politiska beslut och åtgärder

På direkt fråga partiet i kommunen prövat internt arbeta

en om att

ett annorlunda sätt än vad kan betraktas traditionellt i

som som partisammanhang svarade sammantaget 39 procent responden-

av terna ja tabell 4.1.

se

Innovationsbenägenheten tycks högst i de lokala partierna

vara - 56 procent, därefter kommer miljöpartiet och moderaterna båda

med 46 tätt följt socialdemokraterna 44 procent.

procent - av Vänsterpartiet att 38 procent hade prövat att arbeta internt i

uppgav något andra banor än tidigare. Tre partier kom under genomsnittet: folkpartiet har den lägsta innovationsaktiviteten enbart

- 23 procent

respondenterna kunde partiet prövat arbeta något av ange att att annorlunda sätt i kommunen centerpartiet med 33 och

- procent kristdemokraterna

med 27 procent.

Vad gäller de lokala partierna har de ofta lös organisations-

en struktur och medlemmar vilket förutsättningarna för

gör att att arbeta informellt och pröva ökar Gidlund 1978. I de

mer nya grepp

djupintervjuer genomförts med för lokala partier

som representanter bekräftas detta. Genomgående framhålls bland dessa intervjuperso-

deras partier skiljer sig från de etablerade partierna i arbetssätner att tet att de har lättare att gehör för arbetsformer, är

genom nya som

bättre anpassade till de lokala förutsättningarna.

Miljöpartiet har alltsedan bildandet besjälats visionen att arbeta

av

ett icke-traditionellt sätt, vilket bland inneburit

annat en mer utomparlamentarisk och aktionsinriktad verksamhet och mindre

en formaliserad intern. I likhet med sina själsfränder i andra demokratiska länder har det inte alltid varit så lätt leva till idealen

att upp

Vedung 1991. Med åren har miljöpartiet i organisatoriskt avseende

alltmer kommit likna de övriga partierna Gilljam 8CMöller 1996.

att Men att arbetssättet inom miljöpartiet alltjämt skiljer sig

gentemot det finns i de gamla etablerade partierna illustreras vad

som av en miljöpartist i det kvalitativa intervjuurvalet säger. Hon den

menar att interna oreda finns i miljöpartiet kan frustrerande,

som vara men denna oreda får leva med, hon, eftersom den är följd

man anser en av partiets långt utvecklade interndemokrati.

Sedan är det alla dessa interna konflikter. Ibland undrar lig-

— man om

energi att bråka internt än att föra ut vår politik. Stads-

ger ner mer delsnämndsmötena är ofta semestern jämfört med våra medlems-

rena

4 VERKSAMHET | FÖRÄNDRING

möten. Men jag inte...det är bra med miljöpartiet är att alla

vet som

får komma till tals nr 7.

Tabell 4.1. Andel kommunorganisationer som prövat att internt arbeta ett annorlunda sätt än vad kan betraktas tradi-

som som

tionellt i partisammanhang. N291

Kommentar: SS-kommunurvalet inklusive storstäder.

Det finns samband mellan benägenhet arbeta internt ett

ett att annorlunda sätt och kommuntyp i den bemärkelsen att de partior-

ganisationer återfanns i kunskapskommunerna hade i högre

som utsträckning prövat att arbeta ett annorlunda sätt 50 procent

— medan motsvarande siffror för basnäringskommunerna 37 och

var för mellankommunerna 34 procent.

Detta resultat stärker den förknippas med begreppet kun-

tes som

skapskommun, nämligen att det i dessa miljöer finns särskilt goda

förutsättningar för kreativitet och för att arbeta kunskaps- och informationsorienterat.

Tabell 4.2. Partiernas innovationsbenägenhet i olika kommuntyper. N291

Kommentar: 53-kommunurvalet inkl. storstäder.

De öppna intressant provkarta olika verksamhe-

svaren ger en att

partierna prövat. I Vissa fall tycks det fråga relativt ter som vara om

4 VERKSAMHET I FÖRÄNDRING

inarbetade arbetssätt, medan det i andra fortfarande är något för-

av

söksverksamheter och planeringsaktiviteter.

Det karaktäristiska draget i innovationsverksamheten

är att man försöker öppna de politiska diskussionerna oc/ø den traditionella

mer interna mötesverksambeten till även icke-medlemmar. I flera fall tycks det finnas policy öppna möten där medvetet söker mini-

en om man

de sluta Vissa säger sig enbart ha öppna möten, andra mera rummen. betonar exempelvis öppna idéseminarier och öppna

att man satsar diskussionmöten inför viktiga beslut i kommunala frågor. I något fall har infört kombinerade offentliga medlems- och styrelsemöten.

man

Det finns vidare tydlig ambition försöka och

en att finna nya mer attraktiva mötesplatser för kontakt och dialog med väljarna. Det

att kan i detta sammanhang slås fast partierna inte tycks underhåll-

att se

ning ett framgångsrikt koncept utan att det gäller

som snarare att utveckla det politiska samtalet med medborgarna.

Den starka betoningen på att öppna tidigare slutna även för

rum

icke-medlemmar, signaler mobiliseringsfunktionen visavi

ger om att medlemmarna i viss mån förändrats och det finns behov

att av att vidga mötesverksamheten till forum för vidare politiskt

en grupp av intresserade. Det är inte längre lika naturligt för

att argumentera att enbart partimedlemmar skall diskutera vad skall behandlas i

som

kommunfullmäktige och partiernas fullmäktigegrupper.

Redan i undersökningen från 1979 visade resultateten det

att var vanligt förekommande med öppna sammanträden med fullmäktigegrupperna. I genomsnitt angav drygt 40 procent de tillfrågade att

av de hade sådana öppna sammankomster eller flera gånger år.

tre per Den senaste undersökningen visar att detta förekommer även under

1990-talet, i något lägre utsträckning. sig

men nu 33 procent uppgav ofta ha öppna sammanträden närmare tabell 4.3. Fortfarande är

se

det folkpartiet i högre grad än andra tagit till sig denna modell.

som Det framkommer i de öppna det blivit allt

nya, som svaren, är att

vanligare förlägga utåtriktade aktiviteter från fullmd‘/etigegmppen,

att

dvs. fullmäktigegruppen mobiliseringsroll traditionellt

att ge en som

förväntats ligga den lokala partiorganisationen. Att fullmäktige-

är aktiva i olika är förvisso ingen nyhet. Det grupper arrangemang principiellt intressanta är partigrupperna tenderar utvecklas

om att till attraktiva mötesplatser för den utåtriktade verksamheten än

mer vad kommunorganisationerna är. En accentuerad utåtriktad roll

mer kan innebära partigruppen förutom öppen mötesverksamhet även

att

utåt med pressmeddelanden och olika informaagerar egna typer av tionsmaterial, gör studiebesök etc. I vissa fall är nämndgrupperna ansvariga för den utåtriktade verksamheten.

4 VERKSAMHET l FÖRÄNDRING

Tabell 4.3. Förekomst öppna sammanträden med fullmäktigeav 1979 och 1998. N: 1979205; 1998267 gruppen

Förekomst i procent 1979 Förekomst i procent 1998

eller fler ggr/år, ibland vid enstaka tillfällen. SO-kommunurvalet, dvs. exklusive tre storstäderna.

Det kring vilket mycket den lokala partiverksamheten kretsar

nav av

är just kommunalpolitiken, fullmäktigegruppernas arbete och dagordningar för fullmäktige, nämnder och styrelser. Det har självfallet

alltid funnits påtaglig risk denna verksamhet exklusivt tagits

en att omhand fåtal arvoderade förtroendevalda och den varken

av ett att

till partimedlemmarna eller väljarna i någon nämnvärd nått ut

utsträckning. I särskilt små partier är representerade med

som ett par

i kommunfullmäktige utgör partigruppen i praktiken

tre personer den enda struktur har livskraft och där det kontinuerligt bedrivs

som

politiskt arbete Hallin 1990. Blir partiorganisation tillräckligt

ett en liten räknat i medlemmar och mötesverksamhet kommer det till

- -

punkt när det blir nära omöjligt för den lilla aktiva en nog gruppen

hålla flera strukturer i gång. Men även större partier kan ha behov att

rationalisera arbetet" när det bli allt svårare att behålla hög av att en och regelbunden mötesaktivitet.

Att arbeta i nätverk tycks ha fått genomslag i partierna. Nätverk är

Organisationsform är icke-hierarkisk, ofta är nätverken specien som aliserade i någon bemärkelse, flexibla och snabba i sitt sätt att

mera arbeta än bygger bredare representation. Nätverks-

organ som en

är i dag starkt förknippade med IT och snabba kommuni-

lösningar

kationer i nätverk kan naturligtvis arbeta utifrån personliga

men man och sociala kontakter. Flera partiorganisationer nämner i sina att

svar de arbetar i nätverk för utveckla kontakter med olika väljargrup-

att

4 VERKSAMHET I FÖRÄNDRING

och katergorier människor. Här finns exempel nätverk för per av kvinnor, nätverk för näringsliv, regionala nätverk antal samt ett stort

nätverk är specialiserade utifrån olika politikområden. Men här

som återfinns även kontakter och samarbete med opolitiska byalag och

utvecklingsgrupper samt nätverk med andra partier. Med minskande medlemstal och sjunkande mötesdeltagare ökar

svårigheterna att skapa sammankomster kan fylla legitime-

som en rande roll. Hur skall då partiorganisation bete sig för förankra en att politiska beslut och undersöka hur olika lokala opinioner komser munalpolitiken De öppna visar viss kreativitet i fråga svaren en metoder för att skapa kontakt med medborgarna alternativt om att lite avstånd åtminstone uppfattning vad de tycker och en om tänker. Lokalt i partierna har exempelvis följande prövats: organiatt

"bollplank" för idéer, enkätundersökning och

sera att testa gator torg, lyssnare stan", "tele-marketing, öppet hus i kommunhuset

en gång i månaden, pubkvällar, möten dagtid, bokbord, bjuda kaffe/ glögg någon gång arbets-

torget per år.Bemäktige" är en

form där arbetar mellan fullmäktige och medborgarna för personer att öka inflytande och kommunikation. Förhoppningarna med samtliga dessa de skall bidra till skapa bredare arrangemang är att att en debatt, förankra politiken och möjliggöra insyn från kommunmedborgarna i vad behandlas den kommunala som arenan. I del kommunorganisationer har utvecklat olika nätverk en man människor bildar referensgrupper de förtroendevalda av som runt eller särskilt fullmäktigegruppen. Det sektorstänkande präglar som politiken, och samhället i har även nått partierna lokal nivå. stort,

Referensgrupper är inte sällan organiserade utifrån olika politikområ-

den. Inför nämndsmöte diskuteras de aktuella frågorna i t.ex. ett res-

pektive referens-/arbetsgrupp. I några fall tycks det ha funnits behov reglera kontakterna mellan fullmäktigegrupp och partiorgani-

av att

sation. Så har exempelvis reglerat partigruppen och partior-

man att ganisationen möts gång i månaden, eller den kommunala- och en att

den landstingskommunala ledningen måste partiets

rapportera

representantskapsmöten.

Den formbundenhet tidigt utvecklades i partierna med strikt som mötes- och styrelseordning och ofta gedigen utarbetad intern en kontroll över procedurer och beslutsordningar, visar vissa tecken till

uppluckring. Av de öppna döma finns ökad i

svaren att en flexibilitet

styrelsearbetet, informell mötes- och styrelseordning, ökad

mer en ambition att sprida ansvarsuppgifter mellan medlemmar och så

sätt även minska arbetsbelastningen vad gäller de styrelseupp-

tunga

dragen i partiorganisationerna. Roterande/ rullande ordförandeskap i

4 VERKSAMHET I FÖRÄNDRING

partiorganisation och fullmäktigegrupp är relativt vanligt förekommande. Miljöpartiet har i samklang med sin organisationssyn överlag

kontaktperson i stället för det formella ordförande. Vissa

mer partiorganisationer har i stället för ordförande tillsatt lednings-

en en

alternativt så väljs ordförande för varje möte. Växling melgrupp, en lan kvinnlig och manlig ordförande med viss tidsintervall förekom-

liksom mentorskap. I några fall finns fördemer, ansvarsgrupper som lar arbetsuppgifter mellan medlemmarna. Begränsade tider för olika

styrelseuppdrag är inte ovanligt. Dessutom förekommer delning

av innehavet politiska tjänster och att ordinarie och ersättare i kom-

av

munfullmäktige går varannan gång. Ett flexibelt styrelsearbete tycks huvudsakligen

mer ännu vara förekommande i de lokala partierna och miljöpartiet dvs. i partier

-

har liten, ofta utvecklad organisation. Med ökat nätsom en svagt verkstänkande och utvecklandet partierna i riktning mot

av mer av debattforum kan det interna styrelsearbetet komma att förändras och bli mindre formbundet även i andra partier. Kopplingen till det kommunala beslutsfattandet torde dock kunna utgöra restriktion.

en Det kommer nämligen fortsättningsvis finnas visst behov

att ett av

parallell behandling ärenden och inskolning förtroendevalda i

av av förhållande till offentligt beslutsfattande och kraven där att beslut

fattas i enlighet med vissa givna regler.

Anpassning till ny teknik

Förhoppningar har knutits till IT skall kunna förbättra kontak-

att

med medborgarna och bidra till att erbjuda ytterligare mötesterna platser för det politiska samtalet. Det har självfallet utvecklats olika idéer och framtidsvisioner hur IT kan komma att påverka den

om politiska demokratin. Här finns de förutspår partier blir

som att överflödiga i ett IT-samhälle när möjligheterna öppnas att etablera direktkontakter med medborgarna. IT skulle med andra ord i hög

grad utvecklingen direktdemokratiska lösningar, den s.k.

gynna av snabba demokratin och både partier och den representativa

utmana demokratin. Dessa profetior till trots pågår sedan mitten 1990-

av talet successiv inlärning till den informationstekniken från

en nya partier runt i den demokratiska världen Gidlund 1999a.

om

Det har generellt visar sig partiernas erövring den tekni-

att av nya ken inte skett under lång, kontinuerlig utan

en process snarare språngvis med stark koppling till de allmänna valen Rash 1997. Partier har nämligen, trots vissa individuella organisatoriska drag, stän-

4 VERKSAMHET I FÖRÄNDRING

digt behov kommunikationsteknik. I den allt hår-

av att anamma ny dare konkurrensen väljarna slipas instrumenten för att skapa opi-

om nion och övertyga generationer.

nya

Konkurrensen mellan partierna skapar således för

argument att hänga med i den tekniska utvecklingen den aktuella till-

- även om tron till den tekniska innovationen kan relativt låg. I vår under-

vara sökning instämde majoritet de tillfrågade ordförandena

en av i samt-

liga partier i påståendet att Partiet måste följa med i I utvecklingen

därför att andra partier gör det tabell 4.4. Detta överensstämmer

se

med iakttagelser i fråga den teknikutvecklingen bland partier

om nya

i andra länder. I vissa fall har där kunnat

och kandidater man se,

åtminstone i ett tidigt anpassningsskede, att ett parti har sina

som

väljare i med mycket låg grad IT-användning haft lägre

grupper av en grad satsning den tekniken än partier haft stöd i väljar-

av nya som

där användningen är vanligt förekommande Gidlund 1999.

grupper

Tabell 4.4. Andel i procent instämmer/ instämmer i påståen-

som det att Partiet måste följa med i IT-utvecklingen därför att andra partier gör det. N 178

Instämmer Instämmer Istort sett Helt motsatt

Kommentar: Besvarades endast av de som hade IT-användning, därav ett lägre N.

Uppmärksamheten i undersökningar användning IT i partier

om av har hittills i hög utsträckning riktats till partierna centralt, minst

men lika intressant är genomslaget och betydelsen IT för partiernas

av lokala verksamhet. I hur hög grad har har IT blivit teknik för det

en

lokala partiarbetet Som bekant är utvecklingen generellt IT-

av

användningen mycket expansiv, vilket innebär att varje mätning

av exempelvis förekomst hemsida bland antal organisationer

av ett snabbt kan förlora sin aktualitet. Men uppgift förekomst kan

en om ändå besked skillnader mellan partier i utvecklingstakt. Hös-

ge om

ten 1998 november-december angav en majoritet 57 procent av

4 VERKSAMHET l FÖRÄNDRING

de tillfrågade respondenterna partiets kommunorganisation hade

att

hemsida Internet. Vi frågade inte närmare länkar, vilken en om typ

information låg nätet, uppdateringsrutiner etc. Frågan

av som gällde vidare endast partiorganisationen, inte eventuellt förekommande kommunala kandidaters hemsidor.

Det visade sig inte oväntat i kunskapskommunerna

vara som par-

tierna låg Väl framme. partiorganisationerna i denna

77 procent av kommuntyp hade hemsida hösten 1998. Vissa skillnader mellan parti-

kan tabell 4.5. Högst listan med flest hemerna noteras se upp sidor återfanns socialdemokraterna följt folkpartiet och modera-

av

Kristdemokraterna och miljöpartiet fanns i mitten listan, terna. medan centerpartiet och de lokala partierna låg sist.

Tabell 4.5. Andel kommunorganisationer hade hemsida

som Internet nov-dec 1998. N298

Kommentar: 53-kommunurvalet.

Trots att socialdemokraterna tycks ligga bäst till i fråga tillgången

om till hemsida har moderaterna den största IT-anvåndningen. Det är också moderaterna har den postiva bedömningen bety-

som mest av delsen IT-användningen e-post, Internet, intranät med uppkopp-

av

lingar till andra partiorganisationer i partiverksamheten i kommu-

Majoriteten socialdemokraterna hade försiktigare inställnen. av en

ning, ansåg IT-användningen hade "en viss betydelse"

67 procent att eller hade "ytterst liten betydelse". Vänsterpartiet visade den mest

en

skeptiska inställningen till betydelsen IT-användningen,

av 77 pro-

menade den hade ringa eller ingen alls betydelse. Resulcent att taten visar sammantaget viss försiktig positiv bedömning av

en den tekniken för partierna lokal nivå.

nya

Det är bland kommunorganisationerna i kunskapskommunerna

finner de positiva erfarenheterna IT så här långt, som man mest av

4 VERKSAMHET I FÖRÄNDRiNG

dvs. i de kommuner där kan förvänta användningen i är

man att stort

hög och där teknikutvecklingen kan tänkas något tidigare än i

vara andra kommuntyper. Det är också i dessa kommuner IT-använd-

som

ningen i partierna hunnit längst. respondenterna

25 procent av bedömde IT hade mycket eller betydelse i verksamhe-

att en stor stor ten i kunskapskommunerna, vilket kan jämföras med motsvarande 12

procent i basnäringskommunerna.

Tabell 4.6. Bedömningar procent vilken betydelse IT-

i av användningen epost, Internet, intranet med uppkoppling till

andra partiorganisationer etc. har i partiverksamheten i hela

kommunen. N 29O

Kommentar: 53-kommunurvalet inklusive storstäder.

Tabell 4.7. Bedömningar procent vilken betydelse IT-

i om användningen e-post, Internet, intranet med uppkoppling till

andra partiorganisationer etc. har i partiverksamheten i hela

kommunen fördelade efter kommuntyp. N29O

Kommentar: 53-kommunurvalet inklusive storstäder.

Organisationer och partier bedriver opinionsbildning kan speci-

som alinrikta information till olika målgrupper med den tekniken.

nya

Det kan gälla målgrupper både inom organisationsstrukturen

men

4 VERKSAMHET I FÖRÄNDRING

även riktad till omgivande aktörer strategiskt vikvara som anses vara tiga och intressanta påverka och informera. Redan kan studier att nu

exempelvis visa medierna utgör sådan viktig målgrupp i partier-

att en

nas IT-användning.

Partierna har den informationstekniken möjligheter genom nya sin information det sätt själv vill, utan bearbetatt ut som man ning journalister. En metod sända e-postinformation till särav är att skilda målgrupper. På fråga partiet i kommunen använt sig en om av detta sätt rikta information visar resultatet tekniken visserligen att att

används, ännu i begränsad omfattning. Metoden

men ytterst var något använd under 1998 än under mellanvalsåren. Man bör då mera ha i åtanke IT-utvecklingen ännu befann sig i sin linda under de att aktuella mellanvalsåren vilket försvårar jämförelse. Återigen visar en

sig skillnader i kommuntyp ha genomslag så sätt att kunskaps-

kommunerna ligger före i utvecklingen, följt mellankommunerna. av Den minsta användningen den riktade informationen finner i av man

basnäringskommunerna.

Tabell 4.8. Förekomst e-postinformation till särskilda målgrupav Indexberäkning med 2 poäng. N273 för mellanvalsår. per. max N286 för valår

1995-1997 1998

K- M- Basn- K- M- Basnkom kom kom kom kom kom

E-post info till 0,19 0,16 0,07 0,42 0,33 0,19 särskilda grupper

Kommentar: Denna fråga har ställts till samtliga, dvs. även icke- IT-användare.

Partierna kunde under 1998 för första gången pröva hur IT fungerade i relation till väljarna i valrörelse. Vi bad därför respondenterna att en ställning till antal påståenden vilka effekter IT-användta ett om ningen har väljarna. Påståendena hör till de gängse föreställningde för- och nackdelar ofta florerar i samband med IT. arna om som Det gäller för det första IT gör informationen till väljarna om mer tillgänglig. Har det med andra ord visat sig kan utnyttja tekatt man nikens kapacitet göra informationen lätt åtkomlig och möjlig att att hämta helst. Är det för det andra så, ofta brukar hävdas, när som som

IT endast når begränsat antal väljare, dvs. att IT-användningen

att ett

4 VERKSAMHET l FÖRÄNDRING

har snedhet begränsar effektiviteten i partiernas

en som utnyttjande

den tekniken. En sådan begränsning borde då främst drabba av nya

de partier har sina väljargrupper i ännu har

som grupper som en lägre

grad användnin får IT till konsekvens de personliga

av Slutli att

kontakterna med väljarna minskar Kan iaktta några effekter man av den påstådda konkurrensen mellan de traditionella sociala mötena och de virtuella kontakterna nya

Tabell 4.9. Effekterna IT-användningen i förhållande till välav jarna. Andel instämmanden totalt, i procent, bland partiorganisationer som använder IT

Instämmer heIt/ I stort sett motsatt åsikt/ Påståenden i ston sett helt motsatt åsikt

Informationen till väljarna har 89 11 blivit mer tillgänglig De personliga kontakterna med 18 82 väljarna har minskat IT når endast ett begränsat 93 7 antal väljare

Respondenterna var mest överens att IT endast når ett begränsat om antal väljare 93 procent. Det fanns betydande konsensus även en 89 procent i uppfattningen informationen till väljarna blivit om att

mer tillgänglig. Däremot bilden något splittrad i fråga

var mer om IT:s effekter de personliga kontakterna. IT- 18 procent av samtliga användare menade de personliga kontakterna med väljarna hade att minskat följd den tekniken. Av visade som en av nya partierna centerpartiet de mest negativa erfarenheterna 33 partiets IT- - procent av användare såg minskning de personliga kontakterna en av som en

följd IT.‘

av

Medier på gott och ont

Allt oftast får massmedierna bära skulden för parti misssom om ett lyckats med stöd för sin politik eller olika kriser drabbar" att om

partiet. Ibland är förklaringen medierna inte i tillräcklig utsträck-

att

ning uppmärksammat partiet "vi har inte fått våra frågor och

- ut att partiledaren inte synts tillräckligt ofta i TV-rutan eller kanatt en didat inte i något mediasammanhang, medierna vinklar exponerats att partiets budskap ett för partiet icke fördelaktigt sätt. Det finns många varianter temat mediernas skuld till enskilda partiers om

4 VERKSAMHET I FÖRÄNDRING

kriser, även partikrisen i Moderaterna karaktäriserade men stort.

exempelvis partiernas situation i sin eftervalsanalys 1998 följande

sätt:

som dagordning medierna sätter, och i sig är oförutsebar, kan göra det som svårt för enskilda partier; driver inte "rätt" frågor eller saknar man nya vinklar gamla sanningar kan det svårt göra sig hörd Med vara att hjärta och hjärna. 2002-gruppens förslag till förnyelse av politiken, politikerrollen och partiet. Moderaterna 1998, s. 19

Men ibland är de tack medierna kan tonerna motsatta - vare man se I kristdemokraternas eftervalsanalys följande bild:

framgångar. gavs

I och med SVT:s och TV4:s utfrågning Alf Svensson, och de mycket av efter utfrågningarna, fick partiets valrörelse det lyft goda betyg som gavs ledde fram till 11,9 %. Med den grund valet sakfrågor som som av gav blev koncentrationen partiledaren den mekanism säkrade Kristsom demokraternas framgångar Utvärdering och analys valet enorma av 1998. Kristdemokraterna 1998, 9. s.

Förändringarna mediasidan har varit påfrestande för många

partier. De gamla banden mellan parti och särskilt dagstidningar har i vissa länder sedan länge brustit, i bland Sverige har denna men annat

separationsprocess kunnat fördröjas med hjälp offentligt presstöd.

av Relationerna mellan främst etermedia och partier kompliceras den av

påtagliga medialiseringen politiken. Medierna alltmer

av opererar

självständiga aktörer och opinionsbildare i förhållande till

som myn-

digheter, politiska beslutsfattare och medborgare. Samtidigt är rollen

förmedlare speciella budskap och intressen inte längre lika som av

tydlig. Ibland intrycket politiken lever liv i medier-

ges av att ett eget värld, skild från det politiska liv existerar i partiorganisationas som

kommunfullmäktige eller i riksdagen. Professionaliseringen av

ner, journalistiken och hårdare konkurrens inom branschen har även en

bidragit till denna förändring. Sammanfattningsvis har utvecklingen

resulterat i politikerna successivt förlorat möjligheterna att konatt trollera massmediala informationsflöden.

Mediasituationen för enskilt parti låter sig inte fångas i några ett enkla penseldrag. I denna studie har intresset inriktats hur partier-

kommunorganisationer upplever mediernas sätt att uppmärk-

nas och förmedla partiets frågor och budskap till Väljarna i komsamma Ambitionen är bild huruvida det finns ett utbrett munen. att en av missnöje eller med mediernas satt att hantera partierna ute i kom- Det bör således inte hänsyn till konkurmunerna. noteras att tar

4 VERKSAMHET I FÖRÄNDRING

renssituationen sig förekomst lokala tidningar, spridning, - vare av

partifärg eller antal tidningsredaktioner, situationen vad gäller lokal/

regional radio- och TV

Partierna lokalt tycks generellt nöjda med dagstid-

sett vara mer ningarnas sätt än med radio och TV Totalt menade cirka att agera

hälften de tillfrågade de mycket eller ganska nöjda" med

av att var

dagstidningarnas sätt att uppmärksamma och förmedla partierernas

frågor. Inte oväntat ordförandena i kommunavdelningarna för var folkpartiet mest positiva till den rådande situationen inom dagspres- De lokala partierna däremot tycks inte ha stark sen. gynnats av en liberal dagspress, inte mindre än 41 sig "mycket missprocent sa vara nöjda". Drygt 30 procent ordförandena för socialdemokraterna av och kristdemokraterna ganska missnöjda" med

var dagstidningssituationen Attityderna till de lokala och regionala dagstidningarna har

således vissa gemensamma drag med hur den partipolitiska dagspresposition och spridning i landet i sens ser ut stort. De lokala partierna, folkpartiet och socialdemokraterna hade flest

mycket missnöjda bland sina ordföranden till hur TV och

lokalt

regionalt behandlade partierna. Över huvud visade de lokala taget

partierna den största polariseringen i attityderna, dvs. större

en grupp

än det totala genomsnittet i partierna där "mycket nöjda alterna-

var tivt "mycket missnöjda" med massmediesituationen. I vissa kom-

mentarer från respondenterna framkommer också del reaktioner en

tyder snedheter och problem i mediabevakningen. Nya

som par-

tier upplever sig exempelvis utestängda tills de lyckas etablera sig,

eller bevakningen tenderar gälla de kommunerna och de att att stora större partierna. Även partier i Stockholms kranskommuner

upplever

sig uppenbarligen leva i slags periferi i förhållande till Stockholms en radiostationer och Stockholms-TV:s intressesfär. Andra menar sig inte ha fått sina frågor, medierna är dåliga bevaka det ut att att vanliga rutinarbetet, också att det sina håll finns kvalitetsproblem men

med bland "dåligt pålästa journalister".

annat Det kan intresse i vilken utsträckning vara av att se kommuntyp har betydelse för hur medier olika sätt används partierna för av att nå till väljarna. Även i detta avseende visar resultatet i

ut att partierna

de befolkningsrika kunskapskommunerna i högre grad än i andra kommuntyper utnyttjar medierna för budskapet till väljarna.

att ut Det gäller både aktiviteter är kopplade till medierna presskonsom ferenser och pressmeddelanden, även medierna direkta men som kanaler. Presskonferenser och pressmeddelanden tillhöra

tycks stan-

dardutbudet för partierna. Vi har dock inte frågat i vilken utsträck-

4 VERKSAMHET I FÖRÄNDRING

Tabell 4.10. I vilken utsträckning partierna lokalt är nöjda med massmediernas sätt att uppmärksamma och förmedla partiernas frågor och budskap till väljarna i kommunen. Andel kommun-

organisationer i procent

a Radio lokalt och regionalt. N297

Varken

Mycket Ganska nöjd eller Ganska Mycket

b TV lokalt och regionalt. N278

c Dagstidningar lokalt och regionalt. N295

Kommentar: SS-kommunurvalet inkl. storstäder.

