Marknaden som politisk aktör politik och finansmarknad i 1990-talets Sverige

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Marknaden

som

aktör

politisk

Hi STATENSOFFENTLIGA UTREDNINGAR

E54 kB

SOU Dcc

Marknaden

som

aktör

politisk

Politik och finansmarknad

i

l i 1990-talets

Sverige

Jon

üerre

Denzokratiutredningens forskøm/olym XI

êdflh3 ä

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-766-3 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375-250X

Förord

Ett Demokratiutredningens uppdrag är att och värdera

av summera

de årens demokratiutredningar och demokratiforskning,

senaste ett annat att stimulera det offentliga samtalet demokratin. Av de

om skälen har redan åtskilliga demokratiforskare medverkat våra temaseminarier runtom i landet liksom i flera våra debattorien-

av terade småskrifter. Av de skälen har också den här boken kommit till.

Det här är tretton böcker där drygt hundra forskare

en av ett

inom samhällsvetenskap och humaniora belyser olika aspekter

av den svenska folkstyrelsens utveckling. Författarna är verksamma inom drygt tio vetenskapliga ämnesområden. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet har vanligtvis säkerställts författarnas

genom att kollegor granskat dem inom för institutionernas forskar-

ramen seminarier.

Forskarvolymerna har tillkommit efter genomgång den

en av demokratirelevanta forskning pågår universitet och hög-

som skolor. En del forskare har ombetts redovisa forskningsläget

att jämte sina pågående eller nyligen avslutade studier. Andra har

egna, fått uppdraget att genomföra studier inom områden forsk-

som

ningen eftersatt Demokratiutredningen behöver kunskap

men som

Tack nästan alla blivit ombedda också lämnat om. vare att som ett

bidrag har denna breda, än långt ifrån fullständiga exponering

om av våra kunskaper demokratin blivit möjlig. Att forskarna det

om ser

del sin yrkesroll leverera underlag för det offentliga

som en av att samtalet är värt att notera med tillfredsställelse. Inte för forskar-

att

skulle sitta inne med alla Men för deras olika na svaren. att teoretiska infallsvinklar och verklighetsbilder kanske kan göra det politiska samtalet insiktsfullt. Det är nämligen mångfald

mer en som

komplicerar.

Förhoppningen är att dessa texter ska kunna läsas med be-

nu hållning även utanför forskarsamhället. Det betyder inte för-

att fattarna förenklat svåra orsakssammanhang. Men jag bad dem "skriva så att texten blir läsbar för inte bara forskare inom andra ämnesområden även för allmänbildad medborgare. Detta

utan en kan kräva viss återhållsamhet med inomvetenskapliga jargonger.

FÖRORD

Särskilt svåra och komplicerade tankegångar kan behöva något

en

större pedagogisk omsorg än vanligt.

Marknaden som politisk aktör politik och finansmarknad i

- 1990-talets Sverige

En kommitténs särskilda uppgifter analysera samspelet

av är att mellan politiken och ekonomin. För så vederhäftigt

att ett

underlag möjligt arrangerade först offentligt seminarium

som ett där den globaliserade ekonomins demokratiska innebörd diskuterades statsvetare, historiker, nationalekonomer och politiker

av Globaliseringen och demokratin, SOU 1999:56. våra

I en annan av småskrifter sökte sedan Robert A. Dahl, David Held, Bengt Jacobsson och Sasskia Sassen besvara frågan Bör demokratin

munntionaliseras SOU 1999:11. I den omfattande forskarvolymen

mer Globalisering SOU 1999:83 har dessutom låtit svenska forskare i olika ämnen närmare analysera villkoren för demokratiska samtal och beslutsprocesser såväl inom mellan nationalstater i ljuset

som av den globala ekonomins utveckling. Kommittén har slutligen fört samtal med företrädare för svenskt näringsliv, Riksbanken,

Finansinspektionen och ekonomisk journalistik vilka villkor

om

bör gälla för ett sunt växelspel mellan politikens och ekonomins som svenska aktörer.

På särskilt punkt riktade regeringen emellertid tämligen

en en preciserad förväntan vad kommitténs arbete med politikens och ekonomins ömsesidighet skall gälla: "De finansiella marknadernas

möjligheter och kraft påverka eller motverka politiska

att t.o.m. intentioner skall granskas. Försvaret den svenska kronan i

av samband med räntekrisen 1992 är ett konkret exempel".

Här därför studie över hur denna kris uppstod och

presenteras en hanterades. Som brukligt har Demokratiutredningens ledamöter inte tagit ställning till bokens innehåll. Författaren själv för sitt

ansvarar

bidrag.

Erik Amnå

Huvudsekreterare

Marknaden som politisk

aktör

Politik och finansmarknad i 1990-talets

Svenge

Jon Pierre

Tbe world, afterall, 24-b00ur

a exonomy.

Lou Dobbs, CNN

People believe certain storier because important tells them, and people tell

everyone

thosestories becauseeveryone important believes them.

Paul Krugman

Förord

Den svenska valutakrisen under hösten 1992 är ett de mest dra-

av matiska skeendena i svensk politik under 1900-talet. Krisen upplöstes när riksbanken beslöt överge den fasta kronkursen och låta den svenska valutan flyta gentemot andra valutor. Statsminister Bildt

beskrev resignerat beslutet misslyckande. Att tolka poli-

som ett en tisk såg alla partier samverka kring centrala poli-

process, som stora tiska frågor, inklusive historiskt sett unik presskonfe-

en gemensam

detta i politiskt misslyckande, är

rens, som trots mynnar ut ett en naturlig uppgift både för media och intresserad all-

statsvetare, en mänhet.

Rapportens syfte inblick i de politiska och ekono-

är att ge en miska ledde fram till krisen i september 1992 och

processer som

hanteringen denna kris. Tyngdpunkten ligger att så

av mer ge en

kontextrik bild möjligt än att applicera ett statsvetenskapligt

som

förklaringsperspektiv. En snabb blick den Statsvetenskapliga

genom litteraturen de senaste åren förmedlar ett intryck att ibland

av borde tänka att beskriva wie eigentlicb ist och

mer es gewesen

mindre i vilken utsträckning verkligheten låter sig in i våra

passas

förklaringsmodeller. Rapporten har skrivits i stil syftar

en som mer

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

till bred förståelse den problematik studeras än

att ge en av som ett

tyngre, akademiskt, analytiskt perspektiv. Riksbankens Jubileumsfond har forskningsanslag

genom ett erbjudit de ekonomiska förutsättningarna för studien, denna

som

utgör delrapport ifrån. I projektgruppen har också ingått

rapport en docent Jonas Hinnfors, skriver bok ekonomisk kris-

som en om

hantering i ett historiskt, komparativt perspektiv. Vidare har Sara Brodin gjort sammanställning pressmaterial och riksdagstryck.

en av

Ett antal har generöst med tid för inter-

stort personer satt av vjuer. Det behöver inte nämnas undersökningen inte hade kun-

att nat genomföras utan dessa samtal med företrädare för landets politiska och ekonomiska eliter. Men det måste understrykas

att

deras uppriktighet och beredvillighet självkritiskt granska sitt

att agerande har gjort att intervjuerna blivit helt ovärderliga för undersökningen. Politiker har översett med den ibland överhövet akademiska klangen i mina frågor, medan marknadsföreträdarna tjänstvilligt översatt mina frågor till för dem begripligt språk innan de

ett besvarade dem. Deras sangvinska tålamod med min försiktigt

ut-

tryckt begränsade kunskap finansmarknaderna imponerade

om stort.

Boken har också vunnit oerhört diskussioner jag haft under arbetets gång med Erik Amnå, Monika Djerf-Pierre, Petter Larsson, Susan Marton, Guy Peters och Urban Strandberg liksom kollegorna vid Department of Government vid University of Strathclyde och

vid Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg.

senare

JON PIERRE

1 veckor hösten 1992

Några

Situationen

Det är efter midnatt mellan den 19 och 20 september 1992, platsen Stockholm. Medan huvudstaden lägger sig strålar ljuset

att sova ur fönstren i regeringskansliet Rosenbad. I regeringens sammanträdes-

sjunde våningen pågår intensiva förhandlingar mellan den

rum

borgerliga fyrpartiregeringen och socialdemokraterna. Stämningen

har deltagarna beskrivits i ord "panik och bunkerstäm-

av som ning. Vad står spel är den svenska valutan, den fasta kron-

som kursen. Ytterst handlar det det internationella förtroendet för

om den svenska ekonomin och den ekonomiska politiken.

Förhandlarna har ihop med nedskärningar i de

att sy ett program offentliga utgifterna innan valutahandeln öppnar den

morgonen

20 september. Nedskärningspaketet absolut nödvän-

anses vara en

dighet för lugna den aggressiva spekulationen den svenska

att mot kronan. Den svenska ekonomin har under flera år lidit

av stora problem med växande budgetunderskott och problem minska de

att offentliga utgifterna. Men kvinnorna och männen i Rosenbad denna

står inför uppgift inte bara består i att sätta ihop ett natt en som

sparpaket angriper obalansproblemen i den svenska ekonomin.

som De måste formulera med sådana åtgärder de tror

ett program som skall lugna "marknaden, och de måste presentera programmet sådant sätt marknaden övertygas att förslagen är skarpa

att om och alla större partier i riksdagen står bakom dem.

att

Förhandlarnas kanske största problem de befann sig i

var att en helt situation. Man hade mycket oklar bild eller

ny typ av en av vem vilka marknaden" egentligen Svensk politisk tradition är att

var.

politik formuleras och implementeras i dialog med de i

grupper samhället berörs politiken, i det här fallet visste

som av men man mycket litet vilka ingick i denna eller vilka mål

om som grupp ens

den hade. Dialog och förhandling beredningsprocess alltså

som var inte möjligt, och hade heller ingen särskilt tydlig bild hur

man av

sparpaketet måste för stilla marknadsspekulationen.

stort vara att Däremot, något paradoxalt kanske, tycktes krisen medföra

att

offentliga utgiftsposter tidigare varit otänkbara i nedskärnings-

som

sammanhang lovligt byte; det fanns bred konsensus kring

nu var en

nedskärningar i nästan alla partiers hjärtefrågor. Nedskärningarna drabbade delar socialförsäkringssystemet, delvis för det

stora av att

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

här de offentliga finansiella fanns, delvis för var stora resurserna att marknadens reaktion kunde riktad de till antas vara mot tunga, strukturella systemen. Genom visa inte aktade sig synes att att man

för att skära i socialförsäkringssystemen hoppades sända

man en signal till marknaden det inte fanns några heliga kor i de offentatt

liga utgiftsnedskärningarna.

Krisen hade inte kommit förvarning. Kronan hade sviktat utan betänkligt tidigare under 1990-talet. Det finns många bedömare och storleken denna har förmodligen ökat över tid grupp som också det fanns många tecken i den svenska ekonomin menar att

som tydligt signalerade stora balansproblem vilka skulle driva inflation och räntor och också försvaga valutan. Socialförsäkringssystemet var ett tungt offentligt utgiftsomräde som var politiskt känsligt

skära Underskottet i budget alarmerande och att statens var stort, tillväxten mycket dämpad. Den bilden den svenska sammantagna av

ekonomin präglades således påtagliga struktur- och balanspro-

av

blem. För den ekonomiska politiken svarade borgerlig fyrpartire-

en

gering med skattesänkningsambitioner, med tydliga tecken

men interna spänningar. Det ingen överdrift såga ekonovar grov att att min föll fritt. Bilden inte ägnad förtroende för svensk var att inge

ekonomisk politik och valutapolitik.

Men det inte bara den offentliga sektorn brottades med var som

balansproblem. Under det spekulationsglada 1980-talet hade värdet

den svenska fastighetsstocken ökat närmast osannolikt av ett sätt.

Den omfattande handeln i fastigheter skapade upplånings-

ett stort

behov kapitalmarknaden och ledde till övervärderingar fastig-

av

heter i storstäderna. Spekulationen i fastigheter byggde höga förväntade vinster Vilka i sin legitimerade ytterligare upplåning. En

tur bubbelekonomi växte sakta fram.

Den bilden den svenska ekonomin vid denna sammantagna av tidpunkt således att tillväxten i den privata sektorn, var som var

mycket måttlig, till del skapad spekulation än

stor var mer av av

utveckling i fundamenta, samtidigt den offentliga ekonomins

som förmåga att utvecklas positivt i kölvattnet denna tillväxt begrän-

sades problem minska de offentliga utgifterna. Den svenska

av att kronan sannolikt övervärderad, sedan början 1990var men var av talet knuten till ECU:n. Detta skapade visserligen stabilitet i valu-

innebar också revalvering kronan USA-dollarn. tan, men en av mot

Tungt belånade företag i exportnäringarna började känna den

av valutakursen. Vikande vinster, valuta, ogynnsamma en svag tunga underskott i budget; här har säkert för valutastatens ett recept

spekulation.

JON PIERRE

Krisnatten ledde fram till det första sammanlagt omfattanav tre de krispaket. Två dessa paket åtnjöt brett stöd i princip samtav av

liga politiska partier; inför det tredje paketet bröt förhandlingarna

mellan och socialdemokraterna och regeringen

regeringen samman

tvingades därför söka stöd för sitt paket från andra partier. Markna-

dens spekulation den svenska ekonomin dämpadcs. Men under mot våren 1995 ökade åter turbulensen valuta- och räntemarknaderna,

vilket föranledde våldsam kritik marknadens politiska inflyen mot tande främst från den socialdemokratiska partiledningen också men från flera andra politiska partier. De menade centrala politiska att institutioner stod maktlösa inför marknaden och att detta var en odemokratisk ordning. Bland medborgarna markdjupt är synen

naden utpräglad vänster-högerfråga, där socialistiska väljare stäl-

en ler betydligt kritiska till marknadens position i svensk poli-

sig mer

tik än vad borgerliga väljare gör Hinnfors 1996, 1997, 1998. Nationalekonomer tenderar ha positiv bild marknaden och en dess roll i det politiska beslutsfattandet. Lars Ionung menar t.ex. att

tolkas och poängsätts nämligen den ekonomiska retoriken

Nu

och politiken de finansiella marknaderna minut för minut inte -

förr enbart i månatliga opinionsundersökningar och i allmänna

som

val vart tredje/fjärde år Jonung 1999:67.

Krisens förlopp och det politiska spelet kring dess hantering kan analyseras från flera olika utgångspunkter. Förhandnaturligtvis lingsspelet kring krisuppgörelserna är ett avhandlingsämne i sig liksom de partistrategiska övervägandena hos den själv, en analys av politiska eliten. Vidare finns det ett angeläget forskningsämne kring den avreglerade ekonomins politiska signifikans bortom den akuta

krisen och dess För den här aktuella studien står emel-

hantering.

lertid dessa frågor i bakgrunden. Det primära intresset är riktat mer

demokratiaspekterna krisen och de avreglerade finans-

mot av av marknaderna generellt. Direkt relaterad till den diskussionen är mer möjligheter och vilja ekonomin, och en analys av statens att styra - det förmodligen allt oklara ansvarsutkrävande står inför mer

den ekonomiska politikens område.