4 VERKSAMHET l FÖRÄNDRING

ning dessa former upplevs effektiva, dvs. presskonferenserna är

om välbesökta tillställningar och pressmeddelandena kommer till

om användning i medierna. Det allmänna intrycket är dock dessa for-

att

tenderat allt mindre uppmärksamhet från journalistkårens mer sida. Det är möjligt det är just denna punkt IT kan

att som ge en snabbare förmedling. Här tycks partierna lokalt medvetna

vara om IT:s potentialer. Inte mindre än 84 de tillfrågade IT-använ-

procent av darna ansåg IT förbättrar kommunikationen med mediernaå

att

Den direkta exponeringen debatter i radio och TV hade

genom

för partierna i kunskapskommunerna värde 0,92 maxvärde

ett 2,0 ivår indexberäkning. Motsvarande siffra i mellankommunerna

0,61 och i basnäringskommunrna 0,77. Direktreklam i radio och var TV lokalt är ännu marginellt förekommande, hade dock

men en observerbar förekomst i valrörelsen 1998.

Tabell 4.11. Omfattningen mediarelaterade aktiviteter i valrö-

av relsen i kommunerna 1998 fördelade kommuntyp. Index där

maxsumman är 2

Kommentar: 53-kommunurvalet inklusive storstäder.

Att fånga människors uppmärksamhet

För kunna tränga bruset från den information

att genom som ström-

från olika håll till dagens människor gäller det för partier liksom mar andra opinionsbildare söka människor där de finns, dvs.

att upp att olika sätt sprida information platser där det samlas folk.

mycket

Detta är ingen nyhet för partier ofta har gedigen erfarenhet

som en

uppsökande verksamhet". av

Det finns mängd tänkbara mötesplatser där politiska bud-

en nya skap kan ofta i konkurrens med kommersiella mark-

presenteras

-

nadsutropare. Det kan vid mässor/ utställningar, alternativt

vara att

partiet utställningar eller producerar videoreklam

gör egna att man

visas i köpcentrum eller stormarknader. På direkt förfråsom en

4 VERKSAMHET I FÖRÄNDRING

detta förekommer i partierna lokalt visar resultatet dessa gan om att former fortfarande inte är så vanligt förekommande.

Tabell 4.12. Förekomst presentationer mässor och dylikt, av reklam och i kollektiva färdmedel, utställningar, videoreklam i och totalt i partierna lokalt

t.ex. köpcentrum stormarknader

under mellanvalsåren 1995-1997 och valåret 1998. Fördelning

efter kommuntyp. Indexberäkning med 2 poäng för varje

max form

1995-1997 1998

K- M- Basn- N K- M- Basn- N kom kom kom kom kom kom

Presentation på 0,43 0,24 0,29 280 0,60 0,39 0,35 289 mässor 0.dyI. Reklam påoch 0,20 0,04 0,03 282 0,59 0,14 0,11 292 i kollektiva färdmedel Utställningar 0,33 0,13 0,10 279 0,54 0,18 0,14 288 Vide0rekIamt.ex.i 0,02 0,01 0 279 0,06 0,06 0,07 289 köpcentrum/stormarknader

Det är egentligen endast i kunskapskommunerna vissa partior-

som arbetat del med denna politisk marknadsfö-

ganisationer en typ av I basnäringskommunerna är det endast presentationer vid mässring.

fått visst insteg, medan de andra formerna visar sig sor m.m. som ett

obefintliga i dessa miljöer.

vara nära nog Vi hur ofta förekommande det med dörrknack-

frågade även var telefonkampanjer till särskilda målgrupper, skoldebat-

ning, riktade

övriga aktiviteter riktade till skolor samt paneldebatter/

ter och

offentliga möten där företrädare för flera partier medverkade.

förvisso ingen form uppsökande verksamhet

Dörrknackning är ny av

aktivitet brett upplagd kan kräva hel del men det är en som en personella insatser. Det visade sig dörrknackning förekom ganska jämt att

fördelat mellan partierna med två undantag när, nämligen miljöpar-

tiet och marginellt tycks ha knackat dörr

vänsterpartiet som ytterst

kontakt med väljarna under detta första personval. för att

Telefonkampanjer fick något genombrott i Sverige i sam-

av ett

band med att Moderata ungdomsförbundet genomförde en upp-

märksammad telefonkampanj under valrörelsen 1991. Metoden är relativt har förfinats under tid och fått

egentligen gammal men senare

Det kända fenomenet partier tenderar att något av en renässans. att

4 VERKSAMHET | FÖRÄNDRING

vilja pröva koncept visat sig framgångsrikt i andra partier får

som vara sin empiriska verifikation i förhållandet mellan moderaterna och socialdemokraterna. Det visar sig det i är dessa två

att princip som

bedriver telefonkampanjer i större skala. De andra partierna har

ytterst marginella sådana inslag; vänsterpartiet och miljöpartiet tycks

helt sakna den formen uppsökande aktivitet. av

Tabell 4.13. Förekomst dörrknackning,

av telefonkampanjer till

särskilda målgrupper, paneldebatter företrädare från flera

med

partier, skoldebatter och övrig aktivitet riktad till i parti-

skolor

erna i kommunerna valåret 1998. Indexberäkning med 2 max poäng för varje form

Mod Cp Fp Kd Soc Vp Mp Lok Tot

Dörrknackning 0,62 0,45 0,31 0,43 0,39 0,15 0,08 0,42 0,34 Telefonkampanjer 1,12 0,16 0,16 0,07 1,41 0 0 0,04 0,38 Paneldebatter 1,09 1,19 1,16 1,20 1,20 1,18 1,29 0,85 1,16 Skoldebatter 0,98 1,14 1,14 1,10 1,21 1,13 1,10 0,72 1,08

Paneldebatter där medborgarna får möta flera partier ha

tycks en ganska god förankring bland samtliga partier. Detta förhållande gäller

även beträffande skoldebatter övrig aktivitet riktad till

och skolor

som uppenbarligen är etablerad form i partierna. Skolan utgör en en

strategiskt viktig för partierna har möjligheter, inte minst i

arena som samband med valen även sina budskap för skolvalen att presentera nya generationer. Det bör påpekas detta verksamhetsfält i hög att

utsträckning även vilar de politiska ungdomsförbunden före-

i

kommande fall. Skolorna dessutom ofta själva initiativ till tar att

partierna gör besök.

Vi frågade i 1998 års frågeundersökning, liksom i motsvarande från slutet 1970-talet, partiernas kommunorganisationer hade av om haft särskilda eller särskilda för

arrangemang vidtagit åtgärder

invandrare inför kommunalvalet. Resultatet, kan studeras som näri tabell 4.14, visar flera partier har haft

mare att en ganska kraftig

minskning sina aktiviteter riktade till invandrare. Totalt 57 av angav procent av respondenterna 1979 att de hade sådana arrangemang, motsvarande siffra exklusive storstäder för jämförbarhetens

skull

för kommunalvalet 1998 endast 27 Endast socialdemovar procent. kraterna har ökat sina insatser från 49 till medan folk- - 53 procent partiet dramatiskt skurit ned denna riktade valinsats från 68 procent till 15 tjugo år Om med storstäderna blir procent senare. tar 1998 siffran något bättre totalt 30

procent av partiernas kommunorgani-

-

4 VERKSAMHET l FÖRÄNDRING

sationer hade någon form aktiviteter riktade sig till invand-

av som

i kommunalvalet. rarna

Tabell 4.14. Andel procent kommunorganisationer vidta-

i som git särskilda eller haft särskilda för invand-

åtgärder arrangemang

inför kommunalvalen 1979 och 1998. Antal kommunorganirare sationer inom parentes. N 1979225. N 1998 exkl. storstäder 273. N 1998 inkl storstäder 293

Särskilda arrangemang och åtgärder för invandrare

Kommentar: "" ingick i undersökningen. i endast två organisationer.

Kvinnors integrering i politiken och i partierna är intet sätt

Finns lokal nivå någon ambition mobilisera kvin-

genomförd. att

rösta i Valen Vi frågade partierna motsvarande sätt nor att om

vad invandrarna har arbetat med riktade insatser till kvin-

som gällde

Tabell 4.15. Andel procent kommunorganisationer vidta-

i som

särskilda och haft särskilda för kvinnor

git åtgärder arrangemang

inför 1998 års kommunalval. N 296

Särskilda arrangemang och åtgärder för kvinnor

4 VERKSAMHET l FÖRÃNDRING

nor Det visar sig i detta avseende har partierna lokalt ännu att en lägre profil än motsvarande insatser till invandrare inför kommunal-

valet tabell 4.15. Endast partiorganisationerna

se 23 procent av de hade sådana inför valet 1998. Det socialangav att arrangemang är

demokraterna, centerpartiet och vänsterpartiet har den högsta

som aktiviteten för nå kvinnor inför kommunalvalet. Den lägsta aktiviatt teten därvidlag återfinns i miljöpartiet, de lokala partierna och i folk-

partiet. Denna fråga har inte ställts i tidigare undersökningar så

någon jämförelse bakåt i tiden är inte möjlig göra. att

Verksamhet för 2000-talet

Partierna lokalt tycks besitta viss förmåga verksamen att anpassa hetsformer till delvis villkor. IT-användningen har nya nyligen startat,

den har betydande potential i den lokala partiverksamheten.

men en Ännu har

partierna exempelvis ett ytterst marginellt sätt utnyttjat teknikens möjligheter specialutforma information kom-

att om t.ex.

munala frågor till olika målgrupper. Det är också tydligt det är i hög grad partierna i kunskapskom-

att har den bästa kapaciteten utforma metoder för munerna som att nya

att sprida information, finna mötesplatser för politiska samtal

nya

med medborgarna, medan basnäringskommuneras partiorganisatiohar sämre förutsättningar.

ner Resultatet visar det finns innovationsbenägenhet, kreativ att en en anpassning arbetsformer till förändrade villkor i vissa partiorganiav sationer. I dessa finns tydlig tendens vilja utveckla partierna till en att

allmänna diskussionsfora, dvs. Öppna organisationerna för

mer att bredare debatter med medborgarna. Detta kan vissa signaler ge om en

pågående förskjutning mötesfunktionerna vad gäller mobilisering

av och legitimitet. Det bör poängteras partiernas ambitioner föratt att stärka sin roll mötesplatser där människor diskuterar aktuella som

och viktiga samhällsfrågor självfallet inte måste tolkas för-

i termer av skjutning mötesfunktioner kan och bör även av utan ses som natur-

liga inslag i väl fungerande partiorganisation. I detta sammanhang

en

är dock syftet spåra utvecklingstendenser och i sådant

att ett per-

spektiv kan tolkningen på följande sätt: När de existerande

se ut par-

tierna inte förmår utgöra de viktigaste politiska mötesplatserna

att för olika i samhället, när dessa inte längre grupper grupper upplever

några partier som "livsavgörande" politiska behöver partierna

arenor,

bredda sina baser för kunna uppnå tillräcklig mobiliserings-

att en

och förankringsförmåga för överleva.

att

4 VERKSAMHET I FÖRÄNDRING

motbilden skulle förändra denna tendens En hypo- Vad är som testisk onekligen medborgarna i olika intressekon-

möjlighet är att

stellationer under 2000-talet får tilltro till partiväsendet och ny samlar utbud verksamhet. Men den nuvarande

sig kring partiernas av om

trenden fortsätter och förstärks anpassningsstrategi otvivelakär en söka bredda baserna och utveckla partiorganisationerna till

tigt att

samtal. Om inte denna anpassning sker arenor för öppna politiska riskerar ytterligare till förmån för medier

partierna att marginaliseras

och direkta kanaler beslutsfattare kan använda för nå välmer som att

jaren utan att ta vägen över partiorganisationerna.

-

Inte minst den pågående utvidgningen av fullmäktigegruppernas verksamhetssfär pågående utveckling där

ger näring tesen om en verksamheter det offentliga beslutsfattandet får som vetter mot en central Med sådan utveckling förstärks partigrup-

mer position. en i och politiska församlingar. Under vissa pernas ställning parlament

kan dessa strukturer till och med utgöra den organisatoriska

perioder

basen i Detta också fallet i de partier bildades

partiet. var kader som

förra sekelskiftet och hade sitt i parlamenten. I runt som ursprung och med demokratiseringen och rösträttsreformerna behövde kandi-

daterna sina återval, vilket rationalen till bildandet

organisera gav av rikstäckande partiorganisationer. I Europaparlamentet har partigrupalltsedan begynnelsen tillskansat sig en maktposition

perna bekostnad de europeiska samarbetsstrukturerna federationer/ av -

europeiska partier Gidlund 1992. Med finansiering partigrupper och partiorbetydande offentlig av

riskerar med viss automatik involveras allt-

ganisationer partierna att

i den beslutsapparaten. Incitamenten för vända sig

mer offentliga att

till medlemmar och bedriva aktiv partiverksamhet riskerar fören att det finns tillgå är knutna till vad svagas när resurser att som som preoch i de församlingarna. Konstruktio-

steras väljararenan politiska

de till kan förstärka trend där

av offentliga anslagen partierna en

nen

får förstärkt ställning i partiorganisationen. I de partigrupperna en fall konstruerade så betydande går till parti-

anslagen är att resurser

i de främjas utveckling där grupperna politiska församlingarna en

verksamhet och de förtroendevaldas vill-

partigruppernas expanderar kor premieras eventuellt bekostnad partiorganisationerna.

- av

Vad beträffar nomineringsarbetet och beslutsordningarna i

samband med denna kommer formbundenheten att bestå så process

besitter nomineringsmonopolet. En diskussion pågår länge partierna i vissa nomineringsprocessen för fler än de

partier om att öppna upp medlemmarna. Men detta är ännu så länge endast lösa diskussioegna

ner.

4 VERKSAMHET I FÖRÄNDRING

När det gäller nomineringsprocessen kan införandet

av personval

komma bidra till öka intern kontroll

att att uppmärksamheten en över procedurernaz Partiorganisationernas makt över nominerings-

processen kan goda grunder komma förstärkas i och med antas att

att den interna listordningen i till tidigare inte spelar den

motsats självklart avgörande rollen för huruvida kandidat i slutänden blir en

vald. I det gamla valsystemet det ofarligt för ha

var partierna att

med kandidater listorna inom partierna olika skäl som man av

ansåg mindre lämpliga för de förtroendeuppdrag det

vara var fråga

om; genom att placera dessa tillräckligt långt ned listorna var man förvissade de skulle bli valda. sådana

om att Några möjligheter

finns inte längre. Nu kan alla kandidater, samlar

som tillräckligt med

personröster, bli valda.

För partierna är detta scenario hot. Kontrollen över rekryteett ringen till de folkvalda församlingarna minskar. Men effekten kan

alltså förväntas bli försöker detta med öka

att man kompensera att kontrollen i själva nomineringsfasen. I premiären med det nya valsys-

temet 1998 märktes emellertid inte några dramatiska i

förändringar

detta avseende Möller 1999b.

Noter

1 Kandidatemas IT-användning under valrörelsen eller under eventuellt före-

kommande personvalskampanjer har inte studerats. För studie riknärmare av

dagskandidatemas IT-användning, Martinsson 1999.

se

2 I undersökningen 1990 ställdes följande fråga: I vilken utsträckning Du

är nöjd med massmediernas radio och TV -lokal och regionalt dagstidningar sätt att framföra och förmedla partiets frågor och budskap till väljarna i din

kommun" Resultatet visade betydande missnöje från socialdemokraternas ett sida, nära 60 ordförandena ganska eller mycket missnöjda med procent av var massmediasituationen i sina kommuner. Totalt för partierna var 38 procent "mycket nöjda eller ganska nöjda med mediernas hantering partiorganisaav tionema, 25 varken nöjda eller missnöjda, medan 38 ganska procent var var missnöjdaeller mycket missnöjda".

3 Även här påverkas partiernas allmänna inställning till IT, moderasvaret av

terna är mer övertygade än vänsterpartiet i uppfattningen IT betydelse för

om :s kommunikationen med medierna.

4 Med införandet personval skedde inskränkning i den fria nomineringsav en rätten. Motivet var att underlätta personvalet; möjliggöra för partigenom att erna att om de såönskade skydda sina partibeteckningar anmäla - - genom att sina kandidater avsikten öka möjligheterna för de röstande var att att överblick Över kandidaterna och därmed åstadkomma reell personröstning. Allten jämt finns dock kärnan i den fria nomineringsrätten kvar: väljare en grupp som

4 VERKSAMHET I FÖRÄNDRING

ställer under beteckning i valet betraktas i vallagens mening

upp en gemensam

parti och väljarna kan fritt föra vilken kandidat de vill under som ett upp en sådan partibeteckning; väljarna kan också skriva till kandidater de valsedlar vilka partierna anmält kandidaterna. SeJohansson 8CMöller 1998, s. 39

5 till

Kapacitet förändring

Det organisationsteoretiska perspektivet organisation lever i

att en värld osäkerhet olika sätt måste bemästras är träffsäen av som en ker för dagens partier. Partier måste, i likhet

verklighetsbeskrivning

med andra organisationer vill överleva, hela tiden bevaka sina som "domäner"och lära sig hantera oförutsägbar omgivning. Den att en handlar nå sådan position det politiska kampen ytterst om att en att

finns möjligheter politiskt inflytande Sjöblom 1968.

att

I detta kapitel är avsikten vilka organisatoriska strategier

att se och innovationer tillgrips i partierna för hantera strukturella som att

förändringar för det politiska arbetet.

Anpassning och kontroll

Vilka instrument har då partierna till förfogande för minska osäatt kerheten, dvs. reducera det okända och hotfulla i omgivningen Par-

tiernas viktigaste strategier är tvekan anpassning och kontroll; att

utan utveckla flexibilitet i förhållande till förändrade förutsättningar en eller försöka inflytande över de faktorer kan skapa problem som områden söka kontrollera är självfallet kon-

Mair 1997. Viktiga att stitutionella regler i valsystemet mandatperioder, personval, folkom-

etc. även den närmare utformningen den offent-

röstningar men av

liga finansieringen partier, stöd till angränsade organisationer etc.

av

Oförutsägbarheten spöke inte tycks kunna fördrivas i

är ett som

kunskapssamhället. Organisatorisk komplexitet brukar ofta

ses som funktion storlek, kan även svar att omgivningen är en av men vara och turbulent 1988.1 Instabilitet kan olika

heterogen Panebianco

rubba den organisatoriska ordningen i parti och skapa frustra-

sätt ett tion auktoriteten finns och hur makten kanaliseras internt om var Ett parti befinner sig i fientligt sinnad värld och upplever sig som en förföljt eller starkt motarbetat tenderar sluta leden och söka olika att lotsa vidare. Det tycks även oför-

sätt att organisationen som om en utsägbar omgivning driver fram specialiseringar arbetsuppgifter

av

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

och så säga bevakning i partiorganisation. En tänkbar reakatt en tion från partiledning är olika försöka stärka kontrollen en att sätt

i partiorganisation upplever mått instabilitet

en som ett stort av yttre

i fråga väljarnas stöd eller hur olika politiskt känsliga frågor och

om konflikter utvecklas. Detta rimmar emellertid illa med den kända teo-

retiska föreställningen det egentligen enbart är de decentraliserade

att

beslutsstrukturerna kan fungera effektivt i turbulenta miljöer.

som De centraliserade beslutsstrukturerna däremot lämpar bättre sig i en verklighet karaktäriserad stabilitet och förutsägbarhet. av En intressant fråga är därför hur toppstyrda partierna lokal nivå är i tider ökad osäkerhet. Får partierna basplanet ökad

av en grad

autonomi eller ökar styrningen verksamheten reaktion av av som ökad osäkerhet i omgivningen Ett problem

som partiledningen

måste laborera med är i vilken det finns risk för

utsträckning splitt-

ring och fragmentisering i organisationen. I hierarkisk en partiorga-

nisation där inriktningen är starkt präglad ambitionen hålla av att och integrera olika nivåer och strukturer till nationell samman en enad front, tenderar varje försök till autonomi hot att ses som ett mot denna strävan. I den traditionella masspartimodellen är samman-

hållning en viktig målsättning för kunna nå inflytelserika positio-

att

och makt Sjöblom 1968.

ner

Den hierarkiska partimodellen har fått stigande problem att fungmed ökad globalisering, fördjupad europeisk integration och

era ny

informationsteknik; samhällsförändringar präglar de flesta som politiska områden. Vilka organisationslösningar för är mest lämpade omgivningsförändringar denna karaktär

av Valet 1998 det första IT-valet och det första valet med var personval, dvs. två och för partierna osäkra i valrörelsen.

nya inslag

En frågeställning gäller huruvida partierna lokal nivå i annan dag har behov under tidigare decennier administrasamma som av en tiv apparat bestående traditionella partiadministrativa funkav mer tioner och personal. De administrativa partiapparater en stor som byggdes under 1960- och 1970-talen, inte minst kommunal upp nivå, kan anpassning till utvecklades i ses som en en omgivning som

byråkratisk riktning. Vidare denna uppbyggnad avpassad till

var en större medlemskår och mötesverksamhet omfattande en som var mer än dagens. I den partimodell bland Panebianco skisserar som annat

den professionella väljarmodellen ersätts i hög grad denna traditio-

nella kader administratörer med har från

av personal som kompetens

PR och mediabranschen. En sådan utveckling innebär

en professionalisering och anpassning till den allt betydelsefulla roll

en mer som medierna spelar i främst valkampanjerna. Sedan Panebianco skrev sin

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

bok 1988 har hans vunnit ökad trovärdighet i och med

utkom tes

den informationstekniken vunnit insteg i partiernas informaatt nya

tionshantering; utveckling också kan bidra till förändringar

en som

personalsidan. Pengar har blivit nödvändigt i kampen den politiska

ett vapen om makten och utgör allt viktigare förutsättning för bedriva partien att verksamhet. Pengar är dessutom med unika egenskaper i en resurs den meningen den enkelt kan omvandlas till andra nödvändiga att fördelas mellan olika strukturer och partinivåer, fonderas resurser; eller allt beroende olika slags prioriteringar. Med

flyttas pengars

hjälp kan valkampanjer dras igång, besitter särstora personer som

skild kompetens anställas och reklambyråerna tävla väljarnas

om

uppmärksamhet.

Men kan även föra med sig mindre trevliga konsekvenser. pengar

Pengar kan användas intressen vill köpa politiskt inflytande.

av som

Partifinansiering är känslig fråga inom partierna. Det är

en ytterst inte enbart de korrupta organisationerna skadas när mediadrevet som dras igång och oegentligheter avslöjas. När det blir uppenbart för all-

mänheten det råder bristande etik i förhållande till partier/ kandiatt dater och kan detta även bidra till skada tilltron till de pengar att

demokratiska spelreglerna Gidlund 1983, 1999b.

Sverige har liksom flera andra länder infört offentlig partifinansie-

ring 1989; Alexander 8CShiratori 1994; Gidlund 1999b.

Alexander

Den finansieringsformen i vårt land strategi hantera nya var en att den allt svårare ekonomiska situation partierna upplevde med som valkostnader och ökad medialisering det politiska bud-

stigande av

fanns allt lägre kapacitet framför allt i den tradi-

skapet. Samtidigt en tionella medlemsfinansieringen, även bland organisationer och

men sig de stigande kostnaderna I andra länder sågs den

företag, att ta offentliga finansieringen effektiv lösning korrup-

även som en

tionsproblem alternativ till beroende mäktiga särintressen ett ett av med ambitioner köpa makt. att Den offentliga finansieringen kan i teoretiska termer en ses som till förändrade villkor. I ljuset partierna själva hante-

anpassning av att

rade detta beslut i hög grad påverkade deras konkurrenssituation som

i partisystemet, kan reformen även uttryck för partiernas

ses som kapacitet kontrollera villkor. att Konstruktionerna dessa anslag och de regelsystem som omgärav dar dem varierar. Här finns även skillnader i fråga fördelning av om mellan nivåerna, dvs. stöden har centraliserad eller resurser om en en decentraliserad utformning. Några år efter beslutet det statliga om

partistödet riksdagen även kommuner och landsting rättighet

gav

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

inte skyldighet införa kommunalt partistöd. Detta stöd

men att

infördes bred front i kommunerna har varit föremål för som en rad offenliga utredningar SOU 1972:52, SOU 1975:18, Ds Kn

1981:15, DS C 1985:8, SOU 1988:47, SOU1991:80.

Partiernas ekonomiska situation kommunal nivå och frågan om deras beroende det kommunala partistödet har studerats i 1979 års av

frågeundersökning Gidlund 8C Gidlund 1981. I föreliggande studie

är ambitionen bild partiernas ekonomiska kapacitet och i att en av vilken utsträckning partierna finansieras med dessa medel. Vilka

andra inkomstkällor har partierna till förfogande Vidare skall se

något närmare hur kostnadsprofilerna i partierna lokalt.

ser ut

Detta för bild inriktning och prioriteringar. I vilken

att en av utsträckning har partierna behållit och eventuellt utvecklat den admi-

nistrativa kapacitet byggdes med hjälp det införda komsom upp av munala partistödet under början 1970-talet.

Slutligen skall partifinansiering i förhållande till personvalsrefor-

kort diskuteras. Vilka problem och risker kan identifieras och men

hur har partiernas kommunorganisationer hanterat frågan kandi-

om

daters personvalskampanjer

Den lokala frihetens gränser

Den informationstekniken möjliggör snabbare hantering

nya en av administrationen internt i partierna och kan medverka till öka att effektiviteten och göra organisationerna plattare. Detta skall senare inte underskattas med tanke partierna sedan tid tillbaka att en även

har europeisk nivå måste integreras i

en som ett naturligt sätt organisationerna. Att förkorta avstånd i tid och är således rum av stor betydelse för partiernas effektiviet. Vi frågade i 1998

undersökningen

partierna kommunal nivå kunde instämma i påståendet IT om att har förbättrat kommunikationen mellan partinivåerna

utan att speci-

ficera några särskilda nivåer. Inte mindre 70 än drygt procent av samtliga IT-användare ansåg kommunikationen hade förbättrats. att

Respondenternai 1990- respektive 1998 års undersökningari

kommunurvalet dvs. 53 inkl. storstäderna fick söka karaktärisera

riksorganisationernas inflytande de politiska frågor drevs i den

som

kommunala partiorganisationen. I vilken utsträckning dessa var poli-

tiska frågor initierade central nivå

Resultatet tabell 5.1 rad intressanta inblickar i förhållanger en det mellan den lokala och den centrala nivån i partierna vad

gäller

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

politikens innehåll. För det första visar resultatet det finns att en skillnad i styrningshänseende mellan valår och mellan-

betydande

valsår. Under valåren uppfattas partiledningarna ett starkt ta grepp

över vilka frågor bör komma dagordningen i partierna

som upp lokalt medan under Valperioden tycks ha man resten av en mer

inställning till de politiska frågorna i sina lokala organisaavslappnad

tioner därvid släppa taget Det kan vidare konstateras att - utan att det skett vissa förändringar under 1990-talet, att tendensen är men lite olika beroende parti. Ett annat utmärkande drag är nämligen det finns relativt skillnader mellan partierna i styrningshänatt stora seende. Moderaterna har gått från det mest centralstyrda partiet att vara vad gäller det politiska innehållet under valår till läge där den - ett kommunala nivån arbetar alltmer självständigtå Kristdemokraterna och vänsterpartiet däremot har haft utveckling från en motsatt - en relativt hög grad autonomi till fastare styrning från riksorganiav en sationerna vilka frågor bör drivas lokalt i partierna. I kristdeav som mokraternas fall är denna utveckling tämligen naturlig i och med att

Tabell 5.1. Bedömningar i vilken grad de politiska frågor

av som drivs i den kommunala artior anisationen är initierade artiet P 8 av P central nivå. Andel procent. Mellanvalsår parentes 1 inom lmycket /hög Iviss /obetydlig TotaltN Parti hög grad grad grad grad -

Valåret 1988 1989/90: Moderaterna 13 3 4216 36 52 1029 31 31 Centerpartiet 3 O 25 9 63 66 925 32 32 Folkpartiet 9 0 28 25 44 44 1931 32 32 Kristdemokraterna 00 25 6 64 64 11 31 36 36 Socialdemokraterna 12 o 33 17 38 57 1726 42 42 Vänsterpartiet 0 0 23 4 46 39 32 57 22 23 Miljöpartiet 3 3 15 3 55 57 27 37 33 35

Valåret 1998 1995-1997.-

Kommentar: SS-kommunurvalet, dvs. inkl. storstäder.

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

partiet under det decenniet blivit i riksdagen;

senaste representerat behovet samordning ökar rimligen därmed. Även i de socialdemo-

av kratiska arbetarkommunerna har styrningen vad bör behand-

av som las i valrörelsen ökat under 1990-talet och beträffande mellanvalsåren

de flesta tillfrågade den centrala nivån viss grad initierar anser att vilka frågor skall drivas i kommunen. Inom centerpartiet tycks

som kommunorganisationerna under slutet 1990-talet haft något

av en minskad styrning i jämförelse med slutet 1980-talet;

av detta mönster

gäller även för miljöpartiet. Beträffande folkpartiet kan vissa margi-

nella förändringar spåras, det är tydligt flera organisationer

men att

upplevde en "hög grad styrning under mellanvalsperioden i slutet

av

1980-talet; ett mönster avviker från andra partier under den av som aktuella tiden.

Vi frågade i 1998 års undersökning, liksom i den tidigare från

1990, hur respondenterna ville karaktärisera riksorganisationens inflytande planeringen verksamheten. I vilken grad år den lokala

av

verksamheten i partiet styrd partiet centralt planer, mötespaket,

av

Tabell 5.2. Bedömningar i vilken grad riksorganisationen har inflytande över planeringen av verksamheten exempelvis vad gäller planer, mötespaket, studiematerial, kampanjer och aktioner.

Andel i procent. Mellanvalsår inom

parentes

I mycket l hög I viss I obetydlig Totalt N Parti hög grad grad grad grad

Va/året 1988 1989-1990

Va/året 1998 1995-1997.- Moderaterna 13 0 18 7 55 46 154s 40 41

Kommentar: 53-kommunurvalet, dvs. inkl. storstäder.

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRlNG

studiematerial, kampanjer och aktioner etc. under valår respektive valår

Resultatet, således bygger respondenternas bedömningar,

som

partierna framför allt vad gäller planering verksamheten visar att av fått ökad frihet i förhållande till central nivå under 1990-talet. Men

en liksom beträffande den innehållsliga lokala agendan finns här

mer betydande variationer främst mellan valår och mellanvalsår

men också mellan partierna. Styrningen den lokala partiverksamheten

av är generellt sett högre under valår i partierna. Socialdemokraterna har fortsatt hög grad styrning under valår det tycks ha mins-

av även om kat något under slutet 1990-talet. Miljöpartiet och centerpartiet

av tycks de partier i dag åtnjuter den största friheten vad gäller

vara som

verksamhetsplaneringen i sina lokala partiorganisationer. De nationella ledningarna tycks sammanfattningsvis hålla fast

en hand över både det politiska innehållet och verksamhetens utformning under valår i sina respektive lokala partiorganisationer. Trots detta finns vissa tendenser till ökad lokal frihet främst vad gäller

verksamhetsplaneringen, den uppfattade styrningen från den

men centrala nivån varierar kraftigt mellan partierna. Resultatet även

ger

fingervisning partiledningarna det politiska innehållet

en om att ser

viktigare än formen. Tar i beaktande mediernas dominans som man

riksnivån i politiken förefaller partiledningarna ha fullt med

upp

söka hantera deras oförutsägbarhet, särskilt under valkampanatt jerna. Att då i hög grad även kunna kontrollera den lokala nivåns verksamhet i detalj förefaller i det närmaste övermäktigt. Visser-

vara

ligen har riksorganisationerna ökad teknisk kapacitet

numera en att

IT öka styrningen den lokala valrörelsens uppläggning genom av men

har uppenbarligen inte utnyttjat den möjligheten i någon större

utsträckning. Tre fjärdedelar samtliga IT-användare besvarade

av som vår enkät 1998 menade sig inte kunna uppfatta sådan upptrapp-

en ning" berodde IT. 6

som

De ekonomiska resurserna

Det kommunala partistödet KPS infördes i de flesta kommuner 1970 och närmast revolutionerande effekter för partiernas eko-

gav nomiska situation. Vid undersökningen 1979 närmare hälften

uppgav

kommunorganisationerna KPS inklusive andra förekom-

av att mande kommunala bidrag lokal-, informations- och utbild-

av typen ningsbidrag stod för hela inkomsten 1978 för 1979

ett par procent lägre. Uppgifterna framstod då liksom förvånande eftersom

nu som

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

det kan antas att knappast någon kommunorganisation torde sakna

andra inkomster t.ex. medlemsavgifter. Svaren tolkades

mer som

uttryck för den dominerande ställning KPS omgående fick ett som

för partiorganisationerna. Ett sätt mäta betydelsen har varit

annat att att hur stor andel det är kommunorganisationerna där de lokala

se av verksamhetskostnaderna till och täcks KPS.

90 procent mer av Nedan kan beroendegraden KPS vid slutet 70-talet jämföras

m av med dagens situationi

Tabell 5.3. Andel kommunorganisationer procent där verksam-

i

heten till 90 procent och täcks kommunalt partistöd i

mer av förekommande fall även andra offentliga bidrag åren 1978 och 1979 samt 1997 och 1998. Antal N inom parentes

År

Kommentar: med undersökningen. SO-kommunurvalet, dvs. storstädernai exkluderade för att möjliggöra jämförelse med 70-talsstudien.

Under mellanvalsår brukar partierna i regel ha ett högre beroende

av KPS medan det under valår endera tillkommer andra alter-

resurser, nativt att valfonderat kanske framför allt KPS för

man av att använda i valkampanjen. Denna tidigare markanta skillnad mellan valår och mellanvalsår har planats och i vissa fall helt försvunnit i

ut slutet 1990-talet. Detta framkommer när frågade responden-

av

hur andel verksamhetskostnaderna täcktes partiterna stor av som av stöd tabell 5.4. En tänkbar förklaring till denna utjämning

se är att det visat sig än problematiskt än tidigare att finna alternativa

vara mer

till valkampanjerna vilket fått till följd organisationerna

resurser att

sig till den "börs KPS utgör. En ytterligare förklaring anpassat som

kan den fyraåriga mandatperioden givit till ökat

vara att utrymme

sparande KPS. Resultatet visar att beroendegraden är betydande

av till dessa offentliga medel. De flesta partier ligger 80

runt procent,

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

endast kristdemokraterna, socialdemokraterna och de lokala parti-

har lägre grad KPS-finansiering.

erna en av

Tabell 5.4. Andel kommunorganisationens verksamhetskostna-

av der täcks kommunalt partistöd 1997 och 1998. Medelvär-

som av den. N266 1997, N272 1998. Procent

Kommentar: 53-kommunurvalet, dvs. inklusive storstäder.

Visserligen är ambitionen här inte redovisa utvecklingen KPS

att av

det kan intresse att mycket kort några uppgifter kring men vara av ge stödformen. Totalt anslog kommunerna i starten 1970 28,4 miljoner kronor till partierna SOU 1975:18. 1995 motsvarande

var summa

293,6 miljoner kronor i löpande penningvärde förtro-

Kommunalt

endevalda, 1995. I fast penningvärde inträffade den starkaste ökningen under andra delen 1970-talet, därefter har stödet legat

av

relativt jämn utvecklingsnivåá KPS har allt sedan begynnelsen

en varierat i storlek mellan kommunerna beroende främst politisk majoritet och kommunstorlek. Socialistisk majoritet och kom-

stora

har tenderat ha större anslag än borgerligt styrda kommumuner att

och små kommuner. Det bör då observeras att det i ner gruppen kommuner med socialistisk majoritet funnits ett antal befolkningsrika kommuner.

KPS blev efter 1991 års partiutredning SOU 1991:80 reformerat och fick något friare utformning. Reformeringen innebar att den

en tidigare strikt mandatbundna konstruktionen ersattes skyldig-

av en het dela stödet i grundstöd och mandatbundet stöd inte

att upp - om mandaten i fullmäktige jämnt fördelade mellan partierna. Den

var tidigare principen att bidrag bör beräknas schematiskt och för-

om

delas enligt fastlagda regler, inte tillåter någon skönsmässig

som

prövning i praktiken med slags förhandlingssystem där

ersattes ett stödet visserligen inte får utformas det otillbörligt eller

så att gynnar

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

missgynnar ett parti i uppgörelserna skall även vägas in till men nu exempel anställning politisk sekreterare och andra stödformer. av Det är således det totala stödets omfattning skall ligga till grund som

för bedömningen kravet likställighet mellan partierna uppfylls.

om Förändringen korn medföra initial osäkerhet i tillämpningen att en vilket inte minst visade sig i överklaganden till Kammarrätten

Med denna förändring har visserligen friheten i utformningen i

någon mån ökat, bekostnad ökad osäkerhet. Risken har men av en ökat för särskilt små partier tvingas in i komplicerade förhandatt

lingar och bli beroende välvilliga majoriteter bland de övriga parti-

av Förändringen 1991 bör dock i ljuset även partier erna. ses av att stora upplevt betydande valförluster vilket ökat intresset för minska att proportionaliteten i konstruktionen stödet, dvs. stödet i av att ges proportion till det stöd partiet har fått väljarna. Grundstöd, oftast av lika för alla oberoende storlek, är tilltalande för partier med viss av en turbulens i sitt väljarstöd, även för små partier kan men som en ekonomisk fördel i jämförelse med helt mandatbundet stöd. En ett

utveckling innebär proportionalitet i de offentliga stöden

som att ger vika för konstruktioner grundstödskaraktär eller generösa fördröjav

ningsregler i utfallet bygger in offentlig försäkring för partier där

en riskerna finns partier förlorat stöd och är väg politiatt som ut ur ken ändå hålls vid liv mycket med hjälp sådana pensioner. Denna av risk för konservering måste självfallet det finns visst vägas mot att ett behov partier tillfälligt får betydande valförluster och av att ge som

därmed direkta nedskärningar i partistöd, viss fördröjning

en av

utslaget Gidlund 1991.

För att minska riskerna för valförluster betydande ekonoatt ger

miska problem i form minskat offentligt stöd är det nödvändigt

av att partierna inte utvecklar ett starkt beroende stöden. Det finns självav fallet andra för partier bör söka ekonomiskt stöd även argument att annat håll, inte minst förankringssynpunkt är det vikt ur av att partierna utvecklar relationer till först och främst sina medlemmar även till tänkbara sympatisörer i olika i samhället Gidmen segment

lund 1999b.

Med den beroendegrad partierna kommunal nivå har som

utvecklat till KPS och angränsande offentliga anslag, blir andra

inkomster utöver KPS marginell ekonomisk betydelse. Vi frågade av dock, liksom i 1979 års undersökning, vilka de viktigaste som var tre inkomsterna utöver KPS. Resultatet närmare kan studeras

som

nedan, visar att medlemsavgifterna stärkt sin position den viktisom gaste inkomstkällan efter KPS. I slutet 1970-talet försäljningsav var

aktiviteter och frivilliga bidrag betydelsefulla än medlemsavgifter

mer

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

i kristdemokraterna och Även i dessa

centerpartiet, vänsterpartiet.

partier har medlemsavgifterna tagit framträdande roll

numera en mer i finansieringen den kommunala nivån. I miljöpartiet och i de lokala partierna är medlemsavgifterna helt dominerande efter KPS, inkomster därutöver tycks relativt sällsynt förekommande.

vara

Tablå 5.1. Rangordning de tre viktigaste inkomstkälloma

av

utöver kommunalt partistöd andra offentliga bidrag i parti-

och

kommunorganisationcr åren 1978 och 1979 respektive 1997

ernas och 1998

1978 1979 1997 1998

Moderaterna - Medlemsavg - Medlemsavg - Medlemsavg. - Medlemsavg - Frivilliga bidrag - Frivilliga bidrag - Frivilliga bidrag - Frivilliga bidrag

ensk. insaml ensk. insaml ensk. insaml ensk. insaml - Inträdesavg. lot- - Inträdesavg. lot- - Inträdesavg. Iot- - Inträdesavg. lot-

teri, försäljn etc teri, försäljn etc teri, försäljn etc teri, försäljn etc/

Bidrag överfö-

ring partiets

riks- regionala

nivå

Centerpartiet - Inträdesavg. lot- - Inträdesavg. lot- - Medlemsavg - Inträdesavg.l0t-

teri, försäljn etc teri, försäljn etc - Inträdesavg. Iot- teri, försäljn etc - Medlemsavg - Medlemsavg teri, försäljn etc - Medlemsavg - Frivilliga bidrag - Frivilliga bidrag - Frivilliga bidrag - Frivilliga bidrag

ensk. insaml ensk. insaml ensk. insaml ensk. insaml

Folkpartiet - Medlemsavg - Medlemsavg - Medlemsavg - Medlemsavg - Inträdesavg. lot- - Inträdesavg. lot- - Inträdesavg. Iot- - Frivilliga bidrag

teri, försäljn etc. teri, försäljn etc teri, försäljn etc ensk. insaml - Frivilliga bidrag - Frivilliga bidrag - Frivilliga bidrag - Inträdesavg. lot-

ensk. insaml ensk. insaml ensk insaml teri, försäljn etc

Kristdemokraterna - Frivilliga bidrag - Frivilliga bidrag - Medlemsavg - Medlemsavg

ensk. insaml ensk. Insaml - Inträdesavg. lot- - Inträdesavg. lot- - Inträdesavg. lot- - Inträdesavg. lot- teri, försäljn etc teri, försäljn etc

teri, försäljn etc teri, försäljn etc - Frivilliga bidrag - Frivilliga bidrag - Medlemsavg - Medlemsavg ensk. Insaml ensk. insaml

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

Tablå 5.1. Forts.

1978 1979 1997 1998

Socialdemokraterna - Medlemsavg - Medlemsavg - Medlemsavg - Medlemsavg/ - lnträdesavg. Iot- - lnträdesavg. lot- - lnträdesavg. Iot- - Bidrag org teri, försäljn etc teri, försäljn etc teri, försäljn etc - lnträdesavg. lot- - Frivilliga bidrag - Frivilliga bidrag - Bidrag org teri, försäljn etc ensk. Insaml ensk. Insaml - Uttaxering förtroendevalda

Vänsterpartiet - Frivilliga bidrag - Frivilliga bidrag 0 Medlemsavg - Medlemsavg ensk. insaml ensk. insaml - Frivilliga bidrag - Bidrag partiets - Medlemsavg - Medlemsavg ensk. insaml reg riksnivå - lnträdesavg. lot- o lnträdesavg. Iot- - Bidrag partiets - Frivilliga bidrag teri, försäljn etc teri, försäljn etc reg riksnivå ensk. Insaml

Miljöpartiet - Medlemsavg - Medlemsavg - Bidrag partiets - Bidrag partiets reg riksnivå reg riksnivå - lnträdesavg. lot- - lnträdesavg. Iotteri, försäljn etc teri, försäljn etc

Lokala partier - Medlemsavg - Medlemsavg - lnträdesavg. lot- - Frivilliga bidrag teri, försäljn etc/ ensk. insaml. Frivilliga bidrag - lnträdesavg. Iotensk. insaml teri, försäljn etc t Kommentar: Ej med studien elleri för stort bortfall, begränsade ytterst summor.

Sammanfattningsvis kan konstateras att partierna gjorts sig i det närmaste helt beroende offentligt stöd för sina verksamheter komav munal nivå. Formulerat annorlunda sätt har partierna gjort sig ett närmast ekonomiskt oberoende medlemmarna. Resultaten i denna av studie tyder partierna klamrat sig fast och stärkt beroatt snarare endet offentliga medel i stället för öka ansträngningarna av att att

finna kompletterande kan förstärka förankringsvärden

resurser som för partierna och minska riskerna för integreras i den offentliga att

beslutsapparaten. Medlemsavgiftern har visserligen fått viss renäs-

en

är i proportion till KPS ändå marginell ekonomisk bety-

sans, men av delse.

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

Utvecklingen av den administrativa kapaciteten

Tidiga utvärderingar det kommunala partistödets effekter har visat

av den administrativa uppbyggnaden ökade snabbt de första åren att efter stödets tillkomst. Det karaktäristiska draget i den tillväxten var den huvudsakligen gällde socialdemokraterna och dessa satsatt att ningar störst i de större kommunerna. Vid undersökningen i var som slutet sjuttiotalet fanns tecken viss mättnad i de befolkav en mer ningsrika kommunerna Forsell 1975. I slutet 1970-talet hade 43 partiernas kommunorgaav procent av nisationer administrativ kapacitet i form kansli, därav samordnade av kansliet med den regionala partinivån. Två decennier 6 procent

kommunorganisationerna kansliresurser

senare har 40 procent av har samordnat kansli med den regionala partiorganivarav 14 procent sationen. Antalet anställda kommunorganisationen har halverats av sedan slutet 70-talet från i medeltal 1,2 till 0,6 av - personer om man jämför samtliga enheter ingår i SO-kommunurvalet vid de två som mättillfällena. Minskningen är dock marginell inom de socialdemo-

kratiska arbetarkommunerna från i medeltal 1,5 anställd personal - 1979 till 1,2 år 1998. Vid longitudinell jämförelse mellan enheter vid två en en samma mättillfällen framkommer i de 36 enheter 1979 hade kansli att som har totalt skett minskning med -23 procent medelvärde 20 år en De största neddragningarna har skett inom moderaterna och senare. folkpartiet, medan socialdemokraterna endast har minskning en - 12 procent. Den administrativa kapaciteten räknat i förekomst kansli och av anställd personal tycks således ha minskat något i partiernas kom-

munorganisationer sedan slutet 1970-talet. En reservation skall då av göras för eventuellt förekommande personal formellt avlönas som av

partiet centralt samt förekomst lönebidragsanställda. Bantningen

av administrationen skall självfallet kopplas till minskningen av antaav let medlemmar och det krympande antalet mötesbesökare; förhållan-

den minskar behoven administrativa som av resurser.

För att pröva Panebiancos hypotes om partiernas professionalise-

ring skall i vilken utsträckning partierna att avlöna tillse satsat fällig personal konsulter i PR-branschen för hjälp med av typen information, kampanjer och reklam Denna fråga ställdes i både m.m.

1990- och 1998 års undersökningar storstäder ingår i båda, vilket gör det möjligt studera 1990-talets professionalisering i partierna

att kommunal nivå. Resultaten visar det pågår aktivitet, den ännu föreatt en men att

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

kommer i blygsam omfattning. 1990 de hade

angav 17 procent att avlönat denna personal under de åren, motsvarande

typ av senaste siffra åtta år Centerpartiet tycks i detta

senare var 18 procent. avseende något pionjär, redan 1990 hade drygt 40

vara av en procent av kommunorganisationerna vid något enstaka tillfälle avlönat konsul-

ter. Partierna utnyttjar dessa professionella informationstjänster

främst under valrörelser.

Tabell 5.5. Andel kommuner avlönat tillfällig

som personal av

typen konsulter i media- och PR-branschen under år. Andel

senare i procent. N230 1990; N297 1998

Kommentar: 53-kommunurvalet inklusive storstäder.

Kostnadsproñler i partiernas lokala partisystem

Kostnadsprofiler som innehåller rangordningar de kostna-

av tyngsta

derna i partiernas kommunorganisationer kan i drag spegla

grova

Verksamhetsinriktning och vilka prioriteringar görs. Den roll fri-

som villigt arbete spelar i organisationerna kommer dock inte till i

uttryck dessa profiler. I det följande skall kostnadsprofiler från de partier

besvarade undersökningen i urvalskommunerna i slutet 1970som av talet jämföras med de partier i dag finns i dessa kommuner och

som besvarat 1998 års undersökning.

Resultatet visar för det första vissa skillnader mellan valår och mellanvalsår, nämligen att de flesta partier valfonderar innan valrörel-

drar igång. Aktivitetskostnaderna är följdaktligen betydligt högre

sen under valår. Vidare är i flera partier överföringar till regional nivå

i

förekommande fall riksnivån betydande storlek. Denna kostnads-

av

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

Tablå 5.2. Rangordning de tre tyngsta kostnaderna i partiernas

av

kommunorganisationer. En jämförelse mellan 1978 och 1979

respektive 1997 och 1998

1978 1979 1997 1998

Moderaterna Valfondering Aktivitetskostn Valfondering Aktivitetskostn Överf uppåt i org Överf uppåt i org Överf uppåt i org Överf uppåt i org Aktivitetskostn Adm kostn Aktivitetskostn Anslag till person-

valskampanjer

Centerpartiet Valfondering Aktivitetskostn Anslag till person- Aktivitetskostn Överf uppåt i org Överf uppåt i org valskampanjer Adm kostn Aktivitetskostn Adm kostn Valfondering Överf uppåt i org

Adm kostn

Folkpartiet Överf uppåt i org Överf uppåt i org Överf uppåt i org Aktivitetskostn Aktivitetskostn Aktivitetskostn Valfondering Överf uppåt i org Adm kostn Adm kostn Aktivitetskostn/ Adm kostn

Adm kostn

Kristdemokraterna Överf uppåt i org Överf uppåt i org Valfondering Aktivitetskostn Aktivitetskostn Aktivitetskostn Överf uppåt i Överf uppåt i org

org Valfondering Adm kostn Aktivitetskostn Adm kostn

Socialdemokraterna Aktivitetskostn Aktivitetskostn Adm kostn Adm kostn Anslag till lok avd Adm kostn Aktivitetskostn Aktivitetskostn Adm kostn Anslag till lok avd Valfondering Anslag till lok avd

Vänsterpartiet Överf uppåt i Aktivitetskostn/ Överf uppåt i org Aktivitetskostn

org Aktivitetskostn Överf uppåt i org Valfondering Överf uppåt i org Adm kostn Adm kostn Aktivitetskostn/ Adm kostn

Adm kostn

Miljöpartiet

Valfondering Aktivitetskostn

Aktivitetskostn Adm kostn

Adm kostn Överf uppåt i org

Lokala partier

Kommentarer: Administrativa kostnader löner, arvoden, traktamenten, resor,

avser kansli, porto, fraktar, tele etc. Aktivitetskostnader avser annonser, trycksaker, mötesomkostnader, valstuga, kurser, konferenser, studier etc. Uppgifterna från 1978 och 1979 är hämtade från Ds Kn 1981:15 sid. 68. Miljöpartiet med deni studien. " Låg svarsprocent.

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

är ofta främst transfereringskaraktär, dvs. med överföring

post av av KPS och medlemsavgifter, består till viss del även köp

men av av tjänster och material. Det kan administrativa kostna-

även noteras att der ofta tillhör de tre tyngsta lassen för partiorganisationerna och för socialdemokraterna har dessa kostnader tagit ledningen under 1997 och 1998. Personvalsreformen har kostnad för

genererat en ny

partierna, nämligen anslag till personvalskampanjer. dock

Det var endast moderaterna och centerpartiet hade några större kostna-

som der för detta ändamål.

Det finns betydande resursmässiga skillnader mellan de konkurrerande partierna i det lokala partisystemet och den slående är den

mest mellan socialdemokraterna och resten partierna. Vid jämförelse

av en mellan partiernas uppgifter sina totala kostnader 1997 respektive

om 1998 framkommer medianvärdet för de totala kostnaderna för de

att ingående socialdemokratiska arbetarkommunerna 1997 utan

stor-

städer 456 400 kronor vilket kan jämföras med folkpartiets

var avdelningar hade 27 OOOkronor och centerpartiet kommunav-

som delningar hade 58 OOOi kostnader Tabell 5.6. Under 1998

som se

inte oväntat partiernas samlade utgifter från totalt 57 OOOkrosteg -

median till 73 000 under valåret 1998. Socialdemokraternas nor kostnader då till 555 OOOkronor median i kommunorganisa-

steg tionerna. Det kan goda grunder antas att de socialdemokratiska organisationerna har betydande fasta kostnader; antagande

ett som styrks dels uppgifterna att administrativa kostnader den

av om var

både 1997 och 1998, dels socialdemokraterna i tyngsta posten av att genomsnitt har anställd personal än de andra partierna. Om

mer man betraktar kostnadsuppgifterna i traditionella blockformer

mer speglar situationen viss balans mellan konkurrerande politiska alterna-

en tiv. I tabell 5.6 kan sifforna för partierna närmare studeras.

Siffrorna självfallet begränsad bild konkurrenssituatio-

ger en av

i de lokala partisystemen. Här finns exempelvis inga uppgifter

nen

mediasituationen, frivilligt partiarbete eller i vilken utsträckning

om partierna har anställda bekostade högre partinivåer.

av

Personvalet och ekonomin

Personvalsreformen får även konsekvenser för partiernas ekonomier. En sådan är att kandidater bedriver personvalskampanjer

egna som kräver visst mått ekonomiska Erfarenheterna det

ett av resurser. av

första personvalet har nyligen utvärderats Rådet för utvärdering

av av 1998 års val Holmberg 8C Möller 1999. I det sammanhanget har

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

Tabell 5.6. Totala kostnader i partiernas kommunorganisationer

1997 och 1998 i löpande priser. Medianvärden, kronor avrundade till närmaste hundralapp. 50-urvalet utan storstäder. Antal besvarade enheter N inom parentes

noteras att frågorna i undersökningen, för 1997ingår 67,5 procent och 1998 69,6 procent. Efter-

enkäten besvarades sluteti 1998 ombads respondenterna uppskattsom av att ge en ning kostnaderna för 1998.Inkluderas storstäderna s.k. 53-urvalet blir resultatet

av marginellt annorlunda. Totalmedianvärdet bli då 57 000 kronor för 1997respektive 76 000 kronor för 1998.Någon motsvarande fråga ställdes inte i 1979årsundersökning.

även vissa principiella frågor kring partifinansiering behandlats och

den internationella erfarenheten kartlagts och analyserats. Det kan

exempelvis konstateras att riksdagskandidaternas personvalskampanjer har haft försiktig med relativt personvalskampanjer till

en start relativt låga kostnader. Centralt i partierna utfärdades rekommendationer för hur kandidater och regionala partiorganisationer skulle hantera kampanjfinansieringen valet 1998 8CMöller 1999.

Gidlund

Vi frågade i 1998 års undersökning huruvida några särskilda regler hade fastställts lokalt i partierna för hur partiets kommunorganisation ekonomiskt skulle stödja personvalskampanjer för kommunalvalet 1998. Resultatet visade endast fjärdedel kommunorga-

att en av nisationerna fastställde sådana rekommendationer. De partier

som

flitigast i fråga att kandidaterna riktlinjer folkpartiet

var om ge var

48 procent, centerpartiet 44 procent, socialdemokraterna 31

procent moderaterna 30 procent. Av de 25 ingående lokala

samt

partierna hade däremot ingen antagit några regler.

De reglerna varierande slag, från enkla beslut

antagna var av att inte stödja någon kandidat ekonomiskt till regler typen: att

av bekosta visst material lika för alla, att samtliga viss

ge en summa

stödja exempelvis de första med visst material pengar, att tre namnen

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

presentationer, visitkort, flygblad etc. eller I vissa fall

pengar. antogs etiska regler, exempelvis öppet redovisa det ekonomiska

att stödet, eller till personvalskampanjer skulle via parti-

att pengarna

organisationen eller andra riktlinjer hur praktiskt skulle

pengarna hanteras.

Sverige har ytterst begränsad reglering och kontroll partifi-

en av

nansieringen. Den befintliga minimala lagstifningen finns gäller

som

de offentliga partistöden och fördelningen dem mutlagstift-

av samt ningen. Det etiska vilar partierna själva. Runt i den

ansvaret om demokratiska världen har kontrollen och insynen ökat under

senare tid i fråga partier och Den vanligast förekommande är

om pengar. att partier och/ eller kandidater är skyldiga inkomma med

att rapporter över sina ekonomiska förehavanden. Viktiga förklaringar till denna

pågående reformering är obehagliga erfarenheter legitimitetskriser,

av

i vissa fall starkt opinionstryck stärkt partiföreträ-

men även ett som

dare i uppfattningen öppenheten är demokratisk nödvändig-

att en

het. Dessutom har med stigande grad offentlig finansiering med-

av vetenheten ökat att partiernas ekonomier inte längre kan

om vara en

intern angelägenhet. Den omfattande skattesubventioneringen

av partier har således bidragit till förändrade attityder till reglering och

insyn Gidlund 1999b.

Med personvalsreformen kommer frågan regel- och kontroll i

om

delvis ljus. I personvalssystem tenderar kandidater bli ett nytt ett att

exponerade för allehanda särintressen kan vilja köpa inflymer som tande. I demokratiskt samhälle är det vikt det finns rättsliga

ett av att

mekanismer skapar förutsättningar för genomskinlighet och

som ser

till att detta även tillämpas i praktiken. Öppenhet och genomskinlig-

het i detta sammanhang förutsätter medlemmar, väljare och

att medier kan tillgång till information vilka intressen står

om som bakom kandidater och detta stöd sker etiskt godtagbart

om ett sätt. Med tanke partierna lokal nivå i så hög utsträckning är

att finansierade KPS är det också största vikt dessa kommunala

av av att medel hanteras godtagbart sätt i eventuella personvalskampan-

ett

jer.

En organisationsstruktur för 2000-talet

Den hierarkiska organisationsstruktur tidigt kom prägla

som att partierna utvecklades i samklang med det omgivande industrisamhällets

organisation där basen för de politiska och ekonomiska interaktio-

i huvudsak nationalstaten. I nationalstaten har partierna i nerna var

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

fungerat integrationsagenter det politiska systemets hög grad som av

territorium Lipset 8CRokkan 1967. Denna uppgift har inneburit att

strävat efter bygga rikstäckande organisationer.

partierna att upp

Dessutom har det varit betydelsefullt att driva vissa huvudfrågor oberoende i landet verkat. Sammanhållning och enighet har var man

viktiga förutsättningar för att kunna fullgöra åta-

ytterst setts som för den politiska styrelsen och fatta bindande gandet att ta ansvar

beslut.