Den här och diskuterar således övergripande rapporten reser tre

frågor. Varje tema har dels ett kortsiktigt perspektiv

grupper av olika den politiska hanteringen valutakrisen dels ett

aspekter av av långsiktigt, politiskt-ekonomiskt perspektiv. För det första: hur

mer hade Sverige hamnat i den här situationen Vilka de politiska och var

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

ekonomiska drivkrafterna bakom den akuta krisen, och, betraktad i bredare perspektiv, i vilken utsträckning valutakrisen hösten ett var 1992 isolerad händelse eller den naturlig konsekvens en var en av avregleringen finans- och valutamarknaderna och den ekonomiska av globaliseringen Hur kan beskriva nationalstatens politiska auto-

nomi i globaliserad ekonomi Vilka olika politiska strategier för

en att kunna uppnå politiska mål erbjuder sådan ekonomi

en regeringar

och nationalstater Var krisen den första, dramatiska illustrationen

ekonomisk avreglering och globalisering, eller den det

av var sammantagna resultatet faktorer i politiskt handlande och markav nadsaktörers beteende Hur kan nationell demokrati i

upprätthållas en avreglerad, globaliserad ekonomi

För det andra: Vad säger krishanteringen våra institutiooss om och aktörers förmåga forma och extraordinära

ners att genomföra

åtgärder Hur kan förstå de centrala aktörernas under

agerande krishanteringen Syftet här är inte detaljerad beskrivning

att ge en av det akuta krisförloppet. Vi har redan flera för hur

sett redogörelser

olika centralt placerade aktörer upplevde krisen 1998;

Dennis

Persson 1997; Wibble 1994 och det finns också några

vetenskapliga

analyser krisen och krishanteringen Hinnfors och Pierre av se t.ex. 1998; Sundelius och Stern 1996, 1997. Vi är här intresserade snarare vad skulle kunna kallas politikens respektive marknadens av som systemiska egenskaper, dvs. de typiska beslutsmodeller och modus

operandi kännetecknar dessa två sfärer, och hur dessa olika som systemiska egenskaper förhåller sig till varandra. Politik och marknad brukar betraktas skilda i samhället med skilda som styrsystem kriterier och tekniker för resursallokering Men

Lindblom 1977.

politik och marknad skiljer sig också med avseende hur beslut

fattas inom de två Politiken är deliberativ styrsystemen. en process; debatt inklusion antal aktörer dels genom av ett stort anses vara ett mål i sig själv, dels det bästa sättet fatta beslut hur kollektiva att om nyttigheter och gods skall fördelas. Marknaden, å andra sidan, är atomistisk till sin karaktär och sätter beslutets innehåll före dess form. Politikens beslutssystem är långsamt och medan

regelstyrt,

marknadens beslutsprocess är kort och oerhört snabb. Hur förhåller

sig dessa två beslutsmiljöer och fundamentalt skilda logiker

handlande till varandra I vilken utsträckning förstår

sig politiker

marknaderna, och hur skickliga är marknadens aktörer tolka att

och analysera politiska beslut Dessa frågor länge ganska aka-

var demiska. Under krisen 1992, också i dagens ekonomiska

men politik, blev dessa frågor övergripande av betydelse.

JON PIERRE

För det tredje, slutligen: hur kan beskriva demokrati- och maktaspekterna valutakrisen 1992 Vad grunden för markna-

av var dens sensationellt starka position Visavi den politiska eliten, och kan

bör denna makt bringas under demokratisk kontroll Om

och

ekonomisk politik formuleras med större hänsyn till marknadsaktö-

än till väljarnas preferenser eller till partiinterna opinioner, hur

rer förenliga är avreglerade finans- och valutamarknader med traditio-

nella modeller folkstyrelse och representativ demokrati

av

Samtliga dessa kluster frågor relaterar ytterst till frågor

tre av om nationalstatens autonomi Visavi marknader och globaliseringens effekter inhemsk politik i vid mening. Det pågår för närvarande

omfattande debatt bland och till viss del också bland en statsvetare ekonomer hur den ekonomiska globaliseringen skall tolkas med

om avseende nationalstatens politiska och ekonomiska roll Hinn-

se

fors och Pierre 1998. Globaliseringsförespråkarna, använder

om den etiketten, nationalstatens kontroll över ekonomin och

menar att internationella marknader började minska redan innan finans- och valutamarknaderna avreglerades under 1980-talet. 1944 samlades världens industrinationer bakom det så kallade Bretton Woods-

skulle skapa Viss grad enhetlighet i den inter-

systemet, som en av nationella valutahandeln USA-dollarn ledande

genom att ge en ställning och knyta denna valuta till guldfot, och, indirekt,

mer

nationella institutioner ansenlig kontroll över ränte- och garantera

valutautveckling 1994. Bretton Woodsmodellen kollap-

Helleiner

sade emellertid i början 1970-talet. När de första oljekriserna kort

av därefter chockade världsmarknaderna framstod det alltmer uppenbart nationell autonomi i ett internationellt kapitalistiskt

att

blivit alltmer fiktiv Moses 1994; Reich 1994; Strange 1996. system

Efter avregleringen valuta- och finansmarknaderna har statens

av

position försvagats ytterligare, menar förespråkarna av globali-

seringsperspektivet. Internationell handel i valuta och andra kapital-

rörelser över nationsgränser har kraftigt skärpt kraven budget-

disciplin. Vidare har hamnat i allt starkare konkurrens

stater en om

internationellt investeringskapital tvingar staterna att följa

som en

regim centrerad kring sänkta skatter, sänkta offentliga utgifter,

minskad omfördelning, låg ränta och låg inflation. Länder inte

som

följer detta politiska kategoriska imperativ kommer halka efter i

att denna internationella konkurrens och kommer sitt näringsliv

att se förlora konkurrenskraft och investeringskapital går till andra

att länder. Vi har fått race the bottom". Så långt globaliserings-

ett to

förespråkarnas Weltanscbøuung.

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

Det finns också perspektiv, tolkning, 1990-

ett annat en annan av talates internationella politiska ekonomi. I detta perspektiv antas stater och den transformativa kapacitet Weiss 1998 de kan genei samverkan med privata intressen förutsättning inte rera vara en bara för ekonomisk utveckling också för globaliseringen utan som sådan. Vi kommer i den här hävda och senare rapporten att att stat globalisering inte är varandras har given roll motsatser; stater en

också i globaliserad ekonomisk och politisk ordning. Det grund-

en läggande demokratiteoretiska problemet i denna diskussion är att staten är den enda legitima bäraren det kollektiva intresset i av sam-

hället. En försvagad grundläggande frågor hur detta

stat reser om intresse skall artikuleras. Frågan stat, marknad och globalisering om är därför angelägen och skall fördjupa diskussionen kring dessa

frågor i Kapitel Globaliseringen, alla talar ganska har djupa-

som om men en insikt har också starkt inflytande över den politiska debatten re ett i den industrialiserade västvärldens länder 1998. Politiska

Weiss

krav strider mot 1990-talets ekonomiska regim, som som t.ex. stopp

för ytterligare skattesänkningar, ökade offentliga utgifter inom olika

områden och ökade offentliga insatser för låginkomstgrupper kan avfärdas med hänvisning till de kommer försämra Sveriges att att förmåga att hävda sig i konkurrensen det internationella investeom

ringskapitalet.

Undersökningens metod

Intervjumaterial spelar viktig roll i rapporten. Syftet är inte så en mycket att sofistikerad teoretisk analys och globalige en av staten

seringen att detaljerad analys hur den svenska

som ge en av regeringen hanterade marknadens inflytande över den svenska politiken både i akut krissituation och också generellt Intervjueren mer sett. med politiker och marknadsföreträdare har skett utifrån förutna

sättningen att intervjupersonen inte skulle citeras med återgivande

Intervjuerna spelades inte band. I den mån uttalanav namn. den från intervjuer med politiker skulle publiceras skulle hänvisningen endast röja partitillhörighet. Man skulle kunna invända att det hade varit bättre spela in intervjuerna och citera med källans att

återgivet. Ett sådant tillvägagångssätt hade förbättrat möj-

namn ligheterna att kontrollera de uppgifter lämnas i boken. Men som nackdelarna med sådan metod är också flera. Intervjuerna hade en med allra största sannolikhet inte varit lika ärliga och uttömmande intervjupersonen vetat att det fanns risk för han eller hon om en att

JON PIERRE

skulle citeras i boken. Vidare, och viktigare, är syftet i första hand att beskriva skeenden och deltagarnas bedömningar dessa

av skeenden, liksom de allmänna bilderna har politik och

mer man av marknad. Vem vad blir i detta perspektiv underordnad

som sagt av

betydelse.

Rapportens uppläggning

Bokens uppläggning följer. Kapitel 1 översiktlig

ser ut som ger en beskrivning hur marknadens position stärkts i den svenska politi-

av

ken. Kapitlet i några frågeställningar politikens

mynnar ut om res-

pektive marknadens fungera, och hur respektive

sätt att grupp av aktörer visavi varandra.

agerar

Kapitlen 2 och 3 beskriver därefter närmare de olika logiker

som

politiken och marknaden lyder under. I kapitel 2 analyseras orsaker-

till och konsekvenserna den påtagliga osäkerhet regeringen na av arbetade under, och den kvalitativt beslutssituation

sett nya man befann sig Kapitel marknadsaktörernas dels krisen

3 ger syn,

1992, dels den tydligare politiska roll fått efter avregleringen

man

finans- och valutamarknaderna. av

Kapitel 4 redovisar först den debatt förts under 1990-talet

som

globalisering och domestic policy choice". Därefter redovisas om intervjumaterial belyser hur den politiska eliten national-

som ser

möjligheter styra ekonomin och de vidare politiska konstatens att

sekvenserna globaliseringen. Kapitel slutligen, diskuterar vad

av kallar marknadens diskursiva makt, dvs. dess inflytande över vår världsbild och perception olika samhällsfenomen.

av

Det kan intressant krisen 1992, och effekterna avregle-

vara att se av rade finansmarknader generellt, i ett historiskt perspektiv. I juli

mer 1957 höjde riksbanken oväntat räntan. Det kraftig höjning

var en och tydligt brott den lågräntepolitik kännetecknade

ett mot som 1950-talets ekonomiska politik. Räntekuppen, den kom att

som kallas, hade påtagliga konsekvenser; bl.a. fick riksbankschefen gå. Däremot bidrog den inte, några trodde, till spräcka koali-

som att tionsregeringen mellan socialdemokraterna och bondeförbundet

Erlander 1976.

Min far, Ivar Pierre, kände Gunnar Sträng, dåvarande finansminister, väl. Sträng berättade vid något tillfälle för min far hur han upplevde räntekuppen. Han stod vid sitt sommarhus i

en stege

MARKNADEN SOM POLITISKAKTÖR

Halland och målade fönster och hade radion för lyssna TTatt

nyheterna kl. 13, då räntehöjningen kungjordes. Sträng berättade

att han sånär föll stegen" när han hörde riksbankens beslut. Han av om samlade sig emellertid, klev ned från bytte till kostym stegen, om och beställde fram taxi till tågstation för först Göteborg, en resa mot därefter vidare till Stockholm. Väl framme där han taxi till tog en riksbanken och gick raka vägen till riksbankschefen. På min fars fråga Vilka hans första ord till riksbankschefen svarade Sträng: var Jag förklarade för honom han könsglosa". Kort att var en stor

efter räntekuppen blev riksbankschefen landshövding i Vänersborg. Tage Erlander 1976:165 har följande bild räntekuppen:

av

Fortfarande jag det orimligt inte regeringen blev underrättad. anser att Regeringens finanspolitik och riksbankens kreditpolitik är båda instrument i den ekonomiska politik regeringen får bära som ensam ansvaret för. Det betyder inte att riksbanken skall ta order från regeringen. I en förhandling har riksbankschef oerhört stark position, eftersom en en han alltid kan lämna sin post, vilket i ett krisläge kan betyda mycket stora svårigheter för regeringen. En sådan kris regeringen inte i onötar dan.

Reformerna under 1980- och 1990-talen har i princip helt ändrat de institutionella för den ekonomiska politiken. Regeringens ramarna möjligheter riksbanken har alltid varit begränsade, i varje att styra fall i formell mening. Men Erlanders bild relationen mellan av regeringen och riksbanken är att regeringen i varje fall har någon kontroll riksbanken, gör det rimligt hålla regeringen till som att för den ekonomiska politiken. I dag är den bilden betydligt ansvar

komplicerad. Den lågränte- och låginflationsregim har i väst-

mer världen i dag stärkt låta riksbanken anses genom att operera armlängds avstånd från regeringen. I EMU-modellen ökas detta avstånd ytterligare att det blir den europeiska centralbanken i genom som allt väsentligt samordnar och EU:s ekonomiska politik. Detta är styr

dock inget ställningstagande i frågan huruvida Sverige bör eller

om inte bör med i EMU, bara konstaterade skillnaderna ett om mellan de olika institutionella i 1950- och 1990-talens arrangemang

Sverige.

JON PIERRE

2 Poüüken

Vi berörde inledningsvis den panikkänsla och bunkerstämning

som rådde under hanteringen den akuta finanspolitiska krisen. I det

av här kapitlet skall bortom de dramatiska dagarna, och diskutera

generellt hur den politiska sfären i samhället och dess nyckelmer aktörer finansmarknadens position i svensk inrikespolitik

ser under 1990-talet.

Vad gäller diskussionen den politiska elitens agerande före

om och under krisen är det framför allt två frågor är särskilt

som av intresse. Den första frågan berör i vilken utsträckning den finans-

politiska krisen i högre eller lägre grad skapades politiskt hand-

av lande eller uraktlåtenhet handla. Ur denna diskussion kan

att diskutera i vilken utsträckning det finns systemiska, strukturella

faktorer i det politiska livet bidrar till obenägenhet iden-

som en att tifiera kriser eller försenar politisk till annalkande

som en respons en kris. Det kommer driva här är den kortsiktiga

argument att att krisen till viss del- exakt hur är naturligtvis omöjligt avgöra

stor att

orsakades politiska beslut under 1980-talet och det tidigare - av 1990-talet, och till viss del politisk tvekan inför kraftfullt

av en ett agerande i situation då alltfler signaler antydde kris stod

en att en för dörren.

Den andra frågan hur den politiska eliten marknaden

avser ser

politisk aktör, dels under krishanteringen, dels

som en mer generellt, långsiktigt. Här kommer pröva markna-

att argumentet att dens inflytande över svensk ekonomisk politik sträcker sig bortom

dess mest manifesta och uppenbara inflytande så det framträd-

som de under hösten 1992. 1980- och 1990-talen har bevittnat

en successiv konsekvent stärkt position i svensk politik för marknaden

men

det främsta resursallokeringsinstrumentet och för fritt företasom gande medan kollektivt, politiskt handlande instrument för

som

samhällsutveckling kommit att alltmer ifrågasättas. Detta mark-

gav naden legitim värdemätare kvaliteten den

en status som svenska ekonomiska politiken. Marknaden till objektiv,

gav en synes

omedelbar, mätbar utvärdering kvaliteten ekonomisk-politiska

av förslag. Validiteten i dessa reaktioner politiska utspel kan förvisso

ifrågasättas, skall diskutera i slutkapitel. Men i det

som rapportens

politiska tumult omgärdade krishanteringen fanns det litet

som ut-

eller liten idé att ifrågasätta signifikansen marknadens rymme av reaktioner. De där, och de beskrev omfattningen spekulation

var av

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

valutan. Den filosofiska analysen vad rörelser i valutamot mer av kurs och ränteläge egentligen innebar fick anstå tills situationen

lugnat ned sig.