I samhällsutvecklingen går i riktning internationalise-

dag när mot och gränsöverskridande får detta konsekvenser även för partier-

ring

sätt arbeta och fungera. Den organisationsprincip som tycks

nas att

fram i kunskapssamhället bryter med den hierarkiskt toppstyrda

växa organisationsmodellen och karaktäriseras plattare strukturer och av nätverk. Det är organisationslösningar flexibilitet, gränssom gynnar överskridande och snabbhet 1992, 1999a; Karlsson 1997.

Gidlund

Internationaliseringen kommer under 2000-talet att genomgri-

pande konsekvenser i fråga hur i Sverige tänker partiernas om om i demokratin, deras organisering och finansiering. De svenska

plats partierna kan inte sätt förr segla i sjö europei-

samma som egen seringen kommer föra med sig större idémakt från omgivatt en

ningen.

I karaktäriseras snabba förändringar riskerar

en omgivning som av

fungera mindre effektivt än decentraliserade lös-

toppstyrning att

De partiledningar måste hantera är tänkbara

ningar. problem som fragmentiseringstendenser; sprickor i sammanhållningen kan

som

påverka trovärdigheten i både väljarnas och eventuella samarbetspart-

Personval utgör konstaterade redan i det förra ners ögon. som -

kapitlet utmaning för partierna inte minst sammanhållnings-

en ur — Med ökad fokusering kandidater riskerar partiorga-

synpunkt. en

nisationerna försvagas i sina ambitioner nå enighet och att att ett

uppträdande. Det finns för sammanhållningen i enhetligt en oro att partiorganisationerna minskar konesekvens personvalet:

som en av

58 ombudsmännen exempelvis partiernas kon-

procent av tror att

troll- och koordineringsmöjligheter när det gäller valkampanjerna minskar Möller 1999b.

Den tendens till ökad frihet registreras i verksamhetsplanesom ringen i denna studie försvårar dessutom centraliserad uppläggen ning valrörelserna. Här tvingas partiledningarna således att anpassa av till osäker situation där kandidater kan skapa sig ett större sig en mer

mått manöverutrymme bekostnad partiorganisationen. av av

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

Noter

1 Panebianco 1988 utmejslar från litteraturen centrala dimensioner beträftre fande oförutsägbarhet visar hur organisationer kan nämligen: 1 som reagera komplexitet kontra enkelhet 2 stabilitet kontra instabilitet 3 tillåtande liberal

kontra fientlighet.

2 Den tredje dimensionen tillåtande liberal kontra fientlighet Panebi- — - som anco nämner har ytterst med överlevnad göra. att

3 I Sverige den ekonomiska krisen i den arbetarrörelseägda dagspressen den var utlösande faktorn för införa statligt partistöd 1964. En analys debatten att av och de inblandade aktörernas ståndpunkter Gidlund, 1983. se 4 Ambitionen är här inte göra någon utvärdering det kommunala partistöatt av

det, eller redovisning den offentliga finansieringens utveckling.

av 5 För studie toppstyrning inom moderata samlingspartiet och socialdeen om mokratiska partiet TeorelL 1998 Demokrati eller fåtalsvälde. Om beslutsse fattande i partiorganisationer. Uppsala.

6 Vissa mindre variationer kunde dock registreras, nämligen Centerpartiets att respondenter i högre utsträckning än övriga partier ansåg IT ökat styrningen att över den lokala valrörelsen. Miljöpartiet och vänsterpartiet upplevde den klart

lägsta styrningen via IT.

7 Vid 1979 års undersökning gjordes beräkning nivån baserad uppgifter en av inkomster och kostnader, medan i den aktuella undersökningen ställde om följande direkta fråga: "Hur andel i procent partiets kommunorganisastor av tions verksamhetskostnader täcks kommunalt partistöd inkl. i förekomav mande fall andra offentliga bidrag

3 Detta kan jämföras med det landstingskommunala partistödet LKP som ökat kraftigast de offentliga partistöden. LKP började 1970 med blygsamma av 9,3 miljoner kronor är 128 miljoner kronor exkl. de landstingsfria kommen munerna för år 1998 i löpande priser. Det statliga partistödet startade med 23 miljoner kronor 1966, för 1997/98 utbetalades 145,2 miljoner kronor löpande

i

priser.

9 Bestämmelserna KPS är inskrivna i kommunallagen. SFS om numera 1991:900. En kommun har även rätt att bidrag till parti upphört ge ett som att vara representerat i fullmäktige i maximalt ett år efter det representationen att upphört. För en genomgång de första överklagandena, Det oflentliga stödet av se till partierna. Inriktning och omfattning. ESO Ds 1994:31.

1° Moderaterna tog efter omstrukturering i början 1970-talet betyen av ett dande arbetsgivaransvar för personal i främst sina regionala organisationer.

Folkpartiet gjorde betydande neddragningar sin personal regional- och av kommunal nivå efter särskilt förlustvalet 1982. Om budgetstrategier, Gidlund se 1985.

Ingen longitudinell analys med exakt enheter vid två mättillfällen samma utan en jämförelse lokala partisystem. av

12 Någon siffor kommer inte eftersom jämförbarheten i exakta att presenteras

5 KAPACITET TILL FÖRÄNDRING

kronor och komplicerad. En bortfallsanalys och longitudinell jämfö-

ören är en relse exakt enheter är tidsödande och är det interna bortfallet

av samma p.g.a. 1998 inte här möjlig att redovisa.

Konsensusstrategin med minimum lagstiftning och kontroll eventuellt i 13 av kombination med frivilliga överenskommelser mellan partierna konfirmerades

den utredning efter ha granskat frågan partiernas offentliggöav som att om rande inkomster och utgifter behovet lagstiftning år 1951 avvisade

av samt av

och rekommenderade frivilliga överenskommelser mellan partierna det senare

SOU 1951:56.

6 demo-

Närporträtt av kratins trotjänare

Vi har kunnat konstatera antalet partipolitiskt aktiva medborgare att minskar dramatiskt sätt. Men trots att partiernas rekryteringsett tilltar finns det alltså faktiskt ännu tillräckligt många aktiva

problem för skall fungera. I detta kapitel skall granska vad

att systemet som kännetecknar dessa allt färre partiaktiva medborgare, demokratins

trotjänare, till det politiska systemet håller sig flytande. I som ser att fokus för framställningen står dels motiven och drivkrafterna bakom

deras dels deras föreställningar de problem parti-

engagemang, om står inför. Vi skall också titta närmare de passiva partimederna lemmarna.

Att vara partimedlem

Medlemskap i har förvisso inte betydelse för alla ett parti samma medlemmar. Knut Heidar i detta avseende kan skilja menar att man mellan grad, och kvalitet 1994. Vissa medlemmar deltar

typ Heidar

huvud aldrig i de partiet anordnar, medan över taget arrangemang andra lägger ned mycket tid att engagera sig. Engageenormt sig också olika uttryck och former beroende vilka manget tar motiv är styrande för den enskilde medlemmen. Kvalitetsmässom också skillnaderna mellan medlemmar: medan

sigt är slutligen stora

vissa med auktoritet för sig partiernas möten är andra

självklar tar

olika skäl nästan alltid lyssnare. av Att mäta aktivitetsgrad är således inte alldeles oproblematiskt ur metodisk synvinkel. Icke desto mindre har detta med förhållandevis intervaller skett. I SCB:s levnadsnivåundersökningar har akti-

jämna

vitetsnivån i de politiska partierna kartlagts sedan 1968, och i Makt-

utredningens medborgamndersökning 1987 gjordes, liksom i 1998

års SNS demokratiråd, liknande kartläggning. En analys rapport av en utvecklingen bekräftar den bild finns i denna undersökning: av som såväl medlemsanslutning aktivitetsnivå minskar. 1997 är det som endast befolkningen under det året besökt 7 procent av som senaste

6 NÄRPORTRÅTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

något politiskt möte. Endast 1,5 befolkningen är procent av politiskt

engagerad i den formella meningen de innehar förtroende-

mer att

uppdrag

Tabell 6.1. Partiaktivitet 1968-1997 procent Part/aktivitet 1968 1974 1981 1987 1991 1997

Är medlem i politiskt parti 13 14 14 17 11 7 Har varit på politiskt möte 14 15 14 11 9 7 eller sammankomst det senaste året Har förtroendeuppdrag i 2,2 2,6 3,1 2,4 2,8 1,5 politisk förening eller organisation

Kommentar: Resultaten från 1968, 1974, 1981och 1991är baserade SCB:s levnadsnivåundersökningar, medan resultaten 1987 och 1997 är baserade Maktutredningens respektive SNSzsdemokratiråds medborgarundersökning. Källa: Petersson m.fl. 1998, s. 58.

I vår enkät till ordförandena i kommunorganisationerna

frågade

efter hur många medlemmar deras aktiva.

som, enligt bedömning, var

Någon aktivitetsdefinition tillhandahölls inte, vilket kan innebära

att

respondenterna lägger olika innebörd i sina Som framgår frå-

svar. av

geformuleringen är det inte heller möjligt jämföra med de

att svaren resultat redovisats

som ovan.

De partivisa skillnaderna är framgår betydande. Högst aktivi-

som

förhållande till finns inom där

tet i medlemsantalet miljöpartiet,

Tabell 6.2. Andelen aktiva medlemmar i partierna 1998

skatt-

ningar av kommunorganisationernas ordförande. Medelvärden

n 303

Andelen aktiva av andelen

Kommentar: 53-urvalet inkl. storstäder.

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

medlemmarna aktiva. Även inom nästan hälften uppskattas vara av aktivitetsnivån anmärkningsvärt hög. Lägst aktivi-

vänsterpartiet är

tetsnivå detta mäta finns i de partierna, med enligt sätt att stora

många medlemmar.

De partiaktiva

De aktiva i det intervjuurval ligger till grund partimedlemmarna som

för den kvalitativa kännetecknas de har förtroende-

analysen av att

inom partiorganisationen eller i kommun- och

uppdrag antingen

de regelbundet deltar i de olika aktivite-

landstingspolitiken, samt att

partiet anordnar. ter som

Motiv till det partipolitiska engagemanget

Varför blir medlem i politiskt parti I litteraturen kretsar man ett

denna diskussion i regel olika typer rationalitetsantaganden.

runt av sker i individens motivstruktur, där framför allt Detta termer av man skiljer mellan materiella och icke-materiella motiv för medlemskap

Wilson 1973, Katz 1990. Bland stark misstro politiker är det personer som hyser mot vanförekommande motiven till engagemanget ifrågasätts. Många

ligt att

misstror i allmänhet är övertygade de styrande i

som politiker om att

första hand drivs snäv och deras primära intresse av en egennytta, att tillskansa sig olika förmåner Möller 1999c. är att typer av motiv detta slag förekommer. Flera inter- Det är uppenbart att av vjuade de arvoden erhålls underlättar engagemanget menar att som och bidrar till öka motivationen. Ingen säger dock arvodeatt att ringen utgör den huvudsakliga orsaken till det politiska engage- Man kan inte heller förvänta sig någon skulle

manget. naturligtvis att

detta, så verkligen fallet. För de allra flesta är det medge om vore främst det intresset står i fokus, när de ombeds förklara

politiska som

varför de Antingen nämns någon sakfråga eller också engagerat sig. utvecklas eller mindre ideologiskt baserat resonemang. ett mer Utan i detta sammanhang in närmare de svårigheter som att

finns det i praktiken särskilja egoistiska motiv från när gäller att

altruistiska kan konstatera det finns principiellt betydelsefull att en skillnad mellan sådana motiv där universella värden eftersträvas och

sådana motiv där det olika sätt handlar självtillfredsställelse. om Med i denna fundamentala distinktion är det möjligt

utgångspunkt

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

att urskilja två huvudtyper motiv bakom partiaktivisternas

av engagemang:

° Idealistiska motiv. Här handlar det politiska och/ eller ideoloom giska motiv där den personliga vinningen inte är det centrala utan där det i stället handlar strävan efter eller mindre om en mer höga ideal.

° Belöningsmotiv. Här är det den personliga vinningen som spelar

framträdande roll. Det kan en gälla en strävan att göra politisk karriär, också att i olika avseenden finner det givande men man

och personlighetsutvecklande delta i det arbetet. att politiska

Dessa båda motivtyper utesluter inte varandra. Man kan självfallet nu vara intresserad göra politisk karriär samtidigt har av att som man ett starkt idealistiskt engagemang. Till de idealistiska motiven hör alltså framför allt den typen av drivkrafter är politisk och karaktär, det finns

som av ideologisk men också inslag plikttänkande. Flera de

av en sorts av intervjuade menar det är

att en medborgerlig skyldighet att engagera 5ignr. 11

.

Alla intervjuade någon form eller

uppger som sagt av politiska ideologiska skäl till varför de valt sig. Det är

att engagera naturligtvis

föga förvånande aktiva politiker orsaker till sitt

att anger politiska

politiska engagemang. Men det är slående hur olika de intervjuatt se ade ändå uttrycker detta. Medan några med iver och intensitet

börjar

tala sina politiska värderingar, och motiverar sitt om engagemang i ideologiska termer, framhåller andra vikten kunna påverka i av att den närmiljön, i det lokala territoriet. Inte minst

egna miljöfrågorna

spelar här central roll. Partipolitik och de höra en låsningar som anses denna till dessa pragmatiker någonting Ideoloses av som onödigt. gier behövs kanske på riksplanet, i så har liten kommun

men en gäller

det att till kommunmedlemmarnas basta,

se säger en intervjuperson

nr 6.

De ideologiskt orienterade delar dock inte denna mer personerna syn. En kristdemokrat 1 återkommer

nr exempelvis genomgående till grundläggande värderingsfrågor i intervjun, och hur han frågan

själv förklarar sitt han: led hur landet engagemang svarar jag av att se misskötts under sa många år. En vänsterpartist

nr 14 säger sig

"känna ilska över orättvisorna i samhället. För honom är engage-

det enda meningsfulla handlingsalternativet:

manget att som övertygad feminist och socialist passivt och åse det köns- och

stillatigande

klassförtryck som finns otänkbart, han. vore menar

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

Det är framför allt med vänsteråsikter personer som anger renodlat ideologiska motiv till sitt Här är några andra engagemang.

exempel:

I: Vad fyller engagemanget för syfte för Dig

-Ja, alltså, anledningen till att jag är politiskt aktiv är att jag tycker att samhället har vissa grundläggande fel jag gärna vill med och som vara försöka förändra. Jag tycker det finns ett ekonomiskt förtryck och könsförtryck och också samverkar olika sätt nr 2. ett som

Mycket här i samhället är organiserat ett felaktigt vis. Jag tycker organiserar efter väldigt liten människor som norm, att man en grupp har egentligen ganska odemokratiskt samhälle, och att det är man ett någonting jag vill jobba med och förändra. Vara liten del att vara en av med förändra nr 14. att

Ja, framför allt är det sätt bekämpa orättvisor. Det skulle - ett att kännas otänkbart dom och ändå inte kunna göra någonting dom att se nr 16.

Vänsterperspektivet handlar bekämpa orättvisor och förtryck.

om att Utöver den substantiella dimensionen finns dock hos de indivirent der med vänstersympatier också instrumentell. Att just själva foren för det politiska engagemanget uppskattas är värt att notera: att i men gemenskap tillsammans med andra, ideologiskt likasinnade, vara en

del samhällsförändringsprojekt, framstår eftersträ-

liten av ett som vansvärt. Politisk verksamhet beskrivs någonting i grunden kolsom lektivistiskt; politik handlar att förlösa och kanalisera den inneom boende altruism finns inom varje individ. I så måtto syftar det som

politiska engagemanget även ur formmässig synvinkel om självförverkligande; känsla meningsfull/set.

en av

Även bland borgerliga intervjupersoner finns dock ideologiba-

en serad drivkraft bakom Man har någonstans att ta engagemanget. vägen med sin frustration, säger folkpartist med stark föränden en ringsvilja framför allt när det gäller könsrelaterade orättvisor 10.

nr

Ett uttryck för självförverkligande finner hos den tidi-

annat ett citerade kristdemokraten, för vilken politiskt också gare engagemang

är en medborgerlig plikt:

-Jag skulle vilja amerikanarna: fråga inte vad ditt land kan göra säga som för Dig utan fråga vad Du kan göra för ditt land. Jag kände det lite som skyldighet ställa Sverige är dåligt skött och jag har breda erfaen att upp. renheter från näringslivet nr 1.

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

Denne säger sig ointresserad att göra politisk karriär. person vara av

Någon position lockar inte. Han själv just den

menar att typen av perhan själv behövs i det politiska livet, eftersoner som representerar det finns alldeles för många maktmanniskor är inriktade som som att göra karriär. Han döljer inte att han sig själv tillgång ser som en inte bara för sitt parti för det politiska i utan systemet stort:

-Ja, jag har bred erfarenhet och kompetens. Jag är respekterad, har erfarenhet och kompetens från näringslivet. Det är inte så många från näringslivet ställer och sig politiskt. Det är rätt som upp engagerar politiker kan någonting näringslivet så jag jag kan göra rätt som om tror mycket i den utsträckning jag hinner med nr 1. nytta,

Det är ingen falsk blygsamhet präglar denna intervjuperson:

som hans drivkraft är göra och berika politiken med näringsatt nytta, ett

livsperspektiv.

Belöningsmotiven är tre slag. För det första handlar det i något av fall göra karriär. För det andra själva umgänget, den om att om att sociala interaktionen, i det politiska arbetet värdesätts. Arbetet anses

också, för det tredje, personligbetsutvecklande.

vara En socialdemokrat talar Öppet att han är intresserad ung om av en

politisk karriär och detta avgörande betydelse för han

att var av att

började med politiskt arbete. jag fick ett erbjudande att bli ordfö-

om rande jag gick med, förklarar han. Det väldigt avgörande om "var en faktor. Annars bade jag kanske inte gått med, faktiskt" 15. Och nog nr vidare:

-Jag kan inte tillvaro där jag skulle passiv, sitta hemma och se en vara titta Bingolotto och sedan till mitt arbete dagen Jag har alltid varit aktiv. På skolan jag med och diskuterade elevrådets roll, så var hamnade jag själv där. Det brukar bli så. Så jag med och diskutevar rade universitets roll och betydelse och relation till studenterna, och så blev jag kårordförande nr 15.

I citatet framgår att det politiska arbetet också handlar självförom

verkligande. Intervjupersonen säger sig visserligen sakna sam/walls-

en atopi har ändå vilja att med och påverka samhällsutveckmen en vara lingen. Detta stark drivkraft, han, vilken politiär en menar man som ker knappast kan klara sig utan. Då blir meningslöst. engagemanget För del han han kan påverka, han inte egen anser att men tror att detta gäller partimedlemmar i allmänhet heller alla aktiva sådana. -

På den punkten gör emellertid övriga intervjupersoner

en annorlunda bedömning. De allra flesta sig kunna påverka och uppleanser

därmed det politiska meningsfullt.

ver engagemanget som

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

Många de intervjuade lyfter alltså även fram de sociala faktoav betydelsefulla drivkrafter, både vad gäller själva inträdet i rerna som partiet och det förhållandet de vill fortsätta med sitt att engagemang.

gick med i SLU Svensk Landsbygdsungdom

En centerveteran, som i början 1960-talet berättar nostalgiskt den gemenskap av om som fanns inom det den tiden största ungdomsförbundet. De sociala

aspekterna den tiden avgörande för hans politiska engage-

var

"det väldigt trevlig ungdomsverksamhet, med dans och

mang: fanns en

sådant 8.

nr

Här är andra exempel:

Det är väldigt kul i vår förening. Det mig mycket personligen att - ger med. Jag lär mig mycket och träffar andra människor att diskutera vara med och så nr 2.

Det sociala är definitivt viktigt. Rent formellt är inte social fören ening det går inte komma ifrån att vänner blir mycket men att ens dom ingår i föreningen nr 15. som

-Jag har i och för sig alltid varit socialist, jag hade kompisar som var men med. Så halkade ett bananskal nr 16. man

En Vänsterpartist 4 berättar hur den sociala delen verknr om av samheten har blivit alltmer betydelsefull drivkraft vid sidan den en av

ideologiska övertygelsen. "Vi tycker det ar roligt att umgås, vi som är

aktiva i föreningen bar lärt känna varandra val. Han sticker inte

under stol med den sociala kretsen i lokalavdelningen, i vilken han att

själv alltså ingår, utgör gängbildning. På frågan han det

en om tror att är svårt för människor kommer utifrån komma in i denna som att

gemenskap han:

svarar

Ja, det är väl svårighet och det är problem. Det blir ond en ett som en cirkel. Folk vill inte bli aktiva, i detta gäng ställer för att ingen upp gör det, sedan blir beskylld för inte släpper in någon. annan man att man Men när försöker släppa någon såär det faktiskt ingen vill man som

nr 4.

För samtliga aktiva i urvalet gäller känns meningsatt engagemanget

fullt och detta samtidigt självklar förutsättning i

ses som en sammanhan De kunna åverka, lever de lärt cket get. anser g P .PPu att m Y och allmänt utvecklats individer. och att det politiska rent som enga-

därigenom befrämjat deras personlighetsutveckling. För en

gemanget del framstår verksamhetsformerna tråki och menin slösa, som 5a men för andra gäller Det är svårt frigöra . från intrycket motsatsen. att sig arti olitikens traditionella arbetsformer trots allt skattas av att P P u PP

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

de allra flesta partiaktiva. När del de intervjuade t.ex. 8 av en av nr och 15 talar det politiska arbetet såsom tålamodskrävande om

demokrati måstefå ta rid framskymtar slags glädje inför

, en sammanträdet verksamhetsform. I detta avseende finns tydliga skillsom nader mellan de aktiva och passiva i urvalet. De är kritiska senare mer inför partipolitikens traditionella verksamhetsformer; i några fall har,

skall denna inställning bidragit till passiviteten. En

som senare se,

de passiva intervjupersonerna känner sig "avtánd inför arbets-

av som formerna tror att det är speciell människor blir partien typ av som

politiskt aktiva: a.et är människor gillar föreningsarbetet, sitta i

som att styrelser och sådant 9. Det är svårt värja sig från intrycket nr att att hon åtminstone delvis har rätt: när de partiaktiva passionerat talar om att demokrati måste tid, och det krävs tålamod i det ta om att politiska arbetet, är det naturligtvis uttryck för just det krävs ett att en

speciell personlighet i politiken, och dessa aktiva

typ av att represen-

terar denna personlighet.

Vidare: när de partiaktiva förklarar varför politiska partier, i som motsats till enfrågegrupperna har hänsyn till hela samhällets att ta gemensamma intresse, år förutsättning för fungerande demoen en krati, då framskymtar också stolthet över det värvet. Den en egna av

vissa så bespottade politiken blir härigenom meningsfull. Demokra-

tins trotjänare är medvetna de utför för demokratin fullom att en ständigt fundamental funktion. Avsnittet sammanfattas i tablå 6.1.

Tablå 6.1. Motiv till politiskt engagemang Idealistiska motiv Be/öningsmotiv

Medborgerlig plikt att ställa upp Karriärmotiv Politiska och ideologiska motiv Personlighetsutveckling vill påverka Social interaktion

De passiva medlemmarna

Nästa kategori skall utsättas för närmare granskning i detta som en

kapitel är passiva partimedlemmar. Liksom i avsnittet de partiak-

om tiva intresserar för deras motiv. Det handlar två

oss om aspekter:

varför väljer dessa 1 medlemmar, och 2 personer att vara vara passiva sådana Med passiva medlemmar i detta sammanhang sådana medavses

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

lemmar dels inte har några förtroendeuppdrag, varken inom

som partiorganisationen eller i någon kommunal nämnd eller styrelse, dels

sparsmakat eller inte alls sätt deltar i mötesverksamheett ytterst

ten. I kategorin således såväl lågaktiva partimedlemmar

ryms som

renodlat passiva s.k. postgiromedlemmar.

mer -

Motiv till passivt medlemskap

I urvalet finns fem passiva partimedlemmar. Fyra dessa är helt

av passiva i den meningen de inte alls deltar i verksamheten, den femte

att har tidigare varit aktiv deltar sedan tid tillbaka endast i blyg-

men en

utsträckning. Samtliga fem har stark partiidentzfi/eation: de kän-

sam

emotionell samhörighet med det partiet. Föga överrasner en egna kande är detta det framträdande motivet bakom medlemskapet.

mest Genom sitt medlemskap vill helt enkelt stödja det parti

man man

sympatiserar med. Att de däremot nöjer sig med passiva har,

att vara

skall rad olika skål. som se, en

Den passive bland de passiva är medelålders verksam

mest en man, inom reklambranschen 12. Han har varit medlem i moderaterna i

nr

tio år har aldrig bevistat partimöte. Tanken förtroende-

men ett ett

uppdrag känns, han, mycket avlägsen. Han säger sig ha

menar

mycket lågt förtroende för politikerna, främst grund det i

av att allra högsta grad ar speciell sorts människor blir

en som per-

efter göra politisk karriär. Inte sällan handlar det, soner som är ute att

enligt intervjupersonen, misslyckats i den civila

om personer som karriären. Häri finns, han, det verkligt stora problemet i dagens

anser

politik: det är alldeles för många inkompenta och misslyckade indivi-

der söker sig till partierna.

som

Denne intervjuperson har dock någon slags känslomässig anknyt-

ning till moderaterna, han håller inte med allt

defintivt om men

sympatiserar med partiets ideologiska inriktning. Framför allt

menar han det inte finns något alternativ, de andra borgerliga partierna

att

bleka kopior. För honom känns det därför naturligt ses som att stödja moderaterna dels registrerad medlem, dels

genom att vara ge ekonomiskt stöd till verksamheten. Till detta kommer familjeskäl: sedan varja min med i partiet, så det ar val ärftligt lean saga.

far man

Motiven till att med i ett parti hos denne politikermisstro-

vara ende partimedlem är alltså främst stödjande karaktär, och han kän-

av

också att han detta stöd är lojal med familjetraditionen. ner genom Motivet till passiviteten är uppenbar: han har låga tankar alla poli-

om tiker och partier och finner helt enkelt tanken aktiv roll

en mer

6 NÄRPORTRÅTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

direkt motbjudande. En mindre kategoriskt avvisande inställning till politiskt

ett engafinns i detta avseende hos kvinna är medlem i socialgemang en som demokraterna 9, och passivitet enbart kommer sig tidsnr vars av brist. "Man orkar inte, säger hon. Skall politiskt aktiv man vara måste beredd bråka och hålla på och då blir livet så man vara att jåkla trist. vill liksom dricka vin och ba säger hon.Och

ag trevli

skall inte förringa betydelsen passiva stödmedlemmar, man av anser hon:

-Jag sympatiserar med socialdemokraternas grundpolitik. Det handlar .. alltså att jag vill stödja det jag tror och då gör jag det om som genom att medlem. Det är i alla fall någonting, det är bättre än att bara ligga vara sofflocket nr 9.

Behovet att stödja den politiska inriktning sympatiserar med är

av man för alla passiva. En dessa har emellertid ännu gemensamt av en mer

övergripande motivering till sitt medlemskap: det demokratiska

sysförutsätter människor är med i partier. Det handlar alltså temet att

återigen medborgerlig plikt. På frågan varför han blev medlem i

om en socialdemokraterna statstjänsteman det "nog lite svarar en att var av principfråga. Det kändes på något sätt rått att med i ett parti en vara

nr 1

Det har inte handlat sysselsättning, för det har jag inte haft - om att en tid med. Jag har haft med familj och arbete. Sådet har inte varit nog att jag sökt sysselsättning vid sidan det har varit det känts om, utan mera att rätt. Vi lever i demokrati. Bidragande har också varit jag en nog att haft känsla att det funnits hot demokratin, såvis mänen ett mot att niskor blir mindre engagerade. Då tyckte jag det något vis är att ens plikt att åtminstone med och göra något litet. Men jag har inte haft vara tid att lägga ned något större Fast det känns bra ändå, engagemang. att med. vara

I Varför känns det så viktigt att med i ett parti : vara

Därför det är förutsättning för skall fungera, och då - att en att systemet måste någon det nr 11. vara

Här typiskt motiv för passivt partimedlemskap: "det

ser ett ett kanns bra ändå, att ba varit med". Det handlar i de allra flesta fall om vill sitt stöd till det parti sympatiserar med. Men i att man ge man detta fall är det inte riktigt så. Intervjupersonen är kritisk till det parti

han tillhör s. Han har till och med övervägt utträda. Han motiatt i stället sitt passiva medlemskap med det politiska systemet, verar att

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

för kunna åtnjuta legitimitet, förutsätter det finns medlemmar att att i partierna. Därför skulle han, han utträder partiet, kunna om ur tänka sig bli medlem i något annat parti. att

Om det år betydelsefullt att stödja ett parti kan tycka att

nu man det är naturligt också aktivt göra detta. Det främsta skälet att mera till de passiva medlemmarna väljer passiva är dock de att att vara att saknar tid. Dagens generation har förmodligen ont tid än mer om någon många. Många aktiviteter och åtaganden konkurannan, tror

uppmärksamheten, inte minst har barn. Det gäller

rerar om om man naturligtvis också de aktiva. Så här säger två dessa: av

Jag tycker det är viktigt att har ett liv utanför den här organisatio- - man Om är aktiv än två kvällar i veckan då blir det här för nen. man mer en stor del ens liv nr 2. av

Det är främst praktiska skäl jag inte är aktiv. Dels att fått — av som mer barn, dels att jag håller och söker jobb, det är svårt att ha en massa

uppdrag då nr 4.

Desse är alltså aktiva, den skulle vilja aktiv. personer senare vara mer

Men hinner inte. För samtliga passiva gäller Tiden

samma argument. räcker inte. Ett exempel kan räcka för illustrera detta: att

-Jag har inte tid. Det är helt enkelt prioritering i mitt liv, att jag inte en hinner. Jag har vilja att politiskt aktiv, i nuläget klarar jag en vara men inte det nr 9.

När de passiva generellt plan ombeds förklara varför så ett mer deltar aktivt i politiskt arbete återkommer tidsproblemet den som

vanligaste förklaringen. Deras personliga motiv till passivitet

anses

följaktligen vara av mer allmängiltigt slag:

I: Varför vänder människor partierna i dag ryggen

-Jag kan det med enkelhet närmar sig dumhet. Dagens svara en som läge är sådant människan inte hinner med. Jag ställer klockan att sex varje Upp, raka mig, duscha, slänga mig kläderna och iväg till morgon. jobbet. Sitter jobbet till 16.40, det står skall jobba till 16.40 att man normalt kanske sitter kvar till 18.30. Sedan skall hem, men man man men hinner åka hem Nej först måste måste fräsch man man man vara och fin. gäller. Är så dras till Är Det är gymet som man ung man gymet. gubbe jag, såförsöker också hålla sig i trim. Då går man man en som man till tränar, duschar... Då är inte hemma förrän nio ner gymet, man kvällen. Då måste äta något, titta i tidningen för vad har man att se som hänt i världen. Se lite TV. Sedan måste och Det handlar man sova. alltså tid. Man har inte tid att administrera sitt liv nr 3. om ens

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

Det handlar mycket folk inte har tid. Folk har barn, de känner - om att att de inta kan sig hur mycket helst. Har bara åsikengagera som man terna känner kanske att vill stödja ändå, passivt. Men man man man sig inte aktivt. De flesta gör så nr 4. engagerar nog

"Man hinner inte adminstrem sitt liv, säger de tillfråens eget en av

gade. Utöver tidsbristen finns problem övergripande

ett annat av karaktär också återkommer: de omfattande samhällsförändringsom

har i grunden förändrat förutsättningarna för partiernas verk-

arna samhet, några passiva. En dem går så långt han i förlängmenar av att

ningen hot partiernas själva existens. Dagens partier är så

ser ett mot utsuddade i sina profiler det är svårt för medborgarna känna att att samhörighet och identifikation med något dem, han: av tror

En sak är väl att det inte finns någon självklar partitillhörighet samma vis som det tidigare gjort. Om folkrörelse-Sverige, så man ser som det vuxit fram, så har det väldigt lång historia med frikyrkorörelen sen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Ofta det väldigt självvar klart vilken rörelse hörde till. Det inte problematiskt för den man var som var arbetare i Sverige för femtio eller hundra år sedan med i att vara rörelsen. Det självklart. Det där hörde hemma. Och även för var var man de andra partierna det så. Nu säljer partierna åsikter öppet var ett torg... Just är det kris i Sverige för väldigt många känt välnu en som en

digt klar samhörighet med socialdemokratin och fackföreningsrörelsen.

De känner hur marken nr 11. nu gungar

Avsnittet sammanfattas i tablå 6.2.

Tablå 6.2. Varför passivt medlemskap

Varför medlemskap Varför passivt medlemskap

Ge stöd till ett speciellt parti Tidsbrist, blir för krävande partiidentifikation

Ge stöd till det politiska systemetl Misstro mot politiker och politik demokratin

Föreställningar om partikrisen

Samtliga intervjuade ombads kommentera hur de uppfattade diskus-

sionen om partiernas kris. Dels hur de rent allmänt såg krisen, dels vilka erfarenheter de hade för del, i den lokalföreningen. egen egna Vidare fick de analysera orsaker till partiväsendets deklination.

I ett annat arbete partikrisens perceptuella förutsättningar

om Möller 1999a framgår att det bland lokalt verksamma politiker för-

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

visso finns olika uppfatta och förhålla sig till denna kris. Vissa sätt att förnekar den existerar, och att den i själva verket är ren att menar en medieprodukt. Det är dock uttryck för sådana tanytterst som ger kar. De allra flesta är rakt uppfattning. Med trovärdighet av motsatt vittnar de hur allt färre söker sig till verksamheten och hur om om det blivit allt rekrytera människor till olika uppdrag. De svårare att

har också, personligen, erfarenheter politikermisstron. De som

av varit verksamma under längre tid påstår sig mycket tydliga fören se ändringar i detta avseende.

Denna bild verifieras med eftertryck även i det material ligger som till för denna studie. En enda de intervjuade avstånd från

grund av tar

krisbeskrivningen. En kvinna från Västerbotten, varit aktiv i som

folkpartiet i 25 år, avfärdar kristeorin Stockholmsprodukt.

som en Partierna skall inte räknas hon. Lokalavdelningarna anses ut, menar spela oerhört central roll i det politiska central än en systemet, mer vad de centralt placerade partistrategerna förmodligen är medvetna

om:

Det här har diskuterats väldigt mycket. Det finns Stockholms- - en

dom här partiföreningarna är gammeldags, och kommer att för-

syn att svinna och dom fyller ingen funktion och, det gammalt beteär ett ende. Helst skall alla sitta hemma framför internet och så kommunice-

och såbehöver aldrig träffas. Jag detta är felsyn. Jag rar tror att en människor behöver träffa varandra och liksom, OK det är inte tror att . . . alltid det är såideologiskt högtstående diskussioner, men jag menar, som själva funktionen är människor möts, alltså jämställd nivå. Du att har Dina erfarenheter och jag har mina och diskuterar det Om

inte undrar jag hur skall lyckas valrörelse det inte annat man en om finns något fotfolk över huvud taget nr 10.

Här blottläggs den centrum-periferidimension i svensk politik

som alltid funnits, kanske under år. Konflikmen som accentuerats senare mellan stad och land ibland även mellan Stockholm och övriga ten — landet reflekteras också inom de enskilda partierna. Det är en van- förekommande uppfattning bland partiaktiva utanför Stock-

ligt holmsregionen funktionärerna de centrala partikanslierna läg-

att näsorna i blöt alldeles för ofta. Inte sällan känner sig den kategori ger här benämns sedd över axeln de centrala funktionä-

som fotfolket av

Den Stockbolmssyn här beskrivs tar sin utgångspunkt i att

rerna. som det, enligt intervjupersonen, finns nedlåtande lokalavdelen syn ningarna och den verksamhet där bedrivs. Den uppfattas som som gammeldags och otidsenlig. Men vad är: de centrala funktionämera

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

inte förstå själva den funktion lokalavdelningarna har. rerna anses

Detta är det verkligt allvarliga, hon.

menar Bortsett från denna intervjuperson är dock samtliga övriga inter-

vjupersoner påtagligt oroade över utvecklingen. Ingen tvekan kan

enligt dem råda partikrisen är realitet. Så här säger luttom att en en

rad vänsterpartist:

Om är förening med 80 medlemmar och det kommer kanske - man en 10 stycken när har medlemsmöte och då kanske det är 8 stycken man som tillhör styrelsen, då är det inte roligt. Det spelar ingen roll vad man gör. Folk kommer inte 4.

nr

Detta är vanligt förekommande lägesbeskrivning. Bortsett från en folkpartikvinnan från Västerbotten 10 är vittnesmålen entydiga

nr

gällande rekryteringsproblemen: fortsätter utvecklingen förtvinar

partiväsendet och därmed demokratin. Ty demokratin - måste vara

representativ och är sålunda otänkbar livaktiga partier, enligt de

utan

partiaktivas samfällda mening. Visserligen flera

anser av dem att

enfrågegrupperna bidrar till att fördjupa demokratin. De arpådri-

vande och uppmärksammar saker inte gör att man som man annars

skalle uppmärksamma, säger miljöpartist 7 själv är med i

en nr som

två enfrågerörelser. Men själva grunden för demokratin styrelse-

som form måste den verksamhet partierna bedriver, framhålls vara som det från samtliga intervjuade. Den luttrade cite-

vänsterpartisten som

rades också varit fackligt aktiv och dessutom deltagit i ovan, som ett

antal aktionsgrupper med eller mindre specifika målsättningar,

mer förklarar:

Vissa enfrågerörelser, eller enfrågepartier, inte sambanden. Det

- ser finns ett samband mellan allt. Man kan inte bara tycka skall ha att man ett nytt skattesystem och sedan får allting annat falla. Man kan inte bara driva vissa frågor. Fred, EMU Men då jobbar inom parti etc. man ett så sätts det i sammanhang 4. ett nr

I grunden är dock denna intervjuperson positivt inställd till enfråge-

grupperna. Trots att de har snäv utgångspunkt för sitt en engage-

och att de därigenom knappast kan göra anspråk spela

mang, att central roll i den politiska han de berikar det en processen, menar att demokratiska samtalet sin blotta existens. Andra emelgenom menar lertid enfrågegrupperna försvårar den demokratiska att processen.

jag tror det är väldigt farligt för demokratin med enfrågerörelser,

säger den inom näringslivet verksamme kristdemokraten 1.

nr

När det gäller att analysera orsakerna till den dystra utvecklingen

för partiernas vidkommande sönderfaller i två delar. resonemangen

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

Dels handlar det problem de lokala partiavdelning-

om externa som själva inte råder över, dels handlar det interna problem arna om som

det åtminstone i någon utsträckning ligger inom deras möjligheter påverka. Vi börjar med de problemen.

att externa

Externa orsaker till krisen

För det första har de omfattande sociala förändringarna försvårat partiernas verksamhet, enligt några intervjupersoner. Partierna är ju, framhåller uppbyggda efter hur det gamla samhället fungerade. man,

Men de samhällsförändringarna partierna i

trots enormt stora anses fungera sätt de gjorde 1950-talet. Den allt stort sett samma som

större rörligheten i samhället är problem för partiväsendet,

ett menar den landsbygden verksamme med fyra decenniers centerveteranen erfarenhet partiarbete 8. Han det förr, 1960-talet, av nr anser att lättare motivera människor sig partipolitiskt. Den var att att engagera rotlöshet brett sig i och med urbaniseringen minskar incitasom ut

arbeta politiskt, han. Engagemang i lokalpolitiken

mentet att tror förutsätta lokal identitet och förankring. Detta förklarar, anses en han, den skillnad finns i aktivitetshänseende mellan anser som nu landsbygden och i storstäderna. Det är framför allt

lokalföreningar

i de kan tala verklig kris, han. Vilket alltså senare som man om tror sammanhänger med avsaknaden lokal förankring och identitet. av I detta avseende gör han korrekt bedömning: visats i kapien som tel 2 har den största medlemsminskningen under det för partierna så

dramatiska 1990-talet just i de s.k. kunskapskommunerna ägt rum och i särskilt hög grad i storstäderna även det givetvis finns om betydande variationer mellan olika avdelningar.

På sätt har partiväsendets bas undergrävts de gamla

samma av att sociala konflikterna försvunnit, andra. menar

När partierna växte fram så de klasspartier. I och för sig ideologiska — var partier också. Men börjar till och med tala att avskaffa nu man att om klassbegreppet nr 2.

Det denna intervjuperson, lättare mobilisera medborvar, menar att förr, när klassgränserna annorlunda och distinkta. Då garna var mer det lättare motivera medborgarna, hon. Nu, när klasskonvar att tror flikterna försvunnit, har politiken avideologiserats, det har skett vad

hon kallar te/eni/ealisering. Politik handlar bara att förvalta. en om En förklaring handlar de finansiella förutsättannan extern om

ningarna för partierna. De offentliga partistöden gör att partierna blir

oberoende sina medlemmar, kvinna från Västerbotten av menar en

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

som är aktiv i ett lokalt parti:

Dom andra partierna skulle lika gärna kunna sina medlem- - vara utan mar. Rent ekonomiskt behöver dom inte ha medlemmarna... dom kan köpa tjänsterna posten. Dom behöver inte motivera människor av att ut och springa i trapporna nr 16.

För det partiets del är dock situationen annorlunda.

egna Bidragen är

ytterst små, vilket innebär partiet "är belt beroende medlemmaratt av medlemsavgifter, och att dom vill ut på och torg. Detta nas gator gör vårt parti oerhört demokratiskt. Det väldig kontroll från

finns en

medlemmarnas sida .

En tredje extern förklaring har sin utgångspunkt i den situation

av maktlöshet själva det politiska hamnat i till följd som systemet av

internationaliseringen. Här citeras längre från hög

ett resonemang en statstjänsteman är socialdemokratisk partimedlem: som

Det är fruktansvärt kaotisk tid just Väldigt länge har nationen - en nu. varit den fullständigt självklara för vad är samhället och tillramen som hörigheten och demokratin. När mina föräldrar det självväxte upp var klart, att när talade bättre samhälle, så detta alltid man om ett var något sätt kopplat till nationalism. Därför nationen, talade att man om ett gemensamt projekt, skall skapa ett bättre samhälle måste vara tillsammans i ett projekt. Och större projekt än nationen, det kunde man inte tänka sig. Och måste liksom ha något samband, måste man man känna sig som en enhet. Man måste veta att kan påverka och man att man har ungefär värderingar. I dag så börjar plötsligt Europa ludda till samma det där. Men många människor håller fast vid ingenting kan ske föratt utom ramen för Sverige. Samtidigt såjobbar näringslivet och andra sedan mycket länge i mycket större skala. Samhället blir då och en mer mer maktlöst inte kan jobba i skala 11. om man samma nr

Samtliga partiaktiva upplever förvisso de kan påverka med sitt

att politiska engagemang, den uppfattningen finns inte bland mänmen niskor i allmänhet, de intervjuade: menar en av

Det går faktiskt förändra. Men har många det inte går - att nu synen att att påverka någonting. Liksom, det är redan bestämt skall med i att EMU. Vi har en centralbank inte kan påverka. Internationaliseringen

och globaliseringen kapitalen flyger bara hit och dit

- osv. Folk tror att ingenting går att påverka och förändra. Den bilden jag först tror att man måste bryta nr 2.

Den citerade intervjupersonen alltså föreställningen

senast menar att

politikens tilltagande maktlöshet är Den intervjuperson

om en myt. citerades innan 11, för övrigt själv är passiv medlem, som nr som

6 NÄRPORTRÃTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

gör bedömning. Han bestämt politikens maktsfär

en annan menar att reducerats dramatiskt, och han är övertygad att den allt tydligare

om vanmakt det nationella politiska aktörer tvingas leva

som systemets

med är bidragande orsak till att medborgarna vänder politiken

en

Detta är emellertid förklaring han är framryggen. en ensam om att föra. Som nämnts är de partiaktiva uppfattning: att det

av en annan

faktiskt allt är möjligt åtminstone i nöjaktig utsträckning

trots att

påverka sitt partiengagemang.

genom

En fjärde förklaring handlar de värderingar och

extern om nya framför allt det ändrade beteende framför allt människor

som unga har. Flera intervjupersoner människors förväntningar

menar att politikerna har förändrats. Det finns större spännvidd mellan de

en olika krav framförs, och alla är inte längre bara ekonomisk

som av eller materiell karaktär. Miljöfrågorna har blivit viktigare, och hante-

ringen dessa problem innebär till viss del politikerna tvingas

av att tänka banor.

i nya

Den större spänvidden är också någonting utmärkande för de vär-

deringar dagens medborgare i allt större utsträckning bär på,

menar

de intervjupersonerna 15. Särskilt för är det

en av yngsta nr unga svårare än tidigare att placera sig i ett fack, tror han. Det gäller för

nu övrigt även honom själv. Vi har tidigare hur den sociala mobilite-

sett ten uppfattats ett hinder för traditionell partiverksamhet. Det

som

lättare när klassmedvetenheten starkare och skiljelinjerna tydvar var ligare, då också människornas värderingar strukturerade i enlighet

var

med de politiska partiernas åsiktsprofiler. Här finns tydlig kopp-

en ling. Ett väljarforskningens mest väldokumenterade resultat är att

av

dagens medborgare är randiga i sina värderingar, dvs. de sympatise-

med åsikter från olika partier och upplever därför de "paketrar att

lösningar partierna tillhandahåller känns begränsande.

som

Ett annat och möjligen än grundläggande problem är den otå-

mer

lighet finns bland dagens Denna otålighet

som unga. är ett stort problem för partierna eftersom det är fråga kulturkrock i

om en synen arbetsformerna. jag tror mycket det handlar att vi lever i MTV-

om

generationens tid, säger de intervjuade, själv endast är 26 år

en av som

gammal 15. Ungdomar är politiskt intresserade än vad män-

nr mer niskor i allmänhet säger han, väldigt många är inte med-

tror, men

vetna de förutsättningar gäller inom politiken. De vill

om som se omedelbara resultat. Partierna uppfattas därför byråkratiska och

som

förstelnade; rentav handlingsförlamade pratklubbar:

som

Alltför många ungdomar tror att besluten skall så himla fort. Man

-

har inte förstått de demokratiska förutsättningarna. Men politik kan

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

inte såhimla fort. När jag är ute skolorna säger ungdomarna "äh,

politik är trams. Jag politiker att ville ha skateboardramp

sa en en

fick inte det. Politiker bara snackar, dom gör ingenting." Då har

men

inte förstått de politiska villkoren. Politik tar tid. Det skall jämkas.

man

Dom vill ha skateboardramp, dom andra vill ha ett servicehus och

en

några andra vill ha något annat. Då måste försöka jämka ihop nr

man

15.

Slutligen för det femte de traditionella partiernas centralstyr-

- - anses ning verka förlamande lokalavdelningarnas Vitalitet. Vi har tidigare

hur spänningarna mellan de centralt placerade partifunk-

sett prov tionärerna och de lokalt verksamma det s.k. fotfolket kan sig

- - ta

uttryck. Flera intervjupersoner toppstyrningen är för stark.

anser att Alltför ofta kommer initiativen uppifrån, konstaterar socialdemo-

en krat:

Det förekommer alltför ofta att det kommer vissa direktiv eller uttolk-

ningar. Vi har demokratisk med årsmöte och allting sånt.

en process

Det funkar naturligtvis. Då fram ett lokalt partimanifest. Men

tar man

när det gäller uttolkande praktiska åtgärder, det kanske gäller

av om

maxtaxa dagis, så är det väldigt ofta den uttolkningen kommer

cen-

tralt ifrån nr 15.

Han beklagar utvecklingen. Det ärju inte så det skall fungera". Dock

är han långt ifrån hävda de centrala pekpinnarna

ensam om att att hämmar aktiviteten den lokala nivån. Längst i denna kritik går de

intervjupersoner representerar lokala partier, utan riksorganisa-

som

tion. En bidragande anledning till att dessa kommunens väl-partier"

bildas är i regel att de traditionella partierna med sina riksorganisatio-

uppfattas alltför ideologistyrda i så måtto de, i sin iver ner som att att

anlägga ideologiska perspektiv de lokala problemen, inte förmår

till vad är kommunens bästa; partiideologin skymmer sikatt se som ten. Lokal politik måste pragmatisk till sin karaktär.

vara, menar man,

Ideologier och liknande, det tillhör riksplanet. I alla fall när det gäller

-

hur ett land skall styras, hur skall förhålla sig till andra länder

man osv.

Framför allt i såhär liten kommun är det i stort sett bara att vill

en man

till det bästa för Nykvarnsborna, till dom bor här, dom 7 000-

se som

8 000 bor här. Visionerna år väl egentligen inte större. Det kanske

som

låter lite litet, jag tycker det räcker ändå nr 6.

men

Interna orsaker till krisen

Övergår till orsaker är att söka i olika former interna för-

som av hållanden, alltså sådana partierna själva råder över och kan

som

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

påverka, pekar flera de intervjuade för det första den organisato-

av

riska trög/Jet och de byråkratitendenser finns i de interna parti-

som strukturerna. Alltför mycket verksamheten sägs rulla i gamla

av

hjulspår. Bristen organisatorisk förnyelse är påfallande, enligt flera

de intervjuade. "jag ärju vid företag, intervjuperson

av van säger en

är verksam inom näringslivet sedan lång tid och först efter att ha som

fyllt 50 år börjat engagera sig politiskt nr 1.

Vad någon kallas det överformaliserade, dvs. det alltför

som av byråkratiserade arbetssättet, återkommer huvudförkla-

som en av

ringarna till partikrisen. I stället för diskutera politiska frågor

att ägnas huvuddelen mötestiden valärenden och föreningstekniska

av

spörsmål:

Det skall alltid väljas till olika nämnder, styrelser och

- representanter

annat. Nu har det väl varit extra mycket efter valet. Men det här tröttnar

folk och det är då det blir sådan här dålig stämning. Det är konkur-

en

och utfrågningar kan lite bitska. Det diskuteras alldeles för

rens som vara

lite ideologiska frågor nr 7.

Mötesformerna i alltför hög grad bära tristessens prägel. Och

anses de är knappast anpassade till dagens människors livsstil. Att

upptagna så småbarnsföräldrar söker sig till partierna inte konstigt.

anses Men över huvud är det för mycket möten och sammanträden,

taget och dessa i regel stela och konventionella till sin karaktär.

anses vara Det krävs starkt för skall sätta kväll efter

ett engagemang att man av kväll till politiska möten. Är förtroendevald kommunpolitiker är

man emellertid detta självklarhet. Då förväntas inte bara delta i

en man nämndsammanträden också närvara vid partimöten olika slag.

utan av

De flesta intervjupersonerna har både styrelseuppdrag i partifören-

ingen och kommunala uppdrag. Möten i partiets regi äger nästan all-

tid kvällstid, ibland också helger.

rum men

Till saken hör också mötesformerna vissa sämre än

att passar andra. Demokratin är inte alldeles enkel praktisera, små-

att menar en barnsmamma:

Det är faktiskt inte förrän jag gick med jag insåg hur fruktansvärt - som svårt det är med demokrati och vilken tid det tar. Det här tror

att man det är demokratiskt att ha möten... problemet är att till slut är det dom

orkar sitta kvar längst, inte måste hem till barnvakten, eller som som dom orkar skrika högst får sin vilja igenom. Det är väl liksom

som som inte så demokratiskt nr 7.

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

En centerpartistisk kvinna att mötesformerna befrämjar

menar -

kanske också befrämjas det gubbvalde enligt henne

av - som genom-

det politiska livet:

syrar

Det är mycket gubbar sitter och pratar saker hela — som om samma tiden. De sak hela tiden. Man kan bli tokig när upprepar samma man sitter ett möte och det tar liksom aldrig slut, därför att de upprepar saker hela tiden. De är väldigt långrandiga. Jag vet inte, det är samma kanske något sätt att visa att de har något att säga, även de inte har om det.

I Är det har något påverkat Dig i den riktningen att Du inte vill : som vara aktiv

Nej. Det har det inte. Men ibland så har det kvällsmöten känts — som att nej, jag orkar inte sitta här längre". Då har det hänt att jag demonstrativt tittat klockan. Det finns ingen anledning sitter och att man jag menar, partierna skall väl inte sitta och ha möten. Vi skall ut och egna träffa människor. Då kan inte sitta och ha flera timmars möten man nr 13.

I citatet snuddar hon även vid intern förklaring till partikrien annan partierna är alltför slutna. Detta är ett tema många utvecklar. Här sen: är den äldre kristdemokraten igen:

Det är svårt för människor komma in i politiken i ålder. Det - att mogen bygger alldeles för mycket premierar gamla medarbetare och att man trotjänare, och inte går efter kompetens. Det går väldigt mycket anciennitet, det gäller alla partier. Därför är det många nya som engagesig efter kort tid hoppar De vill inte stå i kö väldigt länge. De rar som av. vill inflytande med detsamma. Det gäller generellt. De gamla politikerna slår vakt sina positioner. Personvalet de inte särskilt om var entusiastiska över, många de gamla nr 1. av

Ett intressant och sannolikt klargörande varför resonemang om partierna är slutna förs vänsterpartist. Han beskriver av en utan omsvep att han själv tillhör ett innegang i den lokala partiföreningen. Kritik har riktats "vi är ett visst gang och inte slipper in någon. "Vi mot att ar aktiva känner varandra och umgås ofta", förklarar han. På fråsom han det är svårt för människor kommer utifrån gan om tror att som att komma in i denna gemenskap han: svarar

-Ja, det är väl svårighet och det är ett problem. Det blir ond en som en cirkel: folk vill inte bli aktiva, i innegänget ställer för ingen upp att gör det, sedan blir då beskylld för inte släpper in annan man att man någon. Men det är inte fråga det. Alla är välkomna. Det likaom var dant för mig när jag var ny nr 4.

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

Att det är svårt komma in i de i vissa avseenden särpräglade sociala att strukturer partierna är något flera som representerar som resonerar kring. Några, särskilt de passiva, det i väldigt utsträckmenar att stor ning är alldeles speciell sorts människor söker sig till partierna. en som Detta är den tredje interna orsaken framförs när de intervjuade som

diskuterar partikrisen. Här är två exempel:

Det är blandning idealister och maktmänniskor. En del söker sig - en av till politiken för makt, det Det är ofta de kommer att ser man. som fram också, oftare än de är idealister. De har svårare hävda sig. som att Det verkar maktmänniskorna kommer fram till köttgryvara som mest torna nr 1.

Ibland är det lite väl mycket karriärism inom partiet. Det kommer ofta människor helt utanför partiet gör karriär och kommer i topsom upp pen" göra så mycket och arbeta. Då kan tycka att det är utan att man lite orättvist själv, prioriterar basorganisationen. Det blir fel mot en som saker prioriteras i organisationen nr 2. som

Att det finns inslag karriärmotiv i det politiska livet är ett stort av en vanligt förekommande uppfattning. Kanske är det just detta gör som

partierna slutna, intervjuperson:

mer resonerar en

Det finns oerhörd misstänksamhet alla medlemmar. Man - en mot nya har eller märkt det kommer folk tror att de kan göra vetat om att som en snabb karriär. Samtidigt så är det så folk, så då är det väldigt lätt ont om hamnar lite uppdrag. Men sedan kanske det visar sig att att man peri fråga inte lämpad för det, och kanske egentligen inte delar sonen var våra värderingar. Man kan ett vis förstå att de är misstänksamma. Men det är samtidigt hemskt synd. Det gör att många människor skräms bort nr 7.