Hade krisen 1992 politiska rötter

Hade den finanspolitiska krisen hösten 1992 i någon del orsakats

av

politikerna själva Såväl politiker marknadsaktörer så

som anser att är fallet, i mindre eller större utsträckning. Det finns ett kortsiktigt

och långsiktigt perspektiv den här frågan. I det kortsiktiga

ett perspektivet riktar flera politiker och marknadsföreträdare kritik

det politiska skeendet i anslutning till regeringsmöte

mot ett Harpsund den 22 och 23 augusti 1992. I mötet deltog statsråd, stats-

sekreterare och gruppledare. Deltagarna samlades Harpsund

kvällen den 21 augusti. Mötet inte föranlett någon speciell

var av orsak upptaktsmöte för regeringen inför höstens arbete.

utan var ett Budgetunderskottet och statsskulden hade emellertid vuxit

oroväckande före mötet. Bankkrisen hade också vuxit under

strax som-

Harpsundsmötet mynnade inte i någon särskild

maren. ut programförklaring; det hade aldrig varit tanken mötet skulle ha det

att

syftet.

Deltagarna i mötet förstod inte marknaden iakttog mötet med

att

uppmärksamhet och hade förväntningar något ekonomiskt-

stor politiskt utspel eller efter sammankomsten. Media och

program marknaden tolkade avsaknaden ett sådant ett

- av program som tecken regeringen inte såg särskilt allvarligt den ekonomis-

att ka situationen. Det uppstod misstro regeringens beslutsam-

en mot het i den ekonomiska politiken. En ledande företrädare för moderata

samlingspartiet menade många inom regeringen faktiskt inte

att hade känsla någon överhängande fara. En företrädare för

en av

centerpartiet Harpsundsmötet syftade till en allmän

menar att genomgång. Men marknaden hade förväntningar mötet

som mötet inte planerat för. Det inte förutskickat...Om regering-

var var

samlas Harpsund kan det tolkas grej...Symbo-

en som en stor lismen väl inte den bästa. Och företrädare för socialdemo-

var en

kraterna reagerade regeringen menade ingen kris förelåg.

över att att

Man fick intrycket detta ganska yrvaken regering.

av att var en Man hade under våren 1992 inte räknat med sådan valutaoro

en som

skulle bevittna, sådana krafter skulle sättas i rörelse. man senare att

Denna politikernas brist förståelse för hur marknaden funge-

vad driver dess agerande, har sannolikt den enkla förklarar, som ringen detta första gången befann sig i sådan situa-

att var man en

JON PIERRE

tion. Den aningslöshet många uttryck för hade sin botten i

som ger

inte trodde stod inför potentiell kris, och även att man att man en

hade haft den insikten hade ingen bild hur sådan om man man av en kris skulle kunna utvecklas och vilka motåtgärder den skulle nöd-

vändiggöra. I det långsiktiga perspektivet lyfter flera intervjupersoner,

mer politiker såväl marknadsaktörer, fram två omständigheter

som relaterade till den politiska sfären kan bidragande

som ses som faktorer bakom valutakrisen. För det första att politi-

menar man kerna inte insåg konsekvenserna två avgörande beslut under

av 1980-talet; beslutet avreglera finans- och valutamarknaden och

att den skattepolitiska reformen. Sammantaget innebar dessa två refor-

att regeringens och riksbankens möjligheter att kontrollera mer flöden i den svenska ekonomin kraftigt försämrades. Vidare

menar många dessa två beslut fattades i mycket olycklig sekvens;

att en

först genomföra skattereformen och därefter avreglegenom att ringen fick sammantagen finans- och skattepolitisk effekt

man en

sannolikt skiljde sig starkt från den erhållit besluten som man om

tagits i omvänd ordning. Valutaavregleringen ansågs helt nödvändig;

frågan i första hand vid Vilken tidpunkt den skulle genomföras.

var

1980-talets högkonjunktur blev väldigt utdragen. Regeringen hade

för avsikt avreglera valutahandeln vid tidpunkt då konjunktu-

att en

började vika för så sätt stimulera ekonomin. Men eftersom ren att konjunkturmattningen inte visade några tecken infinna sig

att och avregleringen blev alltmer angelägen föll det sig till slut

så att

valutaavregleringen skedde i högkonjunktur. Dessutom fanns det

en

påtagligt internationellt tryck för avreglera valutahandeln. ett att

OECD hade t.ex. antagit särskild valutaliberaliseringsstadga

en tidigare under 1980-talet.

I diskussionen ordningen skattereformen och valutaav-

om av regleringen glömmer ofta enligt företrädare för social-

man - en demokraterna den största skattereformen under 1980-talet

- att

"århundradets skattereform sänkte marginalskatten, och därmed

värdet ränteavdragen, från 80 till Den reformen hade

av 47 procent. emellertid ganska liten effekt; låneekonomin fortsatte tidigare,

som inte minst resultat avregleringen kreditmarknaden. En

som ett av av företrädare för socialdemokraterna att

menar

den Överraskningen bankerna agerade såvårdslöst de

stora var att som

gjorde under 1980-talet. Det uppstod ekonomiskt högmod under

ett

1980-talet...Det är lätt i efterhand borde gjort reformer-

att säga att man

i ordning. Man gick för och till sist bort också

na en annan steg steg tog den hårda kärnan i valutaregleringen.

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

Den andra långsiktiga aspekten frågan i vilken utsträckning

mer av

politikerna och det politiska systemet hade bidragit till att skapa

krisen 1992 riktar in sig mot struktur- och imbalansproblem i den svenska ekonomin, framför allt i den svenska budgeten och den

offentliga sektorns kostnadsläge. Den politiska eliten är helt inför-

stådd med den obalans de offentliga finanserna befann sig i

att som vid början 1990-talet gjorde landets ekonomi utsatt för spekula-

av tion. En mycket centralt placerad socialdemokrat att krisen

menar 1992 legitim och det fanns saklig grund för den. Den inte

var att var ologisk. Björn Wolraths uttalande i juni alla borde bojkotta

1994 att

inte gripet luften.l Sverige vid början statspapper var ur var av 1990-talet hårt belånat land. En oerhörd mängd fanns

ett statspapper

marknaden. Samtidigt marknaden mycket likvid, och hade

var en bra organisation för handel. Marknadens aktörer insåg att kronan

övervärderad. Det ekonomiska tillståndet 1992 uselt var var tillställt och drevs magnifik final. Marknaden agerade alltså

mot en

logiskt givet de ekonomiskt skapade förutsättningarna, denne

som socialdemokrat skapade den borgerliga ekonomiska

anser var av

politiken.

Denne mycket centralt placerade socialdemokrat Riks-

anser att bankens beslut höja marginalräntan till 500 förhas-

att procent var tat och borde låtit kronan flyta tidigare. Men han tillägger

att man också måste komma ihåg den fasta kronkursen varit

att man att en

hörnstenarna i den borgerliga regeringens ekonomiska politik, av och inte bort hörnsten det får konsekvenser

man tar en utan att den ekonomiska politikens andra komponenter. Han delar Carl

Bildts bedömning att beslutet att låta kronan flyta miss-

var ett

lyckande, understryker att misslyckandet långsiktig, inte

men var av

kortsiktig Hade regeringen fört starkare ekonomisk politik

natur. en hade den akuta krisen inte kommit, denne socialdemokrat.

menar

Det förvånar kanske föga företrädare för andra partier har

att en

delvis historieskrivning. En centralt placerad folkpartist har

annan följande bild händelseförloppet ledde fram till krisen 1992:

av som

Sverige växlade i början 1990-talet från höginflationsekonomi

av om en

till låginflationsekonomi. Konsekvenserna detta efterfrågan och

en av

underskattade. Kraften i förändringarna förstod inte...Det

annat var

är klart att insåg att skulle kunna utsättas för spekulation,

man en

den skulle bli så kraftfull hade inte Om fundamenten i

men att trott. ekonomin blir det lätt resultatet.

är svaga

JON PIERRE

De flesta marknadsaktörerna trodde under hösten 1992 att regeringen skulle kunna rädda kronan. Man såg den fasta kronkursen politiskt "commitment", centralt inslag i den ekosom ett som ett

nomiska politiken. Det fanns förhoppningar den

t.o.m. om att svenska kronan skulle kunna utvecklas till bli Skandinaviens att ett schweizerfrancen. Under den tidiga hösten 1992 kom det svar emellertid fram flera tecken kris. Exportföretag löste inte en längre valutalån. Många exportföretag slutade växla in exportatt intäkter till svenska kronor. Dessa och antal andra liknande ett stort indikationer instabilitet och eventuell sjunkande kronkurs en ledde till snabb internationell spekulation mot kronan. De sista tre timmarna innan riksbanken beslöt låta kronan flyta gick 60 milatt jarder valutareserven. Situationen hade blivit ohållbar. kr ut ur Svenska marknadsaktörer har generellt varit positiva i besett mer dömningarna den svenska ekonomin än vad utlandet varit, i av men den akuta situationen fanns det utbredd uppfattning marknaen den den svenska ekonomin i kraftig obalans, enligt markatt var en nadsföreträdare. En fredag eftermiddag under hösten 1992 inkallades riksbanks-

fullmäktige till extramöte. Normalt äger fullmäktiges möten rum ett Vid extrasammanträdet meddelades nu flyter det

torsdagar. att

mycket pengar". Närvaron vid mötet dålig. Det dröjde flera ut var

dagar innan regeringen agerade, enligt fullmäktigeledamot. Riks-

en bankschefen har informationsskyldighet visavi finansministern, så

det fanns ingen anledning Wibble inte hade informationen att tro att

ungefär samtidigt fullmäktiges ledamöter. Förklaringen till

som

passiviteten över helgen kan oenighet inom regeringen vilka

vara om partier skulle förhandla med, framför allt krishanteringen man om skulle ske inom eller socialdemokraterna skulle in-

regeringen om bjudas till förhandlingar. Allan Larsson den socialdemokratiskt

var

huvudansvarige vid de förhandlingar följde Han hade

som senare; det operativa ansvaret". Larsson ansågs sina partivänner vara av konstruktiv, idérik och skicklig bedöma situationer rent poliatt tiskt. Personkemin mellan Larsson och företrädare för några de av borgerliga partierna ansågs kanske inte den bästa och detta vara reflekterades i media, vi måna inte minska hans men var om att auktoritet, företrädare för socialdemokraterna. säger en

Antalet realistiskt möjliga policy-instrument begränsat av

sett var

tidigare ekonomisk-politiska åtgärder. En ledande centerpartist

menade, apropå frågan varför inte lät kronan flyta tidigare, att man

Det har jag också frågat mig själv många gånger. Jag det så att tror var hade tidigare devalverat kriserna. Det egentligen främst ett oss ur var

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

trovärdighetsproblem. Vi måste försvara kronan. 1982 när socialdemokraterna devalverade fick de hård kritik från oppositionen. Då kunde inte själva devalvera nu.

Regeringens åtgärder uppfattades marknaden desperata

som försök försvara kronan. Allt kändes konstlat, markatt som en nadsföreträdare uttryckte saken. Andra långsiktiga faktorer mer var

viktigare än den kortsiktiga politiska hanteringen. Bankernas

utlandsskuld större än den svenska valutareserven och budvar t.ex. getobalansen fortfarande bortom kontroll. Marknaden såg var ett

potentiellt lönande spekulationsmoment marknadsföreträdare

- en beskrev detta spekulationsmoment oerhört lönande träda som fram:

Vi visste att Sverige hade ett sargat finansiellt systern med skuldstora stockar, kraftigt budgetunderskott, Att Sverige skulle kunna stå osv. det internationella trycket när liran och pundet redan tvingats emot flyta föreföll osannolikt. Det enda inte visste till vilket pris var regeringen skulle försöka försvara kronan.

Mediapresentationen krispaketen imponerade "en kort stund

av marknaden. Man trodde det kanske fanns chans något att en att unikt skulle hända, dvs. socialdemokraterna och moderaterna att tillsammans skulle lyckas försvara valutan. En marknadsföreträdare

menade att det spelar ingen roll landet har borgerlig eller om en socialdemokratisk regering för den ekonomiska politikens trovärdighet visavi marknaden. Stabilitet och fasta Spelregler är oerhört

viktigt för att stabilisera marknaden, och sådana stabila spelregler är

viktigare än regeringens politiska orientering. Den politiska eliten

tycktes förstå stabilitet betydelse också i den akuta att var av stor

krishanteringen; samarbete över blockgränsen sätt sända

var ett att signal till marknaden sådan stabilitet skulle känneteckna den en att ekonomiska politiken framgent. En ledande företrädare för ett av mittenpartierna menade att "Samarbetet med socialdemokraterna viktigt eftersom det gällde visa här fanns majoritet var att att en

bakom förslagen. Signalerna är inte oviktiga, ord måste men följas av

handling. Det också viktigt socialdemokraterna med, var att var eftersom alla måste med. Dessutom det också så vara var att socialdemokraterna inte helt oskyldiga till krisen. Men moderavar terna gick väl inte precis i första ledet för samarbeta med socialatt

demokraterna. centralt placerad mittenpartiföreträdare

En annan uttryckte sig mindre subtilt: "Moderaterna är konstitutionellt emot tanken att behöva till socialdemokraterna för stöd".

JON PIERRE

företrädare för moderata samlingspartiet bekräftar denna tve- En kan inom för samverka med socialdemokratin:

partiet att

Effekterna ha med socialdemokraterna i uppgörelserna blev ändå av att dämpade och kortvariga. Man kan effekterna blev säga att summan av plus minus noll. Samverkan till priset klarhet och tydlighet i vanns av paketen. Form över innehåll. sattes

Den här diskussionen förutsättningar för partisamarbete i okonom ventionella konstellationer visar partierna har större problem att med den samarbete vad media tenderar redovisa. Krissortens än att krävde extraordinära insatser och partierna lyckades

hanteringen samlas krispaket. Men spänningarna mellan

kring två större partierna leder dem till sig direkt efter uppgörelserna, vil-

att profilera

ket i uppgörelsen. Och det stillar

undergräver trovärdigheten som marknaden är förmodligen just trovärdighet i ett

mer än något annat

långsiktigt ekonomiskt saneringsarbete.

kring krispaketen oerhört centraliserad.

Beslutsprocessen var

Flera tvekade inför sammankalla riksdagsgruppen efter-

partier att

detta dels skulle bidra till skapa panikstämning, dels som att en ökade risken för läckor. Dessutom det möjligen så, en parvar som tiföreträdare saken, idén sammankalla för uttryckte att att gruppen klokare beslut skall inte hoppas på". En

att vägledning mot man

företrädare för partis riksdagsgrupp menade att ett annat

kunde inte vi inte partiledningens begruppen gärna säga att accepterar slut. Situationen medgav inte det. Man ville stödja partiets ansvarsfulla

agerande.