Det finns alltså enligt detta sätt att konflikt mellan å resonera en ena sidan partiernas ambition rekrytera och helst också aktivera att nya medlemmar och å andra sidan att ta för att det är réitt ansvar perso-

hamnar de politiska förtroendeuppdragen. Man måste

ner som vilka rekryterar, förvissad de har de rätta värdeveta man vara om att ringarna och omdöme, och därför kan inte omedelbart ett gott man låta medlemmar uppdrag. De måste granskas och skolas" in nya

först. Resonemanget bidrar till tydliggöra ett problem partiernas

att

lokalavdelningar har hantera. förlängning fram-

att I resonemangets skymtar dystert scenario: tidigare avsnitt minskar ett som sett i ett

partiernas rekryteringsförmåga kontinuerligt antalet förtro-

trots att

endeuppdrag också blir färre, och när medlemstillströmningen minskar tvingas kanske partierna att i ökad utsträckning kompromissa

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

med inte bara den "kvalitetskontroll" medlemmar den

av nya som

citerade intervjupersonen framhåller väsentlig också ovan som utan den politiska socialisation dessa är viktig uppgit. Därige-

av som en

blir det följaktligen fler "olämpliga" hamnar

nom personer som som förtroendevalda med åtföljande konsekvenser för den samlade politi-

kerkårens förtroende. Problemet blir matematiska skäl dra-

av extra matiskt i och med att medlemstillströmningen minskar. En de

av pas-

siva intervjupersonerna är inne precis denna tanke:

Någonstans blir detta medlemsminskningen ett problem eftersom

-

partipolitiken bygger att det finns människor sig. Om

som engagerar

det blir färre och färre sig... de är aktiva kommer

som engagerar som

då från smalare bas. Då är det kanske fler, procentuellt karriäris-

en sett,

ter, fler knäppskallar än har bredare bas nr 11.

osv. om man en

Avsnittet sammanfattas i tablå 6.3. Det kan finnas anledning

att erinra vad distinktionen mellan externa och interna orsaker

om som

grundar sig på: i det förra fallet sådana orsaksföreställningar

avses

ligger utanför lokalavdelningarnas påverkansmöjligheter, i det

som

fallet, däremot, handlar det orsaksfaktorer i den senare om som man

lokala partiavdelningen faktiskt kan påverka. I några förklaring-

av

är dock gränsdragningen mellan interna och faktorer arna externa

svår. Den offentliga finansieringen partiverksamheten beslutas

av sålunda partierna och år i den meningen intern faktor. Vill parti-

av en

ändra i dessa regler står det dem fritt göra det. Men när partierna att

finansieringsreglerna i detta sammanhang anförs förklaring

som en till partikrisen handlar det långsiktig och ackumulerad effekt;

om en att partierna med tiden utvecklat allt mindre beroende medlem-

ett av

i och med professionaliseringen. Av det skälet klassificeras marna denna förklaring här extern. En liknande problematik finns när

som

det gäller förklaringen centralstyrning. I någon mån är denna

om

möjlig påverka. Om många lokalavdelningar tillsammans

att agerar för till stånd förändring kan sådan inträffa. Och

att en sannolikt en

även inom ett centralstyrt parti kan säkert göra gällande det

man att från lokalt håll, åtminstone i någon mån, är möjligt utveckla

att en lokal profil. För de medlemmar och sympatisörer emellertid

som

upplever centralstyrningen allvarlig hämsko framstår dock

som en inte dessa möjligheter särskilt goda.

som

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

Tablå 6.3. Föreställningar om partikrisen

Externa orsaker Interna orsaker

samhällsförändringar: Organiserad tröghet och byråkrati Geografisk och social rörlighet

Den offentliga finansieringen av Slutna partistrukturer, svårt för nya att partiverksamheten komma i gemenskapen

Föreställningar om politikens makt- l stor utsträckning "fel" människor som löshet internationaliseringen engagerar sig

Nya värderingar: ovilja mot "paket- Iösningar" och otálighetslresultatfokusering

Centralstyrda partier hämmar aktiviteten och vitaliteten på lokal nivå

Porträtt av demokratins trotjänare

Granskningen demokratins trotjänare har visat de idealistiska

av att motiven dominerar klart när det gäller varför de partiaktiva valt att

sig. Det är vanligt att de intervjuade också någon typ

engagera anger

egoistiskt präglat belöningsmotiv, det primära och funda-

av mer men mentala engagemangsmotivet handlar idealitet. De vill arbeta för

om

uppnå Vissa politiska och ideologiska mål. Några pekar också

att

det är medborgerlig plikt sig politiskt. Demokra-

att en att engagera

förutsätta detta. tin anses

Att motiv detta slag dominerar när de intervjuade själva

av ombeds motivera varför de är politiskt aktiva är naturligtvis inte förvånanande. Det förhållandet även belöningsmotiv olika slag

att av spelar Viktig roll såväl när intervjupersonerna ombeds motivera

en varför de gång blivit aktiva när de förklarar vad i det politiska

en som arbetet lockar dem fortsätta är dock värt att notera. Det

som att sociala umgänget nämns sålunda viktig faktor, liksom de

som en att

partiaktiva upplever sig ha lärt sig åtskilligt och utvecklats indi-

som vider sitt

genom engagemang.

Alla de partimedlemmar här intervjuats gör skäl för kallas

som att demokratins trotjänare. Det gäller aktiva såväl passiva medlem-

som

i första hand naturligtvis de förra. Som framgått är de i mar, men regel också medvetna detta; de inte använder detta hög-

om även om

travande begrepp vilket i sammanhanget skulle te sig tämligen

skrytsamt är det alldeles uppenbart de värderar sina insat-

- att egna

i just sådana demokratin förutsätta den typen ser termer: anses av

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

medborgare de själva faktiskt är. Det skulle dock behövas fler som partiaktiva, hävdas det genomgående såväl de aktiva de av som passiva. Partierna skulle behöva vitaliseras. Vi skall närma materialet från perspektiv: finns nu oss ett nytt var

kärnan i de partiaktivas motiv och föreställningar Finns det någonting i grundläggande mening kännetecknar samtliga fall

som en mer studerat

Med hjälp den datasammanfattningsmetod i litteraturen

av som brukar kallas för väsensmetoden är alltså syftet i detta kapitel söka att

fånga och blottlägga partikrisens fundamentala kännetecken Ene-

roth 1984:157. Resultatet blir datamängden sammanfattas i att en eller flera väsenstyper. En väsenstyp består för alla fall föreav en av teelsen kombination kvaliteter eller också kan företegemensam av elsen beskrivas med hjälp antal alternativa väsenstyper, vilka av ett var och utgörs fall med för varje unik och särskilav en grupp en grupp jande kombination kvaliteter. av

Gemensamma kvaliteter

Det finns fyra egenskaper och/ eller attityder för

som är gemensamt

samtliga partiaktiva.

1 För samtliga partiaktiva är det utomordentligt viktigt att kunna

påverka samhället. Och nästan samtliga sig dessutom ha anser inflytande. Vissa dock måste ha realistiska förväntmenar att man ningar: politik beskrivs lagarbete och det handlar som ett om att i mängden, tillsammans med antal aktiva, som en ett stort vara med och bestämma. Men de detta möjligt endast inom ser som ett politiskt parti. Vissa dem är eller har varit aktiva även inom av

olika enfrågegrupper eller intresseorganisationer och de

menar att det inflytande kan utövas inom för dessa är ringa järnsom ramen

fört med det inflytande deras partiengagemang Det är

som ger. endast partierna till helheten, konstaterar och det är som ser man, förutsättning vill med och påverka samhällsuten om man vara vecklingen. Men då krävs det samtidigt att förstår hur man ett politiskt parti fungerar, måste ha tålamod och beredd att man vara

att kompromissa, ha samarbetsförmåga Det enligt de

etc. som

partiaktiva kännetecknar många dem hoppar från poli-

av som av tiska uppdrag är just avsaknaden sådan förståelse. De flesta av en

de partiaktiva är s.k. föreningsmänniskor; de uppskattar for-

av för det politiska arbetet. Två kvinnor är emellertid kritiska merna

till just det formmässiga; de det är onödigt många och

menar att

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

långa sammanträden, och det dessa möten är alldeles för

att vanligt förekommande att äldre medelålders män breder ut sig och försöker göra sig märkvärdiga för så vis tillfredsställa sin

att

personliga fåfänga.

2 De partiaktiva är genomgående aktiva människor s.k. handlings-

mannis/eor. Inte sällan är de engagerade också i andra sammanslutningar och sammanhang. Några säger sig helt enkelt sakna förståelse för den passivitet människor i allmänhet visar

typen av som

när det gäller samhällsfrågor. En sådan passivitet

prov anses

skadlig. Ingen vill visserligen göra gällande de passiva är sämre

att

medborgare, de förs råder knappast

men av resonemang som någon tvekan det är detta egentligen, innerst inne,

om att man

Sålunda framhålls att det är mycket viktigt att anser. man som

medborgare sig i samhället; det är skyldig/yet. Man

engagerar en kan inte överlämna ansvaret på någon annan", "då bar ingen

ty man ratt att komma efteråt och klaga. Till bilden hör också de parti-

att aktiva är drivande och målinriktade människor, genomgående

som

är duktiga uttrycka sig. De har och tycker

att stor vana av om att tala politik och argumentera för sina åsikter.

om En finns när det gäller demokratisynen. Det handlar för s samsyn det första hur definierar begreppet demokrati. Det finns

om man

mycket tydlig procedurorientering. Man skall verka inom

en

för det existerande demokratiska systemet när vill ramen man

påverka; civil olydnad och andra utomparlamentariska aktioner

av spektakulär karaktär fördöms eller mindre bestämt. På frå-

mer

varför de valt sig just i politiskt parti

gan att engagera ett svarar samtliga demokrati är styrelse partier. Demokratin är

att genom — och måste i allt väsentligt representativ. Att tänka sig

vara - en representativ demokrati partier låter sig helt enkelt inte

utan göras. Den partipolitiska kanalen betraktas således den pri-

som mära för medborgarna. Men demokratin tar sig

samsynen om -

för det andra också uttryck i ganska positiv bedömning

- en av demokratins tillstånd i Sverige. Ingen säger tillståndet är

att perfekt; medvetenheten de problem demokratin brottas med

om som

är tvärtom Men många den domedagsliknande

stor. menar att debatt förs inte har sin grund i den verklighet de själva är

som verksamma inom. På frågan hur de demokratin fungerar i

anser att

dagens Sverige väljer många att relativisera sin bedömning: i jim-

förelse med andra länder fungerar den svenska demokratin bra,

menar man.

4 Slutligen kännetecknas de partiaktiva de i hög grad värdesät-

av att

ter den speciella sociala gemenskap uppstår i det politiska arbe-

som

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

tet. Detta är inte det mest grundläggande motivet bakom deras

för många har denna sociala aspekt spelat

engagemang, men en

betydelsefull roll när det gäller motivera sig inför fortsatt

att ett

Genom det politiska har de lärt känna

engagemang. engagemanget

många människor, med vilka de känner stark samhörighet och

nya

gemenskap. Det politiska arbetet därigenom ha bidragit till

anses

ett rikare och meningsfullare socialt liv. Det är ingen tvekan

om

att detta utgör central del de partiaktivas identi-

engagemang en av

tet.

Detta är alltså vad förenar de partiaktiva: de har hög påverkans-

som

benägenhet och förvissning påverkar samhället effek-

en om att man tivast aktiv i politiskt parti; de är över huvud aktiva och

som ett taget

handlingsorienterade individer och deras

som anser att engagemang är förutsättning för fungerande demokrati; de inte det

en en anser att finns något realistiskt alternativ till den representativa demokratin och följaktligen inte heller till där inte partierna har

ett system en central roll, och den representativa demokratin i allt väsentligt

anses

i till vad ofta hävdas fungera väl; och de uppskattar, - motsats som slutligen, den sociala interaktion Det poli-

som engagemanget ger. tiska engagemanget upplevs kort meningsfullt.

sagt som

Vid sidan dessa kännetecken finns betydande

av gemensamma variationer när det gäller distinkt fastställa

att mer engagemangsmotiv och inställning. Vi avslutar därför denna kartläggning demokra-

av

tins trotjänare urskilja distinkta arketyper partiak-

genom att sex av

tiva och partimedlemmar. Arketyperna konstrueras olika

genom att

särdrag hos intervjupersonerna stiliseras. Det är viktigt under-

att stryka att dessa arketyper är teoretiska konstruktioner, s.k. analytiska

idealtyper, inte nödvändigtvis behöver finnas i verkligheten.

som Ingen intervjuperson behöver således ha samtliga de kvaliteter

som ingår i idealtypen; denna är i stället betrakta slags karika-

att som en tyr avsikt det är att inrymma lång rad snarlika fall. Arkety-

vars en av

är inte heller alldeles avgränsade från varandra; intervjuperperna en

kan uppvisa kvaliteter gör att vederbörande i vissa avseenden son som liknar flera arketyper samtidigt. Men beroende vilken kvalitet

som dominerar är det ändå möjligt att inplacera dem i särskild kategori

en Eneroth 1984, s. 149 fi.

Den enda egentliga vägledningen det gäller fånga det

är att att

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

typiska, det särpräglade, för de olika kategorier urskiljs i materia-

som let. Visserligen måste dessa fall så verklighetstrogna de skulle

vara att kunna finnas i verkligheten, det är inte något krav så är fallet.

men att

Metoden kan därför också kallas för karikatyrmetoden eftersom den i sin form påminner den metod i vardagssammanhang ofta

om använder när sammanfattar våra observationer olika företeel-

om

kvalitativa egenskaper och kännetecken. När talar sers om en per-

typisk storstadsbo" naturligtvis det finns son som en vet att ganska betydande variationer mellan de bor i storstäder.

personer som Trots detta är vi, när hör detta begrepp, i stånd föreställa hur

att oss denna "storstadsbon är eller inte är när det gäller värde-

person - ringar och livsstil.

Målsättningen med idealtypsmodellen är alltså inte att åstad-

komma total kartläggning den studerade företeelsens samtliga

en av kvaliteter, att utmejsla ett antal egenskapskategorier åter-

utan som speglar det centrala, det fundamentalt kännetecknande, för företeelsen ifråga Eneroth 1984:149 ff..

Arketyp Idealisten

En första arketyp är idealisten. Högre mål än den karriären, den

egna personliga tillfredsställelsen och bekvämligheten vägleder idealistens

politiska Ordet uppojâcringfaller sig naturligt,

engagemang. när man skall karakteristik denna arketyp.

ge

Fyra intervjupersoner 11 och 13 motiverar olika sätt

nr

sitt medlemskap och/eller i termer pli/ets/ezil. Samtliga

engagemang av

det politiska funktionella skäl eller grund menar att systemet, av

legitimitetsskäl, förutsätter att människor är medlemmar och/eller av engagerade i partier. Trots de har mycket att göra i sina civila

att yrken och trots att de sig åsidosätta familjelivet är de, eller har

anser varit, verksamma fritidspolitiker i flera sitt

som år. De ser engage-

form politisk värnplikt i demokratins tjänst. Några

mang som en av karriårambitioner finns inte. Tvärtom, samtliga förklarar sig ha klar-

gjort tydligt att de inte är lockade några positioner.

av

Politiskt måste ske oegennyttiga skäl, förklarar

engagemang av en

dessa intervjupersoner 1. Man är förtroendevald, betonas det.

av nr

Detta implicerar politiska uppdrag är karaktär än andra

att av annan uppdrag. Politik skall inte yrke. De s.k. broilertendenserna

vara ett beskrivs därför hot demokratin. Att människor tidigt i

som ett mot livet blir heltidsarvoderade politiker till skada såväl för

anses vara dem själva, individer, för systemet. De verksamma måste

som som av

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

såväl verklighetsförståelseskäl personliga trygghetsskäl ha

som av förankring i civil karriär. Landet har länge skötts inkompeen ett tent sätt, förklarar han vidare, och sticker inte under stol med att han i kraft sin erfarenhet från näringslivet är i besittning sådan av av en kompetens och respekt att han kan bidra till förbättra situationen. att

Han sitt politiska uppoffring för

ser engagemang som en gemenändamål. Någon politisk karriär, eller position, är han inte samma under några omständigheter intresserad Men sådana strävanden är av.

generellt sett alltför vanliga i det politiska livet, han.

anser En dessa idealister säger sig desillusionerad annan av vara en demo/eratiromanti/eer 7. Med demokratiromantiker hon nr menar demokratin blir sitt innehåll den inte också utövas. att tom om Som medborgare har för samhället, understyker hon. man ett ansvar Särskilt gäller det de politiskt orienterade medborgarna det även om

egentligen är alla medborgarnas sig.

gemensamma ansvar att engagera Att hon är desillusionerad kommer sig frustration över mötesav en former och den kraft politiken från hennes övriga liv. Bara som tar den varit aktiv politiskt hur svårt det är med demokrati i som vet

praktiken, suckar hon.

förs den tredje dessa idealister. Samma typ av resonemang av av Han är dock passiv själv, eftersom demokratin är ifrågasatt men han att alla politiskt intresserade medborgare borde bli medmenar lemmar i något parti. Det är helt enkelt sätt manifestera stöd ett att för demokratin. Partier saknar medlemmar blir skal, som tomma han. De lakas sin demokratiska kraft och förlorar sin menar ur

legitimitet. För del är han kritisk till åtskilligt den politik

egen av hans eget parti bedrivit, har ändå just detta principiella skäl men - av valt kvarstå medlem. - att som Kärnkraften, säger fjärde idealist, är ett hot mot människoaren överlevnad och detta hot kan bara avvärjas många människor tens om sig politiskt. Hon är emellertid också desillusionerad och engagerar säger sig ha förstått det inte är möjligt göra så mycket hon att att som från början hade hoppats på. Frustrationen över det politiska systetröghet är hos henne, större än hos någon i urvalet. mets stor annan Hon tvekar dock inte huruvida engagemanget är värt priset. Det om

är självklart att arbeta politiskt, även har aldrig så begränsat

om man

inflytande, denna trotjånare.

menar Vad är för dessa intervjupersoner är det definisom gemensamt att tivt är oegennyttiga motiv dominerar deras medlemskap och som

engagemang. Genomgående gäller att de är pli/etmdnnis/eor. Därav det

idealistiska draget: de är beredda att offra dyrbar tid för arbeta att politiskt, det i något fall råder osäkerhet det leder även om om

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

någonstans i resultatmässig mening. De fullgör sin samhälleliga värn-

skänker tillfredsställelse. Även den

plikt, och denna värnplikt en djup

medlemmen, är kritisk till det partiet, upplever sitt

passive som egna

förhållandevis stöd meningsfullt: "Det känns bra

begränsade som

med. ändä, att vara

Arketyp 2: Ideologen

Ideologen har det med idealisten denne vägleds ett gemensamt att av mål i sitt olika sätt uppnå personliga förhögre engagemang än att delar. Det är inte lockelse göra politisk karriär gjort vederen att som börande till politiker. Men i till idealisten är det inte med motsats hänsyn till det politiska systemets fortlevnad ideologen engagesom

Det inte någon medborgerlig plikt ligger till grund

rar sig. är som för det politiska Ideologen talar däremot engagemanget. gärna om

sina värderingar och övertygande, med intensitet om

argumenterar frågor. Han eller hon brinner för sin övertygelse och

principiella

i så måtto kompromisslöst intryck. Det handlar med andra gör ett

ord passionerat förhållningssätt till det politiska uppdraget.

om ett Tre i urvalet 14 och 16 motiverar sitt politiska personer nr i sådana de bör betecknas tydliga ideoloengagemang termer att som De brinner för ökad rättvisa. Samtliga har utpräglade vänsterger. en åsikter; är socialdemokrat, vänsterpartist och är verksam i en en en lokalt står långt till vänster. Sverige beskrivs dessa tre ett parti som av utpräglat klassamhälle. Indignerat talar de

intervjupersoner som ett

"klassainhällets orättvisor, också "könsmässigt förom men om och hur det är för dem göra något, dock

tryck om självklart att om

ändå så litet för bidra till bättre samhälle. Att passivt och stillaatt ett tigande åse orättvisor och förtryck är otänkbart, de. menar

Även de borgerliga intervjupersonerna har ideologens

vissa av kännetecken. En kristdemokrat talar således gärna familjens vikom tiga i dagens rotlösa samhälle och behovet

betydelse om av fasta nor-

En indignerad över manssambället och delar således

mer. fp-kvinna är

vänsterideologernas kritik könsrelaterade orättvisor. mot

Arketyp Resultatpolitikern

kännetecknas han eller hon är starkt hand-

Resultatpolitikern av att

lingsorienterad och vill snabba, konkreta resultat. Resultatpolitise kern tänker inte ideologiskt. Han eller hon kan i och för

pragmatiskt,

finnas inom samtliga partier tenderar i första hand att söka

sig men

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

sig till lokala partier kommunens väl-karaktär. Det

av är nämligen

det lokala territoriets problem står i förgrunden för

som resultatpoli-

tikerns uppmärksamhet. I detta urval, skall Självfallet finns

tilläggas.

det resultatpolitiker också nationell nivå. Politik handlar om att

hitta "bra lösningar fungerar praktiskt". Det kan inte ske

som om man har ideologiska skygglappar för ögonen, framhålls det. Hos resultat-

politikern finns föga förståelse för ideologiska utsvävningar. Sådana uppfattas som "teoretiska" i meningen verklighetsfrånvända. Ideolo-

gier avskärmar och fördunklar omdömet.

Det är alltså särskilt de båda intervjupersoner är verksamma i som lokala partier 5 och 6 kan beskrivas i

nr som som resultatpolitiker

renodlad form. De karaktäriserar också sig själva

mer som handlings-

människor det enda viktiga nå resultat". En alienation — air att tydlig

inför den det uppfattas överdrivet ideologiska debatten - som på kommunalpolitisk nivå sig också till känna det sätt beskriger som vits. Kritiken bär i vissa avseenden tydliga populistiska det

drag

snackas valdigt mycket på del håll. en De är också starkt kritiska till de traditionella partiernas sätt att

fungera. De anses inåtvända och toppstyrda. Denna toppstyrning

ger sig till känna, såväl i förhållande till den centrala partiormenar man, ganisationen i själva det sätt vilket dessa partiers lokalavdelsom ningar arbetar. Osjälvständigheten den centrala nivån gentemot är påfallande och innebär det lokala planet ofta hamnar fel att man

grund av att alla problem sina ideologiska glasögon.

man ser genom Den hierarkiska organisation tillämpar i det lokala partiarbetet man hämmar kreativiteten hos många "backbenchers, hävdar vidare. man

Många grästrotspolitiker, som inte släpps fram, uppfattas bittra

vara och frustrerade.

En centerpartist uppvisar tydliga drag denna arketyp 8.

av nr

Han tror många har felaktig bild politikens förutsättningar.

att en av Folk tror inte det går påverka, de visste vilka

att men om möjligheter finns till detpå det lokalpolitiska planet, säger han. Han radar

som

upp exempel hur han och hans partikamrater kunnat nå viktiga,

konkreta resultat inom kommunalpolitiken. Han det

medger att

finns toppstyrning inom det partiet, han inte

en egna men tror att den är lika påtaglig den är inom andra partier. som

Arketyp 4: Den Iojale trotjänaren

Den Iojale trotjänaren äldre eller medelålders partiaktivist är en som

under lång tid varit verksam i partiorganisationen, ofta åtminstone -

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

under vissa perioder mindre attraktiva och statuspräglade poster. — I likhet med idealisten har inte den lojala trotjänaren några karriärmotiv. Den lojala trotjänaren är alltså den trägne arbetaren i partior-

ganisationens vingård, troget och lojalt dock inte nödvändigtvis

som okritiskt verkar för sitt partis intressen. Trotjänaren gör vad veder- börande blir tillsagd göra. Uppstår vakans i styrelsen ställer att en trotjänaren han/hon redan redan har suttit i styrelsen upp, trots att och har antal uppdrag. Han eller hon lever också del ett stort en stor sitt sociala liv inom partiorganisationens hägn; det är i den hans/ av hennes bästa vänner finns.

Tre intervjupersoner uppvisar dessa drag 8 och 10. De har

nr

varit medlemmar i många år i fall nästan i halvt sekel. De har - ett ett

haft många uppdrag, aldrig något toppkaraktär. De har inte

men av

några personliga karriärambitioner inom politiken, men tycker om utöva inflytande i sakfrågor. De har många vänner i partifören-

att och de deltar flitigt i de sociala aktiviter anordnas. De trivs

ingen som med sitt politiska rollen politiker utgör viktig

engagemang; som en deras personliga identitet. del av

Arketyp 5: Karriäristen

Nästan samtliga intervjuats värjer sig för bli betraktade som att som karriärister. Dock finns även sådana; den femte arketypen kallas således karriäristen. Utmärkande är öppet redovisat intresse för olika ett uppdrag. Den svenska politiska kulturen sätter dock bestämda gränför vilket sätt detta intresse tillåts framträda. En stark ser uppdragshunger bör kamofleras bakom falsk blygsamhet, risen annars kerar hamna utanför denna gräns. Man söker inte höga posman att

däremot står till förfogande får förfrågan;

ter, man om man en man ställer upp. Karriäristen arbetar hårt och försöker göra omvärlden uppmärk- detta. Det sista är inte minst viktigt. Karriäristen försöker resa sam Det är alltså viktigt och framför allt de monument. att synas, att resultat På möten och sammanträden talar karriämen presterar syns. risten mycket, även i sådana frågor där han/ hon inte besitter några kunskaper. Karriäristen anstränger sig också hårt för att bygga personliga nätverk. Kontakter är hårdvaluta i politiken. Att endast 15 de 16 partiaktiva intervjuats bär drag en nr av som denna är knappast förvånande bakgrund den

av arketyp mot av

rådande kulturen. Den verkar allt för angelägen komma fram som att

stöter patrull. Med personvalet kan detta så småningom

snart

6 NÄRPORTRÄTT AV DEMOKRATINS TROTJÄNARE

komma att förändras, i den particentrerade politiska

men extremt kultur ännu finns i svensk politik är karriärister i den mening som här beskrivits främmande fåglar. som

Arketyp Postgiromedlemmen

Den passive medlemmen kan beskrivas postgiromedlem som en som hänsyftning till den ekonomiska transaktion denne medlem en en gång år begår då medlemsavgiften betalas in. Relationen till per par-

tiet består i endast i postgiromedlemmen åtnjuter den

stort sett att information i vissa sammanhang distribueras i form som av massutskick. En betydande del denna information dock vissa de av tar av

passiva postgiromedlemmarna till sig.

Passiviteten är inte fullständig, postgiromedlemmen röstar alltid. Vederbörandes emotionella band till partiet är starka

hög partiiden-

tifikation. Han eller hon talar också ofta politik med Vänner och om bekanta; middagar, arbetet, vid köksbordet. Det

politiska

intresset är starkt. Några möten besöker dock inte postgiromedlemmen. Det främsta skälet är tidsbrist. Men medlem ändå kunna stödja det parti att som

sympatiserar med känns viktigt.

man

Tre intervjupersoner har profil detta stiliserade slag 9

en av nr och 11. De framhåller samtliga vikten medlem i av att vara något parti, särskilt i tid då demokratins institutioner ifrågasätts. Meden lemskapet känns meningsfullt. Att de inte är aktiva beror tiden att inte räcker till. Det är arbete och familj prioriteras. som

Noter

1 En norsk studie från början 1990-talet visade drygt hälften de norska av att av partiernas medlemmar inte deltog i något partiarrangemang under det år som studien gjordes 1990. Skillnader fanns emellertid mellan olika partier. Partier vänsterkanten hade de aktivaste medlemmarna. Mest passiva var Høyres medlemmar: nästan 80 dessa helt passiva Heidar 1994. procent av var

7 Alternativt

politiskt

engagemang

I det förra kapitlet konstaterade de partiaktiva genomgående

att

partiväsendet den främsta kanalen för medborgarinflytande.

ser som En representativ demokrati förutsätta vitala partier. Utan paranses tier, ingen demokrati. Andra organisationer kan, menar man, möjliförbindelselänkar mellan medbor-

gen komplettera partierna som

och den politiska makten, det handlar i grunden om en garna men

marginell roll.

ytterst en

Är kris också demokratins

partiernas

kris

Med sådant blir naturligtvis partiernas kris analog med ett perspektiv

demokratins kris. Men sådant kan naturligtvis proett resonemang

blematiseras. Bara för medborgarna vänder de politiska partierna

att behöver naturligtvis inte demokratin skada, kan hävda. ryggen ta man

partiväsendet den främsta kanalen för medborgarinfly- Visserligen är

tande i demokrati, det finns också andra.

en representativ men Sålunda brukar medborgarnas deltagande i föreningslivet generellt

tillmätas demokratisk betydelse. Ett sådant deltagande sägs en stor skola i demokrati; medborgarna lär sig samarbeta och ta vara en

för angelägenheter. Det också upphov

ansvar gemensamma anses ge till förtroende emellan och därmed vitalt fören-

medborgarna är ett

med populär förutsättning för det sociala kapitalet ingsliv en term en i samhället 1996. Förtroendet människor vågar Putnam gör att

samarbeta och inte ensidigt det kortsiktiga egenintresset.

styras av Det cirklar: förtroendet leder alltså till det sociala

uppstår goda att

och detta kapital har den egenskapen att det växer

kapitalet växer,

desto använder det samarbeta med andra. Avgömer man genom att rande är enligt Robert Putnam inte att de medborgerliga sammanhar uttalat politiskt syfte. Att sjunga i kör eller att

slutningarna ett en delta i fågelskådarklubb kan tillräckligt för den nödvän-

en vara att diga solidariteten och samhällsandan uppkommer. Det viktiga är

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

dock de aktuella föreningarna vad Putnam kallar för

att är öppna.

Med detta helst kan bli medlem. Motsatsen avses att vem som är

slutna och föreningar, själva grupper vars existensberättigande

motiveras exklusion. I slutna är mellan

av grupper sammanhållningen

medlemmarna stark samtidigt frodas intolerans det men gentemot omgivande samhället. Sådana sammanslutningar Putnam anses av

inte till för uppkomsten socialt kapital.

vara gagn av Intresset för sambandet mellan medborgarnas i förengagemang eningslivet och vital demokrati är emellertid inte inom en nytt sam-

hällsvetenskapen. När Alexis de Tocqueville rapporterade sina

om iakttatagelser från det tidiga 1800-talets Amerika framhöll han just

det omfattande i föreningar olika det engagemanget av slag som utmärkande för vad han såg det mest demokratiska landet som jorden i närvarande tid Tocqueville 1844. Över huvud har taget inom sociologin betydelsen intermediära fostrar och av grupper, som skapar ansvarskänsla, betonats såsom demokratiskt oumbärliga

Segerstedt 1939.