Hur ser den politiska eliten på marknaden som en politisk

aktör

Under krisen 1992 fanns det osäkerhet "marknaen stor om vem

den egentligen visste t.ex. inte spekulationen mot

var; man om kronan internationell antagandet eller inhemsk. Det var det var fanns också flera håll inom oförståelse för situa-

regeringen en

tionens allvar, eller bristande förmåga förstå vad "marknaden" en att Ett statsråd tycktes enligt uppgift inte alls ha insett

egentligen var. krisens omfattning, frågade irriterat vid ett regeringssamman-

utan träde: när skall tala mina frågor, egentligen. En ledande om företrädare för under krisen förekom utta-

centerpartiet uppger att

landen "vem f-n vill regeringen Vem är de här aktörerna som som inte tror SVerigeP".

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

Under återstoden 1990-talet, med undantag för den starka av kritiken marknaden under och valutaoron våren mot ränte- 1995, har kunnat rutiniserat marknaden se ett mer perspektiv växa fram. En mycket centralt placerad socialdemokrat markmenar att nadens värdering den ekonomiska politiken har

av betydelse, men

detta inflytande beror ekonomin varit i obalans. Med att en sanerad ekonomi minskar regeringens beroende marknaden. Han av säger också:

I takt med statsskulden minskar ökar våra frihetsgrader...Man frågar att sig vad egentligen pågår när direkt efter presskonferens går som man en upp till tjänsterummet och slår på sid 234 Text-TV för hur att se marknaden Vi har återfått reagerar. nu greppet.

Samme socialdemokrat vidare

menar att en mer generell utveckling

är att marknaden blivit alltmer synlig och opinionsdrivande; "vad

skett under de 5-6 åren är marknaden fått sitt som senaste att eget forum; marknaden har skapat sig i media. Flera nya arenor stora

marknadsaktörer publicerar nyhetsbrev. Lika

egna viktig som denna Ökade uppmärksamhet för marknaden den starkt ökade är

mediabevakningen marknaden. Ekonomijournalistiken

av anser denne socialdemokrat den sektor massmedia starkast vara av som är lierad med sitt bevakningsobjekt. Han avsaknaden krianser att av tisk undersökande journalistik är Denne

påtaglig. intervjuperson såg

också nära koppling mellan de borgerliga partierna och marknaen den: Marknaden hade sin regering vid tidpunkten för krisen, egen

borde genomfört lång rad förslag".

som en Man kan förvisso de här kommentarerna politiserade se som mer

än analytiska. Kopplingen mellan de borgerliga partierna och mark-

naden är emellertid överdriven. Det fanns likhet mellan den ekoen nomiska politik marknaden föreföll belöna och de

som borgerliga

partiernas ekonomiska grundsyn, skall diskutera men som längre fram i marknadens efter sin och rapporten styrs agerande egen logik inte politiska hänsyn. Vi kommer också i

av senare framställningen

diskutera marknadens ökade inflytande i diskursivt att ett pers-

pektiv. Från den utgångspunkten blir den massmediala bevakningen marknaderna viktig komponent.

av en Socialdemokraterna långt ifrån i sin kritik markvar ensamma av naderna. En centralt placerad folkpartist så här: säger

Varje intelligent människa måste fråga sig varför kapitalströmmarna är

10 gånger större än varuströmmarna. Kan det avreglering vara så att en först skapar marknad en omogen

JON PIERRE

En företrädare för moderata samlingspartiet också problem med ser marknadens stärkta ställning i svensk politik, "det är men menar att lätt låta sig förfäras över marknadens inflytande. Man hemfaller att lätt till djävulsbilder". Med facit i hand han "man kanske menar att hade låtit saker händerna tidigare". Är marknadens inflytande ur politiskt och demokratiskt legitimt "Nej, kanske inte, krisen men

vittnesbörd gått för långt i tidigare regleringar

var ett om att man av marknaden". Så vad göra Bör marknaderna återregleras Har de fria mark- naderna framfart de inrikespolitiska skapat så starka arenorna opinioner det finns stöd för någon form återgång till att ett av en tidigare ordning Är sådan återgång möjlig Flera internationella en forskare påminner det finns inget säger att den gäloss att som nu lande ordningen skulle slutpunkten i diskussionen vilket vara om är det bästa förhållandet mellan politik och marknad. Eric Helsom leiner 1996:194 sålunda "a reversal of the liberalization menar att trend likely than often assumed"; det stater more var som avreglerade marknaderna och de har full möjlighet återreglera dessa att marknader. Helen Milner och Robert Keohane och Keo-

Milner

hane 1996:249 nationalstatens minskade autonomi det menar att

ekonomiskt-politiska området mycket Väl kan komma bedömas

att så allvarlig regleringar kan komma aktualiseras: som att nya att

The declining policy of states they cede control to markets autonomy as only be phase, until forms of intervention demay a temporary new are manded and discovered.

Ett scenario går samfällt agerande som ut att stater, t.ex. genom inom för transnationella institutioner, återtar något den ramen av kontroll avstått till marknaderna, är inte helt uteslutet Pierre man och Peters 2000. En marknadsföreträdare säger att "man kan skapa trögheter det måste i så fall ske multilateralt". men En mycket centralt placerad socialdemokrat tempot menar att marknaden skulle behöva skruvas ned: "Det sägs ibland att politikerna inte hinner med i marknadens de inte hinner tempo, men som med är marknadens aktörer". Han emellertid återregleanser att en ring inte är möjlig: Anden är släppt flaskan. Framför allt kan ur

inte Sverige ensidigt driva igenom sådan återreglering; då är

en lämnade till vargarna". Det är sannolikt marknaden kommer mer att

att söka reglera sig själv, tror han:

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

Marknaden fungerar inom för demokrati. När folk ramen en ser att arbetslösheten i USA ökar och räntan här hemma därför stiger frågar att de sig vad i h-e pågår. som

Borgerliga politiker ställer sig också avvisande till tanken återen reglering. En ledande centerpartist "sunda finanser är menar t.ex. att det bästa sättet stävja marknaden. Det är den vägen bör att man skydda sig mot dramatiska valuta- och ränterörelser. Vi diskuterade inledningsvis de olika problem uppstår när som politikens logik bryts mot marknadens sätt att fatta beslut och att Vad gäller den akuta krishanteringen under hösten 1992 föreagera. faller det politikens relativa framgång med kontroll som om att ta krisartat förlopp inte resultatet den politiska över ett var av procesförmåga fatta kloka beslut. Tvärtom; framgången berodde sens att till stor del medvetetfrångic/e flera de gängse beslutsatt man av

principerna. Det förekom inget egentligt samråd med partiorgani-

sationen, och riksdagsgrupperna ställdes vid flera tillfällen eller mer mindre inför fullbordat faktum. I stället skapades politiken över

blockgränsen, förhandlingar mellan regeringspartiet och det

genom

största oppositionspartiet. Krisöverenskommelserna presenterades vid presskonferenser mellan de borgerliga partierna

gemensamma och socialdemokraterna, vilket också unik företeelse i svensk är en politik. Krisen hanterades med andra ord inte tack den politiska var

inbyggda kongenialitet, utan i flera

processens genom att man centrala avseenden ignorerade processen. Det är svårt säga vilka sätt det politiska beslutsfattandet att

generellt kommer påverkas de avreglerade finansmarkna-

mer att av derna. Genom riksbanken ställning ytterligare föratt ge en som stärker dess autonomi i förhållande till regeringskansliet har man sannolikt både underlättat och försvårat effektiv politik en gentemot marknaderna. Riksbanken har i dag förbättrade förutsättningar för att upprätthålla sådan kreditdisciplin och valutakontroll krisen en att 1992 inte skulle kunna inträffa igen. Samma strikta kontroll över budget och ekonomisk politik är i dag fullt märkbar också inom

finansdepartementet. Det tycks de spekulations-

som om enorma vinster marknaden gjorde under regeringens försök försvara den att fasta kronkursen under krisen 1992 förmodligen blev den sista gång marknaden kunde inkassera några större spekulationsvinster från handel med den svenska valutan.

JON PIERRE

3 Marknaden

Det är bara kort promenad från de magnifika bankpalatsen längs

en längs Stockholms Ström, förbi Arvfurstens

Kungsträdgårdsgatan Palats och Saegerska palatset till regeringskansliet i Rosenbad. Men

distansen mellan finanshögkvarteren och den politiska maktens

locus i alla andra avseenden är enorm. Få har varit flitigt förekommande i svensk och

begrepp mer

europeisk politisk debatt det decenniet än marknaden. senaste Marknaden har kommit stå samlingsbeteckning för att som nya i den offentliga sektorn, för den individualistiska

ledningsstrategier

kulturen under 1980-talet och, inte minst, för finans-,

politiska

aktie- och valutamarknaderna. Om 1960- och 70-talen präglades av kollektivistiskt politiskt synsätt, blev 80- och 90-talen marknaett dens och individualismens decennier. Den akademiska litteraturen har snäv definition marknad. I en av mikroekonomisk teori beskrivs marknaden virtuell mötessom en för kunder och producenter I dessa modeller skapas plats av varor.

jämvikt mellan utbud och efterfrågan med hjälp prismekanismen;

av

ökat utbud sänker priset, medan ökad efterfrågan höjer priset.

ett Modellen förutsätter också kunder och producenter ratioatt agerar nellt, vilket i sin förutsätter de har information alla tur att om varor och Slutligen utgår modellen från sig utbud, pris

prisnivåer. att vare

eller efterfrågan påverkas faktorer utanför marknaden; det finns av inget för politiska faktorer i modellen. Det här är alltså utrymme en

teori analytiskt redskap än bild

som fungerar mer som ett som en av faktiskt existerande marknader. två enkla exempel hur de marknader och mark- Låt oss ge nadsaktörer beskrivs i den här skiljer sig från den som rapporten teoretiska modellen marknader. För det första betraktar markav nadsteorier kunder atomiserade. De är många till antalet, de har som alla relativt i köpkraft, och de kombegränsad men stort sett samma municerar inte direkt med varandra. De svenska valuta- och finans-

marknaderna fungerar inte alls det sättet. Det råder en enorm

ojämlikhet mellan handlarna vad gäller köpkraft och tillgång till

information. De största kapitalförvaltarna är AP-fonderna och SPP, tillsammans förvaltar drygt 800 miljarder kr. Samtidigt finns som

marknad mycket antal privatpersoner handlar

samma ett stort som med kapital i valutor eller aktier. Detta fåtal mycket akeget stora i några intervjuer med marknadsföreträdare törer anses vara mer

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

konservativa och riskobenägna än de flesta andra

spekulanter.

Denna obalans bland aktörerna uppfattar vissa marknadsaktörer som ett påtagligt problem de svenska marknaderna. Marknadernas effektivitet störs några de största placerarnas beteende av att av

skiljer sig från det flertalet marknadsaktörer,

stora menar man. Ett andra exempel skillnaderna mellan marknadsteori och de

svenska finans- och valutamarknaderna vad rationaliteten i avser handlandet. För kunna rationell i sitt handlande, dvs. kunna att vara bedöma olika handlingsalternativ utifrån vilket de

grad av avkastning

kan förväntas krävs information och tid. Beslut valuta- och ge, finansmarknaderna kännetecknas massivt överflöd inforav ett av mation och underskott tid. Ett vanligt sätt hantera ett extremt av att sådan typ situation är hitta tumregler förenklar been av att som slutsfattandet. På marknaderna vanlig sådan helt

är en tumregel att

enkelt göra vad andra marknadsaktörer gör. Det finns två varianter

den här strategin. Den varianten är följa någon speciell av ena att aktör erfarenhetsmässigt är bra ränta eller bra som man vet D-Mark". En marknadsföreträdare emellertid det finns menar att inget utbrett Följa ohn"- mönster den svenska marknaden, dvs.

inte vad gäller enskilda aktörer däremot vad marknaden men avser helhet. Betydelsen enskilda aktörer har minskat

som av mycket grund globaliseringen; det är "den osynliga handen

av nu som styr marknaden. En marknadsföreträdare emellertid annan menar att marknadens aktörer bevakar och följer varandras

agerande

- mycket Vi återkommer till detta i diskussionen nedan hur noga. om marknadens aktörer marknadens funktionssätt. ser Ett ytterligare problem är att även marknaden kännetecknas om överflöd information så är all information teoretiskt av ett av sett värdelös i sekund den sänds eftersom varje transaksamma som ut, tion förändrar förutsättningarna för handel och Den

spekulation.

globala marknaden aldrig. När New York förbereder sig för sover att stänga öppnar Hong Kong och Tokyo. Londonbörsens betydelse är inte primärt betingad den engelska ekonomin sådan eller av som att handel förs det engelska språket. Londonbörsen är de av en av marknaderna där hinner handla både de sydostasiatiska man marknaderna och den amerikanska marknaden medan de båda är öppna Coggan 1995. Den svenska valuta- och aktiehandeln är

naturligtvis en mycket begränsad marknad i sig själv. Men det ökade utländska ägandet och uppmärksamheten riktas den

som mot svenska ekonomin kan ekonomiska krafter i rörelse sätta enorma extremt kort tid, skall nedan. som se

JON PIERRE

Den andra varianten, vilken har blivit den gängse strategin, är att inte följa någon speciell aktör följa marknaden helhet. utan att som Om marknaden uppvisar kraftigt Ökad handel i dollar, köper en man dollar, Resultatet de här strategierna är snabba, kraftiga och osv. av omotiverade marknadsrörelser vad marknadsfolket

sakligt sett -

kallar overshooting-effekter leder till ineffektivitet - som marknaden helhet. Samtidigt förutsätter spekulation rörelser som

och ojämvikt. Den här marknadsagerande skiljer sig i näs-

typen av alla avseenden från marknadsteorins antagande rationellt tan om handlande aktörer. Marknadsagerandet är i hög grad relaterat till den svenska ekonomins struktur. Det svenska näringslivet har mycket centraliseen rad karaktär. Den svenska ekonomin är beroende ett begränsat av

antal exportföretag. Dessa företag förvaltar sådana kapital-

stora

de väljer inte lösa exportintäkter påverkar det

mängder att om att flödena i den svenska ekonomin. Skulle storföretagen agera samordnat i de här avseendena vilket inte skett skulle det ha påtag- - liga effekter den svenska ekonomin. Under 1996 ökade den

svenska aktiemarknaden i värde med ungefär 60 miljarder kr. Börsen

i utlandsägd till drygt 30 Av de svenska obligatio-

är dag procent. är 15-20 utlandsägda. Debatten det svenska förenerna procent om tagsklimatet och flera storföretag Ericsson och SCA sägs att som

bedriva interna undersökningar eventuell utlandslokalisering

om

skall dels företagsmässigt styrd bedömning, dels

ses som en som en beslutet stänga kärnkraftsreaktorer. protest mot t.ex. att av

Marknadens politiska inflytande har varit påtagligt inte bara i

Sverige i de flesta västerländska När den brittiska utan systemen. regeringen under trycket kraftfull internationell spekulation mot av sin valuta beslöt lyfta pundet ERM den så kallade Black Wedur -

nesday" den 16 september 1992 ansåg inte minst premiärministern

-

själv, John Major, detta ett så klart politiskt misslyckande att

vara

han allvarligt övervägde ställa sin plats till förfogande Tbe

att Times, 7 oktober 1997. Carl Bildts beskrivning det resultatlösa av försvaret kronan ett misslyckande hade således mycket av som tydliga paralleller i andra länder hamnat i likartad situation. som en Under hösten 1997 finans- och valutamarknadernas var uppmärksamhet främst inriktad de sydostasiatiska marknaderna. I

Thailand, de snabbast växande ekonomierna i världen en av men med utlandsskuld i USA-dollar, fick valutaspekulationen för-

hög

ödande konsekvenser; den lokala valutan försvagades kraftigt och

ekonomin kom tillfälligt balans. Därefter det Malaysias, ur var Indonesiens och Philippinernas komma under finansmarknatur att

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

dernas attack med dramatiskt försvagade valuta- och aktiekurser resultat. Så kommen till Sydkorea, ekonomi som var turen vars kännetecknas hög tillväxt också mycket inhemsk och av men stor internationell upplåning; ekonomin seglas i hård vind med hårt trimmade segel. Inte förrän Internationella Valutafonden IMF erbjöd omfattande lån för stödja sanering ekonomin ett att en av

lugnades spekulationen mot wonen.

Globaliseringen valuta- och finansmarknaderna har haft av genomgripande effekter marknadernas fungera. Ledtiderna sätt att har blivit kortare. En marknadsföreträdare beskriver sin situation så här:

Allt har blivit diffust. Allt är så genomanalyserat. Alla har mer samma information samtidigt. Konsten läsa siffrorna, och det har blivit är att ur allt svårare. Alla modeller känns förbrukade.

En effekt globaliseringen är marknaderna blir alltmer annan av att kortsiktiga. Marknaden orkar inte långa bets; söker korta ta man snabba rörelser i stället, marknadsaktör. Den dagliga säger en tradingen ökar nästan varje dag. Detta gäller också utländska marknader. Även från bankkontoren

om promenaden kring Kungsträdgården

till Rosenbad är kort och politiken och marknaden lever i skilda världar, visar den ekonomiska krisen under hösten markna- 1992 att den i dag potentiellt oerhört kraftfull faktor i den politiska är en sfären. För förstå hur marknaden fungerar kan i

att ett tankeexpe-

riment föreställa hur valutarörelse uppstår och utvecklas. Till oss en London

En dag på valutamarknaden

En regnig morgon i september 1997 bestämmer sig valutahandlaen

Barclays Bank i Londons City för i sina portföljer.

re att stuva om

En inventering visar att han kontrollerar ansenligt kapital i

ett svenska kronor. Men nyheterna från Stockholm den månasenaste den har varit odramatiska och ointressanta för valutahandlare. De en

dynamiska ekonomierna i Sydostasien, däremot, med hög tillväxt

och hög upplåning betydligt intressantare Med några snabba ser ut. musrörelser över dataskärmen säljer han sina drygt 30 miljoner kronor och köper D-Mark. Så länge den här typen kapitalrörelser är små utlöser de inga av vidare konsekvenser. Men det belopp svenska kronor som nu säljs är

JON PIERRE

sådan storleksordning det utlöser rörelse i värdet den av att en svenska kronan. Runt i Europa noteras förändringen. Ingen om iakttagare kan erinra sig något i svensk politik eller ekonomi som skulle kunna förklara kronans sjunkande värde. Men många får en känsla kanske andra valutahandlare har information gör av att som det klokt sälja kronor och köpa andra, stabilare valutor. Varför att tveka och chansa hålla kronor, när andra uppenbarligen att säljer svensk valuta i skala Det finns inget försvar för förlust stor en hållit fast vid sjunkande valuta eftersom som skapats av att man en

inte någon logisk förklaring till kursfallet. man sett Klockan är efter 11 i Stockholm och allt fler observatörer nu strax

hur omvärlden någon uppenbar anledning säljer kronor i

ser - utan allt högre takt. I Stockholms bankkontor och fondkommissioner vet

substantiellt inträffat motiverar de här rörelserna. man att inget som

Fundamenta ligger alltså fast, kronkursen faller. men För den typiske fondkommissionären eller valutahandlaren ger

denna till ologiska utveckling upphov till tre funderingar. Den

synes första funderingen har göra med tillgång information. Kan det att så någon aktör marknaden än jag Finns vara att annan vet mer det färsk jag missat antyder förvärrade balansnågon rapport som i den svenska ekonomin Problemet även den problem är att om

enskilde valutahandlaren inte kan någon objektiv förklaring till se valutarörelsen så kan det så det finns andra valutahandlare, vara att kanske utanför landets gränser, och därför t.o.m. som vet mer som

säljer kronor.

Den andra funderingen har göra med tid. Om det är någonatt "tid är är giltigt, så är det här. Titeln

stans som uttrycket pengar

Hillary Davis bok internationella finansmarknader -A Million om a Minute är träffsäker. För varje minut valutahandlaren sitter sin svenska valuta sjunker dess värde ytterligare. Det hade varit bra om kunnat kolla vad det egentligen pågår valutaman upp är som

marknaden några telefonsamtal med strategiskt place- - t.ex. genom rade i och utlandet det finns inte tid göra personer Sverige men att någon analys vad driver valutarörelsen. av som Den tredje funderingen hos valutahandlaren har att göra med

strategi och riskbedömning. Huruvida Valutakursrörelse är logisk en och befogad, dvs. den är relaterad till förändring i fundaom en i den svenska ekonomin, är i det här läget ointressant. Vad - menta det i stället handlar är, för det första, vilken spekulationsom att se vinst valutarörelsen kan tänkas och, för det andra, i som generera vilken valutarörelsen kan innebära förlust. Stock-

utsträckning en

holms fondkommissionärer och valutahandlare alltså det vet att

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

finns ingen förändring i fundamenta i den svenska ekonomin som förklarar den sjunkande kronkursen, det kan inte försvara men att sitter allt krona. Alltså börjar också de stockman en svagare

holmska valutaspekulanterna sälja kronor. Spekulationsspiralen blir

allt snabbare. Den fallande kronan skapar utmärkta förutsättnu

ningar för spekulationsvinster. Att kursfallet saknar i den förklaring

svenska ekonomin eller politiken är helt ointressant; handlar det nu täcka eller förhindra förluster. om att Så bilden efter lunchtid i Stockholm. Strax öppnar ser ut strax New Yorkbörsen och allt aggressivare spekulation kronan en mot är att vänta. Vid fyratiden eftermiddagen har kronan sjunkit 25 öre

mot USA-dollarn. Räntorna börjar sakta röra sig uppåt, med nu ett

par räntepunkter. Inte mycket till förändring, i det här läget är

men

det förändringens riktning väcker Riksbanken följer

som oro. noga utvecklingen, och i A-Ekonomi vid halvtiotiden kvällen diskute-

rar bekymrade börsanalytiker och journalister vad det är

som egent-

ligen hänt. Svaret är, egentligen, ingenting hänt än

att mer att en valutahandlare i City rumsterade i sin valutaportfölj i om morse. Men det är klen tröst för riksbanken och finansministern som ser valutautvecklingen under dagen internationellt underkänsom ett nande den tidens ekonomiska utveckling. av senaste

Det här förloppet tänkt händelseutveckling, i sina

är en men grunddrag är detta förlopp inträffar dagligen. Vi kan dra två ett som slutsatser det här scenariot. För det första är det sannolikt så av att internationell spekulation inte sällan slump. När lavistartas av en Väl i rörelse får den sin logik och nen satts ett eget momentum, egen sin förklaring. Kapital- och valutarörelser registreras så snabbt egen och föranleder så snabba reaktioner spekulanten inte har tid att att fundera över orsaker till försäljningen. När valutor börjar röra

sig måste en kapitalförvaltare först han kan tjäna något

se om den här rörelsen, och därefter, i Worst-case scenario", minimera ett eller förebygga sina förluster.

Den andra slutsatsen förändringar föder förändringar

är att marknaden. Extremt korta beslutstider och förenklade dato-

ofta

riserade beslutsrutiner skapar överkänslighet för marknadsrörelen Kopplingen mellan förändringar i substans och valuta kan ser. vara

utomordentligt När tjänstemännen i City bestämde sig för

svaga. att sälja svensk Valuta berodde inte detta kronan att var svag, utan tvärtom att kronan för tillfället så stark han inte såg någon var att idé med hålla kronor. Valutahandlare tjänar inga stabiatt pengar litet transaktioner. utan

JON PIERRE

Marknadens logik och funktionssätt

Marknaden har sitt kollektiva handlande-problem. För

eget att hantera det väldiga informationsflödet och det höga beslutstempot tvingas marknadens aktörer utveckla enkla beslutsregler.

En typ av

sådana regler är följa de aktörer erfarenhetsmässigt

att som man vet är skickliga bedöma ränteutveckling eller olika valutor. En

att

beslutsregel är att "gå med marknaden", dvs. att, förannan typ av enklat uttryckt, inte själv försöka upptäcka valutakurs- eller ränte-

förändringar i stället med minsta möjliga fördröjning göra vad

utan marknaden i övrigt gör. Intervjuerna med marknadsaktörerna

ger vid handen att den typen marknadsbeteende blivit allt

senare av

vanligare.

Tidigare kunde identifiera handlare särskilt skickliga

man som var

förutsäga ränteutvecklingar eller aktiekurser, i dag tycks

att men

i första hand följa marknaden totalt sett. Sådant markman nadsbeteende skapar lätt överdrivna reaktioner små kursändring-

Det kan också innebära mindre valutakursändring snabbt ar. att en skapar större förändringar. Om marknaden tendens att

t.eX. ser en

säljer kronor och köper schweizerfranc kommer alla de aktörer man

följer marknaden göra sak. Resultatet blir krosom att samma att

börjar sjunka i värde allt snabbare medan scweizerfrancen stiger. nan Den här utvecklingen kan lätt spridas vidare till internationella handlare, har liten eller ingen kunskap den svenska valutan

som om

svenska handlare säljer kronor i ökande och därmen ser att tempo för drar den till rationella slutsatsen de vet något han

synes att som inte han bör göra sak de svenska valuta-

vet men att samma som handlarna. Därför börjar också denne spekulant sälja kronor. Resultatet den här snabbt eskalerande kan bli ett "ras för

av processen kronan, det finns någon saklig anledning till sådan

utan att en utveckling. Fundamenta i den svenska ekonomin har inte ändrats. Processen kan utomordentligt snabb; det kan röra sig mi-

vara om

än timmar. Det här problemet förstärks naturligtvis nuter snarare av datorer och det ökade användandet automatiska beslutssystem.

av Marknadsföreträdarna beklagar det ännu inte finns några helt

att tillförlitliga för den här sortens handel, datorer

program men används i allt högre utsträckning för förenkla beslutsfattandet.

att

Valutamarknaden uppvisar vidare speciell förhållande

en typ av mellan utbud, efterfrågan och prisbildning. I klassisk marknadsteori finns det jämviktspunkt vari utbud motsvarar efterfrågan vid ett

en

givet pris. Prishöjningar sänker efterfrågan sätt ett

samma som ökad utbud viss sänker priset denna Valutamark-

av en vara vara. naden präglas emellertid flera särskilda drag skiljer den från

av som

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

den gängse marknadsteorin. För det första säljer nästan alltid

man

för köpa Det finns alltså inga renodlade köpare en vara att en annan. eller säljare. För det andra handeln relativa prisförhållanden

styrs av

än pris. För det tredje är transaktionskostnaderna mycket snarare av

låga. För det fjärde, slutligen, kan aktörs köpkraft bara bestäm-

en

i relativa Vid snabba kursfall i speciella aktier eller valumas termer. tor säljer aktörer inte för priset är bra för realisera sina

att utan att

tillgångar dvs. säkra dem i någon värdeform. Att inte göra så

annan ökar bara ytterligare förlusten.

Hade krisen 1992 marknadsmässiga orsaker

Det är komplicerad diskussion avgöra huruvida den

en att statsfinansiella krisen 1992 berodde marknaden effektiv eller

att var ineffektiv, och vilken roll politiska beslut hade för bestämma

att denna effektivitet. Marknaden är i några avseenden betydligt mindre rationell och snabbanpasslig än kan förledas

man tro.

Marknadsaktörer följer varandras agerande "Man har

noga. en tendens att titta mycket vad andra håller med. Man tittar

mer

vad andra marknadsaktörer gör än vad sker politiskt i

som Stockholm", säger marknadsföreträdare. Vissa firmor är mycket

en

trovärdiga. Goldman publicerade 1997 hävdade

en rapport som att ränteläget snart kommer att och alla verkade den

upp, ta rapporten största allvar. Tidigare Kaufman en räntesidan".

var guru Olika firmor har varit betydelsefulla under olika perioder och olika marknader. Marknadens rörelser blir slags självuppfyllande

ett pofetior. "Man får rykte och utifrån den informationen",

ett agerar

marknadsaktör säger. som en

Datorer spelar helt central roll marknaden. Rutiner

en som gör att säljer under viss kurs asset management"

man en - en typ av -leder mycket lätt till svingar marknaden, s.k. "over-

stora shooting"-effekter. De allra flesta marknadsföreträdarna

anser att marknaden är för snabb. "Overshooting-effekter tecken

är ett

alltför snabbt agerande: ett

Ibland är marknaden obegriplig. Rörelserna kan obefogade,

vara men

måste ändå följa dem. Då är det ingen rim och

man reson.

En marknadsföreträdare marknaden är hispig. Ner-

annan anser att

ligger utanpå. Marknadernas aktörer har tolka vad verna svårt att

händer marknaden; finns det egentligen ganska

som som sett

incitament för försöka förklara vad sker marknaden.

att som

JON PIERRE

En marknadsföreträdare beskrev oväntad ränterörelse i slutet en av 1990-talet och menade den gissningsleken bröt ut när att stora skulle förklara den. man

Hur ser marknaden på sig själv som en politisk aktör

En del de marknadsföreträdare intervjuats för den här av som studien förefaller ganska smickrade över den ökade massmediauppmärksamhet deras verksamhet fått under år. Intervjuerna med senare marknadsexperter står framför rader monitorer och förklarar som av något aktuellt marknadsskeende är i dag legio. Men har marknaden politisk agenda Har dess aktörer polien tiska mål med sitt Är de medvetna det inflytande de

agerande om

har, och försöker de använda detta inflytande till straffa politik att de inte tycker om Det här är helt centrala frågor för undersökningoch skall ägna den utförligt utrymme i rapportens sista kapitel. en, Vi skall emellertid nämna viktig observation redan här; marken nadsaktörernas verksamhet handlar spekulation och investering om för skydda och förmera kapital, inte för stödja eller fälla att ett att regeringar eller deras ekonomiska politik. En marknadsföreträdare, är representativ för den med marknadsansom grupp av personer

knytning jag intervjuat, säger så här:

Marknaden skiter fullständigt i det politiska inflytandet. Handel kan inte ske politiska bevekelsegrunder. Om risken ökar vågar inte man ligga kvar i viss valuta eller aktie. Det handlar förmera kapitaen om att let. De politiska konsekvenserna är bara dysfunktion marknadens en av

sätt att fungera.