Det har i diskussionen demokratins hälsotillstånd gjorts

om gällande att medborgarnas i samhällsfrågor, vad

engagemang tvärtemot många hävdar, är omfattande än tidigare det sig mer - men att tar

andra uttryck. Många intensivt politiskt engagerade individer det

ser

som mer meningsfullt att aktiv i exempelvis aktionsgrupp än

vara en ett politiskt parti. Ett sådant är fokuserat engagemang, som mer mot

en speciell fråga, anses nämligen erbjuda större möjligheter

att påverka, och det också i andra avseenden den moderna, motsvarar eller kanske postmoderna, människan affektiva oriensnarare, vars tering mot politiska partier blir allt mindre bättre Bäck 8C Möl-

- se

ler 1997, 290 ff. Partiernas kris och enligt vissa förestående s. hädanfärd skulle därmed mindre demokra-

- vara bekymmersam ur tisk synvinkel. Den fråga står i blickpunkten i som föreliggande kapi-

tel är vad kännetecknar de i som medborgare som engagerar sig politiskt adekvata sammanslutningar. På vilket sätt deras motiv,

skiljer sig

attityder och arbetssätt från partiorganisationernas trotjänare Kan

också dessa individer, arbetar med samhällsfrågor utifrån andra som

utgångspunkter, karakteriseras demokratins trotjänare

som

Organisationsmedlemskap och demokrati

Sverige är de länder i världen där det omfattande organisationsett av deltagandet brukar framhållas någonting kännetecknande. som

Uttryck som organisations-Sverige och folkrörelse-Sverige har

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

varit förekommande. Endast fåtal medborgare har stått

vanligt ett

helt utanför De allra flesta svenskar har varit med-

organisationslivet. lem i flera organisationer. Det rika organisationsväsendet har, från de utgångspunkter

som redovisades, beskrivits demokratisk plusfaktor. Samtiovan som en har dock de verkligt aktiva varit ganska få. Det sammantaget

digt

medlemsantalet kan alltså inte självklart sätt till intäkt höga ett tas

organisationsväsendet berikar demokratin. En avgörande fråga

till att

väljer sig. Sociologisk forskär naturligtvis varför man att engagera

ning har visat den positiva bild svenskarnas engagemang som att av målas i olika sammanhang kan ifrågasättas Blomdahl 1990. En upp etablerad bild, i hög grad kan officiellt sanktioneradJ som sägas vara svenskarna folk vill för olika verksamär att är ett som ta eget ansvar heter i närsamhället, vill gemenskap, söka kunskap och

som uppleva

bilda opinion för olika idéer.

Dock krassa och konkreta orsaker till medlemskap tänkan mer kas. Sålunda har fler människor blivit tvingade bli medlemmar i att

det gäller exempelvis dem bor i bostadsrättslägenheföreningar; som

och automatiskt tvingas bli medlemmar i samfällighet, det ter en men också sådana fall där medlemskapet är nödvändigt för att kunna

gäller komma i åtnjutande idrottsanläggning eller för att rabatter av

av en olika skäl vill tillgång till informa-

slag. Ytterligare ett är att man

tion. Alla dessa skäl kan tala för medlemskap, inte nödvänett men för Då det kunnat beläggas att den

digtvis ett djupare engagemang. ökande andelen föreningsmedlemskap har i just föreningar

ägt rum detta idrottsrörelsen har vuxit kraftigt i motsats till av slag exem- de idébaserade folkrörelserna 1990 kan det ifrå-

pelvis Blomdahl -

det rika i Sverige verkligen innebär till-

gasättas om föreningslivet ett

skott för demokratin. Om inte, Putnam, det sociman som menar att

ala kapitalet kan skapas i inom alla typer organisationer.

stort sett av

Förenings-Sverige knakar i fogarna

I också bilden förändrats till det sämre

en undersökning framgår att

under det decenniet. Andelen medlemskap har minskat: 1987 senaste den genomsnittlige svensken medlem i 3,21 föreningar, 1997 var var motsvarande siffra 3,05. Nedgången är tydlig knappast dramamen tisk. Den andel står utanför föreningslivet är oförändrad, nedsom beror med många medlemskap minskar; de gången att gruppen föreningsentusiasterna blir alltså färre. Vad år värt att

verkliga som

framhålla är dock också antalet aktiva föreningsmedlemskap att

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

minskar: 1987 varje svensk i genomsnitt aktivi 1,13 tio

var förening,

år hade denna siffra sjunkit till 0,89 m.fl. 1998, 63

senare Petersson s. ff.. Utvecklingen gav upphov till dyster reflektion:

en

Utvecklingen när det gäller föreningsengagemang överensstämmer med stagnationen och nedgången i politiskt deltagande, särskilt aktiviteter inom de politiska partierna. Den lilla bär organisationsligrupp som upp vet har blivit ännu mindre. Nedgången aktualiserar frågan den nedre var gränsen går för det folkrörelseideal bygger många medborsom att gare frivilligt engagerar sig i organiserad samverkan. Föreningssverige börjar knaka i fogarna Petersson m.fl. 1998, 68. s.

SNS-statsvetarna är framgår bekymrade. Det sociala kapitalet som sägs erodera, vilket leder till negativa konsekvenser för samhället i

dess helhet. Om utvecklingen fortgår i den samma riktning som gjort

det decenniet reduceras demokratins senaste beslutsprocess till iso-

lerad och kortsiktig intressekamp". Men kan

"lobbyism inte ersätta

dialog Petersson m.fl. 1998, 69.

s. Vad i detta sammanhang gör det såväl Putnam

man gäller som

- SNS-statsvetarna år helt enkelt postulerar i - att man att engagemang föreningslivet genererar vissa demokratiska värden förtroende,

inflytande, tolerans, solidaritet, förmåga samarbeta och kommuatt nicera etc. Men kan självfallet inte bara för givet så är falman ta att let. Det är rimligen empirisk måste från fall till en fråga som prövas fall huruvida föreningsengagemang resulterar i demokratisk meden borgaranda. En kvalitativ åtskillnad bör till börja med melatt göras lan olika föreningstyper. Ett i nazistisk

engagemang en organisation

elleri kriminellt orienterad leder till

en motorcykelklubb naturligtvis

att man som medlem upplever gemenskap och kommer i åtnjutande någon form social interaktion, och också lär av av att man möjligen sig att kommunicera och samarbeta. Men därmed befrämjar naturligtvis inte demokratin. engagemanget Detta är knappast kontroversiellt. Därmed är det följaktligen inte

självklart att medborgarna, deltaga aktivt i demokratiskt genom att

uppbyggda organisationer, utvecklar den medborgaranda

typen av förutsätts till för demokratin. som vara gagn

I detta kapitel riktas uppmärksamheten

mot vad det är som ger upphov till sådan anda och hur den sig uttryck i olika en tar samman-

hang. Genom att analysera 19 djupintervjuer med individer

som

samtliga är aktivt engagerade i partipolitiskt neutrala men politiskt

orienterade eller relevanta organisationer är ambitionen

att blottlägga

de mekanismer är betydelse i sammanhanget. Genom kartsom av att lägga motiv, arbetsformeroch attityder hos dessa individer är det för-

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

hoppningsvis möjligt kvalitativt plan beskriva några

att ett mer ytterligare arketyper demokratins trotjänare, i dessa fall verkav

utanför partiväsendet.

samma Urvalsprincipen är den kritiska studera sådana om test: genom att fall företeelse där kan förvänta sig vissa givna kvaliteter av en man kan i den inte finner dessa förväntade kvaliteter, starkt man, mån man ifrågasätta den teoretiska förförståelse funnits. Med andra 0rd: som inte dessa individer, i varierande utsträckom ens vars engagemang

ning äger inom organisationer har uttalat politiska syften,

rum som

uppvisar de demokratiska egenskaper inom forskningen

som man

förväntar sig skall uppkomma när medborgarna frivilligt deltar i föreningslivet, är det knappast troligt dessa egenskaper finns i någon

att föreningsverksamhet heller. Vidare: utsätta dessa annan genom att fall den förväntade företeelsen för ingående granskning är det av en

förhoppningsvis möjligt givet verkligen finner

att - att man nu prov denna företeelse säga något betydelsefullt vilken med- - om typ av borgare demokratin är i behov som av. En indelning de organisationstyper de 19 individerna grov av som är verksamma inom leder fram till huvudtyper: traditionella folktre

rörelser, lokala aktionsgrupper och sociala proteströrelser.

Traditionella folkrörelser

De traditionella folkrörelsernas roll i det svenska styrelsekicket är väl

dokumenterad. När tidigare talat "organisations-Sverige"

man om och den svenska folkrörelsekulturen är det just de gamla folkrörelfrån 1800-tal åsyftats. Det är de många människornas serna sent som i dessa betraktas demokratisk tillgång engagemang som som en stor beskrivits. det sätt som ovan Två kvinnor, 67 respektive 28 år gamla, företräder de båda tradi-

tionella folkrörelser finns representerade i urvalet Röda Korset som och IOGT-NTO. Motivet för är i båda fallen hjälpa engagemanget att andra. I det förra fallet Röda Korset väljer intervjupersonen att citera Röda Korsets stadgar när hon ombeds förklara varför hon är ur

aktiv i organisationen: Att hjälpa och förhindra mänskligt lidande,

hjälpa människor vilka de är. Och när den de utsatta oavsett yngre av

båda, nykterhetsrörelsen, får frågan vilket motiv

som representerar hon har för hon: sitt engagemang svarar

-Jag vill förändra världen Jag att det jag gör spelar roll, även jag tror om kanske inte får uppleva förändrad värld under min livstid beträffande en de här frågorna. Men jag är ändå övertygad att de timmar jag lägger om

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

det här spelar roll Jag är övertygad det blir bättre ner om att om det och knarkas mindre Det är för många barn får stryka sups som foten grund att föräldrarna det är för många omkomav super, som mer i trafiken grund alkoholpåverkan, det är för många blir av som missbrukare nr 31.

Dessa intervjupersoner känner alltså stark motivation i sitt en ytterst att hjälpa andra människor. De har båda framträdande engagemang positioner i sina organisationer och arbetar hårt ideell basis. De -

delar vidare grundinställningen medborgare har

att man som en moralisk skyldighet sig för andra människor. Det är vår att engagera skyldighet oss, äldre kvinna under lång tid att engagera svarar en som varit aktiv i Röda Korset. Men många är lata, hon. Avsaknaden anser är skrämmande, hon. På frågan det är vikav engagemang menar om

tigt människor sig i samhällsfrågor hon:

att engagerar svarar

-Ja, det är klart. Vart skulle det ta vägen människor intre brydde sig om samhällsfrågorna Visst skall sig, detta håller om man engagera men att förändras. Inte bara själva också attityden att engagemanget utan vad gör skiter jag i. Så det inte förr. Intervjupersonen grannen var berättar två händelser hon själv bevittnat under tid och om som senare illustrerar denna förändrade samhällsmoral. De här två händelserna som fick mig att tänka: hur fostrar våra barn egentligen Man får ingen respekt för det inte är Det är där är i dag. Och det här som ens eget. handlar att sig. Ser jag någon klottrar eller gör något om engagera som och jag då bara går förbi tar jag inget samhällsansvar. Sedan finns det situationer då det år våld med i bilden och inte törs nr 27. man

Orsakerna till den bristande medborgarandan står således finna i att människors lathet och i allmänt moraliskt förfall. Intervjupersoett

till denna dystra utveckling i minskat samhällsenga-

nen ser roten ett gemang. En avgörande omständighet är att den fostran medborsom tidigare fått inom för ideellt folkrörelsearbete ha garna ramen anses försvunnit. Människor intresserar sig i allt högre grad enbart för den

livssituationen; i andra. Solidariteten vittrar däregna man struntar med sönder i samhället. Detta försvagar demokratin, hon. anser Ett liknande synsätt finns hos den kvinnan. Hon är sedan yngre många år är engagerad i IOGT-NTO. Redan 14-åring blev hon som

medlem i nykterhetsrörelsen. Det ställningstagande, berättar

var ett hon, föll sig naturligt eftersom hon hade behov som av att engagera sig ett sätt till nytta för andra och hon blev övertygad som var att samhället skulle bli betydligt bättre droganvändningen om om minskade. Så här hon frågan det är viktigt människor svarar om att

sig i samhällsfrågor:

engagerar

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

-Ja, jag nästan det är meningen med livet. Sålänge kommer att tror leva tillsammans med andra människor så måste det finnas nog gemenregelverk, värderingar Och då måste alla delsamma normer, osv. vara aktiga. Men är väldigt relativt. Det kan utövas en högre engagemang eller lägre nivå i samhället. Men alla bör verka efter sin förmåga nr 31.

Problemet är emellertid i vissa så har ingen relation att grupper man till makten . Alltför många känner utanförskap, vilket är förödande.

Detta utanförskap gäller dock inte henne själv. Hon har starkt ett

politiskt självförtroende, beskriver sig själv som driftig, politiskt

intresserad och kunnig. Hon har under lång tid varit inne tanken

sig i ett politiskt parti, men upplever partierna samtidigt

att engagera

alltför stängda.

som

Men jag känner också mitt liv inte räcker till. Jag känner ibland att - att jag inte hinner jobba, för jag skulle vilja jobba ideellt. När man att mer tittar i sin kalender och jobbat 30 timmar ideellt och 40 timser att man jobbet, då inser det inte är så konstigt att år trött. mar man att man Jag hinner inte äta Jag känner ett enormt i hjärtat. sova, osv. engagemang Alltså jag skulle kunna jobba hur mycket helst med de här frågorna. som Det är möjligheterna knäcker mig nr 31. som

Detta starka finns hos fler i urvalet. De intervjupersoner engagemang står i fokus i detta kapitel har det de är idealister som gemensamt att verkligen brinner för det ändamål deras kretsar som som engagemang

kring. Genomgående lyfts också drivkraft fram vik-

en annan som en tig förutsättning för detta intensiva den sociala engagemang: gemen-

skapen i organisationen. Detta uttrycks följande sätt den

av nyss

citerade eldsjälen:

En väldigt viktig faktor för mitt är att det är trivsam - engagemang en social miljö. Och för att det är social att man gemensamt tar ansvar en miljö är öppen, något jag många föreningar, oavsett organisasom tror tion, är dåliga på. Man blir väldigt lätt ett slutet socialt sammanhang nr

31.

Formen för är i båda dessa fall kopplad till verksamengagemanget hetsformer ytterst traditionellt slag. H ederligt folkrörelsearhete är av återkommer vid flera tillfällen hos den kvinnan. en term som yngre Även i samband med hon beskriver vad brukar kallas att som annars för lobbyism: vi försöker knyta kontakter i partier, där och hålla vara föredrag, skicka och så. fa lite lobbying, eller rättare sagt

information

hederligt folkrörelsearbete. Termen folkrörelse" förekommer också

hos den andra kvinnan. I båda organisationerna bedrivs verksamheefter traditionella riktlinjer, något den de båda ten som yngre av

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

intervjupersonerna upplever delvis problematiskt. Hon skulle

som ärna förn else, inte minst för anisationen i ökad g se en Y att or g utsträckning skall attrahera människor. yngre

Den här organisationen och dess struktur kan varit med - man om man jag. Men det är däremot helt absurda strukturer förstå ett tag som att och komma underfund med 30-åring kommer och vill om man som t.ex. sig. Det skulle då nästan behövas kurs bara för lära sig engagera en att det. Det är just det här jag vill försöka motverka 31.

nr

Såväl Rödas Korset IOGT-NTO är idérörelser: det är attityder, som och värderingar hos medlemmarna ligger till grund för normer som

engagemanget Engberg 1986. Nu riktas uppmärksamheten

mot en

helt kategori organisationer: de lokala aktionsgrupperna där

annan av det är medlemmarnas intressen motive-

snarare gemensamma som

rar engagemanget.

Lokala aktionsgrupper

Alltfler de politiskt intresserade medborgarna sig i

av engagerar

lokala aktionsgrupper olika slag. Sammanlagt 70 000 medborgare

av beräknas i slutet 1990-talet aktiva inom för 3 700 av vara ramen ca

lokala utvecklingsgrupper, byalag, intresseföreningar, sockengrupper, framtidsgrupper etc. Detta ha bidragit till för-

engagemang anses att den lokala demokratin i flera avseenden. Det har sålunda hävdats, nya

att kommunsammanläggningarna skapade ett tomrum som i sin tur öppnade för revitalisering den lokala demokratin. Kulturgeo-

en av grafen Ulla Herlitz skriver i till Demokratiutreden annan rapport

ningen:

Det politiska systemet lade sig självt. På landsbygden och i mindre ner tätorder skapades ett demokratiskt underskott, det ett tomrum, utan att fylldes med något annat Tomrum är till för fyllas Också det att demokratiska kommer fyllas. Genom successiv förtomrummet att en ändring av kommunens administrativa område till allt större enheter har ett demokratiskt underskott uppstått Herlitz 1999, 414 f.. s.

Ett nyckelord bakom detta är skall identitet. engagemang som se Detta resultat anknyter till Herlitz slutsats: de har makt i det som lokala territoriet saknar identitet i detta, hon, och samtidigt menar har de medborgare känner identitet inte någon makt. som

Intervjupersonernas verifierar denna iakttagelse.

resonemang Endast i det lokala territoriet, där det finns möjlighet till överblick

och där det föreligger närhet i olika avseenden till besluten och en -

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

mellan människorna är identitet möjlig, de. Demokratin - menar måste därför i huvudsak baserad ett lokalt perspektiv. Ett vara nyckelord är misstro traditionella och etablerade kanaler, annat mot inte minst partier. Misstron är inte lika påtaglig hos alla, den men finns, i eller form. Partiengagemang lockar inte något en annan med enstaka undantag. Från partiernas sida upplevs dock inte dessa akti-

viteter hot. Som sett i föregående kapitel tycks partiföre-

som ett

trådarna benägna betrakta byalagen komplet-

snarare vara att som en

terande kanal för folkviljans förverkligande. Men återigen är det i

en

begränsad utsträckning tänker sig denna komplette-

ytterst man att

ring sker. Det är partierna enligt de partiaktiva skall

som - - vara demokratins huvudrollsinnehavare. När i det här sammanhanget använder begreppet lokala aktions-

alltså såväl byalag intresseföreningar verksamma i

grupper avses som det lokala territoriet syfte det är att tillvarata viss grupps vars en intressen med avseende exempelvis kön eller etnicitet. Spännvid-

den blir därför ganska betydande när det gäller organisation.

typ av

Sammanlagt nio intervjupersoner sådana lokala

representerar

aktionsgrupper.

By- och stadsdelsföreningar

Fyra intervjupersoner är verksamma i by- och stadsdelsföreningar

syfte det är allmänt värna det lokala territoriet: Sörmjöle vars att rent

byutvec/eling 28, Arbetssugen 29; föreningen organiserar tre

nr nr

byar och antal småbyar, Bevara Skarpnäck 33 och

stora ett nr Tomtebo Stadsdelsförening 34. Gemensamt för dessa intervjuper-

nr

är kritisk centralplanering och centralistiska lössoner en syn

ningar, idealet är den lokala självstyrelsemodell prövas i

som prov Svågadalen. Endast omfattande decentralisering kan leda till att en

medborgarna blir motiverade delta i politiken,

mer att menar man.

Och sådant deltagande demokratimässiga skäl helt

ett anses av vara

nödvändigt:

Man skulle sträva efter lägga så mycket möjligt besluten - att ut som av

Rikspolitiken behövs för vissa stora övergripande frågor helt

klart. Men de lokala frågorna, de lokala besluten, de borde kunna delegemycket, mycket Byföreningen skulle något sätt kunna ta ras ut mer. över för hel del saker. Då skulle ett mycket bättre ansvaret en man För mig är demokrati där besluten fattas väldigt engagemang. lokal nivå så långt det är möjligt. De berörs besluten skall själva som av med och besluta. vara

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

I: Tj/c/eerDu att man är en sämre medborgare inte sig om man engagerar

-a. Sämre är ett elakt uttryck, är faktiskt skyldig men man att engagera sig. Men man måste inte dålig medborgare inte vara en om man engagerar sig. En del är blyga och törs inte. Det får Men de man acceptera. som är direkt lata, dem tycker jag lite nr 28. sämre om

Det är ingen tvekan att dessa eldsjälar har svårt respektera om att oengagerade människor. Få uttrycker emellertid detta lika rakt som

föregående intervjuperson. Frågan kan sägas inbjuda till avstånds-

ett tagande att direkt säga oengagerade människor är sämre svar —- att medborgare" har elitistisk och möjligen anti-demokratisk implikaen tion. Även detta det korom man nu anser gäller att svara politiskt rekt". "Nej, jag tycker inte är sämre, då har inte att man men man ratten att klaga heller, säger intervjuperson 34. Det finns två

en nr

förhållningssätt man som medborgare kan ha till samhället, menar en annan 33. Det ena är att rofla åt sig sa mycket möjligt och nr som sedan leva gott, helt isolerad från andra". Det andra är man tillsamatt med andra försöker göra någonting, så kan trevlig mans man en trygg, och bra tillvaro. Det enda sättet göra detta är sig". att att engagera Vad här är dubbelriktad vi-och-dom"-känsla hos ser prov en del engagerade individer: å sidan misstro politiker och en ena en mot

maktetablissemang, å andra sidan uppenbart i regel kamou-

ett men flerat förakt för den enligt deras mening alltför utbredda apatin inför

samhällsfrågor. I båda fallen handlar det vi-och-dom-per-

om ett spektiv, där vi representerar det goda. Det gäller de båda folkrörel-

seaktivister inledningsvis stiftade bekantskap med, det gäller dessa lokalaktivister och det gäller skall de - som snart se - som engage-

rat sig inom för olika proteströrelser. Att det tydligt sätt

ramen ett finns ett vi och dom gör förutsättningarna för identifikaett att

tion är goda. Engagemanget erbjuder därmed någonting socialt

meningsskapande. Tydligast är misstron de passiva och

mot oengagerade. Ett sådant beteende förstår helt enkelt inte, det strider man mot deras referensramar. Eldsjälarna vill dock i regel inte skryta med egna sina insatser, de är alldeles definitivt tillfredsställda med egna men dessa. I sina ögon är eldsjälarna i organisationerna demokratins egna

trotjänare i minst lika hög grad de partiaktiva är. Förmodligen

som eftersom många dem misstror politikernas mer, av engagemangsmotiv. Många tror att politiker i allmänhet drivs starka karriärinstinkav ter.

Arbetsmetoderna skiljer sig mellan intervjupersonerna inom

denna kategori. Medan några organisationer är orienterade mer mot att samarbeta med de politiker och tjänstemän företräder komsom

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

är andra konfrontationsinriktade; i det förra fallet kan munen mer en

resultatinriktad pragmantism, samarbets- och förhandlingsstra-

en tegi, urskiljas, i det handlar det däremot medianpassad senare om en

opinionsbildningsstrategi.

Nej, är inte såna människor media till hjälp det är sånt - att tar om inte fungerar. Däremot skickar pressmeddelanden och bjuder som ut in media när saker och ting skall belysas. Alltså har studiegrupper, om eller vill de skall skriva bygden, går inte ut till om att om men prespåtryckningsmedel Vi vill inte ha konfrontation, utan vill sen som . ha samverkan mellan alla nr 29.

Samverkan är alltså nyckelordet hos denna intervjuperson. När hon

diskuterar vad demokrati betyder för henne utvecklar hon de norma-

tiva impliaktionerna av samarbetsstrategin:

-I byagemenskapen diskuterar fram till lösning oss en gemensam som alla, och det är styrkan i det Demokrati för mig är att folk gagnar har möjlighet säga sin mening samverkan är det enda gäller att som skall komma någonstans. Det går inte börja slåss, då blir om man att överkörd. Det är inte det är meningen med demokrati. Där man som skall alla människor komma till tals. Alla människor skall ha chans en säga sin mening och sedan skall lösa det gemensamt, genom samatt man konfrontation. Orsaken till det minskande politikerverkan, inte genom förtroendet politiker inte lyssnar fotfolket, jag får använda är att om det uttrycket ...Det finns lägre nivå där varje största engagemanget människa får för sitt liv, sin utveckling och för ta mer ansvar eget egen bygdens, byns eller kvarterets utveckling nr 29.

En tydligare kontrast än följande uttalande kan svårligen tänkas:

En vanlig sketen demonstration bryr sig inte massmedia om. Det måste vara något mer spektakulärt nr 33.

Intervjupersonen är aktiv i Bevara Skarpnäck, proteströrelse i

en en Stockholmsförort kämpar mot de kommunala nedskärningarna. som Förutom flera omfattande namninsamlingar har flera spektakulära

aktioner genomförts i samband med stadsdelsnämndens öppna

möten. En gång bars likkista in under sammanträdet; i denna slog en antal spikar för att illustrera hur nämnden agerat ett sätt man ett aktionsgruppen uppfattade till nackdel för stadsdelen. Vid som vara tillfälle hoppade sammanträdesbordet och vifett annat man upp tade med fanor det stod Bevara Skarpnäck" på. Polisen inkallasom des, vilket enligt intervjupersonen vittnar att politikerna i nämnom

den inte respekterar yttrandefriheten. Den mest uppmärksammade

aktionen genomfördes efter den borgerliga majoriteten i Stockatt

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

holms Stadshus beslutat sänka skatten med 40 öre. Intervjuom att berättar: personen

De här senaste nedskärningarna stämde nästan öret med skatte- sänkningen. Då kom betalar tillbaka pengarna Vi inledde att kampanjen med att betala tillbaka 40-öringar samtidigt lämnade som över namnlistor till Cederschiöld. Han trodde bara skulle komma att och lämna över namnlistorna. Men ringde till TV och inte bara sa att skulle lämna namnlistorna också betala tillbaka Vi växlade utan pengarna. 1 000 kronor i 50-öringar, sedan bort två 50-öringar bara för tog att de skulle det lite svårare. Sedan kom dit med säck vi en stor som slängde bordet och det här är återbetalning den sänkta upp sa att en av skatten.

I Var det har pengar : era egna

—a. Sedan har fått tag postgironummer, internnummer i Stadshuset, delar ut till alla i Skarpnäck. Där kan de skicka in, det är lätt som att räkna ut, det är 50 spänn i månaden. Då tänkte det här kan bli ca att ett problem för dem politikerna i Stadshuset redovisa de här att pengarna nr 33

Intervjupersonen pekar ett i hans ögon anmärkningsvärt demo-

kratiproblem är relaterat till med stadsdelsnämnder. som systemet Han finner det stötande stadsdelsnämndernas politiska att sammansättning inte avspeglar valresultatet i stadsdelen. Den fol/evilja som genomförs ar den finns inne i stan. Medan det finns borgerlig som

majoritet i Stadshuset är det kompakt vänstermajoritet i den

en egna stadsdelen.

Den sista intervjupersonen 34 i denna kategori är verksam i

nr

Tomtebo Stadsdelsförening i Umeå. välmående medelklass- Det är en dominerad stadsdel intervjupersonen beskrivs Umeås som av som

lilla guldfågel. Strategin påverka utnyttja

är att genom att personkontakter: vi jobbar valdigt mycket mot enskilda tjänsteman på U med’ kommun I något fall har också utnyttjat de goda relationerna man .

några i föreningen har med vissa journalister. Föreningen sägs ha

som varit framgångsrik när det gäller tillvarata stadsdelens intressen: att det är lam att gehör för våra krav". I sin ungdom denna intervar

vjuperson aktiv i politiskt ungdomsförbund och är därför, enligt

ett

bedömning, väl förtrogen med de och oskrivna spelreg-

egen normer

ler präglar det politiska livet. Ett partipolitiskt

som engagemang framstår i dagens läge emellertid ytterst avlägset, säger hon. Spelet i

politiken avskräcker. Onödiga läsningar och brist förnuft sunt kännetecknar det politiska arbetet i alltför hög utsträckning. Hon

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

säger sig ha svårt förstå vad gång i tiden fått henne poliatt som en tiskt aktiv. Skrattande konstaterar hon det varför att det att nog var så snygga pojkar.

Lokala protestgrupper

Tre intervjupersoner är aktiva i lokala påtryckningsgrupper av mer och avgränsad karaktär; de aktuella har bildats i temporär grupperna

syfte motarbeta trafikplaner.

att

Umeå Delta- och Skårgårdsförening bildades proteströrelse

som en Banverkets förslag dra den s.k. Bottniabanan rakt ett sätt mot att innebar förändringar för Umeåälvsdeltat. De två intervjusom stora är verksamma i denna förening 25 och 26 personer som nr menar

förutom det i sak enligt deras bedömning, dålig lösning

att att Var en, så den demokratiska stötande. De drabbade kände sig var processen överkörda. anslöt sig till föreningen. Kännetecknande 800 personer för dessa medlemmar är enligt de båda aktivisterna alla på en av att något sått har egenintresse i frågan 25. Den andra vill dock ett nr

vidga perspektivet: "det år ett otroligt övergrepp på norra Europas

deltaområde. Både övergrepp på naturen i deltat och på min största ett nårbaro där 26. Men utöver de direkt drabbade de bor i nr - som området eller har fritidshus där är också deltat Umeås största fri- tidsområde. En vanlig sommardag år det säkert 2 000 människor bara

i den övre delen deltat. Det är därför lätt att människor att av

engagera signr 26.

Föreningen har varit framgångsrik. Man har fått gehör för sitt

krav fler alternativ bansträckning skall utredas och att att än ett det därefter när utredningen är färdig skall beredas möjlighet för - —— medborgarna något sätt säga sin mening. Aktiviteten har varit att

mycket omfattande: påtryckningar de politiska partierna,

mot

offentliga möten, namninsamlingar, flygbladsutdelning, mobilisering vetenskaplig kompetens, opinionsbildning via medier Samti-

av etc. hade den uppmärksammade skandalen vid Hal-

digt man draghjälp av

landsåsen, "den medvind 25. gav nr Erfarenheterna dessa båda intervjupersoner har från detta projekt blandade. Å sidan har de alltså varit framgångsrika och uppnått är ena

viktigt delmål utredning fler alternativ. Så här uttrycker sig

ett av de båda aktivisterna: en av

Det har varit personlighetsutvecklande många sätt och vis att sig så här Enormt stärkande många plan. Man tar engagera med sig det i andra situationer. Man tänker "jag kan ändra mitt massa

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

liv 9 9jag kan byta jobb s Jjag kan flytta". Alltså, det blir mycket vidare , , vyer när man tror att man kan påverka någonting. När törs ringa man upp KS-ordföranden och säga vad tycker i stället för bara man att ta emot och gnälla nr 25.

Å andra sidan hon att också demokratins brister blivit uppdamenar

gade:

Demokrati betyder även folk gräsrotsnivå skall bilda sig - att en uppfattning, tycka och kunna påverka. Det är inte bara krav ett människor de skall ställning. Det är också krav dom att ta ett att skall ha chans ställning folk har tröttnat politiker och en att ta att blivit soffliggare beror de inte de har någon beslutanderätt att tror att nr 25.

E4—gmppen kämpar för E4:an Umeå inte skall sträcka sig att genom över Röbäcksslätten Sveriges största jordbruksslätter. Arbetet - en av

har varit framgångsrikt. Regeringen nyligen E4-gruppen rätt i

gav dess kritik Vägverkets ekonomiska och miljömässiga beräkmot

ningar. Aktionsgruppen har framförallt påtryckningar

agerat genom gentemot centrala beslutsfattare, har också organiserat namninmen

samlingar och dylikt. Man har också fått positiv uppmärksamhet i

medierna.

Gruppens representanter har träffat flera olika jordbruks- och

kommunikationsministrar, två generaldirektörer, två vägdirektörer

- "dom har varit ständigt bearbetade, förklarar de drivande i en av gruppen. Men det räcker inte med bara trycka på, han. Man att menar måste Visa brister finns i handläggningen frågan. Sådana som av brister finns i regel, han, och de kan eller mindre anser vara mer betydelsefulla. Finns det inte några formella eller andra brister kan man rikta uppmärksamheten är däremot chanslös, han. Han mot man tror har svårt dölja sin cynism när han påstår det saknar

att att betydelse

huruvida det finns stark folklig opinion. en

Du stoppar inget enbart för att många inte tycker sak. Såenkelt - om en är det inte, . . det enda kan den Vägverkets plan är va som stoppa att . det föreligger brister i själva planen, tekniska grejor alltså 35.

nr

Konflikterna mellan å sidan aktionsgruppens och å andra sidan ena kommunens och Vägverkets företrädare har varit omfattande. De

ansvariga politikerna har enligt intervjuperson varit aktiv i

en som aktionsgruppen 35 visat närmast monumental brist nr prov en

lyhördhet. Ett kommunalråd påstås vid möte ha det ett sagt att här är sådant vi sköter internt inom kommunal förvaltning, det har som

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

ingenting med göra. Intervjupersonens inställning till denna

folket att

attityd är naturligtvis fördömande:

-Jag med den inställningen, det måste något politisk menar, vara av harakiri. Det kan inte folk. Jag då har Du direkt annat än reta menar, omyndigförklarat allihop Du förväntar Dig skall lik förbannat rösta som Dig. så demonstrativt visar inte behöver lyssna, om man att man då har fan hålla med politik egentligen nr 35. man ingen rätt att

En de drivande i förklarar att det gått prestige i frågan, av gruppen vilket djupt olyckligt. Han befarar det alternativa vägses som att sträckningsförslag arbetats fram inom inte kommer att som gruppen utredas:

Det går inte uttrycka saken något sätt än har nog att annat att vunnit. Det är så helt enkelt. Skulle briljera eller glänsa och ha roligt med dem, så säga, det skulle strö fruktansvärt mycket salt i såren. Då att går det prestige i det. ännu mer

I: Är det prestige i det

-Ja, tacka för det Jag sådant här litet amatörgäng slår hela menar, att ett expertisen fingrarna, det är fruktansvärt pinsamt. Där sitter högavlönat folk heltid, har jobbat med det här i tio år. Vi tar det som kvällstid, lediga stunder, och slår dem Det är grymt nr 35. va,

Intervjupersonen principiellt plan olika former

resonerar ett om

påverkansstrategier. Protestgrupper detta slag får lätt

av av av

insedda skäl karaktären samling utvecklingsfientliga, katego-

av en riska nej-sägare. I E4-gruppens fall han att det inte varit fråga menar det. Han betonar trafikproblemen måste lösas och att om att gruputarbetat förslag vägsträckning. Man har alltså inte pen ett eget

bara kämpat någonting, understryker han.

mot

Det beror hur det -ifall kämpar för eller kämpar emot. - man ser man Det är så så länge Du att Du kan påverka något, då kämpar Du att tror i regel för någonting. Men då Du har gått över gräns där Du märker en här har aldrig tänkt att lyssna, då måste Du faktiskt enbart att man kämpa emot nr 35.

De demokrativärden forskarna tillskriver i föreningsliengagemang

brukar framför allt gälla sammanslutningar reguljär karak-

vet av mer tär. Ett värde tillit det sociala kapitalets främsta kännetecken som - förutsätter, hävdas det, viss långsiktighet iverksamheten. Just en det är fråga upprepade möten sammanhållgenom att om genereras

ning och solidaritet mellan gruppmedlemmarna. De aktionsgrupper

här uppmärksammats har emellertid varit temporära som samman-

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

slutningar. Inriktningen har varit konkret och avgränsad:

att stoppa Ändå kan konstatera flera de demokrativär-

trafikplaner. man att av

den inom forskningen brukar tillskriva organisationer som man uppkommit. Det gäller inte minst det politiska självförtroendet. De med-

borgare stått i fokus för denna framställning har inte viss som utan förvåning upptäckt att det faktiskt går påverka. Dessa erfaren- - att heter beskrivs enormt stärkande och personligbetsutvecklande. som

Stödföreningar

En somalisk flykting är aktiv i Somaliska föreningen i Umeä. Han är

akademiker och arbetar lärare, och motiverar i första hand sitt som med att han vill motarbeta den diskriminering engagemang av somalier han förekommer. Samtidigt vill han bistå sina landssom menar män med råd och stöd i olika situationer. Eftersom föreningen base-

rar sig etnicitet kan den betecknas identitetsrörelse Engsom en

berg 1986. Föreningen är dock framför allt intresseförening.

en Många somaliska flyktingar har placerats i Umeå och dä, när vi blev

sä många, tyckte jag att vi skalle behöva förening kan starta en som hjälpa vära barn och äldre 17. Alla somalier i staden är medlem-

nr

Föreningen har minst två sammankomster i månaden; dessa mar. beskrivs välbesökta. En viktig del i verksamheten utgörs den som av sociala För denne intervjuperson är någonsamvaron. engagemang

ting självklart:

I: Yj/cker Du att man är sämre medborgare inte sig en om man engagerar

-Ja, det tycker jag faktiskt, eftersom det påverkar liv Utan ens kan inte utveckla sig människa heller, och inte engagemang man som utveckla sitt land. Engagemang, det är något människorna behöver

nr

17.

En 22-årig kvinnlig universitetsstudent är engagerad i kvinnojouren

Alla Kvinnors Has i Stockholm. Hon vill insats för kvinnor göra en utsatts för misshandel. Den främsta uppgiften är hjälpa kvinsom att i akuta situationer, organisationen deltar även i debatten och nor men

bedriver intensiv påtryckningsverksamhet politiker

gentemot olika nivåer. Det jättemycket kunna hjälpa människor. Det ger att känns jättebra, förklarar hon:

Det känns väldigt bra att kunna göra någonting för andra. Ibland så känns det det blir väldigt självcentrerat när pluggar. Jag ville som att man göra någonting för någon också. För de här kvinnorna, de är välannan digt utsatta.

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

I Känner Du att Du kan göra någonting

-Ja, det tycker jag faktiskt. Många gånger så blir väldigt frustre-

man

rad, då det t.ex. är många misshandlade kvinnor aldrig lämnar sina

som

män utan det slutar med att de blir mördade. Men räddar samtidigt

livet flera. Och har lyckats med såär det bra. Jag har inte

man en,

gjort såväldigt mycket ännu, de jag hittills har pratat med de

men som

har jag hjälpt lite i alla fall nr 32.

nog

Även för denna intervjuperson någonting självklart.

är engagemang Hon sig ha starkt politiskt intresse, hon att samhäl-

uppger ett anser let behöver förändras i rad avseenden och känner behov

en av att medverka till detta. På frågan varför hon inte sig i poli-

engagerar ett tiskt parti hon:

svarar

Det är lättare att sig så här i enskild fråga, verkli-

- engagera en som man

brinner för. Men a är ätteintresserad olitik så a skulle

gen Jg J av P lg no g

kunna tänka att ett arti också 32

mi g en gagera m1g 1 P nr

.

Sociala proteströrelser

Kännetecknande för vår tid är det politiska engagemanget tar sig

att helt former det handlar inte sällan lösliga, informella nät-

nya - om verk, deltagare ofta har ambitioner temporär karaktär,

vars av ytterst

där det ändå finns identitet ligger till grund men en gemensam som för engagemanget. Begreppet social rörelse åsyftar sådan strukturer.

Ibland har också begreppet sociala rörelser använts. Engagemang,

nya protest och identitet är de mest centrala nyckelorden när försö-

man ker karakterisera de individer deltar i dessa rörelser Diani

som

1992.

Åtta aktiva i här klassi-

intervjupersoner är sammanslutningar som

ficerats sociala proteströrelser: Antisexistis/e front 18, 19 och

som nr

20, Fältbiologerna nr 21, Greenpeace nr 24, Kampanjgrappen mot

McDonalds 22, Antirasistiskt nätverk 23, Nordiska samfundet

nr nr

mot plågsamma djurförsök nr 30.

Dessa individer är i samtliga fall ganska den äldsta 19

unga - nr är 27 år och genomgående är de intensivt engagerade för de målsätt-

-

ningar deras sammanslutningar verkar för. Genomgående är det

som också universella och globala mål verkar för, fast i det lokala ter-

man ritoriet. Man tycks ha anammat devisen tänk globalt, lokalt".

agera För de båda miljöaktivisterna i urvalet är målet exempelvis att

en av rädda världen 24.

nr

Vidare är det redan vid första anblick slående

en att notera en

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

annan gemensam nämnare, nämligen det mediala arbetssättet. En

huvudstrategi för dessa proteströrelser är i samtliga fall med hjälp

att

eller mindre spektakulära aktioner fånga mediernas uppmärkav mer samhet och det viset nå ut med budskapet till de många människorna. Det är med opinionsbildning vill uppnå sina mål

man

Vad är påtagligt för dessa individer är det utomordentligt

som starka I lexikalisk mening kan genomgående tala

engagemanget. man

militanta aktivister i den meningen samtliga är stridbara, poleom att miska och målmedvetna. De tvekar inte strid för

ytterst om att ta

sina målsättningar. Det politiska har också i

engagemanget extremt

stor utsträckning sin grund i anti-etablissemangsperception.

en

Inställningen till arbetsmetoderna skiljer sig dock princi-

ett piellt betydelsefullt sätt. Medan några är beredda att utan minsta tvivel utanför de råmärken lagen för att nå sina målsätt-

som anger ningar, andra att inte skall överskrida lagen. Vissa,

anser man som personligen inte kan tänka sig använda sådana metoder, har ändå

att

viss sympati för dem så länge det inte är våldsamma metoder en som åsamkar skador människor och egendom. Det är just denna punkt skillnaderna mellan de olika sammanslutningarna sig

som ger

till känna. I några fall kan tala /adgmilitanta aktionsgruppen

man om den meningen de aktiva är stridbara och beredda

att ytterst att utan minsta tvekan överskrida det rättsligt sanktionerade fältet i sina strävanden även det exempelvis innebär egendom skadas. I

- om att övriga fall, där huvudsakligen inom lagens råmärken,

man opererar

i princip kan tänka sig överskrida dessa, handlar det lågmen att om

militanta aktionsgrupper.

Högmilitanta aktionsgrupper

Kampanjgmppen mot McDonalds är liksom Anti-sexistisk

front en

hemlig sammanslutning arbetar informellt och nätverksmäs-

som

sigt. Ingen formaliserad organisation existerar följaktligen i något

av fallen; principiellt plan förkastas också båda organisationer-

ett av

representanter tanken sådan. En fundamental utgångspunkt nas en är nämligen att undvika hierarki, vilket svårt i formell

anses en organisation. Organisation leder till oligarki, hävdade Robert Michels

i ett

samhällsvetenskapens verkligt klassiska arbeten i början detta

av av sekel Michels 1983 1915. Dessa individer refererar förvisso inte till Michels i sina i argumenteringen för platt

resonemang, men en

och informell organisationsstruktur uttrycker de sig sätt

ett som

de Michelskännare högsta klass. Att välja vore av representanter

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

sålunda meningslöst; i ögonblick folket gör detta har anses samma folket för lämnat ifrån sig makten. Därav följer också stark

gott en aversion det existerande samhällets form demokrati. Dagens

mot av parlamentariska demokrati" fördöms kategoriskt. Det handlar bara

skendemokrati, om menar man.

En strävan undvika toppstyrning och hierarki, och över huvud

att

arbeta informellt och nätverksinriktat, finns också inom taget att övriga Till del är detta allt döma konse-

protestgrupper. stor av att en kvens det är människor bär dessa organisationer.

av att unga som upp Om det är någonstans bör ha möjlighet att finna post-

man prov moderna, anti-auktoritära värderingar bör det rimligen i denna

vara

typ av sammanslutningar.

Dock skiljer sig alltså karaktären arbetsmetoderna för såväl

anti-sexisternas del från de övriga protestgrupperna i Veganernas som urvalet. Eller kan motiveringen valet

snarare man säga att av av

arbetsmetoder skiljer de högmilitanta från de lågmilitanta aktions-

ut

Arbetsmetoderna i de förra fallen är präglade starkt grupperna. av ett

samhällshat och ett tydligt inslag utanförskap. De fyra intervjuper-

av

är verksamma inom dessa sammanslutningar uttrycker i

soner som

samtliga fall stark avsky mot samhället. De inga förutsättningar

ser

gehör för sina målsättningar inom för de existerande att ramen samhällsstrukturerna. För nå resultat måste de använda vad

att som kallas för utomparlamentariska metoder". Dessa metoder är dock

långtifrån harmlösa. Att det finns tydliga inslag illegala metoder i

av deras verksamhet upplevs helt naturligt. "Lagarna ar tillför dem

som tjänar på det, säger 27-årig kvinna när hon ombeds motivera sin

en

positiva inställning till civil olydnad. tjänar de existerande

De som lagarna är, hon, människor tjänar på exploatering både

menar som av människor och djur -företagare, över/class, övre medelklass, typ tjänste-

män" 19. Det är detta samhällshat legitimerar illegala meto-

nr som

der. Här är ytterligare två exempel:

-Jag undviker gärna själva begrepper civil olydnad. Det känns att...

som

enligt min definition så tänker jag plogbillsaktivister stannar kvar

som

brottsplatsen och tar sitt straff. Det har jag ingen förståelse för över

huvud taget. Det dom gör att stanna kvar och ta sitt straff, det

genom

känns att de erkänner det system i dag har, de lagar

mer som som

har . . det samhället jag strävar efter skulle aldrig kunna uppnås

genom

.

parlamentarisk demokrati, eftersom det bygger representation nr

20.

-Jag tycker att brottslighet är ett uttryck för politisk ståndpunkt.

en

I: I vilket sammanhang a"rbrott politisk handling

en

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

-Ja, det beror på. Att stjäl, gör inbrott eller rånar banker är

man ett

uttryck för inte respekterar samhällets lagar stöld kan

att man vara

ett politiskt kampmedel.

Vad tycker Du civil olydnad

I . om

Det tycker jag är legitimerat lagarna har skapats, använts och

-

används överklassen sätt kriminalisera underklassens ställ-

av som ett att

ning nr 22.

Det är i samtliga fall ingår i denna kategori

unga personer som av högmilitanta aktivister. Det är dock alldeles för enkelt att avfärda det starka uttryck för "ungdomligt oförstånd". En

engagemanget som ett

dessa individer är framhållits 27 år. Och medvetenheten av som om vad gör är hög. Man är också beredd betala högt pris,

man att ett om så skulle behövas. Man får utstå ganska mycket repression

om man ifrågasätter det sam/calle vi bar, konstaterar dem 18.

en av nr

Låg-militanta aktionsgrupper

Även de är verksamma inom miljörörelsen är

intervjupersoner som

beredda överskrida de råmärken lagen angeri sin kamp för

att som grön fred 24. Så har också skett; båda har åtalats efter att ha delta-

nr

git i uppmärksammad aktion skogsbolag avverkade

en mot ett som orörd skog, inte urskog, näst intill- naturs/eog till karaktären

men nr

21.

Såväl Greenpeace Fältbiologerna ägnar sig aktioner det

som av slag de högmilitanta aktivisterna sig förakta: civil

som en av uppger olydnad där sitt straff och därigenom visar

man tar att man accepte-

samhällets lagstiftning. Ett sådant agerande framstod för den rar

citerade intervjupersonen meningslöst, kontrapro-

ovan som rentav duktivt i och med att det enligt honom bidrog till legitimera de

att existerande maktstrukturerna. naturligtvis inte miljöak-

Så resonerar tivisterna själva. För dem är aktionerna i högsta grad meningsfulla. Så meningsfulla, de är beredda hårda straff för sina

rentav, att att ta aktioner:

-jag ångrar mig absolut inte de skogsbolaget som i samband

även om

med avverkningen säger att de stämmer miljon. Och det

nu oss en

gör dom. Jaha, det är så mycket sådå får jag väl leva existens-

pengar

minimum för livet skratt. Då är det lugnt, då kan jag göra

resten av

hur många aktioner helst i fortsättningen nr 21.

som

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

Ingen de åtta intervjupersoner är engagerade i någon de

av som av sociala proteströrelserna ställer sig avvisande till civil olydnad annat än i det fallet då dem avstånd från den enligt honom

en av tog urvattnade formen civil olydnad innebär frivilligt sitt

av som att man tar

straff. Även den intervjuperson är verksam i lokalavdelningen

som

den i förhållande till övriga proteströrelser tämligen konventioav

nella Nordiska samfundetmot plågsamma djurförsök 23-årig stu-

- en dent ställer sig positiv till civil olydnad. Trots stadgarna i hennes

- att

organisation uttryckligen förbjuder detta:

Det är ingenting Nordiska samfundet använder sig det får

- som av, man

inte göra. Gör det i NSMPD:s blir utesluten. Men

man namn man som

fenomen år jag inte helt det är inte så att jag helt klart tar avstånd.

Det är ett ganska svårt begrepp, vad är civil olydnad, i vissa fall

som men

tycker jag det är bra. Om tittar plogbillsrörelsen, t.ex. Den här

man

kända aktionen mot JAS-planet. Det är helt icke-våld. Dom säger till i

förväg, innan dom skall in området. Det är väl mediagrej,

mest en

plus att dom stannar och tar sitt straff. Det tycker jag inte det finns

något helst problematik Det är ett bra sätt att arbeta nr 30.

som

Demarkationskriteriet mellan högmilitanta och lågmilitanta aktivis-

tycks således i vilken typ civil olydnad det är ter synen av som fråga Så länge det endast är fråga att demonstrera inför medi-

om. om

är det harmlös och i grunden fullt acceptabel metod, enligt de erna en

Poängen är just att det är mediagrej, dvs. att syftet enbart är senare. en

uppmärksamhet. I ögonblick medierna finner aktio-

att samma

ointressanta blir de således ointressanta. För de högmilitanta nerna aktivisterna sig saken annorlunda. Förutom att väcka medial

ter uppmärksamhet finner sig dessa, drivna de är sitt hat, också moti-

som av verade tillgripa våldsamma metoder, syftar till för-

att mer som att störa egendom och andra sätt sabotera verksamheten för dem

som aktionerna riktar sig

mot.

Detta synsätt finns i princip också hos den intervju-

representerat

är verksam inom organisationen Anti-rasistiskt nätverk person som

23. Skall bekämpa rasism måste i vissa avseenden nr man man vara beredd att spela rasisternas villkor, hon. Att det även i detta

menar fall handlar starka passioner råder ingen tvekan

om om:

De skall inte plats i samhället . . Vi river ned deras plakatuppsätt-

- .

ningar ... Vi tar kontakt med affärer som säljer skivor och sånt som är

rasistiska, och går och påminner dem om och orn och om igen att det

skall inte göra ... Jag har inte varit med någon av de här aktio-

man

nerna där anti-rasister går runt i gäng och håller ögonen öppna efter

rasister men de som varit med har berättat att fått tag killar

man

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

bar gärning, så säga, har plakat och sånt i rasismens

att som satt upp

syfte, och verkligen diskuterat med honom och skrämt honom

upp

ordentligt nr 23.

En betydelsefull skillnad mellan anti-rasisternas och exempelvis veganrörelsens verksamhet är inte bara den förra, vad gäller sitt

att syfte, har stöd i betydligt bredare opinion, utan också i den offici-

en ella politiken. Toleransnivån vad gäller arbetsmetoderna är därför

högre när det gäller sådan verksamhet. Om veganaktivist skulle

en en skrämt köttätare ordentligt", eller köttätare inte

upp en sagt att skall plats i samhället", eller bara nöjt sig med att riva ned

annonser

charkuterivaror eller vid upprepade tillfällen ha gått till om att runt charkuterihandlare och gjort dem uppmärksamma att det är högst

olämpligt sälja köttprodukter, skulle rimligen detta väckt starka

att reaktioner.

Låg tilltro till det politiska systemet

I samtliga proteströrelser är organisationen -i den mån sådan

en existerar genomsyrad icke-hicrarkisk strävan. Ingen bestäm-

- av en

Vi har inga ledare, alla får ta för att det skall hända något, mer. ansvar förklarar den 19-årige fältbiologen 21. Greenpeace har diame-

nr en

tralt annorlunda modell, även den är präglad anti-auktori-

men av en tär grundsyn: Vi är inte demokratisk organisation, ända beslu-

en men tar vi tillsammans saker och ting 24. Organisationens nyckel-

om nr

ord är frivillig/Jet: de medlemmar deltar i aktionerna väljer

som naturligtvis själva de vill göra det. Framförallt handlar det

om om en resultatorienterad strävan. Demokrati för mig är att till något

som är bra . . jag tycker inte vi har någon demokrati idag 24. Det

nr

. viktiga är alltså resultatet, än formen för hur beslut fattas.

snarare Det nuvarande politiska systemet i det avseendet dysfunk-

anses vara

tionellt. Det uppfattas byråkratiskt och krångligt -ingenting

som binder.

De partierna jobbar ett väldigt konstigt sätt, och allt skall ta såväl-

-

digt lång tid, det skall gås igenom i olika sessioner Jag vill att... skall

osv.

kunna påverka någonting, så skall göra det gång. Jag vill

man man en kunna ett resultat snabbt, inte dra ut tiden Det är mycket

se snack och liten verkstad. Jag tycker t.ex. att de borde stoppa alla gifter, något är fruktansvärt viktigt. Men det gör de inte, utan de säger

som saker jo, det får ni väl hålla fram till år 2010 då. 24.

som nr

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

Tilltron till det demokratiska stemet är tterst även hos samt-

sy y g u åtta r c verksamma aproteströrelser. Återliga intervjupersoner som är 1

igen är begreppet parlamentarismen något av en styggelse:

-Jag tror inte parlamentarismen över huvud taget. Jag tror inte

—

systemet. Jag tycker det blir såväldigt hierarkiskt och toppstyrt. Män-

niskor får ingenting att säga till och kan inte påverka beslut rör

om som

dem nr 21.

Det statsrättsliga benämningen av parlamentarismen tycks vara

okänd för de intervjuade; begreppet har karaktären kodord för

av ett det existerande politiska systemet. Detta system upplevs kor-

som

Ett kännetecken är irritation över dagens rupt. gemensamt en att

parlamentariska är icke-responsivt och stånd att ett

system ur effektivt sätt hantera de frågor intervjupersonerna.

som engagerar

Men det största problemet tycks avsaknaden handlingskraft:

vara av Det är mycket snack och liten verkstad", dem uttrycker

som en av

saken nr. 24. De byråkratiska kvarnarna maler långsamt,

menar

alldeles för långsamt. Allt skall sån tid. I dessa avseenden man, ta en påminner denna kritik det demokratiska institutioner

mot systemets

den de auktoritära, fascistiska och nazistiska strömningarna om som

formulerade i mellankrigstidens Europa. Det nuvarande politiska

inte kunna lösa de svåra problemen, och därför systemet anses anses det legitimt saken i händer själva målet med de

vara att ta egna — aktioner genomför är överordnat det formmåssiga.

man

Dessa intervjupersoner understryker betydelse att /eomma Mt

av

människor i opinionsbildningen så att inte bara det blir hög-

till

utbildade människor sitter högt upp i samhdlispyramiden och dis-

som

kuterar kring andras problem 19. Det opinionsbild-

nr är genom ning försöker förändra samhället. En framgångsrik opinions-

man bildning förutsätter, framhåller medial uppmärksamhet.

man, Strategin går därför ut att med hjälp spektakulära aktioner så

av

uppmärksamhet möjligt. En viss tveksamhet finns dock stor som inför denna strategi. aktivisterna i de högmilitanta rörel-

En av en av

sig känna alltmer tveksamhet inför mediekontakter: serna uppger

Ju tid går känner jag att jag vill undvika all kontakt med

- mer som

medier över huvud taget. Jag tror att för att skall ut vårt budskap så

måste skapa medier och medier, för att sprida propaganda.

nya egna

För det är är bara ett gäng clowner för media de tjänar

som nu som

mycket att skriva nr 20.

pengar om

Samtliga de fyra intervjupersoner i denna kategori uttrycker

av som framgått stark misstro gentemot det politiska systemet; att tala

en

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

politikerförakt år definitivt relevant i dessa fall. Misstron gäller om

framgått också den "parlamentariska demokratin:

som

Demokrati för mig är att just inte bli härskad över nr 18. —

Det är parlamentarismen är ett hot mot demokratin, inte nr - som 20.

Det jag ser som ett djävligt stort problem är att demokratibegreppet är — begränsat till bara det partipolitiska. det kallas demokrati bara Jag menar, för får rösta fjärde år Den här kvantitativa rösträkningsatt vart . metoden, när går och fjärde år, så får parti visst man röstar vart ett ett antal röster och så får demokrati helt plötsligt såhär, man va skratt. Men det finns någon slags demokrati där det är annan mer som ett ansvarstagande, en social relation mellan människor där är man mer eller mindre jämlik och liksom tillgodoser människans behov och tar varandra allvar nr 19.

-Jag tycker att den parlamentariska demokratin är väldigt odemokratisk. Den är inte demokratisk alls. Det inflytande har vart fjärde år, som dvs. att välja representanter, det är ingenting tycker jag nr 22. -

Ännu gång hur begreppet parlamentarism används

en ser ytterst pejorativt, någonting synonymt med icke-demokrati. När som begreppet parlamentarisk demokrati förekommer sker detta med ironi, med tydliga anföringstecken, liksom för framhålla den självatt

motsägelse begreppet innehåller: verklig demokrati kan enligt

en detta synsätt inte parlamentarisk. vara Vad då med parlamentarisk demokrati Den avser man en nuvarande formen representativ demokrati, med politiska partier av som de centrala förmedlingslänkarna folkviljan, underkänns; den av beskrivs skendemokrati 18. som en nr Ett gemensamt kännetecken hos dessa åtta individer är också att de tar avstånd från de medborgare är passiva och oengagerade i som

viktiga samhällsfrågor. Detta avståndstagande tar sig olika uttryck,

allt ifrån starkt fördömande de politiskt indifferenta, ett av som anses

dåliga medborgare, till förstående i grunden ändå

vara ett mer - men

fördömande hållningssätt:

- Det är ett privilegium medveten förtryckandets strukturer - att vara om och medveten alla hierarkier existerar och exploatering och vara om som allt. Det är verkligen ett privilegium, så att det går inte att förakta människor inte är medvetna nr 19. som

Förut det så att jag blev besviken när människor inte lyssnade eller - var förstod när jag försökte saker jag tycker är viktiga och intresprata om

7 ALTERNATIVT POLITISKT ENGAGEMANG

santa. Men det är något slags elitism i det också, att jag liksom sätter

mig över andra och säger "nu skall Du Dig politiskt, Du bryr

engagera

Dig inte ett skit. Men måste försöka fler människor intresserade

utan att liksom pracka dem våra idéer nr 20.

Det är ledsamt hur människor inte bryr sig. Jag hoppas de vaknar

- att se

någon gång nr 24.

"Det går inte att förakta människor inte är medvetna, säger

som en

dessa intervjupersoner. När hon talar sig själv "privilegie-

av om som rad såsom varande i besittning alldeles särskilt väl utvecklad

av en medvetenhet förtryckets strukturer är det dock svårt helt