En marknadsaktör "marknaden i annan menar att gemene mans

perspektiv är ganska nollställd" vad gäller dess politiska inflytande.

Marknadens främsta intresse är bedöma politiskt skeende att ett utifrån profitperspektiv med risk-reward-tänkande och dra ett att ränteskillnader. Några politiska mål finns inte; de har nytta av som

sådana mål blir inte långlivade...det är avkastning gäller, inget

som annat". Man kan, och bör, underkasta dessa uttalanden källkritisk en granskning. Skulle dessa marknadsaktörer öppet påstå deras att

agerande hade politiska mål, så fallet Hur övertygande är

om var deras kategoriska förnekande politisk agenda En del svaret av en av dessa frågor finns sannolikt i de helt skilda logiker kännesom tecknar politik och marknad. En aktör marknad skulle ofta en

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

tvingas emot marknadens större rörelser för följa politiska att mål. Man skulle alltså tvingas bättre marknadsbaserat agera mot medvetande, beteende inte förefaller sannolikt. En markett som nadsföreträdare antydde det kanske tänkbart enskilda att vore att marknadsaktörer skulle kunna ha problem med de

målsättningar

kännetecknar de så kallade etiska fonderna, fondförsom men om valtarens kunder vill placera kapital där så medverkar förstås till man så blir fallet. att

En fråga är hur skicklig marknaden är analysera

annan att politiska skeenden; marknadsaktörer kommer från helt en annan

sektor och har utbildning för analysera företag och att näringslivs-

utveckling. En marknadsföreträdare säger:

Marknaden blir bättre och bättre analysera politik, tycker jag. Det att har faktiskt blivit allt vanligare folk både från finansdepartementet att och Göran Perssons talskrivare ringer hit och frågar om hur jag tror att olika reformer skulle marknaden. mottagas av

En företrädare för de affärsbankerna med den en av stora menar att

kompetens banken har sig kunna göra goda analyser

anser man av politiska skeenden. Man har också tagit del folk tidigare en som arbetade riksbanken för öka sin analysförmåga i den här sekatt torn.

Marknadens stärkta position i den svenska politiken är den kanske

tydligaste manifestationen globaliseringen under 1990-talet. av Marknaden, har är snabbt och oreflekterat besett, ett extremt slutssystem. Kombinationen detta beslutssätt och det inflytande av marknaden har ibland påtagligt, ibland subtilt kan från - mer - oroa

ett politiskt perspektiv och från principiellt demokratiperspektiv.

ett Men innan i kast med dessa frågor måste kort diskutera ger oss

vad globalisering egentligen innebär.

JON PIERRE

4 Staten och

globaliseringen

Vi diskuterade tidigare globalisering viktig förklaring till den

som en

finanspolitiska krisen 1992. Avregleringen valutahandeln och

av

andra regleringar förhindrade kapitalrörelser över nationsgrän-

som tveklöst nyckelfaktorerna bakom krisen. Dessa serna var en av avregleringar betraktas allmänt de viktigaste faktorerna som en av bakom den globalisering ekonomin upplevt under de av som 15-20 åren. För kunna förstå marknadens förändrade senaste att ställning i den svenska politiska miljön, och relationen mellan stat och marknad globaliserad ekonomi, måste därför helt kort i en diskutera globaliseringens innebörd och vad den betyder för natio-

nalstatens möjligheter den inhemska ekonomin. att styra Globalisering har varit definierande för 1990-talet, och ett tema

har inte varit begränsad till kapitalrörelser och ekonomisk politik. Vi tenderar glömma globalisering är politisk företeelse i lika

att att en hög grad ekonomisk; transnationella politiska institutioner som en

spelar allt större roll globalt och regionalt Nordamerika, Europa,

en för samordna agerande med allt vad det

Sydostasien att staters

innebär minskat nationellt självbestämmande. Man kan förmodav ligen också tala ökat globalt medvetande; inser i dag alltom ett

miljöfrågorna är global karaktär och att staters miljö-

mer att av politik måste samordnas för bli effektiv. Flyktingrörelser i Euroatt påminner ständigt är del världssamfund. pa oss om att en av ett Integrationen inom EU har lärt det finns alltmer påtagliga oss att gränser för vårt självbestämmande. Nationalstatens suveränitet före-

faller svårdefinierad är kanske någon gång tidigare. mer

Statsvetarkåren tycktes inledningsvis ha påtagliga problem med

finna användbara begrepp och teorier för beskriva och förklaatt att denna utveckling. Man är fortfarande långt från tydlig, teorera en tisk modell globaliseringen och dess konsekvenser för traditioav nella former folkstyrelse och demokrati. Framför allt under av senahälften 1990-talet har analyser globaliseringen, dess orsaker re av av och effekter, publicerats i strid ström. Två tankeskolor har efteren hand utkristalliserats; globalisering den domien som ser som nya,

nerande politisk-ekonomiska ordningen och nationalstatens be-

att tydelse kommer minska drastiskt, och globalisering att en som ser projekt i hög grad drivet och därför också som ett av stater att stater

framgent kommer spela mycket betydelsefull politisk och

att en ekonomisk roll. Inom varje tankeskola finns det dessutom, för att

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

ytterligare komplicera bilden, positiv och negativ åsiktsrikt-

en en ning vidare Hinnfors och Pierre 1998.

se

Den första alltså globalisering utomordentgruppen ser som ett ligt hot nationalstatens autonomi och förmåga formulera mot att en

självständig politik. Iakttagare Boyer och Drache och deras

som medarbetare Boyer och Drache 1996 och Camilleri och Falk

1992 beklagar globaliseringen. De den ekonomismens

ser som främsta uttryck och kritiserar globaliseringen för dess påstådda för-

ödande effekter omfördelning välstånd och fortsatt stark av en

välfärdsstatspolitik i de västliga demokratierna. Men andra glo-

ser

baliseringen rimlig ekonomisk ordning eftersom den

som en gagnar konkurrens och global effektivitet 1997; Moses 1994.

Glassmann

I den andra tankeskolan att globaliseringens verkliga

menar man innebörd är kraftigt överdriven. Den kanske kritiska och mest

grundliga kritiken globaliseringstesen har levererats två

mot av engelska statsvetare, Paul Hirst och Grahame Thompson i boken Globalization in och Thompson 1996. Hirst och

Question Hirst

Thompson menar rent empiriska grunder att omfattningen

av ekonomisk globalisering är överdriven; globaliseringen är strängt

taget inte större i dag än den för femtio år sedan för Sveriges var Vidkommande, Schön 1999, företags marknader är alltjämt till se den helt överskuggande delen inhemska, inte internationella och

nationalstaten har inte försvagats sådant del iakttagasätt som en

Hirst och Thompson också globaliseringen har

re menar. ser att en

diskursiv, ideologisk dimension; globaliserings-

om accepterar tesen följer därav inte skall förväntas föra progressiv, att staten en omfördelande politik eftersom detta skadar landets internationella

konkurrensförmåga. Författarna denna farhåga är

menar att påtagligt överskattad. Vi återkommer till denna aspekt globaliseringen av nedan. Men kanske är denna dikotomisering, denna

antingen-eller mo-

dell globaliseringen, vilseledande. En brittisk forskargrupp framav

förde nyligen det klarläggande

argumentet att

the usual understanding of dichotomoy between the and globali-

a state sation an illusion, the of global restructuring largely as processes are embedded within and institutions, politically contingent state structures on state policies and actions, and primarily about the reorganisation of the state Amoore al., 1997:186. et

Den här tanken är inte alldeles flera forskare har tidigare påmint ny; oss om att globaliseringen mer än något annat är politisk konen struktion och resultatet politiska beslut, och därför bara möjlig så av

JON PIERRE

nationalstaterna uppfattar denna ekonomiska ordning

länge som

god 1994; Kapstein 1994. Det mest pregnanta bidraget

Helleiner

Amoore och hans kollegor lämnar till den här diskussionen är att globalisering inte i första hand innebär nationalstatens ovillkorliga

försvagning i stället är drivkraft för nationalstatens politiska utan en och institutionella omstrukturering 1997; Payne 2000. Det

Evans

förefaller också intuitivt orimligt den historiskt starka rent att sett och dominerande nationalstaten skulle försvagas ett så genom-

gripande sätt några kort tid Mann 1997.

som anser

Föreställningen globalisering inte kommer medföra någon

att dramatisk försvagning nationalstaten omstruktuav utan snarare en dess institutioner är fruktbart sätt betrakta 1990rering av ett att

talets samspel mellan politik och marknad, placerar frågan om

som marknadens politiska inflytande i begriplig kontext. Finans- och en valutamarknadernas avreglering, sade tidigare, är bland de viktibesluten nationalstaterna fattat för möjliggöra globalisering gaste att

eftersom detta möjliggör fria kapitalrörelser över nationsgränserrna.

Men den svenska politiska eliten insåg under hösten 1992 innesom

bär globalisering del ekonomisk-politiska styrmedel delvis

att en sin roll 1991. Riksbankens ställning i ekonomin,

spelat ut Reich

förutsatte nationsgränser hade tydlig signifikans i det t.ex., att en ekonomiska Också politiskt krävde globaliseringen försystemet. Behovet balanserade statsfinanser och tydlig bud-

ändringar. av en blev För Sveriges del blev anpassningen till getdisciplin uppenbart.

den ekonomins spelregler dramatisk. Men Sverige har

globaliserade

inte varit underskatta globaliseringens och den fria ensamt om att marknadens oerhörda kraft de möjlighet; har sett samom ser en politisk-ekonomiska tumult i Mexico, Storbritannien, Sydkorea, ma Thailand och Italien för några exempel 1997. Men i

att ge Altman

samtliga länder har än i vissa fall med assistans Interom av man nationella Valutafondens och/ eller Världsbankens hjälp lyckats tillräckligt stark inhemsk ekonomi för försvara sig mot

skapa en att

marknaderna. Man omstrukturerar, formulerar den ekonomiska om budgetkrav, ekonomierna, dvs.

politiken, implementerar sanerar

vad Amoore m.fl. kallar reorganisation of the

man genomför en

state".

kan betraktas två olika plan; empiriskt plan och

Globalisering ett diskursivt På det empiriska planet analyseras globalisering i ett plan.

ökade kapitalrörelser mellan transnationella termer av t.ex. stater, internationella institutioner EU och WTO World

företag, som

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

Trade Organization och den ökade rörligheten för tjänster,

varor,

individer och kapital. För har den viktigaste frågeställ-

statsvetare

ningen i detta perspektiv Varit hur kan tolka globaliseringens in-

flytande över stater och maktförskjutningar från till marknad stat och från till transnationella institutioner. Vi har redan berört det stat här problemet. Denna författare sällar till forskare sig gärna gruppen

som menar att stat-globaliseringsfrågan är falsk dikotomi; starka, en institutionellt transformerade, är fullt med

men stater förenliga politisk och ekonomisk globalisering.

På det diskursiva planet globalisering förändrad representerar en bild Världen omkring Den diskursiva dimensionen

av oss. av globali-

seringen är oerhört betydelsefull eftersom den föreställger oss en ning individuell och kollektiv makt, hur omvärlom om ansvar, om

den är organiserad och förutsättningarna för handlande. om politiskt

Vi skall återkomma till denna aspekt fram i

av globaliseringen längre detta kapitel.

Sverige i den globaliserade ekonomin

Sverige är i dag integrerad i internationella politiska och eko-

mer nomiska än förmodligen någon gång tidigare i sin historia. processer Vår känslighet för snabba, internationella Vår

kapitalrörelser är stor. beslutskompetens är begränsad vårt medlemskap i EU och andra

av internationella institutioner. Vår valuta är i dag internationell en handelsvara. Privata företag tycks beredda omlokalisera till vara att länder erbjuder de förmånliga skattevillkoren och de bästa som mest

strategiska villkoren. Men Sverige har under mycket lång tid haft känsligt beroende

ett till omvärlden. Den internationellt lilla svenska ekonomin har sett under lång tid kännetecknats exportberoende. Eftersom av ett stort svenska företag varit relativt små deras respektive marknader har

den svenska politiska ekonomin varit

mer av en "price-taker" än en price-maker, som Peter Katzenstein påpekar 1985.

Katzenstein

En rad analyser har hävdat mycket nationalstatens traditioatt av nella maktbaser har eroderat följd eller

som en av globaliseringen

processer indirekt kan relateras till globalisering som se t.eX. Camilleri och Falk 1992; Strange 1996. Detta

perspektiv globaliseringens inflytande nationalstaten omfattas i hög grad den

av svenska politiska eliten. Politiken i dvs. inte bara den ekostort nomiska politiken och skattepolitiken måste utformas sådant sätt den inte innebär ofördelaktiga villkor för det svenska att nä-

JON PIERRE

I fall kommer näringslivet och skattekraften att

ringslivet. annat

flytta utomlands.

Det finns också bild nationalstaten påtagligt försvagats en att

följd globaliseringen. En tidigare centralt placerad före-

som en av trädare för folkpartiet liberalerna att menar

Vi befinner i situation där nationalstaten försvagas. Förr betydoss en de något. Regeringen kontrollerade det ekonomiska territorier. gränser Globaliseringen ändrar allt detta. Jag har alltid sett EU möjsom en lighet skapa motkrafter till marknaden, ungefär samma sätt som att nationella regeringar kunnat motkraft till inhemska marknader. vara en Men parallellen fungerar inte. Jag undrar någonsin kommer att om liknande balans den internationella nivån hade den en som nationella nivån.

Den här intressant flera sätt, inte minst eftersom

iakttagelsen är denna ledande folkpartist politiken naturlig motvikt till

ser som en marknaden internationella institutioner skulle kunna spela och att rollen sådan motvikt sätt staten tidigare spelade av en samma som visavi det inhemska kapitalet. Vi går förmodligen mot situation, en vari transnationella institutioner håller skaffa sig kompetens att sådan motvikt. EMU kan sådan komatt fungera som en ses som en

skapa europeisk centralbank och

petens; genom ett en en gemensam valuta kommer marknadens möjligheter spekulera enskilda att mot länders valuta elimineras. Vidare måste komma ihåg att det att var nationalstater skapade de avreglerade finansmarknaderna som ge-

bort för kapitalrörelser över nationsgränserna, och

nom att ta regler

möjligheter återreglera sådana kapitalrörelser inte är en teo-

att att retisk konstruktion i högsta grad realitet 1994;

utan en Helleiner

Kapstein 1994. Sådan förnyad reglering torde emellertid inte vara

möjlig nationell basis projekt måste genomföras

utan är ett som sådant antal länder samtidigt genomför sådan sätt att ett stort en Och det är här transnationella institutioner kan spela

nyordning. en

samordnande och ledande roll.

Det alltså fel dra slutsatsen nationalstaterna är katevore att att goriskt och ovillkorligt dömda underordnas de internationella att finansmarknadernas spekulation. För det första visar krishantering-

1992 sätt ekonomier i obalans är tacken att samma som svaga

byten för valutaspekulation, kan sådan spekulation mötas

samma med ekonomin. Det glöms ofta bort de valu-

en uppstramning av att

blivit föremål för valutaspekulation är antingen ekonomier tor som med strukturella problem skuld, hög ränta, tillväxt, som stor svag

eller ekonomier de sydostasiatiska visserligen har

osv., som som en

i 1

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

i

tillväxt l mycket hög lever farligt eftersom tillväxten i hög men som

grad finansieras lånevägen. Mer balanserade ekonomier l mogna, l uppvisar inte de fluktuationer eller för l

känslighet spekulationer

- l

fluktuationer l

om som är valutaspekulationens utgångspunkt. D-

- Marken, Schweizerfrancen och USA-dollarn har inte varit föremål

för den här spekulation eftersom dessa stabila valutor sortens är som

inte kan förväntas förstärkas eller försvagas i det korta nämnvärt

perspektivet. Varje har alltså del frågan hur

stat en stor av svaret

känslig är i förhållande till marknaden i hand; den man egen som

svenska ekonomiska utvecklingen under 1990-talet har visat är en

stram, disciplinerad budgetpolitik det kanske bästa skyddet

mot

internationell spekulation.

Globaliseringens diskurs

Globaliseringens diskursiva dimension är alltså lika viktig i poli-

ett tiskt perspektiv den empiriska bilden; det vilket konsom sätt

struerar vår bild omvärlden har förstås för så

av enorm betydelse centrala politiska frågor möjligheten och med kollektivt

som nyttan

handlande. Eftersom vår inre, konstruerade bild

av globaliseringen

bestämmer mycket vårt till sådana

av politiska förhållningssätt poli-

tiska frågor, blir den varigenom denna bild fram också process växer

politiskt laddad. Det är därför flera och aktörer i hante-

iakttagare

ringen krisen 1992 talar framväxten marknadens av om av egna me-

dier och hur dessa medier spridit bild marknadens i

en av betydelse

samhället; konstruktionen dessa bilder kan form av ses som en av

politisk maktutövning. När Anthony Giddens globalise-

säger att

ringen är en fabricerad djungel i SOU 1999:11, 3 är det

citerad s.

precis detta han globaliseringen har, till mindre menar; eller större

del, konstruerats för legitimitet bl.a. marknaden. Marknaatt ge

dens och globaliseringens diskurser hänger

nära ihop; globalisering

och marknad kan båda motpolen till den starka och ses som staten

kollektivt handlande. Om den bild har det

av globalisering är att

egentligen inte finns särskilt mycket kan så kommer heller göra,

inte att försöka göra det. Makten över vår världsbild således är en

helt avgörande form maktutövning.

av

Den australiske Linda Weiss lämnade kraftfullt statsvetaren ett

bidrag till globaliseringsdebatten när hon för någon tid sedan publi-

cerade boken Tbe Myt/a Powerless State Weiss

oftbe Weiss 1998.

demonstrerar i briljant analys kvarstående och

en staters kapacitet

raison a etre i internationaliserad ekonomi. Weiss en menar att glo-

balisering blivit förevändning för avstå från

en regeringar att re-

JON PIERRE

distributiva projekt, eftersom sådana projekt sägs skada

politiska

hävda sig i konkurrensen internationellt statens förmåga att om

investeringskapital. Om medborgarnas världsbild impregneras

av

världens ekonomi och politik är global snarare

föreställningen att nu

nationell, kommer de inte ställa lika höga krav sociala utän att

sina tidigare. Globaliseringen blir giftsprogram regeringar som med andra ord förevändning för avstå från politiska projekt

en att

driver offentliga utgifter.

som

JON PIERRE

5 När det på skärmarna:

skvalpar

Marknadens diskursiva makt

Vi har någorlunda tydlig bild de skilda logiker och förhållnu en av präglar politiken och marknaden vad gäller valutarö-

ningssätt som

relser. Nu måste de två logikerna, eftersom det är sätta samman det skett i den politiska debatten under 1990-talet. Och

precis som det är precis den sammankopplingen marknaden politisk

som ger makt. 3 sysslade till del med beskriva vad Kapitel stor att som styr marknaden och dess aktörers handlande. Den bild tecknades som

där är i hög grad präglad det ganska överraskande självkritiska

av perspektiv intervjupersonerna från marknaden har sin som verksamhet. Men marknaden har sin mycket tydliga logik. egen,

Marknaden sysslar till del med fondförvaltning, långsiktiga

stor

kapitalplaceringar syftar till säkra och förmera kapitalet.

som att Ränterörelser kan, marknadsföreträdare uttryckte saken, som en utlösa "stora gissningslekar; helt enkelt inte varför man vet en ränterörelse inträffar. Sådana rörelser kan, under vissa omständigheter, tolkas marknadens för ökad inflation vilket är det som oro tveklöst största spöket för alla långsiktiga investeringar. En annan substantiellt motiverad ränterörelse kan ett ekonomiskt-polivara

tiskt utspel antyder långsiktigt ökat statligt upplånings-

som ett

behov vilket ökar efterfrågan lånekapital och därmed priset, dvs.

räntan. Båda dessa tolkningar ränterörelser är emellertid, av som kontextuella. De saknar allmän giltighet. Eftersom marksett, mer

naden själv ofta har påtagliga svårigheter att ge en rimlig förklaring

till ränterörelser kan det är ännu svårare för politiska anta att aktörer producera sådan analys. Men det hindrar inte att en att man kan beskriva ränterörelse kritik mot något politiskt uten som en

spel

Den kanske fråga kommer analysen så här

viktigaste som ut ur

långt är följande. Om marknadens valutahandel inte primärt styrs av fundamenta eller analyser ekonomisk politik

bedömningar av av av

syftande till maximera vinst, alternativt mini-

utan av strategier att

förlust, hur kan då denna aktörs bedömningar tillskrivas sådan mera skett i Sverige och många andra länder under

politisk betydelse som

decenniet det senaste

MARKNADEN SOM POLITISKAKTÖR

Ett tänkbart är att inte litar politikernas bedömsvar egna

ningar; regeringen glorifierar sina förslag medan oppositionen ifrå-

gasätter dem och väljare inte skall på. Marknasom vet vem tro den står över partikäbblet. Därför kan kan lita dess

bedömning,

samma sätt betraktar febertermometer; dess

som en mätning av

aspekt hälsotillståndet är valid och reliabel, förväntar en av men inte att den skall ha åsikt vad gäller diagnos eller behandling. oss en Det är inte febertermometerns uppgift, och det är inte heller marknadens uppgift råd vilken ekonomisk bör att ge om politik som föras. Marknaden bara hälsotillståndet i den finansiella rapporterar sektorn. Så skulle det här perspektivet marknadens roll som politisk bedömare kunna sammanfattas.

Ett annat kan marknaden och dess reaktioner svar vara att olika regeringsförslag reflekterar den

nya globaliserade ordning

valt placera i och marknadens rörelser de att oss att är nya spelregler har rätta efter. Den här marknadens nu att oss synen inflytande

över politiken innebär med andra ord politikerna själva skapat

att den här situationen, kanske medvetna de beslut utan att vara om att avreglerade finans- och valutamarknaderna skulle ha just dessa som konsekvenser.

Ytterligare frågan det kanske djärvaste också

ett svar - men det mest pregnanta är helt enkelt valt låta marknasvaret - att att

dens valutaspekulation politisk Vi ges en tolkning. väljer, av någon

anledning, betrakta marknaden och rörelser i räntenivåer och att valutakurser det främsta kriteriet vad är god politik. som som Men det här lika många frågor det besvarar. Vad svaret reser som betyder, generellt, det här sättet marknadens roll mer att se som politisk aktör Kan avfärda ränte- och valutarörelser något som

politiskt fullständigt irrelevant Varför väljer marknadsrö-

att se relser politiska fenomen, dem Det

som att ge en politisk tolkning

finns i princip nära relaterade, förklaringar till den här utvecktre,

lingen; diskursiv förklaring, förklaring relaterar till

en en som egen-

intresse, och tredje förklaring utgår från grundläggande

en som skillnader mellan politik och marknad för beslut och som system handlande.

Den diskursiva förklaringen sin utgångspunkt i marknadens tar ökande centralitet i vår bild omvärlden, och Denna av av oss själva. diskurs är i hög grad mediadriven. Marknaden har under 1990-talet fått sitt medium, för citera ledande socialdemokrat. Vi får eget att en varje dag, från ekonomieko i radion till kvällens A-Ekomorgonens nomi, rapporter börsutveckling och andra marknadsrelaterade om nyheter från världens alla kontinenter. Tidningar Dagens Indusom

JON PIERRE

stri, fokuseras alltmer finans- och kapitalförvaltning och allt som mindre nyheter den svenska industrin, åtnjuter ständigt om ökande prenumerationstal. Vi har också antal andra tidningar sett ett

med varierande periodicitet helt inriktade kapitalförvaltning

men konsolidera sin ställning den svenska mediamarknaden. Den här utvecklingen marknaden stärkt legitimitet och ger trovärdighet, vilket i sin gör benägna marknatur oss mer att acceptera den politisk aktör och dess reaktioner politiska som en att se utspel rimliga och giltiga. När Carl Bildt, återkommen i som oppo-

sitionsställning, kommenterade ekonomiskt-politiskt utspel

ett av den socialdemokratiska regeringen med orden nu skvalpar det

skärmarna är det uttryck för marknadens diskursiva makt. Han ett Väljer använda valutakurs- och ränterörelser indikator att som en dålig socialdemokratisk politik. vad han ser som en

Makten över den offentliga diskursen är utomordentligt viktig

en maktbas, eftersom den vår perception och bedömning olika styr av aktörer och deras mål och handlande. Kristina Boréus 1994 visar

hur nyliberalismens framväxt under 1970- och 1980-talen i Sverige

påverkade språket i den offentliga, politiska debatten i eri tydligt marknadspositiv riktning. Diskursens inflytande visar sig

över oss inte minst i det sätt får förändrad uppsättning förväntningar en och bilder olika aktörer, eller aktörer. Marknadens av grupper av stärkta diskursiva makt manifesterar sig således inte primärt i att

ställer tveksamma till politiska projekt olika sätt oss mer som söker stävja marknaden; den diskursiva makten marknaden fått som tenderar ifrågasätta politik metod för samhällsförgör att att som

ändring mer generellt.

Att förklara marknadens växande politiska inflytande med hän-

visning till vårt ekonomiskt tänkande individer är

egenintresse som

teori fungerar bra vid sidan den diskursiva teorin. Marken som av naden viktigare företeelse för i dag, jämfört med för 10-15 är en oss år sedan. Drygt 40 svenska folket äger i dag aktier; procent av en internationellt ganska hög siffra. Väldigt många har alltså sett av oss direkt materiellt intresse i hur marknaden utvecklas. Till detta ett

kan läggas förändringar i pensionssystemet innebär att i

som

ökande utsträckning själva har möjlighet förvalta vårt kapital

nu att aktiemarknaden. Det här är förklaring är svår att frien som koppla från den diskursiva förklaringen kan mycket väl tänka - man sig värdeförskjutningen till marknadens fördel har ökat intresset att för aktiehandel och kapitalinvesteringar bland stora grupper - men det finns direkt, materiell förklaring står vid sidan den en som om diskursiva teorin. Om växande svenskar är kapitalister i en grupp

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

ordets traditionella mening är det knappast märkligt marknaden att får ökad uppmärksamhet och rörelser valuta- och räntemarkatt

naderna politisk tolkning

ges en

Den systematiska förklaringen, slutligen tanken marknadens

- att

ökade politiska inflytande beror grundläggande skillnader mellan politik och marknad beslutssystem och det som att handlings-

mönster marknaden utpekar hyllas positivt och normbilsom mer

dande än politikens typiska handlingsmönster ligger också den

nära den diskursiva förklaringen. Skillnaden mellan och

politik

marknad i detta hänseende är förstås inte har fått

ny, men tydligare aktualitet efter avregleringsbesluten. En konkretisering den här

av

förklaringen får kort betraktar den politiska handläggning-

om krisen 1992. Det finns visst fog för krisen inte hanteen av tesen att rades bästa tänkbara den politiska eliten.

sätt av Krishanteringen

visar flera aktörer inte insåg befann sig i sekvens att att man en av beslut. Direkt efter det första krispaketet skyndade socialde-

sig

mokraterna och moderaterna ånyo profilera sig inom den ekoatt nomiska politiken. Vad trodde unikt beslut beslut man var ett ett innehåll och marknadsföring lyckades bromsa marknadens vars spekulation kronan visade sig endast det första i serie mot - vara en beslut. Det är möjligt de två partiernas profilering och attack att mot varandra direkt efter den första krisuppgörelsen bidrog till

att dämpa

marknadens förtroende för den långsiktiga ekonomiska politiken,

vilket i sin nödvändiggjorde det andra Men alldeles

tur krispaketet.

oberoende i vilken grad så fallet "saboterades resultatet det av var av första krispaketet moderaternas och socialdemokraternas av hackande varandra innan bläcket krisuppgörelsen hunnit

torka", ledande folkpartist uttryckte saken.

som en Sekvensperspektivet politiskt beslutsfattande blir ännu vikti-

betraktar den ekonomiska politiken över tid. Få, gare om om

någon, politiker tycktes ha särskilt klar bild omfattningen och

en av innebörden besluten avreglera finans- och valutamarknaderna av att under 1980-talet. Man förstod inte vilka krafter släppte loss, man och insåg sannolikt heller inte hur dessa beslut skulle

man påverka det framtida politiska handlingsutrymmet. Många intervjupersoner

från den politiska sidan använder formuleringar med facit i som hand" för förklaring till besluten under 1980-talet. Man att ge en hänvisar också till behovet den svenska

att anpassa marknadsregle-

ringen till den internationella ordningen. Det ansågs ohållbart att

upprätthålla marknadsregleringen när våra viktigaste konkurrent-

länder i full färd med avregelera sina valuta- och finansmarknavar der.

JON PIERRE

Men kanske är detta inte den betydelsefulla frågan i det här mest sammanhanget. Politiken, liksom alla andra besluts- och resursfördelningssystem, är fullt med interna motsättningar och brister. För just politikens vidkommande tenderar ibland glömma bort att att

grunden för politik, för partibildning, är konflikt, jörgen Wes-

som terståhl och Birgersson skriver i grundläggande läro-

Bengt-Ove en

bok i statsvetenskap Birgersson och Westerståhl 1992. Den poli-

tiska debatten och syftar till låta skilda ideologier bryprocessen att varandra; debatt har egenvärde i den politiska värltas mot ett stort den. Den politiska beslutsprocessen är institutionaliserad sådant den skall medge omfattande debatt mellan olika åsiktsriktsätt att ningar. De värden ligger bakom denna politiken är inte som syn värden hyllar snabbt, beslutsfattande. Tröghet och som toppstyrt exekutiv kraft är alltså delvis orättvis kritik mot det politiska svag en eftersom inte utformades primärt för systemet, systemet att tillgodose sådana mål. Men de värden den politiska som processen

utformades för tillgodose -insyn, deltagande, debatt, legalitet,

att demokrati, folkstyrelse tycks mindre angelägna i 1990-talets - vara Sverige än de värden marknaden och ekonomismen uttryck som ger för. Kanske är det tecken fartblindhet, eller ekonomismens ett dominans under det sista decenniet, glömmer den kanske att att

viktigaste frågeställningen vad gäller marknadens inflytande över politiken i demokratiperspektiv är: Hur rimligt är det att skiftande

ett räntenivåer och valutakurser är den viktigaste indikatorn på politikens

inriktning och omfattning Hur kan sådan ordning försvaras i ett

en

demokratiperspektio Vilka är de politiska skapat denna

krafter som

ordning

Innan går djupare i denna diskussion, måste påminna oss den kontextuella egenskapen hos marknadens inflytande. Krisen om 1992 unik händelse, föranledd obalanser såväl var en extrem, av inom den privata sektorn inom den offentliga sektorns finansom Till detta korn ledande politiker saknade insikt i marknaser. att en dens bevakning den svenska ekonomin, och anade inte heller av man hur stark attacken den svenska valutan skulle bli och vad mot som skulle krävas för stilla spekulationen. Det finns således ett att

kortsiktigt och långsiktigt perspektiv denna fråga, precis

som med de allra flesta aspekter den samtida politiska ekonomin. I det av

kortsiktiga perspektivet är det uppenbart marknaden hade

att ett

mycket påtagligt inflytande över den politiska elitens beslut och

handlande.

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

Det måste fråga här är intentionalismen i detta inflytande. oss Intervjuerna med marknadsföreträdare antyder med hög grad en av systematik marknaden både institution och att - som som en samling ekonomiska aktörer år skäligen ointresserad ha poli- - av att ett

tiskt inflytande. Banker och kapitalförvaltande institutioner

är sannolikt dominerade med konservativ eller nyliberal av personer en

politisk grundsyn, det finns enstämmigt förnekande bland

men ett dessa aktörer det skulle finnas politiska mål valutahanatt som styr del eller ränteutvecklingen. Sådana hänsyn kan dessa marknadsaktöinte kosta sig, eftersom beslut baserade sådana hänsyn rer sannolikt är andra beslut än de baseras strikt marknadsmässom siga hänsyn. De marknadsaktörer jag intervjuat för den här undersökningen uttryckte inga starkare sentiment för svensk ekonomi sådan, helt enkelt därför att de inte sig ha råd låta som anser att

sådana hänsyn deras marknadsagerande. Om utländska

styra eller

andra aktörer spekulerar den svenska valutan är

inhemska mot

marknadens logik sådan tvingas hänga för inte förlora att man att

Spekulation är central komponent i allt marknadsageran-

pengar. en de och därför i marknaden sådan; bortse från detta faktum som att är att missa den grundläggande poängen med valuta- och finansmarknader Coggan 1995. Marknadsföreträdarna har inte heller

någon professionell preferens vad gäller regeringar olika ideolo-

av

gisk inriktning; föredrar starka regeringar, gärna enpartirege-

man ringar, eftersom de definierar tydliga spelregler inte sannolikt som kommer ändras över att en natt.

I långsiktigt och generellt perspektiv framstår ordning

ett mer en vari politiska förslag utvärderas i första band med marknadernas valutakurs- och ränterörelser fallet under den akuta krisen - som var

som orimlig ett demokratiperspektiv. Men det förefaller mycket

- ur osannolikt att ett sådant scenario skulle kunna institutionaliseras. Den svenska politiska eliten har sedan 1992 insett vikten hålla av att de offentliga finanserna i någorlunda balans, vilket förhindrar aggressiv spekulation valutan. Men det finns fullt tänkbara mot scenarier i vilka marknadens rörelser skvalp skärmarna kom- - mer att ges en politisk tolkning. I detta avseende är den här typen av marknadsinflytande över politiken sannolikt här för att stanna. Argumentet i den här rapporten har varit denna koppling mellan att finansmarknader och offentlig politik konstruerad koppling, är en denna konstruktion är stark sätta prägel den ekonomen nog att misk-politiska debatten för överskådlig framtid. Ser tillbaka i historien tycks det ekonomisk liberalism och statsintersom om ventionism avlöst varandra i slags pendelliknande mönster, ett men

JON PIERRE

när den så dominerande ekonomismen och doktrinen nu om

lågränte- och låginflationspolitik skall vika är förstås omöjligt

att

förutsäga.

Vi kan återvända till de tidigare formulerade frågeställningarnu Det är ingen demokratiskt långsiktigt hållbar modell finansna. att marknadernas samtycke är det primära kriteriet ekonomisk politik, eller offentlig politik generellt. Men sådana situationer är mer

lyckligtvis mycket osannolika. Demokrati och folkstyre kan möjli-

marknaden och dess aktörer har reellt sett "prigen acceptera att en

vilegierad ställning, Charles Lindblom 1977 den

som menar; alternativa modellen stark politisk och administrativ kontroll - en över marknaderna och ekonomin är också den behäftad med demo-

kratiteoretiska problem spänningen mellan kapitalism och

- men

demokrati har varit präglad mycket det tjugonde seklets politiska

av debatt. Den nuvarande ordningen, med dess betoning ekonomism av och ekonomisk liberalism, har fått sin stabilitet att den genom förespråkas unisont mellan olika institutionella nivåer. På den internationella nivån driver organisationer och institutioner EU, som WTO, OECD, Världsbanken och Internationella Valutafonden ekonomisk liberalism och avreglering med stor kraft och framgång. Denna framgång visar sig främst i hur nationella regeringar olika av ideologisk karaktär förenas kring ekonomiska mål låg ränta, låg som inflation, hög tillväxt och avreglering. Den svenska utvecklingen är bara i raden exempel hur dessa internationalla ekonomiska ett av doktriner först institutionaliseras fåtal tongivande länders genom ett i det här fallet USA och Storbritannien policyförändring som - därefter transnationella institutioner, vilka sedan anammas av ser avreglering och policyförändring i olika länders inhemska ekonomiska politik sina främsta mål. WTO, just sådan som ett av t.ex., ser påverkan enskilda länders ekonomiska politik sina som en av främsta uppgifter Hoekman och Kostecki 1995.

Globalisering är alltså, för att sammanfattningsvis understryka ett tidigare politisk företeelse i lika hög grad

argument, en som en ekonomisk. Vad krisen 1992 lärde att den inhemska politiska oss var ekonomin i globaliserad värld är helt exponerad för omvärldens en

kontinuerliga granskning. Det finns goda och dåliga sidor det här

av förhållandet; det förefaller osannolikt haft budt.ex. att samma getdisciplin har i dag det inte varit för EUzs allt som om mer detaljerade krav den inhemska ekonomiska politiken, eller den

finanspolitiska krisen 1992.

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

Noter

l Wolraths hållning enligt uppgift i första hand resultatet lång,

var av en frustrerande diskussion med Finansdepartementet försäkringsbolagens

om kapitalförvaltning. Men uttalandet fick tydlig politisk dimension eftersom

en det blev inslag i den tidiga valrörelsen 1994.

ett

JON PIERRE

Referenser

Albert, M. 1993 Capitalism Against Capitalism. London: Whurr

Amoore, L., R. Dodgson, B. K. Gillis, L. Langley och D. Marshall

1997 Overturning Globalisation: Resisting the Teleological,

Reclaiming the Political. New Political Economy 2:179-95 Altman, R. C. 1997 "No Country Beyond the Financial Markets Power, International Herald Trihane, 10 december 1997

ursprungligen publicerad i Los Angeles Times, s. 8

B-O. och Westerståhl 1992 Den svenska folksty-

Birgersson,

relsen. Stockholm: Publica. Allmänna förlaget

Boréus, K. 1994 Högervåg: Nyliberalism och kampen om språketi

svensk offentlig debatt 1969-1989. Stockholm: Tiden R. och D. Drache 1996 States Markets: The

Boyer, eds. Against

Limits Globalization. London and New York: Routledge P. 1995 The Money Machine: How the City works 3rd

Coggan,

edition. London: Penguin Books

Camilleri, A. och Falk 1992 The End Sovereignty. Aldershot: Edward Elgar Davis, H. 1998 A Million Minute: Inside the World Traders. a

London: Nicholas Brealey Publishing

Dennis, B. 1998 500 %. Stockholm: DN:s Förlag Erlander, T. 1976 1955-1960. Stockholm: Tiden Evans, P. 1997 The Eclipse of the State: Reflections Stateness on in Era of Globalization", World Politics 50:62-87 an Glassmann, K. 1997 "The IMF Only Gets in the Way. International Herald Trihiine, 10 december 1997 ursprungligen

publicerad i Washington Post, s. 8

Hinnfors,. 1996 "Marknadsopinion i blindo, 181-192 i

s. Holmberg, 8C L. Weibull red., Mitt i Nittiotalet. Göteborg:

SOM-rapport 16

Hinnfors, 1997 EMU-frågan: Huvudet i SandenP, 285-300 i s.

Holmberg, 8C L. Weibull red., Ett missnöjtfolk Göteborg:

SOM-rapport 18

Hinnfors, 1998 "EMUz Marknadens politik"s. 207-217i

Holmberg, 8C L. Weibull red., Opinionssamhället. Göteborg:

SOM-rapport 20

MARKNADEN SOM POLITISK AKTÖR

Hinnfors, och Pierre 1998 The Politics of Currency Crises Sweden: Domestic Policy Choice Globalized Economy, a West European Politics 212103-19 Helleiner, E. 1994 States and tbe Reemergence Global Finance. Ithaca och London: Cornell University Press Hoekman, B. and M. Kostecki 1995 Tbe Political Economy

oftbe

World Trading System. Oxford och New York: Oxford University Press Hirst, P. och G. Thompson 1996 Globalization in Question.

Cambridge: Polity Press

jonung, L. 1999 "Den finansiella marknaden och demokratin i Sverige, 57-82 i SOU 1999:56 Globaliseringen oc/ø demokratin s. Kapstein, E. B. 1994 Governing the Global Economy: International Finance and tbe State. Cambridge, Mass: Harvard University Press Katzenstein, P. 1985 Small States in World Markets. Ithaca, NY och London: Cornell University Press Keohane, R. O och H. V. Milner eds. 1996 Internationalizaion and Domestic Politics. Cambridge och New York:

Cambrigde University Press

Krugman, P. 1994 Carrencies and Crises. Cambridge, Mass: MIT Press Lindblom, C. E. 1977 Politics and Markets. New York: Basic Books Lundgren, B. 1998 Nar bubblan brast: Om den svåraste

finanskrisen

i Sveriges historia. Stockholm: Bokförlaget DN Krugman, P. 1994 Carrencies and Crises. Cambridge, Mass: MIT Press Mann, M. 1997 "Has Globalization ended the Rise and Rise of the NatiOn-StateP, Review International Political Economy 4:472- 96 Moses, 1994 Abdication from National Policy Autonomy: What s Left Leave", Politics and Society 2zl25-48 to Payne, A. 2000 "Globalization and Modes of Regionalist Governance, s. 201-218 iJ. Pierre red., Debating Governance: Aut/ao-

rity, Steering and Democracy. Oxford: Oxford University Press

Persson, G. 1997 Den a"r i skald ar icke fri. Stockholm: som satt Norstedts

JON PIERRE

och B. G. Peters 2000 Governance, Politics and the State.

Pierre,

London: Macmillan och New York: St. Martins Press Reich, R. B. 1991 The War/e Nations. New York: Vintage Schön, L. Globaliseringen och den svenska ekonomins

struktur, 97-106 i SOU1999:56 Glohaliseringen och demos. /emtin Strange, 1996 The Retreat the State. Cambridge Cambridge

University Press

Sundelius, B. och E. Stern Sweden Twin Monetary Crises

1996 s

of 1992: Rigidity and Learning in Crisis Decision Making" paper vid Nordic Political Science Associations presenterat

Conference, Helsingfors 15-17 augusti

Sundelius, B. och E. Stern 1997 Krishantering på svenska: teori och praktik. Stockholm: Nerenius 85 Santérus The Times 7 oktober 1997 Weiss, L. 1998 The Myth the Powerless State. Cambridge: Polity Press Wibble, Två och kopp kafe. Stockholm: Ekerlids

A. 1994 cigg en

Förlag

Författarpresentation

JON PIERRE

Jon Pierre är professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet och adjungerad professor vid University of Pittsburgh i USA. Han

vid of Government, University of

var tidigare professor Department

i Skottland. Han författare eller redaktör till tiotal

Strathclyde är ett böcker offentlig politik, förvaltningspolitik och kommunal poli-

om tik.

i

199951122 STOCKHOIM

Demokratiutredningens forskarvolymer

Redaktör Erik Amnå

Maktdelning SOU 1999:76

Demokrati och medborgarskap SOU 1999:77

Politikens medialisering SOU 1999:126

Demokratins estetik SOU 1999:129 Medborgarnas erfarenheter SOU 1999:113

Det unga folkstyret SOU 1999:93

VII lT i demokratins tjänst SOU 1999:117 VIII Civilsamhället SOU 1999:84

lX Globalisering SOU 1999:83

Demokratins trotjänare lokalt partiarbete

förr och nu SOU 1999:130 Marknaden politisk aktör

som

XII Valdeltagande i förändring SOU 1999:132

XIII Avkorporativisering och Iobbyism SOU 1999:121

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför ZOOO-talet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen, EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den nya IT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning, folkrörelsernas förändringar och det sjunkande Valdeltagandet. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande.

Utredningen vill redan under arbetets gång bidra till att fördjupa demokratidebatten genom 0offentliga seminarier runt om i landet - webbplatsen www.demokratitorget.gov.se med fria debatter

och möjligheter att informera sig om och föra dialog kring Demokratiutredningen

0 en skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarieinlägg

och forskarantologier.

Nu kan politikens framgångar och misslyckanden avläsas i "skvalpet på skärmarna" på bankernas valutaavdelningar. Hur har det blivit så Kan en sådan ordning försvaras i ett demokratiperspektiv

Spänningen mellan kapitalism och demokrati har präglat stora delar av det tjugonde seklets politiska debatt. Skälet är naturligtvis insikten om att marknadens inflytande över politiken kan leda till demokratiska förluster, liksom att en stark politisk kontroll över ekonomin också kan skada demokratin.

Den nu rådande betoningen av ekonomism och ekonomisk liberalism har fått sin stabilitet genom att olika institutionella nivåer framgångsrikt kämpat för en sådan politik. Den svenska utvecklingen är bara ett i raden av exempel på hur internationella ekonomiska doktriner först institutionaliseras genom ett fåtal tongivande länders policyförändring. Därefter anammas de av transnationella institutioner, vilka sedan ser avreglering och policyförändring i olika länders inhemska ekonomiska politik som ett av sina främsta mål.

I det ljuset skildras här ett av de mest dramatiska skeendena i svensk politik under 1900-talet; den svenska valutakrisen under hösten 1992.

s

fakta info direkt

Tel 08-587671oo. Fax08-58767171

Box6430.11382Stockholm

0rdcrl7aktai|1fb.sc www.faktainlhsc